Ladda ner fil

70
Byggnadsstyrelsen
Tekniska byråns information
1985-04
Värmeåtervinning
luftbehandling
0
r
L
0
a
L
11
Dokumentets
utgivare
Dokumentnamn
och dokumentbeteckning
Tekniska byråns informationnr 7
Dokumentets
YIJ?
BYGGNADSTYRELSEN
Projektnamn
Projektledare
Uppdragsgivare
, upphovsman
( män),
konsult (er), etc
Göran Kölgren, projektledare
Ove Johansson, Konsult
Dokumentets
datum
Ärendebeteckning
1985-04
(ev förkortat)
Byggnadsstyrelsen
Tekniska byrån
VVS- och driftsektionen
titel
Värmeåtervinning- luftbehandling
Huvudinnehåll
Principerför värmeåtervinning,installationsexempel
för roterande,
vätskekoppladeoch plattvärmeväxlare.Provning i samband med idrifttagande och uppföljning
under drift
anges ened ett antal praktiska
metoder.
I bilaga anges exempel på hur beskrivningarskall utföras med
tips och råd till konstruktören,
Nyckelord
Värmeåtervinning,
franluftsåtervinning,
roterandevärmeväxlare,
vätskekopplade
värmeväxlare,
plattvärmeväxlare
Försäljningsställen
ISSN
Omfång
16 sid
5 fig
6 tabeller
Sekretessuppgifter
Red
Ingrid
Ref
Bäckström
GöranKylgren
O
Byggnadsstyrelsen1985
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 - 783 10 00
10446 Build S
FÖRORD
Föreliggande
skrift behandlar
de tre vanligaste
sätten för värmeåtervinning
ur ventilationssystem nämligen
roterande,
vätskekopplade
och plattvärmeväxlare.
Skriften
är praktiskt
inriktat
och behandlar
utförligt,
med beskrivningsexempel,
projekteringsförutsättning
dels direkta
krav, dels tips och
råd till projektören.
Hela investeringen
för en värmeväxlare
står och
faller med att den fungerar
på avsett vis med
de prestanda
som köpts och angetts
i beskrivningen.
Att kunna prova och injustera
till avsedda prestanda är därför mycket viktigt.
Här anges hur mätningar
skall utföras
och faktorer
att beakta som
kan påverka
resultatet
av mätningarna.
á
SIDA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
PRINCIPER
FÖR
1.1
ROTERANDE
VÄRMEVÄXLARE
1.2
VÅTSKEKOPPLADE
1.3
PLATTVÄRMEVÄXLARE
2.
VÄRMEVÄXLARES
3.
EXEMPEL
3.1
ROTERANDE
3.2
VÄTSKEKOPPLADE
3.3
PLATTVÄRMEVÄXLARE
4.
BESIKTNING
4.1
ALLMÄNT
4.2
MÄTNING
AV LUFTFLÖDE
4.3
MÄTNING
AV
TEMPERATUR
MÄTNING
AV
VÄRMEBÄRARFLÖDE
4.4
PÅ
1
VÄRMEÅTERVINNING
1
5
VÄRMEVÄXLARE
8
11.
VERKNINGSGRAD
INSTALLATIONER
1.2
VÄRMEVÄXLARE
12
VÄRMEVÄXLARE
OCH
14
1.7
PROVNING
AV
VÄRMEVÄXLARE
18
18
20
EFTER
VÄRMEVÄXLARE
FÖR
20
VÄTSKEKOPPLADE
21.
VÄRMEVÄXLARE
4.5
BERÄKNING
AV
5.
UPPFÖLJNING
TEMPERATURVERKNINGSGRAD
AV
VÄRMEÅTERVINNINGSAGGREGAT
EXEMPEL
I DRIFT
23
24
LITTERATUR
BILAGA
22
1.
PÅ
25
BESKRI.VNLNGSTEXT
BESKRIVNING
56-VÄRME
56/1
BESKRIVNING
57-VENTILATION
57/1
BESKRIVNING
8-STYRNING
- ÖVERVAKNING
8/1.
á
1
1. PRINCIPER
FÖR
luftströmmen.
VÄRMEATER-
Rotormaterialet
i värmeväxlare
VINNING
för
fortventilation
1 denna sammanställning
värrneåtervinningsprinciper
kommer
följande
meväxlare
typer
gen
av
utgörs
kom-
vanli-
av aluminium.
Roterande
värmeväxlare
förekommer
i två skilda utföranden
av vär-
-
att behandlas
- Roterande
normal
värmeväxlare
Rotor
av
hygroskopiskt
material
- Vätskekopplade
värmeväxlare
Plattvärmeväxlare
- Rotor
1.1
Hygroskopisk
rotor har beläggning
av fuktabsorberande
ROTERANDE
av icke
hygroskopiskt
material
VÄRMEVÄXLARE
Roterande
värmeväxlare
är en
typ av regenerativ
värmeväx-
material
för återvinning
fukt. Verkningsgrad
för
av.
fukt-
lare.
återvinning
för
att
Dessa
växi
de värms
strömmen
karaktäriseras
armateri
alet
av
omväxlan-
är lika
värmeåtervinning.
rotor används
av den varma luftoch kyls av den kalla
fukthalten
vill
den
Hygroskopisk
i byggnader
där
hållas
hög.
i
t
8
r
L
FIG
1
Roterande
värmeväxlare
2
anläggning
utförd
med
kylning
av tilluft
ger hygroskopisk
roreducerad
installerad
kyltor
effekt
för kylmaskin
vid mycket
fuktig uteluft.
Kyleffekt
för
avfuktning
ras genom
erhålls
av uteluften
den avfuktning
reducesom
gång ur frånluften
återföres
till
frånluften.
Kvarvarande
frånluft
i spalter återföres
härvid
och ersätts
av tilluft.
Luftflödet
i renblåsningssek-
torn
av
drivs
mellan
tilluft
tryckskillnaden
och
frånluft.
i växlare.
Icke hygroskopisk
rotor överför fukt enbart vid låga tem-
För
via
kompensation
av läckluft
renblåsningssektor
måste
luftflöde
för
peraturer
då fukt kondenserar
i rotorkanaler.
Den kondenserade fukt som ej medrycks
av
nominellt
frånluften
Renblåsningssektor
överförs
här
till
erforderlig
slutna
fläkt
ökas
läckluft
med
utöver
luftflöde
för
an-
lokaler.
kan
tilluften.
hindra
överföring
absorberas
eller
Roterande
värmeväxlare
ger
optimala
temperaturoch fuktverkningsgrader
av ca 70-80ö.
i hygroskopiskt
ej
för-
av ämnen
adsorberas
som
material.
Exempel
på ämnen med stor adsorption
och överföringsgrad
är ammoniak
och butanol.
Ämnen
För att förhindra
överföring
av frånluft
till tilluft
kan
som toulen,
koldioxid
och matos har lägre överföringsgrad.
roterande
Överföring
av stoft, kolmonoxid, bakterier
och tobaksrök
är
med
värmeväxlare
förses
renblåsningssektor
tilluften
närmast
där
rotorns
ut-
obetydlig
vid växlare
blåsningssektor.
.\ `\ `'
i
I/
i
Fig
2 Renblåsningssektor
med
ren-
3
Reglering
av värmeåtervinning
vid roterande
värmeväxlare
för
sänkning
av tilluftstemperaturen under vår och höst sker
vanligtvis
genom ändring
av
rotorns
varvtal.
Vid alternativ
med
by-pass
konstant
varvtal
-reglering
eller
off-reglering
kan
on-
användas.
I anläggningar
temperaturer
med
som
rumstemperatur
varvtalsreglering
skall
tas
tidsintervaller
vissa
att bortföra
genom
rotor
stoft
växling
på
uppstarför
rotorytan
av luftriktning.
Vid värmeväxling
i lokaler med
hög fuktighet
sker påfrostning
i rotor vid lägre utetemperatur. Detta inträffar
när sammanbindningslinjen
mellan
inloppstillstånd
tillufts-
närmar
frånluft
sig
behov av
finns
sommartid
endast
för till-
skär
mättnadslinjen
mollierdiagrammet.
exempel
en
och
enligt
fig
4,
frånluft-
kortare
tid av året . I sådana
fall är on -off-reglering
i
temp +22°C och relativ
fuktighet
50%, inträffar
detta
stället
utetemperatur
lering
för kontinuerlig
ett billigare
reg-
i
1 angivet
lägre
vid
än ca -5°C.
alterna-
tiv.
Påfrostning
För
uppvärmning
av tilluften
till
ca -10°C. Alternativt
kan av-
att
av rotor
förhindra
vid
igensättning
stillastående
rotor
frostning
reglering
kan
undvikas
tillämpas
genom hedav rotorns
varvtal
90
80
0
lufthastighet 3 mis
70
r
0
CD60
m
N
m
0 50
E
20
10
0
0
Fig
10
20
3 Verkningsgrad
30
40 50 60
70
Rotorns varvtal, r/min
som
funktion
genom
80
90100
av rotorvarvtal
4
då tryckfall
överstiger
tryckgivare.
God reglerbarhet
Möjlighet
till
p g a påfrostning
inställt
värde
för
erforderligt
Roterande
värmeväxlare
användas
överallt
där
kan
återluft
Litet
platsbehov.
Tillmåste
och frånluftsk
sammanföras.
Flera
rörliga
ökat
temperaturverkningsgrad,
70-80ö.
delar
Intermittent
att
ning
för
fuktig
luft
drift
förhindra
sommartid
igensätt-
i anläggningar
filter
temperaturverkningsgrad
medför
underhåll.
för
fukt
som
Mollierdiagram
angler
Överföring
av föroreningar
från frånluft
till tilluft
kan ej helt undvikes.
FÖRDELAR
att överföra
verkningsgrad
av tilluft
rotor.
NACKDELAR
denna typ av växlare
ej användas i verksamhet
med generering av luktande
eller hälsovådliga
ämnen.
- Möjlighet
med samma
utan
i frånluft.
(xh-diagram)
1: Uteluft
Lit
till
2:
• 40"C
0,000
h
g
-25
Q015
0,010
Q005
r
_1::.
..:---r
J
_1
i
-
f_
-
.t-
p
Ory
. ti
t-i-
\. 0
ffi-
-
- -t.
20
4r
- r -
_t-
:J
Y
i
- t-
15
i:,,
-
N
I
-t
\t
r
S
r
d
-5
I
I
\
\
2.5
h
i
"r\4 `n 0 1
\
2,0
O\I
-10
\
1
-15
-20
1
'
t
:v
1
i'4
I
I
10 kPa
,5
1.5
h
entelpi
I
BETECKNINGAR
per kg Ipr
Iaft, kJ
/ kg, kcsI /kg
veueninnehlN per kg rart k fI. kg/kg
r
- relativ fuktighet
t
-
tara
IermamelemS
temperatur,
aC
tv . vbta termometerns temperatur, aC
Oagrammet
barometertryck
hänl8rt
tiN
= 760
mm
Mg
=
101,3
kPa.
- 25
Fig
4
Exempel
av
kyleffektbehov
genom
avfuktning
med hygroskopisk
kan accepteras.
Eftersom
viss
återföring
av lukt kan ske bör
- Hög
reducering
på driftfall
med
påfrostning
Frånluft
5
1.2 VATSKEKOPPLADE
Den
VÄRME-
VÄXLARE
Vätskekopplade
värmeväxlare
är
en typ av rekuperativ
värmeväxlare
vilka kännetecknas
av
att värmen ö verförs
till
kall
luftström
eller
flera
från
varm
genom
en
vanligaste
rörsystem
mellan
till-
frånluft
och
uppbyggda
batterier
tive den
med
cirkulerande
för
även
denna
typ
benämns
rativ
är
värmebärare
samband
indirekt
som
är
t ex livsmedels-
bör
Ur prissynpunkt
rekupe-
kol
etylenglykol
ej
billigast.
på värmebärar-
sionsrisk
tas.
:E
e
är etylenglyPropylenglykol
är ca 50-60
å dyrare
än etylenglykol.Etanol
är något dyrare än etylenglykol.
Vid användning
av etanol bör explo-
Batterier
sidan.
Fig
etanol
var-
utförs vanligen
som konventionella luftvärmare
med motströmskoppling
och
med
hantering
användas.
med
av värmeväxlare
värmeväxlare.
är en
mer miljövänliga
och mindre
giftiga
än etylenglykol.
1
luft-vätske-
sammankopplas
i
hindra
korrosion
i rörsystem.
Andra frostskyddsmedel
är pro-
i den varma respekkalla luftströmmen.
Batterierna
batterier
vilken
utgör frostskyddsmedel,
samt inhibitorer
för att för-
pylenglykol
värmeväxlare
i
blandning
av vatten
och 30
viktsprocent
etylenglykol,
skiljeväggar.
Vätskekopplade
värmebäraren
TILLUFT
::O:::J
5 Vätskekopplade
FRÅNLUFT
värmeväxlare
vid
hantering
beak-
6
Optimalt
värmebärarflöde
erhålls
härvid
enligt
30 vikts-%
etylenglykol
motsvarar
fryspunkt
ca -15°C.
Motsvarande
värden
lenglykol
och etanol
resp
för propyär 35
25 vikts-%.
CWOpt
Vätskekopplade
ger ekonomiskt
värmeväxlare
optimala
verk-
ningsgrader
ca
lika
av
50-60%
c
vid
wopt
luftflöden.
Värmebärarflödets
verkar
erhållen
verkningsgrad.
storlek
påtemperaturVid
lika
batteriytor
C.F
Värmekapacitetsflöde
för
värmebärare,
proav massflöde
specifik
värme-
i till-
CT
dukt
citet,
genomgångstal
för till- och
frånluftsbatterier
erhålls
högsta
verkningsgrad
vid
lika
stora
2
c
och
värmekapakW/°C
Värmekapacitetsflöde
för tilluft,
produkt
av massflöde
och spe-
T
och
frånluft.
cifik
värmekapacitet,
kW/°C
C
Värmekapacitetsflöde
för frånluft,
produkt
F
av massflöde
cifik
och
värmekapacitet,
kW/°C
ao
60
40
ANTAL RÖRDJUP
20
qw / gwopt
0,5
Fig
6
1,0
1,5
2,0
2,5
Temperaturverkningsgrad
av värmebärarflöde
3,0
som
funktion
spe-
7
Vid
massflöde
cifik
i kg/s
värme
c = kg
s
och
i kJ/kg°C
kJ
=
spe-
fås
kW/°C
grund
kg°C
ning
Efter beräknat
tetsflöde
för
flöde
av glykolens
högre
värmekapacivärmebärare
optimalt
värmebärar-
qwo p t i kg/s
vid
etylenglykolvatten
uppskattas
till ca 25% i jämförelse
med beräkningar
gällande
för
vatten
tur
+70°C.
Som
framgår
med
tempera-
enligt
wopt
gwopt=
cp
av fig
6 sjunker
temperaturverkningsgrad
cp
=
specifik
värmekapacitet
för värmebärare
(kJ/kg°C)
tigt
i
30 vikts
gäller
vid
etylenglykol
medeltemperatur
+10°L C
= 3,726 kJ/kg°C
och
p
3
1042
kg/m
vilket
densitet
skall jämföras
med motsvarande
värden
för vatten
Cp = 4,200
vid
flödet.
omkring
däremot
det
stående
flöde
för
förelse
etylenglykol
med
Vid
det
optima-
verkningsgrader
50% eller lägre kan
högre vätskeflöde
än
väljas
utan
att
verkningsgraden
sjunker
nämnvärt. Vid högre verkningsgrader, ca 65% eller mer, sjunker
däremot
lägre
kraf-
värmebärarflöde
till
optimala
kJ/kg°C
och densitet
1000
kg/m3.
Som framgår
av ovanär värmekapaciteten
sänkt
förhållande
la
För
dyna-
miska viskositet.
För värden
enligt
ovan kan tryckfallsök-
(kJ/S = kw)
erhålls
Tryckfall
i rörsystem
med glykolvatten
är dessutom
högre än
motsvarande
för rent vatten på
verkningsgraden
tigare
vid
högre
än det
kraf-
värmebärar-
optimala.
i jäm-
vatten.
Reglering
av verkningsgrad
sker främst genom shuntning
Vid beräkning
av erforderligt
glykolvattenflöde
för viss
värmebärare
förbi
batteri
effekt
och temperaturdifferens
blir därför
flödet större än
tilluft
med
vägsventil.
hjälp
av tre-
motsvarande
för vatten.
värden
enligt ovan, som
För
kan
anses representativa
för värmeåtervinningssystem,
är glykolvattenflödet
8% högre än
vid
rent
vatten.
av
i
Vid låga utetemperaturer
och
fuktig
frånluft
inträffar
påfrostning
av batterier
i frånluft.För
lering
hindras
för
system
via
påfrostning
rninbegränsning
rartemperatur
batteri.
med
effektreg-
trevägsventil
till
via
förgivare
av värmebäfrånlufts-
8
Detta medför
verkningsgrad
en sänkning
av
vid låga ute-
temperaturer
som måste
NACKDELAR
beaktas
Måttlig
grad,
temperaturverknings50-60%.
vid dimensionering
av eftervärmare.
Denna sänkning
av
verkningsgrad
påverkar
dock
endast effektbehov.
Energibe-
Värmebärare
mellan till- och
frånluft
erfordras
vilken
kräver
kontroll
av t ex gly-
sparing
tydligt
kolhalt
rande
påverkas
då detta
erfordras
period.
endast
obereglerfall
en mycket
Vätskekopplade
kan med fördel
kort
tids-
värmeväxlare
användas
i be-
fintliga
byggnader
na princip
medger
emedan
åtskilda
Service
av rörliga
delar
pump och reglerventil.
1.3
PLATTVARMEVAXLARE
och
för
rörsystern.
Plattvärmeväxlare
är liksom
vätskekopplade
värmeväxlare
typ
av rekuperativ
re.
Värmeväxiande
vanligen
Emedan luftströmmarna
är helt
åtskilda
används
vätskekopplade
värmeväxlare
med fördel i system
med
luktande
och
hälso-
vådliga
ämnen. Se även
formation
nr 186.
UV-in-
av
speciella
ar
vara
ytor
utgöres
aluminiumplåt.
fall
kan
utförda
den direkta
skiljeväggar
en
värmeväxla1
skiljevägg-
av
glas.
Genom
värmeväxlingen
benämns
även
via
den-
na typ av växlare
som direkt
rekuperativ
värmeväxlare.
Växlarna
uppbyggs
av parallella skiljeväggar
där varannan
FÖRDELAR
Till- och frånluftskanaler
behöver
ej sammanföras
Flera till - och frånluftsaggregat
kan
till
återvinningssystem.
ett
Ingen
mellan
-
som
den-
till- och fråniuftssystem
kräver
litet
utrymmesbehov
tillhörande
och korrosionsbind-tillsatser.
risk
Enkel
genom
bärare.
för
överläckning
till - och
Rengöring
utföras
sammankopplas
frånluft.
av batterier
genom
kan
spolning.
temperaturreglering
shuntning
av värme-
kanal
och
genomströmmas
varannan
ligtvis
skilda
av tilluft
av frånluft.
utförs
kanaler
luftströmmarna
strömningsriktningarna
900 vinkel
varför
lare även benämns
växlare.
Van-
för
de
så att
bildar
dessa växkorsströms-
9
Plattvärmeväxlare
ger ekonomiskt optimala
verkningsgrader
Härvid uppvärmes
frånluftsdel
och
av ca
förhindras.
50-700.
För
att
erhålla
högre verkningsgrad
placeras
ibland flera växlare
i serie.
sker
av verkningsgrad
främst genom förbikopp-
ling
av tilluft
kanalvägg
i
påfrostning
Erhållen
av verkningsgrad
reducering
måste
vid dimensionering
värmare.
beaktas
av efter-
Reglering
med
hjälp
förbi
växlare
av spjäll.
emedan
Vid låga utetemperaturer
fuktig frånluft
erhålls
och
på-
frostning
i växlare.
Vid system med reglering
av verkningsgrad
med hjälp av förbigångsspjäll
kan påfrostning
förhindras
genom förbikoppling
av tilluft
vid
låga
raturer.
En annan
metod
tillfällig
är
av vissa
lare via
de
utetempe-
tillämpad
avtäckning
tilluftspalter
i växen kontinuerligt
gåen-
avskärmnings
Pl attvärmeväxl
i system med
anordning.
are
kan
förorenad
risken
för
igensättning
är mindre
än för övriga värmeväxlartyper
genom att kanaler
för luftgenomströmning
vanligtvis
är något större. Vidare kan plattvärmeväxlare
utnyttjas
i system med t ex
luktande
ämnen.
täthetsprov
ciella krav
Dock
skall
utföras
vid spepå säkerhet
ifråga
om luftöverföring.
krav
på
säkerhet
luftöverföring
återvinning
Vid
utföres
med
Piattvärmeväxlare
värme-
vätskekopplade
FRÅNLUFT
7
höga
avseende
TILLUFT
Fig
användas
luft
lo
växlare.
laboratdrier.
Detta
gäller
bl
a
FÖRDELAR
Relativt
ningsgrad,
Inga
r
w
hög
50
rörliga
!tskilda
te,nperaturverk- 70%.
delar.
luftströmmar
redu-
cerar
risk
för
överläckning.
Kan utföras
i glas t ex i
kök och vid mycket
korrosiva
miljöer.
NACKDELAR
Till-
och
frånluftskanaler
måste
sammanföras.
Reglering-;av
verkningsgrad
ej lika enkel som för övriga
typer.
Ökad
ning.
benägenhet
Svårighet
larytor.
att
för påfrost rengöra
Utrymmeskrävande.
väx-
11
2.
VÄRMEVÄXLARES VERKNINGSGRAD
t2 = tilluftstemperatur
växlare,
Verkningsgrad
anges oftast som
temperaturverkningsgrad.
Vid
värmeöverföring
avses härvid
den
temperaturhöjning
hålles
i tilluft
till
frånluftens
ratur.
.
Definition
före
°C
er-
i förhållande
t4 = frånluftstemperatur
inloppstempe-
av lufttillstånd.
ti = tilluftstemperatur
växlare,
som
t3 = frånluftstemperatur
växlare,
efter
°C
växlare,
efter
°C
Temperaturverkningsgrad
före
t2 - tl
t3 - tl
°C
För
vätskekopplade
lare
fås
följande
värmeväx-
lufttill-
stånd.
t3
t4
e
FRÅNLUFT
t3
t2
fl
t2
m
t2`tl
TILLUFT
t4
t1
12
3.
3.1
EXEMPEL
PÅ
INSTALLATIONER
ROTERANDE
VÄRMEVÄXLARE
P4
FRÅNLUFT
P3
I,
t
i
i
L_J
TILLUFT
2
P1-P4:
Statiskt
tryck
Fig
8
i kanalsystem.
Sugande
till-
och
frånluftsfläkt
FRÅNLUFT
r
I
I
t
I/
LJ
r
':
r
..-1
k
.c;::l
1/I
i';'1
I J
Fig
L
9
Sugande
TILLUFT
J
tilluftsfläkt
frånluftsfläkt.
och
tryckande
13
Fur
roterande
växlare
med
blåsningssektor
och
mål
av läckluft
om styrning
rotor
från
tilluft
där
ren-
till
tryck
Vid låga
stem kan
önskei
i frånluftssy-
spjäll
erfordras
frånluftskanal
från-
för
ökning
före
i
växlare
av differenstryck.
luft föreligger
utförs växlare
med sugande
frånluftsfläkt
en-
I anläggningar
utan renblåsningssektor
där återluft
ligt fig 8. Härmed avses att
växi are
placeras
före
f rån-
tillåts
luftsfläkt
riktningen.
utförs växlare
frånluftsfläkt
luft
sett i strömningsGenom denna fläkt-
placering
minimeras
överläckning av förorenad
frånluft
till
tilluft.
styrning
För
tryck
i frånluft
etter
växlare
motsvarande
kanal,
P1
enligt
fig
före
vara
tryck
> P4
och
måste
och
lägre
från
kan
ökad
läck-
accepteras
med tryckande
enligt
fig 9.
fläkt
återvinnas.
Vid återluftföring
användes
denna princip.
Växlare
kan här
än
i tillufts
P2
rotor
där
Härmed avses att växlare
placeras efter frånluftsfläkt
sett i strömningsriktningen.
I
detta fall kan värmetillskott
effektiv
av överläckning
i
eller
> P3
8.
dimensioneras
för
enbart
uteluftsflöde
enl
fig
min
10.
FRÅNLUFT
e
TILLUFT
kJ
Fig
10 Sugande
tilluftsfläkt
frånluftsfläkt.
sionerad
och
tryckande
Värmeväxlare
dimenför min uteluftsflöde.
14
1 anläggningar
Normalt
erfordras
ej
filter
i
frånluft
vid roterande
värme-
frånluft
växlare.
Torrt
stoft
passerar
där
vanligen
rotor
eller
fastnar
speciella
tomatisk
på rotorytan.
ytan medryckes
luftriktning
Stoft
på
rotor-
t
dras endast i industriella
installationer
där frånluft
innehåller
oljedimma
och klibbigt
stoft.
Grundfilter
i tilluft
före
växlare
erfordras
enbart
i
utbyte
förfilter
förberedes
utrymme
för senare installation
av
filter.
bortpå
tidsin-
latortank
dimensionerad
för
rörsystemets
totala volym.
för
fyllning
spolning
av tank
startas
rundcirkulation
vid
pump
mellan
batteri
och tank. Spolning
bör
pågå under ca 15 min. Efter
avslutad
spolning
tömmes
tank.
Beakta
installation
av golv-
och
strömmen
1 anläggningar
med
lade batteriväxlare
vätskekoppär oftast
lamellavstånd
mycket
små, ned
till ca 2,0 mm, för att minibatteristorlek.
att
kommer
stoft
att
Detta
i luftström-
avsättas
batterifronten.
För
igensättning
att
före
växlare.
1 frånluft
väljes
pumpar
i värme-
i frånluftssystem.
1 anläggningar
ler
spolning
ras
måste
lamellavstånd
Exakt
för-
här
anpassas
oftast
ej kan
håll
av min
lamellavstånd
till
4-5
måste
Vid
tillblandning
av värmebärare för cirkulation
mellan
batterier
krävs
blandnings-
Inblandning
eller
annat
som motiveras
kaler.
vatten kan erhållas
rundcirkulation
med
lo-
ca
i luftströmmen.
kärl.
anslutna
väljas
stoftinne-
grundfilter
i filterklass
G85
och i tilluft
den filterklass
av
installe-
så stort att stoft medryckes
genom batteri.
Detta kräver
mm.
av batteri
där filter el-
lamellavstånd
på
krävs således
vid dessa lamellavstånd
en filtrering
av
luften
Härvid
stoft
återvinningssystem
för laboratorier placeras
utanför
luft-
VÄRMEVÄX-
LARE
hindra
kräver
brunn
i anslutning
till b atterier vid detta alternativ.
VÄTSKEKOPPLADE
medför
av filter
arrangemang,
är auspolning
av batterier
vecka.
På grund av det stora erforderliga
vattenflödet
installeras i dessa fall en ackumu-
Ventiler
men
laboratorier,
batterifront
med jämna
tervall,
ca 1 gång per
Efter
varje
områden med mycket
förorenad
luft. Där osäkerhet
föreligger beträffande
behovet
av
mera
ex
att rekommendera.
spolas
accumulerat
vid ändrad
i tilluftkanal
och upptages
i tillluftsfilter
som skall placeras
efter växlare. Filter i frånluft
erfor-
3.2
med hälsovådlig
baka
till
av glykol
frostskyddsmedel
kärl
via
i
genom
pump tillväxelven-
15
tu.
Växelventil
används
för
omställning
av vätskeflöde
till
blandningskärl
alternativt
till
påfyllning
värmebärarsystem
vid
av rörsystem.
anger
TA
typ
mätfel
för
strypventil
STAD.
Fri
rörsträcka
skall om möjligt
vara ca 10 x
rördiametern
före ventil och
ca
2 till
3 x rördiametern
efter
Vid
små
fyllnadsmängder
(ca
500 1) dimensioneras
blandningskärl
för att rymma hela
systemets
fyllning.
från säkerhetsventil
mynna
Utlopp
skall
ventil.
Vid
beaktas
eventuell
av värmemätning
ningssystem
för kontroll
av
energibesparing.
Övervakning
sedd
att
av värmebärare
rekommendera
vid
i återvin-
bör även ske
av verkningsgrad
via verkningsgradsmätare
för-
.i blandningskärl.
Filtrering
stora system
installation
är
system
med
larm
ningsgrad.
förses med
vid
låg
Rörsystem
mätuttag
verk-
skall
i form
av
med glykol.
Glykolen
löser upp
korrosionsprodukter
som ofta
dykrör eller mätuttag
för direktmätning
i värmebärare
före
finns
för
och efter varje batteri
kontroll
av verkningsgrad.
på
rörsystemets
insida
och som även lossnar
vid
svetsning
och kan förorsaka
igensättningar
i ventiler
och
växlare.
Parallellt
med
skall
även
termometrar
leras
för
tillsynen.
Vid installation
av torr pump
i glykolkrets
skall tätning
för
glykolläckage
För
instrypning
teri
beaktas.
av
varje
b at-
i återvinningssystem
flera
parallella
krävs
kalibrerade
med
batterier
strypventi-
ler för uppmätning
till varje batteri
av flöden
.
system
med enbart ett batteri
i respektive
luftström
är installation av en strypventil
för
endera av batterierna
tillräcklig . Vid montage
av strypventiler
beaktas
att
denna
dimensioneras
så att området
närmast
stängd ventil ej behöver utnyttjas
emedan mätfelet
ökar
i detta
område . Mätfel
kan
erhållas.
inställnings-
upp
till
Se fig
20%
14 vilken
den
dessa
mätuttag
instal-
kontinuerliga
16
SV
2xd
10xd
FRÅNLUFT
UTRYMME
FÖR
TEMPERATURMÄTNING, MIN
TILLUFT
200 mm
MU Y
T _3' T
I
MU
MU
: MÄTUTTAG
2sd : FRI
10x d : FRI
d
RÖRSTRÄCKA
RÖRSTRÄCKA
EFTER STRYPVENTIL
FÖRE STRYPVENTIL
: RÖRDIAMETER
Fig 11 Princi
schema
för
vätskeko
lad värmeväxlare.
17
3 .3 PLATTVARNEVAXLARE
anläggningar
med
växlare
installeras
1
filter
frånluft
med
plattvärmeoftast
filterklass
G85
i
för normala
komfortDetta reducerar
anläggningar.
rengöringsintervall
lare som kan vara
att
för växbesvärliga
rengöra.
Filter
i tilluft
filterklass
anslutna
väljes
i den
som motiveras
av
lokaler.
FRÅNLUFT
TILLUFT
Fig
12
P1 attvärmeväxl
are
le
4. BESIKTNING
OCH
PROVNING
ning av till- och frånluftsflöden med relativt
små mät-
AV
VÄRMEVÄXLARE
fel . Temperaturverknings
4.1
vid
ALLMÄNT
värmeåtervinning
ende
projekteras
förutsättning
ning
för mät-
grad
70
frånlufts-
av luftflödet
ger
därför
också stora avvikelser
i beräknad temperaturverknings-
så att
finns
är bero-
flöden och förhållandet
dem
emellan . Stora mätfel vid mät-
En viktig
förutsättning
för
provning
av en värmeväxlares
verkningsgrad
är att anläggningen
av till - och
graden
.
Se
fig
13.
TEMPERATURVERKN.
GRAD %
TILLUFTSFL ÖDE
% AV NOM. FLÖDE
65
60
70
110
80
FRÅNLUFTSFLÖDE
% AV NOM. FLÖDE
Fig
13
Exempel
vid
på
temperaturverkningsgrader
avvikande
till-
och
frånluftsflöden.
19
De temperaturer
som kan uppmätas utan större mätfel
är
uteluftstemperatur
(t1) och
frånluftstemperatur
(t3).
Temperatur
efter värmeväxlare,
t2 i tilluft
och t4 i frånluft,
mäta
fel.
är däremot
svårare
att
någorlunda
små
mätmed
För en roterande
vär-
meväxlare
peraturen
inträde
kan tilluftstemdirekt efter rotorns
i tilluftskanalen
vara
5-10°C högre än direkt innan
rotorn går ur tilluftskanalen.
För andra typer av värmeväxlare erhålls
även varierande
temperatur
över växlararean
vid luftens
utträde
ur växlaren. Av detta framgår
att mätning
måste
tal
punkter
sentativt
utföras
i ett
så att
ett
medelvärde
erhålls.
Utförs mätning
efter
temperaturskiktningar
nats
dock
fler-
repre-
fläkt har
utjäm-
till stor del. Härvid bör
kompensation
ske för vär-
metillskott
från
fläkt.
På tilluftssidan
erhålls
även
störningar
vid mätning
av
lufttemperatur
p g a värmestrålning
värmebatteri
efter
fall
från
eventuellt
placerat
direkt
värmeväxlare.
I sådana
torde den bästa noggrann-
heten erhållas
genom mätning
av temperatur
på frånluftssidan
efter
växlare.
Vid
lika
stora till- och frånluftsflöden
och utan
avfuktning
i
frånluft
är temperaturdiffe
rensen
t3
- t4 lika
med
t2
-
tl varför
temperaturverknings
graden
i detta fall även kan
definieras
som
ftt
t3
t3
-
t4
tl
(gäller vid lika
frånluftsflöden)
till-
och
Vid kontroll
av verkningsgrad
för vätskekopplade
värmeväxlare
tillkommer
noggrann
rarflöde,
halten
även
krav
på
mätning
av värmebätemperaturer
och
av frostskyddsmedel.
20
4.2
MÄTNING
AV
luftflöde
LUFTFLÖDEN
vid
+20°C.
Vid provning
av en värrneväx
lares
temperaturverkningsgrad
krävs att luftflödena
kan uppmätas
med
möjligt.
så
små
Härmed
mätfel
kan
som
4.3
tolerans-
EFTER
kravet på
avvikelse
största
tillåtna
från angiven verk-
ningsgrad
skärpas.
Vid
projektering
metoder
bör
betecknade
alternativt
A2,
All,
enligt
mät-
A12
Nor-
diska ventilationsgruppens
"Metoder
för mätning
av luftflöden
T32:1982,
lämpas.
Detta
kunna
gäller
anslutning
växlare
verkan
TEMPERATUR
Som tidigare
nämnts
varierar
lufttemperaturen
efter värme. Differensen
mellan
olika punkter
kan vara 5-10°C.
Av detta skäl är det således
viktigt
att en representativ
temperatur
uppmäts.
erhållas
på
Denna
följande
kan
sätt.
i ventilationsinstalla-
tioner"
i nära
AV
VÄRMEVÄXLARE
växlare
av luftbe-
handlingsanläggningar
MÄTNING
för
att
till-
1 Nio
mätpunkter
till
st
termoelement
seriekopplas
och fördelas jämnt över kanal-
värme-
reducera
av läckluft
Alt.
in-
tvärsnittet,
i kanalsy-
varvid
medelvärdet
stem.
Uppskattat
vid denna
avläses.
mätfel
är
metod
ca ±0,5
Vid metodfel
ca 5% som gäller.
för ovan
nämnda
mätmetoder
torde
ett
totalt
rnätfel
av ca
± 6-8ö kunna innehållas.
1
mätfel
ingår mätinstrumentfel,
mätmetodfel
och
Alt.
2 Vid
värmebatteri
stallerat
till
avläsningsfel.
in-
i anslutning
växlare
kan
detta
i VVS-AMA 83 anges att uppmätt
utnyttjas
för mätning
av lufttemperatur
en-
flöde ej
jekterat
ligt metod benämnd
"Eahcometoden".
får avvika
från proflöde med mer än
15% inklusive
fel enligt
uppmätt
mätfel.
ovan får
flöde
Ned
alltså
således
mät-
avvika
med max 7 -94
(15- 8 resp
15-6)
från projekterat
flöde. Uppmätta flöden används
vid avläsning
av verkningsgrad
ligt tillverkarens
tetsdiagram
eller
bestämning
Katalogdata
en-
kapacivid
annan
av verkningsgrad.
gäller i regel för
vid +20°C. Vid avvikande
temperatur
omräknas
luftflödet
till ekvivalent
luftflöden
VVS
Vid
mätning
stängs
nr
11.
enligt
ventiler
tensidan
och
batteri
alt
mot
2 av-
värmevat-
cirkulation
erhålles
shuntpump.
1979.
genom
enbart
Temperatur
via
efter
växlare
skall överstiga
0°C
för att förhindra
frysning
i
batteri.Efter
en
tid
av
ca
min har
vattentemperaturen
tagit
luftens
medeltemperatur.
Vattentemperaturen
genom
isolerat
avläses
termoelement
3-5
an-
21
eller
rör
temperaturmätare
i
eller annat mätuttag.
dykUpp-
hållas.
Ventiler
ej väljas
alltför
detta strypområde
skattat
mätfel
vid denna metod är mindre
än ca ± 0,5°C.
Erhållna
Temperatur
til
i värmebärare
till
och
från batteri
avläses
isolerat
termoelement
på
eller
temperaturmätare
i
rör
eller
annat
mätuttag.
Temperaturmätare
skall
vara
för
genom
rör
dyk-
TA
fig
bör
typ
vid
STA-D
strypvenav
framgår
14.
Avnk.lw+
lo+ tlödtlt
vid olika
iörirtellrtir ynr
mätningar
kalibrerade.
instrumentfel
mätfel
bör således
stora
så att
undviks.
,o
vara
e
mindre
6
än + 0,2°C.
vara
mindre
Avläsningsfel
bör
± 0, 2°C.
än
0
0.5
Fig
14
1.0
Mätfel
typ
4.4
MÄTNING
FÖR
VÄTSKEKOPPLARE
AV
1,5
2.0
för
2.5
3.0
3.0
1.0
Fo...l.,hJnq
strypventil
STA-D
VÄRMEBÄRARFLÖDE
VÄXLARE
Vid tillsats
av frostskyddsmedel i värmebärare
måste avläst
tryckfall
över strypventil
kor-
Värmebärarflödet
till respektive batteri
mäts genom in-
rigeras
tet
och
med hänsyn
temperatur.
stallerade
strypventiler
med
uttag. Strypventiler
skall
Om t
värmebärare
VÄRME-
ex
monteras
i rörsystem
så att
störningar
från ventiler,
30 viktsperaturen
ten
1042
rörinkopplingar
och
över
som
mätresultatet,
rörsträcka
kan
påverka
En fri
undviks.
ca
10 ggr
att
inre
rekommendera.
efter
ventiler
kan
på
rördiametern
är
påverkar
mätre-
En fri
ggr inre
rekommenderas.
densi-
består
av
% etylenglykol
och temär +10°C fås densitekg/m3.
Avläst
tryckfall
strypventil
minskas
med
etyför
4,2% emedan
densiteten
lenglykol
i detta
fall är 4,20
högre
än för
vatten
(1042.100)
Störningar
sultatet
obetydligt.
rörsträcka
på ca 2-3
diametern
dyligt,
till
Erhållet
1000
värde
korrigerat
vänds
vid
avläsning
ellt
flöde
enligt
an-
av aktudiagram
för
strypventil.
Uppfylls
Vid
dast
med utgångspunkt
från flöde
och temperaturdifferens
skall
korrigering
ske
för
värmekapacitet i förhållande
till vat-
ovanstående
krav på
inkoppling
av strypventil
kan
5% innehållas.
mätfel
av ca
Detta mätfel
gäller dock enVid
vid
mindre
stora
mätfel
upp
instrypningar.
strypningar
till
±20å
kan
er-
beräkning
av värmeeffekt
ten.
För
ovan
gäller
omräkningsfaktor
i förhållande
till
0,93
etylenglykol
enligt
vatten.
22
4.5
BERÄKNING
AV TEMPERATUR-
VERKNINGSGRAD
Sedan luftflöden,
värmebärarflöden och temperaturer
uppmätts enligt
föregående
beräknas temperaturverkningsgrad
enligt
följande:
Vid mätfel
±10% kan relativ
avvikelse
i verkningsgrad
ca ±12% accepteras.
på
Vid mätfel
± 15å kan relativ
avvikelse
i verkningsgrad
ca ±15% accepteras.
på
Vid avvikelser
i temperaturverkningsgrad
utöver
ovan
nämnda
avvikelser
bör orsak
till
avvikelse
undersökas.
Möjliga
orsaker
kan vara felaktigt värmebärarflöde,
styrventil
för uppmätning
av flöde
t3
t2
t2- tl
t4
skall vara riktigt
rad med mätfel
ca
t1
smutsning
fördelning
dimensione5
ned-
av växlarytor,
av luft över
sned-
växlare.
För kontroll
av mätningar
bör
värmebalansberäkning
utföras
t 2 _ t l
t3 - t1
r' t
mellan
för
Erhållen
verkningsgrad
jämföres sedan med projekterad
verkningsgrad
och katalogdata.
Om uppmätta
luftflöden
avviker
från projekterade
flöden skall
de uppmätta
flödena
gälla
vid
avläsning
av verkningsgrad
enligt
tillverkarens
kapacitetsdiagram
eller annan beräkningsmetod.
Acceptabla
projekterad
avvikelser
från
verkningsgrad
är
främst
beroende
mätfel
flöden.
vid
av erhållet
uppmätning
Vid mätfel
5% kan relativ
vikelse
i verkningsgrad
±8%
accepteras.
av luftavpå ca
till-
och
frånluft
vätskekopplade
lare även överförd
värmebär
are.
Betecknas
samt
värmeväxvärme
via
tilluftsflödet
q F
g T(kg/s),
frånluftsflödet
g
(kg/s),
lufttemperaturer
enligt föregående,
värmebärarf lödet
qw (kg/s),
värmebäraq
rens
värmekapacitet
(kJ/kg°C)
temperaturer
värmebalansen
erhålls
och
Cw
värmebärarens
tw1 och tw2
fås
om avfuktning
ej
i frånluft:
q g T•(t2-tl)
= q gF•(t3-t4)
.
qw
Cw.(twl-tw2)
_
23
5. UPPFÖLJNING
VINNINGSAGGREGAT
AV VÄRMEATERI DRIFT
rustningar
kan även anslutas
till skrivare
för kontinuerlig
registrering
Efter
idrifttagning
av
för
om projekterade
under
drift.
data
verkningsgrad.
en
värmeåtervinnings
anläggning
krävs en fortlöpande
kontroll
av anläggningen
av
att
I anläggningar
bedöma
via
uppfylls
Kontroll
av anläggning
kan
dels ske genom manuell
kontroll
, dels
genom
automatisk
försedda
med
dator för styrning
och övervakning
kan kontroll
erhållas
dator.
Som tillägg
till ovan nämnda
mätutrustning
kan kontinuerlig
optimering
av värmebärarflöde
övervakning
av verkningsgrad.
Manuell
kontroll
kan bl a ske
erhållas
med hjälp av upprättade
diagram där värmebärartemperatu-
detta fall styrs värmebärarflöde via 2-vägs styrventil.
Detta gäller
främst vid högre
rer
och
tillufttemperatur
ter
återvinningsaggregat
uppritad
som
temperatur.
efär
funktion
till
av ute-
av driftdata
jämförelse
beräknade
indikation
av dessa med
enligt diagram
tiden
upp-
fel
uppstått
ätare
kering
av aktuell
grad erhålls.
Vid
där
i
kan en
av
erhållas
indi-
verkningsverknings-
instälibart
. Dessa
som
variabelt
kan
uppstå
med
i en värmeåtervinnings-
- Batteriers
reduceras
de
ger
temperaturverkningsgrad
erhållas
genom bl a speciella
larm
och
igensättning
-
och
Vid automatisk
kontroll
kontinuerlig
övervakning
kan
rördjup
anläggning
är bl a.
- Luftflöden
ändras p g.a
anläggningen.
under
eller
Felorsaker
värmeväxlare
Avläsning
grad
värmeväxlare.
-
Dessa diagram
skall uppsättas
i anslutning
till aggregat.
verkningsgradsm
vätskekopplade
med
luftflöde.
kan motsvarande
diagram
rättas
för
luftvärmare.
om
alternativ
temperaturverkningsgrader
Vid anläggning
med eftervärm
ningsbatteri
installerat
i
anslutning
vid
värde
ut-
av filter
värmeöverföring
genom
smutspåslag.
Koncentration
av
skyddsmedel
vid ingrepp
frost-
förändrad
i system.
t ex
- Styrventil
för värmebärare
kärvar
vid vätskekopplad
värmeväxlare.
- Rotorvarvtalet
är ej det
rätt
a vid
roterande
värmeväxlare.
- Spjäll på luftsidan
rätt funktion
eller
ej
- Min
tätt.
begränsning
ställd
- By-passpjäll
-
har ej
sluter
P-band
på
otätt
shuntgrupp
felaktig.
- Ventil
för högt
otät
I
24
Litteratur
1. UV-information
nr 186,
1977.
Korrosionsbeständighet
hos
värmeväxlare
för
indirekt
återvinning.
2.
UV-information
1978.
nr
i ventila-
Värmeåtervinning
tionsanläggningar.
3. Svennberg
Sven
T14:1983
Värmeåtervinning
lationsluft
200,
A,
1983
ur venti-
.
Bygg forskningsrådet.
nr 68, 1980
4. Fläkten
Värmeåtervinning.
5. Stark
Torgil,
1979
Fältmätning
av
luftsfiöde
vid
läggningar
och
verkningsgrad
min
ute-
återluftsantemperaturpå
roterande
värmeväxlare.
VVS
nr
11,
1979.
1981
6. Stark Torgil,
Krav vid projektering
och
besiktning
av värm eåtervinnare
.
'VVS
nr
9,
1981.
25
Bilaga
EXEMPEL
PÅ
BESKRIVNINGSTEXT
det följande
anges
ett flertal
"beakta"
Syftet
är
"beakta
projektet
att
exempel
på lämplig
och "ange"-texter.
konstruktören
väljer
den
beskrivningstext
text
ange"-texter
så att
en anpassning
görs. De angivna
texterna
skall
användas
utan syftet är att här
skrivna
värmeåtervinningssystem.
ange
och
och
noggrant
överväger
till,
det
enskilda.
således
ej okritiskt
en kvalitetsnivå
på be-
l
Sida
VÄRMEÅTERVLNNING
56
Kod
Pos
Mängd
Text
Denna
56
5611
VXRME
beskrivning
ansluter
till
AM?
nhef
83.
VÄRMESYSTEM
0
RÖRLEDNINGAR
M M
Bearbetning
av rör
Bearbetning
: Stålborstning
SIS 05 59 00.
till
St
2 enligt
Grundmål-
ning
n
Täckmålning
Färg
11
I
( RÖRLEDNINGAR
Renspolning,
: En gång
International
typ
Interprime
CPA-601 , skikttjocklek
40 gym.
n
: En gång International
typ
Interlack
CL, skikttjocklek
40,'t/m.
: Täckmålning
utförs
i svart färg.
Grundmålning
utförs i avvikande
färg.
ENKLA
rörrensning
Rengöringsmetod
för
rörledningar.
Beakta
Frostskyddsmedel
av etylenglykol
löser upp
korrosionsprodukter
på rörens insida varför
noggrann
rengöring
erfordras.
Kemisk rengöring
via tillsats
av
rengöringsmedel
t ex typ Ivasperse
468 ger
effektiv
upplösning
av korrosionsprodukter
vid rengöring.
Erforderliga
flänsade
passbitar
monteras
i
rörledningar
för att möjliggöra
rengöring
vid renspolning.
Sida
VÄRMEÅTERVINNING
56
Kod
:i.2111
[1.2121
11.851
Pos
Mdnqd
Text
Ledning
av gängade handelsrör,
tjocklek,
skyddsmå lade
Fogtyp
: Gäng-
Dim
: DN
Ledning
eller
DN
: Förtillverkad
Rörböj
Fogtyp
: Typ K enligt
: Svetsfog
Provning
eller
gods-
50
o d ej ytbehandlade
Rördel
Röranslutningar
normal
svetsfog
10 tom
av handelstuber
SMS
2063
mm
Rörledningar
x]_ .866
56/2
VÄRME
skall
anslutas
av rörledning
till
med
luftvärmare.
vatten
som
värme-
köldbärare
Provning
skall
utföras
på
samtliga
ledningar.
Provning
kan utföras etappvis
Beräkningstryck
kPa
Drifttryck
kPa
:
15
:5.22
ANORDNDINGAR
FÖR
SKYDD
RÖRLEDNING
M
Fästdon,
M AV
FÖRANKRING,
fixeringar,
MATER1AL-
OCH
styrningar
VARUFÖRESKRIFTER
Ytbehandling
15.221
Fästdon
för
Fästdon
skall
rörledning
vara
EXPANSION,
- hus
förzinkade.
m m - hus
Eket'
l Sida
VÄRNlEÅTERVINNING
56
56/3
VÄRME
Mingd
Text
Fixeringar
för rörledning
Fixeringar
skall
Styrning
för
Styrningar
Rörhylsa
rörledning
skall
Genomföringar
skall
vara
med
vara
- hus
rostskyddsmålade.
-hus
rostskyddsmålade.
rörhylsor
utföras
av
- hus
stål.
What
TSida
VXRMEÅTERVINNING
56 VÄRME
Kod
Pos
tld n d
Text
K
KONSTRUKTIONER
K4.1
Termisk
AV
isolering
TERMO
ISOLERVAROR
på rörledning
Provning
Provning
K4.114
skall
utföras
Termisk
isolering
de slangar
eller
Isolering
isoleringstjocklek
mm:
Fogtätningsmetod
Ytbeklädnad:
på minst
10 ställen.
på rörledning
med fogtätaplattor
av mjuk
cellplast
Armaflexslang
9
Limning
Ingen
Beakta
normalt
erfordras
endast isolering
av den
kalla rörledningen
från tilluftsbatteri.
isolering
skall vara diffusionstät
vid
rörledningstemperatur
under omgivande
luftens
daggpunkt.
pendlar,
fästdon skall isoleras
vid
rörledningstemperatur
under omgivande
luftens
daggpunkt.
krav på diffusionstätt
utförande.
.ri6/4
Inhet
VARNEÅTERVLNNING
56
Kod
Pos
Text
R
APPARATER
Ro
ANORDNINGAR
SYSTEM
RI
56/5
VARME
KÄRL
1 VÄRME-
MED
OCH
SAMMANSATT
TAP PVATTENSYS
OCH
KYLSYSTEM
M M
FUNKTION
1 VÄRME-
TE M
CISTERNER
PROVNING
tryckkärl
skall levereras
provtryckt
och
godkänt
av berörda
myndigheter.
före tillverkning
skall godkända
svets- och
tillverkningsritningar
översändas
till
beställaren.
efter tillverkning
skall intyg
överbesiktning
och provtryckning
myndigheten
godkänd besiktningsman
översändas
till
besiktningsskylt
lättåtkomligt
R1.2
Slutna
expansionskärl
Slutet
expansionskärl
konstruktionsstål
av
beställaren.
skall
på
utfärdat
placeras
tryckkärl.
utfört
1312
enligt
av
SS
141312.
Ange
expansionskärl
skall vara lämpligt
frostskyddsvätska
beräkningstryck
förtryck
drifttryck
säkerhetsventils
öppningstryck
för
vald
Beakta
volymsutvidgningskoeficienten
ändras
i
förhållande
till vatten vid tillsats
av
frostskyddsvätska
expansionskärl
dimensioneras
för
kompensation
av små läckage
i systemet.
Välj
t ex expansionskärl
en storlek
större.
manometer
för tryck i expansionskärl
skall
utföras med potentialfria
kontakter
för
larmfunktion.
iSida
.
VARMEATERVINNING
56 VXRME
Kod
x1.91
Pos
Mänqd
Text
Bl andningskärl
Lådformigt
kärl
av
plast.
Ange
typ av påfyllningsanordning
till system,
manuell
pump eller motordriven
pump.
blandningsanordning
för
frostskyddsvätska
/vatten t ex växelventil.
vid manuell
pump väljes klaffpump
typ
Allweiler
eller
likvärdigt.
Beakta
vid små systemmängder
(ca 500 1) skall
dimensioneras
för hela systemmängden.
R1 .92
Frostskyddsvätska
med
kärl
korrosionsskydd
Ange
typ av frostskyddsvätska
och inhibitor
korrosion
viktsprocent
frostskyddsvätska.
mot
Beakta
tillsats
R2
APPARATER
AV
R2.i
VÄTSKA,
Apparater
luft
av inhibitor
FÖR
RENING
TRYCKLUFT
för
rening
mot'korrosion.
OCH
M
BEHANDLING
M
av vätska
eller
tryck-
Sil skall installeras
Maskvidd
mm : 0,5 mm
Beakta
vissa frostskyddsvätskor
lösgör slagg
fragment
i rörledningar
rengöringsintervall
av silinsitser.
och
5615
Enhet
VÄRMEÅTERVINNING
56 VÄRME
Kod
56/ 7
R3
PUMPAR,
83.12
Värme,
Mdngd
_
Pos__
1 Text
LUFTKOMPRESSORER
het-
och
M M
varmvattenpumpar
Vertikal
centrifugalpump
med torr motor samt
fot för cirkulation
av värme- eller hetvatten,
enkelpump.
Ange
pump skall
vara
lämplig
för
vald
frostskyddsvätska.
pumpdata
skall bestämmas
slutgiltigt
valt fabrikat
för återvinningssystem.
efter
Beakta
friktions - och stötmotstånd
ändras
i
förhållande
till vatten vid tillsats
av
frostskyddsvätska
värmekapaciteten
ändras i förhållande
till
vatten vid tillsats
av frostskyddsvätska
bullerdämpande
åtgärder
vid ljudkänsliga
lokaler . Ex på bullerdämpande
åtgärder
är
avvibrerad
pump på pumppelare , kompensatorer
på tryck och sugsida av pumpen , montering
av
spärrmassa
i rörledning.
dimensionera
pumptryck
och flöde med hänsyn
till tillsats
av frostskyddsvätska
t ex
etylenglykol
ger ca 25-30o högre tryckfall
och ca 9% högre flöde i jämförelse
med
vatten
finhet
JSida
VARMÅTERVINNING
56 VÄRME
Kod
l4
Pos
Mänqd
Text
VENTILER
Ange
- ventil
skall
vara
lämplig
för
vald
frostskyddsvätska
Beakta
kv-värdet
ändras i förhållande
till
vid tillsats
av frostskyddsvätska.
134.115
:
DN
10
fr
om
tom
DN 50
Vridspjällventi1
:
Din
U4.21
vatten
Kulventil
Dim
U4.117
56/s
DN 65
Flerlägesventiler,
Trevägsventil
tvåmed
förses
Ventiler
från
flervägsventiler.
elektromekaniskt
elektrohydrauliskt
Ställdon
och
eller
ställdon
med
lägesindikering.
anslutning
nr
50
skall
vara
flänsade
där ej annat anges.
Ventiler
skall vara enkelsätiga.
För samtliga
sätesventiler
gäller ett
reglerområde
1:50
samt
ett
max läckage
min
om
0,5
Entreprenören
skall kontrollera
att ventilen
är rätt monterad
samt att ventilkopplingen
är
rätt utförd.
Ange
flöde
typ av värmebärare
max tryckfall
slutgiltiga
ventildata
bestämmes
fabrikat
för
värmeåtervinning.
efter
valt
nhet
I Si da
VÄRMEÅTERVINNING
56/9
56 VÄRME
Kod
U4.214
Pos
Mängd
Text
Manuella
styrventiler
och mätuttag
med
avtappningsventil
Strypventil
skall installeras
rörsträcka
10 x rördiam
före
3 x rördiam
efter ventil.
med en fri
ventil och 2 till
Ange
korrigering
av diagram
vald frostskyddsvätska.
för
tryck-flöde
för
Beakta
vid parallellkopplade
batterier
skall
strypventil
installeras
för varje batteri
inställning
av strypventil
i området. närmast
stängd ventil ger stora mätfel,
upp till ca
±200.
Ventildimension
att endast mätområdet
behöver
utnyttjas.
mätfel
av ca ±5 % bör
U4.34
således
närmast
öppen
så
ventil
innehållas.
Säkerhetsventiler
Fjäderbelastad
mjuk tätning.
Säkerhetsventils
dräneringsledning
blandning
skäri.
U4.3721
väljs
säkerhetsventil,
utblåsningskall mynna
enkelsätig
och
i
Manuell
luftningsventil
med
luftklocka
Manuell
luftningsventil
med
luftklocka
skall
installeras.
Batterier
och högpunkter
luftningsventiler.
med
skall
förses
med
Inhet
Sida
VARMEATERVINNING
56
Kod
Ros
VXRME
Text
U6
MÄTINSTRUMENT
U6.1
Mätare
för
temperatur
Termometrarnas
principiella
placering
anges på
ritning.
Termometern
placeras
- vid batteri
för luftbehandling:
i tilloppsoch returledningar,
- vid styrventil:
i ledningar
före och efter
ventilen,
- vid temperaturgivare
med reglerande
funktion.
Termometerenhet
glasinsats,
hus
Mätområden:
Gradering
bestående
av metall
av vätskefylld
samt dykrör.
-30 - +50°C för värmebärare
köldbärarsystem
: 1°C per delstreck
Dykröret
skall monteras
mot strömningsriktningen.
i rörkrök
eller
vid
snett
56/10
VÄRMERTERVINN
Sida
LG
56/11
56 VÄRME
Kod
Pos
tldnqd
Text
1 rörledningar
med di < 100 mm skall dykröret
nå in till 2/3 av rördiametern
. I grövre
rör
skall dykröret
nå in till rörledningens
centrum.
Rörledningar
med mindre dimension
än di = 50
mm förstoras
till
di = 60 mm , så att
menlig
förträngning
av rörarean
undvikes.
Vid mätning
i medier
som är kallare
än
rumsluftens
daggpunkt
skall
termometern
placeras
nedåt
för
att
hindra
att
kondensvatten
rinner in i isoleringen.
Glasinsatsen
rörsystemet
skall
tappas
kunna
ner.
bytas
utan
Vid placering
efter blandningspunkt
mätpunkten
ligga minst 1,5 m efter
placering
efter
pump kan mätpunkten
direkt efter pumpen.
att
bör
denna.
ligga
Vid
Beakta
detaljråd
KBS
anläggningar"
termometrar
teras
med
likvärdigt
temperatur
U6.2
Mätare
för
nr
11 "Termometrari
dat 82-01-20.
VVS-
före
och efter
batterier
komplet
mätuttag
in0 typ Twin .lock
eller
för direktmätning
av värmebärarvid provning
och dyl.
tryck
Ange
tryckdifferensmätare
pumpar
och
silar.
skall
installeras
för
:ishet
iSida
VÄRMEÅTERVINNING
57
Kod
Pos
57
Text
Mdnqd
LUFTBEHANDLING
Standardkrav
och utföranden
enligt
skrivningsnytt
har ej medtagits.
A7.457
Injustering
och
provning
KBS
be-
- luftbehandling
Beakta
- Totalluftflöden
vid värmeåtervinningsaggregat
skall
vara
mätbara.
- Anläggningen
utförmas
så att mätplan,
enligt
Byggforskningens
skrift "Metoder
för mätning
av
luftflöde
T32:1982,
i ventilationsinstallationer",
förbereds
för mätning
av total-
luftflöden.
Injustering
Ange
- Mätplan
och mätdon för mätning
av totalluftflöde vid värmeåtervinningsaggregat
- Beräknat
flöde i mätpunkt.
Provning
av luftflöde
Ange
Metod för mätning
av totalluftflöde
värmeåtervinnings
aggregat
T5
L
57/ 1
LUFTBEHANDLING
vid
(LUFTVÄRMEVÄXLARE
Beakta
- UV-information
nr
186
och
200
Ange
Om olika alternativför värmeåtervinningssystem- beträffande
batterityp,
verkningsgrad,
priser
etc skall lämnas av entreprenör,
anges
detta.
I beskrivningen
ing å .
skall
alltid
ett
utförande
:ishet
.,
l5ida
VXRMEÅTERVINNING
57 LUFTDEiANDLING
Kod
Pos
Mänqd
Text
UTFÖRANDEKRAV
Provning
Ange
Text i ANA
ningsgrad"
under rubriken
utgår.
"Provning
Provning
av verkningsgrad
Gäller
för varor under koden
av verk-
T5.3.
Respektive
värmeåtervinningssystem
skall provas avseende
erhållen
temperaturverkningsgrad.
Vid provning
uppmäts:
- Totalluftflöden
vid värmeåtervinningsaggreg at .
- Utetemperatur
- Lufttemperaturer
före och efter värmeväxlare
i till och frånluft.
- Värmebärarflöde
och värmebärartemperaturer
vid vätskekopplade
värmeväxlare.
Beakta
- Passbitar
installeras
mellan
värmeåtervinningsaggregat
och annan
enhet,
som t ex
filter och luftvärmare,
så att lufttemperaturen kan uppmätas
före och efter
aggregat.
- Temperatur
efter värmeåtervinningsaggregat
skall kunna uppmätas
över hela utloppstvärsnittet.
- Temperaturmätare
skall vara kalibrerade.
Instrumentfel
bör vara mindre
än ±0,2°C.
Avläsningsfel
bör vara mindre
än ±0,2°C
- Värmebärarflöde
bör kunna uppmätas
med
mätfel
±50
Ange
- Mätmetoder
- Mätinstrument
57/2
nhet
1 Sida
e,
VXRHEÅTERVINNING
57 LUFTBEHANDLING
Kod
Pos
Text
Protokoll
Protokoll
-
-
T5.1
Mänqd
utförs
maskinskrivna.
protokoll
anges:
Uppmätta
data
Beräknad
ternperaturverkningsgrad
Värmebalansberäkning
avseende
upptagen
och
avgiven
värme i till- resp frånluft
samt för
vätskekopplade
värmeväxlare
öven överförd
värme via värmebärare.
Beräknat
totalt mätfel i
enheter
Trolig orsak till eventuell
avvikelse
från
projekterat
värde och accepterad
avvikelse.
Värmeväxlare
vätska-luft
Beakta
- Eftervärmare
ningsbatteri
placerad
efter värmeåtervindimensioneras
för erforderlig
eftervärmning
med
hänsyn
till
verkningsgrad
på grund av bl
ranser , inbyggnadsförhållanden
av batterier
etc.
reducerad
a flödestole, nedsmutning
Tillufttemperatur
efter värmeåtervinning
förutsättes
vara 50C lägre än beräknad
temperatur
vid angiven temperaturverkningsgrad.
T5.3
Värmeåtervinn
are
Temperaturdata
för tillufttemperatur
värmeväxlare
och värmebärartemp
som
av utetemperatur
skall beräknas
och
diagram
vilket
uppsätts
i anslutning
aggregatet.
efter
funktion
införas
till
57/ 3
yrhet
rean
VXRHE,TBRVI1VNNG
57 LUFTBB}iANDLING
Kod
I Pos
t ngd
Text
An g e
Till- och frånluftflöden
Typ av värmebärare
Temperatur
på till- och frånluft
Relativ
fuktighet
i frånluft
Största
tillåtna
tryckfall
på till- och
frånluftssida
samt vätskesida
Material
i värmeöverförande
del
Material
i ram
Största
tillåtna
läckluftflöde
mellan
tilloch
frånluftsida
Anordning
för att undvika
påfrestning.
Beakta
-Filter
i frånluft
- Påfrostning
- Förbigångsspjäll
Uppgifter
att redovisa
i anbud
- Batterityp
- Rotortyp
- Typ av plattvärmeväxlare
- Antal
djup
i batteri
- Temperaturverkningsgrad
vid medeltemperatur
för värmesäsong
resp lägsta utetemperatur.
- Värmebärarflöde
och värmebärartemperatur.
- Tryckfall
luftsida
och vätskesida.
- Lägsta
inkommande
värmebärartemp
till batteri i frånluft.
T5.31
`
Statisk
värmeåtervinnare
med
skiljevägg.
Ange
-
57/4
Storlek
- Krav på täthetsprovning
- Temperaturverkningsgrad
- Accepterad
avvikelse
från temperaturverkningsgrad
vid provning
i ö-enheter.
- Utrymme
för inspektion
och utdragning
av
växlarpaket.
- Krav på täthet av by-pass
spjäll.
:ishet
Sida
VXRMEL&TERVINNNG
57
Kod
Pos
57/5
LUFTBEHANDLING
Md nqd
Text
Beakta
- Påfrostning
reglering
och
för
reducerad
att
undvika
verkningsgrad
eventuell
vid
påfrost-
ning.
- Högsta toleranskrav
i %-enheter
för
plattvärmeväxares
temperaturverkningsgrad
i
förhållande
till katalogdata
är beroende
av
totalt mätfel vid uppmätning
av luftflöde
utöver övriga
acceptabla
mätfel
Mätfel
för
luftflödeq
9 och max acceptabel
relativ
avvikelse
Y
t fr
temperaturverk-
t'•
ningsgrad
= ±j5% ger ,
_ ±o
10% ger A
=-5%ger,
T5.32
Statisk
T5.321
Statisk
värmeåtervinnare
utan
f asväxl
ing
= ±15%
t _- +- 12 oo
t =±8%
t
värmeåtervinnare
med
mellanmedium
med
mellanmedium
Batterier
förses med luftning.
Luftvärmare
efter återvinningsbatteri
via mellandel
med längd 200 mm.
monteras
Ange
Batteriarea
(lamellarea)
- Typ av frostskyddsmedel
i värmebärare
och
inblandning
i vikts-%
- Värmebärarflöde
- Max tryckfall
värmebärarsida.
- Eventuell
spolning
av batteri
i frånluft
i
stället
för
filter
- Temper aturverkningsgrad
och tillhörande
temperatur.
Accepterad
avvikelse
från temperaturverkningsgrad
vid provning
i %-enheter.
ute-
Vinhet
Sida
VXRMEÅTERVINNING
57 LUFTBEHANDLING
Kod
Pos
57/6
1idnqd
T.xf
Beakta
- Temperaturverkningsgrad
skall anges vid medeltemperatur
för värmesäsong.
- Verkningsgrad
vid lägsta dimensionerande
utetemperatur.
- Optimalt
värmebärarflöde.
- Eventuellt
reducerat
värmebärarflöde
vid
reducerat
luftflöde.
- Påfrostning
av batteri
i frånluft
och reduce
rad verkningsgrad
vid reglering
av värmebärartemp
för att undvika påfrostning.
- Högsta toleranskrav
i
enheter
för vätskekopplad
värmeväxlares
temperaturverkningsgrad i förhållande
till katalogdata
är beroende av totalt mätfel vid uppmätning
av
luftflöde
utöver övriga acceptabla
mätfel.
Mätfel
för
luftflöde
L. qg och max
acce p tabel relativ
avvikelse
Å
t för tem peraturverkningsgrad
•
t'
A q g = ±15o
ger
O
a
o
gerA
qg q g - ± 5 % g er
.. i
_
.
T5.33
Cyklisk
massa
_ ± 150
t
= .- 12%
8o
t t
värmeåtervinnare
med
Ange
- Typ av rotor, hygroskopisk
hygroskopisk
rotor.
- Eventuell
ackumulerande
I:
eller
icke
renblåsningssektor.
- Temperaturverkningsgrad.
- Accepterad
avvikelse
från
ningsgrad
vid provning
i
temperaturverkenheter
finhet
1da
,.
VARMEATBRVINNNG
57
Kod
Pos
57/7
LUFTBEHANDLING
Mängd
Text
Beakta
- Hygroskopisk
rotor väljs i byggnader
med
befuktning.
- Hygroskopisk
rotor ger reducerad
kyleffekt
vid anläggningar
med kyla genom avfuktning
av uteluft.
- Erforderlig
tryckdifferens
mellan
till- och
frånluft
vid rotor med renblåsningssektor.
- Luftflöde
för fläkt ökas med erforderlig
läckluft
vid renblåsningssektor.
- Påfrostning
av rotor.
- Högsta toleranskrav
i ö-enheter
för roterande värmeväxlares
temperaturverkningsgrad
i förhållande
till katalogdata
är beroende
av
totalt
mätfel
vid
uppmätning
av
luftflöde
utöver övriga
acceptabla
mätfel.
Mätfel
för
luftflöde
.q
och max acceptabel
relativ
avvikelse
L
t gför tem p eraturverkningsgrad
•
t'
Aq
i5%
10o
Aqci
q q =±5öger
qo
-
ger
ger
, V
= X15ö
,
t+ _
o
120
t _-8ö
Enhet'
Termometerns
principiella
placering
anges på
ritning.
Termometer
placeras
i:
- uteluftkanal
- ttlluftkanal
efter återvinngsenhet
- frånluftkanal
före och efter återvinningsenhet.
Termometerenhet
glasinsats,
hus
öppen nederände.
bestående
av metall
av vätskefylld
samt dykrör med
Mätområde:
-30
- +50°C
Gradering:
luft efter återvinningsenhet
± 0 +50°C i övrigt
1°C per delstreck
för
Känselkroppen
skall placeras
centrum
som möjligt.
Termometern
ningar
spjäll.
placeras
undvikes,
så
att
t ex efter
skall
Termometern
inspektionssidan.
vara
lätt
uteluft
och
så nära
från-
kanalens
temperaturskikt-
kanalböj
eller
avläsbar
från
Beakta
Detaljerad
läggningar"
KBS
nr
11
daterad
"Termometrar
19$2-01-20.
i VVS-an-
Ti da 8/1
VARMEÅ TERV I NN NG
8 STYRNING
- ÖVERVAKNING
Kod
Pos
Mängd
Text
STYRNING,
ÖVERVAKNING
83
S TYRSYS TE M
A7.48
Injustering
vakning
och
provning
- styrning
och
över-
Entreprenör
utför injustering
och provning
vilken även samordnar
denna med övriga berörda
entreprenader.
Samtliga
funktioner
skall provas. Provning
skall även innefatta
driftfall
vid
dellast
samt
driftfall
med
sekvensstyr-
ning, värmeåtervinning
och eftervärmare
minbegränsning
av värmebärartemperatur
kommande
fall.
Injustering
83.1
och
provning
skall
och
i före-
protokollföras.
Manöversystem
Pump
stoppas
vid
icke
värmebehov.
Ange
var manövreringen
av återvinningssystem
skall ske (apparatskåp,
manöverpanel)
omkopplarlägen
styrningen
(TILL-
sker
FRÅN -FAUT )
i respektive
och
hur
omkopplarläge
avfrostningsfunktioner1
renblåsningsfunktioner,
spolning
av frånluftsb atterier
osv.
hur återvinningsanläggningar
förhållande
till till- och
förreglingar
osv.
skall startas
frånluftsfläktar,
i
Entet
VA rRÅTERVINNING
8 STYRNING - ÖVERVAKNING
Kod
Pos
2
het
Text
Beakta
- vid roterande
av reglering
värmeväxlare
förekomma
kan
2 alternativ
a) kontinuerlig
varvtalsreglering
av
växlaren
via analog styrsignal
b) ON-OFF,..drift
med maximalt
varvtal
vid
värmebehov,
vid icke värmebehov
står
växlaren
påfrostning
i växlare
vid låga
utetemperaturer
och fuktig frånluft
intermittent
drift
vid icke värmebehov
igensättning.
för besparing
värmeväxlare
värmebehov
motionskörning
dygn vid icke
av roterande
värmeväxlare
för att förhindra
av elenergi
vid vätskekopplade
genom stopp av pumpen vid icke
av pumpen
värmebehov.
ca
1 minut
varje
förhindrande
av onödig frysvaktsutlösning
vid roterande
värmeväxlare
vid uppstart
detta kan förhindras
genom att först starta
frånluftsfläkten
och driva växlaren
för
maximalt
varvtal
och efter 5 minuter
startas
tilluftsfläkten)
spolning
av frånluftsbatterier
i
anläggningar
där filter ej installeras
system med hälsovådlig
frånluft.
83.5
t ex
Reglersystem
Reglerfunktion
Reglerventil
utföres
utföres
med
med
PI-verkan
elektromekaniskt
eller elektrohydrauliskt
ställdon.
förses med lägesindikering.
Ställdon
t Sida g /3
VÄRMEÅTERVINNING
ÖVERVAKNING
$ STYRNING
-
Kod
Pos
Mängd
Text
Ange
sekvensdiagram
med antal
dödzoner
mellan
sekvenser
börvärde
för huvudgivare
begränsningsvärden
Typ av värmebärare
Värmebär
ar f l öde
Max
tryckfall
sekvenser
i reglerventil
Beakta
reglercentralerna
bör ha möjlighet
att styra
ut signal även vid icke värmebehov
för maximal återvinning
i anläggningar
där komfortkyla är installerad
och återvinning
av kyla
kan ske när frånluftstemperatur
är lägre än
utetemperatur
reglercentraler
bör
anslutning
datoriserade
till
vara
förberedda
styr-
för
och
över-
vakningsanläggningar
temperaturgivare
luft
efter
placeras
växlare
är
där
skiktning
av
eliminerad
placering
av minimibegränsande
temperaturgivare för värmebärare
vid vätskekopplade
värmeväxlare
(givare skall placeras
i värmebärare
till batteri
i frånluft
efter styrventil)
vid
kan
genom
tilluftstemperatur
nära rumstemperatur
förenkling
av reglerfunktion
utföras
ON-OFF-reglering
förbigångsspjäll
växlare
vid icke
(by-pass)
värmebehov
för plattvärme-
eventuellt
reducerat
värmebärarflöde
vid
vätskekopplade
växlare via 2-vägs styrventil, vid längre drifttider
med reducerat
luftflöde
t ex under icke arbetstid.
Denna
styrsignal
kan bl a styras från övervakningsanläggning
för temperaturverkningsgrad
alternativt
via 2-läges styrfunktion
från
automatik
för omställning
av luftflöden.
W
hat
Sida
VÄRMEÅTERVINNING
STYRNING - ÖVERVAKNING
Kod
Ros
Mängd
Text
84
ÖVERVAKNINGSSYSTEM
84.1
Dn ftpresentations
system
Ange
vad
var
som skall indikeras
indikeringarna
skall
(lokalt
,
presenteras
central)
Beakta
eventuell
indikering
när exempelvis
plattvärmeväxlare
avfrostas
eventuell
för
drifttidmätning
driftindikering
avfrostning
för värmeväxlare
indikering
av eventuell
spolning
rier i frånluft
vid vätskekopplade
84.2
en
av batteväxlare
Mätningssystem
Ange
- mätpunkternas
- typ
antal
av mätning
och
placering
(temperatur,
verkningsgrad)
Beakta
placering
vid temperaturverkav mätgivare
ningsgradsmätningar
så att korrekt
mätresultat uppnås.
felaktigt
mätresultat
kan
erhållas
skiktning
strålning
av lufttemperaturen
från luftvärmare
genom
samt
av
för att undvika
strålning
från luftvärmare
kan temperaturverkningsgraden
mätas i
frånluften.
densation
Beakta
här
i frånluften.
även
eventuell
kon-
g/4
det
Sida
VÄRD ÅT ERV NN ING
8
Kod
84.32
Pos
STYRNING
-
Mdngd
Text
Felsignal
system
Ange
- vilka storheter
övervakas
prioritet
på
och objekt
som
skall
felsignalerna
var felsignalerna
central)
skall
presenteras
(lokalt,
Beakta
larm
vid
8/5
ÖVERVAKNING
låg
temperaturverkningsgrad
larm
skall
vara
blockerade
hov samt
manuella
stopp
nings anläggningar.
av
vid
icke
värmebevärmeåtervin-
nlet
s
Y
á
C
Tryckeri Balder AB, Stockholm1985