KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-03-03 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 10 mars 2015 klockan 8.30 Kungsbackarummet Ärende Beteckning 1. Val av justerare 2. Ändring av detaljplan för Lannekulla LF 21 i Landa KS/2015:35 Remissvar - Regional cykelplan för Halland 20152025 KS/2014:558 3. Kristin Löfgren Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:/RedigerareTelefon/ [email protected] Förslag Ulrika Landergren (FP) Beslut – förslag till KS Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden upprättar förslag till detaljplan för Lannekulla LF 21 där syftet är att skapa möjlighet för permanentboende på fastigheterna. Beslut – förslag till KS Kommunstyrelsen godkänner yttrande, daterat 2015-03-02, över regional cykelplan för Halland 2015-2025. Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) 4. Ärende Beteckning Förslag Transport av exploateringsavtal för Onsala Herrgård KS/2015:72 Beslut – förslag till KS/KF Förslag till transport av exploateringsavtal, daterat 201502-19, för Onsala Herrgård till AB Lyngås Mossen godkänns. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att underteckna transport av exploateringsavtal och övriga handlingar i ärendet. 5. Ändring av reglemente för nämnden för Funktionsstöd KS/2015:83 Beslut – förslag till KS/KF Kommunfullmäktige antar nytt reglemente för nämnden för Funktionsstöd daterat 2015-01-07. Nytt reglemente gäller från och med 1 maj 2015. 6. Ändring av reglemente för nämnden för Äldreomsorgen KS/2015:91 Beslut – förslag till KS/KF Kommunfullmäktige antar nytt reglemente, daterat 2015-02-02, för nämnden för Äldreomsorg. Nytt reglemente gäller från och med 1 maj 2015. 7. Svar på motion om läsambassadörer, från Clas Rosander (MP) och Emma Vildstrand (MP) KS/2014:82 Beslut – förslag till KS/KF Motionen avslås med hänvisning till nämnden för Förskola & Grundskolas bedömning att två anställda läsambassadörer skulle innebära ökade kostnader för insatser som redan genomförs inom ramen för förvaltningens nuvarande verksamhet. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) 8. 9. 10. Ärende Beteckning Förslag Svar på motion om förenklad biståndsbedömning för äldre, från Larry Söder (KD) m.fl. KS/2014:10 Beslut – förslag till KS/KF Motionen avslås med hänvisning till nämnden för Äldreomsorgs bedömning att en förenklad biståndsbedömning för hemtjänstinsatser inte tillgodoser rättsäkerheten för den äldre. Svar på motion om utveckling KS/2014:353 av årummet i Kungsbacka, från Christian Haneson (FP) m.fl. Avstämning detaljplaneläggning i samband med VA-sanering. Klockan 10, ca 15 min Johanna Stenberg 11. Information om möten Hans Forsberg (M) Kristin Löfgren Ordförande Sekreterare Beslut – förslag till KS/KF Motionen avslås då en utveckling av årummet pågår. En särskild grupp för detta bedöms inte förändra utvecklingstakten. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-23 Diarienummer KS/2015:35 Ändring av detaljplan för Lannekulla, LF 21 i Landa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge Byggnadsnämnden möjlighet att upprätta förslag till detaljplan för Lannekulla LF 21. Syftet med planen är att skapa möjlighet för permanentboende på fastigheterna. Sammanfattning Byggnadsnämndens arbetsutskott beslutade 2015-01-27 § 11 att be Kommunstyrelsen om uppdrag att upprätta ny detaljplan för Lannekulla LF 21 efter genomföra VA-sanering. Befintlig plan är från 1956. Syftet med nya planen är att skapa möjlighet för permanentboende på fastigheterna. Bedömningen är att detaljplanen skall upprättas med standardförfarande och därför har Byggnadsnämnden själva inte möjlighet att besluta om planläggning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-23 BNAU 2015-01-27 § 11 Beslutet skickas till BN Beskrivning av ärendet Byggnadsnämndens arbetsutskott beslutade 2015-01-27 § 11 att be Kommunstyrelsen om uppdrag att upprätta ny detaljplan för Lannekulla LF 21. Syftet med planen är att skapa möjlighet för permanentboende på fastigheterna. Bedömningen är att detaljplanen skall upprättas med standardförfarande och därför har Byggnadsnämnden själva inte möjlighet att besluta om planläggning. Johanna Stenberg Kommunstyrelsens förvaltning 0300- 83 42 98 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Förvaltningen för teknik har 2013-02-13 skickat in en förfrågan om planöversyn i samband med att kommunalt VA-byggs ut inom detaljplan LF21. Förvaltningen för Plan & Bygg fick 2013-12-17 i uppdrag att ändra befintlig detaljplan från 1956 för i första hand fritidshus. En detaljplan togs då fram utifrån tidigare principer och detaljplanen antogs 2014-09-04. 2014-12-05 upphävde länsstyrelsen kommunens beslut att anta detaljplanen. Länsstyrelsen motiverade sitt beslut med att planbestämmelserna var motstridiga på ett sätt som var olämplig. När detaljplanen nu är upphävd krävs ett nytt planuppdrag och det är förvaltningen för Plan & Byggs bedömning att en sådan plan ska upprättas med standardförfarande enligt nya bestämmelser i PBL från 2015-01-02. Kommunalt VA har dragits fram till området. Enligt Kungsbackas översiktsplan ska områden där kommunalt VA dras fram kunna omvandlas till året runt boende. Då planen ska handläggas med standardförfarande behövs enligt reglementet beslut hos Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förvaltning gör ingen annan bedömning än förvaltningen för Plan & Bygg utan föreslår att Kommunstyrelsen ger Byggnadsnämnden möjlighet att upprätta förslag till detaljplan för Lannekulla LF 21, som ersätter den tidigare planen, i syfte att skapa möjlighet för permanentboende på fastigheterna. Lannekulla mellan Åsa och Frillesås Johanna Stenberg Strateg fysisk planering TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-02 Diarienummer KS/2014:558 Missiv till Yttrande över Regional cykelplan för Halland 2015-2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till yttrande över regional cykelplan för Halland 2015-2025, daterat 2015-03-02. Sammanfattning Region Halland har översänt dokumentet Regional cykelplan för Halland 2015-2025 till kommunen för yttrande. Planen är framtagen av en arbetsgrupp med deltagare från Region Halland, kommunerna i Halland och Trafikverket. Region Halland är länsplaneupprättare av den regionala infrastrukturplanen. Nu gällande regional infrastrukturplan beslutades av regionfullmäktige den 18/6 2014. I den regionala planen har pengar avsatts för cykelutbyggnad. Det finns medel avsatta både för statlig medfinansiering till kommunerna och för utbyggnad av cykel längs regionala vägar, sammanlagt 120 mkr. I den regionala infrastrukturplanen beskrivs att kostnad för cykelutbyggnad ska finansieras 50/50 mellan regionen och berörd kommun. Genom att kommunerna bidrar med lika mycket medel finns det för tidsperioden 2015-2025 sammanlagt 240 mkr avsatta i Halland. I den regionala cykelplanen för Halland beskrivs en gemensam vision och mål för cykel i Halland. Planen innehåller också utbyggnadsprojekt som varje kommun framfört som viktiga för att främja cyklingen i Halland. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-03-02 Beslutet skickas till Region Halland Catarina Nyberg /Kollektivtrafikstrateg/ Catarina Nyberg Kommunstyrelsens förvaltning /RedigerareTelefon/ [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se YTTRANDE Kommunstyrelsens förvaltning Datum 2015-03-02 Diarienummer KS/2014:558 Yttrande över Regional cykelplan för Halland 2015-2025 Region Halland har översänt dokumentet Regional cykelplan för Halland 2015-2025 och bett om kommunens yttrande över planen. Planen är en följd av den regionala infrastrukturplanen och är framtagen i samråd med de halländska kommunerna och Trafikverket. Kungsbacka tycker att det är bra att en gemensam plan för cykling tas fram. Att förbättra förutsättningarna för att användanda cykel är bra på många sätt och det är bra att alla kommuner har möjlighet att ställa sig bakom en gemensam vision om hur vi vill utveckla cyklandet i Halland. Visionen om att vi i Halland ska vilja och kunna cykla belyser att det både handlar om infrastrukturutbyggnad och ett förändrat resbeteende. För att öka cyklandet krävs insatser i båda områdena. Kungsbacka ställer sig bakom visionen att vi i Halland ska vilja och kunna cykla. Kommentarer till planen Vi tror att målet i planen, att öka andelen cykel till år 2025, kan vässas ytterligare genom ett målår som ligger närmare i tiden och genom att definiera hur mycket av resorna som ska göras av cykel. Vi är tveksamma till att använda andel cykel då det krävs en mycket stor ökning av cyklandet för att det ska märkas på cykelns andel av de totala resorna. Kommunerna i Halland har lyft fram varsitt utbyggnadsprojekt som prioriterad åtgärd. Det framgår inte av planen hur utbyggnaden av dessa prioriterade projekt ska genomföras. Det är viktigt att tydliggöra vilken part som ansvarar för planering och utbyggnad när finansieringen är 50/50 mellan kommun och region/Trafikverket. Kungsbacka har de senaste åren finansierat och drivit utbyggnad av flera cykelprojekt längs statlig väg. Vi ser gärna att Trafikverket driver projekten i den regionala planen i samverkan med kommunerna. KUB1000, v2.0, 2012-05-23 Kungsbacka vill i det sammanhanget understryka att de förslag till framtida objekt som finns med i planen inte på något sätt är en komplett lista över länkar som behöver byggas ut. Behovet av utbyggd infrastruktur för cykel är stort och de medel Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) som finns avsatta i den regionala planen är inte tillräckliga för att skapa ett heltäckande nät av cykelvägar så att invånarna upplever att det är enkelt att cykla. De medel som i den regionala infrastrukturplanen är avsatta för cykelåtgärder är uppdelade i två grupper, dels som pottmedel för åtgärder på det statliga vägnätet, dels som statligt bidrag för åtgärder på det kommunala vägnätet. Planen innehåller enbart förslag på utbyggnadsprojekt som ianspråktar pottmedel längs statlig väg, inga projekt på det kommunala vägnätet finns med. Vi tror dock att det som framför allt främjar cyklandet är utbyggnad av infrastruktur där de korta resorna förenklas och blir säkrare, dvs inom tätorterna. För att få en heltäckande bild av alla cykelprojekt som görs i länet och hur de gemensamma regionala medlen används, hade det varit bra om även de kommunala projekt som får statligt bidrag redovisats i planen. Kungsbacka tycker det är bra att kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik lyfts fram på ett tydligt sätt. För långväga resor är kombinationen cykel/kollektivtrafik ett bra alternativ till egen bil, och då krävs att det anordnas möjlighet till att parkera sin cykel vid hållplatsen, gärna väderskyddat och säkert. Här kan regionen med fördel ta en aktiv roll för att säkerställa likvärdig cykelparkering i Halland vid alla större kollektivtrafikknutpunkter. Slutligen vill Kungsbacka framhålla vikten av att det genomförs projekt inom steg 1 och 2, dvs påverkan på invånarna att börja använda den cykelinfrastruktur som finns redan idag, för att uppnå målet om att öka andelen cykelresor. Kungsbacka ser gärna ett regionalt ansvar för dessa frågor, för att bistå kommunerna med att förmå invånarna att ändra sina resvanor. Påverkansprojekt kan användas i flera kommuner och det skapas på så sätt synergieffekter och ett effektivt utnyttjande av resurser. Kungsbacka kommun Hans Forsberg Ann-Charlotte Järnström Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör Regional cykelplan för Halland 2015-2025 remissutgåva 2014-12-16 Innehåll Inledning........................................................................................................................... 4 Regional cykelplan................................................................................................ 16 Sammanfattning........................................................................................................ 5 Fyrstegsprincipen........................................................................................... 16 Cykling, en naturlig del av samhällsplaneringen........................ 6 Arbetsprocess.................................................................................................... 17 De olika aktörerna............................................................................................ 7 Förslag på cykelvision för Halland................................................. 18 Cyklisten – effekter och behov...................................................................... 8 Förslag på cykelmål för Halland....................................................... 18 Vem är cyklisten.................................................................................................. 8 Förslag till prioriteringar utifrån övergripande mål........ 19 Hälsa............................................................................................................................. 8 Förslag på prioriterade åtgärder.............................................................. 20 Miljö.............................................................................................................................. 9 Objekt 2015 – 2025...................................................................................... 22 Samhällsekonomi............................................................................................. 9 Åtgärder på Kattegattleden................................................................... 22 Cykel för ett hållbart samhälle och Förslag till framtida objekt.................................................................... 24 jämställt transportsystem........................................................................ 9 Inspel till Nationell plan.......................................................................... 24 Cykelinfrastruktur.................................................................................................. 10 Uppföljning.................................................................................................................. 25 Cykelparkering................................................................................................... 10 Källor................................................................................................................................. 26 Vägvisning............................................................................................................. 10 Cykel + kollektivtrafik = sant................................................................. 10 Drift och underhåll........................................................................................ 11 Cykling i Halland, en nulägesanalys.................................................... 12 Hallands förutsättningar för cykeln.............................................. 12 Planering för cykel i de halländska kommunerna............ 12 Trafiksäkerhet på cykelvägarna i Halland................................. 12 Kattegattleden................................................................................................... 14 3 Inledning Intresset för cykel som färdmedel har ökat markant de senaste åren och har därmed fått en allt högre status i samhället. Att cykla är bra såväl ur ett hälsoperspektiv som ur ett miljöperspektiv. Argumenten är många till varför man ska satsa mer på en ökad användning av cykel som färdmedel. Regional cykelplan för Halland är en del i genomförandet av Regional infrastrukturplan 2014-2025. I planförslaget har Region Halland avsatt totalt 120 miljoner kronor för utbyggnad av cykelvägar. I Regional cykelplan för Halland redovisas de åtgärder som prioriteras under planperioden. Dessa har tagits fram i samverkan med de halländska kommunerna och Trafikverket. Regional cykelplan för Halland förhåller sig till Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020. I Tillväxtstrategin finns de stra- 4 tegiska valen och prioriteringarna för den regionala tillväxtpolitiken i Halland med målsättning att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014. Hög attraktivitet består av satsningar och insatser som stödjer utveckling av god tillgänglighet och attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer. Att utveckla infrastruktur för cykel bidrar till utveckling av livsmiljön såväl på landsbygden som i staden vilket stödjer en ökad attraktivitet i Halland. Bra och säker infrastruktur för cykel är en förutsättning för att antalet cyklister ska öka i Halland. Men det behövs också kompletterande åtgärder i form av beteendepåverkande insatser för att fler hallänningar ska välja cykel som färdmedel istället för annat alternativ. Sammanfattning Regional cykelplan för Halland är en del i genomförandet av den Regionala infrastrukturplanen 2014-2025. Planen har tagits fram i samarbete med kommunerna i Halland och Trafikverket. Under planperioden har det totalt avsatts 120 miljoner kronor för cykelåtgärder. I den Regionala cykelplanen beskrivs de åtgärder som prioriteras under planperioden. Åtgärderna som prioriteras medfinansieras av kommunerna med 50 procent. Totalt finns det 240 miljoner kronor till infrastruktursatsningar för cykel under planperioden. Region Halland har tillsammans med de halländska kommunerna och Trafikverket tagit fram en gemensam vision för cykel i Halland. Visionen är tudelad och bygger på att man i Halland ska VILJA och KUNNA cykla. Målsättning är ”Ökad andel cykelresor i Halland till år 2025”. För att nå det övergripande målet med ökad andel cykelresor finns behov av förbättrad trafiksäkerhet och nya cykelvägar. Beteendepåverkande åtgärder är viktiga för att få fler att vilja cykla. I Region Hallands Trafikförsörjningsprogram 2013-2015 är målet att skapa en attraktiv kollektivtrafik med fokus på de starka kollektivtrafikstråken. Cykel och kollektivtrafik som en kombination har en potential att konkurrera med bilen. Därför är det viktigt med en säker och bra cykelinfrastruktur vid de större bytespunkterna i Halland. Till exempel visar det sig att säkra cykelparkeringar kan öka kollektivtrafikresandet med upp till 14 procent (Trafikverket, 2012, s 21-22). underlätta för en snabbare kollektivtrafik med färre och mer attraktiva hållplatser. Satsningar på cykel för förbättrad hälsa och nya möjligheter för cykelturism Det finns många fördelar med cykeln. En cykel förorenar och bullrar inte. De som väljer att cykla får motion och mår bättre i och med en ökad fysisk aktivitet i vardagen. Väljer fler i Halland att cykla till skola eller arbete bidrar det totalt sett till en förbättrad hälsa hos invånarna. Forskning visar att fysisk aktivitet i 30 minuter per dag förlänger livet med 3-7 år. Turister som cyklar i Halland blir allt vanligare. Kattegattleden är ett sätt att möta en ökad efterfrågan och skapa nya möjligheter för näringslivsutveckling i Halland. Kattegattleden är den första nationella turistcykelleden i Sverige och invigs under år 2015. Då kan invånare i Halland och turister cykla längs med Västkusten mellan Helsingborg och Göteborg. Regional cykelplan för Halland pekar ut de gemensamt framtagna prioriteringar som strävar mot visionen att man ska VILJA och KUNNA cykla i Halland och som bidrar till en ökad attraktivitet i Halland. I Regional plan för cykel i Halland satsas fem miljoner kronor på cykelinfrastruktur i anslutning till kollektivtrafiken. På så sätt kan kollektivtrafikens upptagningsområde öka och 5 Cykling, en naturlig del av samhällsplaneringen Cykelinfrastruktur är en viktig byggsten och behöver beaktas som en del av samhällsplaneringen och vara en del av den fysiska planeringen i Halland. Samhällsplanering Cykel bör vara en prioriterad fråga och ska i tidigt skede integreras i samhällsplaneringen på kommunal och regional nivå. Planering av cykel ska vara kommun- och länsöverskridande för att få en mer enhetlig och översiktlig planering. Fokus ska ligga på att skapa trafiksäkra cykelvägar och öka tillgängligheten för vardags- och skolpendling. Uppföljning av cyklingen ska vara en naturlig del i samhällsplaneringen. Cykeln ska ses som ett eget färdmedel som ska planeras efter dess behov. Skol- och arbetspendling Det finns potential att öka skol- och arbetspendling i Halland, främst i tätort och mellan tätorter. Med bättre tillgänglighet till större arbetsplatser och skolor ökar möjligheten för fler att cykla. När ny cykelinfrastruktur planeras och byggs behövs det kompletteras med informationskampanjer. Dels för en ökad kännedom om nya satsningarna och dels för kunskap om fördelarna att vara aktiv och vilka vinster det kan ge i vårt samhälle, både för individen och företagen. Hela resan perspektivet Med konceptet ”hela resan perspektivet” menas från start till målpunkt. Cykel har tillsammans med kollektivtrafik möjlighet att konkurera med bilen på längre sträckor. Stort fokus ska ligga på kopplingen mellan de olika trafikslagen, 6 till exempel bra cykelparkeringar vid bytespunkter och anslutande cykelvägar till och från större målpunkter. Med informationskampanjer som visar på fördelar och enkelhet kan vi få fler att resa hållbart. Cykelinfrastruktur ska vara en naturlig del i planeringen av hållplatser. Fritid och service Fritids- och serviceanläggningar är ofta placerade i utkanten av en tätort. Genom att hitta de felande länkarna och skapa säkra cykelvägar mellan tätorten och målpunkten kan vi nå nya cyklister. Säkra cykelvägar ökar tillgängligheten och rörelsefriheten för medborgare som inte har tillgång till bil. Det medför ett mer hållbart resande och attraktivare miljöer. Rekreation och turism Cykelturism har ökat de senaste åren och allt fler väljer cykeln som färdmedel på semestern. I Halland finns stor potential till ökad rekreations- och turistcykling. Det är av stor vikt att samordna och synliggöra de rekreations- och turistcykelstråk som finns idag. Det kan ske genom skyltning, kartmaterial och i samverkan med turistorganisationer och besöksnäringen. Kattegattleden kommer att spela en stor roll för cykelturism och besöksnäringen i Halland. De olika aktörerna Arbetet med planering och utformning av cykelinfrastruktur inkluderar många olika aktörer med olika ansvarsområden och kompetens. Framtagandet av den regionala cykelplanen är ett resultat av samverkan och mellan kommunerna i Halland, Trafikverket och Region Halland. Att samverka över gränser i planering och utformning, tillsammans med invånare och politiker kring infrastruktur för cykel är en framgångsfaktor. En bättre helhet nås om aktörerna arbetar gemensamt med en tydlig ansvarsfördelning och mot samma mål och vision. Trafikverket Trafikverket är en statlig myndighet och regleras av regeringen. Den nationella planen som omfattar de nationella vägarna, järnvägar och cykelvägar tas fram av Trafikverket på uppdrag av regeringen. Trafikverket är väghållare på det statliga vägnätet. Åtgärder som fastställs i de Regionala infrastrukturplanerna utförs av Trafikverket. Trafikverket har ett stort ansvar att samverka nationellt, regionalt och kommunalt för att kunna sammanställa behovet av ny infrastruktur. Trafikverket är huvudman för NVDB (den nationella vägdatabasen). Där ska finnas uppgifter om cykelvägnätet som läggs in av respektive väghållare. Region Halland Region Halland är ansvarig länsplaneupprättare i Halland och har i uppdrag att upprätta förslag till Regional infrastrukturplan för Halland. I den Regionala infrastrukturplanen 2014-2025 framgår det att regionen i inledningen av planperioden ska ta fram en Regional cykelplan. I den Regionala cykelplanen ska det framgå vilka åtgärder som prioriteras under planperioden och hur potten ska fördelas. En regional cykelplan ska ses som en del av den regionala infrastrukturplaneringen. Kommun På det kommunala vägnätet är respektive kommun väghållare. Kommunens infrastruktursatsningar på det kommunala vägnätet finansieras med kommunala medel. Kommunen kan ansöka om statlig medfinansiering från Regional plan för satsningar på infrastruktur för cykel. 7 Cyklisten – effekter och behov I detta kapitel sammanfattas de argument som pekar på vilka effekter en ökad användning av cykel ger. Positiva effekter som beskrivs i tre perspektiv, ur ett hälso-, miljö samt ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vem är cyklisten? De som använder cykel som färdmedel skiljer sig åt och är en heterogen grupp. Människor i olika åldrar cyklar, vilket innebär att erfarenheter och kunskap av att cykla skiljer sig åt. Också syftet med cykelfärden varierar. Det medför att vi måste planera för olika typer av cykelvägar, liknande för hur vi planerar för bilen och dess infrastruktur. De flesta cyklister driver fordonet av egen muskelkraft, bortsett från elcykeln som blir allt vanligare (GCM-handboken, 2010, s 10-11 och 25). Cykeln kan brukas i olika syften som till pendling till skola och arbete, transporter av varor, motion, rekreation och turism. Det är inte bara syftet som skiljer sig, utan även cykeln i sig. Vardagscyklar, racercyklar, stadscyklar, elcyklar, barncyklar, lådcyklar, cyklar med tillkopplad kärra, tandemcyklar samt liggcyklar är några exempel. Det här ställer olika krav på infrastrukturen. Därför är det angeläget att förhålla sig till vilken målgrupp sträckan avses för så att målgruppens behov tillgodoses. Det går således inte att applicera en typ av cykelinfrastruktur i hela regionen (Pharoah, 2003, s 363). Cyklisters krav på infrastrukturen kan skilja sig när det kommer till bland annat bredd, underlag, omgivning och gena stråk. 8 Hälsa Idag lever vi ett allt mer stillasittande liv. Studier visar tydligt att det finns ett samband mellan mer stillasittande liv och ökad ohälsa. Att stimulera till och arbeta för mer vardagsmotion får positiva effekter. Om fler börjar cykla får vi inte bara en mer hälsosam befolkning, vi får även en mer attraktiv och hälsosam miljö runt omkring oss. Forskning visar att fysisk aktivitet med 30 minuter per dag, med till exempel gång eller cykling, minskar den förtida mortaliteten med 30 %. År 2007 genomfördes en studie som visar att endast hälfen av Sveriges befolkning uppnår fysisk aktivitet per dag. (Hagströmer, 2007). Ny infrastruktur tillsammans med beteendepåverkande åtgärder ökar möjligheten för fler att välja cykel som färdmedel till skola och arbete. Detta skulle bidra till en ökad daglig fysisk aktivitet för fler människor. 30 min cykling/dag... …minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar med 50 procent …minskar risken att utveckla fetma med 50 procent …minskar risken att få högt blodtryck med 30 procent …förlänger livet med 3-7 år (Saelensminde, 2002) Miljö För att nå klimatmål behövs energieffektivitet i transportsektorn öka och utsläpp av fossila bränslen minska. Idag bor människor i allt större utsträckning i större tätorter där en stor del av koldioxidutsläpp sker. Dagens bebyggelsestruktur gynnar i stor utsträckning användandet av bil. Bebyggelsestruktur och trafiklösningar hänger samman och är beroende av varandra. Hur vi planerar i våra kommuner och regioner påverkar transportbehovet och möjligheten till att göra ett aktivt val av färdmedel. Valet av transportmedel bestäms till stor del av avståndet mellan bostäder, arbetsplatser, produktions- och konsumtionsställen. För att få bukt med den stora andelen av det totala koldioxidutsläppet från transporter behöver vi börja planera för att gynna de mer miljövänliga transportsystemen. En viktig byggsten är att planera för cykel och kollektivtrafik tillsammans, främst när det handlar om längre persontransporter. Cykeln är däremot mer konkurrenskraftig inne i tätorten. Att ersätta bil med cykel på korta resor är bra för miljön. Bilens bränsleförbrukning och utsläpp är betydligt högre de första kilometrarna (Boverket, 2010, s 8). Samhällsekonomi Fysisk aktivitet kan förhindra en rad olika sjukdomar och en förtida död. Det är med hänsyn till människan som staden ska planeras för att främja fysisk aktivitet. Om fler människor ökar sin fysiska aktivitet ger det stora samhällsekonomsiska vinster. Det har visats i studier att för varje satsad krona i investering av ny cykelväg är lönsamheten mellan tre till fem per satsad krona. Den största vinsten är knuten till människans förbättrade hälsa. Övriga vinster är bland annat mindre partiklar från däck, mindre slitage på vägbana, avgaser och buller. En norsk studie visar att samhället ur ett hälsoperspektiv sparar cirka fem svenska kronor för varje ny cykelresa. Detta genom insparade kostnader som annars hade uppstått i relation till muskel- och skelettsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och fetma (Saelensminde, 2002). För den enskilde individen, cyklisten, räknas en annan typ av kostnad som inkluderar den totala kostnaden individen har för att utföra resan såsom tid, säkerhet och grad av ansträngning. Denna kostnad får sättas i relation till andra transportsätt vid valet av transportmedel. Den faktor som har störst påverkan är tryggheten och säkerheten, vilket gör det än viktigare att planera trafiksäkra cykelvägar för att få störst samhällsekonomiska vinster i form av fler cyklister (GCM-handboken, 2010, s 1). Cykel för ett hållbart samhälle och jämställt transportsystem Attraktiva städer och landsbygd är ett konkurrensmedel för fler invånare. Definitionen av attraktiva städer och landsbygd varierar men kännetecknas av att invånarna vill vistas där och att den är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. En ökad cykling medverkar till ökade förutsättningar för att nå ett mer hållbart samhälle. Cykeln är ett inkluderande färdmedel och de flesta invånarna i Halland har tillgång till en cykel. Det ökar människors rörlighet och bidrar till att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt öka tillgänglighet till arbetet, skola, fritidsaktiviter, service eller som ett medel för rekreation och turism. De flesta har råd att investera i en cykel eftersom dess drift och underhållskostnad är låg. Cykeln bidrar till ett mer jämställt transportsystem, vilket är ett av de nationella transportpolitiska delmålen. Genom att öka barns möjlighet att cykla på ett trafiksäkert sätt till skola, fritidsaktiviteter och bytespunkter, bidrar det till barns möjlighet att själva använda transportsystemet. Att öka barns möjlighet till att själva bruka transportsystemet är ett av de nationella transportpolitiska målen. 15 procent färre sjukfrånvaro om befolkningen cyklar mer än 3 timmar/vecka. (Saelensminde, 2002) 9 Cykelinfrastruktur Cykelparkering Cykel + kollektivtrafik = sant Ett sätt att öka tillgängligheten för cyklisten är att ha bra och säkra cykelparkeringar vid målpunkterna. Det är idag många som avstår från att ta cykeln till en målpunkt av rädsla för att cykeln ska bli stulen eller vandaliserad. Behovet av bra cykelparkeringar vid bytespunkter är stor då det kan bidra till att bilresor ersätts med cykel- och kollektivtrafikresor. Genom bra, säkra och lättillgängliga cykelparkeringar kan cyklisterna använda bättre cyklar och fler börja bruka cykeln. Cykelparkeringar är mycket yteffektiva om man jämför med bilparkering. På en vanlig bilparkering får det plats upp till tio cyklar (Trafikverket, 2012). I Trafikförsörjningsprogrammet 2013-2015 för Halland betonas vikten av att det finns bra cykelvägar och cykelparkeringar i anslutningen till hållplatserna. Upptagningsområdena ökar genom att öka tillgängligheten med cykeln till hållplatserna. Därför är det viktigt att se till ”hela resan perspektivet” och stödja de regionala busstråken med ett attraktivt gång- och cykelvägnät. Attraktiv cykelparkering vid arbetsplatsen Utländska studier visar att cykelparkeringar kan öka cyklandet med 8-13 procent där 8 procent avser utomhusparkering och 13 procent avser stöldsäkra cykelgarage på arbetsplatser som saknar befintlig cykelparkering. Tillgång till dusch höjer cyklandet ytterligare till 22 procent. (Trafikverket, 2012, s23) Vägvisning Attraktiv och orienterbar cykelvägvisning förenklar cyklandet och gör att fler väljer att cykla på grund av ökad tillgänglighet. Cykelvägvisning hjälper de som redan cyklar, besökare och nya cyklister att orientera sig och välja den väg som passar deras ändamål med cykelturen bäst. Cykelvägvisning fungerar också som ett sätt att marknadsföra och synliggöra att det satsas på cykling. Vägvisningen behöver vara kontinuerlig. Det ska vara lätt att följa skyltarna och inte finnas några tveksamheter kring vägvisningen. Drift och underhåll av skyltar bör skötas kontinuerligt så att de bibehåller sin kvalité. Vägvisning bidrar inte bara till bättre orienterbarhet och upplevd trygghet ger även en indikation om vilka av kommunens cykelvägar som är prioriterade (Trafikverket, 2012, s 20) 10 En stor del av cyklisterna i vårt land brukar cykeln som färdmedel för anslutningsresor till kollektivtrafiken. Det är ungefär lika stor andel som cyklar till kollektivtrafiken, främst tåg, som andelen som cyklar generellt i tätorter. Cykel i kombination med kollektivtrafik kan bli ett minst lika tidseffektiv och bekvämt val, jämfört med bilen. Bytespunkter med bra cykelparkeringar medför bättre förutsättningar och ökar upptagningsområdet. Statistik visar att andelen anslutningsresor ökar i genomsnitt med 14 procent när det anläggs en cykelparkering vid en bytespunkt. Det optimala är att ha cykeltillgång både före och efter kollektivtrafiknätet. Genom bra cykelparkering, möjlighet att ta med cykeln på färdmedlet eller lånecykelsystem ökar resandet med kollektivtrafiken (Trafikverket, 2012, s 21-22). I städerna behöver vi planera för olika trafikslag och göra prioriteringar som gynnar hållbart resande. Både buss och cykel ska ha en tydlig prioritering och bör inte hamna i konflikt med varandra. Det är viktigt att tänka i stråk, busstråk respektive cykelstråk och buss- och cykelstråk. Genom tydliga stråk gör det mer orienterbart för cyklisten och andra trafikanter som kan bidra till att det sker färre konflikter mellan de olika trafikslagen. Drift och underhåll Bra drift och underhåll av cykelnätverket är en avgörande faktor för att fler ska välja cykeln som färdmedel, främst ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. 40 procent av alla singelolyckor kan härledas till dålig drift och underhåll. Grus och is orsakar flest olyckor (Niska, 2012). En hög standard på drift och underhåll höjer statusen för cykel som färdmedel och välskötta cykelvägar ökar attraktivitet och trafiksäkerhet. Det handlar inte bara om att säkerställa vägens komfort, säkerhet och framkomlighet utan också att bevara vägens värde. Drift och underhåll påverkar cyklisters komfort, framkomlighet och val av trafikmedel. Drift och underhåll behöver ske kontinuerligt och ha en systematisk uppföljning som kan regleras i en drift- och underhållsplan för cykling. Därför finns behov av en tydlig prioritering av åtgärder så de genomförs där de gör störst samhällsekonomisk nytta. Även aktuella cykelflödesmätningar och olycksstatistik är betydel- sefulla för att veta var drift och underhåll gör störst nytta (Trafikverket, 2012, s 30). Det ska inte heller märkas vem som är väghållare eller att cyklisten korsar en kommungräns. För att möjliggöra året runt-cykling krävs en bra drift av cykelvägarna som är prioriterad. Halkbekämpning med sand räknas till vinterväghållning. Så snart snö och is försvunnit på cykelvägar behöver de sopas rena. Mellan april och september är löst grus den vanligaste halkorsaken. I de södra delarna av Sverige, där barmarksförhållande råder även under vintermånaderna behövs sandupptagning ske även under denna period (Trafikverket, 2012 s 27). Information till medborgare om vilka vägar som underhålls är väsentligt för vetskap om att det är säkert att cykla till skola och arbete året runt. 11 Cykling i Halland, en nulägesanalys Hallands förutsättningar för cykeln Med sin geografiska placering och ca 309 000 (SCB 2014) invånare ligger Halland i en av landets två största tillväxtregioner, stråket mellan Göteborg och Malmö. Under sommarhalvåret fördubblas nästan Hallands befolkning vilket beror på en betydande inströmning av sommargäster och turister. Det här beror på en betydande inströmning av sommargäster och turister. I Halland finns en stor potential till ökat cyklande, främst i tätort och mellan tätorter. Idag finns det redan ett antal mil cykelvägar och tillsammans med kommunala och enskilda vägar är Halland till stor del tillgängligt på cykel. Det här bidrar till goda förutsättningar för ökad cykelturism, en utveckling där Kattegattleden utgör en viktig stomme. Halmstad kommun tog en hedrande andra plats i Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2014 som granskar hur de större kommunerna i Sverige arbetar med cykling. Kungsbacka och Varberg kom på en 14:e respektive 26:e plats (Cykelfrämjandet, 2014) Planering för cykel i de halländska kommunerna Alla kommuner i Halland har hög prioritet på cykel som färdmedel, men förutsättningarna skiljer sig åt i de halländska kommunerna. En tydlig bild av nuläge ger bättre beslutsunderlag och underlättar prioriteringar av åtgärder. De kommunala planer som finns idag ligger till grund för arbetet med den Regionala cykelplanen. Långsiktig och målmedveten planering i kombination med investeringar, beteendepåverkande åtgärder och uppföljning av både infrastruktur och information är framgångsfaktorn för ökat cyklande i Halland. 12 Trafiksäkerhet på cykelvägarna i Halland I Halland skadades cirka 664 personer under år 2013. Merparten av skadorna var lindriga. Tre personer dog under samma tidsperiod i en cykelolycka. Antalet cykelolyckor har ökat varje år sedan 2007. De flesta olyckorna sker inom tätbebyggt område på gång och cykelbanor. Väghållare med ansvar för drift och underhåll är i huvudsak kommunernas. 40 procent av alla cykelolyckor kan man koppla till brist i drift och underhåll. Majoriteten av cykelolyckorna är singelolyckor. Kollision med andra fotgängare eller cyklist är betydligt vanligare än kollison med motorfordon. Det är vanligast att barn i åldern 7-14 år skadar sig. Det är fler män, 54 procent, än kvinnor, 46 procent, som råkar ut för en olycka (STRADA, 2014). BEFINTLIGA CYKELVÄGAR I HALLAND Kungsbacka Varberg Hyltebruk Falkenberg Halmstad Laholm Befintliga cykelvägar Järnväg 13 Kattegattleden Kattegattleden är den första nationella turistcykelleden i Sverige och invigs under år 2015. Leden är ett nationellt pilotprojekt för att utveckla cykelturismen i Sverige och därmed ett redskap för tillväxt i regionen. Cykelturism bidrar med tillväxt och stärker Halland som turistlän. En ökad turism ger möjlighet för företag i Halland att utveckla upplevelser och erbjudanden längs med leden. Kattegattleden är en 370 km lång havsnära cykelled full av variation som ger stora naturupplevelser. Det är en trygg och säker och näst intill bilfri cykelled mellan Helsingborg och Göteborg. Cykelled för turister och invånarna i Halland För de som bor utmed leden skapas möjlighet att cykla eller promenera till närbelägna tätorter, utflyktsmål, badstränder och skolor i en trafiksäker och till stor del bilfri miljö. Erfarenheter från andra länder visar att det är de närboende som 14 flitigast använder cykellederna och som har glädje av dem under större delen av året eftersom turistsäsongen har sin högsäsong från mitten av maj till början av september. Ett samarbetsprojekt Arbetet med att etablera leden är ett samarbete mellan Region Halland, Region Skåne, Trafikverket och de tio kommunerna längs med kusten: Göteborgs Stad, Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad, Laholm, Båstad, Höganäs, Ängelholm och Helsingborgs Stad. KATTEGATTLEDEN Göteborg Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Båstad Laholm Kattegattledens sträckning Tillfällig delsträcka Ängelholm Höganäs Helsingborg 15 Regional cykelplan En regional cykelplan är en del av den regionala planeringen av infrastrukturen. Den regionala cykelplanen innehåller vision, mål och prioriteringar samt finansiering av åtgärder på det statliga vägnätet. I planen ska behov och brister kartläggas, prioriteras och tillgängliga resurser födelas för planperioden. Steg 1 · Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet Exempel på åtgärder: Kampanjer som visar på nyttorna av att cykla, för individen och samhället Den regionala cykelplan för Halland innehåller: • en samlad bild av cykelinfrastrukturen på det statliga vägnätet • förslag till vision och mål • förslag till prioritering av åtgärder under planperioden • nyttan med cykelinvesteringar • en överblick kring cykelinfrastrukturens olika aspekter Respektive kommun i Halland har mål och visioner för cykling som linjerar med vision och mål i Regional cykelplan för Halland. Den kommunala cykelplanen prioriterar åtgärder i det kommunala vägnätet som kommunerna finansierar. Med godkännande av Trafikverket kan även kommunerna prioritera åtgärder på det statliga vägnätet. Dessa bekostas också av kommunerna. Fyrstegsprincipen Regional cykelplan för Halland utgår från Trafikverkets metod, Fyrstegsprincipen. 1997 utformades krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som nyttjar befintligt vägnät på ett mer effektivt sätt med hjälp av principen. Genom att förhålla sig till de fyra stegen kan alternativa lösningar hittas som innebär att optimera befintlig infrastruktur istället för att bygga ny. Det kan även handla om att komplettera nybyggnation av en cykelväg med åtgärder som gör att invånarna i Halland förändrar sitt beteende i form av att börja bruka cykeln (Näringsdepartementet (1999). 16 Steg 2 · Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur Exempel på åtgärder: Tydlig skyltning, säkra cykelparkeringar, vinterväghållning, sänka hastigheter för att nyttja befintlig infrastruktur Steg 3 · Bygga om Begränsade ombyggnadsåtgärder Exempel på åtgärder: Cykelfält, cykelgata Steg 4 · Bygga nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Exempel på åtgärder: Nybyggnation av cykelväg Arbetsprocess En arbetsgrupp med representanter från de halländska kommunerna, Trafikverket och Region Halland har gemensamt tagit fram den Regionala cykelplanen. Arbetsgruppen har träffats vid fem tillfällen för att arbeta fram vision, mål och peka på viktiga områden inom cykelinfrastrukturen. Arbetsgruppen har identifierat ett antal brister där fortsatt arbete kommer att ske. Gruppen kommer också med gemensam kraft att fokusera på beteendepåverkande åtgärder för att få fler i Halland att vilja cykla. Under arbetets gång har samtliga kommuner i Halland och Trafikverket fått lämna inspel angående vilka åtgärder de prioriterar på det statliga vägnätet. Uppstartsmöte april Workshop 1 juni Workshop 2 september Deltagare i arbetsgruppen Falkenbergs kommun: Nina Andersson, Christina Heintz Welinder, Christoffer Karlsson Halmstad kommun: Stina Alexandersson, Katarina Löfqvist Workshop Fyrstegsprincipen oktober Hylte kommun: Anita Zukanovic Kungsbacka kommun: Karolina Oxfall, Sofie Johansson Remiss december Laholm kommun: Annica Pålsson Varbergs kommun: Inger Mellberg, Kristina Törnström Trafikverket: Elsa Andersson, Jan Törnell Beslut om planen våren 2015 Region Halland: Jeanette Larsson, Emelie Petersson Emelie Petersson, Region Halland är projektledare för arbetet. 17 Förslag på cykelvision för Halland I cykelregionen Halland ska man VILJA och KUNNA cykla Region Halland har tillsammans med kommunerna i Halland och Trafikverket tagit fram en gemensam cykelvision för Halland. För att nå visionen behöver de olika aktörerna ha samsyn och arbeta tillsammans mot gemesamma mål. Cykelvisionen i Halland är uppdelad i två delar – VILJA och KUNNA. KUNNA Att kunna cykla handlar inte enbart om att bygga ny infrastruktur utan även om cykelvägarnas standard, trafiksäkerhet och vikten av att bibehålla den höga standarden året runt genom bra drift och underhåll. Att de som redan cyklar, fortsatt ska kunna gör det säkert och att personer i yngre åldrar ska ha möjlighet att röra sig mer fritt. VILJA Att vilja handlar om individens inställning och beteende. Att cykel ska vara det självklara färdmedlet vid kortare resor. För att uppnå cykelvisionen gäller det att fokusera på steg 1-2, åtgärder som främjar visionen att vilja med hjälp av beteendepåverkande åtgärder. Förslag på cykelmål för Halland Ökad andel cykelresor i Halland till år 2025 God tillgänglighet bidrar till att uppnå visionen ”Halland bästa livsplatsen”. God infrastruktur för cykel bidrar till en ökad tillgänglighet i Halland. Med utgångspunkt från de regionala och nationella målen kring transportsystemet har Region Halland tillsammans med kommunerna i Halland och Trafikverket formulerat ett övergripande mål: För att nå målet – ”Ökad andel cykelresor i Halland till år 2025” krävs det en överflyttning från andra trafikslag, främst på kortare sträckor. Det finns stor potential till ökad cykling 18 i Halland, främst i tätort och mellan tätorter. För att nå de tilltänkta cyklisterna behövs det beteendepåverkande kampanjer som uppmärksammar cykelns fördelar. Det finns också behov av årlig uppföljning av arbetet för att synliggöra nya sträckningar och analysera framtida behov. Det är viktigt att mätmetoderna är tillförlitliga och att de är jämförbara mellan de olika kommunerna. Förslag till prioriteringar utifrån övergripande mål 4.SAMVERKAN KRING KOMMUNAL OCH REGIONAL CYKELPLANERING Det finns fem förslag på prioriteringar som konkretiserar och bidrar till att nå det övergripande målet. Under varje prioritering finns förslag på hur vi i Halland kan arbeta för att uppnå de effekter vi strävar efter. De prioriteringar som är mätbara kommer att följas upp i ett cykelbokslut, som är en del i genomförandet av Regional cykelplan. Att följa upp och analysera resultatet av åtgärderna är en viktig kunskapsuppbyggnad. 1.ÖKAD ANDEL TRAFIKSÄKRA CYKELVÄGAR •Säkra och trygga passager, gena cykelvägar, separering från andra färdmedel, hög prioritet av drift och underhåll • Utforma cykelvägar efter cykelns och cyklistens behov 2.ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL PRIORITERADE MÅLPUNKTER • Säkra cykelvägar och cykelparkeringar vid kollektivtrafikens bytespunkter • Cykelparkering och cykelvägar ska vara en naturlig del i planeringen av nya målpunkter • Kontinuerlig uppdatering av cykelvägnätet i Halland rapporteras till NVDB •Samverkansgrupp kring cykelplaneringen med kommun, Region Halland och Trafikverket • Kunskapsspridning kring cykling i Halland, bland annat i form av seminarium och kampanjer • Kommuner ska ha uppdaterade kommunala cykelplaner/ strategier 5.SAMVERKAN KRING TURISM- OCH REKREATIONSCYKLING • Färdigställandet av Kattegattleden och samverkan kring utvecklingen • Öka tillgängligheten till och synliggöra befintliga rekreations- och turiststråk i Halland • Främja samverkan mellan olika aktörer inom turistbranschen • Tillgängliggöra större turist- och fritidsaktiviter samt service med cykeln 3.ÖKAD FOLKHÄLSA GENOM ÖKAD ANDEL CYKLING • Beteendepåverkande kampanjer • Ökad tillgänglighet till större arbetsplatser och skolor • Information och kunskapsspridning kring cykelns effekter på individens hälsa • Information kring företagens vinster av att fler väljer cykeln som färdmedel 19 Förslag på prioriterade åtgärder För att nå målet ”Ökad andel cykelresor i Halland till år 2025” behövs mer än förbättrade infrastrukturåtgärder. Cykelplanering innehåller allt från åtgärder för förändrat beteende, drift och underhåll till nybyggnation av cykelbana. Åtgärdens effekter på miljö och hälsa beror på hur mycket cyklandet kan öka till följd av cykelvägnätets ökade attraktionskraft och status. På kommunal nivå behövs uppdaterade enskilda planer/ strategier för färdmedlet cykel. Med uppdaterad statistik på kommunal nivå kring färdmedel cykel skapas förutsättningar för att göra bättre prioriteringar. Med uppdaterad och tillförlitlig statisk är det lättare att göra en tydlig prioritering av cykelinfrastrukturens olika aspekter. Inom ramen för den Regionala cykelplanen ska en åtgärdsvalsstudie genomföras som behandlar ”steg 1-2 åtgärder” som handlar om att tänka om, tänka nytt. Det är åtgärder som inte resulterar i fysiska insatser utan har fokus på förändrat beteende och ökad kunskap kring cykling i Halland. De identifierade bristerna som framgår i åtgärdsvalsstudien kommer arbetsgruppen att fortsätta arbete med för genomföradet av den Regionala cykelplanen. 20 Den Regionala cykelplanen finansieras enligt 50/50 pricipen. Det innebär att 50 procent är kommunal finansiering och 50 procent är regional finansiering genom medel avsatta i Regional trafikstrukturplan. Den totala avsatta summan är 120 miljoner kr i Regional infrastrukturplan 2014-2025. FÖRDELNING AV MEDEL I REGIONAL INFRASTRUKTURPLAN 2014-2025 40 Mkr Kattegattleden 35 Mkr Cykelutbyggnad längs regionala vägar 5 Mkr Cykelinfrastruktur till bytespunkter 40 Mkr Medfinansiering kommunala vägar Totalt 120 Mkr Kommunal medfinansiering 120 Mkr Totalt 240 Mkr I 21 Objekt 2015-2025 Behovet av nya cykelvägar i Halland är stort. Åtgärder som bedöms ge störst samhällsekonomisk nytta prioriteras. De halländska kommunerna och Trafikverket har gjort inspel på objekten som redovisas och presenteras utan prioriteringsordning. Kungsbacka kommun Sträcka: Varbergsvägen (v 939), Etapp Hanhals kyrkväg (v 928) - Torkelstorpsvägen Längd: 3 500 m Motivering: Sträckan binder ihop Kungsbacka tätorts cykelnät med den nu påbörjade cykelvägen längs med Varbergsvägen mellan Torpavägen och Torkelstorpsvägen, som är en delsträcka i Kattegattleden. Ger en rak och bra koppling för alla boende längs med sträckan och trafiksäkerheten ökar. Många skolor och arbetsplatser finns inne i Kungsbacka centrum, vilket medför att sträckan har stor potential för arbets- och skolpendling. Varbergs kommun Sträcka: Buavägen, Limabacka, v 850 Längd: 3 000 m Motivering: Felande länk i arbetsstråk mellan Varbergs tätort och Ringhals/Södra Cell. Barn och ungdomar ska kunna nå skola och fritidsanläggningar i båda orterna, koppla ihop serviceorterna Väröbacka och Bua. En trafikosäker sträcka som många oskyddade trafikanter, även barn, färdas på dagligen året runt. Ingen belysning och liten vägren idag. Del i arbetspendlingsstråk till Ringhals och Södra Cell från Varberg, två arbetsplatser som växer. Hylte kommun Sträcka: Bro i Kinnared Motivering: För smal bro för både bilar/tung trafik och oskyddade trafikanter. En ny bro skulle öka trafiksäkerheten och tillgängligheten för invånare att ta sig till skola, arbetsplats och service. Sträcka: Torup, Prästgårdsvägen Längd: 261 m Motivering: Felande länk. Koppla ihop med befintlig cykelväg. Öka tillgängligheten och trafiksäkerheten till skola och service. Torup är utpekad av Hylte kommun som en prioriterad tätort. Halmstad kommun Sträcka: Harplinge- Haverdalsbro Längd: 2 800 m Motivering: Förbättra tillgängligheten till hållplatsen Haverdalsbro. En cykelväg mellan Harplinge och Haverdalsbro ger större möjligheter för barn och ungdomar att cykla till vänner och fritidsaktiviteter i de två orterna, och att ta sig med buss till Halmstad eller Falkenberg. Sträckan är utpekad i Halmstads översiktsplan, som en del av huvudnätet för cykel. Laholms kommun Sträcka: Lilla Tjärby- Tjärby Längd: 1 542 m Motivering: Felande länk i cykelstråk Laholm - Halmstad. Innebär en ökad tillgänglighet för skol- och arbetspendling med cykel till Laholms tätort. Åtgärder på Kattegattleden Byggstart 2014-2017 Falkenbergs kommun Sträcka: Vinberg- Bergagård Längd: 1 930 m Motivering: Långsiktigt mål är att koppla ihop Falkenbergs tätort med Ullared. Sträckan Vinberg- Bergagård ansluter till stråket Vinberg - Falkenbergs tätort. Denna vägsträcka har höga hastigheter och stora fordonsflöden. Många skolor och arbetsplatser finns i Falkenbergs tätort vilket medför att sträckan har stor potential för arbets- och skolpendling. 22 2014 Sträcka: Kläppavägen, Kungsbacka kommun 2015 Sträcka: Guntoftavägen, Kungsbacka kommun Olofsbo–Långaveka, Falkenberg kommun Snapparp, Laholm kommun 2016 Sträcka: Stranninge–Ås, Falkenberg kommun, Varberg kommun. Steninge–Stensjö, Falkenberg kommun, Halmstad kommun 2017 Sträcka: Torpavägen–Torkeltorpsvägen, Kungsbacka kommun PLANERADE ÅTGÄRDER Guntoftavägen Kungsbacka Varbergsvägen, Hanhals kyrkväg, Torkelstorpsvägen Torpavägen – Torkeltorpsvägen Kläppavägen Buavägen Varberg Kinnared, bro Stranninge – Ås Olofsbo – Långaveka Hyltebruk Vinberg – Bergagård Prästgårdsvägen Falkenberg Steninge – Stensjö Harplinge – Haverdalsbro Halmstad Genevadsån Snapparp Lilla Tjärby – Tjärby Laholm Planerade åtgärder – Kattegattleden Planerade åtgärder Befintliga cykelvägar Järnväg 23 Förslag till framtida objekt Inspel till Nationell transportplan Behov av nya cykelvägar i Halland är stort. Under denna planperiod finns inte möjlighet att åtgärda alla brister. Prioritering av åtgärder är främst gjord utifrån störst samhällsekonomisk nytta. I Halland är de statliga vägarna E6, väg 25 och väg 26 nationella vägar. Det innebär att åtgärderna på vägarna eller utbyggnad av cykelvägar längs med dessa vägar finansieras av medel från Nationell transportplan. Region Halland har fått inspel från de halländska kommunerna och Trafikverket. Nedan redovisas förslag på framtida objekt som presenteras utan prioriteringsordning. Nya objekt kan tillkomma i nästkommande Regional cykelplan för Halland. Ett antal brister i Halland har identifierats. Trafikverket har även i studien undersökt vägar som ligger i anslutning till de nationella vägarna. Det är främst på väg 26 och på E6:an som Trafikverket har identifierat avsaknad av cykelvägar, med potential till ökad arbets- och skolpendling. Kungsbacka kommun Vallbyvägen (v934) Varbergsvägen (v939) – Gåsevadholmsvägen Östra Särövägen (956) Kyrkbyn Dalavägen – Säröleden (v158) Ölmanäs ringväg (v903) Varbergs kommun Skällingevägen – Rolfstorp, väg 815 Löftabro – Stråvalla, v 845 Falkenbergs kommun Falkenberg – Ullared Falkenberg – Halmstad (Heberg-Slöinge-Getinge) Ullared – Fegen Hylte kommun Unnaryd, Södra vägen Halmstad kommun Genom Kvibille Getinge – Slöinge Laholms kommun Veinge – Daggarp/Hallaberg Sandvad – Våxtorp Laholm – Ysby/ Såghuset 24 Halmstad kommun Sträcka: Halmstad- Åled Längd: 8 000 m Motivering: Sträckan är en felande länk i cykelvägnätet, då det i dagsläget finns koppling mellan Åled och Sennan, samt mellan Sennan och Oskarström. Detta är ett prioriterat cykelstråk i Halmstads översiktsplan och skulle öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. En cykelväg mellan Halmstad och Åled skulle främja arbetspendling, skolpendling, fritids-och serviceresor och rekreation med cykel. Sträckan har en stor potential. Åled är en utvecklingsort enligt översiktsplanen. Det finns arbetsplatser i både Åled och Halmstad, och i industriområdet Kårarp som ligger däremellan. Halmstad kommun, Falkenberg kommun Sträcka: Holm- Slöinge Längd: 21 000 m Motivering: Sträckan ansluter till befintlig cykelväg i Holm – Halmstad och kopplar ihop tätorter och Halmstad med Falkenberg. Det långsiktiga målet i den regionala cykelplanen är att få till ett komplett stråk från Halmstad ända till kommungränsen och vidare till Slöinge i Falkenbergs kommun. En cykelväg skulle främja skol- och arbetspendling med cykel. Sträckan har stor potential. Det finns också en stor potential för fritidsresor, då det finns en badanläggning i Getinge. Båda orterna är utpekade som utvecklingsorter i Halmstads översiktsplan. Vägen är omledningsväg för trafik från E6 och används periodvis som fyrfilig vilket innebär att cyklisten kan få trängas med fyra fordon i bredd. Uppföljning För ökad kunskap och möjlighet att studera och analysera effektsamband är uppföljning och utvärdering av åtgärder viktiga. Efter politisk antagande av planen kommer arbetsgruppen att fortsätta arbetet med ett antal fokusområden som är en del av genomförandet. Region Halland följer upp målen i ett årligt cykelbokslut som synliggör åtgärdernas effekter och arbetet med cykel i Halland. En del av uppföljningen kommer att handla om att ta fram statistik kring antalet cyklister i Halland samt hur många nya cyklister tillkommer efter en åtgärd. Uppföljning och utvärdering blir ett viktigt underlag för nästkommande Regionala cykelplan för Halland. Områden som kommer att tas upp i cykelbokslutet: • redovisning av trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala cykelnätet och olyckor från STRADA • sammanställning av utvecklingen inom cykelturismen • mätning av nya cyklister vid en åtgärd • redovisning av kampanjer och dess effekter • uppföljning av antalet nya cykelparkeringar och cykelvägar till prioriterade målpunkter 25 Källor Boverket (2010), Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan Hagströmer Maria (2007), Assessment of health-enhancing physical activity at population level. Doktorsavhandling. Stockholm: Karolinska Institutet http://www.cykelframjandet.se/Portals/cykel/Dokument/ Nyheter/2014-Cykelframjandets-Kommunvelometer.pdf Niska Anna VTI (2011), Cykelvägars standard en kunskapssamanställning med fokus på drift och underhåll Näringsdepartementet (1999), Proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling Pharoah Tim (2003), Walking and cycling: what to promote where, ur Tolley, Rodney, Sustainable transport - Planning for walking and cycling in urban environments, Replika Press Pvt Ltd, India Saelensminde, Kjartan (2002), Gang- og sykkelvegnett i norske byer: nytte - kostnadsanalyser inkludert helseffekter og eksterne Kostnader av motorisert vegtrafikk. TÖI rapport 567, Transportökonomisk Institutt,TÖI. Oslo Statistiska centralbyrån 2014 STRADA uttag 2014-10-29 Trafikverket (2010), GCM- handboken Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel och mopedtrafik i fokus Trafikverket (2012), Steg 1-2 åtgärder- för ökat cyklandeeffekter och nyttor produktion: Region Halland, Kommunikationsservice. illustrationer: Rebecca Elfast, Rebelform. • • •• • • • I I .• •• I I ~ •• ••I• 111 I Il " Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad • [email protected] • www.regionhalland.se ' l I t TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-23 Diarienummer KS/2015:72 Transport av exploateringsavtal för Onsala Herrgård Förslag till beslut Förslag till transport av exploateringsavtal för Onsala Herrgård till AB Lyngås Mossen godkänns. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att för kommunens räkning underteckna transport av exploateringsavtal jämte i ärendet övrigt förekommande handlingar. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslöt 2011-09-13, § 186, att godkänna exploateringsavtal berörande fastigheterna Lyngås 3:3, 3:6 och Kråkekärr 1:6 med dess ägare kommanditbolaget Onsala Herrgård. Avtalen undertecknades 2011-05-17 respektive 2011-10-04. Som ett led i genomförandet av exploateringen har lantmäteriförrättning skett där bland annat seniorbostäderna avstyckats till fastigheten Kungsbacka Lyngås 3:264. KB Onsala Herrgård har i köpekontrakt jämte tilläggsavtal daterat 2015-01-19 överlåtit fastigheterna Lyngås 3:264 och Mossen 3:14 till AB Lyngås Mossen, 556999-8775. Köpet har för sitt genomförande villkorats av att köparen ska förbinda sig att överta samtliga åtaganden och skyldigheter i upprättat exploateringsavtal. I föreliggande handling ”Transport av exploateringsavtal – Onsala Herrgård” tranporteras exploateringsavtalet på oförändrade villkor till AB Lyngås Mossen, under förutsättning av att bolaget erhåller lagfart på köpet. AB Lyngås Mossen ikläder sig de rättigheter och skyldigheter som enligt exploateringsavtalet tillkommer exploatören. AB Lyngås Mossen ska ställa säkerhet om 700 000 kr innan ärendet behandlas i kommunfullmäktige. Irene Börjesson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 40 57 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-23 Avtalsförslag Beslutet skickas till AB Lyngås Mossen, KB Onsala Herrgård, IB Irene Börjesson Exploateringshandläggare Datum 2015-02-19 Diarienummer KS/2015:72 TRANSPORT AV EXPLOATERINGSAVTAL – ONSALA HERRGÅRD Kommunfullmäktige beslöt 2011-09-13, § 186, att godkänna exploateringsavtal berörande fastigheterna Lyngås 3:3, 3:6 och Kråkekärr 1:6 med dess ägare kommanditbolaget Onsala Herrgård. Avtalen undertecknades 2011-05-17 respektive 2011-10-04. Som ett led i genomförandet av exploateringen har lantmäteriförrättning skett där bland annat seniorbostäderna avstyckats till fastigheten Kungsbacka Lyngås 3:264. KB Onsala Herrgård har i köpekontrakt jämte tilläggsavtal daterat 2015-01-19 överlåtit fastigheterna Lyngås 3:264 och Mossen 3:14 till AB Lyngås Mossen, 556999-8775. Köpet har för sitt genomförande villkorats av att köparen ska förbinda sig att överta samtliga åtaganden och skyldigheter i upprättat exploateringsavtal. Ovan nämnda exploateringsavtalet tranporteras härmed på oförändrade villkor till AB Lyngås Mossen, 556999-8775, under förutsättning av att bolaget erhåller lagfart på köpet. Kommunstyrelsens förvaltning Irene Börjesson Direkt 0300-83 40 57 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) AB Lyngås Mossen ikläder sig härmed de rättigheter och skyldigheter som enligt exploateringsavtalet tillkommer exploatören. Säkerhet om 700 000 kr ska vara ställd innan kommunen tar upp detta avtal för beslut i kommunfullmäktige. Denna handling är upprättad i tre likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Göteborg den För AB LYNGÅS MOSSEN: Kungsbacka den För KUNGSBACKA KOMMUN: ______________________________ ___________________________ ______________________________ ___________________________ Ovanstående transport godkänns: Göteborg den För KB ONSALA HERRGÅRD: ______________________________ TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-27 Diarienummer KS/2015:83 Förslag till ändring av reglemente för Funktionsstöd Förslag till beslut - kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar nytt reglemente för nämnden för Funktionsstöd daterat 2015-01-07. Det nya reglementet gäller från och med 1 maj 2015. Sammanfattning Nuvarande reglemente bygger på att Funktionsstöd och Äldreomsorg har egna organisationer för hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Det finns behov av att samordna insatser inom vissa av dessa områden för att effektivisera verksamheten och för att undvika den otrygghet det inneburit att som brukare över 65 år byta organisation men tillsynes ha samma behov och samma insats. Syftet med förändringen är att: • planera för att tillgodose hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans enligt LSS inom EN organisation • nå kostnadseffektivitet avseende kompetens, lokaler, arbetsledning och uppföljning/kontroll/kvalitetssäkring • minska dubbelarbete avseende administration avseende certifiering och kvalitetssäkring av LOV i hemtjänst och eventuellt i fler avseenden som identifieras under uppdragets genomförande. Katarina Eiderbrant Kommunstyrelsens förvaltning /RedigerareTelefon/ [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-27 Nämnden för Funktionsstöd 2015-02-19 § 15 Tjänsteskrivelse 2015-01-29 Förslag till nytt reglemente 2015-01-07 Beslutet skickas till Nämnden för Funktionsstöd Nämnden för Äldreomsorg Beskrivning av ärendet Nuvarande reglemente bygger på att nämnden för Funktionsstöd och nämnden för Äldreomsorg har egna organisationer för hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Det finns behov av att samordna insatser inom vissa av dessa områden för att effektivisera verksamheten och för att undvika den otrygghet det inneburit att som brukare över 65 år byta organisation men tillsynes ha samma behov och samma insats. Syftet med förändringen är att: • planera för att tillgodose hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans enligt LSS inom EN organisation • nå kostnadseffektivitet avseende kompetens, lokaler, arbetsledning och uppföljning/kontroll/kvalitetssäkring • minska dubbelarbete avseende administration avseende certifiering och kvalitetssäkring av LOV i hemtjänst och eventuellt i fler avseenden som identifieras under uppdragets genomförande Nämnden för Funktionsstöd har behandlat ärendet 2015-02-19 § 15 och ställer sig bakom förslaget till ändring av reglementet och föreslår Kommunfullmäktige att fastställa detsamma. Detta förslag till ändring avses behandlas samtidigt med motsvarande ändringar av reglementet för nämnden för Äldreomsorg. Katarina Eiderbrant /Verksamhetschef, kansli/ KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Funktionsstöd Datum 2015-02-19 § 15 Reglementesförändring FS/2015:16 6.0 Beslut Nämnden för Funktionsstöd ställer sig bakom förslaget på nytt reglemente för nämndens ansvar och föreslår Kommunfullmäktige att fastställa detsamma. Sammanfattning Förvaltningschef Eva Apelvi föredrar ärendet. Nuvarande reglemente bygger på att Funktionsstöd och Äldreomsorg har egna organisationer för hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Det finns behov av att samordna insatser inom vissa av dessa områden för att effektivisera verksamheten och för att undvika den otrygghet det inneburit att som brukare över 65 år byta organisation men tillsynes ha samma behov och samma insats. Syftet med förändringen är att: planera för att tillgodose hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans enligt LSS inom EN organisation nå kostnadseffektivitet avseende kompetens, lokaler, arbetsledning och uppföljning/kontroll/kvalitetssäkring minska dubbelarbete avseende administration avseende certifiering och kvalitetssäkring av LOV i hemtjänst och eventuellt i fler avseenden som identifieras under uppdragets genomförande Under 2014 fick förvaltningscheferna ett uppdrag att planera för denna effektivisering. Vi utgick från början ifrån en form av tjänsteköp mellan förvaltningarna. Tjänsteköp visade sig kunna innebära otydligare uppdrag och mer administration varför vi i samråd med nämndernas ordförande fick i uppdrag att föreslå reglementesförändring. Områden som är aktuellt att förändra är myndighetsutövning och verkställighet av visst bistånd enligt Socialtjänstlagen, SoL och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS samt ansvar för kommunal Hälso- och sjukvård, HSL. Föreslagen förändring ska vara genomförd den 1 maj 2015 och aktiviteter för genomförandet planeras i samverkan mellan förvaltningarnas involverade tjänstemän liksom HR och ekonomer. Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Funktionsstöd Datum 2015-02-19 I samband med överlämnande av ansvar för verksamhet mellan nämnderna överförs budget motsvarande kostnad för aktuella biståndsbeslut enligt SoL och LSS. Beslutsunderlag Förslag till reglemente Nuvarande reglemente Beslutet skickas till KS Expedierat/bestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-29 Diarienummer FS/2015:16 Reglementesförändring Förslag till beslut Nämnden för Funktionsstöd ställer sig bakom förslaget på nytt reglemente för nämndens ansvar och föreslår Kommunfullmäktige att fastställa detsamma. Sammanfattning Nuvarande reglemente bygger på att Funktionsstöd och Äldreomsorg har egna organisationer för hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Det finns behov av att samordna insatser inom vissa av dessa områden för att effektivisera verksamheten och för att undvika den otrygghet det inneburit att som brukare över 65 år byta organisation men tillsynes ha samma behov och samma insats. Syftet med förändringen är att: • planera för att tillgodose hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans enligt LSS inom EN organisation • nå kostnadseffektivitet avseende kompetens, lokaler, arbetsledning och uppföljning/kontroll/kvalitetssäkring • minska dubbelarbete avseende administration avseende certifiering och kvalitetssäkring av LOV i hemtjänst och eventuellt i fler avseenden som identifieras under uppdragets genomförande Under 2014 fick förvaltningscheferna ett uppdrag att planera för denna effektivisering. Vi utgick från början ifrån en form av tjänsteköp mellan förvaltningarna. Tjänsteköp visade sig kunna innebära otydligare uppdrag och mer administration varför vi i samråd med nämndernas ordförande fick i uppdrag att föreslå reglementesförändring. Områden som är aktuellt att förändra är myndighetsutövning och verkställighet av visst bistånd enligt Socialtjänstlagen, SoL och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS samt ansvar för kommunal Hälso- och sjukvård, HSL. Eva Apelvi Funktionsstöd 0300-83 43 06 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Föreslagen förändring ska vara genomförd den 1 maj 2015 och aktiviteter för genomförandet planeras i samverkan mellan förvaltningarnas involverade tjänstemän liksom HR och ekonomer. I samband med överlämnande av ansvar för verksamhet mellan nämnderna överförs budget motsvarande kostnad för aktuella biståndsbeslut enligt SoL och LSS. Beslutsunderlag Förslag till reglemente Nuvarande reglemente Beslutet skickas till KS Eva Apelvi Förvaltningschef Funktionsstöd REGLEMENTE - NÄMNDEN FÖR FUNKTIONSSTÖD Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE 1§ Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för kommunens lagstadgade skyldigheter avseende vissa omsorger, insatser och vård för personer med funktionshinder. Nämnden ansvarar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Undantaget insatserna rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § 1 LSS samt beslut och verkställighet av insatsen korttidstillsyn för skolbarn över 12 år enligt 9 § 7 LSS. Nämnden ansvarar därutöver för myndighetsutövning och verkställighet: • Bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL, till barn och ungdomar som har rätt till dessa på grund av funktionshinder. Ansvaret avser bedömt behov av insatser som beskrivs enligt 9§LSS • Bistånd enligt SoL, stöd i hemmet i form av boendestöd till personer med psykiskt funktionshinder i enlighet med psykiatrisamordningens definition av målgruppen och personer som tillhör LSS personkrets 1-2 och där behovet inte tillgodoses genom hemtjänst • Sysselsättning/arbetsträning för personer i yrkesverksam ålder och bistånd enligt SoL i form av bostad med särskild service och korttidsplats för personer med psykiskt funktionshinder i enlighet med psykiatrisamordningens definition av målgruppen • Kompletterande bistånd i form av stöd i hemmet till personer över 65 år med personlig assistans • Utförande av delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. SAMMANSÄTTNING 2§ Nämnden för Funktionsstöd består av det antalet ledamöter och ersättare som kommunfullmäktige bestämmer i samband med att val av ledamöter och ersättare sker. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET 3§ Nämnden skall tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat, föreskrifter i lagar och förordningar samt bestämmelserna i detta reglemente. Det åligger nämnden att följa lagstiftningen och att kontinuerligt följa upp verksamheter som bedrivs inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden skall till kommunfullmäktige regelbundet rapportera hur verksamheten utvecklas och den ekonomiska ställningen utvecklas under budgetåret. Nämnden skall inom de riktlinjer som kommunfullmäktige bestämmer avseende resurser, mål, inriktning, omfattning och kvalitet ansvara för att hålla sig inom den ekonomiska ramen som kommunfullmäktige bestämt. Nämnden skall i sina protokoll låta förvaltningschefs mening antecknas i frågor av väsentlig ekonomisk betydelse. Förvaltningschef är skyldig att i protokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är uttryckligen finansierade. REGISTERANSVAR 4§ Nämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Nämnden är vidare personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen. Registeransvaret enligt datalagen upphör dock att gälla den 1 oktober 2001. PERSONALPOLITIK 5§ Nämnden handhar i den mån de inte handläggs av kommunstyrelsen eller annat organ inom kommunen – frågor rörande förhållandet mellan nämnden och dess arbetstagare. REGELREFORMERING 6§ Det åligger nämnden att verka för regelförenkling och regelreformering inom nämndens verksamhetsområde. INFORMATION 7§ Det åligger nämnden att till allmänheten lämna information om nämndens verksamhet. TALERÄTT 8§ Nämnden äger själv eller genom ombud rätt att föra kommunens talan i alla mål och ärenden som enligt lag eller annan författning ankommer på nämnden eller eljest faller inom nämndens ansvarsområde. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-27 Diarienummer KS/2015:91 Förslag till ändring av reglementet för Äldreomsorgen Förslag till beslut – kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar nytt reglemente för nämnden för Äldreomsorg daterat 2015-02-02. Det nya reglementet gäller från och med 1 maj 2015. Sammanfattning Nuvarande reglemente bygger på att nämnden för Funktionsstöd och nämnden för Äldreomsorg har egna organisationer för hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Det finns behov av att samordna insatser inom vissa av dessa områden för att effektivisera verksamheten och för att undvika den otrygghet det inneburit att som brukare över 65 år byta organisation men tillsynes ha samma behov och samma insats. Syftet med förändringen är att: • planera för att tillgodose hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans enligt LSS inom EN organisation • nå kostnadseffektivitet avseende kompetens, lokaler, arbetsledning och uppföljning/kontroll/kvalitetssäkring • minska dubbelarbete avseende administration avseende certifiering och kvalitetssäkring av LOV i hemtjänst och eventuellt i fler avseenden som identifieras under uppdragets genomförande Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-27 Nämnden för Äldreomsorg 2015-02-18 § 21 Tjänsteskrivelse 2015-02-02 Förslag till nytt reglementet 2015-02-02 Katarina Eiderbrant Kommunstyrelsens förvaltning /RedigerareTelefon/ [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Nämnden för Äldreomsorg Nämnden för Funktionsstöd Beskrivning av ärendet Nuvarande reglemente bygger på att nämnden för Funktionsstöd och nämnden för Äldreomsorg har egna organisationer för hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Det finns behov av att samordna insatser inom vissa av dessa områden för att effektivisera verksamheten och för att undvika den otrygghet det inneburit att som brukare över 65 år byta organisation men tillsynes ha samma behov och samma insats. Syftet med förändringen är att: • planera för att tillgodose hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans enligt LSS inom EN organisation • nå kostnadseffektivitet avseende kompetens, lokaler, arbetsledning och uppföljning/kontroll/kvalitetssäkring • minska dubbelarbete avseende administration avseende certifiering och kvalitetssäkring av LOV i hemtjänst och eventuellt i fler avseenden som identifieras under uppdragets genomförande Nämnden för Äldreomsorg har behandlat ärendet 2015-02-18 § 21 och förslår Kommunfullmäktige att anta det nya förslaget. Detta förslag till ändring avses behandlas samtidigt med motsvarande ändringar av reglementet för nämnden för Funktionsstöd. Katarina Eiderbrant /Verksamhetschef, kansli/ KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Äldreomsorg Datum 2015-02-18 § 21 Reglementsförändring – förslag till kommunfullmäktige ÃO/2015:9 Beslut Nämnden för Äldreomsorg föreslår kommunfullmäktige att anta ett nytt reglemente för nämndens verksamhet. Sammanfattning Nuvarande reglemente bygger på att nämnden för funktionsstöd och nämnden för äldreomsorg har egna organisationer för hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Det finns behov av att samordna insatser inom vissa områden för att effektivisera verksamheten och för att undvika den otrygghet det inneburit att som brukare över 65 år byta organisation men tillsynes ha samma behov och samma insats. • Syftet med förändringen är att planera för att tillgodose insatser enligt service och omsorg enligt socialtjänstlagen samt hemsjukvård och rehabilitering inom en organisation. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS sant bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL till barn och ungdomar som har rätt till dessa på grund av funktionsnedsättning och kompletterande bistånd till personlig assistans till personer över 65 år inom en organisation. • Syftet är att nå effektivitet och kvalitetssäkring avseende planering, genomförande, uppföljning och förändringar • Syftet är att minska dubbelarbete avseende administration avseende certifiering och kvalitetssäkring av LOV i hemtjänst och eventuellt i fler avseenden som identifieras under uppdragets genomförande Under 2014 fick förvaltningscheferna ett uppdrag att planera för denna förändring. Vi utgick från början ifrån en form av tjänsteköp mellan förvaltningarna. Tjänsteköp visade sig kunna innebära otydligare uppdrag och mer administration varför vi i samråd med nämndernas ordförande fick i uppdrag att föreslå förändring av nämndernas reglementen. Områden som är aktuella att förändra är myndighetsutövning och verkställighet av visst bistånd enligt Socialtjänstlagen, SoL och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS samt ansvar för kommunal Hälso- och sjukvård, HSL. Föreslagen förändring ska vara genomförd den 1 maj 2015 och aktiviteter för Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Äldreomsorg Datum 2015-02-18 § 21 fortsättning genomförandet planeras i samverkan mellan förvaltningarnas involverade tjänstemän liksom HR och ekonomer. I samband med överlämnande av ansvar för verksamhet mellan nämnderna överförs budget motsvarande kostnad för aktuella biståndsbeslut enligt SoL och LSS. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 2015-02-04, § 11 Förslag till förändrat reglemente Nuvarande reglemente Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Expedierat/bestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Äldreomsorg Beslut 1 (2) Datum Reglementesförändring 2015-02-02 Beslut Nämnden för Äldreomsorg föreslår kommunfullmäktige att anta ett nytt reglemente för nämndens verksamhet. Sammanfattning KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Nuvarande reglemente bygger på att nämnden för funktionsstöd och nämnden för äldreomsorg har egna organisationer för hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Det finns behov av att samordna insatser inom vissa områden för att effektivisera verksamheten och för att undvika den otrygghet det inneburit att som brukare över 65 år byta organisation men tillsynes ha samma behov och samma insats. • Syftet med förändringen är att planera för att tillgodose insatser enligt service och omsorg enligt socialtjänstlagen samt hemsjukvård och rehabilitering inom en organisation. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS sant bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL till barn och ungdomar som har rätt till dessa på grund av funktionsnedsättning och kompletterande bistånd till personlig assistans till personer över 65 år inom en organisation. • Syftet är att nå effektivitet och kvalitetssäkring avseende planering, genomförande, uppföljning och förändringar Nämnden för Äldreomsorg Lillemor Berglund Förvaltningschef Direkt 0300-83 49 79 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-154 63 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) • Syftet är att minska dubbelarbete avseende administration avseende certifiering och kvalitetssäkring av LOV i hemtjänst och eventuellt i fler avseenden som identifieras under uppdragets genomförande Under 2014 fick förvaltningscheferna ett uppdrag att planera för denna förändring. Vi utgick från början ifrån en form av tjänsteköp mellan förvaltningarna. Tjänsteköp visade sig kunna innebära otydligare uppdrag och mer administration varför vi i samråd med nämndernas ordförande fick i uppdrag att föreslå förändring av nämndernas reglementen. Områden som är aktuella att förändra är myndighetsutövning och verkställighet av visst bistånd enligt Socialtjänstlagen, SoL och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS samt ansvar för kommunal Hälso- och sjukvård, HSL. Föreslagen förändring ska vara genomförd den 1 maj 2015 och aktiviteter för genomförandet planeras i samverkan mellan förvaltningarnas involverade tjänstemän liksom HR och ekonomer. I samband med överlämnande av ansvar för verksamhet mellan nämnderna överförs budget motsvarande kostnad för aktuella biståndsbeslut enligt SoL och LSS. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 2015-02-04, § 11 Förslag till förändrat reglemente Nuvarande reglemente Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Förslag 2015-02-27 REGLEMENTE - NÄMNDEN FÖR ÄLDREOMSORG Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE 1§ Nämnden ansvarar för kommunens lagstadgade skyldigheter avseende insatser vad gäller service och omsorg enligt socialtjänstlagen, hemsjukvård och rehabilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen och enligt överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland. Det innebär att nämnden ansvarar för myndighetsutövning och verkställighet av: - Särskilt boende - Hemtjänst i form av o Serviceinsatser o Omsorgsinsatser o Trygghetslarm - Dagomsorg - Korttidsplatser - Växelvård - Kontaktperson - Omsorgsbidrag - Hemsjukvård - Rehabilitering SAMMANSÄTTNING 2§ Nämnden består av det antalet ledamöter och ersättare som kommunfullmäktige bestämmer i samband med att val av ledamöter och ersättare sker. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET 3§ Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat, föreskrifter i lagar och förordningar samt bestämmelserna i detta reglemente. Det åligger nämnden att följa lagstiftningen och att kontinuerligt följa upp verksamheter som bedrivs inom nämndens verksamhetsområde. Förslag 2015-02-27 Nämnden skall till kommunfullmäktige regelbundet rapportera hur verksamheten utvecklas och den ekonomiska ställningen utvecklas under budgetåret. Nämnden skall inom de riktlinjer som kommunfullmäktige bestämmer avseende resurser, mål, inriktning, omfattning och kvalitet ansvara för att hålla sig inom den ekonomiska ramen som kommunfullmäktige bestämt. Nämnden skall i sina protokoll låta förvaltningschefs mening antecknas i frågor av väsentlig ekonomisk betydelse. Förvaltningschef är skyldig att i protokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är uttryckligen finansierade. REGISTERANSVAR 4§ Nämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Nämnden är vidare personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen. PERSONALPOLITIK 5§ Nämnden handhar i den mån de inte handläggs av kommunstyrelsen eller annat organ inom kommunen – frågor rörande förhållandet mellan nämnden och dess arbetstagare. REGELREFORMERING 6§ Det åligger nämnden att verka för regelförenkling och regelreformering inom nämndens verksamhetsområde. INFORMATION 7§ Det åligger nämnden att till allmänheten lämna information om nämndens verksamhet. TALERÄTT 8§ Nämnden äger själv eller genom ombud rätt att föra kommunens talan i alla mål och ärenden som enligt lag eller annan författning ankommer på nämnden eller eljest faller inom nämndens ansvarsområde. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-05 Diarienummer KS/2014:82 Svar på motion om läsambassadörer Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till nämnden för Förskola och Grundskolas bedömning att två anställda läsambassadörer skulle innebära ökade kostnader för insatser som redan genomförs inom ramen för förvaltningens nuvarande verksamhet. Sammanfattning Ledamöterna Clas Rosander (MP), Harri Lötjönen (MP) och Emma Vildstrand (MP) väcker i skrivelse daterad 2014-02-21 motion om att två personer anställs som läsambassadörer och att dessa arbetar mot alla kommunens skolor och förskolor i samarbete med kommunens bibliotek. Kommunfullmäktige beslutade 2014-03-11, § 32 att remittera motionen till kommunstyrelsen för vidare beredning. Motionen remitterades därefter till nämnderna för Förskola & Grundskola respektive Kultur & Turism för yttrande. Nämnden för Kultur & Turism instämde 2014-09-24, § 32 i motionärernas syn på läsförståelsens och läsutvecklingens stora betydelse och föreslog att utbildade skolbibliotekarier anställs på kommunens skolor. I sitt yttrande 2014-09-25, § 76 gjorde nämnden för Förskola & Grundskola bedömningen att motionen bör avslås, med hänvisning till de fokuserade åtgärder för att utveckla elevers läsande som redan sker i förvaltningens verksamhet. Exempel på specifika insatser är läsprojekt som ”Kungsbacka utvecklar läsning” och ”Kungsbacka utvecklar språk och kommunikation”. Ett antal skolor har även förstelärare med svenska och läsning som prioriterade ämnesområden i sina utvecklingsuppdrag, och därutöver finns ett kontinuerligt samarbete mellan bibliotekarier och pedagoger. Under 2015 tillkommer även flera statligt bekostade åtgärder för att främja elevers läsande och läsförståelse. I detta sammanhang skulle två anställda läsambassadörer medföra ökade kostnader för insatser som redan genomförs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-05 Nämnden för Kultur & Turism, 2014-09-24, § 32 Tjänsteskrivelse, 2014-08-28 Nämnden för Förskola & Grundskola, 2014-09-25, § 76 Tjänsteskrivelse, 2014-08-06 Kommunfullmäktige, 2014-03-11, § 32 Kristian Egstedt Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 43 19 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Clas Rosander, Harri Lötjönen, Emma Vildstrand KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för Kultur & Turism 5 (11) Sammanträdesdatum 2014-09-24 § 32 KT/2014:43 Motion om läsambassadörer från (MP) - yttrande över remiss KS/2014:82 Beslut Nämnden för Kultur & Turism instämmer i motionärernas syn på läsförståelsens och läsutvecklingens stora betydelse och föreslår att det anställs utbildade skolbibliotekarier på kommunens skolor. Sammanfattning Miljöpartiet de gröna (MP) i Kungsbacka har i skrivelse 2014-02-21 väckt frågan om läsambassadörer. De föreslår kommunfullmäktige besluta att två personer anställs som läsambassadörer och att dessa arbetar ut mot alla kommunens skolor och förskolor i samarbete med kommunens bibliotek. Motionen har remitterats till nämnderna för Förskola & Grundskola och Kultur & Turism för yttrande. Förvaltningen för Kultur & Turism instämmer med motionärernas syn på läsförståelsens och läsutvecklingens stora betydelse. Enligt skollagen ska alla skolor ha ett eget skolbibliotek. Vi citerar ur skriften "Skola+bibliotek=skolbibliotek" utgiven av Kungliga Biblioteket: "För att man ska ha en fungerande skolbiblioteksverksamhet bör man utforma denna utifrån foljande basuppdrag: • Pedagogiskverksamhet • Läsfrämjande • Tillgänglighet • Bemanning" Genom att anställa skolbibliotekarier på alla skolor i kommunen tillgodoses behovet av läsutveckling och lässtimulans på allra bästa sätt. Eftersom det idag finus en samordningstjänst för skolbibliotek inom förvaltningen för Förskola & Grundskola ser vi den som en naturlig samarbetskontakt mellan förvaltningen Kultur & Turisms bibliotek och kommunens skolbibliotek. Förvaltningens förslag är att det anställs utbildade skolbibliotekarier på kommunens skolor. Beslutsunderlag Remiss från KS 2014-05-06 Tjänsteskrivelse 2014-08-28 Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Justerare Jf_y /!)~ I ExpedieraUbeslyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Kultur & Turism Motion om läsambassadörer från (MP) - yttrande över remiss KS/2014:82 Förslag till beslut Nämnden för Kultur & Turism instämmer i motionärernas syn på läsförståelsens och läsutvecklingens stora betydelse och föreslår att det anställs utbildade skolbibliotekarier på kommunens skolor. 1 (2) Datum 2014-08-28 KT/2014:43 Sammanfattning Miljöpartiet de gröna (MP) i Kungsbacka har i skrivelse 2014-02-21 väckt frågan om läsambassadörer. De föreslår kommunfullmäktige besluta att två personer anställs som läsambassadörer och att dessa arbetar ut mot alla kommunens skolor och förskolor i samarbete med kommunens bibliotek. Motionen har remitterats till nämnderna för Förskola & Grundskola och Kultur & Turism för yttrande. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Förvaltningen för Kultur & Turism instämmer med motionärernas syn på läsförståelsens och läsutvecklingens stora betydelse. Enligt skollagen ska alla skolor ha ett eget skolbibliotek. Vi citerar ur skriften ”Skola+bibliotek=skolbibliotek” utgiven av Kungliga Biblioteket: ”För att man ska ha en fungerande skolbiblioteksverksamhet bör man utforma denna utifrån följande basuppdrag: • Pedagogisk verksamhet • Läsfrämjande • Tillgänglighet • Bemanning” Kultur & Turism Stab Monika Bergbom Direkt 0300-83 41 82 [email protected] Kungsbacka kommun Box 10071 434 21 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 6 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-186 79 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Genom att anställa skolbibliotekarier på alla skolor i kommunen tillgodoses behovet av läsutveckling och lässtimulans på allra bästa sätt. Eftersom det idag finns en samordningstjänst för skolbibliotek inom förvaltningen för Förskola & Grundskola ser vi den som en naturlig samarbetskontakt mellan förvaltningen Kultur & Turisms bibliotek och kommunens skolbibliotek. Vårt förslag är att det anställs utbildade skolbibliotekarier på kommunens skolor. Linus Kron Tf förvaltningschef Anna Byvald Verksamchefschef Fyrens bibliotek Per-Anders Selin Tf verksamhetschef Närbiblioteken Beslutet skickas till Kommunstyrelsen KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (16) Sammanträdesdatum 2014-09-25 § 76 FG/2014:139 Motion om läsambassadörer från Emma Vildstrand (MP), Harri Lötjönen (MP) och Clas Rosander (MP). Remissyttrande till kommunstyrelsen KS/2014:82 Beslut Nämnden för Förskola & Grundskola föreslår att avslå motionen om läsambassadörer. Sammanfattning Britt-Louise Johansson föredrar remissyttrande om läsambassadörer. Motionärerna föreslår Kommunfullmäktige besluta om att två personer anställs som läsambassadörer och att dessa arbetar ut mot alla kommunens skolor och förskolor i samarbete med kommunens bibliotek. Inom Förskola & Grundskola finns många fokuserade insatser för att utveckla läsning och för närvarande finns inget behov av inrättande av läsambassadörer. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 2014-09-17 § 88 Tjänsteskrivelse, 2014-08-06 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2014-04-29 § 148 Kommunfullmäktige, 2014-03-11 §32 Läsambassadörer, 2014-02-21 Beslutsexped ieri ng Kommunstyrelsen, Nämnden för Kultur & Turism Justerare Expedierat/bestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-08-06 Diarienummer FG/2014:139 Nämnden för Förskola & Grundskola Remiss från kommunstyrelsen 2014:82 om läsambassadörer från Miljöpartiet de gröna (MP). Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola avslår motionen om läsambassadörer med hänvisning till Skollagen, Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, och Läroplanen för grundskolan LGR 11 och de insatser som redan sker i förvaltningens verksamhet. Motivering till beslut Verksamheten i kommunens förskolor och grundskolor styrs av de nationella och kommunala styrdokumenten. Enligt de nationella styrdokumenten ska förskolor och skolor arbeta med utbildning kring läsinlärning och läsförståelse och det ska vara lustfyllt, lärorikt och utmanande. I lärarnas uppdrag ingår att de ska främja läslust och reflektioner kring läsning. Kungsbacka har startat olika läsprojekt inom grundskola och förskola, Kungsbacka utvecklar läsning, KUL, Jätte-KUL och Kungsbacka utvecklar språk och kommunikation, KUSK. Förskolor och grundskolor har tillgång till språkutvecklare kopplade till nationell utveckling genom Skolverket. 2015 startar Läslyftet, en nationell satsning på läsning, vilket bekostas av statliga medel. Kungsbacka kommer att ingå i denna satsning från hösten 2015. Regeringen har aviserat Lågstadielyftet med start 2015. En satsning på barnens baskunskaper i att läsa, skriva och räkna. Förskolor och skolor i Kungsbacka har tillgång till Skoldatateket. Förskolor och skolor har skolbibliotek eller tillgång till bokbuss. Skolbibliotekarier och pedagoger samarbetar kring barns och elevers läsning. Flera skolor i förvaltningen har förstelärare som i sina utvecklingsuppdrag har svenska och läsning som prioriterade ämnesområden. Britt-Louise Johansson Förskola & Grundskola Utvecklingsledare 0300-83 44 69 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Två anställda läsambassadörer skulle medföra ökade kostnader för förvaltningen för insatser som redan görs. Mot bakgrund av ovanstående fokuserade insatser finner nämnden för närvarande inget ytterligare behov av inrättande av läsambassadörer. Sammanfattning Motionärerna föreslår Kommunfullmäktige besluta om att två personer anställs som läsambassadörer och att dessa arbetar ut mot alla kommunens skolor och förskolor i samarbete med kommunens bibliotek. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2014-08-06 Läsambassadörer, 2014-02-21 Sammanträdesprotokoll, Kommunfullmäktige, 2014-03-11 Sammanträdesprotokoll, Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2014-04-29 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Nämnden för Kultur & Turism Britt-Louise Johansson Utvecklingsledare Läsambassadörer Vi vet genom forskning att en bra läsförmåga är ett viktigt verktyg för utbildning och kunskapsinhämtning. Det är viktigt att läsningen görs lustfylld, lärorik och lagom utmanande. Vi vet att barn som kommer från läsande hem får bättre resultat i skolan men samtidigt är det skolans uppgift att ge alla barn möjligheter till bra studieresultat. Därför måste vi hitta nya metoder för att stärka läsningens roll i skolan och ge barnen samma möjligheter till utveckling och kunskaper. Särskilt pojkars läsning är oroväckande och vi vet att skolan har som uppgift att lära alla läsa och därmed utveckla sina kunskaper och sitt ordförråd. Föräldrars högläsning för barn har halverats på tio år. Eleverna behöver förstå och tolka faktatexter men också ta till sig historier om omvärlden genom de böcker de läser. Läsningens sociala aspekt är inte heller att förakta. Vi behöver på ett konkret sätt få skolan och de enskilda lärarna att åter hitta tiden och lusten att ta ansvar för barnens läsutveckling. Det finns författare och läsambassadörer som turnerar runt i landet, utsedda av kulturrådet på nationell nivå, för att belysa hur viktig läsningen är. I en värld full av förströelse och digital skumläsning måste vikten av långläsning och djupläsning få ökad betydelse och fokus. Litteraturutredningen lyfte fram internationella studier som visade vikten av förskolebarnens tillgång till litteratur. Vi ser också att skolan, biblioteken och kulturen kan få ett ökat samarbete genom läsambassadörerna. Idag har inte alla skolor ett skolbibliotek och de skolor som vill besöka huvudbiblioteket Fyren eller ta del av bokbussen får stå för den här kostnaden själva. Vi ser att många barn skulle ha möjlighet att mer naturligt få tillgång till läsning och böcker genom läsambassadörerna. Läsambassadörernas främsta uppgift ska vara att främja läslust, sprida medvetenhet om hur viktigt det är med litteratur för barn och ge lärare tid för arbete och reflektion kring läsning. Kulturrådet har på nationell nivå belyst vikten av läsning och nu tycker vi att det är viktigt att Kungsbacka tar ansvar för barnen och eleverna i våra förskolor och skolor. Vi yrkar att fullmäktige beslutar: • att två personer anställs som läsambassadörer och att dessa arbetar ut mot alla kommunens skolor och förskolor i samarbete med kommunens bibliotek. 2014-02-21 Clas Rosander, Harri Lötjönen, Emma Vildstrand TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-02-05 Diarienummer KS/2014:10 Svar på motion om förenklad biståndsbedömning för äldre personer över 75 år Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till nämnden för Äldreomsorgs bedömning att en förenklad biståndsbedömning för hemtjänstinsatser inte tillgodoser rättsäkerheten för den äldre. Sammanfattning Ledamöterna Larry Söder (KD), Marie Wadström (KD), Conny Jexler (-), Anna Hjertqvist (-), Niklas Mattsson (KD) och Ingela Hoffman (KD) väcker i skrivelse daterad 2014-01-12 motion om att införa förenklad biståndsbedömning för äldre personer över 75 år i Kungsbacka kommun. Personerna ska kunna vända sig direkt till godkända hemtjänstutförare och vara delaktiga i att utforma den hjälp och service som tillhandahålls. Nämnden för Äldreomsorg föreslog 2014-12-11, § 133 fullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att en förenklad biståndsbedömning för hemtjänstinsatser inte tillgodoser rättsäkerheten för den äldre. Detta framgår bland annat av att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) nyligen förelagt Linköpings kommun om vite eftersom den förenklade biståndshandläggningen som kommunen tillämpade inte uppfyller bestämmelserna i socialtjänstlagen. I yttrande daterat 2014-09-29 framhåller förvaltningen för Äldreomsorg samtidigt att biståndsenheten tillämpar en form av förenklad handläggning för ansökningar om enklare s.k. servicetjänster med stöd i befogenhetslagen (2009:47). Enligt Socialstyrelsens definition omfattar begreppet ”servicetjänster” insatser som är avsedda att förebygga skador och olycksfall eller ohälsa men inbegriper inte åtgärder som utgör personlig omvårdnad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2014-02-05 Nämnden för Äldreomsorg, 2014-12-11, § 133 Yttrande, Förvaltningen för Äldreomsorg, 2014-09-29 Beslutet skickas till Larry Söder, Marie Wadström, Conny Jexler, Anna Hjertkvist, Niklas Mattsson, Ingela Hoffmann Kristian Egstedt Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 43 19 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Äldreomsorg SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 12 (24) Sammanträdesdatum 2014-12-11 § 133 Ä0/2014 :43 Yttrande med anledning av motion från Larry Söder, Conny Jexler, Anna Hjertkvist och Niklas Mattson (samtliga KO) om förenklad biståndsbedömning för äldre över 75 år Dnr KS2014:10 Beslut - förslag till kommunfullmäktige Nämnden för Äldreomsorg föreslår kommunfullmäktige avslå motion om förenklad biståndsbedörnning för äldre över 75 år, då sådan biståndsbedömning inte säkerställer rättsäkerheten för den äldre. Motivering till beslut Förenklad biståndsbedömning tillgodoser inte den äldres rätt till en rättsäker handläggning enligt nuvarande lagstiftning. Sammanfattning Motionärerna vill införa förenklad biståndsbedömning för personer äldre än 75 år genom att den äldre som känner behov av hemtjänst kan vända sig direkt till någon av de godkända utförarna av hemtjänst inom Kungsbacka kommun. Tillsammans med utförarna kommer de överens om vilken hjälp den personen behöver. Linköpings kommun har tillämpat en modell enligt ovanstående. Inspektionen för vård och omsorg har dock så sent som i december 2013 förelagt Linköpings kommun om vite om 1 miljon kronor med stöd av socialtjänstlagen 13 kap 8 § med anledningen att kommunens handläggning av biståndsärenden inte uppfyller bestämmelserna i socialtjänstlagen. Även socialstyrelsen har i dokumentation under de senaste åren framhållit att den äldre behöver få tydligare beslut enligt socialtjänstlagen för att upprätthålla rättsäkerhet. Kommunfullmäktige förslås avslå motionen om förenklad biståndsbedörnning då detta inte tillgodoser rättsäkerhet för den äldre. Inspektionen för vård och omsorg anser inte att förenklad bistånds bedömning är förenligt med bestämmelserna i nuvarande lagstiftning. Besluts underlag Förvaltningens skrivelse från 6 maj 2014. KF § 16 den 4 februari 2014 Motion från Kristdemokraterna 12 januari 2014 Arbetsutskottet 2014-11-27, § 68 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare I ''P'''"'""""'" TJÄNSTESKRIVELSE Yttrande med anledning av motion från Larry Söder, Conny Jexler, Anna Hjertkvist och Niklas Mattson (samtliga KD) om förenklad biståndsbedömning för äldre över 75 år Dnr KS2014:10 Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg föreslår kommunfullmäktige avslå motion om förenklad biståndsbedömning för äldre över 75 år, då sådan biståndsbedömning inte säkerställer rättsäkerheten för den äldre. 1 (2) Datum 2014-09-29 Dnr ÄO/2014:43 Motivering till beslut Förenklad biståndsbedömning tillgodoser inte den äldres rätt till en rättsäker handläggning enligt nuvarande lagstiftning. Sammanfattning Motionärerna vill införa förenklad biståndsbedömning för personer äldre än 75 år genom att den äldre som känner behov av hemtjänst kan vända sig direkt till någon av de godkända utförarna av hemtjänst inom Kungsbacka kommun. Tillsammans med utförarna kommer de överens om vilken hjälp den personen behöver. Linköpings kommun har tillämpat en modell enligt ovanstående. Inspektionen för vård och omsorg har dock så sent som i december 2013 förelagt Linköpings kommun om vite om 1 miljon kronor med stöd av socialtjänstlagen 13 kap 8 § med anledningen att kommunens handläggning av biståndsärenden inte uppfyller bestämmelserna i socialtjänstlagen. Även socialstyrelsen har i dokumentation under de senaste åren framhållit att den äldre behöver få tydligare beslut enligt socialtjänstlagen för att upprätthålla rättsäkerhet. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kommunfullmäktige förslås avslå motionen om förenklad biståndsbedömning då detta inte tillgososer rättsäkerhet för den äldre. Inspektionen för vård och omsorg Nämnden för Äldreomsorg Leif Elmered Direkt 0300-83 54 16 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-154 63 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) anser inte att förenklad biståndsbedömning är förenligt med bestämmelserna i nuvarande lagstiftning. Beskrivning av ärendet Larry Söder, Conny Jexlert, Anna Hjertkvist och Niklas Mattson har motionerat om att inför en förenklad biståndsbedömning för äldre över 75 år. Förenklingen innebär att den äldre själv skall kunna vända sig till de utförare som är godkända att utföra hemtjänst inom Kungsbacka kommun och komma överens om vilken hjälp de har behov av. Biståndsbedömning inom äldreomsorgen styrs av bestämmelserna i Socialtjänstlagen vilket innebär att den som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt, enligt 4 kap 1 § Sol. Av 2 kap 5 § Sol framgår tydligt att uppgifter som innefattar myndighetsbeslut, vilket biståndsbedömning gör, inte kan lämnas över till ett bolag, en förening, en samfällighet eller en enskild individ. Myndighetsutövning avser utövning av befogenhet att för enskild bestämma förmån, rättighet, skyldighet m.m. (prop. 1973:90 s. 397 och prop. 1975/76:209 s. 165) Vidare framgår av 11 kap. 1 § Sol att det är socialnämnden som utan dröjsmål skall inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom som kan föranleda någon åtgärd för nämnden. Nämnden för äldreomsorg jämställs i vår kommun med socialnämnd enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Inspektionen för vård och omsorg har utifrån bestämmelserna i socialtjänstlagen förlagt Linköpings kommun vite om 1 miljon kronor med anledningen av att den äldre kan få hemtjänstinsatser genom direktkontakt med kommunens utförare. Biståndshandläggarna inom äldreomsorgen i Kungsbacka arbetar utifrån socialtjänstlagens bestämmelser för att på ett rättsäkert sätt bedöma den äldres behov av hjälp i form av hemtjänst. I bedömningen ingår självklart den enskildes syn på sin situation. Biståndsenheten tillämpar förenklad handläggning när det gäller ansökan om hjälp med serviceinsatser, så som städ, tvätt inköp och trygghetslarm. Den äldre får då själv i sin ansökan beskriva sin situation och redogöra för varför hon/han inte klarar av vissa delar av det dagliga livet. Biståndshandläggaren gör sedan biståndsbedömningen utifrån ansökan och fattar ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen kap 4 § 1. Ibland krävs kompletterande uppgifter som då inhämtas per telefon. I enkäter till våra äldre i Kungsbacka har framkommit att flertalet äldre tycker att de varit delaktiga i besluten om hemtjänstinsatser. Inom den kommunala hemtjänsten i Kungsbacka pågår försök med att öka den äldres inflytande på hur och när de biståndsbedömda insatserna utförs. I lag om vissa kommunala befogenheter tillkom under 2009 möjligheter för kommunerna att tillhandahålla servicetjänster utan individuell biståndsprövning eller beslut till samtliga kommunmedlemmar som fyllt 67 år. Socialstyrelsen har meddelandeblad nr 1 2014 redovisat vad som kan rymmas i begreppet servicetjänster enligt befogenhetslagen. Socialstyrelsen anser att det gäller servicetjänster som är avsedda att förebygga skador och olycksfall eller ohälsa som inte utgör personlig omvårdnad. Till exempel på insatser är att byta glödlampor, göra KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) tunga lyft, montering av halkskydd och städning. Angående trygghetslarm anser socialstyrelsen det tveksamt att det faller inom ramen för befogenhetslagen. Bestämmelserna om dokumentation, tillsyn, kvalitét, avgifter och lex Sara anmälan enligt Sol gäller inte för servicetjänster enligt befogenhetslagen. Inom äldreomsorgen i Kungsbacka tillgodoser vi den äldres behov av enklare servicetjänster för att förebygga skador och olycksfall genom en inrättad fixartjänst. Fixartjänsten bokas via äldreomsorgen direkt, ett telefonnummer som finns tillgängligt för alla över 65 år, måndag till fredag klockan 8-16. Med hänvisning till ovanstående föreslås att biståndsenheten inom äldreomsorgen i Kungsbacka fortsätter att bevilja den äldre med behov av hemtjänstinsatser, utifrån en utredning enligt socialtjänstlagen. Detta förfarande tillgodoser trygghet och rättsäkerhet för den äldre. Kommunfullmäktige föreslås därför avslå motionen om förenklad biståndsbedömning då detta inte tillförsäkrar våra äldre en rättsäker handläggning enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Beslutsunderlag Förvaltningens skrivelse från 6 maj 2014. KF § 16 den 4 februari 2014 Motion från Kristdemokraterna 12 januari 2014 Lillemor Berglund t.f. förvaltningschef Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Leif Elmered verksamhetschef \(LJr ,JO~·::B.f,Ci\f.\. ~<O UlMU!\l r~tJr- .~ ~·· .~ tJ ~\\ C.~ ·r \(~·~~~: ,_IJ E:N 2014 -01- 1 6 k.5 ....{ .~!..'f..;.(.Q .. Dnr .. Kristdemokraterna Motion om förenklad biståndsbedömning för äldre personer över 75 år Biståndsbedömning kan uppfattas och upplevas av de som söker som både krånglig och omständigt. Vi måste kunna sänka trösklarna för de äldre så de får den omsorg som våra äldre känner att har behov av. Kristdemokraterna vill att du som är 75 år eller äldre och har behov av hemtjänst ska kunna vända dig direkt till någon av de godkända hemtjänstutförarna i kommunen. Tillsammans med utföraren kommer du överens om vilken hjälp och service du har behov av. Svårare ska det inte vara. Linköpings kommun tillämpas sedan två decennier tillbaka något de kallar förenklad biståndsbedömning. Det innebär att äldre personer över 75 år kan få hemtjänst utan att genomgå en fu ll biståndsbedömning. I utvärderingar framkommer att Linköpings kommun bedriver en osedvanlig kostnadseffektiv omsorg av högkvalitet. Det har inte påvisats att kostnadsutvecklingen för hemtjänsten blivit högre än för övriga landet, . Däremot-har de lyckats förena kvalitet och kostnadseffektivitet med en väldigt god tillgänglighet för den som behöver lite hjälp i hemmet. Det finns inget som säger att de äldre överutnyttjar tjänste de inte har behov av. Snarare tvärtom. Våra äldre får dessutom inflytande över innehållet och utformningen av hemtjänsten. Vi Kristdemokrater tror på ett samhälle där de äldre känner att vi har tilltro till dem och att de är delaktiga och känner trygghet i sitt åldrande. Kristdemokraterna föreslår att Kungsbacka kommunfullmäktige besluta att - Införa förenklad biståndsbedömning för äldre personer över 75 år. För kristdemokraterna 2014-01-12 ~~~W~~~~Larry Söder Marie Wadström \ Anna Hjertkvist Niklas Mattsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-23 Diarienummer KS/2014:353 Svar på motion om utveckling av årummet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avslå motionen då utveckling av årummet pågår och att särskild grupp för detta inte bedöms förändra utvecklingstakten. Sammanfattning 2014-10-14 inkom en motion avseende utveckling av å-rummet i Kungsbacka, från Christian Haneson (FP) med flera. Inkommen motion yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att formera en grupp med intressenter för att ta fram genomförbara förslag utmed Kungsbackaån i enlighet med vad som framförs i motionen. 2007-2008 togs ett gestaltningsprogram fram för årummet fram av kommunen. Huvudidéerna i programmet avsåg kopplingen mellan natur, park och stad samt att årummet skulle vara ett sammanhängande parkstråk där man både snabbt och långsamt kunde röra sig. Arbetet skedde parallellt med arbete med en fördjupning av översiktsplanen för Kungsbacka stad. Gestaltningsprogrammet för Kungsbackaån är godkänt och beslutat av nämnden för Teknik (TE0700243/21) 2008-05-27. Nämnden för Teknik har en långsiktig plan för utveckling av årummet utifrån gestaltningsprinciper samt översvämningsskydd sen ett par år tillbaka. Utöver projekt för översvämningsskydd via nämnden för Teknik pågår flera stadsutvecklingsprojekt utmed ån där ån påverkas direkt eller indirekt. I dessa projekt finns självklart idéerna ur gestaltningsprogrammet med och förutsättningar skapas i projekten för att realisera tankarna kring årummet. Utöver pågående stadsutvecklingsprojekt regleras utbyggnadstakten av gestaltningen av årummet genom nämnden för Tekniks budget för genomförande av åtgärder. Bedömningen är att det inte krävs att kommunstyrelsen får i uppdrag att formera en särskild grupp med intressenter för att ta fram genomförbara förslag för att genomföra intentionerna utmed årummet utan att det löses i pågående och planerade projekt samt att en särskild grupp inte bedöms förändra utvecklingstakten. Johanna Stenberg Kommunstyrelsens förvaltning 0300- 83 42 98 [email protected] 1 (4) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-23 Gestaltningsprogram för årummet 2007, Teknik Kungsbacka kommun Beslutet skickas till TN för kännedom Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2014-10-14 att remittera inlämnad motion avseende utveckling av årummet i Kungsbacka, från Christian Haneson (FP) med flera till kommunstyrelsen för vidare beredning. 2014-11-11 beslutade Kommunstyrelsens arbetsutskott att motionen remitteras till kommunstyrelsens förvaltning. Inkommen motion yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att formera en grupp med intressenter för att ta fram genomförbara förslag att användas i enlighet med vad som framförs i motionen. I motionen framförs förslag avseende utveckling årummet till oaser, mötesplatser för människor, utsmyckning med arkitektoniskt värde och för att skapa fler anledningar för besökande att komma till Kungsbacka stad. Gestaltningsprogram för Kungsbackaån och översiktsplanen för Kungsbacka stad I fördjupningen av översiktsplanen för Kungsbacka stad från 2009 står avseende Kungabackaån att den är ” en viktig del av stadsbilden i Kungsbacka är Kungsbackaån som rinner genom staden. Att lyfta fram den som ett lättillgängligt park- och rekreationsstråk är viktigt. Ett viktigt mål är att ha gång- och cykelstråk längs ån, hela vägen från Björkris till Inlagsleden. Stråken kan användas för att hålla samman olika delar av staden, kanske framför allt de centrala.” Samtidigt som arbete med fördjupningen av översiktsplanen för Kungsbacka stad pågick togs 20072008 ett gestaltningsprogram fram för årummet. Huvudidéerna i programmet avsåg kopplingen mellan natur, park och stad samt att årummet skulle vara ett sammanhängande parkstråk där man både snabbt och långsamt kunde röra sig. Gestaltningsprogrammet har godkänts och beslutats av nämnden för Teknik (TE07-00243/21) 200805-27 ; ”Te § 53 Gestaltningsprogram för Kungsbackaån. Beslut; Nämnden för Teknik godkänner gestaltningsprogrammet och översänder det till kommunfullmäktige för antagande”. Kommunstyrelsen skickade gestaltningsprogrammet på internremiss (KS04-00059/33). Programmet antogs aldrig av Kommunfullmäktige eller av Kommunstyrelsen men är antaget av nämnden för Teknik och ligger till grund för allt arbete som idag utförs utmed ån. Både vad avser direkta projekt utmed årummet och dels inom stadsutvecklingsprojekt i direkt närhet till ån. Redan 1998 togs beslut om att arbeta med årummet (KS98-00275/33). KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Utdrag ur Gestaltningsprogrammet för årummet, antaget av nämnden för Teknik 2008. Pågående arbete och stadsutvecklingsprojekt Nämnden för Teknik har en långsiktig plan för utveckling av årummet utifrån gestaltningsprinciper samt översvämningsskydd sen ett par år tillbaka. 2014 byggdes etapp 1 avseende översvämningsskydd norr om Borgmästaregatan. Den satsningen var den första etappen av en total satsning på 60 miljoner kronor av ett omfattande projekt som geografiskt sträcker sig genom hela staden och fram till år 2018. Den första etappen beräknas till strax över 30 miljoner kronor. Utöver projekt för översvämningsskydd via nämnden för Teknik pågår flera stadsutvecklingsprojekt utmed ån där ån påverkas direkt eller indirekt. I dessa projekt finns självklart idéerna ur gestaltningsprogrammet med och förutsättningar skapas i projekten för att realisera tankarna kring årummet. Exempel på projekt med bäring på årummet är tex Björkris, Kolla parkstad, kv Valand, kv Ejdern, detaljplan för Kronan 5 i innerstaden, Kungsgärde m.fl. Utöver pågående stadsutvecklingsprojekt regleras utbyggnadstakten av gestaltningen av årummet genom nämnden för Tekniks budget för genomförande av åtgärder. Åtgärder Utbyggnaden av intentionerna i Gestaltningsprogram för Kungsbackaån, antaget av nämnden för Teknik, genomförs och samordnas genom förvaltningen för Teknik. Förvaltningen deltar också aktivt i alla pågående stadsutvecklingsprojekt vad avser bebyggelse och utveckling av nya planer. Kommunstyrelsens förvaltning ser ingen förtjänst i att Kommunstyrelsen tar över eller styr utbyggnadstakten av åtgärderna som planeras och byggs utmed Kungsbackaån genom att formera en grupp med intressenter för att ta fram genomförbara förslag. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Redan framtagna förslag och nya förslag arbetas in kontinuerligt i pågående utvecklingsprojekt och utifrån den investeringsbudget nämnden för Teknik förfogar över. För att tydliggöra det totala arbetet utmed årummet finns dock möjlighet att aktivt arbeta med uppföljning och marknadsföring av genomförda åtgärder samt visa på det som planeras i nya projekt. Tex kan kommunen tydliggöra arbetet med årummet och realiseringen av huvudidéerna av det totala projektet inkl. stadsutveckling genom att redovisa allt under aktuella projekt på kommunens hemsida. Arbete med att sammanställa genomförda projekt och planer samt att uppdatera Gestaltningsprogrammet för årummet utifrån nuläget finns också inom pågående arbete på förvaltningen för Teknik. För att snabba på genomförandet finns möjlighet att öka anslagen till nämnden för Teknik för att genomföra även gestaltningsmässiga åtgärder utöver enbart översvämningsskydd. Kommunen kan också i pågående projekt kring stadsutveckling och planer som sker i anslutning till ån förtydliga vikten av att utvecklingen skall bidra till ökade kvalitéter utmed ån. Bedömningen är dock att det inte krävs att kommunstyrelsen får i uppdrag att formera en grupp med intressenter för att ta fram genomförbara förslag för att genomföra intentionerna utmed årummet utan att det löses i pågående och planerade projekt. Yrkandet i inlämnad motion avseende utveckling av å-rummet i Kungsbacka, från Christian Haneson (FP) med flera bör därför avslås då utveckling av årummet pågår och att särskild grupp för detta inte bedöms förändra utvecklingstakten eller möjligheten att genomföra projekt utmed ån. Motionssvaret är framtaget i samverkan med förvaltningen för Teknik. Johanna Stenberg Strateg fysisk planering Gestaltningsprogram för Kungsbackaån Gestaltningsprogrammet har tagits fram under 2007-8 av: Anna-Karin Ljungman, landskapsarkitekt, Teknik Daniel Helsing, kommunekolog, Miljö & Hälsoskydd Annika Thörneby, planarkitekt, Plan & Bygg Gestaltningsprogrammets huvudidéer Natur - Park - Stad - Park - Natur Sammanhängande parkstråk Kungsbackaåns höga naturvärden ska tas tillvara och förstärkas. Ån ska synliggöras. Människorna ska få kontakt med vattnet. Bebyggelsen ska vändas mot ån istället för bort från ån. Ån och dess närmaste omgivning ska bli en hjälp att orientera sig. Olika karaktärer längs ån ska utvecklas. Kungsbackaån ska bli ett sammanhängande parkstråk med gröna kvaliteter som ska hjälpa till att koppla ihop stadens olika delar, både längs och tvärs ån. På några ställen föreslås nya broar för att kopplingen ska underlättas. På andra ställen föreslås att gröna stråk skapas tvärs ån för att det ska bli lättare att hitta till ån och för att åns gröna kvaliteter ska få större räckvidd. Natur Stad I innerstaden ska åns stadsmässiga utformning förstärkas med stensatta kajer, bryggor mm. Park Utanför innerstaden ska ett grönt parkstråk utvecklas längs ån, ett parkstråk som blir ett extra positivt inslag i stadsdelarna utefter ån. Varlaparken Utefter ån planeras 3 nya parker i samband med nya stadsdelar, som alla ska få en tydlig koppling till ån. Varlaparken och Skansen ska utvecklas. Park Natur Ännu längre ut ska ån få vara en del av det omkringliggande landskapet. Här kan anläggning av våtmarker i närheten av ån förbättra vattenkvaliteten i ån, få en positiv betydelse för djurlivet och minska översvämningsriskerna. Träd längs ån gör att den blir synlig i ett öppet landskap och träd stabiliserar slänterna. Björkris Kungsgärdet Snabbt och långsamt rörelsestråk Längs Kungsbackaån ska tydliga röreslestråk skapas för att förbättra möjligheterna att röra sig utefter hela ån. Ett snabbt cykelstråk och ett långsammare promenadstråk ska utvecklas. Stråken ska utformas så att det långsamma stråket uppfattas som just långsamt och det snabba som snabbt. Stråken ska upplevas som trygga och särskild vikt ska läggas på t.ex. belysning och trafiksäkerhet. Stråken ska vara tydliga och lätta att orientera sig kring. Tillsammans med grönstråket längs ån ska rörelsestråken uppmuntra människor att ströva eller cykla längs ån. Snabbt stråk Långsamt stråk Stad Skansen Park Syfte: Synliggöra ån och utveckla åns olika karaktärer Natur Syfte: Förtydliga de gröna kvaliteterna Kolla Syfte: Skapa bättre fysiska samband 3 36.5 29.3 29.7 26.3 24.8 34.0 13.8 8.1 10.3 7.9 8.1 8.0 8.8 7.7 7.5 7.4 8.0 8.8 28.1 7.8 p.stn. 7.2 8.5 7.7 24.3 7.1 8.2 25.1 23.3 17.9 26.8 11.0 7.57.7 8.0 9.5 7.7 8.1 8.5 7.1 7.5 21.3 7.9 20.2 6.7 7.6 s/10510 22.6 22.8 18.2 7.3 8.0 6.9 7.1 18.5 6.6 6.9 17.2 15.1 7.9 16.3 16.1 20.9 8.3 20.6 22.6 15.2 7.9 7.7 7.5 6.8 7.2 7.7 6.1 6.6 7.4 15.3 7.6 6.1 14.2 BJÖRKRIS 7.5 6.0 6:2 12.8 13.6 17.0 12.9 7.6 9.7 13.6 7.2 6.4 6.7 7.0 7.3 5.6 5.8 13.1 12.6 7.2 12.5 12.2 7.0 11.7 1:22 12.1 11.3 5.7 11.3 6.6 10.8 10.8 10.6 11.2 11.2 10.4 8.3 9.6 7.8 8.1 7.2 6.6 10.6 äg 9.8 en 5.1 5.7 5.5 6.4 6.2 5.4 8.6 9.5 9.5 6.4 1:23 risv 9.8 6.6 6.5 BJÖRKRIS Bjö9.9 rk 8.9 5.8 7.7 9.4 9.3 7.2 7.6 8.6 6.4 5.5 6.1 5.2 5.6 5.4 9.2 5.4 8.4 KÅRBY 5.4 8.3 5.4 3:4 5.3 9.9 9.4 5.3 7.4 8.0 9.0 5.0 5.2 5.2 7.9 9.6 9.2 7.8 9.1 7.9 6.4 7.8 4.8 5.0 5.0 5.1 7.5 6:2 5.0 9.4 6.7 7.0 8.1 4.8 5.6 9.7 4.7 .8 9.7 4.6 9.8 Ån markeras av träd - genomgående idé För att ån ska bli tydlig på långt håll i landskapet och för att stabilisera slänterna planteras nya träd längs ån. Träden ger också den skugga som livet i ån behöver. Skuggan håller vattentemperaturen nere och de insekter och växtdelar som faller från träden ger mat för djuren i vattnet. En skuggig miljö håller också en del vass borta från ån. Typiska träd längs med ån är klibbal, pil och sälg. Träd med stora kronor skuggar vattnet även om de inte står precis i åbrinken. Vid vägar över vattnet kan det vara öppnare för att passerande ska få en chans att se vattnet och åns sträckning. 4.6 3:31 7.5 8.8 3.8 7.1 7.7 7.3 1.7 7.2 7.3 5.3 7.4 5.7 5.8 7.1 5.6 2:434 6.8 2:1986.8 6.9 6.4 6.3 5.5 8 5.8 4.7 Förslag till utformning av Björkris bostadsområde och park, Radar Arkitekter 2008. Park vid Björkris Det ska anläggas en park längs ån vid det nya bostadsområdet Björkris. Den hänger samman med parkområdet vid dagvattendammarna mellan ICA Maxi och Björkris och därmed skapas ett grönt stråk mellan ån och Skårbybergen ovanför Björkris. Parken vid ån kommer att bli Björkris entréområde. I pågående detaljplanering tas ett förslag för parken fram. Norra Hede Kring rondellen i norra Hede planeras för flera områden med företag eller service. Miljön runt ån ska värnas genom att en frizon lämnas mellan exploateringen och ån. Parkeringar och andra ytor ska inte avgränsas med stängsel utan å-området lämnas tillgängligt. Bron över ån på Arendalsleden bildar en barriär och därför dras inga gångstråk längs med ån i den här delen. Däremot lämnas utrymme för framtida gångstråk. 5 Hallabäcken Restaurera livsmiljöerna för fisk längs Hallabäcken hela vägen till kulverten under E6. Träd planteras längs den södra bäckkanten för att ge skugga åt vattnet och minska problemen med vass. Längs hela bäcken rensas bladvass bort och botten förbättras med grus och sten. De goda förutsättningarna för öringens fortplanting och uppväxt i Hallabäckens övre delar förbättras då och förstärks med ännu fler uppväxtmiljöer. Översiktliga åtgärder finns framtagna och fiskevårdsanslag för åtgärder söks för 2008. Varlaparken Det finns ett förslag på hur Varlaparken kan utvecklas och delar av det färdigställs under 2008. Syftet är att skapa möjligheter för att promenera och äta lunch i det fria, framför allt för de som jobbar i området. Karaktären är i huvudsak naturpark med en lägre skötselgrad än de mer centrala eller bostadsnära delarna av ån, men vissa punktinsatser som nya sittplatser, klippta gräsytor och en fiskebrygga föreslås. Sjok av vass- och buskar (Salix, slån, landslapsrosor...) D ty p INTENSIVSKÖTT GRÄS Dagvattendammar Ytan hålls öppen för t ex. bollspel EXTENSIVSKÖTTGRÄS Träddungar kompletteras (al, Salix, ask) VASS Långsamma stråk i Hede industriområde Ett gångstråk på åns västra sida anläggs som alternativ till det snabba stråket på åns östra sida. Det sträcker sig från bron vid Varla stockar till bron över Hallabäcken. Stråket blir grusat och anpassat till ett långsammare tempo. Där det snabba stråket på åns östra sida släpper kontakten med ån i sin norra sträckning tar ett långsammare stråk vid som följer åns sträckning och återknyter till det snabba stråket vid en föreslagen ny bro i Transportgatans förlängning. Det långsamma stråket fortsätter sedan längs med ån hela vägen ut till Göteborgsvägen. Hela området mellan Varla stockar och parken i Hede industriområde sköts genom att slå gräset. Nya trädplanteringar längs staketen mot industriområdet gör att området upplevs mer som ett parkområde. Förslag till utformning av Varlaparken (del av), GF Konult 2007. Det är trevligt om man på några platser kom ner till vattnet. GC-väg från Tölö tvärled till Transportgatan En ny gång- och cykelväg fortsätter norrut från Tölö tvärled längs den östra sidan av ån. GC-nätet binds ihop genom en ny bro i förlängningen av Transportgatan. För att förstärka känslan av att färdas längs med ån går stråket så nära ån som möjligt i den södra delen, men genar rakt mot förlängningen av Transportgatan i den norra delen för att stråket ska bli snabbt. 7 Flytt av bron vid Varla stockar Norr om Tölö Tvärled finns en GC-väg i tunnel under Göteborgsvägen som när Tölö Tvärled byggs förlängs hela vägen ner till ån. För att göra gång- och cykelframkomligheten ännu bättre kan bron vid Varla stockar ersättas av en ny bro längre söderut. Då blir kontakten till den västra sidan om ån bättre. Bron vid Varla stockar bör på sikt också bytas ut för att den dämmer ån. Längs Signeskulle Ett mer intensivt skött område längs ån vid Signeskulle ökar kontakten med vattnet. Karaktären med klippt gräs ner mot ån som finns närmare centrum fortsätter norrut mot Tölö tvärled. Fler träd planteras längs ån för att utveckla parken och gynna åns djurliv. Bakom den lilla kullen kan bänkar sättas upp för att skapa en fin sittplats för t.ex. medhavd lunch. Apotekarparken/Kungsgärdet Ett nytt parkområde mellan ån och ett möjligt utbyggnadsområde på Kungsgärdet. Parken knyter i söder samman med idrottsplatsen vid Lindälvsskolan. Den sträcker sig norrut hela vägen till Tölö tvärled och ger möjlighet att gå längs ån på ett långsamt stråk. Tillsammans med grönområdet vid Signeskulle på andra sidan ån skapar parken ett större grönt område med ån som central del. Den nya bron som föreslås i söder fungerar som länk mellan parkområdena på båda sidorna om ån.Väster om ån finns möjlighet att bredda ån eller ge ån ett mer meandrande förlopp. En ny gång- och cykelbro I förlängningen av GC-vägen norr om Elof Lindälvsgymnasiet anläggs en ny bro. Den ökar framkomligheten i GC-nätet som helhet eftersom den utgör en tvärförbindelse över ån mellan östra och västra Kungsbacka. Ny tunnel under järnvägen planeras österut i detta läge. Dessutom blir bron en viktig del i den nya Apotekarparken och möjliggör promenader runt parken på båda sidor ån. Lindälvsskolan Ett långsamt stråk anläggs på västra sidan om ån förbi tennishallen. Björkar planteras i dungar liknande de på Strandgatan och en stig slingrar igenom. Soliga grässlänter ner mot ån blir en tillgång för eleverna på Elof Lindälvsgymnasiet. Området är smalt och skulle vinna på lite mer utrymme. Det är trevligt om de gröna stråken leder fram till bryggor eller sittplatser vid vattnet. Gröna tvärstråk - genomgående idé Längs hela åns sträckning finns stråk i form av vägar och GC-vägar som leder i riktning mot ån från omkringliggande bostadsområden. Oftast bryts de av vägar/GC-vägar som går längs med ån eller slutar i grönytor vid ån. Genom en förlängning av tvärstråken hela vägen fram till ån skapas kontakt med vattnet från kringliggande områden. Förlängningen avslutas med en brygga eller sittplats i nära anslutning till ån. Varje sådan avslutning blir en målpunkt som kan anas från tvärstråken. Bryggan eller sittplatsen utformas individuellt efter förutsättningen på platsen. Vid broar kan stråken fortsätta över ån. Åns längsgående och tvärgående gröna stråk kan också bilda spridningskorridorer för växter och mindre djur. 9 På västra sidan om ån förbi Kungsmässan Utrymmet är för litet för att anlägga gångstråk. Istället ligger fokus på att det ska se vackert ut från andra sidan ån. En skötselplan bör tas fram för att välja ut träd som ska sparas och för att rensa bort sly så att öppna ytor varvas med större träd. Mellan Borgmästarbron och Norrbro Området ligger centralt och ska utformas med en mer stadslik karaktär än det har idag. Förslag på utformning finns framtaget. En kajpromenad och en brygga söder om gångbron ska öka tillgängligheten till vattnet. Även nya sittplatser, en trätrappa och en mer ordnad strandskoning ingår i förslaget. Längs med Strandgatan Ett långsamt stråk som kompletterar det snabbare som finns i form av GC-vägen och bilvägen. Det långsamma stråket ska slingra sig mellan björkarna och ner på bryggor som ligger i vattnet. All vegetation ses över. En del buskage kan behöva tas bort för att öka vattenkontakten och få soliga platser. Sittplatser - genomgående idé Sittplatser ska finnas på trevliga ställen längs hela ån. En typ av bänk som passar i åns parkmiljö väljs ut och en annan där det är mer stadslikt. Bänkarna ska stå så tätt så att man ser en bänk från en annan. De ska vara tillgänglighetsanpassade och kräva lite underhåll. Kv Norrbro Under den påhängda betongkajen finns en gammal naturstenkaj. Ett långsiktigt mål är att plocka fram och rusta upp den på samma sätt som man börjat göra med muren mellan kajen och Vallgatans bro. I dagsläget planeras för ny pollarbelysning längs kajen. På lång sikt byts bron Vitors båge ut. Förslag till en mer stadslik utformning av ån i centrum, White 2007. Sjöallén, Kv Ejdern Området ingår i planeringen av kvarteret Ejdern, gamla Alléskoletomten. Kvarteret ska få en stadslik karaktär och knytas till Innerstaden. Viktiga gångstråk kommer att gå genom kvarteret för att knyta ihop Innerstaden med Kungsmässan. Läget vid ån är en tillgång och även där ska karaktären vara mer stadslik. En kajkant, likt motsatta sidan, blandat med trappor ner mot ån ökar kontakten med vattnet. Utformningen ska fokusera på tillgänglighet för fotgängare. Nya trädrader längs kajen gör att Sjöallén får behålla en allé. Kv Kronan öppnas mot ån Här kan den gamla kajkanten tas fram och rustas uppför att få en stadsmässig fortsättning på kvarteret Norrbro. Entréerna från både norr och söder kan göras tydliga och välkomnande genom att breddas och befrias från vegetation. Ett nytt gångstråk placeras utmed kajkanten. Här är ett fint läge för en sittplats (och kanske en skulptur). Om man kan diskutera byggnadens användning och ersätta parkeringsdäcket i markplan med något annat finns en fantastisk möjlighet att skapa en publik plats för t ex uteservering. Kv Fisken lämnas som det är Kvarterets charmiga småstadskaraktär med trädgårdar, bryggor och båtar är ett fint inslag som kan ses från västra sidan av ån. Eftersom en ny bro planeras vid Hamntorget kan man enkelt ta sig över till västra sidan både norr och söder om kvarteret och det är inte nödvändigt att kunna gå längs ån även på den östra sidan. 11 Bro vid Hamntorget En ny bro vid Hamntorget skulle koppla ihop Innerstaden med Västra Villastaden. Syftet med den är att avlasta innerstaden från biltrafik. Fotomontage över ny bro vid Hamntorget Bro vid Skansen En bro över Kungsbackaån i Storgatans förlängning söderut har stor betydelse för tillgängligheten mellan Innerstaden och stadsdelarna söderut; Kolla, Smekalles äng och delar av västra villastaden. Även innerstaden vinner på att tillgängligheten förbättras. Utveckla Skansen som park. Skansen har en stor potential att utvecklas som stadspark. Tillgängligheten är idag inte optimal trots att den ligger i Storgatans förlängning. Det viktigaste är att se till att tillgängligheten förbättras, från alla håll. Skansen har stor potential att utvecklas som stadspark. Stråk mellan Hamntorget och Söderå Det finns möjlighet att förbättra kopplingarna kring Skansen även i öst-västlig riktning. En gång- och cykelförbindelse mellan Hamntorget och bron över Söderå finns i detaljplan. Den är särskilt viktig om det inte blir en bro från Skansen mot Kolla. Flytta bron över Söderå En ny bro över Söderå kan ges en ny riktning för att bli en tydligare förlängning av Kyrkogatan och på så sätt koppla ihop Innerstaden och Aranäs bättre än tidigare. För att skapa en välkomnande entré till Skansen tas buskage och stängsel mellan befintlig bro och Skansen bort. Aranäsparken ner till hamnen vid Kungsbacka båtsällskap Skötsel av åbrinken bör ske på liknande sätt som på andra sidan ån med klippta ytor så nära ån som möjligt. Fler träd planteras för att skapa en parkkaraktär. Belysning - genomgående idé Belysningen ska ses över längs hela ån för att öka tryggheten i den parkmiljö den utgör och för att snabba stråket, som är en viktig del av gång- och cykelvägsnätet i staden, ska kunna utnyttjas även när det är mörkt. Exempel på färgglad effektbelysning från Ljus i Alingsås 2007. 13 Bro mellan Kollaparken och idrottsområdet En ny bro från norra delen av Kollaparken binder ihop parken med idrottsområdet på östra sidan. När Aranäs stadsdel byggs ut kommer en bro här att binda ihop hela Kolla stadsdel med Aranäs och Innerstaden. Söder om Aranäs och ishallen Hamnen som arrenderas av Kungsbacka båtsällskap föreslås göras mer publik. Stadspromenaden kan med fördel gå genom hamnen. Kollaparken Kollaparken blir en ny offentlig park. Här skapas bl.a. dammar, öppna gräsytor, träddungar, båtplatser och en näridrottsplats. När Kolla byggs ut blir här mycket mer bostäder och fler båtplatser är en tillgång till parken och attraktivt för de boende. Däremot planeras inte uppställningsplatser eller körvägar väster om ån. Ett gestaltningsprogram för bl.a. parken håller på att tas fram i samband med utbyggnaden av Kolla stadsdel. Forts. Belysning - genomgående idé Det snabba stråket ska ha en lika god belysning som andra gång- och cykelvägar. Detta blir basbelysningen längs hela ån. Eftersom det är ett huvudstråk som går genom en parkmiljö är det extra viktigt att tänka på trygghetsaspekten. Belysningen ska ha en god färgåtergivning och får inte blända. Basbelysningen för det snabba stråket kommer att ha en begränsad räckvidd och med endast detta kommer man röra sig som i en ljustunnel medan resten av årummet ligger i mörker. Därför behöver den kompletteras med annan belysning så att det bredare parkrummet kan upplevas. Detta är viktigt både för trygghet och för orienterbarhet. Den kompletterande belysningen fungerar även som effektbelysning och lyfter fram ån och vattnet i staden. Ån ska upplevas både från stråken längs med ån men även från tvärstråken när man korsar ån. Exempel på det kan vara belysning av broar och träd och andra viktiga landmärken längs ån. Skala : 1:1000 Förslag till park längs ån i Kolla, Sweco 2008. Fortsatt stråk till Kungsbackafjorden I framtiden finns det möjlighet att förlänga stråket ner till Kungsbackafjorden. Längs denna sträcka kunde åns naturkaraktär utvecklas med nya våtmarker och genom att träd planterades utefter ån. Exempel på färgglad effektbelysning från Ljus i Alingsås 2007. 15 Kungsbacka Till kommunfullmäktige i Kungsbacka Motion angående utveckling av å-rummet i Kungsbacka Kungsbacka har en tillgång som inte används i någon högre utsträckning för att göra staden mer attraktiv – å-rummet. Trots flera utredningar under senare år har ingenting hänt. Nu, när kvarteren Ejdern och Valand ska bebyggas, med Kungsmässans ökade handelsyta som ska stå klar om några år, är tiden mogen att gå från ord till handling. Längs åns båda sidor finns utrymme att göra å-bankar till oaser, mötesplatser för människor, utsmyckning med arkitektoniskt värde och ännu en anledning för besökande att komma till Kungsbacka stad. Mellan Signeskulle och Hamntorget vill Folkpartiet se mötesplatser, precis som nu gjorts vid vallningen av ån norr om Borgmästarbron. Själva Hamntorget ser vi som en framtida kulturell mötesplats, omgiven av caféer och restauranger, scen för året-runt-bruk. Totalt sett är en utveckling av å-rummet av största vikt för vår syn på vår egen stad, liksom att det i betraktarens ögon är en plats att ständigt återvända till. Yrkande: Att kommunstyrelsen får i uppdrag att formera en grupp med intressenter för att ta fram genomförbara förslag att användas i enlighet med vad som framförs i motionen. Kungsbacka 2014-09-05 Christian Haneson (Fp) Ledamot i kommunfullmäktige Ulrika Landergren (Fp) Ledamot i kommunfullmäktige Ann Molande (Fp) Ledamot i kommunfullmäktige Gunilla Rivle (Fp) Ledamot i kommunfullmäktige Bengt Carlefall (Fp) Ledamot i kommunfullmäktige Monica Neptun (Fp) Ledamot i kommunfullmäktige Madelene Nordström (Fp) Ledamot i kommunfullmäktige
© Copyright 2025