Samrådsunderlag för kompletterande samråd i
kompletterande samråd SamrådSunderlag för 400400 kV-ledning förplanerad planerad kV-ledning Skogssäter – Stenkullen SkogSSäter - Stenkullen kompletterande Samråd för Alternativaöver sträckningar Förstudie Flera i området kring Ryd utredningsområden maj 2015 2013 Januari Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för planerad 400 kVunderlag för samråd enligt 6 kap växelströmsledning mellan statiomiljöbalken för och planerad 400 ikvnerna Skogssäter Stenkullen växelströmsledning Västra Götalands län. mellan stationerna skogssäter och stenkullen i västra götalands län. Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Johan Albertsson Tillståndsansvarig Jenny Sirland Samrådsunderlag Uppdragsledare Liselotte Franzén, COWI AB Handläggare Caroline Örtengren, COWI AB Karta/GIS Yvette Vignuolo, Svenska kraftnät Interngranskning Lena Holm, COWI AB Omslag: 400 kV-ledning i östra Skepplanda Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av COWI AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd enligt Samverkansavtal för geodatasamverkan. Org.Nr 202 100-4284 Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010-475 80 00 Fax 010-475 89 50 www.svk.se Förord Svenska kraftnät Svenska kraftnät har identifierat att stamnätet måste förstärkas i Västra Götaland för att det ska kunna möta dagens och framtidens krav på ett driftsäkert elnät. Svenska kraftnät har därför sedan en tid tillbaka sökt en lämplig sträckning för en ny 400 kV-ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Ledningen behövs för att omhänderta en ökad produktion av el från vindkraft i norra delen av regionen och för att avlasta regionnätet om fel uppkommer i stamnätet. När elproduktionen når en kritisk nivå och överföringen samtidigt är hög från norra Sverige och Norge kommer nuvarande 400 kV-ledningar mellan Skogssäter och Stenkullen att överbelastas. Om det idag skulle bli fel på någon av stamnätsledningarna i området, eller någon av dem måste tas ur drift, kan det underliggande regionnätet påverkas negativt eftersom effekten kommer att omfördelas mellan det kvarvarande stamnätet och regionnätet. Om den effekt som överförs till regionnätet är tillräckligt hög så kommer regionnätets apparater och ledningar att överbelastas. Följden blir en automatisk bortkoppling som leder till att strömförsörjningen i området slås ut. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att driva, förvalta och utveckla Sveriges stamnät för elkraft. Under 2013 och 2014 genomfördes förstudie, samråd och kompletterande samråd kring flera olika utredningskorridorer längs sträckan. Efter den senaste samrådsomgången har Svenska kraftnät undersökt alternativa sträckningsförslag som sträcker sig både väster och öster om den samlade bebyggelsen i byarna Björbäck och Ryd i Ale kommun. Ett kompletterande samråd görs nu för att få in synpunkter på de två alternativa sträckningsförslagen väst och öst. Det här dokumentet är framtaget som ett underlag för detta kompletterande samråd, som kommer att genomföras som ett skriftligt samråd. Det här dokumentet och tidigare underlag finns på projektets webbplats www.svk.se/skogssater-stenkullen. Stamnätet omfattar elledningar för 400 kV och 220 kV, transformatorstationer och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät innehar även systemansvaret för el och har i uppdrag att utveckla stamnät och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning. Svenska kraftnät har därmed en viktig roll i Sveriges klimatpolitik. Kortsiktigt innebär systemansvaret att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt arbetar Svenska kraftnät för att förstärka och underhålla stamnätet för att behålla driftsäkerheten och vid behov öka överföringskapaciteten. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare. De flesta är anställda vid Svenska kraftnäts huvudkontor i Sundbyberg men det finns även ett antal anställda på kontoren i Halmstad, Sundsvall och Sollefteå. Svenska kraftnät sysselsätter ytterligare ett antal hundra personer runt om i landet på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet. Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland annat Nord Pool Spot AS, för mer information se www.svk.se. INNEHÅLL Projektorganisation2 Förord3 Svenska kraftnät 3 sammanfattning5 01.INledning 2.1 Utförande 2.2 Elektriska och magnetiska fält 2.1.1 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 2.3 Ljud 2.4 Drift och underhåll 16 16 16 16 17 17 17 04.SAMLAD BEDÖMNING 18 05.REFERENSER 19 6 1.1 Syfte 6 1.1.1 Syftet med 400 kV ledningen Skogsäter Stenkullen6 1.1.2 Syftet med det kompletterande samrådet 6 1.2 Avgränsningar 8 02. teknik 3.7.2 Förväntade konsekvenser 3.8 Naturresurser 3.8.1 Förutsättningar 3.8.2 Förväntade konsekvenser 3.9 Infrastruktur 3.9.1 Förutsättningar 3.9.2 Förväntade konsekvenser 9 9 10 11 11 11 03.NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRutsedda KONSEKVENSER12 3.1 Lokalisering av alternativ väst och alternativ öst12 3.1.1 Väst 12 3.1.2 Öst 12 3.2 Kommunal planering 12 3.3 Bebyggelse och boendemiljö 12 3.3.1 Förutsättningar 12 3.3.2 Förväntade konsekvenser 13 3.4 Landskapsbild 13 3.4.1 Förutsättningar 13 3.4.2 Förväntade konsekvenser 13 3.5 Naturmiljö 14 3.5.1 Förutsättningar 14 3.5.2 Förväntade konsekvenser 15 3.6 Rekreation och friluftsliv 16 3.6.1 Förutsättningar 16 3.6.2 Förväntade konsekvenser 16 3.7 Kulturmiljö 16 3.7.1 Förutsättningar 16 5 sammanfattning För att stärka stamnätet i regionen ska Svenska kraftnät bygga en ny växelströmsförbindelse, en 400 kV luftledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Svenska kraftnät har utrett och samrått kring flera alternativa sträckningar. Efter förra samrådsomgången har Svenska kraftnät fått in alternativa sträckningsförslag från fastighetsägare gällande sträckningen i området kring Björbäck och Ryd i Ale kommun. Svenska kraftnät har därför valt att ha ett kompletterande samråd med två alternativa sträckningar som går väster respektive öster om den samlade bebyggelsen i Björbäck och Ryd. Detta dokument har tagits fram som underlag till detta kompletterade samråd. Samrådsunderlaget belyser de samlade konsekvenserna av byggnationen och behandlar de miljö- och samhällsintressen som berörs av kraftledningsförbindelsen längs alternativa sträckningsförslag. Underlaget innehåller även en översiktlig bedömning av konsekvenserna för människors hälsa och miljön. Först efter genomfört samråd kommer Svenska kraftnät ta ett beslut om vilket alternativ som ska utredas vidare som förordat huvudalternativ. Sammantaget bedöms båda alternativen, väst och öst, medföra små till måttliga konsekvenser på motstående intressen. Lokaliseringen av de två ledningsalternativen har gjorts för att minimera påverkan på boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. 6 01.INledning 1.1 Syfte kraft i norra delen av regionen 1.1.1 Syftet med 400-kv ledningen Skogssäter Stenkullen • det ska gå att förnya de ledningar som finns i området på ett driftsäkert sätt när detta behövs En ny ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun behövs för att stärka stamnätet i regionen. Om det i dagsläget blir fel på någon av de två befintliga stamnätsledningarna eller en av dem måste tas ur bruk kommer det underliggande regionnätet som ägs av Vattenfall att påverkas. Vid en hög överföring genom området innebär detta att strömförsörjningen kan slås ut delvis eller fullständigt i området. Ett av Sveriges åtaganden i EU är att bidra till goda förutsättningar för elhandel mellan medlemsländerna. Det är ytterligare en anledning till att vi behöver förstärka stamnätet mellan Skogssäter och Stenkullen eftersom denna del av stamnätet är så svag att den redan i normalläget begränsar möjligheten till elhandel med södra Norge och Danmark. Enligt EU-regler är det inte tillåtet att interna svagheter någonstans i ett lands stamnät får följder för ett fritt handelsflöde mellan länder. Den nya ledningen krävs för att vi ska klara dagens elhandel utan fysiska begränsningar, så kallade flaskhalsar. Sammanfattningsvis behövs en ny 400-kV ledning mellan stationerna Skogssäter och Stenkullen för att: • ta hand om den ökade produktionen av el från vind- • denna del av stamnätet är så svag att den begränsar möjligheten till utbyte med södra Norge • öka driftssäkerheten för stam- och regionnät så att näten får full funktionalitet även om en komponent inte fungerar (enligt det s.k. N-1 kriteriet) 1.1.2 Syftet med det kompletterande samrådet I samband med projektets första samrådsomgång arbetades ett förslag på en västlig korridor fram i samarbete med berörda fastighetsägare. Korridoren benämndes i det kompletterande samråd som hölls i november 2013 för område 5. Förslag inkom även gällande ett alternativt östligt område som benämndes område 3. Båda förslagen togs fram i syfte att komma längre bort från den samlade bebyggelsen i Björbäck och Ryd. I den andra samrådsomgången fanns dels de ursprungliga korridorerna I och H med och dels de nya områdena 3 och 5. Utredningsarbetet som fortskred efter den andra samrådsomgången ledde till ett förslag på sträckning som gick via område 5. Efter att sträckningsalternativet presenterats för berörda fastighetsägare har synpunkter och förslag inkommit till Svenska kraftnät. Bland annat har nya förslag inkommit som har lett till en delvis anpassad östlig korridor. Det anpassade östliga förslaget går delvis 7 Figur 1. Alternativ väst och alternativ öst av 400 kV-ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen. ”Utredningsområde för ny 400 kV luftledning” representerar tidigare utredda utredningskorridorer medan ”Buffertzon, alternativ öst” representerar utredningskorridoren för alternativ öst. Den del av buffertzonen som hamnar utanför tidigare utredningsområden innebär således ny utredningskorridor som inte tidigare utretts. 8 inom tidigare utredningsområden 3 och I, se Figur 1. I norr delar sig det östliga förslaget i två möjliga alternativ, se streckade linjer i Figur 1. Om Svenska kraftnät, efter genomfört samråd, väljer att gå vidare med det östliga förslaget kommer endast en av dessa två möjliga alternativa sträckningar att bli aktuell. För att Svenska kraftnät ska kunna göra en så bra bedömning som möjligt av de kvarstående alternativen bedömer vi att ett kompletterande samråd är nödvändigt. Samrådet berör både det västra och det östra förslaget. Detta dokument har tagits fram som ett underlag för det kompletterande samrådet. Samrådets syfte är att länsstyrelsen, kommunerna, fastighetsägare, intresseorganisationer, övriga berörda myndigheter och allmänheten ska få möjlighet att yttra sig om de alternativa sträckningsförslagen. Det kompletterande samrådet, tillsammans med tidigare genomförda samråd, kommer att ligga till grund för Svenska kraftnäts ansökningar om nätkoncession. 1.2 Avgränsningar Detta kompletterande samrådsunderlag har samma avgränsningar som tidigare genomförda samråd och behandlar de värden som ledningen i första hand förväntas påverka. Samrådsunderlaget behandlar bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Beskrivningen av konsekvenser är i detta skede av projektet övergripande och går inte in på detaljnivå för exempelvis boende i området, växt- och djurarter eller fornlämningar. Detta dokument redovisar en sammanfattning av generella uppgifter om projektet. För mer ingående beskrivning hänvisas till förstudien och tidigare samrådshandlingar, se projektets hemsida www.svk.se/ skogssater-stenkullen. 9 02.teknik 2.1 utförande Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront1, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad. Den svenska och europeiska energi- och klimatpolitiken innebär att länderna i Norden och EU tillsammans arbetar för att möjliggöra fri handel med el över gränserna i unionen. Ett viktigt steg i det arbetet är att bygga elförbindelser som kopplar ihop de olika ländernas elsystem. Det är också ett krav att länderna inte har så lite kapacitet i någon del av sitt stamnät att flödet av el mellan länderna begränsas. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av nya produktionsvolymer och för att klara anslutning av ev. likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Likströmsteknik med högspänning (HVDC) används framför allt för att överföra höga effekter från en punkt till en annan över långa avstånd utan möjlighet att ansluta nya förbindelser längs vägen. HVDC används även för att binda samman olika växelströmsnät, till exempel Norden och kontinenten. HVDC-tekniken är den enda tekniken som är användbar för längre sjökablar och för längre markkablar. 1. Synkront innebär att systemen har samma frekvens Den analys som gjorts har visat att växelströmsnätet i västra Sverige behöver förstärkas. För att uppnå en förstärkning av växelströmsnätet i regionen planeras förbindelsen mellan Skogssäter – Stenkullen. Växelström byggs normalt som luftledning eftersom överföring av växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera ev. skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kV-växelström är möjlig på korta avstånd. En markkabel för 400 kV genererar stora mängder reaktiv effekt vilket innebär att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation (i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare) för att kompensera produktionen av reaktiv effekt. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel. Sammantaget innebär markkabelförläggning även 10 på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Svenska kraftnäts uppdrag är att upprätthålla ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät. Att förlägga växelströmsledningen som en markkabel för växelström är inte tillräckligt driftsäkert och detta alternativ utreds inte vidare. Ledningsgatans utformning och funktion regleras delvis i Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Av säkerhetsskäl måste kraftledningen hänga på ett visst avstånd från marken, och det finns ett minimiavstånd mellan kraftledningen och byggnader för att undvika bränder om det blir fel på kraftledningen. Bredden på ledningsgatan bestäms till stor del av utformningen på stolpar och stag. Den planerade 400 kV-luftledningen avses i huvudsak att uppföras med portalstolpar i stål. I skogsmark används i huvudsak stagade stolpar och i jordbruksmark används i huvudsak ostagade stolpar. Stolparnas höjd kommer att variera mellan ca 25 – 30 meter. Den slutgiltiga höjden bestäms i samband med detaljprojekteringen. Avståndet mellan ytterfaserna är cirka 18 m. Spannlängden (d.v.s. avståndet mellan stolparna) varierar beroende på bland annat topografin, men är i genomsnitt cirka 300 meter. Stolparna grundläggs med olika slags fundament beroende på stolpplatsens geologiska och hydrologiska förutsättningar. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan röjs kontinuerligt från högväxande träd och buskar. Den nya skogsgatan kommer att bli ca 44 meter bred. I ledningsgatans sidoområden tas kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. I åkermark motsvarar den yta som behövs för ledningsgatan storleken på stolpar och stag. Där finns inga restriktioner för fortsatt jordbruk av marken mellan fundamenten. Arbetet med luftledningen kommer att genomföras med konventionell teknik där material transporteras med lastbil in till arbetsområdet på nuvarande eller nyanlagda vägar. Sträckningen stakas först ut, d.v.s. man bestämmer var ledningen ska placeras, hur olika hinder ska undvikas samt hur ledningen ska placeras för att minimera påverkan på omgivningarna. Efter röjning anläggs fundamenten. När fundamenten är på plats reses stolparna och därefter dras faslinorna och topplinorna ut med speciella lindragningsmaskiner. 2.2 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avtar snabbt med avståndet och dämpas av vegetation och byggnader. Det innebär att även om en bostad står i närheten av en luftburen kraftledning blir det elektriska fältet lågt inomhus. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Det magnetiska fältet avtar också snabbt med avståndet från ledningen, men det dämpas inte av växtlighet och byggnader. Magnetfältets styrka beror på hur linorna hänger i förhållande till varandra, hur mycket ström som går i ledningen samt avståndet till marken. När magnetfältet beräknas, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används är det årsmedelvärde som endast överskrids av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen2). Framtida strömmar, för ännu inte byggda ledningar, skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad effektförbrukning och produktion i det planerade nätet. 2. En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på. 11 De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen, hög ström) kan förekomma under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. 2.2.1 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer miljöbalkens regler om försiktighetsprincipen som innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det anses vara ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt. Svenska kraftnät följer rekommendationer från Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen om magnetfält kring kraftledningar. Svenska kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som lyder: ”Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas”. Svenska kraftnät följer kontinuerligt forskningen om lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. 2.3 Ljud Ljudeffekter från kraftledningar med växelström alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Ljudnivåerna intill en 400 kV-ledning kan uppgå till ca 45 dB(A) på ett avstånd av 20-60 meter från ledningens mitt. Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud understigande 4045 dB(A) från kraftledningar är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Som en jämförelse kan nämnas att ett normalt samtal motsvarar ungefär 65 dB (A), och trafik på en storstadsgata ungefär 80 dB (A). 2.4 Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program, och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år och ledningsgatan kommer att hållas fri från höga träd. Lågvuxna träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts. 12 03.NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRutsedda KONSEKVENSER I detta avsnitt redogörs de nuvarande förutsättningar på platsen för de två alternativa sträckningsförslagen samt de förväntade konsekvenser som projektet bedöms kunna medföra. 3.1 Lokalisering av alternativ väst och alternativ öst De alternativa sträckningarna, väst och öst, ligger inom Ale kommun och Lerums kommun. Nedan beskrivs lokaliseringen för respektive ledningsalternativ. 3.1.1 Alternativ väst Sträcka väst börjar norr om Hästhagen och går österut. Ledningen svänger av söderut strax nordost om Hult. Därifrån går ledningen mitt emellan Hult och Enekullen. Ledningen korsar västra delen av Ingelkärr, följer längs med Stensjöns östra sida, Björsjöns västra sida och Långesjöns östra sida. Slutligen passerar sträckningsalternativet genom området för Lommatjärnarna, se Figur 1. 3.1.2 Alternativ öst Sträcka öst börjar norr om Hästhagen och går österut. Alternativet svänger söderut förbi Rosenlund på dess västra sida samt öster om Björbäck. Ledningen går öster om Ryd och korsar naturreservatet Anfastebo i dess västra hörn. Sydost om naturreservatet svänger ledningen söderut över Alefjäll, går mitt emellan Göksjön och Stora Get- tjärnet och slutligen ner till Lommatjärnarna, se Figur 1. 3.2 kommunal planering Sträckningen för den nya kraftledningen har planerats i enlighet med de antagna översiktsplanerna i respektive kommun (Ale kommun, 2007; Lerums kommun, 2008). Nya kraftledningar får inte strida mot kommunernas detaljplaner eller områdesbestämmelser, men om planens syfte inte motverkas är det tillåtet att göra mindre avvikelser (8 § ellagen, SFS 1997:857). Inga detaljplaner berörs inom de två kommunerna. Under 2014 genomförde Ale kommun förändringar i sin vindbruksplan från 2011. Ändringen innebar bland annat att det vindbruksområde som tidigare låg öster om Hult togs bort. Efter ändringen berör inte ledningsalternativen några vindbruksområden (Ale kommun, 2014). Den uppdaterade vindbruksplanen antogs i kommunfullmäktige 2014-09-29. Själva processen för framtagandet av vindbruksplanen är överklagad och ärendet ligger just nu hos Förvaltningsrätten i Göteborg. Detta påverkar dock inte den gällande kraften i antagandehandlingen. 3.3 Bebyggelse och boendemiljö 3.3.1 Förutsättningar Boendemiljön kan huvudsakligen påverkas av magnetfältsutbredning och av förändrad landskapsbild. När ledningen anläggs kan buller påverka miljön för de som bor i närheten. Boendemiljön kan också på- 13 verkas genom att de boende kan uppleva ledningen som förfulande eller störande. 3.3.2 Förväntade konsekvenser Det uppkommer buller från arbetsmaskiner när ledningen byggs. Avverkning av skog för skogsgatan, schaktning, grävning och pålning för fundamenten är annat som kan orsaka buller. Detta buller uppkommer endast under byggskedet. Bullret kommer att studeras mer i detalj längre fram i projektet och ingår i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska tas fram. skogsmark anläggs en skogsgata för att säkerställa att inga träd faller över ledningen. Det västra alternativet går genom ett landskap som domineras av höga höjder och opåverkad skog. Det östra alternativet ligger i öppen åkermark samt i skog som på flera ställen är påverkad av avverkning, se Figur 2. Topografin för det östra alternativet är flackare än i det västra och ledningen kommer här på sina ställen att placeras i sänkor. Där ledningsalternativ öst korsar Alefjäll kommer ledningen delvis att place- Ljudnivåerna intill en 400 kV-ledning kan uppgå till ca 45 dB(A) på ett avstånd av 20-60 meter från ledningens mitt. Ljudet avtar med avståndet och ljud understigande 40-45 dB(A) från kraftledningar är svåra att uppfatta. Ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar för närboende. I avsnitt 2.3 beskrivs utförligare hur ljud kring en kraftledning uppkommer. Enligt preliminära avstånds- och magnetfältsberäkningar för befintliga bostadshus längs de aktuella sträckningsalternativen bedöms inget hus hamna inom ett magnetfält som överstiger nivån i Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. 3.4 Landskapsbild 3.4.1 förutsättningar En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom avverkad skog i ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan ledningen påverka mycket i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller uppodlade dalgångar. De två sträckningsalternativen går mestadels genom skogsmark. Där sträckningen går genom Figur 2. Anmälda avverkningar till Skogsstyrelsen utmed de två alternativsträckorna. ras i höjdlägen. 3.4.2 Förväntade konsekvenser En ny 400kV-ledning kommer att vara mer eller mindre synlig i landskapet beroende på vart man befinner sig. Båda alternativen kommer dock under stora delar av sträckorna att gå genom skogsmark vilket minskar synligheten betydligt. Det västra alternativet ligger till stor del inom höjdlägen och förväntas därför bli något mer domine- 14 rande i landskapet än det östra alternativet som förläggs i ett område med lägre topografi. Ledningen kommer i det östra alternativet även delvis att placeras i sänkor som ytterligare kommer att minska synligheten i landskapet. Det östra alternativet har dock en något större andel öppen mark utmed sträckningen än det västra, vilket ökar synligheten på håll. Där ledningsalternativ öst korsar Alefjäll är topografin högre och här kan ledningen bli något mer synlig i landskapet. 3.5 Naturmiljö 3.5.1 Förutsättningar Nedan beskrivs områdets förutsättningar utifrån naturmiljö. Först beskrivs områden med formellt skydd i form av Natura 2000 eller naturreservat samt områden som är utpekade som riksintressen. Därefter, från norr till söder, områden som saknar formellt skydd men har utpekade naturvärden från fältinventeringen som utförts av COWI, eller från tidigare inventeringar, se Bilaga 1. Dessa baseras främst på den naturvärdesinventering på fältnivå inom de alternativa stråken för ledningen som genomfördes av COWI under 2015. Fältinventeringen var främst inriktad på skogliga naturvärdesobjekt, se numrerade områden (1-7) i Bilaga 1, eftersom det är dessa som riskerar störst påverkan av ledningen. Övriga källor som använts är Ale kommuns naturvårdsprogram (Ale kommun, 2007) och tidigare inventeringar från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen, via tillgängliga web-GIS tjänster. Naturvärdesklassningen baseras på den svenska standarden SS 199000:2014. Enligt denna standard klassas naturvärdesobjekt i tre naturvärdesklasser, 1-3 (klass 4, visst naturvärde, utgör ett tillägg), där klass 1 är den högsta klassningen. Naturvärdesklassningen i Ale kommuns naturvårdsprogram gjordes i tre klasser (1-3), där definitionerna på klasserna till största del sammanfaller med klassningen i SS 199000:2014. Denna standard fanns dock inte tillgänglig när Ale kommuns naturvårdsprogram togs fram. Innan de båda sträckningsalternativen delar sig i väst och öst korsar ledningssträckningen ett område inom lövskogsinventeringen som även finns med i Ale kommuns naturvårdsprogram. Området har naturvärdesklass 3. Här korsas också ett naturvärdesobjekt i form av ädellövskog, skyddsvärda träd samt område inom ängs- och betesmarksinventeringen. Alternativ väst Alternativ väst ligger inte inom något Natura 2000-område, naturreservat eller riksintresse för naturvård. Områden utan skydd men med höga naturvärden finns dock utmed sträckningen. Strax öster om Hult korsas ett område med naturligt skogsbete, se Bilaga 1. Området är av stort värde för regionen eftersom naturliga skogsbeten är en naturtyp som håller på att försvinna. Skogsbetet är ett av de största i länet och har under flera år restaurerats med stöd från Länsstyrelsen. Ett skogsbete definieras som ”tydligt betespräglade områden med äldre, extensivt nyttjade barr-, löv- eller blandskogsbestånd som uppkommit genom naturlig föryngring. Områdena har under beståndens uppväxt och mognad utan längre uppehåll betats åtminstone in på 1960-talet av hästar, nötkreatur, får eller getter” (Länsstyrelsen i Gotlands län, 2001). Från alternativets nordligaste del ner till sjön Ingelkärr ligger inom utredningsområdet flertalet sumpskogar (område 2-4, Bilaga 1), med naturvärdesklass 3 eller högre. Endast ett av områdena korsas av den föreslagna linjedragningen. Inom ett av områdena, utanför föreslagen linjedragning men inom utredningsområdet, finns tidigare rapporter om häckande fiskgjuse (område 3, Bilaga 1). En inventering under häckningstid är nödvändig för att avgöra om detta fortfarande är aktuellt. Inventeringen kommer att utföras inför upprättandet av MKB. Norr om Stensjön korsas ett område inom naturvärdesinventeringen, ängs- och betesmarksinventeringen (område 1, Bilaga 1), naturvärdesklass 2. Området finns även med i våtmarksinventeringen. Väster om Björsjön passeras ett naturvärdesobjekt i form av en brant, som även finns med i Ale kommuns naturvårdsprogram. Området ligger inom utredningsområdet men undviks med föreslagen linjedragning. Vid Lommatjärnarna korsas ett område inom våt- 15 marksinventeringen. Alternativ öst Alternativ öst ligger inte inom något Natura 2000-område eller riksintresse för naturvården. Öster om samhället Ryd korsar ledningen naturreservatet Anfastebo i dess västra hörn. Här kommer ledningen delvis att gå parallellt med en befintlig 130 kV-ledning. I den västra delen av naturreservatet finns åkrar och hagmarker i anslutning till bebyggelsen. Området är varierat med dungar och bryn med ädellöv, betad ekskog, björkhagar och ett antal gamla före detta hamlade almar. Ett flertal stora och välbevarade stengärdesgårdar och odlingsrösen finns i området. Området har naturvärdesklass 3 (Ale kommun, 2007). I den delen av naturreservatet som ledningen planeras har träd och buskar nyligen avverkats som en naturvårdsåtgärd. Den avverkade delen utgörs nu av betesmark för nötkreatur och har en begränsad trädvegetation. Områden utan skydd men med höga naturvärden finns utmed sträckan. Vid Björbäck korsas områden inom lövskogsinventeringen, naturvärdesklass 3. Norr om Buaråsen finns en utpekad sumpskog (område 5, Bilaga 1) som hamnar inom utredningsområdet (buffertzon, alternativ öst) men som undviks med föreslagen linjedragning. Utförd naturvärdesinventering visar att objektet inte längre utgör en sumpskog eftersom den avvattnats genom dikning. Vid Alefjäll finns en sumpskog som hamnar inom utredningsområdet men som undviks med föreslagen linjedragning. Strax söder om denna finns en nyckelbiotop i form av en bergsbrant (område 6, Bilaga 1), naturvärdesklass 2. Nyckelbiotopen hamnar inom utredningsområdet med undviks med föreslagen linjedragning. Nyckelbiotopen ligger inom ett större område som är utpekat i Ale kommuns naturvårdprogram (område 7, Bilaga 1), och som har naturvärdesklass 3. I ledningens södra del korsas ett regionalt värdefullt odlingslandskap. Vid Lommatjärnarna korsas ett område inom våtmarksinventeringen. 3.5.2 Förväntade konsekvenser Ingen skyddad natur finns utmed det västra sträck- ningsalternativet. Naturområden utan skydd men med höga naturvärden finns dock utmed sträckan och dessa kommer att kunna påverkas negativt om skog avverkas i ledningsgatan. Skulle fiskgjuse påträffas utmed västra ledningssträckningen skulle denna kunna påverkas negativt främst vid anläggandet av ledningen. Begränsningar i arbetstider för anläggningen kan då bli aktuellt. Områden inom ängs- och betesmarksinventeringen bedöms generellt inte påverkas negativt om inte ledningen påverkar förutsättningarna för att bedriva bete. Ett naturligt skogsbete däremot ska ha inslag av både öppna och mer tätbevuxna områden vilket medför att dessa områden löper en högre risk att påverkas negativt vid en anläggning av en ledning. En närmare utredning över hur just det aktuella skogsbetet längs det västra ledningsalternativet påverkas av ledningens placering utförs inför upprättandet av MKB. Det östra alternativet korsar naturreservatet Anfastebo i dess västra hörn. Här har skogen avverkats och marken används till betesmark. Om ledningen kan dras över betesmarken behöver ingen skog avverkas och marken kan fortsätta betas. Enstaka träd kan behöva avverkas i ledningsgatan men med föreslagen ledningssträckning bedöms påverkan på naturvärden inom Anfastebo naturreservat bli liten. Även ett fåtal naturområden utan skydd men med höga naturvärden finns utmed det östra sträckningsförslaget och dessa kommer att kunna påverkas negativt om skog avverkas i ledningsgatan. Sammantaget bedöms båda alternativen påverka naturområden med höga naturvärden. Längs västra alternativet kommer opåverkad skog att påverkas medan skogen längs östra alternativet till stor del är påverkad av avverkning. Som en skyddsåtgärd bör stolpars höjd och placering väljas så att så få träd som möjligt behöver avverkas utmed vald ledningssträcka. Under det fortsatta arbetet med planering av ledningsdragningen, avverkning och placering av stolpar kommer hänsyn att tas till de utpekade områden som är av intresse för naturmiljön. 16 Konsekvensbedömningen för naturmiljön på såväl objekt- som landskapsnivå kommer att fördjupas i samband med upprättande av MKB under hösten 2015. 3.6 Rekreation och friluftsliv 3.6.1 Beskrivning En mindre sträcka på ledningsalternativ väst hamnar inom riksintresse för friluftsliv, Vättlefjäll. Ledningen berör en mindre yta av riksintressets östra hörn, se Bilaga 1. Det östra alternativet korsar Anfastebo naturreservat som främst bildats med syfte att främja det rörliga friluftslivet i området. gen innebär bland annat att lämningar från före år 1850 kommer att få ett generellt skydd, såvida de uppfyller lagens övriga krav. För fasta fornlämningar gäller att de är skyddade enligt 2 kap. Kulturminneslagen. Syftet med lagen är att bevara vårt gemensamma kulturarv. Exploateringar ska därför ta hänsyn till fornlämningarna och fornlämningsområden. Om det inte går att undvika fornlämningar krävs länsstyrelsens tillstånd till ingrepp i fornlämningen och beslut om arkeologiska undersökningar. Det finns ett fåtal fornlämningar utmed de två alternativa sträckningarna väst och öst, se Bilaga 2. 3.7.2 Förväntade konsekvenser 3.6.2 Förväntade konsekvenser Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogsmark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. En ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa. Det västra sträckningsalternativet påverkar en liten yta av riksintresset för friluftsliv i dess östra hörn. Ledningen skulle endast påverka en liten del av riksintresset i förhållande till riksintressets totala yta. Medräknat den yta som hamnar öster om ledningen påverkas mindre än en procent av riksintressets totala yta av sträckningsalternativ väst. Det östra sträckningsalternativet påverkar Anfastebo naturreservat i dess västra hörn. Landskapsbilden i den västra delen av naturreservatet är sedan tidigare påverkad av befintlig luftledning samt avverkning av skog. Påverkan bedöms bli liten för friluftslivet i båda alternativen. 3.7 Kulturmiljö 3.7.1 förutsättningar Från den 1 januari 2014 gäller en ny Kulturmiljölag med nya bestämmelser för exempelvis fornlämningsbegreppet och åldersgränsen 1850. Den nya la- Under byggskedet kan påverkan komma att ske på lämningar. Denna påverkan går att minimera och den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Påverkan på lämningar blir störst om de sammanfaller med stolparnas placering, men hänsyn ska även tas till de lämningar som identifieras längs de skogsgator som kommer att röjas vid ledningen. Den arkeologiska utredningen, där enskilda fornlämningar bedöms och utreds samt påverkan på kulturmiljöer redovisas, kommer att utföras innan den slutgiltiga placeringen av stolpar. I det fortsatta planeringsarbetet med ledningen kommer Svenska kraftnät att sträva efter att undvika kända fornlämningar och andra kulturlämningar. Där kulturlämningar som saknar lagskydd enligt Kulturminneslagen ändå blir berörda kommer hänsyn att tas till dessa. Så långt det är möjligt anpassas placeringen av ledningsgatan, stolparnas placering samt planering av nya vägar till lämningar i samråd med antikvarisk expertis. 3.8 Naturresurser 3.8.1 förutsättningar Längs de två alternativa sträckningarna, väst och öst, passerar ledningen såväl öppen jordbruksmark som skogsmark. För båda alternativen är skogsmark dominerande. Östra alternativet korsar öppen jordbruksmark i något större utsträck- 17 ning än det västra alternativet, främst i anslutning till samhällena Björbäck och Ryd. ningen är i drift kan infrastruktur komma att påverkas i samband med drifts- och underhållsarbeten. 3.8.2 Förväntade konsekvenser Luftfarten kan påverkas av själva ledningens närvaro under driftskedet i det fall inflygningsområden ligger i kraftledningens närhet. Ingen av de flygplatser som ligger närmast de två alternativa sträckorna har sina inflygningsområden över ledningsstråket. Nya ledningar i skog medför att skogsmark tas i anspråk och träd måste avverkas. Utmed västra alternativet kommer huvudsakligen opåverkad skog att påverkas medan skogsmarken längs med östra alternativet på flera ställen är påverkad av avverkning. Ur ett naturresursperspektiv påverkas jordbruksmark mindre än skogsmark eftersom jordbruket kan fortsätta på ytorna runt stolparna och under ledningen. Intrånget i jordbruksmarken begränsas därför till ytorna närmast stolparna. En fördjupad bedömning av påverkan på naturresurser kommer att utföras i kommande MKB. 3.9 Infrastruktur 3.9.1 Förutsättningar Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar, eller andra kraftledningar minimeras. Svenska kraftnät har låtit göra en flyghinderanalys (LFV 2014). De flygplatser som ligger närmast de två alternativa delsträckorna är Trollhättan-Vänersborg, Lidköping-Hovby, Göteborg City Airport samt Landvetter. I de genomförda samråden har även teleoperatörer och ledningsägare deltagit, och 400 kV-ledningen bedöms inte påverka, eller påverkas av befintliga andra ledningar, sändare, master eller dylikt. Även Försvarsmakten har hörts i samråd. De har inte haft något att erinra gällande det västra eller det östra sträckningsalternativet. 3.9.2 Förväntade konsekvenser Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, genom anläggningsarbeten, ökad trafik, trafikomläggningar etc. När kraftled- 18 04.SAMLAD BEDÖMNING Sammantaget bedöms de två sträckningsalternativen, väst respektive öst, medföra små konsekvenser på motstående intressen. Ledningens två alternativa lokaliseringar har tagits fram för att minimera påverkan för boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, infrastruktur samt rekreation och friluftsliv. Den slutliga ledningsdragningen kommer att anpassas för att konsekvenserna ska utebli för närboende under ledningens drifttid. Små konsekvenser för närboende i form av buller från arbetsmaskiner förväntas under byggskedet. Även viss påverkan på infrastruktur bedöms kunna uppkomma under byggskedet, i form av anläggningsarbeten och trafikstörningar. Konsekvenserna för boendemiljö och infrastruktur upphör när ledningen är i drift. En ny kraftledning kommer att påverka landskapsbilden. Ledningen döljs delvis av skogslandskapet men går på sina ställen i höjdlägen samt i öppen åkermark. Skog kommer att avverkas i ledningsgatan. Påverkan på jordbruksmark begränsas till ytorna närmast stolparna. Längs med alternativ väst kommer opåverkad skog att tas i anspråk i något större omfattning än i det östra alternativet där skogen på många ställen redan är påverkad av avverkning. Båda alternativen korsar områden med höga naturvärden. De naturvärdesobjekt som har påträffats längs sträckningsalternativen kommer att påverkas till viss del, främst genom avverkning av skog. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för varje enskilt objekt för att påverkan ska bli så liten som möjligt, och under det fortsatta arbetet med planering av ledningsdragningen, avverkning och placering av stolpar kommer hänsyn att tas till de utpekade områdena med intresse för naturmiljön. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning eftersom känslan av orördhet kan påverkas i såväl skogsmark som i öppna landskap. Båda alternativen påverkar områden med värden för friluftslivet, men i båda fallen går ledningen i utkanten av områden värdefulla för friluftslivet. Påverkan på kulturmiljön bedöms bli liten för båda alternativen. För att begränsa påverkan på de lämningar som har hittats längs med och i anslutning till ledningssträckan kommer hänsyn tas vid placering av stolpar, ledningsgator och lokalvägnätet. Arkeologiska utredningen kommer att utföras innan den slutgiltiga placeringen av stolpar. 19 05.REFERENSER Ale kommun 2007, Naturvårsprogram, fakta och åtgärder, antagandehandling 2007-08-30. Ale kommun 2013, Översiktsplan för Ale kommun, Ale ÖP 07, http://ale.se/invanare/invanare/byggabo--miljo/planer-och-byggprojekt/oversiktsplanering/oversiktsplan-for-ale-kommun.html Ale kommun 2014, Vindbruksplan, Tillägg till Ale ÖP 07, Antagandehandling 2014-09-29 Ale kommun 2015, planer och byggprojekt, http:// www.ale.se/invanare/invanare/bygga-bo--miljo/ planer-och-byggprojekt Ale kommun 2008, Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen Västarvet 2008, Kultur i arv – Värdefulla miljöer och åtgärdsförslag COWI AB 2015, PM naturinventering Ryd, baserad på fältbesök 2015-03-13, Erik Heyman Lerums kommun, 2008, Framtidsplan ÖP 2008, antagandehandling 2008-03-06 LFV (Air navigation services of Sweden) 2014, LFV:s flyghinderanalys avseende ny 400kV luftledning Skogssäter-Stenkullen, Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale, Lerums kommuner, Norrköping 2014-05-22 Länsstyrelsens Webb-GIS, 2015. Informationskartan västra Götaland Länsstyrelsen i Gotlands län, 2001. Skogsbete – en metodstudie från Gotland, Livsmiljöenheten – rapport nr 5 2001. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2015, Infokartan http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/ Infokartan/ Riksantikvarieämbetet 2013, Fornsök, FMIS, http:// www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Riksantikvarieämbetet 2010, Bygga och bevara – hur påverkar fornlämningar dina byggplaner, informationsbroschyr Skogsstyrelsen, 2015, Skogens pärlor, http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ Svenska kraftnät, www.svk.se svenska kraFtnät BoxSvensKa Kraftnät 1200 172 Box 1200 24 sundByBerg 172 24 Sundbyberg sturegatan 1 Sturegatan 1 tel 08 475 80 00 010-475 80 00 FaxTel 08 475 89 50 Fax 010-475 89 50 www.svk.se www.svk.se
© Copyright 2024