Samrådsunderlag för kompletterande samråd i

kompletterande
samråd
SamrådSunderlag
för
400400
kV-ledning
förplanerad
planerad
kV-ledning
Skogssäter
– Stenkullen
SkogSSäter
- Stenkullen
kompletterande Samråd för
Alternativaöver
sträckningar
Förstudie
Flera i området
kring Ryd
utredningsområden
maj 2015 2013
Januari
Underlag för samråd enligt 6 kap
miljöbalken för planerad 400 kVunderlag för samråd
enligt
6 kap
växelströmsledning
mellan
statiomiljöbalken
för och
planerad
400 ikvnerna
Skogssäter
Stenkullen
växelströmsledning
Västra
Götalands län. mellan stationerna skogssäter och stenkullen i
västra götalands län.
Projektorganisation
Svenska kraftnät
Projektledare
Johan Albertsson
Tillståndsansvarig
Jenny Sirland
Samrådsunderlag
Uppdragsledare
Liselotte Franzén, COWI AB
Handläggare
Caroline Örtengren, COWI AB
Karta/GIS
Yvette Vignuolo, Svenska kraftnät
Interngranskning
Lena Holm, COWI AB
Omslag: 400 kV-ledning i östra Skepplanda
Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat
anges, tagits fram av COWI AB och Svenska kraftnät.
Kartmaterial har använts med tillstånd enligt Samverkansavtal för geodatasamverkan.
Org.Nr 202 100-4284
Svenska kraftnät
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Sturegatan 1
Tel 010-475 80 00
Fax 010-475 89 50
www.svk.se
Förord
Svenska kraftnät
Svenska kraftnät har identifierat att stamnätet
måste förstärkas i Västra Götaland för att det ska
kunna möta dagens och framtidens krav på ett driftsäkert elnät. Svenska kraftnät har därför sedan en
tid tillbaka sökt en lämplig sträckning för en ny 400
kV-ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun.
Ledningen behövs för att omhänderta en ökad produktion av el från vindkraft i norra delen av regionen och för att avlasta regionnätet om fel uppkommer i stamnätet. När elproduktionen når en kritisk
nivå och överföringen samtidigt är hög från norra
Sverige och Norge kommer nuvarande 400 kV-ledningar mellan Skogssäter och Stenkullen att överbelastas. Om det idag skulle bli fel på någon av
stamnätsledningarna i området, eller någon av dem
måste tas ur drift, kan det underliggande regionnätet påverkas negativt eftersom effekten kommer att
omfördelas mellan det kvarvarande stamnätet och
regionnätet. Om den effekt som överförs till regionnätet är tillräckligt hög så kommer regionnätets apparater och ledningar att överbelastas. Följden blir
en automatisk bortkoppling som leder till att strömförsörjningen i området slås ut.
Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att driva, förvalta och utveckla Sveriges stamnät
för elkraft.
Under 2013 och 2014 genomfördes förstudie, samråd och kompletterande samråd kring flera olika
utredningskorridorer längs sträckan. Efter den senaste samrådsomgången har Svenska kraftnät undersökt alternativa sträckningsförslag som sträcker
sig både väster och öster om den samlade bebyggelsen i byarna Björbäck och Ryd i Ale kommun. Ett
kompletterande samråd görs nu för att få in synpunkter på de två alternativa sträckningsförslagen
väst och öst. Det här dokumentet är framtaget som
ett underlag för detta kompletterande samråd, som
kommer att genomföras som ett skriftligt samråd.
Det här dokumentet och tidigare underlag finns på
projektets webbplats www.svk.se/skogssater-stenkullen.
Stamnätet omfattar elledningar för 400 kV och 220
kV, transformatorstationer och utlandsförbindelser.
Svenska kraftnät innehar även systemansvaret för el
och har i uppdrag att utveckla stamnät och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning. Svenska
kraftnät har därmed en viktig roll i Sveriges klimatpolitik.
Kortsiktigt innebär systemansvaret att upprätthålla
balansen i elsystemet mellan den el som produceras
och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt
arbetar Svenska kraftnät för att förstärka och underhålla stamnätet för att behålla driftsäkerheten och
vid behov öka överföringskapaciteten.
Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare. De
flesta är anställda vid Svenska kraftnäts huvudkontor i Sundbyberg men det finns även ett antal anställda på kontoren i Halmstad, Sundsvall och Sollefteå. Svenska kraftnät sysselsätter ytterligare ett antal
hundra personer runt om i landet på entreprenad för
drift och underhåll av stamnätet.
Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland annat Nord Pool Spot AS, för mer information se www.svk.se.
INNEHÅLL
Projektorganisation2
Förord3
Svenska kraftnät
3
sammanfattning5
01.INledning
2.1 Utförande
2.2 Elektriska och magnetiska fält
2.1.1 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
2.3 Ljud
2.4 Drift och underhåll
16
16
16
16
17
17
17
04.SAMLAD BEDÖMNING
18
05.REFERENSER
19
6
1.1 Syfte
6
1.1.1 Syftet med 400 kV ledningen Skogsäter Stenkullen6
1.1.2 Syftet med det kompletterande samrådet
6
1.2 Avgränsningar
8
02. teknik 3.7.2 Förväntade konsekvenser
3.8 Naturresurser
3.8.1 Förutsättningar
3.8.2 Förväntade konsekvenser
3.9 Infrastruktur
3.9.1 Förutsättningar
3.9.2 Förväntade konsekvenser
9
9
10
11
11
11
03.NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRutsedda KONSEKVENSER12
3.1 Lokalisering av alternativ väst och alternativ
öst12
3.1.1 Väst
12
3.1.2 Öst
12
3.2 Kommunal planering
12
3.3 Bebyggelse och boendemiljö
12
3.3.1 Förutsättningar
12
3.3.2 Förväntade konsekvenser
13
3.4 Landskapsbild
13
3.4.1 Förutsättningar
13
3.4.2 Förväntade konsekvenser
13
3.5 Naturmiljö
14
3.5.1 Förutsättningar
14
3.5.2 Förväntade konsekvenser
15
3.6 Rekreation och friluftsliv
16
3.6.1 Förutsättningar
16
3.6.2 Förväntade konsekvenser
16
3.7 Kulturmiljö
16
3.7.1 Förutsättningar
16
5
sammanfattning
För att stärka stamnätet i regionen ska Svenska kraftnät bygga en ny växelströmsförbindelse, en 400 kV
luftledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun.
Svenska kraftnät har utrett och samrått kring flera alternativa sträckningar. Efter förra samrådsomgången
har Svenska kraftnät fått in alternativa sträckningsförslag från fastighetsägare gällande sträckningen i området kring Björbäck och Ryd i Ale kommun. Svenska
kraftnät har därför valt att ha ett kompletterande samråd med två alternativa sträckningar som går väster
respektive öster om den samlade bebyggelsen i Björbäck och Ryd. Detta dokument har tagits fram som underlag till detta kompletterade samråd.
Samrådsunderlaget belyser de samlade konsekvenserna av byggnationen och behandlar de miljö- och
samhällsintressen som berörs av kraftledningsförbindelsen längs alternativa sträckningsförslag. Underlaget innehåller även en översiktlig bedömning av konsekvenserna för människors hälsa och miljön. Först
efter genomfört samråd kommer Svenska kraftnät ta
ett beslut om vilket alternativ som ska utredas vidare
som förordat huvudalternativ.
Sammantaget bedöms båda alternativen, väst och
öst, medföra små till måttliga konsekvenser på motstående intressen. Lokaliseringen av de två ledningsalternativen har gjorts för att minimera påverkan på
boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö,
rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur.
6
01.INledning
1.1 Syfte
kraft i norra delen av regionen
1.1.1 Syftet med 400-kv ledningen Skogssäter Stenkullen
• det ska gå att förnya de ledningar som finns i området på ett driftsäkert sätt när detta behövs
En ny ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun behövs för att stärka stamnätet i regionen. Om
det i dagsläget blir fel på någon av de två befintliga
stamnätsledningarna eller en av dem måste tas ur
bruk kommer det underliggande regionnätet som
ägs av Vattenfall att påverkas. Vid en hög överföring
genom området innebär detta att strömförsörjningen
kan slås ut delvis eller fullständigt i området.
Ett av Sveriges åtaganden i EU är att bidra till goda förutsättningar för elhandel mellan medlemsländerna.
Det är ytterligare en anledning till att vi behöver förstärka stamnätet mellan Skogssäter och Stenkullen eftersom denna del av stamnätet är så svag att den redan i normalläget begränsar möjligheten till elhandel
med södra Norge och Danmark. Enligt EU-regler är det
inte tillåtet att interna svagheter någonstans i ett lands
stamnät får följder för ett fritt handelsflöde mellan länder. Den nya ledningen krävs för att vi ska klara dagens
elhandel utan fysiska begränsningar, så kallade flaskhalsar.
Sammanfattningsvis behövs en ny 400-kV ledning
mellan stationerna Skogssäter och Stenkullen för att:
• ta hand om den ökade produktionen av el från vind-
• denna del av stamnätet är så svag att den begränsar
möjligheten till utbyte med södra Norge
• öka driftssäkerheten för stam- och regionnät så att
näten får full funktionalitet även om en komponent
inte fungerar (enligt det s.k. N-1 kriteriet)
1.1.2 Syftet med det kompletterande samrådet
I samband med projektets första samrådsomgång
arbetades ett förslag på en västlig korridor fram i
samarbete med berörda fastighetsägare. Korridoren
benämndes i det kompletterande samråd som hölls i
november 2013 för område 5. Förslag inkom även gällande ett alternativt östligt område som benämndes
område 3. Båda förslagen togs fram i syfte att komma
längre bort från den samlade bebyggelsen i Björbäck
och Ryd. I den andra samrådsomgången fanns dels
de ursprungliga korridorerna I och H med och dels de
nya områdena 3 och 5. Utredningsarbetet som fortskred efter den andra samrådsomgången ledde till
ett förslag på sträckning som gick via område 5. Efter
att sträckningsalternativet presenterats för berörda
fastighetsägare har synpunkter och förslag inkommit till Svenska kraftnät. Bland annat har nya förslag
inkommit som har lett till en delvis anpassad östlig
korridor. Det anpassade östliga förslaget går delvis
7
Figur 1. Alternativ väst och alternativ öst av 400 kV-ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen. ”Utredningsområde för ny 400 kV
luftledning” representerar tidigare utredda utredningskorridorer medan ”Buffertzon, alternativ öst” representerar utredningskorridoren för alternativ öst. Den del av buffertzonen som hamnar utanför tidigare utredningsområden innebär således ny utredningskorridor som inte tidigare utretts.
8
inom tidigare utredningsområden 3 och I, se Figur 1.
I norr delar sig det östliga förslaget i två möjliga alternativ, se streckade linjer i Figur 1. Om Svenska kraftnät, efter genomfört samråd, väljer att gå vidare med
det östliga förslaget kommer endast en av dessa två
möjliga alternativa sträckningar att bli aktuell.
För att Svenska kraftnät ska kunna göra en så bra bedömning som möjligt av de kvarstående alternativen
bedömer vi att ett kompletterande samråd är nödvändigt.
Samrådet berör både det västra och det östra förslaget. Detta dokument har tagits fram som ett underlag för det kompletterande samrådet.
Samrådets syfte är att länsstyrelsen, kommunerna,
fastighetsägare, intresseorganisationer, övriga berörda myndigheter och allmänheten ska få möjlighet
att yttra sig om de alternativa sträckningsförslagen.
Det kompletterande samrådet, tillsammans med tidigare genomförda samråd, kommer att ligga till
grund för Svenska kraftnäts ansökningar om nätkoncession.
1.2 Avgränsningar
Detta kompletterande samrådsunderlag har samma
avgränsningar som tidigare genomförda samråd och
behandlar de värden som ledningen i första hand
förväntas påverka. Samrådsunderlaget behandlar
bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Beskrivningen av konsekvenser är i detta skede av projektet övergripande
och går inte in på detaljnivå för exempelvis boende
i området, växt- och djurarter eller fornlämningar.
Detta dokument redovisar en sammanfattning av
generella uppgifter om projektet. För mer ingående
beskrivning hänvisas till förstudien och tidigare samrådshandlingar, se projektets hemsida www.svk.se/
skogssater-stenkullen.
9
02.teknik
2.1 utförande
Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda
ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska
kunna hållas sammankopplade synkront1, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad. Den svenska och europeiska
energi- och klimatpolitiken innebär att länderna i
Norden och EU tillsammans arbetar för att möjliggöra fri handel med el över gränserna i unionen. Ett
viktigt steg i det arbetet är att bygga elförbindelser
som kopplar ihop de olika ländernas elsystem. Det är
också ett krav att länderna inte har så lite kapacitet i
någon del av sitt stamnät att flödet av el mellan länderna begränsas.
Växelströmsnäten måste göras starkare både för att
medge anslutning och överföring av nya produktionsvolymer och för att klara anslutning av ev. likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna.
Likströmsteknik med högspänning (HVDC) används
framför allt för att överföra höga effekter från en
punkt till en annan över långa avstånd utan möjlighet att ansluta nya förbindelser längs vägen. HVDC
används även för att binda samman olika växelströmsnät, till exempel Norden och kontinenten.
HVDC-tekniken är den enda tekniken som är användbar för längre sjökablar och för längre markkablar.
1. Synkront innebär att systemen har samma frekvens
Den analys som gjorts har visat att växelströmsnätet
i västra Sverige behöver förstärkas. För att uppnå en
förstärkning av växelströmsnätet i regionen planeras
förbindelsen mellan Skogssäter – Stenkullen.
Växelström byggs normalt som luftledning eftersom
överföring av växelström med luftledning är tekniskt
enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det
går snabbt att reparera ev. skador i jämförelse med
en markkabel. Markkabel för 400 kV-växelström är
möjlig på korta avstånd. En markkabel för 400 kV genererar stora mängder reaktiv effekt vilket innebär
att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln blir
en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation (i princip ett ställverk med samlingsskenor och
brytare) för att kompensera produktionen av reaktiv
effekt. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår.
För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med
stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder
på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett
stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv
innebär en förhöjd risk för fel.
Sammantaget innebär markkabelförläggning även
10
på korta sträckor att risken för att fel eller störningar
ska uppstå blir större samt att möjligheterna att
snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det
innebär i förlängningen att systemet inte får den
driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Svenska kraftnäts uppdrag är att upprätthålla ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt
stamnät. Att förlägga växelströmsledningen som en
markkabel för växelström är inte tillräckligt driftsäkert och detta alternativ utreds inte vidare.
Ledningsgatans utformning och funktion regleras delvis i Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Av säkerhetsskäl måste kraftledningen hänga på
ett visst avstånd från marken, och det finns ett minimiavstånd mellan kraftledningen och byggnader
för att undvika bränder om det blir fel på kraftledningen. Bredden på ledningsgatan bestäms till stor
del av utformningen på stolpar och stag.
Den planerade 400 kV-luftledningen avses i huvudsak att uppföras med portalstolpar i stål. I skogsmark
används i huvudsak stagade stolpar och i jordbruksmark används i huvudsak ostagade stolpar. Stolparnas höjd kommer att variera mellan ca 25 – 30 meter. Den slutgiltiga höjden bestäms i samband med
detaljprojekteringen. Avståndet mellan ytterfaserna
är cirka 18 m. Spannlängden (d.v.s. avståndet mellan
stolparna) varierar beroende på bland annat topografin, men är i genomsnitt cirka 300 meter.
Stolparna grundläggs med olika slags fundament
beroende på stolpplatsens geologiska och hydrologiska förutsättningar.
I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata
och sidoområden. Skogsgatan röjs kontinuerligt från
högväxande träd och buskar. Den nya skogsgatan
kommer att bli ca 44 meter bred. I ledningsgatans sidoområden tas kantträd bort som är så höga att de
kan skada ledningen om de faller. I åkermark motsvarar den yta som behövs för ledningsgatan storleken på stolpar och stag. Där finns inga restriktioner
för fortsatt jordbruk av marken mellan fundamenten.
Arbetet med luftledningen kommer att genomföras
med konventionell teknik där material transporteras
med lastbil in till arbetsområdet på nuvarande eller
nyanlagda vägar. Sträckningen stakas först ut, d.v.s.
man bestämmer var ledningen ska placeras, hur
olika hinder ska undvikas samt hur ledningen ska
placeras för att minimera påverkan på omgivningarna. Efter röjning anläggs fundamenten. När fundamenten är på plats reses stolparna och därefter dras
faslinorna och topplinorna ut med speciella lindragningsmaskiner.
2.2 Elektriska och magnetiska
fält
Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid
generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater,
som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar.
Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de
strömförande ledarna och marken som ger upphov
till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet.
Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Det
elektriska fältet avtar snabbt med avståndet och
dämpas av vegetation och byggnader. Det innebär
att även om en bostad står i närheten av en luftburen kraftledning blir det elektriska fältet lågt inomhus.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Det
magnetiska fältet avtar också snabbt med avståndet
från ledningen, men det dämpas inte av växtlighet
och byggnader. Magnetfältets styrka beror på hur linorna hänger i förhållande till varandra, hur mycket
ström som går i ledningen samt avståndet till marken.
När magnetfältet beräknas, används ett värde som
beräknas ur årsmedelvärden av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används är det årsmedelvärde som endast överskrids av
5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen2). Framtida strömmar, för ännu inte byggda ledningar, skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad effektförbrukning och produktion i
det planerade nätet.
2. En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en
viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall
innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar
under det värde som magnetfältet beräknas på.
11
De faktiska strömmarna kan variera mycket över året
och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen.
Höglast (stor elöverföring i ledningen, hög ström) kan
förekomma under begränsad tid av året, exempelvis
under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög.
2.2.1 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
Svenska kraftnät följer miljöbalkens regler om försiktighetsprincipen som innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det
anses vara ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt.
Svenska kraftnät följer rekommendationer från Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket,
Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen om magnetfält
kring kraftledningar. Svenska kraftnät har antagit en
magnetfältspolicy som lyder: ”Vid planering av nya
ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten
normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor
varaktigt vistas”. Svenska kraftnät följer kontinuerligt
forskningen om lågfrekventa magnetiska och elektriska fält.
2.3 Ljud
Ljudeffekter från kraftledningar med växelström alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma
och regn. Ljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband
med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer.
Ljudnivåerna intill en 400 kV-ledning kan uppgå till
ca 45 dB(A) på ett avstånd av 20-60 meter från ledningens mitt. Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet,
som avtar med 3-4 dB(A) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud understigande 4045 dB(A) från kraftledningar är svåra att uppfatta och
ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Som en jämförelse
kan nämnas att ett normalt samtal motsvarar ungefär 65 dB (A), och trafik på en storstadsgata ungefär
80 dB (A).
2.4 Drift och underhåll
Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett
fastställt program, och utförs av Svenska kraftnäts
anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning
av varje luftledning utförs från helikopter varje
år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år och ledningsgatan kommer att hållas fri
från höga träd. Lågvuxna träd och buskar som inte
riskerar att nå ledningen tillåts.
12
03.NULÄGESBESKRIVNING OCH
FÖRutsedda KONSEKVENSER
I detta avsnitt redogörs de nuvarande förutsättningar på platsen för de två alternativa sträckningsförslagen samt de förväntade konsekvenser som projektet bedöms kunna medföra.
3.1 Lokalisering av alternativ väst
och alternativ öst
De alternativa sträckningarna, väst och öst, ligger
inom Ale kommun och Lerums kommun. Nedan
beskrivs lokaliseringen för respektive ledningsalternativ.
3.1.1 Alternativ väst
Sträcka väst börjar norr om Hästhagen och går
österut. Ledningen svänger av söderut strax nordost om Hult. Därifrån går ledningen mitt emellan
Hult och Enekullen. Ledningen korsar västra delen av Ingelkärr, följer längs med Stensjöns östra
sida, Björsjöns västra sida och Långesjöns östra
sida. Slutligen passerar sträckningsalternativet
genom området för Lommatjärnarna, se Figur 1.
3.1.2 Alternativ öst
Sträcka öst börjar norr om Hästhagen och går österut. Alternativet svänger söderut förbi Rosenlund på dess västra sida samt öster om Björbäck.
Ledningen går öster om Ryd och korsar naturreservatet Anfastebo i dess västra hörn. Sydost om
naturreservatet svänger ledningen söderut över
Alefjäll, går mitt emellan Göksjön och Stora Get-
tjärnet och slutligen ner till Lommatjärnarna, se
Figur 1.
3.2 kommunal planering
Sträckningen för den nya kraftledningen har planerats i
enlighet med de antagna översiktsplanerna i respektive
kommun (Ale kommun, 2007; Lerums kommun, 2008).
Nya kraftledningar får inte strida mot kommunernas detaljplaner eller områdesbestämmelser, men om planens
syfte inte motverkas är det tillåtet att göra mindre avvikelser (8 § ellagen, SFS 1997:857).
Inga detaljplaner berörs inom de två kommunerna. Under 2014 genomförde Ale kommun förändringar i sin
vindbruksplan från 2011. Ändringen innebar bland annat att det vindbruksområde som tidigare låg öster om
Hult togs bort. Efter ändringen berör inte ledningsalternativen några vindbruksområden (Ale kommun, 2014).
Den uppdaterade vindbruksplanen antogs i kommunfullmäktige 2014-09-29. Själva processen för framtagandet av vindbruksplanen är överklagad och ärendet ligger
just nu hos Förvaltningsrätten i Göteborg. Detta påverkar
dock inte den gällande kraften i antagandehandlingen.
3.3 Bebyggelse och boendemiljö
3.3.1 Förutsättningar
Boendemiljön kan huvudsakligen påverkas av magnetfältsutbredning och av förändrad landskapsbild.
När ledningen anläggs kan buller påverka miljön för
de som bor i närheten. Boendemiljön kan också på-
13
verkas genom att de boende kan uppleva ledningen
som förfulande eller störande.
3.3.2 Förväntade konsekvenser
Det uppkommer buller från arbetsmaskiner när ledningen byggs. Avverkning av skog för skogsgatan,
schaktning, grävning och pålning för fundamenten
är annat som kan orsaka buller. Detta buller uppkommer endast under byggskedet. Bullret kommer
att studeras mer i detalj längre fram i projektet och
ingår i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som
ska tas fram.
skogsmark anläggs en skogsgata för att säkerställa
att inga träd faller över ledningen. Det västra alternativet går genom ett landskap som domineras av
höga höjder och opåverkad skog. Det östra alternativet ligger i öppen åkermark samt i skog som på
flera ställen är påverkad av avverkning, se Figur 2.
Topografin för det östra alternativet är flackare än
i det västra och ledningen kommer här på sina ställen att placeras i sänkor. Där ledningsalternativ öst
korsar Alefjäll kommer ledningen delvis att place-
Ljudnivåerna intill en 400 kV-ledning kan uppgå till
ca 45 dB(A) på ett avstånd av 20-60 meter från ledningens mitt. Ljudet avtar med avståndet och ljud
understigande 40-45 dB(A) från kraftledningar är
svåra att uppfatta. Ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar för närboende. I avsnitt 2.3 beskrivs utförligare hur ljud kring en kraftledning uppkommer.
Enligt preliminära avstånds- och magnetfältsberäkningar för befintliga bostadshus längs de aktuella
sträckningsalternativen bedöms inget hus hamna
inom ett magnetfält som överstiger nivån i Svenska
kraftnäts magnetfältspolicy.
3.4 Landskapsbild
3.4.1 förutsättningar
En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom
avverkad skog i ledningsgatan. Hur omfattande
påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen
följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom
skogsmark och följer områdets landskapsformer
som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En
luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan ledningen påverka mycket i små landskapsrum som
sjöar, vattendrag eller uppodlade dalgångar.
De två sträckningsalternativen går mestadels genom skogsmark. Där sträckningen går genom
Figur 2. Anmälda avverkningar till Skogsstyrelsen utmed de två
alternativsträckorna.
ras i höjdlägen.
3.4.2 Förväntade konsekvenser
En ny 400kV-ledning kommer att vara mer eller mindre synlig i landskapet beroende på vart man befinner sig. Båda alternativen kommer dock under stora
delar av sträckorna att gå genom skogsmark vilket
minskar synligheten betydligt.
Det västra alternativet ligger till stor del inom höjdlägen och förväntas därför bli något mer domine-
14
rande i landskapet än det östra alternativet som förläggs i ett område med lägre topografi. Ledningen
kommer i det östra alternativet även delvis att placeras i sänkor som ytterligare kommer att minska
synligheten i landskapet. Det östra alternativet har
dock en något större andel öppen mark utmed
sträckningen än det västra, vilket ökar synligheten
på håll. Där ledningsalternativ öst korsar Alefjäll är
topografin högre och här kan ledningen bli något
mer synlig i landskapet.
3.5 Naturmiljö
3.5.1 Förutsättningar
Nedan beskrivs områdets förutsättningar utifrån
naturmiljö. Först beskrivs områden med formellt
skydd i form av Natura 2000 eller naturreservat samt
områden som är utpekade som riksintressen. Därefter, från norr till söder, områden som saknar formellt
skydd men har utpekade naturvärden från fältinventeringen som utförts av COWI, eller från tidigare
inventeringar, se Bilaga 1. Dessa baseras främst på
den naturvärdesinventering på fältnivå inom de alternativa stråken för ledningen som genomfördes
av COWI under 2015. Fältinventeringen var främst
inriktad på skogliga naturvärdesobjekt, se numrerade områden (1-7) i Bilaga 1, eftersom det är dessa
som riskerar störst påverkan av ledningen. Övriga
källor som använts är Ale kommuns naturvårdsprogram (Ale kommun, 2007) och tidigare inventeringar från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen, via tillgängliga web-GIS tjänster. Naturvärdesklassningen
baseras på den svenska standarden SS 199000:2014.
Enligt denna standard klassas naturvärdesobjekt i
tre naturvärdesklasser, 1-3 (klass 4, visst naturvärde,
utgör ett tillägg), där klass 1 är den högsta klassningen. Naturvärdesklassningen i Ale kommuns naturvårdsprogram gjordes i tre klasser (1-3), där definitionerna på klasserna till största del sammanfaller
med klassningen i SS 199000:2014. Denna standard
fanns dock inte tillgänglig när Ale kommuns naturvårdsprogram togs fram.
Innan de båda sträckningsalternativen delar sig i
väst och öst korsar ledningssträckningen ett område inom lövskogsinventeringen som även finns
med i Ale kommuns naturvårdsprogram. Området
har naturvärdesklass 3. Här korsas också ett naturvärdesobjekt i form av ädellövskog, skyddsvärda
träd samt område inom ängs- och betesmarksinventeringen.
Alternativ väst
Alternativ väst ligger inte inom något Natura
2000-område, naturreservat eller riksintresse för naturvård. Områden utan skydd men med höga naturvärden finns dock utmed sträckningen. Strax öster
om Hult korsas ett område med naturligt skogsbete,
se Bilaga 1. Området är av stort värde för regionen eftersom naturliga skogsbeten är en naturtyp som håller på att försvinna. Skogsbetet är ett av de största
i länet och har under flera år restaurerats med stöd
från Länsstyrelsen. Ett skogsbete definieras som
”tydligt betespräglade områden med äldre, extensivt nyttjade barr-, löv- eller blandskogsbestånd som
uppkommit genom naturlig föryngring. Områdena
har under beståndens uppväxt och mognad utan
längre uppehåll betats åtminstone in på 1960-talet
av hästar, nötkreatur, får eller getter” (Länsstyrelsen i
Gotlands län, 2001).
Från alternativets nordligaste del ner till sjön Ingelkärr ligger inom utredningsområdet flertalet sumpskogar (område 2-4, Bilaga 1), med naturvärdesklass
3 eller högre. Endast ett av områdena korsas av den
föreslagna linjedragningen. Inom ett av områdena,
utanför föreslagen linjedragning men inom utredningsområdet, finns tidigare rapporter om häckande
fiskgjuse (område 3, Bilaga 1). En inventering under
häckningstid är nödvändig för att avgöra om detta
fortfarande är aktuellt. Inventeringen kommer att utföras inför upprättandet av MKB.
Norr om Stensjön korsas ett område inom naturvärdesinventeringen, ängs- och betesmarksinventeringen (område 1, Bilaga 1), naturvärdesklass 2. Området finns även med i våtmarksinventeringen.
Väster om Björsjön passeras ett naturvärdesobjekt
i form av en brant, som även finns med i Ale kommuns naturvårdsprogram. Området ligger inom utredningsområdet men undviks med föreslagen linjedragning.
Vid Lommatjärnarna korsas ett område inom våt-
15
marksinventeringen.
Alternativ öst
Alternativ öst ligger inte inom något Natura 2000-område eller riksintresse för naturvården. Öster om samhället Ryd korsar ledningen naturreservatet Anfastebo
i dess västra hörn. Här kommer ledningen delvis att gå
parallellt med en befintlig 130 kV-ledning. I den västra
delen av naturreservatet finns åkrar och hagmarker i
anslutning till bebyggelsen. Området är varierat med
dungar och bryn med ädellöv, betad ekskog, björkhagar och ett antal gamla före detta hamlade almar. Ett
flertal stora och välbevarade stengärdesgårdar och
odlingsrösen finns i området. Området har naturvärdesklass 3 (Ale kommun, 2007). I den delen av naturreservatet som ledningen planeras har träd och buskar
nyligen avverkats som en naturvårdsåtgärd. Den avverkade delen utgörs nu av betesmark för nötkreatur
och har en begränsad trädvegetation.
Områden utan skydd men med höga naturvärden
finns utmed sträckan. Vid Björbäck korsas områden
inom lövskogsinventeringen, naturvärdesklass 3. Norr
om Buaråsen finns en utpekad sumpskog (område 5,
Bilaga 1) som hamnar inom utredningsområdet (buffertzon, alternativ öst) men som undviks med föreslagen linjedragning. Utförd naturvärdesinventering
visar att objektet inte längre utgör en sumpskog eftersom den avvattnats genom dikning.
Vid Alefjäll finns en sumpskog som hamnar inom utredningsområdet men som undviks med föreslagen
linjedragning. Strax söder om denna finns en nyckelbiotop i form av en bergsbrant (område 6, Bilaga 1),
naturvärdesklass 2. Nyckelbiotopen hamnar inom utredningsområdet med undviks med föreslagen linjedragning. Nyckelbiotopen ligger inom ett större
område som är utpekat i Ale kommuns naturvårdprogram (område 7, Bilaga 1), och som har naturvärdesklass 3.
I ledningens södra del korsas ett regionalt värdefullt
odlingslandskap.
Vid Lommatjärnarna korsas ett område inom våtmarksinventeringen.
3.5.2 Förväntade konsekvenser
Ingen skyddad natur finns utmed det västra sträck-
ningsalternativet. Naturområden utan skydd men
med höga naturvärden finns dock utmed sträckan
och dessa kommer att kunna påverkas negativt om
skog avverkas i ledningsgatan. Skulle fiskgjuse påträffas utmed västra ledningssträckningen skulle
denna kunna påverkas negativt främst vid anläggandet av ledningen. Begränsningar i arbetstider för anläggningen kan då bli aktuellt.
Områden inom ängs- och betesmarksinventeringen
bedöms generellt inte påverkas negativt om inte
ledningen påverkar förutsättningarna för att bedriva
bete. Ett naturligt skogsbete däremot ska ha inslag
av både öppna och mer tätbevuxna områden vilket
medför att dessa områden löper en högre risk att påverkas negativt vid en anläggning av en ledning. En
närmare utredning över hur just det aktuella skogsbetet längs det västra ledningsalternativet påverkas
av ledningens placering utförs inför upprättandet av
MKB.
Det östra alternativet korsar naturreservatet Anfastebo i dess västra hörn. Här har skogen avverkats och
marken används till betesmark. Om ledningen kan
dras över betesmarken behöver ingen skog avverkas
och marken kan fortsätta betas. Enstaka träd kan behöva avverkas i ledningsgatan men med föreslagen
ledningssträckning bedöms påverkan på naturvärden inom Anfastebo naturreservat bli liten.
Även ett fåtal naturområden utan skydd men med
höga naturvärden finns utmed det östra sträckningsförslaget och dessa kommer att kunna påverkas negativt om skog avverkas i ledningsgatan.
Sammantaget bedöms båda alternativen påverka
naturområden med höga naturvärden. Längs västra alternativet kommer opåverkad skog att påverkas medan skogen längs östra alternativet till stor del
är påverkad av avverkning.
Som en skyddsåtgärd bör stolpars höjd och placering
väljas så att så få träd som möjligt behöver avverkas
utmed vald ledningssträcka.
Under det fortsatta arbetet med planering av ledningsdragningen, avverkning och placering av stolpar kommer hänsyn att tas till de utpekade områden
som är av intresse för naturmiljön.
16
Konsekvensbedömningen för naturmiljön på såväl
objekt- som landskapsnivå kommer att fördjupas i
samband med upprättande av MKB under hösten
2015.
3.6 Rekreation och friluftsliv
3.6.1 Beskrivning
En mindre sträcka på ledningsalternativ väst hamnar
inom riksintresse för friluftsliv, Vättlefjäll. Ledningen
berör en mindre yta av riksintressets östra hörn, se
Bilaga 1. Det östra alternativet korsar Anfastebo
naturreservat som främst bildats med syfte att främja
det rörliga friluftslivet i området.
gen innebär bland annat att lämningar från före år
1850 kommer att få ett generellt skydd, såvida de
uppfyller lagens övriga krav.
För fasta fornlämningar gäller att de är skyddade enligt 2 kap. Kulturminneslagen. Syftet med lagen är att
bevara vårt gemensamma kulturarv. Exploateringar
ska därför ta hänsyn till fornlämningarna och fornlämningsområden. Om det inte går att undvika fornlämningar krävs länsstyrelsens tillstånd till ingrepp i
fornlämningen och beslut om arkeologiska undersökningar.
Det finns ett fåtal fornlämningar utmed de två alternativa sträckningarna väst och öst, se Bilaga 2.
3.7.2 Förväntade konsekvenser
3.6.2 Förväntade konsekvenser
Generellt är all naturmark i närheten av tätorter
av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning.
I skogsmark och över öppna strövområden eller
landskap kan känslan av orördhet påverkas. En
ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa.
Det västra sträckningsalternativet påverkar en
liten yta av riksintresset för friluftsliv i dess östra
hörn. Ledningen skulle endast påverka en liten
del av riksintresset i förhållande till riksintressets
totala yta. Medräknat den yta som hamnar öster
om ledningen påverkas mindre än en procent av
riksintressets totala yta av sträckningsalternativ
väst. Det östra sträckningsalternativet påverkar
Anfastebo naturreservat i dess västra hörn. Landskapsbilden i den västra delen av naturreservatet är sedan tidigare påverkad av befintlig luftledning samt avverkning av skog. Påverkan
bedöms bli liten för friluftslivet i båda alternativen.
3.7 Kulturmiljö
3.7.1 förutsättningar
Från den 1 januari 2014 gäller en ny Kulturmiljölag
med nya bestämmelser för exempelvis fornlämningsbegreppet och åldersgränsen 1850. Den nya la-
Under byggskedet kan påverkan komma att ske på
lämningar. Denna påverkan går att minimera och
den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Påverkan på lämningar blir störst om de sammanfaller
med stolparnas placering, men hänsyn ska även tas
till de lämningar som identifieras längs de skogsgator
som kommer att röjas vid ledningen.
Den arkeologiska utredningen, där enskilda fornlämningar bedöms och utreds samt påverkan på kulturmiljöer redovisas, kommer att utföras innan den
slutgiltiga placeringen av stolpar. I det fortsatta planeringsarbetet med ledningen kommer Svenska
kraftnät att sträva efter att undvika kända fornlämningar och andra kulturlämningar. Där kulturlämningar som saknar lagskydd enligt Kulturminneslagen ändå blir berörda kommer hänsyn att tas till
dessa. Så långt det är möjligt anpassas placeringen
av ledningsgatan, stolparnas placering samt planering av nya vägar till lämningar i samråd med antikvarisk expertis.
3.8 Naturresurser
3.8.1 förutsättningar
Längs de två alternativa sträckningarna, väst och
öst, passerar ledningen såväl öppen jordbruksmark som skogsmark. För båda alternativen är
skogsmark dominerande. Östra alternativet korsar öppen jordbruksmark i något större utsträck-
17
ning än det västra alternativet, främst i anslutning
till samhällena Björbäck och Ryd.
ningen är i drift kan infrastruktur komma att påverkas i
samband med drifts- och underhållsarbeten.
3.8.2 Förväntade konsekvenser
Luftfarten kan påverkas av själva ledningens närvaro
under driftskedet i det fall inflygningsområden ligger
i kraftledningens närhet. Ingen av de flygplatser som
ligger närmast de två alternativa sträckorna har sina inflygningsområden över ledningsstråket.
Nya ledningar i skog medför att skogsmark tas i
anspråk och träd måste avverkas. Utmed västra
alternativet kommer huvudsakligen opåverkad
skog att påverkas medan skogsmarken längs
med östra alternativet på flera ställen är påverkad av avverkning.
Ur ett naturresursperspektiv påverkas jordbruksmark mindre än skogsmark eftersom jordbruket
kan fortsätta på ytorna runt stolparna och under
ledningen. Intrånget i jordbruksmarken begränsas därför till ytorna närmast stolparna.
En fördjupad bedömning av påverkan på naturresurser kommer att utföras i kommande MKB.
3.9 Infrastruktur
3.9.1 Förutsättningar
Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan
på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar, eller
andra kraftledningar minimeras.
Svenska kraftnät har låtit göra en flyghinderanalys
(LFV 2014). De flygplatser som ligger närmast de två
alternativa delsträckorna är Trollhättan-Vänersborg,
Lidköping-Hovby, Göteborg City Airport samt Landvetter.
I de genomförda samråden har även teleoperatörer
och ledningsägare deltagit, och 400 kV-ledningen
bedöms inte påverka, eller påverkas av befintliga andra ledningar, sändare, master eller dylikt.
Även Försvarsmakten har hörts i samråd. De har inte
haft något att erinra gällande det västra eller det
östra sträckningsalternativet.
3.9.2 Förväntade konsekvenser
Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, genom anläggningsarbeten, ökad trafik, trafikomläggningar etc. När kraftled-
18
04.SAMLAD BEDÖMNING
Sammantaget bedöms de två sträckningsalternativen, väst respektive öst, medföra små konsekvenser
på motstående intressen. Ledningens två alternativa
lokaliseringar har tagits fram för att minimera påverkan för boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, infrastruktur samt rekreation
och friluftsliv.
Den slutliga ledningsdragningen kommer att anpassas för att konsekvenserna ska utebli för närboende under ledningens drifttid. Små konsekvenser
för närboende i form av buller från arbetsmaskiner
förväntas under byggskedet. Även viss påverkan
på infrastruktur bedöms kunna uppkomma under
byggskedet, i form av anläggningsarbeten och trafikstörningar. Konsekvenserna för boendemiljö och
infrastruktur upphör när ledningen är i drift.
En ny kraftledning kommer att påverka landskapsbilden. Ledningen döljs delvis av skogslandskapet men
går på sina ställen i höjdlägen samt i öppen åkermark.
Skog kommer att avverkas i ledningsgatan. Påverkan
på jordbruksmark begränsas till ytorna närmast stolparna. Längs med alternativ väst kommer opåverkad
skog att tas i anspråk i något större omfattning än i
det östra alternativet där skogen på många ställen redan är påverkad av avverkning.
Båda alternativen korsar områden med höga naturvärden. De naturvärdesobjekt som har påträffats längs sträckningsalternativen kommer att påverkas till viss del, främst genom avverkning av skog.
Skyddsåtgärder kommer att vidtas för varje enskilt
objekt för att påverkan ska bli så liten som möjligt,
och under det fortsatta arbetet med planering av
ledningsdragningen, avverkning och placering av
stolpar kommer hänsyn att tas till de utpekade områdena med intresse för naturmiljön.
Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av
en luftledning eftersom känslan av orördhet kan påverkas i såväl skogsmark som i öppna landskap. Båda
alternativen påverkar områden med värden för friluftslivet, men i båda fallen går ledningen i utkanten
av områden värdefulla för friluftslivet.
Påverkan på kulturmiljön bedöms bli liten för båda
alternativen. För att begränsa påverkan på de lämningar som har hittats längs med och i anslutning till
ledningssträckan kommer hänsyn tas vid placering
av stolpar, ledningsgator och lokalvägnätet. Arkeologiska utredningen kommer att utföras innan den
slutgiltiga placeringen av stolpar.
19
05.REFERENSER
Ale kommun 2007, Naturvårsprogram, fakta och åtgärder, antagandehandling
2007-08-30.
Ale kommun 2013, Översiktsplan för Ale kommun,
Ale ÖP 07, http://ale.se/invanare/invanare/byggabo--miljo/planer-och-byggprojekt/oversiktsplanering/oversiktsplan-for-ale-kommun.html
Ale kommun 2014, Vindbruksplan, Tillägg till Ale ÖP
07, Antagandehandling 2014-09-29
Ale kommun 2015, planer och byggprojekt, http://
www.ale.se/invanare/invanare/bygga-bo--miljo/
planer-och-byggprojekt
Ale kommun 2008, Länsstyrelsen Västra Götalands
län och Västra Götalandsregionen Västarvet 2008,
Kultur i arv – Värdefulla miljöer och åtgärdsförslag
COWI AB 2015, PM naturinventering Ryd, baserad på
fältbesök 2015-03-13, Erik Heyman
Lerums kommun, 2008, Framtidsplan ÖP 2008, antagandehandling 2008-03-06
LFV (Air navigation services of Sweden) 2014, LFV:s
flyghinderanalys avseende ny 400kV luftledning
Skogssäter-Stenkullen, Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale, Lerums kommuner, Norrköping 2014-05-22
Länsstyrelsens Webb-GIS, 2015. Informationskartan
västra Götaland
Länsstyrelsen i Gotlands län, 2001. Skogsbete – en
metodstudie från Gotland, Livsmiljöenheten – rapport nr 5 2001.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2015, Infokartan
http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/
Infokartan/
Riksantikvarieämbetet 2013, Fornsök, FMIS, http://
www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Riksantikvarieämbetet 2010, Bygga och bevara – hur
påverkar fornlämningar dina byggplaner, informationsbroschyr
Skogsstyrelsen, 2015, Skogens pärlor, http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/
Svenska kraftnät, www.svk.se
svenska kraFtnät
BoxSvensKa Kraftnät
1200
172 Box 1200
24 sundByBerg
172 24 Sundbyberg
sturegatan
1
Sturegatan 1
tel 08 475 80 00
010-475
80 00
FaxTel
08 475
89 50
Fax 010-475 89 50
www.svk.se
www.svk.se