Föredragningslista Föredragande
Kallelse 1(2) Föredragningslista 2015-01-14 Sammanträde Kultur och fritidsnämnden Plats och tid Rödön kl. 9.00 torsdagen den 22 januari 2015 Ordförande Annelie Högberg Sekreterare Anna-Helena Wiechel Föredragningslista 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KFN 2670/51 2. Ordförande informerar Dnr KFN 2670/54 3. Förslag till ny skatepark Dnr KFN 2013/00149 4. Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, ärendet om att införa nötförbud i skolan. Remiss Dnr KFN 2014/00181 5. Uppföljning internkontroll 2014 Dnr KFN 2014/00180 6. Förfrågan om utlån av konstverk ur John Johnsonsamlingen till Dunkers kulturhus, Helsingborg Dnr KFN 2015/00003 7. Remiss: Samhällsbyggnadsstrategi Dnr KFN 2014/00156 8. Bokslutsinformation Dnr KFN 2685/03 9. Förvaltningschefen informerar Dnr KFN 2670/55 10. Redovisning av delegationsbeslut 2015 Dnr KFN 2015/00011 Föredragande Kallelse 2(2) Föredragningslista 2015-01-14 Föredragningslista Föredragande 11. Anmälningsärenden 2015 Dnr KFN 2015/00013 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare. VÄNLIGEN OBSERVERA Använd ej parfym eller starka dofter vid, och undvik att ta med nötter och citrusfrukter till, nämndsammanträdet. Tjänsteskrivelse 1(1) Kultur och fritid Dnr KFN 2015-01-05 3. Handläggare Utredare Maria Berntsson Telefon 0522-69 64 23 [email protected] Förslag till ny skatepark Sammanfattning Under de senaste åren har det inkommit ett antal medborgarförslag till kommunen från den yngre befolkningen med önskemål om skatepark, för att ungdomarna ska kunna utöva sitt intresse i Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden beslutade, 2011-01-27 § 3, att förvaltningen skulle utreda möjligheter och underlag till en betongskatepark i centrala Uddevalla. Då forskningen påvisar att det är främst pojkar/män (90 %) som nyttjar en betongskatepark, jämfört med flickor/kvinnor (10 %), föreslår förvaltningen att det bör byggas en aktivitetsyta där betongskatepark är en aktivitet bland flera andra, för att nå en ökad nyttjandegrad och locka fler användare. Detta utifrån att forskningen påvisar att anläggandet av en mer mångfacetterad aktivitetsyta kan nyttjandegraden bli mera jämställd. Exempel på andra kringaktivitet kan vara dans, scen, klättervägg, Parkour, utegym m.m. Det är viktigt att involvera potentiella användare vid projekteringen av aktivitetsytan, för att i möjligaste mån motsvara de önskningar och förväntningarna som dessa har. Då det inte finns någon ekonomisk möjlighet inom befintligt kommunbidrag bygga en aktivitetsyta, föreslås kultur och fritidsnämnden att denna fråga får hänskjutas till budgetdialogen 2015. Beslutsunderlag Kultur och fritidsnämndens tjänsteskrivelse 2015-01-05 Utredning betongskatepark i Uddevalla inklusive bilagor Kultur och fritidsnämnden, 2011-01-27, § 3 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godkänna utredningen att hänskjuta denna fråga till budgetdialogen 2016-2018 Katarina Hansson Kultur och fritidschef Maria Berntsson Utredare 2013/00149 Göteborg Actionpark Bilaga 1 Göteborg Färjenäs Bilaga 2 Lilla Edet Bergaparken Bilaga 3 Stenungsund Bilaga 4 Utredning gällande betongskatepark Dnr: 2014-08-18 Handläggare Utredare Maria Berntsson Telefon 0522 - 69 6423 [email protected] Betongskatepark i Uddevalla 1. Bakgrund Fritidssysselsättning har en stor betydelse för människor i deras liv, inte bara för det värde som aktiviteten representerar utan även för hur individen väljer att tillbringa sin fritid. Detta val påverkar även andra områden. Fritiden har fått en allt större betydelse där idealet idag är en aktiv fritid där individen ges möjlighet att utveckla sig själv, engagera sig och få värdefulla erfarenheter. Från att utbildning var ett av de tydligast särskiljande dragen i ungdomsgrupper, har valet av fritidsaktiviteter och kompisar blivit en allt viktigare del i ungdomarnas profilering. (Johnsson 2003). Vidare visar studier att ungdomar som idrottar trivs bättre i skolan, har ökad självkänsla och får även en mindre risk att drabbas av depression enligt Özdemir & Stattin (2012). Under de senaste åren har det inkommit flera medborgarförslag från den yngre befolkningen som handlar om att kommunen bör bygga en betongskatepark. Syftet med att anlägga en betongskatepark är enligt medborgarförslagen, att ungdomarna vill ha denna möjlighet att utöva sitt intresse i Uddevalla. De vill alltså inte behöva åka till andra kommuner för att kunna få utöva sin sport. Av undersökningen ”Lokal uppföljning av ungdomspolitiken” (LUPP), som genomfördes både 2010 och 2013, framkommer önskemål från ungdomarna att de gärna vill ha ytterligare en spontanidrottsplats då gärna med inriktningen skate, för att kunna få utöva sitt intresse. Denna undersökning besvarades av elever inom Uddevalla kommun som gick i årskurs 8 på grundskolan och årskurs 1 på gymnasiet. På Kultur och fritidsnämnden sammanträde, 2011-01-27 § 3, beslutades det att förvaltningen skulle utreda möjligheter och underlag till en betongskatepark i centrala Uddevalla. 2. Syfte och mål Syftet med utredningen är att beskriva vilka det är som nyttjar en aktivitetsyta såsom en betongskatepark, samt analysera det ur ett genusperspektiv, för att bredda intresset för ytan och därmed även öka nyttjandegraden. Vidare ska utredningen fungera som underlag för politiskt ställningstagande vad gäller aktivitetsytor för ungdomar i kommunen. Målet är att tillskapa en aktivitetsyta som är attraktiv för flera olika grupper Kultur och fritid Ledning och Administration www.uddevalla.se Postadress 451 81 UDDEVALLA Besöksadress Stadshuset Varvsvägen 1 E-post [email protected] 1 (8) Telefon (vx) 0522-69 60 00 Fax fax Utredning gällande betongskatepark 2014-08-18 2 (8) Dnr: inom samhället. 3. Avgränsningar Eftersom det saknas angiven budget för aktivitetspark i dagsläget, kommer ekonomiska uträkningar inte att beskrivas i denna utredning.1 Utredningen ska snarare ses som en förstudie. 4. Metod Denna utredning grundar sig dels på den forskning som finns inom området, dels på studiebesök samt telefonkontakt med kommuner som har byggt någon form av betongskateskatepark och/eller andra aktivitetsytor. Kommunerna som ingår i utredningen ligger till största delen i Uddevalla kommuns närhet. För att åstadkomma en uppfattning om de olika aktivitetsparkerna runt om i kommunerna, har rundresor genomförts. Därefter har några intressanta exempel valts ut och kontakt med ansvariga tagits. Intervjuerna har utförts utifrån den semistrukturerade intervjumetoden. Även Ungdomsfullmäktige i Uddevalla kommun har fått inkomma med synpunkter på var den anser är den bästa placeringen av en aktivitetspark. Behovet av en park 5. Uddevalla kommuns befolkningsutveckling Enligt framtagen statistik har Uddevalla en positiv befolkningsutveckling sedan många år tillbaka och under prognosperioden (fram tills 2023) beräknas denna positiva utveckling bestå. Åldersgruppen 6-19 år är idag drygt 8 000 personer och denna åldersgrupp beräknas öka med ungefär 1300 fram tills 2023, dvs till ca 10 000 personer. (Bergman 2014). Orsaken till denna positiva befolkningsprognos beror främst på att det är en positiv flyttningsnetto, men även förväntat ökat positivt födelsenetto bidrar till utvecklingen. Följaktligen är det viktigt med aktiviteter som lockar den här befolkningsgruppen, sett ur ett brett kommunutvecklingsperspektiv. 6. Skateboardens utveckling i samhället och dess betydelse för ungdomar Skateboard är inte någon ny företeelse utan den fanns redan på 1960-talet, även om det stora uppsvinget kom först vid 1970-talet. Idag är skateboard en stor och etablerad sport utifrån antalet utövare, fastän det inte är någon traditionell lagidrott, utan skate är av en annan form. Nyligen blev Skateboardförbundet godkänt av Riksidrottsförbundet och är en av deras sektioner. 1 Vidare är det tekniska kontoret som gör ekonomiska beräkningar efter beställning av kultur och fritidsnämnden Utredning gällande betongskatepark 2014-08-18 Skateboardens popularitet sägs bero dels på att den lockar spontanutövare, som varken behöver vara medlem i föreningar, anpassa sig till särskilda tider e. dyl., dels att den inte kräver stora ekonomiska investeringar för att utöva. 7. Intresseanalys Enligt kultur och fritidsnämndens reglemente är vårt främsta uppdrag att tillse att barn och ungdomar har ett bra kultur- och fritidsutbud utifrån barn/ ungdomarnas egna förutsättningar. Med hänsyn till att det finns många olika intressen och att kommunen ska tillförsäkra alla invånare en meningsfull fritid, bör dessa intressen vägas samman och ses över. Hur kan man tillse att vid en nybyggnation av en anläggning tillgodoser flera olika invånares intressen och behov? Hur kan man bygga för att få en sådan bredd i utförandet som möjligt? I forskningsrapporten, ”Spontanidrott för vilka?”, (2012) framkommer det att det är främst pojkar/män som nyttjar spontanidrottsplatser mer än flickor/kvinnor. Det är även fler pojkar/män som åker skateboard jämfört med flickor/kvinnor. För att flickor/kvinnor ska attraheras av en aktivitetsyta behövs det trevliga sittytor med grönområden i närheten. Vidare är det viktigt att anläggningen är ren och städad, samt att konstnärlig utsmyckning och en etisk utformning av området och aktivitetsanläggningen leder till att fler målgrupper attraheras enligt forskningen. Det är även viktigt med belysning på området och aktivitetsytan, dels utifrån att den ska kunna användas under de mörkare årstiderna, samt för att öka tryggheten för besökarna. Belysningen ska även integreras i de olika hindren och ramperna. För att få en mer heterogen grupp människor behövs det satsas på kringutrustning såsom dans yta genom en scen, klättervägg och utegym. Kanske även satsa på parkour då föreningen Uddevalla Gymnastik och Parkour Förening saknar en anläggning utomhus för att kunna utöva sin idrott. Därmed bör även namnet ändras till aktivitetspark, som är ett bredare namn som inrymmer mer idrott än bara skate. Genom att göra en större satsning ökas möjligheterna till en gränsöverskridande verksamhet som inte bara attraherar skateungdomar utan att även andra intressen kan skapas. Genom ovan nämnda förslag kommer nyttjandet av aktivitetsytan fördelas mer jämställt. Enligt forskningen kan det uppgå till 60 % pojkar/män och 40 % flickor/kvinnor och det ska jämställas med att om det bara byggs en betongskatepark är det mycket högre procental av pojkar/män (90 %) än tjejer/kvinnor (10 %). Parkour är även en efterfrågad spontanidrott som alla kan använda. I byggnationen av denna aktivitetspark bör även andra idrotter än bara skate och parkour vara möjligt att utföra såsom BMX, kick-bike och inlinesåkare. Utifrån ovan nämnda kommer denna anläggning även att fungera som en samlingpunkt – för alla, där det är viktigt att det finns sittplatser och att den är välkomnande för alla och är inbjudande. Då det är en anläggning i betong, som kommer stå i många år framöver är det viktigt att den passar in i miljön och är tilltalande utifrån de krav som finns på den aktuella platsen. Då denna typ av anläggning drar besökare även från andra kommuner är det av vikt att det finns god tillgång till parkeringsplatser samt möjlighet till toalett i 3 (8) Dnr: Utredning gällande betongskatepark 2014-08-18 anslutning till anläggningen. En aktivitetspark som har ett brett innehåll och olika aktivitetsmöjligheter stimulerar till ett kravlöst deltagande och inbjuder till en ökad rörelse hos ungdomar som valt bort den organiserade idrotten. Den skapar en möjlighet för barn/ungdomar samt även vuxna att vara delaktiga och aktiva, oberoende av ekonomiska förutsättningar. Genom att kommunen anlägger en aktivitetspark kan vi främst få barn och ungdomar att aktivera sig på fritiden, bli en del i ett sammanhang som ger dem trygghet och minskar ett eventuellt utanförskap. Det ger en vinst såväl för individen som för samhället i stort. Det blir en naturlig mötesplats över generationsgränserna. Det som ungdomarna efterfrågar är även en yta att ”hänga vid”. När det gäller anläggande av denna anläggning är det viktigt att detta sker i en dialog med utövarna för att motsvara de önskningarna och förväntningarna som dessa har. Erfarenheter från forskningen påvisar även att i de fall där utformningen sker i en dialog med utövarna, behålles även attraktionskraften och acceptansen för att hålla iordning på anläggningen. 8. Hälsoperspektiv I enkätundersökning, Luppen 2013, framgår det tydligt i rapporten att en stor del av ungdomarna, anser att deras hälsa är god, men det är ändå fler än var fjärde som inte skattar sin hälsa lika positivt och/eller god. Med hänsyn till att ha en god hälsa är viktigt, framförallt utifrån att hälsan påverkar individens förutsättningar att kunna påverka sina levnadsförhållanden, är detta en faktor som är viktigt att ta hänsyn till. Vid anläggandet av ytterligare en aktivitetsyta, kan kommunen bidra till att den upplevda hälsan ökar och blir bättre för kommunens ungdomar. Omvärldsanalys För att kunna få en så bred bild som möjligt har en omvärldsanalys av några andra kommuner genomförts för att få inspiration. Då det är få kommuner som har byggt någon aktivitetspark/actionpark med både betongskatepark samt andra idrotter bredvid finns det bara en beskrivning av en kommun som har haft detta focus. Många kommuner har byggt betongskatepark för en del år sedan och vid den tidpunkten var inte genusperspektivet så känt. Men det är fler och fler kommuner som funderar på att komplettera sina anläggningar med andra aktivitetsytor. Göteborgs Stad har byggt några olika betongskateparker varav en som kallas Actionparken (se bilaga nr 1). Det är en ren betongskatepark som byggdes för 14 mkr och ytan uppgår till 2 000 kvm. Platsen för denna anläggning bestämdes tidigt och sedan togs kontakt med skateåkare för att diskutera upplägget. Då det är en begränsad yta (mycket berg omkring) var det fysiskt utmanande att bygga upp denna. Enligt Göteborgs stad var det lite som om Actionparken blev inklämd. Det blev en del kompromisser och önskemålet och idealet hade varit att få en plan yta att bygga på 4 (8) Dnr: Utredning gällande betongskatepark 2014-08-18 5 (8) Dnr: istället. Kommunen arbetade med tre olika designgrupper vid utförandet: skate, BMX och inlines. Anläggningen var färdig och togs i bruk 2009 och vid den tidpunkten hade inte kick-bike slagit igenom och därför togs inte det hänsyn till detta i anläggandet av denna actionpark. Anläggningen sköts av kommunens personal och det finns ett årligt driftbidrag på 150 000 som dels går till underhåll av betongen och även till städning av området. Den kritik som Göteborgs stad har fått när det gäller Actionparken är att den är mera anpassad för dem som kan åka och inte lika bra för dem som är nybörjare. Men Göteborgs stad besvarar den kritiken med att det flera andra skateparker som är mera anpassad för nybörjare. De har även fått feedback att den inte är optimal för andra idrotter såsom kick-bike, men denna gren var som ovan nämnt inte aktuell när denna byggdes. De har ett avtal med en förening som bedriver verksamhet på området, främst under sommaren. Ytterligare en betongskatepark som Göteborgs stad har byggt, Färjenäsparken, (se bilaga nr 2) är denna mindre i storlek och är mera anpassad för nybörjare. Ytan uppgår till 680 kvm och kostade några miljoner. Det går inte att få fram exakt belopp för bara ”skatedelen”, då denna är en del i en helhet av en lekplats. Denna skatedel är en enklare variant vilket betyder att den är optimal för dem som är ovana och inte har några direkta kunskaper. Det betyder exempelvis att Färjenäsparken inte har några djupa pooler etcetera utan den är av en enklare konstruktion. Lilla Edet har föreningen, IK Bergaström, byggt en skatepark, Bergaparken, i form av olika ramper (se bilaga nr 3) vid Fuxernaskolan. Föreningen ansåg att det skulle bli för dyrt att gjuta en betongskatepark på plats, utan fick istället inrikta sig på att köpa in färdiga ramper som är ett billigare alternativ. På denna anläggning är det tillåtet att åka skateboard, kick-bike, inlines samt cykel. Föreningen fick bidrag av kultur och fritid på 0.15 mkr och 0.20 mkr av Hälsopolitiska rådet, samt att föreningen ansökte om bidrag av Idrottsförbundet. I övrigt hade föreningen olika sponsorer som gav olika ekonomiska bidrag. Föreningen valde platsen tillsammans med kommunen och orsaken till att det blev på just denna plats var för att där behövdes inte göras något markarbete, då det redan var en färdig asfalterad yta. Totalt kostade de olika ramperna 0.450 mkr och 0.100 mkr för lite kringkostnader. Markytan är på 600 kvm som föreningen arrenderar av kommunen. Vidare har föreningen ett skötselavtal med det kommunala fastighetsbolaget vilket innebär att fastighetsbolaget sköter städning varje vardag. Fördelen med att bygga bredvid en skola har inneburit att skolan har fått mindre skadegörelse och därmed minskat sina kostnader. Bergaparken drivs av föreningen IK Bergaström och det krävs medlemskap i föreningen för att få nyttja anläggningen. Den invigdes i juni 2014. Stenungssunds kommun har anlagt en betongskatepark, (se bilaga nr 4) vid Kristinedalsskolan. Anläggningen var färdig hösten 2012 och hela anläggningen kostade 0.560 mkr och ytan är på 1 100 kvm. Iden kom från aktiva skate-ungdomar som ansåg att kommunen skulle bygga en betongskateanläggning. Kommunens motkrav var att de skulle bilda en förening som de sedan skulle föra diskussioner med. Föreningen bildades och sedan arbetade kommunen oerhört mycket med dialog till alla intresserade ungdomar genom att löpande lägga ut information på hemsidan. Betongskateparken är öppen för alla inriktningar, dock har kommunen gått in och begränsat möjligheten för Utredning gällande betongskatepark 2014-08-18 6 (8) Dnr: att åka kick-bike utifrån olycksrisken, till att den verksamheten får enbart bedrivas på dagtid, oavsett dag. Kvällarna är den mera tillgänglig för andra idrotter såsom skate, BMX, inlines etc. Föreningen har ett skötselansvar vilket innebär att de ska städa av ytorna samt öppna och stänga en toalett inne på skolans område för att öka tillgängligheten. Då anläggningen inte är så gammal har kommunen ett mindre ekonomisk underhåll på ungefär 0.20 mkr årligen. Kommunen har varje sommar haft en skateskola med anställda ferieungdomar som ledare. Denna skola har varit oerhört populär och ca 70-80 barn/ungdomar som har deltagit. Vidare påtalade Stenungsund kommun att det inte finns många aktörer på området som kan gjuta en betongskatepark, utan de fick tag på ett företag i USA som gjorde själva arbetet. Projekteringen var det ett företag från Köpenhamn som stod för. Mönsterås kommun hade långgående planer på att bygga en betongskatepark, men har tänkt om och nu planerar dem för en aktivitetspark där de dels kommer ha en skatepark, men den kompletteras med andra attraktioner såsom klättervägg, utegym och dans. De har en medborgardialog främst med ungdomar där de lyssnar och aktivt tar del av deras synpunkter och det är via den kanalen som de kommer satsa på de valda kringaktiviteterna. De ska även rusta upp en lekplats som finns i närheten till aktivitetsparken. Det kommer vara ett öppet område där det ska gå att överblicka olika aktiviteter såsom både skateparken och på klätterväggen. Vidare planerar de för en ny fritidsgård i närheten till aktivitetsparken, för att ha en naturlig möteplats och kunna knyta ihop både inne- och ute verksamhet. Denna anläggning är inte färdig ännu, utan beräknas bli färdig under 2015. Parkens eventuella placering och vidare frågor 1. Placeringen av aktivitetsparken Enligt Ungdomsfullmäktige, 2014-10-02, är den bästa placeringen av en aktivitetspark på Rimnersvallsområdet där det inte stör några boende, samt att man får koncentrerat ett område med flera olika aktivitetsmöjligheter. Naturligtvis finns det andra platser som kan vara aktuella inom kommunen och detta får analyseras djupare vid eventuell förstudie, då undersökningar av markförhållanden måste vävas in. Enligt Uddevalla kommuns strategisk plan 2011-2014, uppdrag nr 59, står det att nämnden ska utveckla området vid Rimnersvallen till ett större samlat idrottsområde med fler anläggningar när nyinvesteringar sker. 2. Fortsatt utredning Denna utredning beskriver hur kommunen kan arbeta med anläggandet av en aktivitetsyta utifrån att forskningen påvisar en betongskatepark enbart skulle gynna en mycket liten del av befolkningen. Fortsättningen krävs det ett politiskt beslut om det är intressant att gå vidare med en fördjupad utredning där även kostnaderna kan presenteras. Inför det måste det även bestämmas vilken typ av inriktning som är aktuellt för Uddevalla, för att få en sådan attraktiv anläggning som Utredning gällande betongskatepark 2014-08-18 möjligt. Det är oerhört svårt att beräkna antalet utövare på denna aktivitetsyta, men att det finns ett stort intresse att anlägga denna aktivitetspark betvivlas inte, utifrån att det är något som många ungdomar har påtalat. Dels via Luppen och dels utifrån alla dessa medborgaförslag som har inkommit. 7 (8) Dnr: Utredning gällande betongskatepark 8 (8) 2014-08-18 Referenser: Bergman, N. (2014) Befolkningsprognos 2014-2023 [Elektronisk] Tillgänglig: https://inblicken.uddevalla.se/nyhetsarkiv/kommun/nyheter-2014/2014-06-24befolkningsprognos-2014-2023.html. [2014-08-15] Blomdahl, U. & Elofsson, S. & Åkesson, M. (2012) Spontanidrott för vilka? [Elektronisk] http://www.stockholm.se/idrott/forskning. [2014-08-14] Jonsson, G. (2003). Rotad, rotlös, rastlös - Ung mobilitet i tid och rum. [Elektronisk] Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:145195/FULLTEXT01. [2014-08-19] Rapport LUPP 2013- Uddevalla kommun Studiebesök: Lilla Edet, Göteborgs stad samt Stenungssunds kommun. Özdemir, M. & Stattin, H. (2012). Är idrott nyttigt? Stockholm: SISU Dnr: Tjänsteskrivelse 1(3) Kultur och fritid Dnr KFN 2015-01-05 4. Handläggare Utvecklare/utredare Marita Fagerling Telefon 0522-69 70 17 [email protected] Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, ärendet om att införa nötförbud i skolan. Remiss Sammanfattning Kommunstyrelsens ordförande har lämnat ärende KS/2014/493 på delegation (nr8): ”Uppdrag åt kommunledningskontoret att utreda förslaget om att införa nötförbud i kommunens egna lokaler och externa lokaler där barn och elever vistas inom barnomsorg och skola” på remiss till kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden. Astma och allergiföreningen i Uddevalla har föreslagit att kommunen inför förbud mot nötter, jordnötter, mandel och sesam inom skolans område, i en skrivelse till barn och utbildningsnämnden (2013-11-06). Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uddevalla har samtyckt till förslaget (2014-01-29). Barn och utbildningsnämnden beslutade (2014-03-21) att begära att utreda förslaget hos kommunstyrelsen. Motivet för begäran är att barn och utbildningsförvaltningen inte självständigt råder över lokaler där man är hyresgäst. Kultur och fritidsförvaltningen beslutar att rekommendera att kommunala verksamheter i allmänhet uppmärksammar vikten av att hantera nötter, sesam och mandel mycket restriktivt med tanke på funktionsmöjligheter för dem som har allergisk problematik, vilken kan få förödande konsekvenser. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, ärendet om att införa nötförbud i skolan, 2014-11-25 Kommunstyrelsens protokoll: Begäran till kommunstyrelsen att utreda förslag om att införa nötförbud för att säkerställa nötallergiska barn och elevers vistelse i barnomsorg och skola, 2014-10-29 §256 Kommunstyrelsens protokoll: Medborgarförslag från Katarina Bodin angående att göra kommunens verksamhet tillgänglig för alla avseende överkänslighet för dofter, 201410-29 §232 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse: Begäran till kommunstyrelsen att utreda förslag om att införa nötförbud för att säkerställa nötallergiska barn och elevers vistelse i barnomsorg och skola, 2014-10-09 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse: Medborgarförslag från Katarina Bodin angående att göra kommunens verksamhet tillgänglig för alla avseende överkänslighet för dofter, 2014-10-08 2014/00181 Tjänsteskrivelse 2(3) Kultur och fritid 2015-01-05 Dnr KFN 2014/00181 Förslag till beslut Kultur och fritidsförvaltningen beslutar att rekommendera att kommunala verksamheter i allmänhet uppmärksammar vikten av att hantera nötter, sesam och mandel mycket restriktivt med tanke på funktionsmöjligheter för dem som har allergisk problematik, vilken kan få förödande konsekvenser. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens ordförande har lämnat ärende KS/2014/493 på delegation (nr8): ”Uppdrag åt kommunledningskontoret att utreda förslaget om att införa nötförbud i kommunens egna lokaler och externa lokaler där barn och elever vistas inom barnomsorg och skola” på remiss till kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden. Astma och allergiföreningen i Uddevalla har föreslagit att kommunen inför förbud mot nötter, jordnötter, mandel och sesam inom skolans område, i en skrivelse till barn och utbildningsnämnden (2013-11-06). Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uddevalla har samtyckt till förslaget (2014-01-29). Barn och utbildningsnämnden beslutade (2014-03-21) att begära att utreda förslaget hos kommunstyrelsen. Motivet för begäran är att barn och utbildningsförvaltningen inte självständigt råder över lokaler där man är hyresgäst. I oktober 2014 behandlades också ett medborgarförslag om att göra kommunens verksamhet tillgänglig för alla avseende överkänslighet för dofter, exemplifierat med att undvika att använda parfym och rakvatten etc. I tjänsteskrivelsen påtalas: ”Med hänsyn till svårigheterna att åstadkomma en helt doftfri miljö föreslås frivilliga åtgärder på policynivå inspirerade av rekommendationer från Myndigheten för tillgänglighet [delaktighet] (tidigare handisam)” (tjänsteskrivelse 2014-10-08). Kommunstyrelsen beslutar: ”att kommunledningskontorets upphandlingsavdelning utreder möjligheter att i kommande upphandlingar undvika produkter som kan orsaka besvär får personer med allergi eller annan överkänslighet (rengöringsmedel, tvål och golvvårdsmedel bör inte innehålla parfym eller andra allergiframkallande ämnen), att personal i kommunen inklusive dess bolag uppmanas att inte använda parfym eller andra starkt doftande hygienartiklar, att i lokaler samt i inbjudningar till föreläsningar/sammankomster/möten etc. informera om att deltagare/brukare/besökare bör undvika parfym och andra starkt doftande hygienartiklar, samt Tjänsteskrivelse 3(3) Kultur och fritid 2015-01-05 Dnr KFN 2014/00181 att allergifrågorna bevakas i det systematiska arbetsmiljöarbetet exempelvis vid skyddsronden.” (KS protokoll 2014-10-29) Kultur och fritidsförvaltningen ser att frågan gäller vidare målgrupper än barn och elever - även vuxna och äldre berörs. Förvaltningen ser ett restriktivt användande av nötter, mandel och sesam som ett sätt att arbeta med tillgänglighet för alla. Redan nu undviker förvaltningen att köpa in nötter vid t.ex. arrangemang och dylikt. Inom andra verksamhetsdelar finns en uppfattning om att det råder ”nötförbud” även om det inte är tydligt skyltat. Inom flera verksamheter är det dock både svårt att ”förbjuda” och att ”kontrollera” att ett föreslaget förbud efterlevs - Lokalerna är öppna och vi arbetar med öppenhet som en del i kommunens värdegrund. Lokaler som används enbart för internt bruk, t.ex. sammanträdesrum, kan enklare tillämpa ett ”nötförbud”. Förvaltningen föreslår därför istället restriktivt användande och ser en möjlighet genom att skapa medvetenhet och synlighet kring frågan. I samtal med personal kan en hållbar lösning på hur vi ska undvika nötter, mandel och sesam i våra lokaler och de lokaler vi använder till arrangemang med mera. Om kommunens lokaler förutsätts vara nötfria slipper man tveksamheter som arrangör vid lån av lokal, vilket också blir ett sätt att skapa användarnytta. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Marita Fagerling Utvecklare/utredare Tjänsteskrivelse 1(6) Kultur och fritid Dnr KFN 2015-01-05 Handläggare 5. Utvecklare/utredare Marita Fagerling Telefon 0522-69 70 17 [email protected] Uppföljning internkontroll 2014 Sammanfattning Internkontrollplanen för 2014 innehåller fem nämndspecifika kontrollmoment: avtalsuppföljning, avtalstrohet vid inköp, Eurocardkontroll, fakturakontroll av konferenser, resor, kurser och representation samt kontroll av instrumenthantering. Under 2014 har förvaltningen genomfört intern kontroll av samtliga i planen ingående moment. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-01-05 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar: att godkänna uppföljningen av den interna kontrollen för 2014 samt de åtgärder som föreslås. Ärendebeskrivning Kultur och fritidsnämnden antog 2013-12-12 Internkontrollplan 2014. Kultur och fritidsförvaltningen har genomfört den planerade granskningen kontinuerligt samt stämt av i möten med involverade 2014-06-18 samt 2014-10-14, vilken rapporteras nedan. Kommuncentralt har ingen punkt fastställts för granskning för 2014. Avtalsuppföljning Kontrollmoment: Att undersöka om avtalen är aktuella och följer beslutade riktlinjer Bakgrund: Förvaltningen hade revision 2010 och 2011 som resulterade i två rapporter. Revisionens första rapport pekar på att riktlinjer för avtalshantering, prissättning, uthyrning ska beslutas av nämnd och beslut antogs i nämnd i april 2012. Revisionens andra rapport betonar att det är av vikt att snarast besluta om riktlinjer avseende reklamrättigheter samt se till att avtal tecknas och beslut antogs av nämnd i april 2012. Nya riktlinjer för reklamrättigheter beslutades av nämnd i november 2013. Resultat: 2014/00180 Tjänsteskrivelse 2(6) Kultur och fritid 2015-01-05 Dnr KFN 2014/00180 • Samtliga avtal har granskats att de följer avtalsvillkoren för fakturering, d.v.s. att fakturering har skett i rätt tid och med rätt belopp. Granskningen är utan anmärkning. • Samtliga gällande avtal ligger i IT-systemet. • Indexuppräkning för år 2014 har gjorts på de kontrakt där så har varit möjligt beroende på avtalens utformande. Under 2014 har två nya avtal tecknats och ett avtal har överlåtits till ny förening. Sammantaget finns det 29 aktiva avtal per 2014-12-15 varav 20 lokalkontrakt, 3 mastavtal för telekommunikation, 2 fiskerättsavtal, 2 elavtal samt 2 reklamavtal. Ett nytt lokalkontrakt är på väg att tecknas inom kort gällande Nöthult och ingår inte i ovanstående uppräkning. Nya avtal tecknade 2014 Uddevalla Sim där kultur och fritid upplåter rätten till försäljning av permanent reklamplats i Walkesborgsbadet samt uthyrning av skatehall till Uddevalla extremsportförening. Kropps dam har överlåtit kontor i Rimnershallen till Uddevalla gymnastik och Parkourförening. Bör skrivas om: Lokalkontrakt Uddevalla Sim Studio 32 Ljungskile Ridklubb Uddevalla Skidklubb Servering Rimnershallen upphör 2014-12-31 Översyn lämplig 3G Infrastructures tilläggsavtal om elförbrukning Svenska UMTS nät AB Fiskerättighet Uddevalla Sportfiskeförening (två avtal) Avtal saknas: Servering Walkesborgsbadet Agnebergshallen Fridhemshallen Reklamupplåtelse Rimnershallen Rimnersvallen A-plan (IK Oddevold) Rimnersvallen B-plan Fridhemshallen Agnebergshallen Övriga Friluftsfrämjandet, Ljungskile kallbadhus Mollöns gård Tjänsteskrivelse 3(6) Kultur och fritid 2015-01-05 Åtgärder: Då det finns olika uppfattningar om vad som gäller vid hantering av avtal behöver ansvarfördelning över avtalsprocessen ses över för att på nytt tas upp av förvaltningschef vid kultur och fritidsförvaltningen för beslut och genomförande under 2015. Avtalstrohet vid inköp Kontrollmoment: Kontroll görs av hur mycket av inköpta varor och tjänster som köps in hos Uddevalla kommuns avtalspartner under perioden 2014-01-01–2014-08-31. Granskningen görs på tre av de större varu- och tjänstegrupperna: livsmedel, kemisktekniska produkter samt övriga förbrukningsinventarier. Jämfört med granskningen av år 2011 har gruppen järnstål- och metallvaror bytts ut mot kemisktekniska produkter och dessutom har vi lagt till gruppen elarbeten. I övrigt sker granskningen på likande sätt och har föregåtts av en risk, väsentlighet och möjlighetsanalys. Fakturor från perioden kontrolleras mot avtalsdatabasen i Raindance (i oktober 2014 dock inte fullt utbyggt) samt mot förteckningar tillhandahållna av både Upphandlingsenheten samt Tekniska kontoret i september/oktober. Resultat elarbeten: Inköpsvolymen uppgår till ca 111 000 kr, varav internt är 3 000 kr och från upphandlade leverantörer 63 000. Inköpsvolymen från ej upphandlade leverantörer uppgår därmed till 45 000 kr (2 st olika leverantörer). Resultat livsmedel: Inköpsvolymen uppgår till ca 370 000 kr, varav internt är 15 000 kr och 6000 kr kan klassas som felbokfört. Volymen hos upphandlade leverantörer uppgår till 200 000 kr och hos ej upphandlade leverantörer till 141 000 kr. Av dessa 141 000 är 41 000 kr inköp hos en grossistfirma avseende bland annat lösgodis och läsk som för närvarande inte finns upphandlat. Resten ca 100 000 är främst inköp hos lokala matbutiker (både på faktura, via kommunens betalkort Eurocard samt ett fåtal inköp med handkassor) med anledning av att ramavtalen inte ärutformade för mindre verksamheter som t.ex. fritidsgårdar utan för stora volyminköp som t.ex. skolkök. Resultat övriga förbrukningsinventarier: Inköpsvolymen uppgår till ca 257 000 kr. Av dessa klassas ca 48 000 kr som felbokfört (hyra av container, klottersanering etc). Inköp av varor hos leverantörer som finns i Raindance uppgår till 19 000 kr. Inom övrigt inköp (257 000-48 000-19 000) kontrollerades inköpt vara mot avtalsdatabasen, varav inget kunde återfinnas, dvs det är en hög avtalstrohet inom denna grupp. Dnr KFN 2014/00180 Tjänsteskrivelse 4(6) Kultur och fritid 2015-01-05 Dnr KFN 2014/00180 Resultat kemisk-tekniska produkter: Inköpsvolymen uppgår till ca 430 000. Av dessa klassas ca 4000 kr som felbokfört. Inköp av varor hos leverantörer som finns i Raindance uppgår till 47 000 kr. Inom övrigt inköp (430 000- 4000-47 000) kontrollerades inköpt vara mot avtalsdatabasen, i möjligaste mån har även användningsområde för dessa produkter undersökts för att kunna vara mer flexibel vid sökningen. Inköpsvolym som strider mot ramavtal uppgår till maximalt 3000 kr, med reservation för att varan inte fanns i avtalsdatabasen under den inköpta perioden. Detta rör sig om rengöringsmedel av olika slag. Åtgärder: Förvaltningens inköpssamordnare har informerats om leverantörer där inköpsvolymen uppgår till omkring ett basbelopp under perioden. Raindance måste uppdatateras löpande med vilka leverantörer som är upphandlade. Att även tydligare förmedla utåt till verksamheterna om nyheter kring nya upphandlingar är viktigt. Detta gör att det blir lättare för alla ute i verksamheterna att hitta upphandlade leverantörer. Enligt förvaltningens inköpssamordnare skall det i framtiden upphandlas ett s.k. butiksavtal som möjliggör för små verksamheter att kunna handla. För närvarande är ramavtalen mer inriktade på skolkök och dylikt med större förpackningar. Frukten kan inhandlas på Grönsakshallen som är upphandlad. Listor på vad som är upphandlat underlättar, så att man på varje arbetsplats kan ta ut en lista på just det som de beställer eller att man gör en varukort i Raindance på det man ofta beställer. Eurocardfakturor Kontrollmoment: Att kontrollera att kommunens regelverk för redovisning av inköp via betalkort följs. Detta är en fortsatt kontroll från 2010 – 2013 års granskning av Eurocardfakturorna. Kultur och fritid har granskat samtliga Eurocardfakturor under 2014-01-01–2014-10-31. Resultat: Vid kontrollen jan-okt konstaterades att av de 134 granskade fakturorna behövde momsredovisningen korrigeras på 90 stycken (67%) av fakturorna, antingen direkt i vårt affärsystem innan attesten har skett eller i efterhand. Samtliga kvitton fanns bifogade till fakturorna. Jäv har inte förekommit under den granskade perioden. Attest har skett enligt kommunens attestreglemente. Åtgärder: Kultur och fritid har löpande bevakning av fakturorna från Eurocard. Tjänsteskrivelse 5(6) Kultur och fritid 2015-01-05 Konferenser, resor, kurser och representation – fakturakontroll Kontrollmoment: Avseende representation, uppvaktning mm har granskningen omfattat samtliga fakturor registrerade under perioden februari, april, juni, augusti och oktober. Totalt har 69 fakturor granskats bokförda på kontogrupp 7101-7109 (representation, uppvaktning mm) och 7111-7119 (personalsociala kostnader). Avseende utbildning/kurser/konferenser har granskningen omfattat samtliga fakturor bokförda under perioden februari, april, juni, augusti och oktober. Resultat: Representation, uppvaktning mm/personalsociala kostnader: Av totalt 67 granskade fakturor var 56 stycken kompletta med syfte och deltagarförteckning, resterande 11 stycken var bristfälliga. Bristen bestod av att antingen deltagarförteckning eller syftet med representationen saknades eller fel momsavdrag eller fel baskonto var bokfört. Utbildning/kurser/ konferenser: Av totalt 44 granskade fakturor var 35 fakturor kompletta med namn och bifogad kursprogram där detta fanns att tillgå. Av nio bristfälliga fakturor var fem fakturor delvis bristfälliga (namn eller bifogad kursprogram saknades) och fyra saknade namn och bifogad kursprogram helt och hållet. Åtgärder: Information om vilka underlag som ska finnas vid utbildning/kurser/konferenser och representation kommer att läggas ut på inblicken och ledningsgruppen kommer att informeras om detta. Stickprov kommer att göras fortsättningsvis och kontakt kommer att tas med dem som inte bifogar korrekta underlag för att öka förutsättningarna till att allt underlag finns bifogat. Instrumenthantering – finns och fungerar rutiner för hantering av utlåning av instrument? Kontrollmoment: Inventera och genom stickprov kontrollera att rutiner och administration kring utlåning om instrument finns och fungerar tillfredsställande i verksamheten. Resultat: Under hösten 2014 har rutinerna för uthyrningen setts över. Alla uthyrningsinstrument ska kodas och föras in i ett dokument som ligger i Kulturskolans mapp på Inblicken. Dnr KFN 2014/00180 Tjänsteskrivelse 6(6) Kultur och fritid 2015-01-05 Detta dokument kan läsas och redigeras både av lärare och administratör. I dagsläget är stråkinstrumenten inlagda. Under 2015 kommer övriga instrument att läggas in i systemet. När en lärare lämnar ut ett instrument till en elev, första gången, noteras detta i dokumentet och ett mejl skickas till administratören. Administratören skickar en blankett till elever/vårdnadshavare samt sköter fakturering. Blanketten ska skickas tillbaks till administratören som förvarar denna. När en elev byter instrument kodar läraren om detta i dokumentet samt skickar ett mejl till administratören. Administratören bekräftar till elev/vårdandshavare, via e-post eller sms, att ett byte genomförts samt uppger instrumentkoden. När en elev lämnar tillbaks ett instrument noterar läraren detta i instrumentdokumentet samt mejlar administratören. Administratören bekräftar till elev/vårdandshavare, via epost eller sms, att instrumentet är återlämnat. Vid all korrespondens ska det aktuella instrumentets kod anges. Åtgärder: Denna rutin ska medföra minskad pappershantering, bättre överblick över vilka instrument som är uthyrda och vilka som finns för uthyrning samt säkerställa all hantering av registrering och fakturering som rör Kulturskolans uthyrning av instrument. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Uddevalla kommuns revisorskollegium Ekonomiavdelningen Marita Fagerling Utvecklare/utredare Dnr KFN 2014/00180 Tjänsteskrivelse 1(2) Kultur och fritid 2015-01-07 Dnr KFN Handläggare Kommunantikvarie Carl Casimir Telefon 0522-69 65 40 [email protected] Förfrågan om utlån av konstverk ur John Johnsonsamlingen till Dunkers kulturhus, Helsingborg Sammanfattning Uddevalla kommun äger bl.a. den s.k. Johnsonssamlingen. Samlingen består av 67 målningar som donerats till kommunen och därefter deponerats till Bohusläns museum. Normalt visas samtliga dessa bilder i den s.k. Johnssonsalen på Bohusläns museum. Under 2014 har tre stycken målningar i Johnsonssamlingen målade av Marcus Larsson lånats ut av Kultur och fritidsnämnden till en utställning betitlad Marcus Larson och skräckromantiken: från Marcus Larson till Goth. Utställningen producerades av Göteborgs konstmuseum och pågår till den 25 januari 2015. Utställningen blev populär och ett nytt utlån beslutades av Kultur och fritidsnämnden i december 2014 för att utställningen även ska kunna visas på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm under tiden 25 januari 2015 till 19 april 2015. Nu föreligger förfrågan om ytterligare ett lån då Dunkers kulturhus i Helsingborg också kommer att sätta upp utställningen. Utställningen kommer att visas under perioden 25 september 2015 till 17 januari 2016. Som alltid har Bohusläns museum skaffat sig försäkringar om verkens säkerhet under såväl transporter som lagring och utställning. Det är en glädje att konst från Uddevalla uppskattas och har betydelse på annan ort och då säkerheten också är garanterad bör denna förfrågan bemötas positivt. Endast med tillägget att det tydligt i utställningen bör framgå varifrån verken härstammar. Beslutsunderlag Förfrågan om utlån av konstverk ur John Johnsonsamlingen 2014-12-10 Beslut Kultur och fritidsnämnden 2014-01-23 § 9 Beslut Kultur och fritidsnämnden 2014-12-16 § 141 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godta från Bohusläns museum föreslaget utlån ur Johsonsamlingen av verken JJ 37 Svenska vattenfall, 1856; JJ 38 Skeppsbrott vid Bohuslänska kusten, 1850-tal samt JJ 6. 2015/00003 Tjänsteskrivelse 2(2) Kultur och fritid 2015-01-07 39 Vildmark med fors, 1859, samtliga målningar av Marcus Larson, med tillägget att det tydligt ska framgå att verken härstammar från Uddevalla kommun. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Carl Casimir Kommunantikvarie Dnr KFN 2015/00003 Protokollsu utdrag Kultur och frittidsnämnde en 20 014-12-16 § 141 Dn nr KFN 20 014/0016 61 an om uttlån av konstverk k k ur John n Johnso onsamlin ngen Förfråga Sammanfattning Förfrågan oom lån ur Joohnsonsamllingen till S Sven Harryss konstmuseeum har inko kommit från Bohussläns museuum. Motiv till aatt godta utllån är att deet på flera säätt är positiv vt om bilderrna kan visaas i ett intressant ssammanhanng, om de kaan visas förr fler och om m vårt namn n syns som uutlånare. Allt under förutsättninng att säkerh heten inte riiskeras. Som ersätttning under utlåningstid den i Johnsoonsalen har föreslagits att andra biilder ur museets saamlingar hänngs upp. Ev ventuellt kann också avfo fotografering gar av de uttlånade verken fyllla luckan. Beslutsund derlag Förfrågan oom utlån avv konstverk ur John Johhnsonsamlin ngen från Bohusläns B m museum 2014-11-199 Kultur ochh fritidsnämnndens beslu ut 2014-01-223 § 9 Beslut Kultur ochh fritidsnämnnden besluttar m lån från Bohusläns m museum av trre bilder ur Johnsonsam mlingen att godta föörfrågan om till utställnningen Marccus Larson och o skräckrromantiken under tiden n 7 februari ttill 19 april 2015,, under föruutsättning att önskan om m säkerhet och o försäkriing uppfyllss, samt att långivarens namn är synligt på uttställningenn. Vid protokolllet Anna-Helenaa Wiechel Justerat 20144-12-19 Johan Wiktorsson, Gösta Dahlberg D Justeringen ttillkännagivenn på anslagstav vlan 2014-12--19 intygar Anna-Helenaa Wiechel Expedierat 2014-12-19 Bohusläns m museum Justerandees signatur Utdragsbest U yrkande Utdrag Protokoll Kultur och fritidsnämnden 2014-01-23 §9 Förfrågan om utlån av konstverk (KFN/2013:226) Sammanfattning Bohusläns museum har fått förfrågan från Göteborgs konstmuseum om lån av tre stycken målningar ur Johnssonsamlingen, deponerad på Bohusläns museum, men ägd av Uddevalla kommun. Anledningen är en utställning betitlad Marcus Larson och skräckromantiken som ska pågå under tiden 2014-09-20 till 2015- 01-26. Konstmuseet försäkrar verken från det att de lämnar Bohusläns museum. På Göteborgs konstmuseum finns flera fina målningar av Marcus Larson och det är därför glädjande att personalen på museet också sett att vi har tre intressanta målningar av nämnde konstnär. Det är bra att Uddevalla kommun syns på flera ställen. Genom att vi ställer oss positiva till utlån kan en spännande utställning bli av och glädja många. Positivt är även om Bohusläns museum kan få andra verk inlånade som ersättning och få hjälp även med andra lån till utställningar i Uddevalla. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2013-12-17. Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att svara Göteborgs konstmuseum positivt på frågan om lån av tre stycken målningar ur Johnsonsamlingen av Marcus Larson: JJ 37 Svenska vattenfall, 1856; JJ 38 Skeppsbrott vid Bohuslänska kusten, 1850-tal och JJ 39 Vildmark med fors, 1859. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat 2014-01-29 Johan Wiktorsson, Anna-Malin Björk Joelsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2014-01-29 intygar Anna-Helena Wiechel Expediera till Bohusläns museum Anna-Lena Segestam Maetie [email protected] Utdragsbestyrkande Utdrag Protokoll Kultur och fritidsnämnden 2014-01-23 Utdragsbestyrkande BOH USLÄNS MUSEUM Uddevalla kommun Kultur och fritidsnämnden Kultursekreterare Carl Casimir 451 Sl Uddevalla Förfrågan om utlån av konstverk ur John Johnsonsamlingen Till Bohusläns museum har kommit en förfrågan från Dunkers kulturhus, Helsingborg med anhållan om lån av tre konstverk ingående i John Johnsons donation till Uddevalla stad. Dunkers kulturhus, Kungsgatan 11,25189 Helsingborg önskar låna JJ 37 Svenska vattenfall,1856; JJ 38 Skepp sbrott vid Bohuslänska kusten, 1 850-tal samt JJ 39 Vildmark med fors, 1 859, samtliga målningar av Marcus Larson till utställningen Marcus Larson och skräckromantiken: från Marcus Larcon tillGoth. Utställningen kommer att visas under perioden 25 september 2015 till 17 januari 2016. Konstverken har tidigare visats i samma utställning på Göteborgs konstmuseum perioden 20 september 2014il|26 januari 2015 och anhållan om inlån till Sven-Harrys konstmuseum 25 januari 2015 till 19 april 2015 for samma utställning är tidigare tillställd Uddevalla kommun. Låntagaren kommer att hålla konstverken försäkrade under transport och utställningsperiod. Bohusläns museum har mottagit fullständig faciliteringsrapport rörande standard och säkerhet hos den inlånande institutionen och bedömer förhållandena som helt nojaktiga och likvardiga de på Bohusläns m useu m. Se vidare: http://www. du nkersku lturhus. se/ Under utlåningstiden ersätts målningarna med andra konstverk ur museets samlingar. Vi önskar höra Uddevalla kommuns åsikt i ärendet Bohusläns museum den 10 december 2014 Med vänlig hälsning Anna-Lena Segestam Macfie Antikvarie föremålssam lingar Tjänsteskrivelse 1(5) Kultur och fritid Dnr KFN 2015-01-05 Handläggare Förvaltningssekreterare Anna-Helena Wiechel Telefon 0522-69 65 11 [email protected] 7. Remiss: Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag på samhällsbyggnadsstrategi, för remiss till övriga förvaltningar. Strategin utgår från översiktsplanerna och konkretiserar dessa med ett 10-årigt perspektiv avseende bostäder och verksamheter. Kultur och fritidsnämnden ser med tillförsikt på samhällsbyggnadsstrategins strävan efter att komplettera översiktsplanen, som nämnden anser lämnar en del övrigt att önska vad gäller värden som förknippas med perspektiv med människan i centrum. Kultur och fritidsnämnden förväntar sig en tydlig och inkluderande samhällsbyggnadsstrategi. I dagsläget saknar förslaget till samhällsbyggnadsstrategin ett antal centrala perspektiv som ingår i kultur och fritidsnämndens uppdrag; däribland resonemang kring stadsplaneringens koppling till folkhälsa, kultur, tätortsnära rekreation, friluftsliv, föreningsliv, besöksnäring, barn och ungdomars behov m.m. Om Uddevalla kommun har för avsikt att bygga en attraktiv och hållbar stad, är det av högsta vikt att centrala aspekter av mänsklig aktivitet inkluderas i ett styrdokument som samhällsbyggnadsstrategin. Möjligheten att lyfta in dessa aspekter i efterhand är ytterst begränsad och risken att kommunen bygger miljöer som varken är socialt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbart blir överhängande.1 Därför förordar kultur och fritidsnämnden att skrivelsens förslag på perspektiv och aspekter tydligt ska inkluderas i det strategiska dokumentet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsstrategin, 2014-09-29 Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-01-05 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godkänna samhällsbyggnadsstrategin med kultur och fritidsförvaltningens förslag till kompletteringar 1 Enligt s. 6, förslag på samhällsbyggnadsstrategi 2014/00156 Tjänsteskrivelse 2(5) Kultur och fritid 2015-01-05 Ärendebeskrivning Inledning Kultur och fritidsnämnden tycker att det är positivt att strategin syftar till att åstadkomma en attraktiv och hållbar levnadsmiljö. Detta uppnås bäst genom att sätta människan i centrum, där kultur, mötesplatser och rekreationsmöjligheter får en framträdande roll. Stadens utformning är en grundläggande förutsättning för folkhälsan, eftersom den fysiska miljön är en given omständighet i möten mellan människor. Kultur och fritidsnämnden ser positivt på utvecklingen mot multifunktionella samlingsplatser, både för inomhus- och utomhusbruk, såsom kulturhus, allaktivitetsparker och dylikt. En förtätning av centrum med blandstadskaraktär, med konst och god arkitektur, kompletterat med fysisk planering för social hållbarhet möjliggör bland annat medveten lokalisering av skolor i goda miljöer, minskad segregation mellan bostadsområden och förbättrad tillit och trygghet. Detta bidrar i sin tur till en hållbar, blandad och inkluderande stad.2 Ambitionen att förtäta centrumområdet och skapa blandstadskaraktär är således positivt under förutsättning att det görs utifrån ett övervägande där nuvarande rekreationsområden tas till vara, och utformningen sker på ett hållbart vis. Samhällsbyggnadsstrategins styrkor Att syftet med strategin är att komplettera översiktsplanen med det som skapar liv i ett samhälle; den attraktiva levnadsmiljön, och att kommunens önskvärda utveckling blir mer tydlig Att strategin betonar vikten av hållbarhet; socialt, ekologiskt och ekonomiskt Att initiativ och idéer i framtiden ska stämmas av mot en förvaltningsövergripande referensgrupp, en så kallad förprövningsgrupp Ambitionen att skapa tydliga riktlinjer och ramar i planeringen av Uddevalla kommuns bostadsbebyggelse Ambitionen att upprätta områdes- och grannskapsplaner för att undvika för många små detaljplaner utan sammanhang. Om antalet detaljplaner blir färre minskar också belastningen för många remissinstanser i och med möjligheten att rangordna vilka planarbeten som bör prioriteras 2 Menar projektledarna för stadsplanering i Malmö, kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, s. 5 Dnr KFN 2014/00156 Tjänsteskrivelse 3(5) Kultur och fritid 2015-01-05 Dnr KFN 2014/00156 Strategins brister Alltför stort reellt fokus på befintlig infrastruktur Specificering av begreppet mötesplats och en öppenhet för begreppets olika innebörder saknas Barn och ungdomsperspektiven saknas Ett starkt fokus på två tätorter riskerar att skapa problem för den övriga delen av kommunen Övergripande synpunkter Initiativ och idéer ska i framtiden stämmas av mot en förvaltningsövergripande referensgrupp Kultur och fritidsnämnden anser att samarbetet mellan förvaltningar i fråga om samhällsbygget har varit bristfälligt. Många gånger har viktiga aspekter fått uppmärksamhet alltför sent i processen, om de överhuvudtaget noterats. Resultatet av en sådan process kan bli att byggnader och områden inte utformats på tillfredsställande vis för dem som rent praktiskt befinner sig på plats. Detta problem kan åtgärdas dels genom den föreslagna förvaltningsövergripande förprövningsgrupp, där nyckelpersoner involveras redan i initiativfasen, dels genom dialoger med brukare och potentiella brukare enligt devisen ”bygga tillsammans med” snarare än ”bygga för”. Frågan om demokrati i samhällsbyggnadsstrategins arbetssätt förbigås i förslaget, men behöver diskuteras. I arbetet med strategin kommer planer etc. att kompletteras med nya analyser och områdesplaner som slutligen landar i en genomförandeplan. Genomförandeplanen kommer att ge förtur till vissa stadsbyggnadsprojekt med andra projekt bromsas. Detta tror vi kan vara bra utifrån att ÖP är en sorts summa av möjliga utvecklingar och strategin kan leda till prioriteringar av det vi som kommun främst vill satsa på. Men hur blir detta arbete demokratiskt säkrat? Vidare bör även de planer som anger kultur och fritidsnämndens uppdrag (såsom kulturplan, ungdomsplan, Fyrbodalsmodellen etc.) inkluderas i listan över kopplade styrdokument till strategin. Kultur och fritidsnämnden ser fram emot att få en närmare beskrivning av förprövningsgruppens utformning och uppdrag. Infrastrukturfokus och kommunens attraktivitet Samhällsbyggnadsstrategin säger sig fungera som underlag till kommunens utveckling av bostäder och verksamheter utifrån social hållbarhet. Samhällsbyggnadsstrategin bör Tjänsteskrivelse 4(5) Kultur och fritid 2015-01-05 Dnr KFN 2014/00156 tydligt beskriva hur arbetet med den socialt hållbara staden ska växa fram samt hur detta ska prioriteras. I dagsläget verkar fokus ligga på bevarande av befintlig infrastruktur snarare än det omvända; skapa en socialt hållbar stad. Kultur och natur är det som avgör var människan vill bosätta sig. Vatten och avlopp är tekniska lösningar i efterhand. Samhällsbyggnadsstrategin ger en möjlighet att uttrycka detta synsätt. För att locka nyinflyttade, krävs ett helhetstänkande när det gäller vad kommunen kan erbjuda efter bosättningen. Uddevalla är en attraktiv kommun. Därför är det bra att förslaget påpekar behovet att skapa identitet och självkänsla. I detta arbete bör kommunen formulera vad det är som ger de goda möjligheterna och vad vi redan har, som ska tas tillvara. Vad gäller den kommunala servicen och anläggningar, bör kommunens syn på rivningar av befintlig bebyggelse tilläggas. Det talas i förslaget om behovet att bebygga stadens tomma tomter, som i själva verket är rivningstomter och bör benämnas så. Dessa tomter utgör idag den enskilt största negativa faktorn mot en attraktiv stadskärna. Bevarande är i de flesta fall också det mest resurssnåla alternativet. Finns dessutom antydan till kulturhistoriskt värde är det därför inte samhällsekonomiskt framsynt att göra sig av med värden som aldrig kan återskapas. Än mindre framsynt är det att tillåta att rivningstomterna står obebyggda år efter år på platser där vi behöver utveckling mot t.ex. fler mötesplatser och miljöer vi vill vistas i. Särskilt viktigt är då att kommunen föregår med goda exempel i omhändertagandet av de egna fastigheterna. Idag saknas förmågan att arbeta med bevarande för positiv samhällsutveckling, varför det krävs kunskapsuppbyggnad kring dessa frågor. Kultur och fritidsnämnden ser positivt på förslaget att den kommunala markreserven ska användas för att skapa ett hållbart och attraktivt samhälle. För att marknadsanvisningspolicyn ska kunna användas i större utsträckning bör den vässas, vilket samhällsbyggnadsstrategin kan ge goda underlag till. I detta sammanhang bör kommunen även ta intryck av pågående projekt i vår omvärld vad gäller markanvisningspolicyns möjligheter vid bebyggelseutveckling.3 Fyrbodalsområdet kommer sannolikt att ingå i en ny form av beräkning för samhällsbyggande, där kultur och fritidsnämndens ansvarsområden är framträdande. Modellen heter Kultur 3.0.4 3 Linköping kommun, Vallastaden, är ett sådant exempel, där arkitekter vann en tävling om bebyggelseutveckling på sitt koncept om markanvisningar. Se Okidokiarkitekter.se 4 www.vgregion.se/upload/Regionutveckling/BHU/2014/1411_BHU_Kallelse_handlingar_28november20 14.pdf s. 41-42 Tjänsteskrivelse 5(5) Kultur och fritid 2015-01-05 Barn och ungdomsperspektivet Barnkonventionen anger att barns bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Samhällsbyggnadsstrategin bör på ett mer framträdande sätt visa på hur barns behov tillgodoses. Barns rörelseyta är betydligt mer geografiskt begränsat än en vuxens. Barns möjlighet att röra sig på egen hand utomhus har dessutom kraftigt försämrats. Påvisade nya hinder är bl a större avstånd till skola som leder till ökad skjutsning till både skola och fritidsverksamhet, vilket gör miljön än svårare för barn att vistas i. Uddevalla kommun är här inget undantag, med intensiv biltrafik, få bilfria områden och bristfälliga gångoch cykelvägar. För barn är behovet av närhet till natur, fritidssysselsättning, kultur och skola centralt. En ökad förståelse för och kunskap om barns rörelse- och aktivitetsmönster är såväl som kunskap om barns behov av natur och kultur, en förutsättning för att kunna åstadkomma goda, hållbara bostadsområden ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Ett sätt att öka möjligheterna för en bättre utformad stadsbild ur ett barn- och ungdomsperspektiv är att involvera kultur och fritidsnämnden i ett tidigt skede av processen. Tätort- landsbygdsproblematiken I förslaget till samhällsbyggnadsstrategi uttrycks satsning endast på de två största tätorterna, trots att var fjärde kommuninvånare inte bor där. För att inte förslaget ska uppfattas som en död hand över övriga delar av kommunen, bör man tillägga att samhällsfunktioner i övriga tätorter inte per automatik ska minskas och att ny bebyggelse tillåts som komplettering till den befintliga. Kultur och fritidsnämnden efterfrågar också ett förtydligande av vad som menas med sammanhållen bebyggelse. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till kommunstyrelsen Anna-Helena Wiechel Förvaltningssekreterare Dnr KFN 2014/00156 Protokoll Översiktsplaneringsutskottet 2014-10-07 § 50 Dnr KS 2014/00428 Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommundirektörens ledningsgrupp har utgjort styrgrupp. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-10-06. Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29. Beslut Översiktsplaneringsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2014-10-29 § 255 Dnr KS 2014/00428 Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommundirektörens ledningsgrupp har utgjort styrgrupp. Ingemar Samuelsson (S), Marie Henriksen (KD), Gunilla Magnusson (MP), Tage Nolstedt (C) och Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Översiktplaneringsutskottets protokoll 2014-10-07 § 50. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-10-06. Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag, med sista svarsdag 2015-02-28. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2014-10-31 Henrik Sundström, Anna-Lena Heydar Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2014-10-31 intygar Annica Åberg Expedierat 2014-11-04 Samtliga nämnder Politiska partier, Kommunfullmäktige Uddevallavatten AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Energi AB Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Samhällsbyggnadsstrategi Remissutgåva Ver 2014-09-29 2 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE ...................................................................... 3 Översiktsplaner och kommunala mål och inriktningar...................... 4 Samhällsbyggnadsstrategi, allmänt ................................................... 5 Genomförandeplan ........................................................................... 6 STRATEGI FÖR BOSTADSBEBYGGELSE ............................................... 7 Planeringsprinciper ny sammanhållen bostadsbebyggelse ............................................................................ 9 Planeringsprinciper för kompletterande samanhållen bebyggelse utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile .................. 9 Planeringsprinciper för kustzonen................................................... 10 HANDEL OCH VERKSAMHETER ........................................................ 11 Planeringsprinciper för handel och verksamheter .......................... 12 KOMMUNAL SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR .................................. 13 INFRASTRUKTUR OCH VA MM ......................................................... 13 Planeringsprinciper för infrastruktur ............................................... 14 STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGIN ................................................... 15 Samhällsbyggnadsstrategin är framtagen av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar. Kommunstyrelsen beslutade 2014-xx-xx att remittera strategin till ………………………… Kommunfullmäktige antog 20xx-xx-xx samhällsbyggnadsstrategin med tillhörande genomförandeplan. 3 BAKGRUND OCH SYFTE Kommunens översiktsplan antogs 2010. För tätorten Uddevalla och centrala staden samt för Ljungskile finns även fördjupade översiktsplaner antagna. Översiktsplaner beskriver bl.a. inriktningen för användning av kommunens mark- och naturresurser samt var bostäder och verksamheter ska förläggas. Samhällsbyggnadsstrategin utgår från översiktsplanerna och konkretisera dessa med ett 10-årigt perspektiv avseende bostäder och verksamheter. Till samhällsbyggnadsstrategin kopplas en genomförandeplan som prioriterar projekt som skall genomföras eller utredas vidare innan ett eventuellt genomförande. Översiktplan och samhällsbyggnadsstrategin följs i framtiden åt och skall revideras eller aktualitetsförklaras varje mandatperiod. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Var? ÖVR MÅLDOKUMENT Hur? Var bygger vi bostäder och verksamhetsområden? Vilka prioriteringar gör vi för att nå önskad utveckling? SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGI När? GENOMFÖRANDEPLAN I vilken ordning genomför vi önskade projekt? ÖVR ÖVR MÅLDOKUMENT MÅLDOKUMENT 4 Översiktsplaner och kommunala mål och inriktningar Samhällsbyggnadsstrategin utgår från Översiktsplanen men berör fler politikområden och en rad andra mål- och styrdokument inom olika områden. Översiktsplanen är vägledande för kommunens mark- och vattenanvändning och säger bland annat: • Övervägande del av ny sammanhållen bebyggelse ska etableras i tätorterna Uddevalla och Ljungskile. • Kompletterande sammanhållen bebyggelse kan i vissa fall (t ex om VAanslutning finns) förläggas till Skredsvik, Hogstorp, Lane-Ryrs Fagerhult, Kyrkebyn, Rotviksbro eller till kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile alternativt mellan Utby och Sundsandvik. • Utökade byggrätter inom t ex fritidshusområden kan medges om prövningen görs i ett sammanhang så att helhetsbilden är klar. Detta förutsätter godkända VA-lösningar. • Kommunen ska sträva efter att blanda upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar vid både ny- och ombyggnation. Bostadsförsörjningsprogrammet fastlägger målen för bostadsförsörjningen: 1. Tillgodose en hållbar bostadsutveckling 2. Tillgodose ett boende för alla 3. Tillgodose bostäder för särskilda grupper 4. Tillvaratar kulturhistoria, befintligt bostadsbestånd och miljön kring boendet. Markanvisningspolicyn beskriver hur externa intressenter kan samarbeta med kommunen för att bebygga eller utveckla projekt inom markområden som kommunen äger. Kommunens markreserv skall användas för att skapa ett hållbart och attraktivt samhälle. Lokalförsörjningsplanen samordnar lokalfrågor mellan kommunens verksamheter och klarlägger investeringsbehov i olika verksamhetslokaler. Den maritima strategin innebär en fokusering på hur vi tillvaratar och optimerar vårt läge vid havet, framför allt i anslutning till Byfjorden. Energiplanen beskriver energianvändningen i kommunen och visar hur samhällsplaneringen kan fungera som instrument för att minska energianvändningen i bl.a. bebyggelse och transportsektor. I kulturmiljövårdsprogrammet kartläggs karaktärsskapande bebyggelse och kulturhistorisk intressanta miljöer av värde för stads- och landskapsbild. Platsers karaktär och skönhet skall vårdas och utvecklas så att varje tidsepok och historia blir läs- och uppfattbar. För kollektivtrafiken finns en målbild för kollektivtrafiken för såväl Fyrbodal som hela regionen vilken innebär att både marknadsandel och kollektivt resande skall öka. Den fysiska planeringen måste därför ta hänsyn till kollektivtrafikens förutsättningar. En förteckning av dokument som på olika sätt har koppling till samhällsplaneringen lämnas i slutet av samhällsbyggnadsstrategin. Se sidan 15 5 Samhällsbyggnadsstrategi, allmänt Samhällsbyggnad är en samverkan av åtgärder och aktiviteter som utgår från människors behov. Bostäder och verksamheter förutsätter bl.a. väginfrastruktur, vatten och avlopp men tillgång till natur, kulturliv, service osv. är minst lika viktigt för en attraktiv levnadsmiljö. Samhällsbyggnadsstrategin tar sin utgångspunkt i översiktsplanen och dess beskrivning över användning av mark och vatten. Strategin är ett underlag för kommunens gemensamma agerande främst med avseende på utveckling av bostäder och verksamheter ett politiskt styrdokument som utgör en planeringsinriktning och beställning till kommunens nämnder, styrelser och bolag. Strategin och dess genomförandeplan är därmed ett underlag för kommunens verksamhetsplanering och budget för planering, investeringar, exploatering osv. Samhällsbyggnadsstrategin ska ses som en tolkning och konkretisering av kommunens översiktsplanering med fokus på hur vi kan utveckla ett, ur många aspekter, attraktivt samhälle där våra resurser utnyttjas på det mest fördelaktiga sättet. Det innebär att vi ska sträva efter ett synsätt och en arbetsmetod som ser till det gemensammas bästa. En grundläggande inställning är därför att, så långt det är rimligt, ta tillvara de investeringar och anläggningar som redan är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. På motsvarande sätt innebär det också ett effektivt utnyttjande av etablerad kommunal service. Hållbarhetsaspekterna skall betonas. En hållbar samhällsutveckling ur ett miljöperspektiv, ett socialt perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv måste prioriteras. Social hållbarhet innebär att vi i samhällsplaneringen utgår från människors olika behov och skapar ett samhälle som bidrar till trygghet, hälsa och delaktighet. Vi skall också långsiktigt bevara naturens resurser och minska negativ påverkan på människor och natur. Resurshushållning, energiförsörjning, byggnadsteknik osv. är viktiga delar i ett ekologiskt tänkande. Ur ett ekonomiskt perspektiv skall vi också hushålla med mänskliga och materiella resurser. De tre hållbarhetsaspekterna innebär att bebyggelseutveckling främst skall ske genom förtätning av våra tätorter och i orter efter våra regionala kollektivtrafikstråk. Jfr Miljöpolicy Övergripande miljömål: Inspirera och motivera till hållbar utveckling i samverkan och i dialog med medarbetare, medborgare, organisationer och näringsliv Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil genom att underlätta resurssnål konsumtion, minska resursanvändningen och minska kemikalieanvändningen Bedriva en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna Ställa tydliga miljökrav och etiska krav vid upphandling och vid inköp av varor och tjänster då så är möjligt Främja en minskning av energianvändning och öka andelen förnybar energi Verka för en minskad klimatpåverkan av resor och transporter 6 Genomförandeplan Samhällsbyggnadsstrategin har ett 10-årigt perspektiv och anger planeringsprinciper som skall tillämpas i detta tidsperspektiv. Strategin är därmed en anvisning till kommunens nämnder och bolag om vilka åtgärder som bör vidtas inom respektive verksamhetsområde för att de gemensamma utvecklingsmålen skall nås. Kommunen som organisation kan dock inte ensam förverkliga alla åtgärder som behövs för att nå önskad utveckling. Enskilda och kommersiella aktörer kan högst väsentligt vara en del i den kraft som behövs för att förverkliga gemensamma visioner. Ett nära samarbete mellan kommun och marknadens aktörer är därför av avgörande betydelse för framgång. Samhällsbyggnadsstrategin är en kompass som pekar ut riktningen för alla som vill medverka i utvecklingen av boende och verksamheter under de närmaste åren. Projekt som inte följer översiktsplaneringen och andra mål- och styrdokument och som inte omfattas av samhällsbyggnadsstrategin bör därför inte heller bli aktuella i strategins genomförandeplan. I den till samhällsbyggnadsstrategin kopplade genomförandeplanen görs konkreta prioriteringar av vilka objekt/projekt som skall genomföras de närmaste åren. Genomförandeplanen fastställs av kommunfullmäktige medan revideringar i tidplan delegerats till kommunstyrelsens översiktsplaneringsutskott. Genomförandeplanen redovisar projekt i tre kategorier: 1. Pågående projekt 2. Projekt med beslut om start/genomförande inom den närmaste treårsperioden 3. Projekt med beslut om ytterligare utredning innan beslut om genomförande kan fattas Genom prioritering och beslut av nya projekt till grupp 2 kan den framtida utvecklingen påverkas och styras mot de uppsatta målen för samhällets utveckling. För vissa projekt kan ett bättre beslutsunderlag vara en förutsättning varför beslut om prioritering till grupp 3 kan vara nödvändig innan beslut om tillåtelse för genomförande (grupp 2) kan fattas. Nya initiativ och idéer - såväl interna som externa - skall alltid prövas mot kommunens måldokument och samhällsbyggnadsstrategi. Genom denna förprövningsprocess kan nya projekt tidigt bedömas utifrån breda aspekter och strategiska överväganden innan tillstånd till fortsatt planering kommer att ges. 7 STRATEGI FÖR BOSTADSBEBYGGELSE Jfr Bostadsförsörjningsprogram Under den senaste tioårsperioden (2003-2012) har det byggts ca 1 100 nya bostadslägenheter i Uddevalla kommun. Ca 300 av dessa i flerbostadshus och ca 800 i småhus. I genomsnitt innebär det 110 lägenheter/år. I Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen redovisas att det behövs ca 175 nya bostadslägenheter per år under den kommande sexårsperioden. Målsättningen är att 20 % bör ha hyresrätt som upplåtelseform. I dagsläget finns antagna detaljplaner som möjliggör i storleksordningen 1 300 nya bostäder. I pågående detaljplaner bedöms i storleksordningen 800 nya bostäder vara under prövning. Detta innebär att behovet för kommande tioårsperiod teoretiskt är tillgodosett men i praktiken ser det annorlunda ut då inte alla planer blir genomförda. Nya bostäder måste därför planeras i linje med samhällsbyggnadsstrategins planeringsprinciper. Prioritering bland framtida bostadsbebyggelse kommer att bidra till en samhällsutbyggnad i önskad riktning. Kommunens markpolitik är av stor strategisk betydelse. I den kommunomfattande översiktsplanen finns en övergripande strategi för planering av boende: - Möjliggör en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn till hållbar utveckling. - Ta Uddevalla ett steg närmare ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energianvändningen och bli oljeoberoende. Jfr VA-plan, Målbild kollektivtrafik Bostadsbyggandet är den viktigaste delen i samhällsbyggandet. Behovet av nya bostäder är en central utgångspunkt i planeringen vilken också sätter stor prägel på samhällets struktur. En hållbar utveckling enligt översiktplanens strategi förutsätter att planering av bostäder anpassas efter strukturerande faktorer som vägar, va-nät, kollektivtrafik osv. Samtidigt skall olika kvaliteter och miljöaspekter i boendet tillvaratas. Uddevalla kommun har i ett historiskt perspektiv vuxit befolkningsmässigt lika mycket på landsbygd som i tätort. Attraktiva kustområden lockar till boende på såväl landsbygd som i tätorterna närområde vilket bidragit till en gles samhällsstruktur. Ett större fokus på tätorternas utveckling är därför nödvändig för att tillvarata samhällets redan gjorda investeringar och för en mer hållbar samhällsutveckling. Ökat boende och fler verksamheter inom tätorterna ger ökad attraktivitet och bättre service som resultat. Centrumkärnan i Uddevalla behöver vitaliseras inte minst mot bakgrund av den externa handelns starka utveckling och ett allt för litet boende i stadens centrala delar. Potentialen finns – inte minst i stadens mest centrala del Kampenhof – men också i obebyggda kvarter, omvandlingsområden med tillgång till goda kommunikationer med tåg och buss. Ett levande centrum i Uddevalla bör för överskådlig tid ges mycket hög prioritet och vara i fokus för gemensam kraftsamling. 8 Tätorterna Uddevalla och Ljungskile En majoritet (73 %) av kommunens invånare bor i tätorterna Uddevalla (inkl. Herrestad) (34 644) och Ljungskile (3 703). För bägge orterna finns fördjupade översiktsplaner som beskriver områden för ny bostadsbybyggelse. En utgångspunkt för nybyggnation är resurseffektivitet och hållbart tänkande vilket innebär en ny sammanhållen bebyggelse skall förläggas inom tätorterna Uddevalla och Ljungskile. Orterna skall förtätas med hänsyn till kollektivtrafikens stråk, gemensamma uppvärmningssystem, tillgång till service osv. För Uddevalla gäller också att det maritima skall utvecklas liksom stadens centrum som en generator för mänskligt liv och aktivitet. Ett levande centrum är stor betydelse för stadens attraktivitet och fortsatta utveckling inte minst mot bakgrund av handelsplatsen Torps kraftiga expansion. Centrumutveckling gynnas av fler boende i staden, bättre kommunikationer, utvecklad handel och service osv. I centrum finns flera obebyggda tomter liksom Kampenhofsområdet med mycket stor potential att utvecklas till stadens nya hjärta. I Uddevalla tätort skall därför stort fokus läggas på en utveckling av stadens centrum. I de fördjupade översiktsplanerna beskrivs också en möjlig utveckling med ny sammanhållen bebyggelse i tätortsnära områden. Dessa områden utgör en potential för tätorternas framtida utbredning men innebär också relativt stora investeringar i infrastruktur osv. Bebyggelse i centrum och den redan bebyggda tätortsstrukturen bör därför exploateras först. Tätorternas tillväxt bör ske inifrån och ut för att utnyttja redan gjorda investeringar och för att stärka kollektivtrafikens stråk. Nya tätortsnära områden (t ex Sunningeberget, Mosshed, Skarsjövallen, Ljungs-Berg) skall därför inte startas för byggnation inom genomförandeplanens tidigare del. Detaljplaner bör dock för några av områdena färdigställas för att hålla beredskap för framtida behov. Omvandling av områden kräver ibland ett större perspektiv varför en områdesplan först kan behöva upprättas för att nå ett effektivt utnyttjande av ett område. Detta gäller exv. Kampenhofsområdet inklusive hamnområdet och området mellan Bäveån och Göteborgsvägen. Med en områdesplan som beskriver områdets disposition kan en utveckling påbörjas steg för steg tillsammans med intresserade externa aktörer. Områdesplaner upprättas av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar och aktörer. Det bör i övrigt vara en generell ambition att utveckla blandstadskaraktären. Integrerade funktioner med bostäder, handel, verksamheter och service inom samma område skapar mötesplatser och förutsättningar för en trygg stad som är befolkad stora delar av dygnet. I den blandade staden är det också nära till det mesta, vilket underlättar det vardagliga livet och minskar bilberoendet. Blandstadskaraktären kan förstärkas genom förtätningar och omvandling av områden som idag är ensartade. Det innebär konkret att fler bostäder skall byggas i stadskärnan, men också att stadskärnan kan förstärkas med ytterligare funktioner såsom handel, service, kulturhus, badhus och stadshus. Jfr rekommendationer i ÖP Jfr Maritim strategi Jfr FÖP Uddevalla och Ljungskile 9 Planeringsprinciper ny sammanhållen bostadsbebyggelse Förtäta och komplettera med flerbostadshus i Uddevalla stadskärna och Ljungskile centrum. Potentialen i områdena Kampenhof och söder om Bäveån skall prioriteras som centrala delar i utvecklingen av Uddevalla centrum. Komplettera och förtäta med bostäder av varierande karaktär inom den bebyggda tätortsstrukturen och inom bebyggda stadsdelar med närhet till kollektivtrafik och cykelvägar. Boende liksom andra funktioner i tätorternas centrala delar skall prioriteras. För vissa tätortsnära områden, såsom Sunningeberget och Skarsjövallen, fullföljs planuppdragen för senare exploatering. Utvecklingsområden som Mosshed och Ljungs-Berg skall avvakta framtida beslut om planläggning för eventuell framtida exploatering. Mindre tätorter Jfr rekommendationer i ÖP Inom kommunen finns ett antal mindre Tätorter Inv Sunningen 742 tätorter varav några med viss offentlig Ammenäs 544 service och annan verksamhet. ÖverHogstorp 373 siktsplanen rekommenderar på vissa av Fagerhult 353 Lanesund o Överby 347 dessa orter kompletterande sammanhålUtby 267 len bebyggelse i vissa fall. Sunningen och Ammenäs ingår i kustzonen efter den s.k. Fräknestranden med möjligheter till kompletterande bebyggelse. Tätorten Hogstorp har med hänsyn till sitt läge efter E6 med och tillgång till kollektivtrafik potential för boendeutveckling. En fördjupad översiktsplan för orten kommer därför att upprättas som underlag för utveckling av ny sammanhållen bebyggelse. Knutpunkten Rotviksbro är f.n. ingen tätort men har ett strategiskt läge i korsningen mellan vägarna 160/161. Handel finns etablerad, nytt serviceboende och ny sammanhållen bostadsbebyggelse uppförs i anslutning till Rotviksbro. Ytterligare sammanhållen bebyggelse som bidrar till att utveckla Rotviksbro som ny tätort kan därför uppmuntras. Planeringsprinciper för kompletterande samanhållen bebyggelse utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile Skapa förutsättningarna för ytterligare bostäder i Rotviksbro i syfte att skapa en sammanhållen tätort med närhet till service och kommunikationer. Skapa förutsättningarna för fler bostäder i Hogstorp öster om E6. Ny sammanhållen bebyggelse skall i övrigt inte planeras eller utvecklas utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile. 10 Kustzonen Kommunen gränsar till havet och dess fjordar vilket ger tillgång till attraktiv miljö för invånare och besökare. Strandskyddet tillvaratar tillgänglighetsintresset och skyddar natur och djurliv. För kustzon gäller också riksintresse enligt de särskilda hushållningsbestämmelserna (Miljöbalken 4 kap.) varför samlad bebyggelse i kustzon inte är aktuell. Vissa kustnära områden som ursprungligen byggts som fritidshusområden är attraktiva och kan dock utvecklas till områden för året-runt boende. Detaljplaneändringar för att medge ökade byggrätter ska då göras i ett sammanhang så att lämpligheten prövas utifrån en helhetssyn. En grundläggande förutsättning är att både vatten- och avloppsfrågan kan lösas på ett miljöriktigt sätt genom gemensamma anläggningar eller kommunal VA-anslutning. Behov av nya gång- och cykelvägar och avstånd till kollektivtrafik skall vägas in liksom andra faktorer för att kunna värdera om det innebär en ur ett kommunalekonomiskt helhetsperspektiv önskad utveckling. Kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile, den s.k. Fräknestranden har potential för utvecklat boende. Den nya överföringsledningen för vatten och avlopp innebär att anslutning av befintliga fastigheter ger möjlighet till året runt boende. Ökade byggrätter och viss nybyggnation är därför möjlig inom ramen för vad kustzonsplaneringen kan medge. Sammanhängande bebyggelse för att skapa nya småorter skall dock inte planeras. Väginfrastrukturen och kollektivtrafiken sätter också begränsningar. Bägge är frågor som hanteras av stat och region. För kommunens kustzoner i övrigt medges omvandling eller nybyggnation endast om va-frågan är tillfredsställande löst. Samlad bostadsbebyggelse skall inte planeras eller tillåtas utanför befintliga tätorter. Planeringsprinciper för kustzonen Omvandling av fritidsbostäder och nybyggnation i kustzon medges endast i områden med kommunalt VA eller där annan godkänd VA-lösning kan tillämpas. Nybyggnation skall anpassas till områdets karaktär och ansluta till redan befintlig bebyggelse. Jfr ÖP 11 HANDEL OCH VERKSAMHETER HANDEL Handeln är stark i Uddevalla och av regional betydelse. Handelsplatsen Torp dominerar genom sin omfattning och sitt utbud samt ett strategiskt läge i vägnätet. Externa handelsplatser bygger dock i hög grad på bilburna besök vilket innebär nackdelar ur hållbarhetssynpunkt. Uppmärksamhet skall därför riktas mot andra platser för handel och mänskliga möten. Uddevalla och Ljungskiles centrum är givna platser med goda förutsättningar som handels- och mötesplats för såväl invånare som besökare. Utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile är det framför allt Rotviksbro som genom sitt läge har möjlighet till utveckling av ytterligare handel och service. En sådan utveckling gynnas av fortsatt koncentration av boende i området. LEVANDE CENTRUM Jfr FÖP Uddevalla stadskärna Levande centrumkärnor är av stor betydelse för kommunens attraktivitet. I centrum finns mötesplatserna, kommunikationerna och det inre liv som varje tätort måste ha för att skapa identitet och självkänsla. Största fokus skall därför läggas på att stärka centrumkärnornas utveckling i Uddevalla och Ljungskile. Kommunen skall inte medverka till ytterligare utveckling av den externa handelsverksamheten. Inga ytterligare handelsområden skall tillkomma och handelsplatsen Torp bör ytmässigt anses vara färdigexploaterat. VERKSAMHETER F.n. finns drygt tolv hektar industrimark som är detaljplanelagd och iordningställd med kommunen som markägare och som är möjlig att sälja. Utöver detta finns ytterligare ca 50 hektar (30 på Lillesjö resp. 20 på Fröland) med detaljplan för industriändamål som kan, och är på väg att, iordningställas. Tekniska nämnden har som målsättning att sälja minst ett hektar industrimark varje år. Ur detta perspektiv finns det en god framförhållning vad gäller planlagd industrimark som är i kommunal ägo. Men det finns förmodligen skäl att planera för ytterligare industrimark inom samhällsbyggnadsstrategins tidsperspektiv. Jfr rekommendationer i ÖP Några av de största områdena för verksamheter (industri och hantverk) finns i den östra delen av tätorten Uddevalla. En primär ambition bör vara att förstärka och utveckla dessa genom att studera hur förtätning och komplettering kan ske utan att för den skull göra avkall på behovet av grönska också i verksamhetsområden. Goda skyltlägen utmed de stora vägarna brukar nämnas som en framgångsfaktor och därför tas upp som önskemål vid etableringar. En viss försiktighet bör emellertid råda vid placeringen, då skalan på byggnader och öppna ytor för upplag mm ofta negativt påverkar de kvaliteter som finns i landskapsrummet. För att minska transportbehovet bör i första hand närhet till trafikplatser utmed de stora vägarna studeras om sådana annonslägen ska eftersträvas. VA-försörjningen, tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar bör också värderas. För att förstärka blandstadskaraktären bör förutsättningarna för att bedriva ej störande verksamheter i anslutning till bostäder studeras i samband med detaljplanearbeten för nya områden och vid utveckling av befintliga. 12 Planeringsprinciper för handel och verksamheter HANDEL Etablering av handel, service och verksamheter i Uddevalla stadskärna och Ljungskile centrum skall uppmuntras som ett led i att skapa ett levande centrumkärnor. Upprustning och förnyelse av det offentliga rummet skall bidra till att stärka centrum som mötesplats. Extern handelsverksamhet bidrar till god service för boende och besökare men skall inte tillåtas att bli det enda alternativet. Handelsområdet Torp skall ytmässigt anses som färdigutvecklat med undantag för pågående detaljplaner. Inga nya handelsområden skall etableras. Handelsutveckling i Rotviksbro skall uppmuntras som del av en lokal ortsutveckling i kombination med boende och offentlig service. VERKSAMHETER Nya verksamhetstomter skall erbjudas genom förtätning och utveckling av befintliga industriområden, framför allt på Kuröd och Lillesjö. Nya industri-/verksamhetsområden med s.k. skyltlägen efter E6 skall vid behov kunna anvisas i Hogstorp eller annan plats. I områden som skall förnyas inom tätorterna skall möjligheten att blanda verksamheter med bostäder beaktas och uppmuntras. 13 KOMMUNAL SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR En utgångspunkte för planering av den offentliga servicen är att ta tillvara de investeringar som är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. Ny bebyggelse för bostäder och verksamheter skall därför i huvudsak förläggas till tätorterna där det idag finns tillgång till kommunal service av olika slag. Ökande befolkning, ändrad åldersstruktur och lokaler som åldrats osv. innebär att nya anläggningar ändå måste uppföras. Kommunen upprättar därför en lokalförsörjningsplan med ett tioårigt perspektiv i första hand för behovet av förskolor, skolor och äldreboenden. Syftet är att kommunen ska ha en helhetssyn på sina lokaler som innebär en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. Lokalförsörjningsplanen samordans med samhällsbyggnadsstrategin och planerade nya kommunala anläggningar redovisas i strategins genomförandeplan. Kommunal service omfattar även större anläggningar eller andra gemensamma anläggningar för olika behov. Detta kan gälla badhus, brandstation, stadsbibliotek och kulturhus. Dessa anläggningar utgår från speciella behov och är därför oftast föremål för omfattande utredningar, gemensam planering och olika politiska överväganden. INFRASTRUKTUR OCH VA MM Kommunal infrastruktur omfattar olika typer av anläggningar som t.ex. gator, vatten och avlopp, allmänna ytor och kommunikationspunkter. Huvudinriktningen i samhällsplaneringen är att befintliga anläggningar ska utnyttjas så väl som möjligt. Nyinvesteringar i infrastruktur är dock ibland nödvändiga och en förutsättning för etablering av nya bostäder och verksamhetsområden. Omvänt kan investeringar i infrastruktur vara strategiska och en katalysator för stadsförnyelse och utveckling i framför allt tätorterna. Tätorternas attraktivitet skall stärkas genom upprustning av befintliga mötesplatser och stråk. Exempel på större investeringar i gaturummet som bedöms som väsentliga är upprustning och förnyelse av Kungstorget och Hasselbacken, Kungsgatan samt Göteborgsvägen. Nya stråk och mötesplatser utmed Bäveån bör ytterligare studeras. I ett längre tidsperspektiv bör också en utveckling av Strandpromenaden på den södra sidan av Byfjorden, från Lindesnäs till Sund, utredas. Behov av områdestudier för större områden Den övergripande markanvändningen studeras inom ramen för översiktsplaneringen. I tätort är nästa steg i planeringsprocessen vanligtvis upprättande av detaljplaner vilket innebär att problemställningar och möjligheter antingen studeras för översiktligt eller för detaljerat. För vissa områden finns ett behov av djupare områdes- eller grannskapsanalyser för att se saker i ett sammanhang. En sammanhållen områdesplanering gör problemställningar och problematik mer begripliga samtidigt om de inte greppar över ett onödigt stort område. Områden med exploateringsintressen och en komplex problematik bör före exploatering föregås av en områdesanalys. Jfr Målbild kollektivtrafiken Kommunikationer är en central del i människors vardag. Ur hållbarhetsaspekt bör fler resor ske med kollektiva transportslag för att minska det totala transportarbetet. I Uddevalla tätort skall busslinjenätet hållas i större stråk för att 14 bli tillgängligt och effektivt. Tydliga busstråk ger en struktur för kompletterande bostadsbebyggelse. För de regionala resorna mot framför allt Göteborg skall tåg vara det primära transportslaget. Kommunen skall därför genom sin planering i staden förbättra förutsättningarna för resor med tåg. Ett bättre stationsläge för tåg med bytespunkt för bussar, pendelparkeringar är viktiga pusselbitar som måste passas in i utvecklingen och utformning av centrumkärnan. När staden förtätas och utvecklas utmed vattnet måste detta stå i samklang med andra vattennära verksamheter, framför allt hamnverksamheten. I hamnens målbild ingår att verksamheten finns på Sörvik och Fröland. Om Fröland ska utvecklas som hamnområde är en industrispårsanslutning avgörande. I strategin bör det därför ingå att förutsättningarna för en sådan spåranslutning ytterligare utreds. I Uddevalla finns en översvämningsproblematik som är reell och som i ett framtida perspektiv kan förhindra fortsatt exploatering i staden. Åtgärder som löser de faktiska problem som redan finns måste därför genomföras liksom åtgärder som i ett längre tidsperspektiv kan påvisa att en lösning finns eller förberetts. VATTEN OCH AVLOPP Kommunen har ett ansvar att beskriva hur VA-försörjningen ska lösas i kommunen, inom och utanför det s.k. kommunala verksamhetsområdet. En VAplan skall upprättas som beskriver hur detta ansvar ska beaktas genom ställningstaganden och kriterier för olika prioriteringar. Till VA-planen ska det finnas en utbyggnadsplan för VA som baseras på samhällsbyggnadsstrategin och dess genomförandeplan. I utbyggnadsplanen ska därför redovisas var och när ny bebyggelse ska anslutas men också var och när befintliga områden med idag lokala (och enskilda) VA-lösningar ska anslutas till det kommunala VAnätet vilket framför allt gäller omvandling av fritidshusområden. Planeringsprinciper för infrastruktur Säkerställ så att översvämning inte förhindrar fortsatt utveckling av Uddevalla centrum Förbättra och utveckla samt bygg nya cykelvägar som ett tryggt, miljömässigt och hälsoinriktat alternativ till bilismen. Fortsätt utred möjligheten att skapa ett resecentrum som ger förutsättningar för ett ökat utnyttjande av kollektivtrafiken. 15 STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGIN MÅLDOKUMENT/PLAN/STRATEGI STATUS ÄGARE Översiktsplan 2010 för Uddevalla kommun Fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort (Ny plan under framtagande) Fördjupad ÖP, Centrala Uddevalla Fördjupad ÖP, Ljungskile Bostadsförsörjningsprogram Riktlinjer för lokalförsörjning Markanvisningspolicy Miljöpolicy Övergripande miljömål Uddevalla kommun Riktlinjer för lokalförsörjning Lokalförsörjningsplan 2014-2023 Kommunalt huvudmannaskap för gator och vägar Målbild för kollektivtrafiken 2025 med kollektivtrafikprogram 2013-2016 VA-plan (under framtagande) KF 2010-09-08 Klk KF 1996-10-08 KF 2000-01-11 KF 2007-12-12 KS 2013-09-11 KF 2006-06-14 TN 2013-06-13 KF 2012-10-10 KF 2006-06-14 KS 2013-08-28 Klk Klk Klk MSB Klk TK MSB MSB TK TK KF 2013-09-11 TK Okt 2011 Fyrbodal Översvämningsutredning (Sweco) Landskapsanalys (Ramböll) Energiplan 2014-2018 (under framtagande) Befolkningsprognos Landsbygdsplan Kulturmiljövårdsprogram ”Offentlig miljö som konstform” Maritim strategi Näringslivspolitiska riktlinjer IT-infrastrukturplan Linjenätsanalys Uddevalla tätort (Trivector) Äldreomsorgsplan Plan för stöd och service (LSS) 2011-01-24 2012-12-18 TK Klk Maj 2014 2014 KF 2002-04-09 KF 2013-06-12 KF 2012-11-14 KF 2012-11-14 Mars 2013 KF 2011-12-14 SN 2013-02-20 MSB Klk Klk KoF KoF Klk Klk Klk Klk SN SN Tjänsteskrivelse 1(1) Kommunledningskontoret 2014-10-06 Handläggare Utvecklare Sven Andersson Telefon 0522-69 61 31 [email protected] Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommundirektörens ledningsgrupp har utgjort styrgrupp. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från 2014-10-06. Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29. Förslag till beslut Översiktsplaneringsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag. Peter Larsson Kommundirektör Sven Andersson Strateg samhällsbyggnad Expediera till Politiska partier, kommunfullmäktige Övriga nämnder Uddevalla Vatten AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Event AB, Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Energi AB. Dnr KS 2014/00428 Tjänsteskrivelse 1(1) Kultur och fritid Dnr KFN 2015-01-13 10. Handläggare Förvaltningssekreterare Anna-Helena Wiechel Telefon 0522-69 65 11 [email protected] Redovisning av delegationsbeslut 2015-01-22 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av följande delegationsbeslut Beslut 2014-12-16 § 44 om förlängning av lönebidrag Beslut 2015-01-09 § 1-2 om förlängning av lönebidrag Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Anna-Helena Wiechel Förvaltningssekreterare 2015/00011 Tjänsteskrivelse 1(1) Kultur och fritid Dnr KFN 2015-01-13 Handläggare Förvaltningssekreterare Anna-Helena Wiechel Telefon 0522-69 65 11 [email protected] 11. Anmälningsärenden 2015-01-22 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av följande anmälningsärenden Bestämmande av ordning för ersättares inkallande till tjänstgöring i styrelser och nämnder m.m. för mandatperioden 2014-2018 KF 2014-12-10 § 236 Flerårsplan 2015-2017 KHR sammanträdesdagar 2015 KPR sammanträdesdagar 2015 KS 2014-12-17 Justering av kommunbidrag 2014 Sammanträdesdagar för Samhällsbyggnadsnämnden 2015 Synpunkter på utredningsrapporten Badhus Uddevalla Entreprenadform och huvudmannaskap Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Anna-Helena Wiechel Förvaltningssekreterare 2015/00013
© Copyright 2025