1. No category

2. TEKNISK BESKRIVNING
FILIPSTADS KOMMUN
Filipstads arv, tillståndsansökan
UPPDRAGSNUMMER 1335929000
TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK
[SAMRÅDSHANDLING]
2015-04-27
SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM
ALEXANDRA RIXEN
Sammanfattning
Filipstads kommun avser att söka förnyat tillstånd enligt Miljöbalken för det befintliga
avloppsreningsverket i Filipstad. Den nuvarande dimensioneringen på 31 350 pe ska
bibehållas. Maximal genomsnittlig veckobelastning uppskattas rymmas inom 31 150 pe.
Behandlingen av inkommande avloppsvatten till verket består av mekanisk, kemisk och
biologisk rening. Externslam från Nykroppa, Lesjöfors och Persberg tillförs separata
slamlager varefter det leds till centrifugen. Brunnsslam och externslam från Nordmark och
Brattfors tillförs ledningssystemet vid Munkåsens avloppspumpstation och ingår därmed i
inkommande flödesbelastning till verket.
Filipstads avloppsreningsverk har idag ett bra reningsresultat med avseende på utgående
medelhalter av BOD7, totalkväve och totalfosfor.
Sweco
Sandbäcksgatan 1
Box 385
SE 651 09 Karlstad, Sverige
Telefon +46 (0)54 141700
Fax +46 (0)54 141701
www.sweco.se
Sweco Environment AB
Org.nr 556346-0327
Styrelsens säte: Stockholm
Alexandra Rixen
Civilingenjör
VA-system Karlstad
Telefon direkt +46 (0)54 141772
Mobil +46 (0)72 2433412
[email protected]
Innehållsförteckning
1
Allmänna förutsättningar
1
1.1
Lokalisering
1
1.2
Gällande tillstånd
2
2
Befintligt reningsverk
2
2.1
Aktuell dimensionering
2
2.2
Anläggningsbeskrivning
2
2.3
Processbeskrivning
3
2.3.1
Förbehandling av industriavloppsvatten från OLW Sverige AB
3
2.3.2
Mekaniskt reningssteg
4
2.3.3
Biobädd
4
2.3.4
Biologiska reningssteg
5
2.3.5
Kemiskt reningssteg
5
2.3.6
Slambehandling
5
3
Ledningsnät och pumpstationer
5
3.1
Befintliga förhållanden
5
3.2
Pumpstationer på ledningsnätet
6
3.3
Bräddningar på ledningsnätet
6
3.4
Genomförda undersökningar och åtgärder
6
3.5
Saneringsplan
7
4
Utförda och planerade åtgärder
7
4.1
Utförda åtgärder
7
4.2
Planerade åtgärder
7
5
Nuvarande belastning och reningsresultat
7
5.1
Anordningar för flödesmätning och provtagning
8
5.1.1
Mätutrustning
8
5.1.2
Provtagning och analys
9
5.2
Ansluten folkmängd
9
5.3
Industrianslutning och lakvatten
9
5.4
Inkommande belastning
10
5.4.1
Inkommande flöden
10
5.4.2
Inkommande föroreningshalter
10
5.4.3
Inkommande föroreningsmängder
11
5.4.4
Inkommande pe-belastning
12
5.4.5
Förbehandlingsanläggning
12
5.4.6
Maximal genomsnittlig veckobelastning (max GVB)
13
5.5
Slam
15
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
5.5.1
Slammängder
15
5.5.2
Slamkvalitet och analyser
16
5.6
Sand och rens
17
5.7
Reningsresultat
17
5.8
Bräddningar vid verket
19
6
Energi och kemikalieförbrukning
20
6.1
Energiförbrukning
20
6.1.1
Åtgärder för energibesparning
20
6.2
Kemikalieförbrukning
20
7
Recipientundersökningar
21
7.1
Utsläppspunkt
21
7.2
Utsläppta föroreningsmängder från verket till recipient
21
7.3
Recipientkontroll
22
8
Prognos och framtida belastningar
22
8.1
Sammanfattning av nuvarande belastning
22
8.2
Prognosförutsättningar
23
8.3
Ansluten folkmängd/industrier
24
8.4
Avloppsvattenmängder
24
8.5
Föroreningsmängder
24
8.6
Slammängder
25
8.7
Framtida belastningar
25
8.8
Sammanfattning av prognos för framtida belastningar
25
9
Förslag till åtgärder
26
9.1
Ledningsnätet
26
9.2
Reningsverket
26
10
Kontrollprogram
26
Bilagor
-
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
1
ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR
1.1
LOKALISERING
Avloppsreningsverket ligger placerad på fastigheten Västra Filipstad 1:81 strax utanför
Filipstads tätort intill sjön Daglösen, se karta i figur 1. Avståndet från reningsanläggningen
till närmaste bostadsbebyggelse är ungefär 100 meter. Avståndet till närliggande väg är
cirka 300 meter. Behandlat avloppsvatten leds till sjön Daglösen som ligger öster om
fastigheten, se karta i Figur 1. Koordinater för utsläppspunkten är 6617811 x 453835
(SWEREF99 TM).
I Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) anges ett riktvärde för
skyddsavstånd på 1 000 meter till avloppsreningsverk dimensionerande för mer än
20 000 personekvivalenter (pe). I Figur 1 anger den svarta cirkeln runt reningsverket en
radie på 500 meter och den röda cirkeln utgör en radie på 1 000 meter.
Recipient Sjön Daglösen
Filipstads ARV
Figur 1: Filipstads tätort med reningsverk och recipient markerade. Cirklar med radie 500 meter och
1 000 meter från reningsverket är markerade. Kartan används enligt tillstånd av Lantmäteriet. ©
Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599.
Filipstads avloppsreningsverk innefattas av detaljplan.
1 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
1.2
GÄLLANDE TILLSTÅND
Den 19 november 1990 beviljade Länsstyrelsen i Värmland Filipstads kommun utsläpp av
renat avloppsvatten för 31 350 pe till sjön Daglösen. Det är enligt detta tillstånd som
verksamheten bedrivs idag.
Tillståndet innehåller totalt 17 villkorspunkter. Resthalterna i utgående vatten vad gäller
BOD7 och P-tot får inte överskrida 15 mg BOD7/l och 0,5 mg P-tot/l beräknat som
medelvärde för kalenderkvartal.
2
BEFINTLIGT RENINGSVERK
Vid Filipstads ARV (avloppsreningsverk) behandlas det kommunala avloppsvattnet från
Filipstads samhälle samt två större industrier (Wasabröd Barilla och OLW Sverige AB).
Tillståndsgiven och dimensionerad anslutning är 31 350 pe (personekvivalenter).
Verksamhetsområde omfattar ca 500 hektar. Verket har varit i drift sedan år 1968 och
drivs med mekanisk, biologisk och kemisk rening.
2.1
AKTUELL DIMENSIONERING
Antal pe:
31 350 pe
Därav industribelastning:
22 850 pe
Flöden:
3
Q
6 530 m /d
Dimensionerande flöde Qdim
342 m /h
Maximalt flöde Qmax
1 368 m /h
3
3
Belastning:
2.2
BOD7
2 669 kg/d
P-tot
63,5 kg/d
N-tot
160 kg/d
ANLÄGGNINGSBESKRIVNING
Processdel
3
2
Volym (m )
Yta (m )
Försedimentering
550
264
Biobädd (ej i bruk)
430
225
Aktiv slambassäng, luftning
600
176
1 100
342
Mellan sedimentering
2 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
Processdel
Sandfilter
Slambehandlingsdel
2
Yta (m )
158
79
3
Volym (m )
Slamförtjockare
175
Slamlager 1 - 4
40 per lager
Slamsilo
2.3
3
Volym (m )
75
PROCESSBESKRIVNING
Vid Filipstads avloppsreningsverk behandlas det kommunala avloppsvattnet från
Filipstads tätort samt från två större livsmedelsindustrier. Tillståndsgiven och
dimensionerad anslutning är 31 350 pe. Verket har relativt hög andel industribelastning
motsvarande ca 13 000 pe.
Verket är utfört för mekanisk rening med galler och försedimentering. Den biologiska
reningen sker i en bioreaktor för förbehandling av industrivattnet från OLW Sverige AB,
en biobädd (ej i bruk) och en aktivslamanläggning. Den kemiska reningen sker genom
förfällning och simultanfällning med flytande fällningskemikalie. Reningsverket är utrustat
med flockning och sandfilter som poleringssteg.
Föroreningsbelastningen är tidvis mycket hög, beroende på mängderna och
sammansättningarna av industriellt avloppsvatten.
2.3.1 FÖRBEHANDLING AV INDUSTRIAVLOPPSVATTEN FRÅN OLW SVERIGE AB
Industriavloppsvatten från OLW Sverige AB genomgår en förbehandling innan det
förbehandlade vattnet kommer in i Filipstads avloppsreningsverk.
Industriavloppsvatten från OLW Sverige AB tillförs en mottagningsstation (bioreaktor) via
en separat ledning innan det belastar reningsverket. I bioreaktorn sker en nedbrytning av
organiskt material. Restprodukten blir koldioxid och vatten. Utrustningen i bioreaktorn
består av ett fast monterat luftningssystem och rörligt bärarmaterial (Natrix-bärare), på
vilka en biofilm växer. Denna processutformning tolererar toxiska stötar mycket bättre än
vanliga aktivslamanläggningar då endast biofilmen lossnar, som återbildas inom ett par
dygn. Detta säkrar processen då industriavloppsvatten kan ha stora variationer i pHvärdet. Reaktorn är också försedd med en säkerhetslucka som används vid påfyllning av
bärare. Skumdämpare kan vid behov doseras i reaktorn. Efter behandling i bioreaktorn
pumpas vattnet till en pumpsump före luftningen. Vid nedbrytningen bildas biologiskt slam
som ökar susp belastningen på försedimenteringen i avloppsreningsverket.
Bioreaktorn är en täckt betongtank och kombinerad bioreaktor och flödesutjämningstank.
3
3
Den totala volymen är 1 200 m varav 800 m används som bioreaktor. 1/3 av volymen
3 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
3
används som flödesutjämning. Reaktorn är fylld med ca 50 % (dvs. 400 m ) rörligt
bärarmaterial. Ca 35 % av flödet recirkuleras.
Från förbehandlingen utgående avloppsvatten tillförs inkommande avloppsvatten till
Filipstads avloppsreningsverk och ingår där i mätning av inkommande belastning till
reningsverket.
2.3.2 MEKANISKT RENINGSSTEG
Inkommande avloppsvatten (ej från OLW Sverige AB) passerar ett sandfång. Därefter
passerar vattnet ett galler med spaltvidd 3 mm. Renset avvattnas genom komprimering,
förs till renscontainer som sedan skickas till Långskogens avfallsanläggning, Filipstads
kommun, för förbränning. Sanden renas i en sandtvätt och transporteras till kommunens
sand- och grusdeponi i Eriksberg. Avloppsvattnet leds därefter till två stycken
parallelldrivna försedimenteringar. Därifrån leds vattnet till en pumpsump före den
biologiska bädden.
Flöden större än 4 Qdim bräddar till recipienten före sandfång. Flöden större än 2 Qdim
bräddar till recipienten efter försedimentering.
2.3.3 BIOBÄDD
Biobädden är tagen ur drift och Filipstads avloppsreningsverk har inte för avsikt att
reaktivera den. Biobädden bidrog inget till processen och har aldrig fungerat
tillfredsställande. Istället byggdes en förbehandlingsanläggning för industrivattnet från
OLW Sverige AB som kompenserar biobäddens funktion.
Biobäddens material byttes från sten till natrixmaterial år 1996. Bäddvolymen är ca
3
450 m . Efter försedimenteringen spreds vattnet med en trearmad motoriserad spridare
över biobädden för att sedan ledas med självfall till nästa pumpstation. Vattnet pumpades
i nästa steg till aktivslamanläggningen.
Biobäddens reningsförmåga var försumbart medan bädden hade en avsevärd
energiförbrukning, cirka 100 000 kWh per år.
Filipstads kommun lämnade in en anmälan om att få stänga av biobädden under en
provperiod på 12 månader. Denna avstängning gjordes i mars 2010. Då det visade sig att
biobädden inte bidrog till reningen ansöktes om förlängning av provdriften för att slutligen
behandlas i samband med denna tillståndsansökan. Biobädden har inte återtagits i drift.
Tabell 1: Utgående COD-mängder, jämförelse mellan åren med och utan biobädd i drift.
Biobädd i drift
Biobädd ej i drift
År
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Utgående COD (kg/d)
154
223
193
221
213
224
4 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
Tabell 1 visar en jämförelse mellan åren, där biobädden har varit i drift och åren efter
biobädden har tagits ur drift. Tabellen visar att utgående COD-mängder skiljer sig inte
mycket mellan åren, där biobädden är i drift och åren, där den inte har varit i drift.
Däremot finns det besparingar på ca 7 % av energibehovet genom att stänga av
biobädden.
2.3.4 BIOLOGISKA RENINGSSTEG
Filipstads avloppsreningsverk förfogar över 2 biologiska reningssteg, en biobädd och ett
aktivt slamsteg, varav biobädden ej är i bruk. Efter det mekaniska reningssteget leds
vattnet till pumpstationen för aktivslamanläggningen. Aktivslamanläggningen består av
fyra luftningsbassänger och två sedimenteringsbassänger. Från mellansedimenteringen
leds vattnet till flockningsbassängen före filtret. Efter filtrering genom sandfilter leds
vattnet till recipienten Daglösen.
2.3.5 KEMISKT RENINGSSTEG
Flytande fällningskemikalie lagras i två stycken förrådstankar. Dosering kan ske efter
galler, till pumpstation före aktivslamanläggning samt till flockningsbassäng före
filterbassäng. Dosering sker proportionellt och styrs av huvudflödesmätare efter
mellansedimenteringen.
2.3.6 SLAMBEHANDLING
Från försedimenteringen uttas slam som pumpas till gravimetrisk slamförtjockare.
Överskottsslam från aktivslamsteg pumpas direkt till slamförtjockare. Överskottsslam kan
även återföras till försedimenteringens inlopp för att sedimentera där. Returslam från
aktivslamsteget leds till luftningsbassängernas inlopp. Från förtjockaren uttas ett
blandslam som pumpas till via slamlager till centrifugen där slammet avvattnas. Det
avvattnade slammet mellanlagras i en torrslamsilo innan det borttransporteras för
sluttäckning av Långskogens deponi. Dekantatvattnet förs till verkets inloppsdel.
Avloppsreningsverket mottager externslam från Nykroppa, Lesjöfors och Persbergs
reningsverk i separata slamlager varefter detta slam leds direkt till centrifugen.
Brunnsslam och externslam från Nordmark och Brattfors tillförs ledningssystemet vid
Munkåsens avloppspumpstation och ingår därmed i inkommande flödesbelastning till
verket.
Processcheman över de olika reningsstegen bifogas i bilaga 2.1.
3
LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER
3.1
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
Ledningsnätet i Filipstad består av 47,5 km spillvattenledningar som till största delen är
ett separat system. De kombinerade delar byggs succesivt bort.
5 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
3
Mängd ovidkommande vatten till verket var under 2014 732 025 m och därmed 43 % av
inkommande flöde. För att motverka inläckage och ledningsbrott har man under 1995
upprättat en åtgärdsplan för spill- och dagvattennätet som kommunen arbetar efter, se
Bilaga 2.3 – Projektplan Filipstads kommun.
Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer tillskott av ovidkommande vatten
till spillvattenledningsnätet, framförallt hos ledningar med drev/betongtätning.
3.2
PUMPSTATIONER PÅ LEDNINGSNÄTET
Totalt ingår 14 pumpstationer i avloppsledningssystemet varav hälften är försedda med
utrustning för mätning och registrering av bräddade mängder, se Bilaga ”2.5 –
Pumpstationer och nödutlopp”.
3.3
BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET
Avloppsvattnet leds till reningsverket genom både självfall och pumpning. På nätet finns
det 14 avloppsvattenpumpstationer varav 7 stycken är försedda med utrustning för
mätning. Dessutom finns en bräddningsbrunn på självfallsledning som är försedda med
utrustning för mätning. Bräddningsmängd uppskattas genom frekvensgivare, frekvens
och varaktighet eller beräkning av pumpad mängd.
3
3
Under 2009 – 2014 bräddades totalt 97 400 m varav 22 100 m bräddades på
ledningsnätet. Tabell 2 visar mängden bräddat vatten på ledningsnätet mellan 2009 och
2014 samt andelen av den totala bräddningsmängden. För bräddningar på reningsverket
se avsnitt 5.8.
Tabell 2: Bräddat mängd avloppsvatten på ledningsnätet och andel av den totala
bräddningsmängden år 2009 – 2014.
3.4
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bräddat på ledningsnätet
3
(m /år)
2 170
5 130
1 910
5 360
3 000
4 573
Av den totala
bräddningsmängden
32 %
62 %
12 %
21 %
10 %
13 %
GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH ÅTGÄRDER
Filipstad kommun filmar vid behov ledningsnätet varefter åtgärder genomförs. En
sammanställning av utförda åtgärder visas i nedan. Vid ombyggnationer av gator har
omläggning av befintligt ledningsnät utförts.
Larminstallationer från pumpstationer har under de senaste åren moderniserats.
2012 har 9 stycken pumpar i pumpstationer byts inklusive ny pumpstyrning med säkrare
övervarning.
6 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
3.5
SANERINGSPLAN
År 1995 tog Filipstads kommun fram en åtgärdsplan för spill- och dagvattennätet inom
kommunen. Målsättningen med planen var att minska inläckage och därmed avlasta
avloppsreningsverket. Saneringsplanen är utförd och avslutad.
I nuläget finns en objektbank med ett 40-tal Va-objekt varav 6-7 stycken utförs årligen till
en kostnad på cirka 3,5 miljoner.
4
UTFÖRDA OCH PLANERADE ÅTGÄRDER
4.1
UTFÖRDA ÅTGÄRDER
2002 kompletterades verket med en förbehandlingsenhet, bioreaktor, av processvattnet
från OLW Sverige AB. Installation av biorekatorn har medförd en reduktion av mängden
BOD7 ifrån OLW Sverige AB in till verket. Den genomsnittliga BOD7-reduktionen mellan
2009 och 2014 låg på ca 50 %.
2006 installerades en ny rensgallertvätt.
2007 installerades en sandtvätt.
Larminstallationer från pumpstationer har under de senaste åren moderniserats.
2013 installerades en ny centrifug för slamavvattning
Under 2013 påbörjades luktreducerande åtgärder i anslutning till centrifughuset. Under
2014 installerades en luktreduktionsanläggning bestående av kolfilteranläggning och UV.
Under 2014 fördubblades nivån på buffringsvolymen i förbehandlingsanläggningen för
3
OLWs avloppsvatten från 200 till 400 m vilket ger en jämnare belastning på
avloppsreningsverket.
4.2
PLANERADE ÅTGÄRDER
Ventilationen i centrifughallen planeras förbättras i samband med installation av
luktreduktionsanläggningen.
Uppgradering av pumpar och larm- och styrsystem på kvarvarande pumpstationer
planeras.
Översyn och eventuell renovering av luftarsystemet i luftningsbassängen planeras.
5
NUVARANDE BELASTNING OCH RENINGSRESULTAT
Verket är belastad under den tillståndsgivna belastningen och klarar de aktuella
reningskraven.
7 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
5.1
ANORDNINGAR FÖR FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING
Provtagningspunkt för inkommande vatten är placerad efter rensgaller, utgående
provtagning är placerad efter filtersteget. Bräddat vatten mäts kontinuerligt före
inkommande samt efter försedimentering. Huvudflödesmätare, som styr provtagare,
dosering etc., är placerad efter mellansedimenteringen. Provtagning sker automatiskt
med flödesproportionella provtagare.
Vid förbehandlingsanläggningen mäts inkommande och utgående flöde, syrenivå, pH och
konduktivitet.
Provtagning av slam görs från kontrollpunkt på tryckledning mellan centrifug och
torrslamsilo.
Provtagningsprogram för Filipstads reningsverk finns i bilaga ”2.2 Provtagningsprogram”.
Underhåll och kalibrering av mätinstrument och provtagningsutrustning sker enligt
fastlagda rutiner i kontrollprogram.
5.1.1 MÄTUTRUSTNING
Typ av mätare
Funktion
Placering
Flödesmätare
Inkommande
förbehandlingsanläggning
Inkommande ledning
förbehandlingsanläggning
Flödesmätare
Utgående
förbehandlingsanläggning
Utgående ledning
förbehandlingsanläggning
Syremätare
Syremängden i
förbehandlingsanläggningen
Förbehandlingsanläggning
pH-mätare
Mäter pH i
förbehandlingsanläggning
Förbehandlingsanläggning
Konduktivitetsmätare
Mäter konduktivitet i
förbehandlingsanläggning
Förbehandlingsanläggning
Flödesmätare
Brädd före rensgaller
Brunn före inkommande
Flödesmätare
Brädd efter försedimentering
Efter försedimenteringen
2 st Suspmätare
Slamhalt i luftningsbassäng
Aktivt slam
2 st Syremätare
Syremängden i luftningsbassäng
Aktivt slam
Flödesmätare
Huvudflödesmätare
Efter mellansedimentering
pH-mätare
Mäter pH på utgående vatten
Efter Slutsteg/sandfilter
Flödesmätare
Slam till centrifug
Slam
Flödesmätare
Polymer till centrifug
Slam
8 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
5.1.2 PROVTAGNING OCH ANALYS
Provtagning görs av personalen på reningsverket. Analyser av BOD7, CODCr, P-tot, N-tot,
NH4-N samt pH och metaller på vatten tas enligt egenkontrollprogrammet för Filipstads
avloppsreningsverk.
Provtagning på inkommande och utgående avloppsvatten till förbehandlingsanläggningen
sker med omfattning 1 dygnsprov per månad för BOD7, CODCr, P-tot, N-tot, NH4-N,
alkalinitet och susp.
Provtagning på inkommande avloppsvatten till avloppsreningsverket för BOD7, CODCr, Ptot, N-tot, NH4-N och susp sker med omfattning 1 dygnsprov per månad (för fosfor 1
veckoprov per månad). I provtagning för inkommande vatten ingår rejektvattnet.
Provtagning på utgående avloppsvatten sker med omfattning 1 dygnsprov per vecka (för
fosfor utöver detta även 1 veckoprov per månad). Metaller analyseras med 1 veckoprov
per månad. Metaller, som ingår i analysen, är kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink,
krom och nickel. Vid bräddat avloppsvatten (efter försedimenteringen) tas ett
samlingsprov ut för analys.
5.2
ANSLUTEN FOLKMÄNGD
Under 2014 var anslutningen till Filipstads avloppsreningsverk Västervik, beräknad på
inkommande BOD7-belastning, 24 171 pe varav 13 322 pe var industribelastning. Antal
anslutna personer uppgick till 7 080 personer.
5.3
INDUSTRIANSLUTNING OCH LAKVATTEN
Till Filipstads avloppsreningsverk är 2 stora industrier anslutna, OLW Sverige AB och
Wasabröd Barilla. OLW Sverige AB bidrar med genomsnittlig 10 500 pe till belastningen
och Wasabröd Barilla bidrar med genomsnittlig 4 700 pe, se Tabell 3. Pe-belastningen
ingår i inkommande avloppsvatten- och föroreningsmängder i avsnitt 5.4.
Tabell 3 visar att pe-belastningen från Wasabröd Barilla ligger på samma nivå under åren
2009 – 2014. Inkommande pe-belastning från OLW Sverige AB ligger på ungefär samma
nivå åren 2012 – 2014. Åren 2009 – 2011 ligger nivån däremot ca 50 % över pebelastningen för 2012 – 2014 utan särskilda skäl som t.ex. högre produktion. Detta beror
antagligen på en felberäkning på inkommande belastning mellan 2009 och 2011 där
inkommande belastning från OLW Sverige AB räknades dubbelt. Mätning på
inkommande avloppsvatten sker efter rensgallret, se avsnitt 5.1, där inkommande vatten
från OLW Sverige AB efter förrening i den externa bioreaktorn ingår. Under 2009 – 2011
räknades troligtvis utöver inkommande vatten även utgående koncentration från den
externa bioreaktorn där spillvatten från OLW Sverige AB förrenas innan det kommer in
med resterande spillvatten från kommunen och Barilla. Detta ledde till att inkommande
belastning från OLW Sverige AB räknades dubbelt och den faktiska belastningen på
reningsverket var således lägre än den angivna.
9 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
Tabell 3: Industrianslutning på Filipstads avloppsreningsverk för 2009 – 2014.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
medel
OLW Sverige AB (pe)
9 824
13 659
14 168
8 203
8 108
8 485
10 525
Wasabröd Barilla (pe)
5 479
4 087
4 579
4 934
4 934
4 837
4 674
Summa
industrianslutning (pe)
15 303
17 746
18 747
13 137
13 042
13 322
15 199
Filipstads avloppsreningsverk tar inte emot lakvatten från deponier.
5.4
INKOMMANDE BELASTNING
5.4.1 INKOMMANDE FLÖDEN
I Tabell 4 redovisas passerade avloppsvattenmängder genom Filipstads
avloppsreningsverk under perioden 2009 till 2014. Avloppsvattnet som leds till
avloppsreningsverket kommer från Filipstads tätort och industrier, främst OLW Sverige
AB och Wasabröd Barilla.
Tabell 4: Medel, max- och minflöden till verket under 2009 – 2014.
Flöde
2009
2010
2011
2012
2013
2014
1 528 776
1 439 392
1 785 954
1 919 333
1 379 000
1 687 635
4 282
3 944
4 893
5 258
3 778
4 624
3
11 738
11 096
18 552
12 121
11 780
12 766
3
2 514
2 166
2 080
2 192
1 128
1 858
3
Qtot (m /år)
3
Qmedel (m /d)
Qmax (m /d)
Qmin (m /d)
Variation i årsflöde beror till största delen på påverkan av ovidkommande vatten såsom
dagvatten och inläckage av grundvatten i ledningsnätet.
5.4.2 INKOMMANDE FÖRORENINGSHALTER
Inkommande halter till reningsverket i mg/l visas i Tabell 5. De höga belastningarna
mellan 2009 och 2011 beror troligtvis på felberäkning, se även avsnitt 5.3.
Tabell 5: Inkommande föroreningskoncentrationer i mg/l under 2009 – 2014.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
BOD7 (mg/l)
347
416
355
301
428
366
CODCr (mg/l)
1 123
1 019
1 105
843
701
782
10 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
2009
2010
2011
2012
2013
2014
P-tot (mg/l)
7,2
8,3
9,3
7,9
8,0
6,5
N-tot (mg/l)
55
52
65
43
57
36
10,8
10,8
12,2
7,9
13,3
10,1
NH4-N (mg/l)
5.4.3 INKOMMANDE FÖRORENINGSMÄNGDER
I Tabell 6 visas inkommande föroreningsmängder till Filipstads avloppsreningsverk för
åren 2009 – 2014.
Tabell 6: Inkommande föroreningsmängder i ton/år för 2009 – 2014, inklusive bidrag från
förbehandlingsanläggningen från OLW Sverige AB (bioreaktorn).
2009
2010
2011
2012
2013
2014
BOD7 (ton/år)
648
711
799
577
590
618
CODCr (ton/år)
1 910
1 482
2 173
1 617
966
1 320
P-tot (ton/år)
11,05
11,6
17
15,1
11,1
11
N-tot (ton/år)
85
75
116
83
78
61
19,2
19,0
24,3
15,2
18,4
17,1
NH4-N (ton/år)
Tabell 7 visar inkommande medelbelastning av flödet, BOD7, fosfor och kväve i
förhållande till dimensionerande.
Tabell 7: Inkommande medelbelastning år 2009 – 2014 av BOD7 och flöde till Filipstads
avloppsreningsverk i förhållande till dimensionerande.
Dimensionerande
Medel (2009 – 2014)
Procent av aktuell
dimensionering
Flöde (m /d)
6 530
4 427
68 %
BOD7 (kg/d)
2 669
1 800
67 %
P-tot (kg/d)
63,5
35,1
55 %
N-tot (kg/d)
160
227
142 %
Parameter
3
11 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
5.4.4 INKOMMANDE PE-BELASTNING
Den inkommande pe-belastningen redovisas som årsmedelvärden år 2009 – 2014 i
Tabell 8. Beräkningen baserar på 70 g BOD7/p,d. Som tidigare nämnd beror de höga
belastningarna mellan 2009 och 2011 troligtvis på felberäkning, se även avsnitt 5.3.
Tabell 8: Inkommande pe-belastningar år 2009 – 2014.
pe-belastning
2009
2010
2011
2012
2013
2014
25 632
27 828
31 272
22 580
23 114
24 171
5.4.5 FÖRBEHANDLINGSANLÄGGNING
Förbehandlingsanläggning för OLWs avloppsvatten reducerar inkommande belastning till
Filipstads avloppsreningsverk. Utgående avloppsvatten från förbehandlingsanläggning
ingår i inkommande belastning till avloppsreningsverket och ingår i redovisade värden i
Tabell 4, Tabell 5, Tabell 6 och Tabell 7.
Inkommande och utgående BOD7-mängder för förbehandlingsanläggningen enligt
miljörapporterna redovisas i Tabell 9.
Tabell 9: Inkommande och utgående BOD7-mängder för förbehandlingsanläggningen enligt
miljörapport i ton/år för 2009 – 2014.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
genomsnitt
Inkommande
BOD7 (ton/år)
271
349
362
482
620
217
384
Utgående
BOD7 (ton/år)
151
238
196
147
209
97
173
44 %
32 %
46 %
70 %
66 %
55 %
52 %
Reduktion
Den genomsnittliga reduktionen för åren 2009 – 2014 ligger på 52 %.
Figur 2 visar inkommande och utgående belastning för OLWs förbehandlingsanläggning
samt reduktionsgraden. Inkommande belastning till förbehandlingsanläggningen har en
stigande tendens mellan 2010 och 2013, men var lägre under 2014. I samma takt som
inkommande belastning till förbehandlingsanläggningen ändrar sig så ändras även
reduktionsgraden så att utgående belastning från förbehandlingsanläggningen ligger på
ungefär samma nivå genom alla år.
12 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
t BOD7
Belastning av förbehandlingsanläggningen
800
80%
700
70%
600
60%
500
50%
400
40%
300
30%
200
20%
100
10%
0
2008
2010
2012
2014
Inkommande
förbehandlingsanläggning
(t BOD7)
Utgående
förbehandlingsanläggning
(t BOD7)
Reduktion (%)
0%
2016
År
Figur 2: Belastning av förbehandlingsanläggning för OLWs avloppsvatten för åren 2009 – 2014.
5.4.6 MAXIMAL GENOMSNITTLIG VECKOBELASTNING (M AX GVB)
Beräkningen av den maximala genomsnittliga veckobelastningen (max GVB) baseras på
12 dygnsprov per år på inkommande BOD7 samt utgående flöden för alla dagar. En
korrelation mellan utgående flöde och inkommande BOD7 togs fram och max GVB
beräknades med hjälp av uppmätta dygnsflöden.
Figur 3 visar korrelationen mellan inkommande BOD7 och uppmätta flöden för åren 2012
– 2014. Korrelationen baseras på antaganden att stora inkommande flöden har låga
BOD7-koncentrationer och omvänt. Grafiken nedan visar att detta antagande stämmer
1
ganska bra för Filipstads avloppsreningsverk för år 2012 (felet för korrelationen är
2
2
R =0,59) medan det finns större avvikelser för år 2013 (felet för korrelationen är R =0,04)
2
och 2014 (felet för korrelationen är R =0,28). Eftersom beräkningen av max GVB baseras
på 12 dygnsprov på inkommande BOD7 (respektive 11 under år 2013) är värdet ganska
osäkert.
1
2
2
Felet R är ett mått på hur bra datapunkter matchar den statistiska kurvan. R ligger mellan 0 och
2
2
1. R =1 är idealfallet där alla datapunkter ligger på kurvan. Ju lägre värdet för R är ju större
avvikelser mellan datapunkter och den statistiska kurvan finns.
13 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
max GVB 2012 - 2014
800
700
BOD 7 (mg/l)
600
2012
500
2013
400
2014
300
Potens (2012)
200
Potens (2013)
Potens (2014)
100
0
0
2000
4000
6000
8000
10000
Flöde (m3/dygn)
Figur 3: Korrelation av mellan inkommande BOD7-belastning och flöde för åren 2012 – 2014 för att
beräkna den maximala genomsnittliga veckobelastningen max GVB.
Den maximala genomsnittliga veckobelastningen togs fram för åren 2012 – 2014 och
värdena baseras på 12 respektive 11 dygnsprov på inkommande BOD7 och tillhörande
dygnsflöden. För alla tre år stämmer antagandet att stora inkommande flöden har låga
BOD7-koncentrationer och omvänt vilket motsvarar erfarenheter från andra kommunala
avloppsreningsverk.
Den maximala genomsnittliga veckobelastningen under 2012 var 26 869 pe. Jämför man
veckobelastningen för alla veckor under 2012 så låg den mellan 10 616 pe och 26 869 pe
med ett snittvärde på 18 546 pe vilket tyder på att den beräknade maximala
genomsnittliga veckobelastningen på 26 869 pe kan anses vara ganska representativt.
Den maximala genomsnittliga veckobelastningen under 2013 var 33 851 pe. Jämför man
veckobelastningen för alla veckor under 2013 så låg den mellan 11 492 pe och 33 851 pe
med ett snittvärde på 19 041 pe. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen under
2014 var 31 025 pe.
Då max GVB för 2013 visar ett mycket högre värde än för 2012 och 2014 och dessutom
baseras på endast 11 provtagningar genomfördes även en beräkning med 12
provtagningar där första provtagning under 2014 ingick. De 12 provtagningarna ligger
inom en 12-månaders-period men inte inom ett kalenderår. Max GVB med 12
2
provtagningar visar ett lägre fel (felet för korrelationen är R =0,10) än max GVB med 11
provtagningar. Detta betyder att max GVB med 12 provtagningar har en högre statistisk
14 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
säkerhet än max GVB med 11 provtagningar och anses därför stämma bättre överens
med verkligheten.
Tabell 10: Max GVB för åren 2012 – 2014.
Max GVB (pe)
2
2012
2013
2013
26 869
33 851
27 006
2014
31 025
Det finns inga beslut om anslutning av nya områden till Filipstads avloppsreningsverk.
Inte heller har områden identifierats där det kan finnas ett behov av en kommunal
avloppslösning i framtiden. Turisterna under sommarmånaderna utgör en mindre del av
belastningen jämfört med industri och permanentboende och ligger på uppskattningsvis
500 pe.
Två stora industrier är anslutna till Filipstads avloppsreningsverk. Wasabröd Barilla ökar
produktionen varje år om några procent. OLW Sverige AB har meddelat att produktionen
kommer att öka. I vilken storleksordning denna ökning sker och hur detta påverkar
avloppsvattnet är oklart i dagsläget. En stor del av den tillkommande belastningen tar
förbehandlingsanläggningen.
Av den orsaken är en uppskattning av max GVB:n mycket svårt. Bedömningen görs att
den ryms inom den tillståndsgivna belastningen på 31 350 pe.
5.5
SLAM
Det slam som hanteras vid Filipstads avloppsreningsverk är följande:

Slam från reningsverket.

Externslam från trekammarbrunnar och Nordmark och Brattfors reningsverk tillförs
ledningssystemet vid Munkåsens avloppspumpstation.

Externslam från de mindre reningsverken Nykroppa, Lesjöfors och Persberg, som
direkt tillförs slamlagren.
5.5.1 SLAMMÄNGDER
Under åren 2009 – 2014 producerades i medeltal 4 560 ton slam per år under
reningsprocessen i Filipstads avloppsreningsverk med en TS-halt omkring 19 %
(minvärde 4 035 ton år 2013 och maxvärde 5 600 ton år 2011).
3
Mängden inkommande externslam till slambehandlingen är cirka 4 000 m /år och
3
mängden externslam till vattenfas ligger på 2 500 m /år. Allt slam behandlas genom
förtjockning och centrifugering. Efter avvattning har slammet en TS-halt på cirka 19 %.
Det centrifugerade slammet mellanlagras i en torrslamsilo innan det transporteras bort till
Långskogens deponi.
2
Max GVB beräknades med 11 mätvärden under 2013 och 1 mätvärde under 2014.
15 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
Mängden tillfört externslam samt slamproduktionen och mängden avvattnat slam vid
verket visas i Tabell 11.
Tabell 11: Slammängder vid Filipstads avloppsreningsverk 2009 – 2014.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
849
980
1 042
772
698
820
Slamproduktion (t/år)
4 471
5 160
5 601
4 041
4 035
4 078
Tillfört externslam till
3
slambehandling (m /år)
4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
Slamproduktion (t TS/år)
5.5.2 SLAMKVALITET OCH ANALYSER
Slamanalyser genomförs med 10 stickprov per år.
Sammanställningen av slamanalyserna i Tabell 12 visar att slamkvaliteten är
genomgående god med metallhalter långt under gällande gränsvärden.
Tabell 12: Provtagningsresultat för slam från Filipstads arv år 2009 – 2014.
Parameter
Medelvärde (mg/kg TS)
Gränsvärde
(SFS
1998:944)
År
2009
2010
2011
2012
2013
2014
pH
-
-
-
6,0
6,2
6,2
19
19
18,6
19,1
17,3
20,1
N-tot
39 600
44 769
44 000
42 111
48 300
50 000
P-tot
8 110
8 715
8 400
9 533
9 260
11 236
NH4-N
4 240
4 954
5 018
5 200
5 840
12 109
Aluminium
51 100
40 000
49 090
78 889
55 400
57 363
5,1
5,6
5,5
6,31
1,72
10,45
Calcium
3 950
4 408
4 445
-
-
-
Järn
9 970
9 385
8 745
13 467
7 390
10 291
Kadmium
0,39
0,51
0,48
0,45
0,5
0,55
Kalium
1 920
2 269
2 700
-
-
-
Kobolt
1,89
2,45
1,39
1,8
1,1
1,5
TS (%)
Bly
16 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
100
2
Parameter
Medelvärde (mg/kg TS)
Gränsvärde
(SFS
1998:944)
Koppar
102
100
99
119
109
159
600
Krom
13,0
12,45
11,85
39,4
8,7
11,4
100
Kvicksilver
0,22
0,14
0,12
0,21
0,18
0,22
2,5
Nickel
5,5
6,27
6,4
22,5
4,7
6,7
50
Zink
193
217
196
227
180
276
800
Riktvärde
Nonylfenol
2,95
2,33
1,66
1,48
1,2
1,87
50
PAH
0,15
0,18
0,54
1,40
0,11
0,80
3
PCB
0,011
0,010
0,010
0,040
0,000
0,041
0,4
Toluen
2,47
2,79
2,33
5,60
1,59
5,39
5
Gränsvärdena för metaller är satta för hur höga halter som får finnas i slammet om det
ska spridas på åkermark. Riktvärdena för organiska ämnen ska ses som vägledande
snarare än bindande.
Samtliga uppmätta värden ligger under gränsvärdena med god marginal. Åren 2012 och
2014 låg värdet för Toluen något över riktvärdet. Alla andra värden ligger långt under
riktvärdena.
5.6
SAND OCH RENS
Sanden tvättas och körs till jordtippen på Långskogens avfallsanläggning, Filipstads
kommun. Renset tvättas och körs sedan till förbränning vid värmeverket i Karlskoga.
5.7
RENINGSRESULTAT
Provtagningarna på utgående vatten för åren 2009 – 2014 visar att medelvärden för
BOD7-resthalterna och för fosforresthalterna är låga. Reningsgraden på det renade
vattnet från Filipstads avloppsreningsverk uppgår till 99 % för totalfosfor, 97 % för BOD7
och 84 % för kväve (medelvärde för 2009 – 2014).
I Tabell 13 nedan redovisas utgående medel- och maxhalter av BOD7, CODCr, P-tot och
NH4-N per kalenderår.
17 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
Tabell 13: Utgående medel- och maxhalter BOD7, CODCr, P-tot, N-tot och NH4-N (exklusive
bräddningar) på årsbasis.
Parameter (mg/l)
2009
2010
2011
2012
2013
2014
BOD7 medel
7,3
12,2
9,4
11,3
14,2
11,7
BOD7 max
31
69
34
92
85
55
CODCr medel
26
41
44
31
35
45
CODCr max
43
73
84
59
335
120
P-tot medel
0,08
0,16
0,05
0,08
0,1
0,1
P-tot max
0,17
0,58
0,12
0,18
0,3
0,9
N-tot medel
7,3
9,9
6,6
7,8
8,8
11,1
N-tot max
16
80
17
16
19
20
NH4-N medel
5,5
6,1
4,9
5,7
7,4
8,7
NH4-N max
14
15
15
12
22
43
Filipstads avloppsreningsverk har tillståndsgivna gränsvärden för kalenderkvartal. BOD 7resthalterna ligger förutom kvartal 1 åren 2010 och 2014 alla kvartal mellan 2009 och
2014 under det tillståndsgivna värdet på 15 mg/l BOD7 och fosforresthalterna ligger under
det tillståndsgivna värdet på 0,5 mg/l fosfor räknat som medelvärde per kalenderkvartal. I
Tabell 14 visas utgående halter som medelvärde för kalenderkvartal.
Tabell 14: Utgående medelvärde för kalenderkvartal för P-tot och BOD i mg/l. Gråmarkerade fält
visar de parametrar som är förlagda med villkor. De värden som är markerade med blått uppfyller
gränsvärdena i villkoren.
Parameter
(mg/l)
Kvartal 1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
2009
2010
2011
2012
2013
2014
BOD7
11
20
12
11
14,2
17,6
P-tot
0,08
0,22
0,07
0,10
0,1
0,1
BOD7
7
8
12
12
14,7
14,8
P-tot
0,07
0,22
0,06
0,15
0,1
0,1
BOD7
4
10
8
8
10,3
8
P-tot
0,10
0,09
0,05
0,10
0,1
0,1
BOD7
7
12
7
7
14,9
6,7
P-tot
0,07
0,09
0,05
0,10
0,1
0,1
18 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
Tabell 15 visar utsläppta föroreningsmängder under åren 2009 – 2014 (inklusive
bräddningar).
Tabell 15: Utsläppta föroreningsmängder i ton/år under 2009 – 2014 (inklusive bräddningar).
5.8
Parameter (ton/år)
2009
2010
2011
2012
2013
2014
BOD7
11,1
17,3
16,8
21,9
19,4
19,2
CODCr
39
59
79
60
84
74
P-tot
0,12
0,23
0,09
0,16
0,13
0,16
N-tot
11,1
14,3
11,8
15,2
12,3
18,2
NH4-N
8,3
8,8
8,8
11,0
10,2
14,3
BRÄDDNINGAR VID VERKET
I Tabell 16 visas bräddningar från Filipstads reningsverk för år 2009 – 2014. För varje år
redovisas total bräddad volym samt procent av totalt utgående avloppsvatten. För
bräddningar på ledningsnätet se avsnitt 3.3.
Tabell 16: Bräddningar från Filipstads arv 2009 – 2014.
3
Bräddad mängd vatten (m /år)
% av utgående vatten
2009
4 678
0,3
2010
3 096
0,2
2011
13 564
0,8
2012
20 704
2,0
2013
26 000
1,9
2014
33959
2,0
Orsak till redovisade bräddningar vid reningsverk är på grund av hydrauliska
överbelastningar.
Bräddning större än 4 Qdim bräddar till recipient förre sandfånget. Flöden större än 2
Qdim bräddar till recipient efter försedimenteringen. Det behandlade avloppsvattnet och
bräddade avloppsvattnet leds i en bottenförlagd ledning ca 80 m ut i recipienten
Daglösen, se utloppsledningen i Figur 4.
19 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
6
ENERGI OCH KEMIKALIEFÖRBRUKNING
6.1
ENERGIFÖRBRUKNING
Elförbrukningen vid Filipstads avloppsreningsverk uppgår under åren 2009 – 2014 till
genomsnittlig 1 579 MWh/år. Blåsmaskiner för syresättning av biosteget och centrifug för
avvattning av slam är de största elkonsumenterna i avloppsreningsverket.
Under 2012 har 9 stycken pumpstationer inklusive pumpstyrning byts på ledningsnätet
vilket leder till en minskad energiförbrukning.
Tabell 17 visar Filipstads avloppsreningsverks energiförbrukning för åren 2009 – 2014.
Tabell 17: Energiförbrukning för Filipstads avloppsreningsverk under 2009 – 2014.
Elenergi (MWh/år)
2009
2010
2011
2012
2013
2014
1 503
1 673
1 555
1 516
1 611
1 711
6.1.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIBESPARNING
Biobädden stod för en energiförbrukning på ca 100 000 kWh per år. Genom att stänga av
den sjönk energiförbrukningen medan utgående COD-halter låg fortfarande på en låg
nivå.
6.2
KEMIKALIEFÖRBRUKNING
Under åren 2009 – 2014 har i genomsnitt förbrukats 340 g fällningskemikalie per
kubikmeter renat avloppsvatten. I medeltal för åren 2009 – 2014 används även ca 5,7 kg
polymer per ton TS slam.
Förbrukade mängder kemikalier under 2009 – 2014 visas i Tabell 18.
Tabell 18: Förbrukade mängder kemikalier under 2009 – 2014.
Parameter (ton/år)
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Polyaluminiumklorid
568
395
547
596
595
569
Polymer
3
5
6
6
4,5
4,6
Natronlut
0
0
0
0,5
0,5
0
0,6
0,8
0,8
0,6
0
0
Skumdämpningsmedel
20 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
7
RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR
7.1
UTSLÄPPSPUNKT
Det vid Västerviks avloppsverk behandlade avloppsvattnet leds ut till närmaste recipient
som är sjön Daglösen. Utsläppspunkten från avloppsreningsverket ligger i nordöstlig
riktning, se karta i Figur 4 nedan. Koordinater för utsläppspunkten är 6617811 x 453835
(SWEREF99 TM).
Figur 4: Utloppsledningens sträckning från reningsverket till recipienten.
7.2
UTSLÄPPTA FÖRORENINGSMÄNGDER FRÅN VERKET TILL RECIPIENT
Utgående föroreningsmängder och – koncentrationer till recipient redovisas i Tabell 13
och Tabell 15 i avsnitt 5.7. En jämförelse för inkommande och utgående
föroreningsmängder för Filipstads avloppsreningsverk samt reduktionsgraden, redovisat
som medel för perioden 2009 – 2014, visas i Tabell 19.
Tabell 19: Inkommande och utgående mängder samt reduktionsgrad för 2009 – 2014, redovisat
som medel.
Parameter
Inkommande (t/år)
Utgående (t/år)
Reduktion (%)
BOD7
657
17
97
CODCr
1 630
66
96
21 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
Parameter
7.3
Inkommande (t/år)
Utgående (t/år)
Reduktion (%)
N-tot
83
13,6
84
P-tot
13
0,15
99
RECIPIENTKONTROLL
Samordnat recipientkontroll utförs av Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund och
redovisas i årsrapport sammanställd av Alcontrol. Närmaste provtagningsställen
nedströms Filipstads avloppsreningsverk är ”Daglösen, norra delen” (3415) och
”Daglösen norra, vid Stensta” (3416). Undersökningar omfattar bottenfaunan, kiselalger
och vattenkemin. Bottenfaunan undersöks vart tredje år, kiselalger undersöks varje år
sedan 2011 och vattenkemin provtas 2 gånger per år. För närmare beskrivning och
resultat se ”3. Miljökonsekvensbeskrivning”.
8
PROGNOS OCH FRAMTIDA BELASTNINGAR
8.1
SAMMANFATTNING AV NUVARANDE BELASTNING
Utifrån en beräknad belastning på 70 g BOD7/p,d kan den nuvarande medelbelastningen
sammanfattas enligt Tabell 20.
Tabell 20: Inkommande pe-belastningar år 2009 – 2014.
pe-belastning
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Medel
25 632
27 828
31 272
22 580
23 114
24 171
25 354
Under 2009 – 2014 var antalet anslutna pe i medeltal 25 354 pe och därmed med
marginal under den tillståndsgivna belastningen på 31 350 pe. Som tidigare nämnd beror
de höga belastningarna mellan 2009 och 2011 troligtvis på felberäkning, se även avsnitt
5.3.
Avloppsvattenmängden redovisat som dygnsmedel för perioden 2009 – 2014 har varit
3
4 427 m /dygn.
Inkommande föroreningsmängder i medeltal för perioden 2009 – 2014 visas i Tabell 21.
22 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
Tabell 21: Inkommande föroreningsmängder i medeltal för 2009 – 2014.
8.2
Föroreningsmängd (kg/d)
Föroreningsmängd (ton/år)
BOD7
1 800
657
CODCr
4 323
1 578
P-tot
35
13
N-tot
227
83
NH4-N
52
19
PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR
Antalet anslutna personer beräknat i BOD7-belastningen till Filipstads avloppsreningsverk
är i medeltal 10 500 pe. Industrin bidrar med i medeltal 15 200 pe varav OLW Sverige AB
bidrar med genomsnittlig 10 500 pe till belastningen och Wasabröd Barilla bidrar med
genomsnittlig 4 700 pe.
Det är inte troligt att befolkningsmängden i Filipstads kommun ökar dramatiskt eftersom
befolkningsmängden har sjunkit kontinuerligt sedan 1960. Inga planer på framtida
anslutningar finns.
Wasabröd Barilla ökar produktionen varje år om några procent. OLW Sverige AB har
meddelat att produktionen kommer att öka. I vilken storleksordning denna ökning sker
och hur detta påverkar avloppsvattnet är oklart i dagsläget. En stor del av den
tillkommande belastningen tar förbehandlingsanläggningen. I avsnitt 5.4.5 redovisas
inkommande och utgående belastning på förbehandlingsanläggningen samt
reduktionsgraden. Den utgående belastningen ligger på en konstant nivå även om den
inkommande belastningen ökar. Därför görs bedömningen att utgående belastning från
förbehandlingsanläggningen för OLWs avloppsvatten och därmed pe-belastning på
avloppsreningsverket kommer att ligga på samma nivå som idag.
Tabell 22: Industrianslutning på Filipstads avloppsreningsverk för 2009 – 2014.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
medel
OLW Sverige AB (pe)
9 824
13 659
14 168
8 203
8 108
8 485
10 525
Wasabröd Barilla (pe)
5 479
4 087
4 579
4 934
4 934
4 837
4 674
Summa
industrianslutning (pe)
15 303
17 746
18 747
13 137
13 042
13 322
15 199
23 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
8.3
ANSLUTEN FOLKMÄNGD/INDUSTRIER
Uppskattat antal personer som är anslutna till verket är cirka 7 100. De senaste 10 åren
har befolkningen minskat med 9 %. Ingen ökning av antalet anslutna pe förväntas under
året.
Större delen av belastningen i Västerviks avloppsverk kommer från industrier. Idag är
både OLW Sverige AB och Wasabröd Barilla anslutna till reningsverket. Belastningen
från dessa industrier uppgår 2014 till ca 13 300 pe. Belastningen från industrier för 2009
– 2014 visas i Tabell 23.
Tabell 23: Belastning av personekvivalenter (pe) från industrier till Filipstads arv 2009 – 2014.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Medel
Antal pe från
industri
15 303
17 746
18 747
13 134
13 042
13 322
15 199
Antal pe utan
industri
10 059
10 082
12 525
9 443
10 072
10 849
10 505
Antal pe
totalt
25 362
27 828
31 272
22 580
23 114
24 171
25 721
Inga större belastningsförändringar på Filipstads avloppsreningsverk förväntas i de
närmaste åren. I medel för åren 2009 – 2014 låg belastningen med bra marginal under
den tillståndsgivna belastningen.
8.4
AVLOPPSVATTENMÄNGDER
Det inkommande flödet till avloppsreningsverket redovisas i kapitel 5.4.1. Variation i
dygnsmedelflöde härrör sig till största delen från påverkan av ovidkommande vatten och
nederbörd.
Det sker en kontinuerlig översyn och efterföljande åtgärder på ledningsnätet, vilket
innebär att mängden ovidkommande vatten sannolikt kommer att minskas.
Utifrån bedömningen att folkmängden i Filipstads kommun inte kommer att öka och inga
planerade större produktionsökningar från OLW Sverige AB och Wasabröd Barilla har
meddelats så kommer spillvattenflödet in till verket inte att öka.
8.5
FÖRORENINGSMÄNGDER
Ingen större ökning av föroreningsmängderna förväntas med bakgrund av
prognosförutsättningar under avsnitt 8.2.
Avloppsreningsverket i Filipstad har fungerat bra under de senaste åren och de
provtagningar som utförts visar på låga halter för BOD7, fosfor och kväve i utgående
avloppsvatten.
24 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
8.6
SLAMMÄNGDER
Slammängderna vid Filipstads avloppsreningsverk kommer troligen inte att ändras
eftersom inga processförändringar planeras. Mängden inkommande externslam kommer
troligen inte att ändras.
Uppmätta värden för alla tungmetaller i slammet understiger gällande gränsvärden enligt
Naturvårdsverket.
8.7
FRAMTIDA BELASTNINGAR
Jämförelse mellan dimensionerad och aktuell belastning för Filipstads avloppsreningsverk
samt procent av dimensionerande redovisas i Tabell 24.
Tabell 24: Dimensionerande parameter jämfört med inkommande värden för Filipstads
avloppsreningsverk. Procent av dimensionerande avser medelvärden för 2009 – 2014.
Dimensionerande
Aktuella
(2014)
Medel
(2009 – 2014)
Medel % av
dimensionerande
31 350
24 171
25 721
82 %
Flöde (m /h)
342
188
184
54 %
BOD7 (kg/d)
2 669
1 692
1 800
67 %
P-tot (kg/d)
63,5
30
35,1
55 %
N-tot (kg/d)
160
167
227
142 %
Anslutning
(pe)
3
Filipstads reningsverk är lågt belastat i förhållande till dimensionerande flödesvärde. År
2014 var i genomsnitt belastningen på 55 % av dimensionerande flöde. BOD7belastningen för år 2014 är 63 % av den dimensionerade. Fosforbelastningen under 2014
var också betydligt lägre än det verket är dimensionerat för. Däremot var
kvävebelastningen under uppemot 104 % av dimensionerande belastningen.
Medelvärdet för åren 2009 till 2014 är lite missvisande då man räknade vissa värden
dubbelt, se tidigare diskussioner.
Den pe-anslutning som redovisas är hämtad från miljörapporterna och avser pebelastning framräknat som 70 g BOD7/p,d.
8.8
SAMMANFATTNING AV PROGNOS FÖR FRAMTIDA BELASTNINGAR
Den genomsnittliga belastningen mellan 2009 och 2014 ligger på 54 – 142 % av den
dimensionerande belastningen. Anslutningen, flöde, BOD7 och fosfor ligger under de
dimensionerande värden medan kvävemängden ligger över det dimensionerande värde.
Även om kvävemängden ligger 42 % över det dimensionerande värdet så fungerar
kvävereningen på verket mycket bra vilket visas i mycket låga utgående
25 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN
kvävekoncentrationer på genomsnittlig 8,6 mg/l. Verket uppvisar bra reningsresultat som
ligger under de tillståndsgivna värdena. Därför görs bedömningen att den anslutna
folkmängden ryms inom värdena för nuvarande tillstånd. En ny dimensionering bedöms
inte vara nödvändig.
9
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
9.1
LEDNINGSNÄTET
En inventering av ledningsnätet i kommunen har utförts och den befintliga
saneringsplanen uppdateras kontinuerligt. Ekonomiska medel är avsatta och insatserna
koncentreras till de områden eller ledningssträckor där regn- och grundvattenpåverkan är
som störst. Detta kommer att ge störst påverkan på flödestoppar in till verket. Ett 40-tal
VA-objekt ingår i en objektbank varav 6-7 stycken utförs årligen till en kostnad på cirka
3,5 miljoner.
9.2
RENINGSVERKET
Driftunderhåll genomförs fortlöpande vid Filipstads reningsverk. Vid behov genomförs
mer betydande åtgärder för optimering av driften.
10
KONTROLLPROGRAM
För verksamheten finns idag ett kontrollprogram fastställt enligt miljöbalken år 2005. I
detta ingår ett provtagningsprogram som uppdateras varje år.
Den recipientprovtagningen som ingår i den samordnade recipientkontrollen för
Gullspångsälvens vattenvårdsförbund kommer även i fortsättningen att utföras.
26 (26)
2. TEKNISK BESKRIVNING
2015-04-27
[SAMRÅDSHANDLING]
FILIPSTADS ARV, TILL STÅNDSANSÖKAN