1. No category

Jämförande analys av
Sveriges universitetssjukhus
Slutmaterial
Oktober 2015
Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus
▪ Sverige sju universitetssjukhus har för första gången genomfört ett gemensamt arbete för att ta
fram jämförbara indikatorer kring produktion, personal, ekonomi och vårdkvalitet. Syftet har
varit att lära av varandras situation och utmaningar, initiera en dialog mellan sjukhusen och
belysa universitetssjukhusens förutsättningar. Materialet utgör ett underlag för utveckling av
verksamheten vid respektive sjukhus som nu har möjlighet att arbeta vidare med utgångpunkt i
ett faktaunderlag som är relevant för universitetssjukhusens unika förutsättningar
▪ Studien har tagit fram en metodik för att strukturerat jämföra sjukhusens data utifrån
gemensamma mätetal och definitioner. Arbetet har tagit utgångspunkt i det arbete som
Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes
universitetssjukhus genomförde 2013, med omfattning och metodik anpassad efter samtliga sju
sjukhus. Analysen har genomförts under vår och sommar 2015
▪ Universitetssjukhusens uppdrag är tredelat; att bedriva avancerad sjukvård och samtidigt
leverera uppdragen kring forskning och utbildning. Denna jämförelse fokuserar i första hand på
vårduppdraget. Samtliga sju universitetssjukhus har deltagit i studien; Karolinska
universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Akademiska
sjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus och
Universitetssjukhuset Örebro
1
Innehåll
▪ Den svenska universitetssjukhusvården i ett
internationellt perspektiv
▪ Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus
2
DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT
INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Universitetssjukvård definieras som de delar av vården som har forskning,
utbildning och utveckling som kärnverksamhet tillsammans med
vårdproduktion
Universitetssjukvård bedrivs till största
del inom sju av Sveriges regioner och
landsting, med majoriteten av vården
förlagd vid våra universitetssjukhus
” Den del av hälso- och sjukvården som
utformas med särskild hänsyn tagen till
forskningens och utbildningens behov […]
betecknas universitetssjukvård och är en
gemensam angelägenhet för berörda landsting
och universitet.
Universitetssjukhusen har en central roll för
dagens kliniska forskning och utbildning och är
av stor betydelse för universitetssjukvården”
- ALF-avtalet, 2014
KÄLLA: ALF-avtalet, september 2014
3
DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT
INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Universitetssjukhusen bedriver sjukvård som på flera sätt skiljer sig från
övriga svenska sjukhus
Universitetssjukhusens verksamhet kännetecknas av…
… närhet till forskning och aktiv utbildning
▪ Universitetssjukhusen svarar för merparten av
respektive landstings kliniska forskning och
utbildning
… resurskrävande och tekniskt avancerad vård
▪ Universitetssjukhusen är ensamma att inneha
flertalet högavancerade diagnostiska och
terapeutiska hjälpmedel
… samling av kompetens kring ovanliga
sjukdomar, mindre volymer av vård
▪ Universitetssjukhusen är ensamutförare av
avancerad sjukvård inom flera kliniska områden
… tidig introduktion av ny metodik och arbetssätt
▪ Universitetssjukhusen skall följa den
internationella utvecklingen inom medicinsk
forskning, utbildning och hälso- och sjukvård, samt
bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård
genom att överföra egna och andras
forskningsresultat till praktiskt vård och fortlöpande
utvärdera etablerade och nya metoder
…samt associeras ofta med begreppet
högspecialiserad vård
▪ ”Högspecialiserad vård” används ofta i
relation till universitetssjukhusvården,
men saknar en tydlig definition
Läkartidningen. 2015;112:DFDD
Nya Karolinska Solna –
mål och verksamhetsinriktning.
Rapport mars 2011; LS 1103-0541
4
DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT
INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Ur ett internationellt perspektiv har Sverige god tillgång på universitetssjukhusvård, och svarar för en relativt stor del av sjukvårdsbudgeten
Övriga sjukvårdskostnader
Kostnad för
universitetssjukvård
Kostnad för universitetssjukhusvård som del av total sjukvårdskostnad per capita
SEK
Miljoner invånare per
universitetssjukhus
28.205
23.420
28.617
36.3871
22%
13%
12%
10%
6%
1,4
2,0
2,6
2,1
2,3
KÄLLA: Eurostat, Sjukhusens årsredovisningar
32.006 = 100%
5
DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT
INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Den stora andelen universitetssjukhusvård spelar med stor sannolikhet
en roll i Sveriges goda kvalitetsutfall
Kostnad och kvalitet i sjukvården; 2014
Länders sjukvårdskostnader i andel av BNP1
Procent
18
17
16
15
14
13
12
11
10
9
8
7
6
-0,12 -0,10 -0,08 -0,06 -0,04 -0,02
0
0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14
Länders placering i kvalitetsindex
Index
1 Totala sjukvårdsutgifter i relation till ländernas bruttonationalprodukt. Senast tillgängliga siffror.
2 Kvalitetsindex efter att effekten av tre folk hälsoindikatorer har tagits bort. Indikatorn är residualen vid en multipel regression där kvalitetsindex är
beroende variabel och fetmaförekomst, alkoholkonsumtion, rökning är oberoende variabler.
KÄLLA: OECD, WHO och EU, sammanställt av SKL 2015-06
6
DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT
INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Sammanfattningsvis står universitetssjukhusvården inför ett antal
gemensamma utmaningar
Universitetssjukhusens
utmaning ligger i att
▪
▪
Leverera balansen av
ledande högspecialiserad
vård och rätt mängd ickehögspecialiserad vård
Samtidigt upprätthålla
högsta kvalitet vad gäller
kliniskt utfall, forskning,
utbildning och utveckling
▪
Bästa möjliga kompetensmix och
bemanningsmodell
▪
▪
Rätt nyttjande av dyr utrustning och lokaler
▪
Hitta arbetssätt där kostnaden för den icke
högspecialiserade vården kan bedrivas med
minsta möjliga merkostnad
▪
Hitta rätt nivå av finansiering för
universitetssjukhusens merkostnader
▪
Förbättra kostnadsredovisningen så att
forskning, utbildning, utveckling samt
kostnader för högspecialiserad vård inte
felaktigt redovisas som kostnader för basal
vård
Kostnadseffektiv basvård för akut och elektivt
omhändertagande samt för forskning och
utbildning av högsta kvalitet
7
Innehåll
▪ Den svenska universitetssjukhusvården i ett
internationellt perspektiv
▪ Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus
– Ekonomi och verksamhetsvolymer
– Personal och produktivitet
– Kvalitet och vårdresultat
– Forskning och utbildning
9
VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI
Genom åren har samtliga universitetssjukhus uppvisat negativa resultat
Resultat inklusive finansnetto; procent avvikelse från budget
2
>0%
0%-(-)2%
2011
2012
2013
2014
0.4%
0.2%
-0.1%
-3.5%
0.1%
0.9%
-0.1%
-0.3%
-2.6%
-3.4%
-0.3%
-1.5%1
-2.7%
-2.3%
-2.9%
-4.4%
-3.9%
-3.5%
-1.4%
-3.2%
-2.6%
-2.9%
-3.0%
-3.0%
-2.8%
-1.0%
-3.1%
-1.8%
<-2%
1 Inkl. förvaltningsinterna transaktioner (hälsoval)
2 För NUS redovisas budgetavvikelse för somatiska enheter som hör till NUS 2011-2013
KÄLLA: Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus
10
VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI
2014 visar samtliga universitetssjukhus negativt ekonomiskt resultat och
kostnadstillväxten varierar mellan 1-7% per år
Årlig procentuell
XX%
Intäkter och kostnader totalt
+3.2%
Intäkter
Miljarder
kronor
Total
kostnad
inkl.
finansiella
poster
Miljarder
kronor
Resultat
exkl.
finansiella
poster
Procent
Resultat
inkl.
finansiella
poster
Procent
16,16
+4.5%
16,72
utveckling 2011-2014
+3.2%
13,79
+3.0%
13,83
-0,2%
-3,2%
+3.8%
+1.8%
10,922
7,78
+1.4%1
+4.3%
11,052
8,12
+6.1%
N/a
+4.1%
5,59
4,443
3,87
+5.8%
+7.2%
+3.7%
5,77
4,57
3,94
-3,2%
-3,0%
-3,2%
-3,0%
Linköping
NUS
-1,1%
-1,1%
-3,7%
-0,3%
-1,5%
-3,5%
Karolinska
-4,4%
SU
Skåne
Akademiska
-1,8%
Örebro
1 +1.8% inklusive justeringar för organisationsförändringar
2 Exkl. VO primärvård som integrerats i organisationen från år 2014
3 Externa intäkter (patientavgifter, såld vård etc.) plus NUS andel av landstingets skatter och statsbidrag
KÄLLA: Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus
11
VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI
Befolkningstillväxten är omkring 0.5% per år i större delen av Sverige,
men högre i Stockholm och lägre i Norrland
Sjukvårdsregion
Stockholm
+ Gotland
Universitets- Åldersfördelning bland befolkningen, 2014;
sjukhus
100% = antal invånare
100% = 2 255 299
33.9%
23.7%
21.6%
17.0%
3.9%
Karolinska
Västra
Årlig befolkningstillväxt1
Befolkning; miljoner inv.
2,07
2,26
100% = 1 813 086
20.5%
+ Delar av Halland
22.4%
32.1%
1,74
19.9%
SU
Södra
1,81
2011-2013 2013-2020E
2,40
1.1%
1.1%
0.5%
1.0%
0.5%
1.0%
0.4%
0.5%
0.4%
0.4%
0.1%
0.2%
0.6%
0.8%
1,92
5.1%
100% = 1 761 784
20.4%
+ Blekinge, Kronoberg,
delar av Halland
22.1%
31.7%
1,69
20.4%
1,76
1,87
5.4%
Skåne
Uppsala-Örebro
100% = 2 013 046
Akademiska
19.8%
+ Värmland, Västmanland,
Gävleborg, Dalarna, Sörmland
21.1%
31.2%
1,96
2,01
2,07
22.3%
5.6%
Örebro
Sydöstra
100% = 1 021 965
Linköping
20.0%
21.6%
31.2%
21.5%
1,00
1,02
1,04
5.8%
+ Jönköping, Kalmar
Norra
+ Norrbotten, Västernorrland,
Jämtland
Sverige totalt
NUS
100% = 882 175
18.9%
100% = 9 747 355
22.2%
20.4%
0-17
1 Årlig procentuell utveckling
KÄLLA: SCB; Tillväxtanalys
21.1%
18-34
31.1%
23.0%
5.8%
32.1%
35-59
0,88
9,34
20.3%
60-79
0,88
9,75
0,89
10,20
5.1%
80+
2009
2014
2020E
12
VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI
Sjukhusens somatiska DRG-produktion utgör ett mått på sjukhusens
inbördes storlek, men utgör endast en del av den totala verksamheten
Sjukhusvårdtillfällen somatisk vård, Slutenvård + Öppenvård 2011-2014, innerfall och ytterfall
XX%
Verksamhetsinnehåll: Öppenvård + Slutenvård 2014
DRG poäng, tusen
Årlig procentuell
utveckling
2011-2014
+1.9%
217
+0.4%
Mottagning
69
-1.5%
170
157
43
Dagvård
27
47
+1.3%
17
+1.6%
12
89
-0.9%
Slutenvård
121
110
25
72
5
17
57
8
13
4
98
60
Karolinska
SU
Skåne
Akademiska
47
Linköping
40
NUS
-0.8%
47
162
42
27
Örebro
1 Ingen öppenvårdsdata för 2011, Årlig procentuell utveckling 2012-2014
2 Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp. övriga
besök/dagvård
NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen
Källa: SKL KPP-data
13
VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI
En gemensamt trend är att samtliga sjukhus skiftar somatisk slutenvård mot
öppenvård, vilket ger ökad vårdkomplexitet och minskat antal vårdtillfällen
Sjukhusvårdtillfällen somatisk slutenvård 2011-2014, innerfall och ytterfall
Innerfall
Ytterfall
Vårdtillfällen 2014
Antal, tusen
Verksamhetsinnehåll: Slutenvård 2014
DRG poäng, tusental
Tillväxt
Procent
Tillväxt
Procent
84
10 95
90
Karolinska
108
13 121
+1,7%
76
41
SU
101
9 110
-1,0%
34
28
Skåne
89
8 98
-0,8%
26
7 97
7 83
XX%
Årlig procentuell
utveckling
2011-2014
-1,1%
-2,7%
-1,1%
4 45
-3,0%
3 36
+1,6%
2 31
-1,7%
2 28
-3,4%
-1,7%
Akademiska
54
5 60
-0,7%
Vårdkomplexitet 2014
CMI (genomsnittlig DRG-vikt/vårdtillfälle)
Linköping
44
3 47
+2,5%
1.28
Örebro
37 3 40
25 2 27
-1,1%
1.17
-3,1%
-0,1%
0.95
1.20
NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen
Källa: SKL KPP-data
+2,8%
+1,7%
1.13
NUS
Tillväxt
Procent
+0,3%
1.31
+2,4%
1.29
+0,9%
1.30
+0,5%
Då DRG-systemet inte utgör
underlag för SU’s ekonomiska
ersättning är sjukhusets
registrering bristfällig. Om korrekt
registrering hade utförts bör
såväl CMI som volymer rimligen
ligga högre än befintlig data visar
+0,4%
+1,6%
14
VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI
Inom den somatiska öppenvården ökar också vårdkomplexiteten, medan
trenden vad gäller volymer varierar mellan sjukhusen
Somatisk öppenvård 2011-2014, innerfall och ytterfall
Innerfall
Ytterfall
Besök i öppenvården 2014
Antal, tusen
Verksamhetsinnehåll: Öppenvård 2014
DRG poäng, tusental
Tillväxt
Procent
1,515
876
Karolinska
94
4 98
+2.9%
1,030
489
SU
56
Skåne
58
3 60
3 61
+3.4%
-1.3%
Tillväxt
Procent
58 1,573
56 933
XX%
Årlig procentuell
utveckling
2011-2014
+2.8%
+2.0%
55 1,085
-3.0%
34 522
+4.2%
395 23 418
-1.8%
354 19 373
+0.3%
373
+0.7%
+0.7%
Akademiska
28 2 30
+5.9%
Vårdkomplexitet 2014
CMI (genomsnittlig DRG-vikt/besök)
Linköping
24 1 25
+0.9%
Tillväxt
Procent
0.062
0.064
NUS
Örebro
1
16
17
202
+0.7%2
+1.6%
1 Ingen öppenvårdsdata för 2011, Årlig procentuell utveckling 2012-2014
2 Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping
och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp. övriga besök/dagvård
NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen
Källa: SKL KPP-data
+1.4%
0.056
+1.8%
0.057
+1.6%
0.061
0.046
+2.0%
+0.1%
0.0552
Ø 0.057
+2.7%
+0.4%1
+0.9%
+1.5%
15
VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI
Kostnad per producerad DRG varierar mellan 55-59 000 SEK, med en årlig
tillväxttakt som på total nivå uppgår till +4,0%
Kostnad per DRG enligt KPP, somatisk vård, tusentals kronor, 2011-2014
Kostnad per DRG-poäng 2014
SEK, tusen
Karolinska
SU
Skåne
56
59
Årlig procentuell utveckling
2011-2014
Vårdkomplexitet i
Slutenvården 2014
CMI (genomsnittlig
DRG-vikt/vårdtillfälle)
Vårdkomplexitet i
Öppenvården 2014
CMI (genomsnittlig
DRG-vikt/besök)
+2,2%
1.28
0.062
+3,4%
1.13
0.064
+4,9%2
1.17
0.056
+3,9%
1.29
0.061
+7,3%3
1.30
0.046
Tillväxt 2011-14
Procent
59
XX%
Akademiska4
Linköping
NUS
55
59
Örebro4
+4,0%1
1 Inkluderar jämförbara sjukhus med tillgänglig data för samtliga år
2 Utv. 2013-2014 redovisas då metod för KPP-allokering förändrats
under mättiden vilket påverkar jämförbarhet 3 Årlig procentuell utveckling 2012-2014
4 Örebro och Akademiska redovisar inte öppenvårdsDRG
NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen
Källa: SKL KPP-data
16
VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI
Uppsala och Örebro län följer endast DRG för slutenvården
BACKUP
Kostnad per DRG enligt KPP, somatisk vård, tusentals kronor, 2011-2014
Slutenvården: Kostnad per DRG-poäng 2014
SEK, tusen
65
Kostnader som inkluderas i KPPredovisning för SUS tycks skilja sig mycket
över åren varför utveckling över tid bör
tolkas med försiktighet
Tillväxt
Procent
59
56
62
+6.5%
61
+4.1%
55
59
Årlig procentuell
utveckling
2011-2014
+3.5%
57
+6.2%
62
2.2%
3.4%
61
59
+1.3%
X%
+3.8%
56
55
Kostnad per DRG-poäng 2014
SEK, tusen
Tillväxt
Procentenheter
+5.5%
+4.0%
4.9%
3.9%
Öppenvården: Kostnad per DRG-poäng 20141
SEK, tusen
7.3%
52
Tillväxt
Procent
+4.0%
56
+2.6%
54
+5.4%
+4.0%
58
56
+4.6%
63
54
+3.9%2
+4.7%2
1 KPP-data från Öppenvård från Akademiska och Örebro har för dålig kvalitet för att inkluderas i jämförelsen
2 Årlig procentuell utveckling beräknad för perioden 12-14
NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen
Källa: SKL KPP-data
17
Innehåll
▪ Den svenska universitetssjukhusvården i ett
internationellt perspektiv
▪ Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus
– Ekonomi och verksamhetsvolymer
– Personal och produktivitet
– Kvalitet och vårdresultat
– Forskning och utbildning
18
PERSONAL OCH PRODUKTIVITET
Personalkostnaden växer för samtliga sjukhus och andelen
frånvarotid är större vid de större sjukhusen
Total personalkostnad, psykiatri och somatik, miljarder kronor, inklusive sociala avgifter, 2014
+4,2%
+0,7%1
+4,9%
Årlig procentuell
utveckling 20112014
Frånvaro
Närvaro
Total personalkostnad enligt resultaträkning
+4,7%
X%
+5,6%
+9,4%
+4,2%
9,35
18%
8,31
16%
6,18 (6,51)2
15%
82%
4,57
16%
84%
85%
3,15
17%
2,76
16%
84%
83%
Karolinska
SU
Skåne
Akademiska Linköping
2,07
13%
84%
87%
NUS
Örebro
1 Årlig procentuell utveckling 1.8% justerad för organisationsförändringar, exklusive personal i andra förvaltningar
2 Justerad för organisationsförändringar, inklusive personal i andra förvaltningar
KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus
19
PERSONAL OCH PRODUKTIVITET
Skillnaden i antal sjuksköterskor, undersköterskor och vårdadministratörer
i förhållande till läkare skiljer sig markant mellan sjukhusen
Personal somatisk produktion 2014, närvaro
Exempel akutsjukhus2
Personalmix
3,1
3,0
3,0
1,2
1,2
1,3
2,6
Antal SSK och
USK/ läkare
3,3
2,8
1,2
0,9
SSK
1,7
1,9
1,9
1,7
2,0
1,8
SSK/
USK:
1,9
1,6
1,6
1,4
1,6
1,8
0,40
0,25
0,21
1,0
3,9
1,1
1,0
USK
0,36
Antal vårdadminstratör / läkare1
3,5
2,5
2,4
2,8
2,4
0,36
0,26
0,15
Karolinska
SU
Skåne Akademiska Linköping
NUS
Örebro
1 Medicinska sekreterare och övrig vårdnära administrativ personal
2 Anger antal anställda jmf heltidsekvivalenter
KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus
20
PERSONAL OCH PRODUKTIVITET
Andel ST och AT-läkare i förhållande till det totala antalet läkare skiljer sig
2014, total personal, anställda med >10% sysselsättningsgrad
ST-läkare/vik. efter leg. per sjukhus
Andel av totalt antal läkare, procent
AT-läkare/vik. innan leg. per sjukhus
Andel av totalt antal läkare, procent
Antal STläkare
Karolinska
27
776
Antal ATläkare
7
Antal läkare
totalt
196
2902
SU
24
538
8
185
2202
Skåne
23
418
9
155
1788
Akademiska
25
257
75
1008
Linköping
24
228
881
970
79
682
62
745
NUS
Örebro
36
29
7
9
12
244
218
8
NOT: Inkluderar både visstidsanställda och tillsvidareanställda med >10% sysselsättningsgrad
1 AT-läkare ingår ej i Linköpings personalregister utan kostandsförs centralt, manuell justering med +58 AT-läkare för 2014
KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus
21
PERSONAL OCH PRODUKTIVITET
Övriga nyckeltal styrker produktivitetsskillnader
2014, somatisk produktion, närvaro, helårsarbetare
Produktivitetsmått
DRG /
Heltidsekvivalent
närvaro totalt
22,7 (21,5)2
19,4
18,2
19,1
120,0 (115,7)2
101,8
109,4
17,6
18,0
Ø 19,2
n/a1
DRG/
Heltidsekvivalent
närvaro läkare
99,6
DRG/
Heltidsekvivalent
närvaro SSK &
USK
38,4
90,4
106,6
Ø 104,6
n/a1
39,6 (39,5)2
33,6
33,6
32,1
29,5
Akademiska
Linköping
NUS
Örebro3
Ø 34,5
n/a1
Karolinska
SU
Skåne
1 Nyckeltal ej redovisat då Sahlgrenskas data för arbetade timmar ej kunnat kvalitetssäkras
2 Siffror inom parantes justerat för organisationsförändringar, inklusive personal i andra förvaltningar
3 Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp. övriga besök/dagvård
NOT: Inkluderar ej inhyrd personal
KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata, SKL KPP-data
22
PERSONAL OCH PRODUKTIVITET
Skillnaden i produktivitet med urval akut/länssjukhus och ett urval
akut/länssjukhus är ca 15 procent
Vårdkomplexitet
slutenvård
Universitetssjukhus
Akut/länssjukhus
Vårdkomplexitet
öppenvård
1.20
0.94
-22%
KÄLLA: Teamanalys, universitetssjukhusen, SLL benchmarking
DRG/årsarbetare
0.06
0.07
+19%
19.3
22.5
+17%
23
Innehåll
▪ Den svenska universitetssjukhusvården i ett
internationellt perspektiv
▪ Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus
– Ekonomi och verksamhetsvolymer
– Personal och produktivitet
– Kvalitet och vårdresultat
– Forskning och utbildning
24
KVALITET OCH VÅRDRESULTAT
Enligt ”Öppna jämförelser” är universitetssjukhusens kvalitet något bättre
än riksgenomsnittet
Genomsnittligt indexvärde1
Riksgenomsnitt är satt till värdet 0,5
Områden klart bättre än rikssnitt
Genomsnittligt indexvärde ≥0.75
Värde: 0.48
n = 79
Cancer
Värde: 0.56
n = 81
Diabetesvård
Värde: 0.58
n = 77
Hjärtsjukvård
Karolinska
SU
Områden klart sämre än rikssnitt
Genomsnittligt indexvärde ≤0.25
Graviditet/förlossning /neonatal
Hälsoinriktad sjukvård
Kirurgisk vård
Ortopedisk vård
Kirurgisk vård
Skåne
Värde: 0.59
n = 80
Cancer
Diabetesvård
Intensivvård
Hälsoinriktad sjukvård
Strokevård
Värde: 0.62
n = 79
Ortopedisk sjukvård
Strokevård
Kirurgisk vård
Värde: 0.73
n = 77
Ortopedisk sjukvård
Diabetesvård
Hjärtsjukvård
Kirurgisk vård
Kvinnosjukvård
Strokevård
Värde: 0.49
n = 78
Diabetesvård
Graviditet/förlossning
/Neonatal
Kirurgisk vård
Akademiska
Linköping
NUS
Örebro
Hälsoinriktad sjukvård
1 Riksgenomsnittet definierat som index 100. Indexvärde inom intervallet 99-101 har givits indexvärdet 0.5 (prestationen ligger på samma nivå som rikssnittet). Parametrar med bättre index har givits indexvärde 1, de
med sämre index har givits indexvärde 0.
2 Indexvärde för rikssnitt ligger på 0.57, vilket beror på att index är baserat på medelvärdet för parametern, medan indexvärdet är diskret och baserat på 3 poängsättningar (0, 0.5, 1)
KÄLLA: Öppna Jämförelser 2014
25
KVALITET OCH VÅRDRESULTAT
Den övergripande trenden visar nedgång i vårdrelaterade infektioner
08 09 10 11 12 13 14
Förekomst av vårdrelaterade infektioner1
%, 2008-14, Årlig procentuell utveckling
17
17
14
14 14 12
13
14
12
11 10 10
10 10
11
12
10
11 11
▪
▪
11
11 10
11 11
11
14
12
14
13
11
10
10
10 10
10
9
9
Karolinska
10
11
13
13 13
13 12
8
SU
Skåne2
Akademiska
Linköping
NUS
8
9
8
9
Örebro
Fem av sju sjukhus har förbättrat sina resultat från 2008 till senaste mätningen VT 2014 i en mätning som generellt
indikerar en positiv utvecklingstrend
NUS och Karolinska visar de mest konsekventa förbättringsresultaten i mätningen med stabil förbättring över åren
1 Baserat på HT mätningar för 2008-12, genomsnitt av HT och VT mätningar 2013 och VT mätning för 2014
2 För 2008-12 baserat på genomsnittet för Lund och Malmö
KÄLLA: SKL, punktprevalensmätning VRI
26
KVALITET OCH VÅRDRESULTAT
Som mest uppgår andelen patienter som har
trycksår under inneliggande vård till 16 procent
Andel med kategori 2 till 4 som allvarligaste trycksåret
Andel med kategori 1 som allvarligaste trycksåret
Fördelning av patienter med trycksår kategori 1-4 vid universitetssjukhusen
Andel patienter med trycksår kategori 1-4 vid punktprevalensmätning april 2015, % av totalt antal patienter
16.4%
15.0%
14.0%
12.5%
13.1%
12.8%
5.1%
10.4%
6.0%
12.9%
7.4%
6.9%
6.6%
8.9%
6.8%
Karolinska1
Sahlgrenska2
7.7%
5.9%
6.2%
Skåne
Akademiska
6.3%
Linköping
NUS
Örebro
1 För Karolinska presenteras bara aggregerad data
2 Sammanvägd data, baserat på de 6 områden som rapporterar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
KÄLLA: SKL, punktprevalensmätning av trycksår, april 2015
27
KVALITET OCH VÅRDRESULTAT
Patienterna anger liknande helhetsintryck för samtliga sjukhus –
undantaget akutmottagningarna där variationen är stor
Bättre än genomsnittet
XX
Förändring i procentenheter från 2 år tidigare
Resultat i nationella patientenkäten 2014 eller 2013 – Dimension helhetsintryck
% medelvärde per sjukhus
Slutenvård 2014
Karolinska
SU
Öppenvård 2014
Akutmottagningarna 2014
Barnsjukvården 2013 –
Slutenvård
Barnsjukvården 2013 –
Öppenvård
77
+1
80
+1
67
0
75
+2
78
0
77
+1
79
N/A
67
+1
79
0
80
0
78
+1
81
+1
68
+2
75
-2
78
0
77
0
79
+1
64
-1
79
+3
76
-2
80
0
80
0
73
+3
79
+3
74
-4
78
0
80
0
76
+5
81
+3
78
-1
81
+1
81
+1
+3
74
-5
Skåne
Akademiska
Linköping
NUS
-1
68
67
Örebro
Ø 79
▪
▪
▪
Ø 80
Ø 70
Ø 76
Ø 77
Snittet för akutmottagningar ligger generellt lägst, men har även förbättrats mest sedan föregående patientenkät
Samtliga sjukhus levererar goda resultat för helhetsintryck över samtliga områden
Barnsjukvården är den enda dimension där resultaten generellt har försämrats sedan föregående enkätundersökning
KÄLLA: Nationella Patientenkäten 2014 och 2012
Not: Genomsnittet baserat samtliga kliniker i mätningen (n=80)
28
KVALITET OCH VÅRDRESULTAT
Skillnaden i följsamhet till nationella vårdgarantin och kömiljarden är stor
sjukhusen emellan
0-30 dagar
Följsamhet mot den nationella vårdgarantin, mätning December 2014
31-60 dagar
Jämförelse av tillgänglighet för respektive sjukhus
61-90 dagar
Följsamhet mot vårdgarantin
Nybesök i den specialiserade vården inom 90
dagar
Andel i procent
64
Karolinska
SU
Skåne
Akademiska
31
38
28
34
29
50
Linköping
14
80
18
81
31
NUS
33
27
Örebro
31
30
13
19
19
21
24
23
80
25
29
63
28
18
26
15
86
11 95
30
25
83
69
15
53
93
78
15
16
40
Rikssnitt: 87%
KÄLLA: SKL – Väntetider i vården, mätning December 2014
26
33
68
15
42
8 93
22
23
Operation/Åtgärd inom 90 dagar
efter beslut
Andel i procent
65
17
73
Rikssnitt: 85%
29
KVALITET OCH VÅRDRESULTAT
Sex av sju sjukhus reducerar antalet vårdplatser
Disponibla vårdplatser, 2014, Somatisk vård
XX%
Årlig procentuell
utveckling
2011/13-2014
2%
-4%
1.367
-5%
1.245
1.190
-6%
675
0%
-1%
-3%
432
441
462
NOT: Exkluderar Intensivvård och förlossningsvård; NUS, K och Örebro 2011-2014, Akademiska och Sahlgrenska 2012-2014, Linköping 2013-2014
KÄLLA: Sjukhusspecifik beläggningsdata från Sveriges sju universitetssjukhus
30
KVALITET OCH VÅRDRESULTAT
Samtliga universitetssjukhus uppvisar en trend av stigande
beläggningsgrad
Beläggningsgrad, 2014, Somatisk vård, Procent
+1,8%
+0,7%
+2,8%
95,4
93,7
XX
+1,8%
+0,7%
+1,5%
Genomsnittlig årlig
förändring
+0,8%
101,6
97,4
93,2
95,3
91,0
901
1 Socialstyrelsen (2012) har sammanställt rapporter som visar att vid 90% beläggningsgrad minskar risken för överbeläggning och produktiviteten ökar
NOT: Exkluderar Intensivvård och förlossningsvård; NUS, K och Örebro 2011-2014, Akademiska och Sahlgrenska 2012-2014, Linköping och Skåne 2013-2014
KÄLLA: Sjukhusspecifik beläggningsdata från Sveriges sju universitetssjukhus
31
KVALITET OCH VÅRDRESULTAT
Sverige har det lägsta antalet vårdplatser per invånare, men istället
betydligt mer sjukvårdspersonal per vårdplats
Vårdplatser samt sjukvårdspersonal per vårdplats, 2013
Vårdplatser/
1 000 invånare1
Läkare/
vårdplats2
13.3
30.6
1.6
6.3
0.5
1.54
6.3
0.5
1.5
4.9
4.7
3.9
2.9
2.8
9.1
10.1
7.9
8.7
3.7
0.9
1.1
4.3
3.84
0.9
1.0
4.3
Ø 2.7
6.1
6.1
7.1
3.0
1.5
Ø 0.8
10.8
2.7
0.6
2.6
Ø 5.6
Medelvårdtid
(dagar)5
0.8
0.2
0.5
8.3
1
2
3
4
5
Sjuksköterskor/
vårdplats3
5.8
Ø 10.2
USA: 2012
Japan, USA och Sverige: 2012
Danmark, Finland, Japan, Belgien, Sverige: 2012
Siffrorna avser professionellt aktiva ssk/läk, vilket inkluderar de utövande men även de som arbetar i sjukvården som chefer, forskare, lärare etc. (detta lägger till 5-10%)
Frankrike, Belgien, Sverige: 2012, USA: 2011
KÄLLA: OECD Health Statistics 2015
32
Innehåll
▪ Den svenska universitetssjukhusvården i ett
internationellt perspektiv
▪ Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus
– Ekonomi och verksamhetsvolymer
– Personal och produktivitet
– Kvalitet och vårdresultat
– Forskning och utbildning
33
Forskning och utbildning
▪ Universitetssjukhusens uppdrag är tredelat; att bedriva avancerad sjukvård och samtidigt leverera
uppdragen kring forskning och utbildning. Forskningen bedrivs i samarbete mellan universitetssjukhus
och universitet, och ett stort antal forskare har delade tjänster mellan forskning och klinisk verksamhet
▪ För att rättvist analysera sjukhusens forskningsproduktion behöver de publikationer som tillskrivs
sjukhusen, snarare än universiteten, jämföras. Att identifiera och analysera dessa har visat sig vara
mycket arbetskrävande för respektive sjukhus, som därmed gemensamt kommit överens om att inte
fokusera på forskningsresultat inom ramen för detta arbete
▪ Som bakgrund till utfall kring ekonomi, produktion och vårdkvalitet kan man konstatera att
– Sverige håller mycket hög internationell nivå inom medicinsk forskning, och den stora majoriteten
av denna forskning utförs vid Sveriges universitetssjukhus
– Tidigare jämförelser, bland annat Vetenskapsrådets underlag för ALF-fördelning, pekar på att
Karolinska universitetssjukhuset har den största forskningsproduktionen och även håller högst
nivå vad gäller citeringar och tidskriftsimpact
– Övriga sjukhus håller en jämn, hög nivå på såväl volym som kvalitet inom forskningsproduktionen
och tillväxttakten inom såväl fältnormerad citeringsgrad som fältnormerad tidskriftsimpact växer
snabbare än sjukhusens vårdproduktion
– Där man tidigare publicerat en stor mängd forskning i universitetssjukhusens namn, väljer sedan
ett par år tillbaka att i allt större utsträckning att publicera arbeten endast i universitetens namn,
också i de fall sjukhuset medarbetare stått för en väsentlig del av arbetet. För att rättvist
återspegla universitetssjukhusens forskningsproduktion behöver sjukhusen därför själva årligen
följa upp och redovisa sin forskningsproduktion
34
FORSKNING OCH UTBILDNING
I en internationell jämförelse på landsnivå av medicinsk forskning placerar
sig Sverige över genomsnittet på flera indikatorer
Vetenskapliga indikatorer för medicinsk forskning i ett urval av länder, 2014
Citeringar per dokument1
Citerbara dokument/
100 000 invånare
90
76
1.04
0.99
107
116
0.94
107
113
616
1,135
189
458
13
25
2
Ø 69
598
45
2
4
749
41
52
0.45
323
36
47
3
497
69
40
0.73
1
2
94
69
0.74
Ø 0.79
148
91
0.77
466
355
141
0.82
397
552
74
72
0.84
0.41
150
0.94
0.91
0.58
439
132
0.93
Vetenskaplig
produktivitet och effekt
h index2
Citeringar/
100 000 invånare
274
Ø 71
Ø 503
Genomsnittligt antal citeringar per dokument (inklusive artiklar, recensioner och konferenspapper) som publicerats under året
H-index är en kvantitativ mätare som beskriver forskares publiceringsaktivitet och publikationernas betydelse. Siffran uttrycker en tidskrifts antal artiklar (h) som har
fått åtminstone h citeringar. Måttet används ursprungligen för att beskriva individuella forskare men har anpassats för att kunna göra jämförelser mellan länder.
KÄLLA: The SCImago Journal & Country Rank; United Nations Population Division
35
FORSKNING OCH UTBILDNING
Förändringen i antal avlagda doktorsavhandlingar i klinisk medicin
procentuell utveckling,
varierar mellan -12,3 till +8,3% mellan de tre senaste åren XX% Årlig
2011-2014
Antal doktorsexamina inom klinisk medicin vid respektive universitet, 2014 helår
Förändring
Procent
Antal doktorsexamina
Karolinska
144
89
SU
Skåne
97
52
Akademiska
26
Linköping
NUS
Örebro
8.3%
8.0%
1.3%
-9.4%
31
-12.3%
9
-3.5%
64
KÄLLA: Universitetskanslersämbetet
-1.1%
0.8%
36
FORSKNING OCH UTBILDNING
Antal nybörjare vid yrkesexamensprogrammen har ökat med ~1.5-2.5% per
år sedan 2011, och samtliga universitet har förhållandevis jämnstora intag
Antal nybörjare vid yrkesexamensprogrammen vid respektive universitet, 2014 helår
Årlig procentuell utveckling,
2011-2014
XX%
Läkarexamen
Karolinska
323
SU
257
Skåne
235
1,7%
296
227
-1,7%
263
7,8%
Linköping
222
5,5%
273
-3,9%
NUS
226
-3,0%
-1,3%
1,5%
328
212
284
570
265
2142
0,3%
5,4%
128
Spec. sjusköterska1
6,3%
3922
-0,3%
Tillväxt
Procent
218
230
▪
▪
2,4%
Sjuksköterskeexamen
Akademiska
Örebro
▪
Tillväxt
Procent
3,6%
9,2%
2,4%
185
125
202
102
238
Tillväxt
Procent
1,3%
15,9%
-7,1%
0,9%
4,7%
5,9%
-5,8%
2,5%
Karolinska Institutet har förhållandevis stort antal utbildningsplatser för specialistsjuksköterskeutbildning i förhållande till övriga
universitetssjukhus
Lunds universitet har förhållandevis få nybörjarplatser för sjuksköterskor
En förhållandevis jämn fördelning av utbildningsplatser indikerar ett relativt större utbildningsuppdrag på de mindre universitetssjukhusen
1 Inkl. Barnmorskeexamen och Röntgensjuksköterskeexamen 2 Lunds universitet och Malmö högskola
KÄLLA: Universitetskanslersämbetet
37