1. No category

Kandidatexamen i Designteknik
Textilhögskolan
2015-06-16
2015.17.13
Passforms- och storleksanalys.
Sara Johansson
- en studie om hur passform och plaggmått skiljer sig mellan olika företag ur ett kundperspektiv.
1
Sammanfattning
Arbetet är en kandidatuppsats inom programmet designteknik. Studien är en passforms och
storleks analys som gjorts mot ett svenskt modeföretag. Företagets passform har undersökts
och jämförts internt och externt mot konkurrerande företag. Detta undersöks genom en
marknadsanalys, då liknande plagg med samma passform ska avmätas och avprovas i
grundstorlek. En litteraturstudie är gjord inom ämnena; vad kvinnor tycker om passform och
storlekssystem i dagens butiker samt vad som bidrar till god passform.
Resultatet av arbetet är att företaget har mindre storlekar än hälften av de jämförande
företagen. Företagets problemområde är främst kring bysten då insnitt och skärningar på
plaggen ej är utförda korrekt. Om detta förbättras skulle det resultera i att företagets plaggmått
skulle stämma bättre överens med de jämförande företagens plagg samt att passformen på
företagets plagg skulle förbättras. Jämförelsen inom företagets trikåplagg och vävda plagg var
att midjevidden skiljde sig passformsmässigt. Dock så skulle arbetet och undersökningen
behöva utökas innan företaget bestämmer sig för att förstora sina storlekar eller ändra
plaggmått. Till att börja med skulle jag uppmuntra företaget till att förbättra passformen kring
bysten och se över midjeviddsmåtten.
Nyckelord
Plaggmått, Storleksanalys, Passform, Passformsanalys, Måttlista.
Abstract
The study is a bachelor thesis within the programme design technology. The study is a size
and fit analysis in collaboration with a Swedish fashion brand. The fit of the garments has
been compared internally and externally against other brands. The study started with a market
analysis, when similar cloths within the same fit category, is measured and tested in the basic
size. A literature study is done in the subjects; what female thinks about garment fit and size
systems in today's stores and which the key factors is that achieves good fit in garments.
The result of the study is that the brand has smaller sizes than most of the compared brands.
The biggest problem was around the chest, where darts and cuts was not made correctly. If
this would be improved the brand's cloths would be more similar to the compared brands. The
comparison within the brand's weaved and tricot garments was the ease of the waist
measurement. Before the brand decides to change their size system or measurements the study
needs to be enlarged. First I would promote the brand to improve cuts and darts in the bust
area and look over the ease differences of the waist in the tricot and weaved garments.
Key words
Garment measurements, Size analysis, Fit, Fit analysis, Measurement chart.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................................... 1
Nyckelord ............................................................................................................................... 2
Abstract ...................................................................................................................................... 2
Key words .............................................................................................................................. 2
Bilageöversikt............................................................................................................................. 4
Figurförteckning ......................................................................................................................... 4
Tabellförteckning ....................................................................................................................... 4
Förord ......................................................................................................................................... 5
Inledning..................................................................................................................................... 6
Bakgrund ................................................................................................................................ 6
Problemformulering ............................................................................................................... 6
Syfte ....................................................................................................................................... 6
Frågeställningar ...................................................................................................................... 7
Avgränsningar ........................................................................................................................ 7
Litteraturstudie ........................................................................................................................... 8
Passform ................................................................................................................................. 8
Storlekssystem ........................................................................................................................ 8
Plaggmått och rörelsevidd ...................................................................................................... 9
Skillnader av stickade och vävda produkter. ........................................................................ 10
Metod ....................................................................................................................................... 11
Litteraturstudie ..................................................................................................................... 11
Studiens process ................................................................................................................... 11
Studiens plagg och fokusområde.......................................................................................... 13
Resultat ..................................................................................................................................... 15
Företagets vävda plagg jämfört med de konkurrerande företagens vävda plagg ................. 15
Företagets trikåplagg jämfört med konkurrerande företags trikåplagg ................................ 17
Företagets vävda plagg jämfört med Företagets trikåplagg ................................................. 18
Diskussion ................................................................................................................................ 20
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 20
Metoddiskussion................................................................................................................... 22
Slutsats ..................................................................................................................................... 23
Slutord och förslag till framtida forskning ............................................................................... 24
Källförteckning......................................................................................................................... 25
3
Bilageöversikt
Bilaga 1. Plaggskiss och måttangivelser…………………………………………………...…27
Bilaga 2. Plaggmått av studiens vävda plagg…………………………….……………...…28
Bilaga 3. Plaggmått av studiens trikåplagg…………………….....……..…………………29
Bilaga 4. Information om studiens vävda plagg……………………………………………30
Bilaga 5. Information om studiens trikåplagg…….......……………………………………33
Figurförteckning
Figur 1. Från kroppsmått till plaggmönster. .............................................................................. 9
Figur 2. Skillnader i konstruktion av vävda respektive stickade plagg. .................................. 10
Figur 3. Förklaring av ID-nummer. ......................................................................................... 12
Figur 4. Plaggskiss av klänningsmodellen som ska undersökas. ............................................ 13
Figur 5. Bystinsnitt och -skärningar hos Företagets vävda plagg samt förbättringsförslag
markerat med rött. .................................................................................................................... 16
Figur 6. Faktisk bystvidd och bystvidds placering från inre axelpunkt och ärmhål. .............. 16
Figur 7. Bystinsnitt och -skärningar hos Företagets trikåplagg samt förbättringsförslag
markerat med rött. .................................................................................................................... 18
Tabellförteckning
Tabell 1. H&M, Lindex, Cubus och Seppäläs kroppsmåttlista för grundstorlek. ..................... 8
Tabell 2. Kroppsmåttlista provpersoner .................................................................................. 13
Tabell 3. Kroppsmått för numeriska storlekar hos jämförande företag ................................... 15
Tabell 4. Vävda plaggmått utifrån studiens första generella mätning ..................................... 15
Tabell 5. Studiens vävda plaggmått ......................................................................................... 17
Tabell 6. Kroppsmått för alphanumeriska storlekar hos jämförande företag .......................... 17
Tabell 7. Studiens trikåplaggmått ............................................................................................ 18
Tabell 8. Studiens interna jämförelse av Företagets trikå och vävda plaggmått ..................... 19
4
Förord
Detta arbete är ett kandidatarbete, 15 hp inom Designteknik. Studien är en storleks- och
passformsanalys med fokus på en figurnära överdel. Studien har varit väldigt spännande att
utföra, eftersom det har inneburit analys av måttlistor och plagg. Detta har medfört mycket
reflektion kring hur mått hänger ihop och lärdom om vad som är viktigt för att uppnå god
passform.
Jag vill tacka företaget som arbetet gjorts mot, då jag fått tillgång till mycket kunskap och
samtidigt haft förtroende för mitt arbete då jag fått ta egna beslut på vägen. Särskilt tack till
mina handledares som engagerat sig under arbetsprocessen. Ett sista tack till provpersonerna
som ställt upp i studien.
Sara Johansson
2015-06-07
5
Inledning
Studien kommer att undersöka hur storlekar och passform skiljer sig åt mellan olika
klädesföretag samt internt inom ett företag. Detta ska undersökas genom en marknadsanalys,
då liknande plagg med samma passform ska avmätas och avprovas i grundstorlek. En
litteraturstudie ska göras inom ämnena; vad kvinnor tycker om passform och storlekssystemen
i dagens butiker samt vad som bidrar till god passform. Studien kommer att genomföras
tillsammans med ett svenskt klädesföretaget, vars plagg kommer att jämföras mot andra
företags plagg samt att en intern jämförelse kommer att ske, då företagets trikåplagg ska
jämföras mot deras vävda plagg. Studiens fokus företaget kommer i resterande rapport
benämnas som Företaget med versal.
Bakgrund
Arbetet kommer att ske i samarbete med ett klädesföretag som har fokus på damkläder.
Företaget arbetar enbart med plaggmåttlistor, plaggskisser och specifikationer med
information om exempelvis tyg, tillbehör och färger som skickas till leverantörer. Vilket gör
plaggmåttlistan extra viktig, då detta är Företagets enda sätt att styra hur plaggets passform
kommer att bli.
Företagets kunder upplever att Företagets vävda plagg är mindre än deras trikåplagg samt mot
konkurrerande företags vävda plagg. Enligt Laitala et. al. (2011) studie identifierar sig
kvinnor ofta med sin storlek och skulle ett plagg vara för litet i den storleken som vanligtvis
köps, väljer flera kvinnor att inte köpa plagget. En annan studie gjord av Apeagyeis (2007) tar
upp att vissa företag aktivt valt att förstora sina storlekar, så att kunderna kommer i en mindre
storlek vilket leder till nöjda kunder. Utifrån denna forskning vill Företaget se hur
konkurrerande företag valt att göra med sina storlekar.
Studien kommer endast undersöka passformen av överkroppen och ha fokus på måtten kring
ärm, axlar, bysten och midjan. Plaggen inom Företaget kan delas in i kategorierna; figurnära
passform, lösare figurformad passform och vid passform. Enligt en artikel av Gill (2011)
består plaggmått av kroppsmått och rörelsetillägg, som delvis består utav design och utseende.
Denna studie kommer ha fokus på den figurnära passformen, då de andra passformerna kan
vara svåra att jämföra sinsemellan, eftersom de handlar mer om utseende och hur designern
vill att plagget ska upplevas.
Problemformulering
Utifrån att kvinnor identifierar sig med sin klädesstorlek och inte gärna går upp en storlek,
vore det intressant att se hur svenska företag idag valt att benämna sina storlekar. Studiens
fokus Företag har hört att deras kunder upplever att de behöver byta storlek beroende på om
plagget är av trikå eller vävt, samt att kunderna upplever Företagets storlekar som mindre
jämfört med andra företag.
Genom att jämföra Företaget med andra företag på den svenska marknaden, kan man se om
det finns skillnader på hur företagen valt att presentera sina kroppsmåttlistor till deras
storlekssystem, samt se hur deras plaggs passform och plaggmått skiljer sig.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka Företagets passform i grundstorlek internt och externt mot
andra företag.
6
Frågeställningar
Hur förhåller sig Företagets passform i grundstorlek storleksmässigt mot andra företag?
Hur förhåller sig Företagets passform i vävda plagg i jämförelse med Företagets passform i
trikåplagg?
Vad är det som gör att Företagets kunder upplever de vävda plaggen som mindre?
Vad behöver Företaget jobba på för att förbättra plaggens passform och storleksnumrering åt
kund?
Avgränsningar
Studien kommer ta upp en klänningsmodell i grundstorlek, andra plagg, passformer eller
storlekar kommer ej att undersökas. Studien kommer att koncentreras till passformen kring
överkroppen och ej mått nedanför midjan.
7
Litteraturstudie
I litteraturstudien ges en beskrivning av vad kvinnor tycker om passformen i dagens butiker
och vad som bidrar till god passform. Studien tar även upp information om plaggmått och hur
det skiljer sig mellan vävda plagg och trikåplagg.
Passform
Enligt Keiser och Garner (2012) är kundernas största problem att kläder har dålig passform.
Författarna förklarar att god passform beror på fem kriterier; trådrak, släthet, linje, balans och
rörelsemån. Trådrak är en viktig aspekt då det bestämmer hur tyget faller, skulle plaggdelarna
ej ha rätt trådrak medför det plagget kan vrida sig eller hänga ojämnt. Släthet menas att
plagget har rätt storlek och mått, så att inga veck bildas som visar på att plagget är för litet
eller för stort. Med linje menas att plaggets sömmar är i linje horisontellt och vertikalt, men
även att bystinsnitt är riktat mot bystpunkten men utan att insnittet slutar på bystpunkten eller
går förbi. Balans betyder att plagget är harmoniskt och ser jämnt ut från alla vinklar. Rätt
rörelsemån gör att plagget får rätt utseende och gör plagget bekvämt för bäraren.
Storlekssystem
Storleksnumrering har en stor inverkan på kvinnor, enligt Laitala et. al. (2011) är det inte bara
en siffra utan att kvinnor identifierar sig ofta med sin storlek. Skulle ett plagg vara för litet i
den storleken som vanligtvis köps, väljer flera kvinnor att inte köpa plagget. Apeagyeis
(2007) beskriver att vissa företag aktivt valt att förstora sina storlekar, så att kunderna
kommer i en mindre storlek vilket leder till nöjdare kunder.
Enligt Chapmans (2002) undersökning om kvinnors upplevelse av passformen på
konfektionerade plagg är över 50 % missnöjda. Författaren skriver att 30 % av de tillfrågade
returnerar sina köp från kataloger eller internet för att passformen inte var bra. Apeagyeis
(2007) skildrar i sin studie att 77 % har problem med att finna kläder som har bra passform,
exempelvis hade 21 % passformsproblem kring bysten och 26 % hade besvär att finna kläder
med bra passform kring midjan. I undersökning tyckte 91 % av de tillfrågade att
klädesmärken hade olika storlekstabeller. Laitala et. al. (2011) har i en studie intervjuat 2834
personer varav 81 % kvinnor om vad de tänker om butikernas storlekssystem och deras
konsumentvanor kopplade till storlekssystem. 98 % av de tillfrågade kvinnorna upplever att
klädeskedjor har olika storlekssystem och att de tillfrågade upplever att de behöver byta
storlek beroende på vilken butik de besöker. Undersökningen är gjord utifrån de nordiska
klädkedjorna; H&M, Cubus, Lindex och Seppälä och i dessa butiker mäts 304 stycken byxor.
Resultatet av mätningen var att midjemåttet skiljde upp till 15 cm på storlek C38. Nedan syns
en tabell med storleksangivelser från företagens hemsidor som åskådliggör skillnaderna i
kroppsmåttlistorna. I studien jämfördes fyra företag, tre av företagen hade samma
kroppsmåttlista för en storlek 38, medan Cubus utmärker sig med att ha fyra cm större
kroppsmått än de övriga företagen, tabell 1. (H&M u.å.; Cubus u.å.; Lindex u.å.; Seppälä u.å.)
Företag
Företag
Storlek
Byst
Byst
Midja
Midja
Stuss
Stuss
H&M
H&M
Lindex
Lindex
Cubus
Cubus
Seppälä
Säppälä
Tabell 1. H&M, Lindex, Cubus och Seppäläs kroppsmåttlista för grundstorlek.
38
38 3838 3838 3838
88
88 8888 9292 8888
72
72 7272 7676 7272
96
96 9696 100
100 9696
8
Plaggmått och rörelsevidd
Plaggmått är en ekvation som består av kroppsmått och rörelsetillägg. Rörelsetillägg kan delas
in i två grupper komfort och design. Tillägget inom komfort görs för att plagget ska bli
bekvämt och ge rörelsefrihet för bäraren och det tar även hänsyn till tyget, då tjockare tyger
kräver mer rörelsetillägg och tunnare tyger mindre rörelsetillägg. Har tyget stretch tas även
det in i beräkningen och stickade tyger kan ha negativt tillägg. Komfort-rörelsetillägget och
kroppsmått utgör grundmönster och tillägg gjort för design görs på plaggmönster. (Glock &
Kunz 2005) Detta är även något Myers-Mcdevitt (2009) bekräftar och hon tillägger att det går
trender även i rörelsetillägg, samt betonar att det är viktigt att konstruktören vet hur mycket
tillägg som bör göras på respektive mått. Gill (2011) vill däremot dela upp rörelsetillägg i fyra
variabler funktion, komfort, tyg och överdimension, som utöver kroppsmåttet utgör
grundmönstret, figur 1. Till plaggmönstret adderas även tillägg för att få önskat
designutseende. Gill påstår att dessa variabler bör tas i lika stor bejakning som kroppsmåtten
vid konstruktion och att det är viktigt att man som konstruktör förstår hur dessa förhåller sig
mot varandra.
Kroppsmått
+
Tyg
Komfort
Rörelsevidd
Överdimension
Funktion
Grund/blockmönster
+
Design-rörelsevidd
Plaggmönster
Figur 1. Från kroppsmått till plaggmönster.
Gill och Chadwick (2009) har jämfört fem liknande grundkonstruktioner för livgrund tagna ur
konstruktionsböckerna Shoben and Ward 1987, Beazley and Bond 2003, Bray 2003, Aldrich
2004 och Armstrong 2006. Mönstren konstruerades utifrån samma kroppsmåttlista, men fick
olika plaggmått då rörelsetillägget var olika fastän de var klassificerade som samma passform.
Artikeln tar även upp vikten av att en livgrund har rätt ärmhålsdjup för god komfort och hur
ärmhålsdjup kan mätas på person för att jämföras med mönstrets mått. Samt att viddmåtten
övre bröstvidd, övre ryggbredd, byst och midja är de viktigaste plaggmåtten.
9
Skillnader av stickade och vävda produkter.
Stickade tyger har överlag större töjbarhet och elasticitet än vävda tyger. Vilket gör att det
aktuella tygets egenskaper bör tas i beräkning vid konstruktion. Ska kroppsnära plagg
produceras, kan man prova det aktuella tygets egenskaper genom att svepa tyget runt en
provdockas ex. byst och markera tyget. Sedan kan man räkna ut hur mycket negativ
rörelsetillägg som bör användas, genom att jämföra bystvidd och den utmarkerade
tygbredden. Vid konstruktion av elastiska varor jämfört med stumma kan man använda färre
skärningar och insnitt, rakare linjer som höftlinje, ärmhål, ärmkulle och grensöm och även
göra enklare konstruktion av detaljer. (Öberg 1999) Stretch i stickade varor varieras om
stretchen finns i längd- eller viddriktning eller i kombination. Att ett tyg har stretch på skrå är
vanligt förekommande på både vävda och stickade varor. För att få samma uttryck av ett
överdelsplagg i stickat respektive vävt är det viktigt att veta hur mycket stretch tyget har, detta
tar man fram genom att mäta tyget och se hur mycket procentuellt det förstorats vid utsträckt
läge. Joseph-Armstrong (2014) har gjort följande generella guide om det stickade tyget har 18
% - 25% stretch, figur 2. Illustrationens streckade linjer visar ett vävt plaggs mönster medan
de ifyllda strecken visar på det stickade plaggets mönster. Om tyget har 25 % - 50 % bör 1/8
inch läggas till på alla mått.
Figur 2. Skillnader i konstruktion av vävda respektive stickade plagg.
Trikåplagg är mer förlåtande i sin passform än vävda plagg, vilket gör att konsumenter köper
mindre storlekar än vad de egentligen har i trikåplagg. Detta kan göras för att plaggen
fortfarande har en hög rörelsefrihet fastän de har veck som visar på dålig passform. Eftersom
största delen av marknaden idag består av trikåplagg gör att konsumenter har en tendens att
även köpa för små vävda plagg och även då ignorera veck som visar på dålig passform,
istället för att köpa en storlek större och få god passform enligt de fem kriterier som togs upp i
början av litteraturstudien. (Keiser & Garner 2012)
10
Metod
I detta avsnitt ges en redogörelse av hur processen av arbetet och undersökningen gått till.
Studien har både innefattat en teoretisk litteraturstudie samt en praktisk
marknadsundersökning då en plaggtyp har undersökts internt och externt. Litteraturstudien
utgör grunden till arbetet, då den dels tar fram fakta som studien arbetar utifrån samt tar upp
liknade studier som sedan kan användas av vid diskussion av denna studies resultat.
Litteraturstudie
En litteraturstudie görs inom ämnena vad kvinnor tycker om passform och storlekssystemen i
dagens butiker, vad som bidrar till god passform och plaggmått. Informationen från
litteraturstudien kommer användas kring hur resultatet ska genomarbetas och diskuteras.
Ämnena är utvalda dels för att utgöra en grund i arbetet och då definierar begreppet god
passform, vilket är ett begrepp som man kan ha olika åsikter om. Men genom litteraturstudien
beskrivs hur litteraturen definierar god passform och det blir därmed denna studies syn på
begreppet. Litteraturstudien tar även upp hur plagg är uppbyggda med olika rörelseviddtillägg
vilket ringade in vilken passform denna studie ska arbeta kring. Skillnader i konstruktion och
passform mellan vävda plagg samt trikåplagg tas även upp, för att ge en grund till arbetet då
företagets plagg jämförs internt. I litteraturstudien granskas även liknande
markandsundersökningar som även innehåller intervjuer om vad konsumenter tycker om
dagens storlekssystem. Dessa studier lyfter arbetet då man får in konsumenternas åsikter och
syn på dagens storleks och passform i butiker, vilket sedan används för att diskutera studiens
resultat emot.
Studiens process
Studien kommer innehålla tre faser; Företagets vävda plagg kommer att jämföras med de
andra företagens vävda plagg, Företagets trikåplagg kommer att jämföras mot de andra
företagens trikåplagg och som sista del ska Företagets granskas internt, vilket betyder att
Företagets vävda plagg jämförs med deras trikåplagg.
Företagen som undersöks i studien är H&M, Lindex, GANT, MQ, Flash och Gina Tricot,
vilka är utvalda i samråd med Företaget. Urvalsprocessen var att företagen skulle stå för en
bredd, H&M och Lindex är valda för att de har en stor kundkrets och är de största aktören på
den svenska klädesmarknaden. GANT är med i studien för att få med ett exklusivt märke. För
att få in ett mer moderiktat märke valdes att undersöka MQ’s egna varumärke Stockh lm och
365. Flash har en äldre målgrupp och Gina Tricot vänder sig till en yngre målgrupp än
resterande företag i studien, vilket ansågs intressant att ta med.
För att få en grund i arbetet och för att identifiera Företagets passforms- och storleksproblem,
görs en generell marknadsundersökning i butikerna. Genom att granska företagens hela utbud
inom vald produktgrupp, får man en allmän bild av företagens passform. I butikerna mäts
grundmåtten byst- och midjevidd, de provas av en passformsmodell inom storlek 38 och
analyseras av undertecknad samt i vissa fall även extern handledare. Inför
marknadsundersökningen jämförs även företagens kroppsmåttlistor och storlekshänvisningar.
Efter den generella markandsundersökningen, väljs plagg ut i butikerna som representerar
företagens allmänna passform. De utvalda plaggen granskas mer ingående med ytterligare
avmätningar, plagganalyser samt avprovningar. Resultatet från de andra företagen jämförs
med resultatet av Företagets plagg. Utifrån detta kan man se skillnader eller likheter, för att då
se vad Företaget ska eftersträva för att uppnå en god passform.
11
Plaggen kommer att mätas utifrån Företagets plaggmåttlista, med ett tillägg för yttre
ärmhålsdjup, bilaga 1. Vilket lagts till för att visa på det faktiska ärmhålet samt axellutningen,
då Företaget idag har dessa inkluderade i ett mått. Keiser och Garner (2012) uppger att det är
viktigt att precisera vart och hur dessa mått tas och de betonar att nyckelmåtten för
överdelsplagg är halsringning, bystvidd, armhål, ärmlängd, ärmöppning och livlängd bak. Gill
och Chadwick (2009) anser att viddmåtten övre bröstvidd, övre ryggbredd, bystvidd och
midjevidd är de mest relevanta måtten, samt tar även upp vikten av att en livgrund har rätt
ärmhålsdjup för god komfort och rörelsefrihet. Vid avmätningarna kommenteras även
plaggets utseende, konstruktion och material, för att kunna göra en analys av plaggen även om
plaggen har olika elasticitet, fall eller konstruktioner m.m., bilaga 4 & 5. Plaggen får även et
ID-nummer som identifierar företag och plaggtyp, figur 3.
Företag
Plaggtyp
Löpnummer
ID NR
H 2: 2
Företag:
A: Företaget
F: Flash
G: GANT
H: H&m
L: Lindex
T: Gina Tricot
Plaggtyp:
1: Vävd långärm
2: Vävd utan ärm
3: Stickad med ärm
4: Stickad utan ärm
Figur 3. Förklaring av ID-nummer.
Avprovningarna kommer att göras utifrån Liechty et. al. (2010) riktlinjer. Provsektionerna
kommer hållas korta och fokuserade. Avprovningarna kommer ske med passformsmodellens
mått och plaggmåtten tillhands för jämförelse. Vid avprovningarna kommer plagget att
analyseras uppifrån och ned. Alla avprovningar antecknas på ett sammanställt dokument,
bilaga 4 & 5. Vid avprovningen analyseras plaggen framifrån, bakifrån och från sidan, samt
att kärnfrågan är om det är rätt storlek eller om en annan storlek hade föredragits. Vid
avprovningen medverkade undertecknad samt att provmodellerna har kunskap inom
mönsterkonstruktion och konfektion.
Avprovningarna kommer att ske på fyra personer som faller inom Företagets kroppsmåttlista
för storlek 38, tabell 2. Apagayis (2007) skriver att en del av problematiken av att hitta god
passform är att olika kroppsformer finns inom samma storlek. Genom att prova på flera
personer, kan plaggen som analyseras säkerställas att resultatet är en generell åsikt och
innefattar flera kroppstyper. Provpersonernas har analyserats utifrån Liechty et. al. (2010)
system, vilket tar med provpersonens kroppsform som hållning, figurform, balans, proportion
och längd.
12
Provperson A
Provperson B
Provperson C
Provperson D
Tabell 2. Kroppsmåttlista provpersoner
Bystvidd
88
90
87
90
Midjevidd
74
72,5
72
73
Livlängd fram fr mb
49
49
49
50
Livlängd bak
39
38
39
39
Ryggbredd
35,5
37,5
37
38
Bystpunkts fr.
mb/inreaxelpunkt
37/
29
34/
26
34/
24,5
35/
26
Ärmlängd fr. mb
76
78
77
75
Axelvidd fr. mb
19
19
21
20
Överärmsvidd
27
27
23
28
Kroppstyper provpersoner:
Provperson A: Svank, något skolios med olika höjd på axlar.
Provperson B: Rak profil, kurvig.
Provperson C: Rak profil, raka axlar.
Provperson D: Svank, något framåtlutande axlar.
Studiens plagg och fokusområde
Studien kommer att analysera en figurnära passform, då litteraturstudien visar att mycket av
rörelsevidd beror på design och att rörelsevidden skiljer mycket mellan olika
grundkonstruktioner. Genom att arbeta med en kroppsnära passform kan resultaten jämföras
mellan företag med en minimerad risk att designval analyseras. Vald produkttyp är klänningar
med figurnära passform, klänningar både med och utan ärm kommer att jämföras mellan
företagen, figur 4. Illustrationerna är för att ge en bild av rätt modell, klänningar med andra
insnitt och skärningar kommer även att ingå i studien, men gemensamt är att de har en
figurnära passform. Produkttypen klänning är vald, då det är en av Företagets största
produktgrupper.
Figur 4. Plaggskiss av klänningsmodellen som ska undersökas.
13
För att behålla Företagets anonymitet, kommer inga bilder att visas med Företagets plagg,
dessa avprovningar kommer att beskrivas i text. Vissa passformsproblem kommer att
illustreras, vilket inte kommer vara skalenliga utan endast ge läsaren en känsla om problemen
och hur insnitt och skärningar generellt ska se ut för att ge god passform.
Studiens illustrationer, fotocollage och figurer är utformade i Adobes Illustrator. Alla
specifikationer och tabeller är skapade i Microsoft Excel och rapporten är skriven i Microsoft
Word.
14
Resultat
I resultatet ges en beskrivning av undersökningen och vilka problemområden som hittats.
Resultatet är indelat i tre delar, då första delen är när Företagets vävda plagg jämfört med de
konkurrerande företagens vävda plagg, andre delen är när Företagets trikåplagg jämfört med
konkurrerande företags trikåplagg och slutligen när Företagets vävda plagg jämfört med
Företagets trikåplagg.
Företagets vävda plagg jämfört med de konkurrerande företagens vävda
plagg
Då plagg ska jämföras mellan sex olika företag kontrolleras företagens kroppsmåttlista för
numeriska storlekar från respektive hemsida, för att sedan kunna jämföra rörelsevidd och
plaggmått mellan företagen, tabell 3. Man kan se tydliga skillnader då GANT, Flash och Gina
Tricot har större kroppsmått för storlek 38 än Företaget. De har ökat sina storlekar en storlek
då deras storlek 36 i princip samma mått som Företagets storlek 38. Skillnaderna är då endast
på midjevidden och då har Flash 73 cm i midja i storlek 36 jämfört med Företagets midjevidd
på storlek 38 som är 72 cm. Gina Tricot och GANT har båda en mer markerad midja med
endast 70 cm i storlek 36. (GANT u.å.; Flash u.å.; Gina Tricot u.å.; H&M u.å.; Lindex u.å.;
MQ u.å.)
Tabell 3. Kroppsmått för numeriska storlekar hos jämförande företag
Kroppsmått
Storlek
Byst
Midja
Stuss
H&M
Lindex
Flash
GANT
MQ
Gina Tricot Företaget
36 38 40 36 38 40 36 38 40 36 38 40 36 38 40 36 38 40 36 38 40
84
88
92
84
88
92
88
92
96
88
92
96
84
88
92
88
92
96
84
88
92
68
72
76
68
72
76
73
76
79
70
74
78
68
72
76
70
74
78
68
72
76
92
96 100 92
96 100 96 100 103 95
99 103 94
98 102 95
99 103 92
96 100
Studiens första del är en generell jämförelse i butik av vävda plagg, då flera plagg testades av
provperson A och avmättes för att få en generell guide vart företagen ligger måttmässigt,
tabell 4. Vid avprovningen av GANT, Flash och Gina Tricots klänningar kunde man tydligt
uppleva att klänningarna var till en annan kroppsmåttlista, än Företagets kroppsmåttlista.
Flash hade enbart en figurnära klänning i sortimentet. Lindex hade endast ärmlösa klänningar
i sortimentet och den hade generellt sätt 1-2 cm rörelsevidd tillagd i byst- och midjevidd.
H&Ms klänningar hade en bystviddsdifferens på 6 cm i bystvidd, vilket var det företag som
skiljde sig mest internt. Företaget ligger närmast sin plaggmåttlista enligt tabellen, resterande
företag har generellt sett rörelsetillägg i sina plagg.
Tabell 4. Vävda plaggmått utifrån studiens första generella mätning
Plaggmått
Kroppsmått
Storlek
Storlek
½½Byst
Byst
½½Midja
Midja
H&M
H&M
38
38
40,5-46
41-47
36-37
35-37
Lindex
Lindex
38
38
45-46
45-46
36-37
37-38
Flash
Flash
38 /38Small
45
45
40
40
GANT
GANT
38
38
46-48
46-48
36-37
36-37
MQ
MQ
38
38
44-46
44-46
37-38
37-38
Gina
GinaTricot
Tricot
38
38
46-48
48-49
37-39
37-39
Företaget
Företaget
38
38
43-44
43-44
36-38
37-39
Största skillnaden mellan Företaget och resterande företags klänningar var inte måttmässigt
utan passformsmässigt, bilaga 2 & 4. Då Företagets skärningar och bystinsnitt var
felkonstruerade. Det upptäcktes att deras skärningar och bystinsnitt som skulle ge form, var
felplacerade eller ej korrekt gjorda, så att antingen formen hamnade på fel ställe eller inte gav
någon form alls, figur 5.
15
Insnitt förbi bystpunkt.
Åtgärd korta insnitt.
Insnitt ger ej tillräcklig form. Insnitt ger form över bysten.
Åtgärd bredda insnitt.
Skärning ger form över bysten.
Skärning ger ingen form.
Åtgärd forma skärningen.
Figur 5. Bystinsnitt och -skärningar hos Företagets vävda plagg samt förbättringsförslag markerat med rött.
Företagets plagg A2:1 hade en ½ bystvidd på 44 cm, tabell 5. Vilket egentligen är mått som
skulle kunna sitta bra på passformsmodell, eftersom det är samma mått som Företagets
kroppsmåttlista, men istället gav det en tillplattad byst. Vid avprovningen märktes
bystpunkten ut på plagget och bystvidden mättes utifrån E/Bust point placement fr
HPS/armhole och F/Chest width at bust point placement, figur 6. Vilket förklarade den
tillplattade bysten, då det faktiska bystmåttet var 42,5 cm. Klänningen har konstruerats
felaktigt kring bysten och ej ger form åt bysten. Måtten läggs till på plaggmåttlistan, för att
kontrollera faktisk bystvidd för att komplettera måttet D/½ chest width 2 cm fr armhole vars
placering varierar utifrån ärmhålsdjupet.
Figur 6. Faktisk bystvidd och bystvidds placering från inre axelpunkt och ärmhål.
Konstruktionsmässiga passformsproblem var något som ej återfanns på de konkurrerande
företagens vävda plagg. När plaggen från H&M mättes var deras bystvidd mellan 43-47 cm i
bystvidd när måttet togs två cm under armhålet. Jämfört med när måttet togs längs faktiskt
bystpunkt blev det 43,5-45,5 cm, tabell 5. Lindex klänningar hade först bystmått mellan 46-47
cm, vilket sedan uppmättes till 45-46 cm när måttet togs längs bystpunkt. Vilket resulterade i
16
att dessa klänningar kommer närmare kroppsmåtten när bystmåttet mäts på korrekt ställe. Till
skillnad från Företagets plagg vars mått kom längre ifrån kroppsmåtten när det mättes längs
bystpunkt jämfört med ordinarie måttagning två cm under ärmhål.
Lindex använde sig av olika rörelsevidd beroende på tygkvalité, vilket de var ensamma om i
studien då resterande företag hade antingen samma mått för olika tygkvalitéer eller olika mått
inom samma tygkvalité. Majoriteten av de andra företagen i studien använde tyger med mer
fall och med annan känsla än Företaget som till största del använder sig av bomullsväv i
tuskaft i deras vävda klänningar, bilaga 4.
Tabell 5. Studiens vävda plaggmått
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Point of measurement
Shoulders across
Front width 14cm fr HSP
Back width 14cm fr HSP
½Chest 2cm fr armhole
Bust point placement (fr HPS/ fr armhole)
Chest width at bust point placement
Front waist placement HSP to waistline
½ Waist Relaxed/outstretched
Armhole depth fr HSP
Armhole depth fr outer shouler point
Sleeve length fr sh.seam
½ Bicept 2cm fr armhole
½ Elbow at 32 cm from shoulder head
½ Sleeve opening/ Bottom of cuff
Sleeve head height
Sleeve head width 6cm fr top
H 1:1 H 1:2
35
36
33
32
35,5
32
40,5
43
24,5/5 24,5/5
40
42
39
40
37
36
20
21
18
18,5
45
43
13,5
15
11
12,5
10
12
10,5
13
8
8
T 1:1
38
33,5
37
49
26/5
47
39
38
21
18
63
16
14,3
9,5
15
10
A 1:1
36
31
34
44
24,5/4
43
38,5
37
21,3
19
45,5
16
14
12
9
A 1:2 F 2:1 H 2:1 H 2:2
38
35
35
30
32
31,5 33,5
31
33
32
36,5
28
43
45
46
44
25/5 26/5 26,5/4 24,5/4
42
45
45,5 43,7
38
38,5
40
38
36
40
36,5 36,5
23,5 20,7
21,3
22
19
21
19
20
45,5
16
14
13,5
8
-
H 2:3
28
27
27
42,5
25/3
43
36,5
36
24,5
23,5
-
A 2:1 A 2:2
35
37
29
30
32,5
34
44
43
25/4 25,5/4
42
42,5
40
38
39
37
20,5 20,5
19,5
20
-
A 2:3
31,5
33,5
44
44
33,5
38
21
-
Företagets trikåplagg jämfört med konkurrerande företags trikåplagg
Företagens trikåplagg säljs med alphanumeriska storlekar och kroppsmåttlisor för storleken
Small hämtas från respektive hemsida, tabell 6. H&M och Lindex har valt att benämna storlek
Small som storlek 36-38. MQ och Företaget har benämnt dem med måtten mellan storlek 36
och 38. Gina Tricot har sin storlek Small som deras storlek 34-36. Flash har måtten likt
Företagets, H&M och Lindex storlek 38. GANT använder sig ej av alphanumeriska storlekar.
(GANT u.å.; Flash u.å.; Gina Tricot u.å.; H&M u.å.; Lindex u.å.; MQ u.å.)
Tabell 6. Kroppsmått för alphanumeriska storlekar hos jämförande företag
Kroppsmått
Storlek
Byst
Midja
Stuss
H&M
Small
84-88
68-72
92-96
Lindex
Small
84-88
68-72
92-96
Flash
Small
88
72
96
GANT
Small
-
MQ
Small
86
70
96
Gina Tricot
Small
86-88
68-70
93-95
Företaget
Small
86
70
94
Då trikåtyger har en större variation i elasticitet beroende på materialval och sticksätt, gör att
en generell mätning ej kan jämföras utan att information om tyg och konstruktion analyseras.
Vilket gör att ingående mätningar och analys görs direkt. Merparten av analyserade plagg har
ej skärningar eller insnitt, men de har ändå god passform på grund av tygets elasticitet, se
bilaga 3 & 5. Företagets plagg har dock inte samma elasticitet i plaggen, men har istället
insnitt och skärningar som kan ge form. Här återkommer dock Företagets passformsproblem
kring skärningar och insnitt, figur 7.
17
Insnitt förbi bystpunkt.
Åtgärd länga insnitt.
Skärning ger ingen form.
Åtgärd forma skärningen.
Figur 7. Bystinsnitt och -skärningar hos Företagets trikåplagg samt förbättringsförslag markerat med rött.
Även vid avmätning av trikåplaggen mäts de tillagda måtten E/Bust point placement fr
HPS/armhole och F/Chest width at bust point placemen, tabell 7. Dessa har dock inte samma
inverkan som på de vävda plaggen, eftersom plaggen är elastiska och stretchas ut och skapar
form vid behov.
Tabell 7. Studiens trikåplaggmått
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Point of measurement
Shoulders across
Front width 14cm fr HSP
Back width 14cm fr HSP
½Chest 2cm fr armhole
Bust point placement (fr HPS/ fr armhole)
Chest width at bust point placement
Front waist placement HSP to waistline
½ Waist Relaxed/outstretched
Armhole depth fr HSP
Armhole depth fr outer shouler point
Sleeve length fr sh.seam
½ Bicept 2cm fr armhole
½ Elbow at 32 cm from shoulder head
½ Sleeve opening/ Bottom of cuff
Sleeve head height
Sleeve head width 6cm fr top
H 3:1 T 3:1 M 3:1 F 3:1
37,2
35
35
37
31,5 27,5
33
34
35,5 33,5
34
33
42,5
38
41
41
24,5/4,5 24/3 23,5/5 25/4,5
42
37
40,5 40
37,5 38,5
36
39
36,5 33,5
38 36,5
19 21,5
22
21
20
19
18 18,5
25,5
22
46,5 22
15
14
14,5 15
11,5
14
12
11
14
11,5
12
11
13
9,5
9,5
10 10,5
F 3:2 A 3:1
36
33
32
30
33
42
41
25/5
41,5 40,5
35
37
38
39
21
20
19
13
30
15
13
13
10
10,5
-
A 3:2 H 4:1 F 4:1
35
31
31,5
30
27
28,5
32
29
28
40
36,5
40
24,5/4,525/3,5
36
39,5
39
40
38
39
36
32
38,5
20
21
21
19,5
19
19,5
47
14,5
12,5
11
-
M 4:1
31,5
30,5
29,5
44,5
26/7
43
38
39
20
18
-
T4:1 A 4:1
27
35
27
30
26
31
35,5
40
25/5,5
35
40
34
33,5
37
20,5 20,5
21,5
-
Företagets vävda plagg jämfört med Företagets trikåplagg
Företagets trikåplagg säljs med alphanumeriska storlekar i storleksspannet XS-XL, då en
Small motsvarar storlek 36-38 i de vävda plaggens. När Företagets plaggmått jämförs mot
varandra är ett genomgående tema att trikåplaggen hade ett negativ rörelsevidd i bystvidd och
sedan ingen eller positiv rörelsevidd i midjan jämfört med Företagets vävda plagg, tabell 8.
Vid avprovning av Företagets trikåplagg kommenterar provpersonerna att plaggen upplevs
tajta över byst och axlar, samtidigt som de upplevs större vid midjan, bilaga 5.
18
Tabell 8. Studiens interna jämförelse av Företagets trikå och vävda plaggmått
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
Point of measurement
Shoulders across
Front width 14cm fr HSP
Back width 14cm fr HSP
½Chest 2cm fr armhole
Bust point placement (fr HPS/ fr armhole)
Chest width at bust point placement
Front waist placement HSP to waistline
½ Waist Relaxed/outstretched
Armhole depth fr HSP
Armhole depth fr outer shouler point
Sleeve length fr sh.seam
½ Bicept 2cm fr armhole
½ Elbow at 32 cm from shoulder head
½ Sleeve opening/ Bottom of cuff
A 1:1
36
31
34
44
24,5/4
43
38,5
37
21,3
19
45,5
16
14
19
A 1:2 A 3:1
35
33
32
30
33
43
41
25/5
42
40,5
38,5
37
36
39
21,3
20
19
30
45,5
16
15
14
13
A 3:2 A 2:1 A 2:2 A 4:1
35
35
37
35
30
29
30
30
31
32 32,5
34
40
44
43
40
25/4 25,5/4
39 42,5
42
40
38
34
40
36
39
37
37
20 20,5 20,5 20,5
19,5 19,5
20
47
14,5
12,5
11
-
Diskussion
I detta avsnitt kommer resultatets olika delar att diskuteras med olika utgångspunker dels mot
litteraturstudien, ur ett kundperspektiv samt vad som kan förbättras hos företaget. Det tas även
upp en metoddiskussion där metodens svagheter samt styrkor diskuteras, samt vilka
förbättringsmöjligheter som finns om en liknande studie ska göras samt vilka avgränsningar
och metodval som lett till studiens resultat.
Resultatdiskussion
Redan vid analys av kroppsmåttlistor kan man se att hälften av företagen i studien valt att
göra sina storlekar större, vilket Apagayis (2007) sagt resulterar i nöjdare kunder. Flash,
GANT och Gina Tricot har valt att ha storlekarna benämnda som en storlek mindre än H&M,
Lindex och Företaget som arbetet görs emot. Dagens storleksbenämningar är ett generellt
system, men företagen bestämmer själva vad storlekarna betyder. Vilket lurar kunden, som
tror att storlek 38 är lika stor överallt. Och sedan varierar det vid alphanumeriska storlekar om
en S är jämförbar med en 34, 36, 37 eller 38, vilket förvirrar kunder ytterligare. Att Företaget
har samma kroppsmåttlista som H&M och Lindex, är positivt då de är de största aktörerna på
den svenska marknaden, vilket resulterar i att många kunder högst troligt även handlar i dessa
butiker.
Under studien upptäcktes att Företagets vävda plagg hade felplacerade insnitt och skärningar
utan form runt bysten, vilket var ett problem som ej återfanns på konkurrerande företags
vävda plagg. Detta resulterade i att konkurrerande företag kommer närmare kroppsmåtten när
bystmåttet mäts på korrekt ställe. Till skillnad från Företagets plagg vars mått kom längre
ifrån kroppsmåtten när det mättes längs bystpunkt från ordinarie måttagning 2 cm under
ärmhål. Keiser och Garner (2012) beskriver att en del av passformen för överdelsplagg är att
bystinsnitt ska vara riktade mot bystpunkt utan att passera den. Genom att förbättra skärningar
och bystinsnitt, så skulle bystvidden förstoras eftersom vidden skulle hamna längs
bystpunkten. Bystpunktens placering var dock något som varierade på provpersonerna, dock
var det generellt så att Företagets placering av insnitt och skärningar medförde att bystvidden
var placerad felaktigt på Företagets klänningar. Det kan vara en god idé att Företaget börjar
mäta av bystvidden på korrekt ställe som ett kompletterande mått till måttlistans Chest 2 cm
fr. armhole.
Jag tror Företaget kan gynnas av att primärt förbättra bystviddsproblemet innan de funderar på
att utöka storlekarna. Då man i dagsläget inte vet vilka mått Företaget kommer hamna på om
vidden läggs på korrekt ställe. Företaget har enligt marknadsundersökningen generellt sett
mindre vävda plagg än de jämförande företagen, som exempelvis Lindex som hade samma
kroppsmåttlista som Företaget men Lindex hade ökat sina plaggmått med 1-2 cm rörelsevidd i
byst- och midjevidd, vilket gör deras kläder större än Företagets kläder. Lindex följer även
Glock och Kunz (2005) metod om att rörelsevidd ska läggas till beroende på tygval. Vilket de
var ensamma om i studien, resterande företag hade antingen samma mått för olika
tygkvalitéer eller olika mått inom samma tygkvalité. Majoriteten av de andra företagens vävda
plagg i studien var att de använde tyger med mer fall och med en annan känsla än Företaget
som till största del använder sig av bomullsväv i tuskaft. Detta kan även vara en faktor som
gör att kunderna upplever Företagets plagg som mindre, att de använder sig av material som
kunderna inte är vana vid.
Skärningar och insnitt kring bysten var ett problem som även återfanns på Företagets
trikåplagg. Visserligen skrev Öberg (2010) att trikåplagg ej behöver insnitt och formade
skärningar, men när trikåplaggen har tillagda insnitt och skärningar, så finns det ingen
20
anledning till att inte utföra dem ordentligt. En anledning till att Företaget bör utföra dem
korrekt är för att Företaget använder sig av trikåtyger med mindre elastan och strech än
jämförande företag. Detta gör att plaggen skulle behöva formen som skärningarna och
insnitten ger. Då de övriga företagen använde sig av tyger med mer stretch i, gör att deras
plagg klarar sig utan insnitt och skärningar, eftersom elasticiteten kan skapa formen istället.
Jämförande företags plaggmått kan vara mindre än Företagets utan att de upplevs mindre vid
avprovning, då man vid konstruktion av plagg gjorda av trikåtyger tar med stretchen i
beräkning likt Öbergs metod som beskrevs i litteraturstudien.
Studien som gjorts stödjer Laitala et. al. (2011) studie om att kunder behöver byta storlek
beroende på vilken butik som besöks, men även att kunder kan behöva byta storlek inom en
butik, i denna studie var det H&M’s sortiment som varierades mest. Vilket högst troligt beror
på att de har störst sortiment med flera avdelningar inom butiken som vänder sig till olika
kundgrupper. Dock så refererar de till samma kroppsmåttlista för samtliga avdelningar på
hemsidan.
Denna studie gav inte lika stora måttskillnader som Laitala et. al. (2011) studie. Detta kan
bero på att denna studie enbart tog upp och jämförde en passform och försökte hitta plagg
som var generella inom butikerna. Utstickande plagg som kunde bero på produktionsfel togs
ej med i undersökningen, då studien koncentrerades till hur företaget förhåller sig generellt
och hur kan det göras mer tillförlitligt. Däremot står det inget i Laitala et. al. (2011) studie
vilken passform eller material i byxorna som jämförs. Vilket betyder att en byxa med hög
midja i ett material med mycket elastan i kan ha jämförts med byxor som ska sitta lågt på
höften i stel denim. Har dessa olika typer av byxor jämförts mot varandra så känns differensen
15 cm naturlig, då midjevidden som mätts längs midjebandet bör vara smalare om den ska
sitta i midjan jämfört med om den ska sitta på höften, samt att stretchiga plagg konstrueras
med mindre mått än stela tyger.
Studiens granskning internt inom Företaget mellan deras vävda plagg och trikåplagg kom
fram till att Företaget hade en generösare midjevidd på trikåplaggen. Detta skulle kunna vara
en designskillnad, det är meningen att klänningarna ska ”släppa i midjan”. Plaggmåttets
midjevidd är dock av samma kroppsmått för en storlek 38 på trikåplaggen, vilket gör att den
effekten ej kommer fram och måttskillnaden var generell för majoriteten av plaggen. Men
designskillnader tror jag kan ligga till grund för att förvirra kunder, problemet kan ligga i att
Företaget har flera olika modeller och passformer, vissa som ska sitta tajt över byst och sedan
sitta lösare i midjan. Medan vissa sitter tajt i både byst och midja, vilket kan förvirra en kund.
Eller att en kund går ner i storlek i en lösare passform och då får ett figurnära plagg och därför
måste gå upp till kundens egentliga storlek när plagg testas inom den figurnära passformen.
Kunder kan ha svårt att se design och passformsskillnader, och då ser plagg som likvärdiga
där designern tänkt något annat.
En del av problematiseringen kan vara att kunder lägger sig inom fel storlek i trikåplaggen,
eftersom de är stretchiga och följsamma likt Keiser och Garners (2012) teori. Och att
kunderna tar en lika för liten storlek i det vävda sortimentet vilket då ej går på eller upplevs
obekvämt. I kombination av att vävda plagg och trikåplagg vanligen har olika
storleksbenämningar och att problemet kan vara att kunden inte vet hur de förhåller sig i
relation till varandra, utan översätter storlekarna på annat sätt en vad storlekstabeller
beskriver. Vilket känns som en naturlig förklaring, eftersom flera av företagen i studien
översatte de alphanumeriska storlekarna olika i förhållande till de numeriska storlekarna.
21
Enligt Laitala et. al. (2010) studie valde kunder att ej köpa plagg om den storlek de vanligtvis
köper är för liten. Vilket betyder att Företaget kanske skulle öka i vinst om de valde att göra
sina storlekar större, då de idag har mindre plaggmått en flera av företagen i studien. Detta
skulle enligt Apagayis (2007) även resultera i nöjdare kunder. Dock kan en förstoring av
storlekarna förvirra trogna kunder, för att undvika det kan Företaget införa större storlekar
systematiskt och ej göra för stora förändringar direkt.
Metoddiskussion
Denna studie undersökte enbart den mest figurnära passformen, vilket ringade in vilka
problemområden och avvikande plaggmått som finns på Företagets figurnära plagg. Men för
att verifiera studien ytterligare hade man behövt ta in fler passformer och plaggtyper. Dock så
har avsmalningen av marknadsanalysen gett resultat, vilket verifierade metoden som effektiv,
eftersom den gav ett tydligt resultat fastän tiden var begränsad.
I studien granskades enbart grundstorlek, vilket gjorde att passformsproblem och
måttavvikelser hittades på grundstorlek. En granskning av Företagets gradering hade behövts
för att se om det är något Företaget kan förbättra av de övriga storlekarna. Detta är dock något
som kan göras efter att Företaget förbättrat passformen på grundstorleken och sedan kan en
liknande analys av andra företags gradering och övriga storlekssystem utföras.
När butikerna valdes till studien, valdes de utifrån att få en bred syn på passform. De hade
istället kunnat väljas utifrån en konkurrensanalys, så att Företagets passform och storlekar
hade jämförts med Företagets konkurrenter. Dock hade det varit svårt att hålla Företaget
anonymt i det fallet, då mer information om Företaget hade behövts utlämnas i rapporten.
I studiens litteraturstudie användes Laitala et. al. (2011), Chapman (2002) eller Apeagyeis
(2007) undersökningar. Ett annat alternativ hade varit att göra egna intervjuer och tagit fram
en egen mer vinklad grund till arbetet. Dock så hade en egen undersökning inte kunnat bli lika
stor och pålitlig som de som nu användes i studien, vilket gör att arbetet känns mer
tillförlitligt nu när deras studier används som grund.
22
Slutsats
Slutsatsen av arbetet är att Företaget har mindre storlekar än flera av de jämförande företagen.
Företagets främsta passformsproblem är kring bysten, då insnitt och skärningar ej är utförda
korrekt. Detta bidrar till sämre passform och mindre plaggmått jämfört med de övriga
företagen i studien. Jämförelsen mellan Företagets vävda plagg och trikåplagg var att
midjevidden skiljde sig passformsmässigt.
Dock så skulle arbetet och undersökningen behöva utökas innan Företaget bestämmer sig för
att förstora sina storlekar eller ändra plaggmått. Till att börja med skulle jag uppmuntra
Företaget till att förbättra passformen kring bysten och se över skillnaderna kring
midjeviddsmåtten på vävda plagg respektive trikåplagg.
23
Slutord och förslag till framtida forskning
Efter avslutad studie uppskattar jag att jag valde ta mig an Företagets förslag om att göra en
passform och storleksanalys. Ämnet har varit väldigt intressant och lärorikt att fördjupa sig
inom som blivande designtekniker.
Arbetet skulle kunna utökas genom att analysera företagens gradering, då det skulle vara
intressant att se hur företagen skiljer sig i de övriga storlekarna. En annan infallsvinkel som
hade varit intressant att undersöka vore att istället för att efterlikna andra företags
storlekssystem, analysera slutkonsument och ge optimerad passform och storlekssystem till
sina kunder.
Något som uppmärksammats under studien är bristen på underlag för hur plagg bör mätas för
att ge optimal passformkontroll av plagg. Då jag under studien upptäckte att bystvidden ej
mäts där bysten är som störst. Att fördjupa sig inom det ämnet hade varit intressant och
gynnat branschen, eftersom måttlistor ofta görs på huvudkontor i Sverige och mycket av
konstruktionen läggs hos leverantörer.
24
Källförteckning
Apeagyei, Phoebe R (2007). Significance of body image among UK female fashion
consumers: The cult of size zero, the skinny trend. International Journal of Fashion Design,
Technology and Education. vol. 4 s. 3-11.
Armstrong, Helen Joseph (2014). Patternmaking for fashion design. 5 uppl. ; international
edition. Upper Saddle River: Pearson Education
Chapman, Katy (2002). Sizing up fit issues, American Association of Textile Chemist &
Coloris. vol. 2, pp. 33-36.
Cubus (u.å.). Storleksguide damöverdelar.
https://cubus.com/sv/Foretaginfo/Kundservice/Produktinformation/Stl-damoverdelar/ [201505-20]
Flash (u.å.). Storleksguide. http://www.flashwoman.se/storleksguide [2015-05-20]
Gant (u.å). Storleksguide. http://www.gant.se/kundservice/storleksguide/ [2015-05-20]
Gill, Simeon. (2011) Improving garment fit and function through ease quantification. Journal
of Fashion Marketing and Management. 2011; 15(2): 228 - 241.
Gill, Simoen. (2009). Determination of functional ease allowances using anthropometric
measurement for application in pattern construction Thesis (PhD). Manchester Metropolitan
University
Gina Tricot (u.å.). Storleksguide. http://www.ginatricot.com/cse/sverige/kundservice/vanligafragor/csecontent-csecustomerservice-csefaq-p1.html?popup=product-sizetable [2015-05-20]
Glock, Ruth E. & Kunz, Grace I. (2005). Apparel manufacturing: sewn product analysis. 4
uppl. Upper Saddle River: Pearson/Prentice Hall
H&M (u.å.). Storleksguide. http://www.hm.com/se/sizeguide/sizeguide_ladies [2015-05-20]
Keiser, Sandra J. & Garner, Myrna B. (2012). Beyond design: the synergy of apparel product
development. 3 uppl. New York: Fairchild
Laitala, K., Grimstad Klepp, I. & Hauge, B. (2011). Materialised Ideals Sizes and Beauty,
Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, vol. 3, pp. 19-41.
Liechty, Elizabeth G., Pottberg, Della N. & Rasband, Judith. (2010). Fitting & pattern
alteration: a multi-method approach to the art of style selection, fitting, and alteration. 2
uppl. New York: Fairchild Books
Lindex (u.å.). Storleksguide. http://www.lindex.com/se/kundservice/storleksguide/dam/
[2015-05-20]
MQs (u.å.). Storleksguide. http://www.mq.se/cmsTextIframe.do?cat_id=5088 [2015-05-20]
25
Myers-Mcdevitt, Paula J. (2009). Complete guide to size specification and technical design. 2
uppl. New York: Fairchild Books
Seppälä (u.å.). Storleksguide. https://www.seppala.fi/asiakaspalvelu/koko-opas [2015-05-20]
Öberg, Inger & Ersman, Hervor (2010). Mönster och konstruktioner för damkläder. 5 uppl.
Stockholm: Natur & kultur
26
Bilaga 1.
Plaggskiss och måttangivelser
A
14 cm f rom HPS
J
B
I
K
C
L
D
M
T
G
Q
V
S
H
N
A
B
C
D
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
R
O
P
Point of measurement
Shoulders across
Front width 14cm fr HSP
Back width 14cm fr HSP
½Chest 2cm fr armhole
Front waist placement HSP to waistline
½ Waist Relaxed/outstretched
Armhole depth fr HSP
Armhole depth fr outer shouler point
Sleeve length fr sh.seam
½ Bicept 2cm fr armhole
½ Elbow at 32 cm from shoulder head
½ Sleeve opening/ Bottom of cuff
Sleeve head height
Sleeve head width 6cm fr top
Neckwidth across
Neckdrop front,
Neckdrop back
TOTAL back length from HSP
Shoulder seam width
27
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
Point of measurement
Shoulders across
Front width 14cm fr HSP
Back width 14cm fr HSP
½Chest 2cm fr armhole
Bust point placement (fr HPS/ fr armhole)
Chest width at bust point placement
Front waist placement HSP to waistline
½ Waist Relaxed/outstretched
Armhole depth fr HSP
Armhole depth fr outer shouler point
Sleeve length fr sh.seam
½ Bicept 2cm fr armhole
½ Elbow at 32 cm from shoulder head
½ Sleeve opening/ Bottom of cuff
Sleeve head height
Sleeve head width 6cm fr top
Neckwidth across
Neckdrop front,
Neckdrop back
TOTAL back length from HSP
Back Waist placement from HSP
Shoulder seam width
H 1:1 H 1:2
35
36
33
32
32
35,5
40,5
43
24,5/5 24,5/5
40
42
39
40
37
36
20
21
18,5
18
45
43
13,5
15
11
12,5
10
12
10,5
13
8
8
21
18,5
9
7
2,5
3
92
92
38
8
10,5
28
9,5
T 1:1
38
33,5
37
49
26/5
47
39
38
21
18
63
16
14,3
9,5
15
10
19
6,5
3
91
A 1:1
36
31
34
44
24,5/4
43
38,5
37
21,3
19
45,5
16
14
12
9
23
14,5
3,5
93
A 1:2 F 2:1 H 2:1 H 2:2
35
35
38
30
32
31,5 33,5
31
33
32
36,5
28
43
45
46
44
25/5 26/5 26,5/4 24,5/4
42
45
45,5 43,7
38,5
40
38
38
36
40
36,5 36,5
22
23,5 20,7
21,3
19
20
19
21
45,5
16
14
13,5
8
23
27
15,5 23,5
14,5
8
11
12,5
3,5
2
2
4
93
95
90
84
39
38
4
H 2:3
28
27
27
42,5
25/3
43
36,5
36
24,5
23,5
17,5
10
3,5
82
38,5
4,5
A 2:1
35
29
32,5
44
25/4
42,5
40
39
20,5
19,5
26,5
12
2,5
92
4,5
A 2:2
37
30
34
43
25,5/4
42
38
37
20,5
20
26
16,5
18,5
97
4,5
29
12
10
99
44
33,5
38
21
31,5
33,5
44
A 2:3
Bilaga 2.
Plaggmått av studiens vävda plagg
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
Point of measurement
Shoulders across
Front width 14cm fr HSP
Back width 14cm fr HSP
½Chest 2cm fr armhole
Bust point placement (fr HPS/ fr armhole)
Chest width at bust point placement
Front waist placement HSP to waistline
½ Waist Relaxed/outstretched
Armhole depth fr HSP
Armhole depth fr outer shouler point
Sleeve length fr sh.seam
½ Bicept 2cm fr armhole
½ Elbow at 32 cm from shoulder head
½ Sleeve opening/ Bottom of cuff
Sleeve head height
Sleeve head width 6cm fr top
Neckwidth across
Neckdrop front,
Neckdrop back
TOTAL back length from HSP
Back Waist placement from HSP
Shoulder seam width
H 3:1 T 3:1 M 3:1 F 3:1
37,2
35
35
37
31,5 27,5
34
33
35,5 33,5
34
33
42,5
38
41
41
24,5/4,5 24/3 23,5/5 25/4,5
42
37
40,5 40
37,5 38,5
36
39
36,5 33,5
38 36,5
22
21
19 21,5
20
19
18 18,5
25,5
22
46,5 22
15
14
14,5 15
11,5
14
12
11
14
11,5
12
11
13
9,5
9,5
10 10,5
26,5 18,5
23
24
6
13,5
17
13
3,5
2,5
2,5
3
92
103
87
90
36,5
5,5
7,5
7
7
29
6
F 3:2 A 3:1
36
33
32
30
33
42
41
25/5
41,5 40,5
35
37
38
39
21
20
19
13
30
15
13
13
10
10,5
30
21
11
15
405
2
94
95
A 3:2 H 4:1 F 4:1
35
31
31,5
30
28,5
27
32
29
28
40
36,5
40
24,5/4,525/3,5
39
36
39,5
40
38
39
36
32
38,5
20
21
21
19,5
19
19,5
47
14,5
12,5
11
24
23
19,5
6,5
9
10,5
2,5 22,5
4
98
82
96
38
4
6,3
5
M 4:1
31,5
30,5
29,5
44,5
26/7
43
38
39
20
18
21,5
15
3,5
82
3,5
T4:1 A 4:1
27
35
30
27
26
31
35,5
40
25/5,5
35
40
34
33,5
37
20,5 20,5
21,5
24
21,5
9
5,5
3
3
95
95
Bilaga 3
Plaggmått trikåplagg
Bilaga 4
Information om studien vävda plagg
Sida 1 av 3
A 1:1 Butik
Företaget
Pris
Material
98% Bomull
2% Elastan
Plaggbeskrivning
Skulle vald plagg/storlek köpas?
3/4 ärm, bystinsnitt fr. sidsöm. Insnitt i
Ja
midjan samt rygg.
Passform
Lite smala insnitt, hade kunnat vara mer form. Men sitter ändå bra att en kund skulle
köpt. Elasicitet i tyget som också bidrar till form.
Passgformsmodell A - tyckte lite högt ärmhål.
Passformsmodell D - tyckte ärmhålet var bra.
A 1:2 Butik
Företaget
Pris
Material
100 %
Bomull
Plaggbeskrivning
Princess skärning, med ärm.
G 1:1 Butik
GANT
Pris
3999
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Princessskärning
G 1:2 Butik
GANT
Pris
1599
Material
100%
Polyester
Plaggbeskrivning
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Bystinsnitt sidsöm, insnitt midja och rygg. Nej, annan kroppsmmåttlista.
H 1:1 Butik
H&M
Pris
399 kr
Material
Plaggbeskrivning
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Fodral, 3/4 ärm, Spets med fodrad body. Nej, för tajt skulle vilja gå upp en storlek.
Princessskärning.
Passform
Förtajt generellt av alla passformsmodeller. En större storlek hade behövts, men
annars var formen i skärningar bra.
H 1:2 Butik
H&M
Pris
499 kr
Material
93 % Bomull
7% Elastan
Plaggbeskrivning
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Figurklänning med 3/4 ärm. Mycket
Nej, tajt över axlar. Annars bra form.
avskärningar.
Passform
Förtajt kring axelpartiet av alla passformsmodeller. Men i övrigt va plagget bra, men
satt tajt. Formen i skärningar bra.
Materialet ej stretchigt.
T 1:1 Butik
Gina Tricot
Pris
399 kr
Material
100 %
Polyester
Plaggbeskrivning
Skulle vald plagg/storlek köpas?
Polo, lång ärm och bystinsnitt från
Nej, märkte att den var till annan
sidsöm. Insnitt i midjan och ryggen.
koppsmåttlista.
Passform
Märkte att den va till annan kroppsmåttlista än provpersonerna. Stor över
axelpartiet, överärm och byst.
Skulle vald plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Sitter ändå bra att en kund skulle köpt.
Skulle vald plagg/storlek köpas?
Nej, annan kroppsmåttlista.
Passform
Provmodellen fyllde inte ut bysten, vilket ledde till att plagget upplevdes för stort
kring byst och axelpartiet. Klänningen satt fast i midjan, gjordes att klänningen ej
placerades där den va tänkt utan axelpartiet åkte upp och låg ej placerat på axel. Ej
god passform, vilket berodde på plaggmåttlistan.
Passform
Provmodellen fyllde inte ut bysten, vilket ledde till att plagget upplevdes för stort
kring byst och axelpartiet. Klänningen satt fast i midjan, gjordes att klänningen ej
placerades där den va tänkt utan axelpartiet åkte upp och låg ej placerat på axel. Ej
god passform, vilket berodde på plaggmåttlistan
30
Bilaga 4
Information om studien vävda plagg
Sida 2 av 3
A 2:1 Butik
Företaget
Pris
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Princessskärning
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Nej.
Passform
Princessskärningen är utan form, vilket gör att bysten plattas till vid avprovning.
Vilket gör att bystmåttet vid bystpunkten är mindre än kroppsmåttet.
A 2:2 Butik
Företaget
Pris
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Princessskärning
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Nej.
F 2:1 Butik
Flash
Pris
499
Material
100%
ekologisk
bomull
Plaggbeskrivning
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Båtringad, bysiinsnitt från sidsöm, insnitt i Ja
midja och rygg.
Passform
Tajtaste passformen i butiken, dock till annan kroppsmåttlista, lite större. Ej så tajt
midja, men bra passform.
H 2:1 Butik
H&M
Pris
299
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Skärningar som skapar form, liknande
Ja
princessskärning.
Passform
Största plaggmåtten av H&M klänningarna, vilket passar Passformsmodell A. Men
Passformsmodell B, anser vara förstor över axlar och byst, men i övrigt fin form.
H 2:2 Butik
H&M
Pris
299
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Princessskärning
Passform
Princessskärningen har form för högt upp. Vilket gör att bystmåttet vid bystpunkten
är förlitet.
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Den klänning från H&M som satt bäst på flest av passformsmodellerna.
31
Bilaga 4
Information om studien vävda plagg
Sida 3 av 3
H 2:3 Butik
H&M
Pris
299
Material
100% Bomull
L 2:1 Butik
Lindex
Pris
499
Material
100%
Polyester
L 2:2 Butik
Lindex
Pris
499
Material
100% Bomull
M 2:1 Butik
MQ
Pris
699
Material
87%
Ekologisk
bomull
Plaggbeskrivning
Princessskärning
Skulle vald plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Bra passform och skärningar, men mått mässigt i litet. Passar passformsmodell B och
C, men förlitet av A och D.
Plaggbeskrivning
Skulle vald plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
45 cm ½ bystvidd, men upplevdes liknande som L2:2. Tunn följsam chiffong och
fodrad med följsam polyester. Bra passform.
Plaggbeskrivning
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Passform
46 cm i ½ bystvidd. i ett tjockt bomullstyg och upplevdes som L 2:1.
Bra passform.
Plaggbeskrivning
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Båtringad, Bystinsnitt från sidsöm samt
Ja
midjeinsnitt.
Passform
Bra passform, skär in lite i ärmhålet på passformsmodell A, men inte värre än att
plagget skulle köpts. Passformsmodell D satt den dock bra på.
32
Bilaga 5
Information om studiens trikåplagg
Sida 1 av 2
A 3:1 Butik
Företaget
Pris
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Inga insnitt, 3/4 ärm
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
A 3:2 Butik
Företaget
Pris
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Princessskärning, 3/4 ärm
F 3:1 Butik
Flash
Pris
349
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Inga insnitt
F 3:2 Butik
Flash
Pris
249
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Båtringad, inga insnitt
H 3:1 Butik
H&M
Pris
299
Material
100%
Polyester
Plaggbeskrivning
3/4 ärm, Bystinsnitt från sidsöm samt
midjeinsnitt.
Passform
Bra passform, inga komentarer.
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
T 3:1 Butik
Gina Tricot
Pris
199
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Inga insnitt, 3/4 ärm
Skulle vald plagg/storlek köpas?
Ja
M 3:1 Butik
MQ
Pris
349
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Inga insnitt, 4/5 ärm
Passform
Bra passform, dock tajtare över byst än vid midjan.
Skulle vald plagg/storlek köpas?
Nej, för passformsskillnader och
tajtheten över axelpartiet.
Passform
Sitter tajt över axlar och upplevs förliten över axelpartiet.
Lagom över byst, åtsittande. Men störe midja. Känns obalancerat.
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Bra, inga komentarer.
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Bra passform, ej tajt men figurnära.
Passform
Bra passform
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Bra passform, tajt men satt bra.
33
Bilaga 5
Information om studiens trikåplagg
Sida 2 av 2
A 4:1 Butik
Företaget
Pris
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Insnitt midja-byst,
F 4:1 Butik
Flash
Pris
199
Material
92% Bomull
8 % Elastan
Plaggbeskrivning
Inga insnitt
H 4:1 Butik
H&M
Pris
149
Material
92%
Polyester
8% Elastan
Plaggbeskrivning
Inga insnitt
M 4:1 Butik
MQ
Pris
399
Material
100% Bomull
Plaggbeskrivning
Princessskärning
T4:1 Butik
Gina Tricot
Pris
179
Material
92% Bomull
8% Elastan
Plaggbeskrivning
Bystinsnitt från sidsöm
Skulle vald plagg/storlek köpas?
Nej.
Passform
Insnittet, slutar långt innan bysten. Hade varit bättre att ta ort och använda
stretchigare tyg eller förlänga.
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Mycket stretch, satt bra.
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Mycket stretch, satt bra.
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Trikå och skärningar som skapade bra passform.
Skulle valt plagg/storlek köpas?
Ja
Passform
Insnitt riktade mot bystpunkt, men de var olika långa, men något testpersonerna ej
komenterade.
Satt bra ändå pga stretchen i plagget.
34
Besöksadress: Skaraborgsvägen 3a

Postadress: 506 30 Borås
35

Hemsida: www.textilhogskolan.se