Leak detection methods in buried water pipes
Läcksökningsmetoder i markförlagda vattenledningar. En utredning för att underlätta valet av läcksökningsmetod. Leak detection methods in buried water pipes Investigation to facilitate the selection of leak detection method Henrik Andersson Alexander Lindbom EXAMENSARBETE 2015 Byggnadsteknik Postadress: Box 1026 551 11 Jönköping Besöksadress: Gjuterigatan 5 Telefon: 036-‐10 10 00 (vx) Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Hamid Movaffaghi Handledare: Nasik Najar Omfattning: 15 hp Datum: 2015-04-28 Abstract Abstract Purpose: The water distribution system that lying under the ground surface consists of many different materials. A leak on the distribution network can affect a large number of subscribers and may lead to water contamination with pathogenic microorganisms. Therefore, it is important to have well-studied methods to be able to both investigate and locate the leaks. The purpose of this report is to facilitate the selection of leak detection method. Method: The methods that the report was based on were interviews and literature studies. Findings: The most common leak detection methods used in the Swedish market today are the correlators, manual acoustic surveys and tracer gas. In-pipe leak detection system is a method with great development potential and is considered a good method that works regardless of pipe materials. Correlator and manual acoustic surveys does not work well on plastic pipes, since plastic does not lead sound good enough. Tracer gas is a good method for locating leaks when no other method works. However, it is an expensive and time-consuming method. There are other methods that are under development, but which have not reached the market yet. Consequences: It was clear in the analysis and the result that today's leak detection methods do not work well on plastic pipes. This results that in the future there will be a need to find new leak detection methods that work regardless of pipe materials, since more and more plastic is used in building distribution network. Limitations: This report has focused on buried water pipes. Why leaks occur did not be answered. The report has focused on the Swedish market on leak detection. There may be other leak detection methods than what the report mentions, this is something that can be expected when research is active in finding new methods. The methods that the report is based on have given a theoretical picture of the problem today. The choice of method has therefore limited the practical approach to the problem. Keywords: Leak detection methods, leakage, pipe dimensions, pipe materials, water distribution system. i Sammanfattning Sammanfattning Syfte: Vattenledningssystemet i marken är uppbyggd av många olika material. Ett läckage på ledningsnätet kan påverka en stor del av kommunens abonnenter i form av tryckfall men kan även leda till att dricksvattnet kontamineras. Detta kan leda till att sjukdomsframkallande mikroorganismer når dricksvattnet. Därför är det viktigt med välstuderade metoder för att både kunna undersöka och lokalisera var läckagen befinner sig. Syftet med rapporten är därför att underlätta valet av läcksökningsmetod. Metod: De metoder som användes för att uppnå målet är intervjuer och litteraturstudier. Resultat: De vanligaste läcksökningsmetoderna som används på den svenska marknaden idag är korrelatorn, marklyssnare och spårgas. Ljudsond är en metod med stor utvecklingspotential och anses vara en bra metod som fungerar oavsett ledningsmaterial. Korrelatorn och marklyssnaren fungerar inte bra på plastledningar, då plast inte leder ljud tillräckligt bra. Spårgas är en bra metod för att lokalisera läckage när ingen annan metod fungerar. Det är dock en dyr och tidskrävande metod. Det finns även andra metoder som är under utveckling, men som inte har nått marknaden än. Konsekvenser: Det framgick klart och tydligt i analysen och resultatet att dagens läcksökningsmetoder inte fungerar tillräckligt bra på plastledningar. Detta leder till att det i framtiden kommer behövas nya läcksökningsmetoder som fungerar oavsett ledningsmaterial, eftersom allt mer plast byggs in i distributionsnätet. Begränsningar: Rapporten har enbart fokuseras på markförlagda vattenledningar och inte vattenledningar i andra medier. Varför läckage uppstår kommer inte att besvaras. Rapporten har riktat sig mot den svenska marknaden inom läcksökning. Det kan finnas andra läcksökningsmetoder än vad rapporten nämner, detta är något som kan förväntas då det forskas aktivt för att hitta nya metoder. De metoder som detta arbete redovisar, har gett en teoretisk bild på problemet idag. Metodvalet har därför begränsat den praktiska synen på problemet. Nyckelord: Ledningsdimensioner, ledningsmaterial, läckage, läcksökningsmetoder, vattenledningar. ii Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning...................................................................................... 1 1.1 BAKGRUND.................................................................................................................................. 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ............................................................................................................... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................... 2 1.3.1 Mål ...................................................................................................................................... 2 1.3.2 Frågeställningar ................................................................................................................. 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................ 2 1.5 DISPOSITION ................................................................................................................................ 2 2 Metod och genomförande ......................................................... 3 2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ......................................................................................................... 3 2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ......................... 3 2.2.1 Vilka läcksökningsmetoder finns för att upptäcka läckage i markförlagda vattenledningar, samt vilka förutsättningar krävs för respektive metod? ....................................... 3 2.2.2 Hur fungerar dagens läcksökningsmetoder på de olika ledningsmaterial som finns idag?3 2.3 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ..................................................................................... 4 2.3.1 Intervju ................................................................................................................................ 4 2.3.2 Litteraturstudie ................................................................................................................... 5 2.4 ARBETSGÅNG .............................................................................................................................. 5 2.4.1 Intervju ................................................................................................................................ 5 2.4.2 Litteraturstudie ................................................................................................................... 6 2.5 TROVÄRDIGHET ........................................................................................................................... 6 3 Teoretiskt ramverk ................................................................... 7 3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI .................................................................. 7 3.2 RADARTEKNIK............................................................................................................................. 8 3.3 AKUSTISKA LÄCKSÖKNINGSMETODER ........................................................................................ 9 3.4 SPÅRGAS FÖR LÄCKSÖKNING .................................................................................................... 11 3.5 LÄCKSÖKNINGSMETOD MED TERMOGRAFI ............................................................................... 12 3.6 ANALYS AV LÄCKSÖKNINGSMETODERNA: TIME-DOMAIN REFLECTOMETER, RADARTEKNIK OCH ELECTRICAL RESISTIVITY TOMOGRAPHY ............................................................................................. 13 iii Innehållsförteckning 3.7 SAMMANSTÄLLNING AV LÄCKSÖKNINGSMETODER ................................................................... 15 3.8 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER .................................................................................... 17 4 Empiri ........................................................................................ 18 4.1 INTERVJU MED LASSE GABRIELSSON PÅ TEKNISKA KONTORET I JÖNKÖPING ........................... 18 4.1.1 Företagspresentation ........................................................................................................ 18 4.1.2 Ledningsmaterial på distributionsnätet i Jönköping ........................................................ 18 4.1.3 Hur läckor upptäcks.......................................................................................................... 18 4.1.4 Läcksökningsmetoder och utrustning ............................................................................... 18 4.1.5 Noggrannhet ..................................................................................................................... 19 4.1.6 Utvecklingsarbete ............................................................................................................. 19 4.2 INTERVJU MED MATZ MALMGREN VD PÅ HAMAFO TEKNIK AB .............................................. 20 4.2.1 Företagspresentation ........................................................................................................ 20 4.2.2 Läcksökningsmetoder........................................................................................................ 20 4.2.3 Svagheter med dagens läcksökningsmetoder .................................................................... 22 4.2.4 Erfarenhet- och kunskapskrav .......................................................................................... 22 4.2.5 Noggrannhet ..................................................................................................................... 22 4.2.6 Framtida läcksökningsmetoder......................................................................................... 23 4.3 INTERVJU MED BO PETERSSON PÅ NSVA ................................................................................. 24 4.3.1 Ledningsmaterial på distributionsnätet i Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. ..................................................................................................................................... 24 4.3.2 Ledningsmaterial vid nyproduktion av distributionsnätet. ............................................... 24 4.3.3 För- och nackdelar med dagens ledningsmaterial. .......................................................... 24 4.3.4 Läcksökningsmetoder........................................................................................................ 24 4.3.5 Framtiden inom läcksökning ............................................................................................ 24 4.3.6 Läckage på distributionsledningsnätet i Helsingborg ...................................................... 24 4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI................................................................................. 25 5 Analys och resultat .................................................................. 26 5.1 LÄCKSÖKNINGSMETODER ......................................................................................................... 26 5.1.1 Metoder som används i Sverige ........................................................................................ 26 5.1.2 Metoder som är under utveckling ..................................................................................... 26 iv Innehållsförteckning 5.2 UTVÄRDERING AV METODERNA ................................................................................................ 26 5.2.1 Marklyssnare .................................................................................................................... 26 5.2.2 Korrelator ......................................................................................................................... 27 5.2.3 Spårgas ............................................................................................................................. 27 5.2.4 Ljudsond............................................................................................................................ 27 5.2.5 Termografi, radarteknik, time-domain reflectometer och electrical resistivity tomography 27 5.3 RESULTAT: FRÅGESTÄLLNING 1 ................................................................................................ 28 5.3.1 Marklyssnare .................................................................................................................... 28 5.3.2 Korrelator ......................................................................................................................... 28 5.3.3 Ljudsond............................................................................................................................ 28 5.3.4 Spårgas ............................................................................................................................. 29 5.3.5 Radarteknik ....................................................................................................................... 29 5.4 RESULTAT: FRÅGESTÄLLNING 2 ................................................................................................ 29 5.4.1 Marklyssnare .................................................................................................................... 29 5.4.2 Korrelator ......................................................................................................................... 29 5.4.3 Spårgas ............................................................................................................................. 29 5.4.4 Ljudsond............................................................................................................................ 29 5.5 KOPPLING TILL MÅLET .............................................................................................................. 30 6 Diskussion och slutsatser ........................................................ 31 6.1 RESULTATDISKUSSION .............................................................................................................. 31 6.2 METODDISKUSSION ................................................................................................................... 31 6.3 BEGRÄNSNINGAR ...................................................................................................................... 31 6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .................................................................................. 31 6.4.1 Nya läcksökningsmetoder kommer behövas ..................................................................... 32 6.4.2 Styrkor hos dagens läcksökningsmetoder ......................................................................... 32 6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ........................................................................................... 33 Referenser ...................................................................................... 34 v Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna rapport görs tillsammans med Peab AB som är ett av nordens ledande byggföretag. Peab samverkar inom fyra affärsområden, bygg, anläggning, industri och projektutveckling. Examensarbetet görs för att det i dagsläget, enligt Johan Erlandsson biträdande arbetschef på Peab AB, saknas en strukturerad sammanställning av metoder för läcksökning i markförlagda vattenledningar. Underlaget kommer att förenkla arbetet med läcksökning. Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik och omfattar 15hp. 1.2 Problembeskrivning Vattenledningssystemet i marken är uppbyggd av många olika material (Malm et al., (2011)). De ledningar som är lagda mellan 1950-1980-talet börjar närma sig slutet på sin tekniska livslängd, vilket tyder på försämring av ledningskondition och tendens till ökning av läckage i ledningssystemet (Malm et al., (2011)). Svårigheten i att bedöma ledningarnas status är att de är dolda under markytan. Detta medför att skador i form av läckage inte uppmärksammas förens det får tydliga konsekvenser, som tryckfall eller missfärgat vatten (Malm et al., (2011)). Ett läckage kan med tiden utvecklas till ledningsbrott. Ledningsbrott är något som inträffar nästintill årligen hos flera kommuner (Säve-Söderbergh, Malm, Dryselius & Toljander (2013)). Ett ledningsbrott kan påverka en stor del av kommunens abonnenter om dricksvattnet kontamineras, detta kan leda till att sjukdomsframkallande mikroorganismer når dricksvattnet. Dessa sjukdomsframkallande mikroorganismer kan bli en stor ekonomisk belastning för samhället, vilket motiverar vikten av förebyggande arbete (Säve-Söderbergh, Malm, Dryselius & Toljander (2013)). I det svenska distributionsledningsnätet ser man att läckaget uppgår till 15-20% av det vatten som produceras och distribueras, det motsvarar 150-200 GWh i energikostnad (Rothman et al., (2013)). En framgångsfaktor för att minska kundpåverkan och resursslöseri är att snabbt kunna hitta en vattenläcka. Vid läckage finns det risk för erosion i ledningsgravar och tillskottsvatten till spillvattennätet (Rothman et al., (2013)). Dricksvatten är en begränsad resurs, vilket medför att läckage är ett allvarligt problem (Rothman et al., (2013)). Läckage i dricksvattenledningar kan även rinna ner i spillvattensystemetet och på så vis överbelasta spillvattenledningarna (Uusijärvi (2013)). Detta leder till att reningsverket får ta emot en onödigt stor mängd vatten, där en del av vattnet redan är rent. Det är viktigt med välstuderade metoder för att både kunna undersöka och lokalisera var läckagen befinner sig (Uusijärvi (2013)). 1 Inledning 1.3 Mål och frågeställningar 1.3.1 Mål Målet med rapporten är att göra en strukturerad jämförelse av de olika metoderna som finns för att upptäcka vattenläckage och visa vilka förutsättningar som krävs för respektive metod. 1.3.2 Frågeställningar Vilka läcksökningsmetoder finns för att upptäcka läckage i markförlagda vattenledningar, samt vilka förutsättningar krävs för respektive metod? Hur fungerar dagens läcksökningsmetoder på de olika ledningsmaterial som finns idag? 1.4 Avgränsningar Rapporten har enbart fokuserats på markförlagda vattenledningar och inte vattenledningar i andra medier. Varför läckage uppstår har inte besvarats. Rapporten har riktat sig mot den svenska marknaden inom läcksökning. Det kan finnas andra läcksökningsmetoder än vad rapporten nämner, detta är något som inte kan undvikas pga. att det forskas aktivt för att hitta nya metoder. 1.5 Disposition Varje kapitel inleds med en översiktlig beskrivning av vad kapitlet innehåller. Rapportens inledning innehåller en bakgrund och problembeskrivning, som beskriver varför examensarbetet är relevant. Mål, frågeställningar och avgränsningar ingår även i kapitlet inledning. Kapitel 2, metod och genomförande beskriver vilka metoder som valts och tillvägagångssättet för att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet med rapporten. Kapitel 3, teoretiskt ramverk, kopplar frågeställningarna till den vetenskaplig teori som finns. Kapitel 4, empiri, innehåller de data som intervjuerna har gett. I kapitel 5, analys och resultat, kopplas empirin till teoretiska ramverket och frågeställningarna besvaras. Slutligen i kapitel 6, diskussion och slutsatser, diskuteras resultatet, metodvalet och tillvägagångssättet utvärderas samt förslag på vad vidare forskning borde fokuseras på. 2 Metod och genomförande 2 Metod och genomförande 2.1 Undersökningsstrategi Examensarbetet bygger på kvalitativa studier. Intervjuer och litteraturstudier har gjorts för att besvara frågeställningarna. Litteraturstudierna har legat till grund för att ge vetenskaplig information om vilka läcksökningsmetoder som fanns och hur de fungerade. Intervjuer har sedan gjorts för att komplettera vetenskaplig fakta med erfarenhet och kunskap från branschen. I resultat och analys analyseras intervjuerna med koppling till teorin i teoretiskt ramverk. Detta för att både kunna svara på vilka läcksökningsmetoder som finns men även hur dagens läcksökningsmetoder fungerar på de olika ledningsmaterial som ligger i marken. 2.2 Koppling mellan datainsamling frågeställningar och metoder för I detta avsnitt beskrivs de undersökningsmetoder för datainsamling som har använts för att besvara studiens frågeställningar. För varje frågeställning skrivs ett eget stycke, där argument för metodval tas upp. 2.2.1 Vilka läcksökningsmetoder finns för att upptäcka läckage i markförlagda vattenledningar, samt vilka förutsättningar krävs för respektive metod? Metodval som har legat till grund för denna frågeställning var en omfattande litteraturstudie och intervjuer med Hamafo Teknik AB, Jönköpings kommun och NSVA. En omfattande litteraturstudie krävdes för att kunna sammanställa vilka läcksökningsmetoder som fanns, men även för att kunna formulera intressanta och relevanta intervjufrågor. För att sedan få en verklighetsuppfattning på vad som används, krävdes ett antal intervjuer med företag som var aktiva inom detta område. Hamafo Teknik AB valdes då de hade 30-års erfarenhet inom läcksökningsbranschen och var specialister. Jönköpings kommun och NSVA intervjuades för att få en helhetsbild av hur kommuner arbetade med dessa problem. 2.2.2 Hur fungerar dagens läcksökningsmetoder på de olika ledningsmaterial som finns idag? Metodvalet för denna frågeställning var en omfattande litteraturstudie och intervjuer. För att kunna studera hur läcksökningsmetoderna berörs av ledningsmaterial krävdes litteraturstudier för att få en förståelse av hur metoderna fungerade men även hur de har utvecklats med åren. Intervjuer gjordes med Hamafo Teknik AB, Jönköpings kommun och NSVA. Företagen valdes strategiskt ut då de var verksamma inom området på olika sätt. 3 Metod och genomförande 2.3 Valda metoder för datainsamling Med stöd i vetenskapsteorier och handböcker går denna del av rapporten igenom de metoder som har använts för datainsamling. 2.3.1 Intervju För att kunna utföra bra och kvalitativa intervjuer har metodböckerna ”Metod för teknologer”, ”Intervjuteknik” och ”Intervju som metod” studerats. En viktig del för att kunna uppnå syftet i rapporten med hjälp av intervjuer är att frågeställningarna operationaliserar syftet (Blomkvist & Hallin, 2014). Detta betyder att svaren som man får ut från intervjuer kan uppnå syftet med undersökningen. En fördel med intervjuer är att man med enkla resurser kan lära sig mer om hur enskilda personer resonerar kring olika frågeställningar. Intervjuer är lämpliga om man är intresserad av att utveckla en fördjupad förståelse för problemet man undersöker (Blomkvist & Hallin, 2014). Intervjutekniken som valdes för att kunna komplettera examensarbetet var semistruktuerade intervjuer. Denna sortens intervjuteknik är uppbyggd kring ett antal teman eller frågeområden som har bestämts på förhand (Blomkvist & Hallin, 2014). Under intervjuns gång behandlas sedan frågeområdet i den ordningen som passar in bäst, med andra ord strävar man efter följsamhet. Frågeställningarna är inte på förhand formulerade utan skapas under intervjuns gång (Blomkvist & Hallin, 2014). Dalen (2015) påpekar att en utarbetad intervjuguide krävs vid semistruktuerade intervjuer. En intervjuguide innehåller centrala teman som täcker studien. Vid utarbetandet av en intervjuguide kan man enligt Dalen (2015) använda sig av ”områdesprincipen”. Med detta menas att intervjuarna arbetar sig inåt mot de centrala frågorna. Man börjar till exempel inte med att ställa frågorna som kan vara känslosamma. För att frågorna som formuleras under intervjuns gång ska bli så bra som möjliga kan man enligt Häger (2007) använda sig av öppna frågor. En öppen fråga börjar ofta med frågeorden: Vad? Hur? Varför? Vilket ger den intervjuade chansen att utveckla och förklara sina svar. Häger (2007) anser även att frågorna man ställer bör bäddas för uppföljningsfrågor. Med uppföljningsfrågor får man ofta utmärkta och citatvänliga svar. Vad Häger (2007) anser kan kopplas till Dalen (2015) som skriver att en öppen intervju har målsättningen att informanterna ska berätta fritt om sina livserfarenheter. Att dokumentera intervjuerna på ett bra sätt är lika viktigt som att frågeställningarna formuleras på rätt sätt. Det finns olika metoder för att dokumentera intervjuer t.ex. inspelning, anteckning eller en blandning av de båda (Blomkvist & Hallin, 2014). Då examensarbetet skrevs av två elever fanns möjligheten att använda sig av tekniken att en person fokuserar sig på intervjuandet och den andra på att föra anteckningar (Blomkvist & Hallin, 2014). De intervjuer som har utförts har varit sociala möten med individer som var aktiva inom läcksökning. Enligt Blomkvist & Hallin (2014) är det viktigt att bevara en hög kvalité på dessa möten för att få ut det mesta ur intervjuerna. Det är upp till intervjuaren att skapa trevliga och öppna samtal. Styrkan med att ha en positiv attityd som tenderar att smitta av sig på den intervjuade är en viktig faktor i det hela. Enligt Blomkvist & Hallin (2014) kan många små saker påverka den intervjuades attityd, t.ex. att man tittar den intervjuade i ögonen under samtalet, att man hälsar och tar 4 Metod och genomförande farväl på ett trevligt sätt samt att följa upp frågor med följdfrågor för att få djupare och bättre svar. Det är även viktigt att vara nyfiken, kritisk och att man inte släpper något man inte förstår (Blomkvist & Hallin, 2014). 2.3.2 Litteraturstudie En viktig del i litteraturstudien är att ta reda på vad som redan undersökts kring läcksökning. På det vis får man en större förståelse om vad som finns och hur det kan påverka examensarbetet. Enligt Blomkvist & Hallin (2014) är en bra början att leta i läroböcker som kan vara relevanta för området man undersöker. Läroböcker är oftast grundläggande vilket gör det lättare för individen att förstå området. Fördelen med läroböcker är att de oftast innehåller referenslistor vilket ger möjligheten att gå djupare. Blomkvist & Hallin (2014) menare även att man kan utnyttja bibliotekarierna på universitetsbiblioteket för att komma igång med litteraturstudien. Universitetsbibliotek är utmärkta att ta nytta av vid litteratursökning då de oftast har tillgång till egna och andras databaser. För att kunna söka i dessa databaser behöver man definiera sökord som involverar området man letar efter, även här kan bibliotekarier vara till hjälp. Vad Blomkvist & Hallin (2014) anser kan man koppla till Dalen (2015) som skriver att litteraturstudier är en del av förarbetet i varje forskningsprojekt. Enligt Blomkvist & Hallin (2014) är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt när man utför en litteraturstudie. Vad detta innebär är att man har en ifrågasättande hållning till det man läser. Det är viktigt att vara kritisk vid granskningen av vilka metoder författarna har använt sig av för att nå fram till deras slutsats. Dessutom är det enligt Blomkvist & Hallin (2014) viktigt att fundera över om det man läser är rimligt, eller om det kan misstolkas. 2.4 Arbetsgång Här redogörs tillvägagångssättet för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå mål och syfte. 2.4.1 Intervju För att kunna komplettera dagens information om läcksökningsmetoder gjordes en litteraturstudie. Litteraturstudien fokuserades på vilka läcksökningsmetoder som används idag och vilka läcksökningsmetoder som det forskas om. När denna information var insamlad användes boken Metod för teknologer skriven av Pär Blomkvist och Annette Hallin för att kunna optimera formuleringen av frågeområdena till intervjuerna. När frågeområdena sedan var formulerade kontaktades aktiva företag inom läcksökningsbranschen och möten planerades. För att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna utformades en intervjuguide som skickades över till respondenterna. Detta gjordes för att ge respondenterna möjligheten att förbereda sig. När intervjuerna sedan genomfördes utformades frågeområdena till frågeställningar som naturligt anpassade sig till respondentens kunskap. Efter intervjun strukturerades ett dokument som anpassades efter de frågor som dykt upp under intervjun. Detta dokument skickades iväg till respondenterna som fick möjligheten att omformulera sina svar och sedan godkänna materialet. 5 Metod och genomförande 2.4.2 Litteraturstudie I första skedet kontaktades en bibliotekarie på högskolebiblioteket i Jönköping. Med bibliotekarien formulerades sökord för att kunna hitta vetenskapliga artiklar på skolans databaser. För att sedan få en grundläggande förståelse användes publikationen Läcksökning på vattenledningsnät skriven av Svenskt Vatten. Denna publikation är framtagen för att kunna tjäna som handbok och vägledning vid läcksökning på markförlagda ledningar. Publikationens referenser studerades sedan för att kunna gå djupare inom området. I nästa skede startades en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar, skrivna både på svenska och engelska. När ett antal vetenskapliga artiklar hade studeras valdes ett antal ut som grund till teoretiskt ramverk för examensarbetet. 2.5 Trovärdighet Enligt Blomkvist & Hallin (2014) innebär validitet att man studerar rätt sak och reliabilitet att man studerar det på rätt sätt. Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet. Hög validitet förutsätter däremot hög reliabilitet. För att uppnå validitet på de metoder som används är det viktigt enligt Blomkvist & Hallin (2014) att problematisering, syfte och frågor överensstämmer med val av datainsamling, informanter etc. Intervjutekniken som användes i examensarbetet var semistruktuerade intervjuer, vilket gjorde att frågeställningarna kunde anpassas efter den intervjuades kunskap. Tack vare denna intervjuteknik kunde intervjuarna formulera sina frågeställningar så att svaren kunde bli uttömmande och därmed styrka validiteten. För att kunna diskutera validitet i de valda metoderna anser Dalen (2015) att förutsättningen måste vara att de är anpassade till den aktuella undersökningens mål, problemformulering och teoretiska förankring. Dalen (2015) påpekar även att då och då kan det vara nyttigt att kontrollera sin egen subjektivitet genom att forska tillsammans med en annan person. Examensarbetet har utförts av två studenter där båda har sammanställt dokumentationer av intervjuerna själva, vilket minskar risk för missförståelse. När en litteraturstudie utförs är det enligt Blomkvist & Hallin (2014) viktigt att litteraturgenomgången behandlar det ämnesområde som problematiseringen, syftet och frågeställningarna anger. Därför är det viktigt att ha ett kritiskt tänkande vid litteraturgenomgång, för att få ut den information som behövs för att slutföra examensarbetet. För att styrka reliabiliteten i arbetet strukturerades på förhand frågeområden som respondenterna var kunniga inom. Detta bidrog till att risken för misstolkning kunde minskas (Blomkvist & Hallin (2014). För att få hög reliabilitet intervjuades respondenter som var involverade på olika sätt inom läcksökning. Detta ger en helhetsbild på området, vilket leder till att andra undersökande ska komma fram till samma slutsats om de använder samma metodval. Då uppgifterna och data som framställts stämmer överens med varandra och passar till undersökningens syfte och frågeställningar kan reliabilitet och validitet värderas hög (Blomkvist & Hallin (2014)). Enligt Dalen (2015) stärks validiteten i datamaterialet genom att intervjuaren ställer bra frågor och ger respondenterna tillfälle att komma med innehållsrika och fylliga uttalanden. För att litteraturstudien skulle uppnå reliabilitet användes utvalda databaser innehållande vetenskapliga artiklar och rapporter. 6 Teoretiskt ramverk 3 Teoretiskt ramverk I detta kapitel beskrivs tidigare forskning som ligger till grund för examensarbetet. Kapitlet utgör en förutsättning för att kunna göra analysen som sedan ska svara på frågeställningarna och uppfylla målet med rapporten. 3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori I figur 1 nedan visas hur teorierna i teoretiskt ramverk kopplas till rapportens frågeställningar. Teorierna som rapporten bygger på besvarar både frågeställning 1 och frågeställning 2. Vilka läcksökningsmetoder finns för a5 upptäcka läckage i markförlagda va5enledningar, samt vilka förutsä5ningar krävs för respek:ve metod? Hur fungerar dagens läcksökningsmetoder på de olika ledningsmaterial som finns idag? • Radarteknik • Akus:ska läcksökningsmetoder • Spårgas för läcksökning • Läcksökningsmetod med Termografi • Analys av läcksökningsmetoderna: Time-‐domain reflectometer, radarteknik och electrical resis:vity tomography • Sammanställning av läcksökningsmetoder Figur 1. Koppling mellan frågeställning och teori 7 Teoretiskt ramverk 3.2 Radarteknik Rothman et al., (2013) har gjort ett projekt för att pröva och utvärdera huruvida radarteknik kan användas till att lokalisera läckor på ledningar. Idag används huvudsakligen akustiska metoder för att detektera läckor, men de metoderna är inte applicerbara på alla rörtyper (Rothman et al., (2013)). Radarteknik kan tillämpas oavsett ledningsmaterial och ledningsdimensioner enligt Rothman et al., (2013). Detta gör att läcksökning på betongrör med stora dimensioner kommer underlättas, vilka med dagens teknik är svåra att upptäcka. Med redarteknik kan man även kartlägga avrinningen från läckan och därmed minimera kostnaderna för att reparera ledningen och återställa marken. Konsten med radarteknik är att veta vilken frekvens som ska skickas. Lägre frekvens ger större penetration i marken, dock minskar känsligheten mot mindre läckor. Rothman et al., (2013) kom fram till i deras experiment att på läckande rör under asfalt, är en sändningsfrekvens på 2 GHz att föredra. Vid gynnsamma förhållanden som grus kan man med fördel öka frekvensen. Radarn har svårt att tränga igenom blöt lera och är därför inte optimalt vid sådana förhållanden. Sveriges huvudledningsnät är ca 62 000 km långt och 90 % av nätet är lagda i gator med fyllnadsmassor som är lämpliga för radarteknik (Rothman et al., (2013)). Enligt Rothman et al., (2013) går tekniken ut på att man med hjälp av dopplerradar kan urskilja rörliga mål, exempelvis en läcka på vattennätet. Dopplerradarn skickar ut pulser med en viss frekvens som reflekteras när den når en läcka. Detta gör att man kan beräkna avståndet till läckan med formeln s = 2 * v * t, där s = sträcka, v = pulshastigheten och t = tiden mellan sändning och mottagning (Rothman et al., (2013)). I figur 2 nedan visas principen radar bygger på. En radar skickar ut en puls med en viss frekvens. Denna puls visas i bilden som röda vågor. När vågorna träffar ett objekt kommer pulsen reflekteras och komma tillbaka till mottagaren. De reflekterande vågorna är de grönstreckade linjerna i bilden. Figur 2. Princip hur radar fungerar (Rothman et al., (2013)) Ayala-Cabrera., Herrera., Izquierdo., Ocaña-Levario & Pérez-García (2013) har gjort två experiment på radarteknik som läcksökningsmetod för att testa tillämpbarheten på tekniken. Experiment har gjorts både i laboratoriemiljö och i en anlagd verklig miljö. I laboratoriet testade man tekniken på ett PVC-rör. Man scannade röret utan vatten, utan läckage och sedan scannade man samma rör med vatten och läckage. Fälttestet gjordes på ett 400mm gjutjärnsrör och frekvensen 400MHz användes. Läckaget kunde lokaliseras och illustreras med 3D-bilder. Ayala-Cabrera et al. (2013) menar att det är 8 Teoretiskt ramverk svårt att tolka de bilder man får vid radarscanning och att tekniken kräver erfarna brukare. 3.3 Akustiska läcksökningsmetoder Hunaidi (2012) sammanställer i den vetenskapliga artikeln Acoustic Leak Detection Survey Strategies for Water Distribution Pipes olika former av akustiska läcksökningsmetoder. Artikeln gör en recension om de olika akustiska läcksökningsmetoder och diskuterar för- och nackdelar med de olika metoderna. Utrustningen som används för att hitta ett läckage kräver erfarna användare (Hunaidi (2012)). Tekniken akustik bygger på att ljudet som uppstår av läckaget transporteras via vattenledningen och kan då antigen fångas upp med hjälp av en marklyssnare, korrelator eller invändigt läcksökningssystem. Ljudnivån som uppstår och den sträcka som ljudet transporteras är beroende av materialet och diametern på ledningen (Hunaidi (2012)). Hunaidi (2012) nämner att ljudnivån som uppstår på grund av ett läckage fortplantar sig bäst i ledningar som består av metall och har en diameter ≤ 300 mm. Består däremot ledningen av plast eller andra icke-metalliska material reduceras ljudnivån markant. Detta för att plast- och icke-metalliska ledningar inte leder ljud lika bra som metall. Hunaidi (2012) har också varit delaktig i en NRC construction study där man fann att akustiska metoder hade svårt att hitta en simulerad läcka i en 152-mm PVC ledning. För att läckaget skulle upptäckas var man tvungen att ansluta ett avlyssningsinstrument till en åtkomstpunkt som befann sig inom 5 meters avstånd från läckaget. Man fann också att de akustiska metoderna hade svårt att upptäcka större läckage vilket beror på att vid större läckage blir läckageflödet mindre turbulent och ljudet avtar (Hunaidi (2012)). För att upptäcka läckage på ledningar med stor diameter kan man använda sig av invändigt läcksökningssystem. Hunaidi (2012) visar i ett exempel en hydrofon som förs ner via en särskild kran och transporteras i röret med vattenflödet och fångas upp via en fallskärmsliknande manick som förs ner i en speciell kran längre bort. Meningen med att använda sig av denna metod är för att man kommer nära läckaget. Ljudnivåerna mäts konstant via hydrofonen samtidigt som hydrofonen lokaliseras ovan mark. Den plats där ljudnivåtopparna uppmärksammas motsvarar ett potentiellt läckage i röret (Hunaidi (2012)). Invändiga läcksökningssystem anser Hunaidi (2012) som mycket specialiserade och sofistikerade system, de är främst lämpade för rör med stora diametrar. 9 Teoretiskt ramverk I Figur 3 nedan illustreras ett invändigt läcksökningssystem (den gula bollen) som transporteras genom ett ledningsrör. Figuren illustrerar även hur läcksökningsmetoden fångar upp ljudvågor som uppstår i ledningen. Håven som syns i figuren visar hur man fångar upp ljudsonden. Figur 3. Invändigt läcksökningssystem (Hunaidi (2012)) Enligt Hunaidi (2012) är en korrelator med hydrofon som tillbehör ett alternativ som kan användas både på ickemetalliska ledningar samt ledningar med stora diametrar. Korrelatorer är mindre känsliga mot runt omkringliggande ljud jämfört med andra akustiska metoder. Hunaidi (2012) förklarar att en korrelator mäter ljudnivåer från ett potentiellt läckage i två olika riktningar som sedan fångas upp i två olika sändare. Sändarna skickar sedan denna information till korrelatorn. Läckans läge bestäms sedan genom att korrelatorn använder sig av: • • • Tidsskillnaden för ljudet att transporteras från läckan till sändarna Avståndet mellan sändarna Utbredningshastigheten hos ljudet För att metoden ska fungera måste man nå ledningen via exempelvis brandposter eller andra liknande ingångar. Hunaidi (2012) nämner att utrustningsproblem kan leda till att ett läckage inte upptäcks. 10 Teoretiskt ramverk I figur 4 nedan visas en korrelator (svart) med två sändare (grå och blå) och anslutningstillbehör. Figur 4. Korrelator (Hunaidi (2012)) 3.4 Spårgas för läcksökning Enligt Hunaidi, Chu, Wang & Guan, (2000) injiceras spårgas i vattenledningen. Gasen sprider sig snabbt i ledningen och tar sig lätt ut genom eventuella läckage. Gasen tränger sig upp till marknivå där en sond fångar upp den. Med sonden kan man då lokalisera läckaget (Hunaidi et al., (2000)). För att kunna använda sig av denna metod måste ett misstänkt läckage vara känt. Enligt Hunaidi et al., (2000) måste ledningen stängas av för att metoden ska kunna användas. Denna metod används begränsat då vattenledningen måste tömmas på vatten. Enligt Hunaidi et al., (2000) är denna metod väldigt effektiv, men tidskrävande. Metoden är möjligtvis inte perfekt för rutinsökning av läckage, men kan vara ett bra alternativ när andra metoder inte fungerar. Figur 5 nedan visar en ledning som trycksätts med gas från den blå tuben i bilden. Figur 5. Ledning trycksätts med gas (Hunaidi et al.,(2000)) 11 Teoretiskt ramverk Figur 6 nedan visar en detektor som redogör var gasen kommer upp. Figur 6. Sökning efter gas ovan mark (Hunaidi et al., (2000)) 3.5 Läcksökningsmetod med Termografi Fahmy och Moselhi (2009) hävdar att vattendistributionsnätet världen runt drabbas av läckage. I deras rapport Detecting and locating leaks in underground water mains using thermography, beprövas tekniken termografi med IR-kamera. Termografi mäter och illustrerar infraröd strålning från ett föremål. Metoden kan upptäcka läckage i vattenledningsnät genom hårdbelagda ytor och möjliggör undersökning av läckage på relativt stora ytor (Fahmy och Moselhi (2009)). I jämförelse med vanligare läcksökningsmetoder är metoden med Termografi snabbare och billigare. Metoden är även oberoende av rörmaterial och ledningsdimension (Fahmy och Moselhi (2009)). I figur 7 nedan illustreras hur ett värmeläckage ser ut i en IR-kamera. Den vita fläcken på bilden visar var värmen strömmar ut från ett läckage. Figur 7. Illustrerande bild hur IR-kameran kan lokalisera ett läckage (Hämtad från Arne Jensen AB) Fahmy och Moselhi (2009) presenterar en studie som genomförts för läckagesökning med hjälp av termografi, IR-kamera. I rapporten presenteras ett fältarbete som genomförts under två år på tre olika platser i Montreal för att undersöka faktorer som påverkar termografins användbarhet och begränsningar. Rapporten undersöker även IR-kamerans möjlighet att monteras på ett fordon och hur det påverkar IR-kamerans noggrannhet i att lokalisera läckage. 12 Teoretiskt ramverk Fahmy och Moselhi (2009) började med att undersöka faktorer som påverkar Termografins bildkontrast och man kom fram till att värmebalansen i hårdbelagda ytor samt värme och fukt som transporteras i jordlagret påverkar detta. För att kunna undersöka om IR-kameran verkligen fungerade undersöktes samma ytor med en mer beprövad teknik, akustisk läcksökningsmetod. Man observerade temperaturvariationen i marken beroende på de olika årstiderna och fann att under vinterhalvåret överförs värmen från de djupare skikten och under sommarhalvåret överförs värmen från de övre skikten. Fahmy och Moselhi (2009) fann även under fältundersökningen att ungefär 40 % av allt läckvatten infiltrerades i intilliggande avloppsrör. IR-kameran kunde inte upptäcka läckage som infiltrerades i avloppsledningar. På ett av områdena där fältundersökningen gjordes låg grundvattennivån högre än vad vattenledningsnätet låg och då visade det sig att IR-kameran inte fångade någon variation i marken. Fahmy och Moselhi (2009) studerade även avståndet mellan IRkameran och den hårdbelagda ytan och upptäckte att inom avstånden 1.20 meter till 12 meter, ökade kontrasten med avståndet. När man sedan undersökte möjligheten att fästa en IR-kamera på ett fordon gjordes 12 olika försök, där hastigheten och bildfrekvensen justerades. De fann även att utnyttjandet av IR-kamera där infiltration till närliggande avloppsnät inte var pålitlig. Fahmy och Moselhi (2009) kom fram till resultatet att IR kameran lokaliserade samtliga läckage som den akustiska metoden upptäckte under vår och höst men misslyckades att lokalisera läckagen som uppstod under sommaren och vintern på grund av för hög värme på de hårdbelagda ytorna under sommaren och tack vare snötäcket på vintern. Ska utrustningen fästas på ett fordon ansåg man att den optimala hastigheten är 5 km/h och en bildfrekvens på en bild/2 sek. 3.6 Analys av läcksökningsmetoderna: time-domain reflectometer, radarteknik och electrical resistivity tomography Cataldo., Persico., Leucci., De Benedetto., Cannazza., Matera. & De Giorgi. (2014) har publicerat en vetenskaplig artikel där de jämför tre läcksökningsmetoder. De har gjort tre experiment, ett i laboratorium och två i fält. Laboratorietestet gjordes på ett plaströr som grävdes ner under två olika jordtyper, silt och lera. Fälttesterna gjordes på metallrör, både på nyinstallerat och gammalt rör. Time-domain reflectometer metoden går ut på att mäta variationen av de dielektriska egenskaperna hos jorden när den blir fuktig till följd av en läcka (Cataldo et al., (2014)). Vattnets relativa dielektriska konstant är ungefär lika med 78, medan torr jord ligger normalt mellan 3-4 (Cataldo et al., (2014)). Genom att placera ut en metallisk tråd längs med ledningen kan man mäta den dielektriska variationen i marken och därigenom indikera och lokalisera en läcka. Denna metod kan användas på både nylagda och befintliga rör, vid befintliga rör enbart på metall Cataldo et al., (2014). Vid nyanläggning grävs en metallisk tråd ner jämsides vattenröret och blir liggande kvar i marken. Vid befintliga metallrör rullar man ut en metallisk tråd ovan mark, längs ledningen. Enligt Cataldo et al., (2014) kan man med denna metod undersöka ca 200-300 m av ett vattenrör på en mätning och ungefär 6km/dag. 13 Teoretiskt ramverk I figur 8 nedan visas hur Time-domain reflectometer fungerar. Figur a visar hur man använder metoden vid nyproduktion av vattenledningar. Den nergrävda metalltråden registrerar den dielektriska variationen i marken längs ledningen som registreras i en TDR-enhet, som sedan räknar ut om en läcka existerar och var den befinner sig. Figur b visar hur man använder metoden vid befintliga ledningar. Den metalliska tråden placeras då ovan mark, längs med ledningen. Sedan för man ner en metalledning i vattenröret via en åtkomstpunkt. Därefter kan man mäta den dielektriska variationen och lokalisera eventuella läckage. Figur 8. Illustration hur Time-domain reflectometer fungerar, a) Användning vid nyproduktion och b) Användning vid befintliga ledningar (Cataldo et al., (2014)) Electrical resistivity tomography metoden går ut på att mäta variationen på resistivitet i marken och därmed detektera och lokalisera läckor (Cataldo et al., (2014)). Man använder sig av elektroder som skickar elektrisk ström ner i jorden. Genom att mäta skillnaden i elektriska spänningar i två punkter kan man ta reda på sammansättningen i jorden (Cataldo et al., (2014)). Placerar man flera elektroder längs en linje utmed ledningen förbättras bilden av markens struktur. Metoden bygger på ohms lag pa=K(ΔV/I), där pa är resistiviteten uttryckt i Ω Ohm, K är en geometrisk faktor uttryckt i m, ΔV är den uppmätta skillnaden mellan elektrisk spänning och I är intensiteten hos den injicerade strömmen (Cataldo et al., 2014). 14 Teoretiskt ramverk I figur 9 nedan visas hur Electrical resistivity tomography fungerar. Elektroderna man för ner i marken visas i bilden som svarta stavar. Bilden visar hur uppsättningen såg ut i experimentet som gjordes av Cataldo et al., 2014. Figur 9. Illustrerar electrical resistivity tomography (Cataldo et al., (2014)) Resultaten på Cataldo et al., (2014) experiment pekar på att Time-domain reflectometer har god noggrannhet, dock kan det bli svårt att lokalisera en läcka som har funnits länge och spridit mycket vatten. Radarteknik kan spåra avrinningen och därmed hitta utströmmningspunkten på läckan, dock kan det ibland vara svårt att urskilja vatten som media i marken med radar på grund av jordens sammansättning och andra föremål i marken (Cataldo et al., (2014)). Electrical resistivity tomography presterade sämre än radarteknik och är inte alltid tillämpbar på grund av att det ibland kan vara svårt att få elektroderna ner i marken, som t.ex. vid hårdbelagda ytor (Cataldo et al. (2014)). Radarteknik och electrical resistivity tomography kan vara svåra att använda efter häftiga skyfall, eftersom jorden då blir fuktig och läckan därmed svår att urskilja (Cataldo et al., (2014)). 3.7 Sammanställning av läcksökningsmetoder Den vetenskapliga artikeln skriven av Ben-Mansour, Habib, Khalifa, Youcef-Toumi och Chatzigeorgiou (2012) definierar läckage som all oavsiktligt utsläpp av vätska i ett vattenledningsnät. De menar på att dåligt konstruerade vattenledningar eller någon form av destruktiv orsak kan leda till sprickor eller defekter i rörledningarna. BenMansour et al., (2012) trycker på att problemet med läckage blir allt mer allvarligt då ledningarna transporterar färskvatten till samhället och att ett läckage då innebär förluster av ett livsmedel. De menar även att föroreningar kan tränga sig in i vattenledningen och påverka kvalitén på livsmedlet som når samhället. Den vetenskapliga artikeln strukturerar upp en sammanställning av nio olika metoder där kostnaden och noggrannheten observerats. 15 Teoretiskt ramverk Ben-Mansour et al., (2012) anser att marklyssnaren är den vanligaste metoden för att lokalisera läckor. Noggrannheten på metoden beror på erfarenheten hos användaren. De menar även att metoden inte är effektiv på små läckor och att den påverkas av ljud från omgivningen. Man måste även veta exakt var ledningen med läckaget befinner sig i marken för att använda metoden. Vad gäller korrelatorn anser Ben-Mansour et al., (2012) att den har god noggrannhet, men fungerar inte bra på plastledningar. Noggrannheten påverkas av att rätt ledningsmaterial och ledningsdimensioner programmeras in i korrelatorn, men även på hur nära läckan sändarna befinner sig. Sändarna som korrelatorn använder måste vara placerade på var sin sida om läckaget. Metoden kräver ingen större erfarenhet. Ben-Mansour et al., (2012) menar att spårgas som metod är väldigt dyr och tidskrävande och man måste veta var den läckande ledningen befinner sig. Metoden kan vara ett alternativ när akustiska metoder inte fungerar. Ben-Mansour et al., (2012) menar att invändiga läcksökningssystem kan upptäcka väldigt små läckage och är oberoende av ledningsmaterial. Invändiga läcksökningssystem kräver åtkomst till vattnet i ledningen. Det går inte att styra riktningen på dessa system, eftersom de transporteras med vattenflödet. Ben-Mansour et al., (2012) anser att läcksökning med termografi möjliggör att man kan undersöka stora ytor ovan mark. Metoden kräver erfarna användare och noggrannheten beror på markens beskaffenhet, djupet på ledningen och storleken på läckan m.m. Ben-Mansour et al., (2012) anser att radar som läcksökningsmetod kräver erfarna användare. Penetrationsdjupet hos radarn beror mycket på jordtyp. Utrustningen som krävs är dyr. 16 Teoretiskt ramverk 3.8 Sammanfattning av valda teorier Teorierna kopplas samma genom att de alla beskriver hur man lokaliserar ett läckage på markförlagda vattenledningar. De skiljer sig genom att vara olika metoder som har olika förutsättningar. I figur 10 nedan visas att samtliga teorier berör läcksökning. Teorierna hänger ihop genom att alla är metoder för att lokalisera läckage, men bygger på olika tekniker. Radarteknik Akus:ska läcksökningsmetoder Sammanställning av läcksökningsmetoder Läcksökning Analys av läcksökningsmetoderna: :me-‐domain reflectometer, radarteknik och electrical resis:vity tomography Spårgas för läcksökning Läcksökningsmetod med Termografi Figur 10. Figur som visar hur de olika teorierna berör läcksökning. 17 Empiri 4 Empiri 4.1 Intervju med Lasse Gabrielsson på Tekniska kontoret i Jönköping 4.1.1 Företagspresentation Tekniska kontoret i Jönköping ansvarar för fasta egendomar såsom fastigheter, mark, naturområden, parker, gator, vägar och VA-anläggningar. De ansvarar även för avfallshantering, hamnar och parkeringsverksamhet samt planering för kommunens bostads- och markförsörjning. Lasse Gabrielsson jobbar på VA-avdelningar och jobbar bland annat med läcksökning på dricksvattennätet i Jönköping. 4.1.2 Ledningsmaterial på distributionsnätet i Jönköping Enligt Lasse Gabrielsson består Jönköpings distributionsnät av många olika material t.ex. gjutjärn, segjärn, galvar, koppar, bly, asbest, cement och plast m.m. Vid nyproduktion läggs för det mesta segjärn på dimensioner över 300mm, medan vid dimensioner under 300mm läggs plastledningar. Jönköpings distributionsnät är ungefär 90 mil. 4.1.3 Hur läckor upptäcks Vattenläckor upptäcks genom att det antingen kommer upp vatten ur marken, konsumenter uppmärksammar låga tryck i kranen eller att det vid stegringspumpar avläses onormalt högt flöde. Läckor upptäcks även genom Lasses förebyggande arbete som även ger en bättre förståelse av hur nätet ser ut och hur det fungerar. I Jönköping upptäcker man ungefär en läcka i veckan på distributionsnätet som måste repareras. För att ta reda på vilken ledning som läcker använder Lasse ett kartprogram som hjälper till att lokalisera var ledningen ligger. Vid mindre områden kan man även stänga delar av området för att omringa läckaget. 4.1.4 Läcksökningsmetoder och utrustning På VA-kontoret i Jönköping har personalen tillgång till tre korrelatorer, varav den nyaste är ungefär ett halvår gammal. Lasses tjänstebil är alltid utrustad med en marklyssnare och en korrelator. Om Lasse finner behovet att använda någon annan metod, har han möjlighet att få låna utrustning av försäljaren. Enligt Lasse Gabrielsson är spårgas ingen metod som är optimal att använda på befintliga ledningar, eftersom man först måste stänga av nätet, sedan måste vattnet tömmas i ledningen och till sist fyllas med gas. Allt detta är både väldigt tidskrävande och dyrt. Däremot kan spårgas vara bättre vid nyproduktion, innan provtryckning, då ledningen redan är tom. Lasse har inte mycket valmöjligheter vad gäller metodval. Han har tillgång till marklyssnare och korrelator. Ofta använder han sig av korrelatorn i första hand, sedan kontrollerar han resultatet med en marklyssnare. 18 Empiri 4.1.5 Noggrannhet Enligt Lasse Gabrielsson är korrelatorn en noggrann metod som exakt lokaliserar läckan, dock finns det många fällor man kan hamna i vid användandet av korrelatorn, t.ex. om man har ett segjärnsrör och på det röret en lagning av plast. I och med att plast och segjärn leder ljud olika, kommer mätningen ge felaktigt resultat. Så länge man vet ledningsmaterial och längder blir också mätningen säker. Lasse gör alltid flera mätningar för att lokaliseringen ska vara säker. Han brukar efter mätningarna kontrollera ytterligare med hjälp av marklyssnaren. 4.1.6 Utvecklingsarbete Lasse Gabrielsson jobbar inget för att utveckla läcksökningsmetoderna. Däremot går han på utbildning för att utveckla sin kompetens i läcksökning. 19 Empiri 4.2 Intervju med Matz Malmgren VD på Hamafo Teknik AB 4.2.1 Företagspresentation Hamafo teknik AB är ett företag som är specialiserade på läcksökning på renvattenledningar. De jobbar även med rörinspektion och täthetsprovning. Matz Malmgren är VD för företaget och har mer än 30 års erfarenhet inom området läcksökning. Han håller även i kurser och utbildningar inom läcksökning. En intervju har gjorts med Matz för att få en förståelse för hur man idag jobbar med läcksökning och hur framtiden ser ut. Enligt Matz Malmgren är de vanligaste metoderna för läcksökning idag korrelatorn och marklyssning. Ofta används först korrelatorn och sedan kontrolleras korrelatorns resultat med marklyssning för att styrka resultatet. 4.2.2 Läcksökningsmetoder I nedanstående underrubriker beskriver Matz Malmgren hur de olika metoderna fungera. Marklyssnaren använder sig av en markmikrofon som man flyttar längst marken ovanför den skadade ledningen. Ljudet som uppstår på grund av läckaget alstrar ett ljud i ledningen och med hjälp av markmikrofonen fångar man upp ljudet. Läckageljudet är som starkast ovanför läckaget och på det viset kan man precisera vart det läcker. I Figur 11 nedan visas hur ljudvågorna från ett läckage transporteras upp genom marken och fångas upp med marklyssnarens markmikrofon. Figur 11. Illustrerar marklyssning (Hämtad från Hamafo Teknik AB) För att kunna använda sig av korrelatorn måste man känna till rörmaterial, rördiameter och längden på ledningen. Denna information programmeras in i korrelatorn. Korrelatorn använder sig av två sändare som man placerar på båda sidorna om läckan. Ljudet som uppstår av läckaget förflyttar sig i ledningens båda riktningar och kan därför fångas upp av sändarna. Korrelatorn mäter läckagets position genom att beräkna tidsskillnaden för ljudet att transporteras mellan läckan och de två sändarna. Är ledningsmaterialet av plast kan man använda hydrofoner. Hydrofonerna fångar inte som sändaren upp ljudet i ledningen utan istället fångar hydrofonen upp ljudvågorna 20 Empiri som blidas i vattnet. För att kunna använda sig av hydrofoner måste man ha tillgång till brandposter, så att man kan nå vattnet som strömmar i ledningen. I figur 12 nedan illustreras ett befintligt läckage (blå pricken). De två sändarna ansluts till den läckande ledningen och skickar iväg informationen till huvudstationen som är placerade i mitten på figuren. Figur 12. Illustrerar korrelatorn (Hämtad från Hamafo Teknik AB) Vid användning av spårgas fyller man hela ledningen med gas. Gasen tränger ut genom läckan och letar sig sedan upp genom marken. Med en detektor letar man upp gasen som sipprar upp genom marken och kan på så viss lokalisera läckagets position. I figur 13 nedan visas hur gasen trycker sig upp genom marken och fångas upp av detektorn. I figur 13 ser man hur gastuben ansluts till en kran för att få ner gasen i ledningen. Figur 13. Illustrerar spårgas (Hämtad från Hamafo Teknik AB) 21 Empiri Ljudsonden (Invändigt läcksökningssystem) består av en sensor som förs ner i ledning och transporteras med vattenflödet längs ledningen. Under transportsträckan fångar sonden upp ljud som bildas av vattenflödet. Om en läcka finns uppstår en ljudtopp och med hjälp av detta kan man lokalisera läckagets position. I Figur 14 nedan visas hur en ljudsond förs ned i ledningen via en anslutningspunkt. I Figur 14 illusteraras även ett läckage som ljudsonden befinner sig ovan. Ljudvågorna som uppstår av läckaget fångas upp av ljudsonden och kan då avläsas av inspektören. Figur 14. Illustrerar ett invändigt läcksökningssystem (Hämtad från Pure Technologies) 4.2.3 Svagheter med dagens läcksökningsmetoder Svagheten med marklyssnare är ljud från omgivningen, t.ex. vind, regn och trafik. De metoder som använder sig av ljud som källa för att spåra en läcka har generellt problem med ledningsmaterial av plast, eftersom plast inte fortplantar ljud lika bra som exempelvis metall. Ett problem som kan uppstå med korrelatorn är att de indata som krävs för att kunna lokalisera läckans läge kan vara felaktiga t.ex. ledningsmaterial och avstånd. Enligt Matz har alla metoder sina fördelar och nackdelar, detta gör att man får pröva sig fram vad som i stundens hetta fungerar bäst. 4.2.4 Erfarenhet- och kunskapskrav Marklyssnare kräver mycket erfarenhet för att användas. Läckljudet som uppstår i ledningen fångas upp och förstärks med hjälp av marklyssnaren, dock fångar även marklyssnaren upp ljud från omgivningen, vilket bara ett erfaret öra kan urskilja. En korrelator kan vem som helst med hjälp av en enkel lathund använda, däremot måste man förstå hur korrelatorn fungerar för att få nytta av den. Det gäller att korrelatorn uppfattar läckljud från båda sensorerna, alltså om ena sensorn är för långt från läckan hörs inte läckljud och mätningen kommer inte fungera. 4.2.5 Noggrannhet Läckans karaktär avgör helt hur noggrann mätningen blir på att lokalisera ett läckage. Vid perfekta förhållanden, där en läcka hörs på långa avstånd, kan man lokalisera läckan med ungefär 1m marginal. Noggrannheten beror även på de indata som korrelatorn ställs in med. Vet man med säkerhet ledningsmaterial och avstånd kommer också mätningarna vara säkra. Det gäller även att göra flera mätningar med olika avstånd från läckan för att få säkert resultat. 22 Empiri Kontrollerar man sedan korrelatorns resultat med en marklyssnare kan man säkerställa läckans läge. Matz Malmgren brukar från läckans läge stega ut ungefär 1,5m åt båda hållen och markera yttergränser för läckan. Detta för att vara säker på att läckan befinner sig inom det området. När man schaktar blir graven runt 3x4m, därmed är 3m spridning på mätningen acceptabel. Sedan beror acceptabelnivån på området man undersöker. Enligt Matz Malmgren gör det inte så mycket om det på ett grönområde utan asfalt diffar lite, då det inte medför några större extrakostnader att återställa marken. Vid hårdbelagda ytor rinner kostnaderna snabbt iväg, då återställandet efter reparationerna blir dyra till följd av att asfalt är dyrt. Läcksökning med spårgas är vid bra förhållande, dvs. vid grusbädd väldigt säkra vad gäller noggrannhet, eftersom gasen då stiger rakt upp från läckan. Gasen tar alltid den lättaste vägen upp ur marken. Har man t.ex. en betongyta eller tät mark kan gasen ta en omväg upp och kan därmed uppdagas långt från läckan. Detta är något man måste känna till vid användandet av metoden. 4.2.6 Framtida läcksökningsmetoder Metoder som enligt Matz Malmgren är intressanta för framtiden är de som kan hantera plastledningar. Matz känner till termografi och radarteknik, men kan inte göra något uttalande om dessa. Ljudsond och spårgas är tekniker man vetat om länge. Ljudsonden fungerar bra, men problemet ligger i att kunna få ner sonden i rören samt få ljudsonden att färdas i önskad riktning. Löser man det har man en väl fungerande metod, som fungerar oavsett materialtyp och dimension. Spårgas är också oberoende av rörmaterial och dimension, dock är det en väldigt dyr och tidskrävande metod. Spårgas har förmågan att ta snabbaste och enklaste vägen upp ur marken och kan därför dyka upp på andra ställen än vid läckan. Matz jobbar inte med att utveckla metoder. 23 Empiri 4.3 Intervju med Bo Petersson på NSVA NSVA är ett interkommunalt VA-bolag som bildades 2009 ur ett antal kommuners VA-verksamheter och ägs idag till lika stora delar av Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Bo Petersson representerar samtliga kommuner. 4.3.1 Ledningsmaterial på distributionsnätet i Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Enligt Bo Petersson består ledningsmaterialet på dimensioner större än 500 mm av olika betongtyper t.ex. Premo, Bonna och Centab. I övriga dimensioner är det gjutjärn, segjärn, asbest, PVC och numera PE. 4.3.2 Ledningsmaterial vid nyproduktion av distributionsnätet. NSVA lägger idag 90 % PE-ledningar, i alla dimensioner. Inom Helsingborg har NSVA lagt PE-ledningar sedan 1993. 4.3.3 För- och nackdelar med dagens ledningsmaterial. Bo Petersson nämner att det är förhållandevis lätt att jobba med PE-ledningar. Det anses vara ett tåligt material och priset är överkomligt. När man arbetar med materialet är det lätt att ansluta serviser och dylikt, vilket kan ses som en stor fördel. PE är också ett material som förmodligen har en lång livslängd, ”den som lever får se” säger Bo Petersson. Man har även grävt upp ledningar från 60-70 talet som består av PE-material och de ser lika fina ut idag som när de lades ned. Enligt Bo Petersson finns det inga större nackdelar med detta material. Han anser att en nackdel kan vara att det är så pass enkelt att lägga vilket kan leda till slarv. Bo Petersson påpekar att idag är 90 % av läckageproblematiken handhavande fel. 4.3.4 Läcksökningsmetoder De läcksökningsmetoder som NSVA använder sig av är korrelator, marklyssnare och spårgas. På NSVA har man även börjat använda sig av loggning för att ringa in läckorna grovt. När läckaget är upptäckt börjar man finlokalisera dess position med hjälp av korrelatorn. Marklyssnaren använder man sig av sist för att säkerställa att läckage finns på angiven plats. Enligt Bo Petersson finns det ingen riktigt bra metod för att lokalisera läckage på plastledningar. Vid läcksökning på dessa material är det spårgas som fungerar bäst. Bo Petersson känner till att ljudsond är en läcksökningsutrustning som producenterna har börjat utveckla. 4.3.5 Framtiden inom läcksökning Läcksökning i framtiden blir förmodligen inte svårare än idag, anser Bo Petersson. Ledningsmaterialet som används idag kommer inte att förändras inom en överskådlig framtid. Enligt Bo Petersson har PE-ledningar kommit för att stanna. När det kommer till läcksökningsmetoder och utrustning förväntar sig Bo Petersson att nya metoder kommer att föras in i arbetet med läcksökning. 4.3.6 Läckage på distributionsledningsnätet i Helsingborg Förekomsten av läckage 2014 i Helsingborg var ca 90 stycken, vilka var jämnt fördelade på huvudledningar och serviser. På huvudledningarna är det speciellt gjutjärn som spricker eller segjärn och galvaniserade stålledningar som rostar sönder. På asbestledningar och betongledningar förekommer det även läckage, dock inte så ofta. 24 Empiri 4.4 Sammanfattning av insamlad empiri Matz Malmgren på Hamafo Teknik AB, Lasse Gabrielsson på Jönköping kommun och Bo Petersson på NSVA använder oftast korrelator och marklyssnare för att lokalisera läckor på markförlagda vattenledningar. Både Matz Malmgren och Lasse Gabrielsson jobbar med att förebygga läckage, till den mån att de är ute och kontrollerar distributionsnät. Samtliga respondenter ser spårgas som en dyr och tidskrävande metod. De menar att de metoder man använder idag fungerar bra för att lokalisera läckor på befintliga ledningar som inte består av plast. Införandet av plast har gjort att dagens läcksökningsmetoder, som för det mest bygger på att detektera och lokalisera de ljud som uppstår till följd av ett läckage, inte fungerar så bra. Ljudet som uppstår fortplantar sig inte lika bra i plast som t.ex. på metall och järn. 25 Analys och resultat 5 Analys och resultat I detta kapitel analyserades insamlad empiri i relation till det teoretiska ramverket, för att komma fram till ett vetenskapligt hållbart resultat som besvarade frågeställningarna och uppfyllde målet med examensarbetet. 5.1 Läcksökningsmetoder 5.1.1 Metoder som används i Sverige Samtliga respondenter uppgav att de vanligaste läcksökningsmetoderna var korrelator och marklyssnare. Matz Malmgren och Bo Petersson påpekade även att ljudsond och spårgas var fungerande läcksökningsmetoder men inte lika vanliga som de ovanstående (se 4.2 och 4.3). Detta kopplas till Hunaidi (2012) och Hunaidi et al., (2000) som beskrev att metoderna korrelator, marklyssnare, ljudsond och spårgas var användbara metoder. 5.1.2 Metoder som är under utveckling Av respondenterna var det enbart Matz Malmgren som kände till läcksökningsmetoderna termografi och radarteknik, men kunde inte uttala sig om dessa metoder (se 4.2). Fahmy och Moselhi (2009) utförde ett fältarbete under två år på tre olika platser där de undersökte tekniken termografins möjlighet att lokalisera läckage. De fann att metoden fungerade. Rothman et al., (2013) undersökte möjligheterna för radarteknik att användas som läcksökningsmetod. Teorin visade att metoden fungerade, men vidare forskning krävs för att kunna utnyttja tekniken. Även Cataldo et al., (2014) undersökte radartekniken och fann att metoden fungerade men kräver vidare utveckling. Ingen respondent kände till teknikerna time-domain reflectometer och electrical resistivity tomography. Därför kan inte denna teknik kopplas mot empirin men enligt Cataldo et al., (2014) som utförde experiment med dessa metoder påvisade att metoderna kan fungera. 5.2 Utvärdering av metoderna 5.2.1 Marklyssnare Samtliga respondenter uppgav att läcksökning med marklyssnare fungerade bra på metalledningar. Respondenterna var eniga om att svagheten hos marklyssnare var ljud från omgivningen, t.e.x vind, regn och trafik. Respondenterna angav även att metoderna som använder sig av ljud som källa för att spåra en läcka har generellt problem med ledningsmaterial av plast. Matz Malmgren nämnde även att marklyssnaren krävde mycket erfarenhet för att kunna användas (se 4.2). Detta kopplas mot Hunaidi (2012) som redovisar att marklyssnaren hade svårt att lokalisera ett läckage i en 152-mm PVC-ledning. Det togs även upp att om ledningen bestod av plast eller andra icke-metalliska material reducerades ljudnivån som uppstår vid läckage. Hunaidi (2012) ansåg även att marklyssnare kan vara ineffektiva på stora ledningsdimensioner och vid större läckage, eftersom läckageflödet blir mindre turbulent och därför avtar läckageljudet. Rapporten påpekade även att utrustningen kräver erfarna inspektörer. 26 Analys och resultat 5.2.2 Korrelator Samtliga respondenter ansåg att korrelatorn var effektiv vid lokalisering av läckage på metalledningar, men sämre på plastledningar. Matz Malmgren nämnde att det fanns möjlighet att kombinera en hydrofon med korrelatorn, vilket gjorde det möjligt för korrelatorn att lokalisera läckage på plastledningar. Detta kopplas till Hunaidi (2012) som nämnde att en korrelator inte lyckades lokalisera ett läckage i en 152-mm PVC-ledning. Läckaget kunde dock lokaliseras när ett avlyssningsinstrument kombinerades med korrelatorn. Utan avlyssningsinstrumentet fann man även att korrelatorn hade svårt att upptäcka större läckage, vilket berodde på att läckageflödet blev mindre turbulent och därför avtog ljudnivån som skapades av läckaget. 5.2.3 Spårgas Samtliga respondenter kunde uttala sig om spårgas som läcksökningsmetod och ansåg att svagheterna med denna metod var de höga kostnaderna samt att metoden var tidskrävande. Respondenterna ansåg även att metoden inte var effektiv på vattenledningar som var i drift (Se 4.1, 4.2 och 4.3). En av respondenterna ansåg även att metoden inte var användbar på hårdbelagda ytor och kompakta jordarter (se 4.2). Samtliga respondenter ansåg att metoden kunde användas när alla andra läcksökningsmetoder inte fungerade. Detta kopplas till Ben-Mansour et al., (2012) som i rapporten visade att metoden var väldigt dyr och tidskrävande, men även att ledningens position måste vara känd och att ledningen inte fick ligga under två meters djup. Koppling kan även göras till Hunaidi et al., (2000) som nämner att metoden var tidskrävande och ansåg inte att metoden var perfekt för rutinsökning av läckage. 5.2.4 Ljudsond Enbart respondenten Matz Malmgren kunde uttala sig om ljudsonden. Bo Petersson kände till att metoden är på utvecklingsfronten. Enligt Matz Malmgren var detta en bra metod som inte var beroende av ledningsmaterial och ledningsdimensioner. Matz Malmgren nämnde även att svårigheten med denna metod var att få ner sonden i ledningarna samt att styra sonden (se 4.2). Detta kopplas till Hunaidi (2012) som i sin rapport nämnde att invändiga läcksökningssystem kunde användas på ledningar med stora dimensioner. Anledningen till att man använder dessa metoder var för att komma nära läckaget och därmed exakt kunna lokalisera det. Empirin kopplas även till Ben-Mansour et al., (2012) som nämnde att man inte kunde styra sonden i ledningarna. Rapporten påpekade även att det krävdes åtkomst till vattnet som fanns i ledningen. Fördelen med denna metod var att den kunde tillämpas oavsett ledningsmaterial. 5.2.5 Termografi, radarteknik, time-domain reflectometer och electrical resistivity tomography Ingen av respondenterna kunde uttala sig om huruvida dessa metoder kunde användas som läcksökningsmetod, därför kan empirin inte kopplas till teoretiskt ramverk. Detta ledde till att ingen analys kunde göras. 27 Analys och resultat 5.3 Resultat: Frågeställning 1 För att besvara frågeställningen, vilka läcksökningsmetoder finns för att upptäcka läckage i markförlagda vattenledningar, samt vilka förutsättningar krävs för respektive metod, har sju kommuner och en konsult intervjuats samt en litteraturstudie gjorts. I Sverige finns och används metoderna korrelator, marklyssnare, ljudsond, spårgas och hydrofon som är ett tillbehör till korrelatorn. Utifrån den litteraturstudie som gjorts styrker de att dessa metoder finns. Litteraturen säger även att det finns andra metoder som med mer forskning kan fungera som metoder för att hitta läckor på markförlagda vattenledningar. Dessa metoder bygger på radarteknik, termografi, resistivitet i marken och markens dielektriska variationer. Gemensamt för alla metoder är att de förutsätter att man vet på vilken ledningen läckan befinner sig på och ungefär var. 5.3.1 Marklyssnare Marklyssnaren är en metod som förstärker de ljud som kommer från ett läckage på ledningen. Med hjälp av hörlurar och en förstärkare kan användaren röra sig framåt i ledningens riktning för att lokalisera ett läckage. När man närmar sig ett läckage ökar ljudet i hörlurarna och avtar när man rör sig från ett läckage. Där det låter som mest förutsätter man att läckaget är. För att använda marklyssnaren krävs det erfarenhet för att tolka det ljud som förstärks och därmed kunna urskilja vad som är läckljud. Marklyssnaren förutsätter att man vet var vattenröret är, eftersom marklyssnaren ska befinna sig ovanför röret. 5.3.2 Korrelator En korrelator registrerar med hjälp av två sändare de ljud som uppstår till följd av ett läckage. Man kopplar korrelatorns två sändare till två olika åtkomstpunkter på ledningen. En förutsättning är att dessa kopplingar befinner sig på var sin sida av läckaget och på olika avstånd från läckaget. Sändarna registrerar den tid det tar för ljudet att transporteras från läckan till sändarna. Huvudstationen räknar sedan ut avståndet till läckan genom att räkna på differensen mellan sändarna. Korrelatorn kräver att man vet ledningsmaterial, ledningsdiameter och ledningslängd. Det krävs ingen erfarenhet för att använda en korrelator, dock finns det många faktorer som kan göra att mätningen blir felaktig, t.ex. osäker ledningsmaterial, bristande avståndsmätning eller att ledningen lutar etc. 5.3.3 Ljudsond Ljudsonden är en metod som bygger på att lokalisera en läcka genom att registrera ljud från läckan. Ljudsonden fungerar som så att man för ner en sond i röret, exempelvis via en brandpost. Sonden transporteras med flödet i ledningen och registrerar ljud. När sonden registrerar ett läckage, lokaliserar man sedan sonden ovan mark. Ljudsonden kräver anslutningspunkter till vattnet i ledningen, t.ex. via brandposter. Detta är ett problem, då tillgången till ledningen kan vara begränsad. En förutsättning för att styra ljudsonden inuti ledningen är att känna till strömningsriktningen på vattnet. 28 Analys och resultat 5.3.4 Spårgas För att spårgas ska kunna användas måste ledningen stängas av, tömmas på vatten och sedan trycksättas med gas. Gasen kommer då tränga ut genom läckan och stiga i jorden. Man går då med en sond vid markytan som fångar upp gasen och därmed kan man lokalisera läckaget. Detta är en metod som är både tidskrävande och dyr. Sonden kan ge utslag på fel ställe beroende på markens beskaffenhet. Vid täta jordarter och hårdbelagda ytor kan gasen ta en omväg upp ur jorden, då gasen alltid tar enklaste vägen upp ur marken. Vid gynnsamma förhållanden som grusbäddar är metoden väldigt noggrann. 5.3.5 Radarteknik För att använda sig av radarteknik krävs det att användaren har goda kunskaper i att tyda radarbilder och val av radarfrekvens. Markens beskaffenhet kan begränsa användandet av radar som läcksökningsmetod, t.ex. vid blöt lera. Radarteknik kan även utnyttjas för att undersöka läckagets avrinningsområde. Radartekniken berörs inte av ledningsmaterial och ledningsdimension. Detta är en metod som kräver mer forskning, då valet av frekvens behöver studeras mer. 5.4 Resultat: Frågeställning 2 För att besvara frågeställningen, hur fungerar dagens läcksökningsmetoder på de olika ledningsmaterial som finns idag, har sju kommuner och en konsult intervjuats samt en litteraturstudie gjorts. För att kunna besvara frågan måste man känna till vilka ledningsmaterial som finns i marken. 5.4.1 Marklyssnare Effektiviteten hos marklyssnaren beror på hur långt ljudet transporteras i materialet. Marklyssnare fungerar bra på metalledningar och sämre på plastledningar. 5.4.2 Korrelator Korrelatorn har svagheter att upptäcka läckor i plastledningar. Vid plastledningar krävs det att sändarna är placerade nära läckan. Korrelatorn är en väldigt effektiv metod på metalledningar. Om man ska göra mätningar på plastledningar med en korrelator, kan man koppla en hydrofon på sändarna, vilka utnyttjar ljudets fortplantning i vattnet istället för i materialet. Detta gör att den blir bättre på plast, dock kräver hydrofonen tillgång till vattnet i ledningen. 5.4.3 Spårgas Spårgas berörs inte av ledningsmaterial eller ledningsdimensioner. 5.4.4 Ljudsond Ljudsonden transporteras inuti ledningen och kommer därför väldigt nära läckan. Detta göra att sonden inte är beroende av ledningsmaterialet eller dimensioner. På dagens ledningsnät fungerar inte ljudsonden önskvärt, eftersom sonden är svår att få ner i ledningen. 29 Analys och resultat 5.5 Koppling till målet Nedan följer en tabell som sammanfattar resultatet i form av en jämförelse av de olika läcksökningsmetoder som finns och vilka förutsättningar de kräver. Tabell 1. Jämförelse mellan läcksökningsmetoder Marklyssnare Korrelator Spårgas Ljudsond Marklyssnare med markmikrofon Korrelator med sensorer (hydrofon kan anslutas) Gas (vätgas) Slang med ljudsond (hydrofon kan anslutas) Samtliga ledningsmaterial Samtliga ledningsmaterial Utrustning Tillbehör Programmering Information om ledningsmaterial, dimension och ledningslängd Förutsättningar Ledningsmaterial Markens beskaffenhet Samtliga ledningsmaterial utom plast Bör undvikas vid tjäle, is och snö Åtkomstpunkter Kunskapskrav Samtliga ledningsmaterial utom plast (Samtliga ledningsmaterial med hydrofon) Erfarna inspektörer Bör undvikas vid kompakta jordarter och hårdbelagda ytor Sensorer kopplas på ledningen. Med hydrofon krävs brandpost. Möjlighet att trycksätta ledningen med gas Tillgång till brandpost Kan med enkla instruktioner användas Erfarna inspektörer Erfarna inspektörer Andra förutsättningar Ledningen måste stängas av och tömmas på vatten. 30 Diskussion och slutsatser 6 Diskussion och slutsatser 6.1 Resultatdiskussion Resultatet i denna rapport bygger både på vetenskapliga artiklar, rapporter och intervjuer med sakkunniga inom läcksökning. För att resultatet skulle uppnå både validitet och reliabilitet intervjuades personer som berörde läcksökning på olika sätt. De intervjuade var konsulten Matz Malmgren, Lasse Gabrielsson från VA-enheten på Jönköpings kommun och Bo Petersson som representerade ett interkommunalt VAbolag. Detta gav en helhetsbild av hur läcksökning bedrivs i Sverige. För att litteraturstudien som gjordes skulle vara trovärdig användes utvalda databaser innehållande vetenskapliga artiklar och rapporter. Man kan se i resultatet att det finns fler metoder för läcksökning än vad man använder sig av i Sverige. Denna rapport är användbar därför att den utreder och belyser hur läcksökning bedrivs idag och vilka utmaningar läcksökning står inför. Frågeställningarna som arbetet bygger på var bra formulerade för att uppnå arbetets mål, att göra en strukturerad jämförelse av de olika metoderna som finns för att upptäcka vattenläckage och visa vilka förutsättningar som krävs för respektive metod. I och med detta har rapporten undersökt det den skulle undersöka. 6.2 Metoddiskussion De metodval som valdes var intervjuer och litteraturstudier. Litteraturstudien gjordes för att dels få en bild av vilka metoder man använder sig av idag och hur de fungerar, men även vilka metoder det forskas om. Intervjuerna gav en helhetssyn hur man jobbar med läcksökning i Sverige. Genom de metoder som valdes, kunde man se att litteraturstudien uppgav fler läcksökningsmetoder än vad intervjuerna gjorde. Detta resulterade till att det inte gick att analysera samtliga metoder då det inte gick att koppla dessa till empirin. Det kan även ses som positivt, då det bevisar att det finns fler läcksökningsmetoder än vad som används på den svenska marknaden. Bara en del av litteraturstudien kunde kopplas samman med intervjuerna och analyseras, eftersom respondenterna som intervjuades saknade kunskaper om de metoder det forskades om. För att få en bekräftelse på respondenternas svar, kunde man ha gjort en tillämpning av metoderna ute i fält. Det var i detta fall dock inte möjligt, eftersom tid och förberedelser saknades. Läckage sker spontant och åtgärdas snabbt, detta gjorde att fältundersökning som metod uteblev i detta arbete. 6.3 Begränsningar Läckage är ett problem som kan uppstå i olika ledningsnät och beroende på detta kan läckage bete sig på olika sätt. Då rapporten enbart fokuserades på markförlagda vattenledningar i Sverige har bara läckage inom detta område studerats. I och med denna begränsning har inte alla metoder i teoretiskt ramverk analyserats, då de antigen inte används i Sverige eller fortfarande är under forskning. Rapportens resultat kan därför anses som generellt giltigt med hänsyn till avgränsningarna. 6.4 Slutsatser och rekommendationer Som problembeskrivningen antyder består ledningsnätet av många olika material, detta ställer krav på att läcksökningsmetoderna ska fungera oavsett ledningsmaterial. Då ledningarna ligger dolda under marken medför det att läckage inte uppmärksammas förens de får tydliga konsekvenser. När ett läckage av denna 31 Diskussion och slutsatser karaktär uppstår gäller det att läcksökningsmetoderna enkelt och snabbt kan precisera läckans läge. I ledningsnätet ser man att 15-20% av vattnet som produceras och distribueras rinner ut i marken på grund av läckage. Detta är inte ekonomiskt hållbart och denna mängd visar att förebyggande arbete krävs för att upprätthålla ett stabilt ledningsnät. Läckage på ledningsnätet kan leda till att dricksvattnet kontamineras, vilket inte är hållbart ur hälso- och miljösynpunkt. Därför är det viktigt att läcksökningsmetoderna kan lokalisera läckage. Rapporten styrker vikten av att nya läcksökningsmetoder behövs för att hitta läckor på plastledningar. För att kunna uppfylla syftet med rapporten ”förenkla arbetet med läcksökning” har arbetet strukturerat upp en jämförelse mellan de olika metoderna. Denna jämförelse tydliggör de förutsättningar som krävs för att metoden ska kunna användas på ett bra och effektivt sätt. De resultat och konsekvenser som examensarbetet kommer fram till är följande (6.4.1 och 6.4.2) 6.4.1 Nya läcksökningsmetoder kommer behövas Det framgår klart och tydligt i analysen och resultatet att dagens läcksökningsmetoder inte fungerar tillräckligt bra på alla ledningsmaterial. Marklyssnaren och korrelatorn är båda två akustiska metoder och deras teknik går ut på att fånga upp ljudvågorna som uppstår till följd av läckage. Dessa metoder fungerar inte bra på ledningar gjorda av plast, eftersom plasten absorberar ljudet och därmed inte leder ljudvågorna lika effektivt som metalledningar. För att komma runt detta problem kan man använda sig av en hydrofon, dock kräver den två stycken åtkomstpunkter till vattnet samt att de måste omringa läckaget, vilket leder till att ett nytt problem uppstår. I analysen och resultatet kan man se att spårgas och ljudsond kan vara alternativa metoder vid läcksökning på plastledningar eller när andra metoder inte fungerar. Spårgas fungerar oavsett ledningsmaterial men dock är markens beskaffenhet ett problemområde för denna metod. Gasen som används tar den snabbaste och enklaste vägen upp och kan därmed ge felaktiga utslag. Vid användning av spårgas måste man dock observera att ledningen måste stängas, tömmas på vatten och sedan trycksättas med gas. Detta är problematiskt då det är tidskrävande och kostsamt. Ljudsonden är liksom spårgas oberoende av ledningsmaterial men problemet med denna metod är att den kräver en åtkomstpunkt som gör att sonden når vattnet i ledningen samt svår att styra i önskad riktning. 6.4.2 Styrkor hos dagens läcksökningsmetoder Plastledningar är inget ovanligt material i dagens ledningsnät men i det äldre ledningsnätet är det i största del icke-plastiska ledningar som läcker. Detta gör att dagens läcksökningsmetoder fungerar bra. 32 Diskussion och slutsatser 6.5 Förslag till vidare forskning Slutsatsen påpekar att nya läcksökningsmetoder kommer behövas. I arbetets teoretiska ramverk finns det metoder som är under utveckling. Man kan se att dessa metoder är oberoende av ledningsmaterial vilket kommer behövas i framtiden då mycket plastledningar byggs in i ledningsnätet. Vidare forskning krävs inom nya läcksökningsmetoder som kan komplettera de äldre för att kunna på ett mer effektivt sätt lokalisera läckage på plastledningar. Vi anser att vidareutveckling på detta arbete är att pröva metoderna i en praktisk miljö, för att om möjligt kunna hitta andra svagheter och styrkor hos de olika läcksökningsmetoderna. Vi anser även att nästa steg i detta arbete är att intervjua kunniga personer inom läcksökning i utlandet. Detta för att kunna koppla erfarenhet med de läcksökningsmetoder som denna rapport inte kunde göra någon analys på. 33 Referenser Referenser Ayala-Cabrera, D., Herrera, M., Izquierdo, J., Ocaña-Levario, S., & Pérez-García, R. (2013). GPR-Based Water Leak Models in Water Distribution Systems. Sensors, 13, 15912–15936. doi:10.3390/s131215912 Ben-Mansour, R., Habib, M.A., Khalifa, A., Youcef-Toumi, K., & Chatzigeorgiou, D. (2012). Computational fluid dynamic simulation of small leaks in water pipelines for direct leak pressure transduction. Computer & Fluids, 57,110-123. doi:10.1016/j.compfluid.2011.12.016 Blomkvist, P., & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer: Examensarbete enligt 4fasmodellen. Lund: Studentlitteratur AB Cataldo, A., Persico, R., Leucci, G., De Benedetto, E., Cannazza, G., Matera, L. & De Giorgi, L. (2014) Time domain reflectometry, ground penetrating radar and electrical resistivity tomography: A comparative analysis of alternative approaches for leak detection in underground pipes. NDT & E International, 62, 14-28. doi:10.1016/j.ndteint.2013.10.007 Fahmy, M & Moselhi, O. (2009) Detecting and locating leaks in Underground Water Mains Using Thermography (26th International Symposium on Automation and Robotics in Construction). Hämtad från Irbnet: http://www.irbnet.de/daten/iconda/CIB14819.pdf Hunaidi, O. (2012) Acoustic Leak Detection Survey Strategies for Water Distribution Pipes. Construction technology update, No. 79. Hämtad från https://www.nrccnrc.gc.ca/ctu-sc/ctu_sc_n7 Hunaidi, O., Chu, W., Wang, A., & Guan, W. (2000) Detecting Leaks in Plastic Pipes, Paper published in Journal AWWA, 92, 82-94. Hämtad från: http://archive.nrccnrc.gc.ca/obj/irc/doc/pubs/nrcc42813.pdf Malm, A., Horstmark, A., Larsson, G., Uusijärvi, J., Meyer, A., & Jansson, E. Rörmaterial i svenska VA-ledningar, (Rapport Nr 2011–14 (2:a revidering)). Hämtad från Svenskt Vatten: http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Rörnät/Förnyelseprojektet/Rappo rt_2011-14.pdf Rothman, M., Abrahamsson, S., Karlsson, N., Huss, L.G., Johansson, T., Ousbäck, J.O., Rahm, J., Samuelsson, C., Örbom, A & Axelsson, D. (2013) Ny metod för läcksökning, (Rapport Nr. 2013-02). Hämtad från Svenskt Vatten Utveckling: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=redirect_pdf.html&filnamn=SVUrapport_2013-02.pdf&rapport_nr=2013-02 Säve-Söderbergh, M., Malm, A., Dryselius, R., & Toljander, J., (2013) Mikrobiologiska risker vid dricksvattendistribution, (Rapport Nr 19). Hämtad från Svenskt Vatten: http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Rapporter/201319%20 Livsmedelsverket_ mikrobiologiska%20risker%20vid%20distribution.pdf 34 Referenser Uusijärvi, J. Minskning av in- och utläckage genom aktiv läcksökning, (Rapport Nr 2013-03). Hämtad från Svenskat Vatten Utveckling: http://vav.griffel.net/filer/SVUrapport_2013-03.pdfBilagor Figurreferenser Figur 2. Rothman, M., Abrahamsson, S., Karlsson, N., Huss, L.G., Johansson, T., Ousbäck, J.O., Rahm, J., Samuelsson, C., Örbom, A & Axelsson, D. (2013) Ny metod för läcksökning, (Rapport Nr. 2013-02). Hämtad från Svenskt Vatten Utveckling: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=redirect_pdf.html&filnamn=SVUrapport_2013-02.pdf&rapport_nr=2013-02 Figur 3. & Figur 4. Hunaidi, O. (2012) Acoustic Leak Detection Survey Strategies for Water Distribution Pipes. Construction technology update, No. 79. Hämtad från https://www.nrccnrc.gc.ca/ctu-sc/ctu_sc_n7 Figur 5. & Figur 6. Hunaidi, O., Chu, W., Wang, A., & Guan, W. (2000) Detecting Leaks in Plastic Pipes, Paper published in Journal AWWA, 92, 82-94. Hämtad från: http://archive.nrccnrc.gc.ca/obj/irc/doc/pubs/nrcc42813.pdf Figur 7. Arne Jensen AB – specialister på läcksökning och termografering. Hämtad från http://www.arnejensen.se/Termografering-Varmekamera.php Figur 8. & Figur 9. Cataldo, A., Persico, R., Leucci, G., De Benedetto, E., Cannazza, G., Matera, L. & De Giorgi, L. (2014) Time domain reflectometry, ground penetrating radar and electrical resistivity tomography: A comparative analysis of alternative approaches for leak detection in underground pipes. NDT & E International, 62, 14-28. doi:10.1016/j.ndteint.2013.10.007 Figur 11. Hamafo Teknik AB. Hämtad från http://www.hamafo.se/admpdf/HG10AII_12.pdf Figur 12. Hamafo Teknik AB. Hämtad från http://www.hamafo.se/admpdf/LC2500_12.pdf Figur 13. Hamafo Teknik AB. Hämtad från http://www.hamafo.se/admpdf/GasCheck_12.pdf Figur 14. Pure Technologies Hämtad http://www.puretechltd.com/images/services/sahara/sahara_dia1_600.jpg 35 från Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Intervju med Lasse Gabrielsson, Jönköping kommun Intervju med Matz Malmgren, Hamafo Teknik AB Intervju med Bo Petersson, NSVA 36 Bilagor Bilaga 1 Intervjuguide Lasse Gabrielsson – Jönköping Kommun 1. Presentation om examensarbetet 2. Kort presentation om Jönköpings Kommun, VA-enheten 3. Lasse Gabrielsson berättar om sig själv a. Arbetsområden b. Erfarenhet 4. Lasse Gabrielssons syn på läckage och läcksökning 5. Intervjuområden a. Ledningsmaterial i. Vilka ledningsmaterial består distributionsnätet av? ii. Vilka ledningsmaterial används idag vid nyproduktion av vattenledningsnätet? iii. Vilka för- och nackdelar finns det med ledningsmaterialet man använder sig av idag vid nyproduktion? b. Läcksökning i. Hur upptäcker ni läckage? ii. Vilka läcksökningsmetoder har du använt dig av? iii. Vilka läcksökningsmetoder känner du till? iv. Vilka styrkor och svagheter har de olika läcksökningsmetoderna? c. Framtid i. Vilka svårigheter ser du med läcksökning? ii. Vilken form av utveckling ser du behövande för att kunna förbättra läcksökningen? d. Allmänt i. Hur ofta uppstår läckage på dagens vattenledningsnät? Bilagor Bilaga 1 Lasse Gabrielsson berättar om sig själv Arbetsområden VA-enheten på Jönköpings kommun Erfarenhet Har jobbat under en längre tid med läcksökning och har det som ett dagligt arbete. Lasse Gabrielssons syn på läckage och läcksökning Enligt Lasse uppstår ett läckage ungefär en gång i veckan. Lasse jobbar dagligen med att lokalisera dessa läckage samt jobbar förebyggande för att minska läckagen. Ledningsmaterial Vilka ledningsmaterial består distributionsnätet av? Jönköpings distributionsnät består av många olika material t.ex. gjutjärn, segjärn, galvar, koppar, bly, asbest, cement och plast m.m Följdfråga: Vilka ledningsmaterial lägger ni vid olika dimensioner? Segjärn vid större dimensioner vilket vi anser är när diametern är 300mm eller större. Vid mindre ledningsdimensioner lägger vi mycket plast idag. Vilka ledningsmaterial används idag vid nyproduktion av vattenledningsnätet? Idag lägger vi mycket plast vid nyproduktion. Men vi använder oss fortfarande av segjärn vid de större dimensionerna. Vilka för- och nackdelar finns det med ledningsmaterialet man använder sig av idag vid nyproduktion? Vi ser idag inga större nackdelar med det ledningsmaterial vi använder oss av. Fördelarna är att materialet plast är väldigt lätt att arbeta med då momenten för att koppla ihop ledningarna samt att lyfta ledningarna är lättare. Varför vi lägger segjärn vid större dimensioner är något Jönköpings kommun har bestämt. Följdfråga: Hur stort är Jönköpings distributionsnät idag? Jönköpings distributionsnät är 90 mil. Läcksökning Hur upptäcker ni läckage? En del läckor kan man upptäcka okulärt då vattnet som läcker ut stiger upp till markytan. Man kan även läsa av att stegringspumpar har ett onormalt högt flöde. Det är även så att kunder ringer in och påpekar läckage. Följdfråga: Vad är det kunderna uppmärksammar då de ringer in? Konsumenterna uppmärksammar lågt tryck i kranen. Vilket då kan antyda att ett läckage kan ha uppstått. Följdfråga: Hur hjälper det förebyggande arbetet som du utför till att lokalisera läckage? Tack vare ett kartprogram som vi har på Jönköpings kommun kan jag enkelt hitta ledningarna som finns i marken. Mitt förebyggande arbete går ut på att undersöka de ledningar som finns i området för att kunna få fram statusen på dessa ledningar. När Bilagor Bilaga 1 man utför detta arbetet kan man upptäcka läckage. Om läckaget har uppstått vid mindre områden kan man även stänga delar av området för at omringa läckaget och på så sätt lokalisera det. Vilka läcksökningsmetoder har du använt dig av? Jag har använt mig av marklyssnare och korrelator vid läcksökning. I Jönköpings kommun har vi tre stycken korrelatorer. Den nyaste korrelatorn är ungefär ett halvår gammal. Följdfråga: Var förvarar ni dessa läcksökningsmetoder? Vi har några firmabilar som alltid är utrustade med utrustningen. Det ska alltid finnas en korrelator och en marklyssnare i bilen. Vilka läcksökningsmetoder känner du till? Jag vet att förutom marklyssnare och korrelator går det även att använda spårgas som läcksökningsmetod. Följdfråga: Hur känner du till läcksökningsmetoden spårgas? Vet att den används vid provtryckning av nylagda ledningar, men jag har själv aldrig använt den. Vilka styrkor och svagheter har de olika läcksökningsmetoderna? Korrelatorn är den jag alltid använder i första hand och jag anser att den är väldigt noggrann, vilket gör att den exakt kan lokalisera läckan. Det finns dock fällor man kan hamna i, dessa fäller gör att metoden har vissa svagheter. För att korrelatorn ska fungera måste man känna till ledningsmaterial och ledningsdimension. Om man har t.ex. ett segjärnsrör som är lagat med plast kommer korrelatorn att ge fel utslag. Detta för att man ställer in korrelatorn på att röret enbart består av segjärn. I och med att plast och segjärn leder ljud olika, kommer mätningen ge felaktigt resultat. Så länge man vet ledningsmaterial och längder blir också mätningen säker. Marklyssnaren använder jag som komplement till korrelatorn. När jag har lokaliserat läckaget med korrelatorn använder jag mig av marklyssnaren för att dubbelkolla. Marklyssnaren kan ha svagheter om det är mycket runt omkringliggande ljud, t.ex. trafik, och byggarbetsplatser etc. Spårgas är ingen optimal metod att använda på befintliga ledningar, eftersom man först måste stänga av nätet, sedan måste vattnet tömmas i ledningen och till sist fyllas med gas. Allt detta är både väldigt tidskrävande och dyrt. Däremot kan spårgas vara bättre vid nyproduktion, innan provtryckning, då ledningen redan är tom. Följdfråga: Hur ofta dubbelkollar du att läckaget är rätt lokaliserat? Med korrelatorn gör jag ofta flera mättningar för att verkligen vara säker på att läckaget lokaliseras rätt. Bilagor Bilaga 1 Framtid Vilka svårigheter ser du med läcksökning? Vi lägger mycket plast idag vid nyproduktion och vid användning av detta material är det svårare att lokalisera läckage med korrelatorn och marklyssnaren. Plast är ett material som inte leder ljud så bra och därav har dagens läcksökningsmetoder problem med dessa ledningar. Vilken form av utveckling ser du behövande för att kunna förbättra läcksökningen? Svårt för mig att säga. Kan inte kommentera detta. Allmänt Hur ofta uppstår läckage på dagens vattenledningsnät? Ungefär ett läckage i veckan upptäcks. Bilagor Bilaga 2 Intervjuguide Matz Malmgren – Hamafo Teknik AB 1. Matz Malmgren berättar om sig själv a. Arbetsområden b. Erfarenhet 2. Matz Malmgren syn på läckage och läcksökning 3. Intervjuområden a. Läcksökning i. Vilka läcksökningsmetoder har du använt dig av? ii. Hur fungerar de olika läcksökningsmetoderna? iii. Vilka styrkor och svagheter har de olika läcksökningsmetoderna? iv. Hur noggranna är de olika läcksökningsmetoderna på att lokalisera läckagen. b. Erfarenhet- och kunskapskrav i. Vilken erfarenhet krävs för att kunna utföra en läcksökning? c. Framtid i. Vilka svårigheter ser du med läcksökning? ii. Vilken form av utveckling ser du behövande för att kunna förbättra läcksökningen? iii. Vilka läcksökningsmetoder finns på utvecklingsfronten? Bilagor Bilaga 2 Matz Malmgren berättar om sig själv Arbetsområden Matz är VD på företaget Hamafo Teknik AB. Han jobbar som konsult och håller även i kurser och utbildningar inom läcksökning Erfarenhet Han har mer än 30 års erfarenhet inom området läcksökning. Läcksökning Vilka läcksökningsmetoder har du använt dig av? Matz har använt sig av korrelator, marklyssnare, spårgas och ljudsond. Hur fungerar de olika läcksökningsmetoderna? Marklyssnare: Man använder sig av en markmikrofon som man flyttar längst marken ovanför den skadade ledningen. Ljudet som uppstår på grund av läckaget alstrar ett ljud i ledningen och med hjälp av markmikrofonen fångar man upp ljudet. Läckageljudet är som starkast ovanför läckaget och på det viset kan man precisera vart det läcker. Korrelator: För att kunna använda sig av korrelatorn måste man känna till rörmaterial, rördiameter och längden på ledningen. Denna information programmeras in i korrelatorn. Korrelatorn använder sig av två sändare som man placerar på båda sidorna om läckan. Ljudet som uppstår av läckaget förflyttar sig i ledningens båda riktningar och kan därför fångas upp av sändarna. Korrelatorn mäter läckagets position genom att beräkna tidsskillnaden för ljudet att transporteras mellan läckan och de två sändarna. Är ledningsmaterialet av plast kan man använda hydrofoner. Hydrofonerna fångar inte som sändaren upp ljudet i ledningen utan istället fångar hydrofonen upp ljudvågorna som blidas i vattnet. För att kunna använda sig av hydrofoner måste man ha tillgång till brandposter, så att man kan nå vattnet som strömmar i ledningen. Spårgas: Vid användning av spårgas fyller man hela ledningen med gas. Gasen tränger ut genom läckan och letar sig sedan upp genom marken. Med en detektor letar man upp gasen som sipprar upp genom marken och kan på så viss lokalisera läckagets position. Ljudsond: En sensor förs ner i ledning och transporteras sedan med vattenflödet längs ledningen. Under transportsträckan fångar sonden upp ljud som bildas av vattenflödet. Om en läcka finns uppstår en ljudtopp och med hjälp av detta kan man lokalisera läckagets position. Bilagor Bilaga 2 Vilka styrkor och svagheter har de olika läcksökningsmetoderna? Matz säger att svagheten med marklyssnare är ljud från omgivningen, t.ex. vind, regn och trafik. De metoder som använder sig av ljud som källa för att spåra en läcka har generellt problem med ledningsmaterial av plast, eftersom plast inte fortplantar ljud lika bra som exempelvis metall. Ett problem som kan uppstå med korrelatorn är att de indata som krävs för att kunna lokalisera läckans läge kan vara felaktiga t.ex. ledningsmaterial och avstånd. Enligt Matz har alla metoder sina fördelar och nackdelar, detta gör att man får pröva sig fram vad som i stundens hetta fungerar bäst. Hur noggranna är de olika läcksökningsmetoderna på att lokalisera läckagen? Matz säger att läckans karaktär avgör helt hur noggrann mätningen blir på att lokalisera ett läckage. Vid perfekta förhållanden, där en läcka hörs på långa avstånd, kan man lokalisera läckan med ungefär 1m marginal. Noggrannheten beror även på de indata som korrelatorn ställs in med. Vet man med säkerhet ledningsmaterial och avstånd kommer också mätningarna vara säkra. Det gäller även att göra flera mätningar med olika avstånd från läckan för att få ett säkert resultat. Kontrollerar man sedan korrelatorns resultat med en marklyssnare kan man säkerställa läckans läge. Läcksökning med spårgas är vid bra förhållande, dvs. vid grusbädd väldigt säkra vad gäller noggrannhet, eftersom gasen då stiger rakt upp från läckan. Gasen tar alltid den lättaste vägen upp ur marken. Har man t.ex. en betongyta eller tät mark kan gasen ta en omväg upp och kan därmed uppdagas långt från läckan. Detta är något man måste känna till vid användandet av metoden. Följdfråga: Vad är acceptabelt vad gäller noggrannhet? Matz Malmgren säger att han brukar markera yttergränser för läckan. Han brukar från läckans läge stega ut ungefär 1,5m åt båda hållen och markera. Detta för att vara säker på att läckan befinner sig inom det området. När man schaktar blir graven runt 3x4m, därmed är 3m spridning på mätningen acceptabel. Sedan beror acceptabelnivån på området man undersöker. Enligt Matz Malmgren gör det inte så mycket om det på ett grönområde utan asfalt diffar lite, då det inte medför några större extrakostnader att återställa marken. Vid hårdbelagda ytor rinner kostnaderna snabbt iväg, då återställandet efter reparationerna blir dyra till följd av att asfalt är dyrt. Erfarenhet- och kunskapskrav Vilken erfarenhet krävs för att kunna utföra en läcksökning? Matz säger att marklyssnare kräver mycket erfarenhet för att användas. Läckljudet som uppstår i ledningen fångas upp och förstärks med hjälp av marklyssnaren, dock fångar även marklyssnaren upp ljud från omgivningen, vilket bara ett erfaret öra kan urskilja. En korrelator kan vem som helst med hjälp av en enkel lathund använda, däremot måste man förstå hur korrelatorn fungerar för att få nytta av den. Det gäller att korrelatorn uppfattar läckljud från båda sensorerna, alltså om ena sensorn är för långt från läckan hörs inte läckljud och mätningen kommer inte fungera. Bilagor Bilaga 2 Framtid Vilka svårigheter ser du med läcksökning? Matz säger att införandet av plast som ledningsmaterial gör att läcksökning på dessa ledningar blir svårt, då metoderna som används idag inte fungerar bra på plast. Vilken form av utveckling ser du behövande för att kunna förbättra läcksökningen? Matz säger att metoder som är intressanta för framtiden är de som kan hantera plastledningar. Vilka läcksökningsmetoder finns på utvecklingsfronten? Matz säger att han känner till termografi och radarteknik, men kan inte göra något uttalande om dessa. Ljudsond och spårgas är tekniker man vetat om länge. Ljudsonden fungerar bra, men problemet ligger i att kunna få ner sonden i rören samt få ljudsonden att färdas i önskad riktning. Löser man det har man en väl fungerande metod, som fungerar oavsett materialtyp och dimension. Bilagor Bilaga 3 Intervjuguide Bo Petersson – NSVA 1. Presentation om examensarbetet 2. Kort presentation av NSVA 3. Bo Petersson berättar om sig själv a. Arbetsområden b. Erfarenhet 4. Bo Peterssons syn på läckage och läcksökning 5. Intervjuområden a. Ledningsmaterial i. Vilka ledningsmaterial består distributionsnätet av? ii. Vilka ledningsmaterial används idag vid nyproduktion av vattenledningsnätet? iii. Vilka för- och nackdelar finns det med ledningsmaterialet man använder sig av idag vid nyproduktion? b. Läcksökning i. Vilka läcksökningsmetoder har du använt dig av? ii. Vilka läcksökningsmetoder känner du till? iii. Vilka styrkor och svagheter har de olika läcksökningsmetoderna? c. Framtid i. Vilka svårigheter ser du med läcksökning? ii. Vilken form av utveckling ser du behövande för att kunna förbättra läcksökningen? d. Allmänt i. Hur ofta uppstår läckage på dagens vattenledningsnät? ii. Hur alvarligt är problemet med läckage? Bilagor Bilaga 3 Bo Petersson berättar om sig själv Arbetsområden Han har under många år sysslat med underhåll och läggning/lagning av vattenledningar åt NSVA. NSVA är ett interkommunalt VA-bolag som bildades 2009 ur ett antal kommuners VA-verksamheter och ägs idag till lika stora delar av Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Erfarenhet Man kan säga att han inte har sysslat med något annat de senaste 40 åren. Han är numera pensionär, men jobbar när man behöver hjälp ett antal timmar i månaden. Ledningsmaterial Vilka ledningsmaterial består distributionsnätet av? I de större dimensionerna (dimension 500 mm) är det oftast betong av typen Premo, Bonna och Centab. I övrigt är det gjutjärn, segjärn, asbest, Pvc och numera PE. Vilka ledningsmaterial används idag vid nyproduktion av vattenledningsnätet? Idag läggs inom NSVA till 90 % PE i alla dimensioner. Inom Helsingborg har vi lagt PE sedan 1993. Vilka för- och nackdelar finns det med ledningsmaterialet man använder sig av idag vid nyproduktion? Fördelar med dagens material PE är att det är förhållandevis lätt att jobba med. Det är ganska tåligt. Priset är överkomligt. Lätt att ansluta serviser och dylikt. Förmodligen lång livslängd (den som lever får se). Uppgrävda ledningar sen 60-70 talet ser lika fina ut som när de lades ned. Nackdelarna skulle i sådana fall vara att det är alltför enkelt att lägga och att man börjar slarva med svetsningen och med återfyllningen. Handhavandefel är säkert 90 % av läckageproblematiken idag. Läcksökning Vilka läcksökningsmetoder har du använt dig av? Korrelatorer, marklyssnare och spårgas. Vilka läcksökningsmetoder känner du till? Korrelatorer, marklyssnare och spårgas. Enligt uppgift från producenterna av läcksökningsutrustning finns det en läcksökningsmetod där man genom att skicka in en kamera i ledningen kan lokalisera läckor. Vilka styrkor och svagheter har de olika läcksökningsmetoderna? När det gäller att hitta läckor på PVC och PE så finns det idag ännu inte någon riktigt bra metod förutom spårgas. Bilagor Bilaga 3 Framtid Vilka svårigheter ser du med läcksökning? Läcksökning i framtiden blir förmodligen inte svårare än idag eftersom materialen inte kommer att förändras inom en överskådlig framtid PE har nog kommit för att stanna och utvecklingen av läcksökningsutrustning kommer inte att avstanna. Snarare tvärtom. Allmänt Hur ofta uppstår läckage på dagens vattenledningsnät? Förekomsten av läckor var 2014 i Helsingborg ca 90 stycken läckor jämnt fördelat på huvudledningar och serviser. På huvudledningar är det speciellt gjutjärn som spricker, segjärn som rostar sönder liksom galvaniserade stålledningar på serviser. Men också läckor på PVC, asbestledningar och betongledningar förekommer, dock inte så ofta.
© Copyright 2024