1. No category

Standardiserat Vårdförlopp
Urothelial Cancer - Makrohematuri
Information Samverkansnämnden 2015-06-03
regiongavleborg.se
Bakgrund till projektet - Stora variationer
från remiss till TUR-B, Lång väntetid
regiongavleborg.se
Bättre flöde i vården – SKL
Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet,
patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet
• I kömiljardsöverenskommelsen för 2014 har Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL, fått i uppdrag att genomföra ett nationellt
samordningsprojekt, och prestationsmedel finns avsatta för deltagande
landsting.
• Syftet med samordningsprojektet är att ge möjlighet för alla landsting och
regioner att lyckas ännu bättre i arbetet för en god tillgänglighet.
• Projektets fokus ska vara patientens hela väg genom vården.
regiongavleborg.se
”Går”dagens flöde
1
Symptom
upptäckt
Kallelse till
CT
Träff läkare
- Remiss Uro,
- Remiss till CT
Kontakt PV
Akuten
Kallelse till
kirmott
3
Operation
regiongavleborg.se
Träff Specialist
- cystoskopi
- opanmälan
- Remiss CT
4
Kallelse
till preopbedömning
CT
5
2
Kallelse
till ÅB
ÅB
- Kontroll
- PAD besked
- Fortsatt behandling
PreopBedömning
Kallelse
till OP
Steg i arbetet
• Kartlägg nuvarande flöde
• Gå flödet
• Hitta risker/problem i flödet
• Vad ska mätas (utifrån patient, medarbetare, process).
• Designa nytt flöde
• Involvera patienten
• Fatta beslut om nytt flöde
• Skapa aktiviteter för att nå det nya flödet
• Starta upp flödet/utvärdera/korrigera o.s.v
regiongavleborg.se
Nya vårdförloppet – dagens flöde
2
1
Kontakt PV
Akuten
Symptom
upptäckt
4
3
CT
EKG, prover
mm
Träff urolog
Ev cystoskopi
Kallelse till
ÅB
regiongavleborg.se
Pat. blir uppringd
med info om tid
till CT och mott.
Kallelse via
brev med info och
hälsodeklaration.
Träff läkare HC
- Remiss Urolog
- Remiss CT
Ge hälsodeklaration
5
Anestesi Preopbedömning/
Få tid för OP/Opplanering
ÅB
- Kontroll
- PAD besked
- Fortsatt behandling
Kallelse
till OP
6
TUR-B
Nya flödet, kort ledtid
och liten spridning
Tidigare flöde: Stor spridning
och långa tider
OP
V1
V2
V3
V4
V5
V6
V7
V8
V9
V10
V11
V12
V13
6
1
6
6
6
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö
PREOP
V1
V2
V3
V4
V5
V6
V7
V8
V9
V10
V11
V12
V13
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö
Kontakt
V1
V2
V3
V4
V5
V6
V7
V8
V9
V10
V11
V12
V13
Urolog Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö
Röntgen
V1
V2
V3
V4
V5
V6
V7
V8
V9
V10
V11
V12
V13
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö
KIR
Tele
V1
V2
V3
V4
V5
V6
V7
V8
V9
V10
V11
V12
V13
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö
PV
V1
V2
V3
V4
V5
V6
V7
V8
V9
V10
V11
V12
V13
1
1
Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Må Ti On To Fr Lö Sö
Nytt flöde
Tidigare flöde
regiongavleborg.se
Gävle
Ledtid i dagar
Nuläge
Beslut till
Utredning
Beslut
till op
Utredning till
op
Antal (n)
25
25
4
4
Median
2,0
11,0
13,5
6,0
Medel
2,8
11,2
14,8
6,0
Max
8,0
20,0
21,0
8,0
Min
0,0
6,0
11,0
4,0
Gävle: Mv för patient till us är 11,2 dagar.
Få pat. opererade
Hudiksvall: Alla fått tid till us inom 1 v.
Första patienten remitterades 2015-01-23
regiongavleborg.se
Beslut till
remissankomst
Totala vårdförloppet
Från 58 dagar till 14,8!
Kommunikation och delaktighet
Den som remitterar ska informera patienten om
 att det finns anledning att utreda cancermisstanke enligt standardiserat vårdförlopp
 vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande
fasen
 vilka väntetider patienten kan förvänta sig.
 Ge informationsbroschyren om rökstopp.
Broschyrer finns att beställa. (Länk)
regiongavleborg.se
Muntlig information till patienten
 Majoriteten av patienterna som kissar blod har ingen allvarlig sjukdom. För
att utesluta att detta symptom orsakas av förändringar i urinvägarna tex
sten eller cancer ska utredning göras skyndsamt. Utredningen inkluderar
en röntgen av urinvägarna och besök hos urolog
 Efter att ni skickat remiss kontaktas patient av kirurgmottagningen.
Patienten bokas in inom en vecka för en utredningsdag där röntgen,
provtagning, besök på urologmottagningen samt ev. op-planering sker
samma dag.
regiongavleborg.se
Informationsbroshyr till patienten
regiongavleborg.se
Enkät skickas till
patienterna
regiongavleborg.se
Resultat innan förändrat flöde
Väntan sticker ut
Kommentarer
• Viktig att fråga om patientens sociala
situation
• Väntan är det värsta som finns
• Vården – positiva upplevelser
• Akuten – kommunikation, vetskap
om besök
• Bristfällig information
regiongavleborg.se
• Viktigt
att bli tagen på allvar
FRÅGA
1: Kände du att du blev bemött med
respekt och på ett hänsynsfullt sätt?
2: Kände du dig delaktig i beslut om din
vård och behandling, så mycket som du
önskade?
3: Fick du tillräcklig information om ditt
tillstånd?
4: Fick du en mottagningstid så snart du
önskade?
5: Kände du förtroende för den
behandlare som du träffade?
6: Anser du att ditt aktuella behov av
sjukvård blivit tillgodosett vid ditt
besök
7: Hur värderar du som helhet den
vård/behandling du fick?
8: Skulle du rekommendera den här
mottagningen till andra?
9: Tycker du att utredningen och åtgärd
har gått så snabbt som förväntat?
MEDEL
4,6
4,5
4,3
3,3
4,6
4,7
4,4
4,6
2,5
”Jag besökte min hälsocentral för att jag upptäckte att jag
hade blod i urinen, berättar Christer Richt. Jag fick komma på
läkarbesök nästkommande arbetsdag och min läkare
skickade direkt en remiss för vidare undersökning. Därefter
tog det fem dagar innan jag fick en tid på lasarettet. Där
gjordes alla nödvändiga undersökningar på en och samma
dag. Allt har skötts mycket professionellt och jag har blivit väl
omhändertagen av sjuksköterskor och läkare. Det visade sig
att min prostata var något förstorad och nu ska jag börja min
medicinering, avslutar Christer Richt.”
regiongavleborg.se
Patienten i centrum
Vi ska värna om patientens
tid
livs
Det är inte fler patienter
 Ledarskap, logistik & samordning
regiongavleborg.se
Välfärdsorganisationen
 Tre nivåer av samverkan
 Arbetsformer länsledning
 Gemensamma utgångpunkter och olika arbetsoch utvecklingsgrupper
regiongavleborg.se
Struktur för ledning och styrning i samverkan
regiongavleborg.se
Länsledning Närvård
Styrgrupp Närvård
Norra Hälsingland
Närvårdsgrupp
Norra Hälsingland
Styrgrupp Närvård
Södra Hälsingland
Närvårdsgrupp
Södra Hälsingland
Styrgrupp Närvård
Västra Gästrikland
Närvårdsgrupp
Västra Gästrikland
Styrgrupp Närvård
Gävle
Närvårdsgrupp
Gävle
Samverkan tjänstemän/
verksamhet
Samverkan politiker
Nätverk Närvård
Struktur för ledning och styrning i samverkan
Länsledning Närvård
Nätverk Närvård
Styrgrupper inom respektive
närvårdsområde
regiongavleborg.se
Närvårdsgrupperna
Respektive nämnd
Vårdkedjegrupper
•
•
•
•
•
Barn & ungas psykiska ohälsa
Psykisk ohälsa
Mest sjuka äldre
•
Vårdkedjegrupp: psykiska ohälsa barn och
unga
Vårdkedjegrupp: Psykisk ohälsa vuxna
Vårdkedjegrupp: Äldre
Bakgrund & syfte
•
Nuvarande nätverksorganisation har funnits i stort sett sedan 2008 – läge att se över om den är
het optimalt, vad behöver utvecklas?
•
I vissa delar har vi lyckats i nuvarande organisation men i andra delar har vi inte nått fram.
•
Vår ambition är att utveckla samverkan mellan kommunerna och regionen för att våra medborgare
ska få ett ännu större mervärde av de tjänster som vi ger – oavsett huvudman.
regiongavleborg.se
Hur har det varit??
Inte en rak Europa väg………..
Avtal/överenskommelse
Nyttan av samverkan
Prioritera samverkans möten
regiongavleborg.se
Välfärdsorganisationen
 Tre nivåer av samverkan
 Arbetsformer länsledning
 Gemensamma utgångpunkter och olika arbetsoch utvecklingsgrupper
regiongavleborg.se
Nu tar vi nästa steg
regiongavleborg.se
Nytt arbetssätt i tjänstemannanätverket
Länsledning
Som idag, viktigt med en
strukturerad information
och dialog
Gemensamma
utgångspunkter
Arbete utifrån de politiska intentionerna och
tjänstemannagruppen (Länsledning) ansvar för att det
finns handlingsplaner m.m. Säkerställa uppföljning,
kommunikation och gemensamma prioriteringar. Även
andra arbetsgrupper kan finnas utifrån behov
Operativa
välfärdsgrupper
regiongavleborg.se
Dessa arbetsgrupper
arbetar som idag md
direkta aktiviteter och
hantering av avvikelser
Länsledning – organisation arbetsformer för GU
Gemensamma utgångspunkter
• Barn & unga
• Psykisk ohälsa
• Mest sjuka äldre
• Missbruk
Kan även fungera för andra arbets- och utvecklingsgrupper
regiongavleborg.se
– organisation arbetsformer
Länsledning
Länsledning
Länsledning
Närvård
GU ledningsgrupper
•
Säkerställa och inventera
handlingsplaner
•
Ge direktiv om gemensamma
prioriteringar för hela länet
•
Samordning av Vårdkedjegrupper
•
Kontinuerligt efterfråga och följa upp
hur arbetet fortgår
•
Planeras in i årshjulet för
Länsledning (t.ex. olika teman på
olika möten) enligt gemensam
standard
regiongavleborg.se
Representanterna i Länsledning är
uppdelade i olika styrgrupper för
GU och andra gemensamma
strukturer
Andra gemensamma
strukturer
Operativa
välfärdsgrupper
(Vårdkedjegrupper)
T.ex. Barnahus
Behöver ses över utifrån
sammanställning i dokument ”Syfte
och mandat – Arbetsgrupper
Länsledning 2015-08-21
Nytt namn. Ska det vara 3 eller 4?
•
Avvikelsehantering
•
Lokala aktiviteter utifrån handlingsplan
(länsövergripande eller per GU)
•
Identifiera behov
•
Rapporterar till Länsledning
GU styrgrupperna
UPPDRAG
Säkerställa och inventera att det finns
handlingsplaner med konkreta
aktiviteter i verksamheterna som
syftar till att uppfylla intentionerna i
GU.
•
•
Ge direktiv om gemensamma
prioriteringar för hela länet
•
Kontinuerligt efterfråga och följa upp
hur arbetet fortgår
•
Planeras in i årshjulet för Länsledning (t.ex.
olika teman på olika möten) enligt
gemensam standard
regiongavleborg.se
ARBETE - PLANERING
Inventera vilka handlingsplaner som finns i de fyra
lokala grupperna i länet (vårdkedjegrupperna)
•
•
Vad innehåller handlingsplanerna och vad är
status i arbetet?
•
Vilket behov bedöms finnas för det fortsatta
arbetet?
•
Bedömning och analys  direktiv och
prioritering i uppdateringen av
handlingsplanerna inför 2016
•
Genomgång och fastställande av handlingsplanerna i
Länsledning
Styrgruppernas arbete – årsplanering
Vad
•
Hur
Inventera vilka handlingsplanerna som finns i
de fyra välfärdsgrupperna
•
•
Vad innehåller handlingsplanerna och vad är status i
arbetet?
Vilket behov bedöms finnas för det fortsatta arbetet?
När
Utskick till vårdkedjegrupperna Under april
inför nästkommande års
Rapporteras in
planering
under juni
Bedömning och analys  direktiv och prioritering i
uppdateringen av handlingsplanerna inför 2016
Styrgruppsmöte
Förankring i Länsledning
Juni
September
Direktiv till vårdkedjegrupperna om
fokusområden/prioriteringar i arbetat för 2016
Utskick vårdkedjegrupperna
Skickas ut under
september
Genomgång och fastställande av handlingsplanerna
Länsledning
November
Rapport till Länsledning
Varje termin
•
Gemensam struktur/mall
Kontinuerlig uppföljning av hur arbetet fortskrider
•
ABCD status rapport (repr. från HoS och kommun)
regiongavleborg.se
Handlingsplan: GU XX
Vårdkedjegrupp:
Datum:
Vad – aktivitet
Hur
regiongavleborg.se
Ansvarig – vem/vilka
När
Uppföljning
ABCD – statusrapport: GU XX
Vårdkedjegrupp:
Datum:
A – Aktiviteter som genomförts
B – Vad som varit bra
C – Risker/problem/farhågor som finns
D – Nästa steg (hur hanterar vi riskerna?)
regiongavleborg.se
Patientlagen i praktiken
Upprättare
svnuppsalaorebro.se
Förbättringspotential inom samtliga områden som
lagen innefattar

Tillgänglighet – patienter upplever tillgängligheten sämre än
inrapporterade väntetider

Information – 20% får sällan eller aldrig info om sitt tillstånd

Kvinnor är mindre nöjda än män med information och tidpunkt när
den ges
svnuppsalaorebro.se
Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? NPE 2014
100
90
84
84
85
85
Riket
Dalarna
Uppsala
Värmland
82
83
83
85
Sörmland
Västmanland
Gävleborg
Örebro
80
70
60
50
40
30
20
10
0
svnuppsalaorebro.se
Förbättringspotential inom samtliga områden som
lagen innefattar

Samtycke
– 70% upplever att de blir bemötta med
respekt.

- Kvinnor anser sig bli bemötta med mindre respekt och hänsyn än
män
svnuppsalaorebro.se
Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?
NPE 2014
100
94
94
95
94
94
94
94
95
Riket
Dalarna
Uppsala
Värmland
Sörmland
Västmanland
Gävleborg
Örebro
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Upprättare
svnuppsalaorebro.se
Förbättringspotential inom samtliga områden som
lagen innefattar

Fast vårdkontakt och individuell planering –

25% saknar fast läkarkontakt

Val av behandlingsalternativ – 30% upplever sig ej som
delaktiga

- Kvinnor anser sig mindre delaktiga än män
svnuppsalaorebro.se
Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket
som du önskade? NPE 2014
100
90
82
83
84
Riket
Dalarna
Uppsala
80
81
80
80
81
83
Värmland
Sörmland
Västmanland
Gävleborg
Örebro
70
60
50
40
30
20
10
0
svnuppsalaorebro.se
Förbättringspotential inom samtliga områden som
lagen innefattar

Val av behandlingsalternativ – 30% upplever sig ej som
delaktiga

Ny medicinsk bedömning – 7% med livshotande
sjukdom har bett om second opinion med inte fått det
svnuppsalaorebro.se
Nuläge i avtals- och
ersättningsmodellsarbetet
svnuppsalaorebro.se
Innehåll





Bakgrund och uppdrag
Förslag till avtal
Bredd i avtalet
Ersättningsmodell
Arbete att göra
svnuppsalaorebro.se
Avtalsgruppen









Petter Karlsson Gävleborg
Karolina Sidwall Uppsala
Eva-Lena Aspetorp Värmland
Per-Otto Olsson Västmanland
Gustaf af Ugglas Uppsala
Karin Lidgren Västmanland
Mia Pettersson Sörmland
Lars Johansson Dalarna
Christer Lundqvist Örebro
svnuppsalaorebro.se
Ekonomidirektörsgruppen







Gustaf af Ugglas
Nicholas.Prigorowsky
Lennart Frommegård
Bo Svedberg
Nils-Eric Gustavsson
Veronica Hedlund Lundgren
Peter Hansson
Uppsala
Sörmland
Örebro
Gävleborg
Västmanland
Värmland
Dalarna
svnuppsalaorebro.se
Bakgrund och uppdrag från landstingsdirektörerna



USÖ och AS har under flera år eftersträvat att få likalydande avtal och
villkor för sjukvårdsregionens regioner/landsting. Detta har inte lyckats i alla
delar och framförallt ersättningsmodellerna skiljer sig numera mellan
sjukvårdsregionens regioner/landsting vad gäller löpande räkning,
abonnemangskonstruktion och rabatter.
Avtalsgruppen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på nytt avtal inklusive
att utveckla en pris- och ersättningsmodell i avtalet som är enklare att
förstå och tillämpa än dagens modeller, samt ger önskvärd styrning av
resurserna.
Svårigheter att förstå dagens pris- och ersättningsmodell, upplevd brist på
insyn och olika rabattrappor har under åren varit hinder i avtalsarbetet.
svnuppsalaorebro.se
Förslag till avtal




Avtalet bör kunna bli en bilaga till samverkansavtalet.
Grundliga genomgångar i flera omgångar.
Justeringar i stort baserade på vad som fungerat bra respektive
mindre bra.
I någon paragraf är säljar- och köparperspektiv en bit ifrån
varandra.
svnuppsalaorebro.se
Bredd i avtalet




Vårdflödet
(remiss – behandling – information – återföring –
epikris – faktura)
Felaktigheter – Garantier
Planering – Uppföljning
Kompetens – Utveckling
svnuppsalaorebro.se
Vården i avtalet viktig men inte allt



Tillgänglighet till högspecialiserad vård är viktig för
regionens medborgare.
Kompetensen vid sjukhusen är viktig för regionen.
Kompetensen i varje län är ett gemensamt ansvar.
svnuppsalaorebro.se
Ersättningsmodell




Abonnemangsmodell
Fast och rörlig del
Alla köper på lika villkor
Gemensamma åtaganden om resurser
svnuppsalaorebro.se
Arbete att göra

Avtalstexten





Remiss i hemlandstingen
Träff mitten av juni
Förnyad remissrunda
LDarna i augusti
Ersättningsmodellen



Simuleringar
Förankring hemmaplan
Planering av nivåer
svnuppsalaorebro.se
Uppdrag enligt plan för utveckling av strukturer för kunskapsstyrning i Uppsala-Örebroregionen 2014
Datum
Område
Uppdrag
Ansvarig
Tidsplan
Klart
datum
2014-0219
1. Förbättrat stöd till de regionala
specialitetsråden
▪ Verksamhetsberättelser från
specialitetsråden
▪ Diskuteras vid SVN:s AU
möte med specialitetsråden
▪ Administrativt stöd?
Ingrid
28 februari 2014
2014-0219
2. Regionala råd som speglar de
nationella råden/ nationella riktlinjer
▪ Ta fram ett utkast till
uppdragsbeskrivning för
regionala råd
Inger
Förslag avlämnat
Klart
till
11 mars
beredningsgruppen
efter mötet 26
mars 2014
2014-0219
3. Gemensam ledarskapsutbildning
för samtliga verksamhetschefer i
regionen med fokus på
kunskapsstyrning och
förbättringsarbete
▪ Uppdrag till regionala
utbildningsrådet
- följa SKL:s arbete
- ge förslag till KS-gruppen
Gösta
Uppdrag till Reg
utb rådet givet
mötet 26 mars
2014
2014-0219
4. Regional HTA- funktion
▪ Testa processen för op av
varicer
- Samverkansplan
skapas
Ylva
2014-02-
5. Stöd åt landstingsledningar och
ledningen för Samverkansnämnden
▪ Följa SKL:s arbete
▪ Ta fram ett strategidokument
JOS
9 oktober 2014
Hösten
2014
Ylva ansvarar
Nätverk bildas
JOS har accepterat
uppdraget
19
som avser formulering av mål och
uppföljning
för U/Ö-regionen
2014-0219
5. Stöd åt landstingsledningar och
ledningen för Samverkansnämnden
som avser formulering av mål och
uppföljning
▪ Följa SKL:s arbete
▪ Ta fram ett strategidokument
för U/Ö-regionen
JOS
2014-0219
6. Regional samverkan i
läkemedelsfrågor
Kontaktperson i KS-gruppen?
Gösta
Stefan Back formar
förslag
2014-0219
7. Kunskapsstyrning och forskning
▪ Nätverk mellan
forskningschefer
- Kopplas till KS-gruppen
Anders
Hallberg
Anders Hallberg
formar förslag
2014-0219
8. Kvalitetsregistersamverkan
Kvartalen?
Tobias?
Togs upp vid mötet
26 mars.
2014-0219
9. Samverkan kring fortbildning
▪ Uppdrag till regionala
Gösta
utbildningsrådet
▪ Kontaktperson i KS-gruppen?
Uppdrag till Reg
utb rådet givet
mötet 26 mars
2014
2014-0219
10. Samverkan inom IT området
▪ Bilda regionalt IT-råd
- Gemensam strategi för
regionen
JOS
Tas upp vid mötet
26 mars
2014-0219
11. Implementering
diabetesstrategierna
Gemensamt
Följa planen för regionen
Kommande reg
diabetesråd följer
upp
JOS har accepterat
uppdraget
Nationell Samverkansgrupp
för Kunskapsstyrning-NSK
Samverkansnämnden för
Uppsala/Örebroregionen
2015-06-03--04
Gösta Andersson
Något är på gång inom svensk
hälso- och sjukvård
 Samordning, samspel, samarbete, patientinflytande, valfrihet,
koncentration men decentralisering, samplanering kommunlandsting, De gamla gränserna förändras……..
 Regionkommunbildningen….
 ”Högspecutredningen…..”
 Nivåstrukturering inom cancervården….
 Patientlagen…
 Samordning av statens kunskapsstyrningsmyndigheter….
 Nationellt nätverksbygge mellan
sjukvårdshuvudmännen…NSK!
Fjärde steget införs 1 juli 2015
 Socialstyrelsen samordnar de nio
kunskapsstyrningsmyndigheterna
 Ett kunskapsstyrningsråd bildas av de olika GD:arna
 Ett huvudmannaråd med 10+6 förtroendevalda bildas
 Myndigheterna ska samordnat stödja oss huvudmän så att det i
varje möte mellan patient och vårdare finns tillgång till den bästa
kunskapen
 SKL , NSK och NSK-S får en informell men stödjande roll till
huvudmannagruppen
 Mer info finns i handlingarna till nämndens marsmöte i år
Målen för en utvecklad
kunskapsstyrning
• Kunskapsbaserad och jämlik hälso- och
sjukvård
• Snabbare och samma tillgång till nya
effektiva läkemedel och metoder
• Effektivt resursutnyttjande
• Bättre samarbete och samordning nationellt,
regionalt och lokalt
Kunskapsstyrning för
landsting/region
Kunskapsunderlag
MIKRO
(Vårdteam/klinik)
MESO
(Landsting/region)
MAKRO
(Nationell nivå)
Lättillgängliga
underlag
Beslutsstöd
Sakkunnigstrukturer
HTA
Nationella
programråd
Mätsystem
Utdata i realtid
Fråga efter resultat
Stöd till
förbättring
Kompetensstöd i
förbättringsarbete
Tid och forum
Ersättningssystem
Utvecklingsenheter
Nationella
mätsystem, ex
satsning på
kvalitetsregister
Koncept och
metoder
Utbildning av
utbildare/chefer
NSK bildades år 2008 som
ett forum för…
Representanter för statliga myndigheter
och huvudmän inom hälso- och sjukvården
(via representanter från sjukvårdsregioner)
Medlemmar
Sjukvårdsregionerna
SKL
Socialstyrelsen
SBU
TLV
Läkemedelsverket
Folkhälsomyndigheten (inkl smittskyddsinstitutet)
Svenska Läkaresällskapet
Svensk sjuksköterskeförening
Uppdrag om samverkan
 Formell struktur
 Val av områden för nationella kunskapsunderlag
 I arbetet med nationella kunskapsunderlag
 I arbetet med indikatorer för god vård/nationella register
 För större nytta av nationella kunskapsunderlag
…med syfte att bidra till en nationell
samordning av kunskapsstyrning
• Överenskommelse mellan myndighetschefer och nätverket för
landstingsdirektörer och hälso- och sjukvårdsdirektörer
• För kommunikation och förankring
• Beslut är inte formellt eller juridiskt bindande men bygger på
förankring med förväntan om införande
NSK regiongrupp-samverkan mellan
sjukvårdsregioner
• Ledningsgrupp för nationella programråd och andra nationella
uppdrag och kompetensgrupper
• Säkerställer de generella arbetsmodellerna för programområd och
anger inriktning, bemanning och omfattningen av rådens arbete
• Bedömer behov av nya programråd
• Eventuellt ansvar för och deltagande i särskilda arbetsgrupper
• Bemanning av expertgrupper vid behov av medverkan från
myndigheter
Nationella programråd
- För en mer jämlik och
kunskapsbaserad vård
Organisationsskiss Nationella programråd
Landsting och regioner
Kontaktpersoner
Tjänstemän
Beslutsfattare
Ledningsgrupp
NSK regiongrupp
Programråd
Stödfunktion
Metodstöd
Processledare
Administration
Kommunikation
Redaktion
Hälsoekonomi
Etik
Statistik
Patientföreträdare
Sjukvårdsregionala experter
Vetenskap/akademi
Kvalitetsregister
Processledare
Expertgrupper
Multiprofessionella
Syfte och mål
Etableringen av nationella programområden syftar ytterst till att
fler patienter får tillgång till bästa möjliga vård oavsett var i
landet man bor
(God vård – jämlik vård)
Genom att samarbeta kring framtagande av gemensamma
kunskapsunderlag, följa kvalitetsutvecklingen och ta initiativ till att
förbättra vården kan även landstingens resurser nyttjas mer
effektivt (God vård – kunskapsbaserad och säker vård,
kostnadseffektivitet)
Principer för urval och prioriteringar
Etablering av programområden utgår från följande urvalskriterier;
1. Folksjukdom (stora volymer)
2. Stora samhällskostnader
3. Stora praxisskillnader, behov och möjligheter till
kvalitetsutveckling
4. Juridiska och etiska aspekter
Uppdrag
• Bättre dialog och samverkan mellan lokal, regional och nationell
nivå
• Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen
• Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade
kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning
• Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag
• Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, beslutsunderlag
och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap
• Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas
• Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner
Nationella kompetensgrupper
• Komplement till programråd
• Knutna till NSK Regiongrupp (hanterar
beredningsprocess och beslut)
• Interprofessionell gruppering
• Bevakar ett visst område av långsiktig karaktär
• Exempel på kompetensgrupper: STRAMA,
sjukdomsförebyggande åtgärder och Biobank
Nationella kompetensgruppervägledande kriterier
•
•
•
•
•
•
•
Verka på nationell nivå
Tydligt beskriven nomineringsprocess
Relevant interprofessionell samverkan i kompetensgruppen
Patientmedverkan
Geografisk spridning
Tydligt uppdrag och syfte
Utgöra viktig kunskapsaktör ( huvudmännen avgör)
Nationella kompetensgrupperarbete och processer
• Uppdragen ska ske utifrån ett kvalitetssäkrat arbetssätt
• En kvalitetssäkrad modell för framtagande av underlag
(exempelvis kunskapsunderlag)
• Arbetet ska utgå från en behovskartläggning
• Verksamhetsplan upprättas för innevarande år
Nationell stödfunktion på SKL
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
bereda inför beslut om nya programråd, nomineringsförfaranden och
expertprofiler
samordna arbetet med programråd
utforma och uppdatera processbeskrivningar för arbetet inom programråden
stödja processledarna och överföra kunskap mellan programråd
bistå med administrations- och kommunikationsstöd
bevaka programrådens roll i, och samverka med, andra utvecklingsarbeten
inom aktuella områden exempelvis inom läkemedels- och cancerområdet
sammanställa material som tas fram inom programråden
ansvara för att hålla NSK informerat och rapportera utvecklingen
initiera och samordna programrådsgemensamma aktiviteter, utvärderingar
och rapporter.
Ersättning för övriga kompetenser/resurser till exempel hälsoekonomi, etiker,
statistiker och patientföreträdare hanteras också centralt.
Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning
Programområden
Hjärta/Kärl
Endokrina/
metabola
Psykisk hälsa
Lungsjukdomar
Nationella programråd
NPR Stroke
NPR Diabetes
NPR Astma och KOL
Värd Uppsala/Örebro
(under etablering)
Expertgrupper
Expertgrupper
Expertgrupper
NPR Barn och
ungdom
Värd Stockholm/Gotland
Värd Sydöstra
NPR ADHD
(under etablering)
NPR Depression
och ångest
(under etablering)
Nationella kompetensgrupper
NKG Nationella Biobanksrådet
NKG Strama, Värd Norra
NKG Värdering av internetbaserade stöd- och behandlingsprogram, Värd SKL
NKG Primärvård (beslutad och under etablering), Expertgrupp ”Uppföljning”
NKG Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvård (beslutad och under etablering)
NKG Sällsynta diagnoser (under utredning)
NKG Smärta (under utredning)
Cancer RCC
25 Nationella
arbetsgrupper
NSK-S
Februari 2015
2015-02-02
Kunskapsstyrning
• Socialtjänsten i en kommun på alla nivåer, från politisk ledning
till verksamhet, samtidigt och systematiskt integrerar och
använder den samlade kunskapen om resultatet för brukarna i
den egna verksamheten (verksamhetsuppföljning, information
om upplevd nytta för brukare/patienter med mera)
 med bästa tillgängliga kunskap (vetenskap och om sådan
saknas; beprövad erfarenhet)
 andra viktiga faktorer exempelvis juridiska ramar och
kostnadseffektivitet
• Fattar beslut om inriktning/förändring på verksamheten och gör
sina prioriteringar utifrån ovanstående processer. Socialtjänsten
ska också organisera arbetet så att förändringar/förbättringar
kan implementeras.
2015-02-02
2015-02-02
Nationell nivå
- Nätverk för pågående utvecklingsarbeten
- SKL:s kontinuerliga nätverk
- NSK-S
Psykisk
ohälsa
Skola
Våld och
i
Barn
nära
unga
relationer
SIP
Regional samverkans- och
stödstruktur
Kommuner och landsting
• Ledamot i NSK-S
• Plattformsledare &
handläggare
• FoU/ U/H
• Utvecklingsledare
el motsvarande
ÖJ
Äldre
Missbruk,
beroende
Barn och
unga
e-Hälsa
Funktionsnedsättning
Mind the gap!
 Vilket gap vill vi överbrygga med NSK-S?
 Ökad matchning mellan behov och kunskapsunderlag
 Minskad risk för att framtagen kunskap blir hyllvärmare!
2015-02-02
Ledamöterna
• socialchefer från respektive län (fler från storlänen)
som företräder hela länet.
• kommundirektörsnätverket (vakanta)
• SKL:s nätverk för sociala handläggare på läns- och
regionförbund.
• regiondirektörsnätverket.
• SKL
• Socialstyrelsen.
• SBU
• Folkhälsomyndigheten.
• FORTE
2015-02-02
Ledamöternas uppdrag
• bidra till att den kommunala och regionala nivån får bästa
möjliga kunskapsstöd från aktörer på nationell nivå.
• bidra till att det nationella stödet blir samordnat, strategiskt
och långsiktigt samt anpassat till användarnas villkor genom
att:
- fånga upp och väga samman lokala, regionala och nationella
perspektiv
- identifiera behov av kunskapsstöd.
• bidra till gemensam utveckling, spridning och implementering
av bästa tillgängliga kunskap inom socialtjänsten.
• samverka med Nationella samverkansgruppen för
kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården (NSK) vid
behov.
2015-02-02
Ledamöternas arbete
 Bidra till dialog, samordning och samsyn.
 Representanten utgör en kontaktyta till kommunerna i sitt län,
sitt nätverk eller sin myndighet.
 Talesperson med ansvar att föra fram frågor från den lokala,
regionala och nationella nivån, samt återföra och sprida
information som delges inom ramen för NSK-S.
 Identifiera behov av nya kunskapsunderlag och bidra till att
kunskapsunderlag som är under produktion är
målgruppsanpassade och relevanta.
 Nominera experter till olika arbeten, till exempel programråd.
2015-02-02
Fokus för arbetet 2015
• Medverka i införandet av ny organisation för statlig
kunskapsstyrning (fjärde steget).
• Jobba med behovet av kunskapsunderlag inom de prioriterade
områdena: social barn- och ungdomsvård och
verksamhetsområdet stöd till personer med
funktionsnedsättning.
• Utgöra styrgrupp för det (med NSK) gemensamma
programarbetet kring psykisk ohälsa.
• Gruppens arbetsformer ( uppföljning hösten 2015)
2015-02-02
Samverkansnämnden
Uppsala-Örebroregionen
Helena de la Cour, Regionala utvecklingsgruppen
svnuppsalaorebro.se
NSK Nationell samordningsgrupp för
kunskapsstyrning
svnuppsalaorebro.se
Hur organiserar sig huvudmännen?
1. NSKSFormell struktur för samverkan
Representation, mandat, spridning, kommuner
2. Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag
Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera
3. Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag
Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare
arbetsprocess
4. Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register
Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister
5. Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag
Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning
Hur organiserar sig huvudmännen?
• NSK- R Representanter från respektive
sjukvårdsregion möts 8-9 ggr
• NSK-S med representanter från kommunala
ledarnätverk, Socialchefer,
regionförbundschefer m fl
NSK Nationella samordningsgruppen för
kunskapsstyrning
Mikro- Vårdteam
Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer
Meso- Landsting regioner
Hälso- och sjukvårdsledning
Stödstrukturer
MakroNationell nivå
Landstings-gemensamma nätverk (ex HSD),
NSK, SKL
svnuppsalaorebro.se
Nationella programråd- Varför?
• Det finns stora variationer i svensk hälso- och sjukvård och
därmed möjligheter till kvalitetsförbättringar – Ökade krav på
en mer jämlik vård.
• Snabb kunskapsutveckling ställer höga krav på att effektivt
omsätta ny kunskap till praktik – Ökade krav på en
kunskapsbaserad praktik.
• Vi saknar idag en infrastruktur för en sammanhållen
kunskapsstyrning och samordning.
• Huvudmännen saknar var för sig resurser att täcka in hela
sjukdomspanoramat. Resurser behöver nyttjas mer effektivt,
t. ex. genom att ta fram gemensamma vårdprogram och
riktlinjer.
Samverkansnämnden
Uppsala-Örebroregionen



Regionalt politiskt organ för de sju landstingen i UppsalaÖrebroregionens sjukvårdsområde.
Varje landsting har tre ledamöter.
De sju landstingen: Örebro läns landsting, Landstinget
Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland,
Landstinget i Sörmland, Landstinget i Uppsala län och
Landstinget Gävleborg.
Två universitetssjukhus
Fem länssjukhus
21 länsdelssjukhus
250 vård-/hälsocentraler
svnuppsalaorebro.se
Organisation
svnuppsalaorebro.se
Organisation
Gruppens huvuduppgift är att
samordna landstingens i UppsalaÖrebroregionens samverkan i arbetet
med aktuella processer föranledda av
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
och uppföljningar.
svnuppsalaorebro.se
Regionala utvecklingsgruppen för
Nationella riktlinjer
Syftet med gruppen
 Syftet med att tillsätta en regional utvecklingsgrupp är att dels
ge stöd åt de enskilda landstingen inom sakområdet dels att ge
stöd åt samverkansnämndens ambition om harmonisering av de
sju landstingens hälso- och sjukvårdssystem genom
gemensamma prioriteringar och samverkan vad gäller ordnat
införande av ny teknologi.
svnuppsalaorebro.se
Regionala utvecklingsgruppen för
Nationella riktlinjer
Mål för gruppen:
 Bidra till att säkerställa en God Vård på lika villkor inom regionens
landsting i enlighet med Samverkansnämndens verksamhetsplan.
 Utforma de nationella riktlinjerna så att de ger ett gott underlag för
beslut också på huvudmannaskapsnivå.
 Skapa god kunskap om nationella riktlinjers ekonomiska, organisatoriska
och förväntade hälsovinstkonsekvenser sett ur ett
huvudmannaperspektiv.
 Sammanställa uppgifter som ger möjlighet till jämförelse och
ledningsinformation för såväl samverkansnämnd som enskilt landsting.
 Underlätta samtidigt och ordnat införande av medicinsk teknologi
svnuppsalaorebro.se
Process Nationella riktlinjer
svnuppsalaorebro.se
Organisation
svnuppsalaorebro.se
Organisation
Gruppens huvuduppgift är att
koordinera landstingens i UppsalaÖrebroregionen samverkan i
kunskapsstyrningsfrågor
svnuppsalaorebro.se
Regionala kunskapsstyrningsgruppen
Syftet med gruppen
 Syftet med gruppen är att ta vara på de olika kompetenser
(personer, kunskapscentra, etc.) som finns i regionens landsting
och genom ett utvecklat nätverksarbete skapa ett starkt
kompetensstöd till linjen i respektive landsting i frågor som rör
kunskapsstyrning.
svnuppsalaorebro.se
Regionala kunskapsstyrningsgruppen
Mål för gruppen:





Bidra till att säkerställa en God Vård på lika villkor inom
regionens landsting i enlighet med Samverkansnämndens
verksamhetsplan.
Bidra till gemensamt lärande och utveckling mellan landstingen.
Ge stöd för ledningsarbetet i landstingen.
Samordna regionens inspel och samspel mot/med nationella
nivån.
Samordna samspelet med övriga sjukvårdsregioner.
svnuppsalaorebro.se
Regionala kunskapsstyrningsgruppen
Samordnar:




Specialitetsråden (f.n. 23 st.)
Medicinska programråd
Läkemedelsråd
Specialitetsråd för folkhälsorapportering och folkhälsofrågor
svnuppsalaorebro.se
Regionala kunskapsstyrningsgruppen
Medicinska programråd:
Syftet med regionala medicinska programråd i Uppsala-Örebro
sjukvårdsregion är att genom samverkan med de sju landstingen i
regionen och med den nationella nivån arbeta för en jämlik och
kunskapsbaserad hälso- och sjukvård inom rådens
ansvarsområden.


Nationella programråd
Regionala diabetesrådet
svnuppsalaorebro.se
Regionala diabetesrådet
Uppdrag
 Det regionala diabetesrådet samarbetar på den nationella nivån
med nationella programråd, på den regionala nivån med de
regionala grupperingarna inom samverkansnämndens
organisation, exempelvis kunskapsstyrningsgruppen och
specialitetsråden, och på landstingsnivå med respektive
landstings lednings-organisation och eventuella lokala
diabetesråd/motsvarande.
svnuppsalaorebro.se
Regionala diabetesrådet
Representanter
Stefan Jansson, ordförande, U/Ö repr. i NPR diabetes, Örebro läns landsting
Jarl Hellman, Uppsala läns landsting
Lars Steen, Landstinget Sörmland
Johan Jendle, Landstinget Värmland
Owe Lindh, Örebro läns landsting
Lena Bixo, Landstinget Västmanland
Peter Hallgren, Landstinget Dalarna
Anna Garmo, Landstinget Dalarna
Tommy Lundmark, Landstinget Gävleborg
Kristina Billmark, Landstinget Gävleborg
Inger Nicolas, adm. stöd, Utvecklingsgruppen U/Ö-reg., Örebro läns landsting
svnuppsalaorebro.se
Kontakt och mer information

Hemsida: www.svnuppsalaorebro.se

Gösta Andersson
e-post: [email protected]
svnuppsalaorebro.se
Samverkansnämnd
Uppsala-Örebro
Samverkansuppdrag
Rättspsykiatri
Samverkan Rättspsykiatri
• Bakgrund
– Tidigare uppdrag
– ”Revionsskrivning”
• Uppdrag
– Fungerande samverkan
•
•
•
•
Vårdplatser
Vårdprocesser
Kompetens
Ev ny lagstiftning
Samverkan Rättspsykiatri
• Arbetets organisering
– SVN
– LD/RD
– Chefsgrupp och arbetsgrupp
– ”Workshops”
Samverkan Rättspsykiatri
•
•
•
•
Vårdinnehåll, kvalitet och insatser
Vårdproduktion och uppföljning
Vårdsäkerhet, regelverk, lagar och lokaler
Forskning och kunskap
Kartläggning
Rättspsykiatrisk vård den 1 april 2015
Vårdplatser i regionen – beläggning 1 april
2015
Säkerhetsklass /
vårdplatser / klinik
Beläggning
1 april 2015
Beläggning
1 april 2015
länsfördelning
Länets patienter
1 april 2015
Uppföljning och resultat av
politiska viljeinriktningar
Helena de la Cour 150604
svnuppsalaorebro.se
Politiska viljeinriktningar och
uppdragsbeskrivningar




Bidra till en mer likvärdig vård inom regionen
Stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med
öppna och systematiska prioriteringar
I viljeinriktningarna formuleras rekommendationer och
uppdrag till landstingen och regionala råd
De enskilda landstingen förväntas ta in
rekommendationerna i budget- och
planeringsprocesserna.
Helena de la Cour
svnuppsalaorebro.se
Politiska viljeinriktningar
Nationell riktlinje
Politisk viljeinriktning
Antagen/planering
Strokevård
Strokevård
2010-10-14
Diabetesvård
Diabetesvård
Lungcancervård
Lungcancervård
2010-10-14
Uppdatering NR juni 2014
Slutlig version höst 2015
2011-06-17
Sjukdomsförebyggande
metoder
Rörelseorganens sjukdomar
Sjukdomsförebyggande metoder
2012-02-17
Rörelseorganens sjukdomar
Palliativ vård
Palliativ vård
2012-09-28
Utvärdering NR oktober 2014
Målnivåer januari 2015
2013-10-04
Schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd
Vård och insatser vid depression,
ångest och schizofreni
2013-12-06
Bröst-, prostata-, tjock- och
ändtarmscancervård
Bröst-, prostata-, tjock- och
ändtarmscancervård
2014-10-17
Demenssjukdom
Demenssjukdom
2014-12-05
Missbruk och beroende
Missbruk och beroende
Ny slutlig NR april 2015
Depression och ångest
Astma/KOL
Slutlig version hösten 2015
Hjärtsjukvård
Slutlig version hösten 2015
Parkinson och MS
Remissversion planerad februari
2016
svnuppsalaorebro.se
Politiska viljeinriktningar
Nationell riktlinje
Politisk viljeinriktning
Antagen/planering
Strokevård
Strokevård
2010-10-14
Diabetesvård
Diabetesvård
Lungcancervård
Lungcancervård
2010-10-14
Uppdatering NR juni 2014
Slutlig version höst 2015
2011-06-17
Sjukdomsförebyggande
metoder
Rörelseorganens sjukdomar
Sjukdomsförebyggande metoder
2012-02-17
Rörelseorganens sjukdomar
Palliativ vård
Palliativ vård
2012-09-28
Utvärdering NR oktober 2014
Målnivåer januari 2015
2013-10-04
Schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd
Vård och insatser vid depression,
ångest och schizofreni
2013-12-06
Bröst-, prostata-, tjock- och
ändtarmscancervård
Bröst-, prostata-, tjock- och
ändtarmscancervård
2014-10-17
Demenssjukdom
Demenssjukdom
2014-12-05
Missbruk och beroende
Missbruk och beroende
Ny slutlig NR april 2015
Depression och ångest
Astma/KOL
Slutlig version hösten 2015
Hjärtsjukvård
Slutlig version hösten 2015
Parkinson och MS
Remissversion planerad februari
2016
svnuppsalaorebro.se
Strokevård 2010-10-14
13 definierade rekommendationer/uppdrag; 9
rekommendationer till landstingen och 4 uppdrag till olika
specialitetsråd
 Alla sju landsting utom två (tre inom vissa uppdrag) har tagit
beslut om uppdragen
Exempel på rekommendationer:
 Rekommendation till landstingen att säkerställa att såväl
primär- som sekundärpreventiva insatser erbjuds personer i
riskzonen för hjärt-kärlsjukdom.
 Rekommendation till landstingen att sträva efter att andelen
patienter som läggs in direkt och vårdas vid strokeenhet ökar
avsevärt.

svnuppsalaorebro.se
Strokevård


Patientprocessorienterat implementeringsarbete har
utförts inom flera landsting
Strokeråd finns i flera landsting samt ett regionalt nätverk
under uppbyggnad
svnuppsalaorebro.se
Direktinläggning på strokeenhet
svnuppsalaorebro.se
Trombolysbehandling
svnuppsalaorebro.se
Strokevård
– förslag till uppföljande åtgärd
Rekommendera landstingen att:


Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom
sjukvårdsregionen.
Öka antalet trombolysbehandlingar.
svnuppsalaorebro.se
Lungcancer 2011-06-17
7 rekommendationer/uppdrag; 5 rekommendationer till landstingen
och 2 uppdrag till beredningsgruppen att samordna specifika insatser
med olika grupperingar
 Fyra landsting har formulerat lokala uppdrag enligt
Samverkansnämndens rekommendationer
 RCC har en vårdprogramgrupp för lungcancer
Exempel på rekommendationer:
 Rekommendation till landstingen att stödja insatser för tidig upptäckt
av misstänkt lungcancer att utveckla sin organisation så att alla
lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i
multidisciplinära konferenser.
 Rekommendation till landstingen att stödja stödja insatser för tidig
upptäckt av misstänkt lungcancer.

svnuppsalaorebro.se
Tidig upptäckt av misstänkt lungcancer
svnuppsalaorebro.se
Bedömning vid multidisciplinär
konferens
svnuppsalaorebro.se
Lungcancer – Förslag till uppföljande
åtgärd
Inga uppföljande åtgärder föreslås då arbete pågår
inom ramen för RCC:s arbete.
svnuppsalaorebro.se
Sjukdomsförebyggande metoder 2012-02-17

16 definierade uppdrag; 9 till landstingen och 7 till samtliga
specialitetsråd
Exempel på rekommendationer/uppdrag:
 Rekommendation till landstingen att aktivt följa upp att
det sjukdomsförebyggande arbetet genomförs.
 Uppdrag till samtliga regionala specialitetsråd att för sina
respektive specialitetsområden föreslå möjligheter och
lämplighet att göra gemensamma utbildningsaktiviteter.
svnuppsalaorebro.se
Sjukdomsförebyggande metoder


Saknar datakällor för uppföljning.
Socialstyrelsen har haft en nationell kontaktpersongrupp
med representanter från alla landsting som träffats
regelbundet för att utveckla arbetet med
sjukdomsförebyggande metoder.
svnuppsalaorebro.se
Sjukdomsförebyggande metoder
– förslag till uppföljande uppdrag
Rekommendera landstingen att:

Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till
utbildning med hjälp av Socialstyrelsens
utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande
metoder och via Nätverket Hälsofrämjande hälsooch sjukvård (HFS).

Förbättra dokumentationen så att det går att redovisa
indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet.
svnuppsalaorebro.se
Rörelseorganens sjukdomar 2012-09-28
7 rekommendationer/uppdrag; 3 rekommendationer till
landstingen, 2 uppdrag till läkemedelsrådet, 2 uppdrag till RUR.
 Målnivåer har publicerats i april 2015.
Exempel på rekommendationer/uppdrag:
 Rekommendation till landstingen att anta som mål att
täckningsgraden för rapportering till kvalitetsregister vid
utgången av 2013 i genomsnitt är 80 procent där 70 procent är
lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet.
 Uppdrag till det regionala läkemedelsrådet att sammanställa
kostnaderna för Tumour necrosis factor-hämmare (TNFhämmare) 2011, i regionen och i respektive landsting.

svnuppsalaorebro.se
Återfraktur efter förstagångsfraktur
svnuppsalaorebro.se
Registreringar i BOA-registret
BOA=Bättre
Omhändertagande av
patienter med Artros
svnuppsalaorebro.se
Rörelseorganens sjukdomar – förslag till
uppföljande åtgärd
Rekommendera landstingen att:

Öka täckningsgraden av BOA-registret
svnuppsalaorebro.se
Palliativ vård 2013-10-04
9 rekommendationer/uppdrag; 5 rekommendationer till
landstingen, 2 uppdrag till RCC, 2 uppdrag till RUR
 Alla landsting har fattat beslut
Exempel på rekommendationer:
 Rekommendation till landstingen att följa Socialstyrelsens
kunskapsstöd för palliativ vård som omfattar vägledning
och nationella riktlinjer.
 Rekommendation till landstingen att respektive landsting
ger berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina
resultat utifrån de sex indikatorerna i kunskapsstödet för
god palliativ vård.

svnuppsalaorebro.se
Palliativ vård



Implementering och täckning i Palliativregistret har
underlättat genom SKL:s projekt ”Mest sjuka äldre”
Palliativa råd finns i många landsting och
vårdprogramgrupp palliativ vård finns på RCC
Det finns många gemensamma utvecklingsområden att
arbeta med när det gäller de sex kvalitetsindikatorerna för
god palliativ vård.
svnuppsalaorebro.se
Brytpunktssamtal i livets slutskede
svnuppsalaorebro.se
Palliativ vård – förslag till uppföljande
åtgärd
Rekommendera landstingen att:

Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av
Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer.
svnuppsalaorebro.se
Vård och insatser vid depression,
ångest och schizofreni 2013-12-06


6 rekommendationer/uppdrag; 5 rekommendationer till
landstingen och 1 uppdrag till specialitetsrådet psykiatri
Alla landsting har fattat beslut
Exempel på rekommendationer:
 Rekommendation till landstingen att utveckla samverkan och
rutiner för hur kroppsliga sjukdomar hos personer med
psykisk ohälsa kan förebyggas, upptäckas och behandlas inom
primärvården, psykiatrin och somatisk specialiserad vård.
 Rekommendation till landstingen att ge berörda verksamheter i
uppdrag att ha rutiner för bedömning av risk för självmord.
svnuppsalaorebro.se
Vård och insatser vid depression,
ångest och schizofreni


Finns regionala vårdprogram och många lokala,
länsövergripande vårdprogram gällande
Samverkansnämndens rekommendationer.
PRIO-projektet (regeringssatsning) har hjälpt till att skapa
tydligare rutiner kring läkemedelsbehandling med bland
annat litium för personer med bipolär sjukdom.
svnuppsalaorebro.se
Undvikbar somatisk slutenvård för
patienter med psykiatrisk diagnos
svnuppsalaorebro.se
Vård och insatser vid depression,
ångest och schizofreni – förslag till
uppföljande åtgärder

Arbete pågår inom landstingen och regionen, inget förslag
till uppföljande uppdrag.
svnuppsalaorebro.se
Sammanställning av förslag till
uppföljande åtgärder
Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att:

Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen.

Öka antalet trombolysbehandlingar.

Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av
Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS).

Förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det
sjukdomsförebyggande arbetet.

Öka täckningsgraden av BOA-registret.

Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens
kvalitetsindikatorer.
Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag
att:

Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid
ordförandeträff 2015.
svnuppsalaorebro.se
Definition av
vårdprocess
Struktur
givet
utgångsläget
Behandling
på RCC remiss
Vad definierar kvalitet?
• Begreppet god vård
• Regionalt sammanhållna, säkra och effektiva
vårdprocesser
• Kunskapsöverföring
• Kompetensförsörjning
• Forskning
Vem definierar kvalitet?
• Samspel mellan patientrepresentanter och
vårdprofessioner organiserade i nätverk
• Nationella riktlinjer och vårdprogram
– Antas i landstingen
– Internationellt kunskapsläge och internationella
resultat
Ledning från kvalitetsregisterdata
• Lokala och i tiden aktuella
kvalitetsregisterdata: process
• Data över längre tid och i ett bredare
sammanhang: övergripande struktur
– I relation till förväntad medicinsk utveckling
– I relation till resursförsörjning
Nivåstruktur och forskning
• Alla patienter i hela regionen ska ha lika stor
möjlighet att erbjudas att delta i en studie
• All modern klinisk behandlingsforskning
bedrivs i breda samarbeten
• Vårdprocessgrupperna och RCC har ett
uppdrag
• Logistiska fördelar med större volymer
• Sverige har unika möjligheter
Problem i vår region avs
struktur-kvalitet
• Få utförare når den volym som nationella
vårdprogram stipulerar för god kvalitet
• Spridning av åtgärder på många enheter i vår
region ger en förhållandevis stor skillnad i
behandling
• Sällan förekommande åtgärder ger dålig grund för
framtida kompetensförsörjning och för forskning
• Avancerade stödresurser, t ex rehabilitering, kan
inte byggas för sällan förekommande åtgärder
Volymer
Inom urologi och gynekologi opereras
25% av patienterna som genomgår större
kirurgi vid sjukhus med litet eller måttligt
stort antal ingrepp per år.
I regionen kommer en nivåstrukturering
enligt förslaget att innebära att c:a 400
operationer av totalt 1600 bör “flyttas om”.
Nationell nivåstrukturering av
strategiskt intresse för vår region
•
•
•
•
Äggstockscancer
Cystektomi vid blåscancer
Matstrupscancer
Sarkom (bindväv, muskler och skelett)
– I vår region är onkologin decentraliserad
• Botande kirurgi för cancer i bukspottkörtel
• Analcancer
Förslag njurcancer
UAS huvudansvarigt för avancerad
njurcancerkirurgi. Komplicerade
njurcanceroperationer sker på UAS. Övrig
njurcancerkirurgi ska göras på enheter som utför
>20 njurcanceroperationer per år. Nationella
rekommendationer för njursparande kirurgi ska
följas.
Förslag blåscancer
USÖ och UAS huvudansvariga för patienter med
avancerad urinblåsecancer enligt
vårdprocessgruppens kriterier. Cystektomi vid
urinblåsecancer ska enbart göras på USÖ och
UAS. Behandling av övriga fall av
urinblåsecancer görs på alla läns- och
universitetssjukhus.
Förslag prostatacancer
Radikal prostatektomi ska enbart göras på 4
enheter och dessa enheter ska vardera operera
>50 patienter per år. Övriga fall av prostatcancer
handläggs på alla läns- och universitetskliniker.
Förslag gynekologisk cancer
Alla patienter med avancerad ovarial- och
corpus cancer ska genomgå kirurgi i Uppsala
eller Örebro. Operationer för avancerad
cervixcancer ska göras på en enhet. Omfattande
kirurgi för vulvacancer utförs på UAS.
Övrig gynekologisk tumörkirurgi utförs på
länskliniker, USÖ och UAS efter bedömning på
regiongemensam multidisciplinär konferens.
Volymer urologi 2011-13
• 3 sjukhus når >50 prostatektomier/år
– 2 sjukhus har mycket små volymer
– 125/358 op på 6 enheter 2013
• 2 sjukhus når >25 cystektomier/år
– 5 sjukhus har mycket små volymer
– 46/118 op på 6 enheter 2013
• 4 sjukhus når >30 njuroperationer/år
– Skillnad i andel nefronsparande kir är stor och når på
2 sjukhus upp till nationell rekommendation
– 113/349 op på 6 enheter 2013
Volymer gynekologi 2013-14
• 5 sjukhus op >25 corpuscancer/år
– 3 sjh har mycket små volymer
– 86/488 op på 6 enheter 2013-14
• 1 sjukhus op >10 cervixcancer/år
– 6 sjukhus har mycket små volymer
– 19/81 op på 6 enheter 2013-14
• 4 sjukhus op >15 ovarialcancer/år
– 3 sjh mycket små volymer
– 24/263 op på 5 enheter 2013-14
www.svnuppsalaorebro.se
svnuppsalaorebro.se
Besöksstatistik 2015-01-01-2015-05-31
svnuppsalaorebro.se
svnuppsalaorebro.se
Fem i topp, jan-maj 2015





Prislista – 3 119 sidvisningar
Protokoll – 1411 sidvisningar
Startsidan – 5131 sidvisningar
Specialitetsrådet för barnsjukvård – 792 sidvisningar
Organisation – 767 sidvisningar
svnuppsalaorebro.se