AKADEMIN VALAND Kursguide Kurskod Kursnamn FBF 626 Kameran som verktyg för lärande Kursansvarig Telefon Linda Sternö 0766-‐18 48 27 E-‐mail Termin [email protected] HT 2015 Innehåll • • • • • • • • • • Kursbeskrivning och kursinnehåll Kursmål Kursens pedagogiska utgångspunkter och läraktiviteter Examinationsformer Ev betygskriterier Kurslitteratur Kursutvecklingsenkät Studenthandboken Likabehandling Kontaktuppgifter och medverkande lärare Kursbeskrivning och kursinnehåll Kursen ger kunskaper om hur kameran kan användas som didaktiskt verktyg i olika undervisningssituationer/miljöer. Kursen behandlar etiska problem som kan uppstå inom olika sammanhang och utifrån deltagarnas egna verksamheter/erfarenheter. Under kursen övar studenten på rent tekniska färdigheter såsom inspelningsteknik och efterbearbetningsteknik. Kursen ger också lätt orientering på filmområdet, didaktik och etik. Akademin Valand Kursmål Kunskap och förståelse Beskriva konkreta exempel på hur kameran kan användas i undervisning; Diskutera hur kameran som didaktiskt verktyg påverkar lärarrollen i olika undervisningssituationer; Identifiera problemställningar som kan uppstå när kameran används som verktyg i undervisning; Färdigheter och förmåga behärska grundläggande inspelningsteknik och efterbearbetningsteknik; planera och genomföra lektioner där kameran används som verktyg i undervisningen; samla in, organisera, göra urval och presentera delar ur ett digitalt bildmaterial; dokumentera det egna arbetet under kursen; Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera för-‐ och nackdelar med att använda kamera i undervisning; diskutera etiska problemställningar som kan uppstå när kameran används som verktyg i undervisning; reflektera över hur arbetet med kameran som didaktiskt verktyg påverkar den egna synen på bild och film och lärande. Kursens pedagogiska utgångspunkter och läraktiviteter Kursen är praktikbaserad och består av gruppseminarier, studiebesök och självständigt arbete som kontinuerligt presenteras och diskuteras på seminarierna. Vi träffas varje måndag kl 15.00 – 17.00. Träffarna består i huvudsak av workshops där studenten provar på övningar. Studenterna genomför övningarna, redovisar övningarna och diskuterar resultaten under träffen. Mellan träffarna förväntas studenten göra övningarna inom ramarna för sin egen verksamhet. De studenter som inte har en egen verksamhet att genomföra uppgifter i, välkomnas att delta i de projekt som lärarna driver och pröva övningarna där. Nästföljande träff redovisas övningarna som gjorts i den egna verksamheten för resten av klassen och gruppen diskuterar resultaten. Under terminens gång kan det även förekomma filmvisningar och gästföreläsare under träffarna. Under vissa träffar diskuteras även kurslitteraturen. Examinationsformer Studenten examineras genom: 1. Genom att löpande delta på workshops och genom att redovisa övningar som genomförts mellan träffarna samt att delta i diskussionerna kring de andra studenternas redovisningar. -‐ Beskriva konkreta exempel på hur kameran kan användas i undervisning; -‐ Diskutera hur kameran som didaktiskt verktyg påverkar lärarrollen i olika undervisningssituationer; -‐ Identifiera problemställningar som kan uppstå när kameran används som verktyg i undervisning; -‐ behärska grundläggande inspelningsteknik och efterbearbetningsteknik; -‐ planera och genomföra lektioner där kameran används som verktyg i undervisningen; -‐ samla in, organisera, göra urval och presentera delar ur ett digitalt bildmaterial; -‐ dokumentera det egna arbetet under kursen; -‐ reflektera över hur arbetet med kameran som didaktiskt verktyg påverkar den egna synen på bild och film och lärande. 2. En skriftlig reflektione på max 2 A4 om ett etiskt dilemma som man identifierat genom arbetet under kursen. Den skriftliga reflektionen presenteras och diskuteras i grupp. I examinationen ingår att ge feedback till de andra studenternas texter. -‐ diskutera etiska problemställningar som kan uppstå när kameran används som verktyg i undervisning; 2. Ett statement som argumenterar för en ståndpunkt kring kameran som didaktiskt verktyg i en specifik miljö. Statementet lämnas in skriftligt på max 1 A4 och presenteras muntligt under examinationen. -‐ värdera för-‐ och nackdelar med att använda kamera i undervisning; 3. En replik på en annan students statement. Repliken lämnas in skriftligt om max ½ A4 och presenteras muntligt under examinationen. -‐ värdera för-‐ och nackdelar med att använda kamera i undervisning; Bedömning av examination meddelas student senast 15 arbetsdagar efter examinationstillfället. Betyg på kurs meddelas student senast 15 arbetsdagar efter kursslut. Student som inte deltagit vid examination eller som är underkänd erbjuds nedanstående tillfällen för omexamination: • • • Tredje fredagen i mars Tredje fredagen i augusti Andra fredagen i december Utöver ovanstående datum kan kursansvarig erbjuda fler tillfällen för omexamination. Ev betygskriterier På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Godkänt krävs att studenten blivit godkänd på de examinerande momenten. Kurslitteratur Bok: Svenning, B., (2011), Vad berättas om mig?, Studentlitteratur, Lund. Kapitel i böcker: Bendroth Karlsson, M. (red.), Karlsson, T. (red.), (2014), Bild, konst och medier för yngre barn – kulturella redskap och pedagogiska perspektiv, Studentlitteratur, Lund. Kapitel 8, sida 151 – 166. Jansson, M. (red.), (2014), Introduktion till filmpedagogik, Gleerups, Malmö. Kapitel 6, sida 75 – 94. Texter och utdrag ur böcker som finns på GUL: Bell, H., (1995) “In Our Glory: Photography and Black Life.” In: Art on My Mind: Visual Politics. New York: The New Press, New York. Dewey, J., (1999), Demokrati och utbildning, Göteborg; Daidalos. Sida 183 – 225. Zavattini, C., Werner, G. (red.), (1977), Tankar om filmkonsten (i antologin) Filmstilar-‐-‐-‐ från Meliès till Truffaut, Bokförlaget Pan/Norstedts, Stockholm. Referenslitteratur (ej obligatorisk): Biesta, G., (2006), Bortom lärandet Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid, Studentlitteratur AB, Lund. Rancière, J., (2011), Den okunnige läraren – Fem lektioner om intellektuell frigörelse, Munkedal; Glänta. Todd, S., (2008), Att lära från den andre, Studentlitteratur AB, Lund. Kursutvecklingsenkät Kursen utvärderas muntligen vid kursens slut samt skriftligt och anonymt genom en kursutvecklingsenkät där du ges du möjlighet att ge dina synpunkter på kursen. Läraren skriver efter detta en kursrapport som innehåller en sammanställning av de olika utvärderingarna med de centrala synpunkterna från studenterna, samt lärarens sammanfattning, analys och åtgärdsplan för kursen. Den sammanställda kursutvecklingsenkäten och kursrapporten publiceras på kursens GUL-‐aktivitet senast 8 veckor efter kursslut Studenthandboken I studenthandboken har vi samlat all information för dig som studerar vid Akademin Valand. http://akademinvaland.gu.se/utbildning/studenthandboken Likabehandling Likabehandling betyder att trakasserier och diskriminering av studenter eller anställda på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder inte ska förekomma vid universitetet. Det är också förbjudet att utsätta någon som gjort en anmälan för repressalier, dvs. att hämnas en anmälan. Studenter och anställda kan vända sig till prefekten som första instans. Som student är det också möjligt att vända sig till någon annan företrädare för universitetet, som tex. din lärare, programansvarig, studievägledaren, studentkåren eller likabehandlingsrepresentanten. Läs mer om hur vi arbetar med likabehandling på: http://akademinvaland.gu.se/utbildning/studenthandboken/planera-‐dina-‐studier/likabehandling Kontaktuppgifter och medverkande lärare Linda Sternö, Martin Sjögren. Övrigt Länk till preliminärt schema: https://www.google.com/calendar/embed?src=ODVqbG0xcGJ0ZDRhZDBxZm0xc2lmN3RsaXNAZ3JvdXAuY2FsZW5kYXIuZ29vZ2xlLmNvbQ Dokumentet skickas som Pdf till Mia Lockman-‐Lundgren för publicering i GUL senast 29/5 2015. mia.lockman-‐[email protected]
© Copyright 2024