Hämta
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-25 Diarienummer TE/2015:110 Taxor renhållning 2016 Förslag till beslut Nämnden för teknik godkänner taxor för renhållningstjänster år 2016 och översänder dessa till Kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning För att kunna hålla en jämn taxekostnad över tid och för att klara de investeringar som verksamheten har stort behov av behöver taxorna justeras upp fyra procent fr.o.m. 1/1-2016. En osäkerhet som finns efter den senaste taxehöjningen är att om fler än idag väljer utsortering av matavfall stiger kostnaderna och intäkterna minskar, och det omvända gäller om fler väljer osorterat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-25 Bilaga Förslag till renhållningstaxor 2016.pdf Staffan Hallström Lennart Torgerson Förvaltningschef Verksamhetschef Staffan Hallström Teknik [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se TEAU § 85/14 Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun Taxan gäller fr.o.m. 1 januari 2015. Permanentboende i villa Alla avgifter angivna inklusive moms. Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl). Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan. Grundavgift är 750kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl 1 357 kr 190 liter grönt kärl 1 662 kr 370 liter grönt kärl 2 386 kr 660 liter grönt kärl 6 600 kr Varmkompost (Grönt kärl och egen varmkompost). Grundavgift är 750kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl 1 357 kr 1 200 kr 190 liter grönt kärl 1 662 kr 1 500 kr 370 liter grönt kärl 2 386 kr 660 liter grönt kärl 6 600 kr Osorterat (Både matavfall och övrigt brännbart läggs i grönt kärl). Grundavgift är 1200kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl 2 942 kr 190 liter grönt kärl 3 370 kr 370 liter grönt kärl 4 319 kr 660 liter grönt kärl 10 500 kr Flerfamiljsfastigheter & verksamheter OBS! Alla avgifter angivna inklusive moms. Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl). Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan. Grundavgift är 750kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl 2 763 kr 190 liter grönt kärl 3 274 kr 370 liter grönt kärl 4 571 kr 660 liter grönt kärl 8 800 kr 5000 liter container 43 001 kr 31 219 kr 7500 liter container 61 873 kr 44 909 kr Osorterat (Både matavfall och övrigt brännbart läggs i grönt kärl). Grundavgift är 1200kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl 5 884 kr 190 liter grönt kärl 6 741 kr 370 liter grönt kärl 8 638 kr 660 liter grönt kärl 12 519 kr 5000 liter container 95 612 kr 60 765 kr 7500 liter container 139 914 kr 88 588 kr Fritidshus (Hämtning mellan v19-‐v39) Alla avgifter angivna inklusive moms. Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl). Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan. Grundavgift är 375kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl 678 kr 190 liter grönt kärl 831 kr 370 liter grönt kärl 1 193 kr 660 liter grönt kärl 3 300 kr Varmkompost (Grönt kärl och egen varmkompost). Grundavgift är 375kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl 678 kr 600 kr 190 liter grönt kärl 831 kr 750 kr Osorterat (Både matavfall och övrigt brännbart läggs i grönt kärl). Grundavgift är 600kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl 1 471 kr 190 liter grönt kärl 1 685 kr 370 liter grönt kärl 2 159 kr 660 liter grönt kärl 5 250 kr Flerfamiljsfastigheter & verksamheter (Hämtning mellan v19-‐v39) Alla avgifter angivna inklusive moms. Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl). Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan. Grundavgift är 375kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 5000 liter container 26 915 kr 22 306 kr 7500 liter container 39 284 kr 32 642 kr Osorterat (Både matavfall och övrigt brännbart läggs i grönt kärl). Grundavgift är 600kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall varje vecka varannan v Var 4:e vecka 5000 liter container 55 025 kr 39 310 kr 7500 liter container 81 087 kr 57 879 kr Beskrivning Mottagningsavgift För ett extra eller f Tilläggstjänster Alla avgifter angivna inklusive moms. Gångavstånd Eventuellt brunt kärl på 140 liter ingår i gång-‐taxan. Helår Hämtningsintervall 2-‐10 meter 11-‐20 meter 21-‐50 meter varje vecka varannan v 260 kr 65 kr 1 040 kr 260 kr 1 820 kr 455 kr Säsong (v19-‐v39) Vid hämtning varannan vecka. Hämtningsintervall varje vecka 2-‐10 meter 11-‐20 meter 21-‐50 meter varannan v 33 kr 130 kr 228 kr Var 4:e vecka 33 kr 130 kr 228 kr Var 4:e vecka 16 kr 65 kr 114 kr Glas och Returpapper Avgift baseras på kärlstorlek för ordinarie abonnemang. Helår Beskrivning Kärl 130-‐190 liter Kärl 370-‐660 liter TAXA per år Säsong (v19-‐v39) Beskrivning TAXA per år 436 kr 4 018 kr Kärl 130-‐190 liter Kärl 370-‐660 liter 227 kr 1 818 kr Komposterbart trädgårdsavfall inklusive hyra av kärl Hämtning varannan vecka från vecka 14 till vecka 45. Beskrivning Kärl 240 liter Kärl 370 liter TAXA per år 1 091 kr 1 273 kr Extra tjänster Dessa tjänster beställs för varje tillfälle som de ska utföras. Beskrivning Extra säck vid ordinarie tömning Extra tömning av kärl (samtliga storlekar) Extra tömning Container vid årsabonnemang (4-‐6m3 & 7-‐8m3) Extra tömning kompostfraktion 130 liter Byte/utställning av begagnat kärl, kr per gång Avgift 100 kr 300 kr 3 500 kr 300 kr 500 kr Beskrivning Grovavfall, mindre än 1,0m3 Grovavfall, per m3 över 1,0m3 4-‐6m3 vippcontainer hyra per dag 4-‐6m3 vippcontainer hyra per månad 7-‐10m3 vippcontainer hyra per dag 7-‐10m3 vippcontainer hyra per månad Utkörning/återtagning eller tömning/återställning vid hyra, kr per gång Avgift 2 150 kr 500 kr 400 kr 5 000 kr 600 kr 7 000 kr 3 675 kr Beskrivning Latrin. Budad hämtning inkl utställning av nytt latrinkärl* Avgift 1 400 kr *Latrin som uppsamlas i engångsbehållare *I avgiften ingår engångsbehållare med lock 23 liter och gångavstånd upp till 2 meter. Källsorterat matavfall från restauranger skolkök mm. Gäller endast vid separat abonnemang dvs ej i kombination med brännbart avfall Beskrivning Veckohämtning helår Veckohämtning sommar (v19-‐v39) Avgift 3 232 kr 1 400 kr Besök Återvinningscentral Beskrivning Mottagningsavgift för besök utöver de besök som ingår i renhållningstaxan. För ett extra eller förlorat inpasseringskort Avgift 250 kr 100 kr Slamsugning slutna avloppstankar & enskilda brunnar samt minireningsverk & fettavskiljare I avgiften ingår slangdragning 20 meter. Beskrivning Slangdragning över 20 m Framkörning vid uteblivet uppdrag (bomkörning) Avgift 19 kr 844 kr Obligatorisk tömning av slutna avloppstankar & brunnar <2m3 2-‐4m3 Tillkommer för varje ytterligare m3, över 4m3 713 kr 994 kr 169 kr Beställd extra tömning av slutna avloppstankar & brunnar <2m3 2-‐4m3 Tillkommer för varje ytterligare m3, över 4m3 844 kr 1 219 kr 338 kr Tömning inom 24 tim (även helger) av slutna avloppstankar och brunnar <2m3 2-‐4m3 Tillkommer för varje ytterligare m3, över 4m3 2 588 kr 2 869 kr 338 kr Tömning inom 2 tim (även helger) av slutna avloppstankar och brunnar <2m3 2-‐4m3 Tillkommer för varje ytterligare m3, över 4m3 4 425 kr 4 725 kr 338 kr Slamavskiljare och slutna tankar ska tömmas minst var tolfte månad och fettavskiljare ska tömmas minst var tredje månad. Det är möjligt för kunden att beställa schemalagd tömning av fett och slam. Extra tömning kan också ske via budning. Tömning av fettavskiljare I avgiften ingår slangdragning 20 meter. Beskrivning Obligatorisk tömning av fett-‐avskiljare <2m3 2-‐4m3 Tillkommer för varje ytterligare m3, över 4m3 713 kr 994 kr 169 kr Beställd extra tömning av fett-‐avskiljare <2m3 2-‐4m3 Tillkommer för varje ytterligare m3, över 4m3 844 kr 1 219 kr 338 kr Tömning inom 24 tim (även helger) av fettavskiljare <2m3 2-‐4m3 Tillkommer för varje ytterligare m3, över 4m3 2 588 kr 2 869 kr 338 kr Tömning inom 2 tim (även helger) av fett-‐avskiljare <2m3 2-‐4m3 Tillkommer för varje ytterligare m3, över 4m3 4 425 kr 4 725 kr 338 kr Budad hämtning fosforfilter från mini reningsverk Kassett Sugning löst filtermaterial Kranbil vid hämtning (kr per timme) 2 683 kr 2 683 kr 1 073 kr Slamavskiljare och slutna tankar ska tömmas minst var tolfte månad och fettavskiljare ska tömmas minst var tredje månad. Det är möjligt för kunden att beställa schemalagd tömning av fett och slam. Extra tömning kan också ske via budning. Avgift KUNGSBACKA KOMMUN Arbetsutskottet nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (11) Datum 2015-03-03 AU § 10 TE/2014:472 P-skiva i Kungsbacka Innerstad Utskottets förslag till nämnden Utskottet för teknik noterar yrkanden till protokollet vilka nämnden har att ta ställning till vid nämndens sammanträde. Sammanfattning Förvaltningens utredning av förslag om Införande av P-skiva i Kungsbacka Innerstad lämnas till nämnden för Teknik som har att fatta beslut i ärendet om införande av P-skiva i Kungsbacka innerstad. Den 22 augusti 2014 inkom Moderaterna (Handlingsnummer 2014:1514) med en skrivelse i vilken de vill införa P-skiva i Kungsbacka Innerstad. Förslaget innehöll två punkter: 1. Kungsbacka kommun byter ut dagens system med parkeringsavgifter till parkering med P-skiva i två timmar i Innerstaden. 2. Nämnden för Teknik ger förvaltningen i uppdrag att föreslå en plan för genomförande och finansiering med återrapportering till nämnden i november. I nämndens arbetsutskott den 2 september 2014 (AU§77) togs ärendet upp och förvaltningen fick av Johan Tolinsson (S) i uppdrag att presentera ett brett underlag inför beslut. I underlaget skulle det framgå: ‐ ‐ ‐ ‐ För- och nackdelar Konsekvensanalys Vilka investeringskostnader vi haft innan beträffande p-automater Intäktsbortfall vid införande av p-skiva. Ärendet togs upp i arbetsutskottet i november 2014 (AU§92) men bordlades. I nämndens arbetsutskott den 2 december 2014 (AU§111) presenterades ett underlag inför beslutet i ärendet och utskottet föreslog vidare nämnden att ta beslut i ärendet. I nämnden den 11 december 2014 (§115) presenterades ärendet och nämnden beslutade att ärendet återremitteras till förvaltningen med tillägg att förvaltningen svarar på Moderaternas ursprungliga skrivelse om en genomförande- och finansieringsplan och att det redovisas vid nämndens sammanträde i februari 2015 paragrafen fortsätter Justerare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Arbetsutskottet nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (11) Datum 2015-03-03 AU § 10 I nämnden den 17 februari 2015 togs ärendets upp som ett informationsärende och förvaltningen presenterade ärendet samt redogjorde för en genomförande- och kostnadsplan. Utredning om P-skiva i Kungsbacka Innerstad, som förvaltningen tagit fram delades ut till alla närvarande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-25 Utredning om P-skiva i Kungsbacka innerstad, 2015-02-17 Parkeringspolicy i Kungsbacka stad – Underlagsrapport, 2012-12-15 Parkeringspolicy i Kungsbacka stad - Underlagsrapport kortversion , 2012-12-15 Yrkanden Åsa Hansson (M) yrkar att ersätta nuvarande betalparkering i innerstaden. Att förvaltningen för teknik får i uppdrag att införa P-skiva inom följande område begränsat av Vallgatan-Nygatan och mellan Västergatan-Östergatan inklusive Lindens Torg .Att man med P-skivan får gratis parkering under 2 timmar.Att Tekniska nämnden tar upp yrkandet för beslut som ärende vid nämnden i mars 2015. Syfte: Att öka antal besökare i Innerstaden. Monica Neptun (FP) och Pär Olsson (C) yrkar att utöka den fria parkeringstiden till en timma på de parkeringsplatser som i dag omfattas av en halvtimmas fri parkering samtidigt vill vi att det efter ca två år görs en uppföljning av hur/om dessa fria Pplatser påverkat dels innerstadens trafiksituation dels om det går att värdera om detta givit någon form av effekt för våra näringsidkare i innerstaden Renée Sylvan (S) yrkar avslag på Moderaternas motion om förslag till P - skiva i Kungsbacka innerstad Justerare Expedierat/bestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-25 Diarienummer TE/2014:472 P-skiva i Kungsbacka Innerstad Yrkande från Moderaterna i Kungsbacka Yrkande till Tekniska nämnden i Kungsbacka Kommun: Att ersätta nuvarande betalparkering i innerstaden. Att förvaltningen för teknik får i uppdrag att införa P-skiva inom följande område begränsat av Vallgatan-Nygatan och mellan Västergatan-Östergatan inklusive Lindens Torg . Att man med P-skivan får gratis parkering under 2 timmar. Att Tekniska nämnden tar upp yrkandet för beslut som ärende vid nämnden i mars 2015. Syfte: Att öka antal besökare i Innerstaden. Sammanfattning Förvaltningens utredning av förslag om Införande av P-skiva i Kungsbacka Innerstad lämnas till nämnden för Teknik som har att fatta beslut i ärendet om införande av P-skiva i Kungsbacka innerstad. Den 22 augusti 2014 inkom Moderaterna (Handlingsnummer 2014:1514) med en skrivelse i vilken de vill införa P-skiva i Kungsbacka Innerstad. Förslaget innehöll två punkter: 1. Kungsbacka kommun byter ut dagens system med parkeringsavgifter till parkering med Pskiva i två timmar i Innerstaden. 2. Nämnden för Teknik ger förvaltningen i uppdrag att föreslå en plan för genomförande och finansiering med återrapportering till nämnden i november. I nämndens arbetsutskott den 2 september 2014 (AU§77) togs ärendet upp och förvaltningen fick av Johan Tolinsson (S) i uppdrag att presentera ett brett underlag inför beslut. I underlaget skulle det framgå: Karolina Oxfall Teknik 0300-835046 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) - För- och nackdelar Konsekvensanalys Vilka investeringskostnader vi haft innan beträffande p-automater Intäktsbortfall vid införande av p-skiva. Ärendet togs upp i arbetsutskottet i november 2014 (AU§92) men bordlades. I nämndens arbetsutskott den 2 december 2014 (AU§111) presenterades ett underlag inför beslutet i ärendet och utskottet föreslog vidare nämnden att ta beslut i ärendet. I nämnden den 11 december 2014 (§115) presenterades ärendet och nämnden beslutade att ärendet återremitteras till förvaltningen med tillägg att förvaltningen svarar på Moderaternas ursprungliga skrivelse om en genomförande- och finansieringsplan och att det redovisas vid nämndens sammanträde i februari 2015 I nämnden den 17 februari 2015 togs ärendets upp som ett informationsärende och förvaltningen presenterade ärendet samt redogjorde för en genomförande- och kostnadsplan. Utredning om P-skiva i Kungsbacka Innerstad, som förvaltningen tagit fram delades ut till alla närvarande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-25 Utredning om P-skiva i Kungsbacka innerstad, Parkeringspolicy i Kungsbacka stad – Underlagsrapport, 2012-12-15 Parkeringspolicy i Kungsbacka stad - Underlagsrapport kortversion , 2015-12-15 Beslutet skickas till [Klicka här och ange de som ska ta del av beslutet] Karolina Oxfall Trafikingenjör Datum 2015-02-17 Diarienummer TE/2014:472 Utredning av förslag om att införa P-skiva i Kungsbacka Innerstad Teknik Karolina Oxfall [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (11) Innehåll Ärendets historik .............................................................................................................................. 3 Politiska mål och beslut.................................................................................................................... 4 Kommunens vision ....................................................................................................................... 4 Kommunens miljömål .................................................................................................................. 4 Nämndens mål .............................................................................................................................. 5 Parkeringspolicy ........................................................................................................................... 5 Erfarenheter från andra kommuner .................................................................................................. 6 Parkering i Innerstaden idag och i framtiden ................................................................................... 7 Moderaternas förslag – Genomförande och finansiering ................................................................. 9 Vad är P-skiva ............................................................................................................................ 10 Genomförande ............................................................................................................................ 10 Finansiering ................................................................................................................................ 10 Slutsatser och konsekvensanalys .................................................................................................... 11 Källhänvisning ............................................................................................................................... 11 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (11) Ärendets historik Den 22 augusti 2014 inkom Moderaterna (Handlingsnummer 2014:1514) med en skrivelse i vilken de vill införa P-skiva i Kungsbacka Innerstad. Förslaget innehöll två punkter: 1. Kungsbacka kommun byter ut dagens system med parkeringsavgifter till parkering med P-skiva i två timmar i Innerstaden. 2. Nämnden för Teknik ger förvaltningen i uppdrag att föreslå en plan för genomförande och finansiering med återrapportering till nämnden i november. I nämndens arbetsutskott den 2 september (AU§77) togs ärendet upp och förvaltningen fick av Johan Tolinsson (S) i uppdrag att presentera ett brett underlag inför beslut. I underlaget skulle det framgå: - För- och nackdelar Konsekvensanalys Vilka investeringskostnader vi haft innan beträffande p-automater Intäktsbortfall vid införande av p-skiva. Ärendet togs upp i arbetsutskottet i november (AU§92) men bordlades. I nämndens arbetsutskott den 2 december (AU§111) presenterades ett underlag inför beslutet i ärendet och utskottet föreslog vidare nämnden att ta beslut i ärendet. I nämnden den 11 december (§115) presenterades ärendet och nämnden beslutade att ärendet återremitteras till förvaltningen med tillägg att förvaltningen svarar på Moderaternas ursprungliga skrivelse om en genomförande- och finansieringsplan och att det redovisas vid nämndens sammanträde i februari 2015 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (11) Politiska mål och beslut Det finns flera politiska mål och beslut i fråga om den önskade trafikutvecklingen i Kungsbacka kommun. Kommunens vision Kommunens vision beslutades av kommunfullmäktige 2005 och den kan sammanfattas till att ”Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun”. För trafikutvecklingen i staden innebär denna vision att trafiken måste blir mer hållbar ur flera aspekter. Invånarna måste åka bil i mindre omfattning och gå, cykla och åka kollektivt mer. För att nå ekologiskt hållbart resande måste bilresorna minska då de ger utsläpp av växthusgaser och partiklar samt genererar ohälsosamt buller. En ekonomisk hållbarhet sett till den totala samhällsekonomin visar också på ett behov av minskat bilresande och ökat annat resande. Den som går eller cyklar rör sig mer vilket ger vinster i folkhälsa. Dessutom kan man påvisa social hållbarhet med ökat kollektivt resande då det bidrar till ökad jämställdhet. Kommunens miljömål Kommunens miljömål är antagna av fullmäktige och gäller för åren 2008-2015. Flera av dem handlar om trafik, ett urval är redovisade nedan: - Utsläppen av fossil koldioxid per invånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20% jämfört med 2004 års nivå. Halterna av kvävedioxid, partiklar och bensen som har sitt ursprung i trafiken ska minska jämfört med år 2005, särskilt i Kungsbackas tätort och tätortsnära områden. Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. Trafikbullret ska minska kontinuerligt, särskilt i kommunens tätbefolkade områden. Nya bostäder och verksamheter ska alltid planeras så att behoven av biltransporter minskas. Antalet kollektivtrafikresor ska öka i förhållande till antalet bilresor. Tillgängligheten ska öka för gående och cyklande. Det gemensamma för alla dessa miljömål är att för att nå dem måste användandet av bilen som färdmedel minska. KUNGSBACKA KOMMUN 5 (11) Nämndens mål Nämnden har också en ambition med trafiken och har formulerat två mål i budgeten 2015: - Minska antal bostäder inom Kungsbacka väghållningsområde över 60 dBA eller 75 dBA max med 13 per år Antal cyklar som passerar mätpunkterna Hanhals, Varlavägen och Lidens torg ska öka med 5%. Parkeringspolicy I december 2011 (§ 117) fattade nämnden för Teknik beslut om en Parkeringspolicy för Kungsbacka centrum. Denna skickades vidare till Kommunstyrelses förvaltning för vidare beredning inför beslut i Fullmäktige. Denna har nu omarbetats men andemeningen är den samma. Förslaget kommer under våren beredas politiskt. Den ursprungliga parkeringspolicyn togs fram av förvaltningen med hjälp av konsulter kunniga inom området. Workshops genomfördes med andra kommunala förvaltningar samt med Innerstadsbolaget och fastighetsägare i centrum. En vision för parkering formulerades: ”Det ska finnas tillgång till en så attraktiv cykelparkering att den bidrar till att cykel blir det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom Kungsbacka stad. Bilparkeringen i Kungsbacka ska vara lätt att nå och lätt att förstå för de som verkligen behöver bilen. Den stöttar den önskade samhällsutvecklingen och en levande innerstad genom fortsatt god tillgänglighet och bättre nyttjande av parkeringen som helhet” Följande inriktningsmål formulerades för parkeringspolicyn: - Parkering ska stötta en levande, tillgänglig, inre centrumstruktur med goda miljöförhållanden. Parkering utnyttjas effektivt och har god tillgänglighet i centrum. Parkeringens reglering speglar i rimlig utsträckning värdet och kostnaden av platsen. Parkering skapar incitament för att gå, cykla och åka kollektivt till och inom centrum. Parkering stöttar utveckling mot att pendla kollektivt framför bilpendling. KUNGSBACKA KOMMUN 6 (11) Erfarenheter från andra kommuner I examensarbetet Parkeringsreglering och handeln i staden från Lund tekniska högskola (Björke & Fondell, 2007) har man efter litteraturstudier och analys av kundundersökningar i Kalmar kommit fram till att parkeringsregleringar inte påverkar vare sig butikernas kundunderlag eller omsättning negativt. Denna slutsats bygger de på följande: - Tids -och avgiftsreglering ökar omsättningen på parkeringsplatserna och ger därmed även ökad tillgänglighet för fler bilburna kunder. Parkering är inte den primära parametern för människors val av handelsplats. De externa köpcentrumen lockar kunder med lugna och bilfri miljöer, inte gratis parkering som många tror. De externa köpcentrumen erbjuder inte alltid ett så kort gångavstånd mellan parkering och butik som många privatpersoner och handlare tror. Bilfria stadsmiljöer ökar handelns omsättning. De skriver också ”att en stor del av stadskärnans kunder tar sig dit utan att använda sig av bilen och detta är något som hör ihop med stadsstorlek. Ju större stad desto fler kunder är det som använder sig av gång, cykel eller kollektivtrafik som färdmedel istället för bil. Dessa kunder är även mer trogna kunder än vad bilburna kunder är.” Ett försök med gratisparkering på utvalda parkeringar i Helsingborg centrum har gjorts av Ramböll (Hammarström, 2015)och efter enkätundersökningar med handlare och kunder var slutsatserna att: - Andra aspekter värderas högre än gratis parkering Trots annonser och andra informationsinsatser var det många som inte visste om förmånen Det halvår som försöket höll på kostade staden ca 1 miljon. Detta blev tydligt för politiker och beslutsfattare när parkeringsverksamheten skulle kompenseras i efterhand Generellt tyckte handlarna om företeelsen men man hade svårt att se det stora uppsvinget KUNGSBACKA KOMMUN 7 (11) Parkering i Innerstaden idag och i framtiden Idag är parkeringsplatserna i de parkeringsanläggningar som finns i Kungsbacka Innerstad avgiftsbelagda mellan 7-22 (7-18) och avgiften är 5kr/h, totalt cirka 250 platser. Kantstensparkeringarna i Innerstaden är idag reglerade till 30 minuters parkering mellan 7-22 (718) utan avgift med några undantag, totalt cirka 90 platser. Det finns också 12 platser för personer med tillstånd för rörelsehindrade, 4 platser för MC samt cirka 15 avgiftsfria platser i lastplatser där det tillåts parkering övrig tid. Se Figur 1 på nästa sida. Figur 1 Kartbild över Kungsbacka Innerstad Förvaltningen menar att dagens system fungerar tillfredställande och att platserna längs med gatorna (som idag är reglerade till 30-minuter utan avgift) är tillräckliga för korta ärenden. De verksamma i Kungsbacka Innerstad är känsliga för avgiftnivåerna vilket resulterar i att parkeringsplatserna som till största del har en avgift av 1 kr/h utanför Innerstaden är näst intill fullt belagda medan det i stort sett alltid finns plats i Innerstaden. Detta betyder att det alltid finns platser lediga i Innerstaden till parkeringskunder med korta ärenden vilket är positivt för tillgängligheten och miljön genom minskad söktrafik. KUNGSBACKA KOMMUN 8 (11) Parkeringsutbudet kommer inte att förändras nämnvärt i framtiden, men däremot kommer reglering och lokalisering förändras avsevärt. Parkeringshus planeras i kvarteret Valand och i kvarteret Ejdern i norr samt i Aranäs stadsdel i söder vilka kommer att ersätta dagens markparkering, se figur 2 på nästa sida. Först ut är parkeringshuset i kvarteret Valand där det beräknas bli byggstart hösten 2015. Att bygga parkeringshus är en nödvändig lösning när vi förtätar staden men kommer också bidra till att parkeringsregleringen i hela centrum måste ses över. Om investeringen skall bli kostnadseffektiv behövs en högre avgift än de 5kr/h som är den högst tillåtna avgiften idag. Detta betyder att regleringen av markparkeringarna i centrum också bör ses över. Figur 2 Planerade parkeringshus KUNGSBACKA KOMMUN 9 (11) Moderaternas förslag – Genomförande och finansiering Med Innerstaden menar Moderaterna i sin skrivelse parkeringarna inom de område som är markerat i Figur 3 på nästa sida. Totalt handlar det om 213platser som är tillgängliga hela tiden samt 15 platser som är tillgängliga för parkering då platsen inte reglerats som lastplats enligt följande: Parkeringsanläggningar: 20 st, 5kr/h 7-22 (7-18) på Torget 103 st, 5kr/h 7-22 (7-18) på Lindens torg Kantstensparkeringar: 90st, 30 minuters parkering mellan 7-22 (7-18) utan avgift 15st, parkeringar i lastplatser Plats för rörelsehindrade samt plats för MC antas vara kvar i dagens antal. Figur 3 Området som Moderaterna definerar som Innerstaden KUNGSBACKA KOMMUN 10 (11) Vad är P-skiva Systemet med parkeringsskiva (P-skiva) bygger på ett ansvarstagande, där den som parkerar behöver känna till och följa de regler som finns och vara noga med att använda P-skivan rätt. På många P-skivor står reglerna angivna på baksidan. Reglerna återfinns också i Trafikförordningen. Kommunen har inte ansvar att dela ut p-skivor gratis eller för den delen sörja för försäljning. I exempelvis Varberg säljs P-skivor på Turistinformationen och i många affärer för cirka 15 kronor. Om parkeringskunden inte har någon P-skiva räcker det med en handskriven lapp där hen anger tid enligt regelverket. Det går också bra att använda en P-skiva från någon annan ort. Genomförande Här nedan finns ett förslag på tidplan: - Nämnd i mars: Beslut om införande AU i maj: Beslut om nya LTF.er Maj: Skyltning av nya LTF.er 1 juni: De nya LTF:erna börjar att gälla Finansiering Intäkterna för de parkeringsplatser som idag är avgiftsbelagda inom det föreslagna området uppgick år 2014 till drygt 850 000 kronor, se tabell nedan. Parkeringsenheten i sin helhet med personal, lokaler, fordon och automater är helt kostnadsbärande med ett överskott på 800 000 kronor år 2014. Detta betyder att skattemedel måste tillföras enheten om inkomsterna i och med införande av gratis parkering uteblir. Alternativet är att övervakningen i kommunen som helhet minskas eller att avgiften som kompensation höjs på platser utanför området. Plats Badhusparken Mingel Hamntorget Lindens torg Torget Vallgatan Totalt Torget+Lindens torg Antal platser 48 16 48 103 20 12 247 123 Typ Mynt Kort Telefon Kort 228218 147558 Mynt 151741 Kort 149551 35993 Kort, Mynt 572722 62627 Kort 165000 51103 Mynt 104685 1371917 297281 14744 737722 113730 Figur 4 Intäktsredovisning för parkering i Innerstaden för 2014 redovisad i klump 851452 KUNGSBACKA KOMMUN 11 (11) Personalkostnad för hantering av mynt, drift och underhåll av automater samt övervakning bedöms vara lika stor för båda system. Den uteblivna hanteringen av mynt samt utebliven drift och underhåll av automater kan kvittas mot den extra arbetsinsats som parkeringsvakterna behöver utföra för att kontrollera parkeringstid på fordon (ventilkontroller), vilket är väldigt tidsödande och många gånger upptäcks av fordonsägare som då flyttar sitt fordon. Kostnad för förändrad skyltning i Innerstaden är ca 50 000 kr. Arbetsinsatsen beräknas till cirka 32 timmar. Slutsatser och konsekvensanalys - - - För att nå kommunens miljömål måste användandet av bilen som färdmedel minska. Parkering är ett av kommunens viktigaste redskap för att styra trafiken och valet av färdmedel. Att förlänga parkeringstiden kommer att ge färre kunder möjlighet att hitta parkeringsplats inom parkeringsområdet, och på så vis blir tillgängligheten sämre än idag. Efterfrågan på gratis parkering i Innerstaden kommer alltid vara större än tillgången. Gratis parkering försämrar tillgängligheten på parkering i Innerstaden vilket i stor utsträckning drabbar besökare. Företeelsen ökar också söktrafiken i Innerstaden vilket är negativt då utredningar visat på att bilfria miljöer istället ökar handeln. I framtiden kommer flera parkeringshus byggas som en del av att förtäta staden och göra den mer attraktiv. Detta betyder att avgifterna på sikt måste höjas för att få användare till parkeringshusen. Vid ett beslut om införande kan den nya regleringen börja gälla den 1 juni 2015 På grund av uteblivna intäkter måste pengar tillföras verksamheten på annat sätt, genom tillförande av skattemedel eller genom höjning av avgift på annat ställe. Ett annat alternativ vore att minska övervakningen i kommunen som helhet vilket vore mycket förödande eftersom övervakningen idag inte täcker de behov som finns. Källhänvisning Björke E & Fondell C (2007), Parkeringsreglering och handeln i staden – Om parkeringsreglering kan vara ett verktyg för att skapa en hållbar stadsutveckling utan att påverka handeln i stadskärnorna negativt, Lunds Tekniska Högskola, Trafik och väg, 191 Hammarström, J. (2015), Presentation: Parkering och handel – så tycker, besökarna, Transportforum 2015, Ramböll Till Tekniska nämnden och AU. Datum 2015-02-03 Yrkande till Tekniska nämnden i Kungsbacka Kommun: Att ersätta nuvarande betalparkering i innerstaden. Att förvaltningen för teknik får i uppdrag att införa P-skiva inom följande område begränsat av Vallgatan-Nygatan och mellan Västergatan-Östergatan inklusive Lindens Torg . Att man med P-skivan får gratis parkering under 2 timmar. Att Tekniska nämnden tar upp yrkandet för beslut som ärende vid nämnden i mars 2015. Syfte: Att öka antal besökare i Innerstaden. Omfattningen är relaterat till tidigare yrkande från Nya Moderaterna hösten 2014, om åtgärd och tidplan för införandet. Kungsbacka som ovan Lars Thelén Nya Moderaterna Moderaterna vill införa P-skiva i Kungsbacka Innerstad Vill byta från parkeringsavgift till parkering i två timmar med P-skiva i Kungsbacka Innerstad Det är av yttersta vikt att det är så få hinder som möjligt för turister och Kungsbackabor att besöka Kungsbacka Innerstad. Vi tror inte att parkeringsavgiften som sådan är ett stort hinder för att besöka vår Innerstad men däremot visar det på en skillnad att parkera på ett av de shoppingcentra som finns jämfört med handeln i Innerstaden. Vi anser att så många hinder som möjligt för handeln i Innerstaden bör rivas och istället skapa förutsättningar. Nya Moderaterna i Kungsbacka föreslår därför att: - Kungsbacka kommun byter ut dagens system med parkeringsavgifter till parkering med Pskiva i två timmar i Innerstaden. Nämnden för Teknik ger förvaltningen i uppdrag att föreslå en plan för genomförande och finansiering med återrapportering till nämnden i november. 2014-08-22 Harald Pleijel (M) P-skiva i Kungsbacka En P-skiva (parkeringsskiva) används för tidmätning på parkering. En p-skiva är rikstäckande och kan användas överallt där avgiftsfri parkering tillåts med vanlig Pskiva. 1 (2) Datum 2014-05-27 TrF 3kap49a§ Om en parkeringsskiva eller motsvarande används skall tiden på denna ställas in på den närmast följande halvtimmen räknat från den tidpunkt då uppställningen påbörjades. Parkeras fordonet innan en tidsbegränsning börjar skall klockslaget för tidsbegränsningens början ställas in om fordonet skall stå kvar efter denna tidpunkt. Skivan skall placeras framtill i eller, om detta inte är möjligt, på fordonet med tidsangivelsen väl synlig och läsbar utifrån. Parkeringsskiva eller motsvarande behöver inte användas om fordonet endast är parkerat under tid då tidsbegränsning inte råder. Dessa regler brukar finnas på varje parkeringsskivans baksida i en enklare version: • • • • KUB1000, v2.0, 2012-05-23 • Fordonets ankomsttid skall, avrundat till närmast följande hel eller halv timme, ställas in vid pilen på parkeringsskivan. Påbörjar man parkeringen innan tidsbegränsningen börjar och skall parkeringen pågå under denna begränsning, ställer man in parkeringsskivan på tiden för begränsningens början. Parkeringsskivans inställning på fordonets ankomsttid får inte ändras under pågående parkering inom tidsbegränsningen. Parkeringsskivan placeras innanför vindrutan, om möjligt på höger sida, och skall vara lätt avläsbar utifrån. Endast en parkeringsskiva får användas vid uppställningstillfälle. Teknik Trafik & Park Karolina Oxfall Direkt 0300-83 50 46 [email protected] Kungsbacka kommun Teknik 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 71 00 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Fördelar och nackdelar • För bilisten är parkeringen gratis, kostnaden för parkeringen ligger då på hyresgästerna (om det är tomtmark) eller på skattebetalarna istället. • Många bilister tycker att det är svårt att använda p-skiva även om reglerna är tydliga. I vårt fall har vi många besökande från Göteborgsregionen som saknar erfarenhet av P-skiva. Besökande från Varberg, där p-skivan idag används, är inte lika många. • I exempelvis Varberg har man problem med att bilister fuskar med p-skivan. De ställer in tiden fel eller ändrar skivan under pågående uppställning. Detta leder till att tillgängligheten för exempelvis besökande är dålig i stadskärnan. Det krävs därför en stor insats från parkeringsvakterna eftersom bilarna måste tidkontrolleras. • I den parkeringsutredning som gjordes 2012 trycktes det mycket på att rätt användare skall stå på rätt plats. Detta betyder i praktiken att vi vill att man står närmre stadskärnan vi korta besök och längre ifrån vid långa. För att göra platser tillgängliga i Innerstaden har vi 30 minuters parkering utmed alla gator. Kort maxtid eller hög avgift är den reglering som fungerar för att få bilister att parkera kort tid. • Under de senaste åren har vi gjort stora inverteringar i nya biljettautomater med möjlighet att betala med kort. Telefonbetalning är också något som vi erbjuder. Idag är denna tjänst dock lite utnyttjad. Detta på grund av att det blir en ganska dyr tjänst att använda i förhållande till våra låga parkeringsavgifter. Vi har också varit dåliga på att marknadsföra denna tjänst. Karolina Oxfall Trafikingenjör KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Teknik Arbetsutskott 7 (10) Datum 2014-09-02 § 77 P-skivor Beslut Förslag till beslut Information noteras till protokollet. Förvaltningen för Teknik får i uppdrag av Johan Tolinsson (S) att på nämndsammanträdet i november presentera ett brett underlag inför beslutande av pskiva. I underlaget ska det framgå: För- och nackdelar Konsekvensanalys Vilka investeringskostnader vi har haft innan beträffande p- automater Intäktsbortfall vid införande av p-skiva. Sammanfattning Moderaterna vill byta från parkeringsavgift till parkering i två timmar med P-skiva i Kungsbacka Innerstad Beslutsunderlag Skrivelse från moderaterna 2015-08-22 Karolina Oxfall föredrar ärendet Justerare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (14) Datum 2014-12-11 § 115 TE/2014:472 P-skiva Beslut Nämnden för teknik beslutar att ärendet återremitteras till förvaltningen med tillägg att förvaltningen svarar på Moderaternas ursprungliga skrivelse om en genomförande- och finansieringsplan och att det redovisas vid nämndens sammanträde i februari 2015 Särskilt uttalande Eva Glansen (KD) uttalar att om förvaltningen skall bereda det igen så skall även miljömålen tas upp. Sammanfattning Karolina Oxfall, trafikingenjör presenterar ett underlag inför beslutet i ärendet om Pskiva i Kungsbacka Innerstad. Beskrivning av ärendet Den 22 augusti 2014 inkom Moderaterna (Handlingsnummer 2014:1514) med en skrivelse i vilken de vill införa P-skiva i Kungsbacka Innerstad. Förslaget innehöll två punkter: 1. Kungsbacka kommun byter ut dagens system med parkeringsavgifter till parkering med P-skiva i två timmar i Innerstaden. 2. Nämnden för Teknik ger förvaltningen i uppdrag att föreslå en plan för genomförande och finansiering med återrapportering till nämnden i november. I nämndens arbetsutskott den 2 september (AU§77) togs ärendet upp och förvaltningen fick av Johan Tolinsson (S) i uppdrag att presentera ett brett underlag inför beslut. I underlaget skulle det framgå: - För- och nackdelar - Konsekvensanalys - Vilka investeringskostnader vi haft innan beträffande p-automater - Intäktsbortfall vid införande av p-skiva. Ärendet togs upp i arbetsutskottet 2014-11-04 (AU§92) men bordlades Paragrafen fortsätter Justerare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (14) Datum 2014-12-11 § 115 Yrkanden Ordförande (M) yrkar att ärendet återremitteras till förvaltningen med tillägg att förvaltningen svarar på Moderaternas ursprungliga skrivelse om en genomförande- och finansieringsplan och att det redovisas vid nämndens sammanträde i februari 2015 Johan Tolinson (S) m.fl. yrkar att ärendet om införande av P-skiva avgörs på detta nämndsammanträde Propositionsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden bifaller ordförandes förslag. Votering begärs. Nämnden godkänner följande propositionsordning Ja-röst för att ärendet skall avgöras idag Nej-röst för att ärendet återremitteras till förvaltningen med tillägg att förvaltningen svarar på Moderaternas ursprungliga skrivelse om en genomförande- och finansieringsplan och att det redovisas vid nämndens sammanträde i februari 2015 Omröstningsresultat Med 6 röster nej för ordförandes förslag och 3 ja-röster för Johan Tolinsons (S) förslag beslutar nämnden att bifalla ordförandes förslag Beslutsexpediering TE stab, Justerare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Arbetsutskottet för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 (19) Datum 2014-12-02 AU § 111 TE/2014:472 P-skiva Beslut Arbetsutskottet beslutar att informationen om ärendet ”P-skiva föredras nämnden och utskottet föreslår vidare nämnden att ta beslut i ärendet Sammanfattning Karolina Oxfall, trafikingenjör presenterar ett underlag inför beslutet i ärendet om Pskiva i Kungsbacka Innerstad. Beskrivning av ärendet Den 22 augusti 2014 inkom Moderaterna (Handlingsnummer 2014:1514) med en skrivelse i vilken de vill införa P-skiva i Kungsbacka Innerstad. Förslaget innehöll två punkter: 1. Kungsbacka kommun byter ut dagens system med parkeringsavgifter till parkering med P-skiva i två timmar i Innerstaden. 2. Nämnden för Teknik ger förvaltningen i uppdrag att föreslå en plan för genomförande och finansiering med återrapportering till nämnden i november. I nämndens arbetsutskott den 2 september (AU§77) togs ärendet upp och förvaltningen fick av Johan Tolinsson (S) i uppdrag att presentera ett brett underlag inför beslut. I underlaget skulle det framgå: - För- och nackdelar Konsekvensanalys Vilka investeringskostnader vi haft innan beträffande p-automater Intäktsbortfall vid införande av p-skiva. Ärendet togs upp i arbetsutskottet 2014-11-04 (AU§92) men bordlades Justerare Expedierat/bestyrkt Underlagsrapport I KUNGSBACKA December 2012 Projektledare: Konsult: Uppdragsledare: Trafik: Rapportlayout: Foton: Uppdragsnr: Karolina Oxfall Ramböll Sverige AB, Box 5343, 402 27 Göteborg, 010-615 60 00 Staffan Sandberg Anna Lundqvist Sivan Bergenstein Ramböll Sverige AB, om ej annat anges 61441040322 © Utges av Kungsbacka kommun December 2012 Kungsbacka kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ................................................................................................... 1 Varför en policy? Vision och mål. ......................................................................... 1 Parkeringens funktion .......................................................................................... 1 Syfte och underlagsrapportens struktur ............................................................... 1 Fakta om cykel- och bilparkering, beläggningsstudie .......................................... 2 Analys av nuläge och ett möjligt framtidsscenario ............................................... 2 Konkret målbild för cykel- och bilparkering .......................................................... 2 För att nå målbilden behövs riktlinjer och åtgärder .............................................. 4 Genomförande ..................................................................................................... 4 1. VARFÖR BEHÖVS EN PARKERINGSPOLICY? ............................................... 5 1.1 En långsiktigt hållbar utveckling ................................................................... 5 1.2 Stort behov av en parkeringspolicy i Kungsbacka ....................................... 6 1.3 Stadsbyggnadskvaliteter .............................................................................. 6 1.4 Utveckling av Kungsbacka trafiksystem ....................................................... 7 1.5 Avgränsningar .............................................................................................. 8 2. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR ................................................................ 9 2.1 Vision för parkeringen i Kungsbacka stad.................................................... 9 2.2 Inriktningsmål för parkeringen i Kungsbacka stad ....................................... 9 3. NULÄGESBESKRIVNING ................................................................................. 10 3.1 Metod ......................................................................................................... 10 3.2 Cykelparkering i centrum ........................................................................... 11 3.3 Bilparkering i centrum ................................................................................ 16 3.4 Analys av nuläge och avstämning inriktningsmål ...................................... 26 4. TRENDER OCH UTVECKLING I OMVÄRLDEN .............................................. 28 4.1 Övergripande trender – megatrender ........................................................ 28 4.2 Göteborgsregionens utveckling ................................................................. 28 4.3 Staden som mötesplats och identitetsbärare ............................................. 28 4.4 Miljöfokus och trafikens utveckling ............................................................. 29 4.5 Cykelns potential som transportmedel ....................................................... 29 5. FRAMTIDA UTVECKLING I KUNGSBACKA ................................................... 31 5.1 Kommunala planer ..................................................................................... 31 5.2 Handel och arbetsmarknad ........................................................................ 33 5.3 Förändringar av parkeringsutbudet ............................................................ 34 6. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATS FÖR PARKERING ........... 36 6.1 Kungsbacka Stad förtätas och får bättre förutsättningar för cykel och kollektivt resande................................................................................................ 36 6.2 Utvecklingen av centrum och den övriga staden kräver samverkan ......... 37 6.3 Cykelparkering i centrum ........................................................................... 38 6.4 Bilparkering och användargrupper ............................................................. 42 Underlagsrapport till parkeringspolicy i Kungsbacka kommun 6.5 Sammanfattning och måluppfyllelse .......................................................... 46 7. SCENARIOANALYS AV FRAMTIDA PARKERINGSUTBUD .......................... 47 7.1 Scenarioanalys för år 2013, 2015 och 2025 .............................................. 49 7.2 Sammanfattning av scenarioanalys ........................................................... 53 8. KONKRET MÅLBILD FÖR PARKERINGSANVÄNDNING .............................. 54 9. PARKERINGSPOLICYN.................................................................................... 57 9.1 Fokusområden ........................................................................................... 58 9.2 Förslag till reglering i Kungsbacka centrum ............................................... 64 9.3 Fysiska åtgärder i centrum ......................................................................... 65 10. GENOMFÖRANDE ............................................................................................ 66 10.1 Kommunikationsplan .................................................................................. 66 10.2 Forum och former för samverkan ............................................................... 66 10.3 Kunskap om parkeringssituationen ............................................................ 66 10.4 Åtgärdsplan ................................................................................................ 67 10.5 Uppföljning ................................................................................................. 67 11. MÅLUPPFYLLELSE .......................................................................................... 68 Bilagor 1. 2. 3. ii Parkeringstal PM Parkeringsstudie Centrum PM Parkeringsstudie Kungsmässan Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Sammanfattning Varför en policy? Vision och mål. Kungsbacka Stad är i stark utveckling med hög befolkningstillväxt och många större stadsbyggnadsprojekt. Parkering har stor betydelse för en hållbar stadsutveckling och en parkeringspolicy är nödvändig för det helhetsgrepp som krävs. Policyn avser både cykel- och bilparkering och i första hand Kungsbacka Stad, med fokus på centrum. Visionen för parkering i Kungsbacka stad är att det ska finnas tillgång till en så attraktiv cykelparkering att den bidrar till att cykel blir det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom Kungsbacka stad. Bilparkeringen i Kungsbacka ska vara lätt att nå och lätt att förstå för dem som verkligen behöver bilen. Den stöttar den önskade samhällsutvecklingen och en levande innerstad genom fortsatt god tillgänglighet och bättre nyttjande av parkeringen som helhet. Följande inriktningsmål har formulerats för parkeringspolicyn: - Parkering ska stötta en levande, tillgänglig, inre centrumstruktur med goda miljöförhållanden. Parkering utnyttjas effektivt och har god tillgänglighet i centrum. Parkeringens reglering speglar i rimlig utsträckning värdet och kostnaden av platsen. Parkering skapar incitament för att gå, cykla och åka kollektivt till och inom centrum. Parkering stöttar utveckling mot att pendla kollektivt framför bilpendling. Inriktningsmålen stäms löpande av i denna underlagsrapport: för nuläget, för ett framtidsscenario utan genomförda åtgärdsförslag samt för ett framtidsscenario där åtgärder och riktlinjer genomförts enligt policyn. Parkeringens funktion Parkering finns för att skapa tillgänglighet till målpunkter i stadsmiljön och tillgänglighet definieras av den lätthet som användare kan nå önskad funktion med. Detta är parkeringens funktion och skälet till att den anläggs. Parkeringen påverkar dock många andra aspekter på staden och kan utnyttjas för att, till exempel, påverka trafikens miljöpåverkan och stadsrummets attraktivitet. För att tillgängligheten ska vara hållbar behöver parkering planeras med hänsyn till och i balans med dessa stadsbyggnadsaspekter. Syfte och underlagsrapportens struktur Parkeringspolicyn syftar till att visa på hur parkering planeras och utformas för en hållbar stad. Policyn ska underlätta balansen mellan ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv på parkering. I denna underlagsrapport redovisas fakta och förutsättningar för parkering i Kungsbacka centrum. Behov och brister i nuläget analyseras och skapar tillsammans med en omvärldsanalys och trendspaningar utgångspunkten för riktlinjer och åtgärdsförslag. Utbyggnadsplanerna i centrum, Valand och Underlagsrapport till parkeringspolicy 1 av 68 Kungsbacka kommun Aranäs Stadsdel med flera, är viktiga förändringar som kan komma att påverka parkeringssituationen i hög utsträckning. För att analysera möjliga konsekvenser av framtida förändringar har en scenarioanalys för det framtida parkeringsutbudet genomförts. Fakta om cykel- och bilparkering, beläggningsstudie För att klarlägga utnyttjandet av cykel- och bilparkering genomfördes en beläggningsstudie i maj 2011. Cykelparkeringen runt Resecentrum var mycket högt utnyttjad och där fanns ett behov av ytterligare platser. På övriga platser i centrum med ordnad cykelparkering fanns det parkeringar tillgängliga men standarden och även antalet kan höjas i Innerstaden och på Stortorget. Beläggningsstudien konstaterade att det finns relativt gott om ledig bilparkering i centrum men att beläggningen varierar kraftigt beroende på var i centrum parkeringen är lokaliserad. I norra centrum är det högt tryck på parkeringen från verksamma och tågpendlare medan det i södra centrum finns gott om lediga parkeringar. Beläggningen på samtliga parkeringar var i snitt cirka 75 procent när utnyttjandet var som högst. Analys av nuläge och ett möjligt framtidsscenario Behovet av cykelparkering, framförallt vid kopplingar till kollektivtrafik, kommer att öka. Ett förändrat och ökat resande ställer krav på nya möjligheter till resande med cykel. Stadsplanering tar allt oftare utgångspunkt i gång- och cykeltrafikanter och Kungsbacka stad kommer att växa avsevärt de närmaste decennierna. Bilparkering och god tillgänglighet till centrum och Innerstaden är av hög prioritet också i framtiden. Men konkurrensen om utrymme i staden kräver ett mer effektivt utnyttjande av parkeringen för att bibehålla samma nivå av tillgänglighet. Förändringar av avgifter och tidreglering kommer att behöva genomföras. På sikt planeras flera stora markparkeringar att ersättas av parkeringshus. I samband med det finns ett behov av att öka avgifterna för att täcka kostnaderna för parkeringen. Samtidigt finns ett ökat behov av parkeringsplatser för verksamma och bilparkerande tågpendlare. Dessa planeringsförutsättningar ställer krav på samverkan och samsyn kring parkeringens syfte och prissättning. Kungsmässan och dess omfattande avgiftsfria parkering innebär en utmaning i detta sammanhang. Den genomförda scenarioanalysen med tidsperspektiv fram till år 2025, där nya parkeringshus förutsätts erbjuda parkering främst riktade mot besökare, visar att en kraftigt ökad andel besöksparkering inte möter behoven från verksamma och pendlare. Konkret målbild för cykel- och bilparkering För att nå uppsatta inriktningsmål och i förlängningen visionen behövs konkreta mål och åtgärder som leder mot uppfyllelse av dessa. I följande målbild för cykel- och bilparkering i centrum redovisas dessa konkreta mål. 2 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Underlagsrapport till parkeringspolicy 3 av 68 Kungsbacka kommun För cykelparkering i Kungsbacka bör en genomgripande designtanke omfatta all planering och utformning. Fokus bör vara på att skapa attraktiva parkeringar med enhetlig utformning, och på så sätt ge cykeln plats och status i gaturummet. Utgångspunkten vid planering av bilparkering bör vara att bilplatser i centrum främst är för parkerande som saknar tillgång till alternativa färdmedel. För att nå målbilden behövs riktlinjer och åtgärder För att nå parkeringspolicyns vision ligger fokus på tre områden - riktlinjer för användare, effektivisering och bred syn på tillgänglighet. Parkeringarna ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt – tomma parkeringar ska undvikas samtidigt som lediga platser ska finnas för dem som verkligen behöver dem. God tillgänglighet bestäms inte enbart av antalet parkeringsplatser utan kan också nås genom en bred syn på tillgänglighetsbegreppet där samtliga trafikslag uppmärksammas. I figuren nedan redovisas rubrikerna för de olika åtgärder som återfinns inom fokusområdena. Genomförande Åtgärderna som föreslås har två genomförandeperspektiv. Många förändringar kan göras i driftskedet, det vill säga omgående, och syftar till att hantera de parkeringar som finns och styra användningen. De andra är planeringsförutsättningar och blir riktlinjer eller projekt på längre sikt. Parkeringstal är en planeringsförutsättning som griper in i alla stadsprojekt och har tagits fram för cykel och bil. I användandet av parkeringstal ligger fokus på att se till den sammanvägda tillgängligheten för att hitta lämplig nivå på antalet platser. För att genomföra parkeringspolicyn behövs flera olika verktyg, varav det kanske viktigaste är kunskapen om parkeringssituationen idag och förändringarna på sikt, sammanfattade i denna underlagsrapport. 4 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 1. Varför behövs en parkeringspolicy? 1.1 En långsiktigt hållbar utveckling För att möjliggöra en hållbar utveckling är ett helhetsgrepp nödvändigt och eftersom parkeringen har en stor påverkan på de tre hållbarhetsaspekterna, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, är en policy för parkering motiverad. En hållbar utveckling definieras som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov”. Ekologisk hållbarhet – säkerställer god kvalitet på vatten, mark, luft samt biologisk mångfald. Då tillgängligheten på parkering påverkar färdmedelsval och vägval och då motorfordonstrafiken har en negativ inverkan på klimatet och miljön påverkar parkeringen den ekologiska hållbarheten. Ekonomisk hållbarhet – för att staden ska vara attraktiv, konkurrenskraftig och skapa förutsättningar för ett varierat näringsliv har parkeringen en viktig roll eftersom den påverkar tillgängligheten och andra stadskvaliteter. Social hållbarhet – parkeringen påverkar tillgängligheten och möjligheten för alla att delta. Den påverkar hälsa och trygghet. Social Långsiktig hållbarhet Ekonomisk Ekologisk Figur 1: De tre aspekterna, ekologisk, ekonomisk och social, inom vilka en långsiktig hållbarhet är eftersträvansvärd. Underlagsrapport till parkeringspolicy 5 av 68 Kungsbacka kommun 1.2 Stort behov av en parkeringspolicy i Kungsbacka Parkeringspolicyn syftar till att underlätta avvägningen mellan olika stadsbyggnadskvaliteter i samband med planeringen. De stadsbyggnadskvaliteter som parkeringen påverkar och därmed parkeringspolicyn är framförallt tillgängligheten och stadens attraktivitet, men även trafiksäkerhet, trygghet och miljöpåverkan. Det saknas idag ett kommunalt processverktyg och en inriktning för hur parkeringsfrågan ska hanteras och hur avvägningar mellan olika kvaliteter ska göras i Kungsbacka kommun. Behovet av en parkeringspolicy är därför stort. Det tydliggörs bland annat av att parkeringarna i Innerstaden har en prisreglering som inte är trafikreglerande. Parkeringspolicyn ska även fungera som ett stöd i avvägningen mellan olika parkeringsbehov, till exempel mellan olika användargrupper. Parkeringspolicyn syftar även till att underlätta diskussionerna kring parkering vid exploatering av nya bostadsområden. Kungsbacka har valt att inte ha någon parkeringsnorm. Det finns dock ett behov av riktlinjer för hur frågan ska hanteras. Det finns huvudsakligen två typer av parkeringar i staden – kommunalt- eller privatägda. Dessa huvudgrupper utgör tillsammans förutsättningarna för stadens parkeringssituation. Då fler privata aktörer är på väg in på marknaden i Kungsbacka har behovet av en gemensam syn på parkeringssituationen mellan kommunen och privata aktörer uppstått. Diskussioner om framtida parkeringshus i Kungsbacka har ytterligare aktualiserat behovet av en parkeringspolicy. Intill Kungsbacka centrum är köpcentret Kungsmässan beläget. Detta innebär att det idag finns en konkurrenssituation mellan Kungsmässan och handeln i Innerstaden. När parkeringssituationen i Innerstaden ses över måste hänsyn tas till denna situation och till att Kungsmässans parkeringar är gratis. En särskiljande förutsättning i Kungsbacka är att Kungsbacka stad är liten i förhållande till både kommunens yta och folkmängd. Det medför att parkeringsbehovet i staden är förhållandevis stort till stadens storlek och tillgängliga yta. 1.3 Stadsbyggnadskvaliteter Syftet med parkeringspolicyn är att den ska bidra till att skapa en långsiktigt hållbar och attraktiv stad. En hållbar utveckling kan uppnås när de tre hållbarhetsaspekterna, ekologisk, ekonomisk och social, är i balans. Parkeringen påverkar trafiken i staden och är därmed ett effektivt styrmedel. En sammanfattning av de förutsättningar parkeringen påverkar görs nedan, förutsättningar hämtade från TRAST (Trafik för en attraktiv stad). 1.3.1 Stadens karaktär Stadens karaktär utgörs av den struktur staden har utifrån byggnader, gator, verksamheter, grönområden med mera inklusive stadens parkeringar, till exempel stora 6 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun markparkeringar. Strukturen utgör tillsammans med det sociala livet, mötesplatser, kultur och handel stadens karaktär och påverkar stadens attraktivitet. 1.3.2 Trafikens omfattning Med resor och transport menas omfattningen av trafiken i tid och i rum. Parkeringssituationen påverkar färdmedelsvalet och därmed även antalet resor och transporter som görs. 1.3.3 Tillgänglighet Med tillgänglighet menas med den lätthet stadens invånare kan nå önskad funktion. Tillgängligheten till parkering påverkas både av tid (reglering) och rum (avstånd). Med tillgänglighet menas den sammanvägda tillgängligheten, det vill säga för samtliga trafikslag tillsammans. 1.3.4 Trygghet Tryggheten i staden påverkas framförallt av livet i staden. För att en parkering ska upplevas som trygg är det närvaron av människor som har störst effekt. Det är även viktigt att gångvägarna till parkeringar ska vara trygga. 1.3.5 Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten påverkas av risken att bli utsatt för en olycka. 1.3.6 Miljö- och hälsopåverkan Miljöpåverkans storlek påverkas av biltrafikens storlek vilket i sin tur påverkas av tillgången på parkering, regleringen och informationen om parkeringen. 1.4 Utveckling av Kungsbacka trafiksystem Parkering är en viktig del av trafiksystemet. Utveckling av parkeringen i Kungsbacka stad genom en parkeringspolicy ska vara i linje med målsättningarna för utveckling av trafiksystemet i stort. För utvecklingen av Kungsbackas trafiksystem har följande utgångspunkter identifierats: • En hållbar utveckling • Ökad stadskaraktär och täthet • Öka attraktiviteten i innerstaden genom att avlasta från biltrafik • Gång- och cykelvänlig stad • Främja kollektivtrafiken • Underlätta för dem som vill pendla kollektivt • Kommande satsningar på Valand, Ejdern, Aranäs stadsdel med flera i Kungsbacka stad • Sammanvägd tillgänglighet med gång, cykel, kollektivtrafik och bil • Samlad parkering i centrumkärnans utkant. Underlagsrapport till parkeringspolicy 7 av 68 Kungsbacka kommun 1.5 Avgränsningar Parkeringarna är en del av den av den totala tillgängligheten till staden. Tillgängligheten påverkas även av kollektivtrafiken. I arbetet med en parkeringspolicy bör tillgängligheten med samtliga trafikslag ses som en helhet. Men utöver det kommer kollektivtrafiken inte att studeras inom ramarna för denna policy. Parkeringspolicyn behandlar parkering för cykel och bil. Parkeringspolicyn gäller för Kungsbacka stad på ett generellt plan medan situationen i centrum studeras närmare med konkreta förslag på åtgärder. Avgränsningen för centrum är järnvägen i öster, Varlavägen i väster och gymnasieskolorna i norr och i söder. Parkeringspolicyn omfattar både strategi för nyplanering av parkering samt en strategi för hur befintlig parkeringssituation kan utvecklas. Figur 2: Geografiska avgränsningar - parkeringspolicyn gäller för Kungsbacka stad. Kungsbacka centrum som är området i den inre markeringen detaljstuderas. 8 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 2. Övergripande målsättningar 2.1 Vision för parkeringen i Kungsbacka stad Utifrån identifierade utgångspunkter har en vision för parkeringen i Kungsbacka stad för år 2020 formulerats. Året 2020 har valts då det är det året Visionen för Kungsbacka och Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad siktar mot. I Kungsbacka stad ska det finnas tillgång till en så attraktiv cykelparkering att den bidrar till att cykel blir det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom Kungsbacka stad. Bilparkeringen i Kungsbacka ska vara lätt att nå och lätt att förstå för dem som verkligen behöver bilen. Den stöttar den önskade samhällsutvecklingen och en levande innerstad genom fortsatt god tillgänglighet och bättre nyttjande av parkeringen som helhet. 2.2 Inriktningsmål för parkeringen i Kungsbacka stad Ovanstående vision har brutits ned i ett antal inriktningsmål för parkeringssituationen. För att inriktningsmålen ska kunna användas i det dagliga arbetet och för att de ska vara möjliga att följa upp konkretiseras de i resultatmål som tidsätts. Tabell 1: Inriktningsmål Nr Inriktningsmål 1 Parkering ska stötta en levande, tillgänglig, inre centrumstruktur med goda miljöförhållanden. 2 Parkering utnyttjas effektivt och har god tillgänglighet i centrum 3 Parkeringens reglering speglar i rimlig utsträckning värdet och kostnaden av platsen 4 Parkering skapar incitament för att gå, cykla och åka kollektivt till och inom centrum 5 Parkering stöttar utveckling mot att pendla kollektivt framför bilpendling Inriktningsmålen stäms av efterhand i denna underlagsrapport och bedöms efter skalan i tabell 2: Tabell 2: Uppfyllelse av inriktningsmål Mycket långt från Långt från Underlagsrapport till parkeringspolicy På rätt väg Uppfyllt 9 av 68 Kungsbacka kommun 3. Nulägesbeskrivning 3.1 Metod För att kunna uppnå formulerade mål och på sikt visionen krävs åtgärder. Det är därför nödvändigt att känna till nuläget för att kunna identifiera vilka åtgärder som vidtas. Kartläggningen har gjorts genom studier av verkligheten och genom insamling av information och kunskap om parkering i Kungsbacka. 3.1.1 Parkeringsstudie För att kartlägga nuläget av parkeringssituationen i centrum genomfördes en parkeringsstudie 2011. Syftet med parkeringsstudien var att ta reda på beläggning och omsättning på parkeringsanläggningarna i centrum vid olika tidpunkter. Parkeringsstudien omfattade endast parkeringarna i centrum inklusive Kungsmässan och genomfördes under två dagar i maj. Inventeringen gjordes genom att registrera delar av parkerade bilars registreringsnummer vid ett antal tillfällen under de två dagarna. Parkeringsstudien omfattade även en kontroll av beläggningen på cykelparkeringarna i centrum. Parkeringsstudien i sin helhet finns sammanställd i två PM, Parkeringsstudie Kungsbacka centrum och Parkeringsstudie Kungsmässan. 3.1.2 Insamling av information och kunskap Parkeringssituationen kartlades vidare genom att samla in information och kunskap från de som verkar i staden. För att göra det genomfördes tre workshops med fastighetsägare och Innerstadsbolaget samt en med kommunala tjänstemän och parkeringsvakter. Under de olika träffarna gjordes korta presentationer kring idéer om vision och inriktningsmål, nuläge och förslag på åtgärder och riktlinjer. Under och efter presentationerna fick deltagarna möjlighet att framföra synpunkter och idéer och diskussioner fördes kring hur en framtida situation kan se ut. 10 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 3.2 Cykelparkering i centrum 3.2.1 Lokalisering och antal Cykelparkeringen i Kungsbacka centrum har inventerats. I figur 3 redovisas antal parkeringar per inventerad anläggning. Kungsmässan 48 14 32 24 10 74 24 Kommunhuset Resecentrum 26 192 120 18 16 Innerstaden 8 17 Lindens torg 50 Aranäs 280 120 40 Figur 3: Inventerade cykelparkeringar Underlagsrapport till parkeringspolicy 11 av 68 Kungsbacka kommun 3.2.2 Beläggning cykelparkering – resultat från parkeringsstudien Beläggningen på cykelparkeringarna i Kungsbacka centrum studerades under parkeringsstudien med resultatet som redovisas i figur 4 och 5. Beläggning cykelparkering 500 400 300 200 100 0 Aranäsgymnasiet Innerstaden Kommunhuset Summa av Antal parkeringar Kungsmässan Lindens torg Resecentrum Summa av Antal parkerade cyklar Figur 4: Beläggning på cykelparkeringar i Kungsbacka centrum torsdag 19 maj klockan 14 Cykelparkeringen vid resecentrum är fullbelagd (figur 5). På den östra sidan om resecentrum är den till och med överfull (figur 6). Övrig ordnad cykelparkering i centrum har utrymme för fler cyklar. 12 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Kungsmässan 38% 92% Resecentrum Kommunhuset 52% 54% Innerstaden Lindens torg 36% Cykelparkering Kungsbacka centrum Beläggning 19 maj kl. 14 Aranäs 19% Genomsnittlig beläggning: 51 % Figur 5: Beläggning på cykelparkering i centrum Underlagsrapport till parkeringspolicy 13 av 68 Kungsbacka kommun Figur 6: Överfull cykelparkering öster om resecentrum Figur 7: Full cykelparkering väster om resecentrum Figur 8: Ordnad cykelparkering på Stortorget 14 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Framtiden Nuläge 3.2.3 Synpunkter från workshop Kommuntjänstemän/Parkeringsvakter Fastighetsägare/Innerstadsbolaget Det finns inte tillräckligt med ordnade cykelparkeringar i centrum. På grund av fullbeläggningen och på grund av att det saknas cykelparkeringar på vissa platser ”vildparkeras” det på till exempel trottoarer. Cykelparkeringen måste uppmärksammas och byggas ut. Om fler ska cykla och färre köra bil måste bra alternativ först finnas. Det konstaterades att tak saknas på de flesta cykelparkeringarna. Det ansåg även finnas ett problem med skrotcyklar i cykelställen, vilket ger ett tråkigt intryck. I centrum föreslogs prioriteringsordningen vara: 1. Fotgängare 2. Cykel 3. Kollektivtrafik 4. Bil Cykelparkeringen som byggs ska vara attraktiv, det ska vara möjligt att låsa fast cykel och hjälm. Någon föreslog cykelhus som det krävs kort för att komma in i. Gång och cykel är hållbara transportsätt och är dessutom hälsosamma och bör därför prioriteras. Möjlighet att kunna duscha på jobbet är en förutsättning för att cykling till jobbet ska vara ett alternativ. Det behövs bättre målning och skyltning för cykel. Många cykelbanor tar slut när de når innerstaden, vilket gör att cykling då i stället sker på trottoaren. Ett förslag var att arbetsgivare kan erbjuda förmånscykel likväl som förmånsbil, samt parkeringsplats, service och hjälm. Underlagsrapport till parkeringspolicy 15 av 68 Kungsbacka kommun 3.3 Bilparkering i centrum 3.3.1 Lokalisering, antal och reglering Figur 9: Parkeringsplatser och reglering 16 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Det totala antalet parkeringsplatser som parkeringsstudien avser är 3171. Platserna är fördelade per reglering enligt figur 10. Antal parkeringsplatser per reglering i centrum inkl Kungsmässan 15 min 30 min 1 tim 2 tim 3 tim 4 tim dagtid annars, 3 tim 24 tim 1193 1041 516 257 68 20 61 15 Summa Figur 10: Antal parkeringsplatser i centrum, inklusive Kungsmässan, redovisade per reglering Det totala antalet parkeringsplatser i centrum, exklusive Kungsmässan, är 2054 platser och är fördelade per reglering enligt figur 11. Antal parkeringsplatser per reglering i centrum exkl Kungsmässan 15 min 30 min 1 tim 2 tim 4 tim 24 tim 1193 516 257 68 5 15 Summa Figur 11: Antal parkeringsplatser i centrum, exklusive Kungsmässan, redovisade per reglering Underlagsrapport till parkeringspolicy 17 av 68 Kungsbacka kommun 3.3.2 Tillståndsparkering I Kungsbacka finns möjlighet för innehavare av fordon som enligt Kungsbackas definition klassas som miljöfordon att söka parkeringstillstånd och därmed befrias från parkeringsavgift på allmänna parkeringsplatser. Kungsbacka kommun vill på så vis uppmuntra användandet av miljöfordon. Det finns 1198 miljöbilstillstånd i Kungsbacka (oktober 2010). För de som har butik eller verksamhet i centrum kan tillstånd för så kallad nyttoparkering utfärdas. För att ett sådant tillstånd ska utfärdas måste fordonet användas i stor utsträckning och vara av avgörande betydelse för verksamheten. Ett tillstånd kostar 2000 kr/år och 250 kr/månad. Det finns 68 stycken utfärdade tillstånd för nyttoparkering i Kungsbacka centrum (oktober 2010). Personer som är boende i centrum har möjlighet att lösa tillstånd för boendeparkering som innebär fri parkering i 14 dagar. Det gäller endast på kommunens parkeringsplatser som är tidsreglerade till 12 timmar eller mer och avgiftsbelagda till max 1 kr/tim. För att ha rätt till boendeparkering ska man vara folkbokförd på en adress inom parkeringsområdet, vara antingen ägare till bilen eller vid tjänstebil genom arbetsgivare ha rätt till parkeringstillstånd. På boendekortet anges registreringsnumret för att undvika att de överlåts. Ett boendekort kostar 600 kr/år och det finns 334 stycken utfärdade boendekort (oktober 2010). Det finns 1300 personer i Kungsbacka kommun med tillstånd att parkera på parkeringsplatser avsedda för rörelsehindrade (oktober 2010). 3.3.3 Parkering Resecentrum En undersökning om parkering vid Kungsbacka Resecentrum genomfördes i december 2008 på initiativ av Kungsbacka kommun, där destination, färdmedelsval och val av parkeringsanläggning studerades för resande med fjärr- och regiontåg. För de som reser med tåg från Kungabacka Resecentrum är den enskilt vanligaste destinationen Göteborg och majoriteten av tågresenärerna är regelbundna pendlare. Av dessa tågresenärer kommer cirka 45 procent med bil, varav drygt hälften parkerar, resterande blir avsläppta. Det är cirka 30 procent som kommer till Kungsbacka Resecentrum till fots och drygt 10 procent som cyklar och nästan lika många som kommer med buss. Den vanligaste parkeringsplatsen för dem som parkerar är pendelparkeringen, följt av Järnvägsgatan och Varla parkering. Dessa tre parkeringsanläggningar tillsammans används av cirka 70 procent av resenärerna som parkerar sin bil. Knappt var tionde av tågresenärerna som parkerar sin bil parkerar vid stadshuset. Öresundstågen har cirka 800 påstigande resenärer varje dag medan Pendeltåget har cirka 2000 påstigande resenärer. 18 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 3.3.4 Bilinnehav Behovet av parkering har ett samband med bilinnehavet hos hela kommunens invånare. Kungsbackas låga andel boende i Kungsbacka stad jämfört kommunen tros vara en faktor som bidrar till att bilinnehavet i kommunen är relativt stort jämfört med bilinnehavet i hela Sverige och i andra kommuner, se figur 12. Det är i en kommun med många boende på landsbygden svårt att skapa en effektiv kollektivtrafik. Kungsbacka stad har därför många invånare som kommer till staden i bil och det är en viktig utgångspunkt vid planering av parkering. Bilinnehavet har dock varit konstant i Kungsbacka de senaste fem åren samtidigt som invånarantalet har ökat med drygt 5 procent. Bilinnehav Invånare Bilar per 1000 invånare Kungsbacka 73 938 511 Alingsås 37 515 467 Falköping 31 419 512 Göteborg 507 330 343 Härryda 34 007 466 Kungälv 40 727 515 Lerum 38 301 467 Mölndal 60 381 437 Varberg 57 439 513 Partille 34 382 414 I riket 9 340 682 461 Figur 12: Bilinnehav i Sverige samt i ett antal kommuner år 2009 (SCB) 3.3.5 Parkering och gångavstånd i centrum Att det totala antalet parkeringsplatser motsvarar den totala efterfrågan är inte relevant om parkeringarna inte är rätt lokaliserade. Det betyder att gångavståndet avgör var du är beredd att parkera. Hur långt du är beredd att gå avgörs i sin tur av hur långt ärendet är. Det betyder att de som ska parkera under en betydande tid kan acceptera ett längre gångavstånd. Den som gör ett kort ärende i Innerstaden behöver därför de parkeringsplatser som har det kortaste avståndet till aktuell målpunkt medan de som ska arbeta kan acceptera ett avsevärt mycket längre avstånd. I figur 13 återfinns en sammanställning av fågelavstånden mellan parkeringsanläggningar och målpunkter i Kungsbacka. Hur långt det acceptabla gångavståndet är påverkas av fler parametrar utöver det faktiska avståndet och ärendets längd. Det påverkas bland annat av den gåendes kapacitet, gångvägens lutning, gångvägens attraktivitet (till exempel kantad av butiker), trygghet och säkerhet, traditioner i staden samt om det finns alternativa resmål där gångavståndet är kortare. Underlagsrapport till parkeringspolicy 19 av 68 Kungsbacka kommun Utan att ta hänsyn till ovanstående parametrar kan acceptabelt gångavstånd för olika användargrupper anses vara ungefär följande: • • • Boende i stadskärnan Besökare stadskärnan Arbetspendlare stadskärnan 300 meter 300 meter 400-700 meter Genom att jämföra dessa generella värden med figur 13 tydliggörs på ett översiktligt sätt vilka parkeringar som kan användas till vilka målpunkter och av vilka användargrupper. Figur 13: Ungefärligt gångavstånd mellan parkeringar och målpunkter i Kungsbacka centrum. 20 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 3.3.6 Beläggning och omsättning på parkeringsplatserna – resultat parkeringsstudien Utifrån genomförd parkeringsstudie har beläggningen på samtliga bilparkeringsplatser i centrum sammanställts. Då beläggningen sammantaget var som högst såg situationen ut som figur 14 visar. Figur 14: Max beläggning, fredag 27 maj klockan 12 Underlagsrapport till parkeringspolicy 21 av 68 Kungsbacka kommun Maxbeläggningen under studien inträffade klockan 12 på fredagen (fredag efter löning). Medelbeläggningen för hela centrum var då 75 procent (77 procent inklusive Kungsmässans parkeringar). I figur 14 redovisas beläggning per parkering (delzon). Samtliga beläggningsresultat redovisas i bilaga 1 till PM Parkeringsstudie Kungsbacka centrum. Över dygnet varierar beläggningen i centrum och på Kungsmässans parkering som figur 15 visar. Genom att särskilja centrum och Kungsmässan från varandra tydliggörs att beläggningen är relativt lika i centrum under torsdag och fredag. På Kungsmässan var däremot beläggningen avsevärt högre på fredagen än torsdagen. Beläggningen var som högst vid lunchtid på fredag i centrum medan den var som högst klockan 15 på Kungsmässan då den var 85 procent. Figur 15: Beläggning i centrum inklusive Kungsmässan En studie av beläggningen per reglering har gjorts för 2-timmarsparkeringar Innerstaden och för 24-timmarsparkeringar för dels norra delen av centrum och dels för södra delen av centrum. Beläggningen på 2-timmarsparkeringar i Innerstaden (Stortorget, Hamntorget, Lindens torg, Badhusparken och gatuparkeringar) visade sig som mest vara fylld till 75 procent på fredagen klockan 12, medan medelbeläggningen var cirka 60-65 procent. På 24-timmarsparkeringarna i norr var beläggningen cirka 80-85 procent, det vill säga nästan fullbelagt. I söder var beläggningen däremot cirka 60-70 procent dagtid och det fanns sammantaget cirka 200 platser lediga när beläggningen var som högst. 22 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Med omsättning avses en analys av hur länge fordon står parkerade. Utifrån den tid som fordonet står parkerat definieras det också som att tillhöra en viss användargrupp. De användargrupper som definierats är boende, verksamma, ärende och längre ärende/besök. Hur stor andel av de parkerade fordonen de olika användargrupperna utgör samt när de parkerar har sammanställts för torsdagen och fredagen för samtliga parkeringar i centrum och återfinns i figur 16 och 17. Under torsdagen är det som flest cirka 900 verksamma som parkerar vilket är 100 fler jämfört med fredagen. Antalet ärendeparkerare är cirka 250-300 under torsdag och nästan det dubbla under fredag, cirka 500. Parkerade användare per tidpunkt, torsdag 1600 1400 1200 1000 Antal parkerade 800 fordon 600 Ärende Ärende (långt) Verksam 400 Boende 200 0 6 8 10 12 15 17 19 Klockan Figur 16: Storlek på användargrupper per tidpunkt på torsdag Parkerade användare per tidpunkt, fredag 1600 1400 1200 1000 Antal parkerade 800 fordon 600 Ärende Ärende (långt) Verksam 400 Boende 200 0 8 10 12 15 17 Klockan Figur 17: Storlek på användargrupper per tidpunkt på fredag Underlagsrapport till parkeringspolicy 23 av 68 Kungsbacka kommun Det totala utbudet av parkering för korttidsanvändare (2-timmarsparkeringar) matchar efterfrågan väl vid en jämförelse mellan tillgång och efterfrågan. Tillgången på långtidsparkeringar (24-timmarsparkeringar), enbart sett till antal och inte geografiskt läge, är god med en buffert på cirka 200 platser. Analyserna visar dock att ärendeparkering (cirka 15-20 procent) även sker på parkering huvudsakligen avsedda för verksamma/boende. Verksamma parkerar också på parkeringar avsedda för ärendeparkering. Cirka 10-20 procent av antalet tillgängliga 2-timmarsparkeringar utnyttjas under torsdagen för långa ärenden, av verksamma och boende. Problemet finns både i Innerstaden och i övriga centrum. Situationen är liknande på fredagen men då är det cirka 100 fler ärendeparkerare som står på 2-timmarsparkeringarna. Generellt sett finns det lediga bilparkeringsplatser i centrum – även under maxbeläggning. Det finns lediga korttidsparkeringar i innerstaden men känsligheten för gångavstånd är stor och beläggningen varierar tydligt med avståndet från Stortorget. Det är tydligt att det är större efterfrågan på parkeringar i norra centrum jämfört med södra centrum, som helhet sett. På enskilda parkeringar kan efterfrågan också vara stor i södra centrum. Beläggningen varierar stort mellan avgiftsbelagda och avgiftsfria parkeringar i södra centrum vilket visar på känsligheten för att erlägga en avgift gentemot att inte göra det. Det fanns en del felparkerande, utanför rutor etc, i södra centrum. Parkeringen närmast Aranäs gymnasium kunde vara överfull samtidigt som det fanns lediga avgiftsfria parkeringsplatser inom relativt kort gångavstånd. Utbudet av parkeringsplatser tillgodoser både torsdagens och fredagens användning men användningen av 2-timmars- och 24-timmarsparkering kan matchas bättre mot reglering och behov. Efter omsättningsanalyserna kan det även konstateras att besökande på Kungsmässan också besöker övriga centrum och gör det med bil. Det omvända gäller också. 24 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Nuläge 3.3.7 Synpunkter från workshop Kommuntjänstemän/Parkeringsvakter Fastighetsägare/Innerstadsbolaget Det finns gott om bilparkeringar i Kungsbacka. Men ”alla” vill parkera på Stortorget, varför det snabbt blir fullbelagt på Stortorget. Det finns gott om bilparkering i Kungsbacka centrum. Det går alltid att hitta en p-plats. Alla långtidsparkeringar är fullbelagda – pendelparkeringen vid Resecentrum, Valand, Ejdern, polishuset och Aranäs stadsdel. Parkeringssituationen varierar i olika bostadsområden, vilket beror på att parkeringsnormen varierar. Det är både pendlare till Göteborg och pendlare som ska söderut som använder långtidsparkeringarna i centrum. Detta trots att de som ska till Göteborg har möjlighet att parkera och ta pendeltåget från Hede station, vilket ansågs vara ett problem att de inte gjorde. Det är för billigt att parkera i centrum, det vill säga att taxan inte styr hur länge man parkerade. Parkeringarna är självreglerande, ju fler parkeringar det finns desto fler bilar, ju färre parkeringar desto färre bilar. Verksamma i Kungsbacka använder till viss del p-platser i bästa läget, vilket i stället borde vara för besökare. I Kungsbacka är de faktiska avstånden inte stora, men på grund av ”tråkiga” gångvägar, ansåg deltagarna att de upplevs som långa. I Kungsbacka är acceptansen för längre gångavstånd mellan parkering och målpunkt mycket liten. Tidsregleringen på Stortorget ansågs vara bra men det ansågs behöva vara dyrare för att öka omsättningen och därmed bättre svara mot efterfrågan. I stort ansågs efterlevnaden av regleringen vara god. Parkeringsvakterna berättade dock om att de har så kallade ”stamkunder” vilka har satt i system att felparkera och ta parkeringsböterna i stället för att betala avgiften. Underlagsrapport till parkeringspolicy 25 av 68 Kungsbacka kommun 3.4 Analys av nuläge och avstämning inriktningsmål En övergripande analys av resultaten från beläggningsstudien redovisas i figur 18. EFTERFRÅGAN PÅ LÅNGTIDSPARKERING FRÅN VERKSAMMA OCH PENDLARE ÖVERSTIGER UTBUD LEDIG ÄRENDEKAPACITET I YTTRE INNERSTADEN LEDIG KAPACITET FÖR ÄRENDE OCH VERKSAMMA PARKERINGSBUFFERT FÖR VERKSAMMA Figur 18: Översiktlig analys av nuläget 26 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun En samlad bedömning av nuläget, beläggningsstudie och input från workshops med mera, i förhållande till de uppställda målen redovisas i tabell 2. Tabell 3: Bedömning av måluppfyllelse för nuläget Nr Inriktningsmål 1 Parkering ska stötta en levande, tillgänglig, inre centrumstruktur med goda miljöförhållanden. 2 Parkering utnyttjas effektivt och har god tillgänglighet i centrum 3 Parkeringens reglering speglar i rimlig utsträckning värdet och kostnaden av platsen 4 Parkering skapar incitament för att gå, cykla och åka kollektivt till och inom centrum 5 Parkering stöttar utveckling mot att pendla kollektivt framför bilpendling Bedömning av nuläge Effektivitet God tillgänglighet Tabell 4: Uppfyllelse av inriktningsmål Mycket långt från Långt från Underlagsrapport till parkeringspolicy På rätt väg Uppfyllt 27 av 68 Kungsbacka kommun 4. Trender och utveckling i omvärlden 4.1 Övergripande trender – megatrender Göteborgs stad har genomfört en omvärldsanalys och däribland sammanställt globala trender, tio megatrender 1, som påverkar oss under de kommande 10-15 åren. I korthet är trenderna Åldrande befolkning, Globalisering, Teknologiutveckling, Ökat välstånd, Individualisering, Kommersialisering, Hälsa och miljö, Acceleration, Nätverkande och Urbanisering. Av särskild relevans för en parkeringspolicy är trenderna att vi blir allt äldre, att vi får det bättre ställt, att hälsa och miljö blir allt viktigare och att vi bosätter oss allt mer i städer. Figur 19: Megatrender med koppling till 4.2 Kungsbacka och parkering Göteborgsregionens utveckling I likhet med de globala trenderna fortsätter urbaniseringen i Sverige och på senare tid med stort fokus på regioner med storstadens drivkraft och betydelse för regionens utveckling. För att förbättra möjligheterna till arbete och tillväxt är ambitionen att arbeta med regionförstoring som en väg till en större arbetsmarknad. Göteborgsregionen har inte lyckats lika väl som Stockholms- och Öresundsregionen i denna målsättning. Den politiska inriktningen i Göteborgsregionen är nu tydlig med satsningen på regionförstoring. Målsättningen är att regionen ska utvecklas till kärna och längs huvudstråk. Huvudstråken har järnvägen och pendlingsmöjligheterna med kollektivtrafik som bärande idé och satsningen på detta genomförs bland annat inom ramen för K2020 och Västsvenska infrastrukturpaketet. 4.3 Staden som mötesplats och identitetsbärare Staden och stadskärnan har under en längre tid varit i fokus för samhällsutveckling och central i diskussionen för en hållbar utveckling. Staden, stadsrummet och gaturummet har fått betydelse för identitet och sammanhang för medborgare, besökare och politiska viljeriktningar. Konkurrensen om gaturummet har ökat och användning av gaturummet som renodlat transportrum med plats för parkering är allt mer sällsynt i stadskärnor. 1 28 av 68 Megatrenderna är framtagna av Institutet för framtidsforskning i Köpenhamn. Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 4.4 Miljöfokus och trafikens utveckling Medvetenheten om miljöns betydelse för vår livsstil och vice versa kommer öka när klimatförändringar och samhällsdebatten fortsätter att förändras. Ett steg för att påverka och förändra biltrafikens miljöpåverkan är införande av trängselskatt i Göteborg. Samtidigt ökar behovet av resor när arbetsmarknaden utökas geografiskt och möjligheterna till resor förbättras. En rimlig slutsats är att resandet som helhet kommer att öka och att ökningen kommer att fördelas både på kollektivtrafik och på biltrafik. 4.5 Cykelns potential som transportmedel Cykelresande har slagit igenom i den nationella politiken som en betydelsefull del i en utveckling mot ett mer hållbart transportsystem. Det finns en samsyn bland aktörer och intressenter om att satsningar på cykel skapar förutsättningar att ersätta korta bilresor och att detta innebär betydande vinster för samhället och medborgarna. Cykling är betydligt mer energieffektivt per personkilometer och en ökad andel cykelresor har positiva effekter på trängsel, buller, partiklar och bidrar till en effektivare markanvändning. Sedan bilismens framväxt på 1960- och 70-talen har bilen varit norm för stadsbyggandet. I dagsläget är det dock svårt att göra plats för mer biltrafik i stadskärnorna och normen håller därför på att ändras. Utvecklingstrenden inom stadsplanering är att förtäta stadskärnorna vilket förbättrar förutsättningarna att använda cykeln som färdmedel. En trend i samhället är att värna om hälsan. Den hälsosmarta cyklisten anser att cykling till arbetet ger gratis träning vilket lett till en trend med ökad cykelpendling. Cyklingen bidrar till en förbättrad hälsa då fysisk aktivitet minskar risken att dö i förtid och sänker antalet vårdtillfällen. Då cykeltrafikanten är oskyddad måste ökad cykling utvecklas på ett säkert sätt. För ökad cykling är ett sammanhängande cykelnät, tillsammans med tillgång på cykelparkering, grundläggande förutsättningar. En åtgärd som flera städer i och utanför Sverige har genomfört är att införa lånecykelsystem. I Göteborg kallas systemet Styr och Ställ. Ett lånecykelsystem innebär att ett antal cykelstationer anläggs runt om i staden på strategiska platser, såsom resecentrum, centrum, stora arbetsplatser med mera. Den som vill använda cyklarna löser ett abonnemang och kan sedan cykla mellan de olika stationerna. Ett lånecykelsystem är ett bra komplement till kollektivtrafiken. Under senare år har många kommuner tagit fram en särskild cykelkarta. Cykelkartan är ofta gratis och delas ut till kommunens invånare för att informera om var det är tänkt att de ska cykla. Digitala cykelreseplanerare finns att hitta på internet och på flera större kommuners hemsidor, bland annat Stockholm och Göteborg. I dessa matas start och målpunkt in och närmaste väg ritas ut på en karta. Information om cykelparkeringar, lånecyklar och cykelserviceplatser kan även fås. Det är även möjligt att välja vilken typ av resa som önskas: lättsam eller kraftfull, mycket cykelväg eller kortaste väg. Underlagsrapport till parkeringspolicy 29 av 68 Kungsbacka kommun Det finns exempel på städer som har lyckats ta till vara på cykelns potential som transportmedel. Ett exempel på det är Houten i Holland med 30 000 invånare. Infrastrukturen är helt planerad utifrån cykeln som transportmedel. Staden har ett utmärkt nät av gång- och cykelbanor omgivna av en ringled för biltrafiken. För att ta sig från en punkt till en annan i staden är det betydligt genare att använda gång- och cykelnätet än bilnätet. Cykeln har också alltid företräde framför bilen. Andelen cykeltrafik är 52 procent samtidigt som trafiksäkerheten för cyklister är god jämfört med andra städer i Holland. Ett annat exempel är staden Odense i Danmark som genomförde ett femtiotal cykelåtgärder runt år 2000. Utvärderingar har visat att cyklingen har ökat med 24 procent efter genomförd satsning. Av de nya cykelresorna görs hälften av tidigare bilister. Totalt sett görs var fjärde resa med cykel. Trots att andelen cykelresor har ökat kraftigt har antalet personskador bland cyklister minskat med 20 procent jämfört med före satsningen. Folkhälsan har dessutom förbättrats genom satsningen. 30 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 5. Framtida utveckling i Kungsbacka 5.1 Kommunala planer En samlad vision för den långsiktiga utvecklingen av kommunen har tagits fram för att markera åt vilket håll utvecklingen ska gå och beslutades av kommunfullmäktige den 13 oktober 2005. I visionen står det bland annat att Kungsbacka ska utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stad. Fördjupade översiktsplan för Kungsbacka stad antogs av kommunfullmäktige 200906-16 och ska vara ett stöd i planeringen i mellan tio och femton år framöver. Planerade utbyggnader enligt den fördjupade översiktsplanen av bostads- och verksamhetsområden framgår av figur 20. Invånarantalet i Kungsbacka kommun år 2010 är cirka 74 000 personer, varav cirka 18 000 bor i Kungsbacka stad som är centralort i kommunen. Enligt kommunens vision ska Kungsbacka stad få en starkare ställning då endast en fjärdedel av kommunens invånare bor där idag. Kungsbacka ska bli ett framträdande nav i kommunen samt få en ökad stadskaraktär. För att öka stadens tyngd krävs en långsiktig utveckling av såväl bostadsbyggande, infrastruktur, näringsliv och kommunikationer som satsning på sociala och kulturella kvaliteter. Den fördjupade översiktsplanen är inriktad på 25 000 invånare i Kungsbacka stad. I centrum kommer Valand att byggas ut med bostäder och förändras avsevärt mot idag. Det planeras ske på kort sikt. På längre sikt, till år 2020-2025, är nästa stora förändring utbyggnaden av Ejdern och Aranäs stadsdel. Det tillför ett stort antal bostäder och förtätar centrum. Underlagsrapport till parkeringspolicy 31 av 68 Kungsbacka kommun Figur 20: Plankarta från fördjupad översiktsplan Kungsbacka stad 32 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 5.2 Handel och arbetsmarknad Marknaden för handel med dagligvaror och sällanköpsvaror har goda möjligheter till expansion på grund av förväntat stark marknadstillväxt. Handelns utredningsinstitut har i en handelsutredning för Kungsbacka, daterad februari 2011, konstaterat att en stark befolkningstillväxt i kombination med stigande inkomster ger en marknadstillväxt som förväntas vara högre än Göteborgsregionen och riket som helhet. Kungsmässan och Innerstaden kommer att få ta del av denna tillväxt som också innebär ökat tryck på god tillgänglighet för besökande till Kungsbacka centrum. I nuläget pendlar drygt hälften av alla förvärvsarbetande i Kungsbacka kommun till en arbetsplats utanför kommunen. Med fortsatt hög befolkningstillväxt kommer utpendlingen troligen öka i motsvarande grad. Kollektivtrafiken kommer vara en del av trafiksystemet som hanterar pendlingsresorna och det kommer att öka behovet av god tillgänglighet till Resecentrum och Hede station. Underlagsrapport till parkeringspolicy Figur 21: Fakta om handel och arbetsmarknad i Kungsbacka 33 av 68 Kungsbacka kommun 5.3 Förändringar av parkeringsutbudet I Kungsbacka centrum planeras nya parkeringsanläggningar, se tabell 3 och figur 22. I Valand kommer ett parkeringshus att anläggas inom detaljplanen för kvarteret. Parkeringshuset kommer att omfatta cirka 350 allmänna platser, varav cirka 200 platser ersätter tidigare markparkering på Valand. Övriga 150 platser är besöksparkering för att kunna möta nya parkeringsbehov inom kvarteret när det exploateras. Inom Ejdern har 90 platser tillkommit efter beläggningsstudien. Inom kvarteret planeras också ett nytt parkeringshus i samband med exploatering av kvarteret. I Aranäs stadsdel planeras ett parkeringshus för Aranäs stadsdel och sommaren 2011 öppnades här också en ny markparkering med cirka 70 platser. Kungsmässan planerar 300 nya parkeringsplatser på platsen där Statoil finns idag. I samband med utbyggnad av Resecentrum kommer pendelparkeringen i den norra delen av Resecentrum att utgå. Under 2013-2014 kommer 400 platser att byggas ut på den östra sidan av järnvägen vid Hede station. Tabell 5: Möjliga förändringar av parkeringsutbudet i centrum och Hede Anläggning Förändring Antal platser Tidplan Aranäs stadsdel Ny mark-p +70 Juli 2011 Innerstaden Torg-p minskar -60 Hösten 2011 Innerstaden Torg-p ökar +20 Vår 2012 Resecentrum Befintlig p utgår -85 2013-14 Kungsmässan Ny mark-p +300 2012-13 Valand Nytt p-hus +350 2015 Valand Mark-p utgår -200 2013 Ejdern Tillfällig mark-p* +150 prel. 2013 Ejdern Nytt p-hus +150 prel. 2020 Ejdern Mark-p utgår -150 prel. 2020 Aranäs stadsdel Nytt p-hus +200 prel. 2020 Aranäs stadsdel Mark-p utgår -200 prel. 2020 Hede pendel-p Ny mark-p +400 2013 * tills nytt p-hus på Valand är på plats 34 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Kungsmässan Mark-P 300 pl (2012) Mark-P utgår 85 pl (2013-2014) Valand: P-hus ersätter mark-P 350pl (2015) Ejdern: P-hus ersätter mark-P 150pl (2020) Stortorget: Mark-P utgår 40pl (2011) Tillkommande Mark-P 70 pl (juli -11) Ändrat utbud Aranäs stadsdel: P-hus ersätter mark-P 200pl (2020) Tillkommande utbud Utbud som utgår Figur 22: Planerade samt möjliga förändringar av parkeringsutbudet Underlagsrapport till parkeringspolicy 35 av 68 Kungsbacka kommun 6. Sammanfattande analys och slutsats för parkering 6.1 Kungsbacka Stad förtätas och får bättre förutsättningar för cykel och kollektivt resande Kommunen planerar för tillväxt och har haft en mycket stark befolkningsutveckling under de senaste tio åren. Genom en tydlig satsning på expansion av Kungsbacka stad ökar möjligheterna till en hållbar tillväxt. En ökad täthet i staden ger ökade möjligheter att gå och cykla till sin målpunkt och för att få god effekt av detta är det viktigt att skapa en gång- och cykelvänlig stad. Det ger också bra förutsättningar för dem som pendlar att använda tåg som färdmedel. Figur 23: Planerade större utbyggnader i Kungsbacka stad 36 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 6.2 Utvecklingen av centrum och den övriga staden kräver samverkan För en utveckling i samklang med omvärld, lokalt näringsliv och kommunal förvaltning krävs fortsatt samverkan kring parkeringsfrågor. Exploatering av privata aktörer med behov av intäkter från parkeringsanläggningar skapar ett omvandlingstryck på den kommunala parkeringen. Dels kommer förändringar av parkeringsutbudet i centrum med nya parkeringshus skapa denna situation, men också exploatering av bostäder utanför centrum. Nya bostadsområden med gemensamma parkeringsanläggningar som har en avgiftsnivå på 200-300 kronor per månad har svårt att konkurrera med omgivande gatuparkering som är gratis. För att nya parkeringshus ska ha en möjlighet att konkurrera med markparkeringen på Kungsmässan och i Innerstaden måste avgiftsnivåerna i parkeringshuset sättas därefter, alternativt måste markparkeringarna avgiftsbeläggas eller avgiftsnivåerna höjas. Underlagsrapport till parkeringspolicy 37 av 68 Kungsbacka kommun 6.3 Cykelparkering i centrum I figur 24 redovisas en sammanfattning av efterfrågan och utbud av cykelparkering. Figur 24: Utbud och efterfrågan av cykelparkering 38 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Standarden på cykelparkeringarna i centrum är på flera ställen låg. Trasiga och oattraktiva cykelställ gör att många parkerar sina cyklar utanför de ordnade cykelparkeringarna, bland annat på trottoarer. En annan bidragande orsak till att cykelparkeringen sker utanför de ordnade parkeringarna är att det saknas ordnad cykelparkering nära målpunkter. Utseendet på cykelparkeringarna varierar och en större enhetlighet kan signalera högre status och tydligare ge cykeln plats i gaturummet. Underlagsrapport till parkeringspolicy 39 av 68 Kungsbacka kommun Figur 25: Cykelparkeringar i centrum 40 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun I figur 26 redovisas en analys målpunkternas lokalisering relativt cykelnät- och parkeringar. Figur 26: Cykelnät- och parkering samt målpunkter i centrum Underlagsrapport till parkeringspolicy 41 av 68 Kungsbacka kommun 6.4 Bilparkering och användargrupper 6.4.1 Efterfrågan idag och behov på sikt I beläggningsstudien konstateras hur olika användargrupper utnyttjar parkering i centrum år 2011. För att möjliggöra en diskussion och analys har centrum delats in i tre huvudområden, vilka redovisas i figur 27, och därefter har en kvantifiering av utbud och efterfrågan gjorts för respektive område. Det är viktigt att ha i åtanke att på 24-timmarsparkering står inte endast verksamma eller boende och på 2-timmarsparkering står inte endast ärendeparkerare. Detta är en del av problembilden och cirka 15 procent av parkeringarna ”felanvänds” generellt, det vill säga verksamma står på korttid och ärendeparkerare på långtidsparkering. Norra centrum Innerstaden Södra centrum Figur 27: Indelning av centrum i huvudområden 42 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun I figur 28 redovisas ett kvantifierat utbud och efterfrågan på parkering i nuläget, och under maxbeläggningen under parkeringsstudien – fredag klockan 12. Efterfrågan motsvaras i denna bild av det faktiska antal parkerade bilar, och är inte en illustration som också tar med en redovisning av en undanträngd efterfrågan. På sikt kommer förändringar i omvärlden och Kungsbacka att påverka hur parkeringarna utnyttjas. I figur 29 sammanfattas efterfrågan på parkeringsplatser i nuläget och på sikt i en kvalitativ bedömning. Pendelparkering: brist idag och ökat behov i framtiden Efterfrågan på pendelparkeringar i centrum har konstaterats vara stor. En efterfrågan som dessutom kan förväntas öka på grund av ökat antal invånare och ökad pendling. Efterfrågan från verksamma är hög i centrum och framförallt i norra centrum där verksamma konkurrerar med pendlare om parkeringsplatserna. I takt med att Kungsbacka Stad och kommunen växer kommer antalet arbetstillfällen i centrum också att öka och därmed också behovet av parkering för verksamma. Det råder ett ojämnt utnyttjande av parkeringar mellan norra och södra centrum och pendelparkerandet har troligen stor del i detta. Fler besökare till centrum Efterfrågan på parkering kommer öka på grund av befolkningstillväxt i kommunen som helhet och av bostadsutbyggnad i Kungsbacka stad. Handeln kommer också att fortsätta växa i Kungsbacka och med ett attraktivt centrum kommer behovet av tillgänglighet till Innerstaden också öka. Gångavstånden i Innerstaden är korta och skapar förutsättningar för att lågt utnyttjade parkeringsanläggningar i Innerstadens ytterkant kan utnyttjas bättre. Mellan 2timmarsparkeringarna i Innerstadens utkant och Stortorget är det cirka 150 meter, vilket är ett acceptabelt gångavstånd för ärenden. Underlagsrapport till parkeringspolicy 43 av 68 Kungsbacka kommun Figur 28: Utbud och efterfrågan i nuläget (klockan 12, fredag 27 maj, 2011) 44 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Mycket hög efterfrågan på besöks-p år 2011. Ökat tryck på sikt. Nära kapacitetsbrist idag. Efterfrågan från pendlare bedöms överstiga utbudet. Ökad efterfrågan på sikt från verksamma och pendlare. Ledig kapacitet 2011. Ökat tryck på besöks-p på sikt. Ledig kapacitet för verksamma och långa ärenden 2011. Ökad efterfrågan på sikt. Figur 29: Utbud och efterfrågan idag samt efterfrågan på sikt Underlagsrapport till parkeringspolicy 45 av 68 Kungsbacka kommun 6.5 Sammanfattning och måluppfyllelse Givet samma parkeringsutbud som i beläggningsstudien men med förändringar i efterfrågan enligt 6.4 samt att inga andra åtgärder vidtas för att förändra parkeringssituationen , bedöms inriktningsmålen uppfyllas enligt tabellen nedan. Tabell 6: Bedömning av måluppfyllelse för framtidssituation utan åtgärder Nr Inriktningsmål Bedömning av analysresultat 1 Parkering ska stötta ett levande, tillgängligt centrum med goda miljöförhållanden. Ökad efterfrågan i centrum utan att platserna är mer tillgängliga än i nuläget är negativt. 2 Parkering utnyttjas effektivt och har god tillgänglighet i centrum Ett högre och mer effektivt utnyttjande är möjligt då det finns lediga platser men det kommer fortsatt vara fel utnyttjande i viss omfattning och tillgängligheten fortsatt låg på de platser där beläggningen är för hög idag. 3 Parkeringens reglering speglar i rimlig utsträckning värdet och kostnaden av platsen Den ökade efterfrågan kommer att öka avståndet mellan värde och intäkt för parkeringsplatserna. 4 Parkering skapar incitament för att gå, cykla och åka kollektivt till och inom centrum Utan åtgärder kommer inte förbättrade förutsättningar för cykelanvändande att få ett större genomslag. Högre beläggning och svårare att hitta parkeringsplats kan skapa incitament för att välja andra färdmedel men det är inte incitament som skapats med trängsel och inte med höjda avgifter etc. 5 Parkering stöttar utveckling mot att pendla kollektivt framför bilpendling Behovet kommer vara mycket större av att parkera och pendla kollektivt men utan åtgärder kan effekten bli den motsatta, d.v.s. att bilpendlingen ökar. Tabell 7: Uppfyllelse av inriktningsmål Mycket långt från Långt från På rätt väg Uppfyllt Parkeringsutbudet kommer dock att förändras, både i omfattning men framförallt med avseende på avgift och reglering. För att kunna analysera framtida förändringar, som i nuläget inte är fastlagda, och deras påverkan på parkeringssituationen genomförs en scenarioanalys i kapitel 7. 46 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 7. Scenarioanalys av framtida parkeringsutbud Parkeringsutbudet kommer att förändras både på kort och lång sikt. Utbudet i centrum räknat i antal platser kommer inte att förändras i avgörande omfattning, bortsett från Kungsmässan där 300 platser tillkommer. Däremot kan utbudets reglering och lokalisering förändras avsevärt. På Stortorget kommer antalet bilplatser att minska och antalet cykelplatser att öka. Framförallt kommer parkeringshus att ersätta allmänna markparkeringar, och vilken inriktning parkeringsutbudet i dessa anläggningar får (långtidsparkering, parkering för verksamma, besöksparkering) – kommer att ha stor betydelse för parkeringssituationen på sikt. Regleringen av platserna i parkeringshusen är inte fastställd men för att analysera effekterna av ett ändrat utbud antas ett scenario där parkeringen i parkeringshus riktas mot besökande/ärendeparkerare. Det förändrade utbudet enligt detta scenario redovisas i figur 30, och sammanställs i tabell 5. Utbudet ändras över tid och alla förändringar sker inte samtidigt. För att analysera förändringarna över tid genomförs scenarioanalysen för tre tidsperspektiv: 2013, 2015 och 2025. I norra centrum kommer parkeringshus i kvarteren Valand och Ejdern att ersätta 350 platser på markparkering. Vid Resecentrum utgår också 85 pendelparkeringar vid kommande ombyggnad. Antalet parkeringar i Innerstaden kommer troligen inte att öka utan snarare minska något totalt sett. Stadskärnan utvecklas och torg och gator byggs om för ett gaturum och trafiksituation i samklang med stadsmiljön. Det blir snarare främst en fråga om att utnyttja de som finns mer effektivt. I södra centrum har 70 platser tillkommit i markparkering. Ett nytt parkeringshus i Aranäs stadsdel ersätter 200 markparkeringar. Tabell 8: Scenario för förändring av parkeringsutbud Förändring av parkeringsutbud Antal platser Var P-pl ändras från avgiftsfri långtidsparkering (alt låg avgift 1 kr/tim) till avgiftsbelagd besöksparkering 550 platser Markparkering blir parkeringshus inom Valand, Ejdern, Aranäs stadsdel Tillkommande platser 370 Nya platser på Kungsmässan (300 pl) och 70 i södra centrum Platser som utgår 125 Platser utgår vid Resecentrum och på Stortorget Underlagsrapport till parkeringspolicy 47 av 68 Kungsbacka kommun Mycket hög efterfrågan på besöks-p år 2011. Ökat tryck på sikt. Besök 300 pl Pendel 85 pl Nära kapacitetsbrist idag. Efterfrågan från pendlare bedöms överstiga utbudet. Ökad efterfrågan på sikt från verksamma och pendlare. Från långtids-P till besöks-P 200 pl Från långtids-P till besöks-P 150 pl Besök 25 pl Ledig kapacitet 2011. Ökat tryck på besöks-p på sikt. Verksam/ besök 70 pl Ledig kapacitet för verksamma och långa ärenden 2011. Ökad efterfrågan på sikt. Utbud/efterfrågan idag samt efterfrågan på sikt. Från långtids-P till besöks-p 200 pl Ändrat utbud Tillkommande utbud Utbud som utgår Figur 30: Efterfrågan och utbud, i nuläget och på sikt 48 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 7.1 Scenarioanalys för år 2013, 2015 och 2025 I diagrammen i figur 31, 32 och 33 redovisas efterfrågan per användargrupp och utbud per reglering, för huvudområdena i centrum (norra centrum, innerstaden och södra centrum). Med efterfrågan avses här det inventerade antalet parkerade bilar, kategoriserade per användargrupp, vid tidpunkten för maximal efterfrågan under beläggningsstudien – det vill säga fredag klockan 12. Efterfrågan på parkering antas därefter öka med 2 procent per år. Utbudet per huvudområde är det totala antalet parkeringar som tillhör någon av de regleringar som redovisas (2, 4 eller 24 timmar). Detta är en scenarioanalys av hur utbud möter efterfrågan på en övergripande nivå (stadsdel) och ska inte förväxlas med situationen på unika parkeringar. Verksamma står på 2-timmarsparkering och ärendeparkerare på 24-timmarsparkering, i viss utsträckning. Underlagsrapport till parkeringspolicy 49 av 68 Kungsbacka kommun Efterfrågan på parkering möts av utbudet fram till år 2013, enligt figur 31. Efterfrågan på avgiftsfria långtidsparkeringar i norra centrum är fortsatt högre än det finns platser men det finns tillgängliga avgiftsbelagda långtidsparkeringar (Ejdern). Figur 31: Utbud och efterfrågan 2013 50 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun År 2015 förändras utbudet av parkering, så att behovet av långtidsparkeringar överskrider utbudet i norra centrum, se figur 32. En inriktning mot besöksparkering kommer leda till brist på långtidsparkeringar. Utbudet av besöksparkering i norra centrum kommer att vara avsevärt högre än efterfrågan. Figur 32: Utbud och efterfrågan 2015 Underlagsrapport till parkeringspolicy 51 av 68 Kungsbacka kommun År 2025 fungerar inte parkeringsmarknaden givet en inriktning med besöksparkering i tillkommande parkeringshus. Efterfrågan från verksamma och pendlare är avsevärt högre än utbudet av långtidsparkering i norra centrum, se figur 33. Figur 33: Utbud och efterfrågan 2025 52 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 7.2 Sammanfattning av scenarioanalys Scenarioanalysen visar på att det kan bli svårt att hantera efterfrågan på långtidsparkering i norra centrum när utbudet förändras och riktas mer mot besöksparkering. En rimlig slutsats är att tillkommande parkering i norra centrum behöver få en reglering som är tillräcklig i tid och rimlig i kostnad för pendlare och verksamma. Den efterfrågan på besöksparkering som inte kan mötas i Innerstaden har goda möjligheter att tillfredsställas i parkeringshus utanför Innerstaden, där en mindre andel av parkeringen regleras som besöksparkering. Underlagsrapport till parkeringspolicy 53 av 68 Kungsbacka kommun 8. Konkret målbild för parkeringsanvändning Efter konstaterat nuläge och analys av det och framtida förändringar är det möjligt att omsätta visionen (se avsnitt 2.1) till en konkret målbild för parkeringsanvändningen, i de avseenden som det är möjligt att illustrera den på en karta. I figur 34 illustreras önskad framtida situation för cykelparkering – det vill säga målbild för cykel. För cykelparkering i Kungsbacka bör designtanken som genomsyrar planering och utformning vara: ”Ökat antal attraktiva cykelparkeringar med enhetlig utformning – skapar ett tydligt varumärke” Målbilden för bilparkering och dess användning illustreras i figur 35. Som övergripande målsättning gäller att: ”Parkering i centrum är främst för parkerande som saknar tillgång till alternativa färdmedel” 54 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Figur 34: Målbild för cykelparkering Underlagsrapport till parkeringspolicy 55 av 68 Kungsbacka kommun Figur 35: Målbild för bilparkering 56 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 9. Parkeringspolicyn Nedan har parkeringspolicyns fokusområden identifierats för centrum och för staden som helhet. Dessa fokusområden syftar till att nå uppsatta mål och bidra till en utveckling i riktning mot visionen samtidigt som de syftar till att hantera en framtida situation. Fokusområdena beskrivs i generella termer tillsammans med konkreta åtgärder. I korthet innebär parkeringspolicyn att ett antal riktlinjer för olika användargrupper föreslås, att användningen av parkering effektiviseras och att synen på tillgänglighet ska vara bred och se till den sammanvägda tillgängligheten där gång, cykel och kollektivtrafik balanserar den bilorienterade trafikmiljön. Riktlinjer för användare Effektivisering Bred syn på tillgänglighet Figur 36: Parkeringspolicyns fokusområden Åtgärderna och riktlinjerna i fokusområdena har två tidsperspektiv och användningssätt. Dels föreslås förändringar som är aktuella här och nu och som avser hur parkeringarna regleras och drivs, detta kallas åtgärder i driftskedet. Dels föreslås åtgärder och förhållningssätt som är applicerbara i planering, detta kallas planeringsförutsättningar. Parkeringspolicyns fokusområden resulterar, bland annat, i ett konkret förslag till reglering för Kungsbacka centrum, se avsnitt 9.2, centrum samt förslag till fysiska åtgärder, se avsnitt 9.3. Underlagsrapport till parkeringspolicy 57 av 68 Kungsbacka kommun 9.1 Fokusområden 9.1.1 Riktlinjer för användargrupper Planeringsförutsättning Prioriteringsordning För bilparkering i centrum gäller att regleringen utformas så att användarna prioriteras i följande ordning med avseende på närhet till målpunkt: 1. Besökande/ärende 2. Boende 3. Verksam/pendlare Riktlinjer Prioriteringsordning Besökare ska ha god tillgänglighet till centrum Skapa förutsättningar för att pendla kollektivt Åtgärd driftskede Besökare ska ha god tillgänglighet till centrum Syftet med att avgiftsbelägga och tidsbegränsa parkeringar är att skapa god tillgänglighet. Avgiftsnivåerna i Kungsbacka är idag låga jämfört med andra svenska kommuner. Avgiften som trafikreglerande instrument utnyttjas därmed inte fullt ut. Det blir tydligt när de som parkerar väljer att fylla på avgiften när tidsperioden går ut. För att prioritera besökare i Innerstaden behöver parkeringsavgifterna höjas. Avgiftsnivåerna på de mest centrala parkeringarna där efterfrågan är som störst kan en rimlig nivå vara cirka 10 kr/tim. Planeringsförutsättning 58 av 68 Parkeringsytor i Innerstadens utkant kan vara aktuella för en progressiv taxa. Det betyder att taxan ökar succesivt ju längre bilen står parkerad. På så vis prioriteras besökare samtidigt som att tiden inte blir en begränsande faktor för den som shoppar. Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Åtgärd driftskede Gatuparkeringarna i centrum bör mer renodlat rikta sig till korta besök och angöring. En rimlig åtgärd är därför en förkortad tidsbegränsning jämfört idag. Avgiftsfria parkeringar bör undvikas på platser med god efterfrågan eftersom tillgängligheten annars blir låg. Det bidrar också till att få en jämnare beläggning på parkeringsanläggningarna i centrala Kungsbacka. Ett tydligt exempel på en eftertraktad långtidsparkering där efterfrågan är större än utbudet är parkeringen på Valand som därför kan vara aktuell för en låg avgift. Parkeringarna i södra Aranäs stadsdel, där efterfrågan är lägre, bör ha en lägre avgift jämfört med långtidsparkering i norra centrum med förhoppning om att styra fler bilar till söder. Planeringsförutsättning Åtgärd driftskede Boendeparkering främst i samlade anläggningar Boendeparkering bör i första hand samlas och erbjudas i parkeringshus eller parkeringsgarage, i andra hand i samlad markparkering och i sista hand som gatuparkering. För att undvika att bilen måste användas under dagen så bör möjligheten finnas, med undantag av gatuparkering, att stå parkerad hela dygnet. Skapa förutsättningar för att pendla kollektivt För att tillgodose efterfrågan på pendelparkering på kort sikt förslås åtgärder för att styra pendelparkering till Hede station. Hede station trafikeras endast av pendeltågen, det vill säga inte av regionaltågen (Öresundstågen). Det betyder att om pendelparkeringarna ska optimeras, och ingen ska behöva åka från Hede för att byta vid Resecentrum, bör samtliga parkerande pendeltågsresenärer resa från Hede. För att åstadkomma det måste ett styrmedel införas. Därför föreslås att samtliga långtidsparkeringar i centrum ska beläggas med en avgift (1-2 kr alternativt månadskort) och samtidigt låta Hede fortsatt vara avgiftsfritt. Parkeringar i nära anslutning till Resecentrum bör ha en högre avgift för att prioritera resande med behov av kort avstånd. PlaneringsEn strategi bör också vara att öka Hede stations attraktivitet för reseförutsättning närer. Genom att anlägga en vänthall och erbjuda resandeservice bör fler kunna förmås att ställa bilen på Hede. En outnyttjad möjlighet är att i större utsträckning använda parkering i Södra centrum till pendelparkering. Genom att studera gångavstånden i figur 13 tydligt att de som pendlar från Resecentrum inte skulle ha mer än cirka 500 meter fågelvägen till parkeringarna i Aranäs stadsdel. Parkeringsstudien visade att det där fanns en stor andel lediga långtidsparkeringar. Underlagsrapport till parkeringspolicy 59 av 68 Kungsbacka kommun 9.1.2 Bred syn på tillgänglighet Planeringsförutsättning Öka cykelparkeringarna i antal och i attraktivitet Tillgänglighet Öka cykelparkeringarna i antal och i attraktivitet Öka antalet cykelparkeringar i Kungsbacka centrum. De Öka tillgängligheten och attraktiviteten av som anläggs ska vara alternativa färdmedel till attraktiva och ha bilen konsekvent utseende. Det ska vara möjligt Prioritera stadsmiljön före bilparkering i att låsa fast sin cykel Innerstaden och flertalet ska ha tak. CykelparkeParkeringstal för bil och cykel utifrån sammanvägd ringarna ska anläggas tillgänglighet vid med ett kort gångmålpunkten avstånd, maximalt 50 meter, till den eller de målpunkt-/er cykelparkeringarna avser att försörja. Platser som har identifierats behöva nya ordnade cykelparkeringar är bland annat Resecentrum och Stortorget. Möjligheter att låsa in sin cykel eller parkera på en bevakad parkering bör erbjudas vid Resecentrum. Vid nyexploatering av bostäder och verksamheter bör antalet och kvaliteten på cykelparkeringar vara på en nivå som överensstämmer med ett resande där fler och fler väljer cykeln framför bilen. Planeringsförutsättning Öka tillgängligheten och attraktiviteten av alternativa färdmedel till bilen En förbättrad parkeringssituation kan fås genom att de som har möjlighet att välja alternativa färdmedel till bilen, och därmed inte behöver parkera, gör det. För resor inom staden är det framförallt cykeln som är ett konkurrenskraftigt färdmedel till bilen, på grund av Kungsbacka stads storlek. Genom att bygga ut cykelnätet, inom centrum samt till och från centrum, ökar möjligheterna för den som bor inom Kungsbacka stad att cykla. Många arbetsgivare erbjuder sina anställda avgiftsfri bilparkering vid arbetsplatsen. En mer hållbar strategi är att erbjuda cyklister en förmån för att de ställer bilen. Incitamentet för arbetsgivaren är lägre kostnader för anlagd parkering samt friskare anställda. 60 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Planeringsförutsättning För dem som inte bor i Kungsbacka stad kan ett Styr och ställ-system, likt det i Göteborg, skapa cykelmöjligheter. Till att börja med kan det vara lämpligt att anlägga stationer vid Resecentrum, Hede, Stortorget, Kungsmässan och Aranäsgymnasiet. Ett sådant system skulle framförallt vända sig till dem som reser till eller från Kungsbacka med kollektivtrafik eller som ska från ett ställe till ett annat inom centrum. För att skapa möjligheter för boende runt om i Kungsbacka stad att använda Styr och ställ krävs ytterligare stationer i bostadsområden och verksamhetsområden. Om fler väljer att åka kollektivt till och från staden minskar parkeringsbehovet. Kollektivtrafikens attraktivitet kan ökas genom förbättrad och ökad information. Genom att installera tavlor som visar realtidsinformation över aktuella avgångar på platser såsom Kungsmässan och på Stortorget förbättras kvaliteten för den som redan reser kollektivt samtidigt som fler får upp ögonen för att det är ett alternativ. Planeringsförutsättning Planeringsförutsättning Prioritera stadsmiljön och fotgängare före bilparkering i Innerstaden Marken i Innerstaden är eftertraktad för många funktioner och en avvägning måste göras. Tillgängligheten till Innerstaden är viktig, men att det ska vara attraktivt att besöka Innerstaden är minst lika viktigt. Inte minst för handeln i Innerstadens konkurrenskraft gentemot Kungsmässan. Genom att begränsa parkeringsmöjligheterna på stadens torg och flytta ut gatuparkeringarna till samlade parkeringsanläggningar kan dessa ytor tas i anspråk av andra funktioner. Det kan till exempel handla om torghandel, uteserveringar och grönytor som ska bidra till att öka Innerstadens trevnad och skönhet. För de som fortsatt behöver köra bil till Innerstaden ska det finnas korttidsparkeringar, parkering för funktionsnedsatta och lastzoner. Parkeringstal Vid planering av exploatering i olika skeden är det viktigt att se till den sammanvägda tillgängligheten. Genom att analysera hur tillgängligt ett område är med gång, cykel, kollektivtrafik och bil är det möjligt att bedöma vilka trafikslag som ska prioriteras i vilket område. I praktiken kan det betyda vid detaljplanering att bostadsområde i närheten av stadens centrum och en väl utbyggd kollektivtrafik ej behöver erbjuda lika många parkeringsplatser, som ett område som ligger perifert i staden. Parkeringstal för cykel och bil redovisas i bilaga Parkeringstal. Underlagsrapport till parkeringspolicy 61 av 68 Kungsbacka kommun 9.1.3 Effektivisera användandet av parkeringarna Åtgärd driftskede Rätt användare på rätt parkeringsplats Regleringen av parkeringarna ska tydliggöra vilken användargrupp de riktar sig mot. Om parkeringarna sedan används som de avses kan effektiviteten maximeras. Det betyder att korttidsparkering sker på parkeringar reglerade som korttidsparkerings och att långtidsparkering sker på parkeringarna reglerade som långtidsparkeringar. Effektivisera Rätt användare på rätt parkeringsplats Information för effektivare utnyttjande av parkeringarna Öka graden av samnyttjande mellan användargrupper I genomförd parkeringsstudie Minska upplevelsen av gångavstånd på framkom det att felparkering strategiska stråk förkommer på korttidsparkeringarna i centrum. Felparkering kontrolleras idag genom biljettkontroll. Parkeringsstudien tyder dock på att de som felparkerar på korttidsparkeringarna betalar för en ny biljett när tidsbegränsningen gått ut. Detta göra att omsättningen minskar och därmed även tillgängligheten till centrum. Genom ventilkontroller är det möjligt att minska detta problem men detta verktyg är relativt svårarbetat. Det bör vara möjligt att öka avgiften för felparkering från dagens nivå på 200 kr, vilket kan vara en effektiv åtgärd för att minska felanvändandet av parkering. Åtgärd driftskede Åtgärd driftskede 62 av 68 Information för effektivare utnyttjande av parkeringarna Genom vägvisning till de parkeringsanläggningarna med ledig kapacitet kan användandet styras och effektiviseras. Med ett parkeringsledningssystem med realtidsinformation om antal lediga platser blir styrning mer korrekt. Ett parkeringsledningssystem har många fördelar. Det underlättar för förstagångsbesökare att finna en parkeringsplats, det kan påverka vaneparkerarna att få upp ögonen för alternativa lägen (Aranäs stadsdel, Hede istället för kring Resecentrum). Ett parkeringsledningssystem kan även bidra till att minska söktrafiken, styra trafik dit lämpligt samt ge en tydlig bild av att det inte råder brist på parkeringsplatser i centrum. Genom att informera användarna om rådande parkeringssituation kan effektiviteten på utnyttjandet av parkeringarna öka. Information till verksamma och pendlare om att det finns ledig kapacitet i södra centrum. Information till de som uträttar ärenden i Innerstaden om att det finns ledig kapacitet på parkeringsanläggningarna i ytterkanten av Innerstaden. Information till de som är verksamma i centrum om att det förekommer att de själva parkerar där deras besökare ska parkera. Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun Informationen till användarna kan presenteras på kommunens hemsida, genom en kampanj i samband med ombyggnationen av Stortorget, i lokaltidningen eller genom riktad information till exempel till Innerstadbolagets medlemmar. Planeringsförutsättning Öka graden av samnyttjande mellan användargrupper Planeringsförutsättning Minska upplevelsen av gångavstånd på strategiska stråk Med samutnyttjande av parkeringar menas att mer än en användargrupp använder samma parkeringsanläggning. Det är på så vis möjligt att effektivisera användandet av parkeringar. Det betyder att till exempel boende och verksamma använder samma parkeringsanläggning utan att någon har reserverade parkeringsplatser. Den dimensionerande tidpunkten behöver kartläggas och utifrån den kan en avvägning av hur stort samutnyttjande som är möjligt göras. En huvudmålgrupp bör identifieras och en andra målgrupp kan nyttja anläggningen i mån av plats. De parkeringshus som planeras i Kungsbacka centrum kan vara aktuella för samutnyttjande. Här kan samutnyttjande mellan boende och verksamma inklusive pendlare vara rimligt. Viktigt är dock att regleringen inte medför att någon blir tvingad att flytta sin bil för att ge plats åt en annan användare. De faktiska gångavstånden i Kungsbacka centrum ligger ofta inom acceptabla nivåer. Men det faktiska gångavståndet motsvarar ofta inte upplevelsen av gångavståndet. Genom att öka tillgängligheten för fotgängare till och från parkeringar kan det upplevda gångavståndet minska. Det första steget är att anlägga gångvägar eller trottoarer mellan parkering och målpunkt om det saknas. Utöver det finns det flera åtgärder som kan göra att avståndet upplevs som kortare, såsom butiker längs vägen, gågator och planteringar. Även skyltningen för vägval och information om sträcka till målpunkter som till exempel Stortorget kan minska upplevelsen av gångavståndet. I ett första steg identifieras strategiska parkeringsanläggningar i centrums ytterkant och vilka gångstråk från dem som leder mot de viktigaste målpunkterna. Underlagsrapport till parkeringspolicy 63 av 68 Kungsbacka kommun 9.2 Förslag till reglering i Kungsbacka centrum Inom parkeringspolicyns fokusområden finns ett flertal prioriteringar och ställningstaganden som bygger på en styrning med hjälp av avgiftsnivåer och tid. I figur 37 redovisas det resulterande förslaget avseende avgiftsnivåer och tidsreglering. Figur 37: Förslag till avgiftsnivåer och tidsreglering av parkering i centrum 64 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 9.3 Fysiska åtgärder i centrum I figur 38 redovisas ett urval av åtgärder i fokusområdena som kan genomföras i den fysiska miljön, främst för att flytta trafik från bil till kollektivtrafik och cykel. Flerdygnsparkering för tågresenärer Fler och attraktivare cykelparkeringar Strategiskt gångstråk Fler och attraktivare cykelparkeringar Strategiskt gångstråk Fler åtgärder o o o o o o Utveckling av cykelnätet Bevakad cykel-p vid Rese-C Luftpump Skyltinfo om gångavstånd Realtidsinfo kollektivtrafik, Kungsmässan och Stortorget Bil-P med elladdning Parkeringsledningssystem leder trafik mot Södra centrum Figur 38: Urval av fysiska åtgärder i parkeringspolicyns fokusområden Underlagsrapport till parkeringspolicy 65 av 68 Kungsbacka kommun 10. Genomförande För att genomföra parkeringspolicyn behövs flera olika verktyg. I figur 39 illustreras behovet av kommunikation och samverkan, kunskap och styrmedel samt behovet av en resurs- och tidsatt åtgärdsplan. Kommunikationsplan Samverkansformer Kunskap om parkeringssituationen Åtgärdsplan Uppföljning Figur 39: Verktyg för genomförande 10.1 Kommunikationsplan För att nå acceptans för parkeringspolicyn och de förändringar som blir ett resultat av genomförande, krävs en plan för kommunikation. Dels behöver policyn kommuniceras internt inom kommunen och förankras politiskt, dels behöver den kommuniceras mot näringsliv, myndigheter, intresseorganisationer och allmänhet. 10.2 Forum och former för samverkan En viktig parameter i planeringen av parkeringssituationen är att en samlad planering görs för samtliga parkeringsanläggningar i centrum. Detta oavsett vem som äger parkeringen. Idag ägs de flesta allmänna parkeringsanläggningar i Kungsbacka centrum av kommunen, bortsett från Kungsmässan och parkeringsytan under tak på Västergatan. Frågor som bör diskuteras i samband med planering av nya parkeringsanläggningar är till vilka användargrupper de ska rikta sig och därefter hur de ska tids- och prisregleras. Frågorna bör diskuteras med parkeringspolicyn (vision, mål, nuläge och inriktning) som utgångspunkt. Samverkan krävs också mellan aktörer vid exploatering av bostadsområden utanför centrum. För att få till ett effektivt och konsekvent utnyttjande av parkeringar behövs en samsyn kring reglering och avgifter för boendeparkering. 10.3 Kunskap om parkeringssituationen För att diskutera åtgärder och behov av förändringar är det mycket viktigt med en samsyn kring hur parkeringssituationen ser ut i nuläget och vilka förändringar som kan bli aktuella. Den mest samlande och uppdaterade kunskapssammanställningen om parkeringssituationen utgörs av denna underlagsrapport till parkeringspolicyn. Till denna underlagsrapport hör också PM för den beläggningsstudie som genomförts. 66 av 68 Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun 10.4 Åtgärdsplan En åtgärdsplan med tids- och resurssatta åtgärder konkretiserar fokusområdena och blir en länk mellan vision och verklighet. Åtgärdsområde Åtgärd Tid Ansvar Resurs Uppföljning Måluppfyllelse Höj avgiften på Stortorget 2013 Trafik & Park <1 2014 1, 2, 3 Inför differentierad taxa på utvalda parkeringar 2013 Trafik & Park <1 2014 1, 2, 3 Kortad tidsbegränsning på gatuparkeringar i Innerstaden 2013 Trafik & Park <1 2014 1, 2, 3 2016/2020 Aranäs och Trafik & Park >10 2020 1 2013 Trafik & Park <1 2014 2 2016/2020 Aranäs och Trafik & Park 2020 5 Prioritera mellan användargrupper Besökare ska ha god tillgänglighet till centrum Boendeparkering främst i samlade anläggningar Bygg parkeringshus för boendeparkering Skapa förutsättningar för att pendla kollektivt Se nedanstående åtgärder på cykelparkering Avgiftsbelägg de avgiftsfria parkeringsanläggningarna som används av pendlare för att styra mot Hede och Aranäs stadsdel Bygg parkeringshus för boendeparkering Figur 40: Struktur och innehåll i åtgärdsplan (exempel) 10.5 Uppföljning För att följa upp åtgärdernas och policyns resultat föreslås en uppföljning av genomförd beläggningsstudie. En första uppföljande beläggningsstudie kan genomföras cirka ett år efter att mer genomgripande förändringar av reglering med flera styrmedel införts. Underlagsrapport till parkeringspolicy 67 av 68 Kungsbacka kommun 11. Måluppfyllelse Inriktningsmålen stäms av mot bedömda effekter vid ett genomförande av parkeringspolicyn. Resultat i tabell 9. Tabell 9: Måluppfyllelse vid genomförande av parkeringspolicy Mål Måluppfyllelse Parkering ska stötta en levande, tillgänglig, inre centrumstruktur med goda miljöförhållanden. Parkeringar med 30 min avgiftsfritt ökar trafikflödet (söktrafik) i den inre centrumstrukturen Parkering utnyttjas effektivt och har god tillgänglighet i centrum Parkeringar med 30 min avgiftsfritt är negativt för effektivitet och tillgänglighet Parkeringens reglering speglar i rimlig utsträckning värdet och kostnaden av platsen Under förutsättning av beslut om höjd avgiftsnivå relativt nuläge Parkering skapar incitament för att gå, cykla och åka kollektivt till och inom centrum Fortfarande är bilparkering prioriterad och möter behov utifrån beteende vi har idag Parkering stöttar utveckling mot att pendla kollektivt framför bilpendling Satsning på Hede och frigörande av tillgängliga långtidsparkeringar genom avgifter. Tabell 10: Uppfyllelse av inriktningsmål Mycket långt från 68 av 68 Långt från På rätt väg Uppfyllt Underlagsrapport till parkeringspolicy Kungsbacka kommun ● 434 81 Kungsbacka ● 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se P-skiva i Kungsbacka Innerstad Karolina Oxfall, 2014-12-11 Presentationens disposition • • • • • • • Ärendets bakgrund Politiska mål och beslut Övervakningsmetoder Dagens reglering Intäktsbortfall vid införande av gratisparkering Investeringskostnader i parkeringsautomater Slutsatser KUNGSBACKA KOMMUN Ärendets bakgrund • Den 22 augusti 2014 inkom Moderaterna (Handlingsnr 2014:1514) med en skrivelse i vilken de vill införa P-skiva i Kungsbacka Innerstad. Förslaget innehöll två punkter: – Kungsbacka kommun byter ut dagens system med parkeringsavgifter till parkering med P-skiva i två timmar i Innerstaden. – Nämnden för Teknik ger förvaltningen i uppdrag att föreslå en plan för genomförande och finansiering med återrapportering till nämnden i november. • I nämndens arbetsutskott den 2 september (AU§77) togs ärendet upp och förvaltningen fick av Johan Tolinsson (S) i uppdrag att presentera ett brett underlag inför beslut. I underlaget skulle det framgå: – – – – För- och nackdelar Konsekvensanalys Vilka investeringskostnader vi haft innan beträffande p-automater Intäktsbortfall vid införande av p-skiva. • Ärendet togs upp i arbetsutskottet i november (AU§92) men bordlades. KUNGSBACKA KOMMUN Kommunens vision ”Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun” Visionen beslutades av kommunfullmäktige 2005 KUNGSBACKA KOMMUN Miljömål för kommunen 2008-2015 (trafik) • Utsläppen av fossil koldioxid per invånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20% jämfört med 2004 års nivå. • Halterna av kvävedioxid, partiklar och bensen som har sitt ursprung i trafiken ska minska jämfört med år 2005, särskilt i Kungsbackas tätort och tätortsnära områden. • Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. • Trafikbullret ska minska kontinuerligt, särskilt i kommunens tätbefolkade områden. • Nya bostäder och verksamheter ska alltid planeras så att behoven av biltransporter minskas. • Antalet kollektivtrafikresor ska öka i förhållande till antalet bilresor. • Tillgängligheten ska öka för gående och cyklande. KUNGSBACKA KOMMUN Beslutade nämndmål i budget 2015 • Minska antal bostäder inom Kungsbacka väghållningsområde över 60 dBA eller 75 dBA max med 13 per år • Antal cyklar som passerar mätpunkterna Hanhals, Varlavägen och Lidens torg ska öka med 5%. KUNGSBACKA KOMMUN Tillgänglighet • Hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer och i tätorter är ofta bilresorna under 3–4 kilometer • Tillgången och priset för parkeringen spelar stor roll om man väljer bilen eller annat färdmedel. Parkering är därför ett av kommunens viktigaste redskap för att styra trafiken och valet av färdmedel. KUNGSBACKA KOMMUN Parkerings workshop KUNGSBACKA KOMMUN Parkeringspolicy ”Det ska finnas tillgång till en så attraktiv cykelparkering att den bidrar till att cykel blir det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom Kungsbacka stad. Bilparkeringen i Kungsbacka ska vara lätt att nå och lätt att förstå för dem som verkligen behöver bilen. Den stöttar den önskade samhällsutvecklingen och en levande innerstad genom fortsatt god tillgänglighet och bättre nyttjande av parkeringen som helhet” Följande inriktningsmål formulerades för parkeringspolicyn: • Parkering ska stötta en levande, tillgänglig, inre centrumstruktur med goda miljöförhållanden. • Parkering utnyttjas effektivt och har god tillgänglighet i centrum. • Parkeringens reglering speglar i rimlig utsträckning värdet och kostnaden av platsen. • Parkering skapar incitament för att gå, cykla och åka kollektivt till och inom centrum. • Parkering stöttar utveckling mot att pendla kollektivt framför bilpendling. KUNGSBACKA KOMMUN KUNGSBACKA KOMMUN KUNGSBACKA KOMMUN KUNGSBACKA KOMMUN Beläggning Fredag 27 maj 2011 Vad har hänt sedan dess: • Torget • Ejdern • 30 minuter på gatorna • Avgift Aranäs • Fler verksamma KUNGSBACKA KOMMUN Reglering KUNGSBACKA KOMMUN Övervakningsmetoder • Tidskontroll • Biljett • P-skiva KUNGSBACKA KOMMUN P-skiva KUNGSBACKA KOMMUN Inkomstbortfall KUNGSBACKA KOMMUN Inkomstbortfall Intäkter 2013 Plats Antal platser Typ Mynt Kort Telefon Aranäs A 45 Mynt BA7 173949 Aranäs allé 25 Mynt BA8 94861 Badhusparken 48 Kort BA14 133203 Mingel 16 Mynt BA24 156981 Hamntorget 48 Kort BA1 146836 46408 BA10, BA11 611486 83445 44439 Lindens torg 103 Kort, Mynt Torget 20 Kort BA15 177778 Vallgatan 12 Mynt BA16 105691 Totalt 317 1600785 62383 236675 ca 0 1837460 KUNGSBACKA KOMMUN Investeringskostnader • Under året har Teknik investerat i 6 nya kort- och myntautomater. ( 70 000 kr/st) • Tidigare har 9 automater blivit kompletterade med kortläsare. (30 000 kr/st) • Telefonparkering (”0kr”) KUNGSBACKA KOMMUN Slutsatser • För att nå kommunens miljömål måste användandet av bilen som färdmedel minska. • Parkering är ett av kommunens viktigaste redskap för att styra trafiken och valet av färdmedel. • Efterfrågan på gratis parkering kommer i Innerstaden kommer alltid vara större än tillgången. Detta försämrar tillgängligheten på parkering i Innerstaden vilket i stor utsträckning drabbar besökare. • I framtiden kommer flera parkeringshus byggas som en del av att förtäta staden och göra den mer attraktiv. Detta betyder att avgifterna på sikt måste höjas inte sänkas. KUNGSBACKA KOMMUN P-Skiva TrF 3kap49a§ Om en parkeringsskiva eller motsvarande används skall tiden på denna ställas in på den närmast följande halvtimmen räknat från den tidpunkt då uppställningen påbörjades. Parkeras fordonet innan en tidsbegränsning börjar skall klockslaget för tidsbegränsningens början ställas in om fordonet skall stå kvar efter denna tidpunkt. Skivan skall placeras framtill i eller, om detta inte är möjligt, på fordonet med tidsangivelsen väl synlig och läsbar utifrån. Parkeringsskiva eller motsvarande behöver inte användas om fordonet endast är parkerat under tid då tidsbegränsning inte råder. Dessa regler brukar finnas på varje parkeringsskivans baksida i en enklare version: • Fordonets ankomsttid skall, avrundat till närmast följande hel eller halv timme, ställas in vid pilen på parkeringsskivan. • Påbörjar man parkeringen innan tidsbegränsningen börjar och skall parkeringen pågå under denna begränsning, ställer man in parkeringsskivan på tiden för begränsningens början. • Parkeringsskivans inställning på fordonets ankomsttid får inte ändras under pågående parkering inom tidsbegränsningen. • Parkeringsskivan placeras innanför vindrutan, om möjligt på höger sida, och skall vara lätt avläsbar utifrån. • Endast en parkeringsskiva får användas vid uppställningstillfälle. KUNGSBACKA KOMMUN Inkomna skrivelser Beskrivning Inkom Tillhör ärende Ärendemening nya uppgifter ärendeTE2014477 2015-02-12 TE/2014:477 infarten till Lerkilsvägen VB Kreditering av avgifter orsakade 2015-02-12 av vattenläcka TE/2014:535 Torpa avlopp samfällighetsförening vattenläckor. fastigeht ej dagvattensystem TE/2014:5 Klagomål: Anmälan av fastighet - e påkopplad på dagvattensystemet Regress Folksam CV-1021483-159 2015-02-12 002 TE/2014:364 Anmälan från fastighetsägare källaröversvämning Teknik öppna medborgarundersökningen svar 2015-02-12 TE/2015:76 Teknik öppna medborgarundesökning SV Hämtning avfall 2015-02-12 TE/2015:77 Hämtning avfall Håkansgårdsgatan Sandö Arken samfällighet 2015-02-12 TE/2015:75 Sandö Arkens GA 34 Underlag utbetalning Eken 4 2015-02-12 TE/2011:136 Inventering av VA-installation felkoppling eller översvämning översvämning augusti 2011 Eken 4 påkopplad 2015-02-12 vid sva krav självrisk 2013-07-27 översvämning 2015-02-12 TE/2014:63 Spårhaga 1:60 spillvatten JO 6887-2014 2015-02-12 TE/2014:518 Väg till skogsfastighet Vallda 32:20 samband med indragning av kommunalt VA till Vipekärrsvägen. Priser på slammsugning. 2015-02-16 TE/2015:82 Priser slamsugning N 10593 ledningsrätt Buera 5:3 mfl 2015-02-16 TE/2015:83 N 10593 Lantmäteriet Buera 5:3 m fl. Ansökan A065.185/2015 uppställning 2015-02-16 container. TE/2015:84 Begäran om yttrande polismyndighe A065.185/2015 uppställning container Ansökan A065.569/2015 TE/2015:85 Begäran om yttrande Polismyndigheten A065.569/2015 VK Food AB TE/2014:580 Dagvatten i Örsviksområdet Broschyr ansvar vid översvämning 2015-02-16 Länsstyrelsen TE/2015:86 Länsstyrelsen Broschyr om ansvar vid översvämning. broschyr översvämning LS TE/2015:86 Länsstyrelsen Broschyr om ansvar vid Påminnelse Örsviksområdet dagvatten 2015-02-16 i 2015-02-16 2015-02-16 ledningsrä översvämning. Svar Priser på slammsugning. 2015-02-16 TE/2015:82 Priser slamsugning slutbedömning skada. 2015-02-17 TE/2014:77 Lerkil Buera 5:12 VB SA42662 Rörmöstvägen i Vallda Ledningsrätt 2015-02-17 TE/2015:88 N11692 Ledningsrätt Rörmöstvägen Vallda TE/2015:91 Träd och buskar längs Varlavägen synpunkter 2015-02-17 TE/2014:558 D 326 Heberg 1:2 i Vallda Furulidsskolan. Planen syftar till att möjliggöra uppförandet av en skolbyggnad med tillhörande verksamheter. Planbeskrivning-granskningshandling 2015-02-17 TE/2014:558 D 326 Heberg 1:2 i Vallda Furulidsskolan. Planen syftar till att möjliggöra uppförandet av en skolbyggnad med tillhörande verksamheter. Plankarta GRANSKNING TE/2014:558 D 326 Heberg 1:2 Furulidsskolan. Planen syftar till att Synpunkter Varlavägenbuskar skapar trivsel Plan utställningsutskick_ Träd o 2015-02-17 2015-02-17 i Vallda möjliggöra uppförandet av en skolbyggnad med tillhörande verksamheter. 2014-P001- Samrådsredogörelse 2015-02-17 TE/2014:558 D 326 Heberg 1:2 i Vallda Furulidsskolan. Planen syftar till att möjliggöra uppförandet av en skolbyggnad med tillhörande verksamheter. Samrådshandlingr 2015-02-17 TE/2015:92 Detaljplan för Bolsheden 1:40 i Släp Kungsbacka kommun Plankarta Bolsheden 1.40r 2015-02-17 TE/2015:92 Detaljplan för Bolsheden 1:40 i Släp Kungsbacka kommun 2013-P029 2015-02-17 TE/2015:92 Detaljplan för Bolsheden 1:40 i Släp Kungsbacka kommun TE/2014:599 Överklagande av ledningsrät berörande Spårhaga 2:3 och 2:125. SV Badhusparken- svar angående 2015-02-18 högstubbe i Badhusparken TE/2015:95 Korrespondens Badhusparken, med flera grönområden KF § 9/15 Förändring brukningsavgift 2015-02-18 va/avlopp TE/2014:506 Förslag till VA taxa 2015 Samrådsutskick remissinstanser Underrättelse Vänersborgs 2708-14 Aktbil 17 27304265 TR F 2015-02-18 överenskommelse ersättning 2015-02-18 TE/2011:153 Inventering av VA-installation felkoppling eller översvämning Översvämning aug 2011 Vinkeln 4 överenskommelse ersättning 2015-02-18 TE/2015:96 överenskommelse ersättning - Håkulla 41:39 Överenskommelse ersättning 2015-02-18 TE/2011:179 Inventering av VA-installation felkoppling eller översvämning Översvämning augusti 2011 Kilen 4 TE/2015:97 Länsstyrelsen strandskyddsdispens Kyrkotorp 3:9 m fl Beslut Länsstyrelsen strandskyddsdispens 526-582-15 2015-02-18 VB Beslut om tättbebyggt område 2015-02-19 TE/2015:98 beslut tättbebyggt område Kungsbacka_TBO 2015-02-19 TE/2015:98 beslut tättbebyggt område Kungsbacka_TBO 2015-02-19 TE/2015:98 beslut tättbebyggt område Kungsbacka_TBO 2015-02-19 TE/2015:98 beslut tättbebyggt område Kungsbacka_TBO 2015-02-19 TE/2015:98 beslut tättbebyggt område 526-582-15 Älvsåker Kungsbacka_TBO 2015-02-19 TE/2015:98 beslut tättbebyggt område Protokollsutdrag på årsmötesbeslut 2015-02-19 om 24 h parkering TE/2015:34 LTF för reglering av parkering, Onsala kyrka-rydets vägförening. Sandöarken 2015-02-19 TE LTF för reglering av parkering, Onsala kyrka-rydets vägförening. Sandöarken 2015-02-19 TE/2015:75 Sandö Arkens GA 34 Önskan om trädfällning 2015-02-20 TE/2015:40 Trädfällning mellan Forsvägen och Saxofonvägen påminnelse 2015-02-20 TE/2014:477 infarten till Lerkilsvägen översvämning, 2015-02-23 TE/2011:236 Översvämning augusti 2011 Hede 3:22 Ersättningsanspråk Hede 322 Brev till Teknik 2015_02_21 2015-02-23 TE/2011:236 Översvämning augusti 2011 Hede 3:22 Ansökan A076.532/2015. 2015-02-23 TE/2015:99 Begäran om yttrande polismyndigheten - A076.532/2015 arbetsområde Björkrisvägen SV Vattenmätare Odlarförening Djäkne 2015-02-24 TE/2014:322 Djäkne odlarförening - Kungsbacka Tölö 8:12, problem med dagvattenavrinning. VB Samrådsutskick - Detaljplan för 2015-02-24 Bolsheden 140 i Släp, Kungsbacka kommun - Ev. synpunkter senast 2015-03-17 TE/2015:92 Detaljplan för Bolsheden 1:40 i Släp Kungsbacka kommun Samrådsutskick EPF - Detaljplan 2015-02-24 Bukärr 2228 m fl i Släp - Kungsbacka kommun - sista svarsdag 150320 TE/2015:105 Detaljplan Bukärr 22:28 m fl i Släp Underrättelse_bukärr#2 2015-02-24 TE/2015:105 Detaljplan Bukärr 22:28 m fl i Släp Bukärr 22.28 samråd plankarta#1 2015-02-24 TE/2015:105 Detaljplan Bukärr 22:28 m fl i Släp Bukärr22_28_SAM_Planbeskrivning# 2015-02-24 1 TE/2015:105 Detaljplan Bukärr 22:28 m fl i Släp SAMRÅDSUTSKICK Detaljplan för 2015-02-24 bostäder Tingberget i Kungsbacka stad - sista svarsdag 150320 TE/2015:106 Detaljplan för bostäder tingberget Kungsbacka stad Planbeskrivning_Samråd_Tingberget# 2015-02-24 TE/2015:106 Detaljplan för bostäder tingberget 1 Kungsbacka stad Illustration A1_samråd_Tingberget 2015-02-24 TE/2015:106 Detaljplan för bostäder tingberget Kungsbacka stad Plankarta A1_samråd_Tingberget 2015-02-24 TE/2015:106 Detaljplan för bostäder tingberget Kungsbacka stad Underrättelse samråd_myndigheter 2015-02-24 TE/2015:106 Detaljplan för bostäder tingberget Kungsbacka stad SV Skadeanmälan, rullskidsolyckan 2015-02-24 på Säröbanan TE/2014:592 Anmälan om skada banvallen mellan Kullavik och Särö 2014-11-29 Kyvik 1:112 skräp från havet Nytt 2015-02-25 ärende har registrerats och fått ärendenummer 427399 TE Anmälan om skada banvallen mellan Kullavik och Särö 2014-11-29 VB Clean-up Kust. Ny tilldelning av 2015-02-25 ärendenummer 427546 TE/2015:108 Clean-Up kampanj kust, Håll sverige ren Tilläggstjänster för renhållning. Ny 2015-02-26 tilldelning av ärendenummer 427552 TE Clean-Up kampanj kust, Håll sverige ren SV VB Ansvarsskada ärenderef. 214 2015-02-26 205 636 TE/2014:325 Anmälan om skada - Kungsbacka torg - 214 205 636 fråga underhåll vägen från vägsamfällighet. av plank Onsala 2015-02-26 Arvid Janssons TE Anmälan om skada - Kungsbacka torg - 214 205 636 Beslutsexpediering beviljat 2015-02-26 förhandsbesked Torpa 928, Tjm § 1104 2015-02-10 TE Anmälan om skada - Kungsbacka torg - 214 205 636 Alla beslutshandlingar#2 2015-02-26 TE Anmälan om skada - Kungsbacka torg - 214 205 636 Moderaterna vill införa P-skiva 2015-02-27 TE/2014:472 P-skiva Kungsbacka kommun Inkommet yttrande från 2015-03-02 polismyndigheten på LTF 24 h Onsala Kyrka-Rydets vägförening TE/2015:34 LTF för reglering av parkering, Onsala kyrka-rydets vägförening. Busshållplats Ekekullen i Billdal. Ny 2015-03-02 tilldelning av ärendenummer 428165 TE/2015:112 Busshållplats Ekekullen DSC_0124 2015-03-02 TE/2015:112 Busshållplats Ekekullen DSC_0125 2015-03-02 TE/2015:112 Busshållplats Ekekullen DSC_0126 2015-03-02 TE/2015:112 Busshållplats Ekekullen DSC_0127 2015-03-02 TE/2015:112 Busshållplats Ekekullen Blanketter till parkeringstillstånd 2015-03-02 TE Lst beslut ang överklagat beslut 2015-03-02 gällande tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifter till hantering av petroleumprodukt TE/2014:591 Åtgärdsplan vattenskyddsområde Lygnern-Fjärås Bräcka MMD dom 150224 TE/2014:591 Åtgärdsplan vattenskyddsområde Lygnern-Fjärås Bräcka TE Åtgärdsplan vattenskyddsområde Lygnern-Fjärås Bräcka som 2015-03-02 ideellt TE/2015:113 Lerkil-Källås Fiberförening Ekonomisk Förening Solryd 1-2 fråga om ändring av 2015-03-02 väcksträcka TE/2015:114 Solryd 1:2 tomtgräns Svekälla i Vallda TE/2015:115 fråga skyltning Svekälla i Vallda abonnemangs fråga returpapperhämtning 2015-03-02 glas Frågor om kommunen bredbandsleverantör kontra drivna bredbandsföreningar - och 2015-03-02 2015-03-02 20150212_143342-1 2015-03-02 TE/2015:115 fråga skyltning Svekälla i Vallda IMG_2949 2015-03-02 TE/2015:115 fråga skyltning Svekälla i Vallda Web enkät från Avfall Sverige Teknik 2015-03-02 för slamtömning av enskilda avlopp TE fråga skyltning Svekälla i Vallda Fråga parkering vid Ishallen och 2015-03-02 området runt omkring TE fråga skyltning Svekälla i Vallda påminnelse försäkringsärende 2015-03-04 TE/2014:624 Anmälan tjälskada Anemongatan 12 Fwd Kreditering av avgifter orsakade 2015-03-04 av vattenläcka TE/2014:535 Torpa avlopp samfällighetsförening vattenläckor. SV Spartan Gym 2015-03-04 TE/2015:117 Utegym vid nya bryggan VB Spartan Gym 2015-03-04 TE/2015:117 Utegym vid nya bryggan bild 1 2015-03-04 TE/2015:117 Utegym vid nya bryggan bild 2 2015-03-04 TE/2015:117 Utegym vid nya bryggan felanmälan avlopp Lisas Väg i Onsala 2015-03-04 finns i kurvan ett Ställ en fråga TE Utegym vid nya bryggan Rester av bunker vid Gårda brygga 2015-03-04 TE Utegym vid nya bryggan fråga om anslutning till kommunalt VA 2015-03-04 i Älvsåker TE Utegym vid nya bryggan om hur stor blir för VA anslutningsavgiften 2015-03-04 TE Utegym vid nya bryggan Felanmälan belysning Gång o 2015-03-04 cykelvägen mellan Rågelund och Vallersviksvägen Frillesås. TE Utegym vid nya bryggan fråga om SMS-utskick va-läckor 2015-03-04 TE Utegym vid nya bryggan fråga ritningar över dagvattenbrunn 2015-03-04 fastighet Särö TE Utegym vid nya bryggan Trafiksituationen på Kullaviksvägen. 2015-03-04 TE Utegym vid nya bryggan felanmälan belysning björkris 2015-03-04 TE Avfalls hämtning klovavägen Frillesås 2015-03-05 TE/2015:122 Klovavägen Frillesås Brev från fastighetsägare 2015-03-05 TE/2014:370 Buera 8:38 Mannaviken av 2015-03-10 TE/2008:303 Bestridande av anslutningsavgif dagvatten Spekedal 1:28/1:43/1:40/1:24/1:83/1:44/1:113 2015-03-11 TE/2014:370 Buera 8:38 Mannaviken Begäran om yttrande från 2015-03-16 Länsstyrelsen, Cykelcity Gran Fondo Kungsbacka TE/2015:174 Yttrande om tillstånd om cykeltävling på väg VB Angående debitering anslutningsavgift för dagvatten TE/2008:303 Bestridande av anslutningsavgif dagvatten Spekedal 1:28/1:43/1:40/1:24/1:83/1:44/1:113 TE Bestridande av anslutningsavgif dagvatten Spekedal 1:28/1:43/1:40/1:24/1:83/1:44/1:113 VB Angående debitering anslutningsavgift för dagvatten VB Dagvatten , Kilanäsan , Lerkil Vattenavläsning Spårhaga 3:4 av 2015-03-17 2015-03-17 - - dagvattenutlopp dagvattenutlopp fråga om bredband till Klarinettvägen 2015-03-17 TE Bestridande av anslutningsavgif dagvatten Spekedal 1:28/1:43/1:40/1:24/1:83/1:44/1:113 Broövergången vid Östra Storgatan 2015-03-17 TE Bestridande av anslutningsavgif dagvatten Spekedal 1:28/1:43/1:40/1:24/1:83/1:44/1:113 Kostnad för V/A på fastighet Skörvalla 2015-03-17 1:186 TE Bestridande av anslutningsavgif dagvatten Spekedal 1:28/1:43/1:40/1:24/1:83/1:44/1:113 ansökan boendeparkering 2015-03-17 TE Bestridande av anslutningsavgif dagvatten Spekedal 1:28/1:43/1:40/1:24/1:83/1:44/1:113 fastighet 2015-03-17 TE Bestridande av anslutningsavgif dagvatten Spekedal 1:28/1:43/1:40/1:24/1:83/1:44/1:113 2015-03-17 TE Bestridande dagvatten Spekedal Bekräftelse Vallda 8:41 VA-ansluten faktura fråga Pettersväg av anslutningsavgif 1:28/1:43/1:40/1:24/1:83/1:44/1:113 fråga om igenväxt dike 2015-03-17 TE/2015:176 Igenväxt banvall dike Säröbanans gamla Tillståndsbevis 2015-03-17 TE/2015:119 Begäran om yttrande - Polismyndighe - A090.545/2015 Frågor om va-avgifter 2015-03-17 TE/2015:175 Gamla Höglandavägens V-A förening VB F 2708-14 r3 2015-03-17 TE/2014:599 Överklagande av ledningsrät berörande Spårhaga 2:3 och 2:125. VB F 2708-14 r3 2015-03-17 TE/2014:599 Överklagande av ledningsrät berörande Spårhaga 2:3 och 2:125. Önskemål om skrivelser 2015-03-17 TE Överklagande av ledningsrät berörande Spårhaga 2:3 och 2:125.
© Copyright 2025