Toleranser för betongelement 2015-05-06

Toleranser för
betongelement
April 2015
Innehåll
1Inledning
– Många fördelar att bygga
med betongelement
3
2
Toleranser satta i system
4
2.1 Toleransers samband
4
3Toleransberäkningar
6
3.1 Modulsamordning och
modulprojektering
6
3.2 Några definitioner och standarder
6
3.3 Exempel på toleransberäkning
8
4
Toleranser för betongelement
9
4.1 Toleranser och måttsättning
9
4.2 Toleransers giltighet
11
4.3Referenstemperatur
11
4.4 11
Toleransöverskridanden
4.5 Deformationer
11
4.6 Överbestämning
12
4.7 Måttdefinitioner
14
4.8 Toleranskrav enligt SS-EN
14
4.9
Toleranser för betongelement
15
4.9.1 Tabellöversikt
15
5
Ingjutningsgods och
håltagningar
17
6
Utsättning och montage
18
7
Kontroll av mått
21
7.1 Måttkontroll på fabrik
21
7.1.1 Grundkontroll på fabrik
21
7.1.2 Tilläggskontroll på fabrik
21
7.2 21
Måttkontroll på byggplats
7.2.1 Mottagningskontroll av
betongelement på byggplatsen
7.2.2Utförandekontroll
21
21
8Tabeller
23
9Måttdefinitioner
46
Innehållet är baserat på de standarder
som gäller april 2015.
Toleranser för betongelement
är copyrightskyddad för
Svensk Betong ©2015
2
1
April 2015
Toleranser | Inledning
Många fördelar att bygga med betongelement
Med prefabricerad betong kombineras betongens goda funktionella egenskaper med
en industriell byggprocess. Användning av betongelement innebär ett minskat behov
av arbetskraft och samtidigt en förkortad byggtid. Sammanfattningsvis erhålls högre
produktivitet, lägre byggplatsomkostnader och en effektivare kapitalanvändning. Fördelar
ligger inte bara i en rationell tillverkning i fabrik, utan också på att måttkvaliteten hos
elementen är hög, vilket är en mycket viktig grund för varje enskilt projekts samordning
av mått. Med betongelement kan projektet snabbt monteras samman, eftersom alla
komponenter passar ihop. Detta gäller för både stommens delar och fasader men även
följande montage av installationer och inredningar. Se figur 1.1.
En förutsättning för detta är att projektering och byggande baseras på en rationell
användning av toleranser samt att ingående komponenters måttoleranser och deformationsegenskaper är kända. Dessutom ska utsättning och montage av komponenter utföras
inom de anvisade toleransernas gränsintervall. Minsta större avvikelse i kedjan tillverkning
– utsättning – montage medför oftast överskridande av gränsintervallen. Varje del i
kedjan ska bistå med sin godkända del för att resultatet ska innehålla förväntningarna.
Se figur 1.2
Tillverkare av betongelement anslutna till Svensk Betong har genom lång erfarenhet
en god kunskap om olika komponenters hantering i tillverkningskedjan och vid dess
sammanbyggnad. Komponenterna står under kontinuerlig måttkontroll genom systematisk egenkontroll, vilken normalt kompletteras med kontroll av ett ackrediterat
certifieringsorgan. Vid egenkontrollen senare på byggplatsen samordnas dokumentationen med entreprenörens och beställarens kontrollåtgärder.
Fig 1.1 Samordning av mått är viktig för den slutliga kvalitén på inredningen.
–2 mm OK
Fig 1.2 Tillverkning, utsättning och montage bidrar tillsammans till slutresultatet.
3
2
April 2015
Toleranser | Satta i system
Toleranser satta i system
2.1 Toleransers samband
2.1 Toleransers samband
Med uppgifter om de olika betongelementens toleranser, som anges i toleranstabellerna
i avsnitt 4, kan byggnaden projekteras med realistiska mått och montaget kan planeras
rationellt. Som grund används vanligen olika funktionskrav som byggherren ställt med
avseende på fri takhöjd, täthet i fogar, placering av inredning och installationer. Dessa
funktionskrav översätts av projektören till måttkrav, vars avvikelser begränsas i teknisk
beskrivning med byggplatstoleranser normalt hänvisande till AMA Hus tabeller. Dessa
ger de största godkända avvikelser från på ritning angivet mått som får förekomma i
en färdig konstruktion. Vissa toleranser kan ibland vara angivna på ritning för att öka
uppmärksamheten. För krav gäller generellt att de ska skrivas på ett ställe – dvs. inte
dubbelskrivning – och om så skulle inträffa gäller krav enligt den turordning av handlingar
som anges i AB. (Allmänna Bestämmelser).
Genom att sammanväga komponenternas tillverknings-­
, utsättnings­
- och montagetoleranser kan projektören välja realistisk byggplatstolerans. Omvänt kan byggaren på
platsen bedöma vilka krav som ställs på montage och utsättning för att denne ska kunna
innehålla föreskrivna byggplatstoleranser. Samspelet mellan de olika toleranskraven
illustreras i figur 2.1.
Dimensionstolerans
Sammansatt
tillverkningstolerans
Riktningstolerans
Formtolerans
Sammansatt
byggplatstolerans
Sammansatt
utsättningstolerans
Lägetolerans
Sammansatt
monteringstolerans
Lägetolerans
Riktningstolerans
Riktningstolerans
Fig 2.1 Samband mellan toleranskrav från tillverkning till slutligt krav efter utfört montage.
Toleranskrav för ”det slutliga utförandet” (byggplatstoleranser) anges i beskrivningen
genom hänvisning till AMA Hus tabeller. I avsnitt 8 anges även dessa krav under tabellnamnet byggplatstoleranser. Dessa krav ska givetvis vara samordnade med AMA Hus.
Dock kan avvikelser mellan dessa förekomma beroende på utgivningsår och projektörers
eventuella justering av enskilt krav. Vid upphandling respektive angivning av krav i teknisk
beskrivning bör detta kontrolleras i förekommande fall.
Den generella beteckningen för toleranserna är
T Byggplatstolerans
TtTillverkningstolerans
TuUtsättningstolerans
TmMontagetolerans
Viktiga toleranser kan även anges på ritningen, varvid måttsättning och toleransangivelse
sker enligt standarden SS­
- EN ISO 6284. Detta förekommer sällan på grund av risk
för dubbelskrivning av krav. Ett ofta förekommande exempel på ritning brukar vara
toleranskrav för pålars lägen för grundkonstruktioner.
4
April 2015
Toleranser | Satta i system
Leverantören av betongelement kan bistå med råd hur måttsättning bör utföras.
Måttsättningens generella principer ges även i standarden SS 32203, byggritningar,
måttsättning, men framför allt i Bygghandlingar 90, del 3 Redovisning av mått. Viktigt är
att hantera pilmått och dimensionsmått på rätt sätt, där pilmått utgår från sekundärlinjer
och dimensionsmått hanterar inbördes mått på en konstruktionsenhet eller komponent.
Måttsättningens betydelse beskrivs mer ingående i avsnitt 4.
Stomnät av rätt kvalité ger bra förutsättningar för att välja rätt teknik och metoder att
mäta direkt på komponenter vid montage eller markera enligt montagets önskemål. Innan
stommontaget påbörjas utförs givetvis inmätning av viktiga anslutningar som exempelvis
bultgrupper och grundkonstruktioner så att montagearbetet kan planeras i detalj och
säkerställas avseende riktighet.
De i tabellerna 1–31 (avsnitt 8) angivna toleranserna gäller som normalvärden. Om part så
vid upphandling kräver, kan enskilt/enskilda krav ändras eller kompletteras, vilket dock
vanligen också påverkar ekonomiska fakta.
Deformationer på grund av förspänning och yttre belastning innefattas inte i toleransuppgifterna. Leverantör av element står gärna till tjänst med uppgift om förväntade
värden på deformationer. Tabellvärden för övriga toleranser, som t.ex. sidokrokighet,
innefattar sådana deformationer som följer av betongens och armeringens tidsberoende
deformationer fram till tidpunkten för avsyning alternativt slutbesiktning (se 4.5).
Värdet av en medveten måttkoordinering och bestämning av de toleranskrav, som följer
av byggherrens funktionskrav, ger inte enbart möjlighet att sätta toleranser för komponenter, utsättning och montage. En sådan beräkning kan också avslöja orimligheter i
funktionskrav eller orealistiska toleranskrav. Dessa kan ofta medföra åtgärder i byggets
detaljutformning, speciellt genom justeringsanordningar, varigenom antalet måttavvikelser som påverkar varandra inbördes, kan nedbringas och därmed resulterande
byggplatsavvikelser. Leverantörens kunnande kan här vara till god hjälp och denne bistår
gärna med råd och förslag baserade på erfarenheter från tidigare uppdrag.
Genom lösningar med justeringsmöjlighet i konstruktioners kompletteringar av tillbehör
och infästningsdetaljer kan justering ske för att reducera måttavvikelser som kräver
noggranna toleransvärden. Exempel för ett traversupplag redovisas i figur 2.2.
Traversbalkupplag
TRAVERSBALKUPPLAG
3
1
2
4
5
6
7
8
1. Pelare
2. Skruvfäste, SKRFA
3. Distansorgan
4. Traversbalk
5. Mellanlägg
6. Ställskruvar svetsas
till FPL
7. Fästplåt, FPL
8. Undergjutning
Fig 2.2 Exempel på detaljlösning vid upplag med justeringsanordning.
5
3
April 2015
Toleranser | Beräkningar
Toleransberäkningar
3.1 Modulsamordning och modulprojektering
3.2 Några definitioner och standarder
3.3 Exempel på toleransberäkning
3.1 Modulsamordning och modulprojektering
Modulsamordningens regler och nytta vid projektering skapades under 1960 och -70 talet
som en viktig del för att planera storlek och utformning av konstruktioner, rumsmått
och inredningar. Grunden för detta var basmodulen 100 mm betecknat M som även
skulle inrymma avvikelsemått (toleranser). Genom att använda rutnät kunde modulmått i
antalet M användas för planering av de flesta utrymmen. T.ex. utgjorde 36 M modulmåttet
3600 mm från vilket exempelvis ett basmått valdes till 3580 mm. När sedan toleranser
tillfördes måttet t.ex. ±10 mm erhölls det slutliga konstruktionsmåttet 3580 ±10 mm.
Fortfarande fanns en passmån för att inrymma tillkommande avvikelser från dimension,
form och riktning. Se figur 3.1.
Modulsamordningens regler har varit och är fortfarande en viktig ekonomisk faktor vid
industriellt förtillverkade produkter och utgör grunden för planering och måttsamordning
inom branschen.
Design och projektering underlättas av regler för placering, när bärande stomdelar finns
beskrivna.
För information om modultekniken hänvisas till:
• SIS 50100
Modulkoordinering – terminologi
• SIS 50101
Modulkoordinering – principer och regler
• SS-ISO 8560 Byggritningar – ritteknik modulritningar
Se även måtthantering i Bygghandlingar 90.
3.2 Några definitioner och standarder
I standarden SS-ISO 1803 utgår angivelsen av toleranser för modulbyggande från
basmåttet. Basmåttet utgör det tilltänkta mått kring vilken den totala tillverkningstoleransen Tt kan fördelas på olika sätt. Vid exempelvis en symmetrisk toleransangivelse
halveras Tt som fördelas som ett ± mått kring basmåttet, se figur 3.1 nedan. Tt /2 utgör
då den maximala avvikelsen från basmåttet med given tolerans som kan tolereras.
3580 ± 10
3580
= basmått
3580
= basmått
± 10
tolerans
± 10
= =tolerans
Tillåtna gränser för måttet
Tillåtna
gränser för måttet
således 3570 – 3590
således 3570 – 3590
Fig 3.1 Symmetrisk toleransangivelse.
Osymmetrisk angivelse kan förekomma när begränsning av mått eller nivå är aktuell. T.ex.
att värdet 0 anges för nivå som inte ska överskridas och därigenom är särskilt viktigt för
en speciell konstruktion eller viss funktion på komponent. Se fig. 3.2.
3590 + 5
- 15
Fig 3.2 Osymmetrisk toleransangivelse.
6
Exempletvisar
visar “osymmetrisk
Exemplet
“osymmetrisk
tolerans”där
där basmåttet
basmåttet är 3590
tolerans”
är
och tillåten variation 3575 – 3595
3590 och tillåten variation
3575– 3595
April 2015
Toleranser | Beräkningar
nm
nm
nm
Fig 3.3 Princip för det tredimensionella modulutrymmet innefattande alla avvikelser.
För åskådlighetens skull har kantlinjerna överdrivits.
Den grundläggande regeln för dimensionering med moduler är att varje komponent
föreställs vara placerad inom ett parallellepipediskt utrymme (“lådprincipen”), som i
alla tre riktningar har modulmått dvs. komponentens tredimensionella modulutrymme.
Komponenten, inklusive måttavvikelser vid tillverkning, utsättning och montage samt
deformationer och eventuella fogspel, förutsätts då helt uppfylla detta modulutrymme.
Se figur 3.3.
I t.ex. SS-EN 13670 anges generellt detta utrymme vid användning av lådprincipen
(box-princip) till ± 20 mm. Beräkningar för att innefatta alla toleransandelar är mycket
komplexa, dels för att vissa andelar ofta är obekanta eller att vissa värden måste ges
en rimlig skattning, vilket ger beräkningar en viss osäkerhet. Grundläggande formler för
beräkningar finns i SS-ISO 3443 serien (1-8) där formelavsnitt anges i delarna -3 och -4.
Ovanstående regel gäller främst de dimensioner hos en komponent som ska samordnas
med mötande komponenter.
För element av betong har detta inneburit att yttäckande elements mått i ytornas plan
omfattas av denna princip.
Praktiskt, för att undvika komplexa beräkningar enligt lådprincipen, mäts och kontrolleras
enskilda mått gentemot aktuella krav. I vissa fall kan beräkning ske tvådimensionellt dvs.
av en ytas sammanlagda avvikelser.
För enskilda mätningar av mått hänvisas till standarderna
• SS 21141, Byggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter Metoder och instrument
• SS 21142, Byggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter Mätpunkters lägen
Dessa standarder visar, förutom hur mätning kan utföras, även hur enskilda toleransmått
definieras.
Eftersom beställaren som regel endast är intresserad av slutresultatet, anger denne
enbart aktuella byggplatstoleranser i beskrivningen. Beställaren överlåter därigenom till
aktuell entreprenör/leverantör att välja övriga deltoleranser på sådant sätt, att byggplatstoleranserna innehålls. Genom ett kvalitetssäkrat bruksnät och kunnig personal på
mätningsarbeten och montage kan de slutliga kraven innefattas.
7
April 2015
Toleranser | Beräkningar
3.3 Exempel på toleransberäkning
Den generella formeln för beräkning av byggplatstoleransen och dess deltoleranser:
T2 = a x Tt2 + b x Tu2 + c x Tm2
där
T = byggplatstoleransen
Tt = tillverkningstoleransen
Tu = utsättningstoleransen
Tm = montagetoleransen
Beakta att tillverkningstoleransen i formeln ska vara en sammanvägning av de olika
form- och dimensionstoleranserna. Utsättningstoleransen väljs från erfarenhet och
metod. Montagets del väljs från erfarenhet vid aktuellt element. Utgångsbedömning
för montaget kan vara ±8 mm med viss variation uppåt eller nedåt. Beräkningen redan
i grundformeln innebär alltså vissa skattningar. Grundformeln används vanligen för
att testa byggplatstoleransens storlek mot övriga deltoleransers värden eller t.ex. en
deltolerans när byggplatsvärdet är känt.
Koefficienterna a, b och c varierar från fall till fall på sätt som anges i tidigare nämnda
standarder och baseras på erfarenhetsvärden och simuleringar. Värdena varierar mellan
0,2 och 2,0. I många fall kan vid överslagsberäkningar samtliga koefficienter anges till 1.0,
vilket skett i nedanstående enkla exempel.
En pelarfot ska placeras centriskt över en modullinje. Pelarfotens tolerans kring centrumlinjen är markerad på pelaren och har toleransen Tt = ±5 mm. Modullinjen är utsatt med
toleransen Tu = ±6 mm och montaget sker med toleransen Tm = ±6 mm.
Beräkna resulterande byggplatstolerans. Med a=b=c = 1,0 erhålls:
T² = 10² + 12 ² + 12 ² = 388
T = √388 = 19,7 mm
Resulterande byggplatstolerans för pelarfotens placering blir alltså 19,7/2 = ±10 mm.
Observera att tolerans kan anges med T (hela intervallutrymmet) eller T/2 vid symmetriska
värden (vanligast).
Med samma enkla formel kan man bedöma vilka krav på ingående deltoleranser som
måste ställas vid en angiven byggplatstolerans. Om i fallet ovan byggplatstoleransen
är begränsad till 10 mm (=±5 mm) så måste ingående deltoleranser skärpas, t.ex. till
±3 mm för både tillverkning, utsättning och montage. Beakta även påverkan av överbestämningar enligt avsnitt 4.6.
ANM. I Svensk Byggtjänst handbok “Projektera och bygga med toleranser” redovisas några
exempel på hur sammansatta toleranser kan beräknas och skattas med grund i BST:s handbok
Byggtoleranser 1975. (Handboken skrevs under 1990-talet men är i vissa delar fortfarande aktuell).
8
4
April 2015
Toleranser | Betongelement
Toleranser för betongelement
4.1 Toleranser och måttsättning
4.2 Toleransers giltighet
4.3 Referenstemperatur
4.4 Toleransöverskridanden
4.5 Deformationer
4.6 Överbestämning
4.7 Måttdefinitioner
4.8 Toleranskrav SS-EN 13670 och SS 137006
4.9 Toleranser för betongelement
4.1 Toleranser och måttsättning
Hur mått anges har ett nära samband med toleranser. Toleranser för läge i sida och läge i
nivå relateras till utgångslinjer för måttsättning och närbelägna sekundärpunkt i nivå (höjd).
Konstruktör eller arkitekt ska se till att utgångslinjer för måttsättning – sekundärlinjer –
placeras på lämpliga platser i byggnaden, dvs. i fria utrymmen. Maximalt avstånd mellan
linjer ska oftast inte överskrida 25 meter och placeras gärna nära komponenter som har
snäva toleranskrav.
Sekundärlinjerna har följande funktion i byggnader (eller utvändigt):
• Referens för toleranser av lägen
• Utgångslinjer för måttsättning
• Utgångslinjer för utsättning på byggplats. (Alternativt via fria stationer. Se avsnitt 6.)
Sekundärlinjerna läggs ut med inbördes toleranser på 3 mm enligt SIS-TS 21143 avsnitt
6.5.7.2. Sedan dessa mått kontrollerats och godkänts, anses de “felfria”.
Sekundärpunkter i nivå (höjd) ska finnas på varje plan i en byggnad. Toleransen mellan
sekundärpunkt på varje plan ska vara 3 mm upp till 4 meters höjdskillnad. Vid större
höjdskillnader gäller 1,5 x H mm där H är det vertikala avståndet i meter. Dessa krav anges
i SIS-TS 21143 avsnitt 6.9.2.9.
10 400
14 500
700
10 800
22 200
6 500
9 000
3000
BEF BYGGN
Fig 4.1 Placering av sekundärlinjer.
9
April 2015
Toleranser | Betongelement
Mått på ritningar för lägen anges med pilmått från närmast belägna sekundärlinje, vanligen
den vänstra eller vid användning av lokalt koordinatsystem, det lägre koordinatvärdet.
Pilmått i två riktningar anger en komponents fullständiga läge – efter komplettering av
måttangiven nivå. Se fig. 4.2
ANM. Beträffande nivå- och höjdbegreppen använder byggsektorn nivå eftersom höjd används som
ett dimensionsmått. Vid mätningsarbeten används höjd för att representera höjd på komponent eller
punkt relativt angivet höjdsystem/fixpunkt (t.ex. RH 2000).
Komponentens storlek anges med dimensionsmått. Se fig.4.2.
Denna teknik att ange mått ger följande fördelar:
• Pilmåtten och toleranser för läge överensstämmer
• Ritningsmått kan direkt användas för utsättning och kontrollmätning
• Dimensionsmått stämmer överens med toleranskrav för form
• Om mätning med koordinater och s.k. fri station används ger ritningen ett enkelt
sätt för att beräkna koordinater
7 700
9 800
4 900
5 400
12 700
8 500
8 300
10 000
4000
500
12 500
12 100
13 700
8 900
14800
14 700
5 400
Fig 4.2 Exempel på lägemåttsättning med pilmått.
Måttsättning av nivåer relateras toleransmässigt till en närbelägen sekundärpunkt i nivå
(höjd), vilket innebär för flervåningshus en fixpunkt på varje plan. Sekundärpunkter i
grundplanet är bestämda med toleranskrav från yttre anvisade utgångspunkter i höjd
(brukspunkter) enligt SIS-TS 21143 avsnitt 6.9.2.9.
När måttsättning av nivåer utförs är det viktigt att kombinationer av pilmått, i detta fall
plushöjd, och dimensionsmått tillämpas på motsvarande sätt som vid planmåttsättning
i detta fall. Se figur 4.3. I figuren är fönsteröppningens läge i nivå angiven. Toleransen
för denna kan t.ex. vara ±12 mm. Öppningen har måttangivits med dimensionsmått och
toleranser som bestäms av fönstrets inpassning och krav på utrymme för fogning.
10
April 2015
Toleranser | Betongelement
780±3
1180±3
+ 40.60±12
Fig 4.3 Toleranssättning av fönsteröppning.
4.2 Toleransers giltighet
Toleranskraven gäller fram till avsyning alternativt slutbesiktning. För detaljerad information hänvisas till aktuella AB och ABT.
4.3 Referenstemperatur
Mått relateras till temperaturen +20° om inte annat föreskrivs i byggdokumenten.
4.4 Toleransöverskridanden
Kontroll av mått ska utföras med en känd mätnoggrannhet, som ska motsvara högst
1/5 av den tolerans som gäller för måttet ifråga. Om t.ex. toleranskravet är ±20 mm ska
mättoleransen vid kontroll vara inom ±4 mm. Överskridande av toleranser vid kontroll ska
dokumenteras och meddelas platsledningen och beställaren som har att ta ställning till
lämpliga åtgärder.
För mer information se även SIS-TS 21143.
4.5 Deformationer
Det är viktigt att skilja på deformationer och måttavvikelser. Det är måttavvikelser som i
detta dokument anges med toleranser.
Deformationer uppstår till följd av belastning, förspänning, krypning och krympning av
betong. Om t.ex. bjälklag belastas av stora mängder byggnadsmaterial vid kontrollskedet
kan betydande andel av avvikelserna utgöras av deformationer.
Toleransen för uppböjning har ibland missuppfattats till att vara uppböjningsmåttets
storlek, men är det område inom vilket uppböjningen tillåts variera kring medelvärdet
av ett antal element som är identiska. Förväntat område för normal medeluppböjning
vid montage för olika elementtyper framgår av respektive produktavsnitt exemplifierat
i figur 4.4.
11
April 2015
Toleranser | Betongelement
y, mm
- 40
- 30
- 20
- 10
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
SPÄNNVIDD m
Fig 4.4 Diagram – Uppböjning vid montage.
Lagringsförhållanden, lagringstid och tid för avspänning har stor inverkan på uppböjningens storlek. Redovisade medelvärden är approximativa och får endast uppfattas
som riktvärden. Om elementen inte utnyttjas fullt ur bäringssynpunkt kan spännkraft och
armering reduceras. Uppböjningen vid montage blir därigenom mindre.
Avvikelser på deformationer enligt ovan bestäms genom att i aktuell byggnad
medeldeformationen mäts för ett parti element av samma typ och med samma nominella
mått. Avvikelsen är alltså skillnaden med aktuellt värde och mätt medelbuktighet vid
aktuell tidpunkt som jämförs med aktuell tolerans. Mått på långtidsdeformationer,
nominella uppböjningar och dylikt hänvisas till respektive leverantör.
4.6 Överbestämning
När flera krav påverkar varandras mått uppstår överbestämning (sidoordnade krav).
I figur 4.5 visas exempel (schematiskt) på överbestämning genom samverkande mått för
pelare och väggars lägen. I exemplet är pelarna lägesbestämda i sida med två mått från
närbelägna sekundärlinjer med toleranskravet ±20 mm från respektive sekundärlinje (här
visas enbart det ena måttet). Pelarna är samtidigt kravbestämda inbördes dvs. ”mellan
angränsande pelare” med toleransen ±25 mm, där båda måtten ska uppfyllas. Till detta
kommer att alla pelare ska monteras med maximal lutning på L/600 mm oavsett på vilken
höjd mellan pelarna som kontrollmätningen sker. Toleransen för lutning behöver inte
understiga värdet ±8 mm enligt tabell 3 i avsnitt 8. (L avser måttet i mm). För dessa krav
gäller att samtliga ska innehållas. Speciellt viktiga blir då kraven avstånd mellan pelare
och deras lutning som ligger till grund för eventuella balkmontage och vägganslutningar.
Vid flervåningsbyggnader tillkommer flera krav enligt tabell 3 i avsnitt 8. På figur 4.5
redovisas också väggar på motsvarande sätt. Se tabell 20, avsnitt 8.
±20
±25
±20
±20
±20
Överbestämningar för pelare och väggelement
(schematiskt)
- Pelare och vägg lika avseende läge i sida
±20 mm och avstånd mellan angränsande/
intilliggande ±25 mm.
- Lutning pelare L/600 lägst ±8 mm. Beakta
också krav på centrumlinjer och krökning.
- Lutning för väggar H/600 lägst ±5 mm högst
±20 mm. Beakta också krav på avvikelse från
lodlinje vid flervåningsbyggnad, avvikelser
mellan centrumlinjer och avvikelser för fogar.
±25
Fig 4.5 Överbestämningsmått för pelare och väggar
12
April 2015
Toleranser | Betongelement
I figur 4.6 visas montagetoleranser hos fasadelement med centrering av elementen
inom respektive modulutrymme. Detta kräver en överbestämning genom att fogens
mått kompletteras med särskild tolerans för fogens variation för att inte fasadelementen
ska hamna sida vid sida. Måttet på fogen och dess tolerans ska utföras så att fogen blir
bearbetningsbar. Möjligt här genom att minsta måttet på fogen blir 12 mm.
UTAN ÖVERBESTÄMNING
MED ÖVERBESTÄMNING
UTAN ÖVERBESTÄMNING
10
20 3500
3500
MED ÖVERBESTÄMNING
10
10
3500
20 3500
10
20±8
40
0
28
12
Fig 4.6 Tolerans för fogars mått för fasadelement ger överbestämning
Andra exempel på överbestämningar kan vara:
• Dimension på element – krokighet på sidor/kanter
• Läge i sida/läge i nivå – fogsprång
• Lutning och buktighet på golvyta/läge i nivå för golv
Beakta att överbestämningar vid toleranssättning normalt leder till skärpta krav. Därför ska
utsättning och montage i första hand styras efter de krav som är snävast och viktigast för
säkerheten och därefter efter funktionen.
Vid projektering och upprättande av beskrivning ska projektör beakta de överbestämningar
som berör en konstruktion eller byggdel. Detta är särskilt viktigt när vissa enskilda krav ska
skärpas gentemot denna publikations eller de i AMA Hus angivna “normalkrav”.
13
April 2015
Toleranser | Betongelement
4.7 Måttdefinitioner
I kapitel 9 ges definitioner av mått avseende dels innebörd, dels var mätning kan ske.
Måttdefinitionerna i kapitel 9 är inte helt kompletta, utan för utförligare behov hänvisas
till standarderna SS 21141 och SS 21142 enligt avsnitt 3.
4.8 Toleranskrav enligt SS-EN 13670 och SS 137006
SS-EN 13670 avser betongkonstruktioner och dess utförande.
SS 137006 avser tillämpning av SS-EN 13670 i Sverige.
I SS-EN 13670 ges krav på toleranser som ska innehållas avseende bärande konstruktioner
i kapitel 10. Dessa krav ska och bör vara införda i AMA Hus och denna publikation för att
uppfylla nationella krav på säkerhet.
I standardens bilaga G ges ”vägledning för geometriska toleranser” som har betydelse
för brukbarhet och monterbarhet och ingen påverkan på bärighet. Toleranser ges här
för grundkonstruktioner, pelare och väggar, balkar och plattor, tvärsektionsmått, ytor
och kantrakhet samt hål och ingjutningsgods. Toleranserna i bilaga G är informativa och
hänsyn till dessa har endast tagits då det specifikt hänvisas dit i någon produktstandard.
Ska bilaga G vara “normativ” i ett projekt så måste detta avtalas och kan även påverka de
ekonomiska förutsättningarna.
I SS 137006 anges att för svenska förhållanden gäller enbart klass 1 i kap 10 geometriska
toleranser. Om toleranser för brukbarhet och monterbarhet ska gälla, enligt bilaga G i
standarden, ska dessa särskilt anges i utförandespecifikation.
14
April 2015
Toleranser | Betongelement
4.9 Toleranser för betongelement
4.9.1 Tabellöversikt
Följande tabeller finns redovisade under kapitel 8 tillsammans med måttdefinitioner:
Tabell
Produktslag
Innehåll
1
Pelare
Tillverkningstoleranser
2
Pelare
Utsättnings- och montagetoleranser
3
Pelare
Byggplatstoleranser
4
Balkar
Tillverkningstoleranser
5
Balkar
Utsättnings- och montagetoleranser
6
Balkar
Byggplatstoleranser
7
TT-­och TT/F-plattor
Tillverkningstoleranser
8
TT-­och TT/F-plattor
Utsättnings- och montagetoleranser
9
TT-­och TT/F-plattor
Byggplatstoleranser
10
HD/F­-plattor
Tillverkningstoleranser
11
HD/F- plattor
Utsättnings- och montagetoleranser
12
HD/F­-plattor
Byggplatstoleranser
13
Massiva D-­och D/F­-plattor
Tillverkningstoleranser
14
Massiva D-­och D/F­-plattor
Utsättnings- och montagetoleranser
15
Massiva D-­och D/F­-plattor
Byggplatstoleranser
16
Plattbärlag
Tillverkningstoleranser
17
Plattbärlag
Utsättnings- och montagetoleranser
18
Plattbärlag
Byggplatstoleranser
19
Väggar
Tillverkningstoleranser, Klass A och B
20
Väggar
Utsättnings- och montagetoleranser
21
Väggar
Byggplatstoleranser, Klass A och B
22
Skalvägg
Tillverkningstoleranser, Klass A och B
23
Skalvägg
Utsättnings- och montagetoleranser
24
Skalvägg
Byggplatstoleranser, Klass A och B
25
Balkong, loftgång och trapplan
Tillverkningstoleranser
26
Balkong, loftgång och trapplan
Utsättnings- och montagetoleranser
27
Balkong, loftgång och trapplan
Byggplatstoleranser
28
Trappor
Tillverkningstoleranser
29
Trappor
Utsättnings- och montagetoleranser
30
Trappor
Byggplatstoleranser
31
Betongytor, maximala
ytavvikelser
Tillverkningstoleranser. Klass A, B och C
15
16
5
April 2015
Toleranser | Ingjutningsgods
Ingjutningsgods och håltagningar
Beakta skillnaderna mellan tillverkningstoleranser och byggplatstoleranser för fästplåtar,
skruvfästen, skruvar och hål. Tillverkningstoleranser avser placeringen i elementet t.ex.
±20 mm och kontrolleras från formkant eller elementets kanter. Se figur 5.1.
Fig 5.1 Tillverkningstolerans för läge i elementet.
Om byggplatstoleranser anges för ingjutningsgods, håltagningar och dylikt avser de
läget från sekundärlinjer, dvs. enligt utförd måttsättning av konstruktören. Skillnaden
mellan hur dessa båda sätt att definiera lägen bör uppmärksammas. Ett definierat läge i
ett element styrs av hur elementet monteras och dess avvikelser. Se figur 5.2.
Markerad
sekundär punkt
8600 ± 10
Fig 5.2 Byggplatstolerans för läge.
Ingjutningsgods och håltagningar kan ibland kräva skärpta toleranskrav. Konstruktören
bör då föra in dessa krav på ritningen, så att de uppmärksammas för utsättning och
montage.
Fästplåtar och skruvfästen ska, förutom att ha rätt läge, även vara riktigt orienterade i
elementet. Krav på detta kan anges som en lutningstolerans enligt figurerna 5.3 och 5.4
samt kompletteras med dessa uppgifter i aktuella tabeller.
ANM. I figurerna 5.3 och 5.4 är inte lutningstoleranser specificerade.
Tolerans i % för lutning
Betongyta
Tolerans i % för lutning
Fig 5.3 Fästplåt med tolerans för maximal lutning
Fig 5.4 Skruvfäste med tolerans för maximal lutning
17
6
April 2015
Toleranser | Utsättning
Utsättning och montage
Utsättning och montage utförs utgående från de byggplatstoleranser som angivits i
handlingarna. I denna publikation anges värden på toleranser för utsättning och montage
av respektive elementtyp. Toleranserna Tu och Tm är t.ex. för pelare baserade på halva
värdet av byggplatstoleransen för läge i sida (genom överbestämningars inverkan),
dimensionstoleransen för tillverkning 5 mm och skattat värde 6 mm för montage.
Detta ger tolerans för utsättning på 6 mm och i praktiken utsättningens medelfel/
standardosäkerhet till ca 3 mm(Tu /2). (Läget för pelaren är tidigare definierat genom
grundskruvars läge och tolerans i AMA Hus).
Utsättning baseras på de krav som anges i den tekniska specifikationen SIS-TS 21143.
Krav på de delar som används vid utsättning, inmätningar och kontroller anges i AMA Hus
kapitel BJC Geodetiska mätningsarbeten för hus. Undersökningar som avser mätningsarbeten för sättningar och rörelser anges under kapitel BBC med hänvisning till BJBavsnitt. Mätningsarbeten för grundläggning redovisas i AMA Anläggning kapitel BJB.
Den tekniska specifikationen SIS-TS 21143 omfattar mätningsarbeten för både projektering och byggande och ger specifikationer för både anläggningar och hus.
Specifikationen innehåller:
• Allmänna delar avseende tillämpning, hänvisningar m.m.
• Normativa hänvisningar och termer samt definitioner
• Instrumentklassningar
• Referenssystem
• Stomnät
• Detaljmätning – inmätning, utsättning och kontroll
• Kvalitetssäkring och egenkontroll
Följande delar ska alltid finnas beskrivna i handlingar avseende hus:
• Koordinatsystem i plan
• Höjdsystem
• Transformationsuppgifter vid lokala koordinatsystem
• Krav på upprättande av kontrollprogram för instrumentutrustningar
• Stomnät i plan – utgångspunkter och deras kvalité samt beräkningshandling
• Stomnät – utgångspunkter i höjd samt beräkningshandling
• Krav på särskilda kontroller, egenkontroller och dokumentationer vid mätningsarbeten
Dessutom ska instrument och mätmetoder som används vara anpassade för de krav som
toleranser anger. I SIS-TS 21143 anges olika instruments specifikationer för mätning.
Dessa tabeller är:
Tabell A.1 Totalstationer
Tabell A.2 Tillägg till klasser för tabell A.1 för automatisk inriktning
Tabell A.3 Avvägningsinstrument
Tabell A.4 Laserplangivare
Tabell A.5 Optiska lod/laserlod
Tabell A.6 Handburna laserlängdmätare
Vid beräkning eller bedömning av utsättningsnoggrannhet krävs även en bedömning
av montagetoleransens storlek. Denna anges inte i några dokument förutom i denna
publikation. Värdena är angivna utifrån insamlade erfarenhetsvärden med en variation
normalt på 6 – 10 mm i plan respektive höjd.
18
April 2015
Toleranser | Utsättning
I tabellen nedan anges två olika exempel på utsättningsmedelfel (standardosäkerhet)
relativt olika värden på byggplatstoleranser. I tabellens ANM-rad anges de grundvärden
som använts för beräkningarna.
Medelfel vid utsättning av hus
Byggplatstolerans T
i mm
Medelfel vid utsättning
hus i mm
T1
Medelfel vid utsättning
hus i mm
T2
5
-
-
10
-
2
15
4
6
20
8
9
25
11
12
30
13
14
50
24
25
ANM: Medelfelet kan här ersättas av begreppet standardosäkerhet. (ca 68%
konfidensnivå). Beräkningarna i kolumn T1 bygger på Tu 8 mm och Tm 5 mm.
I kolumn T2 är Tu 10 mm och Tm 8 mm. Skillnaderna är som synes marginella.
Generellt vid utsättning gäller:
• Undvik att sätta ut på längre avstånd än cirka 40 m och minska avståndet om
skärpta krav föreligger
• Utsättning av komponenter kan ske på många sätt. Vanligt är dock någon av
följande metoder:
a) rätvinklig utsättning från sekundärlinje med konstruktörens mått
b) polär utsättning från känd linjeskärningspunkt
c) fri station – bestämd från yttre noggranna utgångspunkter ofta fasta prismor.
Se figur 6.1
Vid utsättning bör en bedömning ske om lämpligt mätmetodik och hur utsättningen
markeras för montaget. Värderingen ska ske utifrån ställda toleranskrav, hur konstruktören
utfört måttsättningen och den egna kunskapen.
Vid montaget av komponenter ska detta utföras med värdering av angivna toleranskrav
samt vad som är styrande för placering och infästning.
Innan montage av pelare ska det finnas ett protokoll från inmätning av grundskruvars
lägen. Mindre avvikelser kan ofta justeras i samband med montaget. Vid injustering av
pelaren i höjd är det oftast konsol eller pelartopp som är styrande. Om justering sker
i botten av pelaren ska delmåtten upp till konsol/pelartopp mätas som kontroll på
montagets nivå till grund för balkar och däck.
19
April 2015
Toleranser | Utsättning
I figurerna 6.1 a, b och c redovisas schematiskt de olika lägen för uppställning av totalstationer vid
utsättnings- och inmätningsuppgifter.
a)
b)
c)
Fig 6.1a, b och c. De vanligaste utsättningsmetoderna.
I figuren ovan utförs inmätningen av den fria stationen i det här fallet genom mätning av riktning och
längder mot 4 fasta prismor i byggplatsens stomnät. Genom överbestämningen erhålls inmätningens
noggrannhet samtidigt som utgångspunkternas lägen kontrolleras vid beräkningen.
20
7
April 2015
Toleranser | Kontroll av mått
Kontroll av mått
7.1 Måttkontroll på fabrik
7.2 Måttkontroll på byggplats
7.1 Måttkontroll på fabrik
I betongelementfabrikens program för kvalitetssäkring redovisas egenkontrollens
omfattning. Denna bestäms med hänsyn till produkters och tillverkningens svårighetsgrad.
Egenkontrollen syftar till att beställd kvalitet uppnås på tillverkade produkter avseende
säkerhet, beständighet och funktionsduglighet.
Kontroll att anslutna fabrikers tillverkning bedrivs enligt godtaget kvalitetssäkringsprogram
ska utföras av ett ackrediterat certifieringsorgan.
Kontrollen indelas i:
• Grundkontroll
• Tilläggskontroll
7.1.1 Grundkontroll på fabrik
Grundkontrollen omfattar generella kontrollåtgärder för samtliga i fabriken tillverkade produktslag. Omfattningen framgår av kvalitetssäkringsprogrammet och innehåller avseende mått
minst stickprov att
• Bestämmelsers måttkrav innehåll
• Angivna toleranser i detta häfte innehålls
Denna tillverkningskontroll utförs genom egenkontroll samt övervakande kontroll.
7.1.2 Tilläggskontroll på fabrik
Tilläggskontroll anges i en speciell kontrollplan om så erfordras för enskilt byggnadsobjekt
och omfattar då sådana mått som är väsentliga för konstruktionens funktion, säkerhet,
betongbeständighet samt estetik.
7.2 Måttkontroll på byggplats
Kontrollen kan indelas i:
• Mottagningskontroll av förtillverkade betongelement
• Utförandekontroll i form av okulär avsyning av alla arbeten på byggplats
• Delkontroll genom vissa mätningar
Beträffande kontrollmätning är följande standarder användbara för identifiering av mätpunkter och val av metodik:
• SS 21141 Mätmetoder för byggnader och byggprodukter – Metoder och instrument
• SS 21142Mätmetoder för byggnader och byggprodukter – Mätpunkters läge
7.2.1 Mottagningskontroll av betongelement på byggplatsen
Kontrollen avser normalt inte mått utan innefattar sådana delar som märkning, transportskador, lyftdon, sprickbildning och granskning av följesedel.
7.2.2 Utförandekontroll
Vid montage av betongelement ska alla arbeten avsynas. Krav kan vara dels normkrav,
dels objektbundna krav som anges i bygghandling. I samband med avsyning utförs
stickprovskontroller genom mätning.
21
22
8
April 2015
Toleranser | Tabeller
Tabeller
TabellProduktslag
1 – 3
Pelare
4 – 6
Balkar
7 - 9
TT-­och TT/F-plattor
10 – 12
HD/F­-plattor
13 – 15
Massiva D- och D/F-plattor
16 – 18
Plattbärlag
19 – 21
Väggar
22 – 24 Skalvägg
25 – 27 Balkong, loftgång och trapplan
28 – 30 Trappor
31
Betongytor – Maximala ytavvikelser
För tabellerna är toleranser baserade på olika ursprung som anges i kolumnen för källa, enligt följande:
B avser branschstandard, vilket då är baserat på tidigare utgåva av detta dokument, juni 2009
P
avser krav enligt produktstandard eller gemensamma regler (SS-EN 13369)
U avser krav enligt utförandestandard för betongkonstruktioner (SS-EN 13670)
Vid anslutning mot stålkonstruktion skall krav enligt SS-EN 1090-2 beaktas.
23
April 2015
Toleranser | Tabeller
Pelare
Tillverkningstoleranser
Mått
Tabell 1
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Lägst ±10
Högst ±40
BP
101
BP
102
Högst ±30
BP
102
BP
103
Dimension och form
Längd
± L/1000
Höjd ≤ 500 mm
±5
Höjd > 500 mm
± H/100
Bredd ≤ 500 mm
±5
Bredd > 500 mm
Skevhet hos tvärsnittet
± B/100
Högst ±30
BP
103
H/100
Lägst 5
BP
111
B/100
Lägst 5
BP
111
P
106
Lägst ±5
P
108
± L/500
Lägst ±5
B
-
Utkragning av konsol
± L sida /100
Lägst ±5
P
-
Hål och ursparingar (diameter, längd och
höjd)
+1,5L sida /100
Lägst 8
BP
201
P
202
Krokighet (kantrakhet)
± L/700
Vinkelavvikelse upplagsytor, ändar
± L sida /100
Avstånd pelartopp till konsol, konsol till konsol
-5
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
Läge i längsled
±15
Läge i tvärled
±10
B
202
Läge i nivå
±5
B
203
För en grupp (≥ 2) gäller ovanstående
toleranser.
Inom gruppen halveras toleranserna.
206
207
Hål och ursparingar:
Läge i längsled
±15
P
202
Läge i tvärled
±10
B
202
Hål i pelarfot
±3
B
202
Utsättnings- och montagetoleranser
Tabell 2
Mått
Toleranser utsättning mm
Toleranser montage mm
Källa
Läge i sida
±6
±6
B
Läge i nivå
±5
±6
B
24
April 2015
Toleranser | Tabeller
Byggplatstoleranser
Tabell 3
Mått
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Läge i sida
±20
B
301
Läge i nivå
±18
B
302
Avstånd mellan angränsande pelare
±25
B
304
Lutning
± L/600
Lägst ±8
B
305
Avvikelse ifrån lodlinje i
flervåningsbyggnad
∑h/(200 n)
Högst 50
U
307
Avvikelse mellan centrumlinjerna för
pelare
t/30
U
308
Krökning hos pelare mellan två
våningsplan
h/300
U
309
Lägst 15
Högst 30
Lägst 15
Högst 30
25
April 2015
Toleranser | Tabeller
Balkar
Tillverkningstoleranser
Mått
Tabell 4
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
BP
101
BP
102
Dimension och form
Längd
± L/1000
Lägst ±10
Högst ±40
Höjd ≤ 500 mm
±5
Höjd > 500 mm
±H/100
Bredd ≤ 500 mm
±5
Bredd > 500 mm
Skevhet hos tvärsnittet
Högst ±30
BP
102
BP
103
±B/100
Högst ±30
BP
103
H/100
Lägst 5
P
111
B/100
Lägst 5
P
111
P
106
P
108
±L/700
P
112
Avvikelse från medeluppböjning,
slakarmerat
±L/700
P
109
Avvikelse från medeluppböjning,
spännarmerat
±1,5 x L/700
P
109
Krokighet i sidled (kantrakhet)
±L/700
Vinkelavvikelse ändar
±L sida /100
Snedställning av det vertikala
centralplanet
Hål och ursparingar (diameter, längd och
höjd)
+1,5L sida /100 Lägst ±5
Lägst 8
P
201
-5
B
Läge i längsled
±15
P
202
Läge i tvärled
±10
B
202
Läge i nivå
±5
B
203
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
206
För en grupp (≥ 2) gäller
ovanstående toleranser.
Inom gruppen halveras toleranserna.
207
Hål och ursparingar:
Läge i längsled
±15
P
202
Läge i tvärled
±10
B
202
26
April 2015
Toleranser | Tabeller
Utsättnings- och montagetoleranser
Tabell 5
Mått
Toleranser utsättning mm
Toleranser montage mm
Källa
Läge i sida
±6
±6
B
Läge i nivå
±5
±6
B
Byggplatstoleranser
Mått
Toleranser mm
Tabell 6
Källa
Måttdefinition
Läge i sida
±20
B
301
Läge i nivå
±18
B
302
Avstånd mellan angränsande balkar
±L/600
Lägst ±20
UB
304
Högst ±25
U
310
Läget för balk/pelar-anslutning mätt i
förhållande till pelaren
±L sida /30
Läge för centrumlinje för upplaget när
lager används
±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15
UB
311
Fogbredd vid upplag
±20
B
401
Fogsprång vid upplag
10
B
401
Horisontell rakhet hos balkar
±L/700
B
312
Lägst ±20
27
April 2015
Toleranser | Tabeller
TT- och TT/F-plattor
Tillverkningstoleranser
Mått
Tabell 7
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
B
101
Dimension och form
Längd
±(10+ L/1000)
Högst ±20
Höjd ≤ 300 mm
±5
B P
102
Höjd > 300 mm
±10
B P
102
Bredd
±8
B
103
Krokighet i sidled (kantrakhet),
slakarmerat
±L/1000
Lägst ±10
P
106
Krokighet i sidled (kantrakhet),
spännarmerat
±1,5L/1000
Lägst ±10
P
106
Skevhet vid elementända, θ,
horisontellt, slakarmerat
±15
P
113
Skevhet vid elementända, θ,
horisontellt, spännarmerat
±22
P
113
Vinkelavvikelse på benen start och slut,
slakarmerat
±8
B
108
Vinkelavvikelse på benen start och slut,
spännarmerat
±12
B
108
Avvikelse från medeluppböjning,
spännarmerat
L/500
B P
109
Hål och ursparingar (diameter, längd
och höjd)
±30
B
201
Högst ±12
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
Läge i längs­och tvärled
±20
B
202
Läge i nivå
±5
B
203
±30
B
202
Hål och ursparingar:
Läge i längs­och tvärled
28
April 2015
Toleranser | Tabeller
Utsättnings- och montagetoleranser
Tabell 8
Mått
Toleranser utsättning mm
Toleranser montage mm
Källa
Läge i sida
±10
±10
B
Läge i nivå
±5
±8
B
Byggplatstoleranser
Tabell 9
Mått
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Läge i sida
±25
B
301
Läge i nivå vid upplag
±12
B
303
Läge för centrumlinje för upplaget
när lager används
±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15
UB
311
Fogbredd mellan plattor
+12, -­8
B
401
B
401
Fogsprång undersida plattor
L/500 Lägst 12
Högst 30
29
April 2015
Toleranser | Tabeller
HD/F-plattor
Tillverkningstoleranser
Mått
Tabell 10
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Längd
±12
B
101
Höjd ≤ 180 mm
+10, -5
P
102
Höjd < 380 mm
±10
B
102
Höjd ≥ 380 mm
±13
B
102
Bredd (plattor med fullbredd)
±5
BP
103
Bredd (sågade plattor)
±25
BP
103
Krokighet i sidled
(plattor med full bredd)
±5
B
106
Vinkelavvikelse för form
±8
B
108
Avvikelse från medeluppböjning,
spännarmerat
±10
B
109
Livtjocklek, individuellt
-10
P
-
Livtjocklek, totalt per element
-20
P
-
Flänstjocklek
+15, -10
P
-
H < 380 mm
±10
B
107
H ≥ 380 mm
±13
B
107
Hål och ursparingar (längd och bredd)
±30
B
201
Läge i längs­och tvärled
±20
B
202
Läge i nivå
±5
B
203
±20
B
202
Dimension och form
Överytans buktighet (mätlängd = 0,2 m):
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar:
Hål och ursparingar:
Läge i längs­och tvärled
Utsättnings- och montagetoleranser
Tabell 11
Mått
Toleranser utsättning mm
Toleranser montage mm
Källa
Läge i sida
±6
±8
B
Läge i nivå
±5
±6
B
Byggplatstoleranser
Mått
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Läge i sida
±20
B
301
Läge i nivå vid upplag
±10
B
302
Läge för centrumlinje för upplaget
när lager används
±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15
UB
311
Fogbredd, undersida
+12, ­-4
B
401
8
B
401
B
306
Fogsprång, undersida
Fyllnadsgrad i fog
Tabell 12
30
1)
2)
+3, ­-10
1) Gäller för identiskt lika element
2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm
April 2015
Toleranser | Tabeller
Massiva D- och D/F-plattor
Tillverkningstoleranser
Mått
Tabell 13
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Längd
±12
B
101
Höjd ≤ 180 mm
+10, -5
P
102
Höjd > 180 mm
±10
B
102
Bredd
±5
B
103
Krokighet i sidled (plattor med full bredd)
±5
B
106
Vinkelavvikelse för form
±8
B
108
Avvikelse från medeluppböjning
±10
B
109
Hål och ursparingar (diameter, längd och
bredd)
±15
B
201
Läge i längs­och tvärled
±15
B
202
Läge i nivå
±5
B
203
Dimension och form
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar och
Avloppsgrodor:
För en grupp (≥ 2) gäller ovanstående
toleranser.
206
Inom gruppen halveras toleranserna.
207
Eldosor:
Läge i längs­och tvärled
±10
B
202
För en grupp (≥ 2) gäller ovanstående
toleranser.
204
Inom gruppen halveras toleranserna.
205
Läge i nivå
+3, ­-5
B
203
±15
B
202
Hål och ursparingar:
Läge i längs­och tvärled
Utsättnings- och montagetoleranser
Mått
Toleranser utsättning mm
Tabell 14
Toleranser montage mm
Källa
Läge i sida
±6
±8
B
Läge i nivå
±5
±6
B
31
April 2015
Toleranser | Tabeller
Byggplatstoleranser
Tabell 15
Mått
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Läge i sida
±20
B
301
Läge i nivå vid upplag
±10
B
302
Läge för centrumlinje för upplaget
när lager används
±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15
UB
311
Fogbredd, undersida
+12, -­4
B
401
Fogsprång, undersida 1)
8 2)
B
401
Fyllnadsgrad i fog
+3, ­-10
B
306
1) Gäller för identiskt lika element
2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm
32
April 2015
Toleranser | Tabeller
Plattbärlag
Tillverkningstoleranser
Tabell 16
Toleranser mm
Klass A
Klass B
Källa A
Källa B
Längd
±10
±20
B
P
101
Höjd
±5
+10, -5
B
P
102
Bredd (hel platta)
+0, ­-2
+5, -10
B
P
103
Mått
Måttdefinition
Dimension och form
Bredd (ej hel platta)
±5
±10
B
P
103
Krokighet i sidled (hel platta)
+0, ­2
±(5+L/1000)
B
P
106
Krokighet i sidled (ej hel platta)
±5
±10
B
P
106
Vinkelavvikelsen av form
±5
±10
B
P
108
Avvikelse från medeluppböjning,
spännarmerat
±10
±10
B
P
109
Buktighet (planhet) formsatt yta
överallt L=1,0 m
±3
±3
P
P
406
Buktighet (planhet) formsatt yta
överallt L=0,2 m
±1
±1
P
P
406
Hål och ursparingar (diameter,
längd och bredd)
±10
±30
B
P
201
Läge i längsled
±20
±30
B
B
202
Läge i tvärled
±10
±20
B
B
202
Läge i nivå
±5
±5
B
B
203
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar
och Avloppsgrodor:
För en grupp (≥ 2) gäller
ovanstående toleranser.
Inom gruppen halveras
toleranserna.
206
207
Eldosor:
Läge i längs­och tvärled
±10
±20
B
B
För en grupp (≥ 2) gäller
ovanstående toleranser.
Inom gruppen halveras
toleranserna.
Läge i nivå
202
204
205
+3, ­-5
+3, ­-5
B
B
203
Läge i längsled
±20
±30
B
B
202
Läge i tvärled
±10
±20
B
B
202
Vertikal position förbindningar
±10
±10
P B
-
Hål och ursparingar:
33
April 2015
Toleranser | Tabeller
Utsättnings- och montagetoleranser
Tabell 17
Mått
Toleranser utsättning mm
Toleranser montage mm
Källa
Läge i sida
±6
±8
B
Läge i nivå
±5
±6
B
Byggplatstoleranser
Tabell 18
Mått
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Läge i sida
±20
B
301
Läge i nivå vid upplag
±10
B
303
Fogbredd undersida
+12, -4
B
401
Fogsprång undersida 1)
8 2)
B
401
1) Gäller för identiskt lika element
2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm
34
April 2015
Toleranser | Tabeller
Väggar
Tillverkningstoleranser
Mått
Tabell 19
Toleranser mm
Måttdefinition
Klass A
Klass B
Källa A
Källa B
Höjd < 0,5 m
±3
±8
P
P
102
Höjd ≥ 0,5 m
±5
±8
B
B
102
Bredd < 0,5 m
±3
±8
P
P
103
Bredd ≥ 0,5 m
±5
±8
P
B
103
Tjocklek ≤ 0,5 m
±3
±8
P
B
104
Tjocklek > 0,5 m
±5
±12
P
B
104
Rätvinklighet L1 & L 2 ≤ 6,0 m
±5
±14
P
P
114
Rätvinklighet 6 < L1 & L 2 ≤ 10,0 m
±8
±18
P
P
114
Rätvinklighet L1 & L 2 > 10,0 m
±10
±20
P
P
114
±2
±4
P
P
107
±5
±10
P
P
107
±3
±8
P
P
108
±5
±14
P
P
108
±3
±8
P
P
106
±5
±14
P
P
106
±3
±8
P
P
201
±5
±8
P
B
201
Läge i längs­och tvärled
±10
±15
P
P
202
Läge i nivå
±5
±5
B
B
203
Dimension och form
Buktighet:
L = 0,2 m
L = 3,0 m
Vinkelavvikelse för form:
Tjocklek ≤ 0,5 m
Tjocklek > 0,5 m
Krokighet i sidled (kantrakhet):
L ≤ 0,5 m
L > 0,5 m
Hål och ursparingar (diameter,
längd och höjd):
L ≤ 0,5 m
L > 0,5 m
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
För en grupp (≥ 2) gäller
ovanstående toleranser.
206
Inom gruppen halveras
toleranserna.
207
Enstaka eldosor:
Läge i längs­och tvärled
±10
±15
P
P
202
Läge i nivå
+3, ­-5
+3, -­5
B
B
203
35
April 2015
Toleranser | Tabeller
Tillverkningstoleranser
Tabell 19 Fortsättning
Toleranser mm
Mått
Måttdefinition
Klass A
Klass B
Källa A
Källa B
Läge i längs­och tvärled inom
gruppen
±5
±5
B
B
204
Läge i nivå
+3, ­-5
+3, -­5
B
B
203
Läge i längs­och tvärled inom
gruppen
±2
±2
B
B
205
Läge i nivå
+3, -­5
+3, -­5
B
B
203
±8
±12
B
B
202
Eldosor i grupp inom 500 mm:s
utbredning:
Eldosor sammansatt i grupp:
Hål och ursparingar:
Läge i längs­och tvärled
Utsättnings- och montagetoleranser
Tabell 20
Mått
Toleranser utsättning mm
Toleranser montage mm
Källa
Läge i sida
±6
±6
B
Läge i nivå
±4
±6
B
Läge i nivå mellan
intilligande fönsteröppning
±5
±6
B
36
April 2015
Toleranser | Tabeller
Byggplatstoleranser
Mått
Tabell 21
Toleranser mm
Måttdefinition
Klass A
Klass B
Källa A
Källa B
Läge i sida
±20
±20
B
B
301
Läge i nivå
±10
±13
B
B
302
Läge i nivå mellan
intilliggande fönsteröppning
±10
±13
B
B
303
Avstånd mellan intilliggande
väggar
±25
±25
B
B
304
Lutning
H/600
Lägst ±5
Högst ±20
H/600
Lägst ±5
Högst ±20
B
B
305
Avvikelse ifrån lodlinje i
flervåningsbyggnad
∑h/(200 n)
Högst 50
∑h/(200 n)
Högst 50
U
U
307
Avvikelse mellan
centrumlinjerna för väggar
t/30
Lägst 15
Högst 30
t/30
Lägst 15
Högst 30
U
U
308
Krökning hos väggar mellan
två våningsplan
h/300
Lägst 15
Högst 30
h/300
Lägst 15
Högst 30
U
U
309
Fogbredd
±6
±8
B
B
401
Fogförskjutning insida/
utsida
±10
±12
B
B
401
Fogsprång insida / utsida
5 / 8 2)
8 1)/ 12
B
B
401
Fogsprång upplag bjälklag
5
8
B
B
401
1) Insida hisschakt dock 5 mm
2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm
37
April 2015
Toleranser | Tabeller
Skalvägg
Tillverkningstoleranser
Mått
Tabell 22
Toleranser mm
Måttdefinition
Klass A
Klass B
Källa A
Källa B
Höjd < 0,5 m
±3
±8
P
P
102
Höjd ≥ 0,5 m
±5
±8
B
B
102
Bredd < 0,5 m
±3
±8
P
P
103
Bredd ≥ 0,5 m
±5
±8
P
B
103
Tjocklek ≤ 0,5 m
±3
±8
P
B
104
Tjocklek > 0,5 m
±5
±12
P
B
104
Rätvinklighet L1 & L 2 ≤ 6,0 m
±5
±14
P
P
114
Rätvinklighet 6 < L1 & L 2 ≤ 10,0 m
±8
±18
P
P
114
Rätvinklighet L1 & L 2 > 10,0 m
±10
±20
P
P
114
L = 0,2 m
±2
±4
P
P
107
L = 3,0 m
±5
±10
P
P
107
Tjocklek ≤ 0,5 m
±3
±8
P
P
108
Tjocklek > 0,5 m
±5
±14
P
P
108
L ≤ 0,5 m
±3
±8
P
P
106
L > 0,5 m
±5
±14
P
P
106
±3
±8
P
P
201
±5
±8
P
B
201
Läge i längs­och tvärled
±10
±15
P
P
202
Läge i nivå
±5
±5
B
B
203
Dimension och form
Buktighet:
Vinkelavvikelse för form:
Krokighet i sidled (kantrakhet):
Hål och ursparingar (diameter, längd
och höjd)
L ≤ 0,5 m
L > 0,5 m
Infästningsdetaljer, håltagningar
etc.
Skruv, skruvfästen och fästplåtar mm:
För en grupp (≥ 2) gäller ovanstående
toleranser.
206
Inom gruppen halveras toleranserna.
207
Enstaka eldosor:
Läge i längs­och tvärled
±10
±15
P
P
202
Läge i nivå
+3, ­-5
+3, -­5
B
B
203
38
April 2015
Tillverkningstoleranser
Toleranser | Tabeller
Tabell 22 Fortsättning
Toleranser mm
Mått
Måttdefinition
Klass A
Klass B
Källa A
Källa B
Läge i längs­och tvärled inom
gruppen
±5
±5
B
B
204
Läge i nivå
+3, ­-5
+3, ­-5
B
B
203
Läge i längs­och tvärled inom
gruppen
±2
±2
B
B
205
Läge i nivå
+3, ­-5
+3, -­5
B
B
203
±8
±12
B
B
202
Eldosor i grupp inom 500 mm:s
utbredning:
Eldosor sammansatta i grupp:
Hål och ursparingar:
Läge i längs­och tvärled
Utsättnings- och montagetoleranser
Tabell 23
Mått
Toleranser utsättning mm
Toleranser montage mm
Källa
Läge i sida
±6
±6
B
Läge i nivå
±4
±6
B
Läge i nivå mellan intilliggande
fönsteröppning
±5
±6
B
39
April 2015
Toleranser | Tabeller
Byggplatstoleranser
Mått
Tabell 24
Toleranser mm
Klass A
Klass B
Källa A
Källa B
Måttdefinition
Läge i sida
±20
±20
B
B
301
Läge i nivå
±10
±13
B
B
302
Läge i nivå mellan intilliggande
fönsteröppning
±10
±13
B
B
303
Avstånd mellan intilliggande
skalväggar
±25
±25
B
B
304
H/600
Lägst ±5
Högst ±20
H/600
Lägst ±5
Högst ±20
B
B
305
U
U
307
Lutning
∑h/(200 n)
∑h/(200 n)
Högst 50
Högst 50
Avvikelse mellan centrumlinjerna
för skalväggar
t/30
Lägst 15
Högst 30
t/30
Lägst 15
Högst 30
U
U
308
Krökning hos skalväggar
mellan två våningsplan
h/300
Lägst 15
Högst 30
h/300
Lägst 15
Högst 30
U
U
309
Fogbredd
±6
±8
B
B
401
Fogförskjutning insida/utsida
±10
±12
B
B
401
B
B
401
B
B
401
Avvikelse ifrån lodlinje i
flervåningsbyggnad
Fogsprång insida/utsida
5/
Fogsprång upplag/bjälklag
5
8 2)
1) Insida hisschakt dock 5 mm
2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm
40
8 1)
8
/ 12
April 2015
Toleranser | Tabeller
Balkong, loftgång och trapplan
Tillverkningstoleranser
Mått
Tabell 25
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Längd
±12
B
101
Bredd
±12
B
103
Tjocklek
+10
-5
B
104
Rätvinklighet L1 & L 2 ≤ 6,0 m
±5
P
114
Rätvinklighet 6 < L1 & L 2 ≤ 10,0 m
±8
P
114
Rätvinklighet L1 & L 2 > 10,0 m
±10
P
114
L = 0,2 m
±2
P
107
L = 3,0 m
±5
P
107
Planhet vid upplag
±5
B
108
Hål och ursparingar (diameter, längd och
höjd)
±10
B
201
Läge i längs­och tvärled
±10
P
202
Läge i nivå
±5
B
203
Dimension och form
Buktighet
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:
206
För en grupp (≥ 2) gäller ovanstående
toleranser.
Inom gruppen halveras toleranserna.
207
Enstaka eldosor:
Läge i längs­och tvärled
±10
P
202
Läge i nivå
+3, ­-5
B
203
±10
B
202
Hål och ursparingar:
Läge i längs- och tvärled
Utsättnings- och montagetoleranser
Tabell 26
Mått
Toleranser utsättning mm
Toleranser montage mm
Källa
Läge i sida
±10
±5
B
Läge i nivå
±5
±6
B
Byggplatstoleranser
Tabell 27
Mått
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Läge i sida
±25
B
301
Läge i nivå
±15
B
302
41
April 2015
Toleranser | Tabeller
Trappor
Tillverkningstoleranser
Mått
Tabell 28
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Höjd
±10
B
102
Bredd
±10
P
103
Steghöjd (se notis nedan)
±5
P
110
Stegdjup
±12
B
110
Tjocklek trappkupa ≤ 0,15 m
Tjocklek trappkupa ≥ 0,40 m
Mellanliggande värden kan interpoleras
+10, -­5
±15
P
P
104
104
ovansida
±3
B
105
undersida
±10
B
105
Buktighet, mätlängd = 0,20 m
Max 2,4
P
406
Buktighet, mätlängd = 1,0 m
Max 4
P
406
Läge i längs­och tvärled
±10
B
202
Läge i nivå
±5
B
203
Dimension och form
Skevhet vid upplag:
Planhet steg och trapplan:
Läge för infästningsdetaljer,
håltagningar etc.
Skruvfästen och fästplåtar:
Notis: Max skillnad i höjd på två följande varandra steg är 6 mm. (enligt SS-EN 14843).
Utsättnings- och montagetoleranser
Tabell 29
Mått
Toleranser utsättning mm
Toleranser montage mm
Läge i sida
±10
±10
Läge i nivå
±5
±6
Byggplatstoleranser
Tabell 30
Mått
Toleranser mm
Källa
Måttdefinition
Läge i sida
±25
B
301
Läge i nivå
±15
B
302
Lutning tvärs gångriktning
L/500
Lägst ±5 Högst±12
B
110
Lutning i gångriktning vid stegdjup minst
0,25 m:
Plana plansteg 1)
B
±2
±2
1) Bakfall får uppgå till högst 2 mm.
2) Där fall anges för lutning får bakfall inte förekomma.
42
110
B
Avvikelse från lutning: 2)
Plansteg med lutning
B
B
110
April 2015
Toleranser | Tabeller
Betongytor – Maximala ytavvikelser
Gäller för:
• Elementytor gjutna mot skivform av plåt, plywood ed
• Elementytor som bearbetats genom stålglättning, brädrivning eller rollning
• Elementytor som efterbearbetats genom maskinslipning
Tillverkningstoleranser
Mått
Klass
Tabell 31
Måttdefinition
A1)
B
C
höjd 1 mm
0
10
20
402
höjd 2 mm
0
0
5
402
höjd 3 mm
0
0
3
402
10
20
50
403
Tillåten storlek i mm av språng
0
2
5
404
Tillåten storlek i mm av grader
0
0
5
405
Tillåtet antal/m² av lokala toppar 2)
Tillåtet antal/m² av gropar (porer) med djupet ≤ 5 mm: 3)
5-10 mm i diameter
1) Ytojämnhet enligt Klass A innebär att särskilda åtgärder erfordras vid tillverkning
2) Avser endast ytor som ska spacklas
3) Porer med större djup än 5 mm, och större diameter än 10 mm får ej förekomma
Beträffande betongytor se även Betongföreningens rapport nr 14 ”ATT BESKRIVA BETONGYTOR”
av Tage Hertzell.
Beställs hos Betongföreningen www.betong.se
43
44
9
April 2015
Toleranser | Måttdefinitioner
Måttdefinitioner
Tillverkningstoleranser – Dimensioner och form
104
Bredd
Tjocklek
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Trappor
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Trappor
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Trappor
Tolerans för höjd avser samtliga
sidor. Mäts i ändarna, ­100 mm
in och/eller på mitten.
0
10
100
100
Mäts 100 mm in från resp.
sida och/eller på mitten av
elementet. Kan även mätas på
mitten av elementets ändytor.
Alternativt
100
103
Höjd
100
100
102
100
Tolerans för längd ­gäller
samtliga sidor. Mäts på en eller
två sidor, ofta i kombination
med bestämning av ändytans
vinkelavvikelse. (mäts 100 mm
från kant om bredd > 500 mm
annars mäts längs sidans mitt).
Alternativt
Mäts 100 mm in vid varje hörn
eller vid upplagsytor.
100
100
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Balkong, loftgång &
trapplan
100
Längd
Kommentar
0
101
Figur
10
Komponent
100
Mått
100
Nr
100
45
April 2015
Toleranser | Måttdefinitioner
Nr
Mått
Komponent
Figur
Kommentar
105
Skevhet
Trappor
Avser det fjärde hörnets avvikelse från ett plan genom
de tre övriga. Mäts 100 mm in
från hörnen eller i ev upplagsklackar.
106
Krokighet
(i sidled)
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Avser avvikelse från en rät linje
mellan ändarna på elementet.
Mäts var som helst utmed
linjen. Krokighet kallas ibland
även kantrakhet.
107
Buktighet
(mätsträcka)
HD/F-plattor
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång
Avvikelse från en rät linje
längs elementets bredd eller
höjd. Kan avse godtycklig
sektion. Avvikelsen mäts på
mätsträckor 0.2 resp. 3.0 m.
Mätsträcka
Mätsträcka
108
Vinkelavikelse
tvärsnitt
formupplagsytor
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
109
Avvikelse
för uppböjning
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
46
Vinkelavvikelsen bestäms
utefter den kortare sidan.
Kontrolleras normalt i alla fyra
hörnen. Upplag och tvärsnitt
mäts med vinkelhake.
Avvikelse
Medeluppböjning
L
Jfr avsnittet 4.5 om
deformationer. Mäts på
undersidan.
April 2015
Nr
Mått
Komponent
110
Planhet
Lutning
Steghöjd
Stegdjup
Trappor
Figur
Toleranser | Måttdefinitioner
Kommentar
1. Gångriktning. Anm.
Gångriktning kan i princip
likställas med gånglinje, som
är en konstruktionslinje med
konstant stegdjup minst 0,3 m
från anslutande väggar.
1
2. Stegdjup. Normalt minst 0,25
m. Mäts mitt på varje plansteg.
2
3
3. Stegbredd
a) Lutning i gångriktning.
Mäts 10 mm in från inner­resp.
ytterkant steg i gångriktning.
Mäts på steg med minst 0,25 m
djup.
Mått
c
d
c
100
100
b
b
a
10
a
10
b) Lutning tvärs gångriktning.
Mäts 100 mm in från resp. stegs
ytterkant.
c) Lutningsriktning för steg.
Buktighet 0,2 m alt. 1 m
mätlängd. Mäts i valfri riktning
på steg.
A
A) Steghöjd mäts mitt på varje
sättsteg.
111
Skevhet
hos
tvärsnitt
Pelare
Balkar
Skevhet (lutning) hos ett
tvärsnitt med motstående sidor
parallella.
∆
H
B
47
April 2015
Toleranser | Måttdefinitioner
Nr
Mått
Komponent
112
Snedställning
Balkar
Figur
Kommentar
θ
Snedställning av det vertikala
centralplanet.
y
L=balklängd.
z
113
Skevhet
ytelement
TT- och TT/F-plattor
Skevheten i plan för ytelement.
θ
114
Rätvinklighet
ytelement
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
L1
L2
L1
48
L2
Toleransen anges som
skillnaden i längd mellan två
diagonaler.
April 2015
Toleranser | Måttdefinitioner
Infästningsdetaljer, håltagningar etc
Nr
Mått
Komponent
Figur
Kommentar
201
Dimensionsmått
Längd,
Höjd,
Bredd
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
202
Läge i
längs- och
tvärled
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Trappor
Relateras till komponentens
sidor. Mäts på två ställen
för stora öppningar. Övriga
ingjutningsgods med två mått
(längs och tvärs).
203
Läge i nivå
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Trappor
Avser nivåskillnad mellan
betongyta och skruvfäste/
skruv.
100
Längd och bredd mäts längs
två sidor. Svetsplåt mäts på
mitten.
Avser nivåskillnad mellan
betongyta och fästplåtar.
Avser nivåskillnad mellan
betongyta och eldosor.
49
April 2015
Toleranser | Måttdefinitioner
Nr
Mått
Komponent
204
Eldosor i
grupp inom
500 mm:s
utbredning
Pelare
Balkar
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Figur
Kommentar
Avser avvikelse från teoretiskt
läge i såväl horisontell som
vertikal riktning.
Mätsträcka
205
Eldosor
sammansatta i
grupp
Pelare
Balkar
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Avser avvikelse från
centrumlinjen i såväl horisontell
som vertikal riktning.
206
Infästningsdetaljer i
grupp inom
500 mm:s
utbredning
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Plattbärlag
Pelare
Balkar
Avser avvikelse från teoretiskt
läge i såväl horisontell som
vertikal riktning.
207
50
Infästningsdetaljer
i grupp
(inom
gruppen)
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Plattbärlag
Pelare
Balkar
Mätsträcka
Avser avvikelse från
centrumlinjen i såväl horisontell
som vertikal riktning.
April 2015
Toleranser | Måttdefinitioner
Byggplatstoleranser
Mått
Komponent
301
Läge i sida
Pelare
Balkar
TT-och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
302
Läge i nivå
Pelare
Balkar
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Balkong, loftgång &
trapplan
Kommentar
Avser avvikelse från basmåttet
till närmaste sekundärlinje
(2 st). Kravet avser var som
helst utmed komponentens
höjd. Vanligtvis mäts läget vid
komponentens botten och/eller
topp.
100
Avser nivå i förhållande till närbelägen sekundärpunkt i höjd
(nivåfixpunkt). Kontrolleras i ök
eller uk.
100
Läge i nivå
vid upplag
Läge i nivå
mellan
fönster
TT- och TT/F-plattor
Väggar
Skalvägg
304
Avstånd
mellan
Pelare
Balkar
Väggar
Skalvägg
305
Lutning
Pelare
Väggar
Skalvägg
Avser avvikelse från ett
vertikalt eller horisontellt plan.
Gäller i två riktningar. Är en
längdberoende tolerans och
kan mätas på valfri mätsträcka.
306
Fyllnadsgrad i fog
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Avser nivåskillnad mellan den
utfyllda fogens överyta och
elementets överyta. Måttet
mäts i fogens mitt.
Avser nivå i förhållande till
närbelägen sekundärpunkt i
höjd (nivåfixpunkt).
Toleransen kan avse
komponentens överyta och
upplagsyta.
Läge i nivå
för uppslagsyta
Toleransen avser avvikelser
från nominellt mått mellan
närliggande komponenter.
Avser vilken nivå som helst
kontrolleras, vanligtvis i botten.
100
100
303
Figur
100 100
Nr
+
-
Anm: Runt fog förekommer
visst betongslam.
51
April 2015
Toleranser | Måttdefinitioner
Nr
Mått
Komponent
307
Läget hos
pelare eller
vägg i flervåningsbyggnad
Pelare
Väggar
Skalvägg
Figur
Kommentar
∆
hn
h3
h2
h1
Σh
308
Avvikelser
mellan centrumlinjer
Pelare
Väggar
Skalvägg
Avvikelse mellan
centrumlinjerna för pelare och
väggar.
t2
∆
t = (t1 + t2)/2
t1
309
310
Krökning i
vertikalled
Läget hos
en balk- &
pelaranslutning
Pelare
Väggar
Skalvägg
∆
h
Balkar
∆
Lsida
1
2
311
312
52
Läge för
centrumlinje för
upplaget
när lager
används
Balkar
TT- och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Horisontell
rakhet hos
balkar
Balkar
Läget hos en pelare eller en
vägg på varje våningsnivå,
i förhållande till en vertikal
linje genom centrumlinjen
på bottennivån i en
flervåningsstomme;
n är antalet våningar.
Lkant + ∆
1
L
∆
Krökningen hos en pelare eller
vägg mellan två angränsande
våningsplan.
Läget hos en balkpelaranslutning mätt i
förhållande till pelaren.
Lsida = pelarmått i samma
riktning som .
1 = balk, sektion
2 = pelare
Läge för centrumlinje för
upplaget.
Lkant = avsett avstånd från
kanten.
1 = Aktuell centrumlinje för
upplaget.
Krökningen hos en balk.
L = fritt mått mellan
upplag,
= maximal krökning mätt
mellan upplag.
April 2015
Toleranser | Måttdefinitioner
Tillverkningstoleranser – Betongytor - ytjämnhet
401
Mått
Komponent
Fogar
fogbredd
(vid
upplag)
fogsprång
fogförskjutning
Balkar
TT- och TT/F-plattor
HD/F-plattor
D- och D/F-plattor
Plattbärlag
Väggar
Skalvägg
Figur
Toppar
Samtliga produkter
Fogbredd mäts på element
samt i topp och botten
(100 mm in).
Fogsprång är elementens
avvikelse vid fogar för insida,
utsida, översida och vid upplag.
Plan
402
Kommentar
100
Nr
Fogförskjutning är en avvikelse
som avser fogens utseendeförskjutning i höjd eller sidled.
Sektion
Avser lokal upphöjning. Mäts
med tolk, där antal över­skridanden per m2 räknas. Olika
toleranser för höjder finns.
10
00
1000
403
Gropar
Samtliga produkter
0
100
404
Språng
Samtliga produkter
1000
Avser lokal fördjupning.
Mäts med tolk där antal
överskridanden per m2 räknas.
Avser trappstegsformade
förskjutningar som mäts med
tolk.
53
April 2015
Toleranser | Måttdefinitioner
Nr
Mått
Komponent
405
Grader
Samtliga produkter
Avser långsträckt upphöjning
som kontrollmäts med tolk.
406
Planhet
Plattbärlag
Trappor
Verifieras genom kontrollmätning av gjutform med linjal
med längd L enligt tabell.
54
Figur
Kommentar
www.svenskbetong.se