Årsredovisning 2014 för Länsstyrelsen Gävleborg
Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 Länsstyrelsen i Gävleborgs län Innehåll Landshövdingen har ordet 3 Organisation 6 Resultatredovisning 8 Länsstyrelseinstruktion 2 § 9 Övrig förvaltning 13 Trafikföreskrifter 16 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 17 Regional tillväxt 23 Infrastrukturplanering 32 Hållbar samhällsplanering och boende 35 Energi och klimat 41 Kulturmiljö 45 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 49 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 54 Lantbruk och landsbygd 76 Rennäring m.m. 87 Fiske 88 Folkhälsa 93 Jämställdhet 99 Nationella minoriteter och Mänskliga rättigheter 103 Integration 107 Organisationsstyrning 115 Personaluppgifter 116 Året i siffror 117 Finansiell redovisning 130 Resultaträkning 130 Balansräkning 131 Anslagsredovisning 133 Tilläggsupplysningar 135 Noter till resultaträkningen 137 Noter till balansräkningen 142 Beslut 148 2 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET År 2014 var ett innehållsrikt år både för länet och för Länsstyrelsen. Länet upplevde den varmaste sommaren på länge och den omfattande skogsbranden i Västmanland fick följdverkningar även hos oss. Personal från länets Räddningstjänst medverkade i släckningsarbetet och röken från skogsbranden spred sig till stora delar av Gävleborgs län. Arbetslösheten i Gävleborgs län ligger fortfarande över riksgenomsnittet, men vi har sett en successiv minskning sedan 2012. I december 2014 var den totala arbetslösheten 11,8 procent. Även när det gäller ungdomar har en minskning skett till 24,4 procent, men även det ligger över riksgenomsnittet. Även om var tredje industrianställning har försvunnit från Gävleborg sedan 2008 så har en del av dessa jobb transformerats till tjänster och egenföretagande. Nyföretagandet har ökat efter en svacka och antalet nyanmälda nya jobb har ökat, men fortsatta satsningar på utbildning och kompetens är avgörande för att länet ska klara matchningen av kompetens till dessa arbetstillfällen. Trots att Gävleborg har landets högsta arbetslöshet uppger nästan 25 procent av de privata företagen i Gävleborg att de upplevt svårigheter att rekrytera personal under den senare delen av 2014. En höjning av utbildningsnivån är centralt för utvecklingen i Gävleborg. I det perspektivet är det anmärkningsvärt att den regionala högskolan, Högskolan i Gävle, av platsbrist tvingas säga nej till över 50 procent av de som är förstahandssökande till Högskolans utbildningsprogram. Även om Gävleborgs län fortfarande väntar på att exportindustrin ska få mer luft under vingarna, och därmed understödja den kraftiga ökningen av privata tjänster och de många nya företag som bildats, har flera betydande investeringar har gjorts under året. Billerud/Korsnäs har genomfört en miljöinvestering på cirka en halv miljard svenska kronor som förutom minskade utsläpp kommer att medföra en förbättrad produktkvalitet. Stora investeringar har också gjorts inom till exempel Sandvikkoncernen, Ovako, Iggesund Paperboard och Kungsberget. Nämnas kan också att Kinas största företag inom geografisk information, Geo Star, har etablerat sitt Europahuvudkontor i Gävle. Gävle är utsedd till Europas huvudstad för Geografisk Informationsteknik, GIS. Här finns den största koncentrationen av företag och med kompetens inom GIS, och inom klusterverksamheten, FPX, Future Position X, växer verksamheten. 3 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Prins Daniels Fellowship besökte länet under året då möten hölls på både Polhemsskolan och Högskolan i Gävle. Samtal om entreprenörskap lockade en stor publik på bägge ställena. Många människor besökte också Landsbygdsriksdagen som hölls i Göranssons Arena i Sandviken, liksom Fäbodsriksdagen som hölls utanför Alfta i Hälsingland. Gävleborg är det län som tagit emot flest flyktingar per capita under 2014. Länsstyrelsen har under flera år prioriterat arbetet med integration och samordnar ett väl utvecklat samarbete mellan länets kommuner och berörda myndigheter, när det gäller mottagandet och etableringen av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn. Detta samarbete har gjort att samtalen kring ett utökat mottagande har kunnat föras på ett konstruktivt sätt. Länets Samhällsråd har tagit fram en samlad nationell ANDT-strategi som ska bidra till vinster för både hälsa och ekonomi och därmed till en hållbar samhällsutveckling. Samhällsrådet har genomfört en trygghetsmätning i alla länets kommuner. Syftet med denna undersökning har varit att skapa en gemensam nulägesbild för att identifiera problem och planera trygghetsskapande åtgärder. Länsstyrelsen har under året fastställt ett åtgärdsprogram för miljömålen i Gävleborgs län. Många har varit engagerade i arbetet med att ta fram de viktigaste åtgärderna för att nå miljömålen. Dessa omfattar allt från att skapa bättre förutsättningar för lekande fisk i våra vattendrag till hållbar konsumtion och samhällsplanering. Att nå miljömålen är ett gemensamt ansvar för hela samhället och Länsstyrelsen har spelat en viktig roll som spindel i nätet. Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning i Gävleborgs län har presenterats vid en informationsdag i Bollnäs. Planen syftar till att studera, informera om och kartlägga kommunernas arbete med klimatanpassning, samt att identifiera de områden där behovet av klimatanpassningsåtgärder är stort. De senaste årens kraftiga skyfall i Sverige och vår omvärld har öppnat ögonen för de översvämningsrisker som finns i bebyggda områden. För mjölkbönderna har den minskade efterfrågan på mjölk medfört en omfattande prispress under 2014. Mjölken är inte bara motorn i lantbrukets ekonomi utan påverkar även andra företag på landsbygden. Detta innebär att det pågående arbetet med den regionala handlingsplanen för det svenska landsbygdsprogrammet 2014-2020 har blivit ännu viktigare. Länsstyrelsen har även tagit fram ett nytt regionalt serviceprogram som ska bidra till en god servicenivå för företagare och medborgare på landsbygden. 4 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelsen införde i början av året en ny platt organisation som innebär en anpassning för framtida behov, bland annat med tanke på att den nya regionkommunen tar över vissa verksamheter från 2015. Länsstyrelsen har även fastställt en värdegrund som baseras på nyckelorden handlingskraft, professionalitet och förståelse. Trots knappa resurser och splittrad finansiering har vi arbetat vidare med vår ekonomi för att skapa utrymme för kommande uppdrag. Länsstyrelsens årsredovisning speglar hela vår verksamhet. Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare på Länsstyrelsen som har gjort allt detta möjligt. Barbro Holmberg, landshövding 5 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS G LÄN ÅRS SREDOVISNING G 2014 ORGA ANISATIO ON Länsstyrrelsens organ nisationsplan n Under 22014 omfatttade Länssty yrelsens orgganisation tiio enheter, däribland d enn stab för sttöd till ledningeen. Från 2014 slogs Miiljöskyddseenheten och Miljöanaly ysenheten ihhop till en MiljöM enhet, samt Länsveeterinärenheeten och Jorrdbrukarstöd dsenheten tiill en Enhett för djursky ydd, nheter finnss ett insynsrråd och en jordbrukkarstöd ochh veterinära frågor. Utööver dessa en viltförvaaltningsdeleegation. Länsstyyrelsens lednningsgrupp har, förutom m landshöv vdingen och länsrådet, bbestått av dee tio enhetschheferna. Läänsstyrelsen är en enråddighetsmynd dighet, vilket innebär aatt landshöv vdingen svarar ddirekt inför regeringen r och att mynndigheten haar ett insynssråd i ställett för styrelsse. Länsstyyrelsens insyynsråd har, förutom lanndshövdingeen, bestått av a följande ååtta ledamö öter. - Hannna Bruce, VD, V Växbo Lin AB, Vääxbo Maj-Britt Johannsson, rekto or, Högskolaan i Gävle Marrgareta B Kjjellin, riksd dagsledamott för Moderata samling gspartiet, Huudiksvall Benngt Kjellson, generaldirrektör, Lantm mäteriet, Gävle Gabbriella Perssson-Turdell,, arbetsförm medlingschef, Ljusdal Raim mo Pärssineen, riksdagssledamot förr Socialdem mokraterna, Gävle Hanns Wahlbom m, ordförand de för Unionnens regionstyrelse, Gäävle Lottta Zetterlund, ombudsm man för LRF F, Storvik 6 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelsens insynsråd träffades fyra gånger under 2014, tre gånger för sammanträden och en gång för en studieresa till västra Gästrikland. Vid de tre sammanträdena redovisades bland annat arbetet med stormen Ivar, ANDT-strategin, trygghetsmätningen i länet, skogsbranden i Västmanland, läget för nyanlända flyktingar samt framtagandet av miniminivåer för björn, varg, lo och järv. Bland de interna frågorna redovisades arbetet med supervalåret 2014, förberedelserna inför den kommande regionbildningen och årets brukarundersökning. Vid studieresan till västra Gästrikland besöktes Wetterlings Yxfabrik i Storvik, Björsveds gård med lösdrift och mjölkrobot, Kungsbergets skidanläggning i Järbo och Mackmyra whiskyby i Gävle. 7 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 § första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 § länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2 §. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 respektive juni 2012. Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas från och med årsredovisningen för 2012. Indikatorerna ingår i den gemensamma årsredovisningsmallen och återfinns under det område de hör till. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet gjorde Länsstyrelsen i Örebro en mindre uppföljning av erfarenheterna av indikatorerna. Sammantaget var erfarenheterna relativt positiva. För de indikatorer som inte har något värde för 2014 ska endast värdena för 2010-2013 kommenteras i årsredovisningen 2014. Värdena för 2014 kommer i dessa fall att levereras först i samband med årsredovisningsarbetet 2015. Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2014 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 § första - tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 § jämfört med 3 kap. 1 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter. 8 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelseinstruktion 2 § Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. De nationella målen regleras av länsstyrelseinstruktionen (2007:825), andra lagar och förordningar samt i regleringsbrevet. Länsstyrelseinstruktionens 2 § första stycke om nationella mål återrapporteras genom indikatorer som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar under 2 § länsstyrelseinstruktionen återrapporteras i nedanstående redovisning. Nationella mål och uppdrag i regleringsbrevet återrapporteras i årsredovisningen under respektive verksamhetsområde, om inte annat anges. Förutom de nationella målen tas hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar genom bland annat följande regionala programdokument. - Nya möjligheter, regional utvecklingsstrategi för Gävleborg Uppföljning av miljömålen i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för miljömålen i Gävleborgs län Länets klimat och energistrategi Länstransportplan Bredbandsstrategi för Gävleborgs län Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter ANDT-strategi Regionalt serviceprogram Åtgärdsprogram för vattenförvaltning Avsiktsförklaring om samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gävleborg Länsstyrelsen har medverkat på kommunchefernas möten och är sammankallande i Samhällsrådet där även Polismyndigheten, Landstinget och Regionförbundet har medverkat. En trygghetsundersökning har genomförts för samtliga kommuner i länet på initiativ av Samhällsrådet. Samarbetet om länets ANDT-strategi har också behandlats i Samhällsrådet. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Samverkan genom avsiktsförklaring Inför den regionbildning som trädde i kraft från 2015 har Länsstyrelsen, Landstinget och Region Gävleborg under året arbetat fram en gemensam avsiktsförklaring och där preciserat ett antal särskilt viktiga utvecklingsområden att samarbeta omkring. Denna avsiktsförklaring undertecknades av ledningarna för Region Gävleborg och Länsstyrelsen i december 2014. Det är både Länsstyrelsens och Region Gävleborgs ansvar att främja länets hållbara utveckling. Det är viktigt att samverkan sker kring tillgängliga resurser samt att parterna strävar efter att inom sina respektive organisationer skapa ett effektivt samarbete utifrån sina 9 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 olika roller. Syftet med denna avsiktsförklaring är att lyfta fram angelägna samverkansområden samt att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen. Statliga myndigheter Länsstyrelsens olika verksamhetsområden träffar fortlöpande företrädare för departement och statliga myndigheter som på olika sätt berörs av Länsstyrelsens verksamhet. De statliga myndigheter som omfattas av detta är bland annat Trafikverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket, Boverket, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Myndigheten för skydd och beredskap, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Migrationsverket Landshövdingen träffar dessutom regelbundet länets riksdagsledamöter och de högsta cheferna för de statliga myndigheterna i länet. Vid dessa möten avhandlas aktuella frågor i länet. I samband med att regeringens budgetproposition presenteras förs en dialog om aktuella frågor som är viktiga för länets utveckling. Under året träffade landshövdingen riksdagsledamöter och statliga myndigheter vid ett möte i Sjöfartsverkets lokaler i Bönans lotsstation. Vid mötet deltog Sjöfartsverkets generaldirektör som presenterade verksamheten i allmänhet och särskilt verkets insatser i samband med farledsprojektet till Gävle hamn som slutfördes under 2014. Vid mötet deltog fyra av länets tolv riksdagsledamöter, samt företrädare för Försäkringskassan, Högskolan, Lantmäteriet, Polisen, Region Gävleborg, Skogsstyrelsen, Statens Servicecenter och Sjöfartsverket. Samhällsrådet Samhällsrådet är ett strategiskt forum för brottsförebyggande arbete och regional krishantering i Gävleborgs län. Samhällsrådet består av landshövdingen, länspolismästaren, landstingsdirektören och regiondirektören. Landshövdingen är ordförande. Under 2014 träffades Samhällsrådet tre gånger. Vid dessas möten diskuterades bland annat frågor rörande sociala risker, bärplockare och tiggare. Samhällsrådet ställde sig bakom den nya strategin för ANDT-arbetet i länet och tog initiativ till en översyn av det regionala krishanteringsrådet samt genomförandet av en trygghetsmätning. Med anledning av förestående omorganisationer för Polisen och Regionen diskuterades Samhällsrådets fortsatta arbete och behovet av en ny samverkansöverenskommelse som ska gälla från 2015. Trygghetsmätning Samhällsrådet tog under året initiativ till en trygghetsmätning som genomfördes i hela länet under augusti till september. Syftet med mätningen är att skapa en gemensam nulägesbild för att identifiera problem, samt att planera och genomföra trygghetsskapande insatser. Resultatet av trygghetsmätningen visar ett generellt trygghetsindex för Gävleborgs län som ligger i nivå för Sverige som helhet. I jämförelse med föregående undersökning 2002 innebär resultatet en viss försämring, och Samhällsrådet beslutade därför att trygghetsindex ska tas fram med tätare intervall. Problemnivåer över medelvärdet har identifierats i Bollnäs, Gävle och Sandvikens kommuner. Mindre geografiska områden med särskilt höga problemnivåer är centrala Gävle, Brynäs, Andersberg och Bollnäs tätort. Även Sandviken och Söderhamn sticker något ut i jämförelse med normalvärdet för övriga Sverige. Några kommuner har höga värden för trafikproblem men övriga kommuner har få eller inga stora problem. 10 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Resultatet av trygghetsmätningen har redovisats för Samhällsrådet vid ett särskilt möte för inbjudna företrädare för kommunerna och vid en presskonferens. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Gävleborg är ett län med betydande basindustri inom stål, papper och massa. Arbetsmarknaden i länet påverkas därför starkt av den internationella konjunkturen och av pågående strukturrationaliseringar. Ett stort behov av kompetens finns i framtiden både inom privat och offentlig sektor. Satsningar på utbildning för att kunna matcha efterfrågan på arbetsmarknaden hör till de mest angelägna insatserna för länet. Utvecklingsinsatser Länsstyrelsen har genomfört flera betydelsefulla aktiviteter för att främja länets utveckling. Som en del i det nya Landsbygdsprogrammet har en SWOT-analys har tagits fram i partnerskap med aktörer inom den ideella och offentliga sektorn samt från näringslivet. Denna analys kommer tillsammans med flera andra strategiska dokument att utgöra ett mycket bra underlag för det regionala handlingsprogrammet. Inom nätverket Integration Gävleborg har Länsstyrelsen tidigare gjort en särskild satsning med projektet Öppna dörrar, som uppmärksammats i andra delar av landet. För att utveckla de metoder som tagits fram i detta projekt har Länsstyrelsen inrättat en särskild tjänst som tillväxt- och mångfaldskoordinator. Som en följd av projektet startades också projektet ”Nytag – ägarskifte och generationsväxling” i samarbete med Arbetsförmedlingen, Företagarna och Almi, för att erbjuda invandrare att ta över företag som står inför avveckling. Länsstyrelsen har sedan regeringens varseluppdrag 2009 drivit ett projekt som regelbundet tagit fram lägesrapporter med analyser av arbetsmarknadsutvecklingen i länet. Dessa rapporter har spridit kunskap till beslutsfattare och har varit till stor nytta vid planeringen av tillväxtskapande och kompetenshöjande åtgärder. Dessa rapporter upphörde vid projektets utgång i slutet av 2014. Länsstyrelsen har genom Samhällsrådet tagit fram kunskapsunderlag vad gäller ungdomars välbefinnande, sociala risker och trygghetsfrågor, som underlag för att planera insatser som skapar trygghet. Forskarna på Slottet – en mötesplats för forskning och företag Forskarna på slottet är en seminarieserie som arrangeras av Högskolan i Gävle och Länsstyrelsen. Målet med seminarieserien är att skapa möten mellan företag och forskare som ska leda till nya idéer som på sikt ger synergieffekter för näringslivet och tillväxt i länet.Bakom satsningen står landshövdingen Barbro Holmberg och högskolans rektor MajBritt Johansson som bägge har framhållit vikten av ökad samverkan mellan myndigheter, högskolan och näringslivet. Under 2014 har två seminarier genomförts. Det första seminariet handlade om innovationer, utveckling av spännande produkter och kommersialisering. Det andra seminariet handlade om vad företag och medarbetare kan vinna på en god arbetsmiljö. Ytterligare seminarier planeras om hur små- och medelstora företag kan lyckas med energieffektivisering samt om hållbara affärsrelationer och affärsutveckling. 11 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 I ett annat projekt marknadsförs Gävleborg i Helsingfors under några dagar i juni 2015. Projektet är ett samarbete med Sveriges ambassad i Helsingfors och med näringslivet och Region Gävleborg. ”Mitt Gävleborg” är ett gemensamt projekt mellan Glada Hudik-teatern, Region Gävleborg och Länsstyrelsen, som vill göra Gävleborgs län mer attraktivt genom att inspirera till förändringar och visa på goda exempel. Startskottet för satsningen gick i november i samband med en föreställning av Trollkarlen från Oz på Cirkus i Stockholm. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008: 1346) Länsstyrelsens tillsynsverksamhet utförs inom flera områden och har betydelse för att nationella mål ska få genomslag och för att främja länets utveckling. Arbetet omfattar dels den aktiva och direkta tillsynen och dels tillsynsvägledning. Länsstyrelsen kan bistå med kunskapsunderlag så att andra, exempelvis kommunerna, ska kunna bedriva effektiv tillsyn. Länsstyrelsen har bedrivit tillsyn och tillsynsvägledning enligt Miljöbalken i enlighet med Länsstyrelsens tillsyns- och tillsynsvägledningsplan. Under 2014 har egeninitierad miljötillsyn utifrån miljönytta betonats. Detta kräver att prioriteringar görs, men leder förhoppningsvis till bättre resultat i förhållande till miljömål och behov. Planering har under 2014 startats för att förbättra tillsynsvägledningen. Ett annat exempel på område där Länsstyrelsen bedriver tillsyn är djurhälsopersonal och läkemedelsanvändning. Kontrollen av djurhälsopersonal har påbörjats enligt kontrollplan för djurhälsopersonal 2014 till 2016. Myndighetens kortsiktiga mål har varit att inventera, registrera och riskklassificera kontrollobjekten, samt genomföra kontroller utefter prioritering av objekten. Långsiktigt ska Länsstyrelsen ha en regelbunden och riskbaserad kontroll av samtliga objekt. Tillsyn bedrivs inom många av Länsstyrelsens verksamhetsområden och redovisas i övrigt under respektive område. Arbetet med att förbättra Länsstyrelsens agerande i enlighet med de krav som ställs på oss som myndighet pågår och drivs vidare. Vi följer upp verksamheten speciellt med fokus på upphandling, diarieföring och arkivering, förvaltningsrättsligt, oegentligheter, riktlinjer och fattade beslut, samt miljöledning. 12 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) Årsarbetskrafter kvinnor 1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 1) 2) 2014 3,94 5,16 5,27 8 930 5,72 884 880 3 2 107 2013 3,77 2,46 3,50 6 782 4,37 849 909 0 2 257 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 5,32 2,04 4,32 7 678 5,02 1 657 1 772 0 33 236 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan till exempel återfinnas i olika sakförordningar. Andra väsentliga prestationer och resultat Övrig förvaltning Handläggningen av de ärenden som sorteras in under övrig förvaltning har under 2014 överlag kunnat ske med rimliga handläggningstider. De två valen har emellertid påverkat resurstillgången och handläggningstiderna för överklagade PBL-ärenden har i första hand prioriterats. Under övrig förvaltning har tillsyn inom kameraområdet utförts enligt den nationella tillsynsplanen och vid sidan av detta vid anmälan (händelsestyrd tillsyn). Tillsynen enligt den nationella tillsynsplanen har omfattat sjukhus, vårdcentraler och sjukvårdsinrättningar, vilket för Gävleborgs del inneburit att fem objekt tillsynats. Förutom bristfällig skyltning har få brister uppmärksammats. För övrigt har arbetet med att förbättra den interna uppföljningen fortsatt genom att stickprovskontroller utförts för att följa upp hur kraven på främst diarieföring, upphandling och handläggning (förvaltningsrättsliga krav) efterlevs internt. Viltförvaltning Länsstyrelsen har under året fastställt en förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län. Planen är framtagen med vägledning av Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för vildsvin. Förvaltningsplanen antogs av viltförvaltningsdelegationen i mars 2014. Länsstyrelsen har reviderat de övergripande riktlinjerna för älgförvaltningen inom Gävleborgs läns älgförvaltningsområden. Dessa riktlinjer har utarbetats av Länsstyrelsen tillsammans med en arbetsgrupp med ledamöter från Gävleborgs viltförvaltningsdelegation. Riktlinjerna godkändes av viltförvaltningsdelegationen i juni 2013. Riktlinjerna har efter beslut av viltförvaltningsdelegationen reviderats i november 2014. 13 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelsen har enligt Jaktförordningen i uppgift att besluta om inrättandet av älgförvaltningsgrupper. Detta beslutades i december 2014 för de älgförvaltningsområden som finns i Gävleborgs län. Beslutet löper från 2015 till och med 2017. Länsstyrelsen beslutade i mars 2014 om skyddsjakt på skarv på myndighetens initiativ. Skyddsjakten var möjlig att bedriva i Gävlebukten och i Ljusnefjärden och fick omfatta som mest 650 fåglar. Med anledning av den omfattande skadegörelsen på två skarvkolonier i Gävlebukten beslutade Länsstyrelsen i juli att upphäva beslutet om skyddsjakt på skarv. Länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation har under 2014 haft fem ordinarie möten och ett extrainsatt möte om miniminivåer för rovdjuren. Under två dagar genomfördes också ett utbildningstillfälle för ledamöterna på Rovdjurscentret De 5 Stora. Utbildningen innehöll seminariet ”Skog-älg-rovdjur”, föredrag om den skandinaviska vargstammen, samt information om grundläggande viltförvaltning, lagstiftning och naturbevakarnas arbete. Återrapportering regleringsbrev RB 18. Länsstyrelserna ska i samråd med berörda myndigheter och intressenter utarbeta regionalt anpassade finansieringsformer som möjliggör för älgförvaltningsområden i hela landet att regelbundet genomföra inventeringar. Länsstyrelsen har med anledning av sitt uppdrag i regleringsbrevet hållit ett samrådsmöte med Skogsstyrelsen och en arbetsgrupp från Viltförvaltningsdelegationen. Arbetsgruppen bestod av ägare och brukare av jordbruksmark, skogsnäringen samt jakt- och viltvårdsintresset. De regelbundna inventeringar som genomförs för älg och skog i älgförvaltningsområden inrättade av Länsstyrelsen, avser de metoder för basinventeringar som föreslagits av Skogsstyrelsen och SLU. Regionalt anpassade finansieringsformer för att genomföra inventeringar Älgbetesinventering (ÄBIN) Skogsindustrierna har beslutat att älgbetesinventering från 2015 kommer att genomföras i Sveriges samtliga älgförvaltningsområden inom ett tvåårsintervall och därefter fortlöpande vartannat år. Beslutet innebär att älgbetesinventeringar därmed finansieras av skogsindustrierna, förutsatt att det sker vartannat år per älgförvaltningsområde. Arbetsgruppen var enig om att det från år 2015 därför inte behöver avsättas medel från älgvårdsfonden för bidrag till älgbetesinventeringar. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen stödjer detta förslag. Foderprognoser Skogsstyrelsen har meddelat att älgförvaltningsområdena varje år kommer att tillhandahållas foderprognoser baserade på satellitbilder, vilket ingår i Skogsstyrelsens allmänna uppdrag. Däremot kommer inte kompletterande fältbesök till foderprognoserna att genomföras. Arbetsgruppen från Viltförvaltningsdelegationen anser inte att fältbesök för att kvalitetssäkra foderprognoser ska belasta Älgvårdsfonden, om något älgförvaltningsområde skulle vara intresserade av detta. I stället borde sådan finansiering kunna rymmas inom Skogsstyrelsens allmänna uppdrag. Tillräcklig data borde även kunna tillhandahållas via Riksskogstaxeringen som SLU genomför varje år. 14 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Spillningsinventering I dagsläget är det Svenska Jägareförbundet som har uppdraget att planera, utbilda inventerare, samt genomföra och redovisa resultat från spillningsinventeringarna i länets älgförvaltningsområden. Samtliga närvarande vid samrådet ansåg att nuvarande system inte är slutgiltigt, utan att bidrag om 20 000 kronor per älgförvaltningsområde bör gälla fortsättningsvis under en tvåårsperiod. Samtliga ansåg att bidraget rimligtvis och primärt ska användas för att stimulera inventerarna. Andra inventeringsmetoder och övrigt stöd till älgförvaltningen Skogsstyrelsen har lyft förslaget att anlägga referenshägn på olika platser i länet för att öka den regionala kunskapen om betesskador utifrån ett lokalt perspektiv. Eventuellt ryms detta inom ramarna för Skogsstyrelsens allmänna uppdrag. Arbetsgruppen från Viltförvaltningsdelegationen ställde sig tills vidare tveksamma till att finansiera hela eller delar av denna verksamhet med bidrag ur Älgvårdsfonden. Flyginventering är inte aktuellt att finansiera med bidrag ur Älgvårdsfonden. Den information som kan erhållas med sådan inventering är för kostsam i förhållande till den information som basinventeringsmetoderna för älg ger. Implementering av regionalt anpassade finansieringsformer Arbetsgruppen från Viltförvaltningsdelegationen och Länsstyrelsens handläggare har reviderat den regionala förvaltningsplanen för älg (Övergripande riktlinjer för älgförvaltning inom Gävleborgs läns inrättade älgförvaltningsområden). Detta har skett för att anpassa de regionala riktlinjerna för inventeringar i enlighet med diskussionen under samrådsmötet. Länsstyrelseinstruktion 4§ 1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen Länsstyrelsens uppgifter vid förberedande och genomförande av den slutliga sammanräkningen vid de allmänna valen har genomförts. Det innebär att en mängd olika uppgifter har utförts, bland annat utbildning av kommunerna och en informationsträff med partierna inför deras arbete med valsedelsbeställningar. Länsstyrelsens arbete med valsedelsbeställningar har varit tidskrävande och likaså arbetet med att rekrytera och utbilda interna och externa valarbetare. Under 2014 har en ny intern valorganisation byggts upp. Det har varit viktigt att säkerställa att det inom Länsstyrelsen finns kompetens som kan utnyttjas över tid, det vill säga även vid genomförande av kommande val. Det har i stor utsträckning skett utbyte med andra länsstyrelser för att lösa problem och för att samordna bedömningar och hantering av olika frågor. Några större problem eller ”missöden” har inte noterats, varken i kommunernas eller i Länsstyrelsens eget arbete. Några överklaganden som rör Länsstyrelsen har heller inte inkommit. 15 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) Årsarbetskrafter kvinnor 1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 1) 2) 2014 0,35 0,16 0,30 432 0,28 134 148 0 0 2013 0,17 0,55 0,41 586 0,38 161 156 0 0 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 0,13 0,54 0,39 603 0,39 230 248 1 0 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Andra väsentliga prestationer och resultat Antalet ärenden där enskilda ansöker om trafikreglerande åtgärder är på en förhållandevis hög nivå och har avgjorts med rimliga handläggningstider. Länsstyrelsen har tagit fram en årlig sammanställning över vägar och gator i Gävleborgs län, en uppgift som enligt trafikförordningen ligger på myndigheten. 16 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 28* 2014 Årsarbetskrafter män 1) Årsarbetskrafter kvinnor 1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 1,14 8,81 5,75 9 874 6,33 1 806 1 584 24 0 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 28261, Djurskydd (djurskyddskontroll – normalkontroller) 3) 57 1) 2013 2,01 8,28 5,78 9 893 6,37 1 860 1 907 13 0 2012 2,32 6,97 5,45 9 025 5,90 1 628 1 505 5 0 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 28261 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 58. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Siffrorna för året är likartade jämfört med föregående år. Antalet beslutade ärenden 2013 var betydligt högre än föregående år och kan kopplas till att en låg bemanning under 2012 skapat en bulk av ärenden som hanterades under 2013. Skillnaden i årsarbetskrafter män beror på att verksamheten bytt från manlig till kvinnlig chef, samt slagits samman med annan verksamhet. Andra väsentliga prestationer och resultat Övergripande Länsstyrelsen har aktivt medverkat i länsstyrelsernas 28-nätverk under året och även i det samverkansmöte för den så kallade förenklingsresan som hölls i Östergötlands län i augusti 2014. Enhetschefen har bland annat medverkat i arbete inom ramen för 28-nätverket med att ta fram ett gemensamt sätt att tolka Jordbruksverkets vägledning för föranmälan av kontroller. Under våren var länsstyrelsen arrangör och värd för den årliga konferensen för landets länsveterinärer. Veterinärer från de flesta av landets länsstyrelser medverkade, tillsammans med representanter från Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Generalläkaren, Sveriges veterinärförbund och Svenska djurhälsovården. En rad olika ämnesområden behandlades och diskussioner fördes bland annat i syfte att skapa lika tillämpning och tolkning av lagstiftning och därmed en god kvalitet i länsstyrelsernas arbete inom de aktuella ämnesområdena. 17 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Livsmedel Länsstyrelsen har under 2014 genomfört två utbildnings- och kompetensutvecklingstillfällen för länets kommuners livsmedelsinspektörer. En av länets länsveterinärer har under hösten 2014 medverkat i den arbetsgrupp som särskilt arbetat med uppdateringen av den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan 20152018. Länsstyrelsen medverkade även i de av Livsmedelsverket arrangerade tillsynsdagarna i november 2014. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört 85 primärproduktionskontroller av livsmedel, vilket är 13 mer än under föregående år. Ett betydande arbete har också lagts på att utbilda handläggare i det nya handläggningssystemet Primör samt att lägga in redan registrerade anläggningar i detta, ett arbete som kommer att fortsätta även under 2015. Arbetet med att registrera tidigare oregistrerade anläggningar samt att registrera helt nya anläggningar har också fortgått med syfte att uppnå ett komplett register. Djurskydd Under 2014 har mycket arbete lagts ned på att förbättra och rättssäkra rutiner och dokument vilket på sikt beräknas ge en effektivisering av arbetet. Nya moment med koppling till arbetet för att uppnå de gemensamma djurskyddsmålen har införts. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört färre djurskyddskontroller på plats än under 2013. Detta har flera orsaker, såsom vakanser under året, en utvidgning av de moment som gjorts i samband med tvärvillkorskontroller, men är också en naturlig effekt av en omorganisation och därmed behov av arbete med koppling till denna. Antalet inkomna anmälningsärenden har ökat med 10 %. Även detta påverkar tiden som finns tillgänglig för kontroller i fält, då många anmälningar kommer in per telefon, samt att varje ärende innebär ett arbete med analys av hur detta ska hanteras, förutom själva ärendehanteringen. Utvidgningen av de moment som görs i samband med tvärvillkorskontroller till att innebära att fullständiga kontroller av foder, livsmedel och läkemedelsanvändning på gård har inneburit en förbättrad samordning av kontroller samt även en ökad omfattning av dessa kontroller. Kontroll av läkemedel på gård har även utförts i samband med normalkontroller av djurskydd. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört normalkontrollerna i projektform. Projekten har avsett nöt, får, grisar samt transporter. För uttaget av objekt till dessa projekt har riskklassificeringssystemet STORK använts. Vid varje djurskyddskontroll (både anmälningar och normalkontroller samt uppföljningar av dessa) kan flera djurslag kontrolleras och en separat checklista används då för respektive djurslag. Under 2014 var fördelningen av checklistorna som sådan att 37 % avsåg livsmedelsproducerande djur, 47 % sällskapsdjur, 12 % häst och 5 % övrigt (transporter, slakterier, djurförbud). Totalt sett visade 62 % av checklistorna på brister i djurhållningen. Denna siffra är också i princip samma för de olika djurslagen förutom för häst där brister noterats på 79 % av checklistorna (häst har dock endast kontrollerats efter anmälan varför risken för brister får anses högre). Länsstyrelsen har deltagit i arbetet med att förbättra den tidigare framtagna nationella målbilden för djurskyddskontroll samt medverkat i arbetet att ta fram nyckeltal och indikatorer till denna. Länsstyrelsen har under året även infört och tillämpat ny vägledning från Jordbruksverket för föranmälan av kontroller. Arbete med att verifiera djurskyddskontroller genom parallellkontroller har genomförts i samband med normalkontroller för nöt. 18 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Nya former för samverkan med intressenter har tagits fram och ett första möte har hållits. Arbete pågår med att kartlägga kompetenser och ta fram planer för kompetensutveckling. Flera artiklar med syfte att förebygga fel i djurhållningen har skrivits i den regionala landsbygdstidning som ges ut tillsammans med länsstyrelsen i Dalarna. Länsstyrelsen har även genomfört en informationsträff om tvär- och djurskyddskontroller tillsammans med LRF och har medverkat i en träff med den lokala kennelklubben för att informera om djurskyddsregler för hund. Djurskyddshandläggare medverkade också vid en regional mässa för landsbygdsföretagare för att informera om djurskyddsfrågor. Länsstyrelsen har även medverkat i den länsstyrelsegemensamma brukarundersökningen som bland annat var inriktad på normalkontroller inom djurskydd. Resultaten från denna var goda. Särskilt positiva svar gavs för Länsstyrelsens bemötande och engagemang, samt flera frågor som är kopplade till informationen om kontroll och resultat. Smittskydd och regional krisberedskap Länsstyrelsen har övervakat resultaten av de 29 rapporter om anmälningspliktiga sjukdomar som inkommit. Detta är en minskning jämfört med föregående års 45 rapporter. Åtgärder har vidtagits när så har behövts. Länsstyrelsen har medverkat vid Jordbruksverkets uppföljning av en besättning spärrad i samband med utbrott av Salmonella mbandaka (från smittat foder från ett foderföretag i Uppsala). Ett betydande arbete har gjorts med att utarbeta och uppdatera länets regionala beredskapsplan för epizootiska sjukdomar. I detta arbete har Länsstyrelsen tagit del av beredskapsplaner från andra län för att om möjligt lära av andras arbete och skapa likformiga planer. Länsstyrelsen har en väl fungerande krisberedskap och länsveterinär har medverkat i övningar tillsammans med beredskapsfunktionen samt som övningsledare vid en krisövning för veterinärstudenter på SLU. Länsveterinären har tillsammans med länets smittskyddsgrupp medverkat vid två möten om zoonoser. Aktuella frågor har bland annat varit tillsynsprojekt av hygien på förskolor, listeria och MRSA. Länsveterinären har redogjort för ett fall av papegojsjuka (Psittakos) där både kommunenes miljöskydd och socialtjänst, landstingets smittskydd och länsstyrelse var inblandade. I smittskyddsgruppen grupp ingår, förutom länsveterinär, länets smittskyddsläkare och kommunens hälsoskyddsinspektörer. Allmänna veterinära frågor Kontrollen av djurhälsopersonal har påbörjats enligt kontrollplanen för djurhälsopersonal 2014-2016. Åtta kontroller av djurhälsopersonal har genomförts under året. Brister i rapporteringen till Jordbruksverket har konstaterats i flera fall. 40 kontroller av läkemedel på gård har gjorts i samband med tvärvillkorskontroller samt planerad djurskyddskontroll, vilket är en fördubbling jämfört med föregående år. Den vanligaste bristen är avsaknad eller bristande dokumentation. Nya rutiner för kontrollen av både djurhälsopersonal och läkemedel på gård har under året tagits fram och kommunicerats inom verksamheten. Länsstyrelsen har även deltagit i ett nationellt tillsynsprojekt inom området, LÄRA-projektet, avseende kontroll av villkorad läkemedelsanvändning. Länsstyrelsen har under året även tagit fram nya rutiner för hur information ska spridas till länets veterinärer. En modell för nyhetsbrev har tagits fram och under 2014 har två sådana nyhetsbrev skickats ut till länets veterinärer med aktuell information. 19 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 En av länets länsveterinärer medverkade vid de årliga veterinärdagarna vid SLU och pratade om arbetet med kontrollområdena läkemedel på gård och kontroll av djurhälsopersonal. Länsstyrelsen har även deltagit i ett Nordiskt-baltiskt seminarium om biosäkerhet. Foder och animaliska biprodukter Länsstyrelsen har gjort kontroller av foder i primärproduktionen i samband med tvärvillkorskontroller. 53 kontroller har genomförts, vilket innebär att kontrollfrekvensmålet för detta kontrollområde har uppfyllts. En medarbetare från enheten har under året deltagit i en EU-gemensam utbildning på området inom ramen för programmet ”Better training safer food” i syfte att öka enhetens kompetens på området. Länsstyrelsen medverkade även i den mellan länsstyrelserna och SVA gemensamt framtagna foderkursen under hösten 2014. 48 ansökningar om nedgrävning av häst har behandlats, som regel senast inom en vecka från ankomst. Detta är en minskning jämfört med föregående år då 75 ansökningar kom in till Länsstyrelsen. Fem ansökningar om utfodring av vilda djur med animaliska biprodukter (åtel) har inkommit till Länsstyrelsen under året och har behandlats senast inom tre veckor från ankomst. Antalet ansökningar är stabilt jämfört med föregående år. Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta Antalet verksamma veterinärer inom djurhälsopersonalen i länet (st) varav män (st) varav kvinnor (st) Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 75 21 54 74 20 54 78 22 56 8 17 3 Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) 5,7 5,5 varav män (åa) 0,5 0,5 varav kvinnor (åa) 5,2 5 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter. 0 0 Antal kontroller av hästpass 29 52 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas, Djurskyddskontrollregister 20 5,0 0,8 4,2 0 66 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2014 2013 2012 Antal beslut enligt § 26 djurskyddslagen 91 122 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 § djurskyddslagen 8 6 Antal beslut om omhändertagande enligt 32 § djurskyddslagen 1) 29 26 Antal beslut i ärenden enligt 29 § djurskyddslagen 2) 2 varav antal beslut om djurförbud 3) 2 5 Antal ansökningar om upphävande av beslut om djurförbud som har kommit in 4 Antal beslut om djurförbud som har upphävts helt eller delvis 2 0 Antal åtalsanmälningar 7 4 Totalt antal anmälningsärenden som kommit in 686 622 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina 1) Här ska enbart de beslut räknas med som Länsstyrelsen fattat. Omhändertaganden som polisen gjort ska endast räknas med om de fastställts av länsstyrelsen. 2) Här räknas alla prövningar in som resulterat i ett beslut av länsstyrelsen oavsett om beslutet inneburit att en person fått djurförbud eller inte. 3) Här räknas enbart in de beslut som resulterat i att någon fått förbud att ha hand om djur. Kommentar tabell 1.3 Antalet beslut enligt § 26 djurskyddslagen har minskat jämfört med 2013, men är betydligt högre än vad som gällde för 2012. Ökningen 2013 berodde på såväl ett ökat antal kontroller som på ett delvis nytt arbetssätt. Minskningen 2014 beror på att färre kontroller gjordes, men troligen också på att ett nytt arbetssätt stabiliserats. Övriga siffror är likartade mellan åren. Länsstyrelseinstruktion 4§ 2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar. Utvärdering av kontroll djurhälsopersonal 2014 Kontrollen av djurhälsopersonal har påbörjats enligt kontrollplan för djurhälsopersonal 2014 – 2016. Myndighetens mål att uppdatera och riskklassificera kontrollobjekten har uppfyllts under 2014. Länsstyrelsen har under året utfört ett ökat antal kontroller av läkemedel på gård, vilket kommer att ligga till grund för en i framtiden förbättrad och utökad kontroll av djurhälsopersonal som behandlar livsmedelsproducerande djur. Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet med kontrollen av djurhälsopersonal och läkemedelsanvändning är att säkerställa en god vård av djur och en god djurhälsa, samt att se till att samhällets krav på djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. Dessutom ska kontrollen leda till en bättre översikt över villkorad läkemedelsanvändning hos livsmedelsproducerande djur. Länsstyrelsens mål för kontroll inom kontrollområdet Kontrollplanen för Länsstyrelsen gäller från 2014 till 2016 och är uppdelad i en kortsiktig och en långsiktig plan. Myndighetens kortsiktiga mål har varit att inventera, registrera och riskklassificera kontrollobjekten, samt genomföra kontroller utefter prioritering av objekten. Kontrollen har likriktats genom att Länsstyrelsen följer vägledningar och använder checklistor från Jordbruksverket vid planerad kontroll. Långsiktigt ska Länsstyrelsen ha en regelbunden och riskbaserad kontroll av samtliga objekt. Detta innebär kontroll av veterinärer som beviljar villkorad läkemedelsanvändning varje år, 21 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 veterinärer som förskriver läkemedel till livsmedelsproducerande djur vart tredje år och övriga kategorier av djurhälsopersonal vart femte år. Under 2014 har 8 kontroller av djurhälsopersonal genomförts, företrädesvis av veterinärer som beviljar villkorad läkemedelsanvändning, som är högst riskklassificerade. 40 kontroller av läkemedel på gård har gjorts i samband med tvärvillkorskontroller samt planerad kontroll, vilket innebär en fördubbling sedan föregående år. Under 2014 har 2 nyhetsbrev skickats ut till länets veterinärer med information om ny lagstiftning, aktuella sjukdomsutbrott samt information om korrekt journalföring. Ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Länsstyrelsen har övervakat resultaten av de rapporter om anmälningspliktiga sjukdomar som inkommit. Inga åtgärder har behövt vidtas. En regional beredskapsplan för epizootiska sjukdomar i länet har tagits fram. Länsstyrelsen har en väl fungerande krisberedskap och länsveterinär har medverkat i övningar tillsammans med beredskapsfunktionen. 22 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 30* 2014 2013 Årsarbetskrafter män 1) 1,10 1,26 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 4,35 4,04 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,15 2,98 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 6 435 6 317 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,12 4,07 Antal ärenden, inkomna och upprättade 254 239 Antal beslutade ärenden 318 236 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 1 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 38 364 40 231 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 1,07 3,11 2,46 5 727 3,74 255 195 4 35 307 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Under 2014 har beslut tagits på 38,5 mnkr, varav projektstöd 14 mnkr och företagsstöd 24,5 mnkr. Av de beslutade företagsstöden har 23 mnkr gått till investeringsstöd, 1,2 mnkr till kommersiell service och 0,3 mnkr till såddfinansiering. Den största delen av företagsstöden har beviljats till företag i länets mellersta och norra delar, bland annat inom besöksnäring, andra tjänsteföretag och till industrin. Många mikrostöd har beviljats och framför allt till kvinnor. Det har under året funnits ett mycket stort intresse för att ansöka om företagsstöd. Trots hög arbetslöshet och lågkonjunktur finns ambitionen att göra investeringar för de företag som klarar av det. Bankerna är restriktiva med utlåning till investeringar, vilket innebär att företagsstöd i kombination med banklån blir viktigt för att investeringarna ska kunna genomföras. Återrapportering regleringsbrev RB 20. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan utvecklats. Länet har under senare år drabbats av nedläggningar och många personer har varslats. Det har slagit hårt mot länet som har landets högsta arbetslöshet. Med anledning av varslen i Hudiksvall 2013 bildades en arbetsgrupp med Länsstyrelsen, tillsammans med Region Gävleborg, Hudiksvalls kommun, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet, Arbetsförmedlingen, Ericsson och de fackliga organisationerna. Ett framtidspaket togs fram som bestod av ett antal delprojekt bland annat ett utvecklingscenter för innovationer. Arbetet med ett innovationscenter i Hudiksvall kan även 23 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 få stor nationell betydelse. Innovationscentret kommer troligtvis att vara en del i ett större projekt där Teknikparkerna i länet samarbetar. Landshövdingen träffar dessutom regelbundet länets riksdagsledamöter och de högsta cheferna för de statliga myndigheterna i länet. Vid dessa möten avhandlas aktuella frågor som är viktiga för länets utveckling, exempelvis konsekvenser för utfallet av budgetpropositionen. Ett exempel på detta är matchningen av utbud och efterfrågan på kompetens på länets arbetsmarknad. Trots att Gävleborg har landets högsta arbetslöshet uppger många av de privata företagen i länet att de har problem att rekrytera personer med rätt kompetens. Samtidigt har inte Högskolan i Gävle plats för mer än hälften av de sökande på grund av för få utbildningsplatser. RB 24. Länsstyrelserna ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för 2014– 2020 för EU:s sammanhållningspolitik samt landsbygds-, havs- och fiskerifonden inklusive arbetet med en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. I länet samarbetar Länsstyrelsen med Region Gävleborg för att vara delaktig och få information om deras uppdrag i arbetet med Norra Mellansveriges strategiska programdokument. Detta har skett dels genom möten och dels genom en konferens anordnad av Region Gävleborg. Länsstyrelsen har även, genom deltagande i länsstyrelsernas chefsnätverk för lantbruk och landsbygd fört en kontinuerlig dialog med såväl regeringskansliet och jordbruksverket i denna fråga. RB 29. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har samordningsansvaret för det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan har utvecklats. Regionbildning Riksdagen beslutade i februari 2014 att säga ja till regeringens förslag att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar ändras så att den omfattar bland annat Gävleborgs län och gäller för Landstinget i Gävleborgs län. Lagen träder i kraft den 1 januari 2015. Lagändringen innebär att det regionala utvecklingsansvaret förs över från samverkansorganet till regionen, samt vissa delar från Länsstyrelsen. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar uppgifter i det regionala tillväxtarbetet och länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelsen har i nära samverkan med Landstinget arbetat med överföringen av uppgifter inom det regionala utvecklingsansvaret. En slutredovisning av detta gjordes till regeringskansliet i december 2014. Anslaget för regionala tillväxtåtgärder Region Gävleborg och Länsstyrelsen har regeringens ansvar att främja utvecklingen i Gävleborgs län och båda disponerar anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. I Gävleborgs län är det Region Gävleborg som har samordningsansvar för det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen har ett bra samarbete med Region Gävleborg i näringslivsfrågor. Samarbete sker för att optimera de regionala utvecklingsmedlen så att de ska ge bäst nytta för länet. Gemensamma projektgruppsmöten anordnas för beredning, där ansökningar och förfrågningar om projektstöd redovisas. En grupp med kommunernas näringslivschefer samt representanter 24 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 för Region Gävleborg och Länsstyrelsen träffas regelbundet för att tidigt få kunskap om utvecklingen och händelser i kommunerna och länet. Landsbygdsprogrammet Förberedelserna för Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020 och för havs- och fiskeriprogram för Sverige 2014-2020 har pågått under året både på nationell och på regional nivå. Länsstyrelsen har deltagit i arbetet på båda nivåerna. Två handläggare av stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder har deltagit kontinuerligt i sammanlagt fyra arbetsgrupper inom Jordbruksverkets så kallade ProCAP-projekt. ProCAP-projektet ansvarar för införandet av landsbygdsprogrammet på nationell nivå. Länsstyrelsens arbete med den regionala handlingsplanen har fortsatt i projektform under året. Ett partnerskap har bildats under 2014 för både landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Devisen ”Resurser för landsbygdens växtkraft” har arbetats fram. Den tillsammans med en skriftlig avsiktsförklaring för att partnerskapets roll i genomförandet av nya landsbygdsprogrammet ska vara tydligt vägledande för parternas roll. Partnerskapets delaktighet i frågan om prioriteringar och genomförande av de nya landsbygdsprogrammen är av stor vikt för Länsstyrelsens arbete att nå målen med landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Viktigt är även samverkan mellan de olika strukturfonderna som representeras i partnerskapet. Representanter från Europeiska regional- och utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) finns med. Utöver det har arbetsgrupper bildats som jobbat med de olika åtgärderna och stöden i det nya Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet, för att få fram våra regionala prioriteringar för länet. Dessa arbetsgrupper består av länsstyrelseanställda från flera enheter med olika relevant sakkunskap, men även externt inbjudna deltagare. Även Länsstyrelsens sakkunniga inom jämställdhet och integration är kopplade till arbetet. Handlingsplanen för åtgärderna skickas enligt Jordbruksverkets leveransplan. RB 30. Berörda länsstyrelser ska bistå det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länet i dess uppdrag att genomföra en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2012–2014. Jämställdhetsintegrering av företagsstöd I den regionala handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har Länsstyrelsen varit ansvarig för en aktivitet, nämligen att stärka arbetet med företagsstöd ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta har skett genom utbildningsinsatser till handläggare och riktade informationsinsatser, i syfte att nå branscher och företagarnätverk där kvinnor i högre grad är representerade. Insatsen genomfördes i form av ett projekt. Processtöd upphandlades och under oktober och november genomfördes tre workshops. I denna workshopserie genomgick en grupp bestående av sex personer tre processer, framkallning, mobilisering och förändring. Nedan följer en kort beskrivning av dessa. Den första processen, framkallning, kan liknas vid det gamla fotolabbets mörkerrum, där ett blankt ark behöver både olika vätskor och belysning för att gå från vitt ark via en suddig bild till en skarpare. Hur ojämställdhet eller jämställdhet skapas ligger ofta inte färdigt att täckas av, ofta behövs en lärprocess för att få syn på det som sker i organisationens vardag och vilka konsekvenser detta kan få. 25 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Därefter följer en mobiliserande process, där ett fördjupande arbete av analysen lades som en grund för mobilisering av nya handlingsmönster. Förändringsprocesserna som förhoppningsvis följer är sedan ett resultat av såväl framkallningen som mobiliseringen och kommer då att ha större förutsättningar för en hållbar utveckling då både ett nuläge, kunskap och analys samt strategiska val ligger som en grund. Avsikten har från början varit att inom ramen för projektet ta fram metoder och indikatorer som skulle kunna ge stöd för att styra mot en jämställdhetsintegrering. I detta skulle även ingå att identifiera önskvärda stödjande strukturer inom företagsstödet för att främja en hållbar förändring mot jämställdhetsintegrering. Vi kan konstatera att vi inte kom så långt i processen. Flera faktorer försvårade arbetet och bidrog till bristande måluppfyllelse i projektet. Den viktigaste orsaken är troligtvis det faktum att större delen av gruppen inte kommer att vara kvar inom organisationen efter årsskiftet, på grund av verksamhetsövergång till det nybildade Region Gävleborg. Ett annat problem har varit att gruppen består av få deltagare. Troligtvis skulle arbetet ha gynnats av att ha flera deltagare i gruppen, då det kunde ha inneburit bättre dynamik i arbetet. Sammanfattningsvis innebär de ovan beskrivna svårigheterna att vi inte kunde uppnå resultat i den gängse bemärkelsen. Det handlade mera om kunskapstillägnan och reflektion över de egna processerna. Däremot har medarbetarna, trots de svårigheter och utmaningar som gruppen stått inför, deltagit engagerat såväl i träffarna som i de hemuppgifter som de fick mellan träffarna. En framgångsfaktor som vi identifierade i projektet var att vi gick väldigt nära deltagarnas vardag. RB 31. För sin uppgift att verka för en god tillgång till kommersiell service för medborgare och företag ska berörda länsstyrelser redovisa och kommentera vilka insatser som genomförts, resultaten av dessa och vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. Redovisningarna ska relatera till mål och intentioner i länets regionala serviceprogram. Kompetens och mentorverksamhet i dagligvarubutiker Idag ingår 34 butiker i vår strategi för kommersiell service. Ägarbyte har skett i två butiker, Vallsta och Nor, Järvsö. En butik har stängt, Korskrogen. Fyra butiker har beviljats investeringsstöd och genomfört investeringar. En butik har beviljats servicebidrag och sju av länets kommuner har beviljats hemsändningsbidrag. Övriga utvecklingsinsatser har varit information, rådgivning i ombyggnadsfrågor och bokslut samt resultatrapporter. Två träffar med inspirationsföreläsning har anordnats, varav en med inbjudan av landshövdingen på Gävle Slott och en annan i Bollnäs. 26 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Insatser för att främja tillgången till drivmedel Två drivmedelsstationer har beviljats stöd och genomfört investeringar i befintliga anläggningar. Servicebidrag har beviljats en drivmedelsstation. Regionalt partnerskap Ett partnerskapsmöte har hållits under året. På detta fick deltagarna information om vätgasens framtida möjligheter för landsbygden med Daniel Roos, Sandvik Materials Technology. Länsstyrelsen informerade om gjorda insatser, framtida stödmöjligheter och den nya regionbildningen. Kommunala kontaktpersoner En ansvarig i varje kommun, näringslivschefen eller en landsbygdsutvecklare, har utsetts för servicefrågor på landsbygds- och i glesbygdsområden. Rätt kontakter på kommunal nivå är avgörande för att få saker att hända. Resultatet av detta är en snabb och enkel väg in i kommunen, en förbättrad kommunikation och snabbare svar på frågor. Alla tio kommunerna har besökts för att lyfta servicefrågorna. Kommunala serviceplaner Fem av länets tio kommuner har lämnat in varuförsörjningsplan och fyra kommuner är på gång. En kommun återstår att bearbeta. Servicepunkter Arbete kring etablering av Servicepunkter har påbörjats. Målet är att det ska finnas minst tre servicepunkter i varje kommun. Bollnäs kommun har tagit politiskt beslut om tre servicepunkter. Sju kommuner har frågan under utredning. Energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna, Region Gävleborg och Gävle Dala Energikontor står bakom projektet Branschvis Energi Effektivisering (BEE) och har med Länsstyrelsen som medfinansiär genomfört ett energieffektiviseringsprojekt. • • • • • 28 butiker och tre mackar i länet har fått sin butik eller mack genomgången av en erfaren energikonsult. 23 föreslagna åtgärder per butik - 640 åtgärder totalt Minskad energianvändning 108 000 kWh/år/butik - ca 50 % av energiförbrukningen. Investeringsbehov ca 670 000 kr per butik – Totalt 18 miljoner kr Återbetalningstid 6,3 år En träff för deltagande butiker har anordnats för genomgång av resultaten. Betaltjänster Länsstyrelsens bevakning av grundläggande betaltjänster (GBT) och de insatser som genomförts under året har varit en del av arbetet i länets regionala serviceprogram. Flertalet av länets kommuner är landsbygdskommuner där servicefrågorna är högst aktuella. Det är i länets västra och nordvästra delar som problemen är som störst. Inom dessa områden har tre orter, Loos, Ramsjö och Svågadalen valts ut för en djupare utredning. En kartläggning genom en enkät, byarådsmöten och personliga intervjuer har gjorts. 27 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 På dessa orter var det framförallt föreningar och företag inom service och besöksnäringen samt nyanlända som har problem. Vi kan även se att det är företag som traditionellt drivs av kvinnor som drabbas, eftersom de ofta är kontantintensiva. Detta gäller frisörer, behandling, caféer, butiker, turistföretag med mera. De långa avstånden till de banker som tar emot kontanter gör det kostsamt med resor, drivmedel och framförallt arbetstid för företagarna. Dessutom uppstår likviditetsproblem för företagen när stora summor kontanter inte löpande kommer in på företagens konton. Ytterligare ett problem är säkerheten och många uttrycker en stor oro för risken för rån. Då det gäller situationen för äldre och funktionshindrade har ett antal frågor ställts om GBT till de anvariga för äldreomsorgen i respektive kommun. Resultatet beräknas vara klart i början av 2015. Intrycket jämfört med tidigare år är att situationen har försämrats för samtliga grupper. Antalet bankomater har minskat med 15 procent de senaste tre åren och antalet bankkontor som hanterar kontanter har minskat med 40 procent. Samtidigt finns inte fungerande mobil- och bredbandsnät på alla orter. På 175 orter ligger närmaste möjlighet till kontantuttag 1,5 mil bort. Konsekvenserna av den försämrade tillgången till service är att området blir mindre attraktivt för företagsetablering och inflyttning. Besöksnäringen minskar och utflyttningen ökar. Utan service får vi ingen utveckling och därmed ingen tillväxt. Landsbygden behövs för att producera livsmedel. Det är ett stort hot mot välfärden om servicen på landsbygden försvinner. Tabell 3.1: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod 2007 – 2013 Strukturfondsadministration (tkr) Anslag (5:1) Övrig finansiering Årsarbetskrafter 0 0 0 varav Förvaltande myndighet 0 0 0 varav Attesterande myndighet 0 0 0 varav Kontroller i territoriella program Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 0 0 0 Totala kostnader och årsarbetskrafter för strukturadministration Kommentarer Tabell 3.1 Länsstyrelsen har inte haft någon strukturfondsadministration under programperioden 2007-2013 28 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell 3.2: Länsfakta inom EU-stöd Utbetalade bidrag, summa (tkr) 2014 2013 2012 Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut varav Artikel 33 (inom mål 1-området) 0 0 0 0 0 0 Bidrag, vilka länsstyrelsen inte fattar beslut om, men betalar ut 0 0 0 334 391 345 929 336 115 1 292 204 263 12 994 87 614 68 101 8 570 21 083 3 669 128 618 2 774 210 720 9 151 89 092 67 818 20 119 18 217 3 116 131 005 738 216 134 9 461 89 661 69 045 22 051 18 672 2 472 117 702 Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Jordbruksverket har gjort utbetalningen Fiskeriprogrammet Landsbygdsprogrammet varav Leader varav miljöersättningar varav kompensationsbidrag (LFA) varav företagsstöd varav projektstöd varav miljöinvesteringar Gårdsstöd Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Jordbruksverket Kommentarer Tabell 3.2 De olika utbetalningarna av miljöersättningar och kompensationsbidrag är relativt konstanta mellan åren. Gårdsstödet varierar mellan åren beroende på dels växlingskurser och dels att vissa ärenden blivit förskjutna i utbetalning till början av påföljande år. Under 2013 gjordes även en extra utbetalning av gårdsstöd till mjölkproducenter, vilket medfört en större utbetalning totalt sett detta år. Utbetalningar av miljöinvesteringar ökar mot slutet av programperioden då allt fler projekt färdigställs. Samma sak kan ses för projektstöden där många projekt har naturligt slutdatum i slutet av programperioden och att utbetalningarna därmed ökar. Minskningen avseende företagsstöd beror på att denna stödform i princip varit stängd under 2014. 29 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelseinstruktion 5§ 7. Länsstyrelsen ska i sin verksamhet verka för att förenkla för företag. Länsstyrelsens värdegrund Länsstyrelsen har under året tagit fram en handlingsplan för sitt värdegrundsarbete. Handlingsplanen består av tre värdeord som ska vara vägledande för myndighetens arbetssätt samt hur medarbetarna ska förhålla sig till medborgare, kunder och uppdragsgivare. - Handlingskraft innebär bland annat att vi vill utvecklas ständigt för att utföra våra arbetsuppgifter och vår service till medborgarna på bästa sätt Professionalitet innebär bland annat att rättssäkerhet och ett gott bemötande är viktigt för oss. Vi lyssnar och tar till oss av synpunkter som förs fram, utan att ge avkall på saklighet och objektivitet Förståelse innebär bland annat att vi respekterar och bryr oss om de människor vi möter. Vi är öppna, ärliga och tydliga både internt och externt Kontakter med näringslivet Länsstyrelsen arbetar brett för att finna olika vägar för att kommunicera och informera företagen i länet. Företagen kan komma i kontakt med Länsstyrelsen, antingen genom besök, ringa eller maila för att boka möte angående aktuella frågor. Tillsammans med näringslivsbolagen i länet, samt Almi, Norrlandsfonden, Tillväxtverket, banker, revisionsbyråer med flera, arbetar Länsstyrelsen för att lösa finansieringsfrågor för företag som vill investera med hjälp av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Länsstyrelsen samarbetar internt i sak- och finansieringsfrågor och har en dialog mellan programmen för landsbygdsutveckling och företagsutveckling om vad som är bäst för företagen. Vi träffar de flesta företag som söker företagstöd från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och försöker anpassa blanketter och förenkla hanteringen så mycket som möjligt. Kommunernas näringslivskontor anordnar utställningar och företagsdagar några gånger per år, där Länsstyrelsen medverkar i syfte att sprida information, inspirera och vägleda. Förenkla för företagare Länsstyrelsen har under året deltagit i det länsstyrelsegemensamma projektet ”Förenkla på riktigt, länsstyrelserna i samverkan”. Länsstyrelsen i Kronoberg är ansvarig för projektet. Efter att Jordbruksverket genomfört en så kallad förenklingsresa bland landsbygdsföretagare anordnades ett särskilt möte mellan länsstyrelsernas chefsnätverk för djurskyddsrespektive lantbruks- och landsbygdsfrågor med förenklingstema. En av länsstyrelsernas enhetschefer medverkade i detta möte. I arbetet med att förenkla för företagare har bemötandefrågor särskilt lyfts fram. Länsstyrelsen har mot denna bakgrund genomfört två bemötandeutbildningar under året, den ena med finansiering från förenklaprojektet i Kronobergs län. Även länsstyrelsens arbete under året med den egna värdegrunden berör frekvent frågor om förenkling och bemötande gentemot medborgarna. ”Forskarna på slottet” är en seminarieserie där Högskolan i Gävle och dess forskare tillsammans med Länsstyrelsen bjudit in företag från länet. (Se även under Länsstyrelseinstruktion 2§, sidan 12). Länets tre teknikparker tillsammans med Länsstyrelsen och Region Gävleborg har under året startat ett projekt för närmare samverkan som på sikt kommer att underlätta för företagen. 30 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Underlätta för landsbygdsföretagare Länsstyrelsen ger tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna årligen ut en regional tidning i tre nummer, ”Landsbygdsnytt”. Denna distribueras gratis till samtliga stödsökanden i länen. I tidningen informerar länsstyrelserna om till exempel nya regler, kommande händelser av vikt för företagarna, informerar ur ett förebyggande perspektiv i djurskyddsfrågor och annonserar om olika möjligheter till kompetensutveckling. Detta syftar till att underlätta för landsbygdsföretagarna. Under året har även ett extra informationsblad sänts ut till länets lantbrukare för att förbereda och informera om kommande förändringar av stödvillkor. Sex informationsträffar på samma tema genomfördes även under hösten 2014, på olika platser i länet. Länsstyrelsen har även medverkat i en regional mässa med landsbygdsföretagare som målgrupp. Syftet var att informera om de olika delar av vår verksamhet som berör denna målgrupp. I syfte att förenkla för företagen har Länsstyrelsen även genomfört flera Öppet hus på olika ställen i länet under ansökansperioden för jordbrukarstöd. Företagare har där haft möjlighet att komma för att få svar på frågor om och göra sin ansökan i SAMI. Information om dessa möten har sänts ut via Länsstyrelsens tidning Landsbygdsnytt, via LRF:s informationsblad samt via hemsida och Facebook-sida. 31 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Infrastrukturplanering PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 34* 2014 2013 Årsarbetskrafter män 1) 0,53 0,74 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,17 0,85 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,98 0,89 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 1 701 1 549 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,09 1,00 Antal ärenden, inkomna och upprättade 62 54 Antal beslutade ärenden 65 55 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 961 1 309 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 0,74 0,74 0,87 1 436 0,94 62 58 1 998 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskravet. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Ärendemängden inom väg och järnväg är konstant men vi har breddat så att fler än en person handlägger ärendena därav ökning bland kvinnliga handläggare. Inom bredband har vi haft/deltagit i projekt vilket gjort att vi har haft något högre årsarbetskraft bland kvinnorna. Ärendeflödet är konstant och avslutas så fort det är möjligt. Inga äldre ärenden är öppna. Andra väsentliga prestationer och resultat Järnväg och väg Under året har järnvägsplanen fastställts för den så viktiga förbindelsen mellan Gävle hamn och Ostkustbanan (OKB). Den nya förbindelsen kommer att innebära en effektivare tågföring. Arbetena med om- och tillbyggnationen av järnvägen mellan Söderhamn och Kilafors är åter igång efter att medel för detta har omprioriterats. Två av järnvägsplanerna för sträckan har fastställts medan de andra två är planerade att fastställas under 2015. SJ har även aviserat planer på att dra in tågförbindelsen mellan Sandviken och Stockholm. Berörda kommuner i Gävleborgs och Västernorrlands län, samt Trafikverket och Region Gävleborg har arbetat vidare i projektet ”Samordnad planering” för ett framtida dubbelspår på Ostkustbanan. Projektet innebär en integrerad översiktlig planering för utbyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan Gävle-Sundsvall. Genom att samordna kommunal planering med förberedelser för fortsatta järnvägsplanering kan målkonflikter undvikas i tid och samordningsvinster göras. Kommunerna har under året fortsatt med översiktsplaneringen som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. Projektets första del har avslutats under året och fortsatt i en etapp 2. Huvudsyftet med den andra etappen av projektet är att planeringen ska leda till väl utarbetade underlag för kommande järnvägsplaner för kommande dubbelspår på OKB. Under året har Länsstyrelsen också deltagit i utbildningar/seminarier i infrastrukturplanering samt åtgärdsvalsstudier. 32 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Planeringen av väg 56 mellan Hedesunda och Gävle har återupptagits efter att nya förslag till anslutning till E16 har utarbetats. En utökat satsning på gång- och cykelvägar har inneburit en ökad planeringsintensitet vad gäller arbetsplaner för dessa. Arbetsplanen för den så kulturhistoriskt intressanta vägbron i Norrbo mellan Dellensjöarna har fastställts under 2014. Bredband Under året har Länsstyrelsen sammankallat länets samverkansgrupp för bredbandsfrågor vid fyra tillfällen. I nätverket ingår länets tio kommuner, Länsstyrelsen, Region Gävleborg och Landstinget. Tillsammans har gruppen planerat det regionala bredbandsarbetet, genomfört aktiviteter och följt upp antagen bredbandsstrategi och handlingsplan. Under mötena har gruppen diskuterat möjliga samarbetsområden men också eventuella problem och risker som måste behandlas. Vid behov har samverkansgruppen bildat mindre arbetsgrupper för att hantera frågor som behöver utredas djupare. En sådan arbetsgrupp var mobila gruppen. Länsstyrelsen var sammankallande och två kommuner samt Landsting och Region Gävleborg deltog. Arbetsgruppen bjöd in varje teleoperatör till ett möte för att diskutera den mobila täckningen i Gävleborg, nuläge och framtid. Arbetsgruppen diskuterade också möjligheterna att samarbeta för att underlätta utbyggnaden i länet. Ytterligare en arbetsgrupp som bildats under året är strukturfondsgruppen. Länsstyrelsen är sammankallande och syftet med gruppen är att säkerställa EU-finansiering från regionala fonden till en omfattande bredbandsutbyggnad som är planerad att genomföras i länet. Arbetsgruppen har haft ett flertal möten och samtal med Tillväxtverket för att förankra sin projektidé och har därmed kunnat fortsätta sin planering trots att många beslut kring programmet har saknats. Målsättningen är att ha en ansökan klar när programmet öppnas. Under året har alla kommuner antagit sina bredbandsstrategier vilket är ett resultat av det strategisamarbete som har drivits i länet under 2013. Länsstyrelsen har bistått Jordbruksverket i deras arbete med att upprätta regler och villkor kring det nya bredbandsstödet inom Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har deltagit i den arbetsgrupp som Jordbruksverket tillsatt och informerat om bredbandsstödet inom Landsbygdsprogrammet enligt Jordbruksverkets anvisningar. Länsstyrelsen har telefonkontakt med alla sökande och hänvisar dem alltid till Jordbruksverkets hemsida för mer information. I samband med att beslut om stöd skickas ut bifogas Jordbruksverkets bilaga om allmänna villkor och övriga upplysningar. Länsstyrelsen har under året deltagit på de nationella möten som Post- och telestyrelsen (PTS) anordnat för nätverket Länssamverkan bredband 2.0, samt varit med på de utbildningstillfällen som anordnats kring bland annat robusthet och fiber. Vi har bistått PTS i deras uppgift att medfinansiera projektägare som fått kanalisationsstöd, bland annat genom att förmedla ansökningshandlingar, betala ut stöd, vidarebefordra slutrapport och försäkran om att stödmottagaren uppfyller PTS krav för medfinansiering. I de fall PTS ställt frågor om finansiering, regeltolkning, tillgång och efterfrågan på bredbandsstöd eller andra bredbandsrelaterade frågor, har Länsstyrelsens strävan alltid varit att ge snabba svar. 33 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Det samma har gällt från PTS sida vilket har lett till att vi har fått ett mycket bra samarbete. I länet pågår ett arbete med att ta fram en regional digital agenda. Region Gävleborg är projektägare och Länsstyrelsen deltar i styrgrupp och projektgrupp. Agendan beräknas vara klar i mars 2015. 34 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Hållbar samhällsplanering och boende PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 40* och 41* Årsarbetskrafter män 1) Årsarbetskrafter kvinnor 1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 2014 1,80 4,87 3,86 6 952 4,45 1 159 1 129 0 55 2013 2012 2,31 5,48 4,38 7 510 4,84 1 157 1 145 0 0 2,35 4,45 3,99 6 037 3,94 1 140 1 141 0 0 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 402, Detaljplaner 3) 54 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B 3) Nöjdindex för verksamhet 402 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för deltagande 20 länsstyrelser är 60. 58 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Andelen män är färre än kvinnor bland handläggarna. Trots försök vid rekrytering att ha en jämnare könsfördelning har vi inte lyckats med detta. Ärendeflödet är relativt jämt över åren och ärendena avslutas så fort det är möjligt. Det finns inga äldre ärenden öppna. Vid brukarundersökningen 2012 hade vi relativt lågt resultat av nöjdhet. Då fanns det en förklaring då det var stora vakanser inom området på den tiden. Under slutet av 2012 och 2013 har vi haft en bättre bemanning samt haft ambitionen att ge bra stöd till kommunerna. Resultatet 2014 blev tyvärr ännu sämre och vi arbetar nu med att satsa på de områden där kommunerna var missnöjda. P.g.a. minskade resurser dras vi periodvis med vakanser men periodvis är bemanningen bra och vi har under 2015 höjt våra ambitioner och tjänster gentemot kommunerna. Under 2014-2015 genomför vi en organisationsförändring inom området plan, infrastruktur, bygg och bostad för att ha en mer flexibel och mindre sårbar organisation 35 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Andra väsentliga prestationer och resultat Fysisk planering Råd stöd och uppföljning Under året har Länsstyrelsen anordnat två temadagar. En av temadagarna, som riktade sig till plan- och miljöhandläggare i länets kommuner, handlade om förorenade områden i fysisk planering. Den andra dagen hade tillgänglighet som tema där målgrupperna var länets planoch bygghandläggare. Länsstyrelsen har också följt upp några sina yttranden i planärenden med besök hos de aktuella kommunerna. Översiktsplanering Hälften av länets 10 kommuner arbetar med en ny kommunomfattande översiktsplan. Flera av länets kommuner har upprättat eller arbetar med fördjupningar och tillägg till översiktsplanerna. Den ökande översiktsplaneringen i länet kan tolkas som ett resultat av de gångna årens information och rådgivning från Länsstyrelsen om översiktsplanens betydelse för kommunens framtida utveckling. Under året har Länsstyrelsen upprättat två länsomfattande sammanfattande redogörelser men även kommunspecifika sammanfattande redogörelser för Söderhamns och Sandvikens kommuner. Riksintressen - friluftsliv Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till revidering av riksintresse för friluftsliv. Förslaget har redovisats till Naturvårdsverket i februari 2014. Länsstyrelsen har också medverkat i initieringsskedet i det länsstyrelsegemensamma arbetet med att se över riksintressena enligt regeringsuppdraget som kom i september 2014. Ostkustbanan - OKB Inom ramen för Trafikverkets och Regionens projekt ”Samordnad planering” för dubbelspår på Ostkustbanan har kustkommunerna under året fortsatt med fördjupningar till sina respektive översiktsplaner. Länsstyrelsen deltar i projektet i den roll som Plan- och bygglagen (PBL) föreskriver, men också som rådgivande vad gäller gränssnittet för PBL, Miljöbalken (MB) samt väg- och järnvägslagen. Vindbruk Bollnäs kommun har upphävt sin vindbruksplan och målet är att upprätta en ny plan inom ramen för arbetet med den kommuntäckande översiktsplanen. Söderhamns och Hudiksvalls kommuner har under året antagit nya vindbruksplaner. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Två kommuner i länet arbetar i samråd med Länsstyrelsen med tillägg till översiktsplanen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Fyra kommuner i länet har sedan tidigare LISplaner. Översyn - utökat strandskydd Länsstyrelsen har under året arbetat vidare med översynen av utökat strandskydd. Arbetet med översynen har varit uppdelat på två delområden, strandskydd vid havet och inlandsvatten. Under 2014 har beslut fattats om utökat strandskydd vid havet i Hudiksvalls och Gävles kommuner samt vid några av länets inlandsvatten. 36 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Samverkan Länsstyrelsen har fortsatt med planberedningar där viktiga sektorsföreträdare träffat Trafikverket varannan vecka, för att gå igenom aktuella översiktsplane- och detaljplaneärenden. Detta har gett ett gott samarbete och underlättat diskussionerna kring sammanvägda bedömningar i svåra plansituationer. Planberedningen är också ett tillfälle då kommunerna har haft möjlighet att komma till Länsstyrelsen för att träffa olika sakföreträdare och diskutera eller presentera planer i tidiga skeden. Övergripande planeringsunderlag Länsstyrelsen har under 2014 fortsatt att arbeta med översynen av befintligt regionalt planeringsunderlag. Detta har gjorts för att säkerställa att det material som redan är framtaget aktualiseras och tillgängliggörs. En redaktion för ändamålet har bildats som håller regelbundna möten. Länsstyrelsen deltar även i det länsstyrelsegemensamma med arbetet med planeringsunderlag. Markanvändning Länsstyrelsen har under året granskat samrådsunderlag och miljökonsekvensbeskrivningar som gäller både nya och förlängda koncessioner för kraftledningar. Utbyggnadsplanerna för vindkraft både i Gävleborg och i angränsade län har jämfört med tidigare år ökat antalet kraftledningsprojekt inom länet. Nya kraftledningar, i synnerhet luftledningar, kan innebära en påtaglig påverkan på natur-, kultur- och boendemiljöer, varför Länsstyrelsen har en viktig uppgift att granska konsekvenserna av dessa projekt. Under hösten har också planeringen av en gasledning från Gävle Hamn till Hofors påbörjats. Länsstyrelsen har hittills deltagit i två samråd gällande den planerade gasledningen. Länsstyrelsen handlägger löpande ca 700 ärenden per år inom fastighetsbildning. Länsstyrelsen har överklagat ett ärende inom fastighetsbildning. Havsplanering Länsstyrelsen har deltagit vid regionala konferenser för havsplanering där en nulägesbeskrivning av Bottenviken har presenterats. Nulägesbeskrivningen har tagits fram tillsammans med länsstyrelserna i Uppsala, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Rapporten beskriver planeringsförutsättningarna för Bottenviken, i form av naturvärden, miljö, risker, befolkning med mera, och ska ligga till grund för kommande havsplaner. Länsstyrelsen har under året även deltagit vid nationella möten med kustlänsstyrelser som samordnar arbetet inför havsplaneringen. ARX- Attractive Region X ARX är ett projekt som drivs av Länsstyrelsen med syfte att i samverkan med länets kommuner lyfta frågor om attraktivt boende och hur planering kan genomföras för att uppnå attraktiva boendemiljöer. Inom projektet är det viktigt att frågeställningarna lyfts ur ett Gävleborgsperspektiv och de förutsättningar som finns i länet. Länsstyrelsen har under året anordnat två seminarier med olika teman, Ekonomi och Människorna. I sammanhanget kan också nämnas att Länsstyrelsen följer Näringsdepartementets satsning ”Attraktionskraft Sverige”. 37 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tillsyn och tillsynsvägledning Tillsyn genomförs fortlöpande inom ramen för planhandläggningen. Länsstyrelsen har under året deltagit i flera nätverksträffar som har anordnats inom både det egna och närliggande län. Länsstyrelsen har deltagit i nätverksträffar som har anordnats av Forums beredningsgrupp ”Tillsynsvägledning bygg”, och även varit aktiv i arbetsgruppen. Länsstyrelsen har också deltagit i andra byggrelaterade träffar som har anordnats av bygg- och fastighetsbranschen. Inom ramen för tillsynsvägledning har Länsstyrelsen genomfört två länsomfattande enkätgenomgångar. Den första enkäten färdigställdes under oktober månad och den andra är ännu inte avslutad. Resultatet från den första enkätomgången återkopplades på en av länets nätverksträffar. I november månad anordnade Länsstyrelsen en gemensam temadag om tillgänglighet för länets bygglovs- och planhandläggare. I övrigt har funktionen varit stöd och rådgivande inom Länsstyrelsen i arbetet med överklagade bygglov. Bostadsförsörjning Bostadsmarknadsanalysen. Enligt gällande förordning har Länsstyrelsen i en skriftlig rapport analyserat bostadsmarknaden i länet. Rapporten redovisades till Boverket i juni 2014. Analysen visar bland annat att bostadsmarknadsläget för olika kategorier av människor är väldigt varierande mellan kommunerna, men det framgår tydligt att det är en brist på bostäder för nyanlända personer i de flesta kommuner i länet. Allmännyttans värdeöverföringar. Länsstyrelsen har enligt gällande förordning upprättat en skriftlig rapport om de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar under föregående räkenskapsår, Rapporten beskriver hur gjorda värdeöverföringar förhöll sig till bestämmelserna och om värdeöverföringarna skett enligt undantagen från värdeöverföringsbegränsningen. Rapporten redovisades till Boverket i oktober. Hemlöshetsuppdraget. Hemlöshetsproblematiken har lyfts vid kontakter och möten med frivilligorganisationer, personliga ombud, socialchefer samt nätverket för våld i nära relationer. Länsstyrelserna och den nationella hemlöshetssamordnaren anordnade under våren den nationella konferensen ”Bostad sökes!”. Vid konferensen deltog förutom Länsstyrelsen även representanter från kommuner, allmännyttiga bostadsföretag och frivilligorganisationer från hela länet. Konferensen gav de berörda en kompetensutveckling inom området, samt tips och idéer om hur andra kommuner arbetar med bland annat vräkningsförebyggande arbete. Några exempel på detta arbete lyftes fram under konferensen. Länsstyrelsen har även deltagit i de nationella nätverksträffar som har anordnats. Hemlöshetsfrågan har även lyfts i den sammanfattande redogörelsen för Gävleborgs län. Länsstyrelsesamverkan Forum för hållbart samhällsbyggande. För att utveckla enhetliga och effektiva arbetssätt samverkar länsstyrelserna i Forum för hållbart samhällsbyggande. Inom nätverket sprids information och nätverket är även en arena för gemensamma frågeställningar. Enhetschefen är med i nätverkets arbetsutskott och tre av medarbetarna arbetar aktivt inom beredningsgruppernas arbetsgrupper. Andra projekt. Projektet ”Webbaserad katalogtjänst för planeringsunderlag” genomförs i samverkan mellan länsstyrelserna och Boverket med syfte att effektivisera spridningen av planeringsunderlag. Detta sker genom att skapa ett webbaserat system för att hantera och tillgängliggöra såväl geodata som publikationer. 38 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 I syfte att förbättra Länsstyrelsens tillsynsvägledning till länets byggnadsnämnder har ett samarbete påbörjats med Dalarnas län. Under året har handläggare från Länsstyrelsen Dalarna deltagit i länets nätverksträffar. Länsstyrelsen och kommunerna i Gävleborg har bjudits in till ett första seminarium om tillsynsvägledning i Dalarna. GIS Inom Länsstyrelsen pågår ett tvärsektoriellt arbete med planeringsunderlag. Målsättningen är att arbeta fram metoder för att kontinuerligt långsiktigt hantera Länsstyrelsens planeringsunderlag. Inriktningen på arbetet är att upprätta hanteringsrutiner, bedöma och katalogisera, distribuera, tillgängliggöra och kvalitetssäkra GIS-underlag. Nationellt förvaltningsarbete. Länsstyrelsen har varit delaktig i länsstyrelsernas nationella förvaltningsarbete i förvaltningsobjektet Generellt kartstöd. GIS-samordnaren för Gävleborgs län har haft rollen som objektspecialist för standardisering, harmonisering och geodata. Objektspecialisten har även varit delaktig i arbetsgruppen FILL (Förvaltningsgrupp Informationssamverkan Länsstyrelserna Lantmäteriet), som har uppdraget att genomföra och samordna insatser inom ramen för intentionerna i Överenskommelse om samverkan mellan länsstyrelserna och Lantmäteriet. GIS-policy. Implementeringen av GIS-policyn har påbörjats. Personalen har haft möjlighet att delta vid ett antal informationstillfällen om vad implementeringen innefattar. En arbetsgrupp har tillsatts som under året har arbetat med att kvalitetssäkra länets verksamhetsdata (geodata). Indikatorer Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik utgiftsområde 181) Detaljplaner 2014 2013 2012 2011 2010 Antal överprövade detaljplaner 0 0 1 0 Antal upphävda detaljplaner Strandskyddsdispenser Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har överprövat Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har upphävt 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Boverket, Naturvårdsverket 0 0 1 0 2 1 11 11 2 1 7 9 39 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommentar kring ovanstående indikatorer Detaljplaner Under 2014 har Länsstyrelsen flaggat för prövning i flera yttranden om detaljplaner både i samrådsskede och granskningsskede. Efter dialog med berörda kommuner har anpassning skett och Länsstyrelsen har inte behövt överpröva någon plan. Strandskyddsdispenser Antalet dispenser som Länsstyrelsen har överprövat minskade drastiskt mellan 2011 och 2012. Länsstyrelsen tolkar detta faktum som att vår information, rådgivning och tillsynsvägledning till kommunerna nu börjar ge resultat i form av en allt enhetligare bedömning av strandskyddsdispenser kommunerna emellan, samt en allt bättre överensstämmelse med de krav lagstiftningen ställer. Återrapportering regleringsbrev Tabell 4.1 Bidrag för vilka Länsstyrelsen har fattat beslut, men där annan myndighet har gjort utbetalningen (tkr) 2014 2013 2012 Boverket: Engångsbidrag 1 580 19 595 3 084 0 0 131 Boverket: Periodiska bidrag totalt 1 580 19 595 3 215 Totalt 0 0 0 varav Boverket: Nyutbetalda periodiska bidrag respektive år Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Kommentarer Tabell 4.1 Utbetalningar gjorda av stöd till solceller, 60 procent av summan och resterande till radonsanering. Under 2014 har inga utbetalningar av äldreboenden gjorts. Tabell 4.2 Beslut om stöd (antal första beslut) 2014 2013 Reguljära stöd Radonbidrag egnahem 65 61 Tillfälliga stöd Investeringsstöd äldrebostäder, m.m. 4 2 Investeringsstöd till solceller 7 9 Övriga beslut Beslut om omprövning 8 15 Beslut om avslag/avskrivning 10 10 Beslut om återkallande 17 21 Beslut om utbetalning 65 61 Beslut om omprövning efter utbetalning 0 0 Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Kommentarer Tabell 4.2 Antalet beslut om investeringsstöd till solceller har minskat kraftigt beroende på brist på medel för länet. 40 2012 60 0 33 19 13 10 75 0 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Energi och klimat PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 42* 2014 2013 Årsarbetskrafter män 1) 2,43 0,97 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,09 1,05 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,03 1,14 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 3 512 1 953 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2,25 1,26 Antal ärenden, inkomna och upprättade 14 12 Antal beslutade ärenden 16 13 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 1 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 318 248 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 0,41 2,08 1,46 2 711 1,77 20 14 0 664 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen I grundbemanningen har vi en man och en kvinna som arbetar med frågorna. Utöver detta har vi haft projekt- och visstidsanställda i omgångar vilket gör att årsarbetskrafterna varierar över åren. Inom detta verksamhetsområde har vi relativt jämn könsfördelning men 2014 under en period 2013-2014 hade vi fler män än kvinnor. Efter en längre vakans på klimatanpassning 2012-2013 anställde vi fler inom området under 2014 för att nå målen i verksamheten. Verksamheten har relativt lågt ärendeflöde då det inte är verksamhet som har ordinarie myndighetshandläggning utan verksamheten är i projektliknande former och beroende av medel från myndigheter. Bidragen har varit en del av arbetet med klimat- och energistrategier för att skapa aktiviteter i länet. Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 201) Förnybar energi 2014 2013 2012 2011 2010 Installerad effekt i vindkraftverk (MW) 303 205,2 23,2 21,2 Producerad el som kommer från vindkraft (GWh) 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statens energimyndighet 840 173 52 30 Kommentar kring ovanstående indikatorer Två nya kommunala tematiska tillägg till översiktsplaner har antagits varav den ena är en uppdatering av tidigare plan och den andra är helt ny. Sammataget har sex av tio kommuner antagna vindkraftsplaner. Utbyggnaden av vindkraft har under året varit låg. Även intresset för nya tillstånd har minskat. Det finns emellertid många tillstånd givna som ännu inte tagits i anspråk. Länsstyrelsen kan istället se en ny trend som innebär att tillståndsinnehavare söker, eller planerar söka, ändringstillstånd för befintliga tillstånd med syfte att få möjlighet att bygga högre vindkraftverk. 41 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Återrapportering regleringsbrev RB 42. Länsstyrelserna ska redovisa insatser och användningen av medel från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med anledning av uppgiften att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. Organisering och samverkan internt I Gävleborg genomförs arbetet med klimatanpassning i projektform och utgör en egen funktion med den funktionsansvarige som projektansvarig. Projektet har en större och en mindre styrgrupp där berörda chefer ingår. Samverkan sker internt med de som arbetar med fysisk planering, krisberedskap, översvämningsförordningen, klimat- och energistrategier samt med miljömålen. Den interna samverkan har utökats med arbetsträffar under året för att samordna åtgärdsarbetet utåt mot aktörerna. Under 2014 har uppdragen i regleringsbreven, länsstyrelseinstruktionen och de uppsatta målen i Länsstyrelsens projektplan för klimatanpassning slutförts. Fokus 2014 Under 2014 har Länsstyrelsen haft fokus på fem områden. Regional plan för klimatanpassningsarbetet (RB 2013:39) Samordningen av det lokala och regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat (RB 2014:42) Framtagande av en regional vattenförsörjningsplan Fysisk planering/Krisberedskap Delprojekt ”Klimatets förändringar globalt och indirekt påverkan på Sverige” Deltagande i forskningsprogram Mistra-SWECIA Regleringsbrevsuppdrag 2013:39 Länsstyrelsen har slutfört uppdraget i regleringsbrevet 2013:39. Kartläggningen av kommunernas arbete med klimatanpassning har gjorts genom en länsstyrelsegemensam enkät med tillägg av egna fördjupningsfrågor till kommunerna. Kartläggningen beskriver kommunernas arbete med klimatanpassning och påvisar lokala sårbarheter. Enkäten skickades till länets kommuner i maj-juni 2013 och sammanställdes i december 2013. På grund av en vakans kom inte kartläggningen med i delrapporteringen till regeringen 2013, utan istället fanns den med i slutrapporteringen av regleringsuppdraget i juni 2014. I början av året skickades kompletterande fördjupningsfrågor ut till kommunerna. Fyra samverkansmöten ordnades med kommunerna under februari-mars. Kartläggningen ligger sedan till grund för framtagande av den regionala handlingsplanen för klimatanpassning. Handlingsplanen slutfördes enligt tidplan i RB 2013:39 och sändes till regeringen i juni. Handlingsplanen omfattar förutom kartläggningen av kommunernas arbete ett åtgärdsprogram för länets aktörer. 42 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Regleringsbrevsuppdrag 2014:42 Tre tvärberedningar om klimatanpassning har genomförts på Länsstyrelsen. Fokus har varit allmän information om klimatanpassningsarbetet, en remissversion av handlingsplanen och ett separat projekt där vi belyser indirekta påverkan på Sverige utifrån klimatets förändringar globalt. Klimatsamordnarna har även varit delaktiga och informerat om klimatförändringar och klimatanpassning vid flera externa träffar. En sådan träff har genomförts med länets beredskapssamordnare och innehöll en förmågebedömning avseende skyfall (Länsstyrelseuppdrag från MSB). En annan träff har ägt rum för lokala krishanteringsråd. En workshop anordnades av klimatsamordnarna i oktober för kommuner och andra berörda aktörer, med temat skyfall och översvämningar i tätbebyggda områden. Vattenförsörjningsplan Länsstyrelsen har prioriterat att arbeta med dricksvattenkvalitet under flera år. Tidigare år har en kartläggning av skyddsbarriärer i några länets vattenverk gjorts och under 2014 har fokus legat på arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Detta arbete har skett i samarbete med vattenförvaltningen (åtgärd 37 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram). Samverkan har skett med kommunernas planerare och dricksvattenproducenter. Projektet påbörjades redan 2012 men har försenats. Tack vare ett resurstillskott har projektet kunnat intensifieras under 2014 och beräknas bli slutfört under det första kvartalet 2015. Fysisk planering/Krisberedskap Insatserna inom fysisk planering har i huvudsak bestått av stöd i form av granskning av detaljoch översiktsplaner i länet. Den huvudsakliga inriktningen har varit risk för ras, skred och översvämning. Klimatanpassningssamordnaren har varit delaktig i arbetet med att ta fram en riskhanteringsplan för översvämning av Edsbyn, i enlighet med översvämningsförordningen (SFS 2009:956). Detta arbete kommer att fortsätta under 2015. Delprojekt ”Klimatets förändringar globalt och indirekt påverkan på Sverige” Inom ramen för åtgärder i Regionala handlingsplanen finns med en åtgärd om att utreda och sammanställa de indirekta risker länet kan stå inför utifrån de effekter som sker globalt i och med klimatförändringarna. En rapport ”Klimatets förändringar globalt och dess indirekta påverkan på Sverige” slutfördes i november. Forskningsprogram Mistra-SWECIA Under 2012-2015 deltar Länsstyrelsen som ett av tre län i forskningsprojektet MistraSWECIA. Inriktningen är klimatanpassning av markanvändning i skog- och jordbruk. I gruppen som träffas deltar SEI, SMHI, Lunds universitet, Skogforsk, Skogsstyrelsen, LRF, Holmen skog, Svea skog och tre länsstyrelser. Länsstyrelsens deltagande i projektet har under året inriktats på naturvårdsfrågor, bland annat i ett rundabordssamtal med flertalet nationella aktörer. Detta samtal rörde naturvård i skogslandskapet och i förhållande till klimatförändringar. Kunskapshöjande åtgärder Länsstyrelsen har anordnat en utbildning internt för att höja kunskapen att granska planer ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv. Länsstyrelsen i Stockholm inbjöds för att utbilda om riskhantering inom fysisk planering. Samordnarna har deltagit i konferenser och seminarier som en kunskapshöjande åtgärd. 43 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Några av dessa konferenser är SMHI:s workshop om nedskalningsprojekt, Miljöaktuellt ”Klimatanpassning Sverige 2014”, Dricksvatten i ett förändrat klimat, CLEO- seminarium om hur klimatförändringar påverkar miljömålen samt Nordic Adaptation 2014, som är en nordisk konferens om klimatanpassning som anordnades i Danmark. Omvärldsbevakning sker även inom området i form av att läsa nyhetsbrev, dagstidningar, rapporter etc. Samverkan Länsstyrelsens externa webb har en egen klimatanpassningssida som uppdateras kontinuerligt. Klimatanpassningssamordnarna har samverkat med länets kommuner inom ramen för främst fokusområdena RB 39 samt vattenförsörjningsplan. Ett nätverk inom kommunerna har byggts upp under året i samband med framtagandet av handlingsplanen. Samverkan har skett med ett antal myndigheter, främst med SMHI. Länsstyrelsen har i en arbetsgrupp för det nationella nätverket för klimatanpassningssamordnare deltagit aktivt vid redovisningen av SMHI:s regeringsuppdrag Kontrollstation 2015. Länsstyrelsen har som en av fyra länsstyrelser deltagit i SMHI:s regeringsuppdrag om regional nedskalning av RCP-scenarier, samt medverkat i samråd Dricksvattenutredning. Under hösten har Länsstyrelsens samverkan med högskolan inletts och återupptagits. Detta har skett genom initiering av examensarbete på KTH och genom en uppstart av samverkan med Högskolan i Gävle inom osäkerheter och översvämningskarteringar. Nätverk för klimatanpassningssamordnare Varje länsstyrelse svarar för att samordna klimatanpassningsarbetet i det egna länet. För att kunna byta erfarenheter och skapa samordningsvinster länen emellan har länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare ett nationellt nätverk som träffas två gånger per år. Ordförandeskapet för nätverket roterar mellan tre län och varje år byts ett av länen ut. Länsrådsgrupp 1 har det övergripande ansvaret för nätverket. Under 2013 blev nätverket en del av Forum för hållbart samhällsbyggande. Verksamhetsansvarig chef i Gävleborg är kontaktperson mellan Forum och nätverket för klimatanpassning. Inom nätverket sprids information och diskuteras gemensamma frågeställningar. Vid behov tillsätts även arbetsgrupper för angelägna länsgemensamma frågor. Under 2014 har nätverket som helhet träffats vid 2 fysiska möten samt genom ett antal webbmöten i mindre grupper. Länsstyrelseinstruktion 5§ 8. Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Förordning (2013:815). Återrapporteringen hänvisas till återrapporteringen av Regleringsbrev 2014 uppdrag 42 under punkt 41. 44 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Kulturmiljö PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 43* 2014 2013 Årsarbetskrafter män 1) 2,17 1,77 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 4,29 4,02 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,73 3,25 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 7 941 8 884 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 5,09 5,72 Antal ärenden, inkomna och upprättade 377 393 Antal beslutade ärenden 350 330 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 16 13 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 217 237 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 1,65 4,51 3,62 8 404 5,49 286 241 11 0 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Andra väsentliga prestationer och resultat Bevarande och utveckling Länsstyrelsen har under året deltagit i arbetet med att anordna gemensamma kulturfrukostar. Kulturfrukosten innebär att föreläsare eller debattörer bjuds in att tala om aktuella frågor på ett frukostseminarium. Evenemanget sker en gång i månaden och är ett samarbete mellan Gävle kommun, Region Gävleborg, Högskolan i Gävle, Landstinget och Länsstyrelsen. Fornminnen, arkeologi Inför exploatering av områden har Länsstyrelsen löpande under året samrått med markägare för att hitta lösningar som innebär att forn- eller kulturlämningar inte skadas. Arkeologiska utredningar och undersökningar har delvis utsetts genom direktval. Flera arkeologiärenden har handlat om utredningar i samband med vägar och ledningsdragningar. Tillstånd har sökts och getts i enklare ärenden som exempelvis användning av metallsökare, samt i mer komplicerade ärenden som utredningar, undersökningar och slutundersökningar. Länsstyrelsen har utövat tillsyn över de arkeologiska utgrävningar som har utförts under året. Detta har skett i form av fältbesök och granskning av rapporter. Samarbetet med Länsmuseet har under året fortsatt när det gäller avverkningsärenden i skogen. Under 2015 kommer granskningar av avverkningsanmälningar att utföras av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under 2014 låtit utföra fornvård på ett 50-tal fornlämningar i länet. Urvalet av lämningar som vårdas är baserat på geografisk spridning och pedagogisk potential. Fornvården utförs dels av ideella föreningar som söker bidrag, dels av en firma som genom ramavtal utför fornvården på uppdrag av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också förnyat ett tiotal fornlämningsskyltar under 2014 samt låtit ta fram texter till ytterligare ett tiotal nya informationsskyltar. 45 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Byggnadsminnen Länsstyrelsen har under året handlagt ett tjugotal ärenden om tillstånd till ändring av byggnadsminnen. Till stor del är ändringarna en följd av vård- och underhållsarbeten, vanligen reparation av yttertak, fönster- och fasadarbeten. För några av byggnadsminnena har även fördjupade kunskapsunderlag tagits fram, exempelvis dendrokronologisk datering av Bångagårdens båda mangårdsbyggnader, projekteringshandlingar för järnvägshotellet i Ljusdal med flera byggnadsminnesförklarade miljöer. Under året har tre ärenden rörande ”fråga väckt om byggnadsminne” tillkommit. Länsstyrelsen har utrett och avslagit en ansökan om att byggnadsminnesförklara Gävle rådhus. Länsstyrelsens tillsyn över byggnadsminnena har under året varit begränsad. Kyrkliga kulturminnen Länsstyrelsen har löpande lämnat synpunkter samt väglett församlingar och pastorat i frågor som rör kyrkliga kulturminnen. Länsstyrelsen har handlagt cirka 60 ansökningar om tillstånd till ändring av kyrkliga kulturminnen. Detta rör de kategorier kyrkliga kulturminnen som omfattas av kulturmiljölagen, det vill säga merparten av svenska kyrkans kyrkor, begravningsplatser och inventarier. Ärendena rör huvudsakligen ändringar relaterade till vårdoch underhållsarbeten. Ett ärende som avgjorts under året och som bör omnämnas särskilt är frågan om bevarande av de före detta ekonomibyggnaderna vid Gävle skogskyrkogård. Länsstyrelsen gav under året tillstånd till rivning av delar av anläggningen och uppförande av en ceremoniplats som tar tillvara platsens karaktär. Detta innebär att ett mycket segslitet ärende med flera turer i rättsapparaten har funnit sin lösning. Under året har ett av Länsstyrelsens beslut inom området överklagats. Det rör Söderala församling som har överklagat Länsstyrelsens beslut att inte ge tillstånd till borttagande av predikstolen i Söderala kyrka. Länsstyrelsen har under året lämnat synpunkter och rekommendationer till Uppsala stift på samlade remisser som rör ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning. Länsstyrelsen har därutöver löpande rådgjort med stiftet om ändringar och justeringar i tidigare lämnade yttranden. Under året har fem tillsynsärenden avslutats. Tillsynen avser kyrkliga inventarier och en ommålning av klocktorn. Bidrag till kulturmiljövård Under 2014 har länsstyrelsen använt 10 053 126 kronor av kulturmiljövårdsanslaget 7:2. Huvudparten av medlen har använts som bidrag för kulturhistoriska merkostnader vid vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla miljöer i länet. De miljöer som i första hand prioriterats för bidrag är kulturreservat (2,61 mnkr), byggnadsminnen (2,65 mnkr) samt miljöer inom riksintresse för kulturmiljövården (1,80 mnkr). Utöver dessa miljöer har länsstyrelsen beslutat om medel till fornvård och information om fornlämningar (0,99 mnkr), informationsmaterial om länets kulturmiljöer (1,09 mnkr) samt tillgänglighetsarbete 0,35 mnkr). Världsarvet Hälsingegårdar samt kulturreservatet Axmar bruk är under perioden 2013-15 särskilt prioriterade genom en särskild satsning på kostnadskrävande objekt. 46 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelsen har under året arbetat med och/eller avsatt medel till projekt om bland annat: - - Romska kulturarv (mottagare Hälsinglands museum) Kurser om forn- och kulturlämningar i skogen (arrangör Länsmuseet) Skylt till projekt ” Oväntade möten” (Hälsinglands museum, på uppdrag av länsstyrelseprojekt) samt nio skyltar till arbetet med att kvalitetsgranska Skog och historia (Länsmuseet) Fem guidade turer för sfi-utbildningen (Länsstyrelseprojekt) Fortsatt arbete med ett tillgänglighetsprojekt. Miljöer har valts ut som är lämpliga att göra tillgänglighetssatsningar i. En avgränsad pilotstudie har gjorts med syfte att kartlägga vilka lämpliga åtgärder som kan genomföras i två utvalda objekt (ett naturreservat och en kulturmiljö) ”Inspiration för integration” för kulturarvsaktörer, de som arbetar med integrationsfrågor i länet samt ideella föreningar. (samarrangemang Region Gävleborg, Landstinget, biblioteken, Hälsinglands museum och Integration Gävleborg) Kulturreservat Det tidigare påbörjade arbetet med att utveckla natur- och kulturturismen i Axmarbruk har fortsatt under året. Arbetet sker i samarbete mellan Länsstyrelsen och Bergslagssatsningen, lokala näringslivet, föreningen Hyttan och Gävle kommun. Under året har en av parkens karaktärsbyggnader, ett lusthus, renoverats så att byggnaden kan användas till visningar, bröllop och konserter. Under årets Våsbodag i Edsbyn initierade Länsstyrelsen en arkeologisk undersökning av en husgrund. Undersökningen väckte stort intresse i media och bland besökare. Den genomfördes med frivilliga från ägarföreningen. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer Länsstyrelsen har vid behov lämnat yttranden på detalj- och översiktsplaner. Länsstyrelsen har dessutom arbetat vidare med förslag till nya avgränsningar och motivtexter för områden av riksintresse för kulturmiljövård i Gävle, Sandviken, Ovanåker, Ockelbo, Bollnäs och Söderhamns kommuner. Arbetena har genomförts av konsulter och vissa är ännu inte avrapporterade. För Gävle och Sandvikens kommuner inväntar vi beslut från Riksantikvarieämbetet. Världsarvet Hälsingegårdar Hälsingegårdarna blev inskrivna på världsarvslistan 2012. Sedan dess har det skett ett påtagligt ökat intresse för världsarvet och ett ökat antal besökare. De sju världsarvsgårdarna representerar ett stort antal gårdar med höga kulturhistoriska värden. Flera av dessa är öppna för besökare. Som ett led i att göra världsarvet mera känt har kulturmiljömedlen medfinansierat framtagandet av en broschyr som presenterar ett 40-tal öppna gårdar samt en barnbok ”Pelles bok” om dagens hälsingegårdar och kulturarvet. Länsstyrelsen har under året anordnat tre studieresor till världsarvet Hälsingegårdar, anpassade till olika målgrupper. Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med att säkerställa brandskyddet för världsarvsgårdarna. Länsstyrelsen samarbetar med Region Gävleborg i det pågående projektet ”Hälsingegårdar mer än ett världsarv” med syfte att ta fram en utvecklingsplan för världsarvet. Länsstyrelsen och Region Gävleborg samarbetar även i projektet ”Visa världsarvet” som syftar till att sprida kunskap om världsarvets värden för att höja kompetensen hos allmänheten och samtidigt inspirera till utveckling med kulturarvet som grund. 47 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Järnriket Under året har boken Trädgårdsguide Bergslagen färdigställts. Boken har även presenterats vid årets Bok- och Biblioteksmässa. Arbetet har gjorts inom ramen för Bergslagssatsningen, som är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Gävleborg, Dalarna, Örebro, Västmanland, Uppsala och Värmlands län. Syftet är att lyfta fram och utveckla industrihistoriska miljöer för en långsiktigt hållbar kulturturism. Inom projektet anordnades också en trädgårdskurs i Axmar bruk. Återrapportering regleringsbrev Tabell 5.1 Länsfakta kulturmiljö 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 9 101 9 006 8 780 Antal byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturminneslagen 107 107 107 Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap. kulturminneslagen 94 94 94 79 39 578 79 39 578 3 487 3 487 Antal registrerade fornlämningar (exkl. marina) Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal Riksintresseområden för kulturmiljövården, yta (ha) Kulturreservat, antal Kulturreservat, yta (ha) 79 39 578 3 0 10 10 10 Andel av länets kommuner som har kulturmiljöprogram (%) Källa: Fornminnesinformationssystemet (FMIS), Länsstyrelsens förteckning över länets byggnadsminnen och kyrkobyggnader samt Länsstyrelsens GIS-skikt över Riksintressen kulturmiljövård och Kulturreservat Tabell 5.2 Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut 2014 2013 2012 0 0 0 Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen 10 053 10 727 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Riksantikvarieämbetets handläggarsystem KÄLLA 48 9 667 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 45* 2014 2013 Årsarbetskrafter män 1) 1,49 1,54 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,99 1,84 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,59 1,90 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 6 551 5 036 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,20 3,24 Antal ärenden, inkomna och upprättade 119 97 Antal beslutade ärenden 105 101 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 3 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 2,12 0,83 1,73 4 378 2,86 140 129 0 0 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Inom verksamhetsområdet har vi haft två pensionsavgångar vilket har lett till ändrade förhållanden i könsfördelning. 2012 och tidigare var det tre män och en kvinna och efter nyrekrytering är det tre kvinnor och en man samt en man som arbetat deltid som timanställd. Målsättningen är dock att ha en jämn könsfördelning. Ärendeflödet är relativt konstant och verksamheten får relativt många remisser. I övrigt är det till exempel tillsynsprotokoll. Äldre ärenden ses nu över och är avslutade. Antalet årsarbetskrafter är underdimensionerat med hänsyn till det ansvar Länsstyrelsen har inom området enligt Länsstyrelseinstruktion samt Krisberedskapsförordningen. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har ett pågående arbete för att öka sin förmåga att hantera större händelser och allvarligare kriser i länet. För att stärka förmågan att initiera och samordna det inledande arbetet vid en allvarlig kris eller händelse har flera möten genomförts för att kompetensutveckla våra tjänstemän i beredskap (TiB). Under sista kvartalet 2014 har ett stort arbete påbörjats med att utveckla Länsstyrelsens krisledningsorganisation och krisledningsstab. I detta arbete, som beräknas pågå under de kommande tre åren, ingår att förändra strukturen för krisledningsstaben till den så kallade Natomodellen, samt att rekrytera, utbilda och öva ny personal. Länsstyrelsen driver ett treårigt projekt (2013-2015) kallat ”Regional samordningsfunktion, stärkt CBRNE-förmåga i Gävleborgs län”. Syftet med projektet är att i samverkan mellan Räddningstjänsten, Landstinget och Polisen öka förmågan att hantera avsiktliga eller oavsiktliga händelser inom ramen för olyckor med farliga ämnen. Under 2014 har en större seminarieövning, kallad ”X-ray” skett inom ramen för projektet. Det övergripande syftet innebar att i samverkan påbörja arbetet med framtagandet av en regional kriskommunikationsplan. 49 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Under 2014 har Länsstyrelsen genomfört och avslutat utvecklingsprocessen ”Regional samordning och inriktning”, som genomförts i samverkan med Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen i Dalarna. Utvecklingsprocessen har innehållit fem stycken fysiska träffar (en träff under 2013 och fyra träffar under 2014), med deltagare från bland annat Polisen, Räddningstjänsten, Försvarsmakten, Trafikverket, Landstinget och kommunerna i länet. Processen har bland annat resulterat i framtagandet av en strategi för krissamverkan i länet samt ett arbete med att utveckla länets Regionala krishanteringsråd. Efter processens avslut kommer ett implementeringsarbete att ta vid under åren 2015-2016. Processen har inneburit en positiv utveckling av krishanteringsförmågan på både lokal och regional nivå. Länsstyrelsen har inom ramen för det geografiska områdesansvaret medverkat vid flertalet möten, seminarier och nätverksträffar av betydelse. Som exempel kan nämnas Utbildning och erfarenhetsforum för Styrel, Tillsynskonferens, RSA-konferens, Rakelforum Samverkansmöten med Militärregion Mitt med flera. Länsstyrelsen har även arrangerat flera nätverksträffar, till exempel tre träffar med länets kommunala och landstingsknutna beredskapssamordnare. Länsstyrelsen har även initierat och genomfört regionala samverkanskonferenser med anledning av aktuella regionala eller nationella händelser. Som exempel kan nämnas samverkanskonferenser med anledning av vädervarning, varning för höga temperaturer, risk för skogsbrand och regionalt eldningsförbud, samt informationsmöte gällande Ebola-viruset. Länsstyrelsen deltar tillsammans med övriga länsstyrelser i Samverkansområde Geografiskt områdesansvar (SOGO). Inom ramen för arbetet har länets beredskapsdirektör bland annat ingått i den delegation om cirka 25 personer, som i studiesyfte besökt Österrike under året. Erfarenheterna från studieresan kommer att sammanfattats i en rapport som blir klar under våren 2015. Länsstyrelsen har via upphandlat avtal säkerställt att länet haft tillgång till skogsbrandflyg under sommarmånaderna. Under sommaren 2014 har 26 bränder upptäckts i samband med planerade överflygningar vid dagar med utfärdad hög brandrisk. Upphandlingen av 2015 års brandflyg är redan igång. Länsstyrelserna i Gävleborg, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Dalarna (Nordsam) har under 2014 konsoliderat och vidareutvecklat samverkansarrangemanget inom området krisberedskap och skydd mot olyckor. Utvecklingsarbetet baseras på en gemensam strategisk plan. Under 2014 har arbetet huvudsakligen varit inriktat på att kartlägga och systematisera viktiga återkommande milstolpar i Nordsam under ett kalenderår, fördela deltagande i nationella nätverk och arbetsgrupper, samt att uppdatera Nordsams virtuella samarbetsyta på länsstyrelsernas intranät. Ett ytterligare fokusområde under året har varit att öka vår förmåga att kunna förstärka och avlösa varandra i händelse av en kris. Sommarens skogsbrand i Västmanland understryker vikten av att just sådan förmåga utvecklas och upprätthålls. Vår bedömning är att samarbetet 2014 bidragit till att stärka både krishanteringsförmågan och kapaciteten i det förebyggande arbetet. Utifrån den gemensamma strategin och den nya kommunöverenskommelsen har länsstyrelserna i Nordsam även utarbetat två nya projektansökningar för perioden 2015 respektive 2015-2018. Det ena projektet rör kompensutveckling inom Civilt försvar medan det andra framförallt är inriktat mot att stärka kommunernas förmåga. Det senare innefattar 50 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 även implementering av resultat från projekt Ledning och Samverkan (LoS), samt utvecklingsprocessen för samordning och inriktning (RSI). Utöver ovanstående aktiviteter pågår en omfattande samverkan framförallt inom Nordsamprojekten Krisledning och samverkan II samt Kriskommunikation i Nordsam. Återrapportering regleringsbrev RB 64. Länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna inom området skydd mot olyckor syftar till att främja och bedöma kommunernas förmåga att leva upp till nationella mål, verksamhetsmål och särskilda skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen har haft omfattande kontakter med länets räddningstjänster under det gångna året. I länets Regionala samordningsfunktion RSF (CBRNE) deltar bland annat en Kemkoordinator och en representant för länets räddningstjänster. Arbetet inom RSF har under året företrädesvis varit inriktad på att planera och genomföra en övning med huvudsyfte att öva kriskommunikation vid en händelse med farliga ämnen. Inom ramen för ovan nämnda har Länsstyrelsen även gett ekonomiskt stöd till räddningstjänsterna för genomförande av utbildning i personsanering, vilket innebär sanering av personer vid exempelvis kemisk olycka. Dessa insatser har främjat och ökat kommunernas förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen. Länsstyrelsen har även haft informella kontakter och deltagit vid länets räddningschefsträffar, där Länsstyrelsen alltid har en stående punkt på dagordningen. Kontakt har också förekommit mer formellt genom medverkan vid MSB:s årsuppföljning, genom samråd vid förändringar i handlingsprogram samt vid utveckling av räddningstjänsternas räddningscentraler och kommunernas ledningsplatser. Utöver detta samordnar alltid Länsstyrelsen Seveso-tillsynerna med länets räddningstjänster och deras tillsyn på verksamheter enligt LSO. En stor fördel med detta är att Länsstyrelsen får en bra överblick över att kommunernas planer för räddningsinsatser för Sevesoverksamheter på högre kravnivå är aktuella och går hand i hand med verksamheternas interna planer för räddningsinsatser. Länsstyrelsen är även delaktig i Nordsam, ett samarbete mellan länsstyrelserna i sex norrlandslän. (Gävleborg, Dalarna, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten) Inom Nordsam finns bland annat en arbetsgrupp som numera heter AGLSO (tidigare samarbetsgrupp Tillsyn). I arbetsgruppen ingår representanter för samtliga sex län. Ett av syftena med denna arbetsgrupp är att arbeta fram underlag med mera så att tillsyner enligt LSO blir så lika som möjligt i de olika länen. Inom denna arbetsgrupp har vi även deltagit i varandras tillsyner. Länsstyrelsens ambitionsnivå har varit att genomföra två tillsynsbesök per räddningstjänst och mandatperiod i Gävleborgs län, vilket är en ambition som vi har uppnått. Första omgångens tillsynsbesök omfattade ”preciserade skyldigheter” enligt LSO och de andra tillsynsbesöken omfattade ”måluppfyllnad”. Inför sistnämnda tillsynsbesök togs jämförelsestatistik fram över kommuner med någorlunda lika stor folkmängd, riskbild med mera. Jämförelser gjordes företrädesvis för brand i byggnad samt för trafikolyckor. Detta underlag gjorde att tillsynerna och frågeställningarna vid tillsynerna kunde vara inriktade på nationella mål avseende likvärdigt och tillfredsställande skydd. 51 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tillsynsbesök har genomförts på samtliga länets fyra räddningstjänster under 2014. Arbetet med fjärde generationens handlingsprogram har i princip startat upp inom samtliga räddningstjänster i länet och Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att stödja kommunerna i detta arbete. Länsstyrelsen har deltagit i ett möte med länets största räddningstjänstförbund. Dessutom har räddningstjänsterna tillsänts ett underlag som stöd för att påbörja detta arbete. Länsstyrelsen kommer även att genomföra en riktad insats i början på 2015 där länets samtliga räddningstjänster kommer att bjudas in. Länsstyrelsens slutsats efter de tillsyner som genomförts och kontakter som tagits under året är att räddningstjänsternas ambitioner att leva upp till nationella mål är höga. Erfarenheter från inträffade händelser under året, bland annat från skogsbränderna i Västmanland där räddningstjänstpersonal från länet deltog, har och kommer att tas tillvara. Detta är erfarenheter som även Länsstyrelsen kommer att ha nytta av. Samarbetet mellan Länsstyrelsen och länets räddningstjänster fungerar mycket väl. Efter genomförda tillsyner under året, kan dock konstateras att målformuleringar och mätbarheten av dessa, egenkontroll samt i vissa fall förmågan att bredda arbetet till att omfatta andra kommunala förvaltningar kan utvecklas. Länsstyrelsen har en viktig roll i att stödja kommunerna i nästkommande mandatperiods handlingsprogram. Detta arbete är påbörjat och kommer att fortsätta. RB 65. Inom ramen för det geografiska områdesansvaret ska länsstyrelserna följa upp de lokala riskoch sårbarhetsanalyser och handlingsplaner som sammanställs enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I uppföljningen ska länsstyrelserna beskriva hur eventuella brister och åtgärdsbehov, som identifierats inom ramen för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna samt vid hanteringen av extraordinära händelser, omhändertagits. Det ska även framgå hur frågor rörande förmågan att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid har beaktats inom länen. Uppföljningen ska även inriktas så att den kan samordnas med uppföljningen av kommunernas användning av utbetalade medel enligt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas uppgifter i samhällets krisberedskap. Till grund för bedömningen ligger de risk- och sårbarhetsanalyser, uppföljningar och planer för extraordinära händelser som samtliga av länets tio kommuner har lämnat in till Länsstyrelsen. Detta har gjorts i enlighet med MSB:s föreskrifter om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Samtliga kommuner och Landstinget lämnade in riskoch sårbarhetsanalyser under 2011, samt uppdateringar under åren 2012-2014. Landstinget lämnade en uppföljning till sin risk- och sårbarhetsanalys under 2012, men har de övriga två åren inte uppdaterat sin RSA på grund av personalomsättningar. Omhändertagande av brister och åtgärdsbehov Åtta av tio kommuner har gjort uppföljningar enligt föreskrifterna och två kommuner har uppdaterat sina risk- och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen gör bedömningen att sju av de åtta kommuner som gjort uppföljningar har en bra redovisning av de genomförda åtgärderna. De två kommuner som gjort nya risk- och sårbarhetsanalyser har även de bra redogörelser för både genomförda och planerade åtgärder. Att en kommun har en bristfällig uppdatering kan bero på personalomsättning och nyanställning. Av de åtta kommuner som lämnat in uppdateringar har sju redogjort för åtgärder i uppdateringarna som i vissa fall kan härledas till risk- och sårbarhetsanalyserna. I vissa fall kan de vara av sådan art som genom åren identifierats som nödvändiga men som inte noterades i risk- och sårbarhetsanalysen. De åtgärder som kommunerna rapporterar att de 52 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 genomfört är bland annat identifiering av riskområden, uppdatering av planer, utökning av antalet Rakelenheter, övningar samt utbildningsinsatser. Det har under året inte i någon kommun inträffat någon händelse som kan betraktas som extraordinär och som föranlett någon utvärdering. Förmåga att ta emot internationellt stöd Ingen av länets kommuner har med något om hur man kan ta emot internationellt stöd i sina risk- och sårbarhetsanalyser eller planer för extraordinära händelser. Länsstyrelsen ser inte att det är något anmärkningsvärt i detta då det inte finns specificerat i någon lagtext eller föreskrift om att det ska finnas med i planer eller analyser. Majoriteten (åtta av tio) av kommunerna har dock i sina risk- och sårbarhetsanalyser i mer eller mindre utsträckning berört förmågan att ta emot nationella resurser från andra närliggande kommuner, från centrala myndigheter eller organsationer. Internationella resurser är det dock ingen kommun som berör. Länsstyrelsens bedömning är att om det blir fråga om internationella resurser kommer dessa förfrågningar och mottagande stödjas av MSB. 53 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 5* Årsarbetskrafter män 1) Årsarbetskrafter kvinnor 1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 2014 29,43 30,52 34,67 65 161 41,75 2 371 2 358 132 13 249 2013 30,24 33,56 35,86 65 885 42,43 2 281 2 382 136 19 359 2012 30,63 28,78 34,88 67 418 44,04 2 120 2 037 97 26 481 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 5118 Rovdjursförvaltning 3) 52 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 5118 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för deltagande 3 länsstyrelser är 52. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Många av ärendena som är äldre än två år utgörs av naturreservatsbeslut. För närvarande är 45 ärenden äldre tre år, vilket är gränsen för redovisning till JK. Bildning av naturreservat är en process som ofta är utsträckt i tid. Processen börjar ofta i samband med en avverkningsanmälan. Enligt regleringsbrevet ska länsstyrelsen prioritera arbete med skydd av de kvarvarande skogliga värdekärnorna. Avverkas ett område med värdekärna är detta borta för all framtid och det är därför nödvändigt att hantera denna typ av ärenden när de kommer till oss och starta ärendet och börja den långa processen mot att ett formellt skydd av området. Vanligt är att det efter anmälan görs en inventering av naturvärden och sedan ett urval av vilka områden som är skyddsvärda, detta sker i dialog med Naturvårdsverket. När objekten är godkända för reservatsbildning är det dags för den första skriftväxlingen – vanligen beställning av lantmäteriuppdrag, vid detta tillfälle diarieförs ärendet. Därefter sker kontakter med markägare värdering av objekt (konsultuppdrag) förhandlingarna med markägare (konsultuppdrag) utformning av beslut och skötselplan internremiss remiss slutligt beslut. 54 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Det ovan beskrivna innebär att vissa ärenden kan ta lång tid och stannar upp i olika delar av processen. Den nya formen med naturvårdsavtal gör att processen tar ännu längre tid, markägarna har svårt att ta ställning. Under de sista åren har de stora skogsbolagen inte sålt mark till staten före reservatsbildning eftersom de vill ha ersättningsmark. Detta gör att ett antal startade reservatsobjekt inte kunnat avslutas. En uppgörelse mellan bolag och staten under 2010 gör att detta hinder inte längre finns. De nu alltmer begränsade nationella resurserna för att markåtkomst gör att arbetet stannar upp. Förhandling om köp eller intrång tar tid i många ärenden, vilket bland annat beror på att anslaget för markåtkomst är begränsande. Under 2014 var antalet inkomna avverkningsanmälningar fortsatt högt (ca 200 st) vilket är en dubblering jämfört med 2012. Andra väsentliga prestationer och resultat Inom vattenförvaltningen har länsstyrelsen arbetat tillsammans med Vattenmyndigheten för att få klart remissversionerna av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer som ska gälla under perioden 2015-2021. Remissperioden inleddes i november 2014. Länsstyrelsens har sammanställt åtgärdsförslagen i 13 åtgärdsområdessammanställningar, vilka är en del av bilaga 1 i åtgärdsprogrammet (1:24- 1:36). Vi har också lagt in en stor mängd data (statusklassningar, påverkanskällor, åtgärdsförslag med mera) i den publika databasen VISS. Länsstyrelsen Gävleborg leder ett projekt för att inventera fiberbankar i Norrland. De fem länsstyrelserna i Norrland (Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten) har fått sammanlagt 7,6 miljoner kronor från Havs- och Vattenmyndigheten för att inventera fiberbankar och fiberrika sediment längs norra Sveriges kust. Inventeringen som omfattar även sjöar och vattendrag i Norrland ska bidra till att uppnå ett flertal miljömål, bland annat Giftfri miljö. Projektet som ska pågå mellan år 2014 och 2016 leds av Länsstyrelsen Gävleborg i samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Under år 2014 har Länsstyrelsen påbörjat arbetet med att ta fram en regional strategi som innehåller en handlingsplan för arbetet med dioxinföroreningar i Gävleborgs län. Syftet med denna handlingsplan är att etablera en grund för det fortsatta arbetet med dioxinföroreningarna i länet, identifiera möjliga åtgärder samt vilka aktörer som kan medverka till att genomföra dessa. Länsstyrelsen har därför tagit upp detta i sitt åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 genom åtgärd 8: ”Strategi för dioxin”. Arbetet utifrån denna handlingsplan kommer främst bidra till miljömålet Giftfri miljö men även till målen Hav i balans samt Levande sjöar och vattendrag. Arbetet med strategin ska fortsätta under år 2015. 55 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 201) Biologisk mångfald 2) Andel av Länsstyrelsen skyddad produktiv skogsmark av den totala arealen produktiv skogsmark (%) 2) Förekomst av rovdjur i länet Antal vargrevir med föryngringar 2014 2013 2012 2011 2010 1,07 % 1,07 % 1,07 % 1,07 % 1,05 % 2 1,5 2 3 Vattenmiljö Andel ytvattenförekomster som uppnår hög eller god ekologisk status (%) 22 % 22 % 39 % 39 % 39 % Andel grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ status (%) 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Andel grundvattenförekomster som uppnår god kemisk status (%) 95 % 95 % 95 % 95 % 95 % Förorenad mark Antal objekt i riskklass 1 28 27 27 26 Antal sanerade objekt i riskklass 1 (ack) 8 8 64 3 3 21 varav sanerade med statliga medel (ack) 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer 2) Skyddade arealer vid utgången av respektive år med givna urval kan ej tas ur databasen VIC natur i efterhand. För åren 2010-2013 gjordes uttaget 2014-10-01. Ett områdes areal ligger då på det år som det ursprungliga beslutet fattades. Källa: Metria, Viltskadecenter, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Biologisk mångfald Under året har tre nya naturreservat bildats, Hamsas, Storjungfrun och Sätraskogen. De två sistnämnda är kommunala reservat vars arealer inte ingår i indikatorn. Reservatbildningen i Hamsas innebär en ökning med 56 ha. Två områden har utvidgats under året med 20 ha till Hådells gammelskog och 180 ha till Flarksjöberget. Till detta kommer 12,6 ha naturvårdsavtal. Sammanlagt innebär detta en ökning med skyddad areal på 269 ha. I denna siffra ingår inte Storjungfrun och Sätraskogens areal. Förekomst av rovdjur i länet 15 familjegrupper av lodjur konstaterades i Gävleborg vintern 2013/2014. Tre av dessa delades med angränsande län. Åtta vargrevir berörde länet vintern 2013/2014 och fem av reviren delades med angränsande län. Under 2013 konstaterades föryngring i tre av vargreviren. Vintern 2014/2015 har den påbörjade varginventeringen indikerat att antalet stationära vargar i Gävleborg ökar. Enligt preliminära resultat berörs länet av nio vargrevir och föryngringar 2014 har konstaterats i sex av reviren. Ingen inventering av björn genomfördes 2014. Länsstyrelsen bedömer att björnstammens storlek och spridning i länet sannolikt överensstämmer med resultatet från 2012 års spillningsinventering. Björnstammen uppskattades då till cirka 380 individer i Gävleborgs län. 56 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Ingen riktad järvinventering har gjorts i länet de senaste åren, men förekomst av järv har konstaterats framför allt i länets nordliga och nordvästra delar. Vid inventeringen av kungsörn i Gävleborg 2014 konstaterades 25 kända revir och åtta lyckade häckningar. Vattenmiljö Ytvatten. Bedömningen av antalet ytvattenförekomster som uppnår god eller hög ekologisk status, i förhållande till det totala antalet i länet (22 %), baseras på de bedömningar som gjordes 2014. Dessa bedömningar är klassade som arbetsmaterial i VISS vilket innebär att de är preliminära och kan komma att förändras. Det är de klassningar som gjordes 2009 och de fastställda miljökvalitetsnormer som presenterades i Förvaltningsplanen 2009-2015 som fortfarande gäller. Vattendelegationen kommer att besluta om en ny förvaltningsplan för perioden 2015-2021 senast december 2015. Att andelen ytvattenförekomster som uppnår god eller hög ekologisk status är betydligt lägre för 2014 och 2013 än för 2012 ska inte tolkas som att vattnens kvalitet avsevärt har försämrats. Skillnaden beror snarare på förändrade bedömningsgrunder och riktlinjer för hur bedömningarna ska göras, samt bättre underlagsdata. Grundvatten. Bedömningen av antalet grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ status (100 %) eller god kemisk status (95 %) i förhållande till totala antalet i länet baseras på de bedömningar som gjordes 2014. Dessa bedömningar är klassade som arbetsmaterial i VISS vilket innebär att de är preliminära och kan komma att förändras. Det är de klassningar som gjordes 2009 och de fastställda miljökvalitetsnormer som presenterades i Förvaltningsplanen 2009-2015 som fortfarande gäller. Vattendelegationen kommer att besluta om en ny förvaltningsplan för perioden 2015-2021 senast december 2015. Förorenad mark Kommentar till siffrorna Länsstyrelsen kan konstatera att sammanställda siffror vad gäller antalet sanerade områden i riskklass 1 inte stämmer för Gävleborgs län. Dessa siffror bör vara (ackumulerat antal): 2010: 2 st 2011: 4 st 2012: 4 st 2013: 6 st Ett av de objekt som under 2013 inte längre är riskklass 1 är inte åtgärdat i meningen sanerat, men undersökningar har visat att det inte bör vara klassas i riskklass 1. Området har därför, mot bakgrund av genomförda undersökningar, klassats ned. I övrigt har delåtgärder genomförts och genomförs inom flera av de områden som är placerade i riskklass ett. Ingen av dessa delåtgärder har ännu lett till omklassning av något av dessa områden. Kommentarer till genomfört arbete Indikatorn visar att såväl antalet åtgärdade områden i riskklass 1, som det totala antalet områden i riskklass 1 har ökat något under redovisade år. Länsstyrelsens arbete med inventering av förorenade områden (MIFO) har bidragit till att flera områden systematiskt risklassats, vilket lett till att antalet riskklass 1 objekt ökat trots åtgärder. Det har ökat kunskapen inom området och innebär att nya områden kan prioriteras för undersökningar och 57 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 åtgärder. Om Länsstyrelsen inte genomfört inventeringsarbetet är det osäkert om prioritering och arbete med just dessa områden genomförts systematisk eller i samma takt. Det tar tid innan åtgärder kan genomföras eftersom de ofta måste föregås av komplexa utredningar och undersökningar, som förfinas succesivt. Personella resurser vid Länsstyrelsen, för tillsyn och tillsynsvägledning, är en faktor som påverkar möjligheten att driva fram nya områden till åtgärder. I Gävleborgs län pågår åtgärder vid tre av länets riskklass 1-områden för närvarande (vid två av dessa handlar det om projektering inför åtgärd). Vid två områden är utredningar och undersökningar fram till huvudstudie färdigställda, men åtgärder har inte påbörjats. Vid ytterligare två områden pågår utredningar och undersökningar för att ta fram en huvudstudie, som förberedelse för åtgärd. Under år 2013 har även Länsstyrelsen och några av länets kommuner också arbetat med ansvarsutredningar inriktade på saneringsåtgärder för områden som är på väg in i åtgärd. Vid flera av områdena finns ansvarig verksamhetsutövare, men ansvaret är inte fullständigt. Möjligheten att åtgärda dessa områden är därmed inte enbart beroende av inställning och betalningsförmåga för ansvarig part eller tillgången till en huvudman. Det handlar också om hur dessa åtgärder prioriterats på nationell nivå och tillgången till bidragsmedel. De områden där riskerna hittills avhjälpts har åtgärderna genomförts helt eller delvis med statlig finansiering. Åtgärder med denna finansiering sker alltid i nära samarbete med huvudmannen. De är beroende av god dialog och tydlighet. Sammanfattningsvis konstaterar Länsstyrelsen att antalet åtgärdade områden i riskklass 1 har ökat. Åtgärdstakten bedöms dock inte vara tillräcklig för att generationsmålet ”Giftfri miljö” ska kunna uppnås. Den påverkas av såväl tillgång på personella resurser som möjligheterna till statlig finansiering av åtgärder. Återrapportering regleringsbrev RB 48. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag. Länsstyrelserna ska även samordnat och i samverkan med Naturvårdsverket ta fram och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. Åtgärder för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar Länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenade områden fokuserar på områden där risken för människors hälsa och för miljön är som störst. Till vilken andel åtgärder finansieras av privata aktörer styrs därmed av vilket ansvar som finns för dessa prioriterade områden. Länsstyrelsen har under lång tid arbetat tillsynsinriktat. Genom dialog eller krav riktade till verksamhetsutövare, har underlag tagits fram för åtgärder (utredningar och undersökningar). För att åtgärder sedan ska kunna genomföras kommer det i många fall även att behövas statliga bidrag. Detta behövs eftersom föroreningar vid många av dessa områden uppkommit under lång tid och den rättspraxis som växer fram på området anger att ansvaret för efterbehandling och avhjälpande åtgärder då ofta är begränsat. Under året har fortsatta åtgärder genomförts vid ett av länets prioriterade områden, en helt privatfinansierad åtgärd. Åtgärdsförbredande undersökningar har också påbörjats vid två av länets prioriterade områden, där delansvar finns. Länsstyrelsen har också prioriterat arbetet 58 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 med att upprätta och uppdatera ansvarsutredningar för att kunna initiera nya undersökningar och ta upp diskussioner kring åtgärder för efterbehandling. Länsstyrelsen arbetar med att i tillsyn av miljöfarlig verksamhet lyfta frågan om förorenade områden, bland annat genom att arbeta in den i verksamheternas egenkontroll. Vid flera av länets större verksamheter sker det succesivt undersökningar och delåtgärder. Dessa finansieras av verksamhetsutövarna. Länsstyrelsen lägger också mycket tid på att lämna ut information om förorenade områden. I många fall så dyker frågor upp i samband med försäljning av fastigheter eller verksamheter, infrastruktursatsningar och vid kommunal planering som innebär förändrad markanvändning. Kunskap om att det finns risk för att ett område är förorenat innebär i förlängningen att områden undersöks innan försäljning. Det innebär även att de vid behov utreds och åtgärdas vid exploatering, vilket bekostas av privata finansiärer. Åtgärder för att minimiera oförbrukade bidrag Länsstyrelserna har under året fortsatt arbeta för att minska mängden oförbrukade bidrag. Arbetet har liksom tidigare år skett i samarbete med Naturvårdsverket. Länsstyrelsernas arbetsgrupp för bidragssamordning genomförde i april ett möte med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Syftet med mötet var att ge Naturvårdsverket och länsstyrelsernas bidragssamordningsgrupp möjlighet att informera om och tillsammans med SGU diskutera det gemensamma arbete som bedrivs för att minska andelen oförbrukade bidragsmedel. Vid mötet diskuterades några av de åtgärder som länsstyrelserna och Naturvårdsverket genomfört hittills och förslagen till ytterligare åtgärder. SGU gavs möjlighet att redogöra för sin roll och sina erfarenheter av bidragshantering i egenskap av huvudman. Länsstyrelsen har även genomfört separata möten med Naturvårdsverket för att diskutera det fortsatta arbetet med att minska mängden oförbrukade medel. Som ett resultat av det arbete som länsstyrelserna hittills genomfört har mängden oförbrukade bidrag minskat väsentligt. De bidragsmedel som nu finns på länsstyrelserna över årsskiftena är uppbundna till specifika projekt. I det fall förändringar i projektet orsakat överblivna projektmedel som inte behövs i ett projekt, sker en kontakt med Naturvårdsverket och åtgärder för att omfördela bidraget genomförs. Det arbete som nu sker fokuserar i hög grad på att ta fram åtgärder för att minska osäkerheter i de enskilda projekten och förbättra återkopplingen mellan olika aktörer. Genom säkrare ekonomiska analyser i bidragsansökningar, minskade projektrisker och med rätt uppföljning kan mängden oförbrukade bidrag hållas nere. Med hänsyn till efterbehandlingsprojektens höga komplexitet och övriga omständigheter som myndigheterna inte råder över, kommer dock alltid oförbrukade bidrag att finnas kvar över årsskiftena. Under slutet av 2014 har länsstyrelsernas bidragssamordningsgrupp tagit initiativ till att genomföra en nationell dag för landets kommunala huvudmän under början av 2015. Ett av syftena med denna träff är att informera kommunerna om förutsättningarna för bidrag och att ha en dialog kring de faktorer som påverkar bidragshanteringen. Kommunerna är en mycket viktig aktör i arbetet med att minska mängden oförbrukade bidragsmedel. Oförbrukade medel i länet I Gävleborgs län har oförbrukade medel för utredning och efterbehandling av förorenade områden (lönemedel för tillsyn och tidigare inventering ej medräknat) minskat med drygt 34 miljoner kronor vid jämförelse av ingående balans år 2012 och år 2014. Minskningen är 59 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 framförallt en följd av utbetalning för genomförda åtgärder och undersökningar, men även till följd av omfördelning av medel efter kontakt med Naturvårdsverket. Den ingående balansen år 2014 var inte fullt 5 miljoner kronor. Delar av denna summa har förbrukats under året. Länsstyrelsen har under året beviljats ytterligare medel för utredning och efterbehandling av flera områden. Summan av oförbrukade medel har därför ökat, sett som ingående (4,8 mnkr) och utgående balans år 2014 (7,4 mnkr). Detta kommer till stor del att regleras under våren 2015, eftersom ett större efterbehandlingsprojekt slutredovisas vid årsskiftet 2014/2015 och därefter kan slutregleras. Kvarvarande medel är uppbundna till specifika projekt, men även här kommer summan att minska under våren 2015 då medel för åtgärder och undersökningar utförda under slutet av 2014 och början av 2015 kommer att betalas ut. För en mindre del av summan kan det dröja till årsskiftet 2015/2016 innan slutliga utbetalningar sker, eftersom uppföljning av åtgärder i ett av efterbehandlingsprojekten avslutas först under år 2015. 49. Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken ska bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och att uppkomst av olägenheter för människors hälsa och miljön motverkas. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa: – Hur arbetet för att effektivisera och utveckla tillsynen avses fortsätta samt beskriva de förändrade rutiner och arbetsmetoder som genomförts för att utveckla en miljömålsstyrd tillsyn, Miljötillsyn Länsstyrelsen har i många års tid planerat, prioriterat och styrt arbetet med miljömålen i fokus. Ambitionen har varit att maximera ”miljönyttan” med tillsynen. De första stegen att styra tillsynen tydligt i denna riktning togs för 4-5 år sedan då Länsstyrelsen arbetade fram ett prioriteringsverktyg för Länsstyrelsens samtliga tillsynsarbetsuppgifter inom miljöbalkens område. I verktyget gjordes poängsättning av olika arbetsmetoder och arbetsuppgifter som är kopplade till miljömålen, med målet att identifiera var vår arbetstid gör mest ”miljönytta”. Miljönytta och miljömål har därefter varit styrande vid det årliga framtagande av behovsutredningar och tillsynsplaner, vilka är de dokument som är styrande för tillsynen. Särskilt i tillsynsplanerna, det vill säga efter gjorda prioriteringar, är ”miljönytta” och miljömål styrande. För att ytterligare förbättra styrningen av tillsynen och tillsynsvägledningen togs inför år 2014 fram en årskalender, där målet var att fokusera på de prioriterade områden där Länsstyrelsen behöver vara drivande. Genom att lägga ut dessa uppgifter under året, ange slutdatum när arbetsuppgifterna ska vara utförda, samt utse ansvariga och deltagare, säkerställdes att dessa prioriterade arbetsuppgifter blev utförda. Vid utvärdering har det framgått att medarbetarna anser att denna arbetsmetodik fungerar bra och en liknande årskalender kommer förmodligen att arbetas fram för arbetsåret 2015. Under år 2014 lades övergripande fokus, förutom på att hantera händelsestyrda ärenden, framförallt på att slutföra påbörjade initiativ tillsammans med några områden som bedömdes vara eftersatta. De flesta av dessa prioriterade områdena svarade upp mot krav eller målsättningar i regleringsbrev, nationella och regionala miljömål, regionala åtgärdsprogram för miljömål respektive vattenförvaltning och Länsstyrelsens långsiktiga mål. Några av de prioriterade områdena var fastställande av vattenskyddsområden, tillsyn av kraftverk, dammar och egenkontroll samt dammsäkerhet, kvalitetssäkra material om förorenade områden och färdigställa ansvarsutredningar. 60 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Sammanfattningsvis avser Länsstyrelsen fortsätta att utveckla planeringsarbetet för verksamheten med miljömålen och ”miljönyttan” i fokus. Detta innebär att miljömålen och ”miljönyttan” även fortsättningsvis ska vara styrande vid framtagandet av behovsutredningar, tillsyns- och tillsynsvägledningsplaner samt årskalendrar. För att ovanstående styrning av verksamheten ska vara lyckosam krävs det dock att andelen egeninitierade tillsynsaktiviteter kan ökas. Den tillsyn som bedrivits har i huvudsak varit händelsestyrd. Detta gäller inkommande ärenden som Länsstyrelsen i begränsad omfattning kan påverka, eftersom mallar, rutiner och arbetsmetoder redan arbetats fram för att så långt som möjligt effektivisera arbetet. Behovsutredningarna och tillsynsplanerna visar på behov av ökade satsningar på egeninitierad tillsyn som i dagsläget är svåra att genomföra. Artskydd Länsstyrelsen har under 2014 gjort en grundlig planering av artskyddsarbetet för 2015. Planeringen innehåller en beskrivning av Länsstyrelsens ansvarsområden inom artskydd, en behovsutredning samt planerade åtgärder inklusive en årsplanering. Den utförda artskyddstillsynen har under 2014 i hög grad varit händelsestyrd och initierad när Länsstyrelsen fått kännedom om problem. Antalet tillsynsobjekt inom artskydd är endast delvis känt. Länsstyrelsen avser därför att under 2015 intensifiera tillsynskontrollen och få en bättre uppfattning om behoven. Detta behövs för att möjliggöra en mer planerad tillsyn. Syftet är att förebygga överträdelser och styra tillsynen till de områden och platser där den behövs som mest. Den operativa tillsynen avseende länets skyddade djur- och växtarter kommer även fortsättningsvis att utföras framför allt av Länsstyrelsens naturbevakare inom viltförvaltning, som en del av deras ordinarie fältarbete. Länsstyrelsen ser detta som ett viktigt förebyggande och främjande tillsynsarbete. Övriga arbetssätt som Länsstyrelsen kommer att prioritera 2015 för att uppnå målen inom artskydd är fortsatt myndighetssamverkan, kommunikationsarbete och tillsynsvägledning, bland annat till Skogsstyrelsen, genom ett påbörjat framtagande av rutiner för arbete med artskydd i skogliga miljöer. Länsstyrelsen ser kommunikationsarbete som en viktig främjande tillsyn. Både artskydds- och vilthandläggare samt naturbevakare arbetar därför inriktat för kommunikation och öppenhet. Detta sker framför allt genom dialog med länets befolkning per telefon och e-post, medverkan på informationsmöten och information på Länsstyrelsens hemsida. Under 2014 har Länsstyrelsen också publicerat två nummer av nyhetsbrevet ViltXtra, där artskydd ingår som en del av informationen om viltförvaltningen. Länsstyrelsen har löpande kontakt med Polisen rörande artskydds- och tillsynsfrågor. Under 2014 intensifierades samverkan framför allt vid två tillfällen. Det var efter en omfattande skadegörelse av skarvkolonier i Gävlebukten under försommaren och i samband med licensjakten på björn i augusti. Båda händelserna anmäldes till Polisen som misstanke om artskyddsbrott/jaktbrott. Naturvård En av de viktigaste förebyggande insatserna för att förhindra överträdelser i de skyddade områdena är att dessa är kända, väl skyltade och att gränserna är tydligt utmärkta. Under året genomfördes de traditionella insatserna med skyltning och underhåll av gränser, stigar med mera. En särskild satsning vad gäller utmärkning och underhåll av gränser gjordes under 61 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 2013. Detta arbete fortsatte bland annat genom en gemensam dag i fält för handläggare och naturbevakare. Länsstyrelsens hemsida är en viktig kanal för att nå ut med information om vägledande tillsyn. Hemsidan uppdateras normalt regelbundet när nya reservat tillkommer och när revideringar av skötselplaner skett. Där finns också föreskrifterna angivna. Under 2014 har fyra misstankar om brott mot föreskrifter i Naturreservat lämnats till åklagarmyndigheten. Det rör sig om körning med terrängfordon, nedtagning av träd anläggande av brygga och otillåtet upplag. – tillsynsområden inom vilka den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras, Tillsynen Tillsynen kan utvecklas och förbättras, såväl för händelsestyrd som för egeninitierad tillsyn. Möjligheterna till utveckling och förbättring är till stor del avhängigt av vilka prioriteringar som görs utifrån tillgängliga resurser. Tillsynsområden med särskild utvecklingspotential finns i huvudsak inom det som räknas till egeninitierad tillsyn, eftersom dessa områden efter prioriteringar oftast får stå tillbaka för den händelsestyrda tillsynen. Några områden som är eftersatta och särskilt bör nämnas är egeninitierad tillsyn av vattenverksamhet (kraftverk, dammar, vandringshinder m.m.) och tillsyn av lagen om allmänna vattentjänster. Länsstyrelsens ambition är att satsa på ovanstående eftersatta tillsynsområden 2015. För att ytterligare förbättra kvaliteten i beslut har miljöenheten även under hösten 2014 tillsatt en arbetsgrupp som fått i uppdrag att arbeta med frågan. Arbetet kommer att påbörjas under våren 2015. Målet är att ta fram arbetssätt och rutiner. Naturvårdstillsyn Arbetet har i stor utsträckning bestått i att hantera inkommande ärenden. (samrådsärenden och dispenser). Endast enstaka tillsynsbesök i samband med denna typ av ärenden har skett under året. Tillsyn för efterlevnad av reservatsföreskrifterna görs i samband med de besök och områdeskontroller som naturbevakare och förvaltare gör. En omläggning av skötselarbetet påbörjades under 2012. Tidigare sköttes arbetet i stor utsträckning av entreprenörer. Större delen av detta arbete har ersatts av fast anställd personal. Fokus på förvaltning av naturreservat har i samband med detta flyttats från arbete med friluftsliv till biologisk skötsel av områden. Detta är en prioritering som är bedömd som nödvändig eftersom den biologiska skötseln vad eftersatt. Detta innebär att färre reservat besöks. Urvalet är dock att områden som allmänheten besöker mer frekvent, prioriteras, och det är också där den största nyttan av bevakning av efterlevnad av föreskrifter finns. Enstaka tillsynsäreden föranleds av anmälningar från allmänheten. Tillsynsvägledningen Även tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras. Detta bland annat genom bättre samordning med andra län, ökad samverkan med Miljösamverkan Sverige, och att Länsstyrelsen verkar för ökad samverkan mellan länets kommuner med mera. Möjligheterna 62 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 till utveckling och förbättring inom detta område styrs liksom för tillsynen till stor del av vilka prioriteringar vi gör. Behovet av tillsynsvägledning skiljer vanligtvis ganska mycket mellan länets olika kommuner. En liten kommun med en begränsad personalstab har ofta svårare att hålla egen kompetens inom sina ansvarsområden än en större kommun. De resursmässigt mindre kommunerna har därför ofta önskemål om och behov av vägledning inom fler och bredare områden än de större kommunerna. Historiskt har tillsynsvägledningen ofta bedrivits genom att Länsstyrelsen besvarar direkta frågor från kommunerna. Flera gånger per år arrangeras även tillsynsvägledningsträffar som innehåller information inom många olika områden. I april anordnades en träff med fokus på enskilda avlopp. I Järvsö arrangerades i april en tillsynsvägledningsträff som berörde hela miljö- och hälsoskyddsområdet. Länsstyrelsen anordnade även en hälsoskyddsträff i september 2014 samt en träff med temat ”Förorenade områden i fysisk planering” i oktober 2014. I samarbete med åklagar- och polismyndigheten anordnades en miljöbrottsdag i november 2014. För att försöka uppfylla kommunernas olika önskemål och i syfte att inrikta tillsynen mot miljömålen har Länsstyrelsen de senaste åren försökt tänka tematiskt i större utsträckning än tidigare. Med det upplägget har hela eller halva temadagar arrangerats med inriktning mot något nytt eller av andra orsaker intressanta områden. Vid dessa tillfällen bjuds föreläsare med specialkompetens in inom det område som är aktuellt. Dessa temadagar är uppskattade av deltagarna eftersom upplägget ger möjlighet till fördjupad kompetens inom specialområdet. För att utveckla tillsynsvägledningen år 2015 har en samordnare för tillsynsvägledning tillsatts inom miljöområdet. Samordnaren får i uppdrag att ha fågelperspektiv över olika vägledningsaktiviteter inom miljötillsynen, för att se till att dessa samordnas i tid. Samordnaren kommer även få i uppgift att bygga upp ett kontaktnät inom Länsstyrelsen, med länets kommuner och med andra länsstyrelser och andra tillsynsvägledande myndigheter. Samordnaren ska vara drivande för att se till att tillsynsaktiviteter genomförs. Genom att införa en samordnare bedömer Länsstyrelsen att tillsynsvägledningen har möjlighet att bli både effektivare och kvalitativt bättre. – vilken betydelse tillsynen har för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt vilka konsekvenser få egeninitierade tillsynsinsatser får för möjligheterna att uppnå målen, samt Länsstyrelsens bedömning är att tillsynen har stor betydelse för att vi ska nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Tillsynen och den egeninitierade tillsynens omfattning påverkar framförallt hur fort vi kommer att nå miljökvalitetsmålen. För att bidra till att nå generationsmålet är det viktigt att kunna bedriva en proaktiv och uppsökande miljötillsyn som är förenlig med det ansvar som följer av miljöbalken och miljötillsynsförordningen. Länsstyrelsen har här ett uppdrag i form av operativ tillsynsmyndighet men även ett uppdrag som tillsynsvägledande myndighet i länet. Alltför få egeninitierade tillsynsinsatser kan leda till till en minskad efterlevnad av lag, förordning och föreskrifter samt villkor i beslut. Denna risk för minskad efterlevnad ökar ju 63 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 färre egeninitierade tillsynsinsatser de operativa tillsynsmyndigheterna har resurser till att utföra. – hur och inom vilka områden samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan i de län där sådana projekt bedrivs Under 2014 har Länsstyrelsen samverkat med Miljösamverkan Sverige genom en handläggare som var planerad att ingå i projektgruppen ”Masshantering”. Detta projekt kom dock inte igång förrän under år 2015 och med samma deltagare från Länsstyrelsen. Under år 2015 kommer även en person att delta i projektet ”Tillsynsstrategi energitillsyn”. Sex stycken handläggare från miljöenheten deltog även i den tillsynsutbildning som Miljösamverkan Sverige arrangerade i oktober 2014. I övrigt samverkar Länsstyrelsen med Miljösamverkan Sverige genom att en av projektledarna har sin anställning i Gävleborg. Regional miljösamverkan finns inte i Gävleborgs län på formaliserat sätt. RB 50. Länsstyrelserna ska i sitt arbete med biologisk mångfald och naturvård särskilt: – skydda och förvalta värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål samt åtaganden inom EU:s naturvårdsdirektiv och internationella naturvårdskonventioner. Bevarande av värdefulla skogar är högt prioriterat och ska ske med utgångspunkt i strategierna för formellt skydd av skog, Områdesskydd Under året har arbete med översynen av det utvidgade strandskyddet slutförts. Beslut är klara för samtliga fyra kustkommuner. Under 2014 beslutades utvidgat strandskydd för Hudiksvalls kommun, för Söderhamns kommun och för inlandsvatten. En kraftfull ökning av antalet inlämnade avverkningsanmälningar skedde för några år sedan. Antalet inlämnade anmälningar är fortsatt på en hög nivå (194 jämfört med förra årets 190). Handläggning av dessa ärenden har gjorts med förtur. Bevakning sker av att områden med höga naturvärden inte avverkas. Arbetet innebär ofta fältbesök och en bedömning av om området är aktuellt för reservatsbildning eller annat alternativt skydd. Under året har tre nya naturreservat bildats (Hamsas, Storjungfrun och Sätraskogen, varav de två sistnämnda är kommunala reservat) och fem reservat har utvidgats eller reviderats. Tre naturvårdsavtal har tecknats. Naturvårdsavtalen omfattar 12,6 ha produktiv skogsmark. Två avtal är tecknade på 50 år och ett på 20 år. Två områden har skickats på externremiss, Både Mellanljusnan och Änga Tjännåsen är omfattande ärenden som pågått i mer än 10 år. Under året har en särskild inventeringsinsats gjorts för att inventera områden (cirka 15). Dessa behöver besökas för att det ska gå att komma vidare i säkerställandearbetet. Flera av objekten är KOMET-objekt och den särskilda satsningen på KOMET upphör vid utgången av 2014. Dessa områdens storlek varierar från cirka 1-250 ha. Flera områden har skickats för värdering (12 st) och förhandling (7 st) under 2013. Ytterligare 37 områden finns lämnade till förhandling och eller värdering sedan tidigare. Framförallt förhandlingarna kräver en del kontakter mellan handläggare och förhandlare. Bristen på markåtkomstpengar gör att arbetet går mycket långsamt. 64 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Arbetet med markåtkomst har gått bra under 2014. Länsramen har förbrukats. Bristen på markåtkomstmedel bromsar arbetet, eftersom förhandlarna inte kan gå vidare och arbetet därför stannar av. Det är därför jämfört med tidigare år svårare att göra färdigt reservat som påbörjats. Intrångsavtal tecknades för 30 fastigheter. Länsstyrelsen har (RB-uppdrag 60) till Naturvårdsverket rapporterat in nya obligatoriska data som ska ingå i Natura 2000-databasen. Förvaltning och skötsel Utbildning och planering för att kunna utföra naturvårdsbränning i egen regi har fortsatt under året. Åtta personer har gått brännings- och eller eftersläckningskurs. Totalt kan nu 18 personer ur Länsstyrelsens egen personal delta i brännings- och släckningsarbetet. Två naturvårdsbränningar (Skjortnäs och Gryssjömyran) har genomförts i eget regi. Bränningarna har utvärderats för att syna kvalitén och dra lärdomar inför framtiden. Länsstyrelsen deltar i Life Taiga-projektet som innebär att flera områden kommer att naturvårdsbrännas. Projektet startar 2015 och har grovplanerats under 2014. Arbete med igenläggning av diken i Hamra har fortsatt under året och cirka 2 500 m dike berördes av årets åtgärder. En höjning av vatten nivån i Svansjön gjordes under året. Arbete med sikte att stärka biologiska värden har genomförts i följande skyddade områden: Grinduga Natura 2000-område: huggning och röjning av betesmarkerna Gustavsmurarnas naturreservat: huggning och röjning av rikkärr I Storöns naturreservat, Långhällskogens naturreservat, Bredforsens naturreservat, Grinduga N 2000-område och Remmans Natura 2000-område: slåtter i ängsmark. I Bläcktärnsjöns naturreservat, Igelsjöns naturreservat, Sävasjöns naturreservat, naturreservatet Tröskens rikkärr, Långtjärnsmuren, Flåmhalsens Natura 2000 område och Långhällskogens naturreservat: slåtter i rikkärr I Gysinge naturreservat, Bredforsens naturreservat, Axmar naturreservat, Hade Natura 2000-område, Orarnas Natura 2000-område, naturreservatet Majorns hage, Ålsjöns naturreservat och Landa naturreservat: bete På Orarnas natura 2000-område och Stenöorns naturreservat: röjning och slåtter av vass På Ängsövallen: slåtter På Orarnas Natura 2000-område, Bredforsens naturreservat och Grinduga Natura 2000-område har stängsel satts upp Till Orarnas Natura 2000-område har en färjeförbindelse upprättats för att möjliggöra skötsel Flera av skötselåtgärderna har genomförts inom ramen för Lifeprojektet Foder och Fägring. Detta projekt redovisas i särskild ordning. På grund av den administrativa bördan med upphandling har arbete i mindre områden utförts med egen personal. I Färnebofjärdens nationalpark har ett skötselråd genomförts. Skötselinsatser har genomförts, bland annat i form av bäverjakt för att säkerställa aspbeståndet och genom stödutfodring av vitryggig hackspett. I Färnebofjärden har även två älvängar hävdats genom slåtter, och en älväng betats för att bevara landskapets variation. Inventering av tjäder har påbörjats, brandinsektsinventering genomförts och lövfågelartsinventering och kärlväxtinventering slutförts. Arbetet med en ny skötselplan har 65 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 inletts i samarbete med Naturvårdsverket. I Färnebofjärden har fiskefrågor tagit mycket tid i anspråk, då en större fastighet utanför nationalparken såldes, med det kom frågan kring fiskerätter i nationalparken upp. – fortsätta arbetet med skydd av marina områden Under året har Länsstyrelsen arbetat för att komma vidare med några marina reservat. I augusti hölls ett möte för stugägare i Långvinds bruk. Arbete med Vitörarna fortsätter. Belastningen på Naturvårdsverket gör att Länsstyrelsen i många fall har fått vänta länge på klartecken för att kunna gå vidare. Arbete med revidering av Axmar-naturreservat har väntat på att det så kallade ESAB köpet ska vara klart. Även Harkskärsfjärden har avvaktat ESABaffären. För Finngrundet Östra banken fastställdes under året en bevarandeplan. Under året färdigställdes en plan för skötsel av naturreservat efter kusten. Inventeringar och övrigt marint arbete ligger lågt på grund av resursbrist. De prioriteringar som görs är att göra färdigt några av de marina objekt som är påbörjade sedan länge. Därefter är det möjligt att gå vidare med kompletterande inventeringar. – fortsätta arbetet med artbevarande, genomförandet av rovdjurspolitiken och främjandet av friluftslivet, Natur- och viltenheten - artbevarande Inom åtgärdsprogrammet för hotade arter (ÅGP) har Länsstyrelsen under året haft fortsatt fokus på framtagande och spridning av ny kunskap samt intern och extern samverkan. Kartläggning och inventering av ett antal olika arter inom ÅGP, till exempel för lavar på kulturved, kalktallskogar, flodpärlmussla, hotade skalbaggar, brandgynnad flora och knytlingsäckmal, har genomförts av egen personal samt av upphandlade entreprenörer. Arbetet har gett oss kännedom om flera nya lokaler med hotade arter. Resultaten ligger till grund för diskussion om bevarandeåtgärder med andra aktörer, till exempel Skogsstyrelsen och skogsbolag. Ett antal utbildningar och träffar har anordnats för att sprida information och diskutera enskilda åtgärdsprogram. Tillsammans med Länsstyrelsen i Uppsala län har Länsstyrelsen anordnat en internutbildning om rikkärr, en utbildning om lavar på kulturved för andra enheter och några berörda markägare, ett möte med Skogsstyrelsen med tema ÅGP i skogslandskapet samt ett expertmöte om Älvängslöpare. En större insats har gjorts för att uppdatera och förbättra informationen på Länsstyrelsens externa hemsida. I samarbete mellan personal från integration, kulturmiljö och naturvården har flera resor med natur- och kulturtema arrangerats för sfi-elever i länet. I arbetet med att bevara flodpärlmusslor har Länsstyrelsen deltagit i en Interregförstudie. Arbetet resulterade bland annat i en kunskapssammanställning och en slutrapport. Framtagande av förslag till restaurering av Häsboån har stöttats ekonomiskt. Ett annat projekt som fått ekonomiskt bidrag är projekt fjällgås. Skötselåtgärder för att gynna väddnätfjäril, fältgentiana och rikkärrsarter har genomförts i egen regi eller via entreprenörer på ett antal områden. 66 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Arbeten med att på beståndsnivå föreslå åtgärder för att gynna lövträdberoende arter i lövrika områden i norra Hälsingland har resulterat i en ytterligare rapport och ny dialog med berörda skogsbolag. Länsstyrelsen har under året också arbetet aktivt med myndighetssamverkan och tillsynsvägledning inom artskydd. Två tillsynsmöten har genomförts med Polisen, ett med Kustbevakningen och Polisen, två möten med Skogsstyrelsen samt ett möte med länsstyrelserna i grannlänen Uppsala, Dalarna, Jämtland och Västernorrland. Samverkan med övriga länsstyrelsen sker också genom Miljösamverkan Sverige. Detta har exempelvis resulterat i en tillsynsvägledning till Kustbevakningen. Dessutom har ett arbete påbörjats med nya rutiner för samverkan mellan Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen vid artskyddsärenden som rör skogliga miljöer. Under sommaren genomfördes artskyddskampanjen Öppet öga i samarbete med Polisen. Syftet med kampanjen var att sprida kunskap om vad som är tillåtet och vad som är förbjudet att göra i naturen, samt att uppmana allmänheten att tipsa tillsynsmyndigheterna vid upptäckt av misstänkta artskyddsbrott. Under året har två nummer publicerats av nyhetsbrevet ViltXtra, som innehåller information om artskydd och viltförvaltning. Inventeringar av rovdjur Länsstyrelsen har genomfört rovdjursinventeringar och sammanställt resultatet i en årlig rapport. 15 familjegrupper av lodjur konstaterades i Gävleborg vintern 2013/2014. Tre av dessa delades med angränsande län. Åtta vargrevir berörde länet vintern 2013/2014. Fem av reviren delades med angränsande län och föryngring 2013 konstaterades i tre av vargreviren. Inventering av kungsörn har utförts av Kungsörnsgruppen i länet, på uppdrag av Länsstyrelsen. Vid 2014 års inventering konstaterades 25 kända revir och åtta lyckade häckningar. Inventering av björn och järv har inte genomförts 2014. Länsstyrelsen bedömder att björnstammens storlek och spridning i länet sannolikt överensstämmer med resultatet från 2012 års spillningsinventering. Björnstammen uppskattades då till cirka 380 individer i Gävleborgs län. Järvförekomst har konstaterats framför allt i länets nordliga och nordvästra delar. Beslut om jakt I februari fattade Naturvårdsverket beslut om licensjakt på sex lodjur. På grund av att beslutet överklagades och inhiberades kunde dock jakten inte genomföras. I juli fattade Länsstyrelsen beslut om licensjakt efter högst 36 björnar i länet. Nytt för i år var att jägarna erbjöds möjlighet att söka tillstånd och jaga vid åtel. Jakten inleddes den 21 augusti och avlystes tidigt på morgonen den 24 augusti. Totalt fälldes 39 björnar i Gävleborgs län, det vill säga tre mer än de tilldelade 36 björnarna. Liksom tidigare år fälldes flest björnar i Ljusdals och Ovanåkers kommuner. Länsstyrelsen har under året beviljat två skyddsjakter på varg, båda i Ljusdals kommun. Under skyddsjakten i Korskrogen fälldes en vargindivid. Nya mål för rovdjuren Under hösten fastställdes miniminivåer och förvaltningsmål för björn, lodjur och järv i länet. Miniminivåer beslutades av Naturvårdsverket och förvaltningsmål av länets viltförvaltningsdelegation. 67 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Följande miniminivåer och förvaltningsnivåer fastställdes: - Björn: miniminivå 25 föryngringar, förvaltningsmål 36 föryngringar - Lodjur: miniminivå 13, förvaltningsmål 16 föryngringar - Varg: miniminivå 2 föryngringar, förvaltningsmål 3 föryngringar Statusen för järv och kungsörn i länet är osäker och möjligheten till populationsreglerande åtgärder är mycket begränsad. De arterna får därför utvecklas fritt i länet tills vidare. Viltförvaltningsdelegationen Länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation har under 2014 haft fem ordinarie möten och ett extrainsatt möte om miniminivåer för rovdjuren. Under två dagar genomfördes också ett utbildningstillfälle för ledamöterna på Rovdjurscentret De 5 Stora. Utbildningen innehöll seminariet Skog-älg-rovdjur, föredrag om den skandinaviska vargstammen, samt information om grundläggande viltförvaltning, lagstiftning och naturbevakarnas arbete. Viltskador 2014 var ett relativt lugnt år när det gäller skador som orsakats av rovdjur i Gävleborg. Den största andelen rovdjursskador har björnen stått för, vilket inneburit angrepp på ett tiotal får, en jakthund, bikupor och ensilagebalar. Vargangrepp på får har under året konstaterats i Hälsingland samt på fyra jakthundar. Under oktober månad sköts en varg i Ockelbo i samband med ett vargangrepp på en hund under älgjakten. Två får har under 2014 dödats av lodjur. För att förebygga skador orsakade av rovdjur har Länsstyrelsen under året gjort ett antal olika insatser. Förutom att hjälpa till att sätta upp akutstängsel för att förhindra upprepade angrepp har Länsstyrelsen i samarbete med arbetslag från Skogsstyrelsen erbjudit djurägare i länet hjälp med att röja gräs under rovdjursavvisande stängsel. Sammanlagt har 20 brukare fått hjälp vid två tillfällen under sommaren och projektet har varit mycket uppskattat. Länsstyrelsens förhoppning är att kunna erbjuda tjänsten även kommande år. Vid större rovdjursangrepp kan Länsstyrelsen erbjuda drabbade djurägare hjälp och stöttning i form av resurser för bland annat nattvak av djur, eftersök av försvunna, skadade eller döda djur, avbytare på gården, samtalsstöd med mera. Akutgruppsverksamheten drivs av Länsstyrelsen, i samarbete med LRF:s och fäbodbrukets representanter i Gävleborgs viltförvaltningsdelegation. Liksom föregående år har Länsstyrelsen erhållit tjänsten Rovdjurslarm, som innebär smsutskick till tamdjursägare. Tanken med tjänsten Rovdjurslarm är att tamdjurägare snabbt ska kunna öka sin beredskap vid händelse av rovdjursangrepp i närområdet. Länsstyrelsen har också fortsatt att vidareutbilda sina två björnekipage i samarbete med Skandinaviska björnprojektet. Främjande av friluftsliv Under året har Länsstyrelsen arbetat med att göra naturen tillgänglig för alla. Länsstyrelsen och Söderhamns kommun har arrangerat en heldag om friluftsmålen under rubriken ” Starkt engagemang/samverkan och tillgänglig natur" i friluftskommunen Söderhamn. Diskussioner, föredrag och besök har genomförts i fält. Länsstyrelsen arrangerade också en dag om allemansrätten. Under året färdigställdes utflyktsguiden ”Hitta ut”, som togs emot mycket väl och som har skapat stor efterfrågan. 68 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Flera informationsinsatser och aktiviteter har under året gjorts i nationalparken i Hamra: - Ny webbplats: www.sverigesnationalparker.se Nationalparkernas dag den 24 maj. Friluftsdag för Ljusdals kommuns alla tredje klasser samt guidade turer för allmänheten, cirka 350 besökare Nattvandring midsommar med 50 besökare Skidåkning med runt 50-tal besökare Två guidningar av norske förvaltare och myndigheter, 20-tal besökare En guidning för länsstyrelsens personal, cirka 20 personer Nationalparken som resurs för det lokala näringslivet Länsstyrelsen har deltagit i fem guidade turer för sfi-utbildningen. Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med ett tillgänglighetsprojekt. Arbetet har skett i samråd med organisationer för funktionshindrade och kommuner. Två temadagar har hållits och naturreservat har valts ut med avseende på lämplighet för tillgänglighetssatsningar. Under året har en avgränsad pilotstudie gjorts med syfte att kartlägga vilka lämpliga åtgärder som kan genomföras i två utvalda objekt (Gysinge naturreservat och Fågelsjö gammelgård). För att öka tillgängligheten och säkerheten för besökarna i Testeboåns naturreservat har en stor satsning på nya gångbroar genomförts. Arbetet med arrenden för jakt och vägar i och i anslutning till naturreservaten har fortsatt under året. Många jaktavtal har behövt göras om och under året har 18 ärenden som avser jaktarrenden avslutats. Färnebofjärdens nationalpark I Färnebofjärdens nationalpark finns två stugor till veckouthyrning för allmänheten och fem andra stugor som är öppna för övernattning under hela eller delar av året. Dessa stugor och alla anläggningar för friluftslivet, såsom vindskydd (inklusive vedhantering), spänger, leder med mera, underhålls regelbundet. Länsstyrelsen har under året producerat ett nyhetsbrev om Färnebofjärdens nationalpark. Länsstyrelsen har medverkat i uppbyggnad av den nya gemensamma hemsidan för Sveriges nationalparker. Arbetet med regeringsuppdraget om kommersiell verksamhet i Färnebofjärdens nationalpark, som påbörjades under 2012, har i fråga om tid och ekonomi slutredovisats till Naturvårdsverket. Genom Naturum Färnebofjärden har Länsstyrelsen erbjudit ett varierat och intressant program. Det har arrangerats olika utställningar, föredrag och exkursioner. Under skolloven har naturum erbjudit ett utökat utbud av olika aktiviteter. På grund av förändring i tilldelade medel till naturum Färnebofjärden har skolverksamheten prioriterats bort. - se till att naturvårdsarbetet sker i god dialog med medborgare, brukare och andra berörda aktörer. Dialog Under året har Länsstyrelsens goda dialog med Sveaskog fortsatt. Vi har haft två ”kontorsmöten” där vi diskuterat objekt och skyddsnivå. Ett fältmöte vid Voxnan om Sveaskogs planerade återställningsåtgärder i vattenlandskapet genomfördes i maj. Dessutom genomfördes två möten med Holmen skog genomfördes under året. Ett var ett informationsmöte om tjäder och ett möte innehöll diskussion om olika naturvårdsobjekt och skyddsnivåer. 69 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Kometprojektet (Kompletterande metoderför skydd av skog) har avslutats under 2014. Kometåret har präglats av avslutande insatser. Under året har Länsstyrelsen tagit emot 12 nya intresseanmälningar. Två områden är påbörjade för reservatsbildning. Utöver detta har sju biotopskydd bildats (skogsstyrelsen) och sex naturvårdsavtal (tre länsstyrelsens) färdigställts. Tidigare utbildning i ”dialogkunskap” används regelmässigt även vid möten utanför kometprogrammet. Kometprogrammet har blivit en stor framgång i länet och den främsta och stora framgången är början på en attitydförändring till naturvårdsarbetet och skyddet av områden. Särskilt har samarbetet med Mellanskog varit mycket bra. I Hälsingland är ett mycket stort antal markägare anslutna till Mellanskog. Attitydförändringen från ”alla parter” har gett en bättre förståelse och arbete med att bevara områden kan göras gemensamt. Förändringen är svår att siffersätta men märks ändå i intresseanmälningar, naturvårdsavtal och stämningen vid möten med markägare. Länsstyrelsen anser att det är ett viktigt led i genomförandet av rovdjurspolitiken att informera om förvaltningen av de stora rovdjuren. Både vilthandläggare och naturbevakare har under året arbetat inriktat för en god kommunikation med länets medborgare. Detta har framför allt skett genom dialog per telefon och e-post, vid personliga möten i fält och genom medverkan på 15 informationsmöten runt om i länet, vanligtvis arrangerade av organisationer och föreningar. Information sprids också genom Länsstyrelsens hemsida och ViltXtra, Länsstyrelsens nyhetsbrev om viltet i Gävleborg. Under 2014 publicerades två nummer av ViltXtra, en årlig rapport från rovdjursinventeringar samt en folder med information till tamdjursägare i områden med stora rovdjur. Länsstyrelsen har också, tillsammans med Rovdjurscentret de 5 stora, medverkat till tryckning och spridning av skolbroschyrer om länets rovdjur. Samverkan med myndigheter och viltförvaltningsdelegationen är av stor betydelse i Länsstyrelsens arbete för en god dialog med berörda medborgare och aktörer. Detta har beskrivits närmare ovan. I Färnebofjärdens nationalpark har ett skötselråd genomförts med aktörer som berörs av nationalparken. Planering för ett samverkansråd har också påbörjats och en kallelse kommer att skickas ut under början av 2015. RB 55. Länsstyrelserna, med undantag av länsstyrelserna i Jämtlands, Dalarnas, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Jönköpings och Kronobergs län, ska under året fortsatt bygga upp kompetens och rutiner för att kunna bistå Havs- och vattenmyndigheten i myndighetens havsplaneringsarbete. Arbetet ska även omfatta att ta fram underlag för havsplanering för länets havsområden enligt vägledning från Havs- och vattenmyndigheten. Dessa länsstyrelser ska även stödja och samordna kommunerna längs kusten i deras arbete med planering av sina havsområden. Länsstyrelserna i Västra Götalands, Kalmar och Västernorrlands län ska därutöver samordna arbetet med underlag för de länsstyrelser som ligger vid respektive Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet och redovisa det samlade underlaget till Havs- och vattenmyndigheten enligt dennas anvisning. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska fortsatt utveckla det gemensamma länsstyrelsearbetet med IT-system och datainsamling och bearbetning för havsplanering i samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Sjöfartsverket. Länsstyrelsen har deltagit vid regionala konferenser för havsplanering där en rapport med en nulägesbeskrivning av Bottenviken har presenterats. Rapporten har tagits fram tillsammans 70 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 med länsstyrelserna i Uppsala, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Den beskriver planeringsförutsättningarna för Bottenviken i form av exempelvis naturvärden, miljö, risker, befolkning och ska ligga till grund för kommande havsplaner. Länsstyrelsen har under året även deltagit vid nationella möten med kustlänsstyrelser som samordnar arbetet inför havsplaneringen. Länsstyrelseinstruktion 5a§ Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. En stor del av Länsstyrelsens ordinarie arbete bidrar till att miljökvalitetsmålen kan uppnås. Det handlar bland annat om insatser som är kopplade till klimatanpassning, energi och klimatstrategin, miljötillsyn av företag, miljörådgivning till lantbrukare utifrån landsbygdsprogrammet, förorenade områden, skydd av natur- och kulturmiljöer, hållbar samhällsplanering, vattenförvaltning samt olika former av stöd och bidrag som betalas ut till miljöåtgärder. I den årliga uppföljningen av miljömålen har Länsstyrelsen redovisat effekterna av sitt och andra aktörers insatser i länet. Trots ett omfattande miljöarbete nås endast två av tolv bedömda miljömål i länet. I uppföljningen ger Länsstyrelsen också sin samlade bild av vilken effekt den förda miljöpolitiken på nationell nivå har för länets miljö. Länsstyrelsen beskriver även utifrån anvisningar till uppföljningen, de mest angelägna nya eller förändrade styrmedlen och åtgärderna som krävs för att uppnå målen i länet (www.miljomal.se). Vidare har Länsstyrelsen i mars 2014 beslutat om ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Programmet har tagits fram i bred samverkan inom länet och pekar ut riktningen i vårt arbete med miljömålen i Gävleborg. Under hösten har Länsstyrelsen arbetat med att integrera och sammanfoga åtgärdsprogrammet för miljömålen och åtgärdsprogrammet för klimat- och energimålen. I Länsstyrelsens arbete med genomförandet av åtgärder, kommer vi även att samordna arbetet med genomförandet av vår regionala handlingsplan för klimatanpassning. Läs mer om åtgärdsprogramsarbetet under punkten 2. Länsstyrelsen ska särskilt 1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, Länsstyrelsen arbetar utifrån de nationella miljökvalitetsmålen och dess preciseringar och tillhörande etappmål. En samlad uppföljning av dessa har gjorts under året. Den visar att två av tolv bedömda mål är nära att nås till år 2020 (Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet). Bedömningen av övriga tio mål pekar på att de inte kommer att nås till år 2020. Länsstyrelsen har utöver denna bedömning översiktligt redovisat det arbete som bedrivs i länet för att nå Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. Bedömning av dessa tre mål görs enbart på nationell nivå. Länsstyrelsen har inte heller bedömt målet om en Storslagen fjällmiljö eftersom det inte är relevant för länet. Uppföljningen av miljömålen görs utifrån anvisningar från Naturvårdsverket. Som underlag till uppföljningen används bland annat data från miljöövervakning och klassningar enligt vattendirektivet, samt indikatorer med regional upplösning (www.miljomal.se). En 71 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 uppdatering av cirka 40 indikatorer har gjorts under året. Uppföljningen av mål och indikatorer finns publicerad på Miljömålsportalen (www.miljomal.se). Uppföljningen genomförs av målansvariga på Länsstyrelsen i samverkan med ett trettiotal andra handläggare. Underlag till bedömningen hämtas också från kommuner, myndigheter och intresseorganisationer i länet. Texterna förankras med chefer i styrgruppen för miljömålsarbetet och beslutas av länsledningen. En samverkan med Skogsstyrelsen ligger till grund för uppföljningen av Levande skogar som Skogsstyrelsen beslutar om. Under december har Länsstyrelsen publicerat en ny regional mål- och åtgärdsrapport (Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014-2020, rapportnummer 2014:15). I och med rapporten har Länsstyrelsen därmed fastställt nya regionala mål. Målen är i allt väsentligt lika de nationella målen, i enlighet med RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) anvisningar. 2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, Under året har Länsstyrelsen fattat beslut om ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen i Gävleborg. Programmet för miljömål innehåller nu, tillsammans med åtgärdsprogrammet för klimat- och energimålen, 67 åtgärder där Länsstyrelsen eller andra aktörer inom länet har rådighet att genomföra åtgärder under åren 2014-2020. Åtgärdsprogrammet beslutades i mars 2014 av landshövdingen Barbro Holmberg. Framtagandeprocessen har, förutom Länsstyrelsen, engagerat många av länets aktörer. Det har varit politiker och tjänstemän från offentliga myndigheter, näringslivsrepresentanter, branschorganisationer och ideella föreningar. Åtgärdsprogrammets framtagandeprocess och resultat har kommunicerats genom pressmeddelanden. Processen har även förmedlats genom chefsträffar och handläggarträffar internt inom myndigheten, på en personaldag för myndigheten, vid nätverksträffar med kommuner och andra aktörer samt genom nyhetsbrevet MiljöXtra och de årliga regionala miljömålsdagar som Länsstyrelsens miljömålssamordnare anordnar för länets aktörer. Särskild förankring har också skett med Skogsstyrelsen som är regionalt ansvarig myndighet för miljömålet Levande skogar. Åtgärdsprogrammet har förankrats internt på Länsstyrelsen under året och utgör en del av underlaget till verksamhetsplaneringen för 2015. Under kommande år har Länsstyrelsen för avsikt att arbeta vidare med att stödja kommuner med flera aktörer i genomförandet av åtgärderna. För att skapa en bild utåt mot länets aktörer har Länsstyrelsen även arbetat aktivt genom regelbundna handläggarmöten och samordning av åtgärder inom miljömål, energi- och klimatstrategi samt klimatanpassning. Under året har en sammanställning av nulägesdata för åtgärdsprogrammet påbörjats. Ett arbete har också initierats av RUS (Regional Utveckling och Samverkan i Miljömålssystemet) för att ta fram ett verktyg för uppföljning av länens åtgärdsprogram. Länsstyrelsen Gävleborg deltar i detta arbete. 72 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen Länsstyrelsens miljömålssamordnare samt energi- och klimatstrateg arbetar kontinuerligt med att stödja kommunernas miljöstrateger i det lokala miljöarbetet. Ett tema för det utåtriktade arbetet kring miljömålen har under året varit hållbar konsumtion och miljöanpassad upphandling. Under året har en nätverksträff med kommunerna anordnats för att diskutera genomförande av åtgärder i åtgärdsprogrammet för miljömålen. Länsstyrelsen har under året tagit fram en omvärldsanalys av miljökrav i offentlig upphandling som också diskuterats i nätverket. Länsstyrelsen har under hösten även deltagit vid SKL:s nätverksträff för kommunala miljöstrateger. Årets miljömålsdag arrangerades i samverkan med Bollnäs kommun kring temat hållbar konsumtion. Syftet med miljömålsdagarna är att inspirera tjänstemän och politiker på kommun- och regionnivå, företag, organisationer med flera till ett offensivt miljöarbete i länet. Vidare har Länsstyrelsens miljömålssamordnare samt energi- och klimatstrategen under året gjort en del insatser inom skolan. Länsstyrelsen har varit föredragshållare vid en inspirationsdag för lärande om hållbar utveckling, arrangerad av Högskolan i Gävle samt Lärarnätverket för hållbar utveckling. Deltagare var pedagoger från förskola till gymnasium från hela länet. Miljömålssamordnare har även hjälpt till att planera samt vara föredragshållare i gymnasieturnén ”Elmopedsturnén” som Länsstyrelsen anordnade inom energi- och klimatarbetet. Elmopedsturnén är ett arrangemang med Pär Holmgren och Staffan Lindberg från Artister för miljön. På turnén deltog även Högskolan i Gävle. Sex av länets kommuner besöktes under turnén. Länsstyrelsen har också hållit föredrag i en gymnasieklass på temat ”Politik och hållbar utveckling ”. Under sommaren har Länsstyrelsen genomfört ett uppföljningsprojekt inom kulturmiljöområdet, ”Räkna q”. Alla byggnadsminnesmärkningar i länet har digitaliserats och lagts in i ett GIS-skikt. Resultatet av projektet kommer att bli publikt under 2015 som en RUS-indikator på Miljömålsportalen, www.miljömål.se. Under hösten arrangerade Länsstyrelsen en recepttävling för miljön. Medarrangörer till tävligen var föreningen MatVärden som finansieras av Landstinget och Region Gävleborg. Målgrupp var länets skolkök både kommunala och privata. Syftet var att lyfta fram klimatsmarta råvaror och råvaror som kan bidra till ett öppet landskap i Gävleborg. För att inspirera och sprida information om miljöarbetet i länet har Länsstyrelsen publicerat två nummer av nyhetsbrevet MiljöXtra under året. Länets aktörer bidrar med notiser till nyhetsbrevet som når en bred målgrupp. MiljöXtra går ut till cirka 350 prenumeranter runt om i länet. Prenumeranter är tjänstemän och politiker i länets kommuner och myndigheter samt näringslivspersoner och ideella krafter. 73 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet Länsstyrelsens miljömålssamordnare och energi- och klimatstrategen deltar i handläggningen av strategiska planer, som till exempel översiktsplaner, för att integrera miljömålen i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen och Landstinget/Regionen har under året skrivit en avsiktsförklaring för hållbar utveckling i länet. Utökad och stärkt samverkan kring miljömåls- och miljöstrategiskt arbete lyfts bland annat fram i avsiktförklaringen. Under året har Länsstyrelsen anordnat fyra möten med nätverket EKG (Energikompetent Gävleborg). Nätverket består av handläggare alternativt chefer från Landstinget, Region Gävleborg, Högskolan i Gävle, Gävle Dala Energikontor samt Länsstyrelsen. Syftet med nätverket är att samverka kring åtgärder för ett hållbart Gävleborg, med huvudfokus på energi- och klimatarbete. Under hösten arrangerade Region Gävleborg, Gävle Dala Energikontor samt Tillväxtverket tre tillfällen med ”Kraftsamling kring energi, klimat och miljö i Gävleborg”. Länsstyrelsens miljömålssamordnare och energi- och klimatstrategen deltog vid två av dessa tillfällen. Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Förordning (2013:815). Länsstyrelsen har enligt uppdrag från Naturvårdsverket redovisat en årlig miljömålsuppföljning och svarat på frågor inför den fördjupade utvärderingen av miljömålen, FU15. Övrig rapportering om specifika uppdrag inom miljö/naturområdet redovisas under respektive sakområde i årsredovisningen. Länsstyrelsesamverkan i miljömålsarbetet genom RUS Ordförande i styrgruppen för RUS är anställd vid Länsstyrelsen och har också deltagit i arbetsgruppens verksamhet under år 2014. RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) är länsstyrelsernas samverkansorgan i miljömålsarbetet, där även Skogsstyrelsen har delaktighet. I RUS styrgrupp ingår representanter från närmast berörda verksamheter inom länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket (NV), Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Arbetet förankras också hos länsstyrelsernas miljöchefer (Miljönätverket) och i länsrådsgrupp 6. I arbetsgruppen ingår personer från olika länsstyrelser med en del av sin arbetstid. I olika projekt deltar ytterligare länsstyrelsepersonal. RUS finansieras av anslag via NV (2014 med 5,2 miljoner kr) och administreras av Länsstyrelsen Dalarna. RUS verksamhet redovisas här i korthet. För utförligare redovisning, www.rus.lst.se. Miljömålsuppföljning: RUS har för länsstyrelserna deltagit i NV:s samordning av miljömålsuppföljningen och varit regional kontaktyta. Här har ingått årlig uppföljning och 74 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 indikatoruppdateringar. I NV:s årliga uppföljningsrapport har RUS sammanställt ett regionalt avsnitt. RUS har medverkat i arbetet med Fördjupad Utvärdering 2015 och de målmanualer som nationella myndigheter lagt fast under året. Tillsammans med andra har RUS arbetat med förvaltning och utveckling av målsuppföljningen inom flera olika områden. RUS har medverkat i länsstyrelsernas, NV:s och HaV:s samarbete kring miljödata (MIT) och länsstyrelsernas samarbete kring IT- och verksamhetstöd. Här har ingått arbete med olika IT-system, framförallt en åtgärdswebb som väntas bli klar 2015, och strategi för miljödatahantering. MIT har liksom tidigare stötts ekonomiskt av RUS. Stöd i åtgärdsarbetet: RUS har sammanställt läget i länsstyrelserna arbete. Nästan alla har arbetat med att ta fram eller genomföra åtgärdsprogram och antagit nya regionala miljömål. Där har rekommendationen att regionalt anpassa endast vid behov följts. Projektet Metodutveckling åtgärdsprogram har fortsatt med flera delprojekt, bland andra för samhällsekonomisk analys, åtgärdsuppföljning och miljömålsprocessen. RUS har deltagit i NV:s samhällsekonomiska plattform. Projektet Miljömålsstöd till kommunerna har genomförts och en lokal guide publicerats. RUS har medverkat vid SKL:s första möte för kommunala miljömålssamordnare. NV:s arbete med att se över miljöledningsuppdraget har följts. Två projekt i anslutning till generationsmålet har påbörjats: hur länsstyrelserna kan arbeta med Hållbar konsumtion och Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål. RUS har medverkat i arbetet med FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion. Insatser för integrering av miljömålen inom några viktigare åtgärdsområden har fortsatt (kulturmiljö, transporter, samhällsplanering, ekosystem och regional tillväxt). Dialog har skett med länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan (LEKS). Miljömålsberedningens arbete har följts. Information och kommunikation: RUS har hållit miljömålssamordnare och andra nätverk löpande informerade. Tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm och Naturvårdsverket arrangerades årets miljömålsdagar i Stockholm i maj och i december genomfördes Nobelmötet i Stockholm för samordnarna. En kompetenskurs i strategisk miljökommunikation genomfördes vintern 2014. 75 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Lantbruk och landsbygd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 60* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män 1) 8,27 10,33 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 13,01 14,30 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 12,31 13,84 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 21 041 22 998 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 13,48 14,81 Antal ärenden, inkomna och upprättade 7 754 10 852 Antal beslutade ärenden 7 748 11 111 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 42 11 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 13 591 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 10,22 13,44 13,89 22 500 14,70 10 223 10 372 81 4 477 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Antalet ärenden (inkomna, upprättade och beslutade) skiljer sig mellan åren. Att det blir en stor skillnad mellan 2013 och 2014 beror delvis på att det inte var möjligt för lantbrukarna att söka nya åtaganden för miljöersättningar 2014. Skillnaden beror även på att lantbrukarna under 2013 kunde söka om förlängning av sina åtaganden för miljöersättningar, vilket de inte kunde göra 2014. Antalet årsarbetskrafter minskade betydligt mellan 2013 och 2014. Detta beror såväl på en ständig effektivisering av verksamheten som på mindre volymer på verksamheten (se ärendesiffrorna). Detta berodde i sin tur på förseningar i införandet av ny jordbrukspolitik. Andra väsentliga prestationer och resultat När det gäller olika enskilda områden vill Länsstyrelsen påtala vikten av rådgivningsverksamhet till lantbrukare inom miljöområdet, öppet odlingslandskap och djurvälfärd. Odlingslandskapet Ängs- och hagmarkerna i länet utgör våra mest artrika miljöer. Deras bevarande är därför en viktig del i miljömålsarbetet för Ett rikt odlingslandskap och Ökad biologisk mångfald. Länsstyrelsen har flera projekt som syftar till att bevara och helst öka arealen slåtterängar och betesmarker i länet. Under året har två lieslåtterkurser genomförts med totalt cirka 30 deltagare. Även en fågelfältvandring har genomförts i Sässmansområdet med cirka 20 deltagare. Dessa är årligen återkommande och populära aktiviteter som skapar stort intresse för biologisk mångfald hos deltagarna. Under året har intresset ökat för rådgivning om restaurering av betesmarker och slåtterängar kring Nedre Dalälvens översvämningsdrabbade områden. Allt fler är intresserade av att öppna sina marker för och med hjälp av betesdjur. En maskinvisningsdag genomfördes under hösten 76 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 med cirka 40 intresserade deltagare. Där visades olika specialmaskiner som underlättar skötsel av svårbrukade marker. Forskning har visat att fler betande djur på öppna och hävdade marker minskar problemen med stickmygg. Arbetet med restaureringsåtgärder vid Nedre Dalälven är en del i arbetet med den framtagna landskapsstrategin. Miljökänsliga områden Länsstyrelsen genomför kompetensutveckling och rådgivning inom miljökänsliga områden. Detta genomförs inom våra projekt för Växtodling, Trädgård och inom konceptet Greppa Näringen. Kurser och rådgivning har upphandlats men ingår även genom olika aktiviteter i Länsstyrelsens regi. Syfte är att bidra till att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap samt Begränsad klimatpåverkan. Aktiviteter kring ekologisk odling är bland annat ett verktyg för att nå dessa mål. Under året har kurser genomförts inom hållbart jordbruk och jordbrukets påverkan på klimatet, samt växtskydd, plöjning, vallodling och dränering med sammanlagt cirka 70 deltagare. Länsstyrelsen har genomfört flera studieresor och totalt har cirka 50 personer deltagit i dessa. En av resorna gick till Elmia och inkluderade besök på en biogasanläggning. En annan resa gick till Nederländerna, där deltagarna studerade mjölkproduktion och hur miljöproblem hanterades. En resa gick till SLU i Lövsta och en annan till Brunnbydagarna i Västerås. Därutöver har Länsstyrelsen anordnat flera fältvandringar med teman som ogräsharvning, vallodling och djurstallar, med totalt cirka 50 deltagare. Länsstyrelsen i Dalarna och Gävleborg samverkar i ett trädgårdsprojekt som syftar till att öka antalet ekologiska företag inom trädgårdsnäringen. En ökad bär- och grönsaksproduktion ger även möjlighet till en långsiktig utveckling av företag på landsbygden. Under detta år har rådgivning och kursverksamhet inom detta projekt, på grund av en föräldraledighet, främst bedrivits av Länsstyrelsen i Dalarna. Totalt har Länsstyrelsen under 2014 upphandlat enskild rådgivning till lantbrukare från externa rådgivningsföretag till ett värde av ca 660 000 kr. Tyvärr genomfördes endast cirka 60 % av denna rådgivning. I området från Gävleborgs län och norrut är det svårt för de privata rådgivningsföretagen att hitta ett tillräckligt stort kundunderlag för en lönsam verksamhet. Rådgivningsföretagen måste därför verka inom mycket stora regioner med långa avstånd. Länsstyrelsens roll, att samordna länets miljörådgivning inom landsbygdsprogrammet samt till viss del även utföra rådgivning, har därför stor betydelse här i vårt län. Matlandet Projektet Matlandetlogistik avslutades i maj. I detta projekt har Lindas Matresa ingått. Där har konsumenter informerats om lokal mat på ett effektivt och modernt sätt genom sociala medier, som Facebook, Twitter, Instagram och genom en blogg. Lindas Matresa bedrivs efter projekttiden vidare av Matvärden, tidigare Hälsingelivs. Djurvälfärd I projektet för ökad djurvälfärd finns ett stort intresse för de kurser som genomförs av Länsstyrelsen. Under året har tre fårkurser och en ungnötskurs genomförts med totalt drygt 90 deltagare. Även detta år hade Länsstyrelsen hyrt in en fjäderfärådgivare, som deltog på en Hönsbytardag med flera hundra besökare, vilket var mycket uppskattat. En gårdsvandring med lammtema genomfördes också med drygt 30 intresserade besökare. Behörighetsutbildningar Behörighetsutbildningar för bekämpningsmedel har genomförts enligt plan, vilket innebär en grundkurs med 15 deltagare och två repetitionskurser med 48 deltagare. Länsstyrelsen har 77 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 även genomfört två repetitionskurser utanför länet, dels i Västernorrlands län och dels i Jämtlands län. Tillsammans med Jordbruksverket har Länsstyrelsen genomfört en grundutbildning för funktionstestare med 12 deltagare. Ansvaret för prognos- och varningsverksamheten åt Jordbruksverkets växtskyddscentral har omfattat fem graderare i länet. Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen har under året lyckats bra med avslutningsarbetet för landsbygdsprogrammet avseende programperioden 2007-2013. Arbete återstår dock av naturliga orsaker även under 2015. Sista dag för länsstyrelsen att redovisa utbetalningsunderlag till Jordbruksverket för perioden 2007-2013 är den 10 september 2015. Enligt statistik har Länsstyrelsen gjort ett gott arbete med att handlägga ansökningar om utbetalning under den allra sista tiden i perioden 2007-2013. Länsstyrelsen fortsatte under året med det betydelsefulla arbetet att skriva en regional handlingsplan för det svenska landsbygdsprogrammet under 2014-2020. Arbetet är intensivt, tidskrävande och ställer höga krav på flexibilitet eftersom förutsättningarna hela tiden ändras. Samtliga berörda handläggare har varit mer eller mindre involverade i detta arbete, liksom andra handläggare inom miljörådgivning till lantbruket. Ett exempel på projekt som beviljats projektstöd och slutredovisats under 2014 och är värt att omnämnas är projekt ”Hosjön – en lysande möjlighet”. Projektet, som blev mycket lyckat och fått stor uppmärksamhet, handlade om att anlägga energieffektiv vägbelysning i den lilla byn Hosjön utanför Storvik. Det är ett mycket bra exempel på hur projektstöd inom landsbygdsprogrammet kan bidra till en förbättrad livskvalitet och boendemiljö på landsbygden. Länsstyrelsen har under året utgjort ett betydande stöd åt den administrativa personalen på verksamhetskontoren i länets båda Leader-områden. Detta har varit ett tidskrävande arbete. Detta medför även att Länsstyrelsen har ett nära samarbete och är en pådrivande part i att förbättra och utveckla samarbetet såväl mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket som mellan länsstyrelserna. Jordbrukarstöd Under året har betydande resurser lagts på olika typer av förberedande arbete inför införandet av nya stöd och handläggningssystem. Flera personer har aktivt medverkat i Jordbruksverkets utvecklingsprojekt ProCAP för att delta i arbetet med att utveckla nya handläggningssystem och rutiner för handläggning. Länsstyrelsen har även medverkat med personal i Block 15projektet. Enhetschefen har suttit med i styrelsen för länsstyrelsernas chefsnätverk på området och har även medverkat i flera olika samarbetsgrupperingar, som LD-grupp, förändringsråd och under sista månaderna på året även i styrgruppen för ProCAP. Länsstyrelsen har genom medverkan i samarbetet mellan länsstyrelsernas chefsnätverk och Jordbruksverket deltagit konstruktivt i diskussionen om utformning av de avtal som krävs i de EU-gemensamma reglerna kopplade till ackreditering. Seminarier har hållits för att säkerställa att alla berörda medarbetare är väl uppdaterade på kommande regler med mera. Under hösten har sex olika informationsträffar genomförts med länets lantbrukare. Där har Länsstyrelsen framför allt informerat om det nya gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stödet till unga, men även översiktligt om det kommande landsbygdsprogrammet. De presentationer som togs fram inför detta har spridits till övriga län för att underlätta informationsarbetet. Ett särskilt informationsblad om de nya direktstöden har även skickats ut till länets stödsökande under hösten. Personal från 78 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelsen har under året lånats ut till Länsstyrelsen i Dalarna för att hjälpa till med handläggning av jordbrukarstöd. Indikatorer Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgiftsområde 231) Sysselsättning Andel kvinnor sysselsatta, utanför tätort på landsbygden, dagbefolkning (%) Andel män sysselsatta, utanför tätort på landsbygden, dagbefolkning (%) Andel sysselsatta, utanför tätort på landsbygden, dagbefolkning (%) Nyföretagande Andel nystartade företag av kvinnor, utanför tätort på landsbygden (%) Andel nystartade företag av män, utanför tätort på landsbygden (%) Andel nystartade företag, utanför tätort på landsbygden (%) 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statistiska centralbyrån 2014 2013 2012 2011 2010 3% 3% 3% 3% 7% 7% 7% 7% 10 % 10 % 10 % 10 % 13,8 % 13,0 % 15,4 % 12,1 % 26,8 % 25,1% 29,8% 27,0% 40,5% 38,2 % 45,2% 39,1% Kommentar kring ovanstående indikatorer Sysselsättning Länet har ett mycket traditionellt företagande vilket innebär att ett stort antal företag är verksamma inom verkstadsindustrin. De stöd som Länsstyrelsen har att handlägga är dessutom inriktade på den typ av verksamhet som kan skapa arbetstillfällen. Kvinnors traditionella arbetsområden, med främst omvårdnad men också inom kulturella och kreativa näringar, har inte på samma sätt kunna stödjas genom de medel som finns inom tillväxt. Den svenska och internationella konjunkturen har varit svag under tidsperioden, vilket har slagit hårt mot sysselsättningen i Gävleborgs län. Länet toppar arbetslöshetsstatistiken i Sverige. Det kan emellertid noteras att sysselsättningen på landsbygden i länet klarat sig relativt väl. Många sysselsatta på landsbygden arbetar i diversifierade jord- och skogsbruksföretag. Där finns en betydande flexibilitet och anpassningsförmåga till förändrade villkor. 79 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Nyföretagande Den svenska och internationella konjunkturen har varit svag under hela tidsperioden vilket påverkar vårt industriintensiva län på olika sätt. Friställda kan till exempel starta eget inom sitt specialområde. Andelen nystartade företag på landsbygden i Gävleborgs län har ökat något jämfört med 2012 och fördelningen mellan kvinnor och män har inte förändrats. Liksom i övriga delar i landet är det männen som dominerar företagandet i Gävleborg. I Sverige idag överlever i genomsnitt två av tre nystartade företag sitt tredje verksamhetsår. Gävleborgs län har ett traditionellt näringsliv. Kvinnor är till hög andel verksamma i branscher där företagsetableringar inte är självklara, som i vård och omsorg. Det är idag svårt att bedöma om utvecklingsprojekt inom Främja Kvinnors företagande samt inom kulturella och kreativa näringar ännu gett någon utdelning. Det samma gäller nyföretagande i anslutning till världsarvet Hälsingegårdar. Här kan det finnas utrymme för fler nya företag inom främst besöksnäringen Ett långsiktigt arbete med att systematiskt integrera satsning på kvinnors företagande i det ordinarie företagsstödjande systemet kan vara en lösning att få fler kvinnor att starta företag. Invandrare, både nyanlända och de som varit här längre, är viktiga resurser för länets utveckling. Även här krävs ett långsiktigt arbete för ökad integration. Återrapportering regleringsbrev RB 9. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra uppgifterna som åligger dem ifråga om direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder enligt förordningarna (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. och (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt säkerställa att kraven i utbetalningsplanen följs samtidigt som risken för finansiell korrigering förebyggs och minimeras. Länsstyrelserna ska följa Jordbruksverkets styrning över stödprocessen avseende administrationen av jordbruks- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska löpande rapportera handläggnings- och kontrolläge till Jordbruksverket enligt av verket fastställd rapportplan, samt bistå Jordbruksverket i att under stödåret uppnå en bättre uppföljning av handläggnings- och kontrolläge av ovan nämnda stöd. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att följa uppdraget samt hur stor andel av stöd och ersättningar som betalats ut vid de tillfällen som anges i den gemensamma utbetalningsplanen. Länsstyrelserna ska bistå Jordbruksverket i arbetet med att uppfylla ackrediteringsvillkoren för hanteringen av stöd. Jordbrukarstöd Arbetet med såväl utbetalningar som fältkontroller av årets jordbrukarstöd har avlöpt på ett utmärkt sätt under året. I den utbetalning av gårdsstöd som nådde lantbrukarna i början av december 2014 fanns drygt 99 % av alla ärenden med. I stort sett samtliga övriga gårdsstödsärenden som skulle ha en utbetalning kom sedan med i den utbetalning som gjordes i slutet av december. Även för miljöersättningarna har arbetet avlöpt mycket väl. I delutbetalningen i oktober fanns knappt 98 % av alla inkomna ärenden med. 80 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 I slututbetalningen av miljöersättningar som nådde lantbrukarna i slutet av december ingick knappt 99 % av alla inkomna ärenden. När utbetalningen av miljöersättningar i januari 2015 genomförts kommer i stort sett samtliga ansökningar som ska ge en utbetalning att vara hanterade. Länsstyrelsen har följt tidplanen för arbetet med arealkontroller och djurkontroller. För att uppnå dessa goda resultat arbetar Länsstyrelsen löpande med utvärdering och processgenomgång av vårt arbete. Det innebär exempelvis att verksamhetsplanen löpande följs upp och utvärderas, att nya tillvägagångsätt prövas och utvärderas samt att genomgångar görs med aktuella handläggare inför nya moment. Enhetschefen har även medverkat i den arbetsgrupp som årligen arbetar med att utvärdera och förbättra den gemensamma tidplanen, SUSS-JBR. I syfte att förenkla för företagen har Länsstyrelsen genomfört ett antal så kallade Öppet hus på olika ställen i länet under ansökansperioden, dit företagare har möjlighet att komma och få svar på frågor om och göra sin ansökan i SAMI. Information om att dessa ska äga rum har sänts ut via Länsstyrelsens tidning Landsbygdsnytt, via LRF:s informationsblad samt via hemsida och Facebook-sida. Länsstyrelsen skriver i varje nummer av Landsbygdsnytt om aktuella frågor med koppling till jordbrukarstöden och sprider även sådan information via Facebook-sida och hemsida. Länsstyrelsen har under året även arbetat med att tillämpa de nya riktlinjerna om föranmälan av olika typer av kontroller, bland annat avseende jordbrukarstöd. Riktlinjerna har getts ut av Jordbruksverket som ett led i förenklingsarbetet gentemot företagare. Enhetschefen har även medverkat i ett gemensamt möte mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket i samband med den så kallade ”Förenklingsresan”. Länsstyrelsen har även genomfört egna enkätundersökningar i samband med areal- och registerkontroller. Syftet har varit att få en bild av hur de som kontrolleras upplever kontrollen. Dessa resultat tas med i den årliga utvärderingen av kontrollarbetet och förs vidare i kommande års planering. Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med att säkerställa att vi så långt som är möjligt undviker att göra utbetalningar som sedan kan innebära behov av återkrav. Rutiner för att undvika detta innebär bland annat att kontrollgårdar, där vi bedömer att resultatet av kontrollen kan innebära en kraftigt minskad utbetalning, stoppas från att gå med i delutbetalning av miljöersättningar. Dessutom hålls kontakter med kontrollanter som utför djurskyddskontroller som kan innebära tvärvillkorsavdrag. Avsikten med detta är att undvika utbetalning innan tvärvillkorsavvikelse och att därpå följande avdrag är registrerat. Under början av året prioriterades även arbete med återkrav. Länsstyrelsen har genom medverkan i samarbetet mellan länsstyrelsernas chefsnätverk och Jordbruksverket deltagit konstruktivt i diskussionen om utformning av de avtal som krävs i de EU-gemensamma reglerna kopplade till ackreditering. Landsbygdsutveckling Arbetet med stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder har redovisats i SUSS-LB, vilket innebär kontinuerliga uppföljningar av handläggningstiderna. SUSS-LB är ett användbart verktyg som ger en god överblick av de ärenden som finns i omlopp i det digitaliserade handläggningssystemet. Det ger god hjälp i Länsstyrelsens uppdrag att minska handläggningstiderna. 81 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Trenden med en viss minskning av handläggningstiderna har fortsatt även detta år. Under året har det dock periodvis varit en alltför snedvriden ärendebalans, vilket inneburit att ett stort antal ansökningar om utbetalningar drabbats av allt för långa handläggningstider. Detta har avhjälpts med omfördelning av resurser och minskad arbetstid avseende andra arbetsuppgifter än handläggning av ansökan om utbetalning. Någon stor eller permanent skada för sökande på grund av långa handläggningstider och därmed sena utbetalningar har dock inte kunnat konstateras. Snedvridningen i ärendebalansen berodde dels på ett stort antal ansökningar om utbetalningar eftersom det var i slutet av en programperiod. Dessutom rådde brist på handläggningsresurser samtidigt som en mångfald av övriga arbetsuppgifter försvårade en effektiv omfördelning av resurser och minskad arbetstid till övriga arbetsuppgifter. Viktiga verktyg för att minska och förebygga risken för återkrav av stöd är att ha ett ständigt pågående kvalitetsarbete samt ta lärdom av och ta sig tid att gå igenom revisionsresultat. RB 10. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i att införa ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2014–2020 samt fortsätta de regionala förberedelserna för det kommande landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna ska kortfattat redovisa på vilket sätt de arbetat med att införa landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020. Förberedelserna för ett nytt svenskt landsbygdsprogram 2014-2020 har pågått under året både på nationell och på regional nivå. Länsstyrelsen har deltagit i arbetet på båda nivåerna. Två handläggare av landsbygdsstöd har deltagit kontinuerligt i sammanlagt fyra arbetsgrupper inom Jordbruksverkets så kallade ProCAP-projekt. Även handläggare av jordbrukarstöd har tillsammans med enhetschefen medverkat i arbetsgrupper och utvecklingsarbete. ProCAPprojektet ansvarar för införandet av landsbygdsprogrammet på nationell nivå. Fyra av dessa arbetsgrupper har arbetat med utbildning och kompetensutveckling för de så kallade superanvändare och ambassadörer som finns på varje länsstyrelse. För stödet till landsbygdsutvecklingsåtgärder finns två superanvändare och en ambassadör på Länsstyrelsen. För jordbrukarstöden finns en ambassadör och hittills två superanvändare. Superanvändarnas uppdrag är att lära sig de nya digitaliserade systemen för handläggning, kontroll, utbetalning och administration av framtida stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och jordbrukarstöd. Sedan ska dessa superanvändare vidareförmedla kunskapen till övriga berörda medarbetare på Länsstyrelsen genom interna utbildningar. Ambassadören har i uppgift att vidareförmedla information och frågor om det nya programmet och arbetet inom ProCAP i båda riktningarna mellan medarbetare på Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Arbete som superanvändare respektive ambassadör har varit ryckigt och tidvis intensivt. Tre av de övriga arbetsgrupperna inom ProCAP inom vilka Länsstyrelsen deltagit, utgörs av så kallade referensgrupper inom arbetet med att ta fram nya rutiner och utredningar för kommande handläggningsarbete. Dessutom har en medarbetare medverkat aktivt i arbetet med att utveckla nya handläggarsystem för jordbrukarstöden och en medarbetare har medverkat i arbetet med att ta fram rutiner för handläggning av jordbrukarstöd. Länsstyrelsens arbete med den regionala handlingsplanen har fortsatt i projektform under året. Partnerskapet har träffats tre gånger under 2014, då Länsstyrelsen har informerat deltagarna om det pågående arbetet. Ett viktigt ställningstagande har varit att gemensamt bestämma hur partnerskapet ska arbeta. Devisen ”Resurser för landsbygdens växtkraft” har arbetats fram. 82 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Den tillsammans med en skriftlig avsiktsförklaring för att partnerskapets roll i genomförandet av nya landsbygdsprogrammet ska vara tydligt vägledande för parternas roll. Partnerskapets delaktighet i frågan om prioriteringar och genomförande av de nya landsbygdsprogrammen är av stor vikt för Länsstyrelsens arbete att nå målen med Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Viktigt är även samverkan mellan de olika strukturfonderna som representeras i partnerskapet. Representanter från ERUF och ESF finns med. Utöver det har arbetsgrupper bildats som jobbat med de olika åtgärderna och stöden i det nya Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet, för att få fram våra regionala prioriteringar för länet. Dessa arbetsgrupper består av länsstyrelseanställda från flera enheter med olika relevant sakkunskap, men även externt inbjudna deltagare. Även Länsstyrelsens sakkunniga inom jämställdhet och integration är kopplade till arbetet. Arbetet har varit och är intensivt och krävande. Det är ständigt förändrade förutsättningarna för arbetet då vi alla jobbar i en lärande process, även Jordbruksverket. Förseningar i beslutsprocessen har också gjort att arbetet blivit långdraget och ännu inte är klart. I övrigt jobbar vi efter Jordbruksverkets instruktioner och tidsplan, då det är de som styr arbetsprocessen med framtagandet av den regionala handlingsplanen. RB 11. Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande disponera anvisade medel från utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygds och livsmedel, anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, vilka regleras i Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret 2014. Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende Landsbygdsprogram för Sverige åren 2007-2013: – Handläggningstiderna för ansökningar om utbetalningar samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna Länsstyrelsen har även under 2014 försökt minska handläggningstiderna genom olika åtgärder. Åtgärderna har varit följande: - Att tydligare nå ut till sökande med information om tidsgräns för när komplettering till ansökan senast får inkomma så att kompletteringsarbetet inte drar ut på tiden Att med kort varsel när behov uppstår omfördela resurser Att prioritera hårdare mellan arbetsuppgifter, även om någon arbetsuppgift kan bli lidande Hur väl målen för handläggningstid när det gäller ansökan om stöd respektive utbetalning framgår av årsredovisningens Tabell H-Handläggningstider. Vad gäller ansökan om stöd har en minskning skett av måluppfyllelsen för stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder totalt sett jämfört med 2013. Jämfört med 2012 har det däremot skett både försämringar och förbättringar. Jämfört med 2013 är måluppfyllelsegraden oförändrad för företagsstöd. En något lägre måluppfyllelsegrad kan ses för miljöinvesteringar, projektstöd och projektstöd inom Leader. En tänkbar orsak till försämring är att handläggning av ansökan om stöd fick stå åt sidan under en del av året då arbetet fokuserades på att återställa den sneda ärendebalansen för ansökningar om utbetalningar. Handläggning av ansökan om stöd har under året nästan uteslutande handlat om handläggning av ändringar i redan beslutade ärenden. Nya ansökningar om stöd har knappt förekommit. Vad gäller ansökan om utbetalning är den totala måluppfyllelsegraden något försämrad jämfört med 2013 och mycket försämrad jämfört med 2012. Måluppfyllelsegraden för företagsstöd och miljöinvesteringar har dock förbättrats. Viss försämring kan ses för projektstöd och en stor försämring kan ses för projektstöd inom Leader. Tänkbara orsaker till 83 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 försämringen torde vara att ett större antal så kallade komplicerade utbetalningsärenden har handlagts i år jämfört med tidigare år. Det kan också vara så att verksamhetskontoren för Leader-områdena har tappat fart i sitt handläggningsarbete, på grund av fokus på den nya programperioden 2014-2020. Det är viktigt att belysa att handläggningstiderna inte bara påverkas av genomförda åtgärder som syftar till att minska dem, utan även av sådana åtgärder som vi måste genomföra i andra syften. Exempel på sådana åtgärder är arbete inför och efter revisioner. Revisioner från olika instanser är mycket vanligt förekommande, uppskattningsvis minst en gång i månaden utslaget över ett helt år. De så kallade betalstoppen innebär även de en förlängning på handläggningstiderna. Ansökan om stöd, affärsplan och projektplan, ansökan om utbetalning och kostnadssammanställning ska vid sådana stopp skannas in i sin helhet och skickas till Jordbruksverket. Arbete med överklaganden tillhör också de aktiviteter som i slutänden ger längre handläggningstid av nya ärenden eftersom de tar tid från arbetet med nyinkomna ärenden. – vilka åtgärder som har låg anslutning i länet och översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa i vilken omfattning de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av 2014. Genom Jordbruksverkets statistiksystem, den så kallade DAWA-portalen, har det varit möjligt att se vilka åtgärder som har haft stödmedel kvar och vilka som inte har haft det. Under 2013 stängde dock Jordbruksverket de olika stödåtgärderna. Under 2014 öppnades på nytt startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling inom Axel 1 och miljöinvestering till rovdjursstängsel i den föregående programperioden på grund av återflöde av stödmedel. Eftersom nästan samtliga stödåtgärder i programperioden 2007-2013 är stängda och stödåtgärder i nya programperioden 2014-2020 knappt har hunnit öppna är detta med anslutningsgrad inte så relevant i nuläget. Inom ramen för miljöinvesteringar och utvald miljö har endast åtgärden stängsel mot rovdjur varit öppen för nya ansökningar under 2014. Sett till de tidigare åren så har ansökningstrycket förändrats över tid. Antalet ansökningar om restaurering av överloppsbyggnader var större i början av programperioden, men har gradvis minskat. För rovdjursavvisande stängsel ser vi att både antalet ansökningar och ansökta meter ökade kraftigt mellan 2011 och 2012. Jämförelse mellan 2012 och 2013 visar dock på en stabil nivå. Länsstyrelsen bedömer att den höjda ersättningsnivån från 2012 har spelat in för den tidigare ökningen. Möjligheter till omfördelningar av budgetmedel mellan åtgärder innebar att Länsstyrelsen hade möjlighet att bevilja alla prioriterade ansökningar. Anmärkningsvärt vad gäller denna åtgärd är att relativt många beviljade ansökningar trots allt inte leder till att man bygger stängsel. Orsakerna till detta kan säkert vara många. 84 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN Stödform Tabell. Utveckling i ansökningar om stöd till miljöinvesteringar Antal ansökningar per år 2014 2013 2012 2011 2010 Restaurering Överloppsbyggnad stängd Återuppbyggnad trägärdesgård stängd Stängsel mot rovdjur ÅRSREDOVISNING 2014 13 32 (36 byggnader) 6 (ca 990 m) 33 (ansökt ca 42 700 m beslutat 38290 m) 28 (35 byggnader) 8 (ca 1 700 m) 36 (ansökt ca 56 000 m beslutat 41702 m) 35 (47 byggnader) 13 (ca 3 400 m) 19 (ansökt ca 23 000 m) 29 2009 2008 (40 byggnader) 50 (90 byggnader) 75 14 20 16 (ca 3 900 m) 16 (ansökt ca 20 500 m) För de olika formerna för ersättning till restaurering av betesmarker har antalet ansökningar varit litet under programperioden. Det ökade intresset för återupptagen hävd av älvängar i nedre Dalälvsområdet som kunde märkas redan under 2013 har fortsatt. Det restaureringsprojekt som sattes igång under 2013 minskade visserligen i omfattning, men ytterligare intressenter har tillkommit som avser att restaurera betydande marker. Länsstyrelsen har varit involverad i detta och har genomfört flera rådgivningsbesök med intressenter. Arbetet med det projekt som startade 2012 år, som syftat till att öka antalet restaureringar, har således fortsatt även under 2014. Projektet har särskild fokus på de översvämningsbenägna områden längs nedre Dalälven, där hävd av markerna verkar ge god effekt för att uppnå en minskad myggförekomst. Länsstyrelsen har haft ett särskilt uppdrag att ta fram långsiktiga metoder för att hantera problemen med stickmyggor samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Dessa två projekt har haft ett nära samarbete. Vad gäller de övriga åtgärder inom axel 2 som har låg anslutning i länet är skälen framför allt att dessa är avsedda att stötta miljöer som förekommer i mindre utsträckning i länet. I vilken omfattning relevanta slutmål och omfattningsmål som finns fastställda i landsbygdsprogrammet är uppnådda vid utgången av 2014 är ännu för tidigt att säga. Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020: – Vilka åtgärder som har vidtagits för att informera om det nya programmet Mot bakgrund av de förseningar som drabbat införandet av landsbygdsprogrammet har informationsaktiviteterna begränsats. Flera artiklar har emellertid publicerats i tidningen Landsbygdsnytt, som ges ut tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna och når alla länets lantbrukare. Ett flertal informationstillfällen om införandet av det nya gårdsstödet har genomförts under hösten. I samband med dessa har även information om kommande åtgärder i det nya landsbygdsprogrammet lämnats. Länsstyrelsen medverkade även i den regionala Mittia-mässan, i augusti, där aktuell information lämnades. I oktober hölls ett möte på Länsstyrelsen mellan fäbodbrukare från flera olika län, nationella representanter från fäbodföreningen, representanter från länsstyrelserna i Dalarna, Jämtland, Värmland samt Landsbygdsdepartementet. Vid mötet diskuterades villkoren för fäbodbruket och information lämnades även om tankarna kring det kommande fäbodstödet och hur detta är tänkt att utformas i landsbygdsprogrammet. Frågor kring hur länsstyrelserna kan samarbeta i den kommande informationen om landsbygdsprogrammet som riktas till fäbodbrukare diskuterades också. 85 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Kortfattad information, utifrån de förutsättningar som varit kända, har lämnats till potentiella sökande och övriga intresserade per telefon eller vid kurstillfällen ute i länet. Arbete med det nya landsbygdsprogrammet har under året legat så mycket i sin linda och varit så föränderligt att det inte varit möjligt att bedriva någon omfattande informationsverksamhet externt. Intern information till alla handläggare av LB-stöd på Länsstyrelsen och övriga intresserade medarbetare har lämnats i riklig omfattning av superanvändare och ambassadör. Åtgärder för att informera internt har varit att hålla utbildningar, föreläsningar och regelbundna informations- och diskussionstillfällen. – Vilka åtgärder som har kommit igång under året. Endast två landsbygdsutvecklingsåtgärder inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 har kommit igång under året. Dessa är företagsstöd till investeringar till jordbruk-, trädgård- och rennäringsföretag och projektstöd till bredband. Länsstyrelseinstruktion 4§ 3. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsen har under flera år arbetat med att förbättra organisationen på arbetet med tillsyn över avveckling av dödsboägda lantbruksfastigheter. I syfte att strama upp hanteringen togs 2012 beslut om att diarieföra samtliga inkomna underrättelser om dödsbos innehav av lantbruksfastigheter och under 2014 togs en ny rutin för handläggningen fram. Rutinen innebär att samtliga aktuella dödsbon efter halva avvecklingsperioden får ett meddelande om vilka regler som gäller. De dödsbon som fortfarande är aktuella vid avvecklingsperiodens slut får en påminnelse med information om eventuellt vitesföreläggande inom en månad. Under 2014 inkom cirka 150 underrättelser från Skatteverket. Sju dödsbon av 16 kvarvarande som skulle vara avvecklade 2014 har avvecklats under året. Den nya handläggningsrutinen får, i synnerhet för uppföljning, inte fullt genomslag förrän 2016 men bedömningen är att hanteringen underlättas och blir säkrare. 86 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Rennäring m.m. PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 61* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män 1) 0 0 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0 0 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0 0 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 0 0 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0 0 Antal ärenden, inkomna och upprättade 0 0 Antal beslutade ärenden 0 0 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellerna I Gävleborgs län förekommer ingen rennäring. I vissa delar av länet kan det förekomma vinterbete för ren. Återrapportering regleringsbrev Tabell 2.1: Länsfakta om rennäring Länsfakta om rennäring Faktiskt antal renar i förhållande till tillåtet antal (%) Antal slaktade renar/år Produktion av renkött/år (ton) Antal renskötselföretag Antal samebyar 87 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Fiske PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 62* 2014 2013 Årsarbetskrafter män 1) 2,22 4,32 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,48 0,81 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,56 2,88 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 4 239 5 073 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2,72 3,27 Antal ärenden, inkomna och upprättade 546 686 Antal beslutade ärenden 567 665 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 56 33 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 2 446 2 068 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 2,73 1,42 2,44 3 771 2,46 726 728 20 4 593 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Länsstyrelsen har under året prioriterat långsiktig fiskevård, åtgärdat vandringshinder för fisk och arbetat med ”kommunala fiskeplaner”. En kommunal fiskeplan visar var det finns problem för vattenlevande organismer och var det finns en hög potential att utveckla naturresursen fiske genom ett åtgärdsprogram för kommunens avrinningsområden. Detta ger god möjlighet att snabbt och effektivt söka finansiering till föreslagna åtgärder och till exempel restaurera det stora antalet vattendrag som rensats under timmerflottningsepoken i landets skogrikaste län. Länsstyrelsen medverkar i nästa skede till att få fram medfinansiering och EU-medel för att genomföra de biologiska återställningar och andra projekt som beskrivs i fiskeplanen. Länsstyrelsen använder ett arbetssätt att i en ”stafett” initiera och stödja en kommun i taget att inventera den berörda kommunens samtliga vattenområden med biotopkarteringsmetoden och provfiske. Man får därmed ett bra underlag för restaurering av vattendrag, fiskets utveckling och för att skapa en resurs för landsbygdutveckling. Länsstyrelsens långsiktiga och systematiska arbete med kommunala fiskeplaner för länets samtliga kommuner har slutförts och ”omtag” har påbörjats genom att den äldsta kommunala fiskeplanen nu görs om med modern teknik. En aktualisering och modernisering av fiskeplanen med ekologiskt baserad långsiktig fiskevård och adaptiv förvaltning baserad på ny forskning är viktig då första fiskeplanen är mer än 15 år gammal. Länsstyrelsen framhölls som bra exempel i ett av två län av Sportfiskarna och Naturvårdsverket i rapporten ”Lokalt vatten- och fiskevårdsarbete”. Under 2014 har Länsstyrelsen medverkat till medfinansiering från bland annat Miljöfonden ”Bra Miljöval”, kraftbolag, vattenavgiftsmedel, statliga och kommunala medel. Därigenom har det gått att få fram EU-medel till restaurering av ett flertal vattenområden i Ljusdal, Nordanstig, Hudiksvall och Gävle. Arbetssättet att redan från början samarbeta med och involvera alla fiskerättsägare och berörd kommun i kommunala fiskeplaner har även under 2014 visat sig effektivt och rationellt. 88 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Genom tidig förankring har föreslagna åtgärder kunnat förankras hos berörda markägare och fiskerättsägare, vilket bidragit till en naturlig ingång i den kommunala planprocessen. Den statliga planeringen inom sakområdet Fiske har genom denna samverkan på ett naturligt sätt samordnats med det kommunala ”planmonopolet”. Detta bedöms ha effektiviserat arbetet avsevärt och bidragit till att uppnå god miljöstatus i länets vattenområden. Länsstyrelsen har under året också prioriterat arbetet med att ta fram viktigt omprövningsunderlag i syfte att sedan initiera processen att modernisera uråldriga vattendomar. Detta är ett omfattande arbete och med mycket begränsade resurser har Länsstyrelsen valt att samarbeta nära med fyra universitet och högskolor. Detta har bland annat inneburit att länsfiskekonsulenten har handlett och instruerat studenter från olika kurser att utföra både projekt och en stor del av provfisket, samt även medverkat vid utvärderingen och analysen. Länsstyrelsen har också, genom att leda ett projekt med syfte att ta fram sälsäkra och selektiva fiskeredskap, medverkat till att hotade sikbestånd är på väg att återhämta sig. Dessutom har Länsstyrelsen arbetat med ett ”Fiskefritt område” och sex veckor höstfredning för södra Bottenhavet i samverkan med fiskerinäringen och centrala myndigheter. Länsstyrelsen har under året fortsatt den viktiga utvecklingen av Fisketillsynsarbetet vid vår kust och samordnat och engagerat såväl myndigheter som Kustbevakningen, Polisen och kustkommunerna, som fiskets egna organisationer inom ”Kustfisketillsynsprojektet”. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har under 2014 initierat och drivit ett projekt för att återupprätta fiskvandring, restaurera våtmarker och återställa reproduktionsområden för bland annat gädda, abborre och hotade karpfiskarter i kustmynnande vattendrag och kustnära vattenområden i Södra Bottenhavet. Projektets övergripande syfte är att främja rekryteringen av rovfisk. Stora samhällsekonomiska värden kan också relateras till ekosystemtjänster från detta, som bevarandet av biologisk mångfald, ökad fiskproduktion, minskad övergödning, stabilisering av vattenflöden, minskad erosion, klimatreglering (kolsänka), rekreationsvärden med mera. De planerade åtgärderna kommer att bidra till att målen i Vattendirektivet uppnås. De bidrar även till uppfyllandet av flera av de nationella miljömålen, däribland Hav i balans, Levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv samt Myllrande våtmarker. Länsstyrelsen har under året drivit det nyskapande pilotprojektet ”Återskapa fiskvandring i Gästrikland”. Projektets syfte är att skapa möjlighet till migration såväl uppströms som nedströms och därmed reproduktion av vandrande fisk i kustmynnande vattendrag. Detta projekt har under 2014 konstruerat en helt ny typ av fingaller som leder fisken förbi kraftverk i ett av Gästriklands största vattendrag, den nyligen återblivna vildlaxälven Testeboån. Detta kan ske utan att kraftverket behöver stängas under laxen, havsöringens, ålens och flodnejonögats utvandring. Projektet har fått medel från Miljöfonden (”Bra miljöval”, Naturskyddsföreningen) då projektets innovationer bedöms ha mycket stor betydelse för vattenkraftsanläggningar i vattendrag inom Östersjöregionen. Det saknas idag helt lösningar för nedströms fiskvandring på otaliga anläggningar kring Östersjön. Detta projekt medverkar till att lösa flera inom EU:s högprioriterade frågor genom att skapa innovativa och effektiva lösningar på fiskvandringsproblematik. Projektet bidrar till att rädda 89 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 den utrotningshotade ålen samtidigt som kraftverken kan köras på ökad andel förnybar energi och därmed minskad klimatpåverkan. Detta kan ske utan att den biologiska mångfalden skadas. Lösningen med den nya typen av fingaller framför kraftverkskanalen i Strömsbro gör att kraftverket från år 2014 kan drivas för fullt under utvandringsperioder utan att fisken skadas. Kraftverket kan dessutom bidra till öka andelen förnybar energi och medverka till att minska klimatpåverkan. Projektet är centralt i Vattendirektivet. Kunskapen om nedströms fiskpassage är i stort sett obefintlig i hela Europa, trots att det är direkt grundläggande för Vattendirektivets genomförande. Idag har man ofta möjliggjort uppströms fiskvandring, men en hög andel av de utvandrande fiskarna som fötts i vattendragen skadas eller dödas då de passerar genom vattenkraftverkens turbiner på väg ut mot havet. Återrapportering regleringsbrev RB 14. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden 2007-2013. Länsstyrelsen har medverkat till ta fram medel från Gävle, Ljusdals, Nordanstigs, Bollnäs och Hudiksvalls kommuner, samt Arbetsförmedlingen, vattenavgiftsmedel, Havs- och vattenmiljöanslaget (tidigare statligt fiskevårdsanslag) och Miljöfonden, ”Bra miljöval” med mera. Dessa medel har möjliggjort att lika mycket EU-medel har satsats främst på fiskevårdsåtgärder som att restaurera vattendrag och åstadkomma fria vandringsvägar för fisk. Detta är viktigt för att öka produktiviten i våra vatten samt att skapa en resurs för fisketurism och yrkesfiske och därmed för landsbygdsutveckling. Länsstyrelsen har fått fram medfinansiering och drivit ett projekt för att ta fram nya selektiva, sälsäkra redskap. Dessa gör bland annat att det kustnära fisket kan öka fisket på återvändande lax, men låta ung sik, lax eller havsöring simma ut ur redskapen oskadda. Detta projekt kommer både att medverka till att de berörda fiskbestånden kan utnyttjas mer långsiktigt hållbart, och bidra till att minska sälskadorna. Det kommer också att öka effektiviteten hos de laxfällor i det havsområde som har klart lägst andel vild lax. Detta medverkar till att uppnå de nationella målen om god älvbaserad laxförvaltning. Länsstyrelsen har under 2014 varit med och slutfört en förstudie i syfte att miljöcertifiera det småskaliga kustfisket i länet i samarbete med Marine Stewardship Council och fiskerinäringen. Länsstyrelsen har även hållit informationsmöten om EU-stöd för fiskerinäringen och haft genomgångar inom ”Fiskeområde södra Bottenhavet”, EU:s hållbara fiskeområden. Länsstyrelsen har medverkat i att få fram finansiering inom alla länets tre Leader-områden för att hjälpa fram företagare inom fisketurism i regionala projekt inom det nationella projektet ”Sweden Fishing”. Länsstyrelsen sitter med i styrgruppen för fisketurismprojektet ”Fiska i Gästrikland” i ett av dessa tre Leader-områden och i Fiskenätverket i Nedre Dalälven i ett annat Leader-område. 90 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Under 2014 har Länsstyrelsen har medverkat till att få fram medel och till att starta ett flerårigt Fisketurism-projekt som heter ”Fishing in the middle of Sweden”. Syftet är att locka hit utländska fisketurister till vårt län. RB 15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Länsstyrelsen har under 2014 prioriterat att bistå Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Vattenmyndigheten att effektivisera det nationella arbetet med omprövning av vattendomar. Länsfiskekonsulenten har under året hållit föredrag om hur länsstyrelser bör arbeta med att förbereda omprövningar och agera i Miljödomstolen vid två av de fem nationella seminarierna i landets vattendistrikt. Bakgrunden till detta är Länsstyrelsens genomgång av utförda inventeringar och karteringar samt analys vid domstolsförhandlingen i Forsbacka (Gavleån) och Sunnerstaholm (Ljusnan-Voxnan). Denna genomgång har fått lovord av HaV, som under 2014 kontaktade Länsstyrelsen om att redovisa använt arbetssätt som gott exempel på ”Omprövnings-seminarier”. Länsstyrelsen har även medverkat vid HaV:s nationella seminarium ”Dialog om vattenkraft” med en föredragning om arbetet för att återfå en vildlaxälv av Testeboån. Dessutom informerade Länsstyrelsen om de nygjorda, unika åtgärderna med fingaller av ny typ framför kraftverkskanalen vid Strömsbro, inför ett 70-tal kraftverks-, fiske- och miljörepresentanter från hela landet. Länsstyrelsen har under 2014 också prioriterat att ta fram objektivt faktaunderlag för objekt på prioriteringslistan av vattendomar som bedömdes viktigast att modernisera inom ”OXprojektet” (Omprövning av vattendomar i Gävleborg). Då det finns mycket begränsade resurser har Länsstyrelsen, i syfte att optimera mängden omprövningsunderlag och kvalitetssäkra detta, samarbetat med fyra universitet och högskolor. Detta har fått goda bieffekter då studenter samtidigt som de bidragit till att mångdubbla arbetsinsatsen vid inventeringar med mera också fått bättre insyn i såväl vattenreglering och domar, som fiskebiologi. Syftet med detta arbete är att få bättre vattendomar i de högst prioriterade vattenområdena där nuvarande domar bedömts ha starkast negativ påverkan på den biologiska mångfalden och motverkar regeringens och riksdagens miljömål och EU:s vattenkvalitetsarbete. 91 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell 1.2: Fiske Länsfakta inom fiskeområdet 1) 2014 2013 2012 Antal fiskevårdsområden 53 53 53 Antal yrkesfiskelicenser 41 41 42 Antal fartygstillstånd 59 57 57 Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram 5 11 11 Från och med 1 oktober 2014 infördes nya regler om licens för yrkesfiske. Ändringen innebär att det inte behövs yrkesfiskelicens för fiske i havet, utan bara fartygstillstånd. Fartygstillstånd byter också namn till fiskelicens. Ändringen innebär också att benämningen yrkesfiskelicens byter namn till personlig fiskelicens vid fiske i sötvatten. Källa: Havs- och vattenmyndighetens databaser och Länsstyrelsens Diarieföringssystem; Platina, samt Jordbruksverkets LB-system. 1) Kommentarer Tabell 1. Fiskevårdsområdesbildningen har varit framgångsrik i Gävleborgs län, vilket gör att det finns en samordnad fiskevård och försäljning av fiskekort till allmänheten för i stort sett alla länets sjöar och vattendrag. Numera behöver ofta bara smärre justeringar genomföras. Vad gäller antalet yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd ligger dessa kvar relativt stabilt, trots en stark nedgång av dessa nationellt sett. Det var relativt få nyinkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram under 2014, mest beroende på att strukturfondsprogramperioden avslutades. Söktrycket kan också ha minskats genom att det tog slut på medel inom Fiskeområdena och vissa av sökområden för strukturstöd. Gemensamma ansträngningar från Jordbruksverket och Länsstyrelsen vad gäller information och kompetensutveckling av fiskenäringen, LEADERområdenas fiskegrupper etc bör senare i den nya programperioden kunna skapa fler ansökningar och ökad finansiering av bra projektidéer. 92 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Folkhälsa PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 70* Årsarbetskrafter män 1) Årsarbetskrafter kvinnor 1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 1) 2) 2014 1,00 1,76 1,59 3 333 2,14 46 46 1 461 2013 0,01 3,06 1,72 3 586 2,31 45 38 5 738 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 0,31 2,95 1,91 3 831 2,50 56 62 5 5 751 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Andra väsentliga prestationer och resultat Övergripande Länsstyrelsen har samordnat insatser inom folkhälsoområdet till en särskild folkhälsofunktion. Den inrymmer inte alla folkhälsofrågor men myndighetens insatser inom ANDTområdet, alkohol och tobakstillsyn, arbete med inriktning mot kvinnovåldsfrågor inkluderat hedersrelaterat våld (HRV), prostitution och människohandel, hemlöshet samt stöd till personlig ombudsverksamhet finns inom funktionen. Tillsyn enligt alkohol och tobakslagen Länsstyrelsen har utövat tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen. Vidare har Länsstyrelsen vidtagit åtgärder för att utveckla sin uppgift att övervaka och stödja den kommunala tillsynen i syfte att förbättra densamma. Länsstyrelsen har stöttat kommunerna i arbetet med att samordna och utveckla tillsynen av alkohol och tobak. Länsstyrelsen bedriver tillsyn av kommunernas tillsynsarbete enligt alkohollagen och tobakslagen. Under 2014 genomfördes tillsyn över fem av länets kommuner där bland annat kommunernas tillsynsdokumentation granskats. Utöver den tillsyn som bedrivs på plats ute i kommunerna sker löpande granskning av kommunernas tillståndsbeslut inklusive underlag för beslut enligt checklista. Granskningen av tillståndsbeslut har även fungerat som ett underlag inför planering av tillsynsbesök samt under själva tillsynen. Nätverksträffar och samverkansträffar inom tillsyn Länsstyrelsen ska vara länken mellan nationell och lokala nivån vad gäller tillsynsfrågor i länet, detta genom ett aktivt deltagande i det nationella, regionala och lokala arbetet. Länsstyrelsen har under året sammankallat till två träffar för tillsynshandläggare. Länsstyrelsen har arrangerat konferenser för att informera om och öka samverkan i frågor om alkohol och tobak. 93 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 ANDT-samordning Länsstyrelsen har under året arbetat strategiskt med ANDT-frågorna genom samverkan i sekretariatet för strategiskt folkhälsoarbete Gävleborg, Nätverket för Strategisk Folkhälsa i Gävleborg (NSFG). Under året har ett folkhälsoprogram tagits fram och programmet har gått på remiss till länets berörda myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen har under 2014 fastställt en regional ANDT-strategi med handlingsplan. Arbetet har skett i samarbete med Polismyndigheten, Region Gävleborg och Landstinget. Handlingsplanen syftar till att konkretisera insatserna i länet och stärka samverkan. Styrgruppen bjöd kommunernas samordnare och tillsynshandläggare till en upptaktsträff. Syftet var att strukturera arbetet och tydliggöra respektive deltagares roller. Samhällsrådet i Gävleborgs län är ett samverkansorgan mellan Polisen, Region Gävleborg, Landstinget och Länsstyrelsen, med landshövdingen som ordförande. Samhällsrådet har under året haft tre möten. Under året har Samhällsrådet bland annat tagit initiativ till att en trygghetsmätning har genomförts i länet. Länsstyrelsen har arrangerat och spridit kunskap i olika nätverk. Utbildningarna har arrangerats i samarbete med länsstyrelser och nationella myndigheter. Länsstyrelsen har under året: - deltagit fyra nationella möten med Folkhälsomyndigheten - genomfört två större utbildningar (samverkan åtta län). Den ena riktade sig till ANDT samordnarna i 90 kommuner och den andra riktad till politiker, polis och samordnare i åtta län med större städer - deltagit i ett utvecklingsprojekt, ”Sveriges länsstyrelser utvecklar och stärker samordningsfunktionen”(SLUSS), i syfte att beskriva och tydliggöra länsstyrelsernas ANDT arbete - arrangerat fyra regionala nätverksträffar för handläggare och samordnare Kompetensutveckling och utvecklingsprojekt inom ANDT Länsstyrelsen har initierat kunskapsspridning, samt samordnat utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser genom olika utbildningar och seminarier, i samverkan med Landsting, Regionförbund och frivilligorganisationerna. Några exempel är: konferens om och mot Cannabis, i samverkan med Gävle kommun. Två större konferenser (skolkonferens samt Folkhälsa med inriktning unga och nyanlända) ställdes in. Länsstyrelsen har medverkat till att ta fram en film som lyfter frågan om internetdroger. Filmen visades under julen och nyåret med hänvisning till webbsidor för ytterligare information om cannabis och spice, samt vilket stöd som finns. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) har under året genomfört drogvaneundersökning på ungdomar i årskurs 2 gymnasiet. Samtliga kommuner samt Landstinget och Länsstyrelsen deltar i arbetet. Länsstyrelsen har gett bidrag till Gävle kommun för att undersöka rester av narkotika i avloppsvatten. Resultatet ska vara ett komplement till olika drogvaneundersökningar som görs bland annat av CAN. 94 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelsen har under året: - gett bidrag till sju kommuner för att stötta arbetet med drogfri skolavslutning - gett information och stöd till det nybildade resursteamet mot Cannabis. Teamet består av 12 personer från åtta av länets kommun och syftar till att genom kommunspecifika projekt öka kunskapen hos kommunernas personal om cannabis och spice - tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna genomfört ett projekt i syfte att minska våldet i krognära miljöer. Intervjuer har genomförts med samordnare, tillsynshandläggare, restaurangägare och väktare och en rapport är sammanställd. Samtidigt har polismyndigheterna i bägge länen genomfört ett likande projekt och resultaten av dessa har sammanförts ANDT i populärversion Länsstyrelsen har under 2014 fortsatt arbetet med att förankra ANDT strategin hos ungdomar. Under 2013 påbörjades en tävling där alla skolor från åk 6 - år 2 i gymnasiet bjöds in att delta. Ungdomar utbildades i strategins olika delar. Därefter fick de i uppdrag att lämna in ett tävlingsbidrag i form av en populärversion som förmedlar budskapet med strategin genom ett medium de själva väljer, exempelvis film, musik, bild. Under början av 2014 avslutades den första tävlingsomgången. En jury utsåg två vinnare som fick åka till Stockholm och Gröna Lund. Deltagande klasser fick diplom för sina insatser i tävlingen. Under 2014 fortsatte tävlingen och information om detta spreds via nätverksträffar, dialogmöten, mail och webb (Länsstyrelsen och kommuners). Under hösten 2014 kom 7 tävlingsbidrag in. Denna omgång utsågs en vinnare och priset var pengar till en klassresa. På grund av att projektledaren sjukskrevs under hösten 2014 genomfördes projektet inte i ursprunglig omfattning, men för skolor som anmält sig slutfördes tävlingen. Personligt ombud Länsstyrelsen har till uppgift att verka för och stödja utvecklingen av personligt ombud. I enlighet med förordningen om personliga ombud (SFS 2013:522). Länsstyrelsen har under året: - fördelat statsbidrag till länets kommuner utifrån inkomna ansökningar - upprättat en handlingsplan för hur verksamheten med personligt ombud i länet ska stödjas och utvecklas under året - deltagit i de fyra träffarna med det nationella länsstyrelsenätverket - arrangerat en utbildningsdag i juridiska frågor tillsammans med Örebro, Västmanland, Dalarna och Värmlands län - sammankallat det regionala nätverket till en dag tillsammans med Dalarnas nätverk Under denna dag presenterade Socialstyrelsen sin uppföljning av verksamheten. Syftet med dagen var bland annat att utbyta erfarenheter, lyfta goda exempel, identifiera utvecklingsbehov samt stötta i utvecklingsarbetet - deltagit i ombudens regionkonferens där de fem länen Gävleborg, Örebro, Västmanland, Dalarna och Värmland sammankallades. 95 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Insatser mot våld och förtryck Länsstyrelsen har: - samordnat, främjat och lämnat stöd till insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor - lämnat stöd till insatser för att motverka att barn upplever våld, mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt mot prostitution och människohandel - genom främjande och samordnande insatser bidragit till att kommuner, myndigheter och organisationer i länet utvecklat kunskap, samt genom samverkansmodeller inom de aktuella områdena Kompetensstöd och Metodstödsuppdraget Länsstyrelsen arrangerar och sprider kunskap i olika nätverk. Utbildningarna arrangeras i samarbete länsstyrelser och/eller nationella myndigheter, (se referenserna). Länsstyrelsen har: - arrangerat två utbildningsdagar för frivilligorganisationer, som är relaterat till deras arbete med våldsutsatta, barn och våldsutövare (samarbete med Uppsala och Västmanland) - arrangerat två utbildningsdagar om FREDA bedömningsmetoder - varit delaktig i planeringen och genomförandet av en nationell utbildningsdag om föreskriften gällande våld i nära relationer - presenterat föreskriften våld i nära relationer och länsstyrelsens uppdrag för socialcheferna i länet För att kunna förmedla kunskap i de olika nätverken har Länsstyrelsen under året deltagit i utbildningsdagar om undervisningsmaterial inom kompetensstödet som Socialstyrelsen anordnat under 2014. Länsstyrelsen har också deltagit i planeringsdagar mellan samverkanslänen ”Mittarna” genom både fysiska möten samt ett antal LYNC- möten inför genomförande av de regionala utbildningarna under 2014 - 2015. Regionala insatser Länsstyrelsen har under året haft avstämningar med plattformsledaren på Region Gävleborg samt deltagit på träff för utvecklingsledare vid Region Gävleborg. Länsstyrelsen deltar också i planeringen inför Forskare möter praktiker 2015 gemensamt med Region Gävleborg, Landstinget, Högskolan. Utvecklingsmedel Länsstyrelsen har under året lämnat yttranden till Socialstyrelsen på inkomna ansökningar från länet. Socialstyrelsen har använt länsstyrelsens yttranden som underlag i bedömning av ansökningarna. Uppdrag utifrån regleringsbrev gällande, mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck Länsstyrelsen har under året: - deltagit i de tre nationella länsstyrelsenätverken ”Våld i nära relationer”, ”Hedersnätverket” samt i LAMP-nätverket prostitution och människohandel, vid ett flertal träffar under 2014 - sammankallat de fyra nätverken som samordnas av länsstyrelsen till ett flertal träffar under 2014. De fyra nätverken är ”Nätverket våld i nära relationer”, ”Resursteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck”, Spetsgruppen mot prostitution och människohandel” samt nätverket ”Frivilliga organisationer”. Syftet med träffarna är bland annat att utbyta erfarenheter, lyfta goda exempel, identifiera utvecklingsbehov, stötta i utvecklingsarbetet. 96 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Under 2014 har Söderhamns HRV-strateg varit anställd 25 % som konsult på Länsstyrelsen. Syftet har varit att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i länet. Strategen har även sammankallat resursteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och gemensamt med Länsstyrelsens samordnare planerat och genomfört relevanta utbildningssatsningar. HRVstrategen har under 2014 efterfrågats som föreläsare i ämnet Hedersrelaterat våld och förtryck. Strategen har genomfört föreläsningar för olika grupper i länet. Länsstyrelsen har etablerat kontakt med Landstinget och påbörjat diskussion hur ett eventuellt samarbete kan se ut, vilket även kommer att fortlöpa. Vidare har ett samarbete påbörjats mellan Barnahus Gävleborg samt Rädda Barnen för att identifiera utvecklingsbehov samt gemensamt genomföra utbildningssatsningar för att lyfta barnperspektivet i arbetet med våld i nära relationer. Statsbidrag Länsstyrelsen har fördelat statsbidrag på regional nivå utifrån inkomna ansökningar. Statsbidragen ska främja arbete mot hedersrelaterat våld och projekt, att unga blir gifta mot sin vilja. Under året har fyra olika projekt beviljats medel för förebyggande insatser. Utbildningar och konferenser Under året har följande konferenser och utbildningsdagar genomförts: - utbildningsdag med fokus på pojkar och unga män i en hederskontext och om deras dubbla roller utbildningsdag i hot och risk bedömningsinstrumentet ”Patriark” där frivilliga organisationer deltog konferens om unga, maskulinitet och våld. Arrangerades i samarbete med myndigheten för ungdoms och civilsamhällsfrågor samt Kriscentrum för män genomfört ett påbyggnadsinternat för de lokala resursteamen mot hedersrelaterat våld och förtryck (i samverkan med ”Mittarna”) Den regionala spetsgruppen mot prostitution och människohandel har fått tagit del av en basutbildning arrangerad av Länsstyrelsen i Stockholm. Internt på Länsstyrelsen har utvecklingsledaren och den särskilt sakkunnige i jämställdhet påbörjat utformandet av samverkansformer. Stadigvarande möten samt stående agenda har formaliserats för fortsatt utveckling av att samordna arbetet i större utsträckning 97 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Återrapportering regleringsbrev Tabell 6.1: Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter Kostnader och årsarbetskrafter för folkhälsa Totala kostnader (exkl. OH)1) Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter 2 367 2,75 943 1,20 10 0,02 102 0,19 varav alkoholärenden (7051 - 7053) 69 0,14 varav tobaksärenden (7054 - 7056) 33 0,05 varav Allmänt och övergripande inom folkhälsa (700) varav Fördelning av statsbidrag (704) varav Alkohol- och tobaksärenden (705) 1) Totala kostnader (inkl. OH) 3 333 Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Uppgifter i tabellen skall endast redovisas för senaste räkenskapsår (dvs. 2014) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 1) Länsstyrelseinstruktion 5§ 6. Länsstyrelsen ska verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak Samhällsrådet Samhällsrådet är ett strategiskt forum för brottsförebyggande arbete och regional krishantering i Gävleborgs län, där landshövdingen, länspolismästaren, landstingsdirektören och regiondirektören deltar. Samhällsrådet har under året ställt sig bakom den nya strategin för ANDT-arbetet i länet och tagit initiativ till genomförandet av en trygghetsmätning. Folkhälsa Länsstyrelsens arbete har under året inriktats dels på det interna folkhälsoarbetet och dels på det externa strategiska arbetet. Detta arbete är ömsesidigt beroende av varandra. Ett Folkhälsoprogram har tagits fram i samverkan med Region Gävleborg, Landstinget och Länsstyrelsen. Inom ramen för NSFG (nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg) finns ett sekretariat där Länsstyrelsen har en representant. Folkhälsoprogrammet har gått ut på remiss till berörda organisationer och myndigheter. Som underlag till Folkhälsoprogrammet har bland annat ”Folkhälsa Gävleborg - En kunskapssammanställning av livsvillkor och hälsa i länet”, tagits fram. Internt på Länsstyrelsen har ett arbete påbörjats som syftar till utbyte av information, kompetens, kunskap, erfarenhet och ökad samverkan i frågor som berör folkhälsa. Arbetsnamnet är SSH- Samverkansgruppen för socialt hållbarhetsarbete. Under 2015 har arbetet inriktats på att ta fram en struktur för den interna samverkan. Samhällsplanering I översiktsplanering och detaljplanering tar vi bland annat hänsyn till bevarande av tätortsnära naturområden och ”stadsparker” samt bevakar riksintresse för friluftsliv. I detaljplaneringen bevakas planeringen av gång- och cykelvägar så att medborgarna ska kunna transportera sig på ett säkert sätt mellan bostaden, skolan och arbetsplatsen. 98 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Jämställdhet PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 80* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män 1) 0,58 0,00 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,17 1,52 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,01 0,85 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 2 322 1 993 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,49 1,28 Antal ärenden, inkomna och upprättade 13 9 Antal beslutade ärenden 15 5 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 1 3 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 440 784 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 0,00 0,42 0,25 458 0,30 7 3 1 429 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Årsarbetskrafterna har ökat. Den största ökningen skedde 2013, men även 2014 har det skett en ökning. Denna beror främst på att flera personer än tidigare under året utfört uppgifter inom områdena mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Indikatorer Jämställdhet utgiftsområde 131) Nystartade företag 2014 2013 2012 2011 2010 Andel nystartade företag av kvinnor (%) 34,3% 35,0% 35,0% 33,6% Andel nystartade företag av män (%) 65,7% 65,0% 65,0% 66,4% Våld mot kvinnor 2) Anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år eller äldre. Antal per 100 000 av medelfolkmängden 210 222 206 196 201 18 år eller äldre. 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer 2) I årsredovisningen för 2013 redovisades preliminär statistik för år 2013. Ovan visas den slutliga statistiken för år 2013, på grund av detta kan avvikelser från föregående års årsredovisning förekomma. För åren 2010-2012 beror avvikelser från föregående års årsredovisning på tidigare avrundningsfel. Källa: Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet Kommentar kring ovanstående indikatorer Nystartade företag Andelen nystartade företag av kvinnor i förhållande till totalt antal nystartade företag i länet är nära oförändrat i förhållande till föregående år. Länet har en hög arbetslöshet och när det saknas arbetsgivare som vill anställa blir eget företagande ett alternativ till arbetslöshet. 99 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelsen bedömer att de viktigaste orsakerna till tidigare ökande andelen kvinnor är att ROT, men framför allt RUT, troligen har haft stor betydelse. Användningen av hushållsnära tjänster är växande. Det är dock inte enbart företag inom hushållsnära tjänster som startats av kvinnor. Friställda med utbildning, från exempelvis tillverkningsindustrin, har kunnat starta konsultföretag inom tjänstesektorn. Det är även konstaterat att kvinnor som startar företag inom kulturella och kreativa näringar har lämnat en anställning på grund av skada eller sjukdom. Viss ökning inom turismföretagandet på landsbygden kan också vara en del av förklaringen till ökningen. Våld mot kvinnor Antalet anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år eller äldre har minskat något jämfört med 2013. Siffrorna måste dock tolkas med försiktighet. Antalet anmälda brott har ökat sett över en femårsperiod med små variationer mellan enskilda år. En bidragande faktor till ihållande anmälningsbenägenhet kan vara länsstyrelsens kompetenshöjande insatser över tid. Återrapportering regleringsbrev Tabell 7.1 Kostnader/intäkter för område Jämställdhet 1 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) varav ramanslag 5:1, netto (tkr) varav övrig finansiering (tkr) Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) Verksamhetsintäkter Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 1) 2014 2013 2012 2 322 1 993 458 299 371 172 2 024 1 622 222 1 1 0 1 484 1 229 211 Länsstyrelseinstruktion 5§ 1. Länsstyrelsen ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor Strategi för jämställdhetsintegrering För att ytterligare förankra strategin för jämställdhetsintegrering i Gävleborgs län 2014-2016, har den externa delen under året sänts på remiss till ett stort antal regionala aktörer. Såväl den interna som den externa strategin har förankrats internt på Länsstyrelsen. En av årets personalinformationsträffar för all personal, ägnades åt presentation av dessa strategier samt en interaktiv workshop kring jämställdhet och kommunikation. 100 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Intern samverkan Samverkan för social hållbarhet I syfte att stärka den interna samverkan kring sociala hållbarhetsfrågor bildades under året en intern samverkansgrupp på Länsstyrelsen. I gruppen har ingått representanter från ett flertal verksamheter. Därutöver har även samverkan inletts mellan jämställdhet och folkhälsofrågor. Samverkan mellan jämställdhet och staben Genom länsstyrelsernas utvecklingssatsning ”Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet” (LUJ) har ett samarbete initierats mellan nyckelfunktioner inom staben och den jämställdhetssakkunnige. Detta har bland annat resulterat i en konkret handlingsplan som framför allt syftar till att jämställdhetsfrågorna ska ingå i det ordinarie uppföljningssystemet. En utredning har också påbörjats för att bland annat ta fram förslag till hur jämställdhetsområdet ska organiseras för att skapa bästa möjliga effektivitet. Jämställdhetsintegrering av företagsstöd I den regionala handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har Länsstyrelsen varit ansvarig för att stärka arbetet med företagsstöd ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta har skett genom utbildningsinsatser till handläggare och riktade informationsinsatser. Syftet har varit att nå branscher och företagarnätverk där kvinnor i högre grad är representerade. Resultatet av arbetet finns utförligare beskrivet under återrapporteringen av regleringsbrevsuppdrag 30. Övrigt Introduktion för nyanställda Under året har den särskilt sakkunnige hållit föreläsning om jämställdhet och genus som en del i introduktionskursen för nyanställda som ges två gånger per år. Externa aktiviteter Sedan hösten 2013 har det tidigare Partnerskap för Jämställdhet i Gävleborg arbetat med att förnya formerna för samverkan och att hitta fokus för hur jämställdhetsfrågan ska få en tydligare roll i det regionala utvecklingsarbetet. Efter ett antal processmöten enades partnerskapet om att kompetensförsörjning inom vård och omsorg är en fråga som är högaktuell för samtliga parter och särskilt intressant ur ett jämställdhetsperspektiv. Partnerskapets består i dagsläget av Region Gävleborg, Landstinget, Winnet, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Högskolan i Gävle, Fiber Optic Valley, samt Gävle, Hudiksvall, Sandviken och Ljusdals kommuner. Ockelbo kommun har anmält intresse och fler kommuner kan komma att delta. Partnerskapets organisering och inriktningsområde beskrivs i ett samverkansavtal. Partnerskapet är organiserat i ett beslutande råd bestående av representanter med fullständigt mandat, samt en genomförandegrupp med representanter från respektive organisation. Rådet har till uppgift att formulera vilken inriktning och vilket uppdrag genomförandegruppen ska utföra. Denna organisationsmodell förväntas ge arbetet en tydligare inriktning. Genom en skriftlig överenskommelse har respektive organisation förbundit sig att representanten för rådet har fullt mandat att fatta beslut i enlighet med partnerskapets intentioner. Den särskilt sakkunnige har varit Länsstyrelsens representant i genomförandegruppen och länsrådet har varit representant i rådet. 101 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 2. Länsstyrelsen ska genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta Under 2014 har en arbetsgrupp inom de särskilt sakkunnigas nätverk deltagit i arbetet av nyutveckling av en generell funktion i ärendehanteringssystemet Platina, för möjlighet att i fler ärendegrupper än vad som tidigare varit möjligt registrera män/kvinnor som sökande/anmälande/överklagande samt att göra anonymiserade statistikuttag. Enligt plan ska arbetet inledas med en förstudie av några särskilt intressanta ärendegrupper. 102 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Nationella minoriteter och Mänskliga rättigheter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 81* och 82* 2014 2013 Årsarbetskrafter män 1) 0,03 0,00 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,27 0,14 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,17 0,08 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 334 126 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,21 0,08 Antal ärenden, inkomna och upprättade 11 7 Antal beslutade ärenden 6 7 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 3 326 2 722 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012 0,00 0,02 0,01 25 0,02 0 0 0 0 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Länsstyrelsen har påbörjat ett arbete med att lyfta frågor inom nationella minoriteter. Det har tidigare varit otydligt vad varje länsstyrelse förväntas göra förutom Stockholm men med hjälp av Länsstyrelsen i Stockholm har arbetet startat 2014 och med tydligare regleringsbrev och tydligare fokus 2015 kommer det att läggas mer arbetstid inom området. Verksamheten har lågt ärendeflöde. Andra väsentliga prestationer och resultat Nationella minoriteter Länsstyrelsen har under året inventerat vilka av de nationella minoritetsspråken som finns representerade bland myndighetens anställda, bland annat för att vara behjälplig vid kontakt och handläggning. I länet har vi tre kommuner som har finska som förvaltningsområde och detta språk behärskas till fullo av ett par anställda. I övrigt finns ingen av de anställda som behärskar något av de övriga minoritetsspråken till fullo, bortsett från samiska där vi kan göra oss något förståeliga och begripliga. Länsstyrelsen har under året deltagit på två konferenser gällande nationella minoriteter. Länsstyrelsen har varit i kontakt med Länsstyrelsen i Stockholm med syfte att anordna ett möte i början av 2015 för att klargöra vad vår länsstyrelse ska och bör göra inom området. Detta föranleds av att länsstyrelserna, förutom Stockholms länsstyrelse, inte har några uppdrag om detta i regleringsbreven. Även representanter för våra tre förvaltningskommuner kommer att bli inbjudna till detta möte. 103 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Dokumentation och kunskap om den romska kulturen i länet Länsstyrelsen har under året beslutat om två bidrag till Hälsingslands Museum på sammanlagt 98 000 kr för att inventera och informera om den romska kulturen i allmänhet och Gävleborg i synnerhet. Hälsinglands museum kommer att lyfta fram det romska kulturarvet ur glömskan. Genom föreläsningar, olika former av informationsinsatser och samtal med allmänheten kommer ett informationsmaterial att tas fram. Detta kommer att bearbetas till en lärarinformation men även dokumenteras och sammanställas i en slutrapport. Under november har Hälsinglands museum tillsammans med föreläsaren, debattören och författarinnan Monica Caldaras (som själv har levt som resande rom i länet) sökt upp några av de romska platserna i länet för att berätta om livet på platserna. Detta ska utgöra underlag för en kommande skyltning. Bärplockarprojekt Samhällsrådet har ställt sig bakom ett förslag från Söderhamns kommun om att inrätta en fältinstruktörstjänst för att kunna ta emot de bärplockare som varje år kommer till länet. Syftet med denna tjänst skulle bland annat vara att informera bäruppköpare och bärplockare om sophantering och vilka campingregler som gäller. Söderhamn har samordnat flera aktiviteter för att förbättra mottagandet av bärplockarna, men projektet har ännu inte kommit till stånd. Återrapportering regleringsbrev RB 83. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 § punkten 5 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redogörelsen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa frågor. Åtgärder som har vidtagits för ett fortsatt utvecklingsarbete gällande lika rättigheter och möjligheter ska redovisas särskilt. Länsstyrelsernas gemensamma arbete inom mänskliga rättigheter Länsstyrelsernas gemensamma arbete med strategi och handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter har redovisats i länsstyrelsernas årsredovisningar för åren 2007 – 2013. Slutsatsen är att en gemensam grund för arbetet med lika rättigheter och möjligheter har lagts genom det arbete som har gjorts. Det finns goda förutsättningar för varje länsstyrelse att bedriva ett fortsatt utvecklingsarbete. Samtidigt finns det mycket att vinna på att fortsätta ett länsstyrelsegemensamt utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte inom området. Samverkan mellan länsstyrelserna har fortsatt under 2014 i olika konstellationer beroende på om det handlar om den interna organisationen, kommunikationsfrågor eller verksamhetsintegrering av mänskliga rättigheter i kärnverksamheten. När det gäller länsstyrelsens ansvar som arbetsgivare och organisation, har länsstyrelsernas personalchefsnätverk i uppdrag att förvalta och utveckla det arbetet som påbörjades inom ramen för Handlingsplanen 2010-2012. 104 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelsernas interna och externa kommunikation ska vara tillgänglig och fri från diskriminering. Ansvaret för detta fördelas mellan varje länsstyrelse, som tar ansvar för sin egen kommunikation. För att integrera de mänskliga rättigheterna i arbetet med länsstyrelsernas kärnverksamhet har omfattande insatser gjorts under de senaste åren för att öka medvetenheten och kunskapen. Generellt sett har kunskapen höjts men det finns fortfarande stora utmaningar när det gäller de organisatoriska formerna för och metoder för ett systematiskt och långsiktigt arbete. Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet kommit igång på ett bra sätt och ett nätverk har bildats. Det finns dock stora variationer vad gäller erfarenhet av rättighetsarbete inom nätverket. Eftersom tanken är att nätverket ska vara ett nav i projektet, kommer det att krävas både utbildningsinsatser och ett strukturerat erfarenhetsutbyte. För mer information hänvisas till rapporten ”Länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter 2014-2013” samt till återrapporteringen av regleringsbrevsuppdrag 83 i årsredovisningen från Länsstyrelsen i Dalarna. Länsstyrelsens utvecklingsarbete med mänskliga rättigheter Under 2014 har arbetet med den statliga värdegrunden och med länsstyrelsens egen värdegrund fortsatt. Workshops har genomförts för att belysa dilemman inom respektive verksamhet, till exempel i kontakter med medborgare eller prioritering av ärenden. En workshop för all personal genomfördes i tvärsektoriella grupper och där fördes samtal bland annat om bemötande. Denna workshop genomfördes i samarbete med Landstinget som kunde berätta om sitt värdegrundsarbete och varumärkesstrategi. Jämförelser mellan våra organisationers tillvägagångssätt kunde därmed göras. Bemötande var också temat på årets sista personalinformationsträff där olika situationer spelades upp och diskuterades. Vårt stärkta fokus på värdegrundsfrågor och bemötande bedöms vara viktigt för våra kontakter med bland annat kommunerna inom flera verksamheter såsom tillsynsvägledning och samråd. De flesta chefer har fått utbildning i, och använder sig av konceptet kompetensbaserad rekrytering. Denna process har bland annat använts vid rekrytering av en enhetschef och av länsråd under 2014. En medarbetarenkät, Springlife, har genomförts under hösten. Resultaten har börjat analyseras och handlingsplaner kommer att upprättas enhetsvis utifrån resultaten. Länsstyrelsens hemsida har funktionalitet som erbjuder talfunktion. Detta verktyg har uppdaterats under 2014. 105 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelseinstruktion 5§ 3. Länsstyrelsen ska vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa I arbetet med att ta fram handlingsplaner för det nya landsbygdsprogrammet har hänsyn tagits till barnperspektivet, särskilt i åtgärder som innefattar idrottsinsatser. Inför regionbildningen i länet har en avsiktsförklaring tagits fram mellan Landstinget, Länsstyrelsen och det tidigare Region Gävleborg. Denna avsiktsförklaring pekar ut ett antal områden som särskilt viktiga att samarbeta omkring för att skapa en positiv och hållbar utveckling i länet. Ett av dessa områden är barn- och ungdomsperspektivet där arbete behöver utföras för att införliva i olika verksamhetsområden. I verksamheten med att tillgängliggöra våra skyddade naturområden tas särskild hänsyn till barns och ungdomars behov. En skolturné med temat energi och klimat har Länsstyrelsen medverkat i med både finansiering och föreläsare. 4. Länsstyrelsen ska vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Länsstyrelsens har i samverkan mellan kulturmiljö och naturvård fortsatt arbetet med ett tillgänglighetsprojekt. Arbetet har skett i samråd med organisationer för funktionshindrade och kommuner. Två temadagar har hållits. Områden har valts ut med avseende på lämplighet för satsningar på tillgänglighet. Under året har bland annat en avgränsad pilotstudie gjorts med syfte att kartlägga vilka lämpliga åtgärder som kan genomföras i två utvalda objekt, Gysinge naturreservat och Fågelsjö gammelgård. Länsstyrelsen stödjer kommunernas verksamhet med att erbjuda personliga ombud till medborgare. Medel från Socialstyrelsen har beviljats för att bedriva samordnande verksamhet inom området. 5. Länsstyrelsen ska integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering Länsstyrelsen har i ett internt uppdrag gett staben i uppgift att ta fram ett förslag till hur arbetet med jämställdhetsintegrering, mänskliga rättigheter och barnperspektivet kan organiseras. Syftet är att skapa en effektiv organisation för att kunna uppfylla de uppdrag vi har enligt länsstyrelseinstruktionen. I uppdraget ingår också att föreslå vilken roll Länsstyrelsen bör ha som samordnare i länet. Uppdraget har påbörjats under 2014 och ska redovisas under 2015. En stor del av Länsstyrelsens chefer har genomgått utbildning i konceptet ”Kompetensbaserad rekrytering”. Detta koncept ska ge större möjlighet att så objektivt som möjligt bedöma en kandidats kompetens och lämplighet för en tjänst. För övrig information hänvisas till Länsstyrelsens återrapportering av regleringsbrevets uppdrag 83. 106 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Integration PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 85* 2014 Årsarbetskrafter män 1) Årsarbetskrafter kvinnor 1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 2,80 2,43 3,03 7 303 4,68 37 25 6 0 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 851, Integrationsfrågor 3) 74 1) 2013 2012 2,88 1,71 2,58 7 095 4,57 23 20 2 0 3,18 3,33 3,83 9 070 5,93 35 26 3 0 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 851 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för deltagande 19 länsstyrelser är 65. 2) Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Grundorganisationen för integrationsuppdraget har varit oförändrad de senaste åren. Det som gör att årsarbetskraften varierar mellan åren är att Länsstyrelsen samordnar och driver ett antal länsövergripande utvecklingsprojekt inom integrationsområdet och som redovisas nedan. Könsfördelningen inom området är jämn. Äldre ärenden ses över för att avslutas snarast. Länsstyrelsen hade bäst resultat i landet i brukarundersökningen för integration vilket är mycket glädjande och visar att våra satsningar lönar sig. Andra väsentliga prestationer och resultat Fokus för Länsstyrelsens integrationsarbete under 2014 har varit att informera om behovet av ett utökat antal platser för flyktingmottagande, mottagande av ensamkommande barn i länet och att teckna nya överenskommelser om detta. Detta arbete beskrivs utförligare på annan plats i årsredovisningen samt i en bilaga till den samlade redovisning för samtliga länsstyrelser som lämnats av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Integration Gävleborg Länsstyrelsen har som tidigare år haft en mycket aktiv roll i samordningen av integration och etablering för nyanlända i länet och är projektägare för länsövergripande samverkans- och utvecklingsprojekt inom området. Samordningen sker genom nätverket ”Integration Gävleborg”, där övriga deltagande parter är alla länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Landstinget och Region Gävleborg. Samarbetet är organiserat i en styrgrupp och en arbetsgrupp. 107 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Utöver samarbetets huvudpartners ingår Rädda Barnen i samarbetets arbetsgrupp. Totalt har styrgruppen haft fyra möten under året och arbetsgruppen har träffats vid nio tillfällen. Genom samarbetet har nätverk samordnats inom och mellan olika yrkeskategorier, exempelvis mellan sfi-rektorer, SO-ansvariga, af-chefer, flyktingsamordnare (motsvarande) och ansvariga för mottagandet av ensamkommande barn. Under året har elva olika kompetenshöjande utbildningar och seminarier genomförts som riktade till sig till personer som arbetar med asylsökande och nyanlända i länet. Dessa aktiviteter har varit Utbildningsdag om statsbidrag (70 deltagare), Alkohol och droger (120 deltagare), Grundutbildning för gode män/SFV (2 tillfällen, 70 deltagare), Temadag Hälsa (110 deltagare), Migrationsstress (170 deltagare), Utbildningsdag för modersmålslärare (100 deltagare), Om nyanlända barn och ungdomar (180 deltagare), Inspiration för integration – en konferens för personer verksamma inom kultursektorn (200 deltagare), Grundutbildning om asyl- och flyktingfrågor (150 deltagare), samt Vad händer i Irak? (2 tillfällen, 160 deltagare). Dessutom anordnades en större nätverkskonferens för drygt 200 deltagare med olika förläsningar och seminarier med mera. Ytterligare ett exempel på det länsövergripande samarbetet kring flyktingmottagandet och etableringen för nyanlända är den gemensamma verksamheten ”Arbetsmarknadsutbildning med sfi”, där sfi kombineras med Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar. Verksamheten har drivits i projektform med Länsstyrelsen som samordnande myndighet och projektägare. Från 2014 har verksamheten drivits vidare av Arbetsförmedlingen och kommunerna utan projektmedel. Länsstyrelsen har fortsatt att ha en samordnande roll i verksamhetens samverkansgrupp. De aktiviteter och projekt som genomförts genom samarbetet i ”Integration Gävleborg” redovisas utförligare i bilagan till Länsstyrelsen i Jönköpings samlade redovisning. Integration & regional tillväxt Länsstyrelsen har gjort en särskild satsning på att i samarbete med näringslivet arbeta med konceptet tillväxt och mångfald genom projektet Öppna Dörrar, som avslutades 2013. Länsstyrelsen Gävleborg har genom inrättandet av en tjänst som tillväxt- och mångfaldskoordinator fortsatt att arbeta med de metoder och arbetssätt som utarbetades i projektet. Under 2014 har företag fått information om mervärdet med mångfald och fått hjälp med att lägga upp strategier för hur man ska arbeta med frågan. Detta har i sin tur lett till att flera företag anställt personer med invandrarbakgrund. Ett exempel på detta är ett hemtjänstföretag som ökat sina anställda från 1 till 12 personer under 2013-2014. Vidare har Länsstyrelsen inom området integration och regional tillväxt samarbetat i olika nätverk, bland annat med ett kompetensutvecklingsprojekt för kvinnor och med ett kvinnligt företagarnätverk. Ett samarbete har också inletts med Rotary kring yrkesmentorer. Intresset för Öppna Dörrars arbetsmetoder har varit stort från andra delar av landet. Länsstyrelsen har därför under året samordnat en förstudie kring hur man inom länsstyrelserna ska kunna vidareutveckla etablering för nyanlända genom att sammankoppla integration och regional tillväxt. I detta arbete har cirka 15 länsstyrelser deltagit och förstudien, som avslutades i december 2014, har resulterat i en strategi för det fortsatta arbetet. Som en följd av projektet Öppna Dörrar startades också projektet Nytag – ägarskifte och generationsväxling, i samarbete med Arbetsförmedlingen, Företagarna AB och ALMI. Projektets syfte är att matcha invandrare som är intresserade av att driva eget företag med 108 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 småföretag som står inför avveckling på grund av generationsväxling. Projektet pågick i två år och avslutades i oktober 2014. Totalt var det 11 företag som bytte ägare under projekttiden. Att de offentliga verksamheterna ser fördelarna med mångfald och ser sin roll i etableringen av nyanlända är också ett viktigt utvecklingsområde. För att förbättra tillgången för nyanlända till arbete, praktik och andra arbetsförberedande insatser inom offentlig verksamhet startade Länsstyrelsen projektet ”Etablering – nyanlända mot jobb” i augusti 2014. Projektet, som finansieras med medel från Arbetsförmedlingen, är ettårigt och avslutas i juli 2015. Målet är att statliga arbetsgivare i länet ska ta emot 25 nyanlända under projekttiden, men framför allt att hållbara strukturer skapas för hur dessa arbetsgivare kan fortsätta att ta emot nyanlända i sina verksamheter. Övrigt Under året har också andra enheter inom Länsstyrelsen engagerat sig inom integrationsområdet. Tillsammans med integrationsfunktionen har enheterna för natur, lantbruk och kulturmiljö haft ett samarbete med länets sfi-skolor. Under året har fem kommuner erbjudits studiebesök till besöksmål i länet, som av respektive verksamhetsområde bedömts som särskilt intressanta. Länsstyrelsen har också aktivt deltagit i projektet ”Frivillig i Gävleborg” (med länets kommuner, Af, idrottsförbunden, Rädda barnen, Röda korset med flera). Syftet är att ta fram en länsmodell för rekrytering av frivilliga till mottagandet och etableringen för nyanlända. Länsstyrelsen har dessutom deltagit i planeringen och sitter med i styrgruppen för en YHutbildning i länet till integrationspedagog. Via e-mail har Länsstyrelsen spridit aktuell information när det gäller integration och etablering till alla i länet som anmält intresse av att få detta. Information har skickats ut flera gånger i veckan och har bestått av egna nyhetsbrev, meddelanden från departement och myndigheter, tidningsartiklar, länkar till förordningar, betänkanden, rapporter med mera. Länsstyrelsen har också deltagit i länsstyrelsernas gemensamma nationella utvecklingsarbete inom LIN (länsstyrelsernas integrationsnätverk). I de fokusgrupper som finns inom samarbetet har Länsstyrelsen deltagit i fokusgrupperna för sfi, samhällsorientering, § 37, kommunikation samt i Europeiska flyktingfondens och Integrationsfondens expertgrupper. 109 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Indikatorer Integration utgiftsområde 131) Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Andel kommuner som tecknat överenskommelser om flyktingmottagande (%) 2014 2013 2012 2011 2010 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal platser per 10 000 invånare i länet Ensamkommande barn 32,5 32,7 29,6 26,0 25,7 Antal platser per 10 000 invånare i länet 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Migrationsverket 10,2 6,2 4,8 4,5 4,3 Kommentar kring ovanstående indikatorer Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Gävleborg är det län i landet som under 2014 tagit emot flest flyktingar per capita. Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan länets kommuner och berörda myndigheter. Länsstyrelsen har under flera år prioriterat arbetet med integration och har en tät kontakt med alla kommuner, både på tjänstemanna- och politisk nivå. Detta väl etablerade samarbete har gjort att samtalen kring ett utökat mottagande har kunnat föras på ett konstruktivt sätt. Det fanns utmaningar i länet under 2014 inför behovet av att öka mottagandet ytterligare. Många kommuner såg svårigheter då man haft ett högt mottagande sedan tidigare och då arbetslösheten i Gävleborg är den högsta i landet samt att det råder bostadsbrist i flera av länets kommuner. Dessutom har Migrationsverket etablerat sig med asylboenden i de allra flesta av kommunerna. Trots dessa utmaningar har mottagandet i länet ökat markant. Kommunerna i länet upplever att överenskommelser om mottagande har spelat ut sin roll. Antalet självbosatta ökar och stämmer inte överens med nivåerna i överenskommelserna. Länsstyrelsen instämmer i detta. De nya överenskommelser som tecknats under året innehåller därför endast antalet anvisningsbara platser, där tre av tio kommuner har tecknat nya överenskommelser inför 2015 och där antalet ökar från 475 till 510 platser i länet. Vår bedömning är att Länsstyrelsens övriga kontakter och samarbete med kommunerna har spelat en större roll för att mottagandet kunnat öka i länet än vad själva tecknandet av överenskommelser gjort. När det gäller mottagandet av anvisade har flera kommuner klarat av att ta emot betydligt fler anvisade än vad som finns angivna i deras överenskommelser. Kommunerna i länet har också fortsatt att öka sitt mottagande av kvotflyktingar. Genom Länsstyrelsens länsövergripande projektet Landa har en regional överenskommelse slutits om mottagandets storlek i respektive kommun och om hur kommunerna ska samarbeta i mottagandet. Under 2014 togs 223 kvotflyktingar emot i länet. Det totala mottagandet av anvisade till länet var under året 494 personer, vilket innebär att Gävleborg är det län som efter Västra Götaland tagit emot flest anvisade i faktiska tal. Den främsta orsaken till att mottagandet ökat så mycket under 2014 är dock att antalet självbosatta ökat mycket kraftigt. Vi har tidigare sett denna tendens i länets större kommuner, men under 2014 har detta också blivit tydligt i de mindre kommuner där Migrationsverket har upphandlat asylboenden. I våra samtal lyfter kommunerna ofta denna fråga och kommunernas 110 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 önskan är att man på ett mycket tydligare sätt ska vara involverade i var Migrationsverket öppnar sina boenden. Trots det höga inflödet av personer som sökt sig till kommunerna på egen hand har de flesta av dessa kommuner klarat av att ta emot anvisade enligt vad som angivits i respektive kommunöverenskommelse. Men i de större kommunerna, som tagit emot flest självbosatta, har man inte haft möjlighet att ta emot anvisade. Totalt har mottagandet i länet ökat från 832 personer 2012 och 1 859 personer under 2013 till 2 389 personer 2014. De insatser Länsstyrelsen gjort utifrån behovet av ett utökat antal platser för flyktingmottagandet finns utförligt beskrivna i en bilaga till den samlade redovisning för samtliga länsstyrelser som lämnats av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Bland annat har följande aktiviteter genomförts under 2014: - Besök för att informera och diskutera kring mottagandet har genomförts i samtliga kommuner. Det har bland annat varit genom att ge information till kommunfullmäktige, kommunstyrelse, berörda nämnder med mera eller samtal med chefstjänstemän och ansvariga politiker. - I samverkan med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har tre politikerdialoger genomförts på tre orter i länet. Totalt deltog över 100 politiker i dessa träffar. - I samband med att regeringens utsedda samordnare för flyktingmottagandet besökte Länsstyrelsen bjöd landshövdingen in alla kommuners KS-ordföranden, för att informera och samråda om behovet av fler platser för mottagande. - Information om det aktuella läget när det gäller asyl- och flyktingmottagning har också getts vid externa informationstillfällen vid cirka 25 tillfällen. Målgruppen för dessa informationsinsatser har varierat och varit både tjänstemän och politiska företrädare från kommuner, Landstinget, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter. För att underlätta kommunernas mottagande och utveckla samarbetet mellan berörda aktörer när det gäller etableringen för nyanlända har Länsstyrelsen sedan flera år tillbaka prioriterat det regionala samarbete som samordnas genom ”Integration Gävleborg”. I samarbetet deltar länets alla kommuner, Landstinget och berörda myndigheter. Samarbetet inom ”Integration Gävleborg” finns utförligare beskrivet på annan plats i årsredovisningen och i bilagan till den samlade redovisningen från Länsstyrelsen i Jönköping. Genom Integration Gävleborg har en särskild satsning har gjorts på mottagandet av kvotflyktingar genom det läns- och kommunövergripande projektet ”Landa – en utveckling av mottagandet av kvotflyktingar”. Projektet, som avslutades i juni 2014, drevs med medel från Europeiska flyktingfonden och Länsstyrelsen var projektägare. I projektet har man bland annat tagit fram en regional överenskommelse om hur många kvotflyktingar som ska tas emot i varje kommun i länet. I överenskommelsen finns också angivit från vilka länder och när under året respektive kommun ska ta emot. Allt för att underlätta både kommunernas mottagande och Migrationsverkets planering och därmed också kunna öka mottagandet. För att bland annat sprida vidare erfarenheterna från projektet Landa och implementera arbetsmetoden på andra håll i landet har Migrationsverket i samarbete med Länsstyrelsen och med medel från 111 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Europeiska flyktingfonden, startat projektet SMAK (Stärkt mottagande av kvotflyktingar). Till det nya projektet har också fyra andra länsstyrelser, från olika delar av landet, knutits. Asylsökande ensamkommande flyktingbarn Länsstyrelsen har under 2014 haft samtal eller förhandlingar med samtliga kommuner i länet. Särskilt fokus har lagts på de kommuner som inte nått upp till sitt fördelningstal. I samband med att regeringens utsedda samordnare för flyktingmottagandet besökte Länsstyrelsen bjöd också landshövdingen in alla kommuners KS-ordföranden, för att informera om och samtala om behovet av platser för ensamkommande barn. Förutom enskilda samtal med respektive kommun har Länsstyrelsen samordnat två olika nätverk inom verksamhetsområdet. Det ena nätverket är en referensgrupp med representanter från kommuner, Migrationsverket, Landstinget, Region Gävleborg och Rädda Barnen som träffats fyra gånger under året. Det andra nätverket består av representanter från Länsstyrelsen, Migrationsverket och ansvariga för mottagandet av ensamkommande i barn i länets kommuner (socialchef, enhetschef eller motsvarande). Det senare nätverket är nytt för 2014 och har träffats tre gånger under 2015. När det gäller antalet platser för mottagande av ensamkommande barn är vår bedömning att resultatet är tillfredsställande, då antalet platser ökat markant under året. De två kommuner i länet som 2013 inte hade någon överenskommelse om mottagande, har från 2014 en överenskommelse om detta. Totalt har antalet asylplatser ökat med 78 platser under året och PUT-platserna är 133 fler. Från årsskiftet finns 125 asylplatser i länet, vilket är strax under det länets fördelningstal avseende 2015. Den kommun som ännu inte når upp till sitt fördelningstal kommer under våren 2015 att skriva en ny överenskommelse som motsvarar fördelningstalet för kommunen. Dessutom förbereder ytterligare en kommun en utökning av antalet asylplatser och antalet platser kommer då att överstiga fördelningstalet för kommunen. Länsstyrelsens bedömning är därför att fördelningstalet för 2015 kommer att nås under våren 2015. Utförligare information om Länsstyrelsens arbete med mottagandet av ensamkommande barn redovisas i bilaga till den samlade redovisningen av länsstyrelsernas insatser inom området från Länsstyrelsen i Jönköping. 112 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Återrapportering regleringsbrev RB 74. Ersättning enligt 37 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar finansieras från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Insatser enligt 37 § som syftar till att underlätta bosättning och öka kommunernas mottagningskapacitet samt möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering ska prioriteras. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska efter att övriga länsstyrelser har fått tillfälle att yttra sig besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse. Ersättning enligt 37 a § förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar finansieras från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:1 Integrationsåtgärder. Länsstyrelserna ska redovisa för vilka olika insatser som ersättning enligt ovan nämnda förordning lämnas samt en bedömning av resultaten. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Redovisning av insatser för att underlätta bosättning, öka kommunernas mottagningskapacitet och möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering Ersättning enligt 37 § förordningen (2010: 1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar har lämnats till nedanstående kommuner, insatser och belopp. Tabell. Statliga ersättningar till kommuner i Gävleborgs län under 2014 Sökt belopp tkr Beviljat belopp tkr Kommun Sökt insats Nordanstig Regional samverkan 2015 881 881 Nordanstig Regional samverkan (komplettering) 2014 60 58 Nordanstig Frivillig i Gävleborg Utarbetande av en resurs- och utvecklingsplan gällande integration i skolan för Gävleborgs län Utbildning för gode män och SFV till ensamkommande barn 250 250 562 562 94 94 Sandviken Gävle summa: 1 847 * 45 tkr av den totala utdelade summan består av återbetalade medel från avslutade projekt. 1 845* Samtliga projekt som beviljats medel är av länsövergripande karaktär, där olika kommuner tagit på sig att söka medel för samtliga kommuners räkning. Syftet med fyra av de fem projekten har varit att utveckla de samarbetsformer som finns i dagsläget och på så vis kunna fortsätta att utveckla kvalitén på mottagandet och underlätta ett utökat mottagande. Ett projekt, ”Frivillig i Gävleborg”, som fick kompletterande medel till nationella § 37a-medel, var inriktat på samverkan med det civila samhället, genom samarbete med föreningslivet, flyktingguider och andra frivilliga med mera. De ”regionala samverkansinsatserna” (med huvuddelen pengar sökta 2013 för 2014) och ”en resurs- och utvecklingsplan gällande skolan” går i sin helhet ut på att öka samarbetet mellan kommunerna och underlätta för kommunerna att kunna öka sitt mottagande, vilket länets tio kommuner har gjort under året 2014. Detta har skett genom bland annat regional samordning, utbildningar, konferenser för kommunerna, arbetsförmedlingen, landstinget och skolvärlden. 113 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 När det gäller utbildning av gode män/SFV till ensamkommande barn var det ett uppdämt behov från såväl gode män/SFV som kommunernas boenden. En bedömning av resultaten för avslutade projekt under året Regional samverkan gällande 2013 Projektet arbetade under 2013 på ungefär samma sätt som det under innevarande år. Målet har varit att underlätta för kommunerna att öka sitt mottagande, vilket de även gjorde under 2013. Projektet hade specifikt inriktade utbildningar för speciella målgrupper, som utbildningar för nyanställda inom området flyktingmottagning och integration inom länets kommuner. Dessutom har mer allmänna konferenser och utbildningar genomförts med deltagare bland annat från Af, kommunernas flyktingmottagare, skolan, socialtjänsten, Försäkringskassan, Landstinget, ideella föreningar, politiker, näringslivet, migrationsverket och EKB. Detta innebär i stort sätt alla som har någon kontakt med flyktingmottagning och integrationsarbetet att göra. Projektet har kontinuerligt träffar med kommunernas flyktingsamordnare och Länsstyrelse och vid vartannat möte deltar även representanter från AF. Gävleborg är det län som tar emot flest flyktingar per capita och det regionala samarbetet är en viktig bidragande orsak till detta. Vi bedömer också att kvaliteten på mottagandet i länet har höjts. Samhällsorientering Ett projekt om samhällsorientering (SO) avslutades under 2014. Här har organisationen i länet ändrats med en samordnare och 10 kontaktpersoner – en i varje kommun – och sammanlagt 32 samhällskommunikatörer har utbildats i olika omgångar. Gävleborgs SO har fungerat bra under projekttiden. Samtliga har fått SO på sitt modersmål, eller engelska för de som så önskat. Vi har än så länge lyckats undvika tolk, TV-bild, videokonferenser med mera. Nu har projektet gått över i kommunal regi med en samordnare anställd på 40 % och kontaktpersonerna ersätts av respektive kommun. Förstudie om integration i skolan En förstudie om det pågående projektet ” Utarbetande av en resurs- och utvecklingsplan gällande integration i skolan för Gävleborgs län” avslutades under året och bidrog till att det innevarande projektet sjösattes. Syftet har varit att bygga upp ett liknande samarbete kring mottagandet av barn (med fokus på skolan) som finns i länet när det gäller mottagandet och etableringen av nyanlända vuxna. 114 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Organisationsstyrning Miljöledningsarbete Länsstyrelsen har arbetat aktivt med miljöledning och internt miljöarbete under 2013. Bland annat har en intern miljörevision genomförts. Personalen har fått öva hur sopor ska sorteras. Arbete med att underlätta för att sortera rätt har påbörjats, bland annat med tydligare uppmärkning av sopkärl. Länsstyrelsen har också deltagit i Earth Hour. Länsstyrelsen har haft fyra mätbara interna miljömål under året och av dessa har ett uppnåtts och ett annat ligger nära sitt mål. För målet att minska mängden CO2-utsläpp för tjänsteresor med bil blev minskningen 2,8 % jämfört med målet 2 %. Det miljömål som ligger nära sitt mål är andelen förnybart bränsle i våra flexifuelbilar som har ökat från 74 % till 77 % där målet var satt till 80 %. För mer information om miljöledningsarbetet, se separat redovisning av miljöledningsarbetet enligt förordning SFS 2009:907. Brukarundersökning Länsstyrelsen Gävleborg deltog även 2014 i den länsstyrelsegemensamma brukarundersökning som genomförts varje år sedan 2009. Denna gång omfattade brukarundersökningen de gemensamma verksamhetsområdena Djurskyddskontroller, Detaljplaner och Integrationsfrågor. Därutöver deltog Länsstyrelsen i en av de förvalda tilläggsverksamheterna som gällde verksamhetsområdet Rovdjursförvaltning. I resultatet av undersökningen framgår att Länsstyrelsen i de flesta fall fick högre värden än genomsnittet för samtliga länsstyrelserna, både för nöjd-index och totalt sett nöjda. Länsstyrelsen fick höga betyg för bemötande, engagemang och information, men lägre betyg för webbplatsen och för tillgänglighet via telefon. Resultaten för de verksamhetsområden som berörts av brukarundersökningen redovisas i respektive tabell för prestationer (volymer och kostnader). Resultatet av brukarundersökningen har av berörda enheter använts som underlag för verksamhetsförbättringar i verksamhetsplanen. 115 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Personaluppgifter Enligt kraven i FÅB 3 kap 3§ ska myndigheter redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1§ första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. (Förordning 2008:747). Återrapportering Redovisa en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Under 2014 har tidigare insatser säkerställts och förankrats i organisationen. Den länsstyrelsegemensamma medarbetarenkäten har genomförts, arbetet med vår värdegrund har fortsatt och rekryteringsprocessen har förädlats ytterligare. En förstudie i syfte att kartlägga kompetensbehovet har genomförts vid en enhet. En analys av en ökad sjukfrånvaro har resulterat i att extern resurs har upphandlats i syfte att medverka till varaktig kunskap och förbättrad hälsa. Tabell över sjukfrånvaro i enlighet med 7 kap. 3§ FÅB Kön Män Kvinnor Samtliga Ålder Antal anställda 2014 - 29 2 Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) 1,5 Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) 0 30 - 49 40 1,3 50 - 41 7,1 Alla 83 4,2 67,3 - 29 Antal anställda 2013 0 Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) 2,3 Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) 0 0 44 1,8 0 67,3 37 4,3 43,3 81 3,0 43,3 10 1,7 0 15 2,8 0 30 - 49 82 6,9 41,4 83 7,2 47,8 50 - 35 4,7 14,5 40 5,3 16,2 Alla 127 5,9 55,9 138 6,2 64,0 - 29 12 1,7 0 15 2,8 0 30 - 49 122 5,2 29,1 127 5,3 37,0 50 - 76 5,9 30,1 77 4,8 22,3 Alla 210 5,2 59,2 219 5,0 59,3 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentar Sjukfrånvaron har fortsatt att stiga något under 2014. Sjukfrånvaron har ökat bland männen och minskat bland kvinnorna. 116 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Året i siffror Tabell A - Verksamhetskostnader 2012 - 2014 VÄSKOD 20-21 25 28 30 34 40 41 42 43 45 50 51 52 53 54 55 56 57 58 60 61 62 70 80 81 82 83 85 10 11 99 Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Övrig förvaltning Trafikföreskrifter m.m. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Regional tillväxt Infrastrukturplanering Hållbar samhällsplanering och boende Stöd till boende Energi och klimat Kulturmiljö Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden Prövning och tillsyn för skydd av naturen Vattenverksamhet Mineral- och torvfyndigheter Miljöfarlig verksamhet Övrigt miljö- och hälsoskydd Förorenade områden, efterbehandling Restaurering Lantbruk och landsbygd Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) Fiske Folkhälsa Jämställdhet Nationella minoriteter Mänskliga rättigheter Barnperspektivet Integration SUMMA PRODUKTION Myndighetsövergripande verksamhet Administration och intern service SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN 1) Resurssamverkan TOTALSUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER ENL RESULTATRÄKNINGEN 2) 2014 tkr 6 073 288 6 683 4 468 1 137 4 566 168 2 393 5 816 4 903 10 571 2013 tkr 2012 tkr 4 744 393 6 749 4 517 1 056 5 032 124 1 339 6 955 3 855 12 826 5 251 425 6 169 4 157 1 039 3 889 139 1 924 6 395 3 356 17 880 22 642 1 424 4 820 173 3 235 367 2 518 1 110 14 470 20 940 1 458 6 066 117 2 776 354 2 200 853 16 056 19 168 1 599 5 006 140 2 437 138 2 280 1 106 15 606 0 3 428 2 367 1 740 12 215 0 3 719 2 673 1 507 2 86 5 558 5 655 111 149 11 726 33 929 112 053 11 659 32 394 156 804 1 659 156 107 2 946 158 463 159 053 0 2 674 2 766 330 21 1 0 7 130 111 025 13 452 29 517 153 993 2 433 156 426 1. Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen fördelas på respektive tvåsifferkod 2. Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnader enligt resultaträkningar Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Definition av resurssamverkan: Med offentlig resurssamordning menas att en myndighet har rätt att mot avgift helt eller delvis samordna sitt resursutnyttjande avseende varor och tjänster med en annan myndighet, kommun eller landsting (s.k. sambruk). Skriftliga avtal om samordningen bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna bör läggas fast. 117 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell B – Verksamhetskostnader 2014 VÄSKOD 20-21 25 28 30 34 40 41 42 43 45 50 51 52 53 54 55 56 57 58 60 61 62 70 80 81 82 85 10 11 99 1) Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Övrig förvaltning Trafikföreskrifter m.m. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Regional tillväxt Infrastrukturplanering Hållbar samhällsplanering och boende Stöd till boende Energi och klimat Kulturmiljö Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden Prövning och tillsyn för skydd av naturen Vattenverksamhet Mineral- och torvfyndigheter Miljöfarlig verksamhet Övrigt miljö- och hälsoskydd Förorenade områden, efterbehandling Restaurering Lantbruk och landsbygd Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) Fiske Folkhälsa Jämställdhet Nationella minoriteter Mänskliga rättigheter Integration SUMMA PRODUKTION Myndighetsövergripande verksamhet Administration och intern service SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN 1) Resurssamverkan Totalsumma verksamhetens kostnader 2) enl. resultaträkningen Myndighetsövergripande, adm. och intern 3) service uppdelat på: Nivå 1 (113-115) Nivå 2 (110-112, 116-119) Nivå 3 (100-109) Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-9) Kostnader exkl. OH OH-kostnader tkr 6 073 288 % 3,87 0,18 tkr 2 857 145 % 6,36 0,32 6 683 4 468 1 137 4 566 168 2 393 5 816 4,26 2,85 0,73 2,91 0,11 1,53 3,71 3 191 1 967 563 2 141 76 1 119 2 125 4 903 3,13 10 571 Kostnader inkl. OH tkr 8 930 432 % 5,72 0,28 7,10 4,38 1,25 4,77 0,17 2,49 4,73 9 874 6 435 1 701 6 707 244 3 512 7 941 6,33 4,12 1,09 4,30 0,16 2,25 5,09 1 648 3,67 6 551 4,20 6,74 4 141 9,22 14 712 9,43 22 642 1 424 4 820 173 3 235 367 2 518 1 110 14 470 14,44 0,91 3,07 0,11 2,06 0,23 1,61 0,71 9,23 7 806 687 2 265 85 1 610 176 1 194 335 6 570 17,38 1,53 5,04 0,19 3,59 0,39 2,66 0,75 14,63 30 448 2 111 7 085 258 4 846 543 3 712 1 446 21 041 19,51 1,35 4,54 0,17 3,10 0,35 2,38 0,93 13,48 0 3 428 2 367 1 740 12 215 5 558 111 149 11 726 33 929 0,00 2,19 1,51 1,11 0,01 0,14 3,54 70,88 7,48 21,64 0 810 965 582 6 102 1 745 44 913 0,00 1,80 2,15 1,30 0,01 0,23 3,88 100 0 4 239 3 333 2 322 18 317 7 303 156 061 0,00 2,72 2,14 1,49 0,01 0,20 4,68 100 156 804 1 659 100 156 061 2 401 100 158 463 158 463 22 701 11 228 11 726 88 132 743 25,76 12,74 13,31 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2) Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. 3) Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Administration och intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vht 2-9 (kkl 4). Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 118 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell C – Årsarbetskrafter 2012 – 20141) VÄSKOD 20-21 25 28 30 34 40 41 42 43 45 50 51 52 53 54 55 56 57 58 60 61 62 70 80 81 82 83 85 10 11 99 1) Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Övrig förvaltning Trafikföreskrifter m.m. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Regional tillväxt Infrastrukturplanering Hållbar samhällsplanering och boende Stöd till boende Energi och klimat Kulturmiljö Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden Prövning och tillsyn för skydd av naturen Vattenverksamhet Mineral- och torvfyndigheter Miljöfarlig verksamhet Övrigt miljö- och hälsoskydd Förorenade områden, efterbehandling Restaurering Lantbruk och landsbygd Rennäring m.m.(enbart Dalarna, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) Fiske Folkhälsa Jämställdhet Nationella minoriteter Mänskliga rättigheter Barnperspektivet Integration SUMMA PRODUKTION Myndighetsövergripande verksamhet Administration och intern service SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER EXKL RESURSSAMVERKAN 2) Resurssamverkan TOTALT ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER 2014 totalt 9,10 0,51 varav kvinnor 5,16 0,16 varav män 3,94 0,35 9,94 5,45 1,70 6,44 0,23 3,52 6,45 4,48 8,81 4,35 1,17 4,64 0,23 1,09 4,29 2,99 12,52 2013 2012 totalt totalt 6,23 0,72 7,36 0,66 1,14 1,10 0,53 1,80 0,00 2,43 2,17 1,49 10,29 5,30 1,59 7,57 0,21 2,02 5,79 3,38 9,29 4,18 1,48 6,55 0,25 2,49 6,17 2,95 7,16 5,37 14,77 19,81 26,01 2,45 7,25 0,30 5,33 0,64 4,16 1,28 21,28 12,12 1,46 3,74 0,29 2,27 0,44 2,71 0,32 13,01 13,88 0,99 3,51 0,01 3,06 0,19 1,45 0,97 8,27 25,22 2,63 10,82 0,21 4,67 0,59 4,06 0,86 24,63 19,95 2,83 7,12 0,24 4,23 0,27 3,86 1,12 23,66 0,00 2,70 2,75 1,75 0,02 0,28 0,00 0,48 1,76 1,17 0,00 0,27 0,00 2,22 1,00 0,58 0,02 0,01 0,00 5,13 3,07 1,52 0,00 0,13 5,23 141,81 9,25 19,66 2,43 82,54 6,22 14,49 2,80 59,27 3,02 5,17 4,59 146,01 9,45 20,04 0,00 4,15 3,26 0,42 0,02 0,00 0,00 6,52 138,82 14,78 13,87 170,73 2,20 172,93 103,25 2,14 105,39 67,46 0,06 67,52 175,50 2,46 177,96 167,47 2,86 170,33 1 årsarbetskraft = 1 760 timmar Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 2) 119 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell D – Representation Kostnader för representation 2014 2013 2012 Totalt tkr Per åa kronor Totalt tkr Per åa kronor Totalt tkr Per åa kronor Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) 93 541 137 767 135 790 Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) 214 1 235 329 1 849 390 2 292 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Tabell E – Lokaler Lokalkostnader 2014 2013 2012 Residens Lokalkostnader (tkr) 1031) 1 339 1 355 1 376 Lokalyta (m2) 1 224 1 224 1 224 Lokalkostnad per m2 (kr) 1) 1 094 1 107 1 124 Lokaler 2) Lokalkostnader (tkr) 1131) 9 369 9 154 9 149 Lokalyta (m2) 8 245 8 245 8 245 Lokalkostnad per m2 (kr) 1) 1 136 1 110 1 110 Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1) 54 51 54 Lokalyta per årsarbetskraft (m2) 48 46 48 Kontorslokaler 3) Kontorslokalyta (m2) 6 639 6 639 6 639 Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m2) 38 37 39 SUMMA LOKALKOSTNADER 10 707 10 509 10 524 1) Konto 6912 Avskrivningar ingår nu i summan för lokalkostnader vilket gör att jämförelsetalen för år 2012 och 2013 har ett högre värde än i årsredovisningarna för dessa år. 2) Med lokaler avses samtliga utrymmen förutom residenset såsom kontorslokaler, förråd, källare och garage. Med lokalkostnader avses hyra, lokalvård, larm och bevakningskostnader, avskrivningskostnader m.m. 3) Med kontorslokaler avses ytor ovan mark såsom kontorsrum, biytor som korridorer, toaletter, trapphus, närarkiv, närförråd etc. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Planerade större lokalförändringar 16 stycken toaletter har renoverats under 2014. Stallet har öppnats som lunchrum och Agronomen är åter ett konferensrum. Arkiven är genomgångna vad gäller godkända lysrör, låsbara eluttag, ventilation och brandspjäll. 120 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell F – Redovisning av ärenden 2014 (samtliga ärenden oavsett databas) A Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) varav Stiftelser (206) varav Allmän kameraövervakning (211) varav Bevakningsföretag m.m. (212) Trafikföreskrifter m.m. (25) Livsmedelskontroll, djurskydd o allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Energi och klimat (42) Kulturmiljö (43) Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav Tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) Lantbruk och landsbygd (60) 1) varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) Fiske (62)2) Folkhälsa (70) Jämställdhet (80) Nationella minoriteter (81) Mänskliga rättigheter (82) B C D E F G Ingående balans Antal inkomna ärenden (exkl. upprättade ärenden) Antal upprättade ärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+DE) Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år 56 88 104 788 282 96 335 880 107 92 13 3 16 79 18 99 14 0 28 130 4 148 14 0 300 43 248 5 2 68 9 1 274 52 1 095 42 27 245 61 532 79 334 12 56 9 1 1 584 91 1249 56 82 318 65 522 83 428 3 3 4 6 24 0 23 0 1 0 0 82 41 5 154 1 024 124 12 336 10 1 2 41 1 039 90 16 350 77 75 3 181 0 0 0 16 29 85 34 105 43 0 6 19 14 25 14 0 71 146 14 178 53 0 231 331 81 419 224 116 0 1 0 1 0 0 29 87 604 328 10 25 622 318 21 122 0 7 74 7 55 269 39 439 23 10 94 266 44 526 100 12 62 4 0 3 42 13 316 173 92 7 404 176 46 17 3 0 21 47 11 55 24 6 14 10 635 34 11 6 896 9 1 858 41 20 7 748 16 2 641 4 0 42 302 6401 829 7287 245 0 155 29 12 0 0 534 30 6 0 9 12 16 7 0 2 567 46 15 0 6 134 29 10 0 5 56 1 1 0 0 121 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN A Sakområde och del av sakområde Integration (85) SUMMA varav Vattenmyndighetens ärenden varav Miljöprövningsdelegationens ärenden B Ingående balans ÅRSREDOVISNING 2014 C D E F G Antal upprättade ärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+DE) Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år 19 Antal inkomna ärenden (exkl. upprättade ärenden) 18 19 25 31 6 2 234 13 794 2 179 15 695 2 511 294 1) Inkl. lantbruks- och jordbrukarstödsärenden registrerade hos Jordbruksverket Inkl. strukturfondsärenden registrerade hos Jordbruksverket Ärendeslag som är koncentrerade eller inte handläggs av Länsstyrelsen är gråmarkerade i aktuella celler. 2) Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina, Jordbruksverket och Boverket 122 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell G – Redovisning av överklagade ärenden 2014 (samtliga ärenden oavsett databas) A Sakområde och del av sakområde B Antal överklagade ärenden1) C Antal överklagade ärenden som avgjorts i högre instans2) 0 6 D Varav antal ändrade ärenden3) 1 0 Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) 14 1 Övrig förvaltning (20-21) varav Stiftelser (206) varav Allmän kameraövervakning (211) 7 3 1 varav Bevakningsföretag m.m. (212) 9 6 1 Trafikföreskrifter m.m. (25) 41 28 1 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) 1 0 0 varav Djurskydd (282) 40 28 1 varav Smittskydd (283) 0 0 0 varav Allmänna veterinära frågor (284) 0 0 0 0 0 0 Regional tillväxt (30) 0 0 0 Infrastrukturplanering (34) 28 21 6 Hållbar samhällsplanering och boende (40) 1 1 0 Stöd till boende (41) 0 0 0 Energi och klimat (42) 3 1 0 Kulturmiljö (43) 0 0 0 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning 0 0 0 av kommunernas krishanteringssystem (456) 18 14 2 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) 3 0 0 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516) 0 0 0 7 3 1 Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) 18 14 2 Vattenverksamhet (53) varav Tillsyn av vattenverksamheten (535) 18 14 2 0 3 1 Mineral- och torvfyndigheter (54) 1 1 0 Miljöfarlig verksamhet (55) varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) 1 1 0 0 0 0 Övrigt miljö och hälsoskydd (56) 0 0 0 Förorenade områden, efterbehandling (57) varav Tillsyn förorenade områden och miljöriskområden (575) 0 0 0 0 0 0 Restaurering (58) 16 13 2 Lantbruk och landsbygd (60) varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) 14 9 2 Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) 0 0 0 Fiske (62) 0 0 0 Folkhälsa (70) 0 0 0 Jämställdhet (80) 0 0 0 Nationella minoriteter (81) 0 0 0 Mänskliga rättigheter (82) 0 0 0 Integration (85) Summa 160 111 17 varav Vattenmyndighetens ärenden varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 1) Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och som överklagats till högre instans under 2014. 2) Avser ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till Länsstyrelsen under 2014, oavsett vilket år överklagandet skickades in. 3) Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till Länsstyrelsens beslut. Ärendeslag som är koncentrerade eller inte handläggs av Länsstyrelsen är gråmarkerade i aktuella celler. Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina 123 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell H – Handläggningstider Länsstyrelserna målsätter och följer upp handläggningstiden för ett gemensamt urval av ärendeslag. Målen är satta utifrån det antal dagar det är rimligt att merparten av alla ärenden ska beslutas inom. Minst 90 % av ärendena förväntas beslutas inom den uppsatta tiden. Utfallet redovisas som hur stor andel som faktiskt beslutades inom uppsatt tid. I tabell H1 redovisas ärendeslag med gemensamma mål för länsstyrelserna. Dessa är reglerade genom olika föreskrifter, lagar, regeringsuppdrag eller är överenskomna mellan länsstyrelserna. I tabell H2 redovisas ärendeslag där varje länsstyrelse har satt upp ett eget mål. Vissa ärendeslag är koncentrerade (konc) till ett mindre antal länsstyrelser. H1 – Ärendeslag med gemensamma mål Mål dagar VÄS 212 282 282 282 403 403 551 2012-2014 14 901) 561) 365 150 180 1801) 2014 2013 100 100 95,9 83,3 98 100 98 120 120 120 120 120 90 90 90 90 90 30 25 23 23 43 65 73 41 48 94 34 25 28 28 52 68 67 53 60 89 602 602 Beskrivning Bevakningsföretag – Ansökan godkännande personal (konc2) Ansökan om tillstånd enligt 16 § Djurskyddslagen Ansökan om förprövning djurstall Anmälningsärenden djurskydd Överklagande av detaljplan Överklagande av lov, förhandsbesked Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap. Miljöbalken – Ansökan om tillstånd (konc3) Ansökan om stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder varav företagsstöd varav projektstöd/PROKUL/EGENKUL varav PROLAG varav miljöinvesteringar Utbetalning av stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder varav företagsstöd varav projektstöd/PROKUL/EGENKUL varav PROLAG varav miljöinvesteringar H2 – Ärendeslag med länsspecifika mål VÄS Beskrivning 202 204 Anmälan om svenskt medborgarskap (konc2) Ansökan om tillstånd att strö ut aska efter avliden (konc2) Ändringsanmälan stiftelser (konc2) Anmälan om kameraövervakning Ansökan om kameraövervakning Detaljplaner – Begäran om yttrande över utställning och granskning Ansökan tillstånd ingrepp i fornlämning Anmälan om föryngringsavverkning Kyrkliga kulturminnen – Ansökan om tillstånd renovering och ändring Överklagade kommunala beslut Miljöbalken m.fl. författningar Ansökan om tillstånd och dispenser avseende naturskydd Samråd enligt 12 kap. 6§ Miljöbalken Granskning kommunal strandskyddsdispens Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. Miljöbalken Anmälan ändring tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet Ansökan om tillstånd till transport av avfall och farligt avfall Anmälan om transport av avfall och farligt avfall 206 211 211 402 431 431 433 505 521 525 526 535 555 562 566 2014 Utfall % 2013 Utfall % Mål (dgr) Utfall % 60 120 96,8 88 60 120 100 96 20 30 20 50,9 57,1 20 30 20 42 29 50 51,9 50 54 150 58,7 150 63 42 42 21 71,7 94,6 99,7 42 42 21 49 77 100 56 61,8 56 61 42 66 42 80 15 70,4 15 43 15 79,2 15 63 124 27 24 51 32 15 75 89 64 65 78 2012 Mål (dgr) a) 2012 a) Mål (dgr) Utfa ll % LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 H2 – Ärendeslag med länsspecifika mål VÄS Beskrivning 2014 Mål (dgr) Utfall % 2013 Mål (dgr) Utfall % 2012 Mål (dgr) 606 Ansökan om förvärvstillstånd för jordbruksfastigheter 20 84,1 20 83 621 Ansökan om yrkesfiskelicens 30 57,1 30 100 623 Ansökan om förordnande fisketillsynsman 40 96,5 40 76 623 Ansökan tillstånd flyttning, utplantering av fisk 30 98,7 30 97 1) Målet är satt från komplett ansökan. 2) Ärendeslaget är koncentrerat till Länsstyrelsen i Dalarnas, Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västernorrlands, Västra Götalands och Östergötlands län. 3) Ärendeslaget är koncentrerat till länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. a) Se notering nedan. Ärendeslag som är koncentrerade eller inte handläggs av Länsstyrelsen är gråmarkerade i aktuella celler Källa: Ärendehanteringssystemet Platina och Jordbruksverket Kommentarer Tabell H Övergripande kommentar: Utfallet för handläggningstiderna skiljer sig åt mellan olika ärendegrupper. Utfallet för djurskyddsärenden, överklaganden och förvaltningsärenden ligger i stort sett mellan 90-100% samt miljö- och fiskeärenden mellan 60100%. Utfallet för stöd till landsbygdsutveckling ligger mellan 20-40% för ansökan om stöd och mellan 40-90 % för utbetalning av stöd (se även nedanstående kommentar). Några generella tendenser går däremot inte att utläsa ur materialet, delvis på grund av att jämförelsematerialet från tidigare år är begränsat. Länsstyrelsen har inga länsspecifika mål för handlingstider som är skarpare än de gemensamma handläggningstiderna. Övriga kommentarer: - Anmälan om föryngringsavverkning (431). Under 2014 har Länsstyrelsen samarbetat med Länsmuseet avseende anmälan om föryngringsavverkning. Alla ärenden (slutavverkningar över 0,5 ha, skogsbilvägar med mera) som berör fornlämningar skall anmälas till Skogsstyrelsen av skogsbolag och privata skogsägare. Inom ett uppdrag kallat "informationsinsatser i samband med skogsbruket" har Länsmuseet skött en första hantering dessa ärenden. Det formella ansvaret ligger kvar hos Länsstyrelsen och eventuella beslut fattas av Länsstyrelsen. Länsmuseet bedömer om ärendet bör skickas till Länsstyrelsen för beslut, om inte skrivers ett yttrande/råd samt en bedömning görs om det är nödvändigt att banda fornlämningen. Alla Länsmuseets hanterade ärenden samt rådgivning till skogsbruket skickas i kopia till Länsstyrelsen. Totalt har 307 ärenden hanterats av länsmuseet. Hanteringstiden skall formellt ligga inom ramen på 6 veckor, samma hanteringstid som Skogsstyrelsen har. Ett medelvärde kan beräknas till 12,4 arbetsdagar. Inför 2015 kommer granskningar av avverkningsanmälningar att föras över till Länsstyrelsen. - Landsbygdsutvecklingsåtgärder (602): Siffrorna gällande måluppfyllnad för handläggningstider i tabellen är sämre än i verkligheten. Det beror på att det inte är tekniskt möjligt att skapa en tillräckligt bra rapport från Jordbruksverkets datasystem. Den rapport som utgör underlag till siffrorna i tabellen räknar inte endast handläggningstid från en ansökans ankomst till första beslut utan tar även med den tid som förlöper om ärendet öppnas på nytt för att projekttiden måste förlängas eller liknande. Det innebär att handläggningstiden för ursprungsärendet förlängs ytterligare. Upplägget innebär också att om ett ärende omprövas redovisas ärendet på det år som omprövningen sker. Om ett ärende exempelvis först beslutas år 2010 och sedan omprövas och beslutas på nytt år 2013 räknas ärendet bort från 2010 och läggs till 2013. - Prövning och tillssyn för skydd av naturen (52). För att få en effektivare hantering av naturvårdsärenden har länsstyrelsen under året arbetat med att effektivisera processerna. Gamla ärenden har avslutats så att det inte finns gamla tunga ärenden kvar och de nya har hanterats snabbare främst genom att inte remissa internt i samma omfattnings som tidigare. Detta har lett till en snabbare hantering av ärendena. 125 Utfa ll % LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell I – Länsstyrelsen i siffror 2014 Verksamhet Inkomna och initiativärenden (st) Beslutade ärenden (st) Utgående ärendebalans (st) Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) Medarbetare Årsarbetskrafter (st) – varav kvinnor – varav män Total sjukfrånvaro (%) – varav kvinnor – varav män Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) 2013 2012 15 973 15 695 2 511 294 19 110 19 448 2 315 231 18 999 18 937 2 579 234 173 105 68 5,2 5,9 4,2 3,7 11,5 178 108 70 5,0 6,2 3,0 5,8 7,9 170 99 71 3,7 4,5 2,6 5,5 12,7 Ekonomi Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) 59,6 57,5 54,0 OH-kostnad av total kostnad (%) 28,8 27,7 27,5 Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1) 54 51 54 Intern representation (tkr) 93 137 135 Extern representation (tkr) 214 329 390 1) Konto 6912 Avskrivningar ingår nu i summan för lokalkostnader vilket gör att jämförelsetalen för år 2012 och 2013 har ett högre värde än i årsredovisningarna för dessa år. 126 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Avgiftsbelagd verksamhet Belopp angivna i tkr 2014 Verksamhet 2013 intäkter kostnader 2012 intäkter kostnader nettoutfall nettobudget ackumulerat utfall nettoutfall ackumulerat utfall 272 311 -39 -10 -304 268 324 -56 -208 101 34 101 50 0 -17 0 0 0 31 51 40 51 20 0 20 0 27 26 100 -74 8 0 79 36 42 31 Uppdragsverksamhet Resurssamordning 3 249 3 346 -98 0 -107 3 382 3 402 -20 10 Summa totalt 3 681 3 909 -228 -2 -380 3 820 3 833 -13 -140 432 562 -130 -2 -272 438 431 7 -149 3 249 3 346 -98 0 -107 3 382 3 402 -20 10 Offentligrättslig verksamhet Djur och lantbruk (avgift för extra kontroller m.m.) Registreringsavgift för jaktområden Delgivning Övrig offentligrättslig verksamhet fördelat på Summa offentligrättsligt Summa uppdragsverksamhet Tabellen visar intäkter, kostnader och utfall för länsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet, enligt den indelning för återrapportering som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras i regleringsbrevet. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 127 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Sammanställning över väsentliga uppgifter Sammanställningen är gjord enligt 2 kap. 4 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Belopp angivna i tkr Låneram i Riksgälden Beviljad Utnyttjad1 2014 2013 2012 2011 2010 5 000 3 961 5 000 3 140 6 000 1 675 7 000 3 379 10 500 5 356 Räntekontokredit i Riksgälden Beviljad Utnyttjad 5 500 0 5 500 0 5 500 0 5 500 0 5 500 0 100 0 280 0 378 0 346 0 74 0 Avgiftsintäkter som disponeras Budget Utfall varav avgiftsbelagd verksamhet varav övrigt utfall 1 845 7 897 3 681 4 216 1 065 8 861 3 820 5 041 1 026 8 608 3 195 5 413 3 178 8 101 1 215 6 886 4 9 868 3 581 6 287 Avgiftsintäkter som inte disponeras Budget Utfall2 5 216 5 593 5 790 4 768 5 788 5 492 8 409 1 028 5 958 6 921 Anslagskredit Utgiftsområde 01 Rikets styrelse 01 05 001 017 Länsstyrelserna m.m. Beviljad Utnyttjad 3 769 0 3 695 0 3 660 0 4 108 2 363 5 000 4 523 3 572 0 3 572 33 3 572 2 706 3 572 0 3 572 0 375 2 473 2 614 0 0 0 0 2 000 2 000 6 736 Räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 19 01 001 017 Regionala tillväxtåtgärder Beviljad Utnyttjad Anslagssparande Utgiftsområde 01 Rikets styrelse 01 05 001 017 Länsstyrelserna m.m. Summa anslagssparande Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 14 22 001 005 (2008) Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 Mål 2, Norra Summa anslagssparande3 128 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 2014 2013 2012 2011 2010 2 661 0 0 350 10 832 19 33 005 004 (2008) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 Åtgärder inom mål 2-programmet Norra Summa anslagssparande3 0 0 12 000 38 566 38 566 - Därav intecknade åtaganden med stöd av anslagssparande 0 0 0 0 0 43 000 28 191 43 000 35 816 43 000 41 694 40 000 35 000 40 000 24 700 Personal Antal årsarbetskrafter4 Medeltal anställda5 Driftkostnad per årsarbetskraft 173 213 908 178 221 888 170 208 906 176 214 882 183 233 906 Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring6 182 -112 -61 -51 -782 732 -1 555 9 963 -1 081 11 044 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 19 01 001 017 Regionala tillväxtåtgärder Summa anslagssparande Bemyndiganden Tilldelat Åtaganden 1) Anskaffade anläggningar i december som ej lånats till uppgår till 149 tkr. 2) Utfallet 2011 avseende Avgiftsintäkter som inte disponeras har påverkats av återbetalning till EU med 2 372 tkr samt återföring av en tidigare uppbokad fordran mot EU med 2 226 tkr. 3) Anslagen gällande Mål 2, Norra drogs in under 2013. 4) Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med 1760 timmar (220 dagar x 8 timmar). 5) Medeltalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer baserat på mätningar vid två tidpunkter under året. Mätmetod finns dokumenterad. 6) Balanserad kapitalförändring har under 2012 justerats med 7 676 tkr avseende verksamhetsövergång av Lönegaranti till Länsstyrelsen Dalarna Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning Region Gävleborg bildades 2015-01-01 och därmed överfördes det regionala utvecklingsansvaret till regionen. Regionen övertar därmed även merparten av utestående åtaganden mot bemyndiganden och på Länsstyrelsen kvarstår 2 335 tkr per 2015-01-01. 129 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Avsättning till fonder m.m. för transfereringsändamål Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring 130 2014 2013 Not 97 980 7 897 52 665 104 158 645 94 200 8 861 55 650 282 158 991 1 2 3 4 -109 554 -11 134 -36 409 -21 -1 345 -158 463 -108 855 -10 964 -38 166 -19 -1 050 -159 053 5 182 -61 5 593 -5 593 0 4 768 -4 768 0 7 30 896 29 131 2 710 4 -797 -61 945 0 30 878 50 788 2 140 12 -275 -83 543 0 8 9 10 182 -61 6 15 11 12 13 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Balansräkning TILLGÅNGAR (tkr) Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa 2014-12-31 2013-12-31 Not 0 0 0 0 14 326 3 427 372 4 125 520 2 659 0 3 180 15 695 695 946 946 16 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa 121 2 648 21 2 790 423 2 592 856 3 870 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa 2 567 5 398 76 8 041 2 578 5 591 37 8 205 19 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa 29 848 29 848 28 458 28 458 20 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa 11 954 752 1 700 14 406 20 502 945 1 559 23 007 Summa tillgångar 59 904 67 665 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Pågående nyanläggningar Summa Varulager m.m. Fastigheter Summa 131 17 18 21 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 KAPITAL OCH SKULDER (tkr) Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa 2014-12-31 2013-12-31 Not 15 -112 182 85 15 -51 -61 -97 13 22 3 806 3 806 3 010 3 010 11 0 766 766 75 649 724 23 24 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Depositioner Summa 3 961 4 453 3 059 1 692 752 13 916 3 140 4 952 3 571 1 719 945 14 327 25 26 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa 9 151 32 181 41 331 9 207 40 495 49 702 Summa kapital och skulder 59 904 67 665 Fonder Fonder Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa 132 27 28 29 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Belopp i tkr Anslag Utgiftsområde 01 Rikets styrelse 01 05 001 017 Länsstyrelserna m.m. Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 19 01 001 017 Regionala tillväxtåtgärder Summa Ingående överföringsbelopp Årets Omdis- Indragtilldelning ponerat ning enligt anslagsreglerings belopp -brev Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 2 473 94 227 0 0 96 700 -96 325 375 -33 35 720 0 0 35 687 -33 027 2 661 2 440 129 947 0 0 132 387 -129 352 3 035 Redovisning mot inkomsttitel Belopp i tkr Inkomsttitel Beräknat belopp Inkomster 2511 006 Expeditions- och ansökningsavgifter 2537 106 Miljöskyddsavgift Täktavgift 2552 304 Avgifter enligt avfallsförordningen 2714 612 Tilläggsavgift (Plan o Bygglagen) 2811 194 Övriga inkomster 1) 530 4 800 80 0 - 194 626 4 594 135 9 229 Summa 5 216 5 593 1) Avvikelsen beror på att kostnaden för nedskrivning av fastighetstitlar togs 2013 och inte alls under 2014 varför försäljningen under 2014 gav ett överskott på 229 tkr. Redovisning av beställningsbemyndiganden Belopp i tkr Anslag 19 01 001 0017 Regionala tillväxtåtgärder Tilldelat bemyndigande 43 000 Ingående åtaganden Utestående åtagan-den Utestående åtagandenas fördelning per år 2014 2014 2015 2016 2017 2018 35 816 28 191 17 015 7 633 3 543 0 Kommentar: Region Gävleborg bildades 2015-01-01 och därmed överfördes det regionala utvecklingsansvaret till regionen. Regionen övertar därmed även merparten av utestående åtaganden mot bemyndiganden och på Länsstyrelsen kvarstår 2 335 tkr per 2015-01-01. 133 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Finansiella villkor Belopp i tkr Anslag/Benämning 01 05 001 017 Länsstyrelserna m.m., Gävleborgs län 19 01 001 017 Regionala tillväxtåtgärder, Länsstyrelsen i Gävleborgs Län Villkor Belopp Utfall Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras, 3 % Kredit på räntekonto Låneram för anläggningstillgångar Finansiering av förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Gävleborgs län Landshövdingen deltagande i den europeiska sambandsgruppen (European Association of State Territorial Representatives) 3 769 2 827 5 500 5 000 0 375 0 3 961 2 606 2 606 85 54 Anslagskredit 3 572 0 Uppföljning och utvärdering 1 000 1 000 Beställningsbemyndiganden 43 000 28 191 134 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Tilläggsupplysningar Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Länsstyrelsen redovisning följer god redovisningssed enligt 6 § förordning (2000:606) om myndigheters bokföring. Regeringen har beslutat att återrapportering ska ske enligt anvisningar som framgår under rubriken Verksamhet i avsnittet "Mål och Återrapporteringskrav", "Organisationsstyrning" och "Avgifter och bidrag" samt bilaga 1 (mall för redovisning av statistik) i regleringsbrevet. Anvisningarna utgör ett undantag från bestämmelserna i 3 kap. 2 § FÅB och i vissa fall undantag från 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdatum, det datum då löpande bokföring på räkenskapsåret avslutas, är den 5 januari 2015. De flesta belopp i de finansiella delarna är framtagna med hjälp av excelerator. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Periodavgränsningsposter Inkomna fakturor t.o.m. brytdag har bokförts. Fakturor som erhålls efter brytdagen redovisas som periodavgränsningspost. Beloppsgränsen för periodavgränsningsposter har fastställts till 10 tkr. Löpande under året periodiseras förutbetalda kostnader såsom hyror med mera för att kostnaden ska belasta rätt period. Beloppsgräns är fastställd till 10 tkr. Skulder till personalen i form av kompledighet och semesterlöner redovisas månadsvis och regleras halvårsvis med värdeförändring till följd av ändrade löner m.m. Erhållna bidrag som inte förbrukats periodiseras och redovisas som oförbrukade bidrag. Kostnader motsvarande bidragsbelopp som ännu inte erhållits, periodiseras och redovisas som upplupna bidragsintäkter. Anläggningstillgångar Tillgångar med en bedömd nyttjandeperiod om minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst ett halvt basbelopp redovisas som anläggningstillgångar. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning månadsvis. Följande avskrivningstider tillämpas. Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningstid 3 år Materiella anläggningstillgångar: - Förbättringsutgift på annans fastighet - Maskiner, inventarier m.m. IT-utrustning Bilar och transportmedel Maskiner Konst Övriga inventarier - Pågående nyanläggning 7 år 3 år 4 år 4 år ingen avskrivning 5 år ingen avskrivning Jordfonden Jordfondens fastigheter värderas till inköpspris, med justering för gjorda åtgärder. Värdering av fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Stora genomslag i den finansiella redovisningen Verksamhetens intäkter och kostnader Naturvårdsverket har under 2014 kommit med anvisningar hur intäkter från Naturvårdsverkets tillgångar som länsstyrelserna förvaltar ska redovisas hos länsstyrelserna och avräknas Naturvårdsverkets anslag. Detta har påverkat posterna Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt Intäkter av bidrag. 135 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Uppgifter om ledande befattningshavare och rådsledamöter, enligt 7 kap. 2§ förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Redovisning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret till ledamöter i myndighetens råd och till ledande befattningshavare, samt uppgift om uppdrag som styrelseeller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Ledande befattningshavare, uppdrag Lön och andra Skattepliktiga ersättningar, kr förmåner, kr Barbro Holmberg, landshövding Ledamot i styrelsen för Statens Servicecenter Ledamot i Styrelsen för Lantmäteriet Ledamot i Riksdagens Arvodesnämnd Anna-Lena Österborg, länsråd (till april 2014) SMHI, insynsrådet Geodatarådet Vattendelegationen Bottenhavet Veronica Lauritzsen, vikarierande länsråd (från april 2014) Vattendelegationen Bottenhavet Ledamöterna i Länsstyrelsens insynsråd, uppdrag 1 106 614 144 372 426 185 22 474 650 922 2 436 Lön och andra Skattepliktiga ersättningar, kr förmåner, kr Margareta Berg Kjellin Ledamot i insynsrådet för Inspektionen för vård och omsorg Ersättare i Hjälpmedelsinstitutets styrelse (upphörde under 2014) 3 170 Hanna Bruce Inga uppdrag 3 232 Maj-Britt Johansson Styrelseledamot för Högskolan i Gävle Ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin 5 950 Bengt Kjellson Ledamot i styrelsen för Lantmäteriet Ordförande i styrelsen för Swedesurvey AB Vice ordförande i styrelsen för Euro Geographics, Europeiska kartverksmyndigheternas organisation (t.o.m. 2014-10-01) Ordförande i UN GGIM Europa (fr.o.m. 2014-10-01) 4 450 Gabriella Persson-Turdell 5 950 Raimo Pärssinen Styrelseledamot i Arbetarbladet intressenter AB 2 950 Hans Wahlbom Inga uppdrag 5 950 Lotta Zetterlund 11 115 Inga uppdrag Kommentarer Insynsrådet har haft 4 möten under 2014. Ersättningen till Lotta Zetterlund inkluderar även ersättning från viltförvaltningsdelegationen. Ersättning enbart för insynsrådet uppgår till 4 450 kr. 136 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag 01 05 001 Förvaltningsanslag 19 01 001 Regionala tillväxtåtgärder Summa intäkter av anslag 2014 2013 93 200 4 779 97 980 89 493 4 707 94 200 Skillnaden mellan summan av intäkter av anslag samt medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 enligt övergångsbestämmelsen till 16 § anslagsförordningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Offentligrättsliga avgifter Försäljning enligt 4 § Avgiftsförordningen Intäkter av andra ersättningar Summa Varav intäkter av avgifter enligt 4 § Avgiftsförordningen består av Intäkter uthyrning Intäkter utbildning/konferenser Intäkter konsultuppdrag Intäkter övriga 4 § avgifter 2014 2013 1 635 4 780 1 482 7 897 1 886 4 417 2 558 8 861 214 313 4 230 23 4 780 498 253 3 574 91 4 417 Den i separat tabell redovisad avgiftsbelagd verksamhet är inte jämförbar med denna not. Ändrade redovisningsprinciper mot Naturvårdsverket har minskat Försäljning enl 4 § Avgiftsförordningen med 356 tkr och minskat Intäkter av andra ersättningar med 207 tkr. Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter varav Naturvårdsverket Statens jordbruksverk Havs- och vattenmyndigheten Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Uppsala län Kammarkollegiet* Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Arbetsförmedlingen Statens energimyndighet Socialstyrelsen Migrationsverket Statens folkhälsoinstitut* Länsstyrelsen i Jämtlands län Folkhälsomyndigheten* Regeringskansliet Länsstyrelsen i Östergötlands län Boverket Länsstyrelsen i Örebro län Post- och telestyrelsen Länsstyrelsen i Västmanlands län 137 2014 2013 50 744 54 132 23 049 6 087 5 362 1 957 1 909 1 783 1 615 1 564 1 329 974 970 799 610 435 330 250 244 181 153 124 24 106 7 816 4 196 3 186 495 663 1 582 2 389 1 412 1 233 1 059 2 240 918 0 298 0 256 120 198 450 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Norrbottens län Tillväxtverket Övriga motparter Bidrag från övriga Summa 110 76 67 55 0 0 712 50 579 59 20 22 400 384 1 921 1 518 52 665 55 650 *Skillnader mellan åren beror på att Statens folkhälsoinstitut har upphört och att projekt har flyttats över till Kammarkollegiet och Folkhälsomyndigheten. Not Not 4 Finansiella intäkter 2014 2013 Räntekonto i Riksgälden Övriga finansiella intäkter Summa 100 4 104 280 1 282 5 Kostnader för personal 2014 2013 -74 155 -35 399 -73 291 -35 563 -109 554 -108 855 2014 2013 -15 -5 -21 -15 -4 -19 2014 2013 626 4 594 229 144 5 593 434 4 829 -598 104 4 768 Lönekostnader, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga kostnader för personal Summa Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgälden Övriga finansiella kostnader Summa Not 7 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Expeditions- och ansökningsavgifter Miljöskydd- och täktavgifter Jordfonden Övriga intäkter som inte disponeras Summa Miljöskydd- och täktavgifter har skrivits ner för konstaterad förlust med 4 tkr och befarad förlust med 3 tkr. Återföring av tidigare års befarade förluster har skett med 9 tkr. Not Medel som erhållits från statens budget för finansiering 8 av bidrag 01 05 001 Förvaltningsanslag 19 01 001 Regionala tillväxtåtgärder Summa 138 2014 2013 2 649 28 248 30 896 2 538 28 340 30 878 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN Not ÅRSREDOVISNING 2014 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av 9 bidrag Från myndighet Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket1 Post- och telestyrelsen2 Socialstyrelsen Tillväxtverket Länsstyrelsen i Örebro län Kammarkollegiet Statens energimyndighet Folkhälsomyndigheten Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Västernorrlands län Statens jordbruksverk Statens folkhälsoinstitut Regeringskansliet 2014 9 105 4 025 6 722 6 356 3 346 1 229 1 061 489 318 267 217 20 0 0 0 17 782 19 338 3 102 1 195 636 674 248 0 197 0 38 468 3 086 29 131 Summa 2013 50 788 1) Medel till efterbehandling betalades under 2013 ut med 11 998 tkr mot 480 tkr under 2014. Ett redundansprojekt avslutades under 2013 där bidragsutbetalningar gjordes med 13 591 tkr. 2) Not 10 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Naturskyddsföreningen Älgvårdsfonden Bygdemedel Summa Not 11 Avsättning till fonder mm för transfereringsändamål 2014 2013 299 1 592 819 2 710 0 1 322 818 2 140 2014 2013 Ingående balans Årets förändring Utgående balans 3 010 797 3 806 2 735 275 3 010 Uppdelat på Älgvårdsfonden Ingående balans Årets inbetalningar Årets kostnader Lämnade bidrag Utgående balans 1 451 2 781 -1 189 -936 2 106 1 185 2 763 -1 441 -1 056 1 451 655 266 1 559 819 4 -682 1 700 1 550 818 12 -821 1 559 141 9 Årets förändring Älgvårdsfonden Bygdemedel Ingående balans Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Lämnade bidrag Utgående balans Årets förändring Bygdemedel 139 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Not 12 Lämnade bidrag Lämnade bidrag till den offentliga sektorn Lämnade bidrag till internationella organisationer Lämnade bidrag till övriga, samt vissa förluster och periodiseringar Summa Lämnade bidrag 2014 2013 -27 039 -56 -50 180 -41 -34 850 -61 945 -33 321 -83 543 -22 480 -13 278 -3 981 -3 450 -3 422 -3 326 -2 606 -1 558 -1 454 -1 425 -961 -851 -20 559 -17 136 -4 000 3 -1 837 -2 722 -2 536 -1 752 -851 -1 436 -1 309 -316 -682 -480 -441 -435 -318 -821 -11 998 -468 -784 -248 -199 -170 -124 -94 -55 -53 -40 -38 -20 -5 0 0 -61 945 -524 -27 0 -53 0 -107 -130 0 -270 0 -71 -13 591 -83 543 inom verksamhetsområden Företagsstöd inom regional tillväxt Regional projektverksamhet Allmänt och övergripande inom naturvård och miljöskydd Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Kalkning av försurade vatten Frågor inom mänskliga rättigheter Allmänt och övergripande inom regional tillväxt Stöd till fisket Miljömål Jakt och viltvård Kommunikationsplanering Fiskevård och fritidsfiske Deponering, administration och fördelning av medel, allmänna arvsfonden m.m. Efterbehandling av förorenade områden Främjande insatser inom folkhälsoområdet Jämställdhetsfrågor Strategiskt arbete, planer och stöd inom energi och klimat Skydd av områden och arter (exkl. vattenskyddsområden och kulturreservat) Förvaltning och skötsel av skyddade områden Fornminnes- och kulturlandskapsvård Miljöövervakning Bostadsförsörjning Kulturhistoriskt värdefulla miljöer Byggnadsvård Fiskerinäring m.m. Fördelning av statsbidrag inom folkhälsa Allmänt och övergripande inom jämställdhet Biologisk återställning i kalkade vatten Stöd till lantbruksutvecklingsåtgärder* * Ett redundansprojekt avslutades under 2013 där bidragsutbetalningar gjordes med 13 591 tkr. Not 13 Årets kapitalförändring 2014 2013 -228 -13 388 0 62 -198 63 -111 Verksamhetsutfall Kapitalförändring avgiftsfinansierad verksamhet Kapitalförändring bidragsfinansierad verksamhet Avslutade externa medel RTA Årets minskning av semesterlöneskulden från 2008 som finansieras av externa medel Övriga periodiserade kostnader RTA 140 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Övriga periodiserade kostnader SCR Summa Kapitalförändring bidragsfinansierad verksamhet 158 410 0 -48 182 -61 Uppbörd 0 0 Transfereringar 0 0 182 -61 Summa verksamhetsutfall Summa årets kapitalförändring 141 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter till balansräkningen Not 14 Immateriella anläggningstillgångar 2014-12-31 2013-12-31 1 398 0 0 1 398 1 398 0 0 1 398 -1 398 0 0 -1 398 0 -1 398 0 0 -1 398 0 2014-12-31 2013-12-31 10 785 0 0 10 785 10 485 300 0 10 785 -10 264 -195 0 -10 459 326 -10 083 -181 0 -10 264 520 18 319 1 918 0 -1 807 18 430 18 226 2 203 0 -2 110 18 319 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar Bokfört värde -15 660 -1 150 1 807 -15 003 3 427 -16 902 -868 2 110 -15 660 2 659 Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets överföringar Utgående anskaffningsvärde Bokfört värde 0 372 0 372 372 0 0 0 0 0 4 125 3 180 50 0 50 91 0 91 Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar Not 15 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer mm. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets överföring från Pågående nyanläggningar Årets försäljning, utrangering Utgående anskaffningsvärde Bokfört värde materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Försäljningssumma Bokfört värde Resultat 142 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Not 16 Varulager m.m. Jordfondsfastigheter Areal, ha: Jordbruksmark Produktiv skogsmark Bokfört värde Bedömt värde 2014-12-31 2013-12-31 2 31 15 42 695 730 946 1 379 Avser Jordfondens fastigheter inom lantbruksverksamheten. Under året har 5 st fastigheter sålts. Not 17 Fordringar hos andra myndigheter 2014-12-31 2013-12-31 Diverse fordringar andra myndigheter Mervärdesskatt Summa 1 092 1 556 2 648 994 1 598 2 592 2014-12-31 2013-12-31 12 9 21 847 9 856 2014-12-31 2013-12-31 2 295 272 2 567 2 260 318 2 578 Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter från andra myndigheter varav 4 794 5 394 Statens jordbruksverk Migrationsverket Arbetsförmedlingen Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Dalarnas län Boverket Statens folkhälsoinstitut Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Övriga motparter 4 011 450 127 99 37 0 0 0 70 3 412 1 483 180 0 35 223 1 1 59 604 197 5 398 5 591 76 37 8 041 8 205 Not 18 Övriga kortfristiga fordringar Uppbördsfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa Skillnaden avseende uppbördsfordringar beror på tidpunkt för fakturering. Not 19 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter från ickestatliga organisationer eller privatpersoner Totala upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter 143 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Not 20 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Skulder avseende uppbörd 2014-12-31 2013-12-31 -852 -5 593 6 414 -31 -4 562 -4 768 8 478 -852 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar med mera som betalats till icke räntebärande flöde (-) Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 506 33 027 1 234 33 047 -32 827 706 -33 775 506 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -2 473 96 325 -94 227 0 -375 -2 614 92 514 -92 373 0 -2 473 1 643 -476 2 126 -483 1 167 1 643 29 634 57 739 -85 404 26 413 28 382 57 747 40 930 -94 339 25 296 29 634 29 848 28 458 2014-12-31 2013-12-31 11 954 20 502 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Betalningar hänförliga till anslag och inkomsttitlar (+/-) Övriga fordringar på statens centralkonto Summa utgående balans avräkning med statsverket Not 21 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Räntekonto i Riksgälden Behållningen har minskat på grund av att Länsstyrelsen inte får förskott på bidrag från myndigheter i samma utsträckning som tidigare. 144 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN Not 22 ÅRSREDOVISNING 2014 Förändring av myndighetskapitalet Balanserad kapitalförändring, avgiftsfinansierad verksamhet Balanserad kapitalförändring, bidragsfinansierad verksamhet 15 15 -140 -140 -13 89 89 -49 0 15 -13 -152 -49 40 Statskapital utan avkastningskrav Föregående års utgående balans A Ingående balans Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring B Summa årets förändring C Utgående balans Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa -61 -61 61 182 243 182 -97 -97 0 182 182 85 Not 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättningar Årets pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning 2014-12-31 75 -1 -74 0 2013-12-31 445 -25 -345 75 Not 24 Övriga avsättningar 2014-12-31 2013-12-31 Ingående avsättning Årets förändring Utgående balans 649 116 766 571 78 649 Summa övriga avsättningar 766 649 2014-12-31 2013-12-31 3 140 2 166 -1 345 3 961 1 675 2 514 -1 050 3 140 5 000 5 000 Kompetensväxlingsåtgärder/Trygghetsmedel Av Trygghetsmedel beräknas ca 440 tkr användas under 2015 Not 25 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Under året upptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram Anskaffade anläggningstillgångar i december som ej lånats till uppgår till 149 tkr. Not 26 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Diverse skulder inkl. leverantörsskulder Lagstadgade arbetsgivaravgifter Mervärdesskatt Summa 145 2014-12-31 2013-12-31 2 415 1 917 122 4 453 2 944 1 913 95 4 952 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN Not 27 ÅRSREDOVISNING 2014 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övriga kortfristiga skulder Summa Not 28 Depositioner Depositioner 2014-12-31 2013-12-31 1 677 15 1 692 1 713 7 1 719 2014-12-31 2013-12-31 752 945 2014-12-31 2013-12-31 169 8 239 743 9 151 173 8 194 840 9 207 27 935 34 597 8 262 6 898 4 319 3 393 1 312 1 216 814 498 312 272 258 206 100 64 10 0 0 0 0 9 506 12 353 1 621 2 687 1 514 1 477 1 144 594 406 948 262 0 0 719 33 10 410 110 800 14 881 11 433 1 621 0 3 884 11 705 19 008 0 Av 752 tkr beräknas 417 tkr finnas kvar vid utgången av 2015. Not 29 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna löner, arvoden inkl. sociala avgifter Upplupna semesterlöner inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Oförbrukade bidrag från annan myndighet varav Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen* Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Örebro län Socialstyrelsen Riksantikvarieämbetet Regeringskansliet Länsstyrelsen i Västernorrlands län Kammarkollegiet Länsstyrelsen i Uppsala län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Folkhälsomyndigheten Affärsverket svenska kraftnät Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Boverket Tillväxtverket Länsstyrelsen i Kronobergs län Statens folkhälsoinstitut Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas: - Inom tre månader - mer än tre månader till ett år - mer än ett år till tre år - mer än tre år Oförbrukade bidrag från ickestatliga organisationer eller privatpersoner Summa oförbrukade bidrag 146 27 935 34 597 4 245 32 181 5 898 40 495 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 *Post- och telestyrelsen betalade 2012 ut 21 miljoner till ett bredbandsprojekt som sedan har vidareförmedlats till kommuner under följande år. Summa periodavgränsningsposter Not Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Beviljad kreditram 147 41 331 49 702 2014-12-31 2013-12-31 5 500 5 500 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 Beslut om årsredovisningen 2014 Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Barbro Holmberg vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län. I den slutliga handläggningen har vikarierande länsrådet Veronica Lauritzsen, stabschefen Mats Hindström och ekonomichefen Jan Höglund medverkat. Fördragande har varit handläggaren Anders Enqvist och ekonomihandläggarna Veronica Sjöberg och Mona Ivarsson. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Gävle den 20 februari 2015 landshövding, Länsstyrelsen i Gävleborgs län 148 Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00 Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg
© Copyright 2024