1. No category

Länsstyrelsens perspektiv
på
lokal och regional
planering
för
minskad klimatpåverkan
18 november 2015
Elisabet Weber
Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på regional och lokal planering - Skåne
Arbete med Hållbara transporter i Skåne
- bygga gemensam målbild
De regionala aktörerna i samverkan och samarbete =>
planeringsunderlag/vägledning för kommunal planering
4 stegsprincipen
N
y
P
B
L
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
SAMVERKAN ”Hållbar mobilitet” & Klimatsamverkan & Strukturbild Skåne
– Regionen, Länsstyrelsen, Trafikverket, Kommunförbundet Skåne
Översiktsplan
Nationella
mål
Regionala
utvecklingsstrategin
Miljömål
Miljömål 15
Upplevelse av trygghet
på offentliga platser
Bostadspolitiska
mål
Jämlikhet
Målen för
bostad, transport och miljö
innefattar och överlappar
varandra.
Bostäder och transportsystem
är en del av hela stads- och
landsbygdsmiljön.
Bostäder och transportsystem
är varandras villkor.
Transportpolitiska
mål
Hushållande med
naturresurser
Bostads- och
arbetsplatsnära tillgång till
natur och kulturmiljöer
Exempel på åtgärder i regionala
åtgärdsprogrammet för miljömålen
Hållbara transporter
•
Ökad andel kollektivtrafikresande
•
Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiksplanering
•
Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter
Hushållning med Skånes mark- och
vattenresurser
•
Begränsad exploatering av åkermark
•
Framtagande av vatten- och avloppsplaner
•
Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter
Bakgrund
Stationsnära läge
Potentialen Skåne
Stationsnära läge
Det flerkärniga Skåne
– ca 250 tätorter, närhet, befolkningstätt, konkurrens om marken
Våra fem
prioriterade
ställningstagande
Skåne ska erbjuda
framtidstro och
livskvalitet
Skåne ska bli en stark
hållbar tillväxtmotor
Skåne ska dra nytta av
sin flerkärniga
ortstruktur
Skåne ska utveckla
morgondagens
välfärdstjänster
Skåne ska vara globalt
attraktivt
Pågatåg – Öresundståg - Skåneexpress
Huvudlinjenätet
Samplanering av kollektivtrafiken och
bebyggelseplanering ger störst nytta!
• Vid tätortsutbyggnad ska kollektivtrafiken vara
strukturbildande så att utbyggnaden i första hand
sker i lägen där tillgängligheten till
kollektivtrafiken är god
• Huvuddelen av alla fysisk utbyggnad bör ske i
anslutning till de starka stråken
•  tillgängligheten med kollektivtrafiken stärks
•  befintliga system används maximalt
• Detta är möjligt eftersom potentitalen att bygga
mer i kollektivtrafiknära lägen är mycket stor i
Skåne
Bostadsplanering +
kollektivtrafikplanering
ÖP resan
Utvecklingsprojekt
Samverkan mellan
Boverket, RUS och
Länsstyrelserna
I plan- och bygglagen, (PBL 2010:900), p 4 § 5
hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn
till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella
och regionala mål, planer och program av betydelse för en
hållbar utveckling inom kommunen.
Det finns i dagsläget cirka 100 sådana
nationella mål, planer och program, varav
cirka 40 är övergripande och kopplade till
den fysiska planeringen, (detta oräknat de
regionala målen).
• flera av miljökvalitetsmålen har koppling
de allmänna intressen som ska
behandlas i översiktsplanen.
• den viktigaste utgångspunkten för den
fysiska planeringen handlar om ett
hållbart samhällsbyggande
• den miljömässiga aspekten av hållbar
utveckling hanteras genom
generationsmålet och de 16
miljökvalitetsmålen
Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan
Tre steg för ökad samordning
- för att nå hållbar utveckling
Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan
Tre steg för ökad samordning
- för att nå hållbar utveckling
1. PBL och miljöbalken har verktygen
– dialogen är metoden
Verktygen för att arbeta in miljömålen i översiktsplaneringen
finns i plan- och bygglagen och miljöbalken;
sammanfattande redogörelsen, aktualitetsprövning,
miljöbedömning/MKB, samrådsprocessen.
Dialogen är den väsentligaste metoden och dialogen för
kommunen med länsstyrelsen, kommunens medlemmar,
regionen, grannkommunerna, de kommunala
förvaltningarna och mellan kommunens tjänstemän och
politiker.
Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan
Tre steg för ökad samordning
- för att nå hållbar utveckling
2. Tydlig nationell prioritering
Länsstyrelserna efterlyser tydligare direktiv och prioriteringar
från den nationella nivån för att kunna ge en fullgod
vägledning till kommunerna i den sammanfattande
redogörelsen inför aktualitetsprövningen och i
samrådsskedets rådgivning.
De regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen
innehåller prioriterade åtgärder och är ett bra instrument för
att lyfta det som är regionalt angeläget.
Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan
Tre steg för ökad samordning
- för att nå hållbar utveckling
3. Uppföljningen behöver förändras
Miljömålen kan användas som verktyg i fysisk planering
genom uppföljningen av målen och översiktsplanen.
- uppföljningen av god bebyggd miljö behöver därför
tydligare stötta den fysiska planeringen, medan
- uppföljningen av översiktsplanen kan ge en lokal bild av
tillståndet för god bebyggd miljö..
Allmänna intressen
2 kap. PBL
3 o 4 kap. MB
Allmänna intressen som ska
främjas vid planering och beslut
enligt PBL är bl.a. :
• en ändamålsenlig struktur
• en estetiskt tilltalande
utformning
• en god livsmiljö
• en långsiktigt god hushållning,
• en god ekonomisk tillväxt
• en effektiv konkurrens
• bostadsbyggande
Allmänna intressen i vissa utpekade
områden som på olika sätt ska
tillgodoses vid planering och beslut
enligt anknuten lagstiftning:
• väsentliga allmänna intressen ska
så långt möjligt tillgodoses
• riksintressen ska tillgodoses
Översiktsplan
Vägledning för planering och beslut
enligt anknutna lagar
En liten jämförelse
Miljöbalken 1:1
Miljömålet
Plan- och bygglagen 1:1
Bestämmelserna i denna
balk syftar till att främja
en hållbar utveckling som
innebär att nuvarande
och kommande
generationer tillförsäkras
en hälsosam och god
miljö. En sådan utveckling
bygger på insikten att
naturen har ett
skyddsvärde och att
människans rätt att
förändra och bruka
naturen är förenad med
ett ansvar för att förvalta
naturen väl.
God bebyggd miljö
….. Bestämmelserna syftar
till att, med hänsyn till den
enskilda människans frihet,
främja en
samhällsutveckling med
jämlika och goda sociala
levnadsför-hållanden och
en god och långsiktigt
hållbar livsmiljö för
människorna i dagens
samhälle och för
kommande generationer.
.
Städer, tätorter och
annan bebyggd miljö
ska utgöra en god och
hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god
regional och global
miljö. Natur- och
kulturvärden ska tas till
vara och utvecklas.
Byggnader och
anläggningar ska
lokaliseras och utformas
på ett miljöanpassat sätt
och så att en långsiktigt
god hushållning med
mark, vatten och andra
resurser främjas.
HUR?
- Vad säger propositionen till PBL
2010:900?
”exakt vilka mål, planer, program
och strategier som hänsyn bör tas
till bör inte regleras eftersom dessa
kan skifta till namn och innehåll
över tid.
Det bör vara upp till kommunen att
bedöma vilka som är relevanta för
kommunens hållbara utveckling
och den fysiska planeringen”
Det är en kommunal
angelägenhet att planlägga
användningen av mark och
vatten enligt denna lag.
(PBL 1 kap § 2)
HUR?
- dialogen inom ramen för översiktsplanen
är metoden att nå hållbar utveckling – att
nå miljökvalitetsmålen är en del av detta!
Syfte med prövningen enligt PBL enligt 2 kap
2 § Planläggning ska syfta till att mark- och
vattenområden används för det eller de ändamål
som områdena är mest lämpade för med hänsyn till
beskaffenhet, läge och behov.
Företräde ska ges åt sådan användning som från
allmän synpunkt medför en god hushållning.
Platsspecifikt och kontextberoende!
God bebyggd miljö används för att ge en politisk
inriktning mot en förbättrad urban hållbarhet.
Det finns i miljömålet externa och interna målkonflikter.
- den inbördes relationen och precisionen i
preciseringarna till God bebyggd miljö kan skapa
problem när det ska vägleda åtgärder.
På lokala planet behöver inte målkonflikter innebära
problem. Då handlar det om:
• den lämpligaste och möjliga åtgärden
• på den specifika platsen
• i det särskilda sammanhanget.
Platsspecifikt och kontextberoende
– behov av miljökonsekvensbeskrivning?
PLATSENS VÄRDEN
•
•
Vilka värden finns på
platsen?
- skyddade arter
- riksintressen/Natura
2000
- kulturmiljövärden
Vilken dignitet har
dessa värden?
PÅVERKAN vid
genomförandet
•
•
•
Ska hela planen
bebyggas?
Markpåverkan/schaktning/rivning/borttagning/fyllning
vattenpåverkan
Det finns en koppling till miljömålen i
behovsbedömningen!
PLANENS
OMGIVNINGSPÅVERKAN
•
Trafik till och från?
•
Utsläpp till luft och vatten,
stoft/lukt/gift
•
Buller
HUR?
- Förändrad uppföljning
Uppdragen finns!
•
Enligt länsstyrelseinstruktionen –
miljömål
•
Enligt plan-och
byggförordningen – uppföljning
av byggnadsnämndernas
tillämpning
Länsstyrelsens uppdrag enligt
länsstyrelseinstruktionen
Länsstyrelsen ska särskilt
• samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet
• utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram
med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och
miljökvalitetsmålen
• stödja kommunerna med underlag i deras arbete med
generationsmålet och miljökvalitetsmålen
• verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen
får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt
bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet.
- Planeringsunderlag
- Uppföljning av plan och
byggverksamheten i kommunen
- Miljöövervakning
”Länsstyrelsen kan styra
kommunerna genom de underlag vi
producerar.
Då blir det viktigt att resonera om
kvalitéer och värden på regional
nivå, kopplat till förutsättningarna i
den enskilda kommunen.
Här kommer miljöövervakningen in
- den nyttjas bara till liten del i den
fysiska planeringen.”
Översiktsplanen – en process genom möjligheter och krav
• ARENA för
framtidsdiskussioner
• VÄGLEDANDE
Styr- och
effektiviseringsinstrument
• Obligatorisk
• Synliggöra VISIONEN
• Grunddragen i mark- och
vattenanvändningen
• UTGÅ från befintliga
värden
- bebyggelse-struktur
- social struktur
- natur- och kulturvärden
• Riksintressens behandling
• Kommunernas plan
• AVTAL
mellan stat och
kommun
• STAD & LAND i
samverkan
• TÄTORTER i samverkan
• Utvecklas successivt
• Rationaliseringsinstrument
• Vägleda till en hållbar
utveckling av mark- och
vattenanvändningen
Grundläggande för resonemanget
Miljömålsystemet är baserat på
tanken kring målstyrning men saknar processverktyg.
Plan- och bygglagen innehåller en tydlig inriktning mot hållbar
utveckling och verktyg för att nå dit.
Lagstiftningen anger den nivå som krävs för att uppnå hållbar
utveckling - motsatsen är orimlig.
Av det följer att om lagen följs så uppnås en demokratiskt
beslutad nivå för hållbar utveckling inom den fysiska planeringen.
”Vi tänker inte från miljömålen
utan tänker utifrån våra behov.
Inte ens funderat i de banorna
att utgå från miljömålen. Är det
ett problem?
Vi diskuterar ändå väldigt
viktiga miljöfrågor. Däremot har
vi diskuterat hållbar utveckling
väldigt mycket.
Om vi bara hade hållit oss till
miljömålen hade vi inte fått
politikerna med oss.”
en länsstyrelse uttrycker en viss frustration över den stora
mängden mål som kommunerna ska förhålla sig till:
”Det är en måldjungel!
Problemet är den oerhörda
mängden av mål. Var vill staten
egentligen att vi ska hamna?
Hur ska kommunerna kunna
sortera?
Om man bara kör enligt
miljömålen då har man säkert
hamnat i konflikt med andra mål.”
HUR? –
Länsstyrelserna behöver omsätta de nationella
miljökvalitetsmålen till kommunens pragmatiska
verklighet och fysiska realitet i en omvärldskontext.
- i den SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSEN varje mandatperiod som
länsstyrelsen ska ta fram och beskriva hur översiktsplanen förhåller sig till
statliga intressen
-
i de regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen som
länsstyrelsen tar fram och beslutar om. Här finns en möjlighet för
länsstyrelsen att konkretisera miljökvalitetsmålen. Detta fungerar som
underlag att definiera viktiga allmänna intressen som behöver beaktas i
översiktsplanen.
-
i granskningsyttranden till översiktsplanen
Länsstyrelserna saknar vägledning i samordning av
nationella mål av den nationella nivån
I avvägningarna mellan nationella mål efterlyser länsstyrelserna tydligare
vägledning från de nationella myndigheterna
HUR? –
Miljömålssystemets roll i översiktsplanen och
översiktsplanens roll i miljömålssystemet
Miljömålssystemet skapar underlag för att stötta
lagstiftningen, har en uppföljning som är anpassad
till lagstiftningens utformning och processverktyg
Uppföljningen av översiktsplanen skapar underlag till
delar av miljömålsuppföljningen.
Vilka utbildningsinsatser eller ytterligare
åtgärder för miljömålen ser vi inom planoch byggområdet / samhällsplanering /
fysisk planering?
•
Utmaningar idag?
• Att planering och byggande är platsspecifikt och
kontextberoende
• Att ha koll på helheten
• Att förstå att målen finns omsatta i
planeringsunderlag
• Att kommunerna har ansvaret för fysisk planering
Vilka utbildningsinsatser eller ytterligare
åtgärder för miljömålen ser vi inom planoch byggområdet / samhällsplanering /
fysisk planering?
•
Utbildning i det svenska planeringssystemet
•
Förståelse för hållbar utveckling – hela hållbarhetsperspektivet
och för generationsmålet d v s tiden