Handlingar 2015-09-15 - Arvidsjaurs Energi AB Startsida
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Kallelse/föredragningslista Offentligt sammanträde Kommunstyrelsen kallas till sammanträde Allmänheten är välkommen att närvara vid kommunstyrelsens sammanträde under punkterna 1-19. Plats: Förvaltningsbyggnaden, Arvidsjaur, Solstrålen Tid: Tisdag 15 september, 2015, Kl 08.00 Ledamöter kallas Ersättare underrättas Samåkning till sammanträdet ska ske i största möjliga mån. Kl 08.00-09.00 Kl 09.30-10.00 Kl 10.00-10.30 Kl 10.30-11.00 Information från Näringslivskontoret – Näringslivschef Stina Johansson SWOT-analys bredband - IT-chef Glen Eriksson Kommunchefens rapport och bolagsinformation Redovisning - HVB-hemmen Kråkan och Korpens kompetensbas Kl 11.45 Gemensam lunch på Ringelskolan Kl 11.00 Sammanträde Dagordning 1. 2. 3. 4. 5. Upprop Anmälan av jäv Val av protokolljusterare Anmälan av beslut i delegerade ärenden Meddelandeärenden Ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsen 6. Mål- och resursplan 2015 - Centerpartiet 7. Översyn av fördelning av lokalkostnader mellan nämnder (internhyra) och komponentavskrivning 8. Kommunalt driftstöd till Arvidsjaurs Flygplats AB 2015 / 2016 9. Budget år 2016 för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr 10. Återrapportering av uppföljning internkontrollplan 2015-04-30 11. Fritidspolitiskt program för Arvidsjaurs kommun 12. Utvecklingsplan för Nyborgstjärn 13. Struktur för styrande dokument i Arvidsjaurs kommun 14. Förslag till objekt för utförande under 2016 på det kommunala 15. Tillsyn av HVB barn och unga vid Kråkan i Arvidsjaurs kommun - IVO 16. Tillsyn av HVB barn och unga vid Korpen i Arvidsjaurs kommun – IVO 17. Politisk representant i EU-projekt ”SAMLA” (Samverkan kring Arbetsmarknad, Mötesplatser, Lärande och Aktiviteter) 18. Underskrifter på kommunens bankkonton m m. 19. Belysning över återvinningsstation och soptipp i Moskosel (Medborgarförslag) forts. forts. Ärenden som inte är offentliga Ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige 20. Lån till Arvidsjaurs Flygplats för investering i fälthållningsfordon och ramp under 2015 och 2016 Rapporter (inga handlingar) 21. Rapport från kommunstyrelsens ordförande Arvidsjaur 2015-09-10 LOTTA ÅMAN Ordförande Inga Sandström Sekreterare ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-15 4 Ks § Anmälan av beslut i delegerade ärenden Justerandes sign I Delegeringsbeslut som anslagits på kommunens anslagstavla II Övriga delegeringsbeslut Kommunchef Kerstin Olla Grahn Tillsvidareanställning §§ 8-11 2015 Personalchef Ulrica Lundgren Tillsvidareanställning §§ 1-1 2015 Kultur- och fritidschef Kristina Grubbström Tillsvidareanställning §§ 1-1 2015 Socialchef Ann-Sofi Levander Tillsvidareanställning §§ 14-18 2015 Skolchef Annette Rylén Tillsvidareanställning §§ 8-14 2015 Rektor Anneli Andersson Tillsvidareanställning §§ 1-1 2015 Rektor Kristina Johansson Tillsvidareanställning §§ 2-3 2015 Teknisk chef Heikki Kairento Tillsvidareanställning §§ 5-6 2015 Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-15 forts 4 forts. Ks § II Övriga delegeringsbeslut Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman Beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas Justerandes sign §§ 7-9 2015 Kommunchef Kerstin Olla Grahn Medverkan i projekt i den egna verksamheten där ingen medfinansiering finns förutom eget arbete §§ 1-1 2015 Planingenjör – Britta Lundgren Yttrande till polisen ang upplåtelse om offentlig plats §§ 10-11 2015 Enhetsledare Parker Erika Harr Bidrag till enskilda avloppsanläggningar §§ 1-1 2015 Enhetsledare Parker Erika Harr Tillstånd att bedriva skyddsjakt på kommunens mark §§ 1-1 2015 Avfallschef Johan Åberg Beslut om uppehåll i sophämtning §§ 19-20 2015 Projektingenjör Johan Åberg Bostadsanpassningsbidrag upp till två basbelopp §§ 41-45 2015 Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad 2015-09-15 5 Ks § Meddelandeärenden III Meddelandeärenden * - Årsstämmoprotokoll 2015-04-23 Pite Älv Ekonomisk förening * - Slutrapport – Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Hela Sverige ska leva Norrbotten, Länsstyrelsen Norrbotten * - Anvisningsläget för mottagande av ensamkommande barn Migrationsverket * Cirkulär 15:22 - Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB 15) med Brandmännens Riksförbund - Sveriges Kommuner och Landsting * - Remiss – Betänkandet ”Service i glesbygd SOU 2015:35 Näringslivsdepartementet Remissvar från Arvidsjaurs kommun * - Gröna Nyckeltal 2014 Miljökontoret, Arvidsjaurs kommun * - Cirkulär 15:23 - Budgetförutsättningar för åren 2015–2018 Sveriges Kommuner och Landsting * Förlängning av giltighetstiden för undersökningstillståndet Tjappsåive nr 1002 i Arvidsjaur kommun, Norrbottens län Bergstaten * - Justerandes sign Expedierat per e-post om inget annat anges. Beslut om statsbidrag för utarbetande av en lokal överenskommelse om samverkan mellan kommun och arbetsförmedling Delegationen för unga till arbete Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-08 6 Eku § Mål- och resursplan 2015 - Centerpartiet Dnr 00061/2015 041 Kommunfullmäktige fastställde 2015-06-23 § 108 mål- och resursplan för 2016. I planen ingår preliminära driftbudgetramar vilka fastställs slutligt vid fullmäktiges sammanträde i november. Vid sammanträdet lämnade centerpartiet ett förslag till alternativ mål- och resursplan. Kommunfullmäktige beslutade att kommunstyrelsen ska bereda centerpartiets förslag inför slutligt fastställande av driftbudgetramarna i november. Ekonomiutskottet går igenom och diskuterar de olika förslagen i centerpartiets förslag till mål- och resursplan för år 2016. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-09-15 1. 2. Ekonomiutskottet har diskuterat centerns förslag till budget, och föreslår kommunstyrelsen följande; En översyn görs för att utreda storleken på fördelning av lokalkostnader mellan nämnder (internhyra) med anledning av införande av komponentavskrivning. I övrigt lämna centerpartiets förslag till mål- och resursplan för år 2016 utan åtgärd. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Förslag till mål- och resursplan från Centerpartiet Utdragsbestyrkande NJRODLAD POLlrlK Arvldsjaurs kommun Kommuns!yr9!osen 2015 -06- 2 3 CENTERPARTIET onr6 tJ- '/ZO/~ ARVIDSJAUR KRETSEN Sida 1 av 58 Centerpartiet i Arvidsjaurs Mål- och resursplan 2016 och framåt Kommunfullmäktiges mål 2016-2019 Resursplaner - Driftbudget 2016 - Driftbudgetplan 20l7-2018 - I nvesteri ngsbudget 2016-2017 - I nvesteri ngspla n 2016-2020 Centerpartiet i Arvidsjaru Mål- och Resrusplan utgår ifrån eko nomiutskottets förslag t ill Ko mmunstyrelse n. Föränd ri ngar framgå r med Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.se/ arvidsjaur NÄRODLAD POUnK CENTERPARTIET ARVIDSJAUR KRETSEN Sida 2 av 58 Innehållsförteckni ng .Kommunfullmäkti ges mål 2016-1 9 .... .. .. ......... ......... ... .. ............... ........................... .... .. .. ....... ...... ... .. ....... .. 8 Finansiella mål ...... ... ................. ......... ............. .... ........... ....... .. .. ... .. .......... ..... ... ... ............. ... ..... ................... 9 God ekonom isk hushållning - finan siell a mål ..... .... .. ..... ........... ........... .. ......... .... ........ ............... .. .. ... ..... 9 Sammanfattning ... .. ... .... .. ... ......... ... .. ............................................... ... ........ .... .... .... .... .. .... .... .... ... ...... .. 9 Finansiella mål 20 16-20 19 ... .. ..... .. .... ....... .. .. ..... ..... ... .. ............ .... ... .......... ... ............................. ..... .. .. .... 10 Befolkningsutveck ling SeB .............................. .............. ...... .. ............ .... ..... ... .. ... ... .. ....... .... ..................... 12 Löner och pri ser ...... ... .. .. ... .... ... ..... ... ..... ........ .. .. .... .. .. ... .. .. ... .. ...... .... ....... .......... .......... .... .......... ...... .. ... .. .... 13 Övriga utgångspunkter ............................. ..................... ..... .... ... .. ........ ..... .... .... ... ............................. ...... ... 14 Komponentavskrivningar .... .. ... .... .... ..... ........................... .................... .... .... ... ... ..... ... .... .. ..... ... .... ......... 14 Internhyra ..................... .......... ......... ............................. .. ... .. ..... .... ... .... ... ........... ............ .. ... .......... ......... 14 Skatteuttag ...... ....... ... .... ... .... ... ... ... ..... ... ...... ... .. .. .. ..... ...... ....... ....... ............. .......... ........ .... .. .. .. ....... .. .. .... . 14 Kommunstyrlesen ........... ..... ................ ... ..... .. .. .. .. .. ... .. ... ..... .... .. .. .............................................. ... .. .. .. ... 15 Verksamhets ide .... ... ......... ... .. ...... ... ... ......... .... ... ..... ................................... .............. ................... ... ... .. ... 15 Utvecklingstendenser 2016-20 18 ................... .. ......... ... .. ...... .... .. .. ..... ............. .......... ..................... .... .... 15 Verksamhetsförändringar 20 16 ....... ................... ........ .... ...... ... .. .. ...... .. ... ..... ... ... .................................... 15 Driftbudget, tkr ....... ...... ... .... .. .... ... ..... .. ....... ... ..... .................... ........ .......................... ........... ... ...... ... .... .. 16 Investeringsbudget, tkr .... ..... .... .... ..... ..... ..... ... ...... ... .......................................... ....... .................... .... .... . 16 Socialnämnden ....... ..................... ................ ... ... .. ... ... .. .. ... .. .... ... .. ... .. ...... ......... ... ..................... ......... .... ... .. 18 Verksamhets ide ...... .. ... .. ... .. ............ ......... ....................... .... ......... .............. ... .. .... ..... ..... ........ ... .............. 19 Utvecklingstendenser 2016-20 18 .... .... ... .............. .. ............ ............. .... .... .. .. ....... ..... ...... ...... ..... .. ........... 19 Verksamhets förändringar 20 16 ....... ... ..... ....... .... ... ..... ........ .... .. .................................................. .... ... .... 19 Driftbudget, tkr .................... .. ................... .......... .......... ... ... ..... .... ... .............. .... .............................. ... .... 20 Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet .sejarvidsjaul' N~RODLAD POLInK CENTERPARTIET ARVIDSJAUR KRETSEN Sida 3 av 58 Investeringsbudget, tkr ... .......... .. ... .. .. .... ............ ....... .......................................... .................... .. ............. 20 Barn- och utbi ldningsnämnden ...... ....... .... ........... .... ............... ........ ........ ........ .. ..... ........ ..... ....... .. ..... ........ 22 Verksamhetside ....................... ... ............ .. .... ....... ......... .... .. .. ......... ... .. .. ...... ... .. ........ .... ...................... .... 23 Utvecklingstendenser 20 16-2018 ............ .. ................. ....... ............ ....... ........... .... ..... ... .. .. ..... ........ ..... .... 23 Verksamhetsförändringar 20 16 ... .... .... .. ....... ......... ..... ................. ........................... .................... ........... 23 Mål- och res ursplan 201 6 och fram åt ................................ ............ ......... ...... ........ ... ... ... ..... ... ... .. ......... ....... .. ... 26 Milj ö-, bygg- och häl soskyddsnämnden ..................... ..... ... .... .... ......... .. .......... .. .. .. .......... ..... ....... ... ... .. .. ... 26 Verksamhetside ..... .. .... .. .... .. .. .... ... ... .. ... ..... ...... ......... ...... .. .... ... ........... ... ....... ........ ................................. 26 Utvecklingstendenser 20 16-2018 ................................ .. .. .. ... ... .. ... ... ... ... .. .. .. .. .. ......................... ... .. ... ... .. 26 Vi räknar med att göra nya mätningar under år 20 17. Uppskattad kostnad är ca 90 ' , vi lket påverkar ski llnaden mot den preliminära ramen år 201] ... .. .. . . . .. . ...... . ........ . .. . . ... ..... ...... ... .... ......... .. .. ..... .. . .... .. . ......... .. .... ........... 26 Verksamhetsförändringar 2016 ............ .. ............ ...... ..... .. .. .. .. ... ........... ... .............. .................... .. .. .... ..... 26 Stöd fu nkti onen/ekonom i ..... ................... ... ............. .... .... ... .. .. ....... .... ....... ... ................... ........ ... .... ..... 33 Bam- och utbildningsnämnden .. .. .... .. .. .... .................... .. ........ ............. .............. ............ .... .. .............. 33 Social nämnden ........................................... ............ ..... .... .... ... .... ...... ............... .. ... ................. ............ 37 Fritid och ku ltur ..................................................... ...... ... ..... ... ..... .. ... .. ..... .. .. ... ...... ........ ........ .... ... .. .. . 38 Milj ö- Bygg- och hälsoskyddsnänmden .. ... ...... .... ... ........... ............... ........................ .. ......... ............ 38 Centrumbadet ..... .... .... ...... ......... ... ................ ....... ... .. ......... ...... ....... ... ... ....... ... ......... ... .......... ............. 38 IT -Enheten .............. ....... .... ... ......... ... ...... ... ........ .. ... .. ..... ... ............ .. ... ... ................ .......... ..... .............. 39 Kostenheten ... ...... ..... ...... ... .......... ......... ................. .. ...... ............ ... ..... ... ........... ..... ......... .. ..... ............. 40 Fastigheter ................... ....... ...... ........... ... .... ... ........ .. .. .... .. ..... .. ....... .... .. ...... ...................... ........... .... ... 43 KOl11munal ledningsplats, tekniska åtgärder fö r säker ledning - tekniska och IT ....... ........ .. ............ 46 Gatuenheten ........... ..... .................................................... .. .... ..... ... ... ... ....... ... ... .... .... ... .. .... ........... ... ... 48 Park och anläggningar ......... ... ..... ... ................ ....... .. ..................... ... ... ... ........ .. ... .......... ......... ............ 50 Affårsverksamheter ....... .. ... .... ....... ...... ... ... ... .................... ...... .. .. ..................................... ...... ...... ...... 52 Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 3 2 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.sej arvidsjaur N~RODLAD POLlrlK CENTERPARTIET ARVIDSJAUR KRETSEN Sida 4 av 58 Ul. ' n oc r n oc si ,E Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 93332 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail : arvidsjaur@centerpattiet .se www.centerpattiet.sej arvidsjaur N~RODLAD POL/nK CENTERPARTIET ARVIDSJAUR KRETSEN Sida S av 58 an. En litislf,visio fä Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet. sejarvidsjaur NJRODLAD POUnK CENTERPARTIET ARVIDSJAUR KRETSEN Sida 6 av 58 Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpattiet .sejarvidsjaur NÄRODlAD POUnK CENTERPARTIET ARVIDSJAUR KRETSEN Sida 7 av 58 di.rektiv: Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.sejarvidsjaur NÄRODLAD POLITIK CENTERPARTIET ARVIDSJAUR KRETSEN Sida 8 av 58 Kommunfullmäktiges mål 2016-19 Arvidsjaur växer för en hållbar framtid En attraktiv tillväxtkommun Önskat läge Värdegrund Glädje, respekt och professionalitet Vision MEDBORGARE / UTVECKLING / KUND TILLVÄXT EKONOMI MEDARBETARE Kommunfullmäktiges mål: Kommunfullmäktige s mål: Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv arbetsgivare Fokusområde: Fokusområde: Underlätta för näringsliv och företagande Kompetensförsörjning Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Arbetsm iljö Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpattiet.se/arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Finansiella mål God ekonomisk hushållning - finansiella mål Syftet med god ekonomisk hushållning är att kunna bedriva den verksamhet man politiskt har beslutats att genomföra , och inte att få ekonomisk avkastning på skattebeta larnas pengar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin för en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som inryms inom de finansiella målen, det vi ll säga en koppling mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot kommuninvånarna tydligt. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det betyder att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov på kort sikt mot verksamhetens behov på lång sikt. Kommunful lmä ktige fastställer de finansiella målen. Enligt kommunallagen anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning . De ekonomiska målen ska ge handlingsfrihet och bidra till att ekonomi inte kommer att belasta kommande generationer. Arvidsjaurs kommun har en förhå ll andevis god finansiell ställning. Detta är viktigt, eftersom den ger en rimlig handlingsfrihet. Kommunen ska därför sträva efter att bibehålla/förbättra sin fin ansiella ställning . Sammanfattn ing Ekonomin ska ge handlingsfrihet Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Verksamheten ska bedrivas med god ekonomisk hushålln ing och en långsiktigt uthållig ekonomi i balans Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: arvidsjaur@centerpalt iet.se www.centerpaltiet.se/ arvidsjaur Mål- och resursplan Finansiella mål 2016 och framåt Finansiella mål 2016-2019 Årets resultat ska under en mandatperiod i genomsnitt motsvara l % av skatteintäkterna . Volymökningen av verksamhetens nettokostnader per år ska inte vara högre än skatteunderlagets ökning. Ett överskott i verksamheten skapar politiskt handlingsutrymme och möjliggör bland annat fortsatta satsningar och nyinvesteringar. Det är väsentligt att ha en god kostnadskontroll på verksamheten . Verksam hete ns nettokostnader kan på lä ngre sikt inte öka snabbare än skattei ntäkterna. Genom att in te förbruka alla skatteintäkter i den ordi narie verksam heten skapas förutsättningar för att: Skapa utrymme för oförutsedda kostnader Vidmakthålla an läggningsti llgå ngar Klara pensionsåtaganden I beräkningen av budgetramar ska tas hänsyn t ill demografiska förändringar och på så sätt göra det möjligt att flytta resu rser från verksam heter där efterfråga n och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov öka r. Att se kostnadsförändringen över en längre period gör det möjligt att planera mer långsiktigt och inte enbart följa de årliga svängni ngarna i skatteunde rl aget . Soliditeten ska ll uppgå till minst 65 % innan 2019. Eget kapital skall se nst stort som den utestående ansvarsförbindelsen för pen sioner. 2019 vara minst lika En ekonomisk stab ilitet krä vs för att kommunen ska klara framt ida utmani nga r bland annat i form av pensionsutbeta In inga r. Soliditeten visar hu r stor del av kom munens ti llgånga r som finansieras med egna medel dvs . det egna kapitalet ställt i relation till kommunens totala tillgångar. Det egna kap ita let öka r om årets resultat är positivt. Men för att uppnå ökad solid itet måste även balansen mella n t illgånga r och skulder up prätthå llas eller förbättras. Med öka nde investeri ngsvolymer ökar värdet av kom mu nens anläggningstillgångar. Detta inn ebä r också ökade kost nader för avskrivn inga r. Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 3 2 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.se/ arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Finansiella mål - Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet bör inte utan särskild prövning ske med externa medel. En investering kan ha en livslängd på uppemot 100 år. Därför måste man vid investeringstillfället inte bara bedöma det omedelbara behovet, utan också försöka beräkna vad investeringen betyder för kommande generationer. När befolkningsunderlaget minskar blir det viktigare att inte binda upp kommande generationer med stora fasta kostnader i anläggningar. Detta gä ller även kommunens bolag. Kommunens fin ansiella ställning är god . Inga långfristiga skulder finns . Extern upplåning bör undvikas så långt kan ske. Då metod för komponentavskrivningar en ligt regelverk K3, införs ersätts tidigare driftskostnader för reinvesteringar med investeringar. Kostnaden fördelas på så sätt framåt i tiden. För avgiftsfinansierad verksam het och för de kommunala företagen upprättas särskilda investeringsbudgetar . Kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte förorsakas onödiga kostnader. Kommunens fastigheter och anläggningar ska underhållas så att värdet inte försämras. Stora summor ligger bundna i kommunens anläggningar och fa,rioh.tI brister kommer värdet att försämras och förkortas. rh~å;;ll~e~tEii!iii göras i kommunens budget så attl=~u~n~d!e~ u år till genomsnittet i riket. [ Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] wvvw.centerpartiet.se/ arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Befolkningsutveckling SeB Antal Personer 6 500 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 6 450 ---------------------------- 6 400 ------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- 6 350 - -------- --- --------------------------------------------------------------------------6 300 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 6 250 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------.----------.------ 6 200 ----------------- ------------------------------------------------------------------------------. -.-------------------------------------------- 6 150 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 6100 +-_r-,--.~._._~-.__r-r__.~-.__.-.__.-r__.~-.__.__, 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 203 1 2033 _ Folkmängd Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Är Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.se/arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Löner och priser Prisindex kommunal verksamhet 2012 2013 20 14 201 5 2016 20 17 Personalkostnad 2,8 2,7 2,6 3 3,2 ].S Övrig förbru kn ing 1,6 1,1 1,5 2,2 2,4 2,7 2 , 20% 2,20% 2,80% 3,00% 3,20% Prisindex kommunal verksamhet Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.sej arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Övriga utgångspunkter Komponentavskrivningar Ersättning/komplettering av inventa rier ska som huvudregel har tidigare räknats som underhåll. Från och med 20 1 5 skal l ersättning/ utbyte/ reinvestering betraktas som en investering . Utbytt del utrangeras därvid. Invester ingsbudget ska upprättas under våren fö re budgetå ret . Investeringsbudget ska innehålla budget för investeringsobjekt under de två kommande åren samt en mer övers iktlig investe ri ngs plan för ytterligare tre år. Investeringsbudgeten ska delas upp i ska ttefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar. Förändring för ett längre planeringsperspektiv särski lt med tanke på upphand lingsförfarandet . Skatteuttag Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpmtiet.sejarvidsjaur Mål och resursplan 2016 och framåt Kommunstyrlesen Verksamhetside Kommunstyrelsen arbetar utifrån fullmäktiges vision om att Arvidsjaur växer för en hållbar framtid med ett önskat läge om att vara En attraktiv tillväxtkommun. Arbetet utgår från värdegrunden om Glädje, Respekt och Professionalitet. Kommunstyrelsens förvaltning svarar för kommunövergripande stödprocesser inom ekonomi, personal, IT, information och administration samt egen kärnverksamhet i form av kommunalteknik och samhällsbyggnad, ku ltur och fr itid, arbetsmarknad och integration samt näringsliv och turism. Inom arbetsmarknads- och integrationsområdet kan vi se att de personer som skrivs in i verksamheterna har allt större behov av kva lificerade insatser. Nya avtal med Migrationsverket genererar större intäkter under år med bidrag. Ku ltur- och fritidsfrågorna inklusive landsbygdsutveckling en mer framträdande roll under komma nde planperiod. Betydelsen av kultur och fritid som ti llväxts kapande åtgärder ökar. Verksamhetside: Med ansvarsfullt användande av skattemed len ska god service och stöd ges till kommuninnevånarna , näringslivet och till vå r egen ko mmunorganisation. utvecklingstendenser 2016-2018 Såvä l omvärlden som det egna kravet på effektivitet gör att vi måste öka takten när det gäller arbetet med att digitalisera ol ika arbetsprocesser . Det gäller bland annat ärendehamering och införande av etjänster. En ökad digitalisering kan kosta extra inledningsvis, men leder på sikt t ill större säkerhet i verksamheten och ökad kostnadseffektivitet. Vi kan också se att fl era av stöd processerna är underbemannade och balanserar på en skör tråd när det gäller att hinna med och orka bed riva sitt arbete på ett önskat sätt . Efterfrågan på insatser från nä rings livskontorets sida bedöms bli fortsatt hög under planperioden. Medel från projekt inom EU:s strukturfonder bedöms dock kunna ta en stor del av den kostnadsökning som kommer att uppstå. Det hårda trycket på närings livsverksamhete n medför också ökade krav på kommunens samhä llsbyggnadsa rbete bland annat i form av snabb hantering av plan processer och tillstånd Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 93332 Arvidsjaur Samiskt infytande , medbestämmande/samråd och möjlighet t illl<ulturell och språkl ig indentitetsutveckling får en ökad betydelse under kommande planperiod . Sannolikt kommer samverkan inom koncernen att öka under planperioden liksom samverkan med andra kommuner. Vi för idag diskussioner med flera enskilda kommuner och kommungrupper om samverkan inom olika om råden . Verksamhetsförändringar 2016 Verksamhetsförstärkningar behöver ske inom personal- och IT-enheterna, fritidsområdet samt ledni Arbetet med digitalisering av arbetsprocesser kommer att ta extra resurser i anspråk under 2016. Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.sej arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Kommunstyrelsen Dr i ftbudge t , tkr Budget 2015 I budgeten ingå r: Budget 2016 Plan Plan 2017 2018 694 2 5 71 9 2 5 74 4 2 5 -55°9 -5 881 -5 1 74 Löneökningar Prishöjn ingar Verksa mhetsförä nd ringa r Su mma budgetä skand e 639 16 660 44* Ram enliJ!t lånJ!tidsplan - Kf 2014 - 11- 24 Kommun st yrelsen Differens Investeringsbudget, tkr 7°395 7°5 88 6479 4544 2016 201 7 Ko mmun sty relse n skattefinans ierad Kommunstyre lsen avgi ftsfinan sierad 255° fiir. bred nds Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail : [email protected] wwvv.centerpartiet.sej arvidsjaur Mål- och resursplan och framåt 2016 Kommunstyrelsens nämndsmål Perspekt iv Medborgare/Kund nöjda medbo rgare och kunder Nämnd smål Ett högre genomsnittligt totalindex än riket utifrån SCS :s medborgaru ndersökn i ng ~~~------------------------~ ~.---~---- Bedömning Bedöm ni ngsi ntervaller Gul Under snitt j Grön Över snitt i riket Snitt i riket riket Jämförelsevärde SCS:s Medborgarundersökning kommande år. Perspe ktiv UtvecklingfTillväxt Nämndsmål 2015 utgör referensvärde för Förbättra närings livskl imatet så att Arvidsjaurs kommun år i Svensk Näringslivsranking har en placering bättre än 2019 100 Bedömning Bedöm ni ngsi ntervaller Jäm förelsevä rde Perspekt iv Ekonomi Nämndsmål C.I Bedömning Bedömn i ngsi ntervaller 101- 249 (kr Jämförelsevärde Nytt mätområde där aktuellt jämförelsevärde ej finns. Perspektiv Arbetsgivare KF-mål Attraktiv arbetsgivare Fokusområde Kompetensförsörjni ng och arbetsmiljö Nämnd smål Vid medarbe tarunde rsökning enligt SKL:s HME-modell ska genomsn ittlig totalindex vara högre än riket ~~~------------------------~ tul Bedömning Bedömni ngsi nterva ller Snitt i riket ri ket Jämförelsevä rde Nytt mätområde där jämförelsevärde änn u ej finns. Hösten ge nomförs en undersök ning som kommer att utgöra referensvärde inför 2016 års mätning. 2015 Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpattiet.se/arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Socialnämnden Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] wvvw.centerpartiet.sejarvidsjaur Må l och Resursplan 2016 och framåt Verksamhetside Socialnämnden ska utifrån tillgängliga resurser erbjuda kommuninvåna re i hela Arvidsjaurs kommun sociala insatser så att de förbättrar sina förutsättningar att leva ett fullvärdigt socialt liv. Skyddet av utsatta barn oc h ungdomar ska prioriteras. Utvecklingstendenser 2016-2018 Socialnämnde ns inriktning är att förbättra bemötandet, hitta former för ökad flexibilitet och se möjligheterna i ökad intern och extern samverkan. Under planeringsperioden ska verksamhetens arbets processer kartläggas och omsättas i förbättringsalternativ. Vi ska utveckla tidiga, helst förebyggande insatser, med aktiv delaktighet från brukare, medarbetare och medborgare. Medarbetarbetarna måste ha en kostnadsmedvetenhet. Hemtjänsten är basen för bistånd till äldre . Om kommunen förvärvar landstingets fastighet kommer fem hemtjänstgrupper, två chefe r samt tre biståndshandläggare att byta loka ler, från kommunhuset till Hälsocentralen. På så sätt kan samarbetet mellan äldreomsorgens olika delar samt även samverkan med primärvården öka. För att klara vå rdkedjan mellan ordinärt boende och vård och omsorgboende behövs utökning av antalet korttidsplatser med minst tre platser. Antalet platser i vård och omsorgsboende ligger på 100 rum/lägenheter, med möjlighet för par att bo tillsammans samt möjlighet att dela några av våra större boen derum, om den enskilde vill det. Bemanningen på våra vård och omsorgsboenden ses över i takt med att de boende får individuella biståndsbeslut. När boendeplatser har minskat har de som flyttar in fått större omvård nadsbehov. i Glommersträsk och Moskosel blir kvar. ce ntrala Arvidsjaur finns Solbacken samt Ringelsta, med totalt 39 trygghetslägenheter där socialnämnden administrerar kön. För närvarande är efterfrågan i stort sett i balans med tillgången. Socialnämnden Under 2015 byter vi ut analoga trygghetslarm mot digitala och vi deltar i olika typer av utvecklingsprojekt inom området. Avdelningen för funktionshindrade ser ökad inströmning av ärenden. Komplexiteten i ärendena har också ökat, liksom kostnaden för boende på annan ort. Trenden ser ut att fortsätta. Gruppboendena kommer på sikt att behöva byta inriktning för att svara mot andra behov än idag. Dagverksamheten A-service/Åkerbäret fortsätter sitt omställningsa rbete , nu under samma tak. Sysselsättning för personer med funktionshinde r är en fråga som måste ligga högt på agendan, särskilt i samarbete med andra verksamheter. Försörjningsstödet har under sena re år planat ut på en något lägre nivå än för några år sedan . Nationella prognoser pekar dock på en fortsatt hög arbetslöshet och därmed åte rigen risk för stigande fö rsörjningsstöd. Samarbete är viktigt för att hitta alternativ till arbetslöshet, inte minst viktigt för yngre vuxna. Förvaltningen ser också en fortsatt stor efterfrågan på övriga insatser från individ- och fami lj eomsorgen med fler placerade barn, ungdomar och vuxna i familjehem och på institution. Vi behöve r förstärka familjestödet på hemmaplan, inte min st när det handlar om socialt stöd ti ll nyanlända. Kommunens yttersta ansva r gäller även för denna grupp inte minst barnen. Trycket på insatser ökar samtidigt som möjligheterna att återsöka kostnaderna för insatserna är begränsade. Anta let Arvidsjau rbor i förvärvsarbetande åldra r väntas minska. Socialnämnden strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare, vi måste effektivisera verksamheten och använda oss av modern teknik. En del i god personalpolitik är att arbeta förebyggande tillsammans med personalkontoret och A-hälsan. Chefer och hand läggare måste ges förutsättni ngar att leda och planera arbetet. Verksamhetsförändringar 2016 Införa verksamhetssystem för ledningssystem för kvalitet. Kostnad ca 100 000 IFO behöver inrätta en familjestödjare, ca Hemsjukvården fortsätter att expandera i samma takt som antalet sl utenvårdsplatser minskar. Många vill vårdas hemma i livets slutskede och det ställer stora krav på hälso och sjukvården. Vi har även stora, och ökande kostnader för hjälpmedel i hemmet. Möjlighet till tekniska förbättringa r och e-hälsa är något som vi arbetar med inom hela verksamheten Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur 500 000 Avdel ni ngen för funktionshindrade behöver utökad budget för att klara lagstadgade åtaganden, boende i annan kommun ca l SOO 000 Bjuda in alla goda krafter i våra välfärdsambitioner genom att införa Lagen om Va lfrihetssystem. De lar av äldreomsorgen kan komma att omstruktureras ifall kommu nen förvärvar Hälsocentralen, innebär kostnadsökning under 2016 men svarar bättre upp mot kommande behov under senare delen av planeringsperioden. Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.se/ arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Socialnämnden Driftbudget, tkr Budget 2016 Budget 2015 I budgeten ingår: Plan Plan 2017 2018 '75 537 180 773 175 537 180 773 ' 73 06 5 17B 234 -2472 -2539 Löneök n ingar Prishöjningar Verksa m he t sförä nd ri ngar Summa budgetäskande 2600 170472 Ram enliJ!t lånJ!tidsplan - Kf 2014-11- 24 Soc ia lnämnden Differens Investeringsbudget, tkr Socialnämnden, äskande Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur -2434 201 7 30 Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] wViw.centerpartiet .se/arvidsjaur Mål- och resursplan 201.6 och framåt Socialnämndens mål Bedömn ingsi ntervaller Jämförelsevä rde Hemtjänst 93 % nöjda, Boende 62 % Socia ln ämndens mål Jämförelsevä rde Socialnämndens mål Bedöm Bedömn ings interva Iler Informationsindex för ko mmunens webbplats äldreom sorg Samverkan, effektivitet och koncerntän Kostnaden per brukare i vård och omsorgsboende ska inte ligga högre än i jämförbara kommuner. Mindre än 2% Jämförelsevärde 2013 var kostnaden 3,8 % lägre per brukare än i kommuner Socialnämndens mål Minst 80 % av medarbetarna ska ha adekvat utbildning Grön Mer än 80 % Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] VI'WW.centerpartiet.se/ arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpattiet.sej arvidsjaur Verksamh ets ide Vå r vision är "En lärande organisation -alltid med barnets/elevens lärande i fokus" . Vi tror på en verksamhet som genomsyras av lärande. För såvä l barns och elevers utveckling genom lusten ti ll att lära ti ll att vi som organisat ion, kollegor och medarbeta re drivs av att varje dag och situation är en del i eget lärande . Vi ska präglas av att lära av våra framgångar och misslyckanden. Vi tro r att nyckeln till utveckling är lärande under ett gott ledarskap. Svårigheter att rekrytera behöriga ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och rektorer bedöms öka under de kommande åren. Distansutbildning mot lärare i de t idigare åren samt förskollä rare kommer att starta höstterminen 2015 mot Luleå tekniska un iversitet. Verksamhetsförändringar 2016 Med anledning av ökat barnantal i förskolan finns önskemål att öpp na en förskola med två I till Utvecklin gstendenser 20162018 Fler barn i förskolan 2016-20 1 8 Antalet födda barn uppgick till 76 för 2014. Dessa barn kommer in i förskolans verksamheter under 2015 och 2016 . Samtidigt är det en liten årsku ll barn som lämna r fö rskolan och går över ti ll fö rskoleklass höstterminen 2015 . Skolverket fått i uppdrag att utreda riktl in barn r förskoleavdel Personalökn ing har beräknas med t re heltidstjänster. Enligt förslag från ekonomikontoret ska kapita lkost nader och internränta ingå i nämndernas budget från 2016 . För barn-och utbildningsnämnden beräknas kostnaden uppgå ti ll ca 1 Mkr för 2016. *j Löneökningar och prishöjninga r har beräknats utifrån Kommunstyrelsens gemensamma planer ingsförutsättn inga r. Skjuts på framtiden på grund av ej ännu systematiserade komponentavskrivn inga r. *j Barn och elever med annat modersmå l än svenska öka r i vå rt utbi ldningssystem både vad gäller grundskola, gymnasium och vuxenutbildning . Behov av grundläggande vuxenutbildning eller andra vuxenutbi ldningar som ger nyan lända en snabbare väg ut på arbetsmarknaden växer. Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail : [email protected] viww.centerpartiet .se/arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Barn- och utbildningsnämnden Driftbudget, tkr Budget 2015 I budgeten ingår: Löneökningar Prishöjni ngar Verksa mhetsförä nd ri nga r Summa budgetä skande Budget 2016 Pla n Plan 2017 2018 '44 '33 149 06 3 '53 503 144786 ' 50 35 6 '54 897 -2017 -1377 146 08~ Ram enliJ!t lånJ!tidsplan - Kf 2014-11-24 Barn- och utbildningsnämnden Differens Investeringsbudget, tkr Barn- och utbildningsnämnden, äskande Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur -l 276 201 7 '53' Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpattiet.sejarvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Barn- och utbildningsnämndens mål KF-m Nämndsmål Jämförelsevärde Inget jämföre lsevärde finns . Ny undersökning där enkät skickas ut en gång per år till vårdnadshavare i åkS och åka med frågan om vårdnadshavarna upplever att de har en bra dialog med verksamheterna . I Jämförelsevärde Idag har vi 7 UF företag målet är att öka t ill minst 10 Nämndsmål Nämndsmål Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.sej arvidsjaur Mål- och resursplan Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Verksamhetside Miljö- och bygg- och hälsoskyddsnämnden är kommunens tillsyns- och prövningsmyndighet inom bygg, plan, miljö och livsmedelsområdet. Nämnden handlägger bl.a. ärenden om bygglov, miljöfarlig ve rksamhet, detaljplaner och lokala trafikföreskrifter. Nämnden ansvara även för kommunens räddningstjänst och energi- och klimatrådgivning. Räddningstjänsten arbetar för att förebygga bränder och andra olyckor samt att ingripa vid diverse olyckstillbud. Räddningstjänsten bedriver tillsyn av fastigheter och verksamheter enligt Lagen om skydd mot olyckor och Lagen om brandfarlig och explos iv vara. Nämnden ska verka för en god bebyggd miljö, trygg och säker kommun, hållbart nyttjande av naturvärden och säkra livsmedel. Utvecklingstendenser 20162018 Antalet miljö-, bygg- och trafikärenden ökar. Stora delar av verksam heten är händelsestyrd och speglar samhä llsutvecklingen. 2016 och framåt Vi räknar med att göra nya mätninga r under år 2017. Uppskattad kostnad är ca 90' , vilket påverkar sk illnaden mot den prelim inära ramen år 2017 . Verksamhetsförändringar 2016 Nuvarande avtal med Arjeplog om köp av ledn ingsfunktion för räddningstjänsten har sagts upp. Hur den fortsatta ledningen kommer att bli håller på att ses över. Hur eller om kostnadsläget för detta förändras är inte klarlagt i dagsläget. Nuvarande brandbil so m är av årsmodell 1987 har tjänat ut på grund av ålder. Underhållet har ökat under de senaste åren. Genomsnittlig årskostnad för underhåll under åren 2012-2014 va r ca 97 tkr. Nämnden beslutade 2015-03-U att överlämna ett förslag till investeringsäskande om 3,5 miljoner kronor till kommunfullmäkt ige . Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under år 2014 tagit fram ett nytt underlag för konstruktion av plan- och bygglovs taxa. Intäkter för bygglovshand läggningen kan förändras i och med den nya taxekonstruktionen . För vissa ansvarom råden råder det ett hårt konkurrensläge om resurserna och det kan var svårt att hitta och få kvalificerad ko mpetens att stanna kvar. Ny föreslagen lagstiftning kommer troligtvis innebära att vi behöver öka inventer ingstakten av avlopp och förorenade områden. Många detaljplaner är gamla och inaktuella och behöver göras om . Några luftm ätn ingar för att kontrollera hur vi efterlever miljökvalitetsnormerna har inte utförts sedan vintern år 20°4/2°°5. Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet.sejarvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Driftbudget, tkr Budget Plan Plan 2016 2017 2018 Bud2et 2015 I budgeten ingår: Löneökn ingar Prishöjningar Ve rksa m hetsförä ndri nga r 77 86 Summa bud2etäska nde 7 13 ' 3°9 Q16 80 35 860 5 79° 2 8220 855° -15 - 124 -55 Ram enliJ!t lånJ!tidsplan - Kf 2014-11-24 Mi lj ö-. bygg- och hälsoskyddsnämnden Differens Investeringsbudget, tkr Milj ö-. bygg- och hä lsoskyddsnämnden. äskande Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur 2017 '53 ' Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpartiet .sej arvidsjaur Mål- och resursplan 2016 och framåt Miljö- , bygg- och hälsoskyddsnämndens mål Nämndens ve rksa mheter ska ge snabb och korrekt service med ett bra bemötande. Vi genomför därför återkommande kundundersökn ingar inom bygg-, f--- - - - - - - - - - -- -- - - --1. livsmedels- oc h ~~~~~_ _ 4,0 Jä mföre lsevä rde Nämndsmå l Bedömni Bedömn ings interva lIer ha ndläggn ingstider Bedömningsintervall extra nämnd Jämförelsevärde Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 3 2 Arvidsjaur Bedömning görs utifrån medelvä rdet av sva ren på enkätfrågorna om service, bemötande och handl '"'· ~ ;.~~ ..• ;~ Underlätta för näri liv och I",p"""p Nämnden s verksa mheter ska bedriva en snabb och effektiv myndighetshandläggning. Vi ska därför årl igen undersöka vå ra handläggningstider för bygglov och miljöprövningar av verksamheter . När det är nödvänd igt vid hand läggning av ärenden som ka n vara av stor vikt för komm unen, ska vi besluta om extra nämnd ssammant räden fö r att snabba Grön >10 ve (bygg) <10 ve - 5 ve < 5 ve >6 ve (m il ö) ve Inrättas inte Inrättas när det vid behov behövs Plan- och bygglagen fastslår att bygglovshandläggning inte får ta längre tid än 10 veckor i anspråk från det att en full ständig bygglovsansökan har lämnats in t ill kommunen fram till dess att ansökan beslu tats. Av förordningen om miljöfa rl ig verksamhet och hälsoskydd framgår att en anmäln ingspliktig verksamhet får påbörjas tidigast 6 veckor efter det att fullständig anmäla n inlämn ats, om inte t ill synsbestämmer annat. Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] wvvvv .centerpartiet .sej arvidsjaur Mål- och resursplan 201.6 och framåt Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens mål Nämndsmål Grön % Jämförelsevärde SK L undersöker ungefär vart fjärde år kostnadstäckningsgraden inom miljö- och hälsoskyddet och hur kommunerna va lt att organisera sin verksamhet. 2014 redovisades rapport från den senaste undersökningen . För att öka kostnadstäckningsgraden för myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet i Sverige tog SK L 2008 fram en modell för taxa inom milj ö- balken. Av rapporten framgår att kost nadstäck-n ingsgraden i de svarande kommunerna i genomsnitt är 50 % inom miljöskydd, ~ inom hälsoskydd och lO % inom livsmedel år 2013 . Skillnaden mellan miljöbalkens och li vsmedelskontrollens områden beror främst på att det är ett EU-krav att ha full kostnadstäckn ing för offentlig livsmedelskontroll. Motsvarade krav saknas inom Nämndsmål Ikens område . Nämndens verksamheter ska vara attraktiva arbetsplatser där personalen trivs och känner att de kan utvecklas. Vi genomför årl iga arbetsmiljöundersökni Grön Bedöm n ingsi nterva Iler sn itt Jämförelsevärde Centerpartiet i Arvidsjaur Stationsgatan 20 A 933 32 Arvidsjaur SKL och Rådet för frä mjande av kommunala analyser (RKA) erbjuder en modell och en enkät för att kontinuerligt utvärdera och följa upp arbetsgiva rpolitiken i kommuner och landsting med fokus Hållbart meda (HME) . Orgnr 899100-3941 Mail: [email protected] www.centerpaltiet.sej arvidsjaur Mål- och resursplan Resultatbudget 2016 och framåt Prog nos 201 5 Äskande 2016 Äskan de 2017 Äska nde 2018 -5 8 53 0 -14 0 4°7 -63 916 -660 44 -69 25 -145 80 3 -15°733 -170 472 -175 537 -8344 ' -155 '73 -180 773 -860 5 -4 006 58 -4 13 802 Kommunal skattesats Kommunstyrelsen Barn o Ungdom Socialnämnden Mi lj ö o Bygg -16 977 8 -79 ,8 SUMMA -37 6 633 -79 ' 7 -3 88108 Pensioner mm -890O -8600 -890O -9 200 Avskrivningar -133° 0 -160 5° -16 °5° -16 050 -39 8 833 -4 ' 2 75 8 -4 25 60 8 -439 °5 2 Skatteintäkter 281 815 30 9 218 3,6 99° 326 5'5 Slutavräkning 520 u8334 107 U4 U0360 u1688 Finansiella intäkter 1000 1000 1000 1000 Finansiella kostnader -5° 27 86 -100 -100 -100 4 ' 7 232 4 282 5 0 439 '03 VERKSAMHETENS NETIOKOSTNAD Utjämningsbidrag Summa intäkter Befolkning l november föregående år Prognos minskning befolkning RESULTAT 27 86 2 % mål 4474 26 4 2 5' 83 27 8547 87 64 °te e Mål- och resursplan 2016 och framåt Finansieringsbudget 201 5 Tkr Plan Prognos 20 1 7 20 16 Plan 2018 Plan DEN LÖPANDE VERK5AMHETEN Periodens resultat Avskrivningar 2786 4474 264 2 5' 133° 0 160 5 0 160S0 160 5 0 20 524 , 869 2 16101 1 000 1 000 1000 1 000 o o o o -1000 -1000 -1000 -1000 20 52 4 , 869 2 16101 o o o o Rearesult3t Kassaflöde från verksamheten före ,6086 förändr ing av rörelsekapital Ökn(-)/ minskn(+) kortfristiga fordringar Ökn(-)/ min,kn(+) va rulager Ökn{+)/ minskn (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande ve rksamheten ,6086 I NVESTERI NGSVERK SAMH ETEN Försäljning av immateriella tillgångar Investering j materiella anläggningstillgångar -32 201 -277°3 -'35 26 -'4 66 5 Försäljn ing av materiella anläggningstillgångar o o o o Investering i finansiella anläggningstillgångar -800 o o o o o o o 001 -277 0 3 -13 526 -'4 6 6 5 Nyu pptagna lån o o o o Amorteri ng av långfristiga sku lder o o o o Ökning av långfristiga fordringar o 000 -8000 - 8000 Minskning av långfristiga fordringar Försälj ning finan sie lla anlläggningstillgångar Kassaflöde av investeringsverksam heten -33 FINANSI ERI NG SVERKSAMH ETEN -7 o o o o Minskni ng av avsättningar pga utbetal n inga r -<)55 -875 -3°0 -3°0 Kassaflöde från finansieringsve rksamheten -955 -7 875 -83 00 -8 300 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur o o o o ARETS KASSAFLÖDE -'7 870 -15 054 -3 '34 -6864 likvi da medel vid å rets början exk l bolagen 43 6 50 25780 likvida medel vid året sl ut exkl bolagen 25 780 10 Tillkommer limit Sparbanken (tot koncern 50 Mkr) 225°0 225°0 225° 0 22500 7 26 7 26 759 2 759 2 7 28 10 Till kommer limit Plusgirot (tot koncern 20 Mkr) 13 000 13 000 13 000 13 000 Disp likvida medel exk l bolagen 61280 46226 °9 2 36 228 43 Mål- och resursplan 2016 och framåt Investeringsbudget 2016-2020 FÖRSLAG AR 2016 N ÄMND / ENHET FÖRSLAG FÖRSLAG FÖRS LAG FÖRSLAG DEL- AR AR 2018 AR2019 AR SU MMA 2017 2020 Belopp i t kr 6so STODFUNKTIONEN / EKONO MI 50 50 50 o 2000 B7S 800 383° l 531 18 55 SOCIALNÄM NDEN 210 o o o o 210 FRITID- OCH KULTURN ÄMNDEN 200 o o o o 200 35° 0 o o o o 35°0 CE NTRUMBADET 250 o o o o 250 IT- ENH ETE N 200 700 55 0 2 200 o 3 65 0 KQSTENHETEN 750 '50 900 400 1 100 3400 655° 6 010 55° 0 55° 0 55° 0 29 060 4 25 "5 o o o 55 0 4 2 60 400 400 8110 BARN- OCH UTBILDN INGSNÄMNDEN MILJO- , BYGG- OCH HÄLSOSKYDDSNÄM NDEN FASTIGHETER KOMMUNAllEDN INGSPLATS, TEKNISKA ATGÄRDER FÖR SÄKER LEDNING - TEKNISKA 10 °91 OCH IT GATUENHETE N 2 100 95 0 750 '50 100 50 50 1 200 575 I.l 016 99°5 1060 0 79 2 5 6 1 021 o o o o o o 400 300 o o o 700 53 80 4 59° 1800 18 5 00 PARK OCH ANLÄGGNINGAR SUMMA SKATTEFlNANSIERAD VERKSAMHET 21 AFFARSVERKSAMHfTfR STADS NÄT CAMP GIELAS VAnEN OCH AVLOPP AVFAllSENHETEN SUMMA AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET SUMMA TOTALA INVESTERINGAR SKA TTEFINANSJERAD OCH VERKSAMHET 2 14° 4 59° 34 8 70 ' 70 70 70 728 6128 2510 4760 4660 1870 19928 14 665 15 26 0 979S 80 949 277°3 • FLER SKA FÄ VARA MED OCH BESTÄMMA • SE FÖRETAGEN I KOMMUNEN SOM DEN RESURS DE ÄR • EN TRYGG ÄLDREOMSORG DÄR MÄNNISKORNA ÄR I CENTRUM NJRODLAD POUTIK CENTERPARTIET ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-08 7 Eku § Översyn av fördelning av lokalkostnader mellan nämnder (internhyra) och komponentavskrivning Dnr 00223/2015 053 I samband med beredningen av centerpartiets förslag till mål- och resultatbudget för år 2016 diskuterades fördelning av lokalkostnader mellan nämnder med anledning av införande av komponentavskrivning. Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05 § 212 om fördelning av lokalkostnader mellan nämnder för år 2015, så kallad internhyra. Internhyran bygger på att byggnaderna delas in i funktioner. Internhyran fastställdes enligt nedanstående: Industrilokaler på Industrihus 4 Kallgarage på Industrihus 4 Brandstationer i Moskosel och Glommersträsk Nya brandstationen Kultur och fritidslokaler Skollokaler Förskolelokaler Kommunhuset 756 kr/m2 250 kr/m2 400 kr/m2 1 262 kr/m2 628 kr/m2 732 kr/m2 1 102 kr/m2 629 kr/m2 Medelvärdet av internhyran för 2015 är 729 kr/m2. Internhyran beräknas från 2016 och framåt enligt 2015 års modell, enligt beslut om ”Mål- och resursplan 2016 och framåt” som antogs av kommunfullmäktige 2015-06-23 § 108. Ekonomiutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen 1. 2. Fastighetsenheten får i uppdrag att se över storleken på fördelning av lokalkostnader mellan nämnder (internhyra) med anledning av införande av komponentavskrivning. Utredningen ska vara färdigställd senast 18 januari 2016. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sara Eklund Skrivelse Arvidsjaurs Flygplats AB Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-08 8 Eku § Kommunalt driftstöd till Arvidsjaurs Flygplats AB 2015 / 2016 Dnr 00208/2015 998 Arvidsjaurs kommun har budgeterat 3,5 Mkr i driftsstöd till Arvidsjaurs Flygplats AB för 2015. Bolaget har lämnat in en ansökan om att driftsstödet skall utbetalas i förskott under 2015 för att klara likviditeten under löpande år. Kommunen har god likviditet. Av 2015 års prognos för finansieringsbudget framgår att likvida medel uppgår till 25,8 Mkr vid årets slut om prognos för budgeterade investeringar 32,2 Mkr används fullt ut, vilket inte ser ut att bli fallet. Med hänvisning till prognosen finns utrymme till att i förskott betala budgeterat driftsstöd till Arvidsjaurs Flygplats AB. Avräkning bör ske senast 28 februari 2016 för slutligt driftsstöd. Det kan medföra ett lägre belopp än 3,5 Mkr om resultatet i bolaget överstiger nivå där återbetalning av statligt stöd kan vara aktuellt. Kommunen erhåller för närvarande ingen ränta då Riksbankens REPO ränta är negativ. Driftstödet betalas ut efter särskilt beslut av kommunstyrelsen. Ekonomiutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen 1. 2. 3. 4. Arvidsjaur Flygplats AB beviljas förskottsutbetalning med 3,5 Mkr i driftsstöd för år 2015. Avräkning sker senast 28 februari 2016 där slutligt driftsstöd fastställs och eventuell del återbetalas. Driftstödet betalas ut efter särskilt beslut av kommunstyrelsen. Pengarna tas ur kommunstyrelsens driftbudgetram. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sara Eklund Skrivelse Arvidsjaurs Flygplats AB Utdragsbestyrkande KOMMUNS STYRELSEN N Datum Arrvidsjaurs kommun Árrviesjávrieen kommuvvdna 2015-08-31 Innkom: D Dnr 2015 5-08-31 00208/2 2015 -998 Handläggare Sara Eklundd Kommunsttyrelsen Direktval 0960-155523 Förskoott på driftsstöd 2015 tiill Arvidsja aurs Flygpllats AB + D Dnr 1. Bakgrund/sam mmanfattn ning ommun har budgeterat 3,5 Mkr i driftsstöd d tilll Arvidsjau urs Flygplatss Arvvidsjaurs ko AB B för 2015. Bolaget B anssöker nu om m att driftsstödet skall uutbetalas i fö örskott undeer 20115 för att kllara likviditeeten under löpande l år. 2. Ek konomisk an nalys Koommunen haar god likvidditet. Av prrognos 2015 5 för Finanssieringsbud dget framgårr att likvida med del uppgår ttill 25,8 Mk kr vid årets slut s om proggnos för bu udgeterade 3 Mkr annvänds fulltt ut, vilket in nte ser ut attt bli fallet. invvesteringar 32,2 Sålledes finns utrymme u tilll att i försk kott betala bu udgeterat dr driftsstöd. Avvräkning börr ske senastt 28 februarii 2016 för slutligt driftssstöd. Dettaa kan bli ett läggre belopp än ä 3,5 Mkr oom resultateet i bolaget överstiger nnivå där återrbetalning av a stattligt stöd kaan vara aktuuellt. Koommunen errhåller för nnärvarande ingen i ränta då Riksbank nkens REPO O ränta är neggativ. 3. Miiljöaspekt Inggen särskild 4. Barn- och ungas delaktiighet Inggen nämnväärd 5. Övvrigt Kooncernnyttan n beaktas i ddetta fall. 6. Slu utsats samt förslag tilll beslut Koommunstyreelsen föreslåås besluta AB erhållerr 3,5 Mkr i driftsstöd d 20015 i försko ott. Attt Arvidsjaurr Flygplats A Attt avräkning sker senastt 28 februarii 2016 där slutligt s drifttsstöd fastställs och eveentuell del återbetalas.. å Sarra Eklund Ekoonomichef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgirro 933 81 ARVIIDSJAUR 0, växel 0960-155 00 4 0960-129 40 [email protected] 600 68-4 Arvidsjaurs konlmun Kommunstyrelsen 2015 -08- 3 1 Dnr , I.~ - 2o g/ 2015 , Arvidsjaur Flygplats - I, , Ge; r/ Arvidsjaur kommun Ekonomi utskottet Arvidsj aur 20 15-08-3 1 Angående Arvidsjaur flygplats behov av likviditet för drift och kommande investeringar. Arvidsj aur fl ygplats AB ansöker om alt budgeterat driftstöd fOr 201 5 om 3,5 Mkr utbetalas i förskott fOr att klara likviditeten för den löpande driften året ut. Arvidsjaur flygplats AB har ett stort behov av att in vestera i fordon för fålthållning och ramp under 20 IS och 20 16. Fl ygplatsen ansöker därfö r hos kommunen om lån om 10 Mkrför att klara dessa in vesterin gar och fö r att mi nimera externa räntekostnader motsvarande. Flygplatsens behov är fOr 2015 Beslutade och beställda Sop och bl åsmaskin inkl dragfordon levereras i november 3300000 kr 49000 kr 20000 kr Motorgrind till verkstad Fundament till motorgrind Tillbyggnad av ankommande bagageutrymme 350000 kr Beslutade ej ännu beställda Inköp av lastningshj älpmedel till avgående och ankommande bagage uppskattat till 500000 kr Sandspridare för vattensandning 700000 kr 4919000 kr Arv idsjaur flygplats AB Flygplatsen 933 91 Arvidsjaur I nternet www.aj r.nu E- [email protected] u Telefon 0960-173 82 Telefax 0960 - 13888 Bankgiro 5471 - 2369 Postgiro 322 191 -8 Arv idsjaur Flygp lats 2016 Utbyte av banljusautomatik 1 300000 kr Powerstow lastningshjälpmedel i fl ygplan Offert kommer investeling uppskattat till 2200000 kr Reparation av taksto lar på hangar 1000000 kr 4800000 kr Arvidsjaur Flygplats AB VDIV erksamhetsansvarig Arv idsjaur flygplats AB Flygplatsen 933 91 Arvidsjaur Internet www.ajr.nu E· [email protected] Telefon 0960 - 173 82 Telefax 0960 - 13888 Bankgiro 5471 - 2369 Postgiro 322191 -8 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-08 9 Eku § Budget år 2016 för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr Dnr 00205/2015 106 I förbundsordningen § 12 står följande om ”Budget och ekonomisk styrning”: ”Kommunalförbundets budgetprocess skall tidsmässigt anpassas till medlemskommunernas. Direktionen skall arbeta fram ett förslag till budget för förbundet. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Direktionen skall samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast den 15 september. Direktionen skall fastställa budgeten under oktober månad. Budgetförslaget skall vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i 8 kap 10 § kommunallagen. Direktionsmötet där budgeten fastställs är offentligt. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet.” Till den slutliga behandlingen av budgeten i direktionen har kommunerna möjlighet att yttra sig angående den föreslagna budgeten. Den föreslagna budgeten för 2016 är oförändrad, vilket för Arvidsjaurs del är 80 000 kronor. Ekonomiutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen 1. 2. Budget för 2016 för Partnerskap Inland – Akademi Norr godkänns. Pengarna tas från kommunstyrelsens anslag för medlemsavgifter. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Förslag till budget samt verksamhetsplan 2016 Utdragsbestyrkande Datum 2015-08-28 KOMMUNSTYRELSEN 2015-08-28 00205/2015 -106 Inkom: Dnr Kommunstyrelserna i Akademi Norr Budget för år 2016 för kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi Norr. I förbundsordningen § 12 står följande om ”Budget och ekonomisk styrning”: Kommunalförbundets budgetprocess skall tidsmässigt anpassas till medlemskommunernas. Direktionen skall arbeta fram ett förslag till budget för förbundet. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Direktionen skall samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast den 15 september. Direktionen skall fastställa budgeten under oktober månad. Budgetförslaget skall vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i 8 kap 10 § kommunallagen. Direktionsmötet där budgeten fastställs är offentligt. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet. Direktionens budgetförslag för kommunalförbundet 2016 finns redovisat i bifogad bilaga. dnr Till den slutliga behandlingen av budgeten i direktionen har kommunerna möjlighet att yttra sig angående den föreslagna budgeten. Vår förhoppning är att ni kan behandla ovanstående ärende snarast möjligt och sedan sända oss protokollsutdrag under följande adress: Partnerskap Inland – Akademi Norr Storumans kommun 923 81 Storuman eller [email protected] Vänligen Anne Åberg Verksamhetschef Bilagor: Bilaga 1; Förslag till budget 2016 Bilaga 2; Förslag till verksamhetsplan för 2016 AKADEMI NORR • STORUMAN 923 81 Storuman • Tfn 0951-140 17 • Fax 0951-140 01 • www.akademinorr.se Anne Åberg Brev budget 2014 1(5) Bilaga 1 Budget 2016 Intäkter Medlemsavgifter Totala intäkter 1 000 000 1 000 000 Kostnader Egen personal, löner inkl lönebikostnader Resekostnader Representation Lokalhyror Kurs- och konferenskostnader Konsulttjänster Tele- och datakommunikation, porto Datakostnader (program,licenser etc.) Kontors- och förbruksmaterial Marknadsföring, annonsering och web Revision Finansiella kostnader (bank, räntor etc.) Totala kostnader 600 000 80 000 30 000 10 000 40 000 50 000 20 000 30 000 20 000 60 000 50 000 10 000 1 000 000 2(5) Bilaga 2 Verksamhetsplan för Partnerskap Inland - Akademi Norr 2016 Långsiktigt mål Regional utveckling och tillväxt inom Akademi Norr, i första hand genom kunskaps- och kompetensutveckling. Kortsiktiga mål För att klara arbetskraftsbehovet och uppnå tillväxt är det viktigt att uppmuntra kvinnor och män att utbilda sig. Vår målsättning är att tillsammans med lärcentra göra högre utbildning tillgänglig i medlemskommunerna och samtidigt verka för en attitydförändring och ökad motivation till att utbilda sig. Vi ska genomföra utbildningar för grundläggande service och innovativ tillväxt. Det livslånga lärandets betydelse är centralt i det ständigt förnyade arbetslivet. Samråd och nära dialog mellan näringsliv, utbildningsanordnare, myndigheter och organisationer har stor betydelse för kompetensförsörjningen. För att främja det livslånga lärandet är det viktigt att vi arbetar för vuxnas möjlighet till fortbildning. Vi ska också verka för att lyfta fram och stötta regionens innovativa miljöer med målsättning att skapa internationellt genomslag och långsiktig bärkraft. Horisontella mål Inlandets utbildningsnivå understiger riksgenomsnittet och framförallt utbildar sig männen i mindre omfattning. Obalansen mellan antal arbetslösa samt arbetslösa i program domineras i regionen av män med kortare utbildning. Sysselsättningsgraden bland män är något högre än för kvinnor samtidigt som regionens kvinnor har en högre utbildningsnivå än männen. Målsättningen är att ingen individ ska diskrimineras utifrån härkomst, religion, kön, ålder, sexualitet, politisk tillhörighet eller socioekonomisk bakgrund. 3(5) Ekonomiska mål Bedriva förbundets verksamhet inom ramen för fastställd budget. Inte uppta långfristiga lån för förbundets verksamhet. Tillgodose direktionens möjligheter att styra och leda verksamheten mot förbundets syfte och mål. Verksamhet 2016 Arbeta fram och ansöka om nya projekt utifrån medlemskommunernas behov som överensstämmer med kommunalförbundets uppsatta mål. Genomföra beslutade projekt Genomföra kartläggningar av kompetensbehov tillsammans med lärcentra. Föra en dialog med utbildningsanordnare. Marknadsföra och kommunicera de universitets- och yrkeshögskoleutbildningar som erbjuds av medlemskommunerna. Vi ska tillsammans med lärcentra verka för att öka mångfalden, minska obalanser mellan andelen kvinnor och män med olika etniciteter och utveckla mer flexibla former för livslångt lärande som bättre svarar mot individens och arbetslivets behov. Funktionshinderperspektiv innebär att utgångspunkten alltid är att människor har olika förutsättningar. Det är då viktigt att uppmärksamma de hinder som föreligger för att kunna undanröja dessa och skapa möjligheter för alla att vara delaktiga. Underhålla och förstärka funktionella nätverk inom Akademi Norr som lärcentra, kommunoch näringslivschefer. Det är också viktigt att aktivt verka för att utveckla nya nätverk och samarbetar med andra aktörer som kan bidra till kommunalförbundets måluppfyllelse. Administrera kommunalförbundets verksamhet, genomföra direktionsmöten regelbundet. Informera kommunerna om hur arbetet fortskrider genom besök i medlemskommunernas kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelse. Informera både inom och utom Akademi Norr regionen om förbundets arbete samt sprida information via andra kanaler. Underhålla förbundets hemsida och Facebook. 4(5) Utvecklingsområden för Partnerskap Inland - Akademi Norr Utbildning som samspelar med lokala förutsättningar Vi vill utveckla en flexibel dynamisk modell för lärande som skapar förutsättningar för tillväxt i glest bebyggda områden. Modellen ska vara tillämpbar i ett europeiskt perspektiv och fungera som ett gott exempel för andra regioner och lärosäten. Syftet är att skapa ett kostnadseffektivt och lättillgängligt lärande som utgår ifrån den lokala arbetsmarknadens behov och förutsättningar. Kreativa studiemiljöer Våra kommuner och vårt näringsliv uttrycker redan idag att det är svårt att rekrytera, särskilt till tjänster som kräver någon form av specialistkompetens. Vi vill vidareutveckla lokala studiemiljöer där arbetsgivarna har ett tydligare engagemang innan, under och efter studietidens genomförande. Det kan mer konkret handla om att vara delaktig vid rekrytering av studenter till en särskild utbildning, erbjuda en eller några studenter studieplatser i företagets lokaler, lokal handledning, mentorskap, praktikplatser och uppslag till examensjobb. En sådan studiemiljö knyter samman studenten och arbetsgivaren i ett tidigt skede och skapar mervärden för såväl studenten som arbetsgivaren och utbildningsanordnaren. Platsoberoende innovationssystem Vi vill utveckla en modell som ska ligga till grund för etablering av en Science Park för landsbygdsutveckling i Norrlands glesbygd, där befintliga och nya kunskapsmiljöer i näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle kopplas samman med forskning och utbildning (i en ”kvadratisk helix-struktur” för innovation och nyttiggörande). Vår långsiktiga vision är att vår modell av Social Science Park ska utgöra en dynamisk modell och nod i ett framtida nätverk av utvecklingsorganisationer i europeiska och internationella glesbygdsregioner _____________ 5(5) ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-08 10 Eku § Återrapportering av uppföljning internkontrollplan 2015-04-30 Dnr 00017/2015 049 Vid uppföljning av avtalstrohet inför delårsbokslut 2015-04-30 hittades avvikelser, bland annat gällande inköp med ComDaTe. Vid kommunstyrelsens sammanträde 2015-06-09 fick kommunchefen i uppdrag att undersöka orsaken till avvikelserna gällande inköp hos ComDaTe med återrapportering till ekonomiutskottets första sammanträde efter sommaruppehållet. Kommunstyrelsen beslutade också att inköp från ComDaTe skulle följas upp vid nästa uppföljning av internkontrollplan, vilket är i samband med delårsbokslut per 2015-08-31. Vid uppföljningen konstaterades att köp utöver avtal ej har upphört. Kommunfullmäktige antog 2014-10-27§ 140 Inköpspolicy för Arvidsjaurs kommun. Policyn anger de riktlinjer som tillsammans med gällande författningsbestämmelser om offentlig upphandling mm gäller för kommunens inköpsverksamhet. I policyn regleras även ansvaret i nämnder och verksamhet. Ekonomiutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen 1. 2. Vid ledningsgruppens nästa möte får kommunalråd Lotta Åman och kommunchef Kerstin Olla Grahn uppdraget att ta upp allvaret med frågan om avtalstrohet och samtattattfölja följalagen lagenoch ochriktlinjerna riktlinjernai i inköpspolicyn. Uppföljning av avtalstrohet ska anses som prioriterad, och redovisning av hur lagen och policyn efterföljs ska ske vid varje kommunstyrelsesammanträde till dess att kommunstyrelsen beslutar annat. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Uppföljning Sara Nordström Utdragsbestyrkande Datum Arvidsjaurs kommun Á Árviesjávrieen kommuvvdna 2015-08-31 KOMMU UNSTYRELSEN Inkom: Dnr 2015-08-31 2 00017/2015 -04 49 Handläggare Kerstin Olla Grahn Kommunstyrelsen Avvvikelser gällande g in nköp inom m IT-omrrådet (Dnrr 00017/2015 5 – 049) Kom mmunstyrelseen begärde i jjuni 2015 en n redogörelsee för varför IT T-enheten inhanndlar varor utanför u gällannde avtal fråån företaget ComDaTe. C IT-chhefen Glen Eriksson E har informerats om att intern nkontrollen eefter tertial ett visade att IT-eenheten köptt varor utanfför avtal på ettt sätt som ennligt kom mmunens upph handlare striider mot gällande upphan ndlingsreglerr. När detta uppddagades undeerrättades IT T-chefen om att a inköp skeett på felaktiggt sätt och att detta inte fick k fortgå. Glenn Eriksson häävdar att de iinköpta varorrna under terrtial ett är attt hänföra till arbetet a med kommunens k ttrådlösa nät och o att man från f IT-enheetens sida uppffattat att man n kunde handdla de erfordeerliga produk kterna via CoomDaTe. Mot bakgrund av v att IT-enhet eten handlat utanför u avtal från ComDaaTe valde kom mmunens upph handlare att även i sambaand med delåårsredovisninngen 201508-31 granska IT T-enhetens kööp från förettaget i fråga. Det visade ssig även här T-enheten kö öpt varor/tjännster utanför avtal. Dennaa gång på gruund av att att IT kom mmunen, enlig gt IT-chefen,, hamnat i ettt akut läge på p grund av V Vattenfalls omlääggning av elnätet som o ckså påverkaat kommunen ns fibernät. D Detta rör sig om o produkterr och tjänsteer där kommu unen inte kun nnat förutse att köp skullle behöva ske. Glenn Eriksson haar nu fått i upppdrag att tillsammans med m kommunnens upphhandlare gå igenom vilkaa tjänser och produkter in nom IT-områådet som kom mmunen behöver ha avtal på. Glen Eriiksson kallas också till ekonnomiutskottet för att redoogöra för inkö öpen från Co omDaTe. Kersstin Olla Grrahn Kom mmunchef Postadress Telefon Telefax x E-post Plussgiro 933 81 ARVID DSJAUR 0960-155 00, växel 0960-12 29 40 [email protected] 600 68-4 Tertial 2 2015 2015-08-28 AVTALSUPPFÖLJNING Sara E Nordström I bifogat finns den uppföljning som ska behandlas i samband med delårsbokslut 2015-08-31. Vid dagens sammanträde berörs endast den delen som rör Com DaTe. 2015-08-28 Uppdraget innefattar ”kontroll av att leverantörer fakturerar och levererar enligt gällande avtal”, samt kommunens avtalstrohet. Eftersom att det fanns felaktiga inköp/leveranser hos ComDate under tertial 1 så har kommunstyrelsen gett i uppdrag att göra en ny uppföljning på dem. Jag har även valt ut Input Interiör, samt LiNo möbler. På ComDate fanns det under tertial 2, 17 st fakturor varav 13 st inte har ett gällande avtal som grund, sammanlagt till ett värde av 844 087,00. De 13 fakturorna utan giltigt avtal har ett värde av 514 619,00. På dessa icke avtalsfakturor som är märkta fakturamärkning – ”småjobb 2015” har vi fått betala för följande som vi på avtalade priser/fakturor inte betalar: Fraktkostnader (även på avtalsfakturor) grundavgifter kilometerersättning hotellkostnader övertidsersättning traktamentskostnader hänvisning till avtal, men inte specificerat något avtalsnummer Tjänster som inte hör till installerade avtals accesspunkter Noterbart är att kommunen har handlat för 1 088 906,00 under 2015, varav ca 700 000,00 är utan avtal. På LiNo möbler fanns det 13 fakturor under tertial 2 till ett värde av 183 176,00 och inköp som är gjorda är bl a Produkt 1 Avtalad leverantör AAA batterier Batteriladdare Glödlampor Möbler till fikarum Matgrupp Skrivbordspaket Soffor och fåtöljer 18 st sängar 22 st kylskåp 2 st diskmaskiner (à 25 000/st) – Ahlsell – Ahlsell – Lampia AB – Input interiör – Input interiör – Input Interiör – Input interiör – Avtalslöst – Avtalslöst – Avtalslöst 2015-08-28 Noterbart är att kommunen har handlat annan avtalsleverantörs varor hos en icke avtalsleverantör till ett värde av 263 226,00 under 2015. På Input interiör fanns det 17 st fakturor under tertial 2 till ett värde av 153 927,00 och där hittade jag följande avvikelser: Det framgår inte vad som är avtalspris eller vilken rabatt som vi har Produkt Avtalad leverantör Laptopskåp – Avtalslöst Hallmöbel – Avtalslöst Lekpool – Lek o Lär Besöksstol till ett pris tre gånger så dyrt som enligt avtal, men likvärdig stol. Arbetsstolen Logica 400 har vi betalat 7890,00 för på en faktura och fakturan efteråt 8070,00, den stolen kostade vid avtalsstart 3298,00 och enligt avtal får det ske en indexhöjning från 2012-09-01, 2013-09-01, 2014-09-01 och 2015-09-01. Levrantören har inte aviserat någon prishöjning. Reflektion: Vi måste bli bättre på att kräva ordererkännande vid beställning/avrop och göra en första kontroll mot avtalet på att vi får det vi har beställt enligt avtalspriser och eller procentrabatter och att den lovade leveranstiden är enligt avtal, samt att inga övriga avgifter tillkommer enligt kommunens inköpspolicy. Vi måste även bli mer avtalstrogna, samt få förståelse för att icke avtalade produkter/tjänster hos en avtalsleverantör räknas som en otillåten direktupphandling och kan leda till sanktioner hos bl a. Konkurrensverket. De leverantörer som kommunen har tecknat avtal med är duktiga på att kontrollera oss så att vi inte köper deras avtalsprodukter hos en annan leverantör. Vilket kan leda till att kommunen får betala produkterna två gånger, dels där de är köpta och dels till avtalsleverantören som då får betalt men slipper leverera. Direktupphandling får man bara göra enligt LOU om det är enstaka köp. Vid återkommande köp hos en leverantör och/eller en produktgrupp gäller en upphandling, (förenklad eller öppen) oavsett under eller över tröskelvärden. Gäller kommunens totala inköp per leverantör. 2 1(4) Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna Inköpspolicy Fastställd av kommunfullmäktige 2014-10-27 § 140. Inköpspolicy för Arvidsjaurs kommun anger de riktlinjer som tillsammans med gällande författningsbestämmelser om offentlig upphandling mm gäller för kommunens inköpsverksamhet. ”Det är ingen rättighet att handla, däremot är det en skyldighet att handla rätt”. KOMMUNEN SOM KÖPARE Kommunens resurser skall användas effektivt. Rutiner och hjälpmedel ska vara ändamålsenliga och valet av produkter och tjänster skall baseras på en riktig behovsanalys. Kommunens förutsättningar att uppnå ovan nämnda effektivitet ställer krav på kompetens inom en mängd områden såväl med anknytning till verksamheten som till kommersiella och affärsjuridiska frågor. Kommunen ska verka för att små och medelstora företag ska kunna delta i upphandlingar på ett rättvist sätt, detta i syfte att underlätta och vidmakthålla en sund konkurrens. För att tillgodose målet om lägsta möjliga totalkostnad krävs följande förhållningssätt av organisationen: Upphandlingsärenden/inköp avgörs med utgångspunkt från vad som långsiktigt är förmån ligast för kommunen. Krav på kvalitet och prestanda ska inte ställas högre än vad som i varje särskilt fall behövs. Samverkan ska ske så långt det är möjligt såväl inom kommunen som med andra för att uppnå samordningsvinster. Upphandlingen/inköpet ska planeras så att förmånligaste pris och övriga villkor kan erhållas. Gängse standard ska användas om inte särskilda skäl föranleder till annat. Upphandling/inköp görs med utnyttjande av teknisk, juridisk och kommersiell kompetens. Leverantörer som anlitas ska vara kompetenta och kunna fullgöra sina åtaganden och skyldigheter. Kommunens gällande miljöpolicy ska iakttas vid inköp. ORGANISATION OCH ANSVAR FÖR INKÖPSARBETET Kommunfullmäktige Beslutar om inköpspolicy samt reviderar policyn efter förslag från kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ansvarar för uppföljning av inköpspolicyn och föreslår, vid behov, revidering av inköpspolicyn, som sedan överlämnas tillkommunfullmäktige för fastställande. Kommunstyrelsen skall regelbundet genomföra stickprovskontroller av att lagar och regler efterföljs i genomförda upphandlingar. Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 2(4) Inköpspolicy Fastställd av kommunfullmäktige 2014-10-27 § 140. Nämnderna Varje nämnd/styrelse har ansvaret för upphandling, inköp och ramavtal för eget behov inom ram för drift- och investeringsbudget. Kommunstyrelsen ansvarar för förvaltningsövergripande ramavtal. Med upphandlings-/inköpsansvaret följer skyldighet att följa gällande lagstiftning, policy och riktlinjer samt aktivt inhämta vägledande information samt utföra uppföljning av gällande avtal under avtalstiden. En förvaltningsintern delegationsordning skall finnas där det klart framgår vilken/vilka personer som är avropsberättigade och inköpsberättigade. Respektive förvaltning skall ha ett system som kan följa upp de egna inköpen/upphandlingarna. Direktupphandlingar samt upphandling enligt förenklat förfarande enligt kommunens delegation handläggs av respektive förvaltning. Förvaltningschefer Förvaltningschefen ansvarar för att gällande lagstiftning och inköpspolicy följs inom den egna förvaltningen, samt att dessa är väl kända och efterföljs av all personal. Antalet avrops- och inköpsberättigade skall vara ett minimalt antal personer. Vid samordnad upphandling skall förvaltningschefer, på begäran, utse referenspersoner med stor kännedom inom aktuellt område att delta i det samordnade upphandlingsarbetet. Avropsberättigade/Inköpsberättigade skall hålla sig informerad om aktuella ramavtal och i förekommande fall, förvaltningens egna avtal. Kontrollera alltid med kommunens ramavtalsdatabas (För närvarande www.e-avrop.com) skall göra övriga inköp av varor och tjänster som avrop på ramavtal eller egna avtal genom beställning och se till att orderbekräftelse lämnas av leverantören skall samordna beställningar så att transport- och fakturakostnader till kommunens enheter minskar eller helt undviks. skall avropa från upphandlade avtal även om enstaka produkter kan förefalla billigare hos annan leverantör. I annat fall riskerar kommunen skadeståndskrav och försämrade avtalsvillkor i framtiden. 2. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av ingångna avtal skall göras kontinuerligt. Rätt produkt till rätt pris från rätt leverantör vilket redovisas i samband med varje tertial- och årsbokslut. 3(4) Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna Inköpspolicy Fastställd av kommunfullmäktige 2014-10-27 § 140. 3. Samrådsskyldighet Upphandlare ska i god tid få insyn i nämndernas planeringsprocess avseende vilka inköp/upphandlingar som respektive nämnd planerar under året samt när detta ska ske. Uppstår behov av att genomföra nämndsspecifikt inköp/upphandling ska upphandlare informeras om detta i god tid. Alla inköp/upphandlingar över beloppsgränsen för direktupphandling skall kvalitetssäkras och annonseras av upphandlare. När behov av inköp uppstår har varje inköpsberättigad skyldighet att kontakta upphandlare för kontroll av kommunens hela behov. Samordning av inköpen skall göras mellan förvaltningarna och de kommunala bolagen för att uppnå volym- och effektivitetsvinster. DELEGATION OCH BELOPPSGRÄNSER Typ av inköp Köp där ramavtal finns Görs som: Köp över disk Typ av beslut Verkställighet Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Avropsberättigad Fakturan Utses av budgetansvarig Köp där avtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk Verkställighet Inköpsberättigad Utses av Fakturan budgetansvarig Köp mellan 100 000‐ 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Budgetansvarig i samarbete med upphandlare Dokumentationsplikt Mellan 28 % av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp. Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Förvaltningschef i samarbete med upphandlare Dokumentationsplikt Upphandling Delegation Förvaltningschef i samarbete med Dokumentationsplikt Upphandlare efter anmälan till nämnden Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 4(4) Inköpspolicy Fastställd av kommunfullmäktige 2014-10-27 § 140. En upphandling/inköp får inte delas upp och beräkningen får inte konstrueras i syfte att komma under tröskelvärdet eller direktupphandlingsgränsen. Det är exempelvis inte tillåtet att ingå avtal med flera olika leverantörer avseende samma kategori vara, tjänst eller byggentreprenad i syfte att något eller flera av dessa avtal ska understiga tröskelvärdet eller direktupphandlingsgränsen. Kontraktsvärdet ska istället utgå från den upphandlande myndighetens (kommunens) samlade inköpsbehov av en viss kategori vara, tjänst eller byggentreprenad under minst ett budgetår. Obs! Innan köp där avtal inte finns utförs skall man kontrollera kommunens totala behov, inköpet skall sedan göras enligt anvisningarna i ovanstående tabell. Direktupphandling Följande ska beaktas vid direktupphandling: 1. Direktupphandling skall ske med beaktande av konkurrens (det räcker inte att fråga en leverantör). I första hand ska upphandlingsstödet E-avrop användas vid förfrågan. 2. Anbud lämnas i första hand elektroniskt i E-avrop. 3. Beslut med motivering ska upprättas. 4. Dokumentationsplikt innebär att samtliga handlingar i ärendet ska arkiveras och diarieföras. Information om lagstiftning, tröskelvärden m.m. finns på www.konkurrensverket.se __________ ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott Blad 2015-09-08 11 Au § Dnr 00285/2012 003 Fritidspolitiskt program för Arvidsjaurs kommun Kommunfullmäktige antog 2010-02-22 § 13 Fritidspolitiskt program för Arvidsjaurs kommun. Fritids- och kulturutskottet beslutade 2012-11-19 § 24 att göra en översyn av det Fritidspolitiska programmet för Arvidsjaurs kommun. Kommunstyrelsen utsåg 2013-11-11 § 229 en arbetsgrupp bestående av Marcus Lundberg (s), Margoth Holmkvist (v) och Bjarne Hald (c) för att ta fram ett nytt fritidspolitiskt program. Arbetets fortskridande har redovisats till kommunstyrelsen vid två tillfällen. Arbetsgruppen har upplevt att de inte fått några tydliga riktlinjer från kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för arbetet och att det saknas dialog mellan politik och verksamhet. Fritids- och kulturutskottet beslutade 2014-11-10 §18 att lyfta ärendet i kommunstyrelsen för diskussion om hur arbetet ska fortsätta och om prioriterade områden. Kultur- och fritidschef Kristina Grubbström har vid personal- och arbetsutskottets sammanträde redogjort för hur långt man kommit vid översynen under förra mandatperioden. Det kan konstateras att vad tidigare arbetsgrupp har saknat i sitt arbete är direktiv (vad vill man med fritids- och kulturverksamheten i kommunen) och prioriterade områden. Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskottets beslut 2015-09-08 1. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 15 september ska en ny arbetsgrupp och tjänsteman utses som får till uppgift att ta fram mål, visioner och prioriteringar för det Fritidspolitiska programmet för Arvidsjaurs kommun. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-08 12 Au § Utvecklingsplan för Nyborgstjärn Dnr 00206/2015 331 Området kring Nyborgstjärn är en fråga som engagerat många under de senaste åren. Kommunfullmäktige beslutade 2009-03-30, §34 om en plan för utveckling av området som innefattade åtgärderna belysning, lekplats, parkering, upprustning av gångvägen, vinterunderhåll av gångvägen, ispelare, isbana samt fontän på sommaren. Åtgärderna belysning, upprustning av gångväg, vinterväghållning av gångväg samt fontän på sommaren prioriterades av fullmäktige. Genom att årligen avsätta medel i investeringsbudgeten har flertalet av åtgärderna i planen utförts. Under 2014 diskuterade tekniska enheten utvecklingen av området kring Nyborgstjärn med några företagare som var särskilt intresserade av områdets utveckling. På mötet framfördes bland annat en idé om att kontakta någon högskola för att se om man kunde få någon student att studera och analysera hur området kring Nyborgstjärn skulle kunna utvecklas. En student från programmet Upplevelseproduktion vid Luleå Tekniska Universitet, tog uppdraget och har tagit fram en rapport som beskriver hur hon ser på områdets utveckling. Utifrån den rapport som tagits fram har tekniska kontoret sedan tagit fram ett förslag till plan för områdets fortsatta utveckling. Planen har också kommunicerats med de företagare som i det tidigare skedet visat särskilt intresse av områdets utveckling. Tekniska kontoret föreslår att planen för områdets utveckling fastställs samt att åtgärderna, i den mån de inte kan finansieras inom befintlig driftsbudget, får äskas för i samband med upprättande av investeringsbudgeten för respektive år. forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott Blad 2015-09-08 forts 12 forts. Au § Dnr 00206/2015 331 Förslag under sammanträdet Bjarne Hald (c) Bifall till utvecklingsplan för Nyborgstjärn, med följande tillägg; En offentlig toalett ska finnas med i planen för området runt Nyborgstjärn. Lotta Åman (s) Bifall till utvecklingsplan för Nyborgstjärn, med ytterligare en beslutspunkt; Förutsättningar för en offentlig toalett inom Nyborgstjärns område utreds vidare av tekniska kontoret. Två förslag finns. Ordförande ställer proposition på förslagen varefter hon förklarar att personal- och arbetsutskottet beslutat enligt Lotta Åmans förslag. Personal- och arbetsutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen 1. 2. 3. Utvecklingsplan för Nyborgstjärn antas. Åtgärder, i den mån de inte kan finansieras inom befintligt driftsbudget, får äskas i samband med upprättande av investeringsbudget för respektive år. Förutsättningar för en offentlig toalett inom Nyborgstjärns område utreds vidare av tekniska kontoret. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande f@i1 ~ Datum Arvidsjaurs kommllll Arviesjtivriell kommuvdllu 2015 -06-25 Handliigga re Arvidsjaurs kommun Kommunstyrelsen Britta Lundgren Erika Harr 2015 -08- 3 I Di"cktval -33 / 0960-15573 0960-15565 Utvecklingsplan för Nyborgstjärn 1. Bakgrund/sammanfattning Området kring Nyborgstjäm är en fråga som engagerat många under de senaste åren. Kommunnlllmäktige beslutade 2009-03-30, §34 om en plan får utveckling av området som innefattade åtgärdema belysning, lekplats, parkering, uppmstning av gångvägen, vintemnderhåll av gångvägen, ispelare, isbana samt fontän på SOlmnaren. Åtgärdema belysning, upprustning av gångväg, vinterväghållning av gångväg samt fontän på SOlmnaren prioriterades av nlllmäktige. Genom att årligen avsätta medel i investerings budgeten har flertalet av åtgärdema i planen utfåiis. Tekniska kontoret anser inte att det films ett behov av ytterligare parkelingsplatser vid Nyborgstjärn. Större delen av området är omgivet av vägar där det är tillåtet att parkera och en större parkeringsplats i enlighet med planfårslaget skulle påverka upplevelsevärdet negativt. Vad gäller ispelare anser vi inte att det är någon prioriterad åtgärd då den enligt uppgifter från tidigare plan kräver daglig skötsel samt el, hyra av skylift mm. Förslag om att anlägga någon fonn av bana på Nyborgstjärns is har diskuterats under upprättandet av planen och ett liknande fcirslag falms också med i den urspmngliga utvecklingsplanen får Nyborgstjäm. Under vintern 2003 iordningsställdes en isbana i ideell regi och under detta år hade organisationen problem med iskvaliteten. Iordningsställande av isbana på Nyborgstjäm inryms inte inom befintlig driftsbudget. Om man skulle vi lj a gå vidare med detta fårslag bör därfår en utredning göras av fcirutsättningar och kostnader får en sådan isbana och driftsbudgeten utökas med motsvarande belopp. I dagens läge filU1S ishallen tillgänglig får den som är intresserad av skridskoåkning under tidema får allmänhetens åkning. Under 2014 diskuterade tekniska enheten utvecklingen av området kring Nyborgstjäm med några fåretagare som var särskilt intresserade av områdets utveckling. På mötet framfårdes bland annat en ide om att kontakta någon högskola får att se om man kunde få någon student att studera och analysera hur området kring Nyborgstjäm skulle kiuma utvecklas. Tomine Grelsson, en student från programmet Upplevelseproduktion vid Luleå Tekniska Universitet, tog uppdraget och har tagit fi·am en rapport som besk.Iiver hur hon ser på Olmådets utveckling. Postadress Te lefoll Telefax E-post Ptllsgiro 9338 1 AIlVIDSJAUR 0960-15500, viixel 0960-12940 kom [email protected] 60068-4 Utifrån den rapport som tagits fram har tekniska kontoret sedan tagit fram ett forslag till plan for områdets fortsatta utveckling. Planen har också kommunicerats med de foretagare som i det tidigare skedet visat särskilt intresse av områdets utveckling. Rapportforfattaren rekommenderar bland annat att kommunen forstärker vad platsen kommunicerar genom att framforalIt använda sig aven enhetlig utfonnning for att uppmärksamma den pärla som Nyborgstjäm är. Rapportforfattaren foreslår bland annat att naturligt trä ska utgöra temat vid eventuell framtida renovering av bryggor, mötesplatser och bänkar mm inom området då temat i trä talar till det natumära och genuina med platsen. Hon rekommenderar också att man nyttjar belysning for att öka tryggheten och synliggöra promenadståket tydligare i den del där det bryts upp genom att privata fastigheter ligger längs stranden och promenadstråket istället fOl1sätter längs Nyborgsgatan for att sedan åter vända ner mot stranden. Även skyltningen behöver ses över. Hon framfOr även att man under vissa perioder skulle kunna sätta i fårgade glödlampor for att "skapa ett buzz" runt Nyborgstjäm. Rapportforfattaren lyfter också fram att platsen skulle kunna utvecklas genom ett aktivitetshjul där olika fOreningar skulle kunna delta med olika aktiviteter som isdisco, is-middag, ugglevandring, lopp is, koncerter och kulturvandringar kring Nyborgstjäl11. Rapportforfattaren har även kontaktat Elevrådet vid Fridhemsskolan for att få in synpunkter på vilka forändringar de skulle vilja se. En ide som tekniska kontoret har valt att tal med i vårt forslag fOr områdets utveckling är att åter iordningsställa en liten badplats vid Nyborgstjäm. Under sommaren 2015 avser tekniska kontoret att fortsätta utvecklingen av belysningen runt Nyborgstjäm genom att placera ytterligare belysningsstolpar där promenadstråket bryts for att synliggöra gångstråket tydligare for turister. Kontoret avser också under 2015 att komplettera lekplatsen med hinderbana, belysning och sopsortelingsstaion samt att sätta upp fotbollsmål på den gräsyta invid lekplatsen. I planen ingår även en fortsatt utveckling av lekplatsen i enlighet med de önskemål som inkommit från bamen med bland annat kompi sgungor och en klätterställning for mindre bam. Tekniska kontoret har även kontaktat pensionärsrådet for att få deras syn på var en eventuell ny boulebana bör placeras - i marklllndsparken eller vid Nyborgstjärn då Marklundsparken tidigare diskuterats som ett alternativ till befintlig boulebana vid biblioteket. Föreningen Hjäl1 och Lllng hade tidigare planer på att investera i ett utegym for allmänheten som skulle placeras vid Nyborgstjärn och fått kommunens godkännade for detta. Föreningen har dock ändrat sig och vill att kOlmnunen ska investera i ett utegym med eventuell möjlighet till att få bidrag till detta av fOreningen. Företagarna har också fått kommunens godkälmade för att iordningsställ a en beachvo ll eyplan vid Nyborgstjäl11. I planen ingår även en upprustning av det vi idag har på plats såsom bryggor och bänkar samt att se över skyltningen och markavvattningen. En ytterligare hundlatrin kommer också att placeras vid Nyborgstjäl11. 2. Ekonomisk analys De mindre åtgärderna i planen kan genomföras inom ramen för befintlig driftsbudget. Vad gäller de stöne åtgärderna avser tekniska kontoret att äska om medel i samband med upprättade av investeringsbudgeten. 3. Barn- och ungas delaktighet Barn från förskoleålder till årskurs 6 fick under våren 2014 rösta gäll ande vilken lekutrustning de önskade skulle uppföras vid Nyborgstjärn. Lekplatsområdet avses därför utvecklas i den prioritelingsordning som barnen önskade. Elevrådet på Flidhemsskolan har gi vits möjlighet att tycka till om området vid Nyborgstjärn. De önskemål som fi-amkommit finns redogjorda för i rapporten. Tekniska kontoret deltog också 2015-03 -1 1 på en dialog- och demokratidag för högstadie- och gymnasieelever där frågan "Vad saknas i utemiljön i Arvidsjaur" bland annat ställdes. Resultatet från dagen finns sammanställt. 4. Slutsats samt förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår att planen för områdets utveckling fastställs samt att åtgärderna, i den mån de inte kan finansieras inom befintlig driftsbudget, får äskas för i samband med upprättande av investeringsbudgeten för respektive år. Bilagor: Plan för utveckling av området kring Nyborgstjärn Studenten Tomine Grelssons rapport - utifrån ett upplevelseperspektiv, hur skulle Nyborgstjärn kunna utvecklas? Plan för den fortsatta utvecklingen av området kring Nyborgstjärn Naturligt trä ska utgöra temat vid framtida utveckling av området såsom renovering av bryggor, mötesplatser och bänkar då temat talar till det naturnära och genuina med platsen. Beachvolleyboll plan Målning av bryggan Belysning av UV'""'" lekutrustning: hinderbana (tillverkas nu av Ideum), kompisgungor bland träden, klätterställning för de mindre barnen, ev. klätterdjur/annat i skyltning ut bänkar grillplatser över bakvalen - Projekt Arvidsjaur - destinationsutveckling utifrån ett upplevelseperspektiv. Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Konst Kommunikation och Lärande avd. Medier och Upplevelseproduktion Tomine Grelsson, 0704-411056 mine.grelsson@gma il. com Uppl eve lseprodu ktion HT 2014 Lp 1 & 2 Erika Harr, eri ka. harr@a rvids jau r. se Enhetschef Parkenheten Arvidsjaurs kommun. Hansi Gelter, 0911-72718 ha ns.gelte [email protected] Biträdande Professor Syfte och frågeställning Uppdraget grundas i att med utomstående ögon undersöka platsen kring Nyborgstjärn i centrala Arvidsjaur och utifrån de önskemål som finns inom kommunen utforma en utvecklingsplan för platsen. Den planen ska bidra med att locka både lokal befolkning och turister till platsen. Projektägaren tillsammans med projektledaren har enats kring följande frågeställning: - Utifrån ett upplevelseperspektiv hur skulle Nyborgstjärn kunna utvecklas? Bakgrund Arvidsjaurs kommun vill enligt samrådsversionen av sin översikts och tillväxtplan skapa attraktiva livsoch boende miljöer. I boken "kulturens kraft" från 2010 så beskriver författarna utifrån begreppet Cuiturai planning hur en plats kan utvecklas. "Kan man skapa en särprägel som speglar invånarna och skänker en lokal stolthet över vår moderna hembygd? Hur ser begreppet hembygd ut i en tid som vår? [ ... ] Vad är det som gör en stad spännande? Hur blir en statsdel attraktiv?"(kulturens kraft. C.Hjorth. s99) Platsen eller statsdelen som det rör sig om i det här projektet är Nyborgstjärn i Arvidsjaurs kommun. Citatet ovan refererar till hur en attraktiv plats skapas och utvecklas. Nyborgstjärn behöver enligt uppdragsgivaren utvecklas, dock utan att "Platsen får inte förlora sin själ" - Erika Harr, Enhetschef för parkenheten vid Arvidsjaurs kommun. I dagsläget används området för promenader, fiske och andra utomhusaktiviteter. Det är själen i platsen, den används i första hand av lokalbefolkningen. Utifrån dessa parametrar så påbörjades arbetet med utvecklingen av Nyborgstjärn. Utifrån syftet och frågeställningen så fokuserar det här arbetet både på besökare och turister som kommer till kommunen . Lokalbefolkningen har också tagits med i beräkningen, då det är dem som använder platsen mest idag. För att skapa tydlighet har turist massan delats in i tre subgrupper: Arbetsturism: Inom regionen så finns en utbredd testverksamhet för bland annat bilar, bildäck och liknande komponenter. Enligt översikts- och tillväxtplanen för arvidjaurs kommun så besöker ca 3000 ingenjörer området under en testperiod som sträcker sig över fem månader. Arvidsjaurs flygplats fungerar som ett nav för den näringen och har direktflyg från flera Europeiska länder. Det ger regionen en unik möjlighet att marknadsföra sig inte bara som en testregion utan också som en tu ristdesti nation. Lesiureturism: Det här segmentet innefattar de turister som besöker Arvidsjaur under sommaren. De kan identifieras som campare och turister som är ute efter friluftsaktiviteter. Enligt turistbyrån fungerar Camp Gilas som ett nav för camparna, och besökarna kommer från bl.a. Norge och Tyskland. Under sommaren så erbjuder regionen unika möjligheter till vandring, fiske och kulturhistoriska upplevelser ex. Sami centret. Äventyrsturism: Arvidsjaur har en unik natur som på sommaren uppmanar till va ndring, men under vinterhalvåret så finns det andra intressenter. Äventyrsturister som kommer till regionen för att uppleva naturen med bl.a. snöskoter. Efter ett besök hos Lappland Lodge så finns det tydliga indikationer på att Äventyrsturism är det den underutvecklade delen av turistsegmentet. Utifrån perspektivet kring nyborgstjärn så används sjön som start och mål för skoterturer och som parkering för bland annat Lappland Lodge skotrar. Utifrån de segment so m finns och dera s önskemål, finns de alltså ypperliga möjligheter till utveckla Nyborgstjärn och ändå vidhålla den själ so m är väldigt framstående. Arvidsjaur som kommun visar i sin översikts- och tillvä xtplan att de håller hög kvalite inom boe nde och kommunen s unika natur lyfts också fram : " Landskapet inom kommunen har höga estetiska värden med mer än 4000 sjöa r, flera älvar och Arvidsjau r kommun är en av de kommuner i landet med fle st lågfjäll" (Översikts- och tillvä xtplan för Arvidsjaurs kommun, 2013-05-20. Sid16) Omvärldsanalys Andra kommuner i regionen jobbar aktivt med en slogan av olika slag. För att på ett enkelt sätt kunna marknadsföra va d kommunen står för alt vad de kan erbjuda . Kommun: Arjeplog Boden Dorotea Gällivare Kalix Kiruna Luleå Slogan: " En väg många möjligheter" " Kommunen där du utvecklas" " Lappland s sydport" " Friska Gälliva re" "Där älven möter havet" Lycksele Paja la " En ren upplevelse" "Sveriges nordligaste metropol" j"Staden vid vattnet "Staden i Lappland" "Maka lösa Paja la" / " Här får man vara ifred" Piteå " Det är hit du kommer när du kommer hem" ll Skellefteå " Ge ideerna plats" Vilhelmina "Vild och Vacker" (komm unslogans. forts.se/kom mun-a -o/)(2014) När Arvidsjaur tillfrågas efter sin slogan så kom mer svaret att det ege ntligen inte finns någon och om den finn s så är det "Bäst i Test". Den sloganen kommer från kommunens visionsdokument. Det finns dock en osäkerhet om den slogan ska användas i framtiden och i så dant fal l vil ken utsträckning. " Bäst -i-test" är inget som är inarbetat i va re sig kommunen eller invåna rna. Det som talar för " Bäst i Test" är de gånger so m kommunen har utmärkt sig runt 2010-2011 då man bland annat vann pris för " bästa sko lkommun" och "å rets stadsnätsentrep renör 2010" . Dock så menar de tillfråga de att denna sloga n inte lockar/ tilltalar rätt segment inom turistnäringen . Intressenter inom projektet menar att Arvidsjaur ska marknadsföra sig som den naturpärla det är. När Arvidsjaur undersöks utifrån ett turistperspekti v så är det naturligt att gå via Swedish Lappland . Arvidsjaur marknadsförs på hemsidan med följande mening: Kultur, natur och spännand e äventyr vä ntar på dig i Arvidsjaur! (http://www .swed ish la pIand.CD mI se/Resm aIIArvi dsja ur IAtt -go ra I) Det stämmer överens med uppdragsg ivaren Erika Harrs tankar att området Nyborgstjärn inte ska fö rlora sin själ. Området har en sjä l av natur och ko mmun en i stort har ett unikt kulturutbud . Utifrån bakgrund en i samband med fråge ställningen så skulle en följd fråga behöva utveckla s, " Hu r ska Arvidsjaurs kommun utveckla sin marknadsföring för att tydliggöra vad kommunen står för utifrån ett konkurrensperspektiv." Metod Metoden för att genomföra projektet har bestått av två stora delar. Delvis kvalitativa intervjuer med intressenter som finns i regionen och har en koppling till Nyborgstjärn. De intressenter består av företagare, skolungdomar och kommun personal. Varför den metoden är relevant för projektet är på grund av att utvecklingen ska i första hand til ltala lokalbefolkningen. Det var yttersta relevans att ta reda på vad de vill ha. Kommunen äger marken och vill att området ska utvecklas utan att förlora sin själ. Ungdomarna är Arvidsjaurs framtid och kommunen vill att dessa ska känna sig prioriterade när de utvecklar inom kommunen och staden. Företagarna i Arvidsjaur är mycket drivna och vi ll gärna stötta och se till utveckling inom kommunen. på grund av att det finns så många vi lj or kring både Nyborgstjärn och Arvidsjaur så har det även genomförts en omvärldanalys . För att undersöka hur andra kommuner i Norrland arbetar med sin destinationsutveckling. Omvärldsanalysen har dock varit sekundär gentemot de upplevelsemodeller som författaren har tagit ställning ti ll. Slut ligen har en konceptutveck lin gsmode ll använts för att tydliggöra i vi lken riktning projektet och Arvid sjaur, i stort, borde gå åt. De modeller som har tagits i beaktning för att svara på frågeställningen är Upplevelserummet, som presenteras av L.Mossberg i boken Att skapa upplevelse - från okej til/ wow (2003) . Pine och Gilmore presenterar i sin bok The Experience Ecanomy (1999) modellen om de fyra e:na (education, eskapism, entertainment och estetics). I boken Kulturens Kraft - för regional utveckling(2010) har ett flertal författare lyft fram exempel på när kultur eller kulturyttringar har utvecklat en region. Vetenskapliga artiklar med fokus på destinationsutveckling har också tagits i beaktning. Projektet har haft ett fåtal premisser att förhålla sig till. Den första är den ekonomiska aspekten och författaren har inte behövt begränsa sig till några ekonomiska ramar. Vidare så ville uppdragsgivaren att resultatet skulle fungera som underlag till att söka pengar från Boverket, för utvecklingsprojekt som uppmanar till jämnlikhet. Resultat I början av projektet så hölls det en lunch med några företag i kommunen. De hade följande att säga om Nyborgstjärn, de anser att området är underutvecklat, de vill gärna ha tillbaka den badstrand som fanns där tidigare då de menar att detta skulle bli ett "dragplåster". Ett dragplåster som de menar skulle locka både lokalbefolkningen och turister till platsen. De belyser segmentet med tonåringar och unga vuxna som ett problematiskt segment då dessa är svåra att locka med aktiviteter och de i dagsläget inte har någon naturlig arena. Företagarna belyser också att projektet har två olika delar, en del där småsaker runt sjön kan förändra s så som att bygga en boulebana exempelvis. Samt en del där stora förändringar kan göras. Företagarna föreslår bland annat en linban a som kan användas till att åka så kallad wakeboard runt sjön. Den ideen är typiskt en av de större och företagarna bad också att projektet sku lle ta ställning till den aktivitet som redan händer runt sjön. Kristoffer Lundström som är VD vid Hotell Laponia, som ligge r precis bredvid Nyborgstjärn berättade om Nattivalen, en musikfestiva l som anordnas i närheten av Nyborgstjärn. Nattivalen är en stängd festival där det tas entreavgift, dock så räknas det ändå som "the happening" varje år. Utöver Natti va len så anordnar Kristoffer och hotell Laponia flera aktiviteter årligen, exempelvis under december så anordnas julbord med musikunderhållning (http://www.hotell-Ia ponia.se/no jen). Hot ell Laponia har en permanent kåt a i anslutning till Nyborgstjärn so m under so mmaren anvä nds som restaurang och bar. Det är en mycke t uppskattad mötesplats för lokalbefolkningen i Arvidsjaur men också för de sommarturister som besöker destinationen. Under vintern så används kåtan mycke t sparsa mt. Den hyrs ut för speciella event så som middagar och bröllop, men är stängd för lo kalbefolkningen. En annan aktivitet som händer årlige n i tät anslutning till Nyborgstjärn är Hälsovecka n, det är en aktivitet som samo rdnas med Sveriges radio P4 och kretsar kring Nyborgstjärn i den bemärkelsen att promenaden runt sjön är en del av hälsans stig. Temat med hälsa är dock något som kommunen tagit fasta på och utvecklat två små delar runt Nyborgstjärn. Kommunen har börjat bygga en lekplats och har också gett i uppdrag till företaget Ideum att bygga ett utegym i anslutning till Nybo rgstjärn. Satsningar som uppmanar till rörelse i alla åldrar är ett mål som Boverket också prioriter i sina satsningar: " Åtgärderna kan vara både utomhus och inomhus och kan avse integrering ovett tydligt jämställdhetsperspektiv till exempel i gestaltningen aven mätesplats eller ett stråk. " (boverket.se). Nyborgstjärn är ett stråk men Arvidsjaurs kommun skulle gärna se att det utvecklades till en mötesplats. En mötesplats kan vara många sake r, dock så menas i det här fallet att Nyborgstjärn ska va ra det naturliga mål som "poppa r upp" i huvud et på potentiella besökare. I kombination med lekplats och utegym, samt det promenadstråk som finns runt sjön så finns det optimala möjligheter för utveckling inte bara inom rörelsesegmentet. Platsens nuläge Bilden påvisar hur platse n i dagsläget har en dubbel identitet. På ena sidan finn s det genuina och naturnära med rigida stockar och sten. På den andra sidan har vi det moderna med behandlat trä och metall. Att bevara platse ns själ handlar om att förstärka vad platsen kommunicerar. I sin bok Att skapa upplevelser- från okej till wow (2003) så menar författaren att det är omgivningen som har störst betydelse för att besökarna ska stanna en längre t id i upplevelserummet. Vidare så lyfter författaren att många företag är bra på att skapa en fin atmosfär, men att detta oftare sker med grunden i erfarenhet och känsla snarare än i teori. L.Mossberg berättar vidare i boken om image och hur viktigt detta är för både en produkt och en destination, som nämndes i bakgrunden så har Arvidsjaurs kommun i dagsläget ingen tydlig positionering på marknaden och skulle i flera fall säkerligen tjäna på att utveckla det för sin framtida verksamhet. Med Nyborgstjärn i fokus så handlar det som tidigare nämnt om platsens själ och enligt projektledaren så har platsen en tydlig själ men med en tvetydlig atmosfär och tematisering. Ett exempel är de tre bryggor som finns runt sjön. Den största bryggan är i dagsläget i dåligt skick och sku lle behöva rustas upp. Författaren önskar att kommunen i samband med den upprustningen, undersöker möjligheterna att bryggan inte mälas utan behåller trä utformningen. De övriga små bryggorna är byggda i en helt annan sti l och är helt i trä . Därför så skulle författaren vilja att inför en eventue ll renovering att samtliga bryggor håller samma utformning och färg, då gärna naturligt trä för temat. Tvetydligheten är återkommande genom arbetet och något som författaren hoppas skänka tydlighet t ill. Mötesplats Nyborgstjärn har den här formen av små mötesplatser runt om sjön i anslutning till promenadstråket. Dock så är det tydligt, som bilden visar, inte längre attraktiva eller välplanerade mötesplatser. Under året så blommar området upp vid enstaka tillfällen. på sommaren hjälper hotell Laponia till att skapa en mötesplats kring Nyborgstjärn då de öppnar sin kåta. Under vintern så används den frusna sjön som parkering och överfart för snöskoters. Detta är en verksamhet som i första hand riktar sig till turister, som efterfrågar äventyrsturism. Kontinuerligt under året används promenadstråket av lokalbefolkningen och turister. Fiske är en aktivitet som lockar människor till sjön, det sker både under sommar och vinterhalvåret. Författaren vill påvisa att genom små förändringar så kan promenadstråket och Nyborgstjärn i stort utvecklas till en mer attraktiv plats. Utformning Arvidsjaur behöver börja i rätt ände med Nyborgstjärn. Det rekommenderas att små förändringar ska fungera som starskottet för platsen. Författaren vill rekommendera att den trend som redan är startad ska fortsätta följa s. Arvidsjaurs kommun har anlitat Ideum att genomföra bygget av delvis en lekpark. Föreningen Hjärt och lung har också beställt ett utegym som ska placeras i anslutning till Nyborgstjärn. Båda de här installationerna ska göras helt i trä . Temat med trä är ett som talar till det naturnära och genuina med platsen. I samma anda som utegym byggs i trä så skulle författaren också vilja råda kommunen att göra en genomgång av de platser runt sjön där det idag finns bänkar. Att byta ut " moderna" bänkar av trä och metall. Till mer rustika och genuina sittplatser av stockar skulle underlätta i tematiseringen. Små förändringar är det som kommer lyfta platsen mest. Det finns en ide som skulle generera inte bara en förändring men som också skulle skapa ett "buzz" runt om i regionen då ingen har något likande. Författaren vill rekommendera att belysningen runt Nyborgstjärn utvecklas, delvis så finns det partier som är mörka det kan skapa osäkerhet. Det finns också platser där promenadstråket bryts upp och det kan skapa osäkerhet hos exempelvis turister, "är detta rätt väg?" eller "vart ska jag gå nu?". Armaturen kan användas både som att ge trygghet men också för att signalera olika budskap. Exempelvis så skulle Arvidsjaur under oktober månad ha rosa belysningen och under december så skulle ett förslag vara röd . För att undvika att den här förändringen påverkar platsen negativt så måste förändringen delvis kommuniceras med lokalbefolkningen och armaturen behöver hålla en hög standard. Som tidigare nämnt så är det en del av promenadstråket som bryts upp. Promenadieden runt Nyborgstjärn tar en avstickare in i ett bostadsområde här skulle en form av skyltning behövas för att framför allt turister inte ska tappa stråket. Vad gäller skyltning och information generellt kring Nyborgstjärn så skulle författaren vilja visa på ett exempel: Även om tavlan i sig stärker temat så skulle en tydligare skyltning vara önskvärd. För att skapa trygghet så skulle också ytterligare en tavla kunna placeras ut vid den punkt där promenadstråket bryts. Väljer kommunen att genomföra förändringen med belysningen så skulle även tavlorna fungera som informationsgivare tilllokalbefolkningen. Belysningen behöver placeras på ett sådant sätt att den syns från ena sidan av bostadsområdet till den andra. Det skulle göra att lokalbefolkningen inte "drabbas" utan att det endast underlättar för de gående på promenadieden som kan få en känsla av vilsenhet då leden bryts upp. Aktiviteter I kombination med den nya utformningen av platsen så skulle aktiviteter också behöva utvecklas. Ett råd som grundas i intervjuerna med bl.a. Lappland Lodge. Författaren vill råda Hotell Lapoina att öppna upp kåtan under vinterhalvåret. Eftersom sjön används på vintern och då framför allt av turister så anser författaren att om kåtan skulle kunna fungera som en "After ski" lokal med enklare mat servering och rättigheter så skulle det ge Nyborgstjärn en mötesplats även under vintern. Mötesplatsen skulle inte bara vara till gagn för turister utan också för lokalbefolkning som kan besöka platsen för en kvällsöl under de mörkare månaderna. De tillfällen då kåtan hyrs ut under vintern skulle kunna samordnas med ytterligare ett aktivitetförslag. Författaren vill råda Turistbyrån i Arvidsjaur att anordna ett så kallat "aktivitetshjul". Aktivitetshjulet ska fungera som ett verktyg för att kunna samordna de föreningar som finns inom kommunen och ge dem en arena . Ett exempel skulle vara att kulturskolan anordnar en konsert på isen och att det sedan serveras glögg å tilltugg i kåtan. Under lunchen med företagarna så belystes problematiken med att unga vuxna i Arvidsjaur inte har någon naturlig arena. Förslaget om en ungdomsgård tog då upp på författarens initiativ. Det visade sig att det redan finns en ungdomsgård i kommunen. Förslaget blir istället att de aktiviteter som anordnas under Aktiviteshjulet håller en bredd som möjliggör för olika segment inom befolkningen och som kan förtydliga att en utsatt målgrupp(ungdomar och unga vuxna) får en arena och visa på att de är prioriterade inom Arvidsjaurs kommun. Exempel på aktiviter som kan finnas inom hjulet: • Is-disco, slå upp en kåta och anordna disco för kommunens ungdommar. • Is-middag, slå upp tält och servera middag på isen. • Ugglevandring (Reflex ugglor hängs upp i träden och barn utrustas med ficklampor och får leta.) • Loppis,( i exempelvis kyrkans regi alternativt skolungdom mar som vill sälja grejer till klassresa osv.) • Konserter på isen, (Skapar en höjning av snö på isen. Besökarna kan stå runt eldar och lyssna för att sedan värma sig i kåtan som serverar öl, glögg etc.) • Kulturvandringar, (måste inte kopplas till Nyborgstjärn utan det kan vara historierfrån hela kommunen som berättas medan man promenerar runt sjön) I samband med de förändringar som görs skulle författaren slutligen vilja råda till en nyinvigning av Nyborgstjärn. Den tillställning skulle fungera som ett utmärkt tillfälle att kommunicera vem platsen är till för. Även för att kunna påvisa att vissa förändringar gjorts och att fler är på väg. Intressenter Företagarana och turisterna har presenterats tidigare. I det här stycket så skulle författaren dock vilja lyfta det segment som belyses som problematiskt. Ungdomar och unga vuxna är prioriterade inom de flesta organisationer, även så inom Arvidsjaurs kommun. Författaren har haft kontakt med Elevrådet vid Frihemsskolan i Arvidsjaur. De har lämnat in synpunkter på vi lka förändringar de skulle vilja se vid Nyborstjärn. • Rengöring av sjön (för att man ska kunna bada) • Någon form av brygga, helst runt hela eller delar av sjön, samt en flotte. • Ett bad/hopptorn • En kiosk • Fräscha grillplatser och parkbänkar • En liten strand • En brännbollsplan • Plantering av "fina" fiskar (låta dessa växa) • Vattenrutschkana Eleverna skriver själva: " inser att vissa av deras förslag kommer att mottagas med blandad entusiasm, och att vissa kan vara svåra att genomföra". Utifrån det som tidigare nämnts med platsens sjä l och det naturliga temat så kan författaren göra en avgränsning till vissa av de ovanstående förslagen. Exempelvis så skulle en va ttenrutschkana inte passa in i den image som Nyborgstjärn har, att bygga en brygga kring hela sjön skulle också enligt författaren skapa en avgränsning och avstånd som inte är att eftersträva. Dock så finns det två bostadshus som enligt kommunen har strandtomte r, och det är på grund av dessa som promenadstråket bryts upp. Därför så skulle en brygga precis framför de husen vara att eftersträva. Ytterligare avgränsning har gjorts gentemot vissa av de förslag som kom från företagarlunchen och mötet med Lappland Lodge och skooterklubben . Företagarna ville anordna rally kring sjön och menade på att det skulle kunna kopplas till "Bäst-i-test" och bilverksamheten som finns i kommunen. Enligt författaren så skul le det inte passa den naturnära och genuina känsla som finns kring sjön. Lappland lodge och skooterklubben var överens om att äventyrsturism borde prioriteras. Även så under sommarmånaderna, därför efterfrågar de en wakeboard bana runt sjön. Även den ide känns som att den inte sku lle passa in i temat. För att citera uppdragsgivaren "Det får inte bli för mycket, det ska inte bli en nöjespark"(Erika Harr, parkchef, Arvidsjaurs kommun) Diskussion Utifrån de parametrar som gavs i början av projektet så anser projektledaren att uppdraget är fullföljt. Det som kvarstår iform av implementering och förändring är en kombination av vidare projektledning men också ytterligare kommunikation med lokalbefolkning och övriga intressenter. Förslaget som gavs gällande Aktivtetshjul, kräver inte någon budget från kommunen. Snarare så handlar det om att skapa ett forum och att tillsätta en projektledare. Det är något som sku lle skapa ett "buzz" kring Nyborgstjärn, det sku lle också gö ra att området kring sjön blir mer levande. Förslaget om ny belysning kring Nyborgstjärn är å ena sidan ett riskfritt förslag. på grund av att det är en lätt förändring som kan återtas om den inte sku lle lyckas. Förslaget skapar dock en fråga gällande budgettering. En kompromiss skulle vara att endast byta delar av armaturen, förslagsvis skogområdet som redan är mörkt och osäkert. Belysningen skulle också göra att delen med skyltar kan vänta. Då belysningen skulle fungera som vägledn ing genom det område där promenadstråket hackas upp. Nackdelen med förslaget är att det måste förankras. Delvis hos de boende i närområdet men också hos kommun för att hitta finansiering. Med de förslag som är lagda gä llande färg så anser författaren att det inte kommer uppstå större motsättningar inom dessa segment. För att dock undvika en känsla av discobelysning och att förändringen blir "smaklös" så behöver det att armaturen och belysningen håller hög standard. Det gör att belysningen inte känns billig eller ogenomtänkt. Bilden är tagen från Hannige kommun och visar på hur bara belysning med varm underton kan skapa den känsla som författaren är ute efter. När arbetet påbörjades så kändes projektet väldigt genomförbart, desto djupare re sea rch gick, så uppkom större frågeställningar. De nya frågeställningarna tas delvis upp under bakgrunden där jag va lt att belysa ett problem som jag anser är primärt för Arvidsjaurs kommun. Bortsett från den problematiken så är en utvecklingsplan med ett större perspektiv att efterfråga. Vad författaren kan se så skulle Arvidsjaurs kommun tjäna på en Marknadsföringsstrategi och tydligare mål och visioner för besöksnäringen. Det är författarens rekommendation att ovanstående tankar inte ramlar mellan stolarna utan lyfts till arbetsgrupp under det kommande året(2015). Ett önskemål som fanns från uppdragsgivarna var att uppdraget skulle kunna kopplas till Boverket och därigenom söka finansiering. Det som framkommit iform av belysningsförslaget skulle kunna kopplas till de direktiv som Boverket gett. Även aktivitetshjulet, beroende på med vilket material det fylls med skulle passa boverkets krav. I övrigt så har projektledaren upplevt vissa svårigheter med att på ett tydligt och konkret sätt tillgodose det önskemå let. Slutsats Utifrån projektet kring Nyborgstjärn så anser författaren att den ursprungliga frågestä llningen har svarats på . "Utifrån ett upplevelseperspektiv hur skulle Nyborgstjärn kunna utvecklas?", svaret på den frågan handlar om, som visat ovan, tematisering - trä, naturligt. Vidare om utsmyckning och estetiska tillägg för att kommunen ska kunna uppmärksamma den pärla som Nyborgstjärn är. Det borde primärt ske genom ljussättning och slutligen aktiviteter som uppmärksammar och förstärker platsen, ex aktivitetshjul. Vidare arbete En marknadsföringsplan för Arvidsjaurs kommun . Med tydlig vision och målformuleringar för besöksnäringen. Tillsättandet aven Arbetsgrupp för Nyborgstjärn. Som borde innehålla: Tekniska kontoret, turistbyrå och övriga intressenter. Källfärteckning Styrdokument "Översikts och tillväxtplan för Arvidsjaurs kommun" Internet httD ://www.hotell-laDonia .se/no je n www .arvid sjaur.se httD://www.swedishlaDland .com /se/ResmaI/ Arvidsjaur/Att-gor al kommunslogans.forts .sejkommun-a-oj Litteratur "Kulturens kraft - för regional utveckling" - Lindeborg & Lindkvist(RED.)(2010) "Storyt elling - marknadsföring inom upplevelseindustrin" - L.Mossberg (2006) "Att skapa upplevelse - från okej till wow" - L.Mossberg (2003) " The Experience economy" - Pine & Gilmore (1999) Övrigt Mailkontakt med Elevrådet vid Frihemsskolan Intervju med Jan-Åge vid ldeum Intervju med Peter vid Turistbyrån Intervju med kommunalråd Lotta Åman Intervju med Lappl and lodge och skooterföreningen NTC Lunch med "Fö ret aga rna " ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott Blad 2015-09-08 13 Au § Struktur för styrande dokument i Arvidsjaurs kommun Dnr 00212/2015 003 Varje kommun måste ha någon form av författningssamling där kommunens styrande dokument finns samlade. En minimikrav är att vi har dokumenten samlade på ett sådant sätt att de lätt kan hittas, men helst ska de även finnas anslagna på kommunens hemsida så att allmänheten kan ta del av dokumenten. När det gäller våra styrdokument i Arvidsjaurs kommun, finns idag ingen enhetliga linjer för hur dessa ska upprättas och av vem samt hur de olika dokumenten ska döpas. Ett förslag har därför tagits fram som fastslår hur strukturen för de styrande dokumenten ska vara ordnad. Förslaget till struktur för styrande dokument är inriktat på de dokument som är kommunövergripande. Respektive facknämnd ansvarar därutöver för att ha en struktur för de verksamhetsnära styrdokumenten. Utöver att fastslå en struktur för övergripande styrdokument föreslås även att en översyn görs av samtliga kommunövergripande styrdokument. Vissa dokument kan behöva tas bort och andra tillkomma, liksom att vissa dokument kan behöva byta namn för att passa in i strukturen. Personal- och arbetsutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen 1. 2. 3. Struktur för styrande dokument i Arvidsjaurs kommun fastställs. Nya styrdokument som upprättas efter 2015-09-15 ska följa den nya strukturen. Kommunchefen får i uppdrag att - genomföra en översyn av samtliga kommunövergripande styrdokument - senast 2016-03-31 presentera ett förslag till hur kommunen kan gå vidare i arbetet med befintliga styrdokument _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande ArviC: :;Jaurs kornrnun Komrnunstyreklen Datum r@ Arvidsjaurs kommun 2015 -09- O1 2015-08-26 ~ Arviesjavriell kommllvdna Dn' 2J2/ 20IS_ ooj Hand lliggare Kerstin Olla Grahn Kommunstyrelsen Ny struktur för styrdokument (Dnr 000/2015 - 000) Vmje kommun måste ha någon form av författningssamling där kommunens styrande dokument fums samlade. Ett minimikrav är att vi har dokumenten samlade på ett sådant sätt att de lätt kan hittas, men helst ska de även finnas anslagna på konununens hems ida så att allmänheten kan ta del av åtminstone vissa dokument. När det gäller våra styrdokument i Arvidsjaurs konunun så finns idag ingen enhetlig linje för hur dessa ska upprättas och av vem samt hur de olika dokumenten ska döpas. Ett förslag har därför tagits fram som fastslår hur strukturen för de styrande dokumenten ska vara ordnad. Förslaget till struktur fOr styrande dokument är inriktat på de dokument som är kommunövergripande. Respektive facknämnd ansvarar därutöver för att ha en struktur för de verksamhets nära styrdokument som man behöver. Utöver att fastslå en struktur för övergripande styrdokument föreslås även att en översyn görs av samtliga ko mmunövergripande styrdokument. Vissa dokument kan behöva tas bort och andra tillkonuna, liksom att vissa dokument kan behöva byta nanm för att passa in i strukturen. Förslag till beslut l!!L fastställa dokumentet Struktur föl' styrande dokument i Arvidsjaurs kommun samt att nya styrdokument som upprättas efter 2015-09-15 ska fö lja den nya strukturen. l!!L uppdra till konununchefen att genomföra en översyn av samtliga kommunövergripande styrdokument samt senast 2016-03-30 presentera ett förslag till hur kommunen kan gå vidare i arbetet med befintliga styrdokument. Kerstin Olla Gralm Konununchef Postadress Te lefon Te lefax E-post Plu sgiro 93381 f\RVIDSJA UR 0960- 15500, "lixet 0960-12940 kommun@,uv idsjollr,se 60068-4 Arvidsjaufs kCJrrirnun- Kommunstyre:sen 2015 -09- Ol ArvidsjulIrs kOlnlnll1l A rviesjlivrien kOllllllllvdnu Dm 2 12 /2015 --DD3 STRUKTUR FÖR STYRANDE DOKUMENT I ARVIDSJAURS KOMMUN ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Dokum entnamn Styrande dokument Do kumentansvarig Kom munstyrel sen Doli.umentinformation Dokumenttyp Policy Version Vision och strategiska områden Policy Reglemente Plan och program Föreskrift Riktlinjer Anv isning och instruktion Faststä IIdl u pprä ttad 2015Senast reviderad Besluts instans Kommunfullmäktige Giltig till Tills vidare O Beskriver hur styrande dokument upprättas samt definitioner av nivåe rna på de ol ika styrande dokumenten Dokumentet gä lle r fOr Alla anstäl lda och förtroendeva lda i Arv idsjaurs kO lllmun STRUKTUR FÖR STYRANDE DOKUMENT I ARVIDSJAURS KOMMUN I kommunallage n anges ramverket för en kommuns befogenheter. Utöver kommunallagen och annan lagstiftning styrs en kommun av ett antal styrande dokument som kommunen själv har antagit. Kommunens viktigaste övergripande styrdokument är kommunfullmäktiges Måloch resursplan som anger de övergripande målen för kommunens verksamhet samt de ekonomiska medel kommunfullmäktige anslagit till verksamheten i form aven budget. I vissa fall är lagstiftningen staJ1kt styrande för den kommunala verksamheten och och ställer därmed krav på att vissa styrdokument ska tas fram som exempelvis översiktsplan och plan för bostadsförsörjning. Arvidsjaurs kommuns styrdokument indelas i två olika kategorier. Dels kOlnll7unövergripande styrdokulI7ent som riktar sig till flera nämnder/fö rvaltningarlbolag och dels riktade slyrdokument som riktar sig till en nämnd/fö rvaltning. Styrdokumentens giltighetstid samt beslut om tid för eventuell revidering beslutas i samband med att styrdokumentet antas. Alla styrdokument ska finnas samlade och tillgängliga på kommunens interna och externa webbplats. Det är viktigt att se till att sökvägarna till styrdokumenten är enkla så att alla anställda och kommunens medborgare lätt kan fä tillgång til dem. Styrdokumenten är alltid allmänna handlingar. Syfte Syftet med dokumentet "Struktur för styrande dokument i Arvidsjaurs kommun" är att skapa en struktur för hur styrdokumenten ska se ut och vad de bör innehålla. Med en enhetlig terminologi definieras liknande styrdokument på samma sätt, vilket tydliggör styrdokumentens roll när det gäller styrning och uppföljning. Dessutom underlättas arbetet både för den som ska styra genom dokumentet och för den som ska följa och tillämpa det i verksamheten. Tanken är också att detta dokument ska leda till att de styrdokument som finns i kommunen hålls uppdaterade. Avgränsningar Dokumentet "Struktur för styrande dokument i Arvidsjaurs kommun" reglerar enbart sådana dokument som är beslutade av kommunfullmäktige, komunstyrelsen eller på delegation av dessa. Nämnder och bolag ansvarar själva för sin struktur och terminologi , men detta dokument utgör ett stöd i nämndernas arbete med styrande dokument. Kommunövergripande styrdokument Kommunövergripande styrdokument är ett generellt dokument som berör alla nämnder och styrelser. Dokumenten ska vara styrande i sin utformning och beslutas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Riktade styrdokument Styrdokument som berör endast en eller två nämnder/förvaltningar är riktade och därmed inte att anse som kommunövergripande styrdokument. Exempel på sådana dokument är reglementen, ägardirektiv för kommunala bolag etc. 2 Definition av respektive styra nde dokument Definitionen är markerad med kurs iverad text, sedan fOlj er en li te utfö rli ga re beskrivning av vad respektive styrdo kument innefattar eller innebär. Slutligen anges beslutsi nstans för respektive dokumenttyp. ~ Vision och strategiska områden Vision är den gemensammaframtidssynen färArvidsjaurs kommun medan strategiska områden är de prioriterade områden som anlas/ör att nå visionen. Visionen är ett öns kvärt framt ida tillstånd över det som Arvidsjaurs komun vill uppnå. Det finn s en vision för koncernen/kommunen. Visionen ska vara utformad så att den ska kunna fånga vårt intresse och ge en bild av framtiden som vi alla kan ta till oss. Visionen för Arvidsjaurs kommun finns i komm unfullmäktiges mål- och resursplan. De strategiska områdena är prioriterade områden som antas för att kunna nå kommunens vision. De startegiska områdena återfinns i mål- och resursplanen samt i de styrkort som tas fram årli ge n. Beslutsinstans fOr vision och strategiska områden är kommunfullmäktige. ~ Policy Eli kortfattat dokument som anger kommunens uppfattning eller principernajör kommunens arbete/agerande inom ett visst område. En policy anger vå rt förhå llningssätt till något. En policy anger principer som kan tjäna som vägledning inom det a~'tue ll a området, vilka allmänna mål som eftersträvas och vi lka värden som ska beaktas. En policy ska vara kortfattad . För att en policy ska fungera effektivt bör den sedan konkretiseras i andra styrdokument. Beslutsinstans för up prättande aven policy är ~ kommunfullmä~'t ige. Reglemente Samlingjöreskrifter som grundar sig på lagar och fä rordningar. Kommunfullmäktige faststäl ler kommunstyrelsens, facknämndernas och bolagens uppdrag i R eglementen. Reglementen är, utöver vad lag och fOrfatt ning säger, grunddokument fö r en nämnds eller styrelses verksamhet och anger bland annat ansvarsområde, arbetsfo nner och beslu tskompetens. Beslutsinstans fö r reglementen är komm unfullmäkti ge. ~ Plan/program Ett relalivt ut/ömmande dokument som anger vilka mål man vill uppnå inom området. Plan/program är ett styrdokument som fokuserar på ett särskilt verksamhetsom råde och innehåll er prioriteringar och mål för verksamheten samt hu uppfö ljning ska s ke. Plan/program ka n ange såväl mer övergripande prioriteringar som förs lag på konkreta mål och åtgärder samt ange vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs. 3 När det i lagtext anges att ett dokument bör benämnas hand li ngsprogram e ller handli ngsplan falle r det under den na definition när det gäller kommunens styrande dokument. Beslutsinstans för upprättandet av plan/program är kommunfullmäktige. ~ Föreskrift Detaljerade regler/ör hur en vissJi'åga ska hanteras utöver och med utgångspunkt i gällande lagstiftning. Regler anger abso lu ta norme r för vålt agerande. De ska liksom lagtext vara tydliga och inte inne hå lla formuleringar som låter den enskilde gö ra egna tolkningar. Reglernas roll är att sätta gränser och förbjuda vissa beteenden. De är den mest konkreta fo rmen av styrdokument. Kommunfullmäktige upprättar fö reskrifte r fOr allmänheten exempelvis i form av lokala ordningsregler en l igt ordningslagen. Föreskrifter som har fOrvaltningsöve rgripande karaktär beslutar kommunstyrelsen om . Näl11nde r och förvaltninga r beslutas själva om fö reskrifter inom den egna förvaltningen. ~ Riktlinjer Anger hur enJi'åga ska hanteras. Syftet ärlikabehandling och detaljeringsgraden är därfor högre än i en policy. Riktlinj ern a avse r främst frågo r rörande ren verkställighet. Riktlinjer kan betraktas som en handbok som anger ramarna för anställdas hand lingsutrymme i en viss fråga. Riktlinj er kan ange vad som ska uppnås och hur det ska uppnås, både externt och internt. Syftet med riktlinjer är att reglera den befi ntliga verksamheten så att den bedri vs effektivt och med god kva litet. Kommunstyre lsen beslutas 0111 kommunö vergri pande riktl injer. Riktlinjer som bara berör tjänstemalmaorgan isationen, det vi ll säga ren verkställighet kan beslutas avansvarit chef. Beslutsinstans för upprättande av rikt linjer är kommu nstyre lse eller ansvarig nämnd och i ve rkställighetsfrågor a nsvarig förvaltningschef. ~ Anvisning/instruktion Detaljerade regler, anvisningar och instruktioner/ör hur en viss fråga ska hanteras. Anvisninga r och instruktioner avse r främst frågo r rörande ren verkställighet. Anvisn inga r och instrukt ioner är att betrakta som handböcker SO I11 anger ramarna för hur en viss fråga ska hanteras. No rmalt anses anvisn ingar och instrukt ioner vara en verkställ ighetsfråga, det vi ll säga ett förva ltni ngsbesl ut som beslutas av förvaltn ingschef. Kommun chefbeslu tas om komlTIul1övergri pande anvisningar och instruktioner. 4 Ansvarig för ett styrdokument Varje styrande dokument ska ha en dokumentansvarig. Kommunfullmäktige ell er respektive nämnd/sty relse har alltså ansvar över de styrande dokument som den upprättar. Detsamma gäller kommunchef eller förvaltningschefer som har ansvar för de styrdokument som de upprättar. Det är den dokumentansvarige som ansvarar för att det styrande dokumentet kommuniceras i verksamheten eller i vissa fall ut mot allmänheten. Att kommunicera styrdokumenten till verksamheten innebär att se till att dokumentens innehåll är känt bland medarbetarna samt att det följ s. Vidare ska dokumentansvarige se till att styrdokumenten hålls tillgängliga på kommunens interna och externa webbplats. Dokumentansvarig ska också se till att styrdokumenten hålls aktuella genom att löpande följa upp samt revidera dokumenten enligt beslut eller om behov uppstår. Samtliga re videringar s ka beslutas i respektive beslutsinstans. Den dokumentansvarige ansvarar även för att det sker uppföljningar till kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd som har beslutat om det styrande dokumentet. 5 CHECKLISTA FÖR FRAMTAGANDE AV STYRANDE DOKUMENT För att kunn a säkerställa att kommunens olika styrdokument får en bred förankring bland politiker och tjänstemän finn s det ett par grundregler som gäller vid utformning och upprättande av styrdokument. Att tänka på innan och under framtagandet av styrdokument: I. Vi lken lagstiftning finns på det aktuella området? 2. Om frågan är reglerad genom lagstiftning behövs kanske inget styrdokument, utan i stället en anvisning av handbokskaraktär. Eventuellt ka n en föreskrift behövas. 3. Är ett styrdokument den bästa lösningen? 4. Vi lken gi ltighetstid ska dok umentet ha? 5. Finns det andra styrdokument som ska upphävas eller revideras på grund av det nya styrdokumentet? 6. Hur ska styrdokumentet benämnas? 7. Vilken giltighetstid ska styrdokumentet ha? 8. Kostn adsberäkna styrdokumentet (ekonomiska konsekvenser). 9. Skriv kort och tydligt - dokumenten ska präglas av enkelhet, tyd lighet och kommunicerbarhet. 10. De styrdokument som upprättas ska vara fören li ga med överordnade dokument. II . Ansvarsfördelningen ska vara tyd lig. Det ska fram gå vi lka uppdrag som delas ut och vilka som är berörda av dem. 12. Hur ska dokumentet följas upp och när ska det följas upp? Detta ska framgå i styrdokumentet. 13. Nedanstående infomlation ska tydl igt framgå i dokumentet : Dokumentnamn ---- Dokumentansvari" Dokumen ttvn ---Version Senast reviderad Beslutsinstans ---Giltig till ---- ---- --- ---- ---- Faststä lid/u pp rä ttad Dokumentinformation ---Dokum entet !!äller för ---, , Tidigare rcv ldenngar: XXXXXX 6 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott Blad 2015-09-08 14 Au § Förslag till objekt för utförande under 2016 på det kommunala vägnätet – Länstransportplan för Norrbottens län 2014-2025 Dnr 00098/2013 003 Förslag till bidragsobjekt för effektivisering av det kommunala vägnätet under 2016 ska ha inlämnats till Länsstyrelsen Norrbotten senast den 1 oktober 2015. Bakgrund Bidrag till effektivisering av det kommunala vägnätet är en åtgärdskategori i Länstransportplanen. I den fastställda planen innehåller åtgärdskategorin 8 miljoner kronor per år och beslut om objekt tas årsvis efter att den slutliga årliga tilldelningen av medel till länsplanen är känd. För att aktualisera beslutsunderlaget önskar Länsstyrelsen få kommunernas önskemål om att utföra trafikskärhets-, miljö- och tillgänglighetsåtgärder på det kommunala vägnätet under 2016. Åtgärderna kommer att finansieras med högst 50 procent av kostnaden via länstransortplanen och resterande del av respektive kommun. Av underlaget ska det framgå; Totala kostnaden för respektive åtgärd Prioriteringsordning om flera åtgärder anges Tydliga motiv varför respektive åtgärd bör prioriteras. Underlaget ska även innehålla förklarande bilder samt kartor för respektive åtgärd Gatuchef Mårten Enoksson har 2015-09-01 inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet med förslag på objekt för utförande 2016 på det kommunala vägnätet. Personal- och arbetsutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen Bilaga ./. 1. Förslag till objekt för utförande under 2016 på det kommunala vägnätet godkänns. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Mårten Enokson Begäran – Länsstyrelsen Norrbotten Utdragsbestyrkande Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2015-09-15 § Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna 2015-09-15 Bidragsansökan via Länstransportplanen för Norrbottens län 20142025. Förslag till objekt för utförande 2016 på det kommunala vägnätet Gångfartsområde med avlämningszon för barn vid Ringelskolan Trafiksituationen kring Ringelskolan och Tallbackaskolan är inte tillfredställande. Tidigare låg Räddningstjänsten i området och inryckande personal körde Stationsgatan för att komma till Räddningstjänsten. Avlämning av barn sker idag vid personalparkeringen vilket innebär att alla bilar som skall lämna barn skall pasera GC-vägen två gånger. Nu har Räddningstjänsten flyttat och Exclusive Car Event/Clarion Hotell har köpt dessa lokaler. Räddningstjänstens flytt tillsammans med den detaljplaneändring som är gjord har gjort det möjligt att åtgärda trafiksituationen genom att bygga en avlämningsplats för skoloch förskolebarn. För att säkra upp trafiksituationen vid hämtning och avlämning av barn, vid Ringelskolan och Tallbackaskolan har vi titta på en lösning som innebär att vi stänger förlängningen av Skogsgatatan/Stationsgatan och bygger en avlämningsplats för skolbarnen. Barnen lämnas vid en avlämningszon där de kan nå skolan utan att vistas i någon trafik. GC-vägen förbi personalparkeringen vid badhuset kommer att höjas upp med fasad kantsten så att GC-vägen får ”rådighet” över infarten till parkeringen. Trafiken till och från området kring Exclusive Car Event/Clarion Hotell får då åka via Borgargatan istället, vilket de är positiva till. Kostnad ca: 900 000 kr Arvidsjaurs kommun söker därför medfinansiering av åtgärderna med 50 % från Länstransportplanen. _____ Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna KOMMUNSTYRELSEN 2015-08-31 Inkom: Dnr Handläggare 2015-09-01 00098/2013 -003 Mårten Enoksson KS/Länsstyrelsen/Trafikverket Direktval 15574 Bidragsansökan via Länstransportplanen för Norrbottens län 20142025. Förslag till objekt för utförande 2016 på det kommunala vägnätet Dnr 00098/2013 -003 Gångfartsområde med avlämningszon för barn vid Ringelskolan Trafiksituationen kring Ringelskolan och Tallbackaskolan är inte tillfredställande. Tidigare låg Räddningstjänsten i området och inryckande personal körde Stationsgatan för att komma till Räddningstjänsten. Avlämning av barn sker idag vid personalparkeringen vilket innebär att alla bilar som skall lämna barn skall pasera GC-vägen två gånger. Nu har Räddningstjänsten flyttat och Exclusive Car Event/Clarion Hotell har köpt dessa lokaler. Räddningstjänstens flytt tillsammans med den detaljplaneändring som är gjord har gjort det möjligt att åtgärda trafiksituationen genom att bygga en avlämningsplats för skol- och förskolebarn. För att säkra upp trafiksituationen vid hämtning och avlämning av barn, vid Ringelskolan och Tallbackaskolan har vi titta på en lösning som innebär att vi stänger förlängningen av Skogsgatatan/Stationsgatan och bygger en avlämningsplats för skolbarnen. Barnen lämnas vid en avlämningszon där de kan nå skolan utan att vistas i någon trafik. GC-vägen förbi personalparkeringen vid badhuset kommer att höjas upp med fasad kantsten så att GC-vägen får ”rådighet” över infarten till parkeringen. Trafiken till och från området kring Exclusive Car Event/Clarion Hotell får då åka via Borgargatan istället, vilket de är positiva till. Kostnad ca: 900 000 kr Arvidsjaurs kommun söker därför medfinansiering av åtgärderna med 50 % från Länstransportplanen. Mårten Enoksson Gatuchef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 [email protected] 600 68-4 .~ "" ' augusti 31, 2015 " ArvidSjaur ( ! / ~ I I / \ I 100 [mI 50 I , I 1:1 500 Ombyggnad / \ l KRAKAN Skala 1:5 Arkitekthuset Mc 2015-01 -09 ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott Blad 2015-09-08 15 Au § Tillsyn av HVB barn och unga vid Kråkan i Arvidsjaurs kommun - Inspektionen för vård och omsorg, Dnr 8.4.2-9389/2015-2 Dnr 00174/2015 101 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har den 21 och 22 april 2015 genomför inspektion vid HVB Kråkans grupphem. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har 2015-06-03 beslutat att kommunstyrelsen i Arvidsjaur ska vidta följande åtgärder: * Säkerställa att Kråkan HVB anpassar personalbemanningen nattetid utifrån verksamhetens lokaler så att den enskilde tillförsäkras ett boende, vård och behandling om är av god kvalitet och utfyller kraven å säkerhet i enlighet me3d 3 kap. 1 § SOSFS 2003:20. Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder ska inlämnas till Inspektionen för vård och omsorg senast 15 september. Bengt Norén, chef för arbetsmarknadsenheten har 2015-08-31 inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet. Personal- och arbetsutskottets beslutade 2015-09-08 1. Till kommunstyrelsens sammanträde den 15 september får Bengt Norén i uppdrag att komplettera sin tjänsteskrivelse med förtydligande av vad som har utförts. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande Datum Arvidsjaurs kommun Ärviesjavrien kommuvdna 20 15-08-3 1 Dnr: 8.4.2-9389/2015-2 Handhiggare Margareta Persdotter Arvidsjaurs kommun Kommunstyrefeen 2015 -09- 1 0 Direktval 0960-158 46 nr 17- /61 Tillsvn av HVB barn och unga vid Kråkans grupphem i Arvidslaur Bakgrund Institutionen för vård och omsorg (IVO) har i beslut 2015-06-03 riktat kritik mot Arvidsjaur kommun angående; Att säkerställa att Kråkan HBV anpassar personalbemanningen nattetid utifrån verksamhetens lokaler så att den enskilde tillföräkras ett boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet i enlighet med 3 kap. § SOSFS 2003:20 Planerade och vidtagna åtgärder HBV hemmet Kråkan har en personalbemanning som är anpassad nattetid utifrån verksamhetens lokaler och har nu 2 personal nattetid. Bemanningen är belägen både uppe och på nedre plan, dvs. i 2 stycken jourrum, med denna förändring kan kvaliten för boende, vård och omsorg samt säkerhetskraven säkerställas, även den totala överblicken över lokalerna har förbättrats. Förhandlingar med Kommunal av tjänsten kosthandledare har skett för att omfördela denna resurs till handledare inom boendet. Kosthandledarens tjänstgöring var tidigare måndag - fredag i ett fast schema från kl 09.20 till 16.05. Ej kvällar och helger. Det tidigare systemet var inte anpassat för de lokaler och det antal ungdomar som numera är fallet vid Kråkans grupphem. I ett hem för vård av ensamkomande ungdomar är målsättningen att uppnå en så hemmlik miljö som möljligt, där både ungdomen och personal deltar i rnatlagning, städning, läxläsning och övriga aktiviteter. Bengt Noren Chef Arbetsmarknadsenheten Arvidsjaur Kommun Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 konimorveTa rvidsjaur.se 600 68-4 In inspektionen för vård och omsorg A vdel ning nord Rol fSvano ld roi f. svano [email protected] BESLUT 2015-06-03 Dnr 8.4.2-9389/2015-2 Arvidsj aurs Arvidsjaurs kommun Konununstyrelsen 9338 1 Arvidsjaur 1(4) ko,;;';;:fiun KommunstYHt' ;<:;1 2015 -06- 04 - 10/ Ärendet Till syn av HVB barn och unga vid Kråkan i Arvidsjaur --=....:.::. Beslut Inspektionen for vård och omsorg, IVO beslutar att Kommunstyrelsen i Arvidsja ur ska vidta folj ande åtgä rder: • Säkerställa att Kråkan HVB anpassar p ersonalbemaJmingen nattetid utifrån verksamh etens lokaler så att den enskilde tillforsäkras ett boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyll er kraven p å säkerhet i enli ghet med 3 kap. I § SOSFS 2003 :20 Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder ska ha inkommit till Inspektionen for vå rd och omsorg senast den 5 augusti 2015. Om kommunstyrelsen inte uppfyll er de i beslutet ställda kraven kan Inspektionen for vård och omsorg komma att utfärda ett fOreläggande. Föreläggandet kan vara forenat med vite. Skälen tör beslutet Utifrån vad som i huvudsak framkom vid tillsynen bedömer IVO att: Lokalernas utformning gör att personalen nattetid inte är tillräckligt tillgängliga for att kUlUla tillforsäkra ungdomarna boende, vå rd och omsorg som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Verksamheten har rutiner gä llande kontroll av mi sstanke- och belastningsregi stret. Ungdomarnas tillgång ti ll hälso- och sjukvård samt skolgång tillgodoses. Personalbemanningen nattetid utifrån lokalernas utformning. IVO bedömer att personal nattetid inte har anpassats till verksamhetens lokaler. Detta gör att personalen inte är tillräckligt tillgängliga natteti d for att kmma tillforsäkra den enskilde boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfy ll er kraven på sä kerhet i enlighet med 3 kap. I § Inspektionen för vård och omsorg Box 34 90102 UMEA Telefon 010-788 50 00 [email protected] www.ivo.se Fax +46 010-788 56 39 Org nr 202100-6537 '''. I I Inspektionen för vård och omsorg Dm 8.4.2-9389/2015-2 SOSFS 2003:20. KOl11l11unstyrelsen ska därför vidta åtgärder i enlighet med beslutet. IVO anser att personalbemaJmingen nattetid utifrån verksamhetens lokaler gör att personalen saknar faktiska möjligheter att ha överblick i boendet, såväl över vilka personer som befinner sig där samt om vad som sker i boendet på övre plan, en trappa upp. Personalen ska kunna uppfatta vad som sker i verksamhetens lokaler utan att de unga själva aktivt behöver efterfråga personal. För att nå personalen nattetid måste ungdomarna på övre plan gå en trappa ned. Vid IVO:s granskning av lokalerna tillsammans med föreståndaren vid inspektionstillfallet framgår att personalen har jourrummet på nedre planet där det också firllls några ungdomar som har sina rum. Några ungdomar bor på det övre planet en trappa upp. En av de intervjuade ungdomarna uppgav att han inte tyckte att det var tillräckligt att det bara var en sovande personal samt att ungdomarna och personalen fanns på olika våningsplan. Dokumentationsgranskning (avseende registerutdrag) IVO konstaterar att verksamheten har rutiner gällande kontroll av misstanke- och belastningsregistret. Vid nyanställning kräver verksamheten registerutdrag av de som ska anställas och det films en rutin för detta. Tilltänkt personal ska ha med sig utdrag vid anställningsintervju. Alla utdrag sparas. Av personallistan som IVO fick del av efter inspektionen fi·amgår att utdrag på samtJig personal gjOlis efter anställning. Verksamhetens föreståndare har efter begäran från IVO förklarat att det finns tidigare registerutdrag i varje personalakt på personalkontoret samt att utdragen gjordes vid anstä llning. Uppföljning av tidigare beslut IVO konstaterar att verksamheten behöver uppdatera adressuppgifter samt antalet platser och uppgifter om ungdomarnas ålder. Detta görs till IVO:s tillstånds avdelning. Ungdomarnas skolgång och tillgång till hälso- och sjukvård rvo har, mot bakgrund av inhämtad information vid intervj un, inte fillmit några brister i tillsynens öVliga delar som rör placerade barns skolgång samt barns tillgång till hälso- och sjukvård. Ungdomarna rar omgående bÖlja skolan. Samverkan finns med skolan och på boendet rar ungdomarna stöd av personalen. Verksamheten har rutiner för att 2(4) Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.4.2-9389/2015-2 ungdomarnas allmänna och särskilda behov av häl so- och sjukvård samt tandvård tillgodoses. Tillämpliga bestämmelser I och 3 §§ lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn l kap. I och 2 §§ Socialtjänstlagen (2001 :453), SoL 3 kap. 3 och 7 §§ Socialtjänstförordningen (200 1:937), SoF 2 kap. 1,2 och 3 §§ samt 3 kap. I § AR SOSFS 2003:20 om hem för vård eller boende 6 kap. I § Föräldrabalken (1949:381), FB Bakgrund och beskrivning av ärendet Enligt 3 kap. 19 § socialtjänstförordningen (SoF) ska Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inspektera hem för vård eller boende (HVB) för barn och ungdom minst två gånger per år. Inspektionerna kan vara förannlälda eller oanmälda men minst en inspektion ska vara oanmäld. Den S0111 inspekterar verksamheten ska samtala med de barn och ungdomar som samtycker till det. Till synen vid detta ti lif<ille är huvudsakligen inriktad på att granska om kontroll gjorts av Polismyndighetens (tidigare Rikspoli sstyrelsen) mi sstanke- och belastn ingsregister innan anställning av ny personal. I tillsynen granskas också om verksamheten bedrivs i enlighet med till ståndet avseende föreståndare, målgrupp (ålder, antal och kön) och lokaler. Tillsynen 2015 omfattar även frågor som rör placerade barns skolgång samt barns tillgång till hälso- och sj ukvård. Tillsynen omfattar också uppföljning av tidigare beslut. I tillsynen granskas också hur de placerade barns behov av trygghet och säkerhet ti llgodoses. Verksamheten Kråkan är ett HVB för ensamkonunande barn och unga som sökt asyl i Sverige eller som beviljats permanent uppehållstillstånd i landet. Kråkan har 12 platser. Vid inspektionstillfallet var 10 ungdomar inskrivna. Kråkan flyttade till nuvarande lokaler november 2014. Föreståndaren tillträdde tjänsten i augusti 2014. Underlag IVO genomförde den 21 och 22 april 2015 en föranmäld inspektion på HVB Kråkan. Representanter för IVO var inspektörerna Erica Bål fors 3(4) Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.4.2-938912015 -2 Birgersson och Rolf Svanold. Vid inspektionen intervjuades verksamhetens föreståndare. lYO samtalade med två ungdomar. Efter inspektionen har föreståndaren inkommit med en beskrivning kring när registerutdrag gjorts av den anställda personalen samt var utdragen films arkiverade. Sammanfattning av samtal med bam och ungdomar De intervjuade ungdomarna som bott på Kråka n några veckor respektive mer än ett år trivs i kommunen. En av ungdomarna vi ll inte bo kvar på Kråkan. Dessa skäl har inspektörerna fört fram till verksamhetens föreståndare. Den andre ungdomen trivs bra på Kråkan, han är trygg och tycker att personalen lyssnar på honom. Han får den hjälp han behöver av personalen. Kommunicering Föreståndaren infornlerade bl.a. om att översyn av bemanningen görs för att bl. a. utöka delma nattetid med anledning av HVB-hemmet konul1er då det är fullbelagt ha ytterligare två ungdomar inskrivna. Föreståndaren informerar att vid behov kan tillfalligt bemarU1ingen förstärkas vi lket gjordes under en period då det var en incident mellan två ungdomar på Kråkan. Beslut i detta ärende har fattats av inspektör Emelia Hedman. I den slutliga handläggningen har inspektör Erica Bålfors Birgersson deltagit. In spektör Rolf Svanold har varit föredragande. För Inspektionen för vård och omsorg Kopia till: Föreståndare 4(4) ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott Blad 2015-09-08 16 Au § Tillsyn av HVB barn och unga vid Korpen i Arvidsjaurs kommun - Inspektionen för vård och omsorg, Dnr 8.4.2-9392/2015-2 Dnr 00174/2015 101 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har den 21 och 22 april 2015 genomför inspektion vid HVB Korpens grupphem. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har 2015-06-03 beslutat att avsluta ärendet med kritik. Skälen för beslutet; Utifrån vad som i huvudsak framkom vid tillsynen bedömer IVO: * Att lokalerna vid HVB Korpens grupphem ännu inte uppfyller lagkraven om att verksamheten ska tillförsäkra den enskilde boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven å säkerhet. Uppföljning kommer att ske vid nästa tillsyn. * Att verksamheten har rutiner gällande kontroll av misstanke- och belastningsregistret. * Att ungdomarnas tillgång till hälso- och sjukvård samt skolgång tillgodoses. Bengt Norén, chef för arbetsmarknadsenheten har 2015-08-31 inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet. Personal- och arbetsutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen 1. Meddela Inspektionen för vård och omsorg att det beslut som togs av Arvidsjaurs kommun inte endast var att installera brandmagneter mellan dörrarna i block B och C, utan att installera ett nytt brandlarm för hela huset. Upphandlingen av brandlarm till verksamheten har överklagats under våren 2015. Arvidsjaurs kommun har nu klart med en leverantör av nytt brandlarm med tillhörande brandmagneter till HBV hemmet Korpen. Beslut om leverantör togs 2015-08-20. Installation påbörjas så snart brandlarmet är levererat. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande ~ l@ij Ila f U 111 Arl'idsjllu/'s kommun Arviesjåvrien komml/vdna 2015-08-31 Dnr: 8.4.2-9392/20 15-2 HanJlilggarc Margareta Persdott er Arvidsjaurs kommun Kommunstyrelsen 2015 -08- 3 l Direkt "al 0960- 15846 Dnr 1+1j / :2a!5 - I()I Tillsvn av HVB barn och unga vid Korpens grupphem i Arvidsjaur Bakgrund Institutionen for vård och omsorg (IVO) har i beslut 2015-06-03 riktat kritik 1110t Arvidsjaur kommun angående; Att lokalema vid HVB Korpens grupphem ännu inte uppfyller lagkraven om att verksamheten ska tillförsäkra den enskilde boende, vård och behandling SOI11 är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Uppfciljning kommer att ske vid nästa tillsyn. PlanenIde och vidtagna åtgärder Beslut togs av Arvidsjaur Kommun att inte endast installera brandmagneter mellan dölTama i block B och C utan att installera ett nytt brandlarm för hela huset. Upphandlingen av brandlarm till verksamheten har överklagats under våren 20 IS. Arvidsjaur Kommun har nu klm1 med en leverantör av nytt brandlann med tillhörande brandmagneter till HBV hemmet Korpen. Beslut om leverantör togs 20 IS-08-20. Installation påbörjas så snart brandlmmet är levererat. Bengt NDl:' n Chef Arbetsmarknadsenheten Arvidsjaur Kommun I'usladrcss Telefon 9JJ 81 A!{YIJ)S, I,-\( I{ 0%0-155 tJO . viiXt'l F.-posl 0%0·121} 4(l Iwm rnulI '! arvi{hjaur.sc 60068--1 BESLUT In 2015-06-03 Dnr 8.4.2-939212015-2 inspektionen för vård och omsorg Avdelning nord RolfSvanold rolf.sva [email protected] Arvidsjaurs kommun Kommtillstyrelsen 93381 Arvidsjaur 1(4) ArvidsjaufS kommun Kommunstyrelsen 2015 -06- 04 Dnr 'T~ h DIS - IDI Ärendet Tillsyn av HVB barn och tillga vj~ Korpens grupphem i Arvidsjaur Beslut Inspektionen for vård omsorg, IVO, avslutar ärendet med kritik. Skälen tör beslutet Utifrån vad som i huvudsak framkom vid tillsynen bedömer IVO: Att lokalerna vid HVB Korpens gr'upphem äll1lU inte uppfyller lagkraven om att verksamheten ska tillforsäkra den enskilde boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. UppfOljning kommer att ske vid nästa tillsyn. Att verksamheten har rutiner gällande kontroll av misstanke- och belastningsregistret. Att ungdomarnas tillgång till hälso- och sj ukvård samt skolgång tillgodoses. Uppföljning av tidigare beslut avseende lokaler IVO konstaterar att dörrama på övre plan, mellan block B och C fortfarande är stängda men inte låsta. Föreståndaren uppger att dörrmagneter är beställda. Montering kOIlliner att ske till hösten 2015 . IVO kommer med hänvisning till bedömning i tidigare tillsynsbeslut, 8.4.2-7251/2015, folja upp att åtgärder vidtas så att KOIpen HVB har de lokaler som behövs fOr att tillforsäkra den enskilde boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Verksamheten behöver anmäla ändrade uppgifter till HVB-registret IVO konstaterar att antalet platser på HVB Korpen inte överensstämmer med uppgifterna i HVB-registret. Uppgifter om ungdomamas ålder behöver också länmas till IVO: s avdelning for tillstånd. Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 8 0x34 901 02 UMEA [email protected] www.ivo.se Fax +46 010-788 56 39 Org nr 202100-6537 Inspektionen for vård och omsorg Dm 8.4.2-9392/20 15-2 Dokumentationsgranskning (avseende registerutdrag) IVO anser att verksamheten har rutiner gällande kontroll av misstankeoch belastningsregistret. Vid nyanställning kräver verksamheten registerutdrag av de som ska anställas och det finns en rutin for detta. Tilltänkt personal ska ha med sig utdrag vid anställningsintervju. Alla utdrag sparas. Av personallistan som IVO fick del av efter inspektionen framgår att utdrag på samtJig personal gjorts efter anställning. Verksamhetens foreståndare har efter begäran från IVO forklarat att det filUlS tidigare registerutdrag i vatj e personalakt hos personalkontoret samt att utdragen gj ordes vid anställning. Ungdomarnas skolgång och tillgång till hälso- och sjukvård IVO har, mot bakgrund av inhämtad infonnation vid intervjun, inte funnit några brister i tillsynens övriga delar som rör placerade barns skolgång samt barns tillgång till hälso- och sjukvård. Ungdomarna får omgående bÖlja skolan. Samverkan finns med skolan och på boendet får lmgdomarna stöd av personalen. Verksamheten har rutiner for att ungdomarnas allmänna och särskilda behov av hälso- och sjukvård samt tandvård tillgodoses. Ungdomarna anser att de får hjälp med skolarbetet av de flesta av personalen. Personalen hjälper till då ungdomarna behöver sjukvård eller t.ex. att boka tid hos tandläkare. Tillämpliga bestämmelser I och 3 §§ lagen (2007:171 ) om registerkontroll av personal vid sådana hem for vård eller boende som tar emot brun I kap. I och 2 §§ Socialtjänstlagen, (2001 :453), SoL 3 kap. 3 och 7 §§ Socialtjänstforordning (2001 :937), SoF 2 kap. I § och 2 kap. 2 § AR SOSFS 2003 :20 om hem for vård eller boende 6 kap. I § Föräldrabalken (1949:38 1), FB Bakgrund och beskrivning av ärendet Enligt 3 kap. 19 § socialtjänstfOrordningen (SoF) ska Inspektionen for vård och omsorg (IVO) inspektera hem for vård eller boende (HVB) fOr barn och lU1gdom minst två gånger per år. Inspektionema kan vara forrulll1älda eller oanmälda men minst en inspektion ska vara o31Ulläld. 2(4) Inspektionen får vård och omsorg Dm 8.4.2-9392/2015-2 Den som inspekterar verksamheten ska samtala med de bam och lmgdomar som samtycker till det. Tillsynen vid detta tillfålle är huvudsaldigen imiktad på att granska om kontroll gjorts av Polismyndighetens (tidigare Rikspolisstyrelsen) misstanke- och belastningsregister innan anställning av ny personal. I tillsynen granskas också om verksamheten bedrivs i enlighet med tillståndet avseende fåreståndare, målgrupp (ålder, antal och kön) och lokaler. Tillsynen 2015 omfattar även fi'ågor som rör placerade barns skolgång samt barns tillgång till hälso- och sjukvård. Tillsynen omfattar också uppfåljning av tidigare beslut. I tillsynen granskas också hur de placerade barns behov av trygghet och säkerhet tillgodoses. Verksamheten Korpen är ett kommlmalt HVB hem med får närvarande 8 platser får ensarnkommande ungdomar i åldem 15-17 år. Vid inspektionstillfållet var det 8 lmgdomar inskrivna, samtliga pojkar. Verksarnlleten bedrivs i en radhuslänga bestående av sektioner. Ungdomama har sina boenderum på samma plan som personalens övemattningsrum befinner sig. Det films en stängd branddörr mellan två av sektionerna där lmgdomarna har sina boenderurn. Det tidigare utslussboendet i anslutning till det övriga boendet har stängts. Se IVO:s tidigm'e beslut, 8.4.2- 725112015 . Föreståndaren tillträdde tjänsten i augusti 2014. Underlag IVO genomfårde den 21 och 22 april 2015 en fåranmäld inspektion på HVB Korpen. Representanter får IVO var inspektörerna Erica Bålfors Birgersson och Rolf SV!lllold. Vid inspektionen intervjuades verks!llllhetens fåreståndare. IVO samtalade med två lmgdomar. Sammanfattning av samtal med barn och ungdomar De intervjuade ungdomarna har bott ca två år på Korpen. En av ungdomarna trivdes inte på boendet. Han skulle vilja hellre bo i lägenltet. Ungdomarna beskriver att de får hjälp av personalen. 3(4) Inspektionen for vård och omsorg Dnr 8.4.2-9392/2015-2 Beslut i detta ärende har fattats av inspektör Emelia Hedman. I den slutliga handläggningen har inspektör Erica Bålfors Birgersson deltagit. Inspektör Rolf Svanold har varit foredragande. För Inspektionen for vård och omsorg Emelia Kopia till: Föreståndare 4(4) ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-08 17 Au § Politisk representant i EU-projekt ”SAMLA” (Samverkan kring Arbetsmarknad, Mötesplatser, Lärande och Aktiviteter) Dnr 00217/2015 008 Arvidsjaurs kommun kommer att delta i EU-projekt ”SAMLA” (Samverkan kring Arbetsmarknad, Mötesplatser, Lärande och Aktiviteter) under tiden 2015-09-01—2018-08-31. Medfinansiering sker med eget arbete. Sorsele kommun är projektägare. Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och Sorsele kommuner, har under senare år tagit emot ett stort antal flyktingar likväl som andra invandrare med utländsk härkomst. I kommunerna finns bra boende och möjligheter till en aktiv fritid. Tillgången till utbildning är dock begränsad och arbetsmarknadssituationen är överlag bekymmersam, särskilt för kvinnor. Samtidigt är kompetensförsörjningen ett problem i hela Norrland. De nyanlända är en mycket viktig resurs för den framtida kompetensförsörjningen, men processen för att ta tillvara denna resurs är ännu i sin linda. I EU-projektet SAMLA samlas ovanstående kommuner för att bygga en samverkansorganisation kring utbildning och arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända. Projektet ska reformera dagens utbildningssystem, visa på att utbildning och arbete är möjligt för både kvinnor och män, involvera näringslivet i skapandet av utbildningar och öka vår förmåga att matcha tillgänglig arbetskraft mot marknadens behov. Det är en fråga om att samnyttja och frigöra både mänskliga och materiella resurser för att korta etableringstiden, underlätta integrationen och säkra regionens kompetensförsörjning. Målet är att korta etableringstiden för målgruppen, d.v.s. få ut fler nyanlända i arbete snabbare och därigenom minska andelen som står utan jobb. För att uppnå denna effekt krävs att kommunerna uppnår följande förändringar; Ökad förståelse hos individerna för de krav som ställs av vårt samhälle och den makt de själva har att påverka sin situation. Merparten lär sig svenska snabbare än idag och fler väljer att studera vidare. Effektivisering av vår egen organisation och våra arbetssystem genom samverkan, kompetensutveckling och metodutveckling. Höjer den pedagogiska nivån och hittar vägar att nyttja resurser så att kommunerna kostnadseffektivt kan erbjuda målgruppen ett bredare utbud av utbildningar. forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott Blad 2015-09-08 forts 17 forts. Au § Utbildning av och ökad samverkan med externa aktörer för att upprätta en obruten kedja från skolbänk till anställning. Kommunernas utbildningar utformas i samarbete med näringslivet och har direkt koppling till de lokala företagens kompetensbehov. Politisk förankring av projektidén och en stark projektorganisation som tilldelas mandat och resurser för att kunna driva igenom projektdelmålen. Samverkanskommunerna samt Arbetsförmedlingen medfinansierar projektet med personalresurser på varje ort. Detta är redan existerande personal så medfinansieringen står inte och faller med en rekrytering. Kommunstyrelsen har att utse en ledamot och en ersättare som politisk representant i projektet. Personal- och arbetsutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen 1. 2. Som ordinarie politiskt representant i projektet utse kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman. Val av ersättare utses på kommunstyrelsen den 15 september. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande Delegeringsbeslut Arvidsjaurs kommun Årviesjtivrien komniuwIna Dattun 2015-09-09 § 1 Nämnd/Styrelse Kommunstyrelsen Årendegrupp 7. Medverkan i projekt i den egna verksamheten där ingen medftnansiering fmns förutom eget arbete. Delegat Kommunchef Kerstin 011a Föredragande Egen Beskrivning av ärendet Deltagande i EU-projekt "SAMLA" Kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Malå och Sorsele har under senare år tagit emot ett stort antal flyktingar, bland annat genom avtal om kvotflyktingar samt ensamkommande flyktingbarn. Många nyanlända spenderar dock orimligt lång tid i utbildning vilket tyder på brister i systemet. Det är uppenbart att nyanlända är en viktig resurs för den framtida kompetensförsörjningen, men processen för att ta tillvara denna resurs är ännu i sin linda. Samarbetet mellan offentliga och privata aktörer kan utvecklas för att effektivisera integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden. Det övergripande målet med projektet är att kommunerna ska ett effektivt, jämställt och långsiktigt hållbart system för mottagande av nyanlända som bidrar till individens personliga utveckling såväl som kompetensförsörjningen i regionen. Projektet sker i samarbete mellan kommunstyrelsens och barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Proj ektet sträcker sig mellan 2015-09-01--2018-08-31. Medfinansiering sker med eget arbete. Beslut , 1. Arvidsjaurs kommun deltar i projekt "SAMLA" under åren 2015 - 09 - 01--2018 - 08 - 31. I 2. Medfinansiering sker med eget arbete. Beslutsf ttare erstin 011a ra n Kommunchef Sida l av l Inga Sandström - Referensgrupp SAMLA Från: Till: Datum: Ärende: Bifogade filer: Kjell Öjeryd<[email protected]> "[email protected]" <[email protected]>, "Britta(britta.tlinkfel... den 2 september 20 IS 09:40 Referensgrupp SAMLA Ansoj' kan ESF 201S .docx Hej! Vi har ett nytt Eu projekt tillsammans som heter SAMLA där Sorsele är Projektägare. Projektets huvudm ål är att bygga en sa mverkansorganisation kring utbildning och arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända . Projektet hade uppstartsmöte igår och där jag fick i uppdrag att ta kontakt med Kso i re spektive kommun för att en politisk referensgrupp ska utses. Jag tror att det vore lämpligt att det är Kso i respektive kommun, men det är ju upp till var och en kommun att utse lämplig politisk representation. I Sorsele kommer vi att utse ord inarie och en ersättare på Ks den 15/9. Det är bra om varje kommun utser representanter så fort som möjligt. Vänliga hälsningar www.sorsele.se 0952-14000, vxl 0952-14293, fax Kjell Öjeryd Sorsele kommun Kommunstyrelsens Ordf 92481 SORSELE Direkt: 0952- 14011 E-post: [email protected] fil e:///C:/UsersIP ISM86. 11 SF402.000/AppData/LocaI/Temp/XPgrpwise/SSE8407 AA... 201S-09-10 1 1 slutsdatum Bes Diarrienummer KO OMMUNSTY YRELSEN Ansö ökan Inkom m: 2015-09 9-03 Dnr 00217/201 15 -008 Uppgifter om projekte et Namn på projektet SAM MLA (Samverk kan kring Arbetsmarknad, Möte esplatser, Lärande och Aktivitetter) Kontaktpe erson/projektle edare Simon Dahlgren Startdatum 2015-09-01 2 Slutdatum 20 018-08-31 Telefon 0 070-346 04 28 E-post ad dress Simon.Da [email protected] Kontaktpe erson ekonom mi Behörig företträdare för projektet med d delegation Telefon E-post ad dress Utdelning gsadress Box 101 Sorsele k kommun 920 70 SO ORSELE Besöksad dress Burevä ägen 4 Uppgifter om stödsök kande organisation Namn på organisatione en Sorsele k kommun Organisations snummer 212000‐258 85 Utdelning gsadress Box 101 Sorsele k kommun 924 81 SO ORSELE Webbplatts http://sorselle.se/ Bankgiro/plus sgiro bg 764-8470 Antal ansställda Behörig fö öreträdare förr organisattionen E-post adress s [email protected] Telefonnu ummer Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling 2 2 slutsdatum Bes Diarrienummer Arbetsstä älle som ansva arar för projektet Cfar- num mmer för ansva arig enhet 27140516 6 Namn på arbetsställe Kunskapsce entrum Älvbrinken Utdelningsadress Box 101 Sorsele kom mmun Postnumm mer 920 70 Postort SORS SELE Besöksad dress Burevä ägen 4 Ansökan n avser (utlyssningens nam mn) "Ök kade övergångar till arb bete för nyan nlända inva andrare i Öv vre Norrland d" 2015/00042 Mål 2:3 PO 2 Diarienu ummer Specifiktt mål Program mområde Projekten ska huvudsak bedrivas s i: ESF F Nationellt X Övre e Norrland Mellersta Norrland Norrra Mellansve erige Östrra Mellansve erige Stockholm m Små åland och Öa arna Västtsverige Sydsverigge Antal deeltagare: Totalt 300 0 Kvinnor 150 0 Män 150 Ålder påå deltagare: X 15-2 24 år X 25-6 64 år 55-64 år Ansställda X Före etagare Verksamm ma inom idee ell sektor Ung ga (15-24 år)) X Nya nlända invan ndrare Långtidsaarbetslösa (m mer än 12 månader)) Deltagarre i projektett: X Harr en funktionssnedsättning som medförr nedsatt arb betsförmåga Är e eller har varitt sjukskrivna och har beh hov av stöd fö ör återgång i arbete Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling 3 3 slutsdatum Bes Diarrienummer Beskrivn ning av proje ektets genom mförande förr att nå förväntade resultat och effeekter. Jämställldhets- och tillgängligh hetsperspek ktivet samt icke diskrim minering skaa säkras i va arje del av ansökan n • En jäm mställdhets- och o tillgänglig ghetsanalys iingår i projek ktets problem manalys • Mål och h indikatorerr har jämställdhets- och tiillgänglighets sperspektiv • Aktivite eterna främja ar jämställdhe et och tillgän nglighet i enlighet med an nalys, mål, occh indikatore er • Projekttet följer upp att jämställd dhets- och tilllgänglighetsm målen nås oc ch om inte åt åtgärdar detta a I samtlig ga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beakta as. Kom också ihåg attt beakta de krav som sttälls i utlysn ningen när du d besvarar samtliga frå ågor i ansökan n. Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling 4 4 slutsdatum Bes Diarrienummer Beskriv b bakgrund till projektidén. Våra kom mmuner, Arvvidsjaur, Arje eplog, Malå ooch Sorsele, har under se enare år tagiit emot ett sttort antal flyktingaar, bl.a. geno om avtal om kvotflyktingaar samt ensaamkommand de flyktingba rn, likväl som m andra invandraare med utländsk härkom mst. I kommuunerna finns bra boende och möjlighheter till en a aktiv fritid med frilu ufts‐ och föreeningsliv, me en en god boosättning och h etablering kräver även tillgång till u utbildning och arbeete. Våra kom mmuner erbjjuder i dagslääget SFI, sam mhällsoriente ering samt ettt antal lärlin ngs‐ och yrkesvuxxutbildningar. Många nya anlända spennderar dock orimligt lång g tid i utbildnning vilket tyyder på brister i systemet. Arrbetsmarkna adssituationeen är överlagg bekymmerssam, särskiltt för kvinnor.. Det beror inte i förrsta hand på diskrimineriing av arbetssgivare utan på att synsätt och tradit ioner inom vvissa kulturer gör att kvinn nor i högre ggrad avstår frrån att utbild da sig och gå ut i arbetslivvet. Samtidiggt är kompettensförsörjningen ett prooblem i hela Norrland. Ba ara i vårt om råde går flerra hundra personer inom den kkommunala ssektorn i pennsion de kom mmande 10 å åren. Till dettta kommer arbetskrraftsbehoven n hos den priivata sektornn. Det är upp penbart att n nyanlända är en mycket vviktig resurs för den fframtida kom mpetensförsö örjningen, m men processe en för att ta ttillvara dennna resurs är ä ännu i sin linda. Vi ser att samaarbetet mella an offentligaa och privata aktörer kan utvecklas föör att effektivvisera an kompetennsutbud och integratiionen av nyaanlända på arbetsmarknaaden. Matchningen mella kompeteensbehov beehöver effekttiviseras och fler ordinarie arbeten, likväl som praaktikplatser, skapas. Den stattliga satsninggen på vuxna as lärande skker idag främ mst genom lärlings‐ och yrrkesutbildnin ng. Tilldelnin ng av medel för att skapa a utbildningaar sker i förhållande till p population. M Med en tillde elning om ett fåtal platser per kkommun och h år begränsaas kraftigt våår förmåga att kunna erbbjuda yrkesuttbildning på bred front. Mellan 2012‐2014 ge enomförde v i ett mindre projekt finan nsierat av Läänsstyrelsen där vi provade vi en ny mo odell för samnyttjande avv våra tilldelaade resurser.. Vi fick på deet sättet ihop tillräckligt stora stu udiegrupper för att få eko onomi på ut bildningarnaa och kunde erbjuda ett aantal yrkesuttbildningar som var öppna för sö ökanden från n samtliga koommuner. Utfallet var m mycket positivvt och projekktet pekade på fördeelar vi skulle kunna dra ge enom att skaapa en långsiktigt hållbarr allians. Mot den nna bakgrund d har vi i Arvidsjaur, Arje plog, Malå o och Sorsele kkommuner saamlats för attt bygga en samverkkansorganisation kring uttbildning ochh arbetsmarkknadsintrodu uktion för nyyanlända. Vi vvill: se över systemet för hur den n nyanlände introducerass i vårt samh hälle; visa på att utbildninng och arbette är möjligt för bådee kvinnor och h män; involvvera näringsllivet i skapan ndet av utbildningar och erbjuda utbildning och annat stöd för att ökka mottagligh heten för pe rsonal och praktikanter m med utländssk härkomst; öka vår förmågaa att matcha tillgänglig arrbetskraft moot marknade ens behov. D Det är en frågga om att sam mnyttja och frigöra b både mänskliiga och mate eriella resursser för att korta etablerin ngstiden, undderlätta integgrationen och säkrra regionens kompetensfförsörjning. Beskriv p projektets prroblemanalys s kopplad till de regionala a/nationella utmaningar u ssom finns i uttlysningen. Analysen n angav som huvudproblem att det ggår långsamtt för våra nya anlända att tta sig igenom m utbildnin ngssystemet och hitta ut på arbetsmaarknaden, d.v.s. etableringstiden blirr onödigt lån ng. Vi har kommit fram till att d detta orsaka as av otillräckkliga och ineffektivt nyttjjade resurserr, bristfällig samorgaanisation och h improduktiva system, m målgruppenss likväl som a arbetsmarknaadens förstå åelse och beredskaap för varand dras olikhete er, avsaknad av etablerade arbetsme etoder, och bbrist på anpa assade utbildnin ngar. Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling Den långga etableringgstiden får till effekt att ddet uppstår e en känsla av hopplöshet hos individ ssom 5 5 slutsdatum Bes Diarrienummer organisaation. Den för också med sig onödiga kostnader, b både faktiska a och immatteriella, och lleder till ineffektiv kompetensförsörjning i vår region.. Ur analyysen utkristallliserade sig projektmåleet att korta ettableringstid den. Som dellmål i detta ingår att: skapa en n långsiktigt hållbar modell för komm munsamverkaan; effektivissera utbildninngssystemett; kompeteenshöja den egna organisationen ochh näringslive et; och samve erka hållbartt med näringgslivet och Arbetsfö örmedlingen. I detta ingå år även jämsttälldhetsmålen att: insatser i lika utstträckning ska a beakta kvinnorss och mäns b behov; uppnå å jämn könsffördelning (m minst 40/60) bland proje ktets samtligga deltagarre; rubba kön nsbarriärer fö ör yrkesval; ssamt rubba kkönsbarriäre er hos arbetssgivare. Det överrgripande måålet är att vå åra kommuneer har ett efffektivt, jämställt och långgsiktigt hållb bart system för motttagande av nyanlända som bidrar till individens p personliga utveckling såvääl som kompeteensförsörjnin ngen i region nen. Vilka rele evanta erfare enheter/kuns skaper finns det inom om mrådet? Projektggruppen samlar kompetens från skolaa, flyktingmo ottagande, nä äringsliv, ochh arbetsmarknad, d.v.s. enheter som på olikaa sätt redan idag har upppdrag gentem mot målgrup ppen eller ge ntemot kompeteensförsörjnin ng. Vi lever m med problem mställningarn na dagligen, sser behoven och är medvvetna om de systembegränsnin ngar som exiisterar vilkett gör oss utm märkt rustade e att arbeta m med lösninga ar. Tack varre det tidigarre projektet kkring behovssstyrda yrkessutbildningarr våra fyra koommuner em mellan finns också ett redan etab blerat samarb bete och erfaarenheter attt bygga vidare på för attt uppnå proje ektmålen. Tillväga agångssätt Beskriv a analys, plane ering och genomförande samt projek ktets syfte och mål i de ol ika faserna? ? Planerin ngs‐ och anallysfasen Planerings‐ och analyysfasen berä äknas till de fförsta sex måånaderna avv projektet. I tillägg till de e i utlysninggen beskrivn na obligatorisska moment en, inklusive e jämställdhe etsanalys, skaa vi under de enna tid hålla sam mråd i syfte aatt uppnå en n regional övverenskommelse om kom mmunal samvverkan. Vi skka vidare hålla sam mråd med exxterna intressenter som nnäringsliv occh Arbetsförm medling för aatt finna vägar att arbeta tiillsammans. För att fåå idéer och inspiration ge enomförs enn omvärldsan nalys som lyffter upp godaa exempel på hur andra arbetar m med liknande problemsttällningar som m våra. Kartläggningar genomförs för attt fastställa p rojektets utggångsläge. Ka artläggningaarna ska anvä ändas som ngen av konkkreta genom mförandeaktiviteter och för att verifieera indikatorer på underlagg för planerin måluppffyllelse. En uttvärderare e engageras förr att redan frrån start hålla projektet iinom uppstä ällda ramar. Ett verkttyg för att an nalysera kunsskapsnivå/‐bbrister hos akktörer som arbetar med målgruppen, interna som exteerna, ska tass fram. Likaså å ska en enkäät utarbetas i syfte att m mäta hur olikaa insatser tass emot av målgrup ppen. Liksom de andra ka artläggningarrna är dessa verktyg viktiiga för att kuunna planera a och åluppfyllelsee. Redan und der planering gsfasen hopppas vi kunna genomföra utvärderra insatser saamt mäta må Europeiska S Socialfonden sningar för att töder projekt st höja kompe om motverka ar utanförskap pedagogisk och främjar kompetensutve kpersonal bl.a e ckling ett par fö örsta utbildn etensen hos a. i 6 6 slutsdatum Bes Diarrienummer jämställd dhetsintegreering. Genomfförandefasen n Genomfö örandefasen n beräknas till 25 månadeer. Huvudsyfftet med fase en är att impplementera e en samverkkansorganisation som kan n fortsätta fuungera långssiktigt efter p projektavslutt. Organisatio onen för samverkkan implementeras i var kkommun enlligt den regio onala överen nskommelsenn. Vi följer upp att samverkkan fungerar. Lokala överenskomm melser om sa amverkan meed externa in ntressenter u utarbetas occh implementeras. I samförsttånd skapar och genomför vi yrkesuttbildningar riiktade till må ålgruppen. M Målgruppenss behov och önskemåål ska i möjliggaste mån beaktas vid uttformandet. Vi vill kunna a erbjuda tvåå utbildninga ar per termin, p på olika orteer, under gen nomförandeffasen. I valett av utbildnin ngar tar vi sä rskilt hänsyn n till våra jämställd dhetsmål. En n konsult anlitas också föör att hjälpa o oss öka tillgä ängligheten ttill utbildninggarna genom n nyttjandet avv modern ICT T. På grund dval av kartlääggningar som genomförrts under plaaneringsfasen n utarbetar ooch provar vvi nya sätt att förbeereda målgru uppen för ettt liv i Sverigee. Genom attt öka förståelsen för vad som krävs fö ör att få arbete o och i högre grrad involvera a individen i sin egen utvveckling hopp pas vi kunna höja motiva ationen för både obligatoriska och frivilliga sstudier. Särskkilt vill vi visaa på att kön inte är en beegränsande ffaktor när det gälleer studier och h yrkesval i vvår kultur. Vi vill också fö örsöka rationalisera det eexisterande ssystemet genom aatt finna nya sätt att anvä ända olika uttbildningsverktyg. Exemp pelvis vill vi pprova att erb bjuda yrkesintrroduktion paarallellt med språkundervvisning för att därmed fö örkorta tidenn vid skolbän nken. Utöver aatt förbättra målgruppen ns startläge vvill vi också fö örbättra starrtläget hos innterna och externa aktörer. Vi fortsätterr med utbildningarna förr pedagogisk personal och går vidare med att ana alysera ngsbehov ho os externa akktörer. Utifråån identifieraade kunskapssbrister erbjuuder vi förbe eredande utbildnin utbildnin ng till exemp pelvis företagg som ska ta emot praktikanter och/e eller har speccifika kompe etensbehov. I samtligga utbildningar innefattass en jämställldhetsdimension. Företag g ska även kuunna få anna at stöd i form av t.ex. varninggsskyltar och arbetsinstruuktioner öve ersatta till olika språk, alltt i syfte att ö öka mottagliigheten för m målgruppen på arbetsmaarknaden. En hemssida för samvverkansorgan nisationen byyggs upp där information om utbildnningar och an ndra insatser förmedlas tiill målgruppe en på utvaldaa språk. Hem msidan använ nds även för spridning avv heter och ressultat till omvvärlden. erfarenh Utvärdering sker löp pande under genomföranndefasen. Vi nyttjar den jämställdhettskompetenss som erbjuds aav ESF för attt säkra en go od jämställd hetsintegrerring och att vvi når uppsattta jämställdhetsmål. Avslutsffasen De sista fem månadeerna av proje ekttiden avsäätts till att saammanställa och rapporttera erfarenh heter och resultat. Här görs en slutlig uppfö öljning av inddikatorer förr avstämning g mot uppsattta mål. Projektre esultaten spstöder rids vid den onferensen ” Europeiska S Socialfonden projekt som sregionala ko motverka ar utanförskap Aktuell skolp och främjar kompetensutve kpolitik” samtt via eckling 7 7 slutsdatum Bes Diarrienummer samverkkansorganisationens hem msida. Samverkkansorganisaationen är fasst förankrad och arbetett rullar vidare e utan hjälp aav vare sig projektleedare eller externa mede el. Om målg grupp från prrogramområd de 2 planera as delta i projjektet, beskriv hur detta sska planeras s och genomfö öras. Hur ska a anställda och ledning e ngageras i analys a och planeringsarbeetet? Endastt vid program mområde 1. Beskriv m målgrupp, sa amverkanspa artner och inttressenter oc ch hur projek ktet kommer att involvera a dessa i analys- o och planering gsfas och ge enomförande efas. Målgrup ppen är nyanlända, 18‐65 5 år, med fokkus på de som m omfattas a av etableringgsreformen. Vi inkluderar även andrra nyanlända a samt invan drade som vvarit i Sverige e en längre t id men som ännu inte ndsk lyckats eetablera sig. I månadsskifftet februari//mars 2015 kkunde vi räkna 916 persooner av utlän härkomsst inom vårt samverkanso område, var av 48 % kvin nnor och 52 % % män. Av deessa ingår 87 7 personer i etablerin ngen, 55 % kkvinnor och 4 45 % män. Målgrup ppen kommeer att involveras i kartlägggningar av KA ASAM och fö örståelse för det svenska a systemet under bååde planerings‐ och analyysfas och ge nomförande efas. Vi vill ävven undersökka hur grupp pen ser på jämställd dhet och jäm mställdhetsin ntegrering. U nder genom mförandefas kkommer mållgruppens be ehov och önskemåål att beaktas i planeringg av utbildninngar och and dra insatser. Samverkkansparter ärr Arbetsförm medlingen occh lokalt näringsliv, i form m av enskildaa företagare och/eller företagaarorganisatio oner. Arbetsfförmedlingenn ingår som medfinansiär i projektet.. Samråd harr redan inletts m med parternaa och dessa fortsätter un der planerings‐ och analysfasen i syftte att faststä älla intresse och föru utsättningar fför samverka an. Under geenomförande efasen utarbetas och impplementerass lokala med parterna. Parallellt uutprovas nyaa arbetsmeto oder och utbbildningar som är av överenskkommelser m gemensaamt intresse. Andra in nterna och exxterna aktöre er som på ol ika sätt är i kkontakt med målgruppenn kommer occkså att involveraas i projektet. Under planerings‐ ochh analysfasen n inventeras gruppen ochh vi genomfö ör en kartläggning av kunsskapsnivå och h kunskapsbbrister. Vi tar stöd i Akade emi Norrs ”FFörstudie Inte egration Norrland d” från 2014. Under både e planerings‐‐ och genom mförandefasen planeras kkompetenshö öjande insatser för dessa akktörer basera ade på identiifierade beho ov där jämställdhetspersspektivet ingår som en naturlig del. Intressen nter som kyrrkliga organissationer, frivvilligorganisaationer, studieförbund occh andra utbildnin ngsanordnarre samt konsulter kan ko mma att involveras unde er genomföraandefasen, b beroende på vilka insatser projjektet besluttar att genom mföra. Analyserra tänkbara risker r i projektverksamhe eten som kan n leda till att önskade ressultat och effe ekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker gö öra om projekktet inte når avsedda a resultat och effeekter eller intte når Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling jämställd dhet-, och tillgänglighetsm målet. 8 8 slutsdatum Bes Diarrienummer Risk Åtg gärd Projektäägarna kan in nte enas om en samverkkansöverenskkommelse Pro ojektet går vidare med dee kommunerr som anssluter sig till samverkansööverenskommelsen Samverkkan med exteerna parter ffallerar Pro ojektet går vidare med åttgärder som ryms inom ram marna för den offentliga vverksamhete en Lagändriingar förändrar förutsätttningarna förr intern occh/eller exteern samverka an Pro ojektet gör en n ny handlin gsplan utifrå ån de nya förutsättningarna och omväärderar om n nödvändigt ambitionerna i projektdelm målen Ambition nerna i projeektet är för h högt ställda ooch leder till utmattning i organisatio onen Pro ojektet prioriterar bland ddelmålen och om mvärderar sina ambitione r Omsättn ning av perso onal i ledande befattninggar gör Ett väl förankrat projekt därr ansvar sprids över att projeektet tappar tempo mt ett gott flerra personer inom varje koommun sam system för doku umentation ggör att proje ektet kan erhämta sig rimligt snabbbt åte Elever sluter inte upp till utbildningarna p.g.aa. finansiellla, kulturellaa eller andra hinder Pro ojektet ändra ar strategi occh sätter in riktade insaatser i syfte a att elimineraa hindren Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling 9 9 slutsdatum Bes Diarrienummer Samman nfattning av projektet p på svenska Våra kom mmuner, Arjeplog, Arvidsjaur, Malå ooch Sorsele, har under se enare år tagiit emot ett sttort antal flyktingaar likväl som andra invandrare med uutländsk härkkomst. I kommunerna finnns bra boen nde och möjligheeter till en akktiv fritid. Tilllgången till uutbildning är dock begrän nsad och arbetsmarknadssituaationen är övverlag bekym mmersam, säärskilt för kvinnor. Samtiddigt är kompeteensförsörjnin ngen ett problem i hela N Norrland. De e nyanlända ä är en myckett viktig resurrs för den framtidaa kompetenssförsörjninge en, men proccessen för attt ta tillvara d denna resurss är ännu i sin n linda. I projekteet SAMLA sam mlas vi för attt bygga en ssamverkanso organisation kring utbildnning och arbetsmarknadsintro oduktion för nyanlända. Projektet ska reformera dagens utbi ldningssyste em, visa på att utbild dning och arrbete är möjligt för både kvinnor och män, involvera näringsliivet i skapandet av utbildnin ngar och ökaa vår förmåga a att matchaa tillgänglig aarbetskraft m mot marknad ens behov. D Det är en fråga om m att samnyttja och frigöra både männskliga och m materiella ressurser för attt korta etableringstiden, underlättta integratio onen och säkkra regionenss kompetenssförsörjning. Samman nfattning av projektet p på engelska The project SAMLA ggathers the m municipalitiees of Arjeplogg, Arvidsjaur, Malå and SSorsele in No orthwestern Sweden.. In later years increasingg numbers off refugees an nd other imm migrants havve been welccomed into our communities. W We offer good d housing andd a choice off leisure activvities; howevver, access to education and worrk is limited, particularly ffor women. A At the same time, the en ntire region ssuffers from persistent labour sh o secure our competencee for the futu ure, immigrants are an im mportant sou urce to tap hortages. To into. This process neeeds develop ping. The SAM MLA project aims at imprroving inter‐ municipal co ooperation to develo op education n and labourr market inteegration of im mmigrants. T The project w will work at rreforming today’s eeducational system, prom moting educcation and wo ork as option ns for both w women and m men. Further, the project will involve llocal and reggional busine ess in the devvelopment oof educationa al program mmes in the h hope of achie eving greateer correspond dence betwe een competeence supply a and demand. By workingg together, frreeing mone tary and hum man resources, we will im mprove settlement and ure our comp petence for tthe future. integratiion, and secu Förväntande resultat och effek kter av proje ektet. I utlysnin ngen finns an ngivet vilka fö örväntade efffekter projek kten ska uppnå. Vilka ressultat, det villl säga förändrin ng på individ-, organisatio on och projekktnivå krävs för att uppnå å effekterna?? Vårt måll är att korta etableringsttiden för må lgruppen, d.v.s. få ut flerr nyanlända i arbete snab bbare och därigeno om minska andelen som står utan jobbb. För att uppnå denna effekt krävs att vi uppnå år följande förändringar: Ökad förrståelse hos individerna fför de krav ssom ställs av vårt samhälle och den m makt de själva har att påverka sin situation n. Merparten n lär sig sven ska snabbare än idag och h fler väljer aatt studera vvidare. Effektivissering av vårr egen organ nisation och vvåra arbetssyystem genom m samverkann, kompeten nsutveckling och metodutvecklingg. Vi höjer de en pedagogisska nivån och hittar väga ar att nyttja rresurser så a att vi kostnadsseffektivt kan erbjuda målgruppen ettt bredare uttbud av utbildningar. Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling Utbildnin ng av och ökkad samverka an med exte rna aktörer fför att upprä ätta en obrutten kedja frå ån skolbänk 10 0 slutsdatum Bes Diarrienummer till anstäällning. Våra utbildningarr utformas i ssamarbete m med näringsliivet och har direkt koppling till de lokala fö öretagens kompetensbeh hov. Politisk fförankring avv projektidén n och en starrk projektorgganisation so om tilldelas m mandat och resurser för att kunn na driva igeno om projektdelmålen. Beskriv h hur projektetts verksamhe et och metod d kommer attt leda till förv väntade resu ltat och effek kter. Vilka är mottagare av projekttresultat? Ange metod occh tidsplan. Metoden n kan sammaanfattas i samverkan. Deet är både våårt ansvar och vårt intres se att vara så effektiva som möjjligt i mottaggande och ettablering av nnyanlända. G Genom att fö örena våra krrafter över kommun‐ och sekttorsgränser kkan vi samla och frigöra rresurser för aatt stärka och utveckla d enna processs, till nytta för oss sjjälva såväl so om målgrupp pen. I projekktet tänker vi oss en planerings‐ och aanalysfas om m sex månader, en genomförandefas (som även skka inkludera implementering) om två år, samt en avslutsfas om fem månader. Beskriv h hur ni kommer att följa up pp projektetss resultat och h effekter. Projekteets huvudmål, att korta etableringstidden, är uppb brutet i ett an ntal delmål ssom vart och ett i sin tur innefattaar flera komponenter. Uppföljning skka svara på frågan: Hur g går det? För aatt göra uppföljning möjlig deefinieras varrje komponent av en indiikator och en n verifikation nskälla. Kartl äggningar so om fastställeer ett startläge att jämföra med undeer senare delar av projekktet kommerr frekvent attt användas som veriifikationskälllor för resulttatuppföljninng. Ett enkeltt exempel är att vi faststääller utbildniingsutbudet i startlägget och jämfö ör med utbudet under geenomförandefas och vid avslut. Andrra metoder fför uppföljn ning är intervvjuer och enkkäter. Vi kom mmer att anvvända uppföljning för att se till att vi arbetar i ning och intee tappar foku us. Resultate n av uppföljningarna, vilket i slutändden är detsam mma som rätt riktn måluppffyllelsen, kom mmer att dju upare analyseeras i utvärderingen. Beskriv h hur ni kommer att utvärdera projektetts resultat oc ch effekter. Ange A tidplan ooch form för avrapportering. En utvärrderare komm mer att enga ageras redann under plane erings‐ och a analysfasen fför att finnass med som stöd och h för att bevaaka projektetts utvecklingg mot uppsattta mål unde er hela projekktets löptid. Medan uppföljn ningen svararr på hur projektet går så ska utvärderringen svara på varför deet går som det gör. Utvärdering kommer att ske på fflera plan. Deels kommer projektet attt vara en läraandeprocesss för alla som är in nvolverade o och utvärderrarens uppgifft är att stöttta den proce essen. Dels kkommer vi attt nå en mängd rresultat av vilka vissa främ mst är av värrde för oss so om projektäg gare medan andra komm mer att kunna ko omma till nyytta även för andra. Utvä rderaren skaa hjälpa oss a att skilja på ddessa två och h föreslå vägar för att på bästa sätt skapa ett mervärdde av projektet utanför vå år egen sfär.. En annan n tanke med d utvärderinggen är att vi sska få hjälp aatt upptäcka svagheter, eexempelvis i vår samverkkansorganisation, under rresans gång.. På så sätt kan vi rätta till problem såå att vi är red do att stå på egna ben och upp prätthålla arb betet hållbarrt och långsiktigt efter prrojektavslut. Lärandet skka Europeiska S Socialfonden s töder projekt som svid projektsl motverka arut har en eg utanförskap och främjar kompetensutve kk” att tillgå. eckling nde så att vi v gen ”handbo dokumenteras löpan 11 1 slutsdatum Bes Diarrienummer Utvärderingen ska avvslutas med en slutrappoort vid projekttidens utgå ång som ska användas fö ör spridning och som m ett underlagg för andra a aktörer som arbetar mott målgruppen n att dra nyttta av. Utvärd deringens viktigastte slutledninggar ska även tillgängliggööras på samvverkansorgan nisationens hhemsida. Integrerrat arbete (Jämställdhett, tillgänglig ghet, icke dis skriminering g, hållbar uttveckling). Hur kom mmer ni att arrbeta med Hå ållbar utveckkling då ekolo ogiskt. Om det är valt i uttlysningen. Hur kom mmer projekte et att arbeta med tematissk fördjupning g? Om det är valt i utlysnningen. Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling 12 2 slutsdatum Bes Diarrienummer Transna ationellt sam marbete Beskriv ttransnationeellt samarbette: Om det ä r valt i utlysn ningen Gem mensamt ram mverk Östersjösama Ö arbetet Andra fo ormer för tra nsnationellt samarbete Resursp planering Vilka akttiviteter i pro ojektet ska finansieras ennligt bestämm melserna förr Europeiska Regionalfon nden? Vilka ressurser krävs för att utföra projektets vverksamhet och o aktivitete er samt hur nni kommer attt tidsrappo ortera dessa a? Förutom m en heltidsanställd proje ektledare ochh en deltidsaanställd proje ektekonom sska en samordnare på deltid avvsättas i varjee kommun. SSamordnarnaa är den grupp som verkställer projekteets/samverkaansorganisationens aktivviteter i varje e kommun, sjjälva kärntruuppen. Tidsra apportering utförs i eenlighet med d ESFs önskemål. I tillägg kkommer olikka personer i respektive kkommun att engageras fö ör kortare elller längre up ppdrag inom pro ojektet, som kartläggninggar, uppföljnningar, handledarskap o.s.v. Denna ppersonal har inte en formell aanställning u utan engagerras per timm e och tidsrap pporterar dä ärefter. Vi beeräknar dessa uppdrag till samm manlagt ca tio o procent avv en heltidstj änst per kom mmun. Arbetsfö örmedlingen medfinansie erar också m med fem proccent av en he eltidstjänst ppå varje ort. D Detta stärker d det lokala samarbetet kriing målgrupppen. Tidsrapportering utförs i enligheet med ESFs önskemål. Beskriv p projektpersonalens komp petens för attt genomföra och adminis strera projekttet? Med eveentuellt undaantag för pro ojektledaren så rekryteraas projektperrsonalen främ mst ur de eggna leden. De ska h ha erfarenhett av att arbeta med målggruppen, ett stort engage emang i probblemställninggarna och vara berredda att axlaa ett ansvar i samverkan sorganisatio onen långsiktigt. Administtrativt stöd ffinns att tillgå förr de som så b behöver, alte ernativt kom mer utbildniingar att erbjudas för attt höja kompe etensnivån. Vilka kom mpetenser kommer att upphandlas exxternt? Det kan bli aktuellt aatt rekrytera en projektleedare externt. Utvärderare, olika utb ildare och fö öreläsare, översätttningstjänsteer, tillgänglighetskompeteens, tryck occh annonsering, samt upppbyggnad avv hemsida är andra tjäänster som kkommer att u upphandlas. Hur säke erställer proje ektet att jämställdhets- sa amt tillgängliighetskompe etens finns hoos projektpersonalen och sam mverkanspartner? Vi komm mer att dra sttor nytta av d den kompeteens som erbjjuds via ESF‐‐rådet och föölja de råd vi där kan få för att sääkra jämställldhets‐ och ttillgänglighettsintegreringgen. Vi planerar också attt anlita en ko onsult för att öka t tillgänglighet dern ICT. I sa m erbjuds, oa vsett om Europeiska S Socialfonden sten till utbild töder projekt som sning via mod motverka ar utanförskapamtliga utbil och främjar kompetensutve kdningar som eckling mottagaarna är egen personal, företagare elleer nyanländaa, så ska ocksså jämställdhhetsdimensio onen finnas 13 3 slutsdatum Bes Diarrienummer med. Vilka ressurser i proje ektet är kopplade till proje ektets verksa amhet enligt bestämmelse b erna för Euro opeiska Regiona alfonden? Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling 14 4 slutsdatum Bes Diarrienummer Samverkansaktörerr Lista öve er samverkan nsaktörer som inte har de eltagare med d i projektet. Organisa ationsnamn Organisationsnum mer Kon ntaktperson Teelefonnumme er Kompettensutveckliing Lista öve er organisatio oner vars an nställda och i deellt engag gerade ska de elta i kompettensutvecklin ngsinsatser. Endast i programområde 1 Organisa ationsnamn Organisatio onsnummer Antal anställda Konta aktperson Telefonnum mmer Moms i projektet Är stödsökande skyld dig att redov visa moms fö ör projektets kostnader? k Ja X Nej Differentierad Upphan ndling och kostnadseffe ektivitet Lyder stö ödsökande under u LoU, la agen om offe entlig upphan ndling? Vi är en upphandland de myndighe et och följer L LoU: X Annat, b beskriv: Hur kom mmer projekte et att säkra att a upphandlin ng av varor och o tjänster konkurrensu k utsätts så att kostnadsseffektivitet uppnås? u Vi följer lagen och ESSFs bestämm melser. Kostnnadseffektivittet är själva grundtankenn med att byygga en mla våra småå resurser genererar ett m mervärde förr alla inbland dade parter, samverkkansorganisation. Att sam målgrup ppen inräknatt. Genom samverkan kann vi räkna en n summa som m är större änn delarna vilket ger ndlingsfrihett och möjligh het att förbätttra kvalitén i vårt arbete e. ökad han Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling 15 5 slutsdatum Bes Diarrienummer Statsstö öd Har stöd dsökande och h någon eller några av sttödmottagarn na i detta pro ojekt, vilken/vvilka bedriver en ekonomiisk verksamh het, mottagit statsstöd i e enlighet med artiklarna 10 07-109 i EUF F- fördraget eller e stöd av mindre b betydelse under innevara ande och de ttvå närmast föregående beskattningssåren? Nej X Ja Vid Ja ange typ av sttöd, summa och finansiär: Typ av sstöd Summa Finansiär Annan ffinansiering Har anna an finansierin ng i form av offentligt stö öd/EU-stöd, utöver u de som m redovisas i denna ansö ökan, mottagitss eller komm mer att mottas s för detta prrojekts ansök kta kostnade er? Nej X Ja Ange typ p av stöd, su mma och fin nansiär: Typ av sstöd Summa Finansiär Kommerr projektet ge enerera intäk kter? Nej X Ja Vid ja. Beskriv vilken typ av intäkkter som projjektet komm mer att generrera Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling 16 6 slutsdatum Bes Diarrienummer Medfina ansiering Beskriv h hur projektett kommer att medfinansie eras. Ange hur medfinans sieringen säkkerställts hos s medfinan nsiärerna. Viid medfinans siering från A Arbetsförmed dlingen och Försäkringska F kassan ska CFAR C nummerr anges. Samverkkanskommun nerna samt A Arbetsförme dlingen med dfinansierar p projektet meed personalresurser på varje ortt. Detta är reedan existera ande personaal så medfinaansieringen står inte ochh faller med e en rekrytering. Samverkkanskommun nerna medfin nansierar viddare med erssättning till d deltagare i beehov av ekon nomiskt bistånd. Slutligen n medfinansierar samverkanskommuunerna även med kontantta medel mootsvarande fa aktiska kostnadeer som arran ngerandet avv yrkesutbild ningar medfför. Som refe erensår anväänds 2014. Organisa ationsnamn Organisationsnummerr Kontaktpe erson Teleffonnummer Cfar numm mer Arjeploggs kommun 212000‐26 668 Malin Westling 0961 1‐14148 19 456 052 2 Arvidsjau urs kommun n 212000‐26 650 Lars Håkaan Andersson 0960 0‐15601 19 221 449 9 Malå kom mmun 212000‐28 866 Peter Andersson 0953 3‐14049 23 278 146 6 Sorsele kkommun 212000‐25 585 Simon Dahlgren 0952 2‐14201 19 217 975 5 Arbetsfö örmedlingen 202100‐21 114 Arjeplogg Mattias Lindh 010‐4867202 19 429 141 1 Arbetsfö örmedlingen 202100‐21 114 Arvidsjau ur Mattias Lindh 010‐4867202 19 074 301 1 Arbetsfö örmedlingen 202100‐21 114 Malå Håkan Jonsson 010‐4863787 19 073 998 8 Arbetsfö örmedlingen 202100‐21 114 Sorsele Håkan Jonsson 010‐4863787 19 074 046 6 Europeiska S Socialfonden stöder projekt som s motverka ar utanförskap och främjar kompetensutve k eckling ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-15 18 Ks § Underskrifter på kommunens bankkonton m.m. Dnr 00198/2015 002 Med anledning av vissa personalförändringar, tas frågan om underskrifter för Arvidsjaurs kommuns räkning å konton på bank, postgiro, kvittering av postförskottsförsändelser m.m. upp till behandling. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens beslut 1. Behörighet att verkställa underskrifter för kommunens räkning skall ske enligt följande: Teckna konto å kommunens bankräkning i löpande förvaltning Assistent Gunbritt Brommels Assistent Emelie Lindkvist Assistent Stina Bjuhr Ekonomichef Sara Eklund Ekonom Anna Jonsson Teckna kommunens plusgiro (var för sig) Ekonomichef Sara Eklund Ekonom Anna Jonsson Assistent Emelie Lindqvist Assistent Stina Bjuhr Kvittering av postförskott / postpaket (var för sig) Den person som står som mottagare / adressat Reception Daniel Oskarsson Reception Magnus Svensson Kvittering assurerade och rek värdeförsändelser (var för sig) Nämndsekreterare Liselott Sandström Nämndsekreterare Inga Sandström Administratör Sara Wanhatalo Administratör Marina Voronova Reception Daniel Oskarsson Reception Magnus Svensson forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad 2015-09-15 forts 18 forts. Ks § Deklarationsombud hos Skatteverket Ekonomichef Sara Eklund Assistent Stina Bjuhr Assistent Anna Jonsson Överförmyndarens handlingar - Kvittering assurerade och rek värdeförsändelser, postförskott / postpaket (var för sig) Den person som står som mottagare / adressat Nämndsekreterare Liselott Sandström Nämndsekreterare Inga Sandström Reception Daniel Oskarsson Reception Magnus Svensson 2. Kommunstyrelsens beslut 2014-02-03 § 23 upphör att gälla. _____ Justerandes sign Utdragsbestyrkande ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad 2015-09-15 19 Ks § Belysning över återvinningsstation och soptipp i Moskosel (Medborgarförslag) Dnr 00065/2015 317 Ett medborgarförslag har lämnats in avseende belysning över återvinningsstation och soptipp i Moskosel. Avfallschef Johan Åberg har inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet; På återvinningstationen i Moskosel, som är belägen vid brandstationen, finns belysning som är placerad på brandstationens vägg. Till återvinningscentralen i Moskosel finns ingen el framdragen till området. Total investeringskostnad för belysning till återvinningscentralen uppskattas till ca 160 000 kronor, exkl moms. Ingen av byarna i kommunen har belysning på återvinningscentralerna, mycket på grund av att det är kostsamt att införa, samt att det är begränsade öppettider. Återvinningscentralerna i byarna är endast öppna ett fåtal timmar helgfria måndagar. När behovet har ställts mot kostnaden, har belysning inte ansetts vara prioriterat. Kommunstyrelsen återremitterade 2015-06-09 § 146 medborgarförslaget för att undersöka alternativa och mer ekonomiska elförsörjningsförslag för belysning vid återvinningsstationerna i Moskosel och Glommersträsk. Komplettering i ärendet har inlämnats, där avfallschefen skriver att ett alternativ till fast uppkoppling på elnätet är ledlampor som drivs av elverk. En sån lösning genererar en betydligt lägre investeringskostnad gentemot inkoppling till det fasta elnätet. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Johan Åberg, komplettering Ks 2015-06-09 § 146 Tjänsteskrivelse Johan Åberg Utdragsbestyrkande 1 (2) Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna 2015-09-03 KOMMUNSTYRELSEN Inkom: Dnr 2015-09-03 00065/2015 -317 Handläggare Johan Åberg Kommunstyrelsen Direktval 0960-155 40 Svar på återremitterat ärende Ks § 146, Dnr 00065/2015 1. Bakgrund/sammanfattning Ett medborgarförslag lämnades tidigare in angående önskemål om beslysning över ÅVS samt ÅVC i Moskosel. I Moskosel finns ingen el framdragen till området där ÅVC är belägen. Enlig Vattenfall är det ca 600m fågelvägen och ca 1200m ifall man följer vägen till närmsta knytpunkt. Enligt Vattenfall är den troliga sträckan för framledning ca 700m. Det alternativ som undersöktes var att dra fram el till platsen då den ansågs vara den mest hållbara lösningen på sikt. Det visade sig dock att det blev väldigt kostsamt. Total investerings kostnad för belysning på ÅVC i Moskosel uppskattades till ca 160tkr exkl moms. Tillkommer även fasta kostnader samt elförbrukning. Ärendet blev återremitterat med uppdraget att undersöka alternativa och mer ekonomiska alternativ. Samt att även inkludera Glommersträsk ÅVC som också saknar belysning. Det alternativ som tittats på är led armaturer som drivs med hjälp av elverk. 2. Ekonomisk analys En offert har tagits in för Moskosels ÅVC som landar på 22000kr exkl elverk. Ett bra elverk beräknas kosta runt 13000kr beroende på märke. Total kostnad bör alltså hamna runt 35000kr för Moskosels ÅVC. Ingen offert finns för ÅVC i Glommersträsk, men beräknas bli 1520000kr dyrare än Moskosel, anledningen är att området är större i Glommersträsk. Kostnaden uppskattas till ca 50000kr. Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro 933 81 ARVIDSJAUR 0960-155 00, växel 0960-129 40 [email protected] 600 68-4 2 (2) Driftskostnaderna stannar vid att underhålla elverken och tanka dem, samt underhåll av belysningsarmaturer. Inga andra fasta kostnader. Total investeringskostnad blir då ca 85000kr för båda byarna. Entrepreörerna i respektive by måste dock vara noga med att ta med sig elverken hem efter arbetsdagen för att förhindra stöld. 3. Miljöaspekt - 4. FN:s barnkonvention - 5. Övrigt Ingen av byarna har belysning på ÅVC, mycket pga att det är kostsamt att införa samt att det är begränsade öppettider. ÅVC i byarna är endast öppet ett fåtal timmar helgfria måndagar. När behovet har ställts mot kostnaden, har belysning inte ansetts vara prioriterat. Vid samtal med de entreprenörer som sköter ÅVC i byarna har det framkommit att det är svårt att hålla koll på att folk slänger rätt saker i rätt containers när det är mörkt ute. Belysning välkomnas då den kommer att höja kvalitén på sorteringen av avfallet. 6. Slutsats samt förslag till beslut Slutsats: Det är svårt att arbeta i mörkret och få en bra kvalité på sorteringen av avfallet. Ett alternativ till fast uppkoppling på elnätet är led lampor som drivs av elverk. Lösningen genererar betydligt mindre investeringskostnad gentemot inkoppling till det fasta elnätet. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslås besluta, att med hänvisning till ovanstående tillföra/omfördela investeringspengar till etablering av belysning år 2016 på ÅVC i Moskosel samt Glommersträsk. Alternativet är att fortsätta som det gjorts tidigare utan belysning. Johan Åberg Avfallschef ARVIDSJAURS KOMMUN Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ekonomiutskott Blad 2015-09-08 20 Eku § Lån till Arvidsjaurs Flygplats för investering i fälthållningsfordon och ramp under 2015 och 2016 Dnr 00210/2015 998 Arvidsjaurs Flygplats AB har investeringsbehov om 10 Mkr för resten av 2015 samt 2016, fördelat med knappt 5 Mkr för båda åren. Bolaget ansöker nu om att lån hos Arvidsjaurs kommun, för att minimera externa räntekostnader. Kommunen har god likviditet. Av 2015 års prognos för finansieringsbudget framgår att likvida medel uppgår till 25,8 Mkr vid årets slut om prognos för budgeterade investeringar 32,2 Mkr används fullt ut, vilket inte ser ut att bli fallet. Med hänvisning till prognosen finns utrymme att utge lån 2015 och 2016. Kommunen erhåller för närvarande ingen ränta på likvida medel då Riksbankens REPO ränta är negativ. Av detta följer att lånet kan erbjudas räntefritt för närvarande. Om ränteläget ändras, så förändras räntesatsen på lånet till att vara densamma som kommunen skulle ha fått för likvida medel. Amortering av avropat lånebelopp sker kvartalsvis under en tioårsperiod tills lånet är slutbetalat. Ekonomiutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. 2. 3. 4. Arvidsjaur Flygplats AB erhåller totalt 10 Mkr i lån för åren 2015-2016. Delbelopp kan avropas av Arvidsjaurs Flygplats AB. Ränta på lånet följer den räntesats som kommunen erhåller för sina likvida medel. Utbetalt lånebelopp amorteras kvartalsvis under en tioårsperiod, tills full betalning sker. _____ Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sara Eklund Skrivelse Arvidsjaurs Flygplats AB Utdragsbestyrkande Datum Arrvidsjaurs kommun Árrviesjávrieen kommuvvdna KOMMUN NSTYRELSEN N 2015-08-31 IInkom: D Dnr 2015-08-31 00210/ /2015 -998 Handläggare Sara Eklundd Kommunsttyrelsen Direktval 0960-155523 Lån tilll till Arvidssjaurs Flyggplats AB 2015 2 och 20 016+ Dnr 1. Bakgrund/sam mmanfattn ning Arvvidsjaurs Fllygplats AB B har investeeringsbehov v om 10 Mkkr för resten n av 2015 saamt 20116, fördelat med knapppt 5 Mkr förr båda åren. Bolaget annsöker nu om m att lån hos Arvvidsjaurs Kommun, förr att minimeera externa räntekostnaader. 2. konomisk an nalys Ek Koommunen haar god likvidditet. Av prrognos 2015 5 för Finanssieringsbud dget framgårr att likvida med del uppgår ttill 25,8 Mk kr vid årets slut s om proggnos för bu udgeterade invvesteringar 32,2 3 Mkr annvänds fulltt ut, vilket in nte ser ut attt bli fallet. Sålledes finns utrymme u tilll att utge låån 2015 och h 2016. Koommunen errhåller för nnärvarande ingen i ränta på likvida m medel då Riiksbankens RE EPO ränta ärr negativ. Avv detta följerr att lånet errbjuds ränteefritt för närrvarande. Om m räntelägeet ändras, såå förrändras ränteesatsen på llånet till att vara densam mma som kkommunen skulle s ha fått förr likvida medel. Am mortering av v avropat lånnebelopp sk ker kvartalsvis under enn tioårsperiod tills låneet är slutbetalat. s 3. Miiljöaspekt Inggen särskild 4. Barn- och ungas delaktiighet Inggen nämnväärd 5. Övvrigt Kooncernnyttan n beaktas i ddetta fall. 6. Slu utsats samt förslag tilll beslut Koommunstyreelsen föreslåår Kommun nfullmäktigee besluta Attt Arvidsjaurr Flygplats A AB erhållerr totalt 10 Mkr M i lån 20 15-2016. Attt delbelopp kan avropaas av Arvidssjaurs Flygp plats AB. Attt ränta på låånet följer deen räntesatss som komm munen erhålller för sina likvida meedel. Attt utbetalt lån nebelopp am morteras kv vartalsvis un nder en tioårrsperiod, tills full bettalning sker. Sarra Eklund Ekoonomichef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgirro 933 81 ARVIIDSJAUR 0, växel 0960-155 00 4 0960-129 40 [email protected] 600 68-4 Arvidsjaurs kon im un-- Kommunstyrefsen 2015 -08- 3 1 PZ Arvidsjaur Flygplats Arvidsjaur 2015-08-31 1V /Zo/{'" , -'77t Arvidsjaur kommun Ekonomiutskottet Angående Arvidsjaur flygplats behov av likviditet för drift och kommande investeringar. Arvidsjaur flygplats AB ansöker om att budgeterat driftstöd för 2015 om 3,5 Mkr utbetalas i förskott för att klara likviditeten för den löpande driften året ut. Arvidsjaur flygplats AB har ett stort behov av att investera i fordon för fålthållning och ramp under 2015 och 2016. Flygplatsen ansöker därför hos kommunen om lån om 10 Mkrför att klara dessa investeringar och för att minimera externa räntekostnader motsvarande. Flygplatsens behov är för 2015 Beslutade och beställda Sop och blåsmaskin inkl dragfordon levereras i november 3300000 kr 49000 kr 20000 kr Motorgrind till verkstad Fundament till motorgrind Tillbyggnad av ankommande bagageutrymme 350000 kr Beslutade ej ännu beställda Inköp av lastningshjälpmedel till avgående och ankommande bagage uppskattat till 500000 kr Sandspridare för vattensandning 700000 kr 4919000 kr Arvidsjaur flygplats AB Flygplatsen 933 91 Arvidsjaur Internet www.ajr.nuf- [email protected] Telefon 0960-173 82 Telefax 0960-13888 Bankgiro 5471-2369 Postgiro 322191 -8 Arvidsjaur Flygplats 2016 Utbyte av banljusautomatik 1300000 kr Powerstow lastningshjälpmedel i fl ygplan Offert kommer investering uppskattat till 2200000 kr Reparation av taksto lar på hangar 1000000 kr 4800000 kr Arvi dsjaur Flygp lats AB ~ . :fc?/~ /ia~~ und berg ~ VDN erksamhetsansvari g Arvidsjaur flygplats AB Flygplatsen 93391 Arv idsjaur Internet www .aj r.n u [email protected] Telefon 0960 - 173 82 Telefax 0960-13888 Bankgiro 5471 - 2369 Postgiro 322191 -8
© Copyright 2024