Årsredovisning 2014 för Borås Elnät AB Årsredovisning 2014 för
3e BESLUTSFÖRSLAG Årsredovisning 2014 för Borås Elnät AB Styrelsen föreslås besluta: Årsredovisningen läggs till handlingarna. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Samverkan Kommunalråd Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2015/SH0006 107 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn 033-35 71 12 Datum/avdelningschef: 20150309/Svante Stomberg Programområde: 1 Årsredovisning 2014 - ett kommunägt företag - ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 1 Innehåll 2 3 VD har ordet 6 Elnät – Verksamhet 8 Elnät – Leveranssäkerhetsutveckling 9 Elnät – Nättariffens delar 10 Elnät – Nyckeltal 12 Stadsnät - Verksamhet 14 Stadsnät - Nyckeltal 16 Kundtjänst och marknad 18 Förvaltningsberättelse 21 Ekonomiska nyckeltal 22 Resultaträkning 23 Balansräkning 25 Kassaflödesanalys 26 Tilläggsupplysningar 33 Revisionsberättelse 34 Företagsledning 35 Styrelse ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB VD har ordet Ett mycket intressant år! 2014 har varit ett mycket intressant år för Borås Elnät AB. Efter ett hektiskt 2013 såg vi fram emot att 2014 skulle bli något av ett lugnare ”normalår” – men så blev det inte. Affärsområde Stadsnät satte igång projekt Bredband 2020 – ett uppdrag som inte bara är det största genom tiderna för oss, utan även ett av de största i Borås Stads historia. Detta tillsammans med ett antal omfattande projekt inom Affärsområde Elnät, ett antal övergripande utvecklingsprojekt samt allt som ska skötas i den ordinarie verksamheten gjorde även 2014 till ett hektiskt år. Trots detta är det få arbetsuppgifter som flyttats eller skjutits upp utan det mesta är väl genomfört enligt plan. Projekt Bredband 2020 Sveriges regering har formulerat en målbild för hur utbyggnaden av fibernät ska se ut de närmsta åren. I Bredbandsstrategi för Sverige fastslår regeringen följande mål för bredbandsområdet: • Sverige ska ha bredband i världsklass • År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund • Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband För att Borås Stad ska nå dessa mål fick Affärsområde Stadsnät under hösten 2013 i uppdrag att utreda möjligheter och konsekvenser av att bygga ut fibernätet i Borås. Uppdraget, som internt kommit att kallas Bredband 2020, utvidgades sedan till att ta fram en affärsplan under våren 2014 och den 14 augusti fattade kommunfullmäktige det historiska beslutet att ge bolaget uppdraget att genomföra planen. Både styrelse, kommunstyrelse och kommunfullmäktige var rörande överens om att det är viktigt att offentligheten äger och därmed behåller kontrollen över en del av denna viktiga fiberinfrastruktur. Man kan konstatera att Bredband 2020 är ett av de största investeringsbesluten i Borås Stads historia med en beräknad investeringsvolym på mer än 400 miljoner kronor under de sex åren fram till 2020. Den höga kostnaden beror på att det är mycket kostsamt att förlägga fiberkabel i stadsmiljö med avstängningar, grävning och markåterställning. Vi hoppas att vi tillsammans med Borås Stad kan hitta en bra modell för att hantera de lov och tillstånd som behövs i projektet. Planen är att börja gräva så snart tjälen har gått ur marken våren 2015. Projektet innebär en utökning av Affärsområde Stadsnäts organisation då en rad nyrekryteringar kommer att genomföras. Projekt 2031 – långtidsplanering av elförsörjning För att förbereda Borås Elnät för det ökade krav på elförsörjning som en växande stad för med sig arbetar bolaget med en mycket långsiktig strategi. I Projekt 2031 samordnas det ökande behovet av elförsörjning med det befintliga elnätets behov av reinvestering. Det är viktigt att den mycket omfattande investeringsvolymen inte bara planeras i ett långsiktigt tekniskt hållbart perspektiv, utan också resursmässigt optimalt. Projektet har bland annat identifierat ett behov av att bygga en 130 kilovoltskabel i en ring runt Borås och från den distribuera nedtransformerad kraft in mot centrum och ut mot industriområden och landsbygd. Längs kabeln kommer ett antal mottagningsstationer att byggas och vi väljer av säkerhetsstrategiska skäl att bygga fler, lite mindre enheter än ett fåtal stora. Bygget av en av dessa stationer, Mottagningsstation Vinrankan, startade under 2014 och vid årsskiftet stod själva byggnaden färdig. Nu återstår installation av all teknisk utrustning och inkoppling på elnätet fram till driftsättning under våren 2015. Juridiska processer Under året har bolaget varit inblandat i två stora juridiska processer: 1. Den ena är en process mellan Energimarknadsinspektionen (Ei) och 96 av landets elnätsbolag och handlar i korthet om en ny, av Ei utarbetad förhandsregleringsmodell för bolagens elnätsintäkter under åren 2012 till och med 2015. I sista stund förändrade Ei modellen på ett sätt som skapat helt nya, och mycket svårhanterade förutsättningar jämfört med tidigare. Det nya beräkningssättet gör bland annat att Borås Elnät, istället för att som tidigare ha en bra position, under denna period i stället tangerar den övre tillåtna gränsen för de elnätsrelaterade intäkterna. Processen har pågått sedan 2011 och är fortfarande inte avklarad. Elnätsbolagen vann i första instans, förvaltningsrätten samt senare också i kammarrätten, men domen är ytterligare överklagad och vi väntar på besked om Högsta Förvaltningsdomstolen beviljar Ei prövningstillstånd. 2. Den andra rättsprocessen står mellan en privatperson och Borås Stad och handlar om vilken rätt ägaren har att ta ut en avkastning på insatt kapital ur elnätsverksamheten. Anmälaren menar att det strider mot kommunallagens självkostnadsprincip, medan Borås Stad hävdar att en skälig avkastning är tillåten enligt ellagen. Förvaltningsrätten gick på anmälarens linje, men domen överklagades av Borås Stad som vann i kammarrätten. Även denna dom är dock föremål för överklagan och Högsta förvaltningsdomstolen beviljade i februari 2015 privatpersonen prövningstillstånd, så processen kommer att fortsätta ytterligare en tid. ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 3 VD HAR ORDET Uppdaterad vision, affärsidé och målformuleringar Vi har under verksamhetsåret 2014 genomfört ett omfattande arbete med att uppdatera företagets långsiktiga vision, formulera en ny affärsidé och uppgradera vår målbild. Den tidigare visionen var ”Att främja utvecklingen i Borås Stad genom att tillhandahålla en konkurrenskraftig infrastruktur med en hög leveranssäkerhet för eldistribution och datakommunikation”. Den bygger på en formulering hämtad från våra ägardirektiv och beskriver precis det som vi både nu och tidigare jobbar med varje dag. Vi kände därför att vi behövde formulera en mera utmanande vision och en tydligare affärsidé. Vår nya vision är: - Borås Elnät är Borås bästa serviceföretag Vår nya affärsidé är: - Borås Elnät skall tillhandahålla en stabil infrastruktur och en hög servicegrad genom lokal närvaro och ett proaktivt bemötande Man kan fråga sig varför vi valde att fokusera vår nya vision och affärsidé på service? Svaret är att vi sedan länge är ett framstående teknikföretag i båda våra affärsområden. Våra anläggningar håller världsklass, vi har en mycket hög leveranssäkerhet och vi levererar ett stabilt ekonomiskt resultat. Vi är inte dåliga på service, men känner ändå att det är ett område där vi har möjlighet att utvecklas och bli ännu lite bättre. Vi vill bli så bra att kunden skulle välja oss om de kunde välja – och så bra att kunden väljer oss när de kan välja. Under året har vi också formulerat långsiktiga och övergripande mål för verksamheten. Vi menar att det i grunden finns två övergripande områden som är gemensamma för hela bolaget: vår arbetsmiljö, som huvudsakligen handlar om våra medarbetares förhållanden samt den verksamheten som är riktad utåt mot vår omvärld. Målsättningen är att nio av tio ska trivas på arbetsplatsen och att nio av tio ska vara nöjda med företaget. Det kan handla om kunder, leverantörer och samarbetspartners. Varför valde vi inte att eftersträva att tio av tio ska vara nöjda? Vi menar att ett mål ska vara realistiskt och uppnåbart till skillnad från en vision som kan vara mer utopisk. Att alla trivs och är nöjda är naturligtvis önskvärt men i en organisation med närmare åttio anställda och en verksamhet med över fyrtiotusen kunder ser vi inte att det är realistiskt. Värdegrund 2014 har vi haft mycket fokus på vår värdegrund och vi har utarbetat ett helt nytt tänk kring denna fråga. Arbetet har genomförts i workshopform tillsammans med all personal och resulterat i att vi tagit fram åtta nyckelord som vardera följs av två förklarande meningar. Fyra ord beskriver hur vi vill vara och uppfattas externt (professionella, hjälpsamma, tillgängliga, trevliga) och fyra ord beskriver hur vi vill förhålla oss till varandra internt (respektera, uppmuntra, ärliga, samarbeta). Värderingarna är ett viktigt styrmedel för alla medarbetare. De hjälper oss i våra dagliga handlingar, i våra kontakter med kollegor och kunder, samt ger oss en vägledning i vårt beslutsfattande. 4 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB Vad tycker vår omgivning? Under hösten 2014 genomförde vi en rad undersökningar för att få en bild av hur vår omgivning uppfattar oss, en NKI-undersökning bland våra kunder, en partnersundersökning och en medarbetarundersökning. Resultatet är huvudsakligen mycket gott men en del svar visar att vi har en bit kvar tills målen är uppfyllda. Vi kommer därför att jobba vidare med ett antal områden för att förbättra oss ytterligare. Miljöarbetet – policy och ISO 14001-certifiering Vi har under de senaste åren arbetat målinriktat med miljöfrågor och, så långt som möjligt, uteslutit miljöpåverkande ämnen och processer. Under 2014 fastställde vi vår miljöpolicy. Fokus inom miljöarbetet ligger på att: - Göra materialval som är resursmässigt besparande - Välja klimatsmarta alternativ vid arbets- och tjänsteresor - Förbättra hanteringen av farligt avfall Vi har också identifierat tre miljömål som vi nu fokuserar på att uppnå: - Minska specifik bränsleförbrukning - Skaffa ökad kunskap om materialuppbyggnad och tillsatser i de högspänningskablar som används i nätet - Minska antalet produkter och kemikalier som används i verksamheten Vi startade 2009 ett miljöprojekt med målet att skapa ett miljöledningssystem som uppfyller alla krav för en miljöcertifiering i enlighet med ISO 14001. Vi har nu efter ett mycket omfattande arbete nått målet och ledningssystemet är från och med sommaren 2014 taget i bruk. Vi har nu ett effektivt verktyg som skapar rutiner för uppföljning och avvikelsehantering. Principen med ett ledningssystem byggt för att administrera ett ständigt utvecklings- och förbättringsarbete gäller dock inte bara miljöfrågor utan vi har i och med detta system lagt grunden för att framöver kunna certifiera oss inom andra områden. Systemutveckling Under året har vi fortsatt att utveckla och förbättra våra IT-system och vi ser att vi får riktigt bra utdelning på det arbetet och resurserna vi lägger ner. Vi har under det gångna året fortsatt arbeta med att stabilisera vårt affärsystem, BFUS, tillsammans med rapporteringsverktyget Qlikview. Vi har även lyft vårt planeringssystem DP-Spatial till en nyare plattform, ett arbete som har pågått sedan 2012. Mycket resurser har även lagts på att slutföra separationen från Borås Energi och Miljö, bland annat genom att skapa en ny serverdomän och nytt nätverk, ett arbete som kommer att pågå även hela 2015. Slutligen så forsätter vi med att se över och förenkla samt standardisera de system vi förvaltar för att kunna möta våra kunders behov på ett snabbt och flexibelt sätt. Håkan Engblom, vd, Borås Elnät AB ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 5 Affärsområde Elnät Borås Elnät ABs uppgift är att tillhandahålla elnättjänster inom det egna nätområdet. Nätområdet utgör dock inte samma geografiska yta som Borås Stad, utan cirka 75 procent av elnätskunderna i kommunen är anslutna till vårt elnät. Inom Borås kommungräns är även Vattenfall och Sandhult-Sandareds Elektriska förening nätägare. Eldistributionssystemet är en bärande del i infrastrukturen och främjar utvecklingen av Borås. Vi arbetar därför löpande med investeringsprojekt för att möta stadens expansion. Samhällsplanering och utveckling av elnätet Elnätsverksamheten är inne i en fortsatt expansiv utbyggnadsperiod, styrd av samhällsutvecklingens krav. Nya bostads- och industriområden planeras där elnätet idag inte är utbyggt. Stora planerade kommunala infrastrukturella investeringar som nytt kraftvärmeverk och reningsverk är exempel på projekt som initierar förstärkningar och utbyggnad av elnätet. En genomgripande utredning om elförsörjningen av Borås i framtiden genomfördes för några år sedan. Resultatet av utredningen är Projekt 2031, vilket är en långsiktig plan för att möta stadens utveckling och även förnya elnätet. Projektet innefattar en plan för att på sikt ersätta nuvarande 30 kilovoltssystem med en ring av 130 kilovolts kabelledningar och med nya transformatorstationer runt Borås. Investeringsprojekt För våra 130 kilovoltsprojekt har det under 2014 tagit ordentlig fart i byggnationen efter några år med stiltje, då vi hela tiden bromsades av överprövade upphandlingar. Byggnationen av mottagningsstationen Vinrankan fortskrider på ett väldigt bra sätt. Vid årsskiftet stod hela byggnaden klar och vi planerar nu för driftsättning under våren 2015. Ett annat projekt där planeringsarbetet har kommit lång är anslutningen av det nya kraftvärmeverket vid Sobacken. Verket, som kommer att generera stora eleffekter, är planerat att anslutas via en ny 130 kilovolts mottagningsstation och vidare till den planerade ringen med 130 kilovoltskabel runt staden. Nästa steg i denna process är upphandling av station samt anslutande 130 kilovoltskabel, vilket kommer att ske under våren 2015. de matande kablarna inom både låg- och högspänningsnät och genererar därmed ombyggnadsprojekt där vi ersätter äldre klenare matningar med kraftigare förband. På så sätt minskas förluster samtidigt som området kan försörjas med god leveranssäkerhet inom överskådlig tid. Utbyggnaden av Viareds industriområde ställer krav på såväl förstärkning och utbyggnad av lokalnätet som på omfattande ombyggnadsarbeten av det befintliga 130 kilovoltsnätet. Större delen av dessa nätdelar kommer att flyttas och förläggas i nya sträckningar. För att möjliggöra denna ombyggnation byggs vår befintliga station Viared ut med ett flertal kabelfack på 130 kilovoltsnivå samt utökas på 10 kilovoltsnivån för att klara de tillkommande industriområdena. Vi har tidigare beviljats ledningskoncession för 130 kilovoltssträckan Sjömarken – Viared och under 2014 har upphandling skett för både kabelförläggning och stationsombyggnad. Hela projektet kommer att starta under våren 2015. Driftgruppen Borås Elnäts driftgrupp består av två enheter, där en arbetar med planering och projektering och den andra med driftläggning och underhållsplanering för elnätet. Då all planering och projektering för nya investeringsprojekt utförs inom driftgruppen har personalen haft ett intensivt år med alla de stora investeringsprojekt som planeras i staden. Arbetet med koncessionsansökningar för den planerade 130 kilovoltsringen är resurskrävande och innefattar miljökonsekvensbeskrivningar och kontakter med bland annat fastighetsägare, kommun, länsstyrelse och myndigheter. Ett annat område som gruppen hanterar, och som kräver mycket resurser, är alla de upphandlingar som följer med de stora investeringsprojekten. Den stora utbyggnadstakten påverkar i hög grad även de som arbetar med driftläggning och underhållsplanering för elnätet. I princip alla arbeten som vi genomför i nätet kräver någon form av förändrad driftläggning och planering. Det gör att alla projekt, stora som små, kräver en laginsats som omfattar många människor med olika roller inom företaget, däribland vår kontrollrumspersonal som ser till att vi alltid har en tillförlitlig matning i nätet. Under 2014 har avtal tecknats med Vattenfall för en ny inmatningspunkt i det planerade 130 kilovoltsnätet, kallad Solhem. Den nya inmatningspunkten kommer att stärka våra framtida reserver på ett bra sätt och är en förutsättning för att vi ska klara de planerade belastningsökningar som vi ser i framtiden. Servicegruppen Borås Elnäts servicegrupp utgör en strategisk resurs för arbeten inom vårt elnät. Gruppen ansvarar även för underhåll och investeringsarbeten på entreprenad inom kommunens gatubelysningsnät. När det gäller investeringar i lokalnätet, har detta fortsatt eftersom nya bostadsområden byggs och nya industrier etableras. Borås Stads invånarantal växer med en procent per år, vilket medför att nya projekt startas kontinuerligt. Investering i nya transformatorstationer 10 kilovolt/0,4 kilovolt för bostäder har genomförts under året, utöver de stationer som reinvesterats av åldersskäl. Den ökade belastningen i nätet kräver även en kontinuerlig översyn av För att vi ska hålla en hög leveranssäkerhet samt uppfylla gällande myndighetskrav driftbesiktigar vi våra högspänningsanläggningar regelbundet. Våra nätstationer inspekterar vi en gång per år medan mottagnings- och sekundärstationer besöks med tätare intervall. I dessa genomför vi även en servicegenomgång under sommarmånaderna. Då är belastningen lägre i elnätet, vilket gör det möjligt att koppla ifrån anläggningarna för att utföra arbeten. 6 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB Installationsarbete i nya mottagningsstationen Vinrankan. Nätstationerna får service vart åttonde år, viket innebär att ett femtiotal stationer får en grundligare genomgång varje år. Inom företaget har vi många stora investeringsarbeten på gång däribland den tidigare nämnda 130 kilovolts kabelring som vi ska bygga runt staden. Detta planeras bli vår nya ”ryggrad” i elnätet och blir därmed en av de viktigaste anläggningsdelarna för att säkerställa den framtida elförsörjningen. Det gör att kabelringen även blir en av de delar som vi snabbast behöver kunna laga om något skulle inträffa. Utbildade montörer som kan laga 130 kilovoltskablar är en bristvara i landet idag, så för att säkerställa kompetensen har vi under 2014 utbildat två av våra montörer i 130 kilovoltsskarvning. I och med denna kompetenshöjning är vi nu bättre rustade för de kommande investeringsarbeten som planeras, där vår avsikt är att kunna utföra stora delar av skarvningsarbetena i egen regi. Mätgruppen Borås Elnäts mätgrupp arbetar med att underhålla elnätets mätsystem så att rätt mätvärden levereras in i rätt tid. Vi har två mätsystem – ett med elnätskommunikation och ett med radiokommunikation. De levererar in mätvärdena från våra kunder. Systemen har en mycket hög leveranssäkerhet och vi får in 99 procent av alla cirka 42 000 mätvärden under det första dygnet. Ibland uppstår dock problem i överföringen, vilket medför felsökning ute i fält för att lokalisera och åtgärda den störning som orsakar felet. Mätgruppen sköter även alla anmälningar från elinstallatörer och uppsättningar av nya mätare. Under året har vi startat ett projekt för verifiering av alla sekundärmätta anläggningar. Projektet kommer att pågå under 2015. ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 7 AFFÄRSOMRÅDE ELNÄT Leveranssäkerhetsutveckling En hög leveranssäkerhet är av största vikt för våra kunder. Vårt mål är att inte ha avbrott som varar längre än sex timmar vid störningar och fem timmar vid planerade arbeten. Dessa interna regler ska ses mot bakgrund av myndigheternas krav på ersättning vid avbrott, som i princip gäller avbrott som varar mer än tolv timmar. När det gäller driftstörningar kan vi konstatera att antalet högspänningsstörningar har minskat från 33 till 24 jämfört med föregående år men att samhällskostnaden för dessa störningar har ökat från 2 368 tkr till 4 053 tkr. Högspänningsstörningar 2010 – 2014 Anledningen till ökningen av den beräknade samhällskostnaden är att vi under året haft ett stort avbrott i nätet vilket drabbade många kunder, fler än vid en ”vanlig” störning och att samhällskostnaden därmed ökar trots att det endast var ett fel som inträffade. Av diagrammen nedan framgår antalet störningar och samhällskostnaden. Med samhällskostnad menas kundernas avbrottskostnader, schablonmässigt beräknade från Svensk Energis mall. Lågspänningsfel 2010 – 2014 Antal Antal 35 350 30 300 25 250 20 200 15 150 10 100 5 År 0 10 11 10 kV 12 13 14 50 0 130 kV 30 kV År 10 11 Servisfel ntal störningar, A medelvärde under fem år 12 13 14 Fördelningsfel ntal störningar, A medelvärde under fem år Samhällskostnad, högspänningsstörningar 2010 – 2014 Mkr 4,0 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 10 11 10 kV 12 13 14 30 kV 130 kV Samhällskostnad medelvärde under fem år 8 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB Med samhällskostnad menas kundernas avbrottskostnader, schablonmässigt beräknade utifrån Svensk Energis mall. Nättariffens delar För att kunna få el behöver en elkund, enligt gällande lagstiftning, alltid ha två leverantörer, ett nätbolag och ett elhandelsbolag. Elnätsverksamhet är fortfarande ett myndighetsövervakat monopol och som nätbolag svarar vi för våra lokala kunders eltransportbehov från valfri produktionplats i landet. Kvalitets- och leveranssäkerhet ligger också inom vårt ansvarsområde. Elkunden köper sedan elenergi från valfri elhandlare/elproducent. Nedan visas hur vi disponerar intäkterna från nätavgifterna. Anslutning till det nationella nätet (20 %) Det svenska stamnätet och de därtill kopplade regionala näten utgör elsystemets ryggrad. Det lokala elnätet är anslutet till regionnätet i närområdet. Genom nätavgifter till regionnätsägaren köper vi kundernas rätt att få el överförd från fri produktionsplats fram till det lokala elnätet. Kostnaderna för detta utgör 20 procent av nättariffen. Kapitalkostnader för anläggningarna (42 %) Det lokala elnätet består av ett ledningssystem som via ett antal transformeringssteg når den enskilde kundens anläggning. Från 130 000 volt transformeras spänningen ner till 400 volt via nio mottagnings- och fördelningsstationer, ett cirka 159 mil långt ledningsnät med 448 lokala transformatorstationer och 4 200 kabelskåp. Det lokala elnätet når ut till omkring 42 300 kundanläggningar. Anläggningarna befinner sig i dag i ett bra och driftsäkert skick efter ett långsiktigt genomfört reinvesteringsprogram. Anläggningarna representerar ett stort värde och kostnaden för det nedlagda anläggningskapitalet motsvarar 42 procent av nättariffen. Drift och underhåll (22%) Anläggningarna kräver tillsyn, underhåll, ombyggnation och anpassningar för att en hög leveranskvalitet och elsäkerhet ska upprätthållas. För att åtgärda fel som inträffar under icke ordinarie arbetstid finns en beredskapsorganisation tillgänglig under årets alla timmar. Drift och underhåll utgör 22 procent av nättariffen. Energiförluster (5 %) Vid överföring och transformeringssteg uppstår värmeförluster i transformatorer, ledningar och säkringar. Energiförlusterna uppgick 2014 till 18 GWh, vilket motsvarar 2,8 procent av den totala elenergiomsättningen. Bolaget köper in elenergi för att täcka dessa energiförluster. Dessa utgör fem procent av nättariffen. Myndighetsavgifter (1 %) Nätövervaknings-, elsäkerhets- och elberedskapsavgift till energimyndigheten motsvarar en procent av nättariffen. Kundadministration (5 %) Kostnader för kundadministration utgör fem procent av nättariffen. Övriga bolagsgemensamma kostnader (5 %) Kostnader för forskning och utveckling, centraladministration och omstruktureringar står för fem procent av nättariffen. Diagram över fördelning av nättariffen 5% 1% 5% 20 % 5% 22 % 42 % nslutning till det nationella nätet A Kapitalkostnader för anläggningarna Drift och underhåll Energiförluster Myndighetsavgifter Kundadministration Övriga bolagsgemensamma kostnader ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 9 AFFÄRSOMRÅDE ELNÄT Tekniska nyckeltal Anläggningar Eldistribution, antal mottagnings- och fördelningsstationer (st) Nätstationer (st) Kabelskåp (st) 2014 2013 2012 2011 9 9 9 8 448 441 437 433 4 222 4 205 4 198 4187 Kopplingslådor (st) 183 196 196 208 Ledningsnät 130 kV (km) varav nedgrävd kabel (km) 24,5 14,6 24,5 14,6 24,3 14,4 24,3 14,4 Ledningsnät 30 kV (km) varav nedgrävd kabel (km) 61,3 61,3 61,3 61,3 61,6 61,6 61,6 61,6 Ledningsnät 10 kV (km) varav nedgrävd kabel (km) 429 426 422 418 417 414 419 415 Ledningsnät 0,4 kV (km) varav nedgrävd kabel (km) 1 074 1 045 1 075 1 045 1 074 1 044 1 072 1 039 2014 2013 2012 2011 Mottagnings- och fördelningsstationer 23,7 22,7 21,7 24,5 Nätstationer 16,8 16,5 16,1 15,5 Kabelskåp 22,0 21,2 20,3 19,4 Leveranssäkerhet, nyckeltal redovisade till Energimyndigheten 2014 2013 2012 2011 Avbrottsfrekvens aviserade avbrott 0,051 0,067 0,029 0,045 Anläggningarnas status, medelålder, år Avbrottsfrekvens oaviserade avbrott 0,35 0,88 0,30 0,21 Medelavbrottstid aviserat (min) 1,44 2,6 1,53 2,50 Medelavbrottstid oaviserat (min) 23,8 24,8 11,1 11,1 10 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB Inkoppling av nätstation på Viared västra. ÅRSREDOVISNING 2013 2014 • Borås Elnät AB 11 Affärsområde Stadsnät 2014 har varit ett mycket spännande och utmanande år på flera vis. Bland annat beroende på en fortsatt hög orderingång där flera projekt har genererat ett stort antal förbindelser. Därtill har året präglats av ett framtidsfokus i flera avseenden. Stadsnät är på allvar på väg att ta plats bland övriga samhällskritiska infrastrukturer som elnät, VA- och vägnät. Bredband 2020 Regeringens nya bredbandsmål för landet är att 90 procent av samtliga hushåll ska ha tillgång till minst 100 megabit per sekund senast år 2020. Affärsområde Stadsnät fick utfrån detta i uppdrag av Borås Stad att ta fram en affärsplan som möjliggör att bredbandsmålen nås. Årets inledande månader gick åt till att arbeta fram denna affärsplan, som godkändes av kommunfullmäktige i augusti 2014. Godkännandet var startskottet för en lång rad förberedelser inför 2015, då projektet som internt kommit att kallas Bredband 2020 ska lanseras utåt. Förberedelserna har till stor del handlat om att bryta ner affärsplanens grundläggande principer i både kommunikations-, sälj- och leveransprocesser, för att på så vis mejsla fram ett attraktivt kunderbjudande. Marknadsföringen av projektet kommer att baseras på det faktum att frågan ”Finns det fiber?” redan idag är en av de första ett företag ställer när de tittar på nya lokaler. Det är också en av de första frågor en husköpare ställer när de går på bostadsvisning. Tanken med kommunikationen är att lyfta fram fiberinstallation som en långsiktig investering i fastigheten. Omfattningen av det nya uppdraget har gjort att organisationen har behövt förstärkning. Under året har vi därför genomfört ett par nyrekryteringar samt hyrt in konsulter som stöd under höstens planeringsstadie. Vi har också knutit upp externa resurser i form av fiberentreprenörer och säljresurser. Under hösten integrerade vi också ett nytt digitalt verktyg med vår webbplats. Det nya verktyget är väl etablerat i stadsnätsbranschen och hjälper oss att styra såväl kundkommunikation som inkommande intresseförfrågningar på ett enkelt och smidigt sätt. NetWest såg dagens ljus Västlänk, som är en sammanslutningen av stadsnäten i Västsverige, har tillsammans medVästra Götalandsregionen intensivt arbetat för att bilda det regionala bredbandsbolaget NetWest. Tanken är att bolaget ska främja IT-infrastrukturen i regionen genom att stärka de kommunala stadsnätens verksamheter. Beslutet att starta bolaget kom under året och intresset från regionens kommuner om delägarskap visade sig vara betydligt större än förväntat. Bildandet av NetWest är mycket positivt, inte enbart för utvecklingen av IT-infrastrukturen i regionen utan även för stadsnätsverksamheten i Borås. Försäljningen av våra produkter är beroende av effektiva försäljningskanaler till nationella operatörer och tjänsteleverantörer, vilket är något som NetWest kommer att kunna erbjuda. Ny plattform förenklar och förbättrar Vi har under året bytt ut den plattform för öppet nät som vi haft 12 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB sedan 2010. Den nya plattformen drivs av Svenska Stadsnätsföreningen under varumärket Stadsnätsfabriken. I och med bytet av plattform har vi upprättat direkta relationer och avtal med tjänsteleverantörer, vilka är identiska med de avtal som använts i ett hundratal andra kommuner. Det har lett till homogena förutsättningar för tjänsteleverantörerna på plattformen och en ökad enkelhet för marknadsföringsinsatser och kampanjer i hela stadsnätssverige. Parallellt med bytet till Stadsnätsfabriken har stadsnätets core-nät uppgraderats till ett betydligt mer kraftfullt nät än tidigare. Den nya tekniska plattformen ger oss fler och bättre verktyg i arbetet att erbjuda en driftsäker och stabil infrastruktur till såväl kunder som leverantörer. Stöd till fiberföreningar Vi har under året arbetat för att på olika sätt stödja de fiberföreningar som har skapats i Borås. Vi har besökt informationsmöten arrangerade av föreningarna för att bland annat informera om vad vårt öppna stadsnät har att erbjuda. Vi har också erbjudit olika tjänsteleverantörer de nätförbindelser som behöver skapas för att de ska kunna förse föreningarna med de tjänster som de önskar. Fastighetsägarmarknad Efterfrågan på öppna nät fortsätter att vara en stark trend hos fastighetägare. Äran för det stora intresset bör till stor del tillskrivas stadsnätsbranschen. Landets stadsnät var först ut och länge ensamma om att belysa de positiva effekter som öppna och konkurrensutsatta nät ger samhället, fastighetsägare och slutkunder. Det är glädjande att se att samtliga fiberbyggare som historiskt har argumenterat mot öppna nät idag själva marknadsför öppna nät parallellt med sina stängda nät. Operatörsmarknad Operatörsmarknaden består av kunder som samtliga förvaltar egen infrastruktur i olika former, som exempelvis nationella och internationella bredbandsbolag och stora företag eller organisationer. På operatörsmarknaden har verksamheten under 2014 varit fortsatt framgångsrik med produkterna Svartfiber, Stadsnät fiber och Serverhotellet Berget. Produkten Svartfiber riktar sig i huvudsak mot kundsegmentet Nationella operatörer och gränssittet mot marknaden har under året förbättrats avsevärt genom Svenska Stadsnätsföreningens lansering av Cesar2. Cesar2 är ett branschgemensamt digitalt gränssnitt för köpare och säljare i hela landet och är en utveckling av tidigare system. Den upphandling av förbindelser som kommunen genomförde under vintern 2014, där SplitVision lämnade det vinnande budet, resulterade i en större mängd leveranser under våren/sommaren 2014. Målgruppen för transmissionsprodukterna med samlingsnamnet Stadsnät Fiber utgörs i huvudsak av kundgrupperna Nationella operatörer och Lokala IT-bolag. SplitVision har under året genomfört en kampanj tillsammans med stora delar av de mest frekventa köparna av produkten. Kampanjen syftade till att öka andelen företag som köper gigabitförbindelser i nätet. Den genomfördes mot bakgrund av stadsnätets nya core-nät, vilket har kraftigt förbättrade förutsättningar att leverera driftsäkra gigabitförbindelser. Kampanjen synkroniserades med säljinsatser från de lokala IT-bolagen och några nationella tjänsteleverantörer med resultatet att många kapacitetsökningar beställdes. Privatmarknad Under 2014 påbörjades avvecklingen av våra ADSL-produkter. Marknaden för dessa produkter har genomgått en stor förändring från starten 2002 fram till 2014. Från att i många fall ha varit det enda alternativet för en fast uppkoppling för boende i kommunens kransorter är produkterna nu på väg att ha spelat ut sin roll. Under året har arbetet fortsatt med att växla över kunder från tjänsServerhotellet Bergets anläggning fungerar som ett gränssnitt mot televerans via vårt tidigare varumärke Bornet till SplitVisions öppna såväl kundgrupperna Nationella operatörer som lokala IT-bolag, där nät. Antalet återstående Bornet-avtal var vid årets slut försumbar och de senare står för en klar majoritet av nyttjandet. Serverhotellet kan de som återstår kommer att migreras eller avslutas under 2015. beskrivas som en torghandel, där säljarna delar på kostnader för kostsam infrastruktur som skalskydd, elkraft och kyla. Anläggningen utgör en sänkt etableringströskel för såväl lokala tjänsteleverantörer som för nationella operatörer som vill marknadsföra sig mot näringslivet i Borås. Anläggningen är viktig Lösningen jag har duger bra. ur ett nätstrategiskt perspektiv. Den är ett huvudnav där majoriteten av förbindelserna levereras till kunden på ett enda ställe. Det är mer kostnadseffektivt än att förbereda stadsnätet för leveranser till flertalet mindre och kundunika nav runt om i kommunen. Tjänsteleverantörsmarknad På tjänsteleverantörsmarknaden finns de leverantörer som marknadsför bredband, telefoni och tvtjänster mot privata hushåll. Leverantörernas närvaro på SplitVisions öppna plattform skapar konkurrens, vilken genererar ett värde för anslutna hushåll. Flera nya tjänsteleverantörer har under året valt att börja leverera till privatkunder på den öppna plattformen vilket stärker vårt erbjudande på marknaden. Vi genomförde under hösten en kampanj mot redan anslutna hushåll. Syftet var att uppmärksamma dem på de möjligheter som deras existerande stadsnätsanslutning erbjuder. Kampanjen genomfördes i samarbete med BorasBoras och flera olika lokala nöjes- och kulturleverantörer i Borås. Mottagaren av kampanjen blev bjuden på en biljett till ett evenemang eller kultur- eller nöjesinrättning. Intresset för kampanjen slog mycket väl ut och antalet biljetter tog slut betydligt snabbare än beräknat. En parall marknadsföringsinsats har riktats mot pojk- och flicklag i fotbollsföreningar som hör hemma i områden där stora delar av lägenhetsbestånden är anslutna till vårt stadsnät. Vi har försett dem med tröjor, med vår logotyp. Syftet med denna insats har varit att manifestera en stark lokal närvaro i ett positivt sammanhang och till en låg kostnad jämförd med annan marknadsföring. Varför skulle jag skaffa fiber? Att dra in fiberoptisk kabel i huset är en investering lika självklar som forna tiders WC, rinnande vatten och elektricitet. ”Finns det fiber?” Är en av de första frågorna företag ställer när de hyr kontor. Idag ställs samma fråga till alla som säljer sin villa. Då är det enklast och billigast att du gör det när vi ändå är och gräver i ditt kvarter. Dessutom får du bredband med högsta kapacitet. Läs mer om vårt erbjudande på splitvision.se Annons för att marknadsföra fiberanslutning via SplitVision. ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 13 AFFÄRSOMRÅDE STADSNÄT Tjänsteleverantörer och anslutningar Aktiva tjänsteleverantörer i stadsnätet (företag) Bahnhof AB Bredband2 i Skandinavien AB Candidator AB DGC Access AB Evry One Borås AB Fantastiskt Sweden AB Grandin ITC AB Göteborg Energi GothNet AB IP-Only Networks AB Koneo/Docin AB Make IT I Borås AB Navipro System AB Net@Once Sverige AB Office IT Partner Sjuhärad AB PCL Data AB Pulsen Production AB Quadracom AB/Riksnet Switch IT & Telefoni AB TDC Sverige AB Tele2 Sverige AB Telenor Sverige AB TeliaSonera Sverige AB Teracom AB Trafikverket ICT Aktiva tjänsteleverantörer i stadsnätet (privat) AllTele AB Bahnhof AB Bredband2 i Skandinavien AB Bitcom BogalNet Boxer Sverige AB Bredbandsgruppen Kalejdo Bredband AB Mediateknik Net@Once Sverige AB Nyckeltal stadsnätet Ownit Sappa AB Telecom 3 Sverige AB Tyfon Svenska AB 2014 2013 2012 Boråsbaserade tjänsteleverantörer (företag) 10 10 10 8 Övriga tjänsteleverantörer (företag) 14 14 14 15 Tjänsteleverantörer (privat) 15 10 10 10 9 7 7 7 768 728 711 578 2 053 1 891 941 820 27 27 27 27 CORE-noder Förlagd fiberkabel (km) Anslutna fastigheter DSL-stationer 14 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 2011 Nedläggning av rör för fiberkabel i Borås. ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 15 Kundtjänst och marknad Kundtjänst är en central funktion hos Borås Elnät, där avdelningens medarbetare står för en stor del av företagets externa kommunikation. Kundtjänstavdelningens primära syfte är att vara tillgänglig för kunderna samtidigt som en omfattande administration och fakturering sköts på ett effektivt sätt. Våra kunder finns i alla ålderskategorier och inom alla grupper i samhället. Därför krävs flexibilitet när det gäller kontaktvägarna in till oss. Under 2014 har cirka 24 000 telefonsamtal ringts till kundtjänst. Dessutom har nästan 590 000 fakturor och drygt 21 000 påminnelser skickats ut. Nästan 9 000 flyttanmälningar har hanterats liksom ett stort antal byten av elhandelsföretag. 14 300 inloggningar på Mina sidor har registrerats under året och av dessa har drygt 500 ärenden rapporterats. Den genomsnittliga kötiden för ett telefonsamtal till kundtjänst har under året legat på 37 sekunder. Därmed är det interna målet för en kötid på under 60 sekunder uppfyllt. Organisation på kundtjänst 2014 har varit ett utmanande år för bolagets kundtjänstavdelning. Arbetet med uppgraderingen av vårt affärssystem för kundadministration och fakturering tar fortfarande mycket tid i anspråk men nu i form av vidareutveckling och fördjupning i systemet. Systemet driftsattes i november 2013 men det finns fortfarande mycket att lära då det nya systemet är mycket flexibelt och har stora möjligheter. Under 2014 har vi fastanställt en av våra tidigare vikarierande handläggare. Vi har gjort det för att möta det väntade ökade trycket på kundtjänst i och med Affärsområde Stadsnäts stora projekt Bredband 2020. Flera av kundtjänsts handläggare har under hösten 2014 varit delaktiga i projektet. Den första september 2014 anställde Borås Elnät AB också en informatör på 50 procent. Tjänsten är organisatoriskt placerad under kundtjänstavdelningen. Information till våra kunder Utöver den möjlighet till tvåvägskommunikation som kundtjänst erbjuder, har vi flera envägskanaler för att informera våra kunder. Idag utnyttjar vi textrader på våra fakturor, vårt nyhetsbrev Upplyst som bifogas våra fakturor med jämna mellanrum, webben samt välkomstbrev till nya kunder. Innehållet utvärderas kontinuerligt för att det ska vara aktuellt, relevant och motsvara mottagarnas behov. Under hösten 2014 genomförde vi en NKI (Nöjd Kund Index)/ Partner-undersökning tillsammans med Ipsos, som även tidigare genomfört undersökningar åt oss. Senast vi mätte nöjdheten var 2010 och då fokuserade vi enbart på kundernas nöjdhet. Det var helt nytt för i år att även mäta nöjdheten hos våra samarbetspartners. Ipsos genomförde undersökningen genom att telefonintervjua cirka 200 kunder och cirka 50 samarbetspartners. Sju av tio av våra kunder respektive sex av tio av våra samarbetspartners är nöjda eller mycket nöjda – resultatet är bra och vi uppskattar att kunder och samarbetspartners i stort är nöjda med oss. Ett förbättringsområde som kom fram i och med undersökningen är att kunderna eftersöker mer och tydligare information. Ett steg i rätt riktning har under året varit att vi har uppdaterat våra tre publika webbplatser: boraselnat.se, bornet.se och splitvision.se. I samband med detta förbättrades och automatiserades informationsflödet gällande driftstörningar i elnätet. Arbete kvarstår fortfarande med att automatisera informationsflödet i samband med driftstörningar i fibernätet. Ytterligare ett steg i att utveckla vår kundkommunikation är att vi har ökat vår närvaro och tillgänglighet via Facebook. Kundadministration för komnätstjänster Arbetet med att växla över kunder från tjänsteleverans via Bornet till det öppna stadsnätet SplitVision har fortsatt under året. Den sista etappen av migreringen av AB Bostäders lägenheter från Bornet till SplitVision har avslutats under året varvid antalet Bornetkunder minskat väsentligt. Fortfarande återstår en del minde villaområden och bostadsrättsföreningar liksom affärsområdets ADSL-kunder. 16 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING2014 2014• • Borås Elnät AB 17 Förvaltningsberättelse FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Borås Elnät AB, org.nr 556527-5582, får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Allmänt Borås Elnät AB ägs sedan den 22 december 1997 av Borås Stadshus AB som är moderbolag i en av Borås Stad helägd koncern. Bolagets uppdrag Vårt uppdrag är att trygga en viktig infrastruktur för kommuninvånarna och skapa en plattform för fri konkurrens på el- och kommunikationsnätmarknaden. Ägardirektiv och bolagsordning Bolagets två viktigaste styrdokument – ägardirektiv och bolagsordning – uppdaterades och godkändes av årsstämman 2011. Uppdateringen gällde Affärsområde Stadsnäts verksamhet och handlade om att affärsområdet på ett tydligare sätt ska styra mot en affärsmodell för ett öppet nät, i stället för mot rollen som tjänsteleverantör. Vid årsstämman 2013 fastställdes sedan ytterligare uppdateringar av dessa styrdokument relaterade till bland annat förändringar i kommunallagen. De senaste uppdateringarna från 2013 ogiltigförklarades dock i samband med en dom i Förvaltningsrätten i Jönköping i januari 2014. Det innebär att styrdokumenten ägardirektiv och bolagsordning från 2011 åter gäller tills dess att nya och uppdaterade är antagna av årsstämman i april 2015. Det kommunala ändamålet Det är styrelsens och verkställande direktörens uppfattning att Borås Elnäts verksamhet under 2014 har bedrivits i enighet med det i kommunallagen beskrivna kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna samt inom övriga principer som bolaget har att verka inom. Verksamheten – Elnät, Stadsnät och Kundtjänst Borås Elnäts huvudsakliga uppdrag är att distribuera elenergi. Uppdraget, som innebär ett monopolförhållande, är organiserat som ett eget affärsområde inom bolaget och särredovisas ekonomiskt. Eldistributionen sker huvudsakligen från två mottagningspunkter i det regionala kraftnätet men också från lokala kraftproduktionsanläggningar. Distributionsområdet omfattar Borås centralort samt Frufällan, Brämhult, Gånghester och Målsryd. Det ger en täckning motsvarande cirka 75 procent av kommunens elnätskunder, vilket i sin tur innebär ungefär 42 000 avtal. En nettoinflyttning till kommunen på omkring 1000 personer per år innebär ett ständigt ökande behov av elanslutningar och förstärkning av nätet med omfattande investeringar som följd. Fastställande av tariffer (nätavgifter) sker utifrån kravet på kostnadsriktighet, vilket innebär att varje kundkategori ska bära de kostnader som den tar i anspråk. Större delen av tarifferna styrs av vilken kapacitet kunden använder, en del går också till att säkerställa att bolaget har ekonomiska möjligheter att möta det omfattande inversteringsbehovet. Budgeterade intäkter för eldistribution 2014 inkluderar en höjning av ernätstarifferna med cirka 1,8 procent från och med 1 april. 18 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB Leveranssäkerheten i elnätet har varit fortsatt god även under 2014. Det är glädjande att vi tydligt kan se effekten av det så kallade Gudrunprojektet, där vi ersatte i stort sett alla återstående luftledningar med jordkabel. Vårt långsiktiga reinvesteringsprogram i kombination med noggrann planering av driftstrategiska investeringar har också inneburit en avsevärd förbättring. Våra anläggningar och vårt nät håller genomgående en god kvalitet och är huvudsakligen baserade på moderna tekniska lösningar med en hög nivå när det gäller personsäkerhet. Affärsområde Stadsnät erbjuder invånarna infrastruktur för datakommunikation. I augusti 2014 fick affärsområdet i uppdrag av kommunfullmäktige att säkerställa att Borås Stad uppnår regeringens bredbandsmål för 2020. Målet innebär att: - Sverige ska ha bredband i världsklass - 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund - alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband Uppdraget innebär att Affärsområde Stadsnät under de kommande sex verksamhetsåren kommer att erbjuda alla hushåll och företag i Borås Stads tjugo centralorter tillgång till snabb datauppkoppling via optofiber. Det omfattande projektet startades i augusti 2014 och man har sedan dess jobbat med allt från upphandling av entreprenörer och förstärkning av den egna organisationen till planering av marknadsinsatser, pris- och konceptutveckling och förhandlingar med leverantörer. Införsäljningen mot kunder startar i februari 2015. Snarast därefter kommer de entreprenörer som bolaget tecknat avtal med att börja projektera områden, gräva ned fiberkabel och ansluta kunderna i tur och ordning. Kundtjänstavdelningen är den samlande länken när det gäller våra kundkontakter. Vi har en för kunden effektiv debiteringssamverkan med Borås Elhandel där vi sköter fakturering av levererad el. Under året har vi slutfört en omfattande uppgradering av vårt kundadministrativa system BFUS. Projektet startade sommaren 2012 och har varit enormt omfattande, både när det gäller arbetsinsats och ekonomi. Det har inneburit väldigt mycket arbete i form av att utbilda personal, lösa uppkomna problem och att göra anpassningar till bland annat ekonomisystemet Agresso. Ny vision, affärsidé, värdegrund och mål Ett omfattande arbete som syftat till att ta fram ett helt nytt tänk när det gäller bolagets vision, affärsidé, värdegrund och långsiktiga mål påbörjades 2013 och slutfördes under året. Det har innefattat diskussioner i workshopform med all personal runt frågorna som etik, moral, samarbete och service. Miljö En viktig del i den dagliga verksamheten har länge varit att minimera vår miljöpåverkan på omgivningen. Vi har i ett omfattande projekt arbetat med att miljöcertifiera hela bolaget enligt ISO 14001. Detta arbete utmynnade i att vi den 1 juli 2014 tog vårt nya ledningssystem i drift, vilket innebär att vi nu har ett effektivt system för att minimera vår miljöpåverkan. Vi har identifierat och gått igenom alla våra miljöaspekter, systematiserat och anpassat de delar vi kan påverka, skrivit och uppdaterat dokument och instruktioner samt lagt upp dem i ett datoriserat dokumenthanteringssystem. Vi har tidigare också genomfört grundläggande miljöutbildning av all personal. Riskfaktorer Bolaget har en lagbunden skyldighet att följa med samhällsutvecklingen och bygga ut elnätet så att vi tillgodoser våra kunders elbehov. Vi ser nu behov av en omfattande investeringsvolym under lång tid framöver vilket naturligtvis innebär ökade investeringskostnader. Det innebär också i hög grad risk för att resultatet påverkas om ränteläget förändras. Kortsiktigt hanteras riskexponeringen av ränteswap-avtal, men på längre sikt får ränteläget full påverkan. Vi står också inför en tydlig samhällsförändring där klimathotet innebär satsningar på förnybar, intermittent elproduktion och omställningar från fossila till förnybara bränslen. Detta ställer allt högre krav på infrastrukturen. Elnätsverksamheten är idag väl konsoliderad men direkta och indirekta krav från myndigheter i form av ny regleringsmodell, förändring av branschens marknadsstruktur, timdebitering, avbrottsersättning samt andra kommande framtida krav som kan leda till en ökad finansiell risk och försämrad lönsamhet på sikt. Förlustenergi utgör en stor andel av bolagets årliga kostnader och kan variera kraftigt mellan åren. Vi har under året upphandlat förlustenergi för de närmaste åren. Avtalet är utformat så att vi under avtalsperioden har möjlighet att avropa volym för längre eller kortare tid beroende på prisets utveckling. Avtal för leverans av el till anläggningsdrift ingår också i detta. Riskfaktorn är långsiktig och handlar om att ett väsentligt högre elpris kommer att påverka resultatet negativt. Detta tar vi dock hänsyn till i den förhandsregleringsmodellen som finns för vår verksamhet (läs mer nedan). Alla elnätsföretag fick från och med första januari 2012 en ny typ av prisreglering, då Energimarknadsinspektionen (Ei) gick från att efterhandsreglera det pris bolaget tar ut hos kunderna till en förhandsregleringsmodell. Denna regleringsmodell blev i ett sent skede försatt med en övergångsregel som skapade helt nya och tidigare inte kommunicerade förutsättningar för elnätsbolagen. För Borås Elnät AB innebar det att vi, i stället för att som tidigare ha en bra position när det gäller taxor, intäkter och avkastning nu tangerar den övre gränsen för vad som är tillåtet att ta ut. De förändrade förutsättningarna skapade mycket diskussion och ledde till att vi tillsammans med cirka 96 av landets elnätsbolag, med Svensk Energis hjälp, överklagade beslutet. Processen har pågått sedan 2013 och är fortfarande inte avklarad. Elnätsbolagen vann i förvaltningsrätten, som är första instans, samt i kammarrätten, men domen är ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ytterligare överklagad och vi väntar på besked om Högsta förvaltningsdomstolen beviljar Ei prövningstillstånd. För tillfället gäller den ursprungliga modellen utan övergångsregel vilket ger oss en bättre position igen. 2010 och 2011, det vill säga de år som löpte mellan att den tidigare efterhandregleringen slutat att gälla 2009 och att den nya förhandsregleringen började gälla 2012, ska regleras i efterhand. Vi blev uttagna till fördjupad granskning för båda åren och har godkänts för 2010 års intäkter. För 2011 har vi fortfarande inte fått återkoppling från myndigheten. Förvaltningsrätten i Jönköping meddelade i januari 2014 dom i tvisten mellan en privatperson och Borås Stad. Tvisten handlar i huvudsak om vilken rätt ägaren har att ta ut en avkastning på insatt kapital ur elnätsverksamheten. Anmälaren menar att det strider mot kommunallagens självkostnadsprincip, medan Borås Stad hävdar att en skälig avkastning är tillåten enligt ellagen. Förvaltningsrätten gick på anmälarens linje, men domen, utom såvitt avser nya ägardirektiv och ny bolagsordning, överklagades av Borås Stad och i kammarrätten vann istället Borås Stad. Även denna dom överklagades och Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 februari 2015 beslut om att medge prövningstillstånd. I och med domen i kammarrätten är besluten om koncernbidrag och avkastningskrav åter gällande. Därtill har en privatperson överklagat ett beslut om avkastningskrav för 2014 men det målet vilar i avvaktan på att Högsta förvaltningsdomstolen avgör samma fråga för 2013. Däremot betyder det praktiskt att de styrdokument, ägardirektiv och bolagsordning, som årsstämman våren 2013 antog inte längre gäller. Det är tidigare fastställda versioner från 2011 som vi har att följa tills dess att nya dokument är antagna av årsstämman den 1 april 2015. Beslutet om utbetalning av koncernbidrag för 2012 togs på nytt i december 2013 av styrelsen för Borås Stadshus AB och har därefter verkställts. Beslutet att Nordisk slutkundsmarknad ska genomföras 2015 är också under omprövning. Finland har helt avböjt medverkan och man inser troligen att en så omfattande förändring inte kan genomföras på så kort tid. Bolaget ställer sig positiv till utvidgningen av marknaden men klart negativ till principen SCM, Supplier Centric Model, som har varit en komponent i helheten. Principen bygger på att kunden endast ska ha en leverantörskontakt och då med elhandlaren. Detta medför sannolikt stora administrativa problem för alla mindre elhandlare och att elnätsföretagen går miste om sin viktiga kundkontakt. Affärsområde Stadsnäts stora uppdrag Bredband 2020 innebär en negativ resultatutveckling under de kommande åren. Vi bedömer dock marknadsläget som moget och förväntar oss ett positivt mottagande när erbjudandet börjar kommuniceras. Affärsplanen som är godkänd av kommunfullmäktige är framtagen med försiktiga bedömningar som grund och vi ser på sikt en god ekonomisk möjlighet. Före uppdraget har den ekonomiska tillväxten i affärsområdet planat ut något, men lönsamheten har ändå legat på en rimlig nivå. Plan för riskanalys och internkontroll Vid lekmannarevisionen 2013 identifierades några mindre förbätt- 20 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB forts. ringsområden, bland annat ett behov av en övergripande plan för riskanalys och internkontroll, vilket färdigställdes under 2014. Borås Elnät har alltid haft en god riskmedvetenhet och ett antal rutiner för att identifiera och följa upp riskområden, men en samlad analysrutin har saknats. Arbetet med att ta fram materialet påbörjades 2013 och färdigställdes under början av 2014 och innefattar nu ett antal riskområden med viktning för sannolikhet och konsekvens om den beskrivna risken skulle inträffa. Planen beskriver också ansvar och uppföljningsmetod för respektive riskområde. En internkontrollplan, som togs fram redan 2013, fördes också in som en del i riskanalysplanen i syfte att samla allt på ett ställe. Revisionsresultatet innebar också att ett antal andra planer och policys har utvecklats och fastställts, bland annat en övergripande kommunikationsplan för bolaget. Omsättning och resultat Omsättningen under 2014 uppgick till 229,2 mkr (224,2 mkr) medan rörelseresultatet före finansiella poster var 44,7 mkr (36,9). Av nettoomsättningen utgjorde 176,3 mkr, det vill säga 80,5 procent, intäkter från affärsområde Elnät. Affärsområde Stadsnät svarade för resterande andel som uppgick till 42,6 mkr. Energiomsättningen i elnätet uppgick till 644 GWh (669 GWh), vilket är en minskning med fyra procent mot föregående år. Även om förväntningar fanns under årets senare del på att rörelseresultatet skulle överträffa årets budget, blev det ändå ett utfall på en nivå väl över dessa förväntningar. Förklaringen återfinns främst bland olika kostnadsposter för eldistribution som kom att utvecklas gynnsamt under året samt lägre finansiella kostnader. Investeringar Investeringarna för 2014 budgeterades till 171,1 mkr men uppgick till 105,4 mkr (65,9). Förklaringen till minskningen är i huvudsak att ett fåtal större projekt har senarelagts något, och därmed till stora delar skjutits över till följande räkenskapsår. Av årets investeringsmedel fördelades 74,7 mkr (39,5 mkr) på Affärsområde Elnät och 26,6 mkr (19,1 mkr) på Affärsområde Stadsnät. Därutöver tillkommer renovering av ”Röda stationen”, som ligger på fastigheten Vinrankans norra del, som en bolagsövergripande investering. Sammantaget uppgick det till 4,1 mkr. Styrelsearbetet under 2014 Bolagets styrelse består av sju ledamöter, sju ersättare samt två arbetstagarrepresentanter. Vd och ledningsgrupp deltar vid styrelsens sammanträden såsom föredragande. Styrelsearbetet följer gällande arbetsordning. Under året har styrelsen sammanträtt vid sex tillfällen utöver bolagsstämman. Viss utbildning om elbranschen och bolagets verksamhet, studiebesök samt en studieresa har ägt rum i samband med styrelsemötena. Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat på 265 768 kronor tillsammans med balanserat resultat - 265 768 kronor, totalt 0 kronor, överförs i ny räkning. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. EKONOMISKA NYCKELTAL Belopp i tusental kronor om inte annat anges. Resultaträkning Omsättning Resultat före dispositioner och skatt 2014 2013 2012 2011 2010 229 190 224 200 223 533 219 058 204 697 44 731 38 043 34 709 34 534 27 559 266 -266 143 -54 -68 Årets resultat Balansräkning Balansomslutning 731 762 671 720 691 802 608 874 613 201 Obeskattade reserver 184 852 173 577 135 219 116 324 98 401 70 000 69 909 70 000 69 857 69 911 3 016 3 030 3 105 3 042 2 766 Eget kapital Övriga nyckeltal Omsättning per anställd Rörelsemarginal, % 1) 21,9 19,7 18,6 19,0 16,6 Resultatmarginal, % 2) 19,5 17,0 15,5 15,8 13,5 Räntabilitet på totalt kapital, % 3) 7,2 6,6 4,2 6,9 5,8 Räntabilitet på eget kapital, % 4) 21,3 18,6 21,3 23,2 20,0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5) 10,9 10,6 6,3 11,1 9,5 Kassalikviditet, % 6) 18,0 20 28 28 43 Soliditet, % 7) 29,3 30,5 24,5 25,6 23,2 Eget kapital av omsättningen, % 8) 93,5 91,5 75,9 71,0 69,6 Tillgångarnas omsättningshastighet, ggr 9) 0,3 0,3 0,3 0,4 0,3 Räntetäckningsgrad, ggr 10) -8,9 -7,0 -3,7 5,6 5,0 Skuldränta, % 11) -0,9 -1,1 -1,2 1,5 1,3 Skuldsättningsgrad, % 12) 241 227 313 296 336 Definitioner: 1) Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av omsättningen. 2) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av omsättningen. 3) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balansomslutning. 4) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balans för summa eget kapital plus 78,0 % av de obeskattade reserverna. 5) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet för summan av ingående och utgående balans- omslutning minus icke räntebärande skulder. 6) Omsättningstillgångar minus pågående arbeten i procent av de kortfristiga skulderna. 7) Eget kapital plus 78,0 % av obeskattade reserver i procent av balansomslutningen. 8) Eget kapital plus 78,0 % av obeskattade reserver i procent av omsättningen. 9) Omsättning dividerad med balansomslutningen. 10) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i förhållande till de finansiella kostnaderna. 11) Räntekostnaderna i procent av summa skulder plus 78,0 % av de obeskattade reserverna. 12) Summa skulder plus 22,0 % uppskjuten skatteskuld av obeskattade reserver i förhållande till eget kapital plus 78,0 % av de obeskattade reserverna. ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 21 RESULTATRÄKNING Belopp i tusental kronor. Rörelsens intäkter Nettoomsättning not 1 Förändring pågående arbete Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter not 2 2014 2013 220 028 214 268 -805 1 040 10 065 8 118 9 967 8 892 Summa 239 255 232 318 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -58 224 -59 390 Övriga externa kostnader not 3 -41 993 -43 804 Personalkostnader not 4 -46 936 -45 829 Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar not 5 Summa Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter -41 975 -39190 -189 128 -188 213 50 127 44 105 290 258 Räntekostnader not 6 -5 686 -6 320 Resultat efter finansiella poster not 7 44 731 38 043 Bokslutsdispositioner Förändring avskrivningar utöver plan -12 632 -38 358 Lämnat koncernbidrag -31 750 0 349 -315 -83 49 266 -266 Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat 22 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB not 8 BALANSRÄKNING Belopp i tusental kronor. 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt not 9 2 353 2 667 Aktiverade utgifter för datorprogram not 10 1 816 2 254 4 169 4 921 Summa Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark not 11 63 973 62 912 Tekniska anläggningar och maskiner not 12 575 832 514 292 Inventarier, verktyg och installationer not 13 1 954 1 512 641 759 578 716 49 49 49 49 645 977 583 686 Omsättningstillgångar Pågående arbeten 919 1 724 Summa 919 1 724 57 437 59 913 Summa Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefodran Summa Summa anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar not 14 Fordringar hos koncernföretag 1 771 299 Övriga fordringar not 15 2 001 2 106 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not 16 23 657 24 037 84 866 86 355 0 4 Summa omsättningstillgångar 85 785 88 083 SUMMA TILLGÅNGAR 731 762 671 769 Summa Kassa och bank ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 23 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (200 aktier) 2014-12-31 2013-12-31 20 000 20 000 Reservfond 50 000 50 000 Summa 70 000 70 000 -266 0 266 -266 0 -266 70 000 69 909 184 852 173 353 184 852 173 353 Långfristiga skulder Förutbetalda anslutningsavgifter 4 228 3 581 Summa 4 228 3 581 274 062 277 353 67 384 25 563 Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa Summa eget kapital not 17 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan not 18 Summa Kortfristiga skulder Checkräkningskredit not 19 Leverantörsskulder Skuld till koncernföretag 31 752 2 Övriga skulder 90 704 114 130 8 780 7 829 Summa 472 682 424 877 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 731 762 671 769 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 20 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 24 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tusental kronor. 2014 Löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 2013 44 731 38 043 41 975 86 706 39 190 77 233 -83 0 Kassaflöde före förändringar av rörelsekapitalet 86 623 77 233 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Ökning (-)/minskning (+) av pågående arbeten 805 -1 040 Avskrivningar Betald skatt 1 489 46 822 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar 51 096 -69 450 Summa 53 390 -23 668 140 013 53 565 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -105 398 -64 892 Kassaflöde från investeringsverksamheten -105 398 -64 892 0 11 326 -2 869 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Lämnat koncernbidrag -31 750 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -34 619 11 326 -4 -1 Likvida medel vid årets början 4 5 Likvida medel vid årets slut 0 4 0 4 -5 686 -6 320 290 258 Årets kassaflöde Tilläggsupplysningar Likvida medel Bank-/kassatillgodohavanden Betald ränta Erhållen ränta ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 25 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Belopp i tusental kronor om inte annat anges. Redovisningsprinciper Fordringar Fordringarna upptas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Några fordringar och skulder i utländsk valuta finns inte. Reservering av osäkra fordringar sker när de är förfallna med mer än tre månader. Övriga tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Intäkter Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärden efter avdrag Försäljning av eldistribution och kommunikationsnättjänster för värdeminskning i form av avskrivningar enligt plan. redovisas som intäkt vid leveranstidpunkt. Utförda entreprenader Nedskrivning av anskaffningsvärde sker vid bestående värdenedintäktsredovisas vid färdigställandet. Försäljning redovisas netto efter gång. Avskrivningstiderna, som beräknas återspegla tillgångarnas moms. Anslutningsavgifter för eldistribution redovisas som en intäkt nyttjandeperiod, är följande: till den del som intäkten inte täcker framtida åtaganden. Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt, kommunikationsledning (optofiber) enligt 20-årsavtal Aktiverade utgifter för datorprogram Materiella anläggningstillgångar Byggnader och dess komponenter Mottagningsstationers ställverk Fördelningsstationer Nätstationer Hög- och lågspänningsledningar Driftkontrollsystem Reservkraftverk Verktyg och inventarier Optofibernät Datorutrustning och aktiva komponenter Övriga intäkter redovisas enligt följande: 20 år 5 år 20-50 år 25 år 25 år 25 år 35 år 10 år 10 år 3-10 år 20 år 3-5 år Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokförda skattemässiga avskrivningar redovisas i resultaträkningen som bokslutsdisposition och i balansräkningen som ackumulerade avskrivningar utöver plan. Anskaffningar av enskilda maskiner och inventarier, vars anskaffningsvärde understiger 20 kkr, kostnadsförs i sin helhet anskaffningsåret. Aktiverat arbete för egen räkning Eget arbete på egna anläggningar prissätts till de sammanlagda utgifterna för personal och utgifterna för de övriga interna resurser som erfordras för att bedriva arbetet. • Andra avgifter och ersättningar - i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. • Hyresintäkter - i den period uthyrningen avser. • Ränteintäkter - i enlighet med effektiv avkastning. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter som var och en uppgår till väsentligt belopp och innebär ett framtida åtagande aktiveras i balansräkningen. Periodiseringen av dessa görs på tio år. Kostnader för forskning och utveckling Utgifter i FoU-projekt som drivs i egen regi eller gemensamt via branschföreningen kostnadsförs löpande. Koncernuppgifter Borås Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Borås Stadshus AB, organisationsnummer 556547-5646, med säte i Borås. Moderbolaget ägs av Borås Stad. Av årets totala kostnader för inköp respektive totala intäkter avser värdemässigt 2,6 % av inköpen och 4,6 % av intäkterna andra företag inom den koncern där Borås Stadshus AB är moderbolag. Förstagångstillämpning av BFNAR 2012:1 (K3) Detta är första gången företaget tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). För att möjliggöra meningsfull jämförelse med föregående år har samtliga poster i resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter räknats om för jämförelseåret. Pågående arbeten Pågående arbeten värderas till nedlagda direkta utgifter. Av Korrigeringar i jämförelseårets resultat- och balansräkförsiktighetsskäl resultatavräknas inte pågående arbeten på ningar samt ingångsbalansräkning balansdagen utan först när de färdigställs. Posten avser externa De korrigeringar som skett av jämförelseårets resultat- och balansräkkunder. ningar när dessa omräknas i samband med övergången till BFNAR 2012:1 (K3) framgår på följande sidor. 26 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB Balansräkning Nyttjanderätt Aktiverande utgifter för dataprogram Byggnader och mark Tekniska anläggningar och maskiner Inventarier, verktyg och installationer Fastställd balansräkning 2013-12-31 Justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 Omräknad balansräkning 2013-12-31 2 667 0 2 667 2 254 0 2 254 63 136 -224 62 912 512 936 1 356 514 292 1 512 0 1 512 582 505 1 132 583 637 Uppskjuten skattefodran 0 49 49 Summa finansiella anläggningstillgångar 0 49 49 1 724 0 1 724 59 913 0 59 913 299 0 299 2 106 0 2 106 24 037 0 24 037 Summa anläggningstillgångar Pågående arbeten Kundfordingar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank 4 0 4 88 083 0 88 083 670 588 1 181 671 769 Aktiekapital (200 aktier) 20 000 0 20 000 Reservfond 50 000 0 50 000 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Balanserat resultat 0 0 0 -91 -175 0 69 909 -175 69 734 172 221 1 356 173 577 3 581 0 3 581 277 353 0 277 353 25 563 0 25 563 2 0 2 114 130 0 114 130 7 829 0 7 829 600 679 1 356 602 035 670 588 1 181 671 769 Fastställd resultaträkning 2013-12-31 Justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 Omräknad balansräkning 2013-12-31 214 268 0 214 268 Förändring pågående arbete 1 040 0 1 040 Aktiverat arbete för egen räkning 8 118 0 8 118 Övriga rörelseintäkter 8 892 0 8 892 232 318 0 232 318 Årets resultat Summa eget kapital Ackumulerade avskrivningar utöver plan Förutbetalda anslutningsavgifter Checkräkningskredit Leverantörsskulder Skuld till koncernföretag Övriga skulder Uppsluppna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Resultaträkning Nettoomsättning Summa intäkter ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 27 Resultaträkning (fortsättning) Fastställd balansräkning 2013-12-31 Justeringar vid övergång till BFNAR 2012:1 Omräknad balansräkning 2013-12-31 Råvaror och förnödenheter -59 390 0 -59 390 Övriga externa kostnader -43 804 0 -43 804 Personalkostnader -45 829 0 -45 829 Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar -40 322 1 132 -39 190 Rörelseresultat 42 973 1 132 44 105 258 0 258 Ränteintäkter Räntekostnader -6320 0 -6 320 36 911 1 132 38 043 -37 002 -1 132 - 38 134 Lämnat koncernbidrag 0 0 0 Skatt på årets resultat 0 0 0 -91 0 -91 Resultat efter finansiella poster Förändring avskrivningar utöver plan Årets resultat NOTER 1. Nettoomsättning per affärsområde 2014 2013 177 407 175 376 42 621 38 892 220 028 214 268 2014 2013 Administrativa tjänster 7 568 6 501 Avgifter för slutavläsning vid flytt Affärsområde ELNÄT Affärsområde STADSNÄT Summa 2. Övriga rörelseintäkter 1 388 1 445 Hyresintäkter 673 669 Övrigt 338 277 9 967 8 892 2014 2013 131 103 118 103 13 0 2014 2013 76 20 74 18 Antal ordinarie styrelseledamöter varav kvinnor 8 2 8 2 Antal styrelsesuppleanter varav kvinnor 7 3 8 3 Antal kvinnor i företagsledningen 2 2 Summa 3. Övriga externa kostnader Arvode till revisor, Ernst & Young AB varav revisionsuppdrag övriga uppdrag 4. Personalkostnader Medelantalet anställda varav kvinnor 28 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB NOTER Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och Vd Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader 896 663 382 908 664 379 1 559 1 572 Övriga anställda Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader 30 943 13 381 3 210 29 356 13 010 3 084 Summa 44 324 42 366 Samtliga Löner och andra ersättningar Sociala kostnader varav pensionskostnader 31 839 14 044 3 592 30 264 13 674 3 463 Summa 45 883 43 938 Summa Enligt vd:s anställningsavtal utgår, vid uppsägning från bolagets sida, sex månaders uppsägningstid. Vd tillförsäkras tjänstepensionsrätt och trygghetsförsäkringar enligt samma regler och villkor som tillämpas för övriga anställda. 5. Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Nyttjanderätt Aktiverade utgifter för datorprogram Byggnader och mark Tekniska anläggningar och maskiner Inventarier, verktyg och installationer 2014 2013 313 314 440 439 3 174 1 941 37 145 36 196 903 300 41 975 39 190 2014 2013 Räntekostnader, Borås Stad 2 829 1 857 Övrigt 2 857 4 463 Summa 5 686 6 320 2014 2013 43 625 36 858 Summa 6. Räntekostnader 7. Resultat efter finansiella poster per affärsområde Affärsområde ELNÄT Affärsområde STADSNÄT Summa 8. Skatt på årets resultat Aktuell skatt Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Summa redovisad skatt Genomsnittlig effektiv skattesats 1 106 1 185 44 731 38 043 2014 2013 77 0 0 -49 77 -49 22,0 % - ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 29 NOTER 2014 2013 349 -315 77 -69 6 0 83 -69 23,7 % - 2014-12-31 2013-12-31 Avstämning av effektiv skattesats Redovisat resultat före skatt Skatt på redovisat resultat enligt gällande skattesats (22%) Skatteeffekt av: Övriga ej avdragsgilla kostnader Redovisad skatt Effektiv skattesats 9. Nyttjanderätt Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut 6 276 6 276 Summa 6 276 6 276 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -3 609 -3 295 -314 -314 -3 923 -3 609 2 353 2 667 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut 7 663 7 663 Summa 7 663 7 663 -5 409 -4 970 -438 -439 -5 847 -5 409 1 816 2 254 2014-12-31 2013-12-31 66 129 59 813 4 011 6 316 70 140 66 129 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -2 993 -1 276 Årets avskrivningar enligt plan -3 174 -1 941 Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut 10. Aktiverade utgifter för datorprogram Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut 11. Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Summa Summa -6 167 -3 217 Redovisat värde vid periodens slut 63 973 62 912 30 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB NOTER 12. Tekniska anläggningar och maskiner Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Summa 2014-12-31 2013-12-31 948 457 889 882 100 329 58 575 1 048 786 948 457 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -435 808 -397 213 Summa -472 954 -434 165 575 832 514 292 2014-12-31 2013-12-31 58 976 58 976 1 057 0 Summa 60 033 58 976 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -57 176 -56 876 Redovisat värde vid periodens slut 13. Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Årets avskrivningar enligt plan Summa Redovisat värde vid periodens slut 14. Kundfordringar För Borås Elhandel AB genom samdebitering Borås Elnät AB Summa 15. Övriga fordringar Fordran, moms-/skattedeklaration Skattefordran Summa 16. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna elnätsavgifter Förutbetalda leverantörsfakturor Summa -903 -300 -58 079 -57 176 1 954 1 512 2014-12-31 2013-12-31 48 317 45 651 9 120 14 262 57 437 59 913 2014-12-31 2013-12-31 1 671 1 620 330 486 2 001 2 106 2014-12-31 2013-12-31 21 072 21 987 2 585 2 050 23 657 24 037 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 31 NOTER 17. Förändring av eget kapital Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt 20 000 50 000 0 0 70 000 Överföring resultat f.g år 0 0 0 0 0 Effekt ändrad redovisningsprincip 0 0 0 -175 -175 IB 2013-01-01 Årets resultat 0 0 0 -91 -91 20 000 50 000 0 -266 69 734 Överföring resultat f.g. år 0 0 -266 266 0 Årets resultat 0 0 0 266 266 20 000 50 000 -266 266 70 000 UB 2013-12-31 UB 2014-12-31 18. Obeskattade reserver 2014-12-31 2013-12-31 184 852 173 353 40 667 38 138 2014-12-31 2013-12-31 Beviljad kreditlimit 500 000 370 000 Outnyttjad kredit -225 938 -92 647 Utnyttjat belopp 274 062 277 353 Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Anläggningstillgångar Av obeskattade reserver utgör uppskjuten skatteskuld (Redovisas ej i balansräkning) 19. Checkräkningskredit Säkringsredovisning Bolagets finasiering sker genom nyttjande av en kredit kopplad till ett underkonto i Borås stads koncernkonto. Finansieringen sker till rörlig ränta (Stibor 3m och marknadsmässig marginal) och den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (Stibor 3m). Säkringsinstrumentet utgörs av raka ränteswappar med maximal löptid om tio år där Borås Elnät erlägger fast ränta och erhåller Stibor 3m. Utifrån Säkringsförhållandets effektivitet uppfyller bolaget kraven för säkringsredovisning och ingen marknadsvärdering bokförs i RR eller BR. Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av bolagets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Säkringsförhållandets effektivitet bedöms per varje balansdag. 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2014-12-31 2013-12-31 Upplupna löne- och pensionskostnader 2 254 2 008 Arbetsgivaravgifter 1 502 1 392 Förutbetalda intäkter 2 497 1 216 Upplupen energiskatt 563 0 Upplupen fastighetsskatt 284 0 34 0 Övrigt 1 646 3 213 Summa 8 780 7 829 Upplupen inkomstskatt 32 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Borås Elnät AB, org.nr 556527-5582 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Borås Elnät AB för räkenskapsåret 2014. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 18-32. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Borås Elnät ABs finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Borås Elnät AB för 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Göteborg i mars 2015 Ernst & Young AB Hans Gavin Auktoriserad revisor Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 33 Företagsledning Ledningsgruppen svarar för omvärldsbevakning, strategiska utvecklingsfrågor och beslut kring dessa, samt styrelse- och ägarfrågor. Främre raden: Per Gottfridsson verksamhetsutvecklare, Åsa Hilmersson personalutvecklare, Håkan Engblom vd. Bakre raden: Stefan Claesson, affärsområdeschef elnät, Kenneth Helin ekonomichef, Jeanette Jonsson kundtjänstchef, David Björklund affärsområdeschef stadsnät. 34 ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB Styrelse Borås Elnät AB har en av Borås Stad politiskt tillsatt styrelse. Styrelsen består av sju ordinarie ledamöter och sju suppleanter, inklusive arbetstagarrepresentanter. STYRELSE, ordinarie Thomas Nilsson (S) ordförande Mikael Wickberg (M) vice ordförande Mona Nordkvist (S) Morteza Rajabion (S) Pernilla Kopp (S) Uno Jöelaid (M) Karl-Gustav Drotz (KD) Tommy Andersson Vision STYRELSE, ersättare Per-Olof Andersson (S) Anki Amneskog (S) Pavle Velcov (S) Monica Hermansson Friedman (M) Michael Kårström (M) Hjördis Jonsson (FP) Ola Ståhl Vision ÅRSREDOVISNING 2014 • Borås Elnät AB 35 – ett kommunägt företag – Borås Elnät AB, Box 1714, 501 17 Borås 36 Tel 033 - 35 72 40, [email protected], www.boraselnat.se ÅRSREDOVISNING 2012 2014 • Borås Elnät AB
© Copyright 2024