Budget 2016 gemensamma verksamheter

Tjänsteskrivelse
Upprättare
Eva-Lena Aspetorp
Datum
2015-05-22
Budget 2016 gemensamma verksamheter
Inkomna budgetförslag för 2016:
Samverkansnämndens verksamhet
Regionalt cancercentrum (RCC)
Hornhinnebank
Regional blodsamverkan
Arbets- och miljömedicin Örebro
Arbets- och miljömedicin Uppsala
Regionala forskningsrådet
Totalt
2 555 tkr (365 tkr per landsting)
28 076 tkr (befolkningsbaserad fördelning)
753 tkr (abonnemangskostnad+ pris per st)
4 093 tkr (enligt avtal)
20 684 tkr (enligt avtal, 18,88 kr per invånare)
Avtalsförhandlingar pågår
16 500 tkr (enligt avtal)
72 661 tkr
De inkomna budgetförslagen följer samverkansnämndens direktiv för budget 2016,
uppräkning av budget 2015 med 2,7 %, dvs. LPIK exkl. läkemedel 2015 som
publicerades i april 2015, och till detta tillkommer för regional transfusionsmedicin
ytterligare 1 020 tkr för att integrera de tidigare i separata avtal överenskomna medlen
för ansvarig person/sakkunnig samt givaransvarig i Region Gävleborg.
För arbets- och miljömedicinska kliniken i Uppsala pågår avtalsförhandlingar och
budget 2016 föreslås fastställas när dessa slutförts.
Förslag till beslut
att rekommendera samverkansnämnden
att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner
att budget 2016 för de gemensamma verksamheterna utgörs av budget 2015 uppräknat
med 2,7 %, dvs. LPIK exkl. läkemedel 2016 som publicerades i april 2015, i enlighet
med inkomna förslag,
att för transfusionsmedicin lyfta in de separata avtalen om ansvarig person/sakkunnig
samt givaransvarig i Region Gävleborg, och
att för Arbets- och miljömedicin Uppsala besluta om budget 2016 när
avtalsförhandlingarna slutförts.
Rickard Simonsson
Ordförande landstingsdirektörsgruppen
Björn Ragnarsson
Ordförande beredningsgruppen
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Upprättare
Eva-Lena Aspetorp
Datum
2015-06-03 – 06-04
Budget 2016 för Samverkansnämndens verksamhet
Regionens landstingsdirektörer föreslår att landstingen för år 2016 avsätter 365 tkr per
landsting till samverkansnämndens verksamhet, totalt 2 555 tkr.
Det inkluderar en uppräkning av budget 2015 med 2,7 %, motsvarande LPIK exkl. läkemedel
2016 per april 2015.
I föreslagen budget ingår även, i likhet med tidigare år, ersättningar till kansliansvarig,
ordförande i beredningsgruppen, webbredaktörer för samverkansnämndens webbplats,
ersättning till regionens donationsansvariga läkare och sjuksköterskor, samt kanslikostnader
för det nationella programrådet för astma/kol. Även kostnader för Samverkansnämndens
endagsmöten och andra regionala möten ingår.
Kostnadsslag
Projektmedel
kunskapsstyrning
Ersättningar regionala
uppdrag
Möteskostnader
Förvaltningsavgift
Övrigt
Summa
Etablering RCC,
finansierades av
upparbetat överskott
Utfall 2011
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2015
1 241 tkr
1 121 tkr
893 tkr
1 235 tkr
2 165 tkr
165 tkr
196 tkr
253 tkr
212 tkr
1 406 tkr
26 tkr
1 343 tkr
1 500 tkr
52 tkr
1 198 tkr
31 tkr
1 478 tkr
210 tkr
70 tkr
40 tkr
2 485 tkr
Samverkansnämndens kansli visade en budget i balans för 2014.
Under året har 200 tkr av medlen från SKL till kunskapsstyrningsprojekt använts. Bland annat
till att finansiera ordförande i programrådet för Astma/Kol och delar av kostnaderna för
Samverkansnämndens studieresa till Köpenhamn i mars 2015.
2015 finns 1 mnkr i ingående balans uppbyggt och 1,4 mnkr kvar av projektmedlen från SKL
till kunskapsstyrningsprojekt. Under 2015 och 2016 kommer fler aktiviteter att genomföras
för att stärka kunskapsstyrningen i sjukvårdsregionen.
Förslag till beslut
att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att besluta att budget 2016 för
Samverkansnämndens kansli utgörs av budget 2015 uppräknat med 2,7 %, dvs. LPIK exkl.
läkemedel 2016 som publicerades i april 2015.
Rickard Simonsson
Ordförande landstingsdirektörsgruppen
1 (1)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Hälso-och sjukvården, Christer Lundqvist
2015-04-14
x
Till
Samverkansnämndens tjänstemannaberedning
Eva-Lena Aspetorp
Kopia
Håkan Westberg
Arbets- och miljömedicinska kliniken
Budget 2016 för Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro
Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro har ett avtal som reglerar
dess verksamhetsomfattning och ekonomi. Avtalet är tecknat med
Landstinget i Värmland, Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland.
Ersättningsprincipen i avtalet innebär att landstingen betalar en avgift
per invånare till USÖ. Därtill ska uppräkningen av avgiften per invånare
ske med ett index som fastställs av samverkansnämnden.
USÖ föreslår i enlighet med detta att avgiften per invånare räknas upp
med aprilvärdet 2015 för 2016 års LPIK exkl läkemedel 2,7 %.
Det innebär följande justeringar av avgiften:
Enhet
Avgift per invånare
Pris 2015
18,38 kr
Pris 2016
18,88 kr
Universitetssjukhuset Örebro
Jan Olsson
Hälso- och sjukvårdsdirektör
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
Region Örebro län
Eklundavägen 2
Box 1613
Örebro
701 16 Örebro
E-POST [email protected]
TELEFON
019-602 70 00
TELEFAX
019-602 70 08
INTERNET www.regionorebrolan.se
ORG.NR
232100-0164
PLUSGIRO
122500-2
Tjänsteskrivelse
Upprättare
Mats Björeman
Datum
2015-06-03
Budget för Regionalt Cancercentrum (RCC) och Regionalt
Biobankcentrum (RBC) 2016
I enlighet med förslaget till budgetplan för RCC och RBC 2016-2018 föreslås budgeten för
verksamheterna för 2016 uppräknas med 2,7 % dvs. LPIK exkl. läkemedel för 2016 per april
2015. I tidigare beslutad flerårsplan låg ett tillskott för uppgradering av hårdvara LIMS med
350 tkr för 2016. Då upphandlingen av LIMS inte är avslutad ännu, behövs inte detta tillskott
2016.
Innebär att budget 2016 föreslås fördelas enligt nedan:
RCC 23 658 tkr
RBC 4 418 tkr
Samverkansnämnden föreslås besluta
att för 2016 bevilja budget för RCC 23 658 tkr och RBC 4 418 tkr för fortsatt uppbyggnad av
RCC och RBC i enlighet med den nationella cancerstrategin, nationell strategi för biobanker
och den av Samverkansnämnden beslutade inriktningen av verksamheten.
Rickard Simonsson
Ordförande Landstingsdirektörsgruppen
Marie-Louise Fransson-Forsberg
Ordförande Samverkansnämnden
1 (1)
1 (2)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
Hälso-och sjukvården, Christer Lundqvist
2015-06-03
BETECKNING
Till
Samverkansnämndens tjänstemannaberedning
Eva-Lena Aspetorp
Kopia
Sören Andersson, Laboratoriemedicin
Budget 2016 för Hornhinnebanken vid Universitetssjukhuset Örebro
Samverkansnämnden beslutade 1999 (§ 35) att rekommendera landstingen godkänna ett fortsatt regionalt åtagande avseende Hornhinnebanken vid USÖ, samt fastställde vid samma tidpunkt abonnemangskostnad och styckepris för år 2000.
USÖ föreslår i enlighet med detta att abonnemangskostnaden och styckepris inom regionen för 2016 räknas upp med 2,7 %, dvs. LPIK exkl.
läkemedel för 2016 publicerat i april.
Det innebär följande justeringar av priserna:
Enhet
Abonnemangskostnad
Pris per styck inom regionen
Pris per styck för övriga
Pris 2015
104 866 kr
4 073 kr
10 937 kr
Pris 2016
107 697 kr
4 183 kr
11 232 kr
Universitetssjukhuset Örebro
Jan Olsson
Hälso-och sjukvårdsdirektör
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
Region Örebro län
Eklundavägen 2
Box 1613
Örebro
701 16 Örebro
E-POST [email protected]
TELEFON
019-602 70 00
TELEFAX
019-602 70 08
INTERNET www.regionorebrolan.se
ORG.NR
232100-0164
PLUSGIRO
122500-2
Regional transfusionsmedicin
(Blodsamverkan inom Uppsaladelen av Uppsala-Örebro-regionen)
Uppsala 29 mars
Förslag till budget för 2016 (kkr)
Bakgrund
Sedan tillkomsten av regionverksamheten 1984 har bemanningsbehovet förändrats och behovet av
läkarinsatser ökat beroende på flera faktorer:







Införandet av teknisk ackreditering inom klinisk kemi/transfusionsmedicin med krav på att de
gemensamma dokumenten skulle anpassas till fyra olika kvalitetssystem. Den ursprungliga
samordningen med identiska dokument kunde inte upprätthållas och samordningen blev tyngre att
genomföra, även efter införandet av elektroniska dokumenthanteringssystem.
Krav på Ansvarig person/sakkunnig från 2008 samtidigt som regionlandstingens egna sakkunniga
lämnade verksamheterna. Detta ökade arbetsbördan. Tidigare hade de egna sakkunniga ansvarat för
blodgivarna med stöd från Uppsala och nu uppstod också här ett tomrum. I nuläget sköter
specialister i klinisk kemi, som erhållit utbildning i givarhantering i Uppsala, dessa frågor i Dalarna
och Västmanland och ett kollegialt nätverk har etablerats för ”knäckfall”. Sedan flera år tillbaka har
Gävleborg haft läkarstöd från Uppsala för givaransvaret.
I de länsövergripande och laboratoriemedicinska organisationerna har man självklart betonat
linjeansvaret i arbetet. Samtidigt har linjechefer och andra nyckelpersoner mindre kompetens i
transfusionsmedicin. För den parallella kompetensorganisationen med transfusionsmedicinska
samordnare och regionöverläkare/ansvarig person/sakkunnig har det blivit en utmaning att arbeta
enligt avtalet för ansvarig person/sakkunnig.
Tilltagande ekonomiska krav på organisationerna och minskande bemanning har för
transfusionsmedicin medfört olika inventeringar av nödvändig kompetens och befintlig kompetens.
I de kompetensbevarande projekt som initierats för det blodgruppsserologiska arbetet har
förutvarande regionöverläkare bistått med ovärderliga insatser.
Två samordnare, en med inriktning på immunhematologi och en med inriktning på hemoterapi har
sedan hösten 2014 ersatt bemanningen 1 samordnare och 1 assistent. En pensionsavgång, vägval
inför framtiden, nya elektroniska arbetssätt och stödsystem samt behovet av expertis på
komponentberedning avgjorde. Medicinsk expertis måste också tillföras.
Svenska Blodalliansen med Samverkande Blodsystem och andra arbetsgrupper som sedan 2008
bidragit till harmonisering och som behöver medicinsk kompetens.
Nationellt och internationellt transfusionsmedicinskt arbete har alltid varit del av
regionöverläkarens vardag från starten 1984. Nyttan av detta har inte minskat.
Man bör se förslaget till ny budget i två perspektiv:
 De resurser som landstingen centralt (Dalarna och Gävleborg) och som
laboratorieorganisationerna (Dalarna, Gävleborg och Västmanland) tillskjuter för support från
Regional transfusionsmedicin
 De resurser som Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Akademiska laboratoriet i
Uppsala, måste tillhandahålla för hela uppdraget
Förslag till budget 2016
Personalkostnader*
2014: 1 överläkare, 1 samordnare,
1 assistent jan-sept sedan 1
samordnare okt-dec
Övriga personalkostnader
Ansvarig person/sakkunnig
ca 75 % ÖL*, givaransvarig, ca 20
% specialistläkare
2015: 1 överläkare, 2 samordnare
Övriga personalkostnader
Ansvarig person/sakkunnig
ca 75 % ÖL *, givaransvarig ca 20
% specialistläkare
2016: 2 över-/specialistläkare, 2
samordnare
Övriga personalkostnader
Omkostnader
Blodgivarrekrytering/information
inkl. Geblod.nu, SweBA, BKS***
Centraliserad beredning av testerytrocyter****
Summa direkta kostnader
Overhead 8 %
Budget 2015
Utfall 2014
Budget 2014
1871**
2422
(910)
(910)
Förslag till
budget 2016
2478
(910)
3898
125
150
134
320
125
150
600
2973 (3883)
210
3137
172*****
125
338
600
2912 (3610)
215
4961
397
*För 2016 föreslås att de tidigare i separata avtal överenskomna medlen för Ansvarig person/sakkunnig samt
givaransvarig i Gävleborg ingår i budgeten för Regional transfusionsmedicin
2014: 1 överläkare, 1 samordnare, 1 assistent jan-sept, sedan 1 samordnare okt-dec
2015 1 överläkare, 2 samordnare;
2014-2015 separat avtal för Ansvarig person/sakkunnig motsvarande ca 75 % överläkartid och givaransvarig i
Gävleborg motsvarande ca 20 % specialistläkartid
2016 avses verksamheten rustas med den läkarresurs som åtgår för hela uppdraget inklusive tid för avstämning
som behövs för att hålla ihop blodverksamheten i de tre landstingen i enlighet med standarden i Uppsala.
** kostnader för ½ överläkare, 525 kkr, felaktigt förda på KITM i Uppsala
*** Kostnader utöver 150 kkr har belastat projekt som upprättats med medel för Ansvarig person/sakkunnig,
698 kkr årligen. Kostnaden klargörs.
**** Kostnader har belastat projekt som upprättats med medel för Ansvarig person/sakkunnig, se *** ovan.
Under 2014-2015 har kostnaden varit 600 kkr årligen. Kostnader klargörs.
***** OH-kostnad är beräknad på utfall 2155 tkr, dvs. utan kostnaderna för testerytrocyter och enbart 150 tkr
för blodgivarrekrytering
Rut Norda, Regionöverläkare, tf sektionschef KITM
1 (6)
PM
Upprättare
Mats Björeman, Lars Holmberg
Lars Holmberg, Mats Björeman
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
2015-06-03
Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i
Uppsala-Örebroregionen 2015
Uppdraget
Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och
specialitetsråden för urologi och gynekologi har inte nått enighet om konkreta förslag för
nivåstrukturering i regionen. Från processledarna i gynekologisk cancer föreligger ett förslag,
som ännu inte har hunnit förankras fullt i vårdprocessgrupp eller specialitetsrådet. Då det
finns ett tydligt krav från samverkansnämnden att kunna ta steg framåt i nivåstruktureringen
på nämndens sammanträde i juni 2015, så har RCC-kansliet och RCC-styrgruppens
ordförande tagit fram förslag till nivåstrukturering inom dessa specialiteter.
Förslaget har diskuterats på samverkansnämndens beredningsgrupp, landstingsdirektörsgrupp
och i AU. Samverkansnämndens AU beslutade att underlaget skall kompletteras med
kvalitetsaspekter, vilket nu införts i dokumentet. RCC-styrgruppen har utförligt diskuterat
förslaget den 28 maj och godkänt en muntlig föredragning av kvalitetaspekterna och de
konkreta förslagen i föreliggande version.
Samverkansnämndens AU avser att behandla dokumentet 3 juni inför utskick till
samverkansnämndens ledamöter för att 4 juni besluta om en remisshantering. Remissvar och
förankring mot vårdprocessgrupper och specialitetsråd kommer att bearbetas
Bakgrund
Trots att cancervården i Sverige uppvisar bland de bästa resultaten i världen finns det goda
möjligheter att ytterligare förbättra den. Inte minst finns stora skillnader i resultaten av
cancervård mellan olika regioner och landsting, men också inom länen mellan grupper av
invånare med olika socioekonomiska- och utbildningsförhållanden. Väntetiderna för
utredning och behandling vid misstänkt cancer varierar starkt mellan landsting och regioner.
Den nationella cancerstrategin från 2009 tillkom för att förbättra dessa förhållanden.
Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion beslöt under våren 2014 att urologisk
och gynekologisk cancer skulle tjäna som pilotområden för arbetet med att nivåstrukturera
cancervården inom regionen. För att möjliggöra förändringsprocesserna angav nämnden
också att förslagen kunde innebära en omfördelning av uppgifter inom dessa specialiteter som
inte har med cancer att göra. Ett första förslag till nivåstrukturering skulle vara klart till
decembernämnden 2014, men eftersom de aktuella vårdprocessgrupperna hade svårigheter att
komma fram till förslag fick man vid decembermötet förlängd tid till junisammanträdet 2015
för att lämna ett första förslag.
2 (6)
PM
Upprättare
Mats Björeman, Lars Holmberg
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
För att komma vidare med arbetet har vårdprocessgrupperna involverat respektive
specialitetsråd, där verksamhetscheferna för regionens kliniker finns. Man har genomfört flera
möten i båda konstellationerna, och inom urologin har processledaren dessutom genomfört
platsbesök på alla läns- och universitetskliniker i regionen vid minst ett tillfälle under det
senaste året. Huvuddelen av förslaget för gynekologisk cancer grundar sig på betänkandet från
processledarna för gynekologisk cancer.
Uppdraget från Samverkansnämnden är: Kvaliteten i regionens cancervård måste förbättras
genom att man renodlar och omfördelar uppdragen inom vissa åtgärder för att få större
volymer och högre kompetens i de team som ska hantera dessa åtgärder. Detta skapar också
bättre förutsättningar för att trygga den framtida kompetensförsörjningen. För vissa ovanliga
diagnoser måste åtgärder koncentreras till bara ett eller två sjukhus i regionen för att vi ska ha
möjlighet att med volym och resultat hävda oss i relation till andra regioner. Ett viktigt medel
för att skapa en likvärdig cancervård för alla invånare i regionen oavsett bostadsort är att alla
nydiagnosticerade cancerpatienter ska kunna bli föremål för multidisciplinära
terapikonferenser i samband med diagnos och inför behandling. Sådana konferenser kan för
ovanligare diagnoser bli regionala, och i samband med sådan regional multidisciplinär
terapikonferens tas beslut om var den planerade behandlingen ska ske.
Vi uppfattar att det i samverkansnämndens uppdrag ligger ett krav på tydligt formulerade
förslag för att i realiteten kunna visa att vår region fungerar som en enhetlig region med målet
att kunna erbjuda våra patienter bästa möjliga vård med ett optimalt resursutnyttjande som
tydlig ledstjärna.
Nationell nivåstrukturering
Intensiva diskussioner och utredningar pågår om nationell nivåstrukturering för ett växande
antal områden. För närvarande behandlas matstrups-cancer, analcancer, cancer i vulva,
cytostatikabehandling i bukhålan tillsammans med kirurgi för vissa spridda tumörsjukdomar,
cytostatikabehandling i isolerad extremitet samt buk- och muskulo-skelettala tumörer
(sarkom). Flera andra diagnoser och åtgärder står nära på tur: avancerad äggstockscancer,
lymfkörtelutrymning vid testikelcancer, avancerad njurcancer, cystektomi vid blåscancer,
lever och gallvägscancer, cancer i bukspottskörteln och magsäckcancer. Det är en trolig
utveckling att centra i en region som inte internt kunnat samordna sig har ett betydligt sämre
utgångsläge för att kunna etablera sig som nationellt centrum.
Det förs för närvarande också diskussioner kring utredningen av högspecialiserad vård. De
regionala seminarier som hittills hållits pekar mot att utredningen kommer att föreslå att det
inom en lång rad områden krävs för svenska förhållanden mycket höga volymer för att uppnå
god kvalitet. Cancer är här inget undantag, utan är tvärtom ett av de områden där det finns
bäst evidens för att volymer har betydelse.
Till följd av dessa nationella initiativ finns en viktig yttre utveckling för vår region att ta
hänsyn till.
Kompetensförsörjning
En kritisk fråga för alla inblandade parter i nivåstruktureringsprocessen är kompetensförsörjningen både på universitetsjukhusen och på länssjukhusen. Det finns en befogad oro
för kompetensförlust på akutsjukhusen i regionen om viss avancerad cancervård flyttas.
Därför måste strategier utvecklas för att motverka en sådan kompetensförlust.
3 (6)
PM
Upprättare
Mats Björeman, Lars Holmberg
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
Det är viktigt för akutsjukvården ute i regionen, inte bara cancervården. Intresserade och
välutbildade läkare på länssjukhusen utgör en god bas för ett optimalt omhändertagande av
cancerpatienter på hemorten, och en rekryteringsbas för vidareutbildning och specialisering,
forskning och utveckling på eller i samarbete med universitetssjukhuset. Resultaten kan sedan
återföras ut i regionen.
Det finns även en risk för att centralisering av vissa behandlingar medför tidskrävande och
krångligare kommunikation mellan länssjukhus och universitetssjukhus, vilket kan förlänga
väntetider för enskilda patienter. För att undvika detta behövs väl utvecklade samarbeten,
definition av standardiserade vårdförlopp och rutiner för multidisciplinära konferenser
(MDK) via videolänk.
Det förslag som läggs kring nivåstrukturering inom urologisk och gynekologisk cancer ska
bygga på att de föreslagna enheterna uppfyller de kriterier för kompetens och kvalitet för den
aktuella åtgärden som vårdprocessgruppen uppställt. Vidare ska dessa enheter rapportera till
nationella kvalitetsregister, ha en tryggad kompetensförsörjningsplan och delta i aktiv
forskning kring de berörda diagnoserna.
Kvalitetsaspekter
Kvalitet i vården definieras allmänt av begreppet god vård. Den nationella cancerstrategin har
framhållit regionalt sammanhållna och effektiva vårdprocesser, hög kompetens, forskning och
utveckling nära vården och aktiv uppföljning för att nå målen säker, likvärdig vård med nöjda
patienter och internationellt ledande långtidsresultat.
Lokala och aktuella kvalitetsregisterdata hjälper den egna kliniken att se om man har en
process som förväntas ge goda resultat på längre sikt, eller om den behöver ses över. De säger
emellertid lite om vilken övergripande struktur som ett landsting eller en region bör ha i
längden för att stärka, utveckla och behålla en god vård: för det syftet måste man se på data
över längre tid och i ett bredare sammanhang, t ex i relation till förväntad medicinsk
utveckling. De kvalitetsindikatorer som hittills utvecklats är relativt nya och deras lämplighet
för att styra verksamheten är ännu inte fullt prövad. Det finns inte idag någon accepterad
enkel kvantitativ checklista för att avgöra kvalitet för tillstånden i detta förslag.
Kvalitetsmål måste därför definieras i ett samspel mellan patientrepresentanter och
vårdprofessioner organiserade i nätverk – för cancerområdets del inom socialstyrelsen, RCC i
samverkan eller det enskilda RCC. Utgångspunkter är aktuellt internationellt kunskapsläge
och internationella resultat. Kvalitetsmål och önskvärd standard för behandling dokumenteras
i nationella vårdprogram som behandlas och beslutas om i alla landsting.
I Uppsala Örebro regionen visar data från kvalitetsregister och socialstyrelsens
slutenvårdsregister att den spridning av åtgärder på många enheter som finns i regionen ger en
oacceptabelt stor skillnad i behandling för vissa tillstånd, t ex för njur- och blåscancer.
Få utförare i regionen når den volym som nationella vårdprogram och professionella
grupperingar stipulerar för att god kvalitet ska kunna upprätthållas konsistent, t ex för
prostata- och blåscancer. Sällan förekommande åtgärder ger även en dålig grund för framtida
kompetensförsörjning och för forskning. Avancerade stödresurser, t ex rehabilitering, kan inte
byggas för sällan förekommande åtgärder.
4 (6)
PM
Upprättare
Mats Björeman, Lars Holmberg
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
Urologisk cancer
Inom detta område är de huvudsakliga cancerformerna prostatacancer, njurcancer,
urinblåsecancer och peniscancer. När det gäller peniscancer finns redan ett beslut om nationell
nivåstrukturering med koncentration av radikalt syftande kirurgi till två enheter i landet, varav
en är Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ. Testikelcancer är i huvudsak en onkologisk
diagnos, behandlingen sker företrädesvis med cytostatika, men kirurgisk lymfkörtelutrymning
kommer att diskuteras för nationell nivåstrukturering.
Prostatacancer är den ojämförligt vanligaste cancerformen hos män. Sjukdomen uppvisar en
stor spännvidd när det gäller aggressivitet och växtsätt. Många män behöver aldrig behandling
för sin cancer, medan andra drabbas av snabb tumörspridning till främst skelettet och svåra
symtom från sjukdomen. Radikal prostatektomi, en omfattande operation som syftar till att
radikalt avlägsna cancersjukdomen, har under senare år vunnit större spridning, men kräver
stor erfarenhet för att undvika komplikationer och nå goda resultat. Operationen kan utföras
med assistans av robot, men några övertygande studier som visar att detta ger bättre resultat
än vid konventionell kirurgi finns inte. I regionen utförs ca 300 radikala prostatektomier per
år. Man bedömer att ett centrum bör ha över 50 operationer per år för att kunna upprätthålla
fullvärdiga resultat. Det är denna nivå man strävar efter att nå i de övriga regionerna i landet. I
regionen utfördes 2013 35 % av de radikala prostatektomierna på sjukhus med små eller
mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret).
Vid njurcancer har man under det senaste decenniet försökt göra njursparande operationer,
s.k. njurresektioner istället för att ta bort hela njuren hos de patienter som lämpar sig för
sådana ingrepp för att inte riskera att patienten drabbas av njursvikt. Årligen görs ca 300
njurcanceroperationer i regionen, varav ca 15 % är njurresektioner, övriga nefrektomier, d.v.s.
operationer där hela den drabbade njuren tas bort. Operationerna utförs på alla läns- och
universitetssjukhus och fram till helt nyligen även på några av länsdelsklinikerna i regionen. I
regionen utfördes 2013 32 % av alla njuroperationer (cancer och annan sjukdom) på sjukhus
med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret).
Urinblåsecancer är också en sjukdom med stor spännvidd. I många fall kan den kontrolleras
via lokal behandling i urinblåsan med operation via cystoskop, laserbehandling eller
cellgifter. De mest avancerade fallen kräver att man tar bort urinblåsan (cystektomi) och
skapar en ny urinavledning med olika metoder. Antalet cystektomier för cancer i vår region är
ca 75 per år. På några länssjukhus görs mindre än 5 cystektomier per år. I regionen utfördes
2013 39 % av cystektomierna för alla diagnoser (cancer och annan sjukdom) på sjukhus med
små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret).
Gynekologisk cancer
De olika cancerformerna inom detta område är äggstockscancer (ovarialcancer),
livmoderkroppcancer (corpuscancer), livmoderhalscancer (cervixcancer) och cancer i de yttre
kvinnliga könsorganen (vulvacancer). Förekomsten av dessa olika cancerformer är något
varierande. Corpuscancer drabbar oftast äldre kvinnor, totalt ca 370 fall per år i regionen.
Cervixcancer, som drabbar ca 120 kvinnor årligen i regionen, finns hos alla åldrar. Denna
cancerform kommer att minska med tiden då effekten av vaccination mot HPV börjar synas.
5 (6)
PM
Upprättare
Mats Björeman, Lars Holmberg
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
Även ovarialcancer drabbar alla åldrar men har minskat i förekomst tack vare ppilleranvändningen. Cirka 210 kvinnor i regionen insjuknar årligen i ovarialcancer.
Vulvacancer är ovanlig och drabbar ett 40-tal kvinnor i regionen årligen. I regionen utfördes
2013-2014 18 % av operationerna för livmoderkroppcancer, 23 % av operationerna för
livmoderhalscancer och 9 % av operationerna för äggstockscancer på sjukhus med små eller
mycket små årliga operationsvolymer (uppgiftger från de tre kvalitetsregister som rapporterar
gynekologiska canceroperationer).
För alla dessa fyra diagnoser gäller att det vid avancerad sjukdom hos patienter med
förutsättningar att klara avancerade kirurgiska ingrepp och/eller
strålbehandling/cytostatikabehandling finns tydliga vinster med att koncentrera sådana
insatser till färre centra än idag. Däremot kan övriga patienter med dessa diagnoser behandlas
vid länsklinikerna efter gemensam beredning vid regionala MDK-konferenser.
Två omständigheter innebär särskilda utmaningar för nivåstrukturering av den gynekologiska
cancervården i vår region. 1) Det finns två universitetssjukhus i regionen. 2) Två landsting i
regionen, Västmanland och Sörmland, remitterar inte patienter med gynekologisk cancer till
Uppsala eller Örebro, utan till Linköpings universitetssjukhus. Det innebär idag ett minskat
patientunderlag för den högspecialiserade gynekologiska cancervården i Uppsala och Örebro.
Idag är dock situationen i Uppsala och Örebro bättre än tidigare vad avser möjligheter att ta
emot regionens gynekologiska cancerfall. Vid universitetssjukhusen i Uppsala och Örebro
finns gemensamt, som enda gynekologiska cancercentra i landet idag, höspecialiserad
kompetens och resurser att i samverkan genomföra nära nog alla typer av avancerade
kirurgiska ingrepp, fertilitets-bevarande kirurgi, postoperativ vård och modern avancerad
onkologisk behandling vid gynekologisk cancer, inklusive intraperitoneal kemoterapi vid
ovarialcancer, samt MR-baserad interstitiell brakyterapi vid lokalt avancerad cervixcancer.
Kompetens och erfarenhet av mindre vanliga tillstånd, som icke epitelial malign ovarialtumör
och gynekologisk cancer under graviditet finns också.
Ett fåtal patienter remitteras idag för buksarkom-kirurgi på Karolinska i Stockholm. Enstaka
patienter med malign trofoblastsjukdom remitteras också, eller handläggs i samarbete med
kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset.
Förslag
För att skapa goda förutsättningar för att höja kvaliteten i vården behöver vi regionen
koncentrera de större operationerna inom urologisk och gynekologisk cancer till färre enheter
än en i varje län. För att uppnå målen med hög kvalitet bör remitteringsvägar avtalas mellan
landstingen så att önskvärd organisation och åtgärdsvolym upprätthålls. Förslaget innebär
även att kraven på fullständig rapportering till kvalitetsregister blir höga för att kritiskt
utvärdera och vid behov revidera planen.
Urologisk cancer
Njurcancerkirurgi: Akademiska blir huvdansvarigt för avancerad njurcancerkirurgi. Detta
innebär att alla operationer av komplicerade njurcancerpatienter enligt vårdprocessgruppens
kriterier ska ske på Akademiska. Övrig njurcancerkirurgi ska göras på enheter som utför >20
njurcanceroperationer per år. Nationella rekommendationer för njursparande kirurgi ska
följas. Förslaget till inriktningsbeslut ska precisera vilka enheter dessa är.
6 (6)
PM
Upprättare
Mats Björeman, Lars Holmberg
Datum
2015-06-03
Dnr
LK/150125
Urinblåsecancer: USÖ och Akademiska blir huvudansvariga för patienter med avancerad
urinblåsecancer enligt vårdprocessgruppens kriterier. Cystektomi vid urinblåsecancer ska
enbart göras på USÖ och Akademiska. Behandling av övriga fall av urinblåsecancer görs på
alla läns- och universitetssjukhus.
Prostatacancer: Radikal prostatektomi ska enbart göras på 4 enheter och remissvägar ska
organiseras så att dessa enheter vardera opererar >50 patienter per år. Förslaget till
inriktningsbeslut ska precisera vilka enheter dessa är. Övriga fall av prostatcancer handläggs
på alla läns- och universitetskliniker.
Konsekvenserna av detta alternativ är ett större uppdrag för Akademiska och USÖ framför
allt för njur- respektive blåscancer. För övriga kliniker blir omfördelning i volymer måttlig,
men inriktningen på verksamheten specialiseras tydligare. Omfattningen på verksamheterna
kommer att medföra volymer som kommer upp i de tal som nationellt anses lämpliga för att
upprätthålla god kvalitet, t ex 75 eller fler radikala prostatektomier per år. Det är önskvärt att
specialitetsrådet också diskuterar en omfördelning och specialisering vad avser avancerad
kirurgi och medicinsk behandling för sjukdomar utanför cancerområdet.
Förslaget ligger i linje med att avancerad njurcancer och cystektomi vid blåscancer för
närvarande behandlas för nationell nivåstrukturering.
Gynekologisk cancer
Inom detta diagnosområde får de båda universitetssjukhusen ett uppdrag att utveckla sitt
samarbete och fördela åtgärder mellan sig, i enlighet med vårdprocessgruppens förslag.
Alla patienter med avancerad ovarial- och corpus cancer enligt vårdprocessgruppens kriterier
ska genomgå kirurgi i Uppsala eller Örebro. Operationer för avancerad cervixcancer ska göras
på en enhet. Förslaget ska precisera vilken enhet detta är. Omfattande kirurgi för vulvacancer
utförs på Akademiska.
Övrig gynekologisk tumörkirurgi utförs på länskliniker, USÖ och Akademiska efter
bedömning på regiongemensam multidisciplinär konferens. Länsklinikernas behov av
kompetensutveckling och utbildning beaktas bl. a. genom: läkare och/eller personal från
länsklinik deltar i operationer eller behandlingar på universitetskliniken samt i
multidisciplinära konferenser; tjänstgöring organiseras på universitetsklinik för
kompetensutveckling; gemensamma strukturerade utbildningar, kurser och studiebesök
anordnas och kompetensöverföring sker mellan olika yrkeskategorier.
Konsekvenserna blir ett ökat ansvarstagande för Akademiska och USÖ och att volymerna av
kirurgi blir över 50 per tillstånd av avancerad äggstocks, livmoderhals och
livmoderkroppscancer.
Förslaget ligger i linje med att vulvacancer för närvarande behandlas för nationell
nivåstrukturering.
1 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Uppföljning av Politiska viljeinriktningar
Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd
Antagen av Samverkansnämnden 2015-06-04
2 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Innehållsförteckning
Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd .... 1
Sammanfattning ..................................................................................................................... 3
Sammanställning av förslag till uppföljande åtgärder ........................................................... 3
Inledning ................................................................................................................................. 4
Politisk viljeinriktning för strokevården ................................................................................. 5
Förslag till uppföljande åtgärder....................................................................................... 12
Politisk viljeinriktning för lungcancervården ........................................................................ 13
Förslag till uppföljande åtgärder....................................................................................... 16
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder ........................ 17
Förslag till uppföljande åtgärder....................................................................................... 20
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar......................................................... 21
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård ................................................................................ 24
Förslag till uppföljande åtgärder....................................................................................... 29
Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni ........... 30
Förslag till uppföljande åtgärder....................................................................................... 33
Referenser ............................................................................................................................ 34
3 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Sammanfattning
De politiska viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård inom
regionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med
öppna och systematiska prioriteringar. I viljeinriktningarna formuleras rekommendationer
till landstingen och uppdrag till regionala råd. De enskilda landstingen förväntas ta in
rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna
beskriver också de områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt
samspel. Den riktar sig därför också till berörda regionala råd.
Sex beslutade politiska viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. I rapporten redovisas
resultatet av uppföljningen av givna rekommendationer och uppdrag i respektive
viljeinriktning. Dessutom föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för
att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och
implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen.
Sammanställning av förslag till uppföljande åtgärder
Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att:
•
•
•
•
•
•
Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen.
Öka antalet trombolysbehandlingar.
Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av
Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS).
Förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det
sjukdomsförebyggande arbetet.
Öka täckningsgraden av BOA-registret
Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens
kvalitetsindikatorer.
Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att:
•
Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid
ordförandeträff 2015.
4 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Inledning
Den politiska viljeinriktningen utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen
utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Regionens utvecklingsgrupp för nationella
riktlinjer koordinerar arbetet i sjukvårdsregionen med Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård och till att vara ytterligare
stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården inom regionen med öppna och
systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i
budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna beskriver också de
områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar
sig därför också till berörda specialitetsråd.
Nedan följer en kronologisk sammanställning av beslutade politiska viljeinriktningar och
landstingens/regionala gruppers omhändertagande av dessa. Sex beslutade politiska
viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. Övriga politiska viljeinriktningar eller
nationella riktlinjer som inte är aktuella för uppföljning är antingen för gamla eller planerade
för uppföljning inom en snar framtid. Notera färgkodningen för lättare översikt i
dokumentet. I rapporten föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för
att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och
implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen. Den
regionala kunskapsstyrningen har en viktig roll i sjukvårdsregionen för att öka kvaliteten på
hälso- och sjukvården och för att kunna erbjuda regionens patienter med en god vård på lika
villkor.
Nationell riktlinje
Politisk viljeinriktning
Antagen/planering
Strokevård
Diabetesvård
Lungcancervård
Sjukdomsförebyggande
metoder
Rörelseorganens
sjukdomar
Strokevård
Diabetesvård
Lungcancervård
Sjukdomsförebyggande
metoder
Rörelseorganens
sjukdomar
2010-10-14
2010-10-14
2011-06-17
2012-02-17
Palliativ vård
Schizofreni och
schizofreniliknande
tillstånd
Depression och ångest
Bröst-, prostata-, tjockoch ändtarmscancervård
Demenssjukdom
Missbruk och beroende
Astma/KOL
Hjärtsjukvård
Parkinson och MS
Palliativ vård
Vård och insatser vid
depression, ångest och
schizofreni
Bröst-, prostata-, tjockoch ändtarmscancervård
Demenssjukdom
Missbruk och beroende
Ny slutlig NR 2015-01
2012-09-28
Utvärdering NR oktober 2014
Målnivåer maj 2015
2013-10-04
2013-12-06
2014-10-17
2014-12-05
Ny slutlig NR 2015-04-21
Slutlig riktlinje kommer i höst (2015)
Slutlig riktlinjer kommer i höst (2015)
Remissversion av NR 2016 02
5 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för strokevården
Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
strokesjukvård som utgavs år 2009. Sedan 2009 har Socialstyrelsen publicerat en utvärdering
år 2011, målnivåer för vissa av rekommendationerna samt en uppdatering av fyra
rekommendationer 2014. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden 2010-10-14.
Nedan följer en sammanställning av rekommendationerna och uppdragen i viljeinriktningen.
Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har angett att samtliga rekommendationer i
den politiska viljeinriktningen är beslutade inom det egna landstinget. Landstinget i
Värmland hade ingen systematisk process för implementering eller uppföljning av nationella
riktlinjer då denna riktlinje publicerades. Uppsala och Örebro har rapporterat några givna
uppdrag. Data av resultat är hämtad från Öppna jämförelser, Riks-Stroke och Swedvasc.
1. Rekommendation till landstingen att utveckla de hälsofrämjande insatserna så att
rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs.
Resultat: När denna politiska viljeinriktning antogs år 2010 var begreppet hälsofrämjande
insatser fortfarande ett relativt nytt område. Sedan dess har Socialstyrelsen satt målnivåer
för flera större sjukdomar och en av dem är rökstopp efter stroke. Målnivån är satt till 75
procent, inget län når just nu upp till målnivån men Dalarna ligger närmast med att få 66
procent av strokepatienterna att sluta röka efter stroke.
6 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
2. Rekommendation till landstingen att säkerställa att såväl primär- som
sekundärpreventiva insatser erbjuds personer i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom.
Resultat: I kvalitetsregistret Riks-stroke mäts flera variabler som handlar om
sekundärprevention relaterade till rekommendationer i de nationella riktlinjerna. Det första
uppdraget för stroke redovisade rökstopp. De återstående variablerna är
trombocythämmande läkemedel hos patienter med hjärninfarkt utan förmaksflimmer,
antikoagulantia vid förmaksflimmer och hjärninfarkt, blodtryckssänkande läkemedel och
statiner efter hjärninfarkt. Det finns även målvärden satta till alla sekundärpreventiva
åtgärder. Rent primärpreventiva insatser relaterade till att förebygga specifikt stroke är
svårare att hitta resultat för.
De flesta patienter i regionen som har drabbats av en hjärninfarkt och som inte har
förmaksflimmer får trombocythämmande läkemedel. Riksgenomsnittet är 89 procent och
regionen i stort ligger lika eller över riksgenomsnittet. Endast sjukhusen i Gävle och
Karlskoga ligger lite lägre i sin förskrivning av trombocythämmande läkemedel jämfört med
resten av sjukvårdsregionen. Sedan riktlinjernas publicering 2009 har förskrivning av
antikoagulantia i samband med hjärninfarkt och förmaksflimmer ökat konstant. Nya orala
antikoagulantia, NOAK, har tillkommit och erbjuder ett alternativ till Waran. Tabellen nedan
visar 2013, det är förmodat att siffrorna för antikoagulationsbehandling kommer att öka
markant för 2014 då NOAK likställdes med Waran inom många landsting i landet.
7 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Vid de allra flesta kliniker som vårdar patienter med akut stroke förskrivs en rimlig andel
blodtryckssänkande medel ut. Det finns ett litet antal sjukhus där förskrivningen av
blodtryckssänkande medel ligger klart under riksgenomsnittet. I vissa fall kan detta förklaras
av en policy från sjukhuset att sätta in vissa sekundärpreventiva läkemedel först efter
utskrivningen. Det bör dock noteras att tidigt insatt sekundärprevention minskar risken för
återinsjuknande.
Statiner efter hjärninfarkt har en hög rekommendation i riktlinjerna (prioritet 3), trots detta
förskrivs inte statiner i den utsträckning som målnivån på 75 procent anger inom
sjukvårdsregionen och det är framförallt stora skillnader mellan könen då män använder
statiner i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Bara ett landsting inom sjukvårdsregionen,
Sörmland, lyckas nå den nationella målnivån för kvinnorna.
Återinsjuknande efter stroke minskar i sjukvårdsregionen över tid, det är endast Uppsala och
Gävleborg som visar en svagt ökande trend av återinsjuknande efter stroke.
3. Rekommendation till landstingen att se över organisationen av
trombolysverksamheten, där tillgången till personal med adekvat kompetens och
relevant utrustning beaktas.
4. Rekommendation till landstingen att sträva efter att öka andelen
trombolysbehandlade.
Resultat: Under 2014 sattes målnivån att 15 procent (hög) eller 10 procent (måttlig) av alla
patienter med en akut, nyinsjuknad stroke ska ha trombolys. Enligt rekommendationerna
8 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
ska trombolys starta inom 3 timmar från första symtom men kan även ges inom 4,5 timmar.
Västmanland är det enda landstinget inom sjukvårdsregionen som når det övre målvärdet.
Uppsala, Värmland, Örebro och Dalarna ligger sämst i landet med att ge
trombolysbehandling till nyinsjuknande strokepatienter. Det kräver ett större arbete inom
nämnda landstings organisationer för att nå målnivåerna. Tiden från symtomdebut till
ankomst till sjukhus påverkas av en rad faktorer utanför sjukhuset. Till dessa hör långa
avstånd till sjukhus, något som kan bidra till långa tider från symtomdebut till ankomst till
sjukhus i flera av glesbygdslänen. Även den prehospitala vårdens organisation och kvalitet
spelar in (t.ex. tillgång till ambulanshelikopter i glesbygden).
5. Rekommendation till landstingen att ge förutsättningar för att kunna genomföra
akuta utredningar oavsett tidpunkt genom tillgång till kompetent personal,
utredningsresurser och vård på strokeenhet.
6. Rekommendation till landstingen att sträva efter att andelen patienter som läggs in
direkt och vårdas vid strokeenhet ökar avsevärt.
Resultat: Det finns en tydlig definition på vad som kännetecknar en strokeenhet i de
Nationella riktlinjerna. Vård på strokeenhet minskar tydligt dödligheten i stroke. Det är svårt
att följa upp om akuta utredningar genomförs oavsett tidpunkt då detta inte mäts men den
generella uppfattningen inom sjukvårdsregionen är att alla akuta strokepatienter får ett bra
omhändertagande oavsett tid på dygnet. Inom Uppsala-Örebroregionen avviker dock Örebro
på grund av att de inte uppfyller definitionen på strokeenhet i nuläget. Noterbart är även att
vissa strokepatienter får vård på andra avdelningar än sjukhusens strokeenhet då
9 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
personalbrist leder till brist på vårdplatser inom regionen. Socialstyrelsen har fastställt 90
procent som måluppfyllelse för direktinläggning på strokeenhet. Inom sjukvårdsregionen,
bortsett från Örebro som saknar strokeenhet, ser resultaten förhållandevis lika ut.
Många län har även utarbetat speciella direktvägar för nyinsjuknade strokepatienter där
ambulansen tar patienten direkt till strokeenhet utan att gå via akutmottagningen. Detta
gynnar patienterna som får tillgång till kompetent strokevård direkt och slipper långa
väntetider på akuten.
7. Rekommendation till landstingen att ge förutsättningar för att öka andelen patienter
som får tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar.
Resultat: Enligt kvalitetsregistret Swedvasc får de flesta patienter tillgång till karotiskirurgi
inom 14 dagar inom sjukvårdsregionen förutom Uppsala som hade en spridning på 4-27
dagar under år 2013 men 66 procent av Uppsalas patienter fick sin operation inom 14 dagar.
Falu lasarett i Dalarna ligger Sverigebäst med att hela 94 procent av patienterna får
operation inom 14 dagar.
10 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
8. Rekommendation till landstingen att sträva efter att täckningsgraden i Riks-Stroke
uppgår till minst 80 procent.
Resultat: Täckningsgraden för Riks-stroke över hela Sverige är god med hela 96 procent (reell
siffra är 90 procent då det sker en viss överdiagnostisering av exempelvis ospecificerad
yrsel).
9. Rekommendation till landstingen att ge verksamheterna i uppdrag att följa upp
indikatorerna i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård.
Resultat: Många landsting inom regionen arbetar mycket aktivt med bland annat
patientprocessorientering av strokevården och har startat strokeråd. Det är dock svårt att
mäta något resultat för detta. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har uppgett
att ett beslut har tagits kring uppdraget i det egna landstinget.
10. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att tillsammans säkerställa att kompetens
finns på länssjukhusen så att patienter i behov av hemikranektomi kan, utan
tidsfördröjning, föras över till regionsjukvård (specialitetsråden för neurologi,
internmedicin och kirurgi).
Resultat: Vid mycket stora hjärninfarkter med livshotande hjärnsvullnad kan
hemikranektomi genomföras. Detta är ett neurokirurgiskt ingrepp där skallbenet temporärt
lyfts bort för att ge utrymme för svullnaden så att inte livsuppehållande funktioner påverkas.
11 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Det är en mycket sällsynt behandling och endast 42 hemikranektomier rapporterades in i
Sverige under 2013. Hemikranektomier är dock vanligare i norra, syd-östra och StockholmsGotlands-regionen så visst utrymme finns för ökning av hemikranektomier inom UppsalaÖrebroregionen. Det är dock oklart om specialitetsråden har diskuterat
kompetensförsörjningen gällande detta, inget finns antecknat i specialitetsrådens
minnesanteckningar angående detta. Tabellen nedan visar även trombektomi vilket är en
kirurgisk metod då man går in och tar bort proppen i hjärnan. Trombektomi är prioriterat
som FoU i riktlinjerna, dvs skall utföras endast i samband med godkänd forskning.
11. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga möjligheterna av att utbilda fler
av medicinklinikernas ST-läkare i neurologi (randutbildning).
12. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga behovet av en utökning av
antalet ST-block inom neurologi.
Resultat: Alla berörda specialitetsråd är inte välfungerande, få möten och få årsrapporter i
vilka inget nämns om att utöka ST-block eller att utbilda fler ST-läkare i neurologi.
13. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att utreda bakgrunden till de lokala
skillnaderna när det gäller karotiskirurgi (specialitetsrådet för kirurgi).
Resultat: Ej diskuterat i specialitetsrådet för kirurgi av vad som framgår i
minnesanteckningarna.
12 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Förslag till uppföljande åtgärder
Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att:
•
•
Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen.
Öka antalet trombolysbehandlingar.
Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att:
•
Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid
ordförandeträff 2015.
13 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för lungcancervården
Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
lungcancervård som utgavs år 2011. Riktlinjerna omfattar 68 rekommendationer med
indikatorer och även målnivåer. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden 2011-06-17.
Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och under 2012 insjuknade 3621
personer i lungcancer. Varje år dör ungefär 3500 personer i sjukdomen och lungcancer är
därmed den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och
Västmanland formulerade lokala uppdrag enligt Samverkansnämndens rekommendationer.
Det specifika uppdraget att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet
vad gäller rökning hade alla landsting utom ett skapat uppdrag kring. Data är hämtad från
Öppna jämförelser 2014 – cancersjukvård.
14. Rekommendation till landstingen att utveckla det hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning.
Resultat: År 2011 publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder och uppdrag relaterade till de riktlinjerna redovisas i följande redovisning.
15. Rekommendation till landstingen att stödja insatser för tidig upptäckt av misstänkt
lungcancer.
Resultat: Väntetiderna har reducerats ordentligt de senaste åren. I stort sett är väntetiderna
i regionen korta eller i fas med riket. Forskning visar dock att patienterna kontaktar
sjukvården många gånger innan lungcancerutredning påbörjas. Det kan vara symtom som
hosta och ryggont som inte kopplas ihop med misstanke om lungcancer. Dalarna har arbetat
hårt med beslutsstöd i primärvården och skapat ett snabbspår till röntgen för patienter med
specifika symtom på lungcancer vilket också har gett signifikant kortare väntetider jämfört
med resten av regionen, se tabellen nedan. En stor förbättringspotential och vinst för
patienterna finns och det är ett bra tillfälle att ta om hand goda erfarenheter inom
sjukvårdsregionen.
14 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
16. Rekommendation till landstingen att utveckla sin organisation så att alla
lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i multidisciplinära
konferenser.
Resultat: Sedan riktlinjerna publicerades 2011 har en kraftig ökning av multidisciplinära
konferenser skett. Det är dock stor spridning inom regionen så förbättringspotential finns.
Värmland utför dubbelt så många multidisciplinära konferenser jämfört med Västmanland.
15 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
17. Rekommendation till landstingen att vidareutveckla palliativ behandling och
omvårdnad så att patienternas behov kan tillgodoses.
Resultat: De palliativa riktlinjerna publicerades 2013, redovisning följer angående dessa
senare i rapporten.
18. Rekommendation till landstingen att stödja en mer enhetlig grund för remittering av
patienter i regionen.
Resultat: Endast två landsting har angett att uppdraget har gått till beslut.
19. Uppdrag till Beredningsgruppen att i samråd med berörda specialitetsråd utreda hur
det ökade behovet av PET-DT-undersökningar ska kunna tillgodoses inom UppsalaÖrebroregionen.
Resultat: Detta uppdrag ligger nu hos den regionala kunskapsstyrningsgruppen som har
bildat en arbetsgrupp. Den regionala kunskapsstyrningsgruppen har fått ett
samordningsansvar genom uppdrag från Samverkansnämndens AU då det har varit svårt att
få en regional samsyn kring fördelning av resurser och investeringar inom regionen.
16 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
20. Uppdrag till Beredningsgruppen att i samråd med Vårdprogramgruppen ROC (RCC) ta
fram kunskapsunderlag för handlingsriktlinjer inom primärvård som avser tidiga
symtom vid misstänkt lungcancer.
Resultat: RCC har skapat ett regionalt vårdprogram för lungcancer men primärvårdens
perspektiv saknas i vårdprogrammet. Den regionala cancerplanen fokuserar dock mer på
primärvårdens allt mer viktiga roll för att upptäcka tidiga symtom på cancer.
Förslag till uppföljande åtgärder
Inga uppföljande åtgärder föreslås då arbete pågår inom ramen för RCC:s arbete.
17 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder
Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder som utgavs år 2011. Riktlinjerna rekommenderar hur hälsooch sjukvården bör förebygga sjukdomar genom att stödja människors förändring av
levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor. Majoriteten av befolkningen är positiv till att vårdpersonalen diskuterar
levnadsvanor när de tar kontakt med vården, och de flesta vill att vårdpersonalen ger stöd
till förändringar i levnadsvanor i stället för att ge läkemedelsbehandling. Viljeinriktningen
antogs i Samverkansnämnden 2012-02-17
Socialstyrelsen publicerade en utvärdering 2015 som visar att många landsting har vidtagit
en rad åtgärder för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet men att det fortfarande
föreligger ett stort implementeringsarbete för att få följsamhet till riktlinjerna i sin helhet.
Många landsting har först nyligen börjat dokumentera de åtgärder som ges till patienter för
att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Att bygga upp nya dokumentationsrutiner tar tid,
vilket gör att många landsting inte har kunnat lämna de uppgifter som efterfrågats i
utvärderingen. Uppdragen i viljeinriktningen är många och intentionerna goda, dock finns
det fortfarande svårigheter att samla in data och hitta samordning för gemensamma
arbetsformer.
21. Rekommendation till landstingen att utveckla hälso- och sjukvårdens
sjukdomsförebyggande arbete så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna
följs.
Resultat: Alla landsting i regionen har beslutat att utveckla hälso- och sjukvårdens
sjukdomsförebyggande arbete.
22. Rekommendation till landstingen att säkerställa att såväl primär- som
specialistsjukvården systematiskt erbjuder sjukdomsförebyggande insatser till
personer med konstaterat ohälsosamma levnadsvanor.
Resultat: Alla landsting utom Örebro har fattat beslut att systematiskt erbjuda
sjukdomsförebyggande insatser utom Örebro där primärvården redan erbjuder detta.
Svårigheter finns dock att mäta specialistsjukvårdens insatser. Samtal om levnadsvanor i
primärvården redovisas i Öppna jämförelser och inget landsting avviker specifikt från rikets
genomsnitt. Det finns ingen rikstäckande datainsamling för specifika insatser i nuläget.
23. Rekommendation till landstingen att se över organisationen av det
sjukdomsförebyggande arbetet så att det bedrivs kostnadseffektivt.
Resultat: Endast Dalarna, Gävleborg och Västmanland redovisar att rekommendationen
införts. Allt hälsofrämjande arbete är i grunden kostnadseffektivt så uppdraget är något
otydligt och svårt att mäta på en övergripande nivå.
18 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
24. Rekommendation till landstingen att aktivt följa upp att det sjukdomsförebyggande
arbetet genomförs.
Resultat: Alla landsting har antagit uppdraget men svårigheter finns att få tillgång till
relevanta data. Endast Värmland uppger att de har en regelbunden datalagerrapport
tillkopplad.
25. Rekommendation till landstingen att för gemensam tillämpning inom regionen välja
ut metoder som är granskade med avseende på evidens samt tillsammans eller var
för sig erbjuda personal inom hälso- och sjukvården utbildning i dessa metoder.
Resultat: Detta uppdrag är endast beslutat i Gävleborg och då det är ett uppdrag som
relaterar till ett gemensamt arbete i regionen så brister det i genomförandet.
26. Rekommendation till landstingen att som mål ange att alla patienter som söker vård
och som hälso- och sjukvården konstaterar har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds
relevanta sjukdomsförebyggande insatser.
Resultat: Att levnadsvanor diskuteras är konstaterat. Enligt Socialstyrelsens utvärdering
upplever dock vårdpersonalen att de behöver mer utbildning för att kunna ge effektiv
rådgivning.
27. Rekommendation till landstingen att som mål ange att 90 procent av gravida,
ammande, föräldrar till små barn samt personer som ska genomgå en operation får
tillgång till sjukdomsförebyggande metoder.
Resultat: Några landsting har infört krav på rökstopp inför operation. Screening för riskbruk
av alkohol sker i genomsnitt på 90 procent av alla blivande mammor i regionen. Endast
Dalarna avviker som bara har en screeningfrekvens på 65 procent. Det är oklart vilka insatser
som erbjuds om riskbruk upptäcks. Screening av rökning och snusning vid 30-32 veckors
graviditet sker även i alla landsting. För Värmland saknas data. I Uppsala är det bara 3
procent av alla kvinnor som använder tobak och i Dalarna är det hela 7 procent som
använder tobak vid 30-32 veckors graviditet.
19 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
28. Rekommendation till landstingen att gemensamt välja ut indikatorer för redovisning,
uppföljning och jämförelse.
29. Rekommendation till landstingen att bidra till nationell utveckling av jämförbara
redovisningar av indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet.
30. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive
specialitetsområden föreslå hur det sjukdomsförebyggande arbetet bör utformas,
stödjas och länkas samman med rekommendationerna i övriga nationella riktlinjer.
31. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive
specialitetsområden ge förslag på val av gemensamma, evidensbaserade metoder för
regionen.
32. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive
specialitetsområden föreslå möjligheter och lämplighet att göra gemensamma
utbildningsaktiviteter.
33. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive
specialitetsområden lämna förslag på införande av sjukdomsförebyggande moment i
utbildningstjänstgöringen för AT- och ST-läkare.
34. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive
specialitetsområden föreslå vilka av de kvalitetsindikatorer som anges i riktlinjerna
som bör tillämpas gemensamt inom regionen.
35. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive
specialitetsområden beskriva behov av fortbildning för personalen om
sjukdomsförebyggande metoder och dess tillämpning.
36. Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive
specialitetsområden bidra till utveckling och tillämpning av redovisningssystem.
Resultat: Ovanstående uppdrag har varit svåra att följa upp då data och resultat för regionalt
samarbete saknas. Socialstyrelsen har haft en nationell kontaktpersongrupp med
representanter från alla landsting som träffats regelbundet för att utveckla arbetet med
sjukdomsförebyggande metoder. Det har varit en nationell samordning där alla insett
svårigheterna med att implementera riktlinjen i hälso- och sjukvården då det berör alla
hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det har medfört att ett regionalt samarbete inte bedömts
att tillföra något.
Socialstyrelsen har följt upp riktlinjen utifrån indikatorerna och kommer även göra det i maj
2015 och varje år framåt. Det innebär att alla landsting bör bygga upp sin dokumentation så
att det ska gå att rapportera. Det blir ett nationellt sammanhållet arbete men inte något
specifikt för regionen. Samma sak gäller kompetensutveckling. Socialstyrelsen har finansierat
utbildningsmaterial och gett medel till professionsnätverken för att ta fram material och
hålla kurser. Inget specifikt regionalt samarbete är planerat i nuläget.
20 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Förslag till uppföljande åtgärder
Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att:
•
•
Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av
Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS).
Förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det
sjukdomsförebyggande arbetet.
21 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar
Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
rörelseorganens sjukdomar som utgavs år 2012. Riktlinjerna innehåller rekommendationer
om vård vid sjukdomar i rörelseorganen: osteoporos, artros, inflammatorisk ryggsjukdom
och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit. Viljeinriktningen antogs i
Samverkansnämnden 2012-02-17. 2014 kompletterades riktlinjen med tre ytterligare
rekommendationer och Socialstyrelsen publicerade hösten 2014 en utvärdering av
landstingens följsamhet till riktlinjerna.
Sjukdomar i rörelseorganen får ofta omfattade konsekvenser. För den enskilde kan det
innebära försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och
minskat välmående i allmänhet. Dessa sjukdomar står också för en stor del av den totala
vårdkonsumtionen. Uppskattningsvis 20-30 procent av alla läkarbesök i primärvården
orsakas av besvär i skelett, leder och muskler. Nästan alla landsting har fattat beslut enligt
Samverkansnämndens rekommendation.
37. Rekommendation till landstingen att anta som mål att täckningsgraden för
rapportering till kvalitetsregister vid utgången av 2013 i genomsnitt är 80 procent där
70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet.
Resultat: Tre nationella kvalitetsregister registrerar uppgifter som relaterar till
rörelseorganens sjukdomar. De är: Svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ), Bättre
omhändertagande av artros (BOA) och Svenska Höftprotesregistret. SRQ är ett av få
kvalitetsregister i Sverige där patienterna själva rapporterar sin upplevelse i registret. Detta
kan ske hemifrån eller i väntrummet. Täckningsgraden för SRQ är relativt god i regionen.
22 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
BOA-registret syftar till att utvärdera och återkoppla effekten av ett strukturerat
omhändertagande av patienter med artros i höft eller knä, s.k. artrosskola. En ökning av
täckningsgraden inom Uppsala-Örebroregion är att önska men försvåras av att användarna
upplever att det är tidsödande att registrera i registret.
38. Rekommendation till landstingen att införa Socialstyrelsens rekommendationer för
rörelseorganens sjukdomar.
Resultat: Samtliga landsting beslutade om att införa Socialstyrelsens rekommendationer.
Gävleborg var det enda landsting som specifikt har angett att man avsatte 12 miljoner
kronor extra för att täcka den kostnadsökning som läkemedelsrekommendationerna i
riktlinjerna förväntades medföra.
23 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
39. Rekommendation till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att följa upp
sina resultat utifrån indikatorerna i de nationella riktlinjerna för rörelseorganens
sjukdomar.
Resultat: Dalarna, Västmanland och Värmland har uppgett att uppdrag getts inom det egna
landstinget att verksamheterna ska följa upp riktlinjernas indikatorer. Djupare analys i form
av t.ex. enkäter behövs dock för att få en ordentlig återkoppling om indikatorerna följs upp.
En svårighet att följa upp är att landstingen inte förfogar över alla datakällor som
indikatorerna är kopplade till.
40. Uppdrag till det regionala läkemedelsrådet att sammanställa kostnaderna för Tumour
necrosis factor-hämmare (TNF-hämmare) 2011, i regionen och i respektive landsting.
41. Uppdrag till regionens läkemedelsråd att följa upp kostnadsutvecklingen av
läkemedel för de berörda vårdområdena.
Resultat: Läkemedelsrådet har sammanställt kostnaderna för TNF-hämmare och följt
kostnadsutvecklingen inom regionen. Uppsala-Örebroregionen har ökat sin förskrivning men
i lägre grad än riket. Inom regionen så är Uppsala det enda län som ökat sina kostnader i
motsvarande grad som riket.
42. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att inventera antalet reumatologer i
regionen och respektive landsting.
43. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att se över personalförsörjning gällande
reumatologer.
Resultat: Uppdraget är överlämnat men återrapportering från det regionala utbildningsrådet
saknas.
Förslag till uppföljande åtgärder
Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att:
• Öka täckningsgraden av BOA-registret.
24 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård
Den politiska viljeinriktningen är baserad på ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
i livets slutskede och innehåller vägledning, rekommendationer, termer och definitioner
samt indikatorer och publicerades år 2013. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden
2013-10-04.
Alla landsting i regionen har fattat beslut enligt Samverkansnämndens formulerade
rekommendationer. Svenska Palliativregistrets syfte är att successivt utveckla den palliativa
vårdens kvalitet, oavsett vilken vårdgivaren är. Registrering i Palliativregistret sker efter att
patienten avlidit av den vårdpersonal som tagit om hand om patienten, både inom
kommuner och landsting.
44. Rekommendation till landstingen att vid överenskommelser med kommunal vård och
omsorg särskilt beakta barnens perspektiv, både som patient och närstående.
Resultat: Alla landsting har angett att beslut har tagits att alla överenskommelser särskilt ska
beakta barnens perspektiv. Den regionala cancerplanen rekommenderar även att det
särskilda barnperspektivet beaktas i enlighet med FNs barnkonvention. Många landsting har
arbetat specifikt med implementering av FNs barnkonvention med stöd av SKL.
45. Rekommendation till landstingen att samverka med kommunerna för att utveckla
den palliativa vården oavsett diagnos och ålder, till exempel genom
överenskommelser.
Resultat: Alla landsting uppger att man har beslutat enligt Samverkansnämndens
rekommendation. RCC har även rekommenderat landstingen att bilda lokala palliativa råd
för att underlätta samverkan med kommunerna.
46. Rekommendation till landstingen att följa Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ
vård som omfattar vägledning och nationella riktlinjer.
Resultat: Alla landsting har beslutat enligt Samverkansnämndens rekommendation.
Implementeringsarbeten har skett i många fall via SKL:s satsning Bättre liv för sjuka äldre
2010-2015 där God vård i livets slutskede var ett av de fem områden som prioriterades
särskilt. Många förbättringar har skett inom den palliativa vården de senaste åren men det
finns fortfarande mycket kvar att arbeta med. Resultaten i regionen ligger i stort lika, det är
inget landsting som har lyckats med att redovisa ett klart bättre resultat än andra landsting i
regionen. Nedanstående diagram visar landstingens redovisning av brytpunktssamtal i livets
slutskede.
25 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Tusentals läkare i landet har under SKL:s satsning erhållit utbildning i brytpunktsamtal. Ett
brytpunktsamtal där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, att
patienten inte gagnas av livsförlängande terapier och att den fortsatta vården är inriktad på
livskvalitet och symtomlindring, bör ledas av behandlingsansvarig läkare. Detta har bidragit
till en positiv utveckling av information till personer i livets slutskede, särskilt i SÄBO.
Nedanstående tabell redovisar hur brytpunktssamtalen har ökat i Sverige sedan satsningen
startade men det är fortfarande många patienter och närstående som inte får ta del av ett
brytpunktssamtal.
26 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
47. Rekommendation till landstingen att anta som mål att täckningsgraden för
rapportering till palliativ registret vid utgången av 2013 i genomsnitt 80 procent och
där 70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild berörd enhet.
Resultat: Regionen har en bra täckningsgrad men har en liten bit till att nå för att nå målet i
det givna uppdraget. Observera att bilden nedan visar täckning för både landsting och
kommun.
Täckningsgrad Palliativregistret
2015-04-14
48. Rekommendation till landstingen att respektive landsting ger berörda verksamheter i
uppdrag att följa upp sina resultat utifrån de sex indikatorerna i kunskapsstödet för
god palliativ vård.
Resultat: Palliativregistret redovisar Socialstyrelsens sex indikatorer i spindeldiagram. Nedan
visas respektive landstings spindeldiagram och det är inte mycket som skiljer i resultat,
samma förbättringsområden gäller för alla landsting; munhälsa, brytpunktssamtal,
smärtskattning och symtomskattning.
27 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
28 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
29 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
49. Uppdrag till det regionala cancercentrat (RCC) att ge vårdprogramgruppen för
palliativ vård i uppdrag att definiera olika former av handledning utifrån de behov
som finns för allmän och specialiserad palliativ vård, oavsett diagnos och utifrån
kommunernas och landstingens förutsättningar och behov.
Resultat: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för god palliativ vård anger att hälso- och
sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda samtlig personal inom vård och omsorg
fortbildning och handledning i palliativ vård i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet
hos patienter i livets slutskede. Vårdprogramgruppen för palliativ vård har redovisat en
utförlig rapport av handledning och dess innebörd och olika nivåer. Det är oklart om
rapporten har kommunicerats lokalt i de palliativa råden.
50. Uppdrag till det regionala cancercentrat (RCC) att utifrån det nationella
kunskapsstödet och nationella vårdprogrammet, ta fram förslag på utbildningsplaner.
51. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att se över möjligheterna till samarbete
gällande fortbildning och handledning utifrån föreslagna utbildningsplaner.
Resultat: Utbildningsplanerna redovisas i den regionala cancerplanen 2014-2015.
52. Uppdrag till det regionala utbildningsrådet att arbeta för att ge läkare möjlighet att
erhålla den kommande grenspecialiteten palliativ medicin genom tjänstgöring och
fortbildning inom regionen.
Resultat: Införandet av den nya grenspecialiteten palliativ medicin är i beredningsstadiet och
utbildningsrådet avvaktar specialitetsindelning.
Förslag till uppföljande åtgärder
Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att:
• Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens
kvalitetsindikatorer.
30 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och
schizofreni
Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 –
vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni och är baserad på två nationella
riktlinjer:
•
•
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande
tillstånd 2011
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010
Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden 2013-12-06. Utvärderingens huvudsakliga
syfte har varit att belysa kvaliteten och effektiviteten i vård och omsorg för personer med
psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har visat att det finns obefogade skillnader mellan grupper i
befolkningen när det gäller tillgången till olika insatser och åtgärder som rör hälsa och
levnadsvillkor. Socialstyrelsens utvärdering av psykiatriområdet visar att personer med
psykisk sjukdom riskerar bristfällig behandling om de har samtidiga kroppsliga sjukdomar,
och riskerar därmed att få en sämre hälsa och att de riskerar att dö i förtid. Detta bekräftas
också i den aktuella utvärderingen att personer med psykisk ohälsa riskerar att få sämre
hälsa, ökad dödlighet och sämre levnadsförhållanden jämfört med befolkningen i övrigt.
Socialstyrelsen konstaterar att patienterna och brukarna inte får tillgång till kunskapsbaserad
vård och omsorg i den omfattning som behövs.
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård fokuserar på i vilken mån vårdens samlade insatser
bidrar till att ge befolkningen och enskilda bättre hälsa. Det gäller att minska dödligheten
och sjukligheten, förbättra funktionsförmågan samt öka välbefinnandet och den
hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med psykisk ohälsa. Alla landsting i regionen har
antagit Samverkansnämndens rekommendationer. Staten har sedan 2007 genomfört flera
satsningar inom området psykisk hälsa. Just nu pågår även regeringens PRIO-satsning (20122016) som innebär att de nationella kvalitetsregistren ska bli en självklar del av psykiatrins
uppföljning- och utvecklingssystem.
53. Rekommendation till landstingen att följa Socialstyrelsens kunskapsstöd för vård och
insatser vid depression, ångest och schizofreni som omfattar nationella riktlinjer samt
nationell utvärdering.
Resultat: Alla landsting har fattat beslut kring att följa ovanstående kunskapsstöd.
54. Rekommendation till landstingen att utveckla samverkan och rutiner för hur
kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa kan förebyggas, upptäckas
och behandlas inom primärvården, psykiatrin och somatisk specialiserad vård.
Resultat: Personer med psykisk ohälsa har större risk för att dö i somatiska sjukdomar
jämfört med personer som inte har psykiatrisk ohälsa. Den somatiska vården och psykiatrin
måste samverka kring patienterna för att ge rätt vård i tid. Många patienter med psykiatriska
31 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
svårigheter har även problem med metabolt syndrom, lider av bieffekter av psykofarmaka
och använder alkohol och tobak mer än personer utan psykiatrisk bakgrund. Insatserna
kräver individanpassning och samverkan i alla nivåer från primärvård till specialistvård och
det är viktigt att rutiner utarbetas. Sörmland har enligt tabellen bäst resultat i
sjukvårdsregionen.
55. Rekommendation till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att ha
rutiner för bedömning av risk för självmord.
Resultat: Brister som identifierats i utvärderingen är att det inte görs systematiska
självmordsbedömningar i tillräckligt hög utsträckning, ofullständig dokumentation och att
verksamheten inte följt de egna regionala vårdprogrammen. Primärvården är en viktig del i
bedömning av risk för självmord då Socialstyrelsens utvärdering visar att 60 procent av de
personer som begick självmord år 2010 inte hade vårdats på psykiatrisk klinik året innan
självmordet. Antal självmord per 100 000 invånare ser ungefär likadant ut i hela regionen
förutom Örebro och Västmanland som påvisar en något förhöjd grad av självmord sett till
antal innevånare. Västmanland har startat ett speciellt projekt med anledning av detta och
Örebro har en utarbetat en handlingsplan för att förebygga självmord och minska psykisk
ohälsa.
32 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
33 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
56. Rekommendation till landstingen att se till att hälso- och sjukvården vidtar åtgärder
för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos personer med
psykisk ohälsa.
Resultat: Flera landsting arbetar aktivt med att integrera somatisk vård i psykiatrin och vice
versa med att till exempel skapa rutiner kring metabolt syndrom. Det är svårt att se direkt
resultat av uppdraget då det är ett effektmått i dödligheten som kan ses över tid.
57. Rekommendation till landstingen att ge berörda verksamheter i uppdrag att se över
och anpassa sina rutiner för förebyggande läkemedelsbehandling med litium för
personer med bipolär sjukdom enligt rekommendationerna i Nationella riktlinjer för
vård vid depression och ångestsyndrom 2010.
Resultat: Detta är en av de satsningar som PRIO-projektet har prioriterat och det arbetas
aktivt med detta i de flesta landsting. Vi har tyvärr ingen möjlighet att se hur användningen
ser ut idag jämfört med hur det såg ut när utvärderingen publicerades då data ligger i
Läkemedelsregistret och Patientregistret hos Socialstyrelsen.
58. Uppdrag till specialitetsråden i vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt
allmänmedicin att gemensamt verka för ökad samverkan inom utbildning,
metodutveckling och forskning.
Resultat: Nämnda specialitetsråd har inte samverkat kring utbildning men gemensam
forskning inom ämnet pågår inom Uppsala-Örebroregionen.
Förslag till uppföljande åtgärder
Inga förslag till uppföljande åtgärder.
34 (34)
Helena de la Cour
Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer
Datum
2015-05-25
Referenser
Bättre omhändertagande av patienter med artros. (2015). BOA-registret. Hämtad 14 april,
2015, från BOA:s hemsida, https://stratum.registercentrum.se/#!page?id=1148
Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro. (2015). Flertal årsrapporter. Hämtade 15 april,
2015, från RCC:s hemsida, http://www.cancercentrum.se/uppsalaorebro/
Riksstroke. (2014). Riksstrokes årsrapport för 2013-års data. Hämtade löpande mars 2015,
från Riksstrokes hemsida, http://www.riksstroke.org/sve/
Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen. (2015). Politiska viljeinriktningar och
organisation (flera). Hämtat löpande januari-april 2015, från Samverkansnämndens hemsida,
http://www.svnuppsalaorebro.se/politik.html
Socialdepartementet. (2012). PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området
psykisk ohälsa 2012 – 2016. Hämtad 14 april, 2015, från Regeringen hemsida,
http://www.regeringen.se/sb/d/15973/a/193797
Socialstyrelsen. (2015). Socialstyrelsens nationella riktlinjer (flera). Hämtat löpande januariapril 2015, från Socialstyrelsens hemsida,
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer
Socialstyrelsen. (2015). Socialstyrelsens nationella utvärderingar (flera). Hämtat löpande
januari-april 2015, från Socialstyrelsens hemsida,
http://www.socialstyrelsen.se/nationellutvardering
Sveriges kommuner och landsting. (2014). Öppna jämförelser: hälso- och sjukvård 2014.
Hämtat löpande januari-april 2015, från SKL:s hemsida,
http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/halsoochsjukvard.1563.html
Svenska Palliativregistret. (2014). Realtidsrapporter. Hämtade 14 april, 2015, från
Palliativregistret, http://palliativ.se/
Svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ). (2014). Om SRF. Hämtad 14 april, 2015, från
SRQ:s hemsida, http://www.svenskreumatologi.se/om-srf
1 (2)
Upprättare
Mats Björeman
Datum
2015-05-15
Uppdragsbeskrivning regional HTA-enhet Uppsala-Örebroregionen
Sedan 1999 finns inom Örebro läns landsting en HTA (Health Technology Assessment)enhet, CAMTÖ (Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i
Örebro). Enheten har sedan tidigare ett regionalt uppdrag som främst inriktats mot
utbildningsinsatser i andra landsting om evidensbaserad medicin. Vid ett regionalt möte i
september 2014 fanns stor enighet om att utöka CAMTÖs uppdrag att fungera som regional
HTA-enhet för att stärka kunskapsbaserad vård i hela sjukvårdsregionen.
En utvecklad HTA-samverkan inom regionen innebär en möjlighet att gemensamt ta fram och
sprida resultat från systematiska kunskapsunderlag där frågor som är av gemensamt intresse
prioriteras. Genom sådan samverkan kan fler medarbetare engageras, kompetens från flera
håll tillvaratas, fler frågeställningar processas och därmed bidra till en bättre kunskapsstyrd
vård i hela vår sjukvårdsregion.
Uppdrag
HTA-enheten (CAMTÖ) får i uppdrag att i samarbete med medarbetare från övriga
landsting/regioner inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion genomföra HTA-genomgångar
enligt fastställd arbetsordning utifrån frågeställningar som aktualiseras i sjukvårdsregionen.
I detta uppdrag ingår att
 Inom HTA-rådet förmedla frågeställningar enligt gemensamt framtagen och beslutad
mall
 Prioritera bland inlämnade frågeställningar inom HTA-rådet
 Besvara frågeställningar genom att antingen identifiera befintliga systematiska
kunskapssammanställningar eller genomföra egna sådana. I detta arbete involveras
medarbetare från de olika landstingen/regionerna i sjukvårdsregionen.
 Återkoppla resultaten av kunskapssammanställningarna till Regionala
Kunskapsstyrningsgruppen.
Varje landstings representant i HTA-rådet ansvarar för att sprida och återkoppla
kunskapsunderlag inom befintlig organisation som stöd för verksamhetsförändringar.
Organisation
Organisatoriskt kopplas HTA-enheten CAMTÖ till samverkansnämndens beredningsgrupp
och enhetschefen för HTA-enheten får en ordinarie plats i den regionala
kunskapsstyrningsgruppen.
Ett sjukvårdsregionalt HTA-råd bildas med en representant från respektive landsting och två
representanter från HTA-enheten CAMTÖ.
Medlemmarna i HTA-rådet ansvarar för att fånga upp aktuella områden där behov av
systematisk kunskapssammanställning finns och att gemensamt prioritera bland de
frågeställningar som kommer in till rådet. För att kunna genomföra kunskapssammanställningar ansvarar HTA-rådets medlemmar för att inom respektive landsting vid
behov rekrytera medarbetare med specialkunskap inom specifika frågeställningar.
2 (2)
Upprättare
Mats Björeman
Datum
2015-05-15
HTA-rådets medlemmar bör vara disputerade och företräda olika vårdprofessioner. Rådet
möts 1 – (2) gånger per termin. Mandatperiod för rådets medlemmar bör vara minst tre år.
Finansiering
Medarbetare inom HTA-enheten CAMTÖ finansieras fortsatt huvudsakligen av Region Örebro län.
Budget för CAMTÖ 2015 är 5,1 mnkr. För att möjliggöra ett utökat sjukvårdsregionalt ansvar för
HTA-frågor finns förslag om att övriga landsting/regioner bidrar med sammanlagt 600 tkr (helår 2015)
för utökning av tjänster för statistiker, informatiker, hälsoekonom och för administrativt stöd. Budget
fördelas utifrån antal invånare.
För att ytterligare stärka den sjukvårdsregionala samverkan möjliggör CAMTÖ dessutom
projektanställning, med ordinarie arbetsuppgifter inom CAMTÖ, för en disputerad läkare under 1-2 år
motsvarande 20-30% från ett annat landsting än Region Örebro län. Denna person har uppdrag från
CAMTÖ, inte sitt hemlandsting/ sin hemregion.
Medarbetare från respektive landsting som utgör HTA-rådet finansieras av sin huvudman. Detta
innefattar t ex kostnader för lön, utrustning, resor samt utbildningar.
Medarbetare inom sjukvårdsregionen som rekryteras för att delta i ett specifikt projekt kan efter
överenskommelse under en kortare, tidsbestämd period, delfinansieras av den HTA-enheten CAMTÖ.
Respektive huvudman står för resterande finansiering. Särskilda kontrakt upprättas för dessa personer.
Det står givetvis varje landsting/region fritt att suveränt – utan att projektet godtagits av HTA-rådet driva HTA-projekt. Då bekostar landstinget/regionen detta projekt men kan vid behov få metodstöd av
HTA-enheten CAMTÖ.
1 (2)
Upprättare
Björn Ragnarsson
Datum
2015-05-22
Regionalt centrum för sällsynta diagnoser
Bakgrund
Personer med sällsynta diagnoser har som grupp stora svårigheter med att finna och få rätt
vård och ta sig fram i samhället. Många har komplexa behov, som ofta är kroniska och ibland
livshotande, och möts av okunskap hos flertalet samhällsaktörer.
Sällsynta diagnoser definieras enligt Socialstyrelsen som diagnoser som finns hos högst
100 personer/1 miljon invånare och som leder till omfattande funktionsnedsättning.
På Socialstyrelsens hemsida finns 300 sällsynta diagnoser beskrivna och på Orphanet (en
referensportal för information om sällsynta diagnoser) är 6700 diagnoser listade varav 2800
har beskrivningar.
Sällsynta diagnoser utgörs ofta av en kombination av flera olika symptom. En sällsynt
sjukdom är ofta genetiskt betingad som antingen kan vara medfödd eller utvecklad senare i
livet. Det leder till att dessa personer ofta har mångfacetterade behov, som också kan
förändras med åren.
Personerna behöver ofta behandling och vård av många olika specialister och insatser från
flera olika myndigheter. Detta kräver samordnade insatser och en helhetssyn i frågor om
medicinsk behandling och övriga samhälleliga insatser. Eftersom kunskap om sällsynta
sjukdomar generellt är låg, såväl inom sjukvården som inom samhället i övrigt, brister ofta en
sådan samordning och helhetssyn, vilket medför svårigheter för dessa personer.
Situationen skiljer sig mellan olika patientgrupper med sällsynta sjukdomar. För vissa grupper
finns en väl fungerande organisation i form av team eller medicinska centrum, medan
situationen är en helt annan för andra patientgrupper. Denna typ av organisation finns oftast
vid universitetssjukhusen, vilket leder till skillnader för patienterna var i landet de får vård.
Avsaknad av gemensamma vårdprogram försvårar en adekvat och likvärdig behandling.
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag inrättat ”Nationella Funktionen sällsynta
Diagnoser”, NFSD (Ågrenska stiftelsen i Göteborg) 2012.
Uppdraget för den nationella funktionen är:
• Personer med sällsyntsjukdom ska ha tillgång till vård och omsorg av hög kvalitet
• Personer med en sällsynt sjukdom skall bemötas utifrån den unika situation som
sjukdomen medför
• Vården, omsorgen och andra insatser ska samordnas utifrån individens behov
• Personer med en sällsynt sjukdom ska ha en upprättad individuell vård- och omsorgsplan
Socialstyrelsen har föreslagit inrättande av regionala kunskapscentra för sällsynta diagnoser i
varje sjukvårdsregion. Sådana har inrättats i Stockholm-Gotland, Sydöstra, Södra och VGregionerna, dock ännu ej i Uppsala-Örebro och Norrlandsregionerna.
De regionala centra ska vara kontaktyta för såväl profession och myndigheter som för
personer med sällsynta diagnoser och deras närstående.
2 (2)
Upprättare
Björn Ragnarsson
Datum
2015-05-22
Förslag
Förslag föreligger att inrätta ett Regionalt centrum för sällsynta diagnoser i UppsalaÖrebroregionen, vilket innebär bildandet av en gemensam administrativ enhet för
verksamheterna inom sällsynta diagnoser som förnärvarande finns vid Akademiska sjukhuset
och Universitetssjukhuset i Örebro.
Uppdraget för Regionalt Centrum för Sällsynta Diagnoser är att:
• Vara en ingång till vården för patienter och anhöriga och som gör det lättare att hitta rätt
för vårdgivare och andra samhällsaktörer som t ex försäkringskassan, socialtjänsten och
skolan.
• Samla expertkunskap och samverka med befintliga expertteam och stöda de som är under
uppbyggnad.
• Utveckla forskning och kompetens samt bidra med ett helhetsperspektiv till patientens
fördel.
• Fungera som ett samlande nav för sällsynta sjukdomars vårdverksamheter och för
närståendes behov av information.
• Ge råd och stöd som till exempel ta fram vårdprogram till såväl hälso- och sjukvården
och omsorgen som andra relevanta samhällsinstanser.
• Ingå i nätverk med kompetens- och erfarenhetsutbyte såväl nationella som internationellt.
• Medverka i utbildningsinsatser och samverka med brukarorganisationer.
Budgetförslag för Centrum för Sällsynta diagnoser (CSD) UppsalaÖrebroregionen (2016)
Budget fördelas på sjukvårdsregionens landsting och regioner utifrån antalet invånare
den 31 december 2015
Personalkostnader (kanslifunktionen)
Samordnare (50% Örebro, 50% Uppsala)
Administratör (förlagd till Uppsala)
Läkare *
100 %
25 %
70 %
Övriga kostnader
Resor (styr-/planeringsfunktioner)
Utbildningar (föreläsare inkl resor, fika mm)
Föräldradagar (kostn Ågrenska, måltider mm)
(Ågrenska tar 12 Tkr/tillfälle + resa + uppehälle för 2 pers)
Lokaler (vid aktiviteter)
Övrigt (datorer, tel, hemsida, markn.föring mm)
600 Tkr
90 Tkr
890 Tkr
40 Tkr
70 Tkr
50 Tkr
60 Tkr
60 Tkr
Totalt
1860 Tkr
*Örebro: totalt 20% läkare fördelat på 10% barn, 10% vuxen
Uppsala: totalt 50% läkare fördelat på 30% centrumledare (klinisk genetiker), 10% vuxen,
10% barn
Centrum för sällsynta diagnoser Uppsala-Örebroregionen
Styrelse
Regionrepresentant (fr. Samverkansnämnden)
Brukarorganisationsrepr. (regional)
Processansvarig läkare (Örebro & Uppsala)
Linjechef (där CSD är org.) adjung. vb
Växlande ordförandeskap föreslås
Styrelse
Ledningsgrupp
NFSD
Övriga CSD
(nat. funktionen)
Kanslifunktion
Örebro & Uppsala
Aktiviteter
Expertteam
Ågrenska m fl
Ledningsgrupp
Processansvariga läkare
Samordnare
Repr från brukarnätverk (adjung. vb)
Kanslifunktion
Processansvarig läkare
Medicinsk repr vuxen/barn
Samordnare
Administratör
Aktiviteter (ex)
Informationsträffar, nätverksmöten,
utbildningar, föräldradagar mm