Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2025
Projektledare Anna Hedström 08-59097858 [email protected] Styrdokument, plan 2015-09-21 Dnr KSTFU/2015:101 Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2025 Kommungemensamt Nivå: Kommunstyrelsen den Antagen: Reviderad: Giltig t.o.m: Ansvarig ägare: Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2025 Upplands Väsby kommun Godkänd av kommunstyrelsen Upplands Väsby kommun Dnr KS/ Datum: 2015Framarbetad av kommunen januari-september 2015: Kommunledningskontoret Kontoret för samhällsbyggnad, KSTFU/2015:101 Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret Kultur- och fritidskontoret Förslag klart 4 september 2015 Kontaktperson: Anna Hedström, kontoret för samhällsbyggnad, 08-590 970 00 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ....................................................................................................... 4 1 INLEDNING .................................................................................................................... 6 2 BEFOLKNINGSPROGNOS ........................................................................................ 11 3 KOMMUNENS PLANARBETE................................................................................... 15 4 UTBILDNINGSNÄMNDEN ....................................................................................... 20 6 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN...................................................................... 59 7 LOKALFÖRÄNDRINGAR.......................................................................................... 73 Referenser och källor anges löpande i texten eller i fotnoter. BILAGOR 1 Befolkningsprognos 2015-2025 2 Utdrag ur Flerårsplan med budget 2016-2018, investeringar 3 Sammanfattning lokalförändringar och behov 2016-2025 3 Sammanfattning Kommunens lokalförsörjningsplan beskriver behovet av platser, lokaler och boenden för kommunalt finansierade välfärdstjänster inom utbildning samt socialoch omsorg och även lokalbehov för kultur- och fritidsaktiviteter. Denna lokalförsörjningsplan beskriver behov för åren 2016-2025. För perioden 2016-2021 förväntas befolkningen öka med i genomsnitt 600 personer per år. Ökningen förväntas bli högst i de västra och centrala delarna av kommunen. Att kommunen förväntas få fler invånare kommer främst att påverka antal platser inom förskola och äldreomsorg. ning till kommunen samt nedläggning av Smedbyskolan. Befolkningsprognosen visar på ett totalt behov av nya grundskoleplatser från år 2016 och under hela prognosperioden. Det är framför allt i de östra och västra områdena som behovet beräknas bli störst. I det centrala området bedöms platsbrist uppstå från år 2019. Enligt direktiven i kommunens flerårsplan 2016-2018 ska utbildningsnämnden planera för en ny kommunal skola i det centrala området (nära Smedby/Fyrklövern) till år 2017. Kommunen är mitt i framtagandet av en ny översiktsplan, med visionshorisont 2040. Samråd beräknas till hösten 2015 och en antagen översiktsplan under 2016. En viktig del av samhällsplaneringen är att ge förutsättning för kommunen att expandera och öka sin befolkningsmängd. Utbildningskontoret gör bedömningen att det fortfarande kommer att finnas ett överskott av gymnasieplatser i regionen under de närmaste åren. Platsbehovet för kommunens elever täcks därmed in sett ur ett regionalt perspektiv. En fortsatt nedläggning av gymnasieskolor i regionen, kombinerat med ökande elevkullar, kan dock på längre sikt leda till att det uppstår platsbrist och därmed konkurrens om elevplatser. I detaljplanarbetet är målsättningen att kommunens behov av mark och lokaler för kommunal service för planområdet eller dess omgivning ska tillgodoses. Det är därför viktigt att i tidigt skede tydliggöra behoven av kommunal service i de nya områdena. Utbildningsnämnden Social- och äldrenämnden Sett till kommunen som helhet beräknas det att uppstå en brist på förskoleplatser från 2016 som fortsätter hela tioårsperioden. I det västra området beräknas brist på förskoleplatser uppstå från år 2017. I det centrala området finns redan i dagsläget en brist på förskoleplatser. Utbildningskontoret gör bedömningen att två förskolor med totalt cirka 200 platser behöver tillskapas, främst i Fyrklövern för att täcka det förväntade behovet. I det östra området bedöms platsbehovet vara tillräckligt under prognosperioden. I dagsläget finns inga beställningar på nya förskolelokaler lagda av utbildningskontoret. Antalet äldre kommer att öka under tioårsperioden, framför allt efter år 2021, varpå behovet av platser på dagverksamhet och vård- och omsorgsboende beräknas öka. Upplands Väsby kommun har infört LOV (lagen om valfrihet) inom vård- och omsorgsboende och förväntan är att kommande behov ska tillsättas med platser utifrån det. Effekten av LOV-införandet behöver dock följas noggrant och vid behov måste andra alternativ ses över för att tillgodose det kommande behovet av platser på vård- och omsorgsboende. Det har historiskt funnits ett stort överskott av grundskoleplatser i kommunen. Detta förhållande håller nu på att ändras på grund av ökad inflytt- En ny bostad med särskild service för personer med psykisk ohälsa öppnade i Upplands Väsby 2015, vilket gav ett tillskott om tio nya platser i 4 kommunen. Behovet av boendeplatser för målgruppen beräknas öka men prognosen behöver ses med stor försiktighet eftersom behoven är svåra att förutse. Social- och äldrenämnden har beställt fyra gruppbostäder samt ett serviceboende om elva lägenheter för målgrupper inom LSS. Inom tioårsperioden kommer det att finnas behov att beställa ytterligare en gruppbostad med sex platser. De delar av kommunens konstsamling som inte för tillfället är utlånat, finns förvarat i ett arkiv. Arkivet är trångt och inte endamålsenligt. För att tillgodose behoven behövs ett arkiv på minst 25 kvm som är anpassat för konstförvaring. Kulturoch fritidsnämnden behöver på längre sikt en danslokal för att ersätta gamla de föreningar som tidigare haft dansverksamhet i gamla kulturhuset. Det har under flera år varit diskussioner och önskemål om ett pensionärernas hus för kommunens pensionärsföreningar. Socialtjänsten behöver ett tillskott på 25-30 lägenheter per år för andrahandsuthyrning som försökslägenheter. Bra samarbete med bostadsbolagen och bra bostadsplanering i hela regionen är nödvändigt för att även de mest utsatta ska kunna få en bostad. För att möta behoven av boende för ensamkommande flyktingbarn behöver fler boendeplatser beredas inom kommunen av extern leverantör eller i kommunal drift. Förnyelsen av kommunens idrottsanläggningar är ständigt aktuell och består i verksamhetsanpassning och förnyelse av befintliga lokaler. Vissa av lokalerna upplevs som slitna och i behov av underhåll som exempelvis Vilundaparkens löparbanor och ispist. Även konstgräsplanerna är i behov av påfyllning av granulat samt omläggning, framförallt Söderviks konstgräsplan. Under de kommande åren kommer fokus inom idrott och fritid troligtvis att finnas på de anläggningar där utredningar skett eller planeras att ske. Behovet av sporthallar med fullstora mått och publikkapacitet är stort. Föreningslivet är även i behov av så kallade temahallar som är anpassade efter de olika idrotternas behov, exempelvis trampolin och handboll med klister. Ett önskemål är att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. Ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an behöver tas fram. Kultur- och fritidsnämnden Både biblioteket och musikskolan är i behov av utökade ytor; musikskolan i form av större undervisningsrum samt ytor för konstämnet och biblioteket i form av en ungdomsavdelning, utökade ytor för barnavdelningen samt ett mer lättåtkomligt magasin. Lokalförändringar Gunnes gård är ett viktigt besöksmål. För att ytterligare öka gårdens attraktivitet och besöksantal skulle ett antal investeringar troligtvis vara nödvändiga. Gården saknar idag fasta toaletter och faciliteter och i återkommande kundundersökningar framställs behovet av café eller restaurangverksamheter i närheten. Bättre parkeringsmöjligheter skulle även underlätta för besökare till gården. Ett besökscenter med museilokaler, butik, restaurang och eventuella konferenslokaler vore en intressant framtida större investering. I kapitel 7 presenteras en sammanställning för respektive verksamhetsområde. För en överblick, se bilaga 3. 5 1 Inledning Kommunens lokalförsörjningsplan beskriver behovet av platser, lokaler och boenden för kommunalt finansierade välfärdstjänster inom utbildning samt socialoch omsorg och även lokalbehov för kultur- och fritidsaktiviteter. Denna lokalförsörjningsplan beskriver behov för åren 2016-2025. 1.1 Arbetet 2015 Fokus för arbetet med lokalförsörjningsplanen har varit att få fram strategiska inriktningar för behoven av nya lokaler, anläggningar och gruppbostäder. Under 2015 har kommunen förändrat välfärdsorganisationen och skapat tre nya välfärdskontor (utbildningskontoret, social- och omsorgskontoret samt kultur- och fritidskontoret) som hanterar både kommunens totala välfärdsuppdrag och kommunens egenregi. De tre välfärdsnämnderna utbildningsnämnden, social- och äldrenämnden samt kultur- och fritidsnämnden har fått ansvar för kommunala utförare. Slutsatserna om lokalbehov fokuserar på åren 2016-2021 med en utblick mot 2025. I årets lokalförsörjningsplan presenteras lokalförändringar dels kopplade till kommande investeringar enligt kommunens flerårsplan 2016-2018, men också som tillkommande behov av nya lokalförändringar utifrån nämndernas slutsatser. 6 1.2 Avgränsningar i lokalförsörjningsplanen 2016-2025 1.2.1 Administrativa platser strategisk plan som visar var kommunen behöver planera för nya förskolor och skolor eller behålla och utveckla befintliga baserat på befolkningsutveckling och bostadsbyggande. Eftersom den strategiska planen inte är klar förrän under 2016 kan utbildningsnämndens slutsatser om strategisk inriktning för behov av förskole- och grundskolelokaler påverkas. Under 2015 startade utredningen För Väsby 2020 om nya kontorsplatser för kommunens samlade administration från år 2020 och framåt. I årets lokalförsörjningsplan finns därför inte behov av rent administrativa lokaler med. De administrativa behov som finns medtagna i årets upplaga har en kombinerad funktion med verksamhet, exempelvis lokaler för beroendeenheten eller öppna förskolan där det både finns mottagning, verksamhet och kontor i lokalerna. 1.2.3 Platskapacitet Kapaciteten som anges i lokalförsörjningsplanen kommer från utförarna själva eller via de uppföljningssystem som finns på välfärdskontoren. Begräsningar i ventilation, brand och lokalernas utformning finns i de flesta fall inte med i bedömningen av den maximala kapaciteten. 1.2.2 Ett lärande Väsby Under 2014 startade kommunen ett stort skolutvecklingsprojekt Ett lärande Väsby. Skolprojektet är uppdelat i åtta delprojekt varav lokalförsörjning är ett av dessa. Inom delprojektet lokalförsörjning, som består av fyra olika uppdrag, ska utbildningskontoret tillsammans med kontoret för samhällsbyggnad bland annat arbeta fram en För andra avgränsningar än de som presenteras nedan hänvisas till respektive välfärdsområdes kapitel. 7 1.3 Framtagande av behov Respektive välfärdskontor har för framtagande av behov använt kommunens befolkningsprognos, egna erfarenheter, historik och omvärldsbevakning. Även planer för bostadsbyggande och lokalförändringar i kommunens fastighetsbestånd har ingått i materialet, likväl som de välfärdsstrategier som är under utveckling hos välfärdskontoren. Befintliga verksamheters maximala kapaciteter har jämfört med utnyttjade platser, verksamhetstider eller bokningar av anläggningar med mera. Över- eller underskott av platser, lokaler eller anläggningar har sedan analyserats fram med hjälp av bakgrundsmaterialet och bidragit till de slutsatser som välfärdskontoren presentar i sina respektive kapitel. Behoven för kommunen redovisas som helhet men även uppdelat på västra, centrala och östra Väsby likt tidigare år. Figur 1visar indelning av kommunen i västra centrala och östra Väsby. 8 1.4 Uppföljning av behoven Lokalförsörjningsplanen ska bidra med underlag till kommunala nämnders verksamhetsplaner för kommande budgetår som tas fram varje höst. Lokalförsörjningsplanen ska även följas upp och jämföras med kommunens gällande flerårsplan med budget inför årsskiftet. Behov och slutsatser som konstateras i denna lokalförsörjningsplan och uppföljning utgör underlag inför nästa flerårsplan som tas fram under våren. Figur 2 visar lokalförsörjningsplanes cykel kopplat till kommunens budgetarbete. 1.5 Organisation 2015 Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott, KSTFU, ansvarar på uppdrag av kommunstyrelsen för helheten av lokalförsörjningsplanen. Utbildningsnämnden, social- och äldrenämnden och kultur- och fritidsnämnden fick 2007 i uppdrag av kommunstyrelsen att samarbeta med KSTFU (då tekniska nämnden) för att säkerställa sina respektive plats- och lokalbehov i lokalförsörjningsarbetet. De kontor som medverkat i arbetet 2015 samt respektive ansvarsområden i lokalförsörjningsplanen är: 9 Kontoret för samhällsbyggnad Stöd & process Projektleder arbetet med lokalförsörjningsplanen, beskriver planerade och pågående lokalförändringar i kommunens lokalbestånd, investeringsvolymer, presentation av detaljplaner och framtagande av kart-material. Stöd & process redogör för befolkningsprognosen och ordnar lokalförsörjningsplanens slutliga layout. Utbildningskontoret Kommunledningskontoret bevakar att kopplingen till kommunens strategiska budgetarbete fungerar och presenterar helheten av lokalförsörjningsplanen gentemot kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret Utbildningsnämnden har ansvar för att barn och elever får plats i förskola och i skola. Utbildningskontoret är systemägare och ska tillse att det finns tillräckligt med platser och lokaler för behovstäckning. I lokalförsörjningsplanen beskriver och analyserar utbildningskontoret kommunens totala behov av antal platser och lokaler för förskola, grundskola och gymnasiet. Kommunala utföraren ingår i utbildningskontoret från och med sommaren 2015. Styrgrupp Lokalförsörjningsplanen har en styrgrupp som består av samhällsbyggnadschefen, ekonomidirektören, utbildningschefen, socialchefen, kulturoch fritidschefen samt tillväxt- och utvecklingschefen. Styrgruppen är beslutande för lokalförsörjningsplanens upplägg, innehåll och tidplan. Den godkänner också när lokalförsörjningsplanen kan gå vidare för hantering i politiska nämnder och utskott. Social- och omsorgskontoret Social- och äldrenämnden ansvarar för bland annat äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg. Social- och omsorgskontoret är systemägare och ska tillse att det finns platser, lokaler och bostäder för behovstäckning. I lokalförsörjningsplanen beskriver och analyserar de kommunens totala behov av antal platser och lokaler för äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg. Från och med sommaren 2015 ingår kommunala utförare i social- och omsorgskontorets organisation. Kultur- och fritidskontoret Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturoch ungdomsverksamheter samt fritids- och idrottsverksamheter. Kultur- och fritidskontoret är systemägare och ska möjliggöra att det finns lokaler och anläggningar att erbjuda kommunmedborgarna. I lokalförsörjningsplanen beskriver och analyserar de kommunens totala behov av lokaler och anläggningar inom kultur och fritids verksamhetsområden. Kommunala utförare ingår i kultur- och fritidskontoret från och med sommaren 2015. 10 2 Befolkningsprognos För perioden 2016-2021 förväntas befolkningen öka med i genomsnitt 600 personer per år. Ökningen förväntas bli högst i de västra och centrala delarna av kommunen. Att kommunen förväntas få fler invånare kommer främst att påverka antal platser inom förskola och äldreomsorg. 2.1 Befolkningsprognos Stockholms län har de senaste åren haft en expansiv befolkningsutveckling. Under 2014 ökade länet med 1,6 procent vilket var något lägre än året innan då ökningen var 1,7 procent. Upplands Väsby har varit en del av den positiva utvecklingen de senaste åren, med undantag för år 2014, då utvecklingen sjönk kraftigt. Under 2015 och framåt beräknas en ökning av antalet färdigställda bostäder inom kommunen vilket åter tyder på en högre befolkningsökning. I genomsnitt förväntas ökningen vara cirka 800 personer per år under perioden 2016-2018 men avtar under åren 2019-2021. I genomsnitt förväntas en ökning med ungefär 660 personer under perioden 2016-2021. På längre sikt beräknas invånarantalet att uppgå till 48 500 personer. Den positiva utvecklingen i länet, som beror på ökat barnafödande och ökad inflyttning till storstadsområdet, väntas fortsätta de närmaste åren. De senaste åren har kommunerna längs pendelstråken och motorvägarna vuxit mest. Förutom Haninge och Södertälje är det norrortskommunerna som har haft stark positiv utveckling. 11 2.2 Befolkningsutveckling 2016-2021 med utblick mot 2025 2.2.1 Befolkningsprognos för kommunen som helhet 2018, vilket medför en befolkning på 45 100 personer år 2018. Skillnaden mellan 2016-2018 och 2019-2021 är att ökningen avtar under 20192021. Befolkningsprognosen från våren 2015 gjordes för elvaårssprioden 2015-2025. Årets lokalförsörjningsplan fokuserar på behoven under perioden 2016-2021 och gör en kort utblick mot år 2025. Figuren nedan visar den förväntade befolkningsutvecklingen från år 2015 till 2025. Antalet kommuninvånare 2014 visar den faktiskta befolkningen per den 31 december 2014. En genomsnittlig befolkningsutveckling med 800 personer per år förväntas under perioden 2016- Figur 3 visar den prognosticerade befolkningen under åren 2015-2025. År 2014 visar den faktiska befolkningen per den 31 december 2014. 2.2.2 Befolkningsprognos för kommunens olika delar Under åren 2016-2018 förväntas omkring 140 nya invånare att bo i östra delen av kommunen. I centrala delarna sker en ökning av antalet färdigställda bostäder och cirka 900 nya invånare förväntas under samma period. I västra delen sker också en ökning av antalet bostäder och ungefär 400 nya invånare förväntas fram till 2018. I lokalförsörjningsplanen redovisas prognosen efter tre delområden, se figur ett i kapitel ett. Östra delen ligger öster om E4:an och består av Vik/Fresta med glesbygd i öster, Odenslunda och Bollstanäs. Den centrala delen ligger mellan järnvägen och E4:an och omfattar Vilunda och Smedby samt den västra delen av kommunen som ligger väster om järnvägen och innefattar Runby med glesbygd. På längre sikt sker dock en utglesning i östra delarna och fram till 2025 minskar befolkningen med cirka 400 personer eller två procent. Centrala och västra delarna ökar antalsmässigt snarlikt med varandra med utblick mot 2025 och i centrala Väsby bor då mer än 20 000 invånare. I prognosen förväntas befolkningen främst öka i de centrala och västra delarna av kommunen. 12 Befolkningsutveckling perioden 2015-2025 Område 2014 2015 2016 2017 2018 2021 2025 Östra 18 034 18 199 18 345 18 418 18 482 18 420 17 947 Centrala 16 990 17 608 18 043 18 434 18 916 19 938 20 736 Västra 6 707 6 814 7 211 7 494 7 623 8 249 9 726 Restförda 85 86 86 87 87 87 86 Totalt 41 816 42 707 43 685 44 433 45 109 46 695 48 495 Absolut Relativ Absolut Relativ ökning ökning ökning ökning 2016-2018 2016-2018 2016-2025 2016-2025 137 0,70% -398 -2,00% 873 4,80% 2 693 15,00% 412 5,70% 2 515 35,00% 1 1,20% 1 1,20% 1 424 3,30% 4 810 11,00% Tabell 1 visar befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun under åren 2015-2025 fördelat på östra, centrala och västra Väsby. Den grupp som ökar mest under 2016-2018 är de äldre pensionärerna, 80 år och äldre, som ökar med 130 personer eller tio procent, åldersgruppen 16-18 år ökar med 125 personer eller nio procent. Bland övriga grupper ökar 1-5 åringarna och 12-15 åringarna med fem till sex procent under perioden. På längre sikt, mot 2025 är det Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2021 0 502 547 567 580 590 604 1-5 2 649 2 708 2 796 2 889 2 939 3 055 6-11 3 145 3 176 3 227 3 241 3 273 3 443 12-15 1 911 2 002 2 062 2 116 2 181 2 228 16-18 1 400 1 395 1 426 1 493 1 551 1 647 19-24 3 353 3 369 3 390 3 341 3 318 3 335 25-64 21 831 22 297 22 831 23 255 23 629 24 479 65-79 5 628 5 779 5 878 5 938 5 981 5 945 80-89 1 151 1 189 1 257 1 330 1 388 1 686 90-w 246 244 252 250 258 270 Summa 41 816 42 707 43 685 44 434 45 109 46 695 framför allt åttioåringarna och äldre som ökar kraftigt. Denna åldersgrupp ökar med närmare 80 procent och 1 000 personer under prognosen. Detta beror främst på att 40-talisterna uppnår 80årsåldern efter 2021. Absolut Relativ Absolut Relativ ökning ökning ökning ökning 2025 2016-2018 2016-2018 2016-2025 2016-2025 611 23 4,10% 44 7,80% 3 127 231 5,10% 331 11,80% 3 630 46 1,40% 403 12,50% 2 321 119 5,80% 259 12,60% 1 690 125 8,80% 264 18,50% 3 509 -72 -2,10% 119 3,50% 25 332 798 3,50% 2 501 11,00% 5 740 103 1,80% -138 -2,30% 2 232 131 10,40% 975 78,00% 299 6 2,40% 47 18,70% 48 495 1424 3,30% 4 810 11% Tabell 2 visar befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun under åren 2015-2025 enligt åldersfördelning. År 2014 visar den faktiskta befolkningen den 31 december 2014.. 13 2.3 Skillnader i befolkningsutveckling jämfört med lokalförsörjningsplanen 2015-2017 Det är små skillnader mellan prognosen som gjordes 2014 och den som gjordes 2015 mot utvecklingen mot 2018. Totalt sett är årets prognos nedskriven med 120 personer mot vad förra prognosen beräknades till. I årets prognos förväntas befolkningen uppgå till 45 100 personer år 2018 mot 45 220 personer från förra årets prognos. Hela kommunen 2018 Ålder Vid åldersfördelning av befolkningen är skillnaderna små för de allra yngsta inom kommunen. Årets prognos visar ett högre antal i de förvärvsarbetande åldrarna 19-24 år som förväntas bli cirka 300 fler år 2018 jämfört med förra årets prognos. De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, är nedskrivna med 90 personer. I övrigt stämmer årets och förra årets prognos väl överens. Prognos 2015 Prognos 2014 Skillnad 590 590 0 1-5 2 939 2 942 -3 6-11 3 273 3 301 -28 12-15 2 181 2 227 -46 16-18 1 551 1 563 -12 19-24 3 318 3 041 277 0 25-39 9 354 9 591 -237 40-64 14 275 14 269 6 65-79 5 981 5 966 15 80-w Totalt 1 646 1 736 -90 45 109 45 227 -118 Tabell 3 Åldersfördelning enligt 2015 års prognos för 2018 jämfört med 2014 års huvudprognos för 2018. 14 3 Kommunens planarbete Kommunens samhällsplanering, översiktlig planering såväl som detaljplanering, görs på uppdrag av kommunstyrelse och byggnadsnämnd. Detaljplaneläggning för bostäder har stor betydelse för var behovet av kommunal service kommer att uppstå. 3.1 Behov av kommunal service i nya områden Kommunen är mitt i framtagandet av en ny översiktsplan, med visionshorisont 2040. Samråd beräknas till hösten 2015 och en antagen översiktsplan under 2016. En viktig del av samhällsplaneringen är att ge förutsättning för kommunen att expandera och öka sin befolkningsmängd. Flera stora nybyggnadsområden planeras inom kommunen. Det tar ofta flera år innan områdena är fullt utbyggda. Trots detta kan det finnas behov av att bygga ut den kommunala servicen innan ett nytt område är fullt utbyggt. Det kan innebära att kommunen får ett överskott av platser och ett sämre lokalutnyttjande under en begränsad tid. Emellertid kan det vara strategiskt viktigt att kommunal service byggs ut i början av genomförandet av en detaljplan för att snabba på utbyggnadstakten i kommunen. Bostadsbyggandet bedöms de närmaste åren uppnå kommunfullmäktiges mål om 300 nya bostäder per år. I detaljplanarbetet är målsättningen att kommunens behov av mark och lokaler för kommunal service för planområdet eller dess omgivning ska tillgodoses. Det är därför viktigt att i tidigt skede tydliggöra behoven av kommunal service i de nya områdena. 15 3.2 Detaljplanearbete Nedan beskrivs kortfattat några av kommunens detaljplaner som innehåller bostäder fram till 2021 samt områden där planläggning pågår. Samtliga pågående detaljplaner finns på kommunens hemsida. Om detaljplanerna innehåller någon form om utbyggnadsmöjligheter för vård, omsorg, skola, kultur eller fritid står det nämnt i kapitel 3.2.1 och 3.2.2. Detaljplanerna är med i underlaget för framtagande av befolkningsprognosen. Behov av platser på grund av befolkningsökningen är således med i analyser och slutsatser för social- och äldrenämnden och utbildningsnämnden i kommande kapitel i den här lokalförsörjningsplanen. Figur 4 visar detaljplaner med bostäder under genomförande och pågående detaljplanearbeten. Bokstav i kartan mostavarar position för detaljplan nedan med samma bokstav. A Eds allé H Prästgårdsmarken O Wijk Oppgård B Trädgårdsvägen I Väsby Entré P Älvsundadalen C Messingen J Q Runby skola D Tegelbruket K Optimusvägen-Finspångsvägen R Runby torg E Sigma/Hammarbyvägen L Fyrklövern S Hammarbyvägen F Holmvägen M Sandavägen- Stockholmsvägen T Smedsgärdstomten G Östra Frestaby N Odenslunda skola och bostäder U Infra city Järnvägsparken 16 3.2.1 Detaljplaner under genomförande Messingen, Tegelbruket, Sigma/Hammarbyvägen och Holmvägen i Centrala Väsby (C, D, E, F) Eds allé (A) Detaljplanen för Eds allé vann laga kraft våren 2014 och medger cirka 650 nya bostäder i 2-4 våningshus samt lokaler och verksamheter. Ungefär 300 av dessa förväntas färdigställas under perioden 2015-2018 resterande till 2021. De gällande detaljplanerna södra Messingen (C), Tegelbruket (D), Sigma/Hammarbyvägen (E) och Holmvägen (F) förväntas ge totalt ungefär 650 nya bostäder. Byggproduktion pågår hösten 2015 i Tegelbruket, Sigma/Hammarbyvägen och Holmvägen. Majoriteten är beräknad att färdigställas under perioden 2016-2018. I området finns planlagt för två förskolor alternativt skolor, kommunen äger marken. Samtliga kvarter med beteckningen bostad medger uppförande av gruppbostad enligt LSS med tillhörande gemensamma utrymmen. Inga nya förskolor eller grundskolor planeras i inom dessa detaljplaner. Ett nytt vård- och omsorgsboende, Brobacken, med 76 platser öppnade i augusti 2015 i kvarteret Messingen. Trädgårdsvägen (B) En detaljplan på Trädgårdsvägen i Runby vann laga kraft våren 2015, den ger möjlighet till ett punkthus om cirka 30 lägenheter. Preliminär inflyttning 2017. Figur 5 visar nytt punkthus vid Hammarbyvägen. 17 Östra Frestaby (G) Optimusvägen-Finspångsvägen, Vilunda 18:1 (K) Detaljplanen för Östra Frestaby medger omkring 200 småhus. Utbyggnaden har startat under 2015. Planbestämmelsernas utnyttjandegrad för bostäder möjliggör gruppbostad enligt LSS. Kommunen äger mark planlagd för bostäder och en gruppbostad planeras. I hörnet Optimusvägen-Finspångsvägen har ett planarbete just påbörjats för ett mindre bostadsprojekt med runt 35 lägenheter varav majoriteten smålägenheter. Befintlig gruppbostad för korttidsboende finns i södra delen av planområdet och marken där är även planlagd för förskola alternativt skola. Marken ägs av kommunen. Fyrklövern (L) Fyrklövernområdet innehåller fem detaljplaner som tillsammans kommer att kunna ge omkring 2 000 nya bostäder i ett varierat bostadsutbud. De första 500 beräknas kunna färdigställas under 2018. I Fyrklövern finns just nu tecknade optionsavtal för cirka 1 100 bostäder därtill kommer ungefär 140 vård- och omsorgsboendeplatser. På icke kommunal mark söder om Mälarvägen ryms ytterligare runt 400 bostäder från 2018 och framåt. 3.2.2 Pågående detaljplanearbeten Prästgårdsmarken (H) I Prästgårdsmarken pågår ett planarbete som innebär 65 nya bostäder i radhus. Bebyggelsen beräknas påbörjad 2016-2017. Det finns också optionsavtal på att bygga en ny förskola väster om Dragonvägen som ersättning för förskolan Visselpipan. Ytterligare en förskola om ett hundratal platser behöver lokaliseras inom området. Kommunal mark avsätts för en ny gruppbostad enligt LSS som ersätter ett befintligt boende i närområdet. Väsby entré (I) Med optionsavtal menas att byggherrar har option på markanvisning för att uppföra bostäder (och annat) under förutsättning att kommande detaljplan vinner laga kraft. Planprogram för Väsby entré (stationsområdet) godkändes i mars 2015 vilket anger möjligheten till ungefär 850 nya bostäder på västra sidan järnvägen och eventuellt ett antal i anslutning till stationen på östra sidan. Bostadsutbyggnaden beräknas kunna påbörjas efter 2018. Kommunen kommer inte äga mark eller uppföra lokaler för förskola eller vård- och omsorgsboende, inte heller förvalta lokaler som inrymmer detta i Fyrklövern. I programarbetet har utbildningskontoret (dåvarande kundvalskontoret) uppskattat ett behov av 100 nya förskoleplatser. Flera grundskolor finns i området och de har bedömts initialt räcka till för den elevökning som sker i området. Vid en hög befolkningstillväxt kan dock en ny skola behövas. I fortsatt planarbete behöver bostäderna ge möjlighet för servicebostäder och LSSgruppbostäder. Järnvägsparken (J) Detaljplaneläggning har påbörjats för detaljplanen Järnvägsparken vilken inrymmer cirka 130 student- och smålägenheter samt 30 ordinarie lägenheter. 18 Figur 6 visar en bild av renovering av "blå husen" i centrum. Sandavägen-Stockholmsvägen, Vatthagen 1:103 (M) Planförslaget innehåller en omlokalisering och nybyggnad av Vikskolan. Önskemål finns om att detaljplanen kan möjliggöra en gruppostad enligt LSS på kommunens mark Ett planförslag har varit på samråd för att möjliggöra bostäder, hotell och verksamheter i korsningen Sandavägen-Stockholmsvägen. Omfattningen av bostäder utreds vidare. 3.2.3 Utblick Älvsundadalen (P) Odenslunda skola och bostäder (N) Ett visionsarbete pågår tillsammans med Sollentuna kommun för Älvsundadalen-Rotebro för att studera framtida utvecklingsmöjligheter för bostäder och verksamheter. Odenslunda skola ersätts med en ny skola på del av befintlig skoltomt. På de gamla skolbyggnadernas plats planeras 50 bostäder i flerbostadshus och radhus. Beräknas färdigställt 2016-2017. Kommunen äger marken. Runby skola, Runby torg, Hammarbyvägen, Smedsgärdstomten, Infra City (Q, R, S, T, U) Wijk Oppgård (O) Under tioårsperioden studeras också förutsättningarna med eventuell efterföljande detaljplaneläggning för bostäder i vid Runby skola (Q), Runby torg (R), Hammarbyvägen vid f.d. Hasselskolan (S), Smedsgärdstomten vid Smedsgärdshallen (T) samt i Infra City (U). Det större projektet på östra sidan är Wijk Oppgård där cirka 115 småhus och ungefär 25 lägenheter i flerbostadshus planeras. Samråd på detaljplanen genomfördes hösten 2014. Pågående detaljplanearbete för området kan komma att påverkas av Trafikverkets fortsatta utredning av vägkorridor för nya Vallentunavägen. Utöver ovan nämnda detaljplaner beräknas fler projekt tillkomma fram till 2025. 19 4 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för vårdnadsbidrag, förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, fritidshem, fritidsklubb, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt SFI. Utbildningskontoret är i tjänstemannaorganisationen det kontor som arbetar med dessa frågor. Verksamheter under utbildningsnämndens ansvarsområde utförs av såväl fristående som kommunala utförare. Ett av nämndens verksamhetsmål är säkerställandet av en mångfald av utförare. kommunala förskolechefer och rektorer blir underställda utbildningskontorets chef. Marknaden inom de olika skolverksamheterna går mot en ökad rörlighet och regionalisering. I de yngre åldrarna behövs servicen ofta nära hemmet och förskolor planeras ofta utifrån i vilka kommundelar barnen bor, men ju äldre barnen blir desto längre från hemmet sträcker sig marknaden. Ungdomar skrivna i kommunen går på gymnasieskolor över hela riket. Inom vuxenutbildningen är andelen elever i fristående regi 100 procent. Särskild undervisning för vuxna bedrivs helt i kommunal regi. Den kommunala regin avseende barn och utbildning drevs tidigare med Väsby Välfärd som huvudman. Under 2015 lades Väsby Välfärd ned som organisation och dåvarande kundvalskontorets utbildningsavdelning tog över huvudmannaskapet för alla förskolor och skolor i kommunal regi. Det nya namnet är utbildningskontoret. Den nya organisationen innebär bland annat att 20 4.1 Förskoleverksamhet Enligt Skolverket innebär förskoleverksamhet att I Upplands Väsby driver tio olika utförare 29 förskolor (maj 2015). Dessutom bedriver en fristående utförare verksamhet inom pedagogisk omsorg (familjedaghem) med cirka 30 barn. Eftersom den pedagogiska omsorgen bedrivs i utförarnas egna hem tas den inte med i lokalbehovsanalysen. I maj 2015 gick 2 435 barn i förskola. 77 procent av barnen går i förskola i fristående regi. Flera förskolor har speciella inriktningar, exempelvis Montessori-pedagogik och språk. ”förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Barnen ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska – på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Förskolan är en egen skolform och verksamheten kommer att omfattas av begreppen utbildning och undervisning. Undervisningen sker under ledning av förskollärare, men det kan också finnas annan personal för att främja barnens utveckling och lärande. Personalen planerar den pedagogiska verksamheten så att barnen får skapa, lära och utforska. Det gör man till exempel genom att leka, samarbeta, måla, snickra och sjunga. Att skapa trygghet för både barn och vårdnadshavare är en viktig uppgift för förskolan.” I kommunen finns även ”öppen förskola”, vilket är en verksamhetsform dit vårdnadshavare med barn i åldern 0-6 år, som saknar barnomsorg, kan vända sig. Verksamheten är kostnadsfri och ingen anmälan behövs. Det finns tre öppna förskolor i kommunen. En drivs i kommunal regi och är belägen i centrala Väsby och övriga två drivs av Eds och Fresta församlingar och är belägna i Runby respektive Bollstanäs. 21 Figur 7 visar kommunens 29 förskolor. Privata utförare markeras med triangel och kommunala utförare med kvadrat 1 Harva gård 11 Smedby hage 21 Bullerbyn 2 Eds förskola 12 Sverigefinska förskolan 22 Bollen 3 Skogsdungen 13 Hopprepet 23 Sundsborg 4 Ringblomman 14 Visselpipan 24 Skutan 5 Stallet 15 Halsbandet 25 Sanda Ängar 6 Regnbågen 16 Omvärlden 26 Borgen 7 Folkparken 17 Råbäcken 27 Pelikanen 8 Senapskornet 18 Spargrisen 28 Bryggan 9 Fantasia 19 Gläntan 29 Skogstorp 10 Solkatten 20 Vik 4.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Barnomsorg på obekväm arbetstid Från och med hösten 2014 infördes möjligheten att bedriva barnomsorgsverksamhet på obekväm arbetstid (”nattis”). Detta har inte medfört något behov av utbyggnad av befintliga lokaler, då verksamheten i dagsläget omfattar ett fåtal barn och bedrivs i den aktuella förskolans befintliga lokaler. Då efterfrågan för närvarande inte är stor finns i dagsläget inga planer på att utöka verksamheten. Fristående utförare kan själva genom kontakter med byggherrar beställa lokaler (plats och storlek) utan kommunens inblandning. Det är dock kommunen som godkänner om verksamheten får startas. Det kan också vara så att kommunen äger lokalerna och hyr ut dessa till fristående utförare. 22 30 timmars förskola ler, samt mer personal på förskolan och/eller en minskning av antalet inskrivna barn på förskolan. Däremot anses inte åtgärder som till exempel personalförstärkningar, uppdelningar av barn i åldersgrupper samt ändringar i personalens kompetens leda till mindre barngrupper. De som beviljas bidrag får 30 000 kr för varje plats som barngruppen minskas med. Det går också att få statsbidrag för att undvika en planerad utökning av barngruppens storlek. Om fler ansöker än vad bidraget räcker till så gör Skolverket ett urval. Huvudmän för förskolor med de största barngrupperna ska enligt förordningen prioriteras. Kommunfullmäktige beslöt under 2015 att införa 30 timmars förskola för alla som så önskar från september 2015. Mindre barngruper Hos Skolverket kan kommunala och fristående huvudmän söka statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan för läsåret 2015/2016 och framåt. Avsikten med bidraget är att det ska användas till att förskolorna Utbildningsnämnden har fått i uppdrag att till år 2016 utarbeta ett förslag till nya förskolelokaler för ökat barnantal och mindre barngrupper. 1) antingen minskar barngruppernas storlek eller 2) undviker en planerad utökning av barngrupper Exempel på sådana åtgärder kan vara att starta en ny avdelning, vilket innebär en utökning av loka- Figur 8 Bryggans förskola 23 Visselpipan 4.1.2 Befolkningsutveckling för barn 1-5 år 2016-2025 Förskolan Visselpipan, med knappt 140 barn, flyttade under hösten 2014 verksamheten till temporära paviljonger på före detta Smedsgärdsskolans tomt. Förskolans nuvarande lokaler revs under 2015 för att ge plats till nybyggnation i Fyrklövern. Förskolan kommer att flytta tillbaka sin verksamhet i området så snart byggnationen är klar. Det är i dagsläget dock inte klart om de nya förskolelokalerna kommer att ha plats för lika många barn som i den tidigare verksamheten. Den planerade nybyggnationen i Fyrklövern kommer enligt tidigare beräkningar från dåvarande kundvalskontoret att generera ett behov av cirka 100 nya platser, utöver de platser som finns i Visselpipan. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer antalet barn i förskoleålder att under den kommande tioårsperioden att vara lägre jämfört med föregående års prognos. Ser man däremot till de närmast kommande åren är skillnaden marginell. Åldersgruppen 1-5 år kommer att vara närmare 500 barn större år 2025 än den är i dagsläget. Se vidare bilaga 1 befolkningsprognos. 4.1.3 Platsbehov inom förskoleverksamheten I maj 2015 fanns enligt utförarna 2 365 barn inskrivna i förskoleverksamhet (exklusive pedagogisk verksamhet). Antalet platser (maximal kapacitet) uppskattades samtidigt totalt till 2 425, vilket ger ett överskott om 60 platser i hela kommunen. Vårdnadsbidrag Upplands Väsby kommun betalar ut vårdnadsbidrag till dem som söker sådant. I dagsläget betalas det ut till drygt 60 barn per månad. I en departementspromemoria föreslår regeringen att vårdnadsbidraget ska avskaffas den 31 december 2015. Skulle vårdnadsbidraget tas bort kommer förmodligen motsvarande behov av förskoleplatser att uppstå. De vårdnadshavare som redan beviljats vårdnadsbidrag kommer att fortsätta få det (maximal längd är 23 månader). Ett fåtal barn kommer att kunna få det till slutet av år 2017. Ålder 1-5 år (medel) 90 % beläggning Max. kapacitet Differens 2015 2 677 2 409 2 425 16 2016 2 748 2 473 2 425 -48 2017 2 840 2 556 2 425 -131 2018 2 913 2 621 2 425 -196 I beräkningarna av platsbehovet antas 90 procent av barnen efterfråga förskoleplats. Antagandet baseras på historiska värden men även på en bedömning av hur arbetsmarknaden utvecklas (till exempel fler kvinnor i förvärvsarbete/utökad arbetstid). I tabellerna nedan visas hur platsbehovet bedöms utvecklas fram till år 2025, för såväl kommunen totalt som för kommunens tre prognosområden. Summan av delområden är inte alltid lika med summan för kommunen totalt på grund av avrundningsfel. 2019 2 950 2 655 2 425 -230 2020 2 993 2 693 2 425 -268 2021 3 038 2 734 2 425 -309 2022 3 068 2 761 2 425 -336 2023 3 093 2 783 2 425 -358 2024 3 110 2 799 2 425 -374 2025 3 117 2 805 2 425 -380 Tabell 4 visar behovsberäkning av förskoleplatser 2015–2025 för kommunen totalt. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. Ålder 1-5 år (medel) 90 % beläggning Max. kapacitet Differens 2015 1 250 1 125 1 265 140 2016 1 274 1 147 1 265 118 2017 1 305 1 174 1 265 91 2018 1 327 1 194 1 265 71 2019 1 333 1 199 1 265 66 2020 1 331 1 198 1 265 67 2021 1 329 1 196 1 265 69 2022 1 314 1 182 1 265 83 2023 1 294 1 164 1 265 101 2024 1 272 1 144 1 265 121 2025 1 250 1 125 1 265 140 Tabell 5 visar behovsberäkning av förskoleplatser 2015–2025 för östra området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. 24 Ålder 1-5 år (medel) 90 % beläggning Max. kapacitet Differens 2015 418 376 408 32 2016 435 391 408 17 2017 472 424 408 -16 2018 494 445 408 -37 2019 503 453 408 -45 2020 522 469 408 -61 2021 546 491 408 -83 2022 573 516 408 -108 2023 606 545 408 -137 2024 642 577 408 -169 2025 682 613 408 -205 Tabell 6 visar behovsberäkning av förskoleplatser 2015–2025 för västra området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. Ålder 1-5 år (medel) 90 % beläggning Max. kapacitet Differens 2015 1 010 909 752 -157 2016 1 042 938 752 -186 2017 1 064 957 752 -205 2018 1 089 980 752 -228 2019 1 112 1 001 752 -249 2020 1 136 1 022 752 -270 2021 1 156 1 040 752 -288 2022 1 174 1 057 752 -305 2023 1 186 1 067 752 -315 2024 1 190 1 071 752 -319 2025 1 184 1 065 752 -313 Tabell 7 visar behovsberäkning av förskoleplatser 2015–2025 för centrala området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. Vid utgången av år 2015 beräknas det finnas ett överskott på 16 förskoleplatser totalt i kommunen. raren. I den tidigare organisationsmodellen var dåvarande kundvalskontoret beställare av förskolelokaler på uppdrag av utbildningsnämnden. I och med den nya organisationen med utbildningskontor och utbildningsnämndens utökade ansvar för kommunala utförare behöver denna hantering ses över. Ett arbete kring detta pågår i Ett lärande Väsby. Under den följande tioårsperioden förväntas ett platsunderskott uppstå i hela kommunen. I de centrala delarna kommer platsunderskottet att vara störst. Nya platser behöver tillskapas redan år 2015. I de västra delarna uppstår ett underskott av platser från år 2017, medan det i de östra delarna bedöms finnas ett platsöverskott under hela perioden. Kommunen är huvudman för de kommunala förskolorna och även tillsynsmyndighet för samtlig förskoleverksamhet inom kommunens gränser. Detta innebär bland annat att det är kommunen som ger tillstånd för nya förskolor att starta verksamhet. Det är även kommunens ansvar att tillgodose kommuninvånarnas behov av förskoleplatser. Genom att ge tillstånd för nya förskolor kan kommunen reglera antalet förskoleplatser. Eftersom cirka 80 procent av förskolorna drivs av fristående utförare kan det dock vara strategiskt svårt med den långsiktiga planeringen då kommunen inte äger rådighet över de fristående förskolorna. Om en fristående förskola väljer att lägga ned verksamheten och kommunen inte äger lokalerna kan ett kritiskt läge uppstå. 4.1.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn i förskoleåldern att öka under den kommande tioårsperioden. Eftersom efterfrågan på förskoleplatser bedöms ligga åtminstone på nuvarande nivå och troligen högre medför detta ett ökat behov av förskoleplatser i kommunen. I kommunen som helhet kommer det att finnas ett underskott av platser under de kommande tio åren. Med nuvarande kapacitet hos förskolorna kommer ett platsunderskott att uppstå redan år 2015 i de centrala delarna av kommunen. Det är endast i det östra området som ett överskott av platser beräknas finnas under prognosperioden. Det finns inga beslut om hur stor andel av förskoleverksamhet som bör drivas i kommunal regi för att på så sätt göra det enklare för kommunen att anpassa lokalbehoven på kort och lång sikt. Med tanke på hur behovet av förskoleplatser kommer att öka under prognosperioden är det dock inte sannolikt att någon förskola kommer att läggas ned av ekonomiska skäl. Det är i stället många nya platser som behöver tillskapas i kommunen. När kommunen investerar i nya lokaler är en förutsättning att det finns en mottagare av hyreskontraktet redan i planeringsskedet. För att kunna hantera beställningar av nya lokaler där det inte finns en verksamhetsutövare står utbildningsnämnden garant för det ekonomiska ansvaret till dess att lokalhyreskontrakt kan tecknas med utfö25 Vid tidigare planering och byggande av förskolelokaler har dessa oftast uppförts som fristående byggnader med egna utomhusytor. Med tanke på den förtätning i främst de centrala delarna av kommunen är det ett alternativ att nya lokaler för förskoleverksamhet kan etableras i nyuppförda flervåningshus, där verksamheten samsas med exempelvis bostäder eller kontorsverksamhet. Det ställer i sin tur krav på flexibla lokaler som relativt snabbt kan anpassas till verksamhetsförändringar. 4.1.5 Slutsats förskola Med tanke på den relativt långa tidsrymd, 2-6 år från beställning av lokaler till att dessa är färdiga att tas i bruk, kan det bli aktuellt med andra alternativ, exempelvis paviljonger eller tillgängliga lokaler. Det kan vara en lösning under nybyggnation av ett område som saknar förskola i närheten, men även i väntan på att permanenta lokaler färdigställs. I det centrala området finns redan i dagsläget en brist på förskoleplatser. Utbildningskontoret gör bedömningen att två förskolor med totalt cirka 200 platser behöver tillskapas, främst i Fyrklövern för att täcka det förväntade behovet. Sedan tidigare har privata fastighetsägare och enskilda huvudmän långt gångna samarbeten om nya förskolor i området. I och med detta kommer kommunen inte ha rådighet över varken lokaler eller platser. Sett till kommunen som helhet beräknas det att uppstå en brist på förskoleplatser från 2016 som fortsätter hela tioårsperioden. I det västra området beräknas brist på förskoleplatser uppstå från år 2017. Kommunen har förskoletomter i Eds allé där ett nytt bostadsområde kommer att byggas. Ur strategisk synpunkt kan det vara viktigt att en förskola finns i området. En princip har varit att förskoleplats ska kunna erbjudas i närheten av hemmet, vilket gör att den geografiska spridningen av förskolor i kommunen varit stor. Självfallet finns fler förskolor i områden med hög befolkningstäthet och/eller många barnfamiljer. Bostadsområden förändras dock över tiden. Ett område kan under en given tidsperiod ha många barnfamiljer men gradvis få en förändrad demografisk sammansättning med andra krav på samhällsservice. I det östra området bedöms platsbehovet vara tillräckligt under prognosperioden. Dock kan det vara viktigt att tillskapa nya förskolor i områden där det byggs många nya bostäder. I dagsläget finns inga beställningar på nya förskolelokaler lagda av utbildningskontoret. Under 2016 måste utbildningskontoret göra en mer detaljerad analys av platsbehov för de kommande åren. När denna analys är gjord kan beställningar på lokaler läggas. Fyrklövern byggs etappvis, men kommer inte att vara färdigbyggt förrän om ett antal år. Till dess att lokaler finns tillgängliga i nybyggnationen kan tillfälliga lösningar vara ett alternativ. I och med den nya organisationen behöver den tidigare rutinen för lokalbeställningar ses över vilket kommer ske inom ramen för skolutvecklingsprojektet Ett lärande Väsby och delprojektet lokalförsörjning. 26 4.2 Grundskoleverksamhet Kommunen är enligt lag skyldig att förse samtliga barn i åldern 6-16 år skrivna i Upplands Väsby kommun, med plats i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Grundskola och grundsärskola är obligatoriska skolformer som omfattas av skolplikt för alla barn i åldern sju till sexton år. Förskoleklass erbjuds barn vars vårdnadshavare så önskar. Mellan 90 och 99 procent (det finns en variation under året) av barnen går i förskoleklass. I det centrala området finns fem skolor, varav fyra omfattar samtliga årskurser (F-9). Skolorna är Väsbyskolan (kommunal), Vittra Väsby (fristående), Sverigefinska skolan (fristående), Engelska skolan (fristående) och Sandbergska competens (fristående). I det östra området finns sju skolor, varav tre omfattar högstadium (årskurs 6-9). Skolorna är Vikskolan (fristående), Södervikskolan (fristående), Frestaskolan (fristående), Odenslunda skola (fristående), Breddenskolan (kommunal), Grimstaskolan (kommunal) och Bollstanäs skola (kommunal). Till höstterminen 2015 beräknas drygt 4 700 elever i åldern 6-15 år gå på någon av de 13 grundskolorna i kommunen. Dessa 13 grundskolor drivs av sex olika utförare. Åtta skolor drivs i fristående regi och fem i kommunal regi. De kommunala skolorna har cirka 55 procent av marknaden (elevantal). Enligt Skolverkets statistik år 2014 gick 94 procent av barn 6-15 år, som är folkbokförda i Upplands Väsby, i skola inom kommunen. Det fanns cirka 300 barn som gick i skola utanför kommunen och cirka 130 barn från andra kommuner som gick i skola i Upplands Väsby. Totalt gick 4 590 barn i skola i kommunen. I det västra området omfattar den enda skolan samtliga årskurser och det är Runbyskolan (kommunal). 27 Figur 9 visar kommunens 13 grundskolor. Privata utförare markeras med triangel och kommunala utförare med kvadrat. 1 Runby skola F-9 6 Sandbergska competence F-9 11 Södervikskolan 6-9 2 Väsby skola F-9 7 Odenslunda skola F-5 12 Frestaskolan F-5 3 Sverigefinska skolan F-9 8 Breddenskolan F-5 13 Bollstanäs skola F-5 4 Engelska skolan F-5 9 Vikskolan F-5 5 Vittra Väsby F-9 10 Grimsta skola 6-9 4.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 många platser för att kunna ta emot de nya eleverna från Smedbyskolan. Totalt minskade kapaciteten vid skolorna i kommunen från cirka 5 290 till cirka 5 080 elever. Smedbyskolan, en F-9-skola i kommunal regi, stängdes efter vårterminen 2015 på grund av för litet elevunderlag. Skolan hade då 210 elever. Elever i årskurserna F-7 erbjöds plats i Väsbyskolan och elever i årskurserna 8-9 i Grimstaskolan (båda kommunala skolor). De flesta eleverna valde inför höstterminen 2015 att flytta till någon av dessa två skolor. Odenslunda skola invigs höstterminen 2015 och ersätter en gammal skola på samma fastighet. Den nya skolan har en kapacitet på 200 elever. Vikskolan är planerad att rivas och ersättas med en ny skola i samma område. Det beräknas att ett ökat antal grundskoleplatser behövs i det östra området under prognosperioden. Nuvarande kapacitet för skolan är 300 elever och eftersom behovet av platser beräknas öka i området måste en noggrann analys göras av hur stor kapacitet den nya skolan ska dimensioneras för. Smedbyskolan hade en kapacitet på 280 elever; en kapacitet som nu försvunnit i det totala utbudet. På Väsbyskolan kunde kapaciteten utökas med 75 platser för att ta emot elever från Smedbyskolan. Grimstaskolan hade sedan tidigare tillräckligt 28 4.2.3 Platsbehov inom grundskola Kunskapsskolan har tidigare sökt och beviljats tillstånd att starta en skola med årskurs 4-9 i kommunen. Avsikten var att verksamheten skulle börja från och med höstterminen 2015, men så har inte skett. I maj 2015 fanns, enligt utförarna, cirka 4 735 barn inskrivna i grundskolan. Antalet platser (maximal kapacitet) uppskattades samtidigt totalt till knappt 5 100 (om Smedbyskolan exkluderas). Detta gav ett överskott om knappt 350 platser i kommunen totalt. Ett utbildningsföretag har ansökt om att få starta grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Upplands Väsby kommun med start läsåret 2016/2017. Ansökan avslogs av Skolinspektionen i juni 2015. I beräkningarna av platsbehovet antas 98 procent av barnen gå i grundskola. Eftersom det råder skolplikt borde 100 procent av barnen gå i grundskola, men det finns ett bortfall (till exempel elever som går i särskola eller specialskola). Thoren Framtid har ansökt om att få starta en grundskola med cirka 400 elever i Upplands Väsby kommun till läsåret 2016/2017. Skolinspektionen kommer att fatta beslut i ärendet till hösten. I tabellerna nedan visas hur platsbehovet bedöms utvecklas fram till år 2025, för såväl kommunen totalt som för de tre prognosområdena. I beräkningarna ingår även förskoleklass. Summan av delområden är inte alltid lika med totalsumman på grund av avrundningsfel. 4.2.2 Befolkningsutveckling för barn 6-15 år 2016-2025 Enligt befolkningsprognosen 2015 kommer antalet barn i grundskoleålder att under den kommande tioårsperioden att vara lägre jämfört med föregående års prognos. Antalet barn i skolålder (6-15 år) kommer att vara närmare 900 fler år 2025 än i dagsläget. Se vidare bilaga 1 – befolkningsprognos. Ålder 6-15 år (medel) 98 % beläggning Max. kapacitet Differens 2015 5 116 5 013 5 083 70 2016 5 233 5 128 5 083 -45 2017 5 320 5 214 5 083 -131 2018 5 400 5 292 5 083 -209 2019 5 498 5 388 5 083 -305 2020 5 578 5 466 5 083 -383 2021 5 638 5 525 5 083 -442 2022 5 695 5 581 5 083 -498 2023 5 753 5 637 5 083 -554 2024 5 830 5 713 5 083 -630 2025 5 912 5 794 5 083 -711 Tabell 8 visar behovsberäkning av grundskoleplatser 2015–2025 för kommunen totalt. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. Ålder 6-15 år (medel) 98 % beläggning Max. kapacitet Differens 2015 2 856 2 799 2 624 -175 2016 2 865 2 807 2 624 -183 2017 2 839 2 782 2 624 -158 2018 2 821 2 765 2 624 -141 2019 2 808 2 752 2 624 -128 2020 2 773 2 717 2 624 -93 2021 2 733 2 678 2 624 -54 2022 2 703 2 648 2 624 -24 2023 2 661 2 608 2 624 16 2024 2 625 2 572 2 624 52 2025 2 605 2 552 2 624 72 Tabell 9 visar behovsberäkning av grundskoleplatser 2015–2025 för östra området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. 29 Ålder 6-15 år (medel) 98 % beläggning Max. kapacitet Differens 2015 698 684 750 66 2016 748 733 750 17 2017 809 792 750 -42 2018 853 836 750 -86 2019 892 874 750 -124 2020 934 915 750 -165 2021 978 958 750 -208 2022 1 021 1 001 750 -251 2023 1 071 1 050 750 -300 2024 1 124 1 102 750 -352 2025 1 182 1 158 750 -408 Tabell 10 visar behovsberäkning av grundskoleplatser 2015–2025 för västra området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. Ålder 6-15 år (medel) 98 % beläggning Max. kapacitet Differens 2015 1 561 1 530 1 709 179 2016 1 619 1 586 1 709 123 2017 1 674 1 640 1 709 69 2018 1 729 1 694 1 709 15 2019 1 799 1 763 1 709 -54 2020 1 868 1 830 1 709 -121 2021 1 925 1 886 1 709 -177 2022 1 971 1 931 1 709 -222 2023 2 016 1 975 1 709 -266 2024 2 074 2 032 1 709 -323 2025 2 121 2 079 1 709 -370 Tabell 11 visar behovsberäkning av grundskoleplatser 2015–2025 för centrala området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. I slutet av beräknas ett överskott om cirka 70 platser totalt i kommunen. Dessa platser är ojämnt fördelade mellan de olika områdena. Det största överskottet finns i det centrala området men även i det västra området finns ett överskott. Åren därefter beräknas det totalt bli ett underskott av platser ända fram till år 2025. I det östra området uppstår ett platsunderskott redan år 2015 och fram till år 2023. Platsunderskott beräknas även uppstå i de västra och centrala områdena. I det västra området från och med år 2017 och i det centrala området från och med år 2019. 4.2.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov Barnens ålder är viktig vid planering av var en eventuell ny skola ska planeras. I de lägre årskurserna är det önskvärt att skolan ligger så nära hemmet som möjligt, men med stigande ålder på barnen minskar detta behov något. Skollokalerna utformas olika beroende på vilka årskurser den har. I de högre årskurserna är det till exempel viktigt att ha tillgång till specialsalar i skolan. Den demografiska sammansättningen i ett område varierar dock från tid till annan, vilket gör att flexibilitet i lokalanvändningen är viktigt att ta hänsyn till redan på planeringsstadiet. I det centrala området går fler elever än vad som finns i området (elevunderlaget). I det östra området går tvärtom färre elever än vad som finns i området. I det västra området går något färre elever än förväntat relaterat till elevunderlaget. Det är därför rimligt att anta att det främst är barn från det östra området som, i viss utsträckning, går i skolor belägna i det centrala området. Yngre barn går generellt i skolor belägna nära hemmet, men med ökande ålder väljer man skolor belägna längre bort. Det fria skolvalet gör att eleverna inte är bundna till en skola i närområdet. Tidigare år har det i kommunen funnits ett relativt stort överskott av platser i skolorna. Enligt den nya prognosen kommer detta överskott att raderas ut under de närmaste åren och ett platsunderskott uppstår. Det är också viktigt att ha i åtanke att i befolkningsprognosen ingår inte elever som definieras som ensamkommande barn, nyanlända eller asylsökande. Denna kategori genererar självfallet ett ökat behov av platser i skolorna utöver de prognosberäkningar som gjorts enligt tabellerna ovan. Att göra prognoser över hur denna kategori utvecklas framöver är inte enkelt. Till höstterminen 2015 väntar drygt 30 elever på att börja i skola i kommunen och det mesta talar för att denna kategori kommer att öka. Valet av skola hänger också ihop med elevernas ålder och vilka årskurser skolorna erbjuder. Totalt sett prognostiseras den största ökningen ske för äldre barn (12 -15 år) fram till år 2025. Även i det östra området är det andelen äldre barn som har den största ökningen. I de västra och centrala områdena är ökningen relativt jämnt fördelad mellan åldrarna. 30 4.2.5 Slutsats grundskola Det har historiskt funnits ett stort överskott av grundskoleplatser i kommunen. Detta förhållande håller nu på att ändras på grund av ökad inflyttning till kommunen samt nedläggning av Smedbyskolan. Befolkningsprognosen visar på ett totalt behov av nya grundskoleplatser från år 2016 och under hela prognosperioden. Det är framför allt i de östra och västra områdena som behovet beräknas bli störst. I det centrala området bedöms platsbrist uppstå från år 2019. Enligt direktiven i kommunens flerårsplan 20162018 ska utbildningsnämnden planera för en ny kommunal skola i det centrala området (nära Smedby/Fyrklövern) till år 2017. När den nya skolan ska vara klar att tas i bruk finns ännu inte angivet. Troligen behövs den innan tioårsperiodens slut (åren efter 2020). 31 4.3 Gymnasieverksamhet När det gäller platsanalyser inom gymnasieskolan är det relevant att utgå från ett regionalt perspektiv. Genom samverkansavtal mellan kommunerna i Stockholms län har ungdomar tillgång till alla nationella program i länet på samma villkor. Den stora valfrihet som samverkansavtalet medger samt en stor mängd fri-skolor innebär små möjligheter för kommunerna att förutsäga elevströmmarnas utveckling. Det finns tre gymnasieskolor i kommunen. Två av dem, kommunala Väsby Nya Gymnasium (VNG) och den fristående PEAB-skolan, har sin verksamhet i Messingen. Inför läsårsstarten 2014/2015 slogs Väsby Nya Gymnasium och Väsby Introduktionsgymnasium ihop under namnet Väsby Nya Gymnasium. En sannolik följd av detta är bland annat en effektivare lokalanvändning. Den tredje skolan är det fristående Energigymnasiet som är lokaliserat i Infra City i kommunens södra delar. 32 Figur 10 visar de tre gymnasieskolorna i kommunen. Triangel symboliserar privat utförare och kvadrat är kommunal. 1 Peabskolan 2 Väsby Nya Gymnasium 3 Energigymnasiet 4.3.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Under läsåret 2014/2015 gick cirka 75 procent av Upplands Väsby kommuns ungdomar i en gymnasieskola i annan kommun eller i friskola; resterande 25 procent går på Väsby Nya Gymnasium. I gymnasiesärskolan går cirka 35 elever, samtliga i skolor utanför kommunen. Elevunderlaget beräknas öka från och med läsåret 2016/2017 fram till prognosperiodens slut 2025. VNG:s egen elevprognos landar på cirka 550 elever läsåret 2016/2017. Det kan då bli nödvändigt att frigöra ytterligare lokaler för gymnasiets verksamhet. Det totala elevantalet läsåret 2014/2015 var cirka 540 på VNG, varav cirka 340 elever från Upplands Väsby. Resterande går i kommunal skola i annan kommun eller i en fristående skola. Det bedöms dock fortfarande finnas ett stort överskott av gymnasieplatser i regionen under de kommande åren. Platsbehovet för kommunens elever täcks därmed in sett ur ett regionalt perspektiv. En fortsatt nedläggning av gymnasieskolor i regionen, kombinerat med ökande elevkullar, kan dock på längre sikt leda till att det uppstår platsbrist och därmed konkurrens om elevplatser. 33 4.3.2 Befolkningsutveckling för ungdomar 1619 år 2016-2025 Andelen ungdomar i gymnasieålder beräknas öka under prognosperioden. I tabellen nedan visas den prognostiserade utvecklingen för ungdomar 16-19 år fram till år 2025. Ålder 16 år 17 år 18 år 19 år 2015 455 450 490 495 2016 495 470 465 505 2017 510 500 480 480 2018 525 520 510 495 2019 540 530 525 520 2020 540 540 535 530 2021 555 545 545 540 2022 580 560 550 550 2023 580 580 565 555 2024 545 580 580 565 2025 557 550 579 581 Tabell 12 visar befolkningsutveckling för ungdomar i åldern16-19 fram till år 2025. 4.3.3 Platsbehov inom gymnasieverksamheten längre sikt medföra att elevplatser måste tillskapas inom den kommande tioårsperioden. Eftersom elever i gymnasieålder i mycket hög utsträckning studerar vid skolor utanför den egna kommunen bedöms det inte finnas behov att ytterligare elevplatser inom kommunens gränser. Förändringar i elevkullar och utvecklingen av antalet gymnasieskolor i regionen kan dock på Huvudalternativet är att 77 procent av ungdomarna i åldrarna 16-19 år väljer att studera på gymnasieskola. För jämförelsens skull visas i tabellen nedan även hur platsbehovet ser ut vid andra efterfrågandenivåer (beläggningsgrad). Ålder 16-19 år (medel) 77 % bel. 76 % bel. 75 % bel. 2015 1 905 1 466 1 447 1 428 2016 1 913 1 473 1 454 1 434 2017 1 953 1 503 1 484 1 464 2018 2 010 1 548 1 528 1 508 2019 2 083 1 604 1 583 1 562 2020 2 130 1 640 1 619 1 598 2021 2 165 1 667 1 645 1 624 2022 2 213 1 704 1 682 1 659 2023 2 260 1 740 1 718 1 695 2024 2 275 1 752 1 729 1 706 2025 2 269 1 747 1 724 1 701 Tabell 13 visar behovsberäkning av gymnasieskolplatser 2015 – 2025 för kommunen totalt. 4.3.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov 2020 med cirka en tredjedel, från cirka 90 000 till 120 000 ungdomar. Den överkapacitet som funnits i länet kommer sannolikt vara borta inom de närmaste 5-10 åren. Efter det kommer det att råda brist på gymnasieplatser om inte nyetablering sker. Utbildningskontoret gör bedömningen att de gymnasieskolor som finns i regionen tillgodoser behoven som ungdomar bosatta i Upplands Väsby har avseende önskad utbildningsinriktning. Genom att starta attraktiva utbildningar och marknadsföring av kommunens egen gymnasieskola kan fler elever fås att studera i kommunen. Skulle så bli fallet kan det under de kommande åren bli aktuellt att frigöra lokaler för i Messingen detta. 4.3.5 Slutsats gymnasieskola Utbildningskontoret gör bedömningen att det fortfarande kommer att finnas ett överskott av gymnasieplatser i regionen under de närmaste åren. Platsbehovet för kommunens elever täcks därmed in sett ur ett regionalt perspektiv. En fortsatt nedläggning av gymnasieskolor i regionen, kombinerat med ökande elevkullar, kan dock på längre sikt leda till att det uppstår platsbrist och därmed konkurrens om elevplatser. Kommunförbundet i Stockholms län, KSL, skriver i rapporten Utbud och efterfrågan av gymnasieutbildning i Stockholms län 2014 att på länsnivå har antalet 16-åringar minskat mellan 2009 och 2013. Från 2014 började antalet ungdomar som ska börja gymnasiet återigen att öka och hela ungdomskullen 16-20 år ökar mellan åren 2010 och 34 5 Social- och äldrenämnden Social- och äldrenämnden är huvudman för ansvarsområdena individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, kommunal hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsinsatser, flyktingfrågor och bostadsanpassning. Nämnden ansvarar för fullgörande, kvalitet, konkurrensneutralitet, uppföljning, utvärdering och utveckling inom respektive ansvarsområde. Antalet äldre kommer att öka under tioårsperioden, framför allt efter år 2021, varpå behovet av platser på dagverksamhet och vård- och omsorgsboende beräknas öka. Upplands Väsby kommun har infört LOV (lagen om valfrihet) inom vård- och omsorgsboende och förväntan är att kommande behov ska tillsättas med platser utifrån det. Effekten av LOV-införandet behöver dock följas noggrant och vid behov måste andra alternativ ses över för att tillgodose det kommande behovet av platser på vård- och omsorgsboende. Social- och äldrenämnden har beställt fyra gruppbostäder samt ett serviceboende om elva lägenheter för målgrupper inom LSS. Inom tioårsperioden kommer det att finnas behov att beställa ytterligare en gruppbostad med sex platser. Socialtjänsten behöver ett tillskott på 25-30 lägenheter per år för andrahandsuthyrning som försökslägenheter. Bra samarbete med bostadsbolagen och bra bostadsplanering i hela regionen är nödvändigt för att även de mest utsatta ska kunna få en bostad. För att möta behoven av boende för ensamkommande flyktingbarn behöver fler boendeplatser beredas inom kommunen av extern leverantör eller i kommunal drift. En ny bostad med särskild service för personer med psykisk ohälsa öppnade i Upplands Väsby 2015, vilket gav ett tillskott om tio nya platser i kommunen. Behovet av boendeplatser för målgruppen beräknas öka men prognosen behöver ses med stor försiktighet eftersom behoven är svåra att förutse. Ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an behöver tas fram. 35 5.1 Äldreomsorg Målet med äldreomsorgen i Upplands Väsby kommun är att ge äldre personer möjlighet att leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt. Det innebär att äldre kommuninvånare ska kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt och där få det stöd och den omsorg de behöver. I denna lokalförsörjningsplan analyseras behoven av vård- och omsorgsboende samt dagverksamhet fram till år 2025. Vård- och omsorgsboende beviljas personer med omfattande omsorgsbehov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Det finns två inriktningar; omvårdnadsboende och demensboende. Insatsen dagverksamhet syftar till att vara funktionsuppehållande och underlätta ett kvarboende i ordinärt boende. I Upplands Väsby finns dagverksamheten Navet som har två inriktningar; äldre med demenssjukdom och äldre med somatisk sjukdom. Upplands Väsby kommun har följande avtal och överenskommelse för vård- och omsorgsboende: • • • • • 36 Överenskommelser skrivs mellan kommunens beställare och kommunala utförare Entreprenad innebär att driften av verksamheten sköts av privat utförare på uppdrag av kommunen som hyr lokalerna Abonnemangsplatser innebär att kommunen köper ett förbestämt antal platser under en tidsperiod Köp av enstaka platser enligt lagen om valfrihet (LOV) innebär att kommunen vid behov kan köpa enstaka platser hos godkända utförare Köp av platser enligt LOV på vård- och omsorgsboende Upplands Väsby kommuns tillgång till platser på vård- och omsorgsboende och dagverksamhet preciseras i tabellerna nedan. I tabellerna inräknas inte enstaka platser hos privata utförare. Vård- och omsorgsboende Kommunal regi Hedvigsgården Speldosan Brobacken Entreprenad Lavendelgården Abonnemang Edsby Slott Totalt Antal platser Notering 139 92 demensplatser och 47 omvårdnadsplatser 40 23 76 21 21 14 demensplatser och 7 omvårdnadsplatser 30 30 30 omvårdnadsplatser 190 Tabell 14 visar antal platser på vård- och omsorgsboende 2015. Dagverksamhet Kommunal Antal platser 50 Navet 50 Notering Tabell 15 visar antal platser på dagverksamhet för äldre 2015. Lokaler som social- och omsorgskontoret hyr går genom kontoret för samhällsbyggnad medan privata utförare, frånsett de på entreprenad, själva ansvarar för lokalerna. Det finns en mindre budget för det fortlöpande underhållet men det saknas en långsiktig underhållsplan för lokalerna. Dagverksamheten Navet har behov av fler grupputrymmen för att möta upp behovet av de nytillkomna målgrupperna äldre med psykisk och/eller fysisk funktionsnedsättning. Detta för att kunna ha mer avskilda aktiviteter i de respektive grupperna. Fler utrymmen ger även möjlighet för verksamheten att möta upp andra behov än tidigare, exempelvis genom utökade hygienutrymmen. En översyn behöver göras för att se om fler utrymmen kan tillgodoses i befintliga lokaler med en ombyggnation eller om behovet behöver tillgodoses i nya lokaler. Den kommunala utföraren Väsby stöd och omsorg beskriver i sin lokal- och investeringsplan år 2015-2022 vilka åtgärder som är nödvändiga för deras verksamheter fram till år 2022. 37 Figur 11 visar verksamheter inom äldreomsorg. Privata utförare markeras med triangel och kommunala utförare med kvadrat. 1 2 3 4 5 6 7 Gästhemmet Edsby slott Brobacken Navet (dagverksamhet) Hedvigsgården 5.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Rubinen (träffpunkt) Lavendelgården Speldosan hemma har ökat från 67 procent till 74 procent åren 2008–2013. Det innebär att behovet av platser på vård- och omsorgsboende nödvändigtvis inte ökar i samma takt som antalet äldre ökar. Det medför istället att andra insatser kommer att öka, exempelvis hemtjänst och dagverksamhet. Under hösten 2015 startades vård- och omsorgsboendet Brobacken med sammanlagt 76 platser; 57 demensplatser och 19 omvårdnadsplatser. Boendet drivs av kommunal utförare och ersatte två tidigare boenden, Korpkulla och Marieborg, och gav kommunen ett nytillskott om 42 platser. Behovet av boenden för äldre på ordinarie bostadsmarknad förväntas öka under de närmast tio åren. Det finns bostadsbolag som har seniorbostäder och trygghetsbostäder för äldre där särskild hänsyn tas till exempelvis tillgänglighet och trygghet. Bostäderna är vanliga hyreslägenheter eller bostadsrätter och kräver inget biståndsbeslut. Bostadsbyggandet för dessa bostäder sker på marknadens villkor men det är kommunen som genom ansvar för planeringen ger marknaden förutsättningar att fungera. Det är därför viktigt att kommunen tillsammans med bygg- och bostadsföretagen och intresseorganisationer om- Uppgifter från Socialstyrelsen visar på att alltfler äldre får demenssjukdom. Nästan hälften av Sveriges 90-åringar och 1-2 procent av 65-åringarna har demenssjukdom. Målgruppen beräknas öka, framför allt efter år 2020 då antalet äldre ökar markant. Samtidigt är trenden att fler äldre bor kvar i ordinärt boende, även de med stort omsorgsbehov och/eller demenssjukdom. Uppgifter från Socialstyrelsen visar att andelen äldre med omfattande omsorgsinsatser som bor kvar 38 världsbevakar hur de äldre vill bo i framtiden. År 2015 hade Väsbyhem cirka 400 seniorboenden eller trygghetsboenden i Upplands Väsby. Upplands Väsby kommun är ett finskt förvaltningsområde har finska språket ett förstärkt skydd som behöver tillgodoses. Sedan år 2015 finns beslut om att Hedvigsgårdens vård- och omsorgsboende successivt ska övergå från en till två avdelningar för finsktalande äldre och med inriktning mot demenssjukdom. Under 2014 fattade kommunfullmäktige i Upplands Väsby beslut om att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) för vård- och omsorgsboenden samtidigt som lagen om offentlig upphandling (LOU) fortsätter att tillämpas parallellt. Det ger förutsättningar för olika aktörer att etablera sig i kommunen, vilket kan leda till ett varierat utbud av boenden och en mångfald av utförare. I samband med byggnationen av området Fyrklövern har aktörer som riktar sig till äldre visat intresse för att bygga bostäder för äldre. Detaljplanearbetet kring detta pågår fortfarande, se kapitel 3. 5.1.2 Befolkningsutveckling för 65 år och äldre 2016-2025 Enligt befolkningsprognosen kommer antalet äldre att öka de närmaste tio åren i Upplands Väsby. Främst sker ökningen efter år 2021 för åldersgruppen 80 år och äldre. År 2015 utgjorde andelen äldre över 80 år i Upplands Väsby 3,4 procent, andelen prognostiseras att öka till 5,2 procent år 2025, vilket är drygt 1 000 personer. I tabellen nedan redovisas prognosen för antalet äldre fördelat per åldersgrupp samt år. Procentsatsen i parantes avser andelen jämfört med totala befolkningen i Upplands Väsby. Enligt uppgifter från SCB (statistiska centralbyrån) har antalet äldre som är utrikesfödda ökat med över 300 personer i Upplands Väsby under de senaste fem åren. Ökningen av äldre med annat språk och etnisk bakgrund ställer högre krav på att anpassa stödet, till exempel för att tillgodose olika språkkunskaper. I och med att Ålderskategori 65-79 år 80 - w Summa 2015 Antal 5 780 1 435 7 215 Procent 13,5% 3,4% 16,9% 2018 Antal 5 980 1 645 7 625 Procent 13,3% 3,6% 16,9% 2021 Antal 5 945 1 955 7 900 Procent 12,7% 4,2% 16,9% 2025 Antal 5 740 2 533 8 273 Procent 11,8% 5,2% 17,0% Tabell 16 visar antal och andel äldre i Upplands Väsby enligt befolkningsprognos 2015. Ökningen av antalet äldre är störst i de centrala delarna vilket kan kopplas till det planerade byggandet i området. Västra området har också en ökning av antalet äldre medan det i östra området minskar totalt sett. Granskar man prognosen närmare ser man dock att ökningen av personer Områden Centrala Västra Östra 80 år och äldre i de östra delarna är markant och nästan lika stor som i de centrala delarna. I tabellen nedan redovisas ökningen av äldre uppdelat per område. Ökning äldre 65-79 år fram till år 2025 200 228 -472 Ökning äldre 80 år-w fram till år 2025 498 151 449 Tabell 17 visar ökning av antalet äldre från år 2015 till 2025 fördelat per område. 39 Total ökning 65- w år 698 379 -23 5.1.3 Platsbehov inom äldreomsorgen tiga ökningen av äldre varpå prognosen kan behöva justeras. Osäkerheten består i att den samtidiga trenden är att alltfler äldre, även med demenssjukdom, bor kvar i ordinärt boende. Efterfrågan på vård- och omsorgsboende behöver därför nödvändigtvis inte öka i samma omfattning som antalet äldre ökar. Under de senaste åren har det funnits ett underskott av platser på vård- och omsorgsboende, vilket beräknas justeras i och med öppnandet av Brobacken 2015. Under år 2014 köpte social- och omsorgskontoret 58 helårsplatser enligt LOV, främst för att verkställa beslut men även för att tillgodose särskilda behov. Behovet av plats på vård- och omsorgsboende för äldre över 80 år bedöms vara lägre än elva procent efter år 2021 varpå en nedskrivning till tio procent gjorts i behovsprognosen. Med fler äldre som bor kvar i ordinärt boende kommer istället behovet av platser på dagverksamheten att öka. Hur stor ökningen kommer att vara är oklart men viktig att fortsättningsvis följa. Behovet av plats på vård- och omsorgsboenden ser olika ut för olika åldersgrupper i Upplands Väsby. För äldre mellan 65-79 år har behovet av plats på vård- och omsorgsboende tidigare varit cirka 0,9 procent medan för äldre över 80 år har behovet varit cirka elva procent enligt uppgifter från kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Uppgifterna ligger till grund för prognosen för kommande behov. I kapaciteten för vård- och omsorgsboende ingår platser hos kommunal utförare samt de 21 platserna som idag drivs på entreprenad. Nuvarande platser på abonnemang medräknas inte i kapaciteten efter år 2017 då gällande avtal upphör. Det är viktigt att notera att en del av det som ser ut som underskott består av enstaka platser som behöver köpas för att tillgodose särskilda behov. Prognosen för behovet år 2018 är en nedskrivning jämfört med flerårsplanen 2016-2018, detta utifrån att man beräknar att fler äldre kan få hjälp i ordinärt boende. Det råder stor osäkerhet för procentsatserna efter år 2021 i och med den kraf- 65-79 år 80- w år Totalt Kapacitet Differens 2015 ingen uppgift ingen uppgift 214 190 -24 2018 54 181 235 160 -75 2021 54 196 250 160 -90 2025 52 253 305 160 -145 Tabell 18 visar behovsprognos av platser på vård- och omsorgsboende fram till år 2025 (behov år 2025 är enligt prognos i månadsrapport juni 2015). 5.1.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov fall många aktörer väljer att ingå i LOV uppstår ett överskott av platser och omvänt, om ingen eller få aktörer väljer att ingå i LOV blir det ett underskott av platser. I det senare fallet har Upplands Väsby kommun möjlighet att köpa individuella enstaka platser hos privata utförare för att verkställa beslut, vilket ofta kan vara mer kostsamt samt att många äldre inte vill flytta till en annan kommun. Utfallet av LOV-införandet behöver följas noggrant och vid behov måste andra alternativ ses över för att tillgodose det kommande behovet av platser på vård- och omsorgsboende. Det finns en underkapacitet av platser på vårdoch omsorgsboende enligt prognosen fram till år 2025 utifrån ovanstående prognos. Vissa enstaka köp av platser behöver fortsättningsvis göras för att tillgodose särskilda behov och en närmare analys och långsiktig välfärdsstrategi för vilka målgrupper social- och omsorgskontoret fortsättningsvis ska köpa enstaka plats för behöver tas fram. Social- och äldrenämnden har inte lämnat beställning för ytterligare vård- och omsorgsboende. I och med att Upplands Väsby kommun har infört LOV för vård- och omsorgsboende är det svårt att förutse hur många platser som kommer kunna tillsättas av privata aktörer på marknaden. I det Det bör finnas en geografisk spridning av vårdoch omsorgsboenden inom kommunen. Detta för att möta både önskemål om närhet till centrum och natur. Det behöver finnas bra kommu40 nikationer för att möjliggöra för de äldre, närstående och personal att nå boendet på ett enkelt sätt. Idag finns vård- och omsorgsboendena främst lokaliserade i de centrala delarna samt ett boende i västra området vars avtal upphör 2017. I östra området finns idag inget vård- och omsorgsboende. Behov av framtida vård- och omsorgsboenden är alltså främst inom de västra och östra områdena. 5.1.5 Slutsats äldreomsorg Enligt prognosen kommer det på sikt att finnas ett platsbehov om 24 -145 platser på vård- och omsorgsboende under tioårsperioden. I och med att Upplands Väsby kommun infört LOV för vård- och omsorgsboenden är förväntan att privata aktörer väljer att etablera sig i kommunen och ingå i LOV. Effekten av införandet är dock oklar och kapaciteten svår att förutse och därför behöver utvecklingen följas noggrant. Dagverksamheten för äldre beräknas öka i och med att andelen äldre i ordinärt boende ökar. Verksamheten och lokalerna behöver utvecklas under tioårsperioden, dels för att möta upp nya målgrupper och dels för att möta upp andra behov. Prognosen för volymökningen på vård- och omsorgsboende är en nedskrivning år 2018 (med elva platser) jämfört med prognosen i flerårsplanen 2016-2018. Detta utifrån antagandet att fler äldre bor kvar i ordinärt boende. Social- och äldrenämnden har inte lämnat beställning för att bygga ytterligare vård- och omsorgsboende utan avvaktar effekten av LOV-införandet. 41 5.2 Omsorg om vuxna personer med psykisk ohälsa Vuxna personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning kan få stödinsatser enligt socialtjänstlagen för att delta i samhällslivet och leva ett så självständigt liv som möjligt. I den strategiska lokalförsörjningsplanen analyseras behovet av de olika boendeformerna bostad med särskild service, hem för vård och boende (HVB) samt försöksboende. Bostad med särskild service beviljas personer med omfattande stödbehov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Insatsen kan utformas som gruppboende eller serviceboende. Upplands Väsby kommun har följande avtal och överenskommelse för bostad med särskild service och HVB: • • Insatsen HVB syftar främst till att möta upp särskilda behov där specifik kunskap krävs och innebär i många fall en livslång vistelse. Insatsen försöksboende riktar sig till de med stort stödbehov och som saknar möjligheter till att ordna egen bostad. Den enskilde kan då få hyra en lägenhet i andrahand av kommunen under vissa villkor och med mål att den enskilde ska överta kontraktet på sikt. Bostad med särskild service Antal platser Kommunal regi Dragonvägens servicebostad 10 Entreprenad Lokevägens gruppbostad 14 Totalt • Överenskommelser skrivs mellan kommunens beställare och kommunala utförare Entreprenad innebär att driften av verksamheten sköts av en privat utförare på uppdrag av kommunen som hyr lokalerna Köp av enstaka platser görs utifrån ramavtal enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Upplands Väsby kommuns tillgång till platser på bostad med särskild service och försöksboende anges i tabellerna nedan. Köp av enstaka platser ingår inte. Notering 10 Inflyttning hösten 2015 14 24 Tabell 19 visar antal platser på bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen för personer med psykisk ohälsa 2015. Försöksboende Försöksboende Antal lägenheter 15 Notering Aktuell uppgift juni 2015 Tabell 20 visar antal försöksboenden för målgruppen 2015. Lokaler som social- och omsorgskontoret hyr går genom kontoret för samhällsbyggnad. Årligen görs en underhållsplan av lokalerna och det finns en mindre budget för det fortlöpande underhållet. Det finns behov av att upprätta en långsiktig underhållsplan för lokalerna. 42 43 Figur 12 visar verksamheter för personer med psykisk ohälsa 1 2 Gnistan (daglig sysselsättning) Lilla Huset (daglig sysselsättning) 3 4 5.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Dragonvägen (bostad med särkild service) Lokevägen (bostad med särskild service) med psykisk ohälsa ökar. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen lider cirka 20 procent av alla äldre av psykisk ohälsa. I och med ökningen av antalet äldre kommer psykisk ohälsa utgöra en av våra största folksjukdomar. Andra målgrupper som kan öka på sikt utgår från dagens flyktingströmmar. Under hösten 2015 startades Dragonvägens servicebostad, en ny bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen. Boendet drivs av kommunal utförare. Boendet består av tio lägenheter som är utspridda i fyra olika trappuppgångar och med tillgänglig personal dygnet runt i en gemensamhetslokal. Platserna kommer främst att tillsättas av personer som vistats på HVB utanför kommunen. I och med öppnandet av det nya boendet bedöms ytterligare beställning behöva avvaktas. Uppgifter från Röda Korset, Centrum för kunskapsutveckling samt region Skånes team för krigs- och tortyrskadade visar att den psykiska ohälsan bland flyktingar ökar i Sverige. Orsaken är att många flyktingar upplevt krig och svåra trauman varpå de utvecklar en psykisk ohälsa. I en inventering som gjordes av social- och omsorgskontoret år 2014 framkom att åldersgruppen 18-24 år i liten utsträckning har insatser från socialtjänsten utifrån sin psykiska ohälsa. Samma åldersgrupp visade sig dock öka kraftigt inom landstingets mottagningar och utgjorde vid den allmänpsykiatriska mottagningen den största klientgruppen. Det tyder på att gruppen unga med psykisk ohälsa kan komma att öka inom kommunernas verksamheter framöver. Även antalet äldre 5.2.2 Befolkningsutvecklingens påverkan inom målgruppen, 18 år och äldre 2016-2025 Det är svårt att utifrån befolkningsprognosen göra en uppskattning över hur behovet av stöd kommer att se ut för målgruppen. Andra faktorer har större betydelse som exempelvis bostadstillgången, ökat antal personer med psykisk ohälsa och förändringar i landstingets verksamheter. 44 5.2.3 Platsbehov Under de senaste åren har det funnits ett underskott av boendeplatser varpå social- och omsorgskontoret har köpt många enstaka platser. År 2014 köpte social- och omsorgskontoret 33 helårsplatser, främst för att verkställa beslut men även för att tillgodose särskilda behov. Att göra en prognos för målgruppen är svårt eftersom behovet inte enkelt kan förutses, prognoser behöver därför ses med försiktighet. Ökningen av helårsplatser på bostad med särskild service och HVB har under de senaste tre åren i snitt varit 2,7 platser per år. Detta snitt har använts som utgångspunkt i nedanstående tabell. Behov Kapacitet Differens Prognosen är en uppräkning jämfört med prognosen i flerårsplanen 2016-2018, detta i och med att nedanstående prognos antar att behovet av plats på boende kommer att öka för målgruppen. I kapaciteten ingår platser hos kommunal utförare och platser på entreprenad. Enstaka platser ingår inte. Det som i tabellen ser ut som en underkapacitet består dock även av personer med särskilda behov (ett tjugotal personer). 2015 49 24 -25 2018 57 24 -33 2021 65 24 -41 2025 76 24 -52 Tabell 21 visar behovsprognos över antal platser på bostad med särskild service eller HVB fram till 2025. I juni 2015 hade 15 personer insatsen försöksboende. Under de senaste två åren har behovet av försöksboenden för målgruppen inte förändrats men hur behovet kommer att se ut framöver är svårt att förutse. I och med att det råder fortsatt bostadsbrist i länet antas behovet inte komma att minska utan snarare öka. Målet med insatsen är att de enskilda ska kunna överta hyreskontrakten, något som i dagsläget tar lång tid. sig till målgruppen personer med psykisk ohälsa samt målgrupper inom IFO:s verksamhet. För att tillgodose behovet av försöksboenden behöver social- och omsorgskontoret samverka med kommunala och privata fastighetsägare för att få lägenheter ur deras bestånd. Behovet behöver även lyftas i samverkan med kontoret för samhällsbyggnad vid planerandet av nya bostadsområden för att lägenheter ska kunna avsättas som försöksboenden redan från start av byggnationen. 5.2.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov 5.2.5 Slutsats för personer med psykisk ohälsa Enligt prognosen beräknas behovet av platser på boende öka med 27 platser fram till år 2025. Prognosen ska ses med försiktighet och utvecklingen behöver följas noggrant med årlig inventering för att bättre kunna prognostisera behovet. En strategi för hur kommande behov ska mötas upp behöver tas fram. Enstaka köp av platser behöver fortsättningsvis göras för att säkerställa särskilda behov, vilka målgrupper som avses behöver analyseras närmare och ingå i strategin. I och med det nya boendet, Dragonvägens servicebostad, har social- och äldrenämnden utökat med tio boendeplatser varpå ytterligare beställning om boende behöver avvaktas. Enligt behovsprognosen kommer det under tioårsperioden finnas ett underskott av boendeplatser mellan 25 till 52 platser, varav ett visst underskott är nödvändigt på grund av särskilda behov. Eftersom prognosen innehåller stor osäkerhet behöver årlig inventering göras för att bättre kunna förutse det kommande behovet. Även en strategi för hur kommande behov ska hanteras behöver tas fram. Det råder bostadsbrist i Stockholmsregionen. Bostadsbrist drabbar särskilt personer med psykisk ohälsa då många i målgruppen saknar ekonomiska medel och/eller har skulder, vilket försvårar deras möjligheter att få bostad på ordinarie bostadsmarknad. Insatsen försöksboende riktar Prognosen för volymökningen på bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen är en uppräkning år 2018 (med åtta platser) jämfört med 45 prognosen i flerårsplanen 2016-2018. Detta utifrån antagandet att målgruppen ökar och fler personer kommer att ha behov av bostad med särskild service. Social- och äldrenämnden har inte lämnat beställning för att bygga boende och en strategi för hur kommande behov ska hanteras behöver tas fram. I och med öppnandet av Dragonvägens serviceboende kan flera personer som tidigare bott på HVB erbjudas plats inom kommunen. Detta beräknas även ge lägre kostnader på sikt eftersom boendeplatserna på Dragonvägen generellt är lägre jämfört med köpta platser på HVB. 46 5.3 Omsorg om vuxna personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Upplands Väsby kommun har följande avtal och överenskommelse för bostad med särskild service enligt LSS: Personer med funktionsnedsättning enligt personkrets i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har möjlighet att ansöka om insatser för att tillförsäkras goda levnadsvillkor och leva ett så självständigt liv som möjligt. Personerna kan även ansöka om insatser enligt socialtjänstlagen. I den strategiska lokalförsörjningsplanen analyseras behovet av platser på bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS samt daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS. Bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS beviljas vuxna personer med omfattande omsorgsbehov som inte kan tillgodoses med insatser i ordinärt boende. Insatsen kan beviljas i form av: • • • • • • Gruppbostad, som innebär att ett antal lägenheter är grupperade nära varandra och med närhet till personal och gemensamhetsutrymmen Servicebostad, som utformas i form av utspridda lägenheter i ett bostadsområde men med tillgång till personal dygnet runt och gemensamhetsutrymmen Annan särskilt anpassad bostad är en särskilt avsedd bostad där den enskilde får stöd genom exempelvis personlig assistans eller boendestöd. • 47 Överenskommelser skrivs mellan kommunens beställare och kommunala utförare Entreprenad innebär att driften av verksamheten sköts av en privat utförare på uppdrag av kommunen som hyr lokalerna Abonnemangsplatser innebär att kommunen köper ett förbestämt antal platser under en tidsperiod Köp av enstaka platser utifrån ramavtal enligt lagen om valfrihet (LOU). Upplands Väsby kommuns tillgång till platser på bostad med särskild service 9 § 9 samt daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS anges i tabellen nedan. I kapaciteten ingår inte köp av enstaka platser hos privata utförare. Bostad med särskild service Kommunal regi Hasselgatan 20 Hasselgatan 50 Kavallerigatan Maria Krantzons väg 20 Maria Krantzons väg 10 Blommelundsvägen 17 Upplysningensväg Ryttargatan Trädgårdsmästarvägen Sandavägen Lövstavägen 31 Lövstavägen 57 Allhelgonavägen Entreprenad Fresta Privat Hasselvillan Runby Majsan Totalt Antal platser Notering 91 Avser nio gruppbostäder samt fyra servicebostäder. 11 9 6 10 10 9 5 6 5 6 5 3 5 5 5 16 5 5 6 112 Tabell 22 visar antal platser bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS år 2015. 48 49 Figur 13 visar bostad med särskild service enligt LSS. 1 Lövstavägen 57 7 Ryttargatan 13 Maria Krantzons väg 20 2 Lövstavägen 31 8 Hasselgatan 50 14 Maria Krantzons väg 10 3 Allhelgonavägen 9 Hasselgatan 20 15 Blommelundsvägen 4 Runby gruppbostad 10 Kavallerigatan 16 Sandavillan 5 Upplysningens väg 11 Hasselvillans gruppbostad 17 Frestavägens gruppbostad 6 Majsans gruppboende 12 Trädgårdsmästarvägen Lokaler som social- och omsorgskontoret hyr går genom kontoret för samhällsbyggnad. Några privata utförare (Fresta, Runby och Majsan) ansvarar själv för sina lokaler. Det finns en mindre budget för det fortlöpande underhållet men det saknas en långsiktig underhållsplan för lokalerna. Den kommunala utföraren Väsby stöd och omsorg beskriver i sin lokal- och investeringsplan år 2015-2022 vilka åtgärder som är nödvändiga för deras verksamheter fram till år 2022. Daglig verksamhet 9 § 10 LSS Kommunal regi Antal deltagare 152 I och med att antalet deltagare i daglig verksamhet ökar finns behov av att göra en översyn för var verksamheterna ska kunna fortsätta drivas i anpassade lokaler. Notering Uppgifter från juni 2015. Tabell 23 visar antal deltagare på daglig verksamhet hos kommunal utförare 9 § 10 LSS år 2015. 50 Figur 14 visar daglig verksamhet i kommunen. 1 Närmiljöteamet 4 Autismcenter Norra Berget 6 Autismcenter Östra berget 2 Atelje Tygtryck 5 Café Astrid 7 Kommungruppen 2 Vilunda Snick 5 Lotsen 8 Hörnans Verkstad 3 Alternativ Daglig verksamhet 6 Autismcenter Södra Berget 9 Händelseriket 5.3.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 gan på platser i LSS-boende består av flera faktorer. Nordic Health Group (NHG) har i en rapport från januari 2015 analyserat handlingsalternativen för Upplands Väsby kommun gällande framtida LSS-boenden. I rapporten beskrivs följande faktorer kunna öka efterfrågan på plats i LSS-boende; generell befolkningsökning, tillkomst av nya målgrupper, ökad medellivslängd, tillgång till bostäder på ordinarie bostadsmarknad samt Försäkringskassans åtstramade behovsbedömningar. Det finns sammanlagt 18 platser på bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS som inte är fullvärdiga och behöver ersättas. I denna beräkning ingår ej beställningen av den nya gruppbostaden Baldersvägen som delvis kommer att ersätta nuvarande Blommelund. Utöver behovet av platser för ersättning finns även behov av platser för nytillskott. Beställningar om fyra LSS-bostäder med sammanlagt 23 platser har lämnats och en arbetsgrupp med representanter från social- och omsorgskontoret och kontoret för samhällsbyggnad deltar i planeringsarbetet. 5.3.3 Platsbehov inom LSS-verksamheten Under de senaste åren har det funnits ett underskott av boendeplatser varpå social- och omsorgskontoret har köpt enstaka platser. År 2014 köpte social- och omsorgskontoret 29 helårsplatser, både för att verkställa beslut och för att tillgodose särskilda behov. Att göra en prognos för målgruppen är svårt eftersom behovet inte enkelt kan förutses. Många faktorer påverkar och är 5.3.2 Befolkningsutvecklingens påverkan inom målgruppen, 18 år och äldre 2016-2025 Det är svårt att utifrån befolkningsutvecklingen göra en prognos för hur behovet av insatser kommer att förändras för målgruppen. Efterfrå51 svåra att räkna på. Ökningen av helårsplatser på boende för målgruppen (både LSS och enligt socialtjänstlagen) har under de senaste tre åren i snitt varit 5,3 platser per år. Behovet inkluderar både boende på gruppbostad och på servicebostad. Detta snitt har använts som utgångspunkt i nedanstående tabell men behöver ses med stor försiktighet. tiotal personer). I kapaciteten ingår platser enligt ramavtal hos privat utförare inom kommunen, platser på entreprenad samt platser hos kommunal utförare, inklusive de två parboendeplatserna. I kapaciteten inräknas den minskning av platser som uppstår när Blommelundsvägen läggs ned. Eftersom det är oklart vilket år platserna för nytillskott kommer att vara färdigställda inräknas dessa ej i kapaciteten. Enstaka köpta platser ingår inte heller. Det som i tabellen ser ut som en underkapacitet består även av personer med särskilda behov (ett Behov Kapacitet Differens 2015 141 112 -29 2018 157 109 -48 2021 172 109 -63 2025 194 109 -85 Tabell 24 visar behovsprognos över antal platser på bostad med särskild service 9 § 9 LSS alt boende enligt socialtjänstlagen fram till 2025. Enligt en inventering som gjorts inom social- och omsorgskontoret år 2014 och 2015 framgår att uppskattningsvis 15 personer som idag vistas i boende utanför kommunen skulle kunna återvända till Upplands Väsby, 15 barn beräknas behöva boende inom de närmaste åren om de ansöker om det, 20 hemmaboende vuxna beräknas behöva boende om/när de ansöker om det samt 34 personer är svårbedömda men kan möjligen ha behov av serviceboende. Inventeringarna Antal personer på köpta platser som bedöms kunna erbjudas plats i Upplands Väsby Antal vuxna som är hemmaboende och bedöms ha behov av boende Antal barn som är hemmaboende och bedöms ha behov av boende inom de närmaste åren Antal personer som kan ha behov av boende, dock svårbedömt behov Antal platser med beräknat skifte under tioårsperioden hos kommunal utförare. Behov av nytillskott (medräknat personer med svårbedömt behov). Resultat 1 Behov av nytillskott (ej medräknat personer med svårbedömt behov). Resultat 2 kan endast ge en bild av hur stort behovet är men tyvärr inte när behoven är aktuella. Andelen äldre över 80 år är hög inom LSSboendena inom kommunens kapacitet. Ungefär en fjärdedel av de boende är 80 år eller äldre (27 personer) varpå det inom tioårsperioden beräknas ske ett större skifte av platserna på boendena. Behov av gruppbostad, antal platser Behov av servicebostad, antal platser 6 9 17 3 8 7 0 34 -27 Ingen uppgift 4 53 4 19 Tabell 25 visar behov av platser enligt inventering 2014 samt 2015. Enligt inventeringarna beräknas sammanlagt 31 personer ha behov av gruppbostad, dock utan att kunna preciseras med när. Samtidigt finns det 27 boenden som är 80 år och äldre hos den kommunala utföraren. I och med det kommande skiftet av platser bedöms det i dagsläget endast finnas behov av att beställa ytterligare en grupp- bostad om sex platser istället för två. För att inte riskera att överbeställa boenden behöver ytterligare beställningar avvaktas och årliga inventeringar göras för att följa utvecklingen. Inventeringarna visar att behovet av servicebostäder kommer att öka under tioårsperioden. Det råder dock osäkerhet gällande hur stor ökningen kommer att 52 vara samt när i tid behovet kommer att uppstå. En beställning om elva lägenheter för kommande serviceboende har skickats till Väsbyhem under 2014 och det finns en pågående samverkan med Behov kontoret för samhällsbyggnad i frågan. Möjlighet att knyta till fler lägenheter till befintliga boende behöver även ses över. 2015 173 2018 191 2021 203 2025 219 Tabell 26 visar behovsprognos över antal deltagare vid daglig verksamhet 9 § 10 LSS fram till 2025. 5.3.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov 5.3.5 Slutsats LSS Det finns en underkapacitet av boendeplatser för målgruppen enligt prognosen fram till år 2025 utifrån antagandet om att behovet kommer att öka med 5,3 platser per år. Vissa enstaka köp av platser behöver fortsättningsvis göras för att tillgodose särskilda behov och vilka målgrupper social- och omsorgskontoret fortsättningsvis ska fortsätta köpa enstaka platser för behöver analyseras närmare och ingå i en långsiktig välfärdsstrategi. Samtidigt kommer ett större skifte av platser inom LSS-boende att ske under perioden varpå social- och omsorgskontoret behöver vara försiktig för att inte överbeställa boenden. Det finns dock behov om att beställa ytterligare en gruppbostad med sex platser. Kommunen har en skyldighet att tillhandahålla särskilda boenden till personer med olika funktionshinder. För såväl gruppbostäder som servicebostäder behöver samverkan mellan social- och omsorgskontoret och kontoret för samhällsbyggnad ske vid planering av nya bostäder. Utifrån behovsprognosen kommer det under tioårsperioden finnas en underkapacitet på mellan 29 till 85 boendeplatser. Inventeringar visar på ett behov om 31 platser på gruppbostad samt mellan 19-53 platser på servicebostad. Inventeringarna ger dock ej svar på när i tid detta behov kommer att uppstå, något som är beroende på när de enskilda personerna själva väljer att ansöka om insatsen. Samtidigt är en fjärdedel av de boende hos den kommunala utföraren över 80 år varpå det under perioden beräknas ske ett större skifte av platser. Årlig inventering behöver göras för att följa utvecklingen. Hittills har fyra beställningar av gruppbostäder samt en beställning av servicebostad gjorts. Det bedöms finnas behov att beställa ytterligare en gruppbostad under perioden så snart som möjligt. Antalet deltagare inom daglig verksamhet 9 § 10 LSS beräknas öka fram till år 2025 till att ha sammanlagt 200 deltagare. De dagliga verksamheternas lokaler behöver ses över under perioden för att kunna möta upp det ökade behovet. LSS-boende kan planeras i flerfamiljhus men det är då viktigt att hänsyn tas till möjligheter för utrymning samt till vilken målgrupp som erbjuds plats där. Det bör finnas en geografisk spridning av var bostäder med särskild service enligt LSS planeras. Detta för att möta upp behov om både närhet till centrum och närhet till natur. En förutsättning är att det ska finnas bra kommunikationer för att möjliggöra för de boende, anhöriga och personal att med lätthet nå boendet. Idag finns LSS-bostäderna jämnt utspridda över de västra, centrala och östra områdena i Upplands Väsby. Prognosen för volymökningen på bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS är i likhet med prognosen i flerårsplanen 2016-2018. Enligt behovsprognosen finns behov av ytterligare en gruppbostad under tioårsperioden. Prognosen för antalet deltagare vid daglig verksamhet 9 § 10 LSS är en uppskrivning år 2018 (med 22 platser) jämfört med prognosen i flerårsplanen 2016-2018. Detta utifrån antagandet att ökningen kommer att vara med 4,2 deltagare per år. För de fyra redan beställda LSS-bostäderna är investeringsmedel för byggnationen avsatta fram till år 2019. Investeringsmedel för inventarier och ökade lokalkostnader beskrivs inte i flerårsplanen 2016-2018 och kommer att kompletteras i nästkommande flerårsplan. Beräkning av kostnad för gruppbostad 1 som beräknas vara färdigställd år 2016 kommer att hanteras i detaljbudgeten hösten 2015. Med fler boendeplatser inom kommu- En översyn av lokalbehovet inom daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS behöver göras för att se om nuvarande lokaler kan anpassas för att fungera för målgruppen. Lokalerna behöver utformas utifrån deltagarnas behov och önskemål av verksamhet. 53 nens kapacitet kan personer som idag är boende på externa platser erbjudas plats på boende inom Upplands Väsby kommun. Detta beräknas kunna ge en besparing eftersom enstaka köpta platser generellt är kostsammare än platser inom kommunens kapacitet. 54 5.4 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgens verksamhet innefattar: • • • • • • 2014 var det totalt cirka 3500 besök till barnmorska och 850 besök till kurator Individ och familjeomsorgen driver öppna förskolan på uppdrag utbildningsnämnden som en del av Familjecentralen på Dragonvägen 92. Antalet besök är omkring 14 000 per år. Social barn- och ungdomsvård Missbruks- och beroendevård Ekonomiskt bistånd Mottagning och introdukton av nyanlända Stöd och hjälp till människor som utsatts för brott Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Upplands Väsby kommun, individ- och familjeomsorgen, administrerar och hyr ut för närvarande 100 lägenheter till personer som efter noggrann prövning bedöms sakna egen förmåga att själv ordna bostad för sig och sin familj.1 Formellt är det kommunen som upprättar förstahandskontraktet med hyresvärden medan ett andrahandskontrakt tecknas mellan kommunen och de boende. De flesta lägenheterna är i form av försökslägenheter men även andra former finns som tolv lägenheter till nyanlända flyktingar som mottagits enligt överenskommelse med Migrationsverket, två lägenheter i form stödboendena för ”Min framtid” för unga och sex utslussningslägenheterna inom beroendevården ingår. Från och med hösten 2015 tillkommer tre lägenheter och en verksamhetslokal för ”bostad först”. Förutom kontorslokaler för individ- och familjeomsorgens så har individ och familjeomsorgen behov av verksamhetslokaler för det stöd och behandling som erbjuds kommunmedborgarna i form av insatser med eller utan myndighetsbeslut. De lokalbehov som inte omfattas av projektet ”För Väsby 2020” beskrivs här i lokalförsörjningsplanen. Individ och Familjeomsorgen har också ett behov av tillgång till lägenheter för andrahandsuthyrning i form av till exempel försöksboende till olika målgrupper som inte själva kan få teckna bostadskontrakt. Boende i försökslägenhet är inte meningen att vara en långsiktig lösning utan tanken är att hyresgästen ska kunna ta över förstahandskontraktet eller kunna erhålla annat eget kontrakt. Cirka tio boende per år går vidare till eget hållbart boende. Individ och Familjeomsorgen fattar beslut om insatser för individer som innebär behov av platser på familjehem och Hem för vård eller boende (HVB). Familjehem och HVB samt träningsboende rekryteras eller avropas efter upphandling vartefter behov av placering uppstår. Kommunen abonnerar stadigvarande på 15 platser för ensamkommande barn på Vårljus. Totalt är det aktuella behovet i augusti 2015 cirka 102 årsplatser inom den ordinarie barn- och ungdomsvården, 60 årsplatser för ensamkommande flyktingbarn och nio årsplatser inom beroendevården. Boende i ”Min framtid unga kvinnor/män” är boende i lägenhet för tre unga vuxna som saknar bostad och har psykosociala hinder för att själv ordna ett boende. De boende har också behov av att för en tid få stöd kring sin person med motivationsarbete med mera för att kunna gå vidare till ett eget ordnat boende. Det finns i nuläget en lägenhet för unga kvinnor och en för unga män. Beroendevården tillhandahåller ett stödboende i egen regi, 96:an, med nio platser avsett för personer som deltar i behandling eller eftervård av sitt missbruk. Efter vistelse på stödboendet går de flesta vidare i den boendekedja som beroendevården erbjuder. Boendekedjan innebär att man via utslussningslägenhet kommer vidare till eget ordnat boende eller att man efter ansökan beviljas försökslägenhet. Socialtjänsten har även ansvar för den akuta bostadslösheten när en person bedöms helt sakna egen förmåga att ordna sitt boende. Då kan, efter utredning, akutboende erbjudas i form av vandrarhem eller dylikt. För personer i behov av skyddat boende, ofta i kvinnofridsärenden, görs motsvarande bedömning och utredning, följt av beslut om boende. Individ och familjeomsorgen driver ungdomsmottagningen på Dragonvägen 84. Under år Inklusive de 15 försökslägenheterna för personer med psykisk ohälsa som beskrivs ovan i avsnitt 5.2.3 1 55 5.4.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 påverkas. Allt tyder på att det kommer vara ett fortsatt högt mottagningsbehov i alla landets kommuner även 2016 och Upplands Väsby kommun kan förvänta sig ett behov av ordnat flyktingmottagande till bostad i liknande omfattning som 2015, cirka 52 personer och 12-15 lägenheter. Den stigande bostadsbristen i hela Stockholms län utgör ett stort hinder för etablering på bostadsmarknaden. Antalet tillgängliga bostäder ökar inte i samma takt som befolkningen. Hyresvärdarnas höga krav för att komma ifråga för ett förstahandskontrakt innebär att det är de mest socialt utsatta som har svårt att få en bostad. Det är ofta dessa hushåll som inte uppfyller kraven om godkänd och tillräcklig inkomst eller som saknar goda referenser från eventuellt tidigare boende. Den målgrupp som drabbas hårdast är unga vuxna, de med psykosociala svårigheter samt de med tidigare betalningsanmärkningar och skulder. Kommunen har också en överenskommelse att ha 20 asylplatser för ensamkommande flyktingbarn. Beviljas barnet asyl övertas asylplatsen av nytt asylsökande barn. Sedan den 1 januari 2014 kan Migrationsverket dock avisera barn till kommuner utan överenskommelse och även utöver uppgjorda överenskommelser. Den 14 juli 2015 aviserade Migrationsverket att det på grund av det stora inflödet av ensamkommande barn kommer att avvisera utöver uppgjorda överenskommelser då dessa inte räcker till. Upplands Väsby har på en månad efter Migrationsverkets beslut i juli tagit mot ungefär 15 barn. I mitten av augusti 2015 hade kommunen ansvar för 60 ensamkommande barn varav 29 asylsökande. Ensamkommande flyktingbarn placeras till en början i boende i familjehem eller HVB för ensamkommande för att när de blir äldre slussas ut till eget boende via träningsboende. Behoven för dessa målgrupper behöver ingå i kommunens övergripande bostadsplaneringsprocess. Det skulle behöva utvecklas former för att säkerställa att det i nybyggnads- eller ombyggnadsprojekt avsätts en viss andel av bostäderna för personer som av olika skäl inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan röra sig om försökslägenheter för personer efter missbruksbehandling, mottagande av nyanlända familjer enligt avtal, barnfamiljer utsatta för våld eller med psykisk ohälsa samt boendekedja för unga vuxna där socialtjänsten har ett särskilt ansvar, till exempel ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som tidigare varit placerade. Ensamkommande barn återförenas ibland med sin familj som kommer till Sverige. Den kommun som har ansvar för det ensamkommande barnet få då också ansvar för mottagandet av familjen. Dessa personer räknas i dagsläget inte in i de 52 personer som kommunen ska ta emot enligt överenskommelsen med Migrationsverket. Hittills har kommunen tagit emot tre familjer på sammanlagt tio personer som anknytning till ensamkommande barn. Över 50 miljoner människor i världen befinner sig på flykt. Det är det högsta antalet flyktingar sedan andra världskriget. Migrationsverkets prognoser för flyktingmottagandet ligger fortsatt högt. Kommunen beräknas av Migrationsverket ta emot 200 flyktingar i år. Kommunen har en överenskommelse om att ordna bostad till minst 52 flyktingar per år vilket sker genom uthyrning av försökslägenhet till dess att familjen kan överta kontraktet. Under 2105 (januari-augusti) har 28 personer tagits emot till lägenhet i kommunen. Väsby Hem kommer under 2015 att avsätta tolv lägenheter för detta ändamål och Stena Fastigheter en lägenhet. Kommunens stödboende inom missbruksvården, ”96:an”, är i dag lokaliserat till lokaler som hyrs av en bostadsrättsförening. Lokalerna är uppsagda av bostadsrättsföreningen. Ersättningslokaler kommer att behövas. En beställning av ändamålsenliga lokaler utarbetas under hösten 2015. Ungdomsmottagningens verksamhet har växt de senaste åren. År 2011 hade mottagningen cirka 2 000 besök till barnmorska och 400 besök till kurator. År 2014 var besöksantalet 3500 till barnmorska och 850 kuratorsbesök. Verksamheten börjar bli trångbodd. Det saknas undersökningsrum för läkare och det är trångt i väntrummet. Besöksantalet förväntas öka även under 2015. Hur överenskommelsen med Länsstyrelsen och Migrationsverket kommer se ut framöver kommer att tydliggöras under hösten 2015. Ett nytt lagförslag kom våren 2015 som innebär att kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända oavsett om det finns en överenskommelse eller inte kan påverka att fördelningsnyckeln som Arbetsförmedlingen använt för att ta fram länstalen kan 56 5.4.2 Befolkningsutvecklingens påverkan för målgruppen 2016-2025 Under det senaste året har drygt 25 nya lägenheter ställts till socialtjänstens förfogande från bostadsföretagen och ett tiotal kontrakt har övertagits av de boende. Behoven de närmast följande åren bedöms vara i storleksordningen 25-30 lägenheter. Möjligen ökar behovet kring 2018 och 2019 när fler ensamkommande flyktingbarn ska ut i egen bostad. Stor osäkerhet finns i behovet kring flyktingmottagandet framöver. Behoven av lägenheter inom socialtjänsten är indirekt kopplat till befolkningsutvecklingen genom den bostadsbrist som uppstår när bostadsbyggandet inte är tillräckligt i regionen. Men även andra faktorer väger tungt som till exempel konjunkturläge, flyktingmottagande, arbetslöshet och utvecklingen av drogproblematik. 5.4.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov 5.4.3 Platsbehov Flyktingmottagandet ställer ökade krav på tillgänglighet till lägenheter. Mottagandet enligt avtalet med Migrationsverket innebär att flyktingar kan tas emot när tillgängligt boende finns. För familjer som kommer som anknytning till ensamkommande barn fungerar det annorlunda. Dessa kommer till kommunen direkt vid ankomsten och ska i första hand själva ordna boende. Kan de inte detta vilket de i regel inte kan så behöver kommunen hjälpa till med boendet. Med den korta framförhållningen innan ankomsten innebär detta oftast att det till en början blir frågan om tillfälligt boende på vandrarhem, ett alternativ som varken är kostnadseffektivt eller lämpligt som bostad någon längre tid. Köp av platser Behovet av platser inom den ordinarie barn- och ungdomsvården beräknas lika på samma nivå som idag, 102 årsplatser. Även inom beroendevården beräknas dagens behov på nio årsplatser inte förändras. Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommunen är ansvarig för ökar. Detta är gemensamt för hela landet och med nuvarande takt kommer antalet barn som kommunen är ansvarig för att fortsatt att växa kraftigt. Antalet har fördubblats på ett år. Prognos på längre sikt är omöjlig att göra men det är inte orimligt med ytterligare en fördubbling av de nu 60 barnen på ett år. Placerade barn och ungdomar samt ensamkommande flyktingbarn är barn som kommunen har ett särskilt ansvar för. I nuläget är många placerade på olika HVB-hem där det egentliga stödet är att få stöd så att man kan gå över till ett eget boende. I och med det ökade antalet barn med dessa behov behöver en översyn göras utav formerna för detta. Det är möjligt att kommunen bör åt vårdgivare att skapa ett stödboende för ungdomar i Upplands Väsby. Lägenheter Flyktingmottagandet enligt överenskommelsen med migrationsverket innebär att socialtjänsten behöver tillgång till tolv lägenheter årligen. Därtill kommer de uppskattningsvis fem lägenheter som behövs för anknytande familjer till ensamkommande barn. Kommunen har för de ensamkommande barnen precis som för övriga samhällsvårdade barn ett särskilt ansvar för vuxenblivandet där bland annat bostadsfrågan är en viktig del. Ju fler barn kommunen får ansvar för desto fler kommer vid vuxenblivandet har svårt att på egen hand skaffa sig bostad något som kan påverka behovet av lägenheter framöver. Detta behov uppstår vid 21 års ålder. De närmaste åren är det relativt få av de mottagna barnen som blir 21 år. Antalet ökar år 2018-2019. 5.4.5 Slutsats individ- och familjeomsorg Socialtjänsten behöver ett tillskott på 25-30 lägenheter för andrahandsuthyrning som försökslägenheter per år. Bra samarbete med bostadsbolagen och byggföretag samt bostadsplanering i hela regionen är nödvändigt för att även de mest utsatta ska kunna få en bostad. För att möta behoven av boende för ensamkommande flyktingbarn behöver fler boendeplatser beredas inom kommunen av extern leverantör eller i kommunal drift. Övriga målgruppers behov bedöms inte förändras framöver utan ligger kvar på samma nivå som tidigare. 57 Ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an behöver tas fram. Ungdomsmottagningens behov av större lokaler behöver utredas vidare för ett konkretiserande av behoven. Lokalkostnaderna på ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an kommer troligen bli betydligt högre än de nuvarande vilket innebär behov av resurstillskott för att kunna behålla nuvarande verksamhet. Behoven av platser inom ordinarie barn- och ungdomsvård och beroendevård föranleder inga förändringar i budgetbehoven utöver ordinarie prisjusteringar. Kostnaderna för det ökade mottagandet av ensamkommande flyktingbarn bedöms täckas av ersättningen från staten. 58 6 Kultur- och fritidsnämnden Under kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde ligger kulturverksamheter (bibliotek, musikskola, Gunnes gård, allmänkultur, kommunens konstsamling, föreningar och bidrag), ungdomsverksamheter (fritidsgårdar och Vega) samt fritidsverksamheter (idrottsanläggningar, friluftsanläggningar, föreningar och bidrag). Med ansvarsområde menas ansvar för finansiering, utveckling, målformulering och uppföljning. Inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde träffas överenskommelser/avtal med såväl kommunala som externa utförare i syfte att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för Väsbyborna. kommunens föreningar, medborgare och verksamheter en god service. Lokalhyrorna är en stor utgift för kultur- och fritidskontoret, varför lokalförändringar kan slå hårt mot nämndens eller föreningarnas kostnader. Därför är det av vikt att lokalförändringar planeras med god framförhållning och utifrån de behov som är mest angelägna. Lokalfrågorna är mycket viktiga i nämndens verksamheter. Attraktiva lokaler är en del i att erbjuda 59 När det gäller kulturlokaler är det viktigt att de anläggs i attraktiva lägen för att säkerställa att besökare enkelt kan besöka verksamheterna. Messingenområdet med bibliotek, musikskola och kulturhus utgör ett nav för Väsbys kulturliv. Vilundaparken är likaledes ett nav i Väsbys idrottsliv. lokaler i bättre lägen eller med större efterfrågan. Efterfrågan och nyttjandegrader i olika lokaler ger en bild av vilka verksamheter som bör prioriteras i framtiden. En viktig utvecklingsfråga för kultur- och fritidsnämnden är att forma tydliga rutiner för planering av nya anläggningar redan i samhällsplaneringsstadiet. En strategi för förbättrade rutiner bör utformas för att påvisa hur och i vilket skede nya anläggningar bör planeras i exempelvis nya detaljplaner och hur kultur- och fritidsnämnden och kontoret för samhällsbyggnad ytterligare kan förfina sitt samarbete i samhällsplaneringsfrågorna. År 2015 finns kultur- och fritidskontoret representerade i kommunala forum för stadsutveckling, så som lilla och stora samhällsutvecklingsforumet sa.mt i arbetet med den kommunala översiktsplanen. För andra verksamheter är det av vikt att de anläggs nära platser där kommuninvånarna bor och verkar. Fritidsgårdar bör vara placerade så att verksamheten kan främja trygghet och aktiviteter för ungdomar i de olika kommundelarna. Idrottslokaler bör också vara strategiskt placerade i närhet till aktiva föreningar. Slutligen är det av vikt att kultur- och fritidslokaler betraktas i sitt sammanhang utifrån en helhetssyn. Vissa lokaler i beståndet kan ha ett gynnsamt ekonomiskt läge och en avyttring av sådana lokaler kan hjälpa till att finansiera satsningar på 60 6.1 Kultur- och ungdomsverksamheter 1 juni 2015 slogs Väsby välfärd kultur och kulturoch fritid ihop för att bilda ett stort gemensamt kontor, kultur- och fritidskontoret. Det innebär att kultur och fritid (före detta kundvalskontoret) bibliotek, musikskola, Gunnes gård, Vega och allmänkultur ingår i samma kontor som verkar under kultur- och fritidsnämnden. Fritidsgårdarna i kommunen drivs av tre olika externa utförare: Unga Örnar, Ungdom Väsby AB och Stockholms Stadsmission. Dessutom driver fristående kulturföreningar verksamhet i vissa kulturlokaler, som Hembygdsföreningen i hembygdsgården. Nedan finns en karta med de olika verksamheterna, position i karta anges i parentes vid respektive beskrivning. Figur 15 visar kultur- och ungdomsverksamheter, triangel symboliserar privat utförare och kvadrat kommunala. 1 Runbygården 2 Hembygdsgården 3 Messingen 4 Gunnes gård 5 Väsbygården 6 Smedbygård Messingen och kulturhuset 7 Vega 8 Grimbogården invigs ett nytt kulturhus som byggs i anslutning till Messingenhuset. I kulturhuset kommer det att finnas ett stort scenrum som har kapacitet att ta emot 350 besökare och både stora och små produktioner. Messingen (3), är viktig för kultur- och fritidsnämndens verksamheter. I Messingen finns huvudbibliotek, barnbibliotek, pendlarbibliotek, musikskola och multihall. Byggnaden är en viktig samlingsplats för Väsbyborna. I december 2015 61 Musikskolans lokaler ver i konstämnet. Om musikskolan uppnår den volymökning som finns i flerårsplanen kommer de även att behöva ytterligare ett undervisningsrum på plan två samt tillgång till lokaler på kommunens grundskolor för att öka tillgängligheten för de yngre eleverna. Musikskolan har ambition om att utvecklas till kulturskola och testar därför verksamhet inom konst- och teaterområdet. Musikskolan har sin verksamhet i lokaler i Messingen (3) och använder förutom musikskolans egna lokaler på plan två, följande lokaler vid flertal tillfällen i veckan: Multihallen, ABBA, Ragnvald, bibliotekets aktivitetsrum, matsalen och caféet. Musikskolans verksamhet är i behov av fler lokaler i form av ett större undervisningsrum samt lämplig lokal för att kunna ta emot fler ele- Bibliotek utöka och tydligare kunna exponera böcker bättre vid alla hyllor (bra exponeringsmöjligheter kommer alltid högt upp bland de faktorer som avgör utlåningen). Barnfakta bör placeras i anslutning till övrig barnlitteratur. Ungdomar behöver få en egen avdelning som de känner är deras, där de kan hänga, läsa, spela brädspel, göra läxor m.m. I arbetet att utforma avdelningen bör både personal och ungdomar vara involverade i fokusgrupper eller helst workshops, som är ett bra sätt att få fram vad barn och ungdomar egentligen vill ha. Huvudbibliotek, barnbibliotek samt pendlarbibliotek finns i lokaler i Messingen (3). Verksamheten drivs av kultur- och fritidskontoret. Kulturoch fritidsnämnden hyr lokalerna av kontoret för samhällsbyggnad som i sin tur hyr in lokalerna från en extern fastighetsägare. Biblioteksverksamheten är i behov av ytor i form av en ordentlig ungdomsavdelning och en avdelning för barnfakta i anslutning till den befintliga barnavdelningen i Messingen. I dagsläget är barnfakta och ungdomsböcker placerade på vuxenavdelningen (där det idag är väldigt trångt). Dessa ytor behöver vuxenavdelningen för att kunna Biblioteket är även i behov av en yta till sitt magasin, som idag är placerat nere i källaren. Magasinet bör ha en mer lättåtkomlig placering så att 62 Hembygdsgården det kan göras till ett öppet magasin. Detta ställer vissa krav på den ytan främst när det gäller hållfasthet, då magasin med böcker är väldigt tunga. På grund av platsbrist vid inflyttningen i de temporära lokalerna i Messingen, som sedan dess blivit permanenta, placerades flera hyllmeter med böcker i en stor hylla. Följden av platsbristen blev att många böcker som efterfrågas placerades där och personalen måste gå ner två våningar flera gånger om dagen för att hämta dem. Detta är en väldigt omodern lösning som de flesta bibliotek har gått ifrån för att istället ha alla sina böcker ute på hyllan eller i ett öppet magasin i (eller i anslutning) till bibliotekslokalen, där besökarna själva kan botanisera. Kultur- och fritidskontoret upplåter hembygdsgården (2) till Upplands Väsby Hembygdsförening som driver och fyller gården med verksamhet. Gården är i relativt god kondition med tanke på de olika husens ålder. Under 2014 genomfördes renoveringar, eldragningar, måleriarbete och skydd mot skadedjur på delar av gården. Automatisk belysning installerades på gårdsplanen för ökad trygghet. Gunnes gård Fornbyn Gunnes gård (4) är en rekonstruktion av en vikingatida gård som ligger i Smedbyområdet. Vid gården driver kultur- och fritidskontoret musei- och utbildningsverksamhet för skolbarn och besökare. Susebovillan Hösten 2015 flyttar ungdomsverksamheten Vega (7) in i den gula villan i Suseboparken. I huset finns ungdomslokaler i bland annat form av musikstudio och mötesytor. En utredning som genomfördes av dåvarande kundvalskontoret lyfte fram Gunnes gård som en av kommunens viktigaste turistattraktioner. Planer finns på ett besökscenter med fasta toaletter och bättre parkeringsmöjligheter samt med eventuell restaurang och butik, men ligger långt fram i tiden och inga beslut har fattats i frågan. 63 Fritidsgårdar ler och mötesplatser, samt vilka befintliga lokaler som bör ses över. I kommunen finns fyra fritidsgårdar: Väsbygården (5), Smedbygården (6), Runbygården (1) samt Grimbogården (8). Dessa drivs av tre externa aktörer i form av öppen ungdomsverksamhet för målgruppen 12-16 år. Från och med 2012 har kultur- och fritidskontoret tagit över hyreskontrakten för gårdarna. 6.1.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2016-2025 Ingen av kultur- eller ungdomsverksamheterna är idag direkt styrd av befolkningsutvecklingen. Om en kraftig befolkningsutveckling äger rum i kommunen kan nya verksamheter behöva tillkomma, vilket ställer nya krav på anläggningar och faciliteter. Under 2015 inleds även en utredning om förutsättningar för en femte fritidsgård, placerad i ett område där som saknar fritidsgård. Konstarkiv 6.1.3 Strategisk analys av plats- och lokalbehov Kultur- och fritidskontoret ansvarar även för kommunens konstsamling. Syftet med konstsamlingen är att den ska smycka och berika möteslokaler, skolor, äldreboenden, förskolor och andra offentliga, kommunala lokaler. Då de verksamheter som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för inte är lagstyrda (förutom folkbiblioteket), utan är frivilliga, är behoven utifrån en befolkningsprognos svår att förutse. Den konst som för tillfället inte är utlånad, finns förvarad i ett konstarkiv. Det nuvarande arkivet är alldeles för trångt och inte endamålsenligt. Konstsamlingen är i behov av en lokal på minst 25 kvadratmeter, med anpassade förvaringsmöjligheter med hyllor och arkivmöbler samt avlastningsytor för ex. måttbeställning av ramar. Lokalen behöver vara i geografisk anslutning till kultur- och fritidskontoret som administrerar konsten samt uppfylla kraven för förvaring av konst. Det finns flera alternativ för både ägandeformer och driftformer av framtida lokaler för kultur-och ungdomsverksamhet. Ideella föreningar har möjlighet att sköta driften av en verksamhet, men exempelvis ekonomiskt stöd från nämnden. En annan möjlighet är att verksamheten drivs av en extern utförare alternativt av en verksamhet inom kommunen. Inom kultur- och fritidsområdet finns idag vissa lokaler som ägs av kommunen och vissa som hyrs in externt. Exempel på lokaler som ägs av kommunen är fritidsgårdar och Gunnes gård; exempel på lokaler som hyrs in är bibliotek och musikskola. Det kan finnas strategiska fördelar för kommunen att fortsatt äga vissa lokaler; fritidsgårdar och Gunnes gård är exempel. Genom att kommunen äger lokalerna så har kommunen ökad handlingsfrihet för eventuell framtida konkurrensutsättning och ökade möjligheter att påverka lokalernas utformning utifrån den verksamhet som ska bedrivas. 6.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Kultur- och ungdomsverksamheterna i kommunen har genomgått stora förändringar under de senaste åren för att bättre svara upp mot förväntningar och önskemål i omvärlden, och för att spegla mångfald, tillgänglighet och valfrihet. Med det nya kulturhuset och dess stora scenrum kommer Messingenområdet bli ett kulturnav. Tillsammans med bibliotekets och musikskolans lokaler i Messingen innebär det en ökad tillgänglighet gentemot allmänheten, både inom och utanför kommunen. I och med att stora delar av nämndens verksamhet idag drivs i lokaler som kommunen inte äger finns risk för ökade hyreskostnader och minskad möjlighet att påverka lokalernas utformning. Då en stor del av nämndens budget är bunden i hyreskostnader har hyreshöjningar stor påverkan på nämndens budget. Under hösten 2015/våren 2016 planerar kulturoch fritidskontoret att genomföra en kultur- och fritidsvaneundersökning för att kartlägga vilka aktiviteter som kommuninnevånarna vill utöva på sin fritid. På så sätt kan trender och intressen utläsas, vilket underlättar i planering av nya loka- Det är viktigt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter planeras tillsammans med planering 64 av nya bostadsområden. Vid större nybyggnationer, kan det tillkomma behov av ytterligare ytor för kultur- och ungdomsverksamheterna, såsom fritidsgårdar, kulturlokaler eller liknande. 6.1.4 Slutsats kultur- och ungdomsverksamheter Både biblioteket och musikskolan är i behov av utökade ytor; musikskolan i form av större undervisningsrum samt ytor för konstämnet och biblioteket i form av en ungdomsavdelning, utökade ytor för barnavdelningen samt ett mer lättåtkomligt magasin. Gunnes gård är ett attraktivt besöksmål. För att ytterligare öka gårdens attraktivitet och besöksantal skulle ett antal investeringar troligtvis vara nödvändiga. Gården saknar idag fasta toaletter och faciliteter och i återkommande kundundersökningar framställs behovet av café eller restaurangverksamheter i närheten. Bättre parkeringsmöjligheter skulle även underlätta för besökare till gården. Ett besökscenter med museilokaler, butik, restaurang och eventuella konferenslokaler vore en intressant framtida större investering. De delar av kommunens konstsamling som inte för tillfället är utlånat, finns förvarat i ett arkiv. Arkivet är trångt och inte endamålsenligt. För att tillgodose behoven behövs ett arkiv på minst 25 kvm som är anpassat för konstförvaring. Kultur- och fritidsnämnden behöver på längre sikt en danslokal för att ersätta de föreningar som tidigare haft dansverksamhet i gamla kulturhuset. Det har under flera år varit diskussioner och önskemål om ett pensionärernas hus för kommunens pensionärsföreningar. I nuläget pågår diskussioner om Villa Karlsro som är belägen vid Bills backe, väster om järnvägen, där kultur- och fritidskontoret kan hyra in lokalen av kontoret för samhällsbyggnad, och sedan i sin tur hyra ut lokalerna till föreningarna. 65 6.2 Fritid och idrott Kultur- och fritidsnämnden har ett stort antal anläggningar inom fritidsområdet. Exempel på betydelsefulla fritidsanläggningar som brukas av föreningsliv och medborgare är sporthallar, gymnastiksalar, inom- och utomhusbad, motionsspår, utegym, kampsportscenter, ishall och ridhus. Flera anläggningar ägs och drivs av kommunen, men det förekommer också anläggningar i privat ägo som ger Väsbybor möjlighet till rekreation och idrottsutövande. Nedan finns en karta med de olika verksamheterna, position i kartan återfinns i parentes vid respektive anläggningsbeskrivning. Figur 16. Karta som visar fritids- och idrottsverksamheterna 1 2 3 4 5 6 7 Sättra ridhus Runby sporthall/ konstgräsplan Multihallen, Messingen Smedsbyskolans gymnastiksal Väsbyskolans sporthall/gymnastiksal Vilundaparken/ konstgräsplan, naturgräsplan Smedsgärds sporthall 8 9 10 11 12 13 14 66 Odenslunda gymnastiksal Breddenskolans gymnastiksal Vikskolans gymnastiksal Grimstaskolans sporthall Södervikskolans sporthall/konstgräsplan Frestaskolans gymnastiksal Bollstanässkolans gymnastiksal/ konstgräsplaner Vilundaparken ingsplanen för Vilundaparken behöver arbetas fram under prognosperioden. En tilltalande tanke i Vilundaparkens fortsatta utveckling är att bygga om de två sporthallarna till en fullstor matcharena med generösa publikytor, godkänd av samtliga idrottsförbund i lagsporterna. En sådan ombyggnation skulle innebära att två sporthallar byggs ihop till en, och att antalet sporthallar totalt minskar. Behovet av flera fullstora sporthallar är stort. En lösning skulle kunna vara att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. På så sätt tillgodoses fritidens behov (där många skolelever redan är delaktiga). Vilundaparken (6) är kommunens största idrottsanläggning med resurser för idrott både inomoch utomhus, som till exempel idrottshallar, mötesrum för föreningar, fotbollsplaner, ishall, uterink, simhall, utomhusgym samt friidrottsanläggning. Ishallen är för närvarande godkänd av ishockeyförbundet för matchverksamhet för division 1spel. Ishallen används främst för ishockey, konståkning, skolverksamhet och allmänhet. Ishallen har funnits i många år och användandet är högt. Under 2012 och 2013 genomfördes underhållsreparationer på isplattans ytskikt. Ispisten är gammal och pålagd med ett antal nya ytskikt under de senaste fyra årtiondena. För närvarande är funktionen nedsatt och under utredning. Mot bakgrund av åldern och det faktum att plattan är helt oisolerad utreds möjligheterna att helt ta bort underlaget och bygga upp en ny ispist med modern konstruktion och isolering för att långsiktigt säkerställa funktion och energibesparing. Utredningen genomförs av kontoret för samhällsbyggnad. Vilundabadet drivs av Medley AB. Som underentreprenör finns en av kommunens föreningar, Väsby Simsällskap, som ansvarar för simundervisningen. Det gamla Vilundabadet byggdes under 2011 om till ett kampsportscenter. I centret finns stora delar av kommunens kampsportsföreningar som kendo, brottning, karate, taekwondo och thaiboxning. En bangolfanläggning finns i anslutning till Vilundaparken. Den nya, fräscha anläggningen drivs av en bangolfförening och ersätter den tidigare anläggningen vid Dragonvägen. Uterinken används i träningssyfte av föreningslivet, primärt av Väsby IK Hockey då de äger rinken. Allmänheten har dock också tillgång till uterinken. Föreningen har framfört önskemål om att bygga in uterinken, så att planen får väggar och tak. Dock visar en tidigare genomförd utredning att nuvarande placering hindrar utvecklingen av den typen av byggnation. Det finns önskemål om renovering av ytor i Vilundaparken, bland annat omklädningsrum, toaletter m.m. Dessutom bör Vilundaparkens övergripande utveckling aktualiseras. År 2015 fick kultur- och fritidskontoret i uppdrag av kulturoch fritidsnämnden att utreda hur nyttjandet av lokalerna ser ut i Vilundaparken, för att eventuellt öka nyttjandegraden och frigöra exempelvis administrationsytor för föreningarna. Vilundaparkens A- och B-hall används för träning och tävling i såväl individuella idrotter som lagidrotter. Hallarna är ”hemmahallar” för gymnastik och bordtennis som kräver mycket förrådsutrymme och hög takhöjd, i synnerhet för trampolingymnastiken och badminton. Hallarna är inte fullstora för de vanligaste större lagidrotterna och båda saknar publikplatser och är därför inte prioriterade som matcharenor. Spelplanen håller inte heller fulla mått. De båda hallarna har tillsammans storlek för att möjliggöra att hallarna långsiktigt byggs om och anpassas till en fullstor hall med generösa publikytor, även om detta medför begränsningar i nyttjandet för övrig idrottsverksamhet förlagd till lokalerna. Vilundaparkens löparbanor anlades år 1993 och används av både enskilda motionärer och föreningar. Underlaget på löparbanorna är i mycket dåligt skick, och har både hål och lösa partier, vilket kan vara en fara vid träning. Behovet av lokaler växer snabbt på Vilundaparken. Det har resulterat i ett antal baracker som succesivt placerats på Vilundaparkens baksida. Barackerna fungerar som omklädningsrum, dommarrum, förråd, kanslilokaler, handikappstoalett med mera. Alla dessa barackar har varit tänkta som tillfälliga lösningar, men inte ersatts av permanenta lokaler. Barackerna slits ner, och behovet av att ersätta dessa med permanenta lokaler, för att skapa en estetisk helhet med trygga och anpassade lokaler är stort. Eventuella åtgärder i Vilundaparkens A- och Bhall måste sålunda utgå från ett större resonemang om hur Vilundaparken bör utvecklas i ett längre perspektiv. En uppdatering av utveckl67 Dessutom finns önskemål om ett utomhusbad och nya fotbollplaner med eventuell tältlösning för möjlighet till vinterträning. En framtida lokalisering av en eventuell inomhusanläggning för fotboll kan dock ske på ett antal olika platser runt om i kommunen, utifrån en utredning som genomförts och godkänts av kultur- och fritidsnämnden under 2014. Smedsgärds sporthall Väsbyskolans sporthall Smedsgärds sporthall (7) är kommunens viktigaste idrottshall för matchspel inom innebandy och handboll då den är fullstor. Även träningsverksamhet bedrivs i hallen. Väsbyskolans sporthall (5) är efter Smedsgärdshallen kommunens andra matcharena. Av kommunens sporthallar har Väsby sporthall bästa möjligheten att ta emot åskådare. Även träningsverksamhet bedrivs. Hallen uppfyller inte innebandyförbundets krav fullt ut på en matcharena utan används via dispens. För fullvärdighet behövs en större publikkapacitet. Då Smedsgärds sporthall är fullt belägen av både innebandy- och handbollsverksamhet finns behov av ytterligare sporthallar med fullstora mått, samt med större publikkapacitet. Behovet av anpassade temahallar som är avsedda för respektive idrott är stort. Runbyskolans sporthall Runbyskolans sporthall (2) är kommunens tredje matcharena. Även träningsverksamhet bedrivs. Hallen har fullmåtts spelyta men inga möjligheter att ta publik. Grimstaskolans sporthall Grimstaskolans sporthall (11) är basketens matcharena. Under 2011 anpassades sporthallen till basketförbundets krav för seriespel. 68 Södervikskolans sporthall Fotbollsplaner Södervikskolans sporthall (12) används enbart som träningsanläggning. Sporthallen har inte fullmåtts spelyta. I kommunen finns fem konstgräsplaner: Vilunda (6), Södervik (12), Runby skolfotbollsplan (2) samt Bollstanäs IP 1 och 2 (14). Det finns även en 11-manna och en 9-manna naturgräsplan på Vilundaparken (6). Kommunens gymnastikhallar Konstgräsplanerna kräver underhåll i form av bland annat påfyllnad av granulat årligen och utbyte av hela underlaget ungefär vart sjunde till tionde år. För båda planerna på Bollstanäs planeras utbyte av granulat under år 2017. Vilundaparkens konstgräs behöver genomföra samma underhåll under år 2018. Söderviks konstgräsplan är helt uttjänt och behöver läggas om helt. En totalrenovering av planen har legat i investeringsbudgeten under flera år men inte varit möjlig att realiseras. Den åtgärden finns även med i 2015 års budget men täckning för kapitaltjänstkostnader saknas i kultur- och fritidsnämndens budget. I anslutning till kommunens skolor finns idrottslokaler som används för skolornas idrotts- och gymnastikundervisning. Lokalerna nyttjas dessutom av allmänhet, privatpersoner och föreningsliv på icke skoltid. • • • • • • • Väsbyskolans lilla gymnastiksal – träningshall/skolverksamhet (5) Smedbyskolan – träningshall/skolverksamhet (4) Vikskolan – träningshall/skolverksamhet (10) Odenslundaskolan – träningshall/skolverksamhet (8) Bollstanässkolan – träningshall/skolverksamhet (14) Breddenskolan – träningshall/skolverksamhet (9) Frestaskolan – träningshall/skolverksamhet (13) 7-mannaplanen i Runby används företrädesvis som lek- och bollplan för skolan samt fotbollsverksamhet för barn och är inte lika sliten. Utbyte av granulat planeras att genomföras under år 2020. Diskussionen om fyllnad av BPR-granulatets (malda bildäck) eventuella farlighet pågår kontinuerligt där åsikterna går vitt isär. I Upplands Väsby kommun förordas miljövänligt fyllnadsmaterial, något som kostar tre till fem gånger så mycket som BPR-fyllningen. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för hyreskontrakten för samtliga sporthallar och gymnastiksalar. Skolor, föreningar, företag och privatpersoner hyr tider i anläggningarna genom lokalbokaren som arbetar på kultur- och fritidskontoret. Tennisbanor Multihallen Efter en utredning som gjorts mellan 2014-2015 beslutades att utveckla och bygga nya tennisbanor i Stora Wäsby, där det redan finns två inomhusbanor. Alla beslut är fattade, investeringsmedel tillsatta och arbetet är påbörjat och beräknas vara klart hösten 2016. Inom kultur- och fritidsnämndens idrottsverksamheter finns möjlighet att multihallen Messingen (3) kan användas för idrottsändamål. Det gäller dock ej matcher på hög nivå, då hallen inte uppfyller storlekskraven för tävlingsverksamhet. Sättra ridhus Sättra ridanläggning (1) består av ett flertal hus varav flera är i dåligt skick. Under 2015 utreds möjligheterna till att rusta upp anläggningen, för att kunna erbjuda en säker, modern ridanläggning. 69 Övriga fritidsanläggningar • • • I övrigt återfinns ett stort antal mindre anläggningar och anläggningar som ägs av annan part, som dock bidrar till möjligheter för ett rikt föreningsliv, rekreation och idrott. Exempel är: • • • • • • Parkourbana Stort antal motionsspår/elljusspår, Upplandsleden och ridstigar runt om i kommunen Temporär yta för amerikansk fotboll Näridrottsplatser i olika kommundelar Badplatser så som exempelvis Kairobadet Bågskyttelokaler Minde bassängbad Golfbana Yta för soft air gun Figur 17 Kairobadet 6.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 en mängd aspekter såsom vilka fritidsaktiviteter som framtidens ungdomar vill ägna sig åt samt vilka föreningar som har störst behov av lokalförändringar eller nya lokaler. De fritidsanläggningar som tillhandahålls av kommunen ska svara upp mot önskemål och krav från utförare, medborgare och föreningsliv. Beläggningsgrader och användandet av lokalerna följs ständigt upp för att säkerställa att de lokaler som finns används flitigt och på ett bra sätt. I framtiden är det viktigt att planera lokaler utifrån 70 Önskemål om nya och uppdaterade anläggningar inkommer ständigt från föreningsliv, medborgare och utförare. Nedan listas exempel på önskemål och behov som lyfts till kommunen: • • • • • • • • • • • • • Väsby krävs personalresurser på anläggningarnas, samt fler lokaler, då de flesta idrottslokaler idag är fullbokade från tidig morgon till sen kväll. 6.2.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2016-2025 Skateboardpark Renovering av Vilundaparken Fullstor matcharena för inomhusidrotter Fotbollstält Fler fotbollsplaner, framförallt 11mannaplaner. Ny ispist Anläggning för amerikansk fotboll Evenemangsytor för cirkus, tivoli, marknader och andra större arrangemang Campingplats Danslokaler Omvandling av grusplan till fotbollsplan Utomhusbassäng Administrationslokaler för föreningar/ föreningens hus Efterfrågan på idrottslokaler ökar parallellt med befolkningsutvecklingen. Fler invånare innebär sannolikt fler eller större föreningar med behov av verksamhetslokaler. Nämnden följer idrottsanläggningarnas beläggningsgrader och föreningarnas medlemsantal för att tidigt se förändringar i lokalbehoven. En annan faktor som kan påverka populariteten för fritid- eller idrottsaktiviteter är när en person med lokal anknytning är framgångsrik och/eller när svenska utövare når stora nationella och internationella framgångar. Då föreningar med särskilda behov ökar snabbt i medlemsantal, kan specialanpassade lokaler behövas, exempelvis med högre takhöjd (trampolin och badminton) eller med fullstora mått för exempelvis handboll och innebandy En av nämndens största utmaningar är att prioritera bland dessa behov. Under hösten 2015/våren 2016 planerar kultur- och fritidskontoret att genomföra en kultur- och fritidsvaneundersökning för att kartlägga vilka aktiviteter som kommuninnevånarna vill utöva på sin fritid. På så sätt kan trender och intressen utläsas, vilket underlättar i planering av nya lokaler och mötesplatser, samt vilka befintliga lokaler som bör ses över. Det är viktigt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter planeras tillsammans med planering av nya bostadsområden. Vid större nybyggnationer kan det tillkomma behov av ytterligare ytor för fritidsverksamhet och rekreation, såsom sporthallar, fotbollsplaner eller liknande. En annan aspekt som kan påverka hur lokaler bör utformas och vilka behov som finns, är kraven från de olika idrottsförbunden. Om någon av lagidrotterna i kommunen går upp i de högre divisionerna i seriespelet, kan vissa krav ställas på anläggningen. Kraven kan innebära ökade publikplatser, utökade ytor i form av spelytor, domarrum, matchbås eller liknande. I vissa fall har kommunen fått dispens, exempelvis från Svenska innebandyförbundet då ett herrlag gick upp i högre division och Smedsgärds sporthall inte uppfyllde kraven. Istället spelas vissa matcherna i Vilunda sporthall, i både A- och B- hallen, där en portabel läktare placerats. Detta innebär undantagsdatum för ordinarie idrotter som tränar där, vilket inte är optimalt. 6.2.3 Behov av lokaler och anläggningar En tydlig trend i idrottssverige är att allt fler vill kunna vara flexibla och idrotta när det passar den egna individen. I fler kommuner finns nu spontanidrottsanläggningar, där det inte krävs förtidsbokning. För att det ska fungera i Upplands 6.2.4 Strategisk analys plats och lokalbehov Idag finns 16 inomhusanläggningar och betydligt fler idrotts- och fritidsplatser utomhus. Det vi ser är att behovet av både fullstora sporthallar och fotbollsplaner finns. Föreningslivet i Upplands Väsby är aktivt alla dagar i vecka, men främst på vardagar. Då de flesta föreningar har barn- och ungdomsverksamhet planeras aktiviteterna mellan klockan 17.00 -22.00. Detta innebär att det ofta finns lediga tider mellan klockan 22.00–23.00, vilket blir för sent för föreningarnas verksamheter. Det behövs därför flera idrottsanläggningar så att föreningarna ska kunna bedriva sin verksamhet på inte för sena tider. I nuläget ägs alla idrottslokalerna av kommunen vilket kan ge strategiska fördelar för kommunen. Genom att kommunen äger lokalerna så har 71 kommunen ökad handlingsfrihet för eventuell framtida konkurrensutsättning och ökade möjligheter att påverka lokalernas utformning utifrån den verksamhet som ska bedrivas. Genom att kommunen, genom kultur- och fritidsnämnden, är spindeln i nätet, kan fortsatt höga beläggningsgrader i lokalerna säkerställas. Dock finns ett antal anläggningar i privat regi som är betydelsefulla komplement för tillhandahållandet av ytor för rekreation och idrott. 6.2.5 Slutsats fritid och idrott Olika idrotter har olika behov vilket gör att det ofta är svårt att låta flera olika idrotter dela på en hall. En lösning skulle kunna vara att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. På så sätt tillgodoses fritidens behov (där många skolelever redan är delaktiga). Under de kommande åren kommer fokus inom idrott och fritid troligtvis att finnas på de anläggningar där utredningar skett eller planeras att ske. Förnyelsen av kommunens idrottsanläggningar är ständigt aktuell och består i verksamhetsanpassning och förnyelse av befintliga lokaler. Vissa av lokalerna upplevs som slitna och i behov av underhåll som exempelvis Vilundaparkens löparbanor och ispist. Även konstgräsplanerna är i behov av påfyllning av granulat samt omläggning, framförallt Söderviks konstgräsplan. Behovet av sporthallar med fullstora mått och publikkapacitet är stort. Idag har flera föreningar fått dispens från idrottsförbunden för att kunna spela matcher på hemmaplan, trots bristen på godkända sporthallar. Föreningslivet är även i behov av så kallade temahallar som är anpassade efter de olika idrotternas behov, ex. trampolin och handboll med klister. Ett önskemål är att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. På så sätt tillgodoses fritidens behov (där många skolelever redan är delaktiga). Det finns flera alternativ för driftformer av framtida lokaler för idrott- och fritidsverksamhet. Ideella föreningar har möjlighet att sköta driften av en verksamhet, med exempelvis ekonomiskt stöd från nämnden. En annan möjlighet är att verksamheten drivs av en extern utförare alternativt av verksamhet inom kommunen. Kultur- och fritidsnämndens budget är i hög utsträckning knuten till hyreskostnader, varför hyreshöjningar får stor påverkan på nämnden. Då anläggningar utgör en stor del av nämndens ekonomi är det viktigt att säkerställa goda rutiner vid planering, beställning och drift av nya anläggningar. Det är också av stor vikt att nämnden följer samhällsutvecklingen för att se till att de ytor som tillhandahålls och planeras också stämmer överens med medborgarnas och föreningslivets behov. 72 7 Lokalförändringar Under 2016-2025 kommer flera större lokalförändringar genomföras. Många av dem finns med i kommunens flerårsplan med budget och medel för investeringar finns för 2016-2018. I detta kapitel finns också de behov som kan komma att generera framtida lokalbehov som sträcker sig bortom 2018. 7.1 Lokalbestånd Kommunens lokaler förvaltas av fastighetsenheten på kontoret för samhällsbyggnad. Det är kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott som representerar fastighetsägaren. bebyggda och obebyggda. Fördelningen av kommunens lokaler kan ses i diagrammet nedan och avser augusti 2015. Totalt förvaltar kommunen 164 000 kvm lokaler, varav 36 procent är inhyrt. I kommunens lokaler finns Fastighetsenheten förvaltar och utvecklar kommunens fastighetsbestånd. Fastigheterna är både hyresgäster i både kommunal och enskild regi, Figur 18 visar lokalbeståndet fördelat på olika verksamheter. 73 7.2 Process lokalförändringar De lokalförändringar som fastighetsenheten på kontoret för samhällsbyggnad hanterar kan vara initierade av hyresgäst i kommunens lokaler, behov av reinvestering då byggnader och anläggningar uppnått sin tekniska livslängd eller ett utökat behov av lokaler enligt lokalförsörjningsplanens prognoser. till kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott. Tidsram för framtagande av lokaler, anläggningar och gruppbostäder är 2-6 år, från beställning till inflyttning. Om- och tillbyggnad eller anpassning av befintliga lokaler tar oftast inte lika lång tid. Det finns en rutin för lokalbeställningar från 2012 som i och med kommunens nya organisation är i behov av en översyn. Arbete med revidering har påbörjats och beräknas att slutföras under 2016. Rutinen kallas Handläggningsordning för lokalbeställningar och ska stödja processen för framtagande av lokalbeställningar. Samtliga välfärdsnämnder och kommunstyrelsen har godkänt handläggningsordningen. Behov av lokaler, anläggningar och bostäder för kommunens välfärdstjänster hanteras av välfärdsnämnderna som agerar beställare av nya lokaler. Lokalanpassningar beställs av hyresgästen. Beställning av nya lokaler eller anläggningar och anpassningar av befintliga lokaler och anläggningar för behovstäckning görs av välfärdsnämnderna Figur 19 visar flödet för handläggningsordningen. Processen är under översyn eftersom kundvalskontoret (KVK) från och med halvårsskiftet 2015 ersatts av tre välfärdskontor. 74 7.3 Lokalförändringar 2015 Odenslunda skola Nedan sammanställs några av de större lokalförändringar som skett under 2015. Odenslunda skola ersätts med nya lokaler då befintliga skollokaler uppnått sin tekniska livslängd. Den nya skolan som är ändamålsenlig för den pedagogiska verksamheten, yteffektiv och energisnål med miljöklassning silver har plats för 230 elever varav 200 i grundskola F-5 och 30 elever i resursskola. Den nya skolan har något lägre elevkapacitet jämfört med den gamla skolan. Skolan beräknas stå färdig till årsskiftet 2015/2016. Verksamheten drivs av enskild huvudman och kommunen äger lokalerna. Smedbyskolan Den kommunala skolverksamheten på Smedbyskolan avvecklades sommaren 2015 på grund av för litet elevunderlag. Skolans 210 elever erbjöds plats på andra skolor inom kommunen. Skolans kapacitet var 280 elevplatser i F-9. Lokalerna ägs av kommunen och annan verksamhet är aktiv i före detta Smedbyskolans lokaler. Figur 20 Pågående bygge av Odenslunda skola. Brobacken Messingenhuset vilket ger fördelar för boende, personal och anhöriga som har möjlighet att utnyttja Messingenhusets och Kulturhusets stora utbud. Verksamheten på Brobacken drivs i kommunal regi, lokalerna hyrs in från extern fastighetsägare. Det nybyggda vård- och omsorgsboendet Brobacken med 76 platser i Messingenområdet öppnade efter sommaren 2015. I och med detta nya boende har två befintliga vård- och omsorgsboenden kunnat avvecklas då de inte varit fullvärdiga. Brobacken är fysiskt sammanlänkad med 75 Nya kulturhuset Baldersvägen Kommunens nya kulturhus i Messingen ska vara klart i december 2015. I de nya lokalerna finns ett stort scenrum där det utöver scenverksamheter som teater, konserter och föreställningar även finns plats för konferenser och golvyta för bordssittning i större sällskap. Kulturhuset samverkar med lokalerna i Messingenhuset där det finns bland annat gymnasieskolor, flera bibliotek, restaurang och multihall. Invigning för kulturhuset planeras december 2015. Verksamheten drivs av kommunen och lokalerna hyrs av extern fastighetsägare. En ny gruppbostad för LSS är under uppförande på Baldersvägen. Gruppbostaden innehåller sex lägenheter med gemensamhetslokaler och planeras att vara färdigställd under våren 2016. Verksamheten kommer att drivas av kommunal utförare och kommunen äger lokalerna. I gamla kulturhuset på Centralvägen har kommunens verksamheter flyttat ut, Vega finns exempelvis numer i Susebovillan. Fastigheten med gamla kulturhuset ingår inte längre i kommunens fastighetsbestånd. 76 7.4 Lokalförändringar upptagna i kommunens investeringsbudget i flerårsplan 2016-2018 Nedan följer en sammanställning av lokalförändringar som tilldelats investeringsmedel enligt flerårsplanen (FÅP) 2016-2018 beslutad av kommunfullmäktige den 15 juni 2015. Dessa behov kan ha initierats av hyresgäst, fastighetsägare eller konstaterats i tidigare lokalförsörjningsplaner. Övergripande sammanställning finns i bilaga 3. Påverkan på nämndernas driftbudget redovisas nedan i text och kommenteras i bilagan. För vissa investeringar pågår beräkningar angående effekt på driftbudget. 7.4.1 Utbildningsnämnden Ny kommunal skola Smedbynära/Fyrklövern Beskrivning Utbildningsnämnden ska planera för en ny kommunal skola Smedbynära/i Fyrklövern enligt uppdrag i flerårsplanen 2016-2018. Status Utredningsuppdrag drivs inom ramen för Ett lärande Väsby. Tidplan Planering klar 2017. Ekonomi En ny skola kommer leda till framtida investeringsbehov. 1 miljon kronor finns i FÅP 2016-2018, behöver kompletteras till nästa FÅP. Vikskolan Beskrivning Grundskola med 250 platser. Återanskaffning av skollokalerna på initiativ av fastighetsägaren då befintliga lokaler uppnått sin tekniska livslängd och behöver återanskaffas. Status Skolan ligger i ett område som planeras för nya bostäder, Wijk Oppgård. Pågående detaljplanearbete för området kan komma att påverkas av Trafikverkets fortsatta utredning av vägkorridor för nya Vallentunavägen. Tidplan Detaljplanearbete pågår. Skola preliminärt klar 2018. Ekonomi Investeringsmedel för ny skola finns i FÅP 2016-2018. Lokalhyran betalas av hyresgästen och ska täckas av skolpengen. Tillagningskök Beskrivning Två mottagningskök i skola eller förskola ska konverteras till tillagningskök (förstärkt mottagningskök) enligt uppdrag i FÅP 2016-2018. Status Inventering av befintliga kök påbörjad. Tidplan Genomfört senast 2018. Ekonomi Investeringsmedel för anpassningsåtgärder i köken finns med i FÅP 2016-2018. Anpassningen genererar ett hyrestillägg som ska inrymmas i skolpengen. 77 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 2019 Totalt 1 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 1 67 25 93 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 1 5 2018 2019 Totalt 6 7.4.2 Social- och äldrenämnden Gruppbostäderna nedan har ett löpnummer som stämmer överens med nummer i investeringslis- tan i kommunens flerårsplan (FÅP) 2016-2018 för enklare uppföljning. Gruppbostad 1 LSS Beskrivning Ny gruppbostad för LSS på grund av utökat behov och behov av att ersätta befintliga icke fullvärdiga platser. Status Lokalbeställning från SÄN till KSTFU finns. Tomtutredning pågår. Lokalanalys tas fram hösten 2015. Tidplan Ska vara klart så snart det går. Ekonomi Investeringsmedel för gruppbostaden finns med i FÅP 2016-2018. Medel för investeringar för inventarier och högre lokalhyror utreds av social- och omsorgskontoret under budgetarbetet hösten 2015 och kompletteras i kommande flerårsplan. Gruppbostad 2 LSS Beskrivning Ny gruppbostad för LSS på grund av utökat behov och behov av att ersätta befintliga icke fullvärdiga platser. Status Ingen lokalbeställning finns, kommer göras till kontoret för samhällsbyggnad hösten 2015. Tidplan Behov av ny gruppbostad snarast. Ekonomi Investeringsmedel för gruppbostaden finns med i slutet av FÅP 2016-2018 men då större delen av investeringsbehovet sträcker sig utanför FÅP 2016-2018 måste det totala behovet av investeringsmedel bevakas i kommande flerårsplaner. Medel för investeringar för inventarier och högre lokalhyror utreds av social- och omsorgskontoret under budgetarbetet hösten 2015 och kompletteras i kommande flerårsplan. Gruppbostad 3 LSS Beskrivning Behov av ny gruppbostad för LSS på grund av utökat behov som finns påtalat i lokalförsörjningsplanen 2013-2022, 2015-2017. Status På grund av kommande skifte inom LSS-bostäder avvaktas ytterligare beställningar för att inte riskera att överbeställa boenden. Boendet utgår. Tidplan Ekonomi Investeringsmedel för gruppbostaden finns med i slutet av FÅP 2016-2018. Ses över inför kommande FÅP. Gruppbostaden inte aktuell längre. 78 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 0,5 5 12,5 2018 2019 Totalt 18 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 2 16 18 2018 2019 Totalt 2 16 18 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 Gruppbostad 4 LSS Beskrivning Ny gruppbostad för på grund av utökat behov och behov av att ersätta befintliga icke fullvärdiga platser. Status Lokalbeställning från SÄN till KSTFU finns. Tomtutredning pågår. Lokalanalys tas fram hösten 2015. Tidplan Ska vara klar så fort som möjligt. Ekonomi Investeringsmedel för ny gruppbostad finns med i flerårsplanen. Medel för investeringar för inventarier och högre lokalhyror utreds av social- och omsorgskontoret under budgetarbetet hösten 2015 och kompletteras i kommande flerårsplan. Gruppbostad 5 LSS Beskrivning Ombyggnad av icke fullvärdiga platser i gruppbostad. Hyresgästanpassning av MK10 till fullvärdig gruppbostad med 5-6 platser. Status Ombyggnad kommer ej att genomföras, utredning visar att en ombyggnad inte är ekonomiskt försvarbar med hänsyn till hyrestillägg. Tidplan Ekonomi Investeringsmedel för ombyggnation av MK10 finns i flerårsplanen. Gruppbostad 6 LSS Beskrivning Ny gruppbostad för LSS på grund av utökat behov och behov av att ersätta befintliga icke fullvärdiga platser. Status Lokalbeställning från SÄN till KSTFU finns. Tomtutredning pågår. Lokalanalys tas fram hösten 2015. Tidplan Ska vara klar så fort som möjligt. Ekonomi Investeringsmedel för ny gruppbostad finns med i flerårsplanen. Medel för investeringar för inventarier och högre lokalhyror utreds av social- och omsorgskontoret under budgetarbetet hösten 2015 och kompletteras i kommande flerårsplan. Gruppbostad 7 LSS Beskrivning Ny gruppbostad för LSS på grund av utökat behov och behov av att ersätta befintliga icke fullvärdiga platser. Status Lokalbeställning från SÄN till KSTFU finns. Tomtutredning pågår. Lokalanalys tas fram hösten 2015. Tidplan Ska vara klar så fort som möjligt. Ekonomi Investeringsmedel finns med i flerårsplanen. Medel för investeringar för inventarier och högre lokalhyror utreds av social- och omsorgskontoret under budgetarbetet hösten 2015 och kompletteras i kommande flerårsplan. 79 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2 16 2017 2018 2019 Totalt 18 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 1 5 2017 2018 2019 Totalt 6 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2 16 2017 2018 2019 Totalt 18 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 1 5 12 2019 Totalt 18 Nytt boende SoL Beskrivning Behov av nytt gruppboende för personer med psykisk ohälsa på grund av utökat behov. Status Boendet kommer inte behövas i och med att det nya boendet Dragonvägens serviceboende öppnar i augusti 2015. Tidplan Ekonomi Två miljoner kronor finns i FÅP 2016-2018, behöver kompletteras till nästa FÅP. 80 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 2 2019 Totalt 7.4.3 Kultur- och fritidsnämnden Ridanläggning Beskrivning Sättra Ridklubb behöver anpassa sin befintliga ridanläggning till en modern sådan som uppfyller lagstiftning och säkerhet för ändamålet. Det har förekommit tidigare utredningar av anläggningen. Status KFN har i slutet av 2014 gett KSTFU i uppdrag att utreda framtidsalternativ, KFN/2014:21. Utredning pågår och beräknas vara klar hösten 2015. Tidplan Färdigställt senast 2018 Ekonomi 20 miljoner kronor finns med i FÅP 2016-2018, totalt behov uppskattas till 40 miljoner kronor baserat på utredningen. Hälften av investeringsbehovet och driftsmedlen finns i flerårsplanen. Tennishall Beskrivning Ny tennisanläggning i Stora Wäsby. Status KFN har gett KSTFU i uppdrag att utreda placering i Stora Wäsby, KFN/2013:63. Utredning påbörjad. Tidplan Färdigställt senast 2016 Ekonomi Finns med i FÅP 2016-2018. De ökade kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader som följer av investeringen ska finansieras av kultur- och fritidskontoret. Kapitaltjänstkostnader för 2016-2018 finns med i KFNs budget enligt FÅP 2016-2018. 81 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 1 1 9 10 2019 Totalt 21 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 15 15 2017 2018 2019 Totalt 30 Bevarande av Stora Vilunda Beskrivning Förstudiearbete för området kring Stora Vilunda Status Förstudie återupptas under 2015 och utredning om fastighetens användning sker parallellt med utredningen. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Endast utredningsmedel finns i FÅP 2016-2018. Friluftsanläggningar i Sättra och Runbyskogen Beskrivning Kultur- och fritidsnämnden har i flerårsplanen 20162018 i uppdrag att ta fram en plan för hur natur- och friluftsområdena vid Mälaren ska göras med tillgängliga och inbjudande. Utveckling av natur- och friluftsområdet i Sättra och Runby-skogen som tar sikte på en långsiktigt hållbar lösning och inbegriper ny översiktsplan. Status Ej påbörjad. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Investeringsmedel finns med i FÅP 2016-2018. Dock saknas medel för såväl avskrivning som hyra och eventuell kostnad för verksamheterna. Vilundaparken Beskrivning Vidareutveckling Vilundaparken inklusive förutsättningar för ett fullstort fotbollstält eller fotbollshall inom området. Utredningen finns omskriven i flerårsplanen och omnämns även i lokalförsörjningsplanen 2015-2017 och 2016-2025. Status I sammanhanget ska även förutsättningar för Smedsgärdstomten och broförbindelse över E4 utredas. Tidplan Utredningen väntas kunna påbörjas 2016. Ekonomi Ett första investeringsskede finns med i FÅP 16-18. FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 2019 1 Totalt 1 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 3 5 8 2019 Totalt 16 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 10 2019 Totalt 10 7.4.4 Övriga investeringar I investeringslistan i flerårsplanen finns även åtgärder på grund av myndighetskrav (brandskydd, fettavskiljare och ventilationsåtgärder), fastighetsanknutna åtgärder, energieffektivisering och mindre lokalanpassningar initierade av hyres- gäst. Exempel på lokalanpassningar initierade av hyresgäst är anpassningen av Väsbyskolan (ökning av kapacitet med 75 platser) för att kunna ta emot elever från Smedbyskolan när denna lades ner våren 2015. 82 7.5 Ytterligare behov enligt lokalförsörjningsplanen 2016-2025 Nedan följer en sammanställning av behov som respektive nämnd konstaterat i denna lokalförsörjningsplan och som inte inarbetats i kommunens investeringsbudget 2016-2018. Behoven nedan kan generera lokalförändringar fram till år 2025. För en övergripande sammanställning av nedanstående tillkommande behov se bilaga 3. 7.5.1 Utbildningsnämnden Två nya förskolor i centrala området Beskrivning Ett stort underskott av förskoleplatser i centrala Väsby och framför allt området Fyrklövern. Status Under utredning, beställning 2015/2016. Tidplan Platser behövs 2016 och 2017. Ekonomi Finns inga investeringsmedel. Ny förskola i västra området Beskrivning Ett underskott av förskoleplatser i västra Väsby. Status Under utredning, beställning 2015-2016. Tidplan Platser behövs till 2017. Ekonomi Finns inga investeringsmedel. Ny grundskola i östra området Beskrivning Ett underskott av platser i östra Väsby. Status Under utredning. Tidplan Behovet av platser behöver vara tillgodosett senast 2018. Ekonomi Finns inga investeringsmedel. 83 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 2019 Totalt 2019 Totalt FÅP 2016-2018, mkr 2017 2018 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 7.5.2 Social- och äldrenämnden Stödboende för missbruksvården 96:an Beskrivning Behov av ersättningslokal för stöd och motivationsboendet 96:an eftersom nuvarande hyresvärd inte vill ha kvar boendet. Status Lokalbeställning tas fram hösten 2015. Tidplan Under utredning. Ekonomi Ökning av driftskostnaden med cirka 1 000 tkr per år. Finns inte med i FÅP 2016-2018. Ungdomsmottagningen Beskrivning Behov av större lokaler på grund av ökat besöksantal. Status Önskemål ännu inte utrett. Tidplan Utredning ska vara klar senast inför FÅP 2017-2019. Ekonomi Finns inte med i FÅP 2016-2018. Behöver utredas. 84 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 2019 Totalt FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 7.5.3 Kultur- och fritidsnämnden Ny fritidsgård Beskrivning Det finns behov av en femte fritidsgård, placerad i ett område som saknar fritidsgård. Status Under 2015 utreds förutsättningarna för en femte fritidsgård. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. Byte av granulat konstgräsplaner Beskrivning Granulatet i konstgräsplanerna behöver bytas ut. Status Ärende KFN/2015:43 går upp i kultur- och fritidsnämndens sammanträde i september 2015. Tidplan Bollstanäs planeras utbyte av granulat under år 2017. Vilundaparkens konstgräs under år 2018, Runby. Skolfotbollsplan under år 2020 och Söderviks konstgräsplan 2015 Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. Nya fotbollsplaner Beskrivning Behovet av fler konstgräsplaner är stort, framförallt 11mannastorlek. Status Det finns ingen lokalbeställning eller utredningsuppdrag. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. Sporthall med fullstora mått Beskrivning Behovet av fullstora sporthallar med publikkapacitet är stort. Sporthallarna behöver vara godkända av idrottsförbunden som tränings- och matchhall. Status Ingen lokalbeställning. Ingen utredning. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. Utveckling av Gunnes gård Beskrivning För att utveckla Gunnes gård finns behov av fasta toaletter, besökscenter med museilokaler, butik, restaurang samt bättre parkeringsmöjligheter. Status Ingen lokalbeställning. Ingen utredning. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. 85 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 2019 Totalt 2019 Totalt 2019 Totalt 2019 Totalt FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 Konstarkiv för kommunens konstsamling Beskrivning Konst som tillhör kommunens konstsamling och som inte för tillfället är utlånat, finns förvarat i ett arkiv. Arkivet är trångt och inte ändamålsenligt. Behov finns för ett större arkiv, på minst 25 kvm, som är anpassat för konstförvaring. Status Ingen lokalbeställning. Ingen utredning. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. Danslokal Beskrivning Kultur- och fritidsnämnden behöver på längre sikt en danslokal för att ersätta gamla de föreningar som tidigare haft dansverksamhet i gamla kulturhuset. Status Ej påbörjad. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. Pensionärernas hus Beskrivning Det har under flera år varit diskussioner och önskemål om ett pensionärernas hus för kommunens pensionärsföreningar. Status I nuläget pågår diskussioner om Villa Karlsro som är belägen vid Bills backe, väster om järnvägen, där kulturoch fritidskontoret kan hyra in lokalen av kontoret för samhällsbyggnad, som i sin tur kan hyra ut lokalerna till föreningarna. Tidplan 2015-2016 Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. Bibliotek utökade ytor Beskrivning Biblioteket behöver utökade ytor i form av en ungdomsavdelning, utökade ytor för barnavdelningen samt ett mer lättåtkomligt magasin. Status Utreds. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. Musikskolan Beskrivning Musikskolan är i behov av utökade ytor i form av större undervisningsrum samt ytor för konstämnet. Status Utreds. Tidplan Ej fastställd. Ekonomi Inga medel för investering eller drift finns. 86 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 2019 Totalt 2019 Totalt 2019 Totalt 2019 Totalt FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2015 2016 2017 2018 FÅP 2016-2018, mkr 2017 2018 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 7.5.4 Övriga lokalförändringar 2016-2025 Nedan beskrivs de lokalförändringar som inte finns upptagna i flerårsplanen, som inte heller har sitt ursprung i utökat behov eller genererar ett investeringsbehov. Hopprepet Beskrivning Ersättning av befintliga förskolelokaler. Ny förskola som ersättning till befintliga Hopprepets förskola på grund av fastighetsutveckling av befintlig fastighet. Behov initierat av fastighetsägaren i samarbete med Väsbyhem. Status Detaljplanearbete påbörjas under hösten 2015. Tidplan Förskolan klar 2017-2018, beroende på hur lång tid detaljplanearbetet tar. Ekonomi Väsbyhem kommer bygga, äga och förvalta lokalerna och kommunen hyr förskolelokalerna av Väsbyhem. Därför finns inga investeringsmedel för nya lokaler med i flerårsplanen. Lokalhyran betalas av hyresgästen och ska täckas av skolpengen. 87 FÅP 2016-2018, mkr 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 0 7.6 Investeringsvolymer I de fall kommunen anser lokalerna vara av strategisk vikt att äga och därmed uppföra i egen regi krävs marktillgång och investeringsmedel. Det är då viktigt att i tid se till att i flerårsplanen och verksamhetsplanen få med de ekonomiska konsekvenser som behoven av nya lokaler och platser genererar så att investeringsmedel och driftmedel finns tillgängliga när behovet ska realiseras. Driftkostnaderna i form av hyra, drift- och underhåll och kostnader för nya inventarier följer med under lång tid framöver. Det är också viktigt att beställa lokalerna i god tid enligt gällande handläggningsordning för lokalbeställningar då det tar mellan 2-6 år att få fram inflyttningsklara lokaler. Nedanstående uppgifter baseras på referenssiffror från tidigare genomförda projekt och andra kommuners referenser och ska enbart ses som en indikation för möjligt investeringsbehov. Det verkliga investeringsbehovet och driftkostnader redovisas i det enskilda projektet då kommunstyrelsens teknik-och fastighetsutskott/kontoret för samhällsbyggnad fått i uppdrag att utreda möjligheten att uppföra eller hyra in lokaler för ändamålet. • En förskola av modell Råbäcken med 100-120 barn behöver 35-42 miljoner kronor i investeringsmedel (en förskoleplats uppskattas till 350 000 kr i investering). • En grundskola F-5 med 300 elever (350 000 kr/plats) behöver 105 miljoner kronor i investeringsmedel. • 50 platser på vård- omsorgsboende á 1,7 miljoner kr/plats ger en investeringsvolym om 85 miljoner kronor. • En gruppbostad för LSS med 6 platser ger en investeringsvolym om 18 miljoner kronor (3 miljoner kronor per plats). • Ytterligare ett alternativ är att låta marknaden själva hantera lokalerna. Nackdelen med detta är att kommunen inte har rådighet över lokalen. 14 platser på boende enligt SoL á 3,2 miljoner kr/plats ger en investeringsvolym om 45 miljoner kronor för ett gruppboende motsvarande Lokevägens storlek. Det finns även möjlighet för välfärdskontoren att tillfråga fastighetsägare och byggherrar som äger eller planerar att uppföra flerbostadshus eller exploatera nya bostadsområden om att få hyra bostäder för bostadssociala ändamål. I investeringsmedlen ovan ingår byggherrekostnader och entreprenadkostnad. Kostnader för köp av mark och detaljplanearbete tillkommer liksom verksamhetsrelaterade investeringsmedel. Ett alternativ till att bygga i egen regi är att låta marknaden uppföra lokalerna och kommunen hyr in lokalerna via kommunstyrelsens teknikoch fastighetsutskott (kontoret för samhällsbyggnad) motsvarande ett strategiskt ägande. Kommunen har då fortfarande rådighet över lokalen över en längre tid och kan tillhandahålla lokaler för kundvalskontorets behov av platser, oavsett om verksamheten utförs i kommunal eller privat regi. Inför valet att uppföra lokalen i egen regi alternativt hyra in lokalen från marknaden måste behov av långsiktigt strategiskt ägande av lokalen utredas. 88 BILAGOR 89 Bilaga 1 Kommunens befolkningsprognos 2015-2025, folkmängd och prognos 2015 90 Folkmängd Samtliga områden Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 502 547 567 580 590 597 601 604 607 610 611 611 1-5 2 649 2 708 2 796 2 889 2 939 2 965 3 023 3 055 3 081 3 101 3 117 3 125 6-11 3 145 3 176 3 227 3 241 3 273 3 324 3 379 3 443 3 502 3 572 3 610 3 630 12-15 1 911 2 002 2 062 2 116 2 181 2 225 2 227 2 228 2 222 2 210 2 265 2 321 16-18 1 400 1 395 1 426 1 493 1 551 1 590 1 616 1 647 1 686 1 720 1 706 1 689 19-24 3 353 3 369 3 390 3 341 3 318 3 293 3 304 3 336 3 379 3 424 3 471 3 510 8 287 8 590 8 954 9 186 9 354 9 486 9 544 9 591 9 655 9 694 9 728 9 744 0 25-39 40-64 65-79 80-w 0-w Befolkningstillväxt 13 544 13 707 13 877 14 069 14 275 14 440 14 661 14 888 15 050 15 247 15 417 15 591 5 628 5 779 5 878 5 938 5 981 5 994 5 969 5 946 5 918 5 862 5 821 5 740 1 397 1 433 1 509 1 580 1 646 1 757 1 869 1 957 2 100 2 233 2 370 2 532 41 816 42 707 43 685 44 434 45 109 45 672 46 192 46 695 47 200 47 674 48 117 48 495 367 891 978 749 675 563 520 503 505 474 443 378 2,1% 2,3% 1,7% 1,5% 1,2% 1,1% 1,1% 1,1% 1,0% 0,9% 0,8% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 217 236 238 239 241 240 238 234 230 227 223 220 1-5 1 244 1 256 1 293 1 317 1 337 1 327 1 336 1 323 1 305 1 283 1 261 1 240 6-11 1 794 1 755 1 688 1 644 1 618 1 594 1 578 1 580 1 603 1 609 1 608 1 578 12-15 1 044 1 119 1 166 1 178 1 201 1 202 1 171 1 137 1 084 1 027 1 005 1 017 16-18 681 685 702 771 798 841 858 879 857 856 834 809 19-24 1 354 1 303 1 240 1 161 1 080 1 046 1 052 1 075 1 118 1 182 1 217 1 226 25-39 2 984 3 049 3 150 3 191 3 244 3 273 3 235 3 189 3 126 3 052 3 004 3 002 40-64 6 177 6 225 6 272 6 305 6 354 6 359 6 412 6 431 6 400 6 394 6 337 6 304 65-79 2 208 2 223 2 211 2 192 2 169 2 126 2 062 2 007 1 959 1 864 1 817 1 751 80-w 331 348 387 420 441 488 533 565 623 684 734 798 Procentuellt tillväxt Östra Ålder 0 0-w 18 034 18 199 18 345 18 418 18 482 18 495 18 473 18 420 18 305 18 177 18 039 17 947 Befolkningstillväxt 165 146 73 64 13 -22 -53 -115 -128 -138 -92 Procentuell tillväxt 0,9% 0,8% 0,4% 0,3% 0,1% -0,1% -0,3% -0,6% -0,7% -0,8% -0,5% 91 Centrala Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 218 231 237 244 251 255 258 261 263 264 265 261 1-5 984 1 035 1 049 1 078 1 100 1 123 1 147 1 167 1 183 1 188 1 191 1 176 6-11 928 975 1 026 1 056 1 089 1 136 1 192 1 232 1 250 1 277 1 289 1 297 12-15 606 612 622 642 671 701 706 720 740 765 815 841 16-18 512 506 517 505 526 517 526 529 573 583 578 568 19-24 1 445 1 530 1 595 1 631 1 699 1 711 1 710 1 707 1 700 1 671 1 664 1 674 25-39 3 840 4 014 4 139 4 253 4 348 4 413 4 476 4 525 4 588 4 622 4 641 4 580 40-64 5 094 5 195 5 237 5 312 5 423 5 521 5 626 5 767 5 868 5 956 6 055 6 131 65-79 2 549 2 664 2 747 2 808 2 867 2 917 2 938 2 945 2 936 2 938 2 914 2 864 80-w 814 847 875 906 943 980 1 033 1 085 1 147 1 207 1 271 1 345 16 990 17 608 18 043 18 434 18 916 19 276 19 612 19 938 20 247 20 472 20 683 20 736 0-w Befolkningstillväxt 618 435 391 482 360 336 326 309 225 211 53 Procentuell tillväxt 3,6% 2,5% 2,2% 2,6% 1,9% 1,7% 1,7% 1,5% 1,1% 1,0% 0,3% 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 67 79 91 96 97 101 104 108 113 118 123 129 1-5 419 417 453 491 497 509 534 558 587 624 659 704 6-11 422 442 510 538 564 592 607 630 648 682 707 749 12-15 261 272 274 297 308 321 350 368 396 416 442 464 16-18 207 204 207 217 228 233 232 239 255 280 294 310 19-24 547 533 553 547 538 535 543 554 561 571 591 609 25-39 1 432 1 492 1 630 1 712 1 735 1 772 1 807 1 852 1 919 2 000 2 066 2 146 40-64 2 237 2 253 2 333 2 414 2 457 2 520 2 580 2 646 2 739 2 853 2 984 3 114 65-79 865 885 914 931 937 943 961 986 1 015 1 052 1 078 1 113 80-w 250 237 245 252 261 287 302 307 328 341 365 387 6 707 6 814 7 211 7 494 7 623 7 813 8 020 8 249 8 561 8 938 9 309 9 726 Befolkningstillväxt 107 397 283 129 190 207 229 312 377 371 417 Procentuell tillväxt 1,6% 5,8% 3,9% 1,7% 2,5% 2,6% 2,9% 3,8% 4,4% 4,2% 4,5% Västra Ålder 0 0-w 92 Restförda Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-5 2 0 1 3 4 5 6 6 6 6 6 5 6-11 1 3 3 3 2 2 2 1 2 4 5 6 12-15 0 0 0 0 1 1 1 3 2 2 2 0 16-18 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 2 19-24 7 4 2 2 1 0 0 0 0 0 0 1 25-39 31 34 35 30 27 28 25 24 22 20 18 16 40-64 36 34 35 39 42 40 43 43 44 44 42 42 65-79 6 8 6 7 8 8 8 8 7 9 11 12 80-w 2 2 2 2 2 1 1 1 2 1 1 2 0-w 85 86 86 87 87 87 87 87 87 87 86 86 Befolkningstillväxt 1 0 1 0 0 0 0 0 0 -1 0 Procentuell tillväxt 1,2% 0,0% 1,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% -1,1% 0,0% 93 Bilaga 2 Utdrag ur Flerårsplan med budget 2016-2018, kap 7 Investeringar för tillväxt och kvalitet 94 FLERÅRSPLAN MED BUDGET 2016–2018 Kommunfullmäktige den 15 juni 2015 7. INVESTERINGAR FÖR TILLVÄ XT OCH KVALITET 7. Investeringar för tillväxt och kvalitet För att kommunen ska fortsätta att vara en tillväxtkommun och ett attraktivt val krävs fokus på investeringar som befrämjar samhällsutveckling i form av nya bostäder och infrastruktursatsningar. Investeringarna sker i kombination med strategisk markexploatering och fastighetsutveckling vilket bidrar till maximalt resursutnyttjande som reducerar externt finansieringsbehov. Kommunkoncernen är den drivande kraften i samhällsbyggnadsprocessen, vilket borgar för en väl avvägd investeringstakt som möter framtida behov. De senaste åren har kommunen successivt ökat investeringsvolymen för såväl tillväxtinvesteringar som kvalitetshöjande investeringar. Båda formerna är centrala i kommunens utveckling och det krävs en balanserad nivå för att fortsättningsvis uppnå målet om god ekonomisk hushållning. Tillväxtinvesteringar är en nödvändighet för att fortsätta ge kommunen möjligheter att växa och nå visionen om 63 000 invånare år 2040. Finansering sker till stor del via framtida exploateringsintäkter och på sikt med ökade skatteintäkter genom fler kommuninvånare. Kvalitetshöjande investeringar är åtgärder som antingen förlänger livslängden på en tillgång eller bidrar till ökad upplevd kvalitet till Väsbybor. Dessa investeringar finansieras av skattemedel och föranleder även ökad driftkostnad för den verksamhet som får nytta av investeringen vilket i sin tur finansieras av skattemedel. Det finns en hög planberedskap på ca 1 400 bostäder för kommande år som medger fortsatt nybyggnation och flera stora bostadsutvecklingsprojekt befinner sig i olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen, till exempel Eds Allé, Östra Frestaby, Fyrklövern och Väsby Entré. För att möta dessa behov har investeringsbudgeten 2016–2018 stärkts för att generera tillväxt och skapa förutsättningar för bostadsbyggande. Försäljningen av Bo i Väsby möjliggör en fortsatt hög investeringstakt under budgetperioden utan att kommunen slår i lånetaket eller kraftigt försämrar soliditeten. Tidiga skeden såsom förstudier och utredningar finansieras av budget för samhällsutveckling. I flera av de aktuella planerna är kommunens kommunala bostadsbolag viktig part, vid sidan av privata intressenter. I och med att det för kommande år planeras ett antal större projekt är det av stor vikt att få fler aktörer delaktiga som medfinansiärer och tagare för att kunna genomföra dessa. Arbetet med Fyrklövern är här ett framgångsrikt exempel att lyfta fram och bygga vidare på. Behovet av bostäder och fortsatt samhällstillväxt på lite längre sikt än kommande treårsperiod kräver redan nu att nya samhällsutvecklingsprojekt initieras. Med anledning av det är inriktningen att under kommande treårsperiod inleda och i vissa FLERÅRSPLAN MED BUDGET 2016 –2018 43 7. INVESTERINGAR FÖR TILLVÄ XT OCH KVALITET fall fortsätta utredningar för potentiella områden. En avgörande faktor när dessa utredningar kan inledas och fullföljas är utrymme i budget för samhällsutveckling samt priorteringsordning. Utöver fortsatta medel för arbete med översiktsplan, Väsby Entré och Fyrklövern planeras följande utredningar att genomföras. • • • • • • I Vilundaparken och Smedsgärdstomten (inklusive åsen ner mot E4) finns möjligheter till en kombination av ett attraktivt boende och ett aktivt idrotts- och friluftsliv. Tillsammans med Fyrklövern och övriga centrala delar av Väsby finns goda förutsättningar för ett framtida boende för alla åldrar med varierande intressesfärer och krav på samhällsfaciliteter. Smedbyområdet förtätas med bevarande av bostadsnära grönområden. I samverkan med Sollentuna kommun och andra aktörer lyfts de södra delarna av kommunen fram för tänkbar exploatering av i första hand Älvsundadalen och utveckling av området kring Infra City. I utredningen ska det finnas med en anslutning av Älvsundavägen till Breddens trafikplats. Bostadsbyggandet i Eds Allé tar fart under kommande år vilket innebär att den framtida utvecklingen av delar av västra Väsby aktualiseras och behöver analyseras på ett djupare plan. Intentionen är att ta ett helhetsgrepp för området kring Runbyskolan, Runbytorg, Edsvägen och närliggande områden. I de norra delarna undersöks möjligheterna för en trafikplats och kommunikationsmöjligheter över E4:an i form av kombinerad cykel- och bussbro. Ta fram förslag med hjälp av medborgardialog för utveckling av natur- och friluftsområdet i Sättra och Runbyskogen som tar sikte på en långsiktigt hållbar lösning och inbegriper ny översiktsplan. • • • Utreda möjligheterna över tänkbara lokaliseringar av spontanidrottsanläggningar i samarbete med Väsbyhem och andra intressenter. Förstudiearbete för området kring Stora Vilunda beräknas återupptas under 2015 och utredning om fastighetens användning sker parallellt. Löwenströmska området är intressant för utveckling av verksamheter och möjligheter att bygga bostäder ska utredas. De kulturhistoriska delarna måste värnas. Utredningsmedel för ovanstående anslås i budget för samhällsutveckling, 2016: 13 mkr, 2017: 17 mkr och 2018: 10 mkr Investeringsutgifter 2015 Prognosen för investeringsutgifterna för 2015 beräknas till cirka 356 mkr och är lägre än budget om 437,9 mkr (inklusive ombudgeteringar). Inom fastigheter prognostiseras 25 % av investeringsutgifterna att genomföras. Investeringar i VA uppgår till 19 % medan det för gata och park beräknas hamna på 48 %. En del av dessa investeringar är en förutsättning för samhällsutveckling och tillväxtfrämjande infrastruktursatsningar. Övriga investeringar avser inventarier och prognostiseras till 8 %. Budget 2016–2018 För budgetperioden 2016-2018 beräknas utgifterna till cirka 1 370 mkr och fördelas enligt följande; 376 mkr (år 2016) 518 mkr (år 2017) och 476 mkr (år 2018). Den totala investeringsvolymen har ökat med 215 mkr jämfört med kommunfullmäktiges beslut i november 2014 om flerårsplan med budget 2015-2017. Investeringarna beräknas under perioden generera inkomster om minst cirka 500 mkr från exploateringar, gatukostnadsersättningar samt VA anslutningsavgifter. Investeringsutveckling 2005–2018 600 550 518 500 450 476 406 400 356 mkr 350 376 300 250 200 196 185 221 150 100 50 71 87 144 119 101 174 0 2005 44 2006 2007 2008 FLERÅRSPLAN MED BUDGET 2016 –2018 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 7. INVESTERINGAR FÖR TILLVÄ XT OCH KVALITET Investeringar per nämnd och utskott (tkr) 2015 prognos 2016 2017 2018 Summa 2016–2018 347 720 367 600 510 550 467 650 1 345 800 Kommunstyrelsen 6 900 5 900 5 900 5 900 17 700 Utskottet för Väsby välfärd 2 000 2 000 2 000 2 000 6 000 Teknik och fastighetsutskottet 0 Inventarier Välfärdskontor Byggnadsnämnden Summa 250 350 0 180 530 356 870 375 850 518 450 475 730 1 370 030 Investeringsutgifterna delas upp i olika investeringsområden: fastigheter där energiåtgärder inkluderas, inventarier, gator med vägar och parker inom och utanför exploateringsområden samt VA inom och utanför exploateringsområden. 2015 prognos april 2016 2017 2018 Summa 2016–2018 36 410 8 000 78 000 32 000 118 000 Omsorgslokaler 18 600 57 000 19 500 20 000 96 500 Kultur och fritidslokaler 25 000 33 000 20 000 35 000 88 000 Övriga lokaler 4 640 2 000 2 000 2 000 6 000 Energiåtgärder 3 000 3 000 3 000 3 000 9 000 87 650 103 000 122 500 92 000 317 500 71 450 41 750 41 200 40 450 123 400 Miljöinvesteringar och naturskydd i skogsmark 5 540 5 050 3 750 1 700 10 500 Park 4 850 3 100 3 800 3 900 10 800 81 840 49 900 48 750 46 050 144 700 21 260 87 000 171 000 227 000 485 000 5 200 1 500 3 100 14 900 19 500 Västra Väsby 30 620 56 500 56 500 8 000 121 000 Östra Väsby 32 150 12 700 22 500 24 000 59 200 Fastigheter Skol- och förskolelokaler Summa fastigheter Gator, vägar, gc-vägar och park Ej exploateringsområden Gator, vägar och gc-vägar Delsumma ej exploateringsområden Exploateringsområden Centrala Väsby Messingen Övriga Väsby Delsumma exploateringsområden Summa gator, vägar, gc-vägar och park Inventarier och IT 0 0 0 0 0 89 230 157 700 253 100 273 900 684 700 171 070 207 600 301 850 319 950 829 400 31 150 9 750 7 900 8 080 25 730 289 870 320 350 432 250 420 030 1 172 630 14 050 12 500 15 500 11 500 39 500 17 790 17 500 27 000 37 000 81 500 0 0 0 0 0 Västra Väsby 28 520 16 000 15 000 5 000 36 000 Östra Väsby 6 640 9 000 24 700 2 200 35 900 Övriga Väsby 0 500 4 000 0 4 500 Summa investeringar exkl. VA VA Ej exploateringsområden Exploateringsområden Centrala Väsby Messingen Summa VA inom exploateringsområden 52 950 43 000 70 700 44 200 157 900 Summa VA investeringar 67 000 55 500 86 200 55 700 197 400 356 870 375 850 518 450 475 730 1 370 030 142 180 200 700 323 800 318 100 842 600 Totalsumma investeringar inkl. VA Varav exploateringsområden FLERÅRSPLAN MED BUDGET 2016 –2018 45 7. I N V E S T E R I N G A R F Ö R T I L LVÄ X T O C H K VA L I T E T Fastigheter 317,5 mkr Fastighetsinvesteringar är uppdelade i fem områden med tydlig prioritet på skol- och förskolelokaler, omsorgslokaler, kultur- och fritidslokaler, övriga lokaler samt energiåtgärder. Kommunens lokalförsörjningsplan är grunden till planerade fastighetsinvesteringar. Att bygga, äga och förvalta eller hyra våra fastigheter där verksamheter bedrivs i olika former är strategiskt viktiga frågeställningar att hantera löpande. Inom skol- och förskolelokaler finns totalt investeringsmedel om 118 mkr. I och med försäljningen av Bo i Väsby övertar kommunen entreprenaden och ansvaret för att färdigställa byggandet av Odenslunda skola som beräknas stå klar vid årsskiftet 2015/2016. Arbetet med att ersätta Viksskolan påbörjas och väntas kunna färdigställas under perioden med en uppskattad budget om totalt 93 mkr som bygger på ett antagande om 250 elever. I takt med att Väsby växer föranleder det ett kommande behov av planering för en ny kommunal grundskola i centrala delar av Väsby som inkluderar, Smedbynära lägen och Fyrklövern. Det är ett utredningsuppdrag som drivs inom ramen för Ett lärande Väsby och kommer att leda till framtida investeringsbehov. I nuläget handlar det om en övergripande utredning som tar ett helhetsgrepp med hänsyn till den samhälls- och välfärdsutveckling som pågår i kommunen. För det nya behovet av platser och lokaler som behövs på grund av en ökande befolkning behöver kommunen tillse att det skapas cirka 230 nya förskoleplatser fram till 2017. Planer finns seniorbostäder samt vård- och omsorgsboende i Fyrklövernområdet vilket på sikt förväntas täcka behovet. Arbetet med myndighetskrav avseende brandlarm och fettavskiljare pågår under perioden och 12 mkr finns avsatta under 2016. I kultur- och fritidslokaler beräknas investeringar uppgå till totalt 88 mkr och avser bland annat uppförande av ny tennishall för 15 mkr (totalbudget 30 mkr) och på sikt utveckling av ridanläggningen i Sättra för 20 mkr. Under perioden beräknas utredning för Vilundaparken rendera i investeringar i ett första skede om10 mkr, här ingår även förutsättningar för ett fullstort fotbollstält eller fotbollshall inom området. Utredning gällande natur- och friluftsområden i Sättra och Runbyskogen kan komma att leda till investeringar under budgetperioden. Eftersom det initieras utredningar kopplade till dessa projekt är det i nuläget ej klart vilken typ av investering det handlar om och i vilken regi framtida verksamheter ska bedrivas. Exakt prioritering inom dessa ramar görs efter utredningar och dialoger med medborgare och föreningsliv. Investeringsmedel om 18 mkr för fastighetsanknutna åtgärder i Vilundaparken, och idrottslokaler samt hyresgästanpassningar avsätts. De genomförs under perioden om utrymme för finansiering finns inom ramen för verksamhetens driftbudget. I övrigt investeras 8 mkr för att efterleva myndighetskrav. Skadan på Vilundabadets tak har inte tagits med som ett investeringsbehov då utredning av omfattning och ansvar pågår. Investeringar i övriga lokaler avser standardförbättringar initierade av hyresgäst med 6 mkr medan energiinvesteringar uppgår till 9 mkr. Gator, vägar och parker 829,4 mkr Investeringar inom gator, vägar och parker delas upp i exploateringsområden med 684,7 mkr och investeringar som inte hör till exploateringsområden med 144,7 mkr. För investeringar inom exploateringsområdet centrala Väsby avsätts 485 mkr, där tyngdpunkten ligger på Fyrklövern 140 mkr och Väsby Entré 272 mkr (inklusive förlängning av 46 FLERÅRSPLAN MED BUDGET 2016 –2018 Ladbrovägen). Dessutom tillkommer ett av Kommunfullmäktige beslutat strategiskt markförvärv om 48 mkr för utveckling av Väsby entré, tillträde sker i januari 2017. Inom exploateringsområdet Messingen uppgår investeringarna till 19,5 mkr. Inom exploateringsområdet Västra Väsby uppgår investeringarna till 121 mkr och omfattar Eds Allé 108 mkr och Prästgårdsmarken 11,5 mkr. För Östra Väsby beräknas investeringar uppgå till 59,2 mkr där bland annat Wijk Oppgård 35 mkr ingår. För gator, vägar och parker som ej omfattas av exploateringsområden budgeteras investeringar om 123,4 mkr för bland annat belysningsstolpar för ett tryggare Väsby 9 mkr, underhållsinvestering i gator och vägar samt renovering av broar och viadukter. I det ingår även en satsning på 15 mkr under budgetperioden för minskning av befintlig underhållsskuld för gator. En gång- och cykelväg planeras från Eds Allé till Sättra via Kairo och medel sätts av för märkning av gång- och cykelbanor. Kommunen satsar totalt 7,5 mkr för att iordningställa 30 stycken laddstolpar för elbilar under mandatperioden varav 5,5 mkr avser 2016-2018. Utredning om möjlighet till samverkan med andra intressenter påbörjas under 2015. En trafikplats i norra Väsby skulle bidra till effektivare trafiklösningar och kollektivtrafik i kommunen och i förlängningen skapa framtida möjligheter för exploatering av närliggande områden. Trots osäkerhet när ett sådant projekt kan förverkligas finns 1 mkr medtagna för det ändamålet 2018. Planering av ny Vallentunaväg pågår och det är Trafikverket som kommer att äga den planerade vägsträckan. Alternativa lösningar av Vallentunavägens framtida sträckning ska utredas under kommande år där ett alternativ som behåller nuvarande dragning inkluderas. Förutsättningar för en överfart över E4 i höjd med Vilundavallen och Vallentunavägen utreds. Miljöinvesteringar lyfts fram för att uppnå EU-direktiv om god ekologisk status i sjöar och vattendrag. Totalt investeras 10,5 mkr varav 2,5 mkr avser aluminiumfosfatbehandling i Norrviken. Miljöinvesteringar och naturskydd i skogsmark sker om 3,3 mkr. Investering i parker uppgår till 10,8 mkr och avser bland annat upplevelsestråk, fornparksprojekt samt utveckling av kulturarv och industrihistoria. En utredning om hur förhöjda värden av PCB i Oxundasjön och Väsbyån ska hanteras startar under 2015 som beräknas vara klar 2016. Eventuella framtida investeringseffekter kopplade till detta kan i nuläget inte förutses. Vatten och Avlopp 197,4 mkr Investeringar inom området vatten och avlopp som ingår i exploateringsområden uppgår till 157,9 mkr och investeringar utanför exploateringsområden till 39,5 mkr. Investeringar i nya VA-ledningar inom exploateringsområden avser de exploateringsområden som har berörts ovan, Fyrklövern, Väsby entré, Eds Allé, med flera. VA investeringar utanför exploateringsområden avser reinvesteringar och nya servisledningar som är en direkt följd av bostadsbyggande. Inventarier och IT 25,7 mkr Investeringarna omfattar för kommunstyrelsen IT-investeringar om totalt 9 mkr, infrastruktur 7,5 mkr, ny ismaskin i Vilundaparken 1,5 mkr och övriga inventarier 1,2 mkr. Välfärdskontoren budgeterar för investeringar om totalt 6 mkr gällande inventarier. Investeringar i Koncernen Kommunens bostadsbolag AB Väsbyhem fortsätter att bidra till tillväxt genom att i första hand erbjuda nyproducerade hyreslägenheter. Målet är att i snitt framställa 75 inflyttningsklara lägenheter per år vilket ser ut att uppfyllas med råge under 7. I N V E S T E R I N G A R F Ö R T I L LVÄ X T O C H K VA L I T E T kommande år. Projektportföljen framöver är välfylld och utvecklingen av Sigmaområdet fortsätter där totalt 287 nya lägenheter blir färdiga för inflyttning under 2015-2017. I Eds Allé planerar bolaget att bygga cirka 260 lägenheter med byggstart 2015. I Fyrklövern genomförs förnyelse av två blå huskroppar på Dragonvägen och nyproduktion av 84 lägenheter. Utöver detta så pågår ett byggprojekt i bostadsrättsform som genererar 83 lägenheter med inflytt 2015-2016. Som ett av de första stegen i utvecklingen av Väsby Entré planerar AB Väsbyhem att uppföra ungefär 150 lägenheter nordost om stationen med byggstart tidigast 2016. FLERÅRSPLAN MED BUDGET 2016 –2018 47 Investeringsbudget 2016 - 2018 Grp Projekt År 2016 År 2017 År 2018 Periodtotal Förskola, mindre barngr & enl Befolkn. Progn. 0 0 0 0 Summa '1 Skol- och förskolelokaler investeri 0 0 0 0 Förbättring av utemiljön 1 000 1 000 1 000 3 000 Förstärkt mottagningskök (2 st) 1 000 5 000 Investering initierade av hg, skolor förskolor 5 000 5 000 5 000 15 000 Ny kommunal skola Smedbynära/Fyrklövern 0 0 1 000 1 000 Vikskolan (250 elever) 1 000 67 000 25 000 93 000 Summa '1 Skol- och förskolelokaler övriga in 8 000 78 000 32 000 118 000 5 000 12 500 1 Skol- och förskolelokaler investeringar enl LFPL 1 Skol- och förskolelokaler övriga investeringar 6 000 2 Omsorgslokaler investeringar enl LFPL Gruppbostad 1 (enl best dec -14) 17 500 Gruppbostad 2 (nybehov) 2 000 2 000 Gruppbostad 3 (nybehov) 2 000 2 000 Nytt Boende SOL 2 000 2 000 6 000 23 500 Summa '2 Omsorgslokaler investeringar enl 5 000 12 500 2 Omsorgslokaler övriga investeringar Gruppbostad 4 Wijk Oppgård 16 000 16 000 Gruppbostad 5, ombygg MK10 5 000 5 000 16 000 16 000 Gruppbostad 6 (Prästgårdsmarken) Gruppbostad 7 (ersättning bef 4-5 pl) 1 000 5 000 12 000 18 000 Investeringar initierade av hyresgäst omsorgsloka 2 000 2 000 2 000 6 000 Myndighetskrav, omsorgslokaler 12 000 12 000 Summa '2 Omsorgslokaler övriga investerin 52 000 7 000 14 000 73 000 1 000 9 000 10 000 20 000 3 Kultur- & fritidslokaler investeringar enl LFPL Ridanläggning Tennishall 15 000 Summa '3 Kultur- & fritidslokaler investerin 16 000 den 29 maj 2015 Upplands Väsby kommun, Kontoret för samhällsbyggnad 15 000 9 000 10 000 35 000 Sida 1 av 6 Grp Projekt År 2016 År 2017 År 2018 Periodtotal 0 0 1 000 1 000 Friluftsanläggningar i Sättra och Runbyskogen 3 000 5 000 8 000 16 000 Idrottslokaler, fastighetsanknutna åtgärder 2 000 2 000 2 000 6 000 Investeringar initierade av hg, kultur, fritid 2 000 2 000 2 000 6 000 Myndighetskrav, kultur- och fritidslokaler 8 000 3 Kultur- & fritidslokaler övriga investeringar Bevarande av Stora Vilunda Vidareutveckling av Vilundaparken 8 000 0 0 10 000 10 000 2 000 2 000 2 000 6 000 17 000 11 000 25 000 53 000 Investeringar initierade av hg, övriga lokaler 2 000 2 000 2 000 6 000 Summa '4 Övriga lokaler' 2 000 2 000 2 000 6 000 Energieffektivisering 3 000 3 000 3 000 9 000 Summa '5 Energiåtgärder' 3 000 3 000 3 000 9 000 Vilundaparken, fastighetsanknutna åtgärder Summa '3 Kultur- & fritidslokaler övriga inve 4 Övriga lokaler 5 Energiåtgärder den 29 maj 2015 Upplands Väsby kommun, Kontoret för samhällsbyggnad Sida 2 av 6 Bilaga 3 Sammanfattning lokalförändringar och behov 2016-2025 93 93 6 18 18 18 18 6 18 18 45 40 30 1 Tillagningskök Gruppbostad 1 LSS Gruppbostad 2 LSS Gruppbostad 3 LSS Gruppbostad 4 LSS Gruppbostad 5 LSS Gruppbostad 6 LSS Gruppbostad 7 LSS Nytt boende SoL Ridanläggning Tennishall Bevarande av Stora Vilunda 1 15 2 20 18 5 16 2 16 2 17,5 6 1 1 Finns i FÅP 16-18 (mnkr) Ny kommunal skola Smedbynära /Fyrklövern Vikskolan Projekt Investeringsvolym mnkr 0 Kapitaltjänstkostnad er för 2016-2018 finns med i KFNs budget enligt FÅP 2016-2018. Hälften av driftsmedlen finns i flerårsplanen. Under utredning Under utredning Under utredning Under utredning Under utredning Åtgärder genererar hyrestillägg hos hyresgästen. Under utredning Under utredning Påverkan på nämndens driftbudget Lokalförändringar upptagna i kommunens flerårsplan (FÅP) 2016-2018 Bilaga 3 Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2025 x x x x x x x x x x x x x Utredning ej startat. Endast utredningsmedel i FÅP Pågår. Klart hösten 2016. Utgår Uppdrag från KFN till KSTFU att utreda förslag. Utredning pågår. Halva investeringskostnaden saknas i FÅP 16-18. Lokalbeställning finns, tomtutredning pågår. Utgår Lokalbeställning finns, tomtutredning pågår. Utgår Lokalbeställning finns, tomtutredning pågår. Behov enligt S LFP, lokalbeställning finns inte. Lokalbeställning finns, tomtutredning pågår. Uppdrag i politisk plattform, inventering av kök påbörjad. Ersättning bef lokaler, fastighetsrelaterade åtgärder. Behov av färdigställande eller utredning genomförd senast år markeras med x, Kommentar grå ruta symboliserar vilka år det finns investeringsmedel i FÅP 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Planering ska vara klar 2017. x 2015-09-04 16 16 10 Projekt Friluftsanläggningar i Sättra och Runbyskogen Vilundaparken 10 Finns i FÅP 16-18 (mnkr) Investeringsvolym mnkr Bilaga 3 Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2025 Medel för såväl avskrivning som hyra och eventuell kostnad för verksamheterna saknas. Påverkan på nämndens driftbudget x x Utredning ej startat. Behov av färdigställande eller utredning genomförd senast år markeras med x, Kommentar grå ruta symboliserar vilka år det finns investeringsmedel i FÅP Utredning ej startat. 2015-09-04 Nej Nej 0 0 nej nej nej nej 0 Ny grundskola i östra området 0 ej framtaget ej framtaget ej framtaget ej framtaget ej framtaget ej framtaget ej framtaget ej framtaget ej framtaget ej framtaget inhyrning Stödboende för missbruksvården 96:an Ungdomsmottagningen Ny fritidsgård Byte granulat konstgräs Nya fotbollsplaner Sporthall med fullstora mått Gunnes gård Konstarkiv Danslokal Pensionärernas hus Bibliotek utökade ytor Musikskolan utökade ytor Hopprepets förskola nej nej nej nej nej nej nej Nej 0 Projekt Två nya förskolor i centrala området Ny förskola i västra området Finns i FÅP 16-18 (mnkr) Investeringsvolym mnkr Ytterligare behov enligt lokalförsörjningsplan 2016-2025 Bilaga 3 Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2025 ej framtaget ej framtaget nej ej framtaget ej framtaget ej framtaget ej framtaget Oklart. ej framtaget ej framtaget ej framtaget ej framtaget ökning med 1 mkr, ej med i FÅP. Under utredning Under utredning Under utredning Påverkan på nämndens driftbudget x x x x x x x x x Under utredning Under utredning Ersättning av befintliga lokaler. Detaljplanearbete startar hösten 2015. Önskemål ej utrett Önskemål ej utrett Önskemål ej utrett Lokaliseringsutredning pågår (Villa Karlsro). Ska utredas till 2016 Utreds under 2015. Ärende i KFN sept 2015 Önskemål ej utrett Önskemål ej utrett Under utredning, beställning 2015. Under utredning Under utredning, beställning 2015-2016. Behov av färdigställande eller utredning genomförd senast år markeras med x, Kommentar grå ruta symboliserar vilka år det finns investeringsmedel i FÅP Under utredning, beställning 2015/2016. x x 2015-09-04 Upplands Väsby kommun • 194 80 Upplands Väsby • telefon 08-590 970 00 Besöksadress: Dragonvägen 86 • Väsby centrum • [email protected]
© Copyright 2024