1. No category

Presentation av resultatet från temauppdrag
Hydrografi i Svensk geoprocess
2015-03-25
Linnéa Söderblom, Olov Johansson och Johan Linjer
Arbetsgrupp – DPS och samverkansprocess
Arbetsgrupp:
Lars-Håkan Bengtsson, Hammarö kommun
Marie Malmberg , Falu kommun
Per Arvidsson, Kristianstad - var med i inledningen av arbetet
Maria Andersson, Lantmäteriet
Helen Eriksson, Lantmäteriet
Britt-Marie Eriksson, Lantmäteriet
Jakob Nisell, SGU
Håkan Olsson, SMHI
Dataproduktspecifikation Hydrografi
Avgränsning
Brunn
Avrinningsområde
VA
Grundvattenmagasin
Skyddad
strandäng
Sjö
Labb
Prov
Analysresultat
Vattendrag
Observationsplats
Dike
Genomförande
Till version 0.5
• Informationsbehovsanalys/-modellering utifrån kommunalt perspektiv
• Kan vi använda Vattensystemstandarden – Ja
• Utökning av vattensystemstandarden
• Initiala arbetsgruppsmöten med hela arbetsgruppen därefter flera arbetsmöten med ”kärntrupp”
Till version 1.0
•
Datakvalitetskrav
•
Övriga krav (inspiration från bl. a Inspire)
•
HMK:s standardnivåer till delomfattningar och datakvalitetskrav
•
Uppdatering utifrån kommentarer
•
Utredning av möjligheterna att inkludera ”insamlingsregler”
•
Arbetsgruppens kärntrupp har haft flera arbetsmöten både fysiska och via Lync
•
Avstämningsmöten med referenspersoner
Resultat
Styrkor
• DPS baserad på Vattensystemstandarden (etablerad hos LM, SMHI, SjöfV)
• Överensstämmande med Inspire Hydro
• Överensstämmande med datamängder enligt vattensystemstandarden
• DPS utökad för kommunala behov
• Liten obligatorisk del men många rekommendationer öppnar för att många kan använda DPS:en
oberoende av hur stor del av DPS:ens informationsmodell som används.
• Krav på datamängder
Svagheter
•
Kommunala behov inte tillräckligt tillgodosedda?
•
Ytterligare datakvalitetskrav kan tillföras?
•
Mätanvisningar/insamlingsregler/regler för geometriskapande saknas i stor utsträckning
•
Tillhandahållande behöver testas
•
Datamodell behöver testas
Samverkansprocess Hydrografi
Genomförande - arbetsmetod
Aktiviteter
• Nulägesanalys – främst för kommuner och Lantmäteriet.
• Skiss på hur objekttyper flödar mellan myndigheter och kommuner.
• Arbetade fram förslag på en samverkansprocess och identifierade möjliga samverkansaktiviteter.
• Beskrivit processtegen mer detaljerat i en Processbeskrivning.
Metod
•
Intervjuer med kommundeltagarna, referenspersoner.
•
Arbetsmöten med arbetsgruppen.
•
Arbetsmöte med kommunrepresentanter tillsammans med andra teman.
•
Remissomgångar via mail.
Analysdokument Hydrografi
Målbild tema Hydrografi
• Kommunala hydrografiska geodata blir mer enhetlig genom
användande av Dataproduktspecifikationen.
• Enklare tillhandahållande av kommunala hydrografiska geodata.
• Nationell data uppfyller många intressenters behov, dock inte alla
kommunala behov, som projekteringsunderlag och underlag till
baskarta.
Rekommendationer till mottagande organisation
Målen nedan är preciserade för tema Hydrografi men kommer troligen även
gälla för resterande teman inom Samverkan Topografiska data.
•
Skapa förutsättningar för att slutanvändare av hydrografiska data på ett
sammanhållet och enkelt sätt får del av utbudet av kommuners och Lantmäteriets
data.
•
Marknadsföra/informera om resultaten och involvera övriga samverkansparter – bl.a.
fler kommuner samt länsstyrelser, vattenmyndigheter, SMHI och HaV – i att
åstadkomma effektivare samverkan kring utbyten jämfört med idag.
•
Ta fram en datamodell och testa dataproduktspecifikationen. Utred konsekvenser av
att de tillagda objekttypera använder en annan geometrimodell än
vattensystemstandardens.
•
Skapa förutsättningar för att tillhandahålla kodlistor så att datamängder kan referera
till värden ur kodlistorna.
Temadeltagarnas synpunkter på arbetet
Vad har varit bra
• Lärorikt att arbeta med tema Hydrografi.
• Att DPS:en i stort följer Vattensystemstandarden.
• Aktiva och engagerade personer i arbetsgruppen som levererar bra resultat.
Vad kan bli bättre
• Hade varit önskvärt med fler aktiva kommunrepresentanter.
•
Bättre planering för remissaktiviteterna. Komma överens inom arbetsgruppen om
arbetsformer, deadlines och möten.
Rekommendationer för arbete i andra teman.
•
Försök att tidigt fånga upp syftet/-n för hur dataproduktspecifikationen ska användas
och beakta det/de i alla delar av framtagandet av dataproduktspecifikationen.
•
Fastna inte i modelleringstekniska frågeställningar utan tänk på att
informationsmodellen i första hand ska läsas av människor så gör den hellre tydlig
med kommentarer och beskriv tänkt användningsförfarande i löpande text än att
göra informationsmodellen onödigt krånglig.
•
Bestäm tidigt i uppdraget hur mycket och när de olika deltagarna i arbetsgruppen
kan jobba med uppdraget så att de stora insatserna kan planeras tidigt och att
gemensamma workshopar kan genomföras med så stort deltagande som möjligt.
•
Ta direkt kontakt med andra temans uppdragsledare om ni känner att någon
identifierad företeelse borde omhändertas av annat tema.
•
Ta tidigt fram användningsfall som beskriver tänkta användningsområden.
•
Gör tydliga avgränsningar av vilka företeelser som ingår respektive inte ingår i
temat.
Synpunkter från remiss att beakta i mottagande organisation
•
Generellt vill jag trycka på att gemensamma nationella lösningar är bäst för alla
parter. – Lennart Sorby Havs- och Vattenmyndigheten
•
•
Vi bedömer att det i första hand är viktigt att samverkan mellan de statliga
myndigheterna sker på ett effektivt sätt. Detta för att undvika dubbelarbete och
kvalitetsbrister.
Det är också viktigt att utreda hur ett tillhandahållande av kommunala data kan ske.
Detta är inte bara intressant för tema hydrografi utan även för övriga teman som
hanteras av Svensk geoprocess. Att hitta en lösning på denna fråga är viktigt för att
realisera effekterna av arbetet med enhetliga dataproduktspecifikationer. – Knut
Mattsson, Marika Ström Lantmäteriet
•
Generellt behöver tillhandahållandedelarna förtydligas – Sara Stefansson Lantmäteriet
•
Innehållet i DPS:en är mycket svårtillgängligt vid en genomläsning för någon som inte
har vanan att läsa specifikationer – Ove Sundström, Lantmäteriet
Ekonomiska villkor/Nytto- och
finansieringsaspekter
Johan Linjer
Genomförande - arbetsmetod
Insamling av underlag genom kontakter med förträdare för:
• Kommuner
• Projektet Hydrografi i nätverk
Resultat
Nyttor för kommuner
• Samutnyttjande av gränsöverskridande data för analyser av
höga vattenflöden, spridning av föroreningar.
• Bättre förutsättning för planering av t.ex. dagvattenhantering
genom dikens koppling till dagvattenledningar och brunnar.
• Standardiserad strandlinje skulle underlätta vid arbete med
strandskydd, detaljplaner, förrättningar.
• Lägre kostnader för systemutveckling.
Resultat
Nyttor för myndigheter
• Översvämningsanalyser som görs av MSB och
Länsstyrelserna med hjälp av kommunala geodata.
• Framtagande av tre havsplaner för Sverige.
Resultat
Nyttor för marknadsaktörer
• Systemleverantörerna får en enklare vardag och lägre
utvecklingskostnader.
• Infrastrukturbyggarna får lättare att kombinera geodata.
• Intresset för utveckling av appar av olika slag ökar.
Resultat
Gemensamma nyttor
• Geodata via tjänster ger tillgång till aktuella geodata och
möjlighet till enkel integrering i egna system.
• Metadata underlättar tillhandahållandet av geodata.
• Metadata kan påvisa behov av kvalitetsförbättringar.
Resultat av inventeringen
Kuriosa - Nyttor för ”allmänheten”
• Appar för t.ex. skridskoåkning och kanotleder.
Slutsats/Erfarenheter
• Begränsad samverkan mellan kommunerna och
Lantmäteriet.
• Största samverkansnyttorna kanske faller ut i andra
konstellationer?
• Vilka aktörer som är kostnadsbärare angeläget att
identifiera för olika tillämpningar.