Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde - Upplands-Bro
Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 27 april 2015 Ärende 1 3 av 112 1 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henrik Karlsson, 08- 518 377 26 2015-01-12 Dnr 2015-8032 Tekniska nämnden Uppdatering av åtgärdsförslag i gång- och cykelplan enligt beslut KS § 42 Förslag till beslut Anta Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik som underlag för beslut om kommande investeringar. Sammanfattning Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, med några tillägg, som ett underlag för kommande gångoch cykelinvesteringar. Samtidigt fick Tillväxtkontoret uppdraget att vartannat år föreslå en uppdatering av gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda projekt och lägga till nya vartefter behov uppstår. I år är det dags för den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut och uppdaterats. Ett nytt avsnitt med uppföljning av gång- och cykelarbetet 2012 – 2014 har lagts till. Dessutom har gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter det finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap, markägoförhållanden och finansiering. Tillväxtkontoret föreslår att Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse 12 januari 2015 • Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, den 18 juni 2014, reviderad 12 januari 2015. • Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, beslutad 18 april 2012 Ärendet Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, med några tillägg, som ett underlag för kommande gångoch cykelinvesteringar, samt att ge Tillväxtkontoret uppdraget att vartannat år föreslå en uppdatering av gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda projekt och lägga till nya vartefter behov uppstår. 2(2) 4 av 112 I år är det dags för den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut ur planen och uppdaterats. Ett avsnitt med gång- och cykelarbetet 2012 – 2014 har lagts till. Dessutom har gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter som finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap, markägoförhållanden och finansiering. I Upplands-Bro finns idag ett gång- och cykelvägnät som täcker stora delar av de tättbebyggda områdena, men behov av kompletteringar finns. Exempel på nya sträckor som föreslås är en regional gång- och cykelväg mellan Bro och Håbo kommun samt en mellankommunal gång- och cykelväg mellan Bro och Sigtuna kommun. Förutom fysiska åtgärder finns förslag på fortsatt arbete med beteendepåverkande åtgärder, såsom information, tips och råd till gång- och cykeltrafikanter på kommunens hemsida. Tanken är att gång- och cykelplanen ska vara ett överordnat styrdokument, näst efter Översiktsplanen, för kommunens planering av framtida gång- och cykelinvesteringar. I takt med att projekten blir aktuella lyfts de ner till Trafikoch tillgänglighetsprogrammet, som är tänkt att vara ett arbetsdokument där projekt som ska genomföras de närmaste åren presenteras mer i detalj, tidssätts och kostnadsberäknas. Vissa av projekten i Gång- och cykelplanen är inte aktuella i dagsläget, men kommer att bli det när planerade exploateringsområden byggs ut. Flera av projekten kommer att samordnas med olika exploateringsprojekt eller med utbyggnad av VA- eller kraftvärmeledningar. Några åtgärder har tagits bort från gång- och cykelplanen. Ett exempel är gångoch cykelvägen från Österhagen till Hällkana via framtida Kockbacka trafikplats. Anledningen är att det inte planeras någon gång- och cykelväg längs med Kockbackavägen och att det inte kommer att vara någon gång- och cykelbana på bron över E18 vid trafikplatsen. Tillväxtkontoret föreslår att Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Bilagor: 1. Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik Barnperspektiv De föreslagna åtgärderna i Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik är av stor betydelse sett ur barns perspektiv. Förbättrade gång- och cykelvägar innebär att fler barn kan ta sig till skola och fritidsaktiviteter utan att bli skjutsade med bil, vilket är positivt ur ett barnhälsoperspektiv. Åtgärderna kan leda till en ökad andel gång- och cykeltrafik, vilket kan bidra till att utsläpp och bullerstörningar minskar. Detta förbättrar barns livsmiljö. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf Teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör 5 av 112 1 Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik Uppdatering av Kap. 3 Åtgärdsförslag i Gång- och cykelplanen enligt beslut Ks § 42 2012-04-18 Beslutad av Tekniska nämnden 2015-xx-xx Förslag 2015-04-14 6 av 112 2 Bakgrund Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta gång- och cykelplanen, med några tillägg, som ett underlag för kommande gång- och cykelinvesteringar, samt att ge Tillväxtkontoret i uppdrag att vartannat år föreslå en uppdatering av gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda åtgärder och lägga till nya vartefter behov uppstår. Utöver detta fick Tillväxtkontoret i uppdrag av Kommunstyrelsens dåvarande Samhällsbyggnadsutskott att återkomma med en redovisning av genomförandet av gång- och cykelplanen utifrån aspekten att öka andelen gående och cyklande till pendeltågsstationerna i Bro och Kungsängen. I år sker den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut ur planen och uppdaterats. Med anledning av uppdraget från Samhällsbyggnadsutskottet har fokus i uppdateringsarbetet till stor del varit att öka gång- och cykeltrafiken till pendeltågsstationerna. Vidare har ett avsnitt med gång- och cykelarbetet 2012 – 2014 lagts till. Dessutom har arbetet med gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter som finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap, markägoförhållanden och finansiering. Gång- och cykelplanens genomförande I Upplands-Bro finns idag ett gång- och cykelvägnät som täcker stora delar av de tättbebyggda områdena, men behov av kompletteringar finns. Exempel på nya sträckor som föreslås är en regional gång- och cykelväg mellan Bro och Håbo kommun samt en mellankommunal gång- och cykelväg mellan Bro och Sigtuna kommun. Förutom fysiska åtgärder finns förslag på fortsatt arbete med beteendepåverkande åtgärder, såsom information, tips och råd till gång- och cykeltrafikanter på kommunens hemsida. Tanken är att gång- och cykelplanen ska vara ett överordnat styrdokument, näst efter Översiktsplanen, för kommunens planering av framtida gång- och cykelinvesteringar. I takt med att projekten blir aktuella lyfts de ner till Trafik- och tillgänglighetsprogrammet, som är tänkt att vara ett arbetsdokument där projekt som ska genomföras de närmaste åren presenteras mer i detalj, tidssätts och kostnadsberäknas. Vissa av projekten är inte aktuella i dagsläget, men kommer att bli det när planerade exploateringsområden byggs ut. Flera av projekten planeras att samordnas med olika exploateringsprojekt eller med utbyggnad av VA- eller kraftvärmeledningar. Vissa gång- och cykelprojekt försvåras av att kommunen inte är väghållare för den väg som gång- och cykelvägen är tänkt att gå längs med. Flera av de föreslagna gång- och cykelvägarna är tänkta att gå längs med statliga vägar. Ett exempel är den regionala gång- och cykelvägen från Bro till Håbo kommun. Den regionala cykelplanen är nu framtagen och nu pågår arbetet att ta fram en avsiktsförklaring, som bland annat kommer att behandla finansiering och prioritering av de olika projekten. Mycket pekar på att Trafikverket kommer att finansiera de sträckor av regionala cykelstråk som går längs med statliga vägar. I den regionala cykelplanen ingår emellertid ett stort antal projekt och troligen kommer sträckor med höga cykeltrafikflöden prioriteras. Med andra ord får sannolikt gång- och cykelvägen mellan Bro och Håbo en låg prioritet. Ett sätt att påskynda utbyggnaden kan vara att kommunen finansierar en del av projektering och utbyggnad. Ett viktigt steg är också att inleda ett samarbete med Håbo kommun. När det gäller gång- och cykelvägar som planeras att gå längs med statliga vägar men som inte är utpekade i den regionala cykelplanen måste projektet i ett första steg förankras hos Trafikverket. 7 av 112 3 Möjligheten finns att Trafikverket går in och medfinansierar, men sannolikt får kommunen stå för en stor del av eller hela finansieringen. Gång- och cykelvägar längs med kommunala vägar finansieras av kommunen. Det finns emellertid möjlighet att ansöka om statlig medfinansiering för upp till 50 procent av kostnaden. Statlig medfinansiering kan exempelvis sökas för projekt som ökar trafiksäkerheten, cykelstråk som bidrar till ett sammanhängande cykelvägnät och för säkra skolvägar. Statlig medfinansiering kommer framöver i första hand att beviljas för regionala cykelprojekt. Gång- och cykelprojekt kan ytterligare försvåras av att kommunen inte är markägare för sträckan där gång- och cykelvägen planeras. Upplands-Bro kommun äger främst mark inom kommunens tätorter. I vissa fall handlar det om en enskild markägare på hela sträckan och i andra fall om ett stort antal markägare eller en samfällighetsförening. Gång- och cykelvägen mellan Håbo-Tibble Kyrkby och Tjustaskolan är ett exempel på ett projekt där flera markägare kommer att beröras. Det finns då olika sätt att lösa in marken, antingen genom avtalsservitut, vilket innebär ett frivilligt avtal mellan parterna, eller att marken tas i anspråk genom en lantmäteriförrättning, ett så kallat officialservitut. Detta är både mer komplicerat och kostsamt. I vissa fall då det rör sig om en samfällighet saknas helt en styrelse, vilket innebär att kommunen vid ett avtalsservitut måste kontakta varje enskild markägare för ett godkännande. Några åtgärder har tagits bort från gång- och cykelplanen. Ett exempel är gång- och cykelvägen från Österhagen till Hällkana via framtida Kockbacka trafikplats. Anledningen är att det inte kommer att bli någon gång- och cykelväg längs med Kockbackavägen och att det inte kommer att vara någon gång- och cykelbana på bron över E18 vid trafikplatsen. 8 av 112 4 Gång- och cykelarbetet 2012 - 2014 Nya gång- och cykelvägar En ny gång- och cykelbana har anlagts från Norrbodarondellen till Rönnbärsvägen samt övergångsställen över Rönnbärsvägen och Körsbärsvägen för att knyta samman gång- och cykelvägen längs med Granhammarsvägen med gång- och cykelvägarna kring Kungsängens idrottsplats. Ett nytt gång- och cykelfält har färdigställts längs med Ängsuddsvägen, vilket gör det möjligt att på ett mer trafiksäkert sätt gå och cykla från gång- och cykelvägen längs med Enköpingsvägen mot Broängarnas naturreservat. På norra delen av Bygdegårdsvägen pågår utredning och projektering för en ny gång- och cykelväg samt ny utformning av Bygdegårdsvägen. I samband med detta utreds möjligheterna att bygga en gång- och cykelbana vidare längs med Västra Rydsvägen. Korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen har höjts upp och övergångsställena kring korsningen har tillgänglighetsanpassats. Eventuella ytterligare åtgärder utreds i samband med projekteringen av Bygdegårdsvägen. En ny gångförbindelse har anlagts från Brunna industriområde till Lejondals naturreservat, via Kungsängens golfbana. Drift och underhåll Gång- och cykelvägar har fått en högre prioritet vid snöröjning. Primära gång- och cykelvägar har nu prioritet 1, vilket innebär att de snöröjs först, tillsammans med bussgator och infartsparkeringar. För att hålla efter kvarlämnade cyklar som tar upp platser på cykelparkeringarna vid pendeltågsstationerna genomförs bortrensning av dessa en till två gånger per år. Regionala cykelplanen i Stockholms län För att möjliggöra cykling över kommungränserna och få till ett sammanhängande cykelvägnät krävs ett samarbete mellan kommunerna. Upplands-Bro kommun har medverkat i arbetet med den regionala cykelplanen och nu fortsätter arbetet med att ta fram en avsiktsförklaring. Detta arbete leds i dagsläget av Trafikverket och KSL och syftet är bland annat att ta fram en plan för hur projekten ska prioriteras och finansieras. Beteendepåverkande åtgärder En ny turist- och fritidskarta, som bland annat innehåller gång- och cykelvägar samt turistmål för gång- och cykeltrafik, har tagits fram. Utöver detta har nya Gå och cykla-sidor lagts till under Gata och trafik på kommunens hemsida. Här finns information samt tips och råd för gång- och cykeltrafikanter. Säkra skolvägar Tekniska avdelningen har tidigare haft ett samarbete med skolorna om säkra skolvägar. Detta arbete fick en nystart och under 2014 byggdes Bergaskolans parkering om för att öka trafiksäkerheten. 2015 anläggs en ny cykelparkering, vilket ska uppmuntra barn att gå och cykla till skolan. 9 av 112 5 Åtgärdsförslag 1. Mellankommunal gång- och cykelförbindelse till Sigtuna kommun Längs med väg 840 och väg 269 planeras flera nya verksamhetsområden. Detaljplanen för hästsportanläggningen vid Önsta gård väster om Bro samhälle, dit Täby galopp kommer att flytta, har vunnit laga kraft. Norr om hästsportanläggningen pågår arbetet med ett detaljplaneprogram för verksamhets- och logistikområdet Kärrängen och Klöv. På andra sidan E18 planerar E:ON att anlägga en kraftvärme- och biogasanläggning. De nya verksamheterna ökar behovet av säkra gång- och cykelförbindelser. En ny gång- och cykelväg föreslås därför mellan Bro och Sigtuna kommun, längs med vägarna 840, 269 och 263. Det finns stora möjligheter till samordning med andra projekt, dels med de exploateringar som tidigare nämnts och dels med utbyggnad av kraftvärmeledningar samt anläggandet av kommunens framtida VA-ledningar till Håbo-Tibble och Sigtuna kommun. Gång- och cykelvägen finns med i kommunens Översiksplan 2010. Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för vägarna 840, 269 eller 263 som är statliga vägar och förvaltas av Trafikverket, eller äger marken. 2. Regional gång- och cykelförbindelse genom Bro samhälle och mot Håbo kommun I dagsläget tar det regionala gång- och cykelstråket som går längs med Enköpingsvägen från Järfälla och genom Kungsängen slut i Bro samhälle. Gående och cyklister som ska vidare mot Håbo kommun hänvisas till blandtrafik på Enköpingsvägen. Den föreskrivna hastigheten på Enköpingsvägen är 50 km/h genom Bro samhälle och därefter 70 km/h, vilket innebär att detta inte är trafiksäkert för oskyddade trafikanter. En ny gång- och cykelväg föreslås därför längs med Enköpingsvägen genom Bro och vidare mot Håbo kommun. Gång- och cykelvägen finns med i den regionala cykelplanen för Stockholms län samt i kommunens Översiktsplan 2010. Gång- och cykelvägen genom Bro samhälle samt en översyn av gaturummet på Enköpingsvägen finns med i kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för Enköpingsvägen på sträckan mellan Bro samhälle och Håbo kommun eller äger marken men. 3. Skällsta industriområde Detaljplanen för en hästsportanläggning vid Önsta gård, väster om Bro samhälle, har vunnit laga kraft. Dessutom pågår detaljplanering för verksamhets- och logistikområdet Kärrängen och Klöv. I och med att Bro samhälle växer västerut kommer väg 840 att få en ny funktion och utformning. Det kommer att uppstå ett behov av förbättrade gång- och cykelförbindelser genom Skällsta industriområde samt övergångsställen som ansluter till de nya områdena. Längs med stora delar av Råbyvägen och Ullevivägen finns idag gång- och cykelbanor. Nya gång- och cykelbanor föreslås därför på de sträckor där det idag saknas, nämligen längs med Skällstavägen, på sträckan mellan Ullevivägen och väg 840, samt längs med Klövtorpsvägen, på sträckan mellan Råbyvägen och väg 840. Projekten kommer att samordnas med den nya hästsportanläggningen öster 10 av 112 6 om Bro samhälle. Kommunen är både väghållare för Klövtorpsvägen och Skällstavägen, samt äger marken närmast vägen. Dessa sträckor finns även med i Trafik och tillgänglighetsprogram 2015. 4. Fliesbergshuset I norra delen av Skällsta industriområde ligger Fliesbergshuset, med livsmedelsbutik och annan handel. Det finns idag en gång- och cykelväg längs med stora delar av Råbyvägen. En förlängning av gång- och cykelvägen längs med Råbyvägen och vidare längs med Klövtorpsvägen mot Fliesbergshuset föreslås därför. Kommunen är väghållare för Klövtorpsvägen, men äger inte den omgivande marken varför projektet måste genomföras i samarbete med fastighetsägaren. 5. Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble Kyrkby och Tjustaskolan Håbo-Tibble kyrkby ligger på landsbygden i den norra delen av kommunen. Många barn som bor i Håbo-Tibble går i Tjustaskolan och trafiksäkra gång- och cykelförbindelser är därför efterfrågat. En ny gång- och cykelbana föreslås därför längs med väg 912, på sträckan mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjusta skolväg. I samband med detta kommer kommunen också titta närmare på möjligheterna att anlägga en gång-och cykelväg vidare mot väg 269 och Killinge busshållplats. Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för väg 912 eller äger marken på sträckan. Projektet finns med i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 och har där fått prioritet 1. I dagsläget pågår en utredning av markägoförhållandena. Projektet måste dessutom förankras hos Trafikverket, som är väghållare för väg 912. 6. Gång- och cykelväg till nya områden söder om Bro samhälle Söder om Bro samhälle planeras flera nya områden med bostäder, skolor, förskolor och annan service. Närmast Bro pendeltågsstation planeras Trädgårdsstaden, som ska inrymma cirka 1000 bostäder. Väster om Trädgårdsstaden, vid Jursta, pågår utbyggnad av omkring 130 bostäder. Söder om Trädgårdsstaden planeras området Tegelhagen med cirka 2000 nya bostäder. Dessutom pågår detaljplanearbete för att möjliggöra ytterligare bostäder på Ådöhalvön. Idag finns en gång- och cykelbana på delar av sträckan mellan Bro pendeltågsstation och Rättarboda, längs med Assurs väg samt Jurstabergsvägen. Utredning pågår för sträckan mellan Bro kyrka och Jurstabergsvägen. Detta finns med som en åtgärd med prioritet i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. De nya bostadsområdena kommer att öka behovet av en gång- och cykelväg vidare från Rättarboda mot Ådö skog samt Smidö. Dessutom föreslås en gång- och cykelbana längs med Jurstabergsvägen när behov av detta uppkommer. Utbyggnaden av gång- och cykelvägar planeras att samordnas med de tidigare nämnda exploateringsprojekten. Upplands-Bro äger idag en del mark vid Kvista och Ådö skog, men är inte väghållare för Rösaringvägen eller Ådövägen. 11 av 112 7 7. Norrboda – Brunna verksamhetsområde I Norrboda och Brunna pågår arbete med flera detaljplaner för att möjliggöra en utökning av Norrboda samt Brunna verksamhetsområde. På södra sidan av E18 planeras för handel samt viss bostadsbebyggelse. På norra sidan av E18 planeras ett verksamhets- och logistikområde. Idag finns gång- och cykelbanor på vissa sträckor i Brunna verksamhetsområde. Utbyggnaden av området medför att trafiksituationen kommer att förändras. Bland annat kommer Mätarvägen att förlängas och anslutas till Granhammarsvägen. Nya gång- och cykelbanor planeras längs med de större vägarna i de nya delarna av verksamhetsområdet. Det kommer även att anläggas en cykelparkering i anslutning mot Lejondals naturreservat, så att det blir möjligt att fortsätta till fots in i naturreservatet. I utökningen av verksamhetsområdet ingår också en ny väg med tillhörande gång- och cykelbana mellan Norrboda och Brunna verksamhetsområde, genom vägportarna under E18. 8. Granhammarsvägen och Brunna trafikplats I dagsläget tar gång- och cykelvägen som går längs med Granhammarsvägen från Tibblegårdsrondellen och förbi Norrboda slut vid Brunna trafikplats. Stora, öppna korsningar inbjuder till höga hastigheter. I samband med exploateringsprojektet Brunna – Norrboda handelsområde planeras därför trafikplatsen att ses över. Gång- och cykelvägen längs med Granhammarsvägen kommer att passera påfarten till E18 i en tunnel för att sedan ansluta till befintliga gång- och cykelbanor vidare mot norra Brunna samt planerade gång- och cykelbanor i de nya delarna av Brunna verksamhetsområde. 9. Gång- och cykelväg längs med Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen fungerar som en infart till Kasmo industriområde och Kungsängens idrottsplats. På den södra delen av Bygdegårdsvägen finns idag en gångbana och längs med den norra delen av Västra Rydsvägen, förbi Kungsängens idrottsplats, finns en gång- och cykelbana. Vid Bygdegårdsvägen ligger exploateringsområdet Korsängen, där det pågår detaljplanearbete för att möjliggöra nya bostäder samt service. I samband med detta projekt kommer Bygdegårdsvägens utformning att ses över på den södra delen av vägen och en ny gång- och cykelbana anläggs på samma sträcka. På norra delen av Bygdegårdsvägen pågår utredning och projektering för en ny utformning av Bygdegårdsvägen samt en ny gång- och cykelbana. Detta ingår som ett projekt med prioritet 1 i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. I samband med detta utreds också möjligheterna att anlägga en förlängning av gång- och cykelbanan längs med södra delen av Västra Rydsvägen. Här är emellertid utrymmet begränsat och kommunen äger inte marken vid sidan av vägen. Dessutom finns ett flertal in- och utfarter på båda sidor av vägen, vilket gör det svårt att åstadkomma en trafiksäker gång- och cykelbana. Vidare finns i dagsläget redan en alternativ friliggande gång- och cykelbana förbi Kungsängens idrottsplats. Ett alternativ är därför att förbättra vägvisningen för att styra gående och cyklister att använda den friliggande gång- och cykelvägen. 12 av 112 8 10. Lejondalsvägen Längs med Lejondalsvägen pågår utbyggnad av villor och radhus i de nya bostadsområdena Kockbacka och Rosenängarna. I samband med exploateringen har nya gång- och cykelvägar byggts ut i de nya områdena. Den nya bebyggelsen ökar också behoven på gång- och cykelförbindelser vidare mot Bro centrum samt kraven på trafiksäkra övergångsställen över Lejondalsvägen. En översyn av Lejondalsvägen, med bland annat tillgänglighetsanpassning av övergångsställen, ombyggnation av en busshållplats samt tillhörande gånganslutningar samt utredning av en ny gång och cykelväg mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen, strax norr om Fjärilsstigen, ingår i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. Asfaltering av denna har utförts och belysning kommer näst. 11. Gång- och cykelstråk för motion och rekreation I Upplands-Bro finns flera naturreservat och friluftsområden som kan vara intressanta mål för rekreations- och motionscykling samt vandringar och promenader. Några exempel är Lejondals naturreservat, Naturreservatet Frölunda, Stäketskogens naturreservat, Lillsjöns friluftsområde och Broängarnas naturreservat. Till Stäketskogen är det idag möjligt att gå och cykla på gång- och cykelbanan som går längs med Enköpingsvägen. Till Broängarnas naturreservat finns ett nyanlagt gång- och cykelfält längs med Ängsuddsvägen. Till Lillsjöns friluftsområde finns friliggande gång- och cykelbanor från Bro, Kungsängen, Brunna och Tibble. Sista biten kan man gå och cykla på grusbelagda motionsspår. Till Lejondals naturreservat finns en ny grusbelagd gångväg från Brunna via Kungsängens golfbana. Dessutom finns det på delar av sträckan en gång- och cykelbana längs med Lejondalsvägen och Hällkanavägen. Utöver detta kan man vandra till flera av naturreservaten på Upplands-Broleden. Möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana till Lejondals naturreservat på de sträckor där detta saknas föreslås utredas. Kommunen är väghållare för Lejondalsvägen och Hällkanavägen samt äger omgivande mark på delar av sträckan. Vidare föreslås en utredning av möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana till Naturreservatet Frölunda. Här är Upplands-Bro väghållare för Lennartsnäsvägen och Frölundavägen, men vägområdet är smalt och kommunen äger inte den omgivande marken vilket gör markfrågan komplicerad. En annan svårighet är att få till en trafiksäker gång- och cykelbana genom tunneln under järnvägen, som endast är 6,5 meter bred. I naturreservat råder ofta förbud mot att gräva i marken. Detta innebär att det på sträckan som går genom naturreservatet kan krävas dispens från reservatsföreskrifterna. En gång- och cykelväg inom ett naturreservat ska vida gärna anpassas till naturen, istället för tvärtom. Ett gott exempel är den nya gångvägen till Lejondals naturreservat via Kungsängens golfbana. Den gångvägen är grusbelagd och slingrar sig fram mellan träden, för att åstadkomma minsta möjliga påverkan på naturen. 12. Cykelparkering I dagsläget finns cykelparkering vid de flesta större målpunkterna i Upplands-Bro. I nya områden planeras cykelparkering i samband med detaljplanearbete och projektering. Exempelvis planeras cykelparkeringar i nordvästra delen av Brunna verksamhetsområde, för att göra det möjligt att parkera cykeln och fortsätta till fots vidare in i Lejondals naturreservat. Vid båda pendeltågsstationerna samt vid flera större busshållplatser finns idag cykelparkering. För att ytterligare underlätta kombinerade resor med cykel och buss föreslås större busshållplatser, särskilt i 13 av 112 9 områden som Aspvik, Sylta, Granhammar och Råby, där avståndet till närmsta busshållplats kan vara långt, att utredas. Vidare föreslås möjligheterna att anlägga cykelparkeringar vid naturreservaten, som Stäketskogen och Frölunda, att utredas. 13. Cykelpumpar I samband med Kulturhusbygget i Kungsängen kommer torget att få en ny utformning. Bland annat planeras cykelparkeringarna att göras om och förses med en cykelpump. En cykelpump föreslås även köpas in till cykelparkeringen vid Bro station. 14. Vägvisning Inom centrumområdena och delar av tätorterna finns idag vägvisning för gång- och cykeltrafik. För att få en sammanhållen vägvisning över hela gång- och cykelvägnätet föreslås att en vägvisningsplan tas fram. Trafikverkets modell med vägvisare och avståndstavlor föreslås användas. I Sverige bygger vägvisning för motordriven trafik på den så kallade fjärrortsprincipen, vilket innebär att vägvisningen längs en väg sker till vägens slutpunkt, fjärrorten. Längs vägen visas sedan den närmaste närorten samt större knutpunkter. I arbetet med den regionala cykelplanen för Stockholms län, som Upplands-Bro medverkar i, utreder man denna princip även för vägvisningen på det regionala cykelnätet. Detta är också en lämplig vägvisningsmetod på det lokala gång- och cykelvägnätet i Upplands-Bro. 15. Beteendepåverkande åtgärder Upplands-Bro kommun har arbetat en hel del med beteendepåverkande åtgärder för gång- och cykeltrafik. Under många år pågick ett projekt med Säkra skolvägar. Inom ramen för det projektet skedde ett samarbete med kommunens skolor, man startade vandrande skolbussar och gjorde fysiska förändringar i trafikmiljön kring skolor. Detta arbete återupptogs och under 2014 fick bland annat Bergaskolans parkering en ny utformning för att öka trafiksäkerheten. Åtgärder kommer också att göras 2015 för att uppmuntra barn att gå och cykla till skolan, exempelvis genom att en ny cykelparkering anläggs vid skolan. Ett försök med en cykelpool har genomförts för anställda i kommunhuset. Projektet startade 2011 och pågick under några år, men fick sedan läggas ner i och med Kulturhusbygget. I samband med avsiktsförklaringen till den regionala cykelplanen utreds olika upplägg för hyrcykelsystem som skulle kunna vara gemensamt för hela regionen. Förslaget är därför att invänta denna utredning för att se om detta skulle kunna vara något som Upplands-Bro kommun inför i framtiden. 14 av 112 15 av 112 16 av 112 17 av 112 18 av 112 19 av 112 20 av 112 Ärende 2 21 av 112 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Henrik Karlsson Trafikingenjör Tekniska avdelningen 08-518 377 26 [email protected] Datum Vår beteckning Er beteckning 2015-02-24 2015-8092 2015-000027 Tekniska nämnden Yttrande på medborgarförslag om pump- och servicestationer för cyklar Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår Kommunfullmäktige att medborgarförslaget besvaras med att en allmän cykelpump kommer att installeras i Kungsängens centrum samt att frågan i övrigt får hanteras vid kommande planering och utbyggnad av cykelparkeringar i övriga delar av kommunen. Sammanfattning Isabelle Josefsson inkom den 11 januari 2015 med ett medborgarförslag om att förenkla och främja cyklandet med en pump- och servicestation för cyklar i Kungsängens centrum och gärna en i Bro och Tibble. Tillväxtkontoret instämmer med förslagsställaren att åtgärder för att förenkla och främja cyklandet i kommunen är viktiga. Tillväxtkontoret föreslår att medborgarförslaget besvaras med att en allmän cykelpump kommer att installeras i Kungsängens centrum samt att frågan i övrigt får hanteras vid kommande planering och utbyggnad av cykelparkeringar i övriga delar av kommunen. Beslutsunderlag • • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 24 februari 2015 Medborgarförslaget som inkom den 3 februari 2015 Ärendet UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Isabelle Josefsson inkom den 11 januari 2015 med ett medborgarförslag om att förenkla och främja cyklandet med en pump- och servicestation för cyklar i Kungsängens centrum och gärna en i Bro och Tibble. Stationerna ska innehålla en pump för alla tänkbara ventiltyper och kan förses med de vanligaste cykelverktygen som kan fästas i långa vajrar för att inte komma på villovägar. Liknande station finns vid Karlberg station och på Stockholms universitet, fast utan cykelverktyg. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se Upplands-Bro kommun 22 av 112 Datum Vår beteckning 2015-02-24 2015-8092 Kommunfullmäktige beslutade 11 februari att överlämna medborgarförslaget till Tekniska nämnden för yttrande. Tillväxtkontorets kommentarer Tillväxtkontoret instämmer med förslagsställaren att åtgärder för att förenkla och främja cyklandet i kommunen är viktiga. En allmän cykelpump kommer att installeras i Kungsängen centrum i samband med att en ny cykelparkering anläggs vid torget. Servicestation med verktyg är i dagsläget inte planerat i Kungsängen. Vid övriga föreslagna platser kan möjligheten att installera en cykelpump utredas i samband med att cykelparkeringar planeras. I samband med planeringen kan även servicestationerna med verktyg beaktas. Tillväxtkontoret föreslår därför att medborgarförslaget besvaras med att en allmän cykelpump kommer att installeras i Kungsängens centrum samt att frågan i övrigt får hanteras vid kommande planering och utbyggnad av cykelparkeringar i övriga delar av kommunen. Barnperspektiv Barn är en av de grupper som cyklar mest. Ett sådant här förslag gynnar barn genom att underlätta för de som cyklar eller vill cykla idag eftersom det ökar tillförlitligheten av cyklande som ett färdalternativ. Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Medborgarförslaget som inkom den 3 februari 2015 Beslut sänds till • Förslagsställaren • Kommunfullmäktige 2 (2) 23 av 112 24 av 112 25 av 112 Ärende 3 26 av 112 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Henrik Karlsson Trafikingenjör Tekniska avdelningen 08-518 377 26 [email protected] Datum Vår beteckning Er beteckning 2015-02-24 2015-8093 2015-000051 Tekniska nämnden Yttrande på medborgarförslag om att färdigställa gång och cykelväg mellan Musikvägens busshållplats och Pettersbergsvägen Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår Kommunfullmäktige att medborgarförslaget besvaras med att projektering av gång- och cykelväg med kommunal standard på nämnd sträcka kommer att påbörjas i år i samband med exploateringsprojektet Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde. Sammanfattning Nils Levin inkom den 3 februari 2015 med ett medborgarförslag om att färdigställa en cykelväg mellan Musikvägens busshållplats och Pettersbergsvägen. Tillväxtkontoret instämmer med förslagsställaren att åtgärder för att förenkla och främja cyklandet i kommunen är viktiga och föreslår att medborgarförslaget besvaras med projektering av gång- och cykelväg med kommunal standard på nämnd sträcka kommer att påbörjas i år i samband med exploateringsprojektet Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde. Beslutsunderlag • • • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 februari 2015 Medborgarförslaget som inkom 3 februari 2015 Tillväxtkontorets planbeskrivning för Norrboda-Brunna-projektet den 2 februari 2014 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Nils Levin inkom den 3 februari 2015 med ett medborgarförslag om att färdigställa en cykelväg mellan Musikvägens busshållplats och Pettersbergsvägen. Sträckan bör enligt förslagsställaren färdigställas till samma standard som GC-vägar i övriga kommunen och med god belysning med tanke på att den går genom ett skogsområde samt att förslaget skulle gynna trafiksäkerheten då överfarten för gång- och cyklister flyttas från motorvägspåfarten. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se Upplands-Bro kommun 27 av 112 Datum Vår beteckning 2015-02-24 2015-8093 Kommunfullmäktige beslutade 11 februari att överlämna medborgarförslaget till Tekniska nämnden för yttrande. Tillväxtkontorets kommentarer Tillväxtkontoret instämmer med förslagsställaren att åtgärder för att förenkla och främja cyklandet i kommunen är viktiga. Projektering av gång- och cykelväg med kommunal standard på nämnd sträcka kommer att påbörjas i år i samband med exploateringsprojektet NorrbodaBrunna handels- och verksamhetsområde. Under tiden fram tills dess kommer den nuvarande lösningen med stolpar mellan körbanan och gång- och cykelfältet kompletteras med nya stolpar och en heldragen linje kommer att målas mellan fälten. Tillväxtkontoret föreslår därför att medborgarförslaget besvaras med projektering av gång- och cykelväg med kommunal standard på nämnd sträcka kommer att påbörjas i år i samband med exploateringsprojektet NorrbodaBrunna handels- och verksamhetsområde. Barnperspektiv Sträckan som avses kommer att bli en mycket viktig länk i kommunens gångoch cykelnät vilket är av stor betydelse för barn som inte utan vuxnas hjälp kan använda andra vägar. Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Medborgarförslag som inkom den 3 februari 2015 2 Tillväxtkontorets planbeskrivning för Norrboda-Brunna-projektet den 2 februari 2014 Beslut sänds till • Förslagsställaren • Kommunfullmäktige 2 (2) 28 av 112 29 av 112 30 av 112 Tillväxtkontoret 2014-02-12 2010-000133 UTSTÄLLNINGSHANDLING Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde) nr 1301 Kungsängen Upplands-Bro kommun Normalt planförfarande Planbeskrivning Översiktskarta med ungefärligt planområde markerat. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 31 av 112 Sida 2 av 34 Innehållsförteckning: Handlingar ............................................................................................................................................. 4 Planhandlingar.................................................................................................................................... 4 Övriga handlingar ............................................................................................................................... 4 Syfte och huvuddrag ............................................................................................................................. 4 Bakgrund................................................................................................................................................ 4 Planprocessen ........................................................................................................................................ 4 Handläggning ...................................................................................................................................... 4 Preliminär tidplan ............................................................................................................................... 5 Planuppdrag ........................................................................................................................................ 5 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken ...................................................................................... 5 Behovsbedömning.................................................................................................................................. 5 Plandata.................................................................................................................................................. 6 Läge och areal ..................................................................................................................................... 6 Markägoförhållanden.......................................................................................................................... 7 Gällande planer och tidigare ställningstaganden ............................................................................... 8 Riksintressen........................................................................................................................................ 8 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen ............................................................................. 8 Översiktsplan ....................................................................................................................................... 8 Detaljplaner och förordnanden ........................................................................................................... 8 Gällande detaljplaner i planområdet ................................................................................................ 8 Gällande detaljplaner utanför planområdet ..................................................................................... 8 Pågående planarbete utanför planområdet....................................................................................... 9 Förutsättningar...................................................................................................................................... 9 Natur.................................................................................................................................................... 9 Mark och vegetation ........................................................................................................................ 9 Landskaps- och stadsbild................................................................................................................. 9 Rekreation och friluftsliv............................................................................................................... 11 Fornlämningar ............................................................................................................................... 11 Förorenad mark ............................................................................................................................. 11 Bebyggelse ......................................................................................................................................... 12 Övergripande disposition .............................................................................................................. 12 Bostäder ......................................................................................................................................... 12 Verksamheter................................................................................................................................. 12 Lekplats ......................................................................................................................................... 12 Drivmedelsstation.......................................................................................................................... 12 Handel ........................................................................................................................................... 12 Offentlig och kommersiell service ................................................................................................ 13 Trafik och kommunikationer ............................................................................................................. 13 Biltrafik ......................................................................................................................................... 13 Parkering ....................................................................................................................................... 13 Gång-, cykel- och mopedtrafik ...................................................................................................... 13 Kollektivtrafik ............................................................................................................................... 13 Tillgänglighet ................................................................................................................................ 13 Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 32 av 112 Sida 3 av 34 Teknisk försörjning ............................................................................................................................ 14 Dagvatten ...................................................................................................................................... 14 Vatten och avlopp.......................................................................................................................... 14 Värme ............................................................................................................................................ 14 El, tele, bredband ........................................................................................................................... 14 Avfall ............................................................................................................................................. 14 Störningar och risker......................................................................................................................... 14 Buller och vibrationer .................................................................................................................... 14 Risk................................................................................................................................................ 15 Planförslag ........................................................................................................................................... 15 Natur.................................................................................................................................................. 15 Mark och vegetation ...................................................................................................................... 15 Landskaps- och stadsbild............................................................................................................... 17 Rekreation och friluftsliv............................................................................................................... 17 Fornlämningar ............................................................................................................................... 17 Förorenad mark ............................................................................................................................. 17 Bebyggelse ......................................................................................................................................... 18 Övergripande disposition .............................................................................................................. 18 Bostäder ......................................................................................................................................... 20 Verksamheter................................................................................................................................. 21 Lekplats ......................................................................................................................................... 21 Drivmedelsstation.......................................................................................................................... 21 Handel ........................................................................................................................................... 21 Offentlig och kommersiell service ................................................................................................ 22 Skyltning ....................................................................................................................................... 22 Gestaltning .................................................................................................................................... 22 Material/byggteknik ...................................................................................................................... 23 Tillgänglighet inomhus.................................................................................................................. 23 Trafik och kommunikationer ............................................................................................................. 24 Biltrafik ......................................................................................................................................... 24 Parkering ....................................................................................................................................... 27 Gång-, cykel- och mopedtrafik ...................................................................................................... 27 Kollektivtrafik ............................................................................................................................... 28 Tillgänglighet utomhus.................................................................................................................. 29 Teknisk försörjning ............................................................................................................................ 29 Dagvatten ...................................................................................................................................... 29 Vatten och avlopp.......................................................................................................................... 29 Värme ............................................................................................................................................ 29 El, tele, bredband ........................................................................................................................... 30 Avfall ............................................................................................................................................. 30 Störningar och risker......................................................................................................................... 30 Buller och vibrationer .................................................................................................................... 30 Risk................................................................................................................................................ 31 Konsekvenser av planens genomförande .......................................................................................... 33 Administrativa frågor ......................................................................................................................... 34 Genomförandetid ............................................................................................................................... 34 Övriga administrativa frågor ............................................................................................................ 34 Medverkande i projektet .................................................................................................................... 34 Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 33 av 112 Sida 4 av 34 Handlingar Planhandlingar Plankarta del 1 och 2 med bestämmelser i skala 1:1000, daterad den 12 februari 2014 Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Till planen har ett gestaltningsprogram tagits fram samt en illustrationsplan i två delar. Övriga handlingar Arkeologisk utredning i Kungsängens-Tibble, Brunna, Upplands-Bro kommun Dagvattenutredning, Tyréns AB, 2014-02-01 Handelsutredning för Upplands-Bro kommun, Nordplan AB, 2008-01-10. Reviderad 2014-02-12 av Tyréns AB. Hydraulisk analys, damm i Brunna verksamhetsområde, Tyréns AB, 2014-01-30 Miljökonsekvensbeskrivning, Tyréns AB, 2014-02-12 Miljöteknisk markundersökning, Tyréns AB, 2012-12-17 PM Provtagning av mark kring oljetank inom fastigheten Kungsängens-Tibble 1:331, Tyréns AB, 2014-02-07 PM Trafik, Tyréns AB, 2014-02-06 Riskhänsyn i detaljplan handelsplats Brunna, Tyréns AB, 2013-05-06 Trafikbullerutredning, Tyréns AB, 2013-05-03 Trafikutredning Granhammarsvägen (Bilaga till PM Trafik), 2014-02-05 Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och att möjliggöra en ny handelsplats och nya bostäder väster om E18. Vidare är syftet att genom en ny vägförbindelse under E18 koppla samman Brunna verksamhetsområde med bostadsområdet i Norrboda och den planerade handelsplatsen. Detaljplanen anger att Mätarvägen förlängs till Granhammarsvägen, vilket syftar till att skapa bra förbindelse för tunga transporter både inom planområdet och för angränsande nya verksamhetsområden norr om E18. Planen syftar också till att knyta samman gång- och cykelvägnätet norr och söder om E18 samt att säkerställa en ändamålsenlig dagvattenhantering inom planområdet. Bakgrund En handelsutredning för Upplands-Bro kommun samt utvecklingsprogrammet för Brunna verksamhetsområde har legat till grund för planeringen av verksamhetsområdet och handelsplatsen. Planprocessen Handläggning Detaljplanearbetet inleddes 2010 och handläggs enligt den äldre Plan- och bygglagen (SFS 1987:10). Handläggning av detaljplanen sker med normalt planförfarande. Eftersom den föreslagna markanvändningen bedöms vara förenlig med gällande översiktsplan har planprogram inte upprättats. KS SBU SBU Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 KS, KF Planbeskrivning 34 av 112 Sida 5 av 34 Det aktuella planskedet är utställning, då remissinstanser, fastighetsägare och andra berörda får ta del av det reviderade förslaget och återigen komma med synpunkter. Efter utställningstiden upprättas ett utställningsutlåtande där yttranden som framförts redovisas. Planförslaget kan komma att justeras och kompletteras med mindre ändringar innan en antagandehandling upprättas. Preliminär tidplan Samrådsbeslut (SBU) Samrådstid Beslut om utställning Utställningstid Antagande (KF) februari 2013 maj-juni 2013 februari 2014 mars-april 2014 juni 2014 Planuppdrag Det finns två relevanta beslut om planuppdrag: Kommunstyrelsens beslut 2006-03-15 § 43 om revidering av Stadsplan 7. Därefter beslutade Kommunstyrelsen även om planuppdrag 2010-05-26 § 69. Anledning till att Kommunstyrelsen fattat två beslut om planuppdrag är att såväl planområdets avgränsning som själva innehållet i detaljplanen har förändrats under processens gång. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken Detaljplanen bedöms vara förenlig med miljöbalkens tredje kapitel avseende lämplig användning av mark och vatten, samt femte kapitlet avseende miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt miljöbalkens fjärde kapitel berörs inte. Se avsnittet Konsekvenser av planens genomförande. Behovsbedömning Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan. När kommunen påbörjar ett planarbete ska behovet av miljöbedömning alltid utredas genom en så kallad behovsbedömning. Behovsbedömningen har genomförts med en genomgång av den checklista som Upplands-Bro kommun använder sig av. Vid behovsbedömningen konstaterades att en handelsplats alltid faller in som en verksamhet som kräver miljöbedömning med en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med miljöbalkens kapitel 6. Miljöaspekter som kan innebära betydande konsekvenser bedömdes vara: Buller från vägtrafik, risk och säkerhet, markföroreningar, dagvatten, lokalklimat, landskapsbild, påverkan från transporter. Miljöaspekter som kan innebära viss påverkan: Naturmiljö, friluftsliv, hälsa, övrigt buller, trafiksäkerhet, markradon, elektromagnetiska fält, ljus, störningar i byggskedet, geologi, vatten i övrigt, lokalklimat, infrastruktur, avfall och återvinning. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram till detaljplanen. Behovsbedömningen har gjorts i samråd med Länsstyrelsen. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 35 av 112 Sida 6 av 34 Plandata Läge och areal Planområdet är beläget nordväst om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna. Granhammarvägen går längs planområdets östra sida, Pettersbergsvägen längs den västra och Effektvägen gränsar i norr. E18 delar området i två delar. Planområdets totala areal är cirka 37 hektar. Ortofoto med planområdet markerat, skala 1:8000. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 36 av 112 Sida 7 av 34 Markägoförhållanden I planområdet ingår följande fastigheter: Kungsängens-Tibble 1:331, ägs av HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB Kungsängens-Tibble 1:471, ägs av Mac Freeze AB Kungsängens-Tibble 1:475 och 1:477, ägs av HSB Bostad AB Kungsängens-Tibble 1:403, 1:330 och Brunna 5:1, ägs av Upplands-Bro kommun Kungsängens Kyrkby 1:37, ägs av Trafikverket Illustration över fastigheter i och i anslutning till planområdet. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 37 av 112 Sida 8 av 34 Gällande planer och tidigare ställningstaganden Riksintressen Väg E18 ligger i anslutning till planområdet och är en väg av riksintresse. Den ingår i planområdet i den del där en ny lokalgata passerar under vägen genom befintliga vägportar. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, betecknas området som övrig regional stadsbygd. Av RUFS 2010 framgår också att planområdet ligger inom östra Mälarens vattenskyddsområde. Översiktsplan Gällande översiktsplan för Upplands-Bro kommun, ÖP 2010, antogs i november 2011. I översiktsplanen anges planområdet som verksamhetsområde. Kommunfullmäktige antog ett utvecklingsprogram för Brunna verksamhetsområde 2007. Utvecklingsprogrammet klargör planeringsförutsättningar för utveckling av verksamhetsområdet och anger mål och riktlinjer inför planläggningen. Utvecklingsprogrammet berör inte den södra delen av planområdet. Delen norr om E18 beskrivs som utvecklingsområde för nyetableringar inom handel, kontor och ej störande verksamheter. Detaljplaner och förordnanden Gällande detaljplaner i planområdet Detaljplan för Tibbleskogen, nr 8804, laga kraftvunnen 1991, gäller i områdets sydvästra del, vid korsningen Granhammarsvägen/Pettersbergsvägen på fastigheterna Kungsängens-Tibble 1:475 samt 1:477. Detaljplanen gäller också i den nordvästra delen av området. Planen anger parkering, bostäder, centrumändamål och lokalgata i den sydvästra delen, samt bussgata och natur i den nordvästra delen. För den del av Brunna verksamhetsområde som ingår i planområdet, fastigheterna KungsängensTibble 1:330 och 1:403, gäller stadsplan 7 som fastställdes 1984. Den anger park längs E18 och Granhammarsvägen och industriändamål inom kvartersmarken. Högsta tillåtna byggnadshöjd inom kvartersmarken är 9 meter. För området sydväst om E18, fastigheten Kungsängens-Tibble 1:331, gäller områdesbestämmelser nr 9009 som vann laga kraft 1994. Området ska reserveras för framtida utbyggnad av arbetsplatser i form av småindustri, kontor och handel. Verksamheterna får inte medföra störningar i form av buller eller luftutsläpp till omgivningen. Vattentornet i nordväst anges som ett viktigt landmärke med en siktlinje från E18. Gällande detaljplaner utanför planområdet På norra sidan av E18, vid planområdets nordvästra gräns, gäller detaljplan för verksamhetsområdet Viby 19:1 m.fl., nr 0603, som vann laga kraft under våren 2013. Verksamheternas inriktning ska i första hand vara mot lager och logistik, men även icke störande småindustri, sällanköpshandel och kontor tillåts. Markägaren NCC har nu påbörjat utbyggnaden av området under namnet ”Brunna Logistikpark”. Lokalgatan Mätarvägen förlängs parallellt med Effektvägen mot nordväst mot angränsande fastighet Örnäs 1:9 där vägen ansluts till ett nytt planerat vägnät i ett planerat verksamhetsområde. Väster om planområdet ligger bostadsområdet Norrboda, som planerades under 1980-talet. Området planlades ursprungligen i detaljplan nr 8804 som nämns ovan och avsågs främst bebyggas med flerbostadshus. Stora delar av detaljplanen byggdes dock aldrig ut och har ersätts av en ny detaljplan för Tibbleskogen, nr 0901, som främst innehåller småhusbebyggelse. Utbyggnaden av småhusen pågår. I området finns även en förskola. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 38 av 112 Sida 9 av 34 Direkt sydöst om planområdet, nedanför Granhammarsvägens vägbank, finns Kungsängens nybyggda idrottsplats som drivs av kommunen och har ett stort antal besökare från såväl kommunen som omgivande kommuner. Detaljplanen för idrottsplatsen, nr 0611, reglerar zonen närmast planområdet som parkering samt allmän plats. Pågående planarbete utanför planområdet På norra sidan av E18, väster om detaljplanen för Viby 19:1 m.fl. som nämns ovan, ligger fastigheten Örnäs 1:9 där detaljplanering pågår för ett område med drygt 50 ha mark för verksamheter. Området kommer att trafikförsörjas från den förlängda Mätarvägen samt från Effektvägen. Detaljplanen för Örnäs 1:9, nr 1002, har varit utsänd för granskning under sommaren 2013. Markägaren Kilenkrysset planerar att bygga ut området under namnet ”Stockholm Väst Logistikområde”. Direkt nordväst om planområdet, nordost om vattentornet, finns ett skogsområde som i översiktsplanen pekas ut som möjligt framtida verksamhetsområde. Området kommer att trafikförsörjas från Pettersbergsvägen, som i framtiden föreslås förlängas ned mot det öppna jordbrukslandskapet kring Örnässjön. På andra sidan Pettersbergsvägen, längre söderut, finns ett område som i översiktsplanen pekas ut som eventuellt framtida bostadsområde. Ett tidigt utredningsarbete pågår för att diskutera förutsättningarna för bostäder i området. Öster om idrottsplatsen och Brunna bostadsområde, på östra sidan av rekreations- och naturområdet Gröna dalen, finns området Rankhus som varit utpekat som framtida utbyggnadsområde sedan 1960talet. Området är mycket stort och beräknas rymma cirka 3000 bostäder. I områdets sydligaste del, vid väg E18 och trafikplats Kungsängen, finns i översiktsplanen ett verksamhetsområde utpekat. För Rankhus finns inga antagna detaljplaner, men planprogram finns och både markägaren och kommunen har ambitioner om att kunna påbörja utbyggnaden av en första etapp under de kommande åren. Längre söderut i Gröna dalen, söder om den nya idrottsplatsen, planeras stadsdelen Korsängen som kommer att rymma ett stort antal bostäder på den tidigare idrottsplatsens mark. Utöver detta pågår även förtätningsprojekt i centrala Kungsängen, bland annat vid Ringvägen. Förutsättningar Natur Mark och vegetation Planområdet består av kuperad, skogsklädd naturmark. På höjder – framför allt på den större höjden sydost om vattentornet – finns hällmarkstallskog med tunt jordtäcke och ställvis berg i dagen. Det ger torra och näringsfattiga förhållanden, här dominerar lavar på marken. Inom planområdet finns gott om stora och små kulliga hällar. Ett riktigt stort block finns i områdets sydvästra del liksom en blockbrant övervuxen av mossa och ormbunkar. I låglägen och skuggiga lägen finns fuktiga miljöer med större gran- och lövinslag. Enstaka mycket små områden finns där vattennivån ligger nära markytan. Generellt kan man säga att fuktiga miljöer med öppet vatten kan ha en förhöjd artrikedom (biologisk mångfald) jämfört med torrare omgivning. Ett öppet dike med vatten finns i kanten av planområdet längs vägbanken öster om vattentornet. Området har inte några stora värden för friluftsliv eller rekreation eftersom det till stora delar är påverkat av trafikbuller. Landskaps- och stadsbild Den del av området som planläggs för handelsplatsen är belägen på en höjdrygg orienterad i sydvästnordostlig riktning. Området är till större delen skogsklätt med inslag av berg i dagen och mindre fuktiga partier (sänkor). Området avgränsas på tre sidor av vägar. E18 med sina på- och avfartsramper är en kraftig barriär i landskapet. Den passerar höjdryggen i sydost-nordvästlig riktning nedskuren i Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 39 av 112 Sida 10 av 34 berget. Planområdet sluttar delvis kraftigt mot Granhammarsvägen och mot den öppna ”Gröna dalen” som är ett välanvänt rekreationsområde. I den del av "Gröna dalen" som ligger närmast det nya handelsområdet ligger en idrottsplats. Granhammarsvägens norra del upplevs som överdimensionerad med breda, dubbla körbanor, medan den södra delen har byggts om med smalare körbanor, dock fortfarande med ett brett storskaligt vägutrymme. Längs Pettersbergsvägen i väster byggs nu ett bostadsområde. Norra delen av planområdet, väster om E18, gränsar mot ett öppet smalt dalstråk med ett djupt dike och en upptrampad stig som förbinder västra sidan om E18 med en GC-väg på östra sidan via två vägportar. I nuvarande områdesbestämmelser pekas vattentornet i nordväst ut som ett viktigt landmärke med en siktlinje från E18 i sydost. I södra delen finns en hög med fyllnadsmassor som till stor del är trädbevuxen och därför inte särskilt framträdande. Den del av planområdet som ligger på östra sidan om E18 består av naturmark med berg i dagen och barr- och lövskog, bland annat en del stora tallar. Norr om planområdet finns ett befintligt industriområde med mindre verksamheter i enkla byggnadsvolymer. Området där handelsplatsen planeras sett från E18. Gröna dalen framför och vattentornet i bildens högerkant. Planområdet sett från Granhammarsvägen och vägportarna under E18. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 40 av 112 Sida 11 av 34 Jättekast och en blockbrant med ormbunkar. Gångväg norr om E18 och befintlig bebyggelse vid Mätarvägen, i området finns många stora tallar. Rekreation och friluftsliv Området har inte några stora värden för friluftsliv eller rekreation eftersom det till stora delar är påverkat av trafikbuller. Fornlämningar I planområdet sydligaste del, vid Granhammarsvägen, finns enligt riksantikvarieämbetes fornlämningsregister en övrig kulturhistorisk lämning, en bebyggelselämning. Av beskrivningen framgår att det är en övertorvad husgrund nio gånger fem meter och tre decimeter hög. Beteckningen övrig kulturhistorisk lämning innebär att den enligt rådande praxis inte utgör fast fornlämning men ändå anses ha ett antikvariskt värde. Den omfattas inte av kulturminneslagen. Länsstyrelsen gör den slutgiltiga bedömningen av fornlämningens status och huruvida den bedömningen kvarstår. Under fjärde kvartalet 2013 genomfördes en arkeologisk utredning etapp 1 (fältinventering och kartoch arkivstudier) inom planområdet. Inga okända fornlämningar konstaterades vid utredningen. Förorenad mark Öster om korsningen mellan Granhammarsvägen och Pettersbergsvägen finns ett upplag bestående av schaktmassor som deponerades mellan åren 1970-1973. Upplaget är ca hundra meter långt, ca sextio meter brett och upp till fem meter högt. Det är nämnt som Kungsängen-Tibble 1:331 i kommunens avfallsplan 2007-2012. Provtagning har utförts under hösten 2012, materialet i provgroparna var främst siltig lera eller sandigt grus. Resultatet av den översiktliga provtagning som gjorts visar på låga halter av metaller och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i förhållande till Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 41 av 112 Sida 12 av 34 Under 2014 har en oljetank som påträffades i området fraktats bort och markprovtagning har gjorts som visar att marken under oljetanken inte är förorenad (PM Provtagning av mark kring oljetank inom fastigheten Kungsängens-Tibble 1:331, Tyréns AB, 2014-02-07). Bebyggelse Övergripande disposition Hela planområdet är idag obebyggt, men det har under lång tid funnits planer på bebyggelse i området. Den del av planområdet som ligger norr om E18 ligger intill Brunna industriområde, som byggdes ut främst under slutet av 1970-talet. Brunna industriområde planlades för såväl storskalig industri som småskaliga verksamheter och bilservice. Exploateringstrycket har tidvis varit lågt och först nu under 2010-talet är det troligt att Brunna industriområde blir fullt utbyggt enligt den ursprungliga planen. Området är utformat för den tunga trafikens behov med stora asfalterade ytor och breda gaturum, men det anlades också en ambitiös infrastruktur för gående och cyklister med breda grönstråk samt planskilda korsningar under de mest trafikerade gatorna och bra kopplingar till Brunna bostadsområde. I planområdet söder om E18 planerades under 1960-talet en storskalig utbyggnad. Vattentornet byggdes under denna tidsperiod och i förlängningen av nuvarande Pettersbergsvägen anlades den första etappen av Drottningvägen, en huvudled som skulle förlängas långt västerut i riktning mot Bro, med stora nya utbyggnadsområden. Pettersbergsvägen var alltså tänkt att bli en gata med stor dignitet i likhet med Granhammarsvägen som byggdes under samma tidsperiod. Utbyggnaden kom dock aldrig till stånd och första etappen av Drottningvägen slutar i ett obebyggt skogsparti norr om vattentornet. På 1980-talet planerades istället bostadsområdet Norrboda, se nedan. Sydöst om planområdet har Kungsängens idrottsplats anlagts under de senaste åren. Bostäder Det finns inga bostäder i planområdet idag. Väster om Pettersbergsvägen ligger bostadsområdet Norrboda som planerades på 1980-talet. Området planerades i en tidstypisk postmodern stil med ett slingrande gatunät och flerbostadshus i nära kontakt med naturen. Idag sker en pågående utbyggnad av både småhus och flerbostadshus i området och det finns en förskola samt en livsmedelsbutik. Verksamheter Det finns inga verksamheter i planområdet idag. Norr om E18 gränsar planområdet till Brunna industriområde. Bebyggelsen är av enkel karaktär med hus utformade utifrån krav från verksamheterna. Brunna industriområde står inför en stor utbyggnad västerut, se avsnittet Detaljplaner och förordnanden. Lekplats I planområdet finns inga lekplatser. Drivmedelsstation Några kilometer söderut finns en befintlig drivmedelsstation, OKQ8. Det finns också en befintlig drivmedelsstation i Brunna industriområde några hundra meter norr om planområdet. Handel Vid korsningen mellan Pettersbergsvägen och Norrbodavägen, direkt väster om planområdet, finns en Lidl-butik. Ett Coop Forum finns i Brunna industriområde några hundra meter norr om planområdet. I Handelsutredning för Upplands-Bro kommun framgår att utbudet av sällanköpsvaror är litet i kommunen. Närmaste större köpcentrum ligger i Barkarby, i grannkommunen Järfälla, mindre än 10 minuters bilresa bort. Det medför att de flesta inköp av sällanköpsvaror sker utanför kommunen, framför allt i Järfälla och Stockholm men också i Enköping och övriga kommuner norr om Stockholm. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 42 av 112 Sida 13 av 34 Offentlig och kommersiell service I Norrboda, i nära anslutning till planområdet, finns förskola och livsmedelsbutik. För övrig handel, se avsnittet ovan. I Tibble, cirka 1,5 km från planområdet, finns skola och gymnasieskola. I Kungsängens centrum, cirka 2,5 km från planområdet, finns kommunal service, apotek, två livsmedelsbutiker, systembolag och ett litet utbud av mindre butiker och kommersiell service. Trafik och kommunikationer Biltrafik Planområdet trafikförsörjs framför allt via Granhammarsvägen och trafikplats Brunna med av- och påfartsramper som ansluter till E18. I södra delen av planområdet går Pettersbergsvägen västerut från Granhammarsvägen, den är idag avstängd cirka 100 meter från Granhammarsvägen med en vägbom. I planområdets nordvästra gräns finns en bussgata planlagd i gällande plan, 8804 från 1990, den har dock inte byggts ut. Den del av Brunna verksamhetsområde som ingår i planområdet matas via Effektvägen och Mätarvägen som avslutas med en vändplan i sin södra del. På E18 går cirka 32 000 fordon/vardagsmedeldygn. Granhammarsvägen har cirka 11 000 fordon söder om och cirka 14 000 fordon norr om Brunna trafikplats. På Pettersbergsvägen går endast trafik till en befintlig livsmedelsbutik och befintliga bostäder vilket har bedömts vara cirka 500 fordon per vardagsmedeldygn. Väg E18 är primärled, Effektvägen och Granhammarsvägen är sekundära trafikleder för farligt gods. Parkering Det finns inga parkeringsplatser i planområdet. Gång-, cykel- och mopedtrafik Gång- och cykelvägar är huvudsakligen förlagda till park- och naturområdena, bland annat i Gröna dalen. En befintlig gång- och cykelväg ansluter till dalens gång- och cykelvägnät via en gångport under Granhammarsvägen i höjd med Mätarvägen. Den avslutas sedan vid befintliga vägportar under E18 där den övergår till att bli en upptrampad gångstig upp mot Pettersbergsvägen och vattentornet. Längs Granhammarsvägen finns en gång- och cykelbana längs en kortare sträcka förbi planområdet men för övrigt saknas utbyggda gång- och cykelbanor. Många väljer ändå att gå och cykla längs vägen och därför har en tillfällig gång- och cykelbana avgränsats längs vägrenen. I samband med detaljplanen för Viby 19:1 togs en ny sektion för Mätarvägen fram. Vägen kommer att förses med gång- och cykelbana på västra sidan. Pettersbergsvägen har byggts om från Granhammarsvägen till Norrbodavägen och försetts med gång- och cykelbana. Kollektivtrafik Närmaste spårbundna kollektivtrafik finns i Kungsängens centrum med pendelstågslinjen mot Stockholms central och Nynäshamn. Övrig kollektivtrafik inom området utgörs av buss på Granhammarsvägen. Tillgänglighet Större delen av planområdet är idag inte tillgängligt för personer med funktionshinder eftersom det består av naturmark utan anlagda stigar eller gångvägar. Möjligheterna att i nordsydlig riktning ta sig under E18 genom planområdet är idag mycket begränsade för funktionshindrade. Det finns en gångoch cykelväg längre österut, i rekreationsområdet Gröna dalen, som har god tillgänglighet men som ligger relativt långt från bebyggelsen. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 43 av 112 Sida 14 av 34 Teknisk försörjning Dagvatten Planområdet består i nuläget uteslutade av naturmark vars avrinning huvudsakligen sker mot Gröna dalen där huvudledningar för dagvatten är förlagda. Utöver naturmarken i planområdet avvattnas stora hårdgjorda ytor i Brunna verksamhetsområde, Granhammarsvägen och E18 samt bostadsbebyggelse via ledningar och diken till ledningssystemet i Gröna dalen. Även stora ytor med naturmark öster om Gröna dalen ingår i tillrinningsområdet. Söder om anslutningspunkterna för planområdet ansluts även stora delar av bebyggelsen i Kungsängen. Ledningssystemet i Gröna dalen har begränsad kapacitet i förhållande till avrinningsområdet. Översvämningar har förekommit i ett område söder om korsningen E18/Granhammarsvägen. Troligen behövs åtgärder i detta område för att kunna hantera både dagens och framtida dagvattenflöden. En hydraulisk utredning har genomförts 2013 (Tyréns 2013-06-26). Utredningen pekar på åtgärdsmöjligheter i Gröna dalen som minskar risken för översvämningar. Hela avrinningssystemet mynnar i en damm (Tibbledammen) avsedd för rening av dagvatten. Utloppet från dammen mynnar i Tibbleviken som utgör en del av Görväln, en större vik i Mälaren. I den södra delen av Görväln ligger Görvälns vattenverk som förser kommunerna norr om Stockholm med dricksvatten. Vattenområdet (primär zon)och ett angränsande landområde (sekundär zon) ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Den del av planområdet som ligger väster om E18 ingår i den sekundära skyddszonen vilket skärper kraven på framtida dagvattenhantering samt även under byggskedet. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå miljökvalitetsnormen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Fjärden där dagvatten från det aktuella planområdet släpps ut tillhör vattenförekomsten Mälaren – Görväln. Enligt VISS (Vatteninformationssystem för Sverige) har Görväln god ekologisk status men uppnår inte god kemisk status på grund av förorenade sediment (främst tungmetaller). Risk finns för att god status inte kan uppnås tills 2021. Vatten och avlopp I planområdets norra del finns VA-ledningar i Mätarvägen samt under den gång- och cykelväg som löper från Mätarvägen ner till vägporten under Granhammarsvägen. I planområdets södra del finns VA-ledningar i Pettersbergsvägen. Huvudvattenledningen till Kungsängens vattentorn skär diagonalt genom planområdet. Värme Fjärrvärme finns i Pettersbergsvägen och i planområdets norra del. Ledningarna ligger längs den befintliga gångstigen genom vägportarna under E18 och vidare i gång- och cykelvägen som ansluter inom verksamhetsområdet. El, tele, bredband Inom området finns två befintliga luftledningar och en markförlagd högspänningsledning. Olika långt gångna planer finns på markförläggning av luftledningarna. Det finns befintliga transformatorstationer i anslutning till planområdet som delvis har kapacitet att försörja den tillkommande bebyggelsen. Avfall Planområdet är obebyggt. Störningar och risker Buller och vibrationer Idag finns ingen bebyggelse i planområdet och även om bullernivåerna är höga i vissa partier finns alltså inga bullerstörda boende. Bullret inverkar dock negativt på områdets rekreationsvärden. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 44 av 112 Sida 15 av 34 I närliggande områden finns en bullerproblematik på grund av trafiken på såväl E18 som Granhammarsvägen. För bostadsområdet i Norrboda väster om planområdet föreskrivs i gällande detaljplan att en avskärmande vall ska anläggas på Pettersbergsvägens västra sida. Denna vall behövs inte för att klara riktvärden för trafikbuller, utan den avskärmande vallen föreskrivs eftersom kommunen planerade bostäderna i Norrboda med utgångspunkten att området öster om Pettersbergsvägen skulle bli ett verksamhetsområde. Risk Idag är risknivån i planområdet mycket låg och väldigt få människor rör sig här. Bortsett från vägtrafiken finns heller inga riskkällor inom planområdet. Planförslag Natur Mark och vegetation Planförslaget innebär för planområdet söder om E18 att dagens naturmark till största delen ersätts av stora byggnadsvolymer för handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor; där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. För planområdet norr om E18 innebär planförslaget också en omfattande exploatering där det är troligt att bara små partier naturmark bevaras. Utifrån bedömningen att planområdet generellt inte hyser höga naturvärden är bedömningen att planförslaget sammantaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för naturmiljö regionalt. För att minimera den negativa påverkan på naturmiljön lokalt är det viktigt att använda de värden som finns som ett tillskott i planen. Gatustrukturer och byggnader bör anpassas så att så mycket som möjligt av värdefull vegetation sparas. För verksamhetstomterna norr om E18 finns en planbestämmelse om att fem procent av fastighetsytan ska vara grön/innehålla plantering. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 45 av 112 Sida 16 av 34 Förslag till skogsavverkning, framtaget i januari 2014 av BAU Arkitekter. BAU Arkitekter har på exploatörens uppdrag i januari 2014 tagit fram ett förslag till skogsavverkning i södra delen av planområdet, se karta ovan. I det rödmarkerade området kommer markens höjdläge att behöva ändras när detaljplanen ska genomföras, vilket gör det omöjligt att bevara befintlig vegetation. Därför föreslås samtliga träd avverkas i detta område. I det vitmarkerade området föreslås däremot en varsam gallring, där markerade karaktärsträd och skogsdungar ska bevaras. I det gulmarkerade området föreslås gallring av skog inför bostadsbebyggelse. Markerade karaktärsträd och skogsdungar ska bevaras. I det blåmarkerade området ska skog eventuellt avverkas för anläggning av lastplats för hus E. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 46 av 112 Sida 17 av 34 För delen norr om E18 finns inte något förslag till skogsavverkning framtaget. Det beror på att bebyggelsen än så länge befinner sig på ett tidigt skisstadium där byggnadernas slutgiltiga placering och storlek, samt situationsplanerna för tomterna, inte är fastslagna. Landskaps- och stadsbild För den del som utgör handelsområde kommer naturmarken att till största delen ersättas av stora byggnadsvolymer för handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. Det kommer att krävas omfattande schakter och utfyllnader. Handels- och hotellbyggnader kommer att vara väl synliga både från E 18 i norrgående riktning, och från Granhammarsvägen väster om E 18. Kvällstid kommer handelsbyggnader och tillhörande skyltar vara belysta. Det planerade verksamhetsområdet kommer att ersätta den idag befintliga skogen där en gång- och cykelväg passerar igenom. Verksamhetsområdet bygger vidare på det befintliga i området och medför ingen större förändring i förhållande till rådande bestämmelser för platsen. Ett för området viktigt landmärke är vattentornet som syns från E18 i västlig riktning och från olika punkter inom kommunen. De nya byggnaderna kan komma att delvis skymma vattentornet ur vissa vyer, men samtidigt har höga byggnader medvetet placerats på ett respektavstånd från vattentornet. Rekreation och friluftsliv Stora skogsområden tas i anspråk för ny bebyggelse, men områdena har idag begränsade rekreationsvärden på grund av buller. En ny lekplats tillkommer, avsedd att dra till sig besökare från hela kommunen och även omgivande kommuner. Lekplatsen integreras i naturmiljö och skapar nya upplevelsevärden i området. Passager för gående och cyklister finns kvar eller utvecklas så att det blir möjligt att röra sig genom området. Fornlämningar Planen innebär att befintlig fornlämning kommer att tas bort. Den bedöms vara av mindre betydelse för förståelsen av kulturmiljöns samband och strukturer. Förorenad mark Den nedlagda deponin kommer att tas bort när planförslaget genomförs. Detta bedöms innebära små positiva konsekvenser då föroreningsrisken helt försvinner. Enligt de provtagningar som genomförts så innebär inte deponin någon föroreningsrisk. Under 2014 har en oljetank som påträffades i området fraktats bort och markprovtagning har gjorts som visar att marken under oljetanken inte är förorenad. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 47 av 112 Sida 18 av 34 Bebyggelse Övergripande disposition Planområdet har varit planlagt för ny bebyggelse i flera årtionden, men av olika skäl har området förblivit obebyggt. Under de senaste åren har det blivit uppenbart att det finns ett stort exploateringstryck i området, och det finns också stöd för att bebygga området i kommunens översiktsplan. Eftersom området är obebyggt finns en stor frihet i utformningen av gatunät, bebyggelse och naturområden. Ambitionen har varit att skapa tydliga strukturer som är flexibla och klarar förändring och framtida behov. Stor omsorg har lagts vid att skapa gena och lättorienterade förbindelser för såväl gående och cyklister som fordonstrafik i nordsydlig riktning under E18, för att motverka den barriäreffekt E18 har idag. Det föreslagna verksamhetsområdet på norra sidan av E18 kommer att formas kring Mätarvägen som förlängs ned till Granhammarsvägen. Mätarvägen kommer att byta karaktär från dagens småskaliga återvändsgata till en 2,5 kilometer lång allé med gång- och cykelbana som knyter samman ett stort verksamhetsområde. Den föreslagna bebyggelsen i planområdet får liknande karaktär som det befintliga verksamhetsområdet i Brunna. Längs Granhammarsvägen behålls en bred grön zon, och möjlighet finns att anlägga en stor dagvattendamm som blir ett tydligt landskapselement och skapar variation i det storskaliga landskapsrummet längs Granhammarsvägen. Till Mätarvägen ansluts en ny gata som kopplar samman Brunna och Norrboda genom befintliga vägportar under E18. Söder om E18 planläggs en handelsplats samt bostäder. Handelsplatsen formas kring ett ovalt parkeringstorg på höjdplatån i områdets mitt. Den ovala formen är ett tydligt formmässigt grepp som placerar byggnaderna i ett sammanhang och gör det enkelt för besökare att överblicka helheten och orientera sig. Sydväst om handelsplatsen föreslås två bostadskvarter intill en lekplats och en kulle med bevarad naturmark. Kullen kommer att utgöra fond för bostädernas infartsgata. Bostäderna bidrar till att skapa en mer levande stadsdel, bland annat eftersom de boende kommer att röra sig i området vid andra tidpunkter än besökarna till handelsplatsen. Bostäderna knyter an till det bostadsområde som är under utbyggnad väster om planområdet i Norrboda. Pettersbergsvägen kommer att få bostadshus på båda sidor av vägen och får därmed mer stadskaraktär än idag. Zonen närmast Granhammarsvägen är mycket kuperad och kommer huvudsakligen att behålla sin nuvarande karaktär med grönska och stora bergskärningar. En drivmedelsstation föreslås placeras mittemot befintlig Lidl-butik och trappor föreslås anläggas för att knyta samman handelsplatsen och de nya bostäderna med idrottsplatsen och rekreationsområdet Gröna dalen. Vy mot handelsplatsen och bostadskvarteren. Bild: BAU Arkitekter. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 48 av 112 Sida 19 av 34 Illustration av den nya bebyggelsen. Se de illustrationsplaner som medföljer planhandlingarna. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 49 av 112 Sida 20 av 34 Bostäder Sydväst om handelsplatsen föreslås två bostadskvarter intill en lekplats och en kulle med bevarad naturmark. Kullen kommer att utgöra fond för bostädernas infartsgata. Bostäderna bidrar till att skapa en levande stadsdel med fler människor i rörelse och knyter an till det bostadsområde som är under utbyggnad väster om planområdet i Norrboda. Pettersbergsvägen kommer att få bostadshus på båda sidor av vägen och får därmed mer stadskaraktär än idag. Byggnaderna tillåts vara 2-5 våningar höga och såväl radhus som kedjehus och flerbostadshus är möjliga att uppföra. Utformningen hålls relativt flexibel, förutom mot den förlängda Norrbodavägen där bullernivåerna är så höga att en sluten fasad blir nödvändig för att klara bullerkrav och för att kunna skapa en så kallad ”tyst sida” in mot gården. Bebyggelsens parkeringsbehov går i sin helhet att lösa genom olika former av kantstensparkering, cirka 155 platser. Det finns också möjlighet att anordna ytterligare parkeringsplatser på kvartersmark. På de minsta gatorna är kantstensparkering ett rationellt sätt att lösa bebyggelsens parkeringsbehov. Längs Pettersbergsvägen bidrar kantstensparkering till att sänka hastigheterna och signalera att gatan inte är avsedd för tung trafik. Se avsnittet Parkering. Det är viktigt att den nya bebyggelsen på ett tydligt sätt relaterar till Pettersbergsvägen och det är önskvärt att det finns bostadsentréer vända mot gatan. Ambitionen är att ge Pettersbergsvägen karaktären av bostadsgata med en stadsmässig gestaltning. Intill bostadskvarteren föreslås en busshållplats som kommer att utgöra entré till bostadsområdet Norrboda och till handelsplatsen. Det är viktigt att gångstråket från busshållplatsen till handelsplatsen får en tilltalande inramning. Gestaltningen av de intilliggande bostäderna och den närmaste handelsbyggnaden kommer att bli avgörande för det intryck som besökare får när de anländer till handelsplatsen. Se även avsnittet Bostäder i gestaltningsprogrammet. Exempel på möjliga sätt att bebygga de två bostadskvarteren (från avsnittet Bostäder i gestaltningsprogrammet). Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 50 av 112 Sida 21 av 34 Verksamheter Det föreslagna verksamhetsområdet på norra sidan av E18 kommer att formas kring Mätarvägen som förlängs ned till Granhammarsvägen. Mätarvägen kommer att byta karaktär från dagens småskaliga återvändsgata till en 2,5 kilometer lång allé med gång- och cykelbana som knyter samman ett stort verksamhetsområde. Den föreslagna bebyggelsen i planområdet får liknande karaktär som det befintliga verksamhetsområdet i Brunna. Längs Granhammarsvägen behålls en bred grön zon, och möjlighet finns att anlägga en stor dagvattendamm som blir ett tydligt landskapselement och skapar variation i det storskaliga landskapsrummet längs Granhammarsvägen. Planbestämmelserna är i hög grad samordnade med detaljplanen för Viby 19:1 som vann laga kraft år 2013. Planen medger en utbyggnad för lager, logistik, ej störande småindustri, sällanköpshandel och kontor. Med ej störande verksamhet avses sådan verksamhet som inte är störande när det gäller utsläpp till luft och höga nivåer av externt industribuller. Verksamheterna får inte störa de boende i omgivande stadsdelar. Exploateringsgraden är angiven per fastighetsyta. Högsta tillåtna totalhöjd är 16 meter. Området består huvudsakligen av naturmark idag med en del stora tallar. Dessa kommer i stor utsträckning att behöva fällas eftersom markhöjderna kommer att ändras när verksamhetstomterna anläggs. Närmast E18 får marken inte bebyggas, där reglerar planen att större tallar inte får fällas. Verksamhetstomterna kommer att ligga betydligt högre än Granhammarsvägen och därför reglerar detaljplanen höjdsättning och utförande av slänter och terrasseringar i verksamhetsområdets östra del. Syftet med bestämmelserna är att undvika alltför höga stödmurar. Området är väl synligt för samtliga trafikanter på Granhammarsvägen och utgör Brunnas entré, det är därför mycket viktigt att gaturummet får en genomtänkt utformning. Norr om Mätarvägen föreslås en stor dagvattendamm som avlastar dagvattensystemet i Brunna verksamhetsområde och utgör ett viktigt gestaltningselement. Lekplats Söder om handelsområdet planeras en kommunal lekplats med nära koppling till den skogsklädda kulle som bevaras i detaljplanen. Lekplatsen blir en solig, södervänd öppen yta som vid kullen övergår i en skogsdunge. Lekredskapen kommer att integreras i naturmiljön och avsikten är att göra skogen till en integrerad del av lekplatsen. Ambitionen är att lekplatsen ska kunna bli ett regionalt besöksmål och att lekplatsen ska bli en tillgång både för de boende i stadsdelen och för handelsplatsens besökare. Drivmedelsstation I korsningen Granhammarsvägen/Pettersbersvägen planeras en drivmedelsstation med bilservice. Någon form av hantverkshus/verkstadshus med verksamhet som inte är personintensiv planeras mot infartsvägen till handelsplatsen, mellan drivmedelsstationen och bostäderna. Påfyllningsanordning för drivmedel, pumpar och biogaslager anläggs på tomtens södra del närmast Granhammarsvägen. Infart för tankbilar kommer att ske från Pettersbergsvägen, mittemot infarten till Lidl. Det är viktigt att det finns vändmöjlighet för tankbilar inne på drivmedelsstationens fastighet så att tankbilarna kan köra ut samma väg som de kör in. Detta för att undvika transporter med farligt gods på Norrbodavägen som kommer att vara en bostadsgata. Utfart för tankbilar via den nya vägen mellan handelsplatsen och Granhammarsvägen kommer inte att vara tillåtet eftersom vägen kommer att få restriktioner för stora fordon på grund av terrängförhållandena. Handel Byggnaderna inom handelsplatsen planläggs så att ett rum skapas kring ett stort parkeringstorg. Bebyggelsen kommer troligen att bestå av enskilda byggnader för de olika verksamheterna, men planen möjliggör även att de byggs samman. Exploateringsgraden inom området anges i kvadratmeter byggnadsarea, alltså den yta som byggnader får uppta på mark. Det är möjligt att anordna entresolvåningar och liknande i handelsbyggnaderna. Största tillåten byggnadshöjd för handelsbyggnaderna är 16 meter, på två ställen kommer bebyggelsen att tillåtas sticka upp till 22 Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 51 av 112 Sida 22 av 34 meter. De höga byggrätterna avses för eventuell hotellbyggnad. Troligen blir det bara ett hotell som etableras och då kommer sannolikt den andra höga byggrätten att utföras som handelsbyggnad med samma totalhöjd som övriga byggnader. Väster om handelsplatsen föreslås en busshållplats som kommer att utgöra entré till bostadsområdet Norrboda och till handelsplatsen. Det är viktigt att gångstråket från busshållplatsen till handelsplatsen får en tilltalande inramning. Gestaltningen av de intilliggande bostäderna och de närmaste två handelsbyggnaderna kommer att bli avgörande för det intryck som besökare får när de anländer till handelsplatsen. Detaljplanen reglerar att dessa byggnaders södra och västra fasader ska utformas med särskild omsorg och tydligt artikulerade fasader längs de gångstråk som kommer att utgöra områdets entréer. Byggrätten för handelsbyggnaden närmast busshållplatsen är formad så att en liten entréplats skapas vid byggnadens fasad mot söder. Eftersom marken kring handelsbyggnaden lutar åt söder kommer huset troligen att byggas med suterrängvåning. Det ger möjlighet att vid entrétorget ha en södervänd entré mot lekplatsen med någon publik verksamhet, exempelvis ett café med möjlighet till uteservering. En sådan utformning skulle bidra till att knyta lekplatsen och handelsplatsen närmare varandra. Offentlig och kommersiell service Planförslaget innebär ett antal nya butiksetableringar inom planområdet. I den handelsanalys som tagits fram för Upplands-Bro kommun framgår att det idag finns ett stort utflöde av köpkraft från kommunen och att kommuninvånarna i allt mindre utsträckning handlar i kommunen. Det bedöms finnas bra underlag för ny handel i planområdet. Utbudet kommer att komplettera det som redan finns i Upplands-Bro kommun. Någon ny offentlig service planeras inte i planområdet. Skyltning Längs E18 syns handelsplatsen för trafik i västlig riktning under en ca 300 m lång passage från Brunnaavfarten fram till vägbron över Granhammarsvägen, här finns handelsplatsens främsta skyltlägen. Där E18 korsar Granhammarsvägen placeras en stor fristående skylt och flaggor som annonserar handelsplatsen. Minst en ytterligare skyltpylon föreslås placeras i zonen närmast motorvägen. Dessa blir tydligt synliga i landskapet. Eftersom själva butiksbyggnaderna inte kommer att synas särskilt väl från E18 finns ett behov av att synliggöra handelsplatsen genom skyltning fristående från byggnader. Genom planbestämmelse regleras att skyltar inte får vara störande eller bildväxlande. Ett område där höga skyltar ska undvikas är området kring vattentornet. Vattentornet är en tydlig solitär och stora skyltar placeras därför med fördel längs E18 eller längs Granhammarsvägen, som dessutom har stora trafikströmmar och därmed utgör områdets naturliga skyltlägen. Gestaltning Till planen har ett gestaltningsprogram tagits fram samt en illustrationsplan i två delar. Nedan följer de viktigaste riktlinjerna för områdets gestaltning. Fördjupad information finns i gestaltningsprogrammet. Byggnaderna ska hållas samman arkitektoniskt genom en koordinerad ljus färgsättning och tydliga volymer. De olika byggnaderna kan ha olika fasadmaterial såsom lackerad plåt, fibercementskivor, skivor av polykarbonat/lamellglas, trä och betong. Också den enskilda byggnaden kan ha fasader komponerade av flera fasadmaterial. Mot parkeringstorget kommer kundentréerna att accentueras på fasaderna och fungera som tydliga orienteringspunkter mot parkeringsytan. Glasade fasadytor är önskvärda där intresseväckande butiksinteriörer går att exponera. Flertalet stora butiksaktörer har egna designkoncept för entréutformning. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 52 av 112 Sida 23 av 34 Den övergripande landskapsgestaltningen plockar upp material och vegetation som idag finns på platsen, som till exempel grova stenblock, bergväggar, tallar och omålat trä. Detta bildar en finstämd kontrast mot de moderna, färgrika fasaderna och skyltningen. Höjdskillnaderna är stora inom området, slänter och bergskärningar måste formges med omsorg. Dagvatten ses som en resurs i gestaltningen och lyfts fram i ytan genom planterade svackdiken, dammar eller våtmarker. I områden närmast byggnaderna kan rännor och vattentrappor ha en mer stiliserad form. Det inre rummet mellan handelsbyggnaderna bör ges en sammanhållen gestaltning som präglas av enhetlighet vad gäller ytmaterial, utrustning och vegetation. Det storskaliga parkeringstorget bör delas upp i mindre rumsligheter med t.ex. vegetation. God orientering och trygghet för gående och bilister är av stor vikt. Omsorg för detaljer bör läggas där människor stannar upp och vistas, som gångstråk, mötesplatser och lekplatser. De bör formges så att besökare uppmuntras att stanna till, samt röra sig till fots inom området utan att behöva hämta bilen. Handelsplatsen i Brunna ligger på en höjdrygg som gränsar mot lägre belägna E18 och Granhammarsvägen. Mellan handelsplatsens bebyggelse och de omgivande vägarna finns vegetationsskärmar som idag är relativt täta. Vegetationen ska gallras så att det visuellt upplevs som genomsiktliga parkrum där sparade större träd förmedlar höjdskalan inom handelsplatsen. Stor omsorg ska läggas vid belysning av handelsplatsen. Utåt är en mild belysning av fasaderna önskvärd. Belysningen inom området kan delas upp i en god bruksbelysning, som underlättar orientering och ger trygghet i området, samt viss effektbelysning av valda landskapselement. Stolpar och armatur bör vara enhetliga för hela området och skapa en hierarki av placering, stolphöjd, ljusstyrka och färgtemperatur. Entréer till området bör ges en tydlig och attraktiv utformning, som underlättar orienterbarheten och ger en lugn trafikmiljö. Medel att nå detta kan vara trädrader längs gatorna, passager för gående och cyklister som märks ut med avvikande beläggning och god belysning, vilket ger ett sammanhållet och tydligt gaturum. Material/byggteknik Byggnader ska utföras i enlighet med gestaltningsprogrammet, se avsnittet Gestaltning ovan. Detaljplanen föreskriver inte några specifika material eller någon specifik byggteknik. Tillgänglighet inomhus Befintlig bebyggelse saknas i planområdet. Samtliga byggnader i planområdet kommer att utformas i enlighet med BBR:s tillgänglighetskrav. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 53 av 112 Sida 24 av 34 Trafik och kommunikationer Biltrafik I planen förlängs Mätarvägen som lokalgata och ansluts till Granhammarsvägen. Den tidigare planlagda bussgatan i områdets nordvästra del ingår i planområdet och planläggs som lokalgata. Från Pettersbergsvägen förlängs den genom befintliga vägportar under E18 och ansluter till den förlängda Mätarvägen. En ny och gen förbindelse skapas på så sätt mellan områdena på ömse sidor om E18. Alla transporter till handelsområdet planeras att gå den vägen. Även en busslinje är planerad att gå där och sedan vidare längs Pettersbergsvägen förbi det nyligen planlagda bostadsområdet. Vid de södra ramperna till och från E18 byggs en ny cirkulationsplats. Från denna leds kundtrafiken upp till handelsplatsen via en ny väg på kvartersmark. Tillsammans med tidigare planlagda områden öster om E18 kommer en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och en ny handelsplats att medföra en ökning av trafiken på vägnätet i området. Till och från verksamhetsområdet kommer den till stor del att utgöras av tung trafik medan trafiken till handelsplatsen främst är personbilar. Beräkningar och trafiksimuleringar har gjorts av Tyréns AB i samband med planarbetet och redovisas i PM Trafik. Enligt antaganden så orsakas den stora trafikökningen av verksamhetsområdet samt den allmänna trafikökningen i samhället. Trafiken till och från handelsplatsen antas vara trafik som redan finns i nätet men framöver kör via handelsplatsen. Trafiken beräknas öka framför allt på E18, Granhammarsvägen och den södra delen av Pettersbergsvägen. Mätarvägen får en trafikökning när den öppnas mot Granhammarsvägen. Trafikökningarna har vid kapacitetsberäkningar inte visats sig ge några kapacitetsproblem. Som prognosår har valts 2020, vilket bedöms vara tillämpbart även på förhållandena om cirka 30 år. 2020 har valts därför att det trafikalstringsverktyg och de mallar som används för beräkning av framtida trafikmängder utgår från trafikökningar på 1-2 % per år. Utvecklingen under de senaste åren har inte motsvarat detta för de flesta vägar. Även trafikmätningar för Granhammarsvägen m.m. har visat att trafiken inte ökar i den takten. År 2020 bedöms därför vara ett lämpligt prognosår. Gatusektioner Norrbodavägens förlängning, skala 1:400. Till vänster flerbostadshus och till höger föreslaget hantverkshus. Hantverkshuset utformas med suterrängvåning för att ta upp höjdskillnaderna. Gatan utformas med dubbelsidig kantstensparkering. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 54 av 112 Sida 25 av 34 Pettersbergsvägen, skala 1:400. Till vänster bostadshus utanför planområdet. Föreslagna flerbostadshus till höger. Gatan utformas med enkelsidig kantstensparkering. Mätarvägen, skala 1:200. Den befintliga industrigatan föreslås byggas ut till en 2,5 kilometer lång gata med dubbla trädrader. Sektionen gäller även i angränsande detaljplaner för Viby 19:1 samt Örnäs 1:9. Sektion ny gata under E18, normalsektion utanför själva motorvägens område. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 55 av 112 Sida 26 av 34 Sektioner ny gata under E18, skala 1:100. Överst sektion under E18, östra kanten av östra viadukten. Fri höjd är idag 4,99 m (i väster) och 5,43 m (i öster). Den nedre sektionen visar vägport under påfartsramp till E18, östra kanten. Cykelbanan kommer att behöva smalnas av till 2,0 m genom vägporten eftersom fri höjd är otillräcklig för tung trafik cirka 0,5 m närmast väggen. Fri höjd är idag 4,07 m (i väster) och 4,02 m (i öster). Ritningarna av broarna och deras grundläggning baseras på Vägverkets ritningar från 1968. Grå färg markerar grundläggning. Fria höjder är uppmätta på plats 2013 med lasermätare. Sektionerna är tagna i nordostlig riktning. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 56 av 112 Sida 27 av 34 Vägportarna under E18 Den nya gata som föreslås under E18 (se sektionerna på föregående sida) innebär att markhöjderna behöver sänkas något i befintliga vägportar för att tung trafik ska kunna ta sig igenom vägportarna (fri höjd minst 4,5 meter). Detta kan göras utan att befintlig grundläggning påverkas. Den punkt där fri höjd kommer att vara lägst är östra sidan av vägporten under påfartsramp till E18. Påfartsrampen och vägportens tak är doserade i nordostlig riktning och vägporten är följaktligen lägst på östra sidan. För att få fri höjd 4,6 meter på vägportens östra sida behöver körbanan ligga i nivå med grundläggningen och körbanan behöver placeras 1,0 meter från vägportens vägg. Befintlig grundläggning går ut 0,8 meter från vägportens vägg. Se sektion på föregående sida för föreslagen utformning av gatusektion. Genom vägporten föreslås gång- och cykelvägen smalnas av till 2,0 meter för att ge körbanan tillräcklig bredd. Parkering Handel och verksamheter För handelsplatsen planeras 833 parkeringsplatser på mark. För parkeringsplatserna kommer en gemensamhetsanläggning att inrättas, eftersom minst en av handelsbyggnaderna föreslås styckas av som egen fastighet men ändå dela på handelsplatsens gemensamma parkeringsytor. Om behov av fler parkeringsplatser skulle uppstå, finns möjlighet att anlägga två parkeringsdäck á 230 platser under handelsbyggnaderna markerade D och E på illustrationsplanen. Totalt antal parkeringsplatser blir då 1293 st. Eftersom byggnaderna D och E är tänkta att uppföras sist i exploatörens etappindelning finns möjlighet att i genomförandeskedet avgöra huruvida parkeringsdäcken kommer att behövas. Detaljplanen tillåter att parkeringsdäcken anläggs men föreskriver inte att de måste anläggas. I verksamhetsområdet norr om E18 ska samtliga parkeringsplatser inrymmas på kvartersmark. Bostäder Upplands-Bro kommun har inte någon parkeringsnorm för bostäder och därmed görs bedömningen av parkeringsbehov i bygglovsskedet för varje enskilt projekt. I detaljplanen ska dock säkerställas att det går att ordna parkering i tillräcklig omfattning för den föreslagna bebyggelsen. Vid bostadskvarteren finns möjlighet att ordna cirka 155 p-platser i form av kantstensparkering som knyts till fastigheten. Vid en parkeringsnorm om 1 p-plats per lägenhet kan bostadskvarteren därmed bebyggas med cirka 155 lägenheter. Väster om Pettersbergsvägen har parkeringsnormen 0,6 nyligen tillämpats på ett bostadsprojekt med smålägenheter. En sådan parkeringsnorm skulle medge cirka 260 smålägenheter i planområdet. Troligen blir dock exploateringen måttligare, med inslag av radhus, vilket innebär ett minskat parkeringsbehov. Det finns också möjlighet att anordna ytterligare parkeringsplatser på kvartersmark. Principer för kantstensparkering Detaljplanen och illustrationsplanen är utformade så att vissa gator har kantstensparkering. Kantstensparkeringen är placerad på kvartersmark, vilket gör det möjligt att ordna boendeparkering. För det planerade hantverkshuset finns möjlighet att ordna besöksparkering knuten till verksamheten. På de minsta gatorna är kantstensparkering ett rationellt sätt att lösa bebyggelsens parkeringsbehov. Längs Pettersbergsvägen bidrar kantstensparkering till att sänka hastigheterna och signalera att gatan inte är avsedd för tung trafik. Det finns dock gator med stora trafikmängder där framkomlighet för tung trafik ska prioriteras, vilket gör kantstensparkering olämplig. Mätarvägen kommer att vara en sådan gata. Gång-, cykel- och mopedtrafik Ett omfattande system av gång- och cykelvägar föreslås anläggas i planområdet, se illustrationsplanen och gatusektionerna ovan. Stor omsorg har lagts vid att skapa gena och lättorienterade gång- och cykelförbindelser i nordsydlig riktning under E18. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 57 av 112 Sida 28 av 34 Samtliga gator i området får antingen gång- och cykelbana eller trottoar, förutom lastgatan bakom handelsplatsen. Dessa stråk har lagts längs gatorna för att öka tryggheten och underlätta orienteringen. Utöver stråken längs gatorna föreslås trappor samt övergångsställe som leder från handelsplatsen ner till Kungsängens idrottsplats. Den nya gång- och cykelvägen längs Granhammarsvägen kommer att utföras planskilt där den korsar påfartsramp till E18. I övrigt föreslås inga nya planskilda gång- och cykelförbindelser. Mätarvägen korsas med övergångsställe. Kollektivtrafik När den nya handelsplatsen har etablerats föreslås minst en av de busslinjer som idag trafikerar Granhammarsvägen få en ny sträckning via Pettersbergsvägen och därefter genom vägporten under E18. Busslinjen kan därifrån fortsätta på Mätarvägen till det nya verksamhetsområde som är under utbyggnad, alternativt svänga ut på Granhammarsvägen igen och fortsätta till bostäderna i Brunna. Hållplatslägen är möjliga på ett flertal platser norr om E18 och ett lämpligt hållplatsläge finns också längs Pettersbergsvägen i anslutning till handelsplatsen och de nya bostäderna. Ett hållplatsläge möjliggörs även ovanför nya idrottsplatsen. En hållplats här skulle vara en kraftig förbättring för resande till och från idrottsplatsen, som idag har lång gångväg till närmaste hållplats. Däremot är detta hållplatsläge mindre bra för besökare till handelsplatsen då det är stor höjdskillnad upp till handelsplatsen. Karta över möjlig framtida busstrafik i planområdet med omgivning. Streckade cirklar innebär möjliga hållplatslägen. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 58 av 112 Sida 29 av 34 Tillgänglighet utomhus I området finns betydande nivåskillnader. De flesta gator och gångstråk kommer att klara den längslutning på maximalt 5 % som krävs för god tillgänglighet. Den nya tillfartsvägen till handelsplatsen från Granhammarsvägen har dock en lutning på 7 %. Detta gäller även gång- och cykelbanan. De flesta gående och cyklister kommer norr- eller söderifrån och kan därmed använda Pettersbergsvägen eller den nya förbindelsen från Mätarvägen. Även den tunga trafiken hänvisas till den nya förbindelsen från Mätarvägen som har maximalt 5 % lutning. Vid de föreslagna bostadskvarteren blir tillgängligheten god då såväl Pettersbergsvägen som bostädernas angöringsgator utformas med lätt lutning. Lekplatsen och själva angöringsytorna ska anläggas med god tillgänglighet och låg tvärlutning enligt BBR:s normer. Anslutande gångvägar lutar högst 5 %. För besökare till handelsplatsen kommer tillgängligheten att vara god från den framtida busshållplatsen vid Pettersbergsvägen. Tillgängligheten är besvärligare när det gäller busshållplatser vid Granhammarsvägen. Det tillgängliga stråket inom planområdet från Granhammarsvägen till handelsplatsen följer Pettersbergsvägen. Pettersbergsvägen, i kombination med befintlig gång- och cykelväg väster om Lidl, blir också det tillgängliga stråket för gående och cyklister som rör sig mellan Kungsängen och handelsplatsen. Teknisk försörjning Dagvatten Med tanke på den dagvattenproblematik som finns i området är inriktningen att så lite som möjligt ska föras till det allmänna nätet. Inom handelsplatsen föreslås att utjämningsmagasin under mark samt svackdiken ska anläggas. En del av handelsplatsens dagvatten kommer att föras till en damm placerad i läget för den idag utdikade sumpskogen i områdets norra del. Se även ”Dagvattenutredning, Tyréns AB, 2014-02-01”. För verksamhetsområdet norr om E18 föreskrivs att dagvatten ska infiltreras i magasin dimensionerat för 10-årsregn, samma bestämmelse finns för intilliggande detaljplan för Viby 19:1. Dessutom finns möjlighet att anlägga en cirka 5000 kvm stor damm väster om Granhammarsvägen som löser en överbelastningsproblematik som finns i områdets dagvattenledningar redan idag. Se även ”Hydraulisk analys, damm i Brunna verksamhetsområde, Tyréns AB, 2014-01-30”. Beräkningar har utförts av de framtida föroreningshalterna i dagvattnet från planområdet (se miljökonsekvensbeskrivningen samt Bilaga 9 till Dagvattenutredning, Tyréns AB, 2014-02-01). Trots åtgärder ökar belastningen på Mälaren men i ringa omfattning. Det finns ingen reningsteknik (förutom reningsverk med fällningssteg och kväverening) som kan rena dagvatten i sådan utsträckning att utsläppsnivån bibehålls på samma nivå som från ett skogsområde. Någon risk för att uppsatta miljökvalitetsmål för denna del av Mälaren påverkas bedöms därmed inte uppstå. Någon negativ inverkan på Östra Mälaren som vattentäkt bedöms inte heller uppstå. Risken för översvämningar i Gröna dalen ökar inte om planförslaget genomförs med föreslagna dagvattenåtgärder. Vatten och avlopp Den nya bebyggelsen ansluts till det kommunala nätet. Det finns anslutningspunkter intill planområdet. Värme Den nya bebyggelsens uppvärmning regleras inte i detaljplanen. Fjärrvärme finns i Pettersbergsvägen och i planområdets norra del. Fjärrvärmeledningarna i planområdets norra del kommer att behöva flyttas då de ligger i mark som kommer att övergå från allmän platsmark till kvartersmark för verksamheter. Marken kommer att behöva fyllas upp för att skapa lämpliga tomter för verksamheterna. Fjärrvärmeledningarna föreslås flyttas till de nya lokalgator som ska anläggas. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 59 av 112 Sida 30 av 34 Fjärrvärmeledningarna i vägportarna under E18 kan behöva flyttas till större djup då det kommer att bli nödvändigt att sänka dagens marknivåer för att göra det möjligt för lastbilstrafik att ta sig igenom vägportarna. El, tele, bredband Ytterligare minst två transformatorstationer krävs för att elförsörja handelsplatsen och ytterligare en inom verksamhetsområdet. Inom handelsplatsens område kan transformatorstationer uppföras på valfri plats. I verksamhetsområdet har en specifik byggrätt skapats vid Mätarvägen. Längs Pettersbergsvägen finns också ytor avsatta för befintliga och framtida transformatorstationer. Längs Mätarvägen har också en byggrätt lagts till för en befintlig mindre teknisk installation, belägen cirka 30 meter från Granhammarsvägen, som kommer att behöva flyttas när Mätarvägen anläggs i nytt läge. Den nya byggrätten ligger några meter från befintlig plats. Avfall Ett tidigt samråd har hållits med FTI AB och det har då framkommit att handelsplatsen kommer att medföra ett behov av minst en återvinningsstation, kanske två, i anslutning till handelsplatsen. Att anlägga återvinningsstation är tillåtet inom hela handelsplatsens område, men specifika lägen har inte anvisats på plankartan. Ett möjligt läge vid drivmedelsstationen finns markerat på illustrationsplanen. För bostadskvarteren föreslås avfallshämtning ske vid fastighetsgräns. Något mer avancerat system t.ex. sopsugsanläggning är inte aktuellt i planområdet. Störningar och risker Buller och vibrationer Den trafikbullerutredning som genomförts visar att den mest utsatta bostadsfasaden i det södra bostadskvarteret får upp till 61 dBA ekvivalent ljudnivå, byggnaden ligger nära infartsvägen till handelsplatsen. Om avstegsfall från huvudreglerna enligt Boverket tillämpas, kan innergården anses vara ”ljuddämpad”. Den ljuddämpade sidan beräknas få mindre än 50 dBA ekvivalent ljudnivå. Bostäderna måste utformas så att minst hälften av bostadsrummen får tillgång till en sida med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Det norra bostadskvarteret innehåller riktvärdet 55 dBA för samtliga fasader. Med rätt val av fönster, yttervägg och eventuella uteluftsdon kan kraven på högsta ljudnivå från trafik uppfyllas inomhus för såväl bostäder som för kontor och affärslokaler. Uteplatser kan anordnas i anslutning till samtliga planerade bostadshus som uppfyller 70 dBA maximal ljudnivå. Efter att trafikbullerutredningen togs fram har utformningen av de två bostadskvarteren reviderats. Bebyggelsen har dock inte flyttats närmare bullerkällorna. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 60 av 112 Sida 31 av 34 Risk Farligt gods E18 är en rekommenderad primär transportväg för farligt gods och Granhammarsvägen och Effektvägen är sekundära transportleder. På Granhammarsvägen fraktas framförallt farligt gods till de närliggande industrierna (Fresenius Kabi, Air Liquide) samt Livgardet. Detaljplanen möjliggör en bensinstation inom planområdet. Verksamheten på bensinstationen och transporter till stationen skulle kunna få påverkan på planerad bebyggelse. Med anledning av detta har en riskanalys tagits fram av Tyréns AB. Riskanalysen visar att riskreducerande åtgärder behöver genomföras. För Granhammarsvägen och Effektvägen är risknivåerna lägre och riskreducerande åtgärder kan därför inte motiveras i samma utsträckning som längs med E18. För planområdet norr om E18 gäller även att verksamheterna som planeras inte är lika personintensiva som de som planeras söder om E18. Efter en bedömning av vilka konsekvenser som bidrar mest till de ökade risknivåerna har följande riskreducerande åtgärder föreslagits: Den befintliga bergväggen mellan E18 och Kungsängens-Tibble 1:331 utgör en effektiv skyddsbarriär och ska därför behållas. I dagsläget finns vissa partier där bergväggen är borttagen, detta anses vara acceptabelt och inga ytterligare åtgärder krävs. På liknande sätt utgör dike och vall längs E18 längs med Kungsängens-Tibble 1:330 en effektiv skyddsbarriär och ska därför också bevaras. Länsstyrelsens riktlinje om 25 meter till kvartersmark upprätthålls längs med E18. Ett bebyggelsefritt område om 15 meter från vägen skall upprätthållas längs med Granhammarsvägen och Effektvägen. Detaljplanen säkerställer ett avstånd på 25 meter. Byggnaderna ska utformas så att tillgång till utrymning finns i flera riktningar. Länsstyrelsens riktlinje om minst 50 meter mellan bensinstation och bostäder samt personintensiva verksamheter ska upprätthållas. Detta säkerställs genom planutformningen. De fasader som vetter mot E18 och Granhammarsvägen inom ett avstånd av 40 meter från vägen ska utföras med begränsade öppningar. Det säkerställs genom planbestämmelse. I riskanalysen rekommenderas också att centralt avstängningsbar ventilation installeras i kontor och handelsbyggnader. Detta är dock en rekommendation som enligt riskanalysen inte behöver regleras i detaljplanen. Områdena närmast E18, Granhammarsvägen och Effektvägen bör inte disponeras så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Detta säkerställs genom planbestämmelse. Drivmedelsstation Samtliga skyddsavstånd enligt Räddningsverkets allmänna råd för bensinstationer ska uppfyllas och uppfylls enligt aktuellt förslag. I Länsstyrelsens rapport Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse (remissversion, 2012) anges för bensinstationer följande skyddsavstånd: Ett minimiavstånd på 25 meter bör hållas från bensinstation till kontor och liknande. Ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus samt samlingsplatser där oskyddade människor uppehåller sig. I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. I nyplaneringsfallet anger Länsstyrelsen att ambitionen alltid bör vara att hålla ett skyddsavstånd på 100 m från en bensinstation till bostäder, men ett minimiavstånd anges på 50 meter. Länsstyrelsens ambition för minimiavstånd från bensinstationer till bostäder och övriga verksamheter vid nyplanering uppfylls inte. I aktuellt förslag placeras bensinstationen drygt 50 meter från bostäder. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 61 av 112 Sida 32 av 34 Länsstyrelsens riktlinje om minst 50 meter mellan bensinstation och bostäder/personintensiva verksamheter kommer att uppfyllas. Vid ny bebyggelse som rymmer svårutrymbara lokaler ska ett avstånd på minst 100 meter till biogaslager hållas. Till övriga byggnader bedöms ett minsta avstånd till ett biogaslager (bestående att ett eller två gasflak) vara 50 meter vara tillräckligt baserat på konsekvensavstånd för antändning av gaslager. (WSP, 2008). Då det inte kan uteslutas att biogas kommer att förekomma på bensinstationen rekommenderas ett avstånd på 50 meter till bostäder och personintensiva verksamheter. Byggnad inom bensinstationen bör med hänsyn till brand- och explosionsrisk för bensin (oberoende av försäljningsvolym för fordonsbränsle) inte uppföras inom ett avstånd av 25 meter från: Tankfordonets lossningsplats Avluftningsanordningar från bensincistern Tankställe där fordon tankas (pump) Infart för tankbilar kommer att ske från Pettersbergsvägen, mittemot infarten till Lidl. Bränslepåfyllnad kommer att ske på södra delen av drivmedelsstationens tomt. Avståndet från tankbilarnas körväg till befintliga och planerade bostäder kommer att överstiga 50 meter och risknivån bedöms bli acceptabel med föreslagen lösning. Det är viktigt att det finns vändmöjlighet för tankbilar inne på drivmedelsstationens fastighet så att tankbilarna kan köra ut samma väg som de kör in. Detta för att undvika transporter med farligt gods på Norrbodavägen som kommer att vara en bostadsgata. Utfart för tankbilar via den nya vägen mellan handelsplatsen och Granhammarsvägen kommer inte att vara tillåtet eftersom vägen kommer att få restriktioner för stora fordon på grund av terrängförhållandena. Vid en olycka skulle transporterna kunna få påverkan på de planerade byggnaderna. Granhammarsvägen är rekommenderad transportväg för farligt gods, se individriskberäkningar genomförda för Granhammarsvägen. Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 62 av 112 Sida 33 av 34 Konsekvenser av planens genomförande En miljöbedömning har genomförts som konstaterade att planen kan innebära betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram i enlighet med miljöbalkens 6:e kapitel. Miljöaspekter som kan innebära betydande konsekvenser bedömdes vara: Buller från vägtrafik, risk och säkerhet, dagvatten, landskapsbild, fornlämningar, påverkan från transporter. Detaljplanen berör ett område i nära anslutning till E18 vilket innebär att det idag är utsatt för bullerstörningar och inte kan anses ha höga rekreationsvärden. Att exploatera ett sådant område är i grunden en fördel jämfört med ett oexploaterat mindre stört område. Det finns dock en del miljöaspekter man måste ta hänsyn till för att de negativa miljökonsekvenserna ska minskas. En stor risk vid anläggandet av externa handelsplatser är att det totala trafikarbetet ökar regionalt då människor i första hand färdas med bil till dessa. I den handelsanalys som tagits fram för UpplandsBro kommun framgår att det idag finns ett stort utflöde av köpkraft från kommunen och att kommuninvånarna i allt mindre utsträckning handlar i kommunen. Etableringen kan medföra att vissa av kommuninvånarnas bilresor blir kortare. Handelsplatsen kan dock generera tillkommande trafik om den lockar besökare från andra kommuner, speciellt om man planerar verksamheter med stor besökstillströmning. För att minska denna effekt är de viktigt att kollektivtrafiken byggs ut till området. Planförslaget innebär att dagens naturmark till största delen försvinner och ersätts av stora byggnadsvolymer för verksamheter, handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor; där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. Utifrån bedömningen att planområdet generellt inte hyser höga naturvärden är bedömningen att planförslaget sammantaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för naturmiljö regionalt. För att minimera den negativa påverkan på naturmiljön lokalt är det viktigt att använda de värden som finns som ett tillskott i planen. Gatustrukturer och byggnaderna bör anpassas så att så mycket som möjligt av värdefull vegetation sparas. Planförslaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för friluftslivet då området idag inte har några stora värden för rekreation. Passager för gående och cyklister finns kvar eller utvecklas så att det blir enklare att röra sig genom området. Beräkningar har utförts av de framtida föroreningshalterna i dagvattnet från planområdet (se miljökonsekvensbeskrivningen samt Bilaga 9 till Dagvattenutredning, Tyréns AB, 2014-02-01). Trots åtgärder ökar belastningen på Mälaren men i ringa omfattning. Det finns ingen reningsteknik (förutom reningsverk med fällningssteg och kväverening) som kan rena dagvatten i sådan utsträckning att utsläppsnivån bibehålls på samma nivå som från ett skogsområde. Någon risk för att uppsatta miljökvalitetsmål för denna del av Mälaren påverkas bedöms inte uppstå. Någon negativ inverkan på Östra Mälaren som vattentäkt bedöms inte heller uppstå. Risken för översvämningar i Gröna dalen ökar inte om planförslaget genomförs med föreslagna dagvattenåtgärder. Konsekvenser blir måttligt negativa för landskapsbilden jämfört med nollalternativet. De nya byggnaderna kommer att vara väl synliga från omgivande vägar. De är tänkta att ha hög arkitektonisk kvalitet, vilket framgår av gestaltningsprogrammet. Det är dock uppenbart att landskapsbilden kommer att förändras och att handelsbyggnaderna och verksamhetsbyggnaderna kommer att synas från väg E18. Vad gäller buller så är området bullerstört idag från E18 och planförslaget innebär ny trafik inne i området. För att bostäderna ska klara riktvärdena behöver avsteg med ljuddämpade innergårdar användas. Detta kan göras i centrala lägen där man gör bedömningen att det är viktigt och attraktivt med bostäder. Uteplatserna kräver skyddsåtgärder för att klara krav kraven avseende maximala ljudnivåer. De maximala ljudnivåerna innebär också att det är viktigt att beakta exempelvis Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Planbeskrivning 63 av 112 Sida 34 av 34 fasadmaterial för att inomhuskraven ska klaras. För omkringliggande bostäder blir skillnaderna små. Några bostäder får dock betydligt högre nivåer jämfört med idag. Ur risksynpunkt gäller att samtliga skyddsavstånd enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) allmänna råd för bensinstationer uppfylls enligt aktuellt förslag. Länsstyrelsens riktlinjer angående minimiavstånd från bensinstationer till bostäder klaras inte för nyetableringsfallet där riktlinjerna anger 100 meter. Men ett avstånd på 50 meter bedöms med stöd av konsekvensberäkningar för bensinutsläpp och utsläpp av biogas vara tillräckligt ur ett riskperspektiv. Resultatet av riskanalysen sammantaget är att risknivån är sådan att rimliga riskreducerande åtgärder skall införas för att få acceptabla risknivåer. Utifrån risknivån föreslås ett antal säkerhetshöjande åtgärder, varav vissa införs som planbestämmelser och andra är rekommendationer. Förutsatt att föreslagna åtgärder genomförs blir konsekvenserna mycket små. En fornlämning kommer att dokumenteras och tas bort. Detta innebär små negativa konsekvenser för kulturmiljövärdet. Under fjärde kvartalet 2013 genomfördes en arkeologisk utredning etapp 1 (fältinventering och kart- och arkivstudier) inom planområdet. Inga okända fornlämningar konstaterades vid utredningen. Den nedlagda deponin kommer att tas bort när planförslaget genomförs. Detta bedöms innebära små positiva konsekvenser då föroreningsrisken helt försvinner. Enligt de provtagningar som genomförts så innebär inte deponin någon föroreningsrisk. Under 2014 har en oljetank som påträffades i området fraktats bort och markprovtagning har gjorts som visar att marken under oljetanken inte är förorenad. Administrativa frågor Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Övriga administrativa frågor Kommunen är huvudman för allmän plats. Lovplikten har utökats för trädfällning inom en zon i området norr om E18. Medverkande i projektet Detaljplanen med tillhörande handlingar är upprättad av Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro kommun i samarbete med Tyréns AB, BAU Arkitekter och Norrboda Exploaterings AB. Ett flertal medarbetare med specialistkompetenser på kommunens tekniska avdelning samt bygg- och miljöavdelningen har också bidragit till arbetet. Upprättad 2014-02-12 av Plan-och exploateringsavdelningen David Lanthén Plan- och exploateringschef Henric Carlson Planarkitekt Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl., nr 1301 Kristofer Sundqvist Projektledare exploatering Planbeskrivning 64 av 112 Ärende 4 65 av 112 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Henrik Karlsson Trafikingenjör Tekniska avdelningen 08-518 377 26 [email protected] Datum Vår beteckning 2015-03-23 2015-8140 Tekniska nämnden Tidsbegränsad parkering vid Finnstaskolan Förslag till beslut 1. Den lokala trafikföreskriften om tidsbegränsad parkering på yta vid Blomstervägen i Bro antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft den 4 maj 2015 Ärendet Anställda vid Finnstaskolan och morgonbesökare av det angränsande badhuset har svårt att få tag på parkeringsplats mellan 07:00 och 08:00 på vardagar. Tillväxtkontoret föreslår en tidsbegränsning av parkeringen med syfte att få personer som parkerar närmare den nuvarande gränsen på ett dygn att parkera cirka 100 meter längre bort, på Bro Centrums parkering, och därmed lämna plats åt personer som parkerar under kortare tid. Genom att tillåta en parkeringstid om 9 timmars kan parkeringsplatserna användas av personer som arbetar i närheten och under nätterna av boende som har kommit hem sent. Den föreslagna lokala trafikföreskriften förväntas påverka en liten andel av de som parkerar varför det är viktigt att båda sektionerna av parkeringen, totalt cirka 60 platser, inkluderas i den lokala trafikföreskriften. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 24 mars 2015 Barnperspektiv UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Genom att höja antalet lediga parkeringsplatser vid Finnstaskolan minskar söktrafiken runt skolan och därmed höjs trafiksäkerheten för de barn som korsar bilvägen på vägen till eller från skolan. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun 66 av 112 Datum 2015-03-23 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter omparkeringsyta vid Blomstervägen Beslut sänds till • Tekniska nämnden • Kopia till akt 2 (2) 67 av 112 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Datum: parkeringsyta vid Blomstervägen 2015-03-24 0139 2015:6 Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om parkeringsyta vid Blomstervägen; beslutade den . Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 17 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Inom markerat område vid Blomstervägen enligt kartbild får fordon parkeras under högst 9 tim i följd. Catharina Andersson, Ordförande Tekniska nämnden Henrik Karlsson Kontrolldatum: 2015-03-24 parkeringsyta vid Blomstervägen 68 av 112 Ärende 5 69 av 112 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Henrik Karlsson Trafikingenjör Tekniska avdelningen 08-518 377 26 [email protected] Datum Vår beteckning 2015-04-14 2015-8074 Tekniska nämnden Samråd av förslag till detaljplan Trädgårdsstaden i Bro Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden yttrar sig över remiss om förslag till detaljplan Ådö 1:10 m.fl (Ådö skog, Stora Lugnet och Ekbacken) Bro, Nr 1202 enligt Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 april 2015. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Beslutsunderlag • • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 april 2015 Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 april 2015 Ärendet Tekniska nämndens yttrande angående förslag till detaljplan för Trädgårdsstaden i Bro. Utöver drift av vatten, avlopp och avfallshantering planeras de allmänna vägarna och andra ytor i stor utsträckning lämnas över till kommunen efter verkställande. Därför är det av intresse för Tekniska nämnden att redan i detta skede lämna synpunkter på planens tekniska aspekter och sådant som kommer att falla inom Tekniska nämndens ansvarsområde. Barnperspektiv UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Tusentals barn kommer att påverkas av detaljplanen, dels som boende och dels som besökare av området. Kommunikationer till skola och resten av Stockholmsregionen genom pendeltåget är viktigt för barn som inte har alternativet att själva åka bil. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun 70 av 112 Datum Vår beteckning 2015-04-14 2015-8074 Tillväxtkontoret Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 april 2015 Beslut sänds till • Kommunstyrelsen • Akt 2 (2) 71 av 112 1(2) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Henrik Karlsson, 08- 518 377 26 Datum 2015-04-14 Vår beteckning Dnr 2015-8074 Tekniska nämnden Synpunkter på Förslag till detaljplan Trädgårdsstaden i Bro Upplands-Bro kommuns tekniska nämnd har tagit del av samrådshandlingar för Förslag till detaljplan Ådö 1:10 m.fl (Ådö skog, Stora Lugnet och Ekbacken) Bro, Nr 1202en), ställer sig positiv till utvecklingar som denna och framför härmed följande synpunkter: Shared Space Tekniska nämnden ställer sig frågande till om flödet av gångtrafikanter kommer att vara tillräckligt högt för att Shared Space-funktionen ska fungera trafiksäkert och effektivt och föreslår att detta utreds vidare i kommande planering. Parkering Området planeras ha ungefär 1,1 parkeringsplatser per bostad. Bilinnehavet i Upplands-Bro är ungefär 0,9 per bostad. Det stationsnära läget, den höga andelen samnyttjad parkering och ambitionen att minska bilåkandet i kommunen bör p-talet för området vara lägre än 0,9. Tekniska nämnde ser gärna att det i de kommande delarna av projektet, att det planeras för laddningsmöjligheter för el-bilar samt p-platser avsedda för bilpooler. Tekniska nämnden anser att den stora parkeringsytan kan användas mer effektivt än vad kartorna i det nuvarande underlaget indikerar, utan att nödvändigtvis ta bort träd. Detta innefattar också att ge möjlighet att inrymma MC- och cykelparkering där inte plats för en hel bil finns. På grund av cyklars och motorcyklars stöldbegärlighet bör dessa platser ges extra god uppsikt av omkringliggande bebyggelse och folkrörelse. Cykelparkering Cykelparkering ska kunna ske på ett tryggt och säkert sätt. Utformning, mängd och val av parkeringslösning är därför viktig att beakta i den fortsatta planeringen. Nya GC-vägar Det primära för tekniska nämnden är att det inom kommunen finns ett gångoch cykelnät som binder samman kommunen. Därför är det av största vikt att det inom exploateringen planeras för dessa förbindelser, som binder samman de olika befintliga- och utvecklingsområdena i kommunen. 2(2) 72 av 112 Vinterväg Under delar av året blir den användbara vägbanan mindre på grund av snövallar längs vägarna och snöupplag på mer eller mindre oanvända ytor vid vägarna. Tekniska nämnden anser att detaljplanen bör kompletteras med en plan för hur hanteringen av snö sker under vinterhalvåret, gärna i samråd med tekniska avdelningen. Avfallshantering Tekniska nämnden förespråkar i första hand yteffektiva och rationella behållare som töms med kranbil. Dessa behållare kan serva flera hushåll på liten yta och flera avfallsfraktioner kan planeras på samma plats vilket kan bidra till ökad återvinning. Vid all avfallsplanering ska Avfall Sveriges riktlinjer i planeringen av avfallsutrymmet användas. Ytor för återvinningsstationer finns inte medtagna i planförslaget. Tekniska nämnden anser att det ska finnas en återvinningsstation per 1000 hushåll. Vatten och avlopp Läget på befintlig pumpstation ändras samt nya pumpstationer har tillkommit i och med projektering av, Va-ledningen mellan Upplands-bro och Sigtuna. Tekniska nämnden anser att handlingarna uppdateras. Park Befintlig natur ska i största möjliga utsträckning bevaras. I första hand bör ytor av allmänt intresse vara kommunala, medan övriga av mer privat och semiprivat karaktär bör bli samfällda. Lekplatser och ytor för spontanidrott bör planeras i detaljplan och förhandlas in i exploateringsavtal. Driftskostnad En uppskattning av kommunens förväntade driftskostnader för området bör finnas med när Kommunfullmäktige beslutar om detaljplanen. UPPLANDS-BRO KOMMUN Catharina Andersson Ordförande Tekniska nämnden Charlotte Ahlstrand Tf Teknisk chef 73 av 112 Ärende 6 74 av 112 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Datum Marianne Hagman Diarienr 2015-04-14 2015-8175 Gång och cykelväg till Jursta Förslag till beslut Tekniska nämnden lägger ärendet till handlingarna med hänvisning till Kommunstyrelsen beslut den 12 mars 2014 §35: Kontoret får i uppdrag att i samband med att bostäder färdigställs i Jursta se till att en temporär gång- och cykelväg finns iordningställd så att de boende på ett tryggt sätt kan ta sig till och från pendeltågsstationen i Bro i avvaktan på den permanenta lösningen då Trädgårdsstaden färdigställs. Sammanfattning Sören Fridman (FP) och Ingemar Hägg (FP) har föreslagit Tekniska nämnden besluta att omgående bygga en gång- och cykelväg mellan det nya bostadsområdet i Jursta och Bro station och samhälle och att om nödvändigt genomföra utbyggnaden provisoriskt samt att förvaltningen snarast redovisar för nämnden hur genomförandet sker. Kommunstyrelsen beslutade den 12 mars 2014 §35 att ”Kontoret får i uppdrag att i samband med att bostäder färdigställs i Jursta se till att en temporär gångoch cykelväg finns iordningställd så att de boende på ett tryggt sätt kan ta sig till och från pendeltågsstationen i Bro i avvaktan på den permanenta lösningen då Trädgårdsstaden färdigställs. Kontoret kommer att arbeta vidare med frågan och återkomma med information till nämnden hur arbetet fortskrider. Med hänvisning till att Tillväxtkontoret redan har i uppdrag att genomföra föreslagen åtgärd föreslås att ärendet läggs till handlingarna. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 april 2015 Barnperspektiv UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät är positivt för barn och ungdomar och andra oskyddade trafikanter. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun 75 av 112 Datum Diarienr 2015-04-14 2015-8175 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Bilaga Protokoll Kommunstyrelsen 12 mars 2014 §35 2 (2) FOLKPARTIET LIBERALERNA UPPLANDS-BRO KOMMUN Tekniska nämnden 76 av 112 2015-03-31 Tekniska nämnden Bygg gång- och cykelväg till Jursta nu! Vi föreslår att nämnden beslutar Att gång- och cykelväg byggs omgående mellan det nya bostadsområdet i Jursta och Bro station och samhälle, Att om nödvändigt genomföra utbyggnaden provisoriskt, samt Att förvaltningen snarast redovisar för nämnden hur genomförandet sker. Äntligen byggs det nya bostadsområdet Jursta Berg i Bro. Här uppförs nu både hyresrätter och bostadsrätter med inflyttningsstart i september i år. Problemet är att det vid inflytt helt kommer saknas en gång- och cykelväg till stationen och därmed vidare till resten av Bro. Den ingår i detaljplanen men ansvaret ligger på kommunen. Exploatören ska bygga en sådan väg åt andra hållet, alltså till galoppen vilket ju givetvis inte hjälper någon det minsta utom möjligen vid sporadiska hästtävlingar för intresserade. Exploatören har erbjudit kommunen att byta och istället bygga vägen till tåget och centrum men uppger att kommunen har avböjt detta. Bilvägen som leder från Jursta till tågstationen är relativt hårt trafikerad av trafik som kör i 70-80 km/tim. Dessutom leds all tung trafik med lastbilar denna väg då de inte får passera genom centrum. Således finns ingen säker väg alls för vare sig barn, ungdomar eller ens vuxna att cykla eller gå på i vägkanten. Det duger inte att kommunen bara beklagar att gc-vägen inte kommer stå klar i tid. Många barn lär flytta hit och blir då helt avskärmade från skola, fritids och aktiviteter. Kostnaden för skolskjuts lär också skjuta i höjden. Folkpartiet lägger därför nu det här förslaget i nämnden att gc-vägen från Jursta ska färdigställas omgående. Om nödvändigt kan provisoriska lösningar accepteras. Vi hoppas på bred uppslutning om detta. Det blir i så fall ett viktigt besked för de som flyttar till Jursta, som förstås värnar miljön och inte vill bli helt bil-beroende. Sören Fridman(FP) Ingemar Hägg(FP) 77 av 112 Ärende 7 78 av 112 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Hanna Kader Projektledare/Avfallsingenjör 08-518 377 45 [email protected] Datum Diarienr 2015-03-30 2015-8176 Revidering av Avfallstaxa för Upplands-Bro kommun Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden godkänner revideringen i avfallstaxan gällande punkten 2.4.2 Flerbostadshus med nya lydelsen att abonnemangsgiften gäller även för en- och tvåfamiljshus med gemensam fakturering och insamlingsplats som t.ex. via en samfällighet. 2. Tekniska nämnden föreslår Kommunfullmäktige att revidera avfallstaxan i enlighet med nämndens beslut. Ärendet En- och tvåfamiljshus med gemensam fakturering och insamlingsplats ingår i abonnemangsavgiften för flerbostadshus. Det är eftersom en- och tvåfamiljshus med gemensam fakturering precis som flerbostadshus, har en gemensam faktura och insamlingsplats. I den nuvarande texten framgår det inte av avfallstaxan att det gäller en- och tvåfamiljshus som delar gemensam insamlingsplats. I punkten 2.4.2 Flerbostadshus (sidan 9 i avfallstaxan) står det att ”Abonnemangsavgiften gäller även för en- och tvåfamiljshus med gemensam fakturering t.ex. samfällighet.” Texten behöver förtydligas för kommuninvånarna. En revidering behöver därför göras enligt följande, gäller även för en- och tvåfamiljshus med gemensam fakturering och insamlingsplats t.ex. via en samfällighet. Om en enskild bostad har eget sopkärl ska de även ha ett eget sopabonnemang. Därför föreslår Tillväxtkontoret att detta tillägg görs i texten för att undvika missförstånd. Beslutsunderlag • Avfallstaxa antagen den 18 december 2013. • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 9 mars 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Barnperspektiv Detta ärende bedöms inte inverka på barnperspektivet. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun 79 av 112 Datum 2015-03-30 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Hanna Kader Avfallsingenjör/Projektledare Bilagor • Avfallstaxa antagen den 18 december 2013. 2 (2) 80 av 112 Avfallstaxa från och med 2014-03-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-18 1 81 av 112 2 Innehåll ......................................................................... 1 1 Allmänt .................................................................................................................................. 3 1.1 Principer ......................................................................................................................... 3 1.2 Ansvar ............................................................................................................................ 3 1.3 Avgiftsskyldighet ........................................................................................................... 3 1.4 Betalning och fakturering ............................................................................................... 3 1.5 Ändring av abonnemang ................................................................................................ 3 1.6 Avfallsavgifterna ............................................................................................................ 3 1.6.1 Grundavgift ............................................................................................................. 4 1.6.2 Abonnemangsavgift ................................................................................................ 4 1.7 Avgifter vid undantag från kommunens avfallsföreskrifter ........................................... 4 1.7.1 Uppehåll i hämtning och befrielse .......................................................................... 4 1.7.2 Gemensam avfallsbehållare..................................................................................... 4 1.7.3 Eget omhändertagande av hushållsavfall ................................................................ 4 1.7.4 Säsongbunden verksamhet ...................................................................................... 4 1.8 Indexreglering ................................................................................................................ 4 1.9 Om taxan saknar tillämpning ......................................................................................... 4 2 Avgifter ................................................................................................................................. 5 2.1 Grundavgifter ................................................................................................................. 5 2.2 Abonnemangsavgifter – restavfall i kärl och säck i områden utan matavfallsinsamling .............................................................................................................................................. 5 2.2.1 En- och tvåfamiljshus .............................................................................................. 5 2.2.2 Flerfamiljshus .......................................................................................................... 6 2.2.3 Verksamheter .......................................................................................................... 6 2.2.4 Fritidshus ................................................................................................................. 7 2.2.5 Abonnemangsavgifter för abonnenter på öarna (Gräsholmen och Alholmen) samt klubbholmar med säckhämtning ...................................................................................... 7 2.3 Abonnemangsavgifter – restavfall i container, krantömmande behållare, komprimator och sopsug i områden utan matavfallsinsamling.................................................................. 8 2.3.1 Container ................................................................................................................. 8 2.3.2 Krantömmande behållare, komprimator och sopsug............................................... 8 2.4 Abonnemangsavgifter – matavfall och restavfall i kärl och säck i områden med matavfallsinsamling ............................................................................................................. 9 2.4.1 En- och tvåfamiljshus .............................................................................................. 9 2.4.2 Flerbostadshus ......................................................................................................... 9 2.4.3 Verksamheter ........................................................................................................ 10 2.4.4 Fritidshus ............................................................................................................... 11 2.5 Abonnemangsavgifter – restavfall i container, krantömmande behållare, komprimator och sopsug i områden med matavfallsinsamling................................................................ 11 2.5.1 Container ............................................................................................................... 11 2.5.2 Krantömmande behållare, komprimator och sopsug............................................. 12 2.6 Tilläggstjänster ............................................................................................................. 13 2.6.1 Gångvägstillägg ..................................................................................................... 13 2.6.2 Extrahämtningar .................................................................................................... 13 2.7 Grovavfall..................................................................................................................... 13 2.7.1 Abonnemang med schemalagd hämtning i flerbostadshus ................................... 13 2.7.2 Extra- och beställda hämtningar ............................................................................ 14 2.8 Elavfall ......................................................................................................................... 14 2.9 Trädgårdsavfall............................................................................................................. 14 2.10 Latrin .......................................................................................................................... 15 2.11 Slam och urin från enskilda avlopp ............................................................................ 15 2.12 Fett från fettavskiljare ................................................................................................ 16 82 av 112 3 1 Allmänt 1.1 Principer Avgifterna i avfallstaxan avser de avgifter som kommunen enligt 27 kap. §§ 4-6 Miljöbalken får ta ut för täckande av kostnader för avfallshanteringen. Kommunens övergripande miljömål är ett mer kretsloppsanpassat samhälle. Syftet med avfallstaxan är att stimulera till utsortering av matavfall, mer återvinning och minskade mängder osorterat avfall från hushåll och verksamheter, vilket är ett steg på vägen mot det hållbara samhället. 1.2 Ansvar Kommunen ansvarar för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall i enlighet med Miljöbalkens 15 kapitel med tillhörande lagstiftning. Insamling och transport av hushållsavfall utförs av kommunens upphandlade entreprenörer. Fastighetsinnehavare är ytterst ansvarig gentemot kommunen för hantering av avfall inom fastigheten. Fastighetsinnehavarens ansvar gällande sortering, behållare, avfallsutrymmen, hämtningsvägar m.m. återfinns i kommunens föreskrifter om avfallshantering. 1.3 Avgiftsskyldighet Fastighetsinnehavare är skyldig att betala avgift enligt denna avfallstaxa och ska teckna abonnemang. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt fastighetstaxeringslagen ska anses som fastighetsägare. Tomträttsinnehavare och samfällighetsförening kan i förekommande fall jämställas med fastighetsinnehavare. Avgiftsskyldighet föreligger för alla fastigheter som är bebyggda. Betalningsskyldighet vid abonnemang föreligger även då avfall inte finns att hämta. 1.4 Betalning och fakturering Avfallsavgift ska betalas till kommunen, med undantag för avgift för slam och fett, som betalas till av kommunen anlitad entreprenör. Avgifter ska betalas vid de tidpunkter som anges på fakturan. Sker inte betalning av utfärdad faktura inom föreskriven tid utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen, samt kostnader för inkasso. 1.5 Ändring av abonnemang Ändringar av abonnemang gäller från den dag ändringen träder ikraft. Justering av avgiften sker vid nästa ordinarie faktureringstillfälle. Ett byte av kärlstorlek och hämtintervall per år ingår i abonnemanget. För ändringar därutöver tas en avgift om 200 kr per gång. Ändringar ska meddelas till kommunen, med undantag för ändringar som rör hämtning av slam och urin från enskilda avlopp samt fett från fettavskiljare, som ska meddelas till kommunens entreprenör. 1.6 Avfallsavgifterna Avgifterna för hämtning av hushållsavfall är uppdelade i två huvuddelar, grundavgift och abonnemangsavgift. Utöver detta finns avgifter för hämtning av andra typer av hushållsavfall. 83 av 112 4 1.6.1 Grundavgift Grundavgiften finansierar övergripande kostnader som kundtjänst, fakturering, information och planering. I grundavgiften för hushåll finansieras även kostnader för kretsloppcentraler och hantering av farligt avfall. För verksamheter ingår inte kostnader för kretsloppscentraler och farligt avfall i grundavgiften. Dock kan verksamheter lämna grovavfall på kretsloppcentralen mot avgift enligt särskild prislista. 1.6.2 Abonnemangsavgift Abonnemangsavgiften finansierar kostnader för insamling, transport, eventuell eftersortering och behandling av avfall från hushåll och verksamheter. 1.7 Avgifter vid undantag från kommunens avfallsföreskrifter 1.7.1 Uppehåll i hämtning och befrielse Fastighetsinnehavare som har medgivits uppehåll i hämtning av hushållsavfall enligt § 73 i föreskrifter om avfallshantering, betalar endast grundavgift för den period som uppehållet avser. Vid befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen enligt § 74 i föreskrifter om avfallshantering, debiteras varken grundavgift eller abonnemangsavgift. 1.7.2 Gemensam avfallsbehållare En- och tvåbostadshus med rätt att använda gemensam avfallsbehållare betalar en grundavgift per hushåll samt delar på abonnemangsavgift för aktuellt abonnemang. Vid matavfallshämtning delas båda behållarna. 1.7.3 Eget omhändertagande av hushållsavfall Kompostering av matavfall från en- och tvåbostadshus eller fritidsboende på den egna fastigheten ska anmälas till Bygg- och miljönämnden. För handläggning av ärende kan tillkomma en handläggningsavgift enligt Taxa för Upplands-Bro kommun § 113 för tillsyn enligt miljöbalken. Vid befrielse från skyldigheten att överlämna latrin, slam och filtermaterial till kommunen enligt § 69 i föreskrifter om avfallshantering, debiteras ingen avgift. 1.7.4 Säsongbunden verksamhet För verksamheter med säsongsbunden verksamhet kan abonnemang tecknas för del av året, då verksamheten bedrivs, enligt överenskommelse med kommunstyrelsen. 1.8 Indexreglering Kommunstyrelsen kan besluta om förändring av avgifterna i avfallstaxan baserat på indexreglering, dock inte oftare än en gång årligen. Avgifterna avseende hämtning av slam och fett förändras baserat på index T92SÅE2, avgifterna avseende hämtning av rest- och matavfall förändras baserat på index A 12:1 MD. För övriga avgifter förändras avgifterna baserat på KPI (konsumentprisindex). 1.9 Om taxan saknar tillämpning Om ett behov av en tjänst som inte finns specificerad i denna taxa uppstår saknar taxan tillämpning i det enskilda fallet. Avgiften beräknas då med hjälp av självkostnadspris för hantering av det aktuella avfallet tillsammans med ett administrativt tillägg. Beslut om avgift tas av Kommunstyrelsen. 5 84 av 112 2 Avgifter För en- och tvåfamiljshus samt fritidsboende är samtliga avgifter inklusive nu gällande mervärdesskatt. För verksamheter och flerfamiljshus anges även avgifter exklusive mervärdesskatt inom parentes. Avgifterna är indelade i två kategorier. Områden med införd matavfallsinsamling (med matavfallsinsamling) respektive i områden där matavfallsinsamling inte påbörjats (utan matavfallsinsamling). 2.1 Grundavgifter En- och tvåbostadshus, kr per hushåll och år 1 615 En- och tvåbostadshus med gemensam fakturering till samfälligheter, bostadsrättsföreningar och motsvarande, kr per hushåll och år 1 335 (1 068) Fritidsboende, kr per hushåll och år 780 Flerbostadshus, kr per hushåll/lägenhet och år 1 103 (882) Verksamheter, kr per år 694 (555) 2.2 Abonnemangsavgifter – restavfall i kärl och säck i områden utan matavfallsinsamling Abonnemangsavgifterna i punkt 2.2.1 tom 2.3.2 gäller tillsvidare i områden där matavfallsinsamling inte införts. 2.2.1 En- och tvåfamiljshus För 13 hämtningar per år krävs särskilt tillstånd från kommunen enligt bilaga 3 i Föreskrifterna om avfallshantering. Abonnemang för hämtning 52 gånger per år kan inte nytecknas. Flera hushåll kan dela på ett abonnemang i enlighet med 71§ i Föreskrifter om avfallshantering Behållare Kärl 140 liter Kärl 190 liter Kärl 240 liter Antal hämtningar per år Abonnemangsavgift restavfall kronor per år 13 375 26 750 52 1 500 13 510 26 1 020 52 2 040 13 660 26 1 320 52 2 640 6 85 av 112 Kärl 370 liter 26 1 980 52 3 960 2.2.2 Flerfamiljshus Abonnemangsavgiften gäller även för en- och tvåfamiljshus med gemensam fakturering tex via samfällighet. Behållare Kärl 190 liter Kärl 240 liter Kärl 370 liter Kärl 660 liter Antal hämtningar per år Abonnemangsavgift restavfall kronor per år 26 1 020 (816) 52 2 040 (1 632) 26 1 320 (1 056) 52 2 640 (2 112) 104 5 280 (4 224) 26 1 980 (1 584) 52 3 960 (3 168) 104 7 920 (6 336) 26 3 540 (2 832) 52 7 080 (5 664) 104 14 160 (11 328) 156 21 240 (16 992) 2.2.3 Verksamheter Behållare Kärl 140 liter Kärl 190 liter Kärl 240 liter Kärl 370 liter Antal hämtningar per år Abonnemangsavgift restavfall kronor per år 26 750 (600) 52 1 500 (1 200) 26 1 020 (816) 52 2 040 (1 632) 104 4 200 (3 360) 26 1 320 (1 056) 52 2 640 (2 112) 104 5 280 (4 224) 26 1 980 (1 584) 52 3 960 (3 168) 7 86 av 112 104 7 920 (6 336) 156 12 260 (9 808) 26 3 540 (2 832) 52 7 080 (5 664) 104 14 160 (11 328) 156 21 240 (16 992) Kärl 660 liter 2.2.4 Fritidshus Hämtningsperioden är från mitten av april till mitten av oktober. För 6 hämtningar per år krävs särskilt tillstånd från kommunen enligt bilaga 3 i Föreskrifterna om avfallshantering Behållare Kärl 140 liter Kärl 190 liter Kärl 240 liter Kärl 370 liter Antal hämtningar per år Abonnemangsavgift restavfall kronor per år 6 175 13 375 6 235 13 510 6 330 13 660 13 1 090 2.2.5 Abonnemangsavgifter för abonnenter på öarna (Gräsholmen och Alholmen) samt klubbholmar med säckhämtning I abonnemangsavgifterna för öarna ingår hämtning av hushållsavfall varje vecka från mitten av april till mitten av oktober. Från klubbholmar sker hämtningar varannan vecka. Områdena omfattas inte av matavfallsinsamling. Behållare Säck 160 liter Abonnemangsavgift säckhämtning från öarna 858 Hämtningsavgift kronor per säck (endast klubbholmar) 44 8 87 av 112 2.3 Abonnemangsavgifter – restavfall i container, krantömmande behållare, komprimator och sopsug i områden utan matavfallsinsamling Abonnemangsavgifterna gäller flerfamiljshus, en- och två bostadshus med gemensam fakturering (t ex via samfällighet) och verksamheter. 2.3.1 Container Behållare Antal hämtningar per år Container 3,5 m3 Container 6 m3 3 Container 8 m Abonnemangsavgift restavfall kronor per år 26 18 770 (15 016) 52 37 540 (30 032) 26 32 175 (25 740) 52 64 350 (51 480) 26 42 900 (34 320) 52 85 800 (68 640) 2.3.2 Krantömmande behållare, komprimator och sopsug I abonnemangsavgiften ingår hämtningsavgift enligt tabell nedan samt viktbaserad behandlingsavgift på 982 kr per ton avfall. Behållare Antal hämtningar per år Hämtningsavgift restavfall kronor per år Krantömmande 13 4 875 (3 900) behållare 3 m3 17 6 375 (5 100) 26 9 750 (7 800) 52 19 500 (15 600) 104 39 000 (31 200) 13 5 280 (4 224) 17 6 905 (5 524) 26 10 563 (8 450) 52 21 130 (16 904) 104 42 250 (33 800) Komprimator, 26 41 600 (33 280) sopsug 52 83 200 (66 560) Krantömmande behållare 5 m 3 9 88 av 112 2.4 Abonnemangsavgifter – matavfall och restavfall i kärl och säck i områden med matavfallsinsamling Införandet av matavfallsinsamling kommer att ske områdesvis i kommunen. Abonnemangsavgifterna i punkt 2.4.1 tom 2.5.2 gäller samtliga abonnenter i ett område från och med det att matavfallsinsamling införts. Följande abonnemang för hämtning av hushållsavfall (soppåsen) finns att välja på: Abonnemang för sorterat restavfall innebär att hushåll och verksamheter sorterar sitt avfall i två fraktioner, matavfall och restavfall. Matavfall placeras i en avsedd behållare eller hemkomposteras, enligt de regler som anges i avfallsföreskrifterna. Restavfall placeras i annan avsedd behållare. Abonnemang för osorterat restavfall innebär att hushållen ej sorterar ut sitt matavfall och placerar allt osorterat restavfall i en och samma avsedd behållare. 2.4.1 En- och tvåfamiljshus I abonnemangsavgifterna för källsorterat hushållsavfall ingår hämtning av matavfall i 140 liters kärl 31 gånger per år, varje vecka under vecka 26-36, varannan vecka övrig del av året. Behållare Antal hämtningar per år Sorterat restavfall kronor per år Osorterat restavfall kronor per år Kärl 140 liter för matavfall 31 Ingår i abonnemanget Tillämpas ej Kärl 140 liter 13 375 Tillämpas ej 26 750 1 500 13 510 Tillämpas ej 26 1 020 2 040 13 660 Tillämpas ej 26 1 320 2 640 13 1 090 Tillämpas ej 26 1 980 3 960 Kärl 190 liter Kärl 240 liter Kärl 370 liter 2.4.2 Flerbostadshus Abonnemangsavgiften gäller även för en- och tvåfamiljshus med gemensam fakturering tex via samfällighet. Behållare Antal hämtningar per år Sorterat restavfall kronor per år Osorterat restavfall kronor per år Kärl 140 liter för matavfall Minst 52 Ingår i abonnemanget Tillämpas ej Kärl 190 liter 26 1 020 (816) 2 040 (1 632) 10 89 av 112 Kärl 240 liter Kärl 370 liter Kärl 660 liter 52 2 040 (1 632) 4 080 (3 264) 26 1 320 (1 056) 2 640 (2 112) 52 2 640 (2 112) 5 280 (4 224) 104 5 280 (4 224) 10 560 (8 448) 26 1 980 (1 584) 3 960 (3 168) 52 3 960 (3 168) 7 920 (6 336) 104 7 920 (6 336) 15 840 (12 672) 26 3 540 (2 832) 7 080 (5 664) 52 7 080 (5 664) 14 160 (11 328) 104 14 160 (11 328) 28 320 (22 656) 156 21 240 (16 992) 42 480 (33 984) 2.4.3 Verksamheter I abonnemangsavgifterna för sorterat restavfall ingår hämtning av matavfall i 140 liters kärl varje vecka under vecka 26-36, övrig tid minst varannan vecka, eller i samband med hämtning av restavfall. Verksamheter som genererar små mängder matavfall kan anmäla om undantag från avgift för osorterat restavfall. Kommunstyrelsen kan efter bedömning medge att avgift för sorterat restavfall ska tillämpas för verksamheten. För verksamheter som genererar stora mängder matavfall och lyder under livsmedelslagen, tex restauranger, storkök, livsmedelsbutiker etc, sker hämtning av matavfall i 140 liters kärl varje vecka mot avgift om 1500 kr per år och kärl. Antalet matavfallskärl justeras efter behov. Behållare Antal hämtningar per år Sorterat restavfall kronor per år Osorterat restavfall kronor per år Kärl 140 liter för matavfall Minst 31 Ingår i abonnemanget Tillämpas ej Kärl 140 liter 13 375 (300) Tillämpas ej 26 750 (600) 1 500 (1 200) 52 1 500 (1 200) 3 000 (2 400) 13 510 (408) Tillämpas ej 26 1 020 (816) 2 040 (1 632) 52 2 040 (1 632) 4 080 (3 264) 13 660 (528) Tillämpas ej 26 1 320 (1 056) 2 640 (2 112) 52 2 640 (2 112) 5 280 (4 224) Kärl 190 liter Kärl 240 liter 11 90 av 112 Kärl 370 liter Kärl 660 liter 104 5 280 (4 224) 10 560 (8 448) 13 1 090 (872) Tillämpas ej 26 1 980 (1 584) 3 960 (3 168) 52 3 960 (3 168) 7 920 (6 336) 104 7 920 (6 336) 15 840 (12 672) 26 3 540 (2 832) 7 080 (5 664) 52 7 080 (5 664) 14 160 (11 328) 104 14 160 (11 328) 28 320 (28 320) 156 21 240 (16 992) 42 480 (33 984) 2.4.4 Fritidshus Hämtningsperioden är från mitten av april till mitten av oktober. I abonnemangsavgifterna för sorterat restavfall ingår hämtning av matavfall i 140 liters kärl minst 18 gånger per år, varje vecka under vecka 26-36, varannan vecka övrig del av hämtningsperioden. Behållare Antal hämtningar per år Sorterat restavfall kronor per år Osorterat restavfall kronor per år Kärl 140 liter för matavfall Minst 18 Ingår i abonnemanget Tillämpas ej Kärl 140 liter 6 175 Tillämpas ej 13 375 750 6 235 Tillämpas ej 13 510 1020 6 330 Tillämpas ej 13 660 1320 Kärl 190 liter Kärl 240 liter 2.5 Abonnemangsavgifter – restavfall i container, krantömmande behållare, komprimator och sopsug i områden med matavfallsinsamling Abonnemangsavgifterna gäller flerfamiljshus, en- och två bostadshus med gemensam fakturering (t ex via samfällighet) och verksamheter (undantag: verksamheter med stora mängder matavfall och som lyder under livsmedelslagen). 2.5.1 Container I abonnemangsavgifterna för sorterat restavfall ingår hämtning av matavfall i 140 liters kärl varje vecka. Antalet matavfallskärl justeras efter behov utan extra kostnad. Hyra av container ingår i abonnemanget. 12 91 av 112 Behållare Antal hämtningar per år Container 3,5 m3 3 Container 6 m 3 Container 8 m Sorterat restavfall kronor per år Osorterat restavfall kronor per år 26 18 770 (15 016) 37 540 (30 032) 52 37 540 (30 032) 75 080 (60 064) 26 32 175 (25 740) 64 350 (51 480) 52 64 350 (51 480) 128 700 (10 2960) 26 42 900 (34 320) 85 800 (68 640) 52 85 800 (68 640) 171 600 (137 280) 2.5.2 Krantömmande behållare, komprimator och sopsug I abonnemangsavgiften ingår dels en hämtningsavgift och dels en behandlingsavgift. Hämtningsavgiften är enligt tabellen nedan. En viktbaserad behandlingsavgift på 982 (786) kr per ton restavfall tillkommer. I abonnemangsavgifterna ingår hämtning av matavfall endast om det finns krantömmande behållare för matavfall. Vid hämtning av restavfall 13 gånger per år hämtas dock matavfall 26 gånger per år. Om det saknas krantömmande behållare för matavfall sker hämtning av matavfall i 140 liters kärl varje vecka mot extra avgift om 1500 kr per år och kärl. Antalet matavfallskärl justeras efter behov. Behållare Antal hämtningar per år Sorterat restavfall kronor per år Osorterat restavfall kronor per år 13 4 875 (3900) Tillämpas ej 17 6 375 (5 100) 12 750 (10 200) 26 9 750 (7 800) 19 500 (15 600) 52 19 500 (15 600) 39 000 (31 200) 104 39 000 (31 200) 78 000 (62 400) 13 5 281 (4 225) Tillämpas ej 17 6 905 (5 524) 13 810 (11 048) 26 10 565 (8 452) 21 130 (16 904) 52 21 130 (16 904) 42 250 (33 800) 104 42 250 (33 800) 84 520 (67 616) Komprimator, 26 41 600 (33 280) 83 200 (66 560) sopsug 52 83 200 (66 560) 166 400 (133 120) Krantömmande 3 behållare 3 m Krantömmande behållare 5 m3 13 92 av 112 2.6 Tilläggstjänster 2.6.1 Gångvägstillägg Debiteras för behållare med manuell tömning såsom kärl och säck. Gångavstånd från angöringsplats (där sopbilen stannar) Avgift kronor per hämtning 3,1–10,0 m 10 (8) 10,1–20,0 m 15 (12) 20,1–30,0 m 25 (20) över 30 meter, per 10 meter 10 (8) 2.6.2 Extrahämtningar Beställs hos kommunens kundtjänst för VA och avfall. Extra hämtningar utom ordinarie rutt sker normalt inom ett dygn efter lagd beställning. HB-säck hämtas vid nästa ordinarie hämtning. Behållare Avgift kronor per enhet Hämtning-betald-säck (HB-säck), restavfall 35 (28) Extra säck restavfall i samband med ordinarie tur 44 (35) Extra hämtning av kärl, restavfall och matavfall, utom ordinarie tur 470 (376) Extrahämtning krantömmande behållare 750 (600) Extrahämtning container 2 125 (1 700) Extrahämtning komprimator och stationär sopsug, med lastväxlarcontainer 2 125 (1 700) 2.7 Grovavfall 2.7.1 Abonnemang med schemalagd hämtning i flerbostadshus Behållare Kärl 660 liter Container 6 m3 Container 8 m3 Antal hämtningar per år Abonnemangsavgift kronor per år 26 4 000 (3 200) 52 7 575 (6 060) 26 27 625 (22 100) 52 55 250 (44 200) 26 35 750 (35 750) 52 71 500 (57 200) 14 93 av 112 2.7.2 Extra- och beställda hämtningar Vid behov kan abonnenter med schemalagda hämtningar få extra hämtning mot beställning enligt tabell nedan. Vid behov kan beställd hämtning av grovavfall erhållas enligt tabell nedan. Utställning och hämtning av container ingår i avgiften. Hyra av behållare ingår inte i avgiften och minst en månadshyra debiteras per tillfälle. Behållare Extra hämtningar, kr Beställd hämtning, kr 3 Lösmängd, m Kärl 660 liter Hyra, kr/månad 250 (200) 225 (180) 3 Container 6 m 1 625 (1 300) 1 625 (1 300) 290 (232) Container 8 m3 2 000 (1 600) 2 000 (1 600) 325 (260) Container 10 m3 2 500 (2 000) 2 500 (2 000) 375 (300) 2.8 Elavfall Från flerbostadshus hämtas elavfall utan extra avgift en gång per månad från hämtningsplats som ordnas av fastighetsinnehavaren enligt kommunens anvisningar. Hämtning kan också beställas mot avgift enligt nedan. Beställd eller extrahämtning Elavfall, exkl. vitvaror Vitvaror (kyl- och frysmöbler, spisar, tvättmaskiner etc.) Flerbostadshus En- och tvåbostadshus, fritidsboende 1 625 (1 300) kr/tillfälle 238 (190) kr/st 313 kr/m3 238 kr/st 2.9 Trädgårdsavfall En- och tvåbostadshus samt fritidsboende kan teckna abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall. Trädgårdsavfallet hämtas schemalagt varannan vecka under perioden från mitten av april till mitten av oktober. Behållare Kärl 370 liter Antal hämtningar per säsong 13 Abonnemang för trädgårdsavfall kronor per år 750 15 94 av 112 2.10 Latrin Hämtning av latrinbehållare sker efter beställning hos kommunen, senast en vecka före hämtningsveckan. Ordinarie hämtning sker en gång per månad under perioden mitten av april till mitten av oktober. Avgift kronor per kärl Ordinarie hämtning, inklusive nytt kärl 288 (230) Extra hämtning, inklusive nytt kärl 594 (475) Nytt latrinkärl 288 (230) Tillägg för hämtning i toalettutrymme (efter särskild prövning) 250 (200) 2.11 Slam och urin från enskilda avlopp Tömningar beställs hos kommunens anlitade entreprenör. I abonnemangsavgiften ingår hämtningsavgift per tillfälle enligt tabell nedan. Behandlingsavgift på 75 kr per m3 tillkommer. Storlek av behållare Schemalagd tömning, kr 3 Extratömning vardag, kr Jourtömning vardag, kr Jourtömning helg, kr (inom 5 arbetsdagar) (inom 24 timmar) (inom 24 timmar) < 3,0 m 750 890 1 195 3 820 3,1 - 6,0 m3 875 1 020 1 320 3 945 1 125 1 270 1 570 4 195 > 6,1 m3 Övriga avgifter, tilläggsavgift Reduktion av tömningspriset vid tömning av mer än 1 brunn/tank vid samma tömningstillfälle, per tömningstillfälle Avgift, kronor – 125 Bomkörning, per tillfälle 750 Tillägg för slangdragning > 20 meter, per 20 meter 150 Slamsugningsfordon, per timme Hjälparbetare, per timme 1 125 480 16 95 av 112 2.12 Fett från fettavskiljare Tömningar beställs hos kommunens entreprenör. Storlek av behållare Schemalagd tömning Extratömning vardag (inom 5 arbetsdagar) ≤ 2 m3 1 375 (1 100) 1 820 (1 456) > 2 m3 2 250 (1 800) 2 695 (2 156) Övriga avgifter, tilläggsavgift Avgift, kr Bomkörning, per tillfälle 750 (600) Tillägg för slangdragning > 20 meter, per 20 meter 150 (120) Slamsugningsfordon, per timme Hjälparbetare, per timme 1 125 (900) 480 (480) 96 av 112 Ärende 8 97 av 112 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Datum Marianne Hagman Diarienr 2015-04-14 2015-8177 Delegationsförteckning Tekniska nämnden Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden godkänner Tillväxtkontorets förslag till Delegationsförteckning nr 3.4 U01, daterad 14 april 2015 2. Delegationsförteckningen gäller från 1 maj 2015. Sammanfattning För varje nämnd ska det finnas ett reglemente, som ska fastställas av Kommunfullmäktige. Reglemente för Tekniska nämnden är fastställt av Kommunfullmäktige den 17 december 2014 § 175. Varje nämnd beslutar sedan om sin egen delegationsordning. De lagliga förutsättningarna för delegering finns i 6 kap. kommunallagen. Beslutanderätt kan delegeras till utskott av nämnden, ledamot, ersättare eller tjänsteman. Tillväxtkontoret har tagit fram ett förslag till delegationsförteckning för Tekniska nämnden att gälla från och med 1 maj 2015. Delegationsförteckningen ersätter de delar av Kommunstyrelsens tidigare delegationsförteckning som Tekniska nämnden beslutade godkänna som sin egen den 9 februari §5. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 april 2015 Barnperspektiv Detta ärende bedöms inte inverka på barnperspektivet. Tillväxtkontoret Marianne Hagman UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Tillväxtchef Bilagor Delegationsförteckning Tekniska nämnden, nr 3.4 U01, daterad 2015-04-14. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se 1 (1) 98 av 112 1 Nr 3.4 U01 Ersätter 3.3.1 U29 Gäller FÖRFATTNINGSSAMLING Tekniska nämndens delegationsförteckning Antagen av Tekniska nämnden den xx Tn § 2015-04-14 fr.o.m. 2015-05-01 2(9) 99 av 112 Innehåll Inledning..................................................................................................................................... 3 Kommunallagen 6 kap................................................................................................................ 3 Delegering av nämndärenden ............................................................................................. 3 Ärenden som inte får delegeras .......................................................................................... 3 Anmälan ............................................................................................................................. 3 Brådskande ärenden ........................................................................................................... 3 Vidaredelegering ................................................................................................................ 3 Allmänt om delegationsrätten .................................................................................................... 4 Jäv................................................................................................................................... 4 Övergripande delegationsrätt.......................................................................................... 4 Vidaredelegation ............................................................................................................ 4 Ersättare för delegat........................................................................................................ 4 Anmälan av delegationsbeslut ........................................................................................ 4 Delegationsförteckning .............................................................................................................. 6 Allmänna ärenden................................................................................................................... 6 Ekonomiska ärenden .............................................................................................................. 6 Trafikärenden ......................................................................................................................... 7 Markfrågor.............................................................................................................................. 7 Vatten- och avloppsverksamheten.......................................................................................... 7 Avfallsverksamheten .............................................................................................................. 8 Mätverksamheten ................................................................................................................... 8 Bostadsanpassningsbidrag ...................................................................................................... 8 Tekniska nämnden som arbetsgivare ..................................................................................... 8 Förkortningar .............................................................................................................................. 9 100 av 112 3(9) Inledning För varje nämnd ska det finnas ett reglemente, som ska fastställas av Kommunfullmäktige. Varje nämnd beslutar sedan om sin egen delegationsordning. Reglemente för Tekniska nämnden är fastställt av Kommunfullmäktige den 17 december 2014 § 175. De lagliga förutsättningarna för delegering finns i 6 kap. kommunallagen. Beslutanderätt kan delegeras till utskott av nämnden, ledamot, ersättare eller tjänsteman. Varje medlem av en kommun, d.v.s. den som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet i kommunen eller är taxerad för kommunalskatt där, har rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Beslut i ärenden som utgör myndighetsutövning mot enskild kan överklagas enligt förvaltningslagen. Rätt att överklaga sådana beslut har den som beslutet angår, d.v.s. är part i ärendet. Kommunallagen 6 kap. Delegering av nämndärenden 33 § En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte de fall som avses i 34 §. Ärenden som inte får delegeras 34 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väcks genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Anmälan 35 § Beslut som fattats med stöd av uppdrag enligt 33 § skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning det ska ske. Brådskande ärenden 36 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Vidaredelegering 37 § Om en nämnd eller en gemensam nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att beslut i stället. Sådana beslut skall anmälas till förvaltningschefen.( 2009:48) 4(9) 101 av 112 Allmänt om delegationsrätten Beslutanderätt kan delegeras av nämnden till utskott, ledamot ersättare eller tjänsteman. Delegation får inte ske till förtroendevalda tillsammans med tjänsteman, inte heller till tjänstemän gemensamt. En delegat är juridiskt ansvarig för sina beslut. Delegationsrätten gäller till dess nya beslut fattas om delegation. Nämnd kan när som helst återkalla delegationsrätt helt eller delvis. Ett beslut, som redan fattats med stöd av delegation, kan inte återtas. Nämnden har ingen omprövningsrätt. En nämnd kan ta över ett ärende och fatta beslut, om delegaten ännu inte har fattat beslut. Delegaten kan också överlämna ärenden till nämnden för avgörande. Delegation kan villkoras d.v.s. förknippas med vissa direktiv exempelvis samråd med viss befattningshavare eller att beslutanderätten endast gäller viss förmån. Jäv När jäv eller annat förfall föreligger för delegaten ska beslut fattas av Tillväxtchefen. När jäv eller annat förfall föreligger för Tillväxtchefen ska beslut fattas av nämnden. Övergripande delegationsrätt Tillväxtchefen har delegationsrätt i alla ärenden i denna delegationsordning om inget annat anges vid respektive ärendegrupp. Vidaredelegation Tillväxtchefen har rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till anställd hos Tillväxtkontoret eller annat kontor som utför uppgifter åt Tillväxtkontoret. Ersättare för delegat Vid förfall för en delegat övertas delegatens beslutanderätt i första hand av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst alternativt av den som delegationsordningen anges som ersättare. Anmälan av delegationsbeslut Föreskrifter om anmälan av delegationsbeslut finns i kommunallagen 6 kap. § 35. Beslut i ärende ska vara skriftligt och ska anmälas till Tekniska nämnden i den ordningen nämnden beslutar. Beslut enligt punkt i brådskande ärenden ska anmälas på nästkommande sammanträde. Varje delegat ansvarar för att beslut lämnas för anmälan till nämnden. Arbetsutskott Beslut som fattas av arbetsutskottet som är delegat, protokollförs och anmäls vid Tekniska nämndens nästa sammanträde. Protokollet anslås och delges berörda parter omedelbart efter justering. Ordförandebeslut Brådskande ärende där nämndens avgörande inte kan avvaktas får fattas av ordförande. Sådana beslut ska anmälas och föredras vid nämndens nästa sammanträde. Övriga delegationsbeslut Alla beslut som fattas av en delegat ska anmälas till nästkommande sammanträde med nämnden. Om antalet delegationsbeslut är mycket stort kommer listor att finnas tillgängliga för nämndens ledamöter vid varje sammanträde. 102 av 112 5(9) Personalärenden Beslut som fattas av en delegat i vissa personalärenden är tillgängliga för nämndens ledamöter med flera enligt följande: Anmälan av delegationsbeslut gällande beslut om anställningar anmäls till nämnden 4 gånger per år i form av en lista. Beslut om entledigande förs på särskild blankett som, utan anmälan till nämnden, förs till personalakt inom personalstaben. Beslut om tjänstledighet, semester och kompensationsledighet betraktas som verkställighet som beslutas digitalt och anmäls inte. 6(9) 103 av 112 Delegationsförteckning Ärendegrupp nr Ärendetyp 1.9 Allmänna ärenden Förtroendemännens deltagande i kurser, konferenser o dyl. Tekniska nämndens ordförandes deltagande i kurser o.dyl Föra nämndens talan eller utfärdande av fullmakt att föra nämnden talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag Inhyrning av externa lokaler för nämndens verksamhet Vägran att lämna ut allmän handling eller utlämnande av sekretessbelagd handling samt utlämnande av handling med visst förbehåll Avvisa för sent inkommet överklagande enligt 24 § i förvaltningslagen Beslut om organisatorisk förvaltningsstruktur Brådskande ärenden som inte kan avvakta till nästa sammanträde med nämnden Resor utanför Sverige men inom EU samt till Norge eller Island 1.10 Resor utanför Norden och EU 1.11 1.12 Underteckna avtal inom den löpande förvaltningen Utse personuppgiftsombud samt ersättare till personuppgiftsombudet. Besluta om dokumenthanteringsplan Yttranden i ärenden som inte berör nämndens verksamhetsområde Yttranden i ärenden som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.13 1.14 1.15 1.16 1.17 1.18 2.1 2.2 2.3 Yttrande om hastighetsbegränsningar på enskild väg Ta emot och kvittera delgivningar som är ställda till Tekniska nämnden Polisanmälan av brott mot kommunen inom nämndens ansvarsområde Ekonomiska ärenden Fördela medel från investeringsprojekt ”Övrigt att fördela” till befintliga eller nya investeringsprojekt Godkännande av ersättning från försäkringsbolag Upphandling • Inom budgeterade belopp • Av avropsavtal för inköp • Beslut att inte förlänga avtal • Beslut att förlänga avtal i enlighet med avtalsskrivningen • Övrig upphandling: o Påbörja upphandling o Godkännande av principiellt innehåll förfrågningsunderlag o Tilldelningsbeslut o Tecknande av kontrakt o Avbryta upphandling Beslutande/ Delegat Ordf Au Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Ordf Se KS delegation Se KS delegation Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Au Tvch Tvch Tvch Au Au Tvch TN Au Tvch Au 104 av 112 Ärendegrupp nr 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12 3.13 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 5.1 7(9) Ärendetyp Beslutande/ Delegat Fastställande av förteckning över beslutsattestanter och ersättare inom tekniska nämndens förvaltning Försäljning av kommunens lösa egendom Tvch Träffa och vid behov häva avtal inom budget (för upphandling se 2.3) Godkänna säkerheter Avskriva fordringar Söka bidrag, tillstånd och medfinansiering från extern part och ingå avtal i samband med detta Trafikärenden Utfärda tillfälliga lokala trafikföreskrifter enligt trafikförordningen (SFS 1998:1276). Ändra/ersätta lokala trafikföreskrifter där sakinnehållet inte ändras Beslut om tillfälliga trafiksäkerhetsåtgärder Ärenden som berör lokaliseringsmärken enligt vägmärkesförordningen Beslut om särskilda trafikregler under kortare tid vid skada eller risk för skada på väg Besluta om trafikordningsplaner (TA-planer) vid arbeten på väg Upphäva inaktuell lokal trafikföreskrift i enlighet med trafikförordningen (SFS 1998:1276). Utfärda parkeringstillstånd för rörelsehindrade Avslå ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Förordna parkeringsvakter Besluta i ärenden om nyttoparkeringstillstånd Besluta om flyttning av fordon och omhändertagande av fordonsvrak Beslut om bärighetsklassning på vägar Avge yttrande till Trafikverket angående tunga transporter Markfrågor Teckna upplåtelseavtal inom offentlig platsmark. Lämna yttrande till polismyndigheten över ansökningar om anordnande av tillställning på offentlig plats Markupplåtelse på mark som tekniska nämnden ansvarar för enligt kommunfullmäktige fastställd taxa Avslag ansökan om markupplåtelse Ge schakttillstånd i kommunägd mark samt om så erfordras kräva säkerhet för beräknade kostnader för återställande av kommunens anläggningar Avslag schakttillstånd Utkräva vite i enlighet med schakttillstånd Avslag ansökan om tillstånd markupplåtelse eller schakttillstånd Företräda kommunen i föreningar där kommunen är innehavare, dikningsföretag ex, vägföreningar Vatten- och avloppsverksamheten Inlösen av enskilda VA-anläggningar Se KS delegation. Tvch Tvch Se KS delegation Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch 8(9) Ärendegrupp nr 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10 5.11 5.12 5.13 6.1 6.2 6.4 6.5 6.6 7.1 7.2 8.1 8.2 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 105 av 112 Ärendetyp Beslutande/ Delegat Besluta om tillstånd för installation av matavfallskvarn som kopplas på det allmänna avloppsnätet (§70bc avfallsföreskrifter) Avslå ansökan om installation av avfallskvarn Besluta om anslutning till allmän va-anläggning för en fastighet utanför verksamhetsområdet Bestämma förbindelsepunkter inom en allmän va-anläggnings verksamhetsområde Avtala med fastighetsägare om särskilda villkor för användningen av en allmän va-anläggning (inklusive medgivande till annat ledningsutförande) Medge anstånd med betalning av anläggningsavgift enligt kommunfullmäktiges fastställda va-taxan Besluta om ny servisledning ska utföras istället för befintlig ledning Besluta att vattenförbrukningen för bebyggd fastighet tillsvidare ska fastställas via beräkning istället för mätning Besluta om avstängning, reducering eller annan åtgärd vid utebliven betalning eller annan försummelse Ansöka om ledningsrätt för va-ledningar Beslut om utlämnande av VA-kartmaterial Beslut om avslag utlämnande av VA-kartmaterial Tvch Avfallsverksamheten Besluta om justering av avfallsabonnemang vid avvikelse från gällande abonnemang (§43 i avfallsföreskrifter) Besluta om hämtningsplats för hushållsavfall och annat avfall enligt kommunens avfallsföreskrift Besluta om dispens för förlängd gångväg mellan hämtningsfördon och sopkärl om det finns särskilda skäl (§33 föreskrifter) Besluta om dispens för två eller flera fastigheter att använda gemensam behållare (§72 föreskrifter) Besluta om indexreglering av avgifterna i avfallstaxa (p.1.8 i avfallstaxa) Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Mätverksamheten Ajourhållning av lägenhetsregistret Teckna mätnings- beräknings- och karteringsavtal. Tvch Tvch Bostadsanpassningsbidrag Bevilja bidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag – till ett värde av högst 250 000 kronor – till ett värde över 250 000 kronor - Till ett värde över 500 000 kronor Avslå ansökan om bidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag Tvch Au TN Tvch Tekniska nämnden som arbetsgivare Anställning av vikarier och extra personal Tillsvidareanställning av personal utom förvaltningschef Utfärdande av skriftlig varning och avstängning Uppsägning eller avsked av arbetstagare Lönetillägg samt lönesättning som avviker från kommunens personalpolitiska riktlinjer Tvch Tvch Tvch Tvch Se Ks delegation 106 av 112 Ärendegrupp nr 9.6 9(9) Ärendetyp Beslutande/ Delegat Förändring av sysselsättningsgrad för tillsvidareanställningar Se Ks delegation Förkortningar TN Tekniska nämnden Au Tekniska nämndens arbetsutskott Ordf. Tekniska nämndens ordförande Tvch Tillväxtchef 107 av 112 Ärende 9 108 av 112 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Maarit Engberg Kangas Arkivarie 08-581 691 97 [email protected] Datum Vår beteckning 2015-03-19 2015-8138 Tekniska nämnden Gallringsbeslut för inaktuella primärkartor Förslag till beslut Primärkartor i form av translar upprättade innan den 9 november 2005 ska gallras. Sammanfattning Enligt tidigare beslut ska primärkartor i form av translar gallras vid inaktualitet. Translar är plastfilm som förvaras hängande. Beslutet framgår i kommunens dokumenthanteringsplaner från den 9 november 2005 och framåt. Gallring får emellertid enbart ske av de handlingar som är upprättade under planernas giltighetstid. Eftersom primärkartor i form av translar är upprättade innan 2005, behöver ett särskilt beslut om detta fattas. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 mars 2015. Ärendet Kommunens mätnings- och karteringsarbete framgår i primärkartor. Primärkartor uppdateras löpande och är ett storskaligt kartverk som utgör underlag för andra kartor som framställs över kommunens område. Fram till 1980-talet framställdes kartorna i skalor 1:500 och 1:1000 manuellt i formen translar, som består av plastfilm som förvaras hängande. Därefter har kartorna överförts till digitalt karthanteringssystem. I dokumenthanteringsplaner för kommunens myndigheter framgår hur primärkartor ska hanteras. Dokumenthanteringsplaner anger vilka allmänna handlingar som ska bevaras för framtiden och vilka handlingar som ska gallras, det vill säga förstöras. Gallring får inte ske utan att beslut om detta har fattats. Varje myndighet i kommunen ska utgå från en dokumenthanteringsplan i sin hantering av de allmänna handlingar som förekommer i verksamheten. Anvisningar och gallringsfrister tas fram med hjälp av arkivarie, gallringsråd från Sveriges kommuner och landsting och Riksarkivets föreskrifter. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Hur kommunen har beslutat att primärkartor ska hanteras framgår i tre dokumenthanteringsplaner: • Dokumenthanteringsplan för Samhällsbyggnadsnämnden antagen den 9 november 2005 och med första giltighetsdatum 9 november 2005. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se 1 (3) Upplands-Bro kommun • • 109 av 112 Datum Vår beteckning 2015-02-10 2015-8138 Dokumenthanteringsplan för Samhällsbyggnadsutskott fastställd enligt delegationsbeslut av kommundirektör den 12 april 2011 och med första giltighetsdatum 12 april 2011. Dokumenthanteringsplan för Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige och Valnämnden antagen den 30 januari 2013 och med första giltighetsdatum 1 mars 2013. I dessa dokumenthanteringsplaner anges att primärkartor i formen translar ska gallras vid inaktualitet medan regelbundna uttag av primärkartor i digital form ska bevaras. Bedömningen grundar sig på att det inte går att fastställa vilket år den senaste uppdateringen har gjorts på kartorna i formatet translar, att andra typer av kartor över kommunens område bevaras samt att formatet inte är arkivbeständigt. Däremot bedöms det vara av intresse både för verksamheten, allmänheten och framtida forskning att dokumentera och bevara utvecklingen i kommunens område. Medarbetare på mätenheten, IT-staben och kommunens arkivarie arbetar därför för närvarande med en plan för bevarande av regelbundna uttag av primärkartor i digital form. Eftersom dokumenthanteringsplanerna inte gäller retroaktivt och primärkartorna är upprättade innan den 9 november 2005, behöver ett särskilt beslut fattas för att primärkartorna i formen translar ska kunna gallras. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkar inte barn eller deras närmiljö. Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Anna-Lena Örvander Chef Kanslistaben 2 (3) Upplands-Bro kommun 110 av 112 Datum Vår beteckning 2015-02-10 2015-8138 Bilagor 1 2 3 Utdrag ur dokumenthanteringsplan för Samhällsbyggnadsnämnden giltig från den 9 november 2005. Utdrag ur dokumenthanteringsplan för Samhällsbyggnadsutskott giltig från den 12 april 2011. Utdrag ur dokumenthanteringsplan för Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige och Valnämnden i Upplands-Bro kommun giltig från den 1 mars 2013. Beslut sänds till • Akt • Kanslistaben • Tekniska avdelningen • Bygg- och miljöavdelningen 3 (3) 111 av 112 Ärende 11 112 av 112 Anmäls till Tekniska nämnden för kännedom och läggs till handlingarna, den 27 april 2015 Delegationsbeslut 1. Tillväxtkontoret 2. Tillväxtkontoret 3. Tillväxtkontoret 4. Tillväxtkontoret 5. Tillväxtkontoret Parkeringstillstånd för rörelsehindrade februari 2015 • beviljade • avslag Parkeringstillstånd för rörelsehindrade mars 2015 • beviljade • avslag Flyttning och omhändertagande av fordon mars 2015 • Beviljade • avslag Bostadsanpassningsbidrag mars 2015 • beviljade • avslag Upplåtelse av offentlig plats februari 2015 • beviljade • avslag Cirkulär 6. Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 15:08 - Beloppsjusteringar i avtal om försäkringsersättning vid trafikskador på kommunala anläggningar 6 st 0 st 9 st 0 st 4 st 0 st 18 st 1 st 2 st 0 st
© Copyright 2025