Förebyggande verksamhet
Sida 1 (2) Vansbro kommun ANSÖKAN Strandskyddsdispens Datum Miljö- och byggnadskontoret Medborgarhuset, 780 50 VANSBRO TeL 0281-750 00 Dispensen avser Byggnad iI)bIn&LÅ. ,ij (Ange typ) / fl Anläggning fl Anordning eller annan åtgärd ) c1h144 (Ange typ) (Ange typ) Fastighet Välj Person-/Organisationsnummer Fasdheck%n Adress ; 0 2t( [0 Bygglov har sökts Ja fl Grund för dispens Nej fylls av sökanden Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för stranciskyddets syften Området är väl avskilt från stranden genom väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering Byggnaden/Anläggningen måste för sin funktion ligga vid vattnet Ansökan avser utvidgning av pågående verksamhet, utvidgningen kan inte ske utanför området Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan ske utanför området 1 Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse Inom område utpekat för landsbygdsutveckling (LIS-område) i översiktsplan Byggnaden, verksamheten, anläggningen eller åtgärden långsiktigt bidrar till utvecklingen av landsbygden Bostadshuset kommer att uppföras i anslutning till befintligt bostadshus 1Motivering hur grunden för dispens uppfylls c 5 50 -J 1 Person4Organisationsnumnier i613/ ?-I t Sida 2 (2) Vansbro kommun Bilagor Till ansökan ska en karta bifogas för bestämning av dispensens omfattning (Ange vilken karta som används) 7 Registerkarta (1:10000) [7 Nybyggnadskarta (1:400) [] Annan karta/situationsplan (1:400) Önskad tomtplatsavgränsningen ska markeras på karta (översiktskarta, nybyggnadskarta eller situationsplan) Tomtplatsavgränsningen inritad 7 Övrig upplysning 7 Fri passage vid strandlinjer där allmänheten har tillträde ska markeras (minimum 25 meter) Avgift Avgift betalas enligt av kommunen fastställd taxa Ovanstående personuppgifter kommer att behandlas enligt personuppgiftslagen (PuL). Underskrift av sökande (betalningsansvarig) Sökandens underskrift Namnförtydligande l 1 ?t L L k1 Information om strandskyddet Strandskyddsbestämmelsema finns i sjunde kapitlet miljöbalken (1998:808), som handlar om skydd av områden. Paragraferna 13-18 talar om vad som avses med strandskydd och vilka bestämmelser som gäl ler Inom sådant område. 1 paragraferna 25-26 behandlas så kallad intresseprövning, det vill säga väg ningen mellan enskilda och allmänna intressen. 1 förordning (1 998:1252) om områdesskydd enligt miljö balken m.m. finns bestämmelser om vad en ansökan om dispens från strandskyddet ska innehålla mm. Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddszonen utgår frän strandkanten och sträcker sig vanligtvis 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet. Strandskyddet omfattar allt så både land och vatten, inklusive det som finns under ytan. 1 vissa fall har länsstyrelsen fattat beslut om att utvidga strandskyddszonen upp till 300 meter. Kontakta din kommun om du vill veta hur strandskyddet ser ut där du ska bygga. Inom strandskyddszonen ar det förbjudet att: uppföra nya byggnader och gräva eller på annat sätt förbereda för byggnader ändra byggnader som redan finns så att de kan användas till något annat ändamål utföra andra anläggningar eller anordningar som försämrar tillgängligheten enligt allemansrätten eller försämrar livsvillkoren för växter och djur utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, till exempel fälla träd, gräva eller gödsla. * * * * Vill du göra något av detta måste du ansöka om dispens från för budet. För att en dispens ska beviljas måste du visa att det finns så kallade särskilda skäl. Som särskilda skäl får man endast använda något av de sex skäl som anges i miljöbalken 7 kap 18 c §. Inom ett område som kommunen i sin översiktsplan har pekat ut som lands bygdsutvecklingsområden strandnära läge får man även använda de särskilda skäl som anges miljöbalken 7 kap 18 d §. Vid alla dispenser måste man lämna en fri passage närmast vattnet. Nedan följer en kort beskrivning av de särskilda skäl som anges i 7 kap 18 c § i miljöbalken. Angeläget allmänt intresse. Det kan till exempel vara åtgärder som tillgodoser kommunens behov av tätortsutveckling, olika typer av infrastrukturanläggningar, anpassning av miljön för bättre tillgäng lighet för funktionshindrade eller åtgärder som betingas av frilufts-, naturvårds-, miljövårds- eller kulturhistoriska intressen. Andra mycket angelägna intressen innebär mycket speciella omstän- digheter som är mer eller mindre unika till sin karaktär. Det kan vara både allmänna och enskilda intressen, men tillämpningen ska vara särskilt restriktiv när det gäller enskilda ärenden. Landsbygdsutveckhngsområden i strandnära läge kan vara ett dispensskäl, men då måste området ha pekats ut kommunens översiktsplan (se miljöbalken 7 kap 18 d §). Övrigt Växt och djurlivet. En dispensprövning ska också alltid omfatta den påverkan åtgärden får på växt- och djurlivet. Om de biologiska värdena påverkas på ett sätt som inte kan accepteras ska dispens inte ges, även om något av skälen ovan kan åberopas. Länsstyrelsen kan överpröva dispensbeslutet lanspråktagen mark innebär ofta en etablerad tomtplats eller hem fridszon runt en enskild bostad. Det kan också vara ett område som är ianspråktaget för andra ändamål, till exempel ett industriområde eller en campingplats. Avgörande är att området inte längre är allernansrättsligt tillgängligt. Om platsen är avskild från stranden genom en större väg, järnväg eller motsvarande, och därför saknar betydelse för allmänhetens tillgång till stränder, kan detta utgöra ett särskilt skäl för dispens. En mindre väg anses vanligen inte ha någon avskärande effekt. Slänter, branter och höjdformationer som gör strandkanten svår att nä räknas inte som avskärande relation till strandskyddets syften. Anläggningar vid vatten, i vissa fall, vissa typer av anläggningar är till karaktären sådana att de måste ligga vid vatten, det kan gälla båthamnar, pirar, bryggor, båthus med mera. 5 5 0 -J CO Utvidga en pågående verksamhet. Det kan till exempel vara en hamnanläggning eller en campingplats som inte kan expandera utanför strandskyddat område. Att det avser en verksamhet innebär att det inte kan vara frågan om byggande av bostäder. Efter att kommunen fattat beslut om strandskyddsdispens skickas be slutet till länsstyrelsen för granskning. Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om att överpröva beslutet. Besked om att så ska ske ska läm nas inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom in till länsstyrelsen. Om länsstyrelsen beslutar att kommunens beslut ska upphävas får det beslutet överklagas hos miljädomstolen. Beslut om dispens får överklagas av den som beslutet angår (hit räknas inte grannar) om avgörande har gått denne emot. Aven vissa ideella föreningar har rätt att överklaga dispensbeslut enligt 16 kap. 13 § miljöbalken, t.ex. naturskyddsföreningen, friluftsfrämjandet. Anläggningar för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln Byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln och som för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddet är undantagna förbuden ovan. Dessa åtgärder får inte tillgodose bostadsändamål. Denna information är hämtad från Naturvårdsverkets webbplats, där du också kan läsa mer och hitta länk till lagtext. vw.naturvardsverket.se sök Strandskydd. 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten Handläggare Emma Hogander 2015-06-01 L 2015-000042 [email protected] 0281-752 06 KOMMUNSTYRELSEN Rågsveden 26:10, strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus Rekommendation till beslut 1. Strandskyddsdispens beviljas för tillbyggnad av altan. Med särskilt skäl för dispens hänvisar vi till 7 kap 18 § c Miljöbalken: området har redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. 2. Som tomtplats får endast område tas i anspråk markerat inom röd linje på bifogad situationsplan. Sammanfattning Fastighet: Rågsveden 26:10 Sökande: Patrik Liljeqvist Mossvägen 5 780 50 VANSBRO Ärendet avser en ansökan om strandskyddsdispens för tillbyggnad av altan på ett befintligt fritidshus. Fastigheten består av en ö belägen i sjön Vassgaln och omfattas inte av detaljplan men av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Altanen avses uppföras inom den del av fastigheten som är markerad som tomtplatsavgränsning enligt bifogad karta på fastigheten Rågsveden 26:10. Som särskilt skäl för dispens hänvisar vi till 7 kap 18 § c Miljöbalken. Särskilda skäl för att bevilja dispens från strandskyddet är att området har redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Fastigheten utgörs av skogsmark och är bebyggd med ett fritidshus och till det tillhörande komplementbyggnad. Ansökan inkom 2015-05-05. 2(2) Avgift för strandskyddsdispens 2 225 kr (i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige). Faktura för avgiften skickas separat. Länsstyrelsen i Dalarnas län har rätt att överpröva kommunstyrelsens beslut att meddela dispens från miljöbalken. Länsstyrelsen skall inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom till Länsstyrelsen besluta om en prövning skall ske eller inte. I det fall Länsstyrelsen begär in ärendet för prövning kan dispensbeslutet komma att upphävas om det inte finns förutsättning för dispens. Sökanden rekommenderas att hos kommunstyrelsen kontrollera om Länsstyrelsen begärt in ärendet för prövning. Delgivning sker till lokala skattemyndigheten och Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Beviljat bygglov och strandskyddsdispens upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslut om bygglov och strandskyddsdispens. Ansvaret för att byggnationen utförs enligt PBL och att Kommunstyrelsens föreskrifter följs ligger på den som för egen räkning (byggherren) utför byggnationen. Handlingarna har granskats enligt PBL 3 kap. (yttre utformning, läge och användning). Beslutsunderlag Ansökan om strandskyddsdispens Situationsplan med tomtplatsavgränsning Information Detta beslut kan överklagas enligt anvisning. Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokollsutdrag 2015-06-15 KS Lb § 36 Ärende KS 2013/494 Handlingsprogram för räddningstjänsten Beslut Förslag till kommunstyrelsen: Handlingsprogrammet skickas ut på remiss till berörda instanser. Beslut: Förvaltningens ges i uppdrag att göra redaktionella kompletteringar. Ärendet Enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) 3 kap 8 § skall en kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. Kap 1 § 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 3§ Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kap 3 § 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen Kap 3 § 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. ________________________________________________________________________________________________________ Justerare Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokollsutdrag 2015-06-15 Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Förslag till beslut Ordförandes förslag: Handlingsprogrammet skickas ut på remiss till berörda instanser. Beslut: Förvaltningens ges i uppdrag att göra redaktionella kompletteringar. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-06-11 #33 Förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor #34 Riskanalys 2015-02-01 #34 ________________________________________________________________________________________________________ Justerare Utdragsbestyrkande Handlingsprogram för skydd mot olyckor HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Innehåll Inledning ....................................................................................................................... 4 1.1 Lag om skydd mot olyckor ......................................................................................................... 4 1.2 Nationella mål .............................................................................................................................. 4 1.3 Syftet med handlingsprogrammet ............................................................................................. 5 Riskanalys...................................................................................................................... 6 2.1 Kommunens risker och dess konsekvenser. ............................................................................ 6 2.2 Behov av förmåga ........................................................................................................................ 7 Förebyggande verksamhet ............................................................................................ 8 3.1 Mål med den förebyggande verksamheten .............................................................................. 8 3.2 Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet ......................................................... 8 3.3 Tillsyn ............................................................................................................................................ 8 3.3.1 Tillsyn 2 kap. § 2 LSO ........................................................................................................ 9 3.3.2 Tillsyn 2 kap. § 4 LSO ........................................................................................................ 9 3.3.3 Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor ............................................. 9 3.4 Skriftlig redogörelse ..................................................................................................................... 9 3.5 Systematiskt brandskyddsarbete .............................................................................................. 10 3.6 Rengöring och brandskyddskontroll ....................................................................................... 10 3.6.1 Avgifter ............................................................................................................................... 10 3.6.2 Egensotning ....................................................................................................................... 10 3.7 Information och rådgivning ..................................................................................................... 11 3.7.1 Internutbildning inom kommunkoncernen ................................................................... 11 3.7.2 Extern utbildning............................................................................................................... 11 3.7.3 Eldning utomhus ............................................................................................................... 12 3.8 Samverkan................................................................................................................................... 12 3.8.1 Samverkan inom och med andra kommuner ................................................................ 12 3.8.2 Stöd till andra myndigheter .............................................................................................. 13 Operativ räddningstjänst............................................................................................. 14 4.1 2 Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten ......................................................... 14 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.2 Beskrivning av kommunens operativa verksamhet .............................................................. 14 4.2.1 Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap ........... 14 4.2.2 Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap ......................... 20 4.2.3 Minimistyrka vid förstärkning ......................................................................................... 25 4.2.4 Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig ................................... 25 4.3 Ledning av räddningsinsats ...................................................................................................... 26 4.3.1 Ledningsorganisation ........................................................................................................ 26 4.3.2 Stab ...................................................................................................................................... 27 4.4 Alarmering och kommunikation ............................................................................................. 28 4.5 Insatsplanering ........................................................................................................................... 29 4.6 Samverkan och avtal.................................................................................................................. 29 4.6.1 Landstinget ......................................................................................................................... 29 4.6.2 Bärhjälp/Lyfthjälp ............................................................................................................. 29 4.6.3 Kemskydd ........................................................................................................................... 29 4.6.4 Ledning ............................................................................................................................... 29 4.6.5 Räddningsdykare................................................................................................................ 29 4.6.6 Metriaavtal .......................................................................................................................... 29 4.6.7 Höjdenhet ........................................................................................................................... 30 4.6.8 Försäkringsbranschens restvärderäddning AB.............................................................. 30 4.6.9 Frivillig resursgrupp (FRG).............................................................................................. 30 4.7 Kommunal och statlig räddningstjänst ................................................................................... 30 4.8 Rekrytering.................................................................................................................................. 31 Uppföljning och egenkontroll ..................................................................................... 32 5.1 Olycksundersökning och insatsutvärdering ........................................................................... 32 5.2 Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten ...................... 32 Förkortningar och definitioner.................................................................................... 34 Bilaga 1: Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningsinsats i Vansbro kommun. 3 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Inledning Inom en kommun inträffar många oönskade händelser i form av olyckor. Kommunen har till uppgift att identifiera dessa möjliga händelser och analysera vilket behov av förmåga som föreligger för att både förebygga dessa och hantera dem när de väl inträffar. Handlingsprogrammet är ett kommunalt styrdokument som beskriver detta arbete. 1.1 Lag om skydd mot olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller bestämmelser om det ansvar som stat och kommun samt den enskilde har att vidta till skydd mot olyckor. I LSO anges övergripande nationella mål för verksamheten skydd mot olyckor, därutöver ska kommunen själv formulera mål utifrån den lokala riskbilden och de lokala förutsättningarna. Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört skador på människor, egendom och miljö. I LSO är det utpekat att den enskilde har ett tydligt ansvar att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. LSO tydliggör också att kommunen i högre utsträckning än tidigare lagstiftning ska ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen och inom kommunens områdesansvar. Kommunen ska dock inte ta över ett ansvar från någon annan myndighet, enskild person eller något annat organ. Samsynen ska ligga till grund för kommunens olycksförebyggande verksamhet. I en kommun ska det finnas en räddningschef, räddningschefen är också den som ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan (3 kap. §16 LSO). 1.2 Nationella mål Bestämmelserna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap. §1 LSO). Ytterligare ett nationellt mål anges i 4 kap. 3§ LSO: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Skrivningen ”ett tillfredställande och likvärdigt skydd ” innebär att ett betryggande skydd skall finnas oavsett var i landet människor befinner sig. Eftersom riskbilden ser olika ut i olika kommuner och olika delar inom en kommun skall en anpassning ske till de lokala förhållandena och kommunerna kommer därigenom att vidta olika åtgärder för att nå upp till målet. Skydd mot olyckor omfattar förebyggande och skadeavhjälpande åtgärder när det gäller olyckor. Utifrån de nationella målen har Vansbro kommun formulerat säkerhetsmål som beskriver vad som ska uppnås avseende säkerheten i kommunen. Hur säkerhetsmålen ska uppfyllas beskrivs i prestationsmål. Av prestationsmålen framgår tydligt vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter, samt de resurser som krävs. 4 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 1.3 Syftet med handlingsprogrammet I alla kommuner finns risker som kan uppfattas som osannolika i vardagen. Likväl ska kommunens planläggning utgå från att dessa kan inträffa utan att för den skull vidta specifika åtgärder. Kända risker ska däremot förhindras i möjligaste mån. Sådana kända risker är samhällsstörningar som till exempel sabotage, större el-/tele-/IT-störningar, störningar i dricksvattenförsörjning, extremväder, terrorhandlingar, större och mindre bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, samlingslokaler, hotell, lantbruk och terräng, väg-/tåg-/flygolyckor, kemikalieolycka, drunkning och andra personolyckor. För större oönskade händelser finns en särskild handlingsplan för ledning och information vid extraordinär händelse. Arbetet med skydd mot olyckor inom Vansbro kommun ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunen. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Samverkan med andra kommuner, myndigheter och aktörer är viktig – som en del i detta har handlingsprogrammet tagits fram i nära samverkan med Orsa, Älvdalen, Malung-Sälen, Leksand och Mora kommuner. Handlingsprogrammet utgör ett övergripande dokument som beskriver kommunens mål och verksamhet, både för olycksförebyggande arbete och för hur räddningstjänst skall genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten och ställningstagandet vad gäller skydd mot olyckor samt kunna utgöra ett instrument för uppföljning och utvärdering, en redovisning till staten om att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad samt underlag vid information till allmänheten. I Vansbro kommun är det kommunstyrelsen som har ansvar för att kommunen fullgör sina uppgifter enligt lagen (3 kap. § 11 LSO). 5 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Riskanalys Enligt 3 kap. § 3 och § 8 ska handlingsprogrammet beskriva de risker för kommunen som kan leda till räddningsinsats. Exempel på sådana risker är brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning och översvämning. Detta förutsätter att kommunen identifierar risker samt analyserar och bedömer dem. Den sammantagna riskbilden kan sedan användas som grund för hur kommunen prioriterar och sätter upp mål, planerar den förebyggande verksamheten samt bedömer vilken förmåga kommunen bör ha för att genomföra räddningsinsats. I bilaga 1 redovisas Vansbro kommuns riskanalys. 2.1 Kommunens risker och dess konsekvenser. Vansbro kommun är en glesbygdskommun i Dalarnas län med drygt 6700 invånare. Vansbro kommun är främst känd för sin turism kopplad till olika evenemang, där Vansbrosimningen är den mest kända händelsen. I riskanalysen, se bilaga 1, har Vansbro kommuns olika risker redovisats tillsammans med statistik rörande exempelvis insatser under åren 2010-2014. Exempel på områden som identifierats är; Byggnader med stor risk och fara, Hotell och större tillfälliga boenden, Kulturhistoriska byggnader, Vårdanläggningar, Samlingslokaler. Riskutsatta transportleder, Evenemang med förhöjd risk. Övriga risker. Sammanfattningsvis går det att konstatera att riskbilden är divergerande, det vill säga att det inte finns någon specifik risk som sticker ut utan det är det totala spektret av olika risker som måste hanteras. Beträffande åldersstrukturen visar statistiken att befolkningen är åldrande och det finns en stor andel människor som är äldre än 66 år. Denna åldersgrupp är dessutom överrepresenterade i den nationella dödsbrandstatistiken. Av statistiken konstateras att Vansbro kommun har en förhållandevis hög andel trafikolyckor jämfört med både Dalarnas län men även Sverige i stort sett till invånarantalet. Detta tyder på att det olycksförebyggande arbetet borde inriktas mot dessa typer av olyckor, jämförelsen blir dock inte helt objektiv då en stor del av fjällturismen till Sälen passerar genom kommunen. Det genomförs årligen flera publika evenemang i kommunen, ett exempel är Vansbrosimningen som lockar ca 40 000 personer. Risken för att olyckor ska inträffa ökar markant under evenemangen. Kommunen måste ta hänsyn till detta avseende beredskapsproduktion och förmåga till räddningsinsats. Händelser som kan inträffa till följd av klimatförändringar är exempelvis långa perioder av torka eller perioder med extrem nederbörd. Vansbro kommun har varit förhållandevis förskonade av olyckor till följd av dessa fenomen, men det blev tydligt i samband med skogsbranden i 6 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Västmanland 2014 att det finns synnerliga skäl att planera för stora och komplexa räddningsinsatser, exempelvis skogsbränder och översvämningar. Ett förändrat klimat och en åldrande befolkning är två av flera aspekter som sannolikt kan påverka riskbilden i Vansbro kommun idag och i framtiden. 2.2 Behov av förmåga Vansbro kommun behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor i kommunen, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss, se riskanalys i bilaga 1. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. I avsnittet förebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst redovisas kommunens samlade förmåga för skydd mot olyckor. Bild 1: Förmåga till livräddning genom rökdykning är viktig eftersom Vansbro kommun har en stor andel äldre, som dessutom är överrepresenterad i den nationella dödsbrandsstatistiken (Riskanalys, bilaga 1). 7 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Förebyggande verksamhet Vansbro kommun ska främja den enskildes förmåga att förhindra och hantera olyckor, riskanalysen visar tydligt behovet av insatser mot exempelvis äldre. Kommunen ska se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av brand förebyggs. Kommunen ska också vara verksam för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte innebära någon inskränkning i det ansvar som någon annan har enligt lag om skydd mot olyckor (LSO). Vansbro kommun skall ta tillvara möjligheterna att utnyttja andra kommuners resurser och själv stå till förfogande med de resurser vi kan erbjuda andra kommuner för olycks- och skadeförebyggande verksamhet. 3.1 Mål med den förebyggande verksamheten Säkerhetsmål: Antalet människor som skadas eller omkommer i olyckor ska minska årligen, genom att kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder kontinuerligt ökar där målet är att den enskilde alltid ska kunna genomföra den första skadebegränsande åtgärden vid en olycka. 3.2 Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för risk- och säkerhetsarbetet inom kommunen och kommunens geografiska område. Varje verksamhet och bolag bär ansvar för risk- och säkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. De ska, om behov uppstår, samverka med varandra och bistå med lämpliga resurser vid övriga händelser. Samtliga medarbetare ska göras delaktiga i risk- och säkerhetsarbetet. Arbetet ska inriktas på att den enskilde genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själva i högre grad kan ta ansvar för sin egen och sin omgivnings säkerhet. Kommunstyrelsen ska fortlöpande följa upp säkerhetsarbetet och se till att antagna dokument följs. 3.3 Tillsyn Genom att genomföra tillsyn kontrollerar kommunen om företag, verksamheter och den enskilde lever upp till de krav som ställs på dem i det olycksförebyggande arbetet. I Vansbro kommun genomför räddningstjänsten tillsyn inom ramen för lag om skydd mot olyckor (LSO) och lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Inför varje år tas en tillsynsplan fram vilken beskriver de objekt och verksamheter som ska tillsynas. Räddningstjänsten deltar även vid kvällstillsyner tillsammans med polisen, miljö- och byggenheten och individ- och familjeomsorgen. Vid dessa tillfällen sker tillsynerna oannonserat i verksamheter där det bedrivs offentlig tillställning, exempelvis nattklubbar och restauranger. Tillsyner kan också komma att genomföras vid enstaka oplanerade tillfällen, för kontroll av att ägare och innehavare tar sitt ansvar enligt lagstiftningen. Sådana tillfällen kan vara att tillsyn utförs i samband med större publika evenemang såsom festivaler, konserter och andra tillfälliga arrangemang. Prestationsmål 1: Räddningstjänsten ska årligen genomföra ca 50 tillsyner enligt tillsynsplanen. Prestationsmål 2: Räddningstjänsten ska årligen följa upp 95 procent av verksamheterna som vid tillsyn förelagts att vidta åtgärder för att uppnå ett skäligt brandskydd. 8 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 3.3.1 Tillsyn 2 kap. § 2 LSO I 2 kap. § 2 LSO förtydligas den enskildes ansvar; ”Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.” Vid tillsyn granskar kommunen arbetet och förmågan att nå en skälig nivå, både vad gäller brandskydd men även andra olyckor såsom säkerhet vid badplatser och lekplatser. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Vansbro kommun satt till tillsyn A eller förebyggande 1. 3.3.2 Tillsyn 2 kap. § 4 LSO Vid anläggningar och verksamheter som innebär fara för att en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö krävs mer arbete av den ansvarige för att förebygga och begränsa konsekvenserna av en olycka. Detta kan vara att själv hålla och bekosta beredskap med personal och eller utrustning. Vilka objekt eller verksamheter som omfattas av denna paragraf beslutas av länsstyrelsen men tillsynen av dess efterlevnad genomförs av kommunen. I Vansbro kommun utförs denna tillsyn av räddningstjänsten. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Vansbro kommun satt till tillsyn B. Prestationsmål 3: Räddningstjänsten ska informera allmänheten minst en gång vart tredje år om de särskilda risker som finns vid dessa verksamheter och vilken förmåga kommunen har för att hantera dessa. 3.3.3 Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Brandfarliga och explosiva varor utgör förhöjda risker för olyckor i samband med hantering och förvaring . Hanteras större mängder krävs dessutom tillstånd för detta. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) reglerar tillsammans med myndighetsföreskrifter hur denna hantering skall genomföras. I Vansbro kommun är det räddningstjänsten som beviljar tillstånd och genomför tillsyn över efterlevnad av gällande regler för brandfarlig och explosiv vara. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn över efterlevnaden av denna lag och tillhörande föreskrifter är i Vansbro kommun satt till tillsyn A eller förebyggande 1. Lägsta kompetens för beviljande av tillståndsansökningar för brandfarliga och explosiva varor är i Vansbro kommun satt till tillsyn B. 3.4 Skriftlig redogörelse Skriftlig redogörelse innebär att den som äger en byggnad eller annan anläggning, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall redogöra för sitt brandskydd i skriftlig form. Det är ägaren till byggnaden som ansvarar för att upprätta och skicka in redogörelsen till kommunen. Tanken från början, när lagen kom, var dels att betona den enskildes ansvar men också att kommunen skulle använda dessa redogörelser som underlag för sin tillsynsverksamhet. Det har dock visat sig att detta inte 9 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 fungerar i praktiken och Vansbro kommun ber därför om dessa uppgifter inför varje tillsyn, alternativt hämtar in dessa under själva tillsynsbesöket. På det viset anser kommunen att ägaren uppfyller det krav som ställs enligt lagen och kommunen får in de uppgifter som behövs. 3.5 Systematiskt brandskyddsarbete Att arbeta systematiskt med brandskyddet är viktigt. Detta medför bland annat att risker identifieras, rutiner vid nödläge hålls aktuella och att utrustning och brandtekniska konstruktioner fungerar. Systematiskt brandskyddsarbete är en viktig del i brandskyddet och vid tillsyn kontrolleras bland annat detta arbete. 3.6 Rengöring och brandskyddskontroll Kommunen ansvarar för sotningen enligt 3 kap. §§ 4-6 LSO. Sotningsverksamheten bedrivs i kommunalregi, som hanterar brandskyddskontroll och rengöring i kommunen. Fristerna för brandskyddskontroll och rengöring har kommunfullmäktige fastställt med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter. Brandskyddskontroll får endast utföras av person med skorstensfejarteknikerutbildning och som delgivits delegation att utfärda föreläggande och förbud. Skorstensfejarmästaren är ansvarig att föra kontrollbok över rengöring och brandskyddskontroll och rapportera arbetet årligen till kommunstyrelsen. Prestationsmål 4: Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll ska utföras på alla fristade objekt enligt de intervall som beslutats. Prestationsmål 5: Eldstadsrelaterade bränder ska minska årligen (dit hör även soteld). 3.6.1 Avgifter Avgifterna för sotning och brandskyddskontroll fastställs enligt taxa av kommunfullmäktige, de revideras därefter med ett särskilt sotningsindex varje år. Sotningsindex är en central överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Skorstensfejarmästarnas riksförbund. 3.6.2 Egensotning Som följer av 3 kap. § 4 lagen om skydd mot olyckor (LSO) får kommunen, efter ansökan, medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten om sotningen kan ske på ett från brandskyddspunkt betryggande sätt. Prövning av ansökan omfattar förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningens i dess helhet och i prövningen beaktar kommunen risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt de generella förutsättningarna för uppgiften. Anläggningen får inte vara behäftad med föreläggande eller förbud som kan hänföras till 3 kap. § 4 LSO. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen så ska denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. Fastighetsägaren ansvarar för att utförda rengöringar dokumenteras i enlighet med kommunens föreskrifter. Kontroll av dokumentation utförs i samband med brandskyddskontroll. 10 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt kan medgivandet återkallas. 3.7 Information och rådgivning Kommunen ska aktivt arbeta för att öka förmågan hos den enskilde att förebygga olyckor. Ökad insikt leder till förändrade attityder och beteenden, hos såväl allmänhet som verksamheter inom kommunen. För att den enskilde skall kunna ta sitt ansvar och skydda sig själv, sin egendom och miljön är det nödvändigt att denne kan få stöd från kommunen. Sådant stöd kan ges i form av råd och information. I Vansbro kommun erbjuder räddningstjänsten utbildnings- och informationsinsatser i brandskydd till allmänhet, kommunala verksamheter samt kommunexterna verksamhetsutövare. Räddningstjänsten deltar även i evenemang såsom öppet hus, barnaktivitetsdagar med mera för att förmedla råd och information till allmänhet och media hur olyckor förebyggs och hanteras. Prestationsmål 6: Räddningstjänsten ska genom information, rådgivning, möten och en levande dialog (tillsyn) verka för att andelen bostäder med fungerande brandvarnare och tillgång till släckutrustning ökar. Prestationsmål 7: Skolprojektet förebyggande brandskydd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för årskurs 2, 5 och 8 ska genomföras varje år. Prestationsmål 8: Elever i grundskolan ska kunna simma minst 200 meter, varav 50 meter i ryggläge i slutet av årskurs sex. 3.7.1 Internutbildning inom kommunkoncernen Enligt beslut ska all personal anställd av Vansbro kommun vart tredje år genomgå en grundläggande brand- och säkerhetsutbildning. Räddningstjänsten genomför denna utbildning men det är varje enskild förvaltnings ansvar att tillse att personal genomför utbildning inom detta intervall. 3.7.2 Extern utbildning Räddningstjänsten skall tillhandahålla brandskyddsutbildning till såväl enskilda medborgare, organisationer, föreningar, offentliga arbetsgivare som privata. Den utbildning som räddningstjänsten är huvudman för skall genomföras till självkostnadspris, det vill säga endast täcka de kostnader som räddningstjänsten har för utbildningen. Viss utbildning kan även genomföras till reducerat pris eller som gratisutbildning för beställaren där det finns möjlighet till kostnadstäckning via statligt stöd. Utbildningens målsättning är att förebygga olyckor samt att förbättra den enskildes möjligheter att begränsa och förhindra skador till följd av inträffade olyckor. 11 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Utbildningar som räddningstjänsten tillhandahåller är; Grundläggande brandskyddsutbildning, Systematiskt brandskydds arbete (SBA) Hjärt- och lungräddning med hjärtstartare för vuxna, Hjärt- och lungräddning för barn, Prestationsmål 9: Räddningstjänsten ska erbjuda den enskilde utbildning inom området skydd mot olyckor, i huvudsak brandskydd och den akutsjukvård som inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Utbildningarna ska anpassas så att de speglar den lokala riskbilden. 3.7.3 Eldning utomhus Kommunen kan vid stor brandrisk förbjuda eldning utomhus. Upplysningar om aktuell brandriskprognos och eventuellt eldningsförbud kan erhållas via SOS Alarms telefonsvarare för brandriskprognos, 023-100 10 eller via kommunens och Länsstyrelsens hemsidor. 3.8 Samverkan I samhället har vi att förhålla oss till hela olycksspektret från så kallade vardagsolyckor som är mer frekventa (typ fallolyckor, trafikolyckor och bränder) och som har stor betydelse för individens upplevelse av trygghet och säkerhet, till olyckor som är ovanliga och berör mindre eller större grupper i samhället. För att på bästa sätt förebygga hela olycksspektret krävs att den kommunala förvaltningen, myndigheter och organisationer samverkar. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Kommunen ska därför, i större utsträckning än tidigare, ta initiativet till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen som inom kommunens områdesansvar. Strävan är att uppnå samsyn mellan de olika inblandade aktörerna om vilka åtgärder för säkerheten i kommunen som ska vidtas. Ett exempel på denna typ av samverkan är kommunens POSOM-grupp, som innebär att det i Vansbro kommun finns en väl övad organisation för psykiskt- och socialt omhändertagande i samband med större olyckor och kriser. I gruppen ingår representanter från bl.a. kommunen, polismyndigheten, Svenska kyrkan och Landstinget. 3.8.1 Samverkan inom och med andra kommuner Räddningstjänsten skall lämna det brandtekniska biträde som Miljö- och byggenheten behöver vid exempelvis byggsamråd, bygglovshantering, alkoholtillstånd mm. Räddningstjänsten skall svara på remisser från den kommunala förvaltningen vid upprättande av översiktsplaner och detaljplaner, vid tillståndsärenden för alkoholutskänkning samt övriga ärenden då räddningstjänstens kompetens efterfrågas. Räddningstjänsten skall även delta i de samverkansforum som finns på regional och nationell nivå. Inom kommunen ska det finnas en säkerhetsgrupp med representanter från samtliga verksamheter och kommunala bolag som arbetar med säkerhet och skydd mot olyckor. 12 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Prestationsmål 10: Kommunen ska systematiskt arbete med andra olyckor än bränder, såsom fallolyckor, olyckor på lekplatser och liknande. Prestationsmål 11: Kommunala badplatser ska vara försedda med livräddningsredskap som regelbundet kontrolleras. Prestationsmål 12: Kommunkoncernen ska minska skadekostnaderna årligen genom att arbeta proaktivt med skadeproblemen samt skapa och anpassa processer för optimal skaderapportering. 3.8.2 Stöd till andra myndigheter Räddningstjänsten skall genom samverkan med andra myndigheter verka för att förebygga olyckor och bränder. Olycksförebyggande arbete kan till exempel genomföras i form av gemensamma tillsyner med Miljö- byggenheten, Länsstyrelsen, Polisen eller Arbetsmiljöverket. Räddningstjänsten skall på remisser från polismyndigheten lämna yttrande till exempel offentliga tillställningar, hotelltillstånd samt tillstånd för explosiv vara. Räddningschef eller räddningschef i beredskap ska kunna lämna sakkunnigutlåtanden till polismyndigheten när behov finns. 13 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Operativ räddningstjänst Trots att det olycksförebyggande arbetet prioriteras inträffar olyckor. Med utgångspunkt i riskanalysen, se bilaga 1, konstateras att kommunen behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. 4.1 Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten Säkerhetsmål: Kommunen ska kunna leda och hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt i syfte att så snabbt som möjligt bryta skadeutvecklingen när den enskildes förmåga inte längre räcker till, genom egna räddningstjänståtgärder, genom samverkan inom och med andra kommuner samt genom samverkan med andra myndigheter och organisationer. 4.2 Beskrivning av kommunens operativa verksamhet Den operativa verksamheten avser den verksamhet som dygnet runt står till förfogande för att kunna hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt. Räddningstjänstens insatsstatistik visar att räddningstjänstens uppdrag ökat de senaste åren, 2014 genomfördes ca 202 uppdrag. 4.2.1 Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap Kommunens förmåga till räddningsinsats har sin utgångspunkt i riskanalysen där risker och konsekvenser finns beskrivet, se bilaga 1. I följande tabell redovisas kommunens förmåga till räddningsinsats, observera att beredskapen enbart omfattar en av dessa händelser - inte flera samtidigt. 4.2.1.1 Brand i byggnad Typ Brand i byggnad (bostäder) Förmåga Byggnader kan ha olika komplexitet och utformning, vilket gör att en brand kan få olika konsekvenser. Utgångspunkten är en villa eller ett flerfamiljshus, där branden ska hållas inom en brandcell under en föreskriven tid. Räddningstjänsten i Vansbro är dimensionerad att klara av att utföra invändig livräddning/släckning genom rökdykarinsats och samtidig yttre livräddning/släckning med hjälp av stegutrustning. Livräddning med bärbar stegutrustning ska kunna hanteras upp till 3:e våningen (11 meter) medan höjdfordon kan livrädda upp till 8:e våningen (23 meter). Hjälp från annan kommun t.ex. Mora med höjdfordon. Förmågan förutsätter att brandcellens storlek inte är för stor, att brandcellsgränser är intakta och rätt utförda samt att brandbelastningen inte är för hög. Räddningsstyrkan ska ha olika släckmetoder till sitt förfogande, grundade på exempelvis vatten, skum eller pulver. Exempel: Vid en lägenhetsbrand ska branden inte kunna spridas 14 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Brand i byggnad (komplexa objekt) till nästa lägenhet inom 60 minuter. Räddningsstyrkan ska då kunna söka igenom den branddrabbade lägenheten med rökdykare samtidigt som människor i en grannlägenhet kan räddas med räddningstjänstens stegutrustning. Industrier och andra komplexa objekt innebär ofta till ytan stora brandceller vilket kan innebära stora brandgasvolymer och långa inträngningsvägar. Detta kan medföra att den ordinarie rökdykarorganisationen som gäller vid brand i bostad inte räcker till, utan måste förstärkas. Komplexiteten kan också betyda att en invändig insats är omöjlig och istället måste inriktas på att skydda intilliggande bebyggelse. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en komplex byggnad, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska dock arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad (skolor, samlingslokaler, hotell och tillfälliga boenden, kulturbyggnader m.fl.) Exempel: En brand i en industribyggnad kan medföra en mycket hög effektutveckling och stora brandgasvolymer, räddningsstyrkan ska då exempelvis kunna upprätta begränsningslinjer mot intilliggande bebyggelse för att hindra vidare spridning. Större samlingslokaler innebär att ett stort antal människor med dålig lokalkännedom kan vistas i en byggnad, dessutom innebär det ofta stora brandceller och hög brandbelastning. Dessa lokaler ska vara utformade med höga krav på utrymningssäkerhet, så att alla människor hinner sätta sig i säkerhet innan kritiska förhållanden uppstår. Utgångspunkten är att alla människor ska vara utrymda då räddningstjänsten kommer på plats, men om detta misslyckas kan det komma att krävas en mycket stor räddningsstyrka med flera rökdykargrupper. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en samlingslokal där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad 15 Exempel: En brand på Medborgarhusets teater ska innebära att branden tidigt uppmärksammas av det automatiska brand- och utrymningslarmet, under tiden räddningstjänsten kör fram till objektet ska människor hinna sätta sig i säkerhet. När väl räddningstjänsten är framme ska en släckinsats kunna genomföras, sannolikt med förstärkningsbehov, under förutsättning att branden är begränsad i omfattning till en brandcell. Det finns många vårdinrättningar i kommunen där HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 (vårdanläggningar m.fl.) människorna inte själv förväntas kunna sätta sig i säkerhet. Istället krävs en egen organisation på plats som kan hjälpa människorna i händelse av brand. Utgångspunkten är att räddningstjänsten inte ska behöva hjälpa till med utrymningen utan fokusera på brandsläckning, misslyckas utrymningen kommer det dock att kräva mycket stora räddningsresurser med flera rökdykargrupper. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en vårdinrättning där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Exempel: En brand på ett äldreboende i kommunen innebär att brand- och utrymningslarmet tidigt ska detektera branden så att personalen hinner sätta människorna som vistas i brandcellen i säkerhet. Därefter kan räddningsstyrkan, under förutsättning att branden är begränsad i storlek och omfattning, genomföra släckinsats. 4.2.1.2 Brand ej i byggnad Typ Förmåga Skogs- och markbrand Inom Vansbro kommuns geografiska område finns stora områden skog och skogsmark. Skogsbränder kan bli mycket omfattande om de inte hanteras på ett effektivt sätt i ett tidigt skede. Större skogsbränder kräver förstärkningsresurser i form av helikopter, Frivilliga resursgruppen m.m. Räddningstjänsten i Vansbro ska ha förmåga att hantera en mindre skogs- eller markbrand. För detta krävs relativt stora vattenresurser samt terränggående fordon och pumpar. Skogsoch markbränder kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan, vilket innebär att högre befäl behöver särskild utbildning i att tolka brandriskdata och förutse brandspridning. Övriga bränder Exempel: Ett hygge börjar brinna en varm sommardag. Räddningstjänsten ska kunna lokalisera branden utifrån given positionsangivelse samt med tankbil, motorspruta och slangsystem släcka branden. Det finns andra typer av mindre bränder som kan inträffa, exempelvis containerbränder, fordonsbränder, papperskorgar, rishögar m.m. Räddningstjänsten i Vansbro ska ha förmåga att hantera en brand som är begränsad till ytan utan komplexa inslag. 16 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.2.1.3 Trafikolycka Typ Trafikolycka (vägtrafik) Förmåga Vid en trafikolycka är målet att en patient ska vara under vård på sjukhus inom en timme från det att olyckan inträffar. Räddningstjänsten i Vansbro är dimensionerad utifrån att klara en olycka med två inblandade personbilar eller ett tungt fordon. Vid större olyckor krävs förstärkning från angränsande kommuner. Utrustning för tung räddning finns i kommunen. Trafikolycka (järnväg) Exempel: Losstagning av fastklämda personer i två personbilar ska kunna genomföras parallellt. En olycka på kollision mellan ett tåg och en personbil väldigt lik en olycka på väg i hantering. Om ett tåg råkar ut för en större händelse kan det dock innebära ett stort antal skadade människor, vilket kräver helt andra resurser. Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara en olycka på järnvägen mellan ett vägfordon och ett järnvägsfordon utan urspårning. Flygolycka Exempel: Tungräddning ska kunna genomföras om en personbil kolliderar med ett tåg. Vid en flygolycka är det staten som ansvarar för räddningsledningen fram till dess att haveriplatsen blivit känd. Därefter övergår det till kommunal räddningstjänst. En flygolycka kan innebära att ett stort antal människor snabbt behöver hjälp. Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara ett haveri med ett mindre flygplan med maximalt två passagerare. Vid olyckor med större plan kommer förstärkning från andra kommuner att behövas. Insatser vid flygolyckor kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan. Exempel: Ett enmotorigt flygplan med två piloter rapporterar problem med motorn och är på väg för landning. Räddningstjänsten i Vansbro ska då utan förstärkning svara för släck- och räddningsberedskap i samband med landningen. 4.2.1.4 Olyckor med farliga ämnen Typ Förmåga Farligt gods eller Det transporteras mycket farligt gods på vägarna genom kemikalieolycka Vansbro kommun, dessutom är det många företag som hanterar farliga kemikalier. En olycka med farliga ämnen kan innebära stora risker för både människor, egendom och miljön. 17 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara av en första livräddande insats vid en olycka med ett farligt ämne. Räddningsstyrkan ska också kunna genomföra livräddande personsanering samt upprätta saneringsplats för både skadade och insatt personal. Vid större olyckor där kravet på uthållighet hos kemdykarorganisationen ökar krävs förstärkning. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt med insatsplanering för objekt med farliga ämnen. Vid brand intill svetsutrustning ska räddningstjänsten kunna beskjuta acetylengasflaskor för att oskadliggöra dem. Exempel: En lastbil med diesel kör av vägen och chauffören sitter kvar i hytten, läckage uppstår. Räddningsstyrkan ska då initialt kunna livrädda chauffören och spärra av området samt genomföra skadebegränsande åtgärder. 4.2.1.5 Drunkning Typ Drunkningsolyckor, båtolyckor m.m. Förmåga I kommunen finns älvar, sjöar och mindre vattendrag. Kring dessa sker ett aktivt friluftsliv som exempelvis bad- och fiskeaktiviteter. Räddningstjänsten i Vansbro har förmåga att genomföra ytlivräddning och brandsläckning vid tillbud på vatten, till hjälp finns två räddningsbåtar varav den ena är placerad i Dala-Järna och hämtas av FIP-enheterna. För islivräddning finns hansabräda och överlevnadsdräkter. Vid behov av vattendykning tar kommunen hjälp av räddningsdykare från Rättviks räddningstjänst, Vansbro kommun har ingen egen vattendykarförmåga. Exempel: En person som bär flytväst ombord på en båt slår i huvudet och ramlar överbord. Räddningsstyrkan kan då söka efter personen med hjälp av räddningsbåtar och livrädda densamme. Räddningsdykare från Rättvik larmas alltid med automatik vid dessa typer av olyckor. 4.2.1.6 Övrigt Typ Evenemang Förmåga Vansbrosimningen är exempel på ett större evenemang som medför att många människor besöker kommunen. Detta innebär att risken för olyckor ökar samtidigt som konsekvenserna kan bli mer omfattande. I samband med evenemanget försämras periodvis framkomligheten på delar av vägnätet vilket kan fördröja insatstiden. Arrangörerna ska inför varje evenemang ta fram en säkerhetsplan som delges berörda. Räddningstjänsten i Vansbro ska anpassas utifrån rådande 18 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 omständigheter så att förmågan till räddningsinsats är god och tillgängligheten hög. En olycka eller flera små kan kräva stor förmåga till ledning och samverkan. Översvämning Exempel: Under Vansbrosimningen gör trafiksituationen att det är svårt att passera genom centrala Vansbro utan fördröjning. Räddningschefen kan då exempelvis besluta att upprätta en fiktiv brandstation mera centralt för att upprätthålla en skälig beredskap. Vansbro kommun har en känd översvämningsproblematik. Kommunen ska därför planera för större översvämningssituationer. Räddningsstyrkan ska ha förmåga att, tillsammans med andra kommunala förvaltningar eller externa aktörer, valla in prioriterade områden eller objekt samt länspumpa byggnader efter behov. Kommunen och räddningstjänsten ska ha förmåga att leda och samverka vid dessa händelser, både inom kommunen och med andra aktörer regionalt och nationellt. Hjärtstopp Stora jordbruk med djurhållning 19 Exempel: Vid kraftiga skyfall finns risk att ett stort antal byggnader får vatteninträngning samtidigt. Den kommunala räddningsstyrkan kan då inte rimligtvis hantera alla samtidigt, det är då räddningschefen som beslutar om prioritering. Samhällsviktiga funktioner prioriteras alltid högst. Vid inträffat hjärtstopp är tiden från att hjärtat stannat till dess att hjärt- och lungräddning kan påbörjas med defibrillator avgörande. På tre snabba enheter (FIP och räddningschef i beredskap) finns hjärtstartare samt på släckbil, sotarbil och räddningstjänstens servicebil för att ha förmåga att utföra hjärtoch lungräddning med defibrillator i väntan på att ambulans tar över patienten. Vid brand i djurstall bygger det mycket på det egna ansvaret hos ägarna att vara räddningstjänsten behjälplig vid utrymning av djur, samövningar med de större lantbruken sker. Vid olycka med förgiftning eller brand i en gödselbrunn skall livräddande insats kunna ske med räddningstjänstens personal. HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.2.2 Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap Räddningstjänsten i kommunen ska utifrån den riskbild och det olycksförebyggande arbete som finns idag bestå av en brandstation som är placerad i Vansbro. För att upprätthålla de förmågor som angivits består den operativa organisationen av; 1 räddningschef i beredskap med 90 sekunders anspänningstid, 1 styrkeledare i beredskap (FIP) med 90 sekunders anspänningstid, 1 brandman i beredskap (FIP) med 90 sekunders anspänningstid, 1 styrkeledare i beredskap med sjuminuters anspänningstid, 4 brandmän i beredskap med sju minuters anspänningstid. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska den operativa organisationen klara två typolyckor och istället utgöras av; 1 räddningschef i jour med 90 sekunders anspänningstid, 2 styrkeledare i jour med 90 sekunders anspänningstid, 12 brandmän i jour med 90 sekunders anspänningstid. Prestationsmål 13: Första räddningsenhet ska vid normal beredskap, i fordon, kvittera larm så snabbt som möjligt dock längst inom 90 sekunder Prestationsmål 14: Övningar för räddningstjänstpersonalen genomförs enligt för varje år framtagen övnings- och utbildningsplan. Samtliga övningar ska planläggas, dokumenteras och utvärderas med avseende på kvalité. 4.2.2.1 Kompetenskrav För att säkerställa en hög nivå på den operativa förmågan ska kommunens befäl och brandpersonal inneha lägst den kompetens som anges nedan i tabell 1; Tabell 1, kompetenskrav för den operativa personalen. Funktion Räddningschef Räddningschef i beredskap Styrkeledare (deltid FIP) Styrkeledare (deltid) Arbetsledare Brandman (deltid) Krav på kompetens (lägstanivå) Räddningsledning B samt tillsyn B Räddningsledning B. Räddningsledare A. Räddningsledare A. Intern arbetsledarutbildning. Räddningsinsats eller motsvarande äldre utbildning. Eventuella undantag från kompetenskraven ovan beslutas av räddningschefen. 4.2.2.2 Materiella resurser Vansbro kommun ska ha de materiella resurser som krävs för att upprätthålla de förmågor som redovisats i detta handlingsprogram. Materialet ska vara modernt och kommunen ska kontinuerligt byta äldre teknik mot ny. 20 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Tabell 2, Materiella resurser räddningstjänsten har eller avser sig att införskaffa. Kursiv stil i tabellen nedan är resurser räddningstjänsten avser införskaffa. Typ Släck- och räddningsenhet Vattenhet Utrustning 2 släck- och räddningsfordon med vardera 3000 liter vatten. Utbytesintervall: 15-20 år. Vattenenhet/tankbil med kapacitet på 10 000 liter vatten. Vattenenhet/tankbil med kapacitet på 10 000 liter vatten. (disponeras tillsammans med transportlinjen, Vansbro utbildningscenter) Utbytesintervall: 15-20 år. Ledningsenhet FIP-enheter Räddningsbåt Terrängfordon vinter Terrängfordon sommar Utrustning för tung räddning Värmekamera IVPA-fordon Resursfordon Motorspruta klass 3 Sambandsutrustning RAKEL Restvärdesresurs Andningspaket av komposit 21 1 Ledningsenhet/personbil Utbytesintervall 5 år. 2 enheter/fordon utrustade för att klara en första insats. Utbytesintervall: 5-8 år. 2 räddningsbåtar Placering Vansbro, Dala-Järna. Utbytesintervall: Efter behov. 1 snöskoter med transportkälke Utbytesintervall: Efter behov. 1 fyrhjuling med vagn. Utbytesintervall: Efter behov. Stöttor, lyftkuddar, pallningsutrustning. Utbytesintervall: Efter behov. 1 värmekamera i släckbil 1 värmekamera i FIP-enhet Utbytesintervall: Efter behov. 1 fordon avsett för IVPA-larm. Utbytesintervall: Efter behov. 1 fordon för materiel- och personaltransport. Fungerar även som reservfordon vid behov. Utbytesintervall: Efter behov. 1 motorspruta klass 3 1 motorspruta klass 3 Utbytesintervall: Efter behov. Samtliga utryckningsfordon (bör kompletteras) Beredskapsstyrka Vansbro Ledningsplats Utbytesintervall: Efter behov. Vagn med utrustning för restvärdesräddning. Utbytesintervall: Efter behov. 19 stycken kompletta avser att ha 20 stycken ( 1styck ) 7 stycken tuber i reserv avser att ha 10 stycken (3 styck) Utbytesintervall: Efter behov. HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Slang Skogsbrandresurs/Container Klippverktyg/losstagning Rökgasfläktar Kemskyddsdräkter Stegutrustning Utrustning för övningsverksamhet 2700 meter 76 mm slang avser att ha 4000 meter (1300 meter) 575 meter 42 mm slang 1525 meter 38 mm slang avser att ha 2000 meter (475 meter) 250 meter 25 mm slang avser att ha 500 meter (250 meter) Utbytesintervall: Efter behov. Släpvagn innehållande armaturer, pumpar och slang. Samköps i samverkan med andra kommuner. Utbytesintervall: Efter behov. Hydraul verktyg komplett i Vansbro Hydraul verktyg mindre i FIP bil Utrustning för tungräddning/säkring/lyft Olyckstält för värme mm Utbytesintervall: Efter behov. 1 stycken eldriven PPV fläkt 1 stycken motor driven PPV fläkt Utbytesintervall: Efter behov. 6 stycken finns idag 3 avser att ha 6 stycken 1 stycken 14 meters utskjutsstege 1 stycken 12 meters utskjutsstege 10 stycken skarvstegar Utbytesintervall: Efter behov. 3 stycken 40 fots containrar 3 stycken 20 fots containrar Gasolpanna för varm rökövning Gasol ramp för övning av släckteknik Rökalstrare Uttjänad fullstor buss för övning 4.2.2.3 Insatstid Tiden från att en olycka inträffar till dess att den första skadebegränsande åtgärden kan sättas in är oftast avgörande. Om en skadebegränsande åtgärd kan genomföras av den enskilde ökar förutsättningarna för att konsekvensen av en olycka ska bli så liten som möjligt. På bild 1 nedan redovisas insatstiden för räddningsstyrkan som är placerad på räddningsstationen i Vansbro och på bild 2 visas insatstiden för FIP-fordon under förutsättning att de är i Dala-Järna. 22 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Bild 1. Insatstid för räddningsstyrkan i Vansbro förutsätter anspänningstid på 7minuter. 23 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Bild 2. Insatstid för FIP fordon förutsätter anspänningstid på 90 sekunder 24 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Med nuvarande räddningsstyrka i Vansbro och vid normal beredskap nås 30 procent av befolkningen inom 10 minuter, 45 procent inom 20 minuter och 97 procent inom 30 minuter. Med FIP enheterna och att minst en enhet finns i Dala-Järna nås 40 procent av befolkningen inom 10 minuter, 83 procent inom 20 minuter och 98 procent inom 30 minuter. 4.2.2.4 Brandvattenförsörjning I Vansbro och Dala-Järna tätorter, liksom i vissa av kommunens byar, ska det finnas ett ändamålsenligt antal brandposter anslutna till kommunens vattenledningsnät. Räddningschefen avgör vad som är ändamålsenligt och ska därför ges tillfälle till yttrande i samband med framtagande av nya detaljplaner och markexploatering. Brandpostnätet skall uppfylla minst kraven i gällande VAV-norm och ansvarig för årlig kontroll är Räddningstjänsten vilka ska kunna uppvisa protokoll på genomförda kontroller. En översyn i syfte att reducera antalet brandposter i brandpostnätet kan genomföras under förutsättning att räddningstjänsten förfogar över två tankbilar på vardera minst 10 m3. 4.2.3 Minimistyrka vid förstärkning Om räddningsstyrkan i Vansbro tas i anspråk för förstärkning till andra kommuner under en längre tid, ska räddningschefen säkerställa att en styrka om 1 styrkeledare och 4 brandmän finns i beredskap med en anspänningstid om sju minuter. Räddningsstyrkan kan utgå från brandstationen i Vansbro eller utgöras av en taktisk resurs från angränsande kommun. 4.2.4 Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig Vansbro räddningstjänst har idag förmåga att leda stora och komplexa räddningsinsatser, då utrymmen för ledning och stab finns på nuvarande brandstation. Riskanalysen visar tydligt att kommunen behöver stor ledningsförmåga. Vansbro kommun har idag färre antal bränder i byggnader än många andra kommuner både i Dalarna och riket som helhet, men kombinationen med en relativt ålderstigen befolkning, som är överrepresenterad i dödsbrandsstatistiken, gör att förmågan till livräddning vid brand i bostäder måste vara hög. Skogsbranden i Västmanland 2014 visade att naturens krafter kan vara mycket stora. Risken finns, vilket tydliggjorts i riskanalysen, att klimatet i framtiden kommer innebära än torrare somrar. För att öka kommunens förmåga till skogsbrandsläckning bör Vansbro kommun tillsammans med angränsande kommuner anskaffa en gemensam skogsbrandsdepå med pumpar och släckutrustning under perioden 2015-2018. Regeringen har beslutat att riket åter ska planera för höjd beredskap, under perioden 2015-2018 bör därför räddningstjänsten skapa kunskap om räddningstjänst vid höjd beredskap. 25 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.3 Ledning av räddningsinsats Räddningschefen i kommunen ansvarar enligt 3 kap. § 16 lag om skydd mot olyckor (LSO) för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen. Beroende på olyckans komplexitet ställs olika krav på räddningsledningen. En räddningsinsats leds alltid av en räddningsledare och är avslutad när räddningsledaren fattar beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form och räddningsledaren ska även, om det är möjligt, informera den drabbade om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. Räddningsledaren kan under pågående räddningsinsats besluta om tjänsteplikt enligt 6 kap. § 1 LSO, det innebär att var och en som under kalenderåret fyller lägst 18 och högst 65 år är skyldig att medverka i räddningstjänst. Räddningsledaren kan också besluta om ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. § 2 LSO, vilket innebär att räddningsledaren vid en räddningsinsats får bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt i mån det är försvarligt. Det finns flera olika ledningssystem för kommunal räddningstjänst, Vansbro kommuns grundläggande principer utgår från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rekommendationer. Ledningssystemet består av tre nivåer; Systemledning: Normativ ledning genom att tolka, definiera och besluta organisationens roll. Strategisk ledning genom beslut om beredskapsproduktion, resurstilldelning och räddningsinsatsernas ram. Insatsledning: Utöva den samlade ledningen av den löpande insatsen inom ram, beslut om mål med insats (MMI), besluta om och fördela uppgifter till olika delar samt samordna insatsens genomförande. Uppgiftsledning: Leda enskild styrka i utförande av tilldelad uppgift. Systemledning utövas kontinuerligt och beslutas av räddningschef eller räddningschef i beredskap. Insats- och uppgiftledning utövas enbart under pågående räddningsinsats. 4.3.1 Ledningsorganisation I Vansbro kommun är det enligt lag om skydd mot olyckor räddningschefen, eller den som denne utsett, som är räddningsledare. Förteckning över utsedda räddningsledare finns hos räddningschefen. Vid en mindre komplex olycka, exempelvis en containerbrand, singelolycka eller liknande utövas ledningen på olycksplats av en styrkeledare som tillika är räddningsledare. Principen är att ledningen primärt handlar om uppgiftsledning över enskild räddningsstyrka. Vid mer omfattande händelser, då behov av ledning och samordning av flera räddningsstyrkor föreligger, byggs ledningsorganisationen ut och det är räddningschef i beredskap som är räddningsledare på olycksplats. När organisationen är maximalt utbyggd, se figur 1, ska räddningschef eller stf räddningschef svara för systemledning medan räddningschef i beredskap 26 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 är räddningsledare ute på olycksplatsen. Kommunens krisledning kan kopplas ihop med räddningstjänstens ledningsorganisation. Räddningschef Räddningsledare STAB Skadeplatschef Sektorchef Sektorchef Sektorchef Figur 1, räddningstjänstens ledningsorganisation vid större händelse. För att skapa en uthålligare ledningsorganisation samverkar Vansbro kommun med angränsande kommuner om gemensamma befälsfunktioner. Räddningschef i beredskap är ett exempel medan samverkan om exempelvis skadeplatschef kan ske under pågående räddningsinsats. 4.3.1.1 Räddningschef i beredskap Räddningschef i beredskap (RCB) är ett befäl med övergripande ansvar för normativ och strategisk ledning vilken ska vara ständigt anträffbar via kommunikationsmedel och alltid kunna svara och träda i tjänst med disponibelt fordon inom angiven tid. RCB fungerar som räddningsledare vid alla insatser och är även kommunens tjänsteman i beredskap (TIB). 4.3.2 Stab För att kunna utöva effektiv ledning har räddningschefen och räddningschef i beredskap (RCB) möjlighet att öka ledningskapaciteten med hjälp av en stab. Inom Dalarnas län finns ett regionalt ledningsstöd där följande allmängiltiga beredskapsnivåer för ledning gäller, se tabell 3: Tabell 3, beredskapsnivåer för ledning inom Dalarnas län. Nivå 1 Benämning Grön Innebörd Grundberedskap. 2 Gul Förstärkt lokal ledningsorganisation. 3 Röd Förstärkt lokal ledningsorganisation samt regionalt ledningsstöd. 4 Svart Lokal krisledningsberedskap samt regionalt ledningsstöd (i samband med höjd beredskap eller annan svår påfrestning på samhället som kräver mycket stora räddningsresurser). 27 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Begäran om ledningsstöd görs till SOS Alarm som larmar ut enligt särskild rutin innehållande bland annat ringlistor med speciellt uttagna resurspersoner till respektive befattning i staben. Stabens uppgift är att utgöra stöd och komplement till den lokala räddningsledningen och utförs i första hand som ledningsstöd vid skadeplats. Stabens normala arbetsplats utgörs av en mobil sambands- och ledningscentral, Mobisol 800 (2 29-5080). Vansbro kommun samverkar om de resurser som finns inom kommunen, exempelvis kan upplysningscentral eller kommunsekreterare kallas till bakre stab för att öka ledningskapaciteten ytterligare. Idag finns en fungerande räddningscentral på brandstationen. 4.4 Alarmering och kommunikation Genom avtal med SOS Alarm ska inkomna larm förmedlas till respektive räddningsstyrka. Så snabbt det är möjligt ska SOS Alarm dessutom skicka medlyssning av inkommande 112-samtal till räddningschef i beredskap. Anordningar för utalarmering av räddningsstyrkorna via minst två av varandra oberoende larmvägar ska finnas, varav den ena är RAKEL-systemet. Rutiner för inkommande alarmering i samband med avbrott i teletrafiken ska finnas. Räddningstjänsten ska från fasta och mobila ledningsplatser ha möjlighet till radiosamband med egna och samverkande kommunala och statliga räddningsenheter i RAKEL-systemet. 4.4.1 Telebortfall Om störningar i alarmeringsfunktionen förekommer, exempelvis på grund av ett teleavbrott, ska SOS Alarm informera räddningschef i beredskap (RCB). För Vansbro kommun gäller att minst tre mobiloperatörer alternativt fem procent av den fasta telefonin har störningar för att SOS Alarm ska informera RCB. Beroende på störningens art och omfattning beslutar RCB om nödvändiga åtgärder, exempelvis utplacering av fordon med kommunikationsradio på strategiska platser och informationsmeddelande (VMA) till allmänheten. 4.4.2 Viktigt meddelande till allmänheten - VMA Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV. Det finns två nivåer på meddelande, varnings- och informationsmeddelande. Varningsmeddelande sänds om det finns en omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller miljön. Varningsmeddelande kan exempelvis användas vid utsläpp av giftig gas eller vid spridning av giftiga gaser från bränder. Ett varningsmeddelande bryter ordinarie radio- och TV-sändningar omedelbart. Informationsmeddelande kan sändas ut för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljön. Ett informationsmeddelande sänds i radio och TV så snart det är möjligt. Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en överenskommelse mellan Sveriges Radio/Sveriges Television och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För att 28 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 säkerställa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan räddningstjänsten och Sveriges Radio/Sveriges Television finns nationellt framtagna rutiner. 4.5 Insatsplanering Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt där det bedöms nödvändigt. Syftet med insatsplanerna är att räddningsstyrkans insats ska ske snabbare och med högre effektivitet. 4.6 Samverkan och avtal En kommun kan inte ensamt bedriva arbetet till skydd mot olyckor, utan arbetet bygger på samverkan inom kommunen, mellan kommuner och med andra organisationer och myndigheter. Nedan redovisas exempel på samverkan och avtal. 4.6.1 Landstinget Avtal finns med landstinget om att räddningsstyrkorna i kommunen larmas ut vid IVPA(i väntan på ambulans). Det finns också avtal om att räddningsstyrkorna ska vara behjälplig med transport av skadade i terrängen till farbar väg. 4.6.2 Bärhjälp/Lyfthjälp Samverkan sker vid behov av bär- och lyfthjälp på begäran av personal från Vård- och omsorgsverksamheten. Avtal bör upprättas för att tydligöra samverkansform och ansvar. 4.6.3 Kemskydd Vid större insatser som kräver kemskydd samverkar länets samtliga räddningstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har också ett antal nationella kemskyddsdepåer, de närmsta i Köping och Kramfors. Mora kommuns kemdykare ska via uppgörelse vid normal beredskap kunna agera i Vansbro kommun. 4.6.4 Ledning I länet finns en gemensam ledningsresurs i form av en mobil lednings- och sambandscentral (Mobisol). Ledningsresursen bemannas initialt av personal från räddningstjänsten i Rättvik och förstärks utifrån olyckans art och omfattning av andra särskilt utsedda brandbefäl från länet. Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälens kommuner kan bistå varandra med högre befäl i samband med större insatser, exempelvis skadeplatschefer. Mora kommun kan i vissa fall bistå övriga kommuner med brandingenjör. 4.6.5 Räddningsdykare Kommunen har avtal med räddningstjänsten i Rättvik om räddningsdykare. Räddningsdykarna larmas med automatik vid förmodade drunknings- och båtolyckor. 4.6.6 Metria avtal I länet finns ett kartmaterial framtaget som fastslår vilken räddningsstyrka som är snabbast på plats, oavsett organisationstillhörighet. Vansbro kommun ingår i detta avtal. 29 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.6.7 Höjdenhet Mora kommun bistår Vansbro kommun med höjdenhet efter beslut av räddningschef i beredskap. 4.6.8 Försäkringsbranschens restvärderäddning AB Vansbro kommun har avtal med Försäkringsbranschens restvärderäddning AB (RVR AB) om restvärderäddning i samband med bränder samt sanering av vägbana och järnväg i samband med trafikolyckor. Kommunen ska också, enligt samma avtal, kunna bistå vid sanering av tåg. 4.6.9 Frivillig resursgrupp (FRG) Civilförsvarsförbundet har frivilliga resursgrupper i många kommuner, vilka består av frivilliga personer som kan hjälpa till vid olika typer av samhällsstörningar. Vansbro kommun har avtal med Westerdala civilförsvarförning om frivilliga resursgrupper. 4.7 Kommunal och statlig räddningstjänst Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap. § 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunen skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljön, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av; ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och, omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst, all annan räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. 30 Flygräddningstjänst. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. Sjöräddningstjänst. Miljöräddningstjänst till, sjöss. Fjällräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 4.8 Rekrytering Räddningstjänsten ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Vid nyanställning av brandmän ska dessa ha en personlig mentor under de sex första månaderna. Samtlig räddningstjänstpersonal i beredskap skall ha genomgått grundutbildning inom ett år samt kompetensutbildning, MSB:s kurs i räddningsinsats, inom tre år från anställningens början. Vid kommande rekryteringar ska det medvetet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund. 31 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Uppföljning och egenkontroll Att följa upp arbetet till skydd mot olyckor syftar till att kunna utföra effektivare olycksförebyggande åtgärder samt effektivare räddningsinsatser. För att lyckas med detta krävs att kommunen följer upp och utvärderar arbetet kontinuerligt. Säkerhetsmål: Erfarenhetsåterföring ska höja kvaliteten och effektiviteten på kommunen avseende både olycksförebyggande och olyckshanterande arbete samt ligga till grund för externa aktörers åtgärder och handlande efter en olycka. 5.1 Olycksundersökning och insatsutvärdering Enligt 3 kap. § 10 lag om skydd mot olyckor ska olycksundersökningar genomföras i skälig omfattning för att klarlägga orsakerna till olyckan och olycksförloppet. Syftet är därefter att kunna identifiera åtgärder för att minska konsekvenser av framtida olyckor och ge förslag till förebyggande åtgärder. Vansbro kommun har tre nivåer på olycksundersökning; Nivå 1: Datainsamling och ifyllnad av insatsrapporten. Nivå 2: Insatsrapport med tilläggsdel. Nivå 3: Insatsrapport samt fördjupad utredning, exempelvis brandorsaksutredning. Nivå 1 omfattar samtliga insatser medan nivå 2 innebär samtliga brand i byggnad, skogsbrand, trafikolyckor, drunkningstillbud samt utsläpp farligt ämne. Nivå 3 omfattar alla olyckor med dödlig utgång. Räddningschef eller stf räddningschef kan därutöver initiera undersökningar efter behov. Insatsutvärderingar, som kan finnas med i samtliga tre nivåer, syftar till att utreda hur insatsen genomförts och resultatet av utvärderingarna är en viktig del i arbetet med att öva och utbilda den operativa personalen. Insatsutvärderingarna letar inte efter personer som gjort fel, utan ska vara objektiva och genomföras med inställningen hur räddningsinsatser kan förbättras och effektiviseras i framtiden. Insatsutvärderingar ska alltid genomföras i nivå 3. Räddningschef eller stf räddningschef kan initiera insatsutvärderingar efter behov. Vansbro kommun samverkar med närliggande kommuner, externa experter, organisationer och myndigheter vid olycksundersökningar och insatsutvärderingar. Prestationsmål 16: Räddningstjänsten ska genom information, möten och en levande dialog kommunicera erfarenheter, lärdomar och åtgärdsförslag från olycksundersökningar med de drabbade och berörda myndigheter och organisationer. 5.2 Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten Kommunstyrelsen ansvarar för att målen i handlingsprogrammet följs upp och utvärderas årligen, arbetet ska vara en naturlig del av kommunens övriga egenkontroll. Det är dock varje förvaltningschefs uppdrag att ta sitt ansvar inom sitt ansvarsområde för att tillsammans nå målen i handlingsprogrammet. Räddningschefen ska rapportera till kommunstyrelsen halvårsvis hur arbetet fortskrider. 32 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 I tabell 5 nedan redovisas vilka förvaltningar som har ansvar för vilka prestationsmål. Tabell 5, redovisning av ansvariga för respektive prestationsmål i handlingsprogrammet. Ansvarig förvaltning/nämnd Vansbro räddningstjänst Vansbro räddningstjänst tillsammans med skorstenstekniker Prestationsmål 1, 2, 3, 9, 13, 14 4, 5 Vansbro räddningstjänst tillsammans med skorstenstekniker och Vansbro hem Räddningstjänsten tillsammans med Barn- och utbildningsverksamheten Barn- och utbildningsverksamheten 6 Vansbro räddningstjänst tillsammans med Ifo, vård och omsorg, gata och park avdelningen samt kommunledningen. 10 Vansbro räddningstjänst tillsammans med samhällsbyggnadschefen 11 Alla verksamhetschefer och kommunala bolag. 12 7 8 Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor ska uppdateras minst en gång per mandatperiod. 33 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2015-2018 Förkortningar och definitioner Anspänningstid Tid från larm till att fordon lämnar brandstationen. LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. POSOM Psykiskt- och socialt omhändertagande. RCB Räddningschef i beredskap, befäl med övergripande ansvar för kommunens brandkår. RAKEL Radiosystem för effektiv ledning inom hela krishanteringsområdet. RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Räddningsledare Befäl som leder räddningsinsats. Räddningsledare A Grundutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda enskild styrka. Räddningsledning B Vidareutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda flera räddningsstyrkor. Räddningsinsats Grundutbildning för deltidsbrandmän. SMO Skydd mot olyckor, tvåårig grundutbildning för heltidsbrandmän. TIB Tjänsteman i beredskap. Tillsyn A Grundutbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. Tillsyn B Högre utbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. FIP Första insats person Restvärde Åtgärder för att reducera och förebygga sekundärskador i samband med räddningsinsatser. 34 Vansbro kommun Räddningstjänsten Utkast 2015-02-01 Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningsinsats i Vansbro kommun Sammanfattning Ett förändrat klimat och en åldrande befolkning är två av flera aspekter som sannolikt kan påverka riskbilden i Vansbro kommun idag och i framtiden. För att hantera en komplex riskbild har kommunen i uppgift att inför varje mandatperiod anta ett handlingsprogram enligt LSO vars syfte är dels att öka kunskapsnivån i kommunen, dels att förbättra och driva verksamheten inom skydd mot olyckor framåt. I grund och botten är handlingsprogrammet ett kommunalt styrdokument. Vansbro kommun är en glesbygdskommun i Dalarnas län med drygt 6700 invånare. Vansbro kommun är främst känd för sin turism kopplad till olika idrottsevenemang, där Vansbrosimningen är den mest kända händelsen. I riskanalysen har Vansbro kommuns olika risker redovisats tillsammans med statistik rörande exempelvis insatser under åren 2008-2014. Sammanfattningsvis går det att konstatera att riskbilden är divergerande, det vill säga att det inte finns någon specifik risk som sticker ut utan det är det totala spektret av olika risker som måste hanteras. Beträffande åldersstrukturen visar statistiken att befolkningen är åldrande och det finns en stor andel människor som är äldre än 66 år. Dessa är klart överrepresenterade i den nationella dödsbrandstatistiken. Av statistiken konstateras att Vansbro kommun har en förhållandevis hög andel trafikolyckor jämfört med både Dalarnas län men även Sverige i stort sett till invånarantalet. Detta tyder på att det olycksförebyggande arbetet måste inriktas mot dessa typer av händelser vilket kräver att kommunen är drivande i frågor gällande vägar som trafikverket ansvarar för. Det genomförs ett flertal evenemang i kommunen varje år, exempelvis Vansbrosimningen som lockar ca 40 000 personer och markant ökar antalet personer som vistas i kommunen. Detta innebär att risken för att en olycka inträffar ökar under vissa delar av året, vilket kommunen måste ta hänsyn till avseende beredskapsproduktion och förmåga till räddningsinsats. Händelser som kan inträffa till följd av klimatförändringar är exempelvis långa perioder av torka eller perioder med extrem nederbörd. Vansbro kommun har varit förhållandevis förskonade av olyckor till följd av dessa fenomen, men det finns efter skogsbranden i Västmanland 2014 synnerliga skäl att planera för stora och komplexa räddningsinsatser, exempelvis skogsbränder och översvämningar. Vansbro kommun behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor i kommunen, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. 2 Innehåll 1 Inledning................................................................................................................................................ 4 1.1 Syfte ............................................................................................................................................... 4 1.2 Mål ................................................................................................................................................. 4 1.3 Avgränsningar .............................................................................................................................. 4 2 Vansbro kommun ................................................................................................................................ 5 3 Demografi över ålder........................................................................................................................... 5 3.1 4 Åldersfördelning i kommunen ................................................................................................... 5 Riskobjekt .............................................................................................................................................. 6 4.1 Byggnader och anläggningar med stor risk och fara ............................................................... 6 4.2 Hotell och större tillfälliga boenden.......................................................................................... 7 4.3 Kulturhistoriska byggnader ........................................................................................................ 7 4.4 Samlingslokaler............................................................................................................................. 8 4.5 Riskutsatta transportleder ........................................................................................................... 8 4.6 Evenemang med förhöjd risk .................................................................................................... 9 4.7 Övriga risker ................................................................................................................................. 9 5 Insatsstatistik ....................................................................................................................................... 11 6 Risk- och sårbarhetsanalys ................................................................................................................ 11 7 Referenser ........................................................................................................................................... 13 3 1 Inledning År 2004 trädde lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. Bestämmelserna i lagen syftar till att ge människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet, med hänsyn till lokala förhållanden. (MSB, 2011) Ett förändrat klimat och en åldrande befolkning är två av flera aspekter som sannolikt kan påverka riskbilden i Vansbro kommun idag och i framtiden. För att hantera en komplex riskbild har kommunen i uppgift att inför varje mandatperiod anta ett handlingsprogram enligt LSO vars syfte är dels att öka kunskapsnivån i kommunen, dels att förbättra och driva verksamheten inom skydd mot olyckor framåt. I grund och botten är handlingsprogrammet ett kommunalt styrdokument. Vid regeringens presentation av arbetet med LSO fanns målet och förväntningen att ”det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs”. (MSB, 2011) Enligt 3 kap. 3 och 8 §§ ska handlingsprogrammet beskriva de risker för kommunen som kan leda till räddningsinsatser. Exempel på sådana risker är brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning och översvämning. Detta förutsätter att kommunen identifierar risker samt analyserar och bedömer dem. Den sammantagna riskbilden kan sedan användas som grund för hur kommunen prioriterar och sätter upp mål, planerar den förebyggande verksamheten samt bedömer vilken förmåga kommunen bör ha för att genomföra räddningsinsatser. Riskbilden, vilket presenteras i en riskanalys, är därför ett grundläggande underlag för arbetet som helhet. (MSB, 2011) 1.1 Syfte Syftet med riskanalysen är att identifiera risker i Vansbro kommun som kan föranleda räddningsinsats enligt 1 kap. §2 lag (2003:778) om skydd mot olyckor och på så vis ligga till grund för kommande handlingsprogram enligt LSO för mandatperioden 2015-2018 samt ge andra intressenter en möjlighet att skapa sig en samlad bild över risker i kommunen. 1.2 Mål Presentera en samlad bild över risker i Vansbro kommun. 1.3 Avgränsningar Riskanalysen avser enbart sådana risker och händelser som kan föranleda räddningsinsats enligt 1 kap. §2 lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Sårbarheter i samhället kopplade till lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap behandlas i en separat risk- och sårbarhetsanalys. Resultatet av denna risk- och sårbarhetsanalys finns dock presenterad i denna riskanalys i form av en riskmatris. Insatsstatik som redovisas i denna riskanalys gäller enbart Vansbro kommuns geografiska område. Vansbro kommun har valt att genomföra en översiktlig kartläggning av nuläget; 4 Demografi - vilka bor i kommunen och vart. Riskobjekt - vilka risker för olyckor finns det. Insatsstatistik - vilka skador och olyckor har inträffat tidigare och hur ser utvecklingen ut. Initialt bearbeta och sammanställa insatsstatistik under perioden 2008-2014 samt identifiera de riskobjekt och riskområden som finns i kommunen och sammanställa dessa. Därefter genomförs en grovanalys där risker i Vansbro kommun värderas. Resultatet av grovanalysen sammanvägs med Vansbro kommuns demografi och en samlad bild över de risker som kan föranleda räddningsinsats presenteras. 2 Vansbro kommun Vansbro kommun är en glesbygdskommun i Dalarnas län med drygt 6694 invånare.. Med en total area på 1549 km2. Detta ger sammantaget en befolkningstäthet på 4,32 invånare/km2 . Vansbro har flera industrier och i kommunen löper trafikintensiv europaväg 16 och riksväg 26. 3 Demografi över ålder Beroende på befolkningsstrukturen i kommunen går det ofta att se tendenser till att olika händelsetyper är högre eller lägre frekvent förekommande. En kommun med en högre andel äldre kan exempelvis oftare drabbas av dödsbränder och fallolyckor, fallolyckor medför dock sällan räddningsinsats och finns därför inte redovisade i riskanalysen. 3.1 Åldersfördelning i kommunen 600 500 400 300 Serie1 200 100 0 0 - 5 6 - 11 - 16 - 21 - 26 - 30 - 36 - 41 - 46 - 51 - 56 - 61 - 66 - 71 - 76 - 81 - 86 + 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 Figur 1. Åldersfördelning i Vansbro kommun per den 2014-12-04. Av figur kan det konstateras att det finns många äldre i kommunen och de i åldern 66-75 år är klart överrepresenterade. I den ålderskategorin är det också flest omkomna vid bränder sett till nationell statistik. Framtida utveckling 5 4 Riskobjekt I en kommun kan det finnas många olika riskobjekt. Beroende på vem som svarar går det att få lika många olika svar. För att strukturera riskobjekt i Vansbro kommun utifrån olika kriterier har Räddningstjänsten valt att identifiera följande: Byggnader med stor risk och fara, Hotell och större tillfälliga boenden, Kulturhistoriska byggnader, Vårdanläggningar, Samlingslokaler. Riskutsatta transportleder, Evenemang med förhöjd risk. Övriga risker Indelningen är vald av Räddningstjänsten och det finns ingen särskild instruktion eller allmänt råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om vilka typer av objekt och anläggningar som bör ingå i begreppet ”riskobjekt”. 4.1 Byggnader och anläggningar med stor risk och fara Objekt 1. Sweden trä AB Risk Traditionellt sågverk med en volym av 250 tusen kubik per år. 2. Swedcote AB Industri som hanterar kromsyra i sådan omfattning att det klassats som Seveso-objekt, tillika farlig verksamhet enligt 2 kap. §4 LSO. Swedcote AB hanterar även andra syror och brandfarlig vätska. 3. Lyko AB Ett mycket snabbt växande företag med Ehandel. Stora mängder brandfarliga aerosoler hanteras ca 20 00 liter. 4. Bobe plast industri Företaget hanterar stora mängder plast som vid en brand skulle avge stora mängder ohälsosamma gaser. 5. Orkla (Procordia Livsmedelsindustri som nyttjar stora mängder gasol och amoniak. 6. Drivmedelsanläggningar I Vansbro kommun finns ett antal drivmedelsanläggningar med bensin, diesel och etanol. Tabell 1, byggnader och anläggningar med stor risk och fara. 6 4.2 Hotell och större tillfälliga boenden Objekt 7. Flottaren 8. Dala-Järna Hotell 9. Snöå bruk 10. Skolor och bystugor i kommunen Risk Sovande människor i centrala Vansbro tätort. Sovande människor i centrala Dala-Järna tätort. Sovande människor beläget utanför tätort. Används ofta som sovsalar vid större evenemang, exempelvis Vansbro simningen, Pepé cup, flygfesten m.m. Tabell 2, hotell och större tillfälliga boenden. Hotell omfattas normalt av Räddningstjänstens tillsyner enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor och har också särskilda krav avseende brandsäkerhet, exempelvis har Statens Räddningsverk givit ut allmänna råd om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar (SRVFS 2008:3). Detta innebär ett förhållandevis starkt skydd mot brand, både tekniskt och organisatoriskt. Räddningstjänsten strävar efter att de allmänna råd som myndigheterna har tagit fram följs. När någon istället väljer att nyttja lokaler som normalt sett är avsedda för annan verksamhet, exempelvis skolsalar för övernattning innebär detta en förhöjd risk eftersom samma brandskydd som i hotell inte finns. 4.3 Kulturhistoriska byggnader Objekt Risk 11. Äppelbo kyrka Stor mängd människor i samlingslokal, stora kulturhistoriska värden. 12. Stationshuset i Vansbro Kulturhistoriskt värde. 13. Vansbro kyrka Stor mängd människor i samlingslokal, stora kulturhistoriska värden. 14. Dala-Järna kyrka Stor mängd människor i samlingslokal, stora kulturhistoriska värden. 15. Nås kyrka Stor mängd människor i samlingslokal, stora kulturhistoriska värden. 16. Lokstallarna Stora kulturhistoriska värden. Tabell 3, byggnader och anläggningar med kulturhistoriskt intresse. Flertalet av dessa objekt har antikviteter och andra konstföremål som är oersättliga. Av erfarenhet finns också en förhöjd risk för anlagd brand vid dessa objekt. Vårdanläggningar Objekt 17. Söderåsens äldreboende 18. Bäckaskog äldreboende 19. Berghedens äldreboende 7 Risk Stort byggnadskomplex med många sängliggande och dementa människor som behöver hjälp vid utrymning. Stort byggnadskomplex med många sängliggande och dementa människor som behöver hjälp vid utrymning. Många sängliggande, dementa människor som 20. Solgärde servicehus i Dala-Järna 21. Legoland servicehus i Nås 22. Gruppboenden behöver hjälp vid utrymning. Serviceboende, kan finnas människor som behöver hjälp vid utrymning. Saknar personal nattetid. Serviceboende, kan finnas människor som behöver hjälp vid utrymning. Saknar personal nattetid. Det finns flera gruppboenden enligt LSS eller HVB där det kan finnas människor som behöver hjälp vid utrymning. Tabell 4, vårdanläggningar i Vansbro kommun. Vårdanläggningar omfattas normalt av Räddningstjänstenstillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och har ett relativt högt brandskydd. Minskad personaltäthet och åldrande befolkning gör dock att problemen vid utrymning kan öka på grund av att personalen själva inte hinner sätta alla i säkerhet före Räddningstjänstens ankomst. Räddningstjänstens roll kommer därför bli avgörande vid bränder på de anläggningar som redovisas i tabell 4. 4.4 Samlingslokaler Objekt 23. Medborgarhuset teatern 24. Kulturhuset 25. Dala-Järna kyrka 26. Försäljningstält under Vansbro simningen samt öl tält 27. Flottaren hotell Risk Stor mängd människor, ca 350 personer som vistas i lokalen. Upp till 500 personer, risk för påverkan av alkohol. Stor mängd människor i samlingslokal, stora kulturhistoriska värden. Tillfällig försäljning av sportartiklar mm. Upp till 500 personer, risk för påverkan av alkohol. Resturang med över 300 personer, risk för påverkan av alkohol. Tabell 5, större samlingslokaler i Vansbrokommun. För lokaler där fler än 150 personer får vistas samtidigt ställs högre krav på brandskyddet i byggprocessen. Bland annat krävs särskilda ytskikt, viss bredd på utrymningsvägar liksom utrymningslarm. Risk finns dock fortfarande att alla människor inte hinner sätta sig i säkerhet innan kritiska förhållanden uppstår, exempelvis på grund av inverkan av alkohol. 4.5 Riskutsatta transportleder Objekt 28. Riksväg 26 29. Europaväg 16 8 Risk Riksväg 26 går från Halmstad genom Vansbro tätort och vidare mot Mora kommun. Stor mängd trafik, framförallt mot fjällen. Farligt godsled Europaväg 16 går från Gävle genom Vansbro tätort och vidare mot Malung-Sälen och vidare mot Norge. Stor mängd Sälen turister trafikerar denna vägsträcka vilket även riksväg 30. Järnväg från Malung till Borlänge 26 sammanstrålar i Vansbro är även en Farligt godsled. Framförallt godstransport i form av olika träprodukter. I dagsläget liten mängd transport av farligt gods. Flera obevakade järnvägsövergångar. Tabell 6, riskutsatta vägavsnitt i Vansbro kommun. I Vansbro kommun finns två större vägar, riksväg 26 och Europaväg 16. Båda dessa vägar är rekommenderade för farligt gods. Det finns en studie genomförd sedan tidigare som visar på att den övervägande delen som transporteras är petroleumprodukter i form av diesel och bensin. 4.6 Evenemang med förhöjd risk Objekt Risk 31. Vansbro simningen Mycket folk i rörelse och en betydligt sämre trafiksituation, både i centrala Vansbro men också längs vägarna till och från kommunen. Många människor övernattar i lokaler som inte är avsedda för övernattning, exempelvis källare i privata villor m.m. 32. Pepé cup Är en ungdoms fotbolls cup med Många människor som övernattar i lokaler som inte är avsedda för övernattning, exempelvis källare i privata villor m.m. 33. Dala-Järna flygfest Detta är ett evenemang som sker var tredje år och lockar ca 40 000 besökare. Det är norra Europas största privata flyguppvisning. Med många flygrörelser ökar risken för att det kan ske en olycka som kan få ett mycket stort skadade utfall. Tabell 7, evenemang med förhöjd risk i Vansbro kommun. 4.7 Övriga risker Objekt 1. Västerdal älven och Van ån 2. Översvämningsrisk 3. Stora lantbruk med djurhållning 9 Risk Två stora älvar som samman strålar i Vansbro med ökad båttrafik finns risk för drunkningstillbud. Vansbro tätort tillhör riskområde för översvämning. Framförallt är det Vanån och Västerdalälven med tillhörande biflöden som kan svämma över vid höga flöden, alternativt i samband med dammbrott. Risker vid t.ex. en brand att kunna rädda stor djurbesättning, även stor risk vid hantering av hö med risk för själantändning och damm explosioner. Gödselhantering med risk för gödsel gas innehållande av ammoniak, koldioxid, svavelväte och metan som ge förgiftning men även kan antändas. Bekämpningsmedelshantering. Tabell 8, evenemang med förhöjd risk i Vansbro kommun. Av tabell 8 framgår att det finns många större vattendrag i kommunen som innebär att risken för drunkningstillbud är förhållandevis hög. 10 5 Insatsstatistik Statistik över brandkårens insatser kan redovisas på många olika sätt. Denna statistik avser enbart inträffade larm i Vansbro kommuns geografiska område. Räddningstjänsten i Vansbro har ett väl utvecklat samarbete med grannkommunerna om exempelvis förstärkning med högre befäl. Insatstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Automatlar m IVPA Övrigt Totalt/år 2008 28(13* ) 2009 23(16* ) 2010 38(16* ) 2011 22(7* ) 2012 13(5* ) 2013 23(14* ) Totalt insatsty 2014 p 21(11* ) 168 24 34 8 23 16 16 14 19 16 29 27 25 17 33 122 179 25 58 18 187 22 53 19 148 33 53 38 194 45 29 22 151 31 67 19 175 24 43 25 167 31 59 41 202 211 362 182 1224 5.1 Statistiken visar att brand i byggnad sker i snitt 12 bränder om året. Soteld visar också på att det sker 12 stycken i snitt per år. Trafikolyckor sker ca 26 stycken i snitt per år. Automatlarm sker ca 30 per år i snitt. IVPA är det ca 52 stycken per år i snitt. Övriga larm ökar också pg lyfthjälp till hemtjänsten. Totalt larm per år är ca 175 larm vilket det även budgeteras för. 6 Risk- och sårbarhetsanalys Arbetet med lokal risk- och sårbarhetsanalys i kommunen ska bidra till att bygga och upprätthålla ett robust, tryggt och säkert samhälle. Vidare är risk- och sårbarhetsanalysen ett viktigt underlag för åtgärder som syftar till att förebygga de identifierade extraordinära händelserna och stärka beredskapen inför dessa. Analysen skall utöver detta bidra till en ökad medvetenhet om de regionala riskerna och dess konsekvenser. Mer information om kommunens risk- och sårbarhetsanalys finns på kommunens hemsida. Resultatet av denna risk- och sårbarhetsanalys presenteras i en riskmatris, se figur 14 där de olika riskerna värderats utifrån sannolikhet och konsekvens. 11 Sannolikhet 1 2 3 4 5 Figur 14. Resultat av Vansbro kommuns risk- och sårbarhetsanalys . I nedanstående tabell, se tabell 9, presenteras risk- och sårbarheterna utifrån riskmatrisen. RIsknummer 1. Elförsörjning 2. IT-system och telekommunikation 3. Dricksvattenförsörjning och avloppshantering 4. Översvämning 5. Dammbrott 12 Kommentar Problem med elförsörjningen kan ställa till stora problem i samhället och för Räddningstjänsten. Bedömningen är dock inte att dessa direkt leder till räddningsinsatser. Avbrott i IT-system och telekommunikation kan medföra att Rädningstjänsten exempelvis behöver bemanna olika platser i kommunen för att allmänheten ska kunna larma ambulans och räddningstjänst. Bedömningen är dock inte att direkt leder till räddningsinsatser. Problem med VA-näten medför inga direkta räddningsinsatser. Översvämmade byggnader kan innebära att Räddningstjänstens hjälp behövs, sannolikt blir det många räddningsinsatser på kort tid där prioritering av samhällsviktiga funktioner måste göras. Dammbrott kommer innebära stora påfrestningar på samhället och sannolikt innebära flertalet räddningsinsatser på kort tid. Ras- och skred kan innebära att exempelvis byggnader behöver evakueras eller genomsökas. Sådana insatser är räddningsinsatser enligt LSO. 7. Allvarlig smitta Allvarliga smittor bedöms inte direkt medföra några räddningsinsatser. 8. Extremt väder Extremt väder, exempelvis stormar kan medföra att nedfallna träd behöver tas bort, långa perioder av torka och hetta kan medföra stora och svåra skogsbränder. Stor risk att räddningsinsatser inträffar. 9. Transport av farligt gods Transport av farligt gods finns med i denna riskanalys, se vidare avsnitt om trafikolyckor. 10. Olyckor Olyckor avser händelser av mer vardaglig karaktär som redan finns redovisade i riskanalysen. 11. Bussolycka Bussolycka med många skador som påverkar samhällets resurser Tabell 9. Resultat av Vansbrokommuns risk- och sårbarhetsanalys 2012. 6. Ras- och skred Av tabell 9 framgår att det finns risk- och sårbarheter som kan föranleda räddningsinsats i kommunen. 7 Referenser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2011, ”Vägledning för kommunala handlingsprogram” 13 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning Räddningschef Bo Lundberg 2015-06-11 KS 2013/494 [email protected] 75226 Kommunfullmäktige Handlingsprogram för räddningstjänsten Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige rekommenderas besluta om ett nytt handlingsprogram för räddningstjänsten för kommande mandatperiod. Sammanfattning Enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) 3 kap 8 § skall en kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. Kap 1 § 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 3 § Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 23456ade-b09d-4751-bd5c-e9aa2e24eb68file.docx Kap 3 § 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Kap 3 § 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(2) Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Bo Lundberg Räddningschef 23456ade-b09d-4751-bd5c-e9aa2e24eb68file.docx Beslut expedierastill Bo Lundberg Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS) Tillägg till översiktsplan för Vansbro kommun Utställningshandling Juni 2015 Arbetsgrupp kommunen: Thomas Carlsson Tomas Isaksson Åsa Joelsson Lena Danielsson projektledare t.f. miljö- och byggchef/miljöinspektör bygglovhandläggare (samrådshandling) GIS-samordnare Arbetsgrupp Sweco: Yvonne Seger Åsa Hermansson planarkitekt landskapsarkitekt Foto omslag: Sjön Gänsen Samtliga foton: Sweco Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING ........................................................................................................................... 1 Konsekvenser ................................................................................................................................................. 1 Fortsatt planering ............................................................................................................................................ 3 1. INLEDNING ................................................................................................................................... 4 1.1 Kommunens förutsättningar ..................................................................................................................... 4 1.2 Tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP)............................................................................................. 4 1.3 Syfte.......................................................................................................................................................... 6 1.4 Regionala förutsättningar.......................................................................................................................... 6 2 STRANDSKYDD OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ...................................................... 7 2.1 Generella strandskyddsbestämmelser ....................................................................................................... 7 2.2 Principer för landsbygdsutveckling (LIS) ................................................................................................. 9 2.3 Inventering och avgränsning av LIS-områdena ...................................................................................... 10 2.4 Planeringsförutsättningar ........................................................................................................................ 11 3 UTPEKADE LIS-OMRÅDEN .......................................................................................................... 13 Val av sjöar ................................................................................................................................................... 13 Beskrivning av LIS-områdena ...................................................................................................................... 15 1 Busjön ........................................................................................................................................................ 16 2 Stora Flögsjön ............................................................................................................................................ 21 3 Van ............................................................................................................................................................ 23 4 Stora Säxen ................................................................................................................................................ 26 5. Hulen ........................................................................................................................................................ 28 6 Marsjön ...................................................................................................................................................... 30 7 Skramsen ................................................................................................................................................... 32 8 Gänsen ....................................................................................................................................................... 34 9. Storsjön ..................................................................................................................................................... 36 10 Älgsjön .................................................................................................................................................... 38 11 Idsjön ....................................................................................................................................................... 39 12. Halsjön .................................................................................................................................................... 41 13 Vassgalen ................................................................................................................................................. 43 14. Mellansjön .............................................................................................................................................. 44 15. Nåsen ...................................................................................................................................................... 45 16 Mellanvakern ........................................................................................................................................... 47 17 Östervakern.............................................................................................................................................. 49 18. Bysjön - Orsalen ..................................................................................................................................... 51 19. Långsjön ................................................................................................................................................. 55 20. Flatsjön ................................................................................................................................................... 56 21. Närsen ..................................................................................................................................................... 58 Område A - Äppelbo .................................................................................................................................... 60 Område B - Vansbro ..................................................................................................................................... 62 Område C – Dala-Järna ................................................................................................................................ 65 Område D - Snöån ........................................................................................................................................ 69 Område E - Nås ............................................................................................................................................ 70 Område F - Lindesnäs................................................................................................................................... 72 Område G – Sågen - Laxtjän ........................................................................................................................ 74 Område H – Högåsflån ................................................................................................................................. 76 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 4 KONSEKVENSER ............................................................................................................................ 77 4.1 Behovsbedömning .................................................................................................................................. 77 4.2 Upplägg och avgränsning av konsekvensbeskrivning ............................................................................ 78 4.3 Konsekvenser miljö ................................................................................................................................ 78 4.4 Samhälls- och näringsutveckling och infrastruktur ................................................................................ 83 4.5 Mellankommunala frågor ....................................................................................................................... 84 REFERENSER ...................................................................................................................................... 85 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 SAMMANFATTNING Detta tematiska tillägg till Utvecklings- och översiktsplanen för Vansbro kommun behandlar landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). Tillägget ersätter den gällande LIS-planen som antogs av kommunfullmäktige 2013-06-17. Syftet med LIS-planeringen i Vansbro kommun är att bidra till såväl kommunens utveckling som den regionala utvecklingen i Västerdalarna. Kommunens attraktionskraft kan stärkas genom att utveckla landsbygden. Strävan är bl.a. att utöka underlaget för service på landsbygden i Vansbro kommun. Planen ska bidra till att öka kommunens attraktivit som bostadsort. Detta innebär att attraktiva tomter för permanentboende ska kunna erbjudas, men också att ett attraktivt fritidsboende ska finnas för kommunens invånare. Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd. Syftet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten. Om särskilda skäl finns kan strandskyddsdispens lämnas alternativt kan strandskyddet upphävas i samband med detaljplaneläggning. Utpekade LIS-områden är ett sådant särskilt skäl. I detta tematiska tillägg pekas LIS-områden ut vid 22 av kommunens cirka 1 200 sjöar och dessutom LIS-områden i anslutning till sex tätorter/byar, några av dessa områden finns i anslutning till Västerdalälven men de flesta utgöras av avstyckade, obebyggda tomter som berörs av strandskydd från mindre vattendrag. Kommunen har lagt fast ett antal urvalskriterier för att inledningsvis peka ut ett antal sjöar som bedöms lämpliga för landsbygdsutveckling. Det innebär bl.a. att sjöar med obebyggda stränder ska sparas. Sjöar med utpekade höga natur-, kultur- eller friluftsvärden får endast tas i anspråk för landsbygdsutveckling om detta kan ske utan att de höga natur-, kultur- och friluftsvärdena påverkas negativt. Sjöar inom utpekade vindkraftsområden liksom sjöar inom större orörda områden bedöms som olämpliga. Vid dessa sjöar har sedan tänkbara LIS-områden analyserats och inventerats utifrån ett antal kriterier, se sid 10. Exempel på kriterier som har utgjort grund för urval av områden är: passagemöjligheter ska alltid finnas utmed stränderna, uddar, näs och öar ska inte bebyggas, strandpartier med sandstrand undantas, utsiktspunkter och gångstråk undantas, områden med biologiska, geologiska eller friluftsvärden undantas. Det är också av betydelse att markbeskaffenheten är lämplig för bebyggande. Områdena ska vara av sådan art och ha sådan begränsad omfattning att strandskyddets syften kan tillgodosed på lång sikt. Konsekvenser Tillägget till översiktsplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte behöver utarbetas. I avsnitt 5 Konsekvenser redovisas konsekvenser av planförslaget. De konsekvenser som redovisas är påverkan på: Miljö, Samhälls- och näringslivsutveckling och infrastruktur samt Mellankommunala frågor. Skillnaden mot gällande LIS-plan, antagen 2013, är att utpekade LIS-områden har preciserats närmare vad gäller områdenas utsträckning och också vad gäller områdenas beskaffenhet, vilket underlättar efterföljande handläggning av bygglov och strandskyddsdispenser. 1 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Översiktskarta som redovisar sjöar och vattendrag med utpekade LIS-områden 2 Utställningshandling juni 2015 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Miljö Genomförandet av planen innebär möjligheter till nybyggnation på flera platser, framför allt fritidshus samt en- och tvåbostadshus, men även för turismutveckling. Bostadsbebyggelsen bedöms inte bli så omfattande att den orsakar miljöproblem. Vid utpekandet av LIS-områden har områden med höga natur- och kulturvärden, större orörda områden samt områden som har särskilt värde för friluftslivet undvikits. I en tabellsammanställning redovisas de fåtal LIS-områden som berör något riksintresse eller andra utpekade värdefulla natur- och kulturvärden. Påverkan på miljökvalitetsnormer avseende vattenförekomster redovisas också. Planen bedöms, tillsammans med den kommuntäckande översiktsplanen, tillgodose de redovisade riksintressena. De flesta sjöar och större vattendrag där LIS-områden föreslås omfattas av miljökvalitetsnormer, och några LIS-områden ligger på grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer. Hänsyn krävs till miljökvalitetsnormerna i fortsatt planering, men förutsättningarna för att klara miljökvalitetsnormerna bedöms inte påverkas av LIS-utbyggnaden. (Morfologiska förändringar och flödesförändringar, som är orsaken till att god ekologisk status inte uppnås i vissa av de berörda vattendragen, påverkas inte av LIS-utbyggnaden. De berörda grundvattenförekomsterna är mycket stora områden, där LIS-utbyggnaden inte bedöms kunna medföra några större förändringar.) Samhälls- och näringslivsutveckling och infrastruktur Bebyggelsetrycket i kommunen är relativt begränsat. Under den senaste 10-årsperioden har totalt omkring 49 nya bostads- och fritidshus tillkommit, varav 17 stycken inom strandskyddat område. Även om utbyggnadstakten är låg bedöms varje nytillskott vara av väsentligt betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. Möjligheterna till fritidsboende bedöms stödja utvecklingen av näringslivet i kommunen liksom möjligheterna att utveckla några anläggningar för turism och friluftsliv. Huvuddelen av föreslagna LIS-områden ligger utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten- och avlopp, vilket innebär att enskilt avlopp krävs i dessa fall. Olika lösningar finns för enskilda anläggningar. Mellankommunala frågor Kommunens bedömning är att de LIS-områden som föreslås inte är till antalet så många eller har en sådan omfattning att den tillkommande bebyggelsen eller andra anordningar kan få en sådan betydelse att de kan anses vara en mellankommunal fråga. Fortsatt planering Under samrådet har allmänheten, myndigheter och övriga berörda lämnat synpunkter på planförslaget. Efter samrådet har inkomna synpunkter sammanställts och kommenterats i en samrådsredogörelse och planhandlingen har reviderats. Under sommaren/hösten kommer översiktsplanetillägget att ställas ut och allmänheten, myndigheter och övriga berörda kan då åter lämna synpunkter. Översiktsplanen med dess tematiska tillägg är vägledande men inte juridiskt bindande. De flesta av de LIS-områden som föreslås i översiktsplanetillägget är enstaka kompletteringar i anslutning till befintlig bebyggelse. Dessa kan prövas genom bygglov och strandskyddsdispens. För vissa områden anges att detaljplan eller områdesbestämmelser behöver upprättas innan ny bebyggelse kan komma till stånd. 3 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 1. INLEDNING 1.1 Kommunens förutsättningar Kommunens vision Visionen för Vansbro kommun är att vara en attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. Kommunens mål - boende: Verka för att boendemöjligheter med hög grad av valfrihet med avseende på boendes ålder, servicebehov och tillgänglighet erbjuds samt att en bred variation av boendelägen även i exklusiva och natursköna miljöer (till exempel LIS) skapas. Kommunen ska aktivt medverka till en boendeplanering som stöder de olika byarnas/orternas utveckling. Tillse att ny bebyggelse i första hand uppförs i eller i direkt anslutning till befintliga tätorter och byar och där det finns tillgång till kollektivtrafik. Detta ska dock inte hindra bebyggelse i andra delar. Befolkning Vansbro är en typisk glesbygdskommun. I kommunen bor 6 694 personer (2014-12-31). I kommunen finns fyra tätorter: Vansbro, Dala-Järna, Nås och Äppelbo. Utöver dessa tätorter finns ett stort antal småorter och byar. Huvuddelen av befolkningen är bosatt utmed Västerdalälvens dalgång. Även om det finns mindre tätorter så är hela kommunen att betrakta som landsbygd. Kommunen har en vikande befolkningsutveckling. Varje åtgärd som kan bidra till att öka befolkningsantalet i kommunen är viktig. Att långsiktigt stimulera den lokala och regionala utvecklingen i strandnära lägen är att aktivt dra nytta av de möjligheter till utveckling som finns för boende och verksamheter. Sjöar och vattendrag Genom Vansbro kommun flyter Västerdalälven med både lugna partier och forssträckor. Utmed de flackare partierna av älven råder översvämningsrisk vid höga flöden, främst vår och höst. Vansbro kommun är en sjörik kommun med ca 1 200 sjöar. Av dessa är 1041 mindre än 5 ha. 24 är större än 100 ha. 43 är mellan 20 och 100 ha och 52 är mellan 10 och 20 ha. Den sammanlagda strandlängden utmed sjöarna är 1 119 km. Endast en bråkdel av dessa stränder är bebyggd. 1.2 Tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP) Vansbro kommun antog 2013 ett tillägg till gällande kommuntäckande översiktsplan. Tillägget är ett tematiska tillägg som behandlar områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden, så kallade LIS-områden. Kommunstyrelsen har gett en särskilt utsedd plankommitté i uppdrag att se över den gällande LIS-planen, bl.a. för att underlätta handläggningen av bygglovärenden som berör områden med strandskydd. 4 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Målsättningen med översynen är att öka kommunens attraktivitet som bostadsort. Detta innebär att attraktiva tomter för permanentboende ska kunna erbjudas, men också att ett attraktivt fritidsboende ska finnas för kommunens invånare. Gällande översiktsplan Utvecklings- och översiktsplan för Vansbro kommun 2011 antogs av kommunfullmäktige 2011-10-03. I denna översiktsplan finns även fördjupade områdesstudier för Vansbro, DalaJärna, Äppelbo och Nås. Till den kommuntäckande översiktsplanen finns ett tematiska tillägg Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden som antogs av kommunfullmäktige 2013-06-17. Planprocess För att upprätta ett tematiskt tillägg till översiktsplane, följs en viss arbetsgång, den s.k. planprocessen, som finns reglerad i plan- och bygglagen. Under det inledande planarbetet tas underlag fram och förslag till planutformning. I detta skede kan olika former av underhandskontakter tas. Kommunens plankommitté har varit rådgivande för planarbetet. Samråd ska enligt plan- och bygglagen hållas med allmänhet, intresseorganisationer, övriga intressenter, angränsande kommuner samt myndigheter. Samrådstiden varade två månader och samrådsmöten har hållits i Vansbro, Dala-Järna, Äppelbo, Nås och Närsen. Inkomna synpunkter har sammanställts och kommenterats i en samrådsredogörelse. Planen revideras baserat på synpunkterna och ett reviderat översiktsplanetillägg ställas sedan ut minst två månader. Synpunkter kan då återigen lämnas av allmänheten, myndigheter och övriga berörda. Inkomna synpunkter sammanställs i ett utlåtande. Översiktsplantillägget antas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen med dess tematiska tillägg är vägledande men inte juridiskt bindande. Den visar en politisk viljeinriktning för hur mark och vatten i kommunen ska användas samt utgör ett strategiskt underlag för kommande beslut. Allmänhetens tillgång till stränderna ska säkerställas. 5 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Detaljplan Genom upprättande av detaljplan kan man juridiskt reglera mark- och vattenanvändningen inom begränsade områden. Enligt plan- och bygglagen ska detaljplan upprättas bl.a. för ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovpliktiga byggnadsverk i bebyggelsen. Alternativt kan områdesbestämmelser upprättas. I detaljplan kan strandskyddet upphävas om det finns särskilda skäl. 1.3 Syfte Syftet med LIS-planeringen i Vansbro kommun är att bidra till såväl kommunens utveckling som den regionala utvecklingen i Västerdalarna. Kommunens attraktionskraft kan stärkas genom att utveckla landsbygden. Strävan är bl.a. att utöka underlaget för service på landsbygden i Vansbro kommun. Kommunen vill kunna tillåta ny bebyggelse i lämpliga strandnära lägen för att göra det mer attraktivt att besöka Vansbro, att bo kvar eller att flytta hit. Genom att i ett antal utpekade områden i attraktiva, strandnära lägen, som inte har starka natur- eller kulturmiljövärden och där det finns god tillgång på sjöar och vattendrag för det rörliga friluftslivet, möjliggöra utförande av byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd i strandnära lägen som främjar något av följande huvudsyften: Ge kommuninnevånarna så attraktiva bostadsförutsättningar att de väljer att stanna kvar i kommunen Attrahera till inflyttning i kommunen, exempelvis för att tillgodose kommunens och företagens behov av kvalificerad arbetskraft Ge kommuninvånare och andra möjlighet att bygga fritidshus i attraktiva lägen i kommunen Möjliggöra etablering/utveckling av företag som är beroende av vattennära lägen Möjliggöra övriga verksamheter, t.ex. olika turistverksamheter, som lockar besökare och ger underlag för både själva verksamheten och övrig service. Ur fastighetsägarens synvinkel ska LIS-områden ses som en möjlighet att utveckla markanvändningen, inte som ett krav. Det är fastighetsägarna själva som bedömer om möjligheterna ska utnyttjas eller inte. 1.4 Regionala förutsättningar I arbetet med regional utveckling är landsbygdsutvecklingen, med en levande landsbygd och ett öppet landskap, en viktig del. Landsbygdsprogram 2007-2013 var en del av EU:s strategi för att nå målen med den gemensamma landsbygdspolitiken. När ett land beslutar om sitt eget sjuåriga landsbygdsprogram väljer landet ut de stödformer som passar bäst för de egna förhållandena. Regeringen har 5 juni 2014 beslutat om förslag till nytt Landsbygdsprogram för 2014-2020. Programmet består av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Miljö och hållbar utveckling är också prioriterat. Landsbygdsprogrammet ska ge: Lönsamma och livskraftiga företag Aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande djur Modern landsbygd 6 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 2 STRANDSKYDD OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Generella strandskyddsbestämmelser Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt 7 kap. 14 § miljöbalken. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten. Inom ett strandskyddsområde får inte: 1 nya byggnader uppföras, 2 byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3 grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4 åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. För att kunna bygga inom strandskyddsområde krävs att strandskyddet hävs i detaljplan eller att dispens ges från strandskyddet, se nedan. Hävande av strandskydd i detaljplan Kommunen kan enligt 4 kap 17 § plan- och bygglagen i samband med upprättandet av detaljplan bestämma att strandskydd ska upphävas för ett område, om det finns särskilda skäl och intresset för att ta området i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset. Upphävandet får dock inte omfatta områden som Länsstyrelsen har beslutanderätt om enligt 7 kap. 18 § miljöbalken. Det gäller områden som behövs för försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg eller områden som utgör skyddad natur, t.ex. naturreservat, nationalparker, vattenskyddsområden och Natura 2000-områden. De särskilda skälen är de samma som för att kunna meddela dispens, se nedan. Utöver dessa särskilda skäl ska intresset att ta ett område i anspråk väga tyngre än strandskyddsintresset. Beslut om att upphäva strandskyddet i en detaljplan får inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna säkerställa fri passage för allmänhet och bevara goda livsvillkor för växt och djurliv. Detta gäller dock inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. Den fria passagen bör inte vara smalare än några tiotal meter. Den bör också anpassas till de lokala förutsättningarna, bebyggelsetäthet, landskapets karaktär och bebyggelsetradition. 7 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Dispens från strandskydd Enligt 7 kap. 18 c § miljöbalken får man som särskilda skäl vid prövningen av dispens från strandskyddet beakta endast om det område som dispensen avser: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Inom områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) får det, enligt 7 kap 18 d § miljöbalken, beaktas som ett särskilt skäl om ett strandnära läge för byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Inom LISområde får det också beaktas som särskilt skäl för uppförande av enstaka en- eller tvåbostadshus om dessa uppförs i anslutning till ett befintligt bostadshus. Vissa byggnader, t.ex. båthus, måste för sin funktion ligga i anslutning till vatten 8 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Enligt 7 kap. 18 d § miljöbalken avses med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen vid tillämpningen av 7 kap. 18 d § miljöbalken ”ett område som 1. är lämpligt för utveckling av landsbygden 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt.” Dispens kan inte ges om det inte finns några särskilda skäl eller om det finns särskilda skäl, men syftet med strandskyddet motverkas, det vill säga djur- och växtlivet påverkas på ett oacceptabelt sätt eller allmänhetens tillgång till strandområden försämras på kort eller lång sikt. Redovisningen i översiktsplanen är vägledande vid bedömning i det enskilda fallet. Länsstyrelsen kan överpröva kommunens beslut om dispens. Fri passage och avgränsad tomtplats Ett beslut om att upphäva strandskyddet i detaljplan eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet. Detta gäller inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. I ett dispensbeslut ska det anges i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet. 2.2 Principer för landsbygdsutveckling (LIS) Urvalskriterier - sjöar Kommunen har bestämt att följande bedömningsgrunder ska gälla vid utpekning av strandnära landsbygdsutvecklingsområden vid sjöar: 1. Varje sjö måste behandlas utifrån sina speciella förutsättningar. 2. Sjöar med obebyggda stränder ska sparas. 3. Sjöar med utpekade höga natur-, kultur- eller friluftsvärden får endast tas i anspråk för landsbygdsutveckling om detta kan ske utan att de höga natur-, kultur- och friluftsvärdena påverkas negativt. 4. Sjöar inom utpekade vindkraftsområden får ej bebyggas. 5. Sjöar inom större orörda områden ska sparas. 6. Sjöar med långa avstånd till tätorterna ska inte prioriteras. Vid varje sjö som föreslås utredas för strandnära utvecklingsprojekt, gäller att endast en begränsad del av stränderna får tas i anspråk. Efter utpekaden av ett antal sjöar – fokusområden – som översiktligt har bedömts som lämpliga för utpekande av LIS-områden har närmare inventering gjorts av tänkbara strandpartier. 9 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Följande frågor har analyserats och utgjort kriterier vid urval av områden vid sjöar: 1. Möjligheter till passage längs stranden ska finnas. 2. Ej bebyggda uddar, näs, sund, öar och holmar ska som regel undantas. 3. Sträckor med sandstrand ska undantas. 4. Områden kring inlopp och utlopp ska som regel undantas. 5. Utsiktspunkter och gångstråk både inom och utanför strandskyddat område ska undantas. 6. Hänsyn ska tas till de miljöer som finns utpekade i kommunens kulturmiljöinventering. 7. Utpekade områden med biologiska, geologiska eller friluftslivsvärden ska undantas.(t.ex. ängs- och hagmarker, nyckelbiotoper, sumpskogar, naturvårdsområden, rullstensåsar, sanddyner). 8. Områden med rödlistade arter ska skyddas. 9. Områden med radonrisk bör undvikas eller undersökas närmare. 10. Områden med översvämningsrisk får ej bebyggas. 11. Skyddsområden för vattentäkt får ej bebyggas. 12. Markbeskaffenheten ska vara lämplig för bebyggelse (t.ex. ej sankmark eller rikblockig terräng). Utgångspunkter för bedömning av ett områdes lämplighet har även varit hur lätt området kan nås via befintligt vägnät. Vid bygglovsansökan måste godtagbar avloppslösning kunna redovisas. Urvalskriterier – övriga områden vid Västerdalälven och inom tätorter Utöver analys av lämpliga sjöar för landsbygdsutveckling har även lämpliga områden utmed Västerdalälven inventerats. Dessutom har tänkbara utvecklingsområden inom befintliga tätorter identifieras, om de ligger inom strandskydd för mindre vattendrag (bäckar m.m.). Samma bedömningsgrunder har tillämpats för dessa områden som för områden i anslutning till sjöar. 2.3 Inventering och avgränsning av LIS-områdena För att underlätta kommunens hantering av bygglov och strandskyddsdispenser har samtliga föreslagna LIS- områdena besökts och inventerats. Vid platsbesöken har planarkitekt, landskapsarkitekt, plan- och bygglovhandläggare samt t.f. miljö- och byggchef deltagit. Eftersom områdena är relativt begränsade har områdenas naturtyp, karaktär och egenskaper kunnat bedömas och eventuella behov av fördjupade naturvärdesinventeringar angetts i rekommendationer. De utpekade områdena har bedömts vara av sådan karaktär att strandskyddets syften kan tillgodoses långsiktigt. Det innebär att områdena inte är av vikt för friluftslivet, att passagemöjlighet finns utmed stranden och att områdena inte är av betydelse för att bevara goda livsvillkor för djur- och växter. Likartad natur/biotoper som den som tas i anspråk finns i stor omfattning i intilliggande områden som inte utpekas som LIS-områden. Vid fältbesöken har även markens lämplighet att bebyggas bedömts översiktligt. Områdenas avgränsning har även anpassats till möjlighet att i aktuella fall få passagemöjlighet även upp till ovanliggande skogsområden, dvs områdena har begränsats i längd. 10 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 2.4 Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar i den kommuntäckande översiktsplanen I kommunens Utvecklings- och översiktsplan 2011 finns utförlig redovisning av planeringsförutsättningarna vad gäller allmänna intressen både i text och på tillhörande plankarta. I planbeskrivningen finns ett antal temakartor under respektive intressebeskrivning. Inledningsvis beskrivs även kommunens vision, styrkor och svagheter samt viktiga utvecklingsområden. Dessa mål ska i tillämpliga delar tillämpas vad gäller LIS-områdena. Natur- och friluftsliv och turism I kommunen finns åtta områden av riksintresse för naturmiljö enligt 3 kap. 6§ miljöbalken, varav delar av Västerdalälven samt Bysjön är vattenområden med tillhörande stränder, dessutom utgörs tre av de övriga objekten av myrområden. Det finns också tio Natura 2000-områden och ett antal naturreservat samt andra utpekade värdefulla naturmiljöer i kommunen som redovisas i översiktsplanen. Delar av Västerdalälven är både av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. Södra delen av kommunen ingår i ett stort område, Säfsnäs-Grangärde, som sträcker sig in i angränsande kommuner och som är av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. Utöver dessa områden finns bl.a. ett antal vandringsleder och andra områden som är värdefulla för friluftslivet i kommunen. Turismen är en näring som har stora utvecklingsmöjligheter i Vansbro kommun. Redan idag har kommunen ett betydande antal besökare till stora evenemang som särskilt Vansbrosimningen och Flygfesten. I översiktsplanen anges att kommunens natur- och kulturvärden är attraktioner som kan nyttjas mer för sysselsättning och utveckling. Speciellt bör fritidsfisket nämnas. Kulturmiljö I kommunen finns sex områden som är av riksintresse för kulturmiljön enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. Dessa är jordbruksbygden i Nås (Borgbyarna-Malmsta-Kvarnnäset), fornlämningsområdena i Högosta, Van och norra Busjön, Järnvägsgatan i Vansbro samt Norra Brudskogens fäbodar. Utöver riksintressena finns många värdefulla kulturmiljöer i kommunen. Odlingslandskapet längs Västerdalälven med tillhörande byar med traditionell bebyggelse, finnbyar, bruksmiljöer, kyrkor, såg-, kvarn- och kraftstationsmiljöer för att bara nämna några exempel. Inom kommunen finns ett stort antal fornlämningar. Dessa är skyddade enligt kulturmiljölagens 2 kap. och får ej förändras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Alla fäbodar, torp och finnbosättningar anlagda före 1850-talet, är att betrakta som fornlämningar. Det innebär att alla ingrepp i mark inom fäbodmiljöer är tillståndspliktiga. Strandnära lägen vid sjöar, älvar, åar och bäckar har varit attraktiva för människor i förhistorien när det gäller placering av t ex boplatser, gravar, fångstanordningar samt myr- och sjömalmsbaserad järnframställning, men även för placering av olika verksamheter under historisk tid. Utmed framförallt Västerdalälven och vid Van, Busjön och Bysjön finns det ett stort antal registrerade fornlämningar. Kommunikation, service och bebyggelse Kommunen har ett väl utbyggt vägnät liksom elnät. Kommunen genomkorsas av E16 (Västerdalsvägen) och riksväg 26 (Inlandsvägen), som båda är av riksintresse för kommunikation. Genom kommunen går även Västerdalsbanan, som är av riksintresse för kommunikation, samt av den nerlagda Inlandsbanan, som nyttjas delvis för turistisk dressintrafik. 11 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Kommersiell service med bl.a. livsmedel finns i Vansbro, Dala-Järna, Äppelbo och Nås. Kommunal och social service beskrivs i de fördjupade områdesstudierna i den kommuntäckande översiktsplanen. Översvämningsrisker och geotekniska risker Översvämningsrisker och geotekniska riskfaktorer redovisas i kommunens Utvecklings- och översiktsplan under avsnittet Miljö- och riskfaktorer. Dessa faktorer har studerats översiktligt för samtliga LIS-områden, men tas bara upp i texten (beträffande översvämningsrisk även på karta) för de LIS-områden där risk har bedömts kunna föreligga utifrån nuvarande kunskapsläge. Grund- och ytvatten Alla EU-länder är skyldiga att säkerställa tillgången på vatten samt att allt vatten har en god kvalitet. Vattenförvaltningsarbetet omfattar både grundvatten, inlands- och kustvatten. För att samordna arbetet har fem vattendistrikt bildats. Vansbro kommun sträcker sig in i tre av dessa vattendistrikt. Vattentillgångarna har klassats utifrån kvantitativ och kemisk status för grundvatten samt ekologisk och kemisk status för ytvatten. För Vansbro kommun är den ekologiska statusen för samtliga vatten god eller måttlig. De problem som finns handlar mest om vattenregleringar och vandringshinder. Ett antal sjöar är dessutom försurade. Havs- och vattenmyndigheterna har fastställt miljökvalitetsnormer för ytvatten och grundvatten. Se vidare kapitel 4 Konsekvenser. Farligt gods E16 och väg 26 samt Västerdalbanan utgör rekommenderad transportled för farligt gods. Koppling till gällande kommuntäckande översiktsplan De generella ställningstaganden som görs i kommunens Utvecklings- och översiktsplan gäller även vid hantering av ärenden rörande LIS-områden. I översiktsplanen finns ett kort avsnitt om strandskydd, i det nu aktuella tillägget till översiktsplanen utvecklas vad som krävs för att kunna få dispens från strandskyddet eller grund för hävandet av strandskyddet vid detaljplaneläggning. 12 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 3 UTPEKADE LIS-OMRÅDEN Val av sjöar Kommunen har inledningsvis gjort ett urval av ett antal sjöar där möjligheterna ska studeras att peka ut lämpliga områden för landsbygdsutveckling i anslutning till strandnära lägen (LISområden). Utgångspunkten för urvalet bland kommunens ca 1 200 sjöar har varit: Sjöar, vid vilka det redan finns bebyggelsegrupper Sjöar nära befintliga tätorter, där det redan finns permanentbebyggelse prioriteras Sjöar som har tämligen bra väganslutning Sjöarnas storlek - sjöar under 25 hektar har inte pekats ut Utmed Västerdalälven har fokus legat på utvecklingsområden i anslutning till Vansbro, Dala-Järna, Nås och Äppelbo samhällen Följande sjöar har bedömts lämplig för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LISområden): 1 Busjön (625 ha) 2 Stora Flögsjön (77 ha, varav 38 ha i Vansbro) 3 Van och norra Vanån (442 ha, omfattar både Mora och Vansbro kommun) 4 Stora Säxen (465 ha) 5 Hulen (280 ha) 6 Marsjön (49 ha) 7 Skramsen (184 ha) 8 Gänsen (320 ha) 9 Storsjön (201 ha) 10 Älgsjön (84 ha) 11 Idsjön (63 ha) 12 Halsjön (131 ha) 13 Vassgalen (135 ha) 14 Mellansjön (29 ha) 15 Nåsen (140 ha) 16 Mellanvakern (83 ha) 17 Östervakern (178 ha) 18 Bysjön - Orsalen (Bysjön 790 ha, Orsalen 108 ha) 19 Långsjön (108 ha) 20 Flatsjön (205 ha) 21 Närsen (913 ha) Utöver dessa sjöar har områden även LIS-områden pekats ut i anslutning till tätorter och större byar dels utmed Västerdalsälven, dels i anslutning till små vattendrag: - Område A vid Äppelbo (vid Västerdalsälven, vattendraget Noret samt ett mindre vattendrag) Område B vid Vansbro (vid Västerdalälven, Vanån samt små vattendrag) Område C vid Dala-Järna (vid Västerdalälven, Hulån samt små vattendrag) Område D vid Snöån (vid Snöån) Område E vid Nås (vid små vattendrag) Område F vid Lindesnäs (vid Äskan samt små vattendrag) Område G vid Sågen och Laxtjärn (vid Svartälven och Laxtjärnen) Område H vid Högåsflån 13 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden 14 Utställningshandling juni 2015 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Avgränsning av LIS-områden Kommunen har valt att studera tänkbara LIS-områden grundligt, för att underlätta för kommunens bygglovhandläggare att handlägga dispensärenden respektive detaljplaner inom strandskyddat område. Grunden för detta arbete beskrivs närmare i avsnitt 2.3 Inventering och avgränsning av LIS-områdena. När det gäller utpekade områden i anslutning till tätorterna och större byar så är huvuddelen av dessa områden avstyckade tomter som inte är bebyggda, men som ligger inom strandskyddsområde.De avgränsningar som redovisas på följande kartor ska dock tolkas i det enskilda fallet. Avgränsningar är gjorda utifrån att läsas i en ungefärlig skala på 1:50 000. Beskrivning av LIS-områdena På efterföljande sidor beskrivs samtligs utpekade LIS-områden utifrån utpekade sjöar respektive utpekade områden i anslutning till kommunens tätorter. Sjöarna beskrivs översiktligt varefter möjlig landsbygdsutveckling anges. Planförhållandena för respektive sjö beskrivs och en kort kommentar ges angående skillnaderna mellan den nu aktuella LIS-planen och tidigare LIS-plan. Därefter beskrivs föreslagna LIS-områden mer i detalj för befintliga förhållanden och därefter ges rekommendationer för LIS-områdena. Vissa områden har dock inte hunnits inventeras innan marken snötäcktes. Dessa områden beskrivs utifrån flygfoton och kommer att inventeras före utställningen av planförslaget. Vid all hantering av ärenden rörande LIS-områden gäller: - Vid nytillkommande bebyggelse ska alltid passage för allmänheten finnas utmed stränder. - Inga öar, näs och mindre uddar ska tas i anspråk till tomtplats. Nedan redovisas teckenförklaring för delområdeskartorna på följande sidor: 15 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 1 Busjön Övergripande områdesbeskrivning Busjön ligger strax nordväst om Äppelbo och har en yta på cirka 625 ha. På grund av närheten till kommunens tätorter har sjön länge varit av intresse för byggandet av fritidshus. Delar av strandområdena har redan bebyggts tätt. Naturen runt sjön är varierad med både granskog, tallskog och sumpmarker. Södra delen av Busjön utgörs av myr- och våtmarker. På flera ställen finns sandstränder, bl.a. den populära badplatsen vid Ticknäsviken på östra sidan. Busjöåsen, benämnd Äppelboåsen i äldre inventeringar, ligger utmed sjöns nordöstra strand och löper ut i sjön vid Haren. Åsen har en vacker landskapsbild och ett attraktivt läge vid sjön. Åsen fortsätter under vattnet och dyker upp i sjöns södra ände där Lämåsen når upp 14 m över Busjön. Området kring Södra Skåltjärnen och udden i norr vid Haren utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, (Busjön K117), som är en fornlämningsmiljö med stora gravfält. Ett flertal fornlämningar finns inom området. På åsspetsen vid Haren ligger ett gravfält från järnåldern. I området finns ytterligare fornlämningar. Vid norra delen av sjön ligger de gamla fäbodmiljöerna Larsmorheden och Storkyan, som båda är värdefulla kulturmiljöer. I nordöstra delen av Storkyan i anslutning till Busjöns strand finns en stenåldersboplats. Busjön ingår även i ett område benämnt ”Västerdalälven uppströms Hummelforsen”. Älven med käll- och biflöden, där Busjön ingår, är av riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 6 §. Denna riksintressebestämmelse avser att vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Möjlig landsbygdsutveckling Området har med sin närhet till Äppelbo sedan länge haft hög attraktivitet för kommuninvånarna för både permanentbebyggelse och fritidsboende. Kollektivtrafik och viss service finns i Äppelbo. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av bostäder, både permanentbebyggelse och fritidsbebyggelse. Tre olika delområden redovisas, som vart och en innehåller ett antal mindre områden som bedöms lämpliga för utbyggnad: - Busjön N vid Lillsjön - Busjön SV vid Långmoren - Busjön SO vid Råholen 16 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Kartan redovisar Busjön och de tre delområdena med LIS-områden Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen ingår södra delen av Busjön i den fördjupade områdesstudien för Äppelbo. I övrigt är befintliga bebyggelseområden utmed stränderna markerade, liksom kulturmiljöns riksintresse i nordöst. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Busjön i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Ett antal stora sammanhängande ututvecklingsområden pekades ut. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har utvecklingsområdena preciserats och delats upp. Områdena har utgått runt Hunutjärnen och stora delar av området runt Bustjärnen. Vissa områden har tillkommit, främst utmed vägen utmed östra stranden (ovanför vägen, ej mellan stranden och vägen) samt två mindre områden vid Busjöåsen. Busjön N vid Lillsjön Föreslagna LIS-områden Vid Busjöns norra ända, Lillsjön, föreslås åtta mindre LIS-områden för fritidsbebyggelse. Områdena ligger i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper, och väl avskilda från strandområdet. Samtliga LIS-områden utom 1f nås via befintliga vägar. El finns inom delar av området. LIS-området norr om Bustjärnen (1a) ligger mellan mindre allmän väg och befintlig byväg. På östra sidan av byvägen finns område med fångstgropar (enligt Skogsstyrelsens underlag). 17 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 LIS-områdena vid norra delen av Busjöåsen (1b, 1e, 1f, 1g och 1h) berör i öster Busjöåsen, som är en värdefull naturmiljö. Områdena har avgränsats så att de inte berör den upphöjda åsryggen. LIS-områdena i Storkyan (1c och 1d) ligger mellan mindre allmän väg och befintlig bebyggelse. Båda områdena ligger inom kulturmiljöintresset Storkyan, en äldre fäbodmiljö. Område 1c ligger i närheten av en stenåldersboplats. Tre LIS-områden på Busjöåsen (1f - 1 h) ligger inom kulturmiljöns riksintresse, medan ett område (1e) ligger helt nära riksintresset. Samtliga dessa LIS-områden ligger i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, och avgränsas i öster av befintliga vägar så att själva åsryggen inte berörs. Område 1h ligger norr om en fyndplats med boplatslämningar som finns vid stranden, som dock är bebyggd med ett fritidshus. Befintliga förhållanden Från område 1a har man utsikt över Bustjärnen. Från de övriga LIS-områdena har man utsikt över Busjön. LIS-områdena inom området Busjön N vid Lillsjön utgörs av skogsmark som ligger i anslutning till mindre eller större bebyggelsegrupper. De flesta områdena är bevuxna i huvudsak med gles tallskog, område 1c utgörs dock till del även av björkskog. Skogen går i allmänhet ända ner till stranden. I norra delen av sjön, vid område 1b, finns vass i strandområdet. 18 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Vid planering av tomtplatser i anslutning till Busjöåsen ska särskild hänsyn tas till åsbildningen, grundvattenförekomst och landskapsbilden. Vid uppförande av ny bebyggelse inom LIS-områdena 1a, 1b, 1c, 1e, 1f, 1g och 1h) behöver kulturmiljövärden särskilt beaktas och behovet av arkeologisk utredning prövas. Busjön SV vid Långmoren Föreslagna LIS-områden Vid Busjöns västra strand i anslutning till Långmoren föreslås fem LIS-områden (1i, 1j, 1k, 1L och 1m). Områdena ligger i anslutning till befintlig bebyggelse. Befintliga förhållanden LIS-områdena inom området Busjön SV vid Långmoren utgörs av skogsmark. Område 1i är gles, gallrad tallskog, område 1j och 1k är ung tallskog. Område 1L utgörs av tät, blockrik blandskog med tall, björk och gran. Område 1m är en ungskog av tall, med enstaka äldre tallar. Samtliga områden ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och är utformade så att strandområdet inte ingår. Skogen går ända ner till stranden, men utblickar genom skogen ger utsikt över Busjön. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 19 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Busjön SO vid Råholen Föreslagna LIS-områden Vid Busjöns östra strand föreslås sex små LIS-områden i anslutning till befintlig bebyggelse. Den nya bebyggelsen föreslås i första hand förläggas på ovansidan av den befintliga vägen. Områdena är så lokaliserade och utformade att passagemöjligheter finns både ner till och utmed stranden och också upp i den vidsträckta skogsmarken. Vid lilla Ticknäset finns ett LIS-område som till del redan har i anspråktagits för bebyggelse. Längst i norr finns ett LIS-område på sjösidan av vägen. Här är strandområdet bredare och passagemöjligheter kan ordnas utmed stranden. Befintliga förhållanden LIS-områdena inom området Busjön sydost vid Råholen utgörs av skogsmark, främst granskog i de södra delarna och tallskog i de norra. Området är bebyggt med ett flertal fritidshus. Alla LIS-områdena utom det nordligaste (1n) och det sydligaste (1s) ligger avskilda från stranden, vilket gör att utsikten över sjön delvis skyms av skog och befintlig bebyggelse. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 20 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 2 Stora Flögsjön Övergripande områdesbeskrivning Stora Flögsjön är belägen i nordvästra delen av Vansbro kommun och sjöns norra del ligger i Malung-Sälens kommun. Sjöns totala yta är cirka 77 ha, varav cirka 38 ha inom Vansbro kommun. Sjön avvattnas av Flögan. Sjön ligger i delvis kuperad, barrskogsklädd terräng och med delvis sanka partier, särskilt i den del som ligger i Malung-Sälens kommun. Utmed sydöstra stranden ligger några enstaka fritidshus. Sjön nyttjas för fritidsfiske. Möjlig landsbygdsutveckling Området är attraktivt för kommuninvånarna för fritidsboende med närhet till vidsträckta skogsmarker och med attraktivt fritidsfiske. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen finns inga särskilda intressen utpekade vid Stora Flögsjön, men norr om sjön redovisas utredningsområde för vindkraft. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inte Stora Flögsjön med bland utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Föreslagna LIS-områden Vid Stora Flögsjöns sydöstra sida föreslås tre LIS-områden, i anslutning till befintlig bebyggelse. Vid sjöns sydvästra ett LIS-område i anslutning till befintlig skogsbilväg. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Stora Flögsjön utgörs av skogsmark med nya hyggen för område 2a-2c. På del av område 2a finns även tallskog och ungskog av tall. Område 2d utgörs av likåldrig tallskog. 21 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs för utbyggnad av område 2d. 22 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 3 Van Övergripande områdesbeskrivning Sjön Van är belägen i norra delen av Vansbro kommun och dess norra del ligger i Mora kommun. Sjöns totala yta är cirka 412 ha, vilket omfattar både Mora och Vansbro kommun. Sjön, som delvis är en del av Vanån, ligger i kuperad, barrskogsklädd terräng och avvattnas söderut av Vanån. Stränderna är bebyggda med mindre, spridda bebyggelsegrupper av fritidshus. Vid Van finns en större bebyggelseansamling. Längs sjöns östra strand och utmed Vanån finns en nedlagd del av Inlandsbanan, som används som dressinspår. Utmed östra stranden går även riksväg 26. Van-Vanån är av riksintresse för kulturmiljön och utgörs av fornlämningsmiljö med strandnära boplatser av stenålderskaraktär, enstaka lågtekniska järnframställningsplatser. Bland annat finns ett gravfält vid Torsnäset, slaggförekomster vid Van samt fäbodlämning vid Vansliden, Möjlig landsbygdsutveckling Området är attraktivt för bl.a. kommuninvånarna för fritidsboende, med närhet till vidsträckta skogsmarker. LIS-områden pekas ut på västra och östra stranden för utbyggnad av fritidsboende. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas riksintresse för kulturvård kring hela Van och utloppet i söder till Vanån. Bebyggelseområden redovisas i södra delarna av sjön och område med värdefulla grusåsar finns i sydost. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns Van inte med bland utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Föreslagna LIS-områden Ett flertal mindre LIS-områden föreslås utmed Vans västra strand och två områden på östra stranden. Samtliga områden är komplettering av befintlig bebyggelse. De ligger inom kulturmiljö av riksintresse. LIS-områdena 3a, 3b och 3c ligger inom fäboden Stövlingsvallen, tidigare kallad Wansberget. Område 3d ligger i anslutning till fäboden Kilfallet. LIS-områdena vid Olarsvallen 3g, 3h i och 3i ligger inom fäboden Olarsvallen. Olarsvallen är även utpekad av länsstyrelsen som värdefull kulturmiljö (fäbodmiljö) och LIS-områdena 3h och 3i ligger inom det utpekade objektet. El finns inom delar av området. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Van utgörs av barrskog. Ett flertal av områdena omfattar ungskog av tall med lövinslag (delområde 3a, 3c-e) samt gallrad yngre tallskog (delområde 3f). Område 3b utgörs av flerskiktad äldre barrskog med fältskikt av husmossa med blåbärsris. Område 3g utgörs av barrskog med lövinslag, varav ett mindre område med grov asp. Område 3h är ett kalhygge med enstaka större naturvårdsträd. Område 3i utgörs av ungskog (gran och björk) med enstaka större naturvårdsträd. Område 3j utgörs av barrskog/ungskog med lövinslag och några äldre tallar. 23 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden 24 Utställningshandling juni 2015 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs för utbyggnad av område 3a. Naturvärdesinventering bör utföras i fortsatt planering för område 3g, 3h och 3i. 25 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 4 Stora Säxen Övergripande områdesbeskrivning Stora Säxen ligger öster om riksväg 26 ca 1 mil norr om Vansbro och har en yta på cirka 465 ha. Bebyggelse finns spridd längs Östra stranden. Udden i norr ingår i Lill-Gnupens urskogsområde. Även nordost och nordväst om sjön finns skogsområden med stora värden enligt skriften Vildmarksriket. Längs västra sidan går en högspänningsledning. Möjlig landsbygdsutveckling Området har god tillgänglighet från väg 26 och är intressant för fritidsboende med närhet till stora orörda skogsområden, Vildmarksriket. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av främst fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas två större områden med naturvärden norr och nordväst om Stora Säxen. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Stora Säxen i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Två områden, ett i sydväst och ett i nordväst, har pekats ut. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har tidigare områden, som inte låg i anslutning till befintlig bebyggelse utgått, och i stället har tre mindre områden i anslutning till befintlig bebyggelse på östra stranden pekats ut som lämpliga för komplementering av befintlig bebyggelse. Föreslagna LIS-områden Tre LIS-områden föreslås på ovansidan av den väg som går längs Stora Säxens nordöstra strand, i anslutning till befintlig bebyggelse. Två av områdena (4b och 4c) ligger inom vidsträckta skogsområden med friluftslivsvärden och ingår även i ett naturskogsparti utpekat av Länsstyrelsen. Befintliga förhållanden Det norra LIS-området (4a) utgörs av tät tallskog. De två södra områdena (4b och 4c) utgörs av glesare, uppväxt tallskog. Strandparti vid Stora Säxen, nedanför vägen utmed östra stranden 26 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Större samlad utbyggnad kräver detaljplaneläggning. Naturvärdesinventering bör utföras i fortsatt planering för områdena 4b och 4c. 27 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 5. Hulen Övergripande områdesbeskrivning Hulen (280 ha) ligger inom ett sjörikt område ett par kilometer norr om Dala-Järna som omfattar sjöarna Hulen, Marsjön, Skramsen och Gänsen. På grund av närheten till Dala-Järna har ett stort antal fritidshus byggts runt sjöarna. Kring Hulen finns flera skogsområden med stora värden enligt skriften Vildmarksriket. Möjlig landsbygdsutveckling Området har med sin relativa närhet till Dala-Järna varit attraktivt för kommuninvånarna för fritidsboende. LIS-områden pekas ut på norra sidan av Hulen för att möjliggöra utbyggnad av bostäder, främst fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen finns bebyggelseområden redovisade vid Hulen. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Hulen i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: Vid Hulen har mindre precisering gjorts av tidigare föreslagna områden, dessutom har några mindre områden lagts ut som komplettering till befintlig bebyggelse. Föreslagna LIS-områden Längs Hulens norra sida föreslås fem LIS-områden, varav alla ligger i anslutning till befintliga fritidshus Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Hulen i nordväst (5a och 5b) utgörs av tallskog som ingår i ett naturskogsparti utpekat av Länsstyrelsen. Områdena i nordost är av varierande karaktär gles tallskog (5c och 5d) respektive tät, yngre tallskog (5e). Alla LIS-områdena utom det östligaste (5e) ligger på ovansidan av vägar och därmed avskilda från stranden. Område 5e är utformat så att strandområdet inte ingår. Befintlig stuga i anslutning till områden 5c och 5d vid Hulen. 28 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Naturvärdesinventering bör utföras i fortsatt planering för områdena 5a och 5b. 29 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 6 Marsjön Övergripande områdesbeskrivning Marsjön (49 ha) ligger inom ett sjörikt område ett par kilometer norr om Dala-Järna som omfattar sjöarna Hulen, Marsjön, Skramsen och Gänsen. På grund av närheten till Dala-Järna har ett stort antal fritidshus byggts runt sjöarna. Sydväst om Marsjön finns en biotopskyddad äldre naturskogsartad tallskog. Marsjön nyttjas för fritidsfiske. Möjlig landsbygdsutveckling Området har med sin relativt närhet till Dala-Järna varit attraktivt för kommuninvånarna för fritidsboende. LIS-områden pekas ut vid nordvästra sidan av Marsjön för att möjliggöra utbyggnad av bostäder, främst fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen finns bebyggelseområden redovisade vid nordöstra delen av Marsjön. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Marsjön i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: Vid Marsjön har de tidigare utpekade utvecklingsområdena vid östra stranden preciserats och delats upp, utvecklingsområdet på västra stranden har utgått (svåråtkomligt utan anknytning till befintlig bebyggelse). Föreslagna LIS-områden Längs Marsjöns nordvästra sida föreslås tre LIS-områden, i närheten till befintliga fritidshus. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Marsjön utgörs av skogsmark, med gles tallskog i norra och södra delområdet (6a och 6c) respektive tätare tallskog i det mellersta (6b). Två områden, (6a och 6b), ligger på ovansidan av en väg, och är därmed avskilda från stranden. Det södra området (6c) är utformat så att strandområdet inte ingår. Befintlig bebyggelse inom område 6c vid Marsjön. 30 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 31 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 7 Skramsen Övergripande områdesbeskrivning Skramsen (184 ha) ligger inom ett sjörikt område ett par kilometer norr om Dala-Järna som omfattar sjöarna Hulen, Marsjön, Skramsen och Gänsen. På grund av närheten till Dala-Järna har ett stort antal fritidshus byggts runt sjöarna. Skramsen nyttjas för fritidsfiske. Möjlig landsbygdsutveckling Området har med sin relativt närhet till Dala-Järna varit attraktivt för kommuninvånarna för fritidsboende. LIS-områden pekas ut vid södra sidan av Skramsen för att möjliggöra utbyggnad av bostäder, främst fritidsbebyggelse, Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas bebyggelseområde utmed västra stranden. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Skramsen i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: I den gällande LIS-planen finns större sammanhängande området på Skramsens västra strand, dessa föreslås utgå på grund av att området är svåråtkomligt och glest bebyggt. Området vid Vargklövet har preciserats och ett mindre nytt område föreslås i sydost. Föreslagna LIS-områden Vid Skramsens södra sida föreslås tre LIS-områden. Samtliga ligger i anslutning till befintlig bebyggelse. El finns inom delar av området. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Skramsen utgörs av tallskog. Skogen går ner till stranden. Områdena är utformade så att strandområdet inte ingår. Del av stranden i anslutning till område 7b vid Skramsen. 32 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs för utbyggnad av område 7b, enstaka bostadshus kan dock om så bedöms lämpligt uppföras i anslutning till bebyggelsen norr om området. 33 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 8 Gänsen Övergripande områdesbeskrivning Gränsen (320 ha) ligger inom ett sjörikt område ett par kilometer norr om Dala-Järna som omfattar sjöarna Hulen, Marsjön, Skramsen och Gänsen. På grund av närheten till Dala-Järna har ett stort antal fritidshus byggts runt sjöarna. I Gänsen sticker Vifarnäsudden ut, en halv km lång och endast några tiotal meter bred åsbildning. Udden ger ett nästan parkartat intryck där tallarna visserligen inte är grova men säkert över hundra år gamla. Frapperande i markvegetationen är de kortvuxna kråkrismattorna. Vid Gänsens norra strand finns rester av en järnframställningsplats med mycket slagg. Fynd av gamla stockbåtar har gjorts vid flera av sjöarna. Gänsflotten söder om Gänsen tas upp i länsstyrelsens våtmarksinventering (klass III). Vid Gänsens södra strand ligger en badplats. Möjlig landsbygdsutveckling Området har med sin relativt närhet till Dala-Järna och väg 570 mot Leksand varit attraktiva för kommuninvånarna för fritidsboende. LIS-områden pekas ut vid västra och sydöstra sidan av Gänsen för att möjliggöra utbyggnad av bostäder, främst fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen finns bebyggelseområden redovisade vid Hulen, nordöstra delen av Marsjön, och västra sidan av Gänsen. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Gänsen i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: Vid Gänsens västra strand har tidigare utpekade utvecklingsområden preciserats (bl.a. med hänsyn till låglänta, fuktiga partier) och området innanför Länstaholmen har utgått (svårtillgängligt och kräver detaljplaneläggning). Föreslagna LIS-områden Längs Gänsens västra sida föreslås fyra LIS-områden och vid sydöstra sidan ett LIS-område. Samtliga ligger i anslutning till befintliga fritidshus. El finns inom delar av området. Befintliga förhållanden De fyra LIS-områdena vid Gänsens västra sida utgörs av tät blandskog (8a), tät, ung tallskog (8b och 8c) respektive nyligen avverkad skog med enstaka stora tallar (8d). Område 8a ligger på ovansidan av en väg, avskilt från stranden. Övriga områden är utformade så att strandområdet inte ingår. 34 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs för utbyggnad av område 8d. 35 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 9. Storsjön Övergripande områdesbeskrivning I anslutning till Storsjön ligger Snöå bruk. Storsjön inklusive Översjön har en yta på cirka 201 ha. Runt sjön finns ett 30-tal fritidshus. Den västra stranden är ganska sank. Snöå bruk är av stort kulturhistorisk intresse och det finns lämningar bl.a. stångjärnssmedja, sågverk, kvarn dammar och en herrgårdsanläggning. Här finns ett fritidscentrum med vandrarhem, golfbana, skidskyttebana och skogsarbetarby. Utmed sydöstra stranden av sjön går en vandringsled i anslutning till befintlig väg. På norra sidan låg de gamla fäbodarna Sörbergsbodarna och Pålsbodarna, som är övrig kulturlämning enligt Riksantikvarieämbetets register. Sjön nyttjas för fritidsfiske. Möjlig landsbygdsutveckling Byggnation i anslutning till Snöå bruk kan förstärka Snöåns status som fritidscentrum och ge underlag till den service som finns inom bruksområdet och i Dala-Järna. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas området kring Snöå bruk, som område av intresse för friluftsliv. De föreslagna LIS-områden, som ligger utanför gällande detaljplan, ingår inte i det utpekade friluftlivsintresset. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns två större sammanhängande LIS-områden redovisade utmed sydöstra stranden av Storsjön. Området kring Snöå bruk är detaljplanlagt och delar av det utpekade LIS-området har redovisats som mark som är planlagd som naturmark (NATUR). Kommentar: I nu aktuellt planförslag har området i nordost vid Sörbergsbodarna utgått (en ev. utveckling i detta område bör knytas till befintlig bebyggelse och kan ske utanför strandskyddet). Föreslagna LIS-områden Längs Storsjöns södra sida föreslås fyra LIS-områden, i närheten av befintliga fritidshus samt två områden i anslutning till Snöå bruk inom detaljplanelagt område. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Storsjön utgörs av skogsmark. Område 9a och 9b ligger inom gällande detaljplan inom område som utgörs av allmän platsmark (NATUR). Det östligaste (9f) är delvis ett hygge, delvis tät, ung tallskog. De två mellersta (9d och 9e) är tät, ung, tallskog och det västligaste (9c) utgörs av uppväxt blandskog. Längs stranden går en grusväg, som även är vandringsled. LIS-områdena ligger på ovansidan av denna väg och är därmed avskilda från stranden. 36 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Upprättande av ny detaljplan krävs för utbyggnad inom område 9a och 9b. Hänsyn ska tas till vandringsleden. 37 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 10 Älgsjön Övergripande områdesbeskrivning Strax norr om E 16 mellan Äppelbo och Vansbro ligger sjöarna Halsjön (131 ha), Älgsjön (84 ha), Idsjön (63 ha) och Vassgalen (135 ha). Dessa sjöar har varit populära att bygga fritidshus vid, på grund av sin närhet till tätorterna. Norra delen av Älgsjön utgörs delvis av sankmarker. Möjlig landsbygdsutveckling Området har med sin närhet till Äppelbo och Vansbro länge varit attraktiva för kommuninvånarna för fritidsboende. LIS-områden pekas ut vid östra delen av Älgsjön för att möjliggöra utbyggnad av fritidsbostäder. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas våtmarker norr om Älgsjön. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Älgsjön i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har ett större utvecklingsområde på västra sidan utgått (kräver detaljplaneläggning). Områden på östra sidan har preciserats och ytterligare ett område har tillkommit. Föreslagna LIS-områden Vid Älgsjöns sydvästra sida föreslås två LIS-områden för fritidsbebyggelse, som ligger i anslutning till befintliga fritidshus. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid utgörs av tallskog som går ända ner till stranden och är utformade så att passagemöjligheter finns utmed denna. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 38 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 11 Idsjön Övergripande områdesbeskrivning Strax norr om E 16 mellan Äppelbo och Vansbro ligger sjöarna Halsjön (131 ha), Älgsjön (84 ha), Idsjön (63 ha) och Vassgalen (135 ha). Dessa sjöar har varit populära att Vid södra delen av Idsjön finns bitvis sankmarker. Möjlig landsbygdsutveckling Området har med sin närhet till Äppelbo och Vansbro länge varit attraktiva för kommuninvånarna, främst för fritidsboende. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas ett större område med naturvärden (våtmark) i södra delen av Idsjön. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Idsjön i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har tidigare områden preciserats och delats upp. Ett område i nordost har utgått och ersatts av ett nytt område i vägkorset mot Älgsjön. Föreslagna LIS-områden Vid Idsjöns sydvästra sida föreslås tre LIS-områden. Samtliga är avsedda för fritidsbebyggelse och ligger i anslutning till befintliga fritidshus Befintliga förhållanden LIS-områdena ligger avskilda från stranden av en väg och utgörs av ung tallskog (11a och 11b) respektive gallrad tallskog (11c). Utsikten över sjön skyms delvis av skog, särskilt från område 11a. Skogsmark vid vägen utmed Idsjöns östra strand. 39 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 40 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 12. Halsjön Övergripande områdesbeskrivning Strax norr om E 16 mellan Äppelbo och Vansbro ligger sjöarna Halsjön (131 ha), Älgsjön (84 ha), Idsjön (63 ha) och Vassgalen (135 ha). Dessa sjöar har varit populära att bygga fritidshus vid, på grund av sin närhet till tätorterna. Runt Vassgalen finns ett antal myrar som tas upp i länsstyrelsens våtmarksinventering (klass II). Sydost om Skamrisberget ner mot N och S Hällsjön ligger ett myrområde vars centrala delar utgörs av en halvö i sjön. Runt sjöarna finns bitvis sankmarker och mindre sumpskogsområden. Möjlig landsbygdsutveckling Området har med sin närhet till Äppelbo och Vansbro länge varit attraktiva för kommuninvånarna, främst för fritidsboende. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av främst fritidsbostäder. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av bostäder vid västra sidan Halsjön. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas ett större område med naturvärden (våtmark) mellan Halsjöns nordvästra del och Idsjöns södra del. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Halsjön i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har utvecklingsområdet vid Halsjön utgått (åsbildning) och ersatts av tre nya områden. Föreslagna LIS-områden Längs Halsjöns västra sida föreslås tre LIS-områden för fritidsbebyggelse. Samtliga ligger i anslutning till befintlig fritidsbebyggelse och är utformade så att passagemöjligheter finns utmed stranden. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Halsjön utgörs av skogsmark. Det nordligaste området (12a) är en avverkad, blockig sluttning, med ett skogsbälte längs stranden. Det mittersta området, 12b, utgörs av högväxt tallskog och det sydligaste, 12c, av tät ungskog. Samma typ av skog går ned till stranden. 41 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs för utbyggnad av område 12b. 42 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 13 Vassgalen Övergripande områdesbeskrivning Strax norr om E 16 mellan Äppelbo och Vansbro ligger sjöarna Halsjön (131 ha), Älgsjön (84 ha), Idsjön (63 ha) och Vassgalen (135 ha). Dessa sjöar har varit populära att bygga fritidshus vid, på grund av sin närhet till tätorterna. Runt Vassgalen, som även benämns Vassgaln, finns ett antal myrar som tas upp i länsstyrelsens våtmarksinventering (klass II). Möjlig landsbygdsutveckling Området har med sin närhet till Äppelbo och Vansbro länge varit attraktiva för kommuninvånarna, främst för fritidsboende men till del även för permanentbebyggelse. LIS-område pekas ut i sydöstra delen av Vassgalen för att möjliggöra utbyggnad av bostäder, både fritidsbebyggelse och permanentbebyggelse. Planförhållanden m.m. Den kommuntäckande översiktsplanen redovisar bebyggelse vid sydöstra delen av Vassgalen. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Vassgalen i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: ett större område på västra sidan av Vassgalen har utgått (svåråtkomligt område som kräver detaljplaneläggning). Ett nytt område tillkommit på östra sidan vid Vassgalen. Föreslagna LIS-områden Vid Vassgalens sydöstra strand sida föreslås två LIS-områden för fritidsbebyggelse alternativt permanentboende. Område 13a ligger i anslutning till befintlig bebyggelse. I närområdet till område 13b finns några fritidshus. Båda områdena är utformade så att passagemöjlighet finns utmed stranden. Befintliga förhållanden LIS-område 13a vid Vassgalen utgörs av storblockig, gles tallskog, som går ända ner till stranden. Området berör inga våtmarker. Område 13b, som utgörs av ett hygge på ett höjdparti, med gles återväxt av tall och gran. Nedanför område 13b, längs stranden, finns ett bälte av hög tallskog, som huvudsakligen ligger utanför LIS-området. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs för utbyggnad av område 13b. 43 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 14. Mellansjön Övergripande områdesbeskrivning Mellansjön ligger ett par kilometer nordöst om Vansbro. Vid Mellansjön finns fem fritidshus. Söder om sjön går Västerdalsbanan. Stora partier runt sjöarna utgörs av sankmark. Vid Mellansjöns nordvästra strand finns en nyckelbiotop. Mellansjön nyttjas för fritidsfiske. Möjlig landsbygdsutveckling Området är med sin närhet till Vansbro samtidigt med närhet till skogsmark och fiske attraktivit för kommuninvånarna för fritidsboende. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen är området söder om sjön utpekat som intresse för friluftslivet. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Mellansjön i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: ett större område på västra sidan av Mellansjön har utgått (svåråtkomligt område som kräver detaljplaneläggning). Området vid sjöns östra sida har preciserats. Föreslagna LIS-områden Vid Mellansjöns östra sida föreslås tre LIS-områden, i närheten av befintliga fritidshus. Befintliga förhållanden LIS-områdena 14a och 14c utgörs av äldre tallskog. 14b är ungskog av tall. Två av områdena, (14a och 14b), ligger väl avskilda från stranden. Det södra området (14c) är avskilt från strandområdet av mindre väg. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 44 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 15. Nåsen Övergripande områdesbeskrivning Nåsen (140 ha) ligger strax nordväst om Nås. Ett 30-tal fritidshus och några hus för permanentboende är byggda runt den sydöstra delen av sjön. Vid sydöstra ändan finns även en badplats. Odlingslandskapet norr om Nås, på ömse sidor om Västerdalälven, är en kulturmiljö av riksintresse. Möjlig landsbygdsutveckling Området är med sin närhet till Nås attraktivit för kommuninvånarna för både permanentbebyggelse och fritidsboende. Kollektivtrafik och viss service finns i Nås. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av bostäder, både permanentbebyggelse och fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen gränsar sydöstra delen av Nåsen till den fördjupade områdesstudien för Nås. I övrigt är befintliga bebyggelseområden upp till Rudhålet på södra stranden och till Ormnäsudden på nordöstra stranden markerade. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Stor-Nåsen i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Flera utvecklingsområden pekades ut. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har utvecklingsområdena preciserats och delats upp. Nya mindre områden har pekats ut i anslutning till befintlig bebyggelse på nordöstra stranden, varav ett område ligger inom fördjupningen för Nås samhälle. Föreslagna LIS-områden Vid södra delen av Nåsen föreslås sju LIS-områden längs norra stranden och fyra längs södra. De flesta ligger i anslutning till befintlig bebyggelse, dock inte områdena 15a, 15b och 15h. El finns inom delar av området. LIS-område 15g tangerar riksintresse kulturmiljö, men berör inte odlingslandskapet, som utgör motiv för riksintresset. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Nåsen utgörs av skogsmark, huvudsakligen tät tallskog i områdena 15a och 15d, både tät och glesare tallskog i område 15b, tät barrskog med både tall och gran i områdena 15c, 15f, 15g, 15j och 15k, gles, uppväxt tallskog i område 15h, tät granskog i område 15e samt hygge i område 15j. Skogen går ner till stranden. LIS-områdena 15a, 15b, 15f, 15g och 15k ligger på ovansidan av vägar och är därmed avskilda från stranden. Resterande områden är utformade så att strandområdet inte ingår. Väster och nordväst om Kvarnnäset finns äldre gruvor/upplag med sulfidmalm, vilket innebär markföroreningar. 45 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs för utbyggnad av område 15a, 15b och 15h. 46 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 16 Mellanvakern Övergripande områdesbeskrivning Mellanvakern ligger cirka 15 km sydväst om Vansbro. Mellanvakern har sammanlagt en yta på cirka 83 ha. Bebyggelsen vid sjön är koncentrerad till byn Mellanvakern som ligger öster om sjön. Möjlig landsbygdsutveckling Området är attraktivt för kommuninvånarna för fritidsboende med närhet till vidsträckta skogsmarker. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen är ett bebyggelseområde utpekat vid byn Mellarnvakern. Mellanvakern är en finnbosättning som har funnits sedan åtminstone början av 1700talet. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Mellanvakern i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Ututvecklingsområden pekades ut vid byn Mellanvakern Kommentar: I nu aktuellt planförslag har utvecklingsområdet vid Mellanvakern preciserats och anpassats till befintlig bebyggelse i byn. Föreslagna LIS-områden Vid Mellanvakerns nordöstra sida föreslås två LIS-områden, i anslutning till befintlig bebyggelse. El finns inom delar av området. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Mellanvakern utgörs av blandskog på tidigare betesmarker. Skogen går ner till stranden. Direkt öster om det ena området ligger ett sumpskogsparti. LIS-områdena ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och strandområdet ingår inte. Bebyggelsen vid Mellanvakern är vackert belägen, i ett öppet landskap på en höjd ovanför sjön. 47 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Bebyggelsens lokalisering och utformning ska anpassas till befintlig bebyggelse i Mellanvakern. 48 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 17 Östervakern Övergripande områdesbeskrivning Östervakern ligger cirka 15 km sydväst om Vansbro. Vid Östervakerns södra ända ligger det gamla stationssamhället Vakern och Inlandsbanan (som inte trafikeras) passerar öster om sjön. Vid norra ändan, på östra sidan, låg Andersfors bruk som är av kulturhistoriskt intresse. Östervakern har sammanlagt en yta på cirka 178 ha. Runt om sjön finns ett antal hus, främst vid byarna Andersfors och Vakern, men även enstaka hus i andra lägen. I närheten av sjön, särskilt i norr, finns flera sumpskogsområden. Östervakern nyttjas för fritidsfiske. Möjlig landsbygdsutveckling Området är attraktivt för kommuninvånarna för fritidsboende med närhet till vidsträckta skogsmarker. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen är området kring Vakern vid sjöns sydspets redovisat som bebyggelseområde. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Östervakern i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Utvecklingsområden pekades ut vid Östervakern, dels vid Mörtbäckudden, dels utmed sydöstra stranden. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har ett område till kommit i Vakern, medan flera små områden på västra stranden utgått med hänsyn till svårigheter att uppnå strandskyddets syfte med passagemöjligheter. Föreslagna LIS-områden Vid Östervakerns norra sida föreslås ett LIS-område i närheten av befintlig bebyggelse. Vid sjöns sydspets föreslås två LIS-områden, ett på vardera sidan av sjön. Båda ligger i anslutning till befintlig bebyggelse. El finns inom delar av området. Befintliga förhållanden LIS-området i norra delen av Östervakern, 17a, utgörs av högväxt tallskog och är utformade så att strandområdet inte ingår. LIS-områdena på sjöns sydvästra sida, 17b och 17c, utgörs huvudsakligen av uppväxt granskog. Område 17 b ligger på ovansidan av en väg och därmed avskilt från stranden. Område 17 c är utformat så att strandområdet inte ingår. LIS-området i sydost vid Vakern på sjöns östra sida, 17d, utgörs av blandskog. Det ligger avskilt från stranden av såväl den nedlagda järnvägen som en befintlig tomt. Karta, se nästa sida. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Detaljplaneläggning krävs vid utbyggnad av bebyggelse som inte ligger i anslutning av befintlig bebyggelse. Vid utbyggnad inom område 17d ska hänsyn tas till eventuella risker med järnvägstrafik på Inlandsbanan samt järnvägsbuller. 49 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden 50 Utställningshandling juni 2015 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 18. Bysjön - Orsalen Övergripande områdesbeskrivning Bysjön (790 ha) ligger mellan Nås och Lindesnäs öster om länsvägen. Den hänger ihop med sjön Orsalen (108 ha) väster om länsvägen. Runt Bysjön har ett stort antal fritidshus uppförts. Sjöarna står i förbindelse med den här helt oreglerade Västerdalälven och följer dess vattennivå. Detta medför en naturlig variation i vattenståndet, vilket har medfört att sjön har klassats som riksintresse för naturvården. Området rymmer värdefulla stränder, skogar och myrar, samt en rik flora och fauna och är intressant ur geomorfologisk synpunkt. De grunda och tidvis torrlagda gyttjestränderna hyser en exklusiv flora samt utgör en god miljö för bland annat vadare och änder. Rikt fågelliv förekommer även på de blöta myrmarkerna. Området erbjuder goda förutsättningar för en krävande insektsfauna. På flera ställen bildar Nåsåsen fina sandstränder lämpade för bad. Runt Bysjöns norra delar finns ett flertal fornlämningar bl.a. järnframställningsplatser och gravhögar. Ett område kring Grötnäset och Närsjö är utpekat av Länsstyrelsen som värdefull kulturmiljö, på grund av den rika fornlämningsbilden. Även Orsala bymiljö med omgivande odlingslandskap är utpekat som värdefull kulturmiljö. Finnmarken i Ludvika och Vansbro kommuner är ett föreslaget riksintresse för friluftslivet. Det är ett mycket stort område, som omfattar det befintliga riksintresset Säfsnäs-Grangärde, men även sträcker sig längre norrut och bl.a. omfattar området kring Bysjön-Orsalen. Möjlig landsbygdsutveckling Området har sin varierade natur och sandstränder har länge varit attraktiva för kommuninvånarna, främst för fritidsboende men till del även för permanentbebyggelse. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av bostäder, både permanentbebyggelse och fritidsbebyggelse. Två delområden redovisas, som vart och en innehåller ett antal områden som bedöms lämpliga för utbyggnad: - Bysjön NV vid Närsjö samt Orsalen - Bysjön S vid Midsjöbodarna - Sjöhägnaden Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas befintliga sammanhängande bebyggelseområden i nordväst, sydväst samt på östra stranden. Sjön redovisas som riksintresse för naturvården och med värdefulla grusåsar i nordväst. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Bysjön, Orsalen i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Ett långt sammanhängande ututvecklingsområde pekades ut vid Bysjöns västra strand och ett mindre område vid Orsalen vid Brobodarna. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har dessa utvecklingsområden utgått (svåråtkomliga). Ett flertal nya mindre områden har pekats ut i anslutning till befintlig bebyggelse i nordväst vid Närsjön-Orsala samt i sydost vid Sjöhägnaden. 51 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Bysjön NV vid Närsjö samt Orsalen Föreslagna LIS-områden - Bysjön NV vid Närsjön Vid Bysjöns nordvästra strand föreslås fem LIS-områden längs stranden nedanför Närsjö och Orsala, i anslutning till befintlig bebyggelse. LIS-områdena vid Närsjö är utformade så att passagemöjlighet finns utmed stranden. LIS-områdena vid Orsala ligger på ovansidan av vägar och är därmed avskilda från stranden. El finns inom delar av området. Fyra av de föreslagna LIS-områdena ligger helt eller delvis inom riksintresseområdet för naturmiljö (18a, 18b, 18c och 18e). Område 18 d ligger nära riksintresset. Samtliga LISområden ligger utanför de områden med varierande vattenstånd som motiverar riksintresset. Alla de föreslagna LIS-områdena ligger inom det föreslagna riksintresseområdet för friluftsliv, Finnmarken. LIS-områdena vid Närsjö (18a, 18b och 18c) ligger inom den utpekat värdefulla fornlämningsmiljön Grötnäset, Närsjö, men det finns inga kända fornlämningar inom dessa LISområden. - Orsalen Vid Orsalens nordöstra strand föreslås två LIS-områden lite söder om befintlig bybebyggelse i Orsala. LIS-områdena är utformade så att passagemöjlighet finns utmed stranden. Områdena ligger på en mindre platå ovan en befintlig enkel skogsväg/stig. El finns i närheten av områdena. De föreslagna LIS-områdena (18 f och 18g) ligger i anslutning till riksintresseområdet för naturmiljö, men utanför de områden med varierande vattenstånd som motiverar riksintresset. De ligger även inom utpekat värdefull kulturmiljö (Orsala, bymiljö) och inom det föreslagna riksintresseområdet för friluftsliv, Finnmarken. Befintliga förhållanden De flesta LIS-områdena vid nordvästra delen av Bysjön utgörs av uppväxt, relativt gles tallskog med fina utblickar över sjön. Område 18b ligger i anslutning till befintliga tomter och är endast glest beväxt. LIS-områdena vid Orsalen (18f och 18g) utgörs av ung tallskog. Längs stranden växer hög tallskog, som dock ligger utanför LIS-områdena. Rekommendationer Inom områdena 18a-18e kan enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Inom 18f och 18g kan enstaka fritidshus/uthyrningsstugor och annan anläggning för turism i anslutning till bebyggelse prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Vid uppförande av ny bebyggelse inom LIS-områdena vid Närsjö (18a, 18b och 18c) behöver kulturmiljövärdena särskilt beaktas och behovet av arkeologisk utredning prövas. För område 18a har Länsstyrelsen angett att arkeologisk utredning ska göras. Samtliga LIS-områden vid Bysjön NV och Orsalen ligger i anslutning till grusås, varför särskild hänsyn ska tas till grundvattenförekomst. Vattenståndet varierar i Bysjön varför eventuell risk för översvämning särskilt ska belysas i samband med bygglovprövning. Eventuellt anläggande av bryggor bör samordnas. 52 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Bysjön S vid Midsjöbodarna - Sjöhägnaden Föreslagna LIS-områden Vid Bysjöns sydöstra strand föreslås sju LIS-områden, i anslutning till befintlig bebyggelse, dels vid Midsjöbodarna, dels vid Sjöhägnaden. Samtliga LIS-områden är utformade så att de tydligt är avskilda från stranden. De tre sydligaste områdena ligger på ovansidan av den väg som går längs stranden och är därmed avskilda från stranden. El finns inom delar av området. Område 18 h ligger delvis inom riksintresseområdet för naturmiljö, men utanför de områden med varierande vattenstånd som motiverar riksintresset.Områdena 18i,18j och 18k tangerar riksintresset. Samtliga föreslagna LIS-områden ligger inom det föreslagna riksintresseområdet för friluftsliv, Finnmarken. 53 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Bysjön utgörs av skogsmark, huvudsakligen tät tallskog i områdena 18i, 18j och 18k, glesare tallskog i område 18L, tät blandskog i områdena 18h och 18m samt hygge i område 18n. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 54 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 19. Långsjön Övergripande områdesbeskrivning Långsjön ligger en dryg mil söder om Nås och har en yta på cirka 108 ha. Sydöstra delen av sjön ingår i ett stort riksintresseområde för friluftsliv i den södra delen av kommunen, Säfsnäs-Grangärde. Hela sjön ingår i ett stort, föreslaget riksintresse för friluftslivet, benämnt Finnmarken i Ludvika och Vansbro kommuner. Vid Långsjön finns två fritidshus. Dessutom finns en uthyrningsstuga vid badplatsen i västra ändan av sjön. Där passerar också en vandringsled. Möjlig landsbygdsutveckling Området är attraktivt för kommuninvånarna för fritidsboende, med närhet till vidsträckta skogsmarker. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen ligger Långsjön direkt norr om riksintresse för friluftsliv. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Långsjön i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Ett stort sammanhängande ututvecklingsområde pekades ut på norra stranden. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har detta utvecklingsområde till merparten utgått och preciserats till två mindre områden i direkt anslutning till befintlig fritidsbebyggelse. Föreslagna LIS-områden Vid Långsjön föreslås två LIS-områden på sjöns norra sida, i anslutning till befintlig bebyggelse. LIS-områdena ligger inom det föreslagna riksintresseområdet för friluftsliv, Finnmarken. Befintliga förhållanden LIS-områdena vid Långsjön utgörs av tät barrskog, på en upphöjd platå med utsikt över sjön. Skogen går ner till stranden. LIS-områdena är utformade så att strandområdet inte ingår. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 55 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 20. Flatsjön Övergripande områdesbeskrivning Flatsjön 205 ha ligger ca 2 mil söder om Vansbro inom riksintresseområdet för friluftsliv i den södra delen av kommunen. Väster om sjön ligger den kulturhistoriskt intressanta finnbyn Flatberget. Norr om Flatberget ligger en bergtäkt, som vid drift bullrar. Cirka 0,5 km väster om Flatsjön finns ett område som är av riksintresse för vindkraft. Möjlig landsbygdsutveckling Området är attraktivt för kommuninvånarna för fritidsboende, med närhet till vidsträckta skogsmarker. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av fritidsbebyggelse. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas riksintressen för friluftsliv och vindkraft samt värdefull kulturmiljö runt Flatberget. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Flatsjön i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Kommentar: Tidigare utpekade LIS-områden på den sydvästra stranden har preciserats och delats upp. Nytt område har tillkommit i öster. Föreslagna LIS-områden I sydväst föreslås tre mindre LIS-områden i anslutning till befintlig bebyggelse. Öster om sjön föreslås ett LIS-område söder om en befintlig bebyggelsegrupp. El finns inom delar av området. LIS-områdena ligger inom ett riksintresseområdet för friluftsliv, Säfsnäs-Grangärde. Befintliga förhållanden Områdena 20a och 20b utgörs av medelålders granskog med lövinslag. Område 20c är ett hygge med ungskog av gran samt lövsly. Samtliga områden ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och är utformade så att strandområdet inte ingår. 56 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 57 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 21. Närsen Övergripande områdesbeskrivning Närsen är en av länets större sjöar med sina 913 ha. Den är omskriven sedan länge för sin skönhet. Det beror säkerligen på den säregna utformningen med mängder av öar, holmar, uddar och vikar. Dessutom har man fina vyer ut över sjön från de omgivande höjderna och från Närsens finnby. Sjöns stränder är endast sparsamt bebyggda. Sjön har ett stort värde för friluftslivet genom möjligheterna till fiske och båtturer i en omväxlande miljö och utgör en viktig del av ett riksintresseområde för friluftsliv, Säfsnäs-Grangärde. Runt Närsen är en vandringsled anordnad med övernattningsstugor och slogbodar. Sjön är reglerad och utgör magasin för kraftverket i Närsälven. I närheten av sjön finns våtmarker som tas upp i länsstyrelsens våtmarksinventering samt flera nyckelbiotoper och sumpskogar. Möjlig landsbygdsutveckling Området är attraktivt för kommuninvånarna för fritidsboende, med närhet till vidsträckta skogsmarker. LIS-områden pekas ut för att möjliggöra utbyggnad av turismboende och tillhörande anläggningar eller annat fritidsboende. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas riksintresse för friluftsliv. I gällande LIS-plan antagen 2013 ingår Närsen i utvalda sjöar för landsbygdsutveckling. Inget specifikt utvecklingsområde pekades ut. I beskrivningen framhålls att utveckla naturturismen är högt prioriterat för Vansbro kommun. Byggnation av grupper av uthyrningsstugor eller någon annan typ av turistanläggning skulle kunna främja friluftslivets intressen. Närmare lokalisering får undersökas i samband med en eventuell exploatering. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har ett utvecklingsområdena redovisats på nordvästra stranden. Föreslagna LIS-områden Vid Närsen föreslås ett LIS-område på sjöns nordvästra sida, i anslutning till befintlig bebyggelse. Området bör nyttjas för uthyrningsstugor eller någon annan typ av turistanläggning. Vid stranden (område 21b) kan anordningar för naturturism uppföras, t.ex. slogbod, eldstad m.m., under förutsättning att stranden är allmänt tillgänglig. LIS-området ligger inom riksintresseområde för friluftsliv, Säfsnäs-Grangärde. Befintliga förhållanden LIS-området vid Närsen utgörs av uppväxt tallskog, som går ner till stranden. 58 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Området bör nyttjas för utbyggnad av uthyrningsstugor eller annan form av turistanläggning. Område 21b får endat användas för gemensamma anläggningar som t.ex. slogbod, eldstad m.m. och stranden nedanför vägen ska vara tillgänglig för allmänheten. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs. 59 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Område A - Äppelbo Övergripande områdesbeskrivning Äppelbo är en av kommunens fyra huvudområden. Äppelbo-området utgörs av ett stort antal byar: Nordibyn, Lappheden, Ovanheden, Nyåkern, Storbyn, Viforsnäset, Born, Näset och Rågsveden norr om älven samt Forsbäcksheden, Risheden, Opsaheden, Tuvheden, Sörombäcken, Sälen, Torvallen, Roddarheden, Grossheden och Brunnsdalen på älvens södra sida. Den kommunala servicen är koncentrerad till Berghedenområdet. I området finns kommersiellservice med bl.a. livsmedelsbutik, bensinstation, matservering, café, postservice, vandrarhem och gårdsbutiker Västerdalälvens älvlandskap vid Äppelbo är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och omfattas av skydd mot vattenkraftsutbyggnad. De låglänta delarna kring älven ligger inom riskzon för översvämning. Möjlig landsbygdsutveckling Att erbjuda attraktiva tomter i närhet till älven vid Äppelbo kan bidra till att fler personer bosätter sig i kommunen. Bostäder för helårsboende kan ge underlag till tätortens service och underlätta rekrytering av arbetskraft till kommunen. Väster om Forsbäcksheden föreslås ett LIS-område som främst är avsett för turism och rörligt friluftsliv. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen omfattar den fördjupade områdesstudien för Äppelbo föreslagna LIS-områden, förutom område A4, som ligger väster om områdesstudien. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden utpekade i anslutning till Äppelbo. Föreslagna LIS-områden I Äppelbo föreslås fyra LIS-områden: A1 på östra sidan av vattendraget Noret (som förbinder Busjön med Västerdalälven) vid Ovanheden, A2 på norra sidan av Västerdalälven vid Näset, A3 vid Grossheden, som berörs av strandskydd för ett mindre vattendrag samt A4 vid Lissgranstrand, som berörs av strandskydd för både Västerdalälven och ett mindre vattendrag. Område A4 vid Lissgranstrand ligger inom riksintresse naturmiljö och riksintresse friluftsliv (Västerdalälven). Område A1 vid Ovanheden ligger delvis inom dessa riksintressen. I närheten av område A2 finns två s.k. övriga kulturhistoriska lämningar, men lämningstypen tyder inte på att flera kan finnas. Områdena A1, A2 och A4 berörs av översvämningsrisk. Område A2 berörs även av skredrisk. Befintliga förhållanden1 LIS-området vid Ovanheden A1 utgörs av jordbruksmark (gräsmark) med en lövskogsdunge och ett bälte av lövskog längs Noret. LIS-området vid Näset A2 utgörs av jordbruksmark (gräsmark) med en smal bård av lövträd längs älven. Område A3 vid Grossheden utgörs av två bebyggda tomter med omgivande skogsmark. Område A4 vid Lissgranstrand är öppen plats (grusplan, gräsmark) som är iordningsställd på privat initiativ, med slogbod och grillplats m.m. Även strandområdet utgörs här av gräsmark med enstaka björkar och björksly. 1 Område A3 beskrivs utifrån flygfoton, har ej platsinventerats. 60 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Naturvärdesinventering bör utföras i samband med fortsatt planering (detaljplaneläggning, bygglovansökan eller ansökan om strandskyddsdispens) för LIS-området vid Ovanheden A1, som till del ligger inom riksintresse naturmiljö, med lövträdvegetation. Översvämningsrisk ska särskilt utredas för områdena A1 och A2 samt skredrisk för område A2. A4 kan bebyggas med enklare anläggningar/anordningar för turism. Endast byggnader och andra anläggningar som kan utsättas för översvämning får uppföras. 61 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Område B - Vansbro Övergripande områdesbeskrivning Vansbro är kommunens centralort med ett rikt utbud av kommunal och kommersiell service. Samhället har vuxit upp kring järnvägsknuten Västerdalsbanan – Inlandsbanan. I Vansbroområdet ingår stationssamhället samt Dalasågen, Saltvik, Skamsberget, Grönalid samt Bomled. Förutom dessa delar ingår även i LIS-planen bebyggelsen norr om Dalasågen samt österut på sydsidan av Västerdalälven ner till Uppsälje. Västerdalälven på sträckan förbi Vansbro är en värdefull naturmiljö enligt Länsstyrelsens underlag. Nedströms Skifsön är värdena högre; där är Västerdalälven av riksintresse som naturmiljö, samt även av riksintresse för friluftsliv. På den plats där Skifsforsens kraftstation nu ligger fanns tidigare en massafabrik. Fabriksområdet vid Skifsforsen är utpekat i Riksantikvarieämbetes register som s.k. övrig kulturhistorisk lämning och innehåller bl.a. grunderna av ett torkhus, en kvarn samt några f.d. arbetarbostäder. Möjlig landsbygdsutveckling Att erbjuda attraktiva tomter i närhet till älven vid Vansbro kan bidra till att fler personer bosätter sig i kommunen. Bostäder för helårsboende kan ge underlag till tätortens service och underlätta rekrytering av arbetskraft till kommunen. Två delområden redovisas, som vart och ett innehåller ett antal mindre områden som bedöms lämpliga för utbyggnad: - Vansbro V - Vansbro Ö Planförhållanden Inget av de utpekade LIS-områdena omfattas av den fördjupande områdesstudien för Vansbro i den kommuntäckande översiktsplanen. Områdena inom Vansbro V ligger inom intresseområde för friluftsliv i översiktsplanen. Områden inom Vansbro Ö ligger huvudsakligen inom bebyggelseområden. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns ett område vid Sännbäcken samt ett område på norra stranden strax väster om Skifsforsen i Västerdalälven. Kommentar: I nu aktuellt planförslag har området på norra stranden vid Skifsforsen utgått och ersatts av ett område på södra stranden. Området vid Sännbäcken bibehålls. Dessutom har några nya mindre områden med redan avstyckade tomter pekats ut. Vansbro V Föreslagna LIS-områden Vid Vanån norr om Vansbro föreslås ett LIS-område B1, som utgörs av en avstyckad tomt i anslutning till befintlig bebyggelse. Vid Västerdalälven söder om Vansbro föreslås ett LISområde B2, direkt söder om befintlig bebyggelse i Sännbäcken. Befintliga förhållanden2 LIS-området vid Vanån B1 utgörs av skogsmark, som avskiljs från Vanån av en mindre väg. LIS-området vid Sännbäcken B2 utgörs av skogsmark med huvudsakligen barrskog och är utformat så att strandområdet inte ingår. Båda LIS-områdena ligger nära områden med översvämningsrisk. 2 Område B1 beskrivs utifrån flygfoton, har ej platsinventerats. 62 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden 63 Utställningshandling juni 2015 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Bebyggelse inom område B1 kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Översvämningsrisken ska särskilt beaktas. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs för utbyggnad av område B2. Översvämningsrisk ska särskilt utredas i samband med planläggning. Vansbro Ö Föreslagna LIS-områden Vid Skifsforsen föreslås ett LIS-område B3 vid kraftstationen, mellan Grånäsvägen (väg 531) och älven, där det tidigare legat en massafabrik. På andra sidan om väg 531 finns bostadshus. I västra delen av Uppsälje föreslås två LIS-områden, B4 och B5, i anslutning till befintlig bebyggelse. De berörs av strandskydd för ett mindre vattendrag. Befintliga förhållanden3 LIS-området B3 vid Skifsforsen utgörs huvudsakligen av barrskog. Tidigare bebyggda delar domineras av blandskog, sly och grusytor, med rester av tidigare verksamheter, bl.a. upplagsplats för timmer. LIS-området är utformat så att strandområdet inte ingår. Områdena B4 och B5 i Uppsälje utgörs av jordbruksmark. Rekommendationer Bebyggelse inom B4 och B5 kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser krävs för utbyggnad av område B3. Eventuell risk för översvämning ska utredas med hänsyn till planerad skyddsvall vid Vansbro. 3 Områdena B4 och B5 beskrivs utifrån flygfoton, har ej platsinventerats. 64 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Område C – Dala-Järna Övergripande områdesbeskrivning Dala-Järna är en av kommunens fyra tätorter. Dala-Järna-området utgörs av jordbruksbygd cirka en mil öster om Vansbro. Området omfattar byarna: Nordanåker, Storbyn, Myrbacka, Västgård, Utby, Emaus, Kvarnåker och Noret på älvens norra sida samt Morn, Grånäs, Utsälje, Ytteråker och Snöborg på södra sidan. I området finns kommunal service med bl.a. skola, förskolan, biblioteksfilial m.m. Kommersiell service med livsmedelbutik, specialbutiker, hotell och matställen ligger centralt i anslutning till E16. Västerdalälven är en naturmiljö av riksintresse samt av riksintresse för friluftslivet. Nedre Västerdalälven är av riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 6 §. Denna riksintressebestämmelse avser att vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Möjlig landsbygdsutveckling Bostäder för helårsboende kan ge underlag till tätortens service och underlätta rekrytering av arbetskraft till kommunen. I Dala-Järna med närområden har några LIS-områden identifierats i anslutning till älven, ett område vid Hulån och övriga ligger i anslutning till mindre vattendrag. Huvuddelen av föreslagna områden består av avstyckade obebyggda tomter. Två delområden redovisas, som vart och ett innehåller ett antal mindre områden som bedöms lämpliga för utbyggnad: - Dala-Järna V - Dala-Järna Ö Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen omfattar den fördjupade områdesstudien för DalaJärna föreslagna LIS-områden, förutom C6 som ligger i byn Gruvan, redovisat som bebyggelseområde. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden utpekade i anslutning till DalaJärna. Dala-Järna V Föreslagna LIS-områden Samtliga sex föreslagna LIS-områden i Dala-Järna V är avstyckade, obebyggda tomter. En av dessa (C6) ligger i anslutning till Västerdalälven och berörs även av strandskydd för ett mindre vattendrag. En tomt (C1) ligger vid Hulån, medan övriga (C2, C3, C7 och C8) ligger inom strandskyddsområdet för mindre vattendrag. Tomterna ligger i anslutning till befintlig bebyggelse. Området i Gruvan C6 tangerar riksintresse för naturmiljö samt riksintresse för friluftsliv, Västerdalälven. Området vid Nordanåker C2 ligger nära fornlämning, fångstgrop, samt två övriga kulturhistoriska lämningar med fyndplatser för pilspets respektive spjutspets/knivblad. Områdena vid Morn C7 och Grånäs C8 ligger inom utpekat värdefull kulturmiljö (Morn Grånäs, bymiljö). 65 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Befintliga förhållanden4 LIS-område C1 utgörs i huvudsak av skogsmark vid Hulån. Befintlig väg E16 går direkt norr om område C1, men Trafikverket upprättar för närvarande vägplan för ny sträckning av E16. Den planerade nya sträckningen går cirka 100 meter söder om område C1. De avstyckade tomterna i Nordanåker C2, Storbyn C3 och Morn C7 utgörs av skogsmark. Området i Gruvan C6 utgörs av igenväxande tidigare jordbruksmark. Området i Grånäs C8 utgörs delvis av skogsmark, delvis av jordbruksmark (gräsmark). Områdena C1 och C6 berörs av översvämningsrisk. 4 Områdena beskrivs utifrån flygfoton, har ej platsinventerats. 66 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Vid uppförande av ny bebyggelse inom LIS-område C2 behöver kulturmiljövärdena särskilt beaktas och behovet av arkeologisk utredning prövas. Översvämningsrisk ska särskilt beaktas för område C1 och C6. LIS-område C6G2 ligger i anslutning till väg 531 varför trafikbuller samt placering och utformning av anslutningsväg måste utredas. Dala-Järna Ö Föreslagna LIS-områden Samtliga fyra föreslagna LIS-områden i Dala-Järna Ö är avstyckade, obebyggda tomter (C4, C5, C9 och C10). Områdena C4 och C5 ligger i anslutning till Västerdalälven, områdena C9 och C10 inom strandskyddsområdet för mindre vattendrag. Tomterna ligger i anslutning till befintlig bebyggelse. Ett LIS-område i Dala-Järna C5 och ett i Emaus C10 tangerar riksintresse för naturmiljö samt riksintresse för friluftsliv, Västerdalälven. Befintliga förhållanden5 De avstyckade tomterna i södra delen av Dala-Järna utgörs av jordbruksmark (gräsmark) i område C4 respektive trädbevuxen mark i område C5. Tomterna i Emaus C9-C10 utgörs av jordbruksmark (gräsmark) och är till del trädbeväxta. Områdena C4 och C5 berörs av översvämningsrisk. 5 Områdena beskrivs utifrån flygfoton, har ej platsinventerats. 67 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Översvämningsrisk ska särskilt beaktas för områdena C4 och C5. 68 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Område D - Snöån Övergripande områdesbeskrivning Snöå bruk är en bruks- och herrgårdsmiljö där det finns ett fritidscentrum med vandrarhem, golfbana, skidstadion med skidskyttebana och skogsarbetarby (se även 9 Storsjön). Strax söder om Snöå bruk ligger Snöåbyn i anslutning till Snöån. Möjlig landsbygdsutveckling Bostäder för helårsboende kan ge underlag till service och underlätta rekrytering av arbetskraft till kommunen. LIS-området ligger inom Snöåbyn, strax söder om Snöå bruk. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas bebyggelse i anslutning till Snöåbyn och friluftsintresse för omgivande marker. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden utpekade i anslutning till Snöåbyn. Föreslagna LIS-områden LIS-området vid Snöån D1 är en avstyckad tomt i anslutning till befintlig bebyggelse. Befintliga förhållanden Område D1 utgörs av skogsmark med tallskog och enstaka enar med fältskikt av gräs och örter. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 69 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Område E - Nås Övergripande områdesbeskrivning Nås är en av kommunens fyra tätorter: Området omfattar byarna Malmsta, Heden, Tyna, Skansbacken och Haga väster om älven samt Överborg, Mellanborg, Nederborg, Sveden, Finnön och Hjulbäck på östra sidan. I området finns kommunal service med bl.a. skola, förskolan, m.m. Kommersiell service finns i form av livsmedelbutik, matservering och pensionat m.m. Västerdalälven är en naturmiljö av riksintresse samt av riksintresse för friluftslivet. Nås är även en kulturmiljö av riksintresse. Möjlig landsbygdsutveckling Bostäder för helårsboende kan ge underlag till tätortens service och underlätta rekrytering av arbetskraft till kommunen. I Nås har inga lämpliga LIS-områden i anslutning till älven identifierats. Det finns dock tänkbara tomtplatser som ligger inom strandskydd för mindre vattendrag. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen omfattar den fördjupade områdesstudien för Nås föreslagna LIS-områden. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden utpekade i anslutning till Nås. Föreslagna LIS-områden I Nås finns två avstyckade, obebyggda tomter vid Heden, väster om älven och utanför dess strandskyddsområde, men inom strandskyddsområdet för ett mindre vattendrag. Tomterna ligger inom befintlig bebyggelse, utanför ovan nämnda riksintresseområden. Befintliga förhållanden Den ena tomten i Heden, E1, utgörs huvudsakligen av öppen mark (gräsmark), den andra, E2, av blandskog. 70 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 71 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Område F - Lindesnäs Övergripande områdesbeskrivning Lindesnäs ligger i kommunens sydöstra del och är en före detta bruksort med järnhantering. Herrgården med tillhörande bruksbebyggelse och lämningar utgör värdefull kulturmiljö. Lindesnäs herrgård används för bl.a. olika evenemang m.m. Lindesnäs ligger inom Finnmarken och ingår i ett riksintresse för friluftsliv som benämns Säfsnäs-Grangärde. Möjlig landsbygdsutveckling Utveckling av befintlig campingplats samt skidanläggning kan bidra till bygdens sysselsättning och bibehållande av service. Dessutom pekas några avstyckade, obebyggda tomtplatser ut som ligger inom strandskydd för mindre vattendrag som möjliggör utbyggnad av bostäder för permanent boende eller för fritidsboende. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas området som bebyggelseområde som ingår i riksintresse för friluftslivet. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden utpekade i anslutning till Lindesnäs. Föreslagna LIS-områden I Lindesnäs föreslås totalt 8 LIS-områden. Området vid skidbacken F1 samt vid campingen F6 är avsedda för att utveckla friluftsliv och turism, genom t.ex. anläggningar för naturturism samt uppförande av uthyrningsstugor. De ligger helt eller delvis inom strandskyddsområdet för Äskan respektive Bruksdammen. Övriga LIS-områden, F2-F5 samt F7 och F8, är avstyckade, obebyggda tomter i anslutning till befintlig bebyggelse. Område F7 ligger inom strandskyddsområdet för Äskan, övriga (F2-F5 samt F8) inom strandskyddsområde för mindre vattendrag. Samtliga LIS-områden i Lindesnäs ligger inom riksintresseområde för friluftsliv, SäfsnäsGrangärde samt inom utpekat värdefull kulturmiljö (Lindesnäs, bruksmiljö). Område F7 ligger inom ett stråk längs Äskan och Nåsåsen som utpekats av Länsstyrelsen för sina naturmiljövärden. Befintliga förhållanden7 Område F1 utgörs av den befintliga skidbacken med omgivande skog, område F6 av den befintliga campingplatsen vid Bruksdammen. Av de obebyggda, avstyckade tomterna utgörs F2 och F4 av jordbruksmark. Områdena F3, F5 och F8 utgörs av skogsgläntor. Område F7 är ett skogsområde nära Äskan. 7 Områdena beskrivs utifrån flygfoton, har ej platsinventerats. 72 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. Naturvärdesinventering bör utföras i fortsatt planering för område F7. Detaljplaneläggning krävs för utbyggnad av område F1 och F6. Vid enstaka mindre kompletteringar kan strandskyddsdispens och bygglov övervägas. LIS-områdena F1, F4, F6 och F7 ligger i anslutning till grusås, varför särskild hänsyn ska tas till grundvattenförekomst. 73 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Område G – Sågen - Laxtjärn Övergripande områdesbeskrivning Sågen är ett litet samhälle i anslutning till den nedlagda Inlandsbanan. Innan nedläggningen av Inlandsbanan 1969 var Sågen centrum för lastning av skogsprodukter och ett livfullt centrum för omkringliggande byar. Samhället ligger väster om Svartälven. Genom Sågen går en grusås, som är en del av Malungsåsen. Cirka 3 km öster om Sågen ligger Laxtjärn i anslutning till väg 26, som är rekommenderad led farligt gods. Byn ligger vid Laxtjärnens östra strand. Sågen och Laxtjärn ligger i södra delen av Vansbro kommun inom Finnmarken, som är en del av riksintresse för rörligt friluftsliv, Säfsnäs – Grangärde. Möjlig landsbygdsutveckling Utbyggnad av bostäder för permanent boende eller för fritidsboende. Kan bidra till bygdens fortlevnad. I Sågen finns några avstyckade, obebyggda tomtplatser, som delvis ligger inom strandskydd i Laxtjärn finns en tomtplats med en nedbrunnen bostadsbyggnad inom strandskyddet runt Laxtjärnen. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas områdena som bebyggelseområde som ingår i riksintresse för friluftslivet. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden utpekade i anslutning till Sågen och Laxtjärn. Föreslagna LIS-områden I östra delen av Sågens samhälle finns ett antal avstyckade, obebyggda tomter, i anslutning till befintlig bebyggelse. Några av dessa tomter berörs av strandskydd för Svartälven och föreslås som LIS-område G1. I Laxtjärn finns en fastighet bebyggd med uthusbyggnader samt husgrund från ett nedbrunnet bostadshus. För att möjliggöra uppförandet av ett nytt bostadshus föreslås LIS-området G2. LIS-områdena ligger inom riksintresseområde för friluftsliv, Säfsnäs-Grangärde. Befintliga förhållanden LIS-område G1 Sågen utgörs av grusplan med gräs samt skogsmark med björksly. LIS-område G2 Laxtjärn utgörs av en tomt med grusväg i gräsmark och några träd, främst björkar. Kring det öppna området finns uppväxt skog, mest tall och gran men även en björkdunge. Inget av LIS-områdena omfattar stranden. 74 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. LIS-området G1 ligger i anslutning till grusås, varför särskild hänsyn ska tas till grundvattenförekomst. LIS-område G2 ligger i anslutning till väg 26, varför risker med olyckor med farligt gods samt risk för trafikbuller måste utredas. 75 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Område H – Högåsflån Övergripande områdesbeskrivning Vid Högåsflån ligger några fritidshus på åskullarna som omger skogssjön. Området ligger cirka 2 km sydost om Brudskogen. Möjlig landsbygdsutveckling Utbyggnad av något enstaka fritidsboende. Utbyggnaden bidrar till ortsbefolkningens möjligheter till ett attraktivt fritidsliv och stärker därmed kvarboendet i kommunen. Planförhållanden m.m. I den kommuntäckande översiktsplanen redovisas områdena som grusås. I gällande LIS-plan antagen 2013 finns inga LIS-områden i området. Föreslagna LIS-områden Det föreslagna LIS-området, H1, ligger strax sydost om ett befintligt fritidshus, inom strandskyddsområdet till ett mindre vattendrag som avrinner till Högåsflån. Området är beläget på en hög platå, väl avskild från de båda vattendragen. Befintliga förhållanden LIS-område H1 utgörs av hög tallskog med inslag av gran och enstaka björk. Strandområdet ligger på en betydligt lägre nivå och berörs inte. Rekommendationer Enstaka bostadshus i anslutning till bebyggelse kan prövas genom strandskyddsdispens och bygglov. 76 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 4 KONSEKVENSER 4.1 Behovsbedömning Behovsbedömningen för en plan är en analys som leder fram till ställningstagandet om huruvida en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver göras för planen. En miljöbedömning ska, enligt 6 kap 11 § miljöbalken göras om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kriterier för vad som anses vara betydande miljöpåverkan anges i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, MKB-förordningen. Genomförandet av planen innebär möjligheter till nybyggnation på flera platser, framför allt fritidshus samt en- och tvåbostadshus, men även för turismutveckling. Bostadsbebyggelsen bedöms inte bli så omfattande att den kan orsaka miljöproblem. Vid utpekandet av LISområden har områden med höga natur- och kulturvärden, större orörda områden samt områden som har särskilt värde för friluftslivet undvikits. Tillägget till översiktsplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver därför inte utarbetas. Samråd med Länsstyrelsen om behovsbedömningen sker samtidigt med samrådet om översiktsplanetillägget i sin helhet. Planalternativ skillnader mot gällande LIS-plan I gällande LIS-plan finns ett urval av sjöar som i första hand bör komma ifråga för landsbygdsutveckling. I den gällande LIS-planen finns dessutom två områden längs Västerdalälven. Vid respektive sjö har sedan ett antal utvecklingsområden redovisats, ofta mycket långsträckta områden. Dessutom anges att ”endast en begränsad del av stränderna får tas i anspråk. En närmare undersökning måste göras i varje enskilt fall för att utvärdera om den föreslagna tomtplatsen är lämplig för tillkommande bebyggelse. Den bedömningen ska göras i handläggningen av det enskilda projektet utifrån lämpligt kompletterande underlag som ska tillhandahålla av sökanden”. I den nu aktuella LIS-planen har en översiktlig bedömning gjorts vad gäller lämpligheten att bebygga redovisade områden, som är begränsade till storleken. Det innebär att påverkan av utbyggnad kan bättre bedömas. Merparten av nu aktuella områden ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och därmed krävs inte detaljplaneläggning vid enstaka kompletteringar. Utöver områdenas precisering är skillnaden att några sjöar har utgått. Utgående sjöar är: Djupsjön (1 omr.), Södra Hällsjön (1 omr.), Kvarnsjön (1 omr.), Orsalen (1 omr.), Brindsjön (1 omr.) och Gransjön (1 omr.). Dessa områden var områden som låg avlägset, ofta med dåliga vägförbindelse och sådana områden som skulle kräva detaljplaneläggning eller upprättande av områdesbestämmelser. Följande sjöar har tillkommit: Stora Flögsjön och Van. Dessutom har ett flertal mindre områden i anslutning till kommunens tätorter identifierats som LIS-områden eftersom de ligger i anslutning till framför allt små vattendrag. 77 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 4.2 Upplägg och avgränsning av konsekvensbeskrivning Konsekvenserna av planförslaget redovisas i detta kapitel, med avseende på: - Miljö - Service och boendemiljö - Näringslivsutveckling - Mellankommunala frågor En översiktsplan är till sin karaktär översiktlig. Den styr inte kommande exploateringar eller andra förändringar i detalj. Det innebär att konsekvensbeskrivningarna är anpassade till planens innehåll och detaljeringsnivå. Konsekvenserna kommer att kunna beskrivas närmare i kommande skeden, t.ex. vid detaljplaneläggning, tillståndsansökan/ dispensärende enligt miljöbalken eller ansökan om bygglov. 4.3 Konsekvenser miljö Strandskydd För utbyggnad av LIS-områden kommer hävande av eller dispens från strandskyddet att behövas. Strandskyddslagstiftningen syften är, enligt 7 kap. 14 § miljöbalken, ”att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.” Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska vara av ett sådant slag och ha en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt (enligt 7 kap 18 e § miljöbalken). I planen redovisas LIS-områden vid 22 sjöar, i anslutning till Vanån och Västerdalälven samt ett flertal områden i kommunens tätorter i anslutning till framför allt vattendrag. Även om många områden redovisas kommer endast en mindre del av alla områden att bebyggas. De utpekade områdena ska ses som möjliga alternativ. För kommunens utveckling är det av stor betydelse att kommunens invånare har möjlighet att få ett attraktivt fritidsboende och att fortsatt utveckling inom kommunens tätorter är säkerställd. Syftet att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden LIS-områdena vid campingen i Lindesnäs, skidanläggningen norr om Lindesnäs samt ett område vid Närsen och ett vid Lissgranstrand, Äppelbo syftar till att utveckla friluftsliv och turism genom bl.a. uppförande av uthyrningsstugor samt anläggningar för naturturism. Även om marken inom dessa anläggningar är allmänt tillgänglig kan områdena upplevas som privatiserat. Detta behöver beaktas i utbyggnaden av områdena, så att en tillräckligt bred zon längs stränderna verkligen blir allmänt tillgänglig. Samtidigt innebär utbyggnad av turismområden att tillgängligheten till områdena i stort ökar för den allmänhet som vill turista i kommunen. Vissa åtgärder som vidtas för turismutveckling kan förbättra allmänhetens tillgång till stränderna, t.ex. om badplatser, bryggor eller stigar anläggs. I de LIS-områden som avses för bostadsbebyggelse minskar allmänhetens tillgång till strandskyddsområdet. För samtliga LIS-områden ska passagemöjlighet finnas utmed stranden och de flesta områdena har avgränsats så att de inte går ända ner till stranden. Därmed bedöms allmänhetens tillgång till stränderna ha beaktats i planförslaget. Frågan kommer att studeras närmare i kommande planeringsskeden: detaljplaneläggning/områdesbestämmelser eller (för mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse) bygglovhandläggning. Inom en 15-års period bedöms ett 30-tal strandskyddsdispenser uppskattningsvis komma att lämnas i kommunen för nyetablering, se även avsnitt 4.4. Detta skulle innebära att uppskatt78 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 ningsvis cirka 1 500 meter längs sjöstränder inom strandskyddet skulle komma att beröras av viss inskränkning. Detta kan jämföras med den sammanlagda strandlängden utmed kommunens sjöar som är 1 119 km. Kommunen bedömer att ianspråktagandet av ett begränsat antal av föreslagna LIS-områden är förenligt med strandskyddets syfte. Förutsättningarna för allmansrättslig tillgång till stränder bedöms vara säkerställda långsiktigt. Syftet att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten Strandskyddets syfte att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten har beaktats i LIS-planeringen genom att inga LIS-områden föreslås inom Natura 2000-områden eller naturreservat och att ett endast ett fåtal utpekat värdefulla naturmiljöer berörs. LISområdena tar dock även naturmark utan utpekade värden i anspråk och motverkar därmed i viss mån strandskyddslagstiftningens syfte. Fältbesök har gjorts som en del av LIS-planeringen och rekommendationer anges för de områden där det bedömts som särskilt påkallat om att naturvärdesinventering bör utföras i samband med fortsatt planering (detaljplaneläggning, bygglovansökan eller ansökan om strandskyddsdispens). Därigenom kan hänsyn tas till de naturvärden som identifieras i den fortsatta handläggningen av detaljplan/områdesbestämmelser eller bygglov. Om arbeten utförs i vatten, t.ex. för att anlägga bryggor, kan anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i miljöbalken komma att krävas, vilket även det innebär att naturförhållandena kommer att studeras närmare. Sammantaget berör de negativa konsekvenser som beskrivs ovan en bråkdel av sträckan strand inom kommunen. De bedöms därför vara av begränsad art och syftet med strandskyddet bedöms sammantaget inte påverkas nämnvärt. Djur- och växtlivet bedöms inte påverkas på ett oacceptabelt sätt varken på kort eller lång sikt. Skäl till dispens från strandskyddet Utgångsförutsättningen för samtliga LIS-områden är att de bedöms bidra till utveckling av landsbygden, vilket är ett skäl till dispens/ hävande av strandskyddet enligt 7 kap. 18 d § miljöbalken. Utbyggnad av LIS-områden för bostadsbebyggelse som innebär att nya permanentbostäder tillskapas i attraktiva lägen, bidrar till att hålla befolkningstalet uppe och därmed till att kunna vidmakthålla och utveckla serviceutbudet, t.ex. i form av skolor och handel. Även ett ökat fritidsboende, som sannolikt främst kommer att nyttjas av kommuninvånare kan ger tillskott till lokal handel och viss annan service och framför allt bidra ökat kvarboende i kommunen. Utbyggnad av LIS-områden för turism och friluftsliv, ger möjligheter till utveckling av därmed förknippat näringsliv och ger även ett utökat underlag för t.ex. dagligvaruhandel under turistsäsong. Påverkan på riksintressen Av tabell i avsnitt Övriga natur- och kulturmiljövärden framgår vilka LIS-områden som berör riksintressen för natur- och kulturmiljö samt friluftsliv. Följande riksintressen berörs: Bysjön, riksintresse naturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6 §, se nedan. Västerdalälven, riksintresse naturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6 §, se nedan. Busjön, riksintresse kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6 §, se nedan. Nås, riksintresse kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6 §, se nedan. Van, riksintresse kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6 §, se nedan. Västerdalälven, riksintresse friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6 §, se nedan Säfsnäs-Grangärde, riksintresse friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6 §, se nedan. 79 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Ett av de föreslagna LIS-områdena vid Bysjön (18c) ligger inom naturmiljö av riksintresse. Fyra områden ligger delvis inom riksintresset (18a, 18b, 18e och 18h) och ytterligare sex områden ligger nära riksintresset (18d, 18f, 18g, 18i, 18j och 18k). I värdebeskrivningen för riksintresse står att Bysjön är av mycket stort värde genom de unika och säregna förhållanden som den oreglerade älven skapar. Sjöarna står i förbindelse med den älven och följer dess vattennivå, vilket medför en naturlig variation i vattenståndet. Området rymmer värdefulla stränder, skogar och myrar, samt en rik flora och fauna. Det är även intressant ur geomorfologisk synpunkt. De föreslagna LIS-områdena omfattar inte området närmast stranden, med varierande vattenstånd. Samtliga ligger i anslutning till befintlig bebyggelse, nära riksintressets gräns. De har därför inte bedömts påverka riksintressets grundläggande värden. Ett av LIS-områdena vid Äppelbo (A1) ligger inom Västerdalälvens riksintresse för naturmiljö och utgörs av bl.a. lövskog. En rekommendation anges om att naturvärdesinventering bör utföras i fortsatt planering. För ett annat LIS-område i Äppelbo (A2) samt några områden i Dala-Järna, vilka alla ligger nära detta riksintresse, anges inga särskilda rekommendationer beträffande naturvärdena, eftersom LIS-områdena inte bedöms beröra de värden som är motiv för riksintressena. För några LIS-områden vid Van och Busjön, som berör kulturmiljöer av riksintresse och ligger nära fornlämningar anges rekommendationer om att behovet av arkeologisk utredning behöver prövas i kommande planeringsskeden. För riksintresset Nås anges inte denna rekommendation, beroende på att LIS-området ligger i utkanten av riksintresset och inte bedöms beröra dess kärnvärden, som utgörs av odlingslandskapet. LIS-områdena vid Flatsjön, Närsen, Lindesnäs och Sågen samt ett av LIS-områdena vid Äppelbo ligger inom riksintresse för friluftsliv. LIS-utbyggnad vid Bysjön och Långsjön berör ett föreslaget riksintresse för friluftsliv. Inget av LIS-områdena bedöms stå i konflikt med riksintressenas friluftslivsvärden. Det rör sig om mycket stora områden och LIS-utbyggnaden medför mycket små förändringar. Väg E16, väg 26 samt järnvägen Västerdalsbanan är av riksintresse för kommunikation. Inga LIS-områden föreslås i nära anslutning till dessa riksintressen utom en avstyckad tomt vid Dala-Järna (Hulån, område C1), som angränsar till E16. LIS-utbyggnaden bedöms inte påverka riksintresset och E16 planeras dessutom dras om på denna sträcka. Inget LIS-område berör den planerade nya sträckningen. Västerdalälven uppströms Hummelforsen samt Nedre Västerdalälven (nedströms Vansbro) är riksintressen enligt miljöbalken 4 kap 6§, som avser förbud mot vattenkraftsutbyggnad. I riksintresseområdet ingår även biflöden inklusive vissa sjöar, bl.a. Busjön. Några LIS-områden, vid Busjön samt i Äppelbo och Dala-Järna, ligger nära riksintresseområdet, men bedöms inte påverka dess värden. Planen bedöms, tillsammans med den kommuntäckande översiktsplanen, tillgodose de redovisade riksintressena. Påverkan på miljökvalitetsnormer - vattenförekomster Sverige har fastställt miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Större delen av Vansbro kommun tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Samtliga föreslagna LISområden ligger inom den delen av kommunen, utom område G Sågen i kommunens sydvästra del, som ligger inom Västerhavets vattendistrikt. En mindre del av kommunen, i sydost, tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. 80 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Frågorna om vattenvård samordnas genom vattenmyndigheterna (en länsstyrelse i varje distrikt), i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter. På sikt kommer miljökvalitetsnormerna att innebära att uppföljning och skydd för vattendragen förstärks. Ett stort antal vattenförekomster inom kommunen omfattas av miljökvalitetsnormer, bland annat samtliga de sjöar och större vattendrag där LIS-områden föreslås utom Stora Flögsjön, Idsjön och Mellansjön. Samtliga dessa sjöar har god ekologisk status och god kemisk status exklusive kvicksilver 8. De större vattendrag där LIS-områden föreslås, samt även de flesta av de större vattendrag som leder mellan sjöar där LIS-områden föreslås, har dock måttlig ekologisk status, i de flesta fall på grund av morfologiska förändringar 9 och flödesförändringar. Kravet är att dessa år 2015, eller i vissa fall år 2021, ska ha uppnått god ekologisk status. De mindre vattendrag där LIS-områden föreslås omfattas i sig inte av miljökvalitetsnormer, men leder vidare till större vattendrag med miljökvalitetsnormer. Några föreslagna LIS-områden ligger på grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer: vid norra änden av Busjön (1b, 1e, 1f, 1g och 1h), Bysjön (18a, 18b, 18c, 18d och 18e), Orsalen (18f, 18g), Lindesnäs (F4, F6, F7) samt Sågen (G1) Ytterligare ett LIS-område (F1) ligger i anslutning till grusås, men utanför det område som omfattas av miljökvalitetsnormer. Rekommendationer finns om hänsyn till de berörda grundvattenförekomsterna. Hänsyn krävs till miljökvalitetsnormerna i fortsatt planering, men förutsättningarna för att klara miljökvalitetsnormerna bedöms inte påverkas av LIS-utbyggnaden. (Morfologiska förändringar och flödesförändringar, som är orsaken till att god ekologisk status inte uppnås i vissa av de berörda vattendragen, påverkas inte av LIS-utbyggnaden. De berörda grundvattenförekomsterna är mycket stora områden, där LIS-utbyggnaden inte bedöms kunna medföra några större förändringar.) Övriga natur- och kulturmiljövärden De föreslagna LIS-områdena berör natur- och kulturmiljöer av utpekat värde utöver riksintressena. Se tabell på nästa sida. Några av LIS-områdena vid Stora Säxen och Hulen ligger inom naturskogsområden som tas upp i skriften ”Vildmarksriket” i Länsstyrelsens underlag (men som dock inte finns med i naturvårdsprogrammet). Ett LIS-område vid Mellanvakern ligger nära en sumpskog. Natur- och kulturmiljövärden inom LIS-områdena kommer att beaktas i kommande planeringsskeden: detaljplaneläggning/områdesbestämmelser eller bygglovhandläggning. Fältbesök har gjorts och rekommendationer anges för tre LIS-områden, där så ansetts påkallat, om att naturvärdesinventering bör utföras i kommande planeringsskeden. Inom de föreslagna LIS-områdena finns inga kända fornlämningar eller andra objekt som är listade hos Riksantikvarieämbetet. Tre av LIS-områdena vid Bysjön ligger inom en kulturmiljö av utpekat värde, med rik fornlämningsförekomst. Ett av områdena vid Dala–Järna ligger nära fornlämningar etc. av sådant slag att ytterligare lämningar bedöms kunna finnas. Rekommendationer anges för dessa områden att behovet av arkeologisk utredning behöver prövas i kommande planeringsskeden (d.v.s. vid detaljplaneläggning alternativt bygglov och strandskyddsdispens). 8 Beslutade statusklassningar från år 2009. Begreppen ”måttlig ekologisk status”, ”god ekologisk status” etc finns definierade i Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster. Inga vattendrag i Sverige uppnår god kemisk status med avseende på kvicksilver. 9 Morfologiska förändringar betyder fysisk påverkan i vattenförekomsten, t.ex. genom att den är rätad, rensad eller invallad. 81 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 X 1f, 1g, 1h (X) 1e 1 Busjön (X) X 3h, 3i 4 Stora Säxen X 4b, 4c 5 Hulen X 5a, 5b 15 Nåsen X 18a,18b, 18c,18e,18h (X) 18d,18f, 18g,18i,18j, 18k Rekommendation om prövning av behov av arkeologisk utredning X 18a, 18b, 18c X X 21 Närsen X F Lindesnäs X 18a, 18b, 18c, 18f, 18g X 20 Flatsjön C Dala-Järna X 3g, 3h, 3i (X) 16b 19 Långsjön A Äppelbo X 1a, 1b, 1c, 1e, 1f, 1g, 1h X 15g 16 Mellanvakern 18 BysjönOrsalen Rekommendation om naturvärdesinventering X 1c, 1d X 3 Van Värdefull kulturmiljö Övriga naturvärden enl. Lst Dalarna Sumpskog Riksintresse 4 kap 6 § Västerdalälven Föreslaget riksintresse friluftsliv Riksintresse friluftsliv Riksintresse kulturmiljö Sjö/Fokusomr. för LIS Riksintresse naturmiljö Utpekat värdefulla natur- och kulturmiljöer som berörs X A1, A4 (X) A2 X A1, A4 (X) A2 (X) A1, A2, A4 (X) C5, C6, C10 (X) C5, C6, C10 (X) C5 X A1 X C7, C8 X F7 X X X C2 X F7 X G Sågen-Laxtjärn Förklaringar X = LIS-området ligger helt eller delvis inom objektet, eller objektet ligger helt eller delvis inom LIS-omr. (X) = LIS-området ligger nära objektet. Riksintresse berörs 82 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 Översvämningsrisk Vid utpekandet av möjliga LIS-områden var ett av urvalskriterierna att områden med översvämningsrisk inte ska bebyggas. Vissa av de avstyckade tomter som föreslås som LISområdena berörs dock av översvämningsrisk. Rekommendationer anges om att översvämningsrisken ska utredas särskilt. Därmed har planen lyft fram översvämningsrisker på ett sätt som gör att dessa kommer att kunna beaktas i kommande skeden. Energihushållning Utbyggnad av LIS-områden kan leda till ett ökat transportbehov och därmed ökad energianvändning. Detta beror på en mängd faktorer som inte går att förutse, såsom var personer som bosätter sig permanent i ett LIS-område bodde tidigare och var man har sin arbetsplats. Beträffande fritidsboende beror det bl.a. på om de som skaffar fritidshus i LIS-områdena i stället säljer fritidshus som ligger längre bort eller om de inte haft fritidshus tidigare och därmed ökar sitt resande. LIS-utbyggnad för turismutveckling har som mål att fler personer ska komma resande till kommunen, men i gengäld kanske resmål på längre avstånd får minskad attraktivitet när resmål i Vansbro kommun utvecklas. Under planarbetet har energifrågorna även beaktats genom att närheten till befintligt vägnät och tätorter har ingått som urvalskriterium vid utpekandet av möjliga LIS-områden. 4.4 Samhälls- och näringsutveckling och infrastruktur Bebyggelsetrycket i Vansbro kommun är relativt lågt. Nedan redovisas en sammanställning av givna bygglov och strandskyddsdispenser de senaste 10 åren. ÅRTAL 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2 2014 SUMMA 1 2 NYBYGGADA FRITIDSHUS 6 0 8 9 3 1 4 6 2 5 44 BOSTADSHUS 1 0 1 2 0 1 0 0 0 0 5 STRANDSKYDDSDISPENSER1 3 1 1 7 0 0 0 2 2 1 17 Avser nyetablering av bostadshus redovisning av givna tillstånd t.o.m. oktober månad Sammanställningen ovan visar att bebyggelsetrycket i kommunen är relativt begränsat. Under den senaste 10-årsperioden har totalt omkring 49 nya bostads- och fritidshus tillkommit, varav 17 stycken inom strandskyddat område. Även om utbyggnadstakten är låg bedöms varje nytillskott vara av väsentligt betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. För näringsutvecklingen inom kommunen är det av strategisk betydelse att vara attraktiv för inflyttare, men också fortsättningsvis vara attraktiv för befintliga kommuninvånare. För 83 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 kommuninvånarna innebär möjligheten att skaffa fritidshus att attraktivitet för att bo och verka i kommunen ökar och därmed kan befolkningstalet hållas uppe. I planen redovisas några LIS-områden som har som grund att utveckla anläggningar för turism och friluftsliv. Planen bedöms stödja utvecklingen av näringslivet i kommunen. Tillstånd krävs för inrättande av avloppsanordning som ska belastas med toalettavlopp. En avloppsanordning utan WC-anslutning är anmälningspliktig. En ändring som väsentligt påverkar avloppsvattnets mängd eller sammansättning är också anmälningspliktig. Huvuddelen av föreslagna LIS-områden ligger utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten- och avlopp, vilket innebär att enskilt avlopp krävs i dessa fall. Det finns ett stort antal olika lösningar för enskilt avlopp. I samband med bygglovprövning ska även redovisas hur fastigheten avses försörjas med vatten- och avlopp. 4.5 Mellankommunala frågor Vansbro kommun angränsar till kommunerna Malung-Sälen, Mora, Leksand, Gagnef och Ludvika i Dalarnas län samt Filipstad i Värmlands län. De flesta av kommunens vattendrag avrinner till Västerdalälven. Samarbete kring vattenvårdsfrågorna är av central vikt för vattenkvaliteten. LIS-område 2 Stora Flögsjön ligger nära gränsen till Malung-Sälens kommun. Kommungränsen går genom sjön. LIS-områdena vid Stora Flögsjön är avsedda för fritidsbebyggelse. På andra sidan kommungränsen finns idag ingen bebyggelse vid sjön, inte heller är ny bebyggelse föreslagen i Malung-Sälens kommuns LIS-plan. Stränderna på andra sidan kommungränsen utgörs till stor del av våtmarker, så det är inte troligt att LIS-utbyggnaden vid Stora Flögsjön berör Malung-Sälens kommun. LIS-områdena 3a och 3b vid sjön Van ligger nära gränsen till Mora kommun. I Mora kommuns LIS-plan anges också ett LIS-område vid Van, benämnt D26 Finnbodarna, som ligger några kilomerer norrut på västra stranden. Van är en så pass stor sjö att LIS-områdena inte bedöms påverka varandra. Riksintresset för friluftsliv Säfsnäs-Grangärde samt riksintresset för kulturmiljö Van-Vanån sträcker sig över kommungränser. Inget av de föreslagna LIS-områdena som berör dessa riksintressen bedöms bedöms påverka dem negativt. Kommunens bedömning är att de LIS-områden som föreslås inte är till antalet så många eller har en sådan omfattning att den tillkommande bebyggelsen eller andra anordningar kan få en sådan betydelse att de kan anses vara en mellankommunal fråga. 84 Tematiskt tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden – LIS-områden Utställningshandling juni 2015 REFERENSER Utvecklings- och översiktsplan för Vansbro kommun, antagen 2011-10-03 av kommunfullmäktige. Tillägg till översiktsplan – områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden, Vansbro kommun. Antagen 2013-06-17 av kommunfullmäktige. Klimatanalys för Dalarna. SMHI, 2010. Länsstyrelsens regionala planeringsunderlag RUM (digitalt material) Fornsök. Riksantikvarieämbetets register över fornlämningar mm. Statistik. SCB. www.vattenmyndigheterna se www.viss.lansstyrelsen.se www.alltfiske.se (webbplats för att hitta fiskeplatser) Fiskevattenguide Dalarna 85 Samrådsredogörelse Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS) Tillägg till översiktsplan för Vansbro kommun Juni 2015 INLEDNING Vansbro kommun har tagit fram ett tematiska tillägg till Utvecklings- och översiktsplanen för Vansbro kommun som behandlar landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). Tillägget ersätter den gällande LIS-planen antagen av kommunfullmäktige 2013-06-17. Planförslaget, upprättat i januari 2015, har varit på samråd enligt 3 kap. 9 § plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Tiden för samrådet har varit 2015-03-01- - 2015-04-30. Planhandlingen har funnits tillgänglig på de lokala servicepunkterna: Biblioteket i Vansbro, Ja Järnas lokal, Äppelbo Gemenskap, Gamla skolan i Nås och Bystugan i Närsen samt på kommunens hemsida. Information om samrådet har lämnats via annonsering i ortstidningar samt via kommunens hemsida. Under samrådet har 22 yttranden inkommit. Samtliga yttranden finns redovisade i denna samrådsredogörelse och de synpunkter som inkommit har kommenterats. Länsstyrelsens yttrande och vissa kortfattade yttranden redovisas i sin helhet. Övriga yttranden har i mindre omfattning sammanfattats. Samrådsmöten har hållits i Dala-Järna, Vansbro, Äppelbo, Nås och Närsen. Inkomna skrivelser 1. Länsstyrelsen Dalarna ..................................................................................................... 3 2. Försvarsmakten ............................................................................................................... 9 3. Filipstads kommun.......................................................................................................... 9 4. Leksands kommun .......................................................................................................... 9 5. Dalarnas museum.......................................................................................................... 10 6. LRF:s kommungrupp i Vansbro kommun .................................................................... 11 7. Andreas Eriksson .......................................................................................................... 11 8. Annika Simm Eriksson ................................................................................................. 12 9. Lars Larsson.................................................................................................................. 12 10. Margareta Rågenklint ................................................................................................... 13 11. Busjöns samfällighetsförening...................................................................................... 13 12. Bo Gärds och Annika Lindén ....................................................................................... 15 13. Thord Lidén .................................................................................................................. 15 14. Inger E Prans................................................................................................................. 15 15. Eivor Eklund ................................................................................................................. 15 16. Malte Ericsson .............................................................................................................. 16 17. Bertil Österby................................................................................................................ 16 18. Bengt Ehnström ............................................................................................................ 17 19. Anders Lundin .............................................................................................................. 18 20. Magnus Fagerberg ........................................................................................................ 18 21. Magnus Hultgren .......................................................................................................... 19 22. Carl Nordström ............................................................................................................. 19 2 (20) INKOMNA SYNPUNKTER SAMT KOMMENTARER Nedan redovisas en sammanfattning samt kommentarer till samtliga inkomna yttranden. Dessa förvaras i sin helhet i planakten hos kommunen. STATLIGA MYNDIGHETER OCH VERK M.M. 1. Länsstyrelsen Dalarna RIKSINTRESSEN Riksintresse Naturvård Bysjön har höga naturvärden och är bl. a. utpekad som område av riksintresse för naturvård nr 44. Som riksvärde nämns sjö och strand, sjön är oreglerad och vattennivån varierar naturligt. Områdena 18a, 18b och 18 d ligger helt eller delvis inom riksintressets avgränsning. Länsstyrelsen är, med stöd av att de naturliga vattenståndsvariationerna nämns som grunden till utpekandet av riksintresseområdet, tveksam till utpekande av nämnda områden i strandens direkta närhet. Detta gäller framför allt område 18b. Kommunen bör även utveckla hur LISområdenas lokalisering förhåller sig till riksintressets övriga värden, då det inte bara är det varierande vattenståndet som motiverar riksintresset. Detta för att förtydliga hur riksintresset påverkas av de föreslagna LIS-områdena. Kommentar: Områdena 18a, 18b och 18d ligger i anslutning till bef bebyggelse. Avgränsningen av 18b justeras så att passagen vid stranden utökas något. Rekommendationerna kompletteras med att vid prövning av bygglov ska eventuell problematik med översvämning (varierat vattenstånd) särskilt belysas. Påverkan på naturvårdens riksintresse utvecklas i konsekvensbeskrivningen. Riksintresse Kulturmiljö Två sjöar med utpekade höga kulturvärden är utpekade som LIS-områden och kan påverkas negativt. Dessa är Busjön och Vansjön. I Vansjön är område 3g olämpligt i förhållande till riksintresset. LIS-området innebär en nyetablering av ett tidigare oexploaterat område inom riksintresset. 3. Van. Tidigare etableringar av fritidshus vid sjön har inneburit negativ påverkan på riksintresset. Stor restriktivitet ska därför råda med ytterligare exploatering med nya fritidshus. Vid uppförande av ny bebyggelse vid Van behöver kulturmiljövärdering särskilt beaktas och behovet av arkeologisk utredning prövas. 3g är olämpligt i förhållande till riksintresset. LISområdet innebär en nyetablering av ett tidigare oexploaterat område inom riksintresset. Föreslaget område ligger i anslutning till fäboden Olarsvallen. Att läget är olämpligt nämns även i Kulturmiljöer i Vansbro kommun (Kjell Sundström, Vansbro kommun 2005). På sidan 58 för sjön Van, under rekommendationer står följande: Ny bebyggelse eller andra verksamheter bör inte tillåtas i tidigare obebyggda landskapspartier då den skulle störa det visuella intrycket av fornlämningarna utmed sjön. Kommentar: Med anledning av länsstyrelsens yttrande förelås att område 3g vid Van utgår. 3 (20) STRANDSKYDD Naturvärdesinventering Angående naturvärdesinventeringar så har kommunen på sid. 10 skrivit att en översiktlig naturvärdesinventering genomförts i samband med framtagandet av planen. Detta förfarande, en översiktlig naturvärdesinventering inför en översiktlig LIS-plan, anser Länsstyrelsen är en godkänd hantering. Men på några ställen i planen står det att naturinventering ska genomföras i fortsatt planering för aktuellt område. Länsstyrelsen anser att det ska vara ett krav att man i alla enskilda strandskyddsdispenser och detaljplaner gör en naturvärdesinventering. Länsstyrelsen anser att det är ett grundläggande krav att man, inför hantering av en strandskyddsdispens, gör en naturvärdesinventering. Områdena 4b, 4c, 5a och 5b ligger alla inom "Vildmarksriket", vilket är ett större område som har inventerats och har höga naturvärden. Länsstyrelsen har kännedom om att det vid område 4b finns mycket höga naturvärden, och att det vid område 5b finns en utpekad och avgränsad nyckelbiotop (Nyligen utpekad av Skogsstyrelsen). Länsstyrelsen anser att det är olämpligt att peka ut LISområden där det finns kännedom om höga naturvärden. Ett utpekande av LISområden vid områdena 4b, 4c, 5a och 5b bör därför redan i detta skede föregås av en djupare naturvärdesinventering, för att utreda om exploatering i form av bebyggelse vid dessa platser kan strida mot strandskyddets syften. Samt även utreda om något av områdena bör tas bort eller minskas. Ett utpekande inom områden med höga naturvärden strider även mot de kriterier som kommunen själv satt upp som krav för ett LIS-område. I planförslaget anger kommunen att det ska finnas fri passage mellan bebyggelse och strandlinjen. LIS-områdena 8b, 21a och 21b sträcker sig ända ner till stranden vilket inte är lämpligt. En passage vid vattnet behöver införas vid dessa tre områden. Kommentar: Kommunen har i planbeskrivningen angett att LIS-områdena har besökts och ”översiktligt inventerats. Vid platsbesöken har planarkitekt, landskapsarkitekt, plan- och bygglovhandläggare samt t.f. miljö- och byggchef deltagit”. Benämningen ”översiktligt” inventerat är inte en uttömmande och helt relevant beskrivning av inventeringsarbetet. Samtliga föreslagna LIS-områden är besökta och sakligt bedömda vad gäller bl.a. eventuella naturvärden utifrån samma noggrannhet som generellt görs i strandskyddsärenden av kommunens tjänsteman som har att bevaka naturvärdena i kommunen. LIS-områdena 4b, 4c, 5a och 5b har vid besök bedömts inte hysa några särskilt höga naturvärden, men rekommendationerna kompletteras med hänsyn till Länsstyrelsens skrivning med att naturvärdesinventering ska göras. Passage ska finnas vid 8b vilket framgår av beskrivningen, men kartan förtydligas. Enligt planbeskrivningen bör LIS-områdena vid Närsen ”nyttjas för uthyrningsstugor eller någon annan typ av turistanläggning. Vid stranden kan anordningar för naturturism uppföras, t.ex. slogbod, eldstad m.m., under förutsättning att stranden är allmänt tillgänglig”. Område 21a ligger ovan vägen och är väl avskild, att område 21b som är avsett för slogbod, eldstad mm kanot m.m. och att passage ska finnas genom område kompletteras i rekommendationerna. 4 (20) ÖVRIGA INTRESSEN Fornlämningar Som nämns på sidan 11 i planförslaget är fäbodar anlagda före 1850 att betraktas som fornlämning oberoende om de är registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Detta ålderskriterie gäller även torp och finnbosättningar, som kan betraktas som fornlämningar om de är anlagda före 1850. Det innebär att alla ingrepp i mark inom fäbodmiljöer är tillståndspliktiga. Kommunen bör därför samråda med länsstyrelsen vid bygglov i eller i nära anslutning till fäbodar, torp och finnbosättningar. Flera fäbodar och en finnbosättning berörs av utpekade LIS-områden, se nedan: LIS-område le ligger inom fäbodmiljön Storkyan. Fäbodar anlagda före 1850 betraktas som fornlämningar. Storkyan finns på kartor före 1850. LIS-område 3a, 3b och 3c ligger inom fäboden Stövlingsvallen, tidigare kallad Wansberget. Stövlingsvallen finns på karta före 1850. 3d ligger i anslutning till fäboden Kilfallet, oklart om den anlagts före 1850. 3e ligger inom fäboden Vansliden. Uppgift om husgrund i anslutning till LIS-området. Vansliden finns på karta före 1850. 3h. Ligger inom fäboden Olarsvallen. Olarsvallen finns på karta före 1850. 3i och 3j. Ligger inom södra delen av fäboden Olarsvallen. Olarsvallen finns på karta före 1850. Rörande ny bebyggelse i Olarsvallen står följande i Kulturmiljöer i Vansbro kommun (Kjell Sundström, Vansbro kommun 2005) på sidan 58 för sjön Van: Ytterligare fritidshus vid Rämyrbackarnas fäbodvall och i de västra och södra delarna av Olarsvallen bör undvikas. 3k. Ligger inom fäboden Björkbäcken och anslutning till fäboden Högberget. Björkbäcken och Högberget finns på karta före 1850. 16: Mellanvakern: är en finnbosättning som funnits sedan åtminstone början av 1700-talet. Aktuella LIS-områden ser ut att beröra övergiven åkermark synlig på kartor före år 1850. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras vad gäller att även torp och finnbosättningar kan betraktas som fornlämningar om de är anlagda före 1850 och att det innebär att alla ingrepp i mark inom fäbodmiljöer är tillståndspliktiga. Områdesbeskrivningarna kompletteras vad gäller äldre fäbodar. Beträffande kommunens hantering av bygglov i eller i nära anslutning till fäbodar, torp och finnbosättningar så är detta en fråga som bör hanteras i den kommuntäckande översiktsplanen, eftersom detta är en generell frågeställning som inte enbart berör hantering av LIS-områden. Kulturmiljö Vid Storsjön ligger Snöåbruk som har ett stort kulturhistoriskt värde. 9a och 9b är olämpliga med tanke på den värdefulla bruksmiljön och skogsmiljön runt denna. Detta påpekas även på sidan 67 i Kulturmiljöer i Vansbro kommun (Kjell Sundström, Vansbro kommun 2005): De södra delarna av Storsjön har medtagits för att tillsammans med strandlagen skydda detta område mot vidare exploatering. Ytterligare fritids- eller villabebyggelse bör undvikas. Bägge kommer även ligga i anslutning till vandringsleden Romboleden vilket kan ha negativ 5 (20) påverkan på friluftslivet och dess upplevelsevärde när man tar sig till och från Snöå bruk. Både 9a och 9b innebär även ny exploatering i obebyggda landskapspartier. LIS-områden 1. Busjön. Busjön berörs av ett riksintresseområde för kulturmiljö. Riksintresset är en fornlämningsmiljö med stort insjögravfält. Stor försiktighet med ny bebyggelse bör iakttas i det område kring Busjön som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Av de delområden som presenteras ligger le inom detta riksintresse. Enligt ekonomiska kartan från 1971 har det tidigare stått två byggnader inom området. LIS-område ld ligger alldeles norr om riksintresset. Fornlämningsbilden kring området indikerar på att det kan finnas fornlämningar. LIS-områden ld och le bör med hänsyn till fornlämningsbilden detaljplaneläggas och i samband med detta bör en arkeologisk utredning utföras. Fornlämningsmiljön kring främst norra delen av Busjön gör att la och lb är bägge bra områden för boplatser och intressanta ur arkeologiskt perspektiv. 18. Bysjön: 18a: ligger inom ett arkeologiskt intressant område med närhet till flera fornlämningar och troligen fler dolda under mark. Det utpekade LISområdet är ett bra boplatsläge. Fornlämningsbilden kring området indikerar på att det kan finnas fornlämningar. LIS-området 18a bör med hänsyn till fornlämningsbilden detaljplaneläggas och i samband med detta bör en arkeologisk utredning utföras. Skogsstyrelsen upplyser att det vid sjöarna Van, Stora Säxen, Idsjön, Nåsen, Mellanvakern och Flatsjön kan finnas stigar som är av kulturhistoriskt intresse. Stigarna härstammar från ekonomiska kartor från tidigt 1970-tal. Stigarnas verkliga sträckningar och varför de uppkommit är okänt. Detta bör tas i beaktande i den fortsatta planeringen av LIS-områdena. Kommentar: Område 9a och 9b finns med i gällande LIS-plan, men områdena har nu nyanserats. Områdena ligger ovanför en grusväg, som också används som vandringsled ”Romboleden”. Kommen kan inte se att det finns någon fara för att nyttjandet av vandringsleden påverkas av en eventuell utbyggnad av dessa områden eftersom grusvägen är tydlig som allmänt tillgänglig. För utbyggnad av dessa områden krävs detaljplan, enligt angivna rekommendationer. För område 1d och 1e anges i rekommendationerna att kulturmiljövärdena behöver ”särskilt beaktas och behovet av arkeologisk utredning prövas”, dvs kontakt ska tas med länsstyrelsen för sådan prövning. De föreslagna områdena är små och medger högst ett par tomtplatser per område, varför kommunen bedömer att behov inte föreligger av detaljplaneläggning. Rekommendationerna för 1a och 1b kompletteras med liklydande rekommendationer som finns för 1d och 1e. I rekommendationerna för LIS-område 18 a anges att ”.. och behovet av arkeologisk utredning prövas”. Rekommendationen för område 18a förtydligas att arkeologisk utredning ska göras. Kommunen vill understryka att alla föreslagna områden har besökts och då har eventuella stigar observerats och hänsyn har tagits till dessa. Lagen om allmänna vattentjänster I planen föreslås att enstaka hus får byggas, ibland i anslutning till befintlig bebyggelse. Enligt lagen om allmänna vattentjänster ska kommunen bilda verksamhetsområde vid en 6 (20) samlad bebyggelse (20 till 30 hus) om det krävs för att skydda hälsa och miljö. Det kan alltså bli ett resultat av planen, att kommunen blir skyldig att ordna vatten och avlopp. VA LIS-planen hänvisar till att enskilda avloppslösningar krävs i flera av de föreslagna LISområdena. Detta kan dock skapa osäkerhet om vilka exploateringar som är möjliga, då områden med enskilda VA-lösningar i framtiden kan behöva gemensamma VA-lösningar. Kommentar: Kommunen noterar synpunkterna. Vansbro Teknik håller på att ta fram en VA-plan. LIS-områdena, som var för sig oftast enbart innebär etablering av någon enstaka bostad, innebär i sig inte att behov uppstår av bildande av verksamhetsområde. Behov av gemensamma lösningar beror snarast på omfattningen av befintlig bebyggelse. Grundvattenskydd Vid granskning av de föreslagna områdena ur ett grundvattenperspektiv har det visat sig att några av de områden som ges som förslag ligger inom områden som i Länsstyrelsens rapport Vattenförsörjningsplan – Dalarnas län (2012:02) bedöms som viktiga ur ett kommunalt perspektiv för vattenförsö1jningen. Att det finns vattenförsörjningsintresse behöver inte betyda att området ska undvikas i arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen, men det kan vara viktigt att ta hänsyn till skyddet av grundvattenresursen för nutida/eventuellt framtida utnyttjande både i planering och när det gäller tekniska lösningar vid eventuell byggnation. Det bör även tydliggöras hur vattenskyddsområden och grundvattenresurserna bedöms påverkas av planförslaget. I planförslagets sammanfattning, Miljö (s. 3) anges att "inga föreslagna LIS-områden ligger på grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer" vilket är ett felaktigt påstående. Detta med anledning av att det i kapitel 4.3 (S.80) anges att "Några föreslagna LIS-områden ligger på grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer ... ". Detta bör förtydligas . Kommentar: Texten kompletteras angående påverkan på grundvattenförekomster. Förorenade områden De flesta av de föreslagna LIS-områdena berörs inte av förorenad mark. Det finns dock några områden där risk finns för förorenad mark. Flera av områdena finns utpekade i gällande översiktsplan, men dessa behöver i LIS-planen kompletteras med: • Nåsen - gruvor/upplag med sulfidmalm Kommentar: Texten kompletteras. Störningar Generellt ser Länsstyrelsen positivt på de urvalskriterier som har använts vid valet av de sjöar där LIS-områden ska utpekas. Bland annat är det bra att sjöar inom vindkraftsområden har undantagits. Det bör även tydligare framgå om hänsyn tagits till störningar av buller från enskilda vindkraftverk, täkter eller andra miljöfarliga verksamheter och vilka skyddsavstånd som i så fall har använts. 7 (20) Kommunen har som mål utveckla Västerdalsbanan samt att trafiken på inlandsbanan ska kunna återupptas i framtiden, detta bör tas i beaktande vid lokaliseringen av LIS-områden. Det bör framgå hur LIS-områden lokaliserade nära järnvägen skulle kunna påverkas vid utveckling/återöppnande av järnvägen. Exempelvis påverkan från buller eller vid olyckor med farligt gods. Kommentar: Under analysen av lämpliga LIS-områden har även bedömningar gjorts utifrån befintligt planeringsunderlag vad gäller risk från bullerstörningar från trafik, vindkraftverk och täkter. Hänsynen baseras på generell kunskap samt de riktlinjer som anges i den kommuntäckande översiktsplanen. T.ex. att ”Trafikverket anser att för bebyggelse inom 150 meter från järnväg ska en utredning göras avseende eventuella buller- och vibrationsstörningar .. ”. LIS-område 17d ligger närmare än 150 meter från Inlandsbanan, varför rekommendationerna kompletteras med behov av utredning av eventuellt buller. LIS-områdena 20a och 20c ligger cirka 2 km från vindkraftverk Röbergsfjället. Detta finns nämnt i områdesbeskrivningarna. Områdena ligger längre ifrån verken än befintlig bebyggelse i Flatbyn (cirka 1,5 km från vindkraftverk). Nordväst om Flatsjön finns även en större bergtäkt, men även den ligger långt ifrån (cirka 2,5 km). Vildmarksriket Det finns föreslagna områden för bebyggelse inom Vildmarksriket. Inom detta område finns utpekat särskilt skyddsvärda skogar som har betydelse för natur och vildmarksturism. Det bör tydligare framgå om föreslagna områden inom Vildmarksriket är knutna till friluftsliv och turism. Kommentar: Av beskrivningen för respektive LIS-område framgår tänkt användning. Jordbruksmark Områdena Al, A2 och C4 består av jordbruksmark. Jordbruksmark får enligt MB 3 kap 4§ endast tas i anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Kommunen bör i och med detta förtydliga och förklara varför bebyggelse i föreslagna LIS-områden är av väsentligt samhällsintresse, samt varför detta inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Kommentar: Område A1, A2 och C4 är avsedda för tätortsutveckling. Kommunens tätorter, som ligger i Västerdalälvens dalgång, är omgivna av jordbruksmark och det är svårt att hitta alternativ mark som är attraktiv för tätortsutveckling. De utpekade områdena utgörs av marker som ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och ingår inte i större brukningsenheter. Trafik Det bör framgå hur LIS-områdena ska anslutas till det statliga vägnätet, eller om anslutningar behöver förbättras för att de ska vara trafiksäkra. Vid byggande av nya anslutningar krävs tillstånd från Trafikverket enligt väglagen, bland annat för att säkerställa att vägen inte skadas. 8 (20) Det är även viktigt att nya bostäder inom området Cl klarar riktlinjerna för buller i och med närheten till El6. Kommentar: Vid bedömning av LIS-områdena har även möjligheterna till trafikförsörjning av tomterna beaktats. Huvuddelen av LIS-områdena ligger i anslutning till mindre skogsbilvägar eller befintliga anslutningsvägar. Rekommendationen för LIS-område C6 förtydligas vad gäller behov av anslutningsväg. Ny sträckning är på gång för E16, vilket innebär att C1 efter denna vägutbyggnad inte kommer att ligga i anslutning till E16. Redaktionella ändringar I Samrådshandlingarna finns områdena 31 och 3m utsatta på kartan över södra delen av Van, men i de GIS-filer samt uppdaterade kartor som Länsstyrelsen tagit del av finns dessa områden inte utsatta. Efter samtal med kommunen har det kommit fram att områdena 31 och 3m har tagits bort som potentiella LISområden, och dessa områden bör därför även tas bort i samrådshandlingarna. Kommentar: Kartan revideras (3l och 3m utgår). Behovsbedömning enligt 6 § förordning om miljökonsekvenser Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att tillägget till översiktsplanen inte medför betydande miljöpåverkan. 2. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. ANGRÄNSANDE KOMMUNER 3. Filipstads kommun Filipstads kommun har tagit del av samrådshandling avseende tematiskt tillägg till översiktsplan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) i Vansbro kommun, Dalarnas län. De flesta av områdena som Vansbro kommun pekar ut som LIS-områden ligger långt från Filipstads kommungräns och bedöms inte påverka Filipstad i någon större omfattning. Filipstads kommun har därför inget att erinra mot planförslaget. 4. Leksands kommun Vansbro kommun har tagit fram ett förslag på tematiskt tillägg till sin översiktsplan med avseende på landsbygdsutveckling i strandnära lägen (så kallade LIS-områden). Förslaget är ute på samråd och Leksands kommun har fått den på remiss. 9 (20) Leksands kommun berörs inte av förslaget till landsbygdsutveckling i strandnära lägen och har inga synpunkter på förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplanen i Vansbros kommun. Leksands kommun har inga synpunkter på förslag till tematiskt tillägg till Vansbros översiktsplan avseende landsbygdsutveckling i strandnära lägen. INSTITUTIONER, FÖRENINGAR / ORGANISATIONER 5. Dalarnas museum Dalarnas museum framhåller att det är positivt att förslagen har bedömts med hänsyn till de i kommunens kulturmiljöinventering utpekade områdena. Dock är inventeringen utförd 1999 och borde uppdateras vilket betyder att det kan finnas kulturhistoriskt värdefulla platser, fornlämningar och miljöer, som inte uppmärksammats eller som uppmärksammats efter det att inventeringen gjordes. Jordbruksmark bör inte bebyggas på grund av att odlingslandskapet vanligen har stor betydelse för kulturlandskapet men även på grund av vårt ansvar för den globala livsmedelsförsörjningen. Kommentar: LIS-områden har till övervägande del pekats ut inom skogsmark. Beträffande område A1, A2 och C4 se kommentar till länsstyrelsens yttrande. Museet redovisar sedan detaljerade synpunkter på redovisningen under avsnitt 2.4 Planeringsförutsättningar. I den nya Kulturmiljölagen heter det enbart fornlämningar och inte som tidigare fasta fornlämningar. Strandnära lägen vid sjöar, älvar, åar och bäckar har varit mycket attraktiva för människor i förhistorien när det gäller placering av t ex boplatser, gravar, fångstanordningar samt myroch sjömalmsbaserad järnframställning, men även för placering av olika verksamheter under historisk tid. Utmed framförallt Västerdalälven och vid Van, Busjön och Bysjön finns det ett stort antal registrerade fornlämningar. Museet framhåller att de fornminnesinventeringar som utförts i Vansbro kommun är bristfälliga och ca 45 år gamla. Det finns säkerligen många fler fornlämningar än de som idag finns med i Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesregister FMIS, Fornsök. En del av de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är registrerade är inte avgränsade. Boplatser från stenåldern till järnåldern och järnframställningsplatser är förhållandevis svåra att lokalisera och avgränsa utan närmre utredning. Boplatser kan dessutom täcka stora ytor. Fornminnesinventeringarna utfördes som regel på sommaren vid högvatten varvid stenåldersboplatser och järnframställningsplatser vid vattendrag är omöjliga att upptäcka. Generellt behövs nya kunskapsunderlag för att kunna göra kvalificerade bedömningar av de föreslagna LIS-områdena. Med nuvarande kunskapsunderlag behöver flera LIS-områden bli föremål för arkeologiska utredningar, vilket länsstyrelsen avgör. Om oregistrerad fornlämning eller fornfynd påträffas vid pågående schakt- och grävningsarbete ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till Länsstyrelsen Dalarna. Allt enligt Kulturmiljölagen. Lagskyddet gäller även för markområdet runt lämningen. 10 (20) Museet har sedan lämnat en noga genomgång med kommentarer till samtliga berörda sjöar och huvuddelen av de utpekade LIS-områden. När det gäller Busjön N vid Lillsjön skriver museet att stenåldersboplatsen Äppelbo102:1 syns inte på kartan och finns inte med i texten. Eftersom stenåldersboplatsen inte är avgränsad vet man inte storleken på den. Fångstgropssystemet finns inte med på kartan. Kommentar: Texten revideras så att uttrycket ”fast” fornlämning utgår. Beskrivningen kompletteras även med sjöarna och åarnas attraktivitet för förhistoriska bosättningar m.m. Kommunen har tacksamt tagit del av museets kommentarer. När det gäller kompletteringar beträffande behov av arkeologiska utredningar, se kommentar till länsstyrelsens yttrande. Text och karta över Busjön N kompletteras angående stenåldersboplats (fornlämning Äppelbo 102:1). Fångstgroparna vid 1a finns nämnda i texten. 6. LRF:s kommungrupp i Vansbro kommun Vi vidhåller den uppfattning vi redovisade för nuvarande LIS-plan, att arbetet i stället för att utpeka områden för ev. bebyggelse, borde utpeka de områden som är extra skyddsvärda. Det borde förenkla arbetet med både plan och kommande bygglovsansökningar. I övrigt se vårt tidigare yttrande. Kommentar: Den föreslagna planeringsmetodiken är inte möjlig enligt gällande lagstiftning. I den nu aktuella planförslaget har LIS-områdena preciserats och förtydligats i jämförelse med tidigare LIS-plan samtidigt som ytterligare några områden har identifierats. En grundläggande aspekt för utpekandet av LIS-områdena har varit att dels underlätta kommande bygglovprövning för både sökande och kommunen, dels så långt som möjligt säkerställa att bygglov kan ges inom utpekade områden, dvs ge en korrekt information till berörda fastighetsägare. MARKÄGARE M.FL. 7. Andreas Eriksson Vi ansöker om att få två LIS-områden utpekade på 3:2 Sälen. I dessa områden finns idag redan befintliga byggnader på båda sidor om Högåsflån. Det enda skiftet som ej är bebyggt är således 3:2. Därmed anser vi att 3:2 skulle vara ett passande ställe att bygga på (se bifogad karta). LIS 1: finns redan idag väg på karta och även synlig på mark. Igenom hela skiftet till närliggande hus söder om skiftet. LIS 2: är vårt andra val av LIS-område. Väg finns till rågräns. Kommentar: Det östra föreslagna området (”LIS 1”) ligger på en kraftig långsträckt åsbildning, som inte bedöms vara lämplig som tomtplats. Del av föreslaget område (”LIS 2”) som ligger strax sydost om befintligt fritidshus på en platå väl avskiljd från Högåsflån bedöms lämpligt. Efter platsbesök föreslås ett nytt LIS-område här. 11 (20) 8. Annika Simm Eriksson Enl. möte på Kommundelsträffen i Äppelbo torsdag den 19 mars 2015 blev jag helt bestört över att vår fastighet Ovanheden 10:23 vid Busjön i Äppelbo har fråntagits rätten om bygglov. Vi är även ägare till grannfastigheten Ovanheden 10:22 som är bebyggd. Dessa tomter blev uttagna av Länsstyrelsen (totalt 11 tomter) slutet av 60-talet som avstyckade och byggbara tomter. Nu visar det sig att Ovanheden 10:23 är borttagen och att det inte är möjligt att få bygga på. Till båda tomterna finns det elektricitet och fast telefon fram draget. Båda tomterna är köpta av Myr Tore Johansson. Jag ställer frågan, när togs detta beslut bort? Jag anser att ovanstående ska ändras! Kommentar: För byggande inom strandskyddsområde krävs särskilt skäl som numera finns reglerat i 7 kapitlet 18§c i miljöbalken. Tyvärr är inte längre en tidigare avstyckad fastighet något särskilt skäl. Fastigheten Ovanheden 10:23 ligger på Långnäset och är avstyckad som strandtomt. Enligt dagens lagstiftning måste alltid passagemöjligheter finnas utmed stranden, vilket inte är möjligt vid denna tomtplats. Dessutom råder stor restriktivitet att bygga på näs, uddar och öar. Kommunen kan tyvärr inte utifrån gällande lagstiftning peka ut ett LIS-område för denna fastighet. 9. Lars Larsson I början av år 1960 tänkte jag bygga ett fritidshus vid Busjön. Korsnäs ägde ett skogsskifte med en udde ut i Busjön jag fick löfte att köpa en tomt där. När jag sökte bygglov av kommunen fick jag till svar att det var byggförbud och området var klassat som grönområde. Hane Erik Eriksson var ägare till ett skogsskifte inom samma område där en gammal stuga stod, den var byggd på 50 talet och var i dåligt skick. Han försökte att få bygglov på en ny stuga men fick avslag av kommunen genom att skiftet låg inom grönområdet. För några år sedan köpte Lars Christians Korsnässkiftet och byggde en väg in på skiftet. Man kunde tro att vägen var för skogsbruket, men den gick ut på udden där han planerat marken för byggnader. Han har också varit med grävmaskinen i vattnet och planerat. Jag var till kommunen och frågade byggnadsnämnden hur de kunde bevilja bygglov på ett grönområde och fick till svar att politikerna kört över nämnden. Övriga stugägare får ej planera marken för att gå ner till stranden. När Lis-området 1f utmärktes var Lars Christians ägare till skogsskiftet där området utmärktes. Han försökte att sälja en tomt men han fick ej någon köpare genom att skiftets bredd var c:a 30 m samt ej någon väg. Han bytte bort skiftet och köpte till flera skiften inom grönområdet från 1i till lh där han kommer att sälja flera tomter för att finansera sitt skogsköp. Han äger 1 stuga vid Storkyan och 2 stugor på grönområdet. Det ser ut som att Lars Christians har tagit ut Lis-områden på västra sidan Busjön Långmoren. Om den här planen går genom kommer det ej att finnas någon plats på västra sidan av Busjön där man kan gå i land. Övriga områden där det ej finns stugor är myrmark. Om Lars Christians får tomter på 1i och 1h kommer han att bygga väg på sin mark inom grönområdet då får han sälja ytterligare tomter. Jag vill få ett svar från kommunen vart grönområdesplanen från början av 1960 tagit vägen. 12 (20) Bifogar en karta på grönområdet som är markerat med röd färg. I dag äger Lars Christians hela grönområdet utom två små bitar litt.25:3 och 2:2 som han ej lyckats köpa. Kommentar: Den efterfrågade äldre grönområdesplanen har inte haft någon formell juridisk status utan enbart varit vägledande. I samband med ny lagstiftning genom plan- och bygglagen ersattes äldre plandokument med översiktsplan för kommunen. Avgränsningen av område 1i justeras i väster, se kommentar till skrivelse 10. LISområde 1h överenstämmer med gällande LIS-plan antagen 2013. 10. Margareta Rågenklint Lämnar här mina synpunkter och motiv mot att uppföra fritidsbebyggelse inom området1i vid Långmoren, Busjön. Området ligger i ett grönområde. 1. Det framgår inte till fullo av Samrådshandling Januari 2015 vad avsikten är med området 1i när det bara nämns under rubriken Befintliga förhållande. Ett klarläggande av detta räknar vi med. 2. Under pkt.12 sid.10 i Samrådshandlingen framgår att mark som är blockrik inte är lämplig att uppföra byggnader på. Området 1i består av en kulle där marken är synnerligen rik på stora block. Omgivningen består av myr och sankmark detta gör att landskapet här får en mycket speciell karaktär med alla dessa block som sträcker sig ner till sjön och når en bra sträcka ut 1 sjön. 3. Kullen med alla dessa block, omgivningen med myr och sankmark och Busjöns alla block drar till sig ett rikt antal fågelarter beroende på åtkomst av föda och boplatser. Rikedomen av insekter på myrmarken och mängden av små fisk som vistas i det blockrika vattnet intill området utgör ett idealiskt område för fåglar. 4. Till området leder en enkel smal väg med mycket dålig bärighet på ett flertal ställen. Vägen kommer inte att tåla den belastning som den kommer att utsåttas för vid en utökad byggnation i området 1i och framförallt inte under utbyggnadstiden. Den ombyggnad som fodras för att klara de nya belastningarna kommer att vara mycket omfattande och förändra den lilla skogsvägen och omgivningen på ett drastiskt sätt. Jag motsätter mig en ganska begränsad men en byggnation som påverkar omgivning och djurliv på ett väldigt drastiskt sätt. Kommentar: Avgränsningen av område 1i justeras i väster för att ytterligare tydliggöra passagemöjligheterna ut på näset som sträcker sig ut i Busjön. Området bedöms vara byggbart. 11. Busjöns samfällighetsförening Fråga om bebyggelse som redovisas i nya LIS-planen har varit föremål för många bearbetningar de senaste fem-sex åren, men som inte alltid bemötts av acceptans från lokalbefolkningen. I detta tillägg till översiksplanen under den nya mandatperioden, ser vi som tagit del av samrådsmaterialet som positivt att tidigare ställningstaganden kan omprövas. Vi som avger dessa synpunkter representerar befolkningen i kommundelen Äppelbo och då ligger det nära till hands att vi koncentrerar oss kring sjön Busjön. Den ligger oss varmt om 13 (20) hjärtat, då den representerar den svenska drömmen om ett fritidshus vid vatten i en vacker natur och vänliga stränder och med rent vatten utan utsläpp av föroreningar. Sammantaget kan vi gå i god för att långt fler Äppelbobor och andra intresserade kan få plats att avnjuta sin fritid nära Busjöns vatten. Vad vi särskilt har noterat i den föreliggande samrådshandlingen med kartor och beskrivningar är att tomtlägen som tidigare fick avslag på bygglov nu har fått accept vilket är mycket glädjande. Mellan 5-10 sådana lägen har omprövats och fått tillstånd att bygga. Men vi anser att det finns utrymme för ytterligare utvidgning av byggrätter helt i linje med ambitionen att tillgodose behovet av en Landsbygdsutveckling som är värd namnet. På bifogade kartmaterial har vi givit förslag på ytterligare lämpliga tomtlägen och vi skulle med glädje ställa upp och ha en dialog med arbetsgruppen som nu kommer att bearbeta alla inkomna förslag innan de går vidare med dessa till politiska beslut. Vi har under arbetet med granskningen rönt stort intresse från allmänheten och många har deltagit med viktiga synpunkter. Som vi tidigare påpekat har vi enbart koncentrerat oss på Busjöområdet men icke förty finns andra angelägna sjöar och vattendrag inom gamla Äppelbo kommun som borde vara föremål för fördjupade studier. Dock är det av samhällsekonomiska skäl av vikt att koncentrera insatserna med tanke på infrastruktur, vägar, VA-frågor, eldistribution och avfall m.m. Det måste understrykas att ett utökat byggande för boende belastar kommunens ekonomi högst marginellt, skapar jobb under lång tid medans byggandet fortskrider. Hela vägsystemet sköts av en ekonomisk förening med ett mindre bidrag från staten. Sist men inte minst drar vi till oss turism då boendet utökas där vi kan erbjuda fiske, jakt, kanoing och andra upplevelser i vår natur. Vi upprepar vårt förslag att ha en dialog vid ett öppet möte som vi kan hjälpa till att styra upp och innan ärendet kommit till beslut. Med förhoppning om ett givande samarbete i denna viktiga fråga om satsning på glesbygden tecknar vi för Busjöns Samfällighetsförening med 150 fritidshusägare och 150 markägare som representerar omkring 700 personer. Kommentar: Kommunen uppskattar det intresse och engagemang som föreningen har lagt ner på att studera förslaget till LIS-plan och tillföra ytterligare förslag på utvecklingsmöjligheter. Ett stort antal av förslagen har redan i kommunens inledande arbete utretts men tyvärr befunnits ej lämpliga på grund av svårigheter att få till stånd passagemöjligheter, låglänt, fuktig terräng eller område på näs (se även kommentar till skrivelse 8). Även om låglänta sankmarker kan dikas ut bör detta undvikas. Dessa marker utgör en biotoptyp som är värdefull och markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken. Kommunen och bysamhälligheten har haft ett utbyte av information där Busjön och eventuell LIS-utbyggnad runt sjön diskuterade. Efter platsbesök föreslås tre nya LISområden i anslutning till Busjön, se även den sammanfattande sammanställningen längst bak i denna samrådsredogörelse. 14 (20) 12. Bo Gärds och Annika Lindén Vi motsätter oss förslaget 15k vid sjön Nåsen eftersom området ligger med tomtgräns nära inpå oss, och på en höjd med insyn rakt ner på vårt hus och tomt! Vår fastighetsbeteckning är Heden 1:15, Ringvägen 24, Lilla Kallbergsudden. Kommentar: LIS-område 15k bedöms lämpligt för bebyggelse och olägenheterna för befintlig bebyggelse bedöms vara av begränsad omfattning. 13. Thord Lidén Jag vill emotsätta mig byggnation på LIS-område 15k vid sjön åsen. Jag köpte denna fastighet sep 2013 för att det enbart var byggnader på höger sida av vägen och inga byggnader på vänster sida av vägen. Det är träd mellan våra stugor, vilket gör att det blir lite avskilt även om det ligger fastigheter i närheten. Om det byggs på vänster sida av vägen anser jag att mycket av den avskildhet som finns idag försvinner, eftersom min fastighet ligger lägre vilket innebär fri insyn till mig. Jag hoppas det kan lösas på ett bra sätt. Annars tycker jag idén är bra att det går ut erbjudanden om tomter vid sjöar, vilket gynnar handel och bebyggelse och kan skapa mer jobb. Kommentar: Se kommentar till skrivelse 12. 14. Inger E Prans Önskar att del av Vansbro Noret 7:23 ska ingå i LIS-planen. Till skrivelsen finns en bifogad karta. Kommentar: Området ligger i anslutning till Noret samt mindre bäck i anslutning till bropassage över ån. Strandområdet utmed ån bedöms vara av värde för allmänheten i detta parti och området närmast stranden är även låglänt med risk för översvämning. Eftersom området är relativt litet, begränsat av vägar och ån, så bedöms det inte möjligt att få till en lämplig tomtplats och samtidigt uppfylla strandskyddsbestämmelserna. 15. Eivor Eklund Vid möte 2013-05-24 med bygglovshandläggare Åsa Joelsson angående diskussion om bygglov på min skogsfastighet, Lappheden 4:2 vid Busjön fick jag veta att gränsen för strandskyddet var 100 meter och för att få bygglov krävdes det strandskyddsdispens, som länsstyrelsen vid en överprövning med stor sannolikhet inte skulle godkänna. Joelsson framhöll att LIS-planen skulle ses över och vi fick rådet att invänta resultatet av detta. Ser nu i samrådshandling jan20l5 under rubrik Gällande Översiktsplan att kommunfullmäktige kort därefter 2013-06-17 antog nu gällande tematiska tillägg. “Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden”. I detta tillägg är en större yta föreslagen som LIS-område jämfört med förslaget “samrådshandlingjan20l5”. Att kommunfullmäktige 2013-06-17 hade antagit ett tematiskt tillägg kom aldrig till min kännedom. Detta innebär att jag förhindrades inkomma med bygglovshandlingar i det skedet. 15 (20) Jag hade telefonsamtal med Åsa Joelsson 2014-08-21 och fick då veta att en konsult skulle tas in för att bestämma LIS-områden och att det blir klart först 2015. Joelsson upplyste mig vidare om att jag var välkommen att skicka in en ansökan om bygglov, men i det fall ansökan skulle följas av ett avslag så skulle jag för alltid få nej på inkomna ansökningar om bygglov gällande aktuell fastighet. Jag ställer mig nu frågande till om detta är med verkligheten överensstämmande? Förklara gärna tydligt om det verkligen är intentionen i PBL. Efter att ha besökt kommundelssamrådsmötet i Vansbro 2015-03-12 har jag nedanstående synpunkter angående delområde Busjön N vid Lillsjön. • Antal skogsfastigheter i detta område är väldigt många och ni har utpekat ytterst få jämfört med tematiskt tillägg, “Områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden”, som antogs av kommunfullmäktige 2013-06-17. Varför är det så?? När ni skriver att varje nytillskott är av betydelse för kommunens utveckling och ur fastighetsägarens synvinkel ska LISområden ses som en möjlighet att utveckla markanvändningen, inte som ett krav. Jag har genom arv erhållit Lappheden 4:2 vilket innebär att jag är ett nytillskott och vill som fastighetsägare få möjlighet att utveckla markanvändningen och bidra till utvecklingen av Vansbro kommun. Om detta ska vara en realistisk möjlighet är jag i stort behov av att området Lappheden 4:2 som markerats på bifogad karta läggs till som LIS-område. Kommentar: Grunden för utpekandet av LIS-områden beskrivs i planhandlingen. Efter besök på platsen bedöms att den befintliga bebyggelsen kan kompletteras med ytterligare en väl avgränsad tomtplats i söder. Avgränsningen görs så att strandområdet fortfarande är tillgängligt för allmänheten. Behovet av arkeologisk utredning kommer att prövas av länsstyrelsen i samband med ansökan om bygglov. 16. Malte Ericsson Jag vill ha ett LIS-område utlagt vid Laxtjärn så att jag kan återuppbygga det nedbrunna huset, se bifogad karta. Byggnaderna runt om är komplementbyggnader som tillhört det nedbrunna huset. Kommentar: Området ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och är sedan tidigare nyttjat för bostadsbebyggelse. Utöver husgrund från nedbrunnen byggnad finns två övriga byggnader på platsen. Efter platsbesök föreslås ett nytt LIS-område här. 17. Bertil Österby Berörd markägare till fastigheterna Ovanheden 9:3 och Rågsveden 23:7 önskar utökning av planförslaget. Även dessa fastigheter ska ingå i LIS-planen enligt rödmarkering på bifogade kartor för Lillsjön vid Busjön och Vassgaln. Kommentar: Det föreslagna området vid Busjön, Ovanheden 9:3, bedöms ej lämpligt med hänsyn till att passage måste finnas utmed strandområdet och innanför strandvallen är området låglänt och sankt. Om platsen ska bebyggas måste detta ske väster om det låglänta området utanför strandskyddet. Föreslagna områden vid Vassgaln ligger på en udde, som utgörs av två mindre höjdpartier och däremellan låglänt sankare mark. Som anges i LIS-planen så är generellt 16 (20) uddar, näs och öar ej lämpliga för LIS-utveckling, se även propositionen till gällande lagstiftning (prop 2008/2009:119). Vid besiktning av området bedömdes däremot att det vore möjligt med ett LIS-område i anslutning till befintlig vändplan för skogsbilväg, på ett höjdparti med utblick över Vassgaln. Området ligger dock på annan fastighet än den föreslagna. 18. Bengt Ehnström Vid orienteringsmötet om LIS i Skidstugan i Nås tyckte jag att man skulle kunna lägga till några ytterligare delområden. Vid Hjulbäcksviken där det redan finns tre fritidshus kunde man nämna området. Tyvärr ligger stränderna inom de hotande 100-års variationerna så det kanske ej är tillrådligt att välja ut några nya LIS-områden direkt vid stränderna. Längst ner efter älven vid Vallboms finns även minst tre fritidshus på norra stranden. Här gränsar en flera meter hög ås med möjliga tomter ytterligare. Man borde nämna Borgbuors fäbodar nedströms Utanhed med ganska många välskötta stugor nära älven. Möjligen finns någon fäbod stuga kvar vid Hjulbäcksbodarna nere vid älven c:a 1 km nedström Borgbuor. Dessa fäbodar ligger på motsatta sidan om älven mot Europavägen. Man bör därför sträcka ner området efter älven i Nås till Wallboms nära sockengränsen till Gagnef. Efter älven mitt emot Hjulbäck ligger den mycket fina Frömans holme med jättetallar och efter utloppet från Bysjön fram till älven (Noret) finns mycket fina strandbestånd med gamla grova barrträd blandat med björk. Området efter älven från Storänget, Valnäset, Frömans holme, Noret ingår i de områden som inplanerats i det tänkbara Vitryggsområdet efter Västerdalälven. Rörande Bysjön NV vid Närsjö och Orsala bör man tillfoga den fina tallmiljö som vi har vid Gillerholmarna men en fridlyst jättetall. Mitt emot liggen Sandnäset dör det lever tre rödlistade insektsarter. Vid Bysjön S vid Sjöhägnaden bör man nämna urskogen på Storön där båda fiskljuse och lärkfalk häckar. Vid Äskans utlopp i Bysjön finns ett av landets största insjödeltan (utanför fjällregionen). De grova tallar som finns vid Bysjön, Grycken och Närsen blir intressanta genom att havsörn observeras nästan årligen runt dessa sjösystem och vi har ju redan fyra häckningar i Dalarna. Vid Närsen kan man nämna att det redan finns tre uthyrningsstugor vid sjön och ytterligare en ligger vid Rösjön. Kommentar: Kommunen uppskattar att få del av ovan lämnade synpunkter på byggplatser och informationer om naturvärden. Kommunen har även träffat förslagsställaren för diskussion. Området kring Hjulbäcksviken söder E16 är låglänt och bedöms ej vara lämpligt för ny bebyggelse inom strandskyddet. Värdefull information om höga naturvärden har noterats, men inget av dessa områden bedöms direkt beröras av föreslagna LIS-områden. 17 (20) 19. Anders Lundin Har ett förslag, eller rättare sagt en vilja att få till ett LIS-område östra stranden vid nedre fjärn av sjön Orsalen i enlighet med bifogad karta. Tanken är att uppföra ett par kanske tre övernattningsstugor där på sikt. Stugorna skall vara av enkel natur och kunna användas för att i framtiden hålla upplevelseturism. Har några av barnen som arbetar inom den verksamheten och för att de ska kunna stanna kvar i bygden så måste vi hitta ett ytterligare ben att stå på. Marken som avses att ta i bruk ägs av undertecknad. Vid besiktning av området vill undertecknad vara med för att beskriva området. I övrigt så borde det öppnas upp för fler möjligheter kring Bysjön, dels på åsen ovanför den västra stranden i Närsjö men också på östra stranden som en fortsättning på redan föreslaget område. Vad det gäller Närsjön på finnmarken så måste det till ett bättre möjlighet att använda sig av den möjlighet som sjön erbjuder i en i övrigt inbjudande byggd som bär på många möjligheter för en entreprenör. Här bör man inbjuda Närsenbefolkningen samt boende i närliggande byar för att ta fram en plan för området. Det är inget som på ett bra sätt växer fram på ett skrivbord. Kommentar: Området i anslutning till Orsalens nordöstra strand bedöms som lämpligt för utveckling av enklare fritidshus för uthyrning. Två mindre områden som ligger på en mindre höjdparti, avskilt från stranden med en befintlig stig/enkel skogsväg, förslås läggas ut som LIS-områden. Vid Närsjöns västra strand finns i anslutning till den befintliga bebyggelsen en plan grusyta som bedöms lämplig för kompletterande bebyggelse och förslås som nytt LISområde. Området är väl avskilt från det lägre liggande strandområdet. Vid Bysjöns sydöstra strand vid Sjöhägnaden finns några LIS-områden utlagda i samrådshandlingen. Norr om Sjöhägnaden ligger Midsjöbodarna. Bebyggelsen i Midsjöbodarna bedöms kunna kompletteras med två mindre LIS-områden för fritidsbebyggelse. 20. Magnus Fagerberg Vi har letat länge efter ett passande fritidsboende. När våra intressen är jakt, fiske och diverse vinter aktiviteter så har Flögsjön hamnat som nr 1 på vår önskelista. Vi har sett på olika alternativ, så som stugor i Sälen, Vemdalen, Idre, mm men allt har slutat med att vi vill ha nått här hemma i Vansbro kommun. Tomt förslaget 2a vid Flögsjön skulle passa perfekt för oss att bygga vårat fritidshus på. Vi har planer på att stugan ska bli självförsörjande med solenergi så tomtens placering i förhållande till solen är väldigt bra. Däremot så skulle vi vilja förlänga tomtgränsen 25-30 m söderut. (Se bild). Det är ett par mindre åsar bredvid tomten så om man kan dra ut gränsen lite till så kan man använda den biten antingen för en infiltration eller som parkering. Längre norrut går marken mer ihop med ett myrstråk så det vore lämpligare att gå en bit till söderut. Kommentar: Område 2a föreslås utökas söderut. 18 (20) 21. Magnus Hultgren Önskar tillägg till LIS-planen vid östra stranden av Vansjön. Till skrivelsen finns en bifogad karta. Kommentar: Föreslagt område bedöms ej lämpligt, på grund av svårigheterna att få till stånd lämplig passagemöjlighet samt närhet till Inlandsbanan. 22. Carl Nordström Jag önskar att Fastigheten Risheden 7:20 ska tas med i det framtida så kallade LISområdet. På bifogad karta är markerat plats där jag helst önskar uppföra byggnad. Platsen ligger ovanför grusväg vilket innebär att allmänheten fortfarande kommer ha tillträde till strandlinjen och möjlighet att passera förbi. Enligt kartan ligger platsen utanför område för översvämningsrisk. Kommer man fram till att platsen inte skulle vara lämpad för byggnation är jag öppen för förslag att bygga någon annanstans på denna del av Risheden 7:20. Kommentar: Den föreslagna LIS-området är olämpligt dels eftersom området berörs av övervämningsrisk, dels eftersom näs och uddar generellt bedöms som olämpliga att bebygga ur strandskyddssynpunkt. Kommunen anser däremot att det skulle vara positivt att utveckla en rastplats med enklare tillhörande turistanordningar i anslutning till befintlig ”parkeringsplats” vid Lissgranstrand. Området kan enbart nyttjas för enklare byggnader och anordningar där översvämning kan accepteras. Ett nytt LIS-område föreslås här. Övrigt – bygglovansökan med anknytning till LIS Ansökan om bygglov har inkommit från fastigheten Ovanheden 54:3, som ligger i anslutning till Busjöns nordvästra strand. Ansökan gäller uppförande av två komplementbyggnader på fastigheten. Byggnaderna ligger inte i direkt anslutning till befintlig bostadshus och skulle uppföras enligt intentionerna i testamente. Kommentar: Uppförande av byggnader enligt ansökan kan inte utgöra komplementbyggnader enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen och strandskyddsdipens kan inte heller medges eftersom de inte ligger inom hävdad tomtplats. Området bedöms inte heller lämpligt för uppförande av bostadshus med hänsyn till närheten till fornlämningen (Äppelbo 102:1, stenåldersboplats) som ligger i anslutning till sjöstranden. Vid besök på platsen har kommunen dock bedömt att angränsande fastighet skulle kunna utgöra ett LIS-område. SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDSMÖTE Samrådsmötena i Dala-Järna, Vansbro, Äppelbo, Nås och Närsen var välbesökta, totalt omkring ett sjuttiotal besökare. Kommunen informerade om syftet med strandskyddsbestämmelserna och principerna för utpekande av LIS-områden. Under mötena framfördes olika förslag på framför allt kompletteringar med fler LIS-områden. De besökande uppmanades att även inkomma skriftligen med sina förslag. 19 (20) SAMMANFATTNING Planhandlingarna kompletteras i enlighet med ovanstående kommentarer. Nedan redovisas en sammanställning över LIS-områden där numrering av områdena förändras eller justering av områdenas avgränsning görs: UTSTÄLLNINGSHANDLING Nr LIS-område 1. Busjön 1a – 1b 1c SAMRÅDSHANDLING TIDIGARE NUMRERING 1d – 1e 1f 1g 1h Tidigare 1c – 1d Nytt område Tidigare 1e Nytt område 1i – 1k 1l 1m 2. Flögsjön 2a utökas söderut 3. Van 3a – 3f 3g - 3i 3j 13. Vassgalen 13a 13b Tidigare 1f – 1h Nytt område Tidigare 1i, gränsen justeras i väster 18. Bysjön 18a 18b 18c -18e 18f – 18g 18h – 18i 18j – 18n Område A - Äppelbo A4 Område D - Snöån D1 Område G – Sågen - Laxtjärn G1 G2 Område H - Högåsflån H1 Befintliga områden, inga ändringar Nytt område Berörd skrivelse Nytt område i anslutning till förslag i skrivelse 11 och till bygglovärende Skrivelse 15 Nytt område i anslutning förslag i skrivelse 11 Skrivelse 11 Skrivelse 10 Skrivelse 20 Befintliga områden, inga ändringar Tidigare 3g utgår Tidigare 3h – 3j Tidigare 3k Befintligt område, inga ändringar Nytt område Tidigare 18a flyttas söder ut Nytt område Tidigare 18b-d, gräns för tidigare 18 b justeras Nya områden Nya områden Tidigare 18e – 18i Nytt område Skrivelse 1 Nytt område i närheten av skrivelse 17 Skrivelse 19 Skrivelse 19 Skrivelse 19 Nytt område i närheten av skrivelse 22 Justering av avgränsning Befintligt område, ingen ändring Nytt område Nytt område Nytt område Vansbro kommun Tomas Isaksson t.f miljö- och byggchef 20 (20) Skrivelse 16 Skrivelse 7 PM – E16 DALA JÄRNA - VANSBRO 2015-06-10 Uppdragsnr 2412 601 770 Upphävande av detaljplan Bakgrund Planerad ny sträckning av E16 mellan Dala-Järna och Vansbro med tillhörande avfart kommer att delvis inkräkta på gällande detaljplan för Hulåns snickeri i Vansbro kommun, laga kraft 199909-21. Planens genomförandetid slutade 2010-12-31. För att kunna fastställa och genomföra den vägplan som är under upprättande för den nya sträckningen av E16 måste del av detaljplanen upphävas. Förslag till handläggning Upphävandet av del av detaljplanen föreslås handläggas genom samordnat planförfarande enligt 5 kap. 7a§ plan- och bygglagen, dvs en detaljplan som är samordnad med prövningen av en vägplan enligt väglagen. Upphävandet av detaljplanen har enbart som syfte att möjliggöra genomförandet av vägplanen. Samråd har skett i vägplaneärendet. För att uppfylla plan- och bygglagens bestämmelser om samråd måste dock ett kompletterande samråd ske med Lantmäterimyndigheten, eftersom samråd inte sker med dem i vägplanens samråd. Planbeskrivning och plankarta upprättas för upphävandet. Upphävandet föreslås omfatta den kvartesmark ( industriområde) som berörs av vägområde för E16 och tillhörande avfartsväg samt hela området för allmän plats (LOKALGATA). Upprättat planförslag kungörs och går ut på granskning till berörda myndigheter och fastighetsägare m.fl. Bedömd tidplan och kostnader Nedan föreslagna tidsplan bygger på att kommunens utskott Leva och bo kan ta beslut på eller delegera till tjänsteman om att ta beslut om kompletterande samråd med Lantmäterimyndigheter. Dessutom behöver KS på möte 9/7 behandla frågan om delegation till Leva och bo att besluta om att upphävandet kan gå ut på granskning. memo03.docx 2012-03-28-14 1 (2) Sweco Södra Mariegatan 18 E Box 1902 SE-79170 Falun, Sverige Telefon +46 (0)23 46400 Fax +46 (0)23 46401 www.sweco.se Sweco Architects AB Org.nr 556173-0606 Styrelsens säte: Stockholm Yvonne Seger Arktiekt SAR/MSA Falukontoret Telefon direkt +46 (0)2346471 Mobil +46 (0)706878904 [email protected] YVSE p:\3310\externa_uppdrag\2412601_e16 dala järna vansbro\12-text\770_upphävande detaljplan\pm.docx Preliminär tidplan Samråd Lantmäterimyndigheten juli/aug 2015 Upprättande av planhandlingar aug 2015 Beslut granskning (inläm 12/8) 24/8 Leva och bo Granskning 28/8 - 21/9 2015 Sammanställning yttrande + antagande handling vecka 40 Antagande (inläm 7/10) 19/10 Leva o bo, 3/11 KS, 16/11 KF Laga kraft 8/12 2015 Kostnader Nedan redovisas bedömd tidsåtgång och kostnader. Inga möten på plats bedöms behövas. I kostnaderna ingår inte upprättande av fastighetsägarförteckning och ev. kostnad för grundkarta. Aktivitet Underlag mm, upprättande av underlag för samråd med LMV Upprättande av planbeskrivning och plankarta Samanställning yttanden + antagandehandling Laga krafthandling SUMMA Tidsåtgång Kostnad 8 7 200 kr 20 6 2 36 18 000 kr 5 400 kr 1 800 kr 32 400 kr Yvonne Seger Arkitekt SAR/MSA memo03.docx 2012-03-28 2 (2) PM – E16 DALA JÄRNA - VANSBRO 2015-06-10 YVSE p:\3310\externa_uppdrag\2412601_e16 dala järna vansbro\12-text\770_upphävande detaljplan\pm.docx Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokollsutdrag 2015-06-15 KS Lb § 37 Ärende KS 2015/357 Upphävande av del av detaljplan för Hulåns snickeri, D110 Beslut Beslut: 1. Samrådhandlingen godkänns 2. Samråd för rubricerade planärende genomförs Förslag till kommunstyrelsen: Utskottet Leva och Bo ges delegation att besluta om att lämna förslaget om upphävande av del av detaljplan för Hulåns snickeri för granskning till berörda myndigheter och sakägare. Ärendet Planerad ny sträckning av E16 mellan Dala-Järna och Vansbro med tillhörande avfart kommer att delvis inkräkta på gällande detaljplan för Hulåns snickeri i Vansbro kommun, laga kraft 1999-09-21. Planens genomförandetid slutade 201012-31. För att kunna fastställa och genomföra den vägplan som är under upprättande för den nya sträckningen av E16 måste del av detaljplanen upphävas. Förslag till beslut Ordförandes förslag: 1. Samrådhandlingen godkänns 2. Samråd för rubricerade planärende genomförs 3. Utskottet Leva och Bo ges delegation att besluta om att lämna förslaget om upphävande av del av detaljplan för Hulåns snickeri för granskning till berörda myndigheter och sakägare. Beslutsunderlag Promemoria 2015-06-10 #1 Karta 2015-06-11 #2 ________________________________________________________________________________________________________ Justerare Utdragsbestyrkande 25 9 AVFALL Produktionsavfall Det produktionsavfall som uppkommer är emballagematehal i form av plast och weilpapp, ståloch plastband, utrangerade maskin- och byggnadsdelar samt avfall från kontor och personalutrymmen. Farligt avfall Farligt avfall utgörs av oljor, lysrör, samt eventuellt elektronikskrot. Avfallet omhändertas av godkänd entreprenör eller transporteras till kommunal mottagning. Hushållsavfall hämtas av kommunen. Bark Spill- och städbark har minskat kraftigt genom förändrade produktionsrutiner. Den städbark som uppstår är i nästan enbart s.k snöbark, dvs blandning av bark och snö som uppstår vid snöröjning av ytorna. Den har hittills lagrats till sommaren när den torkat så pass att den kan upparbetas/sorteras och säljas som biobränsle. Upparbetningen har gjorts av entreprenör Sediment Diken och sedimentationsbassäng för avrinnande vatten från timmerplanen rensas. Diken vid behov och sedimentationsbassäng minst en gång per år. Sedimentmängden kommer att uppgå till ca 20 m3lår. Sedimenten avses att efter avvattning användas som täckning av ytor i anslutning till äldre barkdeponi. Dä den användningen kan anses vara användning av avfall för anläggningsändamål och därför är anmälningspliktigt (90.140) kommer anmälan att inges till kommunen. Aska Askmängden kommer att öka från ca 150 till ca 280 m3. Askan används som ballastmaterial vid byggande av nya timmerplanen, ett förfarande som godkänts, men som ska vara avslutat 2016. ‘Efter 2016 kommer askan att omhändertas av entreprenör som har ett godkänt användningssätt för askan. Företaget kommer också att undersöka om lokala möjligheter för användning av askan finns. Detta kommer ifall det är aktuellt att prövas i särskild ordning. 10 EVENTUELLA MARKFÖRORENINGAR Ingen doppning eller impregnering har förekommit vid sågverket. Några kända föroreningar av mark ellermisstankar om att mark förorenats av sådant som har samband med verksamheten finns inte, En äldre barkdeponi finns. Den är känd till sitt läge, avslutningspian är prövad, godkänd och genomförd. 11 TILLSYN OCH KONTROLL Företaget har ett program för egenkontroll av verksamhetens miljöpåverkan. Programmet är baserat på gällande tillstånd och företagets bedömning av verksamhetens miljöpåverkan. Egenkontrollprogrammet kommer att omarbetas och anpassas till villkor i nytt tillstånd. Huvudpunkterna kommer att vara: Utsläpp till luft från panncentral. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 26 Utsläpp till vatten från timmerupplag/bevattning. Avgörande för resultatet i det avseendet är skötsel av bevattningsanläggning, att bevattningen minimeras. Rutiner kommer att finnas för. Daglig och löpande tillsyn av bevattningsanläggning. Regelbunden kontroll av uppsamlingsdiken och dammar Företaget bedömer att provtagning av avrinnande vatten inte är meningsfull och avser inte att föreslå sådana mätningar. För att emissionerna ska kunna mätas meningsfullt behövs även mätning av flöden. Sådan mätning är mycket komplicerad, och mot bakgrund av att beräkningama visar en försumbar påverkan anser företaget all kostsamma och komplicerade åtgärder för flödesmätningar inte är motiverade. - - Buller. Bullermätning vid punkter i den bullerutredning som biläggs ansökan görs vartannat år, samt vid åtgärder som skulle kunna resultera i höjning av ljudnivån i omgivningarna. Organisation och ansvar. 1 egenkontroliprogram kommer ansvar och befogenheter för miljörelaterade frågor att klargöras, såväl övergripande ansvar som ansvar för skötsel, tillsyn, mätningar etc. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 27 12 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR En miljökonsekvensbeskrivning skall enligt miljöbalken §7 innehålla bland annat en beskrivning av alternativa platser, om sådana är möjliga. Denna miljökonsekvensbeskrivning innehåller inte nägon beskrivning av miljökonsekvenser vid alternativa lokaliseringar. Vid en tidig preliminär bedömning av möjligheten till sådana förkastades den möjligheten av följande skäl: • Verksamhet har bedrivits på platsen i ca 80 är. Under tiden har investeringar successivt gjorts. Att ersätta befintlig verksamhet genom nyinvestering på annan plats skulle kräva stora investeringar. Att få lönsamhet på en sådan verksamhet skulle inte vara möjligt. • Området är redan utnyttjat för industriverksamhet. Från allmänna hushållningssynpunkter måste det anses vara rimligare att utnyttja redan ianspråktagen mark än att överväga en etablering i ett nytt område. Områdets lämplighet för verksamheten är nyligen prövad i samband med upprättande av områdesplan Ett sätt att värdera miljöpåverkan från förändringen är att jämföra med ett “nollalternativ” dvs att jämföra miljökonsekvenserna av den tänkta förändringen med ett alternativ där ingen förändring görs. 1 denna miljökonsekvensbeskdvning har sådana jämförelser gjorts där det bedömts vara relevant. 1 huvudsak är sådana jämförelser meningsfulla när det gäller lokal miljöpäverkan som t.ex. buller, stoftspridning etc. När det gäller transporter, energianvändning och annan resurshushållning så är sådana jämförelser inte meningsfulla. Om inte utökning sker vid Sveden Trä så kommer det timmer som skulle ha sågats där istället att transporteras till något annat sågverk. Transporter, energiåtgång osv, skulle då uppstå i ungefär samma omfattning. ‘( Erland Fernerud Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter ..iiiiiiE KA MIhui1. Datum 2014-11-08 SVEDENYTRÄ EXTERNT BULLER — BULLERIMMISSION, 2014. SVEDEN TRÄ AB, Fabriksanläggning 2014-10-29 Erik Karlsson, EKAM Klart, Västlig vind av 3 m/s, Lufttemperatur2°C. Företag Datum Deltagare Väderlek Mätresultat Mätpunkt Nr 1, Fastighet. Plats se bild Datablad Nr 1. Nr 2, Fastighet. Plats se bild Datablad Nr 2. Nr 3, Fastighet Plats se bild Datablad Nr 3. LAq i dB(A) 54 42 42 Datablad Nr 1 Datablad Nr 2 Datablad Nr 3 Villkor avseende externt buller. Angivna riktvärden får icke överskridas för ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder. Måndag Fredag. kl.07.00-kl.18.00 LAq 55 dB(A). kl.22.00-kI.07.00 LAq 45 dB(A). Nattetid kl.18.00-kl.22.00 LAq 50 dB(A). Kvällstid — Kommentar; Uppmäft ljudnivå i Mätpunkt Nr 1 överskrider gällande bullervillkor avseende Naftetid kl.22.00 kl.07.00 av LAq 45 dB(A). — Mätresultaten är att anse som representativa. Produktionsförhållandena var enligt uppgift de normala, Klentimmer. Mätpunkternas placering framgår av bilagda kartskiss över Rågsveden. Mätutrustningen utgjordes av Bruel & Kjaers Ljudnivåanalysator 2250 D, Calibrator 4230. Uppgraderade och kalibrerade, Certifikate NO C1204466 och C1204416. &i(Kftr&son Adress Kontakt Övriga uppgifter Erik Karlsson Trädstigen 15 776 36 Hedemora 070-660 15 45 [email protected] www.ekam.se Org, nr: 916583-5316 SVE DEN Energ jkartläggn ing Rågsveden — TRA Sveden Trä AB Äppelbo Historik: Företaget har genomfört två omgångar i Energimyndighetens program för energieffektivisering, den första mellan 2004-2008 och den andra mellan 2009-2013. De uppnådda resultaten är föande: Elförbrukningen har minskat 25% från 113 till 85 kWhfm3 sågad vara från 2004 till 2013. Bioenergiförbrukningen bedöms ha minskat ungefär 20 % från 335 till 264 kWh/m3 sågad vara 2004 till 2013. Viss osäkerhet i gamla pannans energimätvärden. Dieselförbrukningen för maskinerna på sågområdet har minskat 12 % från 26,4 till 23,1 kWh/m3 från 2004 till 2013. De goda resultaten har uppnåtts genom investeringar i ny energieffektiv teknik och konsekventa krav om energiprestanda vid projekteringar och upphandlingar. Enerpikartläppning 2014. Elenergifördelning: De största elförbrukarna är torkarna, sågen och hyvleriet, se nedan. Den totala elförbrukningen är knappt 11 GWh. Fördelning elenergi. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 1 1 5% 0% _II Torkning Sågning Hyvleri Justerverk Inmätning Kontor Lager SJDENkTRÄ Bioenergiförbrukning: All bioenergi som fastbränslepannan genererar förbrukas i torkprocessen, förutom den värme som behövs till lokalvärme när temperaturen är under 10 Dc. Till torkprocessen har använts 35,4 GWh och för lokalvärme 2,6 GWh. För torkprocessen används cirka 260 kWh/m3. Bränsleförbrukning fordon: Fordonsparken inom sågområdet förbrukade cirka 289 m3 diesel motsvarande 2875 MWh 2014. Förbrukningen fördelar sig enligt nedanstående diagram. Största förbwkningen är interna timmertransporter och transporter av virkespaket. Totalt förbrukas 23,1 kwh/m3 sågad vara. Diagram bränsleförbrukning. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1 1 / Q’ &‘ , e k0 l9 . . 1/ ‘9 .<s, ‘s &- rSVEDEN RÄ Planerade betydande energieffektiviseringar. 1. Ny placering av mätstationen. Åtgärden innebär all det inmätta timret transporteras och läggs upp närmare sågen, vilket bedöms halvera bränsleförbrukningen för timmertransporter. Atgärden minskar den totala energiförbrukningen med 23 %. 2. Införande av lagerplatssystemet Sawinfo för virkeshanteringen. Virkespaketen hittas lättare och körningen minskar. Atgärden minskar den totala bränsleförbrukningen med 7 %. 3. Nytt såghus. Sågmaskiner och tillhörande utrustning upphandlas med krav på energiprestanda förväntas ge en elenergibesparing med 2 % av totala elenergiförbrukningen. 4. Barkmaskinen tas ur kontinuerlig drift. Barkmaskinen tas ur kontinuerlig drift när biobränslebehovet ökar och all bark förbrukas internt. Elenergibesparingen bedöms bli cirka 300 MWh motsvarande 3 % minskad elförbrukning. Ovrigt: Energikartläggningar genomförs årligen. Krav på energiprestanda ställs alltid vid upphandlingar och projekteringar löpande i verksamheten. ANTAGANDE HANDLING Utvidgning av områdesbestämmelser för RÅGSVEDENS SÅG i Äppelbo, Vansbro kommun, Dalarnas län BESKRIVNING HANDLINGAR THI områdesbestämmelsema hör karta med bestämmelser, beskrivning, särskilt yttrande och fhstighetsrörteckning. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Ett förslag upprättades 1januari 2011 och skickades på samråd 2011-03-14 till 2011-04-08. En samrådsredogörelse över inkomna skrivelser har upprättats och områdesbestämmelserna har ändrats utifrån de inkomna synpunkterna. Efter utställning sammanställs eventuellt inkomna skrivelser i ett utlåtande, där inte tillgodosedda synpunkter klart framgår. SYFTE Områdesbestämrnelsernas syfte är att möjliggöra utökning av verksamheten inom Rågsvedens Såg. PLANBATA Området är beläget i Äppelbo. norr om rv 71 och Västerdalsbanan. Industriområdets areal är ca 40 ha. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Området ingår i Vansbros nya översiktsplan, fördjupning ffir Appelbo. Här är området betecknat som arbetsområde. där expansion har markerats rör Rågsvedens sågs utbyggnad. Planläge För delar av området gäller områdesbestämmelser fastställda 2003-06-10. Enligt dessa är lovplikten borttagen för nybyggnad och ändringar under vissa förutsättningar. Detta är inte möjligt enligt den nya PBL 2010:900. Byggärenden skall handläggas enligt gällande PBL. Hell, fluga on,,/eshesgd,,i,p,eIser. Planprogram Omrädesbestämmelserna upprättas efter planbeställning till kommunen från Rågsvedens Såg AB. Kommunens planbeslut samt översiktsplanens utpekande av området för sågens expansion utgör sammantaget ett planprograrn för planarbetet. Samråd har skett med direkt berörda kommunala organ. Planinstrumentet områdesbestämmelser” har valts (i stället för detaljplan) eftersom grundkarta saknas saint att reglering endast skall ske angående lovplikt. FÖRUTSÄTTNINGAR Industri Området har varit sågverk sedan 1934. Inom dagens sågverksområde pågår ständigt föräidriigar för att klara anpassning till nya krav vad gäller rationell produktion, arbetsmiljö. kundanpassning mm. Jordbruksmark Det utökade planområdet inkluderarjordbruksmark. Enligt Miljöbalken far brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Den aktuella jordbruksmarken inom området Mr anses vara marginefl, då den inte hänger ihop med större brukningsområden. Dessutom måste en utbyggnad av Rågsvedens såg anses vara ett väsentligt samhällsintresse, då sågen är den mest betydande industrin inom kommunen. Eventuella tillbyggnader bör ske i anslutning till den befintliga anläggningen ur produktions och transportteknisk synpunkt. Annan mark i närheten är sank och olämplig att bygga på. 2 Trafik Tillfart till industriområdet sker med bil via särskild avfart från väg 71. Tillfartsvägen korsar två järnvägsspår, varav det norra utgör industrispår ffir sågen. Samråd ska ske med Banverket inför väsentlig utökning eller förändring av trafiken överjärnvägsspåret. Störningar, risker mm För verksamheten gäller särskilt miljötillstånd, som inte är kopplat till dessa områdesbestämmelser. Verksamheten rar inte vara störande för omgivande bostäder, belägna ca 200 m från området. Buller- och vibrationsstörningar kan uppkomma från järnvägstrafiken, Banverkets riktvärden finns i skriften “Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik Riktlinjer och tillämpning. Både järnvägen och väg 71 är transportleder för farligt gods och hänsyn ska tas till detta, Inga nya byggnader får uppföras nännare järnvägen än 30 meter från Västerdalsbanans spårmitt. Vid planering av byggnader där människor vistas inom 60 meter från järnvägen ska risker med avseende på buller och farligt gods analyseras och skyddsåtgärder övervägas. — Teknisk försörjning Området är anslutet till kommunens va-nät. För brandvattenförsörjning finns mellan väg 71 och järnvägen en markrörlagd reservoar. Inom området finns elkablar mm. Eventuell flytt bekostas av exploatören. BESTÄMMELSER Markens användning Marken inom området far endast användas för sågverkets behov. Falun i februari 2012 Kjell Sundström Arkitekt Synkop ek. för. 3 — — — — - Grans för planomr&leI Placering minst 30 m frän spånitt för Vasterdalsbanans huvudspår Kjell Sundström Arkitekt Synkop ek. för. Upprättade i februari 2012 i Äppelbo, Vansbro kommun. Dalarnas Ian Rågsveden såg Utvidgning av områdesbestmmeIser för Fasadmatedal skall vara lika befintliga sägverksbyggnader: blå plåt eller Iräfasad, grå eller svart takplåt Utformning Bullemivån frän verksamheten får vid tomtgrans för bostadshus inte överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller eller sådan bullergräns som fastställts i särskild miljöprövning Byggnadshöjd högst 25 m (här får enstaka byggnadsdel, som ventilationsanordning, överstiga angiven höjd) Placering minst 4,5 m från områdesgrans 1. 2. Området får endast användas för sågyerksandamål. Markanvändning — Gränsbeteckningar BESTÄMMELSER ANTAGANDE HANDLING t 0 10 20 30 40 50 60 70 - ;-_;.: 10:34:00 10:35:00 2014-10-17 45 r2- 10:36:00 10:37:00 1 — 10:38:00 — 10:39:00 1040:00 - Hz 104i:OO 10:’42:00 10:43:00 10:44:00 SVEDEN TRÄ, Rågsvedens Såg Mätpunkt Nrl, Fastighet boende i den närmaste omgivningen iii! EKA Mliii 10:45:OC - Dabl.d Nrl. 0 10 20 30 40 50 60 70 - Hz SVEDEN TRÄ Mätpunkt Nr 1, Fastighet -boende i den närmaste omgivningen. Dabd Nrl. 0 10 20 3o 40 50 60 rb 40 45 50 55 21:57:20 2i:S:40 20 14-10-29 JI 22:00:00 22:’Oi:20 n:b2:4o 4, 22:ö4:00 22:05:20 - Hz \ 22:bG:40 u:bs:oo 2, rL, CS fl, 22:09:20 b 2, t’ SVEDEN TRÄ Mätpunkt Nr2, Fastighet boende i närmaste omgivningen 2, iieii 4) 2, t 2, ‘EI•K 2, 2) 2, <1- 2, Databiad Nr2. 2, 0 10 20 30 40 50 60 @ $ •0 - C&5c3 Hz SVEDEN TRÄ,Rågsvedens Såg, Mätpunkt Nr 2, Fastighet boende i närmaste omgivningen .i’iiiiIE i. MIII’’. Dabbied Nr2. - 0- 10 20 30 40 50 60 42,5 45 47,5 50 52,5 1d85J5 —‘ 11:17:00 11:18:00 fl:1g:00 11:20:00 11:21:00 -r 11:22:00 - Hz 11:2:00 11:24:00 -,- -t--- IL±:OO — 11:26:00 SVEDEN TRÄ, Rågsvedens Säg boende i den närmaste omgivningen Fastighet Mätpunkt Nr 3, •‘.!.E Ic:: MI fr .4ft DabbbdNr3. 0 10 20 30 40 50 60 - Hz SVEDEN TRÄ Mätpunkt Nr 3 Fastighet boende i den närmaste omgivningen. DUId Nr3. . iiiiiIE jø Muu1uu 2015—01—28 BEDÖMNING AV KONSEKVENSERNA FÖR BULLERIMMISSION MED UTÖKAD PRODUKTION OCH BULLERDÄMPANDE ÅTGÄRDER Sammanfattning EKAM har på uppdrag SVEDEN TRÄ utfört en utredning huruvida bullerimmission för de boende i närområdet med nuvarande verksamhet innehåller nedan angivna villkor för buller. Riktvärden för ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostadsbebyggelse. Måndag Fredag. kl.07.00-kL18.00 LAq 55 dG(A). kl.22.00-kLO7.00 LAq 45 dB(A). Nattetid kl.18.00-kl.22.00 LAq 50 dB(A). Kvällstid Uppmätta ljudnivåer under dagtid vid tre utvalda fastigheter överskrider eller ligger i nivå med nuvarande villkor. Uppmätta ljudnivåer nattetid vid de tre utvalda fastigheterna överskrider eller ligger i nivå med nuvarande villkor. Uppmätning av bullerimmissionen till omgivningen från SVEDEN TRÄ verksamhet har utförts enligt Natuwårdsverkets Riktlinjer för externt industribuller, Protokoll 5417. — Investeringar som påverkat bullerimmissionen. Rågsveden har under de senaste åren genomfört en rad investeringar som reducerat bullerimmissionen till omgivande bostadsbebyggelse. Investeringar i ett nytt timmerintag med bark/skräp rivning 2004,en ny såglinje har uppförts (2005), hyvleriet har utbyggts två gånger (2003÷2009). Två vandringstorkar (2004+2007). Ett helt nytt justerverk med sprinklersilos på 572 m3 vattentank uppfördes (2007) och slutLigen en helt ny fastbränslepanna pålO MWh med elektrofilter (2013). Investeringar i bullerdämpande åtgärder för att innehålla gällande villkor för buller. Med analys och bedömning av underlaget från de uppmäffa ljudnivåerna vid bostadsbebyggelsen under dag och nattetid har närfältsmätningar utförts vid produktionsutrustning för att utforma och dimensionera behov av bullerdämpande åtgärder i form av avskärmning och inbyggnad. — Adress Ehk Karlsson Trädstigen 15 776 36 Hedemora Kontakt Övriga uppgifter Org. nr: 916583-5316 070-660 1545 [email protected] www.ekam.se Vridvändaren Bullerdämpad avskärmning av vridvändaren på en yta på 100 m2 med inklädnad av insidan av vridvändarens plåtväggar 40 m2 med slitgummi. Utformning och dimensionering av andra buTlerdämpande åtgärder kan bli aktuella. Transportörerna Nuvarande drivhjul av metall ersätts med drivhjul av nylon. Behov av bullerdämpande avskärmning av transportörerna bedöms mot bakgrund av utvärderingen av effekterna med drivhjul av nylon. Barkrivaren Bullerdämpande inbyggnad med en yta av 70 m2. Spånsiloanläggning ovan Hyvleri. Bullerdämpande avskärmning av takfläktar med en yta av 60 m2. Utformning och dimensionering av 4 st. ljuddämpare till frånluftskanaler mellan frånluftfläktarna och respektive spånsilo. Kostnaden för dessa åtgärder uppgår till i storleksordningen 1 miljon kronor. Utformningen och dimensioneringen av föreslagna bullerdämpande inbyggnader och avskärmningar kommer att utgå från resultaten av utförda närfältsmätningar. Bedömningen är att uppmäft bullerimmission vid de närmaste bostäderna i de utvalda mätpunkterna kommer all underskrida och därmed innehålla gällande villkor för buller. Konsekvenser för SVEDEN TRÄ, Rågsveden vid tillämpning av Naturvårdsverkets Riktlinjer för nyetablerad industri. Sågverket har under åren arbetat ambitiöst vid lokalisering av byggnader och anläggningsdelar med upphandling av utrustning och då även beaktat bullerfrågorna vilket har varit nödvändigt för att innehålla de riktvärden för buller man hari sitt nuvarande tillstånd. Den bärande tanken med angivna riktvärden enligt Natuivårdsverkets Riktlinjer för externt industribuller är att de skulle ses som utgångspunkt och vägledning för den individuella bedömningen som bör göras i varje enskilt fall och i nära samarbete med Sveden Trä. Nya villkor för bullerimmissionen från SVEDEN TRÄ till motsvarande riktvärden för ny etablerad industri medför behov av investeringar i ny teknik med komptetteringar av byggnader och produktionsanläggningar samt ökade krav på utformning och dimensionering av bullerdämpande åtgärder. Adress Erik Karlsson Trädstigen 15 776 36 Hedemora Kontakt Övriga uppgifter 070-6601545 orn nr 916583-5316 [email protected] www.ekam.se Bedömningen är att kostnaderna för sådana investeringar icke kan anses var motiverade och på en rimlig nivå i förhållande till nuvarande avvikelser av bullerimmissionen från SVEDEN TRÄ t[II den närmaste omgivningen. Investeringarna ger inga garantier för att bullerimmissionen från SVEDEN TRÄ kan innehålla riktvärdena för nyetablerad industri. Bullret från trafiken på E 16 måste vägas in i bedömningen av villkoren för bullerimmissionen från SVEDEN TRÄ. Samhällsnyttan av SVEDEN TRÄ verksamhet för denna region i Dalarna måste vägas mot den begränsade miljönyttan som en reglering av nya villkor för buller till motsvarande riktvärden för nyetablerad industri. h( KarLson Adress Erik Karlsson Trädstigen 15 776 36 Hedemora Kontakt Övriga uppgifter Org. nr 916583-5316 070-660 1545 @telia.com erik.karlsson www.ekam.se 1 201 5-01-28 Länsstyrelsen i Dalarnas län Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet vid Rågsveden-Sveden Trä AB, Vansbro kommun 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Företagets namn Rågsveden-Sveden Trä AB SNI kod 20.20 (sågverk) 20.70 (lagring av timmer under bevattning) C40.60.1 (förbränning) Adress Näset 117 Postadress 760 54 Äppelbo Telefon 010-471 91 00 Organisationsnummer 5561 52- 4470 Fastighet Näset 52:1 Fastighetsägare Rågsveden-Sveden Trä AB Län Dalarnas Kommun Vansbro kommun Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen Dalarna Företagets kontaktperson Per-Erik Andersson VD Per-Erik Andersson 2 VAD ANSÖKAN AVSER På fastigheten Näset 52:1 bedrivs sedan ca 80 år sågverksrörelse av Rågsveden Sveden Trä AB. Företaget ansöker nu om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet. Ansökan avser tillstånd att: 1. Producera högst 250 000 m3 sågade trävaror per år( SNI-kod 20.20) 2. Lagra högst 15000 m3to timmer utomhus under bevattning. (SNI-kod 20-70). 3. Driva befintlig fastbränsleanläggning från 2012 med en avgiven effekt på 10 MW. SNI-kod 40-60. 4. Driva befintlig äldre fastbränsleanläggning med en avgiven effekt på 5 MW. - 1 3 YRKANDEN OCH ÅTAGANDEN Produktion av sågade varor. Företaget yrkar att få producera sågade varor upp till 250 000 kubikmeter per år i huvudsak med de anläggningar och produktionssätt som beskrivs i denna ansökan och till ärendet hörande miljökonsekvensbeskrivning. Pan ncentraler Företaget yrkar att fä driva befintlig panncentral, uppförd 2012, för eldning med bark, spån eller flis i enlighet med i denna ansökan lämnad beskrivning. För panncentralen föreslås följande villkor i enlighet med tidigare beslut från 2012-05-09: Som begränsningsvärde: Stoft:. 50 mg/ m ntg vid 11% 02 som månadsmedelvrde. Företaget yrkar också att fortsättningsvis få driva befintlig äldre panncentral med samma villkor för stoftemission som hittills gällt, 250 mgfm3ntg vid 13% som begränsningsvärde vid besiktning. Bevattning av timmer Företaget yrkar all få lagra timmer på fastigheten varav högst 15 000 kubikmeter samtidigt lagras med vattenbegjutning. Bevattning sker i ett recirkulerande system. Vatten tas dels från egen anlagd bassäng med tillrinnande yt- och grundvatten dels från Västerdalälven och restvatten/ avrinnande vallen återförs till älven via dike/bäck.. Följande åtaganden och villkor föreslås för timmerbevattningen: Restvatten/lakvatten uppsamlas genom diken och leds till sedimantationsbassäng för avskiljning av suspenderat material innan det återförs till recipienten.. Miljökonsekvensbeskrivningen visar att bevattningen inte medför någon oacceptabel miljöpåverkan. , Buller Företaget föreslår att som riktvärden, tillämpas Statens Naturvårdsverks riktvärden för externt industribuller för befintlig verksamhet, Dag Kväll Natt Sön-helgdag Momentana ljud kl kl kl kl kl 07-18 18-22 22-07 07-18 22-07 55dBA 50 dBA 45 dBA 50 dBA 55 dBA Vid mätning i oktober 2014 överskreds dessa riktvärden.Utredning om vilka åtgärder som kan göras för att komma ner till riktvärdena har gjorts och åtgärder har påbörjats. De förändringar som planeras för ökad produktion bedöms inte medföra att gällande hktvärden överskrids, snarare kan en viss sänkning påräknas.. Bullerkonsult har gjort bedömning av möjligheterna att nedbringa ljudnivåema till Statens Naturvårdsverks rikWärden för nyetablerad industri men bedömt att detta inte är möjligt. 4 GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGIMILJÖBALK. Tillstånd 2001-04-25 Länsstyrelsen lämnade i beslut den 25april2001 Rågsvedens Såg AB tillstånd enligt miljöbalken till sågverksverksamhet med en produktion av 130 000 m3 sågad vara motsvarande en förbrukning av högst 240 000 m3 toppmätt volym råvara per år. Tillståndet är förknippat med villkor, 8 st. 1. Allmänt villkor om att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vad bolaget åtagit sig i ansökan. 2. Bullervillkor, enligt Naturvårdsverkets riktvärden för befintlig verksamhet. 2 3. Stoftutsläpp från fastbränslepanna får som begränsningsvärde ej överstiga 250 mg/m3 ntg vid 13% CO2 4. Timret ska lagras på hårdgjord eller asfalterad yta. 5. Från och med bevattningssäsongen 2002 skall avloppet från uppsamlingsdammen kopplas till en inflltration- eller markbäddsanläggning innan vatten släpps till recipienten. Flödesmätning ska kunna ske på vatten som leds till anläggningen liksom provtagning av utgående vatten om en markbädd anläggs. 6. Slagg och aska från förbränningsanläggningen skall deponeras på tillståndsgiven anläggning. Annan användning av askan skall anmälas till tillståndsmyndigheten. Endast mindre mängder får förvaras på fastigheten, i slutna behållare, ii väntan på borttransport. 7. Den spillbark som bildas ska placeras på område väster om den befintliga barktippen. Barken på området får lagras inom området högst tre år innan den återvinns eller behandlas. Området ska indelas i tre från varandra skilda delar där endast en del aktivt används för att placera den barkmängd som produceras under aktuellt år 8. Förvaring och hantering av dieselolja och smörjmedel skall ske på sådant sätt att oljespill inte når grund- eller ytvatten. Avslutning av barkdeponi. beslut 2001-05-17 Länsstyrelsen godkände 2001-05-17 att barkldeponi sluttäcks enligt redovisad avslutningspian. Beslut gällande ny fastbränslepanna 2012-05-09 Företaget inkom med anmälan om installation av ny fastbränslepanna. Länsstyrelsen beslutar 2012-05-09 i form av ett föreläggande att: Stoftutsläppet från pannan får som begränsningsvärde inte överstiga 50 mg/m3 ntg vid 11% 02 som begränsningsvärde. Övrigt 1 samråd med tillsynsmyndigheten har villkor nr 5 i tillstånd från 2002 genomförts på så sätt att ett vattenmagasin, uppsamlingsdammar och en sedimeneringsbassäng anlagts för all minimera vattenförbrukning och utsläpp till recipienten. 5 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN OCH PLANERAD VERKSAMHET Befintlig verksamhet. Sedan förra tillståndsansökan beviljades (2002) har följande gjorts, (men inom ramen för tillståndet): • Mer mark har köpts in (ca 45 ha) för att klara planerad ökad verksamhet. • Ca 6 ha har grävts ut, markförstärkts och hårdgjorts för kommande timmerpian och ny timmersortering. • En damm ca 5000 m2 med en vattenvolym på ca 25 000 m3 har anlagts för timmerbevattning och brandskydd. Ny väg/anslutning till riksvägen för inflöde av timmer har påbörjats. Ny såglinje har uppförts (2005) Hyvleriet har byggts ut (2003 och 2009) • Två vandringstorkar har anlagts. (2004 och 2007) • Nytt justerverk har uppförts (2007) • Ny fastbränslepanna har uppförts, efter anmälan. (2012). Planerade förändringar Påbörjade arbeten med utökning av timmerplan avslutas och ny tillfart för timmertransporter färdigställs. En ny sorteringsbana för timmer byggs. 3 Torkkapaciteten utökas genom bygge av ny vandringstork. Inom tioårsperioden kan det bli aktuellt med en ny såglinje Mil jöpåverkan Transporter Transportvolymen ökar i direkt proportion till produktionen. Ökningen av vägtransporter kan till viss del motverkas genom ökad andel järnvägstransporter. Hur transporterna fördelas mellan väg och järnväg styrs dels av prissättningen mellan transporislagen dels av de tekniska/praktiska möjligheterna för lastning och rangering av tåg. De interna transporterna ökar men inte i samma proportion som produktionsökningen. Detta beror på bättre logistik när den nya sorteringsbanan byggts och på en effektiviserad lagerhantering av sågade varor. Volymen biltransporter och interna transporter per producerad kubikmeter virke kommer att minska. Emissioner till vatten Emissionerna till vatten bedöms öka något på grund av att ytorna för timmerhantering ökar och att den mängd timmer som lagras under bevattning kommer att öka något. De beräkningar som gjorts inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen visar att påverkan på Västerdalälven är försumbar. Buller De mätningar som gjorts under 2014 visar att riktvärdena i gällande tillstånd överskrids om än marginellt. Företaget har gått vidare med mer detaljerade bullerundersökningar för att hitta åtgärder. Planerade åtgärder redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. De förändringar i produktionen som planeras bedöms inte i sig öka bulleremissionen. Att sorteringsbanan flyttar längre från bebyggelse bedöms vara positivt. Vid upphandling av torkar och annan ny utrustning har vi möjlighet att ställa bullerkrav. Dock bedöms det inte vara ekonomiskt eller praktiskt möjligt att göra åtgärder som sänker ljudnivån ner till de nya riktvärdena för industri. Energi Energianvändningen ökar, men inte i proportion till produktionsökningen. Anledningen är dels all nya vandringstorkar är energieffektivare, dels all den energi som behövs för lokaluppvärmning, inte alls ökar. Energianvändning per producerad kubikmeter bedöms minska, främst genom effektivare lokala transporter, vilket också är positivt från luftsynpunkt. Arbetstider Inga väsentliga förändrinar i arbetstiderna planeras. Måndag-torsdag 06°°-24 och fredag 06°°-16° är de arbetstider vi räknar med ska gälla. 07001915. Vid underhåll/produktion under helger tiderna fredag 12°°-18 och lördag-söndag n. Eventuellt kan viss produktion behöva ske under helger vid delar av verksamhete Vårt förslag är att arbets/drifttider ej regleras i tillståndet, utan all vi utan all överskrida föreslagna riktvärden för buller ska ha möjlighet att bedriva arbeten på de tider vi önskar. 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSÅTGÄRDER Området och verksamheten berörs av luftkvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477) Miljökonsekvensbeskrivningen visar att den planerade verksamheten ger begränsade olägenheter eller störningar till luft och att luftkvalitetsnormer ej överskrids. Beträffande påverkan på vattenrecipienten av avrinningsvatten från timmerbevattning och timmerlagring visar miljökonsekvensbeskrivningen att ytterligare skyddsåtgärder utöver de som redovisas i ansökan och miljökonsekvensbeskrivning ej är motiverade. 4 Förändringarna i verksamheten kommer inte att medföra någon betydande skillnad i emissioner eller störningar. Några särskilda skyddsåtgärder utöver de åtgärder som omfattas av ansökan, samt den kontroll och tillsyn som kommer att bedrivas bedöms därför ej vara påkallade. 7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En miljökonsekvensbeskrivning är upprättad, daterad 2015-01-28 Redovisas som bilaga till ansökan 8 SAMRÅD Inledningsvis hölls tidigt samråd med berörda fastighetsägare1 tillsynsmyndighet och länsstyrelse. Annons om den planerade ansökan infördes då också i lokaltidningarna Redovisning över samråden och vad som framkommit har lämnats i separat sam rådsredogörelse. Därefter har länsstyrelsen beslutat att den planerade verksamheten inte utgör en betydande miljöpåverkan. Bolagets uppfattning är att de synpunkter som lämnats under samråden har beaktats i miljökonsekvensbeskrivning och ansökan. 9 LOKALISERING Några överväganden om alternativ lokalisering har ej skett. Della av flera skäl: • Verksamhet har bedrivits på platsen i ca 80 år. Under tiden har investeringar successivt gjorts. All ersätta befintlig verksamhet genom nyinvestering på annan plats skulle kräva stora investeringar. All få lönsamhet på en sådan verksamhet skulle inte vara möjligt. • Området är planlagt för industriverksamhet och vid nyligen genomförd planläggning har gjorts en bedömning av områdets lämplighet för ett sågverk. Från allmänna hushållningssynpunkter måste det anses vara rimligare att utnyttja redan ianspråktagen mark än att överväga en etablering i ett nytt område. • Några miljöstörningar av betydelse som skulle kunna motivera övervägande om annan lokalisering förekommer ej. Sammantaget anser vi att lokaliseringen är i överensstämmelse med miljöbalkens mål, de allmänna hänsynsreglerna och miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vatten. 10 HUR DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA UPPFYLLS Enligt miljöbalken (19 kap §5 med hänvisning till 22 kap §1) skall en ansökan innehålla uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i MB 2 kap. följs. §1. Bevisbörderegeln. Ansökan i sig samt miljökonsekvensbeskrivningen innehåller en redovisning som visar att miljöbalkens hänsynsregler iakttas. §2. Kunskapskravet. Vid den ansökan som gjordes 2002 utreddes alla miljöaspekter av någon betydelse. Inför nuvarande ansökan har kompletterande utredningar och bedömningar gjorts. En god kunskap om verksamhetens miljöpåverkan finns. Sågverkets personal hari de flesta fall mångårig erfarenhet av sina arbetsuppgifter vilket innebär att verksamheten kan drivas på ett säkert sätt med ett minimum av driftstopp eller andra händelser som skulle kunna ge onödig miljöpåverkan eller resursslöseri. §3. Försiktighetsprincipen. Vid de förändringar som gjorts under de senaste åren har har stor vikt lagts vid miljöaspekterna. Anläggning av damm för bevattningsvatten är ett exempel. Vid lokalisering av tillkommande byggnadsdelar har alltid bedömning av bullerpåverkan på omgivningen gjorts. 5 §4. Lokaliseringsprincipen. Se punkt 9 i ansökan. §5. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna. En viktig princip för ett sågverk, även från ekonomiska synpunkter är att åstadkomma ett effektivt utbyte av rävarorna, och att nyttiggöra alla sidoprodukter som bark, spån, flis och liknande. Att få ett bra energiutnyttjande med en hög totalverkningsgrad på värmeproduktion och torkning är också viktigt. De nu planerade åtgärderna har bland annat detta syfte. §6. Produkwalsprincipen. Användningen av kemiska produkter är mycket begränsad vid sågen. Några ämnen som vid normal användning kan befaras medföra risker för hälsa eller miljö används ej. §7 Skälighetsprincipen. De åtgärder som planeras och de åtaganden som görs i ansökan är baserade på vad företaget anser vara skäliga för att uppfylla hänsynskraven i 2-6. §8 Ansvar för att avhjälpa skada. Några skador för miljön eller tredje man till följd av verksamheten vid sågen är inte kända och befaras inte heller Vi är dock medvetna om vårt ansvar för att avhjälpa eventuella skador 11 KONTROLL Kontrollen av miljöpåverkan från verksamheten ska ske inom ramen för företagets egenkontroll. Ett egenkontrollpro gram finns som uppfyller kraven i egenkontrollförordningen. Kontrollprogrammet kommer att revideras om kommande villkor motiverar detta. Utsläpp till luft. Kontroll av utsläpp till luft omfattar kontinuerlig registrerande mätning av kolmonoxid och kväveoxider och stoft från den nya panncentralen. Dessutom mäts andra parametrar som har betydelse för styrningen av förbränningen som rökgastemperatur, flöde, och 02-halt. Stoftemissioner från den äldre panncentralen mäts vid besiktning Utsläpp till vatten Bevattningssystemet är av recirkulerande typ. Det innebär att avrinning från systemet endast sker vid tillfällen med stor nederbörd. Svårigheter finns att genom provtagning få en representativ bild av avrinningsvattnets föroreningsinnehåll. Detta på grund av att avrinningen sker vid enstaka tillfällen och att fiödesvariationema då är stora och svåra att mäta Buller Som nämns i miljökonsekvensbeskrivningen har mätningar visat att gällande riktvärden överskrids något. Ätgärder pågår, och mätningar kommer att genomföras efter hand som åtgärder genomförs. Därefter föreslås ljudnivåmätningar ske i anslutning till närbelägen bebyggelse när förändringar som bedömes kunna påverka ljudemissionerna utförts. Löpande kontroll och tillsyn Utöver ovan beskrivna mätningar kommer daglig tillsyn och kontroll av verksamheten att ske i enlighet med företagets egenkontrollprogram. Per-Erik Andersson VD 6 1 CD c 0 0 ‘fl CD 0 0 0 0: (fl 0. c 0 -fl CD 0. c CD z m (71 mM — 0 0 0 CD CDU) -lo. <0 am mo 00: r 0 0. 0 6’ 0 a 0< cco 3oz <el. 03 0 z0 -It> -a 2 Innehåll 3 4 6 7 7 7 8 9 10 11 11 12 13 13 14 14 15 16 16 17 18 19 19 20 20 20 21 22 23 23 24 25 25 25 27 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER SAMMANFATTNING OM ANSÖKAN och MKB LOKALISERING OCH OMGIVNING Allmänt 4.1 Planförhållanden 4.2 4.3 Riksintressen Bebyggelse i omgivningarna 4.3 ållanden Recipientförh 4.4 5 VERKSAMHETEN OCH PLANERADE FÖRÄNDRINGAR Sammanfattning av planerade förändringar 5.1 Produktionen i huvuddrag 5.2 Råvaruförbrukning, produkter, energi och transporter 5.3 1 2 3 4 . Transporter 5.4 Panncentralerna 5.5 Energianvändning 5.6 Arbetstider 5.7 UTSLÄPP TILL OCH PÅVERKAN Å VATTEN 6 Bevattningsanläggningen 6.1 Föroreningar i avrinningsvatten 6.2 Inverkan påVästerdalälven 6.3 Bedömning av påverkan på Västerdalälven 6.4 Påverkan lokalt 6.5 PÅVERKAN PA LUFT 7 Sammanfattning 7.1 Utsläpp till luft 7,2 Sammanställning lokala emissioner av kväveoxider och stoft 7.3 Halter i omgivningsluft, påverkan på hälsa och miljo 7.4 BULLER Beskrivning av dagsläget 8.1 Möjligheter att klara riktvärden för nyetablerad industri 8.2 9 AVFALL EVENTUELLA MARKFÖRORENINGAR 10 TILLSYN OCH KONTROLL 11 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR 12 8 Bilagor: Områdesplan, karta och planbestämmelser Energikartläggning Bullermätningar oktober 2014 Bedömning av bulleråtgärder bilaga bilaga bilaga bilaga Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 1 2 3 4 3 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Företagets namn SNI kod Adress Postadress Telefon Organisationsnummer Fastighet Fastighetsägare Län Kommun Tillsynsmyndighet Företagets kontaktperson VD Rågsveden-Sveden Trä AB 20.20 (sågverk) 20.70 (lagring av timmer under bevattning) C40.60. (förbränning) Näset 117 780 54 Äppelbo 5561 52- 4470 Näset 52:1 Rågsveden-Sveden Trä AB Dalarnas Vansbro kommun Länsstyrelsen Dalarna Per-Erik Andersson Per-Erik Andersson Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 4 2 SAMMANFATTNING Planerade förändringar Rågsveden-Sveden Trä AB avser att öka produktionen från 130 000 m3 sågad vara till 250 000 En hel del av de investeringar och förändringar som behövs för att klara produktionsökningen är gjorda • Mer mark har köpts in (ca 45 ha) för att klara planerad ökad verksamhet. • Ca 6 ha har grävts ut, markförstärkts och hårdgjorts för kommande timmerplan och ny timmersortering. • En damm ca 500Cm2 med en volym på ca 25 000 ni3 har anlagts för timmerbevattning och brandskydd. Därigenom har man ett fungerande recirkulerande bevattningssystem. • Ny väg/anslutning till riksvägen för inflöde av timmer har påbörjats. • Ny såglinje har uppförts (2005) • Hyvleriet har byggts ut (2003 och 2009) • Två vandringstorkar har anlagts. (2004 och 2007) • Nytt justerverk har uppförts (2007) • Ny fastbränslepanna har uppförts, efter anmälan. (2012). De • • • större åtgärder som återstår och planeras är: Ny timmersorteringsbana på ny plats. Utökad torkkapacitet genom uppförande av ny vandringstork. Ny såglinje. Sammanfattning av miljökonsekvenser Inverkan på riksintressen. Plan förhållanden De riksintressen som berörs är väg E16, järnvägen (Västerdaisbanan) samt indirekt Västerdalälven (riksintresse för naturvård och rörligt friluftsliv). Inget av dessa intressen bedöms påverkas på ett negativt sätt av planerade förändringar. Sågverksområdet har nyligen planlagts (områdesplan) och i det sammanhanget har också bedömning av markanvändningens lämplighet och inverkan på riksintressen gjorts. Trafik Ökad produktion medför ökad trafik. Tillförsel av timmer sker helt med lastbil. Utförsel av virke och biprodukter (flis och spån) sker både med lastbil och järnväg. Under senare år har andelen som transporteras på järnväg ökat. Järnväg svarar idag (2014) för ca 42% av uttransporterna. Den andelen bedöms, och planeras, öka till ca 50% Påverkan på vattenrecipient Det som kan påverka vattenrecipienten är avrinnande vatten från timmerbevattningen och avrinnande dagvatten. Dessa vattenflöden avleds till Dalälven via ett ca 1,5 km långt dike. Timmerbevattningen är av recirkulerande typ varför avrinning endast sker vid perioder med hög nederbörd. En beräkning har gjorts av tänkbara emissioner från timmerbevattningen. Halttillskotten av kväve och fosfor i Västerdalälven uppskattas bli i mindre än ett tusendels mikrogram per liter jämfört med recipientens halt på ca 10,7 .ig/l (fosfor) och 341 yg/l (kväve). Det bedöms att emissionerna inte kan ha någon mät- eller märkbar inverkan. Någon negativ lokal påverkan (på diket med omgivningar) är inte känd eller befarad Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 5 Emissioner till luft. Miljö- och hälsopå verkan. Emissioner till luft i sågverksområdets närhet kommer från pannorna (2 st) lokala transporter och ånga från torkarna. Vidare kommer emissioner från trafik till och från sågverket. Dessa emissioner har dock inte beräknats eller bedömts. De emissioner som bedömts vara av störst intresse är stoft och kväveoxider (NOx) Stoftemissionen bedöms minska frän 2350-4000 kglår till 700-1900 kg/är. Nox-emissionen bedöms öka från ca 37 till ca 57 ton år. Att stoftemissionerna minskar beror på att den nya pannan med bättre prestanda kommer att svar för en större del av värmebehovet vid den ökade produktionen. NOx emissionerna ökar, men mindre än produktionsökningen. Detta beror på att de lokala transporterna som svarar för en stor del av NOx-emissionen kommer att effektiviseras genom främst den nya timmersorteringsbanan som ger bättre logistik. Halttillskottet i omgivningarna av kväveoxider bedöms kunna bli i storleksordningen 02-1 pg/m3 som ärsmedelvärde. Uppskattad bakgrundshalt är i storleksordningen 24 pg/m3. Luftkvalitetsnormen, årsmedelvärde är 40 pg/m3. Effekterna på hälsa och miljö bedöms vara små. Buller De riktvärden som företaget hari gällande tillstånd har vid mätning i oktober 2014 visat sig överskridas. Åtgärder för att minska bulleremissionerna har utretts och påbörjats, och bedömningen av bullerkonsult är att gällande riktvärden därefter ska klaras. Planerade förändringar vid sågverket bedöms medföra visa förbättringar, främst genom att timmersorteringen som är en ganska bullrande del flyttas längre från bebyggelse. Vid upphandling av torkar och annan utrustning kommer krav att ställas så att bulleremissionen i vart fall inte ska öka. Att nedbringa bullret till i nivå med riktvärden för nyetablerad industri bedöms dock inte vara möjligt. Energi Energianvändningen följs löpande. 2014 förbrukades totalt 52 GWh fördelat enligt följande: Elenergi ca 11 GWh 38 GWh Bioenergi (värme) ca Interna transporter (diesel) ca 2,9 GWh Atgärder de senaste tio åren har lett till avsevärd minskning av energianvändningen: Elförbrukningen har minskat med 25% per producerad enhet Bioenergiförbrukningen har minskat med ca 20% per producerad enhet Dieselförbrukningen har minskat ca 12% Planerade åtgärder bedöms framför allt medföra en minskad användning av bränsle för interna transporter genom förbättrad logistik. Drivmedelsförbrukningen beräknas minska med ca 30% per producerad enhet. Även viss, men mindre, minskning av specifika förbrukningen av el och värme beräknas till följd av planerade förändringar. Potentiellt förorenade områden. Ingen verksamhet som bedöms kunna medföra förorening av mark har förekommit. Den äldrebarkdeponi som finns är känd till sitt läge och avslutad och godkänd. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 6 3 OM ANSÖKAN och MKB Sveden Trä AB bedriver sågverksverksamhet 1 Rågsveden, Vansbro kommun. Verksamheten har bedrivits sedan 1934 Företaget har idag tillstånd att förbruka högst 130 000 m3/år timmerrävara samt att lagra högst 10000 m3timmer utomhus med bevattning, Man ansöker nu om att få: • Producera högst 250 000 m sågade trävaror per år. • Lagra högst 15000 m3 to (toppmätt) timmer utomhus under bevattning. • Driva befintliga panncentraler (två pannor). Miljökonsekvensbeskrivningen ska ge en bild av nuvarande verksamhets miljöpåverkan samt en bedömning av hur denna påverkan förändras genom produktionsutökningen. Den miljöpåverkan som beskrivningen omfattar är • Inverkan på riksintressen • Påverkan på naturvård och rörligt friluftsliv. • Påverkan på vattenrecipient. • Emissioner till luft och värdering av dessas miö- och hälsopåverkan. • Buller. • Avfall och restprodukter. • Energianvändning • Potentiellt förorenade områden. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 7 4 LOKALISERING OCH OMGIVNING 4.1 Allmänt Verksamheten bedrivs på fastigheten Naset 52 1 1 Appelbo, Vansbro kommun Norr om sågverksområdet finns enbart skogsmark 1 soder begransas området avjarnvag och vag E16 Avståndet tur narmaste bostader er ca 300 m från sågverkets karnområde och 200 meter, raknat från sågverksområdets grans 1 - 1 — .. . * Fig 1 Sågverkets lokalisering 4.2 Plan förhållanden For området dar sågverket ligger galler områdesplan Planen ar antagen av Vansbro kommun 2012-08-28 Antagandehandlung och bestammelser redovisas i bilaga 1 1 samband med planlaggningen gjordes bedomningar av planens, och den verksamhet som forutsatts enligt planen, forenlighet med miobalkens hushållningsbestammelser Vidare gjordes bedornningar av inverkan på riksintressen Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 8 1 1 r-r-—t--2-t= iH_ t<rt \L :1 - 7 \\ \Ri / \\H \_ ,- ,, [P2! Qic[ r—- /1 1 1 , ‘L.i p / —. E’ 2* 1 “r> Fig 2 planområdet 4.3 Riksintressen. Sågverksområdet beror foljande områden av riksintresse Vag E 16 Vag E 16 ar ett riksintresse for kommunikationer Sagverksområdet tangerar vagområdet och beror riksintresset genom att forandnngar i ut- och infarter till sågverket kommer att ske Forandringarna av in/utfarter har godkants av Trafikverket, och samråd har skett infor ansokan Trafiken till och från Rågsvedens sågverk ar omfattande, 1 dagslaget ca 220 lastbilstransporter per vecka i medeltal och med planerade forandringar ca 390-415 transporter per vecka Trafikverket har inget att erinra mot den foreslagna okningen av produktionen vid sågverket Jarnvagen, (Vasterdaisbanan) Järnvagen ar ett riksintresse for kommunikationer Jarnvagen berors dels genom att vagtrafik till och från sågverket korsar jarnvagsspåret, dels genom att transporterfrån foretaget av sågade varor och flis for narvarande går via jarnvag och att andelen jarnvagstransporter bedoms oka Vaslerd&alven, nks,nlwsse for natun,ård och fn!ufisfiv “Vasterdalalven utgor en naturmiljo av riksintresse enligt 3 kap 6 Miljobalken Vasterdalalven ar i det narmaste helt opåverkad av reglenng Genom de naturliga vattenståndsvariationerna upptrader inom riksintresseområdet som helhet en mycket vardefull flora och fauna med ett flertal sallsynta och hotade arter” Sågverksområdet ligger helt utanfor nksintresseområdet, men kan mojligen bedomas påverka riksintresset indirekt genom att det dike som leder dagvatten och avrinningsvatten från timmerbevattning mynnar i alven inom riksintresseområdet Detta bedoms dock inte kunna påverka nksintresseområdet på något markbart satt Ferneruds Miljo- och kvahtetskonsulter 9 - .. - - f ‘, Ny Riksintresse Naturv8rd RAÅ Riksintinse KuIturmhIJOv3rd iiy Riksintresse FrIIultshv r Fig 3. Riksintresse för nalwvård och friluftsliv. 4.4 Bebyggelse i omgivningarna Den bebyggelse som finns i omgivningen är i huvudsak bostadsbebyggelse, mestadels permanentboende, men även ett antal fritidshus. Närmaste bebyggelse är belägen ca 200 meter från sågverksområdets gräns och ca 300 meter frånsågverkets “kärnområde” där verksamhet pågår. Påverkan gå bebyggelsen. Den påverkan som skulle kunna vara aktuell är: • Buller från maskiner och utrustning samt från interna transporter. • Luftföroreningar tex damm och stoft från verksamheten eller avgaser eller stoft från panncentral. • Störningar från trafik till och från området. Dessa frågor beskrivs närmare under respektive avsnitt. Under samrådet med berörda, inklusive boende och fritidshusägare har inte framkommit några synpunkter pä störningar. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 10 4.5 Recipieniförhållan den Vatten Västerdalälven rinner söder om området. Vatten för timmerbevaftning hämtas dels från en anlagd damm dels i viss utsträckning från Dalälven. Dagvatten från området och avrinningsvatten från timmerbevattningen avrinner till Dalälven via dike/bäck. De uppgifter om förhållandena i Dalälven som redovisas i avsnittet om vattenförhållanden är hämtade ur Dalälvens Vaftenvårdsförenings årsrapport 2013 Data om vaftenföring i Västerdalälven är hämtade ur denna rapport samt genom vattenföringsdata från SMHI. Luft Några mätningar av lufikvalitet i närområdet finns inte. Data om lufikvalitet har därför hämtats från länsstyrelsens rapport Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna” Löpnummer 2012:01 ISBN/ISSN-nrlSSN: 1654-7691 Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 11 5 VERKSAMHETEN OCH PLANERADE FÖRÄNDRINGAR 5.1 Samman fattning av planerade förändringar Ökning av volym Den huvudsakhga förändring som ansökan avser är en utökning av produktionen. Produktionen planeras öka från nuvarande maximala 130 00Dm3 sågad vara till maximalt ca 250 000 m3vilket innebär en råvaruförbrukning på ca 450 000 m3 per år. Ökningen sker successivt under en flerårsperiod. Hur snabbt ökningen sker beror på marknadsläget och tillgång på råvara. För att nå den planerade produktionsolymen har ett antal investeringar gjorts den senaste tiopårsperioden • • • • • • • • • Mer mark har köpts in (ca 45 ha) för att klara planerad ökad verksamhet. Ca 6 ha har grävts ut, markförstärkts och hårdgjorts för kommande timmerplan och ny timmersortering. En damm ca 500Dm2 med en volym på ca 25 000 m3 har anlagts för timmerbevattning och brandskydd. Ny väg/anslutning till riksvägen för inflöde av timmer har påbörjats. Ny såglinje har uppförts (2005) Hyvleriet har byggts ut (2003 och 2009) Två vandringstorkar har anlagts. (2004 och 2007) Nyttjusterverk har uppförts (2007) Ny fastbränslepanna har uppförts, efter anmälan. (2012). Sågverket är nu redo för en betydligt större produktion än den tillståndsgivna. De investeringar som återstår och som planeras är uppförande av ny vandringstork (2015) för att öka torkkapaciteten samt uppförande av ny timmersortering, planeras 2016-2017. En helt ny såglinje kan bli aktuell om marknaden utvecklas på rätt sätt, men konkreta tidssatta planer för såglinjen finns inte. Efter de gjorda investeringarna finns förutsättningar att producera upp mot 250 000 m3 sågade varor. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 12 o OVERS1KTSIORTA Nhs.t52:l - \ - basil,4 Utvalt 14a (n.1&ir l&nyakvn.nnht \j .44J al ,/‘ — øtraiei/’1’ : / 7# / 0 000 t0Mttt ‘‘. ‘/ r / / 1 ;J-_i../ ‘- ‘-‘fl’ -fl ‘L_ - - - 1 .., .,q Rg 4. Produktionsanläygningarnas läge inom området Ökad lagring av timmer Den utökade produktionen ställer krav på viss ökning av den volym timmer som lagras. Gällande tillstånd medger en samtidig lagring av maximalt ca 10000 m3 under bevattning. Denna volym kommer normalt att behöva öka något, upp till ca 15000 m3. 5.2 Produktionen i huvuddrag. Vid företaget sker tillverkning av sågade och hyvlade trävaror, Råvaran utgörs av timmer som transporteras till sågen med lastbil Timret lagras före inmätning. Efter inmätning sorteras timret i olika dimensioner och kvaliteter på en sorteringsbana Det sorterade timret lagras utomhus, sommartid (ca 5 månader) under bevattning. Allt eftersom tas timret in i såghuset för sönderdelning därefter läggs det sågade virket in i torkar. Efter torkning till justerverket för ändkapning varefter virket läggs i magasin i avvaktan på uttransport. En del av de sågade varorna hyvlas före magasinering och leverans. De biprodukter som uppstår är: • Bark, timret barkas före sågning • Råflis. De delar av stocken som inte blir sågade varor flisas till råflis som levereras till massaindustrin • Spån, som uppstår vid sönderdelningen. • Torrflis som uppstår vid justerverket efter torkning. De biprodukter som inte används för det egna värmebehovet säljs till massaindustri eller som biobränsle.. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 13 5.3 Råvaruförbrukning, produkter, energi och transporter Råvaror och produkter F Vid nu lovgiven produktion Inkommande mängd timmer m3to Sågadvaram3 Panncentralen,(nya) effekt_MW Panncentralen (gamla) effekt_MW Energiprod värme GWh/år totalt Värme kWh/m3 sågat Elförbrukning GWh * kWh/m3 sågad vara Aska ton/år 1 , : ‘ 5.4 220 000 450 000 130000 10 250000 10 5 5 38 70 Ca 290 11-12 90 150 Uppskattat 250 21-23 90 280 Vid lovgiven produktion Transpo fler Bil Vid nu ansökt produktion Timmer in (bilar/vecka) ca Sågade varor ut (bilar/vecka) Biprodukter, övriqa Summa biltransporter(bil/vecka) Råflis järnväg, vagnar/vecka Sågade varor, vagn/vecka Summa järnvägstransporter (vagn/vecka) Vid nu ansökt produktion 135 40 45 220 265 50-75 87 Avrundat. 405430 55 7 62 100 15-40 Avr. 115-140 Transporter Allt timmer kommer från närområdet, (ca 10 mils radie) och förs in med lastbil, några förändringar därvidlag är inte att vänta. Uttransporterna sker både med bil och järnväg enligt följande: Allt råflis går ut med järnväg, fraktas till Gävleområdet. Dessa transporter kommer även fortsättningsvis att gå med järnväg. Övriga biprodukter (spån, torrflis och ev bark) går med lastbil. Någon nämnvärd överflyttning av dessa transporter till järnväg bedöms inte vara möjlig, beroende på kundernas geografiska läge. En del av de sågade varorna går med järnväg, till hamn i Gävleområdet. Dessa transporter bedöms kunna ökas! dels genom längre tågset (flera vagnar) och på sikt genom att ytterligare tåg sätts in. Diskussioner pågår med operatören (Green Cargo) om detta. 1 det mest gynnsamma alternativet bedöms järnvägstransporterna av sågade varor kunna öka från dagens Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 14 7 vagnar (medeltal) per vecka till ca 40 vagnar per vecka. En lastad järnvägsvagn motsvarar ungefär en lastbil. Sammantaget bedöms järnvägens del av uttransporterna kunna öka från ca 42% till ca 50% 5.5 Panncentralerna Panncentralema har som uppgift att förse torkarna med värme (ånga) samt all värma lokaler. Det finns dels en äldre panna på 5 MW, dels en panna från 2012-2013 som är på 10 MW. Båda pannorna eldas med bark med viss inblandning av Iiis. Den nyare pannan är försedd med elektrorofilter. Kontinuerlig mätning av stoft, Nox och CO sker. Den äldre pannan är utrustad med cyklonaggregat för stoftrening. Under de senaste åren har den äldre pannan körts under sommaren när effektbehovet varit lågt (ca 3,5 MW). När produktionen nu ökar kommer den äldre pannan inte all klara effektbehovet ens under sommarmånaderna. Den kommer då enbart all ha funktionen som reservpanna vid underhåll av den nya pannan eller vid oförutsedda driftstörningar i den nya pannan. Askan från pannorna används som ballastmaterial vid anläggning av ny timmerplan. (Godkänt genom anmälan 2014) Den användningen ska vara avslutad 2016, varefter askan kommer att lämnas till företag med tillstånd att omhänderta sådant avfall. 5.6 Energianvändning Energibehovet består av värme för virkestorkning och elkraft för drift av verksamhetens maskiner, belysning och ventilation. Interna transporter med dieseldrivna maskiner svarar också för en betydande del av energia nvänd ningen. Företaget har genomfört energikartläggningar i omgångar och deltagit i Energimyndighetens program för energieffektivisering under åren 2004-2013. Energianvändning, historik och planerade åtgärder redovisas i “Energikartläggning Rågsveden Bilaga 2 Sveden Trä AB Äppelbo. Uppgifter om aktuell energianvändning i rapporten avser 2014. Energianvändningen fördelar sig enligt följande (2014) Elenergi ca Bioenergi (värme) ca Interna transporter (diesel) ca 11 GWh 38 GWh 2,9 GWh Förbrukningen kan variera mellan åren, framför allt beroende på vintertemperaturen. Stark kyla medför ökad värmeanvändning för lokaler och elförbrukningen blir större per sågad enhet när timret är fruset. Ätgärder de senaste tio åren har lett till avsevärd minskning av energianvändningen: Elförbrukningen har minskat med 25% per producerad enhet Bioenergiförbrukningen har minskat med ca 20% per producerad enhet Dieselförbrukningen har minskat ca 12% Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 15 Planerade åtgärder bedöms medföra följande: Ny placering av mätstation minskar drivmedelsförbrukning för interna transporter med ca 23 % per producerad enhet. Nytt lagersystem minskar drivmedelsförbrukning för interna transporter med ca 7% Nytt såghus förväntas minska totala elanvändningen med ca 2% per sågad m3 Ändrad användning av barkmaskin minskar totala elanvändningen med ca 3% per sågad ni3 5.7 Arbetstider Måndag-torsdag O6°°-24°° och fredag O6-16° är de arbetstider företaget räknar med ska gälla. Vid underhåll/produktion under helger tiderna fredag 12°-18.45 och lördag-söndag 07°°-19.15. Eventuellt kan viss produktiDn behöva ske under helger vid delar av verksamheten. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 16 6 UTSLÄPP TILL OCH PÅVERKAN PÅ VATTEN 6.1 Bevattningsanläggningen. Vid Rågsvedens sågverk bevattnas virkesråvaran under perioden 15 maj-15 september, Tiderna kan dock variera från år till år beroende på vädret. Den bevattnade ytan är ca 2-2,5 ha. Vattnet påförs med spridare utplacerade mellan timmervältorna. Den påförda mängden uppstattas till ca lOmm/dygn. (mätning har inte gjorts men 10 mm brukar vara nornalgiva vid timmerbevattning.) Påförd vattenmängd uppskattas därför till ca 200-250 m3/dygn. Vattnet tas från en anlagd bassäng som beräknas rymma ca 25 000 m3vatten. Bassängen har en yta på ca 5000 m2. Regleringsmöjligheterna i bassängen (skillnaden mellan högsta och lägsta möjliga vattenstånd) är ca 1,5 m, den buffertvolym som är möjlig att utnyttja är alltså ca 7500 m3. Nederbörd (inklusive avrinnande bevattningsvatten) som faller inom större delen av sågverksområdet samt en del angränsande marker samlas upp i dikessystem och leds till en mindre sedimantationsbassäng på ca 300 m2. Därifrån pumpas vattnet upp till den stora bassängen. Till bassängen, som är nersprängd i berg tillförs sannolikt också en del grundvatten. Systemet är i princip recirkulerande och fungerar större delen av bevattningstiden utan ‘extern” påfyllnad av vatten och med liten avrinning till recipient. De tillfällen när vatten behöver fyllas på är perioder med liten eller ingen nederbörd under bevattningssäsongen. (maj-september). Vid sådana tillfällen kan vatten pumpas upp till bassängen via en markförlagd ledning från Dalälven. Sommaren 2014 utnyttjades den möjligheten under några månader. Någon mätning av avrinning från området har inte förekommit. Avrinning sker när nederbörd eller snösmältning är större än avdunstning under en längre period och buffertvolymen bassängen är ianspråktagen. Under snösmältningen är det avrinning. Under sommaren 2013 och 2014 har okulärt bedömts att det i princip inte varit avrinning under bevattningssäsongen Avrinningen sker till Västerdalälven via ett ca 1,5 km långt dike. ! — <ii 1: t%,,q ‘ ftåQm,s& .k Figur 5. Avrinning till Dalälven Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 17 N Nln52I fl Ny «.« t 1 L If / \ 11 1/ 1 r1L / Nccrj PO1 ‘4 / fl fl, , — ,‘ : ‘7% / *. .r •. ‘. Figur 6 Bevattning, ytvottenavrinning 6.2 Föroreningar i avrinningsvatten Hur kan då avrinning av bevattningsvatten och dagvatten påverka recipienten, Dalalven7 For att gora en berakning baserad på lokala forhållanden skulle det behovas en serie matningar av halter och floden av avrinnande bevailningsvatten och dagvatten Sådana matningar saknas helt For att uppskatta fororeningsmangder 1 avrinningsvattnet anvands darfor dat&uppgifter från litteratur En relevant undersokning bedoms vara ett examensarbete ‘Bevattning av lagrat virke vid svensk skogsindustri -omfattning och miljokonsekvenser, Carl-Magnus Olsson, Uppsala 2007 ISSN 1100-2263’ Olsson har sammanstalt data från undersokningar av utlakning och avrinning fran timmerupplag vid ett antal sågverk med bevattning, både med oppna och med recirkulerande system Öppet system Vatten tillfors från extern kalla (utan for aktuellt område) Avrinnande vatten avleds till recipient, utan eller med rening, t ex sedimentation Recirkulerande system Avnnnande vatten från bevattningsytan, och eventuellt också dagvatten från ovnga ytor samlas upp Efterenklare rening oftast sedimentation, anvands vattnet på nytt for bevattning Eftersom en stor del av bevattningsvattnet avdunstar(40-70%) måste systemet fyllas på med extemt vatten Ferneruds Miljo- och kvalitetskonsulter 18 Olssons sammanställning innehåller data från både recirkulerande system, från öppna system (utan recirkulering) med och utan sedimentering. Belastning i gram per ni3 virke och bevattningssäsong (enligt Olsson tabell 10 sid 19 i Olssons rapport)) liastninq i qram per m3 virke och bevattninqssäsonq Fenoler N-tot P-tot COD BOD7 0,01 0,12 0,016 12 2,5 0 4,9 0,39 165 15 0012 1,5 0,13 43 8,2 1,5 7,3 2,5 957 196 1 Recirkulerande med sedimentering Öppet system med sedimentering Recirkulerande utan sedimentering Öppet system utan sedimentering Rågsvedens Sågverk har ett recirkulerande system med sedimentering (värden i översta raden i tabellen) Utsläppen skulle enligt Olssons värden bli följande (kg/per bevattningssäsong) vid en lagrad volym på 10000 m3 (nuvarande tillstånd) respektive 15000 m3 (ansökan) Urlakning/Belastning per bevattningssäsong (kg) Fenoler N4ot P-tot 80D7 COD 0,1 1,2 0,16 120 25 0,15 1,8 0,24 180 38 1 . , Lagring av 10 000 m3 Lagring av 15 000 m3 1 följande beräkning antas att hela emissionen hamnar i Västerdalälven, d.v.s ingen bindning eller fastläggning sker i det ca 1,5 km ånga dike som ev. avrinningsvatten går i innan det når älven. Detta antagande görs för att inte underskatta påverkan. Utsläppen per månad (bevattningssäsong 5 månader blir då BOD ca 5 kg/månad COD ca 24kg/månad Fosfor ca 0,04 kg/månad Kväve ca 0,24 kg/månad 6.3 Inverkan på Västerdalälven Någon mätstation för älvens flöde vid Rågsveden finns inte. Närmaste mätpunkt är Mockfjärd, ca 70 km nedströms. Värden för flödena i Mockfjärd är hämtade ur Dalälvens Vattenvårdsförenings årsrapport 2013 och avser årsmedelvattenföring åren 1969-2012. Arsmedeiflödet i Mockt$rd är 118 m3/sekund eller 305*1 0 /månad. Detta är årsmedeiflöde, medelfiödet under bevattningssäsongen (maj-september) är något högre. Flödet vid Rågsveden är något lägre eftersom det ligger uppströms. För att inte underskatta sågverksavrinningens inverkan på Västerdalälven väljs ett så lågt flöde som 100 m3/sekund eller 2601O m3/månad för beräkningarna vid Rågsveden Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 19 Ur Vattenvårdsföreningens rapport har hämtats värden på halter av TOC, totalfosfor och totalkväve vid provtagningastation 8, Mockfjärd. 1 nedanstående sammanställning redovisas ämnestransporten i Dalälven, tillförseln från Rågsvedens sågverk samt beräknat halttillskott från sågverkets avrinningsvatten. Parameter TOG P-tot N-tot 6.4 Halt Vdalälven i Mockfjärd medelvärde 1990-2013 8,5 mg/l 10,7 pg/l 341 1j9/I Flöde i V.Dalälven m3/månad 260*106 “ “ Ämnestransport i V. Dalälven (kg/månad) 2 210 000 2 800 68 700 Tillförsel/månad från Rågsvedenvid produktion ansökt(kg/månad) 5 0,04 0,24 Halttillskott i Dalälven 0,02 pg/l <0,0001 pg/l <0,0001 pg/l Bedömning av påverkan på Västerdalälven Halilillskottet av kväve och fosfor kan komma att bli i mindre än ett tusendels mikrogram per liter jämfört med recipientens recipientens halt på ca 10,7 j.ig/l (fosfor) och 341 jg/I (kväve). Även om beräkningen är osäker, den grundar sig på ganska grova antaganden om avrinningen från sågverksområdet, så är det uppenbart att tillförseln inte kan ha någon mät- eller märkbar inverkan. Sammantaget bedöms avdnningen från timmerbevattningen och dagvatten från sågverksområdet inte ge några märk- eller mätbara effekter i vattenmiljön. Påverkan är inte heller sådan i övrigt att allmänna intressen eller riksintressen påverkas. 6.5 Påverkan lokalt Avrinningsvattnet från timmerbevattningen avleds via ett ca 1,5 km långt dike (se fig 5) Till diket förs även avrinnande vatten från jordbruksmark och bebyggelse. Några data om vattenföring eller vattenkvalitet i diket harjag inte kunnat fä fram. Vid okulär kontroll av diket kan inte ses några sediment eller annat anmärkningsvärt som indikerar nägon påverkan från sågverket. Enligt uppgift från sågverket har vid något tillfälle under de senaste åren förekommit klagomål pä lukt. Klagomålen har enligt uppgift utretts av miljökontoret. Enligt uppgift från sågverket fanns inget som tydde på att lukten, som förekom i ett biflöde till diket, hade något samband med sågverket. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 20 7 7.1 PÅVERKANPÅLUFT Sammanfattning Utsläppen till luft härrör från panncentralen, från lokala transporter, ånga från virkestorkar samt damning från ventilation och spånfläktar. De emissioner som bedöms kunna vara av betydelse från miljö- eller hälsosynpunkt är kväveoxider (NOx) samt stoft. Den svenska miljökvalitetsnormen för NOx (årsmedelvärde) är 40 Stoftutsläppen kommer huvudsakligen från panncentraleerna, NOx utsläppen från lokala transporter och panncentralerna. Utsläppen uppskattas ge tillskott till halterna i närområdet (årsmedelvärde) på ca 0,1-0,5 ug/m3. Uppskattad bakgrundshalt är ca 2-4 5 ig/m3. Miljökvalitetsnormen är 40 [tg/m3. Sammanfattningsvis indikerar de gjorda beräkningarna att det inte finns anledning all förvänta sig någon mät- eller märkbar påverkan på hälsa eller miljö 7.2 Utsläpp till luft Panncentral. Den nya panncentralen har som uppgift att förse torkarna med värme och att värma lokalerna.. Pannan har en avgiven maximal effekt på 10 MW. Den prövades som ett anmälningsärende 2012 då också villkor fastställdes. Villkoret avser stoftutsläpp och ligger på 50 mg/ m3ntg vid 11% 02 som månadsmedelvärde. Vid panncentralen mäts tillförd och nyttig energi, rökgastemperatur och flöde, 02-halt, CO, NOx och stoft. Stoftvillkoret har klarats med råge, stofthalterna överstiger sällan 10 mg/ m3ntg. Tanken är all pannan ska klara det ökade energibehov som utökningen av produktionen medför. Den äldre pannan som är på 5 MW har efter att den nya pannan uppfördes använts sommartid när energibehovet är lägre. När produktionen ökar kommer den pannan inte att klara av full värmeförsödning ens under sommarhalvåret. Den kommer då enbart att finnas som reserv vid underhåll eller driftstopp. Utökningen av produktionen kommer därför att medföra en minskning av emissionerna per producerad enhet, och förmodligen en minskning av totalutsläppen av stoft, som är betydligt högre från den gamla pannan än den nya. Lokala transporter De lokala transporterna utgörs av inkommande och utgående lastbilar med råvara och färdiga produkter samt interna materialtransporter med truckar och interna lastbilstransporter. Vid bedömningen av de lokala transporternas påverkan på luft har jag endast räknat med de transporter som sker med sågverkets truckar och övriga maskiner. Transporterna av timmer till och virke från sägverket har inte tagits med 1 emissionsberäkningarna för bedömning av lokal påverkan. Beträffande de externa transporterna bör framhållas att dessa kommer att ske oberoende av om sågverket utökar sin produktion eller ej. Det timmer som växer i skogen skall awerkas och transporteras till något sågverk, och de sågade varorna ska transporteras till kund oberoende av om verksamhet bedrivs vid Sveden Trä. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 21 Ånga frän torkarna Det vatten som finns i virket avgår under torkningen och leds ut direkt till utomhusluften. Ångan innehåller också lättflyktiga organiska ämnen. (VOC) Nägra mätningar har ej gjorts men litteraturuppgifter indikerar att utsläppen uppgår till 0,8-1,0 kg per m3 torkat virke. Detta skulle innebära att utsläppen av VOC ökarfrån maximalt ca 130 ton till maximalt ca 250 ton Direktutsläpp av ånga frän virkestorkar är brukligt vid alla sågverk, och några uppgifter om miljöeller hälsopåverkan finns el. Några klagomål eller störningar från omgivningen är inte kända. Övriga emissioner till luft. Frän fläktar, späntransportörer och liknande kan stoftspridning förekomma. Viss damning (träpartiklar, spån) kan förekomma inne på sågverksomrädet vid blåsigt och tord väder Någon påverkan eller störningar utanför sågverksområdet är ej känt. Hårdgjorda ytor städas regelbundet från spån och flis för att minska riskerna för störningar och för att hålla området snyggt och underlätta arbetet. Nu sökt utökning medför inga förändringar i detta avseende. 7.3 Sammanställning lokala emissioner av kväveoxider och Ämne stoft. Nuvarande Vid ansökt tlllståndsglvon produktion produktion Stoft, nya panncentralen (fl kg/timme Stoft nya panncentralen (fl kg/år Stoft gamla panncentralen (2) kg timme Stoft gamla panncentralen (2) kg/år Summa stoft kg!år avrundat 0,022-0,100 108-490 0,64-1,0 2240-3500 2350-4 000 0,032-0,160 246 -1232 0,64-1,0 450-700 700-1 900 NOx, från pannorna kg /timme3 ca Nox från pannorna ton/år (3) NOx lokala transporter kg/timme (4) NOx lokala transporter ton/år (4) 1,76 13,3 3,5 24,0 3,50 24,5 4,5 32,0 Summa Nox, timme Summa Noxlår 5,3 37,3 8,0 56,5 Beräkningar och antaganden (1) Nya panncentralen har ett stoftutsläpp på i medeltal (första halvåret 2014) på ca 2 mg/m3ntg, i sammanställningen räknas med 2-10 mg m3/ntg Rökgasflödet är ca 11 000 m3/ntg per timme vid nuvarande belastning (2014) Rökgasflödet ökar till ca 16 000 m3/ntg vid fullt eftektuttag Drifttiden är (2014) ca 7 månader* 700 timmar vid nuvarande driftform=4900 timmar Drifttiden vid utökad produktion blir ca 11 mån*700 tim = 7700 tim Stoftutsläpp vid dagens belastning: (2-10 mg)11 000=22-100 g/timme Stoftutsläpp vid fullt effektuttag (210mg)*16 000= 32-160 g/timme (2) Gamla panncentralen har ett uppmätt stoftutsläpp på ca 160 mg/ntg. Villkoret är 250 mg/ntg Jag räknar med intervallet 160-250 mg/ntg Rökgasflödet är ca 4000 m3lh (beräknat vid gjord utsläppsmätning) Drifttid vid nuvarande drift 5 månader*700 timmar =3500 timmar Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 22 Drifttid vid utökad produktion max 1 månad*700 timmar=700 timmar Stoftutsläpp per timme (16O250mg)*4000 m3 =0,64-1 kg Stoftutsläpp vid nuvarande drift: (160_2SOmg)*4000*700*5=2240 -3500 kg Stoftutsläpp vid framtida drift, 1 mån/år. (160_250mg)*4000*700=450.700 (3) Nox-emission från pannorna. För den nya pannan finns kontinuerlig mätning av Nox. För den gamla pannan inga mätningar av Nox. Ingen Nox-reduktion i någon av pannorna. För att kunna göra en grov beräkning av Nox emissionen antar jag att NOx-emissionen per producerad MW är ungefär konstant och att den är ungefär lika för båda pannorna. Nox emissionen blir därför direkt proportionell mot producerad värmeenergi. Utifrån de mätningar som finns för den nya pannan kan Nox-emissionen som medelvärde beräknas vara ca 0,35 kg/MWh eller ca 1,76 kg/h vid nuvarande produktion med ett effektuttag på ca 5 MW Nuvarande energianvändning via pannorna är ca 38 000 MWh/år Vid fullt utbyggd produktion beräknas värmeanvändningen öka till ca 70 000 mWh/år Nox emissionen kan nu bedömas vara (38000*0,35) ca 13,3 ton/år Vid fullt utbyggd produktion bedöms den vara 3,5 kg/h eller ca 24,5 ton/år (4) Emissioner från lokala transporter. NOx emissionen från arbetsmaskiner har antagits vara ca 8g/kWh. (Emissionen kan vara mellan 4 och 12 g/kWh beroende på maskinens ålder) (Källa SMP Rapport, GE 99189/08, utsläpp frän större dieseldrivna maskiner) Drivmedelsförbrukningen 2014 motsvarade 2875 MINh eller 23,1 kWh per m3sågad vara. Vid fullt utbyggd produktion och gjorda förändringar i logistik beräknas bränsleförbrukningen minska med ca 30% per m3 sågad vara ner till ca 16 kWh per m3 NOx emissionen beräknas därför minska frän ca 185 gfm3 sågad vara till ca 128 g/m’ ca 24 ton (130 0000,185 kg) NOx emission 2014 NOx emission vid full produktion ca 32 ton (250 000*0,128 kg) 1 beräkningarna har jag inte tagit hänsyn till att NOx-emissionen minskar med tiden allt eftersom äldre maskiner byts ut mot nyare, på sikt (inom 10-15 år)kommer maskinparken att ha NOx-emissioner på mindre än 4g/kWh, dvs hälften av ovan angivna. , 7.4 Haller i omgivningsluft, påverkan pä hälsa och miljö. De ämnen som bedöms vara intressanta för en bedömning av påverkan på hälsa eller miljö är kväveoxider och stoft. Bakgrundshalter av kväveoxider eller stoft i Rågsvedenområdet är inte kända. Några mätningar har inte utförts. Området är landsbygd med gles bebyggelse. De källor till luftföroreningar i form av stoft och NOx som finns ,förutom sågverket är dels avgaser från vedeldning i bebyggelsen dels avgaser från trafik på riksvägen. Området är ganska “platt” och förutsättningarna för spridning bedöms vara goda. För att göra någon form av bedömning av effekterna av sägverkets emissioner måste jag göra två ganska osäkra antaganden: 1.Bakgrundsnivån. Där hämtas uppgifter från rapporten “Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna” Löpnummer 2012:01 ISBNIISSN-nr:ISSN: 1654-7691 En av de platser där mätvärden återges i rapporten och som bedöms någorlunda motsvara situationen i Rågsveden är Sundborn 1 Sundborn ligger vinterhalvårsvärdet av N02 på . 3-4 pgfm3 luft. Arsmedelvärdet antas vara något lägre. 2. Haifthlskoft från sågverkets emissioner. För att få en grov uppfattning om utsläppen kan ge sådana halter att ytterligare utredningar, t.ex spridningsberäkningar, är motiverade görs en jämförelse med en spridningsberäkning som gjorts vid ett annat sågverk. Det exempel som valts är från en tillståndsansökan 2002 i Dalarna (Bergkvist-lnsjön) där som en del av ansökan en spridningsberäkning redovisades. Spridningsberäkningen är gjord av Ingvar Eriksson. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 23 Sammanfattningsvis visade spridningsberäkningen att NOx utsläpp på ca 4kg! timme skulle kunna ge tillskott till årsmedelvärdet på ca 0,1-0,5 pglm3. Den svenska miljökvalitetsnormen för kväveoxider är 40 .ig/m3. Om det antas att de halter som uppstår i omgivningen står i ungefärlig proportion till utsläppens storlek, skulle halttillskottet i omgivningarna till sågverket kunna bli i storleksordningen 0,2-1 pg/m3. Låt vara att uppskattningen är baserad på ett antal antaganden med viss osäkerhet, men min bedömning är att de förväntade haittillskotten och effekterna på miljö eller hälsa inte är sådana att ytterligare utredningar är motiverade. Det är inte sannolikt att emissionen har någon märkbar omgivnings- eller hälsopåverkan. 8 BULLER 8.1 Beskrivning av dagsläget Bullerspridning från verksamheten har genom åren varit en viktig fråga eftersom bostadsbebyggelse finns i närheten. Företaget har arbetat intensivt för att minska bullret. Åtgärder har varit främst inbyggnad av bullrande delar av processen, ljuddämpare vid virkestorkar, uppförande av avskärmande byggnader och byte till tystare truckar. Bullermätningar har gjorts under hösten 2014. Mätningarna har utförts av EKAM. Bullermätningar oktober bilaga 3 Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter 24 De villkor som företaget hari gällande tillstånd är enligt Naturvårdsverkets rikWärden för befintlig industri. Dag Kväll Natt Sön-helgdag Momentana ljud kl kl kl kl kl 07-18 18-22 22-07 07-18 22-07 55 dRA 50 dRA 45 dBA 50 dBA 55 dBA Vid mätningen i oktober 2014 var värdena följande: Natt (kl 22) Dag (kl 11) 54 dB(A) 53 dB(A) Mätpunkt 1 42 49 » Mätpunkt 2 42 46 Mätpunkt 3 Vid mätpunktema 2 och 3 klarades riktvärdena för dag, kväll och natt. Vid mätpunkterna 1 överskrids riktvärden för natt och kväll Med anledning av mätvärdena har bolaget gått vidare med bullermätningar och utredningar. Närfältsmätningar som gjorts visar att det är utrustning vid barkmaskinen samt timmerintaget som ger det största bidraget. Företaget har därför påbörjat upphandling av ombyggnad och utbyte av denna utrustning. Bedömningen från bullerkonsultens sida är att desa åtgärder ska leda till att riktvärdena innehålls. 8.2 Möjligheter att klara riktvärden för nyetablerad industri. 1 samrådsskedet har framförts krav på redovisning av möjligheterna att ta ned bullret så att riktvärdena för nyetablerad industri klaras. Företaget har därför låtit göra en utredning om tekniska möjligheter och kostnader för att nedbringa bullret under riktvärdena för nyetablerad industri. Utredningen har gjorts av EKAM, Erik Karlsson, En del av de åtgärder som planeras för produktionsutökningen är sådana att bullret minskar • Planerad ny timmersorteringsbana kommer betydligt längre bort från bebyggelsen (se fig 4) • Ny såglinje placeras norr om befintlig såglinje som kommer att utgöra bulleravskärmning. • Vid ökad produktion kommer all bark att användas som bränsle, speciell rivning av bark som ska säljas kommer inte att behövas. • Vid upphandling av nya torkar kommer bullerkrav att ställas. Dessa åtgärder kommer att leda till en minskning av bullret, som tillsammans med de åtgärder som nu utförs bedöms leda till all befintliga riktvärden kan klaras trots produktionsökningen. För att komma ned till de nya riktvärdena skulle mycket längtgående åtgärder behövas, och konsultens bedömning är att sådana åtgärder över huvud taget inte är tekniskt/praktiskt möjliga att genomföra. Ferneruds Miljö- och kvalitetskonsulter Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokollsutdrag 2015-06-15 KS Lb § 32 Ärende KS 2015/301 Remiss, åtgärder vid Rågsveden Sveden Trä AB Beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen Ärendet Länsstyrelsen har gett Vansbro kommun möjlighet att lämna sitt yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet vid Rågsveden- Sveden Trä AB. Verksamheten som avses är 1. Producera högst 250 000 m3 sågade trävaror per år. 2. Lagra högst 15000 m 3to timmer utomhus under bevattning. 3. Driva befintlig fastbränsleanläggning från 2012 med en avgiven effekt på 10 MW. 4. Driva befintlig äldre fastbränsleanläggning med en avgiven effekt på 5 MW. Förslag till beslut Ordförandes förslag: Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-06-04 #9 Ansökan om tillstånd del 1 2015-01-28 #2 Ansökan om tillstånd del 2 2015-01-28 #2 ________________________________________________________________________________________________________ Justerare Utdragsbestyrkande 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad Verksamhetschef Thomas Carlsson 2015-06-04 KS 2015/301 [email protected] 0281-75205 Kommunstyrelsen Remissvar gällande ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet vid Rågsveden-Sveden Trä AB, Vansbro kommun Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beslutar att svara länsstyrelsen enligt tjänstemannayttrande (Tjänstemannayttrandet presenteras vid sammanträde med utskottet för leva och bo den 15 juni). Sammanfattning Länsstyrelsen har gett Vansbro kommun möjlighet att lämna sitt yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet vid RågsvedenSveden Trä AB. Verksamheten som avses är 1. Producera högst 250 000 m3 sågade trävaror per år. 2. Lagra högst 15000 m3to timmer utomhus under bevattning. 3. Driva befintlig fastbränsleanläggning från 2012 med en avgiven effekt på 10 MW. 4. Driva befintlig äldre fastbränsleanläggning med en avgiven effekt på 5 MW. Bakgrund Ärendet som helhet beskrivs i aktbilaga 1 detta tjänsteutlåtande. Beslutsunderlag Tjänstemannayttrande Ansökningshandlingar, Aktbilaga 1 Beslutet expedieras till : Yttrande sveden trä Samhällsbyggnadschef, Thomas Carlsson Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokollsutdrag 2015-06-15 KS Lb § 38 Ärende KS 2015/372 Investering, bredband Beslut Förvaltningens ges i uppdrag att skriva fram underlag för investering bredband, till kommunstyrelsens sammanträde 2015-06-30. Förslag till beslut Ordförandes förslag: Förvaltningens ges i uppdrag att skriva fram underlag för investering bredband. ________________________________________________________________________________________________________ Justerare Utdragsbestyrkande DELGIVNING 2015-02- 13 Beteckning: TRV 201 5/1 0921 TRAFIKVEPKET Ert datum: Er beteckning: Berörd väghållare Beslut om indragning av driftbidrag för Er enskilda vag med statsbidrag Enligt gällande bidragsförordning (SFS 1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning beslutar Trafikverkets region att bidragsförutsättningama inte längre uppf’lls för Er enskilda väg. Motivet för indragningen framgår av bilagda sammanställning. Beslutet träder ikraft den 01-januari-2015. Beslutet kan överklagas hos Trafikverket. Beslutat av Thomas Andersson Enhetschef Planering Region Mitt Trafikverket Region Mitt Box 417 801 05 GÄVLE Telefon: 0771-921 921 Enskilda vagar Camilla Nygårds 2 (4) Enskilda vägar TRAFIKVERKET Indragna bidragsvagar — Dalarnas län Vansbro (2021) - Vägnr: 30051 Tidigare vagnr: 461 VANSBRO KOMMUN VANSBRO KOMMUN Jan Bjelvenmark Tekn enh Medborgarhuset 780 50 VANSBRO Arbete:0281 -75213 2015-01-01 Då vägen under många år er varit skött och kommunen kommer lämna över till en förening på sikt och det eventuellt kommer ske en förrättning så har vi gemensamt med kommunen beslutat att dra in vägen. Vi har lovat att vid en eventuell nyansökan så kan vi ge bidrag till räcken på vissa sträckor längs med vägen. Väghållare: Kontaktperson: Indragen från: Motiv till indragning: Vägdelar Vägkategoril Vägdel Trafikkiass 1 A2 Bro Nej Slitlager Grus Indragen längd (m) 1 800 Summa (m): 1 800 3 (4) DELGIVNING 2015-02-13 Beteckning: TRV 2015/10921 Ert datum: TRAFIKVERKET Er beteckning: HUR MAN ÖVERKLAGAR Beslut kan överklagas hos Trafikverket. Överklagandet skall skickas till: Trafikverket Ärendemottagning Box 810 781 28 Borlänge Överklagandet skall ha kommit in till Trafikverket senast tre (3) veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att ange Trafikverkets beslutsdatum och diarienummer. Tala också om varför Ni anser att beslutet skall ändras och vilken ändring Ni begär. Sänd även med de handlingar som Ni anser har betydelse och som Ni inte redan har lämnat in. Uppge namn, adress och telefonnummer samt underteckna skrivelsen. Trafikverket Region Mitt Box 417 801 05 GÄVLE Telefon: 0771-921 921 Enskilda vägar Camilla Nygårds 4 (4) Möte om Lerbäcksvägen, Vansbro Minnesanteckningar Datum: 2014‐11‐13 Närvarande: Boende längst Lerbäcksvägen Birgitta Söderlund Örjan Zars Leif ”Havva” Halvarsson Torgny Rossäng Anna‐Lisa Rossäng Tryggve Rossäng Från Vansbro kommun Jan Bjelvenmark Hassan Baghdarusefi Enligt detaljplan är vägen efter vändplan vid fabriken enskild väg. Enligt trafikverket är det en enskild väg. Enligt lantmäteriet är vägen kommunal. Kommunen utreder vad som gäller och återkommer till de boende genom Leif ”Havva” Halvarson och Birgitta Söderlund som i sin tur meddelar övriga. Enligt boende längst Lerbäcksvägen har kommunen byggt vägen på 50‐talet och därefter driftat och underhållit den. Kommunen har fått bidra för vägen från Trafikverket. Varken Trafikverket eller kommunen kan hitta underlaget till varför kommunen mottar ett bidrag för en enskild väg. 2009 underkände Trafikverket vägens skick men kommunen (oklart vem) lovade att åtgärda bristerna 2010. Vid en inspektion i år konstaterar Trafikverket att vägen inte är åtgärdad och därför betalas inget bidrag ut för 2015. Leif ”Havva” Halvarson överlämnade en kopia på synpunkter gällande Lerbäcksvägen med titeln ”Var tar vägen vägen?”, bilaga 1. Kommunen överlämnade till Leif en kopia till på ”Fakta om bidragsväg” från Trafikverket gällande väg 30051 Lerbäcksvägen, sträckan Vansbro (Stadsplan)‐Rossängen, bilaga 2. Vägen är i dåligt skick dels pga. uteblivet underhåll, dels på många tunga timmertransporter det senaste åren. Hassan kontaktar kommunens entreprenör för vägskötsel, PEAB, för att komma fram till vad som behöver göras akut. Vinterskötseln (snöröjning) beställs av kommunen för säsongen 2014/2015. Kommunens mål är, om det fastställs att det är en enskild väg, att en samfällighetsförening bildas som övertar ansvaret för vägen. Boende längst Lerbäcksvägen vill att kommunen fortsätter att ta ansvar för vägen. Nedtecknat av Jan Bjelvenmark, kopia mailas till Leif ”Havva” Halvarsson och Birgitta Söderlund som i sin tur ser till att övriga får en kopia. Bilaga 1: Vart tar vägen vägen? Bilaga 2: Fakta om bidragsväg BILAGA 1 BILAGA 2 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokollsutdrag 2015-06-15 KS Lb § 33 Ärende KS 2015/342 Lerbäcksvägen, bildande av samfällighetsförening Beslut Förslag till kommunstyrelsen: 1. Förvaltningen ges i uppdrag att initiera en lantmäteriförrättning i syfte att bilda samfällighetsförening (Vägförening) för drift och skötsel av Lerbäcksvägen. 2. Vansbro kommuns del av förrättningskostnaderna tas inom ramen för befintlig budget. 3. Innan vägen överlämnas till samfällighetsföreningen (Vägföreningen) åtar sig Vansbro kommun att utföra de åtgärder som framgår av tillsynsprotokoll daterat 2014-10-08: - Vägkantsröjning och stamkvistning - Stenplockning och hyvling av vägen - Utbyte av vägräcke 4. Kostnaderna för återställning av vägen, uppskattade till ca 500 tkr, tas av kommunstyrelsens medel till förfogande Ärendet Drift och skötsel av Lerbäcksvägen har sedan flera år varit föremål för synpunkter både från boende längs vägen såväl som av andra som trafikerar vägen. Från vägens anslutning mot E 16 till SALS industri går vägen inom detaljplanelagt område vilket innebär att kommunen är väghållare och ansvarar för att sköta drift och underhåll. Från SALS industri och vidare via Rossängen och söderut ligger vägen utanför planlagt område. Utanför planlagt område är väghållaren enskild. Vansbro kommun har tidigare erhållit stadsbidrag för att sköta vägen men detta har dragits in fr.o.m. 2015 efter att tillsyn av vägens skötsel gjorts. Förslag till beslut Ordförandes förslag: 1. Förvaltningen ges i uppdrag att initiera en lantmäteriförrättning i syfte att bilda samfällighetsförening (Vägförening) för drift och skötsel av Lerbäcksvägen. 2. Vansbro kommuns del av förrättningskostnaderna tas inom ramen för befintlig budget. 3. Innan vägen överlämnas till samfällighetsföreningen (Vägföreningen) åtar sig Vansbro kommun att utföra de åtgärder som framgår av tillsynsprotokoll daterat 2014-10-08: - Vägkantsröjning och stamkvistning - Stenplockning och hyvling av vägen - Utbyte av vägräcke ________________________________________________________________________________________________________ Justerare Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokollsutdrag 2015-06-15 4. Kostnaderna för återställning av vägen, uppskattade till ca 500 tkr, tas av kommunstyrelsens medel till förfogande. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-06-05 #1 Delgivning 2015-02-18 #4 Minnesanteckningar 2014-11-13 #3 Tillsynsprotokoll 2014-10-09 #2 ________________________________________________________________________________________________________ Justerare Utdragsbestyrkande TILLSYNSPROTOKOLL T,TRAFIKVERKET ENSKILDA VAGAR 2014-10-08 Vagnr Tidigare vägnr 30051 461 Lan Kommun Vaghallare Dalarnas län Vansbro VANSBRO KOMMUN Tillsynen avsåg: VANSBRO KOMMUN Omprövning av fortsatt bidragsrätt för årligt driftsbidrag 2014 «10 09 Närvarande vid tillsynen: Dnr Tillsynsdatum: 2014-10-06 Utredare: Camilla Nygårds Vägdelar som tillsetts: Vägdelsnr 1 Sträckning Utfall Vansbro (stadsplan)-Rossängen Inte godkänd Omdöme: Röjning av vegetation till minst 2 m från vägkant samt kvistning av träd till minst fri höjd 4,6 m över vägytan. Vid tomtmark kan man röja fram till tomtgräns. Vägen är i stort behov av både stenplock och hyvling. Räcket måste bytas. Då det tidigare påtalats om den dåliga standarden på vägen och vi inte ser någon förbättring erhålles inte bidrag för 2014 och det måste under 2015 ske en upprustning av vägen för att kunna få behålla bidraget för årlig drift Kontakt har tagits med Jan Bjelvenmark på Vansbro Kommun för att meddela att bidraget för 2014 innehålls. JA[L Underskrift Trafikverket Region Mitt Box 417 801 05 GÄVLE Telefon: 0771-921 921 Enskilda vägar 1(1) 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad Verksamhetschef Thomas Carlsson 2015-06-05 KS 2015/342 [email protected] 0281-75205 Kommunstyrelsen Initiering av lantmäteriförrättning Rekommendation till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att initiera en lantmäteriförrättning i syfte att bilda samfällighetsförening (Vägförening) för drift och skötsel av Lerbäcksvägen. 2. Vansbro kommuns del av förrättningskostnaderna tas inom ramen för befintlig budget. 3. Innan vägen överlämnas till samfällighetsföreningen (Vägföreningen) åtar sig Vansbro kommun att utföra de åtgärder som framgår av tillsynsprotokoll daterat 2014-10-08: Vägkantsröjning och stamkvistning Stenplockning och hyvling av vägen Utbyte av vägräcke 4. Kostnaderna för återställning av vägen, uppskattade till ca 500 tkr, tas av kommunstyrelsens medel till förfogande. Tjut Lerbäcksvägen Lantmäteriförrättning Sammanfattning Drift och skötsel av Lerbäcksvägen har sedan flera år varit föremål för synpunkter både från boende längs vägen såväl som av andra som trafikerar vägen. Från vägens anslutning mot E 16 till SALS industri går vägen inom detaljplanelagt område vilket innebär att kommunen är väghållare och ansvarar för att sköta drift och underhåll. Från SALS industri och vidare via Rossängen och söderut ligger vägen utanför planlagt område. Utanför planlagt område är väghållaren enskild. Vansbro kommun har tidigare erhållit stadsbidrag för att sköta vägen men detta har dragits in fr.o.m. 2015 efter att tillsyn av vägens skötsel gjorts. Bakgrund Drift och skötsel av Lerbäcksvägen har sedan flera år varit föremål för synpunkter både från boende längs vägen såväl som av andra som trafikerar vägen. Från vägens anslutning mot E 16 till SALS industri går vägen inom detaljplanelagt område vilket innebär att kommunen är väghållare och ansvarar för att sköta drift och underhåll. Från SALS industri och vidare via Rossängen och söderut ligger vägen utanför planlagt område. Utanför planlagt område är väghållaren enskild. Vansbro kommun har tidigare erhållit stadsbidrag för att sköta vägen men detta har dragits in fr.o.m. 2015 efter att Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected] 2(2) tillsyn av vägens skötsel gjorts och anmärkningar vid tidigare tillsyner inte åtgärdats. Om anmärkningarna åtgärdas kan stadsbidrag åter betalas ut. För att reda ut ansvarsförhållanden och få till en fungerande skötsel av vägen föreslås av att en samfällighetsförening bildas med ansvar för drift och skötsel av vägen i de delar som ligger utanför planlagt område. För att bilda en samfällighet krävs att en lantmäteriförrättning genomförs där delägarna i samfälligheten åsätts bl.a. ett andelstal för drift och underhåll. Kostnaderna för en lantmäteriförrättning uppgår till ca 3 tkr per delägarfastighet samt en startkostnad på ca 30 tkr. Konsekvenser Slutsats En lantmäteriförrättning bör genomföras för att bilda en samfällighetsförening för fortsatt drift och underhåll av Lerbäcksvägen. Beslutsunderlag Tillsynsprotokoll från Trafikverket Beslut om indragning av stadsbidrag Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Tjut Lerbäcksvägen Lantmäteriförrättning Gatuingenjör Hassan Baghdarusefi Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00 Fax. 0281- 750 30/E-post: [email protected]
© Copyright 2024