1. No category

SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET
R
V
A
ä
S B C
M
x
o c h
t
B
-
E
o
S W E C O
S
c
K
h
F F N S
R
m
I
V
a
r
N
k
I
g
e
N
s
G
t
a
l
t
n
i
n
g
A r k i t e k t e r
1
ALLMÄNT
ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER
Skydd av naturmark
Markprojektering ska utföras och godkännas av
beställare innan markarbeten påbörjas.
Ingen körning, uppställning av motorfordon och
materialupplag tillåts på naturmark som ska bevaras.
Detsamma gäller för ytor ovanpå bevarade träds
rotzon. Om detta i något fall måste frångås, inhämtas
särskilt tillstånd från beställaren. Uppställning av
maskiner, materialupplag, transporter osv skall, om
möjligt ske på områden som skall återfyllas eller
schaktas. Övrig mark skall skyddas från intrång och
skador. Särskilt känsliga markområden definieras på
plats i samråd med beställaren och skyddas genom
avspärrning. Entreprenören skall utföra tillfälligt
skydd av befintliga träd med stängsel som sätts upp
1 m utanför kronans dropplinje. Skyddsanordningar
underhålls under hela entreprenadtiden. Vite av träd
skall utgå enligt överenskommelse med beställaren.
Exempel på blockmur och trappa
med trappstenar och stenmjöl.
Befintliga block från entreprenaden
tas omhand och används.
Träd som fällts ska om möjligt tillvaratas inom
entreprenaden, för ökad biologisk mångfald. Träd
som ej kan användas skall bortforslas och tas omhand
av entreprenören.
Jordschaktning närmare än 5 m från vegetation
som ska bevaras skall utföras med försiktighet så
att rötter inte skadas. Sår som uppkommer på rötter
skall behandlas, grova rötter sågas och smalare
rötter skäras av till ett rent snitt. Kapade rötter skall
omgående skyddas mot uttorkning med en blandning
av kompost, torv och sand som hålls på plats med
hjälp av en markskiva mineralull eller motsvarande.
Markskivan tas bort vid återfyllning.
Skadad mark återskapas enligt särskild anvisning.
Rivet material inom entreprenaden bortforslas och
omhändertas av entreprenören på ett miljöriktigt sätt.
Ju mer bef. naturmark som skyddas desto mindre
nyanläggning krävs.
Allmän höjdsättning
Erforderlig kompletterande inmätning, avvägning och
dokumentation av tomter och anslutande mark, vägar
och gator skall utföras. Detta för att säkerställa fullgod
avvattning av grund- och dagvatten till anlagda diken,
infiltrationsstråk och dagvattenbrunnar. Området skall
fungera även vid ett 100-årsregn och då ska vattnet
kunna rinna av uppe på markytan, fram mot lägre
belägna partier utan att vattnet skadar någon byggnad
eller anläggning. Inga instängda lågpartier får finnas.
Tak- och vägvatten skall i största möjliga utsträckning
ledas över infiltrationsvänliga ytor.
Höjdsättning utförs så att markytan lutar ordentligt
ut från husen. Marken skall ha en lutning från huset
av 1:20. Det är önskvärt att marken tre meter ut från
fasad ligger ca 15 centimeter lägre än vid husliv.
Detta är undantaget uteplatser och entréer där ytan
är mer anpassad till färdigt golv och lutar mindre ut
från huset. Anpassning av höjder skall också göras
till den av kommunen planerade och anlagda vägen.
Föreslagna plushöjder är preliminära och kan komma
att ändras.
Släntlutning anpassas till jordens hållfasthet och
till grundvattenförhållanden. Där jordmassorna
måste förankras för att inte rasa ut sker detta med
kokosmattor i kombination med lämplig, jordbindande
vegetation. Höjdskillnader tas omhand genom slänter
och terrassering av marken med hjälp av kallmurad
natursten, se exempel. Planteringar används för att
ytterligare ta ner höjdskillnaderna och ge ett mjukare
mer naturanpassat utseende.
Material
Hårdgjorda ytor ska bestå av asfalt, stenmjöl, skiffer
och armeringsplattor av betong, se exempel . Trappor,
murar, tramp- och trappstenar ska bestå av gnejseller granitsten. I första hand används befintligt
naturstensmaterial från entreprenadområdet. Andelen
hårdgjord yta bör begränsas så mycket som möjligt för
att säkerställa god infiltration av dagvatten.
Vy över områdets närmiljö
2
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET
ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER
Planteringsytor skall anläggas med befintlig jord i
första hand. Inget övrigt material från rivna ytor får
förekomma. Jord som tillförs utifrån ska godkännas
av beställaren innan den beställs. För lagning av
skogsmarksytor och för surjordsplanteringar krävs
specialtillverkad jord enligt recept. Jordleverantör ska
vara Hasselfors. Entreprenören skall uppvisa kopia
av orderbekräftelse på beställning av föreskrivet
jordmaterial senast 10 dagar innan växtbädden
anläggs.
Växtmaterial
Växtmaterial väljes utifrån växtplatsens betingelser.
Härdigt material med rätt proviniens ska användas.
Ett lämpligt material för stora marktäckande partier är
örtpluggplantor och färdig äng från t.ex. Veg Tech. Träd
som planteras i grupp sätts tätt, ca 3-4 m för björk, 3
m för rönn och 5 m för ek och fågelbär. Detta för att
de ska få rätt karaktär och snabbare tillväxt. Träden
stammas upp efterhand för att få raka genomgående
stammar och slutet krontak.
Plantskoleväxter skall uppfylla fordringarna enl. GRO:s
(Gröna näringens riksorganisation) plantskolesektions
”Kvalitetsregler för plantskoleväxter”. Eventuella Eplantor skall vara försedda med E-certifikat. Om
ALLMÄNT
E-material finns skall det användas. Entreprenören
skall uppvisa kopia av orderbekräftelse på beställning
av föreskrivet växtmaterial senast 10 dagar innan
plantering sker.
Växter skall omedelbart efter leverans till byggplats
täckas och skyddas mot uttorkning. Växter med klump
eller behållare skall doppas. Spritning av grenverk och
rötter utförs så att växterna inte torkar ut. Växter som
inte kan planteras inom 24 timmar, leveransdagen
inräknad, skall placeras på skuggig plats som hålls
jämnt fuktig vid torr och blåsig väderlek. Växter skall
vattnas efter behov. Växter med klump ställs i vatten före
plantering så länge att vatten hinner tränga in i hela
klumpen (ca 2 timmar). Vid plantering skall rotsystemet
bredas ut och väl rymmas i planteringsgropen.
Planteringsdjupet skall om inget annat anges vara lika
med planteringsdjupet i plantskolan. Innan all jord
återfylls kring planterad växt ska den vattnas i sådan
omfattning att jorden dels sluter väl till rotsystem eller
klump och dels blir väl genomfuktad.
Efter plantering:
Alla etiketter, band och liknande på växterna skall
borttagas.
Dagvatten
En lokal fördröjning av dagvattnet skall ske inom
området och storleken på den dagvattenmängd som
får avledas till planerat vattenmagasin är 560 liter/s. I
denna vattenmängd ingår även dräneringsvatten från
husgrundsdräneringar.
Principerna för dagvattensystemet är att avleda vattnet
på markytan. Vidare samla upp, fördröja och i viss mån
infiltrera dagvattnet i dagvattenstråk av olika karaktär,
bland annat utnyttjas befintlig bäck som skall grävas
om. Bäcken anpassas till husplaceringar, parkeringar,
vägar och nivåkurvor så att ”lagom fall” erhålls.
Överskottsvattnet leds vidare till vattenmagasinet.
VA
All VA-dragning inom fastigheten ingår i entreprenaden.
Spillvattenpump, dimensionerad för att klara spillvatten
för 4 tvättrum och WC/dusch, skall ingå.
Anslutningspunkt för VA finns i fastighetsgräns.
Belysning
Belysning skall uppföras med erforderlig ljusstyrka och
som passar väl med områdets gestaltningsmål.
Se A och E handlingar.
Vegetation som
förekommer naturligt i området
används i första
hand för att
bygga upp marken runt husen.
Här ses exempel
på liljekonvalj,
tuvtåtel och örnbräken.
Dagvatten
omhändertas
och avleds först
och främst på
markytan
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
3
TECKENFÖRKLARING
VEGETATIONSTYPER
Skogsmark
Öppen skogsmark
Ängsmark
Hällmark
Byggnader
Kör- och eller gångyta
Bäck,
översilningsyta
Bef. träd som,
ska sparas
Tilläggsplanteringar
Speciellt skyddsvärt
område
4
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET
VEGETATIONSTYPER
BESKRIVNING
Skogsmark
Skogen karaktäriseras av att träden står ganska tätt och därmed
skuggar undervegetationen.
Träd
Här ska tall, björk och ek i första hand användas som
överståndare.
Marktäckare
Här används marktäckare som kambräken, Blechnum spicant,
myskmadra, Gallium odoratum, och liljekonvalj, Convallaria
majalis. Dessa planteras i stora sammanhängande sjok där
vegetationen skadats eller måste nyanläggas. Uppstickande
grupper av tuvtåtel, Deschampsia cespitosa, och strutbräken,
Matteuccia struthiopteris, kan användas som accenter för ökad
variation. Plantorna sätts tätt för att förhindra ogrässpridning och
etablering av nässlor och maskros. På torrare, sandigare mark
och där jordskiktet är lätt och tunt används blåbärsris, Vaccinium
myrtillus och mjölon, Arctostaphylos uva-ursi.
Trappstenar med krypkotula
Blåbärsris
Exempel på anlagda ormbunksytor i
park, från St Petersburg, Ryssland.
Trappstenar med krypkotula
Öppen skogsmark/ hedmark
Den öppnare skogsmarken har tallblandskogen som sin förebild
och då gärna en magrare variant.
Träd
Här ska tall, björk och ek användas som överståndare. Träd
planteras i mindre grupper för att undvika ”solitärutveckling”.
Buskar
Buskskiktet är sparsamt med endast ett fåtal arter som planteras
invid huskroppar och terrasser och som rumsskapare och
avskiljare. Främst används enar som solitärer i landskapet men
även pärlrönn, Sorbus koehneana fk Ås E, och carmensitarönn,
Sorbus commixta ’Carmencita’ E, harmonierar fint med
omgivande vegetation och kan med fördel placeras i anslutning
till entréer. Kaprifol planteras på enstaka platser i annan
vegetation och lämnas att breda ut sig ovanpå murkrön och
annan vegetation.
Örnbräken
Marktäckande en
Ljungmatta
Exempel på öppen skogsmark.
Marktäckare
Markvegetationen består främst av blåbärsris och ljung som
planteras i stora sammanhängande sjok. Både höstljung Calluna
vulgaris och vårljung Erica carnea används för att skapa variation
och förlänga blomningstiden. Uppstickare i form av tuvtåtel,
Deschampsia cespitosa planteras i grupper vid entréer och i
något friskare partier. Runt entréer och på flackare mark kan
vitsippa, Anemone nemorosa planteras i marktäckande mattor.
Grupper av örnbräken Pteridium aquilinum kan planteras in mot
hus i sjok och i grupper i naturmarken för ytterligare variation.
På mindre hårt belastade stigar och gångvägar kan backtimjan,
Thymus serpyllum, sylnarv, Sagina subulata och krypkotula,
Leptinella squalida planteras i fogar och mellan trampstenar för
en större naturmarkseffekt.
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
5
VEGETATIONSTYPER
BESKRIVNING
Hällmark
Hällmarken har större inslag av berg i dagen och brantare lutning än övrig mark.
Träd
Här ska främst tall och björk användas som överståndare.
Buskar
Endast enstaka enar bör användas i buskskiktet.
Marktäckare
Markskiktet bör mestadels beså av ljung, men kan ha partier av kruståtel, Deschampsia
flexuosa, och backtimjan.
Äng
Ängen karaktäriseras av flackare mark. Här har marken en ökad kulturmarksprägel.
Träd
Här kan ökad frihet finnas i valet av överståndare. Varje gård kan ha sin trädart för att
skapa variation.
Från norr mot söder kan trädarterna fågelbär, hägg, rönn, ek och björk användas på
gårdarna framför entré. Träd planteras som solitärer eller i mindre grupper om tre.
Hällmarken
Buskar
Buskskiktet kan bestå av rossorter som t ex äppelros, Rosa rubiginosa, och
fläder, Sambucus nigra, för högre buskage och bukettapel, Malus sargentii, och
smultronschersmin, Philadelphus x polyanthus ’Mont Blanc’, för medelhöga buskage.
Pimpinellros, Rosa pimpinellifolia, och marktäckande en, Juniperus communis ’Kantarell’
E, för låga buskage. Enen skall utgöra ca 15 % av total planteringsyta. Även buskage
byggs upp på ett organiskt sätt med mindre grupper. Lägre buskar står framför högre.
Mot söder och öster bör ökad inblandning av arter ur den öppna skogsmarken ske för
att skapa en naturlig övergång dvs solitärer av en och mindre grupper av rönn.
Exempel på anlagd äng
Marktäckare
Här bör markskiktet bestå av färdig äng från t ex Veg Tech. Förslagsvis 6704 för mager
kalkfattig jord. Det är viktigt att använda en typ som passar bra i den befintliga jorden.
Skiss bäcken
Skötselkrav
Ängen sköts genom att den slås och växtdelarna fraktas bort så att näringsinnehållet i
jorden inte ökar och ängsväxterna därmed konkurreras ut av nässlor och maskros. På
ytorna som definierats för äng kan flackare partier vara lämpade för klippt gräsmatta.
Dessa ytor kan därmed användas av de boende för lek och spel.
Exempel på anlagda äng i park, från
St Petersburg, Ryssland.
Högflöde
Lågflöde
Bäck
Sektion bäcken
Befintlig bäck flyttas till nytt läge. Bäckens genomskärningsarea utformas som två V-former
med smal del centriskt placerad för lågflöden. Bäckbottnen tätas med månggraderat
material typ 0-40 mm. I bäckfåran utläggs större stenar/block , upp till 0,5 m diameter
för uppbromsning och riktningsförändring av vattenflödet. Mellan stenarna avtätas med
0-40 mm krossgrus. Bäckravinen byggs upp av befintlig naturstensblock från platsen.
Bäcken kan korsas med hjälp av strategiskt placerade trampstenar eller större hällar som
läggs över bäcken.
Dagvatten skall i möjligaste mån avledas på markytan, här ses
exempel på bäck.
Växtmaterial
Strandkanterna kan planteras med strutbräken Matteuccia struthiopteris, tuvtåtel och
alpklematis, Clematis alpina.
6
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET
SLÄNTER/MURAR
DETALJSKISSER slänter/murar
Principlösning:
Principlösningar vad gäller markbeläggning,
murar, höjdsättning, exakt val av växtmaterial
vad gäller kvaliteter, placering etc måste
studeras i detalj, situationsanpassas och
lösas i fortsatt projektering.
Örnbräken
Krypande en
A’
Höjdskillnader tas upp med vanliga slänter
i flackare partier, med kokosmattor i
kombination med växtlighet som binder
jorden i brantare sluttningar. På vissa
platser ska höjdupptagnigen ske med
murade terrasser.
Mur:
Alla murar
skall bestå av kallmurad
natursten. Bef sten i området skall
användas så långt det är möjligt. Murarna
byggs upp av stenar i varierande storlekar
enligt referensbilder nedan. Stenar med
liten dimension (< 15 cm) ska dock
inte användas. Murar skall anslutas och
anpassas till topografi och vegetation på ett
naturligt sätt så att placeringen i landskapet
inte upplevs som sökt.
Stödmurar
A
Ljungmatta
Föreslaget växtmaterial.
Detalj på släntupptagning med stödmur och plantering
A
A’
Växtmaterial, exempel:
Ljung och örnbräken planteras som
pluggplantor i täta bestånd eller köpes i
färdig matta från t ex Veg Tech. Enen ska
vara Juniperus communis ’Kantarell’ E som
bildar fina marktäckande bestånd.
Intilliggande hushörn
Intilliggande entréyta
Krypande en
Stödmur ca 0,75 m
Exempel på mur som tar upp höjdskillnad vid hus
Örnbräken
Stödmur ca 0,5 m
A-A’ enkel sektion, exempel på släntupptagning med mur
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
7
TRAPPOR/STRÅK
TRAPPOR/STRÅK
Trappor:
Åsnetrappor byggs upp med stenmjöl och trappstenar av
natursten, se referensbilder.
Vanliga trappor byggs upp med trappstenar av natursten,
se referensbilder.
Stenmaterialet ska vara granit eller gnejs.
Angöringsgator till byggnader skall
ha stenmjölsbeläggning enligt exemplet ovan.
Trappräcken och barriär skall utföras i varmförzinkat
plattstål 10 x 70 mm, se exempel detaljskiss, och enligt
princip för balkongräcke på A-handling. Räcken förses
med glasfyllning vid behov för att klara barnsäkerheten.
Gångstigar/inkörsgator:
Beläggs med stenmjöl, enligt referensbild. Ytan skall
vara kompakt för att vara framkomlig för handikappade
men ändå genomsläpplig för viss infiltration av vatten.
Inga kantstenar ska användas. Formerna skall vara
mjukt organiska och anpassas till vegetation och
topografi. Anslutning mot naturmarken skall göras på ett
omsorgsfullt sätt.
Höjdsättning skall utföras så att inga lågpunkter bildas
där vatten blir stående. Vatten från gång- och inkörsgator
skall avledas till omgivande naturmark och infiltreras
eller avledas till anlagt dagvattensystem.
Exempel på trappor i varierande
släntlutning. Vanliga trappor varieras med åsnetrappor, vilket skapar
möjliga vilplan.
Exempel på trappa med trappsteg i natursten och anslutande stenmjölsgångar. Trappan anpassas om möjligt till naturlig terräng
och topografi.
Detaljskiss trappräcke
Alla stenmjölsytor ska vara väl underbyggda.
Gångar som kan användas för angörande trafik
skall underbyggas och dimensioneras för att klara
personbilar, ambulanser och mindre snöröjningsfordon.
I vissa fall kan inkörsgatorna behöva dimensioneras för
större utryckningsfordon. Erforderlig dimensionering bör
utredas vidare i projekteringsarbetet.
8
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET
GATA/VÄNDYTA
LOKALGATA OCH VÄNDZONER vid entréer
Gatuutformning
Lokalgatan som går genom området ska vara belagd
med asfalt. Gatan ska skeva med terrängen mot
väster, ca 2% för att uppnå god avrinning. Väster om
gatan läggs ett dränerande stråk av makadam som
omhändertar vägvattnet.
På grund av terrängens lutning läggs ett dränerande
stråk även på vägens östra sida för att undvika
överisning av vägen och samtidigt öka infiltrationsytan.
Parkeringsytorna på vägens östra sida höjdsätts så att
dagvattnet leds till detta stråk istället för att rinna över
vägbanan.
Vattenstråk utmed gatan utformas som en mjukt
skålad gräsyta med dränerande material och med en
dräneringsledning i botten.
Sektion av lokalgata, som lutar åt väster, med gräsklädda
infiltrerande makadamsträngar intill.
Exempel sylnarv
Växtmaterial
Gräsblandning på makadamsträng längs väg bör
ha stor andel utlöpande rödsvingel, minst 50%,
som genom sitt kraftiga rotsystem binder jorden
och förhindrar erosion. Inblandning kan bestå av
till exempel; ängsgröe, rödven, engelskt rajgräs,
turftimotej, hårdsvingel och fårsvingel.
Blockmur
Vändytor
Armerad växtlighet
Stenmjöl
Vändyta ca 10 x 7 m
På några av husens infarter krävs att det finns utrymme
och möjlighet att vända en personbil för att man
ska kunna angöra husen och ta sig därifrån utan att
backa. Dessa ytor tar upp en större markyta. Ytorna
ska harmoniera med områdets övriga markbehandling
samt ge utrymme för viss infiltration. De skall därför
byggas upp av armeringsplattor av betong.
Väl underbyggd natursten vid entré
Exempel armeringsplattor av betong
här med gräs.
Växtmaterial
Som marktäckare i armeringsplattorna används kattfot,
sylnarv eller timjan beroende på den omgivande
växtlighetens karaktär.
Enkel planskiss över vändytan med
anslutande entréytor
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
9
PARKERINGSYTOR
PARKERINGSYTOR
Principlösning:
Principlösningar vad gäller markbeläggning,
murar, höjdsättning, exakt val av växtmaterial
vad gäller kvaliteter, placering etc måste
studeras i detalj, situationsanpassas och
lösas i fortsatt projektering.
Exempel på parkeringsstolpar och
parkering mot mur.
Markbeläggning:
Parkeringsytorna beläggs med stenmjöl.
Parkeringsrutorna markeras med hjälp
av stolpar längs parkeringsytan framför
varannan ruta. Trästolpar skall vara i
azobé och förses med siffror, se foto.
Den stora ytan bryts upp med hjälp av
mindre planteringsytor med träd. Här
ansluter gångvägarna från hyresrättshusen.
Trampstenar i planteringsytan skall vara av
granit eller gnejs.
P-platsmarkör i form av stolpar
Stenmjölsbelagda parkeringsplatser
Blockmur
Stenmjölsyta
Planteringsyta med träd och
marktäckare
Mur:
Det ska alltid finnas en liten stenmur vid
infarten till varje P-yta. Infarten skall vara 3
m bred.
Blockmur
Exempel parkeringsstolpe
Exempel på parkeringsyta av stenmjöl
Parkeringsytor, skiss uppbyggnad
10
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET
PARKERINGSYTOR
PARKERINGSYTOR
Växtmaterial
Parkeringen höjdsätts så att vatten inte blir stående
på planteringsytor utan avleds till omgivande mark.
Planteringsyta som markerar gångstig till varje hus
byggs upp enligt följande:
Träd:
Som trädmaterial används björk och rönn. Träd
som planteras i vegetationsyta sätts tätt, ca 3 m
för björk, 2,5-3 m för rönn. Detta för att de ska
få rätt karaktär och snabbare tillväxt. På vissa
ytor kan flerstammig rönn användas för variation.
Träden stammas upp efterhand för att få raka
genomgående stammar och slutet krontak.
Stenmjölsyta
Belysning
Marktäckare:
Som marktäckare används backtimjan, krypkotula
och kattfot, som planteras tätt och täcker marken
runt trampstenarna.
Marktäckare, backtimjan
Planterade träd
Anslutande trappa och gångar utformas enligt exempel ovan.
Trampstenar av granit eller
gnejs i marktäckare, t ex kattfot
Belysning, pollare
Detaljskiss planteringsyta i parkering
Tramphällar av granit
Kattfot och sten
Björk i en
matta av
backtimjan
V ä x t -
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
11
HYRESRÄTT
Skogsmarken
bevaras och
skyddas så långt
det är möjligt
Dränering med
marktäckare
Slänt tas omhand
med kokosmatta
och plantering
Dränering med
marktäckare
Parkeringsyta
av stenmjöl
Blandbuskage
Sparad mark från
koloniområde
Anlagd äng med
möjlighet till slaget Dagvattengräs
bäcken
Anlagd äng
Anlagd äng
Blandbuskage
Anlagd äng
Områdets entré
markeras med en
trädgrupp och mur
i vinkel
Mur i vinkel och
träd vid entré
Mur markerar
entré till
parkeringsyta
Gårdsrum och
gaturum förstärks
med buskage
SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET
HYRESRÄTT
HYRESRÄTT
Principlösning:
Principlösningar vad gäller markbeläggning, murar,
höjdsättning, exakt val av växtmaterial vad gäller kvaliteter,
placering etc måste studeras i detalj, situationsanpassas
och lösas i fortsatt projektering.
Markbeläggning:
Gång- och körytor skall vara av stenmjöl enligt ovan.
Entrépartier beläggs med natursten i form av skiffer, enl
skiss. Vändytor, eller ytor som löper risk att skadas av
trafik skall utföras av armerat gräs i betongplattor, eller
annan armerad växtlighet i god harmoni med omgivande
växtmaterial, se avsnitt om vändzoner på sida nio.
Vid plantering in mot huskropp skall fasaden och
planteringsytan åtskiljas av ett 30 cm brett singelstråk som
skyddar fasaden mot fukt.
Mur:
Det ska alltid finnas en vinklad blockmur som markerar
infart till varje hus samt förstärker rumskänslan hos
husets gårdsplan. Muren anpassas i längd till terräng
och topografi och anslutning mot mark skall göras med
omsorg.
Berg:
Vid sprängningsarbetet skall hänsyn tas till bergets naturliga
sprickbildningar så att berget faller ut i sin naturliga
struktur. Vid krön och hyllor kan sprängningspartier lagas
i med vegetation.
Växtmaterial
Se även översiktskarta på sida fyra, med tillhörande
beskrivning.
Träd:
Det ska alltid finnas ett träd eller en trädgrupp som
markerar infart till varje hus samt förstärker rumskänslan
hos husets gårdsplan. Träd som planteras i grupp sätts
tätt, ca 3-4 m för björk, 2,5-3 m för rönn och 5-6 m för
ek och fågelbär. Detta för att de ska få rätt karaktär och
snabbare tillväxt. Träden stammas upp efterhand för att få
raka genomgående stammar och slutet krontak.
Buskar:
Husen förses med en zon med marktäckare och/eller
friväxande blandbuskage närmast fasaderna som ger
de boende ett litet avstånd till förbipasserande samt
förstärker gårdens rumslighet.
V ä x t -
Marktäckare:
Vid entrén används liljekonvalj som marktäckare. I övrigt
skall den befintliga naturmarken sparas i största möjliga
utsträckning. Där marken skadats anläggs färdig äng med
pluggplantor enligt beskrivning ovan.
Den flackare gräsytan framför huset klipps och kan
användas för lek och spel m m.
Bakom husen måste dränering lösas med grunt skåldike
och ibland även makadam. Marktäckare blir här
murgröna och eller skogsklematis Clematis viticella som
planteras i anlagda gropar och får sprida sig över ytan.
Exempel pimpinellros
Dagvattenhantering
på ängsområdet,
bäcken har
en annan
karaktär.
Mur vid
gräsyta med
mindre träd
Samplantering med ros och en.
Plantering längs fasad byggs upp av rosor och en,
förslagsvis pimpinellros Rosa pimpinellifolia, en i form av
Juniperus communis ’Kantarell’ E och uppstickare i form
av äppleros, Rosa rubiginosa fk Hoburgen E och pelaren
Juniperus communis ’Vemboö’.
Gårdsplanen ramas även in av blandbuskage.
Parkeringsytan avgränsas med blandbuskage uppbyggt
av smultronschersmin och bukettapel med enstaka inslag
av fläder.
Fläder
o c h
m a r k g e s t a l t n i n g
Bukettapel
Liljekonvalj
13
BOSTADSRÄTT
Parkeringsyta av
stenmjöl
Parkeringsyta av
stenmjöl
Parkeringsytor
ramas in av
vegetation
Träd som ska
bevaras
Mindre trädgrupp
markerar
områdets början
Spaljerad
klätterväxt
mot gavel Träd som
ska bevaras
Dränerande
skikt mellan
hus
Spaljerad
klätterväxt
mot uteplats
Stenmurar
som ramar in
uppfart
Släntlösning
vid entré
Spaljerad
klätterväxt
mot gavel
Dagvattenhantering
i öppen bäck
Spaljerad
klätterväxt
mot gavel
SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET
BOSTADSRÄTT
BOSTADSRÄTT
Principlösning:
Principlösningar vad gäller markbeläggning, murar,
höjdsättning, exakt val av växtmaterial vad gäller
kvaliteter, placering etc måste studeras i detalj,
situationsanpassas och lösas i fortsatt projektering.
Markbeläggning:
Markbeläggning på gång- och körvägar skall vara
stenmjöl.
Markbeläggning på icke körbara entréytor skall vara
skiffer. På övriga entréytor skall beläggningen vara
stenmjöl.
Vid plantering in mot huskropp skall fasaden och
planteringsytan åtskiljas av ett 30 cm brett singelstråk
som skyddar fasaden mot fukt
Växtmaterial:
Se även karta med vegetationstyper på sida fyra, med
tillhörande beskrivning.
Träd:
Som träd i området används de som definierats i
vegetationstyper ovan, se plan och växtbeskrivning på sida
fyra och framåt. I anslutning till varje entré skall det finnas
ett litet flerstammigt, något uppstammat mindre buskträd,
de boende bör kunna välja mellan carmencitarönn och
praktrönn, samt om de vill ha flerstam eller uppstammat
exemplar.
Buskar:
P-ytor skall ramas in med friväxande buskage.
Entrémarkör vid bostadshusen ska vara pelaren, Juniperus
communis ’Vemboö’ E.
Marktäckare:
Som inramning runt parkeringsytor används marktäckare.
Valet av marktäckare skall baseras på växtplatsens
förutsättningar. Soltillgång, jordmån och vattentillgång.
Hänsyn skall även tas till omgivande vegetation.
Marktäckare ska även användas in mot huskroppen vid
entréer och runt uteplatser. Vitsippa, örnbräken eller
kambräken (vintergrön). Om planteringsytan vid huset
lutar kraftigt (och därmed blir torr) bör dessa bytas ut
mot ljung och gräsplanteringar. Prydnadsgräs med
skogskaraktär som darrgräs, Briza media, älväxing,
Sesleria caerulea och tuvtåtel kan skapa fina effekter
tillsammans med ljung.
Klängväxter:
Som klängväxt mot gavlar i öster används sidenklematis,
Clematis x fargesoides ’Summer snow’, eller vildkaprifol,
Lonicera periclymenum. Utseplatser skall avskärmas mot
granne med spaljérad kaprifol.
Exempel på spaljerad kaprifol
Exempel på
murar och
spaljerad
kaprifol
Örnbräken
V ä x t -
o c h
Skifferyta
Pelaren
Kambräken
m a r k g e s t a l t n i n g
Ljung och gräs
Exempel vitsippsmatta
15
ÄGANDERÄTT
Dagvattenbäck
Trädgård anläggs
med skogskaraktär
Naturmark
bevaras så långt
det är möjligt
Slänt
tilläggplanteras
med träd
Flerstammigt träd
mot gaturum
SKOG&SJÖ NYSÄTERSOMRÅDET
ÄGANDERÄTT
ÄGANDERÄTT
Principlösning:
Principlösningar vad gäller markbeläggning, murar,
höjdsättning, exakt val av växtmaterial vad gäller kvaliteter,
placering etc måste studeras i detalj, situationsanpassas
och lösas i fortsatt projektering.
Ormöga
Spaljerad kaprifol eller klematis
Markbeläggning
Garageuppfarter beläggs med stenmjöl. Entréyta framför
ytterdörr beläggs med skiffer. Trappa ner mot skogstomt
byggs upp av trä, enligt samma princip och med samma
material som trädäcket.
Vid plantering in mot huskropp skall fasaden och
planteringsytan åtskiljas av ett 30 cm brett singelstråk som
skyddar fasaden mot fukt.
Natursten (Skiffer)
Trädäck
Växtmaterial
Se även översiktskarta på sida fyra, med tillhörande
beskrivning.
Blockmur
Flerstammigt prydnadsträd
Ormöga
Prydnadsgräs
Träd:
Varje husägare ska tilldelas ett träd som planteras i
planteringsyta sydöst om entrén. Förslagsvis kan husägaren
välja mellan trädsorterna praktrönn, Sorbus Decora, eller
pärlhägg, Prunus grayana fk Göteborg E vilka båda är små
prydnadsbuskträd med skogskaraktär. Träden skall vara
flerstammiga och något uppstammade. Träden placeras
oregelbundet i planteringsytan för att skapa variation mot
gaturummet, se plan på sida fyra.
Klängväxter:
Som klängväxt mot gata i öster används sidenklematis,
Clematis x fargesoides ’Summer snow’, eller vildkaprifol,
Lonicera periclymenum.
Mot längre husvägg i norrläge används murgröna, Hedera
helix, som klarar det skuggiga läget och ger liv åt fasaden.
Trappa av trä
Stenmjölsyta
Murgröna mot norrvägg
Detaljskiss entré Villa
Marktäckare:
Som marktäckare i rabatt under träd och intill klätterväxt
används ormöga, Omphalodes verna (vit eller
blåblommig).
Murgröna
V ä x t -
o c h
Sidenklematis
Ormöga
Pärlhägg
m a r k g e s t a l t n i n g
Praktrönn
17
LEKMATERIAL
LEKPLATSEN
Karaktär
Lekplatsen skall ha naturmarkskaraktär och smälta väl
in i omgivande landskap. Lekredskap i bjärta kulörer
ska undvikas. I första hand skall leken kunna utvecklas
med hjälp av växt- och naturmaterial som förekommer
på platsen. Det ska finnas trampstenar, omkullfallna
träd etc. Bäcken med dagvatten kommer att löpa i
anslutning till lekplatsen och därigenom berikas leken
av vattenelementet. Sand är ett formbart material som
stimulerar kreativiteten, en rejäl sandlåda är därför ett
viktigt inslag.
Exempel på lekplats i Köpenhamn, anlagd enbart med gamla trädstammar och
bark.
Lekplatsen skall utformas i enlighet med gällande
säkerhetsföreskrifter.
Gammal trädstam
Sandlådesargen kan byggas av befintliga stenblock.
Lekredskap
Grövre ekar som måste avverkas inom entreprenaden
barkas och används som lekmaterial. Stammarna
förankras väl i sandytan. Även befintliga stenblock kan
användas för detta ändamål. En enkel gungställning
eller en rutsch kan tillåtas om dessa färg och
formmässigt anpassas till naturmarksanslaget. En
rutsch skall i så fall anläggas i befintlig slänt och på så
sätt ta tillvara landskapets lekvärden.
För övriga lekredskap rekommenderas tillverkare SIKHolz som säljes via slottsbro.
Lekredskap anpassat till naturmarkskaraktär
18
V ä x t -
o c h
Rutsch i slänt genom blommande trädkronor.
m a r k g e s t a l t n i n g