Detaljplan dp 1804 social konsekvensanalys
RAPPORT SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR OMLOKALISERING AV HAMRE RIDCENTER . DETALJPLAN FÖR DEL AV BADELUNDA-TIBBLE 3:15 M.FL VÄSTERÅS STAD 2015-06-02 Uppdrag 259641, MKB för detaljplan för ridanläggning och skola Titel på rapport: Social konsekvensanalys för omlokalisering av Hamre ridcenter Detaljplan för del av Badelunda-Tibble 3:15 M.FL. Datum: 2015-06-02 Medverkande Beställare: Västerås Stad Kontaktperson: Helena Hansson Konsult: Sarah Isaksson, Erik Olsson Uppdragsansvarig: Johanna Öhman Kvalitetsgranskare: Kathrin Nordlöf Revideringar Revideringsdatum 2015-06-01 Konsult: Sarah Isaksson, Erik Olsson Författare: Sarah Isaksson, Erik Olsson, Tyréns AB Datum: 2015-06-02 Handlingen granskad av: Helena Hansson, Västerås stad Datum: 2015-06-01 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2015-06-02 Sammanfattning Denna rapport innehåller en social konsekvensanalys av ny detaljplan för del av BadelundaTibble 3:15 m.fl. och flytt av Hamre ridcenter i syfte att uppmärksamma sociala konsekvenser i planeringsprocessen. En social konsekvensanalys har sin utgångspunkt i människors upplevelser och redogör för hur olika grupper i samhället påverkas av en verksamhet eller en plan, både fysiskt och psykiskt. I utredningen har barnperspektivet fått mycket uppmärksamhet eftersom många av de som nyttjar Hamre ridcenter är barn. Även jämställdhet och jämlikhet har uppmärksammats eftersom majoriteten av besökarna är kvinnor samt att ridcentret måste uppfylla krav på tillgänglighet för alla. Intervjuer har utförts med fokusgrupper och besökare på Hamre ridcenter och platsbesök har utförts både på nuvarande Hamre ridcenter och det aktuella planområdet. Flytten av Hamre ridcenter skapar ett större upptagningsområde för verksamheten, vilket är positivt eftersom tänkbara konsekvenser kan bli ökad integration och möten mellan stadens invånare. Planförslaget kan medföra vissa negativa konsekvenser för besökare, främst barn och ungas möjlighet att röra sig till och från ridcentret. Det gäller främst barn som anländer med kollektivtrafiken utmed Bjurhovdagatan, där både mängden trafik och avståndet samt barriäreffekten från vägarna, mellan busshållplatsen och anläggningen, kan medföra att barn avstår från att delta i verksamheten. Den största gruppen medlemmar på ridcentret är tjejer i åldern 11-16, vilka i hög grad även cyklar eller blir skjutsade till ridcentret och blir därmed mest berörda i denna mening. Gång- och cykelvägar har beaktats i planförslaget och kan medföra att fler unga lättare kan nå anläggningen och är ett måste för att överbrygga barriäreffekter, minska trafikriskerna och skapa en tryggare trafikmiljö. Gång- och cykelvägar bör kompletteras med belysning, gatumarkeringar och tydlig skyltning av målpunkter för att maximera de positiva konsekvenserna och minimera eventuella risker. Det finns en risk att de positiva konsekvenserna inte uppfylls om tillgängligheten och föreslagna åtgärder inte genomförs. Det är viktigt att understryka ”hela-resan-perspektivet”, och att gång- och cykelvägar per automatik inte innebär fler cyklister eftersom det måste kännas som det mest naturliga och attraktiva färdsättet för att det ska nyttjas. 2015-06-02 3(50) Innehållsförteckning 1 2 3 Inledning............................................................................................................. 6 1.1 Bakgrund ................................................................................................................... 6 1.2 Vad är en social konsekvensanalys? ........................................................................ 6 1.3 Syfte .......................................................................................................................... 7 1.4 Avgränsning .............................................................................................................. 7 Metod .................................................................................................................. 8 2.1 Arbetsmetod .............................................................................................................. 8 2.2 Bedömningsmetodik ................................................................................................. 9 2.3 Intervjuer och fokusgrupper .................................................................................... 10 2.4 Platsbesök .............................................................................................................. 11 Styrdokument, tidigare utredningar och beslut............................................. 11 3.1 Västerås stad Översiktsplan 2026 .......................................................................... 11 3.2 Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP 62 ................................. 11 3.3 Trafikplan 2026 ....................................................................................................... 12 3.4 Handlingsplan för ökad och säker gång- och cykeltrafik 2015-2019 ...................... 13 3.5 Trafikutredning Brandthovda IP .............................................................................. 13 3.6 Kartläggning av västeråsarnas kultur-, idrotts- och fritidsvanor ur ett jämställdhetsperspektiv ..................................................................................................... 13 3.7 4 5 6 Jämställdhetsprogram............................................................................................. 14 Förutsättningar ................................................................................................ 14 4.1 Mål .......................................................................................................................... 14 4.2 Beskrivning av verksamheten och dess förutsättningar ......................................... 14 4.3 Nulägesbeskrivning av planområdet....................................................................... 17 4.4 Planförslag .............................................................................................................. 20 Underlag för konsekvensanalys ..................................................................... 22 5.1 Nyckelaspekter vid konsekvensbedömning ............................................................ 22 5.2 Barns specifika förutsättningar ............................................................................... 23 5.3 Förutsättningar för jämlikhet och jämställdhet ........................................................ 27 Konsekvensanalys och åtgärdsförslag .......................................................... 28 6.1 Rörelsemönster och barriärer ................................................................................. 30 6.2 Tydlighet i bebyggelsen .......................................................................................... 36 6.3 Ridcentrets funktioner ............................................................................................. 37 6.4 Trygghet .................................................................................................................. 38 6.5 Ridcentrets betydelse för hälsa och social samvaro .............................................. 39 2015-06-02 4(50) 7 Slutsatser ......................................................................................................... 42 8 Mål och måluppfyllelse.................................................................................... 42 8.1 Översiktsplan 2026 och Trafikplan 2026 ................................................................ 42 8.2 Jämställdhetspolicy ................................................................................................. 43 8.3 Program för personer med funktionsnedsättning ................................................... 43 8.4 Barn- och ungdomsprogram i Västerås stad .......................................................... 44 9 Fortsatt arbete ................................................................................................. 45 10 Referenslista .................................................................................................... 46 11 Bilagor .............................................................................................................. 48 1. Checklista för att lyfta jämställdhets- och trygghetsperspektiv inom projektet ....... 48 2. Barnchecklista ......................................................................................................... 49 3. Checklista för samråd ............................................................................................. 50 2015-06-02 5(50) 1 Inledning Nuvarande Hamre ridcenter med tillhörande ridskola och ridgymnasium ska förläggas intill Brandthovda IP. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram för att minimera de negativa konsekvenser för miljön som genomförandet av detaljplanen för del av Badelunda-Tibble 3:15 m.fl. kan orsaka samt bedöma vilka de slutliga konsekvenserna blir. Den fysiska planeringen och ny lokalisering av Hamre ridcenter får även sociala konsekvenser. Denna sociala konsekvensanalys är framtagen för att lyfta de sociala konsekvenserna av planförslaget och flytt av Hamre ridcenter i syfte att uppmärksamma dessa i planeringsprocessen. Ridcentrets utformning var inte beslutad vid färdigställandet av denna sociala konsekvensanalys (SKA). Syftet med den sociala konsekvensanalysen är därför inte att utvärderar de utformningsalternativ som tagits fram och diskuterats under planarbetet, utan snarare att lyfta nyckelperspektiv som kan ha betydelse för den sociala aspekten av flytten av ridcentret, så som välmående, trygghet och jämlikhet. En social konsekvensanalys möjliggör att social hållbarhet kan eftersträvas i planeringsprocessen. 1.1 Bakgrund Detaljplanen syftar till att kartlägga förutsättningar för ny lokalisering av Hamre ridcenter. Verksamheten består av ridanläggning med tillhörande ridskola och ridgymnasium. Ridcentret ska rymma upp till 90 hästar med tillhörande byggnader och anläggningar, vilket beräknas uppta en yta på ca 10 hektar. Nuvarande Hamre Ridcenter ligger cirka 3,5 km söder om den planerade nya lokaliseringen. På Hamre ridcenter bedrivs i dag två verksamheter, Hamre ridskola och Västerås ridgymnasium. Det är dessa verksamheter som ska inrymmas i en ny anläggning. Antalet aktiva elever uppgår sammanlagt till nära 600, antalet hästar till ca 85. Verksamheten pågår dagar, kvällar och helger. Motiven till en flytt av Hamre ridcenter är flera, bland annat att anläggningen i dagsläget är lokaliserad i ett för staden intressant område för exploatering med dess närhet till centrum och Mälaren samt att nuvarande anläggning är i stort behov av upprustning, anpassning och utvidgning av de befintliga stallarna. Under 2007 startade Västerås ridgymnasium sin verksamhet på Hamre ridcenter. Detta kräver extra utrymmen för undervisningslokaler och stallplatser, något som är svårt att få plats med på nuvarande yta. Om detta går att läsa mer i MKB:n för detaljplanen. Alternativa lägen för lokalisering av hästverksamhet har bedömts i tidigare genomförd lokaliseringsutredning. Bedömningen är att området vid Björkbacken är den sammantaget bästa platsen för ny lokalisering av Hamre Ridcenter. Om alternativen går att läsa mer om i detaljplanens MKB. Ett ridcenter är en naturlig knutpunkt som främjar möten mellan människor i olika åldrar och skeden i livet. En etablering vid Brandthovda IP innebär ett större upptagningsområde än vid befintlig anläggning och ger många barn och ungdomar med olika bakgrund närhet till ridcentret. I detaljplanen beskrivs ridningen och umgänget med hästen som positivt och med många hälsovinster både fysiskt och psykiskt. 1.2 Vad är en social konsekvensanalys? Den sociala konsekvensanalysen har, i likhet med en MKB , som syfte att vara ett underlag för beslut. Den ska även ge allmänheten förståelse för de konsekvenser som projektet medför. Arbetet löper parallellt med planprocessen och ska på så vis även utgöra en påverkan under processen mot slutlig utformning av planförslaget. Det är därför viktigt att redan i början av 2015-06-02 6(50) planprocessen kartlägga och förstå de sociala konsekvenserna av planförslagets utformning, på så vis kan utformningen anpassas så att negativa konsekvenser undviks, och eventuella positiva konsekvenser kan stärkas. En social konsekvensanalys har sin utgångspunkt i människors upplevelser av en situation. Med detta som utgångspunkt beskriver en social konsekvensanalys hur olika grupper i samhället påverkas av en verksamhet eller en plan, både fysiskt och psykiskt. För att förstå vad en social konsekvens är för något är definitionen av social hållbarhet viktig. I denna rapport definieras social hållbarhet som en individs möjlighet till självutveckling och självförverkligande. Förutsättningarna för att en person ska kunna använda ridcentret efter dess omlokalisering varierar beroende på vem besökaren är, och vilka fysiska och mentala behov denna person har. Upplevelsen hos besökare av anläggningen och brukare av området är centralt eftersom det påverkar hur och i vilken omfattning området kommer att användas framöver. Ett tydligt exempel är upplevelsen av trygghet; Upplever inte ridcentrets besökare att resan till och från anläggningen är trygg, säker eller enkel kan det få som konsekvens att de inte längre vill åka dit eller väljer andra färdsätt. Individuella förutsättningar som kön, ålder, intresse och olika krav på miljöns funktionalitet påverkar i vilken utsträckning upplevelsen påverkas. Exempelvis upplever barn trygghet på andra sätt än vuxna. Upplevelsen påverkas även av yttre faktorer som tid på dygnet, tid på året, omgivande aktiviteter, hur väl upplyst en plats är eller trafikmängden på omgivande gator, för att nämna några exempel. Dessutom kan förändringar i människors närmiljö innebära en oro. Genom att tidigt bemöta oro med information kan oron mildras. En social konsekvensanalys bygger på berördas uppfattning om en plats eller förändring och kan således vara ett steg i ett sådant arbete. En social konsekvensanalys är inte enbart en analys och beskrivning av de sociala konsekvenserna utan syftar alltså även till att gynna medborgarnas delaktighet i det aktuella projektet och i samhällsutvecklingen i stort eftersom ett systematiskt dialogarbete ingår i arbetet. 1.3 Syfte Som beskrivet i avsnittet ovan är social hållbarhet i denna rapport förknippat med ridcentrets besökare och deras möjlighet till användning av anläggningen och verksamheten. Denna sociala konsekvensanalys har som syfte att synliggöra vilka konsekvenserna blir för ridcentrets besökare. Kortfattat kan syftes återges i följande delar: - Identifiera och kartlägga hur omlokaliseringen påverkar besökarnas möjlighet till social hållbarhet. - Identifiera konsekvenser för den sociala hållbarheten för ridcentrets besökare som har betydelse för användningen av ridcentret och dess verksamhet. - Den sociala konsekvensanalysen syftar slutligen till att föreslå åtgärder som mildrar negativa och maximerar positiva konsekvenser för den sociala hållbarheten i planförslaget. Åtgärdsförslagen bör även beaktas i det kommande arbete med gestaltning, projektering samt inom kommunal planering. Med besökare av anläggningen avses främst ridskolans elever, ridcentrets ryttare, personal, åskådare vid evenemang och övriga användare vars huvudsakliga syfte är att involvera sig i eller möjliggöra ridverksamheten. 1.4 Avgränsning Denna sociala konsekvensanalys avgränsas i första hand till att omfatta sociala värden kopplade till ridcentrets verksamhet inom det föreslagna planområdet. Det omfattar både aktiviteter på plats och möjligheterna för verksamhetens besökare att ta sig till och från anläggningen. En andra avgränsning har även skett genom samtal med barn och ungdomar på Hamre ridskola och Västerås ridgymnasium. De aspekter och frågeställningar som elever och besökare på 2015-06-02 7(50) Hamre ridcenter identifierat har fått vara vägledande i arbetet och omfattas av underlaget för konsekvensanalys, se även kapitel 5. De utformningsalternativ som tagits fram och diskuterats under planarbetet utvärderas inte i detalj utan på en övergripande nivå, främst eftersom dessa i skrivande stund inte är klara. Ridcentret främsta besökare är barn och ungdomar, det är också mestadels kvinnor som besöker ridcentret i dagsläget. Detta medför att barn- och, jämställdhetsperspektiv särskilt belyses i analysen. Hälsofrågor såsom olycksrisker, buller och luft belyses i den mån de har en betydande påverkan i miljökonsekvensbeskrivningen som tas fram parallellt med den sociala konsekvensanalysen. Bygg- och genomförandeskedet av den nya anläggningen kommer inte behandlas i denna sociala konsekvensanalys. 2 Metod 2.1 Arbetsmetod Arbetsmetoden består av flera delar varav första delen inventering, syftar till att inhämta kunskap från tidigare utredningar, undersökningar och rapporter samt att kartlägga plats, funktioner och verksamheten. Detta skapar en bild av både nuläget och den framtida anläggningen. Flera intervjuer med ridcentrets besökare och verksamhetsansvariga samt platsbesök genomfördes i detta skede, se avsnitt 2.3 och 2.4. Det togs även en kontakt med mångfaldsstrateg och funktionshindersamordnare vid Västerås stad. Syftet var att få mer information om Västerås stads arbete med mångfald, jämställdhet och barnperspektiv samt om Västerås stads arbete med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Under analysen identifieras konflikter mellan behov som besökare av ridcentret har och planförslagets samt omgivande miljös utformning. Under konsekvensbedömningen identifieras med hjälp av bedömningsmetodiken (se avsnitt 2.2) hur ridcentrets besökare samt övriga användare av planområdet i relation till social hållbarhet, kan komma att beröras av en omlokalisering av anläggningen. Den fjärde och sista delen i metoden är förslag till åtgärder. Här sammanfattas de åtgärder som eventuellt kan användas i projektet för att mildra negativa konsekvenser och maximera positiva konsekvenser för anläggningens besökare. Åtgärdsförslagen innefattar även åtgärder för att förbättra konsekvenserna för social hållbarhet för planområdets övriga besökare. Figur 1 nedan visar utredningens olika delar vilka synliggörs yterliggare med hjälp av frågeställningar som varit aktuella när metoden genomförs. 2015-06-02 8(50) Inventering t.ex. dialoger, tidigare underlag Analys Sortering av inventerat underlag Inventering Analys Vad vet vi, vad behöver vi ta reda på? Vem ska vi fråga? Hur inhämtas barns och ungas synpunkter och erfarenheter? Hur inhämtas kunskap om besökarnas förutsättningar? Hur fungerar dagens område för besökarna idag? Vilka kvaliteter finns? Vilka brister? Behövs mer kunskap? Vilka avvägningar och ställningstaganden har gjorts under projektets gång? Konsekvensbedömning av planförslaget Förslag till åtgärder för fortsatt arbete Konsekvensbedömning Förslag till åtgärder Hur ser förslagen till förändring ut i förhållande till den kunskap som inventerades i början? Vilka konsekvenser, positiva och negativa, innebär det för besökarna i förhållande till andras intressen? Vilka intressekonflikter finns? Vilka barn berörs av beslutet? Vilka konsekvenser är mest relevanta? Vilka åtgärder kan föreslås för att minska negativa konsekvenser? Vilka önskade insatser och åtgärder kvarstår, vem i projektet ansvarar för att dessa tas om hand? Figur 1. Visar metodens olika delar. Frågorna i varje spalt är exempel på hur arbetet kan formuleras i frågor som driver processen framåt. 2.2 Bedömningsmetodik Bedömningsmetodiken används främst i syfte att underlätta konsekvensbedömningen samt att utreda om omlokaliseringen av Hamre ridcenter får positiva eller negativa konsekvenser för besökare och användare av anläggningen. Social hållbarhet definieras i denna rapport som en individs möjlighet till självutveckling och självförverkligande. Förutsättningarna för att en person ska kunna använda anläggningen beror av flera olika nyckelaspekter. Nyckelaspekterna kan bestå av både upplevda och fysiska faktorer, till exempel upplevd känsla av trygghet eller fysiska hinder på cykelbanan till anläggningen. Bedömningsmetodiken består av flera steg, med utgångspunkt i nyckelaspekterna, dessa går att läsa mer om under kapitel 5.1. Nyckelaspekterna används för att tolka de olika perspektiven och bedöma vilken konsekvens omlokaliseringen får för en specifik brukargrupp. 2015-06-02 9(50) Figur 2. Illustrerar konsekvensanalys. bedömningsmetodiken som använts i arbetet med denna sociala Nyckelaspekterna används för att belysa flera olika perspektiv av social hållbarhet. Under varje perspektiv återfinns flera brukargrupper med individuella (och något generaliserade) behov och förutsättningar. Brukargrupperna symboliserar anläggningens tilltänkta och nuvarande besökare. Brukargrupperna och deras förutsättningar jämförs och en konsekvensbedömning genomförs i relation till nyckelaspekterna. Konsekvensen kan vara antingen positiva eller negativ för den enskilda brukargruppen. Därefter följer ett eller flera åtgärdsförslag med syfte att mildra negativ konsekvenser, eller stärka positiv konsekvenser, som omlokaliseringen av ridcentret kan få. Avslutningsvis jämförs konsekvenserna (med föreslagna åtgärdsförslag) med Västerås stads mål i en måluppfyllelse. Detta ger en förståelse för vad de sociala konsekvensera av en omlokalisering får för konsekvenser i relation till kommunens mål och strategiska dokument. 2.3 Intervjuer och fokusgrupper Intervjuer genomfördes med verksamhetschef och ridlärare i syfte att skapa en bättre förståelse för den problembild som Hamre ridcenter möter idag, och tankar om en framtida omlokalisering vid Brandthovda. Intervjuerna var av semi-strukturerad karaktär, vilket betyder att frågorna var öppna och utformade för att uppmuntra respondenten att komma med fördjupad information (Johannessen & Tufte 2002:98). Detta gör det även möjligt för den som intervjuar att ställa följdfrågor och djupdyka i ämnen som kan vara av större relevans för projektet. Fokusgrupper genomfördes med besökare av ridcentret. Fokusgrupp är en öppen diskussion mellan en mindre eller större grupp av människor där deltagarna blir ombedda att diskutera sin åsikt med de andra deltagarna i en specifik fråga (Stewart et al. 2007). Både deltagarna från gymnasiet, ridskolan och skötare var representerade, se Figur 3 för komplett bild av antalet intervjuade. 2015-06-02 10(50) Intervjutillfälle 1 2 3 4 5 Roll inom verksamheten Verksamhetschef Verksamhetsledare Besökare Besökare Besökare Antal personer per intervjutillfälle 1 1 3 2 2 Beskrivning Kvinna, 23 år Ridskoleelever 17-19 år Ridskoleelever 11 år Mamma med dotter, 40 respektive 5 år Figur 3. Visar antalet personer som intervjuats och vilken roll de har inom verksamheten. Med besökare avses elever, ryttare och övriga användare av anläggningen. Under fokusgrupperna fick deltagarna rita ut hur de tog sig till och från Hamre ridcenter och otrygga platser på karta. Ingen av de intervjuade besökarna av ridcentret var man, på grund av att ingen manlig besökare fanns tillgänglig på ridcentret vid intervjutillfället, vilket speglar könsfördelningen av besökarna relativt väl. Intervjuerna varierade från en halv till en och en halv timme per intervjutillfälle. 2.4 Platsbesök Platsbesök genomfördes på planområdet och Hamre ridcentret i syfte att skapa en förståelse för de båda platserna inför analysarbetet. Under platsbesöken genomfördes en inventering av otrygga platser och miljöer som kan påverka valet av färdväg till och från ridcentret. 3 Styrdokument, tidigare utredningar och beslut I detta avsnitt beskrivs kortfattat vad tidigare utredningar och styrdokument inom den kommunala verksamheten kommit fram till. Dessa resultat beaktas vid analysarbetet i denna rapport. Resultaten och besluten kommer även att beaktas under framtagandet av rekommendationer för detaljplanens och dess verksamheters utformning och dess konsekvenser för jämlikhet, jämställdhet och barn. Extra viktigt är att omsätta den kunskap och viljeinriktningar som framgår av dokumenten nedan, i den sociala konsekvensanalysen. Speciellt belyses utredningar och underlag vars innehåll omfattar delar kring social hållbarhet. 3.1 Västerås stad Översiktsplan 2026 Översiktsplanen är ett visions- och strategiskt dokument för hur Västerås stad ska utvecklas långsiktigt för att bli en hållbar stad. En av visionerna heter ”Tillsammans för Västerås” och innebär att planeringen ska ”skapa förutsättningar för gemenskap och social sammanhållning, för tillgänglighet, jämställdhet, trygghet och hälsa samt möjligheter till samvaro och delaktighet. Det betyder att det måste finnas trivsamma boendemiljöer, bra skolor, ett brett kulturutbud, goda kommunikationer, tillgång till fritidsaktiviteter, idrotts- och rekreationsområden, handel och annan service”. I översiktsplanen konstaterar staden att social hållbarhet inte enbart kan adresseras via fysisk planering, men likväl kan den fysiska planeringen skapa förutsättningar för den. Sådana förutsättningar är bland annat tillgången till rekreations- och grönytor, mötesplatser, samt möjligheten att förflytta sig både till fots, cykel, bil eller buss. För att öka tryggheten i staden är en funktionsblandad stad viktigt, där boende och olika typer av verksamheter blandas. Kombineras detta med trygga och säkra kommunikationer där barriärer byggs bort, bidrar det till bättre förutsättningar för social hållbarhet. Det ska även finnas mötesplatser som öppnar för gräns- och generationsöverskridande möten (Västerås stad, 2012). 3.2 Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP 62 Badelundaåsen och Anundshög är populära besöksmål med höga natur- och kulturvärden, översiktsplanens syfte är att peka ut inriktningen för hur området ska utvecklas långsiktigt. I 2015-06-02 11(50) översiktsplanen konstateras några viktiga aspekter att tillgodose för att beakta barn och unga i planen. Utöver befintliga idrottsanläggningar kan ridanläggningen komma att utgöra ännu en målpunkt i området vilket medför att goda kommunikationer i form av gång- och cykelvägar, samt bussförbindelser, är viktigt att säkerställa områdets framtida utveckling. Ridstigar och gång- och cykelvägar i planområdet förordas brett för ökad tillgänglighet, både för besökare och för verksamhetsutövare. Ridstigarna ska förläggas i utkanten av åsen, för att inte öka påfrestningarna på värdefull kulturmiljö. Det ska även ställas krav på kulturmiljöns användbarhet i undervisningssyfte (Västerås stad, 2013). 3.3 Trafikplan 2026 Trafikplanen ska sammanfatta utgångspunkter, planeringsprinciper och framtidsvisioner för trafiken i Västerås. Ett syfte med planen är att öka kollektivtrafikens, gångtrafikens och cyklingens andel av trafikarbetet. Ett annat syfte med planen är kopplingen till ÖP 2026, att säkerställa att trafik- och bebyggelseplanering sker i samklang med varandra och att alla trafikslag behandlas som en integrerad del av stadsstrukturen. Planen omfattar flera strategier där sociala värden berörs, bland annat understryks tryggheten i gång- och cykelinfrastrukturen. Tillgänglighet ges också stort utrymme, där medborgare och näringsliv kan nå målpunkter och aktiviteter som de har behov av. Detta göra ”hela resan”-perspektivet viktigt att beakta, så stadens gång- och cykelnätverk är tydligt och tillgängligt utformat. Det omfattar även ett tryggt och säkert gång- och cykelvägnät som når förskolor, skolor, idrottsanläggningar, lokala centrum, service- och vårdinrättningar. För att öka jämställdheten prioriteras först gång, cykel, kollektivtrafik och sist resor med bil. Figur 4 visar västeråsbornas resvanor. Män använder bil i större utsträckning än kvinnor, medan kvinnor åker kollektivt och går till fots i större utsträckning än män. Cykling är det mest jämställda färdsättet, kvinnor och män cyklar lika mycket i förhållanden till övriga resor. Trafikplanen menar att den höga andelen bilresor för män delvis kan förklaras med att män gör längre resor än kvinnor, män reser i genomsnitt knappt fem mil per dag medan kvinnorna reser tre mil per dag. Upplevelsen av resan skiljer sig också åt mellan kvinnor och män. Den upplevda tryggheten vid resor till fots är hög i de flesta grupper, yngre kvinnor är den grupp som känner sig minst trygga (Västerås stad, 2014). Figur 4. Visar västeråsbornas resvanor och skillnaden mellan kvinnor och män (Västerås stad, 2014). 2015-06-02 12(50) 3.4 Handlingsplan för ökad och säker gång- och cykeltrafik 2015-2019 Handlingsplan innehåller konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen i kommunen och fastställda mål. Målen omfattar bland annat att västeråsborna är nöjda med fotgängar- och cykelmöjligheterna i staden, och att antalet dödade eller svårt skadade i trafikolyckor ska minska. Syftet med dokumentet är att konkretisera ÖP 2026 och trafikplan 2026, vilket omfattar åtgärder för att möjliggöra en ökad och säker gång- och cykeltrafik i Västerås och samtidigt skapa ett hjälpmedel och riktlinjer för planering och projektering vid bland annat planarbete. Flera planeringsprinciper för att sörja för en god utformning av kommunens infrastruktur, och omfattar bland annat tillgång till cykelparkeringar, siktskymmande växtlighet, utformning av gång- och cykelbanor, passager, hinder på gång- och cykelvägnätet samt prioritering mellan trafikslagen. Flera strategier för att nå målen presenteras också. Strategierna innehåller flera konkreta åtgärder och berör bland annat sociala dimensioner inom områdena: Stadsplanering, stadsmiljö, trafiksäkerhet, upplevd trygghet, fysisk tillgänglighet, koppling till kollektivtrafik samt information (Västerås, 2015). 3.5 Trafikutredning Brandthovda IP Trivector Traffic har på uppdrag åt Västerås stad under 2014/2015 genomfört ett utredningsarbete med syfte att ge kommunen underlag avseende parkeringsbehov samt utveckling och utformning av nya kopplingar för gång- och cykeltrafik till Brandthovda IP och den ridanläggning som planeras vid Tortunavägen. Förslaget omfattar bland annat nya gångoch cykelvägar utmed Tortunavägen, vilka ansluter till existerande gång- och cykelnät vid Stockholmsvägen i söder, samt vid Bjurhovdavägen i norr. Förslaget medför också anslutning till existerande busshållplatser utmed Bjurhovdavägen. Flera åtgärder i trafikmiljön rekommenderas för att göra bilister uppmärksamma på eventuella fotgängare, såsom vägkuddar och nedskyltad hastighet till 30 km/h (Trivector, 2015). 3.6 Kartläggning av västeråsarnas kultur-, idrotts- och fritidsvanor ur ett jämställdhetsperspektiv År 2010 genomförde Västerås stad en kartläggning av västeråsbornas kultur-, idrotts- och fritidsvanor ur ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med kartläggningen var att skapa förutsättningar för en jämställd fritid för flickor/kvinnor och pojkar/män samt att ge beslutsfattare på olika nivåer underlag för att styra och rättvist fördela anslagen för kultur- och fritidsverksamheten för barn och ungdomar i kommunen. Utredningen visar bland annat att: - Flickor och pojkar följer traditionella mönster när de väljer idrottsgrenar. Flickor dominerar inom ridning och konståkning medan pojkar dominerar ishockey och till exempel budo. I de flesta idrottsgrenar är de utövande pojkarna i majoritet men det finns en rad idrotter där flickornas andel har ökat under de senaste 10 åren. Antal föreningar där flickor är i majoritet har också ökat. - Endast ett fåtal av ryttarna i ridlekisgrupper är pojkar och detta håller i sig upp till 20- års ålder. Hos de två stora ridföreningarna i Västerås tätort ökar andelen manliga ryttare bland de vuxna medlemmarna och når idag över 10 procent. - Flickors och pojkars rid- och hästintresse ser olika ut. Ofta börjar pojkar rida när de är lite äldre än flickor vilket innebär att de, av naturliga skäl, ligger efter de jämnåriga flickorna. Det är heller inte ovanligt att pojkar som rider blir retade av kompisar. Flickor tillbringar mycket tid i stallet även när de inte rider. De kommer till stallet för att de tycker om att hålla på med hästarna och för att umgås med sina kompisar. Pojkarna kommer till stallet när det är dags för ridlektion. För flickorna fungerar stallet mer som en fritidsgård där de tillbringar en stor del av sin fritid, för pojkarna fyller inte stallet denna funktion. 2015-06-02 13(50) - Ridningen är en av de idrotter som under flera år fått minst stöd per medlem. Detta beror främst på att antal deltagare vid varje aktivitetstillfälle har legat till grund för bidragets storlek. Ungdomar som rider tillbringar en stor del av sin tid i stallet utan att de deltar i ridlektion och denna tid är inte bidragsgrundande även om den är hästrelaterad. Dock har bidragssystemet i denna form från och med år 2011 förändrats, nu beviljas idrottsföreningarna föreningsbidrag för sin barn- och ungdomsverksamhet utifrån samma principer som kulturföreningarna. Det här innebär bland annat att föreningarna i förväg får redogöra för sin verksamhet och budgeterade kostnader. Det finns ingen mätning som jämfört med det nya fördelningssystemet som infördes 2011, men med det finns större möjligheter att utifrån föreningarnas planerade verksamhet på ett bättre sätt se till att resurserna fördelas jämställt (Västerås stad, 2010). 3.7 Jämställdhetsprogram Västerås stad har undertecknat CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions) om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Därmed har kommunen förbundit sig att integrera jämställdhetsperspektivet systematiskt i alla verksamheter (Västerås, 2013). 4 Förutsättningar 4.1 Mål Se avsnitt 8 Mål och måluppfyllelse. Målen omfattar Västerås stads strategiska dokument och program. 4.2 Beskrivning av verksamheten och dess förutsättningar Följande beskrivning av Hamre ridcenter och dess verksamheter är baserade på intervjuer med verksamhetsansvariga och verksamhetsutövare samt platsbesök vid Hamre ridcenter. Delar av informationen kommer även från Trivectors (2015) trafikutredning samt innehållet i kommunens detaljplan. I dagsläget består Hamre Ridcenter av två typer av verksamheter. Anläggningen huserar både Hamre ridskola och Västerås ridgymnasium. Flera privata hästar är även uppstallade inom verksamheten. Hamre ridskola har elever i åldrarna 7-65 år även om majoriteten, ca 65 %, är barn och ungdomar från 7-17 år. Den absolut största gruppen är flickor i åldrarna 11-16 år. I detaljplanen understryks vikten av att ridskolor ofta fungerar som en mötesplats för hästintresserade ungdomar men också som en mötesplats för medföljande föräldrar, mor- och farföräldrar och så vidare. Hamre ridskola besöks dagligen av mellan 400-500 personer. Ungefär hälften, ca 200 personer, kommer till verksamheten med cykel och 10 % använder kollektivtrafiken. Busshållplatsen ligger i dagsläget i direkt anslutning till verksamheten, vilket medför att många finner det bekvämt och enkelt att ta bussen. Av de ungdomar som intervjuats upplevs vägarna i närheten som riskfria, med god översikt och bra cykelvägar genom närliggande bostadsområden. En stor del av de barn som besöker ridcentret skjutsas till verksamheten, men det finns även ungdomar och andra besökare som kör bil själva till ridcentret (Trivector, 2015). Ridskolans verksamhet omfattar årligen återkommande evenemang då antalet besökare är stort, vilket kräver extra parkering för besökare och plats för hästransporter. Hästverksamhet är en av de mest resurskrävande fritids- eller sportaktiviteter, speciellt för de många privata hästägarna där skötseln av hästen är tids- och resurskrävande. Detta medför att en stor del av både hästägarens, och i flera fall även dennes familj, lägger stora delar av sin tid och sina resurser på denna aktivitet. Verksamheten blir därmed också en familjeangelägenhet och i många fall en stor del av utövarnas liv. Många av de barn och ungdomar som är knutna till 2015-06-02 14(50) ridcentret men som inte har en egen häst får möjlighet att hjälpa till att ta hand om både ridskolans hästar och de privata hästarna. Detta medför att barnen kommer i kontakt med och tillfälle att lära sig av hästägare med olika bakgrund, ålder och erfarenhet. Västerås ridgymnasium är ett treårigt naturbruksprogram med inriktningen hästhållning. Gymnasiet har cirka 75 elever och 5 anställda lärare. Från ridanläggningen finns i dagsläget även två ridstigar, en cirka 2,5 km och en cirka 3,5 km. Ridstigen är ett mycket uppskattat moment och enligt ungdomarna i verksamheten är det också ett måste eftersom hästarna blir uttråkade utan miljöombyte. Ridstigarna innehåller många uppskattade element, så som terrängridning, hinder och öppna hagar för galopp. I dagsläget är slingan inte upplyst och stora delar löper genom varierad terräng på åsen intill ridcentret, se Figur 5. Enligt intervju med student på ridgymnasiet nyttjas ridstigen av dem, cirka 2-3 gånger i veckan. I intervjuer med verksamhetsansvarig och ridlärare framkommer det att det skett en förändring bland verksamhetens medlemmar. Tidigare, fram till början av 2000-talet var det vanligt med så kallade ”ridtjejer”, som var i stallet från morgon till kväll. Dagens verksamhet påverkas av konkurrerande verksamheter eftersom att det är vanligare idag att medlemmarna även prioriterar andra aktiviteter och spenderar i snitt mindre tid på ridning. I dagsläget finns inga aktiviter som är riktade endast för personer med funktionsnedsättning utan de hänvisas till en annan ridanläggning i Västerås. Det beror, enligt verksamhetschefen, på att målgruppen inte är tillräckligt stor utan täcks in av den konkurerande verksamhetens lektioner. 2015-06-02 15(50) Figur 5. Nulägesinventering av Hamre ridcenter och dess omgivning. Kartmaterial från Västerås stad. Illustration av Tyréns. 2015-06-02 16(50) 4.3 Nulägesbeskrivning av planområdet Detta avsnitt är baserat på en inventering av området för föreslagen detaljplan, samt dess omgivning. Inventeringen genomfördes av Tyréns den 21 april 2015. Stort fokus lades på funktionerna kring planområdet, samt närliggande infrastruktur. Aspekter som kan ha betydelse för planområdets sociala värden har identifierats, se även Figur 7. Nedan, Figur 6, illustreras översiktligt dagens lokalisering av Hamre ridcenter samt området för den tilltänkta omlokaliseringen. Platsen för omlokaliseringen ligger drygt 3 kilometer norr om dagens ridcenter. Figur 6 visar dagens lokalisering av Hamre ridcenter i relation till omlokaliseringen i rött. Det rosa området markerar Västerås stadsutbredning. Illustration av Tyréns. 4.3.1 Brandthovda IP IK Oden och Västerås korpfotboll bedriver verksamhet på Brandthovda IP. Idrottsplatsen rymmer sammanlagt 6 fotbollsplaner av olika storlekar. Aktiviteterna riktar sig främst till barn och ungdomar, men även i viss utsträckning till vuxna. Antalet matcher som pågår samtidigt uppgår till tre. Västerås korpfotboll har sin verksamhet schemalagd i huvudsak från måndag till fredag. Parallellt med korpmatcherna kan även IK Oden bedriva träningsverksamhet. I nuläget är antalet besökare till Brandthovda IP:s verksamheter som störst under vardagar och uppgår till ca 250 besökare kvällstid. Uppskattningsvis hälften av besökarna tar sig till idrottsplatsen med bil. För verksamheten finns cirka 60 asfalterade parkeringsplatser framför klubblokalen som under vardagskvällar alltid är fulla. På Brandthovda IP arrangeras fyra större evenemang varje år; slutspel, Fotbollens dag, Aros-cupen och McDonalds-cupen. Därtill anordnas några mindre 2015-06-02 17(50) cuper. Vid större cuper används hela den befintliga grusplan som parkeringsyta och även vissa gräsytor öppnas upp som parkering. Trots detta händer det att bilar parkeras utmed Tortunavägen (Trivector, 2015). Utöver fotboll anordnas även ”bakluckeloppis” på Brandthovda IP:s grusplan varannan söndag från maj till oktober, vilket lockar många besökare (Loppis i luckan, 2015). 4.3.2 Gator och trafik Gatunätet består främst av Tortunavägen som utgör huvudsaklig transportled genom planområdet. I närheten återfinns även mindre gator i anslutning till villabebyggelsen Brandthovda och industriverksamheten vid Hälla. Dagens ridanläggningen i Hamre, omgiven av Hamregatan respektive Björnövägen, trafikeras av 400 respektive 2600 bilar/dygn. De vägar som återfinns intill eller i planområdet vid Brandthovda är Tortunavägen samt Bjurhovdagatan. Dessa trafikeras av 4900 fordon/dygn respektive 5900 fordon/dygn (Trivector, 2015). Utmed Tortunavägen saknas cykelvägar. Vid Brandhovda IP ansluter cykelväg och löper västerut genom villabebyggelsen i Brandthovda. Cykelvägen löper bitvis på villagatorna i området och bitvis enskilt genom parkmark. Villagatorna är upplysta men däremot saknar enskilda gång- och cykelvägar mellan villagatorna belysning och skyltning. Flera upptrampade gångstigar löper genom planområdet från idrottsplatsen mot busshållplatsen vid Bjurhovdagatan i norr och upptrampade gång- och cykelvägar återfinns även utmed Tortunavägen (Trivector, 2015). Planområdets närmaste busshållplats återfinns utmed Bjurhovdagatan. Busshållplatsen är väl upplyst och omfattar vändplats och väderskydd samt är utrustad med cykelparkeringar (se Figur 8). 2015-06-02 18(50) Figur 7. Nulägesinventering av området kring Brandthovda IP med markerat planområde. Kartmaterial från Västerås stad. Illustration av Tyréns. 2015-06-02 19(50) Figur 8. Upptrampade stigar återfinns mellan busshållplatsen och Brandthovda IP i dagsläget. Även längs Tortunavägen förekommer gående (och cyklister). Grusvägen som ansluter Tortunavägen leder vidare till Badelundaåsen som tillsammans med Brandthovda IP är viktiga målpunkter. Underlag: Trivector, 2015. Kartmaterial från Västerås stad. Illustration av Tyréns. 4.4 Planförslag Planen omfattar två fullstora ridhus med tillhörande faciliteter, hagar, evenemangsytor samt servicebyggnader med undervisningslokaler, café, reception och omklädningsrum (se Figur 9). Angöring till ridanläggningen sker från Tortunavägen. Parkering för den dagliga verksamheten finns i anslutning till anläggningen, vid entrén, i den västra delen av planområdet. Vid evenemang finns ett behov av kompletterande uppställningsplatser för besökandes bilar och hästtransporter. I detaljplanen föreslås nya gång- och cykelväg, nya passager, gångstigar och ridstigar till omgivande målpunkter, bland annat Brandthovda IP och Badelundaåsen. 4.4.1 Anläggningens placering och funktion Placeringen av anläggningen syftar till att behålla de visuella kvaliteter och siktlinjer som återfinns i det storskaliga kulturlandskapet. För att behålla siktlinjerna kommer de större byggnaderna, främst byggrätt för stallbyggnader, servicebyggnad samt ridhus, vara indragna cirka 40 meter från Tortunavägen. Byggnader som ridhusen, med stora volymer, föreslås placeras med gaveln mot Tortunavägen för att även fortsättningsvis skapa en öppenhet och möjliggöra vyer av åsen från Tortunavägen. 2015-06-02 20(50) Figur 9. Visar planområdets södra del där hela det nya ridcentret föreslås lokaliseras. Funktionerna illustrerar förslag på utformning, vilka kan komma att ändras. Kartmaterial från Västerås stad. Illustration av Tyréns. 4.4.2 Utemiljö Utemiljön kring de nya anläggningarna domineras av rasthagar samt hagar för bete, lösdrift och ridbana. En cirka 2,5 km lång preparerad/hårdgjord ridstig som är till för ridskolans elever och övriga som är uppstallade på anläggningen planeras i kanten av åkermarken. Då det finns många befintliga stall med hästar i närheten som idag nyttjar åsen för ridning finns planer på att anlägga en gemensam ridstig vid foten av Badelundaåsen. Ett förslag till sträckning, framtaget tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland, presenterades i Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP 62. Gatunät Tillskottet av bilburna besökare till den nya ridanläggningen visar att antalet förväntade bilbesökare uppgår till ca 200 besök per dag, dvs 400 trafikrörelser i området (Trivectors 2015). Besöken är tidsmässigt främst på eftermiddagar och kvällar på vardagar och dagtid på helger. Parkering anläggs vid ridcentret med plats för cirka 50 bilar som ska användas i den dagliga verksamheten. En bit in i området finns utrymme för uppställning av hästtransporter. Vid större evenemang med publiktillströmning kan biluppställning även ske på grusplanen vid Brandthovda IP (rymmer cirka 280 parkeringsplatser) samt på tillfälliga ytor. Det kommer också bli varuleveranser till och från ridcentret för foder, halm, gödsel med mera. Varuleveranser ges en separat in/utfart. Kollektivtrafik Enligt planförslaget är en förutsättning för byggnation av gång- och cykelväg utmed Tortunavägen är att den blir belyst, att passager hastighetssäkras till 30 km/h samt säkerhetshöjande och fartbegränsade åtgärder genomförs. 2015-06-02 21(50) Cykelparkeringar vid ridcentret föreslås ligga i direkt anslutning till entrén. Gång- och cykelvägar Det finns två busshållsplatser inom 1 km till planförslaget. En ny gång- och cykelvägen förbinder ridcentret med närmaste busshållplats, som är lokaliserad ca 500 meter från ridcentret. Busshållplatsen trafikeras av stadslinje 1, som är stadens mest trafikerade linje. Turtätheten är cirka 10 minuter på vardagar fram till 18, därefter avgår bussen var 15.e minut fram till kl 20, då bussarna går var 30.e minut. På helgerna avgår bussen med 15 minuters intervall fram till kl 18, därefter var 30.e minut. Förortslinje 23 stannar vid hållplats längs Tortunavägen i Bjurhovdavägens förlängning och avståndet till platsen för ridcentret är närmare 800 meter, om besökaren promenerar utefter Tortunavägen. Förortslinje 23 avgår vardagar under högtrafik (kl 05.30-16.00) en gång varje timme. Gul stadslinje 5 går från Tunbytorp via centrum till Hälla, med cirka fyra avgångar i timmen. Västmanlands lokaltrafiks busskort gäller på både stadslinje och förortslinje. I en trafikutredning för framtagen för planområdet bedöms antalet resande från och från ridcentret med förortslinje 23 vara mycket lågt, på grund av avstånd och låg frekvens (Trivector, 2015). 4.4.3 Framtida förändring av verksamheten Verksamhetsledaren och en av ridlärarna berättar om ridcentret som en verksamhet i förändring. Idag står hästarna på Hamre Ridcenter i boxar eller spiltor när de inte är i hagen. I framtiden önskar verksamheten utveckla lösdrift. Lösdrift innebär att hästarna kan röra sig fritt på en större yta. Fodring sker tekniskt via ett system där varje häst förses med halsrem och ett chip som styr hur mycket hästen kan äta från utfodringsstationen. 5 Underlag för konsekvensanalys Kapitlet beskriver nyckelaspekterna för konsekvensbedömningen, samt mer specifika förutsättningar för planområdets och ridcentrets olika besöksgrupper. Nyckelaspekterna och brukargruppernas förutsättningar ligger till grund för konsekvensanalysen. 5.1 Nyckelaspekter vid konsekvensbedömning Nyckelaspekterna används som kvalitativa bedömningsgrunder för konsekvensanalysen. Mer om nyckelaspekterna går att läsa i avsnitt 2.2. 5.1.1 den kommande Trygghet Trygghetsaspekten kommer belysas mer specifikt i avsnitten 5.2 och 5.3. Upplevelsen av trygghet är avgörande för var vi rör oss och hur vi rör oss. Det påverkar vilka aktiviteter vi kan delta i, hur vi mår och vilka möjligheter vi har att möta och umgås med andra människor. Stora skillnader finns i upplevelsen av trygghet när man rör sig ute, mellan kvinnor och män, ungdomar och äldre, rörliga och mindre rörliga, eller mellan andra grupper i samhället, innebär helt olika förutsättningar för dessa grupper att leva sina liv. Känslan av att vara trygg nog för att vilja och kunna röra sig ute vid olika tider på dygnet och året samt på olika platser, handlar alltså i grunden om demokrati och rättvisa. 5.1.2 Orienterbarhet och överblickbarhet Orienterbarhet handlar om att kunna läsa av ett område, att förstå vart man ska gå för att komma dit man vill. Stråk, som till exempel gång- och cykelvägar bör följa en kontinuitet och likformas för att öka orienterbarheten. Stråk som plötsligt bryts av ger sämre orienterbarhet, liksom stråk där det är tvära riktningsförändringar och där man inte ser vad som händer längre fram. En miljö som är självinstruerande och tydligt orienterbar blir tryggare och mer tillgänglig. 2015-06-02 22(50) Överblickbarhet är möjligheten att kunna se vart man är på väg och vad som händer på en plats. God överblickbarhet är goda siktmöjligheter utan dolda ytor som gynnar både övervakning och orienterbarhet, eftersom man då mer kan se vart olika stråk leder, se andra människor samt själv känna sig sedd. 5.1.3 Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet har en bred och allmän betydelse, men har i detta projekt främst en koppling till betydelsen av den fysiska utformningen av planområdet och resan till och från anläggningen. Så gott som samtliga individer i samhället kommer, i någon fas av livet, ha en eller flera funktionsnedsättningar av större eller mindre omfattning. Med funktionsnedsättning avses nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Denna aspekt handlar om att gång- och cykelvägar, anläggningen samt dess omgivning utformas så att alla kan ta del av den. Miljön ska kompensera för funktionshinder på snarlika villkor. 5.1.4 Närhet Nyckelaspekten närhet handlar i denna rapport främst om möjligheten att ta sig från en målpunkt till en annan utan avskärmande barriärer. Resan är central, men också avståndet mellan individen och ridcentret. Ridcentret är en given målpunkt, antingen som start eller slutmål för resan. Närhet handlar om avstånd och hur man som besökare av anläggningen tar sig till huvudstråk inom gång- och cykelnätet i Västerås stad, vilka kollektivtrafiksmöjligheter som finns, eller hur olika funktioner som avlämnings- och upphämtningsplats, samt cykelparkering, är lokaliserade inom planområdet. Begreppet närhet är även för brukargruppen barn starkt förknippat med rörelsefrihet, vilket beskrivs närmare i avsnitt 5.2.2. 5.1.5 Socialt liv Flera individer använder en miljö om de upplever att miljön är trygg, vilket skapar fler personliga möten och därmed ger ett ökat socialt liv som gör den ännu tryggare. Socialt liv handlar om att synliga aktiviteter skapar trygghet genom så kallad övervakning. Det kan även omfatta personal- och besöksantal på ridcentret i sig. Ett bemannat ridcenter, eller annan närliggande service eller aktiviteter ökar tryggheten. Flera aktivitets-täta målpunkter i närheten av ridcentret, och utmed vägen till och från anläggningen, kan hjälpa till att skapa ett starkare socialt liv. 5.2 Barns specifika förutsättningar Som barn räknas alla människor mellan 0 och 18 år. Barn har tidigare varit en åsidosatt grupp inom samhällsplaneringen, ofta har barnens behov tolkats av vuxna och deras upplevelser och behov rationaliserats bort till fördel för vuxnas tolkningar. I FN:s barnkonvention framgår att barnet ska ha rätt att uttrycka sina åsikter i beslut som rör hen, vilket bör innebära att ett barnperspektiv bör beaktas i fysisk planering av områden där barn kan förväntas befinna sig. Barns förutsättningar att uppleva och reagera på sin omgivning skiljer sig från vuxna, men utgör ett livsnödvändigt behov för barnens utveckling. Gruppen barn är även en mycket heterogen grupp med många olika behov. I Västerås stads översiktsplan 2026 understryks vikten av att anpassa och utforma bebyggelsemiljön efter barnens behov och skapa miljöer som gör att barnen kan röra sig, leka och uppleva utifrån sina egna förutsättningar. En viktig aspekt som framhävs är ett tryggt och säkert nät av gång- och cykelvägar som leder till skolor, idrottsanläggningar och andra målpunkter som barnen nyttjar inom kommunen (Västerås stad, 2012). Inom planeringen är det viktigt att göra skillnad på begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Det förstnämnda handlar om att vuxna tolkar barnens behov utifrån ett vuxet perspektiv. Att utgå från ett barnperspektiv syftar på att utveckla verksamheter så att de tillgodoser barnens behov och inte låter ett vuxenperspektiv dominera. Barnens perspektiv innebär att barnen involveras i processen och en dialog där barnens tankar och idéer tas tillvara och beaktas i beslut som rör dem. Det ska understrykas att denna sociala konsekvensanalys är 2015-06-02 23(50) ett försök till att beskriva konsekvensera för brukargruppen barn, inte att involvera barn i beslutsprocessen av utforningen och lokaliseringen av Hamre ridcenter. Barnen har involverats för att bättre förstå vilka behov denna brukargrupp har, och hur de eventuellt påverkas av en omlokalisering. 5.2.1 Barn i trafiken Barn kan ha svårigheter att sprida uppmärksamheten vilket gör att trafiksystem som är komplexa och oberäkneliga kan innebära svårigheter samt ökade risker för barn i trafiken (Trafikverket, 2011). Det är inte förrän vid 12-14 års ålder som barn utvecklat sin förmåga att tolka trafiksituationer. De börjar dock röra sig ensamma i trafiken som fotgängare och cyklister mycket tidigare, om än inom ett begränsat område. Barn i åldrarna 11-12 år är särskilt utsatta då de har behov av att röra sig längre från bostaden men inte helt har utvecklat sin förmåga att tolka mer komplexa trafiksituationer (Sveriges kommuner och landsting, 2005). I Folkhälsoinstitutets rapport från år 2007 hänvisas till forskning som visar på att barn och ungdomar som tar sig till skolan eller andra regelbundna målpunkter på ett aktivt sätt, exempelvis promenerar eller cyklar, är mer aktiva även under resten av dagen (Statens folkhälsoinstitut, 2007). En undersökning genomförd av Björklid visar dock att andelen barn i åldrarna 7-9 år som går själva till skolan har minskat från 1970-talet till 1990-talet. Med andra ord är det viktigt att barns skolvägar, men även vägarna till deras fritidsaktiviteter, är trygga och säkra. Biltrafiken har medverkat till att barnens rörelsefrihet har minskat. Att barriärer av olika slag undviks vid planeringen eller byggs bort för att minimera hinder för barns aktiva transport till skolan och fritidsaktiviteterna är även det viktigt (Björklid, 1992). 5.2.2 Närhet, barns rörelsefrihet och barriärer Rörelsefrihet handlar om möjligheten att kunna röra sig på egen hand i sin närmiljö utan att begränsas av fysiska eller mentala faktorer. Barns rörelsefrihet har minskat under de senaste decennierna på grund av olika hinder i samhället såsom långa avstånd till destinationer, hög trafikvolym och höga hastigheter på motorfordon samt otrygga skolvägar. Barns resande är idag betydligt mer begränsat än för 50 år sedan (Björkelid, 1992). Genomfartsleder och gator med hög trafik påverkar barnens rörelsefrihet eftersom de inte är fria att ta sig till platser på egen hand. Kollektivtrafiken har en mycket viktig roll för att nå en samhällsförändring, liksom ett väl utbyggt och säkert gång- och cykelnätverk. Föräldrars oro är ofta en viktig anledning till varför barnens rörelsefrihet inskränks. Föräldrar skjutsar barn och unga i högre utsträckning nu än tidigare, vilket varken är bra för barnets utveckling eller trafiksäkerheten kring barnens målpunkter (Freeman, 2011). Flera aspekter är viktiga för att påverka föräldrar och barn att vilja åka mer kollektivt. En miljö där barnen känner sig trygga, och där föräldrar känner sig trygga med att lämna sina barn, är mycket viktigt. Det kan handla om den fysiska utformningens betydelse för barnen att kunna orientera sig i olika miljöer, till exempel tydlig skyltning och markeringar. Andra funktioner som barnen själva efterfrågar är att säkert kunna parkera cykeln intill målpunkten samt smidiga platser att bli upphämtade och avlämnade på (Trelleborgs kommun, 2013). Brister och otydlighet i den fysiska utformningen är starkt bidragande orsaker till kollisioner och trafikolyckor som drabbar fotgängare och cyklister. Områden och gatumiljöer som tillåter hög trafikvolym och hög fart, exempelvis breda och raka gator utan träd, orsakar generellt sett fler olyckor som exempelvis drabbar barn (Statens folkhälsoinstitut, 2007). Barriärer är hinder som försvårar för en människa att ta sig mellan två platser. Upplevelser av vad som är en barriär är individuellt. Följande barriärer är viktiga att uppmärksamma vid utförande av en barnkonsekvensanalys: Hårt trafikerande vägar (barn är mer känsliga för vägar än vuxna och kan uppleva dem som barriärer då vuxna inte gör det). Dåligt upplysta eller övergivna områden. 2015-06-02 24(50) Järnvägsspår. Uppförsbackar. Områden som upplevs obehagliga. Barn begränsas särskilt av högt trafikerade vägar. Gator och torg kan utgöra bra platser för lek om trafiken är begränsad och reglerad med låg hastighet. Det är alltså inte nödvändigtvis gatorna i sig som utgör barriärer eller är osäkra utan snarare bilarna. I fråga om närhet och rörelsefrihet så är det även viktigt att uppmärksamma tillgången till kollektivtrafik, dess turtäthet och placering av hållplatser. Barn och unga är mer beroende av kollektivtrafiken än vuxna vilket innebär att brister i kollektivtrafiksystemet kan påverka deras rörelsefrihet i stor utsträckning (Sveriges Kommuner och Landsting, 2005). En tänkbar effekt är att ju äldre barnen blir desto större blir området som de vistas i, vilket ställer än högre krav på kollektivtrafiken. 5.2.3 Trygghet Det är viktigt att skilja på begreppen ”trygg” och ”säker”. Det senare syftar till att omgivningen är riskfri och att det inte sker olyckor eller brott. Begreppet trygghet handlar däremot om den subjektiva upplevelsen av hur det är att vistas på en plats eller utföra en verksamhet. Faktorer som kan påverka barns upplevelse av trygghet generellt är exempelvis dålig belysning, stökig och skräpig miljö, våld eller fara, nya och främmande inslag eller människor som bryter mot sociala normer och beter sig annorlunda (Freeman & Tranter, 2011; Augur, 2013). I en studie som har genomförts med ett nittiotal barn i olika åldrar visade att mer än hälften av dem kände rädsla inför trafik och bilar. Barnen menade att exempelvis skymd sikt och trafikanter som inte följer trafikreglerna var orsak till detta. Särskilt barn boende i trafikintegrerade områden (villa- samt innerstadsområde) kände mer oro inför trafiken än vad barn boende i trafikseparerade områden gjorde. De platser där barnen är som mest utsatta är vid korsningar, kring parkerade bilar, övergångsställen och nära busshållplatser. Många av de dödsolyckor som sker är vad man tidigare kallade utrusningsolyckor (begreppet tenderar att lägga skulden för olyckan på barnen, emellertid är det oftast bilen som är problemet) och sker då barnen korsar en väg (Björklid, 1992). En sammanställning av statistik från Rädda barnen (2011) visar att kollektivtrafiken är den plats där barn känner sig mest otrygga i sin vardagsmiljö. Undersökningen visar att upp till 28 % av de tillfrågade barn och ungdomarna sällan eller aldrig känner sig trygga i kollektivtrafiken på kvällen. Flickor är generellt mer otrygga än pojkar. Orsaken till flickornas otrygghet är ofta hotfulla äldre män och flera av dem hade erfarenheter av män som gjort sexuella närmanden. Näst efter kollektivtrafiken kommer platser som ”på stan” och ”bostadsområde” kvällstid. 2015-06-02 25(50) Figur 10. Sammanställning av barns upplevelser av otrygga platser. Figuren visar att flickor generellt är mer otrygga än pojkar (Rädda Barnen, 2011). Dialoger med barn och ungdomar (13-17 år) visar att det sociala livet på en plats är viktigt, främst att större mängder människor som passerar och/eller uppehåller sig på en plats har positiv påverkan på känslan av trygghet. Det upplevs av ungdomar som trygghetsskapande eftersom det alltid finns någon i närheten som kan ingripa om något obehagligt inträffar. Det förekommer även känslor av otrygghet som en följd av allt för stora mängder människor (Augur, 2013). 5.2.4 Orienterbarhet och översiktbarhet För barn och unga går orienterbarheten hand i hand med tillgänglighet och trygghet: Tydliga kännetecken som barnen kan avläsa i sin miljö så att de känner igen sig minskar känslan av otrygghet och bidrar till att barnen vågar, och kan, röra sig mer självständigt, vilket ökar tillgängligheten till olika platser och aktiviteter (Heurlin-Norinder, 2005). Barns behov av tillgänglighet och säkerhet nämns också som en förutsättning för att uppnå ett transportsystem som passar alla (Regeringens proposition 1997/98:56). Huruvida en miljö är tillgänglig eller inte kan också ”mätas” på olika sätt. I rapporten ”Barnen och den fysiska miljön” definierade barnmiljöutredningen tillgänglighet. Tillgänglighet är dels objektivt mätbart (gångavstånd från bostad till en aktivitet), dels upplevd (både gällande avstånd och framkomlighet) men innebär även rätten att använda en plats, både juridiskt och socialt (SOU 1975:36, sid. 71). En viktig förutsättning för orienterbarheten är att miljöer utformas så att barn kan ”avläsa” den, göra sig en bild – en föreställning, av den. Känslan av plats och samanhang är viktigt, och flera aspekter kan bidra till detta, bland annat tydliga kännetecken och en sammanhållen struktur. För barn ökar orienterbarheten om miljön inte är alltför repetitiv och monoton, utan innehåller tydliga orienteringspunkter i form av fysiska element som sticker ut och ”överraskar” (HeurlinNorinder, 2005). Det kan till exempel handla om växtgestaltning, möblers utformning, husfasaders färg eller markmaterialens mönster. En tydlig orienterbarhet bidrar till platskänsla vilket i sin tur bidrar till att barn och unga lär sig behärska sin omgivning. Orienterbarhet bidrar till att barnen får möjlighet att erfara sin närmiljö 2015-06-02 26(50) och att lära sig hantera flera sorters situationer, kunskap som är avgörande i en människas utveckling. Barnen ges möjlighet att utforska lek, men även obehagliga situationer, likväl som ta eget ansvar, testa sin rädsla och sina gränser. Detta leder till att barnen upplever att de har kontroll och ökar på så sätt deras självkänsla (Heurlin-Norinder, 2005). Gällande översiktbarhet är både barnens fysiska och mentala kapacitet viktiga förutsättningar. Barn är kortare än vuxna och har som tidigare nämnt sämre förmåga att tolka trafiksituationer, vilket medför speciella krav på utformning för att tillmötesgå dessa behov. 5.3 Förutsättningar för jämlikhet och jämställdhet Med jämlikhet menas att alla människor är lika mycket värda och omfattar alla individer i samhället. Ordet jämlikhet kommer från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (FN, 1948). Diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. Jämlikhet och tillgänglighet i fysisk planering handlar om att samrådsprocessen ska vara demokratisk och öppen samt att samhället ska utformas så att alla personer blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlika i levnadsvillkor. 5.3.1 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Västerås stad beskriver funktionsnedsättning som att en person har en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga – till exempel att en person har en synskada eller en utvecklingsstörning. Funktionshinder är inte en egenskap hos den enskilda individen, utan ett förhållande mellan individen och omgivningen den befinner sig i. Funktionshinder innebär förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Personer med funktionsnedsättning är bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar (Program för personer med funktionsnedsättning, 2014, Region Värmland, 2015). 5.3.2 Jämställdhet är en del av jämlikhet Jämställdhet är en förutsättning för jämlikhet. Jämställdhet avser just förhållandet eller jämlikheten mellan könen, det vill säga mellan man och kvinna. Jämställdhet är därmed en av flera förutsättningar för jämlikhet. Jämställdhetsperspektivet i samhällsplanering handlar om att förstå varför det finns skillnader mellan män och kvinnor och ta bort de ojämlikheter som finns. Att arbeta med jämställdhet innebär att anpassa arbetet efter den plan eller det projekt som en för närvarande har framför sig. Sverige har definierat ett jämställdhetsmål som innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. När planförslaget bedöms gentemot jämställdhetsmålet är trygghet en viktig faktor eftersom hur trygga människor är påverkar deras rörelsefrihet. Såväl kvinnor som män oroar sig för att bli utsatta för våld i det offentliga rummet, men kvinnor upplever en högre grad av otrygghet än män. Vidare är otrygghet den faktor som mest begränsar kvinnors möjlighet att röra sig i stadsmiljön, vilket i sin tur även begränsar kvinnors valmöjligheter i fråga om arbete, nöjen, bostäder och transportmedel. Jämställdhet innehåller även en demokratisk dimension där kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att påverka samhället genom exempelvis samråd (Almén, 2013). 5.3.3 Trygghet påverkar val av resväg För att minimera risken att utsättas för våld väljer ofta kvinnor olika strategier för att öka sin egen trygghet, strategierna kan både vara medvetna och omedvetna. Kvinnor strategier får ofta konkreta konsekvenser för deras rörelsemönster och därmed även deras rörelsefrihet. Det kan 2015-06-02 27(50) handla om att de går omvägar förbi parken istället för att välja den snabbaste vägen genom den på grund av att den vägen inte känns trygg. Andra strategier är att klä sig som en man, prata i mobiltelefon, bära vapen eller något som kan användas som vapen, exempelvis nycklar. Vissa strategier får konsekvenser för kvinnor säkerhet, exempelvis att slå av cykellyset för att ingen ska se dem eller korsa vägen istället för att gå i gångtunneln för att den är otrygg. Rädslan för att utsättas för våld finns i alla samhällklasser, men vilken tillgång till ekonomiska och sociala resurser kvinnor har påverkar deras val av strategier för att hantera rädslan. Ekonomiska resurser kan vara avgörande i valet om att ta en taxi eller cykla hem på kvällen (Almén, 2010). 6 Konsekvensanalys och åtgärdsförslag Detta avsnitt bygger på den kunskapsinsamling som redovisats i tidigare avsnitt. Intervjuer, inventeringar, styrdokument, forskning och tidigare utredningar ligger till grund för konsekvensanalysen. Analysen omfattar ett barnperspektiv, jämställdhetsperspektiv och jämlikhetsperspektiv som identifierats i relation till följande aspekter. Varje aspekt följs av ett åtgärdsförslag, vilken även finns återgiven i Figur 11. Flera åtgärdsförslag kan omfatta samma område eller geografiska yta, därför hänvisas åtgärdsförslagen ibland till tidigare förslag i figuren. Exempelvis omfattas den geografiska ytan för åtgärdsförslag 1 även av de åtgärdsförslag som beskrivs i åtgärdsförslag 3. 2015-06-02 28(50) Figur 11. Visar åtgärdsförslag kopplat till planförslaget och dess omgivning. Utformningen av ridcentrets som illustreras är förslag, vilka kan komma att ändras. Siffrorna i figuren illustrerar de geografiska områdena för åtgärdsförslagen. Kartmaterial från Västerås stad. Illustration av Tyréns. 2015-06-02 29(50) 6.1 Rörelsemönster och barriärer Det blir större trafikmängder vid nylokaliseringen jämfört med vid dagens Hamre. I intervjuer med besökare (barn 11 år) på dagens ridskola framkom att Hamregatan upplevdes som säker och trygg att passera på grund av få passerande fordon (400/dygn) medan Björnövägen (2600/dygn) upplevdes som mer trafikerad och svårare att passera. Både Tortunavägen och Bjurhovdagatan kan därmed upplevas ge barriäreffekter för besökare av anläggningarna på grund av att de är mer trafikerade, 4900, respektive 5900 fordonsrörelser per dygn, än vägarna vid Hamre ridcenter, se Figur 11. Uppemot 10 procent av ridcentrets besökare beräknas anlända med kollektivtrafiken till denna hållplats. Speciellt bedöms detta få negativa konsekvenser för barn och ungdomar som anländer med kollektivtrafiken eftersom de är mer beroende av kollektivtrafiken för att färdas längre sträckor, och de är även mer utsatta i trafiksituationen då de måste passera både Bjurhovdagatan och Tortunavägen på resan mellan hållplatsen och ridanläggningen. Gående som är på väg till busshållplatsen Bjurhovdagatan rör sig ofta över vägen och diket till hållplatsen. Hastigheten utmed Tortunavägen och Bjurhovdagatan är i dagsläget 60 km/h, men utformningen inbjuder till högre hastigheter på grund av en bred och rak utformning utan träd, vilket generellt sett orsakar fler olyckor (Björklid, 1992). Särskilt utsatta blir barnen i denna situation eftersom de är ridcentrets största brukargrupp. Den osäkra trafiksituation kan förstärka oro hos både barn och ungdomarna, men även hos föräldrarna, vilket också medför att barriäreffekten kan upplevas som större. I trafikutredningen redogörs för uttag ur strada (informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet). Inga olyckor involverade oskyddade trafikanter har skett inom området. Dock olyckor i form av krock mellan personbilar i korsningen Tortunavägen- Bjurhovdag (Trivector, 2015). I planförslaget föreslås den nya gång- och cykelvägen ligga trafikseparerad utmed Tortunavägen vilket är positivt ur ett barnperspektiv eftersom detta ökar läsbarheten för barnen i trafikmiljön. Samtidigt minskar risken för vingel- eller utspringningsolyckor vilket ökar tryggheten för både gång- och cykeltrafikanter samt vägtrafikanterna. Planförslaget kan medföra att ridanläggningens besökare, likväl som besökare till Badelundaåsen, kommer att ta gång- och cykelbanan som löper från villaområdet i väster genom idrottsplatsen för att nå sina målpunkter. Idrottsplatsen är ett område med mycket aktiviteter och många människor samlas där, vilket kan utgöra ett mentalt, likväl som fysiskt hinder, för passerande på gång- och cykelvägen. I planförslaget finns alternativ att välja i det fall det pågår större evenemang vid Brandthovda IP, men de innebär en omväg, speciellt för fotgängare. Men fler trafikrörelse och evenemang vid Brandthovda IP är även en fördel trygghetsmässigt då personer vistas i/passerar området oftare och under dygnets flera timmar. De faktiska trafikriskerna bör yterliggare belysas intill den nya ridanläggningen. De platser där barnen är som mest utsatta för trafikrisker är vid korsningar, kring parkerade bilar samt övergångsställen. I planförslaget ligger alla dessa platser intill varandra: - Korsningen mellan Tortunavägen och anslutande parkeringar. - Gång- och cykelpassage löper intill parkering Brandthovda IP och Ridanläggningens parkering. - Föreslagen passage vid Tortunavägen. Dessa platser kan skapa en svåröverblickbar situation för barn och unga som anländer till platsen och skapa barriäreffekt. Konsekvenserna kan bli olyckor eller bidra till att både barn och unga och vuxna känner otrygghet eller rädsla inför att passera. Speciellt yngre barn bli påverkade eftersom deras förståelse för komplexa trafiksituationer och risker utvecklas senare. Åtgärdsförslag 1: För att öka säkerheten, speciellt för barn och unga, vid plankorsningarna utmed Tortunavägen kommer fartreducerande hinder och tydligt markerade passager tas med i den vidare projekteringen. Specifikt gäller tydlig skyltning och markering i vägbana samt vid gång- och cykelbana. Detsamma gäller vid växtgestaltning intill passagerna, vilka inte bör 2015-06-02 30(50) skymma sikt för vare sig trafikanter eller fotgängare, oavsett brukargrupp. Att plantera träd utmed Tortunavägen och Bjurhovdagatan kan bidra till att trafikrummet upplevs som mindre, vilket kan reducera trafikens hastighet. Att plantera träd på östra sidan kan eventuellt vara svårt på grund av VA-ledningar. Gång- och cykelpassagen på Bjurhovdagatan ska läggas bakom ändhållplatsen för linje 1 så att busstrafik i största utsträckning inte ska passera passagen, skyltad hastighet blir 30 km/h vid passagen. Utformningen ska följa de råd och riktlinjer som återfinns Västerås stads Handlingsplan för ökad & säker gång- och cykeltrafik 2015-2019. Detta åtgärdsförslag ligger i linje med de förutsättningar som beskrivs i planförslaget. Åtgärdsförslag 2: Möjliggör för alternativ gång- och cykelväg förbi Brandthovda IP genom skyltning samt tydligt markerad gång- och cykelbana för att förhindra att hinder eller människor samlas i detta stråk. Funktionen cykelbana måste alltså förtydligas för att säkerställa att inte hinder ställs ut, och att personer samt aktiviteter vid idrottsplatsen görs uppmärksamma på gång- och cykelvägen, se Figur 12. 2015-06-02 31(50) Figur 12. Illustrationen visar hur en tydligare funktionsindelning vid Brandthovda IP underlättar för både fotbollsanläggningens besökare likväl som för ridcentrets besökare. Illustration av Tyréns. Åtgärdsförslag 3 (se även åtgärdsförslag 1): För att öka överblickbarhet i korsningarna bör hastigheten reduceras och farthinder placeras i anslutning till passager för cykel- och fotgängare. Vid parkeringarna intill idrottsplatsen och ridcentret bör gång- och cykelvägarna avskiljas av fysiska hinder, så som lägre planteringar, träd, gräsmatta eller ett högre kantstöd. På så vis undviks osäkerhet kopplat till backande bilar eller ett högre antal bilar. 6.1.1 Cykelparkering Planförslaget saknar detaljerade uppgifter för hur cykelparkeringen ska utformas. Det totala antalet cykelparkeringar har uppskattats till 160 parkeringsplatser för ridskolan, 40 platser för gymnasiets verksamhet, samt 125 platser för Brandthovda IP (Trivector). I planförslaget återfinns inte heller övriga servicefunktioner för cyklister, så som pumpar, exakt utformning på cykelställen, klimatskyddade cykelställ, cykelparkering för cykel med kärra m.m. 2015-06-02 32(50) I intervjuer med besökare framkom att cykelparkering är viktigt, speciellt väggfasta och permanenta anordningar. De tillfälliga anordningar som i dagsläget används på Hamre ridcenter uppmuntrade snarare till att besökare ställde cyklarna utmed väggar och på platser som inte var avsedda för detta, vilket kan leda till ökade olycksrisker. I planförslaget är både cykelparkering och entrén tydligt utmärkta vilket skapar goda förutsättningar för att dessa aspekter tas omhand i den vidare projekteringen av planförslaget. Flera åtgärder som finns föreslagna i Västerås stads Handlingsplan för ökad och säker gångoch cykeltrafik 2015-2019 kan förbättra tillgängligheten till ridanläggningen; - Cykelparkering och cykelförråd ska prioriteras, - Cykelställen ska ha cykelramslåsning, - Cykelsservice, till exempel luftpump, ska finnas vid större cykelstråk. Åtgärdsförslag 4 (se även åtgärdsförslag 3): Genom att implementera ovan föreslagna åtgärder säkerställs att planförslaget inte förhindrar ett hållbart resande till fots eller cykel. För att ytterligare stärka dessa kvaliteter i planförslaget bör en vidare dialog med ridcentrets besökare etableras, för att identifiera vilka fler behov som finns. 6.1.2 Avstånd till busshållsplats Planområdets närmaste busshållsplats är lokaliserad utmed Bjurhovdagatan. Skyltad hastighet på Bjurhovdagatan förbi hållplatsen är 60 km/h. Trafiken kan medföra ökade risker mellan fotgängare, cyklister och vägtrafikanter jämfört med idag och kan leda till ökade barriäreffekter för gång- och cykeltrafikanter, då dessa begränsas av trafiken. Konsekvenserna leder dels till en otydlig trafiksituation som kan skapa otrygghet hos de personer som reser kollektivt och ska använda busshållplatsen för att resa till och från planområdet. Det kan även medföra rädsla eller oro för att passera på ett oövervakat vägparti. I nuläget beräknas andelen av ridcentrets besökare som använder kollektivtrafiken vara ca 10%, eller ca 40 personer per dag, eller totalt 80 resor per dygn (Trivector, 2015). Busshållplatsen är utrustad med väderskydd och är upplyst med både takbelysning och gatubelysning vilket gör resenärer synliga, se Figur 13. I dagsläget ligger hållplatsen dock något isolerad utmed den större trafikerade vägen. Barn och unga känner i hög utstäckning en otrygghet kopplat till kollektivtrafiken, speciellt kvällstid (Rädda barnen, 2011). Västerås stads Trafikplan 2026 (Västerås stad, 2014) nämns särskilt att unga tjejer känner sig otrygga. Merparten av ridcentrets besökare är vid ridcentret mellan kl 15-22 (Trivector, 2015). En stor andel är av dessa besökare är tjejer i åldern 11-16 år som deltar i ryttarföreningens verksamheter, vilka både reser kollektivt, och också stannar sent. Den isolerade busshållplatsen kan få som konsekvens att dessa besökare känner sig otrygga. Busshållplatsen ligger även isolerad från övrig bebyggelse vilket ytterligare kan upplevas som negativt. Dessa omständigheter kan få som konsekvens att barnen av rädsla eller oro inte åker kollektivt, eller tvingas göra det men mår dåligt av det. 2015-06-02 33(50) Figur 13. Busshållplatsen vid Bjurhhovdagatan. I dagens planförslag är avståndet mellan ridanläggningens entré och busshållplatsen vid Bjurhovdagatan ca 500 meter, och avståndet till hållplatsen vid Tortunavägen och förortslinje 23 är 800 meter. Linje 1 som trafikerar hållplatsen är stadens mest trafikerade linje, väntetiderna vid hållplatsen torde därför inte vara så långa. Avståndet innebär mellan 5-10 minuters promenad från ridanläggningen. Avståndet mellan anläggningen och busshållplatsen bedöms som något långt, särskilt med tanke på att de som kommer att besöka eller lämna ridanläggningen även kan behöva bära på utrustning, väskor och extra kläder. I intervjuerna med barn och unga på Hamre ridcenter var bussen ett populärt färdsätt, speciellt för de barn som bodde längre bort inom staden, eller i närliggande orter. Bussen stannade då precis intill ridcentret, något som uppskattades av de intervjuade ungdomarna. En tänkbar konsekvens av ökade avstånd är att bussen blir ett mindre attraktivt alternativ, särskilt negativt påverkas barn och unga som bor en längre bit från ridcentret och som inte kan ta sig dit med cykel. En tänkbar konsekvens av detta är att färre barn använder verksamheten, och eventuellt att fler barn blir skjutsade i bil. En sådan konsekvens samspelar inte med Västerås stads vision om tillgänglig och ökat kollektivtrafikresande, vilken återfinns i Västerås översiktsplan 2026. 2015-06-02 34(50) Åtgärdsförslag 5: En busshållplats intill anläggningen och en omläggning av trafikerande stomnätslinje är ett alternativ för att skapa bättre förutsättningar för barn och unga att åka kollektivt, och på så vis öka tryggheten. Detta skulle även minska antalet barn som skjutsas av föräldrar, vilket i sin tur skulle innebära färre bilar, och medföra att trafiksituationen kring ridcentret upplevs tryggare. 6.1.3 Orienterbarhet ”När man cyklar hem från ridningen så är det oftast mörkt. Tänk om man hittar vilse då. Det vore jobbigt.” Besökare ridcentret Gång- och cykelvägen som förbinder Brandthovda IP med den tilltänkta ridanläggningen korsar Tortunavägen, dock löper Tortunavägen något högre än omgivande terräng. Detta kan få som konsekvens att cyklister och gående får minskad översikt över trafiksituationen på vägen. Det kan även medföra att läsbarheten och orienterbarheten minskar generellt. För en besökare som kommer från idrottsplatsen och ska vidare till ridcentret via gång- och cykelvägen kan detta leda till osäkerhet och ovisshet vid korsandet av Tortunavägen. Efter idrottsplatsen går cykelvägen in i Brandthovda villakvarter. Flera korsningar saknar skyltar, även utmärkt cykelväg saknas på gatorna genom villakvarteren. Detta kan medföra svårigheter för anläggningens besökare att orientera sig. Åtgärdsförslag 6 (se även åtgärdsförslag 1): Medvetandegör cyklister och fotgängare på den nedsatta sikten vid Tortunavägen genom markeringar i vägbana och med skyltar. Åtgärdsförslag 7: Utmed villagatorna är ett sätt att skapa orienterbarhet att tydligt markera reservat i gatan för cykelväg och ha skyltade korsningar där så sker se Figur 14. Skyltar med närliggande målpunkter bör även eftersträvas där gång- och cykelbanan delar sig. Figur 14. En jämförelse mellan dagsläget och ett förslag till åtgärd för att öka tydligheten i gångoch cykelvägen inom villakvarteren i Brandthovda. Illustration (höger bild) av Tyréns. 2015-06-02 35(50) 6.2 6.2.1 Tydlighet i bebyggelsen Avlämning/upphämtning Planförslaget är utformat för att bland annat utemiljön ska vara mer praktisk än vid dagens ridcenter, så som vardaglig skötsel av hästarna, snöröjning och varuleveranser. Genom en tydlighet i bebyggelsen kan olyckor förebyggas och det vardagliga arbetet underlättas. Det framgår av intervjuerna likväl som tidigare studier att många besökare, även många barn och ungdomar, kommer till ridcentret med bil. En tydlig plats för avlämning och upphämtning är av vikt för barn och ungdomar. Detta förbättrar trafiksituationen och läsbarheten för barn och unga inom planområdet. I planförslaget finns det en yta intill entrén, för säker hämtning och lämning av ridcentrets besökare, vilket bedöms medföra positiva konsekvenser för planförslaget. Åtgärdsförslag 8: Det är viktigt att logistik och planering av varulämningar planeras efter hur verksamheten används. Idag sker de flesta varuleveranser till verksamheten på förmiddagen, då det är minst besökare, syftet är minimera risken för olyckor. Separat infart för varuleveranser planeras. Åtgärdsförslag 9: En upphämtnings- och avlämningsplats som går att nå för fotgängare utan att behöva blandas med motorburen trafik är ett åtgärdsförslag för att nå ökad läsbarhet i trafiksituationen. 6.2.2 Entrén välkomnar besökarna ”En ridanläggning ska vara välkomnande, symbolisera öppenhet, inga stängda väggar, med en tydlig entré.” Ridlärare, Hamre Ridcenter Under intervjuerna med eleverna på Hamre ridskola framkom att dagens anläggning saknar en tydlig entré med de funktioner som kan förväntas höra till. Det anser att det är viktigt med tydlig information och i synnerhet någon som kan besvara frågor samt skyltar som visar anläggningens innehåll. En tydlig läsbarhet i anläggningen ansågs också viktig, så att en besökare själv hittar in till ridhus med mera. Planförslaget har en tydlig huvudentré med anslutande cykelparkering vilket bedöms ge positiva konskevenser för orienterbarheten och trafikfunktionernas tydlighet vid anläggningen. Att möjliggöra för en ordentlig cykelparkering kan uppmuntra ridcentrets besökare till att ta cykeln till och från anläggningen i större utsträckning. 6.2.3 Tät bebyggelse Under intervjuerna med verksamhetsledare och elever återkom uppgifter om att nuvarande anläggning har en bebyggelse som är alltför utspridd. Det var både elever och lärare som indikerade att de delvis upplever att uppsikten över vad som pågår i de olika stallen under lektionstid är dålig. Detta ledde till att både elever och lärare upplevde att tryggheten minskade eftersom hantering av risker och olyckor blir svårare när kommunikationen och överblickbarheten av alla pågående aktiviteter förhindras. Ridläraren hade exempelvis svårt att hinna hjälpa de mer oerfarna besökarna med att sadla och leda hästen innan ridlektionerna eftersom att flera ibland ville ha hjälp samtidigt på olika ställen. Ibland leder det till att föräldrar hjälper sina barn, något som de kan uppleva som obehagligt om de inte har hästvana. Lokaliseringen av anläggningen i planförslaget är en mer samlad bebyggelse än dagens ridanläggning, vilket bedöms ge positiva konsekvenser för tryggheten i verksamheten. 2015-06-02 36(50) 6.3 Ridcentrets funktioner 6.3.1 Inomhus Omklädningsrummen med duschar användes inte frekvent enligt de vi intervjuat. Anledningen till detta vara att de flesta duschade hemma. De barn och ungdomar som gick i skolan någon annanstans bytte om hemma, eftersom att de inte gärna hade med sig sina ridkläder till skolan med tanke på allergisynpunkt. Det framkom också att det var möjligt att se in i omklädningsrummen när dörren öppnades och stängdes. Det upplevdes delvis som oklart om omklädningsrummen var gemensamma för tjejer och killar eller om de var separata. Några av de som intervjuades önskade tillgång till kök så att de kunde värma upp mat eller tillaga mellanmål eller middag. Flera av besökarna var på ridanläggningen långa dagar och de saknade att lätt kunna tillaga mellanmål. Under intervjuerna nämnde besökarna caféet som något positivt, en plats för avkoppling och samvaro. De uppskattade också att det var möjligt att se ut från caféet in i ridhusen. Det fanns önskemål om att receptionen kunde vara tydligare utmärkt. Som ny besökare upplevdes det inte helt lätt att hitta till receptionen. Besökarna upplevde också att det var kallt i ridhusen under vintrarna. Åtgärdsförslag 10: Det är viktigt att omklädningsrummen upplevs trygga av besökarna. Det ska inte vara möjligt att se in i omklädningsrummet utifrån. För att öka tryggheten bör toaletter vara placerade där folk rör sig naturligt förbi. 6.3.2 Ridstigen ”Hästarna är bra. Ibland är de tröga, ibland är de snabba.” Besökare ridcentret De intervjuade verksamhetsutövarna önskade att den nya ridstigen ska innehålla varierad terräng, både skog och åker, samt element som hinder, ojämnare underlag och uppförsbackar. De tillfrågade menade att hästarna behöver denna omväxling för att inte bli uttråkade eller bli rastlösa. Under intervjuer med verksamhetsansvariga på Hamre ridcenter framgick att ryttare vid enstaka tillfälle orsakat skador på närliggande mark. Dagens ridstig består av en kortare och en längre variant om cirka 2 respektive 3,5 km. Planförslagets föreslagna ridstig blir cirka 2,5 km lång och anläggs på åkermarken i samband med byggnation av anläggningen. Ridstigen går genom varierad terräng uppe på samt till och från Badelundaåsen. Kommunen äger inte all mark som utgör åsen och ridstigar på kanten till och på åsen måste ske i samarbete med markägarna. Ridstigsystemet på åsen blir när det är fullt utbyggt, enligt förslag i Översiktsplan för Badelundaåsen, lång och ger varierad ridning. Någon terrängbana planeras inte att anläggas (Västerås stad, 2013). Åtgärdsförslag 11: Ridstigen bör detaljutformas så att den innehåller flera olika element, vilket tillåter att både ryttare och häst får den omväxling som behövs. I Västerås stads översiktsplan Badelundaåsen ÖP 62 beskrivs ridstigarna främst vara lokaliserade i utkanten av åsen vilket kan innebär att terrängen blir flack och likformig och därmed går eventuellt flera av dagens ridstigskvaliteter förlorade. I ÖP 62 understryks vikten av kopplingen mellan tätorten och åsen. Ridstigen kommer att kunna utgöra en sådan funktion, vilken ridcentrets utövare använder dagligen. Eftersom en stor del av ryttarna är barn och unga erbjuds bra förutsättningar för att barnen ska kunna kombinera både sitt hästintresse med inlärning och förståelse om landskapets kulturvärden. Eventuellt skulle synergier kunna uppstå så att hästverksamheten hjälper till att bibehålla kultur- och landskapsvärden i och omkring Badelundaåsen och en gemensam strategi mellan ridcentret och Västerås stad arbetades fram. Eftersom flera landskapsvärden och intressen ska samverka på en begränsad yta kommer konflikter att uppstå. Erfarenheter från liknande projekt visar att utbildningar i allemansrätten och dialog mellan landskapets aktörer förhindrar att konflikter uppstår (SLU mfl, 2007). 2015-06-02 37(50) Golfklubben och ridstigen ligger i potentiell konflikt och en dialog mellan de två aktörerna bör upprättas för att undvika skador eller olyckor på hästar, golfbana eller ryttare. Närheten till golfbanan kan annars medföra att verksamhetsutövarna känner en oro inför att använda ridstigen. 6.4 Trygghet 6.4.1 Undvika skymd sikt och skarpa hörn Att kunna överblicka en större yta ökar känslan av trygghet och kontroll. Detta gäller generellt för den nya ridanläggningen och dess omgivning som ligger i ett öppet och flackt landskap. Generellt bedöms detta vara positivt ur ett trygghetsperspektiv. Det är också viktigt med översikt utmed gång- och cykelvägar. En av de nuvarande gång- och cykelvägen från planområdet löper genom Brandthovda IP. På idrottsplatsen finns platser med skymd sikt på grund av hus (se Figur 15) eller buskage, vilket kan ge en otrygg känsla för cyklister eller gående eftersom att det inte är möjligt att överblicka vad som finns bakom hindren eller ”lurar” bakom hörnen. Särskilt när det är mörkt kan området upplevas som otryggt. Åtgärdsförslag 12: Ta ner buskage som skymmer sikt samt gör områden med skymd sikt extra upplysta för att minska otrygghet. Specifikt gäller detta delar av gång- och cykelvägarna genom Brandthovda villakvarter samt intill Brandthovda IP, se Figur 15. Figur 15. Visar det centrala gång- och cykelstråket genom Brandthovda IP, där sikten är skymd av huset, vilket både medför minskad trygghet och ökad olycksrisker mellan olika trafikanter. 2015-06-02 38(50) 6.4.2 Belysning ger trygghet ”Jag är mörkrädd. Ibland när det är mörkt känns det som att lastbilen där borta ska åka på mig. På andra sidan vägen vid grävskoporna är jag lite rädd”. Besökare på ridcentret Där gång- och cykelvägen löper vidare genom villakvarteren finns partier som saknar belysning. I samtal med ungdomar på ridskolan framgick att de ungdomar som kom på cykel ofta cyklade på liknande gator i nuläget. De platser som eventuellt kunde vara otrygga var främst oupplysta partier med skog eller buskage intill cykelbanan. Konsekvenserna kan bli att barn och unga, men även vuxna, känner otrygghet vid de delar där sikten är skymd eller saknar belysning. Åtgärdsförslag 13 (se även åtgärdsförslag 12): Belysning utmed de partier som i nuläget saknar detta medför att de negativa konsekvensera av mörka gång- och cykelvägar mildras väsentligt. Det kan också vara bra att märka ut, med till exempel belysning, ett tydligt stråk till och från ridanläggningen. Det bidrar till att rörelsen till och från anläggningen koncentreras till en cykelväg eller liknande som därmed kan upplevas extra trygg om fler använder den. 6.4.3 Mer liv och rörelse på platsen Lokaliseringen intill Brandthovda IP kan bidra till ökad känsla av trygghet, speciellt när ridanläggningens besökare ska nyttja gång- och cykelvägarna eftersom det pågår aktiviteter på idrottsplatsen under stora delar eftermiddag och kväll. Detta kan skapa positiva synergieffekter för den upplevda tryggheten mellan de olika verksamheterna och för planområdet i allmänhet. Parkeringen intill Brandthovda IP används även för loppmarknad cirka 2 söndagar i månaden (Loppis i luckan, 2015). För att ytterliggare förstärka effekten av liv och aktiviteter på platsen kan aktiviteter samplaneras för att pågå under tider på dygnet då planområdet kan upplevas som mindre livfullt. Åtgärdsförslag 14 (se även åtgärdsförslag 2): Ökat besöksunderlag kan ge möjlighet till permanent restaurang eller kiosk i området. Utnyttja pågående aktiviteter för att skapa känsla av socialt liv och passiv övervakning (socialt liv handlar om att synliga aktiviteter skapar trygghet genom så kallad passiv övervakning) runt planområdet. 6.5 Ridcentrets betydelse för hälsa och social samvaro ”Även om ridanläggningen förändras och rationaliseras tror jag inte den gemenskap som verksamheten för med sig försvinner. Den kretsar kring hästarna och de förvinner ju inte” Ridlärare, Hamre Ridcenter Hamre Ridcenter hade en tydlig funktion för gemenskap och social samvaro. Ridcentret används från tidig morgon till sen kväll. Flera av de som är knutna till ridcentret har ridning som sin huvudsakliga fritids- och sportaktivitet. I mitten av 90-talet var antalet besökare och användare av ridcentret som störst. Idag har antalet minskat något och även hur ridcentrets används förändrats. Den typiska användaren av ridcentret har tidigare varit ”ridtjejen”. Ridtjejen är i stallet från morgon till kväll och hela hennes livsstil kretsar kring hästar och ridning, hon har tillsammans med andra ridtjejer byggt upp en stark gemenskap kring ridcentret och hästarna. Idag är det inte lika vanligt med ridtjejer, även om det finns en handfull sådana knutna till Hamre Ridcenter. Minskningen förklarades av användarna och verksamhetschefen genom att det idag finns flera aktiviteter att välja på och att det är vanligare att ungdomar och barn har flera olika aktiviteter i veckan och testar det utbud som finns. Detta har påverkat Hamre Ridcenters utbud av aktiviteter, de erbjuder bland annat drop-in ridning för att locka människor som har ett intresse av hästar men av olika skäl inte kan eller vill binda upp sig kring fasta aktiviteter varje vecka. 2015-06-02 39(50) Även om Hamre ridcenter flyttas bedöms ridcentrets betydelse för hälsa och social samvaro att förbli oförändrad. Den nya lokaliseringen bedöms kunna öka och ge positiva konsekvenser för tillgängligheten till anläggningen och antalet potentiella besökare. Placeringen intill Badelundaåsen medför att den tidigare barriäreffekten av placeringen i kilen mellan flygplatsen och Mälaren öppnar upp och gör ridcentret tillgängligare för en geografiskt större yta av staden, se Figur 16 och 17. Figur 16 visar en schematisk bild över dagens lokalisering av Hamre Ridcenter. Det röda i bilden visar Hamre ridcenters lokalisering idag. Det rosa området markerar Västerås stadsutbredning. I dagsläget är ridcentret placerat i en ”kil” mellan flygplatsen och Mälaren vilket kan begränsa tillgängligheten och upptagningsområdet. Illustration av Tyréns. 2015-06-02 40(50) Figur 17 visar en schematisk bild av platsen för omlokalisering av Hamre Ridcenter. Det röda i bilden visar föreslagen lokalisering av Hamre ridcenter. Det rosa området markerar Västerås stadsutbredning. Omlokaliseringen medföra att ridcentret placeras så att ett större upptagningsområde uppnås, vilket kan medföra ökad tillgänglighet för fler av stadens invånare. Illustration av Tyréns. 6.5.1 Jämlikhet och jämställdhet Hästsporten domineras av kvinnliga användare. Hästsporten har historiskt inte fått samma typ av bidrag som övrig ideell verksamhet i landet på grund av upplägget för bidragssystemet gällande fritidsaktiviteter (Västerås stad, 201), indirekt har flickor och kvinnor blivit påverkade genom färre ekonomiska anslag. Genom att bygga en ny anläggning får denna grupp personer större mängd av samhällets resurser, samtidigt som det symboliserar att det satsas även på deras intressen. Omlokaliseringen av ridanläggningen skapar ett större upptagningsområde för verksamheten, vilket är positivt eftersom tänkbara konsekvenser kan bli ökad integration och möten mellan stadens invånare. I planförslaget går att läsa att en etablering av ridanläggning inom området ger möjlighet till möten, motion och rekreation för Västerås invånare. Ridning som motions- och tävlingsform kan utövas i alla åldrar och av personer med funktionsnedsättning. Ridningen är en av de sporter där den kvinnliga dominansen är mycket synlig. Ridsporten är en av få tävlingsformer där män och kvinnor tävlar under samma förutsättningar. Ridcentret har i dagsläget en viktig funktion, vilket inte bedöms förändras med en flytt. Snarare förstärkas positiva värden då det geografiska upptagningsområdet blir större, vilket kan få som konsekvens att fler personer med olika socio-ekonomisk bakgrund får tillgång till verksamheten. Hamre ridcenter för diskussioner internt om hur de kan locka manliga deltagare till ridsporten och ridcentret. Som nämnt tidigare i rapproten, ser pojkars rid- och hästintresse ofta väldigt olika ut. Pojkarna är mer intresserade av tävlingar och att rida fort, men mindre intresserade av det sociala runt omkring. Tjejer gillar också tävlingar men har även ett stort intresse av det sociala såsom att pyssla med hästarna och hänga med kompisar (Västerås stad, 2010). Genom att erbjuda aktiviteter som är mer inriktade på tävling och fart, finns det möjligheter att locka även pojkar. För att även locka pojkar är det viktigt att den kommunikation som vänder sig till 2015-06-02 41(50) allmänheten är riktad till båda könen. Flera begrepp såsom ridtjejer och stallfior (hjälper till med hästarna) är kopplade till tjejer. Här finns det arbete att göra för att locka även killar. 7 Slutsatser Ridning är en populär fritids- och sportaktivitet och en viktig mötesplats för barn, ungdomar och vuxna. Möten uppstår mellan människor samma åldrar men även mellan olika åldersgrupper, med ridning och hästar som gemensamt intresse. Nuvarande anläggning är i stort behov av upprustning, anpassning och utvidgning av de befintliga stallarna och delar av lokalerna. Anläggningen kräver även extra utrymmen för undervisningslokaler och stallplatser, något som är svårt att få plats med på nuvarande yta. Planförslaget som innebär en omlokaliseringen av Hamre ridcenter skapar ett större upptagningsområde för verksamheten och ger bättre förutsättningar för utveckling av ridning som fritids- och sportaktivitet i Västerås stad, vilket är positivt. Planförslaget kan medföra vissa negativa konsekvenser för besökare, främst barn och ungas möjlighet att röra sig till och från ridcentret. Det gäller främst barn som anländer med kollektivtrafiken utmed Bjurhovdagatan, där både mängden trafik och avståndet samt barriäreffekten från vägarna, mellan busshållplatsen och anläggningen, kan medföra att barn avstår från att delta i verksamheten. Den största gruppen medlemmar på ridcentret är tjejer i åldern 11-16, vilka i hög grad även cyklar eller blir skjutsade till ridcentret och blir därmed mest berörda i denna mening. Gång- och cykelvägar har beaktats i planförslaget och kan medföra att fler unga lättare kan nå anläggningen och är ett måste för att överbrygga barriäreffekter, minska trafikriskerna och skapa en tryggare trafikmiljö. Gång- och cykelvägar bör kompletteras med belysning, gatumarkeringar och tydlig skyltning av målpunkter för att maximera de positiva konsekvenserna och minimera eventuella risker. Det finns en risk att de positiva konsekvenserna inte uppfylls om tillgängligheten och föreslagna åtgärder inte genomförs. Det är viktigt att understryka ”hela-resan-perspektivet”, och att gång- och cykelvägar per automatik inte innebär fler cyklister eftersom det måste kännas som det mest naturliga och attraktiva färdsättet. En positiv konsekvens av den tilltänkta lokaliseringen är att denna tillsammans med den närliggande Brandthovda IP gör att fler människor rör och uppehåller sig inom planområdet och på så vis ökar även känsla av trygghet generellt. En dialog mellan de olika aktörerna i området bör också upprättas så att konflikter undviks och evenemang, lokaler samt markbehov kan samplaneras. 8 Mål och måluppfyllelse I detta avsnitt jämförs planförslagets konsekvenser med de mål som återfinns i Västerås stads strategiska dokument för samhällsplanering och arbete med jämställdhet och jämlikhet. 8.1 Översiktsplan 2026 och Trafikplan 2026 Övergripande är ÖP 2026:s mål om ett hållbart Västerås. ”Det övergripande målet är att Västerås ska vara attraktivt och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart. Samspelet mellan stad och landsbygd är viktigt. Människor och människors aktiviteter och behov står i centrum.” Strategier för att uppnå detta, vilka bedöms ha betydelse för stadens sociala värden är: - Attraktiv regionstad - Kulturarv och utveckling i samklang 2015-06-02 42(50) - Enkelt att gå och cykla - Kollektivtrafiknätet som ryggrad (Västerås stad, 2012). Trafikplan 2026 omfattar mål för färdmedelsfördelningen i Västerås stad. Målet är att resandet med cykel ökar med 20 % per invånare och resandet med kollektivtrafik ökar med 70 % per invånare fram till 2026, medan antalet bilresor per invånare minskar med 15 % (Västerås stad, 2014). Måluppfyllelse: En stor andel, cirka 45 procent, av de som besöker ridanläggningen idag åker bil (Trivector, 2015). Den största besöksgruppen är flickor i åldern 11-16 år, och en stor del av dessa besökare blir skjutsade av föräldrar. Genom att ett ridcenter byggs i Brandthovda leder det till beslut om att utveckla cykel- och gångvägar i området, vilket är positivt för fler personer än enbart de som besöker ridanläggningen och bidrar till att det blir enklare att gå och cykla i området. Genom att bygga ytterligare en busshållsplats vid ridcentret skulle förutsättningarna för att fler väljer att åka med kollektivtrafiken öka. 8.2 Jämställdhetspolicy Västerås övergripande mål för jämställdhet är: o att skapa förutsättningar för att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Västerås ska bli en jämställd kommun. o att avskaffa stereotypa könsroller, vilket är avgörande för att uppnå jämställdhet. o att kommunen ska vara en pådrivande aktör i jämställdhetsarbetet och främja jämställdhet inom organisationen och i samhället i stort. Det innebär att verksamheter och samhällsplanering, samt fördelning av resurser har ett jämställdhetsperspektiv. Som en konsekvens av detta ska också budgeten genomsyras av jämställdhetsperspektiv. Hållbar jämställdhet i Västerås innebär: o att med kunskap och gemensamma värderingar integrera jämställdhetsaspekter vid planering, uppföljning och utvärdering o att inför beslut då det bedöms relevant, analysera konsekvenser utifrån kön o att könsuppdela statistik. (Västerås stad, 2013) Måluppfyllelse: Kommunen belyser jämställdhetsaspekter genom att statistik och undersökningar är könsuppdelad. Genom att i denna rapport särskilt lyfta ett jämställdhetsperspektiv bidrar studien till att integrera jämställdhet i kommunens planering. 8.3 Program för personer med funktionsnedsättning Västerås stad har ett program för personer med funktionsnedsättning i syfte att Nämnder och styrelser i Västerås stad ansvarar för att aktivt samarbeta med omvärlden för att utveckla arbetet för personer med funktionsnedsättning. Programmet innehåller flera målområden, följande är aktuella för fortsatt planering och flytt av ridcentret: Attityder och bemötande Ett gott bemötande präglas av omtanke, inlevelseförmåga och jämbördighet. Genom ökade kunskaper om och kontakt med personer med funktionsnedsättning ska Västerås stad skapa möjligheter till förändrade attityder och undanröja fördomar. 2015-06-02 43(50) Västerås stad ska i beslut och planer arbeta för ickediskriminering genom att respektera personer med funktionsnedsättning som en viktig del av mångfalden. Västerås stad ska i sin verksamhetsutveckling beakta behoven för personer med funktionsnedsättning. Hälsa Social samvaro, idrott, kultur och goda levnadsvanor bidrar till livskvalitet. Rörelse, motion och fysisk aktivitet, kost och matkultur är folkhälsokomponenter som främjar god hälsa. Det är angeläget att planera, underlätta och ge stöd så att alla utifrån sina behov kan delta i aktiviteter och också göra bra hälsoval. Kultur och fritid Västerås stads kultur- och fritidsanläggningar ska vara tillgängliga för alla. Vid planering av nya anläggningar eller ombyggnation av äldre ska detta vara en ledstjärna. Personer med funktionsnedsättning ska kunna använda frilufts- och idrottsanläggningar av olika slag, både som utövare och publik. Fysisk miljö/Tillgänglighet Att ha en tillgänglig fysisk miljö och göra samhället användbart för alla betyder att den byggda miljön ska vara fri från hinder. Tillgänglighet i fysisk miljö handlar om att se möjligheter. Oftast är det enkla åtgärder som krävs för att öka framkomligheten i inomhus- och utomhusmiljön. Befintliga hinder ska identifieras och byggas bort. Vid ny-, till-, och/eller ombyggnad av utomhus- eller inomhusmiljön ska staden verka för att full tillgänglighetsfaktor/användbarhet uppnås och kommunikations- och informationsflöden ska fungera för alla (Västerås stad, 2014). Måluppfyllelse: Vid byggnation kommer BBR:s krav på tillgänglighet att gälla. 8.4 Barn- och ungdomsprogram i Västerås stad Syftet med Västerås stads barn- och ungdomsprogram är att ange den politiska viljeinriktningen för hur arbetet med barn och ungdomar bör utvecklas i Västerås stad. Att omsätta programmet i konkret arbete görs av både samhälle och kommun. Målet är att skapa förutsättningar för att alla Västerås barn och ungdomar växer upp under goda sociala villkor och ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Flera delmål har tagits fram baserade på FN:s konvention om barns rättigheter. Följande delmål anses berörda i detta projekt: Vi vill skapa ett Västerås som är både spännande och tryggt att leva i. Västerås stad ska stödja uppbyggandet av spännande mötesplatser, för dialog mellan olika kulturer och generationer. Västerås stad ska arbeta aktivt för att samarbetet mellan kommunen, polis, affärsidkare, restaurangägare, fastighetsägare, föreningar med flera. Vi vill att barns och ungdomars kraft och engagemang ska tillvaratas i samhället. Västerås stad ska särskilt uppmärksamma barns och ungdomars delaktighet när olika mötesplatser och träffpunkter planeras i såväl city som ute i bostads områdena. Västerås stad ska ta med barn och ungdomar i planeringen av den fysiska miljön och fästa speciell vikt vid deras synpunkter. Västerås stads nämnder och styrelser ska, i varje beslut där barn och ungdomar berörs, ta hänsyn till deras synpunkter. Barn och ungdomar ska ha möjlighet att yttra sig i frågor som berör dem innan beslut tas. Vi vill ta tillvara de krafter som finns i barns och ungdomars närmiljö/bostadsområden. Västerås stad ska vara öppen för föreningars och föräldrars engagemang och införliva dessa i sin egen verksamhet. Måluppfyllelse: Västerås stad har i och med arbetet med ny detaljplan för ridanläggning medverkat till att stödja uppbyggandet av mötesplatser som är viktiga för barn och unga. I 2015-06-02 44(50) arbetet med denna rapport har endast ett begränsat antal barn och ungdomars åsikter legat till grund för bedömningar och behov kopplat till den nya lokaliseringen av Hamre ridcenter. För att ytterligare synliggöra barnens behov, samt involvera och ge dem möjlighet att yttra sig bör denna utredning kompletteras med fortsatt dialog med barn och ungdomar som besöker Hamre ridcenter idag, för att på så vis utgöra en god grund för beslut om utformning och lokalisering av Hamre ridcenter baserat på barnens synpunkter. Detta skulle även vara en god förutsättning för att bättre uppnå målet om att tillvarata de krafter som finns i föreningars och föräldrars engagemang. 9 Fortsatt arbete Det är viktigt att de sociala aspekterna fortsätter att bevakas i planering av flytt av Hamre ridcenter. ”Jag är lite skeptisk. Allt är så bra här nu. Jag är rädd att något kan försämras. Nu är man van med området. Jag har aldrig cyklat på nya stället. Lätt att komma vilse då. Men efter någon gång kanske de är lugnt, man lär sig.” Besökare på ridcentret Planering som innebär förändring i människors närmiljö innebär ofta en oro som den som beskrivs i citatet ovan. Oron behöver inte betyda att projektet är negativt för någon, utan är snarare kopplad till själva förändringen. Precis som besökaren beskriver i citatet ovan handlar oron inte om att något kan försämras, utan att det innebär nya utmaningar. Till exempel att cykla på en ny plats. En plats som tidigare varit helt obekant. Det finns flera goda exempel på hur dialog med medborgare och de som påverkas av ett planförslag kan förhindra oro och därmed även konflikter under planeringen. En viktig del i detta arbete är att samrådet av planen ska vara öppet och lättillgängligt för de som påverkas. Under intervjuerna framkom att det finns ett stort engagemang för ridcentret, vilket är viktigt att ta tillvara. Planförslaget kan exempelvis ställas ut på Hamre ridcenter för att vara lättillgänglig för besökarna. Bland bilagorna finns ytterligare information om hur ett tillgängligt, jämlikt och jämställt samråd kan genomföras. Övriga aktörer inom planområdet, då främst idrottsklubben vid Brandthovda IP, bör också inkluderas och informeras vidare i processen. Det är viktigt att slutsatserna i denna konsekvensanalys återkopplas till deltagarna på Hamre ridcenter för att visa att deras deltagande var med och bidrog till att flera aspekter belystes. Vi rekommenderar i övrigt Västerås stad till att fortsätta belysa och uppmärksamma de sociala apsekterna i planeringen. 2015-06-02 45(50) 10 Referenslista Almén, M., (Allingsås kommun, Alingsåshem, Föreningen Allt Jämt) 2010: Trygghet ur jämställdhetsperspektiv, verktyg för samhällsbyggare. Augur, 2013. Trygghet i kollektivtrafiken. Björklid, P., 1992: Barn och ungdomars upplevelse av trafiksäkerhet i olika närmiljöer. En intervjustudie från tre boendemiljöer med olika trafiktekniska lösningar. Lärarhögskolan: Stockholm. Boverket., 2006: Jämna steg, Checklista för jämställdhet i fysisk planering. Freeman, Claire et al., 2011: Children and their urban environment. Earthscan. FN., 1948: Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Heurlin-Norinder, M., 2005: Platser för lek, upplevelser och möten– Om barns rörelsefrihet i fyra bostadsområden. HLS Förlag. Johannessen., Tuffte, P-A., 2003: Introduktion till Samhällsvetenskaplig metod. Liber: Malmö Loppis i luckan., 2015: Loppis i luckan, http://www.loppisiluckan.se/ Hämtat 2015-05-05 Regeringens proposition Prop. 1997/98:56 - Transportpolitik för en hållbar utveckling Region Värmland., 2015: Schyst, http://www.regionvarmland.se/sites/default/files/grupper/www/jamstalldhet/schyst_webb.pdf Hämtat 2015-05-05 Rädda barnen, 2011. Ung röst 2011. SLU, Vellinge kommun, Vägverket, God bostad kulturmiljökonsult, 2007. Regionala landskapsstrategier för Vellinge kommun/sydvästra Skåne – från strandäng över Söderslätt till backlandskapet. Statens folkhälsoinstitut., 2007: Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk aktivitet”. R 2007:3 Statens offentliga utredningar (SOU)., rapport nr 1975:36 Stewart, D. W., Shamdasani, P. N., Rook, D, W., 2007: Focus groups: theory and practice, 2nd ed. Sage Publications, Thousand Oaks, Calif Sveriges Kommuner och Landsting., 2005. Tillgänglig stad. 2:a upplagan. Stockholm. Sveriges kommuner och landsting., 2013. Kön i trafiken. Trafikverket., 2011: Attraktiva stadsrum för alla – Shared space. ISBN: 978-91-7467-097-4 Trelleborgs kommun., 2013. Slutrapport Trelleborgs C – Barn och ungas visioner. Trivector., 2015: Trafikutredning Brandthovda IP – Västerås stad. Västerås stad., 2010: Kartläggning av västeråsarnas kultur-, idrotts- och fritidsvanor ur ett jämställdhetsperspektiv. Västerås stad., 2012: Västerås Översiktsplan 2026, med utblick mot 2050, Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-06. Västerås stad., 2013: Jämställdhetspolicy för Västerås stad - Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013. Västerås stad., 2013: Översiktsplan för Badelundaåsen – antagen av kommunfullmäktige den 7 februari 2013. 2015-06-02 46(50) Västerås stad., 2014: Program för personer med funktionsnedsättning. Västerås stad., 2014: Trafikplan 2026, Strategidel Västerås stad, Antagen av kommunfullmäktige 8 maj 2014. Västerås stad., 2015: Handlingsplan för ökad & säker gång- och cykeltrafik 2015-2019 i Västerås 2015-06-02 47(50) 11 Bilagor 1. Checklista för att lyfta jämställdhets- och trygghetsperspektiv inom projektet Denna checklista bygger på flera olika checklistor framtagna för att ge ökad förståelse för vad ett jämställdhets- och trygghetsperspektiv i samhällsbyggnad kan innebära och vilka miljöer kring ridanläggningen som kan upplevas som otrygga. Checklistan har använts under analysen för att lyfta ett jämställdhetsperspektiv. Tabell 1. 11.1 Checklista för att lyfta jämställdhets- och trygghetsperspektiv inom projektet. Frågor Kommentar Används könsuppdelad statistik som underlag i planeringen? Ja i Trafikplan 2026 – Strategidel. Har tidigare utredningar gjorts om jämställdhet i kommunen? Ja, bland annat Kartläggning av västeråsarnas kultur-, idrotts- och fritidsvanor ur ett jämställdhetsperspektiv. Vart ligger kollektivtrafikens hållplatser i förhållande till bebyggelsen? Måste besökare gå genom mörka grönområden för att nå hållplatserna? Busshållsplats cirka 5-10 minuters promenad från planområdet. Idag är gångvägen till busshållsplatsen via en öppen äng eller väg utan trottoarer. Planer finns på att bygga cykel- och gångväg mellan platsen för planerat ridcenter och närmaste busshållsplats. Om en busshållsplats byggs i direkt anslutning till planerat område för ridanläggningen skulle användarnas trygghet påverkas positivt. Kan gångtunnlar undvikas genom andra lösningar? Inga gångtunnlar är med i planförslaget. Är det lätta att orientera sig i området, även på kvällen? Många flacka ytor, området är inte upplyst heltäckande. Påverkar buskar, träd eller planteringar siktlinjerna? Cykelvägen genom fotbollsplan har delvis skymd sikt på grund av hus och buskage. Är byggnader utformade så att det inte skapas dolda hörn eller mörka nischer där någon kan gömma sig? Cykelvägen genom fotbollsplan har delvis skymd sikt på grund av hus och buskage. 2015-06-02 48(50) 2. Barnchecklista Västerås stad har tagit fram en barnchecklista för att säkerställa att ett barnperspektiv lyfts i planeringen. Checklistan innehåller följande punkter: 1. Kommer beslutet att beröra barn/ungdomar nu eller i framtiden, direkt eller indirekt? Ja Nej Om – JA- fyll i följande barnchecklista inför beslut 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Kommentarer: 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl a kön, sexuell läggning, etniskt ursprung funktionsnedsättning, tro eller social ställning? Ja Nej Kommentarer: 4. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja Nej Kommentarer: 5. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Ja Nej Om ja – på vilket sätt? Om barn och ungdomar tillfrågats – bör en uppföljning/återkoppling till dessa göra? 2015-06-02 49(50) 3. Checklista för samråd Denna checklista innehåller tips på hur det är möjligt att arbeta med en tillgänglig, jämställd och jämlik deltagande under planeringsprocessen. Det är viktigt att arbeta för att alla samhällsgrupper inkluderas i samrådet och har samma möjlighet att komma till tals och lämna synpunkter. Checklistan kan användas som ett stöd i det arbetet. Tabell 2. Checklista för samråd. Förslag Uppföljning Har det i det bredande arbetet och under beslutsprocessen varit jämn könsfördelning och ett brett deltagande från olika förvaltningar i kommunen? Har användare av verksamheten tillfrågats om planerad förändring? Användarna är tillfrågade i arbetet med denna SKA. Vilka språkgrupper finns inom samrådskretsen? Tas material som användas på samrådet och inbjudningarna fram på olika språk? Finns det behov av tolkar under samrådsmötena? Vid behov, finns samrådsmaterialet tillgängligt på lätt svenska? Är det tydligt i inbjudan att barn är välkomna? Finns det aktiviteter som passar barn? Hur kan barnen lämna synpunkter? Ett tips är att det står i inbjudan till samrådsmötet att barn är välkomna och att det finns aktiviteter för dem under samrådet och att de kan lämna synpunkter. Detta ökar möjligheten för ensamstående föräldrar att delta vid samrådsmötet och ger en möjlighet till att få in synpunkter från barn. Vilka olika sätt finns det att lämna synpunkter och delta i samrådet? Informations- och diskussionsmöten, öppet-hus-möte, dialogmöten, enkäter, fokusgrupper, skriftlig dialog, interaktiva webbaserade samråd, etc. I regel gäller att ju fler sätt att delta i samrådet och lämna synpunkter desto fler grupper nås. Har det skapats förutsättningar för att det ska vara en jämn könsfördelning bland deltagarna i möten med medborgarna (exempelvis samråd)? 2015-06-02 50(50)
© Copyright 2024