STK-2015-1050
Malmö stad 1 (3) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-09-25 Vår referens Ulrika Lagergren Utvecklingssekreterare [email protected] Internationell redovisning och verksamhetsplan för Malmö stad 2014 STK-2015-1050 Sammanfattning Det internationella arbetet sammanfattas varje år i enlighet med planen för Malmös stads internationella arbete som antogs av Kommunfullmäktige, § 81, den 31 mars 2006. Denna del av redovisning utgör en sammanställning av Malmö stads internationella arbete med hjälp av underlag som tillhandahålls från respektive förvaltning. Syftet med redovisningen är att tyddliggöra nyttan med den internationella verksamheten i kommunen. 2013 inrättade stadskontoret ett nytt projektsystem för att kunna utveckla redovisningen av förvaltningarnas arbete med EU-finansierade projekt. Systemet uppdateras årligen med aktuell information. 2014 markerade starten på den nya strukturfondsperioden 2014-2020. Flertalet av strukturfondsprogrammen var inte klara vid utgången av året varför 2014 kan betecknas som ett mellanår då inga projekt startades. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att lägga den internationella redovisningen samt verksamhetsplan 2014 till handlingarna Beslutsunderlag Internationell redovisning 2014 samt verksamhetsplan 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Redovisning av internationellt arbete 2014 Beslutsplanering KS Arbetsutskott 2015-09-28 Kommunstyrelsen 2015-09-30 Ärendet SIGNERAD Del 1; EU finansierade projekt 2014 År 2014 redovisade åtta av Malmö stads förvaltningar totalt 43 EU-finansierade projekt. Av dessa startades inget projekt under året men hela 26 avslutades. Sammantaget redovisade Miljöförvaltningen över hälften av Malmö stads EU-projekt under perioden. 2 (3) Under året betalades 19 miljoner SEK ut från 11 EU-fonder och program till Malmö stads förvaltningar. Av dessa medel betalades drygt 11 miljoner till de tekniska förvaltningarna och mer än 7 miljoner till Kulturförvaltningen. Stadskontoret redovisade ca 300 000 SEK, Stadsområdena redovisade närmare 7 miljoner och Skolförvaltningarna redovisade nästan 1 miljon SEK. Under år 2014 betalades drygt 3 miljoner ut från Regionalfonden, 1,5 miljoner från Interregprogrammen och över 3 miljoner SEK från Socialfonden. EU-medel fördelat efter Malmö stads budgetmål Redovisningen visar att 14 av totalt 43 projekt fanns inom ramen för budgetmålen Ekologisk hållbar stad. Under 2014 betalades drygt 12 miljoner SEK ut inom ramen för detta mål. Det motsvarar 60 procent av den totala summan utbetalda EU-medel under året. Samverkansparter och projektroller Malmö stad samverkade med det offentliga, privata aktörer och universitet/högskola under 2014. Tillsammans med offentlig, privat och akademi samverkade Malmö stad i 19 projekt. Som projektdeltagare medverkade Malmö stad i 24 projekt, som leadpartner i 18 och som projektpartner 8 projekt. Malmö stads mesta internationella samverkanspartners under året var Danmark och Tyskland, följt av Storbritannien och Italien. Under året samverkade Malmö stad med totalt 25 länder. Del 2; Internationellt arbete i Malmö stads förvaltningar 2014 Redovisningen redogör för ett flertal prioriteringar inom kommunens internationella arbete under året. Redovisningen visar att det finns skillnader i personalinsatser mellan förvaltningarna i det internationella arbetet. Det framkommer i redovisningen att merparten av förvaltningarnas kompetensutveckling har i första hand skett genom nätverkande och deltagande i projekt. Kompetensutveckling har också skett genom utbildning, studieresor, praktikutbyte och informationsseminarier. Redovisningen belyser en mängd uppnådda resultat inom det internationella arbetet. Förvaltningarna lyfter bland annat internationella kontakter inom nya sakområden, nätverkande och dialoger, underlag till utredningar och underlagsrapporter som framgångsfaktorer. Flertalet förvaltningar redovisar också att det internationella arbetet bidragit till att de kunnat arbeta i större utsträckning med förvaltningarnas målsättningar. Förvaltningarnas erfarenheter och lärdomar från det internationella arbetet sprids mestadels via nätverk, kommunikationskanaler, arbetsplatsträffar, följeforskning, föreläsningar och utställningar. Här kan också nämnas studiebesök och lobbyarbete som centralt värde för staden på den internationella arenan. Stadskontorets synpunkter Stadskontorets roll är att understödja kommunstyrelsen i ledning, samordning och uppföljning av kommunens omvärldsarbete. Stadskontoret anser att redovisningen ger god insikt i det internationella arbetet. Genom kopplingar till kommunens internationella strategi och till kommunfullmäktiges fastställda budgetmål för Malmö stad, bedöms det internationella arbetet skapa 3 (3) mervärde för Malmö stads utveckling. Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.] Redovisning av internationellt arbete 2014 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2015-‐04-‐20 1.0 Ulrika Lagergren Stadskontoret Malmö stad 2 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Innehållsförteckning Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 ............................................................... 1 Internationell redovisning 2014 ...................................................................................................... 4 Sammanfattning ............................................................................................................................. 5 Del 1; EU-‐finansierade projekt ........................................................................................................ 7 EU-‐medel 2014 ............................................................................................................................. 10 Samverkansparter 2014 ................................................................................................................ 13 Del 2; Internationellt arbete i Malmö stads förvaltningar 2014 ..................................................... 15 Förvaltningarnas prioriterade områden i det internationella arbete ........................................... 15 Personella resurser till förvaltningarnas internationella arbete ................................................... 16 Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt. ..................................................... 17 Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat) ........................................... 18 Hur har beviljade EU-‐medel medfört att förvaltningarnas målsättningar uppnåtts? ................... 19 Implementering/spridning av projektresultat .............................................................................. 20 Bilaga 1. Information om redovisade program och fonder Bilaga 2. Förvaltningarna textredovisning 3 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Internationell redovisning 2014 Stadskontorets uppdrag är att understödja kommunstyrelsen i ledning, samordning och uppföljning av kommunens omvärldsarbete. Varje år sammanställer stadskontoret Malmö stads internationella arbete med hjälp av underlag som tillhandahålls från respektive förvaltning. Syftet med redovisningen är att tyddliggöra nyttan med den internationella verksamheten i kommunen. Under 2013 infördes ett nytt projektredovisningssystem som belyser förvaltningarnas arbete kring projektmedel, budgetmål och uppfyllelse av EU-‐projekt. Systemet revideras kontinuerligt och kommer därför vid nästa års redovisning följa kommunfullmäktiges nya mål. Varje förvaltning har också sammanställt en text där de beskriver sitt internationella arbete och där förvaltningarna svarar på följande frågor: • Förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet? • Personella resurser till förvaltningarnas internationella arbete? • Förvaltningens kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt? • Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat)? • Implementering/spridning av projektresultat. År 2014 var både ett avslutande år för många projekt i denna gamla strukturfondsperioden (2007-‐2013). Samtidigt startade den nya strukturfondsperioden (2014-‐2020) där programmen ännu inte hade godkänts. 2014 kan därför betecknas som ett mellanår då få projekt påbörjades vilket också kan ses i projektstatistiken. 4 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Sammanfattning Ny strukturfondsperiod 2014-‐2020 Den nya strukturfondsperioden startadfe 2014 och sträcker sig fram till 2020. För de mest centrala programmen socialfond, regionalfond samt Interreg, skrivs de operativa programmen på nationell och regional nivå. Programmen stod först färdiga i slutet av 2014 varför nya projekt inom dessa program ej har kunnat initieras under periodens första år. Malmö stad redovisade 43 EU-‐finansierade projekt 2014 År 2014 redovisade 8 av Malmö stads förvaltningar totalt 43 EU-‐finansierade projekt. Inga projekt påbörjades under året men 26 av dessa avslutades. Sammantaget redovisade Miljöförvaltningen hälften av Malmö stads EU-‐projekt under perioden. Drygt hälften av EU-‐medlen till tekniska förvaltningar Under året betalades mer än 19 miljoner SEK ut från 11 EU-‐fonder och program till Malmö stads förvaltningar. Av dessa medel betalades drygt 11 miljoner till de tekniska förvaltningarna och mer än 7 miljoner till Kulturförvaltningen. Stadskontoret redovisade ca 300 000 SEK, stadsområdena redovisade närmare 7 miljoner och skolförvaltningarna redovisade nästan 1miljon SEK. Störst andel medel betalades ut från övriga program Under år 2014 betalades drygt 7 miljoner ut från övriga program, mer än 3 miljoner från regionalfonden och över 3 miljoner från Socialfonden. Under året betalades det också ut ca 1,5 miljoner till Interreg-‐programmen. Störst andel medel till budgetmålet; Ekologisk hållbar stad Redovisningen visar att 14 av totalt 43 projekt fanns inom ramen för budgetmålet; Ekologisk hållbar stad. Under 2014 betalades mer än 12 miljoner ut inom detta mål. Det motsvarar 74 procent av den totala summan utbetalda EU-‐medel under året. Under året samverkade Malmö stad med 25 länder Malmö stads förvaltningar samverkade med offentliga aktörer i 18 projekt. Antalet projekt där kommunen samverkade med både offentliga och privata aktörer uppgick till 5 projekt och där kommunen samverkade med både offentliga aktörer och universitet/högskola uppgick till 19 projekt. Tillsammans med offentlig, privat och akademi samverkade Malmö stad i 18 projekt under 2013. Som projektdeltagare medverkade Malmö stad i 24 projekt, som leadpartner i 18 och som projektpartner 8 projekt. Malmö stads mesta internationella samverkanspartners under året var Danmark, Tyskland följt av Storbritannien och Italien. Under året samverkade Malmö stad med totalt 25 länder. Förvaltningarnas prioriterade områden varierar Redovisningen redogör för ett flertal prioriteringar inom kommunens Internationella arbete under året. Exempel på prioriteringar som redovisas är energieffektivisering, områdesprogrammen, utbildning, mässor, samt mål som ingår i kommunens internationella strategi och handlingsplan. Redovisningen påvisar också att omorganisationen under 2013 fortfarande har vissa följdpåverkningar även i 2014 års redovisning eftersom en del förvaltningar ännu inte hunnit fastställa någon prioritering för det internationella arbetet. 5 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Förvaltningar avsätter personella resurser till internationellt arbete Undersökningen visar att det finns stora personella skillnader mellan inomkommunala förvaltningar i det internationella arbetet. Vissa förvaltningar har haft möjlighet att finansiera tjänster med EU-‐ medel, medan andra förvaltningar redovisar en eller delvis tjänst för internationellt arbete. Redovisningen pekar på att förvaltningar behöver utse personal från ordinarie verksamhet för att få kontinuitet i sitt internationella arbete och med de existerande arbetsuppgifter som påläggs från centralt håll. Kompetensutveckling genom nätverkande och deltagande i projekt Merparten av förvaltningarnas kompetensutveckling har i första hand skett genom nätverkande och deltagande i projekt. Kompetensutveckling har också skett genom utbildning, studieresor, praktikutbyte och informationsseminarier. Internationellt arbete bidrar till positiva resultat Redovisningen belyser en mängd uppnådda resultat inom det internationella arbetet. Förvaltningarna lyfter bland annat implementering, kunskapslyft och ökad förståelse för samarbete. Insatser till områdesprogrammet, nytt projektredovisningssystem, underlag till utredningar och underlagsrapporter kan nämnas som ytterligare framgångsfaktorer. EU-‐medel bidrar till arbete med målsättningarna i större utsträckning Flertalet förvaltningar redovisar att det internationella arbetet bidragit till att de kunnat arbeta i större utsträckning med målsättningarna. Det har bland annat bidragit till effektivare leveranser med ökad kvalité. Det framgår även att internationella utbyten och samarbete bidrog till positiv utveckling för kommunen. Enligt redovisningen har EU-‐medel bidragit till de övergripande målen och resulterat i social och miljömässig utveckling. Projektresultat sprids via interna-‐ och externa kanaler Förvaltningarnas erfarenheter och lärdomar från det internationella arbetet sprids mestadels via nätverk, kommunikationskanaler, arbetsplatsträffar, följeforskning, föreläsningar och utställningar. Här kan också nämnas studiebesök och lobbyarbete som centralt värde för staden på den internationella arenan. Del 1;EU-‐finansierade projekt Sammanställningen avser alla internationella och nationella projekt för vilka Malmö stads förvaltningar har fått EU-‐medel under år 2014. Den avser både projekt som förvaltningarna är huvudsaklig ägare av och projekt som förvaltningarna är delägare av eller deltar i. Enligt figur 1 redovisade 8 förvaltningar inom Malmö stad totalt 26 EU-‐ finansierade projekt år 2014. Av dessa avslutades 26 projekt. Under perioden fanns 43 pågående EU-‐projekt från tidigare år. Figur 1, Redovisade EU-‐projekt år 2014 6 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 17 26 Pågående Avslutade Malmö stads projektsystem 2015 Figur 2 nedan redovisar vilka program och fonder som ligger till grund för beviljade medel inom Malmö stads förvaltningar 2014. Totalt har 17 EU-‐ program och fonder beviljat medel till Malmö stads förvaltningar (se information om program och fonder enligt bilaga 1). Av dessa har Interreg IV A beviljat 7 projekt, 7:e Ramprogrammet 1 projekt och Regionalfonden 3 projekt. Vidare har Life+ och Leonardo da Vinci vardera beviljat 2 projekt. I figuren redovisas även att ramprogrammet Competition and innovation och de båda fonderna Interreg IV B och Socialfonden har beviljat EU-‐ medel till 5 projekt. Övriga fonder och program har sammanlagt beviljat medel till 6 projekt. Som ett förtydligande kan anges att EU-‐m ål 2 omfattar projektet Fokus Rosengård som genomfördes under åren 2010-‐2013 med investeringar i Rosengårdsstråket samt ungdomsprojekt och dialogaktiviteter. Figur 2, EU-‐program och fonder 2014 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Malmö stads projektsystem 2015 7 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Figur 3 nedan visar antalet redovisade projekt per förvaltning. Under året medverkade Miljöförvaltningen i 12 projekt, Stadskontoret i 5 och SoF Öster i 3 projekt. Gatukontoret redovisade 2 projekt, medan Serviceförvaltningen, Kulturförvaltningen, GyVu och SoF Söder redovisade 1 projekt per förvaltning. Sammantaget motsvarar antalet projekt inom Miljöförvaltningen ungefär hälften av Malmö stads EU-‐projekt under 2014. Figur 3, antalet projekt per förvaltning 2014 14 12 10 8 6 4 2 0 Malmö stads projektsystem 2015 Figur 4 redovisar förvaltningarnas roller i EU-‐projekt under år 2014. Under året medverkade Malmö stad som projektdeltagare i 6 projekt, Leadpartner och projektpartner i 6 respektive 3 projekt. Under året verkade Malmö stad som projektägare i 2 projekt och var koordinator och projektledare för vardera 1 projekt. Förvaltningarna redovisade även övriga roller i form av KTH Följeforskning. Figur 4, Malmö stads roll i antal EU-‐finansierade projekt 7 6 5 4 3 2 1 0 Källa: Malmö stads projektsystem 2015 8 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Figur 5 redogör för de EU-‐finansierade projektens uppfyllnadsgrad. Grafen visar att 12 projekt uppfyller sina mål till viss del och att 13 projekt uppfyller sina mål till stor del samt ett projekt som är på god väg att uppfylla sina mål. Sammantaget visar 2013 års redovisning på goda projektresultat inom kommunen. Figur 5, Uppfyllnadsgrad EU-‐projekt 14 12 10 8 6 4 2 0 På god väg Till stor del Till viss del Källa: Malmö stads projektsystem 2015 Figur 6 framgår antalet EU-‐finansierad e projekt inom Malmö stads budgetmål. Grafen visar att 14 respektive 4 projekt fanns inom ramen för budgetmålen Ekologisk hållbar stad och Arbete och näringsliv. Det framgår också att 2 projekt strävade efter målet Social hållbarhet och 1 projekt efter Barn och ungdomars livsvillkor. Budgetmålen Ett föredöme som arbetsgivare, Jämställdhet och antidiskriminering, Malmö i sin omgivning och Vård och omsorg och utbildning omfattade totalt 5 projekt under 2014. Figur 6, antalet projekt per Malmö stads budgetmål 2015 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Källa: Malmö stads projektsystem 2015 EU-‐medel 2014 9 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Tabell 1 visar utbetalda EU-‐medel. Under året betalades cirka 20 miljoner SEK till Malmö stads förvaltningar i EU-‐medel. Av dessa medel betalades drygt 4 miljoner ut till de tekniska förvaltningarna och cirka 8 miljoner till Kulturförvaltningen. Stadskontoret redovisade ca 300 000 SEK i utbetalda medel under året. Under samma period utbetalades närmare 7 miljoner till stadsområden och nästintill 1 miljon SEK till skolförvaltningarna. Tabell 1, Utbetalda EU-‐medel Förvaltning Utbetalt 2014 Kulturförvaltningen 7 765 899 Miljöförvaltningen 3 923 107 Stadsområdesförvaltning Söder 3486700 Stadsområdesförvaltning Öster 3109387 AGVF 834 648 Stadskontoret 334 695 Serviceförvaltningen 254 059 Gatukontoret 215 510 Summa 19 924 005 Källa: Malmö stads projektsystem 2015 I tabell 2 nedan redovisas utbetalda medel från EU-‐fonder och program 2014. Totalt betalades nästan 20 miljoner SEK ut i EU-‐medel till Malmö stads förvaltningar under året. Sammanlagt betalades ca en tredjedel av medlen ut inom övriga program och Regionalfonden, Life+ samt Socialfonden stod för ca 3 miljoner vardera. Resterande fonder och program stod för resten av utbetalningarna under året. Tabell 2, utbetalda medel från fond eller program 2014 Fond/program Utbetalt 2014 Övriga Program 7 961 762 Regionalfonden 3 486 700 Life+ 3 113 079 Socialfonden 3 012 931 Interreg IV A ÖKS/KASK 1 688 048 Competition and innovation, CIP 497 047 Interreg C 254 059 Integrationsfonden 97 795 7e Ramprogrammet 60 000 Interreg IV B Nordsjön 0 Leonardo -‐247 416 Summa 19 924 005 Källa: Malmö stads projektsystem 2015 Tabell 3 redogör för utbetalda EU-‐medel fördelade efter Malmö stads budgetmål. Under 2014 betalades 12 miljoner SEK ut inom budgetmålet; Ekologisk hållbar stad. Det motsvarar 60 procent av den totala summan utbetalda EU-‐medel under året. (se figur 7 nedan). 10 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Tabell 3 redogör för utbetalda EU-‐medel fördelat efter Malmö stads budgetmal. Utbetalt belopp SEK Målområde Ekologiskt hållbar stad Andel utbetalt belopp SEK 12 038 438,27 60,4 Social hållbarhet 3 533 700,00 17,7 Arbete och näringsliv 2 719 854,00 13,7 Utbildning 834 648,00 4,2 Barn och Ungdomars livsvillkor 413 214,00 2,1 Malmö i sin omgivning 227 695,00 1,1 Jämställdhet och antidiskriminering 60 000,00 0,3 Vård och omsorg 50 795,00 0,3 Ett föredöme som arbetsgivare 45 661,00 0,2 Summa Källa: Malmö stads projektsystem 2015 19 924 005,27 100,0 % Under samma period uppgick utbetalningar till närmare 4 miljoner SEK inom Social hållbarhet och drygt 3 miljoner SEK inom Arbete och näringsliv. Figur 7, Utbetalda medel fördelat efter Malmö stad s budgetmål. (%) Ekologiskt hållbar stad Social hållbarhet Arbete och näringsliv Utbildning Barn och Ungdomars livsvillkor Malmö i sin omgivning Jämställdhet och angdiskriminering Vård och omsorg Eh föredöme som arbetsgivare Källa: Malmö stads projektsystem 2015 Samverkansparter 2014 11 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 I tabell 4 nedan framgår vilken typ av samhällssektorer Malmö stad samverkar tillsammans med i EU-‐ finansierade projekt. Under år 2014 samverkade Malmö stads förvaltningar med andra offentliga aktörer i 21 projekt. Antalet projekt där Malmö stad samverkade med både offentliga och privata aktörer, alternativt offentliga aktörer och universitet/ högskola, uppgick till 5 respektive 21 projekt. Totalt samverkade Malmö stad inom offentlig, privat och akademi med 14 projekt under 2014. Tabell 4, Samverkanssektorer 2015 Samverkanspart Antal Offentlig 21 Offentlig och privat 5 Offentlig och universitet/forskning 21 Offentlig, privat och universitet/forskning 14 Summa 61 Källa Malmö stads projektsystem 2015 Figur 8 redovisar partners i EU-‐finansierade projekt år 2014. Malmö stads vanligaste samverkanspartners under året var Danmark, Tyskland och Storbritannien som medverkade i 17 respektive 13 projekt vardera, följt av Nederländerna och Polen som medverkade i 10 respektive 8 projekt. Samverkanspartners från Italien, Spanien, Frankrike, Tjeckien och Lettland ingår i minst 10 projekt. Under året samverkade Malmö stad med totalt 25 länder. Antal Figur 8, Samverkande länder 2014 Samverkande länder 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Källa Malmö stads projektsystem 2015 I figur 9 framgår det att Malmö stad samverkade med andra länder i 31 av 61 EU-‐finansierade projekt under 2014. Av dessa samverkade kommunen med 1 -‐ 3 länder i 11 projekt, 4-‐6 länder i 4 projekt och 7-‐9 länder i 1 projekt. Figur 9, Antalet samverkande länder per projekt 12 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 16 14 Antal projekt 12 10 8 6 4 2 0 0 1-‐3 4-‐6 7-‐9 Källa: Malmö stads projektsystem 2015 Del 2; Internationellt arbete i Malmö stads förvaltningar 2014 Förvaltningarnas prioriterade områden i det internationella arbetet Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) har fortsatt med en tydlig prioritering att skapa en verksamhet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla Malmös elever. Under 2014 har man fortsatt med verksamheten att ge elever möjlighet att ta språkdiplom med möjlighet till fortsatta studier utomlands. Förvaltningen flaggar även för nya riktlinjer och inriktningar för det internationella arbetet under 2015 för att bättre kunna spegla arbetsmarknadsområdet samt vuxen och gymnasieutbildning. Grundskoleförvaltningen har en rad uppdrag av internationell karaktär som alla styrs av skollag och läroplaner och bedrivs lokalt med de utmaningar och behov som finns på plats. SoF Söder har hittills inte fastställt någon bestämd prioritering inom den nya organisationen för det internationella arbetet. Förvaltningen har valt att bevaka den nya programperioden och ser möjligheter med nya tilldelade EU-‐medel. Arbetet med områdesprogrammen innefattar en rad internationella engagemang. SoF Öster arbetar efter de prioriteringar och mål som är uppsatta i kommun ledningen genom strategi och handlingsplan. Under 2014 har prioriteringarna legat på målområdena: arbete och tillväxt, kompetensutveckling, bostadsengagemang och äldreomsorg samt insatser riktade till arbetslösa ungdomar. Under 2014 har Serviceförvaltningens prioriterade områden varit energieffektivisering och förnyelsebar energi. Förvaltningen har deltagit i flera projekt med internationell karaktär. Miljöförvaltningens prioritering fokuserar på energi-‐ och klimatfrågor, hållbar stadsutveckling, tillväxt och lärande för hållbar utveckling, fair trade och internationella nätverk. 13 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret har under de senaste åren ej drivit egna internationella projekt utan har i första hand deltagit i internationellt projekt och medverkat på studieresor, mässbesök och föredrag. Stadsbyggnadskontorets prioriteringar riktar sig främst till att förstärka insatser i utvecklingsområdena Västra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri samt utvecklingsprojekt i Rosengård, Holma och Lindängen. Fastighetskontoret prioriterar marksanering, förtätning, exploatering och fastighetsfrågor. Tillsammans med CMP har fastighetskontoret även arbetat med att marknadsföra Malmö Industrial Park i Norra Hamnen. Kulturförvaltningen har självständiga och upparbetade internationella relationer. Under 2014 har Science Center Malmö samt Europa Direkt genomfört projekt med EU-‐finansiering. Europa Direkt är en löpande verksamhet beviljad period 2013-‐2017. Sociala resursförvaltningen har inte deltagit i några EU-‐projekt under 2014, men har haft internationella kontakter genom deltagande i konferenser, studiebesök och utbildingar etc. Ett flertal företrädare för organisationer och studenter från högskolor och universitet har även besökt förvaltningens verksamheter för information och erfarenhetsbyte. Stadskontorets strategiska arbete med EU:s nya strukturfondsperiod och medverkan inom nätverken Eurocities, ECCAR och ENIEC är några exempel på prioritet inom stadskontorets internationella arbete år 2014. Här kan också nämnas projektledning inför InnoCarnival 2014 och arbetet för att utveckla den internationella marknadsföringen med Köpenhamns kommun i projektet Partnerskap for tillväxt och lnvestor Summit. Personella resurser till förvaltningarnas internationella arbete Grundskoleförvaltningen har ännu inget förvaltningsövergripande internationellt arbete efter omorganisationen, dock arbetar vissa enheter aktivt med internationellt arbete. Här kan nämnas att Grundskoleförvaltningen driver en internationell skola (Malmö International School). Inom AGVN har en del av en utvecklingssamordnares tjänst vikts för internationellt arbete. Miljöförvaltningens EU-‐medel finansierade ca 20 tjänster år 2014. Stadsbyggnadskontoret har en studiebesökssamordnare som arbetar heltid med Malmö stads internationella studiebesöksverksamhet. Stadsbyggnadskontoret har också en samordnartjänst på 20 procent för EU-‐frågor. I internationella projekt och nätverk ingår också andra tjänstemän från Stadsbyggnadskontoret. Gatukontoret och Fastighetskontoret har vardera en internationell samordnare. De ingår i Malmö stads EU-‐nätverk och tekniska förvaltningarnas grupp för internationellt arbete. Förvaltningarnas medarbetare deltar också i projekt och ingår i stora internationella nätverk. Serviceförvaltningen har en tjänst som EU-‐koordinater till viss del och projektledare och projektmedlemmar utses från ordinarie verksamheten. Kulturförvaltningen avsätter del av tjänst för att samordna det internationella arbetet. Sociala resursförvaltningens internationella arbete ingår i verksamhetens ordinarie arbete. Delar av en tjänst har uppdraget som EU-‐samordnare. Stadskontorets gör en omorganisering av samordnartjänster under 2014. SoF Söder har delar av en tjänst avsatt för att delta i Malmö Stads EU-‐nätverk. Vidare avsätts personella resurser för deltagande i gruppen för Malmömodellen. SoF Öster har en anställd som delvis innehar EU-‐samordnarrollen. Under året har även kompetensen bestått av en projektledare, 14 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 en projektsekreterare och två ekonomer. Flertalet medarbetare har varit kontaktpersoner eller arbetat delar av sin tjänst i EU-‐projekt. Dessutom har förvaltningen haft chefer och medarbetare som varit delaktiga i internationella projekt och olika typer av internationella sammanhang. SoF Norr menar att ansvaret för samordning av EU-‐relaterade frågor och internationellt arbete är en del av kommunikationsavdelningens uppdrag. Under 2014 tillsattes en ny tjänst som bland annat innefattar EU-‐samordning. Även andra personer på andra avdelningar inom SoF Norr på olika sätt involverats i det internationella arbetet. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret anser att kompetensutveckling i första hand skett inom sina internationella nätverk, men även genom deltagande i olika projekt. Sociala resursförvaltningen menar att de internationella aktiviteterna inom förvaltningen har medfört ökad kunskap och varit nätverks skapande. Inom och AGVF har inga särskilda insatser gjorts och i Grundskoleförvaltningen väljer chefer och tjänstemän själva om behovet finns. Stadskontoret bistår med kompetensutveckling för utsedda representanter från förvaltningarna inom program och projektledarkunskap. SoF Söder lyfter att medarbetare som arbetar med administration inom EU -‐projekt kompetensutvecklas löpande genom de informationstillfällen som erbjuds av lokala aktörer samt Tillväxtverket och ESF-‐rådet. Stadskontoret tillförde kompetens genom ett kommunövergripande målinriktat internationellt arbete och representation i Bryssel, samt aktivt nätverksskapande tillfördes kompetens, kunskap och erfarenheter inom en mängd olika samhällsområden. SoF Norr framhåller Malmö stads EU-‐nätverk som viktigt forum för kompetensutveckling i EU-‐frågor. SoF Norr menar också att deltagande i konferenser och seminarier ger tillfälle att fördjupa sig i EU-‐relaterat arbete. SoF Öster har under 2014 genomfört ett praktikutbytesprojekt med tre tjänstemän i förvaltningen under 2014. Syftet med projektet var att medarbetare får möjlighet till personlig och professionell kompetensutveckling. Dessutom har SoF Öster på egen hand drivit EU-‐projekt och sökt projektmöjligheter för kommande budgetperiod, vilket ökat kunskap om EU-‐relaterade frågor och projekt. Under hösten anordnades även en studieresa för kunskapsinhämtning kring bibliotek och medborgarservice. Kulturförvaltningen driver projektet Science Center Malmö vilket har påverkat stora delar av förvaltningen när det gäller projektutvecklingen. Kompetensutvecklingen som blivit en naturlig följd av arbetet gör att förvaltningen står bättre rustade inför nya projekt. Miljöförvaltningen har erbjudit tjänstemän att delta i olika informationsseminarier om EU-‐fonder och program. Anställdas kompetens i miljöfrågor på europeisk nivå har ökat, särskilt genom Eurocities miljöforum samt genom Union of Baltic Cities. Serviceförvaltningen har utbildat medarbetare inom EU-‐projektledning och redovisning. Man har även deltagit i seminarier för Eus nya programperiod. Stadsbyggnadskontoret har bedrivit kompetensutveckling inom ramen för de projekt och nätverk man är aktiva inom. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat) Grundskoleförvaltningen hänvisar till resultat inom enskilda enheters projekt. AGVF har genomfört projektet Preventing Dropouts med fokus på stärkt pedagogik och vägledning för gymnasieelever. 15 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Miljöförvaltningen påtalar att internationella projekt bidrog till att implementera lösningar för exempelvis energieffektivisering, förnybar energi och kunskapslyft inom lärande för hållbar utveckling. Miljöförvaltningen bedriver samarbete med Köpenhamn inom projektet Urban Transition där kommuner på respektive delar av Öresund utvecklar nya verktyg som underlättar planeringen av den hållbara staden. Serviceförvaltningen menar att deras erfarenhetsutbyte med andra länder i projekten har gjort att utvecklingsarbetet inom förvaltningen har effektiviserats. Kulturförvaltningen redovisar goda resultat för Science Center som stimulerar unga vuxna att bli intresserade av naturvetenskap. Science Center verkar också aktivt för ökad regional tillväxt genom sitt nyskapande sätt utveckla koncept för utbildning och sysselsättning. SoF Söder har under år 2014 drivit insatser kopplat till Lindängen mot framtiden. När det gäller utvecklandet av processer för sektorsövergripande samverkan utifrån ett geografiskt perspektiv har projektet haft positiva effekter och resultat. SoF Öster har deltagit aktivt i fyra projekt som tangerar äldreomsorg, kompetensutveckling, företagande och sysselsättningsinitiativ. SoF Norr redovisar medverkan i projektet Urban Transition och vidare i Odling över gränser som utvecklat stadsutvecklingskompetensen. SoF Väster har inte några uppnådda resultat att redovisa under perioden men fokuserar på arbete med barn och ungas delaktighet. Stadsbyggnadskontoret har medverkat i en mängd olika projekt under året bl.a. SPIS och Öresundsmetro. Vidare bedriver stadsbyggnadskontoret ett kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med Malmö stads vänort TangMa. Stadskontoret bedriver ett fåtal projekt men som alla styrker Malmös roll som aktör på den regionala och internationella marknaden. Hur har beviljade EU-‐medel medfört att förvaltningarnas målsättningar uppnåtts? Inom Grundskoleförvaltningen har inga förvaltningsgemensamma målsättningar uppnåtts med stöd av EU-‐medel. Fastighetskontoret lyfter att projekt fortfarande är pågående och att det är svårt att bedöma om målsättningar uppnåtts. Miljöförvaltningen menar att EU-‐medlen har bidragit i hög grad till att förvaltningen har kunnat arbeta i mycket större utsträckning och djupare med målsättningarna (hållbar livsstil, sunt och säkert, ansvarsfullt klimatarbete, god stadsmiljö, hållbar tillväxt). Inom varje, av de fem grundpelare, har EU-‐ projekt genomförts och EU-‐medel har använts för att nå längre med hänseende till detaljeringsgrad men även till hur många aktörer inom och utanför förvaltningen man har kunnat nå. AGVF lyfter att fokus varit på stärkt pedagogik och vägledning för gymnasieelever i Interreg-‐projektet Preventing Dropouts och som också fungerat som kompetensutveckling för lärarna, vägledare och rektorer. Serviceförvaltningen menar att då många av förvaltningens EU-‐projekt syftar till energieffektivisering har detta medfört till arbete mot att nå stadens miljömål gällande energi. Kulturförvaltningen har under året fokuserat på delaktighet, yttrandefrihet och demokratiska processer. Science Center Malmö har en tydlig inriktning på att stärka unga vuxnas delaktighet och intresse för naturvetenskap i en lokal och internationell kontext. Både informationskontoret Europa Direkt och projektet Ungt valdeltagande har också bidragit till stadsbiblioteket specifika 16 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 målsättningar: att öka antalet nya grupper som kommer till biblioteket, till att öka folkbildningen och arbeta med demokratifrågor. Stadskontorets projekt-‐ och nätverksarbete ligger i linje med Malmös internationella strategi. SoF Norr har under året arbetat vidare med sitt uppdrag kring bland annat stadsutveckling och närdemokrati. Stadsområdesförvaltningen representation i projektet Urban Transition Öresund har inneburit erfarenheter och kompetens kring bland annat medskapande och dialogprocesser vilka är värdefulla i detta arbete. Projektet ’Odling över gränser’ har även utvecklat stadsutvecklingskompetensen. Sociala Resursförvaltningen redovisar att de inte beviljats några EU-‐ medel 2014. SoF Söder menar att EU-‐medlen bidragit i hög grad till att stärka förvaltningens arbete med områdesprogram Lindängen och möjliggjort att i större utsträckning utveckla och testa nya modeller exempelvis Allaktivitetshus och Framtidens hus. Mer specifikt har medlen bidragit till att uppfylla målsättningar om att fler Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande och att Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad. Implementering och spridning av projektresultat. Grundskoleförvaltningen hänvisar till att förvaltningen arbetar långsiktigt och inte projektinriktat och har därför inga projektresultat att implementera och sprida. AGVF har haft spridningskonferenser och en internetsida som fungerar som informationskälla. Fastighetskontoret framhåller att erfarenheter och lärdomar från deltagande i projekt, studiebesök och mässor redovisas för anställda. Kulturförvaltningen sprider kunskap om förvaltningens projektarbete genom olika kanaler exempelvis blogg. Förvaltningen arrangerar även flera aktiviteter såsom ”Kunskapskalaset” samt föreläser och tar emot besök för att berätta om verksamheten. Miljöförvaltningen redovisar projektresultat via trycksaker, hemsidor, event och personliga möten med interna och externa aktörer. Serviceförvaltningen använder utvärderingsverktyget som skapats i projektet Serpentine. Stadsbyggnadskontoret tar emot internationella studiebesök för kunskapsutbyte inom stadsutveckling. Under 2014 tog stadsbyggnadskontoret emot 160 grupper och besök från drygt 2600 personer från hela världen. Studiebesöksverksamheten är en viktig del i stadens varumärkesarbete och en möjlighet att marknadsföra kommunens verksamheter och profilområden. Därutöver redovisar förvaltningen erfarenheter och lärdomar från det internationella arbetet via nätverk, kommunikationskanaler, arbetsplatsträffar, föreläsningar och utställningar. Interntidningen Planering i Malmö når 700 externa läsare. SoF Söder redovisar att flertalet av de insatser och processer som genomförs fortsätter ända fram till 2015. Implementering sker därför först under 2016. Spridning av projektresultat sker löpande genom internationella, nationella samt lokala studiebesök. Lindängen mot framtiden följs av KTH som har i sitt uppdrag att sprida projektets resultat och arrangerade i november 2014 en specifik spridningskonferens för projektet med cirka 100 deltagare. SoF Öster har ett flertal projekt där spridning och implementering är i gång. Företagsakademin 3.0. – CSR och företagande har haft en slutkonferens med 120 deltagare från olika samhällssektorer. Intervention för äldres integration arbetssättet som utvecklats under projekttiden har implementerats i verksamheten. Sofielunds agency har utvecklat projektledarverktyg som nu 17 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 används i evenemang som till exempel Bricks Live! Projektet har spridit sina pågående resultat genom Malmö företagsgruppers styrgruppsmöten, i näringslivsberedning, frukostträffar och på ett seminarium anordnat av Näringsdepartementet. Slutligen besökte även Integrationsministerns statssekreterare projektet. SoF Norr har genom sin medverkan i projektet Urban Transition Öresund fått kompetens och erfarenheter kring bland annat medskapande och dialog. Resultatet från projektet ’Odling över gränser’ har överlämnats till den förvaltningsövergripande stadsodlingsgruppen som leds av Gatukontoret. Båda projekten har haft breda spridningsseminarier för sina resultat. I stadskontorets uppdrag pågick löpande projektlednings-‐, påverkans -‐ och lobbyarbete, samt att marknadsföra Malmö stad lokalt, regionalt, nationellt och internationellt under 2014. Bilaga 1. Information om redovisade program och fonder Sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, FP7 2007-‐2013 Det sjunde ramprogrammet inriktar sig för forskning och utveckling och är uppdelat i fyra huvudområd en: Samarbete, Idéer, Människor och Kapacitet. Programmet är öppet för många olika typer av organisationer. Förutsättningen för att delta är oftast att projektet är ett samarbete mellan flera europeiska länder. Comenius EU-‐kommissionens program för utbildningssamarbete i Europa som ger möjligheter till europeiskt utbyte och utveckling för utbildningssektorn (för förskola, grundskola och gymnasium). Leonardo da Vinci Europeiska unionens utbytes-‐ och samarbetsprogram för yrkesutbildning. Programmet Leonardo da Vind stödjer projekt med målet att utveckla yrkesutbildningen och det europeiska samarbetet. Competitiveness and innovation, CIP För att stärka de europeiska småföretagens konkurrenskraft har EU ett speciellt ramprogram för konkurrenskraft och innovation (Competitiveness and Innovation Programme, CIP). Målet med ramprogrammet är att öka produktiviteten, innovationskapaciteten och ge en hållbar tillväxt. Integrationsfonden Integrationsfonden ingår i EU:s ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar. Fonden i Sverige förvaltas av Svenska ESF-‐rådet och disponerade 20-‐30 miljoner kronor om året i projektmedel. Interreg IV A Öresund-‐kattegat-‐skagerrak Under perioden 2007-‐2013 satsade Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka en miljard kronor på regional konkurrenskraft och ökad sysselsättning i programområdet. I programmet fanns 18 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 möjligheter för gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Danmark och Norge. Prioriterade områden var att främja hållbar ekonomisk tillväxt, binda samman regionen och främja vardagsintegration lnterreg IV B Nordsjön Under perioden 2007-‐2013 satsade Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 1,2 miljarder kronor på regional konkurrenskraft och ökad sysselsättning i programområdet. Prioriterad e område var innovation, hållbar miljöutveckling, förbättrad tillgänglighet samt hållbara och konkurrenskraftiga samhällen. lnterreg IV C Programmet syftar också till att förverkliga EU-‐kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk omvandling, där regioner i nära samverka n med kommissionen utvecklar och sprider innovativa utvecklingsidéer. Under perioden 2007-‐2013 satsade Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 2,9 miljarder kronor på lnterreg IVC. Prioriterad e områden var innovation och kunskapsekonomi samt miljö och förebyggande av risker. Urbact Il Programmet syftar också till att förverkliga EU-‐kommissionens initiativ regioner för ekonomisk omvandling, där regioner och städer i nära samverkan med kommissionen utvecklar och sprider innovativa utvecklingsidéer. Under perioden 2007-‐2013 satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 477 miljoner kronor på URABACT Il. Prioriterade område var Städer som motorer för tillväxt och jobb samt Attraktiva städer. Life+ Life+ är EU:s övergripande program på miljöområdet. Målet för Life+ är att utveckla och genomföra EU:s miljöpolitik inom områdena Natur och biologisk mångfald, Miljöpolitik och miljöförvaltning/styrning samt Information och kommunikation. EU-‐kommissionen uppmuntrar stora projekt i storleksordningen 20 miljoner kronor, med cirka 10 miljoner kronor i EU-‐stöd. Regionalfonden Den Europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar insatser som ska bidra till målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Total budget för programmen var 8,4 miljarder kronor. Exempel på satsningar som finansierades via Regionalfonden var infrastruktur för forskning och innovation, telekom, miljö, energi och transport, samt projekt som främjar näringslivsutveckling och arbetstillfallen. Socialfonden Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Under perioden 2007-‐2013 uppgick Socialfondens budget till ungefär 750 miljarder kronor runtom i Europa. Socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Övriga redovisade program 2013 Sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling Föregångaren till det sjunde ramprogrammet inom forskning och utveckling. Programmet fokuserade på energilösningar för smarta städer. 19 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Intelligent Energy Europé Inriktar sig till organisationer som vill utveckla intelligenta hållbara energilösningar. Programmet lanserades 2003 av Europeiska kommissionen med syfte att nå energimålen inom EU 2020. EU-‐mål 2 Europeiska unionens stöd via regionalpolitiken tog sig olika uttryck beroende på områdenas urvecklingsnivå och vilken typ av problem de har. Mål 2 inriktar sig till att stödja ekonomisk och social omställning i områden med strukturella problem. Inom denna redovisning omfattar EU-‐Mål 2 Projektet Fokus Rosengård som genomfördes 2010-‐2013 med investeringar i Rosengårdsstråket samt ungdomsprojekt och dialogaktiviteter. EuropeAid EU-‐kommissionens byrå för samarbete och förvaltning av EU:s biståndsprogram. EuropeAids huvuduppgift är att genomföra EU -‐ kommissionens instrument för externt bistånd, både de instrument som finansieras ur EU:s budget och ur Europeiska utvecklingsfonden. Leader Söderslätt Leader är ett EU initiativ och en del av Sveriges Landsbygdsprogram. Målet är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling på landsbygden. Lokalt engagemang och innovativa idéer ges möjlighet att utvecklas för att skapa en levande och attraktiv landsbygd. Europa Direkt Europa Direkt är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direct och har informationskontor i hela EU. Nätverket drivs av EU-‐kommissionen tillsammans med regionala och lokala partners. Europa Direkt Malmö är ett samarbete mellan Europeiska kommissionen och Malmö Stadsbibliotek. Bilaga 2. Förvaltningarna textredovisning Fastighetskontoret Stadskontoret har bett fastighetskontoret att redovisa förvaltningens internationella arbete under 2014. Fastighetskontoret vill härmed redovisa sitt internationella arbete enligt de, av stadskontoret, föreslagna rubrikerna. Förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet. Fastighetskontoret anser att internationellt arbetet är viktigt och de frågor som är av störst intresse för kontoret är marksanering, förtätning, exploatering och fastighetsfrågor. Fastighetskontoret har under de senaste åren ej drivit egna internationella projekt utan har i första hand agerat internationellt genom deltagande i projekt som samordnas av andra förvaltningar samt studieresor, mässbesök, föredrag och liknande. Sedan 2014 ansvarar dock Fastighetskontoret för ett större projekt. I september 2014 beviljades Malmö stad medel om drygt 10 miljoner i EU-‐stöd för en förstudie om byggande av en väg-‐ och järnvägsbro i Malmö som en del av det transeuropeiska transportnätet TEN-‐T. Malmö stad, genom Fastighetskontoret och Gatukontoret i samarbete med CMP (Copenhagen Malmö Port), kommer bland annat att titta på olika möjligheter för byggandet av en väg-‐ och järnvägsbro i Malmö hamn över en hamnbassäng mellan Mellersta hamnen och Norra hamnen samt en anpassning av järnvägs-‐ 20 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 och väginfrastrukturen i hamnområdet, vilket innebär en ökad kapacitet på järnvägsspåren i området, flexiblare fraktverksamhet och nya allmänna vägar i den nya logistikparken, Malmö Industrial Park, i Norra hamnen. Tillsammans med CMP har fastighetskontoret även arbetat med att marknadsföra Malmö Industrial Park (MIP) i Kina. Det arbetet är inte avslutat utan fortgår. Fastighetskontoret är fortfarande intresserat av att delta tillsammans i projekt med de övriga tekniska förvaltningarna, men även av att leda egna. Personella resurser till förvaltningens internationella arbete En av fastighetskontorets anställda har bland annat uppgiften att agera EU-‐samordnare för kontoret. I första hand innebär det att hålla sig ajour med aktuella frågor, framförallt genom att deltaga i Malmö stads EU-‐nätverk och de tekniska förvaltningarnas grupp för internationellt arbete, den s.k. ”EU-‐rotelgruppen”. Deltagandet i projekt, mässor etc. hanteras av berörda avdelningar. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt Kompetensutveckling har i första hand skett inom ramen för de ovan nämnda nätverken men givetvis även genom deltagande i olika projekt. Under våren besökte kontorets ledningsgrupp Bryssel för diskussioner med Ola Nord, Olle Schmidt, CreoDK och Vinnova. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta bl.a. i form av ökad kompetens bland personalen) Då ovan nämnda projekt ännu är pågående är det svårt att dra några slutsatser vad gäller uppnådda resultat. Hur har beviljade EU-‐medel medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Då ovan nämnda projekt ännu är pågående är det svårt att bedöma om de beviljade EU-‐medlen har medfört att fastighetskontorets målsättningar har uppnåtts. Implementering/spridning av projektresultat Erfarenheter och lärdomar från de projekt, studiebesök och mässor fastighetskontoret deltagit i redovisas för de anställda dels på Komin och dels på arbetsplatsträffar och liknande. Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen har ej inkommit med svar om förvaltningens EU-‐ och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. Förskoleförvaltningen Förskoleförvaltningen har ej inkommit med svar om förvaltningens EU-‐ och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. Gatukontoret 21 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Gatukontoret har ej inkommit med svar om förvaltningens EU-‐ och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. Grundskoleförvaltningen Nämndens/förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet Grundskolenämndens/förvaltningens uppdrag styrs av skollag, läroplaner, skolförordningar samt allmänna råd med mera. Uppdraget är tydligt formulerat på nationell nivå och bedrivs i den lokala kontext som Malmö utgör med de utmaningar och behov som råder här. Inom förvaltningens och skolornas omfattande skolutvecklingsarbete involveras mängder med internationella perspektiv. T ex bygger nämndens/förvaltningens styr-‐ och ledningsmodell till stor del på internationell forskning om vad som har effekt för elevers lärande. Styr-‐ och ledningsmodellen tar hänsyn till vad den främsta internationella forskningen säger om arbetet på olika nivåer – vad ska läraren i klassrummet fokusera på, vad ska ledaren för den pedagogiska verksamheten fokusera på, vad ska huvudmannen fokusera på. Synsättet genomsyrar såväl förvaltningens som skolornas arbete. Tillsammans med arbetsmarknads-‐, gymnasie-‐ och vuxenutbildningsförvaltningen driver grundskoleförvaltningen dessutom ett mångårigt samarbete med professor Helen Timperley, universitetet i Aukland. Helen Timperley stödjer förvaltningen, genom Pedagogisk Inspiration Malmö, samt utvalda skolor, inom skolutvecklingsarbetet. Personella resurser till förvaltningens EU/internationella arbete Grundskoleförvaltningen arbetar efter det av kommunfullmäktige beslutade styr-‐ och ledningssystemet som klargör att förvaltningar och verksamheter ska arbeta mål-‐ och resultatstyrt. Det medför att förvaltningen utifrån grundskolenämndens mål beslutar om åtaganden. Åtagandena verkställs genom att skolor och avdelningar genomför aktiviteter. Inom detta genomförande använder respektive verksamhet de metoder som bäst lämpas för den aktuella arbetsuppgiften. Dessa metoder kan ibland ha internationell koppling och ibland inte. Val av aktuell metod åligger berörd medarbetare och verksamhet. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt All kompetensutveckling inom grundskoleförvaltningen utgår från verksamhetens behov och berörda medarbetares kompetens eller brist på den samma. Kompetensutvecklingen styrs av respektive ansvarig chef och utgår från den aktuella skolans (enhetens) behov. I de fall skolor, eller några medarbetare på skolor, behöver t ex förbättrad kompetens inom internationellt utvecklade metoder för exempelvis läsinlärning beslutar berörd chef om det. Utöver varje ledares ansvar för kompetensutvecklingen på sin skola (enhet), erbjuder Pedagogisk Inspiration Malmö dessutom kompetensutveckling av pedagoger inom ett brett spektrum med tydligt elevfokus. Skolledarna beslutar självständigt om de väljer att dra nytta av den centralt erbjudna kompetensutvecklingen eller ej. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta bl.a. i form av ökad kompetens bland personalen) Resultatet av den långsiktiga skolutvecklingen, som sedan flera år tillbaka drivs på vissa skolor, och sedan 1 juli 2013 drivs i grundskoleförvaltningen, syns i elevernas resultat. Vissa skolor, med ett strukturerat skolutvecklingsarbete, visar tydligt förbättrade resultat i elevernas kunskaper. På förvaltningsnivån är resultatförbättringen ännu begränsad. Hur har beviljade EU-‐medel medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Förvaltningen har inte tilldelats några EU-‐medel. 22 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Implementering och spridning av projektresultaten Med stöd i internationell skolutvecklingsforskning arbetar grundskoleförvaltningen långsiktigt och inte projektinriktat. Förvaltningen har således inga projektresultat att implementera och sprida. Arbetsmarknad-‐ Gymnasie-‐ och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) Prioriterade områden 2014. Prioriterat i den förvaltningsövergripande internationella verksamheten är att ge möjlighet för elever att ta språkdiplom, som öppnar dörrar för att bland annat studera utomlands. Under läsåret 2013/14 har totalt 452 elever gjort provet i engelska för att få ett Cambridgecertifikat (210 pojkar och 242 flickor). 24 elever har gjort motsvarande språktest i tyska och 19 i franska. Språkproven motsvarar det antal som genomfördes 2013. En särskild satsning under läsåret har varit att 8 studenter vid Malmö Borgarskola deltagit i ett multinationellt rollspel vid den internationella domstolen i Haag. Planen är utveckla samarbetet med Haag och att fler Malmöskolor deltar när nästa spel genomförs 2016. Ett 40-‐tal elever på Malmö Borgarskola har varit engagerade i den internationella fysiktävlingen IYPT som finansieras av Malmö stad och Skolverket. Under 2015 kommer förvaltningen att öppna för nya riktlinjer och inriktningar för det internationella arbetet som bör spegla så väl arbetsmarknadsområdet som vuxenutbildning och gymnasieutbildning. Personella resurser till förvaltningens EU/internationella arbete. En del av en utvecklingssamordnartjänst ansvarar för internationalisering på huvudmannanivå under 2014. Från och med 2015 då även arbetsmarknadsområdet är en del av förvaltningens ansvar skapas en ny struktur. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt. Ingen under 2014 Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta bl.a. i form av ökad kompetens bland personalen). Se under rubriken prioriterade områden samt nedan. Hur har beviljade EU-‐medel medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Inom Interregprojektet Preventing Dropout har fokus varit stärkt pedagogik och vägledning för gymnasieelever. Det går inte med säkerhet att säga att eleverna i högre utsträckning nått målen tack vare insatserna inom projektet. Men det har varit en rejäl kompetensutveckling för de engagerade lärarna, vägledarna och rektorerna. Implementering och spridning av projektresultaten. I projektet engagerade lärare på svensk sida har knutits till befintliga nätverk. Vi har också haft ett par spridningskonferenser, internetsidan ligger kvar och det finns ett antal ambassadörer som vid behov berättar mer om hur Preventing Dropout fungerade och vad vi vann på det. Kulturförvaltningen Nämndens/förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet 23 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Malmö stad har antagit en övergripande strategi och plan för det internationella arbetet och kulturförvaltningen följer denna. Två av förvaltningens viktigaste styrdokument är den Kulturstrategi 2014-‐2020 som nämnden har antagit och som bl.a. syftar till att stärka kulturens roll i hållbar stadsutveckling, samt kulturnämndens nämndsmål. Mål nr 1 att Malmö skall vara ”en ung global och modern stad”, samt delstrategi 4 ”I Malmö är tanken och ordet fria” har särskild betydelse för det internationella arbetet. Personella resurser till förvaltningens EU/internationella arbete Kulturförvaltningens kansli avsätter del av tjänst för att samordna det internationella arbetet, delta i lokala och nationella nätverk i frågan samt följa utvecklingen av EU-‐stöd till kultur. EU-‐projektet Science Center Malmö som löpt över 42 månader, hade det sista projektåret 2014, motsvarande 10 heltidstjänster fördelade på del och heltidsarbetande personal. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt Internt, både organisatoriskt och inte minst begreppsmässigt, har det varit en utmaning att lansera och driva projektet Science Center Malmö. Det har kommit att påverka mer än vad man kunnat ana. Stora delar av Malmö Museer som organisation har direkt påverkats av arbetet med utvecklingen av Science Center Malmö och vissa organisationsförändringar har påbörjats som kommer hjälpa Malmö Museer att stå bättre rustade och lättare kunna hantera den här typen av längre och större EU-‐ projekt i framtiden. Det har ökat kunskapen om att se möjligheten att söka andra än traditionella ”Kulturmedel”, detta gärna tillsammans med andra förvaltningar inom Malmö Stad. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat bl.a. i form av ökad kompetens bland personalen). Direkt projektrelaterat har man uppnått de uppsatta målen. Det handlar om att skapa ett Science Center som stimulerar unga vuxna att bli intresserade av naturvetenskap och teknik, man har ökat antalet besökare. Science Center verkar också aktivt för ökad regional tillväxt genom att på nyskapande sätt skapa utbildning och sysselsättning för unga vuxna samt även skapa intresse för entreprenörskap. Indirekt gäller det allt från ekonomiska rutiner och upphandlingar till att etablera och vårda externa samarbeten. Man har upparbetat bra ekonomiska rutiner som går att vidareutveckla i linjearbete och i projekt, upphandlingskompetensen har också stärkts markant under projekttiden. Under 2014 har Europa Direkt Malmö anordnat program, föreläsningar och debatter som har haft 1 470 deltagare, och under samma år har projektet "Ungt valdeltagande i Malmö och Skåne; supervalåret 2014" haft sammanlagt 1 277 deltagande ungdomar på de olika delmomenten i projektet. Hur har beviljade EU-‐medel (EU-‐projekt) medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Det internationella arbetet i kulturförvaltningen generellt har fokus på delaktighet, yttrandefrihet och demokratiska processer. Science Center Malmö har en tydlig inriktning på att stärka unga vuxnas delaktighet och intresse för naturvetenskap i en lokal och internationell kontext. Både informationskontoret Europa Direkt och projektet Ungt valdeltagande har också bidragit till stadsbibliotekets specifika målsättningar: att öka antalet nya grupper som kommer till biblioteket, till att öka folkbildningen och arbeta med demokratifrågor. Implementering och spridning av projektresultaten Projektkommunikationen har använt sig av olika kanaler för att sprida information om projektverksamhet och resultat, t ex togs det fram en visuell markör för Science Center -‐ att använda för att markera museets nya inslag. Istället för att producera en bok vid projektets slut valde man att 24 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 kommunicera projektets utveckling löpande genom en blogg (http://sciencecentermalmo.wordpress.com/) som efter projektets slut sammanställdes i en pdf. Sommar 2014 ordnades Kunskapskalaset (25-‐28 juni) för att officiellt inviga Science Center Malmö -‐ ett fyradagars evenemang med pedagogiska aktiviteter, föreläsningar och invigning av utställningen Vår natur. Dagarna arrangerades i nära samverkan med Science Centers alla samarbetspartners. Man har föreläst om Science Center Malmö på olika förvaltningars interna möten, på konferenser och seminarier (t ex Ecsite 2013 och 2014) samt på olika fakulteter vid Malmö högskola; man har arbetat med annonser, flyers, trottoarpratare, affischer; man har spridit information via sociala medier mm. Museet har även tagit emot besök från andra kommuner i Sverige och Danmark för att informera om Science Center Malmö -‐ process och resultat. Miljöförvaltningen Nämndens/förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet • Energi-‐ och klimatfrågor • Hållbar stadsutveckling • Hållbar tillväxt • Lärande för hållbar utveckling • Fairtrade arbete • Internationella nätverk Personella resurser till förvaltningens EU/internationella arbete Årsgenomsnittet med EU medel finansierade tjänster är ca 20 tjänster. Sammanlagd fick 30 personer del-‐ eller helfinansiering via EU medel under 2014. Dessa siffror täcker inte tjänster som finansieras via nationella eller kommunala medel. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt Tjänstemän på miljöförvaltningen deltog i olika informationsseminarier anordnad av olika fonder och program (Interreg, ESF, ERUF, Life, H2020). Den nya programperioden har oftast fått nya inriktningar eller prioriteringar som behöver inkorporeras i EU arbetet framöver. Anställdas kompetens i miljöfrågor på europeisk nivå (vad är på gång, vad är planerad, hur kan processen påverkas) har ökat, särskild genom Eurocities samarbetet inom nätverkets Miljöforum samt Union of Baltic Cities. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat bl.a. i form av ökad kompetens bland personalen) Genom internationella projekt kunde man implementera lösningar för en mer hållbar stad, allt från energieffektivisering, ökad andel förnybar energi, eldriven transport, förbättrade processer för planering av den hållbara staden samt kunskapslyft inom lärande för hållbar utveckling, m.m. Särskilt kan nämnas samarbetet med Köpenhamns kommun genom Urban Transition projektet. Genom projektet har, i samarbete med danska och svenska kommuner, utvecklats nya verktyg som underlättar planeringen av den hållbara staden. Företagens innovativa lösningar visas upp och marknadsförs för ökad tillväxt. Ett aktivt partnerskap mellan cleantech-‐organisationer på båda sidor om Öresund skapas. Tillgång till naturresurser är en grundläggande nödvändighet för Malmös befolkning idag och i framtiden. Människor är beroende av rent vatten, ren luft, resurser som odlingsbar jord av hög kvalitet samt en lång rad ekosystemtjänster för sin överlevnad. Förståelsen för de naturresurser som omger oss behöver öka. I fokus för arbetet ligger pedagogiska insatser (marinpedagogik, tillgång till biologisk mångfald i staden) och tydliggörande av ekosystemtjänster i Malmö. 25 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Hur har beviljade EU-‐medel (EU-‐projekt) medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Miljöförvaltningen har fem grundpelare i sin verksamhetsplan: • Hållbar livsstil • Sunt och säkert • Ansvarsfullt klimatarbete • God stadsmiljö • Hållbar tillväxt EU medlen har bidragit i hög grad till att Miljöförvaltningen har kunnat arbeta i mycket större utsträckning och djupare med målsättningarna. Inom varje av de fem grundpelare har EU projekt genomförts och EU medlen har använts för att nå längre både med hänseende till detaljeringsgrad men även till hur många aktörer inom och utanför förvaltningen man har kunnat nå. Implementering och spridning av projektresultaten Projektresultaten har spridits via olika kanaler, fr.a. • genom trycksaker (böcker och broschyrer), • via hemsidor (på malmo.se och/eller projektens hemsidor), • events (t.ex. elbilsrally, Malmöfestivalen, Sustainability Week) • personliga möten med interna och externa aktörer och intressenter Serviceförvaltningen Förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet Under år 2014 har nämndens och förvaltningens prioriterade områden varit energieffektivisering och förnyelsebar energi. I projektet SERPENTE vars syfte var att utbyta goda exempel, av energieffektivisering av befintliga kommunala byggnader med andra länder i Europa. Har Serviceförvaltningen genomfört en pilot, där ett utvärderingsverktyg skapats för att utvärdera energieffektiviseringsinsatser som gjorts/ska göras i organisationen. Projektet startades 2012 och avslutades december 2014. Serviceförvaltningen deltar i projektet A2PBEER där innovativa produkter av bland annat fönster och fasadmaterial ska testas på Tekniska museet för att minska energianvändningen i byggnaden. I CLIRE har förvaltningen hjälpt till att sänka sjukvårdens klimatpåverkan genom energieffektivisering och användning av förnyelsebar energi, grön fjärrvärme på en byggnad i Sege Park. Personella resurser till förvaltningens internationella arbete Förvaltningen har en person som arbetar som EU-‐koordinater till viss del av sin tjänst. Inom förvaltningen finns Utvecklingsavdelningen som stödjer affärsområdena i deras internationella arbete genom att vara behjälpliga med att skriva ansökningar och genomföra projekten. Projektledare och projektmedlemmar utses från den ordinarie verksamheten. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt Medarbetar inom Serviceförvaltningen har utbildats inom EU-‐projektledning och EU-‐redovisning. Medarbetare har också deltagit i seminarium där EU:s programperiod 2007-‐2013 har utvärderats och goda exempel presenterats av projekt. På seminarier har svårigheter och möjligheter om de olika EU-‐ programmen och dess projekt diskuterats. Utvecklingsavdelningen har medverkat i seminarium som presenterat den nya programperioden. 26 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 En intern utvärdering har gjorts av SERPENTE, då det är det första projektet som förvaltningen deltagit i som enda partner från Malmö stad, och inte haft stöd av exempelvis Miljöförvaltningen. Utvärderingen har gett bra kunskap och erfarenheter som förvaltningen kan dra nytta av i framtiden. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterad e och indirekta resultat) Inom projektet SERPENTE har utvärderingsverktyget av energieffektiviseringsinsatser gjort att organisationen lättare kan utföra utvärderingar. På så sätt kan fel korrigeras och sänka energianvändningen i stadens byggnader. Erfarenhetsutbyte med andra länder i projekten har gjort att utvecklingsarbetet inom förvaltningen har effektiviserats. Implementering och spridning av projektresultat Som skrivet tidigare använder Serviceförvaltningens organisation utvärderingsverktyget som skapats i projektet SERPENTE. Verktyget har visats och presenterats för berörda medarbetare. Tillväxtverket har och kommer att använda projektet SERPENTE som ett gott exempel. Projektet och dess resultat har spridits i Tillväxtverkets nätverk. I SLL-‐erate, ett nätverksprojekt gällande belysningar har kontakter till nya samarbetspartners och ny kunskap skapats. Den nyvunna kunskapen har resulterat i ansökningar till framtida projekt. Förvaltningens deltagande i projektet A2PBEER som utförs på den publika byggnaden Tekniska muséet har bidragit till att en av våra kunder tagit egna initiativ till en ny ansökning för ett EU-‐ projekt. Serviceförvaltning har varit behjälpliga i att skriva ansökan och kommer att delta i det eventuella projektet. Stadsbyggnadskontoret Förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet Stadsbyggnadskontorets vision är att skapa en mångfald av möjligheter för byggandet av en hållbar, attraktiv och framgångsrik stad i Öresundsregionen och kontorets ambition är att vara en ledande aktör inom området hållbar stadsutveckling. För att utveckla och stärka vår roll inom detta fält har kontoret utbyte med andra förvaltningar, städer och aktörer via internationella projekt och nätverk. Projekt som kan förstärka insatserna i utbyggnadsområdena Västra Hamnen och Hyllie, samt omvandlingen av Norra Sorgenfri, är prioriterade liksom utvecklingsprojekt i exempelvis Rosengård, Holma och Lindängen. Infrastruktursatsningar som stödjer hållbara färdsätt är ett annat prioriterat område som stärker stadens attraktivitet och miljömål. En genomlysing av kontorets internationella arbete under 2014 visar att insatserna är i linje med kontorets prioriteringar. Under rubriken Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat) redovisas det arbetet som gjorts under året. Personella resurser till förvaltningens internationella arbete Stadsbyggnadskontorets kommunikationssenhet står ofta som värd för och koordinerar de internationella studiebesöken till Malmö. Kommunikationsenheten har sedan drygt tre år tillbaka förstärkts med en studiebesökssamordnare som arbetar heltid med att samordna, kommunicera, marknadsföra och utveckla Malmö stads studiebesöksverksamhet. Kontorets strategiavdelning har en samordnartjänst för EU-‐frågor på 20 %. Samordnaren är sammankallande till de tekniska förvaltningarnas grupp för EU frågor, den så kallade EU roteln, representerar kontoret i det förvaltningsövergripande EU-‐nätverket, håller kontakt med Brysselkontoret och samordnar ansökningar. I internationella projekt och nätverk är andra personer från förvaltningen involverade. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt 27 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Kompetensutveckling sker inom ramen för de projekt och nätverk som kontoret är aktiva i och som beskrivs nedan. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat) I projektet Spårvagnar i Skåne (SPIS) arbetar Region Skåne tillsammans med kommunerna i Malmö, Lund och Helsingborg för att undersöka möjligheter för spårvägar via studier och förundersökningar, koordinerade kommunikationsinsatser samt lobbyarbete mot den nationella nivån. Under 2014 har ytterligare steg tagits mot ett konkret genomförande. Under året har fördjupade arbeten framförallt berört det mer konkreta genomförandeprojektet i Lund (spårväg Lund C-‐ESS) och genom den mellankommunala samverkan kan insatserna även nyttiggöras för Malmös stads del. Delvis genom dessa insatser har det i skrivande stund (våren 2015) skapats en möjlig lösning för finansiering av den statliga delen av Lundaprojektet i och med att Trafikverket rekommenderar regeringen att ingå i så kallade stadsmiljöavtal. Detta innebär att åtagandena gentemot Europeiska investeringsbanken kan komma att fullgöras och därmed kan bidraget om ca 27 mkr behållas för genomförda insatser sedan 2011. Fördjupade utredningar om en ny fast förbindelse mellan Köpenhamn och Malmö (Öresundsmetro) har fortsatt under året och kontoret har deltagit i detta arbete som sker förvaltningsgemensamt under projektledning av gatukontoret. TangMa är ett kompetensutvecklingsprojekt som genomförs tillsammans med vår vänort Tangshan i Kina. Första fasen i Tangma-‐projektet SUD – Susatainable Urban Development och OWRE – Organic Waste to Energy avslutade 2013. Under 2014 gick Tangmaprojektet in i en andra projektfas – Learning – med fokus på kompetensutveckling och hållbart lärande. Vid den kinesiska delegationens besök i Malmö maj 2014 deltog stadsbyggnadskontoret vid ett tillfälle. Stadsbyggnadskontoret har fortsatt varit representerat i beställar-‐ och styrgrupp. Urban Transition syftar till att utveckla ett gränsöverskridande samarbete för hållbar stadsutveckling i Öresundsregionen. Projektet avslutades hösten 2014. Inom projektet utvecklas processer, riktlinjer och verktyg för hållbar stadsplanering och byggande för att bidra till innovation, grön tillväxt och minskning av koldioxidutsläpp. För Malmös del har projektet syftat till att vidareutveckla processen med byggherredialog, planeringsprocesser, medborgardialog och Miljöbyggprogram Syd. Under 2014 har projektet gett inspel i planeringprocesserna i Segevång och Sege Park, rekommendationer med dialogbaserade riktlinjer för hållbart byggande i Öresundsregionen har tagits fram, och en beskrivning av metoder för byggherredialog i genomförandeskedet har utarbetats. Finansieringsmodeller för hållbart byggande har studerats och utvärderats. Ett Urban Transition Manifest för hållbart samhällsbyggande lämnades över till Öresundskomiteen. Projektresultaten har spridits i bredare kretsar via Urban Transition Forum och på projektets hemsida där rapporter, guidelines, film, artiklar och leverenser kan laddas ned. Parterna i projektet söker att fortsätta samarbetet och erfarenhetsutbytet i regionen genom vidareförande av forumträffar och gemensamma ansökningar. De nätverk som under året prioriterats för att stödja kontorets övergripande målsättningar är Nordic City Network (NCN), Healthy Cities samt Eurocities. Arbetet i NCN drivs av Malmö Stadsbyggnadskontor och är en tankesmedja för utbyte av innovativa och hållbara stadsutvecklings-‐lösningar/metoder/strategier för planerare och politiker i nordiska städer. Under 2014 genomfördes ett antal konferenser för erfarenhetsutbyten kring teman; gränsöverskridande samarbete, regionalisering och vad som kännetecknar den nordiska stadsmodellen. Under 2013 och 2014 har medlemsstäderna bidragit med exempel på banbrytande stadsutveckling från den egna kontexten. Exemplen sammanställdes i publikationen ”450 exempel på stadsutveckling i Norden” som sedan har använts som underlag för en analys som undersöker utmärkande drag för den nordiska stadsmodellen. Analysen genomfördes av Gehl Architects på 28 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 uppdrag av nätverket och resultatet sammanställdes i publikationen ”Nordic Cities in Transition”. De två publikationerna utgjorde grunden för NCN:s del av den internationella konferensen ”Sharing Cities – bridging regions” i Malmö och Köpenhamn 1-‐3 oktober 2014. Konferensen var ett samarbete mellan IFHP (The International Federation for Housing and Planning) och Danskt Arkitektur Center och den första aktivitet som genomförts inom NCN:s nya internationella samarbetsorgan; Nordic Urban Forum (NUF). Healthy cities startades av World Health Organisation för att lyfta hälsofrågan på städers politiska agenda. Malmö Stadsbyggnadskontor driver arbetet i temagruppen Hälsosam samhällsplanering, som är en del av det nationella Healthy Cities nätverket. Under 2013 har temagruppen arbetat för att sprida kunskap om en skrift framtagen av det svenska nationella nätverket samt inlett en process med att ta fram ett verktyg för sociala konsekvensanalyser som ska tillämpas under planeringsprocessen. Behovet av att genomföra sociala konsekvensanalyser under planeringen har bland annat uppmärksammats av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Under 2014 har erfarenhetsutbytet främst handlat om jämlika utemiljöer, delaktighet och medskapande. Temagruppen har varit behjälplig i Malmös arbete med framtagningen av ett verktyg för Sociala konsekvensbedömningar, SKB. Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa har översatts till engelska och presenterats på Healthy Cities Europeiska årsmöte i Athen. Stadsbyggnadskontoret deltar i Eurocities housing grupp, vilket omfattar att utbyta erfarenheter kring bostadsförsörjning och stadsplanering. De övriga deltagande städerna är bl.a. Wien, Haag, Zürich, Nantes och Brno. Implementering/spridning av projektresultat Under 2014 hanterade studiebesöksverksamheten program för närmare 160 grupper och besök från drygt 2 600 personer från hela världen. Stadsbyggnadskontoret är den förvaltning inom Malmö stad som tagit emot flest studiebesök under året med totalt 51 grupper. Jämfört med 2013 har dock besöksgrupperna där stadsbyggnadskontoret varit involverat minskat med hälften. En förklaring kan vara att den sociala dimensionen för hållbar stadsutveckling kommit i fokus och frågeställningarna för besöken har breddats. Kommissionens rapport har väckt uppmärksamhet nationellt och det finns ett stort intresse från omvärlden att höra om stadens sociala utmaningar och hur vi tar oss an dem. Fortfarande dominerar besöken till Västra Hamnen, Hyllie och Augustenborg, men trycket på Rosengård och Lindängen är också stort. De flesta grupper kommer från Sverige, Norge och Danmark. Vi har även en del internationella besök från andra europeiska länder, från Asien och USA. Studiebesöksverksamheten är en viktig del i stadens varumärkesarbete och en möjlighet att marknadsföra kommunens verksamheter och profilområden. Förutom projekten, nätverken och studiebesöken nämnda ovan fungerar likaledes International Urban Development Association (INTA) och Academy of Urbanism som viktiga plattformar för erfarenhetsutbyte och informationsspridning. Kontoret deltar även årligen i världens största fastighetsmässa; MIPIM, för att marknadsföra och positionera regionen tillsammans med Copenhagen City och en rad aktörer från fastighets-‐ och byggbranschen. Därutöver redovisas erfarenheter och lärdomar från det internationella arbetet via Malmö stads hemsida, på Komin, via lunchföreläsningar och utställningar, i kontorets tidning Planering i Malmö (PIM), samt vid arbetsplatsträffar och liknande. Förutom kontorets anställda når PIM ut till ca 700 externa läsare, dels privatpersoner och intressenter av olika slag i Sverige och de nordiska länderna. Stadskontoret Förvaltningens prioriterade områden idet internationella arbetet. 29 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Stadskontoret ansvarar för den kommun övergripande samordningen av Malmö stads internationella arbete. Stadskontoret internationella arbete syftar till att uppfylla de kommunövergripande målen inom ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Stadskontorets fokusering under det senaste året har varit att Malmö stads internationella arbete ska leda till verksamhetsutveckling, strategisk påverkan och profilering. Stadskontoret har bland annat ett omfattande samordningsansvar för arbetet kring Malmös omvärldsarbete. Det handlar om Malmö stads representation i Bryssel och kommunens förvaltningsöverskridande samordning av EU-‐ frågor och samarbete med vänorter, kommuner och myndigheter. Malmö stads påverkansarbete med EU:s nya strukturfondsperiod och medverkan inom nätverken Eurocities, ECCAR och ENIEC är exempel på prioritet inom stadskontorets internationella arbete år 2013. Stadskontoret har under 2014 avsatt resurser för ett samarbetsavtal mellan Malmö stad och myndigheter i Hong Kong. Inom ramen för Kina-‐samarbetet har även stadskontoret projektlett Inno Carnival på MalmöMässan i Malmö 2014. Under 2014 har stadskontoret också avsatt resurser för att utveckla samarbetet med Köpenhamns kommun kring internationell marknadsföring. Sedan flertalet år tillbaka deltar Malmö stad, tillsammans med Köpenhamns kommun, på den årliga fastighets-‐ och investeringsmässan i Cannes (MIPIM). Stadskontoret ansvarade här för projektledningen. Stadskontoret har också arbetat för att utveckla den internationella marknadsföringen med Köpenhamns kommun i projektet Partnerskap för tillväxt och Investor Summit. Under 2014 har stadskontoret och avdelningen för samhällplanering avsatt tid och personal för att arbeta med kommande strukturfondsperiod. Personella resurser till förvaltningens internationella arbete Avdelningen för samhällsplanering har två heltidstjänster för internationellt arbete så också näringslivskontoret. För andra avdelningar råder del av tjänst. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt I stadskontorets ansvarsområde ingick uppgiften att ansvara för Malmö stads EU-‐nätverk som är ett forum för erfarenhetsutbyte, kunskapsutveckling och informationsförmedling under 2014. Som en viktig del i kompetensutvecklingen i EU-‐relaterade frågor beredde också stadskontoret löpande ärende till bland annat kommunstyrelsen och den politiska styrgruppen för internationella frågor. Genom ett kommunövergripande målinriktat internationellt arbete och representation i Bryssel, samt aktivt nätverksskapande tillfördes kompetens, kunskap och erfarenheter inom olika samhällsområden inom organisationen. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat) Utifrån den internationella strategin ska stadskontoret årligen redovisa arbetet i en verksamhetsberättelse för godkännande i kommunstyrelsen. Redovisade projekt inom stadskontorets avdelningar Välfärd, Näringsliv, Kommunikation och Samhällsplanering visar på att de har till viss del uppfyllt projektmålen. Stadskontorets arbete med EUs nya strukturfondsperiod pågick fortfarande vid årsskiftet 2013/14. Här kan nämnas strukturerat påverkansarbete mot Region Skåne, Tillväxtverket och Näringslivsdepartementet. 30 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Hur har beviljade EU-‐medel (EU-‐projekt) medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Stadskontorets medverkan som partner i olika projekt har medfört ökade kunskaper och erfarenheter inom målområdena; Jämställdhet och antidiskriminering, Social hållbarhet, Malmö i sin omgivning och ungdomar och sociala innovationer. Implementering och spridning av projektresultat Det framgår tydligt i Malmö stads internationella strategi att internationellt arbete ska betraktas som ett instrument för verksamhetsutveckling och ska bedömas efter samma kriterier som gäller för övriga utvecklingsfrågor och utvecklingsprojekt. Det framgår också att internationellt erfarenhetsutbyte främjar utveckling av stadens service till medborgarna. I stadskontorets uppdrag pågick löpande projektlednings-‐, påverkans-‐ och lobbyarbete, samt att marknadsföra Malmö stad lokalt, regionalt, nationellt och internationellt under 2013. Stadskontorets roll som internationell samordnare, med sin representation i Bryssel, främjade möjligheten att påverka frågor av centralt värde för staden på den internationella arenan. Genom ett kommunövergripande målinriktat internationellt arbete tillfördes kompetens, kunskap och erfarenheter inom och mellan olika verksamheter i organisationen. Stadsrevisionen Stadrevisionen har ej inkommit med svar om förvaltningens EU-‐ och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. Stadsområde Innerstaden (SoF Innerstaden) SoF Innerstaden har ej inkommit med svar om förvaltningens EU-‐ och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. Stadsområde Norr (SoF Norr) Förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet Förvaltningen har inte preciserat målområden specifikt för det internationella arbetet, utan har arbetat i linje med förvaltningens prioriterade mål. Internationella effekter av detta redovisas under rubriken ” Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt”. Personella resurser till förvaltningens internationella arbete Ansvaret för samordning av EU-‐relaterade frågor och internationellt arbete är en del av kommunikationsavdelningens uppdrag. Under 2014 tillsattes en ny tjänst som bland annat innefattar EU-‐samordning. Tilläggas kan att personer på andra avdelningar inom Stadsområdesförvaltning Norr på olika sätt involverats i det internationella arbetet. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt Malmö stads EU-‐nätverk utgör ett forum för kompetensutveckling i EU-‐frågor. Deltagande i konferenser och spridningsseminarier ger också tillfälle att fördjupa sig i EU-‐relaterat arbete. Under 2014 har flera studiebesök gjorts i syfte att kompetensutveckla personalen inom stadsområdesförvaltningen: 31 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 • • • Förvaltningens ledningsgrupp besökte Glasgow för att studera hur staden i samarbete med frivilligorganisationer och civilsamhället arbetar med hemlöshet och förebyggande arbete. Projektet ”Odling över gränser” som drivits under 2014 har fokus på stadsodling som en del i social hållbarhet, och har inneburit studieresor till Berlin, Paris och Amsterdam. Avdelningschef områdesutveckling besökte London och Köpenhamn tillsammans med kollegor i Malmö stad för kunskapsinhämtning kring bibliotek och medborgarservice. Uppnådda resultat Tjänsteman från Stadsområdesförvaltning Norr medverkade i det Interreg-‐finansierade projektet Urban Transition Öresund. Miljöförvaltningen står som huvudpart för Malmö stads räkning. Projektet pågick till och med september 2014. Stadsområde Norr har drivit projektet ”Odling över gränser” under 2014 med finansiering från Vinnova. Projektet fokuserade på vilka strukturer stadsodling behöver för att bli hållbart, som en del i social hållbarhet. Det har bland annat inneburit studieresor till Berlin, Paris och Amsterdam. I samband med slutseminariet deltog också representanter från Berlin och Paris. Projektets budget var på 665 000 kronor, varav Vinnova stod för 575 000 kr och resterande samfinanserades av Interregprojektet Urban transition Öresund. ”Odling över gränser” har lett till nya och fördjupade kontakter, både inom landet och internationellt. Möjligheter finns att utveckla ett internationellt nätverk för stadsodlingsfrågor. Hur har beviljade EU-‐medel (EU-‐projekt) medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Malmö stads stadsområden har sedan den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 2013 ett uppdrag kring bland annat stadsutveckling och närdemokrati. Stadsområdesförvaltning Norrs representation i projektet Urban Transition Öresund har inneburit erfarenheter och kompetens kring bland annat medskapande och dialogprocesser, vilka är värdefulla i detta arbete. Projektet ”Odling över gränser” har även utvecklat stadsutvecklingskompetensen. Implementering/spridning av projektresultat Genom stadsområdets medverkan i projektet Urban Transition Öresund har kompetens och erfarenheter kring bland annat medskapande och dialog förvärvats. Resultatet från projektet ”Odling över gränser” har överlämnats till den förvaltningsövergripande stadsodlingsgruppen som leds av Gatukontoret. Båda projekt har haft breda spridningsseminarier för sina resultat. Stadsområde Söder (SoF Söder) Prioriterade områden i det internationella arbetet Stadsområdesnämnd Söder har inte beslutat om några specifika prioriteringar för förvaltningens internationella arbete under 2014. Förvaltningen har dock prioriterat att löpande bevaka arbetet inför den nya programperioden för strukturfonderna 2014-‐2020. Vidare utgör arbetet med områdesprogram Lindängen plattform för förvaltningens internationella arbete där kopplingar görs till olika internationella sammanhang. Personella resurser till förvaltningens internationella arbete Del av tjänst för deltagande i förvaltningsövergripande nätverk för EU-‐sammordnare, samt för deltagande i arbetsgrupp för Malmömodellen. Förvaltningen finns även representerad i styrgruppen och beredningsgrupp för Malmö i sin omvärld. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt 32 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Medarbetare som arbetar med administration och projektledning av pågående EU-‐projekt har kompetensutvecklas löpande genom de tillfällen som erbjuds av bland annat Region Skåne, SKL, Tillvätverket och ESF-‐rådet. Uppnådda resultat Stadsområdesförvaltning Söder har mellan år 2012-‐2014 drivit ERUF-‐projektet Lindängen mot Framtiden. Projektet har varit integrerat med Områdesprogram Lindängen och delfinansierat etableringen och drift av: Allaktivitetshuset på Lindängeskolan, Framtidens Hus och en process kring omdaning av Lindängen centrum. Totalt har stadsområdesförvaltning Söder erhållit 11 750 000 i EU-‐ medel under en treårs period. Projektet har haft flera positiva effekter och resultat. Särskilt vad det gäller utvecklandet av processer för sektorsövergripande samverkan utifrån ett lokalt geografiskt perspektiv. Genom Framtidens hus har projektet bland annat resulterat i ett lokalt positivt trendbrott gällande försörjningsstödet på Lindängen och etablerat nya former för lokalt jobbskapande. Genom Allaktivitetshuset utvecklat en ny och innovativ mötesplats utifrån medborgardrivna processer. Slutligen har projektet genom en process kring Lindängen Centrum skapat förutsättningar för lokal fysisk förnyelse och nybyggnation, vilket på sikt kan leda till en etablering av nya företag och arbetstillfällen. Hur har beviljade EU-‐medel medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? EU medlen har bidragit i hög grad till att stärka förvaltningens arbete med områdesprogram Lindängen och möjliggjort att i större utsträckning utveckla och testa nya modeller, exempelvis Allaktivitetshus och Framtidens hus. Specifikt har EU-‐medlen bidragit till att uppfylla målsättningar om att fler Malmöbor med försörjningsstöd ska bli själförsörjande och att Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad. Implementering/spridning av projektresultat EU-‐projekten Lindängen mot Framtiden avslutades vid årsskiftet 14/15 och därmed upphörde även delfinansieringen från ERUF. Verksamheter och processer som delfinansierats av EU-‐medel (Framtidens hus, Allaktivitetshus Lindängen och process Lindängen centrum)fortsätter även under år 2015 inom ramen för områdesprogram Lindängen. Dock är framtiden för 2016 och möjligheten att helt implementera projektets insatser i ordinarie verksamhet osäker mot bakgrund av förvaltningens arbete med att få en budget i balans. Spridning av projektresultat (Lindängen mot Framtiden) hatt skett löpande genom så väl internationella, nationella som lokala studiebesök till projektets olika verksamheter. Kungliga Tekniska Högskolan har bedrivit följeforskning av Lindängen mot Framtiden och arrangerade i november 2014 en specifik spridningskonferens för projektet med cirka 100 deltagare. Stadsområde Väster (Sof Väster) SoF Väster har ej inkommit med svar om förvaltningens EU-‐ och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. Stadsområdesförvaltning Öster (Sof Öster) Stadsområdesförvaltning Östers internationella arbete under 2014 Stadsområdesförvaltning Öster arbetar efter de prioriteringar och mål som är uppsatta av kommunledningen genom strategi och handlingsplan. 33 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Detta har gjorts genom projektägare eller projektpart i följande projekt: - Företagsakademin 3.0 -‐ CSR och företagande: samarbetsprojekt mellan Malmö stad, Malmö företagsgrupper och Malmö högskola med syftet att kompetensutveckla små och medelstora företag i frågor som rör CSR, innovation och hållbart ledarskap med en tydlig koppling till tillväxt (ESF). - Locals go to Europe (LoGo Europe) – Enhancing the qualification of local staff: syftar till att kompetensutveckla personal från SoF Öster genom att tre medarbetare ges möjlighet att under fyra veckor arbeta på motsvarande tjänst i Berlin. Samarbete med Berlins stad (Leonardo da Vinci). - Intervention för äldres integration: syftet med projektet är att ta fram arbetsrutiner inom kommun och landsting för att göra demensvården jämlik, oavsett utbildningsnivå eller språklig och kulturell bakgrund. Projektägare: Region Skåne (Europeiska integrationsfonden) - Sofielund Agency: vände sig till unga arbetslösa och unga med funktionshinder och erbjöd: inkubator, verkstad för praktiska aktiviteter, möjligheter till korta och långa utbildningar. Projektägare: IRUC och projektparter: Arbetsförmedlingen, Glokala folkhögskolan, Malmö stad (ESF) - Communities that care, CTC Almgården Pilotprojekt: syftet med arbetet är att testa metoden Communities that care, CTC, i Sverige och Malmö. Metoden kommer ursprungligen från USA och är en metod för att på bred front lyfta och skapa engagemang i ett bostadsområde. SoF är projektpart (Socialdepartementet, Trestad2) Personella resurser till förvaltningens internationella arbete SoF Öster har en anställd som bland annat har EU-‐samordnarrollen i förvaltningen. Vidare har kompetensen bestått i att en person anställd av SoF Öster har lett ett EU-‐finansierat projekt, en person som har arbetat som projektsekreterare i EU-‐finansierat projekt, två ekonomer har arbetat med EU-‐finansierade projekt, medarbetare har varit kontaktpersoner eller arbetat delar av sin tjänst i EU-‐projekt. Förvaltningen har chefer och medarbetare som på olika sätt ingår i styrgrupper, referensgrupper och på ett eller annat sätt är inblandade i EU-‐projekt och har olika typer av internationella kontakter. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt Malmö stads EU-‐nätverk utgör ett forum för kompetensutveckling i EU-‐frågor. Deltagande i konferenser och spridningsseminarier ger också tillfälle att fördjupa sig i EU-‐relaterat arbete. Genom praktikutbytet fick tre medarbetare från SoF Öster möjlighet att genomföra praktik i Berlin på en arbetsplats som motsvarar deras egen, under fyra veckor och därigenom öka sin professionella-‐, interkulturella-‐ och språkliga kompetens samt erfarenheter. Malmö stad tog även emot tre medarbetare från Berlin. Samtliga deltagande medarbetare var sitt ”Europass mobility certificate”. Under 2014 har studiebesök gjorts i London och Köpenhamn tillsammans med kollegor i Malmö stad för kunskapsinhämtning kring bibliotek och medborgarservice. Inom projektet CTC Almgården certifieras en medarbetare från SoF Öster inom den evidensbaserade metoden Communities that care. Inom projektet har studiebesök till Tyskland och Nederländerna ägt rum. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta resultat) Företagsakademin 3.0: CSR och företagande: sammanlagt 18 deltagande små-‐ och medelstora företag har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på CSR, hållbart ledarskap och innovation. Projektet har uppfyllt samtliga mål. 34 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 LoGo Europé: har främjat medarbetares utveckling och gett ny kunskap och inspiration för verksamhetsutveckling. Projektet har även bidragit till ökad professionell/interkulturell och språklig kompetens och erfarenhet hos deltagande medarbetare. Intervention för äldres integration: en sammanhängande vårdkedja mellan stadsområdesförvaltning Öster, primärvård och Minneskliniken har etablerats och utvecklats. Sofielund agency: gick cirka 60 % av deltagarna vidare till någon typ av sysselsättning, antingen jobb eller utbildning. Deltagarna kände ökad struktur i vardagen och att de fått verktyg för att klara av att styra upp sin vardag samt sina arbetsuppgifter. Implementering/spridning av projektresultat Företagsakademin 3.0 -‐ CSR och företagande: slutkonferens med 120 deltagare från olika samhällssektorer hölls, projektet har utvecklat och tryckt upp boken CSR – framtidens företagande och spridit denna. Projektet och dess parter deltog under Almedalen 2014. Stadskontoret fick under 2014 ett utredningsuppdrag benämnt: ”Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras”. I detta arbete har tidigare erfarenheter från bland annat Företagsakademin 3.0 tagits till vara. LoGo Europe: Stadsdelsförvaltningen Tempelhof-‐Schöneberg har fått medel från lokalt program “Knowledge transfer” för fortsatt utbytesprogram. SoF Öster har erbjudit Tempelhof-‐Schöneberg hjälp med att förmedla intressanta kontakter inom Malmö stad. Intervention för äldres integration: Arbetssättet som utvecklats under projektiden har implementerats i verksamheten. Demensteamet och Silviasystrar fortsätter arbeta med att säkerställa att vård och omsorg av god kvalitet ges till personer med demenssjukdomar. Den sammanhängande vårdkedjan är väletablerad i hela stadsområdet. Sofielunds agency: Utvecklat projektledarverktyg som nu används i evenemang som till exempel Bricks Live! Samt möjlighet till musikproduktion i den nybildade musikstudion på Aktivitetscenter Tegelhuset. Sociala resursförvaltningen Förvaltningens prioriterade områden i det internationella arbetet Sociala resursförvaltningen har inte deltagit i några EU-‐projekt under 2014. Förvaltningen har haft internationella kontakter bland annat genom deltagande i konferenser, studiebesök och utbildningar. Flertal organisationer och studenter från högskolor och universitet har besökt förvaltningens verksamheter för information och erfarenhetsutbyte. Sociala resursförvaltningen ser positivt på de internationella kontakterna och möjligheterna till inspiration, nätverksskapande och kunskapsutbyte som medföljer. Nedan nämns några av de pågående internationella samarbeten som förvaltningen medverkar i. Under 2014 har Sociala resursförvaltningen tillsammans med andra förvaltningar i Malmö stad deltagit i erfarenhetsutbyte kring hemlöshet med representanter från Köpenhamns kommun. Målet är att utveckla ett samarbete mellan Malmö och Köpenhamn gällande hemlöshetsfrågan. Prioriterade områden för samarbetet har tagits fram, erfarenhetsutbyte har skett, nya kontakytor har etablerats och studiebesök har genomförts. Samarbetsprojektet varar under 2014 och 2015. Tillsammans med andra förvaltningar i Malmö stad medverkar Sociala resursförvaltningen i samarbetet med Köpenhamns kommun kring välfärdsteknologi. Samarbetet ingår i strategin Copenhagen-‐ Malmö 2025 där ett av målen är att invånarnas livskvalitet ska förbättras och att den 35 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 sociala hållbarheten ska stärkas. Genom att tillsammans efterfråga nya välfärdsteknologiska lösningar kan kommunerna skicka en stark signal till marknaden om framtida behov. Styrgruppen och arbetsgruppen från Malmö och Köpenhamn har träffats tre gånger under 2014. Städernas organisation och förvaltningarnas pågående arbete inom området välfärdsteknologi har presenterats, ett första förslag till processplan/tidplan för det fortsatta arbetet fram till 2018 har tagits fram och en inventering över välfärdsteknologi som finns eller testas har initierats. Framöver planeras utveckling av en gemensam kunskapsbas innehållandes erfarenheter från användning av välfärdsteknologi, uppgifter om vilken specifik teknik man planerar att införskaffa samt uppgifter om vilken utveckling som efterfrågas inom välfärdsteknologi för äldre och personer med funktionsnedsättning. Därefter kommer en gemensam dialog inledas med företag och vetenskapliga institutioner avseende utveckling av de efterfrågade lösningarna. Medarbetare från Romskt informations-‐ och kunskapscenter (RIKC) har deltagit i Eurocities arbetsgrupp Task force Roma inclusion. Task force Roma inclusion syftar bland annat till att bekämpa diskriminering och exploatering av romer genom utbyte av erfarenheter mellan städer, påverka EU: s politik för icke-‐diskriminering och migration samt att säkra finansiering för att hjälpa städer förbättra sitt arbete med romsk inkludering. RIKC deltog på arbetsgruppens möte i Bryssel i november, under mötet presenterade RIKC samt andra europeiska städer sitt arbete med romsk inkludering. Under mötet togs även en gemensam stadga fram. RIKC:s presentation väckte intresse hos många deltagare och verksamheten fick med sig en inblick i hur andra europeiska städer arbetar inom området. 2 (2) 36 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Personella resurser till förvaltningens EU/internationella arbete Det internationella arbetet har ingått i verksamhetens ordinarie arbete och inga särskilda personella resurser har avsatts. Delar av en tjänst har uppdraget som EU-‐samordnare i förvaltningen. Kompetensutveckling i EU-‐relaterade frågor och EU-‐projekt Förvaltningen har inte deltagit i några EU-‐ projekt under 2014. De internationella aktiviteterna inom förvaltningen har medfört ökad kunskap och varit nätverksskapande. Flertalet av aktiviteterna har varit för att öka kunskapen inom specifika områden. Uppnådda resultat (direkt projektrelaterade och indirekta bl.a. i form av ökad kompetens bland personalen) Förvaltningen har inte deltagit i några EU-‐projekt 2014. Hur har beviljade EU-‐medel medfört att förvaltningens målsättningar uppnåtts? Förvaltningen har inte blivit beviljade några EU-‐medel 2014. Implementering och spridning av projektresultaten Förvaltningen har inte deltagit i några EU-‐projekt 2014. VA SYD VA SYD har inte inkommit med svar om förvaltningens EU-‐ och internationella arbete under 2014 varför redovisning ej finns att tillgå. 37 Redovisning av Malmö stads internationella arbete 2014 Verksamhetsberättelse 2014 för Malmö stads internationella arbete Avd. för samhällsplanering Stadskontoret 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................. 2 2. Internationellt arbete centralt .............................................................................................. 2 3. Policy Malmö stads internationella arbete ......................................................................... 2 4. Nätverk ................................................................................................................................... 3 5. Samarbetet i Eurocities ......................................................................................................... 4 6. Samarbetet med Kina............................................................................................................ 5 7. Samarbetet med Newcastle .................................................................................................. 6 8. Copenhagen Malmö Port (CMP) ........................................................................................ 6 9. Nordic House ........................................................................................................................ 6 10. Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR) ............................................... 7 11. Utbildnings- och informationsinsatser ............................................................................. 7 12. Aktiviteter i anslutning till sammanhållningspolitiken och EU 2020 .......................... 8 13. Policyarbetet i Bryssel ......................................................................................................... 8 14. Projekt och externa medel ................................................................................................. 9 1 1. Inledning Under 2014 fokuserade det internationella arbetet till stor del på bevakning och andra aktiviteter kring den framtida sammanhållningspolitike, arbetet med att förbereda för Malmö stads och Köpenhamns gemensamma arrangemang av Eurocities årsmöte 2015, samt kommissionens samråd. Nedan följer en beskrivning av de aktiviteter och åtgärder som genomfördes under 2014 inom ramen för Malmö stads internationella arbete. Internationellt arbete centralt Styrdokument för Malmö stads internationella arbete Nätverk Samarbetet i Eurocities Samarbetet med Kina Copenhagen Malmö Port (CMP) Nordic House Utbildnings- och informationsinsatser Aktiviteter i anslutning till sammanhållningspolitiken och EU 2020 Policyarbetet i Bryssel Projekt och externa medel Arbetet med de Öresundsregionala frågorna och samarbetet mellan Malmö och Köpenhamn tas inte upp i denna verksamhetsberättelse då det betraktas som regionalt arbete snarare än internationellt. 2. Internationellt arbete centralt Stadskontorets avdelning för samhällsplanering ansvarade under året för den kommunövergripande samordningen av de internationella frågorna. Samordningen innebar bland annat informationsspridning, rådgivning och stöd till förtroendevalda och tjänstemän. På avdelningen allokerades under 2014 två tjänster till dessa frågor, varav en tjänst på Malmö stads kontor i Bryssel. Brysselkontoret var sekreterare för den politiska styrgruppen för Internationella frågor som träffades 3 ggr under året. Prioriterat för det internationella arbetet 2014 var lobby aktiviteter i anslutning till sammanhållningspolitiken, storstadssamverkan med Göteborg och Stockholm, Eurocities årsmöte 2015, flytten av kontoret i Bryssel till nytt våningsplan, samt samordning av Malmö stads EU-nätverk. 3. Policy Malmö stads internationella arbete Malmö stads Policy för det internationella arbetet diskuterades under året i EU – Nätverket mm. Den nya policyn som tar hänsyn till förändringar i AU och beredningar, ska vara klar under 2015. 2 4. Nätverk Baltic Metropoles (BaltMet) Avdelningen för samhällsplanering på stadskontoret samordnade under året Malmö stads engagemang i nätverket Baltic Metropoles (BaltMet) i vilket Berlin, Helsingfors, Malmö, Oslo, Riga, S:t Petersburg, Stockholm, Tallinn, Vilnius och Warszawa ingår. Nätverkssamarbetet inriktas främst på kunskapsekonomin och hur städerna gemensamt kan verka för tillväxt i Östersjöregionen genom att vara knutpunkt i överföringen av teknik, kunskap och tjänster i regionen. Genom sitt samarbete stärker städerna konkurrenskraften och genom att belysa det urbana perspektivet främjas Östersjöregionen som en integrerad, välmående och hållbar region. Nätverkets planerade möte i Turku, Baltic Sea Days, den 2 juni 2014 blev inställt. Union of the Baltic Cities (UBC) UBC har tagit fram en ny struktur för sina kommissioner (arbetsgrupper) Malmö stad har utsett personer för samtliga kommissioner. Under året har Miljöförvaltningen fortsatt stärkt sitt arbete inom nätverket. Malmö har haft delat ordförandeskap i UBC:s Miljökommission tillsammans med Åbo och Liepaja. På UBC:s årskonferens i Riga i oktober 2014 medverkade tjänstemän från Miljöförvaltningen. I samband med detta inleddes också planerna på att uppdatera UBC Sustainability Action Programme. Huvuddelen av detta arbete kommer att ske 2015 och inleds med ett möte i Malmö. Baltic Development Forum (BDF) Malmö stad är sedan 2004 medlem i organisationen Baltic Development Forum (BDF). BDF är en medlemsbaserad nätverksorganisation för beslutsfattare inom offentlig förvaltning, näringsliv och forskning i Östersjöregionen. Under året medverkade inte Malmö stad på något möte i nätverket. Tekniska nämndens ordförande Milan Obradovic medverkade som talare på ”16th Baltic Development Forum Summit och 5th Annual Forum of the EUSBSR” som hölls i Åbo 3-4 juni 2014. Local Governments for Sustainability (ICLEI) Malmö stad var representerat på seminarier i Bryssel under året samt vid andra tillfällen via främst Miljöförvaltningen. Nätverk i Sverige Malmö stads EU-nätverk Malmö stads EU-nätverk träffades tre gånger under 2014. Mötena fokuserade på ökad samverkan och delaktighet av stadens förvaltningar i framtagandet av Malmös nya strategi för ansökningar av EU-medel ” sk. Malmömodellen”. Mötena bidrog också till förvaltningsövergripande erfarenhetsutbyte och informationsspridning. Lilla EU-nätverket 3 Nedlagt 2014 Storstadsnätverk Ansvariga tjänstemän för internationellt arbete i Stockholm stad, Göteborgs stad och Malmö stad träffades tre gånger under 2014. Fokus för samverkan under året var gemensam intressebevakning av EU:s sammanhållningspolitik och kommande strukturfondsperiod där städerna också träffades tillsammans med Tillväxtverket i Göteborg under hösten 2014 för att främst diskutera insattsområde 5, hållbar stadsutveckling (art 7 Strukturfonds förordningen). Kommunförbundet Skånes EU-nätverk Malmö stad medverkade på Brysselnätverkets internat i Åhus. Malmö stad bjöd också in brysselnätverkets representanter för information om utvecklingen av insatsområde 5 i den europeiska regionalfonden under hösten 2014. Nätverk i Bryssel Informal Baltic Sea Group (IBSG) Brysselkontoret är med i det informella nätverket Baltic Sea Group med fokus på Östersjöfrågor i Bryssel. Ett seminarium genomfördes i samband med den årliga sommarfesten. International Association of Public Transport (UITP) Under året träffade Brysselkontoret nätverket UITP ett flertal gånger kring kollektivtrafik och transporter. Smart cities platform Malmö stad är medlem i nätverket och har under året medverkat vid flera möten i Bryssel främst med olika representanter från Europeiska kommissionen. Utlysningarn av Horizon 2020 Light house ansökningen, har också resulterat i expert möten med DG MOVE, ENERGY och ICT. Swerreg De svenska regionkontoren i Bryssel träffade SKL och Sveriges permanenta representation för löpande informations- och erfarenhetsutbyte under 2014. 5. Samarbetet i Eurocities Eurocities årsmöte ägde rum i Munchen år 2014. Malmö representerades både på tjänstemannanivå och politisk nivå med KS Ordförande, Kommunalrådet för Teknik och miljö samt Miljönämndens ordförande. Malmö och Köpenhamn medverkade med en egen monter för att visa upp sig inför årsmötet 2015 som där städerna är gemensamma värdar. Brysselkontoret ansvarade för koordineringen av samarbetet med Eurocities. Totalt medverkade Brysselkontoret på möten under året i arbetsgrupperna Governance, Metropolitan Areas, Task force och Cohesion. Dessa möten hölls i Bryssel. Utöver detta medverkade Brysselkontoret på Europaparlamentets urbana arbetsgruppsträffar och deltog i framskrivningen av olika positionspapper. 4 Näringslivskontoret representerade Malmö i Social Affairs forum med tillhörande arbetsgupper. Miljöförvaltningen deltog under året på tre Miljöforumsmöten. I Birmingham, Malaga och Köpenhamn. Miljönämndens ordförande och tjänstemän från Miljöförvaltningen medverkade vid samtliga möten. Utöver möten samarbetar miljöförvaltningen med Eurocities genom projektet Cascade, projektet handlar om att utbyta erfarenheter mellan europeiska städer kring utveckling och implementering av energiplaner. Mobilitetsforumet har fått en ny ordförande i Milan Obradovic, kommunalråd för Transporter och Miljö. Gatukontoret och Kommunalrådet har medverkat vid mötena under året och har framtagit Eurocities Mobility strategi för 2015. Kulturförvaltningen medverkade under året i forumet samt i arbetsgruppen för Access to Culture. I Knowledge society forum, representeras Malmö stad av IT avdelningen främst genom arbetet med att införa Görn IT. 6. Samarbetet med Kina Nuläge: samarbeten, nätverk, studiebesök Malmö har tre formella samarbeten med kinesiska städer. Tangshan, formell vänort sedan 1987. De senaste fyra åren har samarbetet intensifierats genom ett kommunalt partnerskap via ICLD, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati, som är finaniserat via Sida. De två städerna har arbetat tillsammans med stadsutveckling, organiskt avfall och lärande som demokratiutveckling i TangMa-projektet. Projekt avslutades 2014, men vänortsavtalet kvarstår. Hongkong, samarbetsavtal för en hållbar stadsutveckling, Hong Kong – Malmö Sustainability Charter, sedan 2011. Signerat av miljöminister i Hong Kong och KS ordf i Malmö. Samarbetsavtalet i sig är inte tidssatt, däremot finns en överenskommelse om att ompröva samarbetet efter tre år. Miljöförvaltningen har ett uppdrag att koordinera samarbetet under 2012-2014, för att därefter utvärdera och i samarbete med styrgruppen diskutera en fortsättning. Samarbetet avrapporteras varje år till KS. Inom anslaget för samarbete med HK har miljöförvaltningen också, mest av praktiska skäl, stött och samordnat även en del andra Kinaaktiviteter i staden utan att egentligen ha detta som ett uppdrag. Uppdraget att koordinera Malmö-HK förlängdes ett år och gäller även 2015. Shenzhen, MoU sedan 2012. Detta memorandum mellan städerna skrevs för att underlätta CMP:s avtal med Schenzhen. Malmö har inte arbetat särskilt aktivt med Shenzhen, men har besökt staden några gånger inom ramen för avtalet. Det finns ett visst intresse från båda sidor att fördjupa samarbetet och Malmö har tagit emot besök därifrån några gånger. Shenzhen kan vara strategiskt intressant och det finns goda kopplingar till både Hong Kong och CMP. Dessutom är Region Skåne är med World Alliance for Low Carbon Cities (där de lyfter fram Malmö) där Shenzhen är ordförande och drivande i frågan. Tack vare det samarbetet har vi goda relationer med prestige-universitet Tsinghua i Shenzhen, men också kopplingar in till näringsliv och stadens organisationer. Vi har också träffat Shenzhen Lowcarbon Development Foundation flera gånger 5 Utöver dessa samarbetsavtal så är Malmö också med i några nätverk som kan vara intressanta i det här sammanhanget: EU-China Smartcities, ett EU-initiativ (DG Connect) för att para ihop ett antal europeiska och kinesiska städer inom paraplyet Smart Cities. Malmö är invalt, liksom Köpenhamn. Det finns här en god potential, inte minst i det europeiska nätverket, så Malmö behåller sin plats men är inte aktivt i nuläget. EU China Link, samarbete inom hållbar utveckling som utgår från Eurocities. Även här är Malmö med, men väntar på lite klarare besked på vad som ska hända inom nätverket. Malmö är intresserad av att i så fall arbeta tillsammans med någon av sina nuvarande samarbetsstäder, inte att paras ihop med en ny kinesisk stad. TechTrans China, tvåårigt projekt för att hjälpa små och medelstora företag in på Kinamarkanden. Finansieras helt av företagen själva och Tillväxverket, men miljöförvaltningen i Malmö stad är projektledare. Finansiering t o m 2015. Utöver detta finns ett antal andra aktörer inom Malmö stad som har arbetat med eller har pågående samarbete med Kina. Här när några exempel. Malmö Turism har i ett gemensamt storstadsprojekt samarbetet kring bemötandefrågan och hur vi tar emot kinesiska besökare på ett professionellt sätt, i Malmö primärt fackbesök. Näringslivskontoret arbetar med Kina ur ett företagarperspektiv och stödjer även CMP:s satsningar i Kina. Malmös Brysselkontor hanterar också Kinafrågor i och med att CMP finns där och genom EU China Link. Olika skolor i Malmö har Kinasamarbeten, bl a genom kontakter inom TangMa-projektetMalmö tar också emot ett relativt stort antal förfrågningar om studiebesök från Kina, till stor del ett arv efter Malmös deltagande på världsutställningen i Shanghai 2010. 7. Samarbetet med Newcastle Under 2014 har inga aktiviteter genomförts med Newcastle. 8. Copenhagen Malmö Port (CMP) CMP har under 2014 använt och besökt kontoret i Bryssel vid flera tillfällen sedan memorandumet för samarbete från 2013 har trätt i kraft. Vidare har Brysselkontoret bistått CMP med en del kontakter och arbete kring den TEN-T ansökan som hamnen och Malmö stads sände in och fick godkänt av Europeiska kommissionen. 9. Nordic House Malmö stad, Köpenhamns kommun, Huvudstadsregionen och CreoDK har under året genomfört en flytt och samlokalisering från våning 4 till våning 6 i huset Nordic House. 6 10. Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR) Malmö stad har varit medlem i ECCAR sedan 2007. Medlemskapet är förbundet med ett åtagande att arbeta i enlighet med koalitionens så kallade tiopunktsprogram mot rasism. Punkterna omfattar följande: 1. vaksamhet mot rasism – dialog med olika aktörer och grupper för att följa utvecklingen 2. integrera mål, statistik och indikatorer i kommunens styrsystem 3. erbjuda stöd till personer som blivit utsatta för diskriminering och rasism 4. informera om gällande rättigheter och skyldigheter 5. främja lika rättigheter och möjligheter i samhällslivet 6. säkerställa att man är en icke-diskriminerande arbetsgivare och välfärdsleverantör 7. erbjuda lika tillgång till bostäder 8. utmana diskriminering och rasism genom utbildning 9. bidra till ett interkulturellt synsätt i samhällsplaneringen 10. motverka hatbrott och erbjuda konflikthantering Koalitionsstäderna har åtagit sig att integrera programmet i sina kommunala strategier och planer. I Malmö antog kommunfullmäktige en handlingsplan mot diskriminering 2010 som har reviderats under 2013. Medlemsstäderna rapporerar arbetet enligt tiopunktsprogrammet till ECCARs sekretariat i en särskild rapport. Kommunalrådet med ansvar för antidiskriminering är beredningsansvarig inför kommunstyrelsen. Malmö stad är medlem i ECCARs styrkommitté och har under 2013 representerats av en politiker samt en tjänsteman från stadskontoret. Kommunen har genomfört insatser i enlighet med tiopunktsprogrammet, såsom exempelvis utbildningsinsatser för chefer, samarbete med Malmö mot Diskriminering samt anordnat seminarier tillsammans med Malmö högskola och föreningslivet. Malmö stad har även deltagit i flera olika gemensamma initiativ inom ramen för ECCAR. Det gäller till exempel ”Fotboll mot rasism”, ett samarbete med Malmö FF och Ungdom mot rasism, samt gemensamma uttalanden i anslutning till FN:s dag mot rasism och diskriminering (den 21 mars). Malmö stad deltar även i olika arbetsgrupper inför planering av koalitionens gemensamma konferenser och styrgruppsmöten. Koalitionen arrangerar en generalkonferens vartannat år. 2013 avhölls konferensen i Nancy i Frankrike. Malmö stad ansvarade tillsammans med Berlin för en välbesökt workshop om olika rasismer under namnet ”Mellan högerextremism och vardagsrasism”. I ECCARs styrkommitté finns ytterligare en svensk kommun representerad utöver Malmö – Botkyrka. Botkyrka har tagit initiativ till ett nationellt Unescocentrum som ska vara en mötesplats för kommuner, lärosäten och föreningsliv som arbetar för att skapa långsiktigt hållbara lösningar i mångkulturella miljöer. Malmö ingår i ett partnerskap med Botkyrka och Eskilstuna i en uppbyggnadsfas för detta centrum. Malmö stad ingår också i SKL:s nätverk av svenska städer mot rasism. 11. Utbildnings- och informationsinsatser Stadskontorets avdelning för samhällsplanering anordnade under året kompetensutvecklingsinsater inom ramen för EU-projektarbete. 7 EU:s strukturfonder Stadskontorets avdelning för samhällsplanering har löpande informerat kommunens förvaltningar samt genomfört informationsinsatser för att rusta organisationen inför den nya strukturfondsperioden 2014-2020. Vidare har en model för samverkan och gemensamt fokus kring projekt arbetet i kommunen arbetats fram, Malmö modellen. (ej antagen under 2014) Studiebesök Malmö stads kontor i Bryssel tog under året emot ett antal besöksgrupper från Malmö stads förvaltningar, ledningsgrupper och andra städer samt universitet. Under året har Brysselkontoret även genomfört föreläsningar på Malmö högskola och universitet Dauphine i Paris. Praktik Brysselkontoret handledde en praktikant från Malmö högskola under våren 2014 och ytterligare en under hela hösten 2014. Europa Direkt Malmö Samarbetet med Europa Direkt sker genom EU-nätverket samt gemensamma initiativ. Evenemang i Bryssel Malmö stad deltog på seminarier under Energy Week, Green Week och medverkade på Covenant of Mayors forum på EU-parlamentet. Malmö stad medverkande också i ett Urban konsortium under Open Days tillsammans med Barcelona, Hannover, Liverpol, Göteborg ochWielkopolska regionen. Malmö stad var även medarrangör till iBSG med ett Östersjöseminarium under sommaren. 12. Aktiviteter i anslutning till sammanhållningspolitiken och EU 2020 Sammanhållningspolitiken och EU 2020 har bevakats av stadskontorets avdelning för samhällsplanering samt Brysselkontoret. Malmö stad har medverkat under året i ett flertal skrivningar om kommande strukturfondsperiod inom ERUF, ESF och INTERREG. Det har organiserats via arbetsgrupper i Malmö stad där flertalet förvaltningar har varit involverade. Avdelningen för samhällsplanering och Brysselkontoret har tillsammans svarat på samtliga remisser och medverkat på arbetsgruppsmöten kring ÖKS-programmet. Avdelningen för Samhällsplanering har medverkat i arbetet kring insatsområde 5, stads- och samhällsutveckling i ERUF-programmet. 13. Policyarbetet i Bryssel Under 2014 har Brysselkontoret och avdelningen för samhällsplanering bedrivit policyarbete inom följande områden i Bryssel: Forskning och teknik, Inre marknaden, Energi, Sysselsättning och socialpolitik, Utbildning, Ekonomi och finans, Kommunikationsnät, innehåll och teknik, Klimatarbete: Samråd om Europa 2020 Strategin 8 Forskning och teknik: Horisont 2020 Vetenskap med och för Samhället – arbetsprogram 2016-2017 Regionalpolitik: Samråd om ”EU politikens urbana dimension – centrala aspekter av EU’s program för Städer Energi: Vägen mot 2020 års Energieffektivitetsmål och en ny energipolitik för 2030 Näringsliv: Framtidens turism i EU EUROCITIES med Malmö stads medverkan och stöd: Eurocities Response to the European Commission’s consultation on the review of the Small Business Act Eurocities statement on high quality local public services Eurocities position on the Europe 2020 mid-term review Eurocities statement on the review of EU waste policy and legislation Eurocities response to the European Commission’s public consultation on the EU urban Agenda Making the Social investment package a reality Eurocities policy paper and statement on the EU urban Agenda 14. Projekt och externa medel Brysselkontoret har medverkat i utvecklingen av projekt inom Horizon 2020 och Smart Cities genom Eurocities i Bryssel. En del av detta arbete innebar också möjligheter till nätverksskapande med andra städer. Vidare har Brysselkontoret medverkat vid skrivandet av Lighthouse ansökan inom Horizon 2020. Brysselkontoret har också bidragit till framtagandet av andra projekt inom Horizon 2020 kring kultur och social integration. Under året har avdelningen för Samhällsplanering fungerat som projektkoordinator för projektet ”Partnerskap för tillväxt” tillsammans med Köpenhamns kommun. Under året har även avdelningen deltagit i projekten Örestat III och Grön STRING. 9
© Copyright 2024