Beslutsunderlag 2015-03-16
Sida BESLUTSUNDERLAG 1(2) Datum 2015-03-16 Kommunstyrelsen Ärende Beslutsunderlag Motion om utomhusgym Dnr 2014-000243 Motion Medborgarförslag om utomhusgym i Jonslund Dnr 2014-000163 Medborgarförslag Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Dnr 2015-000037 Förslag Revidering av kommunstyrelsens reglemente Dnr 2015-000036 Förslag Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Dnr 2013-000135 Förslag Räddningsnämndens årsredovisning 2014 Dnr 2015-000032 - Årsredovisning - Verksamhetsberättelse - Uppföljning av internkontrollplan 2014 - Tillsynsplan 2015 Årsredovisning för Göliska IT 2014 Dnr 2015-000051 - Årsredovisning - Revisionsberättelse - Granskningsrapport Essunga kommuns årsredovisning 2014 Dnr 2015-000052 Årsredovisning Ombudgeteringar från 2014 till 2015 Dnr 2015-000064 Förslag Redovisning av synpunkter 2014 Dnr 2015-000053 Redovisning Program för funktionshindrade personer 2015-2018 Dnr 2015-000061 - Program - Handlingsplan, - 3 st synpunkter Uppföljningsmodell för äldreomsorgens värdegrund och lokala värdighetsgarantier Dnr 2015-000062 Uppföljning Sida KALLELSE 2(2) Datum 2015-03-09 Samråd Misteln 9 & 11 Dnr 2015-000063 - 2 st brev - Detaljplan - Tillägg till planbeskrivning Till Essunga kommunfullmäktige Motion om utomhusgym Att skapa och erbjuda rörelseaktiviteter som kan nås av så många kommuninvånare som möjligt är en angelägen sak för folkhälsan. Ett utomhusgym är hälsofrämjande på flera olika sätt, det ger möjligheter till social integrering och det är tillgängligt många timmar året runt. Med fördel väljer man placeringar nära lekplatser, i anslutning till motionsspår eller andra naturliga samlingspunkter och man kan tänka sig möjliga ställen såsom Främmestad , Jonslund och Nossebra t ex. För ett samlat grepp på utomhusgym i kommunen föreslår vi: Att en förstudie görs, av folkhälsoplaneraren eller annan lämplig funktion Att törstudien bl. a. tittar på förväntad nytta, erfarenheter från andra utomhusgym och lämpliga placeringar för att många invånare ska kunna nå anläggningarna Att törstudien också kan ge ideer om naturvänlig materialanvändning till de olika aktiviteterna 2014-12-14 Maria Radivoj, gruppledare Medborgarförslag Essunga kommum 1 l För att stärka och förbättra invånarnas hälsa tycker jag att det ska anläggas ett utomhusgym i Jonslund, förslagsvis på "Tre-kanten" vid busshållplatsen. Det blir lätt tillgängligt för alla som normalt sett inte tränar på gym (tidsbrist, ekonomi eller annat) Äldre kan stärka rygg och benmuskler för att underlätta vardagen och förhindra brutna ben och fallskador som ofta drabbar äldre. Hoppas på ett positivt gensvar. Hälsningar Eva Kjällgren -~~~JJr Tallvägen 7 Jonslund Arbetsordning för kommunfullmäktige Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr Reglemente XXXX-XX-XX av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige 5 år Kommunchef 2015.000037 Innehållsförteckning Antalet ledamöter (5 kap. 1–3 §§ KL) .......................................................................... 3 Presidium (5 kap. 6 § KL) ............................................................................................. 3 Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 7, 8 och 10 §§ KL)....................................... 3 Sammanträde på distans (5 kap. 38 a § KL)................................................................. 4 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde ........................................... 4 Ärenden och handlingar till sammanträdena.............................................................. 4 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 12–17 §§ KL) .................................................................................................... 4 Upprop ........................................................................................................................ 5 Protokolljusterare (5 kap. 61 § KL) .............................................................................. 5 Turordning för handläggning av ärendena .................................................................. 5 Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 18 § första stycket och 19 §, 5 kap. 21, 22, 31, 53 och 56 §§ KL) ..................................................................... 5 Talarordning och ordningen vid sammanträdena ....................................................... 6 Yrkanden ..................................................................................................................... 6 Deltagande i beslut (4 kap. 20 § första stycket KL)...................................................... 6 Omröstningar (4 kap. 20 § andra stycket, 5 kap. 42–44 och 46 §§ KL, samt 2 § lag (1992:339) om proportionellt valsätt) ................................................................... 6 Motioner (5 kap. 23 § 2 p KL) ...................................................................................... 7 Medborgarförslag (5 kap. 23 § 5 p KL) ........................................................................ 7 Företagens initiativrätt (3 kap. 17 § och 5 kap. 23 § 6 p KL) ....................................... 8 Interpellationer (5 kap. 49-53 §§ KL) ........................................................................... 8 Frågor (5 kap. 54-56 §§ KL).......................................................................................... 8 Beredning av ärenden (5 kap. 26-34 §§ KL)................................................................. 8 Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 § KL) ....................................................... 8 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 § KL) ......................... 9 Valberedning ............................................................................................................... 9 Beredning av revisorernas budget .............................................................................. 9 Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 §§ KL) ........................................................ 9 Reservation (4 kap. 22 § KL) ........................................................................................ 9 Expediering och publicering ........................................................................................ 9 ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter (5 kap. 1–3 §§ KL) 1 § Fullmäktige har 31 ledamöter. Presidium (5 kap. 6 § KL) 2 § De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Val till presidiet ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång. Vid valet bestämmer fullmäktige tiden för uppdragen. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 3 § Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 § Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för åter- stoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 7, 8 och 10 §§ KL) 5 § För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder det nyvalda fullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med styrelsens presidium. 6 § Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. 7 § Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare underrättas om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. 8 § Fullmäktige sammanträder i Nossebroskolans aula. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst sammanträde. Sammanträde på distans (5 kap. 38 a § KL) 9 § Fullmäktige får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bild- överföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar innan sammanträdet anmäla detta till fullmäktiges kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. 10 § Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska be- handlas ska införas i ortstidningen. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningen samt på webbplatsen. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 11 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sam- manträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte ut- färdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 12 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 13 § Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 12–17 §§ KL) 14 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till partiets gruppledare i fullmäktige. Gruppledaren underrättar den ersättare som står i tur att tjänstgöra. 15 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 16 § Det som sagts om ledamot i 13 och 14 §§ gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 17 § Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänst- göra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 18 § En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde ska upprop ske enligt uppropslistan. Upprop ska också ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokolljusterare (5 kap. 61 § KL) 19 § Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan upprop har skett enligt 18 §, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena 20 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 18 § första stycket och 19 §, 5 kap. 21, 22, 31, 53 och 56 §§ KL) 21 § Rätt att delta i överläggningen har ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller en gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ KL, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 22 § Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller revisorernas egen förvaltning. 23 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ingår kommunen i en gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 24 § Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdena 25 § Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning han eller hon har anmält sig och har blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av ordföranden, får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. Yrkanden 26 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut (4 kap. 20 § första stycket KL) 27 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar (4 kap. 20 § andra stycket, 5 kap. 42–44 och 46 §§ KL, samt 2 § lag (1992:339) om proportionellt valsätt) 28 § När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs genom att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 29 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den upptar namnet på någon som inte är valbar, upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner (5 kap. 23 § 2 p KL) 30 § En motion ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter. får inte ta upp ämnen av olika slag. väcks genom att den ges in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Styrelsen ska varje år redovisa de motioner som behandlats under föregående år. Redovisning ska ske senast under april månad. Medborgarförslag (5 kap. 23 § 5 p KL) 31 § Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige (medborgarförslag). Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. ska innehålla namnförtydligande, adress och telefonnummer. får inte ta upp ämnen av olika slag. väcks genom att det lämnas in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige. Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak i fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Om fullmäktige har överlåtit ärendet till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som avser handläggningen i fullmäktige. Medborgarförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det förslaget väcktes. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Styrelsen och övriga nämnder ska varje år redovisa de medborgarförslag som behandlats under föregående år. Redovisning ska ske senast under april månad. Företagens initiativrätt (3 kap. 17 § och 5 kap. 23 § 6 p KL) 32 § Styrelsen Essunga Bostäder AB får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. Interpellationer (5 kap. 49-53 §§ KL) 33 § En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till styrelsens kansli senast 3 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret senast dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i Essunga Bostäder AB får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller till ordföranden i en annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Frågor (5 kap. 54-56 §§ KL) 34 § En fråga ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. ges in till styrelsens kansli senast 3 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs i 33 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Beredning av ärenden (5 kap. 26-34 §§ KL) 35 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 § KL) 36 § Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 § KL) 37 § Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Valberedning 38 § På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av 5 ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska be- handla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnads- val som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även andra val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Beredning av revisorernas budget 39 § Presidiet bereder revisorernas budget. Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 §§ KL) 40 § Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som han eller hon har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan fullmäktige justerar den. Reservation (4 kap. 22 § KL) 41 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Expediering och publicering 42 § Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Styrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och kommunchefen kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och övriga handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. 43 § Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 § KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats. ~ Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 13 Reglemente för kommunstyrelsen Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr Reglemente XXXX-XX-XX av kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 5 år Kommunstyrelsens ordförande 2015.000036 Innehållsförteckning Styrelsens uppgifter .............................................................. 4 Allmänt om styrelsens uppgifter ............................................................................... 4 Ledningsfunktionen och styrfunktionen .................................................................... 4 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen .................................................. 4 Styrelsens övergripande uppgifter ............................................................................. 4 Företag och stiftelser .................................................................................................. 5 Kommunalförbund ...................................................................................................... 5 Ekonomi och medelsförvaltning.................................................................................. 5 Delegering från fullmäktige ......................................................................................... 6 Personalpolitiken......................................................................................................... 6 Uppföljningsfunktionen ............................................................................................. 6 Styrelsens uppföljning ................................................................................................. 6 Särskilda uppgifter..................................................................................................... 7 Processbehörighet....................................................................................................... 7 Krisledning och höjd beredskap .................................................................................. 7 Arbetslöshetsnämnd ................................................................................................... 7 Arkivmyndighet ........................................................................................................... 7 Anslagstavla och webbplats ........................................................................................ 7 Författningssamling..................................................................................................... 7 Uppdrag och verksamhet ............................................................................................ 7 Organisation inom verksamhetsområdet ................................................................... 7 Personalansvar ............................................................................................................ 8 Personuppgifter........................................................................................................... 8 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige .................................. 8 Information och samråd.............................................................................................. 8 Självförvaltningsorgan ................................................................................................. 8 Medborgarförslag........................................................................................................ 8 Arbetsformer.............................................................................................................. 9 Tidpunkt för sammanträden ....................................................................................... 9 Kallelse ........................................................................................................................ 9 Offentliga sammanträden ........................................................................................... 9 Sammanträde på distans............................................................................................. 9 Närvarorätt ................................................................................................................ 10 2 Sammansättning........................................................................................................ 10 Ordföranden .............................................................................................................. 10 Presidium................................................................................................................... 10 Ersättare för ordföranden och vice ordföranden...................................................... 10 Kommunalråd ............................................................................................................ 11 Förhinder ................................................................................................................... 11 Ersättares tjänstgöring .............................................................................................. 11 Jäv, avbruten tjänstgöring ......................................................................................... 11 Reservation................................................................................................................ 11 Justering av protokoll ................................................................................................ 11 Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera.................................. 12 Delgivningsmottagare ............................................................................................... 12 Undertecknande av handlingar ................................................................................. 12 Utskott ....................................................................................................................... 12 3 Styrelsens uppgifter Allmänt om styrelsens uppgifter 1 § Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda det arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fast- ställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar styrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen (1991:900), KL, och annan lagstiftning. Ledningsfunktionen och styrfunktionen Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen 2 § Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdrag- ning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ända- målsenlig organisation upprätthålls. Styrelsens övergripande uppgifter 3 § Styrelsen ska 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, 3. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen, 4. ha hand om kommunens personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendesystem, e-postsystem, IT-system, kommunikationssystem, skaderapporteringssystem, passersystem och förtroendemannaregister, 5. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 6. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 8. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna, 9. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 10. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med kommunallagen, 4 11. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Företag och stiftelser 4 § Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. ansvara för regelbundna möten mellan styrelsen och företagsledningarna samt stiftelseledningarna, 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap. 17–18 b §§ kommunallagen är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 5. årligen, senast den 30 juni i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Kommunalförbund 5 § Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Ekonomi och medelsförvaltning 6 § Styrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med Kommunallagen, 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 5 5. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 6. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. Delegering från fullmäktige 7 § Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fast- ställt, 2. på begäran av nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer, 3. utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta kommunen tillhörig fast egendom, 4. köp, försäljning, byte och avtal om fastighetsreglering, allt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt, 5. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, 6. tillstånd att använda kommunens vapen, 7. avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460). Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av full- mäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Personalpolitiken 8 § Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bland annat att: 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11–14 och 38 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare; 4. besluta om stridsåtgärd, 5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Uppföljningsfunktionen Styrelsens uppföljning 9 § Styrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktiges fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, 4. tre gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6 6. senast i april månad varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner och medborgarförslag som kommit in till fullmäktige till och med året innan och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. Särskilda uppgifter Processbehörighet 10 § Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. Krisledning och höjd beredskap 11 § Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. Styrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Arbetslöshetsnämnd 12 § Styrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Arkivmyndighet 13 § Styrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antaget arkivreglemente. Anslagstavla och webbplats 14 § Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Styrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. Författningssamling 15 § Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. Uppdrag och verksamhet 16 § Styrelsen ska inom sina verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. Den ska följa det fullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut – har bestämt att styrelsen ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Organisation inom verksamhetsområdet 17 § Styrelsen ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 7 Personalansvar 18 § Styrelsen är anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning. Styrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Personuppgifter 19 § Styrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens verksamhet. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 20 § Styrelsen ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Styrelsen samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. Information och samråd 21 § Styrelsen, nämnderna och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen beslutar om formerna för samrådet. Självförvaltningsorgan 22 § Styrelsen får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Styrelsen får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på styrelsens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Styrelsen ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. Medborgarförslag 23 § Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till styrelsen att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att styrelsen kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Styrelsen ska en gång per år redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från det att förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte har avgjorts och när beslut kan förväntas fattas. Redovisningen ska senast göras på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas. 8 Arbetsformer Tidpunkt för sammanträden 24 § Styrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 25 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet, senast 6 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken ut- sträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. Offentliga sammanträden 26 § Styrelsen får besluta om offentliga sammanträden. Sammanträde på distans 27 § Styrelsen får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till styrelsens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Styrelsen får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i styrelsen. 9 Närvarorätt 28 § Kommunalråd har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och delta i överläggningarna. Härutöver får styrelsen medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen att närvara vid sammanträde för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Styrelsen får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid styrelsens sammanträden. Sammansättning 29 § Styrelsen består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. Ordföranden 30 § Det åligger ordföranden att 1. leda styrelsens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen, 6. bevaka att styrelsens beslut verkställs. Härutöver åligger det styrelsens ordförande att under styrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Presidium 31 § Styrelsens presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda samman- trädet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 32 § Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter. 10 Kommunalråd 33 § Sedan val av styrelse skett utser fullmäktige 1 kommunalråd. Fullmäktige beslutar om kommunalrådens uppgifter, ansvarsområden och tjänstgöringsgrad. Förhinder 34 § En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till partiets gruppledare som underrättar den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. Ersättares tjänstgöring 35 § Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. Jäv, avbruten tjänstgöring 36 § En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. Reservation 37 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 38 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. 11 Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera 39 § Styrelsen ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare 40 § Delgivning med styrelsen sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen beslutar. Undertecknande av handlingar 41 § Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen bör på styrelsens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av kommunchefen. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen utser. Styrelsen får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av styrelsen lämnade direktiv underteckna handlingar på styrelsens vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. Utskott 42 § Inom styrelsen ska finnas ett arbetsutskott och en förhandlingsdelegation som vardera består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Styrelsen får därutöver inrätta ytterligare utskott. Inom ett utskott väljer styrelsen för den tid styrelsen beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst 2 ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av styrelsen i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden eller kommunchefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. Ordföranden bestämmer föredragningslistan till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. 12 ~ Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 13 Ändringar markerade med gult Delegationsordning Kommunstyrelsen Förslag 2015 Reviderad av kommunstyrelsen 2011-05-02, § 60 ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 2 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 Innehållsförteckning Inledning.................................................................................................................... 3 Syfte ........................................................................................................................ 3 Delegationsbeslut ................................................................................................... 3 Beslut som inte får delegeras .................................................................................. 3 Verkställighetsbeslut ............................................................................................... 3 Vidaredelegering ..................................................................................................... 3 Ersättare av delegat ................................................................................................ 4 Anmälan av beslut .................................................................................................. 4 Anpassning till budget ............................................................................................. 4 Brådskande ärenden ............................................................................................... 4 Handläggning av ett delegationsärende .................................................................. 4 Överklagan, besvärshänvisning ........................................................................................ 4 1. Arbetsgivarärenden .............................................................................................. 5 1.1 Anställning ........................................................................................................ 5 1.2 Lönesättning .................................................................................................... 5 1.3 Avveckling ......................................................................................................... 5 1.4 Förhandlingar .................................................................................................... 6 1.5 Övriga arbetsgivarärenden ................................................................................ 6 2 Ekonomiärenden ................................................................................................... 7 2.1 Lån och fordringar ............................................................................................. 7 3. Upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster................................... 8 4. Juridik och avtal ................................................................................................... 9 5. Krisledning och extraordinära händelser ......................................................... 10 6. Kurser och konferenser ..................................................................................... 10 7. Mark- och fastighetsärenden ............................................................................. 10 8. Färdtjänst ............................................................................................................ 12 9. Övrigt ................................................................................................................... 12 10. Fritidsverksamhet ............................................................................................. 12 11. Överförmyndarfrågor………………………………………………………………...12 ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 3 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 Inledning Syfte Syftet med en delegationsordning är att rutinärenden ska avlastas nämnden/styrelsen för att skapa utrymme för mer omfattande behandling av betydelsefulla och principiella ärenden. Det möjliggör också en effektivare verksamhet från nämnden till delegaten genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare, vilket kommer medborgarna till godo också. Delegationsbeslut Delegationsbeslut ska vara av rutinkaraktär. Beslut som fattas enligt delegering är jämställt med ett beslut fattat av nämnden/styrelsen och kan inte ändras av nämnden/styrelsen i samband med att ärendet anmäls. Däremot kan nämnden/styrelsen genom eget handlande föregripa delegationsbeslut. Är delegaten tveksam får ärendet överlämnas till nämnden/styrelsen. Är ärendet av större vikt eller av principiell betydelse ska ärendet hänvisas till nämnden/styrelsen. Beslut som inte får delegeras Enligt 10 kap 34 § kommunallagen får beslutanderätten inte delegeras i följande slag av ärenden: - Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. - Framställningar eller yttrande till fullmäktige, liksom yttrande med anledning av beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige, som överklagats. - Ärenden som rör myndighetsutövning med enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. - Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Verkställighetsbeslut Verkställighet innebär en åtgärd som normalt finns inom tjänstemannens område. Beslut som fattas i det dagliga arbetet och som styrs av regler, riktlinjer och arbetsoch rutinbeskrivningar är ren verkställighet. Exempel är anställande och entledigande av personal, debitering av avgifter enligt fastställd taxa, inköp av varor från leverantör där kommunen tecknat avtal eller tecknande av enklare avtal som rör sig inom budget. Beslut som fattas i enlighet med de rättigheter som följer arbetsrättslig lagstiftning eller kollektivavtal är också verkställighet eftersom det i dessa fall finns litet eller inget utrymme för att fatta självständiga beslut, som kan hänföras till delegationsbeslut. Vidaredelegering Om delegaten är förvaltningschefen får hon/han vidaredelegera sin beslutsrätt till annan anställd. Sådana beslut ska anmälas till förvaltningschefen. ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 4 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 Ersättare av delegat Vid ordinarie tjänstemannadelegats frånvaro, om ersättare inte finns, utövas beslutanderätten av närmast överordnad befattningsutövare. Anmälan av beslut Beslut, som fattats av tjänsteman med stöd av delegation, anmäls fortlöpande till styrelsen/nämnden. Om förvaltningschefen har vidaredelegerat till annan anställd ska sådana beslut anmälas till förvaltningschefen. Beslut, delegerade till en lägre politisk nivå, anmäls uppåt av förvaltningssekreteraren. Anpassning till budget För samtliga beslut gäller att beslut endast får fattas inom ramen för budgeterade medel och inom de konton, som tjänsteman har budgetansvar. Brådskande ärenden Enligt kommunallagens 6 kap 36 § får nämnden/styrelsen uppdra åt en ordförande eller annan ledamot, som nämnden utsett, att besluta på nämndens vägar i ärende som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Handläggning av ett delegationsärende - Ärendet bereds. Eventuellt kan förhandling enligt MBL behövas. - Beslut fattas, dokumenteras och expedieras. - Beslut med besvärshänvisning delges dem som berörs. - Beslutet anmäls till kommunstyrelsen senast två månader från beslutstillfället. Mall för delegationsbeslut ska användas. Överklagan, besvärshänvisning Eftersom delegaten helt träder in i nämndens/styrelsens ställe kan också besluten överklagas på samma sätt som nämndens/styrelsens beslut. Besvärstiden räknas vanligtvis från det datum då beslutet eller det protokoll där anmälan noteras tillkännages t ex på anslagstavla. Undantag från denna regel är beslut som kan överklagas genom s k förvaltningsbesvär, där tiden räknas från den punkt när den som berörs av beslutet tagit del av det. Beslut som kan överklagas genom förvaltningsbesvär utgörs av beslut som har karaktären av myndighetsutövning, t ex socialt bistånd och bygglov. ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 5 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 Kommunstyrelsen delegerar, inom ramen för styrelsens förvaltningsområde och anvisade anslag, beslutanderätten enligt följande: 1. Arbetsgivarärenden 1.1 Anställning 1.1.1 Anställning av kommunchef Beslutas av: Kommunstyrelsen Ersättare: Kommunstyrelsens arbetsutskott 1.1.2 Anställning av förvaltningschef Beslutas av: Kommunstyrelsen Ersättare: Kommunstyrelsens arbetsutskott. 1.1.3 Tillförordnande av kommunchef vid sjukdom eller upp till sex månader vid annat förfall Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott 1.1.4 Tillförordnande av förvaltningschef vid sjukdom eller upp till sex månader vid annat förfall Beslutas av: Kommunchef 1.2 Lönesättning 1.2.1 Lönesättning av kommunchef Beslutas av: Förhandlingsdelegationen 1.2.2 Lönesättning av förvaltningschef Beslutas av: Kommunchef Ersättare: Förhandlingsdelegationen 1.2.3 Lönesättning av övrig personal Beslutas av: Anställande chef Anmärkning: Samråd med personalchef 1.3 Avveckling 1.3.1 Beslut om pensioner och pensionsnivå utöver vad som följer av kollektivavtal och/eller kommunens pensionspolicy Beslutas av: Förhandlingsdelegationen ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 6 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 1.3.2 Beslut om avgångsförmån och/eller särskild avtalspension Beslutas av: Förhandlingsdelegationen Anmärkning: Samråd med berörd nämnd 1.3.3 Övriga avvecklingsfrågor – upp till sex månader (motsvarande uppsägning) Beslutas av: Förvaltningschef Anmärkning: Samråd med personalchef 1.3.4 Övriga avvecklingsfrågor – över sex månader Beslutas av: Förhandlingsdelegationen 1.4 Förhandlingar 1.4.1 Med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare Beslutas av: Personalchef Ersättare: Förhandlingsdelegationen 1.4.2 Förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11-14 och 38 § lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden. Beslutas av: Personalchef Ersättare: Förhandlingsdelegationen 1.5 Övriga arbetsgivarärenden 1.5.1 Avstängning samt disciplinär åtgärd enligt AB Beslutas av: Personalchef Ersättare: Kommunchef Förvaltningschef 1.5.2 Ledighet och löneförmån enligt lagen om facklig förtroendeman Beslutas av: Personalchef Ersättare: Kommunchef Förvaltningschef 1.5.3 Beslut om stridsåtgärder Beslutas av: Förhandlingsdelegationen 1.5.4 Beslut om skyddsarbete i samband med stridsåtgärd Beslutas av: Förvaltningschef Ersättare: Personalchef ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 7 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 1.5.5 Processföring i arbetsrättstvister Beslutas av: Förhandlingsdelegationen 1.5.6 Lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (1954:130) Beslutas av: Förhandlingsdelegationen 1.5.7 Rätt att besluta om bisysslor Beslutas av: Förvaltningschef Ersättare: Personalchef 2 Ekonomiärenden 2.1 Lån och fordringar 2.1.1 Avskrivning av fordran upp till ett basbelopp Beslutas av: Ekonomichef Ersättare: Redovisningschef Controller 2.1.2 Avskrivning av fordran över ett basbelopp Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott 2.1.3 Avbetalningsplan, upprättande av betalningsplan, anstånd Beslutas av: Redovisningschef Ekonomichef Ersättare: Ekonomiassistent 2.1.4 Beslut om upptagande av lån (enligt kommunfullmäktiges ramar) Beslutas av: Ekonomichef Ersättare: Administrativ chef 2.1.5 Undertecknande av lånehandlingar Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Ekonomichef 2.1.7 Hyressättning Beslutas av: Kommunchef Ersättare: Ekonomichef 2.2 Donationsmedel 2.2.1 Placering av donationsmedel, även för utbildnings- och socialnämnden Beslutas av: Administrativ chef Ersättare: Ekonomichef ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 8 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 2.3 Utseende av personer med rätt att teckna, attestanter m fl 2.3.1 Utseende av personer som har rätt att teckna kommunens bank- och postgiro Beslutas av: Ekonomichef Ersättare: Administrativ chef 2.3.2 Utseende av personer som har rätt att upprätta och underteckna mervärdesskattedeklaration Beslutas av: Ekonomichef Ersättare: Administrativ chef 2.3.3 Utseende av personer som har rätt att kvittera rekommenderade postförsändelser och dylikt från posten Beslutas av: Administrativ chef Ersättare: Ekonomichef 2.3.4 Utseende av beslutsattestanter Beslutas av: Kommunchef Ersättare: Redovisningschef 3. Upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster 3.1 Anskaffningsbeslut till ett belopp av högst 3 basbelopp Beslutas av: Respektive resultatenhetsansvarig Anmärkning: Samråd med inköpssamordnare. 3.2 Anskaffningsbeslut till ett belopp överstigande 3 basbelopp Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Administrativ chef Anmärkning: Samråd med inköpssamordnare. 3.3 Upphandling av varor och tjänster, till ett belopp av högst 3 basbelopp Beslutas av: Respektive resultatenhetsansvarig Anmärkning: Samråd med inköpssamordnare 3.4 Upphandling av varor och tjänster till ett belopp överstigande 3 basbelopp Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande. Ersättare: Administrativ chef Anmärkning: Samråd med inköpssamordnare 3.5 Upphandling av varor, tjänster och entreprenader till ett belopp överstigande 3 basbelopp inom tekniska verksamheter Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande. Ersättare: Teknisk chef ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 9 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 3.6 Upphandling av varor, tjänster och entreprenader till ett belopp överstigande 3 basbelopp inom renhållning, VA Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande. Ersättare: Teknisk chef , Väg- och VA-ingenjör 3.1 Varor och tjänster som skall upphandlas centralt enligt kommunens riktlinjer för upphandling (utom teknisk verksamhet). Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Administrativ chef 3.2 Varor, tjänster och entreprenader inom tekniska verksamheter Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Samhällsbyggnadschef 3.3 Slutande av ramavtal för varor eller tjänster för hela eller delar av kommunens verksamhetsområden Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande. Ersättare: Administrativ chef 4. Juridik och avtal 4.1 Tecknande av borgen till stöd för bostadsförsörjningen i övrigt enligt kommunfullmäktiges beslut Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande/ eller kommunchef Ersättare: Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 4.1 Tecknande av borgen i övrigt, omsättning av lån inom av kommunfullmäktige beslutade ramar Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande/ eller kommunchef Ersättare: Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 4.2 Befullmäktigande av ombud att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Kommunchef 4.3 Föra kommunens talan i taxerings- och mantalsskrivningsärenden Beslutas av: Kommunchef Ersättare: Administrativ chef 4.4 Ärenden om utlämnande av allmän handling Beslutas av: Kommunchef Ersättare: Administrativ chef ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 10 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 5. Krisledning och extraordinära händelser 5.1 Bedöma när en extraordinär händelse medför att krisledningsnämnden ska träda i funktion och besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 6. Kurser och konferenser 6.1 Förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser Beslutas av: Kommunchef Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Administrativ chef Kommunchef 6.2 Utse person som företräder kommunen vid stämmor och årsmöten Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Kommunchef 7. Mark- och fastighetsärenden 7.1 Utarrendering av mark, såvitt gäller upplåtelse för tid om högst två år i sänder Beslutas av: Teknisk chef Samhällsbyggnadschef Ersättare: Kommunchef 7.2 Upplåtelse av offentlig plats för särskilda ändamål Beslutas av: Teknisk chef Samhällsbyggnadschef Ersättare: Kommunchef 7.3 Överlåtelse eller upplåtelse till enskild av planlagd mark för bebyggelse för bostadsändamål och näringsverksamhet Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef Ersättare: Ekonomichef 7.4 Yttrande över remisser från bygg- och miljönämnden eller lantmäterimyndighet om fastighetsbildning, bygglov mm Beslutas av: Teknisk chef Samhällsbyggnadschef Ersättare: Kommunchef 7.5 Utsträckning, nedsättning, dödning och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder. Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Kommunchef 7.6 Beslut i frågor beträffande bidrag till individuell handikappanpassning av bostäder (bostadsanpassning) Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 11 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 Ersättare: Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Kommunchef 7.7 Yttrande rörande ärenden om grustäktstillstånd, tillfällig handel, förvärvstillstånd för utländsk medborgare och liknande yttranden Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens ordförande 7.8 Ansökan om förrättning enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningslagen. Beslutas av: Teknisk chef Samhällsbyggnadschef Ersättare: Väg- och VA-ingenjör eller Kommunchef 7.9 Godkännande av dels förrättning och gränsutmärkning samt överenskommelse om fastighetsreglering, avstyckning och gränssträckning enligt fastighetsbildningslagen, dels förrättningar och överenskommelser enligt anläggningslagen. Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare Teknisk chef Samhällsbyggnadschef, Väg- och VA-ingenjör eller Kommunchef 7.10 Godkännande av servitutsavtal, nyttjanderätt och ledningsrätt liksom andra därmed jämförliga åtgärder Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Kommunchef 7.11 Yttrande över nedläggning av jordbruksmark Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott 7.11 Yttrande över enkelt planförfarande Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott 7.12 Planuppdrag till bygg- och miljönämnden Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott 7.13 Rätt till vattenavstängning Avstängning av vattentillförseln med stöd av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Beslutas av: Väg- och VA-ingenjör Ersättare Teknisk chef Samhällsbyggnadschef 7.16 Beslut om lokala trafikföreskrifter enligt trafikförordningen (1998:1276) Beslutas av: Väg- och VA-ingenjör Ersättare: Teknisk chef 7.17 Beslut om särskilt driftbidrag till vägsamfälligheter Beslutas av: Väg- och VA-ingenjör Ersättare: Samhällsbyggnadschef ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 12 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 8. Färdtjänst 8.1 Rätten till tolkning av regler i enskilda ärenden avseende färdtjänst Beslutas av: Färdtjänsthandläggaren (Beslutat i KS 2014-03-17 § 19) 9. Övrigt 9.1 Representation och uppvaktningar samt överlämnande av gåvor Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande eller Kommunchef 9.2 Yttrande över antagande av hemvärnsmän Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 9.3 Avskrivning av inaktuella ärenden Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott 9.3 Registrering av lotterier, godkännande av föreståndare, utseende av kontrollant samt tillståndprövning av lotterier Beslutas av: Kommunchef Ersättare: Administrativ chef 9.5 Utseende av projekterings- och arbetsgrupper Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott 9.4 Yttrande till länsstyrelsen angående tillstånd för övervakningskameror Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Kommunchef 9.5 Beslut om flyttning av fordon och fordonsvrak Beslutas av: Väg- och VA-ingenjör och Väg- och VA-tekniker Ersättare: Teknisk chef Samhällsbyggnadschef 9.8 Parkeringstillstånd för funktionshindrade Beslutas av: Teknisk assistent Ersättare: Assistent socialkontoret Färdtjänsthandläggare 10. Fritidsverksamhet 10.1 Utdelning av idrottsstipendium i enlighet med fastställda regler Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott 10.2 Beviljande av bidrag till föreningar, organisationer och enskilda enligt fastställda normer Beslutas av: Administrativ chef ESSUNGA KOMMUN DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Sid 13 av 13 Dnr 109/11 2011-05-02 Ersättare: Informatör 10.2 Beviljande av investeringsbidrag Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott Ersättare: Administrativ chef 11. Överförmyndarfrågor Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika överförmyndarenämnd, eftersom kommunen köper tjänster av Lidköpings kommun är de flesta frågor delegerade dit. Följande kan dock inte delegeras utan beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott. - Yttranden till kommunfullmäktige - Beslut enligt 11 kap. 20 § Föräldrabalken att entlediga god man eller förvaltare från sitt uppdrag - Beslut enligt 11 kap. 20 § Föräldrabalken att skilja god man eller förvaltare från sitt uppdrag - Beslut att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo - Beslut om att förelägga vite Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott. 12. Introduktionsersättning m m för flyktingar 12.1 a) Beslut i ärenden om introduktionsersättning för flyktingar. b) Beslut om introduktionsersättningen skall utgår även vid inskolning av barn i barnomsorgen. c) Beslut om reseersättning/busspengar, vid praktik och introduktionsinsatser. Beslutas av: AME-shef, flyktingsamordnare, flyktingsekreterare. Lagrum: Lagom om introduktionsersättning SFS 1992:1068. Anmärkning : * Beslutanderätten gäller i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar för introduktionsersättning. * I avvaktan på rambeslut och vid behov av matpengar beslutar AME-chefen. * Rambeslut för nyanlända skall alltid beslutas av AME-chef. Avslag om ersättning beslutas av AME-chef. * Avslag i löpande ärenden beslutas av flyktingsamordnaren efter konsultation med AME-chef. Flyktingsekreteraren kan, utifrån rambeslut, besluta och administrera löpande rutinärenden gällande introduktionsersättning (t ex i väntan på annan förmån) enligt gällande beslut och arbetsplan. 12. Ensamkommande flyktingbarn Avtal om mottagande av ensamkommande flyktingbarn i enlighet med kommunens fördelningstal Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Ersättare: Kommunstyrelsens vice ordförande Driftsredovisning, mnkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetavvikelse 2012 21,9 -46,9 -25,0 -0,7 2013 22,3 -48,1 -25,8 -0,5 2014 23,0 -48,4 Skriv beloppet med minustecken. -25,4 0,6 2012 654 7,8% 1,4% 2013 674 3,2% 1,4% 2014 662 -1,4% 1,3% 2012 38 254 2013 38 414 2014 38 590 Jämförelsetal Nettokostnad/invånare, kr Nettokostnadsutveckling, % Andel av kommunens nettodriftskostnad, % Beräkningsunderlag Invånarantal Nettokostnad 2011, nämnden Kommunens nettodriftskostnad -23,2 Skriv beloppet med minustecken -1 767,6 -1 829,8 -1 918,1 Räddningstjänsten 2012 -25,0 2013 -25,8 2014 Budgetavvikelse -25,4 Summa -25,0 -25,8 -25,4 Verksamheternas ekonomi, mnkr 0,0 Nyckeltal som återfinns i strategisk plan och budget 2012-2014 2012 2013 2014 Utryckningar för räddningstjänst varav Brand i byggnad, anläggning mm Brand, ej i byggnad Trafikolycka Automatlarm, ej brand Övriga insatser 712 786 769 125 72 178 222 115 101 129 156 208 192 99 95 142 213 220 Tillsyner [antal] Fixarbrandis [antal uppdrag] 60 952 140 1012 172 863 Extern utbildning/info [antal personer] Unika besökare på hemsidan 4174 7396 8937 2955 5450 8015 Underlag för investeringsredovisningen totalt för kommunen Belopp i tkr Nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Objekt Räddningsutrustning Tankbil Släck- och räddningsbil Övningsfält Summa Beskrivning av objekten (kortfattad) 625 2600 4750 2000 Prognos för total projektkostnad Budget 2014 389 2917 4750 2000 625 2600 3500 1000 9975 10056 7725 Totalkalkyl Nettoinvestering 2014 Avvikelse 2014 389 236 2917 -317 0 3500 0 1000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3306 4419 Kommentarer till eventuella avvikelser mellan budget 2014 och utfall 2014 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Räddningsutrustning Tankbil Släck- och räddningsbil Övningsfältet Viss räddningsutrustning anskaffades inom ramen för tankbilen Bilen blev cirka 250 tkr dyrare än beräknat samt viss räddningsutrustning rdovisas här Bilen är beställd men levereras inte förrän våren 2015 Det har tagit tid att få fram bygglov och andra tillstånd, men under 2015 kommer bygget att starta Ombudgetering 2014-2015 Nämnd: Regelveket för ombudgetering finns angivet i styrprinciperna. Nämndsprotokoll bifogas. Begäran av ombudgetering Objekt Släck- och räddningsbil Övningsfält Summa begärd ombudgetering till 2014 Total investeringsbudget 2014 Andel ombudgeteringar 2014-2015 Belopp Motivering 3500 Bilen är beställd men inte levererad 1000 Fältet påbörjas under 2015 4500 7725,0 58,3 Resultatöverföring 2014-2015 Nämnd: Denna mall omfattar den resultatöverföring som nämnderna har möjlighet att göra mellan två budgetår. Regelverket beslutades i kommunfullmäkige under hösten 2011. Nämndsprotokoll bifogas. Begäran av resultatöverföring Kostnadspost/del av verksamhet Räddningstjänsten Belopp Motivering 572 Skall reglera tidigare års underskott Tidigare års underskott 2012-2013 har varit -512-733=-1245 I och med årets överskott är underskottet -673 tkr Räddningsnämnden begär att det nollställs med hänvisning till det "överskott" som fanns när de nya ekomomistyrprinciperna infördes. Detta "överskott" tillhörde då egentligen alla fyra medlemskommunerna. Summa begärd resultatöverföring Kommunbidrag 2014 Andel av kommunbidraget 572 26006 2,2 Inte riktigt jämförbart eftersom nämnden få kommunbidrag från ytterligare tre kommuner VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 (TILL KF:S ÅRSREDOVISNING) RÄDDNINGSNÄMND Räddningsnämnd Nämndens uppdrag och verksamhet Anvisning Denna redovisning får ha max 500 tecken inklusive blanksteg Infoenheten skriver detta för samtliga nämnder, utifrån hur vi brukar presentera vår verksamhet i andra sammanhang. Här bör framgå vilka verksamhetsområden nämnden ansvarar för samt i förekommande fall vilken lagstiftning nämndens verksamhet utgår från. Viktiga händelser och resultat under året Räddningstjänstens branddisco drog över 600 ungdomar från alla fyra medlemskommuner 280 uppdrag på ett dygn. Översvämning i Kvänum efter rekordregn. Rekordstort antal förebyggandeuppdrag 742 (597 förra året) Fler och fler hittar till vår hemsida rvs112.se På väg mot en välkomnande och hållbar kommun Strategi Antal indikatorer Måluppfyllelse 2014 Kommentar 10 , 5 Kund/brukaren i fokus 15 Lokal utveckling i ett globalt perspektiv En organisation i framkant 29 (6) 9 , 7 , 7 28 20 , 7 , 1 Anledningen till att flera indikatorer blev röda beror mycket på de sparbeting förvaltningen hade 2014 * Antalet indikatorer inom parentes avser de indikatorer som inte varit möjliga att få fram ett utfall för, (IU). Kunden/brukaren i fokus I undersökningen 2014 fick Räddningstjänsten åter ett högt betyg av medborgarna. För varje år ökar vi andelen personer som får någon form av brandskydds- eller olycksförebyggandeinformation. Antalet lägenhetsbränder minskar också vilket borde ha att göra med den systematiska tillsynen av flerbostadshus. Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Räddningstjänsten arbetar aktivt med att möta medborgaren i olika sammanhang som handlar om olycksförebyggande och andra trygghetsskapande åtgärder. Detta gäller särskilt barn och ungdom. Att möte myndighetspersoner och personer i uniformsyrken är mycket viktigt för att bygga upp ett förtroende som kan behövas den dagen det händer något. Under 2014 anordnades vårt branddisco för fjärde gången i Lidköping. Í två omgångar, först 10-12 åringar sedan 13-15 åringar arrangerades dans med discjockey och uppträde av rockband. Det hela avslutades av skumdisco. Det allvarliga inslaget var en utrymningsövning mitt i tillställningen. Vi betonade efteråt det viktiga att spana efter utrymningsskyltarna när man är i en okänd byggnad. Under året anställdes en ny Fixarbrandis. Fixarbrandis är ett samarbete med Vård och Omsorg för att förhindra fallolyckor, brandtillbud och andra olyckor hos äldre. Tjänsten är gratis för de över 67 år. Fixarbrandis har sin mest hektiska tid innan december då många vill ha sina gardiner bytta. En organisation i framkant I 2014-års medarbetarundersökning fick Räddningstjänsten ett högt värde. Ett led i att förbättra de delar som fick något lägre betyg så har samtlig personal använt dialogverktyget FAS. F för förnyelse, A arbetsmiljö, S samverkan. Syftet med FAS-verktyget är att utveckla verksamheten samt skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, god hälsa och bra arbetsmiljö. Ekonomi Driftsredovisning, mnkr 2012 21,9 -46,9 -25,0 -0,7 2013 22,3 -48,1 -25,8 -0,5 2014 23,0 -48,4 -25,4 0,6 2012 654 7,8% 1,4% 2013 674 3,2% 1,4% 2014 662 -1,4% 1,3% Räddningstjänsten 2012 -25,0 2013 -25,8 2014 Budgetavvikelse -25,4 Summa -25,0 -25,8 -25,4 Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetavvikelse Jämförelsetal Nettokostnad/invånare, kr Nettokostnadsutveckling, % Andel av kommunens nettodriftskostnad, % Ekonomiskt resultat Verksamheternas ekonomi, mnkr Nyckeltal och verksamhetsmått 2012 2013 2014 0,0 Utryckningar för räddningstjänst varav Brand i byggnad, anläggning mm Brand, ej i byggnad Trafikolycka Automatlarm, ej brand Övriga insatser 712 786 769 125 101 99 72 178 222 115 129 156 208 192 95 142 213 220 Tillsyner [antal] Fixarbrandis [antal uppdrag] 60 952 140 1012 172 863 Extern utbildning/info [antal personer] Unika besökare på hemsidan 4174 7396 8937 2955 5450 8015 I Hällum utanför Vara uppmätte SMHI 2014-08-20 det värsta skyfallen någonsin i Västra Götaland. Dygnsmedelnederbörden var 133,7 mm. Under det dygnet fick Räddningstjänsten 228 larm om översvämning, främst i Kvänum. Dessa insatser är i statistiken räknade som ett larm. För mer information, se: http://www.lidkoping.se/demokratiochkommun/kommunenspengar/arsredovisning Uppföljning av INTERNKONTROLLPLAN för Räddningsnämnden 2014 ADMINISTRATION Område Åtgärd Metod - arkivplan Kontrollera att det finns en aktuell arkivplan och att den efterlevs Kontroll av handlingar genom 1 gång/år stickprov Ny håller på att tas fram ATTESTREGLEMENTE: Kontroll av förteckningens aktualitet Beslut i RN OK ARKIVERING: - förteckning Frekvens 1 gång/år Ansvarig Exp till Sek och revisorerna Kontroll av om debitering sker så snart som möjligt Stickprov Kontinuerligt Släpat efter i höst - avskrivning av krav Avstämning av förteckning mot delegationsordningen Genomgång före bokslut 1 gång/år OK DELEGATION: Kontroll av att person som fattat ett visst beslut har delegation och att beslutet förtecknas i rätt ordning Stickprov 1 gång/år OK Anmälan till RN 1 gång/år OK Varje RNsammanträde OK Mars och september OK och OK DEBITERING: - ”effektivitet” - beslutsförteckning - anmälan och rapportering FAKTURAHANTERING: - momsredovisning - verifikation Kontroll av fakturor avseende nämnda områden Stickprov på 50 fakturor FÖREBYGGANDE ENHET Område Åtgärd DIARIE/POSTHANTERING: - registrering - förvaring - diarieplan - rutiner Handläggningsrutiner skall finnas upprättade Metod Frekvens Ansvarig Kontroll att rutiner följs Mars och september OK Operativ enhet IT: Kontroll av kontrakt finns för varje användare Skriftlig dokumentation på varje användare 1 gång/år Kontroll av analyslista Direktkontakt med personalhandläggare Stickprov 1 gång/månad 1 gång/år Kontrollera att reglementen, policies och avtal följs Stickprov 4 gånger/år Kontroll Avstämning i samband med medarbetarsamtal 1 gång/år Kontrollera att bränsleåtgången motsvarar körsträckan Stickprov 4 gånger/år - säkerhet/användare OK, görs numer automatiskt av Göliska LÖNERAPPORTERING: - ”rätt lön till rätt person” - avvikelserapport - anställningsavtal - attest - tjänsteresor - sjukfrånvaro UPPHANDLING/INKÖP: - reglemente - policy - avtal BISYSSLOR: - Underlag för lönerapporter rutiner FORDON: OK OK Sker kontinuerligt: En genomgång gjord med upphandlingschefen Görs i samband med Görs i samband med varje faktura. Enhet Allmänhet och Utveckling KONTANTKASSA: Redovisning av kontantkassa Avstämning 4 gång/år OK Kontroll av Bankinsättning Avstämning 2 gång/år OK RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA SKARABORG Datum Diarienummer 2015-02-02 000025/2015 1 (6) Lidköping - Vara - Grästorp - Essunga Räddningstjänsten Västra Skaraborg Tillsynsplan 2015 Sammanfattning analys: Bostadsbränder: Enligt preliminär statistik för riket (2014) kan man se att bostadsbränder är störst till antal (3146) när det gäller brand i byggnad. Det är också i bostadsbränder som flest personer har omkommit. Glädjande är dock att det totala antalet omkomna i bränder har minskat. Enligt den preliminära statistiken har 76 personer omkommit i 69 bränder varav 68 personer omkom vid brand i bostad. Rikets statistik stämmer väl överens med vår lokala statistik. Av totalt 91 brand i byggnad under 2014 har 55 bränder inträffat i bostäder. Under de senaste två åren har vi dock varit förskonade från dödsbränder. Vi skiljer oss från riket genom att andelen bränder i villor är högre än för riket och att andelen bränder i flerbostadshus är lägre än för riket. Av våra 55 bostadsbränder har 39 inträffat i villor. När det gäller brandorsak vid brand i bostad är de vanligaste brandorsakerna, likt tidigare år, kopplade till matlagning och förvaring på spis, eldning i eldstad samt elapparater för hushåll. Unikt för 2014 är att bränder orsakade av blixtnedslag har varit fler än normalt samt att uppföljning av insatser har resulterat i att man kunnat identifiera en brandfarlig luftavfuktare som efter två bränder i västra Skaraborg återkallades av den svenska återförsäljaren. Utifrån inträffade bostadsbränder 2014 kan vi konstatera att brandvarnare, likt tidigare år, har räddat liv och materiella värden genom tidig brandindikering som uppmärksammats av personer på plats. Vi kan också konstatera att det fortfarande saknas fungerande brandvarnare i många hushåll och att vi vid insats är för dåliga på att följa upp och kontrollera brandvarnarstatusen. Glädjande är dock att många åtgärder vidtas innan räddningstjänsten kommer till platsen. Dessa åtgärder har bl.a. bestått i att man stänger av strömmen, stänger inne branden, utrymmer och varnar personer i fara samt att man släckt branden med t.ex. handbrandsläckare. C:\Users\than002\AppData\Local\ESRI\Alarmos\Temp\DH152433.doc Adress Räddningstjänsten Västra Skaraborg Tornväktargatan 2 531 57 LIDKÖPING vid Vänern Telefon 0510-771 711 Fax 0510-770 839 Org.nr 212000-1694 VATnr SE212000169401 E-post [email protected] Internet www.lidkoping.se 2 (6) Brand i allmän byggnad och industri: Enligt preliminär statistik för riket utgör bränder i allmänna byggnader den näst största kategorin. Antalet bränder i allmänna byggnader (1074) är dubbelt så många som antalet bränder i industribyggnader (564). Av allmänna byggnader är det bränder inom skola (199), äldreomsorg (162) och handel (105) som särskilt sticker ut. RVS lokala statistik för 2014 skiljer sig från rikets statistik. Inom vårt område är bränderna i allmänna byggnader och bränder i industribyggnader ungefär lika många. Totalt 12 bränder i industribyggnader och 16 bränder i allmänna byggnader. Variationer förekommer dock från år till år. Under 2013 var t.ex. industribränderna fler än bränderna i allmänna byggnader. När det gäller brandorsaker i allmänna byggander och industrier kan man notera att våra 6 bränder inom äldreomsorgen 2014 i huvudsak var kopplade till matlagning och förvaring på spis. Inom vårt område har vi i jämförelse med riket haft få skolbränder. Under 2014 hade vi dock fyra brandtillbud på skolor. Av dessa utgjorde tre rena sabotage där man hade eldat på detektorer till det automatiska brandlarmet. När det gäller industribränderna är brandorsakerna i huvudsak kopplade till el och produktionsutrustning. Glädjande när det gäller allmän byggnad och industri är att de byggnadstekniska skyddssystem som funnits i huvudsak har fungerat på avsett sätt. Bland annat har 16 av de totalt 28 bränderna upptäckts i ett tidigt skede av förekommande automatiska brandlarmsanläggningar. Brandfarlig och explosiv vara: Under 2014 har vi inte haft några tillståndspliktiga verksamheter där brandfarliga eller explosiva varor tros ha orsakat brand eller explosion i byggnader eller bidragit till att förvärra brandförlopp. När det gäller ej tillståndspliktiga verksamhet har vi haft en mindre reparationsverkstad där en acetylengasflaska exploderade under pågående insats vilket ledde till att insatsen avbröts och området spärrades av. Vi har också haft två bränder i bostäder där den ena branden tros ha orsakats av läckage i gasolgrill och den andra av oförsiktig användning av lampolja till en oljekamin. Vattensäkerhet: Under 2014 var vi larmade på två misstänkta drunkningar. Den ena rörde sig om en bil i Lidan bakom sjukhuset, Lidköping och det andra om en person i Lidan vid Torgbron, Lidköping. Bilen visade sig vid vår insats vara tom och personen i Lidan vid Torgbron togs om hand av polisen innan vår framkomst. Det finns inga noteringar om att vattenlivräddningsutrustning som finns utplacerad vid Lidan har använts i något av fallen. Inriktning tillsyn: Regelbunden tillsyn Med utgångspunkt från omvärldsanalys och egen insatsstatistik finner vi för närvarande ingen anledning att ändra inriktning när det gäller objekt för regelbunden tillsyn. 3 (6) Regelbunden tillsyn utförs även fortsättningsvis på anläggningar där personer med hjälpbehov övernattar, anläggningar som omfattas av tillstånd för hotell- och pensionatrörelse, anläggningar som regelbundet inrymmer ett större antal personer med mindre god lokalkännedom, stora industrier med många anställda eller industrier med farlig verksamhet samt komplexa anläggningar, 2:4 anläggningar eller anläggningar med omfattande hantering av brandfarlig vara. Tematillsyn När det gäller tematillsyner ser vi det fortfarande som mest angeläget att genomföra bostadstillsyner med kontroll av brandvarnare. Vi har sedan tidigare inriktat tillsynsverksamheten mot flerbostadshus men kan se att den snarare borde inriktas på villaområden och villor på landsbygden. Den traditionella formen av tillsyn kan dock förmodligen upplevas som integritetskränkande om den riktas mot enskilda villaägare. Med bakgrund av detta kommer bostadstillsyn med kontroll av brandvarnare i första hand att ske i samband med fixarbrandis, i samband med räddningsinsats och via separata dörrknackningsprojekt. Det bygger också på att vi direkt vid besöket ser till att fungerande brandvarnare blir uppsatt. Genom övertagande av brandskyddskontrollen fr.o.m. 2016-01-01 öppnas nya möjligheter att på ett naturligt sätt samordna brandskyddskontroll med kontroll av brandvarnare i bostäder. Vi har hittills inte prioriterat skolor för tillsyn då vi med bakgrund av de händelser som inträffar ser det som mer effektivt att genom information och utbildning förebygga brand och onödiga larm vid dessa anläggningar. När resurserna så medger kommer dock skolor och förskolor att omfattas av tematillsyner. Detsamma gäller anläggningar som hanterar brandfarlig vara då vi kan se att många anläggningar inte tar sitt ansvar gällande förnyelse av tillstånd. Vidare har tillståndspliktiga mängder ändrats genom MSBFS 2013:3. Under 2014 genomfördes tematillsyner av vattenlivräddningsutrustning vid kommunala badplatser i Lidköping. Tillsynerna genomfördes utan anmärkningar och bekräftar den bild vi haft om att underhåll och skötsel av sådan utrustning i huvudsak har skötts på ett bra sätt. Eftersom Länsstyrelsen ser detta som ett prioriterat område kommer dock tematillsyner av livräddningsutrustning vid hamnar, kajer och badplatser att fortsätta och näst på tur står badplatser i Vara, Grästorp och Essunga. Händelsetillsyn Händelsetillsyner kommer som tidigare att genomföras i syfte att snabbt reagera på inträffade händelser i samhället. Det kan t.ex. röra sig om tillsyn vid tillfälliga arrangemang, tillsyn vid anläggning där det inkommit tips om brister eller tillsyn vid en anläggning där brand nyligen har inträffat. Målsättning: RVS målsättning för 2014 är att i första hand genomföra de regelbundna tillsyner som är planerade för året. Med anledning av att vi byter verksamhetssystem, reviderar handlingsprogram samt går igenom rutiner och styrdokument kommer tiden för 4 (6) tematillsyner och händelsetillsyner att vara begränsad. I mån av tid kommer dock tematillsyner och händelsetillsyner att prioriteras och fördelas inbördes under året. Kompetens tillsyn: Tillsyn LSO/LBE Tillsyn 2:4 Lägst BmH/SMO + Tillsyn A Lägst Brandingenjör Regelbunden tillsyn: Nr Obj E0001 Gruppbostad Sturegatan E0002 iFocus Film & Multimedia AB E0007 Gruppboendet Graniten E0008 Gruppboende Eken E0237 Boende Clematisvägen E0403 Flexus Balasystem AB E0414 Bala Agri AB E0432 Furubacken E0489 Madam Blå E0491 Gruppbostad Lindbacken G0226 Grästorps Konserthus G0234A Ekarnas Golfmotell AB G0235 Gruppboende Velanda, LSS-verksamhet G0405 A & T i Grästorp Aktiebolag L0008B Lidköpings Vandrarhem L0015 De la Gardiegymnasiet L0016 Åhléns AB och Hemköp L0020 Galleria Särnmarkshuset L0026 Sjukhuset i Lidköping L0027A Galleria Framnäs City L0027B ICA Hjertbergs (Framnäs City) L0027D Willy's (Framnäs City) L0031 Frebaco Kvarn AB L0034 Giraffen (De la Gardiegymnasiet) L0036 SNA Europe (Industries) AB L0040 Lidköpings Värmeverk (PC Filen) L0058B Pitchers L0059 Fazer Bageri AB L0067A Vänermuseum L0074 Såtenäs Garnison F7 L0081 Nordic Hangers AB L0085 TI Group Automotive Systems AB L0089B Ishallen L0089C Idrottens hus & badhuset L0094 Ängsholmens förskola LSO X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X LBE 2:4 X X X X X X X X X X X X X X X X 5 (6) L0142 L0160 L0217 L0310 L0664A L0719 L0720 L0721 L0722 L0723 L0724 V0001 V0003 V0004 V0005C V0013 V0014 V0029 V0036 V0038 V0134 V0159 V0187 V0214 V0222 V0228 V0259 V0260 V0263 V0704 Folkets Park Gruppbostaden N Härene Dagcenter Mellbygatan Läckö Strand LSS-boende Hagagatan 7B LSS-boende Renvägen LSS-boende Magasinsgatan LSS-boende Margretelundsgatan LSS-boende Västgötagatan LSS-boende Lovisagatan STC Lidköping Lumber & Karle Solgården Volvo Penta AB Äldreboendet Södergård Dagcenter Vara Folkhögskolan ECO Byggolit AB Aspen LSS-boende Aspen Jultorp Working Ranch HB Vårdavdelningen Bonden Restaurang Kronan Tornum AB Sparbankshallen Vedums Idrottshall Gruppbostad Gruppbostad Imazo AB Särskilt boende Solhemsgatan 7 Tematillsyn bostäder/brandvarnare: Tematillsyn vatten/livräddningsutrustning: Tematillsyn skola/förskola: Tematillsyn brandfarlig vara: X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 6 (6) Händelsetillsyn: Nr Obj L0112B Islamska kulturföreningen i Lid. Typ LSO RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA SKARABORG Thomas Andersson stf Räddningschef Anledning Tips om brister ÅRSREDOVISNING 2014 KOMMUNALFÖRBUNDET GÖLISKA IT 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD HAR ORDET ........................................................................................................................................ 3 FRAMTIDSSPANING ................................................................................................................................. 4 FRAMTIDSSPANING forts… ...................................................................................................................... 5 ORGANISATIONEN ................................................................................................................................... 6 FOKUS PÅ KOMMUNIKATIONSUPPDRAGET ............................................................................................ 7 VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER .................................................................................................. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE .................................................................................................................... 9 MÅLUPPFYLLELSE 2014 OCH ANALYS.................................................................................................... 10 MÅL 2015 .............................................................................................................................................. 11 PROCESSER OCH RUTINER ..................................................................................................................... 12 PERIODENS RESLUTAT ........................................................................................................................... 13 Kommentar till resultatet .................................................................................................................. 13 PERIODENS RESULTAT forts… ................................................................................................................ 14 Investeringar 2014............................................................................................................................. 15 PERSONALREDOVISNING ....................................................................................................................... 16 RESULTATRÄKNING ............................................................................................................................... 17 BALANSRÄKNING ................................................................................................................................... 18 NOTER.................................................................................................................................................... 19 NOTER forts… ........................................................................................................................................ 20 NOTER forts… ........................................................................................................................................ 21 FINANSIERINGSANALYS ......................................................................................................................... 22 FINANSIERINGSANALYS forts… .............................................................................................................. 23 Soliditet ............................................................................................................................................. 23 Kassalikviditet .................................................................................................................................... 23 Ägarandelar ....................................................................................................................................... 23 2 VD HAR ORDET Året som gått har varit ett positivt år för Göliska IT som organisation. Sammanfattningsvis har vi genomfört en mängd uppdrag som inneburit nya funktioner och tjänster för våra kunder. Vi har även genomfört flera större Behovs analys systemuppgraderingar med gott resultat. Uppföljning Under våren fick vi en förfrågan av Västergötlands Museum om att de önskade IT-drift och support genom Göliska ITs försorg. Att få förmånen att nya kunder tillkommer ser jag som ett gott betyg för vår verksamhet. Effektmål Projekt uppdrag Tiden var en kritisk faktor när Museet skulle tas in i samarbetet och ett internt uppdrag med tillhörande organisation formerades. Alla former av projekt och uppdrag skall genomföras kontrollerat, strukturerat, med beskrivning av syfte-mål-effekter och där beställare och utförare tar ett ansvar och engagemang över aktivitetens genomförande och resultat. Genomförande I slutet på juni efter ca 5 veckor var all drift och support med nya datorer, skrivare, datanät och applikationer överförd till Göliska IT. Såväl Västergötlands Museum som styrgruppen var nöjda med resultatet. Ur ett ledningsperspektiv har 2014 starkt präglats av arbetet med att ta fram ett nytt IT-avtal mellan Göliska IT och dess samarbetskommuner. En effekt av detta arbete var att samtliga involverade lärde sig otroligt mycket mer om interna processer, rutiner och hur organisationen fungerar. Denna kunskap kommer bli värdefull i det ständigt pågående interna utvecklingsarbetet som skall stärka vår ställning som en kommunal IT-driftleverantör i toppklass. Anders Thörn 3 Styrning FRAMTIDSSPANING Vad händer i vår omvärld inom IT-området och som har bäring på kommunal IT-drift och support de närmaste åren? Det finns ett flertal analysföretag som varje år kommer ut med trendrapporter som grundar sig på omfattande intervjuer och analyser med folk och företag i IT-branschen. Vilken teknik kommer? Vilka behov förutspås öka och vilka kompetenser kommer att behövas för att utveckla den teknik som förutspås? Nedan följer en sammanställning baserad på det i nuläget största analysföretaget Gartner Groups rapporter tillsammans med våra egna erfarenheter inom Göliska IT. 4,9 miljarder saker kommer vara uppkopplade mot Internet under 2015, en ökning med 30 % jämfört med 2014. Denna siffra kommer att öka till 25 miljarder tills år 2020. 250 000 000 bilar är uppkopplade år 2020, vilka nya gränssnitt och tekniker behövs för att utveckla detta behov? Det uppkopplade kylskåpet är ett område inom IoT* som inte är lika omtalat, men som har stor potential att förändra marknaden. Enligt Gartner kommer det uppkopplade köket att bidra med minst 15 procent av energibesparingarna inom livsmedels- och dryckesindustrin 2020. Volvo utvecklar cykelhjälmar som kommer att kommunicera med tekniken som byggs in i dagens bilar. Hjälmen varnar bilister som kommer för nära en cyklist och låter samtidigt cyklisten veta om man befinner sig i bilens blinda fläck. Systemet kan också ta kontroll över bilens bromsar om man kommer för nära en cyklist. *IoT är förkortningen av Internet of Things, Svenska översättningen är Sakernas Internet Självkörande bilar utvecklas och testkörs i både Sverige och andra länder. I nuläget kan många nya bilar fickparkera själva men innan 2020 spås det att helt förarlösa fordon kommer att finnas på våra vägar. 4 FRAMTIDSSPANING forts… Vilka kompetenser förutspås behövas för att klara av denna allt snabbare utveckling inom IT och teknik? Programmerare samt utvecklare av applikationer och gränssnitt är ett inte alltför vågat tips eftersom i princip alla nämnda tekniklösningar och nya innovationer bygger på dessa kompetenser. Det är ingen slump att det arbetas på bred front med att öka intresset för dessa yrkeskategorier och att vissa vill ha in programmering som ett ämne redan i grundskolan. Vi är inne i ett paradigmskifte vad gäller teknikutveckling. Skolan kommer få en ännu viktigare roll de närmaste åren för att förbereda våra barn på en mängd nya yrken och behov som vi i många fall inte ens känner till ännu. Den digitala kompetensen blir en framgångsfaktor och nödvändighet för alla som växer upp i ett samhälle där automatisering förutspås ersätta mellan 20-50 % av nuvarande arbetstillfällen. Många nuvarande yrken försvinner och ersätts med olika tekniska lösningar men en massa nya yrken och kompetenser kommer att behövas. Nya gränssnitt, applikationer, säkerhet och arkitekter som kan knyta samman ny teknik med nya behov. Vad kan allt detta då innebära för den kommunala sektorn där vi dagligen agerar för att stötta och ge service åt våra medborgare? Eftersom en kommun är ett tvärsnitt av hela samhället med en stor mängd olika yrkeskategorier kommer den nya tekniken innebära stora förändringar inom samtliga förvaltningar och precis som i skolan är den digitala kompetensen en framgångsfaktor som varje chef bör beakta vid nyanställning och planering av kompetensutveckling. Smarta kylskåp - storkök inom skola och vård Självkörande bilar -avfallshantering, sopbilar -postutkörning, färdtjänst och bud -gräsklippning och snöröjning Smarta cykelhjälmar -Skolan Mer saker uppkopplade mot Internet -styrning-övervakning av infrastruktur -armband på brukare som bevakar hälsostatus EXEMPEL PÅ NÄMNDA INNOVATIONER SOM KAN KOMMA INOM DEN KOMMUNALA VÄRLDEN 5 ORGANISATIONEN Under det gångna året har den gruppering som kallas Referensgrupp avvecklats till förmån för en intern styrgrupp som hanterar beslutsfrågor inom interna projekt och uppdrag. Under augusti anställdes en systemtekniker med djup kompetens inom området server-lagring och som kommer att ansvara för framtagandet av ett nytt datacenter under 2015. I övrigt fortsätter arbetet med att slipa och forma organisationen så att den på bästa sätt stödjer våra kunders behov av IT-stöd. Direktion VD Anders Thörn Bo Bergsten, Götene Bengt Viktorsson, Essunga Lena Blomgren, Lidköping Jessica Bredenberg, Skara Serviceenhet Helena Ljunggren Utvecklingsenhet Stefan Torstensson Driftenhet Peter Holmgren representerar Göliska ITs ägare och och godkänner ekonomiska rapporter, attest och delegationsbeslut. Direktionen har det yttersta ansvaret för Göliska ITs verksamhet har det övergripande ansvaret för Göliska ITs operativa verksamhet ansvarar för ekonomisk redovisning, kundmöten, inköp och order samt viss utbildning ansvarar för genomförandet av projekt och uppdrag, internt och åt Göliska ITs kunder ansvarar för samtlig drift och support inom Göliska ITs tjänstekatalog samt kommunikationsuppdrag för kommuner och bolag 6 FOKUS PÅ KOMMUNIKATIONSUPPDRAGET Göliska IT har sedan många år tillbaka haft uppdrag att sköta om stadsnäten inom våra tre ursprungliga samarbetskommuner med dess ingående komponenter och lösningar. Parallellt med detta har vi även hanterat telefonsupport för Fastbits privat och företagskunder. Detta har skapat många positiva effekter även för våra kommunala kunder då vi genom detta har haft möjlighet att bygga upp en gedigen kompetens inom kommunikationsområdet. Tack vare detta har våra tekniker har fått möjlighet att arbeta med spetsteknik inom kommunikationsområdet, och har dessutom haft full kontroll på hela leveranskedjan ut till våra kommunala verksamheter. Vi har även kunnat hantera såväl kommunala som privata bredbandskunder i vår Service Desk vilket skapar effektiviseringsvinster för alla. Sedan oktober 2013 har vi även hanterat telefonsupporten för Nossebro Energis kunder. Vi samarbetar hela tiden nära med personalen på Fastbit, Lidköpings bredband, Skara Energi, Götene stadsnät och Nossebro Energi. Fastbit/Openbit är kommunikationsoperatör som på uppdrag av sina ägare stadsnäten, upplåter åt andra tjänsteleverantörer att sälja och leverera tjänster i stadsnäten – det öppna stadsnätet. Fastbit är även en tjänsteleverantör som levererar internetkapacitet till kunder såväl företag som privatpersoner. Göliska IT sköter all teknik åt internetleverantören och kommunikationsoperatören. Stadsnätsägarna Skara Energi, Lidköpings kommun och Götene kommun ansvarar för att det finns kommunikationsvägar via fiber och att det finns aktiv utrustning som kan leverera efterfrågad kapacitet. All aktiv utrustning t ex switchar och routrar, från accessport till internetroutrar, sköts och övervakas dygnet runt av Kommunikationsgruppen inom Göliska IT. Framtid Bredbandsutbyggnaden har varit stark under en längre tid, men accelererar i takt med intresse och politiska stimulansåtgärder. Ökad efterfrågan på bandbredd skapar utmaningar för att tillgodose kapacitetsbehoven i framtiden. Snabbt och tillförlitligt bredband är gynnsamt för befolkningstillväxt och en framgångsfaktor för företagsetablering i ägarkommunerna. Stadsnät är en viktig faktor för ett fungerande samhälle. Henrik Andersson Ulf Erstorp Rakel Lindqvist Mattias Salegård 7 VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER Nya IT-funktioner •Lync, är ett system för snabbmeddelanden, videokonferens och närvarohantering •ClearPass gästaccess, enkelt sätt för gäster att få trådlös uppkoppling •Windows 8.1, ny plattform för surfplattor och datorer •ElevPC, koncept för drift och support inom skolornas 1:1 satsningar •Framtagande av en ny kundwebb IT-INFO med ökad självservice och responsiv design Ekonomi och avtal •Nytt IT-avtal, transparent, begripligt och flexibelt •Upphandling för alla stora licensavtal •Ett flertal förnyade konkurrensutsättningar på produktinköp •Ny kund, Västergötlands Museum Systemuppgraderingar •Aditro webb för Lidköping •Sitevision, intranät och externwebbsystem för samtliga kommuner •Geosecma kartsystem för samtliga kommuner STATISTIK 35000 ärenden har hanterats under året 92 % av våra kunder är nöjda med lösningen av deras ärende 18 % minskade incidenter jämfört med 2013 1,86 dag är genomsnittlig tid för ett löst ärende vilket innebär 34 % kortare lösningstid för 1-3:e linjes ärenden jämfört med 2013 1500 antal datorer som levererats under året 6 antal genomförda upphandlingar inom formen ”Förnyad konkurrensutsättning” 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det är systemet SCCM som hanterar datorinstallationer, applikationstilldelning och mycket annat som lyfts till senaste version. Även vad gäller operativsystem så går det numera att få en dator levererad med senaste operativsystemet Windows 8.1 som då främst lämpar sig för produkter med pekskärm. Här pågår ett projekt inom Vård och Omsorg i Götene och Lidköping ”Mobil dokumentation” där man med en Windows-surfplatta skall utföra dokumentation mm på plats ute hos brukaren. Under 2014 har ett nytt IT-avtal tagits fram i syfte att reglera köpen av IT-drift och support mellan samverkanskommunerna och Göliska IT. Kommunernas IT-strateger presenterade en rad krav och önskemål som skulle vara styrande för framtagandet av det nya avtalet. Samtliga av dessa krav har inom olika nivåer tillgodosetts i avtalsarbetet och i mitten på oktober presenterades det färdiga förslaget för kommunerna. Efter några mindre justeringar var parterna överens och avtalet undertecknades under december månad. Det ekonomiska resultatet för 2014 visar på ett överskott på 2,6 Mkr. Huvudanledning till detta är att kommunerna avropar allt större volymer inom de tjänster som Göliska IT levererar. Kommunikationsplattformen LYNC driftsattes under sommaren och möjligheten till snabbmeddelanden och videokonferenser var efterfrågande ute i samarbetskommunerna. Under hösten har Göliska IT varit ute hos flera verksamheter och hållit information och inspirationsträffar i syfte att få igång och inspirera till användandet av denna tjänst. Resultatet uppfyller väl balanskravet. Den ekonomiska ställningen är god med stabila framtidsutsikter vilket det nyligen undertecknade IT-avtalet ytterligare stärker. För Göliska IT innebär god ekonomisk hushållning att leverera tjänster som kunderna är nöjda med genom att effektivt använda tillgängliga resurser. Detta mäts genom NKI (nöjd kund-index) och uppföljning av finansiella mål fastslagna av direktionen. Intäktsökningen har hanterats ansvarsfullt och återigen så delas överskottet upp på ITutvecklingsmedel 60 % och upparbetat kapital 40 %. Det finns ekonomiska medel för våra samarbetskommuner att satsa på utveckling med hjälp av IT och bollen är i huvudsak på På skolsidan har man startat upp användandet av Microsoft molntjänst Office 365. För att detta skall fungera med befintliga användarnamn och lösenord har Göliska IT kopplat ihop denna molntjänst med den interna katalogtjänsten. Även här har Göliska IT haft användarträffar för att svara på frågor och inspirera skolan att använda denna tjänst. Inom IT-infrastrukturen fortsatte arbetet med att lyfta de centrala systemen till nyare versioner. verksamheternas planhalva. Vår gemensamma utmaning är inte att det saknas ekonomiska resurser, utan att använda de medel vi har på bästa tänkbara sätt. Innan verksamhetsåret 2014 gick till ända så hanns en större upphandling med inom formen ”Förnyad konkurrensutsättning”. Denna gång upphandlades en ny licenspartner för de stora volymavtalen med framförallt Microsoft på SKL Kommentus ramavtal ”Programvaror 2013”. Avtal med ny partner tecknades i mellandagarna och löper på 3 år. 9 MÅLUPPFYLLELSE 2014 OCH ANALYS Målarbetet under 2014 har haft fortsatt fokus på Nöjd Kund Index via den enkät som med automatik och slumpvis skickas ut till de kunder som avslutat ärenden hos Göliska IT. Ambitionen var att mäta fler områden under året men arbetet med att ta fram det nya IT-avtalet har gjort att denna aktivitet prioriterats bort. Målet är satt att minst 95 % skall vara nöjda eller mycket nöjda inom de frågor som ställs i enkäten. Nöjd Kund Index 2014 100 95 90 85 80 Bemötande Servicepersonalens kompetens Nöjd med lösningen Nöjd med helhetsupplevelsen Nöjd med återkoppling Det sammanlagda resultatet för 2014 ligger på 92,2 % varpå målet inte till fullo är uppfyllt. Ett konkret exempel på förbättringsarbete är att vi nu har full Detta är en liten höjning på totalen jämfört med 2013. Inga särskilda åtgärder bedöms som nödvändiga för att komma upp i nivån minst 95 %. Den aktiviteten som genomgående får lägre bedömning är återkoppling inom pågående ärende, något som blivit betydligt bättre jämfört med tidigare år men ännu inte är bra nog. Återkoppling är i många fall beroende på information från Göliska ITs underleverantörer av IT-utrustning och det pågår ett ständigt förbättringsarbete för att kunna ge kunderna relevant information om både produkter och lösningar de väntar på. kontroll på hela logistikkedjan vad gäller leverans av PC och bildskärmar utan att vara beroende av aktiviteter som skall färdigställas av en tredje part. Avemballering och konfiguration av datorer som tidigare gjorts av underleverantörer görs nu i egen regi som resulterar i snabbare utleverans och bättre information till kunderna. Finansiella mål 1: Betalningsförmåga på kort sikt 167 % Göliska IT uppfyller målet om en kortfristig betalningsförmåga överstigande 100 % med god marginal. Årets positiva resultat tillsammans med ett något lägre utfall på investeringar än budgeterat bidrar till att siffran ökat från föregående år med 66 %. 2: Eget kapital exklusive utvecklingsmedel uppgår till 9,8 % Målet för 2014 sattes till 2 %. I budget för 2015 har målet satts högre, och för 2015 ligger nivån på 5 %. Även denna nivå ligger det egna kapitalet väsentligt över med 4,6 Mkr jämfört med miniminivån 2,3 Mkr. 2015 gäller det nytecknade IT-avtalet där intäktsnivåerna beräknas gå ner och effektivitetskrav inom delar av tjänstekatalogen måste bli verklighet under året. 10 MÅL 2015 Nöjd Kund Index och leveranssäkerhet Det målarbetet som pågår innefattar NKI (Nöjd Kund Index) och skall leverera ett resultat där minst 95 procent av Göliska ITs kunder är nöjda eller mycket nöjda med sina IT-leveranser. Sedan hösten 2012 pågår mätning/uppföljning inom området ”ärenden” som innefattar incidenter, order/inköp, kontohantering och alla typer av aktiviteter som registreras i Göliska ITs ärendesystem. NKI (Nöjd Kund Index) har varierat mellan ca 80-98 procent av de som svarat på den enkät som automatiskt skickas ut i vart 5:e avslutat ärende. Ett delmål för 2015 inom NKI kommer fortfarande vara minst 95 % nöjda kunder enligt enkätsvar. Målarbetet kommer 2015 att inriktas allt mer på leveransuppföljning inom de tjänster som kunderna avropar från Göliska ITs tjänstekatalog. Inom det nya IT-avtalet finns ett antal så kallade SLA:er (överenskomna servicenivåer) som löpande kommer att redovisas på Göliska ITs kundwebb IT-info. Mätning inom dessa områden kommer att bedrivas genom statistik ur ärendesystemet och övervakningssystem. Avvikelser skall rapporteras på nästkommande Leveransgruppsmöte för kommunernas IT-strateger och förslag på lösning skall presenteras. Mål inom detta område är att minst 90 % av samtliga genom IT-avtalet kommunicerade SLA:er skall hållas inom överenskommen ram. Då IT-avtalet är helt omgjort och så även flera av SLA:erna kommer en utvärdering ske tillsammans med kommunernas IT-strateger för att stämma av att servicenivåerna ligger i fas med kommunernas önskemål. Detta görs i slutet på 2015. Finansiella mål Betalningsförmåga på kort sikt Kassalikviditeten skall ligga över 100 % vid mätningstillfället. Med kassalikviditet menas att kortfristiga skulder inklusive löner och sociala avgifter i förhållande till tillgodohavande på checkräkningskontot och tillgänglig checkkredit. Miniminivå för eget kapital Eget kapital exklusive medel avsatta för utveckling ska minst vara 5 % av omsättningen. För 2015 är nivån enligt budget 2,3 Mkr. REDOVISNING av målen sker på direktionsmöten, i delårsrapport samt i Årsredovisning 2015 11 PROCESSER OCH RUTINER Inom Göliska IT finns ett antal processer och rutiner vars syfte är att genomföra de nyckelaktiviteter som bedrivs inom organisationen på ett kontrollerat, effektivt och dokumenterat sätt. Exempel på nyckelaktiviteter är IT-drift, IT-support, projekt och uppdragsgenomförande. Göliska IT arbetar delvis enligt ramverket ITIL* som kan förklaras som ett antal kontrollerade processer och funktioner i syfte att stödja en tjänsteorienterad IT-organisation. ITOP, projektmodell Denna projektmetodik används av Göliska IT vid genomförande av projekt och uppdrag. Alla större aktiviteter genomförs som projekt eller uppdrag. Förändringshantering, process enligt ITIL* En arbetsmetodik för att på ett strukturerat och kontrollerat sätt hantera alla typer av förändringar inom IT-miljön i syfte att eliminera incidenter eller oönskade effekter till följd av förändringen Service Desk, funktion enligt ITIL* En ingång för IT-support gentemot Göliska ITs kunder Incidenthantering, process enligt ITIL* Här dokumenteras, prioriteras och hanteras incidenter där kundens IT-funktion av någon anledning inte fungerar som förväntat Problemhantering, process enligt ITIL* Om flera incidenter kan härledas till samma grundorsak fångas dessa upp i denna process i syfte att lösa det bakomliggande problemet som orsakar incidenterna *ITIL, Information Technology Infrastructure Library 12 The IT Infrastructure Library (ITIL®) togs fram av brittiska Central Computer and Telecommunications Agency (CCTA) med avsikten att på ett heltäckande sätt sammanställa erfarenheter från arbeten med att leverera kostnadseffektiva och kvalitativa IT-tjänster. PERIODENS RESLUTAT Periodens resultat Delårsbokslut Bokslut 2013 2013 -1,3 -1,5 Delårsbokslut 2014 0,6 Bokslut 2014 2,6 Kommentar till resultatet Bakgrunden till årets stora överskott ligger främst inom intäktssidan. Kostnaderna ligger i linje med budget, även om det skett en del omfördelningar inom lagda ramar. Intäkterna däremot överstiger såväl budget som delårsrapport. Sedan delårsrapporten har inga stora förändringar skett. Delårsrapporten pekade i rätt riktning, men en större arbetsinsats hade behövts för att komma närmare det verkliga utfallet för helåret. Frånvaro bland personalen, främst för olika typer av föräldraledigheter men även till viss del sjukskrivningar, gör att personalbudgeten gett ett överskott mot budget på 1,2 Mkr. Detta överskott har till del tagits i anspråk för att ta in externt stöd i framtagandet av nytt IT-avtal, och personal och konsultinsatser landar på ett netto mot budget på 0,6 Mkr. Den ökade volymen har till viss del slagit igenom på licenser och supportavtal, som överskrider budget med 0,3 Mkr. I intäkterna för 2014 ligger en post på 0,5 Mkr avseende en personal varit utlånad under hela 2014, vilket ligger utanför budget. Återstående intäktsökning hänför sig till leveranser inom det så kallade IT-avtalet. Trenden med ökande köp från kommunerna kvarstår, och verkar snarare öka än minska. Förändringar och osäkerhet inom framför allt skolsidans köp låg bakom en förhållandevis försiktig budget för 2014, och intäktsökningen inom IT-avtalet jämfört med budget ligger på 4,7 %. Så här i backspegeln kan konstaterats att intäktsbudgeten hade kunnat läggas högre, även med tanke på att utfallet för 2013 låg något över budget 2014. Kostnadsökningar till följd av en större volym inom de större licensavtalen slår igenom först 2015 då avrapportering sker årsvis för majoriteten av avtalen. Inga avvikelser för lokalanknutna kostnader finns, och övriga kostnader överstiger budget med ca 0,4 Mkr på grund av att större delen av personalen bytt utrustning under året. Detta har tidigare finansierats med leasingavtal, men med tanke på den goda likviditet som funnits har detta finansierats med kontantinköp. Kostnader för personalens IT-utrustning behandlas som direktavskrivning och belastar i sin helhet resultatet för 2015. Årets investeringar har skett i något mindre omfattning än planerat och lite senare på året vilket gör att avskrivningskostnaderna blir lägre än budgeterat. Finansiella kostnader för utnyttjad checkkredit är väsentligt lägre än budgeterat och avskrivningar och finansiella kostnader ligger 0,3 Mkr lägre än budget. Det stora projekt kring samordnad identitetshantering (SAMID) som bedrivits tillsammans med ägarkommunerna under 4 år avslutas nu och belastar årets resultat med 0,1 Mkr. Intäkter för tjänster till nätbolagen och stadsnäten ligger något under budget vilket vägs upp av icke budgeterade intäkter för enstaka uppdrag som timdebiterats under året. Kostnaderna för 2014 landar på budget, men det är ganska stora omflyttningar inom budgeten. 13 PERIODENS RESULTAT forts… Eget kapital och ägaruttag Under 2011 beslutades att det egna kapitalet skulle betraktas som två olika delar – 40 % skall ligga kvar som upparbetat kapital och resultatregulator över tid precis som tidigare, och övriga 60 % öronmärkts för investeringar i gemensamma projekt och aktiviteter som kommunerna önskar genomföra. 2014 har 0,5 Mkr av utvecklingsmedlen använts för fortsatta konsultkostnader för framtagande av IT-strategier, gästaccess i kommunernas trådlösa nät, avskrivningskostnader för tidigare investering i utbyggnad av redundans i det trådlösa nätet och fortsatt utveckling av ett gemensamt inventarieregister. Under året har även en installation av samarbetsverktyget Lync genomförts med hjälp av utvecklingsmedel. Årets positiva resultat innebär att utvecklingspotten tillförs medel med 60 % av årets överskott, dvs 1,6 Mkr. Vid årets utgång uppgår avsatta medel för utveckling till 4,8 Mkr. 125 tkr för kvarstående avskrivningskostnader är ännu så länge vad som beslutats. NYTTA TILL FÖLJD AV ANVÄNDNING AV GEMENSAMMA UTVECKLINGSMEDEL Framtagande av IT-strategier & policys Lync för videokonferens och snabbmeddelanden Utvecklat inventariehantering Enklare hantering av trådlösa gästnät Förändring av utvecklingsmedel Ingående värde 2014-01-01 Förbrukning gemensamma projekt/uppdrag 2014 Nya medel från överskott 2014 Utgående värde 2014-12-31 +3,7 -0,5 +1,6 +4,8 Identitetsprojektet SAMID (samordnad identitetshantering) avslutas nu även ekonomiskt. Under 2014 har kostnader för supportavtal och vissa anpassningar belastat projektet. Den ursprungliga sluttidpunkten för projektet, 2015-12-31, flyttas alltså till 2014-12-31. Som en del av projektfinansieringen har sänkta kostnader för licenser (Microsofts volymavtal) enligt överenskommelse använts för att finansiera projektet. Beloppet för 2014 är 360 tkr. Projektets underskott redovisas i årets resultat som 50 % konsultinsatser och 50 % licenskostnader och uppgår till 101 tkr. Den automatisering av identitets- och kontohantering som projektet tillfört ingår från 1 januari 2015 i ordinarie tjänstekatalog. Den del av det egna kapitalet som är tänkt att användas för att jämna ut resultat över tid uppgår efter 2014 till 4,8 Mkr. 14 PERIODENS RESULTAT forts… Investeringar 2014 Investeringsobjekt Budget Tkr Utfall Tkr Ny brandvägg (end of life på nuvarande) 400 178 Avvikelse Tkr 222 Lagring (utbyggnad XIV samt ny lösning) 980 134 846 Bladchassi samt bladservrar för utbyte av system 650 152 498 Hårdvara för uppgradering av SCCM 2012 150 50 100 Utbyggnad disklåda för backupsystem 230 274 -44 Lokaler (Anpassning, skrivbord, undercentral el mm) 220 346 -126 Utbyte trådlös controller 300 360 -60 Utbyte uthyrningsdatorer 70 74 -4 Lastbalanserare 0 285 -285 Elev pc 1:1 koncept och serviceportal 0 208 -208 Mindre, ej budgeterade investeringar 0 206 -206 3000 2267 733 Totalt Kommentar till investeringsutfallet Investeringsbudgeten blir mer och mer en rambudget då verksamhetskrav och anpassningar gör att omfördelningar behövs under året. För 2014 har 0,7 Mkr lagts på investeringar som inte var kända vid årets början. Där finns exempelvis kostnaderna för ett nytt elev-pc-koncept, framtaget för att passa skolornas förändrade behov. Det stora arbetet med att precisera krav på nytt server-lagrings- och backupsystem fortsätter under 2015. Tanken är att den nya lösningen ska vara på plats någonstans kring halvårsskiftet. Investeringskostnaden för att uppgradera hela Göliska ITs datacenter (samlingsnamn för server-lagring-backup) är ännu inte känd då detta kommer att upphandlas under våren 2015. Investeringsbudgeten har under de senaste åren legat konstant på 3,0 Mkr, och har inte överskridits. För 2015 ligger nivån kvar oförändrad. Presentation av inom vilka IT-tjänster som 2014-års investeringar slutligen landar i Investering Brandvägg Utbyggnad lagring samt disklåda för backup Bladchassi och bladservrar Trådlös controller Lastbalanserare Elev pc 1:1 koncept och serviceportal IT-tjänst enligt tjänstekatalogen Infrastrukturtjänsten WAN Lagring/backup Systemdrift (olika verksamhetssystem) WLAN (trådlöst nätverk) Infrastrukturtjänsten WAN EDU Bas och EDU Plus 15 PERSONALREDOVISNING Antalet anställda ligger kvar på samma nivå som föregående år. Dock har en vikariatsanställning övergått till tillsvidareanställning. Bemanning har inte skett med bemanningsföretag. Utöver egen personal har konsulttjänster köpts för att lösa enskilda installationer och liknande, och har inte varit av bemanningskaraktär. Liksom tidigare år är 1 årsarbetare utlånad till Skara. En pensionsavgång har skett under 2014. Bland personalen har drygt 40 % barn i sådana åldrar att de har rätt till föräldraledighet. Över tid varierar denna frånvaro från 1-3 personer. Frånvaro bland högt specialiserad personal går inte att överbrygga med korttidsvikariat från bemanningsbranschen. Medellönen är beräknad som ett enkelt genomsnitt av gällande månadslöner för respektive år, efter lönerevision för detta år. Personalstatistik 2012-12-31 2013-12-31 2014-12-31 Antal personal Varav Tillsvidareanställda Vikarier med månadslön Inhyrd personal Heltid Deltid Kvinnor Män Medelålder 45 st 48 st 48 st 42 st 3 st 0 st 98 % 2% 29 % 71 % 42,4 år 45 st 3 st 0 st 98 % 2% 31 % 69 % 42,5 46 st 2 st 0 st 100 % 0% 31 % 69 % 43,3 99 % 99 % 100 % 28 027 27 063 28 426 28 994 28 169 29 340 30 134 29 031 30 583 Månadsavlönad personal Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Medellön totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Kvinnor Män Sjukfrånvaro -29 år 30-49 år 50- år Totalt Andel > 60 dagar Totalt Andel > 60 dagar 2013 3,27 2013 29,41 2014 4,1 2014 75,10 1,65 3,97 0,0 34,73 7,8 2,5 76,7 73 Totalt 2,54 2,68 4,78 Andel > 60 dagar 0,0 9,76 58,45 Totalt 3,7 5,2 2,8 Andel > 60 dagar 0 82 85 16 RESULTATRÄKNING Göliska IT är ett kommunalförbund med direktion. Regelverket för redovisning är detsamma som för vanliga kommuner. Styrande dokument är således kommunallagen, kommunal redovisningslag, rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, samt god redovisningssed för kommuner. Redovisning av materiella anläggningstillgångar (RKR 11) Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för planmässiga avskrivningar. Samtliga avskrivningar görs linjärt. Inventarier med ett anskaffningsvärde understigande 10 000 kr kostnadsförs direkt. Ingen komponentavskrivning görs, då livslängden på anläggningstillgångarna håller sig under 10 år, och värdet på delkomponenterna inte uppgår till större värden. REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisning av leasingavtal (RKR 13) Göliska IT har enbart operationella leasingavtal (avtalstiden underskrider 3 år) och kostnaderna för dessa belastar resultatet löpande. Resultaträkning, Tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Verksamhetens intäkter 1 Verksamhetens kostnader 2 Avskrivningar 44 638 45 579 46 838 44 325 2 513 -35 572 -43 865 -41 475 -41 266 -209 -2 854 -3 234 -2 748 -2900 152 6 212 -1 520 2 615 159 2 456 162 54 33 0 33 -11 -29 -13 -159 146 6 363 -1 495 2 635 0 2 635 0 0 0 0 0 6 363 -1 495 2 635 0 2 635 Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter 3 Finansiella kostnader 4 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter/kostnader Årets resultat 5 17 BALANSRÄKNING Balansräkning i Tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 7 394 6 068 5 587 7 394 6 068 5 587 Omsättningstillgångar - förråd 7 - kortfristiga fordringar 8 - likvida medel 9 Summa omsättningstillgångar 180 15 317 6 190 20 789 80 17 094 1 862 19 086 54 6 550 2 978 9 582 SUMMA TILLGÅNGAR 29 082 25 105 15 169 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 10 - balanserat eget kapital - ägaruttag - årets resultat Summa eget kapital 8 071 0 6 363 14 434 14 434 -5 664 -1 495 7 275 7 274 -487 2 635 9 423 14 648 14 648 17 830 17 830 5 746 5 746 29 082 25 105 15 169 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar - maskiner och inventarier 6 Summa materiella anläggningstillgångar Avsättningar Skulder - långfristiga skulder - kortfristiga skulder 11 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 18 NOTER Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 2012 2013 2014 Tkr Tkr Tkr 37 247,8 3 554,6 3 421,7 414,1 44 638,2 37 733,2 3 860,3 3 688,6 298,8 45 578,9 39 556,1 4 119,0 3 162,5 0,0 46 837,6 -20 598,7 -5 083,0 -1 814,9 -1 151,6 -3 951,8 0,0 -2 971,9 -35 571,9 -22 948,8 -9 304,8 -1 838,9 -2 569,9 -3 992,6 0,0 -3 210,0 -43 865,0 -22 876,8 -8 613,5 -1 843,8 -2 031,9 -2 943,8 0,0 -3 165,3 -41 475,0 161,7 0,0 0,0 161,7 54,1 0,0 0,0 54,1 33,6 0,0 0,0 33,6 0,0 0,0 -1,1 0,0 -16,2 -4,9 -5,4 -9,8 -10,9 -7,5 -28,6 -6,9 -13,2 Verksamhetens intäkter Avgift kommunerna Avgift nätbolagen Övriga intäkter Jämförelsestörande post* Summa *Återbetalning av premier AFA 2007 och 2008 (2012), 2005 och 2006 (2013) Verksamhetens kostnader Personalkostnader Licenser Lokalkostnader Konsultkostnad Service och underhållsavtal Tillbehör datahall Övriga kostnader Summa Finansiella intäkter Ränteintäkter checkkonto Ränteintäkt Skatteverket Ränteintäkt kundfordringar Summa Finansiella kostnader Räntekostnader checkkonto Räntekostnader skatteverket Räntekostnader leverantörsskulder Bankkostnader Summa 19 -1,0 NOTER forts… Not 5 Årets resultat Reavinst/reaförlust Balanskravsresultat 2012 Tkr 6 363,2 0,0 6 363,2 Not 6 Inventarier Ingående värde Årets investeringar Avskrivningar Avyttring inventarier Utgående värde 7 711,8 2 536,0 -2 853,8 0 7 394,0 7 394,0 1 908,4 -3 234,2 0 6 068,2 6 068,2 2 266,7 -2 748,3 0 5 586,7 180,4 80,2 53,9 12 755,7 29,3 0,0 2 232,8 3,0 0 296,6 15 317,4 14 140,9 0,0 0,0 2 071,9 0,0 298,8 582,8 17 094,4 787 ,3 0,0 1 657,8 2 164,3 0,0 348,2 1 592,4 6 550,0 Not 7 Not 8 Förråd Bokfört värde Fordringar Kundfordringar Skattekonto Momsfordran Förutbetalda kostnader Lönefordran Respons Upplupna intäkter Interimsfordringar ftb Summa 2013 Tkr -1 494,9 0,0 -1 494,9 2014 Tkr 2 634,8 0,0 2 634,8 Fakturering för Q1 2015 genomförd januari 2015. 2012 och 2013 fakturerades Q1 i december. Påverkar kundfordringar och momsfordran Not 9 Not 10 Bank Checkkonto, outnyttjad kredit Checkkonto, tillgodohavande Summa Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Ägaruttag - Varav avseende SAMID Summa Intern fördelning eget kapital It-utvecklingsmedel 60 % Kvarstående medel 40 % 20 5 000,0 6 190,3 11 190,3 5 000,0 1 862,1 6 862,1 5 000,0 2 978,3 7 978,3 8 070,8 6 363,2 0,0 14 434,0 14 434,0 -1 494,9 -5 664,8 -720,0 7 274,3 7 274,3 2 634,8 -486,5 0,0 9 422,6 8 660,4 5 773,6 3 715,6 3 558,7 4 810,0 4 612,7 NOTER forts… Not 11 Kortfristiga skulder Checkkredit Leverantörsskulder Momsskuld Upplupen semesterlön Skatteskuld Upplupna sociala avgifter Upplupna kostnader Avräkningskonto SAMID Förutbetalda intäkter Summa 2012 2013 2014 Tkr Tkr Tkr 0,0 2 498,3 995,0 1 050,6 0,0 2 554,5 3 885,7 1 298,9 679,3 1,6 -194,7 9 617,9 14 648,0 688,9 36,5 -1 071,4 10 437,5 17 830,6 0,0 3 771,3 0,0 1 221,2 24,7 723,2 5,7 0,0 0,0 5 746,1 Fakturering för Q1 2015 genomförd januari 2015. Påverkar förutbetalda intäkter och momsskuld 21 FINANSIERINGSANALYS 2013 2014 Tkr Tkr Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -1 495 3 234 +1 739 +2 635 2 748 +5 383 Förändring kortfristiga fordringar (Ökn -/Minskn +) Förändring förråd och lager (Ökn -/Minskn +) Förändring kortfristiga skulder (Ökn +/ Minskn -) Medel från den löpande verksamheten -1 776 +100 +3 179 +3 244 +10 544 +26 -12 085 +3 868 -1 908 -1 908 -2 267 -2 267 Förändring av långfristiga fordringar (Ökn -/Minskn +) Förändring av långfristiga skulder (Ökn +/Minskn -) Medel från finansieringsverksamheten 0 -5 664 -5 664 0 -486 -486 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel 6 190 1 862 -4 328 1 862 2 978 1 116 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 22 FINANSIERINGSANALYS forts… Soliditet Soliditet i % Bokslut Bokslut Bokslut 2012 50 % 2013 29 % 2014 55 % Bokslut Bokslut Bokslut 2012 145 % 2013 101 % 2014 167 % Kassalikviditet Kassalikviditet i % Ägarandelar I enlighet med förbundsordningen beräknas ägarandelarna efter hur stor andel av tjänsterna som köpts av respektive ägare. Ägarandel Essunga Götene Lidköping Skara 2012 7,0 % 15,8 % 51,3 % 25,9 % 23 2013 8,7 % 15,6 % 51,4 % 24,3 % 2014 7,6 % 16,1 % 50,3 % 26,0 % Rapporten sammanställd av Anders Thörn, VD Helena Ljunggren, Servicechef 24 Revisorerna för Kommunalförbundet GöLiSka IT Kommunfullmäktige i Lidköping, Skara, Götene och Essunga Revisionsberättelse :för år 2014 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som direktionen i kommunalförbundet GöLiSka IT bedrivit. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundsordningen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som vi ansett behövts för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har granskat direktionens handlingar och protokoll, delårsrapport och årsredovisningen och under året träffat representanter för ledningen. Vi noterar att årets ekonomiska resultat är positivt med 2,6 mnkr vilket kan jämföras med budgeterat nollresultat och den i delårsrapporten lämnade prognosen på 0,6 mnkr. Som framgår av årsredovisningen förklaras resultatet av framförallt ökade köp från kommunerna i kombination med försiktigt budgeterade intäkter. Årets resultat innebär att det egna kapitalet nu uppgår till nästan 9,5 mnkr. I enlighet med beslut från år 2011 ska 6o % av årets resultat tillförasienöronmärkt pott för utvecklingsmedel som är en del av eget kapital. Årets resultat innebär att 1,6 mnkr tillförs denna pott. Under året har 0,5 mnkr använts och vid årsskiftet uppgår resurser för IT utveckling till4,8 mnkr. Vi noterar här att direktionen i samband med godkännandet av årsredovisningen uppmärksammat att dessa medel borde utnyttjas i större utsträckning för att ge nytta för kommunerna. Kommunerna har här en viktig roll. Vi delar denna uppfattning och ser det därför som angeläget att direktionen löpande under året styr och följer upp detta. Då utvecklingsmedlen inte använts i den utsträckning som avsetts så bör också direktionen överväga en omprövning av gällande regelverk från 2011. De finansiella målen om betalningsförmåga på kort sikt och ett eget kapital på 2 % av omsättningen uppnås båda. Verksamhetsmålet om att minst 95% av kunderna ska vara nöjda eller mycket nöjda uppnås inte fullt ut då enkätresultat visar på ett sammanlagt värde av 92,2%. Vi bedömer sammantaget att direktionen i GöLiSkaiT i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att den interna kontrollen varit tillräcklig. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet :för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. ~·<;l~öping 2015 02 20 / . ~.-l:IJu: ,//7 Vt-·v /{/---- ~ , .~ /;) Urban Sandgren Lidköpings kommun JOrn irk Skara km{;.mun /L4:~ / Jan~ofKarlsson Götene kommun /. ~~/~ ~rsSahlin Essunga kommun pwc Granskningsrapport för verksamhetsåret 2014 Kommunalförbundet GöLiSkaiT Granskningen har utförts på uppdrag av revisorerna för kommunalförbundet och utifrån god revisionssed. Granskningsinsatserna har bestått av genomgång av årets protokoll, granskning av delårsrapport och underlag för den bedömning som överlämnas av revisorerna, genomgång av årsredovisningen, resultat- och balansräkning inkl. noterna och underlagen till dessa. Därutöver har ingått möten med valda revisorer och underhandskontakter med kommunalförbundets ledning. Granskningen har inte givit anledning till kritik. Verksamheten bedöms ha bedrivits på ett i allt väsentligt ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt och med tillräcklig intern kontroll. Vi bedömer att resultaträkningen är rättvisande och att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Den omfattar tillräckliga noter och bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Kassaflödesanalysen redovisar kommunalförbundets finansiering och investeringar. De finansiella målen om betalningsförmåga på kort sikt och ett eget kapital på 2 % av omsättningen uppnås båda. Årets ekonomiska resultat är positivt med 2,6 mnkr vilket kan jämföras med budgeterat nollresultat och den i delårsrapporten lämnade prognosen på 0,6 mnkr. Som framgår av årsredovisningen förklaras resultatet av framförallt ökade köp från kommunerna i kombination med försiktigt budgeterade intäkter. Vi noterar att årets resultat innebär att det egna kapitalet nu uppgår till nästan 9,5 mnkr. I enlighet med beslut från år 2011 ska 6o% av årets resultat tillföras i en öronmärkt pott för utvecklingsmedel som en del av eget kapital. Årets resultat innebär att 1,6 mnkr tillförs denna pott. Under året har 0,5 mnkr använts och vid årsskiftet uppgår resurser för IT utveckling till4,8 mnkr. Direktionen har i samband med godkännandet av årsredovisningen uppmärksammat att dessa medel borde utnyttjas i större utsträckning för att ge nytta för kommunerna. Kommunerna anges här ha en viktig roll. Verksamhetsmålet om att minst 95 % av kunderna ska vara nöjda eller mycket nöjda uppnås dock inte fullt ut då enkätresultat visar på ett sammanlagt värde av 92,2%. Lidköping 2015-02-19 ~/!'~#/r::#-#7 Hans Axelsson Certifierad kommunal revisor Årsredovisning 2014 Essunga kommun Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande ............................................................. 3 Kommunens organisation ...................................................................... 4 Förvaltningsberättelse ............................................................................ 5 Ekonomisk omvärldsanalys............................................................................ 5 Essunga kommun - en översikt ...................................................................... 6 Ekonomisk översikt ........................................................................................ 7 Essunga kommuns bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd ......... 14 Målstyrning och uppföljning.......................................................................... 17 Personalredovisning .................................................................................... 20 Välfärd och miljöanalys ................................................................................ 24 Finansiella nyckeltal ..................................................................................... 25 Driftredovisning (inklusive interna poster) .................................................... 26 Investeringsredovisning ............................................................................... 27 Större nettoinvestering per objekt ................................................................ 27 Resultaträkning ...................................................................................... 28 Balansräkning ........................................................................................ 29 Kassaflödesanalys ................................................................................ 30 Nothänvisning ........................................................................................ 31 Redovisningsprinciper .......................................................................... 39 Nämndredovisning ................................................................................ 41 Kommunstyrelsen ........................................................................................ 41 Socialnämnden ............................................................................................ 49 Utbildningsnämnden .................................................................................... 54 Bygg-. och miljönämnden............................................................................. 60 Affärsverksamhet Vatten och avloppsverksamhet ....................................... 63 Essunga kommun, Årsredovisning 2014 2(63) Kommunstyrelsens ordförande När jag nu gör en tillbaka blick på året som gått är det några händelser som jag vill nämna. 2014 har varit ett valår vilket till viss del har präglat det politiska arbetet i kommunen. Dessutom har vi haft en folkomröstning av omfattning om inomhusbadets renovering och nybyggnation. Utslaget av folkomröstningen har inneburit att vi under året startat en ny projektering av badet i en mindre omfattning än vad det första förslaget innebar. En livsavgörande fråga är kommunikationer och bra vägar till kommunen. Vi har under många år arbetat hårt för att få till en upprustning av vägen Nossebro–Södra Härene. Genom den nya vägtrafikplanen som är antagen av Västragötalandsregionen är det nu bekräftat att förbättringsåtgärder kommer att genomföras på denna väg, produktion kommer att bli 2017–2018. Att vi lyckats med att få till detta beslut är nog det jag har gläds mest åt under året. Vi kommunalråd, näringsliv och många andra aktörer i Skaraborg har arbetat för att få E20 till en standard av 2+2 väg, detta skall genomföras genom ett medfinansieringsavtal med staten om utbyggnaden av E20. För Essungas del innebär det en kostnad av cirka 11 miljoner kronor. Detta kommer naturligtvis att påverka detta årets resultat. Byggnation och invigningen av ny förskola i Främmestad i början av året har inte täckt behovet av barnomsorg som finns i kommunen. För att möta efterfrågan har beslut och start om byggnation av en fjärde avdelning vid förskolan Ängen tagits. Det är glädjande att efterfrågan på barnomsorg ökar. Upprustningen av byggnaderna i kvarteret Amiralen har startats, det sämsta har rivits och nytt tak på vissa delar av byggnaden är genomfört, detta gör att huset nu står sig bra i framtiden. Diskussionen om vad husets ska innehålla pågår, det framgår allt tydligare att det kommer in ny verksamhet i huset inom kort. Viktigt är att det kan bli någon affärsverksamhet som bidrar till husets ekonomi. En utmaning i framtiden för små kommuner och för Essunga är att kunna rekrytera kompetent personal, för att kunna ge samma service eller bättre, i vår kommun som i de större kommunerna. Ett sätt att klara av detta är att samverka i kommungrupper eller med enskilda kommuner. Vi har därför under året skrivit en avsiktsförklaring om utökad samverkan mellan kommunerna i Västra Skaraborg. Essunga kommuns befolkning har ökat under året med 44 personer. För att fylla behovet av nya bostäder har det under året intensivt arbetats med planering och projektering av bostäder av flera slag, som trygghetsbostäder vid Kerstinsås, hyresrätter för kommuninvånare och brukare i kommunens verksamheter, samt bostadsrätter i privat regi och för kommunens bostadsbolag. Planeringsprocessen är tidskrävande och i bästa fall kan byggnation komma igång tidigast senare delen av 2015. För att få till en byggnation krävs i stor utsträckning att kommunen står bakom och tar den ekonomiska risken vilket komplicerar det hela. Årets resultat för kommunen är ett negativt resultat med -2,6 miljoner kronor. Vi har medvetet valt att bokföra hela kostnaden för medfinansieringen av E20 detta år. Eftersom detta är en engångskostnad och det finns synnerliga skäl behöver inte ett negativt resultat för 2014 regleras. Detta innebär att kostnaden för E20 inte påverkar andra verksamheters resultat i kommunen i framtiden. Kommunens ekonomi är mycket god trots årets negativa resultat. När jag nu slutar som kommunstyrelsens ordförande vill jag tacka Er kommuninvånare för den tid som varit, all personal som jag arbetat tillsammans med och all övrig personal som jobbar inom kommunens verksamheter vilket ger Essunga kommun ett gott anseende och resultat. Bengt Viktorsson Kommunstyrelsens ordförande i Essunga kommun 2014 Essunga kommun, Årsredovisning 2014 3(63) Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. Större verksamhetsförändringar inom nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv och riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagets och stiftelsens styrelse. Nämnder Nämnderna har stor frihet att utforma sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhets- Essunga kommun, Årsredovisning 2014 plan och reglementen. Politisk ställning Mandat i kommunfullmäktige 1 nov 2014 - 31 okt 2018. Mandatfördelning Antal mandat 2006 2010 2014 9 9 9 Moderaterna 10 10 11 Centerpartiet 9 6 4 Kristdemokraterna 3 2 2 Folkpartiet 2 1 1 Miljöpartiet 1 1 1 Vänsterpartiet 1 1 1 Sverigedemokraterna 0 1 2 35 31 31 Socialdemokraterna Totalt 4(63) Förvaltningsberättelse Ekonomisk omvärldsanalys Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent nästa år och omkring 1,5 procent året därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag och regering ställt upp för sparandet om ett plus på 1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det inte någon ökning av den offentliga bruttoskulden i förhållande till BNP. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Året inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor år 2014. Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med 2013. Det beror till största del på återbetalningen från AFA 2013 på cirka 8 miljarder Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt två procent 2014–2015 och 1,7 procent för åren 2016–2018. För att nå ett resultat på 1 procent av skatter och generella bidrag behöver skattesatsen höjas med 24 öre 2018 jämfört med 2015. Ekonomiska framtidsbedömningar är förstås alltid förknippade med osäkerhet som följer av den ekonomiska utvecklingen i stort. Dessutom tillkommer osäkerheter som hänger samman med den politiska situationen. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Essunga kommun, Årsredovisning 2014 5(63) Essunga kommun - en översikt Viktiga händelser Viktigare händelser under året: Invigning förskolan Dalagården i Främmestad Samverkan Västra Skaraborg, avsiktsförklaring samt arbete för verksamhetssamverkan Nossebrobadet. Utbyggnad med motionsanläggning nedlagd, istället disk. ny planlösning Utbyggnad av bredband i alla kommundelar genom Nossebro Energi Miljöteknisk utredning f d slamtippen i Bäreberg Val till Europaparlamentet med fråga för folkomröstning samt allmänna val Leva Bo-mässa i april Projektering samt tilldelning statliga medel för strandpromenaden, etapp 2 Utökad verksamhet för mottagning av ensamkommande barn Tilldelning av statliga medel för upprustning av väg 2504 Kraftiga regn med översvämningsproblematik som följd Förstudie för byggnation av trygghetsbostäder vid Kerstinsås Befolkning och boende Kommunens befolkning har under 2014 glädjande nog ökat med 44 personer. Det är den högsta befolkningsökningen i kommunen sedan 1992. Under året har 60 barn fötts vilket är ganska mycket för Essunga kommuns del. Kommunen har ett positivt flyttningsnetto med plus 48. Folkmängd 2010 2011 2012 2013 2014 Män 2 824 2 775 2 775 2 764 2 788 Kvinnor 2 740 2 718 2 727 2 730 2 750 Totalt 5 564 5 493 5 502 5 494 5 538 2010 2011 2012 2013 2014 Födda 61 51 43 52 60 Döda 65 70 67 65 62 Födelsenetto -4 -19 -24 -13 -2 -37 -71 9 -8 44 Folkmängdens förändring Befolkningsförändring Arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Essunga kommun ser relativt bra ut eftersom arbetslösheten ligger klart under både regionen och riket. Detta gäller både den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten. Tillsammans med arbetsförmedlingen arbetar vi också med många insatser för framförallt ungdomar Essunga kommun, Årsredovisning 2014 6(63) . Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd (% av befolkningen) Arbetslösa Program 16-64 18-24 16-64 18-24 Essunga 1,9 2,8 2,5 7,0 Regionen 3,2 3,7 2,7 4,6 Riket 3,4 3,8 2,9 5,3 Framtiden Kommunens viktigaste framtidsfrågor är: befolkningsutvecklingen med b l a bostadsbyggnation kommunen ekonomi och hur vi klarar att möta kommuninvånarnas behov av välfärdstjänster och service i förhållande till våra resurser bibehålla och helst förstärka kommunens attraktivitet för att kunna erbjuda en totalt bra livsmiljö till våra nuvarande och presumtiva kommuninvånare framtida kompetensförsörjning d v s att kunna rekrytera kvalificerad personal både i kommunens och näringslivets verksamheter näringslivsutveckling med ett bra företagsklimat och att stimulera entreprenörer Ekonomisk översikt Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Essunga kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat – kapacitet och risk – kontroll utgör hörnstenar i modellen. RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiEssunga kommun, Årsredovisning 2014 7(63) ell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Sammanfattning Essunga kommun redovisade ett resultat på -2,6 mkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande post på 11 mkr och en engångspost på 2,5 mkr. Exkluderas dessa poster är resultatet 10,9 mkr. Samma resultat 2013 var 7 mkr, vilket innebär en förbättring av det löpande resultatet med 3,9 mkr. Förbättringen beror till största delen på ökade generella statsbidrag. Det redovisade resultatet motsvarar -0,9 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet exklusive engångsposterna är 3,9 %. Det budgeterade resultatet var 9,3 mkr. Årets nettoinvesteringar blev 11,2 mkr, vilket är 30,3 mkr lägre än fastställd investeringsram. Större investeringsprojekt var nya förskolelokaler i Nossebro (2,7 mkr) ombyggnad av Nordhemsgatan (0,5 mkr) och ombyggnad av Amiralen (0,7 mkr). Skattefinansieringsgraden uppgick till 83 % Den redovisade soliditeten, som är ett mått för det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet, har minskat med 5 procentenheter till 66 %. Om samtliga pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 inkluderas i måttet uppgick soliditeten till 11 %. Likviditeten förbättrades under året, vilket visas av måttet kassalikviditet, som ökade från 69 % till 85 %. Resultat och kapacitet Skatte- och nettokostnadsutveckling 2012 2013 2014 Skatte- och stadsbidragsutveckling, % 2,0 1,8 6,9 Nettokostnadsutveckling, % 1,5 1,4 10,9 Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,9 % och verksamhetens nettokostnader ökade med 10,9 % Ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag beror till största delen på förändringar i kostnadsutjämningssystemet. Essunga kommun var en av de kommuner som vann på denna förändring. Ökningen av nettokostnaderna beror dels på medfinansiering till utbyggnad av E20 med 11 mkr och dels ett aktieägartillskott till Essunga Bostäder AB på 2,5 mkr. Utan dessa poster var ökningen 5,5 %. Driftkostnadsandel, % 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter o kostnader 93,7 93,0 96,7 4,1 4,4 4,3 Driftkostnadsandel exkl finansnetto 97,8 97,4 101,0 Finansnetto -0,1 -0,1 -0,1 Nettokostnadsandel inkl finansnetto 97,7 97,3 100,9 Avskrivningar Essunga kommun, Årsredovisning 2014 8(63) En grundläggande förutsättning för att uppnå balans i ekonomin samt nå god ekonomisk hushållning är att intäkterna är större än kostnaderna. Ett mått på denna balans är driftkostnadsandel. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag som den löpande driftverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Driftkostnadsandelen av skatteintäkter och generellas statsbidrag var 101 %. Exkluderas medfinansieringen till ombyggnad avE20 blir nyckeltalet 97 %. Årets investeringar 2012 2013 2014 Nettoinvesteringar, mkr 21,5 26,8 11,2 Nettoinvesteringar/avskrivningar, % 206 233 94 2012 2013 2014 8% 11 % 4% 10 % 9% * 9% 10 % * Investeringarnas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Essunga kommun Västra Götalands region, genomsnitt Riket, genomsnitt Nettoinvesteringarna uppgick under året till 11,2 mkr, vilket var 30,3 mkr lägre än budgeterat. De största avvikelserna mot budget är Badet Nossebro 14,6 mkr, Stallaholmsprojektet 8,4 mkr, ombyggnad kök Nossebro skola 2,6 mkr och förskolelokaler i Nossebro 1,3 mkr. Kommunen investeringsnivå åren 2012-2013 ligger i nivå med både Västra Götalandsregionen och riket i genomsnitt. Skattefinansieringsgraden av investeringar Skattefinansieringsgraden av investeringar, % 2012 2013 2014 94 76 83 Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringarna är skattefinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av årets nettoinvesteringar som finansieras genom egna medel. Egna medel är årets resultat plus årets avskrivningar. 100 procent innebär att kommunen kan finansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under 2014 har skattefinansiering ej kunnat ske av hela investeringsvolymen. Skattefinansieringsgraden var 83 %. Exkluderas medfinansieringen av E20 blir nyckeltalet 181 % Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden perioden 2011 – 2014 uppgår till 78 %. Utan medfinansieringen till E20 blir nyckeltalet 93 %. Årets resultat 2012 2013 2014 Årets resultat, mkr 5,9 7,0 -2,6 Årets resultat i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag, % 1,9 2,3 -0,9 Årets resultat uppgick till -2,6 mkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande post. Kommunen har avsatt 11 mkr till medfinansiering för ombyggnad av E20. Aktieägartillskott till Essunga Bostäder AB är ytterligare en engångspost som påverkar resultatet. Om dessa engångsposter räknas bort är resultatet 10,9 mkr Årets resultat relaterat till skatteintäkter och generella statsbidrag är -0,9 %. Exkluderas engångsposterna blir samma nyckeltal 3,9 %. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 9(63) Det budgeterade resultatet var 9,6 mkr. Under året har kommunstyrelsen beviljats ett tilläggsanslag med 0,3 mkr för undersökning och provtagning av slamtipp i Bäreberg. Förändringar mot budget kan hänföras till följande faktorer Skatteintäkter och generella statsbidrag +1,1 mkr Medfinansiering av E20, -11 mkr Aktieägartillskott Essunga Bostäder AB, -2,5 mkr Bidrag till Stiftelsen Essunga Industrier, -1,2 mkr Underskott inom Arbetsmarknadsenheten -0,8 mkr Mindre antal gymnasieelever och minskad kostnad/gymnasieelev, + 3,0 mkr Ökade kostnader för missbruksvård, särskilt boende och LSS-insatser, -1,5 mkr Uppbokning av pensionskostnad förtroendevald, - 1 mkr Soliditet 2012 2013 2014 Tillgångsförändring, % 5 5 5 Förändring eget kapital, % 4 5 -1,6 Essunga kommun 71 71 66 Västra Götalandsregionen, genomsnitt 51 53 * Riket, genomsnitt 49 50 * 11 10 11 Västra Götalandsregionen, genomsnitt 6 5 * Riket, genomsnitt 5 4 * Soliditet enligt balansräkningen % Soliditet inklusive pensionsåtagande före 1998, % Essunga kommun Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel dvs skatteintäkter. Kommunens soliditet uppgår till 66 %, vilket innebär att den sjunkit med 5 procentenheter. Orsaken till sänkningen är avsättningen till medfinansiering av E20. Soliditeten inklusive kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen har ökat från 10 % till 11 % jämfört med föregående år. År 2013 var genomsnittet i Västra Götalandsregionen i 53 % respektive 5 % och i riket var genomsnittet 50 % respektive 4 %. Skuldsättningsgrad 2012 2013 2014 Total skuldsättningsgrad, % 28,6 29,2 33,7 6,2 5,8 9,5 - varav kortfr skuldsättningsgrad, % 21,8 22,5 22,7 - varav långfr skuldsättningsgrad, % 0,6 0,9 1,5 - varav avsättningsgrad, % Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har ökat något från 29,2 % 2013 till 33,7 % 2014. Ökningen beror på att kommunen avsatt medel för medfinansiering till utbyggnad av E20 med 11 mkr. Kommunens skuldsättning fördelar sig på kortfristiga skulder, avsättningar till pensioner, stängning av deponi och medfinansiering för utbyggnad av E20 samt långfristiga skulder som består av förutbetalda intäkter. När Essunga kommun, Årsredovisning 2014 10(63) det totala pensionsåtagandet vägs in uppgår skuldsättningsgraden istället till 89 % 2012, 90 % 2013 och 89 % 2014. Kommunalskatt Essunga kommun Västra Götaland Riket Kommunens skattesats, % 21,57 21,21 20,65 Regionens skattesats, % 11,13 11,13 11,20 Total skattesats, % 32,70 32,34 31,86 En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t ex ett större handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala kommunala skattesatsen i Essunga kommun inklusive regionskatten uppgick år 2014 till 32,70 %. Den primärkommunala skatten var 21,57 % medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,13 %. Genomsnittet av den primärkommunala skattesatsen i Västra Götalandsregionen var 21:21 % och i riket 20,65 %. Risk och kontroll Likviditet 2012 2013 2014 Likvida medel, Mkr 5 2 19 Kassalikviditet, % 85 69 85 Rörelsekapital, Mkr -7 -12 -4 Kassalikviditet är ett mått som mäter kortfristig betalningsförmåga. Om måttet är hundra betyder det att omsättningstillgångarna är lika stora som de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten är 85 % vilket innebär en förbättring med 16 procentenheter i jämförelse med 2013. De likvida medlen är vid årsskiftet 19 mkr en ökning med 16 mkr jämfört med 2013. Den relativt stora ökningen av likvida medel beror till största delen på lägre investeringar än föregående år. Utöver de likvida medlen har kommunen en kortfristig placering på 7 mkr. Pensionsåtagande, mkr 2012 2013 2014 Avsättning för pensioner och liknande förplikteler, inkl löneskatt 5,2 5,2 5,8 Ansvarsförbindelse dvs pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar, inkl löneskatt 130,5 138,6 133,2 Finansiell placering avseende pensionsmedel 0 0 0 Återlånade medel 0 0 0 135,7 143,8 139,0 Totala pensionsåtaganden Kommunens totala pensionsskuld inkl löneskatt uppgår till 139,0 mkr varav 133,2 mkr avser påtaganden som är äldre än 1998, de så kallade pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Det totala pensionsåtagandet har minskatt med 5,4 mkr (3,8 %). Ansvarsförbindelsen redovisas inte i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag. Hela pensionsskulden är återlånad i verksamheten, vilket innebär att inga placeringar avseende pensionsmedel finns. Kommunen har under tiden 2002 – 2007 gjort partiell inlösen av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 med 14,5 mkr. Åren 2008 – 2014 har ingen inlösen gjorts. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 11(63) Borgensförbindelser 2012 2013 2014 Essunga Bostäder AB 81,8 78,3 76,9 Stift Essunga Industrier 18,0 17,8 16,5 Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Essunga äldrebostäder 44,8 43,7 42,6 Nossebroortens Energi Ek förening 7,5 7,5 7,5 Egna hem och småhus 0,1 0,1 0,1 Summa 152,2 147,5 143,6 Borgensåtagande per invånare 2012 2013 2014 Essunga kommun 28 27 26 Västra Götalandsregionen, genomsnitt 26 27 * Riket, genomsnitt 26 28 * Stora borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Kommunens borgensförbindelser uppgår till 144 mkr. Essunga kommun har i november 1995 ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-1231 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Essunga kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 12 535 628 kronor och andelen av de totala tillgångarna till 12 397 100 kronor. Känslighetsanalys Känslighetsanalys, mkr Kostnad/intäkt Befolkningsförändring med 10 invånare +/-0,4 Lönekostnadsförändring 1 % +/-2,0 Prisändring av taxor och avgifter 1 % +/-0,2 Prisändring av varor och tjänster 1 % +/-0,7 Förändrad utdebitering med 1 krona +/-9,0 Kommunens ekonomiska resultat kan påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen måste därför ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I ovanstående känslighetsanalys redovisas hur ett antal faktorer påverkar Essunga kommuns finansiella resultat. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 12(63) God ekonomisk hushållning I förvaltningsberättelsen ska det, enligt lagen om kommunal redovisning, utvärderas om de mål och riktlinjer som avses i 8 kap 5 § kommunallagen uppnåtts och följts. Även den ekonomiska ställningen ska utvärderas. Dessutom är det obligatoriskt att sammanställa en så kallad balanskravsutredning som definierar ”Årets resultat efter balanskravsjusteringar”¨ Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna – resultatet måste vara större än noll. Ett negativt resultat måste regleras inom tre år. Från och med 2013 har det blivit möjligt att reservera till eller disponera medel från resultatutjämningsreserv RUR. Om man vill tillämpa denna möjlighet ska beslut fattas om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Kommunen har ej beslutat om hantering av resultatutjämningsreserv. Balanskravsutredning 2012 2013 2014 Årets resultat enligt resultaträkningen 5,9 7,0 -2,6 Avgår samtliga realisationsvinster 0 0 0 5,9 7,0 -2,6 Medel till RUR 0 0 0 Medel från RUR 0 0 0 5,9 7,0 -2,6 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Årets balanskravsresultat Enligt balanskravet skall ett minusresultat återställas inom en treårsperiod. Fullmäktige får dock besluta, att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte skall göras om det finns synnerliga skäl. Orsaken till det negativa resultatet är att kommunfullmäktige beslutat avsätta 11 mkr för medfinansiering till ombyggnad av E20. Ombyggnaden kommer att ske i början av 2020-talet. För att slippa en årlig kostnad till avsättningen har kommunfullmäktige beslutat att avsätta hela summan 2014. När detta beslut togs beslutades samtidigt att ej återställa det negativa resultatet, Kf § 90/14 2014-11-24. Essunga kommuns finansiella ställning på kort och lång sikt Essunga kommuns genomsnittliga resultat 2012-2013 är strax över 2 % och soliditeten är på mellan 020 %. Sammantaget innebär det att kommunen dessa år varken har starkt eller svagt resultat och varken stark eller svag finansiell ställning om man utgår från den matris som KommunForskning i Väst (KFI) använder. Kommunen behöver förbättra sin resultatnivå och stärka sin soliditet. Utan jämförelsestörande post och engångspost för 2014 skulle kommunens resultat legat på 3,9 % vilket är glädjande och klart tillfredsställande. Det faktiska resultatet med dessa poster inräknade blir dock - 2,6 mkr eller -0,9 %. Det reella resultatet för 2014 är således starkt och samma gäller för det budgeterade resultatet 2015. Utslaget under en tre-fyraårsperiod är dock inte resultatet upp på en 3 %-nivå i snitt vilket är målet. Orsaken är således jämförelsestörande post och engångspost 2014. När det gäller skattesatsen har kommunen ett svagt finansiellt värde eftersom den ligger något högre än medel. Kommunens kortfristiga finansiella handlingsutrymme har förbättrats med 16 % till 85 % kassalikviditet medan det långsiktiga handlingsutrymmet är i stort sett oförändrat. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 13(63) Essunga kommuns bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd Essunga Bostäder AB Verksamhet Essunga Bostäder AB ägs till 100 procent av Essunga kommun. Genom ägardirektiv har kommunen det övergripande inflytandet över bostadsbolaget. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i Essunga kommun. Genom representation i kommunens bostadsförsörjningsgrupp sker en omfattande strategisk diskussion med ägaren. Företaget administreras av en heltids VD och en heltidsanställd kontorsansvarig samt en deltidsanställd receptionist. En heltidsanställd drifttekniker arbetar över hela bostadsbeståndet med underhåll och reparationer samt planering. Utöver dessa tjänster finns lönebidragstjänster som fastighetsskötare/snickare. I Nossebro finns två heltidsanställda fastighetsskötare. Trappstädning utförs av en deltidsanställd lokalvårdare. Företaget förvaltar även alla kommunens fastigheter samt Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Essunga äldrebostäder (Rkhf). En heltidsanställd drifttekniker arbetar över hela kommunens fastighetsbestånd samt mot Rkhf kopplat mot underhåll och reparationer samt planering. Inom gällande förvaltningsuppdrag finns 6 heltidsanställda fastighetsskötare. Utöver dessa finns en heltidsanställd fastighetsskötare/snickare och en heltidsanställd fastighetsskötare/målare. I Jonslunds skola finns en halvtidsanställd fastighetsskötare. Händelser under året Under 2014 har underhållsplaner för bolagets fastigheter färdigställts. Det har även arbetats fram en affärsplan med mål samt en finansieringsplan för planerade underhåll som gäller fram till 2017. Lägenhetsunderhåll av 49 lägenheter har genomförts samt fastighetsunderhåll av olika slag på 6 fastigheter. Antalet färdigställda lägenheter per 2014-12-31 var 304 (304) med en sammanlagd yta på 19 508 (19 508) kvadratmeter. Under 2015 kommer försäljning av Essunga 16:67 att genomföras. Efter försäljningen kommer lägenhetsbeståndet att minska med 9 lägenheter. Kommunen har bidragit med ett aktieägartillskott med 2,5 mkr under 2014. Ekonomi Tkr Resultat 2012 2013 2014 -2 255 -2 391 -1 819 Stiftelsen Essunga Industrier Verksamhet Stiftelsen Essunga Industrier ägs till 100 procent av Essunga kommun, och har till ändamål att inom Essunga kommun tillhandahålla lokaler för industriproduktion, handel och hantverk. Den har därvid att aktivt arbeta för att nya arbetstillfällen tillförs kommunen samt skapa goda förutsättningar för att befintliga arbeten kan bibehållas. Stiftelsen får ej driva verksamhet eller vidta åtgärder som inte är förenligt med Kommunallagens regler om kommunal kompetens. Stiftelsen har under året ägt och förvaltat fastigheten Essunga Stallaholm 1:314. Industribyggnaden, med en ursprunglig lokalyta om ca 5400 m2, uppfördes 1994-95. Tillbyggnad har under 2008 skett med en måleridel om ca 1300 m2, vilket ger en total byggnadsyta om ca 6700 m2. Stiftelsen har ett femårigt hyresavtal med enda hyresgästen, Bala Agri AB. Såväl hyror som betalningar på lånereversen för måleriutrustningen har inbetalats punktligt. Hyresgäst har rätt att, med stiftelsens godkännande, hyra ut viss del av byggnaden i andra hand. Sådan uthyrning har under året skett av en mindre kontorslokal. Ungefär halva tomten på fastigheten är tillgänglig för ytterligare industribebyggelser. Stiftelsen har under året arrenderat ut ca 1120 m2 mark till Nossans Biogas AB för en tid av fem år. På arrendemarkan har en biogasanläggning uppförts. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 14(63) Den underhållsplan som finns visar på ett stigande underhållsbehov framöver, något som i det nya hyresavtalet ger fastighetsägaren ett större ansvar än tidigare. Det finns en avsikt hos hyresgästen att köpa fastigheten, men i nuvarande konjunkturläge lär hyresförhållandet bestå ytterligare något eller några år. Hyreskontraktet har automatiskt förlängts med tre år tom 2016-10-31. Kommunen har lämnat en kapitaltäckningsgaranti till stiftelsen med 1 168 tkr under 2014. I de sammanställda räkenskaperna ingår ej Stiftelsen Essunga Industrier eftersom verksamheten är av obetydlig omfattning. Ekonomi Tkr Resultat 2012 2013 2014 8 -1 067 -1 138 GöLiSka IT (kommunalförbund) Uppdrag/verksamhet Göliska IT levererar IT-drift till de fyra ägarkommunerna och flertalet kommunala bolag utifrån ett gemensamt IT-avtal. Verksamheten bedrivs som kommunalförbund, vilket innebär att regelverket är detsamma som för kommuner. Göliska IT ägs av Essunga, Götene, Lidköping och Skara. Ägarandelen för Essunga kommun är 2014 7,6 %. Viktiga händelser under året Nya IT-funktioner har införts såsom Lync, ett system för snabbmeddelanden, videokonferens och närvarohantering, ClearPass gästacces, ett enkelt sätt för gäster att få trådlös uppkoppling, nytt koncept för elev-pc för drift och support inom skolornas 1:1-satsningar. Ny kundwebb med större inslag av självservice. Nytt IT-avtal som är transparent, begripligt och flexibelt har arbetats fram och undertecknats av samtliga ägarkommuner. Upphandling har gjorts för alla stora licensavtal och ett flertal förnyade konkurrensutsättningar för produktinköp. Västergötlands Museum har tillkommit som ny kund. Avtal har tecknats med kommunala nätbolag. Framtiden Utvecklingen sett som omsättning har fortsatt att följa tidigare års trender. Det nytecknade IT-avtalet bidrar till en fortsatt stabil verksamhet. Utvecklingen inom skolsidan är dynamisk och det ställer ökade krav på lyhördhet och flexibilitet. För att möta detta och ge utrymme för en fördjupad dialog inrättar Göliska IT en utpekad skolgruppering. Personal Antalet anställda ligger på samma nivå som föregående år. Över 40 % av personalen har rätt till olika typer av föräldraledigheter, vilket är en faktor att hantera då högt specialiserad personal är svår att ersätta via bemanningsföretag. Under 2014 har ingen bemanning skett via bemanningsföretag. En visstidsanställning har övergått till tillsvidareanställning. Ekonomi 2012 2013 2014 51,3 51,4 50,3 7,0 8,6 7,6 44,6 45,6 46,8 Resultat före bokslutsdisp, mkr 6,4 -1,5 2,6 Årets resultat, mkr 6,4 -1,5 2,6 Soliditet, % 50 29 55 Aktiekapitel, mkr Kommunens ägarandel, % Omsättning, mkr Essunga kommun, Årsredovisning 2014 15(63) Antal anställda 2012 2013 2014 45 48 48 Räddningsnämnden Västra Skaraborg Verksamhet Räddningsnämnden är Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuners gemensamma organ för uppgifter som gäller räddningstjänst, skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor samt de uppgifter i övrigt som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnd som svarar för räddningstjänsten Viktiga händelser under året Räddningstjänstens branddisco drog över 600 ungdomar från alla fyra medlemskommuner. 280 uppdrag på ett dygn. Översvämning i Kvänum efter rekordregn Rekordstort antal förebyggandeuppdrag 742 (597 förra året) Fler och fler hittar till vår hemsida rvs112.se Ekonomi Mkr 2012 2013 2014 Intäkter 21,9 22,3 23,0 Kostnader -46,9 -48,1 -48,4 Nettokostnad -25,0 -25,8 -25,4 -0,7 -0,5 0,6 Budgetavvikelse Essunga kommun, Årsredovisning 2014 16(63) Målstyrning och uppföljning Vision Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas. Essunga kommuns mål för god ekonomisk hushållning Område: Boende och befolkning Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor här vill stanna kvar Målet är uppnått Kommunens befolkning har glädjande nog ökat under år året och befolkningstalet var 5 539 vid årsskiftet 2014/15. Befolkningen har därmed ökat med 45 personer och målet för året är nått. Officiell statistik har ännu inte kommit varför vi inte närmare kan analysera befolkningsutvecklingen vad gäller t e x flyttnetto och födelsenetto. Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer Målet är delvis uppnått Kommunen och framförallt centralorten Nossebro har brist på bostäder och detta arbetar vi mycket för att åtgärda. Bristen är framförallt lägenheter i flerbostadshus. Byggnation 2015-16 planeras av vanliga lägenheter men även trygghetsbostäder. Kommunen har bra tillgång på lediga tomter för byggnation av både flerbostadshus och småhus. Tyvärr byggs få småhus i kommunen vilket bl a kan bero på en värderings- och låneproblematik. Stallaholmsområdet skall bli en spjutspets för kultur, fritid och friskvård, och närheten till Nossan skall tas tillvara. Målet är uppnått Arbete pågår för framtagande av en vision för Stallaholmsområdet. Etapp 1 av strandpromenaden samt våtmarksdammar är färdigställda. Kommunen har fått ett stort LONA-bidrag på mer än 1 miljon kronor för fortsatt byggnation av strandpromenaden från gamla badet till elljusspåret. Promenadstråket skall färdigställas till september 2015. Planer finns också för betesmarker med djur vid våtmarksdammarna. Stallaholmsområdet bör knytas till kvarteret Amiralen och de aktiviteter som planeras där. Målet för året har nåtts. Område: Företagande och näringsliv Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här. Målet är uppnått Det sammanfattande omdömet för företagsklimatet i kommunen enligt Svenskt Näringslivs enkät är 3,81 på en 6-gradig skala. Målsättningen är ett omdöme på minst 4,0 vilket betecknas som ett "gott" företagsklimat. Kommunen är betydligt bättre placerad än riks- och regionsnitt och i paritet med de bästa i regionen. På ett par områden ger enkätundersökningen ett fantastiskt resultat i företagarnas omdömen nämligen: tillämpning av lagar och regler (bäst i Sverige), service till företagen (tvåa i Sverige). Sammanfattningsvis ett väldigt bra omdöme från kommunens företag men tyvärr tappar vi på olika grundfakta som mäts in i undersökningen och som är väldigt svårt att påverka. Eftersom en upprustning av väg 2504 nu bör kunna genomföras under en kommande treårsperiod och Nossebro Energi har gjort ett jättearbete under 2014 för anläggande av bredband i hela kommunen skall förhoppningsvis företagsklimatet kunna förbättras ytterligare. Resultat: Målet kommer att nås Essunga kommun, Årsredovisning 2014 17(63) Område: Samhällsservice Människors möten är viktiga i vår kommun. Målet är uppnått Ett kontinuerligt arbete pågår för att skapa fler mötesplatser t ex genom arrangemang, medborgarmöten, företagsluncher och mässor samt verksamheternas löpande möten med brukare och medborgare. Det är viktigt att klara ut vad som avses med detta mål och att vi har ett gemensamt synsätt på hur vi skall arbeta vidare. Väldigt avgörande för framtiden är att kommunen kan stötta föreningar, företag och kommuninvånare så att vi tillsammans kan skapa en än attraktivare kommun. I Svenskt kvalitetsindex är vi placerade i mitten bland Sveriges kommuner (147 resp 157 plats) i en medborgarenkät när det gäller service till medborgarna och om man skulle rekommendera kommunen för inflyttning. Prioriterat arbete i kommunen är nu t e x besöksnäring, utveckling av handeln, bildande av föreningsråd samt att utveckla evenemangen och skapa fler mötesplatser med näringslivet. I Essunga kommuns egen verksamhet kommer framöver större fokus läggas på frågor som värdegrund, bemötande och värdskap samt tillgänglighet. Mycket handlar om attityder och att vi bär med oss "Essungaandan". Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor i kommunen. Målet är uppnått Grunden för bra uppväxtvillkor är bra kvalitet i skola, förskola och det är också mycket viktigt att helst alla barn har gymnasiebehörighet. Essunga kommun erbjuder våra barn en bra kvalitet i dessa verksamheter men ambitionen är att om möjligt bli ännu bättre. I projektet Återtåget är avsikten att kombinera praktik/sysselsättning med studier för att ge ungdomar bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Andra möjligheter till sysselsättning för ungdomar är projektet "Unga Jobb" (praktikplatser), feriejobb sommartid samt sommarlovsentreprenörer. Det är också viktigt att försöka skapa fler aktiviteter för ungdomar vilket är ett av målen med bildande av föreningsråd och kommunens samverkan med föreningslivet. Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och trygghet åt alla kommuninvånare. Målet är uppnått Brotten i kommunen fortsätter att minska i alla kategorier – våldsbrott (inomhus och utomhus), tillgrepsbrott, skadegörelse, narkotika, trafikbrott, bedrägeribrott. Brottsförebyggande rådet har haft möten med olika grupper (fritidspersonal, Köpmannaföreningen, pensionärsföreningar) för att informera om BRÅ och hur det ser ut i vår kommun samt skapa en dialog för att lyfta det de anser vara tryggt eller otryggt. Exakt vad som fått brotten att minska kan man inte säga, men vi kan se en koppling mellan de åtgärder som gjorts genom "Samverkans-överenskommelsen” mellan kommun och polis, sommaraktiviteterna ”Stämma i bäcken”, minskat alkoholbruk bland ungdomar, ökat vuxenansvar/medvetenhet när det gäller alkohol och droger, mer polisnärvaro samt vår ”Frivilliga nattpatrull” som sammantaget gör att brotten minskar. För att kommuninvånarna ska uppleva trygghet är det viktigt att de får information om att de lever och bor i en trygg kommun och att det arbete som görs fortsätter. Drogvaneenkäten på Nossebro skola årskurs 7-9 visar på en positiv trend när det gäller minskad droganvändningen bland kommunens ungdomar. Essunga kommun skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Målet är uppnått Målet anses uppnått eftersom resultatet av medarbetarenkäten visar på ett positivt resultat. 91 % av de anställda har svarat "stämmer mycket bra" eller "stämmer ganska bra" på påståendet "jag tycker det är bra att vara anställd av Essunga kommun". Kommunen har också kunnat rekrytera personal med rätt kompetens till de flesta befattningar och vi har en låg personalomsättning. Detta tyder på att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 18(63) Område: Finans Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 2,0 procent, med en avvikelse på +-1,0 procent. Målet är ej uppnått Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag är -0,9 %, vilket understiger målet. Resultatet exklusive jämförelsestörande post är 3 %, vilket överstiger målet. Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel. Målet är uppnått År 2014 har nettoinvesteringarna finansierats med 83 % inklusive jämförelsestörande post och 181 % exklusive jämförelsestörande post. Soliditeten skall förbättras under mandatperioden. Målet är ej uppnått Soliditeten har minskat från 71 % 2011 till 66 % 2014. Målet är inte nått. Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs. Målet är uppnått Kassalikviditeten är 85 %. Denna nivå innebär en fullgod betalningsförmåga, eftersom de kortfristiga skulderna består till 26 % av semesterlöneskuld. Semesterlöneskulden förändras normalt inte i någon större omfattning och utgör därmed ingen större belastning på likviditeten. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 19(63) Personalredovisning Personalpolitik Ett övergripande mål gällande personalpolitik är att Essunga kommun ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare. Vi ska kunna rekrytera och behålla kompetent personal. Detta mäts bland annat genom en medarbetarundersökning som genomförs vartannat år. Att kommunen är en attraktiv arbetsgivare visar sig genom att vi har kunnat rekrytera personal med rätt kompetens och att vi har en låg personalomsättning. Vi har också ett bra resultat på årets medarbetarenkät. Kommunstyrelsen är det organ som svarar för kommunens personalpolitik. Medarbetarenkät En medarbetarundersökning gjordes under september 2014. Svarsfrekvensen uppgick till drygt 82%, vilket är den högsta sedan vi började med medarbetarundersökningar år 2000. I enkäten finns flera frågeområden - kompetens och utveckling, information, mål, uppdrag och kvalitet, arbetsplatsträff, arbetsgemenskap, ledarskap, medarbetarsamtal, lönesamtal och lön och arbetssituation. Enkäten har också innefattat de särskilda frågor som Sveriges kommuner och landsting tagit fram kring Hållbart Medarbetarengagemang (HME-frågor). Detta gör att vi kan få en jämförelse med andra kommuner. Resultatet är genomgående bättre än i 2012 års enkät. Inom frågeområdena ”Ledarskap” samt ”Medarbetarsamtal, lönesamtal och lön” ses en tydlig förbättring. Som exempel kan nämnas att 78% är nöjda med dialogen med sin chef i medarbetar- och lönesamtalen i 2014 års enkät. 2012 var denna siffra 55%. Under 2012-2014 har ett arbete med att förändra lönekriterier så att de utgår från målen gjorts. Samtidigt har samtliga chefer utbildats kring arbete med att hålla arbetsplatsträffar och genomföra medarbetar- och lönesamtal. En modell för att arbeta med resultatet på varje enhet har tagits fram av personalavdelningen i samarbete med kvalitetsutvecklare. Syftet med detta är att alla medarbetare ska engageras i förbättringsarbetet. Alla enheter har därför fått välja ut några frågor att arbeta vidare med och göra åtgärdsplaner för detta. Resultatet varierar mellan enheter och inom några områden har vi gjort fördjupade undersökningar med intervjuer för att kunna arbeta vidare med förbättringsarbete. Andel som svarat stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra Fråga 2012 2014 Jag trivs och känner mig trygg i min arbetsgrupp 88% 91% Jag tycker det är bra att vara anställd av Essunga kommun 84% 91% Ledarutveckling Fortsatt ledarutbildning har skett kring bland annat arbetsmiljö, hälsofrämjande ledarskap, rehabiliteringsarbete och kvalitetsarbete. Gemensamma ledardagar och kortare samlingar för ledardialog äger rum regelbundet där information ges och aktuella frågor tas upp. Rekrytering Under 2014 har inga större problem att rekrytera personal funnits. På vissa nyckeltjänster kan det ibland vara vissa svårigheter att hitta rätt kompetens, ett problem som vi delar med många andra kommuner. Under den närmaste femårsperioden förväntas stora pensionsavgångar. Sammanräknat med en personalomsättning på samma nivå som idag behöver kommunen rekrytera drygt 100 personer under de närmaste fem åren. Jämställdhet/Jämställda löner Varje år görs en lönekartläggning för kommunens personal. Lönekartläggningen görs för lika arbete samt för likvärdiga arbeten. Vid jämförelse av likvärdiga arbeten används den arbetsvärdering som gjorts med hjälp av JämO:s verktyg ”Analys Lönelots”. Enligt kommunens lönepolicy ska riktlinjer inför löneöversyn bland annat beakta behov av justeringar för att lönerna ska uppfylla Jämställdhetslagens krav på lika lön för lika och likvärdigt arbete. Av lönekartläggningen 2014-12-31 framgår att inga osakliga löner mellan kvinnor och män finns i kommunen.. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär bland annat en klar ansvarsfördelning för arbetsmiljön, tydliga mål och regelbunden uppföljning. Förutsättningar för detta finns i vårt arbetsmiljöprogram samt i de handlingsplaner som upprättas årligen. Den kommun-övergripande handlingsplanen antas och följs upp i Centrala samverkansgruppen. Under 2014 har den bl a innefattat arbete med resultatet av medarbetarenEssunga kommun, Årsredovisning 2014 20(63) käten med riktade insatser, sammanställning över riksinventering för samtliga förvaltningar, fortsatt arbete med friskvård för att minska sjuktalen, ledarutveckling arbetsplatsträffar. I centrala samverkansgruppen sker även regelbunden uppföljning av sjukstatistik, arbetsskador och rehabiliteringsärenden. Två heldagars arbetsmiljöutbildning har under året genomförts för samtliga ledare och skyddsombud. Ett enkelt databaserat system för att rapportera tillbud har införts under året. Arbete med riskbedömningar och risk- och sårbarhetsanalys har gjorts i samtliga verksamheter. Arbetsmiljöverket har under året besökt dels äldreomsorgen, där fokus låg på förflyttningsteknik, dels grundskolan. Arbetsmiljöverkets besök har inte resulterat i några direkta anmärkningar utan har gett positiv respons. Tobaksfri arbetstid Kommunen införde tobaksfri arbetstid under 2010. Information om tobaksfri arbetstid ska ske vid introduktion av ny personal samt regelbundet tas upp på arbetsplatsträffar. Erbjudande om nikotinavvänjningshjälp har erbjudits anställda som vill sluta röka eller snusa. Hälsofrämjande arbetsplatser Ett aktivt friskvårdsarbete för kommunanställda har bedrivits under 2014. Under 2014 har kommunen samarbetat med Creo Hälsa som bland annat startat upp en friskvårdssida för anställda – www.hejaessunga.se. Varje månad presenteras nyhetsbrev med olika utmaningar och många aktiviteter har också ordnats, Anställda ges möjlighet till subventionerad träning på Nossebrobadet och Gymmix, subventionerad massage och träningskort. Dessutom har vi under 2014 anordnat yoga, kurs i mindfulness och nybörjarträning riktat till kommunanställda. En särskild satsning har gjort i samarbete med företagshälsovården för de som har upprepad korttidsfrånvaro. Denna har bestått av hälsoprofilbedömning, föreläsningar och gemensamma aktiviteter. Personalklubben har dessutom anordnat många uppskattade aktiviteter under året. Personalkostnader En stor del av de tjänster kommunen tillhandahåller kräver stora personalinsatser, särskilt barn- och äldreomsorg samt undervisning. Personalen svarade för 61 % av kommunens totala driftkostnad. Personalkostnaderna har ökat med 5,8 % jämfört med år 2013 (se tabell nedan). Redovisade personalkostnader avser löner, sociala avgifter, pensionsutbetalningar mm. ”Övriga personalkostnader" avser traktamenten, resekostnader mm. Personalkostnader och procentuell förändring 2013-2014 Mkr 2014 2013-2014 Lön 155,8 5,7 % 118,0 4,4 % - Övertidsersättning 0,7 43,9 % - Fyllnadslön 0,9 -5,2 % - Sjuklön 2,4 16,0 % Sociala avgifter 49,3 5,6 % Pensionskostnader 13,6 7,1 % 1,8 5,2 % 220,6 5,8 % Varav - Månadslön Övriga personalkostnader Summa Antal anställda Antalet tillsvidareanställda i kommunen uppgår den 31 december 2014 till 445 personer. Omräknat till årsarbetare är antalet 394. Begreppet årsarbetare innebär att man räknar om samtliga anställdas arbetstid till heltidstjänster. Kommunens anställda fördelade sig per förvaltning enligt nedanstående tabell. Förutom de 445 tillsvidareanställda finns ett hundratal vikarier inom kommunens verksamheter. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 21(63) Antal anställda och årsarbetare Förvaltning Antal anställda Årsarbetare 2013 2014 2013 2014 Kommunförvaltningen 47 52 43 48 Utbildningsförvaltningen 185 187 171 172 Socialförvaltningen 207 206 174 174 Totalt 439 445 388 394 Åldersfördelning Medelåldern bland kommunens tillsvidareanställda är 49 år. Mer än hälften av kommunens anställda är över 50 år. Drygt 20% är över 60 år och endast 7 % är under 30 år. Antalet anställda under 30 år har ökat jämfört med 2012 och 2013, vilket beror på nyrekryteringar. 150 119 99 100 50 131 67 29 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Könsfördelning En övervägande del av de som arbetar inom kommunen är kvinnor. Av de 445 tillsvidareanställda är det 394 kvinnor och 51 män, i procent räknat 89 % kvinnor och 11 % män. Personalomsättning Den genomsnittliga anställningstiden i kommunen är 16 år. Hel- och deltidsarbete Av de 445 tillsvidareanställda är 52 % heltidsanställda och 88% har en sysselsättningsgrad över 75%. Av kvinnorna är det 50% som arbetar heltid och av männen är det 73%. Andelen heltidsanställda har ökat jämfört med 2013. Vi har under året arbetat med att försöka erbjuda högre sysselsättningsgrad till de som önskar bland annat med arbetstidsavtal inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten. Av den undersökning som tidigare gjorts framgår att många frivilligt väljer att arbeta deltid, men för att kunna rekrytera i framtiden är det ändå viktigt att ge fler möjlighet att välja sysselsättningsgrad. Det är framförallt de kvinnodominerade yrkena inom förskola, äldreomsorg och lokalvård samt köksarbete som är deltidstjänster. Sjukfrånvaro Ett av kommunens mål är att vi ska ha frisk personal. Sedan 2003 har sjukfrånvaron beräknats enligt de regler som finns för hälsobokslut. Sjukfrånvaron beräknas i procent i förhållande till överenskommen arbetstid. För 2014 uppgår sjukfrånvaron till 5,5 %. Det innebär en ökning med 17 % jämfört med 2013 då sjukfrånvaron uppgick till 4,5 %. Av kommunens tillsvidareanställda har 47 % ingen sjukfrånvaro alls under 2014. Det är samma siffra som de två senaste åren. Sjukfrånvaron uppgår för kvinnor till 6,0 % och för män till 2,2 %. Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron ökat för både kvinnor och män. Av förvaltningarna har Utbildningsförvaltningen lägst sjukfrånvaro 2014 med 4,2 %. Högst sjukfrånvaro Essunga kommun, Årsredovisning 2014 22(63) av förvaltningarna har Kommunstyrelseförvaltningen. Sjukfrånvaron inom Kommunstyrelseförvaltningen uppgår till 7,3 %. Kommunstyrelsens siffra redovisas exklusive Arbetsmarknadsenheten. Sjukfrånvaron för Arbetsmarknadsenheten uppgår till 10,7%. Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron ökat inom samtliga förvaltningar. En jämförelse mellan åldersgrupper visar att åldersgruppen under 30 år har lägst sjukfrånvaron och åldersgruppen 30-49 år har högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har ökat i samtliga åldersgrupper jämfört med 2013. Under de senaste åren har antalet med upprepad korttidsfrånvaro ökat. Med upprepad korttidsfrånvaro menas att man har minst sex sjuktillfällen under den senaste tolvmånadersperioden. Med anledning av detta har en särskild satsning –”Hälsostegen” –genomförts under 2014. Hälsostegen har vänt sig till anställda med upprepad korttidsfrånvaro och genomförts i samarbete med företagshälsovården. Anställda som deltagit i Hälsostegen har genomgått hälsoprofilsbedömningar och deltagit i samtal, föreläsningar, träning mm. Summa sjukfrånvarotid per åldersgrupp i förhållande till sammanlagd ord. arbetstid i resp åldersgrupp % 2010 2011 2012 2013 2014 -29 år 2,77 4,02 3,40 2,75 3,30 30 - 49 år 3,79 4,17 4,15 4,71 5,98 50 - år 5,17 5,72 4,57 4,86 5,64 Summa sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid % 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt 4,38 4,93 4,28 4,50 5,47 Kvinnor 4,63 5,04 4,46 4,88 5,96 Män 3,12 4,41 3,26 1,84 2,21 Summa tid med långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro % 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt 48,79 48,64 32,53 35,18 46,12 Essunga kommun, Årsredovisning 2014 23(63) Välfärd och miljöanalys Folkhälsa Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt som helhet. Medellivslängden ökar och könsskillnaderna minskar. År 2013 nådde för första gången männens medellivslängd över 80 år och för kvinnor är det 83,7 år. Detta beror främst på att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt och en av orsakerna till det är att rökning blivit betydligt ovanligare de senaste decennierna. Trots att folkhälsan som helhet fortsätter att utvecklas positivt ser man att hälsoskillnaderna ökar i vissa grupper i vårt samhälle. Här kan man se en klar koppling till utbildningsnivån. Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är: ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.” Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet, de elva målområdena samt målet: ”Invånarna ska ha bäst hälsa i Sverige 2020. Utifrån dessa mål samt statistikunderlag från Folkhälsomyndigheten har folkhälsorådet i Essunga kommun valt att prioritera och lägga tonvikt på följande områden under år 2014: Fysisk aktivitet, Tobak, alkohol samt andra droger och Psykisk ohälsa. För att se en förändring bland invånarnas hälsa måste man arbeta långsiktigt och när det gäller målet att öka den fysisk aktivitet börjar man nu se en liten positiv trend åt rätt håll. I ”Öppna jämförelser 2013” kan man se mätningar när det gäller ” Fysisk aktivitet minst 30 minuter om dagen” att det skett en ökning med 3,5 %. Andra positiva saker man kan utläsa ur ”Öppna jämförelser” är: att insjuknande i hjärtinfarkt har minskat, fallolyckorna har minskat, långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat. Man känner sig trygg i Essunga kommun och vi har hög pedagogisk utbildad personal inom förskolan. Områden där Essunga kommun har negativa siffror är: ökande fetma, sämre tandhälsa, hög utskrivning och behandling av sömnmedel och andra lugnande medel, stor andel unga som varken arbetar eller studerar, många äldre som upplever ensamhet och minskad konsumtion av frukt och grönt. Vad är bra? Det drogförebyggande arbetet fortsätter sakta men säkert åt det positiva hållet. Arbetet med att få invånarna mer fysiskt aktiva är på väg åt rätt håll även om vi fortfarande ligger på negativa siffror. Att man vill arbeta med den psykiska ohälsan/hälsan. Vad behöver förbättras? Fortsätta med det drogförebyggande arbetet, men också ta lite nya tag. Skapa fler miljöer för fysisk aktivitet och fortsatt arbete för att öka medvetenheten. Viktigt att arbeta mer strukturerat med den psykiska ohälsan/hälsan. Lyfta in ett genusperspektiv i de olika verksamheterna. Miljö Kommunen arbetar sedan flera år med åtgärder för energibesparing och att ta bort fossila bränslen för uppvärmning av kommunens lokaler. Energieffektivisering genomföres framförallt med förbättrad styroch reglerutrustning för ventilations- och värmesystem. En särskild våtmarksinventering har genomförts och kommunen samt flera privata fastighetsägare har tagit fram projekt för anläggande av våtmarker. Strandpromenaden etapp 2i Nossebro är ett stort naturvårdsprojekt som genomförs under flera år med statligt naturvårdsbidrag (LONA). Utbyggnaden för färdigställande av själva promenadstråket sker under 2014-2015. Hösten 2015 skall stråket från gamla badet till elljusspåret vara klart att användas för olika fritids- och kulturella aktiviteter. Det blir också en stor tillgång för Stallaholmsområdets utveckling. Arbetet med utbyte av enskilda avloppsanläggningar på landsbygden fortsätter. Miljötillsynen på lantbruk i kommunen pågår kontinuerligt. Kommunen använder endast miljöfordon i sin verksamhet. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 24(63) Finansiella nyckeltal Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014 Skatteintäkts- och statsbidragsutveckling, % 4,5 2,4 2,0 1,8 6,9 Nettokostnadsutveckling 2,3 2,9 1,5 1,4 10,9 93,1 94,4 93,7 93,0 96,7 4,7 3,9 4,1 4,4 4,3 97,8 98,3 97,8 97,4 101,0 0,1 -0,2 -0,1 -0,1 0 97,9 98,1 97,7 97,3 101,0 2,1 1,9 2,3 2,7 -0,9 Nettoinvesteringar, mkr 10,2 15,4 21,5 26,8 11,2 Skattefinansieringsgrad av nettoinv., % 162 94 76 69 83 Nettoinvesteringar/avskrivningar, % 90 159 206 233 94 Soliditet enl balansräkningen, % 68 72 71 71 66 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser, % 13 9 11 10 11 Tillgångsförändring, % -5 -2 5 5 5 4 3 4 5 -1,6 32 28 29 29 34 7 7 6 6 9 - varav kortfristig skuldsättningsgrad, % 25 22 22 22 23 - varav långfristig skuldsättningsgrad, % 0 0 1 1 2 Pensionsskuld, mkr 123 135 136 144 139 Primärkommunal skatt (kr/skattekrona) 22,0 22,0 21,57 21,57 21,57 Kassalikviditet, % 95 94 84 69 85 Rörelsekapital, mkr -2 -2 -7 -12 -4 Finansiella nettotillgångar, mkr 13 13 8 1 7 0 0 0 0 0 114 147 152 148 144 Driftskostnadsandel Verksamhetens intäkter och kostnader, % Avskrivningar, % Driftskostnadsandel exkl finansnetto, % Finansnetto Driftskostnadsandel inkl finansnetto, % Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag, % Förändring av eget kapital, % Total skuld- och avsättningsgrad, % - varav avsättningsgrad, % Likviditet Långfristig låneskuld, mkr Borgensåtagande, mkr Essunga kommun, Årsredovisning 2014 25(63) Driftredovisning (inklusive interna poster) Budget 2014 Nämnd, Tkr Intäkter Kostnader Redovisning 2014 TA * Netto Budgetavvikelse 2014 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige 0 -255 0 -255 0 -259 -259 0 -4 -4 Revision 0 -387 -387 0 -387 -387 0 0 0 45 751 -87 377 0 250 -41 876 51 608 -107 906 -56 298 5 857 -20 279 -14 422 - varav vatten och avlopp 6 847 -6 847 0 0 7 442 -7 436 7 595 -589 7 - varav avfall 3 743 -3 743 0 0 3 835 -3 681 154 92 62 154 905 -689 0 216 892 -663 229 -13 26 13 1 026 -2 810 0 -1 784 1 105 -2 847 -1 741 79 -37 43 nämnden 11 474 -129 127 0 -117 653 15 884 -130 906 -115 021 4 410 -1 779 2 632 Socialnämnden 25 852 -130 492 -104 640 36 491 -142 651 -106 160 10 639 -12 159 -1 520 84 103 -350 448 0 250 -266 595 105 089 -384 955 -279 866 20 986 -34 257 -13 271 278 298 -1 620 0 276 678 279 374 -1 567 277 807 1 076 53 1 129 0 -5 500 0 -5 500 2 -4 973 -4 971 2 527 529 4 953 -150 4 803 4 671 -231 4 440 -283 -81 -363 367 354 -357 718 0 250 9 386 389 135 -391 725 -2 590 21 781 -33 757 -11 976 Kommunstyrelsen - varav torgplatser Bygg- och miljönämnden Utbildnings Summa nämnder Skatter o generella statsbidrag Pensioner m.m. Finansiering Totalt Kf § 40 2014-06-16 Definitioner Driftkostnadsandel = nettokostnaden i procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kassalikviditet = Omsättningstillgångar exklusive förråd/kortfristiga skulder Skattefinansieringsgrad av investeringar = resultatet+avskrivningar/nettoinvesteringar Rörelsekapital = Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder Soliditet = eget kapital/totala tillgångar Finansiella nettotillgångar = (finansiella tillgångar+omsättningstillgångar)-(kortfristiga skulder+långfristiga skulder) Skuldsättningsgrad = Samtliga skulder/ Tillgångar Essunga kommun, Årsredovisning 2014 26(63) Investeringsredovisning KF-anslag Ombudgeteringar 1) Totalt anslag Utfall Avvikelse Kommunstyrelsen 18 735 13 417 31 152 5 744 26 408 Utbildningsnämnden 4 790 3 515 8 305 4 397 3 907 600 455 1 055 1 033 22 24 125 17 387 41 512 11 175 30 337 Nämnd, Tkr Socialnämnden Summa nettoinvesteringar Större investeringar under 2014, Tkr Underhållsbeläggning gator och vägar 659 Nordhemsgatan, Nossebro 522 Ombyggnad Amiralen 682 Nya förskolelokaler Nossebro 2 679 Följande projekt är ej avslutade Ombyggnad av Amiralen Nya förskolelokaler i Nossebro Ombyggnad av kök i Nossebro skola Ombyggnad av Amiralen finns med i investeringsplanen fram till 2017 med en total budget på 2 mkr. Anslaget till nya förskolelokaler i Nossebro är budgeterat till 4 mkr. 5,8 mkr är anslaget till ombyggnad av kök i Nossebro skola i 2015 års investeringsbudget. I nettoinvesteringarna ingår även projektering av badet med 1,9 mkr. I investeringsplanen för 2015 - 2017 finns medel anslagna till badet med totalt 20 mkr. Större nettoinvestering per objekt Nettoanslag per projekt Nettoinv tom 2013 Nettoinv 2014 Nettoinv tom 2014 Återstår av budget 11 069 2 696 0 2 696 8 370 Lokalanpassning Städet 8 1 250 602 0 602 647 Ombyggnad reningsverket Nossebro 11 000 10 999 12 11 011 -11 1 500 29 682 711 789 Förskolelokaler Nossebro 4 000 0 2 679 2 679 1 321 Ombyggnad kök Nossebro skola 3 000 410 410 2 590 Fritidsgård/Musikskola 1 479 16 1 451 26 Nämnd/projekt, Tkr Kommunstyrelsen Stallaholmsprojektet Ombyggnad Amiralen Utbildningsnämnden Essunga kommun, Årsredovisning 2014 1 435 27(63) Resultaträkning Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 79 012 84 214 96 729 101 831 4 917 0 917 0 -320 523 -352 861 -336 332 -367 913 0 -11 000 0 -11 000 -11 498 -11 864 -13 540 -14 139 -253 009 -280 511 253 143 -280 221 201 496 204 310 201 496 204 310 58 338 73 497 58 338 73 497 681 409 566 265 -488 -295 -2 629 -2 260 7 018 -2 590 4 628 -4 409 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 7 018 -2 590 4 628 -4 409 Belopp i Tkr Verksamhetens intäkter, not 1 -därav jämförelsestörande post AFA Verksamhetens kostnader, not 2 -därav jämförelsestörande post E20 Avskrivningar, not 3 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not 4 Generella statsbidrag, not 4 Finansiella intäkter, not 5 Finansiella kostnader, not 5 Resultat före extra ordinära poster Årets resultat (förändring av eget kapital), not 6 Essunga kommun, Årsredovisning 2014 28(63) Balansräkning Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 Materiella anläggningstillg, not 7 174 234 175 103 264 602 263 625 Finansiella anläggningstillg, not 8 14 909 14 891 4 262 4 268 Summa anläggningstillgångar 189 143 189 994 268 864 267 893 3 863 3 911 4 138 4 082 25 874 20 117 26 171 20 923 Kortfristiga placeringar, not 11 7 207 7 353 7 207 7 353 Kassa och bank, not 12 2 334 18 731 4 215 21 311 39 278 50 112 41 731 53 669 228 421 240 106 310 595 321 562 161 679 159 089 161 288 159 270 7 019 -2 590 4 628 -4 409 Avsättningar för pensioner 5 228 5 831 5 228 5 831 Övriga avsättningar 8 036 17 033 8 036 17 033 13 264 22 864 13 264 22 864 Långfristiga skulder, not 15 2 175 3 718 79 494 79 624 Kortfristiga skulder, not 16 51 303 54 435 56 549 59 804 Summa skulder 53 478 58 153 136 043 139 428 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 228 421 240 106 310 595 321 562 Borgensförbindelser, not 17 147 482 143 509 69 154 66 603 Ansvarsförbindelser, not 17 138 582 133 189 138 582 132 629 Belopp i Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter, not 9 Kortfristiga fordringar, not 10 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital, not 13 varav årets resultat Avsättningar, not 14 Summa avsättningar Skulder Essunga kommun, Årsredovisning 2014 29(63) Kassaflödesanalys Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 7 019 -2 590 4 628 -4 409 11 498 11 801 13 540 14 038 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, not 18 -115 9 600 -115 9 537 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 18 402 18 811 18 053 19 166 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -2 385 5 757 -2 635 4 450 Ökning/minskning förråd och varulager -1 855 -48 -1 847 55 Ökning/minskning kortfristiga skulder 4 201 3 132 4 496 4 046 Medel från löpande verksamheten 18 363 27 652 18 066 27 717 -28 682 -12 733 -29 597 -13 163 Försäljning av materiella anläggningstillg 2 991 0 2 991 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 -8 0 -29 -24 -25 699 -11 175 -26 636 -13 187 Amortering av skuld, netto 0 0 -4 617 -1 414 Nyupptagna lån 0 0 1 174 783 1 606 783 Minskning av långfristigs skulder -3 0 -3 Minskning av långfristiga fordringar, not 19 18 18 18 Belopp i Tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering av- och nedskrivningar, not 18 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillg Förvärv av finansiella anläggningstillg Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder Erhållna ägartillskott 1 606 18 2 500 Medel från finansieringsverksamheten 798 16 543 -2 645 2 710 ÅRETS KASSAFLÖDE -6 538 16 543 -11 214 17 241 Likvida medel vid årets början 16 079 9 541 22 637 11 422 9 541 26 084 11 422 28 663 Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel, tkr Kassa och bank 18 731 Kortfristiga placeringar 7 353 Summa likvida medel 26 084 Essunga kommun, Årsredovisning 2014 30(63) Nothänvisning 1 Verksamhetens intäkter Kommunen Sammanställd redovisning Tkr 2013 2014 2013 2014 Försäljningsintäkter 4 850 5 572 4 827 5 567 18 730 18 771 16 117 17 716 7 617 7 651 23 930 24 167 44 461 49 586 44 461 49 586 -därav bidrag från AFA 4 917 0 4 917 0 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 3 354 2 634 6 877 4 503 0 0 518 191 79 012 84 214 96 729 101 730 Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter 2 Verksamhetens kostnader Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 Personalkostnader 195 812 206 908 205 378 215 667 Pensionskostnader 12 736 13 645 12 736 13 645 776 899 876 1 179 Lämnade bidrag 11 925 23 858 11 925 21 348 Köp av huvudverksamhet 50 102 50 846 48 334 46 551 Lokal- och markhyror 10 803 11 799 9 825 9 040 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 1 485 1 492 1 485 1 490 Bränsle, energi och vatten 7 095 6 334 10 513 10 055 Övriga tjänster 13 412 15 645 16 726 14 290 Övriga kostnader 16 376 21 435 18 534 34 648 320 522 352 861 336 332 367 913 Tkr Anläggnings- och underhållsmateriel Summa verksamhetens kostnader 3 Avskrivningar Kommunen Sammanställd redovisning Tkr 2013 2014 2013 2014 Fastigheter och anläggningar 8 657 8 823 10 693 10 876 Maskiner och inventarier 2 840 3 041 3 013 3 263 Summa avskrivningar 11 497 11 864 13 706 14 139 Essunga kommun, Årsredovisning 2014 31(63) 4 Skatter, bidrag och utjämning Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 202 704 204 871 202 704 204 871 132 -599 132 -599 -1 340 38 -1 340 38 201 496 204 310 201 496 204 310 55 210 58 473 55 210 58 473 -4 493 575 ´-4 493 575 2 503 1 284 2 503 1 284 -4 513 3 689 -4 513 3 689 9 631 9 476 9 631 9 476 Summa bidrag och utjämning 58 338 73 497 58 338 73 497 Summa skatteintäkter, bidrag och utjämning 259 834 277 807 259 834 277 807 Tkr Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning föregående år Prel slutavräkning innevarande år Summa skatteintäkter Bidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Kostnadsutjämningsbidrag/avgift Regleringsbidrag LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift 5 Finansiella intäkter och kostnader Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 377 126 381 132 Ränteintäkter, räntebidrag 87 76 137 98 Övriga finansiella intäkter 217 207 48 35 Summa finansiella intäkter 681 409 566 265 -69 -4 -2 204 -1 971 0 -182 -177 -63 -416 -63 -3 -46 -9 -46 -249 -295 -2 629 -2 262 432 114 -2 063 -1 997 Tkr Finansiella intäkter Utdelning Finansiella kostnader Räntekostnader Förlust vid avyttring av kortfristig placering Ränte- och basbeloppsuppräkning pensionsavsättning Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Summa finansnetto Essunga kommun, Årsredovisning 2014 -182 32(63) 6 Avstämning av årets resultat mot balanskravet Kommunen Sammanställd redovisning Tkr 2013 2014 2013 2014 Årets resultat 7 019 -2 590 4 628 -4 409 0 0 0 0 7 019 -2 590 4 628 -4 409 Avgår samtliga realisationsvinster Årets resultat enligt balanskravet Kommunfullmäktige har 2014-11-24 § 90/14 beslutat att ej återställa det negativa resultatet. 7 Materiella anläggningstillgångar Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 289 609 311 227 398 485 420 987 -1 457 0 -1 457 0 0 0 0 0 17 565 10 156 26 951 10 156 Årets investeringsinkomster 0 -2 -2 992 -2 Försäljningar/utrangeringar -2 992 -3 570 0 -3 570 311 227 317 811 420 987 427 571 139 960 148 617 158 156 168 855 0 -3 570 0 -3 570 8 657 8 823 10 699 10 876 Utgående ackumulerade avskrivningar 148 617 153 870 168 855 176 161 Ingående planenliga restvärden 149 649 162 610 240 329 252 132 Utgående planenliga restvärden 162 610 163 941 252 132 251 410 52 106 54 678 54 255 56 858 2 688 2 579 2 719 2 823 Årets investeringsinkomster 0 0 0 0 Försäljningar/utrangeringar -116 -283 -116 -283 54 678 56 974 56 858 59 398 40 258 43 055 41 418 44 389 -44 -283 -44 -283 2 841 3 041 3 015 3 263 43 055 45 813 44 389 47 369 Tkr Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden Justering anskaffningsvärde Nedskrivningar Årets investeringsutgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående avskrivningar Utrangeringar Årets avskrivningar Inventarier och maskiner Ingående anskaffningsvärden Årets investeringsutgifter Avskrivningar Ingående avskrivningar Utrangeringar Årets avskrivningar Utgående värde Essunga kommun, Årsredovisning 2014 33(63) 7 Materiella anläggningstillgångar Ingående planenliga restvärden 11 848 11 623 12 836 12 469 Utgående planenliga restvärden 11 623 11 161 12 469 12 029 Ingående anskaffningsvärde 0 0 0 0 Inköp 0 0 0 186 Redovisat värde 0 0 0 186 174 233 175 102 264 601 263 439 Pågående nyanläggningar Summa anläggningstillgångar 8 Finansiella anläggningstillgångar Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 3 3 3 3 27 27 27 27 11 000 11 000 0 0 277 277 277 277 5 5 5 5 2 000 2 000 2 000 2 000 300 300 300 300 0 0 353 377 13 612 13 612 2 965 2 989 1 000 1 000 1 000 1 000 297 279 297 279 1 297 1 279 1 297 1 279 14 909 14 891 4 262 4 268 Tkr Aktier och andelar Naturgaskonsortiet i Skaraborg AB Nossebro Energi Värme AB Essunga Bostäder AB Kommuninvest Västergötlands Turistråd Förenade småkommuners Försäkringsbolag AB Grundfondskapital i Stiftelsen Essunga Industrier Övrigt Summa aktier och andelar Långfristiga fordringar Kommuninvest Essunga Ryttarförening Summa långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar 9 Förråd och exploateringsfastigheter Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 0 0 275 171 Exploateringsfastigheter 3 863 3 911 3 863 3 911 Summa 3 863 3 911 4 138 4 082 Tkr Förråd Essunga kommun, Årsredovisning 2014 34(63) 10 Kortfristiga fordringar Kommunen 2013 2014 2013 2014 2 686 4 130 2 888 4 352 550 0 550 0 3 037 6 033 3 037 6 033 19 265 9 368 18 939 9 847 336 586 757 691 25 874 20 117 26 171 20 923 Kundfordringar Statsbidragsfordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Sammanställd redovisning 11 Kortfristiga placeringar Anskaffningsvärde Nominellt värde *) Marknadsvärde 1 025 1 000 1 016 Absolutavkastning PLus 6 327 - 6 369 Totalt kortfristig placering värdepapper 7 352 1 000 7 385 Obligationer SE Bank Totalt obligationer Statsobligationer Swedbank Robur *) Nominellt värde återbetalas vid löptidens utgång. 12 Kassa och bank Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 Kassa 24 33 24 33 Plusgiro 44 1 44 1 Bank 2 265 18 697 4 147 21 277 Summa 2 333 18 731 4 215 21 311 Tkr 13 Eget kapital Kommunen 2013 2014 2013 2014 154 660 161 679 156 660 161 288 7 019 -2 590 4 628 -4 409 161 679 159 089 161 288 156 879 Tkr Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Sammanställd redovisning Essunga kommun, Årsredovisning 2014 35(63) 14 Avsättningar Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 2 770 3 062 2 770 3 062 Pensionsutbetalningar -91 -83 -91 -83 Sänkning av diskonteringsräntan 184 0 184 0 Intjänad förmånsbest ålderspension 84 5 84 5 Ränte- och basbeloppsuppräkning 64 31 64 31 Förändrad löneskatt 56 -20 56 -20 0 0 0 0 -5 -38 -5 -38 3 062 2 957 3 062 2 957 2 394 2 166 2 394 2 166 53 21 53 21 -284 -284 -284 -284 34 0 34 0 0 0 0 0 Löneskatt -45 -65 -45 -65 Övrig post 14 -3 14 -3 2 166 1 835 2 166 1 835 Avsatt til pensioner 0 836 0 836 Löneskatt 0 203 0 203 Summa 0 1 039 0 1 039 Utgående avsättning 1) 5 228 5 831 5 228 5 831 Aktualitetsgrad 97 % 97 % 97 % 97 % 8 215 8 036 8 215 8 036 275 277 275 277 Årets kostnad för stängning av deponi -454 -2 280 -454 -2 280 Utgående avsättning deponi 2) 8 036 6 033 8 036 6 033 Tkr Avsatt till pensioner exkl ÖKSAP Ingående avsättning Nya efterlevandepensioner Övrig post Summa avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP Avsatt till pensioner ÖK-SAP Ingående avsättning Ränte- och basbeloppsuppräkning Utbetalning ÖK-SAK Sänkning av diskonteringsräntan Arbetstagare som pensionerats Summa avsatt till pensioner ÖKSAP Antal förtroendevalda: 1 Avsatt till pensioner, förtroendevalda Antal förtroendevalda: 1 Övriga avsättningar Ingående avsättning Årets avsättning Essunga kommun, Årsredovisning 2014 36(63) 14 Avsättningar Avsättning medfinansiering E20 Avsättning E20 0 11 000 0 11 000 Utgående avsättning E20 3) 0 11 000 0 11 000 13 264 22 864 13 264 22 864 Summa avsättningar 1) Kommunen har valt att trygga den förmånsbestämda ålderspensionen i pensionsavtalet genom en försäkring. överskottet i försäkringen är 0 kr. 2) Arbetet med stängning av deponin beräknas bli färdig 2016. Avsatta medel täcker beräknade kostnader enligt gjord kostnadsberäkning. 3) Avser medfinansiering till utbyggnad av E20 och beräknas betalas2020 - 2025. 15 Långfristiga skulder Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 Ingående balans 0 0 80 762 77 320 Ökade skulder under året 0 0 0 0 Årets amortering 0 0 -3 442 -1 414 Summa lån i kreditinstitut 0 0 77 320 75 906 1 395 2 174 2 174 2 174 409 1 430 612 1 430 -4 -45 -4 -45 111 176 299 176 0 -10 0 -10 263 0 263 0 0 -8 0 -8 Summa förutbetalda intäkter 2 174 3 717 2 174 3 717 Summa långfristiga skulder 2 174 3 717 79 494 75 898 Tkr Lån i banker och kreditinstitut Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Ingående balans Investeringsbidrag Upplösning av investeringsbidrag Gatukostnadsersättningar Upplösning av gatukostnadsersättningar Anslutningsavgifter Upplösning av anslutningsavgifter 16 Kortfristiga skulder Kommunen Sammanställd redovisning Tkr 2013 2014 2013 2014 Leverantörsskulder 9 986 7 004 11 784 9 610 Momsskuld 1 099 1 156 1 506 1 156 Personalens skatter och avgifter 7 081 6 986 8 388 7 560 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid 13 649 14 157 13 649 18 072 Upplupna kostnader och förutbetalds intäkter 18 740 24 637 19 263 21 537 748 495 1 959 1 761 51 303 54 435 56 549 59 696 Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Essunga kommun, Årsredovisning 2014 37(63) 17 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 - Essunga Bostäder AB 78 328 76 906 - - - Stiftelsen Essunga Industrier 17 837 16 476 17 837 16 476 - Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Essunga 43 705 42 567 43 705 42 567 7 500 7 500 7 500 7 500 112 60 112 60 Summa borgensförbindelser 147 482 143 509 69 154 66 603 Pensionsavsättningar inom linjen 111 526 107 186 111 526 106 735 27 056 26 003 27 056 25 894 138 582 133 189 138 582 132 629 Borgensförbindelser -Nossebroortens Energi Ek förening - Egna hem och småhus Särskild löneskatt Summa 18 Justering av rörelsekapitalets förändring Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 11 498 11 864 13 539 14 139 Realisationsvinst fastighetsförsäljning 0 0 0 Realisationsförlust fastighetsförsäljning 0 0 0 11 498 11 864 13 539 14 139 64 603 64 603 275 277 275 277 - Årets kostnad för stängning av deponi -454 -2 280 -454 -2 280 Summa avsättning deponi -179 -2 003 -179 -2 003 0 11 000 0 11 000 -115 9 600 -115 9 600 Tkr Avskrivningar Justering för av- och nedskrivningar Avsättning pensioner Avsättning deponi - Årets avsättning Medfinansiering E20 Summa övriga ej likvidpåverkande poster 19 Minskning av långfristiga fordringar Kommunen Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 Essunga ryttarförening 18 18 18 18 Summa minskning av långfristiga fordringar 18 18 18 18 Essunga kommun, Årsredovisning 2014 38(63) Redovisningsprinciper Allmänt Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Essunga kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av RKR med vissa nedan redovisade undantag. Här kommenteras också vissa andra tillämpade redovisningsprinciper. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med minus 260 tkr. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas f o m 2013 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld redovisas enligt ”blandmodellen”, vilket innebär att all pension som intjänats före 1998 inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Inom linjen tas också upp framtida förväntad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Under avsättningar reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning. Beräkningar av kommunens pensionsåtaganden bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07. Pensioner för förtroendevalda har beräknats enlig Sveriges kommuner och landstings normalreglemente. Leasing De leasingavtal kommunen har tecknat klassificeras som operationella leasingavtal och omfattar högst 3 år. Kommunens samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal. I not 2 sidan 31 lämnas uppgift om årets erlagda leasingavgifter. Kommunen följer ej RKR:s rekommendation 13:2 då hyresavtalet ej redovisas enl denna rekommendation. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. De investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har i huvudsak haft ett anskaffningsvärde på lägst 0,25 prisbasbelopp (11 000 kronor) och en livslängd på minst 3 år. Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas f o m 2013 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i anspråk. Kommunen tillämpar inte RKR:s rekommendation 11.4 om komponentavskrivning. Komponentavskrivning kommer att tillämpas f o m 2015. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 39(63) Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen Verksamhetsfastigheter: 25-33 år Fritidsanläggningar och enklare fastigheter: 20 år Rörledningar: 50 år Bilar, maskiner och inventarier: 5-15 år Datorer: 3 år Avsättningar Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för det slutliga återställandet. Arbetet med återställandet har påbörjats och beräknas bli klart 2016. Sammanställd redovisning Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Elimineringen har i allt väsentligt gjorts för interna mellanhavanden mellan kommun och respektive företag. Sålunda har andelsinnehav, interna lån samt interna fordringar och skulder bortjusterats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen och det helägda bolaget Essunga Bostäder AB. Stiftelsen Essunga Industrier har undantagits från de sammanställda räkenskaperna p g a att stiftelsens omsättning och omslutning är lägre än 2 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag Essunga kommun, Årsredovisning 2014 40(63) Nämndredovisning Kommunstyrelsen Verksamhet under året Allmänt Verksamheten på kommunstyrelseförvaltningen är organiserad i tre enheter nämligen teknisk enhet, arbetsmarknadsenhet samt administrativ enhet. Bygg- och miljökontorets verksamhet är också organiserad under denna förvaltning men leds politiskt av en särskild nämnd. Viktigare händelser under året är: anställning av ny kommunutvecklare beslut om ny organisation med fyra enheter beslut om ny entreprenör för Nossebrobadet val till Europaparlamentet med fråga för folkomröstning samt allmänt val övergripande planeringsarbete t e x Översiktsplan, strukturbild Skaraborg och LAB 190 fortsatt arbete enligt plan med enskilda avlopp I övrigt har vi som tidigare haft månatliga arbetsplatsträffar och stabsmöten. Näringslivsfrämjande åtgärder Under året har vi arbetat med ganska många saker bl a: Framtagande av näringslivsstrategi Leva Bo-mässa i april Lotsutbildning för kommunchef och kommunutvecklare Framtagande av metod för än bättre samverkan mellan skola och näringsliv Näringslivsgala med utmärkelser (november) Företagsluncher och nätverksmöten som tidigare Företagsbesök Deltagande i Omställningskontoret + där många företag bl a deltagit i coachingprojektet Företagsklimatet fick i Svenskt Näringslivs enkät mycket bra betyg men målsättningen är än högre och resultatet dras ned en hel del bl a av problematiken med infrastrukturen och vissa statistiska grundfakta som är svåra att påverka. Informationsverksamhet Kommunen har likt föregående år två externa informationskanaler; Essinfo och hemsida. Intern informationskanal är intranätet. Essinfo har under 2014 publicerats 8 gånger i NLT, då tidningen har så kallad storutdelning till alla hushåll i kommunen. Hemsidan och intranät har uppdaterats efter bästa förmåga, dock med viss oregelbundenhet. Informationsgruppen består av cirka tio webbredaktörer som haft 6 möten under året. För att öka tillgängligheten och modernisera både hemsida och intranät kommer dessa att omarbetas under kommande år med bland annat e-tjänster. Krisinformationsplanen har omarbetats för att ge en ökad tydlighet vid en krishändelse och en krisövning för informationsgruppen har genomförts. Turistverksamhet Under 2014 har ett förändringsarbete av Essunga kommuns besöksnäring inletts. Avtalet med föreningen VästgötaLandet, som skött mycket av såväl Essungas som Varas turistverksamhet, avvecklades under året. Vi bygger nu upp en webbsida för turismen under Västsverige.com i egen regi och tar fram egna trycksaker. Denna förändring innebär en besparing i storleksordningen 150 000 kr per år samt att vi kan uppdatera, aktualisera och ta ett ökat eget ansvar för kommunikationen till besökare. Under året har det även bytts entreprenör på Nossebrobadet som ansvarar för kommunens turistinformation. I det nya arrendeavtalet förtydligas den roll de har som informationsplats. Arbetet med Retro fortskrider och går in i nytt skede i och med att det som från början var projekt övergår i permanent driftsfas. Retro kan delas in i tre geografiska avgränsningar: Retro Nossebro, Retrovägen (längs väg 190) och Retrovägen (fortsättningen upp genom Skaraborg). Retro Nossebro kommer behöva vitaliseras och breddas både innehållsmässigt och geografiskt för att bli en angelägenhet för hela kommunen. Det fortsatta ansvaret för Retrovägen kommer att föras över på en förening som bildas med befintliga och nya aktörer (med stöd från kommunerna längs vägen i allmänhet och Essunga kommun i synnerhet). Essunga kommun, Årsredovisning 2014 41(63) Marknadsverksamhet Antalet knallar på Nossebro marknad minskade med 5 % mot 2013 och i jämförelse med senaste fem årens medeltal är minskningen 8 %. Känslan är att antalet marknadsbesökare också minskat något. Förklaringarna till detta är flera, men viktigast är att dåligt väder skrämmer bort både knallar och besökare.. Exempelvis kan nämnas att nära hälften av de bokade knallarna på septembermarknaden avbokade sin plats pga oväder, det motsvarade hela minskningen för 2014. En annan faktor är myndigheternas krav på att knallarna måste ha kassamaskiner, vilket har skrämt bort en del handlare. Men det viktigaste skälet är förändrade köpmönster och ingen återväxt bland knallarna. Det saknas än så länge grund för farhågan om att knallar skulle skrämmas iväg på grund av Essunga kommuns nya krav att betalning av marknadsplatser ej får ske kontant. Ovanstående gör att mer omfattande förändringar måste ske kommande år – andra öppettider för att nå nya målgrupper, annan utformning och layout av marknadsplatserna för att få en mer sammanhållen och attraktiv marknad, nya rutiner för bokning av marknadsplats, tematiserade marknadsdagar, etc. Redan under 2014 påbörjades förändringarna genom att kopplingen mellan marknad och Essunga kommun förtydligades i annonserna och att annonsernas utformning moderniserades. Informationsvagnens användning ändrades. Väggarna används för att kommunicera aktiviteter och restauranger i kommunen och nya broschyrställ gör det lättare för besökare att ta del av informationen. Kommunrepresentanter finns på plats utanför vagnen för att möta besökare på samma nivå istället för att som tidigare stå och titta ner på dem inifrån den mörka vagnen. Fritidsverksamhet Föreningsbidragen har totalt sett legat på samma nivå som föregående år. Vi kan dock se en trend att aktiviteterna bland ungdomar minskat under senare år och frågan om hur aktivitet och kreativitet hos ungdomar kan öka diskuterades flitigt. Under hösten ägde en upphandling av ny entreprenör till Nossebro bad och camping rum och det blev First Step som utsågs, med avtalsstart 1 januari 2015. Gator, vägar och parker Enligt kommunens investerings- och underhållsplan för 2014 har Nordhemsgatan rustats upp. Beläggningsarbeten har utförts på vägen upp till ÅVC vid Krusegården, del av Oxelgatan i Nossebro, samt del av Renvägen i Främmestad. Upprustningen av Hammargatan kommer att slutföras under 2015. Vatten- och avloppsförsörjning I maj och augusti var kommunen drabbade av rekordstora regn vilket medförde källaröversvämningar i Jonslund och Främmestad. Vi har många förfrågningar från boende utanför kommunens VA områden om möjligheten att koppla in sig till kommunens VA. Flera fastigheter och föreningar kopplade in sig under året bl.a. i Kolsholmen och Fåglum. Avfallshantering Hämtning och behandling av hushållens avfall samt drift av Återvinningscentralen sker med hjälp av entreprenör, Ragn-Sells AB. Arbeten fortgår med att sluttäcka deponin. Täckningen av deponin beräknas att kunna slutföras till 201617. Ett flertal kommuner i nordvästra Skaraborg utreder ett samarbete kring den framtida avfallshanteringen. Essunga kommun är en av intressenterna. Arbetsmarknadsåtgärder Nyanlända Nyanlända flyktingar som kommer till Essunga kommun har fått uppehållstillstånd beviljat innan man kommer hit. Vi tar emot antingen genom arbetsförmedlingens bosättningsenhet som anvisar de som fått uppehållstillstånd beviljat och finns i mottagningssystemet inom landet. Vi tar också emot det som kallas kvotflyktingar. Detta är personer som befinner sig i särskilt utsatta situationer utomlands och får uppehållstillstånd beviljat via UNHCR (FN:s flyktingkommissariat). Under året har antalet kvotflyktingar ökat och då företrädesvis från Syrien. En strävan är att erbjuda familjer plats i kommunen då kommunen uppfattas som mer attraktiv för barnfamiljer. Ensamstående vuxna föredrar ofta större städer och tenderar att flytta vidare. Ensamkommande Flyktingbarn Essunga kommun, Årsredovisning 2014 42(63) Boendet för ensamkommande flyktingbarn har under 2014 haft full beläggning av platserna. Utmaningen för Sveriges kommuner har under året blivit än större eftersom antalet asylsökande minderåriga som kommer utan vårdnadshavare har mer än fördubblats gentemot förväntat. Vid förra årsskiftet trädde en lagändring i kraft som ålägger alla Sveriges kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Detta åtagande fördelas utifrån principer som gör att små kommuner kan upplevas få en proportionellt större andel barn på sin lott. Under året skrevs kommunens avtal med Migrationsverket om från 3 asylplatser till 5 men inför 2015 har dessa platser redan ökats till ett krav på 8 asylplatser. När och om de boendeplatser kommunen kan ta fram inte räcker tvingas socialtjänsten till andra lösningar såsom köp av platser i familjehem eller på något boende. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för verksamheten vid kommunens boende för ensamkommande barn men mottagandet sätter hela kommunen på prov. Huvudansvaret för att ta emot barnen ligger på IFO som fattar beslut om placering. För skolans del ställs stora krav på mottagande då barnen har rätt till skolgång direkt även om man inte fått uppehållstillstånd. Då utbildningsbakgrunden är minsta sagt skiftande krävs det en enorm flexibilitet och följsamhet för att mottagandet ska bli bra. Under 2014 tog kommunen emot totalt 9 ensamkommande barn 5 placerades på HVB Klematisvägen och 4 på andra boenden. Under året har 6 barn fått permanent uppehållstillstånd. 5 barn har lämnat kommunen i samband med avslag på asylansökan eller andra skäl. Behov av ytterligare boendeplatser har redovisats och blir allt mer påträngande. Ungdomar Under sommaren erbjöds samtliga ungdomar som gått ur årskurs 9 eller årskurs 1 på gymnasiet feriearbete under 2 eller 3 veckor. Totalt deltog 102 ungdomar i någon form av feriepraktik. Detta var samtliga som ansökte. I samarbete med Grästorp och Vara kommuner har Essunga kommun erbjudit ungdomar att pröva på företagande via Sommarlovsentreprenörerna. Totalt tog 4 ungdomar från vår kommun chansen att vara med och driva en egen verksamhet. Arbetsmarknad Generellt sett har Essunga kommun en låg arbetslöshet. Vid årsskiftet var totalt 150 personer arbetslösa (Öppet arbetslösa och i program) vilket är en minskning med 34 personer gentemot förra årsskiftet. Utav dessa är 59 ungdomar under 25 år, där har förvisso antalet minskat från 76 förra årsskiftet vilket i sig är glädjande men det som är alarmerande ar att antalet aktiva insatser i syfte att rusta personer för arbetsmarknaden har sjunkit kraftigt. Sedan ett par år har AME uppdraget att skapa anställningar för personer som av olika skäl hamnat långt ifrån arbetsmarknaden och som behöver en anpassad möjlighet för att komma tillbaka till egen försörjning. Under året har totalt 83 personer anvisats till AME för kortare eller längre insatser, utav dessa var 39 kvinnor och 44 män. Samtliga som anvisats har erbjudits plats. De flesta som anvisas till AME kommer genom IFO, där man använder verksamheten i sitt förändringsarbete med den enskilde. Den stora gruppen är fortsatt personer som bereds anställning med subvention från Arbetsförmedlingen. Under året har kommunen totalt haft 51 årsarbetare i anställning, varav huvuddelen på AME-huset. Några har haft åtgärdsanställningar i kommunala verksamheter utanför AME men anställningen ligger inom Arbetsmarknadsenheten. Målet med dessa anställningar är att den enskilde ska kunna försörja sig genom arbete istället för bidrag samt att man därigenom ska kunna gå vidare mot en mer öppen arbetsmarknad. Personal och arbetsmiljö Kommunstyrelseförvaltningens verksamhet har under året varit organiserad i fyra olika enheter - arbetsmarknadsenhet, teknisk enhet, administrativ enhet samt bygg- och miljöenhet. Dessutom finns stabspersonal som stödfunktion för kommunchefen och oftast med ansvar för hela kommunens arbete på ett visst verksamhetsområde. Samtliga enheter samt stabsgruppen har haft regelbundna arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal har genomförts. Medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2014 uppvisade mindre bra resultat på ett par enheter. Totalt sett har dock resultatet förbättrats sedan enkäten 2012. Särskild kraft ägnas nu åt att analysera dessa resultat samt diskutera åtgärder. Många chefer och viss stabspersonal på förvaltningen har upprättade ”kontrakt” där mål och arbetsuppgifter tydliggöres. Vi arbetar numera med en ny mall för medarberpersonal. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 43(63) Chefer/ledare deltager i ledardialoger och ledardagar som genomföres regelbundet för alla ledare i kommunen. Särskilda personalträffar för personal i kommunhuset genomföres också regelbundet Ekonomiskt resultat Resultaträkning och investeringar Mkr 2012 2013 2014 Intäkter 38,7 46,1 51,6 Kostnader 77,8 89,1 108,5 varav personalkostnader 30,7 33,2 36,2 Verksamhetens resultat 39,1 43,0 56,9 Budgetanslag 39,7 40,7 42,5* 0,6 -2,3 -14,4 15,0 12,8 5,7 RESULTATRÄKNING Över/underskott INVESTERINGAR Nettoutgifter *) I anslaget ingår ett tilläggsanslag på 250 tkr Kf § 40/14 Kommunstyrelsen har ett underskott på 14,4 mkr. De största avvikelserna mot budget är: Medfinansiering för utbyggnad av E20, 11,0 mkr Aktieägartillskott till Essunga Bostäder AB, 2,5 mkr Bidrag till Stiftelsen Essunga Industrier, 1,2 mkr AME-verksamheten, -0,8 mkr Utvecklingsinsatser, +0,3 mkr Driftsammanställning Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnader 1 358,6 1,6 1 357,0 Stöd till politiska partier 170,9 0,0 170,9 Revision 387,0 0,0 387,0 1 920,6 588,9 1 331,7 Fysisk och teknisk planering mm 3 784,8 118,3 3 666,5 Näringslivsfrämjande åtgärder 3 037,1 28 3 009,1 379,1 1,9 377,2 Gator och vägar 16 126,9 306,8 15 820,1 Parkverksamhet 1 049,9 123,6 926,3 638,4 293,3 345,1 6 277,4 983,9 5 293,5 POLITISK VERKSAMHET Nämnd och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet INFRASTRUKTUR SKYDD MM Turistverksamhet Miljöskydd och hälsoskydd Totalförsvar FRITID OCH KULTUR Essunga kommun, Årsredovisning 2014 44(63) Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnader Allmän fritidsverksamhet 762,1 0,0 762,1 Allmän kulturverksamhet 540,3 450,6 89,7 Idrotts- och fritidsanläggningar 3 274,7 390,0 2 884,7 Handikappanpassningsbidrag 259,9 0,0 259,9 Färdtjänst 817,7 46,5 771,2 9 994,4 10 194,4 -200 13 478,5 8 556,4 4 922,1 610,1 163,8 446,3 3 172,5 2 830,2 342,3 Kommunikationer -152,6 0,0 -152,6 Energi och vatten 7 435,5 7 442,4 -6,9 Avfallshantering 3 680,6 3 835,0 -154,4 10 926,7 1 585,9 9 340,8 1 237,3 89,6 1 147,7 17 383,3 13 577,0 3 806,3 108 551,7 51 608,1 56 943,6 VÅRD OCH OMSORG SÄRSKILT RIKTADE INSATSER Flyktingmottagning Arbetsmarknadsåtgärder AFFÄRSVERKSAMHET Arbetsområden och lokaler Näringsliv och bostäder GEMENSAM VERKSAMHET Kommunkontor mm Personaladministration Övrig gemensam verksamhet TOTALT Måluppfyllelse Område: Boende och befolkning Positivt flyttnetto Målet är uppnått Under 2013 hade kommunen totalt sett ett positivt flyttnetto, men ett underskott på födelsenettot. Vid årsskiftet 2014/15 hade kommunen 5 539 kommuninvånare vilket innebär en mycket glädjande befolkningsökning med 44 personer. Officiell statistik har ännu inte kommit så vi vet inte heller hur flytt- resp. födelsenetto ser ut för 2014. Ytterligare bostadsbyggnation Målet är uppnått Arbete pågår för att kunna bygga fler bostäder enligt följande: - trygghetsbostäder vid Kerstinsås. Planerad byggstart våren 2016 - hyresrätter för kommuninvånare samt brukare i kommunens verksamheter. Byggnation skall förhoppningsvis kunna komma igång under 2015. Byggherrar är kommunens bostadsbolag samt en privat entreprenör Planeringsprocessen har pågått i mer än ett år men nu skall vi snart kunna se resultatet i form av nya bostäder. Aktualiserat visionsdokument för Stallaholmsområdet Målet är delvis uppnått Essunga kommun, Årsredovisning 2014 45(63) Frågan om att aktualisera visionen för Stallaholmsområdet har behandlats i beredningen för Vision- och utveckling under våren. Arbetet fortsatte under hösten med bl a remissförfarande till de politiska partierna. Ny vision skall vara klar under 2015. Område: Företagande och näringsliv Gott företagsklimat Målet är uppnått I Svenskt näringslivs senaste enkät som presenterades våren 2014 är det samlade omdömet för företagsklimatet 3,81. Målsättningen är 4,0 vilket är betecknat som ett gott företagsklimat. Företagens bedömning av företagsklimatet gör att Essunga kommun är bland de 50 bästa kommunerna i landet. Kommunens service till företagen får ett fantastiskt bra betyg, men tyvärr dras detta ned av en del faktorer som är svåra att påverka. Område Samhällsservice Sysselsättning för alla 18-25-åringar Målet är uppnått Ungdomsarbetslösheten i kommunen har under 2013 varit något över snittet i regionen och vi vet också att en del ungdomar inte heller har annan sysselsättning som t ex studier. Kommunen startade hösten 2014 ett projekt kallat "återtåget" där syftet är att få ungdomar utan gymnasieexamen att komplettera sina betyg samtidigt som de erhåller praktik på företag eller i kommunal verksamhet. I projektet samverkar kommunen självklart med Arbetsförmedlingen. I projektet "unga jobb" som bedrivs i Sparbanken Skaraborgs regi erbjuds 18-24 åringar praktikplatser i ca 90 dagar. Försäkringskassan betalar ungdomarna under praktiktiden. Essunga kommun erbjuder också många , såväl ungdomar som äldre sysselsättning på arbetsmarknadsenheten. Dessa uppgifter är till för personer som har svårt att ta ett "vanligt jobb" på arbetsmarknaden. 16-18 åringar erbjudes dessutom feriejobb på sommaren och alla som är intresserade brukar också få jobb. Det är få kommuner i landet som erbjuder denna möjlighet för alla. Numera har ungdomar också möjligheten att bli sommarlovsentreprenörer. Minskad droganvändning i kommunen Målet är uppnått Utifrån drogvaneenkäten som görs varje år på Nossebro skola i årskurs 7-9 kan man se en positiv trend när det gäller att minska droganvändningen bland kommunens ungdomar. Genom enkäten kan vi se att: - det är fler elever, 77 %, som uppger 2014 att deras föräldrar inte tillåtera att de dricker alkohol (54 % 2011). - det är 58 % som uppger 2014 att de inte druckit alkohol (44 % 2011) - det är 87 % som uppger att de aldrig har snusat (72 % 2011) - det är 13 % som röker ibland eller dagligen (17 % 2011) När det gäller bruk av narkotikska preparat är dessa siffror väldigt osäkra. Vid 2014 års mätning kunde man se en liten ökning jämfört med föregående år, men under sommaren och hösten har personal inom skolan och elevhälsan kunnat märka att detta bruk minskat betydligt. Om denna iakttagelse visar sig vara riktig går ungdomarna i Essunga kommun i motsatt riktning i jämförelse med ungdomar i andra kommuner. Det fortsatta arbetet kommer att bestå av att stärka föräldrarna och andra vuxna att ta sitt ansvar. Några faktorer som bidragit till de positiva resultaten är: En politisk enighet i denna fråga. En strategi för det drogförebyggande arbetet. En arbetsgrupp som arbetar snabbt och effektivt med både långsiktigt arbete och de mer akuta frågorna. Drogförebyggare och folkhälsoplanerare har ett nära samarbete. Ett mycket bra samarbete mellan skola och IFO. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 46(63) Korta kontaktvägar. God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Målet är uppnått 91 % av de anställda i Essunga kommun svarar i medarbetarenkäten att man trivs och känner sig trygg i sin arbetsgrupp. Det är en förbättring från 88 % i 2012-års enkät. En särskild modell har tagits fram för att på arbetsplatsnivå arbeta med resultatet från enkäten. Syftet är att alla medarbetare skall engageras i förbättringsarbetet. Sjukfrånvaron för kommunens förvaltningar har ökat 2014 jämfört med 2013. Sjukfrånvaron är nu 5,5 % jämfört med 4,5 % för 2013. Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron ökat på alla förvaltningar och i alla åldersgrupper. Antalet personer med upprepad korttidsfrånvaro är något färre än 2013 men fortfarande relativt hög om man gör en jämförelse t e x 5 år tillbaka. Antalet personer med långtidssjukfrånvaro ( 28 dagar eller mer ) har ökat mycket kraftigt från 58 personer 2013 till 82 personer 2014. Detta är självklart oroande och kräver mer analys och en åtgärdsplan. De psykiska diagnoserna bland långtidssjukskrivna dominerar stort. Löneöversyn 2014 är genomförd och medarbetar- och lönesamtal med koppling till verksamhetens mål har genomförts på alla enheter. Medarbetarundersökning har genomförts under hösten. Kommunstyrelseförvaltningen har den högsta sjukfrånvaron 2014 (7,3 %). Relativt få anställda på förvaltningen gör dock att varje sjukdom påverkar den procentuella frånvaron kraftigt. Ledarna har goda förutsättningar för att leda och utveckla verksamheternas resultat Målet är uppnått Fortsatt ledarutbildning har skett bl a vad gäller arbetsplatsträffar samt medarbetar- och lönesamtal. Ledardagar och ledardialoger äger rum kontinuerligt. Under året har genomförts en tvådagars arbetsmiljöutbildning för samtliga chefer och skyddsombud. Arbete för att avlasta ledarna med vissa administrativa uppgifter pågår också. En tydlig förbättring märks beträffande "ledarskap" och "medarbetarsamtal" där 78 % av medarbetarna är nöjda med dialogen med sin chef. I förra medarbetarenkäten 2012 var motsvarande resultat 55 %. All personal har önskad sysselsättningsgrad Målet är delvis uppnått Arbete med att få fram ett årsarbetstidsavtal pågår. Detta bör skapa större möjligheter till önskad sysselsättningsgrad. Idag erbjuds bland annat möjlighet till tidbank för att öka sysselsättningsgraden för de som önskar. Område: Finans Budget i balans Målet är uppnått Kommunstyrelsen har ett underskott på 14,4 mkr. I resultatet finns följanade engångsposter på sammanlagt 14 7 mkr. Medfinansiering E20 11 mkr Aktieägartillskott Essunga Bostäder AB 2,5 mkr Bidrag till Stiftelsen Essunga Industrier 1,2 mkr Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel Målet är uppnått År 2014 har nettoinvesteringarna finansierats med 83 % inklusive jämförelsestörande post och 181 % exklusive jämförelsestörande post. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 47(63) Soliditet skall förbättras under mandatperioden Målet är ej uppnått Soliditeten har minskat från 71 % 2011 till 66 % 2014. Målet är inte nått Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs Målet är uppnått Kassalikviditeten är 85 %. Denna nivå innebär en fullgod betalningsförmåga, eftersom de kortfristiga skulderna består till 26 % av semesterlöneskuld. Semesterlöneskulden förändras normalt inte i någon större omfattning och utgör därmed ingen större belastning på likviditeten. Internkontroll Kommunstyrelsens internkontrollplan för 2014-2015 innehåller fyra kontrollområde: Kontroll av hantering av driftstörningar/rutiner som avser driftstörningar.Bedömning visar att förbättringsåtgärder behöver planeras samt uppföljande kontroller. Avtalshantering. Ingen kontroll har skett under år 2014. Kontroll kommer att ske under år 2015. Resultatanalys. Bedömning visar att området bör hållas under uppsikt, förbättringsåtgärder behöver planeras samt uppföljande kontroller. Information på hemsida och intranät. Redogörelse visar att nyhetssidan både på extern och intern webb inte hålls uppdaterad i tillräcklig omfattning. Åtgärder har vidtagits och webben kommer att omarbetas under år 2015. Framtiden Kommunstyrelsens viktigaste framtidsfrågor är att leda kommunens övergripande arbete för: en positiv befolkningsutveckling stabil kommunal ekonomi bibehålla och helst förstärka kommunens attraktivitet samt att bygga kommunens varumärke en god näringslivsutveckling med bra företagsklimat bra service och tjänster till våra kommuninvånare Essunga kommun, Årsredovisning 2014 48(63) Socialnämnden Verksamhet under året Inom IFO-verksamheten har behovet av missbruksvård ökat under året. Arbetsmarknadsenhetens och Individ- och familjeomsorgens gemensamma ansvar kring ensamkommande barn har inneburit ett stort arbete under året i form av planering och uppföljning. Kostnaderna för försörjningsstöd är fortfarande på låg nivå, på grund av effektiv handläggning och god samverkan med Arbetsmarknadsenheten. Efterfrågan av platser inom särskilt boende har ökat under året. Detta har inneburit att socialnämnden har ökat antal platser med i snitt två i förhållande till budget, total 75 platser 2014. Dagvårdsinsatser har ökat från en dag till två dagar i veckan till dementa vårdtagare i ordinärt boende, vilket kan ha medfört att efterfrågan på demensplatser i särskilt boende har minskat något. LSS-verksamheten har under 2014 fortsatt att växa. Fler brukare har tillkommit och antal insatser har ökat. Största ökningen har varit i åldersgruppen 10-12 år. Essunga kommunen hade 2014 högst antal insatser per invånare i landet för barn och ungdomar under 22 år. 2014 har utvecklingsarbete riktats bl.a. mot områdena bemötande, kvalitetssäkrade insatser och förebyggande insatser, vilket har gett goda resultat. Personal och arbetsmiljö Socialförvaltningen arbetar i enlighet med arbetsmiljöprogrammet. Under 2014 har medarbetarenkät genomförts, vilket hade hög svarsfrekvens (83%) hos medarbetarna. Medarbetarenkäten visade positiv utveckling. Nytt arbetssätt för löne- och medarbetarsamtal har inneburit att man förtydligat lönekriterierna och lyft in verksamhetens mål i samtalen. Det har gett ökad delaktighet i hur medarbetarna ska medverka till att nå målen och förbättra verksamheten. Under året har flera nya datasystem införts, vilket har ställt krav på utbildning och nya arbetsrutiner och kommer förhoppningsvis att leda till förbättrad dokumentation och förenklad administration. Inom Äldreomsorgen har utbildning riktats mot värdegrundsarbete och all personal erbjuds delta i studiecirklar om värdegrunden inom tre år. Omvårdnadslyftet har gett elva undersköterskor utbildning i hemsjukvård. Inom IFO har man erhållit statsbidrag för kompetensutveckling för handläggare inom barn- och ungdomsvård. Ekonomiskt resultat Resultaträkning och investeringar Mkr 2012 2013 2014 24,0 32,3 36,5 126,8 132,3 142,6 varav personalkostnader 92,6 96,1 100,5 Verksamhetens resultat 102,8 100,0 106,1 Budgetanslag 97,9 100,8 104,6 Över/underskott -4,9 0,8 -1,5 0,3 0,7 1,1 RESULTATRÄKNING Intäkter Kostnader INVESTERINGAR Nettoutgifter Socialnämnden har ett underskott 2014 om totalt 1,5 miljoner. Orsakerna är framför allt högre kostnader för missbruksvård, särskilt boende pga fler platser samt LSS där insatserna har ökat. Till viss del har dessa kostnader kompenserats av lägre kostnader för försörjningsstöd, familjehem och hemvård. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 49(63) Driftsammanställning Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnader 229,1 0 229,1 70,2 46,8 23,4 Vård och omsorg 75 711,7 12 482,3 63 229,4 Funktionshinder 34 908,8 15 031,7 19 877,1 1 950,6 56,8 1 803,8 24 439,2 8 162,5 16 276,7 5 337,9 710,9 4 627,0 142 651,5 36 491,1 106 160,4 POLITISK VERKSAMHET Nämnd och styrelseverksamhet INFRASTRUKTUR Alkoholtillstånd VÅRD OCH OMSORG Förebyggande insatser Individ- och familjeomsorg Gem administration vård och omsorg TOTALT Nyckeltal Budget 2013 Utfall 2013 Budget2014 Utfall 2014 14 14 14 14 Bruttokostnad/plats, kr 559 071 540 786 568 643 564 971 Nettokostnad/plats, kr 441 214 424 500 449 286 457 871 59 61 59 61 Bruttokostnad/plats, kr 760 305 776 393 783 407 790 044 Nettokostnad/plats, kr 602 458 615 524 631 017 671 685 13 13 15 15 Lindbacken Antal servicemottagare Kerstinsås Antal servicemottagare Funktionshinder Antal personer med personlig assistans enl LASS Måluppfyllelse Område: Samhällsservice Alla brukare och anhöriga upplever att de blir väl bemötta av personal Målet är delvis uppnått Socialnämndens verksamheter ser bemötandefrågan som en mycket viktig kärnfråga. Mötet med människor är ofta avgörande för hur insatsen fungerar och vilket resultat man når. Olika former av aktivt arbete har gjorts, bl.a. genom att IFO och LSS definierar värdegrund och implementerar dem i personalens rutiner och förhållningssätt samt äldreomsorgens värdegrundscirklar för personalen. Anhörigkonsulenter arbetar aktivt med att stödja anhöriga, såväl inom LSS och Äldreomsorgen. Resultatuppföljning av Äldreomsorgens värdegrund och lokala värdighetsgarantier har genomförts och det visar att brukarna är mycket nöjda. Några förbättringsområden påvisades, såsom information saknas med namn och bild på personal och fler promenader/utflykter efterfrågas. Under hösten har LSS-enheten deltagit i en försöksverksamhet gällande brukarundersökningar för personer med funktionshinder. Detta har skett tillsammans med Skaraborgs kommunalförbund. Försöket vände sig till brukare på Daglig verksamhet. Resultatet var att de allra flesta trivdes väldigt bra och upplevde att de blev väl bemötta av personalen. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 50(63) Socialstyrelsens undersökning av äldre/anhörigas upplevelse av äldrevården visar att 98% av hemvårdstagare ger positiva svar om personalens bemötande. Däremot visar det sämre resultat gällande särskilt boende: 86% svarar att personalen bemöter dem på ett bra sätt. Svarsfrekvensen för målgruppen särskilt boende är mycket lägre och ofta är det anhöriga som svarar. Detta visar vikten av att fortsätta arbeta med personalens bemötande och värdegrundsfrågor. Föräldrar och barn/unga har tillgång till stöd vid behov Målet är delvis uppnått I socialnämndens verksamheter finns etablerat stöd till föräldrar och barn/unga som bedöms vara av god kvalitet som tillgodoser efterfrågan. För att förebygga utanförskap och annan social problematik erbjuder IFO "upp till 5-samtal" där familjer har möjlighet till lättillgängligt stöd och rådgivning. IFO och skolan har även anställt en elevcoach med inriktning på elever i åk F-5 och deras familjer. Insatsen elevcoach följs av extern forskare från Borås högskola. För att ge anhöriga till funktionsnedsatta barn/unga stöd har utvecklingsarbete pågått under de senaste åren och man har fått positiv respons ifrån de anhöriga som har deltagit i de aktiviteter som erbjudits. Förebyggande insatser kräver långsiktigt konsekvent arbete och resultat blir inte alltid synliga förrän långt efteråt. Målet bedöms vara delvis uppnått, då vi har skapat bra förutsättningar för att föräldrar och barn/unga har tillgång till stöd vid behov. För att stödet ska ha god effekt krävs att utvecklingsarbetet kvarstår under längre tid och därför är målet kvar för 2015. Alla brukare erhåller kvalitetssäkrade insatser Målet är delvis uppnått Kvalitetssäkrade insatser innebär att brukare erhåller garanterad god nivå på insatsen oavsett vem som erhåller eller vem som utför insatsen. Inom socialnämndens verksamheter utförs aktivt arbete för att fullfölja lagstiftningens krav om kontroll och systematiskt förbättringsarbete. Rutiner och social dokumentation ses över och förbättras för att säkra professionaliteten i insatserna, riskanalyser utförs för att risker ska identifieras och förebyggas samt att egenkontroller utförs för att följa upp kvaliteten i vården. Personalens kompetens och delaktighet är avgörande för goda resultat. Utvecklingsåtgärder som utförts är implementering av BBIC inom IFO samt beslut om att införa ÄBIC inom Äldreomsorgen för att säkra fokus på syftet med verksamheterna; dvs fokus på barns och äldres behov. Nyckelfri hemvård och digitala trygghetstelefoner har införts och ökar säkerheten för brukarna. Äldreomsorgen har utvecklat arbetet med genomförandeplaner där den enskildes behov och insats klarläggs och planer finns i alla ärenden. Det har under året funnits ett stort behov av att utveckla samverkan mellan IFO, ÄO och LSS, både gällande handläggning och verkställighet. Handläggarna möter personer som kan ha behov av insatser från flera av våra verksamheter inom socialnämndens område. Genom att samverkan sker tidigt i ett ärende kan bemötandet av den enskilde förbättras och många problem för den enskilde undanröjas, handläggningen underlättas och insatserna bli bättre anpassade. Följande mätetal visar aspekter på kvalitetssäkrade insatser, se resultat 2014: - personalkontinuitet inom hemvården visar något sämre resultat: hemvårdstagare träffar i genomsnitt 17 st olika personal under en 14-dagars period (gäller de personer som är 65 år eller äldre som har två eller fler hemvårdsinsatser per dag). Förbättringsåtgärder ska ses över för förbättrad kontinuitet. - hemvårdstagare upplever något försämrad trygghet i hemmet: 82% (2013-års resultat var drygt 90%), vilket man ska undersöka. - boende som upplever trygghet i sitt särskilda boende är 86%. Låg svarsfrekvens gör att viss osäkerhet om resultatets tillförlitlighet råder, men ändå är resultat något som verksamheterna ska arbeta ytterligare för att förbättra. - väntetiden till särskilt boende är i snitt 60 dagar, vilket kan jämföras med riket som har 52 dagar i snitt. - brukarnas nöjdhet med våra verksamheter visar följande: 86% nöjda med särskilt boende och 88% nöjda med hemvården. Detta är något högre resultat än genomsnittet i riket. God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Målet är delvis uppnått Socialnämndens verksamheter utför systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt antagen arbetsmiljöplan. Arbetsmiljöverket har granskat Äldreomsorgens förflyttningsrutiner och kommit fram till att brister föreligger. Med anledning av det kommer utbildning att ske till all personal under 2015. Höst 2014 genomfördes medarbetarenkät, vilket visade förbättrade resultat för socialförvaltningen jämfört med 2012. 92% av de svarande medarbetarna har gett positivt svar på frågan om de trivs och känner sig Essunga kommun, Årsredovisning 2014 51(63) trygga i arbetsgruppen. På frågan om medarbetarna tycker att det är bra att vara anställda av Essunga kommun ger 92% positiva svar. För att ytterligare belysa ett förbättrat resultat vill vi delge resultatet på frågan "om jag var brukare/medborgare skulle jag vara nöjd med den arbetsinsats som utförs på min arbetsplats", som visade att 86% svarade positivt (jämfört med tidigare resultat: 2012 75% och 2010 58%). Uppföljningsmodell har skapats gällande medarbetarenkätens resultat och förbättringsåtgärder vidtas i de arbetsgrupper som uppvisar sämre resultat. Ökad sjukfrånvaro föreligger, vilket föranleder ökade sjuklönekostnader samt sämre personalkontinuitet. Utredning ska göras för att hitta orsaksamband med plan för åtgärder. Sjukfrånvaro Socialförvaltningen 2014 2013 2012 2011 2010 6,2% 5,9% 5,0% 4,5% 5,3% Ledarna har goda förutsättningar för att leda och medverkar till att nå verksamhetens mål Målet är delvis uppnått Förbättringsåtgärder har genomförts för att ge ledarna administrativt stöd och därmed bättre möjligheter till verksamhetsutveckling. Bl.a. har en bemanningsenhet startat inom Äldreomsorgen som avlastar ledarnas arbetsuppgifter. Arbetsmodeller och planer har skapats, vilket kan förenkla ledarnas arbetsstruktur. Tidigare medarbetarenkät visade relativt dåliga resultat avseende ledarna arbetssituation, vilket ledarna upplever till viss del ha förbättrats. Målet bedöms därmed vara på god väg att bli uppnått, men fortsatt utvecklingsarbete pågår. All personal har önskad sysselsättningsgrad Målet är delvis uppnått Insatser har vidtagits för att fler ska få möjlighet till ökade tjänster och uppföljning har gjorts inom Äldreomsorgen gällande om personalens nöjdhet med sin sysselsättningsgrad har ökat. Vi har inte lyckats öka sysselsättningsgraden för de (cirka 20%) som önskar detta, eftersom de har haft önskemål om att erhålla ökad tid i den egna verksamheten. I Äldreomsorgen är det viktigt med flexibilitet, att insatser sätts in där behov föreligger, varför man inte självklart kan öka arbetstiden på den befintliga arbetsplatsen. Målet är inte uppnått, men undersökningen visar att vi inte heller kan nå fullständig måluppfyllelse. Område: Finans Budget i balans Målet är ej uppnått Socialnämndens budget beräknas få underskott med 1,5 mkr, vilket innebär avvikelse med 1,4% av nettobudget 2014. Övrig verksamhetsutveckling IFO har fortsatt låg utbetalningsnivå avseende försörjningsstöd med få bidragstagare som har korta bidragsperioder. Framgångsrik samverkan med AME innebär att många bidragstagare kommer snabbt ut i sysselsättning. Socioekonomisk analys har gjorts under 2014, vilket visar att dessa faktorer är avgörande för den enskildes välmående och framtidsutsikter samt har god påverkan på närstående. Inom socialnämnden sker god samverkan mellan enheterna IFO, äldreomsorgen och LSS. Det kan handla om personer som har behov av insatser från flera verksamheter och genom samverkan i ett tidigt skede kan insatser ges ur ett helhetsperspektiv och många problem undanröjs för den enskilde och bemötandet förbättras. Äldreomsorgens dagvård för åldersdementa som bor hemma utökades med två dagar per vecka I genomsnitt har verksamheten haft 7 deltagare per vecka under året. Deltagarna har genomgående varit mycket nöjda med verksamheten. Efterfrågan om boendeplatser í demensvård har minskat, vilket bedöms kan ha koppling till den utökade dagvården. Hemvården har installerat nyckelfria lås hos hemvårdstagare, vilket har förbättrat både för den enskilde och verksamhetens effektivitet. Tidigare nyckelhantering innebar bl.a. svårigheter för personalen att snabbt vara på plats vid larm. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 52(63) Erfarenhetsutbyte har skett under året för hemvårdspersonal då de har besökt kommuner kring Barcelona i Spanien, vilket har finansierats med EU-medel. Det har gett nya perspektiv och utökad kunskap om olika sätt att planera och genomföra äldreomsorg. Internkontroll Socialnämnden har antagit internkontrollplan för 2014-2015: Krisplan för socialnämndens verksamheter med inriktning på verksamhet och vårdtagare Kommentar: Fullständig kontroll har ej genomförts, då ny krisplan ännu ej är helt framtagen. Socialtjänstens rutiner för samverkan och samarbete med aktörer utanför kommunen Kommentar: Kontroll av befintliga rutiner och förbättringsbehov kommer att göras under 2015. Avgiftshantering Kommentar: Kontroll har genomförts och visar att tillämpningsanvisningar fungerar. Framtiden Planering pågår 2015 för att bygga trygghetsboende. I arbetet ingår även planering för att göra vissa förändringar inom Kerstinsås särskilda boende, såsom att göra verksamheten mer tillgänglig och flexibel utifrån efterfrågan. Nämnden kommer också att arbeta med lokaliseringar för LSS dagverksamhet och IFO familjeteam under året. LSS-verksamhetens stora ökning i åldersgruppen barn 10-12 år kräver planering av framtida boende och sysselsättning för målgruppen. Inventering kommer att göras gällande behov av framtida LSS-insatser för 2016-2020. Värdegrundsarbetet har fortsatt stort fokus under 2015. Utredning har visat att vissa förbättringsåtgärder behövs för att äldreomsorgen ska hålla sina värdighetsgarantier, såsom att utöka antal sociala aktiviteter på särskilt boende. Personalomsättningen ökar under de närmsta åren pga många pensionsavgångar. Flera verksamheter har svårigheter att hitta lämplig personal med god kompetens vid nyanställningar. Samverkan över verksamhetsgränserna inom och utanför kommunen kommer att stå i fokus i framtiden, för att vi ska kunna erbjuda kvalitetssäkrade insatser till de nya målgrupperna med mer komplex samsjuklighet i områdena funktionshinder, psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och social utsatthet. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 53(63) Utbildningsnämnden Verksamheten under året Det har aldrig tidigare funnits så många förskoleplatser i Essunga kommun som 2014 och det fortsätter öka inför 2015. Även på fritidshemmen har platserna ökat, företrädesvis i Nossebro. Antalet elever i grundskolan har ökat något under 2014, till skillnad från tidigare år då antalet har minskat. Vi har bl.a. tagit emot 15 ensamkommande barn i grundskolan under året. Skolresultaten förbättrades 2014, i jämförelse med 2013, framför allt avseende gymnasiebehörigheten. Elevcoach har anställts inom F-5-skolorna, vilket är en del av kommunens förebyggande socioekonomiska insats. Inom vuxenutbildningen ökade verksamheten framför allt genom satsning på omvårdnadsutbildning med 16 elever. Ett omfattande utvecklingsarbete har skett för att skapa mer kultur för och av unga. Personal och arbetsmiljö Utbildningsförvaltningen arbetar i enlighet med arbetsmiljöprogrammet. Under 2014 har medarbetarenkät genomförts, vilket hade hög svarsfrekvens (83%) hos medarbetarna. Medarbetarenkäten visade positiv utveckling. Nytt arbetssätt för löne- och medarbetarsamtal har inneburit att man förtydligat lönekriterierna och lyft in verksamhetens mål i samtalen. Det har gett ökad delaktighet i hur medarbetarna ska medverka till att nå målen och förbättra verksamheten. Arbetsmiljöverket har gjort tillsyn i grundskoleverksamheten. De var nöjda med vårt systematiska personal- och arbetsmiljöarbete. Vissa brister påpekades och dessa brister kommer och har åtgärdats. Kompetensutveckling har riktats till att utveckla synvändan, för att bibehålla personalens engagemang och motivation. Dessutom har kompetenssatsningar gjorts i matematik, s.k. mattelyftet, med hjälp av statliga medel. Rektorer i grundskolan har under året slutfört sina universitetsstudier på rektorsprogrammet. Ekonomiskt resultat Resultaträkning och investeringar Mkr 2012 2013 2014 14,6 14,4 15,9 129,0 127,1 130,9 varav personalkostnader 74,3 72,2 76,9 Verksamhetens resultat 114,4 112,7 115,0 Budgetanslag 114,0 114,3 117,6 0,4 1,6 2,6 6,1 13,8 4,4 RESULTATRÄKNING Intäkter Kostnader Över/underskott INVESTERINGAR Nettoutgifter Utbildningsnämnden har ett överskott 2014 om 2,6 miljoner. Detta är att hänföra till gymnasieskolan. Såväl antal elever som kostnad/elev har minskat. Förskolans kostnader har minskat i förhållande till budget pga färre platser än förväntat. Grundskolan har däremot ökat sina kostnader framför allt genom ökat antal elever samt ökade kostnader för läromedel och elevassistenter. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 54(63) Driftsammanställning Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnader 171,1 0 171,1 428,2 151,7 276,5 Bibliotek 2 840,5 549,5 2 291,0 Musikskola 1 583,5 304,0 1 279,5 591,9 12,0 579,9 28 159,9 4 626,2 23 533,7 Skolbarnomsorg 6 555,8 1 911,6 4 644,2 Förskoleklasser/6årsverksamhet 2 018,0 38,2 1 979,8 Grundskola inkl. grundsärskola 60 663,6 6 382,0 54 281,6 Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola 21 381,9 442,1 20 939,8 Vuxenutbildning 4 042,1 1 459,5 2 582,6 Gem adm pedagogisk verksamhet 2 470,5 7,7 2 462,8 130 900,0 15 900,0 115 000,0 POLITISK VERKSAMHET Nämnd- och styrelseverksamhet FRITID OCH KULTUR Allmän kulturverksamhet Fritidsgårdar PEDAGOGISK VERKSAMHET Förskoleverksamhet TOTALT Nyckeltal Budget 2013 Utfall 2013 Budget2014 Utfall 2014 241 245 255 247 Bruttokostnad/plats 100 460 99 873 102 765 106 663 Nettokostnad/plats 85 443 84 388 88 478 89 803 25 29 25 24 Bruttokostnad/plats 69 760 69 607 68 280 75 579 Nettokostnad/plats 56 560 52 866 55 880 56 342 Antal årselever 526 536 519 537 Antal lärare/100 elever 8,3 8,6 8,4 9,0 5 5 5 10 201 201 187 177 5 3 4 4 Förskola Antal barn Familjedaghem Antal barn Elever och lärare i grundskolan Särskola år 1-10 Totalt Gymnasieskola Antal elever i annan kommun Antal elever i Nossebro Essunga kommun, Årsredovisning 2014 55(63) Budget 2013 Utfall 2013 Budget2014 Utfall 2014 14 11 6,5 6,5 Summa Essungaelever Frivillig gymnasiesärskola Måluppfyllelse Område: Boende och befolkning Mer kultur för och av barn & unga Målet är delvis uppnått 2014 har varit ett aktivt kultur-år för utbildningsnämnden, där alla verksamheter har varit involverade för att öka kultur för och av unga. Genom det statliga projektet Skapande skola har de kulturella aktiviteterna i grundskolan ökat mycket under 2014. Ett aktivt kulturliv, inte minst bland våra unga, är en kraft i vår kommun. Det skapar samhörighet och attraktivitet både för våra invånare och besökare. Aktiviteter som visar olika engagemang bland människor i olika åldrar är viktiga. Kreativa Biblioteket är en sådan aktivitet som lockar många, både som aktiva utställare och publik. En lyckad satsning när det gäller brett engagemang är projektet Essunga läser samt Förskolan läser, som kopplades på under hösten. Musikskolans aktiva arbete för att öka musikintresset hos barn och unga har lett till att den negativa deltagartrenden har avstannat. Ytterligare insatser krävs dock för att öka antalet musikskoleelever. Område: företagande och näringsliv Aktiv kontakt mellan skola och arbetsliv Målet är delvis uppnått God samverkan mellan skola och arbetsliv är betydelsefullt för både elever och skolans verksamheter och bedöms vara god, men ytterligare utvecklingsarbete pågår. F-5-eleverna kommer att besöka olika arbetsplatser under vissa årskurser och blir delaktiga i att planera och redovisa besöken. Representanter från arbetsplatserna kommer att delta vid elevernas redovisning. 6-9-skolan har haft olika former av samverkan mellan skola och arbetsliv. Praoveckan för årskurs 9 avslutades med en utställning där eleverna beskrev det arbete de gjort, vilket också återkopplades till företagen. Extra personalresurser har tillsatts för att utveckla kontakten mellan skola och arbetsliv vidare. Område: Samhällsservice Alla elever som går ut grundskolan ska ha gymnasiebehörighet Målet är delvis uppnått Läsår 2013-2014 hade 95% av eleverna i åk 9 gymnasiebehörighet, vilket är en ökning från 85% läsår 2012-2013. Ytterligare motivationshöjande insatser pågår för att säkra gymnasiebehörighet. Meritvärdet i åk 9 måste observeras särskilt framöver, då det ligger lågt i jämförelse med nationellt resultat. Eleverna behöver goda resultat i grundskolan, för att lättare klara av gymnasiestudierna. Låga meritvärden kan innebära problem för eleverna att fullfölja studierna i gymnasiet. Meritvärdet för pojkar är särskilt lågt i jämförelse med resultatet för flickor i åk 9. Resultat från nationella prov årskurs 9 visar positiva resultat i engelska och svenska (98% godkänt i båda ämnena), men i matematik var resultaten inte lika goda (85% godkänt). Den statliga matematiksatsningen som Essunga kommun deltagit i ska ge matematiklärarna ytterligare kunskap och fler verktyg att hjälpa eleverna och därmed nå högre måluppfyllelse. Nationella prov i svenska i åk 6 visar att delmomentet skrivning måste förbättras. På nationella prov i åk 3 har 90% av eleverna klarat alla delprov i ämnet svenska och 87% av eleverna har klarat alla delprov i matematik, vilket även det får ses som ett mycket gott resultat. Lärarna i åk 3 förklarar det goda resultatet i svenska bland annat med att vi implementerat Skolverkets analysmaterial "nya språket lyfter". Essunga kommun, Årsredovisning 2014 56(63) God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Målet är delvis uppnått Utbildningsnämndens verksamheter utför systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt antagen arbetsmiljöplan. Under 2014 genomfördes medarbetarenkät och åtgärder med analys har vidtagits. Andel som svarat "stämmer mycket bra" eller "stämmer ganska bra" (siffran inom parentes avser hela kommunen) Jag trivs och känner mig trygg i min arbetsgrupp 2014: 94% (91%) 2012: 93% (88%) Jag tycker det är bra att vara anställd av Essunga kommun 2014: 95% (91%) 2012: 90% (84%) Om jag var brukare /elev/ skulle jag vara nöjd med den arbetsinsats som utförs på min arbetsplats 2014: 93% (87%) Utbildningsnämnden har positiva resultat, både i jämförelse med tidigare år och övrig kommun. Ökad sjukfrånvaro föreligger, vilket föranleder ökade sjuklönekostnader samt sämre personalkontinuitet. Utredning ska göras för att hitta orsaksamband och plan för åtgärder. Sjukfrånvaro Utbildningsförvaltningen 2014 2013 2012 2011 2010 4,2% 3,1% 3,4% 4,5% 3,4% Ledarna har goda förutsättningar för att leda och utveckla verksamheternas resultat Målet är delvis uppnått Förbättringsåtgärder har genomförts för att ge ledarna mer administrativt stöd och därmed bättre möjligheter till verksamhetsutveckling. Arbetsmodeller och planer har skapats, vilket kan förenkla ledarnas arbetsstruktur. Utbildningsförvaltningen har en platt organisation, där flera ledare har stor arbetsgrupp direkt under sig. Detta ska ses över. Tidigare medarbetarenkät visade relativt dåliga resultat avseende ledarna arbetssituation, vilket ledarna upplever till viss del ha förbättrats. Målet bedöms därmed vara på god väg att bli uppnått, men fortsatt utvecklingsarbete pågår. All personal har önskad sysselsättningsgrad Målet är uppnått Frågan om ökad sysselsättningsgrad har tagits upp för diskussion inom verksamheterna, men då det inte föreligger några nämnvärda önskemål av större omfattning så har detta inte blivit någon aktuell fråga för utbildningsförvaltningen. Arbete med detta mål avslutas härmed för utbildningsförvaltningen. Område: Finans Budget i balans Målet är uppnått Utbildningsnämndens budget har ett överskott med 2,6 mkr, vilket innebär avvikelse med 2,2 % av nettobudget 2014.. Orsak till överskott är framför allt lägre gymnasiekostnader än förväntat. Övrig verksamhetsutveckling Inledningsvis 2014 beräknades stor ökning av förskoleplatser. Det blev dock inte lika många som förväntat, då utfallet blev 8 färre platser än beräknat. Alla erhöll förskoleplats på önskat placeringsdatum. I snitt 2014 har förskolan 238 platser totalt, exkl. platser i annan kommun. Förskolans föräldraenkät uppvisar stabilt goda resultat; 100% av föräldrarna uppger att barnen trivs i förskolan, 98% uppger att barnen utvecklas i sitt lärande och 100 % anser att de blir väl bemötta av personalen. Ny förskola i Främmestad stod färdig för inflyttning januari 2014. Enkät inom fritidshemsverksamheten visar också goda resultat med hög grad av nöjda föräldrar, såsom att majoriteten av föräldrarna anser att deras barn stimuleras i sin pedagogiska och sociala utveckling. Antal fritidshemsbarn ökade i snitt från budgeterat antal 200 till 203 barn. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 57(63) I grundskolan ökade elevantalet från budgeterat antal 519 till 534 elever. Tidigare år har elevantalet minskat, men nu har trenden ändrat riktning. Både inflyttning till kommunen samt mottagande av ensamkommande barn ligger framför allt bakom ökningen. Årligen genomförs enkät till elever i åk 3, 5 och 8 samt vårdnadshavare kring hur de upplever skolsituationen. Svarsfrekvensen är god och har ökat avseende vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna uppskattar kontakten med skolan, även om föräldramötesformen inte är så uppskattad. Vårdnadshavarna önskar också mer information kring kunskapskraven i de olika ämnena samt hur arbetet med diskriminering och kränkande behandling är upplagt. De allra flesta eleverna trivs och tycker att de får hjälp i skolarbetet av skolpersonalen. Inte lika positiva resultat erhålls på frågor om trygghet och lusten att lära, vilket kommer att analyseras och jobbas vidare med under 2015. Trygghet och studiero är centrala begrepp för att lyckas i skolarbetet. Elevcoach har anställts för F-5-skolorna. Elevcoach arbetar på uppdrag av skola och socialtjänst och syftet med denna tjänst är att minska utanförskap och normbrytande beteende genom tidiga insatser. Arbetet följs av högskolan i Borås och rapport emotses i början av 2015. F.o.m höstterminen-14 fick kommunen statsbidrag för sex stycken förste-lärare, i form av karriärtjänster i skolan. Effekten ska utvärderas, men vi kan se att det tagits emot väl i verksamheterna och förste-lärarna är en viktig del i att utveckla skolarbetet och stödja lärare och rektorer i den pedagogiska utvecklingen. Fortsatt utveckling inom matematik, kallat matte-lyftet, har skett under 2014. Alla matematiklärare fick extra kunskap och redskap för att förbättra undervisningen. Det har fått stor positiv respons bland deltagarna. Ett annat projekt för att öka elevers skriv- och läsförståelse, Essunga läser, har fortsatt med oförminskad kraft. Det är ett samverkansprojekt mellan Kultur-Bibliotek och skola. Antal elever i grundsärskolan har dubblerats under 2014, från fem till tio elever. Mer resurser behöver tillsättas för att tillgodose elevernas behov. Inom vuxenutbildningen har en omvårdnadsutbildning startats f.o.m höstterminen 2014 med sexton deltagare. Detta pågår under tre terminer och administreras av Lidköpings kommuns vuxenutbildning. Vuxenutbildningen har fått statsbidrag för utveckling av SFI, vilket har använts till kvällsundervisning en gång per vecka samt ökad distansutbildning. Totalt arton deltagare, varav nio i kvällsundervisningen och nio deltagare i den förstärkta distansutbildningen. Det har utvecklat SFI-undervisningen till att bli mer individualiserad och varierad. Antal besök på biblioteket har ökat med 7 %, vilket är en fortsatt positiv trend. 2014 var antal besökare ca 56 400. Låntagare har ökat något och i en tid då antal bibliotekslån minskar nationellt, ses detta som ett gott resultat. Utifrån en redan hög nivå har antal utlån till barn ökat till drygt 24.000 utlån, vilket är en ökning med 6%. Biblioteket har gjort flera läsfrämjande insatser i samverkan med övriga verksamheter inom utbildningsförvaltningen, såsom Essunga läser och förskolan läser. Musikskolan har haft aktiva insatser för att elevantalet inte ska fortsätta minska och det har haft viss effekt. 2014 har musikskolan haft 98 elever. Arbetet med förebyggande verksamhet genom sommaröppen fritidsgård, sommarskola och -läger pågick även under 2014. Dessutom var fritidsgården även öppen under jullovet. Essunga kommun fick pris från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Skaraborg för det goda förebyggande arbetet. Internkontroll Utbildningsnämndens internkontrollplan 2014-2015 innefattar tre kontrollområden: Ny delegationsordning Redogörelse för 2014 visar att ny delegationsordning har tagits fram inför 2015. Kompletta utredningar vid inskrivning i grundsärskolan Redogörelse visar att samtliga utredningar för grundsärskoleelever är genomgångna under året. Genomgångar görs varje termin samt efter två års inskrivning i särskola. Elever som skrivs in har kompletta utredningar vid inskrivning, innehållande pedagogisk, medicinsk, social och psykologisk utredning. Åtgärdsprogram Redogörelse för 2014-års kontroll visar att detta fungerar som det ska, inga åtgärder krävs. Elever med eventuellt behov av särskilt stöd har blivit utredda angående åtgärdsprogram eller extra anpassningar. Ny lag råder f.o.m juli 2014, vilket utbildningsförvaltningen har tagit hänsyn till. Framtiden Behovet av förskoleplatser ökar. Det medför att ny förskoleavdelning byggs 2015. Dessutom byggs ny Essunga kommun, Årsredovisning 2014 58(63) större förskola i Fåglum, som ersätter den tidigare. Målsättningen för nämnden 2015 är att försöka minska barnantalet i förskolegrupperna för att därigenom öka kvaliteten i verksamheten. Det är oerhört betydelsefullt att grundskoleeleverna får en bra grund att stå på inför gymnasiet och vidare i livet. Därför är vårt arbete i grundskolan, benämnt synvändan, viktigt att fortsätta med oförändrad kraft. Det förväntade ökade statsbidraget till grundskola från höstterminen 2015 skall riktas till de lägre årskurserna. Insatsen kräver en gedigen planering för att få ut långsiktigt hållbara resultat. Arbetet med förebyggande insatser måste ytterligare accentueras för att minska social problematik och öka trygghet. Trenden med ökade särskoleplatser kräver planering och verksamhetsutveckling för att tillgodose målgruppens behov. För att öka effektiviteten och utbudet i vuxenutbildningen kommer möjligheten till samverkan med andra kommuner att undersökas. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 59(63) Bygg-. och miljönämnden Verksamheten under året Bygg- och miljökontoret har servat allmänheten med råd och upplysningar om t ex bygg-, energi-, avlopps-, dricksvatten-, livsmedel- och miljörelaterade frågor. Vissa byggprojekt har krävt bygglov medan merparten av kontorets arbete har bestått av rådgivning och information. Förutom lovprövning har tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd hållits. Bygg- och miljönämnden har lämnat bygglov till nybyggnader och ombyggnader av bostadshus och industribyggnader. Nämnden har även prövat lokaliseringar av bostadshus utanför detaljplan. Vidare har nämnden handlagt frågor berörande strandskyddsdispens för en mindre tillbyggnad. Miljö- och hälsoskyddstillsynen har omfattat planerad tillsyn av industrier, anläggningar för mellanlagring av avfall, skrotbilsverksamhet och lantbruk. Oplanerad tillsyn har förekommit i samband med klagomålsärenden gällande brister i inomhusmiljön i lägenheter samt efter klagomål på avfallseldning utomhus. Nämnden har besvarat remisser från olika instanser. Inventering av enskilda avlopp på landsbygden har utförts i Essunga socken, öster om Nossan. Antalet beslut om tillstånd för avloppsanläggning har ökat från 55 till 90 stycken. De flesta besluten gäller anläggningar i Fåglum och Barne-Åsaka. Livsmedelstillsyn har bedrivits enligt planen. Brister har föranlett 13 stycken extra kontroller. Tidigare utfördes huvudsakligen årliga kontroller, men med bättre resurser på kontoret blir tillsynen mer effektiv. Näringsidkare på Nossebro Marknad har kontrollerats vid flera tillfällen. Kontroller har lett till att många förelägganden har beslutats. Ekonomiskt resultat Resultaträkning och investeringar Mkr 2012 2013 2014 Intäkter 1,0 1,0 1,1 Kostnader 2,4 2,6 2,8 varav personalkostnader 1,8 1,8 2,1 Verksamhetens resultat 1,4 1,6 1,7 Budgetanslag 1,7 1,7 1,8 Över/underskott 0,3 0,1 0,04 0,1 0 0 RESULTATRÄKNING INVESTERINGAR Nettoutgifter Driftsammanställning Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnader 81 0 81 Fysisk och teknisk planering 1228 567 661 Miljö och hälsoskydd 1537 538 999 TOTALT 2846 1105 1741 POLITISK VERKSAMHET Fysisk och teknisk planering INFRASTRUKTUR SKYDD MM Essunga kommun, Årsredovisning 2014 60(63) Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 Bygglov, nytt 37 16 8 11 Bygglov, om- och tillbyggnad 31 55 27 25 Bygganmälan/anmälan 4 15 9 11 Rivningslov 1 1 1 3 73 87 45 50 TOTALT Måluppfyllelse Område: Samhällsservice Utvecklad lantbrukstillsyn Målet är delvis uppnått Utsläppen av näringsämnen från lantbruken leder till övergödning av vattendrag. Tillsynen har fokuserats på att minimiera utsläppen. Genom bra lagringsmöjligheter för gödsel och goda spridningsrutiner kan minskade utsläpp åstadkommas. Inspektioner har visat på både bra och dåliga lagringsmöjligheter. I de fall som lagringen brister har krav ställts på förbättringar, vilket också skett i några fall. Till exempel har ny gödselplatta byggts och en skadad stödvägg har lagats. Ett ärende gällande avsaknad av gödselplatta överklagades men avslogs av länsstyrelsen. Ärendet har överklagats vidare och är ännu inte avgjort. Sprutjournaler har granskats och förvaring av bekämpningsmedel har kontrollerats samt har rådgivning skett till lantbrukare. Den fortsatta planeringen är att utföra återbesök där det behövs samt att kontrollera fler lantbruk och hästgårdar. Kommuninvånare erhåller snabb ärendehandläggning Målet är delvis uppnått Bygglov och anmälningar ska hanteras inom fem veckor när delegationsbeslut tas och inom tio veckor när beslutet tas i nämnden. Målet är uppnått. Målet för anmälningar om installation av värmepumpar är att de ska behandlas inom två veckor. Resultatet visar att målet är uppnått eftersom endast en anmälan tagit något längre tid. Samma handläggningstid gäller för ansökan/anmälan om anläggande av enskilda avlopp. Detta mål har varit svårt att klara. Utfallet blev 66 %, beroende på att ärenden har handlagts med hänsyn till olika fastighetsägares önskade tidpunkt för anläggandet. Område: Finans Budget i balans Målet är delvis uppnått Budgeten har under året legat på riktpunkten och varit i balans. Bokslutet för bygg- och miljönämnden visar på ett positivt resultat på cirka 40 000 kronor. Miljökontoret hade ett underskott, vilket bland annat beror på missade intäkter via tillsynsavgifter på grund av brist på personal som kan utföra tillsyn. Dessutom har tiden för administration och redovisningar ökat. Nämnden har begärt att få en utökad budgetram med cirka 65 000 kronor. Denna begäran har inte bifallits. Trots detta kommer bemanningen utökas med en halvtidstjänst under 2015. Det finns risk att budget 2015 inte kommer att klaras. Finansiering med hjälp av tillsynsavgifter blir ännu viktigare. Eventuellt kommer förslag på att höja taxorna. Mycket tid går åt för att rekrytera och introducera ny personal. Verksamheten har under ett flertal år varit ryckig och med bristande resurser. Avgifter för dataprogram har ökat. Internkontroll Bygg- och miljönämndens internkontrollplan för 2014 innehåller tre områden. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 61(63) 1. Resultatuppföljning av mål - Kontroll av delårsrapporter för tertial 2 och 3 har utförts. Beskrivning och analys av resultatet har gjorts för helåret (tertial 3). 2. Delegationsordning - Kontroll av att delegationsordningen följs har inte genomförts. Det sker dock egen granskning kontinuerligt av att beslut sker korrekt enligt delegationsordningen. 3. Arbetsmiljöarbetet - Kontroll av arbetsmiljöarbetet har inte utförts. Framtiden Bygg- och miljökontoret kommer att arbeta med fortlöpande prövningar/kontroller, service och rådgivning till allmänhet och företag. Projektet med enskilda avlopp är i ett växande skede och pågår i fyra områden samtidigt och ett femte område är på gång. Med utökade resurser på miljökontoret finns det möjligheter att utföra systematisk tillsyn av lantbruk och inom hälsoskyddsområdet. Under 2015 planeras kontroll i skolor och förskolor i projektform. Nämndens ambition är att snabbt kunna lösa uppkomna frågor på ett korrekt och ändamålsenligt sätt samt vara visionära i samhällsfrågor. Essunga kommun, Årsredovisning 2014 62(63) Affärsverksamhet Vatten och avloppsverksamhet Verksamhet under året I maj och augusti var kommunen drabbade av rekordstora regn vilket medförde källaröversvämningar i Jonslund och Främmestad. Vi har många förfrågningar från boende utanför kommunens VA områden om möjligheten att koppla in sig till kommunens VA. Flera fastigheter och föreningar kopplade in sig under året bl.a. i Kolsholmen och Fåglum. Ekonomiskt utfall Resultatet för kommunens VA-verksamhet uppgick till 6 tkr (110 tkr 2013). Investeringar Investeringarna uppgick till 831 tkr. De största investeringsprojekten var Driftövervakning pumpstation, 400 tkr, Faktureringssystem 210 tkr och reinvesteringar i avloppsledningar 151 tkr. Resultat 1998--2014 År Tkr År Tkr 1998 170 2006 178 1999 354 2007 -19 2000 170 2008 293 2001 259 2009 6 2002 283 2010 14 2003 141 2011 9 2004 71 2012 -99 2005 407 2013 110 2014 7 Resultaträkning Tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 7 125 6 998 7 442 Verksamhetens kostnader -4 789 -4 704 -5 230 Avskrivningar -1 357 -1 398 -1 496 979 896 716 -1 079 -786 -709 -99 110 7 Verksamhetens intäkter Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader Årets resultat Essunga kommun, Årsredovisning 2014 63(63) Ombudgetering av investeringsbudget från 2014 till 2015 Kod Projekt 0006 0014 0016 0018 0021 0031 0039 0040 0045 0051 0060 0079 IT 2014 Tillg anpassn kom fastigh Lokalanpassning Städet 8 Fasad, tak Förrådet Energibesparande åtgärder Amiralen Utredn Pumpst - ledningar Dagvattenutr Essunga stat REINVESTERING VATTENLEDN Förskolelokaler/anpassn Inventarier förskola Strandpromenad Etapp 2 Totaler Utfall 2014 Årsbudget Återstår av årsbudget 273 750,42 48 121,43 0,00 62 569,52 232 225,83 681 861,52 70 180,25 0,00 0,00 2 678 983,75 0,00 128 163,00 500 000,00 235 000,00 647 000,00 100 000,00 723 000,00 1 471 000,00 129 000,00 100 000,00 50 000,00 4 000 000,00 50 000,00 500 000,00 226 249,58 186 878,57 647 000,00 37 430,48 490 774,17 789 138,48 58 819,75 100 000,00 50 000,00 1 321 016,25 50 000,00 371 837,00 Förslag till Orsak till ombudgetering ombudgetering 226 000 186 000 647 000 37 000 490 000 789 000 58 000 100 000 50 000 1 321 000 50 000 371 000 3 954 000 Läsplattor till Kf Aulan Toa Arbetet ej påbörjat Ej klart. Pågår Ej klart. Pågår Ej klart. Pågår Översvämningar Översvämningar Ej klart. Pågår Ej klart. Pågår Ej klart. Pågår Redovisning av synpunkter Synpunkt: 2014-05-07 Åtgärd: 2014-05-07 Synpunkt: 2014-05-07 (dok.id 8415) Sida1/2 2015-02-25 Anonym synpunkt gällande uppdatering av kommunens externa webbsida. Webbsidan uppdaterades. (dok.id 8416) Åtgärd: 2014-05-09 Synpunkt: 2014-05-08 Åtgärd: Tertial 2 och 3 2014 Synpunkt om att kommunen ska köpa tvätterifastigheten i Jonslund, på exekutiv auktion 2014-05-13, för att sedan riva den. Synpunktslämnaren fick besked om att detta inte var aktuellt och att den knappa tiden inte heller tillät en politisk diskussion. (dok.id 8417) Anonym synpunkt om ny sporthall/gym istället för bad. Ingen åtgärd. Synpunkt: 2014-06-04 (dok.id 8448) Synpunkt om lekplatser i Främmestad. Åtgärd: 2014-06-14 (dok.id 8474) Bertil Arfvidsson, teknisk chef, besvarade synpunkten och har vidtagit åtgärd. Synpunkt: 2014-06-09 Åtgärd: (dok.id 8452) Anonym synpunkt om 30 km skylt på genomfart i Nossebro. Synpunkten lämnades anonymt och kan inte åtgärdas av lag och regel skäl. Synpunkt: 2014-05-22 Åtgärd: 2014-05-23 (dok.id 8466) Synpunkt om förlängning av Strandpromenaden. (dok.id 8466) Besvarades av kommunchef Kjell Karlsson med framtida planer för Strandpromenaden. Redovisning av synpunkter Tertial 2 och 3 2014 Sida2/2 2015-02-25 Synpunkt: 2014-07-25 (dok.id 8551) Synpunkt om tillgängligheten på Nossebro- och Jonslundsbadet. Åtgärd: 2014-08-04 (dok.id 8552) Nossebrobadets entreprenör yttrade sig om synpunkten och synpunktslämnaren fick tillsammans med lite tips och råd också beskedet att synpunkten tas under beaktande vid framtida renovering/ombyggnation. Synpunkt: 2014-08-11 (dok.id 8574) Synpunkt om GPS-problem. Åtgärd: Hanteras. Totalt antal inkomna synpunkter: 8 st Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2015 – 2018 1. Inledning ___________________________________________________________ 3 1.1 Varför ett program för personer med funktionshinder? ____________________ 1.1.1 Nationell handlingsplan ______________________________________ 1.1.2 FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder _________________________________ 1.2 Avgränsning _____________________________________________________ 3 3 4 4 2. Funktionshinder, vad är det? __________________________________________ 5 3. Syfte _______________________________________________________________ 5 4. Riktlinjer ___________________________________________________________ 6 a. Goda kunskaper om funktionshinder och dess effekter ______________________ 6 b. Förebyggande insatser_______________________________________________ 6 c. Medicintekniskt stöd _________________________________________________ 6 d. Socialt stöd och service ______________________________________________ 7 e. Tillgänglighet _____________________________________________________ 7 f. Utbildning, arbete och ekonomisk försörjning _____________________________ 7 g. Aktiv fritid ________________________________________________________ 8 h. Samarbete med funktionshindrades organisationer ________________________ 8 5. Uppföljning __________________________________________________________ 8 6. Remiss ______________________________________________________________ 8 2 (8) 1. Inledning 1.1 Varför ett program för personer med funktionshinder? Kommunfullmäktige antog 2010-09-27 ett förslag till program för personer med funktionshinder. Ungefär var tionde kommunmedborgare i Essunga kommun har någon form av funktionshinder. Kommunen har ett stort ansvar som föredöme i arbetet med att underlätta för människor med funktionshinder att leva ett så normalt liv som möjligt i gemenskap med andra. Allmänt sett har människor med funktionshinder och anhöriga till dessa personer sämre levnadsvillkor än andra. Många faktorer påverkar detta, inte minst andra människors okunnighet och fördomar bidrar till isolering och försämrar livssituationen. 1.1.1 Nationell handlingsplan Det finns en nationell handlingsplan för hur samhället skall göras bättre för människor med funktionshinder. Det viktigaste i planen är att alla människor är lika mycket värda. Enligt den nationella handlingsplanen skulle den fysiska miljön år 2010 vara tillgänglig för alla. Det gäller till exempel bibliotek, museer, myndigheter och idrottshallar. Personal som arbetar med människor med funktionshinder skall också ha en lämplig utbildning. Information, till exempel protokoll, webbsidor, broschyrer och informationsblad, skall vara lätta att läsa och förstå. Det viktiga i handlingsplanen är Samhället skall vara tillgängligt för alla människor. Tillgänglighet kan betyda att rullstolar kan komma in i kommunens fastigheter, att det finns hjälpmedel för en hörselskadad person eller att en person med utvecklingsstörning kan få information som är lätt att läsa och förstå. De anställda på myndigheter och i kommuner skall lära sig om funktionshinder och veta att människor med funktionshinder har samma rättigheter som andra människor. De skall också ge människor med funktionshinder ett bra bemötande. 3 (8) Politiker och tjänstemän skall vid olika beslut alltid ta hänsyn till de behov som människor med funktionshinder har. 1.1.2 FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder I FN:s standardregler finns visionen om ett samhälle där människor med funktionshinder är delaktiga och jämställda med andra medborgare i samhället. År 2006 beslutade FN om Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen består av en inledning om andra lagar och regler och om frågor som är viktiga i hela världen. Den andra delen i konventionen består av 50 olika artiklar. Artiklarna är regler och varje artikel handlar om ett ämne och om vilka rättigheter personer med funktionsnedsättning skall ha när det gäller just det ämnet. Sverige, liksom de flesta av världens länder, har förbundit sig att förverkliga intentioner och innehåll på både central, regional och lokal nivå. Essunga kommun skall arbeta för att FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skall sätta sin prägel på alla kommunala nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Med detta program vill Essunga kommun visa sin ambition och inriktning för kommunens satsning på personer med funktionshinder inför de kommande åren. Det politiska programmet för personer med funktionshinder ersätter inte lagar på området utan visar kommunens vilja att förbättra för människor med funktionshinder och funktionsnedsättning. 1.2 Avgränsning Programmet redovisar långsiktiga ambitioner år 2015-2018. Med ledning av detta program ska kommunstyrelsen upprätta handlingsplan. Uppföljning ska ske i samband med ordinarie budget och bokslutsprocess. 4 (8) 2. Funktionshinder, vad är det? Funktionshinder är inte någon egenskap hos den enskilde utan ett förhållande mellan individen och omgivningen. I vilken utsträckning funktionsnedsättningen blir ett handikapp bestäms av individens funktionsnedsättning och den miljö som finns runt omkring. Funktionshindret är beroende av den miljö och den kultur som individen befinner sig i. Det kan innebära att en person med funktionsnedsättning kan vara handikappad i en situation men inte i en annan. Genom att anpassa och göra samhället mer tillgängligt underlättar man både för människor med funktionshinder och för andra invånare i kommunen. Om man genomför konkreta åtgärder enligt FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär det ett bättre samhälle för både människor med och utan funktionshinder. Ett handikapp uppstår när en person med funktionshinder inte kan vara med i samhället på samma villkor som andra människor. 3. Syfte Syftet med programmet för personer med funktionshinder är att förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättning genom att införliva aspekter på funktionhinder inom alla områden när den kommunala politiken utformas undanröja hinder så att det blir möjligt för människor med funktionsnedsättningar att bli fullt delaktiga i samhällslivet. sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet Programmet för personer med funktionshinder och dess åtgärdsplan skall vara styrande och vägledande för olika åtgärder inom kommunens samtliga verksamheter. Det skall ses som komplement 5 (8) till gällande lagstiftning på området. Programmet skall stimulera intresset för frågor kring funktionshinder och höja kommunens ambitionsnivå genom att peka ut och påskynda angelägna åtgärder. 4. Riktlinjer/fokusområden a. Goda kunskaper om funktionshinder och dess effekter I Essunga kommun ska personal och beslutsfattare, som i sina arbeten och politiska uppdrag behandlar frågor av funktionshinderkaraktär, hålla sig uppdaterade vad gäller kunskaper på området, förvaltningar bevaka det kunskapsutbud och den information om olika funktionshinder som finns på såväl lokal, regional som nationell nivå, samt koppla det till verksamhetsutveckling och utbildning av personal, föreningar som direkt eller indirekt får kommunalt stöd uppmärksammas på funktionshindrades behov. b. Förebyggande insatser Essunga kommun ska i arbete med framtidsplanering/översiktsplan beakta funktionsnedsattas behov, använda kommunala handikapp- och pensionärsrådet och funktionshindrades intresseorganisationer som remissorgan i frågor som rör funktionsnedsättning, genom preventiva insatser, aktivt arbeta för att människors funktionsnedsättningar och möjligheter att leva ett aktivt och socialt liv, inte riskerar att försämras. c. Medicintekniskt stöd I Essunga kommun ska rehabilitering erbjudas i samverkan med regionen efter behov och oberoende av ålder. Den personal som i sina arbeten jobbar med rehabilitering, bör ha rätt kompetens på området och vidareutbildas när så krävs. 6 (8) d. Socialt stöd och service I Essunga kommun ska den personal som arbetar med stöd och service ha rätt kompetens inom området och vidareutbildas när så krävs, lättillgänglig och tydlig information kring insatser enligt LSS och SoL finnas, som medborgarna har rätt till. Detta för att underlätta att alla i behov får tillgång till samhällsservicen, serviceinsatser utgå från individuella behov där bedömning och planering präglas av lyhördhet, anhörigstöd ges genom avlösning, möjlighet till korttidsvistelse och stöd till familjen, ledsagarservice ges efter behov, kommunstyrelsen verkar för att färdtjänsten utformas på sådant sätt att den tillgodoser funktionshindrades behov. e. Tillgänglighet I Essunga kommun ska funktionshindrade ha tillgång till de offentliga miljöer, för vilka kommunen har ansvar. Där ska de utan svårigheter kunna tillgodogöra sig samhällsutbudet, alla ha tillgång till kommunens samhällsinformation oavsett funktionsnedsättning, kommunen verka för att handel, näringsliv och ideella föreningar utformar sina offentliga miljöer så att funktionshindrade utan svårighet kan ta del av deras utbud. f. Utbildning, arbete och ekonomisk försörjning Essunga kommun ska organisera verksamhet så att alla kan erbjudas likvärdig utbildning utifrån vars och ens förutsättningar, 7 (8) inom sitt ansvarsområde ge funktionshindrade tillgång till specifika hjälpmedel utifrån behov, utbilda personal som arbetar med funktionshindrade, i syfte att de ska ha god kunskap och förståelse för deras behov, i samarbete med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, regionen och övriga berörda instanser, aktivt verka för att funktionshindrade ska ges möjlighet att förvärvsarbeta, analysera orsaker till arbetslöshet och ta fram förslag till åtgärder. g. Aktiv fritid I Essunga kommun ska anpassat stöd ges och anpassade verksamheter bedrivas för att tillgodose funktionshindrades behov inom områdena kultur, idrott och rekreation. h. Samarbete med funktionshindrades organisationer Essunga kommun ska i samarbete med handel, näringsliv och ideella föreningar tillsammans med funktionshindrades organisationer, successivt öka tillgängligheten. 5. Uppföljning En årlig redovisning av nuläget och genomförda insatser ska lämnas av respektive förvaltning till kommunkontoret, detta utifrån gjord handlingsplan senast under januari med början år 2016. Resultaten sammanställs och uppdateras senare i årsredovisningen. En handlingsplan för 20114 – 2015 har upprättats och återfinns i bilaga. 6. Remiss Programmet har varit ute på remiss till olika organisationer. Synpunkter har kommit in från DHR, SRF och PRO. Synpunkterna redovisas i bilaga. 8 (8) Handlingsplan Bilaga till Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2015 Denna handlingsplanen är under 2015 för arbetet med att skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla. En redovisning av nuläget och genomförda insatser ska lämnas in under januari månad efterföljande år. Tillgänglighetsarbete under 2015 • En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunen kommer att sättas samman. Folkhälsoplaneraren kommer att vara sammankallande för denna grupp. • Ökad kompetens bland våra politiker. Planering av denna utbildning under första delen av 2015. • Ta fram en plan för arbetet med de rent praktiska åtgärderna som behöver göras för att öka tillgängligheten i kommunen. • Öka kompetensen hos personal/tjänstemän angående information kring olika insatser enligt LSS och SoL samt att ge tillgänglighet till kommunens samhällsinformation. • Öka kunskapsinhämtningen inom tillgänglighetsområdet för att kunna utveckla Essunga kommuns tillgänglighetsarbete. Till Socialnämnden i Essunga kommun/för kännedom KHP Essunga kommun Remiss på program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2014-2018 Programmet skall omfatta en kortare tidsperiod 2015-2017, uppdateras i god tid Nuvarande KHPs namn byts ut till "Rådet för funktionshinder och äldrefrågor kommande mandatperiod, samt att ett nytt reglemente för rådets arbete tas fram Remissvaren på program för personer ... följer ärendet till beslut i kommunfullmäktige Kommunens tjänsteman ansvarar för att programmet genomförs och utvärderas samt att de anslagna medlen för handikappaUtiska åtgärder används för ändamålet Utbildning av de förtroendevalda, samt även av kommunens handläggare i bemötande och lagstiftning inom LSS SOL PBL. Snabbare handläggning utan att tumma på rättsäkerheten minska väntetiderna på beslut för den enskilde och snabbare verkställighet av beslutade insatser. Programmet skall ingå i checklistan inför kommunala beslut och dess bolag Utveckla nya boendeformer för funktionshindrade, genom att öppna stängda lägenheter på Kerstinsås, och ta åter i bruk vård rum som idag används till kontor och andra verksamheter. Nybyggnation av trygghetslägenheter sammanlänkat under tak med Kerstinsås. Nuvarande program 2010-2012 som har antagits av Essunga kommunfullmäktige 2010-09-27, är bra och skall behållas i sin helhet med vissa uppdateringar, vid varje standardregel skall målsättning och åtgärd med ansvarig nämnd och tid anges, se billaga Betona alla nämnders ansvar Programmet skall även omfatta Essungabostäders verksamhet samt olika Eu projekt mm Årlig uppdaterad åtgärdplan, se billaga Sammanfattning: Det nya förslaget till program är alldeles för tunt till innehåll, både vad det gäller omfång målsättning och visioner, vi ser det som ett steg tillbaka i det handikappaUtiska arbetet i kommunen, det finns ingen anledning att ta fram ett sämre program en det nuvarande. Med en uppdatering kommer det att vara ett program som Essunga kommun kan vara stolta för och aktivt kunna använda för att skapa ett tillgängligt samhälle för alla. Förslag: Anställ en person(handikapp och äldreombudsman l, som har till uppgift att vara en länk mellan äldre och funktionshindrade och kommunens olika verksamheter, föreningar mm sk lots i olika frågor, personen skall också vara ansvarig för att programmet verkställs, förnyas, en resurs inom hela kommunen för att ta tillvara äldre och funktionshindrades rättigheter, sekreterare KHP. Med vänlig hälsning Nassebro 2014-10-16 rR_~ v4fvl.tfslt.-v't"""1'"'/ fJ6 AnCiersson/Vara-Essunga dhr avdelning/eu TILL SOCIALNÄMNDEN SAMT FÖR KÄNNEDOM TILL KHP BILLAGA TILL SYNPUNKTER P Å PROGRAM FÖR PERSONER ME~UNKTIONSHINDER I ESSUNGA KOMMUN. HANDLING/ ÅTGÄRDSPLAN HANDIKAPPOLITISKA ÅTGÄRDER 2015-2016 Om budgetering av ej använt anslag 2014 AUTOMATISKA DÖRRÖPPNARE FÖRSKOLORNA ÄNGEN OCH STALLAHOLM ( 2015) FRÄMMESTAD FÅGLUM (NYBYGGNATION) (JAG HAR HAFT KONTAKT MED BESAM SVERIGE OCH DET FINNS LÖSNINGAR SÅ ATT BARNEN INTE KOMMER TILL SKADA) (ENKELT ÅTGÄRDADE HINDER SENAST 2010) STÖRRE HANDIKAPPTOALETT I AULAN/MATSALEN ASFALTERING STRANDGATAN GÅNGVÄGARNA LÄNGS NOSSAN (HÄLSANS STIG) SAMT VID ÅSIKTEN LÄNGS NOSSAN SAMT GÅNGVÄGARNA MELLAN BROARNA TILL CAMPINGBRON ASFALTERING PÅ DE PLANERADE NYA GÅNGVÄGARNA LÄNGS STRANDPROMENADEN IDROTTSMALLEN I NOSSEBRO: AUTOMATISK DÖRRÖPPNARE + RAMP OCH LEDSTÅNG VID ANDRA INGÅNGEN SAMT SPECIELL PLATS FÖR ÅSKÅDARE MED RULLSTOL OCH RWC (2015) ANLÄGG YTTERLIGARE MINST EN RANDIKAPPARKERING K-ÅS BELYSNING G/C VÄG BOKGATAN-BJÖRKHEDEN 2015 ÅRS BUDGET LÄGST 200 000 KR TILL HANDIKAPPOLITISKA ÅTGÄRDER DET SOM INTE ANSLAGET FÖR HANDIKAPPOLITISKA ÅTGÄRDER RÄCKER TILL FÖR. BUDGETERAs P Å RESPEKTIVE NÄMND INVESTERING 2015. FÖR ATT UPPFYLLA KOMMUNENS PROGRAM FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER SAMT ATT FÖLJA LAGSTIFTNINGEN OM ENKELT ÅTGÄRDADE HINDER SENAST ÅR 2010. Med vänlig hälsning Nossebro 2014-10-16 (J,'D /)vtc!g~~ Ji~ AiJdersson Vara-Essunga Dhr-avdelning/eu .. ·~------·-----------· .--··----·--· . ----- _____/L:._rf::~:-n1/l1 f{___ t212_ bir Jtiht::.f?c __ ä-1 cd~/ _.5~-!di --- ---------··--- /"i<:';n &:r1 olt-r-~Cl!Jdr}J~· ..JiJ_c ;"J:zer sd' ·-----1 l -·---·~---~- J:::!/J<'' _ __ f:.e 1:: - . -~-- ·--· __ -----------··· _j l --- --·----~ /,) j p Y-(/-1 (;._DI'Y/f-t', E"_L'_> (~;J ___ j_ilC'H"- __ h~ tzajj_1 _t:1 f_ c--r! Cl'j/ ___ ::J CC( ___ /6-?Lck_ __ _ . __ C:,_ 9__ r_;~ f:: f;ij_/_ _ ·----"";,_{c ;- _-~//_~t_(~t: _u_!-_&- /el,;!; 1 ;- 7 -~- _s ______________________ _ ,(t(!/c-/ a S'•r-U[{~C'>-----------· -·· ·-· ---------·:t:;>~"fc:L{lf tl2"'- _c?/11}~_/-_ rplz-'-" j_z_;t_-_Lc:-!t'l... . . _______ . ______ !ff;_Lfr: fL/- --~~t;.:L_L___ ·----------···-···---·----··--· - ö f t_ c(et j --r -- - - - - - - - - - - - - - - - ' M - - - - - - - - - - - - • , ---- -- ______ ,,,, ------------- i -·-·~ilLI1t·-t[t2aJA/_/_7rd_l:ä_c,:/r;_3 __t)IlfJ[)/~ __,J't c~-- (._/tj_(l o -'i"f_!~~c_z~ ______ j ' ' yl/ c:/ tl8'? _t.JL</211::_!__ ----~Z!l:'!:.I.JJJ t:!___ /}__(:;1__... ___ ----- --------------- ---------------r. 1 j hl ! 1 ;[!/FY? -;------ ------ ---- -- ----------- ---- ·-· -·-·- ·- __{<r/Y7 rf~i~l/lu?Jj /(,'(/ ___lp/.. _ <LC:r?. tt7- ~-- t &/1 ä!~--·-···- - . . . . ls p t' J'/ - h? . ··---C. ___ e ·---- s<~ --·--·---- . -c.-,;.·,~ ---·----------------- -'-·'··''/.5 ct,L-z~ 'flf{J, ----1 l ----- - . ! Från: Skickat: Till: Ämne: Bosse Svensson den 22 oktober 2014 10:27 Carina Svantesson VB: Datakrångel men ang programmet Bosse Svensson Social och Utbildningschef Essunga Kommun 0512-57065, 0706-883502 Från: Anita Johansson [mailto:[email protected]] Skickat: den 22 oktober 2014 10:25 Till: Bosse Svensson Ämne: Datakrångel men ang programmet Hej Som jag skrivit tidigare ska det i början stå något om synskadade också, står bara nu ang hörsel rörelse m.fl Sen bör det stå fler av skall och inte bör Ledsagning bör kunna bokas spontant och man bör få välja sin ledsagare, som det är nu ska man för att få garanterad ledsagning i kommunen boka två veckor innan Material från kommunen ska göras tillgängligt för alla PDF är svårlästa för oss vilket man då skall tänka på så tillgänglighet fungerar iPDF-dokument Använd gärna synskadade som en resurs när det gäller information till personal och andra i kommunen ang bemötande m.m, vi är bäst på vår funktionsnedsättning /Anita SRF. Uppföljning av Äldreomsorgens värdegrund och lokala värdighetsgarantier Enkät oktober-november 2014. 6 st olika målgrupper: • Chefer och Medicinskt ansvarig sköterska • Alla medarbetare på enheternas apt. • 30 st hemvårdstagare • Föreningar: Nossebroortens Pensionärsförening Essunga Nossebro PRO SKPF Svenska kommunalpensionärernas förbund • 20 st boende på särskilt boende • Värdegrundsledarna (11 st exkl. 2 enhetschefer) Upplever chefer & Mas att vi håller värdegrunden och värdighetsgarantierna? 100 90 80 70 Chefer & MAS 60 50 40 Svarande: 5 st. Svarsfrekvens: 71% 30 20 10 0 Andel ja-svarAndel delvis- Andel nej- Andel ej svar svar svar Matval 2 rätter, tystnadsplikt, respekterar hemvårdstagares önskemål, knackar på hemvårdstagares/säboendes dörr och presenterar sig, bär namnbrickor och bestämda hemvårdstider hålls och förändringar meddelas i förväg, säboende får ha egna möbler och ta emot besök när de vill, personalen bemöter vänligt och korrekt. Personalen känner till värdighetsgarantierna, samverkar internt-externt med enskildes bästa i fokus. Promenad 1 ggn/vecka, personal presenteras med namn och bild i broschyr, regelbundna utflykter/aktiviteter säbo, arbetar nära anhöriga, tillräcklig tid att lyssnasamtala med den enskilde, alla har aktuella genomförandeplaner. Upplever värdegrundsledare att vi upprätthåller värdegrunden? 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Värdegrundsledare Svarande: 6 st. Svarsfrekvens: 67% Andel jaAndel Andel nej- Andel ej svar delvis-svar svar svar Arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälp och stöd anpassas till den enskildes behov-förutsättningar-önskemål, vi bidrar till att stärka den enskildes självkänsla och tilltro till sin egen förmåga, lyhörda-sympatiska-empatiska i mötet med den enskilde, samarbete med fokus på den enskilde vi utgår från att alla personer är unika, vi lyssnar in, vi ger den enskilde stöd i att upprätthålla sitt oberoende. Tillräcklig tid att lyssna på den enskilde Upplever medarbetare att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Arbetsgrupper (alla medarbetare på apt) Svarande: 7 arb.gr. Svarsfrekvens: 100% Andel jaAndel Andel nej- Andel ej svar delvis-svar svar svar Av 28 garantier fick 20 st. 100% ja-svar! informationsfolder m namn och bild på personalen, erbjuds promenad 1 ggn/vecka (säbo), de boende ska känna sig trygga (säbo), regelbundna utflykter/aktiviteter (säbo) Upplever hemvårdstagare att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? 100 90 80 70 Hemvårdstagare 60 50 Svarande: 20 st Svarsfrekvens: 67% 40 30 20 10 0 Andel ja-svar Andel delvis- Andel nej-svar Andel ej svar svar matval 2 rätter, bemöts med respekt-lyhördhet och vänligt-korrekt, hemvårdstagare känner att personalen är närvarande i mötet, visar respektar integritet och har förståelse för den enskildes situation, respekt för önskemål. aktuell genomförandeplan, informationsbroschyr med namn och bild på personalen, personalen håller bestämda tider och förändringar meddelas i förväg, Upplever boende på särskilt boende att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? 100 90 80 Särskilt boende 70 60 50 Svarande: 20 st Svarsfrekvens: 100% 40 30 20 10 0 Andel ja-svar Andel delvissvar Andel nej-svar Matval 2 rätter, bemöts med respekt och lyhördhet, Bemöts vänligt och korrekt, Respektfullt vänligt bemötande och personalen upplevs som närvarande i mötet Aktuella genomförandeplaner (Finns? Saknar boende kännedom om dem?) Erbjuds promenad 1 ggn/vecka Erbjuds kontaktperson inom två veckor och kan byta (Saknar kännedom om vem?) Informationsfolder med namn och bild på personalen Många av de boende hade inte kännedom om de lokala värdighetsgarantierna Upplever föreningar att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Föreningar Svarande: 2 st Svarssfrekvens: 67% Andel jasvar Andel Andel nejdelvis-svar svar Andel ej svar Av 27 garantier tyckte man att vi helt och hållet uppfyller 24 st.! Tillräckligt personaltäthet helger för matning i lugn och ro? Stimulera fysisk aktivitet (motverka passivitet) Får boende på säbo den sjukvård de behöver? Säkerställa god vård gnm fler undersköterskor? Utöka tjänst med fritidsaktiviteter? Information om värdighetsgarantierna till förening ”Ingen bra utveckling att en människa som verkligen behöver och önskar få flytta till ett särskilt boende inte kan få det pga biståndsbedömningens regelverk” Upplever ni att vi håller de lokala värdighetsgarantierna? 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Andel ja-svar Andel delvis-svar Andel nej-svar Andel ej svar Mycket goda resultat! 2015-01-19 Essunga kommun Bygg- och miljönämnden Berörd nämnd l myndighet o.dyl. Angående "Ändring av detaljplan för delar av fastigheterna MISTELN 9 och 11 ", Nassebro tätort" daterad november 2014 Bygg- och miljönämnden beslutade 2014-12-1 O§ 55 att samrådsbehandla rubricerade detaljplan. Enkelt planförfarande tillämpas vilket innebär att detaljplanen efter samrådet kommer att antas av Bygg- och miljönämnden. Yttrande skall vara Bygg- och miljönämnden, 465 82 NOSSEBRO tillhanda senast 2015-03-13. Med vänlig hälsning ESSUNGA KOMMUN Bygg- och miljönämnden ~MM~hM~ ~)fPw Christina Lundgren Karttekniker Bilaga: Detaljplanekarta med bestämmelser och Tillägg till planbeskrivning daterade november 2014 Postadress Besök Telefon Plusgiro Fakturaadress E-post Essunga kommun 465 82 Nossebro sturegatan 4 0512-570 00 11 90 96-6 Box 64 [email protected] Organisationsnr Fax Bankgiro 465 12 212000-2916 0512-570 02 960-7805 Nassebro Hemsida www.essunga.se 2015-01-19 Essunga kommun Bygg- och miljönämnden Till berörda fastighetsägare Angående "Ändring av detaljplan för delar av fastigheterna MISTELN 9 och 11", Nossebro tätort" daterad november 2014 Bygg- och miljönämnden beslutade 2014-12-10 §55 att samrådsbehandla rubricerade detaljplan. Enkelt planförfarande tillämpas vilket innebär att detaljplanen efter samrådet kommer att antas av Bygg- och miljönämnden. Planförslagets syfte är att ändra byggnadshöjden från l till IV våningar så att ett effektivt trygghetsboende kan uppföras av Riksbyggen. Befintliga hus (2 stycken) skall rivas. En sammanlänkning till det befintliga äldreboendet medges. Ni inbjuds till samrådsmöte onsdagen den 18 februari klockan 18.00 på kommunkontoret, sammanträdesrum A. Har Ni inte möjlighet att närvara den 18 februari kan Ni skicka ett skriftligt l undertecknat yttrande till Bygg- och miljönämnden, 465 82 NOSSEBRO, som skall vara oss tillhanda senast13mars 2015. Detaljplan med tillhörande beskrivningar finns på Plan- och byggkontoret för granskning samt på kommunens hemsida www. essunga.se l Leva och bo l Plan- och byggkontoret l Detaljplaner. Med vänlig hälsning c~~~~~ tu~d~ ~~ Karttekniker Postadress Besök Telefon Plusgiro Fakturaadress E-post Essunga kommun 465 82 Nassebro sturegatan 4 0512-570 00 11 90 96-6 Box 64 [email protected] 465 12 Organisationsnr Fax Bankgiro 212000-2916 0512-570 02 960-7805 Nossebra Hemsida www.essunga.se \ \ \ \ KERSTINAS Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. \ \ 6453000 PLANBESTÄMMELSER \ \ Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet \ \ \ GRÄNSBETECKNINGAR - •Planområdesgräns - · -·- · - Användningsgräns - · - - - · - Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark B l Bostäder ..__ E_,I :==~ UTNYTTJANDEGRAD GRUNDKARTA e 1 0,0 - ---- FASTGR 6452950 ~ Tekniska anläggningar Slörsta byggnadsarea i kvadratmeter BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE KVTRAKTGR LICI]j TRAKTGR l Gångbana g Marken får inte bebyggas l Marken ska vara tillgänglig för körtrafik ~~ Marken ska vara tillgänglig för allmänna unde~ordiska ledningar Körbanas kant •• • :-:-~ Marken får endast bebyggas med inbyggd gångpassage Körbanas kant, inom tomt + + + + + Annan byggnad - Bostad PLACERING; UTFORMING; UTFÖRANDE Utforming Jl Offentlig Högsta antal/Föreskrivet antal våningar ~ Högsta totalhöjd i meter MARKENSANORDNANDE Mark och vegetation l l parkering Parkering skall finnas 6452900 n2 skyddsplantering med träd och buskar skall finnas ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från det planen vinner laga kraft UPPLYSN/NGAR ENKELTPLANFÖRFARANDE 9 SAMRADSHANDLING 6452850 + Ändring av detaljplan för delar av fastigheterna 5 MISTELN 9 och 11 i Nossebro, Essunga kommun 104600 104650 o l 15 30 l 104700 60 Meter l Skala 1:500 104750 Upprättad i november 2014 Bygg- och miljökontoret Tord Hallem planingenjör -- IDI -=Essunga kommun Antagen datum: Laga kraft datum: 1 Ändring av detaljplan för delar av fastigheterna Misteln 9 och 11 Nossebro, Essunga kommun, Västra Götalands län Samrådshandling Enkelt planförfarande Upprättad av bygg- och miljökontoret i november 2014 2 Tillägg till PLANBESKRIVNING tillhörande "Detaljplan för Kerstinås 1:9 med flera fastigheter, Essunga kommun, Skaraborgs län", daterad i november 1983, vann laga kraft den 27juni 1984 Utdrag ur primärkartan för del av Misteln 9 Handlingar Ändringen av detaljplanen utgörs av - detta tillägg till planbeskrivningen - plankarta med planbestämmelser - fastighetsförteckning Ändringen kommer efter samråd att kompletteras med granskningsutlåtande. 3 Bakgrund och förslag Fastigheten Misteln 9 har enligt gällande detaljplan från år 1983 använts för allmänna ändamål (vårdcentral och äldreboende) samt servicebostäder med beteckningen A respektive Bl. Den del av fastigheten Misteln 9 som berörs av detaljplaneändringen har beteckningen Bl och ligger i områdets östra del. På berört planområde, som omfattar cirka 9.500 m2 finns två byggnader. l dess byggnader bedrivs verksamhet för 2 socialtjänsten samt lägenheter. Byggnadsyta är på cirka860m i ett plan. På området finns även en transformatorstation. Bostadsbyggnaderna på berört område är i dåligt skick, varför en rivning av dessa önskas för att bereda plats för ett nytt trygghetsboende. För ett effektivt trygghetsboende föreslås en byggnad, uppförd i fyra bostadsvåningar med samvaro och förråd i ett plan. En framtida möjlighet att länka samman byggnaden med befintligt äldreboende redovisas . En ändring av bygghöjden från en våning till fyra våningar bedöms inte påverka området påtagligt negativt då avståndet till befintliga enbostadshus är cirka 50 respektive 80 meter, mot idag 45 respektive 30 meter. Parkeringen omdisponeras och utökas. l området mellan parkeringen och solhagsgatan föreslås en skyddsplantering. Illustration p å ny exploatering 4 Teknisk försörjning sker genom befintlig anslutning. Den del av allmänna ledningar som finns på kvartersmark skyddas med ett ledningsområde i detaljplanen Dagvattenavledningen från berört område ansluts till dagvattenledning i Solhagsgatan. Viss del av g u området tillhör fastigheten Misteln 11. Tillägg till plankartans bestämmelser Ändringen av detaljplanen innebär följande: Inom detaljplaneområdet på Misteln 9 skall användningsbeteckningen Bl ändras till B/V respektive Bl samt parkering och g med användningsbestämmelser. En skyddsplantering mot sothagsgatan föreslås. Parkeringen kan efter prövning i bygg- och miljönämnden ges ett alternativt småskaligt utförande inom områdena för "parkering". Miljöpåverkan Planen innebär att användningen för boende kvarstår. Detaljplanen bedöms inte leda till betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. Det bör därför inte krävas miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning. Administrativa föreskrifter Ändringen av detaljplanen handläggs med enkelt planförfarande, vilket innebär att planen prövas för antagande av bygg- och miljönämnden efter att samråd genomförts. Utställning av planändringen kommer alltså inte att ske. Genomförande Planändringens genomförandetid är fem år räknat från den dag då beslut om antagande vinner laga kraft. Fastighetsägare inom planområdet svarar för planändringens genomförande. Bygg- och miljökontoret i november 2014. Tord HallEm planingenjör
© Copyright 2024