Campus Open
FREDAGEN DEN 13 NOVEMBER 13-16 | FRITT INTRÄDE
CAMPUS HELSINGBORG, UNIVERSITETSPLATSEN 2
Välkommen till Campus Open!
För fjärde året i rad hälsar vi välkommen till Campus Helsingborg
och Campus Open. Under en dag öppnar vi Campus dörrar för alla
som är intresserade och nyfikna på dagsaktuell och samhällsrelevant
forskning.
Campus Helsingborg har växt snabbt sedan Lunds universitet
drog igång verksamheten för femton år sedan i Tretorns gamla
gummifabrik. Fler än 4200 studenter och över 200 medarbetare
bedriver dagligen utbildning och forskning i nära samverkan med
region, myndigheter och näringsliv. Detta samtidigt som vi blir
alltmer internationella. Idag finns det fler än 120 studenter från
30 länder på plats och forskare och lärare från många olika länder.
Här utbildas framtidens modevetare, kommunikationsstrateger,
socionomer, ämneslärare, högskoleingenjörer och ledare inom
servicesektorn.
På årets Campus Open bjuder vi på öppna föreläsningar inom många
olika ämnen. Föreläsningarna handlar om allt från servicekultur,
skydd av lösenord, begriplig pensionsinformation, ungas politiska
deltagande i sociala medier deltagande till hur hörseln förbättras
med hjälp av mikro-datorer.
Inledningstalar gör Jonas Hafström som är styrelseordförande för
Lunds universitet, Jonas Hafström kommer att tala om handel och
trender i en global värld. Sedan tar professor Cecilia Fredriksson
från Instutionen för service management och tjänstevetenskap och
Centrum för handelsforskning vid - och talar om varuflöden och
kundmöten.
Välkommen!
Jesper Falkheimer
Rektor, professor
CAMPUS OPEN | 13 NOVEMBER 2015
Campus Open – Program
Inledning
13.00 - 13.05
Välkommen!
Rektor Jesper Falkheimer
| Stora hörsalen
13.05 - 13.35Handel och trender i en global värld
Jonas Hafström | Stora hörsalen
15.00 Kaffe och mingel
15.10 - 15.30Ungas politiska deltagande.
Nya former och aktivitet
genom sociala medier?
Nils Gustafsson | E210
13.40 - 14.00När handel tar plats. Möjligheter och
utmaningar i regional detaljhandel.
Cecilia Fredriksson | Stora hörsalen
15.10 - 15.30Från parkeringsplats till parkplats
- värdet av urbana ytor.
Torleif Bramryd och
Michael Johansson | E218
Föredrag
15.10 - 15.30Förbättra vår hörsel med
hjälp av mikro-datorer.
Nedelko Grbic | E224
14.10 - 14.30På Fast fashion marknaden:
trendspaning och jakten på
någonting nytt.
Emma Samsioe | E210
15.10 - 15.30Öresundsregionen eller Greater
Copenhagen: Kampen om
regionens platsvarumärke.
Jesper Falkheimer | E230
14.10 - 14.30 Elektronik - något man kan lita på?
Erik Larsson | E218
14.10 - 14.30Att skapa och upprätthålla en
servicekultur – reflektioner kring
begreppet och några viktiga
förutsättningar för att lyckas.
Ulrika Westrup och Eva Åström | E224
14.10 - 14.30Fast i din bubbla? - vad du gör på
internet idag påverkar vad du ser
i morgon.
John Holmberg och
Linda Grandsjö | E230
14.30 Kaffe och mingel
14.40 - 15.00Från personlig förändring till
strategisk förändring!
Pavla Kruzela | E210
14.40 - 15.00Hur knäcks ett lösenord
och hur skyddar man sig?
Martin Hell | E218
14.40 - 15.00 Pensionsinformation är begriplig,
men inte för alla.
Lars Harrysson | E224
14.40 - 15.00 Kunskap i skolan –
ämnesspecifika förmågor.
David Örbring | E230
15.30 Kaffe och mingel
15.40 - 16.00Hur hållbar är den
privata trädgården?
Carina Sjöholm | E210
15.40 - 16.00Deltagandets tyranni?
Perspektiv på samskapande
Cecilia Cassinger | E218
15.40 - 16.00 Att motverka risker i
arbetsorganisationen.
Magnus Lindén | E224
15.40 - 16.00Morgondagens digitala
ombud ”paketautomaten”
snart på plats i Helsingborg
Klas Hjort | E230
3
4
CAMPUS OPEN | 13 NOVEMBER 2015
Jonas Hafström
Cecilia Fredriksson
Inledning
13.00 - 13.05
VÄLKOMMEN!
Rektor Jesper Falkheimer
13.05 - 13.35
HANDEL OCH TRENDER I EN GLOBAL VÄRLD
Vi lever i en global värld och globaliseringen har kommit för att
stanna. Trenden nu är att förhandla fram regionala handelsavtal
mellan Europa och USA och mellan USA och Asien. Dessa kommer bland annat påverka våra tillväxtmöjligheter. Sverige är ett
av världens mest innovativa länder och i förhållande till vår BNP
satsar vi mycket på utbildning och forskning, vilket ger oss en
god chans i den globala konkurrensen. Och näringslivet i Skåne
visar ett starkt intresse för sitt universitet. Det ska vi värna och
bygga vidare på.
Jonas Hafström är sedan 2015 styrelseordförande vid
Lunds universitet. Han har ett förflutet inom UD, bl.a. som
ambassadör i USA. Han har på regeringens uppdrag lett
handelsdelegationer runt om i världen och hjälpt till med att
coacha svenska ambassader i länder med hög tillväxt.
13.40 - 14.00
NÄR HANDEL TAR PLATS. MÖJLIGHETER OCH
UTMANINGAR I REGIONAL DETALJHANDEL.
Detaljhandelns omvandling kan beskrivas genom två tydliga
tendenser: stadens nya betydelse och förändrade individualiseringsprocesser. Handel och konsumtion betraktas idag som
vardagliga aktiviteter för identitetsutveckling, kommunikation
och meningsskapande. Försöken att förklara konsumtionens
mysterier har varit ett återkommande tema inom olika vetenskaper och sättet att betrakta konsumenten sammanfaller på
flera sätt med synen på staden. Konsumtionens förändrade
samhällsbetydelse leder till att handeln måste skapa värden
som sträcker sig längre än själva varan eller tjänsten. Vilka utmaningar innebär detta? Hur tar handelsperspektivet plats i
samhällsplaneringen?
Cecilia Fredriksson är professor vid Institutionen för service
management och tjänstevetenskap. Hon är knuten till Centrum
för Handelsforskning vid Lunds universitet. Det är ett tvärvetenskapligt excellenscentrum med fokus på forskning om
varuflöden och kundmöten, två avgörande delar för en fungerande och effektiv handel.
CAMPUS OPEN | 13 NOVEMBER 2015
20-minutersföredrag
FÖREDRAGEN GÅR PARALLELLT. VÄLJ DINA FAVORITER!
14.10 - 14.30
PÅ FAST FASHION MARKNADEN: TRENDSPANING OCH
JAKTEN PÅ NÅGONTING NYTT
En fast fashion konsument skapar sin egen trendiga outfit. Detta
arbete kräver ett konstant uppdaterande genom nya köp som
sker genom att använda systematisk trendspaning. Hur lär sig
konsumenten om utbud och att navigera i en snabbföränderlig
marknad i sin jakt på nya modeplagg? Här handlar det om en
konsument som berättar om lärande som ett kreativt arbete,
vilket i sammanhanget för fast fashion innebär olika systematiska strategier för att fånga de senaste trenderna. Man kan
tala om en slags kompetens som fast fashion konsumenten visar
med sin klädsel. Beteendet premieras när hen får beröm och
bekräftelse från vänner och affärsbiträden. På så sätt upplever
konsumenten sina kunskaper som värdefulla.
Emma Samsioe är doktorand vid Institutionen för service
management och tjänstevetenskap.
ELEKTRONIK - NÅGOT MAN KAN LITA PÅ?
Idag finns det elektronik i stort sett överallt. Det finns elektronik i datorer och mobiltelefoner, men även i tvättmaskiner,
TV-apparater, bilar, bussar, tåg, flygplan, och så vidare. När det
finns så mycket elektronik överallt är det viktigt att det fungerar,
inte bara när produkterna är nya. Men hur pålitlig är dagens
elektronik? Hur försäkrar man sig att elektronik fungerar?
Erik Larsson är universitetslektor vid Institutionen för elektro- och informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola
ATT SKAPA OCH UPPRÄTTHÅLLA EN SERVICEKULTUR
– REFLEKTIONER KRING BEGREPPET OCH NÅGRA VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT LYCKAS
”Åh, där fick man så bra service” eller
”Nej, gå inte dit – där är det urusel service!”
Service – detta ord stöter vi på i de flesta sammanhang. Ofta
används det svepande och utan precision. Vad står begreppet
för? Är det möjligt att skapa ett gemensamt förhållningssätt, en
gemensam kultur; en servicekultur? Att få personal och ledning
som ska arbeta med att ge service till kunder, patienter, brukare
etc att se behovet av, (och tycka att det är viktigt och att det gör
skillnad) och att leverera.
För att kunna skapa och stödja en stark servicekultur inom
verksamheter behöver vissa grundförutsättningar finnas. I detta
korta föredrag vill vi lyfta fram några centrala förutsättningar.
Fokus läggs här på medarbetarskapet inom verksamheter, då
medarbetarskapet betyder mycket för huruvida en servicekultur
både kan skapas, men kanske viktigare, också kan upprätthållas
över tid.
Ulrika Westrup och Eva Åström är universitetslektorer vid
Institutionen för service management och tjänstevetenskap.
FAST I DIN BUBBLA? - VAD DU GÖR PÅ INTERNET
IDAG PÅVERKAR VAD DU SER I MORGON
Vad vi ser på nätet nischas allt mer efter våra egna intressen och
de digitala spår vi lämnar efter oss. Många av oss får vår dagliga
information via Google och sociala medier, såsom Facebook och
Twitter. Vad vi ser styrs av vad vi gör på internet och vilka vi
interagerar med. Fastnar vi i vår egen nätbubbla? I så fall, går
det att ta sig ur?
John Holmberg är bibliotekarie på biblioteket vid Campus
Helsingborg och Linda Grandsjö är bibliotekarie på Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek i Lund.
14.40 - 15.00
FRÅN PERSONLIG FÖRÄNDRING TILL STRATEGISK
FÖRÄNDRING!
Hur utvecklar studenterna sina skickligheter i att leda förändringar? Att förstå sig själv som ledare underlättar att leda andra.
Att få en självinsikt är förstås en bra början! Denna presentation ger inblick i hur studenterna på kursen Lärande Ledarskap
utvecklar sitt personliga ledarskap. Från att ta stegen till sin
egen förändring, att motivera alla berörda att dra åt samma
håll, övervinna hinder och uppnå mål till att leda strategiska
förändringar.
Pavla Kruzela är lärare och forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap och Master Certified
Coach (MCC) enligt International Coach Federation (ICF).
HUR KNÄCKS ETT LÖSENORD OCH HUR SKYDDAR
MAN SIG?
Nästan överallt använder vi lösenord för att skydda vår information. Vi loggar in på webbmail, datorer, sociala nätverk och
många andra tjänster. Samtidigt läser vi dagligen om lösenord
som blivit stulna och/eller knäckta. Vad är det för fel på våra
lösenord och hur går det till när dessa blir stulna och knäcks?
Ansvaret ligger till viss del på användarna, men även till stor del
på tjänsteleverantörerna som alltför sällan tillämpar de skydd
som finns. Hur ser dessa skydd ut och vad bör vi tänka på när vi
autentiserar oss med lösenord?
Martin Hell är universitetslektor vid Institutionen för elektrooch informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola.
PENSIONSINFORMATION ÄR BEGRIPLIG,
MEN INTE FÖR ALLA
Föreläsningen siktar på att ge dig som besökare en möjlighet
att bättre förstå hur obegripligt det allmängiltiga ibland kan
vara. Mitt exempel är hur information om pensioner, med syfte
att göra det möjligt för oss att göra bättre val på vägen mot
pensioneringen, landar hos dem det är tänkt att ge stöd. Fokus
ligger på personer som av olika skäl löper risk för låga pensioner,
i mitt fall migranter.
Lars Harrysson är universitetslektor vid Socialhögskolan.
5
6
CAMPUS OPEN | 13 NOVEMBER 2015
KUNSKAP I SKOLAN – ÄMNESSPECIFIKA FÖRMÅGOR
I dag är ämnesspecifika förmågor en del av planeringsarbetet
för lärare i olika ämnen. I de nya styrdokumenten för grundskola
och gymnasieskola används begreppet förmåga flitigt. Förmågorna är också ämnesspecifika. Vad menas då med förmåga i
kursplan och ämnesplan? Hur kopplas ämnet till förmågorna?
Hur passar förmågor in i kunskapssynen i skolan? I min presentation ger jag fördjupning och exempel relaterat till geografiämnet.
FÖRBÄTTRA VÅR HÖRSEL MED HJÄLP AV MIKRODATORER
David Örbring är doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap.
Har ni tänkt på att medan vi människor enkelt kan stänga våra
ögon, har vi ingen möjlighet att ”stänga våra öron”. Dessutom
vill vi ofta även ”stänga våra öron” bara för vissa ljud medan andra ljud skall höras, t.ex. om vi leder en konversation i en bullrig
miljö önskar vi höra det som sägs men samtidigt utesluta bullret.
Presentationen kommer att visa på den senaste forskningen
inom akustisk signalbehandling som möjliggör ovanstående.
Enkla demonstrationer och illustrationer kring vilka problem vi
ställs inför och hur vi kan lösa dessa kommer att ges.
15.10 - 15.30
Nedelko Grbic är universitetslektor vid Institutionen för
elektro- och informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola.
UNGAS POLITISKA DELTAGANDE. NYA FORMER OCH
AKTIVITET GENOM SOCIALA MEDIER?
ÖRESUNDSREGIONEN ELLER GREATER COPENHAGEN:
KAMPEN OM REGIONENS PLATSVARUMÄRKE
Det har länge funnits en föreställning om att unga nu är mindre engagerade i samhällsfrågor än tidigare. Nyare forskning
visar dock inte på en nedgång i engagemanget. De är det bara
på andra sätt än tidigare, och framförallt är de aktiva i sociala
medier. Däremot står de politiska partierna inför en svår utmaning - hur ska de attrahera tillräckligt många unga i en tid när
engagemang i lösa nätverk kring enskilda sakfrågor blir det nya
normala sättet att delta? Nils Gustafsson presenterar resultat
från den statliga Demokratiutredningens nysläppta forskningsrapport om ungas politiska deltagande i sociala medier som han
författat tillsammans med Hanna Bäck och Emma Bäck.
När Öresundsbron invigdes år 2000 var förväntningarna höga.
Ökad politisk, ekonomisk och kulturell dansk-svensk integration
skulle göra regionen till en förebild för andra Euro-regioner. En
brittisk reklambyrå anlitades för att skapa ett internationellt
varumärke. Femton år senare är det ett faktum att pendlingen
över bron har ökat rejält, men förväntningarna på ökad integration har knappast infriats. Diskussionerna om hur regionen ska
få en gemensam identitet och hur denna ska varumärkas har
fortsatt. I detta föredrag analyseras resan från Öresundsregionen till Greater Copenhagen ur ett kommunikativt perspektiv
som lyfter fram både problem och möjligheter.
Nils Gustafsson är universitetsadjunkt vid Institutionen för
strategisk kommunikation
Jesper Falkheimer är professor vid Institutionen för strategisk kommunikation.
FRÅN PARKERINGSPLATS TILL PARKPLATS - VÄRDET
AV URBANA YTOR
Hur kan vi utveckla hållbara samhällen med smarta transporter
för reduktion av hårdgjorda ytor? Hur kan vi identifiera värden
i staden för att samutnyttja befintlig infrastruktur? Vad är värdet av ekosystemtjänster inom hållbar samhällsplanering? En
långsiktig samhällsplanering med fokus på ekosystemtjänster
syftar till att bygga för dagens medborgare och för framtida.
En stad räcker längre än en livstid och att forma ett samhälle
som också passar framtidens medborgare samt deras behov är
ett stort ansvar.
Torleif Bramryd är professor och Michael Johansson är
doktorand vid Institutionen för service management och
tjänstevetenskap.
15.40 - 16.00
HUR HÅLLBAR ÄR DEN PRIVATA TRÄDGÅRDEN?
Många människors möten med naturen sker ofta i den privata
trädgården. Men hur ser människors vardagliga förhållningssätt
till privata trädgårdar ut i vår samtid? Det vill vi belysa genom
vår forskning. Rent generellt är svensk forskning om den privata
trädgården och dess betydelse i människors vardag sällsynt, trots
att en stor del av Sveriges befolkning bor i villor och småhus. Vid
våra fältarbeten i villaträdgårdar har vi sett en mängd olika sätt
att förhålla sig till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Det kan handla om allt från att odla ätliga växter, kompostering
till byte av växter och tjänster.
Carina Sjöholm är universitetslektor vid Institutionen för
service management och tjänstevetenskap.
CAMPUS OPEN | 13 NOVEMBER 2015
DELTAGANDETS TYRANNI? PERSPEKTIV PÅ
SAMSKAPANDE
Att involvera medborgaren på ett meningsfullt sätt i samskapande aktiviteter utgör en allt större utmaning för både privata
och offentliga aktörer. Samskapande rymmer många olika aktiviteter från utvecklingssamtal i grundskolan, stadsplanering och
utformning av arbetsplatser till Facebookanvändarens delning
av inlägg. Gemensamt för dessa aktiviteter är att de bygger på
antaganden om att deltagande är betydelsefullt för att fostra
självbestämmande, demokrati och samhällsansvar. Detta föredrag problematiserar samskapande som ett gemensamt görande
som gynnar båda parter utifrån vad samhällsforskarna Bill Cooke
och Uma Khotari provokativt kallar deltagandets tyranni. De
menar att välmenade horisontella strategier för att uppmuntra
deltagande i vissa fall utgör en orättfärdig maktutövning, vilken
privilegierar vissa grupper framför andra. Föredraget ger några
exempel på vad detta kan innebära i ett regionalt sammanhang.
Cecilia Cassinger är universitetslektor vid Institutionen för
strategisk kommunikation.
ATT MOTVERKA RISKER I ARBETSORGANISATIONEN.
Säkerhets- och riskhantering är en central fråga på många
arbetsplatser. Frågan är avhängig många faktorer såsom
organisationens struktur, utbildning och typen av ledarskap.
Presentationen berör hur man på olika sätt kan arbeta för att
systematiskt motverka att fel och misstag sker i arbetsorganisationen. Föreläsningen baseras på en forskningssammanställning
om riskperception och interventionsmetoder som riskpsykologigruppen på Campus Helsingborg utförde till Arbetsmiljöverket
under hösten 2014 och som presenterades våren 2015.
Magnus Lindén är universitetslektor vid Institutionen för
psykologi, Lunds universitet.
MORGONDAGENS DIGITALA OMBUD
”PAKETAUTOMATEN” SNART PÅ PLATS I
HELSINGBORG
Paketautomaten är en ny teknik som kan göra det enklare och
smidigare att handla online och returnera. Inom kort så testar vi
hur framtidens distributionssystem passar in i Helsingborg, kom
och lyssna och var med och påverka. Detta projekt kommer att
skapa kunskap kring hur lokalisering och placering av paketautomater dvs. dess placering i förhållande till infrastruktur som
kollektivtrafik och bebyggelse t.ex. tätort, glesbygd, campus,
köpcentrum, varuhus och butiker påverkar tillgängligheten i
distributionssystemet och bidrar till samhällsnytta. Det vill säga,
bidra till att beskriva paketautomatens roll i morgondagens
distributionsnätverk. Flera intressenter medverkar i projektet; Region Skåne, Helsingborgs stad, Svensk Digital Handel,
PostNord, Lunds universitet Campus Helsingborg, H&M och
andra e-handelsföretag och dess konsumenter med avsikt att
förstå, förklara och förbättra användningen av paketautomater,
för att både öka tillgängligheten för alla och samtidigt stödja
en miljömässig hållbar utveckling.
Klas Hjort är forskare och post doktor vid Institutionen för
service management och tjänstevetenskap.
7
Campus Helsingborg är en del av snart 350-åriga Lunds universitet, ett av världens 100 bästa
universitet. Vi utbildar framtidens modevetare, kommunikationsstrateger, socionomer,
ämneslärare, högskoleingenjörer och ledare inom servicesektorn. Campus Helsingborg är
också en del av Helsingborgsregionen, där pulserande stadsliv, kreativitet och utveckling
omger dig. Här har du hela Öresundsregionen och resten av världen runt knuten.
ch.lu.se
facebook.com/campushelsingborg
twitter.com/campushbg_lu
LUNDS UNIVERSITET
Campus Helsingborg
Besöksadress:
Universitetsplatsen 2,
Helsingborg
Tel: 042-35 65 00
E-post: [email protected]