1. No category

Riktlinje
Radonhantering inom
Akademiska Hus
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING...................................................................... 2
1
SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATION............................................................................. 3
2
INLEDNING................................................................................................................................................. 3
2.1
2.2
3
PROBLEMBESKRIVNING ....................................................................................................................... 4
3.1
4
BAKGRUND OCH FAKTA OM RADON........................................................................................................ 4
KARTLÄGGNING AV RADONFÖREKOMST ...................................................................................... 5
4.1
4.2
5
SYFTE ..................................................................................................................................................... 3
BAKGRUND ............................................................................................................................................ 3
GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER INOM AKADEMISKA HUS .............................................................................. 5
FRAMTIDA ÅTGÄRDER ............................................................................................................................ 5
MYNDIGHETSKRAV ................................................................................................................................ 5
5.1
GRÄNSVÄRDEN OCH RIKTVÄRDEN FÖR RADON ...................................................................................... 6
6
KOMPETENS INOM AKADEMISKA HUS AVSEENDE RADONHANTERING.............................. 6
7
HANTERING AV RADON ......................................................................................................................... 7
8
UPPFÖLJNING OCH KONTROLL ......................................................................................................... 7
9
REDOVISNING TILL MYNDIGHET ...................................................................................................... 7
Dokumentnamn:
RiktlinjeRadonhantering inom Akademiska Hus
Dokumentägare: Författare:
Jerker Nyblom
Miljönätverket
Dokumentidentifikation
Process
M
Dok.typ
Fastställd av:
Datum
Sida
Tomas Hallén
Revidering:
Jerker Nyblom
08-10-31
Datum
09-01-15
2/7
Rev.
A
Region
RS
Rev A Metadatasatt
9
1 Sammanfattning och rekommendation
o
Akademiska Hus skall genomföra indikerande radonmätningar i alla byggnader som
innehåller stadigvarande arbetsplatser. Dessa mätningar skall ske med sk radondosa och
omfattningen skall vara minst två dosor per byggnad upp till 5000 m2. För större byggnader
ordnas ytterligare minst en dosa per 5000 m2. Indikativa mätningar skall vara genomförda i
alla byggnader senast 31/12 2009.
Radondosor skall placeras i de rum som bedöms vara mest utsatt och samtidigt är rum där
stadigvarande arbete utförs.
o
Grundligare radoninventeringar med påföljande utförligare mätningar i byggnader
genomförs där förhöjda nivåer indikerats och kan misstänkas utgöra hälsoproblem. Således
påbjuds inga generella mätningar enligt SSI.
o
I sådana fall då lokala myndigheter utfärdat föreläggande om mätning eller efter
överenskommelse med hyresgästen genomförs SSI-mätningar.
o
I byggnader där SSI-mätning beslutats genomföras ska dessa i första hand utföras enligt
SSIs metodbeskrivning i2004:01 för mätning av radon på arbetsplatser, metod 3,
kontinuerlig radongasmätning.
Om resultatet under arbetstid blir högre än rekommenderade nivåer skall kompletterande
radonmätningar göras enligt SSIs metodbeskrivning i2004:01 för mätning av radon på
arbetsplatser, metod 1, spårfilm med filter.
o
För nya byggnader ska radon- och gammastrålningsfrågan hanteras och inkluderas i
fastighetsdokumentationen.
2 Inledning
2.1
Syfte
Syftet med detta dokument är att ge övergripande direktiv för hantering av radon inom Akademiska
Hus som uppfyller de krav som myndigheter ställer på såväl kartläggning, sanering som uppföljning.
2.2
Bakgrund
Radonproblemet är känt sedan många år tillbaka. Redan på 1970- talet uppmanades fastighetsägare att
mäta radon i sina fastigheter. Gränsvärden formulerades för befintlig och ny bebyggelse. År 1999 satte
Socialstyrelsen gränsvärden för hur höga halter radon inomhusluften får innehålla.
Under åren 2003-4 genomfördes en grov kartläggning inom Akademiska Hus för att undersöka om
radonet utgjorde något problem. Av kartläggningen framgick att region Uppsala genom sina
geologiska förhållanden, området är i stort beläget på en grusås, hade många lokaler med höga
radonhalter pga. höga markradonhalter. Vad gäller övriga beståndet är läget att mätningar genomförts
glest med undantag för bestånden i region Öst och Norr och i viss mån i Väst där mer omfattande
mätning genomförts. Detta material finns idag hos Tomas Hallén.
Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har tagit fram mer preciserade metoder för mätningar. Av
kartläggningsmaterialet nämnt ovan framgår inte alltid vilka metoder som använts.
Dokumentnamn:
RiktlinjeRadonhantering inom Akademiska Hus
Dokumentägare: Författare:
Jerker Nyblom
Miljönätverket
Dokumentidentifikation
Process
M
Dok.typ
Fastställd av:
Datum
Sida
Tomas Hallén
Revidering:
Jerker Nyblom
08-10-31
Datum
09-01-15
3/7
Rev.
A
Region
RS
Rev A Metadatasatt
9
Det skall nämnas att ventilationsflöden inom Akademiska Hus bestånd är så högt att även om
radonförekomst (markradon) föreligger så har uppmätta värden vid stadigvarande arbetsplatser under
”kontorstid” hittills inte i något undersökt fall visat sig överskrida gränsvärdet 200 Bq/m3. Detta är
orsak till att Akademiska Hus inte kräver generella SSI-mätningar vilket också ligger i linje med
Arbetsmiljöverkets slutsats att för väl ventilerade arbetsplatser föreligger normalt inga problem.
3 Problembeskrivning
3.1
Bakgrund och fakta om radon
Vad är radon?
Radon är en radioaktiv gas som bildas genom sönderfall av uran. Radongasen sönderfaller i sin tur till
radondöttrar som är radioaktiva metallatomer; alfapartiklar. Vid inandning av radonhaltig luft fastnar
radondöttrarna i våra luftvägar och lungor. Vid sönderfallet sänder radondöttrarna ut strålning som kan
skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radongas i bostäder och lokaler
som olägenhet för människors hälsa.
Hur mycket strålning kommer från radon?
Radon i marken
Kommunerna har
markradonkartor som visar
låg-, normal och
högriskområden. Kartorna är
dock inte helt tillförlitliga.
Det har visat sig att
sprickförekomster i mark
lokalt kan ge betydande
radonläckage trots att
området är kategoriserat som
lågriskområde.
Är ett område gammalt deltaområde eller ås, jfr Akademiska Hus fastigheter i Uppsala, är det vanligt
med radonläckage genom de sedimentära lagren och vidare läckage in i byggnader kan ske om
grundkonstruktionen är otät.
Det finns också krosszoner i berggrunden som är radonförande, som exempel kan nämnas den
Västsvenska mylonitzonen som kan följas från Värmland, ner genom Bohuslän och Göteborgsområdet
(Sahlgrenska och Balltorp) och vidare söderut.
Markradon är den vanligaste radonkällan och riskerna ökar om byggnaden är i undertryck.
Radon i byggnadsmaterial
Alla byggnadsmaterial baserade på sten avger radon, normalt dock i mycket små mängder. Blå
lättbetong däremot, avger ofta betydligt mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong är ett
alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975. Beroende på
Dokumentnamn:
RiktlinjeRadonhantering inom Akademiska Hus
Dokumentägare: Författare:
Jerker Nyblom
Miljönätverket
Dokumentidentifikation
Process
M
Dok.typ
Fastställd av:
Datum
Sida
Tomas Hallén
Revidering:
Jerker Nyblom
08-10-31
Datum
09-01-15
4/7
Rev.
A
Region
RS
Rev A Metadatasatt
9
tillverkningsort varierar uraninnehåll och radonhalt i byggnadsmaterialet. Det förekommer blå
lättbetong både med och utan uran och radoninnehåll.
Gammastrålning
Blå lättbetong avger även gammastrålning. Halten radon och gammastrålning ökar med ökad uranhalt.
En som under ett helt år genomsnittligt exponeras för en gammastrålning av 0,20 mikrosievert per
timme erhåller en stråldos av 1 millisievert. Den som uppehåller sig 80 procent av året i ett rum med
1,2 mikrosievert per timme får således en stråldos på 5 millisievert.
4 Kartläggning av radonförekomst
Någon mer omfattande kartläggning av radonhalt på arbetsplatser har ännu inte genomförts i Sverige,
men radon på vanliga ventilerade arbetsplatser är förmodligen inte något stort problem.
Arbetsmiljöverket gjorde en undersökning av ett hundratal arbetsplatser 1996-97 utan att hitta några
riktigt höga halter. Ventilation på arbetsplatser är vanligen så dimensionerad att radonhalter och andra
luftföroreningar hålls på låga nivåer.
4.1
Genomförda åtgärder inom Akademiska Hus
En grovinventering av radonläget inom koncernens regionbolag genomfördes 2003- 2004. Denna finns
tillgänglighet hos Tomas Hallén.
Under år 2007 har region Norr och Öst genomfört radoninventering av hela sina fastighetsbestånd.
Västbolaget har inventerat en tredjedel. I region Uppsala pågår kontinuerligt radonundersökningar då
fastighetsbeståndet är beläget på en grusås med dokumenterade radonförekomster.
I region Stockholm pågår en riskinventering som inledning till radoninventering. Region Syd avvaktar
med inventering.
4.2
Framtida åtgärder
Akademiska Hus skall genomföra indikerande radonmätningar i alla byggnader som innehåller
stadigvarande arbetsplatser. Dessa mätningar skall ske med sk radondosa och omfattningen skall vara
två dosor per byggnad upp till 5000 m2. För större byggnader ordnas ytterligare en dosa per 5000 m2.
Grundligare radoninventeringar med påföljande utförligare mätningar i byggnader genomförs där
förhöjda nivåer indikerats och kan misstänkas utgöra hälsoproblem. Således påbjuds inga generella
mätningar enligt SSI.
I sådana fall då lokala myndigheter utfärdat föreläggande om mätning eller efter överenskommelse
med hyresgästen genomförs SSI-mätningar.
I första hand genomförs SSI-mätningar enligt SSIs metodbeskrivning i2004:01 för mätning av radon
på arbetsplatser, metod 3, kontinuerlig radongasmätning.
För nya byggnader ska radon- och gammastrålningsfrågan hanteras och inkluderas i fastighetsdokumentationen.
5 Myndighetskrav
Beträffande Akademiska Hus gäller att uppmätt radonhalt vid stadigvarande ordinarie
arbetsplats/studieplats under arbetstid inte får överstiga 200 Bq/m3.
Dokumentnamn:
RiktlinjeRadonhantering inom Akademiska Hus
Dokumentägare: Författare:
Jerker Nyblom
Miljönätverket
Dokumentidentifikation
Process
M
Dok.typ
Fastställd av:
Datum
Sida
Tomas Hallén
Revidering:
Jerker Nyblom
08-10-31
Datum
09-01-15
5/7
Rev.
A
Region
RS
Rev A Metadatasatt
9
5.1
Gränsvärden och riktvärden för radon
De rikt- och gränsvärden som finns för radon och andra naturligt förekommande ämnen har fastställts i
samråd mellan olika berörda myndigheter.
Nya och befintliga byggnader
I Boverkets författningssamling, BFS, återfinns gränsvärden för radon och gammastrålning för
byggnader vid nyproduktion. Se även BBR och Arbetsmiljöverkets skrift ADI 486.
Tabell över gränsvärden och riktvärden
Gränsvärden och riktvärden radon i luft
200 Bq/m3
Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för
allmänna ändamål; Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2004:6 (M)
samt SOSFS 1999:22 (M).
200 Bq/m3
Högsta radonhalt i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS
2006:12, BBR12, avser både bostad och arbetsplats. Årsmedelvärde.
400 Bq/m3
Högsta radonhalt på arbetsplatser; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS
2005:17 pdf 380Kb. Hygieniskt gränsvärde som inte får överskridas.
2,5 MBqh/m3
och år
Högsta exponering för radon i gruvor och underjordsanläggningar
under utförande; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17 pdf
380Kb. Motsvarar ca 1500 Bq/m3 i radongas vid en arbetstid av 1600
timmar per år.
Gränsvärden och riktvärden gammastrålning
0,3 µSv/h
Uppmäts denna nivå eller högre på byggnadens fasad bör radonmätning i inomhusluften
göras. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1999:22 (M)
0,3 µSv/h
Högsta gammastrålning i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS 2006:12,
BBR12.
Gränsvärden och riktvärden vatten
100 Bq/l
Radonhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med anmärkning.
Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets
gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än
10m3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer.
6 Kompetens inom Akademiska Hus avseende radonhantering
Personella resurser för hantering av radonmätning och sanering saknas inom koncernen och extern
hjälp får därför anlitas för detta.
I bilaga nedan finns formulerat ”Frågor och svar” efter samtal med Statens Strålskyddsinstitut och
Socialstyrelsen.
Dokumentnamn:
RiktlinjeRadonhantering inom Akademiska Hus
Dokumentägare: Författare:
Jerker Nyblom
Miljönätverket
Dokumentidentifikation
Process
M
Dok.typ
Fastställd av:
Datum
Sida
Tomas Hallén
Revidering:
Jerker Nyblom
08-10-31
Datum
09-01-15
6/7
Rev.
A
Region
RS
Rev A Metadatasatt
9
7 Hantering av radon
I de fall åtgärder måste vidtas för att sänka radonhalten i inomhusluften finns några huvudsakliga
saneringsvarianter:
- tätning av konstruktionsdelar i och i närhet av grund
- installation av radonpump (undertryck mellan undergrund och källar-/markplan)
- ventilationsåtgärder (ökad ventilation resp. tryckbalansering)
- materialutbyte
8 Uppföljning och kontroll
Uppföljning och kontroll av genomförda inventeringar ska hanteras av respektive region som
sammanställer resultatet och redovisning görs årsvis vid ledningens genomgång på regionen.
9 Redovisning till myndighet
Varje region redovisar radonförekomst o dyl. till miljö och hälsoskyddskontoret i respektive kommun.
Vid sådan rapportering om eventuella inventeringar och saneringar kan lämpligen denna riktlinje
bifogas.
Källförteckning:
Statens Strålskyddsinstitut, www.ssi.se
Arbetsmiljöverkets, www.av.se
Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se
Boverket, www.boverket.se
Dokumentnamn:
RiktlinjeRadonhantering inom Akademiska Hus
Dokumentägare: Författare:
Jerker Nyblom
Miljönätverket
Dokumentidentifikation
Process
M
Dok.typ
Fastställd av:
Datum
Sida
Tomas Hallén
Revidering:
Jerker Nyblom
08-10-31
Datum
09-01-15
7/7
Rev.
A
Region
RS
Rev A Metadatasatt
9