1. No category

Skapat av (org)
Dokumentdatum
Version
Atkins
2015-01-21
0.2
Ev. dokumentID
Antal sidor
Antal bilagor
264
3
Fastställt av, (org)
Trafikverket
Dokumenttitel
Signalställverk modell Cst. Projekteringshandbok
Toppdokument
Projekteringsprocessen
Handbok för
anläggningsuppbyggnad
och projektering
Manualer till verktyg
Förutsättningar
Dokumentets förutsättningar framgår i varje enskilt kapitel
Ansvar för innehåll
Trafikverket har ansvar för att innehållet i dokumentet är uppdaterat enligt gällande
versioner av programvaror och föreskrifter.
Övriga ansvarfrågor enligt Verktygslådans ”Toppdokument”.
Dokumentets plats i strukturen för Cst Verktygslådan
Dokumentet är en bilaga till Anläggningsuppbyggnad
Dokumentets koppling till övriga delar av Cst Verktygslådan
Det finns hänvisningar till dokumentet i övriga tre delar av Cst Verktygslådan för att
tydliggöra kopplingen mellan de olika fyra huvuddelarna och underliggande dokument
och kapitel.
Återkoppling
Vid synpunkter på innehållet ska ansvarig på Trafikverket kontaktas.
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
2
Innehållsförteckning
Förord ........................................................................................................................ 8
Ändringsinformation ...................................................................................................... 8
1
Omfattning ...................................................................................................... 9
2
Referenser ....................................................................................................... 9
2.1
Bindande referenser ............................................................................................ 9
2.2
Vägledningar .................................................................................................... 10
3
Definitioner .................................................................................................... 11
4
Projekteringsprocessen ................................................................................. 12
4.1
Signalprojektering............................................................................................. 12
4.2
Säkerhetsbevisning ........................................................................................... 13
5
Systemhandling ............................................................................................. 14
Processen vid framtagande av systemhandling ............................................................... 15
5.1
Mallar för systemhandlingar ............................................................................... 17
5.2
Systemkrav...................................................................................................... 17
5.3
Bilagor till systemkrav ....................................................................................... 17
5.4
Teknisk beskrivning, planerade åtgärder .............................................................. 18
5.4.1
Trafik ..................................................................................................
5.4.1.1
Spårnumrering, plattformsnumrering.........................................
5.4.1.2
Signalbeteckning ....................................................................
5.4.1.3
Automater..............................................................................
5.4.1.3.1
Tågvägsautomater ..................................................
5.4.1.3.2
Lokalfrigivningsautomater ........................................
5.4.1.4
Tågvägar, samtidighet och signalsträckor...................................
5.4.1.4.1
Tågvägar ...............................................................
5.4.1.4.2
Samtidighet ...........................................................
5.4.1.4.3
Signalsträckor ........................................................
5.4.1.4.4
Upplåsning av låst rörelseväg ...................................
5.4.1.4.5
Manuell upplåsning .................................................
5.4.1.5
Spårlängd ..............................................................................
5.4.1.6
Angränsande linjer, stationer och osäkert område .......................
5.4.1.7
Växlingsväg och lokalfrigivningsområden ...................................
5.4.1.7.1
Växlingsväg ...........................................................
5.4.1.7.2
Upplåsning av låst växlingsväg .................................
5.4.1.7.3
Lokalfrigivningsområden ..........................................
5.4.1.8
Skyddsväxlar, spårspärrar och säkerhetsavstånd ........................
5.4.1.8.1
Skyddsväxlar .........................................................
5.4.1.8.2
Spårspärrar............................................................
5.4.1.8.3
Säkerhetsavstånd ...................................................
5.4.1.8.4
Hastighet vid avvikelser från allmänna krav ...............
5.4.1.8.5
Hastighet vid slutläge ..............................................
Cst Handbok 2
18
18
18
18
18
18
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
20
20
20
20
20
20
20
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
3
5.4.1.9
5.4.1.10
5.4.1.11
5.4.1.12
5.4.1.13
Spåranvändning och uppställning .............................................. 20
Automater linjeblock ............................................................... 20
Blocksträckor.......................................................................... 20
Manövrering av linjeblockering mm ........................................... 20
Fjärrstyrda- och lokalt omläggningsbara växlar samt lokalställare. 20
5.4.1.13.1
Fjärrstyrda omläggningsbara växlar .......................... 21
5.4.1.13.2
Lokalt omläggningsbara växlar ................................. 21
5.4.1.13.3
Lokalställare........................................................... 21
5.4.1.13.4
Parkopplade växlar ................................................. 21
5.4.1.13.5
Spårledningar som förhindrar central omläggning ....... 21
5.4.1.14 Tavlor .................................................................................... 21
5.4.2
Trafikledning/fjärrstyrning ..................................................................... 21
5.4.2.1
Fjärrstyrning, omfattning ......................................................... 21
5.4.2.2
Fjärrblockering, systemval ....................................................... 21
5.4.2.3
Manöverpanel ......................................................................... 21
5.4.2.4
Magasinering .......................................................................... 21
5.4.3
Station ................................................................................................ 22
5.4.3.1
Ställverk, systemval ................................................................ 22
5.4.3.2
Systemändring (identifierade nya principen)............................... 22
5.4.4
Linjeblock ............................................................................................ 22
5.4.5
Vägskydd ............................................................................................ 22
5.4.6
ATC .................................................................................................... 23
5.4.6.1
Signaleringsplan ..................................................................... 23
5.4.6.2
Styrbara baliser ...................................................................... 23
5.4.6.3
Fasta baliser ........................................................................... 23
5.4.6.4
Repeterbaliser ........................................................................ 23
5.4.6.5
Fiktiva försignalbalisgrupper ..................................................... 23
5.4.7
Byggnader ........................................................................................... 23
5.4.7.1
Teknikhus, Apparatrum, Kiosker, Kurar och Skåp ........................ 23
5.4.8
Signaler .............................................................................................. 23
5.4.8.1
Signalplacering ....................................................................... 23
5.4.8.2
Optisk signalering ................................................................... 24
5.4.9
Jordningar ........................................................................................... 25
5.4.9.1
Signaljordning ........................................................................ 25
5.4.10 Växlar, spårspärrar och Spårkors ............................................................ 25
5.4.10.1 Växlar ................................................................................... 25
5.4.10.2 Spårspärrar ............................................................................ 25
5.4.10.3 Spårkors ................................................................................ 25
5.4.10.4 Växelvärme ............................................................................ 25
5.4.11 Spårledning ......................................................................................... 25
5.4.11.1 Spårledningar och numrering ................................................... 25
5.4.11.2 Nedbrytningsspårledningar ....................................................... 25
5.4.12 Tågbefälhavarlådor ............................................................................... 26
5.4.13 Särskilda anordningar ........................................................................... 26
5.4.14 Kabelförläggning .................................................................................. 26
5.4.14.1 Kabelplan ............................................................................... 26
5.4.14.2 Kabeltyper ............................................................................. 26
5.4.14.3 Kabelkanaler .......................................................................... 27
5.4.15 Etapper och tillfälliga anordningar........................................................... 27
5.4.15.1 Etapper ................................................................................. 27
5.4.15.2 Tillfälliga anläggningar ............................................................. 27
5.4.16 Etableringsområden och tillfälliga arbetsvägar .......................................... 27
5.4.17 Rivning................................................................................................ 27
5.4.18 Återställande ....................................................................................... 27
5.4.19 Idrifttagning (ibruktagning) ................................................................... 27
5.4.20 Drift och underhåll ................................................................................ 27
5.4.20.1 Utbildning .............................................................................. 27
5.4.20.2 Drift och underhåll .................................................................. 27
5.4.20.3 Reservdelar ............................................................................ 28
5.4.21 Övrigt ................................................................................................. 28
5.4.21.1 Skredvarning .......................................................................... 28
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
4
5.4.21.2
5.5
Teknisk beskrivning, gränssnitt........................................................................... 28
5.5.1
5.5.2
5.5.3
5.5.4
5.5.5
5.5.6
5.5.7
5.5.8
5.6
Rörlig bro ............................................................................... 28
Markanläggningar .................................................................................
Konstbyggnader ...................................................................................
Spåranläggningar .................................................................................
Elkraftanläggningar...............................................................................
Cst-Signalanläggningar .........................................................................
Teleanläggningar ..................................................................................
Kabelkanalisation .................................................................................
Andra Signalanläggningar ......................................................................
28
28
28
28
28
29
29
29
Teknisk beskrivning, kvalitetssäkring................................................................... 30
5.6.1
Procedurer ........................................................................................... 30
5.6.1.1
Dokumentation ....................................................................... 30
5.6.1.2
Granskning ............................................................................ 30
5.6.1.3
Godkännande ......................................................................... 30
5.6.1.4
Säkerhetsbevisning ................................................................. 31
5.7
Teknisk beskrivning, miljö .................................................................................. 31
5.8
Teknisk beskrivning, riskanalys........................................................................... 31
5.9
Teknisk beskrivning, säkerhet och Hälsa .............................................................. 31
5.10
Bilagor till teknisk beskrivning ............................................................................ 31
5.10.1
5.10.2
Mängdförteckning för kostnadskalkyl....................................................... 31
Planritning ........................................................................................... 31
5.10.2.1 Projektering av planritning ....................................................... 33
5.10.3 Linjeplan ............................................................................................. 33
5.10.4 Instruktionsritning ................................................................................ 33
5.10.4.1 Projektering av instruktionsritning och planritning ....................... 34
5.10.5 Isolerritning ......................................................................................... 35
5.10.6 Signaleringsplan ................................................................................... 36
5.11
Förreglingstabeller ............................................................................................ 43
5.11.1
5.11.2
5.11.3
Förberedelse ........................................................................................ 43
Tabellutformning mm ............................................................................ 45
Förreglingstabeller Lr, D,Utl-xxx ............................................................. 47
5.11.3.1 Inledning ............................................................................... 47
5.11.3.2 Tillvägagångssätt .................................................................... 48
5.11.3.2.1
Grundkrav (xxx_§rg) .............................................. 48
5.11.3.2.2
Låsning ................................................................. 72
5.11.3.2.3
Signalering ............................................................ 74
5.11.3.2.4
Upplåsning ............................................................. 79
5.11.3.2.5
Komplett exempel på en Lr-Utl tabell: ....................... 89
5.11.4 Förreglingstabeller L,Utl-xxx ................................................................. 101
5.11.4.1 a) När tågvägen börjar vid en huvuddvärgsignal eller en
huvuddvärgsignal tillsammans med en dvärg. ........................... 102
5.11.4.2 b) När tågvägen börjar vid en huvudljussignal utan dvärgsignal och
består av växlingsvägar. Där är ingen växel mellan huvudljussignal
och dvärgsignal. .................................................................... 112
5.11.4.3 c) När tågvägen börjar vid en huvudljussignal och slutar vid en
huvudljussignal/huvuddvärgsignal eller stopplykta. Det kan vara
växlar men ingen dvärgsignal mellan start och slutpunkten. ........ 114
5.11.4.4 Exempel på speciella tillfällen .................................................. 121
5.11.4.4.1
Upplåsning av tågvägs startpunkt före ”farlig punkt” .. 121
5.11.4.4.2
Växelslutpunkter som inte är gemensamma med
tågvägsslutpunkter ................................................ 121
5.11.5 Förreglingstabeller Jr-xxx ..................................................................... 122
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
5
5.11.6
5.11.7
5.11.8
5.11.9
5.11.10
5.11.11
5.11.12
5.11.13
5.11.14
5.11.15
5.11.16
5.11.17
5.12
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller
J-xxx ...................................................................... 128
Växel xxx ................................................................ 136
RnS_xxx och RuS_xxx .............................................. 148
Lhxxx och Lvxxx ....................................................... 153
Loxxx ...................................................................... 153
FO-xxx .................................................................... 159
Mot xxx ................................................................... 165
Lsp xxx ................................................................... 166
Fs xxx ..................................................................... 168
Lm xxx .................................................................... 169
Plå .......................................................................... 171
DR .......................................................................... 180
Övriga systemhandlingar .................................................................................. 185
5.12.1
5.12.2
5.12.3
5.12.4
5.12.5
5.12.6
5.12.7
5.12.8
Dokumentförteckning/Ritningsförteckning............................................... 185
Övergripande beskrivning ..................................................................... 185
Kostnadssammanställning .................................................................... 185
Tidsplan .............................................................................................185
Etapplaner ..........................................................................................185
Översiktskarta..................................................................................... 185
Översiktsplaner ................................................................................... 185
Förteckning över plan- och planskilda korsningar. Befintliga och planerade . 185
6
Bygghandlingar............................................................................................ 186
6.1
Processen vid projektering av bygghandlingar ..................................................... 187
6.2
Projektstart / underlag ..................................................................................... 188
6.3
Ritningar och procedurer .................................................................................. 189
6.3.1
6.3.2
6.3.3
6.3.4
6.3.5
6.3.6
6.3.7
6.3.8
6.3.9
6.3.10
6.3.11
6.3.12
Ritningsmedier .................................................................................... 189
Ritningsformat .................................................................................... 189
Vikning och hålning av ritningar ............................................................ 189
Ritningstyper ...................................................................................... 190
Ritningshantering ................................................................................ 192
Framtagande av bort- och ändringsritningar ........................................... 194
Ritningshuvud ..................................................................................... 196
Underskrifter på ritningar mm ............................................................... 197
Ritningsstrukturering och dess innehåll .................................................. 198
Symboler............................................................................................199
Intern granskning ................................................................................ 199
Säkerhetsgranskning ........................................................................... 200
6.3.12.1 Behörighet och accept ............................................................ 200
6.3.12.2 Granskning ........................................................................... 200
6.3.13 Säkerhetsbevisning.............................................................................. 201
6.3.14 Assessorsbedömning ............................................................................ 201
6.3.15 Formell verifiering ............................................................................... 201
6.4
Projektering generellt ....................................................................................... 202
6.4.1
6.4.2
6.4.3
6.5
Underlag ............................................................................................202
Val av materiel och projekteringsprinciper .............................................. 202
Ritningssymboler ................................................................................. 202
Projektering av Spårledningar ........................................................................... 203
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
6
6.6
Projektering av Växlar ...................................................................................... 203
6.7
Projektering av Signaler.................................................................................... 205
6.8
Projektering av Spårspärrar .............................................................................. 206
6.9
Projektering av Strömförsörjning ....................................................................... 207
6.10
Projektering av Schematisk Kabelplan ................................................................207
6.11
Projektering av Jordning och Skärmning ............................................................. 208
6.12
Projektering av Växlingsväg .............................................................................. 208
6.13
Projektering av Tågväg ..................................................................................... 211
6.13.1
6.13.2
Gul och
6.13.3
6.13.4
Dubbel korsningsväxel ......................................................................... 214
Identifiering av signalstyrrelä A, B och C samt signalstyrrelä till försignalering
Förs .................................................................................................... 216
TungKontrollKontakt Ur Kontroll Tkk U.K ................................................ 219
Kontroll av vit signallampa, eller Nybrokoppling ...................................... 221
6.14
Projektering av övrig ATC ................................................................................. 224
6.15
Projektering av Anslutningar ............................................................................. 224
6.15.1
6.15.2
Anslutning mot linjeblockering .............................................................. 224
Anslutning mot annat stationsställverk ................................................... 225
6.16
Projektering av Manöversystem ......................................................................... 225
6.17
Anslutning mot Vägskyddsanläggningar .............................................................. 226
6.18
Anslutning mot Plattformsanläggning, Varningssignal och Trucköverfart ................. 227
6.19
Avgångssignal ................................................................................................. 227
6.20
Hjälpdokumentation ......................................................................................... 228
6.20.1
6.21
Relä- och kontaktförteckning ................................................................ 228
Tekniska handlingar ......................................................................................... 229
6.21.1
6.21.2
6.21.3
6.21.4
Arbetsritningar .................................................................................... 229
Besiktningsritningar ............................................................................. 230
Montageritningar ................................................................................. 230
Bygghandling textpärm (TB, MF mv.) ..................................................... 230
6.21.4.1 Teknisk beskrivning (TB)......................................................... 231
6.21.4.2 Mängdförteckning (MF) ........................................................... 231
6.21.4.3 Objektlista ............................................................................ 231
6.21.4.4 Kabellista .............................................................................. 231
6.21.4.5 Materialförteckning (MF) ......................................................... 231
6.21.4.6 Ritningsförteckning ................................................................ 232
7
Byggnation .................................................................................................. 233
7.1
Komplettering och ändring till bygghandling (PM) ................................................ 233
7.2
Säkerhetsbevisning .......................................................................................... 233
7.3
Ibruktagning ................................................................................................... 233
8
Avslut .......................................................................................................... 233
8.1
Process för projektavslut................................................................................... 233
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
7
8.2
Upprättning av förvaltningsdata ......................................................................... 233
Bindande bilaga 1, Numrering av ritningar ............................................................ 234
Bindande bilaga 2, Disponering av ritningars undernummer ................................. 237
Bindande bilagor 3, Relälista ................................................................................. 254
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
8
Förord
Signalställverk modell Cst är stora reläbaserade friförbundna anläggningar, som används på
stationerna inom Stockholmsområdet.
Denna handbok är framtagen av Trafikverket för att få en samlad beskrivning av Cstanläggningarnas uppbyggnad och processen vid framtagande av systemhandlingar och
bygghandlingar i samband med ändringsarbeten och nybyggnation.
Cst handboken omfattar två delar:
- Cst Handbok 1 ”Signalställverk modell Cst. Anläggningsuppbyggnad”
- Cst Handbok 2 ”Signalställverk modell Cst. Projekteringshandbok”
Handboken är författad av Lennart Rosenstock, Peter Sørensen och Ulrik Nielsen, Atkins
Danmark år 2006 till 2009. Uppdaterat 2015 av Lennart Rosenstock och Ulrik Nielsen.
Ändringsinformation
2008-04-04
Ver 1.0
2009-02-01
Ver 2.0
Nytt: Cst verktygslådan och formell verifiering. Uppdatering
på bygghandlings-projektering.
2010-08-27
Ver 3.1
Ny struktur
2010-09-14
Ver 0.1
Ny struktur och för Trafikverket nytt versionsnummer
2015-01-21
Ver 0.2
Uppdatering efter Södertälje projektet
Ändringsförslag ställs till kontaktperson på Trafikverket
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
9
1 Omfattning
Denna handbok används som stöd vid framtagande av systemhandlingar och bygghandlingar
för signalanläggningar modell Cst. Handboken skall hjälpa till att säkerställa att processen
vid projekteringen är korrekt och tillräcklig.
Handboken skall användas vid projektering av nya anläggningar och vid ändringar i
befintliga anläggningar.
Den tekniska uppbyggnaden av Cst ställverken är beskriven i:
Cst Handbok 1 ”Signalställverk modell Cst. Anläggningsuppbyggnad”.
Cst handboken beskriver endast ställverkets signalsäkerhetsdel och introducerar kort
manöversystemet och fjärrstyrningssystemet.
Målgruppen för handboken är personer som:
•
hos infrastrukturförvaltaren ansvarar för framtagandet av projekteringsunderlag för
Cst-ställverk
•
projekterar Cst-ställverk
•
signalsäkerhetsgranskar Cst-ställverk
•
ibruktagandebesiktigar Cst-ställverk
•
arbetar med felavhjälpning och underhåll på Cst-ställverk
Vid projektering skall även de standards som omnämns i ”bindande referenser” följas.
2 Referenser
2.1 Bindande referenser
BVF 501
Ritningshantering
BVS 501
Standard för namnrutor på anläggningsdokument
BVK 503.031
Hantering av signaturer för granskning och godkännande av
signalritningar
BVF 544.20002 Projekteringsregler. Beteckningar på signaltekniska objekt på stationer
och linjer
BVF 544.70001 Signalering mot banan Vägskyddsanläggningar
BVF 544.70002 Signalering mot vägen Vägskyddsanläggningar
BVF 544.70007 Signalsystem Projektering av plattformsanläggningar
BVS 544.93100 Signaltekniska termer och definitioner
BVF 544.93201 Föreskrift för hantering av signalteknisk dokumentation
BVF 544.93202 Symboler för signalteknisk dokumentation
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
10
BVS 544.93301 Mall för signaltekniska funktionskrav
BVF 544.94001 Säkerhetsstyrning för arbete med signalanläggningar
BVF 544.94007 Behörighet för signalteknisk säkerhetgranskare
BVS 544.98001 Grundläggande signaleringskrav – Sidoskydd
BVS 544.98009 Grundläggande signaleringskrav – Skyddsavstånd, skyddssträckor och
frontskydd
BVF 544.98007 Signaltekniska projekteringskrav - Förbeskedsavstånd
BVS 544.98011 Grundläggande signaleringskrav – Yttre signalering
BVF 544.98015 ATC-signalering
BVS 544.98023 Grundläggande signaleringskrav – Linjeblockering
BVS 544.98025 Grundläggande signaleringskrav – Växlar och spårspärrar
BVS 544.98027 Grundläggande signaleringskrav – Rörelsevägar
BVS 544.98029 Grundläggande signaleringskrav – Lokalfrigivningsområde
BVF 586.20
Fritt utrymme utmed banan
BRÖH 806.6
Mall för projektering av systemhandling
FU2000
Förfrågningsunderlag 2000
BVF 581.16
Järnvägs AMA 98, Allmänt
BVF 581.163
Järnvägs AMA 98, Signal
BVF 581.164
Järnvägs AMA 98, Tele
2.2 Vägledningar
Ref 1
Verktygslådan CST, anvisningar
http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-ochunderhalla/Jarnvag/System-verktyg-och-tjanster-forjarnvagsjobb/Valkommen-till-verktygsladan-Cst/
Ref 2
Formell verifiering av CST ställverk, metodik. Verktygslådan Cst.
Ref 3
Riktlinjer för projektering i Microstation, signalsäkerhetsanläggning CST.
Verktygslådan Cst
Ref 4
Specifikation över befintlig kontaktförteckning (odaterad)
(kontaktförteckning på DOS)
Ref 5
Stella kontaktförteckning, Användervägledning. Verktygslådan Cst
Ref 6
Extractor Användermanual. Verktygslådan Cst
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
11
3 Definitioner
I detta dokument avses med:
Nedbrytningsspårledningar En eller flera spårledningar som ligger i förbindelsen mellan två
parallella huvudtågspår. Nedbrytningsspårledningar är
dubbelnumrerade med nummer från de spårledningar som ligger
i själva spårväxlarna i huvudtågspår.
Nedbrytningsspårledningarna ingår indirekt i ställverket då de
fäller de angränsande växelspårledningarna.
I övrigt används begrepp enligt BVS 544.93100 ”Signaltekniska termer och definitioner”.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
12
4 Projekteringsprocessen
4.1 Signalprojektering
Nyanläggning och ändringar i järnvägsanläggningar och de tillhörande signalställverken sker
normalt efter den järnvägsprocess som visas i Fig 1 .
Ideskede
Förstudie
Järnvägsutredning
Systemhandling
Bygghandling
*
Byggskede
*
Startbeslutansökan
▲ Avslut
Signalprojektering
▲ Ibruktagning
Fig 1. Järnvägsprocessen
Projekteringshandboken beskriver den signalprojektering som sker i processens fyra sista
skeden. I de tre första skedena genomförs studier och värderingar av olika lösningsförslag. I
samband med skedet för järnvägsutredning väljs den lösning som sedan skall ligga till grund
för kommande projektförslag.
Systemhandlingsskede
I detta skede utarbetas ett projektförslag på den valda systemlösningen. Projektförslaget
beskriver alla väsentliga funktionella, tekniska, miljömässiga och ekonomiska förhållanden i
samband med lösningen och omfattar alla olika anläggningselement inklusive
signalanläggningen. Projektet kan utformas som en funktionsupphandling där det är
leverantören som väljer anläggningstyp eller så kan projektet baseras på en av beställaren
vald anläggningstyp.
Denna projekteringshandbok beskriver enbart projektförslag i samband med Cst-ställverk.
Beskrivningen omfattar en fastlagd spårgeometri, placering och val av signaler, användning
av teknikutrymmen och kanalisation samt en uppskattning av arbeten i teknik- och
manöverutrymmen.
Projektförslaget innehåller en kalkyl och tidplan som ingår i beslutsunderlaget för beslut om
projektet skall föras vidare till bygghandlingsskede eller ej. Startbeslutsansökan kan
utarbetas efter BVH 806.6 ”Handbok för framtagande av systemhandling och
startbeslutansökan” samt med mallen i bilaga 3 ”Mall för Startbeslutansökan”.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
13
Bygghandlings skede
I detta skede utarbetas förfrågningsunderlaget för upphandling av entreprenader för
nybyggnad eller ombyggnad av järnvägsanläggningar. Utöver detta så tas det fram
detaljerade arbetsbeskrivningar och ritningar som beskrivar signalarbetena och fastlägger
tillhörande krav på miljö och kvalitet. Signalarbetena omfattar ställverk, ATC,
ytteranläggningar, manöversystem och fjärrstyrning.
Byggskede
I detta skede utförs arbetet med nybyggnad eller ombyggnad av entreprenörerna och följer i
största möjliga mån de krav och beskrivningar som togs fram i bygghandlingsskedet. Det
kan förekomma avvikelser som kräver omprojektering eller justeringar av tidigare utarbetade
bygghandlingar innan arbetet kan slutföras.
I byggskedet kan det genomföras en eller flera ibruktagningar där den nya/ändrade
anläggningen kopplas in och överförs till driftläge. Även under själva ibruktagandet kan det
uppstå behov för rättelser av bygghandlingarna vilka genomförs på plats.
Avslut
När anläggningsarbetena är avslutade och den nya anläggningen är driftsatt skall den
framtagna anläggningsdokumentationen rättas upp med hänsyn till de eventuella ändringar
som tillkommit under byggnationen. Den färdiga dokumentationen överlämnas sedan till
förvaltaren.
I följande avsnitt kommer processen i de generella skedena att beskrivas mer detaljerat.
4.2 Säkerhetsbevisning
Då signalanläggningen är en säkerhetskritisk anläggning är det viktigt att det sammanställs
dokumentation som visar att anläggningen är säker när den tas ibruk. I samband med
signalprojekteringen används en eller flera säkerhetsbevisningspärmar där all dokumentation
som har betydelse för signalsäkerheten sammanställs efter hand som den produceras.
Dokumentationen omfattar organisation och ansvarsförhållanden i samband med
projekteringen samt dokumentation som visar den utförda granskningen och de godkännande
beslut som fattats under processens gång. Det genomförs assessorsbedömning av
säkerhetsbevisningen och en positiv rekommendation från assessorn är en förutsättning för
att anläggningen skall få tas ibruk.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
14
5 Systemhandling
I systemhandlingsskedet tas det fram ett samlat projektförslag för den lösning som valts i de
föregående skedena. Vid nybyggnation eller ändringar i befintliga signalanläggningar är det
normalt med bidrag till systemhandlingen från följande fackområden:
•
Signalanläggning
•
Byggnader (kiosk, kur, skåp, teknikbyggnad)
•
Markanläggning
•
Kabelkanalisation
•
Teleanläggning (transmission, telefon, etc.)
•
Spåranläggning (isolerskarvar)
•
Elkraftanläggning (returström, neutralsektioner)
Denna handbok fokuserar på de undersökningar och beskrivningar som skall utföras i
samband med signalanläggningen.
För framtagande av systemhandlingar gäller BRÖH 806.6 ”Mall för projektering av
systemhandling”. I BRÖH 806.6 finns vägledning om systemhandlingarnas utformning och
det generella innehållet i ett projektförslag. Denna handbok kompletterar BRÖH 806.6 vid
arbete med Cst ställverk.
Avsnitt 0 beskriver den generella processen, som används vid framtagande av
systemhandlingar.
Avsnitt 5.12 berör de generella handlingarna för pärm 1, som beskrivs i BRÖH 806.6. De
handlingar som berör andra fackområden är dock borttagna. I avsnittet finns hänvisningar till
BRÖH 806.6 och till BVS 544.93301.
Om uppgifterna i BRÖH 806.6 eller BVS 544.93301 bör kompletteras med specifika
uppgifter for att göra beskrivningen mer anpassad för Cst-ställverk, är de enskilda avsnitten
kompletterade i handboken.
”Teknisk beskrivning Signalanläggning” för systemhandling, finns beskriven under avsnitt
5.4. Även dessa underrubriker innehåller hänvisningar till BRÖH 806.6 och till BVS
544.93301.
Om uppgifterna i dessa avsnitt bör kompletteras med specifika uppgifter for att vara
anpassad för Cst-ställverk, är de enskilda avsnitten kompletterade i handboken.
Avsnitt 5.10.2-5.10.6 innehåller beskrivningar av de ritningar som är kopplade till
systemkraven för signalanläggningarna och till den egentliga säkerhetstekniska/trafikala
projekteringen knuten till systemhandlingen.
Avsnitt 5.11 innehåller en detaljerad beskrivning av förreglingstabeller, som egentligen inte
behöver ingå i systemhandling, men det är en fördel för bygghandlingen att dessa tas fram
redan i systemhandlingsskedet.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
15
Processen vid framtagande av systemhandling
Vid framtagande av systemhandlingar följs normalt den process som visas i Fig 2:
Underlag:
Funktionskrav
Existerande
ritningar
Systemkrav
Uppdatering
Signal:
Planritning
Instruktionsritning
Godk.
Tekniska handlingar
Resultat:
Tekniska
beskrivningar
Systemhandling
Bilagor:
- Mängdförteckningar
- Ritningar
Signalanläggning:
Förreglingstabeller
Övriga handlingar
- Kostnad, risk ...
Godk.
SÄ
granskn.
Fig 2.
Det finns två överordnade steg:
Fastställande av systemkrav
Först utarbetas systemkravet med hjälp av underlaget från de funktionskrav som finns
framtagna och godkända från de föregående faserna, idéstudie och järnvägsutredning.
Systemkravsdokumentet fastställer de trafikala krav som finns för järnvägsanläggningen och
beskriver på ett övergripande sätt de tänkta åtgärderna för de ingående anläggningsdelarna. I
samband med beskrivningen av signalanläggningen utarbetas ny eller ändrad planritning och
instruktionsritning som kan bifogas.
För signalanläggningen fastställs i systemkravsskedet samtliga yttre objekt: deras typ,
placering och namn. För den inre signalanläggningen och manöverutrymmet fastställs
lokaliteter och en övergripande omfattning av ändringen.
Dessa handlingar kvalitetsgranskas hos projektøren och sänds därefter till beställaren för
godkännande.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
16
Framtagande av systemhandlingar
Med godkända systemkrav som underlag tas nu en systemhandling fram. Systemhandlingen
består av tekniska handlingar och övriga relevanta handlingar:
Tekniska handlingar
Tekniska handlingar omfattar tekniska beskrivningar för alla de fackområden som påverkas
av ändringen i järnvägsanläggningen kompletterade med mängdförteckningar och
grundläggande ritningar. De tekniska beskrivningarna följer samma struktur som
systemkravsdokumentet men beskrivningen är mer detaljerad. Beskrivningen skall vara så
detaljerad så att samtliga funktionella krav och tekniska lösningar i huvudsak är fastställda.
För signalanläggningen tas följande grundläggande anläggningsritningar fram:
Instruktionsritning (eventuell uppdatering av den utgåva som godkänts i
systemkravet)
Planritning (eventuell uppdatering av den utgåva som godkänts i systemkravet)
Isolerritning
Signaleringsplan (ATC trappa)
Kabelplan
Mängdförteckningen skall innehålla de väsentliga byggelementen som påverkar
prisuppskattningen. Detaljeringsgraden motsvarar den som används i den tekniska
beskrivningen, exempelvis n signaler typ x
En viktig aktivitet är utarbetande/ändring av:
Förreglingstabeller
Förreglingstabellerna fastställer på ett entydigt sätt säkerhetslogiken i anläggningen utifrån
instruktionsritningen och gällande säkerhetsregler.
Övriga systemhandlingar
Detta omfattar följande projektorienterade handlingar:
Dokumentförteckning/ritningsförteckning
Ändringsförteckning
Övergripande beskrivning
Kostnadsamanställning
Tidsplan
Översiktskarta
Översiktsplaner
Miljöutredning
Riskhantering
Om anläggningsändringen utförs i etapper tas även följande dokument fram:
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
17
Översiktlig etappritning
Trafikala etapplaner
Samtliga systemhandlingar kvalitetsgranskas hos konsulten. Utöver detta så
signalsäkerhetsgranskas förreglingstabellerna. Den samlade systemhandlingen, inklusive
uppdaterade systemkrav, skall därefter sändas till beställaren för godkännande. Det levereras
tre exemplar med ändringsmarkeringar på ritningarna.
5.1 Mallar för systemhandlingar
Det finns flera mallar som kan användas som underlag för systemhandlingar för
signalställverk.
Den grundläggande vägledningen är:
•
BVH 806.6 ”Handbok för framtagande av systemhandling och ansökan om startbeslut”
(1999-05-25), med mallarna:
•
BVH 806.6 Bilaga 1 ”Mall för systemkrav”
•
BVH 806.6 Bilaga 2 ”Mall för tekniska beskrivningar”
Vid framtagande av systemhandlingar för ett nytt signalställverk bör följande mall användas:
•
BVS 544.93301 ”Mall för signaltekniska funktionskrav”
Vid planering av ändringar i Cst-ställverk används mallen:
•
BRÖH 806.6 ”Mall för projektering av systemhandling”
BRÖH 806.6 är baserad på BVH 806.6 men är mer detaljerad. Den används som underlag
för strukturerna i följande avsnitt men kompletterats med enskilda ämnen som efter behov
bör tillföras vid framtagande av systemkrav och tekniska lösningar.
5.2 Systemkrav
Systemkrav kan utarbetas utifrån antingen:
BVH 806.6 Bilaga 1 ”Mall för systemkrav”
eller
BRÖH 806.6 ”Mall för projektering av systemhandling”, nr 7 ”Teknisk beskrivning
signalanläggning”.
Det används i princip samma innehållsförteckning vid framtagande av systemkrav som vid
tekniska beskrivningar. Beskrivningarna i den sistnämnda handlingen är dock mer
uttömmande. Därför används vägledningarna i följande avsnitt först vid framtagande av
systemkrav och därefter vid framtagande av tekniska beskrivningar.
5.3 Bilagor till systemkrav
I samband med utarbetande av systemkrav tas nya eller förändrade versioner av de
grundläggande ritningarna fram.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
18
•
Planritning
•
Instruktionsritning
Planritningen visar (vanligtvis i skala 1:500) stationens spårsystem samt de bantekniska
objektens geografiska placering. Denna ritning beskrivs närmare i avsnitt 5.10.2.
Instruktionsritningen beskrivs närmare i avsnitt 5.10.4 och Cst Handbok 1 ”Signalställverk
modell Cst, Anläggningsuppbyggnad” avsnitt 5.3.
Dessa ritningar bör godkännas samtidigt som systemkraven.
5.4 Teknisk beskrivning, planerade åtgärder
Systemkraven och de tekniska beskrivningarna innehåller de trafikala och tekniska krav som
ställs vid ändring/nybyggnad av signalställverk. Utöver de krav som ställs för att klara
trafikeringen tillkommer krav som genereras av de grundläggande signaleringskrav som
finns för t.ex. signaler med hänsyn till skydd av rörelsesvägar.
Beskrivningen inleds med ett avsnitt om ”Befintliga förhållanden/anläggningar”. Efter det
följer en beskrivning av planerade åtgärder:
5.4.1
Trafik
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.
5.4.1.1 Spårnumrering, plattformsnumrering
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.2.
Spårnumrering sker enligt de regler som beskrivs i Cst Handbok 1 ”Signalställverk modell
Cst, Anläggningsuppbyggnad”.
5.4.1.2 Signalbeteckning
Signalerna betecknas efter deras objekttyp och numreras utifrån de regler som beskrivs i
CST HANDBOK 1 “Signalställverk modell Cst, Anläggningsuppbyggnad”.
5.4.1.3 Automater
5.4.1.3.1
Tågvägsautomater
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.4 och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 11.2
5.4.1.3.2
Lokalfrigivningsautomater
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.4 och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 11.3.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
19
5.4.1.4 Tågvägar, samtidighet och signalsträckor
5.4.1.4.1
Tågvägar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.5, och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 5.2
5.4.1.4.2
Samtidighet
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.6.
5.4.1.4.3
Signalsträckor
I Cst ställverk består en tågväg av en eller flera sammansatta huvudsignalsträckor. Vid
tågväg skall alla dessa sträckor vara definierade, även ”via” punkter och eventuella
preferenser.
I Cst ställverk består en växlingsväg av en eller flera sammansatta dvärgsignalsträckor. Vid
växlingsväg skall alla dessa sträckor vara definierade, även ”via” punkter och eventuella
preferenser.
5.4.1.4.4
Upplåsning av låst rörelseväg
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 5.4.1 och 5.4.2
5.4.1.4.5
Manuell upplåsning
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 5.4.3 och 5.4.4
5.4.1.5 Spårlängd
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.7.
5.4.1.6 Angränsande linjer, stationer och osäkert område
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 3.5.5 och 13.
5.4.1.7 Växlingsväg och lokalfrigivningsområden
5.4.1.7.1
Växlingsväg
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.8. och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 5.3
Notera att det i Cst ställverk kan vara andra gränser för växling än de som beskrivs i BVS
544.93301 bilaga 1 avsnitt 5.3.
5.4.1.7.2
Upplåsning av låst växlingsväg
Följer BVS 544.98027
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
20
5.4.1.7.3
Lokalfrigivningsområden
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.8 och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 5.5, 5.5.1 och 5.5.2
5.4.1.8 Skyddsväxlar, spårspärrar och säkerhetsavstånd
5.4.1.8.1
Skyddsväxlar
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 5.2.3, 5.2.4, 5.3.3 och 5.3.4
5.4.1.8.2
Spårspärrar
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 5.2.3, 5.2.4, 5.3.3 och 5.3.4
5.4.1.8.3
Säkerhetsavstånd
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 5.2.1, 5.2.2, 5.3.1 och 5.3.2
5.4.1.8.4
Hastighet vid avvikelser från allmänna krav
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.10.
5.4.1.8.5
Hastighet vid slutläge
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.11. och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 2.1
5.4.1.9 Spåranvändning och uppställning
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.1.12. och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 2.2
5.4.1.10
Automater linjeblock
Används ej vid Cst-ställverk.
5.4.1.11
Blocksträckor
Cst-ställverket har ingen funktion för linjeblockering. Cst-ställverket har dock en funktion
för station-station-anslutning som är jämförbar med linjeblockering.
5.4.1.12
Manövrering av linjeblockering mm
Linjeblock manövreras genom anslutningen till Cst-ställverket.
Alla nödvändiga manövrar beskrivs samt de önskade indikeringarna från linjeblockeringen
till Cst-ställverkets manöversystem.
5.4.1.13
Fjärrstyrda- och lokalt omläggningsbara växlar samt lokalställare.
Följande förhållanden har betydelse för trafikeringen och bör därför beskrivas här även om
det inte framgår av mallen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
21
5.4.1.13.1 Fjärrstyrda omläggningsbara växlar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.10.3.
Det skall utarbetas en tabell som anger vilka växlar som är centralt omläggningsbara.
5.4.1.13.2 Lokalt omläggningsbara växlar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.10.3.
Det skall utarbetas en tabell som anger vilka växlar som är lokalt omläggningsbara
5.4.1.13.3 Lokalställare
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.10.3.
Det skall utarbetas en tabell som anger vilka växlar som skall utrustas med lokalställare. För
kopplade växlar anges vid vilken växel lokalställaren skall placeras.
5.4.1.13.4 Parkopplade växlar
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 9.3
5.4.1.13.5 Spårledningar som förhindrar central omläggning
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 9.2
5.4.1.14
Tavlor
Framgår av planritning.
Tavlor följer BVS 544.98011.
5.4.2
Trafikledning/fjärrstyrning
5.4.2.1 Fjärrstyrning, omfattning
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 3.4
5.4.2.2 Fjärrblockering, systemval
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 3.4, 12.3.2 och 12.3.3
5.4.2.3 Manöverpanel
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 3.3, 12.2.1 och 12.2.2
5.4.2.4 Magasinering
Här beskrivs om det finns behov av magasineringar utöver de magasineringar som Cstställverket har i sin grundversion.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
22
5.4.3
Station
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.3. och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 3.1
5.4.3.1 Ställverk, systemval
Denna handbok behandlar enbart Cst-ställverk.
I ”Teknisk beskrivning Signalanläggningar” kan därför tilläggas:
1. Det är tal om en ändring i befintligt Cst-ställverk”
eller
2. Orsaken till valet av ett Cst ställverk är följande: ”orsak anges”
5.4.3.2 Systemändring (identifierade nya principen)
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.3.3
Det är mycket viktigt att det under systemhandlingsskedet klarläggas om önskad
funktionalitet medför krav på att nya principer utvecklas. Om behov för nya principer finns
så är det viktigt att arbetet med dessa startas omgående så att principerna finns framtagna när
det är dags för projektering av bygghandling. Om utvecklingen sker i bygghandlingsskedet
finns en stor risk för projektets tidplan.
Identifierade systemändringar beskrivs i detta avsnitt. Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning
”Systemhandling, Teknisk beskrivning Signalanläggningar” avsnitt 4.1.6. och BVS
544.93301 bilaga 1 avsnitt 14.1.5
5.4.4
Linjeblock
Detta är inte aktuellt för Cst-ställverk
5.4.5
Vägskydd
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.5.2. och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 14.1.1-5
Cst-ställverket berörs inte direkt av vägskydd men om det skall byggas nytt eller ändras i
befintligt vägskydd inom Cst-ställverkets område så skall förändringen beskrivas i detta
avsnitt.
Detta är särskilt viktigt då det utväxlas meddelanden mellan vägskyddet och Cst-ställverket
eftersom vägskyddet kan inverka på ställverkets funktion.
I detta avsnitt beskrivs även:
•
Plattformsanläggning
•
Trucköverfart
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
23
5.4.6
ATC
5.4.6.1 Signaleringsplan
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.6.2. och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 8.2
Se vidare 5.10.6
Både ATC signalering (ATC trappa) och optisk signalering framgår av signaleringsplanen.
5.4.6.2 Styrbara baliser
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.6.3 och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 8.3 och 8.4
Styrbara baliser följer BVF 544.98015 och BVH 544.3
5.4.6.3 Fasta baliser
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.6.3.
Fasta baliser följer BVF 544.98015 och 544.3
5.4.6.4 Repeterbaliser
Här anges de repeterbalisgrupper som skall placeras mellan försignal och huvudsignal.
5.4.6.5 Fiktiva försignalbalisgrupper
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 8.5, 8.5.1 och 8.5.2
Fiktiva försignalbalisgrupper följer BVF 544.98015
5.4.7
Byggnader
5.4.7.1 Teknikhus, Apparatrum, Kiosker, Kurar och Skåp
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.7, 4.7.2 och 4.7.3
Kurar får inte längre användas vid Cst-ställverket.
5.4.8
Signaler
5.4.8.1 Signalplacering
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.8.1
Signalplacering följer BVS 544.98011 (Yttre signalering), BVS 544.98009 (Skyddsavstånd
mm), BVS 544.98001 (Sidoskydd), BVS 544.98007 (Förbeskedsavstånd) och BVF 586.20
(Fritt utrymme utmed banan)
Signalplaceringen visas geografiskt på planritning och schematiskt på instruktionsritningen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
24
Följande signaltyper kan förekomma i anläggningen.
•
Huvudljussignaler
•
Huvudljussignaler med Dvärgsignaler
•
Huvuddvärgsignaler
•
Dvärgsignaler
•
Försignaler, både fristående och i kombination med huvudljussignal
•
Slutpunktsstopplyktor
•
Stopplyktor som skydd
•
Kontrollsignal för hinderfrihet
•
Avgångssignal
•
Repetersignal
•
Signaler vilka ej är anslutna till utdel
Det är viktigt vid projektering av signalplacering att ta hänsyn till kontaktledningens olika
sektionspunkter. Detta för att undvika att en signal som kan visa stopp placeras olämpligt i
förhållande till strömförsörjningen.
5.4.8.2 Optisk signalering
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.8.2 och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.2, 7.3 och 7.4
Optisk signalering framgår av signaleringsplan.
Signalbesked skall fastställas för följande signaltyper:
•
Huvudljussignaler
•
Huvudljussignaler med Dvärgsignaler Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.2
•
Huvuddvärgsignaler Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.2
•
Försignaler
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.4
•
Dvärgsignal
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.3
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.2
Övriga signaltyper som används:
•
Slutpunktstopplyktor Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.5.1
•
Stoplyktor som skydd
•
Kontrollsignal för hinderfrihet
•
Avgångssignal
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.7
•
Repetersignal
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.8
•
Kopplade signaler
Cst Handbok 2
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 14.1.5
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.6
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 7.9
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
25
5.4.9
Jordningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.9
5.4.9.1 Signaljordning
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.9
5.4.10
5.4.10.1
Växlar, spårspärrar och Spårkors
Växlar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.10.1 och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 3.5.3
Växeldriv listas i ”icke uppkörbara” och ”uppkörbar” typer, fabrikat, samt antal driv/växel.
5.4.10.2
Spårspärrar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.10.2 och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 3.5.3
Spårspärrar listas i typer, fabrikat, samt antal driv.
5.4.10.3
Spårkors
Växeldriv listas i typer, fabrikat.
5.4.10.4
Växelvärme
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.10.1 och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 9.7
Växelvärme beskrivs under 5.5.4, gränssnitt mot elkraftanläggningar
5.4.11
5.4.11.1
Spårledning
Spårledningar och numrering
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.10.2. och BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 3.5.4 och 10.1
Om en specifik typ av spårledning önskas skall detta beskrivas.
Spårledningar numreras utifrån de regler som finns beskrivna i Cst Handbok 1
“Signalställverk modell Cst, Anläggningsuppbyggnad”.
5.4.11.2
Nedbrytningsspårledningar
Se BVS 544.93301 bilaga 1 avsnitt 10.2
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
26
5.4.12
Tågbefälhavarlådor
Här beskrivs vid behov av tågbefälhavarlåda vilken tågbefälhavarlåda som skall användas,
vilka funktioner som skall finnas samt lådans placering.
5.4.13
Särskilda anordningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.13
5.4.14
5.4.14.1
Kabelförläggning
Kabelplan
För Cst-ställverket är färdiga detaljerade kabelplaner endast nödvändiga i samband med
bygghandlingen.
För systemhandling finns inget behov för färdiga detaljerade kabelplaner.
I systemhandlingen är det viktigt att det skapas ett underlag för att beskriva och prissätta
mängden av materiel samt mängden av arbete som kommer att förbrukas i byggfasen.
Detta är nödvändigt eftersom kabelmängderna och arbete ofta har en väsentlig inverkan på
pris och tidplan.
Vidare så har kunskap om detta arbete också stor betydelse för koordinering mot andra
arbeten.
Kabelplaner som tas fram i systemhandlingen skall därför innehålla upplysningar om vilka
kabeltyper som skall användas samt vilka längder dessa har.
Det skall även visas varifrån och vart dessa kablar skall gå så att förläggningsvägar kan
identifieras. Därefter kan arbetet värderas, beskrivas, prissättas och bedömas gentemot andra
teknikslag här under rubriken kabelkanalisation. Det är även en bra idé att i detta skede på
plats undersöka hur den befintliga kabelföringen är, då dokumentationen av denna ofta är
bristfällig eller saknas helt.
I samband med detta skal det även undersökas om kablar till objekten medför att det även
krävs nya huvudkablar mellan Teknikrum, apparatrum, kiosker och skåp.
Cst-ställverket har blivit utbyggt så mycket att det numer kan vara svårt att få plats med nya
kablar. Aktiviteterna i samband med framtagande av kabelplanen kan man även använda för
att utreda om lösningar av typ FST skall ersätta befintlig kabeltransmission.
Om man väljer att utnyttja FST-teknik medför det en del extra projektering i
bygghandlingsskedet.
Användande av FST-teknik påverkar således även pris och tidplan.
Därutöver måste även läggas kabel för FST-transmission.
5.4.14.2
Kabeltyper
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.14.1.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
27
5.4.14.3
Kabelkanaler
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.14.2 och 4.14.3.
5.4.15
Etapper och tillfälliga anordningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.15
5.4.15.1
Etapper
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.15.1
5.4.15.2
Tillfälliga anläggningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.15.2
5.4.16
Etableringsområden och tillfälliga arbetsvägar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.16
5.4.17
Rivning
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.17
5.4.18
Återställande
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.18
5.4.19
Idrifttagning (ibruktagning)
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.19
5.4.20
5.4.20.1
Drift och underhåll
Utbildning
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.20.1
5.4.20.2
Drift och underhåll
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.20.2
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
28
5.4.20.3
Reservdelar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 4.20.3
5.4.21
5.4.21.1
Övrigt
Skredvarning
Om det finns behov för skredvarning så skall detta redovisas på planritning och
instruktionsritning. Detta följer BVS 544.980011
5.4.21.2
Rörlig bro
Om det finns behov för rörlig bro så skall detta redovisas på planritning och
instruktionsritning. Detta följer BVS 544.980011
5.5 Teknisk beskrivning, gränssnitt
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5
5.5.1
Markanläggningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5.1
5.5.2
Konstbyggnader
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5.2
5.5.3
Spåranläggningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5.3
5.5.4
Elkraftanläggningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5.4
Det är viktigt vid projektering av signalplacering att ta hänsyn till kontaktledningens olika
sektionspunkter. Detta för att undvika att en signal som kan visa stopp placeras olämpligt i
förhållande till strömförsörjningen.
5.5.5
•
Cst-Signalanläggningar
Markanläggningar
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
29
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5.5
•
Konstbyggnader
Kort redovisning av eventuella arbeten som konstbyggnader utför åt Cst-signalanläggningar.
•
Spåranläggningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5.5
•
Elkraftanläggningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5.5
•
Andra signalanläggningsprojekt
Kort redovisning av eventuella arbeten i andra signalanläggningar som krävs för Cstsignalanläggningar.
Andra Signalanläggningar:
•
o
Fjärrstyrning
o
Linjeblockering
o
Vägskydd
o
Eventuella andra signalanläggningar
Teleanläggningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5.5
•
Kabelkanalisation
Kort redovisning av eventuella kanalisationsarbeten som krävs för Cst-signalanläggningar.
5.5.6
Teleanläggningar
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 5.6
5.5.7
Kabelkanalisation
Kort redovisning av eventuella arbeten i Cst-signalanläggningar som krävs vid ändringar av
kanalisationen.
5.5.8
Andra Signalanläggningar
Kort redovisning av eventuella arbeten i Cst-signalanläggningar som krävs för ändringar i
andra signalanläggningar. Detta kan vara följande:
•
Order och indikeringslistor till fjärrstyrning
•
Skisser till operatörsbilder
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
30
•
Anslutning till linjeblockering
•
Anslutning till vägskydd
•
Eventuella kopplingar till andra signalanläggningar.
5.6 Teknisk beskrivning, kvalitetssäkring
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 6
5.6.1
Procedurer
5.6.1.1 Dokumentation
Hantering av dokumentation: Se BVS 544.93301 avsnitt 5.2.3 och 5.2.4
Rutiner for dokumentation: Se BVS 544.93301 avsnitt 6 och 6.1-3
Numrering av ritningar: BVF 544.93201 avsnitt 5.2 och 5.2.1-2.
Det finns ingen anvisning för undernumrering av Cst-ställverk i BVF 544.93101
Vid anläggningsändringar bör man följa den nummerdisposition som finns i den befintliga
anläggningen. Undernumrering för Cst-ställverk sker i enlighet med tabellerne i bilaga 1 och
2.
Då en Cst-anläggning kan ha många objekt kan de ibland vara svårt att följa
nummerdispositionen. Om så är fallet så används flera blad under samma ritningsnummer.
Det viktigaste är att ordningsföljden i nummerdispositionen, inklusive bilaga, följs.
Om det skulle uppstå ett behov för ytterligare ritningsnummer kan nummer över 5600
användas.
5.6.1.2 Granskning
Om det projekteras ändringar i förreglingstabellerna så skall dessa säkerhetsgranskas. Det
kan dock förekomma att det även i det efterföljande bygghandlingsskedet uppstår behov för
förändringar av förreglingstabellerna. Om förändringar sker i bygghandlingsskedet skall
förreglingstabellerna granskas på nytt.
5.6.1.3 Godkännande
Enligt BVF 544.94001 avsnitt 4.1 tillämpas de säkerhetsmässiga rutinerna först i
bygghandlingsskedet vilket innebär att det –bortset fra förreglingstabeller - inte finns krav på
säkerhetsgranskning av systemhandlingar.
Det är dock lämpligt att granska (verifiera) planritning, instruktionsritning och
signaleringsplan mot givna systemkrav och gällande föreskrifter. Fel på dessa ritningar i
tidiga skeden kan få följder för både ekonomi och tidplaner senare i bygghandlingsskedet.
Enligt BVF 544.94001 avsnitt 7.1 skall projekteringsunderlaget godkännas av CBR och ingå
i säkerhetsbevisningen.
Detta godkännande bör därför ske i anslutning till avslutandet av systemhandlingskeden.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
31
5.6.1.4 Säkerhetsbevisning
Inga nya eller förändrade signalställverk får tas ibruk utan att det genomförts en
säkerhetsbevisning. Säkerhetsbevisningspärmen (-pärmarna) innehåller en sammanställning
av dokument och argumentation som visar att arbetet med ny eller ändrad signalanläggning
har bedrivits på ett säkert sätt.
I BVF 544.94001, ”Säkerhetsstyrning för arbete med signalanläggningar”, avsnitt 12 finns
de krav som gäller för säkerhetsbevisningen.
För att säkerställa all nödvändig dokumentation till säkerhetsbevisningen finns det upprättat
en mall, bilaga ”Säkerhetsbevisningen”. Det är viktigt att ta upp och utnyttja denna mall
redan från projektstart för att säkerställa att all information till säkerhetsbevisningen samlas
in.
De delar av systemhandlingen som är projekteringsunderlag skall ingå i
säkerhetsbevisningen.
5.7 Teknisk beskrivning, miljö
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 7
5.8 Teknisk beskrivning, riskanalys
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 8
5.9 Teknisk beskrivning, säkerhet och Hälsa
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 9
5.10
Bilagor till teknisk beskrivning
5.10.1
Mängdförteckning för kostnadskalkyl
Mängdförteckning ingår inte i systemkrav, endast i teknisk beskrivning.
Mängdförteckningen skall redovisa omfattning av slutläget. Åtgärder i befintlig anläggning,
bl.a. rivning, flyttning, återanvändning, osv. skall ingå. Även tillfälliga anläggningar och
etapper skall ingå.
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Teknisk beskrivning
Signalanläggningar” avsnitt 10, samt tillhörande ritning nr.0000-65-002, som kompletteras
med det materiel som inte är beskrivet på förhand i avsnitt 10 eller på ritningen.
5.10.2
Planritning
Planritningen är en ritning i skala 1:1 000 (i speciella fall 1:500) och innehåller information
om:
•
Objektens placering och - för enstaka objekt - deras inbördes avstånd.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
32
•
Numrerade och namngivna objekt:
o Signaler
o Baliser
o Märken, tavlor och lyktor
o Stopplyktor
o Spårväxlar
o Spårspärrar
o Spårledningar
o Stoppbockar
o Plankorsningar
o Vägsignaler
o Ställverksapparat
•
Placering av teknikbyggnader:
o Relärum
o Apparatrum
o Kiosk
o Kur
o Skåp
o Isolerskarvar
o Växeldriv
o Lokalbetjäning
•
För eventuella lutningar anges lutningsriktning och lutningen i promille.
•
Stationsgränser.
•
Gränser för växling
•
Spårnummer
Planritningen visar spåranläggningen från vänster till höger vilket motsvarar den geografiska
riktningen från söder till norr för den järnvägsanläggning som signalanläggningen ingår i
(uppåtgående tåg kör i riktningen från vänster till höger).
För planritningen används symboler enligt BVF 544.93202 ”Symboler för signalteknisk
dokumentation”.
Av BVF 544.93202 avsnitt 4 framgår i detalj vilka objekt som är med på en planritning.
Vid ändringar i befintligt Cst-ställverk så kan det finnas symboler som inte överensstämmer
med symbolerna i BVF 544.93202. Vid dessa tillfällen används de symboler som finns i den
befintliga anläggningen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
33
I bilaga ”Planritning Sst 270-001-002” och bilaga ”Planritning Sst 270-001-003” finns
exempel på planritningar.
5.10.2.1
Projektering av planritning
Se avsnitt 5.10.4.1 Projektering av instruktionsritning och planritning.
5.10.3
Linjeplan
Linjeplan är inte aktuell för Cst-ställverk eftersom ställverket enbart hanterar stationer.
Linjeplan kan uppfattas som en planritning för linjen och har skalan 1:10 000.
5.10.4
Instruktionsritning
Instruktionsritningen är en schematisk ritning över spårkonfigurationen och de
signaltekniska objekten.
Instruktionsritningen har mycket information gemensamt med planritningen men det finns
vissa skillnader:
•
Instruktionsritningen visar normalläget för spårväxlarna, dvs. instruktionsritningen
definierar plusläge för växlarna
•
Instruktionsritningen visar ”ankomstpunkter” för anslutande linjer och ställverk.
•
Instruktionsritningen innehåller information om växelhastigheter (på vissa
anläggningar saknas dock denna information).
•
Instruktionsritningen visar namn på angränsande ställverk
•
Instruktionsritningen innehåller inte information om ATC-förhållanden, nedan kallat
lutningsförhållanden.
•
Instruktionsritningen innehåller endast ett fåtal tavlor.
Instruktionsritningen visar spåranläggningen från vänster till höger vilket motsvarar den
geografiska riktningen från söder till norr för den järnvägsanläggning som
signalanläggningen ingår i (uppåtgående tåg kör i riktningen från vänster till höger).
Instruktionsritningen använder symboler från BVF 544.93202 ”Symboler för signalteknisk
dokumentation”.
Av BVF 544.93202 avsnitt 4 framgår i detalj vilka objekt som är med på en instruktionsritning.
Vid ändringar i befintligt Cst-ställverk så kan det finnas symboler som inte överensstämmer
med symbolerna i BVF 544.93202. Vid dessa tillfällen används de symboler som finns i den
befintliga anläggningen.
I bilaga ”Planritning Sst 270-021” finns ett exempel på en instruktionsritning.
Se dessutom Cst Handbok 1 ”Signalställverk modell Cst, anläggningsuppbyggnad” avsnitt
8.3
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
34
5.10.4.1
Projektering av instruktionsritning och planritning
Med utgångspunkt från övergripande systemkrav med bland annat följande krav, genomförs
en behovsanalys för att reda ut vilka signal och spårväxlar som skall användas samt
objektens placering för att uppnå önskad funktion:
•
Trafikering
•
Tågtyper
•
Tåglängder
•
Behov av växlingsrörelser
•
Tågspår
•
Servicespår
Med detta som utgångspunkt kan den säkerhetstekniska projekteringen genomföras.
Det finns en rad standarder och föreskrifter som beskriver vilka signaltekniska objekt som
skall användas och hur objekten skall placeras. Det kan även finnas krav på andra åtgärder
såsom t.ex. skyddsväxlar som inte syns i det trafikala grundbehovet.
Det är dessa standarder och föreskrifter som skall användas vid projekteringen av
signalsäkerhetsanläggningen.
Nedan är dessa föreskrifter uppdelade i två grupper.
Grupp 1 innehåller standarder och föreskrifter som alltid användas. Generellt gäller att
gällande standarder skall användas men det finns öppningar för dispenser.
Projekteringen skall ta utgångspunkt i de standarder och föreskrifter som finns och bara i
undantagsfall, med goda argument, kan ansökan om dispenser bli aktuellt. Projektören skall
säkerställa att arbetet sker enligt de senaste versionerna av standarder och föreskrifter. Nedan
ges exempel på tillämpbara föreskrifter men även andra föreskrifter kan bli aktuella vid
projektering.
Instruktionsritning och planritning innehåller primärt placering och namngivning av de
signaltekniska objekten. Standarder och föreskrifter genomgås systematiskt, dels för att
konstatera vilka signaltekniska objekt som är nödvändiga att införa utöver de som anges i de
grundläggande kraven, och dels för att placera dessa objekt.
Det är viktigt vid projektering av signalplacering att ta hänsyn till kontaktledningens olika
sektionspunkter. Detta för att undvika att en signal som kan visa stopp placeras olämpligt i
förhållande till strömförsörjningen.
Signaleringsplanen utformas i enlighet med nedan angivna föreskrifter och standarder.
1: Används alltid
BVS 544.98001 Grundläggande signaleringskrav – Sidoskydd
BVS 544.98007 Förbeskedsavstånd
BVS 544.98009 Grundläggande signaleringskrav – Skyddsavstånd, skyddssträckor och
frontskydd
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
35
BVS 544.98011 Grundläggande signaleringskrav – Yttre signalering
BVF 544.98015 ATC-signalering
BVS 544.98025 Grundläggande signaleringskrav – Växlar och spårspärrar
BVS 544.98027 Grundläggande signaleringskrav – Rörelsevägar
BVS 544.98029 Grundläggande signaleringskrav – Lokalfrigivningsområde
BVF 586.20
Fritt utrymme utmed banan
2: Används endast vid behov
BVS 544.70001 Signalering mot banan Vägskyddsanläggningar
BVS 544.70002 Signalering mot vägen Vägskyddsanläggningar
BVF 544.70007 Signalsystem Projektering av plattformsanläggningar
Ovanstående lista är ej fullständig och projektören skall alltid kontrollera så att ovan angivna
föreskrifter och standarder fortfarande är tillämpbara samt att inga nya föreskrifter eller
standarder som kan påverka projekteringen har tillkommit.
När det gäller hinderfrihet skall det beaktas att det inte alltid enbart är anslutande spår som
kan vara problem utan även andra angränsande ”oanslutna” spår.
5.10.5
Isolerritning
Isolerritningen är en ritning som är i skala 1:500 och innehåller information om:
•
Spårledningen i dess fulla utsträckning samt nummer för denna.
•
Matningspunkt för spårledningen samt polarisation för spårledningen.
•
Upptag för spårledningen.
•
Isolerskarvar
•
Förbindelseledningar
•
Signaler
•
Spårväxlar
•
Spårnummer
•
Enskilda specifika avstånd kan framgå.
•
Vilken teknikbyggnad som innehåller vilka spårledningsmatningar och
spårledningsupptag.
•
Kilometrering
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
36
Isolerritningen använder symboler från BVF 544.93202 ”Symboler för signalteknisk
dokumentation”. De symboler som används finns under avsnitt 4.1.7 och 4.6.2.
Vid ändringar i befintligt Cst-ställverk så kan det finnas symboler som inte överensstämmer
med symbolerna i BVF 544.93202. Vid dessa tillfällen används de symboler som finns i
ritningarna för den befintliga anläggningen.
I bilaga ”Planritning Sst 270-002-002” finns ett exempel på isolerritning.
I detta exempel syns bl.a. spårväxlar som inte finns med i BVF 544.93202. Det framgår även
av exemplet att det för denna Cst-anläggning inte används typografi som visar vilken räl som
är i- respektive s-räl.
5.10.6
Signaleringsplan
Signaleringsplanen har som uppgift att visa den optiska signaleringen samt tillhörande ATCinformation (ATC trappa).
Dessutom innehåller signaleringsplanen ytterligare information som är nödvändig för ATCinformationen till fordonen
Signaleringsplanen visar signaleringen för de trafikala tillstånd som kan uppstå för alla
huvudsignaler och huvuddvärgsignaler. Dvärgsignaler ingår normalt inte i ATCsignaleringen och är därför inte med på signaleringsplanen.
Signaleringsplanen visar ett dynamiskt förlopp och kan därför inte vara en plan som enbart
visar ”normalläge” vilket är fallet för förreglingsritningarna.
På signaleringsplanen används en rad symboler.
Några av dessa framgår av:
BVF 544.93202 (”Symboler för signalteknisk dokumentation”)
- avsnitt.4.1.7
- avsnitt 4.9
BVF 544.98015 (”ATC-signalering”) avsnitt 5.7
För den optiska signaleringen används följande skrivsätt och symbolik:
Körhastighet och väntahastighet vid målpunkten anges som (För huvudsignal med inbyggd
försignalering):
”körhastighet” / ”väntahastighet”
eller
”körhastighet”
Finns ingen väntahastighet anges (Signal utan försignalering):
”körhastighet”
Finns ingen körhastighet utan bara en väntahastighet anges (t.ex. fristående försignal):
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
37
/ ”väntahastighet”
Signaltyp
Huvudljussignal utan
inbyggd försignal
Huvudljussignal med
inbyggd försignal
Huvuddvärgsignal
Försignal
Signalbilldens
betydelse
Optiskt
signalbesked
Signaleringsplan
Kör
1 grön
K
Kör 40, varsamhet
2 gröna
40
Kör 40, kort väg
3 gröna
40 3g
Stopp
Rött
S
Kör vänta kör
1 grön och vit blink
K/K
Kör vänta 40
1 grön och 2 gröna
blinkar
K/40
Kör vänta Stopp
1 grön och grön
blink
K/S
Kör 40
2 gröna
40
Kör 40, kort väg
3 gröna
40 3g
Kör
Grönt til höger
g(h)
Kör varsamt
Grönt blink til
höger
/ g(h)
Kör 40
Grön til vänster
g(v)
Kör 40 varsamt
Grön blink til
vänster
/ g(v)
Vänta stopp
1 grön blink
/S
Vänta kör 40
2 gröna blinkar
/40
Vänta kör
Vit blink
/K
Tabell 1. Signalbilder
Signaleringsplanen skall innehålla följande information:
•
•
•
•
Schematisk spårplan
Exakt kilometerangivelse för alla objekt som har betydelse för ATCsignaleringen, även fiktiva signaler1.
Spårnummer
Den optiska signaleringens betydelse.
1
Fiktiv signal: Informationspunkt på konventionellt signalerad bana med signalinformation men utan optisk
signalering.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
38
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ATC hastighetsbesked i form av ”kör”/”väntahastighet”
Målavstånd både det kodbara och det verkliga.
Lutning till målpunkt
Om A-bortflyttning mot spårväxel är aktuell anges för infartssignalen en Abortflyttning med både kodbart och verkligt avstånd samt väntahastighet.
Aktiva styrsignaler till kodare för styrning av bland annat väntahastighet och Aoch P-bortflyttningar.
Hastighet genom spårväxelns avvisande läge.
Målpunktstavlor
Vissa fasta informationsgrupper t.ex SH-grupper.
Objektnummer för signaler och fiktiva signaler.
I Cst Handbok 1 bilaga ”Planritning Sst 270-040-002” finns ett exempel på Signaleringsplan.
Följande är ett utdrag ur detta exempel.
Optisk signalering
ATC signalering
ATC-signalering Kör
100 km/h vänta 80 km/h
ATC-signalering Kör 100
km/h och P-bortflyttning
650m med väntahastighed
på 0 km/h (40 km/h)
ATC-signalering Kör 100
km/h med A-bortflyttning
på 250m och
bortflyttningshastighet 40
km/h
Fig 3.
Notera i Fig 3. och Fig 8. att optisk signalering alltid visas till vänster om ATCsignaleringen, oavsett körriktining. Signaleringsplaner för Cst-ställverk skiljer på denna
punkt från andra anläggningstyper.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
39
Notera i Fig 6. att beteckningen för fysiska signaler visas till vänster om spåret i
körriktningen. Detta gäller oavsett om signalen i verkligheten är placerat till höger eller
vänster. Fiktiva signaler visas alltid till höger om spåret.
Optisk signalering
Kör/Vänta
information
ATC styrsignaler
Fig 4.
Km angivelse
Spårnummer
Hastighet i spårväxel
Fiktiv
signal
A-bortflyttningavstånd visas för den
spårväxel som det gäller till
Fig 5.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
40
Kodat målavstånd
Verkligt målavstånd
Lutning
Fig 6.
1075m ATC kodningsavstånd från signal 250
och 252, vid körning till detta spår.
Fig 7.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
41
Fig 8. Signaleringsplan
På detta urklipp kan man se exempel på det trafikala tillstånd som kan uppstå. De vågräta
linjerna visar sammanlänkningen mellan signalinformationen i de olika signalerna, inklusive
fiktiva signaler.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
42
Till exempel ger signal 252 information visat i Tabell 2:
Information i Signal 252
När Signal
Och aktiva styrsignaler är
Kör 80, vänta 80
264 har informationen kör
80, vänta 80 och
styrsignalerna S1, S2, S4, S5
och S6.
Signal 264 är beroende av
signal 276 osv.
S2, S3, S5 och S6
Kör 80, vänta 80
266 har informationen kör
80, vänta 80 och
styrsignalerna S1, S2, S3,
och S4.
Signal 266 är beroende av
signal 278 osv.
S2, S3, S5 och S6
Kör 80, vänta 70 med Pbortflyttning på 400 m
264 har informationen kör
S2, S3 och S4
80, vänta 70 med Pbortflyttning på 0 m och
styrsignalerna S1, S2 och S3.
Signal 264 är beroende av
signal 276 osv.
Kör 40 vänta 0
Alltid mot stopplykta 290
eller 292.
S1
Tabell 2. Exempel: Information i signal 252
För Kör 80 vänta 80, samt styrsignalerna S2,S3,S5 och S6 kan man se att den vågräta linjen
mellan signal 266 och signal 252 även avgrenas till signal 264. Detta innebär att båda signal
264 och signal 266 ger samma besked i signal 252.
Signal 252 visar Kör vänta 0 med styrsignal S1.
S1 bestämmer både hastigheten till 40, orsakat av hastigheten genom följande spårväxel,
och avståndet till målpunkten. S1 används eftersom målpunkten 290/292 ligger längre bort
än målpunkten 264/266.
De vågräta linjerna går även genom signal 266R som är en fiktiv signal.
Detta betyder att 252 inte är beroende av 266R.
Samtidigt innebär detta att signal 266R är beroende av de efterföljande signaler som den
vågräta linjen leder till samt de styrsignaler som gäller för 266R, även de är visade på den
vågräta linjen.
Projektering av signaleringsplan genomförs enligt de normer som finns angivna i avsnitt
5.10.4.1, samt i BVH 544.3, ATC-handbok..
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
43
5.11
Förreglingstabeller
Förreglingstabeller utarbetas när instruktionsritningarna är färdiga och godkända eftersom
ändringar på instruktionsritningen har stor inverkan på förreglingstabellerna.
Förreglingstabellerna utarbetas enligt beskrivningen i Cst Handbok 1 avsnitt 8.4
”Förreglingstabeller”. Det finns 3 varianter av förreglingstabeller, som skiljer sig åt beroende
på när de projekterades. Vid ändringar används samma tabeller som redan används för
anläggningen. Dock gäller följande kompletteringar:
Vid en komplett uppdatering av tabellerna används den nyaste typen som är använd i
Karlberg och som beskrivs i Cst Handbok1 avsnitt 8.4.2 samt i följande avsnitt i
denna projekteringshandbok
Vid äldre tabeller skall tabellerna kompletteras med saknade tabeller för följande
reläer: D, J/Jr, RuS, RnS, Lh, Lv, Ut1L/Lr, Utl.
Underlagen till förreglingstabellerna är:
•
Utarbetad och godkänd instruktionsritning.
•
BV grundläggande signaleringskrav.
•
Gällande praxis för Cst-ställverk.
•
De avgränsningar som är avtalade med beställaren.
I de efterföljande avsnitten beskrivs några metoder för att systematiskt framställa tabellerna.
Dessa metoder är bara vägledande och menat som hjälp till hur man projekterar tabellerna,
och det utesluter inte att det kan finnas metoder som är mer lämpliga för den enskilda
projektör.
De beskrivna metoderna utgör ingen garanti för att alla villkor i tabellerna kommer med, det
försäkrar bara att de flesta villkor kommer med och frigör inte projektören för att säkerställa
att alla nödvändiga krav i ”grundläggande signaleringskrav” inarbetas på ett korrekt sätt.
Där finns också några regler beskrivna som komplement till de grundläggande
signaleringskraven. Dessa vill med hänsyn till överskådligheten vara markerade i texten.
5.11.1
Förberedelse
Det kan förekomma att existerande förreglingstabeller inte är fullt uppdaterade i förhållande
till befintlig anläggning. Därför skall de kontrolleras med gällande utgåva av
instruktionsritningen och ev. fel skall rättas innan man inför nya ändringar.
Dessutom kan det för vissa Cst anläggningarna saknas en del av de krävda tabelltyperna.
Dessa skall utarbetas innan ändringarna införs. Man avtalar med beställaren om man skall
göra en komplett uppdatering av förreglingstabellerna eller bara en delvis uppdatering av de
delar som berörs av ändringen.
Det är ännu viktigare att man vid befintliga ställverk avtalar med beställaren i vilken
omfattning ”grundläggande signaleringskrav” skall användas, eller hur tabellerna och
därigenom om ställverket skall följa de regler som gällde när ställverket sist ändrades inom
berörda områden.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
44
Det är viktigt att försäkra sig att instruktionsritningen innehåller tillräckligt med uppgifter
innan man börjar, dvs. att man kan projektera tabellerna med informationen på
instruktionsritningen och ”grundläggande signaleringskrav”.
Det är därför en fördel att man vid projekteringen av förreglingstabellerna gör följande
anteckningar på en kopia av instruktionsritningen:
•
Alla växlar och spårspärrar som enligt specifikationerna skall kunna låsas
lokalt markeras.
•
Alla dvärgsignaler som enligt specifikationerna skall kunna visa ”snett höger”
markeras, eventuellt med ”Fo”.
•
Alla växlar som enligt BVS 544.98025, Växlar och spårspärrar,
grundläggande signaleringskrav och BVS 544.98027, Rörelsevägar,
grundläggande signaleringskrav är motgående inom avståndskravet markeras,
med eventuellt ett ”F”
•
Alla signaler som skall kunna låsas som slutpunkt för tågväg vid
växlingstågväg markeras, eventuellt med ”Jr”. Se avsnitt 5.11.5 för närmare
dimensionering.
•
Alla signaler som skall kunna låsas som slutpunkt för huvudtågväg markeras,
eventuellt med ”J”. Se avsnitt 5.11.6 för närmare dimensionering.
•
Alla signaler som är 10-övervakade identifieras och markeras.
•
Alla slutpunkter för rörelseväg identifieras. Avståndet från slutpunkten mäts
till följande punkter:
Hinderpåle vid växel
Möjliga skyddsobjekt
Spårkryss
•
Dessa objekt delas upp i två grupper och i olika färger.
•
0-100 m
•
100-200 m
•
Alla avstånd från signalplacering till hinderpåle vid växlar bakom signal
anges för avstånd mindre än 100m och mindre än 200m.
•
De växlar som är ”klämväxlar” identifieras
Dessa markeringar kan vara till stor hjälp för att få en överblick över vilka villkor
som skall införas i de enskilda förreglingstabellerna.
Vid utarbetande av tabellerna är det smart att också göra anteckningar där det objekt för
objekt begrundas varför varierande villkor är insatta, dock inte de elementära, och även
varför inte vissa villkor är med i tabellen. Anteckningarna bör endast lista det grundmaterial,
samt resultatet av en löpande behandling undertiden i processen. Anteckningarna är en hjälp
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
45
till granskaren samt även till projektören för att efter granskningen förstå varför de villkor
som är med, samt att förstå de som inte är med.
De mest elementära villkor i själva rörelsevägen är knappt nödvändigt att nämna, men
speciella förhållande med avseende på frontskydd, sidoskydd osv. är viktiga att få med. Till
exempel vilka villkor som skall vara med utifrån en avståndsbetraktning och vilka som inte
skall vara med från samma avståndsbetraktning.
Speciella problemställningar kan man också begrunda i anteckningarna.
5.11.2
Tabellutformning mm
Förreglingstabellerna skrivas i mallar från ”Verktygslådan Cst”.
I vissa tabeller används bara en del av kolumnerna. Alla ska dock visas, men vid redigering
kan man göra tomma kolumner smala för att vinna mer utrymme i de faktiskt använda
kolumnerna.
Der används samma textstorlek.
Ordningen mellan tabellraderna er följande:
• först kommer raderna där det är tomt i Med-kolumnen
• därefter kommer raderna med växlar i med-kolumnen vänsterläge.
Vänsterläge för en växel kommer före högerläge. De olika vägarna från en viss
signal skall alltså avverkas från vänster till höger
I Fig. 9. ses ett exempel med signal 904.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
46
Med
Funktion
904_§rg
904_§rg
904_§rg
904_§rg
904_§rg 907_v
904_§rg 907_v
904_§rg 907_v & 909_v
904_§rg 907_v & 909_v
904_§rg 907_v & 909_v
904_§rg 907_v & 909_v
904_§rg 907_v & 909_v
904_§rg 907_v & 909_v
904_§rg
907_v & 909_v & 911_v
904_§rg
907_v & 909_v & 911_v
904_§rg
907_v & 909_v & 911_v
904_§rg
907_v & 909_v & 911_v
& 912_v
904_§rg
907_v & 909_v & 911_h
904_§rg
907_v & 909_v & 911_h
904_§rg
907_v & 909_v & 911_h
904_§rg
907_v & 909_v & 911_h
904_§rg
907_v & 909_v & 911_h
Fig. 9.
Villkor får bara skrivas i en rad i samma cell. Om innehållet fyller mer skall man använda:
•
Vid ”&” funktionen: två olika rader i tabellen
•
Vid ”#” funktionen: Cellens höjd ökas: Ta bort nästa rad och ök radens höjd till det
dubbla.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
47
5.11.3
Förreglingstabeller Lr, D,Utl-xxx
5.11.3.1
Inledning
Vid utarbetande av förreglingstabeller tas det generellt ingen hänsyn till utformningen av
Cst-ställverket. Detta betyder bl.a. att det görs tabeller för reläfunktioner som i Cstställverket blir utfört med gemensamma reläer, dvs. där finns vissa reläer som är
gemensamma för flera signaler men att det görs individuella tabeller för varje signal.
Normalt vill Lr, D, Utl förreglingstabell vara uppbyggd med de följande kraven:
Funktion
Med
Fordrar
Om ej
xxx_§rg
xxx_§rl
xxx_§rsv
xxx_§rsl
xxx_§rug
xxx_§rup
xxx_§ru
•
xxx_§rg är ”Gemensamma krav för att låsa som startpunkt för växlingsväg och
signalera växlingsväg”. I kretsarna är detta den gemensamma delen for Lxxxr reläet
och H-reläet.
•
xxx_§rl är ”Låsa som startpunkt för växlingsväg {/h}”. Detta är den del av kretsarna
som ligger före Lxxxr, eller tidigare Xyyy reläet, och utanför den gemensamma delen
med Hxxx-reläet. Tillsammans med xxx_§rg utgör de kompletta signaleringskrav för
att låsa låsreläet Lxxxr. Därtill kommer Cst systemkrav som beskrivs i senare avsnitt.
•
xxx_§rsv är ” Signalera som startpunkt för växlingsväg, snett vänster eller lodrätt
{/h}”. Detta är den del av kretsarna som ligger mellan Hxxx-reläet och den
gemensamma delen med Lxxxr reläet. Tillsammans med xxx_§rg utgör de kompletta
signaleringskrav för att dra signalrelä Hxxx. Därtill kommer Cst systemkrav som
beskrivs i ett senare avsnitt.
•
xxx_§rsl är ” Signalera som startpunkt för växlingsväg, lodrätt {/h}”. Detta är kretsen
som ligger före Dxxx reläet. Tillsammans med xxx_§rsv utgör de kompletta
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
48
signaleringskrav för att dra signalrelä Dxxx. Därtill kommer Cst systemkrav som
beskrivs i senare avsnitt, bl.a. kontakter för att skilja kretsar.
•
xxx_§rug är ” Låsa upp som startpunkt för växlingsväg, gemensamma krav för tidsoch passageupplåsning {/h}”. Detta är en del av kretsen som låser upp Lxxxr, och
som finns mellan upplåsningsspolen för Lxxxr och gemensamma grenen för
låsspolen till Lxxxr.
•
xxx_§rup er ” Låsa upp som startpunkt för växlingsväg med passagekontroll {/h}”.
Detta ingår i kretsen for relä Stxxx.
•
xxx_§ru er ” Låsa upp som startpunkt för växlingsväg {/h}”, som tillsammans med
xxx_§rug utgör de kompletta signaleringskrav för att låsa upp Lxxxr.
I förhållande till tidigare sätt att utarbeta förreglingstabeller skall det som krav också
ingå:
•
Vid ”xxx_§rg”:
o ”xxx_lo” för lokallåsning av växel eller spårspärr i området för
frontskydd.
o ”xxx_x” för att låsa temporärt växlingsområde.
•
Vid ”xxx_§rsv”:
o ” ~xxx_r”: Växlingsvägen är låst
o ” ~xxx_sr”: slutpunkt vid växlingsväg är låst.
o ” ~xxx_rf”: försenad upplåsning av växel inkopplat.
o ” ~xxx_lå”: Växel är låst. (Denna funktion ingår bara i Cst-ställverk
när växelkretsarna skall realiseras med nyare växelkretsar med Lå och
Kv reläer. För äldre växelkretsar används Sk-relä, och här används
denna funktion inte i Cst ställverket.
5.11.3.2
Tillvägagångssätt
5.11.3.2.1 Grundkrav (xxx_§rg)
Det är viktigt att utarbeta tabellen på ett systematiskt sätt. Följande rutiner är ett möjligt
systematiskt sätt för att försäkra sig att de flesta villkor kommer med, men som tidigare
beskrivs så är rutinerna inte en garanti för att alla situationer beskrivs, bara att de flesta blir
beskrivna.
Dock kommer den systematiska metoden att kunna förbättras efterhand som där kommer nya
funktioner, som sedan kan kompletteras i beskrivningen.
Med utgångspunkt av instruktionsritningen kan genomförandesättet vid utarbetandet av en
förreglingstabell vara följande:
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
49
a) Att göra tabellen objekt för objekt efter den geografiska placeringen, dvs. börja med
”innan startpunkt” därefter ”startpunkt” och därefter nästa objekt i rörelsevägen osv.
1) Det är en fördel att göra detta i två omgångar.
a. Först de villkor som skall ingå i tabellen oavsett var slutpunkten är,
dvs. identifiera alla tågvägar och slutpunktslåsta signaler och andra
villkor som är fientliga oavsett växlars läge. Detta är alla de villkor
där ”med kolumnen” är tom.
b. De övriga villkor, dvs. villkor när ”med kolumnen” är utfyllt med ett
växelläge.
b) När objektet är en medriktad växel går man baklänges ut ur grenspåret med hänsyn
till att hitta skydd och identifiera fientliga rörelsevägar innan man går vidare till nästa
objekt. Är växeln av typ a/b så vill växeln i sig själv ge skydd.
c) När objektet är en motriktad växel är där möjlighet för slutpunkt i växelns bägge
grenspår. Objektet införs med xxx_k. Bägge grenarna på växeln skall genomgås till
alla slutpunkter. Man börjar alltid med växelns vänstra gren, här är det en fördel om
man först identifierar alla villkor som skall ingå oavsett övriga efterföljande växlars
läge, dvs. gemensamma villkor.
d) För varje möjlighet säkras följande:
1) Fientliga rörelsevägar, kom ihåg att dessa kan komma av komplexa vägar från
motsatt sida av stationen.
2) Slutpunktslåsningarna från andra rörelsevägar, då dessa också är fientliga, då
fordon fortfarande kan vara i rörelse.
3) Lokalavlåsta växlar och spårspärrar.
4) Signaler som kan annulleras. (temporärt)
5) Andra krav som beskrivs i BVS 544.98027 avsnitt 5.1 och 5.2 samt BVS
544.98001 och BVS 544.98009.
e) Rörelsevägens slutpunkt skall inte ingå i den generella delen utan bara i funktionen
för låsning (xxx_§rl).
En rörelseväg kan uppdelas i flera delar, som man arbetar sig genom med ovanstående
genomförandesätt:
•
För startpunkten
•
I rörelsevägen, däribland bl.a. sidoskydd.
Efter rörelsevägens slutpunkt, frontskyddsområdet.
För startpunkten:
Här menar man slutpunktslåsning av tågväg som inte är upplåst, och som skall ingå som
villkor, svarande till villkor xxx_st (J-reläer).
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
50
Det finns J-reläer som inte är slutpunkt för tågväg, men som ingår som en del av en tågväg,
dessa skall inte ingå
Xxx_sr, slutpunktslåsning växlingsväg, skall inte ingå då det bara är vid tågväg det skall
spärras tills slutpunkten är upplåst, eftersom vändning av tågväg är naturligt vid växling.
I Fig. 10. visas en typisk situation för detta.
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
Om ej
109_st & 139_r
Fig. 10.
För signal 138 skall tågvägsslutpunktslåsning J109 ingå som villkor.
Jr109 skall inte ingå som villkor.
Det är inte alltid det finns ett J-relä vid varje signal, t.ex. finns det inte när upplåsning av en
tågvägs startpunkt sker vid passage av slutpunktssignalen, eftersom slutpunktslåsning inte
vill medföra några fördelar.
I vissa fall är där en mer komplex spårgeometri. I Fig. 11. visas ett exempel på detta samt
hur xxx_st ingår.
Funktion
153_§rg
153_§rg
Med
Fordrar
Om ej
176_st
163_v
182_st
162_v
Fig. 11.
Där ses att ”om ej” 163_v ingår i 176_st är det inte möjligt för tåg att vända körriktning till
mot signal 153 med tågväg till signal 176 genom växel 163 i vänsterläge förrän
slutpunktslåsningen 176_st är upplåst.
182_st ingår också som villkor men inte när 162_v av motsvarande orsak.
Om det är minst två spårledningar mellan slutpunkt i motsatt körriktning för rörelsevägens
startpunkt skall slutpunktslåsningen inte ingå som villkor, således skall slutpunktslåsning av
signal 1072 i Fig. 12. inte ingå i 255_§rg.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
51
Fig. 12.
Frontskydd - sidoskydd:
Innan förhållanden beskrivs i rörelsevägen görs en djupdykning i vissa förhållanden gällande
frontskydd och sidoskydd.
Exempel på underbyggnad av tolkningen vill dock först beskrivas i de aktuella avsnitten ”I
rörelsevägen” och ” Efter rörelsevägens slutpunkt”.
Standarderna BVS 544.98009 ”Skyddsavstånd, skyddssträcka och frontskydd grundläggande
signaleringskrav” och BVS 544.98001 ”Sidoskydd grundläggande signaleringskrav”
beskriver dessa förhållanden.
Sidoskydd omfattar skydd mellan startpunkt och slutpunkt för rörelseväg.
Skyddsavstånd, skyddssträcka och frontskydd omfattas av skydd efter slutpunkten för
rörelsevägen.
När det i följande är en hänvisning eller är refererat till innehåll från ovan nämnda standarder
är det den version som var gällande vid tidpunkten för utarbetandet av denna handbok, dvs.
BVS.544.98009 version 4 och BVS544.98001 version 4. Det följande är
ä bara komplement
till BVS 544.98001 och BVS 544.98009 och omfattar inte alla de förhållande som finns
beskrivet i dessa standarder. De gällande standarderna skall därför självklart följas.
I avsnitt 5 i BVS.544.98009 är skyddssträcka definierat som:
•
För at minska risken för kollision med stillastående hinder skall där finnas en
skyddsträcka för varje blocksträcka och rörelseväg.
I Fig. 13. visas
as hur skyddssträcka är definierat.
Fig. 13.
I avsnitt 8 i BVS 544.98009 visas en tillhörande tabell där kraven på skyddssträcka finns, se
Fig. 14.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
52
Fig. 14.
Det skall uppmärksammas att tabellen i Fig. 14. enbart gäller för signalering vid en bestämd
rörelseväg, och att det bara visas den bestämda rörelsevägen och skyddssträcka om ett
fordon skulle glida förbi signalen. Tabellen visar inte något om två rörelsevägar i förhållande
till varandra. Tabellen är alltså endimensionell eftersom den bara beskriver förhållanden om
den rörelseväg som skall projekteras.
Denna tabell beskriver det minsta avstånd som krävs efter slutpunkten på en bestämd
rörelseväg och den givna signalbilden.
I avsnitt 4 i BVS 544.98009 är skyddsavstånd definierat som:
•
För att minska risken för kollision mellan fordon i rörelse skall det finnas ett
skyddsavstånd, för varje blocksträcka, för varje rörelseväg och varje signal som
avgränsar ett lokalfrigivningsområde.
Skyddsavstånd omfattas av två rörelsevägar i förhållande till varandra eller
rörelseväg/lokalfrigivningsområde.
Skyddsavstånd skall bara betraktas i de möjliga vägar som fordon kan köra efter
slutpunktssignalen och emot fientlig tågväg.
Tabellen i avsnitt 7 i BVS 544.98009, se Fig. 15., är tvådimensionell för den behandlar
förhållandet mellan två rörelsevägar. Av tabellen framgår krav på skyddsavstånd mellan
dessa rörelsevägar.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
53
Fig. 15.
Tabellen i BVS 544.98009
.98009 som visas i Fig. 15.,, kan därför inledningsvis användas för att
identifiera vilka rörelsevägar som är fientliga mot varandra efter slutpunkten för den
rörelseväg som skall dimensioneras, och man kan därför med denna identifiera vilka
rörelsevägar som skall spärras, dvs. vilka som skall ingå vid låsning av tågväg.
1 parameter = ingångsparameter = den rörelseväg som vi skall dimensionera framgår av
första kolumnen i tabellen.
2 parameter = den rörelseväg vi tar hänsyn till, dvs. den fientliga tågvägen är första raden.
I BVS 544.98009
44.98009 avsnitt 5 är frontskydd definierat som:
•
Frontskydd skall förhindra att korsande och motriktade rörelser kan köra in i
frontskyddsområdet eller rörelsevägen.
Vidare är frontskyddsområdet i BVS 544.98009 avsnitt 5 definierat som:
•
Spårområdet från signalen
s
till frontskydden eller spårslut.
Det skall anmärkas att frontskyddsområdet är hela området mellan de skyddande objekten.
I BVS 544.98009 avsnitt 5, visas detta i fig. 8.
Fig. 16.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
54
Frontskydd skall uppfylla följande kriterier:
•
I rörelsevägens förlängning: Skyddsobjekt finns bortom skyddssträckan
•
Inte i rörelsevägens förlängning: Skyddsobjekt får finnas vid den hinderfria
signalpunkten
För frontskyddsområdet gäller följande:
•
Frontskyddsområdet skall tekniskt kontrolleras att den är fri från fordon.
Detta betyder att alla spårledningar skall vara fria och inte belagda.
Kontroll att frontskyddsområdet är fri från fordon gäller inte om följande kriterier är
uppfyllda.
•
Det korsande spåret befinner sig inte inom skyddssträckan
•
Fordon som befinner sig på det korsande spåret kan inte komma in i någon del av
skyddsområdet än vid själva korsningen. Korsningen får inte vara en växel.
Dessutom gäller för frontskyddsområdet att det kan vara gemensamt för flera rörelsevägar,
se Fig. 17.
Fig. 17.
Utifrån ovanstående kan man se att tabell i avsnitt 7 i BVS 544.98009 används primärt till att
identifiera skyddsobjekt därför att den anger minsta avstånd till skyddsobjektet, därefter för
att identifiera vilka spårledningar som skall ingå i signalgivningen för skyddsområdet.
Vidare är det tabellen över skyddssträckor i avsnitt 8 som bestämmer minsta avståndet till
skyddsobjektet och det är bara typen av rörelseväg tillsammans med skyddsobjektets
placering som bestämmer vilken signalbild som kan visas.
I rörelsevägen, däribland bl.a. sidoskydd:
I BVS 544.98.027 avsnitt 5.1 och 5.2 är det listat de krav, och därmed de
typer av villkor, som skall ingå i låsning av rörelseväg. Se Fig. 18.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
55
Fig. 18.
Man skall speciellt uppmärksamma följande:
1. Alla Jr-reläer (xxx_sr) och J-reläer (xxx_st) i rörelsevägen skall vara upplåsta och
ingå som villkor oavsett vilken körriktning Jr- och J-reläet tillhör. Detta gäller från
men inte med Jr och J-reläet vid startpunkt till slutpunkt. Jr-reläet i slutpunkten för
körriktningen skall inte ingå som villkor. För de tillfällen när det är ett J-relä i
slutpunkten skall denna inte heller ingå som villkor. Mot körriktningen är det en
fientlig tågväg. Med körriktningen kan det vara tåg på väg i samma riktning och
därmed också en fientlig tågväg då alla deltågvägar skall vara upplåsta innan man
ställer en ny rörelseväg. För växlingsvägar är det normalt inte några medriktade
signaler innan slutpunkten då växlingsvägens slutpunkt är nästa signal, stopplykta
mm.
o Är det signaler rygg i rygg vid startpunkt så skall Jr-/J-reläet för den motsatt
riktade signalen med.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
56
2. Om en signal har både ett Jr och ett J-relä skall bara Jr-reläet ingå som villkor i
tabellen antingen om det är med eller motriktat.
o J-reläet vill indirekt ingå då Jr-reläet fallet är en förutsättning för att J-reläet
är fallet.
3. Vid sidoskydd med signal/stopplykta ska rörelsevägen till dessa objekt och
slutpunktslåsning av samma objekt ingå som villkor om avstånden är mindre än de
avstånd som framgår av tabell 7 i BVS 544.98009.
o Vid slutpunktslåsning ingår bara Jr-reläet som villkor i tabellen om både Jroch J-reläet är villkor.
o Det är inte angivet något avstånd annat än ”hinderfritt” i BVS 544.98001,
men tabellen i BVS 544.98001 avsnitt 7 skall användas då den rörelseväg
som skall dimensioneras ingår som skyddsavstånd för rörelsevägen till
sidoskyddssignalen/stopplyktan.
4. Det skall säkras att villkor alltid är ömsesidiga, dvs. är rörelseväg A villkor i
rörelseväg B skall rörelseväg B också vara villkor i rörelseväg A.
o Det kan vara en hjälp vid utarbetandet av tabellerna att det noteras i en
hjälptabell, dvs. att vid utarbetandet av tabell för signal för rörelseväg B när
villkor för A införs, samtidigt notera villkor B i tabellen för signal för
rörelseväg A. Detta kan senare användas till att kontrollera att alla villkor är
med. Detta är en hjälpkontroll och inte en fullständig kontroll.
5. Finns där en växel som kan ge sidoskydd till rörelsevägen så skall den ingå som
villkor i skyddande läge, och skall låsas i skyddande läge.
o Med att göra på detta sätt förenklas tabellerna, där en del villkor om
rörelseväg samt ”om ej” därmed ej är nödvändiga.
o Det kan vara en hjälp för att utarbeta tabeller för växlar att den växlingsväg
som skall ha sidoskydd omgående införs som villkor i tabellen för växlar.
6. När både växlingsväg (xxx_r) och tågväg (xxx_t) är villkor skrivs bara
växlingsvägen (xxx_r) in i förreglingstabellen. Är bara tågvägen ett villkor skrivs
bara den in, (xxx_t)
o Avståndskraven i Fig. 7 kan betyda att bara tågväg skall vara villkor.
7. När både slutpunktslåsning av växlingsväg (xxx_sr) och slutpunktslåsning av tågväg
(xxx_st) är villkor skrivs bara slutpunktslåsningen av växlingsväg in i
förreglingstabellen. Är bara slutpunktslåsning av tågväg (xxx_st) villkor skrivs den in
i tabellen, (xxx_st).
o Avståndskraven i Fig. 7 kan betyda att bara tågväg skall vara villkor.
8. När växlingsväg (xxx_r) och tågväg (yyy_t) är villkor och tågvägen är från en
huvudljussignal utan dvärgsignal och växlingsvägen är från efterföljande dvärgsignal
skrivs bara växlingsvägen (xxx_r) in i förreglingstabellen. Är bara tågvägen villkor
så skrivs den in i tabellen, (yyy_t).
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
57
o Tågväg yyy_t kräver växlingsväg xxx_r och därmed är villkoret xxx_r
tillräckligt.
9. Om en växlingsväg A skall ingå som villkor och har krav på läge på växel B och
växel B ingår i den växlingsväg som skall dimensioneras men i motsatt läge så skall
rörelseväg A inte ingå som villkor i tabellen.
o Växel B vill indirekt spärra med rörelseväg A, då där är motsatta krav till
växelläge.
10. Man skall vara uppmärksam på att växlar vid lokalfrigivningsområden kan kräva att
växlar intill området är låsta i ett bestämt läge. ”Om ej” villkor kan inte förekomma
för ”snett höger” vid sådana växlar.
11. Man ska vara uppmärksam på att ”snett höger” (i äldre anläggningar kallade Fo- eller
O-reläer) också skall betraktas som en rörelseväg och ska därför ingå som villkor
antingen den ligger i rörelsevägen, sidoskydd för rörelsevägen eller bakom
slutpunkten. ”Snett höger” utgår från en dvärgsignal och pekar mot nästa medriktade
signal
Exempel för 1 och 2:
I Fig.19. ses at både 109_sr och 109_st är villkor för 108_§rg. Bara 109_sr ingår i tabellen,
då 109_st ingår indirekt via 109_sr.
F u n ktio n
1 08 _§ rg
M ed
F o rd rar
O m ej
1 4 1 _ lo
1 08 _§ rg
1 4 0 _ lo
1 08 _§ rg
611_st & 109_r
1 08 _§ rg
109_sr & 139_r
1 08 _§ rg
137_r
1 08 _§ rg
139_sr
1 08 _§ rg
147_r
1 4 1 _ h & ~ 1 4 1 _ lå
141_h
149_h
Fig.19.
Exempel för 3, signalsidoskydd:
I Fig. 20. är avstånden från signal 136 till hinderpåle vid växel 141b mindre än 100m. Därför
skall tågvägar till signal 136 och tågvägsslutpunktslåsning av signal 136 ingå som villkor för
signal 138 med slutpunkt vid signal 144. Därför skall 106_t och 136_st ingå som villkor. I
exemplet nedan från Karlberg är det dock valt att ha samma skyddsavstånd för tågväg och
växlingsväg. Av denna anledning ingår 106_r och 136_sr som villkor i tabellen istället för
106_t och 136_st.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
58
Funktion
138_§rg
M ed
Fordrar
O m ej
141_k
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
138_§rg
141_v
106_r & 136_sr
138_§rg
141_v
140_v & 137_r
138_§rg
141_v
143_r
148_h
138_§rg
141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg
141_v
145_r & 171_r
138_§rg
141_h
149_lo & 147_sr
138_§rg
141_h
144_r
149_v
138_§rg
141_h
173_r
180_v
Fig. 20.
Exempel för 4, ömsesidiga villkor:
Som visades i föregående exempel så ingick 106_r som villkor för 138_r. De villkor som
skall vara ömsesidiga ses i Fig. 13. Där ser man att 138_r ingår i 106_§rg ”om ej” 141_h.
Detta villkor framkommer med de regler som gäller efter rörelsevägens slutpunkt. För detta
villkor ses också att 138_r ingår istället för 138_t, då det är valt att använda samma
skyddsavstånd för både växlingsväg och tågväg i Karlberg.
Funktion
106_§rg
Med
Fordrar
106_§rg
623_st & 107_r
106_§rg
137_r & 107_sr
106_§rg
134_r
140_v
106_§rg
138_r
141_h
Fig. 21.
Cst Handbok 2
Om ej
140_lo & 141_lo
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
59
Exempel för 5, sidoskydd med växel:
Växel 140 kan ge sidoskydd till rörelseväg från signal 138 till signal 144 för rörelsevägar
från signal 134 och skall därför ingå som sidoskydd. Växel 140 ingår därför som villkor och
skall låsas.
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
Om ej
141_k
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
138_§rg
149_lo & 147_sr
141_h
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
Växel
140_§f
Med
Fordrar
O m ej
134_r & 135_r
140_§f
136_r & 137_r
140_§f
138_r
141_h
Växeln som ger sidoskydd låses av den
rörelseväg den är sidoskydd för.
Fig. 22.
Exempel för 6, både tågväg och växlingsväg är villkor:
I Fig. 23. är både växlingsväg från signal 109 (109_r) och tågväg från signal 109 (109_t)
villkor för 108_§rg. Då både är villkor skrivs bara 109_r in som villkor i tabellen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
60
Funktion
108_§rg
Med
Fordrar
Om ej
141_lo
108_§rg
140_lo
108_§rg
611_st & 109_r
108_§rg
109_sr & 139_r
108_§rg
137_r
108_§rg
139_sr
108_§rg
147_r
141_h & ~141_lå
141_h
149_h
Fig. 23.
Exempel för 6 och 7, på att bara xxx_t och xxx_st ingår:
I Fig. 24. visas ett utsnitt av instruktionsritningen för Sundbyberg. Avståndet från signal 919
till hinderpåle vid växel 909a är under 100m. Med avståndskraven i Fig. 7 betyder detta att
bara tågväg till signal 919 och tågvägsslutpunktslåsning av signal 919 skall ingå som villkor
för växlingsväg från signal 904 med växel 907 och 909 i vänsterläge. Dessa villkor i tabellen
för 904_§rg ses i Fig. 24.
Funktion
904_§rg
Med
Fordrar
904_§rg
895_r
904_§rg
921_r
904_§rg
923_r & 925_r
904_§rg 907_v
918_v & 909_k
904_§rg 907_v
919_r
904_§rg 907_v & 909_v
911_k & 901_p
904_§rg 907_v & 909_v
917_r & 917_st
904_§rg 907_v & 909_v
919_st
904_§rg 907_v & 909_v
939_t
931_v & 929_v
904_§rg 907_v & 909_v
941_t
929_v
Fig. 24.
Cst Handbok 2
Om ej
903_v & 907_k
918_v
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
61
Exempel för 8 exempel:
I Fig.25. kommer villkor 948_r vara tillräckligt när både villkor 932_t och
948_r krävs.
Fig.25.
Exempel för 9, motsatt krav till växelläge
I Fig. 26. skall 136_r vara villkor för växlingsväg med startpunkt vid signal 138 och med
slutpunkt vid signal 144. Växlingsväg från signal 138 till signal 144 kräver att växel 141 är i
vänsterläge.
Växlingsväg från signal 136 till signal 144 kräver att växel 141 är i högerläge.
Då dessa två växlingsvägar kräver motsatta lägen av växel 141 så kan dessa inte existera
samtidigt.
136_r skall därför inte ingå som villkor för 138_§rg för att 136_r vill indirekt ingå som
villkor för 138_§rg eftersom 141_v ingår som villkor.
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
Fig. 26.
Cst Handbok 2
Om ej
141_k
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
62
Exempel för 10:
I Fig.27. är där ett lokalfrigivningsområde mellan signal 930 och 939.
Lokalfrigivningsområdet är begränsat av växel 931 i högerläge.
För 939 snett höger (939_xsh) skall det inte vara några ”om ej” villkor då 931 inte kan vara i
vänsterläge för att 939_xsh kräver 931 i högerläge.
Funktion
900_§rg
Med
900_§rg
Fordrar
Om ej
900_xsh & 909_h
901_a & 911_k
900_§rg
917_r & 917_xsh
900_§rg
917_st
900_§rg
939_t
900_§rg 911_v
912_k
900_§rg 911_v
898_xsh & 913_xsh
900_§rg 911_v
915_xsh & 915_r
900_§rg 911_v & 912_v
913_r
900_§rg 911_h
939_r
900_§rg 911_h
939_t & 939_xsh
931_v
931_v # 933_h
Fig.27.
Efter rörelsevägens slutpunkt, frontskyddsområdet:
I detta område finns de största skillnaderna mot äldre Cst ställverk och de standarder som var
gällande vid framtagandet av handboken. De väsentligaste skillnaderna är teknisk kontroll av
spårledningar i frontskyddsområdet inte finns i samma omfattning och att skillnad på
avstånden till skyddsobjekt och därmed vilka villkor som ingår. Det är speciellt i detta
område efter rörelsevägens slutpunkt samt rörelsevägens sidoskydd som kan kräva olika
hantering av vilka villkor som skall ingå i tabellerna, beroende på vad som är avtalat med
beställaren om hur man skall utnyttja gällande standard eller använda de standarder som
gällde när ställverket ursprungligen projekterades.
I BVS 544.98027 avsnitt 5.1 och 5.2 är där listat krav och därmed de typer av
villkor som skall ingå i låsningen av en rörelseväg. Därutöver är BVS
544.98009 väsentlig för att identifiera de nödvändiga villkor som beskrivs
ovanför i avsnittet ”Frontskydd - Sidoskydd”
För förhållande efter rörelsevägens slutpunkt skall man speciellt uppmärksamma följande:
1. Tabellen i BVS 544.98009 avsnitt 7, se Fig. 15.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
63
2. Att rörelsevägar till signaler som sitter rygg i rygg skall normalt vara ömsesidigt
spärrade i Cst-ställverket.
o BVS 544.98009 avsnitt 7 tillåter skyddsavstånd på 0m vid flera tillfällen och
därmed rygg i rygg signaler. Cst-ställverk kräver alltså mer än vad standarden
tillåter för detta tillfälle.
3. När både växlingsväg (xxx_r) och tågväg (xxx_t) är villkor skrivs bara
växlingsvägen (xxx_r) in i förreglingstabellen. Är bara tågväg villkor skrivs bara den
in, (xxx_t).
4. Jr-reläet (xxx_sr) för slutpunkt ingår inte i denna funktion, men i xxx_§rl funktionen.
o Då Jr-reläet skall skifta tillstånd vid låsning av växlingsvägen kan den inte
ingå i xxx_§rg funktionen.
o Generellt gäller att förutsättningar som krävs för växlingsväg och vars
tillstånd ändrar sig med låsning av växlings- eller tågväg inte ska ingå i den
gemensamma funktionen §rg men skall ingå i funktionen §rl som inte blir
påverkad av ”snett vänster” funktionen §rsv. Exempel på detta är de flesta
slutpunkter med J-, Jr och F-reläer.
5. Frontskydd omfattar bara objekt där andra fordon kan komma in i
frontskyddsområdet vid direkt inkörning.
6. Skydd kan flyttas.
7. Ett frontskyddsområde kan vara gemensamt för två tågvägar.
8. xxx_lo skall ingå som villkor för växlar i frontskyddsområdet undantaget om
frontskyddsområdet är oberoende av växelläge eller växlarna i frontskyddsområdet
av en eller annan anledning krävs låst, exempelvis klämväxel..Detta krav är
förorsakat av ett ”om ej” villkor för spårledningar, där en växel kan shunta bort en
spårledning. xxx_lo skall ingå som villkor om växeln inte kan ingå som sidoskydd,
exempelvis om två rörelsevägar kräver den vederbörande växeln som sidoskydd men
med motsatt läge på växeln.
o Relä xxx_lo för växlar i själva rörelsevägen och växlar som är sidoskydd
ingår indirekt genom växelkontrollreläet.
9. Signaler med 10-övervakning
o Man skall vara uppmärksam på att 10-övervakning kan medföra att de villkor
som vanligtvis skall införas vid tågvägar inte skall tas med, då det gäller
andra skyddsavstånd vid 10-övervakning.
o Man skall vara uppmärksam på att 10-övervakning kan medföra
inkonsekvens i anläggningen. Det kan bli nödvändigt att införa villkor som
annars inte skulle införas för att anläggningen kan utföras konsekvent.
10. Klämväxlar
o Klämväxlar påverkar inte tabellen, men bara tabellen för låsning av växlar.
Vid klämväxlar är det dock fördelaktigt att där är slutpunktslåsning av de
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
64
involverade signalerna, däribland slutpunktslåsning av växlingsväg, dock
bestämt av avstånden mellan de signaler som utgör frontskydd. Klämväxlar
beskrivs närmare i avsnitt 1.1.7 ”förreglingstabeller Växel xxx”.
11. Upplåsning av tågvägs startpunkt före ”farlig punkt”
o Tågvägens startpunkt kan i vissa situationer bli upplåst innan fordon har
passerat stället till vilket villkoret inte mer är nödvändigt. För sådana
situationer är det nödvändigt att säkra att villkoren förblir villkor ända tills
villkoret inte mer är nödvändigt.
12. Man ska vara uppmärksam på att ”snett höger” (i äldre anläggningar kallade Fo- eller
O-reläer) också skall betraktas som en rörelseväg och ska därför ingå som villkor
antingen den ligger i rörelsevägen, sidoskydd för rörelsevägen eller bakom
slutpunkten. ”Snett höger” utgår från en dvärgsignal pekar mot nästa medriktade
signal
13. I förbindelse med Fo-reläet kan det vara nödvändigt att ta med ett Lo-relä om växeln
ingår som ett ”om ej” villkor för Fo-villkoret. Detta är gjort på utvalda ställen för att
förenkla, men det är bättre att använda en mer direkt metod, se ”Lo tabeller”.
14. I Jr och J tabellerna finns inte den logiska nödutlösningsgrenen beskriven, dvs grenen
med FNtxxx reläet. Vid projektering: se avsnitt för respektive tabell.
Exempel för 2, rygg i rygg signaler i frontskyddsområdet för Cst-ställverk.
I Fig. 28. ses att vid växlingsväg från signal 894 till signal 902 ingår följande villkor:
•
Växlingsväg signal 913 till signal 893
•
Växlingsväg signal 915 till signal 893
•
Växlingsväg signal 917 till signal 893
•
Växlingsväg signal 919 till signal 893
•
Växlingsväg signal 921 till signal 893
•
Växlingsväg signal 923 till signal 893
•
Växlingsväg signal 925 till signal 893
Dessa villkor ingår därför att slutpunktsignal 902 och slutpunktsignal 893 sitter rygg i rygg
och detta krävs för Cst-ställverk.
Om BVS 544.98009 skulle följts så skulle det varit följande villkor:
•
Tågväg från signal 913 till signal 893
•
Tågväg från signal 915 till signal 893
•
Tågväg från signal 917 till signal 893
•
Tågväg från signal 919 till signal 893
•
Tågväg från signal 921 till signal 893
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
65
•
Tågväg från signal 921 till signal 893
Funktion
894_§rg
Med
Fordrar
Om ej
893_r
894_§rg
889_st
894_§rg
913_r & 915_r
907_v # 909_h # 911_h
894_§rg
917_r
907_v # 909_h
894_§rg
919_r
907_v
894_§rg
921_r
903_v
894_§rg
923_r & 925_r
903_v # 918_v
Fig. 28.
Exempel för 3, när både växlingsväg och tågväg är villkor:
I Fig. 29. är bara tågväg från signal 173 till signal 147 villkor för växlingsväg från signal 138
till signal 146 enligt BVS 544.98009 tabell i avsnitt 7. 173_t borde därför ha varit insatt som
villkor.
I Karlberg har man valt en tillämpningsprincip med 100m skyddsavstånd för växlingsväg
gentemot växlingsväg. Därför är både växlings- och tågväg från signal 173 villkor för
växlingsväg från signal 138.
Det ses att bara villkor 173_r ingår i tabellen även om både 173_r och 173_t är villkor.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
66
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
Om ej
141_k
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
138_§rg 141_h
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
Fig. 29.
I Fig. 30. är avståndet 100m från signal 919 till signal 932 och mindre än 100m från signal
919 till hinderpåle vid växel 909a.
Därför skall:
•
Tågväg genom växel 909a i vänsterläge vara villkor men inte växlingsväg.
•
Varken tåg- eller växlingsväg till signal 932 skall vara villkor.
Funktion
941_§rg
941_§rg
Med
Fordrar
954_t & 960_st
941_§rg
948_r & 954_st
941_§rg 929_v
940_v
941_§rg 929_v
952_r & 952_sr
941_§rg 929_v
923_t
941_§rg 929_v
934_r
941_§rg 929_v
934_t
941_§rg 929_h
894_t
909_h
941_§rg 929_h
896_t
907_h # 909_h
941_§rg 929_h
913_t & 915_t & 917_t
941_§rg 929_h
902_r # 930_st
903_h
941_§rg 929_h
904_r # 930_st
907_h
Fig. 30.
Cst Handbok 2
Om ej
931_h & 929_k
918_h
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
67
Exempel för 5, precisering av frontskydd:
Se Fig. 31. Vid växlingsväg från signal 138 till signal 146 utgörs skydd mot att andra fordon
kan köra direkt in i frontskyddsområdet av:
•
Signal 147
•
Signal 144 ”om ej” 149 i vänster läge
Signalerna 142, 143 och 145 ingår inte som skyddsobjekt då det inte kan köras direkt in i
frontskyddsområdet. 142_r, 143_r och 145_r ingår därför inte i tabellen för 138_§rg med
141 i höger läge. Se Fig. 24. Alltså objekt som skall köras i ”sicksack” för att komma in i
området bakom slutpunktsignalen skall inte ingå som skyddsobjekt.
Fig. 31.
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
Om ej
141_k
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
138_§rg 141_h
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
142_r, 143_r och 145_r ingår inte i
funktionen, då det inte kan vara direkt
inkörning av fordon från dessa signaler
till frontskyddsområdet
Fig.32.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
68
Exempel för 6, Skydd kan flyttas:
I Fig.33. ses att 144_r bara ingår ”om ej” 149_v. Växel 149 kommer i vänsterläge vara
skydd. Skyddet kan därför flyttas från signal 144 till växel 149.
Funktion
138_§rg 141_h
Med
Fordrar
Om ej
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
Fig.33.
Exempel för 7, gemensamt frontskyddsområde:
I Fig.34. visas ett gemensamt frontskyddsområde för signal 958 och signal 960. Därför är det
tillåtet att ställa tågväg till signal 958 samtidigt med en tågväg till signal 960.
Det är inte tillåtet att ställa en tågväg till signal 951 samtidigt med tågväg till 958 och/eller
till signal 960 om inte avståndskraven är uppfyllda, vilket normalt är 200m (om inte det är
10-övervakning).
Fig.34.
Exempel för 8, xxx.lo skall ingå som villkor för växlar i frontskyddsområdet:
I Fig. 35. är växel 149 i frontskyddsområdet för växlingsvägen från signal 138 till signal
146.
Det ses att 149_lo ingår i tabellen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
69
Funktion
138_§rg 141_h
Med
Fordrar
Om ej
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
Fig. 35.
Exempel för 9, signaler med 10-övervakning:
I Fig. 36. är avståndet från signal 958 till signal 960 mindre än 100m.
Vid växlingsväg från signal 951 förbi signal 958 skall tågvägar till signal 960 och
slutpunktslåsning av signal 960 ingå som villkor för växlingsvägen från signal 951 då det är
mindre än 100m från signal 960 till hinderpåle vid växel 959b, enligt tabell i avsnitt 7 i BVS
544.98009.
I detta konkreta fall i Sundbyberg är signal 90 10-övervakad där kravet är 0m.
I ett sådant tillfälle skall tågvägar till signal 960 och tågvägsslutpunktslåsning inte ingå som
villkor i växlingsväg från signal 958.
Fig. 36.
Vid växlingsväg till signal 951 där signal 951 är slutpunktsignal skall skyddsavstånden mot
tågväg till signal 960 vara 100m.
Det är inte logiskt att en växlingsväg till signal 951 är förbjuden mens det är tillåtet att
förlänga växlingsvägen med en växlingsväg förbi signal 958.
I detta konkreta tillfälle har man beslutat att förbjuda växlingsvägen från signal 951. Man
skall vara uppmärksam på liknande tillfällen och på så sätt säkra en konsekvens i ställverket.
Tabellen i avsnitt 7 i BVS 544.98009, se Fig. 15., är inte ”symmetrisk” med tillfället
växlingsväg-tågväg med 10-övervakning. Vid växlingsväg krävs 100m skyddsavstånd mot
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
70
tågväg mens det bara krävs 0m skyddsavstånd för tågväg med 10-övervakn
10 övervakning mot
växlingsväg.
Om avståndet mellan signal A och signal B i Fig. 37. är mindre än 100m och signal A har
10-övervakning
övervakning så skall tågväg till
till A ingå som villkor för växlingsväg till signal B men inte
omvända fallet då kravet är 0m.
Detta betyder att där inte är ömsesidig spärrning. Det vill därför vara möjligt att ställa
växlingsväg till signal B för att därefter ställa tågväg till signal A.
A. Detta vill betyda att
signalen i växlingsvägens startpunkt går till stopp vid växlingsväg till B
För att undgå detta är det nödvändigt att göra ömsesidiga villkor dvs. att växlingsväg till
signal B skall ingå som villkor till signal A.
Fig. 37.
Exempel för 11,, Upplåsning av tågvägs startpunkt före ”farlig punkt”:
I Fig.38. ses ett exempel på att tågvägen upplåses före ett fordon har passerat stället till
vilket villkoren inte mer är nödvändiga.
Vid växlingsväg till signal 444, är tågväg förbi signal 450 till signal 402 bara tillåtet om
växel 412 är i högerläge som ger skydd.
Växel 412 skall därför vara låst tills fordon har passerat växel 410.
Tågvägen via 450 till signal 402 upplåses innan signal
sig 450.
För växel 412 införs villkor: 444_r # 450_r # 402_st
Växel 412 är därmed låst om:
•
Där är en växlingsväg till signal 444 (444_r, den rörelseväg växel 444 skall vara
frontskydd för)
och
•
Där är en växlingsväg från signal 450 (450_r) som är en del av en tågväg med
slutpunkt vid signal 402 (402_st).
Växeln är därmed låst tills växlingsvägen låses upp vid passage av signal 403.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
71
Fig.38.
I Fig.39. är det mellan 100 och 200m från signal 921 till hinderpåle vid växel 907a.
Därför skall tågvägar genom växel 907 i vänsterläge ingå som villkor för tågväg till signal
921.
Tågväg från signal 896 till signal 903 och 932 skall därför ingå som villkor.
Vid passage av signal 904 upplåses startpunkten av tågväg från signal 896, därmed vill
villkoret försvinna innan fordon har passerat stället där det inte mer utgör någon fara, det vill
i exemplet betyda att fordonets bakända skall ha passerat växel 907a och vara hinderfritt med
spåret förbi signal 921.
Fig.39.
I Fig. 40. ses villkor för tågväg från signal 896 till signal 930 och villkor för tågväg från
signal 896 till signal 932.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
72
Utöver kombinationen med växlingsväg (904_r) och slutpunktslåsning av tågväg, t.ex.
930_st så skall det också fram villkor som säkrar att det är den riktiga tågvägen som utpekas
som villkor.
Detta betyder att både 907_h och 909_h skall ingå för tågväg från signal 896 till signal 930.
( växel 911 ingår inte då det inte finns någon tågväg med växel 911 i vänster läge, men detta
framgår inte av Fig.39. då signaler i detta område inte visas).
Det ses att när växlingsvägen från signal 904 upplåses så vill inte längre villkoren spärra
tågvägen till signal 921.
Funktion
943_§tg
Med
Fordrar
Om ej
943_rsl & ~943_rt
943_§tg
921_ok
943_§tg
934_r & 934_st
943_§tg
904_r # 930_st
907_h # 909_h
943_§tg
904_r # 932_st
907_h
943_§tg
896_t
943_§tg
894_t
903_v
943_§tg
913_t & 915_t
907_h
943_§tg
917_t & 919_t
907_h
943_§tg
923_r & 925_r
918_v
Villkor för tågväg till
signal 939
Villkor för tågväg til
signal 939
Fig. 40.
5.11.3.2.2 Låsning
Vid låsning ingår de gemensamma villkor som krävs för låsning av rörelseväg som beskrevs
i förra avsnittet (xxx_§rg).
Därutöver ingår de villkor som krävs i BVS 544.027 och som inte ingår i de gemensamma
grundkrav (xxx_§rg). Normalt kommer detta vara villkor som kommer att ändra tillstånd
som en följd av att låsningen av växlingsvägen blir genomförd.
Låsning av växlingsväg omfattar normalt följande villkor:
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
73
•
Slutpunkt av växlingsväg ej låst, varken som
slutpunktslåsning för växlingsväg (Jr-relä) eller som
slutpunktslåsning för tågväg (J-relä)
•
Speciella villkor, som exempelvis vägkorsning, anslutningar
mot andra ställverk (RRMot, Fs).
Om där i en slutpunkt på en växlingsväg både finns växlingsvägslutpunkt (xxx_sr) och
tågvägsslutpunktslåsning (xxx_st) ingår bara växlingsvägslutpunktslåsningen (xxx_sr) som
villkor.
I Fig. 41. ses att de gemensamma villkoren ingår i låsfunktionen.
Där ses att vid växlingsväg från signal 138 är där växlingsvägslutpunktslåsning av signal 146
som ingår som villkor, vilket framgår av att 146_sr ingår i tabellen.
Där är ingen växlingsvägslutpunktslåsning till signal 144 då detta inte är någon fördel.
Funktion
138_§rl
138_§rl
Med
Fordrar
Om ej
138_§rg
141_h
146_sr
Gemensamma vilkor skall vara opfyllda
för att låsa
Fig. 41.
I Fig. 42. är där slutpunktslåsning för både växlingsväg (138_sr) och tågväg (138_st) vid
signal 138.
Av tabellen ser man att bara villkoret för slutpunktslåsning av växlingsväg (138_sr) ingår.
Funktion
108_§rl
Cst Handbok 2
Med
Fordrar
108_§rg & 138_sr
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
74
Fig. 42.
I Fig. 43. är där bara slutpunktslåsning av tågväg vid signal 151. Det visas genom att 151_st
ingår som villkor för 173_§rl.
Funktion
173_§rl
Med
Fordrar
Om ej
173_§rg
173_§rl
180_v & 179_v & 163_v 155_st
173_§rl
180_v & 179_v & 163_h 153_st
173_§rl 180_v & 179_h
151_st
173_§rl 180_h
147_sr
Fig. 43.
I Fig.44. visas ett exempel när specialvillkor (621_Fs) ingår i låsfunktionen. Exemplet visar
anslutning till annat ställverk.
Funktion
103_§rl
Med
103_§rl
Fordrar
Om ej
103_§rg & 621_sr
621_Fs
Villkor för
anslutning ingår
som villkor
Fig.44.
5.11.3.2.3 Signalering
Signaleringen består av två steg
1. §rsv funktionen för signalering ”snett vänster”
och
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
75
2. §rsl funktionen för signalering ”lodrätt”
För bägge delar framgår de krav som skall uppfyllas av BVS 544.98011 avsnitt 7.1 samt
hänvisade standarder.
§rsv funktionen:
För §rsv funktionen ingår de gemensamma villkoren xxx_§rg. Därutöver ingår villkor som
säkrar att de för växlingsvägen nödvändiga spärrningar och låsningar med mera. Detta
betyder att följande villkor ingår:
•
Växlingsvägen låst. (~xxx_r).
•
Slutpunktslåsning av växlingsväg, om en sådan finns. (~yyy_sr).
•
Växlar och spårspärrar i växlingsvägen och sidoskydd låst. (~yyy_lå).
o För äldre växelkretsar med Sk-relä ingår dock inte funktionen.
o Växlar och spårspärrar i frontskyddsområdet låses inte, med mindre där är
speciella omständigheter som gör det nödvändigt exempelvis klämväxlar.
•
Fördröjd upplåsning av växel/spårspärr efter startpunkt inkopplad (~yyy_rf).
o När en sådan skall finnas framgår enligt BVS 544.98025 avsnitt 4.1.
I Fig. 45. ses rsv-funktionen för signal 138. Där visas hur de gemensamma villkoren
(138_§rg) ingår.
Därutöver ses att följande villkor ingår (kontroll av spärrning):
•
Växellåsrelä L138r är låst (~138_r) därmed säkras att spärrningarna är införda.
•
Växel i växlingsvägen är låst. (~141_lå ).
•
Skyddsväxel vid växlingsväg till signal 144 (dvs. växel 141 i vänsterläge) är låst
(~140_lå).
•
Att signal 146 är slutpunktslåst (~146_sr; Jr146 är låst).
I exemplet är där ingen funktion för fördröjd upplåsning av växel. Hade det funnits så skulle
där också ingått: ~138_rf.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
76
Funktion
138_§rsv
Med
Fordrar
Om ej
138_§rg & ~138_r
138_§rsv
~141_lå
138_§rsv 141_v
~140_lå
138_§rsv 141_h
~146_sr
Gemensamma
Växel i växlingsväg
låst
Växlingsvägen er
låst
Skyddsväxel
Sluttpunkt for
växlingsvägen är låst
Fig. 45.
xxx_§rsl funktionen:
I BVS 544.98011 avsnitt 7.1.1 är listat de villkor som gäller för signalering ”lodrätt”.
Signalering ”lodrätt” är som framgår av BVS 544.98011 avsnitt 7.1 baserat på de krav som
gäller för ”snett vänster” kompletterat med ytterligare villkor.
Därför skall ” ~xxx_rsv ” ingå, dvs. att signalera ”snett vänster” som villkor för xxx_§rsl.
Man ska speciellt uppmärksamma: Punkt.3: den signalerade sträckan, dess
sidoskyddsområde och frontskyddsområde skall vara teknisk kontrollerat fria från fordon.
o Dvs. att spårledningar i rörelsevägen och i de nämnda områden skall vara fria
och inte spärrade.
o I BVS 544.009 avsnitt 5 framgår det att ett korsande spår inte skall
kontrolleras fri från fordon under några bestämda förhållanden som finns
beskrivna i avsnittet.
I BVS 544.98011 avsnitt 7.1.2 är där beskrivet:
•
Signalbilden ”snett vänster” skall också användas för att informera förare om
förhållanden som kräver extra uppmärksamhet. Därefter är det nämnt tre exempel.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
77
Detta betyder att villkor för sådana krav skall ingå i tabellen för ”lodrätt-funktionen” således
att signaleringen förblir ”snett vänster” även om villkor för spårledningar och spärrning av
spårledningar är uppfyllda.
I Fig. 46. ses rsl-funktionen för signal 138.
Där ses att ~138_rsv ingår, dvs. att signalen visar ”snett vänster”.
Därutöver ingår spårledning S138 samt spårledning S136 vid slutpunkt vid signal 144 och
S139 vid slutpunkt vid signal 146.
Vid slutpunkt vid signal 144 är där ingen spårledning i frontskyddsområdet då
frontskyddssignalen 137 står rygg i rygg med slutpunktsignal 144.
Vid slutpunkt vid signal 146 ingår spårledning S146 från frontskyddsområdet.
S144 är också en spårledning i frontskyddsområdet men inte med växel 149 i vänster läge då
växel 149 i detta läge är frontskyddsobjektet.
Signalen visar
”snett vänster”
Funktion
138_§rsl
138_§rsl 141_v
Med
Fordrar
Om ej
~138_rsv & S138_df
Spårledninger i
signalsträckan är fria
och inte spärrade
S136_df
138_§rsl 141_h
S139_df & S146_df
138_§rsl 141_h
S144_df
149_v
Spårledningar i
frontskyddsområdet är
fria och spärrade
Fig. 46.
Det skall uppmärksammas att S142 inte ingår som spårledning i frontskyddsområdet då den
inte kommer att vara aktuell med växel 148 i högerläge och växel 148 i vänsterläge vill
utgöra frontskyddsobjekt.
Vid slutpunkt vid signal 144 ingår S134 inte i sidoskyddsområdet då det är ett villkor att
växel 140 ger sidoskydd.
Onödigt stopp i signaler vid beläggning av spårledning i frontskyddsområdet:
I Fig. 47. ingår S934 i frontskyddsområdet för en växlingsväg till signal 921.
Avståndet mellan signal 934 och signal 921 är 100m.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
78
Vid en växlingsväg från signal 934 med växel 918 i högerläge kommer en beläggning av
spårledning S934 medföra att signalen för växlingsväg med slutpunkt i signal 921 vill gå till
rött Detta är onödigt.
Fig. 47.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
79
I Fig.48. visas hur detta är löst med att växel 918 i högerläge är ”om ej” villkor till S934.
Växel 918 vill in denna situation vara frontskyddsobjektet. Spårledningen S934 vill i princip
inte uppfylla kravet om att spårledningar i frontskyddsområdet skall ingå som villkor men
det är inte möjligt för fordon att komma in i detta frontskyddsområde. Därutöver kommer
S934 att ingå som låsning av växel 918 således att belagd spårledning S934 vill förhindra att
växel 918 kan skifta läge.
Växlingsvägslutpunktslåsning av signal 921 ingår inte som villkor för växel 918.
Funktion
943_§rsl
Med
Fordrar
Om ej
~943_rsv
943_§rsl
S956_df & S952_df
943_§rsl
S921_df
943_§rsl
S934_df
918_h
Fig.48.
Vid tågväg till signal 921 är där mindre än 100m till hinderpåle vid växel 918a. Växlingsväg
från signal 934 med växel 918 i högerläge och tågväg till signal 921 är ömsesidiga villkor.
En motsvarande situation kan därför inte uppstå med tågväg till signal 921.
5.11.3.2.4 Upplåsning
Upplåsningen är indelad i tre delfunktioner:
A. xxx_§rug, de gemensamma kraven för tids- och passageupplåsning
B. xxx_§rup, passagekontroll, de dynamiska villkoren
C. xxx_§ru, den totala upplåsningsfunktionen
Krav för upplåsning framgår av BVS 544.98027 avsnitt 7.
A. gemensamma krav för tids- och passageupplåsning
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
80
För de gemensamma kraven för upplåsning ingår alltid xxx_§rg som är de gemensamma
kraven för låsning och signalering, men också är gemensam med upplåsning. Detta betyder
att xxx_§rg gäller för hela signalcykeln.
Om signalen kan ingå i en tågväg är det ytterligare villkor som skall ingå i tabellen:
•
Kontroll av att växlingsvägen inte längre ingår i en tågväg.
o xxx_rt,
•
•
”inte låst som startpunkt för växlingsväg i tågväg” dvs. att signalen
inte har ingått i en tågväg eller att signalen inte längre ingår i en
tågväg. I Cst-ställverk finns ett särskilt relä för detta, Tv-reläet.
Kontroll av att tågvägen som signalen ingår i är upplåst.
o yyy_t.
•
Om det är en huvudljussignal med dvärgsignal, eller
huvuddvärgsignal så är yyy=xxx.
•
Om det bara är en dvärgsignal så är yyy objektnumret på den närmast
föregående huvudljussignal med, eller utan dvärgsignal eller närmaste
huvuddvärgsignal som dvärgsignalen ingår i.
Yyy_t skall dock inte ingå om det är en tågvägsslutpunktslåsning av
dvärgsignalen xxx_st.
o xxx_st
•
Den slutpunktslåsning som är knuten till signalen för den tågväg
signalen ingår i.
•
Cst Handbok 2
Om det bara är en dvärgsignal kan det vara en
huvudslutpunktslåsning knuten till den, även om inte signalen
kan vara slutpunkt för tågvägen, då det bara kan vara en
mellanliggande dvärgsignal i en tågväg.
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
81
I Fig. 49. ses att de gemensamma villkor 138_§rg ingår i upplåsningsfunktionen 138_§rug.
Då signalen är en huvuddvärgsignal kan växlingsväg från signalen ingå i en tågväg också
från signalen.
Det ses att 138_t ingår som villkor, som är den tågväg växlingsvägen kan ingå i och att
138_rt ingår som är det villkor som säkrar att växlingsvägen inte längre ingår i en tågväg.
Funktion
138_§rug
Med
Fordrar
Om ej
138_§rg
138_§rug
138_t & 138_rt
Signal 138 ingår inte
längre i en tågväg
Gemensamma
villkor ingår alltid
i upplåsning
Tågväg som signal 138
kan ingå i vid
växlingsväg från signal
138
Fig. 49.
I Fig. 50. visas signal 144 som bara är en dvärgsignal. Där kan således inte vara någon
tågväg som har sin slutpunkt vid signal 144 men signal 144 kan ingå som en del av en
tågväg.
I de gemensamma villkor för upplåsning ses att 144_§rg ingår som det alltid ska göra, samt
144_rt då signal 144 kan vara en del av en tågväg.
Växlingsväg från signal 144 kan ingå i följande tågvägar:
•
134_t med 140 i högerläge
•
136_t
•
138_t med 141 i vänsterläge
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
82
Det kontrolleras att dessa 3 tågvägar är upplåsta när växlingsväg 144_r skall låsas upp.
Därför ingår också följande villkor för funktionen 144_§rug:
•
134_t ”om ej” 140_v
•
136_t
•
138_t ”om ej” 141_h
Funktion
144_§rug
Med
Fordrar
Om ej
144_§rg & 144_rt
144_§rug
136_t
144_§rug
134_t
140_v
144_§rug
138_t
141_h
Fig. 50.
Det skall därför poängteras att reglerna som beskrivs ovanför gäller för upplåsning av de
enskilda växlingsvägarna, och att det därför skal säkras att de enskilda tågvägarna är
upplåsta före att den tillhörande växlingsvägen upplåses.
I Fig.51. ses funktionen 136_§rug. Det ses att tågväg 136_t också kontrolleras ved
upplåsning af växlingsväg från signal 136.
Funktion
136_§rug
136_§rug
Med
Fordrar
Om ej
136_§rg
136_t & 136_rt
Fig.51.
I Fig.52. visas ett exempel på att en tågvägsslutpunktslåsning är knuten till en signal när
signalen inte kan vara slutpunkt för tågvägen. I exemplet finns J142.
Där ses att 142_st ingår som kontroll på att tågvägen är upplåst.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
83
Funktion
142_§rug
Med
142_§rug
Fordrar
Om ej
142_§rg
142_st & 142_rt
Fig.52.
B. Passagekontroll, de dynamiska villkoren
Denna funktion betecknas xxx_§rup och är uppdelad i tre funktioner:
1. Passage
2. Förstärkt upplåsning
3. tidsupplåsning
1. Passage:
För passagefunktionen gäller att växlingsvägens startpunkt upplåses så tidigt som möjligt för
att göra ställverket smidigt, men inte så tidigt så att de nödvändiga spärrarna försvinner
förrän de punkter har passerats när spärrningen inte längre är nödvändig. Kraven i BVS
544.98027 avsnitt 7.1 och 7.2 skall följas. Det kan vara nödvändigt att man också har
slutpunktslåsning av växlingsväg för att säkert kunna upprätthålla nödvändiga spärrningar.
Normalt kan upplåsningspunkter väljas utifrån följande:
•
Upplåsningspunkten är senast vid slutpunkten.
•
Upplåsningspunkten kan placeras vid den första isolerskarven efter den sista
växel/spårspärr innan växlingsvägens slutpunkt.
•
Är det bara motriktade signaler mellan start- och slutpunkt kan upplåsningspunkten
vara den första motriktade signalen.
•
Är där både motriktade signaler och växlar mellan startpunkten och slutpunkten och
den motriktade signalen kommer först väljer man vanligast att växeln skall vara
passerad. Man kan likaväl välja den motriktade signalen som upplåsningspunkt men
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
84
då skall dock säkras att objekt efter upplåsningspunkten fortfarande är låsta
exempelvis med slutpunktslåsning.
I Fig. 53. visas ett exempel på hur upplåsningen av startpunkt sker vid passage av
slutpunkten.
Där ses att spårledning S100 skall ha varit belagd och därefter fri samt att S102 skall vara
belagd för att funktionen ska vara uppfylld.
Funktion
100_§rup
Med
Fordrar
Om ej
S100_bf & ~S102_f
Upplåsningspunkt
Fig. 53.
I Fig. 54. ses att signal 138 med växlingsväg till signal 146 har upplåsningspunkt vid den
första isolskarven efter växel (växel 141a). Upplåsning sker vid passagen mellan spårledning
S138 och S139. S138 skall vara belagd och därefter fri och S139 skall vara belagd.
Med växlingsväg från signal 138 och slutpunkt vid signal 144 sker upplåsningen också efter
växlarna 141a och 141b, men i detta fall dessutom vid passage av slutpunkten vid signal 144.
Funktion
138_§rup 141_v
138_§rup 141_h
Med
Fordrar
Om ej
S136_bf & ~S144_f
S138_bf & ~S139_f
Upplåsningspunkter
Fig. 54.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
85
I Fig. 55. visas att det är endast en motriktad signal mellan signal 108 och signal 138.
Växlingsvägen från signal 108 till signal 138 upplåses vid passering av den motriktade
signalen 109.
Funktion
108_§rup
Med
Fordrar
Om ej
S108_bf & ~S109_f
Upplåsningpunkt
Fig. 55.
I Fig. 56. är där både växlar och motriktade signaler mellan startpunkt vid signal 923 och
slutpunkten 893. Upplåsningspunkten är vid passage av slutpunkten vid signal 893 när alla
växlar har passerats.
Upplåsningspunkt
Funktion
Med
918_v
923_§rup
S923_bf & ~S906_f
Fordrar
923_§rup 918_h & 903_v
S904_bf & ~S896_f
923_§rup 918_h & 903_h
S902_bf & ~S894_f
Om ej
Fig. 56.
Man kunde mycket väl ha valt passage av signal 934 som upplåsningspunkt. Detta vill dock
betyda att slutpunktslåsningen av växlingsvägen skulle säkra att växlarna är låsta. En
motsvarande situation visas i Fig. 57. när upplåsningen av växlingsvägen från signal 152 till
signal 176 sker vid passering av den motriktade signalen 153.
Av Fig. 57. visas också att växel 162 och växel 163 hålls låst av slutpunktslåsningen
(176_sr) i växlingsvägen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
86
Upplåsningspunkt
Funktion
152_§rup
Med
Växel
162_§f
Med
Fordrar
Om ej
S152_bf & ~S153_f
Fordrar
Om ej
176_sr & 182_sr
176_sr och 182_sr säkrar att
vx 162 och 163 är låst
Växel
163_§lå
Med
Fordrar
Om ej
176_sr & 182_sr
Fig. 57.
2. Förstärkt upplåsning:
För spår med hastighet på minst 100 km/h införs en förstärkt upplåsning, dock bara för
signalsträckan med växlar dvs. där det låsrelä som skall låsas upp finns med i låskretsen för
någon växel.
Förstärkt upplåsning finns i två utgåvor.
För äldre Cst-ställverk gäller:
För signalsträcka, som börjar utmed spåren U eller N och som ingår i låst tågväg, krävs
dessutom att spårsträckan närmast framför signalen är fri från fordon, för att utlösning skall
kunna inträffa. detta realiseras med ett RS xxx(yyy)B relä. Det finns inte någon
funktionsbeteckning för detta i relä i tabellen.
I Fig. 58. visas ett exempel från Sundbyberg där man använder förstärkt upplåsning av signal
952. Det ses att funktionen 952_§rup kräver villkoret S921_RS921(152)B. RS921(152)B är
relänamnet då det inte finns någon beteckning för denna reläfunktion. Det ses vidare att detta
villkor bara gäller för 929_h & 940_v där hastigheten kan vara över 80 km/h.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
87
S95
Signal
952
S95
Upplåsningspunkt
vid passage
S94
S93
S93
S92
S93
Upplåsningspunkt för
förstärkt upplåsning
S95
Funktion
Med
952_§rup 929_v & 931_v
Fordrar
S930_bf & ~S939_f
952_§rup 929_v & 931_h
S948_bf & ~S954_f
952_§rup 929_h & 940_v
S921_RS921(952)B
952_§rup 929_h & 940_v
S952_bf & ~S956_f
952_§rup 929_h & 940_h
S936_bf & ~S945_f
S94
Om ej
Fig. 58.
I nyare Cst-ställverk och vid nya signaler utformas upplåsningen med en extra passage vid
växlingsvägens startpunkt.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
88
I Fig. 59. ses ett exempel på detta för en ny signal i Sundbyberg.
Vid körning in på spår 2 (växel 959 i vänsterläge) ingår ” ~951_rup” som villkor förutom
passage av S960/S941.
Funktionen ”951_§rup” är passage av signal 951. I denna passage ingår S967 som ligger före
signalsträckan.
Upplåsningpumkter
vid passage
Upplåsningspunkt för
förstärkt upplåsning
med passage
S958
S939
S967
S960
S941
Funktion
Med
Fordrar
951_§rup1 959_v
S967_bf & ~S960_f
951_§rup 959_v
S960_bf & ~S941_f
951_§rup 959_v
~951_rup1
951_§rup 959_h
S958_bf & ~S939_f
Om ej
Extra funktion vid
förstärkt upplåsning
Fig. 59.
3. Tidsupplåsning
Tidsupplåsning är sällsynt förekommande vid upplåsning av startpunkter. Funktionen finns
mest i förbindelse med upplåsning av slutpunkt där den kombineras med passage av
slutpunkten.
Tidsupplåsning är mest aktuellt när fordon skall stanna på spårledningen och därmed inte
genomför hela rörelsevägen.
Närmare förhållanden beskrivs i BVS 544.98027 avsnitt 7.2.2.
För Cst-ställverk bestäms inte tiden av avstånd och hastighet dvs. körtid men är:
For växlingsväg: alltid 30 sekunder.
For tågväg alltid 60 sekunder.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
89
C. xxx_§ru, den totala upplåsningsfunktionen
I Fig.60. visas hela den del av tabellen för signal 138 som behandlar upplåsning av
växlingsväg.
Funktionen 138_§ru är den samlade upplåsningsfunktionen och består av funktionerna
138_§rug och 138_§rup i en enkel ”logisk och” funktion.
Om det ingår tidsupplåsning kommer den att vara något annorlunda. För detta tillfälle
hänvisas till genomgången av Jr-tabellen.
Funktion
138_§rug
Med
Fordrar
Om ej
138_§rg
138_§rug
138_t & 138_rt
138_§rup 141_v
S136_bf & ~S144_f
138_§rup 141_h
S138_bf & ~S139_f
138_§ru
138_§rug & 138_§rup
Fig.60.
5.11.3.2.5 Komplett exempel på en Lr-Utl tabell:
Som exempel används signal 138 i Karlberg som tidigare använts som exempel.
Först undersöks villkor före startpunkten. I Fig.61. är 109_st identifierat som villkor. 109_sr
ingår inte som villkor då fordon omedelbart skall kunna vända körriktning vid växlingsväg.
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
138_§rg 141_h
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
Fig.61.
Cst Handbok 2
Om ej
141_k
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
90
Därefter undersöks villkoren från startpunkten till slutpunkten för växlingsvägen.
Först de gemensamma villkoren för alla växlingsvägar för signal 138.
Det ses i Fig.62. att:
•
Växel 141 ingår i alla växlingsvägar. Där kan dock vara växlingsväg i både vänsteroch högerläge därför ingår växel 141 med 141_k.
•
Där är inga gemensamma villkor för alla växlingsvägar från signal 138 med växel
141 i vänsterläge då växel 141 ger skydd från vänster gren när växeln ligger i
högerläge.
•
Växlingsväg från signal 139 är direkt fientlig, därför ingår 139_r.
•
För tågväg från signal 147 till signal 139 (147_t) samt slutpunktslåsning av tågväg
från signal 139 (139_st) skall ingå som gemensamt villkor då där är mindre än 100m
från signal 139 till hinderpåle vid växel 141a.
o Då man för Karlberg har bestämt att använda samma skyddssträcka för
växlingsväg som för tågväg, så är växlingsväg 147_r och slutpunktslåsning
av växlingsväg 139_sr också villkor.
•
Då både 147_r och 147_t är villkor behöver bara 147_r ingå som villkor.
•
Då både 139_sr och 139_st är villkor behöver bara 139_sr ingå som villkor.
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
Om ej
Villkor gemensamma
för alle växlingvägar
141_k
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
138_§rg 141_h
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
Fig.62.
Därefter identifieras villkor i växel 141 i båda lägena. Först i vänsterläge, 141_v som ”med”
villkor.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
91
För växel 141 i vänsterläge är 141b medgående. Sidoskydd skall därför finnas ut från växel
141b i högra grenen:
•
Det första objektet är växel 140b. För Cst-ställverk gäller att om där är en växel som
kan ge sidoskydd så skall den ingå med sidoskydd. Växel 140 kan ge sidoskydd
därför att växel 140a i vänsterläge hindrar mot inkörning mot växlingsväg 138 till
signal 144. Växeln skall därför ingå som sidoskydd i vänsterläge. 140_v ingår därför
i tabellen.
•
Nästa objekt är signal 136. Rörelseväg från signal 136 skall ingå som villkor. Men
då rörelseväg från signal 136 kräver att växel 141 är i högerläge kan denna
rörelseväg inte finnas samtidigt som växlingsväg från signal 138 till signal 144.
Villkor 136_r ingår därför indirekt då 141_v ingår. 136_r skall därför inte tas med.
•
Då det är mindre än 100m från hinderpåle vid växel 141b och signal 136 så skall
tågvägar till signal 136 (106_t) och slutpunktslåsning av tågvägar till signal 136
(136_st) ingå som villkor.
o Då man för Karlberg har bestämt att använda samma skyddssträcka för både
växlingsväg och tågväg så är växlingsväg 106_r och slutpunktslåsning av
växlingsväg 136_sr också villkor.
•
Då både 106_r och 106_t är villkor behöver bara 106_r att ingå som villkor.
•
Då både 136_sr och 136_st är villkor behöver bara 136_sr att ingå som villkor.
Där är inte fler objekt i växel 140 höger gren som skall undersökas för villkor.
Därefter fortsätter man till nästa objekt mot slutpunkten.
Det ses att rörelseväg från signal 137 är fientlig för växlingsväg från signal 138 till signal
144. 137_sr ingår därför som villkor i tabellen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
92
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
Om ej
141_k
”med villkor” 141 i
vänsterläge intill
slutpunkt vid signal
144
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
138_§rg 141_h
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
Fig. 63.
Därefter identifieras villkoren efter slutpunkten.
I Fig.64. är slutpunkten signal 144. Möjliga villkor undersöks systematiskt:
•
Rörelsevägar till signal 137 och slutpunktslåsning av signal 137 skall ingå som
villkor. Där är inte slutpunktslåsning av denna signal och det kan inte vara slutpunkt
för en tågväg. För växlingsväg är avståndskravet i BVS 544.98009 0m för
växlingsväg-växlingsväg. I Cst-ställverk skall signaler som sitter rygg i rygg vara
ömsesidigt villkor. Dessutom gäller för Karlberg att man skall använda samma
signalsträcka för växlingsväg som för tågväg. 137_r skall pga. detta ingå som
villkor.
o 143_r ”om ej” 148_h skall ingå som villkor då 143_r är växlingsväg till
signal 137.
o 145_r skall ingå som villkor då 145_r är växlingsväg till signal 137.
o 147_r skall ingå som villkor då 147_r är växlingsväg till signal 137. 147_r
används dock inte som villkor för ”med 141_v” då 147_r redan ingår i de
gemensamma villkor. Se Fig. 57.
•
Nästa objekt är växel 148. Växlar i frontskyddsområdet ingår inte som villkor, om
där inte är speciella omständigheter som kräver att de låses liksom växlar som ger
sidoskydd.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
93
•
Nästa objekt i växel 148 vänster gren är signal 143. Avståndet från signal 143 till
signal 144 är mindre än 100m (signalsträcka för växlingsväg i Karlberg är den
samma som för tågväg). Då avståndet är mindre än 100m så skall rörelsevägar till
signal 143 (169_r) och slutpunktslåsning av signal 143 (143_sr) ingå som villkor,
dock ”ej om” ” 148_h & ~148_lå”.
o Växel 148 är ”klämväxel” mellan växlingsväg från signal 138 till signal 144
och växlingsväg från signal 169 till signal 143, därför ingår villkor ”&
~148_lå” i ”ej om” villkoret och samtidigt vill nämnda växlingsvägar ingå i
låsningen av växel 148.
•
Nästa objekt i växel 148 höger gren är växel 149a. Växlar i frontskyddsområdet
ingår inte som villkor om inte det är speciella omständigheter som kräver att dessa
låses liksom de växlar som ger sidoskydd.
•
Nästa objekt i växel 149 vänster gren är signal 145. Avståndet från signal 145 till
signal 144 är mindre än 100m (signalsträcka för växlingsväg i Karlberg är den
samma som för växlingsväg). Då avstånden är mindre än 100m så skall rörelsevägar
till signal 145 (171_r) och slutpunktslåsning av signal 145 ingå som villkor. Där
finns inte slutpunktslåsning av signal 145 eftersom där bara är en spårledning från
signal 171 till signal 145.
•
Nästa objekt i växel 149 höger gren är signal 147. Avståndet från signal 147 till
signal 144 är mer än 100m. Då avståndet är mer än 100m så skall varken
rörelsevägar till signal 147 eller slutpunktslåsning av signal 147 ingå som villkor.
Därmed är tabellen komplett för växlingsväg längs växel 143 vänstra gren.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
94
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
Om ej
141_k
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
”med vilkor”
141 i vänster
läge efter
slutpunkt vid
signal 144
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
138_§rg 141_h
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
Fig.64.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
95
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
Om ej
141_k
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
”med vilkor”
141 i vänster
läge efter
slutpunkt vid
signal 144
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
138_§rg 141_h
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
Fig.65.
Därefter identifieras villkor med växel 141 höger gren.
De flesta av dessa villkor ingår redan i de gemensamma villkoren.
Slutpunkten är signal 146.
Möjliga villkor efter slutpunkten identifieras, Se fig.58.:
•
Växel 149b är det första objekt. 149_lo ingår som villkor.
•
Då växel 149 är medriktad identifieras först villkor i växel 149 höger gren. Här
identifieras rörelseväg från signal 144 (144_r) ”om ej” ”148_h eller 149_v”.
Då 144_r genom 148_v kräver 149_v som sidoskydd så räcker det att villkor 144_r
”om ej” 149_v” ingår.
•
Nästa objekt är signal 147. Då det är mindre än 100m från signal 147 till signal 146
så skall rörelsevägar till signal 147 (173_r ”om ej” 180_v) och slutpunktslåsning av
signal 147 (147_sr) ingå som villkor.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
96
Funktion
138_§rg
Med
Fordrar
Om ej
141_k
138_§rg
109_st & 139_r
138_§rg
139_sr & 147_r
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
138_§rg 141_h
149_lo & 147_sr
138_§rg 141_h
144_r
149_v
138_§rg 141_h
173_r
180_v
”med vilkor”
141 i höger
läge efter
slutpunkt vid
signal 146
Fig.66.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
97
I Fig.67. är slutpunkterna vid signal 144 och signal 146. Bara signal 146 har
slutpunktslåsning då det inte är någon fördel att ha slutpunktslåsning vid signal 144, då
startpunkten skall upplåsas vid passage av signal 144, som också skulle ha haft upplåst
slutpunktslåsning om där hade funnits någon. Där är inte speciella förhållanden vid signal
138 som skall kontrolleras för låsning av växlingsväg.
Slutpunktslåsningen skall kontrolleras före låsning av startpunkten därför ingår 146_sr i
låsfunktionen 138_§rl.
Funktion
138_§rl
138_§rl 141_h
Med
Fordrar
138_§rg
146_sr
Fig.67.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
98
I Fig.68. ses §rsv funktionen, ”snett vänster”.
Följande villkor är identifierade:
•
138_§rg, gemensamma villkor. Den ingår alltid.
•
Villkor för låsningar, dvs. kontroll av låsning av växlingsväg och slutpunktslåsning
av växlingsväg om sådan finns:
o ~138_r, startpunkt av växlingsväg är låst.
o ~146_sr, slutpunktslåsning av växlingsväg till signal 146.
o Signal 144 har ingen slutpunktslåsning.
•
Växlar/Spårspärrar låsta:
o ~141_lå, växel 141 i växlingsvägen låst
o ~140_lå sidoskyddsväxel 140 låst, bara vid växlingsväg till signal 144.
För signal 138 i Karlberg är inte fördröjd upplåsning av växel 141 infört.
Funktion
138_§rsv
Med
Fordrar
138_§rsv
~141_lå
138_§rsv 141_v
~140_lå
138_§rsv 141_h
~146_sr
Gemensamma
vilkor
Växel i
växlingsväg låst
Skyddsväxel låst
Slutpunkt för
växlingsvägen är låst
Fig.68.
Cst Handbok 2
Om ej
138_§rg & ~138_r
Växlingsvägen er låst
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
99
I Fig.69. visas §rsl funktionen ”lodrätt”.
Följande villkor är identifierade:
•
~138_rsv. Signalen skall kunna visa ”snett vänster” för att få visa ”lodrätt”. Ingår
alltid som villkor.
•
Spårledningar i växlingsvägen skall vara fria och inte spärrade:
o S138_df (S138 fri och inte spärrad)
o Vid växlingsväg till signal 144:
S136_df
o Vid växlingsväg till signal 146:
S139_df
•
Spårledningar i sidoskyddsområdet skall vara fria och inte spärrade:
o Vid växlingsväg till signal 144:
S136_df. Ingår också i växlingsvägen
S138_df. Ingår också i växlingsvägen
o Vid växlingsväg till signal 146:
Inga ytterligare spårledningar:
•
Spårledningar i frontskyddsområdet skall vara fria och inte spärrade:
o Vid växlingsväg till signal 144:
Ingen då signal 147 och 144 står ”rygg i rygg”
o Vid växlingsväg till signal 146:
S146_df
S144_df ”om ej” 149_v
För signal 138 finns inga speciella villkor som skall medföra att signalen ska förbli på ”snett
vänster”
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
100
Signalen visar
”snett vänster”
Funktion
138_§rsl
Med
Fordrar
Om ej
~138_rsv & S138_df
138_§rsl 141_v
S136_df
138_§rsl 141_h
S139_df & S146_df
138_§rsl 141_h
S144_df
149_v
Spårledningar på
signalsträckan är
fria och inte
spärrade
Spårledningar i
frontskyddsområdet er
fria och inte spärrade
Fig.69.
För att låsa upp startpunkt för växlingsvägen är det som tidigare beskrivits följande villkor,
se Fig.70.:
•
De gemensamma villkor: 138_§rg
•
Att växlingsväg från signal 138 inte längre ingår i en tågväg: 138_rt
•
Att den tågväg växlingsvägen från signal 138 ingick i är upplåst: 138_t
Vid växlingsväg till signal 144 skall växel 141b vara passerad. Upplåsningspunkten för
växlingsvägens startpunkt kan därför tidigast vara vid passage av signal 144. Till denna
passage ingår villkor ”S136_bf & ~S144_f ” (S136 belagd och därefter fri och S144
belagd).
Vid växlingsväg till signal 146 skall växel 141a vara passerad. Upplåsningspunkten för
växlingsvägens startpunkt är därför passage av den motriktade signalen 139. Till denna
passage ingår villkor ” S138_bf & ~S139_f ”.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
101
Själva upplåsningen, 138_§ru, framgår också av Fig.70.
Upplåsningspunkter
Funktion
138_§rug
Med
Fordrar
138_§rug
138_t & 138_rt
138_§rup 141_v
S136_bf & ~S144_f
138_§rup 141_h
S138_bf & ~S139_f
138_§ru
Om ej
138_§rg
138_§rug & 138_§rup
Villkor för passage
Den
sammansatta
upplåsningfunktion
Gemensamma
villkor ingår
alltid i
upplåsning
Signal 138 ingår inte
längre i en tågväg
Tågväg som
signal 138 kan
ingå i vid
växlingsväg
från signal
138
Fig.70.
5.11.4
Förreglingstabeller L,Utl-xxx
Även vid utarbetande av förreglingstabeller för tågvägar tar man generellt inte hänsyn till
den senare realiseringen i Cst ställverket. Detta betyder bl.a. att det görs tabeller för
reläfunktioner som i Cst ställverk vill bli realiserat med ”sammanslagna” relä, dvs. att där är
vissa reläer som är gemensamma för flera signaler men att man gör individuella tabeller för
varje signal.
För tågvägstabellerna är där 3 sätt som tabellerna byggs upp på, svarande till de 3
principiella sätt som kretsarna är uppbyggda på.
a) När tågvägen börjar vid en huvuddvärgsignal eller en huvudljussignal tillsammans
med en dvärg.
b) När tågvägen börjar vid en huvudljussignal utan dvärg och består av växlingsvägar.
Där är inte någon växel mellan huvudljussignal och dvärgsignal.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
102
c) När tågvägen startar vid en huvudljussignal och slutar vid en
huvudljussignal/huvuddvärgsignal eller stopplykta. Där kan vara växlar men ingen
dvärgsignal mellan startpunkt och slutpunkt.
Utarbetandet av tågvägstabellerna följer samma riktlinjer och systematik som utarbetandet
av tabeller för växlingsväg och det är samma BVS som skall användas. Därför skall den
beskrivna systematiken och de beskrivna riktlinjerna för växlingsväg följas. Följande text
beskriver därför bara det som man speciellt ska göras sig uppmärksam på i samband med
utformning av tågvägstabellerna. I de följande beskrivningar kommer där bara i ett fåtal
tillfällen vara hänvisningar till gällande BVS som i alla tillfällen skall följas om inte annat är
är avtalat i ett konkret projekt.
De väsentligaste skillnaderna på tågväg och växlingsväg är beskrivet i:
•
BVS 544.027 avsnitt 5.3
•
BVS 544.009 avsnitt 7 ”krav på skyddsavstånd” och avsnitt 8 ”krav på
skyddssträckor”.
o ”krav på skyddsavstånd” ger anledning till en del villkor som finns utöver de
villkor som finns för växlingsväg på grund av ökade avståndskrav.
o Man skall dock observera, att som i Karlberg är det beslutat att ha olika krav
för avstånd för växlingsväg-växlingsväg till att vara samma som
växlingsväg-tågväg så kommer det vara färre kompletterande villkor för
tågvägstabellerna än vad det hade varit om ”krav för skyddsavstånd” använts
som beskrivs i BVS 544.98009.
Utöver de extra villkor som huvudsakligen kommer från större avståndskrav vid tågvägar så
är där en del ”fasta” villkor som kommer att ingå i tågvägstabellerna.
Tågvägstabellerna vill fortsättningsvis i deras uppbyggnad vara något olika för typ a), b) och
c). Dessa skillnader betyder att de realiserade kretsarna skiljer sig lite i uppbyggnad.
5.11.4.1 a) När tågvägen börjar vid en huvuddvärgsignal eller en
huvuddvärgsignal tillsammans med en dvärg.
Tabellen för denna typ av tågväg kommer att medföra kretsar med tågvägsrelä (L-relä) samt
signalrelä A/B/C. Därutöver kommer kretsarna baseras på underliggande växlingsväg från
samma signal med krets med låsrelä (Lr-relä) samt signalreläerna H och D för ”snett
vänster” och ”lodrätt”.
Denna typ kan inte ha någon gemensam strömkrets med upplåsningen pga. där är minst ett
D-relä för den efterföljande dvärg och att tåget på ett eller annat ställe kör på tågvägen när
den skall upplåsas varvid minst ett D-relä vill bryta strömkretsen pga. belagd spårledning.
Kännetecknet för dessa kretsar är att där inte är gemensam strömkrets med upplåsningen.
I Fig.71. visas en tågvägstabell för denna typ av tågväg.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
103
För låsning av tågväg och signalering används följande funktioner:
•
xxx_§tg
o
•
Gemensamma krav för att låsa som startpunkt for tågväg och att signalera
tågväg
xxx_§tl
o Låsa som startpunkt för tågväg (L-relä)
•
xxx_§ts
o Signalera som startpunkt for tågväg (gemensamma krav för A, B och Csignalrelä).
För upplåsning av tågväg används följande funktioner:
•
xxx_§tug
o Låsa upp som startpunkt för tågväg, gemensamma krav för tids- och
passageupplåsning
•
xxx_§tup
o Låsa upp som startpunkt för tågväg med passagekontroll
•
Xxx_§tu
o Låsa upp som startpunkt för tågväg
Funktion
xxx_§tg
Med
Fordrar
Om ej
xxx_§tl
xxx_§ts
xxx_§tug
xxx_§tup
xxx_§tu
Fig.71.
Fast i dessa tabeller är följande villkor:
•
~xxx_rsl: signalen visar ”lodrätt”
•
~xxx_rt: Växlingsvägen från signalen ingår i en tågväg
•
yyy_ok: Det är grönt eller rött ljus i slutpunkten
•
yyy_or: Denna finns i några tillfällen istället för yyy_ok: Där är rött i slutpunkten.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
104
I Fig.72. visas ett exempel på denna typ av tågväg från signal 138. Där är alla de signaler
som skall användas i följande exempel, för samtliga tågvägar från signal 138.
Där ser man att från signal 138
13 finns följande tågvägar:
•
Till signal 168
•
Till signal Y (170)
•
Till signal 172
Fig.72.
I Fig.73. visas de villkor som är gemensamma för alla tre tågvägar.
Där ses att:
•
~138_rsl, signal 138 visar ”lodrätt”, dvs. där är växlingsväg från signal 138 med fria
och inte spärrade spårledningar.
•
~138_rt, signal 138 ingår i en tågväg. Detta er både ett villkor, men också en
kontroll på att detta tillstånd är uppnått, således att där t.ex. att man spärrat för
manuell upplåsning utan tidsfördröjning.
•
I detta konkreta tillfälle med signal 138 ingår växel
växel 149_v. Detta är för att hindra att
en tågväg till signal 172 kan fortsätta förbi signal 144, vilket inte er förbjudet, men
onödigt.
Funktion
138_§tg
138_§tg
Med
Fordrar
Om ej
~138_rsl & ~138_rt
149_v
Villkor för att
förhindra onödig
tågväg
Fig.73.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
105
I Fig.74. visas villkor för tågväg till signal 168.
Där ser man att det är gemensamma villkor med tågväg till signal Y.
Tågväg till signal 168 är sammansatt av växlingsvägarna:
•
från signal 138 till signal 144
•
från signal 144 till signal 168
Den förste finns i de gemensamma villkoren. Växlingsvägen från signal 144 till signal 146
och som ingår i en tågväg är insatt som villkor: ~144_rsl & ~144_rt.
Tågväg till signal 136 och tågvägsslutpunktslåsning av signal 136 är också villkor, då de
skall säkra sidoskydd men dessa ingår i tabellen för växlingsväg och skall därför inte ingå i
tabellen för tågväg.
Tågväg till signal 145 ingår inte i tabellen som villkor då 171_r ingår som villkor i tabellen
för växlingsväg.
Då där enligt BVS 544.98009 skall vara ett skyddsavstånd på minst 200m för tågvägtågväg skall villkoren som finns för växling från signal 138 kompletteras med tågvägar till
signal 147 173_t ”om ej” 180_v och tågvägsslutpunktslåsning av signal 147 (147_st) för att
sidoskydd skall finnas.
Gemensamma villkor för tågväg
till signal 168 och signal Y
Funktion
Med
138_§tg 141_v
~144_rsl & ~144_rt
Fordrar
138_§tg 141_v
147_st
138_§tg 141_v
173_t
180_v
138_§tg 141_v & 148_v
100_t
105_v
138_§tg 141_v & 148_v
134_st
138_§tg 141_v & 148_v
189_t & 169_st
138_§tg 141_v & 148_v
168_ok
Fig.74.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
106
Vid växel 148b är där under 200m till signal 134. Tågväg till signal 134 (100_t ”om ej
105_v) och tågvägsslutpunktslåsning av signal 134 (134_st) skall därför ingå som villkor.
Se Fig.75.
Funktion
138_§tg 141_v
Med
Fordrar
Om ej
~144_rsl & ~144_rt
138_§tg 141_v
147_st
138_§tg 141_v
173_t
180_v
138_§tg 141_v & 148_v
100_t
105_v
138_§tg 141_v & 148_v
134_st
138_§tg 141_v & 148_v
189_t & 169_st
138_§tg 141_v & 148_v
168_ok
Fig.75.
I Fig.76. ses att villkor för ljus i slutpunkten vid signal 168 är insatt som villkor 168_ok.
Då krav för skyddsavstånd är minst 200m vid slutpunkten, så skall tågvägar till signal 169
(189_t) och tågvägsslutpunktslåsning av signal 169 (169_st) insättas som villkor, då det är
mer än 100m men mindre än 200m mellan dessa signaler.
Funktion
138_§tg 141_v
Med
Fordrar
138_§tg 141_v
147_st
138_§tg 141_v
173_t
180_v
138_§tg 141_v & 148_v
100_t
105_v
138_§tg 141_v & 148_v
134_st
138_§tg 141_v & 148_v
189_t & 169_st
138_§tg 141_v & 148_v
168_ok
Ljus i slutpunkten
Fig.76.
Cst Handbok 2
Om ej
~144_rsl & ~144_rt
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
107
För slutpunkt vid signal Y ingår de gemensamma villkor som beskrivs i Fig.74.
För denna slutpunkt med villkor för ”ljus” i slutpunkten som för denna signal kan vara rött.
Villkor Y_or ingår därför som villkor, Se Fig.77..
I detta konkreta exempel är där inte fler villkor för denna tågväg.
Funktion
138_§tg 141_v
Med
Fordrar
Om ej
~144_rsl & ~144_rt
138_§tg 141_v
147_st
138_§tg 141_v
173_t
138_§tg 141_v & 148_h
Y_or
180_v
Ljus i slutpunkten
Fig.77.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
108
I Fig.78. ses villkor för tågväg till signal 172.
Tågväg till signal 172 är sammansatt av växlingsvägarna:
•
från signal 138 till signal 146
•
från signal 146 till signal 172
Den första finns i de gemensamma villkoren. Växlingsvägen från signal 146 till signal 172
och som ingår i en tågväg är insatt som villkor: 146_rsl & ~146_rt.
Då där är mer än 100m från signal 173 till signal 172 men mindre än 200m skall tågväg till
signal 173 (191_t) och slutpunktslåsning av signal 173_t ingå som villkor då det skall vara
minst 200m i skyddsavstånd tågväg-tågväg.
Ljus i slutpunkten skall också ingå som villkor (172_ok).
Funktion
Med
138_§tg 141_h
Fordrar
Om ej
~146_rsl & ~146_rt
138_§tg 141_h
191_t & 173_st
138_§tg 141_h
172_ok
Ljus i slutpunkten
Fig.78.
För denna typ av tabeller kommer det normalt inte tillkomma fler villkor till låsfunktionen
xxx_§tl då villkoren redan ingår vid växlingsvägen från samma signal.
I Fig.79. ses låsfunktionen för tågväg från signal 138. Där ser man att det inte tillkommit
några villkor men, där är bara de gemensamma villkoren.
Funktion
138_§tl
Med
Fordrar
Om ej
138_§tg
Fig.79.
Signalgivningsfunktionen, xxx_§ts är normalt bara kontroll.
För §ts funktionen (signalgivningsfunktionen) ingår de gemensamma villkor (xxx_§tg).
Därutöver ingår villkor som säkrar att de för växlingsvägarna nödvändiga spärrningar,
låsningar mm är införda. Se BVS 544.98011 avsnitt 5.3, 5.4 och 5.5:
•
tågvägen låst (~xxx_t)
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
109
•
slutpunktslåsning av tågväg (yyy_st)
o Slutpunktslåsning av medriktade dvärgsignaler skall också ingå om de finns
med i tågvägen.
•
Tungkontroll för växlar, med hög hastighet.
•
Andra speciella villkor, t.ex. anslutning till annat ställverk, anslutning till
vägkorsning.
•
Dessutom ingår villkor om fria spårledningar efter slutpunktssignalen.
I Fig.80. ses signaleringsfunktionen för signal 138, 138_§ts.
Det ses att den gemensamma funktionen 138_§tg och tågvägen är låst, ~138_t ingår som
villkor.
Följaktligen ingår slutpunktslåsning av de tre möjliga slutpunkter vid signalerna 168
(~168_st), 170 (~170_st) och 172 (~172_st).
Vid tågväg till signal 172 är där också slutpunktslåsning (~146_st) vid dvärgsignal 146 som
är en mellanliggande dvärgsignal i tågvägen. Se avsnitt 5.11.6.
Vid tågväg till signal Y (170) ingår speciella villkoret 171_or, dvs. det krävs att det är rött i
den motriktade signalen vid slutpunkten. Dvs. att där är skydd.
Där är inte tungkontroll vid denna tågväg.
De gemensamma villkoren ingår,
samt att tågvägen är låst
Funktion
138_§ts
Med
Fordrar
Om ej
138_§tg & ~138_t
138_§ts 141_v & 148_v
~168_st
138_§ts 141_v & 148_h
~170_st
138_§ts 141_v & 148_h
171_or
138_§ts 141_h
~146_st & ~172_st
Slutpunkten är låst. Visat för
alla tre slutpunkter
Rött ljus i skyddssignal
Specielt villkor for denna
tågväg,
”slutpunktslåsning” för en
mellanliggande medriktad
dvärgsignal
Fig.80.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
110
Upplåsningen består av:
•
Gemensamma villkor för upplåsning, xxx_§tug.
•
passagefunktion, xxx_§tup
•
upplåsning av tågväg, xxx_§tu
För denna typ av tågväg ingår inte de gemensamma villkor då dessa ingår när den tillhörande
växlingsvägen upplåses.
Alla spårledningar intill upplåsningspunkten skall ingå som vara fria i villkor. Detta kan vara
innehållet i Syyy_bg i passagefunktionen.
Upplåsningspunkten skall vara det samma som för den tillhörande växlingsväg och det gäller
samma krav som för växlingsvägen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
111
I Fig.81. ses upplåsningsfunktionen för signal 138.
För slutpunkter vid signal 168 och Y (170) sker upplåsningen vid passage av signal 144 där
växlingsvägen upplåses. Spårledningarna S138 och S136 skall vara fria och passage skall
ske med spårledningarna S136 och S144.
S136 fri ingår i passagen med S136_bf.
För slutpunkt vid signal 172 sker upplåsningen vid passage av signal 139 där växlingsvägen
upplåses. Spårledning S138 skall vara fri och passage skall ske med spårledning S138 och
S139.
S138 ingår i passage med S138_bf. S138 ingår således två gånger då den också ingår i de
gemensamma villkoren för upplåsningen. Detta är acceptabelt då det bara är en följd av den
systematik som används.
138_§tu är den sammansatta funktion som upplåser tågvägen.
Vid upplåsning av tågväg skall det säkras att spårplanindikering inte släcks. Grönt lysande
band skall säkras med låsreläer.
Spårledningar fria
intill
upplåsningspunkten
Funktion
138_§tug
Med
Fordrar
S138_f
138_§tup 141_v
S136_bf & ~S144_f
138_§tup 141_h
S138_bf & ~S139_f
138_§tu
Om ej
138_§tug & 138_§tup
Upplåsnigspunkter
Fig.81.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
112
5.11.4.2
b) När tågvägen börjar vid en huvudljussignal utan dvärgsignal och
består av växlingsvägar. Där är ingen växel mellan huvudljussignal och
dvärgsignal.
Tabellen för L täcker över L-relä och A/B/C signalreläer. Den är uppbyggd med de ingående
växlingsvägar kompletterad med de spårledningar som är före den första dvärgen.
Denna typ kan inte ha något gemensamt strömkrets med upplåsningen, enbart på grund av att
där är minst ett D-relä för efterföljande dvärg och att tåget kör på tågvägen när den skall
upplåsas varvid minst ett D-relä vill bryta strömkretsen pga. av besatt spårledning.
Kännetecknet för dessa kretsar är att där inte är en gemensam strömkrets med upplåsningen.
Tabellen för denna typ är uppbyggd som i Fig.71..
Tabellen skiljer sig för typ a) genom att villkor från signalens startpunkt och intill den första
medriktade dvärgsignalen (växlingsväg) skall kompletteras i denna tabell.
Till dessa villkor ingår också att spårledningar är fria och ej spärrade mellan signalen vid
startpunkten och den förste växlingsväg som tågvägen är uppbyggd av.
I tabellen ingår inte tågvägsslutpunktslåsning för den första dvärgsignalen som låsvillkor då
denna ingår i upplåsningen av växlingsväg från denna dvärgsignal.
I Fig. 82. visas ett exempel på denna typ av tabell.
Det ses att från dvärgsignal 262 ingår växlingsvägen (~262_rsl), och att växlingsvägen ingår
i en tågväg (~262_rt).
Det ses att tabellen är kompletterad med villkor 225_t och 225_sr för tågvägar och slutpunkt
för tågvägar som inte ingår i de underliggande växlingsvägarna.
Därutöver är tabellen kompletterad med spårledningar för det område som inte täcks av
signalbild ”lodrätt” från växlingsvägen. I detta fall S225_df och S262_df.
För detta konkreta tillfälle är där inte någon slutpunktslåsning som skall ingå för villkor för
startpunkten då där är två spårledningar till signal 175 som innehåller detta
slutpunktslåsrelä.
Funktion
224_§tg
Med
Fordrar
Om ej
S225_df & S262_df
224_§tg
225_t & 225_sr
224_§tg
~262_rsl & ~262_rt
224_§tg 266_v
1072_ok
224_§tg 266_h
1074_ok
Fig. 82.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
113
Låsvillkor är detsamma som för typ a).
Låsvillkor innehåller inte 262_st då den ingår i upplåsning av 262_r.
Funktion
224_§tl
Med
Fordrar
Om ej
224_§tg
Fig. 83.
Signalgivningsvillkoren är desamma som för typ a).
I exemplet i Fig.84. är där följande anmärkningar som är generella för alla typerna.
Vid ”med 266_h” ses villkor för tungkontroll, i detta fall ”266_ua & 267_ub”. Det är växel
266a och 267b som ingår i tågvägen från signal 224 till 1074.
Det ses att S1075_df ingår för 266_v.
För 266_h ses inte S1074. Den ingår dock i anslutningsvillkoren ~1074_Fs . S1074 ingår
därmed indirekt.
Funktion
224_§ts
Med
Fordrar
Om ej
224_§tg
224_§ts
~224_t & ~262_st
224_§ts 266_v
~072_st
224_§ts 266_v
S1075_df
224_§ts 266_h
266_ua & 267_ub
224_§ts 266_h
~074_st
224_§ts 266_h
~1074_Fs
Fig.84.
Upplåsningen för det visade exemplet kan ske vid passage av S225/S262 som följer
kriterierna i avsnitt 5.11.3.2.4 ”passage”. I Fig. 85. ses en del av tabellen som handlar om
upplåsning av signal 224. Då det bara ingår S225 före upplåsningspunkten ingår inte
funktionen 224_§tug.
Funktion
224_§tup
224_§tu
Med
Fordrar
S225_bf & ~S262_f
224_§tup
Fig. 85.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
114
5.11.4.3
c) När tågvägen börjar vid en huvudljussignal och slutar vid en
huvudljussignal/huvuddvärgsignal eller stopplykta. Det kan vara växlar
men ingen dvärgsignal mellan start och slutpunkten.
Här görs tabellerna med funktionerna xxx_§tg, xxx_§tl, xxx_§th, xxx_§ts och de
motsvarande kretsarna med L- och H-relä, och A/B/C relä.
Här finns inte xxx_§rsl funktionen, motsvarande D-relä.
För upplåsning görs tabellerna med funktionerna xxx_§tug, xxx_§tup och xxx_§tu.
I Fig.86. visas tabellen som skall användas för denna typ av konfiguration.
Där ingår samma funktioner som i Fig.71. sånär som på funktionen ”xxx_§th” som
tillkommit.
•
xxx_§th Signalera som startpunkt för tågväg, separat kontrollerade grundkrav när
dvärgsignal vid startpunkt saknas.
Denna funktion motsvarar i ställverket H-reläet.
Då denna typ av signalkonstellation inte har underliggande växlingsvägar skall alla de
villkor som annars skulle ha ingått i en växlingsväg ingå, dock med användning av
signaleringskrav däribland avståndskrav och signaleringskrav motsvarande tågväg.
Tillvägagångssättet som är beskrivet i avsnitt 5.11.3.2 följs.
Därtill är där följande huvudregler för dessa tabeller:
•
Den gemensamma funktionen, xxx_§tg innehåller alla andra villkor för rörelsevägen
än de som framgår nedan och som är gemensamma, se avsnitt 5.11.3.2.1 .
•
xxx_§tl funktionen innehåller:
o xxx_§tg
o Spårledningar i tågvägen och sidoskyddsområdet, men inte de i
frontskyddsområdet, svarande till att de ingår före L-reläet efter gemensamma
grenen i kretsen.
o Andra speciella villkor t.ex. anslutning mot andra ställverk, anslutning till
vägskyddsanläggning och som typiskt skiftar läge vid låsning till följd av
tågvägslåsning.
•
I xxx_§th funktionen ingår följande villkor:
o xxx_§tg
o tågvägen låst (~xxx_t)
o Växlar/spårspärrar i växlingsvägen och sidoskydd låsta. (~yyy_lå).
För äldre växelkretsar med Sk-relä ingår funktionen dock inte.
Växlar/spårspärrar i frontskyddsområdet låses inte, om det inte finns
speciella omständigheter som gör det nödvändigt t.ex. klämväxlar, för
dessa villkor ingår ~yyy_lå.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
115
o Fördröjd upplåsning av växel/spårspärrar efter startpunkt inkopplad (~yyy_rf)
När en sådan ska finnas enligt BVS 544.98025 avsnitt 4.1
•
I xxx_§ts funktionen, svarande till A/B/C reläerna i kretsarna ingår:
o Slutpunktslåsning av tågväg (~yyy_st)
o Spårledningarna, inklusive de i frontskyddsområdet.
o Fast i dessa tabeller är följande villkor
yyy_ok: Der er grönt eller rött ljus i slutpunkten
yyy_or: denna finns i vissa tillfällen istället för yyy_ok: Det är rött i
slutpunkten.
o Tungkontroll för växlar med hög hastighet
o Andra speciella villkor t.ex. anslutning till annat ställverk, anslutning till
vägskyddsanläggning, typiskt de som ändrar läge till följd av låsning som
tågväg.
•
I xxx_§tug funktionen ingår:
o xxx_§tg
o Alla spårledningar från startpunkten till upplåsningspunkten som villkor.
Spärrning av spårledning ingår inte.
Den sista av dessa spårledningar ingår i Syyy_bf i passagefunktionen
därför kan Syyy_f utelämnas ur denna funktion om det bara är en
slutpunkt.
•
För xxx_§tup väljs upplåsningspunkten utifrån samma kriterier som för en
växlingsväg, se avsnitt 5.11.3.2.4. Där används också samma kriterier för att välja
förstärkt upplåsning.
•
Det skall vid upplåsning av tågväg säkras att spårplansindikeringen inte håller upp.
Grönt lysande band skall säkras med låsreläer.
I realiseringen är spårledningarna i kretsarna uppdelade så att xxx_Bdisp reläet för dessa
spårledningar kommer före avgreningen till L-reläet. Denna realisering framgår inte direkt
av de använda funktionerna, bara indirekt i och med att i xxx_§tl funktionen ingår Syyy_df
och för xxx_§tug ingår Syyy_f.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
116
Funktion Med
Fordrar
Om ej
xxx_§tg
xxx_§tl
xxx_§th
xxx_§ts
xxx_§tug
xxx_§tup
xxx_§tu
Fig.86.
Nedanför genomgås ett exempel med signal 216 från Karlberg.
I Fig.87. ses ett utsnitt av instruktionsritningen med signal 216.
Funktion
216_§tg
Med
Fordrar
Om ej
220_k
216_§tg
185_st & 243_t
216_§tg 220_v
218_v & 219_v
216_§tg 220_v
237_t & 237_RMot
216_§tg 220_h
299_t & 219_lo
Fig.87.
För startpunkten:
•
Där är bara en spårledning mellan signal 216 och signal 185. Därför skall
slutpunktslåsning av tågväg till signal 185 (185_st) ingå som villkor.
I tågväg, gemensamma:
•
243_t skall ingå som villkor
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
117
•
237_t skall ingå som villkor, ”om ej” 219_h. Men då 237_t kräver motsatt läge på
växel 220 vid tågväg till signal 242, skall 237_t inte ingå som gemensamma villkor.
•
Då där är minst 200m mellan signal 216 och signal 243 skall tågväg till signal 243
och slutpunktslåsning av signal 243 inte ingå som villkor.
Nästa objekt i tågväg:
•
Växel 220 är motriktad och skall därför ingå som 220_k och tågväg i varje gren
undersöks.
I tågväg, med växel 220 i vänsterläge:
•
219_v (medriktad växel)
•
Genom växel 219 höger gren: Växel 218 skall vara sidoskydd, 218_v ingår därför
som villkor.
•
gemensamma: villkor 237_t
•
näste objekt slutpunktsignal 236:
o Där är mer än 100m med mindre än 200m till signal 237. Tågvägar till signal
237 och slutpunktslåsning av signal 237 ingår därför som villkor.
237_RMot är villkor
Där är inte slutpunktslåsning av signal 237.
I tågväg med Vx 220 i högerläge:
•
Växel 219 skall ge sidoskydd, men det kräver en tågväg från signal 214 till signal
239 också, men i motsatt läge. Växel 219 kan inte vara sidoskydd till båda dessa
tågvägar. Istället ingår växeln med de villkor som framkommer för de två lägen
växeln kan inta. Då växeln inte är sidoskydd och därmed låses, så igår inte villkor
219_h. Det skall säkras att växel 219 är kontrollerad av ställverk. Lo 219 skall därför
ingå som villkor.
•
Nästa objekt slutpunktssignal 242
o
Där är mer än 100m men mindre än 200m till signal 243. Tågvägar till
signal 243 och slutpunktslåsning av signal 243 skall därför ingå som villkor.
299_t är villkor
Där är inte slutpunktslåsning av signal 243
I Fig. 88. Ses den del av tabellen som täcker låsfunktionen 216_§tl.
Det ses att den gemensamma funktionen 216_§tg och spårledningar i tågvägen samt
sidoskydd ingår.
Det ses dessutom att villkoret ”236_RRLSp” ingår som tillhör ställverk-ställverk anslutning.
Vid tågväg till signal 242 ingår S236 och S237 beroende på växel 219’s läge.
S237 är dessutom beroende av rött ljus i stopplykta.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
118
Gemensamma spårledningar i
tågvägen och sidoskydd.
Gemensamma villkor
Funktion
216_§tl
Med
Villkor for ställverkställverk anslutning
Fordrar
Om ej
216_§tg & S242_df
216_§tl 220_v
236_RRLspB
216_§tl 220_v
S236_df & S243_df
216_§tl 220_h
S236_df
219_h
216_§tl 220_h
S237_df
219_h # 236n_or
Tågväg till signal 242:
spårledningar i tågväg (där är inte
någon) och spårledningar i
sidoskydd (S236 och S237)
Tågväg till signal 236:
Spårledningar i tågväg
(236) och spårledningar
i sidoskydd (S243)
Fig. 88.
Det ses i Fig.89. att den gemensamma funktionen 216_§tg ingår som villkor, samt att
tågvägen är låst (~216_t).
Dessutom ses att villkor för att växlar som ingår i tågväg eller sidoskydd är låsta.
Funktion
216_§th
Med
Fordrar
216_§tg & ~216_t
216_§th
~220_lå
216_§th 220_v
~219_lå & ~218_lå
Växlar i tågväg är låsta
Växlar i sidoskydd är låsta
Fig.89.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
119
I Fig. 90 ses signaleringsfunktionen 216_§ts.
I det visade exemplet är där ingen tågvägsslutpunktslåsning av slutsignalen då där bara är en
spårledning från startsignalen. Där är dock två spårledningar på 220_h, men då upplåsning
av startpunkten först skall ske efter en växelzon, är det inte nödvändigt med
slutpunktslåsning av signal 236.
Det ses också att alla spårledningar, dvs. de spårledningar som är i tågvägen, i
sidoskyddsområdet och i frontskyddsområdet ingår som villkor.
I figuren är där speciellt markerat de spårledningar som är i frontskyddsområdet då dessa
inte ingick i låsfunktionen 216_§tl. Det skall speciellt uppmärksammas att S243_df nu ingår
i de gemensamma villkoren för 216_§ts. Den kan nu ingå som gemensam, då den är
sidoskydd vid tågväg till signal 236 och frontskydd vid tågväg till signal 242 och därmed
vill ingå oavsett läge på växel 220.
Det ses också att villkor för ljus i de två slutpunkterna nu ingår som villkor, dvs. 236_ok vid
220_v och 242_ok vid 220_h.
Där visas också tungkontroll för växel 220 som gemensamt villkor och tungkontroll för
växel 219 för tågväg till signal 236.
Ställverk-ställverk anslutning medför villkor ”~236_RRLspB” som kontroll på att
RLspB236 på det anslutande ställverket har ändrat ställning.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
120
Spårledning i frontskydd
Villkor för ställverk-ställverk anslutning
Funktion
216_§ts
Med
Fordrar
Om ej
S242_df & S243_df
216_§ts
220_u
216_§ts 220_v
~236_RRLspB
216_§ts 220_v
219_u
216_§ts 220_v
S236_df
216_§ts 220_v
236_ok
216_§ts 220_v
S237_df
216_§ts 220_h
242_ok
216_§ts 220_h
S236_df
219_h
216_§ts 220_h
S237_df
219_h # 236n_or
Ljus i slutpunkt
Tungkontroll
Fig.90.
I Fig.91. ses att vid upplåsning av tågväg till signal 236 skall spårledningarna S242 och
S236 vara fria. Detta medför villkor S242 i 216_§tug funktionen och 236_bf i
passagefunktionen 216_§tup.
Motsvarande skall bara S242 vara fri vid upplåsning av tågväg till signal 242. Denna ingår i
242_bf i passagefunktionen och behöver därför inte vara med i 216_§tug funktionen. Den
ingår dock som villkor i denna funktion som beskrivet ovan med hänsyn till upplåsning av
tågväg till signal 236.
För upplåsningsfunktionen är det samma krav som om det hade varit en växlingsväg, se
5.11.3.2.4. Detta betyder att där också vid vissa tillfällen skall vara förstärkt upplåsning som
beskrivs i 5.11.3.2.4. Det är i det konkreta exemplet från Karlberg inte förstärkt upplåsning.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
121
Spårledningar fria vid upplåsning
av tågväg till signal 236
Upplåsningspunkter
Spårledningar fria vid upplåsning
av tågväg till signal 242
Funktion
216_§tug
Med
Fordrar
216_§tug
S242_f
216_§tup 220_v
S236_bf & ~S237_f
216_§tup 220_h
S242_bf & ~S243_f
216_§tu
Om ej
216_§tg
216_§tug & 216_§tup
Fig.91.
5.11.4.4
Exempel på speciella tillfällen
5.11.4.4.1 Upplåsning av tågvägs startpunkt före ”farlig punkt”
Här gäller samma förhållande som för växlingsväg. Tillfället är beskrivet i avsnitt 5.11.3.2.1
underavsnitt ”efter rörelsevägens slutpunkt” punkt.11.
5.11.4.4.2 Växelslutpunkter som inte är gemensamma med
tågvägsslutpunkter
Det finns situationer där det finns slutpunkter för växlingsväg som inte finns för tågväg. Ett
exempel på detta ses i Fig.92..
Tågväg från signal 894 till signal 930 består av de underliggande växlingsvägarna 894_r och
902_r.
Märkena 914 och 916 kan vara slutpunkt för växlingsväg från signal 902 men inte för tågväg
från signal 894.
För sådana tillfällen är det inte tillräckligt att ta med växeln, i detta fall växel 911 i ”med”
kolumnen. Den skall med som ”fordrar” även om det i princip kan användas för att utpeka
önskade förutsättningar.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
122
Om detta inte görs kommer man i en situation där dvärgdelen kan peka ut en väg och för
tågvägen bara ingår de generella förutsättningarna, eftersom ”med” kolumnen bara ger de
kompletterande förutsättningar. Det är inte meningen att tabellen ska tolkas på det sättet,
därför skall sådana växlar med som krav i den nivå som tillhör växlar.
Funktion
894_§tg
Med
Fordrar
Om ej
~894_rsl & ~894_rt
894_§tg
~902_rsl & ~902_rt
894_§tg 903_v & 909_v
919_sr
894_§tg 903_v & 909_v
939_r
894_§tg 903_v & 909_v
941_r
894_§tg 903_v & 909_v
911_h
894_§tg 903_v & 909_v
930_ok & 930_xsh
894_§tg 903_v & 909_v
948_r
931_h
894_§tg 903_v & 909_v
952_r
929_h # 931_h
894_§tg 903_v & 909_v
928_xsh
894_§tg 903_v & 909_v
928_r
911_h skall tas med i
”fordrar” för att säkra
att de underliggande
växlingsvägarna vid ett
fel inte pekar på
märkena 914 eller 916 i
stedet for signal 930.
929_v
Fig.92.
5.11.5
Förreglingstabeller Jr-xxx
Jr-relä används inte generellt i Cst-ställverk men bara efter behov dvs. om det finns ett behov
av att säkra att slutpunkten för en växlingsväg är låst.
Som huvudregel kan nämnas att slutpunktslåsningen är nödvändig för att säkra att de
nödvändiga spärrningarna fortfarande gäller så länge fordon är i rörelse efter att startpunkten
är upplåst.
Dessa spärrningar vill huvudsakligen vara i förhållande till sidoskydd och andra förhållanden
i den ännu inte genomkörda del av växlingsvägen och speciellt för förhållanden efter
slutpunkten. Och vill ofta vara nödvändigt tills slutpunkten är passerad eller att
slutpunktslåsningen kan låsas upp på tid.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
123
Identifiering av behov kommer vara en bedömning utifrån instruktionsritningen (dvs. utifrån
konfiguration av signaler, växlar och skarvar) och gällande avståndskrav huvudsakligen från
BVS 544.009 avsnitt 7.
Normalt är där för flera slutpunkter för varje startpunkt bestämt av motriktade växlar.
Ytterligare kommer startpunkt för en växlingsväg bli upplåst efter passage av växelzonen, se
avsnitt 5.11.3.2.4 om passage. Det vill därför normalt vara enklare att realisera både tabell
och kretsar med de nödvändiga låsningar för förhållanden efter slutpunkten med
slutpunktslåsning då där bara är en slutpunkt som skall ingå. Exempel på detta är
”klämväxlar”, se avsnitt om växlar.
Vid klämväxlar kommer det vara nödvändigt med slutpunktslåsning av de signaler som
växeln är klämd mellan.
Det är oftare lättare att identifiera när där inte är behov av slutpunktslåsning.
Som huvudregel är där inte behov om:
•
Startpunkten och en slutpunktslåsning kommer att låsas upp vid passage av samma
punkt, typiskt vid passage av slutpunkten.
•
Ändring av körriktning vid växling är normalt och skall inte upplösas på tid. Det
skall därför inte införas slutpunktslåsning av dessa signaler där fordon kan skifta till
motsatt riktning. Slutpunktslåsningen kan dock införas för dessa signaler av andra
orsaker.
I Fig.93. ses tabellen för ”J-Utl xxx”
Följande funktioner ingår i tabellen:
•
xxx_§srl: Låsa som slutpunkt för växlingsväg
•
xxx_§srug: Låsa upp som slutpunkt för växlingsväg, gemensamma krav för tids- och
passageupplåsning
•
xxx_§srup: Låsa upp som slutpunkt växlingsväg med passagekontroll
•
xxx_§srut: Upprätthålla tidräkning för att låsa upp som slutpunkt för växlingsväg
•
xxx_§sru: Låsa upp som slutpunkt växlingsväg
I funktionen xxx_§srut ingår alltid xxx_§srug och bara denna.
I funktionen xxx_§sru ingår uttrycket: (xxx_§srug & xxx_st) & (xxx_§srup #
xxx_§srut(Ts)).
Till detta skall uppmärksammas:
•
xxx_§srug, denna ingår alltid
•
xxx_§st, denna ingår om signalen också kan vara slutpunkt för en tågväg.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
124
•
xxx_§srup, denna ingår alltid
•
xxx_§srut(Ts), denna ingår alltid. T är upplåsningstiden i sekunder, och s står för
sekunder.
Funktion
Med
Fordrar
Om ej
xxx_§srl
xxx_§srug
xxx_§srup
xxx_§srut
xxx_§srug
xxx_§sru
xxx_§srug & xxx_st
xxx_§sru
xxx_§srup # xxx_srut(Ts)
Fig.93.
Låsning xxx_§srl:
Låsning av växlingsväg skall medföra att tillhörande slutpunkt för
växlingsvägen låses.
De möjliga slutpunkterna för växlingsvägar kan omvänt ha flera olika
startpunkter.
Vid utarbetande av tabellen identifieras startpunkterna och var och en dessa
sätts in i tabellen på ett entydigt sätt. Detta betyder att funktionen kommer ha
ett utseende som följande exempel, visat för två startpunkter, signal yyy och
signal zzz:
•
(Vx1_v & Vx2_h & ~yyy_r) # (Vx3_h & ~zzz_r)
Växel 1 och växel 2 visar växlingsvägen från startpunkt vid signal yyy.
Växel 3 visar växlingsväg från startpunkt vid signal zzz.
Om växlingsvägen är uppdelad i flera vägar kan dessa delvägar ha en
slutpunktslåsningsfunktion. I sådana fall är det slutpunktslåsningen för den
föregående delen som låser slutpunktslåsningen för vägdelens slutpunkt.
I Fig.94. ses låsfunktionen av slutpunkt vid signal 172, 172_§rsl.
Där ses att det är två möjliga startpunkter vid signal 144 och 146.
Det ingår inga växlar i funktionen för växlingsvägen från signal 146, eftersom denna är
entydig i sig själv då där inte är någon motriktad växel mellan start- och slutpunkt.
För startpunkt 144 skall det insättas villkor för de motgående växlar 148_h och 149_h knyta
ihop start och slutpunkt.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
125
Funktion
Med
Fordrar
Om ej
~146_r #
148_h & 149_h & ~144_r
172_§srl
Fig.94.
Upplåsning, gemensam xxx-§srug:
Vid denna gemensamma upplåsningsfunktion säkras att startpunkten är upplåst
innan slutpunkten kan upplåsas. Villkor för startpunkten skall vara entydigt
utpekade sett från slutpunkten.
Detta betyder att funktionen kan ha ett utseende som följande exempel visar för
två startpunkter, signal yyy och signal zzz:
(yyy_r om ej Vx1_h # Vx2_v) & (zzz_r om ej Vx3_v)
Om växlingsvägen är uppdelad i flera delvägar kan dessa delvägar ha en
slutpunktslåsfunktion. I sådana fall är det slutpunktslåsningen för den
föregående delvägen som skall ingå som villkor vid upplåsning av
slutpunktslåsningen för vägdelens slutpunkt.
I Fig. 95. ses den gemensamma upplåsningsfunktionen av slutpunkt vid signal 172,
172_§srug.
Där visas att där är två startpunkter samt deras villkor:
•
signal 144: Villkor 144_r ”om ej” 149_v
signal 146: Villkor 146_r och ingen ”om ej” villkor.
När fordon har passerat S146/S147 kommer växel 149 inte längre att vara låst och därmed
kan man omedelbart inte vara säker på att 144_r ingår som villkor då växeln kan skifta läge
innan upplåsning av slutpunkten.
Förutsättningen är dock indirekt uppfyllt då det just är upplåsningen av startpunkten 144_r
som möjliggör att växeln inte längre är låst och därmed kan skifta läge.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
126
Funktion
Med
Fordrar
172_§srug
146_r
172_§srug
144_r
Om ej
149_v
Fig. 95.
Upplåsning xxx_§srup:
Identifiera upplåsningspunkt = passage av slutpunktssignal.
Alla spårledningar från upplåsning av startpunkt och till slutpunkt skall vara
fri.
Detta betyder att det av och till skall ingå spårledningar utöver den som är
”belagd-fri”.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
127
I Fig. 96. är upplåsningspunkten passage av slutpunktsignalen 172, vid passage av
spårledningarna S147/S172 där S147 skall ha varit belagd och fri igen, och S172 skall vara
belagd.
Där är i exemplet inte ytterligare spårledningar från punkten där startpunkten låses upp
utöver S147 som ingår i passagen.
Funktion
Med
Fordrar
Om ej
Upplåsningspunkt
S147_bf & ~S172_f
172_§srup
Fig. 96.
Upplåsning xxx_§srut:
Är standard xxx_§srug
I Fig.97.ses denna funktion för signal 172
Funktion
Med
172_§srut
Fordrar
Om ej
172_§srug
Fig.97.
Upplåsning xxx_§sru:
Denna del av tabellen ingår med fasta funktioner för slutpunkten:
•
xxx_§srug, denna ingår alltid
•
xxx_§st, denna ingår om signalen också kan vara slutpunkt för en tågväg.
•
xxx_§srup, denna ingår alltid
•
xxx_§srut(Ts), denna ingår alltid. T är upplåsningstiden i sekunder och s står för
sekunder.
För tiden gäller de krav som beskrivs i BVS 544.98027 avsnitt 7.2.3.
För Cst-ställverk är det dock beslutat att tiden alltid är 30 sekunder vid upplåsning av
slutpunkt för växlingsväg.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
128
I Fig.98. ses upplåsningsfunktionen för slutpunktslåsning av signal 172.
Villkor 172_st ingår då signal 172 också har slutpunktslåsning av tågväg.
Det ses dessutom att tiden är satt till 30 sekunder.
Funktion
Med
Fordrar
172_§sru
172_§srug & 172_st
172_§sru
172_§srup # 172_srut(30s)
Om ej
Fig.98.
1. I Jr tabellerna finns inte nödutlösningsgrenen beskriven i logiska uttryck, dvs grenen
med FNtxxx reläet.
Vid projektering av denna krets gäller följande regler:
•
Det kan finnas flera FNt-reläer, en från varje börjanpunkt utav de möjliga
rörelsevägarna mot slutpunkten.
•
FNt-reläet kan vara börjanpunktsignalen, men om det finns en medriktad signal på
vägen mot slutpunkten är det denna signals FNt-relä som skall användas. Se t.ex. på
J172 i Karlberg.
•
Normalt kommer en av de möjliga FNt-reläerna vara utan växellägesvillkor,
nämnligen den börjanpunkt som använder körning i normalläge, se anmärkning
nedan. Motställda växelvillkor ska peka ut de övriga FNt-reläerna, som villkor
ställda i serie.
o I utpekningen ingår även eventuella växellägesvillkor som ligger parallellt
med låsreläe från xxx_§srug villkoret. Därför ingår inga växellägesvillkor för
FNt för den börjanpunkt med körning i växlarnas normalställning mot
slutpunkten.
5.11.6
Förreglingstabeller J-xxx
Slutpunktslåsningen är nödvändig för att säkra de nödvändiga låsningarna så länge ett fordon
är i rörelse efter att startpunkten är upplåst. Dessutom skall slutpunktslåsning tillsammans
med startpunktslåsningen säkra att det indikeringsmässigt på spårplan visas ett kontinuerligt
lysande band. J-reläer och därmed slutpunktslåsningsfunktionen används generellt i Cstställverk.
Dessa låsningar kommer huvudsakligen vara i förhållande till sidoskydd och andra
förhållanden i den ännu inte genomkörda del av växlingsvägen och speciellt för förhållanden
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
129
efter slutpunkten, och kommer ofta att vara nödvändig tills slutpunkten är passerad eller att
slutpunktslåsningen kan låsas upp på tid.
Slutpunktslåsningsfunktionen etableras för alla tågvägar, utom för de tillfälle när tågvägens
startpunkt upplåses vid passage av tågvägens slutpunkt, då slutpunktslåsning för dessa
funktioner i dessa tillfällen inte har någon funktion. För upplåsning av tågvägens startpunkt
se avsnitt 5.11.4.
Dessutom etableras slutpunktslåsning vid alla medriktade dvärgsignaler mellan tågvägens
start- och slutpunkt, dock inte vid upplåsningspunkten för tågvägens startpunkt då detta inte
har någon funktion.
I Fig.99. ses tabellen för ”J-Utl xxx”
Följande funktioner ingår i tabellen:
•
xxx_§stl: Låsa som slutpunkt tågväg
•
xxx_§stug: Låsa upp som slutpunkt tågväg, gemensamma krav för tids- och
passageupplåsning
•
xxx_§stup: Låsa upp som slutpunkt tågväg med passagekontroll
•
xxx_§stut: Upprätthålla tidräkning för att låsa upp som slutpunkt tågväg
•
xxx_§stu: Låsa upp som slutpunkt tågväg
I funktionen xxx_§stut ingår alltid xxx_§stug och bara denna.
I funktionen xxx_§stu ingår uttrycket: xxx_§stug & (xxx_§stup # xxx_§stut(Ts)).
Till detta anmärks:
•
xxx_§stug, denna ingår alltid
•
xxx_§stup, denna ingår alltid
•
xxx_§stut(Ts), denna ingår alltid. T är upplåsningstiden i sekunder, och s står för
sekunder.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
130
Funktion
Med
Fordrar
Om ej
xxx_§stl
xxx_§stug
xxx_§stup
xxx_§stut
xxx_§stug
xxx_§stu
xxx_§stug
xxx_§stu
xxx_§stup # xxx_stut(Ts)
Fig.99.
Låsning xxx_§stl:
Låsning av tågväg skall medföra att den tillhörande slutpunkten för tågvägen
låses.
De möjliga slutpunkterna för tågvägar kan omvänt ha flera olika startpunkter.
Vid utarbetande av tabellen identifieras startpunkterna, och var och en sätts in i
tabellen på ett entydigt sätt som görs genom att sätta in motriktade växlar som
villkor. Detta betyder att funktionen kommer ha ett utseende som följande
exempel, visat med två startpunkter, signal yyy och signal zzz:
•
(Vx1_v & Vx2_h & ~yyy_t) # (Vx3_h & ~zzz_t)
Växel 1 och växel 2 pekar entydigt ut tågvägen från startpunkten vid signal
yyy.
Växel 3 pekar entydigt ut tågväg från startpunkten vid signal zzz.
Om tågvägen är uppdelad i flera delvägar kan var och en av dessa delvägar ha
en slutpunktlåsfunktion. I sådana fall är det slutpunktslåsningen för den
föregående vägdelen som låser slutpunktslåsningen vägdelens slutpunkt och
inte tågvägens startpunkt.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
131
I Fig. 100. är signal 172 slutpunkt för tågväg från signal 134, signal 136 och signal 138.
Det ses att tågväg från signal 134 kräver följande villkor: 140_h & 148_h & 149_h för att
vara entydig.
Motsvarande kräver tågväg från signal 136 följande villkor: 148_h & 149_h.
För tågväg från signal 138 är där slutpunktslåsning av medriktad dvärgsignal 146. Tågvägen
består därför av två vägdelar. För slutpunktslåsning av signal 172 skall slutpunktslåsningen
av den föregående delvägen ingå som villkor dvs. slutpunktslåsning av signal 146 (~146_st)
skall ingå som villkor istället för tågvägens startpunkt (~138_t).
Slutpunktslåsningen av signal 146 framgår också av Fig. 100.
Det ses att tågväg 138 (~138_t) slutpunktslåser signal 146 med växel 141 i högerläge, dvs.
villkor 141_h.
Då där är slutpunktlåsning av
dvärgsignal 146 (~146_st) ingår denna
istället för tågväg (~138_t)
Funktion
Med
Om ej
~146_st #
148_h & 149_h & ~136_t #
140_h & 148_h & 149_h &
~134_t
172_§stl
Funktion
Fordrar
Med
146_§stl
Fordrar
Om ej
141_h & ~138_t
Fig. 100.
Upplåsning, gemensam xxx-§stug:
Vid den gemensamma upplåsningsfunktionen säkras det att startpunkten är
upplåst innan slutpunkten kan upplåsas. Villkor för startpunkten skall vara
entydigt utpekade sett ifrån slutpunkten.
Detta betyder att funktionen kan ha ett utseende som följande exempel, visat
för två startpunkter, signal yyy och signal zzz:
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
132
(yyy_r om ej Vx1_h # Vx2_v) & (zzz_r om ej Vx3_v)
Om tågvägen är uppdelad i flera delvägar kan dessa delvägar ha en
slutpunktlåsfunktion. I sådana fall är det slutpunktslåsfunktionen för den
föregående delvägen som skall ingå som villkor vid upplåsning av
slutpunktslåsfunktionen för vägdelens slutpunkt. Tågvägens startpunkt skall
inte ingå som villkor. Tågvägens startpunkt ingår indirekt då den är villkor för
upplåsning av den första delvägen.
I Fig.101. ses att där är tre startpunkter samt deras enskilda villkor:
•
signal 134: Villkor 134_t ”om ej” 140_v # 149_v
•
signal 136: Villkor 136_t ”om ej” 149_v
•
signal 138: Denna består av två delvägar:
o signal 138 till signal 146
o signal 146 till signal 172
Det är slutpunktslåsningen av den första delväg (146_st) som ingår
som villkor.
I detta tillfälle är där inget ”om ej” villkor.
Funktion
Med
Fordrar
Om ej
172_§stug
146_st
172_§stug
136_t
149_v
172_§stug
134_t
140_v # 149_v
Fig.101.
Upplåsning xxx_§stup:
Identifiera upplåsningspunkt = passage av slutpunktssignal.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
133
Alla spårledningar från upplåsning av startpunkt och till slutpunkt skall vara
fria.
Detta betyder att där av och till skall ingå spårledningar utöver den som är
”belagd-fri”.
I Fi.g 102. är upplåsningspunkten passage av slutpunktssignalen 172 vid passage av
spårledningarna S147/S172 där S147 skall ha varit belagd och sen fri igen och S172 skall
vara belagd.
Tågvägarna 134_t och 136_t blev upplåsta vid passage av S136/S144. Villkor S144_f och
S146_f skall därför ingå vid upplåsningen av slutpunktslåsning av 172_st. S147 ingår i
passagen.
Vid tågväg från signal 138 blir vägdel från signal 138 till signal 146 upplåst vid passage av
S139/S146. Spårledningarna från denna passagepunkt och till signal 172 skall ingå som
villkor ”fria”. I detta fall gäller det bara spårledningarna S146 och S147. S147 ingår i
passage av signal 172.
Det ses att S144 bara ingår vid tågväg från signal 134 och signal 136. Den skall därför inte
ingå vid körning från signal 146 och den skall därför ingå som ”om ej” 149_v.
För S144 tillförs ”om ej” 149_v.
Där är i exemplet inga ytterligare spårledningar från upplåsningspunkten för startpunkten
förutom S147, som ingår i passagen.
Upplåsning av
136_t och 134_t
Funktion
Med
Upplåsning av 146_st
Fordrar
172_§stup
S146_f & S147_bf & ~S172_f
172_§stup
S144_f
149_v
Fi.g 102.
Cst Handbok 2
Om ej
Upplåsning av
slutpunktlåsning
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
134
Upplåsning xxx_§stut:
Är standard xxx_§stug
I Fig.103. ses denna funktion för signal 172
Funktion
Med
Fordrar
Om ej
172_§stug
172_§stut
Fig.103.
Upplåsning xxx_§stu:
Denna del av tabellen ingår med fasta funktioner för slutpunkten:
•
xxx_§stug, denna ingår alltid
•
xxx_§stup, denna ingår alltid
•
xxx_§stut(Ts), denna ingår alltid. T är upplåsningstiden i sekunder, och s står för
sekunder.
För tiden gäller krav som beskrivs i BVS 544.98027 avsnitt 7.2.3.
För Cst-ställverk är där dock beslutat att tiden alltid är 60 sekunder vid upplåsning av
slutpunktslåsning av tågväg.
I Fig. 104. ses upplåsningfunktionen för slutpunktslåsning av signal 172.
Det ses att tiden är satt till 60 sekunder.
Funktion
Med
Fordrar
172_§stu
172_§stug
172_§stu
172_§stup # 172_stut(60s)
Om ej
Fig. 104.
I Fig.105. ses hela tabellen för J-Utl 146 som finns i tågvägen från signal 138 till signal 172.
Man kan se att det är tågväg från signal 138 (~138_t) mot signal 146/172 som låser J146.
Det visas dessutom att tågväg från signal 138 skall vara upplåst (138_t) för att J146 får lov
att låsa upp.
I Fig. 100. framgår det att J146 skall vara låst (~146_st) för att låsa J172.
I Fig.101. framgår det att J146 skall vara upplåst (J146_st) för att låsa upp J172
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
135
Det ses därmed av de två tabellerna samlat att låsningen av J172 sker successivt, först låses
startpunkten för tågvägen, därefter slutpunktslåsning J246 och till sist slutpunktslåsningen
J272.
Vid upplåsning sker det också successivt, först skall tågvägen vara upplåst (138_t) därefter
skall slutpunktslåsning J146 (146_st) vara upplåst och därefter upplåses slutpunktslåsning
J171 (172_st).
Funktion
146_§stl
Med
Fordrar
Om ej
141_h & ~138_t
146_§stug
138_t
141_v
146_§stup
S139_bf & ~S146_f
146_§stu
146_§stug & 146_§stup
Fig.105.
I J tabellerna finns inte nödutlösningsgrenen beskriven i logik, dvs grenen med FNtxxx
reläet.
Vid projektering av denna krets gäller följande regler:
•
Det kan finnas flera FNt-reläer, en från varje börjanpunkt utav de möjliga
rörelsevägarna mot slutpunkten.
•
FNt-reläet kan vara börjanpunktsignalen, men om det finns en medriktad signal på
vägen mot slutpunkten är det denna signalens FNt-relä som skall användas. Se t.ex.
på J172 i Karlberg.
•
Normalt kommer en av de möjliga FNt-reläerna vara utan växellägesvillkor,
nämnligen den börjanpunkt som använder körning i normalläge, se anmärkning
nedan. Motställda växelvillkor ska peka ut de övriga FNt-reläerna, som villkor ställda
i serie.
•
I utpekningen ingår även eventuella växellägesvillkor som ligger parallellt med
låsreläe från xxx_§srug villkoret. Därför ingår inga växellägesvillkor för FNt för den
börjanpunkt med körning i växlarnas normalställning mot slutpunkten.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
136
5.11.7
Förreglingstabeller Växel xxx
Tabellen för växlar innehåller villkor för låsning av växlar. Tabellen används också för
spårspärrar.
I Fig.106. ses en generell tabell för växlar.
Tabellen är uppdelad i två delar:
•
Del med rörelsevägar, slutpunktslåsning mm
•
Del med spårledningar mm
Delen med spårledningar kännetecknas av att där alltid i ”om ej” finns ”~xxx_lo # ~xxx_n”.
Detta betyder att villkor i den här delen av tabellen alltid är inaktiva när växeln antingen är
lokal- eller nödmanövrerad. ” ~xxx_lo” finns dock inte om växeln inte är specificerad till att
bara vara lokal.
Del med spårledningar mm
Del med Rörelsesvägar och
slutpunkter mm
Växel
xxx_§lå
xxx_§lå
Med
Fordrar
Om ej
yyy_r
Szzz_f
~xxx_lo # ~xxx_n
Fig.106.
Villkor som ingår, framgår av BVS 544.98025 avsnitt 4. se Fig.107.
Fig.107.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
137
För Cst ställverk gäller också:
•
villkor xxx_Sp ingår inte i tabellen, men realiseras i kretsen
•
villkor xxx_lo ingår inte i tabellen i kolumnen ”fordrar”. Detta villkor ingår i växelns
kontrollkrets och ingår generellt i växel. Där kan dock vara enskilda tillfällen där
xxx_lo ingår som villkor i låskretsen. Der finns en särskild tabell för xxx_lo.
•
Nödmanövrerad ”~xxx_n” skall vara ”om ej” villkor för alla spårledningar och för
fördröjd upplåsning ”yyy_rf”
•
Lokal ” ~xxx_lo” skall vara med som ”om ej” villkor för alla spårledningar och för
fördröjd upplåsning ”yyy_rf”
•
Lokal ” ~xxx_lo” skall vara med som ”om ej” villkor för temporärt ” zzz_x” när
detta inte är på gränsen till lokalområdet, där "~xxx_lo¨" inte skall ingå.
•
Alla spårledningar från rörelsens startpunkt och till och med växeln ingår i låsning av
växeln.
o Av hänsyn till en så tidig upplåsning av växeln som möjligt efter det att
växeln är passerad men en motriktad signal ännu inte är passerad för att
växeln skall kunna läggas om, kan spårledningar göras beroende av
körriktningen och benämns RuS i uppriktning och RnS i nedriktning. Det är
speciellt vid motväxlar som det kan vara till nytta med en riktningsberoende
spårledning.
o De motsvarande Lh och Lv är också spårledningar som är
körriktningsberoende. Lh och Lv är knutna till bestämda växlar där RnS och
RuS är knutna till spårledningar och kan ingå i olika växlar.
För att identifiera de villkor som skall ingå är instruktionsritningen ett viktigt hjälpmedel.
Det är huvudsakligen från denna som man identifierar rörelsevägar. Växeln eller växlarna är
utgångspunkt vid betraktning av instruktionsritningen.
•
•
•
•
Rörelsevägar: Identifikation av rörelsevägar är enkelt då dessa går genom
växlar.
Slutpunktslåsning: I de flesta tillfällen låses rörelsevägen upp efter passage av
växelzonen, i några fall sker upplåsningen redan vid passage av en motriktad signal.
För dessa tillfällen skall slutpunktslåsningen ingå som villkor med mindre att växeln
är före upplåsningspunkten för rörelsevägens startpunkt.
När växeln utgör sidoskydd, vilket också bör identifieras vid utarbetandet av Lr- och
L-tabeller.
Klämväxlar, beskrivs senare i detta avsnitt.
Fördröjd upplåsning sätts in som villkor på de platser som detta krävs, se BVS
544.98025 avsnitt 4.1.1.
Temporärt ”zzz_x” ingår också om det är i lokalområdet, dock bara för signaler man
kan köra från eller till från växeln eller spårspärren.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
138
Det identifieras för varje växel om några av de ingående spårledningarna med fördel kan
göras beroende av körriktningen, dvs. RnS och RuS identifieras.
Som exempel genomgår man här tabellen för växel 148 i Karlberg.
Det ses i Fig.108. att växeln ingår i följande växlingsvägar och skall därför låsas för dessa:
•
142_r
•
143_r
•
144_r
•
145_r
•
147_r ”om ej” 149_v
Växel
148_§lå
Med
Fordrar
148_§lå
144_r & 145_r
148_§lå
147_r
Fig.108.
Cst Handbok 2
Om ej
142_r & 143_r
149_v
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
139
Växel 148 skall låsas vid växlingsväg till signal 143 och slutpunktslåsning av signal 143 då
skyddsområdet ändras vid ändrat läge på växel 148. Se Fig.109.
Växel
148_§lå
Med
Funktion
169_§rg
Med
Fordrar
169_r & 143_sr
Fordrar
149_lo & 136_r
Om ej
149_lo
Om ej
148_h & ~148_lå
Fig.109.
I Karlberg har man valt att använda samma avståndskrav för både växlingsväg som för
tågväg.
I Fig.110. ses en klämväxel situation.
Växlingsväg från signal 136 till signal 144 kräver villkor (169_r & 143_sr) ”om ej” (148_h
& ~148_lå).
Växlingsväg från signal 169 (inte visad) och till signal 143 kräver villkor 136_r ”om ej”
(148_h & ~148_lå).
Vx 148 låser när det finns en växlingsväg till signal 143 eller när signal 143 är låst som
slutpunkt. Samtidigt som det finns en växlingsväg från 136.
Detta kan inte omedelbart utföras då t.ex. växlingsväg 169_r i sin tur kräver att vx 148 är låst
i högerläge.
I strömkretsen för Vx 148 finns där därför Plå 148 (preparerande låsning) som låser växeln
när den ena växlingsvägen är låst och den andra vägen som ingår i klämväxelsituationen är
begärd att bli låst men ännu inte är låst, Utxxx i tabellerna för Plå.
Därför ingår 136_r # (143_sr & 169_r) som villkor för låsning av växel 148.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
140
En motsvarande klämväxelsituation finns också med växlingsvägar från signal 134 till signal
144 och växlingsväg från signal 138 till signal 144. Därför ingår dessa också i låsningen av
växel 148.
Växel
148_§lå
Med
Fordrar
Om ej
134_r # (169_r & 143_sr)
148_§lå
136_r # (169_r & 143_sr)
148_§lå
138_r # (169_r & 143_sr)
Funktion
136_§rg
Med
Fordrar
141_h
Om ej
140_v & 141_h
136_§rg
107_st & 137_r
136_§rg
143_r
148_h
136_§rg
143_sr & 169_r
148_h & ~148_lå
136_§rg
145_r & 171_r
136_§rg
147_r
Funktion
169_§rg
Med
149_v
Fordrar
Om ej
188_st
169_§rg
168_r & 168_sr
169_§rg
142_r & 142_sr
169_§rg
144_r
148_h
169_§rg
138_r
141_h # (148_h & ~148_lå)
169_§rg
134_r
140_h & 148_h & ~148_lå
169_§rg
148_lo
169_§rg
149_lo & 136_r
Fig.110.
Cst Handbok 2
148_h & ~148_lå
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
141
I Fig.111. ses att S142 och S144 ingår i tabellen för låsning.
S146 ingår också med ”om ej” 149_v.
Växel
148_§lå
Med
148_§lå
Fordrar
Om ej
S142_f & S144_f
~148_lo # ~148_n
S146_f
149_v # ~148_lo # ~148_n
Fig.111.
I Fig.112. ses att följande spårledningar ingår i tabellen för låsning av växel 162:
•
S152
•
S153
•
S176
•
S154
•
S155
•
S182
•
S174
•
S172
•
S184
Det ses att några av dessa spårledningar är gjorda körriktningsbestämda, således ingår:
•
RuS_152 istället för S152
•
RuS_154 istället för S154
•
172.174.176_RnS istället för S172, S174 och S176
•
182.184_RnS istället för S182 och S184
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
142
S172
S174
S152
S153
S176
S182
S154
S155
S184
Växel
162_§lå
Med
Fordrar
Om ej
152_RuS
~162_lo # ~162_n
162_§lå
154_RuS
~162_lo # ~162_n
162_§lå
172.174.176_RnS
~162_lo # ~162_n
162_§lå
182.184_RnS
~162_lo # ~162_n
162_§lå
S153_f & S155_f
~162_lo # ~162_n
Fig.112.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
143
För växlingsväg från signal 138 till signal 144 är växel 149 sidoskydd och växel 144 skall
därför låsas. I Fig.113. ses att 138_r ingår i tabellen för växel 144.
Växel
140_§lå
Med
Fordrar
Om ej
134_r & 135_r
140_§lå
136_r & 137_r
140_§lå
138_r
141_h
140_§lå
102_r
105_v # 141_lo
140_§lå
134_sr
141_lo
140_§lå
S134_f & S136_f
~140_lo # ~140_n
140_§lå
S138_f
141_h # ~140_lo # ~140_n
Fig.113.
Där är tillfälle när där kommer motsatta krav till sidoskydd, se växel 219 i förhållande till
tågväg från signal 216 och tågväg från signal 214, Se fig.106.
Tågväg 216 till 242 kräver 219_h som sidoskydd
Tågväg 214 till 234 kräver 219_v som sidoskydd
Bägge dessa tågvägar kan utföras samtidigt.
Detta betyder att 219 inte kan vara sidoskydd samtidigt till dessa två tågvägar.
I detta konkreta tillfälle är den därför inte sidoskydd och spårledningar mm som ingår som
”om ej” med växelns läge. I gengäld ingår Lo219 i båda dessa tågvägar och motsvarande vill
dessa tågvägar spärra för Lo219. Se Fig.106.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
144
Funktion
214_§tg
Med
Fordrar
Om ej
218_k
214_§tg
183_st & 235_t
214_§tg 218_v
297_t & 219_lo
214_§tg 218_h
219_h & 220_h
214_§tg 218_h
237_t & 237_RMot
214_§tl
214_§tg & S234_df
214_§tl 218_v
S236_df
219_v
214_§tl 218_v
S237_df
219_v # 236n_or
214_§tl 218_h
236_RRLspB
214_§tl 218_h
S235_df & S236_df
219_lo ingår, då vx219
inte ingår som sidoskydd
219 ingår som ”om ej”,
då vx219 inte ingår som
sidoskydd
Funktion
216_§tg
Med
Fordrar
Om ej
220_k
216_§tg
185_st & 243_t
216_§tg 220_v
218_v & 219_v
216_§tg 220_v
237_t & 237_RMot
216_§tg 220_h
299_t & ~219_lo
216_§tl
216_§tg & S242_df
216_§tl 220_v
236_RRLspB
216_§tl 220_v
S236_df & S243_df
216_§tl
220_h
S236_df
219_h
216_§tl 220_h
S237_df
219_h # 236n_or
Fig.114.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
145
Upplåsning av växel för passage av växelzon
I några tillfällen sker upplåsningen redan vid passage av en motriktad signal. För dessa
tillfällen skall slutpunktslåsningen ingå som villkor, med mindre än att växeln är före
upplåsningspunkten för rörelsevägens startpunkt.
I Fig.115. visas ett exempel på en sådan situation. Växlingsväg från signal 152 upplåses vid
passage av den motriktade signalen 153. I sådana fall när växeln, 162, inte är passerad skall
växeln hållas låst av slutpunktslåsningen av rörelsevägen. I exemplet ses att 176_sr och
182_sr är insatta i tabellen som villkor.
Upplåsningspunkt
för 152_r
Växel
162_§lå
Slutpunkstlåsning av
signal 176 och
signal 182 håller
växel 162 låst
Med
Fordrar
Om ej
152_r & 154_r
162_§lå
173_r
180_h # 179_h
162_§lå
175_t
179_h
162_§lå
177_t
178_h
162_§lå
183_t
187_v
162_§lå
185_t
186_v
162_§lå
153_st & 155_st
162_§lå
176_sr & 182_sr
Fig.115.
Klämväxlar:
Växlar i frontskyddsområdet låses normalt inte.
Om det för en rörelseväg ingår ”om ej” dvs. betingade villkor kan det betyda att växeln som
ingår i ”om ej” skall låsas.
I Fig.116. ses ett exempel på en sådan situation.
Avståndet mellan signal 958 och 951 är mindre än 100m.
Vid växlingsväg till signal 958 ingår tågväg till signal 951 och slutpunktslåsning av tågväg
till signal 951 med ”om ej” växel 959 i vänsterläge.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
146
Vid tågväg till signal 951, ingår växlingsväg till signal 958 och slutpunktslåsning av
växlingsväg till signal 958 med ”om ej” växel 959 i vänsterläge.
Om växel 959 är i vänsterläge är det därför möjligt att få dessa rörelsevägar.
Då växlar i frontskyddsområdet normalt inte är låsta kommer det senare vara möjligt att
ändra läge för växel 959.
Därmed vill ”om ej” villkoret inte längre vara uppfyllt och både signalgivning för
växlingsväg till signal 958 och signalgivningen till signal 951 går till stopp. Detta är inte
avsikten.
För att undgå att signalerna går till ”stopp” för klämväxelsituationen skall det säkras att
klämväxeln låses.
Fig.116.
Där kan finnas flera kombinationer av rörelsevägar som leder till den beskrivna situationen
där signalgivningen går till ”stopp” vid ändring av växelläge.
Således kommer vid växlingsväg till signal 951 och tågväg till signal 958 samt tågväg till
signal 958 och tågväg till 951 också medföra att signalgivningen går till ”stopp” vid ändring
av växel 959’s läge.
I Fig.109 visas tabellen för växel 959. De kombinationer av rörelsevägar som skall ingå för
att låsa växel 959 är markerade.
Villkor (958_st # 951_st) ingår inte eftersom detta villkor indirekt ingår i de markerade
villkoren då 958_sr är nödvändigt för 958_st och motsvarande är 951_sr nödvändigt för
951_st.
Växel
959_§lå
Med
Fordrar
959_§lå
958_r & 960_r
959_§lå
962_r & 964_r
968_h
959_§lå
967_r
968_h
959_§lå
958_sr # 951_st
959_§lå
958_st # 951_sr
959_§lå
958_x
959_§lå
951_rf & 958_rf
~959_n
959_§lå
S958_f & S960_f
~959_n
Villkor för låsning av växel för att hindra
att signalerna går i stopp i en
skyddsväxelsitiuation
Fig.117.
Cst Handbok 2
Om ej
951_r
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
147
I tabellen används slutpunktslåsning av de berörda signalerna istället för de relevanta
rörelsevägarna till dessa signaler.
Detta görs för att det är mycket enklare att använda slutpunktslåsningen.
Detta är accepterat av Staffan Viklund i Okt. 2010. Men detta skall dock kompenseras i Plåtabellerna med en försäkran om att tillkännagivandet ligger kvar till dess att J-reläerna har
låst.
Exempelvis så hade följande kombinationer ha används istället för (958_sr # 951_st).
•
930_r # (979_t & 968_h)
•
930_r # (981_t & 965_h)
•
928_r # (979_t & 968_h)
•
928_r # (981_t & 965_h)
•
(948_r & 931_v) # (979_t & 968_h)
•
(948_r & 931_v) # (981_t & 965_h)
•
(952_r & 929_v & 931_v) # (979_t & 968_h)
•
(952_r & 929_v & 931_v) # (981_t & 965_h)
Man kan ställa upp följande regler för att identifiera klämväxlar. Reglerna gäller bara om
tabellen i BVS 544.98009 avsnitt 7 följs:
Klämväxlar kan uppstå:
1. Om det för en rörelseväg ingår ”om ej” dvs. betingade villkor, kan det betyda att
växeln som ingår i ”om ej” skall låsas.
2.
a. Växlingsväg - tågväg:
i. När avstånden mellan de signalerna som ömsesidigt utgör frontskydd
är mindre än 100m.
ii. Det ömsesidiga frontskyddet framkommer för motsatt läge än ”om ej
villkoret”.
b. Tågväg - tågväg:
i. När avstånden mellan de signaler som ömsesidigt utgör frontskydd är
mindre än 200m
ii. Det ömsesidiga frontskyddet framkommer för motsatt läge än ”om ej
villkoret”.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
148
5.11.8
Förreglingstabeller RnS_xxx och RuS_xxx
Tabell för RuS_xxx och RnS_xxx är helt lika uppbyggt då det är samma typ av funktion den
beskriver. Den enda skillnaden är att RuS gäller för körriktningsberoende spårledningar i
uppspår och RnS gäller för körriktningsberoende spårledningar i nedspår.
Behovet av RuS och RnS tabeller uppstår vid utarbetande av förreglingstabeller för växlar,
se avsnitt . De nödvändigaste RnS och RuS tabellerna är således identifierade när
tabellerna skall utarbetas.
RuS och RnS tabellerna finns i tre utgåvor:
•
För enskilda spårledningar
•
För flera spårledningar
•
För kaskader av spårledningar, detta är också flera spårledningar.
I Fig.118. ses en generell RuS tabell. Tabell för RnS är likadan förutom att där står RnS
istället RuS.
•
RuSxxx_§ft: Krav för att få aktivera detektering som fri.
o Denna funktion innehåller den spårledning som skall vara
körriktningsbestämt.
•
RuSxxx_§fh: Krav för att få behålla detektering som fri trots att aktiveringsvillkor
inte uppfylls
o Denna funktion innehåller de rörelsevägar som skall ”aktivera”
spårledningen.
•
RuSxxx_§fm: Får betraktas som fri
o Innehåller den slutliga funktionen. Detta funktionsuttryck är alltid med.
Den slutliga funktionen kommer ha ett slags minne, då RuS_xxxfm ingår i RuSxxx_§fm.
Funktion
Med
Fordrar
RuSxxx_§ft
Sxxx_f
RuSxxx_§fh
yyy_r
RuSxxx_§fm
RuSxxx_§ft #
RuSxxx_fm &
RuSxxx_§fh
Fig.118.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
149
I Fig.119. ingår spårledning S152 körriktningsbestämt i riktning ”upp” i låsning av växel
162.
Detta betyder att S152 ingår när där är rörelseväg från signal 152 dvs. att villkor 152_r skall
ingå i tabellen.
Funktion
Med
Fordrar
RuS152_§ft
S152_f
RuS152_§fh
152_r
RuS152_§fm
RuS152_§ft #
RuS152_fm &
RuS152_§fh
Om ej
Fig.119.
Om där är fördröjd upplåsning av växlar från startpunkt av en rörelseväg ingår funktionen
yyy_rf tillsammans med den rörelseväg den gäller för.
Funktionen kan också användas gemensamt för flera spårledningar. Dessa kommer att ingå
var för sig i tabellen och de motsvarande rörelsevägarna kommer också att ingå.
I Fig.120. ses ett exempel från Sundbyberg.
I exemplet skall S960 vara med vid körning från signal 960.
S958 och S960 skall ingå vid körning från signal 958.
Där är använt ”om ej” villkor 959_v för S958 alltså ingår inte S958 vid körning från signal
958.
Vid körning från signal 958 är avståndet således till motriktad växel 959a att den skall ha
fördröjd upplåsning. Denna fördröjda upplåsning används också för växel 965 även om det
inte är nödvändigt med hänsyn till avstånden. Detta ses bl.a. av att signal 960 inte har
fördröjd upplåsning av växel 965.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
150
Det används växlingsväg 960_r i funktionen RuS958.960_§fh och växlingsväg 958_r
tillsammans med fördröjd upplåsning 958_rf med ”om ej” 959_v vid körning från signal
958_r.
Funktion
Med
Fordrar
RuS958.60_§ft
S958_f
RuS958.60_§ft
S960_f
RuS958.60_§fh
960_r
RuS958.60_§fh
958_rf & 958_r
RuS958.60_§fm
RuS958.60_§ft #
RuS958.60_§fh &
RuS958.60_fm
Om ej
959_v
959_v
Fig.120.
I vissa tillfällen används kaskadkoppling av den körriktningsbestämda spårledningen.
Om det skall ingå körriktningsbestämda spårledningar i flera på varandra efterföljande
växlar används kaskad.
Vid kaskad så ”uppsamlas” de ingående spårledningar i körriktningen i de ingående
körriktningsbestämda spårledningarna.
I Fig.121. skall spårledning S904 vara körriktningsbestämt i växel 909 vid körning från
signal 904.
RuS904_fm ingår i växel 909, Se Fig.122.
Vid körning från signal 904 skall S904 och S902 vara körriktningsbestämt i växel 911.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
151
Det ses i Fig.121. att RuS904_fm ingår i RuS902_fm. I Fig.122. ses att RuS902_m ingår i
växel 911.
Då S904 ingår i RuS904_fm som ingår i RuS902_fm så ingår S904 också i växel 911.
Motsvarande ses ur Fig.121. och Fig.122. att S904, S902 och S900 ingår i RuS900 som i sin
tur ingår i växel 912.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
152
Funktion
Med
Fordrar
RuS904_§ft
S904_f
RuS904_§fh
904_r
RuS904_§fm
RuS904_§ft #
RuS904_§fh &
RuS904_fm
Funktion
Med
Fordrar
RuS902_§ft
904_RuS
RuS902_§ft
S902_f
RuS902_§fh
902_r & 902_rf
RuS902_§fm
RuS902_§ft #
RuS902_§fh &
RuS902_fm
Funktion
Med
Om ej
907_h
Fordrar
RuS900_§ft
RuS902_fm
RuS900_§ft
S900_f
RuS900_§fh
900_r & 900_rf
RuS900_§fm
Om ej
Om ej
909_h
RuS900_§ft #
RuS900_§fh &
RuS900_fm
Fig.121.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
153
Växel
909_§lå
Med
Växel
911_§lå
Med
Växel
912_§lå
Med
Fordrar
RuS904_fm
Om ej
~909_n # 907_h
Fordrar
RuS902_fm
Om ej
~911_lo # ~911_n # 909_h
Fordrar
RuS900_fm
Om ej
~912_lo # ~912_n # 911_h
Fig.122.
5.11.9
Förreglingstabeller Lhxxx och Lvxxx
Se Cst Handbok 1 avsnitt 8.4.3.10. I dag används bara RuS och RnS funktioner.
5.11.10 Förreglingstabeller Loxxx
Tabellen för lokalställning av växlar innehåller villkor för att växeln kan lokalfriges.
Tabellen används också för spårspärrar.
I Fig.123. ses en generell tabell för att lokalfrige växel.
Där är bara en funktion: xxx_§lo ”Lokalfrige växel” Der er bara en funktion: xxx_§lo
”Lokalfrige växel”
Lo-relä
XXX_§lo
Med
Fordrar
Fig.123.
Villkor som ingår, framgår av BVS 544.98029 avsnitt 4.2, se Fig.124.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
154
Fig.124.
Därutöver framgår i BVS 544.98029 avsnitt 4 att en växel som avgränsar ett lokalområde
skall vara i kontroll och inte vara frigiven till lokalmanövrering.
Det är beslutat att villkor xxx_Sp inte skall framgå av tabellen även om xxx_sp är en del av
förreglingen.
Lo reläet i anläggningen kommer dels att koppla om växelströmkretsen till att endast kunna
ställas om från en lokalställare och dels kommer Lo reläet att shunta bort vissa villkor i
låsströmkretsen.
De väsentliga villkoren som shuntas i låsströmkretsen är följande:
•
F-reläet
•
Spårledningarna
•
Fo (Snett Höger), dock inte om växeln skall vara låst i farbart läge som t.ex.
vid en avgränsning mot ett större lokalområde.
I Cst-anläggningar är det alltså Lo reläet som upphäver låsningen av växlen för omläggning
när lokalområdet som ”snett höger” gäller för utvidgas. Tills dess att Lo reläet aktiveras så är
växeln låst.
Det skall därför inte finnas några villkor från ”snett höger” (Fo reläet) i Lo reläets strömkrets
och därför ingår inte xxx_x i tabellen, dock inte när det är gräns mot ett lokalområde, då
den tappade kontrollen på växeln kommer att orsaka att signalgivningen för ”snett höger”
försvinner vid dessa ”gräns”-tillfälle.
•
xxx_x ingår som ett villkor enbart för de växlar som avgränsar ett lokalområde, inga andra.
Lo reläet kommer också att ta bort kontrollen för växlar som kommer att kunna påverka
signalgivningen. Detta betyder att när båda följande villkor är uppfyllda:
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
155
•
där ”snett höger” (yyy_x eller yyy_xsh för äldre anläggningar) ingår som
villkor för en rörelseväg.
•
och
•
där växeln ingår som ett ”om ej” villkor
Så ska dessa rörelsevägar ingå i låsningen av Lo-reläet eller
slutpunktslåsningen av rörelsevägen, se nedan.
Då Lo reläet kommer att orsaka att kontrollen på växeln påverkas, så
ingår Lo för växeln i Lr eller L tabellen. Detta är dock mer restriktivt
än nödvändigt då ”snett höger” från samma signal, men med växel i
motsatt läge, också kommer att påverka Lo reläet och därmed ge en
onödig låsning. Det optimala är därför att inte använda Lo i Lr eller i
L tabellen, låsning finns redan där i form av ”yyy_x om ej zzz_lo”,
istället ska det säkras att Lo reläet låses av ”snett höger” i dess lovliga
växelläge och rörelseväg. Detta utförs på samma sätt som för
klämväxlar men bara i Lo tabellen.
Fig 125.
I Fig 125 ses ett exempel på ”snett höger” i signal 193 (193_x) och växlingsväg från 118 till
signal 182, som är fientliga.
I tabell Lr_D_Utl framgår detta som:
118_§rg 471_v
193_r & 193_x
433_h
Snett höger med 433 i högerläge är tillåtet
För att säkra att Lo433 låses varvid växel 433 inte kan skifta läge så skall Lo tabellen
utformas som:
433_§lo
I Fig.126. ses ett exempel på en tabell.
Cst Handbok 2
193_x # 118_r
471_h
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
156
Det ses att alla de rörelsevägar där växeln ingår samt de slutpunktslåsningar där växeln
ligger innanför skyddsavstånd ingår i tabellen.
Slutpunktslåsning: I de flesta tillfällen så låses rörelsevägen upp efter passage av
växelzonen, i några tillfälle sker upplåsningen redan vid passage av en motriktad
signal. Vid dessa tillfällen ska slutpunktslåsningen ingå som villkor, såvida inte
växeln ligger före upplåsningspunkten för rörelsevägens börjanpunkt.
I ”om ej” villkoret ingår inte låsning av växel då växeln redan är låst av
rörelsevägen, se 134_r.
I ”om ej” villkoret ingår låsning av växel enbart där växeln inte är låst av en
rörelseväg. Se 134_sr där 140 ligger i frontskyddsområdet för 134_sr.
•
Om växeln låses som skydd för en rörelseväg så skall rörelsevägen ingå i Lo tabellen.
Exempelvis så kommer 138_r ”om ej” 141_h att ingå i Vx 140 och Lo 140 då Vx
140 är skydd för växlingsväg från signal 138 till signal 144.
•
Växel i frontskyddsläge:
Slutpunktslåsningar ingår i tabellen
•
där växeln är i frontskyddsområdet
•
eller
•
där växeln ligger inom skyddsavståndet
•
undantaget
o
om frontskyddsområdet är oberoende av växelläget
eller
o Växeln av någon annan anledning krävs låst, t.ex. klämväxlar.
När frontskyddsavståndet är beroende av växelläget så
ändras även beroendet av vilka spårledningar som ingår,
vilket kan leda till ett oönskat stoppbesked
•
I ”om ej” villkoret ingår låsning av växeln
o Se 134_sr där vx 140 ligger i frontskyddsområdet för 134_sr och
skall ingå i ”om ej” 140_v & ~140_lå.
•
Frontskyddsområdet kan i praktiken vara 0m för ett Cst-ställverk där t.ex.
signaler står rygg i rygg.
o
•
Cst Handbok 2
Som det framgår ovan så frånkopplas spårledningarna i kretsen
för växellåsningen, därför ska frontskyddsområdet följas.
Låskretsen säkrar att skyddet inte försvinner eftersom det i denna
kretsen skall tas med samtliga beroenden som kan påverka
skyddet.
För att klargöra vilka slutpunktslåsningar som skall ingå så är det lämpligt
att gå igenom Lr och L tabeller för växlar i frontskyddsområdet vad det
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
157
gäller ”om ej” villkoret, både för själva låsningen men också för
signalgivningen, dvs. spårledningarna.
o kom ihåg att signaler kan ha gemensamma frontskyddsområden
och att det är därför som det enbart är motriktade signaler som
kommer att ha ”om ej” villkor, för rörelsevägar som har en
slutpunkt vid ett skyddsobjekt.
•
Här ingår endast slutpunktslåsningen och inte rörelsevägen till
slutpunkten, som det normalt gör vid Lr
o Detta för att förenkla förreglingen
•
När slutpunktslåsning inte existerar ingår den rörelseväg som inte
slutpunktlåses istället för slutpunktslåsningen.
•
En tänd stopplykta får inte ingå som ett ”om ej” villkor för Lo-funktionen
o En tänd stopplykta kan ändra frontskyddsområdet och därför kan
”tänd stopplykta” ingå som ”om ej” villkor för en växel som ligger
i frontskyddsområdet, beroende av var växeln är placerad i
förhållande till signalen som är slutpunkten och stopplyktan som
kan utgöra skydd. Då en rörelseväg kan ställas om en stopplykta är
tänd och där Lo ingår som villkor för rörelsevägen så kommer
detta att orsaka att en lokalfrigivning kommer att stoppställa
signalen. Detta är inte lämpligt och därför får stopplyktan inte ingå
i ett ”om ej” villkor för Lo.
•
Slutpunktslåsningar för tågvägar (J-relä) ingår inte, om en underliggande
växlingsväg, eller slutpunktslåsning för en växlingsväg (Jr) ingår
Som praxis så låses inte spårspärrar i läge ”av” i Cst-anläggningar, även om det
är ett krav i föreskrifterna, dispens från BVS skall därför sökas.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
158
Lo-relä
141_§lo
Med
Fordrar
Om ej
136_r & 137_r
141_§lo
138_r & 139_r
141_§lo
134_r
140_v
141_§lo
134_sr
140_v & ~140_lå
141_§lo
136_sr
141_§lo
138_sr
141_§lo
139_sr
Fig.126.
I exemplet i avsnitt
villkor.
om motsatta krav till sidoskydd, se Fig.106, ingick 219_lo som
Omvänt så skall de anförda tågvägarna ingå i tabellen för 219_§lo.
Detta ses i Fig.127. att 214_t och 216_t ingår i tabellen för 219_§lo. Av samma orsak ingår
235_t och 243_t.
Lo-relä
219_§lo
Med
Fordrar
214_t & 235_t
219_§lo
237_t
219_§lo
216_t & 243_t
219_§lo
214_st & 216_st
Fig.127.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
159
5.11.11 Förreglingstabeller FO-xxx
Tabellen för Fo-tabeller, temporärt växlingsområde innehåller de villkor för att en
dvärgsignal skall visa ”snett höger”.
I Fig.128. ses en generell tabell för att lokalfrige växel.
Tabellen innehåller följande funktioner:
•
xxx_§xl: Krav för att låsa temporärt växlingsområde
•
xxx_xsh: Signalera temporärt växlingsområde, snett höger
FO-relä
xxx_§xl
xxx_§xsh
Med
Fordrar
Om ej
~xxx_x
Fig.128.
Villkor som ingår framgår av BVS 544.98011 avsnitt 7.1.4 se Fig.129., även BVS
544.98029 avsnitt 4 skall vara uppfyllt.
Fig.129.
Tabellen för FO innehåller inte funktion för upplåsning av temporärt växlingsområde och
därmed inte heller den tidsfördröjning som enligt BVS 544.98029 punkt 4.4 skall vara där
för vissa tillfällen
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
160
I Fig.130. ses ett exempel på temporärt växlingsområde och signalering av ”snett höger” från
Sundbyberg.
Det ses att växel 940 dels avgränsar lokalområdet och är låst, och dels ingår som villkor i
farbart läge.
Exemplet innehåller också en typisk situation med villkor för rörelsevägar för att säkra att
signalerna inte kan visa ”kör”, ”lodrätt” och ”snett vänster” samt slutpunktslåsning av
rörelsevägar för att säkra skyddsavstånd enligt kraven i BVS 544.98011 och BVS
544.98029.
I exemplet ingår inte spårspärrar som också kan vara typiska.
Växel 940 avgränser
lokalfrigivningsområdet, och skall vara i
kontroll och låst i vänsterläge
7.1.4 pkt.6:Växel i
kontroll och låst i
FO-relä
936_§xl
Med
Fordrar
936_§xl
945_r
936_§xl
936_st
936_§xl
945_st
936_§xl
936_r & 938_r
936_§xl
953_r
936_§xsh
961_h
~936_x
7.1.4 pkt.4 och pkt.9: Signaler får inte signalera:
”kör”, ”lodrätt” eller ”snett vänster”
samt skyddavstånd enligt BVS 544.98009 skall finnas
Fig.130.
Cst Handbok 2
Om ej
940_v
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
161
Fig 131.
Signaleringskraven i Fig.129. ska uppfattas på samma sätt för ”snett höger” som för andra
signalgivningar. Detta betyder att ”signalerad sträcka” är till nästa medriktad signal, dvs.
från signal 118 till signal 120 i Fig 131detta fast fordon i princip får växla körriktning vid
”snett höger”.
•
Signalsträcka gäller till nästa medriktade signal, flera signaler om det finns motväxlar på
sträckan.
Från signal 118 till signal 120 i Fig 131 men även till den signal som inte syns i
exemplet ovan som nås via Vx 471 i vänsterläge, om vx 471 är lokal
Det kunde också ha varit den inte visade signalen till vänster genom vx 471 som
var nästa medriktade signal om vx 471 hade stått i vänsterläge när signalsträckan
från 118 etablerades. Även vid detta tillfälle kan det temporära lokalområdet
utvidgas till signal 120 när vx 471 är lokal.
Vid signalsträcka till signal 120 så skall signal 118 kunna visa ”snett höger”
oavsett läget på vx 467. Vx 467 är inte med i signalsträckan men väl i
frontskyddsområdet.
•
För kravet ur grundläggande signalleringskrav, se ovan Fig.129. 7.1.4 pkt. 4 gäller det
samma som för Lr och L tabeller vid identifiering av rörelsevägar, även
slutpunktslåsningar (motriktade), dock ingår ”snett höger” inte som ”fientlig”, varken
i rörelseväg eller i skyddsavstånd.
Signaler ska kunna visa ”snett höger” mot varandra, då t.ex. alla signalerna i ett
lokalområde ska kunna visa ”snett höger” .
•
Kom ihåg att klämväxlar, även skyddsväxlar, även ska vara låsta i ”om ej” villkor. Alltså
växlar som normalt inte låses av en rörelseväg, t.ex. för att de ligger i
frontskyddsområdet.
•
Alla fientliga rörelsevägar tas med, som beskrivet ovan, dock ingår inte ”snett höger”
som ”fientlig”, varken i rörelsevägen eller i skyddsavståndet.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
162
•
Det skall finnas spärrar mot andra signalgivningar i signalen, dvs xxx_r, där xxx är
gällande signal som skall ingå.
•
.Slutpunktslåsning för tågväg, J-reläet, för den motriktade signalen för signalen som skall
visa ”snett höger” tas med, som sedvanliga regler för Lr och L tabeller.
•
Slutpunktslåsning för signalen i ändpunkten, den medriktade signalen, tas också med
Detta ingår även t.ex. vid Lr, men först vid låsningen, men inte i de gemensamma
kraven, då det skall säkras att den föregående rörelsevägen är upplåst. Det finns
dock exempel på Cst-anläggningar där detta tillstånd inte är medtaget.
I Sundbyberg finns det flera tillfällen där J-reläet (xxx_st) ingår där det inte är
nödvändigt. Detta beror troligtvis på att en del villkor i kretsarna är gemensamma
för det temporära lokalområdet, exempelvis så ingår J930 i kretsen för O930 (Fo
för nyare anläggningar).
•
Det är tillåtet för signalen i slutpunkten att visa både rött och ”snett höger”. Signalen kan
också visa ett ”kör” besked, t.ex. så kan där få finnas en rörelseväg från signal 120 till
signal 126 i Fig 131 vid ”snett höger” i signal 118.
•
Ett frontskydd ska förhindra all möjlig korsande och motriktad rörelse in i
frontskyddsområdet.
För att godkännas som frontskydd i rörelsevägens förlängning så ska ett objekt
finnas bakom skyddssträckan.
Frontskydd som inte ligger i rörelsevägens förlängning måste finnas vid den
hinderfria signalpunkten. Detta betyder att det måste vara ett gemensamt
frontskyddsområde för signaler som inte är motriktade.
Inkluderat, efter de normala regler i BVS 544.98009 avsnitt 8, är de rörelsevägar som inte
ligger i skyddsavståndet, fast de t.ex. vid rygg i rygg signaler ligger bakom skyddsavståndet,
dvs. 100m för tågväg och 0m för växlingsväg. I några anläggningar är det specificerade krav
om att det ska gälla samma skyddsavståndskrav för växlingsväg som för tågväg, t.ex. vid
Karlberg och Södertälje som har 100m. Som exempel ska ”139_r” och ”167_r, om ej Vx
467_v” ingå som krav för Fo 118.
•
•
•
•
.”Rygg mot rygg” signaler följer principen för Lr, dvs att en ömsesidig låsning ska ingå,
fast detta inte krävs i BVS.
I Cst ställverk behandlas spårspärrar som om de vore växlar.
I Cst ställverk kontrolleras det inte om växlar ligger i farbart läge eller om de är lokala,
dvs. att det ingår inte krav på dessa i FO kretsen och därför heller inte i tabellerna.
Dock kontrolleras växlar i farbart läge för de växlar som ska avgränsa
lokalområdet. I Fig 131 ingår signalerna 118, 120, 139 och 169 i lokalområdet
och skall kunna visa ”snett höger”, medan de övriga signalerna inte ingår i
lokalområdet. Vx 467 ska därför ingå i F120, då Vx 467 avgränsar området.
Det kontrolleras inte att växeln är låst, FO reläet låser växeln.
Normalt med ”om ej” Lo för växeln.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
163
•
Om växeln avgränsar området, får den inte kunna ställas om och därför ingår inte
”om ej” Lo för växeln i låskretsen för växeln, Vx 467 i Fig 131
om ej” xxx_or tas inte med då tågvägen kommer att släcka stopplyktan.
Tips:
Det kan finnas tillfällen då det kan vara svårt att genomskåda ”om ej” beroendena
I dessa tillfälle kan det vara till hjälp att, på några kopior av instruktionsritningen, markera ut
en signalsträcka åt gången, Markera t.ex. detta i gult.
På samma ritning markeras de rörelsevägarna där skyddskrav inte är uppfyllda, t.ex. i rött.
På samma ritning markeras de rörelsevägar, där skyddskraven är uppfyllda och som därför
ska vara ”om ej” villkor. Markeras t.ex. med grönt.
Utifrån detta är det möjligt att skriva ”om ej” villkoren.
I ”om ej” villkor tas inte växlar och spårspärrar som ingår i rörelsevägen med som skydd för
”om ej” rörelsevägen och det tas inte heller med spårspärrar som ska vara i ställning ”av”.
Dessa objekt ger ingen information om hur rörelsevägens fortlöper. Med andra ord ”om ej”
omfattar enbart motgående växlar och spårspärrar, dock kan det bli nödvändigt att ta med
spårspärrar och växlar som ger ”skydd” för den signalsträcka som undersöks (markerad med
gult)
På samma sätt fortsätter man med de andra signalsträckorna. Var och en av dessa nya
signalsträckor kommer att ge en boolsk ”eller”-möjlighet (#).
Det samlade uttrycket kan efterföljande sammanfattas med hjälp av paranteser, om
granskaren accepterar detta.
För FO182 mot 192,
Där finns ingen rörelseväg från signal 193 som är tillåten
Fig 132.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
164
För FO182 mot 190
193_r ”om ej” 474_v & 476_h & 433_h & 435_h
436_p är utlämnad då denna ger skydd för rörelseväg 193_r och inte ger mer information om riktningen på rörelsevägen.440_a är utlämnad
då denna ingår i 193_r och inte ger mer information om riktningen på rörelsevägen
Fig 133.
För FO182 mot 184/186
193_r ”om ej” 474_v & 476_v & 433_h & 435_v & 475_p # 474_v & 476_v & 433_h & 435_h
Första uttrycket:
436_a är utelämnad eftersom den ingår i 193_r och inte längre bidrar till rörelsevägens kurs.
475_p är medtagen eftersom den utgör skydd för ”182 mot 184/186”
Andra uttrycket:
436_p är utelämnat då denna ger skydd för rörelseväg 193_r och inte ger mer information om riktningen på rörelsevägen. 440_a är
utelämnad, denna ingår i 193_r och ger inte mer information om riktningen på rörelsevägen.
Fig 134.
I Fig 132 , Fig 133 och Fig 134Är det visat ett eksempel för FO182 som skall spärras mot
rörelsevägar från signal 193 men där det pga. geografin är mycket komplext att identifiera
”om ej” villkoren.
Alla samlade så fås följande villkor för 193_r
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
165
193_r "om ej" 474_v & 476_h & 433_h & 435_h # 474_v & 476_v & 433_h & 435_v &
475_p # 474_v & 476_v & 433_h & 435_h
Reducerat till:
193_r "om ej" 474_v & 433_h & (476_h & 435_h # 476_v & 435_v & 475_p # 476_v &
435_h)
Reducerat till:
193_r "om ej" 474_v & 433_h & (435_h & (476_h # 476_v) # 476_v & 435_v & 475_p )
Reducerat till:
193_r "om ej" 474_v & 433_h & (435_h # 476_v & 435_v & 475_p )
5.11.12 Förreglingstabeller Mot xxx
Villkoren i tabellen för Mot svarar till xxx_§tg i tabell för förreglingstabeller L, Utl-xxx typ
c) i avsnitt 5.11.4.3 och innehåller den del av villkoren som finns på den närvarande
stationen där stationens infartssignal svara till slutpunktsignalen för en tågväg från
grannstationen.
I Fig.135. kommer tabellen för Mot 625 innehålla de villor för xxx_§tg som svarar för
förhållanden där signal 110 är slutpunkt för en tågväg från grannstationen till signal 110.
Fig.135.
I Fig.136. ses en generell tabell för Mot.
Tabellen innehåller följande funktioner:
•
xxx_§Mot: Gemensamma krav för att låsa som startpunkt för tågväg och signalera
tågväg, för den del av villkoren som finns efter slutpunkten för en tågväg från
grannstationen till denna station.
Specialkrav svarande till relä ”Mot”.
Mot-relä
Med
Fordrar
xxx_§Mot
Fig.136.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
166
I Fig.137. ses ett exempel med Mot 625 i Karlberg.
Det skall anmärkas att 625_st ingår som villkor, då detta är ett villkor som finns på
närvarande station och som ingår i villkoren för tågväg från grannstationen till denna station.
Mot-relä
Med
Fordrar
Om ej
625_§Mot
113_t
119_v
625_§Mot
117_t
118_v
625_§Mot
625_st
625_§Mot
118_lo & 119_lo
Fig.137.
5.11.13 Förreglingstabeller Lsp xxx
Tabellen för Lsp svarar i någon grad till tabellen för Mot.
Lsp används för att säkra att där inte kan ställas olämpliga tågvägar i station-station
anslutning.
Funktionen av Lsp är att hindra att en grannstation ställer en tågväg emot närvarande station
om där på närvarande station är en tågväg som vill hindra stationen att kunna ta emot tåg.
I Fig.138. ses ett urval av Karlberg.
Signal 230 är utfartssignal mot Sundbyberg. I Sundbyberg finns infartssignal 872 (inte
visad).
Mot 872 innehåller villkor från Karlberg som skall användas i Sundbyberg med hänsyn till
fientliga tågvägar. Tabell för 872 ses i Fig.126. För den visade konfigurationen av signaler i
Karlberg är tabell Mot872 enkel. Mot 872 säkrar säkerheten.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
167
Fig.138.
Mot-relä
872_§Mot
Med
Fordrar
Om ej
230_t & 872_st
Fig.139.
Det kommer att vara olämpligt men inte farligt att där är tåg vid signal 230 om det därefter
ställs tågväg från Sundbyberg.
För att säkra detta skall tågväg 194 till signal 230 och motsvarande tågväg 196 till signal 230
förhindra att det kan ställas tågväg från Sundbyberg. För detta används Lsp-funktionen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
168
I Fig.140. ses en generell tabell för Lsp.
Tabellen innehåller följande funktioner:
•
xxx_§Lsp: Krav för att förhindra olämplig tågväg vid station-station anslutning.
Specialkrav svarande till relä ”Lsp”.
Lsp-relä
Med
Fordrar
Om ej
xxx_§Lsp
Fig.140.
I Fig. 141. ses den ena möjligheten av olämpliga tågvägar. Dessutom visas tabell för Lsp230
som innehåller de tågvägar som är olämpliga med hänsyn till en tågväg från Sundbyberg till
Karlberg.
Tågvägar ej farliga men
olämpliga
Lsp-relä
Med
Fordrar
Om ej
230_§Lsp
194_t
210_v
230_§Lsp
196_t
212_h
Fig. 141.
5.11.14 Förreglingstabeller Fs xxx
Villkoren i tabell Fs svarar till en kontroll av låsning på grannstationen är införd (Rmot) och
att de villkor på grannstationen som är nödvändiga för signalering följer BVS 544.98011
avsnitt 7.1.2.
I Fig. 142. ses den generella formen av tabellen.
Fs-relä
Med
Fordrar
~xxx_§Fs
~xxx_RMot
~xxx_§Fs
Syyy_df
Fig. 142.
I Fig. 143. ses ett exempel på en FS-tabell i Karlberg.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
169
I exemplet ses at S636 skall vara fri och inte spärrad och det skall lysa rött i den motriktade
signalen på grannstationen. Dock inte om den medriktade signal 621 visar ”lodrätt”.
Fs-relä
Med
Fordrar
~621_§Fs
~621_RMot
~621_§Fs
S636_df & 636s_or
Om ej
621_rsl
Fig. 143.
5.11.15 Förreglingstabeller Lm xxx
Dessa tabeller är uppbyggda efter samma principer som Lxx-Utl tabeller.
I Cst Handbok 1 visas ett exempel, som återtagas i Fig.144.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
170
Funktion
N72_§tl
Med
Fordrar
997_t
N72_§tl
~978_t # 998_MLM998
N72_§tug
978_t
N72_§tup
S978_bf & ~SN1a_f
N72_§tupNt978
S978_f & N72_StN72
N72_§tu
N72_§tug
N72_§tu
N72_§tup #
N72_Nt998 #
N72_§tup-Nt978
Fig.144.
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
171
Strukturen för tabellen är fast. Konfigurationen av signaler och växlar kan skilja sig åt, vilket
leder till tabeller som avviker i innehåll. Ett exempel för Solna ses i Fig.145.
Fig.145.
5.11.16 Förreglingstabeller Plå
Ändamålet med funktionen: Preparerande låsning är den funktion som styr relä Plå, som har
till ändamål att låsa växeln innan en motstridig händelse inträffar, som kan orsaka ett
oönskat stoppbesked
Detta kan vara klämväxlar som låses av Plå innan en given händelse har inträffat, som kan
orsaka ett oönskat stoppbesked t.ex. om den ena tågvägen som ingår i klämväxeln är ställd
och den andra tågvägen som ingår i växeln magasineras. Klämväxeln står nu i fel läge, men
förhindras inte att låsas, då den ligger i skyddsområdet. Tågvägen kommer att magasineras
intill dess att alla kraven för tågvägen är uppfyllda. Plå-funktionen aktiveras av växelläget,
dvs. den ena tågvägen och den andra tågvägens magasinering.
Från VX förreglingstabeller
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
172
Plåxxx ingår om växeln ska vara förlåst, dvs. låst innan/samtidigt för rörelsevägen. Detta
används i situationer där låsning av rörelseväg kräver att växeln är låst, t.ex. vid klämväxlar
och växlar som ska ge skydd för rörelseväg: Plå utförs i en särskild tabell och ingår inte i VX
tabellen.
Plå tabellerna utförs efter att de övriga tabellerna är färdiga då det är enklare att identifiera
de nödvändiga funktionerna ur de andra tabellerna.
Plå är en PLS-funktion och fungerar bara med de variabler som finns att tillgå för PLS .
De manöverreläer som ingår i Cst anläggningen styrs av en PLS och därför kan en variabel
med samma namn som manöverreläet användas, t.ex. SIL för manöverrelä för ”snett höger”.
Utöver detta används följande variabler, som finns internt i PLS som är baserade på termer
från det ursprungliga reläbaserade manöversystemet.
IN: Magasinering av BörjanPunkt för tågväg (F 20.4 IN Mag BP tagvag) .
INR: Magasinering av BörjanPunkt för växlingsväg (F 20.3 INR Mag BP vaxlingsvag)
UT: anhållen (magasinerad) om att bli låst som slutpunkt, men är ännu inte låst.
Tågledningscentral indikerar magasinering SlutPunkt, både huvudsignal, växlingssignal,
stoppbock, stopplykta (F 76.1 .UT007 1301 * Tlc-indik mag SP hsi 007).
VXL: Manövrar lokalfrigivna vx_zzz (F143.5 .VXL124 412 * Manöver lokalfrig vx124)
Vi- : Begärt minusläge vx_xxx, (F56.7 .VI-198 Begärt minusläge vx 198).
Vi+: Begärt plusläge vx_zzz .
DR-: Dragning minus spsp_zzz, omläggning av växel zzz till - (F 53.1 .DR-162 Dragning
minus spsp 162, se PB30 PB30 = Växeldragning (skyddsvx))
DR+: Dragning plus spsp_zzz, omläggning av växel xxx till +
Namnen återfinns i Plå och DR tabeller från Karlberg.
Identifiering har skett utifrån ett dokument taget från Solnaprojektets PLS
I nyare PLS används istället:
MBT
Magasinerad börjanpunkt tågväg
MBV
Magasinerad börjanpunkt växlingsväg
MB
Magasinerad börjanpunkt (tågväg eller växlingsväg)
MST
Magasinerad slutpunkt tågväg
MSV
Magasinerad slutpunkt växlingsväg
MS
Magasinerad slutpunkt (tågväg eller växlingsväg)
M+
Magg i plus (växel)
M-
Magg i minus (växel)
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
173
Klämväxel:
105
130
102
103
100
Vx 132
167
134
Klämväxel 132
Växel
Med
Fordrar
Om ej
132_§f
130_r & 131_r
132_§f
133_r
132_§f
(100_t & 103_t) #
167_t
132_§f
130_st # 167_t
132_§f
102_r # 134_st # 167_t 105_v
132_§f
S131_f & S133_f
132_lo # ~132_n
Vx tabell for Vx 132. Visar klämväxeldelen
Som vi kan se så är det en tågväg från 167 och en tågväg från 100 som gör Vxl 132 till en
klämväxel, men även en tågväg från 167 och en tågväg från 103.
Dessutom är de härledda ur slutpunktslåsningen från signal 130
Vidare ger växlingsväg från 102 samt tågvägsslutpunktslåsning av 134 också en klämväxel
tillsammans med tågväg 167, dock inte om Vxl 105 ligger i vänsterläge. Växlingsvägen är
med eftersom det är vedertaget att 100m skyddsavstånd gäller vid växlingsväg-tågväg i
Karlbergprojektet.
Preparerande vx-låsning tabell för Plå 132
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
174
Prep vx-låsn:
Fordrar:
PLå132
SS132V+ & IN100 & L167
PLå132
SS132V+ & IN103 & L167
PLå132
SS132V+ & IN167 & (J130 # L100 # L103 # (L102r & J134 & SS105H+))
Samma tabell med nya PLS-uttryck:
Prep vx-låsn:
Fordrar:
PLå132
SS132V+ & MBT100 & L167
PLå132
SS132V+ & MBT103 & L167
PLå132
SS132V+ & MBT167 & (J130 # L100 # L103 # (L102r & J134 & SS105H+))
Plå132 ska aktiveras när det finns en tågväg (L167), Vx132+ och en magasinering av tågväg
från 100 (IN100)
Samt
När det finns en tågväg (L167), Vx132+ och en magasinering av tågväg från 103 (IN103)
Vx132+ och (130 som slutpunkt för tågväg, tågväg från signal 100, tågväg från signal 103,
växlingsväg från 102 om Vx105+ eller tågvägsslutpunktslåsning av signal 134) och
magasinering av tågväg från signal 167.
I Vx tabellen framgår det var klämväxel finns och hur den är utformad.
Plå tabellen kan därför göras med Vx tabellen som utgångspunkt.
Omden ena rörelsevägen är en ”snett höger”-väg så skall växeln också förlåsas.
Om det är tal om att det är ”snett höger” mot ”snett höger” så finns det ingen grund i att
förlåsa då dessa rörelsevägar inte är spärrade mot varandra.
Om förlåsning inte utförs så kommer inte den ena rörelsevägen inte att kunna ställas då det
krävs att växeln är låst och det sker först när bägge rörelsevägarna är tillgängliga.
Dock är det efter Okt 2010, i VX-tabellerna, använt slutpunktslåsning av de berörda
signalerna istället för de relevanta rörelsevägarna till dessa signaler.
Detta utförs eftersom det är enklare att använda slutpunktslåsningen. Detta blev accepterat
av Staffan Viklund, Banverket i Okt. 2010. Det skall dock kompenseras i Plå tabellerna
genom säkring att en order ligger kvar till dess att J-reläerna har låst.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
175
För dessa tillfällen kan man inte vara säker på att Vx tabellerna innehåller alla låsningar i
klämväxelsituationen.
Om man tittar på uttrycket: Plå 132: SS132V+ & IN100 & L167 så ser man att IN100 och
L167 fungerar motverkat uttrycket. Detta då det inte är tal om kontakter på ett relä utan ett
boolskt uttryck som bara kan bli sant med en tågväg från signal 167 och en magasinerad
tågväg från signal 100. Alltså: L167 är ”0” och är bara ”1” när en tågväg från 167 finns.
UT kan också ingå, dvs. en begäran om att bli låst som slutpunkt. Detta kan i vissa fall göra
uttrycken som ska ingå i Plå funktionen enklare.
Fig 146
Av Vx tabellen för Vx 148 framgår klämväxlarna:
148_§f
134_r # (169_r & 143_sr)
148_§f
136_r # (169_r & 143_sr)
148_§f
138_r # (169_r & 143_sr)
141_h
De tillhörande Plå funktionerna är:
PLå148
SS148H+ & UT144 & J143r
PLå148
SS148H+ & UT143 & ((L134r & SS140H-) # L136r # (L138r & SS141V-))
Samma tabell med nyare PLS uttryck:
PLå148
SS148H+ & MS144 & J143r
PLå148
SS148H+ & MS143 & ((L134r & SS140H-) # L136r # (L138r & SS141V-))
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
176
Här ses att för J143 kan man nöja sig med UT144 som är gemensam för de rörelsevägar från
signal 134, 136 och 138 som har slutpunkt vid signal 144. Dvs. att det inte behövs t.ex.
IN134 & SS140-V osv. för varje börjanpunkt.
I nästa rad är motsvarande UT143 placerad istället för IN169, som i detta tillfälle dock är
den enda möjligheten.
Växlar i frontskyddsområdet och som krävs vara låsta vid lokalområden
Växel 141 kräver, för att kunna lokalbetjänas, att signal 134 inte är slutpunktslåst såvida
växel 140 är i vänsterläge och låst.
Fig 147
Från tabell Lo141 har man:
141_§lo
134_sr
140_v & ~140_f
134_sr
141_lo
Växel 140 låser för:
140_§f
Detta betyder att om signal 134 är slutpunktslåst och vx 140 ligger i vänsterläge och vx 141
önskas lokal, så kan inte detta låta sig göras eftersom vx 140 inte är låst och först låser när vx
141 är lokal.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
177
Det skall därför utföras en preparerande låsning innan detta kan låta sig göras.
PLå140
SS140V+ & J134r & VXL141
Och samma tabell med nyare PLS uttryck
PLå140
SS140V+ & J134r & VXL141
Om Vx 141 är lokal, Vx 140 ligger i vänsterläge och det önskas en rörelseväg från signal
102 till signal 134, så ska Vx 140 vara låst innan detta kan låta sig göras.
102_§rg 105_h
141_lo
140_v & ~140_f
Det utförs därför en preparerande låsning:
PLå140
SS140V+ & UT134 & Lo141
Och samma tabell med nyare PLS uttryck:
PLå140
SS140V+ & MS134 & Lo141
Alltså:
Utifrån Lo tabellerna där slutpunktslåsning förekommer med ”om ej” villkor med en växel i
ett bestämt läge och krävd låst i detta läge, kan dessa Plå funktioner identifieras, som så
normalt uppträder i par, dvs. med VXL (ställd till lokal) med given slutpunktslåsning, och
den andra delen av paret där växeln är lokal och en slutpunkt önskas (UT).
Exempel:
141_§lo
134_sr
Utlöser följande villkor:
PLå140
SS140V+ & J134r & VXL141
PLå140
SS140V+ & UT134 & Lo141
Och
Cst Handbok 2
140_v & ~140_f
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
178
Fig 148
I ovanstående gäller:
179_§lo
173_r
180_h
173_r
180_h
Och
178_§lo
Det sätts samman i Plå tabellen till:
PLå180
SS180H+ & J173r & (VXL178 # VXL179)
PLå180
SS180H+ & UT173 & (Lo178 # Lo179)
Och
Då Vx180_h och J173R är gemensamma.
Växel 258 i Karlberg är ett exempel på en växel som enbart kan läggas om lokalt.
Växeln kan inte låsas, utan har bara funktionen Lo.
Ett urklipp ur Lo-tabellen:
258_§lo
255_sr
256_v & ~256_f
258_§lo
254_sr
256_v & ~256_f & 257_h & ~257_f
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
179
Fig 149
Detta medför följande Plå funktioner:
PLå256
SS256V+ & J254r & VXL258
PLå256
SS256V+ & UT254 & SS258V+
Och
Det ses att det inte är Lo258 som ingår, men SS258V+.
Utöver ovannämnda Plå funktioner så medför det även följande Plå funktioner:
PLå256
SS256V+ & J255r & VXL258
PLå256
SS256V+ & UT255 & SS258V+
PLå257
SS257H+ & L190r & VXL258
PLå257
SS257H+ & UT254 & SS258V+
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
180
5.11.17 Förreglingstabeller DR
Ändamålet med funktionen är att ställa om en växel, om en given rörelseväg önskas, och där
växeln inte självt ingår i rörelsevägen.
Det kan vara i en dubbel korsningsväxel där växeln ingår även om den inte skall köras i.
Det kan vara en växel som ska ge skydd (täckning), och som är införd som täckningsgivande
för att spara en massa logik i förreglingstabellerna, exempelvis Vx 140 vid rörelseväg från
signal 138 via Vx 141-.
Till DR tabellerna användes de visade variablerna i avsnittet om PLå tabellerna.
DR tabellerna er i flera tillfällen nära knutna till Plå tabellerna.
Tabellerna kan delas upp i:
a) Klämväxel
b) Täckning av växel i ”Lokalt” tillstånd
c) Dubbel korsningsväxel som utgör ett ”kryss”
d) Växel som utgör sidoskydd eller frontskydd
a) Klämväxel
När alla vilkor för en klämväxel är uppfyllda, med att en rörelseväg är ställd och den andra
rörelsevägen är under ställande, som en växel är i ”kläm” under, så säkrar DR funktionen att
växeln ställs i det tillstånd där växeln kan låsas. Efter detta kommer Plå funktionen att låsa
växeln.
Från avsnittet om Plå tabeller har vi klämväxel 132:
105
130
102
103
100
Vx 132
134
Klämväxel 132
Och tillhörande Plå tabell
Prep vx-låsn:
PLå132
Cst Handbok 2
Fordrar:
SS132V+ & IN100 & L167
167
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
181
PLå132
SS132V+ & IN103 & L167
PLå132
SS132V+ & IN167 & (J130 # L100 # L103 # (L102r & J134 & SS105H+))
DR tabellen är:
DR+132V
IN100 & L167
DR+132V
IN103 & L167
DR+132V
IN167 & (J130 # L100 # L103 # (L102r & J134 & SS105H+))
Det ses att det faktiskt är tal om samma funktion, men att DR funktionen säkrar att vx 132 är
i vänsterläge.
DR funktionen identifieras därför utifrån Plå tabellen för de tillfälle där växeln är en
klämväxel.
b) Täckning av växel i ”lokalt” tillstånd
Fig 150
Från Plå tabellerna utläses att om vx 141 är lokal, vx 140 i vänsterläge, och att det önskas en
rörelseväg från signal 102 till signal 134, så ska vx 140 vara låst före att detta kan låta sig
utföras.
Detta leder oss till följande Plå tabell:
PLå140
Cst Handbok 2
SS140V+ & UT134 & Lo141
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
182
För den typen av situation, dvs. att en växel är lokal och att det önskas en rörelseväg, men att
detta kräver en växel i skydd, så önskas det att växeln automatiskt ställer sig i skyddsläge.
Tillhörande DR funktion är:
DR+140V
UT134 & Lo141
I detta tillfälle kan DR funktionen också identifieras utifrån Plå tabellerna.
Den andra funktionen där rörelsevägens slutpunkt finnes och växeln önskas lokal ingår inte i
DR tabellen.
c) Dubbel korsningsväxel som utgör ett ”kryss”
Fig 151
Vid utarbetandet av Lr och L tabellerna är kretsar av ovanstående typ med en dubbel
korsningsväxel, som utgör ett kryss, är det ställt krav på ”passiva” växlar, dvs den växel som
inte är farbar vid körning genom krysset. Växeln är en form av skydd som förenklar de
logiska uttrycken i Lr och L tabellerna.
Exempelvis så krävs vx 118 i vänsterläge när rörelsevägen går genom krysset, dvs. när vx
119 är i vänsterläge.
Med 119 i högerläge är det klart att vx 118 ska vara i vänsterläge då växeln ska vara farbar.
Funktion
114_§tg
Med
Fordrar
119_k & 118_v
114_§tg
801_st & 117_t
114_§tg 119_v
113_t
Cst Handbok 2
Om ej
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
183
114_§tg 119_v
113_sr & 151_r
114_§tg 119_h
117_sr & 153_r
Det ses ur tabellen att vx 118 krävs i vänsterläge oavsett ställning av vx 119.
Då vx 118 inte ingår naturligt i rörelsevägen med vx 119 i vänsterläge så ska det till en
automatfunktion för att säkra att vx 118 intar vänsterläge.
DR+118V
Vi-119V
Denna funktion gäller för alla växlar som ingår i dubbla korsningsväxlar.
Vx 119 kommer därför, av samma anledning, också att ha en sådan funktion knuten till sig.
DR+119H
Vi-118H
d) Växel som utgör sidoskydd eller frontskydd
Fig 152
Vid rörelseväg från signal 138 till signal 144 ingår vx 140 i vänsterläge för att ge sidoskydd
varvid man uppnår en enklare logik.
138_§rg 141_v
106_r & 136_sr
138_§rg 141_v
140_v & 137_r
138_§rg 141_v
143_r
148_h
138_§rg 141_v
143_sr & 169_r
148_h & ~148_f
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
184
138_§rg 141_v
145_r & 171_r
Vx 140 ingår inte direkt i rörelsevägen och skall därför automatiskt ställas om till ett
skyddande läge dvs. vänsterläge.
DR+140V
Cst Handbok 2
Vi-141V
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
185
5.12
5.12.1
Övriga systemhandlingar
Dokumentförteckning/Ritningsförteckning
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Dokumentförteckning”.
5.12.2
Övergripande beskrivning
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Övergripande beskrivning”. Här är
det lämpligt att beskriva varför Cst-ställverk är valt.
5.12.3
Kostnadssammanställning
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Kostnadssammanställning”
5.12.4
Tidsplan
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Tidsplan”
5.12.5
Etapplaner
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Etapplaner”.
Det är mycket viktigt för projektet att det blir klarlagt behov av etapper och att etappföljden
sedan efterföljs. Varje enskild etapp kan medföra särskild projektering av ställverk.
Ändringar av etappernas ordningsföljder kan medföra att dokumentationen blir felaktig och
att felaktiga geografiska och konstruktionsmässiga underlag används.
5.12.6
Översiktskarta
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Översiktskarta”
5.12.7
Översiktsplaner
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Översiktsplaner”
5.12.8
Förteckning över plan- och planskilda korsningar. Befintliga och
planerade
Se BRÖH 806.6. Mall med vägledning ”Systemhandling, Förteckning över plan- och
planskilda korsningar. Befintliga och planerade”
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
186
6 Bygghandlingar
I bygghandlingsskedet tas förfrågningsunderlag fram för upphandling av byggnation av den
nya eller ändrade signalanläggningen. Handlingarna projekteras med utgångspunkt från
systemhandlingarna. Eventuella överordnade ändringar på spår- och kontaktledningsanläggningen behandlas inte i denna handbok men signalprojekteringens bidrag till andra
fackområden skall behandlas. Bygghandlingar skall därför utarbetas för:
•
Signalanläggning
•
Byggnader ( kiosk, kur, skåp, teknikbyggnad)
•
Mark och kanalisation (kabelkanalisation)
•
Teleanläggning (transmission, telefon, mm)
•
Spåranläggning (isolerskarvar)
•
Elkraftanläggning ( returström, neutralsektioner)
Omvänt så kan det förekomma ändringar på andra anläggningsdelarna som påverkar och
skall införas i bygghandlingen för signalanläggningen. En ändring kan exempelvis vara
föranledd av en nödvändig flyttning av teknikbyggnader.
I denna handbok fokuseras det på de bygghandlingar som skall produceras i samband med
signalanläggningen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
187
6.1 Processen vid projektering av bygghandlingar
Projektstart / underlag:
Underlaget för projekteringen levereras av beställaren till projektören i form av:
o Godkänd systemhandling
o Relevanta förvaltningsdata bestående av:
Originalritningar för signalsäkerhetsanläggningen
Digitala filer (ritningar och anläggningsdata)
o Normer, föreskrifter och handböcker
Det kontrolleras att underlaget är riktigt och komplett.
Projektering
För beskrivning av projekteringsprocessen hänvisas till dokumentet Projekteringsprocessen i
Cst Verktgslådan. Projektering av signalritningar är den mest långvariga aktiviteten och
sätter ramarna för det samlade förloppet. Andra aktiviteter som utförs är mängdförteckningar
och PLS-programmering. Dessa aktiviteter kräver att projekteringen av signalritningarna nått
ett visst läge där samtliga enskilda komponenter och anslutningar är fastställda.
Bygghandlingsskedets resultat är ett förfrågningsunderlag. Detta skall utformas i enlighet
med FU2000. Det finns dock inget krav på att nummersystemet i FU2000 följs.
Signalritningar och övriga ritningar
Projektering av signalritningar sker övergripande som beskrivs i avsnitt 0.
När ritningarna är färdiggranskade tillverkas ändringsmarkerade byggritningar.
Kontaktförteckning
I Cst anläggningar är kontaktanvändning på säkerhetsreläer och hänvisningar till ritningar
dokumenterade i en databas: Kontaktförteckning. Denna databas är ett viktigt hjälpmedel
under projekteringen och uppdateras löpande (se avsnitt 6.20.1 ).
Teknisk beskrivning och mängdförteckning
Framtagande av tekniska beskrivningar och mängdförteckningar kan genomföras parallellt
med framtagande av signalritningar eller eventuellt tidsmässigt förskjutet. Det finns ett
samspel mellan dessa handlingar där det säkerställs att samtliga ändringar på ritningar är
täckta av en arbetsbeskrivning samtidigt som det kontrolleras att de beskrivna arbetena finns
med i ritningarna. Tekniska beskrivningar och mängdförteckningar utformas med hjälp av
koder och beskrivande texter från AMA-systemet.
Övriga handlingar
Dessa omfattar administrativa föreskrifter och krav på trafik- och elsäkerhet, miljö,
arbetsmiljö och hälsa.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
188
PLS programmering
I anläggningar där det ingår en PLS i manöverdelen skall programmet för denna PLS ändras.
Underlaget för detta arbete är systemhandlingarna och de signalritningar som visar
gränssnittet till PLS:en.
Granskning
För beskrivning av de olika granskningsstegen i projekteringsprocessen hänvisas till
dokumentet Projekteringsprocessen i Cst Verktgslådan.
Resultat
De färdiga bygghandlingarna godkänns för leverans av den hos projektören ansvariga.
Kontraktdokumenten utarbetas av Trafikverket och blir tillsammans med bygghandlingarna
det färdiga förfrågningsunderlaget som fastställs hos Trafikverket av CBR.
6.2 Projektstart / underlag
Beställaren skapar ett Trafikverksprojekt. Detta innefattar bl.a:
Projektområde på IDA
Det upprättas ett projektområde på IDA till lämplig banstråk. Beställaren rekvirerar logon till
relevanta projektmedarbetare.
Ä-not
Beställaren ansöker om ett ändringsdatum (även kallad Ä-not) hos anläggningsförvaltaren.
Ändringsdatumet identifierar anläggningsändringen och används som beteckning på all
dokumentation som utarbetas. Formatet är <år><vecka> (ex. 0714). Som utgångspunkt väljs
ändringsdatumet till den vecka som det är planerat att ibruktagning skall ske. Ä-noten
fasthålls oavsett om ibruktagningen senare flyttas till annan tidpunkt. Om det finns behov att
utarbeta ändringar eller tillägg efter att bygghandlingen är fastställd, så skall en ny Ä-not
upprättas med efterföljande revisionsbokstav (ex. 0714A). Denna ändring behandlas som ett
separat projekt, som ska granskas och assessorbedömas separat. Dokumentationen skickas
som ett komplement till bygghandlingen som ett PM (Pro Memoria).
Beställning av ritningar
När IDA-projektområdet är upprättat kan beställaren lägga pdf-kopior på alla existerande
ritningar och övrigt underlag på IDA i projektpärmerna. Från detta väljer projektören vilka
ritningar som skall projekteras om. Originalritningarna beställs från Ritningsarkivet på
Trafikverket.
Om användningen av ritningarna ska koordineras med angränsande projekt på samma station
eller angränsande station, upprättar beställaren en dokumentbytesblogg på IDA där alla
parter har åtgång till ritningarna och kan koordinera lån av ritningar.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
189
6.3 Ritningar och procedurer
I denna handbok beskrivs endast krav och procedurer för signalritningar.
6.3.1
Ritningsmedier
Ritningarna för Cst-ställverket finns i förvaltningsarkivet antingen som plastfilmsoriginal
eller pappersoriginal utskriven från dgn CAD-fil.
Samtliga ritningar finns dessutom som skannade PDF-filer i IDA. Dessa kan tillsammans
med en ritningsförteckning levereras som kopior för att användas som underlag för
projekteringen av bygghandlingar. PDF-ritningarna används för att välja ut vilka
originalritningar som skall rekvireras med avseende på projektering av ändringen.
Nya ritningar framställs i CAD men skrivs ut som pappersoriginal. Cad-filerna levereras vid
projektslutet tillsammans med pappersoriginal till förvaltningsarkivet.
6.3.2
Ritningsformat
För Cst signalritningar används flera olika ritningsformat från A4 och upp till – i några fall –
ritningar med A2-höjd.
Målet är att alla CAD-ritningarna har höjden 296 mm svarande A4-höjd. Följande
standardformat används:
Format:
A3FFF
A3FF
A3F
A3
A4
Bredd (mm):
1190
840
595
420
210
Äldre kretsritningar i plast är oftast i långformat med höjd 410 mm som motsvarar A3. Vid
omritning till CAD ska dessa ritningar delas upp på flera blad.
I bygghandlingen används de äldre ritningarna förminskade vid kopiering till 70 %, så att de
också får samma höjd som A4-ritningar.
6.3.3
Vikning och hålning av ritningar
Alla ritningar större än A3 viks till A3-storlek. En specialvikning används för att säkerställa
att varje ritning endast ligger i ett lager på både vänster och höger sida. Området på höger
sida ska vara tillräckligt brett så att ritningsnummer är synligt utanför vikningen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
190
A3
Fig 153. Princip för vikning
Hålning sker vanligtvis på vänster sida, men till granskningspärmen hålas bort- och
informationsritningar på höger sida.
6.3.4
Ritningstyper
Följande typer av ritningar används:
Originalritning
Ritning på plastfilm eller på papper. Pappersoriginalritningar har
stämpel ”Original” på baksidan.
Vitkopia /
Informationskopia
Svartvit eller färgkopia av originalritningens framsida. Det kan
finnas godtyckligt antal vitkopior.
Ändringsritning
Kallas även Ä-ritning. Ny ritning eller ändrad originalritning.
Ändringsdatumet har ett tillhörande Ä. (not 1)
Borttagningsritning
Kallas även ”bortritning” eller ”B-ritning”. En vitkopia där trådar
som skall slopas är överstrukna. Stämplas ”Borttagningsritning
<ändringsdatum>”. (not 1)
Granskningskopia
Ändringsritning eller borttagningsritning med röd stämpel
”Granskningskopia <datum> <sign>”. Ändringar är rödmarkerade
(not 1). Det får endast finnas ett exemplar av var version.
Arbetsritning
Ändringsritning eller borttagningsritning med röd stämpel
”Arbetsritning”. Ändringar är rödmarkerade (not 1). Det får endast
finnas ett exemplar.
Montageritning
Ändringsritning eller borttagningsritning med svart stämpel
”Montageritning”. Det får finnas ett godtyckligt antal exemplar.
Ändringar är rödmarkerade efter mottagarens behov.
Besiktningsritning
Ändringsritning eller borttagningsritning med röd stämpel
”Besiktningsritning, Datum:…., Sign:….”. Ändringar är
rödmarkerade. Det får endast finnas ett exemplar.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
191
Not 1:
Ändringarna på ändringsritningarna och bortritningarna rödmarkeras innan
säkerhetsgranskningen. Rödmarkeringen ingår i granskningen. Arbetsritningar,
montageritningar och besiktningsritningar framställs vid färgkopiering av de
rödmarkerade ändrings- och bortritningarna.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
192
6.3.5
Ritningshantering
Projektering av ändringar på anläggningsritningar sker antingen genom manuella ändringar
på originalritningarna eller i CAD-filen som levererats från anläggningsförvaltaren. Nya
ritningar projekteras alltid i CAD.
I Fig 154 visas processen vid projekteringsändringar på en existerande originalritning.
Originalritningar
Ritningskopia
Informationskopia
Mottagning
Arbetskopia Ä
Borttagningsritning
Renritning av
ändringsritning
Projektering Ä+B
Interngranskn. Ä+B
Granskningskopia
Ä+B
Internkontroll
Säkerhetsgranskning Ä+B
Nej
Upprättning
OK ?
Ja
Signering/granskare
Ä
Signering/granskare
B
Fastställande
Arbetsritningar
Besiktningsritningar
Ä = ändringsritning
B = borttagningsritning
Arbetsritningar
Arbetsritningar
Arbetsritningar
Montageritningar
Fig 154. Projektering av signalritningar(manuell process)
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
193
I samband med mottagande tas vanligtvis tre kopior av originalritningarna: Den första
används som referens (vitkopia eller informationskopia), den andra används för skapande av
bortritning och den tredje används för skissprojektering av ändringar.
Innan ändringsritningen renritas genomförs en interngranskning av de projekterade skisserna
där det kontrolleras att önskad funktion uppnås. Vid internkontroll efter renritning
kontrolleras att den nya ändringsritningen är korrekt i jämförelse med skissen.
I nästa steg rödmarkeras ändringar på bort- och ändringsritningar och ritningarna
interngranskas på nytt. Vid denna granskning säkerställs att ändringsmarkeringarna är
entydiga och följer Trafikverkets regler för markeringar på arbetsritningar (se avsnitt 6.4.2).
En helhetsgranskning, som säkerställer att alla relevanta ritningar finns och att hänvisningar
mellan ritningarna stämmer, genomförs. Ritningarna granskas också i förhållande till
kontaktförteckning.
När ritningarna är klara för säkerhetsgranskning, färgkopieras bort- och ändringsritningarna
samt stämplas med ”Granskningskopia <datum>”. Säkerhetsgranskning genomförs på
kopian av den samlade satsen av rödade bort- och ändringsritningar samt
kontaktförteckningen. Om ingen bortritning finns skall en informationskopia levereras till
granskaren.
När samtliga ritningar är granskade och upprättade och granskaren inte har några
kvarstående anmärkningar, skall både granskningskopiorna och de rödade originalen för
bort- och ändringsritningarna signeras av granskaren. Dessutom skall nya originalritningar
signeras.
Granskningsprotokollen ingår i säkerhetsbevisningen, som nu skall assessorsbedömas (se
avsnitt Error! Reference source not found.).
Efter assessorsbedömning ska ritningarna fastställas av Trafikverkets anläggningsförvaltare
för användning i byggprocessen. På de nya ritningarna signeras rutorna ”Godkänd” eller
”Fastställd” för hand, medan det inte finns någon ruta som skall signeras på de ritningar som
ändrats. För dessa ritningar signerar fastställaren i ändringslistan i ritningsförteckningen.
Efter alla dessa steg är anläggningsritningarna klara för framställande av bygghandling. Vid
färgkopiering framställs nu följande kopior av de rödade och signerade bort- och
ändringsritningar:
1 sats arbetsritningar
1 sats besiktningsritningar
Vanligtvis 4 satser montageritningar
Projektering i CAD
Vid CAD-projektering utgår ofta renritningen av skisser. Signalprojektören arbetar direkt i
en kopia på ritningsfilen och det skrivs ut kopior av den ändrade ritningen för internkontroll.
Innan ändringsmarkering och säkerhetsgranskning framställs en (ny) originalritning i papper
med ”Original”-stämpel på baksidan. Denna ritning har samma giltighet som en
plastoriginalritning.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
194
6.3.6
Framtagande av bort- och ändringsritningar
Framtagande av bortritningar
På borttagningsritningen (B-ritningen) skall de uppgifter som ändras strykas över med ett
snedstreck så att det tydligt syns att något skall bort. Strecket får dock inte vara för brett
(tjockt), man måste kunna se vilken text som stryks över. För reläer och andra komponenter
på kretsritningarna gäller att beteckningen INTE stryks över vid ändringar.
Trådar som tas bort stryks över med ett snedstreck. Strecken får endast placeras där tråden är
”ensam” inte där flera trådar visas med en gemensam linje.
Om ett helt område flyttas från en ritning till en annan så ringas området in med en
blyertspenna och det skrivs in vart det flyttas.
Komponenter som tas bort stryks över på stativritningarna, inte på kretsritningarna.
Borttagningsritning skall bara användas när något tas bort. När det finns en ändringsritning
men inget tas bort bifogas en informationskopia till granskaren som visar anläggningen
innan ändringen. Informationskopian skall inte stämplas granskningskopia och skall inte
vara med i ritningsförteckningen.
Framtagande av ändringsritningar
I ändringsrutan skrivs det nya ändringsdatumet in med ett Ä framför. Ä skrivs med blyerts.
Vid ändring av beteckning på en komponent skall den nya beteckningen på Ä-ritningen
skrivas på samma plats som den gamla fanns på. På lämpligt ställe intill den nya
beteckningen skall den gamla skrivas med blyerts inom parentes. Detta görs för att man efter
driftsättningen skall kunna radera den gamla beteckningen och ha den nya kvar på rätt ställe.
För reläer gäller att gamla beteckningar endast skall skrivas vid reläspolen, i stativ och i
kontaktförteckningen inte vid kontakterna.
Vid byte av relätyp skrivs en anmärkning i blyerts vid reläspolen. Om detta är den enda
ändringen ska ritningen ändå göras som en Ä-ritning med nytt ändringsdatum.
Stativnummer skall alltid finnas på Ä-ritningen för alla kontakter där någon tråd ändras.
Rödmarkering av ändringar på bortritningar
På bortritningar markeras ändringsdatum och överstrykningar med rött. Även beteckningar
som ändras måste markeras.
Samtliga snedstreck, både över trådar och över beteckningar rödas.
Om stativnummer saknas på B-ritningen för någon kontakt där en tråd skall bort skall detta
skrivas dit (utan att rödas), det underlättar montaget.
Rekommendation
Det är enklast att arbeta med två versioner av bortritningen:
1. ”Bortritning master” med överstrykningar i blyerts
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
195
2. ”Bortritning original”: en kopia av ”Bortritning master” med rödmarkeringar (med
stämpel ORIGINAL på baksidan)
Vid ändringar efter granskning görs ändringar på ”Bortritning master” och en ny
”Bortritning original” tas fram.
Bortritning
Ändringsritning
Fig 155. Ändring av beteckning
Bortritning
Ändringsritning
Fig 156. Ändring av reläbeteckning
Bortritning
Ändringsritning
Fig 157. Ändring i strömkrets
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
196
Rödmarkering av ändringar på ändringsritningar
På nya ritningar markeras ramen runt ritningshuvudet samt ändringsdatum med rött.
På befintliga ritningar markeras ändringsdatum, nya trådar, nya komponenter eller andra
beteckningar med rött enligt följande regler:
Hela den ändrade beteckningen samt parenteserna kring den
den gamla beteckningen skall rödas
(inte den gamla beteckningen).
eckningen). På strömkretsen rödas
as bara beteckningar, inte klämnummer.
kläm
Nya trådar markeras på två skilda sätt beroende på deras sträckning:
1. Trådar som går rakt fram till komponentanslutningen rödmarkeras hela vägen. Detta
gäller även om tråden har 90° vinklar på vägen.
2. Trådar, som dokumentationsmässigt, avslutas i en 45° vinkel (där den går samman
med en annan tråd) rödmarkeras bara fram till vinkeln.
Om allt inom ett större sammanhängande område är nytt så kan alternativet att ringa in
området och skriva ”allt nytt” väljas.
Om ett helt område är flyttat från en annan ritning så ringas området in med rött och det
anges från vilken ritning det flyttats.
6.3.7
Ritningshuvud
Nya anläggningsritningar
ningsritningar för Cst-signalställverk
Cst
förses med gällande Trafikverkets
Trafikverket
ritningshuvud i nedre högra hörnet. För befintliga ritningar används befintligt ritningshuvud
som kan vara av olika typ. Det vanligast förekommande ritningshuvudet på befintliga
ritningar visas i Fig 158.. Ritningshuvudet består av en identifikationsruta (Fig
(
160) och en
ändringstabell (Fig 161).
Ritningshuvudet kan vara kompletterat med en konsultruta där den konsult som projekterar
ritningen inför firmanamn och initialer på personer som har konstruerat och verifierat
ritningen. Konsultrutan placeras normalt till vänster om ritningshuvudet. Vid ändringar
än
kan
konsultrutan ersättas av ny ruta av den konsult som genomför ändringen.
ändringen
Fig 158. Ritningshuvud – äldre typ
Fig 159.. Ritningshuvud – gällande typ (med konsultruta exempel)
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
197
Fig 160. Ritningshuvud – identifikationsruta
Fig 161. Ändringstabeller - äldre och gällande typ
Ritningar identifieras med ritningsnummer och bladnummer. Nya ritningar med endast ett
blad har bladnummer 1. På äldre ritningar med ett blad är bladnummerrutan tom och i listor
betecknas bladnumret 000.
Utgåvan identifieras med Ä-not (ändringsdatum ÅR/V) i identifikationsrutan och med
samma Ä-not i ändringstabellen. För nya ritningar fylls både Datum rutan i
identifikationsdelen och första fältet i ändringstabellen med den första Ä-noten. För senare
ändringar skrivs ny Ä-not endast i ändringstabellen.
6.3.8
Underskrifter på ritningar mm
Underskrifter för granskning och godkännande/fastställande skall utföras i enlighet med
BVK 503.031 ”hantering av gransknings- godkännandesignaturer för signalritningar”.
Granskning
Ritningen skall signeras av granskaren. För att ritningen skall vara giltig skall den alltid vara
försedd med en handskriven signatur för den senaste granskningen. Vid den första utgåvan
signeras både ”Granskad”-rutan i ritningshuvudets identifikationsdel och ovanför
ändringsdatumet i första ruta i ändringstabellen. Vid efterföljande ändringar ska det signeras
ovanför ändringsdatumet i ändringsrutan. På CAD-ritningar kan tidigare
granskningssignaturer digitaliseras när det införs ändringar i anläggningen.
Godkännande /fastställande
Den första utgåvan av ritningen skall godkännas av anläggningsförvaltaren med handskriven
signatur i fältet ”Godkänd” eller ”Fastställd”. På CAD-rtiningar kan den ursprungliga
underskriften ersättas med digital text i samband med ändringar i anläggningen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
198
6.3.9
Ritningsstrukturering och dess innehåll
Ritningar kan antingen vara enkla ritningar med eget ritningsnummer eller flera
sammanhängande ritningar med ritningsnummer och bladnummer. Långa strömkretsar kan
delas upp på ett antal ritningar med samma ritningsnummer men med var sitt bladnummer,
startande från höger med blad 1. Vid uppdelning av en ritning, som redan har bladnummer
användas index a, b, c … Index användas enligt denna princip:
Bl. 3d
Bl. 3c
Bl. 3b
Bl. 3a
Reläströmkretsar ritas så långt som möjligt vågrätt i överensstämmelse med
instruktionsritningens struktur. Strukturen i spårnätet och objektens inbördes placering i
riktning från vänster till höger skall återfinnas i placeringen av reläspolar och reläkontakter.
Detta innebär att reläer med jämna nummer har spolen längst till vänster och reläer med
udda nummer har spolen längst till höger.
När en trådförbindelse fortsätter på en annan ritning görs en hänvisning som antingen kan
vara till ett annat blad under samma ritningsnummer ( se Fig 162 ) eller till ett annat
ritningsnummer ( se Fig 163 ). På nyare ritningar är hänvisningen numrerad medan det på
äldre ritningar hänvisas direkt till komponentförbindelsen ( se Fig 164 ).
Blad 1
Blad 2
Fig 162. Trådförbindelse mellan två ritningsblad
Ritning 200-187
Ritning 200-188
Fig 163. Trådförbindelse mellan två ritningar
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
199
Ritning 200-234
Ritning 200-233
Fig 164. Trådförbindelse mellan två ritningar (äldre princip)
På ritningarna kan det skrivas diverse relevanta anmärkningar vilket visas i följande
exempel:
Fig 165. Exempel på texter och förklaringar på ritningar
6.3.10
Symboler
Vid framtagande av signalritningar används Trafikverkets standardsymboler i enlighet med
BVF 544.93202. Till Microstation CAD-system finns ett cellbibliotek med Trafikverkets
symboler. Till Cst-anläggningar ska det speciella cellbiblioteket ”Cst_celler.cst”, som finns i
DGN-paketet, användas. Detta symbolbibliotek används för att få enhetliga ritningar samt att
möjliggöra genomförande av formell verifiering. Riktlinjerna i ” Riktlinjer för projektering i
Microstation, signalsäkerhetsanläggning CST” (ref 3) ska alltid följas.
Vid komponentsymboler skall stativplacering alltid skrivas ovanför komponentbeteckningen
på kretsritningarna. På äldre ritningar saknas ofta stativplacering vid kontakterna. Vid
framtagande av bygghandling ska stativplaceringen alltid läggas till där det förekommer
ändringar.
6.3.11
Intern granskning
Det är viktigt att genomföra en intern granskning innan säkerhetsgranskningen. Denna ska
dokumenteras i verifikationsrapporter samt ingå i säkerhetsbevisningen.
För närmare beskrivning av interngranskning hänvisas till dokumentet
Projekteringsprocessen i Cst Verktgslådan.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
200
6.3.12
Säkerhetsgranskning
6.3.12.1
Behörighet och accept
För att kunna utföra signalsäkerhetsgranskning på Cst-ställverk krävs enligt BVF 544.94007
att granskaren har generell behörighet som signalteknisk granskare inom följande
granskningsklasser:
- Generella dokument
- Ställverk modell Cst:
Generella kretsscheman
Kretsscheman förregling
ATC-styrsignaler
Dessutom måste en accept från Trafikverket utfärdas för granskningen för det specifika
projektet på följande sätt:
1. Projektören fyller i blanketten ”Ansökan om acceptans som säkerhetsgranskare” och
skickar den till granskaren.
2. Granskaren skriver under och skickar den till Trafikverkets förvaltare.
3. Trafikverkets förvaltare (LA) utfärdar ett tidsbegränsat ”Accept för att få utföra
signalsäkerhetsgranskning enligt BVF 544.94007” motsvarande perioden det är behov för i
projektet.
Om en granskare inte har behörighet på alla nödvändiga områden, ska fler granskare uppges
vilka kan komplettera varandra. I detta fall ska en av granskarena uppges som
huvudgranskare med ansvar för koordinering av den totala granskningen.
6.3.12.2
Granskning
Säkerhetsgranskning utförs på alla signalritningar, inkl. förreglingstabeller och
kontaktförteckning.
Ritningarna levereras i granskningspärmar där alla ritningar är vikta i A3-format och bortoch ändringsritningar är insatta parvis. B-ritningar hålas på höger sida och Ä-ritningar hålas
på vänster sida, så att B-ritningen ligger till vänster och Ä-ritningen till höger vid uppslag.
Informationsritningar insätts på samma sätt som B-ritningar.
För ett effektivt genomförande av granskningen är det en fördel om alla dokument, som ska
granskas, levereras på én gång. Granskningen genomförs stegvis där alla generella
dokument, kretsscheman förregling och ATC-styrsignaler granskas i första omgången.
Granskaren ger ut ett granskningsprotokoll och projektören rättar upp enligt granskarens
synpunkter. Vanligtvis granskas strömfördelning och kontaktförteckning i en senare
granskningsrunda när kretsscheman för förregling och ATC är ok-granskade.
Även om förreglingstabellerna har varit granskade i systemhandlingsskedet, och därmed
ingår som underlag till bygghandlingsgranskningen, kan granskaren ha synpunkter på dem.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
201
6.3.13
Säkerhetsbevisning
Säkerhetsbevisningen utformas i enlighet med Trafikverkets standard innehållsförteckning
(ref. Cst Verktygslådan på IDA). för projekt med JVS godkännande.
Säkerhetsbevisningen görs både som en fysisk pärm samt lagras på IDA på ett område
specifikt för säkerhetsbevisningar.
Säkerhetsbevisningen kompletteras gennom de skeden projektet genomgår.
6.3.14
Assessorsbedömning
Trafikverket utser en assessor som ska gå igenom säkerhetsbevisningen och – vid behov annat kvalitetssäkringsmaterial. Detta sker i flera steg.
Första assessorsbedömningen sker när säkerhetsgranskningen är genomförd och det finns ett
anmärkningsfritt granskningsprotokoll. Assessorn ska ha en kopia av
säkerhetsbevisningspärmen skickat till sig. Assessorn kan också utföra inspektioner hos
projektören. Assessorn tar fram en rapport och med assessorsrapporten som underlag kan
anläggningsförvaltaren fastställa bygghandlingen för byggnation.
Assessorn ska senare gå igenom rapporten från formell verifiering och ibruktagningsplanen.
6.3.15
Formell verifiering
Om beslut fattas att formell verifiering ska genomföras finns detta beskrivet i
Projekteringsprocessen i Cst Verktygslådan.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
202
6.4 Projektering generellt
6.4.1
Underlag
Vid projektering gäller följande generella underlag:
•
BVF 544.20002, "Projekteringsregler. Beteckningar på signaltekniska objekt på
stationer och linjer"
•
BVS 544.93100, "Signaltekniska termer och definitioner"
•
BVF 544.93202, "Symboler för signalteknisk dokumentation"
Projektering bedrivs med utgångspunkt från beskrivningarna i Cst Handbok 1 och relevanta
ritningsexempel från ett Cst-ställverk.
Det finns inga stommar eller 1000-ritningar för Cst-anläggningar.
6.4.2
Val av materiel och projekteringsprinciper
Vid val av materiel finns det vissa faktorer att ta hänsyn till. Först och främst skall materiel
väljas med avseende på vad som projekterats och då skall det säkerställas att de valda
komponenterna finns tillgängliga som nya. Det finns materiel hos Materielservice, vilket är
det enda som får användas, som är avsett som reservdelar och inte får användas i samband
med ny eller ändrings projektering.
Vid ändringsarbeten skall det användas materiel och principer som så väl som möjligt
motsvarar det som redan finns i anläggningen. Exempelvis finns det strömkretsar där det i
vissa anläggningar används stålkärnereläer och i andra används vanliga reläer. Om materiel
motsvarande den som redan finns i anläggningen inte kan fås som ny, jämför ovan, kan det
användas annan materiel och därmed andra principer. Vid val av andra materiel och
principer skall dessa i största möjliga mån motsvara de principer som används i de nyaste
Cst-anläggningarna (Stockholm S och Karlberg).
De enskilda strömkretsarna kan även variera inom samma anläggning. Om det finns
varianter inom samma anläggning bör projekteringen utgå från den senaste versionen av
strömkretsen.
Val av reläer kan ske utifrån den lista som finns i bilaga 3 som visar de relätyper som redan
används i de enskilda Cst-anläggningarna (listan är för närvarande endast framtagen för
Solna).
Vid projektering skall det ta höjd för att det förutom den rent fysiska skillnaden mellan JRF
och JRK reläer är skillnad på kontaktuppsättningen och att det inte finns polariserade reläer
av JRF-typ (det används dioder istället). På grund av skillnaderna i impedansnivåerna mellan
de två relätyperna kommer det även vara skillnad på hur tidsfördröjningar konstrueras
(kondensatorvärden mm).
6.4.3
Ritningssymboler
I samband med Cst-anläggningarna används enskilda ritningssymboler som avviker från
Trafikverket standarden i BVF 544.93202. Vid stålkärnereläer används en symbol där front-
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
203
och backspolarna är ritade i en gemensam cirkel (den gamla symbolen för stålkärnereläer)
och för vissa reläer, exempelvis St- och Tv-reläer, används en liknande symbol för reläer
med dubbla spolar.
6.5 Projektering av Spårledningar
Projektering av en spårledning omfattar följande:
•
Komplett matning inklusive matningslikriktare
•
Komplett upptag inklusive spårledningsrelä
•
Objektskabling till spårledningen
Normunderlaget för projektering av spårledningar är följande:
•
BVF 544.20001, "Projektering av spårledningsmatning vid störspänningar"
•
BVS 544.98017, "Spårledningar. Grundläggande signaleringskrav"
•
BVS 544.92105, "Funktionsvärden för signalteknisk utrustning"
•
BT 95088, "Signalteknisk Handbok", bilaga A
Interface mellan spårledning och Cst-anläggningar beskrivs i Cst Handbok 1, avsnitt 7.3
"Spårledningar".
Särskilda förhållanden som skall beaktas:
•
Reläer mm för spårledningar placeras i största möjliga mån i nedersta raden i
relästativet.
•
Det skall beslutas om det skall användas nedbrytningsspårledningar, jämför, Cst
Handbok 1, avsnitt 11.6.4 "Nedbrytningsspårledning".
•
Alla funktionsvärden för spårledningar finns i BVS 544.92105, avsnitt 4.3
•
Normalt skall spårledningar som gränsar mot varandra ha olika polaritet, så att man
upptäcker ett eventuellt överslag i isolerskarvarna.
Samma polaritet kan i vissa fall accepteras vid angränsande spårledningar, men då
med förbehållet att båda spårledningarna har sina matningar intill den gemensamma
isolerskarven. Vid isolerskarvsfel uppträder spårledningarna som en enda lång,
mittmatad spårledning.
Lika polaritet medges dock ej kring isolerskarv placerad vid huvudsignal eller mot
Sv-spårledning för vägskydd.
6.6 Projektering av Växlar
Projektering av en växel omfattar följande:
•
Definition av blockeringssträcka
•
Samtliga strömkretsar i samband med växeln (manöverströmkrets, motorströmkrets,
kontrollströmkrets, strömkrets för lokalställare mm).
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
204
•
El-montage av växeldriv
•
El-montage av lokalställare
•
Objektskablar till växeln
Normunderlaget för projektering av växlar är följande:
•
BVS 544.98025, "Växlar och spårspärrar. Grundläggande signaleringskrav"
•
BVS 544.92105, "Funktionsvärden för signalteknisk utrustning"
Strömkretsarna projekteras med hänsyn till förreglingstabellerna för den aktuella växeln.
I äldre anläggningar finns ritningar med tabeller för medväxlar. Dessa ritningar utgår vid
ändringar och ersätts av förreglingstabellerna.
Växlar i Cst-anläggningar beskrivs i Cst Handbok 1, avsnitt 7.1 "Växlar".
Den till varje enskild växel hörande blockeringssträckan är projekteringsmässigt beskriven
ingående i BVS 544.98025. Blockeringssträckan består av de spårledningar som ligger i och
omkring växeln, jämför BVS 544.98025, och kan i vissa fall kompletteras med speciella
”spårledningar” (repeterreläerna RnS / RuS och Lv / Lh) som beläggs körriktningsberoende
och när de ingår i en rörelseväg. Dessa speciella ”spårledningar” beskrivs närmare i Cst
Handbok 1, avsnitt 11.3.2.1.1 "Låsekretsen".
Särskilda förhållanden som skall beaktas:
•
Reläer m.m. för växlar och spårspärrar placeras i separata stativ.
•
Strömkrets för växlar skall ligga i separata kablar (det får finnas strömkretsar för
flera växlar i samma kabel).
•
Motorströmkrets och kontrollströmkrets skall gå i separata kablar.
•
Om en växel har normalläge körning vänster skall den tillhörande strömkretsen
projekteras med ett ”kryss” (med korsade trådar) och om den har normalläge körning
höger utan ”kryss”, se Cst Handbok 1, avsnitt 11.3.2.1.3 "Motorkretsen".
•
Strömmen till växeldrivet skall brytas efter 12 ± 3s, om växel inte går i kontroll,
jämför. BVS 544.92105, tabell 13
•
Om det är platsbrist i kanalisationen för kablar till växeln kan kabelnätet reduceras
genom användande av optokabel och FST-modem (FST = Fail Safe Transmission).
Detta beskrivs närmare i Cst Handbok 1, avsnitt 11.3.2.4.3 " Inre utrustning till
växlar decentralt placerade med ”failsafe” transmision"
•
Om en växel utrustas med en lokalställare skall det följa reglerna i BVF 544.98025,
avsnitt 7, punkt 11 – 16.
•
Av säkerhetsmässiga orsaker är det viktigt att reläerna Lå, KV och RLåKV fysiskt är
placerade nära varandra, jämför Cst Handbok 1, avsnitt 11.3.2.1.1 "Låsekretsen".
•
Normalt kontrollerar växeldrivets kontrollkontakter tungspetsens läge, men i växlar
med tungor längre än 5,9 meter och för en hastighet som överskrider 40 km/h skall
minst en tungkontrollkontakt monteras. Denne består av en permanentmagnet på
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
205
växeltungan och en magnetkontakt på underläggsplattan. I samtliga växlar med
växeldriv av Siemens fabrikat skall det alltid monteras tungkontrollkontakter.
I Fig är det nödvändiga antalet tungkontrollkontakter per växel angivet för ett antal
växeltyper.
•
I växlar med långa tungor skall det monteras dubbla växeldriv. I Fig är antalet
växeldriv visat för ett antal växeltyper.
Rälstyp/kurvradie/tunglängd
Antal driv
Antal tungkontrollkontakter
(pr. gren i växeln)
SJ50/225/11
1
1
SJ50/300
2
2
SJ50/600/12
1
1
UIC60/300
2
1
UIC60/500
2
1
UIC60/760
2
2
UIC60/1200
2
2
Fig 166. Antalet växeldriv och tungkontrollkontakter för ett antal växeltyper.
•
Om flera växeldriv används har växeltungan visat en tendens att kröka sig om ett
hindrande föremål finns mellan tunga och stödräl vid omläggning. Detta kan
resultera i, att båda växeldriven indikerar växeln i kontroll, men att man mellan
driven eller mellan mittdriv och tungrot har en säkerhetsfarlig spårviddsminskning.
För att förhindra att denna situation uppstår, monteras växeldriv och
tungkontrollkontakter som vissas i Fig 167.
Fig 167. Placering av flera växeldriv och tungkontrollkontakter
6.7 Projektering av Signaler
Projektering av en signal omfattar följande:
•
Komplett strömkrets för signallampor (exklusive 110 V strömförsörjning)
•
Objektskablar till signalen
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
206
Normunderlaget för projektering av signaler är följande:
•
BVS 544.98011, "Yttre signalering, Grundläggande signaleringskrav"
Signaler i samband med Cst-anläggningar beskrivs i Cst Handbok 1, avsnitt 7.2 "Signaler"
och avsnitt 9.3.2 "Strömförsörjning" punkt G och H
Särskilda förhållanden som skall beaktas:
•
Var dvärg- och huvuddvärgsignal och de enskilda lamporna i huvudsignalerna skall
ha separat transformator för strömförsörjning, jämför Cst Handbok 1
•
Reläer för signaler får inte placeras i samma stativ som reläer för växlar eller
spårspärrar.
•
Strömkretsar för signaler får inte gå i samma kablar som strömkretsar för växlar eller
spårspärrar.
•
Om strömkretsen för den aktuella signalen är längre än 3500m skall den förses med
en jordfelsmätare, jämför Cst Handbok 1, avsnitt 9.3.2 " Strömförsörjning "
•
Vid dvärgsignaler, där det används 3-fas strömförsörjning, är det viktigt att belasta
de tre faserna lika.
6.8 Projektering av Spårspärrar
Projektering av spårspärrar omfattar följande:
•
Definition av blocksträcka.
•
Samtliga strömkretsar i samband med spårspärren (manöverkrets, motorströmkrets,
kontrollkrets mm).
•
El-montage för driv.
•
Objektskabel till spårspärren.
En spårspärr projekteras på samma sätt som en växel så när som på förhållandena kring
blockeringssträckan.
Normunderlaget för projektering av spårspärrar är följande:
•
BVS 544.98025, "Växlar och spårspärrar. Grundläggande signaleringskrav"
Strömkretsarna projekteras med hänsyn tagen till förreglingstabellerna för den aktuella
spårspärren.
Den blockeringssträcka som hör till varje enskild spårspärr beskrivs ingående i BVS
544.98025.
Spårspärrar i samband med Cst-anläggningar beskrivs i Cst Handbok 1, avsnitt 11.4
"Spårspärrar".
Särskilda förhållanden som skall beaktas:
•
Reläer mm för spårspärrar skall placeras i samma stativ som växlar alltså inte i
samma stativ som signaler mm.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
207
•
Strömkretsen för spårspärrar skall placeras i separata kablar (det får finnas
strömkretsar för flera spårspärrar i samma kabel).
•
Motorströmkretsen och kontrollströmkretsen skall placeras i separata kablar.
6.9 Projektering av Strömförsörjning
Projektering av strömförsörjning omfattar försörjning av följande:
•
Reläer
•
Växlar (kontrollström)
•
Växlar (motorström)
•
FST-modem
•
Manöversystem (PLS)
•
Fjärrstyrning (EBISAT)
•
Huvudsignaler
•
Huvuddvärgsignaler och dvärgsignaler
•
Spårplan
Normunderlaget för projektering av strömförsörjningen är fölande:
•
Inga normer
Strömförsörjning för Cst-anläggningar beskriv i Cst Handbok 1, avsnitt 9.3.2
"Strömförsörjning"
Särskilda förhållanden som skall beaktas:
•
6.10
Vid 3-fas strömförsörjning (finns för dvärgsignaler) är det viktigt att de tre faserna
belastas lika.
Projektering av Schematisk Kabelplan
Projektering av schematisk kabelplan omfattar följande:
•
Projektering av objektkablar från var enskilt objekt till kur, kiosk, skåp mm.
•
Sammanställning av trådbehov från var enskild kur, kiosk skåp mm till ställverket
samt projektering av de nödvändiga huvudkablarna (tänk på reservtrådar i kablarna).
•
Projektering av förbindelser mellan huvud- och objektskablar i var enskild kur,
kiosk, skåp mm.
Normunderlaget för projektering av schematisk kabelplan är följande:
•
Inga normer
Regler för kabelnumrering i Cst-anläggningar beskrivs i Cst Handbok 1, avsnitt 9.1.5.
Särskilda förhållanden som skall beaktas:
•
Alla nya kablar skall tvärsnitts area för varje enskild tråd på minst 1,5 mm2.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
208
•
Från ställverket till var enskild kur, kiosk, skåp mm skall det finnas separata kablar
för signalströmkretsarna samt motor- och kontrollströmkretsar för växlar.
•
Projektering av schematisk kabelplan kan eventuellt delas upp i två delar. Kabeltyper
och längder projekteras i samband med systemhandlingen och terminering av och
förbindelse mellan kablarna projekteras i samband med bygghandlingen.
6.11
Projektering av Jordning och Skärmning
Projektering av jordning och skärmning omfattar följande:
•
Säkerhetsjordning av invändiga komponenter i relä- och teknikrum.
•
Säkerhetsjordning av utvändiga objekt.
•
Eventuella elektriska avskärmningar av relä- och teknikrum.
•
Avskärmningar mot nedriven eller nedfallen kontaktledning.
Normunderlaget för projektering av jordning och skärmning är följande:
•
BVF 510, "Jordning och skärmning i Trafikverkets anläggningar"
•
BVH 510.04001, "Jordningshandbok - Jordning av föremål i utsatt läge för spänning
över 1000 V"
•
BVH 510.10001, "Principer för jordning och kraftmatning av signalanläggningar"
•
BVH 510.13001, "Jordning och skärmning i störningsbegränsande syfte"
•
6.12
BVS 544.91125, "Skyddsjordning på elektrifierad bana. Grundläggande
montagekrav för signaltekniska ytterobjekt"
Projektering av Växlingsväg
Projekteringen av strömkretsarna för ställande av växlingsväg omfattar följande:
•
Låsning av växelväg
•
Låsning av växlar
•
Styrning av signaler
•
Upplåsning av växlingsväg
•
Manuel upplåsning av växlingsväg
•
Lokalfrigivningsområde, spärrning, lokalfrigivning och ”snett höger”
Normunderlaget för projektering av växlingsvägar är följande:
•
BVS 544.98001, "Sidoskydd, Grundläggande signaleringskrav"
•
BVS 544.98009, "Skyddsavstånd, skyddssträcka och frontskydd, Grundläggande
signaleringskrav"
•
BVS 544.98011, "Yttre signalering, Grundläggande signaleringskrav"
•
BVS 544.98027, "Rörelsesvägar, Grundläggande signaleringskrav"
•
BVS 544.98029, ”Lokalfrigivningsområde. Grundläggande signaleringskrav”
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
209
Växlingsvägar i samband med Cst-anläggningar
Cst
ggningar beskrivs i Cst Handbok 1, avsnitt 11.1
"Växlingsväg"
Särskilda förhållanden som skall beaktas:
•
Nya och förändrade växlingsvägar skall alltid projekteras med Jr-relä
Jr
om låsreläer
låses upp vid passage av slutpunkten. Detta gäller även om de övriga
växlingsvägarna av den nämnda typen är konstruerade utan Jr-relä
Jr relä i den aktuella CstCst
anläggningen.
•
Vid utformning av strömkretsarna skall dessa konsekvent avspegla anläggningens
geografi. Exempelvis skall ett Lr-relä
Lr relä alltid placeras till höger på ritningen om de
fysiska enheter som ingår som krav för växlingsvägen från den tillhörande signalen
ligger till vänster om signalen på instruktionsritningen, vilket motsvarar en
växlingsväg söderut.
•
Reläer för växlingsvägar får inte placeras i samma stativ som reläer
relä för växlar.
•
Dubbelspolsreläer tillverkas inte mer. Nya och ändrade upplåsningsströmkretsar
skall därför alltid projekteras med enkelspolsreläer efter de principer som använts på
Stockholm Södra.
Vid dubbla korsningsväxlar projekteras en speciell konfiguration
konfiguration som inte helt omedelbart är
enkel att identifiera i förhållande till geografin.
Konfigurationen säkrar den nödvändiga delningen av reläkretsarna med växelläge, således
att smygströmmar undgås och säkrar att där är grenar som ger ”gemensamhet” för fler
fl
kretsar på ett sådant sätt att de gemensamma villkoren kan ingå för de delar av kretsarna som
är gemensamma och undgå gemensamhet för de delar av kretsarna som skiljer sig åt.
I praktiken hänger ritsättet också på vilken riktning som kretsarna gäller för,
f med
utgångspunkt i var signalerna står. Det är ett rent praktiskt sätt att rita på och inget annat men
är en bra vägledning.. Ritsätten skiljer sig åt för signaler som ”ser” in i kretsen från höger och
för signaler som ”ser” in i kretsen från vänster.
Fig 168.. Exempel på en komplicerad dubbel korsningsväxel
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
210
Fig 169. Konfiguration av en dubbel korsningsväxel på instruktionsritningen
Fig 170. Konfiguration och ritsätt över strömkrets när signalerna är placerade som visat
till vänster
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
211
Fig 171. Konfiguration och ritsätt över strömkrets när signalerna är placerade som visat
till höger
Växlarnas
rnas NT relä ingår också i kretsen, och placeringen är fast, och säkrar att Nt ingår i de
styrkretsar som den skall användas i, dock två gånger vid några tillfällen
Om växelkonfigurationen enbart skall användas till att ”peka ut” de nödvändigaste ingående
villkoren, och växeln därmed inte i sig själv skall vara ett villkor, så är NT reläet överflödigt
och ingår inte,, men konfigurationen behållas.
behållas. Detta är t.ex. tillfället vid tågvägar när där är
underliggande H-relä
relä kretsar som säkrar växellägesvillkoren.
6.13
Projektering av Tågväg
Projektering av en tågväg omfattar följande:
•
Sammankoppling av delväxlingsvägar till tågväg.
•
Låsning av tågväg.
•
Styrning av signaler.
•
Styrning av försignalering.
•
Styrning av ATC.
•
Upplåsning av tågväg
•
Manuel upplåsning av tågväg
•
Lokalfrigivningsområde, spärrning, lokalfrigivning och ”snett höger”
Normunderlaget för projektering av tågvägar är följande:
•
BVS 544.98001, "Sidoskydd, Grundläggande signaleringskrav"
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
212
•
BVS 544.98009, "Skyddsavstånd, skyddssträcka och frontskydd, Grundläggande
signaleringskrav"
•
BVS 544.98011, "Yttre signalering, Grundläggande signaleringskrav"
•
BVS 544.98027, "Rörelsesvägar, Grundläggande signaleringskrav"
Tågväg i samband med Cst-anläggningar beskrivs i Cst Handbok 1, avsnitt 11.2 ”Tågväg”.
Särskilda förhållanden som skall beaktas:
•
Det finns tre skilda principer för uppbyggnad av strömkretsarna för L-reläer.
Principerna beror på antalet och placeringen av eventuella dvärgsignaler i tågvägen:
•
Typ A: Det finns en dvärgsignal innan första växeln.
•
Typ B: Det finns ingen dvärgsignal i tågvägen.
•
Typ C: Det finns mer än en växel och det finns en dvärgsignal efter en
växel.
Vid projektering av en tågväg får den aktuella principen utifrån nedanstående
flödesdiagram. De tre principerna beskrivs närmare i Cst Handbok 1, avsnitt 11.2
”Tågväg”.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
213
Start
Ja
Ja
Finns det
dvärgsignal
innan första
växel?
Ja
Ja
Typ A
Finns det
växlar i
tågvägen?
Nej
Nej
Finns det
flera
växlar?
Finns det
dvärgsignal
efter nästa
växel?
Nej
Nej
Typ C
Typ B
Fig 172. Val av princip för styrning av L-relä i tågväg.
•
Nya och förändrade tågvägar skall alltid projekteras med J-relä i samband med
slutpunkten.
•
Om det finns en trafikal önskan om successiv upplåsning av en tågväg införs ett Jrelä (medriktat) och ett Jm-relä (motriktat) efterhand i tågvägen. Principer för detta
är närmare beskrivet i Cst Handbok 1, avsnitt 11.2.5 ”Opsummering av J, Jr och Jmreläer”.
•
Vid utforming av strömkretsarna skall dessa konsekvent avspegla geografin i
anläggningen. Exempelvis så skall geografin kännas igen i de strömkretsar som
passeras i samband med ställande av tågväg (slutpunkt till börjanpunkt för att dra Lreläer, börjanpunkt till slutpunkt för att dra J-reläer och slutligen slutpunkt till
börjanpunkt för att dra signalreläer). Vidare skall exempelvis ett L-relä alltid placeras
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
214
till höger på ritningen om de fysiska enheterna som ingår i kraven för en tågväg från
den tillhörande signalen ligger till vänster för signalen på instruktionsritningen. Detta
motsvarar en södergående tågväg.
•
Reläer för tågväg får inte placeras i samma stativ som reläer för växlar.
•
Dubbelspolsreläer tillverkas inte mer. Nya och ändrade upplåsningsströmkretsar
skall därför alltid projekteras med enkelspolsreläer efter de principer som använts
an
på
de nyaste Cst-anläggningarna
anläggningarna (Stockholm S och Karlberg).
6.13.1
Dubbel korsningsväxel
Vid dubbla korsningsväxlar projekteras en speciell konfiguration som inte omedelbart är den
enklaste att se i förhållande till geografin.
Konfigurationen säkrar den nödvändigaste skillnaden mellan kretsarna med
växellägeskretsar så att smygströmmar undviks. Det säkrar även att det finns grenar som ger
”gemensamhet” för flera olika kretsar på ett sådant sätt att gemensamhetsvillkoren kan ingå
för de delar av kretsarna som är gemensamma. På samma sätt undgås gemensamheten för de
grenar som skiljer sig åt mellan olika kretsar.
I praktiken hänger ritsättet också på vilken riktning som kretsarna gäller för, med
utgångspunkt i var signalerna står. Det är ett rent praktiskt sätt att rita på och inget annat,
men är en bra vägledning. Ritsätten skiljer sig åt för signaler som ”ser” in i kretsen från
höger och för signaler som ”ser” in i kretsen från vänster.
Fig 173.
173 Exempel på en komplex dubbel korsningsväxel
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
215
Fig 174.
174 Exempel på en komplex dubbel korsningsväxel
Fig 175. Konfiguration och ritsätt av reläkrets när signalerna är placerade som visat till
vänster
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
216
Fig 176. Konfiguration och ritsätt av reläkrets när signalerna är placerade som visat till
höger
Växlarnas NT relä ingår också i kretsen, och placeringen är fast, och säkrar att Nt ingår i de
styrkretsar som den skall användas i, dock två gånger vid några tillfällen
Om växelkonfigurationen enbart skall användas till att ”peka ut” de nödvändigaste ingående
villkoren, och växeln därmed inte i sig själv skall vara ett villkor, så är NT reläet överflödigt
och ingår inte, men konfigurationen bibehålles. Detta är t.ex. tillfället vid tågvägar när där är
underliggande H-relä
relä kretsar som säkrar växellägesvillkoren.
6.13.2
Identifiering av signalstyrrelä A, B och C samt signalstyrrelä till
försignalering Gul och Förs
För att kunna identifiera vilka signalstyrreläer, inklusive
inklusive signalstyrreläer till försignalering,
som det är behov av så används signaleringsplanen.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
217
Försignalering för
signalen
Signalering
for signalen
Fig 177. Identifiering av begrepp på signalplan
I Fig 177 ses en typisk signal på signaleringsplanen. Som visat framgår det vad signalen
skall visa som huvudbesked: K, 40, 40 3g eller S samt besked för försignalering: K, 40 eller
S.
För en huvudsignal (HS) är det följande sammanhang mellan signalstyrreläerna och de
begrepp som visas:
Begrepp för
huvudsignalering
Signalstyrrelä
Signalen visar
K
A
1 grön
40
B
2 gröna
40 3g
C
3 gröna
S
ingen
Begrepp för
försignalering
Cst Handbok 2
Signalstyrrelä
Signalen visar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
218
K
Förs
Vit blink
40
Gul
2 gröna blink
40 3g
Ingen Gul
2 gröna blink
Stop
ingen
Om signalens
huvudbesked visar
”kör” så blir
beskedet 1 fast grön
med 1 grön blink,
annars är det rött
sken.
Figur 178. Identifiering av signalbegrepp på signalplan för huvuddvärgsignal
För huvuddvärgsignal ses exempel i Fig 179
begrepp för signalen
Signalstyrrelä
Signalen visar
Betydelse
g(h)
A + Förs
Fast grön höger
Kör
/g(h)
A
Blink grön höger
Kör, nästa signal
visar kör eller stopp
g(v)
B + Förs
Fast grön vänster
Kör 40
/g(v)
B
Blink grön vänster
Kör 40, nästa signal
visar stopp
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
219
Det ses att signalrelä A styr grön lampa till höger och signalrelä B styr grön lampa till
vänster
Vidare ses att Förs styr att lampan ska ge fast i stället för blinkande sken.
6.13.3
TungKontrollKontakt Ur Kontroll Tkk U.K
Alternativ signalering för
K om
tungkontrollkontakt är ur
kontroll (40)
Tkk U:K
Fig 179. Reducerat signalbegrepp vid saknad tungkontroll
Om det på signaleringsplanen är visat så som överst till vänster i exemplet i Fig 179 betyder
det att vid saknad tungkontroll från växelns Tkk-låda så skall en mer restriktiv signalgivning
ges. I figuren visas det att om vi normalt förväntas få exempelvis K/K och att
tungkontrollkontakten är ur kontroll (Tkk U.K), motsvarande att relä Svkxxx hålls fallen, så
skall istället signalbild ”kör 40” ges.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
220
Fig 180. Identifiering av signalbegrepp på signaleringsplanen
Tkk U.k
Gren som säkrar
”kör 40”, vid K/K,
när Tkk u.k
Fig 181. Signalkrets med 40 för K/K vid Tkk U.K
I Fig 180 ses ett urklipp från en instruktionsritning. Tågväg från signal 158 har två möjliga
slutpunkter, signal 138 eller signal 136.
Tågväg med slutpunkt vid signal 138 ska kunna visa ”kör”, dvs signalstyrrelä A ska dra.
Tågväg till 136 kan som högst visa ”Kör 40”
Om Tkk u.k, dvs Svk138 hålls fallen, så ska signalgivningen ge ”kör 40” genom att
signalstyrrelä B är aktiverat.
Den markerade grenen i Fig 181 med växel 451 i högerläge säkrar detta.
Växellägeskontakten ingår för att säkra att det inte går någon ”smygström” bakvägen till
signastyrrelä A för tågvägar med slutpunkt mot signal 136.
I ovanstående tillfälle räcker det med att ha växelläget i höger, men för andra tillfällen kan
det vara nödvändigt att sätta in fler växellägeskretsar för att säkra att smygströmmar inte kan
ta sig från grenen för styrsignalkrets B till grenen för styrsignalkrets A.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
221
Fig 182. Krets för Svk relä
I Fig 182 ses hur en krets för ett Svk relä skall se ut. Exemplet här har ingen anknytning till
signal 158 som i tidigare exempel.
6.13.4
Kontroll av vit signallampa, eller Nybrokoppling
För övervakning av det vita försignalsblinket i huvudsignaler så ska den så kallade
”Nybrokopplingen” införas.
Nybrokopplingen förekommer således för signaler som kan ge ”vit blink”, dvs. där det kan
försignaleras om ”vänta kör” med hjälp av signalstyrrelä Förs.
Denna variant av Nybroprincipen består alltså av Ljgv reläer som är frånslagsfördröjda och
ett som inte är frånslagsfördröjd.
Icke tidfördröjt relä
Tidsfördröjt relä
Fig 183.
1) komponentplatta 06 60 190
Hjärtat i Nybrokopplingen är KF reläet. I hållkretsen för detta ingår det icke tidsfördröjda
lampkontrollreläet Ljgv.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
222
Icke tidsfördröjt
lampkontrollrelä
Fig 184.
Före Förs-reläet så ska en kontakt från KF ingå som villkor.
KF reläkontakt ingår i principen
Fig 185.
Vidare så ska de tidsfördröjda lampreläkontakterna ingå i signalkretsen.
Tidsfördröjd lampreläkontakt
Fig 186.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
223
StA, StB och StA/B:
Dessa reläers funktion, innefattar att hindra signalen från att ändra signalbilden till en mer
restriktiv bild. Detta uppfyller signaleringskraven i BVS 544.98011 kap. 6.3.12.
Ett Stx-relä finns enbart när signalen kan gå från ett besked till ett mindre ristriktivt besked.
Som t.ex från:
Signalgivning C till A med StA relä
Signalgivning B till A med StA relä
Signalgivning C till B med StB relä
Signal som kan ha en signalgivning från C till B och i en annan tågväg signalgivning B till A
med StA/B-relä.
Dessa reläer har kontakter framför styrsignalrelä C eller B (den signalgivning som är den
mest restriktiva och som kan ändras till en mindre restriktiv beroende på situation längre
fram).
De övervakas till att falla i upplåsningen av tågväg.
Kretsen har ingen inverkan på Nybrokopplingen förutom i Sst där den är utelämnad och
därmed har dispens från signaleringskravet.
Svk-relä:
Om det ingår en växel efter signalen och hastigheten är över en viss storlek så ska signalens
”kör” besked vara villkorligt betingat av att där ska finnas en extra ”tungkontroll”, nämnd
Tkk-kontroll.
Svk reläet kommer därför att ingå framför styrsignalrelä A.
Men då det inte får försignaleras utan att signal visar huvudbeskedet ”kör” så kommer Svk
villkoret även att ingå framför styrsignalrelä ”Förs” och ”Gul”.
Detta har inget med Nybrokopplingen att göra!
Om Svk är fallen så ska det vara möjligt att kunna få ”Kör 40”. Detta ska framgå av
signaleringsplanen.
Detta krav betyder att det ska tas fram en kretsgren mellan styrsignalkretsgren för A till
styrsignalkretsgren för B om inte denna redan finns. I denna krets ingår villkoren för
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
224
växelläge. Dessa finns här enbart för att säkerställa att inga smygströmmar tar sig upp från
grenen vid önskad aktivering av signalkretsrelä B till signalkretsrelä A.
6.14
Projektering av övrig ATC
Projektering av övrig ATC omfattar följande:
•
Framflyttade baliser.
Normalunderlaget för projektering av övrig ATC är följande:
•
BVF 544.98007, "Signaltekniska projekteringskrav. Förbeskedsavstånd"
•
BVF 544.98015, "ATC-signalering"
•
BVH 544.3000x, "ATC-handbok"
ATC i samband med Cst-anläggningar beskrivs i Cst Handbok 1, avsnitt 11.2.8 ”Övrig
ATC”.
6.15
6.15.1
Projektering av Anslutningar
Anslutning mot linjeblockering
Projektering av anslutning mot linjeblock omfattar utväxling av följande besked:
•
Vändning av linjeblock
•
Spärrande av linjeblock
•
Rörelsevägar till och från linjeblock
•
Signalering
•
Ev. rött ljus från blocksignal
•
ATC-styrsignaler
•
Spårledningar (inkl. Bdisp)
•
Tågankomst
•
Meddelande till manöversystem
Observera att samtliga besked icke nödvändigtvis är aktuella vid en anslutning mot
linjeblocket, tillika att det kan finnas speciella tillfällen då ytterligare besked skall iakttas.
Grundläggande normer för projektering av anslutning mot linjeblocket är:
•
BVS 544.98023, "Linjeblockering. Grundläggande signaleringskrav"
Anslutning mellan linjeblock och Cst-ställverk är beskrivet i BRÖH 509.1, avsnitt 13.1
”Linjeblockering”.
Speciella villkor som skall iakttas:
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
225
•
6.15.2
Relevanta besked utväxlas mellan linjeblocket och stationsställverket via
kopparkabel (normalt ett trådpar per besked) eller via optokabel och FST-modem.
Användning av FST-modem reducerar oftast kabelläggningen då optokabel normalt
är tunnare än motsvarande kopparkabel.
Anslutning mot annat stationsställverk
Projektering av anslutning mot ett annat stationsställverk omfattar utväxling av följande
besked:
•
Ömsesidigt spärrande av rörelsevägar
•
Signalering
•
ATC-styrsignaler
•
Spårledningar (inkl. Bdisp)
•
Meddelande till manöversystemet
Observera att samtliga besked icke nödvändigtvis är aktuella vid en stationstationsanslutning, tillika kan det finnas speciella tillfällen då ytterligare besked skall iakttas.
Grundläggande normer för projektering av anslutning mot annat stationsställverk är:
•
BVS 544.98011, "Yttre signalering, Grundläggande signaleringskrav"
•
BVS 544.98027, "Rörelsesvägar, Grundläggande signaleringskrav"
Anslutning mellan annat stationsställverk och Cst-ställverk beskrivs i Cst Handbok 1, avsnitt
13.2 ”Anslutning mot annat stationsställverk”.
Speciella villkor som skall iakttas:
•
6.16
Relevanta meddelande utväxlas mellan linjeblocket och stationsställverket via
kopparkabel (normalt ett trådpar per besked) eller via optokabel och FST-modem.
Användning av FST-modem reducerar oftast kabelläggningen då optokabel normalt
är tunnare än motsvarande kopparkabel.
Projektering av Manöversystem
Projektering av manöversystem omfattar följande:
•
Interface PLS till och från ställverk
•
Tkl-låda
•
Interface för ordrar från och indikeringar till manöversystem
•
Utarbetning av listor över ordrar och indikeringar
•
Strömförsörjning, kablar mm
Grunden för projektering av manöversystem är följande:
•
BVS 544.40002 ”tangentbordskommando för manöversystem”
Manöversystemet i relation till Cst-anläggningen är beskriven i Cst Handbok 1
"Signalställverk modell Cst, anläggningsuppbyggnad", avsnitt 12 ”Manöversystem”.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
226
Särskilda förhållanden som skall iakttagas:
•
I de flesta Cst anläggningar är manöversystemet utformat med en Siematic S5 eller
S7 PLS. Projektering av ändringar i PLS’en omfattar:
•
Konfiguration av I/O moduler
•
Ändring av PLS program
PLS projektering är inte medtaget i denna handbok.
6.17
Anslutning mot Vägskyddsanläggningar
Projektering av anslutningar mot vägskyddsanläggningar omfattar följande:
•
Kontrollkontakt från spårautomatik (VSt) som villkor för låsrelä i
rörelseväg
•
Insättning av villkor för att få vägsignaleringsanläggningen aktiverad och i
nedläge
•
Ställa kontakter till förfogande för vägsignalanläggningen till:
o Spårsignaleringsområde, huvudsakligen spårledningar, låsreläer
för rörelsevägar, växellägeskontakter och ljuskontrollreläer
o Spårautomatiken, huvudsakligen låsreläer för rörelsevägar och
växellägeskontakter till inaktivering av spårautomatiken utan
rörelsevägar över vägsignalanläggningen
o Spårautomatiken, huvudsakligen låsreläer för rörelsevägar och
växellägeskontakter som villkor för manuell aktivering
o Spårautomatiken spårledningskontakter till passagekontroll vid
deaktivering av vägsignalanläggningen.
Grundlaget för projektering av anslutning mot vägskyddsanläggningar är följande:
•
BVF 544.71003, "Vägskyddsanläggningar. Funktionsspecifikationer"
•
BVF 544.71004, "Vägskyddsanläggningar. Gränssnittsspecifikation"
•
BVH 544.71007 "Vägskyddsanläggningar. Teknisk beskrivning"
•
BVH 544.721 "Vägskyddsanläggningar – Förbättringsåtgärder"
•
BVF 544.70003 ”Vägskyddsanläggningar. Projektering av signalsträcka”
Anslutning mot vägskyddsanläggningar i relation till Cst-anläggningen är beskriven i Cst
Handbok 1 "Signalställverk modell Cst, anläggningsuppbyggnad", avsnitt 13.3
”Vägskyddsanläggningar”.
Särskilda förhållanden som skall iakttagas vid A-anläggning:
•
Cst Handbok 2
Här insätts den VSt kontakt som svarar till det spår, den rörelseväg som går
igenom vägsignalanläggningen. Detta betyder att det vid några tillfällen
skall finnas kontakter från flera VSt reläer, som suppleras med kontakter
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
227
från växlar som i sin tur pekar ut den riktiga rörelsevägen från
börjanpunkten.
6.18
•
Finns det en dvärgsignal, skall kontakten sitta framför Lr reläet och enbart
framför denna.
•
Det sätts in en Vsp kontakt framför lampa 4 och lampa 3 i dvärgsignalen (
•
Cst Handbok 1 "Signalställverk modell Cst, anläggningsuppbyggnad",
avsnitt 13.3).
•
Det sätts in en Rfv kontakt som villkor för D-relä om det finns en
dvärgsignal (Cst Handbok 1 "Signalställverk modell Cst,
anläggningsuppbyggnad", avsnitt 13.3)
•
Det sätts in en Vsp kontakt som villkor för signalreläerna A, B mm om det
finns en huvudsignal.
•
Om KVsi används så sätts denna in som villkor för signalreläerna A, B mm
om det finns en huvudsignal. Vsp sätts inte direkt in i denna krets.
Anslutning mot Plattformsanläggning, Varningssignal och
Trucköverfart
Projektering av anslutning mot plattformsanläggningar omfattar följande:
•
Ställa kontakter till förfogande för vägsignalanläggningen
•
Eventuellt införa funktionskontroll där så krävs, härlett till BVF 544.70007
•
Eventuellt införa villkor för signalgivning i hänvisning till BVF 544.70007 och där
det är beslutat att detta skall införas.
Grundlaget för projektering av anslutning mot plattformsanläggningar är följande:
•
BVF 544.70007
Anslutning mot plattformsanläggningar i relation till Cst-anläggning finns beskrivet i Cst
Handbok 1 "Signalställverk modell Cst, anläggningsuppbyggnad", avsnitt 13.4, ”
Plattformsanläggningar, varningssignaler och Trucköverfart”.
Särskilda förhållanden som skall iakttagas:
•
6.19
Som beskrivet i BVF 544.70007
Avgångssignal
Projektering av avgångssignal omfattar följande:
•
A-signal xxx manövrering spår XX norrut/söderut
•
Manöverreläer, tablåsignal spår XX
•
StA reläer
•
Diverse strömförsörjningsritningar, härunder 24V(-) likr. med spårledningkontakter.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
228
•
Personbangård tablåsignal YYY spår XX norrut/söderut
•
Ritning med RT relä
Grundlaget för projektering av avgångssignal är följande:
•
BVS 544.98.011 ”Yttre signalering, grundläggande signaleringskrav”
Avgångssignal i relation till Cst-anläggning är beskrivet i Cst Handbok 1 "Signalställverk
modell Cst, anläggningsuppbyggnad", avsnitt 14.1 ”Avgångssignal”.
Särskilda förhållanden som skall iakttagas:
•
Inga
6.20
Hjälpdokumentation
6.20.1
Relä- och kontaktförteckning
I anläggningsdokumentationen finns information om relätyper och kontaktanvändning i form
av kontaktförteckningar. Dessa finns både som allmänna ritningar och som rapportutskrifter
från databas.
Kontaktförteckningens databas innehåller upplysningar om samtliga säkerhetsreläer och
relätillsatser i relärummet. Industrireläer är för nuvarande inte inkluderade i databasen.
Kontaktförteckningen för säkerhetsreläer i kiosker och kurer visas vanligtvis på en ritning.
Fram t.o.m. 2007 sparades alla kontaktförteckningar i en databasfil i dBASE format (till
DOS) med tillhörande program. Databasen beskrivs närmare i ”Specifikation över befintlig
kontaktförteckning” (odaterad) (Ref XX). Originalfilen finns på en diskett.
År 2008 introducerades en ny kontaktförteckning ”Stella”. Originalfilen lagras centralt på
IDA. Vid ändringar låses filen och projektören arbetar på en kopia. Med ”Stella” har arbete
med versionsstyrning blivit möjligt. Systemet kan hantera att det projekteras flera ändringar
samtidigt i anläggningen. Se Stella kontaktförteckning, användervägledning (Ref 5)
Upplysningarna i databasen omfattar:
Funktionsbeteckning
Relätyp
Stativnummer
Kontaktuppsättning för relätypen (antal front- och backkontakter )
Användande av spole och kontakter med hänvisning till ritningsnummer.
I databasen kan man söka efter reläer och tillsatser, och rapporter kan skrivas ut med:
Relälista.
Tre versioner sorterade efter:
o Stativ
o Funktionsbeteckning
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
229
o Objektnummer
Kontaktförteckning
Projektering
Vid ändringar i anläggningen skall databasen uppdateras. Kontaktförteckningen är ett viktigt
verktyg i samband med ändringar, och det är därför angeläget att databasen uppdateras
löpande i samband med projektering av kretsritningarna.
Då man arbetar med CAD-ritningar går det att automatiskt uppdatera Stella från Extractor.
Extractor läser kontakter på en kretsritning och för över informationen till Stella med aktuell
Ä-not.
Kontaktkontroll
Om kretsritningarna projekteras på CAD är det möjligt, med hjälp av programverktyget
Extractor (Ref 6), att löpande kontrollera att kontaktförteckning och ritningar stämmer
överens och att reläerna används korrekt.
Det är möjligt att använda data både från den gamla kontaktförteckningen och från den nya
Stella vid kontaktkontrollen. Det kan dock finnas vissa problem i samband med den gamla
kontaktförteckningen där viss information inte omedelbart kan tolkas av Extractor. Det är
därför en fördel att flytta kontaktförteckningen till Stella innan projektering påbörjas.
Granskning
Kontaktförteckningen granskas tillsammans med kretsritningarna. En rapport, som endast
omfattar ändringar: nya, borttagna och ändrade reläer, tas fram.
Bygghandling
I bygghandlingen ingår följande dokument, vilka skrivs ut som rapporter från
kontaktförteckningen:
- Relälista, objektnummer sorterat
- Kontaktförteckning; nya, borttagna och ändrade reläer
Ändringar av reläbetäckning och relätyp rödmarkeras. Ändringar av kontaktanvändning
framgår direkt av rapporten.
6.21
Tekniska handlingar
6.21.1
Arbetsritningar
Arbetsritningarna består av en färgkopia av:
- Bortritningar
- Ändringsritningar
- Kontaktförteckning, ändringsutgåva
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
230
Ritningarna stämplas ”ARBETSRITNING”, viks till A3-format och sätts in i gaffelpärmar.
Bort- och ändringsritningar placeras i var sin pärm.
6.21.2
Besiktningsritningar
Besiktningsritningarna består av en färgkopia av:
- Bortritningar
- Ändringsritningar
- Kontaktförteckning, ändringsutgåva
- Förreglingstabeller
Ritningarna stämplas ”BESIKTNINGSRITNING”, viks till A3-format och sätts in i
gaffelpärmar.
Bort- och ändringsritningar placeras i var sin pärm.
6.21.3
Montageritningar
Montageritningarna består av en färgkopia av:
- Bortritningar
- Ändringsritningar
- Kontaktförteckning, ändringsutgåva
Ritningarna stämplas ”MONTAGERITNING”, viks till A3-format och sätts in i
gaffelpärmar.
Bort- och ändringsritningar placeras i var sin pärm.
Det framställs, efter avtal med beställaren, vanligvis tre set vilka används som
kontraktskopia och vid montage. Det framställs således totalt 5 kopior av ritningar inkl.
arbetsritning och besiktningsritning.
6.21.4
Bygghandling textpärm (TB, MF mv.)
I bygghandlingen ingår ett antal textdokument. Dessa numreras efter följande princip:
<BSAB-nummer> - <gruppnummer> - <dokumentnummer>
- BSAB- numret är entreprenadnumret för byggnationen och tas ut av beställaren.
- Gruppnummer och dokumentnummer framgår av ”Trafikverkets tillämpning av dokumentoch ritningsnummer enligt BSAB” (ref. Cst Verktygslådan på IDA).
Dok. nummer
Benämning
0135-00-006
Innehållsförteckning, Bygghandling
0135-00-006-1
Innehållsförteckning, Kontraktspärm
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
231
0135-00-006-3
Dokumentförteckning
0135-00-006-2
Innehållsförteckning, MF och TB pärm
0135-84-002
Mängdförteckning Signal
0135-84-010
Teknisk beskrivning Signal
0135-84-006
Innehållsförteckning, Signal pärm
0135-84-063
Objektlista
0135-84-070
Kabellista
0135-84-020
Ritningsförteckning Signal
0135-84-030
Materielförteckning Signal
I en bygghandling, där det ingår flera fackområden, är det vanligt att samla MF och TB i en
separat pärm för alla fackområden.
6.21.4.1
Teknisk beskrivning (TB)
Teknisk beskrivning Signal skrivs med koder och texter från Järnvägs AMA 98 Signal (BVH
581:163)
6.21.4.2
Mängdförteckning (MF)
Mängdförteckningens innehåll ska motsvara posterna i TB.
6.21.4.3
Objektlista
Objektlistan innehåller en lista över alla objekt som berörs av ändringen.
Där preciseras vad som är nytt, borttaget eller ändras.
6.21.4.4
Kabellista
Kabellistan innehåller en lista över alla kablar som berörs av ändringen.
Där preciseras vad som är nytt, borttaget eller ändras.
6.21.4.5
Materialförteckning (MF)
En materialförteckning ingår i nyare anläggningar som en signalritning, vilken omfattar allt
material.
Vid ombyggnadsprojekt utarbetas en materialförteckning som ett dokument vilken listar
material som är nya eller ska bort.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
232
6.21.4.6
Ritningsförteckning
Projektörens ska föra in ändringar i anläggningens ritningsförteckning direkt i Trafikverket
förvaltningsområdets EMIL databas.
Det tas ut en ritningsförteckning med tillhörande ändringslista från EMIL, vilken ingår i
granskningen och i bygghandlingen. Anläggningsförvaltaren fastställer
bygghandlingen genom signering av ändringslistan
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
233
7 Byggnation
7.1 Komplettering och ändring till bygghandling (PM)
(avsnitt reserverad)
7.2 Säkerhetsbevisning
(avsnitt reserverad)
7.3 Ibruktagning
(avsnitt reserverad)
8 Avslut
8.1 Process för projektavslut
(avsnitt reserverad)
8.2 Upprättning av förvaltningsdata
(avsnitt reserverad)
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
234
Bindande bilaga 1, Numrering av ritningar
Tabell för disposition av ritningsnummer i Cst-ställverk
Plannr Plannr Dokumenttyp
från
till
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
0
0
1
1
Stationsplan
Stationsplan
x
Endast ett plannummer
2
2
Kabelplan
Kabelplan relärum
x
Endast ett plannummer
5
5
Spårplan
Spårplan, fasad,
manöverapparat
6
6
ATC
Fast ATC
Ändringslista/
innehållsförteckning
Endast ett plannummer
x
Denna typ kan även finnas på
ritningar över
Apparatrum/kiosk/kur mm
11
11
Isolerplan
Isolerplan
x
Endast ett plannummer
15
15
FST
FST förbindelsesplan
x
Endast ett ritningsnummer
21
21
Instruktionsritnin Signalanordningarg
Instruktionsritning
27
27
Växlingstabell
Tabell för medväxlar,
norrut
x
Endast ett ritningsnummer
28
28
Växlingstabell
Tabell för medväxlar,
söderut
x
Endast ett ritningsnummer
31
31
Blockschema
Blockschema
x
Endast ett ritningsnummer
40
40
Signalerings-plan Jämna tåg
x
Endast ett ritningsnummer
41
41
Signalerings-plan Udda tåg
x
Endast ett ritningsnummer
125
280
Kopplingsschema Reläer
x
Se uppdelning i bilaga 2, Reläer
281
324
Kopplingsschema Indikeringar
x
Ett ritningsnummer för var
Endast ett ritningsnummer
indikeringstyp. Se uppdelning i
bilaga 2, Indikeringar
326
351
Plankorsningar
352
374
375
400
Cst Handbok 2
Fällbommar
x
Varje enskild anläggning har eget
ritningsnummer
Varningsanläggni Varningssignaler vid
ng
personalövergång
x
Varje enskild anläggning har eget
ritningsnummer
Kopplingsschema
x
Se uppdelning i bilaga 2, Speciella
funktioner
Speciella funktioner:
Lokalfrigivningsområd
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
235
Tabell för disposition av ritningsnummer i Cst-ställverk
Plannr Plannr Dokumenttyp
från
till
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
e, växeltunglås mm.
401
500
Kopplingsschema
Objekt inre kopplingar
501
589
Kopplingsschema
Växeldrivkoppling,
Spårspärr yttre del
599
Kopplingsschema
Information från yttre
objekt
Ytter-
Se uppdelning i bilaga 2, Objekt
inre kopplingar
x
Varje enskilt objekt har eget
ritningsnummer
del för
sam-ma
växel är
”innerdel” +
100
590
Varje enskilt objekt har eget
ritningsnummer. Se uppdelning i
bilaga 2, Information från yttre
objekt
600
614
Linjeblockanslut-ning
Se uppdelning i bilaga 2,
Linjeblock anslutning
615
630
Station-Station
anslutningar
Se uppdelning i bilaga 2, Stationstation anslutningar
631
649
Kopplingsschema
Diverse kopplingar och
anslutningar
Se uppdelning i bilaga 2, Diverse
kopplingar och anslutningar
650
Kraft
Kraft
Se uppdelning i bilaga 2, Kraft
675
Kopplingsschema
Larm
Se Uppdelning i bilaga 2, Larm
Kraft
Diverse kraft och
liknande
Se uppdelning i bilaga 2, Diverse
kraft och liknande
Kopplingsschema
Kopplingsschema Styrning av växelvärme
Kopplingsschema
Växelindikering,
matning 24 V=
Kopplingsschema
Skåpsmatning 220 V=;
ATC
Spänningsfördelning
för optoutrustning
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
236
Tabell för disposition av ritningsnummer i Cst-ställverk
Plannr Plannr Dokumenttyp
från
till
DokBeskrivning
699
Kopplingsschema
Värmemotstånd
700
749
Strömfördelning
Strömfördelning
750
760
Kontaktförteckning
799
800
849
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Se uppdelning i bilaga 2,
Strömfördelning
Se uppdelning i bilaga 2,
Kontaktförteckning
Diverse montage
Kabelplan Kablar Skåp/kur/kiosk/si-rum
x
Varje skåp har sitt eget
kopplingsschema
ritningsnummer. Det skapas
Spårledningar
Apparatrum/kiosk/skåp/kur. Varje
ritning har sitt eget bladnummer.
ritningar över allt som finns i
Signal
Försignal
Dvärgsignal
ATC
Kontatkförteckning
Jordning
Stativströmfördeling
Gruppcentral
Kraft
850
Kablar
Se uppdelning i bilaga 2, Kablar
900
Teknikutrymme
Se uppdelning i bilaga 2,
Teknikrum
1000-
Manöversystem
Cst Handbok 2
Manöversystem
blockschema
Se uppdelning i bilaga 2,
Manöversystem
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
237
Bindande bilaga 2, Disponering av ritningars
undernummer
Reläer
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar
ges olika
bladnr.
Kopplingsschema
H-reläer, norrut
x
En eller flera signaler per ritning företrädesvis signaler
som har gemensamma förutsättningar. Varje
ritningsnummer kan innehålla flera signaler.
Kopplingsschema
H-reläer, söderut
x
En eller flera signaler per ritning företrädesvis signaler
som har gemensamma förutsättningar. Varje
ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
D-reläer, norrut
x
En eller flera signaler per ritning företrädesvis signaler
som har gemensamma förutsättningar. Varje
ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
D-reläer, söderut
x
En eller flera signaler per ritning företrädesvis signaler
som har gemensamma förutsättningar. Varje
ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
O-reläer
(x)
Kan vara flera bladnummer. Flera signaler på samma
ritning. Varje ritningsnummer kan innehålla flera
signaler.
Kopplingsschema
Reläer för tågvägar,
norrut
x
Reläer för tågvägar,
söderut
x
Kopplingsschema
StO-reläer
x
Endast ett ritningsnummer.
Kopplingsschema
StA-, StB, StLreläer.
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
J-reläer, norrut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
J-reläer, söderut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
Jm-reläer, norrut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
Jm-reläer, söderut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
Cst Handbok 2
En eller flera signaler per ritning företrädesvis signaler
som har gemensamma förutsättningar. Varje
ritningsnummer kan innehålla flera signaler
En eller flera signaler per ritning företrädesvis signaler
som har gemensamma förutsättningar. Varje
ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
238
Reläer
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar
ges olika
bladnr.
Kopplingsschema
Jr-reläer, norrut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
Jr-reläer, söderut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
Utlösningsreläer St,
norrut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
Utlösningsreläer St,
söderut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
Vru
Kopplingsschema
F-reläer, norrut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
F-reläer, söderut
x
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Kopplingsschema
Fk-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RnS; Rn-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RuS; Ru-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Lv- och Lh-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Tv- Nt- och FNtreläer, norrut
x
Varje objekt har ett eget ritningsnummer
Kopplingsschema
Tv- Nt- och FNtreläer, söderut
x
Varje objekt har ett eget ritningsnummer
Kopplingsschema
Tg-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Sp-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Bdisp-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Stopplyktor Sl relä
(styrströmkrets)
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
LJ reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
LJg reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Ljgv, Lj3g, LjfF
reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RSS-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RSB-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RSF-reläer RBdispreläer
x
Endast ett ritningsnummer
Cst Handbok 2
Varje ritningsnummer kan innehålla flera signaler
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
239
Reläer
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar
ges olika
bladnr.
Kopplingsschema
Spårledningsrep. RS
till "x"
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RS/bdisp-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RL- och RAU-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RLr
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RJ
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RJr RJm
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RFNt-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RLåB, RKVB
RLåKVB
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RLoB
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RLjg-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RLjr SL-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RVm-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
RVm- Vf- och LoFreläer
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Vf-krets i transf. Och
likr.central
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Stopplyktslarm, relä
RLjSl 1200
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Relä Fr 1200
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Relä Mr 1200
x
Endast ett ritningsnummer
Kopplingsschema
Relä RFO 1200 och
RTv-reläer
x
Endast ett ritningsnummer
Indikeringar
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
240
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Indikeringar, växlar, spårledn,
spårspärrar
x
Kopplingsschema
Indikeringar, signal
x
Kopplingsschema
Indikeringar, slutpunkter
x
Kopplingsschema
Indikeringar, utpekning
x
Kopplingsschema
Indikeringar, stopplyktor
x
Kopplingsschema
Tågankomst
x
Kopplingsschema
Indikeringar Stationsgränsberoenden
x
Kopplingsschema
Indikeringar, F, M, S, övrigt
x
Specielle funktioner
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Lo-reläer
x
Kopplingsschema
Lof-reläer
x
Kopplingsschema
Vx-tunglås
x
Objekter inre koppling
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Växel, Växlar a/b, Växeltunglås,
x
innerdel, Mont.-plåt i stativ ,
spårspärrar
Varje objekt har ett eget
ritningsnummer. Ytterdel för samma
växel är ”innerdel” + 100
Kopplingsschema
Förregling (vid mekanisk spårspärr)
x
Varje objekt har eget
ritningsnummer.
Kopplingsschema
Magnetlås
x
Varje objekt har eget
ritningsnummer.
Kopplingsschema
Dv-sign., (ATC Styrsignalreläer)
x
Varje objekt har eget
ritningsnummer.
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
241
Objekter inre koppling
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Huvuddvärgsignal, Rep Försignal,
ATC Styrsignalreläer, OT 30
x
Varje objekt har eget
ritningsnummer.
Kopplingsschema
Signal, Rep Försignal, ATC
Styrsignalreläer, OT 30
x
Varje objekt har eget
ritningsnummer.
Kopplingsschema
Stopplyktor
x
Kopplingsschema
Bromsprovningssignal
x
Varje objekt har eget
ritningsnummer.
Information från yttre objekt
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Plf-bommar, V-reläer
Kopplingsschema
Spårreläer
Cst Handbok 2
Varje objekt har eget
ritningsnummer.
x
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
242
Linjeblock anslutning
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Linjeblockanslutning
Kopplingsschema
FST-skåp. Kabling till/från stativ
Kopplingsschema
FST-skåp. Enhet X. Linjeansl. FSTskåp . Enhet X. Manöverrel.Lm-reläer
Kopplingsschema
Tågankomstlåsning mot XXX
Kopplingsschema
Linjeblockanslutning
Station-station anslutningar
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Station-Station anslutning
Kopplingsschema
Reläer för beroenden mellan "XXX"
och "YYY" stlv (Mot)
Kopplingsschema
Si- och Sy-reläer
Kopplingsschema
Lsp reläer
Kopplingsschema
Säkerhetstransmission (FST stationstation) Rmot reläer
Kopplingsschema
Säkerhetstransmission (FST stationstation) RL och RA reläer
Kopplingsschema
Säkerhetstransmission (FST stationstation) RB och RC
Kopplingsschema
Säkerhetstransmission (FST stationstation) RLjg och RLjh
Kopplingsschema
Säkerhetstransmission (FST stationstation) RLjh
Kopplingsschema
Säkerhetstransmission (FST stationstation) RS och RS/Bdisp reläer
Kopplingsschema
Säkerhetstransmission (FST stationstation) RSS och styrsignaler
Kopplingsschema
Säkerhetstransmission (FST stationstation) RL reläer
Cst Handbok 2
x
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
243
Station-station anslutningar
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Säkerhetstransmission (FST stationstation) andra anslutningar
Diverse kopplingar och anslutningar
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Anslutning till efjb
Kopplingsschema
Allmänt nödstopp och NT-larm
Kopplingsschema
NT 1200-reläer
Kopplingsschema
Nt-knappar
Kopplingsschema
NT-reläer, Matning för NT-reläer
Kopplingsschema
Nödstopp- och Nt-knappar
Kopplingsschema
Lokalfrigivning
Kopplingsschema
Styrning av bildskärm
Kopplingsschema
Varning och tunnlar.
Cst Handbok 2
x
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
244
Kraft
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kraft
Kraftanläggning. Växelström 220 V,
110 V
x
Ett ritningsnummer
Kraft
Kraftanläggning. Växelström 55 V
x
Ett ritningsnummer
Kraft
Kraftanläggning. Växelström 24 V och
6V
x
Ett ritningsnummer
Kraft
Kraftanläggning. Likström 220 V=
x
Ett ritningsnummer
Kraft
Kraftanläggning. Likström 48 V=, 36
V=
x
Ett ritningsnummer
Kraft
Kraftanläggning. Likström 24 V=
x
Ett ritningsnummer
Kraft
Kraftanläggning. Vfk-kontaktorer; Vfkrets i låda XX
Kraft
Kraftanläggning. Kontaktorer för
ljusdämpning
Kraft
Kraftanläggning. Blinkapparater Bl
XX-YY
Kraft
Kraftanläggning. Utrustning för
trådringning, testspänning
Kraft
Kraftanläggning. Likr. för ytterkretsar
Kraft
Kraftanläggning. Transf.- och likriktarcentral gruppcentraler
Kraft
Kraftanläggning. Återg. o
skyddsjordning
Kraft
Kraftanläggning. Strömförd.,
nollplintar
Kraft
Kraftanläggning. Transf.- och likriktarcentral, kopplingslister
Kraft
Kraftanläggning kpl.uppg kraftstat för
säkr
Kraft
Kraftanläggning, transf och likriktare
Kraft
Kraftanläggning, skiljetransf.
Kraft
Kraftanläggning, kraftstativ
Kraft
Kraftanläggning. kabelplacering XX
Cst Handbok 2
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
245
Kraft
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
väggen
Kraft
FST, matning till kylfläktar.
Kraft
Kraftanläggning. Diverse apparater
Kopplingsschema
Matning för ytterkretsar
Kopplingsschema
Kraftmatn. FST-modem. Likström
36V=; Kraftmatn. FST-skåp 01,02.
Likström 36V=
Kopplingsschema
Kraftmatning i EBISAT-skåp
Säkringar
Förteckning över säkringar
Förteckning över nollplintar
Larm
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Säkringslarm
Kopplingsschema
Larmkretsar S1
Kopplingsschema
Larmkretsar V, S6 och PLS
Kopplingsschema
Larmkretsar J, L, M, N och R
Kopplingsschema
Larmtablå relärum matnings- och Msammandrag
Cst Handbok 2
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
246
Diverse kraft och liknande
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Styrning för växelvärme
Kopplingsschema
Växelindikering, matning 24 V=
Kopplingsschema
Skåpsmatning 220 V=; ATC
Spänningsfördelning för optoutrustning
Kopplingsschema
Värmemotstånd
Kopplingsschema
Styrning för växelvärme
Kopplingsschema
Växelindikering, matning 24 V=
Kopplingsschema
Skåpsmatning 220 V=; ATC
Spänningsfördelning för
optoutrustning.
Kopplingsschema
Värmemotstånd
Strömfördelning
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Kopplingsuppgift för säkringar
(eventuellt i det enstaka stativet)
Strömfördelning
Strömfördelning +24V= H-reläer
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= D-reläer
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= Lv-, Lh- och Freläer; RuS-, RnS o F-reläer
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= Reläer för
tågvägar
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= I-reläer
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= Lo-, Lof- och
Vfr-reläer
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=
Utlösningsreläer
Strömfördelning
Strömfördelning +24V= Tv-, FNt-, Ntrelä
Cst Handbok 2
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
247
Strömfördelning
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= Stopplyktor
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V=
Gränsberoenden
Strömfördelning
Strömfördelning Fällbommar
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= Repeterreläer;
Rep.-reläer RS/bdisp; Jf-relä
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= Beroenden
med XXX; Fk-reläer
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= ATC
styrsignalrelä; ATC Linjeblock;
Linjeblock; Tågankomstlåsning mot
XXX
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V= Larmkretsar
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V~ Ind., vx.,
spårl.; signaler; stationsgränsberoenden
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V~ l.bl
Strömfördelning
Strömfördelning 24 V~ h.bl, bl, larm
Strömfördelning
Strömfördelning Dvärg-sign T55:1
Strömfördelning
Strömfördelning 36V= FSTCst1
Cst Handbok 2
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
248
Kontaktförteckning
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kontaktförteckning JRK-, JRF-reläer
Kontaktförteckning och JRL-tillsatser, se A4-pärm
Kontaktförteckning, Industrireläer och
Kontaktförteckning kontaktorer
Kablar
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
Anmärkningar
ritningar ges
olika bladnr.
Kopplingsschema
Kopplingsuppg. För kablar i relärum
Kabelplan
Kabelplan, mellankopplingskab.
Relärum
Kopplingsplintar för mellankablar.
Kopplingsschema
Kopplingsuppg. FST XXX, plintar
Sammandrag
Kopplingsuppgift FST XXX
Teknikrum
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Teknikrum
Relärum
Stativplacering
Stativ
Relästativ
Kopplingsplintar för mellankablar.
Trådförteckning interna kablar
Reläplacering
Kopplingsschema
Man. vxl-värme, gränssnitt Signal/El
Kopplingsschema
Telefonurtag
Kopplingsschema
Signaltelefoner spår X, Y; Cst
Skåptelefon
Cst Handbok 2
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
249
Manöversystem
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Manöversystem blockschema
Manöversystem transmission
HMI
Skåp
PLS. Skåp F, G, H
Skåp
Kortplacering PLS, skåp F
Stativ
Manöverstativ 11
Kopplingsschema
Omstart PLS
Larmövervakning PLS
Tkl-Låda
Kopplingsschema
Manöverapparat tågex.
Manöverstativ ingångsförteckning
Manöverstativ utgångsförteckning
Kopplingsschema
Ingångar PLS, manöverapp.
verkställighet
Kopplingsschema
Ingångar PLS, order från TLC,
verkställighet
Kopplingsschema
Ingångar PLS, L-reläer
Kopplingsschema
Ingångar PLS, Lr-reläer
Kopplingsschema
Ingångar PLS, J-reläer
Kopplingsschema
Ingångar PLS, O-reläer
Kopplingsschema
Ingångar PLS, S-reläer
Kopplingsschema
Ingångar PLS, SS-reläer
Kopplingsschema
Ingångar PLS, diverse
Kopplingsschema
Utgångar PLS, manöverreläer TRH
Kopplingsschema
Utgångar PLS, manöverreläer VRK,
UTH, lin.bl.
Kopplingsschema
Utgångar PLS, manöverreläer X,
Cst Handbok 2
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
250
Manöversystem
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
övrigt
Kopplingsschema
Utgångar PLS, T-reläer
Kopplingsschema
Utgångar PLS, reläspolar T-reläer
Kraft
Kraftanläggning. Strömfördelning
PLS, skåp F
Kraft
Kraftanläggning. Strömfördelning
man.stativ
Kraft
Kraftanläggning. säkringar man.stativ
Säkringar
Förteckn. över säkringar.
Manöverstativ
Strömfördelning
Strömfördelning (+) 24V=, allmänt
nödstopp
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, utgångar PLS
sign.
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, utgångar PLS
växlar
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, utgångar PLS
spårledningar
Strömfördelning
Strömfördelning +24V= Utg.PLS,
man.reläer
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, utgångar PLS
div.
Strömfördelning
Strömfördelning +24V= Utg.PLS,
reläkort
Strömfördelning
Strömfördelning +24V= Övrigt
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
manöverapparat
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
order från TLC
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
L-relä
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
Cst Handbok 2
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
251
Manöversystem
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Lr-reläer
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
J-relä
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
O-relä
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
S-relä
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
SS-relä
Strömfördelning
Strömfördelning +24V= Ing.PLS, Tgreläer
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
diverse
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, ingångar PLS
TRH-reläer
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, utgångar PLS
VRK-reläer
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, utgångar PLS
X-relä
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, utgångar PLS
div.
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, utgångar PLS
T-relä
Strömfördelning
Strömfördelning +24V=, matn.
reläkort PLS
Strömfördelning
Strömfördelning 24V~, utgångar PLS
Ind. spårplan
Strömfördelning
Strömfördelning 24V~ h.bl. ind.
spårplan
Strömfördelning
Strömfördelning 24V vxl bl,
Ind.spårplan
Sammandrag
Minussammandrag manöverstativ XX
kabelplintar
Cst Handbok 2
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
252
Manöversystem
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Kontaktförteckning
Manöversystem
Kontaktförteckning
Kontaktförteckning, man.system,
TRH-reläer
Kontaktförteckning
Kontaktförteckning, man.system,
VRK-reläer
Kontaktförteckning
Kontaktförteckning, man.system, Xreläer
Kontaktförteckning
Kontaktförteckning, man.system, Treläer
Kontaktförteckning
Kontaktförteckning, man.system,
övr.reläer
Kopplingsschema
Indikeringar mot XXX, signal YYY
Kopplingsschema
Indikeringar motXXX, växel YYY
Kopplingsschema
Indikering mot XXX, slutpunkt YYY
Kopplingsschema
Indikering mot XXX, spårledn. YYY
Sammandrag
Ind. mot XXX, minussammandrag för
ebisatplintar
Kopplingsschema
Indikeringar mot TLC, signal X,
växelval YYY
Kopplingsschema
Indikeringar mot TLC, växel YYY
Kopplingsschema
Indikering mot TLC,spårledning YYY
Kopplingsschema
Indikering mot TLC,slutpunkter YYY
Kopplingsschema
Indikering mot TLC,stopplykt.YYY
Kopplingsschema
Indikering mot TLC, linbl. YYY
Kopplingsschema
Indikering mot TLC,lokalfrig.område
Kopplingsschema
Indikering mot TLC, vägskydd YYY
Kopplingsschema
Indikeringar mot TLC, larm
Kopplingsschema
Orderutgångar EBISAT,
verkställighet, utpekning
Sammandrag
Ind. mot TLC och XXX,
plussammandrag C
Cst Handbok 2
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
253
Manöversystem
Dokumenttyp
DokBeskrivning
Om flera
ritningar ges
olika bladnr.
Sammandrag
Ind. mot TLC, minussammandrag för
ebisatplintar
Förbindningsschema
Illuminerad spårplan,
förbindningsschema
Cst Handbok 2
Anmärkningar
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
254
Bindande bilagor 3, Relälista
Relä
A
B
C
D
F
Fk
FO
FNt
Förs
Gul
Solna
JRF:
51103
JRK:
10110
10112
10121
11112
JRF:
51103
JRK:
10110
10112
10121
11112
JRK:
10110
10112
10121
11112
JRK:
10110
10112
JRK:
10110
10112
JRF:
51103
JRK:
10110
10112
11112
JRF:
51103
JRK:
10110
10121
11111
JRF:
51103
51104
JRK:
10110
10112
JRF:
51103
JRK:
10110
Cst Handbok 2
Stockholm
Central
Stockholm
Norra
Stockholm
Södra
Sundbyberg
Älvsjö
Karlberg
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
255
Relä
H
J
RJ
Jr
RJr
Jf
RJf
Jm
KV
L
RL
Lr
RLr
Lj
RLj
Ljf
Solna
JRF:
51103
JRK:
10110
10112
JRK:
10810
11813
JRK:
10110
JRK:
10810
10813
JRF:
51104
JRF:
51003
JRF:
51103
JRK:
10810
11813
JRF:
51105
JRK:
11813
JRF:
51103
51104
51105
JRK:
10110
10112
11112
JRK:
11813
JRF:
51103
JRK:
10110
10121
11111
11112
JRK:
10451
JRF:
51103
JRK:
10110
10121
Cst Handbok 2
Stockholm
Central
Stockholm
Norra
Stockholm
Södra
Sundbyberg
Älvsjö
Karlberg
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
256
Relä
Ljg
RLjg
Ljr
RLjr
Lo
Lof
Lå
Mot
RMot
Nt
O
R
Rns
Rus
S
RS
Solna
JRK:
10110 *)
10112 *)
10121 *)
10451
JRF:
51103
JRK:
10110
10112
10121
11111
11112
11610
JRK:
10451
JRF:
51103
JRK:
10110
JRK:
10810
11813
JRK:
10112
JRF:
51105
JRK:
10110
10112
JRF:
51103
51105
JRF:
51105
JRK:
10810
11813
JRK:
11112
JRF:
51103
JRK:
10110
JRK:
10110
JRK:
10470
JRK:
10112
11112
11610
Cst Handbok 2
Stockholm
Central
Stockholm
Norra
Stockholm
Södra
Sundbyberg
Älvsjö
Karlberg
Dokumentnamn:
Version
Sidnummer
Projekteringshandbok
0.2
257
Relä
S/bdisp
RS/bdisp
SL
SK
Sp
SS
RSS
St
RSt
St A/B
Tv
RTv
Vm
RVm
Vs
Solna
Stockholm
Central
JRK:
10810
11813
JRF:
51103
51105
JRF:
51103
JRK:
10110
10136
JRK:
10123
JRF:
51103
JRK:
10810
JRK:
11610
JRF:
51103
JRK:
10110
10112
10121
11111
11112
11610
JRK:
10136
JRK:
10112
11112
JRF:
51103
JRK:
10136
JRF:
51103
51104
JRK:
10110
JRK:
10310
JRK:
10110
JRK:
10811
*) I samband med relätransformator
Cst Handbok 2
Stockholm
Norra
Stockholm
Södra
Sundbyberg
Älvsjö
Karlberg