Årsredovisning 2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Datum: 2015-01-23 Dnr: 740.2014.00667 Micael Lundmark 063-148020 [email protected] Direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbund Årsredovisning 2014 Förslag till beslut Att direktionen fastställer föreslagen årsredovisning för verksamhetsåret 2014 inklusive tre bilagor. Att direktionen ger förbundschefen i uppdrag att utarbeta en populärversion av årsredovisningen. Underlag för beslut Förslag till Jämtlands räddningstjänstförbunds årsredovisning 2014 inklusive tre bilagor. Bakgrund Omfattande arbete har genomförts under 2014 för att förbereda inrangeringen av Härjedalen i förbundet från och med 2015-01-01. I detta arbete har Härjedalens kommun varit en viktig samarbetspartner som på ett aktivt och positivt sätt bidragit till att detta verksamhetsövertagande har kunnat genomföras friktionsfritt. Verksamheten under 2014 har varit omfattande och antalet genomförda insatser har ökat med 20 % jämfört med 2013. Det är framförallt IVPA-insatser (i väntan på ambulans) som ökat men den torra sommaren medförde även en ökning av antalet skogsbränder. Förbundets förebyggande verksamhet fortsätter att öka – årets ärenden passerade 2 000 och jämfört med 2013 har antalet ärenden ökat med 25 % under 2014. Skälet till denna stora ökning är bland annat förbundets förebyggande verksamhet i Härjedalen. Måluppfyllnaden är god med undantag för tillsynsverksamheten som inte når uppsatta mål för tillsyner av objekt som enligt LSO 2:2 kräver skriftlig redogörelse eller objekt som kräver tillstånd enligt LBE. Detta förklaras delvis av brist på personella resurser (vakans och föräldraledighet). Men även den ökade insatsfrekvensen har bidragit till detta, merparten av personalen inom den förbyggande verksamheten tjänstgör även som inre befäl (IB) som är inblandad i samtliga pågående insatser. Sammantaget har detta resulterat i hög arbetsbelastning på personal i den förbyggande verksamheten. Ekonomiskt sett uppvisar förbundet ett positivt resultat 2014 på knappt 830 tkr. Detta förklaras bland annat av ökade intäkter av engångskaraktär (försäljning av fordon och tjänster) samt minskade personal- och fastighetskostnader. Dessa avvikelser har varit tillräckliga för att täcka Jämtlands räddningstjänstförbund Postadress: Box 71 831 21 Östersund Besöksadress: Fyrvallavägen 4 Östersund 063-14 80 00 Fax 063-14 80 05 [email protected] www.räddningstjänstenjämtland.se sid 1 (2) ökade kostnader för insatser, retroaktiv ersättning av övertid för vikarier, lägre intäkter för tillsyner och lägre intäkter för extern utbildning. Investeringsbudgeten 2014 på 3 400 tkr har inte varit tillräcklig för de investeringar förbundet tvingats till under 2014. Två fordonshaverier samt ökade kostnader för redan inplanerade investeringar har resulterat i att investeringsramen under 2014 av direktionen utökats med 345 tkr. Micael Lundmark Förbundschef _____ Jämtlands räddningstjänstförbund Postadress: Box 71 831 21 Östersund Besöksadress: Fyrvallavägen 4 Östersund 063-14 80 00 Fax 063-14 80 05 [email protected] www.räddningstjänstenjämtland.se sid 2 (2) Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Årsredovisning 2014 Godkänd av direktionen 2015-xx-xx 1 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Innehåll VÅR FÖRBUNDSDIREKTION 2014 ..................................................................................................................... 3 FÖRBUNDSORDFÖRANDE HAR ORDET ............................................................................................................. 4 FÖRBUNDSCHEFEN OM VERKSAMHETSÅRET ................................................................................................... 5 OM FÖRBUNDET .............................................................................................................................................. 7 VÅRA MEDLEMSKOMMUNER ..................................................................................................................................... 7 FAKTA OM FÖRBUNDET............................................................................................................................................. 7 VÅRT UPPDRAG ....................................................................................................................................................... 8 VÅR VISION ............................................................................................................................................................ 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ............................................................................................................................. 8 UPPFÖLJNING AV MÅLUPPFYLLNAD................................................................................................................. 9 UPPFÖLJNING AV MÅLEN ........................................................................................................................................ 10 MÅLOMRÅDEN ..................................................................................................................................................... 11 Målområde Medborgare ............................................................................................................................. 11 Målområde Utveckling ................................................................................................................................ 12 Målområde Medarbetare ............................................................................................................................ 13 Målområde Ekonomi ................................................................................................................................... 14 Målområde Miljö ......................................................................................................................................... 15 FÖRBUNDSGEMENSAM VERKSAMHET ........................................................................................................... 16 ORGANISATIONSFÖRÄNDRING.................................................................................................................................. 16 TRYGGHETENS HUS ................................................................................................................................................ 17 VIKTIGARE HÄNDELSER ........................................................................................................................................... 17 UTVECKLINGSBEHOV .............................................................................................................................................. 18 RÄDDNINGSVERKSAMHET ............................................................................................................................. 19 OPERATIVA HÄNDELSER .......................................................................................................................................... 19 LARMSTATISTIK ..................................................................................................................................................... 20 INSATSLEDNING..................................................................................................................................................... 22 BEREDSKAP .......................................................................................................................................................... 22 UTBILDNINGS- OCH ÖVNINGSVERKSAMHET ................................................................................................................. 23 TEKNISK VERKSAMHET ............................................................................................................................................ 24 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET ...................................................................................................................... 25 TILLSYN OCH TILLSTÅND .......................................................................................................................................... 25 RÅDGIVNING ........................................................................................................................................................ 27 BRANDSKYDDSKONTROLLER ..................................................................................................................................... 27 INFORMATION ...................................................................................................................................................... 27 RISKHANTERING .................................................................................................................................................... 28 PERSONAL ...................................................................................................................................................... 29 PERSONALUTVECKLING ........................................................................................................................................... 29 LIKABEHANDLING .................................................................................................................................................. 29 LÖNEÖVERSYN ...................................................................................................................................................... 29 SJUKFRÅNVARO..................................................................................................................................................... 29 ÖVERTID.............................................................................................................................................................. 29 RIB..................................................................................................................................................................... 30 STATISTIK PERSONAL .............................................................................................................................................. 31 PENSION.............................................................................................................................................................. 32 ARBETSMILJÖ ................................................................................................................................................. 32 1 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 OLYCKOR OCH TILLBUD ........................................................................................................................................... 32 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE .......................................................................................................................... 32 MILJÖ ............................................................................................................................................................. 33 KOMMUNIKATION OCH INFORMATION ......................................................................................................... 34 RESULTAT OCH STÄLLNING............................................................................................................................. 35 RESULTATRÄKNING ................................................................................................................................................ 35 DRIFTREDOVISNING ............................................................................................................................................... 36 INVESTERINGSREDOVISNING .................................................................................................................................... 37 REDOVISNINGSPRINCIPER ........................................................................................................................................ 38 BALANSRÄKNING ................................................................................................................................................... 39 FEMÅRSJÄMFÖRELSE .............................................................................................................................................. 39 FINANSIERINGSANALYS ........................................................................................................................................... 40 NOTER ................................................................................................................................................................ 41 REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 ............................................................................................................. 44 Bilaga 1: Uppföljning av internkontrollplan 2014. Bilaga 2: Redovisning av insatsstatistik kommunvis 2010 - 2014. Bilaga 3: Redovisning av nyckeltalsjämförelser. 2 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Vår förbundsdirektion 2014 Östersunds kommun Ordförande Anders Edvinsson (s) Ledamot Magnus Andersson (c) Ledamot Nisse Sandqvist (v) Ersättare Britt Wikman (s) Ersättare Bert Nyman (s) Ersättare Lars Lignell (m) Strömsunds kommun 2:e vice ordförande Susanne Hansson (s) Ersättare Nils-Bengt Nilsson (c) Bergs kommun Ledamot Kent Rosenqvist (s) Ersättare Dan-Olov Westberg (c) Krokoms kommun 1:e vice ordförande Owen Laws (mp) Ersättare Rolf Lilja (s) Bräcke kommun Ledamot Jörgen Persson (s) Ersättare Yngve Hamberg (c) Ragunda kommun Ledamot Brittinger Håkansson (s) Ersättare Stefan Nilsson (a) 3 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Förbundsordförande har ordet Jämtlands räddningstjänstförbund har genomgått en rad förändringar under 2014. Utåt sett kanske inte så mycket har märkts. Men inom organisationen har det däremot varit nya tider på en rad områden. Inte minst rivstartade den nya förbundschefen Micael Lundmark sitt arbete med en organisationsförändring. För oss i direktionen har detta lett till en tydligare förståelse för hur förbundet fungerar. Politiska beslut, liksom verkställighetsbeslut av förbundsledningen, som förändrar organisationen, genererar ofta nytt eller förändrat arbetssätt. Det kan i sin tur skapa oro och turbulens. Detta oavsett om bakgrunden till besluten har varit vällovliga. Det är den politiska ledningen, med underlag från tjänstemannaledningen, som är ansvarig för att besluta om budget och verksamhetsplan. Så är det i alla offentliga organisationer. Därför behövs ömsesidig respekt och förtroende mellan förtroendevalda och tjänstemän. För en politiker innebär förtroende att man har att förvalta att andra människor har gett oss mandat att ta en rad beslut. Som politiker i räddningstjänsten är dessa beslut oftast lätta att ta eftersom räddningstjänstpolitik oftast bedrivs i konsensus. Mina fyra år som ordförande i Jämtlands Räddningstjänstförbund har varit roliga och fyllda av många nya lärdomar. Det har varit en stor ära att få vara med och leda en organisation vars anställda är så dedikerade sin uppgift och som bär på sådan stolthet i sin yrkesroll. Jag tackar alla som suttit i direktionen, i förbundsledningen och alla andra anställda ute i de sex kommuner som varit medlemmar under min mandatperiod. Jag passar också på att sända en hälsning till de nya direktionsledamöterna och särskilt till alla i Härjedalens kommun som nu är nya medlemmar. Lycka till! Anders Edvinsson (S) Förbundsordförande 4 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Förbundschefen om verksamhetsåret Verksamheten under 2014 har varit omfattande och antalet genomförda insatser har ökat med 20 % jämfört med 2013. Det är framförallt IVPA-insatser (i väntan på ambulans) som ökat men den torra sommaren medförde även en ökning av antalet skogsbränder. Förbundets förebyggande verksamhet fortsätter att öka – årets ärenden passerade 2 000 och jämfört med 2013 har antalet ärenden ökat med 25 % under 2014. Skälet till denna stora ökning är bland annat förbundets förebyggande verksamhet i Härjedalen. Omfattande arbete har genomförts under 2014 för att förbereda inrangeringen av Härjedalen i förbundet från och med 2015-01-01. I detta arbete har Härjedalens kommun varit en viktig samarbetspartner som på ett aktivt och positivt sätt bidragit till att detta verksamhetsövertagande har kunnat genomföras friktionsfritt. Måluppfyllnaden är god med undantag för tillsynsverksamheten som inte når uppsatta mål för tillsyner av objekt som enligt LSO1 2:2 kräver skriftlig redogörelse eller objekt som kräver tillstånd enligt LBE2. Detta förklaras delvis av brist på personella resurser (vakans och föräldraledighet). Men även den ökade insatsfrekvensen har bidragit till detta, merparten av personalen inom den förbyggande verksamheten tjänstgör även som inre befäl (IB) som är inblandad i samtliga pågående insatser. Sammantaget har detta resulterat i hög arbetsbelastning på personal i den förbyggande verksamheten. Under sommarperioden är det svårt att upprätthålla beslutad beredskap på alla brandstationer bemannade av RiB3. Särskilt svårt har det varit på stationer som har brister i personalpoolen eller vakanser i den ordinarie styrkan. Personellt sett har antalet RiB som lämnat förbundet under 2014 minskat samtidigt som rekryteringen varit ungefär densamma som 2013. Detta har resulterat i ett positivt tillskott av RiB och vid årsskiftet hade förbundet 8 vakanser inom RiB-systemet om man enbart ser till den minimibemanning som krävs för att upprätthålla beslutad beredskap. Inkluderar vi den volym som krävs för personalpoolen på varje station som ersätter ordinarie personal under semesterperioden och vid annan frånvaro är antalet vakanser betydligt högre. Trots denna positiva utveckling är rekryteringen av beredskapsanställd personal fortsatt en av förbundets stora utmaningar. MSB utredning om åtgärder för att underlätta kommunernas rekrytering av RiB gav inte förbundet något stöd för det pågående rekryteringsarbetet. Ansvaret för att stärka förutsättningarna att rekrytera RiB är delat mellan förbundet och medlemskommunerna. Förbundet måste överväga åtgärder i tjänsten som underlättar rekrytering och aktivt genomföra rekryteringsåtgärder i samarbete med medlemskommunerna. Medlemskommunerna måste i samarbete med räddningstjänstförbundet vidta åtgärder som underlättar för kommunanställda att samtidigt kunna verka som RiB. Detta kräver även ett politiskt engagemang på riksnivå för att bidra till att skapa ett regelverk som tillåter arbetslösa att ingå i räddningstjänstförbundets beredskapsstyrka utan att riskera sin arbetslöshetsersättning. Materiellt sett har den höga insatsfrekvensen slitit hårt på förbundets räddningsmateriel och medfört ett oförutsett och ökat behov av inköp av ersättningsmaterial. 1 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lagen (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara. 3 Räddningsman i beredskap (deltidsanställd personal). 2 5 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Ekonomiskt sett uppvisar förbundet ett positivt resultat 2014 på knappt 830 tkr. Detta förklaras bland annat av ökade intäkter av engångskaraktär (försäljning av fordon och tjänster) samt minskade personal- och fastighetskostnader. Dessa avvikelser har varit tillräckliga för att täcka ökade kostnader för insatser, retroaktiv ersättning av övertid för vikarier, lägre intäkter för tillsyner och lägre intäkter för extern utbildning. Investeringsbudgeten 2014 på 3 400 tkr har inte varit tillräcklig för de investeringar förbundet tvingats till under 2014. Två fordonshaverier samt ökade kostnader för redan inplanerade investeringar har resulterat i att investeringsramen under 2014 av direktionen utökats med 345 tkr. Under 2014 har avsevärd tid nedlagts på att analysera förbundets verksamhet och finansiering med anledning av de problem förbundet fick med likviditeten under 2013. Jämförelser med andra räddningstjänstförbund i Sverige har också genomförts under året. Detta analysarbete har resulterat i följande slutsatser: Jämtlands räddningstjänstförbund är i och med Härjedalens inträde ett av landets största räddningstjänstförbund. Största ytan, flest antal brandstationer, flest brandmän/brandbefäl i beredskap, flest fordon och flest anställda RiB gör förbundet i unikt i en nationell jämförelse. De ekonomiska resurser som disponeras för förbundets verksamhet är små i jämförelse med vad andra förbund disponerar för sin verksamhet. Jämtlands räddningstjänstförbund är ett stort förbund med liten ekonomi. Förbundets nuvarande ekonomiska finansieringsmodell medför att det, utan ökat medlemsbidrag, inte är möjligt att skapa en fungerande reinvesteringsverksamhet utan att omfattande reducering av nuvarande verksamhet sker samt att nuvarande regler om budget och eget kapital förändras. Nuvarande övnings- och utbildningsverksamhet är inte tillfredsställande och möjligheten att ge RiB-personalen den utbildning/övning som motsvarar kraven från Arbetsmiljöverket är inte tillfyllest. Åtgärder krävs för att säkerställa att arbetsmiljölagens krav uppfylls. Den nuvarande omfattningen av förbundets förebyggande verksamhet harmonierar inte med den volym av risker och sårbarheter som finns inom förbundet. Förbundets ledningsresurser är otillräckliga bland annat beroende på att chefer även tjänstgör som inre befäl, egen ekonom saknas, kommunikatör enbart disponeras en dag/vecka. Under 2014 har detta arbete legat till grund för den dialog med medlemskommunerna och åtgärder inom ramen för verksamhetsplan och budget 2015 som inletts. Förbundets arbete har bland annat resulterat i följande förändringar under 2015: Förändring i bemanningsmetodiken av IB-rollen har genomförts. Förebyggande verksamheten har stärkts. Egen ekonom har anställts. Ekonomiska resurser har tillförts utbildnings- och övningsverksamheten. Dessa åtgärder är en bit på väg mot en långsiktigt hållbar verksamhet men det finns behov att fortsätta att fortsatt utveckling dessa verksamheter för att situationen ska bli tillfredsställande. Förbundets dialog om finansiering och utvecklingsbehov med medlemskommunerna fortsätter under 2015. 6 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Om förbundet Våra medlemskommuner Jämtlands räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund bildat genom samarbete mellan kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke och Ragunda. Samarbetet inleddes 2004 mellan Östersund, Krokom och Strömsund. 2010 anslöt Berg och Bräcke, och 2012 anslöt sig också Ragunda. Syftet med förbundet är att optimera resurser som idag är utspridda i de medlemskommunerna. Verksamheten ska inriktas på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Fakta om förbundet Brandstationer 1 Heltidsstation 24 Deltidsstationer 20 Räddningsvärn Totalt 550 anställda ---------------------------------------------I beredskap dygnet runt året om 1 Inre befäl 1 Yttre befäl 25 Styrkeledare 70 Brandmän I beredskap totalt 97 personer ----------------------------------------------Befolkningsunderlag: ca 105 000 innevånare Larm: ca 1600 per år Yta: 31 200 km2 = 7 % av Sverige 7 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Vårt uppdrag Jämtlands Räddningstjänstförbund har till uppgift att svara för medlemskommunernas räddningstjänstverksamhet samt därtill anknutna verksamheter. Det åligger förbundet särskilt att: Aktivt verka för och samordna förebyggande verksamhet inom förbundets ansvarsområde samt samarbeta med medlemskommunerna och därvid ingå i kommunernas säkerhetssamordnargrupper. Ansvara för åtgärder som underlättar för enskilda att ta sitt ansvar. Ansvara för sotning och brandskyddskontroll. Ansvara för tillsyn av enskilda att de uppfyller sina skyldigheter enligt LSO. Ansvara för kommunal räddningstjänst. Ansvara för undersökning av olycksorsak, förlopp och insats. Vår vision Vi ska uppfattas som Sveriges bästa räddningstjänst Förvaltningsberättelse Verksamheten inom förbundet har under året bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för skydd mot olyckor samt enligt av direktionen antagna mål. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) brandfarliga och explosiva varor (LBE). Verksamheten bedrivs också i enlighet med, av direktionen antagna, handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Förbundet stödjer också ägarkommunerna i arbetet med krishantering, höjd beredskap samt att upprätta ett handlingsprogram för verksamhet i samverkan med ägarkommunerna. 8 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Uppföljning av måluppfyllnad För att leverera en bra service till alla som bor, vistas och besöker våra medlemskommuner arbetar förbundet utifrån ett helhetsperspektiv. En helhet som, förutom en god service, också ska borga för en god ekonomisk hushållning av förbundets gemensamma resurser. Förbundets verksamhet är indelad i fem olika målområden med medborgaren i centrum. Inom varje målområde finns definierade inriktningsmål som beskriver förbundets långsiktiga viljeinriktning. Utifrån varje inriktningsmål formuleras mätbara effektmål. 9 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Uppföljning av målen Uppföljning av inriktningsmålen och effektmålen sker tre gånger per år och redovisas i två delårsrapporter (april och augusti) samt i årsredovisningen. Målens resultat rapporteras både separat under tillhörande målområde och i sammanfattande redovisning med text och måluppfyllelseindikatorer enligt tabellen nedan. Målet uppnås Inriktningsmål i olika målområden Medborgare 1) Trygga medborgare 2) God kunskap via god kommunikation 3) God lokal samverkan Utveckling 1) Antalet bränder och olyckor ska minska 2) Goda tekniska lösningar 3) God självutvärdering och metodutveckling Medarbetare 1) Friska och nöjda medarbetare 2) God information och hög delaktighet 3) Hög kompetensnivå Ekonomi 1) Ekonomi i balans 2) God hushållning 3) Ekonomisk kontroll Miljö 1) Ekologisk hållbar utveckling 2) Smarta miljölösningar 3) Fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet 10 Målet uppnås delvis Målet uppnås inte Kommentarer Målområdet är delvis uppfyllt. Målet rörande utökad IVPA är inte uppfyllt då huvudmannen inte önskar utökning. Målområdet är uppfyllt. Målet mot nöjdkundindex (NKI), är dock ej uppföljt. Uppföljning sker vartannat år i SKL öppna jämförelser. Uppföljning av 2014 års NKI sker i juni 2015. Målområdet är delvis uppfyllt. Teoretisk utbildning i utryckningskörning är i huvudsak genomförd av alla förare. Rekrytering av RiB anställda når ej målet då svårigheterna att rekrytera i vissa fall är stora. Målområdet är delvis uppfyllt. I enlighet med målen överstiger resultatet noll och förbundet redovisar ett positivt kassaflöde. Däremot nås inte investeringsmålet då ramen är höjd under året. Målområdet är delvis uppfyllt. Investeringsnivån är för låg 2014 för att medelåldern på fordonsparken ska kunna vidmakthållas. Målet för sänkt energiförbrukning bedöms uppnås delvis då åtgärder vidtagits, men ingen mätning är genomförd och jämförande energistatistik saknas. Måluppfyllnad i målområden Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområden Målområde Medborgare Inriktningsmål 1) Trygga medborgare 2) God kunskap via god kommunikation 3) God lokal samverkan Effektmål, mätbara Antalet unika besökare på hemsidan ska öka med 20 %. Under 2013 hade vi i genomsnitt ca 1000 besökare per månad. Målet är uppfyllt. Antalet unika besökare på hemsidan var i genomsnitt mer än 1800/månad. Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka jämfört med 2013 som var 1397 personer. Målet är uppfyllt. Under 2014 utbildades 1 612 personer i brand- och säkerhet.. NKI ska öka jämfört med 2013 avseende brandtillsyn (enl. SKL öppna jämförelse) Nöjd kundindex (NKI) genomförs vartannat år. SKL kommer under våren att sammanställa resultaten för 2014. En kommunrapport kommer att finnas under maj/juni 2015. Andelen fungerande brandvarnare i bostäder ska öka jämfört med 2013. Målet är uppfyllt. Fungerande brandvarnare kontrolleras i samband med brandskyddskontroller av eldstäder, för 2014 var antalet ej fungerande brandvarnare 7 % vilket är lägre än tidigare år. Snittbetyget på genomförda externa utbildningar > 4,0. Målet är uppfyllt. Snittbetyget på genomförda externutbildningar är 4,2. IVPA-verksamheten utanför Östersunds tätort ska omfatta minst 50 % av befolkningen inom förbundets område, 2013 omfattades ca 45 %. Målet är ej uppfyllt. Ingen utökning av IVPA-verksamheten har skett under året. 11 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområde Utveckling Inriktningsmål 1) Antalet bränder och olyckor ska minska 2) Goda tekniska lösningar 3) God självutvärdering och metodutveckling Effektmål, mätbara Antalet bostadsbränder ska minska jämfört med 2013 Målet är uppfyllt. Antalet bränder i byggnader blev 169 st jämfört med 179 st 2013. 100 % av insatsrapporterna ska vara färdiga inom en vecka Målet är delvis uppfyllt. Under året har ca 90 % blivit färdiga inom en vecka. Målet är att medianhandläggningstiden från besvarat 112-samtal, per månad maximalt skall vara till förlarm, 60 sekunder på tidskritiska händelser typ brand i byggnad, trafikolycka och drunkning. Målet är delvis uppfyllt. Målet på en medianhandläggningstid på 60 sekunder vid förlarm uppnås inte fullt ut. Årsgenomsnittet är 77 sekunder. Ett kvalitetsarbete pågår och målet med att uppnå mediantiden för förlarm är en prioriterad fråga i samverkan med SOS Alarm AB. 12 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområde Medarbetare Inriktningsmål 1) Friska och nöjda medarbetare 2) God information och hög delaktighet 3) Hög kompetensnivå Effektmål, mätbara Sjukfrånvaro för heltidspersonal < 3,5 %. Målet är uppfyllt. Sjukfrånvaron uppgick till 3,2 %. Arbetsmiljöindex för hel- och deltidspersonal ≥ 4,0 Ingen mätning är genomförd. Undersökningen är framflyttad och genomförs 2015. Besöksstatistiken på personalhemsidan ska öka jämfört med 2013 Ingen mätning har genomförts. Åtgärder för att öka flödet av nyheter på personalsidan har vidtagits – bedömningen är att besöksfrekvensen torde vara högre. Målet bedöms därför vara uppfyllt. Alla heltidsbrandmän ska genomgå 200 timmar internutbildning under 2014 enligt särskild utbildningsplan Utbildningen följer planen och målet är uppfyllt. Alla deltidsbrandmän ska genomgå 50 timmar internutbildning under 2014 enligt särskild utbildningsplan Huvuddelen av samtliga RiB-anställda har genomfört sina 50 timmar i internutbildning. Målet är därmed ej uppfyllt. 100 % av förarna ska ha teoretisk utbildning i utryckningskörning. Utbildningen har följt planen, dock har endast ca 80 % av förarna genomgått utbildningen på grund av frånvaro från utbildning och sjukskrivningar. Målet är därmed ej uppfyllt. Rekrytera 100 % av våra vakanta tjänster Rekrytering pågår kontinuerligt via både riks- och lokala kampanjer men målet är ej uppfyllt då svårigheterna att rekrytera i vissa fall är stora. 13 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområde Ekonomi Inriktningsmål 1) Ekonomi i balans 2) God hushållning 3) Ekonomisk kontroll Effektmål, mätbara Resultatet ≥ 0 Målet är uppfyllt, årets resultat uppgår till 829 tkr. Positivt kassaflöde Målet är uppfyllt, årets kassaflöde är positivt och blev 2 203 tkr. Investeringarna max 3,4 mnkr Målet uppnås inte. Årets investeringsram har utökats under året efter delegations- och direktionsbeslut med 345 tkr. Årets investeringar uppgår till 3 743 tkr. 14 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Målområde Miljö Inriktningsmål 1) Ekologisk hållbar utveckling 2) Smarta miljölösningar 3) Fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet Effektmål, mätbara Medelåldern på fordon ska minska jämfört med 2013. Investeringsbudgeten understiger det ekonomiska utrymme som krävs för att medelåldern ska kunna reduceras. Målet har inte uppnåtts. Fordonsparken ska minska jämfört med 2013. Målet är uppfyllt. Under året har fordonsparken minskat totalt med 4 fordon. Energiförbrukningen inom förbundets stationer ska minska jämfört med 2013. Någon jämförelse mot 2013 kan ej ske då statistik för 2013 saknas. Statistik för 2014 kommer att sammanställas under våren och redovisas för ägarna. Bedömningen är att målet är uppfyllt då flera energieffektiviserande åtgärder genomförts under året som t ex sänkning av temperatur i vagnhallar, sänkt huvudsäkring på några stationer och, byte från oljeuppvärmning till bergvärme i Gällö. 100 % av alla anställda ska anse att de har allmän kännedom om miljöhandlingsplanens innehåll. Information lämnas alltid vid introduktion av nyanställda och befintlig personal har erhållit information under 2013. Målet bedöms ha uppfyllts. 15 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Förbundsgemensam verksamhet Organisationsförändring Förbundets organisation har översetts under 2014 och fr.o.m. 2015 intas organisationen enligt nedan. Organisationsförändringen innebär i korthet att: Räddningsavdelningen har upplösts och underliggande enheter har omvandlats till avdelningar. Nuvarande chef för räddningsavdelningen blir biträdande förbundschef tillika räddningschef. Operativa verksamhetsstödenheten har bytt namn till Teknikavdelning. Beredskap- och insatsenheten har bytt namn till Beredskapsavdelning. Deltidssektionen tas bort och nuvarande sektionschef blir biträdande avdelningschef för beredskapsavdelningen med oförändrade uppgifter. Ett förbundskansli inrättas – där samlas alla administrativa resurser. Förbundet anställer en ekonomiansvarig som tillika är kanslichef. I kansliet anställs även en fastighetsansvarig. Löne- och pensionsadministration upphandlas från Östersunds kommun. En ledningsstab redovisas i organisationen, denna är endast aktiv när insatser genomförs någonstans i förbundet – i denna leds alla operativa insatser och är normalt bemannad av IB. Vid större händelser förstärks staben med fler personer. Ledningsstaben lyder direkt under räddningschefen. 16 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Trygghetens hus Arbetet med att utveckla verksamheten i Trygghetens hus fortgår genom de arbetsgrupper som bildats fortsätter med sina arbetsmöten. Arbetsgrupperna som formats är styrgrupp, operativ grupp, informationsgrupp, driftgrupp samt etiska rådet, Det projekt som rör utveckling av verksamheten i Trygghetens hus som länsstyrelsen finansierat upphörde vid årsskiftet. Framtida utveckling hos aktörerna i Trygghetens hus är osäker när det gäller Polisens verksamhet. I den omorganisation som genomförts innebär i dagsläget att Polisens länskommunikationscentral i Trygghetens hus kommer att flyttas till Umeå inom 2-3 år. För SOS Alarm del sker en positiv utveckling med ansvar för ett nationellt bord och personell utökning. SOS Alarm i Östersund benämns numera storstadscentral och fr.o.m. sommaren kommer räddningsåtgörning4 i Jämtlands län att återföras till Östersund vilket stärker räddningstjänsten i Jämtlands län. Det unika konceptet i Trygghetens hus har med stor sannolikhet bidragit till denna utveckling. Viktigare händelser I ägardirektivet för 2014 års verksamhet har förbundet givits uppgifter. Nedan följer en redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av dessa uppgifter. Jämtlands räddningstjänstförbund har givits i uppdrag att utarbeta egna policydokument och under 2014 har direktionen fastställt följande policydokument: Arbetsmiljöpolicy. Medarbetar- och jämställdhetspolicy. Chefspolicy. IT-säkerhetspolicy. Resepolicy. Översyn och analys om behovet av ytterligare policydokument inom förbundet fortsätter under 2015. Förbundet har vidare givits i uppdrag att utarbeta en finansplan som återställer den checkkredit som förbundet nyttjar hos Östersund kommun. Denna uppgift har inte lösts under 2014 beroende på att förbundet under 2014 konstaterat att det inte är möjligt att återställa checkkrediten utan att detta får avsevärda effekter på förbundets årliga investeringsbelopp vilket resulterar i en successivt åldrande fordonspark. Förbundet fortsätter arbetet med att utforma en finansplan med förhoppning att denna kan fastställas under 2015. Medlemskommunerna har även givit förbundet i uppdrag att överse andra kostnadsfördelningsprinciper än den nuvarande (fördelning i relation till kostnad vid inträde i förbundet). Detta uppdrag redovisades vid ägarsamråd den 2 oktober 2014 och finns även dokumenterat i dokumentet ”Förslag till utveckling av Jämtlands räddningstjänstförbund”, 2014-09-12. 4 Den befattning i SOS centraler som ansvarar för utalarmering av räddningstjänstresurser. 17 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 I ägardirektivet framgår även att förbundet ska ta fram nyckeltal för att kunna jämföra förbundets verksamhet med andra räddningstjänster. Under 2014 genomförde förbundet en analys som resulterat i ett antal nyckeltal – beslut har ännu inte fattats om eller hur dessa ska nyttjas eller inte. De nyckeltal som redovisats under 2014 är bland annat följande: Medlemsbidrag per brandman/brandbefäl i beredskap. Medlemsbidrag per anställd. Medlemsbidrag per innevånare. Genomsnittlig årlig investeringskostnad per fordon. I bilaga 3 redovisas de ekonomiska nyckeltal enligt ovan med förklaringar om hur de definierats och där resultaten kommenteras. Även urvalet av de räddningstjänster som används för nyckeltalsjämförelser redovisas i bilagan. Furulunds utveckling har inletts och uppförandet av ett klimathus har påbörjats. Klimathuset möjliggör varma rökdykningsövningar i ren miljö, vattenånga, istället för i brandrök vilket medför en väsentligt förbättrad arbetsmiljö för övade och utbildare samt minskad miljöpåverkan. Klimathuset kommer att tas i bruk under april-maj 2015. Åtgärder har vidtagits för att underlätta Härjedalens inrangering i Jämtlands räddningstjänstförbund. Detta omfattar bland annat överföring av data från Härjedalen till förbundets databaser, kontroll och uppdatering av personallistor, inventering av utbildningsoch materiellt behov m m. Utvecklingsbehov Förbundet har under sin analys av verksamheten 2014 funnit tre utvecklingsområden som bör ges särskild uppmärksamhet de kommande åren i syfte att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar och finansierad räddningstjänst. Ett utvecklingsområde är förbundets utbildnings- och övningsverksamhet. Inom detta område ökar behoven såväl kvalitativt som kvantitativt. Förbundet har under den senaste 5årsperioden mer än dubblerat antalet kommuner som är medlemmar i förbundet. Det har medfört att antalet RiB i förbundet fr.o.m. 2015 är ca 440 personer. Det är en personalkategori som har stor årlig omsättning vilket skapar ett stort årligt behov av rekrytering och utbildning av RiB. Arbetsmiljöverkets krav på räddningstjänster ökar successivt genom krav på certifieringar och föreskrifter om regelbundet återkommande övningar. Senast i raden är kravet på motorsågskörkort. Sammantaget resulterar detta i ett ökat behov av utbildnings/övningstimmar för att kunna säkerställa att rätt kompetens finns i styrkorna. MSB utreder för närvarande förändringar i sin utbildningsverksamhet där man bland annat överväger nedläggning av en av sina två skolor, förändringar i det statliga utbildningsbidraget för RiB och avgiftsbeläggning av ett antal kurser som de genomför. Detta medför att förbundet måste se över denna utbildnings- och övningsverksamheten för att säkerställa att förbundets nuvarande och framtida utbildnings- och övningsbehov kan tillgodoses så kostnadseffektivt som möjligt. Det andra utvecklingsområdet är förbundets förebyggande verksamhet. Med det stora antalet objekt som kräver skriftlig redogörelse enligt LSO 2:2 inom förbundet räcker den nuvarande 18 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 personella kapaciteten till för tillsyner drygt vart sjätte år. Antalet ärenden växer successivt och kommer om inte personella resurser tillförs inte vara möjlig att möta på ett tillfredsställande sätt. Åtgärder har vidtagits för att stärka den förebyggande verksamheten 2015, effekten av dessa ska utvärderas men förbundets bedömning är att det kommer att krävas ytterligare åtgärder. Slutligen är det förbundets reinvesteringsverksamhet som måste utvecklas. Vid jämförelser med andra räddningstjänstförbund som har en fungerande reinvesteringsverksamhet och en ekonomi i balans framkommer att dessa förbund har en finansieringslösning som tillåter förbundet att skapa investeringsmedel genom god ekonomisk hushållning. Det innebär att de tillåts budgetera med plusresultat som tillsammans med avskrivningsutrymmet skapar ett utrymme som kan användas för reinvesteringar. De har vidare ingen begränsningsregel för eget kapital vilket gör det möjligt att skapa ett tillräckligt stort eget kapital för reinvesteringsverksamheten. Slutligen har dessa förbund finansiella mål som är tillräckliga för att skapa reinvesteringsförmåga. I Jämtlands räddningstjänstförbund ska budgetering ske mot ett nollresultat och det egna kapitalet får inte överstiga 10 % av förbundets bruttokostnad. Med nuvarande regler och förbundets investeringsbehov kommer den materiella statusen successivt att nedgå samtidigt som återställningen av checkkrediten kommer att ta lång tid (över 10 år). Om en finansieringsmodell ska skapas inom ramen för nuvarande ekonomiska ramar och nuvarande materiella status ska kunna behållas måste verksamhet motsvarande ca 5,5 mnkr tas bort. Räddningsverksamhet Operativa händelser Under 2014 har 1 967 insatser genomförts totalt varav 1 805 insatser inom förbundet. Av de 162 larm som varit utanför förbundet har 149 stycken gällt befälslarm i Härjedalen och 13 larm varit insatser i angränsande kommuner. I förbundet har det inträffat fyra dödsbränder, på Frösön, i Hammerdal, Nysved och Lit samt en dödsbrand i Härjedalen (Sveg) där förbundet ansvarade för insatsledningen. Nio drunkningstillbud är inrapporterade. Under juli månad och en bit in i augusti var det onormalt hög larmfrekvens. Under en vecka i slutet av juli larmades förbundet till 120 olika händelser. Under en normal snittvecka i förbundet inträffar det cirka 35 händelser. Denna höga frekvens förklaras av att det var en torr sommar vilket resulterade i ett stort antal skogsbränder. IVPA larmen fortsätter att vara den typ av händelse som föranleder mest antal utryckningar i organisationen. Samråd har skett med Regionen Jämtland Härjedalen om en översyn av kriterierna för genomförandet av dessa uppdrag. Den ökning av IVPA larm som skett under 2014 (45 st) har efter att de nya riktlinjerna som började att gälla i september visat en minskande trend under årets sista fyra månader. Alla händelser som föranleder en utryckning föranleder någon form av olycksundersökning med målet att det skall resultera i eget lärande. Vid ovan nämnda dödsbränder genomfördes fördjupade olycksundersökningar av förbundets olycksutredare. Utöver insatsrapporterna har cirka 20 insatser föranlett en fördjupad undersökning av insatsens genomförande. 19 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Larmstatistik Antalet insatser inom förbundet uppgick 2014 till 1 805 stycken d.v.s. en ökning med 307 larm jämfört med 2013 vilket motsvarar en ökning med cirka 20 %. Ökningen av larm beror till stor del på det ökade antalet IVPA-larm. Under IVPA larm ingår även hjärtstoppslarm som skett under året. Även larm brand ej i byggnad och förmodad brand (många av åsknedslag) har ökat vilket beror på den torra sommaren och skogsbränder som synts på långt avstånd som genererat många inringningar. Vattenskadorna har också ökat jämfört med 2013, beror till stor del på dom kraftiga skyfall som inträffade under senare delen av sommaren. Händelsetyp 2014 2013 2012 2011 2010 Brand i byggnad 138 147 134 142 182 lika Brand ej i byggnad 220 172 92 142 129 lika 228 216 233 192 223 36 39 34 45 lika Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/drunknin gstillbud Nödställd person lika lika 39 4 5 13 10 6 8 11 10 8 14 lika Nödställt djur 2 2 6 6 4 lika Stormskada 3 6 0 7 0 lika Bergras/Jordskred 0 0 1 1 0 lika Annat ras 0 0 3 4 0 olika Vattenskada 15 6 7 5 23 olika Annan olycka 29 9 19 15 23 lika olika lika Automatlarm, ej brand Förmodad brand lika Falsklarm brand lika Förmodad räddning 23 7 5 3 9 lika Falsklarm räddning 2 0 0 0 1 420 280 275 259 lika 346 328 317 309 368 117 56 55 65 100 1 0 1 0 21 lika lika I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Hiss, ej nödläge lika Hjälp till ambulans 11 25 32 26 lika Hjälp till polis 2 2 2 2 2 lika Vatten transport 0 0 0 1 1 lika Annat uppdrag 80 52 41 52 41 1 805 1496 1294 1312 1486 1805 1498 1339 1359 1548 lika lika 516 0 2 6 1 7 7 8 5 6 2 25 lika olika Totalt antal larm olika olika 20 Total med* Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 lika 21 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Insatsledning Bemanningen av rollerna som befäl med högre kompetens, inre och yttre befäl (IB och YB), har med den bemanningsmetodik som använts under 2014 resulterat i hög arbetsbelastning och eftersatta ordinarie arbetsuppgifter. IB och YB-rollerna har under 2014 bemannats av avdelningschefer och några brandingenjörer som gör detta som ett tillägg till sin ordinarie befattning. Årets insatsfrekvens har resulterat i att de ordinarie uppgifterna blivit eftersatta samt att arbetsbelastningen blivit mycket hög och tydliga stressymptom har kunnat iakttas under framförallt juli-augusti när larmfrekvensen var hög. Utöver rent operativ verksamhet utgör även IB förbundets arbetsledare för de 126 personer (fr.o.m. 2015-01-01) som ständigt finns i beredskap. Brist på personal, trasiga fordon, omvärldsbevakning, kontaktperson mot media vid inträffade händelser, dirigent av skogsbrandflyget, handläggning av anmälda bränningar, representera förbundet i olika arbetsgrupper i Trygghetens hus med dagliga- och veckomöten med övriga aktörer i huset gällande aktuell lägesbild i länet är exempel på arbetsuppgifter för inre befäl. Detta tillsammans med den alltmer ökade larmfrekvensen är de bärande skälen till att bemanningsmetodiken för IB förändras under 2015 års inledning. Beredskap Under 2014 har det under vissa perioder varit svårt att upprätthålla beslutad beredskap i framförallt i Gällö, Gäddede, Föllinge och Hoting. Det beror delvis på att det finns vakanser på dessa stationer. Åtgärder för att rekrytera RiB till dessa stationer ges prioritet och det ser för närvarande ut som att situationen kommer att förbättras under 2015. Det har även varit en del problem med att det fattats utbildade styrkeledare, framför allt i Gällö. En satsning kommer att göras 2015 då vi kommer att utbilda ett antal arbetsledare, vilket gör att detta problem kommer att minska. En arbetsledare får aldrig agera som räddningsledare, men som arbetsledare får du starta upp en insats och får också påbörja en rökdykarinsats. Vakansläget inom RiB-kåren är för närvarande låg vilket är glädjande. Trenden är dock tydlig – det blir svårare och svårare att attrahera medborgare att ta anställning som RiB-personal. En av orsakerna är att personer boende ute på landsbygden i vårt län arbetspendlar mer och mer, vilket givetvis försvårar ett åtagande med beredskap inom räddningstjänsten, samtidigt så är risken att fler arbetsgivare med en allt mer minskad personalstyrka ser beredskapen som ett problem för det egna företaget. De rekryteringsåtgärder som genomförts under 2014 är bland annat att det på förbundets hemsida alltid framgår vilket rekryteringsbehov som förbundet har. Även ägarkommunernas hemsidor har nyttjats för rekryteringskampanjer. På vissa platser i förbundet har även lokala annonsblad nyttjats för annonsering efter brandpersonal. För att ytterligare öka möjligheterna att kunna rekrytera till denna yrkeskategori har även en ”prova på” dag för kvinnor genomförts i Föllinge. Vid detta tillfälle deltog två av förbundets RiB-anställda kvinnor och genomförde övningsmomenten samtidigt som de informerade om hur det är att vara kvinna i räddningstjänsten. Sju kvinnor deltog och två har lämnat in ansökningar efter denna aktivitet. 22 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Utbildnings- och övningsverksamhet Övning Förbundet har under året genomfört 27 heldagsövningar för vår RiB-personal (ca 245 personer) på Furulunds övningsfält. Fyra preparandutbildningar5 har genomförts med sammanlagt 30 deltagare. I övrigt har ordinarie övningsverksamhet i förbundet genomförts enligt varje brandstations egen övningsplanering. Tre medarbetare har varit på utbildning i metod och användning av skärsläckningsutrustning. Alla brandmän anställda i heltidsstyrkan har genomfört kompetensutveckling/teambuilding. Hälften besökte en brandmässa i Skövde under två dagar och den andra halvan besökte konferensen/mässan Skadeplats i Karlstad. 15 medarbetare i förbundet har genomgått instruktörsutbildning för motorsåg. Externutbildning Utbildning i allmän brand kunskap, HLR och skolutbildning har genomförts mot kommunerna. Kommun HLR (antal personer) Östersund 135 Allmän brandkunskap/ systematiskt brandskyddsarbete (antal personer) 670 8 17 Krokom Strömsund Ragunda Övrig utbildning brand+HLR, B-HLR, Heta arbeten, utrymningsövning Totalt antal personer 150 955 25 10 10 10 10 Berg Bräcke 30 30 Totalt 1 030 Utöver kommunutbildningarna har vi utbildat personal från Jämtkraft, JLL och några bemanningsföretag inom vården. Vi har även tillhandahållit instruktörer till Heta arbetenutbildningar som genomförts av en extern aktör. Företag/organisation JLL Jämtkraft Övriga Allmän brandkunskap Övrig utbildning Brand+ HLR, Utrymningsövning. 123 251 163 Totalt Antal personer 123 251 163 788 5 Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB utbildning till räddningsman. 23 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Teknisk verksamhet Förbundets ålderstigna fordonspark har satt sin prägel på 2014. Totalt tre fordon är tagna ur trafik och har sålts då kostnaden för att reparera dessa överstiger försäljningsvärdet. Utöver detta har 12 fordon genomgått dyra reparationer. För att förbättra utryckningstiden har det gjorts extra satsningar inom Rakel och vårt utlarmningsnät (Contal). Det har monterats GPS-förstärkare på stationer som haft dålig inomhustäckning för fordonsmonterade navigationssystem för att minska uppstartstiden för systemen. Det har även gjorts kvalitetsförbättringar på utlarmningsnätet, såväl i själva nätet som att några stationer har fått nya master med bättre räckvidd. Tidigare fanns räddningstjänstens växel hos Östersunds kommun. När Östersund startade kundcenter övergick räddningstjänsten till en egen växellösning. Den nya lösningen uppfyller tyvärr inte förbundets krav och en ny leverantör kommer därför att överta växellösningen från och med juni 2015. Det ökade antalet larm under 2014 bidrog till att slitaget på räddningsmaterialet ökade på framförallt slangar och motorsprutor. Stora inköp har därför gjorts 2014 för att täcka detta slitage. För att kompensera dessa kostnadsökningar bromsades vissa delar av underhållet och vissa inköp till förbundets kommunikationssystem senarelades. Övningsområde I väntan på en utveckling av övningsområdet har temporära lösningar genomförts för att kunna bedriva övningsverksamhet. För att minska kostnaden för att driva övningsområdet har en ny värmefläkt på 120 kW införskaffats och monterats i en container med tillhörande elverk. Containern är transportabel om behov skulle uppstå på annan ort. Byggnationen av klimathuset på Furulund har påbörjats och beräknas vara klart i april 2015. Övriga anpassningar för utbildnings-/övningsverksamheten projekteras vidare – byggstart för dessa behov kan förväntas tidigast under hösten 2015. Avyttring av utrustning Under året avyttrades en hel del utrangerade fordon och materiel. Total försäljningsintäkt blev 690 tkr jämfört med budgeterade 50 tkr. Den främsta orsaken till den stora försäljningsintäkten var att tre stycken bandvagnar såldes. Bandvagnarna såldes då deras reparationskostnad de närmaste åren skulle överskrida försäljningsvärdet på dem. 24 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Förebyggande verksamhet Efter beslutet att Härjedalen skulle bli medlem i förbundet påbörjades arbetet med att förbereda inrangeringen. Verksamhetssystemet CORE Förebyggande har uppdaterats för Härjedalen så att det nu innehåller aktuella uppgifter, Härjedalens system har sedan konverterats till förbundets system. Detta förenklar planering och övrigt arbete i Härjedalens kommun. Även gallring och digitalisering av arkivet i Härjedalen har skett i samverkan mellan Härjedalens kommun och förbundet. Antal ärenden till förbundet har ökat varje år sedan starten 2004. Från och med 2014 ingår även Härjedalen i statistiken då förbundet utförde allt förebyggande arbete via avtal. I tabellen nedan redovisas det totala antalet ärenden som handlades under 2014, här ser man även ökningen från 2004. Antal ärenden 2500 2013 2000 1607 1500 1136 1282 1333 835 1000 500 283 284 413 468 545 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OBS! År 2004-2008 gäller kommunerna Krokom, Strömsund och Östersund. År 2009-2012 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg och Bräcke. År 2013 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke och Ragunda. År 2014 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke, Ragunda och Härjedalen. Tillsyn och tillstånd Tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor I tabellen nedan redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Berg Bräcke Krokom Ragunda Strömsund Östersund Härjedalen Tillsyn LSO 2:2 Mål Genomförda 17 8 13 3 23 23 10 12 25 29 71 31 41 62 Tillsyn LSO 2:4 Mål Genomförda 1 1 3 3 Totalt 200 4 4 Kommun 168 25 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Av tabellen framgår det att 86 % av årets mål rörande tillsyn av LSO 2:2 objekt uppnåtts. Detta beror på att antalet och omfattningen av andra typer av inkommande ärenden och yttranden har varit stor under året samt att avdelningen haft en vakant tjänst. Ändringar av förbundets avgifter vid tillsyn beslutades av respektive medlemskommuns kommunfullmäktige under våren. Höjningarna försenades mot planerat och fick giltighet först från och med 1 maj. Detta innebär att de budgeterade intäkterna för tillsyn (som grundades på att avgiftshöjningen skulle gälla fr.o.m. 1 januari) inte uppnåddes. Målet rörande planerade tillsyner av LSO 2:4 objekt har uppnåtts. Tillsyner enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor I tabellen redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Berg Bräcke Krokom Ragunda Strömsund Östersund Härjedalen Tillsyn LBE Mål 7 5 8 7 14 32 17 Genomförda 3 1 10 5 5 9 18 Totalt 90 51 Kommun Av tabellen framgår att det är endast 57 % av årets mål som uppnåtts. Även inom detta område påverkas resultatet av att arbetsbelastningen i övrigt har varit hög och att avdelningen har haft en vakant tjänst under våren 2014. Tillsyner enligt LBE påverkas på samma sätt som tillsyner enligt LSO av ändringen av förbundets avgifter och även här är bedömningen att de budgeterade intäkterna inte kommer att uppnås. Tillstånd enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Antalet ansökningar i förhållande till det förväntade antalet ansökningar samt antal beslut enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Inkomna ansökningar under året Berg Bräcke Krokom Ragunda Strömsund Östersund Härjedalen Förväntat Brandfarlig vara 2 2 5 9 7 19 12 Totalt 56 Kommun 26 Antal beslut Explosiv vara 2 4 3 1 3 6 5 Antal Brandfarlig Totalt vara 4 2 6 1 8 4 10 8 10 6 25 27 17 13 Explosiv vara 2 5 7 4 5 8 4 24 80 35 61 4 6 11 12 11 35 17 Brandfarlig vara 1 1 2 2 7 18 3 Explosiv vara 2 4 6 4 5 9 6 96 34 36 Totalt Totalt 3 5 8 6 12 27 9 70 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Det inkom 20 % fler ansökningar än förväntat. Av tabellen framgår att antalet beslut inte är samma antal som inkomna ansökningar vilket beror på att ett antal beslut är fattade på ansökningar som inkom under slutet av 2013 samt att vissa sökande väljer att dra tillbaka sin ansökningar innan ärendet går till beslut. Även tillstånd enligt LBE påverkas av ändringen av förbundets avgifter och även inom detta område kommer de budgeterade intäkterna inte att uppnås men skillnaden mellan budget och utfall bedöms bli relativt liten då skillnaderna i avgifter före och efter ändringen var relativt små. Rådgivning Förebyggandeavdelningen har under året hanterat inkomna remisser från Polisen, alkoholhandläggare samt plan- och bygglovshandläggare. Fortlöpande bygglovsmöten har genomförts i Östersunds, Bergs och Härjedalens kommun. Förebyggandeavdelningen har inlett arbetet med att upprätta rutiner för byggprocessen med kommunerna Bräcke, Ragunda och Strömsund. Brandskyddskontroller Arbete har påbörjats med att kvalitetssäkra hanteringen av ansökningar för s.k. egensotning genom att bl.a. ta fram uppdaterad information till sökande. Diagrammet visar antal genomförda brandskyddskontroller och antalet anmärkningar på fungerande brandvarnare. Statistiken visar en positiv utveckling på fungerande brandvarnare, andelen anmärkningar har sjunkit från 12 %, 2010 till 7 %, 2014. Brandskyddskontroller 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 7524 6717 776 (12 %) 766(10 %) 7967 6928 698 (10 %) 7287 618 (8 %) 538 (7 %) Information En aktivitet rörande information har varit att uppdatera hemsidan med säsongsrelaterad information ungefär en gång per månad och att öka antalet besökare på hemsidan. För 2014 kan konstaterats målet att öka antalet besökare på hemsidan har uppnåtts för varje informationskampanj. 27 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Sedan maj har ett antal mindre informationsinsatser förutom kampanjerna på hemsidan genomförts. Bl.a. har utskick av brev med uppmaning om att sprida visst informationsmaterial kopplat till äldresäkerhet till socialchefer och ansvariga för bibliotek samt till PRO och SPF i våra medlemskommuner samt Härjedalen gjorts. Automatlarm Under året som gått har förebyggandeavdelningen hanterat inkomna ansökningar gällande inkoppling av nya automatiska brandlarmanläggningar. Vi ställer sedan ett antal år krav på att anläggningarna ska vara besiktigade enligt regelverket SBF 1106. Arbetet med att öka antalet påskrivna tillsvidareavtal har fortskridit. Vid årets slut hade vi 92 avtal, målet var satt till 100 avtal. Denna ökning beror främst på att förbundets medlemskommuner jobbar med att uppgradera sina anläggningar i enlighet med SBF 110. Jämfört med budget så har intäkten för automatlarm anslutna till räddningstjänstförbundet blivit större än budgeten då fler har valt att ansluta sina automatlarm till räddningstjänsten än vad som planerats. Riskhantering Risk- och sårbarhetsanalys Under 2014 påbörjades arbete med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för förbundet som ska ligga till grund för förbundets handlingsprogram samt bedömningen av förbundets förmåga för att utföra räddningsinsatser. Säkerhetssamordningsgrupp, ZamZynZ, Älvgrupp Personal från förebyggandeavdelningen har kontinuerligt suttit med i den säkerhetssamordningsgrupp som finns i Östersunds kommun. Även vid möten inom arbetssättet ZamZynZ finns räddningstjänsten representerad med en deltagare. Genom den gruppen har räddningstjänsten fått information om tillbud på skolor som sedan lett till att räddningstjänsten varit ut till dessa skolor för att informera. Förbundet har deltagit i de planerade älvgruppsmöten som Länsstyrelsen i Jämtland respektive Västernorrland har kallat till. Syftet med dessa möten är att säkerställa att det finns uppdaterade rutiner i händelse av höga flöden. Övrigt En av 2014 års aktiviteter handlar om att räddningstjänsten i samverkan med andra kommunala förvaltningar utarbeta rutiner för särskild information till riskgrupper, i första hand till äldre med vårdbehov. Som en del i denna aktivitet har deltagande skett vid ett seminarium i Strömsunds kommun som behandlade hur kommunen vill arbeta för att få de äldre att känna sig trygga. SBF 110 är det svenska regelverket för automatiska brandlarmanläggningar för projektering, installation, driftsättning och skötsel. 6 28 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Personal Antalet anställda inom förbundet var per den 31 december 2014 365 personer. Av dessa var 51 tillsvidareanställda på stationen Östersund och 258 tillsvidareanställda för beredskapstjänst inom deltidskåren. Antal visstidsanställda inom stationen Östersund var 1 person och 55 personer inom deltidskåren. Förutom de anställda har 145 personer uppdrag i värn. Personalutveckling Representanter från förbundet har deltagit i följande större kompetensutvecklingsinsatser under året; brandkonferens 2014 i Helsingborg, förbundsdagar i Sollefteå, glesbygdskonferens utanför Norrtälje, administrativ konferens i Malmö, teknikmässa i Skövde och skadeplatsmässa i Karlstad och hjärtstoppsseminarium i Stockholm. Likabehandling Förbundet har medverkat i MSB riksomfattande mångfaldsprojekt (2010-2014) med en deltagare på 25 % arbetstid, samt deltagit på seminarium och utbildningar som har anordnat inom projektet för södra Norrland och Norrland. Den 10-11 februari anordnade förbundet en Mångfaldskonferens för politiker med deltagare från Dalarna i söder till Örnsköldsvik i norr. Förbundet har även deltagit i en studie från MIUN om kvinnors arbetssituation på den könspräglade arbetsplatsen. En undersökning där rapporten grundar sig på intervjuer från heltids- och beredskapsstyrkan i Jämtlands räddningstjänstförbund. Under året har 9 kvinnor som går utbildning på Jämtlands Gymnasium, gren omvårdnadsprogram med inriktning Räddningstjänst, haft en dag i veckan under ett år förlagt till räddningstjänsten i Östersund och deltagit i skiftens arbete. Löneöversyn Arbetet med införandet av individuell lön fortskrider. Det är en långsiktig process som genomförts i samverkan med de fackliga organisationerna. Under 2014 löpte arbetet på väl och ny lön utbetalades i april för anställda på HÖK. Avtalet för RIB anställda (beredskapsstyrkan) sades upp och medförde att inga nya ersättningar fastställdes under 2014. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron redovisas för heltidsstationen i Östersund. Sjukfrånvaron uppgick till 3,2 % och ligger på ungefär samma låga nivå som 2013. Den marginella skillnaden är korttidssjukfrånvaron som varierar från år till år. Under 2014 var en person långtidssjuk. Den totala kostnaden, inklusive deltiden, för sjukfrånvaron var 176 tkr. Övertid Antalet övertidstimmar uppgick 2014 till 1 515 timmar. En stor del av övertidsuttaget finns inom verksamheter som styrs av utryckning (1 462 timmar). Jämfört med 2013 har övertidsuttaget minskat med 152 timmar. Minskningen beror främst på att nya rutiner har införts. Enkel övertid Kvalificerad övertid 2014 2013 213 319 1 302 1 348 29 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Kostnaden för övertid 2014 inklusive PO var 934 tkr jämfört med 904 tkr 2013. Under året upptäckte Kommunal att vikarier i förbundet inte erhållit övertidsersättning vilket de enligt avtalat skulle haft. Detta rör övertidsersättningar 4-5 år tillbaka i tiden men det finns något fall som rör ersättning 10 år bakåt i tiden. Efter förhandlingar mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationer på såväl lokal som central nivå enades parterna om en förlikning. Drygt 1,3 mnkr har betalats ut som retroaktiv övertidsersättning. Åtgärder för att detta inte skall upprepas har vidtagits och rutiner utvecklats för att förhindra en upprepning. RiB I beredskapsorganisation arbetar 313 medarbetare. I tabell 1 ses åldersstrukturen och i tabell 2 antal anställda (tillsvidare och visstid), kön, medelålder per station samt vakanssituationen per 31/12. Tabell 1 Åldersstrukturen inom beredskapsorganisationen. Antal per åldersgrupp Varav kvinnor 29 år och yngre 46 8 30-39 år 83 11 40-49 år 116 13 50år- 59år 60 6 60 år och äldre 8 0 Totalt 313 38 Tabell 2 Antal anställda tillsvidare, visstid, kön samt medelålder per station. Tillsvidare VisstidsVarav Station Totalt Medelålder Vakanser anställda anställda kvinnor Backe 11 1 12 0 43 Bispgården 10 3 13 0 41 Brunflo 14 3 17 2 43 Bräcke 11 3 14 0 36 Föllinge 12 1 13 0 46 Gäddede 9 3 12 2 37 3 Gällö 9 2 11 1 43 2 Hammarstrand 12 4 16 2 44 Hammerdal 13 4 17 2 36 Hotagen 4 2 6 3 48 Hoting 11 3 14 1 40 Krokom 14 4 18 2 42 Kälarne 12 0 12 0 42 Lit 10 4 14 0 41 Ljungdalen 6 0 6 2 42 Nälden 10 1 11 2 39 1 Oviken 15 3 18 4 41 Rätan 8 2 10 4 46 Strömsund 16 3 19 1 42 Stugun 14 4 18 3 39 Svenstavik 9 4 13 1 43 Trångsviken 7 0 7 1 42 Åsarna 8 1 9 3 40 Änge 9 4 13 2 40 2 30 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Rekryteringsbehoven av RiB-personal under de närmaste 10 åren riskerar att bli stor då det dels är många som lämnar räddningstjänstförbundet i förtid, år 2013 var det 50 personer och 2014 var det 28 personer som avslutade sin tjänst i JRF av olika skäl, men i tabell 10 framgår även att det även finns 68 brandmän som återfinns i åldersskiktet 50 år eller äldre. En försiktig bedömning är att behovet av nyrekrytering under den kommande 10-årsperioden bedöms vara 30-40 brandmän årligen. Sjukfrånvaro Personalomsättning Antal anställda Statistik personal Antal anställda den 31/12 Tillsvidareanställda i Östersund Visstidsanst. i Östersund Tillsvidareanst. RiB Visstidsanst. RiB Räddningsvärn Långtidssjuka Medelsysselsättningsgrad i % Kvinnor (tillsvidareanställda) Män (tillsvidareanställda) Könsfördelning Kvinnor (tillsvidareanställda) Män (tillsvidareanställda) Kvinnor i % Män i % Medelålder totalt Kvinnor Män Slutat under året * Kvinnor Män Nyanställda * Kvinnor Män Personalomsättning i %* * inklusive deltiden 2014 & 2013 Sjukfrånvaro i % (heltid) varav långtidssjuka i % Kvinnor i % Män i % Åldersindelning (heltid) Yngre än 29 år i % 30-49 år i % 50 år och äldre i % 2014 2013 2012 2011 2010 365 51 1 254 59 145 1 97,8 % 100,0% 97,4 366 45 3 254 64 145 1 99,1 % 100,0% 99,0 374 47 4 260 63 145 3 93,1 % 100,0% 92,4 334 48 1 227 58 132 4 96,9 % 90,0% 97,7 325 49 2 222 52 2 94,9 % 91,7% 95,4 33 276 11,0 % 89,0 % 41,5 39,1 41,8 30 269 10,0 % 90,0 % 41,4 39,9 41,6 30 277 9,8 % 90,2 % 44,6 42,4 44,8 20 255 7,2 % 92,8 % 44,5 43,2 44,6 18 253 6,7 % 93,3 % 44,1 43,1 44,1 2014 2013 2012 2011 2010 28 2 26 38 11 27 3,2 %* 53 6 47 41 5 36 3,7 %* 1 0 1 0 0 0 -2,13 % 2014 2013 2012 2011 2010 3,2 80,8 1,7 3,4 3,0 61,6 0,9 3,2 4,4 74,3 0,7 4,8 4,2 70,1 3,9 4,2 6,3 73,5 1,4 6,9 0,4 1,6 6,1 0,4 0,7 7,0 0,7 3,3 6,2 0,0 1,3 8,3 0,3 0,4 14,0 0 0 0 0 0 0 1 11 1 2 0 9 -2,08 % 22,45 % 31 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Pension Inom räddningstjänsten har heltidsbrandman som arbetat minst 25 år i utryckningstjänst rätt till särskild avtalspension (SAP) från och med 58 års ålder. Under 2014 har ingen medarbetare tagit ut SAP eller ålderspension inom heltidskåren. En medarbetare har tagit ut pension inom beredskapsstyrkan. Fram till och med 2016 är åtta personer berättigad till SAP och två personer från deltidskåren berättigad till ålderspension. Arbetsmiljö Olyckor och tillbud Under 2014 har en allvarliga skada Arbetsmiljöverket. Skadan var ett benbrott avåkningar med utryckningsfordon. Utöver blivit klämskadad i samband med övning Arbetsmiljöverket av JGY. och två allvarliga tillbud rapporterats till efter fall ur en brandbil och tillbuden var två detta har en elev från Palmcrantzskolan, JGY, på Furulund, denna händelse har anmälts till Utöver detta har 9 tillbud som inte bedömts vara allvarliga inträffat under 2014. Åtgärder för att underlätta rapportering av olyckor, tillbud och risker har vidtagits. Bland annat har RIA (räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö) införts, arbetsmiljörutiner beslutats och dokumenterats i förbundets arbetsordning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Vid arbetsmiljörevisionen framkom behov av förtydligande gällande arbetsmiljöarbetet. Det var främst fördelning av ansvar, behov av kunskap och hantering av tillbud och skador som var otillräcklig. Under året påbörjades därför en översyn av förbundets arbetsmiljöarbete. Nya rutiner infördes för skyddskommittén och under hösten 2014 infördes ett nytt system för rapportering av tillbud och arbetsskador (RIA). Förbundet ska ha jämställda arbetsplatser där kvinnor och män ges samma möjligheter till goda arbetsvillkor. En översyn pågår därför av samtliga stationer kring eventuella underhållsbrister som noteras i en underhållsplan. Ett arbete pågår även med att med att bygga om till separat omklädning och dusch för män och kvinnor på stationer där det saknas. Under året har diskussioner förts med våra fastighetsägare om separat omklädning och dusch avseende Krokom, Brunflo, Lit och Åsarna samt Härjedalens stationer. Arbetet beräknas vara klart inom en treårs period. Efter årets genomförda åtgärder saknas separat omklädning och dusch för män och kvinnor på 20 stationer inklusive Härjedalen. Samtal om arbetsmiljö har även förts med ägaren av Trygghetens hus om möjligheten till fler kontorsplatser. I tabellen framgår arbetsmiljöåtgärder som genomförts under året. Station Myrviken Ljungdalen Bräcke Gällö Kälarne Furulund 32 Arbetsmiljöåtgärd 2014 Nybyggnation av personaldel, lektionssal, kontor, ny separat omklädning och dusch. Nya hyllor, golvmattor och klädskåp. Renovering av separat omklädning och dusch samt kök. Lagat luckorna i slangtornet och stängt igen tornet. Källarvåningen uppsagd. Påbörjat diskussion om separat omklädning och dusch samt tak över bro till entré. Bastuaggregat utbytt. Påbörjat nybyggnation av klimathus. Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Miljö Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och kommunicera smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Under 2014 har ett antal miljöfrämjande aktiviteter genomförts. Miljöhandlingsplanen beskrevs ingående i en artikel i Brandposten. Absorptionskärl har köpts in till alla stationer för en säkrare och mer miljövänlig tömning. Information om rutiner vid tömning, tömningen sker i Östersund. Miljösäkerheten på övningsområdet Furulund har redovisats och diskuterats med miljö- och hälsoförvaltningen i Östersund såväl på det befintliga övningsområdet som de delar som är under uppbyggnad. Dialogen resulterade i att förbundets meddelats att de nuvarande och planerade lösningarna sett ur miljöperspektivet är tillfredsställande. Kemikaliebeställningarna beställs numera gemensamt för hela förbundet. Detta är ekonomiskt fördelaktigt men det gör det även möjligt att ständigt söka miljövänligare substanser och förbättrad tillgänglighet genom central lagerhållning. Absorptionsmedlet diamix har ersatt absol, det har samma funktion men är mer miljövänligt. Byggandet av det nya övningshuset, klimathuset, på Furulund kommer när det tas i bruk att resultera i minskad miljöbelastning då det resulterar i minskade koldioxidutsläpp genom en renare övningsmiljö då varma rökdykningsövningar genomförs i vattenånga istället för brandrök. Ett aktivt miljöarbete pågår genom att förbundet i samband med fastighetsöversynen ser över energiförbrukningen på samtliga stationer med målsättning att tillsammans med fastighetsägarna vidta åtgärder för att minska förbrukningen. Under året har samtal förts med våra fastighetsägare om sänkt temperatur i vagnhall gällande Krokom, Brunflo och Lit. En översyn över huvudsäkringar pågår kring Bräcke, Kälarne och Gäddede. Vidare har samtal förts om eventuell bergvärmelösning i Strömsund och borttagning av oljepannan i Stugun. I tabellen framgår årets genomförda energieffektiviseringar. Station Gällö Myrviken Strömsund Backe Gäddede Hammerdal Stugun Energieffektiviseringsåtgärd 2014 Oljepanna borttagen och bergvärme är indragen. Sänkt temperatur i vagnhall. Borttagning av elförsörjning förråd. Tätning av portar, indragning av fjärrvärme, sänkt temperatur i vagnhall. Byte av tätningslister i portar. Fönsterbyte. Översyn av värmeanläggning och säkringar, diskussion om ytterligare ett hål för bergvärme. Justerade portar. Sänkt temperatur i vagnhall. 33 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Kommunikation och information Under 2014 har åtgärder vidtagits för att öka och förbättra informationsflödet inom förbundet. Brandposten har utvecklats till en personaltidning som används för fördjupade artiklar om förbundets verksamhet, Förbundsnytt utges varje fredag efter ledningsmöte och innehåller information om aktuell verksamhet. Under 2014 påbörjades införandet av en plattform som gör det möjligt att via bild och dubbelriktad talkommunikation sprida information till samtliga brandstationer i förbundet samtidigt. Systemet kommer att driftsättas under våren 2015 och gör det möjligt för förbundsledningen att informera, utbilda och möta personalen i förbundet på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. 34 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Resultat och ställning Resultaträkning För 2014 redovisar förbundet ett positivt resultat med knappt 830 tkr. Förbundets ekonomiska mål med ett lägst nollresultat har därmed uppfyllts enligt antagna ägardirektiv. Årets omsättning uppgick till 101 mnkr. Enligt förbundsordningen får förbundet behålla ett ackumulerat överskott motsvarande 10 % av verksamhetens nettokostnad. Med årets resultat uppgår det egna kapitalet till 7,7 mnkr, vilket motsvarar 8,4 % av verksamhetens nettokostnad. Resultaträkning (Tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Not 1 2 3 4 5 6 Bokslut 2014 6 710,0 -95 611,4 -4 214,1 -93 115, 5 Budget 2014 5 851,8 -95 611,3 -4 000,0 -93 759,5 Bokslut 2013 8 139,7 -95 703,7 -3 685,9 -91 249,9 94 311,2 32,7 -398,6 829,8 94 276,5 70,0 -587,0 0 94 530,1 57,0 -2 101,6 1 235,6 Intäkter Kommunbidraget är förbundets största intäkt och uppgår under året till 94,3 mnkr. Detta innebär en medlemsfinansiering av verksamheten på 93,3 %. Årets övriga intäkter uppgår till 6,7 mnkr och överstiger budget med 858 tkr. Ökningen beror främst av intäktsökning inom automatlarm och avtal automatlarm, IVPA utryckningar, övriga intäkter (hyresintäkter) och från försäljning av fordon och maskiner samt utökat tjänsteköp av Härjedalens kommun. Lägre intäkter finns inom restvärdesräddning och vägsanering (externa arbeten). Av färre genomförda tillsyner och att de nya tillsynstaxorna trädde i kraft först i maj medför att tillsynsintäkterna inte når upp i budgeterad nivå för året. Ett kraftigt intäktsbortfall finns även inom försäljning av utbildning, främst beroendes av lägre efterfrågan från medlemskommunerna. Kostnader De totala kostnaderna för verksamheten följer budgeten i allt väsentligt och uppgår till 95,6 mnkr. Av dessa utgör 69,7 mnkr personalkostnader motsvarade 72,9 %. I personalkostnader ingår även kostnader för pensioner med 5,0 mnkr. I personalkostnaderna ingår en framförhandlad förlikning med facken om retroaktiv utbetalning av övertidsersättning till vikarier motsvarande ca 1,3 mnkr. Arbetsgivaren har tolkat gällande avtal felaktigt och inte utbetalat övertidsersättning som vikarierna skulle ha fått. Kostnaden har i not två redovisats som en jämförelsestörande post då den är av engångskaraktär och av betydande belopp. Högre personalkostnadsutfall än budgeterat har skapats av det ökade larmantalet vilket genererat fler utryckningstimmar men även kostnaderna för vikarier, övertid samt för fordonskostnader har överstigit budgeterade värden. Lägre personalkostnader återfinns främst inom månadslöner för heltidspersonal då förbundet hade två vakanta tjänster under årets inledande månader samt av att ersättningarna till RiB personalen inte blivit uppräknade utan kvarstår på RiB-13 avtalets beloppsnivåer. För RiB-anställd personal har även kostnaderna för timlöner utbildning och övning samt avgifter utbildning och C-körkort varit lägre än 35 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 budgeterade belopp. Kostnaderna för pensioner blev lägre och hyreskostnaderna understiger budget på grund av att beräknade hyreshöjningar av ombyggnationer inte har börjat tillämpas och av lägre indexuppräkningar. Materialkostnaderna har varit högre än budget för data/IT och räddningsmaterial. Lägre materialkostnader än budgeterat har förbundet haft för kommunikation, underhåll material, kontor samt för resor och boende. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna uppgår till 4,2 mnkr, 214 tkr högre än budget. Att kostnaderna är högre beror av att investeringsramen utökats under året. Finansnetto Finansnettot blev lägre än budget med 222 tkr och uppgår till 365 tkr. Intäkterna utgörs av bankräntor och kostnaderna består i huvudsak av ränta på pensionskostnader och ränta på reverslån mot förbundets medlemskommuner. Utfallet beror främst av lägre räntekostnader för reverslånen mot Berg, Bräcke och Ragunda samt lägre räntekostnader på pensionskostnader. Driftredovisning Utfall 2014 Budget 2014 910,0 480,0 212,8 2 031,8 447,0 1 497,9 1 130,6 1 200,0 1 008,2 275,0 1 600,0 300,0 686,6 782,0 Kommunbidrag Intäkter totalt 94 311,3 101 021,3 94 276,6 100 128,4 Kostnader Direktion Personalkostnader Lokalkostnader Fordonskostnader Driftkostnader Tjänsteköp SOS-alarm Finansnetto Revision Avskrivningskostnader Kostnader totalt 425,6 69 271,1 11 278,9 3 109,7 8 269,8 1 598,5 1 549,2 365,9 108,6 4 214,2 100 191,5 525,0 69 660,2 11 947,0 3 051,0 7 259,7 1 515,0 1 553,5 517,0 100,0 4 000,0 100 128,4 -829,8 0,0 (Tkr) Intäkter Utbildning Tillsyn Externa arbeten Automatlarm IVPA Övriga intäkter Försäljning av verksamhet Nettoresultat 36 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Likviditet Förbundets likviditet är fortsatt ansträngd och checkkrediten i Östersunds kommun har krävts även under 2014 för att förbundets betalningsförmåga ska kunna behållas i slutet på varje kvartal. I diagrammet visas årets kassaflöde och nyttjandet av förbundets checkkredit. Medlemsbidragen betalas i förskott varje kvartal som avspeglas i topparna i diagrammet. Nyttjandet av checkkrediten sker i slutet av varje kvartal och har i snitt varit ca 6,3 mnkr i lån. För att återställa checkkrediten är det avgörande att verksamheten fortsätter att skapa positiva kassaflöden de kommande åren. Verksamheten har under året genererat ett positivt kassaflöde i enlighet med den beslutade finansplanen och har bidragit till att det checkkreditutrymme som nyttjats minskat något. Kassaflöde 2014 20 000 16 819 15 000 13 241 13 053 11 559 10 000 Tkr 5 000 0 -5 000 20131231 -6 552 -10 000 20141231 -7 721 -6 017 -7 381 -4 312 Investeringsredovisning Investeringsmålet om max 3 400 tkr uppnåddes inte. investeringar blev 3 743,3 tkr. (Tkr) BAS 4 Lastväxlar tank Personbil Pickup7 Skoter8 Utökad ram pga av kostnadsökningar9 Totalt Utfall 2014 2 635,5 697,7 143,7 218,4 48,0 Utfallet av årets genomförda Budget 2014 2 600,0 700,0 100,0 200,0 50,0 95,0 3 743,3 3 745,0 Under året har följande investeringar genomförts; en ny BAS 4 ersätter Gällös tidigare BAS 1 och tankbil, en leasingbil i Östersund har köps ut och en skoter till Gäddede för ersättning av bandvagn. En ny rostfri tank anskaffades som möjliggör transport av färskvatten. Östersunds kommun har deltagit i anskaffningen av denna tank ekonomiskt och har även placerat tillhörande utrustning i räddningstjänstförbundet för att kunna leverera dricksvatten vid avbrott i vattenleveransen. En ny pickup har köpts till Oviken. Detta då ett av räddningsfordonen (34 år gammalt) fått stora framvagnsproblem och tagits ur trafik. För finansieringen av pickupen fattade direktionens ordförande ett beslut om utökad investeringsram med 200 tkr. Planen var att byta ut fordonet nästa år. För skotern och övriga kostnadsökningar togs ett 7 Beslut om utökad investeringsram med 200 tkr beslutades av direktionens ordförande Beslut om utökad ram vid direktionens sammanträde 2014-09-18. 9 Beslut om utökad ram vid direktionens sammanträde 2014-09-18. 8 37 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 direktionsbeslut om utökad ram med 50 tkr och 95 tkr den 18 september. Genom nyinköp av brandbilar, har omplaceringar av befintliga fordon genomförts som en kvalitetshöjning för fler stationer. Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och rekommendationer för kommunsektorns redovisning. I enlighet med Rådet för kommunal redovisning skall tilläggsupplysningar lämnas för hur tillämpning sker av vissa principiellt viktiga rekommendationer. Nedan sker kommentarer i enlighet med detta. I de fall något avsteg helt eller delvis sker mot ovan nämnda regelverk kommenteras detta också nedan. Viktiga övriga redovisningsprinciper kommenteras också. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser normerar hur pensionsförpliktelser skall värderas i den kommunala årsredovisningen. Av den framgår att värdering av pensionsförpliktelser ska göras med tillämpning av RIPS 07. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 44 tkr10. Avskrivning Anläggningstillgångar skrivs av planenligt i förhållande till uppskattat nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Redovisning av hyres-/leasingavtal Leasingavtal har klassificerats som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. 10 Beslut om höjning av gränsvärdet vid direktionens sammanträde 2014-09-08. Höjningen av gränsvärdet beslutas gälla retroaktivt fr.o.m. 2014-01-01. 38 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Balansräkning (Tkr) Not Bokslut 2014 Bokslut 2013 Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 3 7 27 504,1 13 188,9 40 693,0 27 974,9 12 806,2 40 781,1 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa & Bank Summa omsättningstillgångar 8 9 38 061,9 -4 312,7 33 749,2 31 683,0 -6 515,8 25 167,2 74 442,2 65 948,3 10 7 761,9 829,8 6 932,1 1 235,6 Avsättningar Avsättningar 11 20 706,7 19 610,7 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 12 13 1 157,8 44 815,8 2 054,8 37 350,7 Summa skulder 45 973,6 39 405,5 Summa eget kapital, Avsättningar & skulder 74 442,2 65 948,3 Summatillgångar Eget kapital Eget kapital - därav periodens resultat Femårsjämförelse Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat Omsättning Medlemsfinansiering Soliditet Balansomslutning Investeringar Eget kapital 2014 -95,6 -4,2 -93,1 94,3 -0,3 0,8 101,0 93,3% 10,5% 74,4 3,7 7,7 2013 -95,7 -3,7 -91,3 94,5 -2,0 1,2 102,7 92,0% 10,5% 65,9 8,0 6,9 2012 -93,1 -4,1 -89,2 91,3 -0,7 1,3 99,4 91,8% 8,4% 67,9 10,8 5,7 2011 -83,7 -4,4 -75,7 77,2 -1,4 0,0 89,7 86,1% 9,9% 39,7 1,9 3,9 2010 -75,2 -5,4 -75,4 77,8 -0,4 2,1 83,0 93,7% 11,2% 38,1 6,7 4,3 År 2009-2012 gäller beloppen kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, och Bräcke, plus Ragunda 2012. 39 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Finansieringsanalys Bokslut 2014 Bokslut 2013 829,8 0,0 1 235,6 0,0 4 214,2 1 096,0 3 685,9 3 907,7 Förändring kortfristiga fordringar Förändring kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet -6 378,9 7 465,0 7 226,1 -1 385,3 -7 114,5 329,4 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet -3 743,3 0,0 -3 743,3 -9 176,7 0,0 -9 176,7 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån Ökning/minskning långfristiga fordringar Ökning/minskning långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0,0 -382,8 -896,9 -1 279,7 0,0 -2 187 -51,7 -2 238,7 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 2 203,1 -6 515,8 -11 086,0 4 570,2 Likvida medel vid årets slut -4 312,7 -6 515,8 (Tkr) Löpande verksamhet Periodens resultat Inbetalning eget kapital Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Gjorda avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 40 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Noter (Tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Not 1. Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning Övriga intäkter Jämförelsestörande post, återbet. FORA 2 763,7 246,8 431,0 2 740,2 528,2 0,0 2 538,5 309,9 659,6 3 097,3 401,0 1 133,3 6 710,0 8 139,7 1 661,1 1 549,2 48 426,8 14 720,0 5 026,1 1 558,0 11 278,9 577,5 4 433,1 58,2 1 557,2 785,8 1 869,0 609,1 1 069,2 432,2 1 825,4 1 520,4 47 216,9 14 414,0 6 327,8 2 134,0 11 397,6 443,8 3 376,5 96,5 1 926,4 994,8 1 353,2 789,7 1 090,6 796,2 95 611,4 95 703,7 1 123,3 0,0 60 759,3 3 743,3 64 502,6 -32 784,3 -4 214,2 -36 998,5 51 582,6 9 176,7 60 759,3 -29 098,5 -3 685,9 -32 784,3 27 504,2 27 974,9 Summa Not 2. Verksamhetens kostnader Köp av verksamhet Köp av SOS Löner och ersättningar* Sociala avgifter Pensionskostnader Övriga personalkostnader Lokalkostnader Leasingkostnader Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Kontorsmaterial och trycksaker Reparation & underhåll av fordon och maskiner Diverse främmande tjänster Tele-, IT-kommunikation och post Försäkringsavgifter och riskkostnader Övriga fordonskostnader Övriga verksamhetskostnader Summa Varav jämförelsestörande kostnad* Utbetalning övertidsersättning semestervikarie Not 3. Maskiner, inventarier och fordon Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar - Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde för fordon & inventarier 41 1 511 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 (Tkr) Not 4. Kommunbidrag Berg Bräcke Krokom Strömsund Ragunda Östersund Östersund, Särskild ålderspension Andel 2014 Andel 2013 12,80% 12,80% 10,10% 10,10% 17,50% 17,50% 16,75% 16,75% Bokslut 2014 Bokslut 2013 11 670,0 9 210,0 15 960,0 15 275,0 9 030,0 30 045,0 3 340,1 9,90% 9,90% 32,95% 32,95% - - 11 874,0 9 370,0 16 268,2 15 539,0 9 184,0 30 567,0 1 509,1 100 % 100 % 94 311,3 94 530,1 32,8 32,8 57,0 57,0 108,0 263,4 27,3 398,7 71,2 1 993,0 37,4 2 101,6 0,0 1 511,0 Not 7. Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran särskild avtalspension ÖSD Summa 13 188,9 13 188,9 12 806,2 12 806,2 Not 8. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Momsfordran Skattekonto Övrigt Summa 29 991,8 5 740,0 782,0 421,8 1 126,4 38 061,9 23 980,6 5 433,6 838,6 227,0 1 153,1 31 683,0 Not 9. Likvida medel Handkassor Koncernkonto, Östersunds kommun Summa 57,2 -4 369,9 -4 312,7 36,8 -6 552,6 -6 515,8 Not 10. Eget kapital Ingående eget kapital Återbetalning av kapital till ägarna Inbetalning till eget kapital Periodens/årets resultat Utgående eget kapital 6 932,1 0,0 0,0 829,9 7 761,9 5 696,5 0,0 0,0 1 235,6 6 932,1 Summa Not 5. Finansiella intäkter Ränta, likvida medel Summa Not 6. Finansiella kostnader Ränta på lån Ränta på pensionskostnader* Räntekostnad Summa Varav jämförelsestörande kostnad * förändrad ränta vid beräkning av pensionsförpliktelser 42 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 (Tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Not 11. Avsättningar Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränta och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändring av försäkringstekniska grunder (s.disk.ränta) Övrig post Utgående avsättning 19 610,7 -980,0 1 659,0 213,0 214,0 0,0 -10,0 20 706,7 15 703,0 -1 001,0 1 007,0 377,0 762,7 1 216,0 1 546,0 19 610,7 56,2 605,0 496,6 1 157,8 152,5 1 179,2 723,1 2 054,8 4 686,0 783,8 353,6 30 929,3 2 446,6 2 830,6 1 243,3 1 186,2 356,4 44 815,8 3 365,3 888,0 288,1 24 632,2 2 581,4 2 776,0 1 224,1 1 153,5 441,9 37 350,7 Not 12. Långfristiga skulder Långfristig skuld Bräcke Långfristig skuld Berg Långfristig skuld Ragunda Summa Not 13. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kortfristig del av långfristig skuld till medlemmar Skatteskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld & komptid inkl sociala avgifter Pensionspremie avgiftsbestämd avtalspension Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter Övriga kortfristiga skulder Summa Årsredovisningen 2014 är fastställd vid direktionsmöte 2015-XX-XX. __________________ Ida Asp Förbundsordförande __________________ Micael Lundmark Förbundschef 43 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Revisionsberättelse för år 2014 44 Årsredovisning 2014 Dnr 740.2014.00667 Jämtlands räddningstjänstförbund 063-14 80 00, Fax 063-14 80 05 [email protected] www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund 45 Årsredovisning 2014 Bilaga 1 Dnr 740.2014.00667 Uppföljning av internkontrollplan 2014 Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning av detta internkontrollmoment har genomförts genom avdelningsvisa redovisningar av statusen av arbetsmiljöarbetet inom respektive avdelning samt deltagande vid förbundets arbetsmiljökommittés möten. Under 2014 har rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet utvecklats och dessa har därefter successivt implementerats i förbundets arbete. Handlingsplaner för arbetsmiljön är under upprättande inom verksamheten med olika status. Vissa delar av verksamheten har kommit långt i detta arbete medan andra delar av verksamheten har längre kvar. Under 2014 har även ett informationssystem för arbetsmiljö (RIA) anpassat för räddningstjänsten införskaffats och driftsatts. Detta system kommer att underlätta den fortsatta utvecklingen av arbetsmiljöarbetet då förbundet har verksamheten utspridd på 32 brandstationer i 7 kommuner. Arbetsmiljökapitlet i förbundets arbetsordning har fastställts och fortsatt arbete med att strukturera förbundets systematiska arbetsmiljöarbete kommer att ges prioritet under 2015. Arbetsmiljökommitténs möten är inte tillfredsställande då det sällan förekommer ärenden på dess dagordning och diskussioner om arbetsmiljön sällan förs. Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetsmiljöarbetet i förbundet har fortsatta utvecklingsbehov och att denna utveckling av arbetsmiljöarbetet inom förbundet måste fortsätta under 2015. Lönerapportering RiB (deltid) Under 2014 har stickprovskontroller utförts på lönerapporterna som de RiB-anställda lämnat in. Endast smärre avvikelser har funnits t.ex. att man fört in uppgifter på fel rad eller att man redovisat arbetstid för att skriva insatsrapporter. För att rätta till dessa fel så har de stationsansvariga informerats om hur man fyller i blanketten och att ersättning för att skriva insatsrapporter ingår i arvodet för styrkeledare och stationsansvariga. Attestrutiner enligt riktlinjer och anvisningar följs. Samtliga attestanter har fått information om attestreglementet och tillämpningsanvisningarna för hantering av inkommande fakturor. Fakturorna är inskannade och i systemet finns vissa kontroller inbyggda. I regel granskas fakturan av mottagningsattestant som kontrollerar att fakturan överensstämmer med beställningen samt förslagskonterar fakturan. Därefter sänds fakturan vidare för beslutsattest. Beslutsattestant/kontoansvarig ansvarar för att fakturan är riktig och är rätt konterad. Sista kontrollen av konteringen görs av behörighetsattestant som efter kontroll sänder fakturan till betalning. Resultatet visar att attestrutinerna tillämpas på ett tillfredställande sätt. Endast ett fåtal attestfel har noterats exempelvis beslutsattest kring egen resa eller hotellbokning. Kontantkort. Kvitton begärs in till varje delårsrapportering vilket innebär att förbundets kontantkonton avstäms tre gånger per år. Avstämning görs mot kontoutdrag från banken, därefter konteras inlämnade kvitton och överlämnas till kontoansvarig för beslutsattest. Vid avstämning har det i sid 2 (2) några fall saknats kvitton. Då har kontakt tagits med den ansvarig som påmints om rutinerna och saknade kvitton efterfrågats. Rutiner för intern och extern representation. Vid kontroll av rutiner kring bokförda kostnader av intern och extern representation har kontroller gjorts att följande uppgifter finns med; datum, namn på deltagare och syftet med representationen. Utdrag av transaktionslistor av bokförda kostnader på representationskontona 58700 och 71000 har gjorts. Totala kostnaden för representation är cirka 93 400 kr 2014. Av totalt 27 verifikationer har 17 stycken granskats. Alla fakturor är över 500 kr. Resultat av genomförd granskning visar att rutiner kring lämnande av uppgifter till intern och extern representation i allt väsentligt är tillfredställande. Uppgift om datum, deltagarförteckning och syfte finns på huvuddelen av granskade fakturor. Efter genomförd granskning har kompletteringsuppgifter begärts in från beslutsattestanter till bokförda fakturor till saknade uppgifter. Räddningsmateriel Kontrollmomentet har genomförts med stöd av det datasystem som används för att dokumentera genomförda revisioner. Revisioner av förbundets andningskyddsutrustning genomfördes 2014 på 24 av 25 stationer. Anledningen till att inte alla stationer hanns med är relaterade till logistiska problem, för många stationer och för få extra rökskydd. Under 2015 kommer dessa två problem att åtgärdas genom bättre samordning av transporter samt en större depå av rökskydd tillgängliga för utbyte. Sammanfattningsvis har rutinen fungerat väl med undantag för den brist som redovisas och som kommer att korrigeras 2015. Fysiska test Förbundet har genomfört två uppföljningsmöten med förbundets företagsläkare för att kontrollera hur många som inte genomfört de fysiska testerna. De flesta av de som inte genomfört testerna har varit sjuka under testperioderna. Information har lämnats till stationsansvariga och teamchefer som har personer på sin station eller skift som inte klarat testerna. Det finns några enstaka personer i förbundet som är långtidssjukskrivna och fortfarande utredning av landstinget. Förbundet genomför fortsatt uppföljning tillsammans med teamchefer och stationsansvariga av de som ännu inte klarat testerna. För att förenkla uppföljningen av fysiska tester kommer dessa data att redovisas i CORE fr.o.m. 2015. Sammanfattningsvis fungerar uppföljningsrutinerna av fysiska tester bra. Uppdatering CORE-register Detta är ett register som kräver kontinuerligt underhåll, under 2014 gjordes stora insatser i registret. Bland andra kan nämnas att Härjedalen nu är en del i förbundets databas. Tillsynsobjekten är uppdaterade. Tillståndsobjekten är uppdaterade sånär som på några tillstånd som utfärdades av kommunen, arbete pågår för att kunna inarbeta även dessa i databasen. För automatlarmsobjekten återstår en hel del arbete innan även dessa inarbetats i förbundets databas. Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Redovisning av insatsstatistik kommunvis 2010 - 2014 Östersund Olyckor Händelsetyp 2014 58 58 103 17 1 2 1 3 0 0 0 6 2013 75 62 107 18 4 3 0 4 0 0 0 2 2012 54 42 98 15 8 3 3 0 0 2 2 1 2011 54 71 78 14 8 3 1 5 1 3 0 3 2010 75 67 111 17 1 12 1 0 0 0 2 4 Totalt 316 300 497 81 22 23 6 12 1 5 4 16 15 4 13 13 14 59 191 68 1 14 197 39 0 5 182 46 0 2 176 45 0 2 199 71 4 7 945 269 5 30 2 0 0 0 0 2 I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge 62 0 11 2 0 0 0 0 0 0 7 45 1 2 0 1 0 0 0 0 0 3 3 0 10 2 1 0 0 0 0 0 1 4 1 12 0 0 0 0 0 0 0 2 1 3 7 2 0 0 0 0 0 0 1 115 5 42 6 2 0 0 0 0 0 14 Annat uppdrag 43 30 24 18 19 134 665 602 512 514 618 2 911 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning Totalt Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Krokom Olyckor Händelsetyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt 2014 18 32 33 3 0 1 0 0 0 0 0 1 2013 9 21 18 4 0 4 0 0 0 0 1 0 2012 15 8 20 5 0 2 0 0 0 0 0 1 2011 16 11 23 8 0 0 1 0 0 0 0 2 2010 21 11 27 4 0 2 0 0 0 0 1 1 Totalt 79 83 121 24 0 9 1 0 0 0 2 5 1 0 1 1 4 7 33 4 0 3 24 3 0 1 33 1 0 0 28 2 0 0 41 5 0 0 159 15 0 4 0 0 0 0 0 0 49 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 54 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 29 0 2 0 0 0 0 0 0 19 0 43 0 5 1 0 0 0 0 0 13 0 26 0 5 0 0 0 0 0 0 27 0 201 0 16 2 0 0 0 0 0 59 0 3 2 1 3 3 12 184 143 137 157 178 799 Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Strömsund Olyckor Händelsetyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt 2014 29 42 27 7 0 1 0 0 0 0 0 3 2013 27 31 28 7 0 1 0 0 0 0 0 1 2012 22 14 47 6 3 2 2 0 0 0 0 0 2011 15 29 36 5 0 1 0 0 0 1 0 0 2010 30 19 30 7 1 0 1 0 0 0 5 3 Totalt 123 135 168 32 4 5 3 0 0 1 5 7 7 3 2 0 4 16 40 19 0 2 37 5 0 0 33 1 1 1 35 3 0 0 25 8 2 2 170 36 3 5 0 0 0 0 0 0 186 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 153 0 2 1 0 0 0 0 0 0 1 82 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 69 0 7 0 0 0 0 0 0 0 0 92 4 4 0 0 1 2 0 0 0 0 582 4 18 1 0 1 2 0 0 0 1 20 8 4 4 6 42 385 305 223 205 246 1 364 Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Berg Olyckor Händelsetyp 2014 2013 2012 2011 2010 Totalt 18 32 33 3 0 1 0 0 0 0 0 1 9 21 18 4 0 4 0 0 0 0 1 0 15 8 20 5 0 2 0 0 0 0 0 1 16 11 23 8 0 0 1 0 0 0 0 2 21 11 27 4 0 2 0 0 0 0 1 1 79 83 121 24 0 9 1 0 0 0 2 5 1 0 1 1 4 7 33 24 33 28 41 159 Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning 4 0 3 3 0 1 1 0 0 2 0 0 5 0 0 15 0 4 Falsklarm räddning 0 0 0 0 0 0 49 0 3 0 54 0 1 1 29 0 2 0 43 0 5 1 26 0 5 0 201 0 16 2 Felindikering från automatlarm 0 0 0 0 0 0 Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 19 0 0 0 0 0 13 0 0 0 0 0 27 0 0 0 0 0 59 0 Annat uppdrag 3 2 1 3 3 12 184 143 137 157 178 799 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Annan olycka Övriga ärenden Larm utan tillbud Automatlarm, ej brand/gas I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Totalt Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Bräcke Olyckor Händelsetyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt 2014 12 33 19 3 2 0 0 0 0 0 0 1 2013 16 20 16 1 0 1 1 1 0 0 0 0 2012 13 6 19 1 1 1 0 0 0 0 0 1 2011 20 10 17 2 1 1 2 1 0 0 0 0 2010 16 10 11 6 2 0 0 0 0 0 0 3 Totalt 77 79 82 13 6 3 3 2 0 0 0 5 2 0 1 0 0 3 28 4 0 0 27 4 0 1 25 3 0 0 23 10 0 1 32 4 0 0 135 25 0 2 0 0 0 0 0 0 71 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 67 0 2 0 0 0 0 0 0 0 2 55 3 4 0 0 0 0 0 0 0 1 55 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 54 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 302 3 16 0 0 0 0 0 0 0 3 7 3 1 5 0 16 184 162 135 153 141 775 Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Ragunda Olyckor Händelsetyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Larm utan tillbud Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Övriga ärenden Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt 2014 9 30 13 6 1 0 0 0 0 0 0 4 2013 10 15 17 3 1 0 0 0 0 0 0 1 2012 11 10 21 9 0 0 0 0 0 0 0 1 2011 18 11 12 3 1 1 1 1 0 0 0 0 2010 21 10 15 7 0 0 1 0 0 0 0 0 Totalt 69 76 78 28 3 1 2 1 0 0 0 6 0 0 0 0 0 0 18 10 0 0 17 4 0 0 12 4 0 0 9 0 0 0 13 4 1 0 69 22 1 0 0 0 0 0 1 1 117 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 73 1 3 0 0 0 0 0 0 1 0 75 3 3 0 0 0 0 0 0 23 1 80 0 1 1 0 0 1 0 0 30 0 66 0 2 0 2 0 1 0 0 29 0 411 4 12 1 2 0 2 0 0 83 1 2 4 2 11 4 23 213 150 175 181 177 896 Årsredovisning 2014 Bilaga 2 Årsredovisning 2014 Bilaga 3 Redovisning av nyckeltalsjämförelser I ägardirektivet har direktionen givits i uppdrag att utarbeta nyckeltal som kan användas för jämförelser med andra räddningstjänster. Under 2014 har förbundet utarbetat nyckeltal och gjort nyckeltalsjämförelser med andra räddningstjänstförbund och kommuner. Nyckeltalen kan indelas i ekonomiska nyckeltal och verksamhetsbaserade nyckeltal. I årsredovisning 2014 redovisas enbart de ekonomiska nyckeltalen. De verksamhetsbaserade nyckeltalen kommer att fortsatt överses och kvalitetssäkras under 2015 och avses redovisas i samband med årsredovisningen för år 2015. Valet av de räddningstjänster som valts för jämförelsen grundar sig på följande faktorer: Räddningstjänsten ska vara organiserad i räddningstjänstförbund, inte som kommunal räddningstjänst i enskild kommun. Variation i förbundens sammansättning söks, dvs. urvalet ska göra det möjligt att jämföra förbund med en stor kommun och flera små kommuner med förbund sammansatt av flera mer eller mindre likvärdiga kommuner. Inom förbundets ansvarsområde ska det totala innevånarantalet vara av samma storleksordning som inom JRF ansvarsområde. Detta för att skatteunderlaget ska vara jämförbart. Det totala medlemsbidraget ska vara av ungefär samma storleksordning. I tabell 1 nedan redovisas data om de förbund som ingår i nyckeltalsjämförelsen. Förbund (antal medlemmar) 1 Totalt bidrag (tkr) 2 Intäkter (tkr) 3 Total kostnad (tkr) 4 Innevånare 5 Yta (km2) 6 Objekt (antal) 7 Stationer 8 Yta/ station (km2) 9 Larm 10 Ber/ jour JRF (7 med Härjedalen) 113 784 8 139 121 923 116 078 43509 1122 32 1 346 1 900 126 Medelpad (3) 100 114 11 574 111 688 124 576 7 058 680 11 642 1 700 55 Norra Älvsborg (4) 77 715 13 248 90 963 109 583 2 604 720 9 289 1 250 44 Gästrike (5) 101 600 8 243 109 843 140 658 4 889 700 10 489 1 748 52 Dalamitt (4) 93 555 12 237 105 792 126 377 3 996 517 10 400 2 150 53 Karlstadsregionen (6) 96 441 21 077 117 518 138 779 2 356 719 11 214 1 890 56 11 Personal I tabell 1 redovisas följande data: 1. Det totala årliga medlemsbidraget, för JRF bygger siffran på budget 2014 och det då överenskomna medlemsbidraget för Härjedalen. För övriga förbund bygger siffrorna på årsredovisning 2013. 2. Intäkter, bygger på siffror från årsredovisning 2013 även för JRF – Härjedalens intäkter är inte inkluderade. 3. Förbundens totala kostnad, beräknas som summan av bidraget plus intäkterna. 4. Förbundens totala innevånarantal (SCB statistik 2014-03-31). 5. Förbundens totala yta (förbundsvis summering av medlemskommunernas yta, uppgifter från Wikipedia). 6. Antalet objekt år 2013 som enligt LSO 2.2 är skyldig att lämna skriftlig redogörelse av brandskyddet. 7. Antal brandstationer, både heltids- och deltidsstationer (värn ingår inte). 8. Förbundens totala yta/antal stationer. 9. Antal larm varje år. 10. Antal brandmän/brandbefäl inom förbundet i beredskap/jour 24/7/365. 11. Anställd personal inom förbundet – innefattar både heltidspersonal och RiB (värnpersonal ingår inte). 500 280 220 247 278 315 Årsredovisning 2014 Bilaga 3 Ur tabellen kan bland annat följande utläsas: JRF har cirka 3 gånger fler stationer än övriga räddningstjänstförbund och ungefär dubbelt så många anställda. JRF har mer än dubbelt så många brandmän/brandbefäl i beredskap eller jour 24/7/365 än de övriga räddningstjänstförbunden. Antalet larm är ungefär lika många i de jämförda räddningstjänstförbunden. JRF har ca 50 % fler objekt som ska lämna skriftlig redogörelse av brandskyddet (LSO 2.2) än övriga förbund. Med de personalvolymer som inryms i JRF verksamhet är förbundet jämförbart med Räddningstjänsten Syd som har cirka 485 anställda och Södra Älvsborg som har cirka 425 anställda. Räddningstjänsten Syds medlemsbidrag var 2013 cirka 250 000 tkr och Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund cirka 140 000 tkr. När det gäller antalet brandmän i jour är jämförbara förbund Nerike brandkår och Södra Älvsborg som har cirka 90 brandmän/brandbefäl i beredskap. Nerikes brandkår medlemsbidrag 2013 var cirka 140 000 tkr. Antalet objekt som ska lämna skriftlig redogörelse av brandskyddet i JRF är jämförbart med Attunda räddningstjänstförbund (1 005 objekt), Östra Götalands räddningstjänstförbund (1 141 objekt) och Uppsala räddningstjänstförbund (1 261 objekt). Vad avser stationsantal och förbundets ytstorlek finns inga jämförbara förbund i Sverige. Ekonomiska nyckeltalsjämförelser De nyckeltal som redovisas i denna jämförelser baseras på budget 2014 för Jämtlands räddningstjänstförbund och bokslutssiffror från årsredovisningarna 2013 för de förbund som används i jämförelserna. Skälet till detta är att jämförelserna ska inkludera Härjedalen vilket inte är möjligt om årsredovisningen för 2013 används. De nyckeltal som framräknas för JRF kommer ur ekonomisk synvinkel att vara till de övriga förbundens fördel då budgetsiffrorna är uppräknade och avser 2014 medan årsredovisningarna bygger på utfallet 2013. Vid framräkning av nyckeltalen används enbart medlemsbidraget, intäkterna varierar mycket mellan förbunden bland annat beroende på att några förbund har breddade uppdrag dvs. de har andra uppgifter än de som inkluderas i kommunal räddningstjänst. De ekonomiska nyckeltal som redovisas i detta dokument är: Medlemsbidrag/anställd. Att använda antalet anställda som mått vid framtagandet av ett nyckeltal bedöms lämpligt då personalen utgör den avgjort största kostnaden i alla förbund. Utöver lönekostnader genererar de kostnader i form av resor, utbildning/övning, personalvård m.m. Det är dessutom den viktigaste resursen inom räddningstjänstförbunden och en förutsättning för att kunna genomföra verksamhet. Medlemsbidrag/brandman/brandbefäl i beredskap. Om man istället slår ut medlemsbidraget per brandman/brandbefäl i beredskap eller jour får man en koppling mellan den operativa förmågan och det ekonomiska bidraget. Jämförelsen Årsredovisning 2014 Bilaga 3 blir inte helt korrekt eftersom en del av medlemsbidraget avsätts för förebyggande verksamhet och administration. Medlemsbidrag/innevånare. Detta nyckeltal ger en uppfattning över storleken på medlemsbidrag per innevånare i respektive förbund fördelar sig. Detta ger möjlighet att på en övergripande nivå bilda sig en uppfattning över hur mycket räddningstjänsten kostar per innevånare. Denna beräkning tar inte hänsyn till det kommunala utjämningsbidraget för räddningstjänst1. Investeringsmedel/fordon. Detta nyckeltal ger en uppfattning över storleken på de investeringsmedel per fordon som tilldelats under de senaste 5 åren. Detta nyckeltal ger en uppfattning om investeringsbeloppens storlek i relation till den fordonspark som finns i respektive förbund. Det är nödvändigt att nyttja medelvärden då investeringsbeloppen kan variera kraftigt mellan enskilda år. I detta fall har medelvärden över 5 år använts. Medlemsbidrag per anställd Vid analys av medlemsbidragets storlek per anställd finner man att det är stora skillnader mellan förbunden. Att använda antalet anställda som mått vid framtagandet av ett nyckeltal bedöms lämpligt då personalen utgör den avgjort största kostnaden i alla förbund. Utöver lönekostnader genererar de kostnader i form av resor, utbildning/övning, personalvård m.m. Det är dessutom den viktigaste resursen inom räddningstjänstförbunden och en förutsättning för att kunna genomföra verksamhet. Personalkostnader är också nationellt jämförbara då löner och övriga förmåner i allt väsentligt bygger på nationella avtal. Det finns förvisso lokala avtal men de bör i relation till lön, övertid m.m. utgöra en liten del av den totala personalkostnaden. I diagram 1 kan utläsas att i JRF är medlemsbidraget/anställd cirka 225 tkr medan det i de övriga förbunden är mellan 305-410 tkr/anställd. Diagram 1 Medlemsbidrag per anställd. Detta innebär att det ekonomiska utrymme som avsatta för att bedriva räddningstjänst i JRF regi är betydligt lägre än i de övriga förbunden som använts i jämförelsen. Om JRF ges samma ekonomiska förutsättningar som t.ex. Karlstadsregionen med ca 300 tkr/anställd skulle JRF medlemsbidrag vara cirka 150 000 tkr. 1 Krokoms kommun får 150 kr/innevånare, Strömsund/Bräcke/Bergs kommuner får 250 kr/innevånare och Härjedalen/Ragunda 500 kr/innevånare i kommunalt utjämningsbidrag för räddningstjänst. Årsredovisning 2014 Bilaga 3 Medlemsbidrag per brandman i beredskap/jour Om man istället fördelar medlemsbidraget per brandman/brandbefäl i beredskap eller jour får man en koppling mellan den operativa förmågan och det ekonomiska bidraget. Jämförelsen blir inte helt korrekt eftersom en del av medlemsbidraget avsätts för förebyggande och administrativ verksamhet. Även här framgår det tydligt att JRF disponerar ett betydligt mindre ekonomiskt utrymme än övriga förbund för att skapa denna förmåga. Medlemsbidraget per brandman i beredskap är i JRF cirka 900 tkr medan det i de övriga förbunden varierar mellan 1 700–1 950 tkr/ brandman/brandbefäl. Diagram 2 Medlemsbidrag per brandman/IB/YB i beredskap/jour. Årsredovisning 2014 Bilaga 3 Medlemsbidrag per innevånare Om man jämför hur mycket innevånarna i varje förbund betalar i bidrag för räddningstjänsten erhålls resultat enligt diagram 3. Innevånarna i Jämtland räddningstjänstförbunds område betalar cirka 980 kr/år för denna verksamhet. Motsvarande kostnad varierar mellan 700 och 800 kr/innevånare i de övriga förbunden. Förklaringen till detta är JRF stora yta, ringa befolkningsmängd i förhållande till den stora ytan samt relativt många samhällen som kräver brandstation om kraven i LSO ska uppfyllas. Diagram 3 Medlemsbidrag per innevånare. Investeringsmedel per fordon Om man delar den genomsnittliga investeringsnivån under perioden 2009-2013 med antalet fordon i respektive förbund erhålls resultatet som redovisas i diagram 4. I diagrammet har även JRF med Härjedalen redovisats. Detta värde har framräknats genom att dela den genomsnittliga årliga investeringsnivån i JRF med antalet fordon med Härjedalens fordonspark ingående (79 fordon istället för 60). Detta ger en uppfattning om skillnader mellan JRF med Härjedalen som medlem och övriga förbund om investeringsnivån förblir oförändrad. Diagram 4 Investeringsnivå per fordon. I diagram 4 framgår att investeringsnivån per fordon i JRF är lägre än motsvarande värde i de övriga förbunden. JRF hade under perioden 2009-2013 en genomsnittlig investeringsnivå per fordon på knappt 100 tkr medan de övriga förbunden varierade mellan 110 tkr till ca 195 tkr/fordon. Med Härjedalen som medlem i JRF blir investeringsnivån per fordon ca 75 tkr. JRF investeringsnivå under perioden 2009-2013 var relativt hög. Om 2014 års investeringsnivå inkluderas blir skillnaden betydligt större då JRF investeringsbudget 2014 är Årsredovisning 2014 Bilaga 3 3 400 tkr vilket sänker JRF genomsnittliga investeringsnivå till ca 4 651 tkr istället för 5 903 tkr.
© Copyright 2024