Samrådsredogörelse

2015-02-19
1 (29)
Dnr Kst 2013/93
UTSTÄLLNINGSHANDLING
Förslag till detaljplan för
STÄKETS VERKSAMHETSOMRÅDE
del av fastigheten Sollentuna häradsallmänning 1:13, Järfälla kommun
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Planförslaget har varit utsänt på samråd under tiden 17 september – 15 oktober 2014.
Samrådsmöte har hållits den 1 oktober kl 18.30 -20 på Hyllan, Jakobsbergs bibliotek.
Planförslaget har funnits tillgängligt på kommunens hemsida www.jarfalla.se, hos
kommunens kundtjänst på Riddarplatsen 6 samt i kommunalhusets entré på
Vasaplatsen 11 i Jakobsbergs centrum. Planförslaget har även funnits på biblioteken i
Jakobsberg samt i Kallhäll.
Samråd har annonserats i lokaltidningen Mitt i Järfälla, DN och på kommunens
hemsida.
Följande har lämnat synpunkter på planförslaget:
Myndigheter och kommuner:
1. Länsstyrelsen
2. Lantmäteriet
3. Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting
4. Trafikverket
5. Tekniska nämnden
6. Miljö- och bygglovsnämnden
7. Sollentuna kommun
8. Upplands-Bro kommun
9. Stockholms stad
10. E.ON Elnät Sverige AB
11. Vattenfall Eldistribution AB
12. Svenska Kraftnät
13. Norrvatten
14. Brandkåren Attunda
15. Swedavia AB
16. Skanova
17. Försvarsmakten
Föreningar och organisationer:
18. Naturskyddsföreningen Järfälla
Kommunstyrelseförvaltningen
Samhällsbyggnadskontoret
Elenor Lennartsson, planarkitekt
Telefon: 08- 580 287 93
Fax: 08-580 29700
Besöksadress: Vasaplatsen 11
Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA
Telefon växel: 08-580 285 00
E-post: [email protected] Webbplats: www.jarfalla.se
Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082
2015-02-19
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
2 (29)
Stäkets fastighetsägarförening
Gruppen för en bilfri Ängsjöskog genom Sören Christiansen
Lunds Villaägarförening
Björklidens villaägarförening genom Sofia Paulin Fahlström
Centerpartiet
Företagarna
Föreningen Rädda Järvafältet
Privatpersoner:
26. Katharina och Gösta Fineman
27. Magnus Lindström
28. Pawel Josefsson
29. Marcus Sundberg
30. Berglunds
31. Bo Nilsson
32. Sven Nilsson
33. Anders Fryxell
34. Sten Hellqvist
Planförslaget har lämnats utan erinran av:
Upplands-Bro kommun
Stockholm stad, stadsbyggnadskontoret
Vattenfall Eldistribution AB
Försvarsmakten
Nedan följer en sammanfattning av framförda synpunkter med
Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer. Inkomna skrivelser finns i sin helhet
tillgängliga hos samhällsbyggnadskontoret.
Myndigheter och kommuner:
1. Länsstyrelsen
Länsstyrelsen bedömer, under nu kända förhållanden, att frågor om användningen av
mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnats på ett lämpligt
sätt.
Järfälla, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner redovisar i olika
planeringssammanhang anspråk på utbyggnader inom sina delar av Järvakilen. För
att kunna bedöma konsekvenserna för Järvakilen och finna goda lösningar som
säkerställer grönkilens värden och funktioner anser Länsstyrelsen att den
mellankommunala samordningen behöver tydliggöras i ett gemensamt
planeringsarbete. En samordning över kommungränserna bör resultera i en
gemensam kartbild över avsedd markanvändning för den aktuella delen av
Järvakilen, tillsammans med formulerade intentioner för bevarande och utveckling.
Om dessa otydligheter kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen komma att ta in
planen för prövning enligt 12 kap. 1 § ÄPBL. Planen kan då komma att upphävas
enligt 12 kap. 3 § ÄPBL.
Prövningsgrunder enligt 12 kap. 1 § ÄPBL
Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter med anledning av de
sakförhållanden som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 12 kap. 1 § ÄPBL.
2015-02-19
3 (29)
Synpunkterna nedan syftar till att ge kommunen underlag, råd och synpunkter inför
nästa skede i planprocessen. Kommunen får på så sätt möjlighet att förtydliga
och/eller komplettera planförslaget, så att ett statligt ingripande kan undvikas.
Mellankommunal samordning
Enligt 2 kap. 2 § första stycket ÄPBL ska hänsyn tas till mellankommunala och
regionala förhållanden vid planläggning. Stockholms läns regionplan, RUFS 2010,
anger grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för
lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk, som är av betydelse för regionen.
Regionplanen är utgångspunkt för Länsstyrelsens skyldighet att enligt 4 kap. 9 §
ÄPBL och 12 kap. ÄPBL granska kommunala planer och uppmärksamma om markoch vattenanvändningsfrågor som angår flera kommuner har samordnats på ett
lämpligt sätt, samt vid behov överpröva kommunens beslut att anta detaljplan.
I RUFS 2010 har viss hänsyn tagits till Järfälla kommuns avsikter att exploatera del
av Järvakilen längs Rotebroleden, väg 267. En begränsad bebyggelseutveckling vid
Stäkets trafikplats redovisas schematiskt som övrig regional stadsbygd. Resterande
del av kilen i Järfälla, genom Upplands Väsby och Sollentuna kommuner fram till
E4:an i öster, redovisas som grönstruktur av regionalt intresse.
I Länsstyrelsens granskningsyttrande för Järfällas översiktsplan konstateras att
konsekvenserna av ett verksamhetsområde i grönkilen behöver belysas och bedömas
på ett samlat sätt för att ge underlag att avgränsa och bedöma anspråken i de tre
berörda kommunerna. Ett sådant samordnat underlag behöver föreligga för att i
kommande detaljplanering ta ställning till omfattningen av föreslaget
verksamhetsområde inom Järfällas del av grönkilen.
Påverkan på Järvakilen
Länsstyrelsen ser positivt på de åtgärder som föreslås för att bevara nyckelbiotopen
och minska befintliga barriäreffekter i området och förbättra tillgängligheten för
friluftslivet. I detta sammanhang bör dock plankartans bestämmelse gällande bro
tydliggöras så att det framgår att den ska utformas och ha funktionen av en ekodukt.
Länsstyrelsen konstaterar att aktuellt planförslag innebär ett mindre intrång i
grönkilen än tidigare programförslag. Det innebär dock ett ianspråktagande av ett
naturområde som idag funktionsmässigt är ett viktigt samband i grönkilen. Järfällas
del av Järvakilen är det enda större oexploaterade skogsmarksområdet som förbinder
Järvafältet med skogsområdena längre norrut i Järvakilen. Sollentuna och Upplands
Väsby kommuner redovisar i olika planeringssammanhang utbyggnader inom sina
delar av Järvakilen. Sammantaget kan dessa anspråk på Järvakilens få negativa
konsekvenser för spridningssamband mellan kilens yttre och inre delar. Det är en
viktig regional fråga att bevara Järvakilens funktioner och värden.
Planförslagets miljökonsekvensbeskrivning redovisar pågående planering i
angränsande kommuner. För att kunna bedöma konsekvenserna för Järvakilen och
finna goda lösningar som säkerställer grönkilens värden och funktioner anser
Länsstyrelsen att den mellankommunala samordningen behöver tydliggöras i ett
gemensamt planeringsarbete. En samordning över kommungränserna bör resultera i
en gemensam kartbild över avsedd markanvändning för den aktuella delen av
Järvakilen, tillsammans med formulerade intentioner för bevarande och utveckling.
Riksintresse kommunikationer
E 18 och väg 267 är av riksintresse enligt 3 kap. 8 § Miljöbalken. Kring
motorvägsrampen och utmed väg 267 behöver finnas tillräckligt utrymme för
2015-02-19
4 (29)
vägområde inklusive framtida breddning och erforderlig skyddszon. Länsstyrelsen
delar Trafikverkets uppfattning att planen behöver säkerställa ett avstånd på minst 15
meter från vägbanekant till kvartersgräns för verksamheter, och dessutom minst 10
meter från kvartersgräns till byggnad/byggrätt.
Miljökvalitetsnormer för vatten/vattenskyddsområde Östra Mälaren
Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen planerar för ett lokalt omhändertagande
av dagvattnet inom verksamhetsområdet. Det är av stor vikt att tillräckliga åtgärder
vidtas för att rena dagvattnet innan det släpps ut i recipienten. Att man använder sig
av grönytefaktorn i området är positivt ur denna aspekt.
Miljökvalitetsnormerna innebär ett skarpt icke-försämringskrav och att de flesta
vatten måste förbättras för att följa normen. Länsstyrelsen vill informera om att
Vattenmyndigheten i november 2014 kommer att remittera ett förslag på nya
miljökvalitetsnormer och ett nytt åtgärdsprogram som kan vara värdefullt att beakta i
det fortsatta planarbetet.
Länsstyrelsen anser att såväl nya miljökvalitetsnormer för vatten såväl som
förväntade klimatförändringar behöver beaktas när system för dagvattenhantering
utreds vidare.
Hälsa och säkerhet
Farligt gods
Planområdet ligger intill E18 och väg 267 som är primära transportleder för farligt
gods. Länsstyrelsen rekommenderar att ett avstånd om 40 meter hålls mellan farligt
gods led och kvartersmark för industri. Kommunen behöver göra en riskbedömning
till granskningsskedet och redovisa om marken är lämpad för ändamålet med hänsyn
till människors hälsa och säkerhet samt till risken för olyckor.
Om etablering ska ske av verksamheter som hanterar farliga ämnen så behöver detta
redovisas och hanteras i riskbedömningen.
Geoteknik
De geotekniska förhållandena bör förtydligas och kommunen behöver redovisa om
åtgärder krävs för bebyggelse med hänsyn till markstabiliteten.
Buller
Förväntad bullersituation i det nya verksamhetsområdet, tillsammans med
Trafikverkets bullerutredning för väg 267, behöver tydliggöras i fortsatt planarbete.
Det bör klargöras vilken risk för bullerstörningar som finns för bostadsområdet i
Norra Stäket, och eventuella åtgärder som kan behövas.
Övriga frågor av betydelse för planens genomförbarhet
Fornlämningar
Området tillhör ett av de i länet förhållandevis få sent ianspråktagna och brukades
länge extensivt. Det finns äldre kartmaterial från år 1736 och år 1806 som visar att
området har utgjort del av en större häradsallmänning. Materialet redogör för vilken
vegetation, bebyggelse och därtill hörande markanvändning som funnits.
Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet, men länsstyrelsen bedömer
att det kan finnas lämningar som inte är registrerade. I första hand kan det förväntas
boplatser från stenålder och lämningar som hör samman med de torp som funnits i
närområdet. Det måste därför göras en arkeologisk utredning av planområdet.
Kommunen bör kontakta Länsstyrelsens enhet för kulturmiljö och bostadsstöd om
detta.
2015-02-19
5 (29)
Kollektivtrafik
Kommunen bör i det fortsatta planarbetet föra en diskussion med Trafikförvaltningen
gällande områdets framtida kollektivtrafikförsörjning. I sammanhanget är det viktigt
att kollektivtrafiken får en god koppling till områdets gång- och cykelvägar.
Nyckelbiotop
Kommunen bör i det fortsatta planarbetet samråda med Skogsstyrelsen gällande
nyckelbiotopen. Så som planförslaget nu är utformat kommer nyckelbiotopen att
skäras av från skogsområdet norr om verksamhetsområdet.
Övriga frågor
Planbestämmelser
Planbestämmelsen om grönytefaktorn bör kompletteras med hänvisning till rubrik
och/eller sida i planbeskrivningen.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Kommunfullmäktige i Järfälla har i november 2008 beslutat att ställa sig bakom
målen och åtaganden i RUFS 2010. Detta visar på kommunens vilja att ta sitt ansvar
för sin del av regionens tillväxt och för en god regional utveckling. I den nyligen
antagna översiktsplanen är en central fråga att utveckla Barkarby-Jakobsberg till en
regional stadskärna samt att skapa förutsättningar för regionens
befolkningsutveckling genom bostadsutbyggnad för 25 000 – 30 000 personer. Detta
är ett viktigt regionalt åtagande för Järfälla kommun. I och med utbyggnad av
tunnelbanan till Barkarby har Järfälla kommun åtagit sig att ansvara för att 14 000
bostäder uppförs i tunnelbanans influensområde. Veddesta industriområde ligger
inom tunnelbanans influensområde, i direkt anslutning till tunnelbana och pendeltåg
och i den regionala stadskärnan. Utbyggnad av Stäkets verksamhetsområde
möjliggör utbyggnad av bostäder i Veddesta och är därmed en förutsättning för att
kommunen ska klara sitt bostadsbyggnadsåtagande, enligt
stockholmsöverenskommelsen. Järfälla behöver marken i Veddesta för att klara
målen och skapa en regional stadskärna.
Vidare är Trafikverket beroende av att detaljplanen vinner laga kraft för att kunna
starta sin ombyggnad av väg 267 samt trafikplats Stäket. En regional
infrastrukturinvestering som kopplar samman den nordvästra och nordöstra delen av
regionen och möjliggör stombusstrafik mellan de regionala stadskärnorna.
Trafikverket önskar påbörja utbyggnad 2016.
De berörda kommunerna längs med väg 267; Järfälla, Upplands-Väsby samt
Sollentuna, har en gemensam bild av hur grönkilen ska behållas och hur avvägningen
mellan grönkil och bebyggelse ska göras. En kartbild över sträckan har tagits fram.
Den visar hur kommunerna samlat har bedömt och avvägt bebyggelse i förhållande
till Järvakilen. Resultatet visar två grönkilar med avgränsad bebyggelse intill. Dessa
kilar bedöms ha tillräcklig bredd för att vara fortsatt fungerande. Genom detta värnas
de högsta natur- och kulturvärdena som finns längs med sträckan (Järvakilen Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar (TMR 2004). Trafikverket
bygger även viltpassager i dessa delar. Ytterligare krav på samordning mellan de
berörda kommunerna skulle kraftigt försena och försvåra utbyggnad av väg 267 samt
Järfällas bostadsbyggnadsåtagande enligt stockholmsöverenskommelsen. Järfälla har
i många år arbetat med planering av verksamhetsområdet genom tidigare
översiktsplan, programarbete och RUFS och därmed kommit betydligt längre än till
2015-02-19
6 (29)
exempel UpplandsVäsby. I och med att området finns markerat i RUFS som regional
stadsbygd medan grönkilen finns kvar i de östra delarna utgår Järfälla från att en
avvägning av olika kommuners intressen och anspråk har gjorts i samband med
framtagandet av RUFS. RUFS gäller och dess avvägningar bör ligga fast när
kommunerna kommer från programarbete till detaljplan.
I framtagen miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen för Stäkets
verksamhetsområde (Rejlers juli 2014) menas att det avstånd på 530 meter som hålls
till bebyggelsen i Katrinedal kan fungera som ett grönkilssamband i enlighet med de
riktlinjer som den regionala utvecklingsplanen (RUFS) anger.
Miljökonsekvensbeskrivningen bedömer att området har lokal betydelse för
naturmiljön samt att det ligger perifert i förhållande till Järvakilen.
Järfälla kommun har även i samband med framtagande av översiktsplanen tagit fram
en underlagsrapport om ekologiska landskapssamband (Ekologiska
landskapssamband i Järfälla kommun 2012). Barrskogssambandet kommer att finnas
kvar på den östra sidan av det planerade verksamhetsområdet.
Utredningar
Kommunen har tagit fram en bullerutredning, riskbedöming samt
fornlämningsutredning. Då plankartan inte reglerar var bebyggelse kan uppföras
inom kvartersmark anser kommunen att en geoteknisk utredning inte är behövd, dock
tas en översiktlig geoteknisk undersökning fram i samband med väg – och VA
projektering.
Två hållplatslägen planeras i anslutning till respektive trafikplats i planområdet.
Dessa får god tillgänglighet till det regionala cykelstråket som även inrymmer
gångbana. Därutöver ges plats för ytterligare hållplatser på Allmänningsvägens
förlängning genom det norra området. Då Trafikförvaltningen är intresserad av en
depå i verksamhetsområdet kommer diskussioner att hållas löpande gällande såväl
busstrafikering av området som möjligheterna att placera en depå här.
Efter samråd med Skogsstyrelsen kan nyckelbiotopen isoleras utan att funktion och
värde försvinner. Dagvatten ska ledas till biotopen. En förbindelse till naturområdet
norr om området ska finnas.
Grönytefaktorn ska kompletteras samt hänvisas till sida i planbeskrivningen.
2. Lantmäterimyndigheten
Lantmäteriet menar att vissa delar av plankartan måste förbättras. Till exempel
saknas fastighetsbeteckning i kartan samt är gränserna i kartan otydliga hur de ska
tolkas. Lantmäteriet önskar undvika cirkelbågar vid planläggning. Det bör även
framgå vilka konsekvenser planen medför för varje fastighetsägare. Det framgår inte
heller tydligt vad som gäller inom till exempel u-områden.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Kartan ska tydligöras med gränser samt kompletteras med fastighetsbeteckning.
Planbeskrivningen uppdateras.
2015-02-19
7 (29)
3. Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting
Trafikförvaltningen vill gärna att kommunen i det fortsatta planarbetet tar upp en
diskussion om bussarnas körvägar och tillkommande hållplatslägen. Det framgår inte
i handlingen om området ska trafikeras med buss.
Förutsatt att Rotebroleden breddas och att en på/avfart kan ordnas i båda riktningarna
så är Trafikförvaltningen intresserad av c:a 30-40000 kvm markyta för depåändamål
i området. Markytan bör vara placerad nära av/påfarten till Rotebroleden så att god
logistik kan erhållas. I dagsläget är det oklart om intresset från vår sida avser en
fullskalig bussdepå eller en satellituppställning.
I det fortsatta planarbetet är det viktigt att gång- och cykelvägar till och från
kollektivtrafiken görs gena, säkra och trygga.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Linje 548 kommer, som idag, att kunna trafikera Allmänningsvägen. Vändmöjlighet
finns för linje 548 vid hållplats Norra Stäket på Biskop Jöns väg. Den förlängda
delen av Allmänningsvägen kommer att hålla en bredd som enligt RIBUSS ger god
standard för busstrafik. Det kommer också att finnas hållplatslägen längs vägen.
Dessa redovisas dock inte i plankartan.
Intresset för mark är noterat. Samhällsbyggnadskontoret kontaktar
Trafikförvaltningen för vidare samtal.
4. Trafikverket
Både Stäkets trafikplats och Rotebroleden är riksintressen för
kommunikationsanläggningar och kommer de närmaste åren att byggas om.
Rotebroleden breddas till 2+2 körfält och en regional cykelväg byggs parallellt på
den norra sidan. Hänsyn måste tas till utbyggnad- och ombyggnadsplanerna.
I den del av planområdet som ligger söder om Rotebroleden krävs att en zon med
prickmark läggs in på kvartersmarken längs ramperna samt mot Rotebroleden så att
de byggnadsfria området blir 25 m från ny vägbanekant.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Planen ska justeras så att avståndet uppnås.
5. Tekniska nämnden
Va och avfall
Det behövs fördröjning av dagvatten ifrån detaljplanområdet. Avrinningen får inte öka
efter exploatering. Detta på grund av dålig kapacitet nedströms i ledningsnätet.
Förvaltningen anser att fördröjningen ska ske inom detaljplanområdet; inom fastigheter
samt i allmänplatsmark. Vidare anser förvaltningen att inte bara fördröjning utan även
rening av dagvatten behövs från industrifastigheter. Grönytefaktorn och poängsättningen
kan med fördel ses över för att uppnå detta. Vidare får inte mossen på norra delen av
Rotebroleden påverkas negativt med tillkommande exploatering. Slutligen behövs plats
för tryckstegring samt ett u-område i nordvästra delen av planområdet.
2015-02-19
8 (29)
Avfallsavdelningen har inget att erinra då det finns vändmöjligheter och genomfartsmöjligheter i området.
Trafik
Södra området behöver anpassas för en möjlig gc-koppling mot tunneln under E18 vid
Skarprättarvägen. Ytor behöver säkerställas för en gc-väg så att det inte fordras en
detaljplaneändring den dagen det beslutas om att anlägga en gc-väg ner mot Kallhälls
villastad och porten under E18. Gc-vägen kan antingen ligga mellan
verksamhetsområdet och E18 eller gå igenom verksamhetsområdet och ansluta till
lokalgatan.
Allmänningsvägens vägområde behöver dimensioneras så att gångbanor får plats på
vägens båda sidor. Med tanke på antalet fastigheter som ansluter till vägen samt
beräknad trafikmängd behövs dubbelsidiga gångbanor. Ena sidan ska dessutom vara en
kombinerad gång- och cykelbana såsom redovisas i planbeskrivningen.
Exploateringen kan motivera en utökad turtäthet för busstrafiken, främst för linje 548.
Det kan kompensera det negativa med en längre körväg för nämnda linje.
Området vid den södra vägens vändplats bör benämnas PARK istället för NATUR så att
en gc-väg över avfartsrampen får anläggas.
Parkeringsnormen för bil och cykel förväntas följas. Parkeringsmöjligheter för
allmänheten bör finnas på båda sidor om Rotebroleden för att tillgängliggöra
naturområdena. Parkeringsplatserna bör ligga i anslutning till Järvaleden.
Park och natur
Planen påverkar det befintliga rörliga friluftslivet genom att natur med befintliga stigar
omvandlas till verksamhetsområde. Som kompensation kommer Järfälla kommun i
samarbete med närliggande kommuner och Trafikverket genom olika anläggningar
minska Rotebroledens barriäreffekt tvärs Järvakilen. Gång- och cykelvägar,
busshållplatser och parkeringsplatser kommer att förstärka möjligheten till rekreation i
Järvakilen.
I planen bevaras en nyckelbiotop registrerad som sandbarrskog. Den ger området både
estetiska och rekreativa värden samt har naturvärden. När skog runt nyckelbiotopen tas
bort och när det blir förändringar i dagvattnet vilket ofta sker i byggskedet är det viktigt
att tekniska lösningar som tas fram även fungerar under det skedet. Det samma gäller
tidplan vid försäljning av tomter. För att klara speciellt nordoststormar är det viktigt att
skogen stabiliseras innan alltför stora åtgärder. När väl husen är byggda kommer även
dessa att skydda mot kraftiga vindbyar.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Synpunkterna ska säkerställas i planarbetet.
6. Miljö- och bygglovsnämnden
Miljö- och bygglovsnämnden anser att planbestämmelsen verksamheter som ej
genererar buller för omgivningen enligt gällande riktlinjer bör klargöras om vilka
verksamheter som räknas till dessa samt vilka riktlinjer som avses. Dessutom ska det
framgå om det är de riktlinjer som gäller vid detaljplanens antagande eller de som
gäller när området ska bebyggas. Bestämmelsen att byggnaders fasad längs med
Allmänningsvägen placeras i nivå med gata bör ändras till anpassas till gatas nivå.
Detta för att undvika planavvikelser.
2015-02-19
9 (29)
Under rubriken Utseende anges att skyltning inom verksamhetsområde endast får ske
på fasad. Denna bestämmelse överensstämmer inte med kommunens skyltprogram
och bör därför tas bort.
Buller
Enligt samrådshandlingarna framgår att Almarevägen kommer att få en högre
trafikbelastning. Det måste undersökas hur mycket buller som Almarevägen kan
beräknas få i samband med trafikökningen.
Miljö och grönska
I planbeskrivningen framgår att en gammal deponi påträffats inom planområdet.
Detta måste undersökas vidare och protokoll från utförda undersökningar ska skickas
till miljö- och hälsoskyddsenheten.
Det är av stor vikt att en grön korridor sammanfogar områdena med nyckelbiotop
och skogen i norr, korridoren kan placeras där så passar med avseende på
byggnadernas placering. Det är viktigt att grönytefaktorer så som exempelvis
sedumtak inte ses som en kompensation för minskad naturmark. Grön korridor
underlättar vistelse i biotop-området för fåglar som exempelvis Tallticka, men även
för andra djur och växter. Att ha en grön korridor gör även att området med naturliga
ljud såsom fågelsång uppfattas som trevligt av områdets besökare. Effekten kan bli
att verksamheternas bullerstörningar då uppfattas som mindre.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Planbestämmelserna ska korrigeras och tydliggöras. En förbindelse från
nyckelbiotopen ska finnas.
I detaljplanearbetet med Almarevägen har prognostiserade trafikökningen från
verksamhetsområdet tagits med i beräkningarna för detaljplanen.
Den gamla deponin ska undersökas vidare.
7. Sollentuna kommun
Sollentuna kommun menar att det är viktigt att belysa både de naturvärden området
har och vilken funktion områdets natur har för spridningssamband inom Järvakilen. I
denna västra sida av Järvakilen finns kilens tydligaste barrskogssamband i nordsydlig riktning. Områdets funktion som del av spridningssambanden inom Järvakilen
behövs beskrivas närmare. För att kompensera försämrade spridningsförutsättningar
orsakade av verksamhetsområdet bör förutsättningarna förstärkas genom
kompensationsåtgärder i området öster om verksamhetsområdet.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Järvakilen får efter planområdets utbyggnad en bredd på mer än 500 meter. Enligt
den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) är det en tillräcklig bredd för att
grönstråket ska fungera som ett grönkilssamband.
Järfälla kommun har även i samband med framtagande av översiktsplanen tagit fram
en underlagsrapport om ekologiska landskapssamband (Ekologiska
landskapssamband i Järfälla kommun 2012). Hela Järfälla kommuns sträcka längs
med väg 267 är ett utpekat barrskogssamband vilket gör att det kan fortsatt fungera
på den östra sidan av planområdet.
2015-02-19
10 (29)
8. Upplands-Bro kommun
Inget att erinra.
9. Stockholms stad
Stadsbyggnadskontoret har inga synpunkter på planförslaget.
10. E.ON Elnät Sverige AB
E.ON bifogar karta över var placeringar av E-områden för nätstation kan göras
utifrån de uppgifter som finns i nuläget. För nätstation erfordras ett område på minst
6x6 meter med stationen i centrum, vid större stationer ökas ytan i motsvarande grad.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Kontoret har varit i kontakt med E.ON om detta och kompletterar plankartan.
11. Vattenfall Eldistribution AB
Vattenfall har inga elanläggningar inom och i närheten av planområdet och har därför
inget att erinra.
12. Svenska Kraftnät
Inget att erinra.
13. Norrvatten
Norrvatten har en huvudvattenledning genom området. Norrvatten har ledningsrätt
2,5 meter på ömse sidor om ledningens mitt där Norrvatten äger vissa rättigheter.
Inom detta område får t.ex fastighetsägaren utan Norrvattens medgivande ej uppföra
byggnad, plantera träd eller förändra marknivå.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Kommunen har kontakt med Norrvatten om detta.
14. Brandkåren Attunda
Brandkåren redovisar 10 minuters insatstid till planområdet från nuvarande
brandstationsplacering i Järfälla kommun. Vidare bör åtkomlighet för
räddningstjänsten fordon säkerställas i det fortsatta planarbetet. Avståndet mellan
räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50
meter. Brandkåren Attunda anser det vara viktigt att det i riskanalysen tas höjd för
den eventuella breddade vägbanan som diskuteras och därmed även i den
prognosticerade trafikmängden. De slutsatser som formuleras i riskanalysen
(eventuella riskreducerande åtgärder som måste vidtas) bör även tydligt presenteras i
planbestämmelserna.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
En riskbedömning har gjorts och bestämmelse om brandklassade byggnader som står
närmare än 40 meter från E18 samt Rotebroleden ska skrivas in i plankartan.
15. Swedavia AB
Swedavia menar att det är viktigt ur flygsäkerhetssynpunkt att upprätthålla en god
marginal till hinder. Flygplatsen har inget att erinra vad gäller flygbuller då området
ligger utanför flygplatsens bullerkurvor. Området ligger även utanför
2015-02-19
11 (29)
influensområdet. En flyghinderanmälan ska göras om ett byggnadsverk är högre än
20 meter.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Kommunstyrelseförvaltningen noterar.
16. Skanova
Skanova har markförlagda teleanläggningar samt luftledningar inom
detaljplaneområdet. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som
uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i
planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda
telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som
initierar åtgärden även bekostar den.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Kommunstyrelseförvaltningen noterar.
17. Försvarsmakten
Inget att erinra.
Föreningar och organisationer:
18. Naturskyddsföreningen Järfälla
Naturskyddsföreningen är positiv till de ändringar som gjorts sedan de första
planerna på verksamhetsområdets utformning presenterades. Bevarandet av
nyckelbiotopen, minskning av områdets utsträckning österut mot Katrinedal samt att
området får en grön prägel är positivt. Föreningen har dock ett antal områden där
planen kan förbättras eller där föreningen saknar information.
1.
Föreningen undrar vilken hänsyn som tas till de nederbördsmängder som vi
redan idag kan förvänta oss och hur kommer dessa att öka inom några år på
grund av klimatförändringarna? Hur mycket beräknas dagvattendammarna
för samt vilka riskerna är att de översvämmas? Om mark och tak är mättade
efter längre nedbördsperiod sker en liten fördröjning av nederbördsmängden.
2.
Vidare menar föreningen att Järvakilens avgränsning bör följas för att säkert
skydda våtmarken och mossen i området sydöstra del. Mossen ligger bara 40
m från områdets gräns. Både den omgivande miljön kring Järfällas enda
mosse och risken för dränering av mossen och våtmarken påverkas negativt.
3.
Cyklande från Kallhäll som följer Tulpanvägen och dess förlängning mot
Katrinedal bör ges möjlighet att via cykelväg ansluta till verksamhetsområdet
samt bron och passagen över Rotebroleden. I illustrationen är det enbart
bilväg från Katrindal till verksamhetsområdet. Det bör vara en avskild
cykelväg eller åtminstone GC väg. Området ligger på cykelavstånd från
Kallhäll.
4.
När kommer Järfälla att uppnå miljömålet ”Frisk luft”? Konsekvenserna av
luftföroreningar för gående och cyklande måste utredas och cykelvägar
placeras på längre avstånd från vägbanan eftersom PM10 överskrider
2015-02-19
12 (29)
gränsvärden och nämnda kategorier av trafikanter inte kan räknas som
fordonsresenärer.
5.
De sammanlagda effekterna av buller från trafik, motorcrossbana och
verksamheter måste beskrivas och åtgärder vidtas så att bullret inom
naturreservaten ligger under av Naturvårdsverket rekommenderade värden.
Även boende i Björkliden och Stäket berörs. Vem är ansvarig för att
samordna och analysera de sammanlagda effekterna?
6.
Nyckelbiotopens anslutning till Häradsallmänningen. För att gynna
spridningskorridorer bör gamla träd och lågor bevaras så lång det är möjligt
norr om nyckelbiotopen. Järvaleden som tidigare gick genom nyckelbiotopen
bör restaureras för att öka tillgängligheten. Den kan med fördel anslutas till
GC-vägarna vid trafikplatsen.
7.
I den övergripande gestaltningen anges att ”området ska upplevas som öppet
och gående och cyklister ska lätt kunna ta sig igenom området och ut i
naturområdet”. Vi ser det som mycket positivt och anser att det är viktigt att
de stigsystem som leder från entrén till grönområdet från norra Kallhäll och
boende i Björkliden anpassas till verksamhetsområdet. Om schaktningar sker
i sluttningen i området södra del kan dessa förbindelser försvåras.
8.
Regeringen har tillsatt en utredning för att synliggöra ekosystemtjänster.
Ekosystemtjänsterna skall utgöra en viktig grund i all planering. T.ex. enligt
European Arboricultural Council utgör kostnaden, för att ersätta en bok av
den storlek som presenteras nedan, ca 1, 4 miljoner. Om den avverkas
behöver 2000 nya träd planteras för att ersätta de ekosystemtjänster som detta
enda träd levererar. I området finns många gamla träd och i redovisningen av
hållbar utveckling bör konsekvenserna av att ta bort dessa gamla träd
redovisas.
9.
Vi saknar också en beskrivning av hur de träd som sparas skall klar de
påfrestningar som uppstår när en utglesning sker. Mera nederbörd som ökar
risken för att trädens rötter lossnar tillsammans med kraftigare stormar utgör
en stor utmaning som bör belysas ytterligare. Den sk suptallen bör bevaras.
Med en stamomkrets på nära 3 m är det ett unikt träd som också har ett
kulturellt värde. Även en större bok c:a 150 m längre västerut bör bevaras.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
1.
Naturmark kommer att exploateras vilket kommer innebära en ökning av
dagvattenmängderna nedströms i avrinningsområdet om inget görs.
Dagvattensystemet ska bestå av dammar, krossfyllda diken och
fördröjningsmagasin på fastigheter för att fördröja dagvattnet. Hela
dagvattensystemet dimensioneras enligt gällande praxis. I detta fall innebär
det att systemet ska klara av 10-års regn med klimatfaktor 1.2 utan förändring
i flödet i jämförelse med situationen innan. Dagvattendammarna kommer att
anläggas så att när dessa översvämmas kommer skadorna att vara av mindre
betydelse. Vi tar hänsyn till ökade nederbördsmängder genom användning av
klimatfaktor vid dimensionering.
2.
Mossen bör inte påverkas av exploatering inom detaljplaneområdet då
tillförseln av dagvatten till mossen inte berörs. Se dagvattenutredning.
2015-02-19
13 (29)
3. Trafikmängderna på anslutningsvägen mellan Katrinedal och
verksamhetsområdet antas bli för låga för att motivera en separat gång- och
cykelbana. Såväl gång som cykling kan ske i blandtrafik.
Om Upplands Väsby eller Sollentuna väljer att förtäta i Katrinedal bör de
också överväga att finansiera en gång- och cykelbana längs Katrinedalsvägen.
I detaljplanen säkerställer vi att en gång- och cykelväg kan förbinda
verksamhetsområdet med Kallhälls villastad och tunneln under E18 i ett läge
väster om planområdet. Vägen genom verksamhetsområdets södra del
kommer att förses med en gång- och cykelbana.
4. Kartor på kvävedioxid- och partikelhalter presenteras i
miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt dessa beräkningar överskrids inte
miljökvalitetsnormerna för partiklar och kväveoxider i området. Vägtrafik är
den enskilda största källan. Trafikverket anlägger och ska sköta driften av det
regionala cykelstråket som byggs längs med Rotebroleden. De har sett över
frågan, se vidare i Trafikverkets handlingar för Rotebroleden.
5. Det är svårt att beskriva de sammanvägda effekterna av buller från trafik,
kartbana och verksamheter. Ljudet är av olika karaktär, trafikljudet består av
ett brus och go-kartbanan har ett ljud med högre frekvens samt pågår inte hela
dygnet. Vi vet idag inte vilka verksamheter som kommer att etablera sig i
området. Kommunen har låtit göra en bullerutredning utefter ett
tänkbart/förväntat scenario där det gjorts vissa antaganden kring områdets
utformning, marknivå och omkringliggande vallar. Tillåtna ljudnivåer
överskrids inte i naturreservatet.
6. En bullerutredning har tagits fram. Krav ställs i detaljplanen att verksamheter
som etableras ska klara riktvärden vid närliggande bebyggelse med avseende
på den totala ljudnivån från verksamhetsområdet. Varje verksamhet som ska
etablera sig i området ska utredas med avseende på buller så att rätt åtgärder
kan planeras för att den totala ljudnivån inte överskrids vid bostäder. En
prövning görs från fall till fall i antingen vid en tillståndsprövning enligt
miljöbalken hos länsstyrelsen eller vid anmälan och bygglovskedet hos miljö
och bygglovsnämnden. Mindre verksamheter utanför listan i miljöbalken
prövas i bygglovskedet. Begränsningar för verksamheter kan införas, till
exempel reglera tid när verksamheten kan vara igång.
7.
Nyckelbiotopen ska skötas enligt den skogsplan som tas fram.
8. Kommunen jobbar vidare med bland annat de förslag som
Naturskyddsföreningar har presenterat på nya stigdragningar och ser om de
kan genomföras.
9. I och med användande av grönytefaktorn är kommunens förhoppning att en del
träd kommer att sparas inom området. Vidare ska även nya träd planteras
längs med gatorna.
10. Kommun håller på att ta fram en skogsplan för hur skogen ska hanteras så att
den står kvar även med förändringar i omgivningen. På grund av den nya
trafikplatsen kommer det att vara svårt att spara den äldre sk suptallen.
19. Stäkets fastighetsägarförening
Stäkets fastighetsägarförening ställer sig negativa till detaljplaneförslaget i dess
nuvarande utformning. Föreningen önskar en komplettering av syftesskrivningen till:
”att möjliggöra bebyggelse för lättare verksamheter samtidigt som naturvärden och
2015-02-19
14 (29)
ekologiska samband för barrskogsmiljöer bevaras. Planen ska också bidra till att öka
tillgängligheten till Järva grönkil”.
Föreningen önskar följande kompletteringar i planhandlingarna:
1. Befintliga träd ska sparas för att ge en grön inramning av vägen och hindra
insyn på industritomterna.
2. Dagvatten ska hanteras och renas lokalt.
3. Pricka marken runt verksamhetsområdet så att avverkning förhindras och en
grön inramning av området skapas.
4. Nyckelbiotopen ska anslutas med en grön kil till naturområdet norr om
området.
5. Förbud mot miljöfarlig verksamhet
6. En särskild utredning ska klargöra risken för grundvattensänkning vid
eventuell schaktning på området. Detta för att inte påverka mossen söder om
området samt fattigkärren i hällmarkerna norr om området.
7. Cykel – och gångväg bör förbinda tunneln under motorvägen till
Skarprättarvägen. Tunneln behöver fräschas upp och få bättre belysning.
Tillsammans med skyltning från Kallhälls station kan detta etablera en ny
förbindelse från västra grönområdet upp till Järvafältet och
Häradsallmänningen.
8. Dammar för dagvatten ska placeras och utformas så att de kan bli vackra och
ekologiska inslag för passerande.
9. Säkerställa att bron och det visuella intryck i anslutning till bron håller hög
kvalité i material och design eftersom det blir en entré till kommunen. Vidare
ska detta prägla även de etableringar som blir synliga för trafikanter. Med god
planering och höga krav kan kommunen här få ett mycket bra tillfälle att
skapa en attraktiv entré till Järfälla.
10. Föreningen ha en garanti för att kommunen inte upprättar ytterligare
verksamhetsområden i Stäket.
11. Föreningen undrar vilka bullerbegränsningar som finns idag? Saknar även
buller som tillkommer av de etableringar som tillkommer samt till den
framtida ökade hastigheten på Rotebroleden. Vi ställer krav på att området
bullerskyddas så att närliggande fastigheter inte upplever ett ökat buller.
12. Föreningen undrar när en riskanalys ska tas fram.
13. Vem ska äga marken längs med Rotebroleden?
14. Hur många arbetstillfällen räknar kommunen med?
15. Vilken typ av industri räknar man med ska etablera sig i området?
16. I förslaget redovisas trafikökning på Almarevägen med x3. Hur ser
bullerutredning ut för denna ökning och vilka åtgärder ska vidtas?
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
1. En trädridå kommer att finnas kvar närmast Rotebroleden och ge en fortsatt grön
inramning.
2. Området ska rena dagvatten lokalt genom att avsätta ytor för rening av
dagvatten.
3. En skogsplan håller på att tas fram som ska säkerställa detta.
4. En grön förbindelse ska finnas mellan naturområdet norr om
verksamhetsområdet och nyckelbiotopen.
5. Om en miljöfarlig verksamhet, markerad med tillståndsplikt i
Miljöprövningsförordningen 2013:251 skulle bli aktuell måste den
tillståndsprövas av Länsstyrelsen och krav ställs på verksamheten så att den
2015-02-19
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
15 (29)
är säker för omgivningen. Även tidsbegränsningar kan införas för
verksamheter. Detta sker i samråd med kommunen.
Det ska säkerställas vid projektering att ingen grundvattensänkning sker.
Det ska finnas en gångväg som förbinder området med tunneln under E18.
Tunneln planeras rustas upp och fungera som en mer tillgänglig entré till
naturområdet.
Dammarna ska utformas så att de blir estetiska och tilltalande inslag i området.
Hela området ska utformas så att det skapar en fin entré till Järfälla.
Bestämmelser finns i detaljplanen som säkerställer detta. Utformningen av
gång- och cykelbron görs i samråd med Trafikverket.
I översiktplanen finns inget ytterligare område för verksamheter i området.
En bullerutredning har tagits fram. Den redovisar både nuläge och nivåer vid
ökad trafik samt exempel på verksamheter. Krav ställs i detaljplanen att
verksamheter som etableras ska klara riktvärden vid närliggande bebyggelse
med avseende på den totala ljudnivån från verksamhetsområdet.
En riskbedömning har tagits fram. Planområdet kommer att ha skyddsavstånd
från väg 267 samt E18. Det kommer även att ställas krav på brandklassade
byggnader inom ett visst område närmast vägarna.
Trafikverket kommer att äga marken närmast Rotebroleden.
Vid jämförelse med liknande yta i Veddesta finns det cirka 70 företag på en yta
med samma storlek som Stäkets verksamhetsområde.
Främst större och skrymmande verksamheter på den södra delen och mindre
fastigheter för verksamheter på den norra sidan. Flera verksamheter som idag
finns i Veddesta kan omlokaliseras hit.
Den bullerutredning som tagits fram i samband med detaljplanearbetet för
Almarevägen har tagit med dessa siffror och beräknar åtgärder utifrån detta.
20. Gruppen för en bilfri Ängsjöskog genom Sören Christiansen
Gruppen anser att kommunen exploaterar ett alldeles för stort område med fin
naturskog som sammanhänger med skogen kring Ängsjö friluftsområde och som
ingår i den regionala skyddsvärda Järvakilen. Vidare menar gruppen att man bör i
första hand ta sådan mark som redan är utsatt för starkt trafikbuller och som därav är
mindre attraktiv för friluftsliv och rekreation. Gruppen föreslår en begränsad
exploatering som löper längs med Rotebroleden till Go-kartvägen.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Planområdet är så långt som möjligt anpassat till terrängen och avgränsas av höjder i
landskapet samt strävan efter att Järvakilen ska få tillräcklig bredd. Det behov av
industrimark som finns kräver att en större del tas i anspråk. I och med den bro som
kommer byggas, kan Järvaleden återskapas i sin äldre sträckning och förbättra
tillgängligheten till Järvavakilen för fler. Det planeras även parkeringsmöjlighet som
ytterligare ska förbättra tillgängligheten.
21. Lunds Villaägarförening
Lunds Villaägareförening anser att den miljö som finns i området kring Stäket ska
bevaras med den karaktär den har i dag och om området ska användas ska det vara
för att skapa fler unika boendemiljöer i likhet med det som Stäket erbjuder idag.
Föreningen menar att förlägga industriverksamhet med avstånd på endast 250-300
meter från dagens bostadsområde är att sänka kvalitén på miljön i området.
2015-02-19
16 (29)
Föreningen uttrycker oro över att detta endast är ett första steg till ytterligare
exploatering av marken i Stäket för att skapa mer industrimark. Man bör istället
bevara den naturliga skogsridån utefter Rotebroleden och satsa på att skapa fler bra
boendemiljöer inne i Stäket. Att placera industriverksamhet på en plats i kommunen
där det idag i stort sett inte finns någon industriverksamhet känns ologiskt och man
riskerar att förstöra ett unikt område. De antal arbetstillfällen som erbjuds i denna
industrimiljö kommer vara få i förhållande till de markarealer som denna typ av
verksamhet kräver. Verksamhet av denna karaktär skall inte blandas med
boendemiljöer och det är slöseri av mark när den används för industri inom ett
växande Stockholmsområde. Föreningen ifrågasätter även konsekvenserna av
eventuellt skadliga ämnen som skall hanteras i industriområdet med tanken på
närheten till bostäder, förskolor och skola. Har en grundlig BKV barnkonsekvensanalys genomförts i enlighet med FN:s barnkonvention vilket
Riksdagen förespråkar? Föreningen ser även risker för vattenmiljön i området vid ett
eventuellt utsläpp av skadliga ämnen. Från verksamhetsområdet skulle ämnen snabbt
kunna transporteras med vattnet ner från åsen mot öppna och kulverterade vattendrag
i norra Stäket. Dessa vattendrag för sedan med sig ämne ner till Mälaren vid
Bonäsbadet med risk för kontaminering av bad och dricksvatten.
Föreningen citerar ur planbeskrivningen och anser att dessa ”verksamheter, främst
större och skrymmande, som inte är lämpliga i en stadsmiljö” inte hör hemma i
närheten av ett i dag befintligt bostadsområde eller att detta område ska
angränsa/ligga i Häradsallmänningen. Antalet arbetstillfällen som kan tillkomma av
detta område uppväger inte de negativa konsekvenser som detta ger på miljön i
området. Föreningen har även tidigare motsatt sig dessa planer och bifogar yttrandet
de skickat in angående översiktsplanen – nu till 2030.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
I en växande storstadsregion som Stockholm behövs, förutom bostäder och service
även mark för verksamheter. För att minska transportbehovet bör verksamheter ligga
nära övrig bebyggelse. Stäkets verksamhetsområde har ett strategiskt läge för
verksamheter vid Rotebroleden. Området behövs för att bygga ut den regionala
stadskärnan Barkarby – Jakobsberg och kunna erbjuda skrymmande verksamheter i
Veddesta en mer ändamålsenlig lokalisering.
Området är så långt som möjligt anpassat till den omgivande terrängen och
Järvakilen värnas öster om planområdet, naturområdet tillgängliggörs genom passage
över väg 267, parkering anläggs samt nya stigdragningar ska anläggas.
Om en miljöfarlig verksamhet, markerad med tillståndsplikt i
Miljöprövningsförordningen 2013:251 skulle bli aktuell måste den tillståndsprövas
av Länsstyrelsen och krav ställs på verksamheten så att den är säker för
omgivningen. Även tidsbegränsningar kan införas för verksamheter. En
barnkonsekvensanalys har inte tagits fram men barnperspektivet finns med som en
utgångspunkt för all planering. Genomförande av detaljplanen kommer inte att
påverka vattenkvalitén vid Bonäsbadet då dagvattnet ifrån området kommer att renas
innan det släpps till befintliga dagvattennätet.
22. Björklidens villaägarförening genom Sofia Paulin Fahlström
2015-02-19
17 (29)
Styrelsen i Björklidens Villaägarförening i Kallhäll vill så snabbt det blir klart veta
vilka verksamheter som kommer att etablera sig i området. Föreningen vill inte ha
bullriga och smutsiga verksamheter på området och frågar hur kommunens plan för
att minimera buller och utsläpp ser ut. Föreningen önskar att samma typ av
bestämmelse om icke störande verksamheter även läggs på den södra delen i det
södra området samt att planerade byggnader placeras så att de fungerar som ett
bullerskydd mot bebyggelsen i Kallhälls villastad. Föreningen önskar att särskild
hänsyn tas till faktorer som kan påverka säkerhet och trygghet för de som bor nära
verksamhetsområdet. Exempel på faktorer som bör beaktas är: belysning, staket runt
företag som har verksamhet farlig för barn, extra bullerskydd mot fastigheter med
verksamheter som har extra höga bullernivåer alternativt verksamhet nattetid. Vi vill
även att de parkeringar som planeras, för tillgänglighet till grönområdena, utformas
på sådant sätt att de blir omöjligt att nyttja för uppställning av större mängder
husvagnar och lastbilar.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Krav ställs i detaljplanen att verksamheter som etableras ska klara riktvärden vid
närliggande bebyggelse med avseende på den totala ljudnivån från
verksamhetsområdet. Verksamheter kan även tidsbegränsas vid tillståndsprövning.
Parkeringar som anläggs ska utformas så att de inte kan användas av större
husvagnar och lastbilar.
23. Centerpartiet
Centerpartiet menar att det är viktigt att förtydliga vilka verksamheter som menas är
icke störande. Partiet anser att störande verksamheter bör undvikas i den norra delen
på grund av närheten till bostäder samt att området kan prövas för bostäder i form av
flerbostadshus. En sådan bebyggelse kan fungera som en ”Järfälla-port” mot E18 och
med en fantastisk utsikt över Mälaren.
Vidare menar partiet är det viktigt att slå vakt om nyckelbiotopen och att den måste
anslutas till tallskogen i norr. Önskvärt även att en gång- och cykelväg byggs som
förbinder området med tunneln under E18 till Skarprättarvägen. Detta kan innebära
att fler använder området med ökat inslag av bland annat fler motionärer vilket
indirekt gynnar tryggheten i området.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Området ska främst planeras för verksamheter som inte kan finnas i en stadsmiljö så
att möjlighet finns att bygga mer bostäder i Veddesta i kollektivtrafiknära läge.
Veddesta planeras att utvecklas till en blandad stadsmiljö och då behöver
verksamheter omlokaliseras.
Förbindelse från nyckelbiotopen mot naturområdet ska finnas och även ner till
tunneln under E18.
24. Företagarna
Företagarna i Järfälla tillstyrker planförslaget men föreslår att det kompletteras med
kommunledningens näringspolitiska överväganden. Det tilltänkta områdets yta är ca
0,33 km2, att jämföra med nyligen programremitterade Södra Veddestas 0,86 km2.
Järfällas behov av arbetstillfällen och fler områden for expansion och nyetablering är
stort.
2015-02-19
18 (29)
Företagarna anser att kommunen för en passiv näringspolitik och anser det vara
ödesdigert för Järfälla. Företag väljer bort Järfälla och ryktet som företagarkommun
skamfilas. Kommunen har gått in i ett samarbete med nordvästkommunerna för att få
fler företagsetableringar, men detta samarbete har fortfarande inte mer än påbörjats.
Kommunen har tidigare haft en lista på lokaler och ledig industrimark. På direkt
fråga har vi fått svaret att den inte har uppdaterats.
Planförslaget handlar mycket om växter och djur, allt från grodor till älgar, men inte
om bakomliggande näringspolitiska överväganden. Vi vill framhålla att Veddesta
måste förbli kommunens centrala verksamhetsområde. Ytkrävande verksamheter på
Veddesta kan flytta, men ledigbliven mark ska inte omvandlas till bostadsmark, utan
självklart reserveras for befintliga företags expansion och nya företag som av olika
skäl behöver centrala lägen. Planförslaget får inte innebära att både befintliga företag
på Veddesta och nya skuffas undan i ett kommunhörn, i mån av plats, långt från
service och med dålig kollektivtrafik for medarbetarna. Vi ser med tillfredsställelse
att Stäketrondellen och Rotebroleden (liksom Ormbackaleden) nu äntligen får ökad
kapacitet. Det är av stor betydelse for näringslivet.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Veddesta ska utvecklas till en blandad stadsmiljö som innehåller både bostäder och
verksamheter. En del större verksamheter kan genom Stäkets verksamhetsområde
erbjudas en mer ändamålsenlig lokalisering med god biltillgänglighet jämfört med de
tätare delarna av Veddesta. Stäkets verksamhetsområde planeras främst för de större
och skrymmande verksamheterna men även för en del mindre verksamheter.
25. Föreningen Rädda Järvafältet
Föreningen protesterar mot den okoordinerade exploateringen av Järvafältet och
innan planeringen drivs vidare måste en samordning med övriga berörda kommuner
och länsstyrelsen ske så att det regionala intresset tillvaratas. Föreningen menar att
projekten var och en för sig kan godtas men sammantaget blir resultatet förfärande
och går på tvärs med de ambitioner som finns i den regionala utvecklingsplanen
RUFS 2010. Föreningen menar att den miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram
har ett för snävt perspektiv och resultatet bli därför obalanserat. Föreningen ser
positivt på att den nya politiska ledningen ska ta fram underlag för att bilda ett
naturreservat i Ängsjö, om det planerade verksamhetsområdet skulle bli av vill
föreningen att även naturområdet från Rotebroleden till Mälarstranden skyddas i
reservat.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Se svaret till Länsstyrelsen.
Privatpersoner:
26. Katharina och Gösta Fineman
Finemans ställer sig kritiska till hur man kallat till samrådsmötet för ”Stäkets
verksamhetsområde” den 1 oktober och anser för att samrådet ska fungera ska
boende närmast området få en kallelse i brevlådan. De frågar varför samrådet hölls i
Jakobsberg när det närmast berör de norra delarna av kommunen? Finemans förslag
är att kalla till nytt samråd med utskick till de närmast berörda fastigheter i
2015-02-19
19 (29)
Kallhäll/Stäket samt att hålla samrådet i Kallhäll/Stäket så att berörda både hinner
och har bra möjlighet att ta sig dit.
Finemans anser att bullerfrågan inte ses i sin helhet i utredningarna från varken
kommun eller vägverket och upplever att man i bullerutredningarna och vid kontakt
inte tar frågan på allvar och man ser inte hela bilden av bullerstörningar vi har i
Stäket och vad det faktiskt kostar i ohälsotal etc. Påminner om att vi har buller från
motorväg, järnväg, flyg och Rotebroleden. Därtill hör vi i Norra Stäket gokartbanan
mycket tydligt och då särskilt när de har tävlingar där. Gokartbanan måste dock få
vara någonstans och eftersom de inte stör varje dag och inte heller på nätterna så står
vi ut med detta buller. Detta innebär i realiteten att vi även kommer att höra den
tilltänkta på och avfarten till Stäketvägen tydligt, vilket inte visas på bullerkartorna.
De påpekar att de även har mycket trafikbuller dagtid och till viss del nattetid samt
vissa nätter och helger kraftiga bullerstörningar från flyget beroende på vilka banor
Arlanda använder. Detta leder till störd sömn och vardagen trasas sönder. För en del
är det uppenbart som vaknar medan det för andra innebär störd sömnrytm och sämre
återhämtning. Observera att allt detta påverkar vår hälsa, men ingen tycks intressera
sig i vad detta innebär i ohälsa och lidande samt kostnader. Nu måste det vara stopp
på att slentrianmässigt säga att ”Stäket ändå är så bullerstört så det gör inget om de
får lite mer!” Detta har jag fått höra flera gånger av politiker och det är inte OK att
agera med sådan arrogans. Vi är människor som bor här och har en gräns för hur
mycket vi tål och många har valt att flytta hit långt innan dagens bullernivåer samt
innan kommunen planlade detta område. Här måste hänsyn därför tas till de boende
och deras påverkan av buller etc. Det handlar inte bara om riktvärden här utan det
handlar om hälsa, vilket återhämtningsfönster som ges på natt och helger, samt var
man valde att bo innan kommunen planerade utbyggnad och flytt av verksamheter.
Finemans anser att om skogen tas ner samt det tillkommer på- och avfarter på väg
267 kommer det att ge mer bullerstörningar. Om SLs bussdepå flyttas hit kommer
det innebära tung trafik från tidig morgon till efter midnatt, vilket innebär för boende
att vi bara får några timmars tystnad för god sömn och återhämtning och det är inte
ok, när man lägger till redan befintliga bullerstörningar. Finemans ser att detta
kommer att leda till ohälsa och ofta i form av stressrelaterade sjukdomar och undrar
om det finns någon i kommunen som tittar på detta och vad det innebär i lidande och
kostnader? Det bör läggas till i utredningen för verksamhetsområdet.
Förslag på åtgärder buller:
 Bygg redan från början bullerplank utmed den tänkta av och påfarten och se till
att rikta bullret så mycket som möjligt mot Rotebroleden, dvs från bebyggelse
och natur.
 Det är inte lämpligt att ha verksamhet med tung trafik där exempelvis bussar
och lastbilar skall gasa upp över ramper med den höjdskillnad det innebär då
det ger mer gaspådrag och därmed mer buller. Plana ut ramperna så mycket det
går.
 Bygg inte vägen in genom skogen från Stäketvägen till Uddnäsvägen. Det tar
bort allt för mycket skog och släpper in allt ljud från Stäketvägen samt tar bort
allt för mycket av naturområdet mot Ängsjö. Satsa istället på att förbättra
Uddnäsvägen och öka framkomligheten där. Det skulle spara mycket natur och
hindra ytterligare bullerstörningar.
Övrigt:
 Var aktsam med Järvakilen och det smala grönområde som är kvar.
Övergångar över Stäketvägen för djur är bra.
2015-02-19



20 (29)
Cykelvägar är bra, vilket kanske kan minska biltrafiken något och få några att
ta cykeln istället.
Se även över bussförbindelserna till och från Stäket. Varför inte påverka SL
och försöka få buss 560 att köra ned till busshållplats ”Norra Stäket” . Försök
även att få fler turer på buss 548
och fler turer till Kungsängen. Buss 548 kanske inte behöver gå mjölkrundan
nästan ända bort till bussgaraget i Kallhäll om det ändå skall flyttas. På så sätt
får Stäketborna fler möjligheter till att ställa bilen och även kortare bussresor.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Samrådsmötet hölls i Jakobsberg på grund av att det är en fråga som har stark
koppling till utbyggnaden av den regionala kärnan Barkarby – Jakobsberg Veddesta. Planområdet behövs för att Veddesta ska kunna bebyggas med bostäder i
ett läge nära både pendeltåg och tunnelbana.
Vi vet idag inte vilka verksamheter som kommer att etablera sig i området.
Kommunen har låtit göra en bullerutredning utefter ett tänkbart/förväntat scenario
där det gjorts vissa antaganden kring områdets utformning, marknivå och
omkringliggande vallar. Varje verksamhet som ska etablera sig i området ska utredas
med avseende på buller så att rätt åtgärder kan planeras så att den totala ljudnivån
inte överskrids vid bostäder. Krav ställs i detaljplanen att verksamheter som etableras
ska klara riktvärden vid närliggande bebyggelse med avseende på den totala
ljudnivån från verksamhetsområdet.
Att köra ner buss 560 till Norra Stäket skulle vara positivt för Stäket men innebära en
stor restidsökning för resande med andra destinationer än Stäket. Byte mellan buss
548 och 560 kommer att kunna ske vid hållplatserna på Rotebroleden vid Trafikplats
Stäket. Det kan också bli aktuellt att anlägga cykelställ vid någon hållplats där linje
560 stannar.
27. Magnus Lindström
Magnus Lindström är boende i Stäket och ställer sig negativ till detaljplaneförslaget i
sin nuvarande utformning. Området är redan idag bullerstört och att addera
ytterligare buller kan inte stå i samsyn med kommunens uppsatta bullermål. En
ändring på detaljplanen krävs så att hela planområdet har bestämmelsen icke
störande verksamhet. Har kommunen tagit hänsyn till den ökade hastigheten på
Rotebroleden samt den ökade trafikmängden både på Rotebroleden och även den
tunga trafik som i framtiden kan komma att trafikera verksamhetsområdet? Samma
frågeställning gäller för de vägar som indirekt drabbas av ökad trafikmängd.
Kommunen har ett bra tillfälle att skapa en välkomnande entré till Järfälla som visar
den bästa sidan av Järfälla som en trevlig boendemiljö och inte ett illa tilltalande
verksamhetsområde. Kommunen bör spara gröna ridåer mot Rotebroleden och E18
och dess av- och påfarter. De bör även utformas med prickmark så att de inte
bebyggs i framtiden.
Området bör även utformas så att det är tilltalande och tillgängligt för alla. Genom att
förbinda området med omkringliggande områden skulle den mänskliga närvaron öka.
Kanske borde även max tillåten byggnadshöjd justeras för att området inte ska bli
dominerande i landskapsbilden? Genom att minska tomtstorleken på den södra sidan
skulle fler småföretagare ha möjlighet att etablera sig i kommunen. Vidare bör
2015-02-19
21 (29)
verksamhetsområdet utformas med ett genuint miljötänk där miljöhänsyn tas redan
vid markberedningen. Miljöfarlig verksamhet ska inte tillåtas, dagvatten ska hanteras
och renas lokalt. Gatubelysning ska vara av energisnålaste typ. Verksamhetsområdet
skulle kunna bli ett föredöme för hur verksamhetsområden i framtiden ska se ut och
samtidigt möjliggöra ytterligare bebyggelse i enfamiljsbostäder i dess direkta närhet.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Naturvårdsverkets Riktlinjer för externt industribuller, Råd och riktlinjer, 1978:5
upphörde att gälla juni 2013. I dagsläget gäller en övergångsbestämmelse av
naturvårdsverkets allmänna råd. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram ett
förslag på nya riktlinjer för lämpliga immissionsvärden, d.v.s. de värden som ligger
till grund för en bedömning av vid vilka nivåer som buller har en störande inverkan
vid bostäder. Dessa är inte beslutade av regeringen än. Se svar till Katarina och
Gösta Fineman för vidare svar angående buller.
Meningen är att området ska utvecklas till ett öppet, grönt och välkomnande
verksamhetsområde som kan fungera som en entré till Järfälla. Detta genom att
verksamheter måste uppfylla en andel grönt på sin fastighet för att få bygga, genom
färgsättning på bebyggelsen, dagvattenstråk längs med de två huvudgatorna samt
gång- och cykelvägar genom området som leder ut i naturområdet. Byggnadshöjd är
anpassad så att inga byggnader ska dominera över omgivande natur.
28. Pawel Josefsson
Pawel Josefsson anser att viktig information har utelämnats i planbeskrivningen.
Planbeskrivningen saknar att området har ett motionsvärde och används av aktiva
idrottsföreningar, det finns till exempel terränglöpningsverksamhet samt markerade
hästspår i området. Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp det ytligt, planförslaget
har utelämnat det helt. U2 – förstudien har större förståelse för konsekvenserna.
Planbeskrivningen hävdar att kommande åtgärder som parkeringsplatser eller
närliggande kommuners planer uppväger konsekvenser av en lokalförlust till
rekreationsmöjligheter. Kommunen bör tänka på att alla inte har tillgång till bil och
möjlighet till daglig fysisk aktivitet har en stor inverkan på folkhälsan. Effekterna för
rekreationen hävdas vara obetydliga i planbeskrivningen och U2-förstudien antyder
motsatsen? Josefsson anser det vara social diskriminering och negativ inverkan på
folkhälsan. Som det skrivs i miljökonsekvensbeskrivningen är inte området i högsta
klass vad gäller rekreationsvärde med det är långt ifrån noll, se i U2 – förstudien.
Planbeskrivningen tar inte upp områdets rekreationspotential i förhållande till
befolkningsökningen 2030. Fokus ligger på nulägesbehovet att ta området i anspråk.
Josefssons förslag är att förlusten av områdets lokala motionsvärden ska utredas mer
ingående ur ett 2030 perspektiv, vilket redan föreslås i U2-förstudien. Konsekvenser
på den lokala folkhälsan ska bedömas och dokumenteras, en dokumenterad
kompensationsplan med budgeterade medel bör finnas. Utan denna åtgärd motsätter
sig Josefsson starkt att planförslaget antas. Josefsson uppmanar kommunstyrelsen att
ta hänsyn till de långsiktiga konsekvenser av innehållet i hållbarhetsbedömning sida
55; ”Förtätningen inom de sammanhållna kärnorna ökar dock trycket på lokala naturoch parkområden som många gånger är av stor vikt för vardagsmotion och
utevistelse.”
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
2015-02-19
22 (29)
Naturmark som idag används till närrekreation kommer att gå förlorad. Men
kommunen tror att tillgängligheten blir bättre till större delar av Järvakilen på både
norra och södra sidan i och med de passager som skapas över väg 267 vid trafikplats
Stäket samt vid nya bron. Stigar och gångstråk ska förbättras på båda sidor av väg
267. Ängsjö är ett centrum för rekreation och friluftsliv som har stora
utvecklingsmöjligheter.
29. Marcus Sundberg
Som boende i närheten av det nu planerade industriområdet i Stäket har Marcus
Sundberg ett antal frågor om förslagets påverkan på närmiljön.
Synpunkter:
1. Att flytta industriverksamhet från Veddesta industriområdet är ett bra beslut
kopplat till det buller och trafikpåverkan som industrier har i tätbebyggelse.
Varför flyttar ni då industrier från en tätbebyggelse till en annan
tätbebyggelse?
2. Planeringen av ett industriområde angränsande till ens hem skapar en stor oro,
särskilt som det konstateras i beskrivningen att verksamheterna inte är
lämpliga i en stadsmiljö. Innefattas inte villaområdena ”Norra Stäket/Kallhäll
villastad/Stäkethöjden” i anslutning till det planerade industriområdet som en
stadsmiljö?
3. I översiktsplanen anges att området är avsett för verksamheter men i
detaljplanen planeras för industri utan några begränsningar, vad gäller
rörande detaljplanen, verksamhet eller industri?
4. Stämmer detaljplanen överens med översiktsplanen avseende ändamål? Notera
särskilt synpunkt 3.
5. Saknar definition av ordet verksamheter, vilka verksamheter innefattas i ordet
”verksamhet”?
6. Det står i bl.a planbeskrivningen att ”Norra Stäket” är avsett för citat ”ej
störande” verksamheter. Citatet saknar regler, när på dygnet verksamhet får
förekomma, begränsningar i form av buller nivåer, max och medelnivåer,
transporter in och ut från området under dygnet, in och ut samt omlastning
under dygnet?
7. Området i detaljplanen redovisar industri, innebär det att alla industrier som
håller sig till reglerna inom detaljplanen får starta verksamhet i området, tex
ett nytt värmekraftverk enligt tidigare planskeden?
8. I detaljplanens handlingar återfinns inte några redovisningar/beräkningar utav
hur buller från den planerade industrin kommer att påverka närområdet då
bullret sammanlagras med buller från omkringliggande vägarna i området
samt flygtrafik.
9. Det ska beaktas att buller idag kommer främst från E18 in mot ”Norra stäket”,
och enligt planförslaget så kommer buller även att komma från Rotebroleden
vilket innebär att ljudet inte kommer minska beroende på vindriktning, hur
har man säkerställt att planerade bullervallar ger önskad effekt kopplat till de
begränsningar verksamheten får bullra, både inom närområdet men även
längre bort som tex ”Stäkethöjden”?
10. Varför har inte bullerplank föreslagits, saknas bullerberäkningar?
11. Om buller beräkningarna redovisar en ökning med 8-10db innebär det för örat
att bullernivåerna fördubblas mot dagens nivåer, detta ska ställas i proportion
till att trafiken förväntas öka som beskrivet i planhandlingarna och vad
innebär det för de närliggande områdena?
2015-02-19
23 (29)
12. Ett riktvärde för buller i sovrum är 30db, klaras det med de planerade
skyddsvallarna med sovrum som är riktade mot det planerade
industriomådet?
13. Området för skadeverkan av buller går vid 85-90db enligt naturverket, vilken
gräns för maximal ljud är området planerat för?
14. Finns det några begränsningar av hur mycket de planerade verksamheterna får
bullra?
15. Syftet med reglerna i PBL (plan- och bygglagen) är att få en samlad
bedömning av miljöpåverkan de samlade verksamheterna/industrierna får på
området, detta anser jag inte har redovisats i detaljplanen då inga regler för
verksamheterna finns redovisade, konkret innebär det att MKB
(miljökonsekvensbeskrivningen) innehåll måste anpassas till planens syfte,
vilket jag antar har gjorts, och läser man då MKB så finns det inga
begränsningar för de industrier som kan verka inom detaljplanen?
16. Det konstateras i planbeskrivning att verksamheterna ska schaktas ned för att
inte störa närliggande bebyggelse med buller. Plankartan anger endast
befintliga höjder på marken kommer plankartan att justeras så att en placering
av byggnader i en lägre höjd än omgivningen blir tvingande för bebyggelsen?
17. Innebär nerschaktningen att marknivån hamnar under grundvattennivån, och
vilka åtgärder är planerade för dagvattenhantering?
18. Bilden på sidan 21 i planbeskrivning stämmer inte det som tillåts, vad är
anledning till att området illustreras missvisande?
19. Området planeras för att tillåta bebyggelse till en höjd av ca 5 våningar och att
hälften av all markyta området får bebyggas. Det är en rätt betydande
bebyggelse hur påverkar det landskapsbilden? Kan det illustreras tydligare i
planhandlingarna så att det är lättare att föreställa sig förslaget påverkan på
landskapet?
20. Kommer det kunna begränsas hur mycket utsläpp i luften som verksamheterna
får släppa ut?
21. Vilka är begränsningarna för utsläpp?
22. Har en samlad bedömning för luftkvalité utförts inom området, vilka nivåer det
är idag kopplat till flygtrafik, vägtrafik?
23. Vilken ytligare påverkan kommer industrierna få på luftkvaliten utöver de
redan uppmätta nivåerna?
24. Förbränning av fossila drivmedel i fordon, eldning i värmeverk eller andra
industriella processer påverkar halten (PM) i området, nivåerna är som bekant
avsevärt högre i tätorter, och höga halter PM i luften orsakar hälsorisk i
luftvägarna (nedsatt lungfunktion och lungcancer) samt i form av
hjärtsjukdomar. Med nuvarande bestämmelser ryms då ett värmekraftverk
inom området?
25. EU:s regelverk för partiklar i luft, vilka EU-direktiv har följts?
26. Vilket dygnsmedelvärde har området i anslutning till det tänkta
industriområdet idag? Och vilket dygnsmedelvärde beräknas det få med
tänkta verksamheter?
27. Den planerade industrin ligger i anslutning till ett vattenskyddsområde
(Mälaren) som idag nyttjas som vattentäkt, de skyddsföreskrifter som idag
gäller för verksamheter/företag som hanterar kemikalier/ transporter av farligt
gods inom området och som kan hota vattentillgången eller vattenkvaliteten,
vilken hänsyn har tagits till dessa föreskrifter rörande de planerade
verksamheterna/industrierna?
2015-02-19
24 (29)
28. Vad finns det för risker med att dagvatten från ett område som tillåter
tillverkningsindustri leds direkt till Mälaren som är dricksvattentäkt?
29. Vid en katastrof situation, brand eller okontrollerat läckage kommer planerade
dagvattenanläggningar kunna ta hand om miljögifter?
30. Ska respektive företag stå för en egen anläggning, eller kommer det att tas hand
om på en centralplats inom området?
31. Om det är en centralplats för hantering av dagvatten som det planeras för, var
kommer den att placeras inom detaljplanen?
32. Hur kommer vattenkvalitén vid Bonäsbadet att påverkas? Badet ligger i direkt
närhet till dagvatten avrinningen från området.
33. Planerade dagvattenanläggningar, hur hanteras miljögifter (Pb, Cu etc) som
förväntas komma via verksamheten, eller vid utsläpp/olycka, är
anläggningarna dimensionerade för omhändertagande av miljögifter?
34. Informationen om detaljplanen till de boende i närliggande områden har inte
utförts via brev, utan informationen har endast funnits att tillgå på
Kallhäll/Jakobsberg bibliotek/kommunen och på internet samt via
dagstidningar, anser ni att det är tillräckligt för att informera de boende vad
som planeras inom närområdet?
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
1. Veddesta ska utvecklas till en blandad stadsmiljö som innehåller både bostäder
och verksamheter med direkt närhet till tunnelbana och pendeltåg. Området
där verksamhetsområdet är föreslaget är inte planerat att utvecklas till en
stadsmiljö och närmast liggande bostadsbebyggelse finns 250 meter från
området.
2. Se svar på fråga 1.
3. Översiktsplanen och detaljplanen har samma syfte med området. Att det kallas
Industri i detaljplanen är på grund av bestämda benämningar i uppförande av
en detaljplan som reglerar hur en bestämmelse ser ut.
4. Se svar på fråga 3.
5. För den här detaljplanen är benämningen av verksamheter främst större och
ytkrävande som inte kan blandas i en stadsmiljö. Tanken är att en del av de
verksamheter som finns i Veddesta ska omlokaliseras hit.
6. Se svaret till Katarina och Gösta Fineman, nummer 26.
7. Det finns inget i planbestämmelserna som reglerar vilka verksamheter som får
etableras. Kommunen har inga planer på värmekraftverk. Om en miljöfarlig
verksamhet, markerad med tillståndsplikt i Miljöprövningsförordningen
2013:251 skulle bli aktuell måste den tillståndsprövas av Länsstyrelsen och
krav ställs på verksamheten så att den är säker för omgivningen. Även
tidsbegränsningar kan införas för verksamheter. Se svar till Katarina och
Gösta Fineman, nummer 26.
8. Det är svårt att beskriva de sammanvägda effekterna av buller från trafik, gokartbana och verksamheter. Ljudet är av olika karaktär, trafikljudet består av
ett brus och kartbanan har ett ljud med högre frekvens samt pågår inte hela
dygnet.
9. Kommunen vet i dagsläget inte vilka verksamheter som kommer att vilja
etablera sig i området. Därför har inga åtgärder planerats. Varje verksamhet
som ska etablera sig i området ska utredas med avseende på buller så att rätt
åtgärder kan planeras så att ljudnivån inte överskrids vid bostäder.
10. För svar på fråga 11-15 se svar på fråga 10.
2015-02-19
25 (29)
16. Området ligger lägre än omgivande terräng idag. Med tanke på att många
verksamheter behöver plan yta kommer troligtvis nedschaktning att göras,
dock inte tvingande. Gatorna i området höjdsätts och omkringliggande ytor
anpassas efter dessa.
17. Trots schaktning kommer grundvattennivån att ligga en bra bit under
marknivån. Planerade åtgärder för dagvattenhantering innefattar åtgärder på
privat mark, krossfyllda diken och dagvattenledningar samt
dagvattendammar.
18. Bilderna är tänkta som inspirationsbilder till området och de är genomförbara
enligt planförslaget.
19. Byggnadshöjd är anpassat så att inga byggnader ska dominera över omgivande
natur. Vidare gestaltningskrav som ställs är grönytefaktor, det vill säga att en
andel av fastigheten måste innehålla grön vegetation för att få bygga,
färgskalan är även tänkt ska harmoniera med omgivandenatur och inte sticka
ut.
20. Kartor på kvävedioxid- och partikelhalter presenteras i
miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt dessa beräkningar överskrids inte
miljökvalitetsnormerna för partiklar och kväveoxider i området. Vägtrafik är
den enskilda största källan.
21. Miljöbalken reglerar utsläpp från verksamheter. Där finns krav på bästa
möjliga reningsteknik, det får dock inte ställas orimliga krav. En prövning
görs från fall till fall dels vid tillståndsprövning hos länsstyrelsen eller vid
anmälan och tillsyn hos miljönämnden.
22. För svar på frågorna 22-26 se svar på fråga 21.
27. Dagvatten från området renas innan det släpps till recipienten.
28. Dagvatten från den aktuella detaljplanen rinner till Mälaren.
Dagvattensystemet är dock utformat på ett sådant sätt att obehandlat
dagvatten inte kan rinna direkt till Mälaren utan det renas i diken och
dammarna innan dagvattnet når mottagande vattendraget. Dessutom kommer
en del av verksamheterna att behöva ta hand om dagvatten inom sin egen
fastighet innan det får ledas till kommunalt dagvattensystem, enligt Järfälla
kommuns riktlinjer för dagvattenhantering.
29. Se svar ovan.
30. Då naturmark omvandlas till ett verksamhetsområde kommer både
dagvattenflöden och föroreningsbelastningen öka markant. Därmed är vi i
situation där fastighetsägare behöver stå för en egen anläggning, men även
kommunala anläggningar kommer att anläggas.
31. De kommunala anläggningarna är krossfyllda diken längs båda vägarna på
norra och södra delen av området. Dagvattendammar anläggs söder om
trafikplats Stäket samt i sydvästliga delen av Allmänningsvägen.
32. Genomförande av detaljplanen kommer inte påverka vattenkvalitén vid
Bonäsbadet då dagvattnet från området kommer att renas innan det släpps till
befintliga dagvattennätet.
33. Miljögifterna kommer att sedimentera och bilda slam i diken och dammarna.
En del av miljögifterna kommer även tas upp av växligheten. Systemet för
dagvattenhantering är dimensionerat för att ta hand om föroreningar så att
mottagande recipienten inte kommer att bli påverkad.
34. Information om samrådstillfället skickades till berörda fastighetsföreningar i
omkringliggande bostadsområden.
2015-02-19
26 (29)
30. Berglunds
Samrådet handlar om nya verksamheter kring Rotebroleden. De måste ju finnas
någonstans och att placera dem i anslutning till Rotebroleden, när den byggs om och
breddas, faller sig rätt naturligt. Det är utgångspunkten för yttrandet. Berglunds
noterar att det troligen blir mer ljud och buller från området och ännu ett bidrag till
den ljudbild de redan utsätts för.
De reagerar på den väg till Ängsjö som finns inritad i översiktplanen och mer på den
eventuella vägens sträckning. Frågan blir aktuell på grund av den vägstump som
finns i illustrationsplanen, en bit väg som det kan förefalla vara ”naturligt” att
förlänga senare, för att bli en fullskalig väg genom skogen. De tar starkt avstånd ifrån
vägens dragning, om det blir nära bostäderna i Biskops Brask området. Dessa
bostäder är redan idag utsatta från buller från olika håll, från E18 är det ett ständigt
brus. Likaså från Rotebroleden som kan antas öka i och med breddning samt ge plats
till diverse företag. Därtill kommer ljudet från go-kartbanan, ett ljud som stör som
mest när man vill ha tyst omkring sig. Att då toppa denna ljudbild med en ny väg
som dras nära våra bostäder känns mycket fel. Det kan beskrivas som att ”få en väg
utanför sovrumsfönstret”.
Berglunds menar att tanken på vägens dragning måste omprövas innan den blir
”gjuten i cement”. Den nya vägen måste dras längre bort från nuvarande bostäder i
Biskops Brasks område. Noterar att det i översiktsplanen står att Järfälla ska erbjuda
en attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla. Berglunds menar att det inte är vare sig
attraktivt eller hälsosamt att får en väg in på knuten. Det går att göra en annan
balansering mellan ekologiska och rumsliga värden så att vägen dras längre bort från
befintliga bostäder i Biskops Brasks området, på bekostnad av ett något mera
uppdelat naturområde.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Ingen väg mot Ängsjö är planerad i och med denna plan. Den vägstump som är
inritad i illustrationen ska tas bort.
31. Bo Nilsson
Bo Nilsson stödjer Mikael Jämtsveds skriftliga reservation i planutskottet 2014-0827. Reservationen innebar att området söder om väg 267 stryks ur detaljplanen på
grund av närheten till naturreservatet. Skydda nyckelbiotopsområdet i det norra
delområdet. Ta kontakt med grannkommunerna och undersök om inte de ytkrävande
verksamheterna till stor del kan omlokaliseras till grannkommunerna från Veddesta
industriområde. Sollentuna har Kappetorps industriområde, Upplands-Väsby har
Vällsta området och Upplands-Bro har Brunna industriområde. Genom detta skulle
skogen och miljön kunna räddas för framtiden. Kommunerna måste samarbeta
istället för att motarbeta varandra och slå vakt om och rädda viktiga skogsområden
för hela norra storstockholms bästa. Undersök att flytta go-kartbanan till UpplandsVäsby kommun och deras tidigare grustagsområde, och återställ go-kartbanan till
naturmark. Då blir marken mellan Järfälla och Upplands-Väsby en bredare Järvakil.
En ny allmän parkering behövs också invid bron och norr om väg 267 som är till för
besökare till norra häradsallmänningens skogsområde och inte bara parkering söder
om Rotebroleden.
2015-02-19
27 (29)
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Behovet av mark för verksamheter är stort och Järfälla kommun vill kunna erbjuda
sina företagare mark. Om kommunen ska kunna växa kraftigt behövs förutom
bostäder även mark för verksamheter. Området möjliggör samhällsnyttiga
verksamheter såsom återvinningscentral. Parkering ska anordnas på båda sidor av
väg 267. Se svar till Länsstyrelsen angående grönkilen.
32. Sven Nilsson
Yttrande överfört till översiktsplanen.
33. Anders Fryxell
Anders Fryxell bor i Katrinedal och kommer att bli påverkad av ett
verksamhetsområde i Stäket. Slås av fina beskrivningar av området och ändå ska
man bygga ett verksamhetsområde i grönkilen?
Fryxell utgår från att kommunen har ett tätt samarbete med Upplands-Väsby och
Sollentuna om hur tillfartsvägar ska underhållas och åtgärdas.
Anders Fryxell anser att samma typ av verksamheter som föreslås i den norra delen
även ska gälla i den östra delen, eftersom Katrinedal kommer att påverkas i allra
högsta grad av buller men framförallt avgaser. Att flytta hit ett sånt företag som
Stena Metall är olämpligt med bostadsbebyggelse omkring. Ett sånt företag borde
finnas längre bort längs E18 mot Bro och Bålsta, där det redan finns sådana
verksamheter. Lägg de mest bullriga verksamheterna närmast Rotebroleden och
större hus som en barriär mot Katrinedal. Jag vill också att vi boende i Katrinedal
hålls underrättade om vilka planer som finns och vilka verksamheter som planeras
och var de ska placeras i området.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Detaljplanen möjliggör en mer trafiksäker anslutningsväg till Katrinedal. Driftfrågan
av Katrinedalsvägen är hanterad. Se svar till Katarina och Gösta Fineman angående
bullerstörning.
34. Sten Hellqvist
Hållbar utveckling kräver en aktiv samhällsplanering, som hela tiden håller detta i
fokus. Naturen sätter gränser och det är dem vi måste lära oss att hålla oss inom.
Naturen med sina ekosystemtjänster är så fundamentalt viktig för oss människor.
Utan den får vi inga drägliga liv. För att Järfälla skall fortsätta att vara en attraktiv
kommun måste naturen värnas och vårdas och dess infrastruktur, de gröna,
ekologiska sambanden måste bibehållas och även stärkas där de försvagats av
människans ingrepp. Den befolkning som redan finns i kommunen måste ges
möjlighet till en samhällsutveckling som gynnar dess behov. Den
bebyggelseförtätning i form av bl.a. en stadsliknande struktur för Jakobsberg –
Barkarby som nu planeras och som i sin tur krävs för att nödvändiga
infrastruktursatsningar i framförallt kollektivtrafiken skall gå att genomföra är bra
och kan minska trycket på grönstrukturen, vars betydelse stiger i takt med den
ökande förtätningen av bostadsområdena.
Folkhälsan är ett mycket viktigt arbetsområde för kommunerna och kräver en klok
samhällsplanering, som gynnar fysisk aktivitet så som cykling, promenader och
2015-02-19
28 (29)
idrott. Närnatur är av största betydelse för en aktiv fritid för alla åldrar och måste
ingå i all samhällsplanering liksom de stora sammanhängande naturstråken och
kilarna. Tillgängligheten till vatten och grönska är central.
Tung miljöstörande industri bör inte anläggas i så tätbefolkade områden som
Storstockholm där behovet av god bebyggd miljö i kombination med god naturmiljö
hela tiden ökar. En förläggning av industri vid Stäket längs Rotebroleden på
jungfrulig mark går emot alla övergripande mål och behöver därför tonas ner och
avskrivas från det vidare planerandet. Den skulle ge ett mycket allvarligt intrång i
den skogliga delen av Järvakilen och Häradsallmänningen. Möjligheten att uppnå
klimatmålet skulle också försvåras. I stället bör man satsa på kunskapsintensiva
företag som kan integreras i boendemiljön.
Infrastruktursatsningar riskerar lätt att skapa barriäreffekter, som kan riskera att
förstärkas ytterligare av exploateringar längs väg- och spårstråken. Även av det
skälet ser vi det som omöjligt med lokalisering av industri längs Rotebroleden där
den korsas av Järvakilen. Barriäreffekten behöver i stället minska genom bättre
naturförbindelser över och/eller under Rotebroleden.
Både ur ett folkhälsoperspektiv och ur naturens eget perspektiv behöver
Storstockholms gröna kilar skyddas, se RUFS 2010. Naturvärdena och den
biologiska mångfalden behöver bevaras och utvecklas. Därvid är naturens
infrastruktur, de gröna sambanden, lika viktig som människans.
Järvakilen med bl.a. Sollentuna häradsallmänning, Järvafältet med sjöarna och
Igelbäckens dalgång behöver skyddas genom natur/kulturreservat och hela
grönstrukturen måste vara sammanhängande.
Ängsjö friluftsområde är en naturpärla och en enorm tillgång för kommunens
folkhälsoarbete. Med ett skydd av Sollentuna häradsallmänning med sina höga
naturvärden garanteras en fantastisk miljö för rekreation och friluftsliv och för
biologisk mångfald. Tillfarten till området behöver dock förbättras samtidigt som
biltrafiken på Uddnäsvägen och Ängsjövägen behöver minskas till förmån för
cyklister och gående. En möjlig ny angöringspunkt för friluftsområdet är området vid
gokartbanan där man skulle kunna ha bilparkering och direkt entré till
friluftsområdet.
Kommunstyrelseförvaltningens kommentar:
Kommunen planerar att genom att omlokalisera verksamheter i Veddesta, få
möjlighet att bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Vilket minskar transporter
och underlättar en mer hållbar livsstil. Kunskapsintensiva företag ska integreras i
boendemiljön i den regionala kärnan.
Järvakilen kommer även fortsatt kunna fungera som en grönkil. I och med den
passage som skapas över Rotebroleden tror kommunen även att tillgängligheten
förbättras till en större del av Järvakilen för fler människor. Parkeringsmöjligheter
ska finnas på båda sidor av väg 267.
2015-02-19
29 (29)
Sammanfattning/slutsats
Inkomna synpunkter föranleder inte planenheten att föreslå någon ändring av
detaljplaneförslaget.
Kommunen bedömer att ingen som lämnat synpunkter är sakägare.
Övriga som inte fått sina synpunkter tillgodosedda:
Länsstyrelsen
Centerpartiet
Sollentuna kommun
Företagarna
Föreningen Rädda Järvafältet
Stäkets fastighetsägarförening
Lunds villaägarförening
Katharina och Gösta Fineman
Pawel Josefsson
Marcus Sundberg
Magnus Lindström
Bo Nilsson
Sten Hellqvist
Emelie Grind
Samhällsbyggnadsdirektör
Elenor Lennartsson
Planarkitekt