1. No category

CAD-tekniker 120 hp
EXAMENSARBETE
Produktframtagning och produktutveckling av
Vädringsskåp
Christoffer Rydström och David Mårlind
Examensarbete inom maskinteknik 7,5 hp
Halmstad, Maj 2015
Förord
Vi vill tacka vår uppdragsgivare och handledare som har hjälpt oss under projektets gång. Vi
vill även tacka de personer som hjälpt oss med sin kunskap och sitt intresse.
Vi vill framförallt tacka:
Uppdragsgivare
Mattias Johansson
Electrolux Laundry Systems
Handledare
Olena Flys
Högskolan i Halmstad
Halmstad, maj 2015
Christoffer Rydström
070-203 88 50
[email protected]
David Mårlind
070-990 11 80
[email protected]
I
Sammanfattning
Denna rapport är ett examensarbete för CAD-teknikerprogrammet på Högskolan i Halmstad.
Rapporten bygger på arbete utfört i samarbete med uppdragsgivare Mattias Johansson och
Electrolux Laundry Systems samt handledare Olena Flys vid Högskolan i Halmstad.
Rapporten innehåller produktframtagning och produktutveckling av ett vädringsskåp.
Vädringsskåpet är en form av klädvård och riktar sig framför allt till de hushåll som saknar
balkong, altan, trädgård eller andra platser för att vädra sina kläder.
Konstruktionen och materialvalet som beskrivs i rapporten är begränsad gällande luftflöden,
elektronik, och fläktar. Konstruktionen är testad med FEM-analys för att upptäcka svaga
punkter i designen.
Hänsyn har tagits till produktens livscykel och återvinning.
Abstract
This report is a degree project of the CAD technician program at Halmstad Univeristy. The
report is based on work done in collaboration with initiator Mattias Johansson at Electrolux
Laundry Systems Sweden and mentor Olena Flys at Halmstad University.
The report contains the product design and product development of an aired storage unit for
garments. The storage unit is a form of clothing care and is primarily targeted to those
households that do not have a balcony, patio, garden, or other place to air their clothes.
Construction and materials described in this report do not take air flow, electronics, and fans
into account. The design is tested with FEM analysis to identify weak points in the design.
Consideration has been taken to the product’s life cycle and recycling.
II
Innehållsförteckning
Inledning..................................................................................................................................... 1
Terminologi ................................................................................................................................ 1
1. Produktdefinition .................................................................................................................... 2
1.1 Produkt och process .......................................................................................................... 2
1.2 Omgivningen .................................................................................................................... 2
1.3 Människa .......................................................................................................................... 2
2 Produktundersökning .............................................................................................................. 3
2.1 Erfarenhet och brister ....................................................................................................... 3
2.2 Marknadsbakgrund ........................................................................................................... 3
3. Kravspecifikation ................................................................................................................... 4
4. Begränsningar ......................................................................................................................... 5
5. Framtagning av produktförslag .............................................................................................. 5
6. Utvärdering av produktförslag ............................................................................................... 6
6.1 Skåpets utseende ............................................................................................................... 6
6.1.1 Djupt, smalt skåp ........................................................................................................... 6
6.1.2 Brett skåp ....................................................................................................................... 7
6.1.3 Hörnskåp ........................................................................................................................ 7
6.2 Energiförsörjning .............................................................................................................. 8
6.2.1 Energi från elnätet ...................................................................................................... 8
6.2.2 Soldriven .................................................................................................................... 8
6.2.3 Hybrid ........................................................................................................................ 9
6.3 Ventilationen .................................................................................................................... 9
6.4 Skenor och klädstänger ..................................................................................................... 9
6.4.1 Integrerade skenor och klädstänger............................................................................ 9
6.4.2 Separerade skenor och klädstänger .......................................................................... 10
6.5 Layout för kläder ............................................................................................................ 10
6.6 Ramen för dörren ............................................................................................................ 11
7. Materialval ........................................................................................................................... 12
7.1 Väggar, golv, tak, ram, och L-fästen .............................................................................. 12
7.2 Täckskiva ........................................................................................................................ 12
7.3 Ventilationsväggen ......................................................................................................... 13
8. Komponentval och detaljkonstruktion ................................................................................. 14
8.1 Skåpväggen ..................................................................................................................... 15
III
8.2 Skåpets golv och tak ....................................................................................................... 16
8.3 Klädstänger ..................................................................................................................... 16
8.4 Teleskopskenor ............................................................................................................... 16
8.5 L-fäste ............................................................................................................................. 16
8.6 Ram ................................................................................................................................. 17
8.7 Täckplatta ....................................................................................................................... 17
8.8 Ventilationsvägg ............................................................................................................. 17
9. FEM-analys .......................................................................................................................... 18
9.1 Skåpväggar ..................................................................................................................... 18
9.2 L-fäste ............................................................................................................................. 20
10. CE-märkning ...................................................................................................................... 21
11. Felanalys ............................................................................................................................. 21
12. Livscykelanalys .................................................................................................................. 22
12.1 Rostfritt stål .................................................................................................................. 22
12.1.1 Utvinning ............................................................................................................... 22
12.1.2 Sintring ................................................................................................................... 22
12.1.3 Tillverkning............................................................................................................ 22
12.1.4 Demontering .......................................................................................................... 22
12.1.5 Återvinning ............................................................................................................ 22
12.2 Plywood ........................................................................................................................ 23
12.2.1 Utvinning ............................................................................................................... 23
12.2.2 Tillverkning............................................................................................................ 23
12.2.3 Demontering .......................................................................................................... 23
12.2.4 Återvinning ............................................................................................................ 23
12.3 Polyeten ........................................................................................................................ 23
12.3.1 Utvinning ............................................................................................................... 23
12.3.2 Tillverkning............................................................................................................ 23
12.3.3 Demontering .......................................................................................................... 23
12.3.4 Återvinning ............................................................................................................ 23
Diskussion ................................................................................................................................ 25
Källhänvisngar ......................................................................................................................... 26
Databaser .............................................................................................................................. 26
Bilder .................................................................................................................................... 26
IV
Inledning
Bilagor ...................................................................................................................................... 27
Figurförteckning
Figur 1 En tetraeder. ................................................................................................................... 1
Figur 2 Skåpet är stående och dras ut likt en byrålåda, fast vertikalt. ........................................ 6
Figur 3 Skåpet kan sammanfogas tillsammans med garderober, byrålådor, och andra
konstellationer. ........................................................................................................................... 6
Figur 4 Ett smalt långtgående skåp. Skåpet har tillräckligt med plats för att kunna hänga in
plagg på bredden, men inte mycket mer. Detta för att minimera tomrum. ................................ 7
Figur 5 En mindre version som var tänkt att kunna placeras i ett hörn. ..................................... 7
Figur 6 En solcellsdriven fläkt monterad på utsidan av en husfasad. ........................................ 8
Figur 7 Ventilationsväggens syfte är att dölja det ventilationsrör som för in luften. ................. 9
Figur 8 I denna skiss är teleskopskenorna och klädstängerna en och samma enhet. ................. 9
Figur 9 I denna skiss är teleskopskenorna och klädstängerna separerade. Detta är den skiss vi
valde att gå vidare med. ............................................................................................................ 10
Figur 10 Garderoben sedd från sidan. Plaggen hängs in på stänger fästa i dörren. ................. 10
Figur 11 Den metallram som binder samman dörrkonstruktionen och som klädstängerna vilar
på. ............................................................................................................................................. 11
Figur 12 CAD-modell av skåpväggarna tillverkade i bockad plåt. .......................................... 15
Figur 13 CAD-modell av skåpets golv och tak. Modellerna är identiska bortsett från de två
stora hålen i taket. ..................................................................................................................... 16
Figur 14 CAD-modell av en teleskopskena som kan köpas in av tredje part. ......................... 16
Figur 15 Det fäste som möjliggör kopplingen mellan teleskopskenorna och ramen. .............. 16
Figur 16 En CAD-modell av ramen till dörren med skruvhål för L-fästen och klädstänger. .. 17
Figur 17 En CAD-modell av ventilationsväggen. .................................................................... 17
Figur 18 En översiktbild av skåpväggarna under en FEM-analys enligt von Mises. På bilden
är meshen så pass fin och modellen så pass stor att de individuella tetraedrarna inte kan se ses,
utan man kan bara se de svarta linjerna som utgör dess gränser. ............................................. 18
Figur 19 En detaljerad bild på ett av skruvhålen i skåpväggen. Mörkrött visar den högsta
uppmätta spänningen, 1,11 MPa, i anslutning till hålet. Mörkblått visar lägsta uppmätta
spänning, 4,26e-005 MPa eller 0,0000426 MPa, utmed resten av skåpväggen. ...................... 19
Figur 20 En översiktsbild av L-fästet under en FEM-analys. De gula pilarna visar pålagda
krafter. De blå "räfsorna" är Clamps och symboliserar var modellen sitter fast under
simuleringen. ............................................................................................................................ 20
Figur 21 En närbild på ett L-fäste under cirka 50 kg belastning. Deformationen är medvetet
starkt överdriven för att enklare kunna identifieras.................................................................. 20
V
Inledning
Inledning
Vi kom i kontakt med Mattias Johansson Electrolux Laundry Systems i Ljungby som gav oss
uppdraget att utforma en idé av ett ventilerat skåp för kläder. Detta skall simulera en liknande
effekt av att hänga kläder på en balkong för att kunna fräscha upp plagg och eventuellt skulle
det innebära att man kan minska antalet tvättar, vilket är positivt ur miljösynpunkt.
Terminologi
Energisammansättning - Utbudet av energikällor i en region, antingen förnybara eller ickeförnybara. Till exempel så var 2014 års energisammansättning i Sverige 45,4 procent
vattenkraft, 39,4 procent kärnenergi, 2,8 procent konventionell värmekraft, och 12,4 procent
andra förnybara källor (World Energy Council, 2014a). Översättning av engelskans “energy
mix”.
Klädkammare – I denna rapport det utrymme i skåpet där kläderna förvaras, till skillnad från
utrymmen som används för ventilation och liknande.
Täckskiva – I denna rapport den ytterskiva av skåpets dörr man ser utifrån. Har en grund
bestående av plywood och ett faner som kan produceras i ett varierande antal material och
mönster.
FEM-analys - Finita Elementmetoden är en numerisk metod för att lösa partiella
differentialekvationer med hjälp av datorer (Wikipedia, Finita Elementmetoden). Att utföra en
simulering genom att lägga på olika påfrestningar på sin konstruktion och mäta spänningar,
samt beräkna risken för brott utan att behöva göra fysiska tester.
Distributed Force - Inom FEM-analys så läggs Distributed Force på objekt och ytor för att
simulera en kraft som påfrestar modellen.
Clamp – Att inom en FEM-analys bestämma vart modellen sitter fast i simulationen så att
datorn kan förstå var till exempel moment uppstår när en kraft läggs på modellen.
von Mises – Inom FEM-analys en beräkning utförd för att visuellt
uppvisa var och hur höga spänningar som uppstår i ett objekt.
Mesh – Inom FEM-analys det finmaskiga nät av tetraeder som
utgör grunden i beräkningarna av en FEM-analys. Meshen är inte
en avbild av verkligheten, utan endast en representation vars
noggrannhet styrs av storleken på tetraederns size och sag.
Tetraeder – En polyeder som består av fyra trianglar där tre sidor
möts i varje hörn. En parabolisk tetraeder har ett extra hörn i
mitten av varje kant och kan på så sätt användas för en mer
noggrann analys.
Figur 1 En tetraeder.
Size – Inom FEM-analys anger size avståndet mellan tetraederns hörn.
Sag – Inom FEM-analys anger sag det maximala acceptabla avståndet mellan tetraederns kant
och den verkliga kant som den är tänkt att representera.
1
1. Produktdefinition
1. Produktdefinition
1.1 Produkt och process
Funktionen hos produkten är tänkt att fungera som ett substitut för användare som inte kan
vädra sina kläder utomhus. Produkten består av en kammare där ett konstant luftflöde “vädrar
ur” kläder som antingen är använda eller som legat oanvända en längre tid, men som ännu inte
har ett direkt behov av att bli tvättade. Dess princip är därför tänkt att fungera som ett mer
miljölämpligt alternativ för användare som endast vill fräscha upp sina kläder innan de bär
dem igen, istället för att tvätta dem i en tvättmaskin. Produkten är därför tänkt att användas i
hemmet och måste därför vara lätt att använda, vara estetiskt tilltalande, och tystgående.
1.2 Omgivningen
Produkten kommer att vara placerad i ett hem. Den kommer att vara utsatt för konstant
genomströmning av ventilerad luft och kan därmed även vara utsatt för en lite högre grad fukt
än andra produkter i hemmamiljöer.
Luft utifrån kan innehålla allergener, så som pollen, vilket skapar obehag hos personer med
överkänslighet. Därför är det viktigt att produkten innehåller filter som, i den mån det är
möjligt, renar luften från dessa partiklar så att de inte får fäste i kläderna.
Produkten ska även klara av fuktiga och blöta klädesplagg. Ett av användningsområdena för
produkten är träningskläder som användaren hänger in för att fräschas upp inför nästa
träningspass. Produkten är inte tänkt att på något sätt bidra till torkningen av klädesplaggen,
men den ska fortfarande klara av de eventuella problem som fuktiga och blöta kläder kan
medföra.
1.3 Människa
Då många i hemmamiljö förvarar sina kläder i samma rum som de sover i finns en risk att
personer som försöker sova kan bli störda av ljudet från produkten i de fall ljudnivån skulle
bli allt för hög. Därför är det viktigt att få ner produktens ljud till en nivå där den inte utgör ett
störande moment.
2
2 Produktundersökning
2 Produktundersökning
2.1 Erfarenhet och brister
Personer som bor inne i städer saknar ofta utrymmen där de kan vädra sina kläder, så som
trädgårdar och balkonger. Det är dessa personer som denna produkt riktar sig till. Men då
dessa personer oftast bor i mindre lägenheter måste även produkten vara av en lämplig storlek
som inte tar upp för mycket plats.
Om produkten är placerad i en tyst miljö, så som ett sovrum, kan eventuellt ljud från
produktens fläkt och luftgenomströmning vara ett störande element. Därför måste lämpliga
åtgärder vidtas för att minimera dessa eventuella problem. Om möjligt kan placeringen av
skåpet ske i till exempel en hall eller annat utrymme där ljudnivån inte spelar så stor roll.
2.2 Marknadsbakgrund
Då vädringsskåpet än så länge är en ovanlig produkt så finns det inget standardiserat namn för
dem, vad vi kunnat finna. Denna avsaknad betyder att det blir svårt att kontrollera marknaden
efter liknande produkter vilket i sin tur ledde till att vi blev tvungna att vara lite mer kreativa i
våra efterforskningar på den nuvarande marknaden. Då vädringsskåpet har vissa likheter med
torkskåp kan man anta att det i så fall skulle vara tillverkarna av dessa som redan skulle ha en
liknande produkt på marknaden.
Enligt efterforskningar på Prisjakt.se så finns det endast fem tillverkare av torkskåp i Sverige;
Asko, Bosch, Cylinda, Electrolux, och Nimo. Då vi undersökte dessa företags produktsidor
kunde vi inte hitta någon som liknade vårt vädringsskåps funktion. Vi antog därmed att detta
var en unik produkt inom den svenska marknaden.
På Prisjakt.se kan man även se att ett torkskåp i nuläget kostar från 3 890 SEK upp till 17 895
SEK (23:e april 2015), med undantag för ett torkskåp som kostar 34 990 SEK. Det kan ses
som lämpligt att man placerar priset för vädringsskåpet något under 3 890 SEK då det är
mindre till storlek och teknikmässigt mindre komplext jämfört med ett torkskåp i
standardutförande.
Dock kan detta pris fortfarande anses vara för högt med tanke på skåpets begränsade
funktioner. Därför har vi satt butikspris på 1 000 SEK som ett önskemål. Denna summa får
överstigas, men det måste i så fall finnas lämpliga skäl till detta.
3
3. Kravspecifikation
3. Kravspecifikation
Beteckning Specifikation
Krav/Önskemål
V
Klara av 6 kg torra kläder.
K
V
Klara av 18k g blöta kläder.
Ö
F
Klara av fuktiga kläder.
K
F
Klara av blöta kläder.
Ö
F
Timer där man kan begränsa tiden som produkten är igång.
Ö
A
Produkten ska vara estetiskt tilltalande.
K
K
Får inte kosta mer än 3 000 SEK.
K
K
Får helst inte kosta mer än 1 000 SEK.
Ö
F
Måste klara av den fuktighet som luft utifrån medför.
K
F
Filtrera luften utifrån från allergener och andra partiklar som
kan medföra obehag för användaren.
Ö
F
Stoppa insekter och andra djur från att komma in i enheten
från ventilationen.
K
V
Säkerhetsfaktor 3
K
F
Något som ger luften en doft.
Ö
F
Skapa en design som förutser plats för fläkt.
K
F - Funktion, V - Vikt, A - Användare, K - Kostnad.
K - Krav, Ö - Önskemål.
4
4. Begränsningar
4. Begränsningar
Vi har valt att begränsa vårt arbete enligt följande:
 Vi ska ta fram ett lämpligt skåp där kläder kan förvaras och som följer
kravspecifikationen.
 Skåpet ska vara utarbetat att passa i ett vanligt hushåll.
 Skåpet ska kunna ha ett fungerande genomströmmande luftflöde.
 Vi ska planera placeringen av eventuell fläkt och kontrollpanel.
Exempel på saker som hamnar utanför vår begränsning:
 Vi kommer inte att undersöka vilka fläktsystem som fungerar bäst.
 Vi kommer inte att utarbeta ett optimalt luftflöde.
 Vi kommer inte att planera elektroniska delar.
5. Framtagning av produktförslag
Detta är en ny produkt som vi tar fram från grunden. Det finns redan ett stort urval av
användbara komponenter på marknaden. De delar vi valt att ta fram är:




Skåpets design.
Lämplig placering av fläktsystemet.
Se över miljöneutrala alternativ för energiförsörjning.
Kontrollera behovet av CE-märkning.
5
6. Utvärdering av produktförslag
6. Utvärdering av produktförslag
6.1 Skåpets utseende
6.1.1 Djupt, smalt skåp
Produkten är tänkt att kunna placeras tillsammans med
andra skåp och smälta in, så som garderober. Detta gör att
faktorerna djup och höjd blir mycket viktigare än bredd.
Enligt Garderobspecialisten (2015) ligger standarddjupet
för garderober på 600 millimeter. Vi har därför i denna
design utgått från detta mått, men samtidigt tagit i
beaktning att djupet i vissa fall kan vara lite mindre eller
lite större. Om man ser till avsnitt 6.5 Layout för kläder kan
man se att förvaringen är tänkt att ske på djupet istället för
bredden. Detta möjliggör en smidigare och smalare design
vilket kan förenkla placeringen av skåpet.
Figur 2 Skåpet är stående och dras
ut likt en byrålåda, fast vertikalt.
Figur 3 Skåpet kan sammanfogas tillsammans med garderober, byrålådor, och andra konstellationer.
6
6. Utvärdering av produktförslag
6.1.2 Brett skåp
Det breda skåpet är ungefär 400 millimeter djupt och placeras utmed en längre vägg. Kläderna
kan hängas på två längsgående klädstänger. Dörrarna kan öppnas i sidled. Vi valde bort denna
design då det tar upp alldeles för mycket plats.
Figur 4 Ett smalt längsgående skåp. Skåpet har tillräckligt med plats för att kunna hänga in plagg på bredden, men
inte mycket mer. Detta för att minimera tomrum.
6.1.3 Hörnskåp
Denna skiss visar en modell av skåpet avsett för hörn med plats för två till fyra klädesplagg.
Dörren öppnas utåt. Vi valde bort denna då dess användningsområden var begränsade.
Figur 5 En mindre version som var tänkt att kunna placeras i ett hörn.
7
6. Utvärdering av produktförslag
6.2 Energiförsörjning
6.2.1 Energi från elnätet
Energi från elnätet är antagligen den mest pålitliga av de tillgängliga försörjningsmetoderna
under de flesta förhållanden och påverkas inte av frånvaro av sol eller vind. Under detta tidiga
stadium är det svårt att avgöra produktens miljöpåverkan under användning då länders
energisammansättning skiljer sig kraftigt.
Beroende på en persons individuella inställning kan energi från elnätet vara ett acceptabelt
alternativ till miljöneutrala källor så som solenergi; särskilt i Sverige då under 2013 bestod
energisammansättningen av 45,4 procent vattenkraft och 39,4 procent kärnkraft (World
Energy Council, 2014a). Dock finns det länder där vars energisektor primärt består av fossila
bränslen, så som Kina med sina 80,3 procent mestadels koldrivna värmeenergi (World Energy
Council, 2014b).
6.2.2 Soldriven
Ett soldrivet vädringsskåp skulle ha många fördelar. Den mest uppenbara fördelen är förstås
att användningen av skåpet skulle bli fullständigt miljöneutralt. En mindre uppenbar fördel är
att skåpet skulle kunna vara igång dygnet runt utan att vara skadlig för miljön. Användaren
skulle aldrig behöva tänka på att starta skåpet eller starta om det om timern slagit av.
Vikten av att hitta en lösning med lågt energikrav är väsentlig. Att skapa ett luftflöde,
liknande de i dragskåp, via elnätet kan konsumera upp till tre och en halv gånger mer energi
än ett vanligt hem. Dock får man notera att det inte bara är kraften från luftströmmen som gör
draget bättre utan även designen av utrymmet har en stor betydelse för dess effekt (Mills &
Sartor. 2003.).
Problemen med ett soldrivet vädringsskåp är att solen inte lyser dygnet runt (med vissa
geografiska undantag) samt att moln och dåligt väder kan skymma den. Detta kräver att
produkten har en sekundär energikälla
eller förbli oanvändbar under dessa
tillfällen.
En lämplig sekundär energikälla är ett
uppladdningsbart batteri. Batteriet är
tänkt att lagra den eventuella
överskottsenergi som producerats
under dygnets ljusa timmar. När
solcellerna inte får tillräckligt med
ljus för att producera den nödvändiga
mängden energin, tar istället systemet
av den lagrade överskottsenergin. Hur
länge systemet fungerar via delvis
eller fullständig batteridrift är så klart
beroende
på
hur
mycket
överskottsenergi som producerats och
lagrats.
Figur 6 En solcellsdriven fläkt monterad på utsidan av en husfasad.
8
6. Utvärdering av produktförslag
6.2.3 Hybrid
En annan lösning på problemet skulle kunna vara en hybrid av ovanstående alternativ.
Systemets primära energikälla är solenergi. Vid avsaknaden av tillräckligt med solljus
används den lagrade överskottsenergin som en
sekundär energikälla. När batteriet är tömt
använder man elnätet som tertiär energikälla.
Denna metod tillgodoser energibehovet vid
praktiskt taget alla tillfällen, samtidigt som man i
allra högsta grad förblir så miljövänlig som möjligt
utan att förlora funktionalitet.
6.3 Ventilationen
Skåpet har två öppningar för ventilation, en
öppning för luft som strömmar in i skåpet och en
annan för luft som strömmar ut. Ventilationen
hämtar luft antingen från husets egna
ventilationssystem eller direkt utifrån via en
separat kanal. Luften transporteras in i skåpet
genom en av två tillgängliga öppningar i skåpets
tak. Inne i skåpet transporterar ett rör luften ner till
botten av skåpet där det släpps ut i klädkammaren.
Detta tvingar den luft som redan finns där ut från
klädkammaren via den andra öppningen uppe i
taket av skåpet. Detta är tänkt att skapa ett ständigt
luftflöde som passerar klädesplaggen som förvaras
i skåpet.
Figur 7 Ventilationsväggens syfte är att dölja det
ventilationsrör som för in luften.
6.4 Skenor och klädstänger
6.4.1 Integrerade skenor och klädstänger
I denna design är klädstången och teleskopskenorna
integrerade i varandra. Teleskopskenornas kortsida fästs i
mitten av skåpets bakre vägg.
Detta skapar ett mer luftigt utseende där det är enkelt att
hänga upp och plocka ner kläderna, utan några skymmande
anordningar. Problemet här är dock att hitta en lämplig
teleskopskena som kan fästas vid kortsidan och samtidigt
kunna bära upp både sig själv, kläder, och dörr.
Figur 8 I denna skiss är
teleskopskenorna och klädstängerna
en och samma enhet.
9
6. Utvärdering av produktförslag
6.4.2 Separerade skenor och klädstänger
Till skillnad från den föregående skissen så
är skenorna uppdelade på de fyra hörnen
vilket innebär ett stabilare läge när
skåpdörren är utdragen, dessutom var den här
konstruktionen lättare att bygga då man kan
köpa in färdiga teleskopsskenor till skillnad
från föregående skiss då man antagligen hade
behövt specialtillverkade bitar som håller
upp dörren.
Figur 9 I denna skiss är teleskopskenorna och
klädstängerna separerade. Detta är den skiss vi valde att
gå vidare med.
6.5 Layout för kläder
Skåpet har två klädstänger placerade i skåpets
längdriktning. Detta gör att skåpets bredd kan
minimeras samtidigt som det nödvändiga
förvaringsutrymmet
förblir
tillgodosett.
Minimering av skåpets volym är av yttersta
vikt då vi vill skapa ett genomgående luftflöde.
Som en oförutsedd funktionalitet kan skåpets
höjd enkelt halveras utan några större
ingripande i själva grunddesignen.
Figur 10 Garderoben sedd från sidan. Plaggen hängs in på
stänger fästa i dörren.
10
6. Utvärdering av produktförslag
6.6 Ramen för dörren
Då klädstängerna är tänkt att sitta på dörren måste vi skapa utrymme för de skruvar som fäster
den. Stängerna går inte att fästa direkt i dörren då detta skulle kräva att man skruvade i dem
från dörrens framsida, vilket inte skulle vara estetiskt tilltalande. Istället fäster man dem i
ramen som man i sin tur fäster på dörren.
Ramen gör det även enklare att byta ut den täckskiva som är dörren ifall användaren vill byta
utseende på skåpet. Istället för att skruva ner teleskopskenor och stänger så skruvar man bara
av täckskivan. Sen är det enkelt att antingen låta kunden designa och skapa en egen täckskiva,
eller köpa en ny hos en återförsäljare.
Figur 11 Den metallram som binder samman dörrkonstruktionen och som klädstängerna vilar på.
11
7. Materialval
7. Materialval
7.1 Väggar, golv, tak, ram, och L-fästen
Med undantag av täckskivan och ventilationsväggen har vi valt att tillverka hela skåpet i
rostfritt stål. Det andra materialet vi planerade att använda var aluminium, men eftersom vi
såg i FEM-analysen att dörrens vikt i utdraget läge kommer att utsätta skåpet för en del
spänningar så är det värt den kostnaden det skapar i utbyte mot en högre säkerhetsfaktor mot
brott.
Material
E-modul
(GPa)
Sträckgräns
(MPa)
Densitet
(kg/m³)
Pris
(SEK/kg)
Max drifttemp.
(°C)
Min drifttemp.
(°C)
Rostfritt stål
187 - 210
170 - 1e3
7,6e3 - 8,1e3
36,3 - 40
750 - 830
(-)272 - (-)271
Aluminium
68 - 80
95 - 610
1,5e3 - 2,9e3
13,9 - 15,4
120 - 200
(-)273
(Källa: CES EduPack 2014)
7.2 Täckskiva
Täckskivan tillverkas i plywood då det är ett starkt, lätt, och billigt material. Vi hade även
funderingar på att använda ek, men att använda plywood och täckande faner över blev
konstaterat som en bättre och billigare lösning.
Material
E-modul
(GPa)
Sträckgräns
(MPa)
Densitet
(kg/m³)
Pris
(SEK/kg)
Max drifttemp.
(°C)
Min drifttemp.
(°C)
Rostfritt stål
187 - 210
170 - 1e3
7,6e3 - 8,1e3
36,3 - 40
750 - 830
(-)272 - (-)271
Aluminium
68 - 80
95 - 610
1,5e3 - 2,9e3
13,9 - 15,4
120 - 200
(-)273
Plywood
6,9 - 13
9 - 30
700 - 800
3,58 - 3,97
100 - 130
(-)100 - (-)70
Ek
(Utmed ådring)
20,6 - 25,2
43 - 52
850 - 1,03e3
4,3 - 4,75
120 - 140
(-)100 - (-)70
(Källa: CES EduPack 2014)
12
7. Materialval
7.3 Ventilationsväggen
Ventilationsväggen är ingen bärande konstruktion utan fungerar endast som en skiljevägg som
döljer ventilationsröret. Detta medför en större mängd valmöjligheter när det kommer till
material. Det material vi till slut valde var polyeten då detta både är lätt att forma och billigare
än de andra materialen. ABS-plast var annars ett alternativ då även den är väldigt formbar och
formas via samma metoder. Dock så kostar ABS-plast mer än polyeten. Vi undersökte även
möjligheten att använda polykarbonat vilket är ett material som redan används i stor skala
som alternativ till välvt fönsterglas i stora konstruktioner, men som kan göras ogenomskinligt.
Även detta valde vi bort på grund av dess kostnad.
Vi undersökte även möjligheten att använda de förgående två metallerna, rostfritt stål och
aluminium. Vi valde direkt bort aluminium då det, på grund av fukten, riskerar att skapa en
galvanisk korrosion mellan sig själv och stålet i grundkonstruktionen (Karlsson, s. 260. 2014).
Rostfritt stål är det estetiskt mest tilltalande alternativet för ventilationsväggen då det skapar
en helhetskänsla med resten av skåpet. Trots att materialet nästan är fyra gånger så dyrt
jämfört med polyeten, kan det tänkas användas som alternativ till de lite finare modellerna av
produkten.
Material
E-modul
(GPa)
Sträckgrä
ns
(MPa)
Densitet
(kg/m³)
Pris
(SEK/kg)
Max drifttemp.
(°C)
Min drifttemp.
(°C)
Rostfritt stål
187 - 210
170 - 1e3
7,6e3 - 8,1e3
36,3 - 40
750 - 830
(-)272 - (-)271
Aluminium
68 - 80
95 - 610
1,5e3 - 2,9e3
13,9 - 15,4
120 - 200
(-)273
ABS-plast
1,1-2,9
18,5-51
1,01e3 - 1,21e3
17,1 - 18,8
61,9 - 76,9
(-)123 - (-)73,2
Polykarbonat
2 - 2,44
59 - 70
1,14e3 - 1,21e3
30,3 - 33,3
101 - 144
(-)123 - (-)73,2
Polyeten
0,621 - 0,896
17,9 - 29
939 - 960
11,5-12,6
90 - 110
(-)123 - (-)73,2
(Källa: CES EduPack 2014)
13
8. Komponentval och detaljkonstruktion
8. Komponentval och detaljkonstruktion
Skåpväggen
Skåpets golv
och tak
Täckplatta
Ram
Klädstänger
L-fästen
Teleskopskenor
14
8. Komponentval och detaljkonstruktion
8.1 Skåpväggen
Skåpväggen består av ett enda stycke plåt och är på sätt och vis själva grundbulten i hela
konstruktionen. I denna fästes golv, tak, och teleskopskenorna. Den är producerad i 1 mm
tjock rostfritt stål.
Höjd: 2’000 mm. Bredd: 300 mm. Djup: 600 mm.
Figur 12 CAD-modell av skåpväggarna tillverkade i bockad plåt.
15
8. Komponentval och detaljkonstruktion
8.2 Skåpets golv och tak
Skåpets golv och tak är identiska i sin utformning med undantag av de två hålen för in- och
ut-luft i taket. De är producerade i samma material som skåpväggen. Golvet och takets
“vingar” placeras på utsidan av skåpväggen då denna sida oftast är skymd av intilliggande
skåp och vägg. Detta ger insidan ett renare intryck och eliminerar risken för att kläderna ska
fastna i dess skarvar.
Höjd: 50 mm. Bredd: 304 mm. Djup 602 mm.
Figur 13 CAD-modell av skåpets golv och tak. Modellerna är identiska bortsett från de två stora hålen i taket.
8.3 Klädstänger
Klädstängerna består av stänger kapade i rätt längd. Dessa stänger svetsas sedan fast på en
platt skiva försedd med skruvhål för uppsättning på ramen. I stängerna fästs även krokar för
galgar och klädesplagg.
8.4 Teleskopskenor
Teleskopskenorna köps in av lämplig part. Dess ena sida fästs tillsammans med L-fästena i
ramen och den andra sidan fästs i skåpväggen.
I denna design använder vi fyra stycken DBN28-530 från Rollco AB som klarar en radiell last
på 332 Newton. Dess längd är 548 millimeter i infällt läge och 1626 millimeter i utdraget
läge.
Figur 14 CAD-modell av en teleskopskena som kan köpas in av tredje part.
8.5 L-fäste
L-fästena är tillverkade i bockad metall och ser till att
teleskopskenorna kan fästas i 90 graders vinkel gentemot
ramen. De ser även till att skydda textilier och annat
material i kläderna från att fastna i teleskopskenan.
L-fästena är anpassade för teleskopskenor av modell
DBN28-530 från Rollco AB.
Höjd: 28 mm. Längd: 530 mm. Tjocklek: 33 mm.
16
Figur 15 Det fäste som möjliggör
kopplingen mellan teleskopskenorna och
ramen.
8. Komponentval och detaljkonstruktion
8.6 Ram
I ramen fästs L-fästena, klädstängerna, och täckplattan. Den består av tunn plåt där två stora
rektanglar stansats ut för att spara på material.
Höjd: 1948 mm. Bredd: 248 mm. Tjocklek: 2 mm.
Figur 16 En CAD-modell av ramen till dörren med skruvhål för L-fästen och klädstänger.
8.7 Täckplatta
Täckplattan är tillsammans med ramen den bärande konstruktionen i dörren.
Täckplattan ska tillsammans med ramen utgöra motståndet som hjälper till att
klädstängerna hålls upprätta i horisontell riktning. Täckplattan är även skåpets
huvudsakliga estetiska detalj och ska därför kunna bestå av olika material, så
som trä och metall, beroende på kundens önskemål.
Höjd: 2’000 mm. Bredd: 300 mm. Tjocklek: 20 mm.
8.8 Ventilationsvägg
Ventilationsväggen är en kåpa som döljer det ventilationsrör som för ner luften
till botten av skåpet. Den är gjord av polyeten som färgats i antingen vitt, eller i
samma färg som skåpets väggar. Längst ner på ventilationsväggen finns spjäll
för in-luften. Spjällen är täckta med ett tåligt finmaskigt material för att förhindra
att saker faller innanför ventilationsväggen.
Figur 17 En CAD-modell
av ventilationsväggen.
17
9. FEM-analys
9. FEM-analys
9.1 Skåpväggar
Figur 18 En översiktbild av skåpväggarna under en FEM-analys enligt von Mises. På bilden är meshen så pass fin och
modellen så pass stor att de individuella tetraedrarna inte kan se ses, utan man kan bara se de svarta linjerna som
utgör dess gränser.
18
9. FEM-analys
Under FEM-analysen av skåpväggarna placerade vi tjugoåtta Distributed Force med en
nedåtgående last på 500 Newton i de tjugoåtta hål vi planerar att fästa teleskopskenorna.
Längs den 2 millimeter tjocka väggens botten placerade vi Clamps för att fästa den i “golvet”.
Vår mesh bestod av paraboliska tetraedrar med en size på 3 millimeter och en absolute sag på
0,5 millimeter.
Enligt von Mises belastningsberäkningar ligger maxbelastningen på 1,11 MPa, vilket är gott
och väl under sträckgränsen för rostfritt stål.
Figur 19 En detaljerad bild på ett av skruvhålen i skåpväggen. Mörkrött visar den högsta uppmätta spänningen, 1,11
MPa, i anslutning till hålet. Mörkblått visar lägsta uppmätta spänning, 4,26e-005 MPa eller 0,0000426 MPa, utmed
resten av skåpväggen.
19
9. FEM-analys
9.2 L-fäste
Figur 20 En översiktsbild av L-fästet under en FEM-analys. De gula pilarna visar pålagda krafter. De blå "räfsorna"
är Clamps och symboliserar var modellen sitter fast under simuleringen.
Under FEM-analysen av L-fästet placerade vi nio Distributed Force med en nedåtgående last
på 500 Newton i de sju hål vi planerar att fästa i teleskopskenan och de två hål vi planerar att
fästa i ramen. Vi placerade en Clamp längsmed undersidan av skenans överdel. Vår mesh
bestod av paraboliska tetraedrar med en size på 2 millimeter och en absolut sag på 0,1
millimeter.
Figur 21 En närbild på ett L-fäste under cirka 50 kg belastning. Deformationen är medvetet starkt överdriven för att
enklare kunna identifieras.
Enligt von Mises belastningsberäkningar kan man se maxbelastningen ligger på 164 MPa. Då
sträckgränsen för rostfritt stål ligger på 170 till 1e3 MPa kan en belastning på 164 MPa anses
ligga alldeles för nära maxgränsen för att anse säkert. Dock måste man ha i åtanke att det är
fyra L-fästen som delar på belastningen, vilket i sin tur borde sänka den egentliga
belastningen till cirkus 41 MPa.
20
10. CE-märkning
10. CE-märkning
Då produkten är tänkt att innehålla en fläkt med en spänning på mellan 50 och 1’000 volt
växelström innefattas produkten av krav på CE-märkning för lågspänningsutrustning enligt
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/95/EG om harmonisering av
medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa
spänningsgränser (EP, Europeiska unionens råd. 2006.).
Däremot i produktens nuvarande utförande utan fläkt ligger den ej inom bestämmelserna för
CE-märkning.
11. Felanalys
Se bilagor
21
12. Livscykelanalys
12. Livscykelanalys
12.1 Rostfritt stål
12.1.1 Utvinning
Varje år utvinns 2,3 miljarder ton järn. I nuläget finns det kvar cirka 160 miljarder ton järn att
tillgå i naturen. Denna andel kan öka via prospektering, forskning, och höjt pris på järn
(EduPack). Den största andelen tillgänglig järnmalm är kemiskt bunden till syre och svavel,
där syrebunden malm är den vanligaste. Det finns även ren järnmalm, men den är dock väldigt
sällsynt. Dessa typer delas i sin tur in i magnetit och hematit; även kallat svartmalm och
blodstensmalm. Järnutvinningen från magnetit sker genom att malmen krossas så att
järnpartiklarna avskiljes via magnetisk separation (Jernkontoret, Råvaror).
12.1.2 Sintring
Under anrikningen omvandlas järnmalmen till ett finkornigt pulver kallat slig. Detta pulver
kan inte användas direkt i masugnarna då detta skulle täppa igen gastransporterna. Först måste
det sintras i ett sintringsverk där bindemedel tillsätts i sligen och bildar små runda pellets.
Dessa järnpellets kan sedan utan problem användas i masugnarna (Jernkontoret, Råvaror).
12.1.3 Tillverkning
Det finns två vanliga tillverkningsmetoder av stål, skrotbaserad och malmbaserad.
Skrotbaserad ståltillverkning står för runt en tredjedel av tillverkningen i Sverige. Metoden
går ut på att man smälter stålskrot via eldrivna ljusbågar. Metoden kräver endast en femtedel
så mycket energi räknat i kWh per ton stål jämfört med malmbaserad ståltillverkning.
I malmbaserad ståltillverkning använder man sig i huvudsak av råjärn från järnmalm, koks,
och kalksten. Denna blandning förs sedan till en masugn där kolet tar bort syret ur
järnmalmen. Därefter genomgår smältan en syrgasprocess i en LD-konverter där syre samt
kylskrot tillsätts och råjärnet färskas till stål. Sist så tappas stålet ur, legeringsämnen tillsätts,
stränggjuts, värms, och valsas för att sedan vara redo för handeln (Jernkontoret, Processer).
12.1.4 Demontering
Skåpets delar av stålplåt kan demonteras genom att skruva isär konstruktionen och sedan vika
ihop väggen utmed de redan bockade kanterna. Detta borde resultera i delar som är cirka
0,4x2 meter. Krävs mindre delar kan man använda vinkelslip eller plasmaskärare.
12.1.5 Återvinning
Stålskrot är mycket eftertraktat inom stålindustrin då det kan återvinnas ett oändligt antal
gånger utan att kvalitén påverkas och för att skrotbaserad ståltillverkning endast kräver en
femtedel så mycket energi räknat i kWh per ton stål. Ungefär en tredjedel av
ståltillverkningen i Sverige är skrotbaserad (Jernkontoret, Återvinning av järn och stål).
22
12. Livscykelanalys
12.2 Plywood
12.2.1 Utvinning
Träet kan vi avverka direkt från våra svenska skogar, vilket är en bra lösning då den andel trä
som utvinns i nuläget är lägre än tillväxten.
12.2.2 Tillverkning
Timmerstockarna transporteras i sin tur till ett sågverk med lastbil, där de blir till plank och
bräder. Därefter torkas de för att kunna lagras med minimal risk för mikroorganismer i form
av blånad, röta och mögel. När processen är klar så kan träet dimensioneras och säljas efter
behov.
12.2.3 Demontering
När demonteringen skall ske så skruvas träskivan enkelt bort från metallramen och ifall man
behandlat skivan med färg kan den enkelt slipas bort innan den skickas till återvinning.
12.2.4 Återvinning
Trämaterialet flisas ner och blir till energi i form av värme och elektricitet på
förbränningsanläggningar.
12.3 Polyeten
12.3.1 Utvinning
För att tillverka plast behöver man råolja och naturgaskondensat som bildas under liknande
förhållanden. Det består av förhistoriska djur- och växtdelar som hamnat under lager av
sediment och inte kunnat förmultna. Efter runt hundratusen år bildas en vätskeblandning,
bestående av hundratals olika kolväten, kallat råolja. När man funnit en underjordisk ficka
med denna vätskeblandning måste man borra sig ner för att kunna få upp råoljan och
naturgaserna. Råoljan transporteras till ett raffinaderi där den förädlas via krackning
(Wikipedia, Petrolium) (Dong Energy).
12.3.2 Tillverkning
Under krackningen sönderdelas petroleumdestillat till små, reaktiva etenmolekyler som man
sedan kopplar ihop igen i en ny form. Etenmolekylerna bildar långa kedjor, kallat polyeten,
som binder sig i varandra liknande fibrerna i en filt (Kemikalieinspektionen. 2003.).
Varje år tillverkas mellan 68 miljoner och 69 miljoner ton polyeten. Man beräknar att
tillgängligheten i nuläget ligger på upp till 1,88 miljarder ton. Denna andel kan öka via
prospektering, forskning, och höjda priser (EduPack).
12.3.3 Demontering
Ventilationsväggen kan enkelt demonteras genom att avlägsna skruvarna. Detta resulterar i en
del som är 0,13x1,99 meter. Krävs mindre delar kan man använda en vinkelslip eller
fogsvans.
12.3.4 Återvinning
Polyeten är inte biologiskt nedbrytbart och måste återvinnas. Mellan 7,5 till 9,5 procent av
nuvarande polyeten är återvunnet. Återvinningsprocessen, som både är dyr och komplicerad,
23
12. Livscykelanalys
sker på en återvinningscentral (Stockholmsregionens Avfallsråd. 2007.). På centralen sorteras
plasten med hjälp av dess ingjutna dekaler, för att sedan krossas, tvättas, och torkas. Därefter
används krosset för att tillverka nya plastdetaljer (Wikipedia, Plaståtervinning).
24
Diskussion
Diskussion
Vi är överlag nöjda med arbetet, men vi hade gärna spenderat mer tid till att förfina
konstruktionen och dess modeller. Vi har under hela vårt arbete, även under dess slutfas,
kommit på olika lösningar och förbättringar som skulle kunna ha införts om vi inte haft någon
deadline. En av dessa involverade en hel omkonstruktion av modellen där vi skulle ersätta de
bärande väggarna med en stålram som sen täcktes av, förhoppningsvis mer kostnadseffektiva
väggar, golv, och tak i plast.
Vidare undersökningar som vi skulle velat utföra är huruvida skåpet utgör ett kylelement och
om det i så fall behöver någon form av isolering. Man kan tänka sig att detta kan bli
nödvändigt när skåpet används under de kallare perioderna av året.
Vi skulle också velat undersöka hur vi skulle ha kunnat optimera luftflödena i skåpet och hur
pass hög dess ljudnivå blir. Skulle man kunna placera skåpet i ett sovrum utan att det utgör ett
störande element för de som försöker sova? Skulle vi kunna dämpa ljudnivån?
Vi hade även gärna försökt slutföra vår första idé angående integrerade teleskopskenor och
klädstänger. Detta skulle ge skåpet ett så pass mycket mer renare och professionellt utseende
att det skulle vara värt mödan.
Men med hänsyn till den tidsram vi fick är vi nöja med vårt arbete och hoppas att någon gång
få se framtida iterationer av skåpet.
25
Källhänvisningar
Källhänvisningar
Europaparlamentet, Europeiska unionens råd. 2006. [PDF] Europaparlamentets och rådets
direktiv 2006/95/EG av den 12 december 2006 om harmonisering av medlemsstaternas
lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser.
http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:374:0010:0019:sv:PDF (Hämtad
15:e maj 2015)
Garderobsspecialisten. Planera. [PDF] http://www.garderobspecialisten.com/gds/Planera.pdf
(Hämtad: 29:e april 2015)
Karlsson, Åke. 2014. Aluminium. Leijon, Willy (red). I Karlebo Materiallära (15:e uppl.),
sidan 260. Stockholm: Författarna och Liber AB.
Kemikalieinspektionen. 2003. Polyeten [Elektronisk].
http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/polyeten.htm (Hämtad 18:e maj 2015)
Mills, Evan & Sartor, Dale. 2003. Energy use and savings potential for laboratory fume hoods
[PDF]. Berkeley, Californien, USA: Lawrence Berkeley National Laboratory, Energy
Analysis Department, University of California.
Prisjakt.se. Torkskåp. [Elektronisk]
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=518&o=produkt_pris_inkmoms#prodlista (Hämtad:
23:e april 2015)
Stockholmsregionens Avfallsråd. 2007. Återvinnig [Elektronisk].
http://www.atervinningscentralen.se/web/page.aspx?refid=180 (Hämtad 15:e maj 2015)
Wikipedia a. Finita Elementmetoden. [Elektronisk]
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finita_elementmetoden (Hämtad 18:e maj 2015)
World Energy Council. 2014a. Energy Trilemma Index / Sweden. [Elektronisk]
http://www.worldenergy.org/data/trilemma-index/country/sweden/ (Hämtad: 12:e maj
2015.)
World Energy Council. 2014b. Energy Trilemma Index / China. [Elektronisk]
http://www.worldenergy.org/data/trilemma-index/country/china/ (Hämtad: 13:e maj 2015.)
Databaser
Granta Design Limited. CES EduPack 2014, ver. 14.3.5 [programvara] Cambridge,
Storbritannien: Granta Design Limited
Bilder
Kjell André. 2005. Tetrahedron [Elektronisk].
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Tetrahedron.jpg (Hämtad 22:a maj 2015)
26
Bilagor
Bilagor
27
Nuvarande tillstånd
Felkarakteristik
Nr Komponent
1 Klädstång
2
Felmöjlighet
Hålla kläder
Stången lossnar frå sitt fäste
Produkten helt eller delvis oanvändbar
Stången lossnar frå sitt fäste då man hängt
Produkten blir oanvändbar
något för tungt.
Skenorna kan lossna från väggen
Produkten blir oanvändbar
''
3 Teleskopskena
4
Funktion
''
Bär upp dörren
''
5 Täckskiva
''
Dörr
6
''
''
7
''
''
Po - Probability of Occurrence
Feleffekt
''
Kontroll
Po S Pd RPN
Utsliten
Reguljära inspektioner
1
5
3
15
Handhavandefel
Står i manualen
2
5
1
10
Utsliten
Reguljära inspektioner
1
6
3
18
Handhavandefel
Står i manualen
2
6
1
12
Täckskivan lossnar från ramen
Täckskivan lossnar från ramen man hängt
något för tungt.
Produkten blir oanvändbar
Utsliten
Reguljära inspektioner
1
6
5
30
Produkten blir oanvändbar
Handhavandefel
Står i manualen
2
6
1
12
Täckskivan passar inte på grund av fukt
Produkten blir oanvändbar
Handhavandefel
Står i manualen
1
3
1
3
S - Severity
''
Felorsak
Pd - Probability of detection
RPN - Risk Priority Number
A
B
C
D
E
F
G
H
2000
4
4
1977.54
23
80
300
2
55
2
1512.08
1906.65
36.65
183.76
26.65
3
1503.08
3
6
911.31
23.54
8
611.54
6
Unfolded view
Scale: 1:10
1
Isometric view
Scale: 1:20
This drawing is our property.
It can't be reproduced
or communicated without
our written agreement.
DRAWN BY
Christoffer
DATE
DESIGNED BY
DATE
XXX
G
DRAWING TITLE
Skåpvägg
1
2015-05-20
CHECKED BY
XXX
H
DATE
DASSAULT SYSTEMES
XXX
XXX
SIZE
A3
SCALE
DRAWING NUMBER
REV
Product1
1:10 WEIGHT(kg) 23,805
B
X
SHEET
A
1/8
A
B
C
D
E
F
G
H
7
10.77
15.77
38.31
B
352.77
3
A
Detail A
Scale: 2:5
48.77
401.54
3
3.77
48.77
19.54
4
648.77
34.54
4
685.08
198.77
8
498.77
2
2
3.77
Unfolded view
Scale: 1:5
1
3.77
Detail B
Scale: 2:5
Isometric view
Scale: 1:10
This drawing is our property.
It can't be reproduced
or communicated without
our written agreement.
DRAWN BY
Christoffer
DATE
DESIGNED BY
DATE
XXX
G
DRAWING TITLE
Golv
1
2015-05-20
CHECKED BY
XXX
H
DATE
DASSAULT SYSTEMES
XXX
XXX
SIZE
A3
SCALE
DRAWING NUMBER
REV
Product1
1:5 WEIGHT(kg) 2,098
B
X
SHEET
A
2/8
A
B
4
7
10.77
15.77
19.54
C
38.31
4
648.77
34.54
D
E
F
G
H
685.08
87.77
48.77
3.77
D
3
Detail C
Scale: 2:5
98.77
50
2
C
150
450
8
48.77
313.77
352.77
3
401.54
50
2
Unfolded view
Scale: 1:5
3.77
Isometric view
Scale: 1:10
1
3.77
This drawing is our property.
It can't be reproduced
or communicated without
our written agreement.
Detail D
Scale: 2:5
DRAWN BY
Christoffer
DATE
DESIGNED BY
DATE
XXX
G
DRAWING TITLE
Tak
1
2015-05-20
CHECKED BY
XXX
H
DATE
DASSAULT SYSTEMES
XXX
XXX
SIZE
A3
SCALE
DRAWING NUMBER
REV
Product1
1:5 WEIGHT(kg) 2,067
B
X
SHEET
A
3/8
A
B
C
D
E
F
G
H
4
548.16
539.16
4
530.16
505
425
345
265
185
3
50.33
3
105
41.33
25
37.16
25.16
64
13.16
6.84
6
9
2
Unfolded view
Scale: 1:2
Isometric view
Scale: 1:5
This drawing is our property.
It can't be reproduced
or communicated without
our written agreement.
DRAWN BY
1
Christoffer
DATE
DESIGNED BY
DATE
XXX
G
2
DASSAULT SYSTEMES
DRAWING TITLE
L-fäste
1
2015-05-21
CHECKED BY
XXX
H
DATE
18
XXX
XXX
SIZE
A3
SCALE
DRAWING NUMBER
REV
Product1
1:2 WEIGHT(kg) 0,441
B
X
SHEET
A
4/8
A
B
C
D
E
F
G
H
4
4
R2
25
3
R 10
.5
20
60
20
3
1:2
500
Scale:
2
2
R5
This drawing is our property.
It can't be reproduced
or communicated without
our written agreement.
DRAWN BY
1
David Mårlind
DATE
DESIGNED BY
DATE
XXX
G
DRAWING TITLE
2015-05-24
CHECKED BY
XXX
H
DATE
DASSAULT SYSTEMES
XXX
XXX
SIZE
Klädstång
DRAWING NUMBER
A3
SCALE
1
REV
XXX
1:5 WEIGHT(kg)
B
XXX
X
SHEET
A
5/8
4
18
95
A
B
C
D
E
F
G
H
244
95
4
3
4x
.
R2
3
5
25
1948
3
25
44
903
8x R
103
18
56
A
2
98
44
2
Detail A
Scale: 1:2
This drawing is our property.
It can't be reproduced
or communicated without
our written agreement.
DRAWN BY
1
David
DATE
DESIGNED BY
DATE
XXX
G
DRAWING TITLE
XXX
2015-05-24
CHECKED BY
XXX
H
DATE
DASSAULT SYSTEMES
XXX
XXX
SIZE
DRAWING NUMBER
A3
SCALE
1
REV
XXX
1:10 WEIGHT(kg)
B
XXX
X
SHEET
A
6/8
A
B
C
D
E
F
G
H
4
60
1995
2
3
15
15
135
9
0
4
R 100
R6
Detail B
Scale:1:5
3
Detail A
Scale: 1:2
27.88
2
2
B
This drawing is our property.
It can't be reproduced
or communicated without
our written agreement.
1
A
DRAWN BY
DATE
David Mårlind
2015-05-24
CHECKED BY
DATE
DESIGNED BY
DATE
XXX
XXX
H
G
XXX
XXX
DASSAULT SYSTEMES
DRAWING TITLE
SIZE
XXX
DRAWING NUMBER
A3
SCALE
1
REV
XXX
1:1 WEIGHT(kg)
B
XXX
X
SHEET
A
7/8
A
B
C
D
E
F
G
H
4
4
3
300
3
2000
Front view
Scale: 1:10
2
2
This drawing is our property.
It can't be reproduced
or communicated without
our written agreement.
DRAWN BY
1
Christoffer
DATE
DESIGNED BY
DATE
XXX
G
DRAWING TITLE
2015-05-23
CHECKED BY
XXX
H
DATE
DASSAULT SYSTEMES
XXX
XXX
SIZE
Täckplatta
DRAWING NUMBER
A3
SCALE
1
REV
XXX
1:10 WEIGHT(kg)
B
XXX
X
SHEET
A
8/8
Christoffer Rydström
CAD-tekniker
Högskolan i Halmstad 2015
David Mårlind
CAD-tekniker
Högskolan i Halmstad
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3
Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad
Telefon: 035-16 71 00
E-mail: [email protected]
www.hh.se