Äldreboendestudie för Älmhults kommun
Augusti 2015 Äldreboendestudie för Älmhults kommun Bilaga 2 till Genomlysning av äldreomsorgen i Älmhults kommun Eva Arvidsson – STQM Management AB samt Göran Svensson – Planum Organisation AB Augusti 2015 STQM Management Solna Torg 19, 5 tr 171 45 Solna Tel: 08 – 730 05 50 www.stqm.com [email protected] 1 Augusti 2015 Äldreboendestudie, Älmhults kommun 1 Uppdraget ...................................................................................................................................... 4 2 Äldreboende/särskilt boende, definitioner ...................................................................... 5 2.1 Äldreboende/särskilt boende........................................................................................ 5 2.2 Målgrupper för särskilt boende .................................................................................... 5 2.3 Trygghetsbostäder ............................................................................................................. 6 2.4 Seniorboende ....................................................................................................................... 7 2.5 Korttidsboende .................................................................................................................... 7 3 Äldreboenden i Älmhults kommun ...................................................................................... 8 3.1 Nicklagården - Elmiersgården ....................................................................................... 8 3.2 Almgården .......................................................................................................................... 11 3.3 Solhem ................................................................................................................................. 13 3.4 Solgården ............................................................................................................................ 15 3.5 Pehr Hörbergsgården .................................................................................................... 17 3.6 Ekebo .................................................................................................................................... 19 4 Analys av äldreboende i ett framtidsperspektiv.......................................................... 21 4.1 Nuläge .................................................................................................................................. 21 4.2 Jämförelser ......................................................................................................................... 22 4.3 Behovsutveckling ............................................................................................................ 22 4.4 Förslag till översiktsplan .............................................................................................. 25 4.5 Särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom..... 26 4.6 Särskilt boende för korttidsvård ............................................................................... 27 4.7 Konsekvenser för hemtjänsten och hemsjukvården ......................................... 28 5 Ekonomi....................................................................................................................................... 30 5.1 Verksamhetskostnader ................................................................................................. 30 5.2 Fastighetskostnader ....................................................................................................... 30 5.3 Stimulansbidrag från Boverket .................................................................................. 31 6 Plan för äldreboende i Älmhults kommun ..................................................................... 32 6.1 Utgångspunkter ................................................................................................................ 32 6.2 Scenario 1, uppdelning somatik/demens: ............................................................. 34 6.3 Scenario 2, specialiserade demensenheter: .......................................................... 35 2 Augusti 2015 6.4 Scenario 3, vision ”Home of home”: ......................................................................... 36 6.5 Genomförande .................................................................................................................. 37 3 Augusti 2015 1 Uppdraget Äldreboendestudien, ingår som en del i genomlysningen av äldreomsorgen i Älmhults kommun och ska, i enlighet med de frågeställningar som finns i uppdragsformuleringen, ge svar på följande frågeställningar: Utredningen ska visa vilka effekter en förändring av antalet platser inom särskilt boende kan få för hemtjänsten samt också belysa vilken effekt förändringen av antalet platser på ett boende kan få på andra boenden. Om neddragningar görs med 10 %, 20 %, 30 % på SÄBO. Vilka effekter kan det medföra för hemtjänsten? Effekter för hemsjukvården? Med bibehållet antal platser inom särskilt boende, hur kan detta finansieras? Skatter? Avgifter? Alternativ när det gäller ombyggnad/nedläggning av olika enheter o Hur kan Nicklagården effektiviseras? o Hur kan vi hantera Almgårdens gamla delar? o Hur utvecklar vi Pehr Hörbergsgården, Solgården? o Nytt särskilt boende, demensboende/trygghetslägenheter? Trygghetsboende. Hur påverkar tillkomsten av ett trygghetsboende efterfrågan på äldreomsorgen? På kort och lång sikt. Under arbetet med äldreboendestudien har konsulten besökt samtliga boendeenheter i Älmhults kommun tillsammans med företrädare för socialförvaltningen och fastighetsförvaltningen. Konsulten har haft tillgång till ritningsmaterial över samtliga särskilda boenden. Dessutom har socialförvaltningen och fastighetsförvaltningen bidragit med annat underlagsmaterial som byggnadstekniska beskrivningar samt statistiskt och ekonomiskt underlag. Underlagen från Älmhults kommun har kompletterats med uppgifter från officiell statistik från Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån (SCB). En sökning har gjorts av aktuell forskning inom äldreboendeområdet. 4 Augusti 2015 2 Äldreboende/särskilt boende, definitioner 2.1 Äldreboende/särskilt boende I kapitel 5 i socialtjänstlagen (2011:453), i fortsättningen förkortat SoL, finns bestämmelser om kommunens ansvar för omsorg, stöd och service till äldre personer. 5 kap 4 § SoL ”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.” 5 kap 5 § SoL ”Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.” Det som i lagtexten benämns ”särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd” kallas ofta enbart ”särskilt boende” för äldre eller ”äldreboende”. Särskilda bostäder för äldre förmedlas utifrån en s.k. biståndsbedömning enligt bestämmelser i SoL. Om någon genom ett biståndsbeslut beviljas plats i ett särskilt boende har kommunen en stark skyldighet att verkställa beslutet, genom erbjudande om plats i ett äldreboende. För att stärka rättssäkerheten för dem som beviljats bistånd har flera bestämmelser i SoL införts. Socialnämnden har numera skyldighet till särskild rapportering till socialstyrelsen, revisorer och kommun-fullmäktige om ej verkställda s.k. gynnande beslut om bistånd enligt SoL. Som en ytterligare påtryckning för att gynnande beslut om bistånd skall verkställas har en sanktionsavgift införts om gynnande beslut inte verkställs inom skälig tid (se 16 kap 6 a § SoL). Rättstillämpningen tyder på att tre månader bedöms som den skäliga tiden för verkställighet av gynnande beslut om plats i ett särskilt boende för äldre. Sanktionsavgift (som i lagen benämns ”särskild avgift”) beslutas av förvaltningsdomstol (på förslag av socialstyrelsen). 2.2 Målgrupper för särskilt boende Åldrande och sjukdom ger upphov till funktionsnedsättningar, som begränsar förmågan att utföra olika aktiviteter. I betänkandet ”Bo bra hela livet” sägs följande om sådana funktionsnedsättningar som utlösande faktorer till behov av särskilt boende: 5 Augusti 2015 I vad mån dessa begränsningar medför allvarliga svårigheter i vardagslivet beror på den omgivande miljön, hemmet och den närmaste omgivningen med service, tjänster, formell och informell omsorg och system av olika slag (omgivningsfaktorer). Det beror också på vem som har drabbats (personfaktorer). Som tidigare framgått kännetecknar två omständigheter dem som flyttar till ett särskilt boende. För det första är de i regel mycket gamla och saknar eller har mycket liten biologisk reservkapacitet. För det andra har de en eller flera kroniska sjukdomar. Men dessa omständigheter är inte tillräckliga som förklaringar till varför äldre flyttar från sina hem till särskilt boende. Sjukdom möjligen också ålderdom kan emellertid generera sådana funktionsnedsättningar, som sätter vardagslivet ur spel och bedöms ge upphov till behov, som är av så allvarlig art att de inte kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd i form av särskilt boende. Det har då i allt högre utsträckning kommit att handla om funktionsnedsättningar som medför att behovet av stöd i personlig omvårdnad uppträder oförutsägbart. Behovet av stöd uppträder ofta, flera gånger under dygnet, och insatserna kan inte planeras i förväg och schemaläggas. För att de ska utföras måste den enskilde kalla på hjälp (Westlund 2008). ” /SOU 2008:113, sid 173/ De huvudsakliga målgrupperna för särskilt boende är således främst: Äldre med en somatisk multisjuklighet med omfattande omsorgsbehov som inte kan lösas med planerade besök. Äldre med diagnostiserad demenssjukdom. Äldre med behov av korttidsvård (avlastning, växelvård, eftervård eller rehabiliterande insatser efter sjukhusvård, vård i livets slutskede). 2.3 Trygghetsbostäder Under de senaste åren har trygghetsbostäder tillkommit som nytt begrepp och en ny boendeform för äldre. För att stimulera en utbyggnad av trygghetsbostäder har riksdagen också beslutat om ett särskilt investeringsstöd. I förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. noteras att, utöver stöd till särskilda boendeformer enligt bestämmelsen i 5 kap 5 § SoL kan stöd även ges till uppförandet av Trygghetsbostäder. I förordningens 2 § definieras trygghetsbostäder på följande sätt: ”Trygghetsbostäder: Bostäder där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Bostäderna är hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt som innehas av 1. en person som har fyllt 70 år, 2. makar, sambor eller syskon, där minst en har fyllt 70 år, eller 3. efterlevande make, sambo eller syskon som vid dödsfallet sammanbodde med den avlidne i trygghetsbostaden, om dödsfallet har inträffat efter att bidrag beviljats.” I Äldreboendedelegationens förslag om Trygghetsbostäder anges att målgruppen för dessa är äldre personer som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. De som bor i Trygghetsbostäder förutsätts ha tillgång till en gemensamhetslokal, personal med uppgift att initiera gemensamma aktiviteter och trygghetslarm (utan biståndsbedömning). Vid förmedlingen av Trygghetsbostäder kan hög ålder beaktas. En utvärdering som 6 Augusti 2015 nyligen genomförts på Boverkets uppdrag konstateras att utbyggnaden ännu inte varit så omfattande. De har beviljat stöd för ca 2000 lägenheter. Som en åtgärd för att ytterligare öka stimulanseffekten diskuteras möjligheten att sänka den föreskrivna minimiåldern för de boende från 70 till 65 år. Trygghetsbostäder är inte tänkt som en form av särskilda bostäder för äldre och ska inte förmedlas efter s.k. biståndsbedömning enligt SoL (se ovan). Med den ovan nämnda definitionen blir Trygghetsbostäder i praktiken en specialiserad form av seniorboende. Skillnaden är att Trygghetsbostäder, till skillnad från seniorboende, förutsätts kunna förmedlas genom någon form av förtursförfarande - baserat på oro, otrygghet, isolering eller ålder etc. enligt ovan samt att det finns visst personalstöd (utöver hemtjänstinsatser) knutet till enheten. I Älmhult finns ett trygghetsboende i anslutning till Almgårdens särskilda boende. 2.4 Seniorboende Begreppet seniorboende används när det gäller olika bostäder i det ordinära boendet som är avsedda för personer över en viss ålder. Man talar t.ex. om bostäder 55+ eller 65+ för personer som är 55 respektive 65 år och äldre. Oftast är det en grupp av bostäder som förmedlas etc. till en särskild åldersgrupp, men som också inrymmer möjlighet till social samvaro, t.ex. genom att det ingår en gemensamhetslokal. Seniorbostäder finns som hyresbostäder men upplåts också med bostadsrätt. Hyresrätt fördelas enligt kösystem, medan bostadsrätter säljs på marknaden såsom övriga bostadsrätter (varvid köparen förutsätts uppfylla ålderskraven för det aktuella seniorboendet). Det finns inte något seniorboende i Älmhults kommun. 2.5 Korttidsboende Korttidsboende är till för den som av någon anledning har ett tillfälligt behov av omfattande vård och omsorg. Här kan man vid behov få hjälp med rehabilitering, behandling eller boendeplanering innan man återvänder hem till den egna bostaden eller flyttar till ett annat boende. Korttidsboende kan komma ifråga för personer som är utskrivningsklara från sjukhuset och som trots hemtjänstinsatser inte kan återgå direkt till bostaden. Korttidsboende kan också erbjudas om individens tillstånd tillfälligt blir sämre eller om en anhörigvårdare tillfälligt blir sjuk. Syftet är att ge anhörigvårdaren en möjlighet att vila upp sig och hämta nya krafter. Denna typ av korttidsboende kan ges vid enstaka tillfällen eller som regelbunden insats så kallad växelvård. Kommunen kan också erbjuda vård i livets slutskede där individen kan få god omsorg och anpassad vård i livets slutskede. Det finns en särskild avdelning för sådan vård på Kastanjen på Nicklagården. Vård i livets slutskede kan även erbjudas i hemmet. Korttidsboende kan också, i mån av tillgång, erbjudas på nästan alla särskilda boenden i kommunen. 7 Augusti 2015 3 Äldreboenden i Älmhults kommun I Älmhults kommun finns för närvarande fem äldreboenden, som definieras inom ramen för särskilda boendeformer för äldre enligt socialtjänstlagens bestämmelser. Totalt bor det 181 personer på särskilt boende i maj 2015. I detta kapitel redovisas en översiktlig bild av äldreboenden, platser och inriktning och organisation, fakta om lägenheter och deras ändamålsenlighet, samt vissa fakta om respektive fastigheter för vart och ett av Älmhults äldreboenden. Avsnittet om respektive boende avslutas med en sammanfattande bedömning. 3.1 Nicklagården - Elmiersgården 3.1.1 Allmän beskrivning På Nicklagården och Elmiersgården finns nio boendeavdelningar och en korttidsavdelning. Totalt finns det 85 lägenheter. De flesta lägenheter består av ett rum, kokvrå, badrum samt hall med garderob. Till varje lägenhet hör gemensamt kök och vardagsrum för samvaro, måltider och aktiviteter. Våningsplan, avdelningar och lägenheter 5 8 4 8 3 11 9 2 11 9 1 (markplan) 8 7 8 8 8 Augusti 2015 I bottenvåningen finns en större matsal som är öppen för allmänheten och som huvudsakligen besöks av personal och personer som inte är äldre eller har någon anknytning till Nicklagården. På bottenvåningen finns också korttidsboendet Kastanjen med 8 platser och en boendeavdelning med 7 lägenheter. På samma plan finns administrativa lokaler och personallokaler för hemtjänsten i centrala Älmhult och hemsjukvården inklusive rehabilitering. Dessa verksamheter kommer under våren 2015 att flytta från Nicklagården. De friställda lokalerna kommer att användas till kontor för chefer samt administrativa och handläggande funktioner för delar av äldreomsorgen och verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Dessutom finns i markplan även Elmiersgården med 16 lägenheter. I källarplanet finns kommunens hjälpmedelsverksamhet med utrymmen för rekonditionering och hjälpmedelsförråd. I samma fastighet driver även Achima Care en av kommunens två vårdcentraler. På våningsplan 2 och 3 finns vardera två boendeavdelningar med 11 resp. 8 lägenheter. De två översta våningsplanen 4 och 5 med 8 lägenheter vardera, innehåller boende för ensamkommande flyktingbarn. Hyran för de boende på Nicklagården uppgår till mellan 3 447 kr och 4 294 kr per månad beroende på yta på lägenheten. Lägenheterna är cirka 32-35 kvm. På Elmiersgården är hyresnivån något högre. Här är hyran 5 061 kr per månad och alla lägenheter är på 32 kvm. 3.1.2 Funktionalitet för de boende Nicklagårdens lägenheter är relativt rymliga enrumslägenheter med en liten hall, ett större rum med en pentryenhet, plats för ett köksbord och plats för en säng. Ytan i lägenheterna är ca xx kvm. Det finns inte plats för någon soffgrupp om man inte väljer bort att ha ett köksbord med stolar. Det finns ett hygienutrymme med dusch, toa och handfat. Utrymmet är stort nog för att kunna rymma och manövrera en rullstol. På våning 2 och 3 finns vardera en tvårumslägenhet som kan fungera för ett parboende. Allmänna ytor nås med hiss för boende på våning 2 till 5. I anslutning till de allmänna utrymmena på våning 1 till 5 finns balkonger som är stora nog att rymma flera boende med rullstol. De äldre blir serverade måltider i de gemensamma avdelningsköken, men har också möjlighet att välja att äta på sina rum. Elmiersgården är ursprungligen planerad och byggd som två gruppboenden, 8+8 lägenheter med tillhörande allmänna utrymmen. Standarden motsvarar den som finns på Nicklagården i övrigt. Tabell 1: Resultat från Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2014. 9 Augusti 2015 Socialstyrelsen Öppna jämförelser Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet. Äldrepersoner som tycker att de alltid eller oftast kan påverka när de får hjälp av personalen på äldreboendet. Nicklagården Andel % 80% 67% Andel % Äldre personer som tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till deras önskemål om hur hjälpen ska utföras. Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med de aktiviteter som äldreboendet erbjuder. Andel % 73% Äldre personer som tycker att möjligheterna att vistas utomhus är mycket eller ganska bra på äldreboendet. 42% 71% Äldre personer som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen på äldreboendet. 78% 3.1.3 Funktionalitet för verksamheten Utrymmena i Nicklagårdens lägenheter medger att det går att placera sängen för att kunna ge hjälp från båda sidor vid lyft eller annan omvårdnad. På Elmiersgården är lägenheterna grupperade i vinkel runt de allmänna utrymmena vilket medger en relativt god överblick över såväl allmänna ytor som lägenhetsentréer. 3.1.4 Fastigheten - byggnadsteknisk standard Nicklagårdens särskilda boende renoverades och byggdes till 1992. I anläggningen ingår också Elmiersgården som byggdes 2003 som ett gruppboende för dementa. Nicklagården är en byggnad med tegelfasad och med plåt och betongpannor på taket. Fastigheten är ansluten till fjärrvärmenätet. En energioptimering genomfördes 2014/2015 avseende värme/ventilation. Nya köksluckor har monterats i alla avdelningsköken 2015. Det finns idag ett behov av att se över plåttaken. Uppdatering ska ske av omklädningsrummen till personalen under 2015. Utöver det tillkommer ett löpande underhåll av boenderummen. På Nicklagården finns ett tillagningskök som även levererar kost till andra enheter. 3.1.5 Samlad bedömning Nicklagården är ett stort särskilt boende centralt beläget i Älmhults tätort. Enheten har såväl fördelar som nackdelar ur ett äldreomsorgsperspektiv. Det är moderna fullvärdiga lägenheter men enheten är möjligen något för stor. Anläggningen är byggd på höjden vilket innebär att knappt hälften av lägenheterna har markkontakt. Det två översta våningsplanen består endast av åtta lägenheter vardera. Dessa är ineffektiva att driva ur bemanningssynpunkt. Till fördelarna hör den centrala placeringen, närhet till vårdcentral och de gemensamma ytorna bl.a. med en öppen restaurang i bottenvåningen. 10 Augusti 2015 3.2 Almgården 3.2.1 Allmän beskrivning Almgården är ett särskilt boende invid kyrkan i centrala Älmhult. Enheten innehåller totalt 49 lägenheter, varav 30 är fullt moderna rymliga lägenheter byggda på 90-talet. Den äldre delen av anläggningen innehåller 19 lägenheter. Lägenheterna där är tvårumslägenheter, men med en yta och utformning som gör dem något för trånga, vilket innebär en sämre arbetsmiljö och ger den äldre svårigheter att möblera om man samtidigt har behov av förflyttningshjälpmedel. Lägenheterna är utrustade med pentry-enheter (Trinette-kök). De är inte utrustade med timer, vilket innebär att personalen får skruva ur säkringarna i vissa lägenheter för att undvika att plattorna glöms påslagna. Almgården Våningsplan, avdelningar och lägenheter 3 10 2 10 8 1 (markplan) 10 11 Avdelningarna är traditionellt uppbyggda med lägenheter, dagrum och ett litet kontor. I anläggningens allmänna utrymmen inryms Café Kringlan som drivs av förvaltningens dagliga verksamhet inom LSS. Almgården är ett populärt boende bland de äldre och många efterfrågar att få bo där. Hyran för de boende uppgår till mellan 3 620 kr och 4 030 kr per månad beroende på yta på lägenheten. Lägenheterna är cirka 30-35 kvm. 11 Augusti 2015 3.2.2 Funktionalitet för de boende De 30 lägenheterna i den nya delen är rymliga och funktionella enrumslägenheter. Lägenheterna är fördelade på tre våningsplan (3x10 lgh). De 19 lägenheterna i den gamla delen har sovrum med något för liten yta, vilket gör att flera av de äldre med omfattande omvårdnadsbehov är tvingade att ha sängen i det kombinerade köket/vardagsrummet. Lägenheterna är utrustade med fasta takliftar eftersom det är svårt att få plats att använda mobila liftar. De äldre blir serverade måltider i de gemensamma avdelningsköken, men har också möjlighet att välja att äta på sina rum. Tabell 2: Resultat från Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2014. Socialstyrelsen Öppna jämförelser Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet. Äldrepersoner som tycker att de alltid eller oftast kan påverka när de får hjälp av personalen på äldreboendet. Almgården Andel % Andel % 78% Äldre personer som tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till deras önskemål om hur hjälpen ska utföras. 76% 72% Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med de aktiviteter som äldreboendet erbjuder. 59% Andel % Äldre personer som tycker att möjligheterna att vistas utomhus är mycket eller ganska bra på äldreboendet. Äldre personer som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen på äldreboendet. 55% 61% 3.2.3 Funktionalitet för verksamheten Det finns inte några tekniska lösningar på Almgården för att kunna säkerställa tryggheten för dementa. Istället har personalen utarbetat olika handlingsplaner. Vid några av trapporna beskrivs det finnas viss fallrisk även om det finns grindar. I källarplanet finns omklädningsrum och duschar för personalen, men man uppger att dessa inte används. 3.2.4 Fastigheten - byggnadsteknisk standard Almgårdens särskilda boende innehåller en äldre och en nyare del. Ursprungshuset uppfördes 1962 och är senare tillbyggt och renoverat 1994. I anslutning till, och sammanbyggt med det särskilda boendet, finns ett nyare trygghetsboende. Fastigheten har tegelfasad med plåt och betongpannor på taket. Uppvärmningsformen är fjärrvärme. Det sker ett löpande underhåll av boenderummen. Det finns dessutom en diskussion om behovet av förändring av den äldre byggnadskroppen i anläggningen där boenderummen anses trånga och svårarbetade för personalen. Det finns inte något tillagningskök i anläggningen utan maten levereras från Nicklagårdens kök. 12 Augusti 2015 3.2.5 Samlad bedömning Almgården är ett populärt boendealternativ i centrala Älmhult. Ett begränsat antal lägenheter har markkontakt, vilket försvårar utevistelse för många boende. Enheten är lagom stor ur ett driftsperspektiv. Lägenheterna i den äldre delen är svårmöblerade och svårarbetade om den boende har stora omvårdnadsbehov. 3.3 Solhem 3.3.1 Allmän beskrivning Solhem är ett särskilt boende med 16 platser beläget i Loshult strax söder om Älmhults tätort. Enheten har förhyrts av Osby kommun enligt ett avtal som löper till 2016-08-31. Avtalet har nio månaders uppsägningstid. Som en avvecklingsåtgärd har förvaltningen beslutat att lägenheter som blir lediga enbart ska användas för korttidsboende/-platser. Inom enheten finns ytterligare lokaler som inte förhyrs och som står oanvända. Lägenheterna har en fullgod standard och de allmänna ytorna är väl disponerade. Genom att anläggningen inte är tänkt att vara permanent och att delar av anläggningen står tom så gör det att anläggningen får karaktären av ett tillfälligt alternativ. På Solhem är lägenheterna 30-44 kvm och hyrorna varierar mellan 3 941 kr till 5 738 kr per månad. 13 Augusti 2015 3.3.2 Funktionalitet för de boende Lägenheterna har bra ytor som medger en trivsam möblering och boende. Lägenheterna ligger i enplansbyggnader med goda möjligheter till utevistelser i trivsam miljö. Tabell 3: Resultat från Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2014. Socialstyrelsen Öppna jämförelser Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet. Äldrepersoner som tycker att de alltid eller oftast kan påverka när de får hjälp av personalen på äldreboendet. Solhem Andel % Andel % Uppgift saknas Äldre personer som tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till deras önskemål om hur hjälpen ska utföras. Uppgift saknas Uppgift saknas Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med de aktiviteter som äldreboendet erbjuder. Uppgift saknas Andel % Äldre personer som tycker att möjligheterna att vistas utomhus är mycket eller ganska bra på äldreboendet. Äldre personer som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen på äldreboendet. Uppgift saknas Uppgift saknas Mot bakgrund av det begränsade antalet boende så har inte svarsfrekvensen från brukarna blivit tillräckligt stor, varför resultat inte redovisas. 3.3.3 Funktionalitet för verksamheten Lägenheterna har en utformning och ytor som i stort medger en god arbetsmiljö. Det är en tillfällig verksamhet varför vissa ytor och personalrum inte har iordningsställts för permanent användande. 3.3.4 Fastigheten - byggnadsteknisk standard Fastigheten är uppförd av Osby kommun och är idag privatägd. Det finns inte i Älmhults kommun några byggnadstekniska beskrivningar på objektet. 3.3.5 Samlad bedömning Solhem är en tillfälligt inhyrd anläggning och planen är att säga upp avtalet så att Älmhults kommun successivt kan lämna boendet under 2016. Mot bakgrund av den ekonomiska situationen bör förvaltningen försöka påskynda avvecklingen. 14 Augusti 2015 3.4 Solgården 3.4.1 Allmän beskrivning Solgården är beläget i Göteryd och består av två boendegrupper, Syrenen och Tallbacken. Totalt finns det 29 enrumslägenheter i en enplansbyggnad. Av dessa är två lägenheter avsedda för korttidsboende. I sex av lägenheterna är rummen små rum och toalett delas med en annan lägenhet. Den delen med sex lägenheter har sedan en tid varit avställd på grund av en vattenskada. Det innebär att det idag är 21 lägenheter som används för permanent boende. De fullvärdiga lägenheterna har små pentryenheter på rummen. Solgården Våningsplan, avdelningar och lägenheter 1 (markplan) 8 10 5 6 I de allmänna ytorna finns större dagrum där de boende äter sina måltider. Det finns också några större samlingssalar, ett Café Solsidan och en samlingssal/kyrksal. Några av de mindre dagrummen verkar fungera som lagringsplats för sängar och bord. Boendet omges av stora grönytor. Hyran för de boende uppgår till mellan 4 730 kr och 3 540 kr per månad beroende på yta på lägenheten. De flesta lägenheterna är på 27 kvm. Några lägenheter är större (cirka 40 kvm) och några är mindre (cirka 13-16 kvm). För de små rummen är hyran endast 1 684 kr. 15 Augusti 2015 3.4.2 Funktionalitet för de boende Det finns sex lägenheter som inte är fullvärdiga och som därför används för korttidsboende. Det finns också två dubbelrum som kan användas för parboende, men i praktiken används de inte till det. Boendet vid Solgården uppges ha högt förtroende från de äldre. Anläggningen är inte anpassad för boende med demenssjukdom. Den har långa korridorer och det medför svårigheter att orientera sig. Tabell 4: Resultat från Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2014. Socialstyrelsen Öppna jämförelser Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet. Äldrepersoner som tycker att de alltid eller oftast kan påverka när de får hjälp av personalen på äldreboendet. Solgården Andel % Andel % 100% Äldre personer som tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till deras önskemål om hur hjälpen ska utföras. 100% 83% Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med de aktiviteter som äldreboendet erbjuder. 57% Andel % Äldre personer som tycker att möjligheterna att vistas utomhus är mycket eller ganska bra på äldreboendet. Äldre personer som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen på äldreboendet. 100% 57% 3.4.3 Funktionalitet för verksamheten Anläggningen fungerar väl ur arbetsmiljösynpunkt. Boendet är inrymt i ett antal flyglar vilket dock gör att det inte är möjligt att ha någon överblick annat över den flygel (med 5-8 boende) som man arbetar i. Köket som idag lagar all mat till de boende och till Ryfors skola, är i stort renoveringsbehov. Det gäller både lokaler och utrustning. 3.4.4 Fastigheten - byggnadsteknisk standard Solgårdens särskilda boende är uppfört 1959. Anläggningen är renoverad 1996. Byggnaden är utvändigt klädd med tegel och träfasader. Taken har cementbunda takskivor och betongpannor. Uppvärmningen sker med olja. Solgården har ett stort renoveringsbehov av ytskikten. Energioptimering av värme och ventilation är planerad 2015. På Solgården finns ett tillagningskök med stort renoverings- och utrustningsbehov. 3.4.5 Samlad bedömning Solgården är ett traditionellt äldreboende. Det är en enplansbyggnad vilket gör att det finns goda möjligheter till utevistelse. Det bör snarast fattas beslut om hur de sex lägenheterna som idag är avställda ska utnyttjas. Frågan är om de ska byggas om för boende och göras fullvärdiga eller om de ska användas för annat ändamål. Det finns tomtyta att tillgå om det finns ett behov av utbyggnad av Solgården. 16 Augusti 2015 3.5 Pehr Hörbergsgården 3.5.1 Allmän beskrivning Pehr Hörberggården är ett särskilt boende som är beläget i Virestad i kommunens norra del. Här finns det 14 lägenheter uppdelade på två avdelningar. Lägenheterna består av två rum och kök. Det finns också ett mindre rum som används som korttidsboende. Korridorerna är klädda med träpaneler för att ge en utomhuskänsla inomhus. PH-gården Våningsplan, avdelningar och lägenheter 1 (markplan) 9 5 Inom samma byggnad inryms även en biblioteksfilial och en skola årskurs 1-6?. Det finns också ett tillagningskök. Skolan drivs av en ekonomisk förening och köket drivs av en entreprenör ”Guldkant Virestad AB”. Hyran för de boende uppgår till 5 059 kr per månad beroende på yta på lägenheten. De flesta lägenheterna är cirka 61 kvm. Det finns också tre något mindre lägenheter utan separat kök, 24-48 kvm med en hyra från 2 899 till 3 995 kr. 17 Augusti 2015 3.5.2 Funktionalitet för de boende Det är rymliga fullvärdiga tvårumslägenheter av god standard. Boendet ligger i ena delen av byggnaden medan bibliotek, kök och skola ligger i den andra änden. Det gör att det inte är så många boende som ändå får kontakt med de som besöker t.ex. biblioteket. Tabell 5: Resultat från Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2014. Socialstyrelsen Öppna jämförelser Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet. Äldrepersoner som tycker att de alltid eller oftast kan påverka när de får hjälp av personalen på äldreboendet. Pehr Hörbergsgården Andel % Andel % Uppgift saknas Äldre personer som tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till deras önskemål om hur hjälpen ska utföras. Uppgift saknas Uppgift saknas Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med de aktiviteter som äldreboendet erbjuder. Uppgift saknas Andel % Äldre personer som tycker att möjligheterna att vistas utomhus är mycket eller ganska bra på äldreboendet. Äldre personer som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen på äldreboendet. Uppgift saknas Uppgift saknas Mot bakgrund av det begränsade antalet boende så har inte svarsfrekvensen från brukarna blivit tillräckligt stor, varför resultat inte redovisas. 3.5.3 Funktionalitet för verksamheten En avdelning inrymmer nio lägenheter och den andra enbart fem lägenheter. Det kan försvåra bemanningen. Lägenheter och övriga utrymmen ger möjlighet till en god arbetsmiljö. 3.5.4 Fastigheten - byggnadsteknisk standard Pehr Hörbergsgården är renoverad och tillbyggd 1989. En skolenhet är sammanbyggd med det särskilda boendet. Fastighetens ytskikt består av tegel och träfasad. Det ligger betongpannor på taket. Pellets används för uppvärmning av både skolan och Pehr Hörbergsgården. Löpande underhåll sker av boenderummen. Det finns också ett behov av underhåll av ytskikten i allmänna delarna. På Pehr Hörbergsgården finns ett tillagningskök som är upphandlat och drivs av den privata entreprenören ”Guldkant Virestad AB”. 3.5.5 Samlad bedömning Pehr Hörbergsgården är en mindre enhet med få lägenheter, som är svår att bedriva effektivt som fristående särskilt boende. Samtliga lägenheter är på två rum och kök vilket gör att enheten skulle fungera väl som ett trygghetsboende, där stöd kan ges från hemtjänsten. Ett plusvärde är närheten till Café och bibliotek i de gemensamma utrymmena samt skolan, vilket gör att det kommer in personer utifrån. Skolan drivs av Virestad friskola ekonomisk förening och köket drivs av entreprenören ”Guldkant Virestad AB”. Enligt uppgift finns det ett intresse från Virestad friskola att expandera i fastigheten. 18 Augusti 2015 3.6 Ekebo 3.6.1 Allmän beskrivning Ekebo är beläget i Diö och består av tre boendegrupper, Näckrosen, Linnean och Solrosen. Totalt finns det 27 lägenheter med ett rum med pentryenhet, hall och toalett, varav 18 lägenheter i markplan och 9 lägenheter i ett övre plan i ena flygelbyggnaden. Våningsplan, avdelningar och lägenheter 2 9 1 (markplan) 9 9 Hyran för de boende uppgår till mellan 4 637 kr och 5 773 kr per månad beroende på yta på lägenheten. Lägenheterna är cirka 32-40 kvm. 3.6.2 Funktionalitet för de boende Byggnaden är byggd i två flyglar med relativt långa korridorer avbrutna av dagrum med serveringskök på mitten. Lägenheterna på bottenvåningen har egna uteplatser och på det övre planet har lägenheterna balkonger. Det finns trivsamma dagrum/kök men också några dagrum som inte förefaller användas av de boende. 19 Augusti 2015 Tabell 6: Resultat från Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2014. Socialstyrelsen Öppna jämförelser Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med äldreboendet. Äldrepersoner som tycker att de alltid eller oftast kan påverka när de får hjälp av personalen på äldreboendet. Ekebo Andel % Andel % 75% Äldre personer som tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till deras önskemål om hur hjälpen ska utföras. 75% 63% Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med de aktiviteter som äldreboendet erbjuder. 57% Andel % Äldre personer som tycker att möjligheterna att vistas utomhus är mycket eller ganska bra på äldreboendet. Äldre personer som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen på äldreboendet. 78% 75% 3.6.3 Funktionalitet för verksamheten Lägenheter och övriga utrymmen ger möjlighet till en god arbetsmiljö. 3.6.4 Fastigheten - byggnadsteknisk standard Det särskilda boendet Ekebo totalrenoverades 2008. Det finns ett utvecklat brandskydd med sprinklers i hela anläggningen. Anläggningen har tegelfasad och det ligger betongpannor på taket. Pellets används för uppvärmning av både Ekebo och intilliggande Diö skola. Det finns ett tillagningskök på Ekebo. 3.6.5 Samlad bedömning Ekebo är ett modernt särskilt boende med bra utrymmen med goda möjligheter till utevistelse för de flesta boende. Enheten är vackert belägen. Ekebo bör kunna fungera bra som särskilt boende under överskådlig tid. 20 Augusti 2015 4 Analys av äldreboende i ett framtidsperspektiv 4.1 Nuläge Det fanns den 31 december 2014, 184 personer i Älmhults kommun som hade beslut om särskilt boende. Enligt uppställningen nedan finns det totalt 220 lägenheter, men cirka 20 lägenheter har alternativ användning. Därutöver finns på boenden en del mindre lägenheter som används som korttidsplatser/trygghetsplatser. Tabell 7: Antal äldre och lägenheter i särskilt boende, totalt och fördelat på geografiska områden. Församlingar Älmhult Summa Äldre +80 Enhet i upptagn.omr 31-dec-14 591 Almgården Nicklagården Annat ändamål Elmiersgården Nicklagården korttidsboende Solhem 591 Summa Älmhult exkl. annat ändamål exkl. Solhem Antal lgh 49 31 16 16 8 16 136 120 104 Virestad Härlunda Stenbrohult Summa 111 45 177 333 Pehr Hörbergsgården 14 Ekebo 27 41 Göteryd Pjätteryd Hallaryd Summa 72 38 45 155 Solgården varav avställda SÄBO totalt 1034 Lägenheter per upptagn.omr. 23,0 20,3 17,6 12,3 23 6 23 14,8 184 17,8 Av tabellen framgår att det den 31 december 2014 fanns 1034 invånare 80 år eller äldre. Av dessa hade 184 plats i särskilt boende, vilket motsvarar cirka 17,8 procent. Observera att procenttalet kan variera beroende av mättidpunkt eller beroende på vilka lägenheter som inräknas i basen för beräkningen. Det gör att uppgiften här inte helt överensstämmer med uppgiften i nästa tabell som innehåller jämförelse med andra kommuner. Av tabellen framgår också den geografiska täckningsgraden. Flest antal och högst täckningsgrad har Älmhults centralort. Täckningsgraden är lägre i övriga delar av kommunen. Utvecklingen är att allt fler önskar lägenhet i centralorten och då förefaller det riktigt att det finns en högre andel lägenheter att tillgå där. Det uppges också ha samband med att kommunikationerna idag är sämre än tidigare. 21 Augusti 2015 4.2 Jämförelser Jämförelser med andra kommuner visar att Älmhults kommun har en relativt hög andel invånare 80 år eller äldre som bor i särskilt boende. I tabellen nedan visas en jämförelse med genomsnittet i riket i stort, med kommuner i samma storleksklass som Älmhult och med kommunerna i Kronobergs län. I samtliga jämförelser har Älmhults kommun en högre andel särskilt boende. Tabell 8: Jämförelser, andel boende i särskilt boende samt kostnader per invånare och brukare 2014. Jämförelse, andel boende i särskilt boende Invånare 80 och äldre i särskilt boende, andel (%) Alla kommuner Kommuner med 15 000 - 19 999 invånare Kronobergs län Älmhult Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Alla kommuner Kommuner med 15 000 - 19 999 invånare Kronobergs län Älmhult Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv 80+ Alla kommuner Kommuner med 15 000 - 19 999 invånare Kronobergs län Älmhult 2014 13,2 13,1 14,2 15,7 812 601 813 737 728 875 735 297 128 236 128 229 120 009 132 885 Kostnaden för att verkställa besluten förefaller inte vara högre i Älmhult än i andra kommuner. I förhållande till antalet brukare är kostnaden lägre än i riket och i nivå med övriga kommuner i Kronoberg. I förhållande till antalet invånare 80 år eller äldre ligger Älmhult marginellt högre vid jämförelserna. 4.3 Behovsutveckling Att bedöma det framtida behovet av lägenheter i särskilt boende är komplext. Det finns inte någon matematisk formel som går att använda eftersom behovet påverkas av många olika faktorer och alla faktorer inte enkelt kan påverkas av kommunens eget agerande och beslut. Sannolikt är ändå de viktigaste grunderna den demografiska utvecklingen och grunderna i biståndshandläggningen. Behovet påverkas också av hur det ordinära bostadsbeståndets standard är i kommunen samt inte minst hur tillgången är på andra alternativ som trygghetsbostäder och seniorboende. 22 Augusti 2015 Figur 1: Faktorer som påverkar behovet av lägenheter i särskilt boende. Utöver kommunens eget agerande påverkas behovet också av regionens arbetsformer i regionsjukvården och närsjukvården. Även den bild som förmedlas av media kan göra avtryck i ökad eller minskad efterfrågan. Demografisk förändring Det brukar sägas vara relativt enkelt att prognosticera befolkningsutvecklingen för äldre personer. Man vet hur många de är och de har hittills inte varit lika benägna att flytta mellan kommunerna som yngre personer. Vad som förändras är då olika bedömningar av förväntad dödlighet vid olika ålder. Den genomsnittliga livslängden ökar sannolikt som en effekt av en bättre kost, livsföring och den medicinska utvecklingen. Men det kan konstateras att det för äldregruppen i Älmhult är relativt stor skillnad mellan den befolkningsprognos som presenterades 2013 och den som framtagits 2015. Befolkningsprognosen från 2013 visade att antalet personer 80 år och äldre ska minska med ca 40-50 personer på såväl fem som tio års sikt. Gruppen invånare mellan 65-79 år förväntades samtidigt öka med ca 200-300 personer. I den nya prognosen från 2015 förväntas gruppen 80 år och äldre istället öka med ca 70 personer under en tioårsperiod fram till 2024. Den yngre pensionärsgruppen mellan 65-79 år förväntas öka med ca 200 personer under samma period. I nedanstående tabell visas en beräkning av behovet av lägenheter i särskilt boende med hänsyn taget till den förväntade befolkningsförändringen under de kommande 10 åren. 23 Augusti 2015 Tabell 9: Framskrivning av behovet av särskilt boende byggt på befolkningsprognosen i olika åldersklasser under perioden 2015-2024. Framskrivning baserad på andel boende i äldreboende maj 2015 i resp. åldersklass Antal boende 1 Antal invånare 12 788 Andel: 0,0078 ÅR 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 10 1 772 0,5643 Prognos 0-64 12 788 12 973 13 200 13 478 13 755 14 021 14 278 14 563 14 841 15 112 äbo 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 12 598 2,0067 Prognos 65-74 1 772 1 828 1 851 1 849 1 836 1 825 1 827 1 804 1 785 1 774 äbo 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 37 495 7,4747 Prognos 75-79 598 613 609 639 686 714 754 781 801 808 äbo 12 12 12 13 14 14 15 16 16 16 58 358 16,2011 Prognos 80-84 495 480 475 460 456 490 502 501 526 565 äbo 37 36 36 34 34 37 38 37 39 42 39 159 24,5283 Prognos 85-89 358 346 358 358 356 338 328 328 322 320 äbo 58 56 58 58 58 55 53 53 52 52 24 43 55,8140 Prognos 90-94 159 173 171 177 178 185 172 180 183 181 äbo 39 42 42 43 44 45 42 44 45 44 181 16 213 Prognos Prognos 95-w 43 44 51 53 51 52 59 61 62 60 äbo 24 25 28 30 28 29 33 34 35 33 Summa äldreboende 16 213 181 16 457 183 16 715 188 17 014 190 17 318 189 17 625 192 17 920 192 18 218 196 18 520 198 18 820 199 Framskrivningen visar att behovet av särskilt boende kommer att öka med ca 18 lägenheter fram till 2024. Av stor betydelse är befolkningsökningen i grupperna över 90 år där en stor andel har beslut om särskilt boende. Observera att framskrivningen bygger på antagandet att lika stor andel 2024 är beviljade särskilt boende som idag 2015. Det i sin tur visar kopplingen till former för biståndsbedömning och beslut. Biståndsbedömning och beslut Vår analys visar att det finns behov av ett förtydligande av grunderna för biståndsbedömning av ansökningar om särskilt boende. Det förefaller tydligt att Älmhult har en högre andel äldre som beviljats särskilt boende. Även synpunkter från de intervjuer som genomförts stärker uppfattningen att det är en relativt låg tröskel för att få en lägenhet beviljad och att det bör gå att förstärka stödet från hemtjänst och hemsjukvård för att möjliggöra ett tryggt kvarboende och därmed minska behovet av särskilt boende. Under år 2014 fick 56 personer beslut om särskilt boende. Genomsnittsåldern på dessa var vid inflyttningstillfället 88 år. De hade vid inflyttningstillfället i genomsnitt 53 timmar beviljade insatser, vilket förefaller som en låg nivå. Det blir cirka 12 timmar per vecka. Fördelningen var följande: Tabell 10: Antal beviljade hemtjänsttimmar per månad vid inflyttning till särskilt boende 2014. Det är 23 personer som hade mindre hjälp än en timme per dag som har beviljats lägenhet i särskilt boende. Endast i sex beslut hade den som flyttade in 24 Nivå +65 181 3425 5,3 Augusti 2015 kommit upp i en omvårdnadsnivå i hemtjänsten över ca 120 timmar per månad, som brukar räknas som brytpunkten när det blir mer kostnadskrävande att ge stödet i ordinärt boende än i särskilt boende. Andra boendeformer Under arbetet med analysen har det i många sammanhang efterlysts en utbyggnad av lägenheter i trygghetsbostad. Många hävdar att en nyproduktion av lägenheter i alternativa boendeformer är en förutsättning för att det ska gå att minska antalet platser i särskilt boende. Det finns idag endast 24 lägenheter i trygghetsboende i anslutning till Almgården. Det finns inte några seniorboenden i Älmhult. Kommunstyrelsen har givit Älmhultsbostäder ett uppdrag att påbörja produktion av ytterligare trygghetsbostäder. Älmhultsbostäder är osäkra på de marknadsmässiga förutsättningarna och behovet/intresset att förhyra trygghetsbostäder. I samarbete med pensionärsorganisationerna genomförs förnärvarande en enkätundersökning bland samtliga ålderspensionärer i kommunen om intresse för trygghetsboende. 4.4 Förslag till översiktsplan I kommunens förslag till ny översiktsplan anges förutsättningar för den framtida utvecklingen av kommunen. Utöver den fysiska planeringen finns det skrivningar också om den tätortsstruktur och servicenivå som olika orter ska ha i framtiden. I förslagets huvudalternativ (samrådshandling december 2014) anges att Älmhults centralort ska ha ett brett utbud av central service. Landsbygdscentrumen Diö och Delary/Ryfors/Göteryds-området ska ha en service som omfattar grundskola och boende för äldre. De övriga mindre orterna ska ha en grundläggande service, barnomsorg och motionsspår. Under rubriken Landsbygdscentrum, ”boende för äldre” anges att: Älmhult, Diö och Göteryd ses som huvudsakliga centra för äldreomsorg på lång sikt. Det finns dock inga planer på att lägga ner några befintliga äldreboenden. Eventuellt utökat markanspråk för serviceboenden ska utredas vidare. Trygghetsboende, dvs. vanliga lägenheter särskilt anpassade för äldre finns idag i Älmhult i anslutning till Almgården. I den framtida detaljplaneringen ingår dessa boenden i övrig bostadsbebyggelse. Riktlinjer: nya trygghetsboenden bör planeras i lägen med god tillgång till övrig service, företrädesvis i centralorten men potentiellt även i närheten av kommundelscentrumen. Skrivningen i förslaget kan när det antagits, ge vägledning för vilka enheter som ska behållas om kommunledningen fattar beslut om en eventuell minskning av lägenheter i särskilt boende. Dessutom förespråkas en planering för nya trygghetsboenden i centralorten, men eventuellt också i anslutning till kommundelscentrumen. 25 Augusti 2015 4.5 Särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom Demens är sjukliga förändringar i hjärnan som på olika sätt påverkar minnesoch tankeförmågor. De funktioner som brukar drabbas är exempelvis förmågan att planera och skapa överblick, att tolka sinnesintryck, att hitta i miljöer, att ta egna initiativ, att uppleva känslor och att kontrollera sina känslor. Sjukdomen ställer särskilda krav både på medarbetarnas arbetssätt och på utformningen av den fysiska miljön. I Älmhults kommun tillämpas i de särskilda boendeformerna en modell där boende med demenssjukdom och andra kognitiva svårigheter blandas med boende med mer somatiska sjukdomar. Bakgrunden till modellen är att det blir allt fler som har olika former av kognitiv svikt i de särskilda boendena och att det med stigande ålder i någon mån drabbar de flesta äldre. Medarbetarna i de särskilda boendena måste därför kunna ha kompetens att möta boende med både kognitiva och somatiska sjukdomar. Enligt Älmhults modell blir det då inte nödvändigt att ha särskilda demensboenden. Det är en principiell frågeställning som länge har diskuterats i Älmhults kommun och som i hög grad påverkar hur äldreboendet ska inriktas och utformas sett över en längre tidsperiod. Vår analys visar att modellen att inte ha målgruppsinriktade SÄBO-platser (demens, somatik, korttid/växelvård), inte har någon större acceptans i verksamheten med den utveckling som skett inom äldreomsorgen de senaste åren. Nuvarande modell ifrågasätts också av kvalitetsskäl. Det uppges att modellen leder till att inte alla enskilda äldre erhåller en ordentlig demensutredning och att enskilda på korttidsplats inte får ett målinriktat stöd. Det är regionens skyldighet att genomföra demensutredningar för alla som misstänks ha någon form av kognitiv svikt. När företrädare för regionen ser att den äldre redan beviljats ett särskilt boende minskar deras ansträngningar att genomföra en demensutredning. Alldeles oberoende av den framtida inriktningen och modellen för särskilt boende är det mycket viktigt att kommunen påtalar regionens skyldighet i denna fråga. Socialstyrelsen skriver 2010 i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom följande: ”Socialstyrelsen anser att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom plats i småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Socialtjänsten bör även verka för att boendets miljö är personligt utformad, hemlik och berikad och att de personer som har behov av utevistelse ges möjlighet till detta. Socialstyrelsen anser också att socialtjänsten bör verka för en psykosocial boendemiljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där personen med demenssjukdom kan få ett meningsfullt innehåll i dagen. Socialstyrelsen bedömer att småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom är kostnadseffektivt i jämförelse med blandade boenden. Socialstyrelsen bedömer samtidigt att effekterna av rekommendationerna kommer att innebära ökade kostnader för kommunerna. Landstingens kostnader bedöms minska på sikt” 26 Augusti 2015 Av betydelse för den framtida inriktningen av äldreboendet är också de krav och önskemål på utformning av lägenheter och allmänna utrymmen som gör att det blir ett bra boende för personer med demenssjukdom. I en studie från KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, ”Att planera demensboenden – byggnader som blir ett språk och stöd för kommunikation då sinnena sviktar” redovisas de slutsatser som kommer av rådande forskning på området. I rapporten redovisas en lång rad förslag att tänka på vid planering av ett demensboende. De flesta förslagen är enklare att förverkliga vid en nybyggnation men även vid förändring av befintliga lokaler är det bra att tillgodogöra sig förslagen. Till de viktigaste förslagen hör: Rumsplanen måste vara enkel, lättgreppbar och överskådlig. Små enheter är att föredra framför stora. Den egna lägenheten ska helst placeras synlig nära de allmänna utrymmena. Det är lätt att gå vilse i långa korridorer. Flödet i byggnaden är viktigt, undvik om möjligt ”återvändsgränder”. De olika rummen (i de allmänna utrymmena) bör ha tydliga gränser vilket går att skapa med färger eller möblering. Utemiljön ska vara synlig inifrån och det ska vara enkelt att ta sig ut till en grönyta med växtlighet som ändå är avgränsande så att den demente inte kan komma ut, men ändå inte känna sig instängd. Det är bra om det finns något större utrymme för regelbunden fysisk träning och rörelse. Fungerande rum för matlagning är en viktig del av demensvården. Det ska gå att känna matlukt och den enskilde kan t.ex. må bra av att få skala potatis eller andra sysslor som kan ”sitta i ryggmärgen”. 4.6 Särskilt boende för korttidsvård För närvarande finns åtta platser för korttidsvård inom avdelningen Kastanjen på Nicklagården. Korttidsvården i Älmhult, som i de flesta kommuner, används vid en rad olika behov, bland annat: Eftervård till sjukhusvård (rehabilitering etc.) Utredning av vad som är lämplig boendeform framöver, ordinärt boende eller särskilt boende Placering i avvaktan på plats i särskilt boende eller på bostadsanpassning i det egna boendet Avlösning/avlastning för att närstående/anhöriga ska få vila Växelvård Vård i livets slutskede När möjligheterna ökar till kvarboende i ordinärt boende, och att där få kvalificerad vård och omsorg, kan tillgång till platser för korttidsvård få ökad betydelse – för eftervård till sjukhusvård, avlastning och växelvård m.m. Detsamma gäller i en situation där antalet lägenheter i särskilt boende minskas. Mycket talar därför för att behovet av antalet platser för korttidsvård kommer att öka under den kommande tioårsperioden. 27 Augusti 2015 Ett ytterligare motiv för en ökning av antalet korttidsplatser är de förändringar som kommer i betalningsansvarslagen. Nuvarande dagar utan betalningsansvar för kommunen minskar från 5 till 3 dagar och från 30 till 3 dagar inom psykiatrin. Det finns inte några tydliga krav på utformningen av lokaler för korttidsboende utöver de allmänna krav som gäller för särskilt boende i stort. Socialstyrelsen skriver i en skrift från 2002 främst om inriktning och innehåll i korttidsvården. De vänder sig där främst emot att det är för många olika inriktningar som alla ska inrymmas under begreppet korttidsvård. De skriver vidare att enheter med inriktning mot en specialitet troligen skulle kunna ge en bättre vård och kunna ha en mer kompetent personal för sin specialitet. En lösning skulle kunna vara att indela korttidsvården genom att skilja mellan rehabilitering, avlösningsvård och annan form av korttidsvård. Inriktningen för de brukare som är på avlösningsvård eller får rehabilitering och ska tillbaka till hemmet skiljer sig från de övriga vårdformerna, som till stor del handlar om väntan och att problem skall lösas någon annanstans än där brukaren finns. 4.7 Konsekvenser för hemtjänsten och hemsjukvården En minskning av antal lägenheter i särskilt boende, i kombination med vissa omställningsåtgärder i verksamheten, kommer att påverka behovet av insatser från hemtjänst och hemsjukvård. Det är vanskligt att med exakthet beräkna konsekvenserna, men i tabellen nedan visas en bedömning av behovsökningen inom hemtjänsten om antalet lägenheter i särskilt boende minskas i tre alternativ: 10, 20 eller 30 procent. Tabell 11: Konsekvenser för hemtjänst och hemsjukvård vid minskning av lägenheter i särskilt boende. SÄBO Antal lgh Verks.kostnad/lgh Fastighetskostn/lgh, netto Summa Tillkommande hemtjänst 55 tim/mån vid inflyttning (55 x 12 mån x 355 kr) Hemsjukvård Nettoeffekt Idag 186 488 000 39 700 527 700 234 000 ? Minskning 10% 167 19 9 272 000 754 300 10 026 300 20% 149 38 18 544 000 1 508 600 20 052 600 30% 130 56 27 328 000 2 223 200 29 551 200 4 446 000 ? 5 580 300 8 892 000 ? 11 160 600 13 104 000 ? 16 447 200 Det bör observeras att uppskattningen av spareffekter vid en minskning av lägenheter i särskilt boende med 20 och 30 procent kan komma att minska, beroende på att de som då istället kan erhålla stöd från hemtjänsten sannolikt har ett högre antal hemtjänsttimmar per månad i genomsnitt än de 55 timmar som ligger till grund för beräkningen i tabellen ovan. För hemsjukvården har 28 Augusti 2015 det inte varit möjligt att göra några beräkningar eftersom det idag inte finns något underlag som beskriver verksamhetens omfattning. Konsekvenserna i form av ökat timantal och i förlängningen kostnaderna för verksamheten påverkas också av hur situationen är i dessa verksamheter idag. Vår bedömning är att det finns både effektivitetsvinster och kvalitetsvinster genom en samordning av hemtjänst och hemsjukvård samt en bättre planering och uppföljning av verksamheten. 29 Augusti 2015 5 Ekonomi 5.1 Verksamhetskostnader För att i ett senare skede kunna göra beräkningar/bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna vid en förändrad inriktning och omfattning av äldreomsorgen, och i synnerhet omfattning av antalet lägenheter i särskilt boende, är det nödvändigt att fånga upp de verksamhets- och fastighetskostnader som finns idag. I tabellerna nedan finns en översiktlig bild av kostnaderna totalt och per enhet/anläggning. Tabell12: Verksamhetskostnader för särskilt boende, totalt och per enhet, budget 2015. Ort Enhet SÄBO Älmhult Almgården 49 14475 3704 1729 1585 21493 439 Nicklagården Elmiersgården Nicklagården korttidsboende 31 16 8 15054 5138 2865 2652 1306 1949 1974 973 2527 1245 22207 8662 4814 716 541 602 Loshult Solhem 16 4483 2239 417 1096 8235 515 Virestad Pehr Hörbergsgården 16 5086 2317 115 1126 8644 540 Diö Ekebo 27 7515 2765 778 2037 13095 485 Göteryd Solgården 23 6715 2464 320 886 10385 452 186 61331 19396 6306 10502 97535 524 SÄBO totalt Antal lgh Verksamhetens kostnader, tkr Övriga Personal Personal Aktivering driftSumma dag/kväll natt kostnader kostnader Verksamhetskostnad per lgh/plats Av tabellen framgår att kostnaderna förefaller vara högst på Nicklagården. Observera att det har varit svårt att med exakthet fördela kostnaderna mellan de olika verksamhetsdelarna inom Nicklagården eftersom inte kostnaderna fördelas idag. Men den samlade bilden blir ändå att Nicklagården är dyrast att driva. Almgården förefaller vara mest kostnadseffektiv och sedan fördelar sig de övriga enheterna däremellan. För landsbygdsenheterna som också har ett verksamhetsansvar för hemtjänsten, kan inte uteslutas att de också arbetar friare med personalen mellan verksamhetsformerna, vilket kan påverka beräkningen. Antalet lägenheter på Solgården har här angivits till 23 då sex lägenheter är avställda efter en vattenläcka. 5.2 Fastighetskostnader Kostnaderna för de fastigheter som verksamheten bedrivs inom varierar av olika orsaker. Det handlar om hur gamla anläggningarna är, när de senast byggdes om eller genomgick någon större renovering och vilken uppvärmningsform som finns. Den totala ytan, inne och ute, i respektive anläggning har naturligtvis också betydelse. I tabellen nedan redovisas kostnader totalt och per enhet. 30 Augusti 2015 Tabell13: Fastighetskostnader för särskilt boende, totalt och per enhet, budget 2015. Ort Enhet SÄBO Älmhult Almgården 49 1310 1050 603 172 859 3994 2981 1013 81,5 20,7 Älmhult Nicklagården/Elmiersgården55 2581 1186 785 219 1049 5820 3121 2699 105,8 49,1 Älmhult Elmiersgården 16 672 187 94 22 114 1089 835 254 68,1 15,9 Loshult Solhem 16 1600 766 834 100,0 52,1 Virestad Pehr Hörbergsgården 16 786 368 178 43 247 1622 668 954 101,4 59,6 Diö Ekebo 27 2325 833 217 64 246 3685 1707 1978 136,5 73,3 Göteryd Solgården 29 378 590 195 48 274 1485 1041 444 51,2 15,3 208 8052 4214 2072 568 2789 19295 11119 8176 92,8 39,3 SÄBO totalt Antal lgh Årlig kostnad Driftkostnader Kapitalvärme, el kostnader vatten Övr drift Yttre Hyresintäkt Fast.kostn. Fast.kost. Totalt fastig- från de minus per plats Underhåll hetskostnad boende hyresint. brutto Fast.kost. per plats netto Av tabellen framgår att Ekebo i Diö har högst kostnad för fastigheten såväl brutto som per plats. Det beror främst på att Ekebo genomgick en total renovering så sent som 2008 och därför belastas med relativt höga kapitalkostnader. Lägst fastighetskostnader har Solgården och även här är det kapitalkostnaderna som är orsaken. Solgården har ett påtagligt renoveringsbehov och har därför mycket låga kapitalkostnader. 5.3 Stimulansbidrag från Boverket Sedan 2007 finns det ett investeringsstöd till äldrebostäder som har lämnats till de som bygger särskilda boendeformer för äldre, och sedan 2010 även till de som bygger trygghetsbostäder för personer som fyllt 70 år. Det kommer dock att ske förändringar i såväl regelverk som stödets storlek. Regeringen kommer att utveckla hur stödet ska förändras i samband med höstens budgetproposition. Enligt Regeringskansliets hemsida ska stödet ändå omfatta en satsning på äldrebostäder. Investeringsstödet enligt förordningen (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder har hittills givits för att bygga särskilda boendeformer för äldre och för att bygga trygghetsbostäder till personer som fyllt 70 år. Stöd har givits till både nybyggnad och ombyggnad. Vid nybyggnad har stödet omfattat 2 600 kronor per kvadratmeter i bidrag, vid ombyggnad 2 200 kronor. Det har också funnits vissa begränsningar av lägenhetens storlek för att kunna få bidrag. 31 Augusti 2015 6 Plan för äldreboende i Älmhults kommun I nedanstående avsnitt redovisas några möjliga utvecklingsscenarier för det samlade äldreboendet i Älmhults kommun på kortare och längre sikt. 6.1 Utgångspunkter Planen har som utgångspunkt det behov som finns refererat till i ovanstående avsnitt om behov. Det innebär ett kortsiktigt behov av cirka 170-175 lägenheter i särskilt boende och ett mer långsiktigt behov av en utökning av lägenheter i andra varianter som trygghetsboende och seniorboende. Kommunledningen som ägare bör tydliggöra det tidigare uppdraget till Älmhultsbostäder att påbörja projektering för en utbyggnad av cirka 30 lägenheter i trygghetsboende med ett centralt läge i Älmhults tätort. Vår övergripande bedömning är att det bör gå att skapa utrymme ekonomiskt genom striktare biståndshandläggning och en minskning av antalet lägenheter i särskilt boende. Vid jämförelser med andra kommuner förefaller Älmhults kommun ha en högre servicenivå än andra kommuner såväl av hemtjänst som särskilt boende. En grundläggande frågeställning som måste diskuteras och fattas beslut kring är frågan om separata demensplatser eller inte. Det är en viktig fråga som även har en påverkan rent ekonomiskt. Frågan har också betydelse för de olika enheternas utveckling och behov av förnyelse eller ombyggnad. Det är svårt att med säkerhet bestämma hur stor andel av de särskilda boendeplatserna som ska ha en utformning och verksamhet för dementa. Sannolikt utgör behovet av demensplatser minst 50-70 procent av det totala antalet lägenheter. En minskning av särskilt boende kommer sannolikt att öka behovet av korttidsplatser. Dagens åtta platser bör ökas till det dubbla. Mot bakgrund av ovanstående skrivningar i avsnittet om korttidsboende, kan det också vara viktigt att diskutera hur innehållet i korttidsverksamheten bör formas. Det finns mycket som talar för att en avdelning kan specialiseras för rehabiliteringsbehov och avlastning/växelvård med sikte på att komma hem till det ordinära boendet, och att en avdelning innehåller platser för palliativ vård m.m. För de som väntar på plats i särskilt boende är det bättre att ge förstärkta insatser i hemmet. Utöver detta kommer en inriktningsförändring och minskning av särskilt boende också att medföra en ökning av behovet av insatser från hemtjänst och hemsjukvård. I tabellen nedan redovisas i sammandrag tre möjliga scenarier för utvecklingen av det särskilda boendet för äldre i Älmhults kommun. Det finns fyra ställningstaganden i vårt förslag som är lika i samtliga tre scenarier. Det gäller följande: Förslagen innebär en uppdelning med särskilda avdelningar med lägenheter för personer med demenssjukdom. Minst hälften av 32 Augusti 2015 lägenheterna, kanske fler, bör långsiktigt iordningsställas för detta ändamål. Motiven för ställningstagandet finns i avsnitt 4.5. Nicklagårdens två översta våningsplan (vårdavdelningar med vardera 8 lägenheter) kan även fortsättningsvis frigöras för andra ändamål. Ställningstagandet beror främst på att det är svårt att bemanna avdelningarna nattetid på ett driftekonomiskt sätt. Det går inte att ha uppsikt över två små avdelningar i olika våningsplan. Avtalet om Solhem med 16 lägenheter i Loshult, Osby kommun, sägs upp och verksamheten avslutas senast under första halvåret 2016. Det är naturligt att inte längre förhyra en anläggning belägen i en annan kommun, samtidigt som antalet lägenheter i särskilt boende i Älmhults kommun föreslås minska. Pehr Hörbergsgården omvandlas från särskilt boende till ett trygghetsboende med insatser från hemtjänsten. Det finns behov av fler lägenheter i trygghetsboende och där är Pehr Hörbergsgården ett attraktivt alternativ, då det är den enda enheten där samtliga lägenheter består av två rum och kök. Dessa relativt stora lägenheter kan med fördel erbjudas boende med ett något mindre omvårdnads- och sjukvårdsbehov än de boende som beviljas beslut om särskilt boende. Det är också svårt att driva en anläggning kostnadseffektivt som särskilt boende med endast 16 platser. En förändring skulle kunna ge en intressant utvecklingsmöjlighet för anläggningen som helhet och för friskoleföreningen och entreprenören ”Guldkant Virestad AB” som driver skolan och biblioteket respektive köket. En diskussion bör startas med friskoleföreningen för att höra om de kan vara intresserade av att utveckla och driva hela fastigheten, inklusive trygghetsboendet, till en ”mötesplats Virestad” – en samlingspunkt i samhället. Tabell 14: Särskilt boende i Älmhults kommun, tre scenarier. Enhet SÄBO Almgården Nuläge Scenario 1 Antal Uppdelning somatik/demens lgh Somatik Demens Kommentar 49 10 19 27 Scenario 2 Specialiserade demensenheter Somatik Demens Kommentar 20 30 Korttid 30 Korttid 61 16 8 Solhem 16 0 0 Avtal sägs upp 0 0 Pehr Hörbergsgården 16 0 0 Trygghetsboende 0 0 Ekebo 27 9 18 9 18 Solgården 29 21 8 SÄBO totalt 222 86 88 24 24 16 30 Trygghetsb. Tot 26 16 19 46 Nicklagården Elmiersgården Korttidsboende Trygghetsboende Almgården Pehr Hörbergsgården Centralt Älmhult 7 16 30 174 Nyproduktion 74 24 16 30 70 33 101 19 0 Avvecklas Avtal sägs upp 0 25 0 0 16 0 25 0 Trygghetsboende 0 0 Trygghetsboende 9 18 0 70 Scenario 3 Vision "Home of home" Somatik Demens Kommentar plus dagverks. 175 Nyproduktion Avvecklas Nyproduktion Avtal sägs upp 30 53 119 24 16 30 70 172 Nyproduktion 0 Augusti 2015 I tabellen ovan har antalet nuvarande lägenheter i särskilt boende uppgivits vara 222 lägenheter. Det är det antal lägenheter som totalt finns inom enheterna idag. En del av dessa har redan idag annan användning eller är avställda. Det gäller de två översta våningsplanen med totalt 16 lägenheter på Nicklagården och sex lägenheter på Solgården som är avställda efter en vattenskada. 6.2 Scenario 1, uppdelning somatik/demens: Scenario 1 innebär att antalet platser i särskilt boende minskas med 32 lägenheter genom att förhyrningen av Solhem i Osby kommun avslutas och att Pehr Hörbergsgården i Virestad utvecklas till en samlingspunkt bland annat med lägenheter i trygghetsboende och stöd från hemtjänsten. Trygghetsboende erbjuds utan föregående biståndsutredning och beslut. Det kan ske via Älmhultsbostäder eller från samhällsföreningen om de vill driva eller förvärva fastigheten. Solhem och Pehr Hörbergsgården är idag de minsta särskilda boendeenheterna med endast ca 16 lägenheter vardera. I scenariet i övrigt sker en uppdelning av avdelningar och lägenheter för personer med huvudsakligen somatiska (kroppsliga) sjukdomar och personer med demenssjukdom eller andra kognitiva diagnoser. För varje enhet har en uppdelning skett efter en genomgång av vilka avdelningar som passar bäst för personer med demenssjukdom eller som med mindre förändringar kan anpassas till dementas behov. Det vi främst har studerat är avdelningarnas utformning och möjligheter till en bra utemiljö. Det är således i första hand avdelningar i markplan som i scenario 1 avsatts för personer med demenssjukdom. Demensplatser kommer att finnas i alla delar av kommunen. I scenariet ökar antalet korttidsplatser till 19 och hela verksamheten flyttas till Almgården. Det finns i den äldre delen på Almgården 19 lägenheter i två plan, som har en utformning och rumsyta som gör dem svårmöblerade för ett permanent särskilt boende, men som kan bli välfungerande i ett korttidsboende. Uppdelningen på två avdelningar i två plan gör det lämpligt att dela upp korttidsverksamheten mellan en mer rehabiliterande del med sikte på att snabbt komma tillbaka till det ordinära boendet och en avdelning för palliativ vård och i väntan på särskilt boende. Det finns allmänna utrymmen på Almgården som bör kunna utvecklas för rehabiliterande aktiviteter. För Nicklagården innebär förslaget att nuvarande korttidsavdelning blir en vanlig boendeavdelning för personer med somatiska sjukdomar. Tillsammans med ett våningsplan med två avdelningar med 11 plus 8 lägenheter blir det 27 lägenheter för somatik. För dementa ianspråktas den avdelning i markplan med 7 lägenheter som vetter mot Elmiersgården och tillsammans bildar de 26 lägenheter för personer med demenssjukdom. Utemiljön kan anslutas och bilda en sluten gård som passar bra för dementas behov. För Ekebo ianspråktas en avdelning i markplan med 9 lägenheter för personer med demenssjukdom. Övriga 18 lägenheter föreslås för personer med främst somatiska sjukdomar. Motsvarande uppdelning görs på Solgården. 34 Augusti 2015 I scenariet föreslås att det sker en utökning av antalet lägenheter i trygghetsboende med 46 lägenheter. Det är 16 lägenheter som tillskapas genom en utveckling och förändrad användning av lägenheterna på Pehr Hörbergsgården. Dessutom föreslås en nyproduktion av 30 lägenheter i trygghetsboende i centrala Älmhult. 6.3 Scenario 2, specialiserade demensenheter: Scenario 2 innebär att antalet platser i särskilt boende minskas med 32 lägenheter genom att förhyrningen av Solhem i Osby kommun avslutas och att Pehr Hörbergsgården i Virestad utvecklas till en samlingspunkt bland annat med lägenheter i trygghetsboende och stöd från hemtjänsten. Trygghetsboende erbjuds utan föregående biståndsutredning och beslut. Det kan ske via Älmhultsbostäder eller från samhällsföreningen om de vill driva eller förvärva fastigheten. Solhem och Pehr Hörbergsgården är idag de minsta särskilda boendeenheterna med ca 16 lägenheter vardera. Scenario 2 bygger på att vissa enheter i högre grad specialiseras för boende för personer med demenssjukdom samt att en större andel av det totala antalet lägenheter i särskilt boende används för dementa. På Almgården föreslås samtliga 30 lägenheter (tre avdelningar med 10 lägenheter vardera i tre våningsplan) användas för demensboende. På Nicklagården föreslås de flesta platserna ianspråktas till personer med somatiska sjukdomar. Elmiersgårdens 16 lägenheter och 7 lägenheter i markplan som vetter mot Elmiersgården avsätts för demensboende. Ekebo används på motsvarande sätt som i scenario 1. Solgården föreslås genom om- och tillbyggnad utvecklas till ett specialiserat demenscentrum/-boende. Solgården har en utformning som gör att enheten relativt okomplicerat skulle kunna göras om till demensboende. Hela anläggningen ligger i markplan och det finns aktivitetsytor som kan passa för rehabilitering. Det skulle också kunna ske en utveckling av dagverksamhet för dementa på Solgården. Viss ombyggnation och tillbyggnad kommer att krävas, men det finns redan i dag ett stort renoveringsbehov på Solgården. I förslaget ökar antalet korttidsplatser till 19 och hela verksamheten flyttas till Almgården. Det finns i den äldre delen på Almgården 19 lägenheter i två plan som har en utformning och rumsyta som gör dem svårmöblerade för ett permanent särskilt boende, men som kan bli välfungerande i ett korttidsboende. Uppdelningen på två avdelningar i två plan gör det lämpligt att dela upp korttidsverksamheten mellan en mer rehabiliterande del med sikte på att snabbt komma tillbaka till det ordinära boendet och en avdelning för palliativ vård och i väntan på särskilt boende. I alternativet föreslås att det sker en utökning av antalet lägenheter i trygghetsboende med 46 lägenheter. Det är 16 lägenheter som tillskapas genom utveckling och förändrad användning av lägenheterna på Pehr Hörbergsgården. Dessutom föreslås en nyproduktion av 30 lägenheter i trygghetsboende i centrala Älmhult. 35 Augusti 2015 6.4 Scenario 3, vision ”Home of home”: Scenario 3 innebär att antalet platser i särskilt boende minskas med 32 lägenheter genom att förhyrningen av Solhem i Osby kommun avvecklas och att Pehr Hörbergsgården i Virestad utvecklas till en samlingspunkt bland annat med lägenheter i trygghetsboende och stöd från hemtjänsten. Trygghetsboende erbjuds utan föregående biståndsutredning och beslut. Det kan ske via Älmhultsbostäder eller från samhällsföreningen om de vill driva eller förvärva fastigheten. Solhem och Pehr Hörbergsgården är idag de minsta särskilda boendeenheterna med ca 16 lägenheter vardera. I scenario 3 avvecklas på sikt Nicklagårdens särskilda boende, för närvarande 68 lägenheter. Elmiersgårdens lägenheter blir ett renodlat demensboende. Nicklagården kan då försäljas för annat ändamål, t.ex. lägenheter för tillfälligt anställda på IKEA. Det innebär samtidigt att motsvarande cirka 50 lägenheter i särskilt boende bör ersättas med en nybyggnation av ett framtidens ”Home of home-boende” på en central tomt i Älmhult. Det skulle vara ett modernt särskilt boende med inriktning på användande av ny teknik, funktionell inredning och ett utvecklat verksamhetsinnehåll. Det skulle kunna utlysas en tävling för att få in alternativa, spännande och framtidsinriktade förslag. Boendet kan byggas och drivas av kommunen alternativt annat fastighetsföretag. Av de 50 lägenheterna bör cirka hälften vara lägenheter för personer med demenssjukdom. Ekebo används på motsvarande sätt som i scenario 1. Solgården föreslås genom om- och tillbyggnad utvecklas till ett specialiserat demenscentrum/-boende. Solgården har en utformning som gör att enheten relativt okomplicerat skulle kunna göras om till demensboende. Hela anläggningen ligger i markplan och det finns aktivitetsytor som kan passa för rehabilitering. Det skulle också kunna ske en utveckling av dagverksamhet för dementa på Solgården. Viss ombyggnation och tillbyggnad kommer att krävas, men det finns redan i dag ett stort renoveringsbehov på Solgården. I förslaget ökar antalet korttidsplatser till 19 och hela verksamheten flyttas till Almgården. Det finns i den äldre delen på Almgården 19 lägenheter i två plan som har en utformning och rumsyta som gör dem svårmöblerade för ett permanent särskilt boende, men som kan bli välfungerande i ett korttidsboende. Uppdelningen på två avdelningar i två plan gör det lämpligt att dela upp korttidsverksamheten mellan en mer rehabiliterande del med sikte på att snabbt komma tillbaka till det ordinära boendet och en avdelning för palliativ vård och i väntan på särskilt boende. I alternativet föreslås att det sker en utökning av antalet lägenheter i trygghetsboende med 46 lägenheter. Det är 16 lägenheter som tillskapas genom utveckling och förändrad användning av lägenheterna på Pehr Hörbergsgården. Dessutom föreslås en nyproduktion av 30 lägenheter i trygghetsboende i centrala Älmhult. 36 Augusti 2015 6.5 Genomförande Oberoende av vilken framtida inriktning som väljs för verksamheten eller vilket utvecklingsscenario för boendefrågorna som kommunen beslutar att följa, så innebär förändringarna att ett stort utvecklingsarbete inleds och ska slutföras. Det är förändringar som i grunden är positiva och som ska leda till en kvalitetsmässig utveckling, men som i omställningen kommer att påverka hela verksamheten och många boende, anhöriga samt chefer och medarbetare. Det är också ett arbete som kommer att ta flera år att genomföra och som därför måste ske med en mycket god planering. Varsamt, men ändå med ett bestämt tempo för att inte det ska bli onödigt utdraget och kostnadskrävande. De förändringar som följer av förslagen i äldreboendestudien måste också planeras i takt med de förändringar som föreslås i genomlysningen av äldreomsorgen som helhet. Efter att olika inriktningsbeslut har fattats måste det ske en noggrann planering och prioritering. Det måste också avsättas tid och resurser för genomförandet, en genomtänkt kommunikation med berörda äldre och anhöriga samt en god information inom den kommunala organisationen. En särskild projektledare bör utses. Beslutet att förändra inriktningen och utveckla boendestrukturen samt att minska antalet lägenheter i särskilt boende kommer att kräva omprövningar av beslut, och diskussioner med äldre och anhöriga om möjligheter till omflyttning inom och mellan enheter. När det gäller prioriteringen av genomförande efter beslut är det mycket som talar för att förändringen av korttidsboende bör genomföras snabbt. Korttidsboendet är ett nav som påverkar flödet i hela systemet och det har också stor ekonomisk betydelse att äldre styrs till rätt insatser eller boende. Förändringarna i betalningsansvarslagen talar också för att man ska börja där. En utbyggnad av korttidsboendet underlättar också genomförandet av minskningen av antalet platser i särskilt boende. Här har naturligtvis också en förändring av biståndshandläggningen tillsammans med en samordning av hemtjänst och hemsjukvård stor betydelse. Specialiseringen och uppdelningen av lägenheter för personer med demenssjukdom respektive främst somatiska sjukdomar kan sedan följa i den takt som är möjlig för verksamheten att genomföra. En utbyggnad av lägenheter i trygghetsboende bör påskyndas genom att kommunledningen förtydligar beställningen till Älmhultsbostäder. 37
© Copyright 2024