1. No category

Funktionshinderområdet
Rätt stöd i boendet till rätt kostnad för personer som omfattas
av LSS
SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR
2015-09-09
Handläggare/referens
Annica Åström
08-5230 3701
[email protected]
2
Innehåll
Sammanfattning ......................................................................................................................... 4
Deltagande kommuner i Södertörn ............................................................................................. 4
Huvudsyfte med nyckeltalsarbetet ............................................................................................. 4
Gruppens upplägg ........................................................................................................................ 4
Inledning ..................................................................................................................................... 5
Frågeställningar vi vill ha svar på: ................................................................................................. 6
Mål som vi vill uppnå: ................................................................................................................... 6
Volymutveckling LSS ................................................................................................................... 7
Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i Riket .......................................................... 7
Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i deltagande kommuner ............................. 8
Utveckling av andel personer med bostad med särskild service enligt LSS i deltagande
kommuner .................................................................................................................................... 9
Utjämningssystemet för LSS ...................................................................................................... 10
Bidrag och avgifter i utjämningssystem för LSS .......................................................................... 10
Personalkostnadsindex (PK-IX) ................................................................................................... 11
Resultat..................................................................................................................................... 12
Kostnader boende enligt LSS ...................................................................................................... 12
Brukarnas stödbehov.................................................................................................................. 13
Finns samband mellan kostnader och stödbehov? .................................................................... 15
Varför varierar kostnaderna trots att brukarna har samma behov (given genomsnittsnivå)? .. 16
Möjliga förtätningar ............................................................................................................... 16
Variationer i heltidsmått och effektiv schemaläggning ......................................................... 16
Lönenivåer ............................................................................................................................. 16
Dyra externa köp på grund av brist på egna platser/boenden .............................................. 16
Antalet funktionsnedsatta (LSS) som har boendestöd enligt SoL ökar ...................................... 17
Fördelning mellan insatserna boendestöd SoL och bostad LSS ................................................. 18
Fördelning av bedömda nivåer i bostad med särskild service LSS ............................................. 19
Slutsats och diskussion .............................................................................................................. 21
Bilaga Ordlista ........................................................................................................................... 23
Bilaga nyckeltal – rådata och källor ........................................................................................... 24
3
Sammanfattning
Årets arbete har varit inriktat på bostad med särskild service enligt Lag om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) och boendestöd enligt Socialtjänstlagen
(SoL). Båda insatserna handlar om stöd i det egna hemmet och kan ges till samma
målgrupp. Resultaten visar skillnader i vilken omfattning kommunerna använder sig
av de båda lagstiftningarna. Detta påverkar också kommunernas kostnadsbild på olika
sätt.
Uppgifterna i rapporten har i huvudsak hämtats från SCB, Socialstyrelsen och Kolada och
avser uppgifter om verkställda insatser den 1 oktober och kostnader mellan åren 20082014.
Deltagande kommuner i Södertörn
Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och
Värmdö har samarbetat i årets arbete.
Huvudsyfte med nyckeltalsarbetet
I enlighet med uppdraget i den övergripande projektplanen är huvudsyftet med att ta fram
och redovisa nyckeltalen att ge kommunernas politiska ledningar en översiktlig bild av
dels service- och kostnadsförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner, dels
visa på utvecklingen över tiden inom den egna kommunen inom väsentliga
verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner mm.
Gruppens upplägg
I uppdraget redogörs för att arbetsgrupperna i största möjliga utsträckning använder
officiell statistik och i arbetet lägger tonvikt på att analysera och dra slutsatser av
nyckeltalen. Vi har valt att studera bostad med särskild service enligt LSS – den LSSinsats som är förenad med störst kostnader och därmed viktig att få mest kunskap om. För
att göra en meningsfull analys har uppgifter som hjälper till att nyansera och förklara den
offentliga statistiken samlats in manuellt.
4
Inledning
Bostad med särskild service enligt LSS (Bostad LSS) är den dyraste av LSS- insatserna
och utgjorde mer än hälften, ca 22 miljarder kronor (58 procent), av rikets totala
kostnader för LSS 2014. Samtidigt ökar både antalet och andelen personer med insatsen
Bostad LSS kontinuerligt i riket. Varje gynnande beslut om bostad ska verkställas
skyndsamt annars riskerar kommunerna sanktionsavgifter. Detta leder till en komplex
planering och det blir ofta kö till bostad LSS.
Bostad LSS har två huvudformer, grupp- och servicebostad. Formen gruppbostad är ett
alternativ för personer med omfattande stödbehov och lägenheterna är oftast samlade i
samma byggnad och är begränsade i antal. Formen servicebostad kan innehålla betydligt
fler lägenheter vilka vanligen är utspridda i ett område som består av flerbostadshus.
Ökningen av andelen personer som omfattas av LSS beror till stor del på att
diagnosticeringen inom det neuropsykiatriska området har ökat. Fler och fler får
diagnoser inom autismspektrumområdet. Ofta kan boendestöd SoL vara en funktionell
insats för målgruppen med neuropsykiatrisk problematik. Boendestöd enligt SoL
(Boendestöd SoL) ingår inte i utjämningen för LSS. Är en person diagnosticerad inom
autismspektrumområdet tillhör denne LSS personkrets. Om en kommun beviljar
boendestöd SoL för en individ som tillhör personkretsen kommer det att finnas insatser
till målgruppen som inte ryms inom utjämningssystemet för LSS. Denna brist i
utjämningssystemet kan medföra att det finns en risk att kommunerna medvetet eller
omedvetet emellanåt erbjuder bostad LSS istället för boendestöd SoL då personen har rätt
till insatser enligt LSS. Även om detta bara sker vid något enstaka tillfälle är en plats i
bostad LSS upptagen på livstid.
Ett annat problem är bristen på mindre lägenheter på bostadsmarknaden. Det händer att
de ansökningar biståndshandläggarna får kommer från yngre personer i den nya
målgruppen som inte har en egen lägenhet. Ibland är det kanske i första hand en bostad
man vill ha och stödbehovet motiverar heller inte alltid att man beviljas bostad LSS.
Problemet är att det ibland kan vara svårt att dra gränsen för när man utifrån sitt
stödbehov kan beviljas en servicebostad enligt LSS, eller om behovet kan tillgodoses med
boendestöd SoL. I sådant läge finns det en möjlighet att man som enskild handläggare så
att säga ”väger över” åt att fatta ett gynnande LSS-beslut.
SKL begärde 2011 att regeringen skulle göra en översyn av utjämningssystemet för LSS.
Skälet var främst att SKL ansåg att kostnader för insatser enligt SoL borde ingå i
utjämningssystemet. Ett av argumenten som framfördes var att det har kommit
anmärkningar på kommuner som har verkställt boendeinsatser på fel sätt. Ett annat
argument var att SoL-insatser ofta är mer flexibla och bättre anpassade för den nya
målgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som tillhör LSS personkrets.
Detta ledde inte till några förändringar.
Boendestöd SoL är i normalfallet en mycket billigare insats än bostad LSS. Boendestödet
utförs i personens egen bostad i ordinärt boende och är inte förenat med kommunala
investeringskostnader.
Syftet med LSS är att personer med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs
för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Självständigheten och personens
egna förmågor ska tas till vara så långt det är möjligt. Ur ett kvalitetsperspektiv kan
5
därför en mindre kostnadskrävande insats som till exempel boendestöd SoL vara det som
ska eftersträvas.
Frågeställningar vi vill ha svar på:
- Skiljer sig kostnaderna för bostad LSS i de olika kommunerna – beror detta i så
fall på att brukarnas stödbehov fördelar sig ojämnt?
- Fördelar sig insatserna bostad LSS och boendestöd SoL på samma sätt i
kommunerna?
- Finns det personer som idag har insats i bostad LSS men som skulle klara sig med
boendestöd SoL i eget ordinärt boende?
Mål som vi vill uppnå:
Lyfta frågan att en insats likt boendestöd SoL ska ingå i utjämningssystemet för LSS
då det skulle skapa en bättre anpassad och mer aktuell LSS-utjämningsmodell.
En ny insats skulle också öka förutsättningarna att enskilda individer inom den nya
målgruppen för LSS skulle få den insats som är mest lämplig sett ur ett
självständighetsperspektiv.
6
Volymutveckling LSS
Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i Riket
Andelen personer med insatser enligt LSS, exklusive råd och stöd, har ökat sedan
utjämningsystemets införande 2004. Den 1 oktober 2014 hade drygt 67 000 personer
insatser enligt LSS. Ökningen beror bland annat på att fler får diagnoser inom
autismspektrumområdet.1
Det är också möjligt att en viss del av ökningen handlar om överflyttning från SoLinsatser till insatser enligt LSS.2
Diagram 1. Andel personer i riket med en eller flera insatser enligt LSS den 1 okt 2004 – 2014 (%), vägt medel
1
0,9
%
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Studerar man andelen personer med insatser enligt LSS i riket kan man tydligt dra
slutsatsen att antalet personer med funktionsnedsättning med verkställda insatser inom
kommunerna ökar i högre utsträckning än befolkningen generellt. Någon avmattning i
utvecklingen kan inte ses.
Not: Bristande rapportering av LSS-insatser från vissa kommuner 2006 förklarar brottet i
tidsserien.
1
Begreppet autismspektrumtillstånd ersätter sedan 2013 diagnoserna autistiskt syndrom,
Aspergers syndrom, desintegrativ störning hos barn samt genomgripande störning i utvecklingen
utan närmare specifikation.
2
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-2/Documents/Vard-insatser-och-stodtill-personer-med-funktionsnedsattning.pdf
7
Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i deltagande kommuner
Diagram 2. Andel invånare 0-64 år med insatser enligt LSS 2004-2014
1,400
2004
1,200
2005
Procent
1,000
2006
0,800
2007
0,600
2008
0,400
2009
0,200
2010
Värmdö
Tyresö
Södertälje
Salem
Nynäshamn
Nacka
Huddinge
Haninge
Botkyrka
Stockholms län
Riket, vägt medel
0,000
2011
2012
2013
2014
Ovanstående diagram visar utvecklingen av andelen personer med insats enligt LSS i de
jämförande kommunerna, länet och i riket. Diagrammet visar tydligt att andelen personer
med insats enligt LSS ökar i riket. Som exempel kan nämnas att diagnoserna inom
neuropsykiatriska gruppen har ökat från cirka 5 000 till 27 000 under åren 2004 - 2009.3
Stockholms län har en lägre andel personer med insats enligt LSS än riket i genomsnitt.
Södertälje, Tyresö och Nynäshamn har en betydligt brantare ökning de senaste åren än till
exempel Huddinge som har förhållandevis små skillnader mellan åren.
Botkyrka har också haft en brant ökning men sedan 2012 ser den ut att ha mattats av.
I en mindre kommun som Salem blir nyckeltalet känsligare för förändringar. Det kan
räcka med en ökning eller minskning på 10-20 personer med insatser enligt LSS för att
andelen ska förändras. Små tillfälliga förändringar kan därför förklara Salems ojämna
utveckling.
Södertälje hade redan vid utjämningssystemets införande 2004 en högre andel invånare
med insats enligt LSS än genomsnittskommunen i riket, vilket beror på att det under lång
tid har funnits en hög koncentration av alternativa utförare i kommunen.
3
Källa: Nationella patientregistret
8
Utveckling av andel personer med bostad med särskild service enligt LSS i
deltagande kommuner
Diagram 3. Andel invånare 0-64 år med insatsen bostad med särskild service enligt LSS 2008-20144
0,600%
0,500%
0,400%
2008
0,300%
2009
2010
0,200%
2011
0,100%
2012
2013
0,000%
2014
Andel personer med bostad LSS ökar kontinuerligt i riket och i majoriteten av deltagande
kommuner.
I Salem kan minskningen sedan 2010 förklaras med att det har skett en gradvis
utslussning från bostad LSS till boendestöd SoL.
Bortsett från små avvikelser ett enskilt år så visar trenden att andelen med bostad med
särskild service LSS ökar.
Not: På grund av en stor och tillfällig avvikelse i individstatistiken som inte speglar
verkligheten på ett bra sätt år 2008, startar Nynäshamns tidsserie år 2009 (se
grunduppgifter i tabell 12 i bilaga).
4
9
Utjämningssystemet för LSS
Bidrag och avgifter i utjämningssystem för LSS
Ett kostnadsutjämningssystem för verksamhet enligt LSS infördes 2004. Syftet var och är
att utjämna för skillnader i kostnader för LSS så att alla kommuner ska ha samma
likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten.
Kommuner med en beräknad kostnad för LSS som överstiger genomsnittet i riket erhåller
ett utjämningsbidrag och kommuner med en beräknad kostnad som understiger
genomsnittet i riket får betala en avgift. Både bidraget som avgiften uppgick 2015 till 3,6
miljarder kronor. Rikets (kommunernas) totala kostnader för LSS uppgick samtidigt till
41 miljarder kronor.
Diagram 4. Utjämningsbidrag (+) /utjämningsavgift (-) kr per invånare5
2 500
2 000
1 500
1 000
500
-500
-1 000
-1 500
Botkyrka
Haninge
Huddinge
Nacka
Nynäshamn
Salem
Södertälje
Tyresö
Värmdö
2004
332
55
-120
-712
-40
-302
582
-91
-745
2005
237
-32
-277
-767
-283
-279
836
-211
-794
2006
350
-37
-301
-831
110
155
1 095
-296
-593
2007
330
-49
-410
-695
238
-180
1 070
-463
-672
2008
403
-39
-437
-785
-52
-99
1 657
-483
-495
2009
535
-122
-735
-977
-151
-221
2 036
-506
-598
2010
764
-193
-743
-1 046
-230
-54
2 005
-477
-662
2011
718
-276
-808
-1 168
-157
-381
2 229
-448
-749
2012
565
-323
-903
-1 107
-274
-417
2 233
-410
-881
2013
536
-415
-937
-1 147
-566
-730
2 059
-341
-788
2014
442
-572
-912
-1 146
-605
-451
2 225
-357
-880
2015
350
-649
-1 008
-1 154
-544
-602
2 254
-143
-1 151
Ovanstående diagram visar utfallet av bidrag och avgifter i kronor per invånare i de
jämförande kommunerna 2004-2015. I 2015 års utjämning fick Södertälje det högsta
bidraget per invånare (2 254 kronor) och Nacka fick den högsta avgiften (-1 154 kronor)
tätt följt av Värmdö (-1 151 kronor).
5
Utfallen respektive år bygger på volymer och kostnader två år tidigare
10
Det är flera variabler som påverkar hur kommunernas utjämningsbidrag eller
utjämningsavgifter faller ut per invånare i statens utjämningssystem för LSS för en
kommun, bland annat:
-
Fördelningen av och antalet verkställda insatser6
Kostnadsutvecklingen i riket per insats7
Beräknade personalkostnader för verksamheten (PK-IX)
Om man nöjer sig med en uppskattning av bidragets eller avgiftens storlek kan man titta
på hur stor andel invånare 0-64 år med insatser enligt LSS en kommun har och sätta det i
relation till genomsnittet i riket (diagram 2).
Personalkostnadsindex (PK-IX)
En variabel som påverkar storleken på avgiften eller bidraget till viss del är
personalkostnadsindex (PK-IX). Syftet med PK-IX är att utjämna för eventuella
skillnader i omsorgsbehov hos de personer som har insatser enligt LSS i kommunerna. Ett
index som överstiger 1,0 indikerar ett högre stödbehov än i genomsnittskommunen vilket
ökar ett eventuellt bidrag och ett index som understiger 1,0 indikerar ett lägre stödbehov
och reducerar ett eventuellt bidrag.
När det gäller externa köp av LSS-verksamhet uppskattas i modellen att 85 procent av
kostnaderna avser personalkostnader.
När det gäller PK-IX kompenseras en kommun endast med 70 procent av skillnaden
mellan netto- och standardkostnaden (för beräknade personalkostnader). Anledningen till
det är att man vill minska risken att en kommun får kompensation för eventuella
skillnader i effektivitet och politisk ambitionsnivå.
Tabell 1. Personalkostnadsindex, utjämningsår 2012 och 2013
Kommun
Botkyrka
Haninge
Huddinge
Nacka
Nynäshamn
Salem
Södertälje
Tyresö
Värmdö
Ovägt medel
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Trend
1,117 1,167 1,205 1,178 1,175 1,133 1,117
1,06
1,193 1,182 1,184 1,101 1,088 1,051 1,072
1,05
1,072
1,07 1,061
1,06 1,044
1,06 1,054 1,046
1,051 1,081 1,113 1,079 1,105 1,071 1,051 1,066
1,01 1,025 0,979 0,982 0,935
0,93 0,926 0,923
0,967 0,996 1,062 1,001 1,001 1,051 1,115 0,998
1,077 1,072 1,063 1,097 1,061 1,022 1,028
1,02
1,072 1,051 1,041 1,028 1,028 1,051 1,018 1,052
1,033 1,028 1,028 1,035 0,983 1,024 1,027 0,972
1,066 1,075 1,082 1,062 1,047 1,044 1,045 1,021
Trenden visar tydligt att PK-IX minskar för Södertörnskommunerna som helhet. Detta
kan innebära att verksamheterna effektiviserats genom åren och/eller att brukarna inte
kräver lika mycket personal som tidigare. Denna minskning finns inte i
genomsnittskommunen i riket.
6
7
Personnummerbaserad individstatistik 1 oktober
Riksgenomsnittliga kostnader för LSS-insatser
11
Resultat
I följande kapitel redogörs för resultaten på de frågeställningar arbetsgruppen vill ha svar
på.
-
Skiljer sig kostnaderna för bostad LSS i de olika kommunerna – beror detta i så
fall på att stödbehovet fördelar sig ojämnt?
Kostnader boende enligt LSS
Tkr
Diagram 5. Kostnad boende enligt LSS tkr/brukare exklusive lokalkostnader
1200
1000
800
600
400
200
0
Stockho
Riket
lms län Botkyrk Haning Huddin
(ovägt
a
e
ge
(ovägt
medel)
medel)
Nacka
Nynäsh
Södertä
Salem
Tyresö Värmdö
amn
lje
2008
638
777
985
937
786
841
587
679
761
698
673
2009
644
777
946
784
800
771
840
624
825
694
665
2010
659
791
999
778
748
809
692
576
825
707
595
2011
699
819
995
851
848
843
631
772
850
770
755
2012
714
849
923
900
876
883
676
686
845
836
820
2013
733
844
891
936
879
903
691
687
852
701
716
2014
750
878
948
928
898
888
730
714
869
747
951
Vi har valt att studera kostnaderna per brukare exkluderat lokalkostnader, eftersom
lokalkostnaderna påverkar på ett sätt som inte är relevanta i denna jämförelse.
Nyckeltalet bygger på kostnader för bostad LSS som kommunerna rapporterar till SCB i
samband med det årliga räkenskapssammandragen. Kostnaderna divideras sedan med
antalet brukare i bostad LSS som kommunerna rapporterar på personnummernivå till
Socialstyrelsen per den 1 oktober respektive år.
Nyckeltalet tar inte hänsyn till eventuella olikheter i stödbehov. En hög kostnad per
brukare kan i praktiken innebära att de aktuella brukarna har ett större stödbehov än
brukare i andra kommuner och en lägre kostnad kan betyda det motsatta. Om
kostnadsskillnaderna inte beror på olikheter i stödbehov så kan det finnas andra faktorer
som kommunen kan försöka påverka på sikt - till exempel genom medveten strategisk
planering och organisation av bostad med särskild service enligt LSS.
Diagrammet visar tydligt att kostnaderna är högre i Stockholms län än i
genomsnittskommunen i riket, vilket delvis kan vara påverkat av att lönenivåerna är
högre i Stockholms län.
12
Av de jämförande kommunerna har Värmdö, tätt följt av Botkyrka, de högsta kostnaderna
per brukare (2014).
Värmdös kostnad per brukare har ökat mycket mellan 2008-2014, samtidigt är tidsserien
mycket ojämn. Den minskning i kostnader som vi kan se för Värmdö 2013 har vi inte
hunnit reda ut, men som förklaring till ökningen 2014 finns att flera brukare har bedömts
till högre behov än tidigare.
De kommuner som har lägst kostnader per brukare är Salem och Nynäshamn, liksom
föregående år.
Kostnaderna för bostad LSS skiljer sig betydligt i de jämförande kommunerna – beror
detta i så fall på att stödbehovet fördelar sig ojämnt?
Brukarnas stödbehov
Nivåbedömning av stödbehov i Södertörn
Södertörnkommunernas nivåbedömning är en mätmetod för att bedöma omfattningen av
det personalstöd som personer med insatsen bostad med särskild service enligt LSS får.
Modellen togs fram gemensamt år 1999 då man ville komplettera offentliga
kostnadsnyckeltal med nyckeltal som speglar brukarnas stödbehov för att få mer relevanta
jämförelser.
Kortfattat kan man beskriva att metoden sker i två steg, först genom en intervju där
brukarens stödbehov inventeras som renderar ett antal poäng, sedan görs den slutliga
nivåbedömningen. Den sammanlagda poängen motsvarar en nivå mellan 1 till 5.
Tabell 2. Nivåer i Bostad med särskild service
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Nivå 5
0,45
0,65
1,0
1,45
2,0
Varje nivå motsvarar ett delningstal som speglar en möjlig resursåtgång i form av
personal. Brukare i nivå 1 kräver mindre personal än en brukare i nivå 5.
Det finns också exempel på kommuner där man har bedömt att några brukare ligger över
nivå 5 (har högre stödbehov) så kallad 5+. I beräkningarna har alla eventuella nivå 5+
hanterats som nivå 5.
Not: Trots att det finns en gemensam fastställd metod i denna modell är detta inget exakt
mätverktyg då vi inte med säkerhet kan avgöra hur bedömningarna i praktiken genomförs
i de olika kommunerna.
13
Tabell 3. Andel brukare som bedöms vara 5+ - brukare med större stödbehov än vad metoden omfattar
Botkyrka
Haninge
Huddinge
Nacka
Nynäshamn
Salem
Södertälje
Tyresö
Värmdö
1,6
1,4
2,4
0,0
0,0
0,0
5,7
0,0
4,3
Diagram 6. Genomsnittsnivå (genomsnittligt stödbehov) i bostad 2012 – 2014
5,0
4,0
3,0
2012
2013
2014
2,0
1,0
Den kommun som har högst genomsnittsnivåer 2014 är Nacka (3,8) därefter kommer
Huddinge och Södertälje (3,5). Lägst genomsnittsnivå har Salem. De tre mättillfällena
visar inte några dramatiska skillnader för kommunerna bortsett från i Nynäshamn och i
Värmdö. I Värmdö kan man tydligt se att nivåerna har stigit 2014 vilket förklarar en del
av kostnadsökningarna 2014. En genomsnittlig nivåökning eller sänkning i bostad kan
påverka en kommuns LSS-kostnader en hel del.
Finns det några samband mellan boendekostnaden per brukare och brukarnas stödbehov?
14
Finns samband mellan kostnader och stödbehov?
8
Diagram 7. Punktdiagram - kostnad tkr per brukare i bostad LSS och genomsnittsnivå 2014
1 000
V-ö
B-a
950
Ha-e
Tkr/brukare
900
Hu-e
N-a
S-je
850
800
750
T-ö
N-n
S-m
700
650
600
2,50
3,00
3,50
4,00
4,50
Genomsnittsnivå
Följande avsnitt ger inte svar på vilken kommun som bedriver den optimala
verksamheten sett ur ett kvalitetsperspektiv. Avsnittet är endast en utgångspunkt för en
kostnadsanalys.
Diagrammet visar inte något enkelt samband mellan kostnader och stödbehov. Men vissa
mönster visar sig trots detta.
Värmdö, Botkyrka och Haninge har i princip identiska genomsnittsnivåer och samtidigt
liknande kostnadsnivå. Dessa tre kommuner har höga kostnader i relation till den
bedömda nivån.
Huddinge, Södertälje och Nacka ligger på liknande kostnadsnivå men brukarnas
genomsnittsnivå är mycket högre i Nacka än i Huddinge och Södertälje, vilket antyder att
Nacka bedriver sin verksamhet till en lägre kostnad än både Huddinge och Södertälje.
Salem, Nynäshamn och Tyresö har liknande kostnadsnivå, men Nynäshamn har en
mycket högre genomsnittsnivå, vilket innebär att Nynäshamn bedriver sin verksamhet till
betydligt lägre kostnader än Salem och Tyresö. Härtill kan man också jämföra
Nynäshamn med Huddinge och Södertälje med utgångspunkt i genomsnittsnivån och
konstatera att Nynäshamn har betydligt lägre kostnader per brukare trots att brukarnas
behov i det stora hela är densamma.
Utifrån resultaten är det svårt att påstå att det finns ett linjärt samband mellan brukarnas
stödbehov och kostnaderna för verksamheten. Detta beror på att det finns fler variabler än
bara brukarnas behov som påverkar kostnaderna i kommunen.
8
De kommuner som har brukare i nivå 5 + påverkas något av att de är beräknade som nivå 5 (se
tabell 3)
15
Varför varierar kostnaderna trots att brukarna har samma behov (given
genomsnittsnivå)?
Möjliga förtätningar
En förklaring kan röra hur boendena är strukturerade. Struktur och antal lägenheter på
boendena inverkar på möjligheterna att lägga effektiva scheman. Små enheter är i
allmänhet svårare att schemalägga effektivt än större enheter. Gruppbostäder ska enligt
lagens föreskrifter vara små. Upp till fem lägenheter och i undantagsfall kan sex
lägenheter vara acceptabelt. Formen servicebostad kan innehålla betydligt fler lägenheter
vilket gör att förutsättningarna för en effektiv schemaläggning ökar. Hur strukturen ser ut
på boendena har dock inte beaktas i årets undersökning. Föregående år (2013) gjordes en
inventering som visade att Nacka hade flest platser per boendeform, vilket kan vara en del
av förklaringen till att Nacka har samma kostnadsbild som Huddinge och Södertälje trots
att brukarna i Nacka enligt bedömningen är mer omvårdnadskrävande.9
Om det finns utrymme att förtäta boendena inom ramen för lagstiftningen bör detta finnas
med i kommunens långsiktiga boendeplanering.
Variationer i heltidsmått och effektiv schemaläggning
Ytterligare en variabel att analysera rör personalens heltidsmått. Heltidsmåttet är olika i
kommunerna. Men variationerna i sig bidrar inte på bra sätt till förklaringen av
variationer i kostnader per brukare utan djupare analys. På övergripande nivå är ett högt
heltidsmått i en enkel kalkyl naturligtvis till fördel.
Nynäshamns bemanningsorganisation ett gott exempel…
I Nynäshamn tillämpas önskad sysselsättningsgrad vilket innebär att medarbetarna får
önska sysselsättningsgrad samtidigt som cheferna beslutar om bemanningsgraden för
respektive verksamhet. Personalens anställda tid är ofta mycket högre än
bemanningstiden. Skillnaden däremellan kallas flyttid. Medarbetarna får ta igen flyttiden i första hand vid den egna enheten och i övrigt vid andra enheter. Vid
avstämningsperioder kan de anställda välja löneavdrag. Ur ett arbetsgivarperspektiv kan
detta leda till en effektivare hantering av arbetstid.
Lönenivåer
En annan förklaring kan vara att lönenivåerna skiljer sig åt. Även dessa är studerade
tidigare och det fanns en hel del variation här. Det har dock inte funnits utrymme att
studera detta inom ramen för denna undersökning, men det vore intressant att fördjupa
analysen med kvalitetssäkrade uppgifter om lönenivåer i kommande arbete.
Dyra externa köp på grund av brist på egna platser/boenden
En annan förklaring kan vara att det är brist på grupp- och servicebostäder vilket tvingar
kommunen till dyrare externa köp för att kunna verkställa gynnande beslut. Möjligheten
att påverka kostnaderna är i sådana fall en mycket trög process som rör kommunens
möjligheter att investera i nya boenden i rimlig takt eller att reservera små lägenheter som
kan användas till boendeformen servicebostad.
9
Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem och Södertälje deltog i inventeringen.
16
Det gäller att ha ett tillräckligt stort och varierat utbud som också matchar efterfrågan på
platser och/eller att göra riktigt bra upphandlingar av platser till rimliga kostnader om
kommunen har en stor extern verksamhet.
Att beakta…
Det är viktigt att påpeka att den personnummerbaserade individstatistiken för LSS avser
ett specifikt datum (1 oktober) samtidigt som räkenskapssammandragen avser
kostnaderna för ett helt år. Har en kommun tillfälligt färre eller fler brukare i bostad med
särskild med service enligt LSS den 1 oktober, än vad man har normalt under året, så
stiger eller sjunker ”kostnaderna per brukare i bostad” utan att spegla det verkliga
förhållandet (se tabell 12 i bilaga).
Antalet funktionsnedsatta (LSS) som har boendestöd enligt SoL ökar
Alltfler funktionsnedsatta personer får insatser enligt SoL trots att de tillhör
personkretsen. För många i den nya målgruppen är boendestöd SoL ett mer
ändamålsenligt stöd i boendet än bostad LSS. Diagram 8 visar en generell bild över
ökningen av boendestöd SoL till personkretsen.
Diagram 8. Antalet personer tillhörande LSS med insatsen boendestöd enligt SoL 2010-2014
180
160
Botkyrka
140
Haninge
120
Huddinge
100
Nacka
80
Nynäshamn
60
Salem
40
Södertälje
20
Tyresö
Värmdö
0
2010
2011
2012
2013
2014
Diagrammet visar tydligt en bild över att alltfler personer tillhörande personkretsen får
boendestöd SoL.
17
Fördelning mellan insatserna boendestöd SoL och bostad LSS
En annan fråga vi har önskat få svar på är om insatserna bostad LSS och boendestöd
SoL fördelar sig på samma sätt i kommunerna?
Diagram 9. Antal och andel personer med bostad med särskild service (LSS) eller boendestöd (SoL) – samtliga
tillhörande personkrets LSS
100%
90%
26%
80%
31%
30%
37%
45%
40%
30%
23%
14%
Andel
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Botkyrka
Haninge
Huddinge
Nacka
Nynäshamn
Salem
Södertälje
Tyresö
Värmd
ö
Bostöd SoL
70
68
80
79
45
24
165
25
11
Bo LSS
203
154
185
134
56
36
387
85
70
Diagrammet visar den procentuella fördelningen av de båda insatserna. Tabellen visar
detta i antal.
Nynäshamn är den kommun som har störst andel boendestöd SoL (45 procent) för LSS
personkrets. Därefter kommer Nacka och Salem (40 procent). Minst andel boendestöd
SoL har Värmdö (13 procent).
Det finns skillnader mellan kommunernas fördelning mellan boendestöd SoL och bostad
LSS.
18
Fördelning av bedömda nivåer i bostad med särskild service LSS
Ytterligare en fråga vi vill ha svar på är om finns det personer som idag har insatsen
bostad med särskild service enligt LSS men där boendestöd eventuellt hade kunnat
vara en mer funktionell insats.
Procent
Diagram 10. Andel brukare per nivå i bostad med särskild service enligt LSS 2014
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Botkyrk Haning Huddin
Nynäsh
Nacka
Salem
a
e
ge
amn
Södert
Värmd
Tyresö
älje
ö
5+
3%
1%
3%
0%
5%
0%
7%
0%
0%
5
13%
10%
12%
35%
13%
11%
16%
8%
17%
4
28%
21%
35%
30%
32%
22%
26%
34%
27%
3
29%
47%
39%
20%
25%
25%
31%
24%
26%
2
17%
16%
9%
11%
21%
33%
18%
22%
14%
1
10%
5%
2%
4%
4%
8%
3%
12%
16%
Procent
Diagram 11. Andel brukare per nivå i bostad med särskild service enligt LSS 2012
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Botkyrk Haning Huddin
Nynäsh
Södertä
Värmd
Nacka
Salem
Tyresö
a
e
ge
amn
lje
ö
5+
2%
1%
2%
0%
0%
0%
6%
0%
4%
5
11%
7%
8%
31%
12%
13%
14%
11%
13%
4
30%
19%
42%
28%
25%
29%
25%
24%
24%
3
28%
48%
34%
26%
35%
10%
35%
24%
19%
2
17%
20%
10%
10%
10%
29%
18%
30%
11%
1
12%
6%
3%
5%
19%
19%
2%
11%
29%
Ovanstående tabeller visar fördelningen av bedömda nivåer i bostad LSS.10 Hypotetisk
kan man förmoda att personer som beviljas boendestöd SoL skulle bedömas tillhöra
någon av de lägre nivåerna om bostad LSS skulle ha varit aktuellt.
10
Motsvarande nivåbedömningar görs inte när en person beviljas boendestöd enligt SoL. Oftast
bedöms boendestödet i timmar.
19
Huddinge, Nacka, Södertälje och Haninge har minst andel i nivå 1 och nivå 2, men i det
stora hela är läget oförändrat för dessa kommuner sedan 2012.
Nynäshamn, Värmdö och Salem har minskat andelen i den lägsta nivån sedan 2012.
Nynäshamn har sedan 2012 tagit fler beslut om boendestöd SoL parallellt att personer i
bostad LSS har fått ökat behov på grund av ålderdom och sjukdom.
Utifrån detta kortfattade resonemang kan man dra en försiktig slutsats om att antalet med
lägre nivåer minskar men att det fortfarande finns personer i bostad LSS som eventuellt
skulle ha kunnat beviljas insatsen boendestöd SoL.
Det har generellt under en längre tid varit bostadsbrist framförallt i storstadsregionerna.
Kanske kan tillgången på servicebostäder alternativt tillgången till mindre lägenheter i det
ordinarie bostadsbeståndet inom respektive kommun ha påverkat skillnaderna i de olika
kommunerna.
20
Slutsats och diskussion
I årets nyckeltalsarbete inom funktionshinderområdet har fokus har varit – rätt stöd i
boendet till rätt kostnad för personer som omfattas av LSS. I detta avsnitt ska vi redogöra
för svaren på våra frågeställningar:
-
Skiljer sig kostnaderna för bostad enligt LSS i de olika kommunerna – beror detta
i så fall på att brukarnas stödbehov fördelar sig ojämnt?
Svaret på denna fråga är att kostnaderna skiljer sig åt mellan kommunerna men att det
inte finns något linjärt samband mellan kostnader och brukarnas stödbehov. Vi kan se att
det i vissa fall finns ganska stora kostnadsskillnader mellan några av kommunerna som
inte kan kopplas till brukarnas bedömda stödbehov. Hur strukturen ser ut på boendena
och fördelningen mellan servicebostad och gruppbostad har inte beaktats i denna
undersökning men vi anar att struktur, som till exempel antal lägenheter kopplade till
formen servicebostad, också kan påverka kostnaderna. Ett högre antal lägenheter ger
större möjligheter till en effektivare schemaläggning. Därför bör varje kommun i sin
planering ha med förtätningar där det är möjligt för att på sikt komma åt ineffektiv
schemaläggning
-
Fördelar sig insatserna boendestöd SoL och bostad med särskild service LSS på
samma sätt i kommunerna?
På denna fråga är svaret nej. Fördelningen mellan de två insatserna varierar. Den
kommun som har störst andel boendestöd enligt SoL är Nynäshamn (45 procent) och
den som har lägst andel är Värmdö (14 procent). I bostad med särskild service enligt
LSS har Huddinge tätt följt av Nacka minst andel brukare med ett lägre stödbehov än
övriga kommuner, vilket gör att man kan ana att dessa kommuner inte finns så många
brukare i bostad med särskild service enligt LSS där boendestöd enligt SoL skulle ha
kunnat vara en mer funktionell insats.
-
Finns det personer som idag skulle klara sig med boendestöd i eget ordinärt
boende men som har insats i gruppbostad/servicebostad?
Utifrån de resultat vi har fått fram här kan vi ana att det finns personer i bostad med
särskild service enligt LSS där boendestöd enligt SoL skulle ha kunnat vara en mer
funktionell och anpassad insats så att syftet med LSS-lagstiftningen uppfylls – att
kunna leva ett så självständigt liv som möjlig.
Till detta måste man beakta att det finns beslut tagna långt tillbaka i tiden då insatsen
boendestöd enligt SoL inte fanns. Vi vet samtidigt att de neuropsykiatriska
diagnoserna ökat kraftigt de senaste åren. Delar av de som får neuropsykiatriska
diagnoseras i vuxen ålder har kanske redan etablerat sig på bostadsmarknaden. Hur
detta skiljer sig åt mellan kommunerna har inte heller beaktats i denna undersökning.
-
Finns det exempel på kommuner som beviljar boendestöd SoL och som
därigenom blir förlorare i utjämningssystemet?
21
Har vi fått svar på denna fråga? I vilken utsträckning man är förlorare eller vinnare har vi
inte fått svar på. Däremot vet vi att bidragen alternativt avgifterna (per invånare) i
utjämningssystemet för LSS påverkas i hög grad av hur många boendeinsatser enligt LSS
en kommun har och att utjämningssystemet inte alls påverkas av hur stort antal insatser
en kommun har fattat enligt SoL till samma målgrupp.
I takt med att den nya målgruppen i vissa kommuner beviljas insatser inom LSS och i
andra kommuner insatser inom SoL kommer detta att minska förutsättningarna för att
utjämningen av LSS verkligen utjämnar kostnaderna i den mån det är möjligt. Detta,
menar vi, sätter utjämningssystemet ur spel.
Teoretiskt skulle till exempel Nynäshamn ha kunnat bevilja sina 45 personer (med
boendestöd SoL) bostad LSS, och således ha fått tillgodogöra sig detta i utjämningen. Det
gäller även de övriga kommunerna. Alla kommuner i jämförelsen har beviljat mer eller
mindre boendestöd SoL till den berörda målgruppen som tillhör LSS.
Samtidigt vet vi att utjämningsystemet är komplicerat och kommuner som har en större
andel personer i bostad LSS med låga stödbehov samtidigt får kostnader som eventuellt är
omotiverade och därmed inte heller blir några vinnare – trots att avgifterna minskar eller
att bidragen ökar för att det fattas ”fel beslut” så är de kvarvarande kostnaderna oftast
högre än vad man eventuellt kompenseras med i utjämningsystemet. Kostnadsdifferensen
mellan bostad LSS (i formen servicebostad) och boendestöd SoL är betydande.11
Att boendestöd SoL (till personer tillhörande personkretsen LSS) inte ingår i utjämningen
samtidigt som alltfler personer diagnosticeras inom det neuropsykiatriska området gör det
angeläget att få en översyn av utjämningssystemet för LSS. Sedan 2004 då
utjämningssystemet för LSS togs fram har nya målgrupper blivit berättigade att söka
insatser enligt LSS och detta skulle man behöva ta hänsyn både i LSS-lagstiftningen och i
utjämningssystemets utformning.
Vår slutsats är att det behövs en ny boendeinsats inom LSS, motsvarande boendestöd
SoL, och genom detta få en bättre anpassning av utjämningssystemet för LSS. För denna
nya målgrupp är insatsen boendestöd SoL ofta mer funktionell och kostnaden är dessutom
betydligt lägre än bostad LSS. Om boendestöd ingick i utjämningssystemet skulle
drivkrafterna att fatta rätt beslut till rätt kostnad få bättre förutsättningar och skulle därför
gynna både samhällsekonomin och bättre anpassa utjämningen för LSS. Men framförallt
skulle många av de enskilda individerna inom den nya målgruppen få ökade
förutsättningar att leva ett självständigt liv efter sina egna förutsättningar.
11
Källa: Kostnad per brukare (KPB) som är en frivillig undersökning som redovisas via egen
inmatning i Kolada
22
Bilaga Ordlista
LSS: Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
SoL: Socialtjänstlag (2001:453)
SCB: Statistiska centralbyrån
Kolada: Kommun- och landstingsdatabasen
SKL: Sveriges kommuner och landsting
Bostad med särskild service enligt LSS: Bostad med särskild service enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller två huvudformer:

Gruppbostad LSS: Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så
omfattande tillsyns- och omsorgsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är
nödvändig. Enligt Socialstyrelsen bör det i regel endast vara tre till fem och i undantagsfall sex
personer som bor i formen gruppbostad.
Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring
gemensamma utrymmen.

Servicebostad LSS: I formen servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad dock så
begränsat och en institutionell boendemiljö undviks. Oftast finns de fristående lägenheterna inom
samma flerfamiljshus eller närliggande hus i området. Där det finns servicebostäder skall det också
finnas en lokal för service och gemenskap.
Boendestöd enligt SoL: Bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i
eget boende. Till särskilda målgrupper hör bl.a. personer med funktionsnedsättning eller missbruksproblem.
Boendestödet anpassas till den enskildes behov av och möjligheter att utveckla ett normalt vardagsliv.
Stödet kan vara både praktiskt och socialt, och syftet är att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden
och ute i samhället.
23
Bilaga nyckeltal – rådata och källor
1.
Fördelning av nivåer i bostad med särskild service enligt LSS totalt 2014
BotHuddNynäsSöderNivå
kyrka
Haninge inge
Nacka
hamn
Salem
tälje
Tyresö
Värmdö
1
21
8
3
5
2
3
10
10
11
2
34
24
16
15
12
12
69
19
10
3
58
72
72
27
14
9
121
20
18
4
57
33
65
40
18
8
100
29
19
5
27
15
23
47
7
4
60
7
12
5+
6
2
6
0
3
0
27
0
0
Totalt
203
154
185
134
56
36
387
85
70
Källa: egen inventering
2.
Nivå
1
2
3
4
5
5+
Totalt
Fördelning av nivåer i bostad med särskild service enligt LSS kommun 2014
BotHuddNynäsSödertälj
Värm
kyrka
Haninge inge
Nacka
hamn
Salem
e
Tyresö
dö
21
8
3
3
2
3
5
10
11
32
24
16
2
10
12
32
19
10
47
72
61
8
11
4
40
20
17
51
24
46
15
18
3
39
20
14
23
1
14
14
7
0
35
5
9
3
1
4
0
3
0
0
0
0
177
130
144
42
51
22
151
74
61
Källa: egen inventering
3.
Nivå
Fördelning av nivåer i bostad med särskild service enligt LSS extern 2014
Botkyrka
1
2
3
4
5
5+
Totalt
0
2
11
6
4
3
26
HuddNynäsSödertHaninge inge
Nacka
hamn
Salem
älje
Tyresö
Värmdö
0
0
2
0
0
5
0
0
0
0
13
2
0
37
0
0
0
11
19
3
5
81
0
1
9
19
25
0
5
61
9
5
14
9
33
0
4
25
2
3
1
2
0
0
0
27
0
0
24
41
92
5
14
236
11
9
Källa: egen inventering
4.
År
2012
2013
2014
Genomsnittsnivåer i bostad med särskild service enligt LSS totalt 2014
Botkyrka
3,2
3,1
3,2
Haninge
3,0
3,3
3,2
Huddinge
Vär
NynäsSödermd
Nacka
hamn
Salem
tälje
Tyresö
ö
3,5
3,7
3,0
2,9
3,5
2,9 2,9
3,5
3,7
3,4
2,9
3,5
3,3
3,5
3,8
3,4
2,9
3,5
3,0 3,2
Källa: egen inventering
24
5.
År
2012
2013
2014
Genomsnittsnivåer i bostad med särskild service enligt LSS kommun 2014
Botkyrka
HuddNynäsSöderHaninge inge
Nacka
hamn
Salem
tälje
Tyresö
Värmdö
3,1
2,6
3,3
3,5
3,0
2,2
3,3
2,8
2,7
3,1
2,9
3,5
3,6
3,4
2,9
3,4
3,2
3,2
2,9
3,4
3,8
3,5
2,3
3,4
2,9
3,0
Källa: egen inventering
6.
År
2012
2013
2014
Genomsnittsnivåer i bostad med särskild service enligt LSS extern 2014
Botkyrka
HuddNynäsSöderHaninge inge
Nacka
hamn
Salem
tälje
Tyresö
Värmdö
3,2
3,0
3,5
3,7
3,0
2,9
3,5
2,9
2,9
3,1
3,3
3,5
3,7
3,4
2,9
3,5
3,3
3,2
3,2
3,5
3,8
3,4
2,9
3,5
3,0
3,2
Källa: egen inventering
7.
Antal personer i grupp- respektive servicebostad totalt 2014
BoBotHuddNynäsSöderform
kyrka
Haninge inge
Nacka
hamn
Salem
tälje
Tyresö
Värmdö
Grupp
163
103
100
110
43
18
222
38
48
Service
40
51
85
24
13
18
165
47
22
Totalt
203
154
185
134
56
36
387
85
70
Källa: egen inventering
8.
Antal personer i grupp- respektive servicebostad kommun 2014
BoBotHuddNynäsSöderform
kyrka
Haninge inge
Nacka
hamn
Salem
tälje
Tyresö
Värmdö
Grupp
137
79
65
35
41
4
63
27
39
Service
40
51
79
7
10
18
88
47
22
Totalt
177
130
144
42
51
22
151
74
61
Källa: egen inventering
9.
Antal personer i grupp- respektive servicebostad extern 2014
12
BoBotNynäsSöderform
kyrka
Haninge Huddinge Nacka
hamn
Salem
tälje
Tyresö
Värmdö
Grupp
26
24
35
75
2
14
159
11
9
Service
0
0
6
17
3
0
77
0
0
Totalt
26
24
41
92
5
14
236
11
9
Källa: egen inventering
10. Personkretsbedömda LSS med boendestöd enligt SoL 2010-201413
BotÅr
kyrka
Haninge
2010
37 2011
47 2012
47
40
2013
48
39
2014
70
68
Hudding
NynäsSödertäl
e
Nacka
hamn
Salem
je
Tyresö
Värmdö
63
22
8
88
6 70
22
10
114
10 115
66
25
13
146
16 12
87
70
40
20
150 80
79
45
24
165
25 11
Källa: egen inventering
12
13
Eventuell entreprenad har definierats som extern
Tom cell; uppgift saknas
25
11. Antal invånare 0-64 år 2008-2014
Botkyrka
År
Haninge
Huddinge
Nacka
Nynäshamn
Salem
Södertälje
Tyresö
Värmdö
2008
70445
65275
83048
74053
21024
13039
72075
36368
32870
2009
71095
65921
84143
75838
21057
13034
72196
36286
32883
2010
72006
66132
85406
77177
21068
12991
72812
36325
33114
2011
73636
66923
86520
78106
21015
13184
73931
36429
33377
2012
74851
67586
87951
78817
21104
13280
75341
36617
33525
2013
75769
68549
89108
79848
21154
13277
76484
36925
33581
2014
76760
69706
90382
81114
21205
13365
77440
37826
34028
Källa: SCB. Antal invånare 0-64 år den 31/12.
12. Antal personer med bostad enligt 9§9 offentlig individstatistik 1 okt 2008-201414
År
Botkyrka
Haninge
Huddinge
Nacka
Nynäshamn
Salem
Södertälje
2008
172
127
164
109
63
43
325
77
66
2009
180
145
171
114
53
39
327
83
67
2010
181
148
171
123
54
39
343
93
70
2011
194
146
174
131
51
30
352
90
76
2012
200
145
182
128
51
31
367
94
72
2013
211
151
189
142
53
30
374
97
74
2014
209
156
193
144
54
33
390
94
75
Tyresö Värmdö
Källa: Socialstyrelsen. Personer med funktionsnedsättning – insatser enligt LSS
Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS, andel (%) (N28890)
Källa: SCB och Socialstyrelsen: Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år
(exklusive personer med råd och stöd enligt 9 § 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med
antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100.
Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare (N28003)
Källa: SCB och Socialstyrelsen: Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr dividerat med antal
brukare med insatsen boende enl LSS. Avser samtlig regi.
Utjämningsbidrag (+) /utjämningsavgift (-) kr per invånare
Källa: SCB. Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi : Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av
LSS-kostnader
Personalkostnadsindex
Källa SCB. Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi: Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSSkostnader
14
I den offentliga individstatistiken ingår även insatsen annan särskilt anpassad bostad vilken inte är att betrakta som
bostad med särskild service. Av den anledningen kan det finnas en liten differens mellan totalsumman från tabell
”Fördelning av nivåer i bostad med särskild service totalt (2014) ” och individstatistiken.
26