strategisk lokalförsörjningsplan 2015–2017
STRATEGISK LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015–2017 Godkänd av kommunstyrelsen 2014-10-13 KS/2012:365 Strategisk lokalförsörjningsplan 2015–2017 Upplands Väsby kommun Godkänd av kommunstyrelsen Upplands Väsby kommun Dnr KS/2012:365 Datum: 2014-10-13 Framarbetad av kommunen januari-september 2014: Kommunledningskontoret Kontoret för samhällsbyggnad, KSTFU/2014:134 Kundvalskontoret Väsby Välfärd Förslag klart 2014-09-10 Reviderad bilaga 2 2014-09-24 Innehållsförteckning Sammanfattning4 1. Inledning 6 2. Befolkningsprognos 9 3. Kommunens planarbete 13 4. Lokalförändringar 2014–2017 16 5. Utbildningsnämnden 19 6. Social- och äldrenämnden 29 7. Kultur- och fritidsnämnden 39 8. Investeringsvolymer 2015–2017 51 Referenser och källor anges löpande i texten eller i fotnoter. Bilagor 1 Organisationsplan 2014 2 Kommunens befolkningsprognos 2014–2024 3 Flerårsplan med budget 2015–2017, kap. 7 investeringar 4 Sammanfattning behov 2015–2017 Sammanfattning Kommunens lokalförsörjningsplan beskriver behovet av platser och lokaler för kommunalt finansierade välfärdstjänster. Årets lokalförsörjningsplan beskriver behoven för åren 2015–2017. Upplands Väsby kommun har sedan 2009 årligen arbetat fram en strategisk lokalförsörjningsplan som redovisar en samlad behovsbedömning av platser och lokaler/anläggningar för kommunalt finansierade välfärdsverksamheter för en bestämd tidsperiod. Lokalförsörjningsplanen som arbetats fram under perioden januari-september 2014 analyserar plats- och lokalbehoven för åren 2015-2017. Lokalförsörjningsplanen innehåller inte några konkreta förslag på lokalanskaffning för behovstäckning. Den utgör ett viktigt planeringsunderlag för den fortsatta lokalanskaffningsprocessen. Hur plats- och lokalbehoven ska realiseras i enskilda projekt måste hanteras i ett uppföljande arbete. Det är kundvalsnämnderna och produktionsstyrelsen för Väsby välfärd som har i uppdrag att följa upp sina behov och förslag på lösning genom att antingen tillfråga utförare på marknaden om att få köpa platser eller genom att initiera ett lokalprojekt i samarbete med kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott och kontoret för samhällsbyggnad. Befolkningsprognos Under 2013 växte kommunens befolkning med 1,8 procent vilket motsvarar 726 nya invånare. En lägre tillväxttakt på 1,3 procent är enligt prognosen att vänta under år 2014. För perioden 2015-2017 förväntas befolkningen öka med cirka 825 personer per år. Att kommunen förväntas få fler invånare kommer främst påverka planeringen av antalet förskoleplatser. Strategiska lägen för kommunal service Flera stora nybyggnadsområden planeras inom kommunen. Det kommer att ta flera år innan områdena är fullt utbyggda. Trots detta kan det finnas behov av att bygga ut den kommunala servicen innan ett nytt område är fullt utbyggt. Det kan innebära att kommunen får ett överskott av platser och ett sämre lokalutnyttjande under en begränsad tid. Emellertid kan det vara strategiskt viktigt att kommunal service byggs ut i början av genomförandet av en detaljplan för att öka efterfrågan på bostäder och därmed snabba på utbyggnadstakten i kommunen. Takten uppnår inte idag kommunfullmäktiges mål om 300 nya bostäder per år, det faktiska utfallet kommer att ligga lägre de närmaste åren, enligt bedömning i samband med framtagandet av befolkningsprognosen. Större lokalförändringar 2014-2017 De lokalförändringar som pågår eller planeras inom kommunens befintliga fastighetsbestånd fram till och med 2017 bedöms inte påverka platskapaciteterna nämnvärt. Flera större lokalförändringar består av hyresgästanpassningar och lokaler som uppnått sin tekniska livslängd och därmed måste återanskaffas. 4 Exempel på detta är Odenslunda skola och Vikskolan. Ett par gruppbostäder enligt LSS kommer uppföras (varav en i egen regi), de ersätter icke fullvärdiga gruppbostäder och är inte en utökning av platskapacitet. Kommunen kommer göra ett par större inhyrningar under 2015 - ett nybyggt kulturhus och ett nybyggt vård- och omsorgsboende. Behov utbildningsnämnden För det nya behovet av platser och lokaler som behövs på grund av en ökande befolkning behöver kommunen tillse att det skapas cirka 230 nya förskoleplatser fram till 2017, främst i de centrala delarna av Väsby. Planer finns på att etablera två förskolor inom Fyrklövernområdet i centrala Väsby. Kommunen äger mark som är planlagd för förskola/skola i Eds allé i västra Väsby där en eller två förskolor med upp till 100 barn vardera kan etableras. I kommunen som helhet beräknas det finnas tillräckligt många grundskoleplatser fram till år 2017. Eftersom elever i gymnasieålder i mycket hög utsträckning studerar vid skolor utanför den egna kommunen bedöms det inte finnas behov att ytterligare elevplatser inom kommunens gränser. Behov social- och äldrenämnden I och med att ett nytt särskilt boende för äldre, Brobacken, blir färdigställt 2015 kommer antalet korttidsplatser att minska. Trots färdigställandet av det nya boendet finns en underkapacitet på mellan 42-53 platser under perioden. Privata aktörer deltar redan i planeringen för nya seniorbostäder och vård- och omsorgsboende i Fyrklövernområdet. Detta kommer att kunna leda till fler platser på särskilt boende, en mångfald av utförare och ökad valfrihet för kunderna. Prognosen är att behovet av antalet boendeplatser för personer med psykisk ohälsa kommer att öka under perioden 2015-2017 vilket ger en underkapacitet med mellan 30-32 platser. Enligt prognosen kvarstår behov av ytterligare en gruppbostad enligt strategisk lokalförsörjningsplan 2013-2022. Upplands Väsby kommun har fyra boenden enligt LSS med 27 platser som inte är fullvärdiga och måste ersättas. De nya gruppbostäderna får innehålla 5 boendeplatser vardera vilket innebär att de 27 platserna genererar behov av sex ersättningsbostäder, varav två redan är påbörjade. Utöver detta finns behov av ytterligare två nya boenden för att kunna erbjuda plats på anpassat boende inom kommunen för personer med Aspergers syndrom och för personer med utvecklingsstörning. Behov kultur- och fritidsnämnden Flera lokalförändringar inom kultur- och ungdomsverksamheterna är pågående och planerade. Ett nytt kulturhus planeras i anslutning till Messingenhuset. Det kan finnas strategiska fördelar för kommunen att fortsatt äga vissa lokaler; fritidsgårdar och Gunnes gård är exempel. Genom att kommunen äger lokalerna så har kommunen ökad handlingsfrihet för eventuell framtida konkurrensutsättning och ökade möjligheter att påverka lokalernas utformning utifrån den verksamhet som ska bedrivas. Förnyelsen av kommunens idrottsanläggningar är ständigt aktuell och består i verksamhetsanpassning och förnyelse av befintliga lokaler. Vissa av lokalerna upplevs som slitna och i behov av underhåll. Under de kommande åren kommer fokus inom idrott och fritid troligtvis att finnas på de anläggningar där utredningar skett eller planeras att ske. Det innebär fokus på tennisanläggning, ridanläggning, utveckling av Vilundaparken och eventuella fotbollsplaner. 5 1 Inledning Kommunens lokalförsörjningsplan beskriver behovet av platser och lokaler för kommunalt finansierade välfärdstjänster. Årets lokalförsörjningsplan beskriver behoven för åren 2015–2017. 1.1 Arbetet 2014 Upplands Väsby kommun har sedan 2009 årligen arbetat fram en strategisk lokalförsörjningsplan som redovisar en samlad behovsbedömning av platser och lokaler/anläggningar för kommunalt finansierade välfärdsverksamheter för en bestämd tidsperiod. Tidigare år har lokalförsörjningsplanen redovisat behoven tio år framöver, men sedan 2013 har enbart de tre kommande åren varit i fokus. Det finns två viktiga anledningar till detta. Den ena är att det skett förändringar i befolkningsutvecklingen som inte förutsågs under 2012 när den senaste tioårsplanen gjordes. Dessa befolkningsförändringar behöver följas upp och analyseras mer noggrant och tydligare förankras i budgetsprocessen och kommunens flerårsplan som löper i treårscykler. Den andra anledningen är att det från och med hösten 2013 pågår omfattande arbete med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen samt ett stort kommunövergripande skolprojekt ”Ett lärande Väsby” som kan påverka planeringen av kommunens förskole- och skollokaler. Den strategiska lokalförsörjningsplanen behöver förhålla sig till resultatet av dessa arbeten vilket kommer att kunna ske först under 2015. Lokalförsörjningsplanen som arbetats fram under perioden januari-september 2014 analyserar därför plats- och lokalbehoven för åren 2015-2017. 1.2 Avgränsningar i lokalförsörjningsplanen 2015–2017 ”Plan för strategiska skolfastigheter” kommer inte att hanteras inom ramen för lokalförsörjningsplanen, utan tas omhand i skolprojektet ”Ett lärande Väsby”. Resultatet kommer att arbetas in i lokalförsörjningsplanen så fort det är klart. Liksom i tidigare utgåvor av lokalförsörjningsplanen analyseras inte behovet av platser och lokaler för pedagogisk omsorg, hemtjänst, daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, dagverksamhet för äldre, daglig sysselsättning, utbildning i svenska för invandrare, Komvux eller särvux. Ej heller anges särskilt behov av lokaler för särskola, fritidshem eller fritidsklubb då dessa verksamheter förutsätts vara integrerade i ordinarie undervisningslokaler. Kapacitetsbedömningar tar inte hänsyn till lokalernas begränsningar i ventilation, brand/utrymning eller lokalernas ändamålsenlighet. Planerat underhåll tas omhand i annat forum. 6 Önskemål om förändringar i befintliga lokaler, så kallade hyresgästanpassningar, tas inte med i lokalförsörjningsplanen. Dessa ska lämnas till kommunens fastighetschef inför arbetet med kommande flerårsplan. Behov av återanskaffning av befintliga lokaler kan i vissa fall finnas redovisade i lokalförsörjningsplanen då det kan finnas möjlighet att samordna ett utökat behov och en återanskaffning. 1.3 Framtagande av behov Behovsbedömningarna för utbildningsnämnden, social- och äldrenämnden samt kultur- och fritidsnämnden görs av kundvalskontoret som har i uppdrag att bevaka kommunens totala plats- och lokalbehov. Väsby välfärd bevakar behoven inom individ- och familjeomsorg vars uppdrag ligger direkt under socialoch äldrenämnden. Behovet av platser och lokaler bygger bland annat på kommunens befolkningsprognos och pågående detaljplanearbeten för 2015-2017. Privata och kommunala utförare har fått lämna uppgifter gällande maxkapaciteter i förhållande till aktuell beläggningsgrad. Även pågående och planerade lokalförändringar i kommunens befintliga lokalbestånd tas med i prognoserna. Behoven redovisas för kommunen som helhet men även uppdelat på östra, västra och centrala Väsby likt tidigare år. Figur 1. Indelning västra, centrala och östra Väsby 7 1.4 Uppföljning av behoven Lokalförsörjningsplanen innehåller inte några konkreta förslag på lokalanskaffning för behovstäckning. Planen är en informativ behovsplan för den kommunala servicen. På sikt bör dock lokalförsörjningsplanen kompletteras med ytterligare två moment – förslag på hur lokalanskaffningen ska gå till för att tillgodose plats- och lokalbehovet samt en lista med investeringsbehov och förändrade driftskostnader kopplat till detta. Behoven presenteras för berörda nämnder och utskott samt för kommunstyrelsen hösten 2014. Information ges även i stora samhällsbyggnadsgruppen, stora SBG. Lokalförsörjningsplanen ska efter godkännande i kommunstyrelsen vara tillgänglig för nedladdning på kommunens webbsida och på Insidan samt i tryckt format. Med nuvarande utformning av lokalförsörjningsplanen utgör den ett viktigt planeringsunderlag för den fortsatta lokalanskaffningsprocessen. Hur plats- och lokalbehoven ska realiseras i enskilda projekt måste hanteras i ett uppföljande arbete. Det är kundvalsnämnderna och produktionsstyrelsen för Väsby välfärd som har i uppdrag att följa upp sina behov och förslag på lösning genom att antingen tillfråga utförare på marknaden om att få köpa platser eller genom att initiera ett lokalprojekt i samarbete med kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott och kontoret för samhällsbyggnad. För det sistnämnda sättet finns sedan tidigare ett förslag på hur lokalanskaffningsprocessen ska gå till (”Handläggningsordning för lokalbeställning mellan kundvalsnämnd och kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott” KSTFU/2011:122). Processen används för att förenkla hanteringen av enskilda lokalprojekt. Behovet kopplas till investering och förändring av driftkostnader i förhållande till rådande ekonomiska ramar. Principen för arbetsgång och beslutsunderlag går att applicera även på andra lokalbehov än de som har sitt ursprung i lokalförsörjningsplanen. Handläggningsordningen för lokalbeställningar kommer att ses över i skolprojektet ”Ett lärande Väsby”. 1.5 Organisation 2014 De tre kontor som gemensamt ansvarar för resultatet i lokalförsörjningsplanen är kundvalskontoret, kommunledningskontoret och kontoret för samhällsbyggnad. Enheten stöd & process deltar i arbetet med kommuninternt specialiststöd på uppdrag av kontoren. Väsby välfärd deltar också i projektgruppen och ansvarar för sitt område. Vid behov kan ytterligare kunskap behövas från andra kontor/enheter inom kommunen, från konsulter eller från olika referensgrupper. Se bilaga 1, organisationsplan 2014. 8 2 Befolkningsprognos Under 2013 växte kommunens befolkning med 726 nya invånare. En lägre tillväxttakt är enligt prognosen att vänta under år 2014. För perioden 2015–2017 förväntas befolkningen däremot öka med i genomsnitt 825 personer per år. Befolkningstillväxten förväntas vara högst i de västra och centrala delarna av Upplands Väsby. Att kommunen förväntas få fler invånare kommer främst påverka planeringen av antalet förskoleplatser. 2.1 Befolkningsprognos Trycket på huvudstadsregionen är stort och förra året ökade Stockholms läns befolkning med 36 036 invånare. Det motsvarar en ökning på 1,7 procent vilket är något lägre jämfört med befolkningstillväxten i Upplands Väsby under samma period. Den relativt höga tillväxten i Upplands Väsby ger kommunen en åttondeplats av länets 26 kommuner. De kommuner som vuxit mer än Upplands Väsby inom Stockholms län under år 2013 är Sundbyberg, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Haninge, Stockholm och Södertälje. Sundbyberg hade högst tillväxt i hela länet med 4,5 procent vilket kan jämföras med befolkningstillväxten i hela riket på 0,9 procent år 2013. Det senaste årets befolkningsökning i Upplands Väsby var således högre jämfört med hela riket och länet i sin helhet. 9 Den positiva befolkningsutvecklingen som skett i länet under de senaste åren antas fortsätta och ökningen beror främst på att det föds fler barn och att fler flyttar till storstadsområdet. Upplands Väsby kommun påverkas naturligtvis av närheten till Stockholm och bör därför få en positiv befolkningsutveckling under prognosperioden 2014-2024. De senaste åren har kommunerna längs pendeltågsstråken och de stora motorvägarna vuxit mest. Förutom Haninge och Södertälje så är det främst norrortskommuner som har haft en stark positiv tillväxt. Denna trend ser ut att fortsätta även under år 2014. 2.2 Befolkningsutveckling 2015–2017 2.2.1 Befolkningsprognos för kommunen som helhet Befolkningsprognosen som blev klar i juni år 2014 är gjord för elvaårsperioden 2014-2024. År 2014 års uppföljning av lokalförsörjningsplanen kommer endast fokusera på de tre åren 2015-2017. Den genomsnittliga befolkningstillväxten beräknas vara cirka 825 nya invånare per år under perioden 2015-2017. Det motsvarar en relativ ökning på 1,9 procent per år under de kommande tre åren vilket medför en förväntad befolkning på 44 461 personer år 2017. Figur två nedan visar den förväntade befolkningsutvecklingen från år 2013 till år 2017. Befolkningsökningstakten förväntas öka efter år 2014 på grund av en beräknad ökning av antalet färdigställda bostäder. Figur 2. Den prognosticerade befolkningsutvecklingen under perioden 2014-2017, Folkmängden för år 2013 är den observerade för 2013-12-31. 2.2.2 Befolkningsprognos för kommunens olika delar Prognosen är gjord baserat på följande uppdelning av kommunen: den västra delen som ligger väster om järnvägen och innefattar Runby med glesbyggd. Den centrala som ligger mellan järnvägen och E4:an och främst består av Vilunda och Smedby samt den östra delen som ligger öster om E4:an och innefattar Vik/ Fresta och Odenslunda/Bollstanäs. 10 Det förväntade befolkningstillskottet i den östra delen av kommunen under treårsperioden 2015-2017 är 358 invånare och motsvarar en relativ ökning på två procent. Enligt prognosen förväntas de centrala delarna av kommunen öka med cirka 1354 nya invånare vilket innebär en förväntad relativ ökning på 7,90 procent under 2015-2017. Det är den västra delen av Upplands Väsby som beräknas stå för den högsta tillväxttakten på 11,20 procent under perioden vilket motsvarar ett beräknat befolkningstillskott på 760 nya invånare sammanlagt under de tre åren. Befolkningsutveckling perioden 2015-2017 Område Absolut ökning 2015-2017 Relativ ökning 2015-2017 18 372 358 2,0 % 18 456 1 354 7,9 % 2014 2015 2016 2017 Östra 18 014 18 137 18 196 Centrala 17 102 17 533 18 108 Västra Hela kommunen 6 776 7 072 7 299 7 536 760 11,2% 41 987 42 837 43 700 44 461 2 474 5,9 % Tabell 1. Prognos av befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun under perioden 2015-2017 i olika delar av kommunen. Siffrorna för år 2014 är prognos för 2014-12-31. Att summan av områdena inte stämmer med totalen på hela kommunen beror på att prognosen för restförda inte har tagits med i tabellen ovan. Antalet restförda beräknas vara cirka 100 personer per år. 2.3 Skillnader i befolkningsutvecklingen jämfört med lokalförsörjningsplanen 2014–2016 Det som främst skiljer årets prognos från förra årets huvudprognos är den förväntade befolkningsökningen under 2014. Enligt förra årets prognos förväntades en befolkningsökning på 862 nya invånare i kommunen, årets prognos har skrivit ner siffran till 538 nya invånare. En lägre förväntad befolkningsökning under 2014 ger upphov till en generellt nedskriven förväntad folkmängd enligt årets prognos jämfört med förra årets prognos. Däremot förväntas takten på befolkningsökningen vara något högre under åren 2015-2017 jämfört med vad som beräknats i 2013 års prognos. Om prognoserna för 2014 och 2013 bryts ner på kommundelsnivå kan skillnaderna mellan prognoserna närmare jämföras för perioden 2015-2017. Den västra delen förväntas vara den kommundelen med högst befolkningstillväxt under perioden. Enligt huvudprognosen för 2013 förväntades en relativ ökning på 8,20 procent för den västra delen. Motsvarande siffra enligt 2014 års prognos är 11,20 procent. Den västra delen förväntas enligt årets prognos växa med cirka 200 invånare fler än förväntat enligt förra årets prognos. Motsatt situation gäller för den östra delen av kommunen. Årets prognos skriver nämligen ner det förväntade befolkningstillskottet med cirka 150 personer jämfört med förra årets huvudprognos. Däremot verkar årets och förra årets prognoser stämma väl gällande centrala Upplands Väsby där skillnaden endast ligger på cirka 30 personer. Befolkningsökning perioden 2015-2017 Område Östra Centrala Västra Hela kommunen Prognos från 2014 Huvudprognos från 2013 Absolut ökning Relativ ökning Absolut ökning Relativ ökning 358 2,0 % 506 2,8 % 1354 7,9 % 1318 7,7 % 760 11,2% 559 8,2 % 2474 5,9 % 2386 5,6 % Tabell 2. Befolkningsökning under perioden 2015-2017 enligt 2014 års prognos och huvudprognosen för år 2013. Att summan av områdena inte stämmer med totalen på hela kommunen beror på att prognosen för restförda inte har tagits med i tabellen ovan. Antalet restförda beräknas vara cirka 100 personer per år. En jämförelse har även genomförts mellan förra årets prognos och årets prognos gällande den förväntade 11 åldersfördelningen år 2017. Att den förväntade folkmängden har skrivits ner i årets prognos märks i jämförelsen. Skillnaderna mellan 2014 och 2013 års prognoser för år 2017 ligger främst i förväntat antal barn i förskoleåldern och personer i yrkesverksam ålder. Något fler förskolebarn är enligt årets prognos att vänta jämfört med föregående års prognos samtidigt som det väntas vara färre i pensionsåldern och arbetsförålder år 2017 enligt årets prognos. Hela kommunen år 2017 Ålder 0 1-5 Prognos 2014 Huvudprognos 2013 579 587 Skillnad -8 2880 2834 46 6-11 3280 3277 3 12-15 2145 2152 -7 16-18 1492 1481 11 19-24 3098 3066 32 25-39 9338 9453 -115 -113 40-64 14055 14168 65-79 5942 5984 -42 80-w 1651 1685 -34 0-w 44461 44688 -227 Tabell 3. Åldersfördelning enligt 2014 års befolkningsprognos för 2017 jämfört med 2013 års låga prognos för 2017. Om man bryter ner jämförelsen mellan prognoserna för år 2017 på kommundelarna västra, centrala och östra så är åldersfördelningen sig lik mellan prognoserna för befolkningen i de yngre åldrarna. Det är främst det förväntade antalet personer i yrkesverksam ålder som skiljer prognoserna åt. I västra delen av kommunen förväntas det finnas fler i yrkesverksam ålder i årets prognos jämfört med förra årets huvudprognos. 12 3 Kommunens planarbete Kommunens samhällsplanering, översiktlig planering såväl som detaljplanering, görs på uppdrag av kommunstyrelse och byggnadsnämnd. Detaljplaneläggning har stor betydelse för var behovet av kommunal service kommer att uppstå. 3.1 Behov av kommunal service i nya områden Kommunen är mitt i framtagandet av en ny översiktsplan och arbetet kommer att pågå under 2014-2015. Att ge förutsättning för kommunen att expandera och öka sin befolkningsmängd är en viktig del av samhällsplaneringen. I detaljplanarbetet är målsättningen att kommunens behov av mark och lokaler för kommunal service för planområdet eller dess omgivning ska tillgodoses. Det är därför viktigt att kundvalskontoret med tillhörande kundvalsnämnder i tidigt skede i lokalförsörjningsplan och detaljplanearbete tydliggör behoven av kommunal service i de nya områdena. Flera stora nybyggnadsområden planeras inom kommunen. Det kommer att ta flera år innan områdena är fullt utbyggda. Trots detta kan det finnas behov av att bygga ut den kommunala servicen innan ett nytt område är fullt utbyggt. Det kan innebära att kommunen får ett överskott av platser och ett sämre lokalutnyttjande under en begränsad tid. Emellertid kan det vara strategiskt viktigt att kommunal service byggs ut i början av genomförandet av en detaljplan för att öka efterfrågan på bostäder och därmed snabba på utbyggnadstakten i kommunen. Takten uppnår inte idag kommunfullmäktiges mål om 300 nya bostäder per år, det faktiska utfallet kommer att ligga lägre de närmaste åren, enligt bedömning i samband med framtagandet av befolkningsprognosen. I kapitlet nedan beskrivs kortfattat några av kommunens detaljplaner som förväntas ge en större mängd bostäder fram till 2017 samt områden där planläggning påbörjas någon gång mellan 2015 och 2017. Listan nedan är inte komplett. Samtliga pågående detaljplaner finns på kommunens hemsida. 3.2 Pågående arbeten under 2015–2017 Samtliga detaljplaner är med i underlaget för framtagande av befolkningsprognosen. Behov av platser på grund av befolkningsökningen är således med i behovsanalyserna för social- och äldrenämnden och utbildningsnämnden i kommande kapitel i den här lokalförsörjningsplanen. Det här kapitlet vill tydliggöra var i kommunen det kan vara lämpligt att placera den utökade kommunala servicen i förhållande till var kommunen växer. I några av detaljplanerna som nämns nedan finns förberett för framtida kommunal service, några områden behöver utredas ytterligare. Figur tre visar en karta med beskrivna planområden. 13 Figur 3. Planområden som beskrivs nedan Eds allé Detaljplanen för Eds allé (position A i kartan ovan) vann laga kraft våren 2014 och medger 600-700 nya bostäder i 2-4 våningshus samt lokaler och verksamheter. Cirka 100 av dessa förväntas färdigställas under perioden 2015-2017. I området finns planlagt för två förskolor alternativt skolor. Samtliga kvarter med beteckningen bostad medger uppförande av gruppbostad enligt LSS med tillhörande gemensamma utrymmen. Wijk Oppgård Det större projektet på östra sidan är Wijk Oppgård (B) där cirka 100 småhus och ungefär 30 lägenheter i flerbostadshus planeras. Samråd på detaljplanen genomförs hösten 2014 och byggstart beräknas inom perioden. Planen innehåller en återanskaffning av Vikskolan. Önskemål finns om att detaljplanen ska möjliggöra en gruppbostad enligt LSS. Fyrklövern Detaljplanerna för Fyrklövern (C) kommer tillsammans att kunna ge omkring 1600 nya bostäder i varierat bostadsutbud. Ungefär 100 beräknas kunna färdigställas under perioden. I Fyrklövern finns just nu tecknade optionsavtal för cirka 1000 bostäder varav 55 av dessa som vård- och omsorgsboende. På icke kommunal mark söder om Mälarvägen ryms ytterligare cirka 400 bostäder. Det finns också optionsavtal på 14 att bygga en ny förskola väster om Dragonvägen som ersättning för förskolan Visselpipan. Ytterligare en byggherre inom Fyrklövern studerar möjligheten att förlägga en förskola med ett hundratal platser inom området. Med optionsavtal menas att byggherrar har option på markanvisning för att uppföra bostäder (och annat) under förutsättning att kommande detaljplan vinner laga kraft. Prästgårdsmarken I Prästgårdsmarken (D) pågår ett planarbete som kan innebära 40-60 nya bostäder i småhus. Mark avsätts för en ny gruppbostad enligt LSS som ersätter befintligt boende i området. Behov av ny förskola eller utökning av befintlig förskola är inte aktuellt i denna detaljplan. Bebyggelsen kan påbörjas under perioden. Östra Frestaby Detaljplanen för Östra Frestaby (H) medger cirka 200 småhus. Byggstart beräknas under prognosperioden. Planen medger uppförande av vård- och omsorgsboende och gruppbostad enligt LSS samt en ny förskola i områdets norra del. Väsby sjöstad Förslag till fördjupad översiktsplan för nordvästra Väsby (Väsby sjöstad, ej med i kartan ovan) innehåller närmare 3000 bostäder. Folkomröstningen i samband med riksdagsvalet i september avgör om området ska projekteras vidare eller inte. Det är vid färdigställande av denna lokalförsörjningsplan inte avgjort. Kommunen har tidigare vid framtagande av den fördjupade översiktsplanen angett behov av kommunal service för området i form av fyra förskolor, en grundskola, vård- och omsorgsboende samt möjlighet till gruppbostäder enligt LSS. Även behov av fritidsanläggningar finns med. Centrala Väsby De gällande detaljplanerna Tegelbruket (I), Sigma/Holmvägen (E) och södra Messingen (F) förväntas ge cirka 650 nya bostäder. Majoriteten beräknas bli färdigställda under perioden 2015-2017. Inga nya förskolor eller grundskolor planeras i områdena. Ett nytt vård- och omsorgsboende, Brobacken, med 76 platser står klart 2015 i Messingen-området. Ett detaljplaneprogram för Väsby entré (stationsområdet, position G på kartan) har varit på samråd och pekar på möjligheten till cirka 800 nya bostäder. Detaljplaneläggning förväntas påbörjas under perioden. I programarbetet med Väsby Entré har kundvalskontoret uppskattat behov av cirka 100 nya förskoleplatser. Flera grundskolor finns i området och de har bedömts kunna räcka till för den elevökning som sker i området. 15 4 Lokalförändringar 2014–2017 De lokalförändringar som pågår eller planeras inom kommunens befintliga fastighetsbestånd fram till och med 2017 bedöms inte påverka platskapaciteterna nämnvärt. Flera större lokalförändringar består av hyresgästanpassningar och lokaler som uppnått sin tekniska livslängd och därmed måste återanskaffas. 4.1 Pedagogiska lokaler 4.1.1 Förskola Förskolan Visselpipan kommer rivas under 2015, barnen kommer under hösten 2014 flyttas till paviljonger på Smedsgärdstomten. Samma antal barn beräknas få plats i paviljonguppställningen. Visselpipans lokaler kommer inte återanskaffas av kommunen. Förskolan kommer erbjudas nya lokaler inom projektet Fyrklövern av externa fastighetsägare. Förskolan Skutan har stängt ett par avdelningar. Detta finns medräknat i maxkapacitetsbedömningen från utföraren. Råbäckens förskola öppnade hösten 2014 efter att ta återuppbyggts efter en brand 2011. Ingen förändring i antalet barn på nya förskolan jämfört med gamla Råbäcken. 4.1.2 Grundskola Odenslunda skola ersätts med nya lokaler under 2016. Det är en återanskaffning på grund av lokalernas byggtekniska status och kapaciteten på den nya skolan är 200 elever i åk F-5. Detta är medräknat i utförarens kapacitetsbedömning. I byggnaden finns även resursskolan Magneten vars lokaler kan ställas om till ordinarie undervisningslokaler om Odenslunda skola behöver utökas i framtiden. Byggnaden är flexibel och strukturen i lokalerna medger även förskoleverksamhet inom hemvisterna med några enklare lokalomställningar. Kommunen kommer hyra lokalerna. Vikskolan ligger inom området för en ny detaljplan för att möjliggöra bostäder i området, ”Wijk Oppgård”. I samband med detta flyttas skolan inom området och nuvarande lokaler ersätts med en modern skola. Programarbete för lokalerna påbörjas under hösten 2014. Om detta föranleder en kapacitetsförändring är i dagsläget okänt. Breddenskolan har ökat skolans kapacitet genom omdisponering av lokalerna. Kapacitetshöjningen är med i utförarens kapacitetsbedömning. På Grimstaskolan har man släppt lokaler om 300 kvm. Dessa lokaler hyrs från halvårsskiftet 2014 ut till resursskolan Magneten som flyttar in under tiden som Odenslunda nya skola byggs. Därefter flyttar 16 Figur 4. Skissförslag nya Odenslunda skola, Bo i Väsby AB Magneten tillbaka till Odenslunda skola. Kapacitetsbedömningen på Grimstaskolan är anpassad till detta. Hasselskolan har flyttat in i Björkvallaskolans lokaler. Hasselskolans byggnader är rivna och tomten är såld till Väsbyhem. Smedbyskolan har lämnat hela bottenvåningen, där huserar idag bland annat fritidsverksamheten Smedby gård och dagverksamhet för äldre (Navet) och korttidstillsyn enligt LSS för skolungdom över 12 år (Smedjan). Kapacitetsbedömningen är anpassad efter detta. Väsbyskolan har lämnat 300 kvm av sina lokaler. 4.1.3 Gymnasium Väsby nya gymnasium har lämnat delar av våningsplan 3 i Messingen. Ny kapacitetsbedömning finns jämfört med förra året. Introduktionsgymnasiet placerades från hösten 2014 organisatoriskt under Väsby nya gymnasium och har flyttat från Björkvallaskolans lokaler in i Messingen. 4.2 Sociala omsorgslokaler och boenden 4.2.1 Vård- omsorgsboenden Nya vård- och omsorgsboendet Brobacken beräknas stå klart hösten 2015. Drygt 40 av platserna är nytillskott. Kommunen hyr lokalerna. 4.2.2 LSS Gruppbostaden Skrindan var klar våren 2014 och innehåller sex platser i gruppbostad och fyra servicelägenheter. Servicelägenheterna är en utökning av kapacitet. Gruppbostaden är en ersättning för Paradisvägens gruppbostad. 17 Fyra gruppbostäder (totalt 27 platser) inom LSS är inte fullvärdiga och kundvalskontoret jobbar tillsammans med kontoret för samhällsbyggnad på att hitta nya ersättningsbostäder. För att ersätta de 27 platserna behövs sex nya boenden då antalet boendeplatser per gruppbostad inte ska överstiga fem platser. Två av ersättningsboendena är redan påbörjade - Baldersvägen och Prästgårdsmarken – och beräknas vara klara årsskiftet 2015/2016 respektive 2017. Övriga ska vara klara inom en tioårsperiod. 4.3 Kultur-, ungdoms-, idrotts- och fritidslokaler 4.3.1 Kultur- och ungdom Ett nytt kulturhus i Messingen beräknas stå klart under 2015. Kommunen kommer hyra lokalerna. Figur 5. Skiss nya kulturhuset, Brabo och TEA 4.3.2 Fritid och idrott Nya minigolfbanan invigdes våren 2014. Den finns i anslutning till Vilundaparken. 4.4 Övriga lokaler och byggnader Huset Drabanten är under utveckling. Byggnadsnämnden har beslutat att starta en förstudie för ny detaljplan för bostäder, vård- omsorgsboende med mera. Kontoret för samhällsbyggnad och miljö- och hälsoskyddskontoret behöver nya lokaler. Lokaliseringsutredning startar under hösten 2014. Kommunledningskontoret har lämnat kommunhuset i Väsby centrum och flyttat in på plan 3 i Messingen. 18 5 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för vårdnadsbidrag, förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, fritidshem, fritidsklubb, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt SFI. Kundvalskontoret är i tjänstemannaorganisationen det kontor som arbetar med dessa frågor. Verksamheter under utbildningsnämndens ansvar utförs av såväl fristående som kommunala utförare. Ett av nämndens verksamhetsmål är säkerställandet av en mångfald av utförare. Marknaden inom de olika skolverksamheterna går mot en ökad rörlighet och regionalisering. I de yngre åldrarna behövs servicen ofta nära hemmet och förskolor planeras ofta utifrån i vilka kommundelar barnen bor, men ju äldre barnen blir desto längre från hemmet sträcker sig marknaden. Ungdomar skrivna i kommunen går på gymnasieskolor över hela riket. Inom vuxenutbildningen är andelen elever i fristående regi 100 procent. Särskild undervisning för vuxna bedrivs helt i kommunal regi. 5.1 Förskoleverksamhet I Upplands Väsby driver tio olika utförare 29 förskolor (maj 2014). Dessutom bedriver en utförare verksamhet inom pedagogisk omsorg (familjedaghem) med cirka 35 barn. I maj 2014 gick cirka 2 450 barn i förskola. 77 procent av barnen går i förskola i fristående regi. Flera förskolor har speciella inriktningar, exempelvis Montessori-pedagogik och språk. 19 Nedan finns en karta som visar de 29 förskolorna i kommunen. Privata utförare markeras med triangel, kommunal utförare med fyrkant. Figur 6. Karta med förskolor i kommunen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Eds förskola Skogdungen Ringblomman Regnbågen Folkparken Fantasia Senapskornet Solkatten Smedby Hage Sverige/finska förskolan 11 Hopprepet 21 Skutan 12 Visselpipan 22 Sanda ängar 13 Halsbandet 23 Borgen 14 Karusellen 24 Pelikanen 15 Spargrisen 25 Bryggan 16 Gläntan 26 Skogstorp 17 Förskolan Vik 27 Stallet 18 Bullerbyn 28 Harva gård 19 Sundsborg 29 Råbäckens förskola 20 Bollen 5.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015-2017 Förskolan Visselpipan med knappt 140 barn flyttar under hösten 2014 verksamheten till paviljonger på före detta Smedsgärdsskolans tomt. Förskolans nuvarande lokaler rivs under 2015 för att ge plats till nybyggnation i Fyrklövern. Flyttningen av Visselpipan innebär ingen förändring av antalet platser i de tillfälliga evakueringslokalerna. I ett tidigare remissvar till kontoret för samhällsbyggnad angående den planerade utbyggnaden i Fyrklövern har kundvalskontoret konstaterat ett behov av 100 nya platser som följd av nybyggnationen. Från och med hösten 2014 kommer en utförare att bedriva barnomsorgsverksamhet på obekväm arbetstid 20 (”nattis”). Detta medför i dagsläget inget behov av utbyggnad av befintliga lokaler. Kundvalskontoret beställde år 2012 en förskola i Eds allé (västra området). Den stoppades dock av kommunstyrelsen samma år. Den nya befolkningsprognosen pekar på ett behov av nya platser i området. 5.1.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015–2017 för barn 1–5 år Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer tillväxttakten att vara lägre än den föregående prognosen. Befolkningstillväxten förväntas bli högst i de centrala och västra delarna av kommunen. En jämförelse för år 2017 mellan de två prognoserna för dessa områden visar på ett högre antal barn i förskoleålder (1-5 år) enligt den nya prognosen. I tabellerna nedan visas den förväntade befolkningsutvecklingen för förskolebarn samt nuvarande kapacitet och kommande behov. Antaganden har gjorts om nyttjandegrad (hur många barn i aktuella åldrar som är inskrivna i verksamheten). Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. Vid utgången av år 2014 beräknas det finnas ett överskott på cirka 50 förskoleplatser totalt i kommunen. Under de närmaste tre åren förväntas ett platsunderskott uppstå i de centrala och västra delarna. I de centrala delarna behöver cirka 190 nya platser tillskapas och i de västra delarna cirka 40 platser. I de östra delarna beräknas under perioden finnas ett överskott av platser. Samtliga områden 2015 2016 2017 1-5 år 2 692 2 754 2 832 92 % beläggning 2 476 2 533 2 605 Max. kapacitet 2 460 2 460 2 460 -16 -73 -145 Differens Östra 2015 2016 2017 1-5 år 1 237 1 250 1 281 92 % beläggning 1 138 1 150 1 179 Max. kapacitet 1 268 1 268 1 268 130 118 89 Centrala 2015 2016 2017 1-5 år 1 006 1 029 1 058 926 947 973 Differens 92 % beläggning Max. kapacitet Differens 781 781 781 -145 -166 -192 2015 2016 2017 448 473 489 Västra 1-5 år 92 % beläggning 412 435 450 Max. kapacitet 411 411 411 -1 -24 -39 Differens Tabell 4. Förväntad befolkningsutveckling för förskolebarn samt nuvarande kapacitet och kommande behov Sett i ett längre perspektiv behöver cirka 500 nya platser tillskapas till år 2024. Då kommer det även att finnas ett platsunderskott i de östra delarna. 21 5.1.3 Resultat förskola 2015–2017 Till år 2017 bedöms behovet vara ytterligare cirka 145 platser i kommunen som helhet. Det är dock inte givet att barn kan beredas plats i den kommundel där det finns ett överskott, eftersom föräldrar som regel vill ha en förskoleplats i närheten av hemmet. Därför kan det komma att skapas fler platser än vad det tillfälligt finns behov av under perioden. För utbildningsnämnden påverkas ekonomin beroende på antalet platser som kommer att utnyttjas i de nya lokalerna. I det östra området beräknas det finnas ett överskott om cirka 90 platser år 2017 och bedömningen är att det inte behövs fler förskolor i detta område. I det västra området behövs ungefär 40 nya platser vilket motsvarar två till tre avdelningar. I de centrala delarna kommer drygt 190 nya platser behövas på grund av nya bostadsområden och förtätningar, främst beroende på utbyggnaden av Fyrklövernområdet. Diskussioner pågår med privata aktörer och fastighetsägare inom Fyrklövernområdet för att tillgodose en stor del av detta behov. Utöver de 190 platserna i de centrala delarna behövs ytterligare 140 platser som ersättning för Visselpipans förskola. Det är således inte något utökat behov men platserna behöver komma tillbaka från evakueringen på Smedsgärdstomten till de centrala delarna av staden där behovet är stort, antingen som en stor förskola med plats för alla barn eller uppdelad på flera mindre enheter. Totalt behövs ungefär 230 nya platser på grund av befolkningsökningen fördelade på de centrala och västra kommundelarna. 5.2 Grundskoleverksamhet Kommunen är skyldig att förse samtliga barn i åldern 6 - 16 år, skrivna i Upplands Väsby kommun, med plats i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Grundskola och grundsärskola är obligatoriska skolformer som omfattas av skolplikt för alla barn i åldern sju till sexton år. Förskoleklass ska erbjudas barn 22 vars vårdnadshavare så önskar. Mellan 90 och 99 procent (det finns en variation under året) av barnen går i förskoleklass. Till höstterminen 2014 beräknas knappt 4 800 elever i åldern 6-15 år gå på någon av de 14 grundskolorna inom kommunen. Dessa 14 grundskolor bedrivs av sex olika utförare. Åtta skolor drivs i fristående regi och sex av kommunala Väsby välfärd. De kommunala skolorna har cirka 57 procent av marknaden. I det västra området finns en skola, Runbyskolan. I det centrala området finns sex skolor: Väsbyskolan, Vittra, Sverigefinska skolan, Engelska skolan, Smedbyskolan och Sandbergska skolan. I det östra området finns sju skolor: Vikskolan, Södervikskolan, Frestaskolan, Odenslunda skola, Breddenskolan, Grimstaskolan och Bollstanäs skola. Enligt Skolverkets statistik för 2013 gick 94 procent av barn 6-15 år, som är folkbokförda i Upplands Väsby, i skola inom kommunen. Det fanns då 270 barn som gick i skola utanför kommunen och 140 barn från andra kommuner som gick i skola i Upplands Väsby. Totalt gick 4 660 barn i skola i kommunen. Nedan finns en karta med de 14 grundskolorna. Triangel symboliserar privat utförare, den kommunala utföraren symboliseras av en fyrkant. Figur 7. Karta med grundskolor i kommunen 1 2 3 4 5 Runbyskolan Smedbyskolan Väsbyskolan Engelska skolan Vittra skola 6 7 8 9 10 Sverige-Finska skolan 11 Sandbergska skolan 12 Odenslunda skola 13 Breddenskolan 14 Vikskolan Söderviksskolan Grimstaskolan Frestaskolan Bollstanäs skola 23 5.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015–2017 Under 2013 initierades i kommunen ett treårigt projekt, ”Ett lärande Väsby”, som syftar till att höja resultaten i kommunens alla skolor. Såväl kommunala som fristående skolor är involverade i projektet. Under 2013 flyttade Hasselskolan sin verksamhet till före detta Björkvallaskolans lokaler. Hasselskolans gamla lokaler har rivits. Inför skolåret 2014/2015 har Hasselskolan organisatoriskt blivit en del av Väsbyskolan. Odenslunda skola kommer att ersättas med en nybyggd skola på samma fastighet. Den nya skolan kommer initialt att ha plats för 200 elever. I anslutning till skolan drivs även resursskolan Magneten, en skola för elever från förskoleklass upp till skolår 6 som är i behov av särskilt stöd, till exempel elever med psykosocial problematik och/eller neuropsykiatriska svårigheter. Kapaciteten för resursskolan blir 20 elever. Kunskapsskolan, som driver verksamhet på ett flertal orter, har ansökt om att få starta en skola med årskurs 4-9 i Upplands Väsby. Kommunen har tillstyrkt denna etablering och Skolinspektionen har också beviljat tillstånd. Kunskapsskolan avser starta sin verksamhet läsåret 2015/2016. 5.2.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015–2017 för barn 6–15 år I tabellerna nedan visas den förväntade befolkningsutvecklingen för grundskolebarn samt nuvarande kapacitet och behov. Antaganden har gjorts om nyttjandegrad (hur många barn i aktuella åldrar som är inskrivna i verksamheten). Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. Kapacitet avser det antal barn som skolorna har uppgett man kan ta emot. Det finns i dagsläget ett stort överskott av grundskoleplatser i kommunen som helhet, cirka 400 platser. 24 På grund av den förväntade befolkningstillväxten kommer antalet platser successivt att minska till cirka 60 år 2017. I ett längre perspektiv förväntas ett platsunderskott uppstå; till cirka 575 år 2024. Antalet grundskoleplatser skiljer sig markant mellan kommunens prognosområden. I det centrala området finns det största överskottet av platser. I det västra området finns också ett platsöverskott, medan det östra området har en underskott av platser (cirka 90). Detta underskott förväntas öka till cirka 150 år 2017. Även i det västra området för väntas ett underskott av platser till år 2017 (cirka 55 platser). I det centrala området kommer platsöverskottet att minska, men ändå uppgå till cirka 270 platser år 2017. En översiktlig analys visar att i det centrala området går fler elever än vad som finns i området (elevunderlaget). Motsvarande går i östra området färre elever än vad som finns i området. I det västra området går marginellt färre elever än förväntat relaterat till elevunderlaget. Det är således främst barn boende i det östra området som i viss utsträckning går i skola i det centrala området. Yngre barn vill som regel gå i en skola nära hemmet, medan äldre barn i högre utsträckning kan välja skolor som är belägna längre bort. Det är därför rimligt att anta att det främst är vissa av de äldre eleverna bosatta i det östra området som går i skola i det centrala området. Enligt befolkningsprognosen kommer i det östra området antalet barn i de lägre skolåldrarna att minska under prognosperioden medan antalet äldre barn ökar. Samtliga områden 2015 2016 2017 6-15 år 5 160 5 293 5 391 97 % beläggning 5 005 5 134 5 229 Kapacitet 5 290 5 290 5 290 Differens 285 156 61 Östra 2015 2016 2017 6-15 år 2 860 2 875 2 862 97 % beläggning 2 774 2 788 2 776 Kapacitet 2 628 2 628 2 628 Differens -146 -160 -148 Centrala 2015 2016 2017 6-15 år 1 570 1 634 1 694 97 % beläggning 1 523 1 585 1 643 Kapacitet 1 912 1 912 1 912 Differens 389 327 269 2015 2016 2017 Västra 6-15 år 728 782 830 97 % beläggning 706 759 805 Kapacitet 750 750 750 Differens 44 -9 -55 Tabell 5. Förväntad befolkningsutveckling för grundskolebarn samt nuvarande kapacitet och kommande behov 25 5.2.3 Resultat grundskola 2015–2017 I kommunen som helhet beräknas det finnas tillräckligt många grundskoleplatser fram till år 2017. Det är i det centrala området som den absoluta majoriteten av dessa platser finns. I det östra området kommer det att finnas ett underskott av platser under prognosperioden motsvarande 6-7 klasser (150-160 platser) och i viss mån även i det västra prognosområdet där behovet motsvarar ungefär två klasser. 5.3 Gymnasieverksamhet När det gäller platsanalyser inom gymnasieskolan är det relevant att utgå från ett regionalt perspektiv. Genom samverkansavtal mellan kommunerna i Stockholms län har ungdomar tillgång till alla nationella program i länet på samma villkor. Den stora valfrihet som samverkansavtalet ger samt en stor mängd friskolor innebär små möjligheter för kommunerna att förutsäga elevströmmarnas utveckling. Under läsåret 2013/2014 beräknas cirka 75 procent av Upplands Väsby kommuns ungdomar gå i en gymnasieskola i annan kommun eller i friskola; resterande 25 procent går på Väsby Nya Gymnasium (VNG) och Introduktionsgymnasiet i Väsby (VIG). I gymnasiesärskolan går cirka 35 elever, samtliga i skolor utanför kommunen. Det totala elevantalet läsåret 2013/2014 var 335 på VNG/VIG; resterande går i kommunal skola i annan kommun eller i en fristående skola. 5.3.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015–2017 Det finns tre gymnasieskolor i kommunen. Två av dem, kommunala Väsby Nya Gymnasium (VNG, nummer 2 i kartan nedan) och den fristående PEAB-skolan (nr 1 på kartan nedan), har sin verksamhet i 26 Messingen. Inför läsårsstarten 2014/15 slogs Väsby Nya Gymnasium och Väsby Introduktionsgymnasium att ihop under namnet Väsby Nya Gymnasium och bedrivs i kommunal regi. En sannolik följd av detta är bland annat en effektivare lokalanvändning. Den tredje skolan är det fristående Energigymnasiet (position nr 3 i kartan). Figur 8 Karta med gymnasieskolor Elevunderlaget beräknas öka från och med läsåret 2015/16 fram till prognosperiodens slut 2024. VNG:s egen elevprognos landar på cirka 775 elever läsåret 2019/20. Det kan då bli nödvändigt att frigöra ytterligare lokaler för gymnasiets verksamhet. Det bedöms dock fortfarande finnas ett stort överskott av gymnasieplatser i regionen under de kommande åren. Platsbehovet för kommunens elever täcks därmed in sett ur ett regionalt perspektiv. En fortsatt nedläggning av gymnasieskolor i regionen, kombinerad med ökande elevkullar, kan dock på längre sikt leda till att det uppstår platsbrist och därmed konkurrens om elevplatser. Även gymnasieskolorna omfattas av skolprojektet Ett lärande Väsby. 5.3.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015–2017 ungdomar 16–19 år Gymnasieskola 2015 2016 2017 16-19 år 1 893 1 892 1 926 77 % beläggning 1 457 1 456 1 483 Tabell 6. Förväntad befolkningsutveckling för gymnasieungdomar 27 5.3.3 Resultat gymnasieskola 2015–2017 Eftersom elever i gymnasieålder i mycket hög utsträckning studerar vid skolor utanför den egna kommunen bedöms det inte finnas behov att ytterligare elevplatser inom kommunens gränser. Förändringar i elevkullar och utvecklingen av antalet gymnasieskolor i regionen kan dock på längre sikt medföra att elevplatser måste tillskapas. 28 6 Social- och äldrenämnden Social- och äldrenämnden är huvudman för ansvarsområden individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, stöd för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, kommunal hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsinsatser, flyktingfrågor, konsumentvägledning och bostadsanpassning. 6.1 Äldreomsorg Upplands Väsby kommun har olika avtal och överenskommelser vad gäller platser för särskilt boende för äldre. I maj 2014 hade kommunen: • • • 97 platser i kommunal regi 21 platser på entreprenad 30 abonnemangsplatser Kommunen köpte även 56 enstaka platser enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) hos privata utförare. I maj 2014 stod 32 personer i kö för att få komma till ett särskilt boende; främst saknades platser för personer med demenssjukdom. Upplands Väsby kommun har olika avtal och överenskommelser vad gäller platser på korttidsboenden för korttidsvistelser och växelvård. I maj 2014 hade kommunen 21 fasta platser på entreprenad samt köpte 12 enstaka platser enligt LOV hos privata utförare. 29 6.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015–2017 Ett nytt vård- och omsorgsboende för äldre, Brobacken, är under uppbyggnad med planerad inflyttning 2015. Brobacken kommer att rymma 76 platser och drivas i kommunal regi. Boendet kommer att ersätta två av kommunens icke fullvärdiga boenden med 34 platser, och därmed ge ett tillskott om 42 nya platser då det är färdigställt. Sammanlagt kommer det att finnas 139 fasta platser i kommunal regi. De 32 personer som idag inväntar plats för särskilt boende kommer då att kunna erbjudas plats inom kommunen. Brobacken kommer även att ge möjlighet till parboende för de personer som önskar och har behov av detta. I mars 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) även för vård- och omsorgsboenden. Lagen om offentlig upphandling (LOU) fortsätter dock att tillämpas parallellt. 6.1.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015–2017 för 65 år och äldre Nedan redovisas befolkningsutvecklingen och platsprognosen för personer 65 år och äldre. I kapaciteten medräknas kommunens egna fasta platser (inklusive Brobacken), platser på entreprenad och abonnemangsplatser. Köpta platser enligt LOV medräknas ej. 65-w år 2015 2016 2017 7 265 7 453 7 593 Behov 3,2% 232 238 243 Kapacitet 190 190 190 Differens -42 -48 -53 Tabell 7. Befolkningsutveckling och platsprognos för personer 65 år och äldre 6.1.3 Resultat äldreomsorg 2015–2017 I och med att ett nytt särskilt boende för äldre, Brobacken, blir färdigställt 2015 kommer antalet korttidsplatser att minska. Detta eftersom att personer som idag befinner sig på korttidsboende i väntan på plats på särskilt boende kommer att kunna erbjudas plats där istället. Enligt tabellen är prognosen att antalet platser kommer att fortsätta öka med 5-6 platser per år under perioden 2015-2017. Trots färdigställandet av det nya boendet finns en underkapacitet på mellan 42-53 platser under perioden. Vid behov kan kommunen köpa enstaka platser enligt LOV för att kunna erbjuda personerna plats på särskilt boende. I och med att kommunen inför LOV för vård- och omsorgsboenden är förhoppningen att fler företag väljer att etablera sig i kommunen. Privata aktörer deltar redan i planeringen för nya seniorbostäder och vård- och omsorgsboende i Fyrklövernområdet. Detta kommer att kunna leda till fler platser på särskilt boende, en mångfald av utförare och ökad valfrihet för kunderna. 6.2 Omsorg om vuxna personer med psykisk ohälsa I Upplands Väsby kommun finns ett gruppboende för personer med psykisk ohälsa, Lokevägen. Boendet har 14 platser och drivs på entreprenad av Aleris Omsorg AB. Kommunen ansvarar för gruppboendets lokaler. I maj 2014 köpte kommunen 30 enstaka platser enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) på privata Hem för vård eller boenden (HVB). Detta är en ökning med 5 platser sedan maj 2012. 6.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015–2017 Upplands Väsby kommun köper i stor utsträckning enstaka platser på HVB för personer med psykisk ohälsa. Det kan bero på behov av en viss specialistkompetens som saknas i kommunen, att det saknas 30 plats på gruppboendet i kommunen eller bostadslöshet. Det finns personer med stort stödbehov som skulle kunna få detta tillgodosett genom insatser i eget boende om de hade ett sådant. Eftersom de saknar egen bostad måste kommunen i vissa fall istället köpa enstaka platser på privata HVB, alternativt får personerna ett begränsat stöd. Frösunda Omsorg AB är från och med 1 juni 2014 utförare för boendestöd och daglig sysselsättning i Upplands Väsby kommun. 6.2.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015–2017 för personer med psykisk ohälsa 18 år och äldre Nedan redovisas befolkningsutvecklingen och platsprognosen för personer med psykisk ohälsa 18 år och äldre. I kapaciteten inräknas endast gruppboendet Lokevägen. Behovet är beräknat utifrån ett snitt av hur behovet har sett ut för åldersgruppen under åren 2009-2013. Det är dock svårt att utifrån dessa siffror få en säker prognos eftersom andra faktorer kan ha större betydelse för hur behovet kommer att se ut som exempelvis bostadstillgången, ökning av antalet personer med psykisk ohälsa och förändringar i landstingets verksamheter. 18-w år 2015 2016 2017 34 555 33 433 34 030 Behov 0,133 % 44 45 46 Kapacitet 14 14 14 Differens -30 -31 -32 Tabell 8. Befolkningsprognos och platsprognos psykisk ohälsa 18-w år 31 6.2.3 Resultat verksamhet för vuxna personer med psykisk ohälsa 2015–2017 Enligt tabellen är prognosen att behovet av antalet boendeplatser kommer att öka med en plats per år under perioden 2015-2017 och det ger en underkapacitet med mellan 30-32 platser. Dock ska prognosen ses med försiktighet eftersom andra faktorer i stor utsträckning kan påverka behovet. Vid behov kan kommunen köpa enstaka platser enligt LOV för att kunna erbjuda personerna plats på särskilt boende eller HVB. Enligt prognosen kvarstår dock behov av ytterligare en gruppbostad i Upplands Väsby kommun som togs upp redan i den strategiska lokalförsörjningsplanen för 2013-2022. Vid uppförandet av ett nytt gruppboende behöver hänsyn tas till att många inom målgruppen är förändringskänsliga vilket innebär att det kan ta en längre tid att fylla platserna. En möjlighet är att i avvaktan på detta möjliggöra för andra kommuner att under begränsad tid köpa platser på boendet. Ett nytt boende för målgruppen bör vara integrerat med annan bebyggelse och med närhet till kommunikationer och service. Boendet bör placeras i avskilt hus och med fördel något avsides, exempelvis vid en återvändsgränd. En stor svårighet för många är bostadsbrist. Det drabbar särskilt personer med psykisk ohälsa eller annan funktionsnedsättning då många i dessa målgrupper saknar ekonomiska medel och/eller har skulder, något som försvårar deras möjligheter på den ordinarie bostadsmarknaden. Denna problematik omfattar även de målgrupper som Väsby välfärd arbetar med. Vid planerandet av nya bostadsområden är det därför viktigt att avsätta försöksboenden för dessa målgrupper. Detta för att kommunen ska kunna möta upp personer med rätt nivå av stöd. Idag får dessa personer antingen ett begränsat stöd eller placeras på HVB. 6.3 Omsorg om vuxna personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS I maj 2014 hade Upplands Väsby kommun platser i bostad med särskild service för vuxna enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 9 § 9 (LSS) i följande omfattning: • • • 9 gruppbostäder med 54 platser samt 4 servicebostäder med 37 platser, sammanlagt 91 platser i kommunal regi. Bland de 54 platserna på gruppbostäderna inräknas 2 parboendeplatser som nödvändigtvis inte alltid kan beläggas med 2 personer. 1 gruppbostad på entreprenad med sammanlagt 5 platser 3 gruppbostäder i privat regi med sammanlagt 16 platser Kommunen köpte även 32 enstaka platser hos privata utförare enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Tio av dessa var på boenden med beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och 22 på LSS-boenden. 6.3.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015–2017 Under 2014 färdigställdes Ryttargatan, en bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS, med sex platser i gruppbostad och fyra platser i servicebostad. Detta boende ersätter ett av kommunens icke fullvärdiga boende. Kommunen har fortfarande fyra bostäder med särskild service enligt 9 § 9 LSS med sammanlagt 27 platser som inte är fullvärdiga och behöver ersättas. Två nya gruppboenden är redan planerade för att ersätta några av dessa. Ett av dem är Baldersvägen med sex platser som beräknas vara klart 2016. Det andra boendet i Prästgårdsmarken kommer att ha fem platser och beräknas vara klart 2017. Utöver de två boenden som redan är planerade finns behov av ytterligare sex boenden, fyra för att ersätta de kvarvarande icke fullvärdiga boendena samt två nya boenden - ett med inriktning för personer med Aspergers syndrom och ett med inriktning för personer med utvecklingsstörning. Kommunen saknar idag anpassat boende för personer med Aspergers syndrom och köper därför istället enstaka platser enligt LOU. Eftersom målgruppen har ökat har även antalet köpta platser ökat. Inom ålderskategorin 18-29 år 32 köpte kommunen 17 av totalt 25 platser enligt LOU. Det motsvarar 68 procent och jämfört med övriga ålderskategorier är det en markant ökning. Ökningen består till stor del på att det främst är personer med Aspergers syndrom som återfinns i denna ålderskategori. Upplands Väsby kommun hyr idag flera av sina boendelokaler av bostadsrättsföreningar. Under 2014 har två bostadsrättsföreningar, med risk för fler, meddelat att de önskar upphäva hyresavtalet med kommunen av olika anledningar. Eftersom målgruppen är förändringskänslig samtidigt som det är svårt att finna nya anpassade lokaler på kort tid är detta problematiskt. Kundvalskontoret önskar därför framledes inte hyra boendelokaler av bostadsrättsföreningar. 33 6.3.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015–2017 för personer inom LSS, 18 år och äldre Nedan redovisas befolkningsutvecklingen och platsprognosen för vuxna personer med funktionsnedsättning enligt LSS 18 år och äldre. I kapaciteten inräknas alla platser i kommunal regi, även de två parboendeplatserna även om de inte alltid går att belägga. I kapaciteten ingår också platser på entreprenad samt i privat regi. Även de två planerade nya boendena ingår i kapaciteten för respektive år. Enstaka platser som köpts enligt LOU ingår ej. Behovsprognosen är beräknat utifrån ett snitt av hur behovet för åldersgruppen har sett ut under åren 2009-2013. Det är dock svårt att utifrån dessa siffror få en säker prognos eftersom andra faktorer, så som bostadstillgången, ökningen inom vissa diagnosgrupper och förändringar i landstingets verksamheter, kan ha större betydelse för hur behovet kommer att se ut. 18-w år 2015 2016 2017 33 433 34 030 34 555 Behov 0,404 % 135 137 140 Kapacitet 112 109 109 Differens -23 -28 -31 Tabell 9. Befolkningsutveckling och platsprognos vuxna med funktionsnedsättning enligt LSS 18-w år 6.3.3 Resultat verksamhet för vuxna personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015–2017 Enligt LSS har kommunen en skyldighet att tillhandahålla särskilda boenden till personer med olika funktionshinder. Inom LSS kan tre olika boendeformer urskiljas; gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Upplands Väsby kommun har fyra boenden enligt LSS med 27 platser som inte är fullvärdiga och måste ersättas. De nya gruppbostäderna får innehålla 5 boendeplatser vardera vilket innebär att de 27 platserna genererar behov av sex ersättningsbostäder, varav två redan är påbörjade. Utöver detta finns behov av ytterligare två nya boenden för att kunna erbjuda plats på anpassat boende inom kommunen för personer med Aspergers syndrom och för personer med utvecklingsstörning. Boendena för målgruppen bör vara geografiskt jämnt fördelade inom kommunen, integrerade med annan bebyggelse och med närhet till kommunikationer och service. Med fördel kan dessa boenden placeras något avskilt, exempelvis vid en återvändsgränd. Vid planerandet av gruppbostad enligt LSS behöver dessa uppföras i avskilda hus. Vid planerandet av servicebostäder enligt LSS behöver man istället planera för att ha flera lägenheter inom ett område med närhet till en gemensamhetslokal där personal finns. Enligt tabellen visar prognosen på att behovet av boendeplatser kommer att öka med flera platser per år under perioden 2015-2017 och att det finns det en underkapacitet på mellan 23-31 boendeplatser. Vid behov kan kommunen köpa enstaka platser enligt LOU för att kunna erbjuda personerna plats i bostad med särskild service. Prognosen bör dock ses med försiktighet eftersom andra faktorer i större utsträckning påverkar behovet. Kundvalskontoret ser ett högre behov av platser än vad som kan påvisas utifrån enbart befolkningsprognosen. Detta eftersom att 14 barn kommer att bli vuxna under de närmaste fem åren. Det finns även 20 vuxna personer som idag fortfarande bor hemma hos åldrande föräldrar och det är osäkert när de kommer att behöva flytta till en gruppbostad. En annan faktor som kan påverka behovet är den stora ökningen av personer med diagnosen autismspektrumstörning och som kan leda till ett ökat behov av boendeplatser på sikt. 6.4 Socialtjänst inom Väsby välfärd Väsby välfärd är kommunens egen utförare av välfärdstjänster och arbetar direkt mot social- och äldrenämnden inom individ- och familjeomsorg. Individ- och familjeomsorgens verksamhet innefattar: 34 • Social barn- och ungdomsvård • Missbruks- och beroendevård • Ekonomiskt bistånd •Flyktingmottagning • Stöd och hjälp till människor som utsatts för brott • Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förutom lokaler för individ- och familjeomsorgens administration och behandlingsverksamhet så fattas beslut om insatser för individer som innebär behov av platser på familjehem, Hem för vård eller boende (HVB), stödboende och försökslägenhet. Familjehem och HVB samt träningsboende rekryteras eller avropas efter upphandling vartefter behov av placering uppstår. Till och med maj 2014 var behovet av dessa vård-och boendeformer för barn och ungdomar 109 årsplatser. För missbruksvården var behovet av HVB elva årsplatser. Beroendevården tillhandahåller ett stödboende i egen regi, 96:an, med nio platser avsett för personer som deltar i behandling eller eftervård av sitt missbruk. Efter vistelse på stödboendet går de flesta vidare i den boendekedja som beroendevården erbjuder. Boendekedjan innebär att man via utslussningslägenhet kommer vidare till eget ordnat boende eller att man efter ansökan beviljas försökslägenhet. Kommunen beräknas av Migrationsverket ta emot 135 flyktingar per år. Kommunen har en överenskommelse om att ordna bostad till minst 7-15 flyktingar per år vilket sker genom uthyrning av försökslägenhet. Kommunen har också en överenskommelse att ha sex asylplatser för ensamkommande flyktingbarn. Beviljas barnet asyl övertas asylplatsen av nytt asylsökande barn. I juli 2014 hade kommunen ansvar för 29 ensamkommande barn varav nio asylsökande. Ensamkommande flyktingbarn placeras till en början i 35 boende i familjehem eller HVB för ensamkommande för att när de blir äldre slussas ut till eget boende via träningsboende. Upplands Väsby kommun, individ- och familjeomsorgen, tillhandahåller för närvarande 72 försökslägenheter för personer som efter noggrann prövning bedöms sakna egen förmåga att själv ordna bostad för sig och sin familj. Formellt är det kommunen som upprättar förstahandskontraktet med hyresvärden medan ett andrahandskontrakt tecknas mellan kommunen och de boende. Ytterligare elva försökslägenheter tillhandahålls av kundvalskontoret inom omsorg för personer med psykisk ohälsa. Tolv av försökslägenheterna är i form av kommunägda bostadsrätter, tio är hyresrätter i bostadsrättsföreningar. Boende i försökslägenhet är inte meningen att vara en långsiktig lösning utan tanken är att hyresgästen ska kunna ta över förstahandskontraktet. På grund av hyresvärdarnas höga krav är dock omvandlingen av kontrakt låg. Boende i ”Min framtid unga kvinnor/män” är boende i lägenhet för tre unga vuxna som saknar bostad och har psykosociala hinder för att själv ordna ett boende. De boende har också behov av att för en tid få stöd kring sin person med motivationsarbete med mera för att kunna gå vidare till ett eget ordnat boende. Det finns i nuläget en lägenhet för unga kvinnor och en för unga män. Socialtjänsten har ansvar för den akuta bostadslösheten när en person bedöms helt sakna egen förmåga att ordna sitt boende. Då kan, efter utredning, akutboende erbjudas i form av vandrarhem och dylikt. För personer i behov av skyddat boende, ofta i kvinnofridsärenden, görs motsvarande bedömning och utredning, följt av beslut om boende. Aktuell fördelning av försökslägenheter utifrån behov vid tilldelningen: Grupp Platser/hushåll Lägenheter IFO Unga vuxna i behov av stöd Rehabiliterade personer med beroendeproblematik Utslussningsboende från Beroendeenheten Familjer i utsatt situation 6 2 19 19 7 3 39 39 Anvisade flyktingar 2 2 Behov efter samlad bedömning 7 7 80 72 KVK Behov på grund av psykisk funktionsnedsättning 11 Totalt antal försökslägenheter 83 Tabell 10. Fördelning av försökslägenheter utifrån behov vid tilldelningen 6.4.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015–2017 Den stigande bostadsbristen i hela Stockholms län utgör ett stort hinder för etablering på bostadsmarknaden. Antalet tillgängliga bostäder ökar inte i samma takt som befolkningen. Hyresvärdarnas höga krav för att komma ifråga för ett förstahandskontrakt innebär att det är de mest socialt utsatta som har svårt att få en bostad. Det är ofta dessa hushåll som inte uppfyller kraven om godkänd och tillräcklig inkomst eller som saknar goda referenser från eventuellt tidigare boende. Den målgrupp som drabbas hårdast är unga vuxna. Inom kommunen finns ett bra samarbete mellan de olika kontoren för en långsiktig planering av bostadsområden. Vi deltar i arbetet med översiktsplan för att våra målgruppers intressen ska tillvaratas. Det skulle behöva utvecklas former för att säkerställa att det i nybyggnads- eller ombyggnadsprojekt avsätts en viss 36 andel av bostäderna för personer som av olika skäl inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan röra sig om försökslägenheter för personer efter missbruksbehandling, mottagande av nyanlända familjer enligt avtal, barnfamiljer utsatta för våld eller med psykisk ohälsa samt boendekedja för unga vuxna där socialtjänsten har ett särskilt ansvar, till exempel ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som tidigare varit placerade. Behovet delas med kundvalskontorets målgrupper och vi arbetar tillsammans med frågan. Över 50 miljoner människor i världen befinner sig på flykt. Det är det högsta antalet flyktingar sedan andra världskriget. Migrationsverkets prognoser för flyktingmottagandet i landet höjs. Länsstyrelsen uppmanar kommunen att ta emot det övre antalet flyktingar enligt överenskommelsen. För ensamkommande flyktingbarn föreslår Länsstyrelsen att avtalet ska utökas till åtta asylplatser. Sedan den 1 januari 2014 kan Migrationsverket dock avisera barn till kommuner utan överenskommelse och även utöver uppgjorda överenskommelser. Detta har skett i sommar för Upplands Väsby som för närvarande har nio asylsökande ensamkommande flyktingbarn. Kommunens stödboende inom missbruksvården, ”96:an”, är i dag lokaliserat till lokaler som hyrs av en bostadsrättsförening. Lokalerna är uppsagda av bostadsrättsföreningen. Det är av förklarliga skäl svårt att förvänta sig en stabil och långsiktig förhyrning av bostadsrättsföreningar för kommunal verksamhet och i och med detta behöver vi söka efter andra lokaler för stödboendet. Ersättningslokaler behövs från och med september 2015. En utredning om alternativa lokaler är påbörjad och kommer att utmynna i en beställning av ändamålsenliga lokaler till kontoret för samhällsbyggnad. 6.4.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015–2017 Befolkningsprognosen fördelad på åldersgrupper: Befolkningsprognosen fördelat på åldersgrupper: 2014 2015 2016 2017 0-12 år 6 864 7 013 7 159 7 292 13-17 år 2 335 2 389 2 510 2 615 Totalt antal barn och unga 0-17 år 9 199 9 402 9 669 9 907 18-64 år 25 716 26 168 26 577 26 961 Totalt antal 0-64 år 34 915 35 570 36 246 36 868 Tabell 11. Befolkningsprognosen fördelad på åldersgrupper Behoven av försökslägenheter inom socialtjänsten är indirekt kopplat till befolkningsutvecklingen genom den bostadsbrist som uppstår när bostadsbyggandet inte är tillräckligt i regionen. Men även andra faktorer väger tungt som till exempel konjunkturläge, arbetslöshet och utvecklingen av drogproblematik. Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommunen är ansvarig för ökar för varje år. Kommunen har för dessa precis som för övriga samhällsvårdade barn ett särskilt ansvar för vuxenblivandet där bland annat bostadsfrågan är en viktig del. Bedömningen är att behovet av tillgång till nya platser för boende ökar på grund av det ökade trycket på flyktingmottagning, behov av utslussbostäder för personer med missbruksproblematik samt behov hos unga vuxna och justeras därför upp från 5-10 lägenheter per år till 10-15 lägenheter. 7-8 lägenheter per år beräknas kunna övertas med eget kontrakt av den boende. Detta innebär att beståndet av försökslägenheter förväntas öka kommande år inom Individ- och familjeomsorgens ansvarsområde. 37 Aktuellt antal augusti 2014 Beräknat behov av försökslägenheter för IFO:s målgrupper Behov 2015 72 Behov 2016 79 86 Tabell 12. Beräknat behov av försökslägenheter för individ- och familjeomsorgens målgrupper 6.4.3 Resultat IFO 2015–2017 Socialtjänsten behöver ett tillskott på 10-15 lägenheter för andrahandsuthyrning som försökslägenheter per år. Bra samarbete med bostadsbolagen och bra bostadsplanering i hela regionen är nödvändigt för att även de mest utsatta ska kunna få en bostad. Ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an behöver tas fram. Lokalkostnaderna på ny lokalisering kommer troligen bli betydligt högre än de nuvarande vilket innebär behov av resurstillskott för att kunna behålla nuvarande verksamhet. 38 7 Kultur- och fritidsnämnden Under kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde ligger kulturverksamheter (bibliotek, musikskola, Gunnes gård, allmänkultur, konstsamlingen, föreningar, bidrag), ungdomsverksamheter (fritidsgårdar och Vega) samt fritidsverksamheter (idrottsanläggningar, friluftsanläggningar, föreningar, bidrag). Med ansvarsområde menas ansvar för finansiering, utveckling, målformulering och uppföljning. Kundvalskontoret är i tjänstemannaorganisationen det kontor som arbetar med kultur- och fritidsnämndens ansvarsfrågor, via kultur- och fritidsavdelningen. Inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde träffas överenskommelser/avtal med såväl kommunala som externa utförare i syfte att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för Väsbyborna. Lokalfrågorna är mycket viktiga i nämndens verksamheter. Attraktiva lokaler är en del i att erbjuda kommunens föreningar, medborgare och verksamheter en god service. Lokalhyrorna är en stor utgift för kundvalskontoret, varför lokalförändringar kan slå hårt mot nämndens eller föreningarnas kostnader. Därför är det av vikt att lokalförändringar planeras med god framförhållning och utifrån de behov som är mest angelägna. När det gäller kulturlokaler är det viktigt att de anläggs i attraktiva lägen för att säkerställa att besökare enkelt kan besöka verksamheterna. Messingenområdet kommer, med bibliotek och musikskola i stora 39 Messingenhuset och ett nytt kulturhus till 2015, att bli ett nav för Väsbys kulturliv. Vilundaparken är likaledes ett nav i Väsbys idrottsliv. Vilundaparkens planprogram, daterat februari 2008, utgör en grund för framtida lokalförändringar i området. Programmet går att nå på www.upplandsvasby.se/kommunens planarbete. För andra verksamheter är det av vikt att de anläggs nära platser där kommuninvånarna bor och verkar. Fritidsgårdar bör vara placerade så att verksamheten kan främja trygghet och aktiviteter för ungdomar i de olika kommundelarna. Idrottslokaler bör också vara strategiskt placerade i närhet till aktiva föreningar. Slutligen är det av vikt att kultur- och fritidslokaler betraktas i sitt sammanhang utifrån en helhetssyn. Vissa lokaler i beståndet kan ha ett gynnsamt ekonomiskt läge och en avyttring av sådana lokaler kan hjälpa till att finansiera satsningar på lokaler i bättre lägen eller med större efterfrågan. Efterfrågan och nyttjandegrader i olika lokaler ger en bild av vilka verksamheter som bör prioriteras i framtiden. En viktig utvecklingsfråga för kultur- och fritidsnämnden är att forma tydliga rutiner för planering av nya anläggningar redan i samhällsplaneringsstadiet. En strategi för förbättrade rutiner bör utformas för att påvisa hur och i vilket skede nya anläggningar bör planeras i exempelvis nya detaljplaner och hur kulturoch fritidsnämnden och kontoret för samhällsbyggnad ytterligare kan förfina sitt samarbete i samhällsplaneringsfrågorna. I gällande förutsättningar för flerårsplan med budget för 2015-2017 finns nedan investeringar listade för åren 2015, 2016, 2017 och totalt i tusen kronor, tkr: Kultur- och fritidslokaler 2015 Fotbollstält Kulturhus 2017 Periodtotal, tkr 13 000 Idrottslokaler, fastighetsanknutna åtgärder Investeringar initierade av hg, kultur, fritid 2016 13 000 3 000 2 000 2 000 3 000 2 000 100 Myndighetskrav, kultur- och fritidslokaler 6 000 100 8 000 8 000 5 000 10 000 Ny tennishall, Väsby entré 5 000 Söderviks fotbollsplan, ny konstgräsplan 3 000 Vilundaparken, fastighetsanknutna åtgärder 3 000 4 000 3 000 10 000 13 100 35 000 5 000 53 100 Summa ’3 Kultur- och fritidslokaler’ 3 000 Tabell 13 Utdrag ur Flerårsplanen 2015-2017, investeringar för kultur- och fritidsnämnden 7.1 Kultur- och ungdomsverksamheter Kultur- och fritidsnämnden har överenskommelser med Väsby välfärd avseende ett stort antal kultur- och ungdomsverksamheter. Väsby välfärd driver bibliotek, musikskola, Gunnes gård, Vega och allmänkultur. Tre nya utförare driver idag fritidsgårdar i kommunen: Unga Örnar, Ungdom Väsby AB och Stockholms Stadsmission. Dessutom driver fristående kulturföreningar verksamhet i vissa kulturlokaler, som hembygdsföreningen i hembygdsgården och Väsby konsthalls vänner i Väsby konsthall. Många aktiva kulturoch ungdomsföreningar använder frekvent lokaler i kulturhuset. Nedan finns en karta med de olika verksamheterna, position i karta anges i parentes vid respektive beskrivning. 40 Figur 9. Karta med kultur- och ungdomsverksamheter Messingen Messingen (4), som invigdes 2012, är viktig för kultur- och fritidsnämndens verksamheter. I Messingen finns huvudbibliotek, barnbibliotek, pendlarbibliotek, musikskola och multihall. Huset är en viktig samlingsplats för Väsbyborna. Ett nytt kulturhus, integrerat med Messingen, är i planeringsstadiet och väntas stå färdigt hösten 2015. Andra ytor som efterfrågas i Messingen är ett dansgolv för ”folkdans” med trägolv, samt utökade ytor för bibliotek. Kulturhuset Kulturhuset (5) används idag som verksamhetslokaler för ungdomskultur och föreningsverksamhet. Väsby välfärd bedriver för närvarande ungdomsverksamhet i kulturhuset enligt överenskommelse med kundvalskontoret i form av Vega. Ett antal lokaler i kulturhuset används av kommunens föreningar. När det nya kulturhuset står på plats behöver Vega ny lokalisering. Kommunen har nyligen förvärvat Susebovillan i Suseboparken för det ändamålet. Hembygdsgården Kundvalskontoret upplåter gården (2) till hembygdsföreningen som driver och fyller gården med verksamhet. Gården är i relativt god kondition med tanke på de olika husens ålder. Det sker kontinuerliga förbättringsarbeten under 2014, som renovering och måleriarbeten och skydd mot skadedjur. Föreningen har 41 önskemål om framdragen el till vissa lokaler och bättre trygghet och skydd i form av automatisk belysning, vilket kommunen i nuläget utreder. Gunnes gård Fornbyn Gunnes gård (6), en rekonstruktion av en vikingatida gård, ligger i Smedbyområdet. Vid gården driver Väsby välfärd musei- och utbildningsverksamhet för skolbarn och besökare. En utredning som genomfördes av kundvalskontoret lyfte fram Gunnes gård som en av kommunens viktigaste turistattraktioner och ett arbete med tydligare marknadsföring och förbättrad information genomförs. Planer finns på ett besökscenter med eventuell restaurang och butik, men ligger långt fram i tiden och inga beslut har fattats i frågan. Fritidsgårdar I kommunen finns idag fyra fritidsgårdar: Väsbygården (7), Smedbygården (8), Runbygården (1) samt Grimbogården (9). Dessa drivs från 2014 av tre nya aktörer i form av öppen ungdomsverksamhet för målgruppen 12-16 år. Från och med 2012 har kultur- och fritidsavdelningen inom kundvalskontoret tagit över hyreskontrakten för gårdarna. Väsby konsthall Föreningen Väsby konsthalls vänner bedriver verksamhet i form av konstutställningar och olika arrangemang med konstnärlig inriktning i Väsby konsthall (3), som ligger i Optimusområdet. 42 Bibliotek Huvudbibliotek, barnbibliotek samt pendlarbibliotek finns i nya lokaler i Messingen (4) sedan 2012. Verksamheten drivs av Väsby välfärd. Kultur- och fritidsnämnden hyr lokalerna av kontoret för samhällsbygg- nad som i sin tur hyr in lokalerna från en extern fastighetsägare. Ett nytt kulturhus kan göra att lokalytorna för biblioteket i Messingen ökar, förslag på nya ytor i Messingen väntas kunna läggas fram under hösten 2015. Större lokalförändringar under 2014 Det har anförskaffats ny lokal för Vega, Susebovillan i Suseboparken. Inflyttningen är planerad till 2015. Planeringen av ett nytt kulturhus i anslutning till Messingen kommer att innebära stora lokalförändringar framgent. Utredning pågår för nya ytor för bibliotek och dansverksamhet i huset. 7.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015–2017 Kultur- och ungdomsverksamheterna i kommunen har genomgått stora förändringar under de senaste åren för att bättre svara upp mot förväntningar och önskemål i omvärlden, och för att spegla mångfald, tillgänglighet och valfrihet. Bibliotekets och musikskolans nya lokaler i Messingen innebär en ökad tillgänglighet gentemot allmänheten, både inom och utanför kommunen. Utvidgade öppettider, det nya 43 pendlarbiblioteket och barnbibliotekets pedagogiska utformning innebär att verksamheten kan utformas alltmer utifrån de differentierade behov som finns hos olika målgrupper. Med det nya kulturhuset på plats kommer Messingen bli ett kulturnav, och det gamla kulturhuset kommer att kunna användas för andra ändamål. Samtidigt kommer Vega att omlokaliseras till Susebovillan i Suseboparken. 7.1.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015–2017 Ingen av kultur- eller ungdomsverksamheterna är idag helt direkt styrd av befolkningsutvecklingen. Om en kraftig befolkningsutveckling äger rum i kommunen kan nya verksamheter behöva tillkomma, vilket ställer nya krav på anläggningar och faciliteter. Det är viktigt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter planeras tillsammans med planering av nya bostadsområden. Vid större nybyggnationer, så som exempelvis Väsby Sjöstad, kan det tillkomma behov av ytterligare ytor för kultur och ungdomsverksamheterna, såsom fritidsgårdar, kulturcenter eller liknande. Flera kultur- och ungdomsverksamheter som utförs av Väsby välfärd har idag prestationsersättning. Det innebär att ökade volymer i antalet besökare eller dylikt ger utföraren möjligheter att expandera. En befolkningsökning kan komma att innebära en utökning av verksamhet inom kultursektorn. Det bör dock noteras att ingen av de verksamheter som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för är obligatoriska, det vill säga de är inte reglerade i lag. 7.1.3 Resultat kultur- och ungdomsverksamheter 2015–2017 Flera lokalförändringar inom kultur- och ungdomsverksamheterna är pågående och planerade. Kommunen hyr in lokalerna i Messingenhuset där både bibliotek och musikskola finns. Ett nytt kulturhus planeras i anslutning till Messingenhuset. Tillsammans kommer dessa två byggnader att erbjuda stora ytor för konserter/framträdanden, skapande och lärande. Huset väntas stå färdigt 2015. Verksamheten Vega kommer erbjudas nya lokaler i Susebovillan. En pågående medborgardialog om Suseboparkens utformning och innehåll kan innebära ytterligare funktioner för Susebovillan. Gunnes gård är ett av kommunens viktigaste besöksmål. För att ytterligare öka gårdens attraktivitet och besöksantal skulle ett antal investeringar troligtvis vara nödvändiga. Gården saknar idag fasta toaletter och faciliteter och i återkommande kundundersökningar framställs behovet av café eller restaurangverksam heter i närheten. Bättre parkeringsmöjligheter skulle även underlätta för besökare till gården. Ett besökscenter med museilokaler, butik, restaurang och eventuella konferenslokaler vore en intressant framtida större investering. Inom kultur- och fritidsområdet finns idag vissa lokaler som ägs av kommunen och vissa som hyrs in externt. Exempel på lokaler som ägs av kommunen är fritidsgårdar och Gunnes gård; exempel på lokaler som hyrs in är bibliotek och musikskola. Det kan finnas strategiska fördelar för kommunen att fortsatt äga vissa lokaler; fritidsgårdar och Gunnes gård är exempel. Genom att kommunen äger lokalerna så har kommunen ökad handlingsfrihet för eventuell framtida konkurrensutsättning och ökade möjligheter att påverka lokalernas utformning utifrån den verksamhet som ska bedrivas. I och med att stora delar av nämndens verksamhet idag drivs i lokaler som kommunen inte äger finns risk för ökade hyreskostnader och minskad möjlighet att påverka lokalernas utformning. Då en stor del av nämndens budget är bunden i hyreskostnader har hyreshöjningar stor påverkan på nämndens budget. 44 7.2 Fritid och idrott Figur 10. Karta som visar fritids- och idrottsverksamheterna Kultur- och fritidsnämnden har ett stort antal anläggningar inom fritidsområdet. Exempel på betydelsefulla fritidsanläggningar som brukas av föreningsliv och medborgare är sporthallar, gymnastiksalar, bad, motionsspår, utegym, kampsportscenter, ishall och ridhus. Flera anläggningar ägs och driftas av kommunen, men det förekommer också anläggningar i privat ägo som ger Väsbybor möjlighet till rekreation och idrottsutövande. Nedan finns en karta med de olika verksamheterna, position i kartan återfinns i parentes vid respektive anläggnings beskrivning. Vilundaparken Vilundaparken (6) är kommunens största idrottsanläggning med resurser för idrott både inom- och utomhus, som till exempel idrottshallar, aktivitetslokaler, fotbollsplaner, ishall, uterink, simhall samt friidrottsanläggning. Ishallen är godkänd av ishockeyförbundet för matchverksamhet för division 1-spel. Ishallen används främst för ishockey, konståkning, skolverksamhet och allmänhet. Ishallen har funnits i många år och användandet är högt. Under 2012 och 2013 genomfördes reparationer i form av ett byte av ishallsplattan. Uterinken används i träningssyfte av föreningslivet, primärt av Väsby hockey då de äger rinken. Allmänheten har dock också tillgång till uterinken. 45 Vilundaparkens A- och B-hall används för träning och tävling i såväl individuella idrotter som lagidrotter. Hallarna är ”hemmahallar” för gymnastik och bordtennis som kräver mycket förrådsutrymme. Hallarna är ej fullstora för de vanligaste större lagidrotterna och båda saknar publikplatser och är därför inte prioriterade som matcharenor. Spelplanen håller inte heller fulla mått. De båda hallarna har tillsammans storlek för att möjliggöra att hallarna långsiktigt byggs om och anpassas till en fullstor hall med generösa publikytor. Vilundabadet drivs av Medley AB. Som underentreprenör finns en av kommunens föreningar, Väsby Simsällskap, som ansvarar för simundervisningen. Det gamla Vilundabadet byggdes under 2011 om till ett kampsportscenter. I centret finns stora delar av kommunens kampsportsföreningar som boxning, brottning, karate, taekwondo och thaiboxning. En ny bangolfanläggning har invigts 2014 i anslutning till Vilundaparken. Den nya, fräscha anläggningen drivs av en bangolfförening och ersätter den tidigare anläggningen vid Dragonvägen. Det finns önskemål om renovering av ytor i Vilundaparken, bland annat omklädningsrum, toaletter, entré mm. Dessutom bör Vilundaparkens övergripande utveckling aktualiseras – en utveckling som kan ta som grund den utvecklingsplan som utarbetats under 2008. Eventuella åtgärder i Vilundaparkens A- och B-hall måste sålunda utgå från ett större resonemang om hur Vilundaparken bör utvecklas i ett längre perspektiv. En uppdatering av utvecklingsplanen för Vilundaparken behöver arbetas fram under prognosperioden. En tilltalande tanke i Vilundaparkens fortsatta utveckling är att bygga om de två sporthallarna till en fullstor matcharena med generösa publikytor, godkänd av samtliga idrottsförbund i lagsporterna. 46 Dessutom finns önskemål om ett utomhusbad och nya fotbollplaner med eventuell tältlösning för möjlighet till vinterträning. En framtida lokalisering av en eventuell inomhusanläggning för fotboll kan dock ske på ett antal olika platser runt om i kommunen, utifrån en utredning som genomförts och godkänts av kultur- och fritidsnämnden under 2014. I gällande flerårsplan har en budget om tre miljoner kronor tagits upp för 2015 för fastighetsanknutna åtgärder i Vilundaparken. Smedsgärdshallen Smedsgärdshallen (7) är kommunens viktigaste idrottshall för matchspel inom innebandy och handboll då den är fullstor. Även träningsverksamhet bedrivs i hallen. Hallen uppfyller inte innebandyförbundets krav fullt ut på en matcharena utan används via dispens. För fullvärdighet behövs en större publikkapacitet. Väsbyskolans sporthall Väsbyskolans sporthall (5) är efter Smedsgärdshallen kommunens andra matcharena. Av kommunens sporthallar har hallen bästa möjligheten att ta emot åskådare. Även träningsverksamhet bedrivs. Runbyskolans sporthall Runbyskolans sporthall (2) är kommunens tredje matcharena. Även träningsverksamhet bedrivs. Hallen har fullmåtts spelyta men inga möjligheter att ta publik. Grimstahallen Grimstahallen (11) är basketens matcharena. Hallen är i nuläget godkänd av basketförbundet för seriespel. Under 2011 anpassades hallen till basketförbundets nya krav för seriespel. Södervikshallen Södervikshallen (12) används enbart som träningsanläggning, sporadiskt använd som matcharena. Sporthallen har inte fullmåtts spelyta. Kommunens gymnastikhallar I anslutning till kommunens skolor finns idrottslokaler som används för skolornas idrotts- och gymnastikundervisning. Lokalerna nyttjas dessutom av allmänhet, privatpersoner och föreningsliv på icke skoltid. • • • • • • • • Väsbyskolans lilla gymnastiksal – träningshall/skolverksamhet (5) Runby låg – träningshall/skolverksamhet (2) Smedbyskolan – träningshall/skolverksamhet (4) Vikskolan – träningshall/skolverksamhet (10) Odenslundaskolan – träningshall/skolverksamhet (8) Bollstanässkolan – träningshall/skolverksamhet (14) Breddenskolan – träningshall/skolverksamhet (9) Frestaskolan – träningshall/skolverksamhet (13) Från 2012 har kultur- och fritidsnämnden övertagit hyreskontrakten för samtliga sporthallar och gymnastiksalar. Uthyrningen av sporthallar/gymnastikhallar till skolor och föreningsliv är oförändrat hos kundvalskontoret. 47 Messingen Inom kultur- och fritidsnämndens idrottsverksamheter finns en möjlighet att multihallen Messingen (3) kan användas för idrottsändamål. Det gäller dock ej matcher på hög nivå, då hallen inte uppfyller storlekskraven för tävlingsverksamhet. Under 2014 har hallens beläggningsgrad ökat avsevärt då föreningslivet i allt högre utsträckning fått kännedom om lokalen. Sättra ridhus Sättra ridanläggning (1) består av ett flertal hus varav flera är i dåligt skick. Önskemål finns om en helt ny ridanläggning från Väsby ridförening. Kultur- och fritidsnämnden har överlämnat ett förslag till kommunfullmäktige att under hösten 2014 och våren 2015 utreda förutsättningarna för ridanläggning i Sättra. Parallellt med detta har också ridklubben lämnat ett medborgarförslag till kommunfullmäktige om önskemål om ny anläggning. Framtida förutsättningar för anläggningen är i vissa avseenden avhängig folkomröstningen om Väsby Sjöstad. Övriga fritidsanläggningar I övrigt återfinns ett stort antal mindre anläggningar och anläggningar som ägs av annan part, som dock bidrar till möjligheter för ett rikt föreningsliv och rekreation och idrott. Exempel är: • En för 2014 nybyggd parkourbana • Ett stort antal motionsspår, Upplandsleden och ridspår runt om i kommunen • Temporär yta för amerikansk fotboll • Ett antal fotbollsplaner, 11-manna, 9-manna och 7-manna. Föreningslivet har lyft starka önskemål om flera fotbollsplaner. • Näridrottsplatser i olika kommundelar • Badplatser så som exempelvis Kairobadet •Bågskyttelokaler • Minde bassängbad •Golfbana 48 • Yta för soft airgun •Agilitycenter • Tennisbanor, exempelvis i Stora Wäsby, vid stationsområdet, vid Friskis och Svettis samt mindre banor runt om i kommunen. Under 2014 har det genomförts en utredning för tennisens fram tid i kommunen givet att tre banor vid stationsområdet kommer att bebyggas, samt att förenings livet lyft behov av ökat behov av inomhustennis. Investering i en utökad tennis i Stora Wäsby har lyfts och beslutats i Förutsättningar för flerårsplan med budget 2015-2017. 7.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015–2017 De fritidsanläggningar som tillhandahålls av kommunen ska svara upp mot önskemål och krav från utförare, medborgare och föreningsliv. Beläggningsgrader och användandet av lokalerna följs ständigt upp för att säkerställa att de lokaler som finns används flitigt och på ett bra sätt. I framtiden är det viktigt att planera lokaler utifrån en mängd aspekter såsom vilka fritidsaktiviteter som framtidens ungdomar vill ägna sig åt samt vilka föreningar som har störst behov av lokalförändringar eller nya lokaler. Önskemål om nya och uppdaterade anläggningar inkommer ständigt från föreningsliv, medborgare och utförare. Nedan listas exempel på önskemål och behov som lyfts till kommunen: • Ny ridanläggning •Tennisanläggning •Skateboardpark • Renovering av Vilundaparken • Fullstor matcharena för inomhusidrotter •Fotbollstält • Fler fotbollsplaner • Ny ispist • Anläggning för amerikansk fotboll • Evenemangsytor för cirkus, tivoli, marknader och andra större arrangemang •Campingplats •Dans • Omvandling av grus till gräs •Utomhusbassäng • Omläggning av konstgräs Södervik En av nämndens största utmaningar är att prioritera bland dessa behov. Där skulle en utökad kultur- och fritidsvaneundersökning kunna ge en tydligare fingervisning om vad ett större antal Väsbybor önskar och behöver. 7.2.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015–2017 Efterfrågan på idrottslokaler ökar parallellt med befolkningsutvecklingen. Fler invånare innebär sannolikt fler eller större föreningar med behov av verksamhetslokaler. Nämnden och kundvalskontoret följer hallarnas beläggningsgrader och föreningarnas medlemsantal för att tidigt se förändringar i lokalbehoven. En annan faktor som kan påverka populariteten för sport- eller idrottsaktiviteter är när en person med lokal anknytning är framgångsrik och/eller när svenska utövare når stora nationella och internationella framgångar. Det är viktigt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter planeras tillsammans med planering av nya bostadsområden. Vid större nybyggnationer, så som exempelvis Väsby Sjöstad, kan det tillkomma behov av ytterligare ytor för fritidsverksamhet och rekreation, såsom sporthallar, fotbollsplaner eller liknande. 49 7.2.3 Resultat fritid och idrott 2015–2017 Det är av strategisk betydelse att kommunen äger fritidslokaler, då dessa används på ett flertal olika sätt av många olika aktörer. Genom att kommunen, genom kultur- och fritidsnämnden, är spindeln i nätet, kan fortsatt höga beläggningsgrader i lokalerna säkerställas. Dock finns ett antal anläggningar i privat regi som är betydelsefulla komplement för tillhandahållandet av ytor för rekreation och idrott. Kultur- och fritidsnämndens budget är i hög utsträckning knuten till hyreskostnader, varför hyreshöjningar får stor påverkan på nämnden. Då anläggningar utgör en stor del av nämndens ekonomi är det viktigt att säkerställa goda rutiner vid planering, beställning och drift av nya anläggningar. Det är också av stor vikt att nämnden följer samhällsutvecklingen för att se till att de ytor som tillhandahålls och planeras också stämmer överens med medborgarnas och föreningslivets behov. Förnyelsen av kommunens idrottsanläggningar är ständigt aktuell och består i verksamhetsanpassning och förnyelse av befintliga lokaler. Vissa av lokalerna upplevs som slitna och i behov av underhåll. Under de kommande åren kommer fokus inom idrott och fritid troligtvis att finnas på de anläggningar där utredningar skett eller planeras att ske. Det innebär fokus på utveckling av Vilundaparken, tennisanläggning, ridanläggning och eventuella fotbollsplaner. 50 8 Investeringsvolymer 2015–2017 Nedan återfinns en sammanfattning av uppskattad investeringsvolym 2015–2017 baserat på kundvalsnämndernas behov. För detaljer om platsbehoven hänvisas till respektive kundvalsnämnds kapitel ovan. I de fall kommunen anser lokalerna vara av strategisk vikt att äga och därmed uppföra i egen regi krävs marktillgång och investeringsmedel. Det är då viktigt att i tid se till att i flerårsplanen och verksamhetsplanen få med de ekonomiska konsekvenser som behoven av nya lokaler och platser genererar så att investeringsmedel och driftmedel finns tillgängliga när behovet ska realiseras. Driftkostnaderna i form av hyra, drift- och underhåll och kostnader för nya inventarier följer med under lång tid framöver. Det är också viktigt att beställa lokalerna i god tid enligt gällande handläggningsordning för lokalbeställningar då det tar mellan 2-6 år att få fram inflyttningsklara lokaler. Ett alternativ till att bygga i egen regi är att låta marknaden uppföra lokalerna och kommunen hyr in lokalerna via kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott (kontoret för samhällsbyggnad) motsvarande ett strategiskt ägande. Kommunen har då fortfarande rådighet över lokalen över en längre tid och kan tillhandahålla lokaler för kundvalskontorets behov av platser, oavsett om verksamheten utförs i kommunal eller privat regi. Inför valet att uppföra lokalen i egen regi alternativt hyra in lokalen från marknaden måste behov av långsiktigt strategiskt ägande av lokalen utredas. Behov av strategiskt ägande av pedagogiska lokaler utreds i projektet ”Ett lärande Väsby”. Ytterligare ett alternativ är att låta marknaden själva hantera lokalerna. Nackdelen med detta är att kommunen inte har rådighet över lokalen. Det finns även möjlighet för kundvalskontoret att tillfråga fastighetsägare och byggherrar som äger eller planerar att uppföra flerbostadshus eller exploatera nya bostadsområden om att få hyra bostäder för bostadssociala ändamål. Om kundvalsnämndernas behov av platser och lokaler som redovisats fram till och med 2017 skulle lösas genom nyproduktion i egen regi skulle investeringsvolymen uppskattningsvis hamna kring följande: • 230 förskoleplatser á 350 000 kr/plats ger en investeringsvolym om cirka 80 miljoner kronor (motsvarar två nya förskolor av modell Råbäcken). • 53 platser på vård- omsorgsboende á 1,7 miljoner kr/plats ger en investeringsvolym om cirka 90 miljoner kronor. • 40 platser i gruppbostäder enligt LSS á 3,2 miljoner kr/plats ger en investeringsvolym om drygt 128 miljoner kronor. Fram till 2017 är det 26 av dessa 40 platser som behöver åstadkommas, varav tio på grund av ett utökat behov. Det blir då drygt 83 miljoner kronor fram till och med 2017. 51 • 14 platser på boende enligt SoL á 3,2 miljoner kr/plats ger en investeringsvolym om cirka 45 miljoner kronor. Om kommunen ökar sitt krav på miljöbyggnad utöver dagens krav att bygga enligt Green Buildingkonceptet eller behöver köpa in mark för att åstadkomma nya lokaler kan investeringsvolymen öka. Investeringsvolymerna baseras på referenssiffror från tidigare genomförda projekt och ska enbart ses som en indikation för möjligt investeringsbehov. Det verkliga investeringsbehovet och driftkostnader redovisas i det enskilda projektet då kommunstyrelsens teknik-och fastighetsutskott/kontoret för samhällsbyggnad fått i uppdrag att utreda möjligheten att uppföra eller hyra in lokaler för ändamålet. I bilaga 3 finns de investeringar som planerats för perioden i gällande flerårsplan 2015-2017. Sedan flerårsplanen togs fram har behoven förändrats, både i tid och i omfattning. Det är därför viktigt att följa upp behoven och att ändringarna kommer med i höstens arbete med nämndernas verksamhetsplaner, både när det gäller behov av ytterligare investeringsmedel och ökade driftkostnader. 52 Bilaga 1 Organisationsplan 2014 53 Bilaga 2 Kommunens befolkningsprognos 2014–2024, folkmängd och prognos 2014 Samtliga områden Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 556 532 549 566 579 590 600 609 616 622 627 630 1-5 2575 2660 2725 2783 2880 2942 2977 3042 3100 3149 3193 3229 6-11 3142 3174 3218 3277 3280 3301 3368 3448 3522 3588 3697 3771 12-15 1827 1915 2014 2078 2145 2227 2277 2286 2297 2302 2283 2344 16-18 1473 1398 1391 1414 1492 1563 1615 1663 1714 1772 1813 1803 19-24 3325 3305 3287 3218 3098 3041 2979 2987 3045 3116 3241 3364 25-39 8266 8358 8653 9036 9338 9591 9900 10078 10240 10408 10507 10574 40-64 13430 13574 13735 13874 14055 14269 14441 14735 15024 15239 15520 15822 65-79 5445 5641 5785 5881 5942 5966 5976 5933 5890 5855 5781 5724 0 2024 80-w 1410 1430 1480 1572 1651 1736 1864 1991 2096 2265 2423 2588 0-w 41449 41987 42837 43700 44461 45227 45997 46770 47544 48316 49085 49849 726 538 850 863 761 766 770 773 774 772 769 764 1,3% 2,0% 2,0% 1,7% 1,7% 1,7% 1,7% 1,7% 1,6% 1,6% 1,6% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 242 234 233 232 235 235 234 235 233 230 229 227 1-5 1207 1233 1238 1261 1297 1340 1331 1341 1338 1321 1303 1286 6-11 1792 1796 1754 1696 1654 1615 1591 1596 1613 1645 1667 1697 12-15 977 1047 1125 1169 1196 1217 1230 1207 1168 1115 1045 1013 16-18 734 683 682 701 766 815 864 885 909 893 916 888 19-24 1315 1265 1202 1123 1050 1000 1001 1038 1086 1141 1193 1256 25-39 3006 3029 3070 3128 3200 3263 3344 3358 3358 3351 3338 3295 40-64 6062 6194 6257 6294 6361 6433 6463 6590 6669 6667 6703 6719 65-79 2137 2196 2222 2205 2196 2175 2136 2072 2021 1981 1887 1845 Befolkningstillväxt Procentuell tillväxt Östra Ålder 0 80-w 318 348 382 425 460 487 539 593 630 697 768 828 17790 18026 18165 18234 18414 18580 18733 18916 19024 19042 19050 19054 Befolkningstillväxt 236 139 69 180 166 153 183 108 18 8 4 Procentuell tillväxt 1,3% 0,8% 0,4% 1,0% 0,9% 0,8% 1,0% 0,6% 0,1% 0,0% 0,0% 0-w 54 Centrala Ålder 2013 2014 0 226 217 226 241 247 254 256 256 258 262 265 267 1-5 956 998 1019 1044 1084 1095 1116 1126 1135 1151 1167 1184 6-11 927 939 995 1053 1082 1119 1166 1205 1218 1227 1264 1258 12-15 601 598 601 621 644 690 707 702 737 757 790 857 16-18 519 502 493 505 501 513 503 529 538 596 580 581 19-24 1424 1484 1532 1536 1517 1511 1443 1406 1393 1404 1448 1482 25-39 3860 3881 4024 4255 4392 4495 4593 4620 4657 4716 4746 4789 40-64 5087 5081 5119 5186 5234 5317 5367 5420 5512 5596 5717 5848 65-79 2474 2566 2654 2748 2802 2836 2874 2871 2849 2828 2810 2770 80-w 827 826 844 882 915 957 999 1052 1109 1182 1252 1326 16901 17092 17506 18070 18417 18787 19023 19188 19406 19719 20039 20363 Befolkningstillväxt 191 414 564 347 370 236 165 218 313 320 324 Procentuell tillväxt 1,1% 2,4% 3,2% 1,9% 2,0% 1,3% 0,9% 1,1% 1,6% 1,6% 1,6% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0-w 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Västra Ålder 0 2013 88 80 88 92 96 101 110 117 124 129 133 135 1-5 408 426 466 474 495 502 525 570 623 674 719 756 6-11 422 437 465 524 540 563 607 642 687 711 761 810 12-15 249 270 288 288 305 319 338 374 387 427 444 470 16-18 220 213 215 208 225 235 247 248 267 282 315 331 19-24 581 552 551 558 529 528 533 542 565 570 599 624 25-39 1365 1413 1526 1619 1714 1804 1933 2071 2198 2315 2400 2471 40-64 2237 2255 2315 2349 2414 2468 2563 2674 2789 2921 3045 3200 65-79 829 870 900 918 935 946 955 979 1011 1037 1072 1094 80-w 264 254 254 265 275 291 325 345 357 384 402 433 0-w 6663 6771 7067 7295 7527 7757 8137 8561 9008 9449 9889 10324 Befolkningstillväxt 108 296 228 232 230 380 424 447 441 440 435 Procentuell tillväxt 1,6% 4,4% 3,2% 3,2% 3,1% 4,9% 5,2% 5,2% 4,9% 4,7% 4,4% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Restförda Ålder 2013 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-5 4 3 3 4 5 5 5 5 4 4 4 4 6-11 1 2 4 4 5 4 5 5 4 5 5 5 12-15 0 0 0 0 0 1 1 3 4 3 4 3 16-18 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 3 19-24 5 4 3 2 2 1 1 1 1 1 1 1 25-39 35 35 33 34 33 30 31 29 26 26 23 20 40-64 44 43 46 45 47 50 48 51 54 54 54 55 16 65-79 5 8 9 9 10 10 11 11 10 10 13 80-w 1 1 1 1 0 0 0 0 1 1 1 1 0-w 95 98 100 101 103 104 104 105 106 106 107 107 Befolkningstillväxt 3 2 1 2 1 0 1 1 0 1 0 Procentuell tillväxt 3,2% 2,0% 1,0% 2,0% 1,0% 0,0% 1,0% 1,0% 0,0% 0,9% 0,0% 55 Bilaga 3 Flerårsplan med budget 2015–2017, kap. 7 investeringar 56 Flerårsplan med budget 2015–2017 Kommunfullmäktige den 16 juni 2014 57 INNEHÅLL Kommunalråden har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kommunfullmäktiges övergripande mål 2015–2017 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Kund – nöjd Väsbybo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Samhälle och Miljö – hållbart Väsby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Medarbetare – attraktiv arbetsgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Ekonomi – god ekonomisk hushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 så når vi målen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Ledningssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Kvalitetsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Förutsättningar inför 2015–2017 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Omvärldsfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Befolkningsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Ekonomiska förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 resultatbudget 2015–2017 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 nämndernas uppdrag och budget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Investeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Finansiering och balansbudget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Koncerngemensam verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 uppdrag till styrelser, nämnder och bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Kommunfullmäktiges beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 bilagor 1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 2 Ägardirektiv AB Väsbyhem och Bo i Väsby AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 3 Driftredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 58 iNVE STE Ri NGAR Investeringar För att bemöta den befolkningstillväxt som för närvarande råder och förväntas fortsätta genomför kommunen investeringar som befrämjar samhällsutveckling i form av nya bostäder och infra struktursatsningar. Investeringarna sker i kombination med en strategisk markexploatering och fastighetsutveckling för att uppnå maximalt resursutnyttjande och reducera externt finansie ringsbehov. Kommunkoncernen är den drivande kraften i sam hällsbyggnadsprocessen vilket borgar för en väl avvägd investe ringstakt utan att äventyra god ekonomisk hushållning. Det finns en hög planberedskap på ca 1 500 bostäder som medger fortsatt nybyggnation och flera stora bostadsutvecklings projekt befinner sig i olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen, till exempel Wäckare Äng, Eds Allé, Östra Frestaby, Fyrklövern, Väsby Entré och nordvästra delar av Väsby. För att möta dessa behov har investeringsprogrammet 2015–2017 stärkts för att ge nerera tillväxt och skapa förutsättningar för bostadsbyggande. I flera av de aktuella planerna är även kommunens båda kommu nala bostadsbolag viktiga parter, vid sidan av privata intressenter. I och med att det för kommande år planeras ett antal större pro jekt är det av stor vikt att få fler aktörer delaktiga som medfinan siärer och tagare för att kunna genomföra dessa. ringar). Inom fastigheter prognostiseras ca 34 % av investerings utgifterna att genomföras och avser främst återuppbyggnad av Råbäckens förskola, slutförande av nybyggnation av LSS boendet Skrindan och hyresgästinitierade standardförbättringar inom för skola och skolfastigheter. Investeringar i VA uppgår till ca 16 % medan det för gata och park beräknas hamna på 41 %. En del av dessa investeringar är en förutsättning för samhällsutveckling och tillväxtfrämjande infrastruktursatsningar. Största enskilda investeringsprojekt inom VA och gata är Eds allé och Östra Frestaby. Övriga investe ringar avser inventarier och prognostiseras till ca 9 %. Budget 2015–2017 För budgetperioden 2015–2017 beräknas utgifterna till totalt 1 165 mkr och fördelas enligt följande; 362 mkr (år 2015) 410 mkr (år 2016) och 393 mkr (år 2017). Investeringarna har ökat med 134 mkr jämfört med kommunfullmäktiges beslut i november 2013 om flerårsplan med budget 2014–2016. Investeringarna beräknas under perioden generera inkomster om ca 356 mkr från exploateringar, gatukostnadsersättningar samt VA anslutningsavgifter. Utöver det så beräknas medfinan siering om 72 mkr i det projekt som helt eller delvis finansieras av annan exploatör än kommunen. investeringsutgifter 2014 Prognosen för investeringsutgifterna för 2014 beräknas till 258 mkr och är lägre än budget om 312 mkr (inklusive ombudgete investeringsutveckling 2004–2017 mkr 500 450 410 406 393 400 362 350 300 196 185 200 150 100 258 221 250 67 71 87 5 200 101 144 119 50 4 200 42 200 6 7 200 8 200 FLER ÅRSPL AN MED BUDGET 2015 –2017 9 200 0 201 1 201 2 201 3 201 4 201 5 201 6 201 7 201 59 iNVESTERiNGAR investeringar per nämnd/styrelse/utskott Teknik och fastighetsutskottet 2013 prognos 2015 2016 2017 Summa 2015–2017 250 044 353 150 401 850 385 050 1 140 050 Kommunstyrelsen 5 850 6 900 5 900 5 900 18 700 Styrelsen för Väsby välfärd 2 000 2 000 2 000 2 000 6 000 100 250 200 0 450 257 994 362 300 409 950 392 950 1 165 200 Byggnadsnämnden summa Investeringsutgifterna delas upp i olika investeringsområden: fastigheter där energiåtgärder inkluderas, inventarier, gator med vägar och parker inom och utanför exploateringsområden samt VA inom och utanför exploateringsområden. 2014 prognos 2015 2016 2017 Summa 2015–2017 Skol- och förskolelokaler 39 555 21 000 7 000 18 000 46 000 Omsorgslokaler 23 299 37 900 28 000 0 65 900 3 813 13 100 35 000 5 000 53 100 14 503 2 000 2 000 2 000 6 000 fastigheter Kultur och fritidslokaler Övriga lokaler Energiåtgärder Summa fastigheter 5 013 3 000 3 000 3 000 9 000 86 183 77 000 75 000 28 000 180 000 45 700 38 500 21 500 20 000 80 000 gator, vägar, gc-vägar och park Ej exploateringsområden Gator, vägar och gc-vägar Park Delsumma ej exploateringsområden 6 554 3 750 3 250 3 550 10 550 52 254 42 250 24 750 23 550 90 550 299 000 Exploateringsområden Centrala Väsby 15 223 66 000 121 000 112 000 Messingen 3 491 6 600 10 000 9 500 26 100 Västra Väsby 8 827 20 000 41 500 85 000 146 500 Östra Väsby 24 153 50 000 49 200 19 000 118 200 0 0 0 10 000 10 000 Övriga Väsby Delsumma exploateringsområden summa gator, vägar, gc-vägar och park inventarier summa investeringar exkl. Va 51 694 142 600 221 700 235 500 599 800 103 948 184 850 246 450 259 050 690 350 20 450 22 650 8 100 7 900 38 650 210 581 284 500 329 550 294 950 909 000 13 894 11 800 9 000 9 500 30 300 7 863 23 500 25 000 20 500 69 000 Va Ej exploateringsområden Exploateringsområden Centrala Väsby Messingen 0 0 0 0 0 Västra Väsby 8 056 18 200 29 200 55 000 102 400 Östra Väsby 17 600 23 800 13 200 3 000 40 000 Övriga Väsby 0 500 4 000 10 000 14 500 Summa VA inom exploateringsområden 33 519 66 000 71 400 88 500 225 900 summa Va investeringar 47 413 77 800 80 400 98 000 256 200 257 994 362 300 409 950 392 950 1 165 200 85 213 208 600 293 100 324 000 825 700 totalsumma investeringar inkl. Va Varav exploateringsområden 60 FLER ÅRSPL AN MED BUDGET 2015 –2017 43 iNVE STE Ri NGAR Fastigheter 180 mkr Fastighetsinvesteringar är uppdelade i fem områden med tydlig prioritet på skol och förskolelokaler, omsorgslokaler samt energi åtgärder. Kommunens lokalförsörjningsplan är grunden till pla nerade fastighetsinvesteringar. Att bygga, äga och förvalta våra fastigheter alternativt att privata aktörer gör det, är frågor som aktivt förs med våra leverantörer. Av totalt 46 mkr inom skol och förskolelokaler sker investe ringar i våra skolfastigheter till följd av myndighetskrav om 15 mkr och standardförbättringar initierade av hyresgäst uppgår till totalt 15 mkr för perioden 20152017. En ny förskola i Eds Allé med 100 platser börjar byggas under perioden och beräknas vara klar 2018. Det avsätts 3 mkr för att förbättra utemiljön runt omkring skolfastigheterna. I omsorgsfastigheter uppgår investeringarna till 65,9 mkr för 2015–2017 och omfattar bl.a. LSS boenden för 46 mkr och myn dighetskrav för omsorgslokaler om 16 mkr. I kultur och fritidslokaler beräknas investeringar uppgå till totalt 53,1 mkr och avser bland annat ett fotbollstält om 13 mkr, en ny konstgräsplan på Södervik idrottsplats och uppförande av ny idrottsanläggning (tennis). Även fastighetsanknutna åtgärder i Vilundaparken genomförs under perioden. I övrigt investeras för att efterleva myndighetskrav i lokalerna samt standardförbätt ringar initierade av hyresgäst. En anläggning för ridsport planeras men bedöms inte påverka investeringarna under planperioden. Investering i övriga lokaler avser standardförbättringar initierade av hyresgäst, för våra 60 och 70 tals fastigheter med 6 mkr och energiinvesteringar uppgår till 9 mkr. Gator, vägar och parker 690,3 mkr Investeringar inom gator, vägar och parker delas upp i exploate ringsområden med 599,8 mkr och investeringar som inte hör till exploateringsområden med 90,5 mkr. För investeringar inom exploateringsområdet centrala Väsby på 299 mkr finns bl.a. Fyrklövern, Väsby Entré och förlängning av Ladbrovägen. Inom exploateringsområdet Messingen uppgår investeringarna till 26,1 mkr. Inom exploateringsområdet Västra Väsby uppgår investeringarna till 146,5 mkr och omfattar bl.a. 44 FLER ÅRSPL AN MED BUDGET 2015 –2017 Eds Allé, ny Mälarväg, Prästgårdsmarken och fördjupad över siktsplan för nordvästra Väsby. För Östra Väsby beräknas investe ringar uppgå till 118,2 mkr och omfattar bl.a. Östra Frestaby, gcväg över E4 vid Infra City och Viks trädgårdsstad. Inom övriga Väsby ingår Älvsundadalen med totalt 10,0 mkr. För gator, vägar som ej omfattas av exploateringsområden budgeteras investeringar om 90,5 mkr för bl.a. förstärkning av Älvsundavägen vid Edssjön, belysningsstolpar för ett tryggare Väsby, underhållsinvestering i gator och vägar samt renovering av broar och viadukter. Planering av ny Vallentunaväg pågår och det är Trafikverket som kommer att äga den planerade vägsträckan. Medfinansiering redovisas inte som en investering utan ska hanteras som driftkostnad. Det råder för närvarande stor osäker het kring när i tiden projektet väl kommer igång och bedömning en i nuläget är att detta inte drabbar budgeten för kommande treårsperiod. Investering i parker uppgår till 10,5 mkr och avser bl.a. miljöinvesteringar, upplevelsestråk och fornparksprojekt. Vatten och Avlopp 256,2 mkr Investeringar inom området vatten och avlopp som ingår i explo ateringsområden uppgår till 225,9 mkr och investeringar utanför exploateringsområden till 30,3 mkr. Investeringar i nya VA ledningar inom exploateringsområ den avser bl.a. Fyrklövern, Väsby entré, Eds Allé, ny Mälarväg, Östra Frestaby, Vik trädgårdsstad, Älvsundadalen och fördjupad översiktsplan för nordvästra Väsby. VA investeringar utanför exploateringsområden avser bl.a. reinvesteringar och nya servis ledningar. inventarier och iT 38,6 mkr Investeringarna omfattar för kommunstyrelsen ITinvesteringar om totalt 10 mkr (2015: 4 mkr, 2016: 3 mkr, 2017: 3 mkr), infra struktur 7,5 mkr (2,5 mkr per år) och övriga inventarier 1,2 mkr (0,4 mkr per år). Väsby Välfärds investeringar gäller inventarier om 2 mkr per år vilket ger totalt 6 mkr. Resterande del avser bland annat inventarier i samband med nyproduktion av nytt vårdboende och nytt kulturhus. 61 Bilaga 4 Behov enligt strategisk lokalförsörjningsplan 2015–2017 UBN Platser 2014 2015 2016 2017 Förskola Västra Väsby 25 Västra Väsby 15 Centrala Väsby 150 Centrala Väsby 20 x x x x Centrala Väsby 20 x Visselpipan - ersättning 140 x Grundskola Gymnasium SÄN Platser 2014 2015 2016 2017 Vård-omsorgsboende Brobacken 76 Särskilt boende 1 53 x x LSS Baldersvägen – ersättning 6 Prästgårdsmarken – ersättning 5 x x Gruppboende 1- ersättning 5 x Gruppboende 2- ersättning 5 enligt beställning innan 2024 Gruppboende 3- ersättning 5 enligt beställning innan 2024 Gruppboende 4- ersättning 5 enligt beställning innan 2024 Gruppboende 5 – nytt 5 Gruppboende 6- nytt 5 x 14 x x Psykisk ohälsa Gruppboende 1 KFN 2014 2015 2016 Kultur- och ungdomsverksamheter Kulturhus x Fritid och idrott 62 Fotbollstält x Ny tennishall, Väsby entré x 2017 Egna anteckningar 63 www.upplandsvasby.se • telefon 08-590 970 00 U P P L A N D S VÄ S BY KO M M U N , K S B , 14 - 1 0 - 1 6 , KO M M U N I K AT I O N S E N H E T E N , 5 0 E X .
© Copyright 2024