1. No category

Samverkan kring hållbar
stadsutveckling inom
Mistra Urban Futures
Göteborgsregionens
kommunalförbund 2015
1
Förord
EN AV GR:s VIKTIGASTE ROLLER är att bygga kunskap för framtiden. GR är en av flera
aktörer bakom Mistra Urban Futures – ett internationellt centrum med koppling ­mellan
forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra
­verklig skillnad för miljön och människors liv i staden (ur Verksamhetsinriktning och
budget för GR 2016).
Rapporten som du håller i din hand ges sedan 2011 ut årligen för att återspegla
hur GR:s arbete med hållbar stadsutveckling i Mistra Urban Futures ser ut. Rapporten
­bygger på den samverkan och kunskapsuppbyggnad som sker i GR:s nätverk för Mistra
Urban Futures – där alla 13 medlemskommuner deltar i större eller mindre omfattning.
Vill du veta mer om arbetet eller något särskilt projekt är du varmt välkommen att
­kontakta undertecknad!
Lisa Ström
Samordnare Mistra Urban Futures, Göteborgsregionens kommunalförbund
Bilder framsidan: Mostphotos, Bildarkivet, Tony Dahl GR
2
Innehållsförteckning
1. INLEDNING....................................................................................................... 4
1.1 Mistra Urban Futures – aktuellt 2015............................................................ 4
1.2 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan............................ 5
1.3 Nätverket för Mistra Urban Futures.............................................................. 5
2. AKTUELLA UTMANINGAR OCH PROJEKT................................................... 6
2.1 Dialog med näringslivet................................................................................. 6
2.2 Stationsnära planering................................................................................... 7
2.3 Socialt hållbar stadsutveckling....................................................................... 9
2.4 Dialog i stadsbyggandet............................................................................... 10
2.5 Stadens system (avfall, infrastruktur och energi) och
koppling till människa och miljö................................................................. 13
2.6 Urban grönska............................................................................................. 13
2.7 Flera projekt................................................................................................ 15
3. DISKUSSION KRING KOMMUNERNAS ERFARENHETER OCH
FORTSATTA MEDVERKAN............................................................................ 17
4. MEDVERKAN I RAPPORTEN......................................................................... 19
Bild: Clara Engstrand, Emilie Göransson.
3
1. Inledning
1.1 Mistra Urban Futures – aktuellt 2015
Mistra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling som ska ta
fram verkningsfull och relevant kunskap i samverkan mellan praktik och akademi.
I det ­arbetet finns fyra plattformar – i Göteborg (Sverige), Manchester (Storbritannien),
Kisumu (Kenya) och Kapstaden (Sydafrika).
Centrumet bygger på samverkan mellan näringsliv, intresseorganisationer, allmänhet
och myndigheter och har tre huvudfinansiärer. Dessa är Göteborgskonsortiet som består
av sju parter (Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Västra Götalandsregionen
(VGR), Göteborgs stad, Länsstyrelsen, IVL (Svenska miljöinstitutet), Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola), Mistra (stiftelsen för miljöstrategisk forskning)
och Sida (styrelsen för internationellt utvecklingsarbete). Forskningsprojekten finansieras även av externa forskningsfinansiärer så som exempelvis Vinnova och Forskningsrådet Formas. Centrumet har också tre associerade parter: White, SP (Sveriges tekniska
forskningsinstitut) och Trafikverket som bidrar med arbetstid och kompetens i projekt.
Det pågår dessutom utveckling av ett mer strukturerat samarbete med Skåne, Stockholm
och den nationella plattformen för hållbar stadsutveckling.
Under 2015 har en utvecklingsrapport, en så kallad progress report, tagits fram.
Rapporten beskriver vad centrumet har åstadkommit under de fem första åren,
2010–2014, och vilka lärdomar som gjorts.
Mistra Urban Futures har som forsknings- och kunskapscentrum skaffat sig en
­position i den vetenskapliga framkanten och utvecklats till en global aktör för att
­förändra och utmana praktik och forskning inom hållbar stadsutveckling.
Mer än 70 projekt har genomförts eller är pågående och mer än 400 publikationer
– ­såväl ­rapporter som artiklar och avhandlingar – har listats på Centrumets hemsida
www.mistraurbanfutures.org
Illustration: www.mistraurbanfutures.org
4
Den totala omsättningen för Mistra Urban Futures under perioden 2010–2014
har varit ca 235 miljoner kronor, varav Mistra och Göteborgskonsortiet svarat för ca
30 procent vardera. Göteborgskonsortiet har svarat för ca 73 miljoner kronor, varav
38 miljoner kronor varit i form av ”in-kind”, dvs. som arbetstid.
Erfarenheterna från den första perioden 2010–2014 ligger till grund för ett gemensamt arbete med en strategisk plan för nästkommande period 2016-2019.
I den strategiska planen beskrivs Mistra Urban Futures inriktning att genom med­
skapande på lokal och global nivå ta fram kunskap som underlättar en omställning till
mer rättvisa, gröna och tillgängliga städer och storstadsregioner.
Utvecklingsrapporten och den strategiska planen har legat till grund för en utvärdering som Mistra genomfört under våren 2015 med hjälp av en oberoende, internationell
utvärderingspanel. Utvärderingspanelen överlämnade sin rapport till Mistras styrelse i
maj och styrelsen fattade i september ett beslut om en fortsatt finansiering av centrumet
2016–2019. Investeringarna som görs framöver syftar till att skapa ett centrum som kan
fortsätta vara verksamt även efter den tidsbegränsade finanseringen från Mistra.
1.2 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR)
medverkan
För GR innebär en medverkan i Mistra Urban Futures att vi stärker
bilden av G
­ öteborgsregionen internationellt i strävan efter en mer
hållbar stads- och regionutveckling. Vi skapar även lokal nytta
och mervärden genom en ökad analys och kunskapsproduktion
i pågående arbete och processer. Flera strategiska frågor som är
väsentliga inom GR:s verksamhet under de kommande åren, så
som regionförstoring och satsningar på trafikinfrastruktur men
också det livslånga lärandet och en fungerande arbetsmarknad, har
en direkt koppling till Mistra Urban Futures prioriterade områden
rättvisa, gröna och tillgängliga städer.
1.3 Mistra Urban Futures nätverk
Gemensam kunskapsproduktion är ett måste för att kunna möta framtidens krav
på förändring. Praktiska erfarenheter och kunskaper från kommunerna är därför en
viktig del för att vi ska hitta goda och effektiva lösningar på komplexa miljö- och
­samhällsproblem i städer.
Nätverkets syfte och uppgift är att:
Bidra till att ta fram kunskap som är relevant och kan göra skillnad för människor och
miljö i städer, genom att
•bevaka kunskapsbehov i medlemskommunerna
•uppmärksamma intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser i
­medlemskommunerna
•sprida resultat och kunskap i medlemskommunerna
•bidra till årlig uppföljning av GRs medverkan i Mistra Urban Futures
Nätverket träffas sex gånger per år. Du kan läsa mer om nätverket på
www.grkom.se/mistraurbanfutures.
Upplägget i den här rapporten är att kort redogöra för vilka forskningsprojekt och sammanhang som GR driver och medverkar i samt kommunernas erfarenhet och nytta av
medverkan i Mistra Urban Futures.
5
2. Aktuella utmaningar och projekt
GRs MISTRA URBAN FUTURES NÄTVERK har under 2010–2014 identifierat sex fokusfrågor som är relevanta för GR att fokusera på inom Mistra Urban Futures. Dessa sex
fokusfrågor utgör teman på nätverkets träffar, och för varje träff utses en kommun vars
kontaktperson är värd för mötet. Kontaktpersonen planerar mötet tillsammans med
samordnaren på GR och bjuder in relevanta aktörer inom temat, som forskare, myndigheter eller företrädare för näringslivet. Syftet med träffarna är att föra GR:s arbete inom
Mistra Urban Futures framåt genom att både sprida kunskap från pågående projekt,
men även lyfta kommunens utmaningar och initiera projektutveckling som kan berika
pågående processer i kommunerna. Kontaktpersonerna har ett ansvar för att bjuda
in relevanta personer från sin organisation till nätverksträffarna och på så sätt sprida
kunskapen.
Följande kapitel är indelat utefter dessa teman och beskriver vilka projekt och kunskapsbyggande aktiviteter som GR medverkar i inom ramen för temat. Under rubriken
”flera projekt” beskrivs initiativ och projekt som inte direkt kopplar till något tema eller
spänner över flera teman.
2.1 Dialog med näringslivet
Affärsdriven stadsutveckling
Affärsdriven stadsutveckling är en fortsättning på Mistra Urban Futures pilotprojekt
­Affärsdriven hållbar stadsutveckling som pågick 2010–2011.
Syftet med Affärsdriven stadsutveckling är att bygga ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som tar ett samlat grepp på samverkansprocesser och affärsmodeller för innovation och hållbar stadsutveckling. GR, Business Region Göteborg (BRG) och Göteborgs
Stad medverkar tillsammans med andra samhälls- och forskningsaktörer i kunskaps­
processen.
Näringsliv i stadsutveckling
Nära kopplat till Affärsdriven stadsutveckling har en arbetsgrupp bestående av GR,
BRG, SP, VGR, Kungälvs kommun, Mölndals stad, Göteborgs stad och Ale kommun
genomfört en kunskapsöversikt inom Mistra Urban Futures med fokus på näringsliv i
stadsutveckling.
Kunskapsöversikten Näringslivets geografi och omvandling beskriver området
näringsliv i stadsutveckling utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Rapporten omfattar såväl
teoretiska avsnitt kring befintlig forskning och teoribildning som praktiska exempel från
de tre svenska storstadsregionerna. Rapporten har presenterats och diskuterats under en
workshop då även Trafikverket, branschorganisationer och forskare från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet deltog. Syftet har varit att identifiera kunskapsluckor
och möjliga vägar framåt för att bättre belysa näringslivsutveckling kopplat till stadsutveckling utifrån hållbarhet. Övergripande frågeställningar som kunskapsöversikten
lyfter som viktiga att studera vidare är:
•Vad blir effekten av dagens tillväxtstrategier och samhällsplanering på näringslivsutveckling i olika delar av regionen? Hur tar dessa regionala strategier sig
­uttryck på lokal nivå? Hur skiljer det sig mellan kommuner som växer, stagnerar
6
eller har en minskande befolkning? Vilken betydelse har platser och geografiska
förutsättningar avseende näringslivsutveckling i växande städer respektive orter
med minskande befolkning?
•Vilka är hållbarhetskonsekvenserna av den förda tillväxtpolitiken och planeringen? Vad är kommunens respektive regionens roll och handlingsutrymme? Vilket
­inflytande har politiken och vilka är begränsningarna?
•Hur kan en bättre dialog och ett fördjupat samspel mellan näringsliv samt kommunala och regionala aktörer underlätta för en omställning och en mer hållbar
planering och lokalisering för näringslivet?
2.2. Stationsnära planering
Det urbana stationssamhället – vägen mot ett resurssnålt resande
Det urbana stationssamhället är en kunskapsprocess inom vilken delprojekt och aktivi­
teter genomförs i syfte att öka kunskapen om det komplexa i stationsnära planering.
Genom en styrgrupp bestående av representanter från Trafikverket, GR, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Mistra Urban Futures möjliggörs gränsöverskridande arbete. I dagsläget medverkar elva kommuner i projektet.
Ytterligare kommuner är inkopplade i samband med olika delprojekt. Processledningen
består under 2015 av Ulf Ranhagen, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)/SWECO,
Amie Ramstedt, GR, och Alice Dahlstrand, Trafikverket. Alla delprojekt och aktiviteter
utgår från följande sju fokusområden som identifierats som utmaningar av projekt­
parterna.
•Buller, vibrationer och risker
•Dialog och samverkan
•Livsstilsvärden, identitet och platsmarknadsföring
•Struktur i ett hållbart samhälle och design
•Markanvändning och markvärden
•Flexibla hållbara transporter
•Stationens roll för ett omland
I ett av delprojekten fokuserar bl.a. Västra Götalandsregionen, Region Halland, ett flertal kommuner och Göteborgs universitet med stöd av Tillväxtverket på Stationers roll
för utveckling av mindre orter och dess omland. Projektet har resulterat i en kunskapssammanställning om tidigare forskning, en kartläggning med statistik över utvecklingen
i tio orter med eller utan tågstation och slutligen en rapport baserad på djupintervjuer
Illustration: Emilie Göransson.
7
Illustration: Emilie Göransson.
med boende i tre mindre stationssam­
hällen.
En annan viktig fråga för att möjliggöra en utveckling av stationssamhällen
är säkerhet och en god ljudmiljö. Trafik­
verket tillsammans med SP och White
Arkitekter har inom ramen för projektet
arbetat fram en förstudie. I studien konstateras att det finns stora möjligheter till
utveckling av tekniska innovationer och
att fokus borde ligga på att åtgärda buller vid eller nära källan. Det finns även
potential att utveckla processerna, öka
möjligheter att tillgodoräkna sig åtgärder och utveckla modeller för både beräkning och
finansiering.
Den komplexitet av intressen och aktörer som är involverade vid stationsnära
­utveckling för att samverkan och dialog är av yttersta vikt. Men hur kan man samverka
i komplexa planerings- och utvecklingsprocesser? Hur kan man lära av varandra? Det
är något som varit i fokus i en förstudie som genomförts av Högskolan i Malmö, Hög­
skolan i Halmstad, Radar arkitektur, Region Halland i samarbete med GR, Region
Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, Mistra Urban Futures och ett flertal kommuner. Förstudien har bl.a. genom ett flertal fokusgrupper studerat förutsättningar för yrkesverksamma
planerare att lära sig arbeta med hållbar stadsutveckling på innovativa sätt. Utifrån förstudien har en ansökan lämnats in till Formas för fortsatt forskning på temat ­Design-lab
för hållbara stationssamhällen: stöd för professionellt lärande i urban planering.
Lena Hopsch, Chalmers arkitektur, har ansökt om utbyte mellan Chalmers och Oslo
School of Architecture and Design (AHO). Tanken är att tillsammans med stations­
samhällen runt Oslo och i Sverige fokusera på hur man kan utveckla urbana stationssamhällen som tar avstamp i ortens historiska identitet istället för att applicera en
generell utformning och struktur.
En nyckelfaktor för att lyckas med livspusslet är effektiv organisering av transportbehoven. Den egna bilen kan lätt uppfattas som den enklaste lösningen. Ett bilberoende
stationssamhälle är varken energismart, attraktivt eller yteffektivt. Delprojektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen fokuserar därför på frågor kopplat till hållbar
lokal mobilitet och en effektiv markanvändning. Ett stort antal projektdeltagare från
bl.a. Svenska miljöinstitutet IVL, SP, Viktoria Swedish ICT, Chalmers, Ale, Alebyggen,
Balder, ICA, VGR, GR m.fl. deltog i den första fasen av projektet som medfinansierades
av VINNOVA. Denna fas har slutrapporterats och ansökan om finansiering för nästa
steg är inlämnad. Inför fortsättningen har ytterligare parter inkluderats i form av bl.a.
Lerums kommun, Svensk fastighetsförmedling, Handelsbanken, Bzzzt, Skanska, HSB,
Derome och Jutabo. Ambitionen är att utveckla en incitamentsplattform för hållbart
resande och beräkningsverktyg riktade mot olika grupper.
Chalmers, GR och Mistra Urban Futures har i samarbete lämnat in en ansökan om
att finansiera en industridoktorand som kommer att ha fokus på att studera processen
för att utveckla stationssamhällen i Göteborgsregionen och Kapstaden. Projektet arran­
gerade under våren 2015 en workshopdag om pendelparkeringar och god ljudmiljö med
fyra konkreta kommunala case. I workshopen medverkade åtta olika kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket, VGR, Västtrafik, Kungliga Tekniska Högskolan, SP, Göteborgs
Stad, White Arkitekter, Chalmers och Transportøkonomisk institutt, TØI. Under workshopen genomfördes praktiskt arbete med stöd av sakkunniga som enligt utvärderingen
gav nya kontakter och insikter hos deltagarna. Arbetsmetoden kan komma att utvecklas
i kommande arbetet.
8
2.3 Socialt hållbar stadsutveckling
Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer – KAIROS
KAIROS är ett transdisciplinärt forskningsprojekt med fokus på hållbarhetens sociala
dimension. Utgångspunkten för projektet är det sätt på vilket globalisering, migration
och urbanisering präglar vår samtid och ställer nya krav på delaktighet och medskapande.
I projektet har flera rapporter och kunskapsunderlag tagits fram om Styrning av
­offentlig sektor i rättvisa och socialt hållbara städer, Civilsamhället i ett förändrat
­politiskt landskap, Ungas medskapande och Dialogens roll och former.
Inom projektet pågår framtagning av en slutrapport och spridning av resultat samt
identifiering av fortsatt relevant arbete.
Delad stad
Projektet Delad stad har genomförts i samarbete mellan Mistra Urban Futures, Kungliga
tekniska högskolan KTH, Boverket och Göteborg stad och har handlat om att klargöra
stadsbyggandets roll för social hållbarhet och för frågor som relaterar till urban segre­
gation och utanförskap. Forskningsprojektet har mött ett stort intresse och vilja till
utveckling bland tjänstemän.
En slutsats i projektet är att stadsbyggandet har betydelse för sysselsättning och
integration, men i mycket liten utsträckning används strategiskt för att minska segregation och för att utjämna livsvillkoren. Sociala konsekvenser är sällan beskrivna i stadsbyggnadstermer. Projektet har testat verktyget stadsrumsanalyser i syfte att stärka både
evaluering och dialogprocessen samt att ta reda på när arkitekturen spelar roll och på
vilket sätt.
Ett antal utmaningar som har lyfts fram i projektet är bland annat svårigheten att
omvandla intentioner som rör hållbarhet i praktiken, t.ex. i detaljplaner och i projekt
och infrastruktursatsningar. Det är även en utmaning att styra investeringar till de
platser i staden/regionen där de behövs för att vi ska kunna utveckla regionen i en mer
hållbar riktning. Projektet visar också att det behövs mer kunskap och verktyg för att
säkerställa att stadsbyggnadsförändringar verkligen leder till minskade rumsliga orättvisor. En annan slutsats är att professionen behöver stärkas, både egen kunskap och
förståelsen för betydelsen av hur vi bygger men också för att förbättra kommunikationen med samhället i stort.
Sociala värden i stadsdelsomvandlingar
Projektet Socialt hållbar stadsdelsomvandling – indikatorer och verktyg har utgått
från ett identifierat behov hos fastighetsägare och andra att finna sätt att analysera den
­sociala påverkan som renoveringar av fastigheter, liksom omvandlingar av större grannskap, kan tänkas ha i framtiden. Med social påverkan menas här frågor relaterade till
livskvalitet och rättvisa, så som hälsa, trygghet, inomhusmiljö, buller, hyresnivåer och
bostadsstandarder. Att finna sätt att analysera hur planerade renoveringar kan tänkas
påverka livskvalitet och rättvisa i våra städer är relevant, inte minst i en tid då många
bostadsområden i Sverige står inför behov av upprustningar och energieffektiviseringar.
Projektet har pågått under vår- och höstterminen 2014 och har framförallt bestått av
utformandet av indikatorer parallellt med genomförandet av en litteraturstudie och ett
antal fallstudier.
9
2.4 Dialog i stadsbyggandet
Samverkansarbete och forskning kring medskapande i Gråbo
Lerums kommun har konstaterat att kommunens Vision 2025 och Pilot Gråbo inte
kan lyckas utan ett nära samarbete med medborgarna. Lerums kommuns arbete med
medborgardialog och medskapande har studerats av en forskare från Chalmers tekniska högskola under tre år, som ett följeforskningsprojekt inom Mistra Urban Futures.
­Forskningen har resulterat i flera artiklar, seminarier och en forskningsrapport.
En utvärdering av forskningens resultat pekar på flera slutsatser som har lyfts som
förslag på beslut till Lerums kommunstyrelse. Slutsatserna handlar om att utveckla
kommunens förmåga till ett effektivt samtal med medborgarna, undersöka hur medskapandeprocessen ska kunna göras representativ och att förstärka kommunikationen med
dem som bor och verkar i Gråbo.
En ansökan är inlämnad till Formas om att möjliggöra spridning kring forskningens
resultat både till nätverk inom GR men även till SKL.
Medborgardeltagandets effekter: en kartläggning och utveckling av den
kommunikativa planeringens omfattning, former och resultat
Projektet kommer att genomföras i samarbete mellan KTH och Göteborgs universitet
tillsammans med Boverket, Trafikverket, SKL, Mistra Urban Futures, GR, Göteborgs
Stad, samt kommunerna Alingsås, Lerum, Tjörn, Malmö, Lund, Landskrona, Stockholm, Botkyrka, Upplands Väsby och Nacka. Projektet finansieras av Formas och
medverkande parter.
För det första vill projektet fylla kunskapsluckor om medborgardeltagande i planeringen genom att skapa ett översiktligt underlag för diskussionen om hur deltagande
kan och bör gå till och vad det har för betydelse. Genom att kartlägga deltagandepro-
10
cesser i de tre största stadsregionerna i Sverige under perioden 2000–2014 syftar projektet till att förstå deltagandets omfattning och fokus samt form och resultat. Omfattning
och fokus rör frekvens, skala, geografi och vilka frågor som berörs i deltagandeprocesser, faktorer som kan peka på hur den kommunikativa planeringen faktiskt ser ut idag,
var den sker och vad den handlar om. Form fokuserar på hur deltagarna väljs ut (till
exempel slumpvis eller genom riktad rekrytering), hur man kommunicerar i processen
och hur kopplingen mellan deltagandeprocessen och de politiska besluten ser ut. Vem
är involverad och hur? Hur omfattande är deltagandet, dialogen eller samarbetet? Vilka
verktyg används för att skapa förutsättningar för deltagande? Deltagandets resultat
handlar om vilka effekter deltagandeprocessen har på planeringspraktiken i beslut,
planer och i utformning av den fysiska miljön. Tar sig deltagandearbetet in i översiktsplaner, detaljplaner eller visioner, förändrar deltagandet planeringspraktiken och får det
synliga och påtagliga effekter i stadslandskapet, t.ex. i form av byggnation, förändrad
utformning eller skyltning?
För det andra är syftet att analysera hur deltagandearbetet, vad gäller omfattning,
fokus, form och resultat, påverkar planeringens legitimitet, effektivitet och rättvisa och
hur det skulle kunna utvecklas praktiker för att stärka sambandet mellan medborgar­
deltagandet och dessa tre värden.
I november 2014 genomfördes en konferens i Göteborg med temat Framtidens stadsbyggnadsdialoger – rättvisa, legitimitet och effektivitet, då över 200 personer deltog.
11
12
2.5 Stadens system (avfall, infrastruktur och energi) och
koppling till människa och miljö
MEI-metoden – En kombination av materialflödesanalys och livscykelanalys för att
utvärdera ändamålsenligheten och potentialen för kommunala åtgärder i arbetet med att
nå uppsatta miljömål är ett projekt inom Mistra Urban Futures som drivs av IVL och
Chalmers och till största delen är finansierat av Formas. Projektet handlar om att utveckla och testa en ny unik metod som syftar till att mäta miljöpåverkan från konsumtion av resurser. Ambitionen är att metoden ska kunna användas som ett verktyg för att
utveckla strategier, mål och åtgärder för en mer hållbar konsumtion på lokal, regional
och nationell nivå.
Ett annat projekt som kallas Innovationer för avfall som resurs och är ett samarbete
mellan SP, Lots Design, IVL, Stena Recycling, Borås Energi och Miljö samt Kretslopp
och Vatten i Göteborgs stad har i år fått medel från Vinnova. I projektet finns också en
aktörsgrupp med representanter från olika intressenter, bl.a. GR. Projektet tar utgångspunkt i att dagens system för att samla in och ta hand om avfall inte är tillfredsställande, varken för hushåll eller för de intressenter som bidrar med tjänster för att omvandla
avfall till resurser. Projektet vill skapa innovationer som ändrar fokus från avfallshantering till hantering av värdeskapande resurser redan i insamlingsledet.
Bild: Bildarkivet.se
2.6 Urban grönska
Ekosystemtjänster
IVL har tillsammans med Härryda kommun, GR, Länsstyrelsen i Västra Götalands län
och Mistra Urban Futures tagit fram en projektansökan till Vinnovas utlysning Innovationer för ett hållbart samhälle. Projektet avser att ta fram ett innovativt verktyg för
ekosystemtjänster som ska kunna användas i samhällsplaneringen. Syftet med projektet
är att tydliggöra vilken påverkan en exploatering har på ett områdes ekosystemtjänster.
13
Bild: Tony Dahl.
Detta behöver klarläggas i god tid innan exploateringen äger rum. Genom en ­komplett
planering i tidigt skede kan utbyggnaden planeras bättre i syfte att kunna bevara,
­utveckla och stärka ekosystemtjänster i landskapet. Beslut meddelas i oktober. Om projektet beviljas kommer det att pågå i två och ett halvt år mellan februari 2016 och juli
2018.
Grön produktion
Grön produktion är ett utvecklingsprojekt som handlar om att skapa förutsättningar
för stadsnära odling med ekonomisk bärighet i och omkring staden. Projektet leds av
Chalmers Tekniska Högskola, IVL och Studiefrämjandet och drivs i nära samverkan
med Länsstyrelsen Västra Götaland, Pilotprojektkontoret, Stadsjord, Göteborgs Stad
genom Utveckling Nordost, Fastighetskontoret samt Miljöförvaltningen, Changemaker
och Coompanion.
Fokus i projektet har varit andelsjordbruk och utbildningsinsatser. Projektet har
avslutats under året och presenterat en slutrapport. VGR, Studiefrämjandet och Länsstyrelsen i Västra Götaland kommer 2015–2017 att fortsätta arbeta med att utveckla
affärsmodellen andelsjordbruk. Andelsjordbruk eller Community Supported Agriculture (CSA) innebär ett jordbruk som utförs som ett partnerskap mellan konsument och
lantbrukare där ansvar och risker men också skörden delas. Partnerskapet kan vara att
köpa en del av skörden i förväg (självplock på gården) eller att teckna en prenumeration
på grönsaker (grönsakslåda). Alla andelsjordbruk har tre gemensamma kännetecken, det
vill säga närodlat, betalning i förväg och veckovis leverans eller skörd.
Stad och land
Hur planeras ett stadsnära landskap utifrån de utmaningar och den omställning samhället står inför? Hur ser en planering ut som utgår från landskapets värden och samtidigt
ger möjlighet till nya näringar? Hur kan vi dra nytta av den stora mängden människor
med erfarenheter från jordens alla hörn när vi planerar för framtiden? Det är frågor som
ställs i en pågående process som kallas LAB 190 och som testar nya former för tillämpning av den Europeiska Landskapskonventionen.
Västarvet/VGR har tillsammans med kommunerna, GR och Länsstyrelsen initierat
en utvecklingsprocess med målet att utveckla området längs med väg 190. Processen
ska fånga upp och samla pågående initiativ i kommuner, region och näringsliv, bland
de boende och inom föreningslivet, och koppla samman dessa under en längre period.
Ambitionen är att koppla forskning till utvecklingsarbetet. Den 4 maj anordnades ett
seminarium på temat Stads- och landsbygdsutveckling för en hållbar framtid då drygt
40 forskare och tjänstemän medverkade.
14
2.7 Övrigt
WISE – Välbefinnande i den hållbara staden
Inom forskningsprojektet WISE – Well-being In Sustainable cities – bedrivs forskning
i syfte att analysera hur en omställning till ett hållbart samhälle kan kombineras med
åtgärder som ökar människors välbefinnande.
I WISE-projektet har en rapport som heter Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska
möjligheter och livsstilsförändringar tagits fram. Rapporten illustrerar konsumtions­
baserade scenarier som beskriver olika beteendeförändringar avseende energianvändning i bostäder, bilresor, flyg, mat och annan konsumtion. Syftet är att analysera och
kommunicera hur en övergång till ett koldioxidsnålt samhälle kan se ut och hur det kan
påverka människors välbefinnande. Hur kan vardagen se ut år 2050 då klimatmålen
uppnåtts?
GR är involverade i delprojektet Future Happiness Challenge som har tagit fram ett
Ipad-spel för att på ett spännande och tydligt sätt kommunicera rapporten. Ungdomar
som idag går i gymnasiet har stor möjlighet att driva den hållbara utveckling som är så
nödvändig för att vi ska klara av att vända trenden med ökande utsläpp. Elever från
Lindholmens tekniska gymnasium, Lerums gymnasium och Uddevalla Gymnasieskola
har medverkat i workshops där deras tankar, idéer och inspiration inför spelproduktionen har samlats in. Spelet finns nu att ladda ned som app.
GR medverkar även i ett delprojekt om beslutsmodeller. Delprojektet har tidigare
undersökt om och hur Trafikverkets nationella planeringsinriktning, baserad på underlag från prognosmodellen Sampers, kan kombineras med en målstyrd regional planering
med K2020 som konkret exempel.
Illustration: Stockholm Environmental Institute.
15
Arbetet har därefter gått vidare och Jessica Berg (Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI) och Helena Karresand (Linköpings Universitet) arbetar i dagsläget
tillsammans med arbetsgruppen där Trafikverket, VGR, GR och Göteborg stad ingår
med en forskningsstudie där ett antal typhushåll i arbetsmarknadsregionen Göteborg
analyseras för att beskriva hur minskad bilanvändning kan påverka tidsanvändningen
i vardagen. Den 27 mars i år genomfördes ett seminarium då tjänstemän från lokal,
­regional och nationell nivå medverkade för att diskutera resultat från de olika del­
studierna.
Hållbara livstilar
Projektet Hållbara livsstilar drivs av Göteborg Stad inom Mistra Urban Futures. GR
medverkar i projektets styrgrupp och genom Lerums kommun i projektets arbetsgrupp.
Projektet syftar dels till att synliggöra vad hållbara livsstilar innebär samt hur man på
lokal och regional nivå kan underlätta hållbara livsstilar i Västra Götaland. Dessutom
finns en ambition att genom medverkan i FN:s program för Hållbara Livsstilar inhämta
kunskaper och utbyta erfarenheter med andra aktörer i Sverige och resten av världen om
hur man arbetar på lokal och regional nivå för att underlätta hållbara livsstilar.
Fortsättning av GAPS-projektet
Mistra Urban Futures har under 2012–2014 drivit ett internationellt pilotprojekt –
Governance and Policy for Sustainable Cities (GAPS) – med syftet att kartlägga och
jämföra utmaningar, strategier och åtgärder inom hållbar stadsutveckling. Projektet
omfattar fyra plattformar: Göteborg, Kapstaden, Kisumu och Manchester. Arbetet på
Göteborgsplattformen har drivits av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och forskare
från förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.
Varje plattform har studerat sin region, där Göteborgsplattformen greppat om hela
storstadsregionen, Göteborgsregionen. I den första fasen av projektet har tre utmaningar
identifierats och beskrivits: social polarisering (segregation), bristande infrastruktur samt
klimatförändringar. I den andra fasen har syftet varit att undersöka hur dessa utmaningar hanteras i GR:s strategi Hållbar tillväxt från 2013 samt graden av sammanhållning i
Göteborgsregionens hållbarhetspolitik.
Rapportens författare beskriver hur en ”berättelse” om svag hållbarhet – med betoning på ekonomisk tillväxt, regionförstoring och urban förtätning på bekostnad av
de ekologiska och sociala dimensionerna – burits fram av en samlad åsiktskoalition
­(cohesive discourse coalition). Även kritiska åsiktskoalitioner har identifierats – inom
politiken, på tjänstemannanivå och i civilsamhället – men utan tecken på strategiskt
genomslag i det övergripande tillväxtorienterade samhällsperspektivet.
Efter (och oberoende av) GAPS-studien har GR:s övriga styrdokument reviderats
– det vill säga förbundsordning, verksamhetsinriktning och budget – med en tydligare
betoning av den sociala hållbarhetsdimensionen. Under hösten 2015 ska ett uppföljningssystem av indikatorer tas fram för att kunna följa upp GR:s olika mål med bäring
på social hållbarhet, i syfte att över tid kunna visa på förutsättningarna för och graden
av uppnådd socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Vilka insatser och verksamheter har varit framgångsrika, vilka andra behöver förändras?
Där det genomförda GAPS-projektet undersökt styrningen i GR genom policyanalys
av styrdokument och processen i vilken dessa kommit till, föreslås fortsättningsvis en
inriktning med fokus på den reella styrning som sker genom den regionala samverkan i
GR och genomslaget av denna.
16
3. Diskussion kring kommunernas
erfarenheter och fortsatta medverkan
FÖR ATT UTVÄRDERA GR:s ARBETE i Mistra Urban Futures har nätverket under en
nätverksträff diskuterat erfarenheterna och nyttan av Mistra Urban Futures och hur
deltagarna i nätverket ser på framtida samverkan.
Mistra Urban Futures erbjuder ett yrkesövergripande och forskningsrelaterat forum
som är positivt för kommunerna att ha tillgång till. Den samverkan som skett hittills
i Mistra Urban Futures har
gett idéer kring nya arbetssätt. S­ eminarier, nyhetsbrev
och nätverksträffar ger nytta
i form av kompetenshöjning.
Resultaten och kunskap som
kommit fram är möjlig att
överföra till praktiska projekt, men det är en utmaning
att förankra i kommunerna.
Överlag upplever de kommuner som är delaktiga att de
drar nytta individuellt, men
skulle kunna dra mer nytta
organisatoriskt.
Fortsättningsvis ser nätverket gärna att Mistra Urban
­Futures kan stötta kommunernas tvärsektoriella arbete för
att hitta nya perspektiv och
belysa målkonflikter.
Exempel på några aktuella
utmaningar som kontaktpersonerna i nätverket lyfter är
parkeringsfrågor och parkeringsnormer för boende och
handel. Hur kan vi hitta nya
innovativa lösningar som
ligger i linje med framtidens
hållbara livsstilar?
En annan utmaning är
behovet av att förtäta med
fler bostäder och att samtidigt
bibehålla grönska och grönstruktur.
Just nu är Sverigeförhandlingen aktuell i många kommuner. Sverigeförhandlingen
är en process som drivs för att
17
Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighets­järnväg där tågen ska kunna köra i 320 km/h och även tittar på infrastrukturprojekt som ska förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i storstäderna Malmö, ­Göteborg och Stockholm. Det
hade varit intressant att inom Mistra Urban Futures studera vilka sociala, ekologiska
och ekonomiska konsekvenser processen får på längre sikt.
En viktig fråga att bygga kunskap kring fortsättningsvis är vad hållbar stadutveckling innebär för mindre orter i en storstadsregion och hur stads- och landsbygdsutveckling hänger samman.
GR:s nätverk för Mistra Urban Futures upplevs av deltagarna som ett funktionellt
sammanhang för kunskapsuppbyggnad och diskussion. Deltagarna får möjlighet till
erfarenhetsutbyte, inspiration från olika forskningsprojekt och aktuell forskning.
Nätverket är idag inriktat på teman och ger möjlighet för kontaktpersonerna i
nätverket att bjuda med kollegor med koppling till respektive tema. Deltagandet är ofta
högt på nätverksträffarna, men består av olika personer varje gång, vilket gör att nätverket mer liknar ett forum. Nätverket upplevs inte ha en stark funktion när det gäller
förankring och kommunikation till andra delar av kommunen än samhällsbyggnadssektorn.
Det är därför viktigt att jobba ännu mer med kommunikation framöver för att
kunna synliggöra kunskapen och arbetet som drivs i nätverket och på så sätt förankra
kunskap som tas fram i nära samarbete med forskning till en bredare målgrupp i kommunerna.
På grund av att kontaktpersonerna i nätverket i dagsläget till stor del har koppling
till samhällsbyggnad är det dessutom viktigt att kommunicera resultat från olika Mistra
Urban Futures projekt till andra nätverk med politiker och tjänstemän inom GR. l l l
18
4. Medverkan i rapporten
Följande personer ingår i nätverket för Mistra Urban Futures och har medverkat i framtagning av rapporten:
Lisa Ström, samordnare Mistra Urban Futures, GR
Ale kommun: Annika Friberg (miljöplanerare) och Magnus Blombergsson
(stadsarkitekt)
Alingsås kommun: Johanna Carlsson (samhällsplanerare)
Göteborg stad: Pia Borg (planeringsledare)
Härryda kommun: Lotta Kjällström (administrativ chef på samhällsbyggnadssektorn)
Kungsbacka kommun: Elin Johansson (verksamhetschef, planavdelningen)
Kungälvs kommun: Monica Wincentson (översiktsplanerare)
Lerums kommun: Johanna Wahlqvist (miljöcontroller)
Lilla Edets kommun: Cecilia Friberg (mark- och exploateringschef) och Sara Bylund
(planingenjör)
Mölndal stad: Kenneth Fonden (planchef)
Partille kommun: Maria Gunnarsson (planeringchef)
Stenungsunds kommun: Erika Bjernhagen Börkén (utvecklingsledare)
Tjörns kommun: Christina Harling (planarkitekt)
Öckerö kommun: Sofia Wiman (planarkitekt) och Anna Westergården (planarkitekt)
19
Layout: Infogruppen GR 031–335 50 34. Tryckeri: Sandstens, Göteborg.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Besök Anders Personsgatan 8 • Post Box 5073, 402 22 Gbg • Tel 031–335 50 00
Fax 031–335 51 17 • e-post [email protected] • www.grkom.se
20