Årsredovisning 2014
”Vårt uppdrag: Att varje dag leverera kommunal service av hög kvalitet, med brukarnas och medborgarnas bästa för ögonen” ÅRSREDOVISNING 2014 Innehållsförteckning Kommunchefen om året som gått Politisk organisation 2014 ............................................................ 3 ............................................................................ 4 Fakta om Strängnäs kommun ..................................................................... 5 Medborgarnas behov i centrum – hållbart över tiden ...................... 6 Viktiga händelser 2014 .................................................................................. God ekonomisk hushållning Särskilda uppdrag Medarbetare ........................................................................ 7 8 ......................................................................................... 20 .................................................................................................... 21 Ekonomisk översikt och analys ................................................................ 23 Kommunkoncernen ...................................................................................... 29 Nämndernas mål och resultat .................................................................. 36 Finansiella rapporter .................................................................................... Redovisningsprinciper Revisionsberättelse .................................................................................. ....................................................................................... 50 61 63 www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 3 Kommunchefen om året som gått nu summerar vi 2014 och kan se tillbaka på ett år fyllt av viktiga beslut, stora utmaningar, förändringar i det politiska landskapet och inte minst hårt arbete för att fortsätta utvecklingen av strängnäs kommun. Dramatik saknaDes inte heller. Natten till den 16 mars nåddes vi av beskedet om att Grafikens Hus i Mariefred stod i lågor och inte gick att rädda. Förlusten av Grafikens Hus chockade Mariefred, hela kommunen och Kultursverige. Kungsladugården, ett viktigt landmärke vid Gripsholms slott, var utraderat. Att återuppföra Kungsladugården är i sig inte kommunens ansvar, men sedan dag ett efter branden har kommunen arbetat för att hitta en lösning med Grafikens Hus, Kungsladugårdens och Mariefreds bästa i fokus. Visholmsfesten i slutet av sommaren var en triumf för kulturlivet. Artister som Syster Sol och Bröderna Lindgren bidrog till att skapa en folkfest som tusentals människor i alla åldrar deltog i. Strängnäs kommun arrangerade hela Visholmsfesten med egna resurser och med utgångspunkt i kommunens värdegrund. Det är ett styrkebesked och ett tecken på sann professionalitet. strängnäs kommun står inför en rad utmaningar, flera av dem kopplade till ett kärvt ekonomiskt läge. Allra tydligast är det inom vård- och omsorgssektorn som under många år brottats med stora ekonomiska problem. Under 2014 genomfördes en omfattande utredning gällande socialkontorets verksamhet och ekonomi. Den resulterade i en lång rad åtgärder och ett politiskt beslut om stora strukturella satsningar. Det blev starten på en kraftsamling som är helt nödvändig för att komma till rätta med problemen och utveckla en verksamhet som är långsiktigt hållbar. unDer året slog Jobbtorg Strängnäs upp portarna. Jobbtorget är ett viktigt led i kommunens arbetsmarknadsstrategi och går ut på att hjälpa medborgarna att hitta sin väg till egen försörjning. Det är också ett bra exempel på att vi skapar nya sätt att lösa problem och förbättra förutsättningarna för våra kommuninvånare att leva ett gott liv. Supervalåret 2014 präglade förstås också kommunen på flera sätt. Förvaltningens roll vid ett val är att ansvara för att de genomförs på ett korrekt och bra sätt. Under 2014 hade vi också ett uppdrag att arbeta för ett ökat valdeltagande. Efter valnatten i september stod det klart att fler kommuninvånare hade utövat sin medborgerliga rätt att rösta än vid valet 2010. Det var en viktig demokratisk signal. att fortsätta, konkretisera och fördjupa samarbetet är stark, och allt fler konkreta exempel på samarbeten börjar synas i våra verksamheter. Det känns som vi har hittat en form för hur vi tillsammans ska dra nytta av de enorma möjligheter som följer av vårt geografiska läge. till sist: BroBygget. Det är nam- net på Strängnäs kommuns verksamhetsstrategi – den väg vi har valt för att utveckla och stärka kommunen, och som vi slog in på för ungefär fem år sedan när vi inledde arbetet med vår gemensamma värdegrund. Brobygget tar sig allt fler konkreta uttryck: under året som gått involverades allt fler medarbetare i förbättringsgrupper och vid årets slut arbetade 90 procent av kommunens verksamheter med målstyrningstavlor, som är ett viktigt verktyg i vårt utvecklingsarbete. 4 mälarstäDer är namnet på det strategiska samarbetet mellan Strängnäs, Eskilstuna, Västerås och Enköping. Den politiska enigheten om Peter Lundberg Kommunchef 4 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Politisk organisation Kommunfullmäktige Fullmäktigestyrelse Kommunstyrelse Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Plan- och byggnadsnämnd Teknik- och fritidsnämnd Områdesstyrelse Aspö-Tosterö Överförmyndarnämnd Nämnden för hållbart samhälle Områdesstyrelse Mariefred Kulturnämnd Valnämnd Områdesstyrelse Stallarholmen Kommundelsberedning Valberedning Områdesstyrelse Vårfruberga Kommunrevision Områdesstyrelse Åker-Länna Handikappråd Ungdomsråd Pensionärsråd SEVAB Energiförsörjning AB 100% mandatfördelning år 2011-2014 Parti Socialdemokraterna Mandat 15 Parti Moderaterna Mandat 15 Centerpartiet 6 Strängnäspartiet 3 Folkpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 4 Mariefredspartiet 2 Sverigedemokraterna 2 vänsterpartiet 2 Totalt 29 Totalt 26 Strängnäs styrs av fyra partier, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet, tillsammans har de 29 av 55 mandat i kommunfullmäktige. www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 5 Fakta om Strängnäs kommun Fem år i sammandrag Nyckeltal 2010 2011 2012 2013 2014 Antal invånare 31 dec 32 419 32 687 33 072 33 389 33 878 Skattesats, kommun 21,73 21,73 21,73 21,73 21,73 Skattesats, kommun och landsting 31,90 31,90 31,90 32,50 32,50 38 54 35 12 -7 Årets resultat, mkr investeringar, mkr investeringarnas självfinansieringsgrad, % Soliditet, % Soliditet inkl pensionsförpliktelser, % nämndernas bruttokostnad, mkr nämndernas resultat Antal årsarbetare 61 75 121 122 85 100 100 77 66 67 13 14 14 14 14 -8 -8 -7 -7 -6 1 697 1 772 1 867 1 965 2 032 8 0 -17 -8 -29 1 774 1 779 1 893 1 877 1 853 år 2014 användes 100 kronor i skatt på följande sätt kr 30 24,80 20,09 20 12,83 10,39 10 9,17 8,16 5,83 5,10 1,94 0 la ko u s nd gr e dr Äl rg so om 1,68 r t h ik rg fik ed tu he oc ng kn so ra m ing ul t m e a i k l r t v m a i o n s h h ne ttn eo kt sk ild rk oc oc ilj lle rso dsä ve sie utb d o d m e i a k e t a K a P sn i n n f s Fr gn m xe h iti n ol yg oc gy vu P tio b s k ll n vid fu hä di m in a S ola sk r Fö Kommunens verksamheter finansieras till 82 procent av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Försäljningsintäkter och avgifter svarar för 8 procent och resterande del, 10 procent omfattar övriga bidrag och finansiella intäkter. 6 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Medborgarnas behov i centrum – hållbart över tiden Tillsammans utvecklar vi individen, verksamheten och samhället resultatet För meDBorgarna och brukarna är beroende av att det finns en tydlig och stark färdriktning och styrning av verksamheterna. Det behövs gemensamma strukturer och gemensamma arbetssätt för att säkerställa att resurser används så effektivt som möjligt. Det är viktigt att när det bästa sättet att agera på har skapats, ett gemensamt arbetssätt, att säkerställa att alla medarbetare och nivåer agerar utifrån detta. Om det finns alltför hög grad av variationer i agerandet i processer, riktlinjer och planer så skapar det problem. Det finns en stark koppling mellan hög variation och låg effektivitet. Därför är det viktigt att regelbundet mäta och följa upp att saker blir som planerat. Olika sätt att arbeta gör det svårt att lära av andra och utveckla processerna och försvårar därmed arbetet med ständiga förbättringar. Med stöd av verksamhetsstrategin Brobygget har vi lagt en grund för att på ett systematiskt sätt arbeta med ständiga förbättringar. Under en treårs period har vi successivt startat upp förbättringsgrupper där medarbetarna med stöd av målstyrningstavlor mäter och följer upp läget i arbetsprocesserna, analyserar resultaten och därefter beslutar om förbättringsaktiviteter. Idag har 90 procent av enheterna kommit igång med det systematiska förbättringsarbetet. Detta innebär att vi idag har cirka 150 förbättringsgrup- per. Trots att målet på 100 procent inte fullt ut nåddes så har en grund lagts till det fortsatta förbättringsarbetet. En bakomliggande orsak till att målet inte uppnåddes är chefsbyten och omorganisationer. Ledarskapets engagemang är en av de faktorer som har haft stor påverkansgrad på resultatet. Under året har en fördjupad översyn och utveckling genomförts av lönebildningsprocessen (personalavdelningen), biståndshandläggarprocessen (myndighet och bistånd på socialkontoret), uppföljningsprocessen (ekonomiavdelningen) samt detaljplaneprocessen (samhällsbyggnadskontoret). Spridningen av resultat och lärande har skett genom Brobyggets nyhetsbrev som utkommit med fem nummer som även publicerats på kommunens hemsida. Köpet av externa konsulter i implementeringen av Brobygget med syfte att initialt stärka upp viktiga processer och skapa lärande har successivt trappats ned från 2,9 miljoner kronor år 2012, 1,7 miljoner kronor år 2013 till 440 000 kronor år 2014. I dag sker det kommunövergripande stödet i utvecklingsarbetet av den centrala utvecklingsavdelningen och de interna konsulterna Brobyggarna. Vi har inte fullt ut lyckats med att frigöra resurser till det nära verksamhetsstödet utan saknar Brobyggare inom viktiga verksamhetsområden. Spridandet av kunskap och fånga upp erfarenheter och lärdomar är en viktig framgångsfaktor för alla organisationer och företag. Ledarforum, där alla kommunens chefer träffas för att stärka helhetsperspektivet, sprida lärdomar, motivation och engagemang har genomförts vid fyra tillfällen. Det interna nätverket för de verksamheter som kommit igång med målstyrningstavlor har regelbundet besökt varandra och med stöd av kollegial granskning utbytt erfarenheter och lärdomar. Erfarenhetsutbyte med lokala företag, andra kommuner och statliga verk som arbetar systematiskt med ständiga förbättringar har fortsatt. Under året har vi bland annat utbytt lärdomar med företagen Pfizer, Mekonomen och Folksam Liv samt kommunerna Nykarleby (Finland), Örebro, Nykvarn, Hylte, Gnesta och Sigtuna. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 7 Viktiga händelser 2014 Januari Mariefreds nya, stora och efterlängtade idrottsanläggning IP Hammaren öppnar för allmänheten. mars Chock och sorg i hela kommunen och Kultursverige när Grafikens Hus i Mariefred brinner ner till grunden i en våldsam brand. Allt fler gillar Strängnäs kommun på Facebook, och är en av de kommuner i landet som lockar flest nya gillare, framgår av en rapport från företaget Kreafon. augusti Den första Visholmsfesapril Grundskolorna i Strängnäs kommun rusar uppåt från 226:e till 86:e plats i SKL:s öppna jämförelser av det sammanvägda resultatet utifrån ett urval av kunskapsindikatorer. Det är en av de största förbättringarna i landet. maJ Strängnäs Business Park slår upp portarna – den nya mötesplatsen, motorn och mäklaren för företagsutveckling och entreprenörskap i Strängnäs kommun. Vasaskolan nyinvigs efter omfattande renoveringar. Elevernas arbetsmiljö har lyfts med bland annat uppfräschade väggar och golv, ny teknik i klassrummen, anpassade trappor och roligare skolgård. Kultur 14 är vårens stora kulturfest. Över 350 aktörer medverkar med sitt kulturella uttryck i över 200 programpunkter. Juni 150 Strängnäsbor kommer när Jobbtorg Strängnäs bjuder in till Öppet hus. Jobbtorg Strängnäs är en del i kommunens nyskapande satsning på att hjälpa medborgarna att hitta sin väg till egen försörjning. I november startar verksamheten i full skala. ten, med dragplåster som Syster Sol, Bröderna Lindgren blir en succé och en folkfest i sensommarsträngnäs. Strängnäs kommun arrangerar hela festen som tar sin utgångspunkt i kommunens värdegrund. Thomasgymnasiet är bra på att motverka mobbning och skapa trygghet och jämlikhet – så bra att man tilldelas utmärkelsen Årets Friends-prestation. septemBer Kommunchef Peter Lundberg utses till Årets Förändringsledare vid Change Management Forum. Juryns motivering lyder: ”Med mod och prestigelöshet har denna ledare inspirerat organisationen och samlat medarbetarna kring förändring, i så stor omfattning att andra kommit för att se resultatet och i sin tur låta sig inspireras.” Ett nytt boende för asylsökande öppnar i Mälarblick på Tosterö. Under hösten får Strängnäs kommun cirka 200 nya invånare från olika delar av världen. Mottagandet av de nyanlända präglas av respekt och öppenhet för att erbjuda dem en bra start i ett nytt land. Om ett par år kommer tågtrafiken till och från Strängnäs att öka kraftigt när det nya dubbelspåret mellan Strängnäs och Härad tas i bruk. Första spadtaget tas i september. Mat och matupplevelser är en viktig del av kommunens identitet. Hundratals lokala företag verkar i matbranschen. Därför är det logiskt att Strängnäs som en av fem kommuner går till final i utmärkelsen Årets Matlandethuvudstad. Vi når dock inte ända fram – Växjö går segrande ur striden. Allt fler kommuninvånare utövar sin demokratiska rättighet att gå och rösta. Efter kommunalvalet i september framträder en ny politisk majoritet: ett samarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. oktoBer Den nya politiska majoriteten presenterar sin majoritetsförklaring. Satsningar på kärnverksamheterna och en mindre politisk organisation står på den politiska agendan för de kommande åren. DecemBer Socialnämnden beslutar om ett omfattande förändringsarbete som kommer att prägla verksamheten under lång tid. Socialkontorets största utmaning är att nå en långsiktig ekonomisk hållbarhet med hög kvalitet och trygghet för brukare och anhöriga. n 8 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se God ekonomisk hushållning kommunens resultat försvagades med 19 miljoner kronor mellan år 2013 och 2014. Förklaringen var främst att verksamheternas kostnader ökade snabbare än kommunens skatteintäkter. I god ekonomisk hushållning betonas balansen mellan tydliga och mätbara, finansiella och verksamhetsmässiga mål, i styrningen. Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. De finansiella målen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges mål är grupperade i fyra perspektiv för att åstadkomma en balanserad styrning. Perspektiven Samhälle och miljö och Medborgare riktar sig utåt och har fokus på verksamhetsresultat för dagens och framtida generationer. Perspektiven Brobygget och Ekonomi riktar sig inåt och handlar om förhållnings- och arbetssätt för att åstadkomma ökade värden för medborgarna. Sammanfattnings vis är måluppfyl- lelsen svagare jämfört med år 2013 och den främsta orsaken är att ekonomimålet inte uppfylls. Bland kommunfullmäktiges övergripande mål får nio av tio godkänt. Utifrån ekonomiperspektivet uppfylls inte god ekonomisk hushållning definierat som två procent av skatteintäkterna över tid. Kommunen står inför stora utmaningar. En ekonomi i balans är en grundförutsättning för att kunna möta den demografiska utvecklingen. Medborgarnas nya och förändrade behov ställer krav på anpassningar som är hållbara över tid. n sammanställning av kommunfullmäktiges och nämndernas måluppfyllelse Perspektiv Samhälle och miljö Medborgare Brobygget ekonomi BUn Kn KS nHS PBn Sn TFn KF:s mål 1. Hållbar tillväxt 2. Företagsklimat 3. Miljö och klimat 4. 5. 6. 7. Barn och unga Kunskap Trygghet och hälsa dialog och delaktighet 8. Ledarskap och medarbetare 9. Kvalitet och effektivitet 10. ekonomisk hushållning KF l BUN - KN KS NHS PBN l - - l - - l l - - l l - l l l l l l - l l - l l - - l SN - l l - TFN l - l - l l - l l Barn-och ungdomsnämnden Kulturnämnden Kommunstyrelsen nämnden för hållbart samhälle Plan- och byggnadsnämnden Socialnämnden Teknik- och fritidsnämnden Måluppfyllelsen grundar sig på gemensamma kriterier för bedömning. Analys av resultat handlar om helheten för målet, inte detaljerna. Faktiska resultat tillsammans med åtgärder och aktiviteter som genomförts i syfte att nå målen och jämförelser med riket i genomsnitt ingår som delar i den samlade bedömningen. Färger och symboler lMålet är uppfyllt – Resultaten uppnår eller överträffar fastställda målnivåer. Målet är delvis uppfyllt – godkänt men till en lägre grad. Resultaten har mindre avvikelser från fastställda målnivåer. Resultatutvecklingen är positiv eller håller god nivå i jämförelser med andra kommuner. Målet är inte uppfyllt – Resultaten har större eller oacceptabla avvikelser från fastställda målnivåer. www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 9 SAMHÄLLe oCH MiLJÖ Mål 1 målet är uppFyllt »Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här.« resultat och analys • Medborgarundersökningen visar att kommunen som en plats att bo och leva på har förbättrats något. Med index 62 ligger något under det uppsatta målet men något över riket i genomsnitt. • Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder fortsätter att öka och uppgår till omkring 2 600 byggrätter. Förändringen i Strängnäs var cirka 330 möjliga bostäder och i Mariefred cirka 490 möjliga bostäder. • Befolkningstillväxten motsvarar 1,5 procent och befolkningen ökade med 489 personer. Kommunen hade 33 878 invånare vid årsskiftet. kommunens geograFiska läge med goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och andra större orter i Mälardalen, gör Strängnäs kommun till en attraktiv plats att bo och verka i. Ökningen av befolkningen blev bland den största på tio år. Och det fortsätter att i huvudsak ske genom inflyttning. Födelsetalen förändras inte mycket mellan åren och är låga jämfört med andra kommuner. Strängnäs kommun har den senaste femårsperioden ökat sin befolkning med 5,8 procent eller 1 857 personer. Ökningen skedde främst i SträngnäsTosterö med 1 352 personer, Mariefred med 338 personer och Stallarholmen med 150 personer. Åker-Länna ökade med 29 personer och Vårfruberga-Härad minskade Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se med 12 personer åren 2010-2014. Under år 2014 har inflyttningen till kommunen skett främst i åldersgrupperna 30-39 år och i gruppen 1-5åringar. Åldergruppen 60-69 år bidrar också i ganska stor omfattning till befolkningsökningen totalt. Åldersgruppen 20-24 flyttar ifrån kommunen medan det bland 25-29-åringar är fler som flyttar in än som flyttar från kommunen. Från år 2010 och fram till idag har befolkningssammansättningen förändrats något. Gruppen 65-79 år ökar och gruppen 30-44 år minskar i andel gentemot befolkningen totalt. Det beror dels på att fler personer går i pension men även att inflyttningen ökar bland de äldre och då främst i åldern 65-74 år. Av de som flyttar från kommuen när de är mellan 20-24 år är det en del som flyttar tillbaka när de är 30-39 år och då medföljer ofta ett eller flera barn. Vanligast att flytta till kommunen är under perioden juni-augusti vilket också gör att största gruppen av inflyttare är på plats när höstterminen startar i skolan. Planberedskapen för bostäder och verksamheter är mycket god men de senaste årens lågkonjunktur för byggande har gjort att steget mellan plan och genomförande varit för riskfyllt för exploatörer. I dagsläget börjar ändå ett intresse för större byggnationer såsom bostadsrätter och hyresrätter att märkas. Beslutet om ny översiktsplan utgör en milstolpe i kommunens översiktliga planering och gör att kommunen står väl rustad inför ett större tryck från exploatörerna. Översiktsplanen pekar ut en strategi fram till år 2040 och är en viktig förutsättning för kommunens framtida tillväxt och utveckling. n 10 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se SAMHÄLLe oCH MiLJÖ Mål 2 målet är Delvis uppFyllt »Företagsklimatet förbättras och förutsättningar för entreprenörskap ska utvecklas.« resultat och analys • Strängnäs hamnar på plats 203 i Svenskt näringslivs ranking om företagsklimatet i kommunerna. Placeringen uppfyller inte målet om att klättra till plats 150 men är en liten förbättring jämfört föregående år då placeringen blev 217. • Antalet arbetstillfällen ökar för varje år. Totalt har det skapats 900 fler arbetstillfällen i kommunen under åren 2010-2013. Senaste mätning visar att ökningen blev 221 fler arbetstillfällen år 2013. Målet var att ligga på 250 fler arbetstillfällen. • Omsättningen i besöksnäringen minskade till 218 miljoner kronor i den senaste mätningen för år 2013 vilket kan jämföras med 230 miljoner kronor år 2012. Målet om 250 miljoner kronor för år 2014 bedöms inte kunna bli uppfyllt. Bra Företagsklimat är en förut- sättning för att skapa fler arbetstillfällen. Pågående åtgärdsprogram tar sikte på topp 50, år 2017, i rankingen om företagsklimatet i landets kommuner. Förbättringsområden har identifierats och 80 åtgärdsförlag har tagits fram. Åtgärderna utgår från företagarens behov och genomförandet sker i en anda av öppenhet och dialog. Se mer information på kommunens webbplats www.strangnas.se/topp502017. Genom Strängnäs logistikpark ges förutsättningar för fler företag att etablera verksamhet i kommunen. I maj 2014 invigdes Strängnäs Business Park som är en mötesplats för entreprenörer och företag med tillväxtambitioner. Kommunens satsning på Jobbtorg Strängnäs är ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning, vuxenutbildning och svenska för invandrare samt kommunens näringslivsverksamhet. Antalet nyregistrerade företag fortsätter att vara högt, kommunen når topp 40 bland landets kommuner för femte året i rad. Arbetsmarknadsstrategin som kommunen arbetar efter sätter arbetslinjen i fokus och sker i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten i Strängnäs har under året utvecklats mer positivt än för riket i övrigt och bland ungdomar 1824 år syns ett trendbrott. Sedan juni är arbetslösheten bland ungdomar lägre än för riket i genomsnitt. I januari 2015 var andelen totalt arbetslösa i kommunen 3,6 procent vilket är en minskning med 0,6 procentenheter under de senaste 12 månaderna. För ungdomarna i Strängnäs har den minskat från 7,0 procent till 5,3 procent under samma period. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 11 SAMHÄLLe oCH MiLJÖ Mål 3 målet är Delvis uppFyllt »Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan.« resultat och analys • Energiförbrukningen i verksamhetslokaler, KWh per m2, minskar med 11 procent jämfört år 2013. Sedan år 2009 har energiförbrukningen minskat med 20 procent och målet var att minska med 10 procent. • Inköp av ekologiska livsmedel ökade från 18 procent till 23 procent och målet om 20 procent överträffas. • Sedan starten år 2012 har 205 enskilda avloppsanläggningar som ansetts bristfälliga åtgärdats. Målet om att nå 400 åtgärdade avloppsanläggningar vid årets slut uppfylls inte. åtgärDer För att minska energianvändningen i kommunens verksamhetsfastigheter fortgår. Under året har det skett utbyte av äldre installationer till energieffektivare lösningar och successivt ersätts elvärmen med klimatsmartare lösningar. En kontinuerlig övervakning och driftoptimering av de tekniska installationerna med avseende på drifttider, temperaturer och värmeåtervinning bidrar till effektivare energianvändning. Den framtida potentialen för ytterligare energibesparingar ligger till en del hos verksamheterna där det gäller att skapa en större medvetenhet kring dessa frågor. Flera energieffektiviseringsprojekt har bidragit till att höja kompetensen inom förvaltningen. En solenergiutredning har genomförts, ett projekt med energieffektivisering av idrottsanläggningar och ett projekt med syfte att energieffektivisera kommunens centralkök har slutförts. Förslag för riktlinjer för framtida byggande av liknande anläggningar har också tagits fram i samband med utredningarna. Ett förslag till ny miljöstrategi arbetades fram och skickades ut på remiss i slutet av året. Flera förskolor har under året erhållit Grön flagg som är en certifiering för hållbar utveckling i förskolan och skolan. Några har även förnyat sin certifiering under året. Ekologiska livsmedel som serveras på förskolor, skolor och äldreboenden fortsätter att öka. Måltidsverksamheterna har lyckats bra med att minska matsvinnet (den mat som slängs). Nyckeln till framgång har varit ett samarbete mellan elever, måltidspersonal och pedagoger där visualisering och belöningar bidragit till framgångar. Inom miljö- och hälsoskydd fortsatte det systematiska arbetet med att förbättra vattenkvalitén i sjöar och vattendrag genom att inventera avlopp, särskilt kring näringsbelastade sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppnå god ekologisk status. Trots tidsförskjutningen mellan inventering och åtgärd så har arbetet varit ett viktigt steg i att förbättra vattenkvalitén och under 2015 bedöms 400 enskilda avlopp vara åtgärdade. Avfallsplanen fastställdes av kommunfullmäktige i maj. Den syftar till att öka medvetenheten om avfallshantering och återvinning samt att styra utvecklingen så att hållbar utveckling främjas. n 12 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se MedBoRgARe Mål 4 målet är Delvis uppFyllt »Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga.« resultat och analys • Föräldrar som tycker att barnet får stöd och hjälp i den omfattning det behöver ökade från 85 procent till 87 procent. Målet om 95 procent uppfylls inte. • Bland elever i årskurs 5 tycker 92 procent att lärarna på skolan hjälper till i skolarbetet, en minskning jämfört med året före då siffran var 95 procent. Målet om 98 procent uppfylls inte. genomsnittet i riket är 94 procent. • Bland elever i årskurs 8 har resultatet försämrats från 84 procent till 82 procent. Målet om 98 procent uppfylls inte. genomsnittet i riket är 86 procent. • Ungdomar återkommer till socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning eller insats minskar. Andelen inte återaktualiserade har ökat från 63 procent till 72 procent men målet om 90 procent uppfylls inte. i Förskolan Fortsätter vidareutvecklingen av arbetsmetoder som medför att varje barns behov tillgodoses. Alla förskolor deltog under året i utbildning för att främja arbetet kring att tidigt fånga upp barn som är i behov av stöd och utbildningar inom området språkstörning har genomförts. I grundskolan kan bedömningen med avsikten att stärka elevens läran- de bli tydligare för att öka elevernas medvetenhet kring mål och förväntningar. Och genom gemensamma strukturer för planering och uppföljning göra det lättare för eleverna att känna delaktighet och kunna påverka sina studier. Faktorer såsom missbruk, psykisk problematik, föräldrasvikt och utanförskap påverkar hälsan hos barn och unga. Inom socialtjänsten genomfördes omkring 340 insatser för barn och unga upp till 19 år, av dessa blev cirka 300 insatser tillgodosedda på hemmaplan. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 13 MedBoRgARe Mål 5 målet är Delvis uppFyllt »Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning.« resultat och analys • Föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen ökade från 85 procent till 89 procent. Målet om 96 procent uppfylls inte. • Elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen ökar från 78 procent till 80 procent. Målet om 90 procent uppfylls inte. Mål Strängnäs • Elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år minskar från 78 procent till 75 procent. Målet om 82 procent uppfylls inte. Rik • Andel elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola (av elever på högskoleförberedande program) ökar från 91 procent till 95 procent. FörälDrar är generellt sätt väl- digt nöjda med förskolan där barnet vistas. Åtta av tio föräldrar tycker att förskolan har en stimulerande uteoch innemiljö och nio av tio föräldrar tycker att personalen har god kompetens för arbetet med barnen. Kunskapsresultat för nationella prov i årskurs 3 visar att 74 procent av alla Strängnäs elever klarade alla delprov och det är över medel för riket. I nationella prov för årskurs 6 visar resultaten att 92 procent får godkänt. Resultaten är mycket bättre än i årskurs 3 och spridningen mellan kommunerna är mindre. Medel i riket ligger på 92 procent. Resultaten för elever i årskurs 9 har utvecklats positivt de tre senaste åren och ligger över riket i genomsnitt men kommunens målsättningar har varit högre ställda. Resultaten bland de kommunala skolorna visar att dessa i genomsnitt hade 71 procent av eleverna i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. Spridningen av resultaten mellan skolorna är stor och bland kommunala skolor varierar det mellan 61 och 80 procent. Kommande åtgärder för att höja kunskapsresultaten i grundskolan kommer att ske genom satsning på att förbättra stödet till skolledarna kring uppföljning av resultat och genom att sprida ett lärande mellan skolorna via deltagande i nationella projekt som Läslyftet och Matematiksatsning PISA 2015. Allt fler elever inom gymnasieskolan har behov av särskilt stöd och risken att fler elever behöver en längre gymnasietid ökar. Inom vuxenutbildningen blir det fler elever i behov av särskilt stöd och verksamheten fortsätter att utveckla en så flexibel och individanpassad utbildning som möjligt. Formerna för mottagning och undervisning av flerspråkiga barn, elever och vuxna är ett förbättringsområde som närmast ligger i fokus. n 14 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se MedBoRgARe Mål 6 målet är Delvis uppFyllt »Tryggheten ökar och hälsan förbättras.« resultat och analys • Medborgarundersökningen visar att trygghetsfaktorn har ökat från index 62 till 64. Målet är uppfyllt och resultatet ligger över riket i genomsnitt. • Föräldrar som upplever att barnet känner sig tryggt i förskolan har ökat från 95 procent till 96 procent. Målet uppfylls inte. • Tryggheten bland elever i årskurs 5 har ökat något från 91 procent till 92 procent. För elever i årskurs 8 blev den 88 procent och ingen förändring jämfört med året före. Målet uppfylls inte och resultaten ligger under riket i genomsnitt. • Äldre som är nöjda med sitt äldreboende har minskat från 87 procent till 79 procent. Målet om att ligga över riket i genomsnitt uppfylls inte. • Äldre som är nöjda med hemtjänsten har minskat något från 91 procent till 90 procent. Målet om att ligga över riket i genomsnitt uppfylls inte. strängnäs är generellt en trygg kommun att vistas i. Antalet brott för skadegörelse och antal anmälda brott har minskat mellan åren 2013 och 2014. Folkhälsoplanen antogs av kommunfullmäktige i juni som en del av kommunens strategiska inriktning att skapa faktorer som påverkar hälsan positivt. I syfte att höja medvetenheten och kompetensen, om tillgänglighetsfrågor, påbörjades framtagande av tillgänglighetsstrategi och ny tillgänglighetsplan. Föräldrar till barn i förskolan tycker att samspelet mellan barn och vuxen kännetecknas av respekt. Förskolorna har under året satsat på trygga inskolningar och en ökad dialog med föräld- rarna för skapa större delaktighet. Uppföljningen visar att grundskolor som arbetet utifrån verktyget ”barnens fyrarummare” och skolor med fungerande trygghetsgrupper har bättre resultat gällande trygghet och trivsel än andra skolor. För att stärka trygghetsarbetet har skolor deltagit i utbildningen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik vid Mälardalens högskola. www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 15 Inom särskilda boenden för äldre visar resultaten för helhetssynen och trygghet en stor spridning på enhetsnivå. Orsaken till att nöjdheten minskat kraftigt mellan åren kan främst härledas till beslutet om att lägga ner 24 boendeplatser. Kommunen står inför stora utmaningar vad gäller utformningen av framtidens äldreomsorg. Det blir viktigt att återfå förtroendet och öka tryggheten bland äldre och anhöriga kring boendefrågor och kring andra välfärdstjänster för målgruppen äldre. Inom hemtjänsten är det främst möjligheterna att framföra synpunkter och lämna klagomål (synpunktshantering) och information om förändringar som överlag behöver bli bättre. Tryggheten behöver stärkas på några enheter där den är förhållandevis svag. Känslan av trygghet påverkas bland annat av vilken kontinuitet som finns bland personal som brukaren träffar. Mätningar visar att personalkontinuiteten minskar och en orsak till det är den ökande sjukfrånvaron bland personalen. Pågående åtgärder inom vård, omsorg och sociala tjänster för att åstadkomma en ökad kvalitet och effektivitet innebär att skapa förutsättningar för verksamheten att kunna fokusera på huvuduppgiften. Under perioden mellan 2013 till 2023 bedöms antalet personer över 65 år öka med drygt 1 600 personer enligt befolkningsprognosen. Detta kommer medföra en ökning av behovet av hemtjänst och särskilda boendeplatser. Inom både området för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg finns ett stort behov av att öka tillgången till eget boende. För att klara kommunens åtaganden 100 80 60 40 20 0 Helhetssyn Sämst Bäst Trygghet Strängnäs Riket Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se 100 80 60 40 20 0 Helhetssyn Sämst Trygghet Bäst Strängnäs Synpunktshantering Riket Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se blir bostäder en central fråga de närmaste åren. De pågående konflikterna och den svåra flyktingsituationen i världen har inneburit ett växande flyktingmottagande i hela Sverige och i kommunen. Kraven på att kunna ta emot fler kommer att växa och det i sin tur påverkar kommunens planering och beredskap på såväl kort och som lång sikt. Antal barn och ungdomar med missbruksproblem och psykiska besvär ökar alarmerande i omvärlden och i Strängnäs kommun. I 2015 års budget satsas det extra resurser inom vård, omsorg och sociala tjänster. Det skapar förutsättningar för vidareutveckling av utbudet av välfärdstjänsterna och sätter brukarens behov i centrum samtidigt som det behöver vara hållbart över tiden. n 16 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se MedBoRgARe Mål 7 målet är Delvis uppFyllt »Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling.« resultat och analys • Medborgarundersökningen visar att möjligheterna till inflytande i kommunen är oförändrad och indexet 30 ligger betydligt under det mål som sattes om att nå samma nivå som riket i genomsnitt vilket blev index 41. • Elever i årskurs 5 som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ökar något från 86 procent till 87 procent. Resultatet ligger under riket i genomsnitt som blev 88 procent och målet om 99 procent uppfylls inte. • Elever i årskurs 8 som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter minskar från 68 procent till 59 procent. Resultatet ligger något under riket i genomsnitt som blev 71 procent och målet om 95 procent uppfylls inte. • Gymnasielever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ökar från 59 procent till 74 procent men målet om 95 procent uppfylls inte. • Informationsindex som är en granskning av informationsgivning på kommunens webbplats minskar något från index 82 till 81. Resultat ligger över i riket i genomsnitt men målet om att uppnå index 83 uppfylls inte. Förskolan och grundskolan har ett viktigt demokratiuppdrag. Skolorna behöver bli bättre på att ge eleverna kunskaper om hur man kan påverka. Elevernas möjligheter i att vara involverade i planeringen skapar bättre förutsättningar i att nå kunskapsmålen. Även gemensamma former för synpunktshantering kommer att stärka arbetet med att känna delaktighet och att ta hänsyn till andras åsikter. Inom samhällsbyggnad fortsätter formerna för medborgardialog att ständigt utvecklas. Vid arbetet med översiktsplaner och framtagande av strategier för bland annat miljö, tillgänglighet och folkhälsa har medborgardialogerna bidragit till utformningen av dessa planer och strategier. Dialogen med brukarorganisationer inom vård och omsorg behöver vidareutvecklas. Undersökningar visar att det ofta handlar mer om information än möjligheter att kunna påverka och känna sig delaktig. Resultatet av granskningen om informationsgivningen på kommunens webbplats presenterades i oktober. Flera steg har tagits under året för att utveckla webbplatsen. Dels har en e-tjänstportal lanserats, med möjlighet för medborgarna att utföra vissa tjänster på webben. En dialogportal öppnade under våren, där möjligheter att påverka beslutsprocesser och lämna synpunkter och förslag samlades på en plats. Möjligheten att lämna så kallade e-förslag är det enskilt viktigaste dialogverktyg som genomförts under året. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 17 BRoByggeT Mål 8 målet är Delvis uppFyllt »Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare.« resultat och analys • Medarbetare som trivs på jobbet uppgick till 87 procent och målet om 80 procent uppfylls. • Medarbetare som har kontroll1 på sin arbetssituation uppgick till 59 procent, målet om 80 procent uppfylls inte. • Ledarindex uppgick till 66 procent, målet om att förbättra jämfört med året innan uppfylls inte. • Sjukfrånvaron har ökat från 6,4 procent till 7,0 procent. Målet om 6,3 procent uppfylls inte. inom en snar FramtiD kommer Strängnäs kommun liksom alla kommuner i Sverige att stå inför allt större utmaningar. Inte minst i och med ökningen av andelen äldre. Mot denna bakgrund är det viktigt att våga ta ett helhetsgrepp om hur dessa utmaningar ska mötas. Den viktigaste resursen för att fortsätta utveckla kommunens service till medborgarna är alla medarbetare. Konkurrenssituationen ökar och det är redan i dag svårt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt och tillräcklig kompetens inom vissa personalkategorier. Arbetsmiljö, jämställdhet, mångfald och kompetensutvecklingsmöjligheter är frågor som får allt större betydelse i arbetet med att vara en attrakiv arbetsgivare. Sjukfrånvaron har successivt ökat sedan år 2011 och den har varit större i Strängnäs än för kommunerna i genomsnitt. För år 2014 uppgick den Totalt Riket Källa: Uppgiften om sjukfrånvaron i riket är hämtad från Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se. totala sjukfrånvaron i kommunen till sju procent. Bland kvinnor har den ökat från 6,8 procent år 2013 till 7,6 procent år 2014 och för männen från 4,4 procent till 4,8 procent. Senaste året har ökningen varit högst bland vård- och omsorgspersonal. Åtgärder som vidtagits inför år 2015 ger verksamheterna förbättrade resurser och förutsättningar att han- tera sjukfrånvaro och rehabiliteringsansvar. Insatserna syftar till att förenkla ett tidigt agerande och planera för medarbetarens återgång i arbete och ett särskilt fokus kommer att läggas på chefernas ansvar att bedriva en effektiv rehabilitering. n 1 Resultatet är hämtat från två olika mätningar vid målstyrningstavlan. 18 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se BRoByggeT Mål 9 målet är Delvis uppFyllt »Kommunens service och tjänster ska hålla hög kvalitet och resurser användas på ett effektivt sätt.« resultat och analys • Medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga har minskat från 37 procent till 30 procent. Målet uppfylls inte och resultatet ligger under genomsnittet i riket som var 49 procent. • Medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen har ökat från 93 procent till 95 procent. Målet uppfylls och ligger över genomsnittet i riket som var 86 procent. • Enheter som startat förbättringsgrupper och målstyrningstavlor vid årsskiftet har ökat från 53 procent till 90 procent. Målet var att alla enheter skulle kommit igång innan årets slut. i meDBorgarnas kontakter med kommunen är det viktigt med tydlighet och ett respektfullt bemötande i alla lägen. Tillgängligheten via telefon hade oacceptabelt låga nivåer, endast 30 procent trots åtgärder. Andelen som får svar på e-post är 80 procent. Bemötandet vid kontakter med kommunen upplevs som gott. Åtgärder för att förbättra tillgängligheten och för att stärka förtroendet bland medborgare, brukare och företagare fortsätter. Införandet av interaktiva tjänster på kommunens hemsida har fortsatt och genom e-tjänster och blanketter samlade på ett ställe kan ärenden och Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se kontakterna med kommunens utföras dygnet runt över nätet. Arbetet för att öka kvalitén och effektiviteten i verksamheterna ska fokusera på att utveckla och skapa bättre flöden i olika arbetsprocesser. Förbättringsarbetet ska organiseras och systematiseras nära brukarna och medborgarna. Förbättringsgrupper som med stöd av målstyrningstavlor visualiserar resultat, trender och aktiviteter blir ett hjälpmedel i att åstadkomma ökad kvalitet och effektivitet. Under år 2015 kommer uppföljningen att ha fokus på att alla enheter och medarbetare blir delaktiga i arbetssättet och att 2 000 förbättringar genomförs. Effektivitet kan också definieras utifrån kostnad per brukare och hur dessa utvecklas över tid och i förhål- lande till varandra. Att kostnaderna årligen ökar är naturligt eftersom verksamheterna har årliga löne- och prisökningar. Jämförelsen mellan åren visar att kostnadsökningen för Strängnäs sker i högre takt än för riket i genomsnitt och speciellt inom äldreomsorgen. Kostnaderna per brukare inom hemtjänst och för särskilt boende har ökat (över 60 procent respektive 25 procent på fyra år). Kostnadsökningen kan bland annat förklaras av att vårdtyngden ökar. Men kostnaden per inskrivet barn i förskolan, elev i grundskolan och per brukare med hemtjänst samt plats i särskilt boende har ökat snabbare för Strängnäs än för riket i genomsnitt mellan åren 2010 och 2013. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 19 eKonoMi Mål 10 målet är inte uppFyllt »Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning.« resultat och analys • Kommunens resultat uppgår till minus 7,2 miljoner kronor vilket motsvarar minus 0,4 procent av skatteintäkterna. Kommunen når inte årets resultatmål om en budget i balans. • Sex av åtta nämnder och styrelser har en ekonomi i balans och ett resultat som är bättre än budget. Socialnämnden redovisar underskott om 34,2 miljoner kronor och barnoch utbildningsnämnden redovisar underskott om 4,0 miljoner kronor. nämndernas budgetföljsamhet var sammanlagt 98,2 procent. Målet om att samtliga nämnder ska ha en ekonomi i balans nås inte. • Årets nettoinvesteringar om 84,7 miljoner självfinansierades till 67 procent och målet var att investeringarna ska finansieras med egna medel till 50 procent. Målet om självfinansieringsgraden uppfylls. resultatet FörsvagaDes med 18,9 miljoner kronor mellan 2013 och 2014. Nämnderna redovisar ett sammanlagt underskott om 28,9 miljoner kronor, främst är det kostnader inom socialnämndens verksamhet som ökar. En omfattande åtgärdsplan beslutades under hösten för att komma till rätta med socialnämndens underskott. Det är helt avgörande att åtgärder vidtas och att omställningen lyckas för att underskottet inte ska kvarstå under 2015. Resultatet enligt balanskravet uppgår till minus 2,9 miljoner kronor, motsvarande minus 0,2 procent av skatteintäkterna. Enligt kommunallagen måste kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa resultatet inom tre år. Kommunen har under den senaste femårsperioden visat resultat om i snitt 1,7 procent av skattenettot. Detta innebär att kommunen inte längre kan anses ha uppfyllt det krav som kommunallagen ställer på god ekonomisk hushållning. För de två senaste åren uppnås inte ett resultat om 2 procent och det är av vikt att kommunens kommande resultatnivåer ökar. Investeringar i anläggningar, ma- skiner och inventarier behöver över tid vara helt finansierade med egna medel för att låneskulden inte ska öka. I budget 2015-2018 har kommunens investeringsnivå sänkts från årligen cirka 80 miljoner kronor till cirka 60 miljoner kronor. God hushållning för nämnder och verksamheter innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Även långsiktigt finns krav på att kostnadsutvecklingen dämpas genom konkreta åtgärder i verksamheten för att möta kommande års skatteintäkter. Årliga effektiviseringar och prioriteringar mellan verksamheter är nödvändiga för att klara behoven i framtiden. n 20 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Särskilda uppdrag effektivare avrop och inköp med krav på uppföljning av åtgärder syFtet är att verksamheterna ska vidta åtgärder för att minska kommunens kostnader för varor och tjänster. Förutom att erhålla en besparing 2014 är syftet att skapa effektiviseringar inom inköpsområdet som också har påverkan på längre sikt samt att engagera hela verksamheten i effektiviseringsarbetet. I det särskilda uppdraget nämns speciellt uppföljning av åtgärder och som en del av uppföljningen tas en inköpsrapport fram och presenteras för respektive nämnd. Där beskriver verksamheterna hur de arbetar med att förbättra inköpsprocesserna utifrån den inköpsstatistik de får månadsvis. Statistiken har inneburit att verksamheterna har större medvetenhet om vad som köps och på vilket sätt. Uppdraget har fått verksamheten att fokusera på inköpseffektiviseringar med utgångspunkten från sig själva och kommer resultera i effektivare hantering även efter 2014. Effekten av de åtgärder som genomförts har inneburit att antalet leverantörer för mindre inköp och antal köp på First Card har minskat. Istället har e-handeln ökat. Många enheter har minskat antalet First Card eller i vissa fall helt tagit bort korten. Konkurrensutsättningar av större direktupphandlingar har ökat kraftigt. De flesta nämnder har mindre kostnader för inköp 2014 i jämförelse mot budget och alla nämnder har arbetat aktivt med att minska kostnaderna. kvalitetssäkra processen för kompetensförsörjning Syftet är att kvalitetssäkra en förvaltningsgemensam process för verksamhetens rekrytering av personal, förlängning av anställningar och anlitande av inhyrd personal. Personalavdelningen har tagit fram en rekryteringsrutin för att kvalitetssäkra rekryteringsarbetet och göra det så kostnadseffektivt som möjligt. Personalavdelningen kan på grund av prioriteringsskäl inte vara delaktig i varje medarbetares rekryteringsfas. Det innebär att målet inte uppfylls fullt ut i detta särskilda uppdrag. Då det gäller chefsrekryteringar är personalavdelning delaktig i samtliga fall och i varje fas. utarbeta plan för hur behovet av verksamhetsfastigheter långsiktigt kan utvecklas för att vara ekonomiskt hållbart Syftet är att utifrån nuvarande investeringsplan lämna förslag på hur ny-, till- och ombyggnad av verksamhetsfastigheter kan ske för att hålla lokalkostnaderna nere. Varje investering ska prövas om den kan inrymmas i befintliga lokaler med eventuell lokalanpassning och/eller omflyttning av verksamheter. Alla beslut om investeringar i verksamhetsfastigheter grundas på behov som finns inom kommunens kärnverksamheter. I beslutsunderlagen redovisas alternativa lösningar med ekonomiska konsekvenser för att tillgodose dessa. Befintliga lokaler i kommunens eget bestånd används alltid i första hand. Förändringar i beståndet, ny-, till- eller ombyggnad, baseras på ett livscykeltänkande. Det innebär att energieffektivitet, miljöaspekter i flera avseenden, klimatförändringar, kvalitet, underhålls- och förvaltningskostnader, flexibilitet, säkerhet, yteffektivitet med mera beaktas. Konsekvensen av denna princip är att fokus flyttas från kostnaden för investeringen till kostnader under byggnadens hela livslängd. kartlägga skollokalernas yteffektivitet och nyttjandegrad Syftet är att skapa förutsättningar för att snabbt kunna ställa om befintliga skollokaler till annan verksamhet, hyra ut till externa utförare av liknande eller annan verksamhet eller att fatta beslut om att lokalen ska avyttras. En kartläggning av skollokaler har genomförts och resulterat i flera åtgärder för lokaleffektivisering som inneburit att lokaler har varslats om uppsägning. Exempelvis är en förskola och flera paviljonger tillhörande grundskolor uppsagda. På Thomasgymnasiet har verksamheten komprimerats till delar av hus och ytterligare anpassningar planeras för att kunna lämna lokaler. effektivisera kostnaderna för externa placeringar Syftet är att genomföra åtgärder som långsiktigt minskar kommunens kostnader för boendeplatser för personer med funktionsnedsättning utan att kvaliteten i verksamheten försämras. En förutsättning för att nå målen är tillgång till lägenheter. Förvaltningen gör allt som ligger inom nämndens kompetensområde för att kunna tillgodose enskildas behov av bostad. Driftkostnaderna för gruppboende och serviceboende i egen regi i Strängnäs är lägre än den genomsnittliga kostnaden per brukare för externa placeringar. Ambitionen måste vara att kommunen erbjuder plats i gruppboende eller serviceboende i Strängnäs. Svårigheter uppstår i diskussioner med externt placerade personer om www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 21 Medarbetare att flytta åter till Strängnäs när kommunen inte kan presentera ett färdigt alternativ i Strängnäs. Av de externt placerade är det olämpligt att flytta tillbaka vissa personer till Strängnäs på grund av att de behöver specifik vård och omsorg som i nuläget bara kan erbjudas av extern utförare. vidareutveckla arbetsmarknadsinsatserna Syftet är att öka anställningsbarheten för dem som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Kommunfullmäktige beslutade 16 december 2014 om en arbetsmarknadsstrategi för Strängnäs kommun. Strategins syfte är att öka anställningsbarheten för de som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Ett särskilt fokus läggs på unga. utarbeta strukturplan för äldre För att möta behoven och kraven om en god vård och omsorg ska en strukturplan för äldre utarbetas. Planen ska omfatta analys och beskrivning av nuläge samt förslag på åtgärder om hur framtidens äldreomsorg kan utformas och organiseras. En strukturplanen med handlingsplan och tidssatta aktiviteter antogs av socialnämnden 2013-12-17. Utifrån strukturplanen har förvaltningen uppdrag att ta fram en strategi för äldreomsorgen i Strängnäs kommun till och med år 2025. n JämFört meD 2013 har antalet tillsvidareanställda minskat med 56 personer. Antalet årsarbetare uppgick till 1 853 vilket är en minskning med 24 årsarbetare. Denna minskning beror på att kommunen haft ett allmänt försiktigt förhållningssätt gällande nyanställningar. Dessutom har några befattningar inte återbesatts med anledning av att det för närvarande finns övertalighet i kommunen sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron uppgick till 7,0 procent för 2014. Det är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med 2013. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,8 procentenheter från 6,8 procent till 7,6 procent. Männens sjukfrånvaro har ökat med 0,4 procentenheter, från 4,4 procent till 4,8 procent. Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer har ökat med 3,8 procentenheter mellan 2013 och 2014, från 43,5 procent till 47,3 procent av den totala sjukfrånvaron. De senaste årens utveckling om en stigande sjukfrånvaro fortsätter, även om ökningen totalt sett är svagare 2014. Socialnämndens sjukfrånvaro ökar dock markant med hela 1,2 procentenheter. Antalet medarbetare med minst sex korttidsfrånvarotillfällen har för 2014 ökat från 132 till 137. Flertalet åtgärder vidtas under 2015 för att ge verksamheterna förbättrade resurser och förutsättningar att hantera sjukfrånvaro och rehabiliteringsansvaret. Nya rutiner och riktlinjer för sjukfrånvaro och rehabilitering träder i kraft i mars 2015. De insatserna syftar till att förenkla ett tidigt agerande och planera för medarbetarens återgång i arbete. Utöver detta är det fokus på chefernas ansvar att bedriva en effektiv rehabilitering. Personalavdelningen kommer bistå med att klarlägga varje chefs rehabiliteringsärende så att rätt åtgärder vidtas och arbetsgivaren uppfyller sitt rehabiliteringsansvar. personalmått Nyckeltal/år 2010 2011 2012 2013 2014 Antal tillsvidareanställda 1 974 1 967 1 992 2 020 1 964 - kvinnor 1 664 1 665 1 992 1 715 1 665 310 310 300 305 299 Antal årsarbetare 1 774 1 779 1 893 1 877 1 853 - kvinnor 1 450 1 471 1 512 1 519 1 508 324 308 380 358 345 Sjukfrånvaro, totalt 5,1 4,8 5,6 6,4 7,0 - kvinnor - män 29 år och yngre 30-49 år 50 år och äldre 5,3 4,2 3,3 4,8 5,9 5,0 3,8 3,6 4,8 5,7 6,0 3,5 45,5 5,5 6,0 6,8 4,4 5,3 5,9 7,3 7,6 4,8 5,2 7,0 7,9 38 36 36 44 47 - män - män Långtidssjukfrånvarons andel av total sjukfrånvaro 22 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se arbetsmiljö och friskvård Under 2014 ökade rapportering av tillbud markant, från 211 stycken 2013 till 357 stycken, vilket är en ökning med 69 procent. Utöver rapporterade tillbud har även 97 stycken risker i arbetsmiljön rapporterats. Det är en viktig förutsättning, i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, att risker och tillbud rapporteras. Det är en möjlighet att tidigare utreda och vidta åtgärder för att förhindra att olyckor som medför personskador uppstår. Antalet arbetsskador, vilket är ett samlingsbegrepp för personskador som orsakas av olycksfall, färdolycksfall och arbetssjukdomar, uppgår till 172 stycken för 2014, det är en ökning med 12 procent i jämförelse med 2013 års siffror. Arbetsskador handlar till stor del om kross-, kläm- och mjukdelsskador, stukningar/vrickningar samt sårskador. Hot och våld är den mest frekventa rapporterade orsaken/ risken för både arbetsskador och tillbud. Den vanligaste platsen för rapporterade händelser av arbetsskador och tillbud är hos brukare i egna hemmet och boende på särskilt boende och därefter på kontor. ledar- och medarbetarutveckling Den gemensamma värdegrunden; utveckling, respekt, öppenhet och tydlighet ska fun-gera som vägledning i relationerna internt och gentemot medborgare och brukare. Förutom de grundläggande värderingarna har principer som ska stödja utvecklingsarbetet tagits fram. Principerna tillsammans med värdegrunden har symboliskt samlats i form av en bro med namnet Brobygget. Den viktigaste resursen för att fortsätta utveckla kommunens service till medborgarna är alla medarbetare. Inom en snar framtid kommer Strängnäs kommun liksom alla kommuner i Sverige att stå inför allt större utmaningar. Inte minst i och med ökningen av andelen äldre. Mot denna bakgrund är det viktigt att våga ta ett helhetsgrepp om hur dessa utmaningar ska mötas. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 23 Ekonomisk översikt och analys svagare internationell utveckling skruvar ned tillväxten Omvärldens ekonomier går i otakt. USA och Storbritannien ligger före i konjunkturcykeln med tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Det ekonomiska läget i hela euroområdet försvagades dock under hösten. Stora delar av världen har idag en låg inflation vilket bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga och 2015 kommer troligen präglas av långsam återhämtning, med fortsatt stora utmaningar. svag svensk tillväxt och stora osäkerheter Även den svenska ekonomin går i otakt. Tillväxten dämpades markant i slutet av 2014 sedan uppgången andra halvåret 2013, främst till följd av en svag efterfrågan från euroländerna. Särskilt oroande är att Tyskland som brukar agera motor står still. Den svenska exporten är därmed inte samma draglok som vid tidigare återhämtningar, enligt konjunkturinstitutet. Tillväxten har istället drivits av den inhemska efterfrågan. Svensk BNP växte med 1,9 procent 2014. Under 2015 beräknas tillväxten bli 2,9 procent, enligt SKL. Arbetsmarknaden har förbättrats och genererat ökad sysselsättning men en stor ökning av arbetskraften har inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Inflationen ligger runt noll vilket fick Riksbanken att sänka reporäntan till minus 0,10 procent i februari 2015. Först under andra halvåret 2016 väntas Riksbanken höja reporäntan över noll. Med en reporänta runt noll har penningpolitikens handlingsutrymme minskat och ansvaret faller tyngre på finanspolitiken samtidigt som Sverige politiskt står med en historiskt svag minoritetsregering. Å andra sidan gynnas tillväxten av den mycket låga räntan, en svagare krona och ett lågt oljepris. Skatteunderlagstillväxten är ändå god enligt SKL beräknas ökningstakten bli 5,1 procent för 2015 jämfört med 2,9 procent 2014, delvis till följd av högre pensioner och större förväntade löneökningar. Ökningstakten avtar dock efter 2015, främst till följd av att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning. kommunens resultat Kommunens resultat uppgår till minus 7,2 miljoner kronor vilket medför en negativ avvikelse mot budget med 7,7 miljoner kronor. Resultatet motsvarar minus 0,4 procent av skatteintäkterna. Resultatet försvagades med 18,9 miljoner kronor mellan 2013 och 2014. Förklaringen är främst att verksamheternas kostnader ökade snabbare än kommunens skatteintäkter. Nämnderna redovisar ett sammanlagt underskott om 28,9 miljoner kronor, främst är det kostnader inom socialnämndens samt barn- och utbildningsnämndens verksamheter som ökar. Avskrivningarna blev lägre än beräknat med 5,3 miljoner kronor till följd av att investeringar inte färdigställts i samma takt som budgeterat samt längre avskrivningstider utifrån en ny rekommendation gällande komponentavskrivning. Finansnetto redovisar överskott med 6,8 miljoner kronor till följd av den lägre investeringsnivån samt lägre räntenivå än budgeterat. Skatteintäkterna redovisar ett underskott med 2,0 miljoner kronor. Finansförvaltningen redovisar överskott till följd av lägre hyror än beräknat med 6,0 miljoner kronor samt högre exploateringsvinster än beräknat med 8,1 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning definieras för Strängnäs kommun som att resultaten över tid motsvarande 2 procent av skattenettot. Ett sådant resultat ger utrymme för att skattefinansiera kommunens investeringar. Kommunen har under den senaste femårsperioden visat resultat om i snitt 1,7 procent av skattenettot. Detta innebär att kommunen inte längre kan anses ha uppfyllt det krav som kommunallagen ställer på god ekonomisk hushållning. För de två senaste åren uppnås inte ett resultat om 2 procent och det är av vikt att kommunens resultatnivå ökar. 24 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Balanskravsutredning Resultatbalansering görs enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige med 0,5 miljoner kronor för måltidsservice, säkerhetsfonden och fordonsenheten. Av tidigare gjorda reserveringar i det egna kapitalet har 4,8 miljoner kronor nyttjats för arbetsmarknadsåtgärder, översiktsplanering och utvecklingen av gamla p10 området. Resultatet enligt balanskravet uppgår till minus 2,9 miljoner kronor, motsvarande minus 0,2 procent av skatteintäkterna. Enligt kommunallagen måste kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att återställa resultatet inom tre år. nämndernas ekonomi Det ekonomiska resultatet totalt för nämnderna blev ett underskott på 28,9 miljoner kronor. Budgetavvikelsen motsvarar 1,8 procent av nämndernas totala nettobudget. Utfallet är 8,6 miljoner kronor bättre än helårsprognosen per 31 oktober. Under året har samtliga nämnder med underskottsprognos arbetat med att vidta åtgärder för att minska underskotten. De tre största nämnderna barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och teknik- och fritidsnämnden aviserade i början av året förmodade underskott. Vid årets slut redovisar barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 4,0 miljoner kronor vilket är 9,0 miljoner kronor bättre än årsprognosen under året. Socialnämnden redovisar ett underskott på 34,2 miljoner kronor som är 9,2 miljoner sämre än helårsprognosen i delårsrapporten och 4,9 miljoner sämre än helårsprognosen per sista oktober. Teknik- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 3,6 miljoner, vilket är 3,0 miljoner kronor bättre än helårsprognosen i delårsrapporten. Överskottet beror på lägre kostnader för vinterväghållning, som är en betydande osäkerhetsfaktor i prognosarbetet. För övriga nämnder har prognoserna under året varit stabila. En god prognossäkerhet innebär att kommunen har goda förutsättningar att anpassa sig till ändrade förutsättningar under året. I samband med delårsrapporten beviljade kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden att få redovisa negativa resultat motsvarande 10 respektive 25 miljoner kronor. Samtidigt fick dessa nämnder i uppdrag att fortsätta arbetet med åtgärder för att minska underskottet 2014 och uppnå en budget i balans 2015. Dessutom fick övriga nämnder i uppdrag att bidra med positiva resultat för att minska kommunens underskott. Samtliga nämnder fick uppdraget att vara mycket restriktiva med inköp och anställningar under resterande del av året, undantaget prioriterade insatser som bidrar till en budget i balans kommande år. Kommunfullmäktiges verksamheter redovisar överskott om 2,1 miljoner kronor. Utfallet är 0,2 miljoner bättre än helårsprognoserna under året. De två största avvikelserna som förbättrat resultatet är områdesstyrelserna och valnämnden. Utvärderingen av områdesstyrelserna blev billigare än budgeterat då den gjordes internt och få dialogaktiviteter initierades under hösten. Valnämnden fick större intäkter i form av statsbidrag än vad som budgeterats vilket bidrog till valnämndens överskott. Kommunstyrelsens överskott uppgår till 2,1 miljoner kronor. Utfallet överensstämmer väl med helårsprognosen från om med september. De större negativa avvikelserna är kollektivtrafiken med 0,5 miljoner kronor som beror på ökad medlemsavgift och tillköp av trafik samt ersättningar för avgående politiker med 2,4 miljoner kronor. Större positiva avvikelser nämndernas budgetföljsamhet Styrelse/nämnd Kommunfullmäktige Avvikelse i mkr 2012 2013 2014 Procentavvikelse 2012 2013 2014 1,6 2,0 2,1 16,6 19,0 17,2 3,8 1,8 2,1 4,1 2,1 2,0 Barn-och utbildningsnämnd -3,0 -7,0 -4,0 -0,4 -0,9 -0,5 Socialnämnd -17,6 -9,1 -34,2 -3,3 -1,6 -5,9 Kulturnämnd 0,0 0,1 0,1 0,1 0,5 0,3 Plan- och byggnämnd 1,2 1,3 0,9 12,4 10,8 7,9 nämnden för hållbart samhälle 0,3 0,3 0,5 5,0 5,6 8,8 Teknik- och fritidsnämnd -1,3 -0,1 3,6 -1,3 -0,1 2,9 -16,8 -8,4 -28,9 -1,1 -0,5 -1,8 Kommunstyrelse Summa www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 25 omfattar posten särskilda insatser med 2,7 miljoner kronor samt återhållsamhet av inköp av varor och tjänster på avdelningarna. Socialnämndens underskott uppgår till 34,2 miljoner kronor vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 5,9 procent. Redan vid ingången av år 2014 befarades ett stort underskott. Åtgärder som beslutades under våren fick inte önskad effekt på resultatet 2014 vilket medförde att prognosen fortsatte att försämras. Underskotten finns i huvudsak inom verksamheterna äldreomsorg, individ och familjeomsorg men även kostnaderna för bostadsanpassning överskrider budgeten. Äldreomsorgen redovisar ett underskott med 24,1 miljoner kronor, främst inom stöd i ordinärt boende på grund av stora volymökningar under året. Individ- och familjeomsorg redovisar ett underskott med totalt 10,2 miljoner kronor. Huvudorsaken till underskottet är höga kostnader för vårdinsatser framför allt för personer med beroendeproblematik. Kostnaden för ekonomiskt bistånd inklusive traineeanställningar har inte fort-satt att minska trots satsning på arbetsmarknadsåtgärder, till stor del beroende på att inströmningen av nya hushåll i behov av bistånd varit hög under året. För bostadsanpassningsbidrag har antalet beslut minskat men kostnaden per beslut ökat till följd av fler större anpassningar. Barn- och utbildningsnämndens underskott uppgår till 4,0 miljoner kronor vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 0,5 procent. En betydande orsak till underskottet är avvikelser i budgetprognosen för antalet barn och elever. Budgeten för elevpeng visar ett underskott på 6,4 miljoner kronor på grund av ökat antal barn och elever, varav fritidsverksamheten och grundskolan har de största avvikelserna. Även gymnasieverksamheten redovi- sar underskott. Gymnasiet totalt har haft färre elever än vad som budgeterades. Thomasgymnasiets kostnader har varit för höga i förhållande till det elevantal man hade, ytterligare anpassningar krävs av organisation och programutbud. Konkurrensen inom grundskola och gymnasieskola fortsatte att öka även 2014. Kulturnämnden redovisar ett överskott med 0,1 miljoner kronor. Färre antal nämndsammanträden än planerat gör att nämnden redovisar ett överskott medan Kulturskolan redovisar ett underskott som beror på ökad semesterlöneskuld. Plan- och byggnämndens redovisar ett överskott på 0,8 miljoner kronor. Den främsta orsaken är lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster vilket medfört en hög arbetsbelastning för personalen. Nämnden för hållbart samhälle redovisar ett överskott med 0,5 miljoner kronor Nämndens positiva avvikelse har i första hand genererats av externa intäkter i form av bidrag som ej budgeterats samt lägre personalkostnader. Även arvodeskostnader är lägre än budget till följd av färre nämndsammanträden än planerat. Teknik- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 3,5 miljoner kronor. Gynnsamma väderförhållanden har medfört lägre kostnader för vinterväghållning än budgeterat. En post för oförutsedda väderstörningar har inte nyttjats. Samtliga verksamheter har aktivt under året arbetat för att sänka sina inköpskostnader och där har inköpsstatistiken varit ett viktigt hjälpmedel. Fordons- och Måltidsverksamheternas över- eller underskott förs över till nästkommande år. Fordonsenheten redovisar en negativ avvikelse med 0,3 miljoner kronor tillföljd av att fordon har köpts loss under året enlig plan. Underskottet täck av tidigare års överskott. Måltidsservice redovisar en positiv avvikelse med 1,3 miljoner kronor till följd av ökade intäkter då två friskolor åter valt att beställa sin skolmat från kommunen samt att ett nytt livsmedelsavtal tecknats under året vilket medfört lägre kostna-der. skattenetto- och nettokostnadsutveckling För tredje året i rad ökar nettokostnaderna i högre takt än skattenettot. Positivt är dock att ökningstakten har minskat betydligt. Dessvärre minskade även ökningstakten för skatteintäkterna. Kommunens nettokostnader har ökat med 3,6 procent jämfört med föregående år medan skattenettot endast ökat med 2,4 procent. För 2015 beräknas skatteintäkterna öka i snabbare takt än nettokostnaderna. Utvecklingen måste följas noggrant framöver, särskilt med tanke på de osäkra konjunkturförutsättningarna samt att även 2015 har budgeterats med ett lågt resultat. En förutsättning för att bibehålla god ekonomisk hushållning är en balans mellan utvecklingen av intäkter och kostnader. Kostnadstrycket är en stor utmaning för kommunen. När befolkningen växer och antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer det stora krav på omdisponering av resurser inom skola, vård och omsorg. Vid en analys framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader under 2014 tog i anspråk 97,8 procent av skatteintäkterna, en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med 2013. Vidare tog avskrivningarna i anspråk 3,1 procent, vilket är 0,3 procentenheter mer jämfört med 2013. De finansiella intäkterna var något högre än de finansiella kostnaderna vilket medför att finansnettot bidrog med finansiering av kostnaderna med 0,4 procent under 2014. Totalt var nettokostnaderna större än skatteintäkterna, 100,4 procent, vilket är en försämring med 1,2 procentenhet jämfört 26 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se skattenetto- och nettokostnadsutveckling (procent) känslighetsanalys Faktorer mkr Löneökning 1 % 10,9 Prisförändring 1 % 11,2 Förändring av skattesats med 10 öre 7,5 Befolkningsförändring med 100 invånare 4,8 Fastighetsinvestering 100 mkr, kapitalkostnad 5,8 nyupplåning 100 mkr 2,4 1 miljard i statlig satsning 3,5 10 heltidstjänster 4,7 med föregående år (2013 var andelen 99,3 procent). Efter att kraftigt ha bromsat kostnadsutvecklingen 2009 började den åter stiga 2012. Främst är det personalkostnader och kostnader för köp av verksamhet som ökar. Känslighetsanalysen visar vilka resultateffekter som förändringar i olika faktorer ger. Den största risken ligger dock i om konjunkturen viker och utvecklingen på arbetsmarknaden blir negativ, vilket påverkar kommunens skatteintäkter. investeringar och exploateringsverksamhet Årets verksamhetsinvesteringar uppgår till 84,7 miljoner kronor. Under 2014 beslutade kommunfullmäktige om investeringsstopp, med 11,1 miljoner kronor till följd av den ansträngda ekonomin, som minskade nämndernas investeringsramar till totalt 117,8 miljoner kronor. Av dessa kommer 32,1 miljoner kronor färdigställas under 2015. De största enskilda investeringarna för året är översvämningsskydd för 11,9 miljoner kronor (17 procent), idrotts- och fritidsanläggningar för 15,3 miljoner kronor (22 procent). Investeringarna omfattar även övriga anläggningstillgångar såsom gångoch cykelvägar, gator och vägar, lekplatser, Visholmen och resecentrum, för 24,2 miljoner kronor (35 procent), IT-investeringar 7,3 miljoner kronor (11 procent), maskiner och inventarier såsom fordon, inventarier i nya verksamheter samt övrigt för 11,0 miljoner kronor (16 procent). Dessutom har investeringar i dag- vattendammar gjorts med 4,2 miljoner kronor inom exploateringsverksamheten och medfinansiering av Citybanan med 10,7 miljoner kronor. Påbörjade investeringar med 32,1 miljoner föreslås ombudgeteras till 2015 års investeringsplan. Årets nettoinvesteringar om 84,7 miljoner kronor är självfinansierade till 67 procent, målet var 50 procent. Självfinansieringsgraden mäter hur stor del av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Vid en finansieringsgrad över tid som uppgår till 100 procent behöver kommunen inte låna till investeringar. Kommunen hade vid årsskiftet totalt 80,1 miljoner kronor i exploateringstillgångar. Dessa tillgångar är investeringar som gjorts i olika projekt för bland annat allmänna anläggningar, planeringskostnader och inköp av mark. För 2014 summerades exploateringsprojektens samlade inkomster till 31,3 miljoner kronor och utgifterna till 7,6 miljoner kronor. Resultatet för avslutade projekt och fastighetsförsäljningar uppgick till plus 26,1 miljoner kronor, (11,2 miljoner kronor exkl. Hammarängen). Avkastningen på ingående exploateringstillgångar blev 14,3 procent (exklusive Hammarängen). I stort sett samtliga inkomster kommer från försäljning av kommunal mark. Markförsäljningarna fördelar sig på mark för bostäder med 24,3 miljoner kronor, för industri med 2,6 miljoner kronor och för förskolor med 4,0 miljoner kronor. Kommunen har även haft utgifter för två markförvärv. Det ena förvärvet var en befintlig småhusfastighet vid Strängnäs nya resecentrum och det andra var förvärvet av den nedlagda banvallen mellan Lindvreten och Flens kommungräns. www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 27 investeringarnas självfinansieringsgrad År/mkr 2010 2011 2012 2013 2014 internt tillförda medel 88 95 investeringar 61 75 93 80 57 83 105 70 Medfinansiering Citybanan 0 0 4 6 11 investeringar inom exploateringsverksamheten 0 0 34 11 4 Summa investeringar 61 75 121 122 85 Självfinansieringsgrad 100 % 100 % 77 % 65 % 67 % Övriga utgifter berör främst planeringskostnader för nya bostäder, kontor och handel inom projekt Strängnäs 2:1-Finningerondellen och detaljplanekostnader för 80-90 nya bostäder inom projekt Strängnäs 2:3-Sidöparken samt anläggningskostnader för allmänna anläggningar inom projekt Eldsund 6:6-Kasernområdet. Finansiering Kommunen och de kommunala bolagens lånebehov tillgodoses till största delen av upplåning via kommunens internbank. Den samlade låneskulden uppgår till 2,2 miljarder kronor och kommunen har vidareutlånat allt utom 100,0 miljoner kronor till bolagen. Den långfristiga låneskulden har under året ökat med 85,0 miljoner kronor jämfört med 2013. Kommunens skuld har ökat med 50,0 miljoner kronor till följd av kommunens köp av samtliga aktier i SEVAB i januari 2014 samt finansiering av investeringar. Strängnäs Fastighets ABs (SFAB) skuld har ökat med 35,0 miljoner låneskuld (mkr) 2800 Koncernen Kommunen 2010 2011 SFAB SevAB 2300 1800 1300 800 300 -200 kronor till följd av investeringar i verksamhetsfastigheter. Lånen för kommunens verksamhetsfastigheter motsvarande 972,0 miljoner kronor har en effekt på kommunens kostnader via hyra från SFAB. Kommunens låneskuld inklusive verksamhetsfastigheter har under året ökat med 85,0 miljoner kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden har minskat med 0,16 år till 3,90 2012 2013 2014 år (2013:4,06 år). Vid årsskiftet var andelen förfall inom ett år 34 procent. Snitträntan har minskat med 0,45 procentenheter till 2, 36 procent (2013: 2,81 procent). På kort sikt innebär en procents ökning av marknadsräntorna att räntekostnaderna ökar med cirka 2,0 miljoner kronor. Det låga ränteläget märks nu tydligt genom minskade räntekostnader. I februari 2015 sänkte Riksbanken låneskuld inklusive verksamhetsfastigheter År/mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen -129 -121 -53 50 100 SFAB 755 777 789 838 872 Lån inkl verksamhetsfastigheter 626 656 736 888 972 28 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se pensionsförpliktelser och pensionsmedel År/mkr Avsättningar för pensioner och liknande 2010 2011 2012 2013 2014 159 173 184 198 207 576 639 636 675 637 0 0 0 0 0 735 812 820 873 844 förpliktelser Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser Finansiella placeringar Totala förpliktelser, återlån dessutom reporäntan till historiska minus 0,1 procent, eftersom inflationen fortsatt varit låg, vilket innebär en fortsatt press nedåt på det allmänna ränteläget. Riksbanken menar att det först under andra halvåret 2016 är lämpligt att höja reporäntan. pensionsåtaganden och pensionsmedel De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 844,4 miljoner kronor. En minskning med 28,2 miljoner kronor. 637,2 miljoner kronor avser åtaganden som är äldre än 1998. Kommunen har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelserna utan pensionsutbetalningarna finansieras årligen som en driftskostnad i resultatet. Kommunens pensionskostnader inklusive löneskatt uppgår till 88,4 miljoner kronor (2013: 81,3), vilket motsvarar 5,3 procent (2013:5,0 procent) av skattenettot. Utbetalningar från pensionsåtaganden före 1998 utgör cirka två procent av skattenettot, vilket även är den beräknade andelen framöver. soliditet Soliditeten speglar kommunens långsiktiga finansiella handlingsut- soliditet rymme. Den beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditeten har försämrats något under 2014 med 0,5 procentenheter till 13,7 procent. Soliditeten påverkas dock av kommunens vidareutlåning till bolagen. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning till bolagen är betydligt högre, 40,8 procent, men har dock minskat under året till följd av nyupplåning och kommunens svaga resultat. Ett annat soliditetsmått är inklusive samtliga pensionsåtaganden. Detta mått har förbättrats och uppgår nu till minus 5,8 procent. Genomsnittet för kommuner är en soliditet på 50,3 procent och inklusive samtliga pensionsåtaganden är genomsnittet 3,7 procent. Kommunens soliditet är låg jämfört med snittet i riket men har sakta stärks från och med 2009 års nivå om 11,4 procent. Det är viktigt att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning för att kommunen ska kunna öka sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 29 Kommunkoncernen strängnäs kommun bedriver verksamhet i förvaltnings- och bolagsform. Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom kommunens egen verksamhet, även de verksamheter som bedrivs i bolagsform. Strängnäs kommunkoncern består av två koncerner SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) och Strängnäs Fastighetsbolag AB (SFAB). Eskilstuna Energi och Miljö AB var under 2013 ägare till 20 procent i SEVAB. År 2014 har bolagskoncernen en ny bolagsstruktur och från och med 2014 är SEVAB ett helägt dotterbolag till Strängnäs kommun. Tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB har SEVAB bildat ett samägt bolag för gemensam drift av ägarbolagens anläggningar med namn Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (ESEM) samt ett gemensamt elförsäljningsbolag. Årets resultat i den sammanställda redovisningen efter elimineringar uppgår till 33,2 miljoner kronor, en förbättring med 7,2 miljoner kronor jämfört med föregående år. SEVAB och SFAB redovisar positiva resultat medan kommunen redovisar ett negativt resultat. Kommunkoncernens omsättning har ökat med 106,4 miljoner kronor till 2 479,0 miljoner kronor. Omsättningen har främst ökat till följd av kommunens förvärv av ytterligare 20 procent i SEVAB och kommunens ökade skatteintäkter. Soliditeten, ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme uppgår till 15 procent vilket är oförändrat mot koncernbolagen inom strängnäs kommun. Strängnäs kommun SEVAB Strängnäs Energi AB (100%) SEVAB Nät AB (100%) Strängnäs Fastighets AB (100%) Strängnäs Bostads AB (100%) SEVAB Energiförsäljning AB (100%) Eskilstuna Strängnäs Elförsäljning AB (37%) Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (25%) föregående år. En hög soliditet innebär att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för koncerner av Strängnäs kommuns omfattning. Det är dock viktigt att bolagen har en god soliditet för att undvika att kommunen som ägare få tillskjuta medel om bolagen får finansiella svårigheter. Koncernens långfristiga skulder uppgick till 2 649,0 miljoner kronor den 31 december 2014. Det är en ökning med 133,9 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Det är kommunen och SFAB som har ökat sin upplåning under året. Kommunkoncernens investeringar uppgår till 217,7 miljoner kronor inklusive medfinansiering av Citybanan. Investeringsvolymen är 83,1 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst är det kommunens egna investeringar och verksamhetsfastighetsinve-steringar i SFAB som har haft en lägre investeringsnivå. Årets materiella investeringar blev självfinansierade till 99 procent jämfört med 63 procent föregående år. n 30 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se nyckeltal kommunkoncernen och bolagen SEVAB Koncernen 2) SFAB Kommun 2014 2013 3) 2014 2013 2014 20133) 2014 2013 2 479 2 373 445 467 332 320 1 961 1 928 Resultat före skatt, mkr 33 26 21 31 18 -6,9 -7 12 Soliditet, % 15 15 7 6 10 9 14 14 4 040 3 820 1 623 1 620 1 539 1 496 3 272 3 177 omsättning , mkr 1) Balansomslutning, mkr eget Kapital, mkr Långfristiga skulder, mkr Materiella investeringar, mkr 4) 594 557 120 103 160 131 448 451 2 649 2 515 1 229 1 249 1 302 1 267 2 315 2 206 218 301 89 95 47 103 85 122 1) Omsättning inkl. kommunens verksamhetsintäkter och skatteintäkter. 2) Inkluderar elimineringsposter. I koncernen ingår SEVAB med 80% 2013 och 100% 2014. 3) Omräknade siffror nya regler K3. 4) Bruttoinvesteringar. www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 31 SEVab | Strängnäs energi AB sevaB meD DotterBolag är kommunens teknikbolag. Bolaget producerar, distribuerar, köper och säljer energi för el, värme, stadsnät (fibernät), eldistribution, avfallshantering och därmed förenlig verksamhet. Bolaget är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Strängnäs kommun. ekonomisk utveckling och årets resultat Åren 2011 och 2012 så tyngdes SEVAB av negativa resultat. Dessa föranleddes av problematik i återvinningsverksamheten, driftstörningar i kraftvärmeverket (KVV) samt en ekonomisk obalans i vattenverksamheten (VA). För 2013 redovisar SEVAB omvänt ett mycket positivt resultat främst på grund av ett bättre driftsutfall för KVV, VA i balans efter taxeförstärkning och en stabil drift i Återvinning samt positiva resultatposter av engångskaraktär. Driften under verksamhetsåret 2014 har varit stabil och det redovisade resultatet är positivt. Totalt resultat för året uppgår till 21,5 miljoner kronor vilket är 11,3 miljoner kronor bättre än budget. Samtliga verksamhetsgrenar uppvisar en positiv avvikelse mot budget med undantag av värmeverksamheten. Resultatförsämringen jämfört med budget för värmeverksamheten beror i huvudsak på det varma vädret. Vädermässigt har 2014 som helhet varit ett varmare år än normalt. Detta har inneburit minskade leveranser av el och fjärrvärme samt en minskad egen elproduktion. Några av de bidragande orsakerna till det positiva resultatet är lägre personalkostnader och bättre finansnetto än budgeterat. årets investeringar Investeringarna för verksamhetsåret uppgår till 88,5 miljoner kronor vilket är i nivå med budget. Elnät har vädersäkrat högspänningsledningar samt färdigställt högspänningsnät för logistikparken i Kjula. Stadsnät har fortsatt expandera med bland annat anslutning av Härad. Värmeverksamheten har investerat i produktionsanläggningar och i fjärrvärmenätet, såväl i kundanslutningar som i nätförstärkningar. Inom VA har investeringar gjorts i omvandlingsområden. Omvandlingsområdet Björsund förväntas anslutas under första kvartalet 2015. verksamhetens utveckling Under 2014 höjdes fjärrvärmetaxan med 2 procent, elnätstaxan däremot sänktes med 3 procent och övriga taxor hölls oförändrade. Detta ledde till en förbättring avseende taxeläge gentemot övriga kommuner. Inköpspriset för kraftvärmeverkets huvudbränsle RT-kross är något sjunkande. Det rörliga inköpspriset för vatten sjönk något under året. Kostnaden mot överliggande nät har sänkts något under 2014. För att klara avsaknaden av taxehöjningar ekonomiskt krävs fortsatta besparingar, särskilt med tanke på att kapitalkostnaderna är fortsatt stigande på grund av höga investeringar. Elförsäljningen är starkt konkurrensutsatt. Flertalet aktörer genomför regelbundet kampanjer riktade mot SEVAB:s huvudsakliga verksamhetsområde och befintliga kunder. Försvaret av den egna marknadsandelen försvåras av att den redan i utgångsläget är förhållandevis hög. Även fjärrvärme är utsatt för hård konkurrens. Här är det andra ener- gialternativ som konkurrerar, främst luftvärmepumpar. Det för närvarande låga elpriset missgynnar fjärrvärme som alternativ, bland annat genom att det blir mindre attraktivt för kunder att investera i fjärrvärme, särskilt om detta innebär byte av sekundärsystem. Från 1 januari 2014 är samtlig personal i SEVAB överflyttad till det med Eskilstuna Energi och miljö gemensamt ägda driftbolaget Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB. Driftbolaget hanterar all operativ verksamhet för SEVAB-koncernens bolag. Under året har ett stort internt arbete genomförts för att bygga upp den nya organisationen i driftsbolaget. måluppföljning Ett av de mest betydelsefulla målen är driftsutfallet för värmeproduktionen. För kraftvärmeverket har tillgängligheten varit 95 procent och bränslemixen har varit 99 procent biobränslen och endast 1 procent eldningsolja. För värmeproduktion har fossilt CO2 varit lägre än förgående år i förhållande till producerad energi. Inom återvinningsverksamheten har arbete påbörjats med införande av färgsortering i Strängnäs Kommun. Avsikten är att färgsortering ska vara fullt i drift 1 januari 2016 för en- och tvåfamiljshus. SEVAB har under 2014 blivit miljöcertifierat enligt ISO 14001. Förväntad utveckling För 2015 förväntas ett ekonomiskt resultat i nivå med utfall 2014. Investeringstakten kommer fortsatt vara hög, 71 miljoner kronor, under 2015. De närmaste årens ekonomiska utveckling är till stor del beroende av driftbolagets förmåga att ytterligare rationalisera verksamheten. n 32 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se SFab | Strängnäs Fastighets AB sFaB ska skapa möjligheter för kommunens verksamheter att arbeta i effektiva lokaler genom att förvärva, äga, förvalta, hyra, förädla, avyttra och optimera fastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB (SBAB), främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder. ekonomisk utveckling och årets resultat SFAB har för perioden 2011-2014 redovisat en förlust om 0,5 miljoner kronor, vilket främst beror på tidigare års stora underhållskostnader för skolprojektet. Årets resultat om 19,1 miljoner kronor är 29,3 miljoner kronor bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror på återsökt mervärdesskatt, omstrukturering av låneportföljen och låga marknadsräntor, nya avskrivningsregler, lägre uppvärmningskostnader, ny redovisning av upplupen skattefordran för bolagets underskottsavdrag och slutligen lägre underhållskostnader. SBAB har för perioden 2011-2014 redovisat en vinst om 16,1 miljoner kronor. Årets resultat om 6,8 miljoner kronor är 3,7 miljoner kronor bättre än budget, trots ökat underhåll i förhållande till budget. Den positiva avvikelsen beror på minskade räntekostnader, ändrade avskrivningsregler, ny redovisning av upplupen skattefordran för bolagets underskottsavdrag samt lägre uppvärmningskostnader. årets investeringar SFABs nettoinvesteringar i fastigheter har under året varit 41,7 miljoner kronor, vilket är cirka 10 miljoner kronor under budget, främst på grund av förseningar i skolprojektet. Vasaskolan färdigställdes i början av 2014. Åkerskolan kommer att färdigställas i början av 2015, lite försenat efter en stor vattenskada på grund av skadegörelse under 2014. Under året har även en ny förskola uppförts och ett Jobbtorg har efter ombyggnad inrättats i centrala Strängnäs. SBAB nettoinvesteringar i fastigheter samt maskiner och inventarier har under året varit 2,4 miljoner kronor. Det är lägre än budgeterat bland annat till följd av förseningar i uppförande av 48 nya lägenheter på Tosterö. Lägenheterna har ett beräknat färdigställande under våren 2016. I kvarteret Korpen i centrala Strängnäs har projekterats för en större renovering som beräknas pågå under 2015 och 2016. verksamhetens utveckling SFAB:s grundskolelokaler har de lägsta kostnaderna per elev per m² i jämförelse med andra kommuner i Sörmland. Genomförda kundenkäter under året visar att bolaget ytterligare har förbättrat servicen till kunderna, efter den utmärkelse som erhölls för resultatet 2013. I början av 2015 beräknar bolaget att bli arbetsmiljöcertifierat enligt OHSAS 18001. SBAB har en stor efterfrågan på lägenheter vilket medför att bolaget inte har några vakanser. Bolaget har en stabil ekonomi. Hyresnivån ligger på en relativt hög nivå, motiverat av att fastighetsbeståndet är ganska ungt i förhållande till branschen i övrigt. Det största projektet de kommande åren är uppförandet av de nya lägenheterna på Tosterö. Ytterligare nya lägenheter kommer att byggas framöver, givet efterfrågan, prisnivå och attraktiv tomtmark att bebygga. Bolagets genomförda kund- och medarbetaren- käter visar att resultatet har förbättrats ytterligare. Bolaget tillhör nu de 25 procent bästa bolagen i branschen avseende kundservice. Resultaten från medarbetarenkäterna befäster även de ett bra resultat avseende såväl medarbetar- som ledarskapsindex. All personal är anställd i Strängnäs Bostads AB. Medelantalet anställda är 97 vilket är i princip oförändrat jämfört med föregående år, (2013:98). Av de anställda är 66 kvinnor och 31 män. En analys av kompetensbehovet i företaget har genomförts utifrån att förväntade pensionsavgångar. Nya rekryteringar kommer innebära kompetensförstärkning och en viss rationalisering. måluppföljning Klimat och miljömålen för SFAB uppfylldes redan 2013 då bolaget uppnådde uppställda mål för 2020 avseende värmeenergi. Lägger man samman el- och värmeenergi beräknas målet uppnås 2015. För SBAB är det svårare att uppnå målet, på grund av ett starkt utgångsläge, utan att genomföra omfattande och kostsamma energisparåtgärder. Prognosen är ändå att målen nås innan 2020. I båda bolagen arbetas det intensivt med en lista som utesluter produkter av alla slag innehållande substanser som inte är bra miljöval. Bolaget arbetar med en målstyrningsmodell, där övergripande mål för kund, personal, ekonomi och produkt tas fram årligen. Dessa mål bryts ner per avdelning och medarbetare. Till varje mål upprättas också handlingsplaner som följs upp löpande tillsammans med måluppfyllelse. Medarbetarens uppfyllelse av egna mål och handlingsplaner är kopplade till bolagets systematiska lönesättningsmodell från och med 2015. www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 33 Förväntad utveckling När det gäller omvärldsfaktorer är det för SFAB helt avgörande vilka beslut som fattas för bolagets räkning inom kommunen, eftersom kommunen också är verksamhetens kund med några få undantag. SBAB agerar på den allmänna hyresmarknaden med en ekonomi i balans samt en bra utveckling med en stor riskspridning fördelad på hyresgästerna i fastighetsbeståndet. Största risk är nybyggnationen av 48 nya bostäder på Tosterö, som för tillfället är det största projekt. Tillkommande riskprojekt kan bli de trygghetsboenden som utreds för närvarande. n 34 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se organisationer och gemensamma nämnder där kommunen har inflytande. Förutom koncernerna Strängnäs Fastighets AB och SevAB Strängnäs energi AB har Strängnäs kommun även inflytande i fler organisationer och nämnder. sörmlanDs kollektivtraFik- sörmlanDs turismutveckling mynDighet organiseras i form av ett aB är den regionala länsturistorgani- kommunalförbund med landstinget och de nio kommunerna i länet som medlemmar. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har det samlade ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB som ges i uppdrag att samordna upphandling och utförande av trafik. sationen i Sörmland. Sörmlandsturism bedrivs i aktiebolagsform och ägs till 35 procent av Landstinget Sörmland samt länets kommuner och till 65 procent av privata företag, personer och personal i bolaget. Sörmlandsturisms uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. regionFörBunDet sörmlanD är en mötesplats för att samordna och utveckla regionala frågor. Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. samorDningsFörBunDet rehaBilitera och aktivera meD gemensamma resurser (rar) i sörmlanD ska främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet, som är verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. kommuninvest i sverige ansvarar vårDFörBunDet sörmlanD är ett energikontoret i mälarDalen för svenska kommuners och landstings samordnade upphandling av finansiering. Ägarna är 280 kommuner och landsting. Kommuninvest främjar finansverksamhet genom finansiering, finansiell rådgivning, kunskapsutveckling och samverkan. Strängnäs kommun är medlem i Kommuninvest ekonomiska förening sedan 2007. kommunalförbund med fyra kommuner i Sörmland som medlemmar (Eskilstuna, Katrineholm, Vingånger samt Strängnäs). Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar. aB är ett regionalt energikontor med verksamhet i fyra län, Södermanland, Västmanland, Uppsala och Region Gotland. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 35 mälarDalsråDet är en ideell och poltitiskt styrd organisation som arbetar för en internationellt konkurrenskraftig och hållbar storstadsregion som är attraktiv att leva och verka i. Rådets roll är att vara en storregional mötesplats för medlemmarna, kommuner och landsting i StockholmMälarregionen. Dess uppgift är också att vara forum för samverkan mellan politik, näringsliv och akademi. sveriges kommuner och lanDs- gemensam patientnämnD För ting (skl) är en arbetsgivar- och hela sörmlanD är en fristående, intresseorganisation för alla kommuner, landsting och regioner i Sverige. Medlemmar i SKL är Sveriges 290 kommuner och 20 landsting/regioner. SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla medlemmarnas verksamhet. SKL fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. SKL ger service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner, landsting och regioner är verksamma inom. opartisk instans dit patienter, anhöriga och personal helt kostnadsfritt kan vända sig. Strängnäs kommun ingår i gemensam patientnämnd med länets kommuner. skl kommentus aB är moderbo- stiFtelsen sörmlanDs militär- mälarens vattenvårDsFörBunD lag för verksamhet inom områdena Upphandling och Verksamhetsstöd. Kunderna finns inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. Samordnad upphandling görs bland annat inom områdena energi, fordon, finansiering, vård och omsorg, utbildning och lärande samt IT- och kommunikation. SKL Kommentus AB ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (98 procent) samt av 256 kommuner, landsting och regioner. historiska samlingars ändamål är att främja ”rikets försvar genom att främst bedriva militärhistorisk musei-, upplysnings- och uppvisningsverksamhet i syfte att levandegöra den svenska arméns moderna historia och dess tekniska utveckling samt därutöver bevara minnet av Södermanlands Regemente och den militära verksamhet som varit knuten till Strängnäs och övriga platser där Södermanlands Regemente haft verksamhet.” är en ideell förening med närmare 50 medlemsorganisationer vars syfte är att bidra till ett bättre underlag för samhällsplanering och annan verksamhet av betydelse för vattenförhållandena i Mälaren. Genom förbundet förbättras möjligheterna att följa upp miljömål och initiera miljöförbättrande åtgärder. Den gemensamma nämnDen För vårD, omsorg och hJälpmeDel Landstinget Sörmland har gemensamt med länets kommuner en gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel. Nämnden ansvarar bland annat för verksamhet rörande hjälpmedelsförsörjning, FOU Sörmland, Vårdoch omsorgscollege på regional nivå. 36 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Nämndernas mål och resultat Förskola och utbildning Barn- och utBilDningsnämnDen ansvarar förskola, grundskola, elevhälsa, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och fritidsgårdar. Utvecklande förskola och skola Förskolorna arbetar aktivt med grunden för en trygg och utvecklande förskola. Som ett stöd för barnens lärprocesser har språkplan, genusplan och en plan för informations- och kommunikationsteknik, IKT-plan, tagits fram. Förskolans samarbete med handledning av Reggio Emilia-instituet kring pedagogisk dokumentation har bidragit till ökad medvetenhet bland förskolans pedagoger. Resultatutvecklingen har varit negativ de senaste två åren i grundskolan och på gymnasiet. Resultaten i grundskolan ligger ungefär i nivå med genomsnittet för deltagande kommuner i öppna jämförelser föregående läsår, men det är stor avvikelse mot nämndens högt ställda målsättningar. Fler förstelärare har anställts i de kommunala skolorna och de kommer att vara ett stöd i skolornas fortsatta arbete för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Det kollegiala lärandet lärare emellan behöver lyftas fram och fortsätta utvecklas. Skolorna kommer att delta i läslyftet och Sveriges kommuner och landsting Matematiksatsning PISA 2015. Planer för övergångar mellan förskola och grundskola samt grundskola och gymnasium ska tas fram. Gymnasiet behöver utveckla stödet för elever med behov av särskilt stöd. Även vuxenutbildningen ser ett ökande antal elever i behov av särskilt stöd samt elever med annan språkbakgrund än svenska. viktiga resultat • Alla förskoleenheter arbetar med nTA, naturvetenskap och teknik för alla. vissa förskolor arbetar även i energimyndighetens projekt energihjältarna vilket syftar till att utveckla entreprenörskapet i förskolan. • Fler förskolor och skolor har fått utmärkelser för hållbar utveckling. Flera förskolor har under året erhållit grön flagg. • Andelen föräldrar som tycker att barnet får det stöd de behöver i förskolan har ökat till 87 procent jämfört med 85 procent 2013. • Andelen föräldrar som uppger att deras barn är trygga i förskolan har ökat till 96 procent jämfört med 95 procent 2013 men når inte nämndens högt ställda mål på 99 procent. • Elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen har ökat från 78 procent till 80 procent, genomsnitt för riket var 77 procent. • Meritvärde för slutbetyg i årskurs 9 minskade från 218 föregående år till 215 2014, vilket är samma nivå som rikets medelvärde. • Andelen elever behöriga till gymnasieskolan låg på 91 procent vilket är oförändrat jämfört Formerna för mottagning och undervisning av flerspråkiga barn, elever och vuxna är ett förbättringsområde som skolan fokuserar på. Förväntad utveckling För kommunens utveckling är förskolans och skolans kvalitet en nyckel- med 2013 men över rikets resultat på 87 procent. • Elever i årskurs 9 med provbetyg A-e i matematik har minskat från 94 procent till 80 procent, genomsnitt för riket var 88 procent. • Av eleverna på högskoleförberedande program har 96 procent grundläggande behörighet till universitet och högskola vilket överträffar rikets 91 procent och nämndens målnivå på 91 procent. • Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år har minskat till 75 procent jämfört med 78 procent 2013 att jämföras med rikets 76 procent. • Andelen elever som känner sig trygga i skolan är för elever i åk 8 oförändrat 88 procent medan det för elever i åk 5 har ökat till 92 procent jämfört med 91 procent 2013. • Personalens sjukfrånvaro har minskat under året från 7,4 procent till 7,3 procent. • Barn- och utbildningsnämnden redovisade en negativ avvikelse mot budget med 4,0 miljoner kronor vilket motsvarar 0,5 procent. fråga. Arbetet med förbättrad måluppfyllelse har därför fortsatt högsta prioritet. Det systematiska kvalitetsarbetet ska utvecklas vilket förväntas göra medarbetare mer engagerade i måluppfyllelsen. Ett fokus på lärares utbildning och behörighet ses som ett viktigt inslag www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 37 måluppfyllelse för barn- och utbildningsnämnden Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt perspektiv kF mål Samhälle och miljö 2. Företagsklimat 2.1 ett entreprenöriellt förhållningssätt skall genomsyra arbetet i skolan. 3. Klimat och miljö 3.1 Antal förskolor/skolor som aktivt arbetar med hållbar utveckling ökar. 4. Barn och unga 4.1 insatser för barn och unga görs så tidigt som möjligt och i samverkan med berörda aktörer. 5. Kunskap 5.1 Andel föräldrar/barn som tycker att förskolan är rolig och utvecklande ökar. Medborgare nämnDmål 5.2 Kunskapsnivån ökar i grundskolan och gymnasieskolan. Brobygget ekonomi 6. Trygghet och hälsa 6.1 Andel barn/elever som känner sig trygga i förskolan/skolan ökar. 7. dialog och delaktighet 7.1 Andel elever/studerande som anser att de är delaktiga och har möjlighet att påverka sitt skolarbete och sin fritid ökar. 8. Ledarskap och medarbetare 8.1 All personal är engagerade i att måluppfyllelsen skall förbättras. 9. Kvalitet och effektivitet 9.1 All personal skall ha rätt utbildning och kunskap för uppdraget. 10. ekonomisk hushållning 10.1 Barn och utbildningsnämndens verksamhet ska i relation till andra jämförbara kommuner vara kostnadseffektiv. 10.2 Sjuktalen skall minska. 10.3 nämnden skall verka för en god ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning. i arbetet för att nå kunskapsmålen i förskola och skola. En viktig faktor för att lyckas är att vi förmår stärka en lärande organisation, lära av varandra och lyfta goda exempel. En förutsättning för framgång är också samarbete och samverkan med andra delar av den kommunala verksamheten såsom socialtjänsten men även med andra aktörer, till exempel landstinget och näringslivet. För att barn, elever och vuxna ska nå sina mål behöver alla resurserna nyttjas så effektivt som möjligt. En översyn och genomlysning av lokalutnyttjande krävs liksom ställningsta- gande kring landsbygdsskolor och den kommunala gymnasieskolan. Med anledning av ny politisk organisation från och med den 1 jan 2015 flyttas ansvaret för fritidsgårdar från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. n 38 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Nämndernas mål och resultat insatser för individ och familj, äldre och personer med funktionsnedsättning socialnämnDen ansvarar för äldreomsorg inklusive hälso- och sjukvård, hemsjukvård inom ordinärt boende, frågor om barn, familj och ungdom, psykiskt och fysiskt funktionsnedsatta, missbruksvård, försörjningsstöd, integrationsfrågor, arbetsmarknadsåtgärder, tillsynsfrågor och handläggning av bostadsanpassnings bidrag med mera. Fler i arbete En arbetsmarknadsstrategi har tagits fram för Strängnäs kommun. Strategins syfte är att öka anställningsbarheten för de som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Ett särskilt fokus läggs på unga. En del i att förverkliga strategin är införandet av Jobbtorg Strängnäs. Personer som står till arbetsmarknadens förfogande och har ekonomiskt bistånd ska erbju-das traineearbete i Strängnäs kommun under sex månader. Satsningen på traineejobb sker i samverkan med näringslivet och Arbetsförmedlingen. Förväntad utveckling Framtidens behov och förväntningar på vård och omsorg utmanar hela den offentliga sektorn. Det kräver strategier och en långsiktighet i satsningarna samt uthållighet, för det tar tid att se effekter av omfattande strukturella förändringar. Under 2014 genom-fördes en omfattande utredning gällande socialkontorets verksamhet och ekonomi. Den resulterade i en lång rad åtgärder som kommer att fortgå under hela 2015 och framåt. viktiga resultat • Insatser bland barn och unga tillgodoses till 87 procent på hemmaplan, att jämföras med 80 procent året före. • Årets mål att 60 procent av andel ungdomar i åldern 18-24 år som haft försörjningsstöd ska gå vidare till egen försörjning är uppnått. Resultatet för 2014 blev 63 procent. För 2013 var andelen 69 procent och för 2012 var andelen 24 procent. • Under 2014 har i genomsnitt 403 hushåll per månad erhållit ekonomiskt bistånd. det är en ökning jämfört med 2013 då genomsnitt var 387 hushåll per månad. Samtidigt som antal hushåll ökat har dock inte kostnaden ökat i förhållande till 2013. • Andelen ungdomar, 13-20 år, som inte återaktualiseras ett år efter avslutad insats uppgick till 72 procent under 2014, en förbättring jämfört med 2013 då andelen var 63 procent. det högt ställda målet om 90 procent nås dock inte. • Sedan september kan barn som är anhörig till förälder med psykisk sjukdom erbjudas möjlighet att delta i gruppverksamhet. • Brukarundersökning inom hemtjänsten visar att 90 procent av hemtjänsttagarna är mycket eller ganska nöjda med insat- Samtidigt ökar behovet av socialtjänstens insatser inom många om- • • • • • • sen. Under 2013 var siffran 88 procent. i riket var 89 procent mycket eller ganska nöjda. Brukarundersökning inom särskilt boende för äldre visar att 79 procent är mycket eller ganska nöjda med insatsen. För 2013 var siffran 87 procent. i riket var 83 procent mycket eller ganska nöjda. I december 2014 hade samtliga boende på särskilt boende för äldre erhållit en riskbedömning enligt Senior Alert. Under 2013 var motsvarande siffra 69 procent. Antalet platser för demenssjuka har inte ökat under 2014 på grund av att ekonomiska resurser saknas. Målet var en ökning med 10 procent vilket motsvarar sju platser. Via en enkätundersökning har brukarorganisationer getts möjlighet att lämna synpunkter på hur de upplever kontakten med socialtjänsten. Av svaren framgår att dialog och delaktighet är ett utvecklingsområde. Personalens sjukfrånvaro har ökat från 6,2 procent 2013 till 7,4 procent 2014. Socialnämnden redovisade en negativ avvikelse mot budget med 34,2 miljoner kronor vilket motsvarar en avvikelse med 5,8 procent. råden. Utformningen av framtidens äldreomsorg har påbörjats med den www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 39 måluppfyllelse för socialnämnden Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt perspektiv kF mål Samhälle och miljö 2. Företagsklimat 2.1 Förutsättningar för entreprenörskap ska utvecklas. 3. Miljö och klimat 3.1 Andelen ekologiska livsmedel ska öka. 4. Barn och unga 4.1 insatser för barn och unga görs så tidigt som möjligt och i samverkan med berörda aktörer (vårdnadshavare, skola m fl). Medborgare nämnDmål 4.2 i nära samverkan med olika aktörer arbeta för att minska arbetslösheten där ungdomar är en särskilt viktig målgrupp. Brobygget 6. Trygghet och hälsa 6.1 Personer med beviljade insatser upplever att de har en god livskvalitet. 7. dialog och delaktighet 7.1 Brukarorganisationer ska ges möjligheter att ge synpunkter på nämndens verksamhet. 8. Ledarskap och medarbetare 8.1 Sjukfrånvaron ska minska. 8.2 Ledarskapet ska vara professionellt. 8.3 Socialkontoret ska vara en lärande organisation. ekonomi 9. Kvalitet och effektivitet 9.1 Socialnämndens verksamhet är kostnadseffektiv utan att kvalitén försämras. 10. ekonomisk hushållning 10.1 Socialnämndens resultat ska vara +/- 0 vid årets slut. framtagna strukturplanen som grund för fortsatta åtgärder. Inriktningen är att öka möjligheterna till att bo kvar hemma. Även inom området funktionsnedsatta har en strukturplan arbetats fram som kommer att behandlas på socialnämnden under våren 2015. Antal barn- och ung-domar med stora missbruks- och psykiska pro- blem ökar alarmerande i omvärlden och i Strängnäs kommun. De pågående konflikterna och den svåra flyktingsituationen i världen innebär ett växande flyktingmottagande i hela Sverige. För kommunen kommer det att innebära krav på ökat flyktingmottagande. Den nya flyktingförläggningen för asylsökande i kommunen kommer både på kort och lång sikt ställa krav på kommunens planering. Inom målgrupperna personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg finns ett stort behov av att få tillgång till ytterligare lägenheter. För att klara olika åtaganden är detta en central och mycket viktig fråga för 2015. n 40 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Nämndernas mål och resultat Kultur kulturnämnDen ansvarar för kommunens kulturverksamhet som omfattar bibliotek, museum, allmänkultur och kulturskola samt administration av bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Förväntad utveckling Kulturnämnden blir från och med 2015 en Kultur- och fritidsnämnd med ett utökat ansvarsområde för fritidsgårdar och föreningsbidrag till idrottsoch fritidsföreningar. Nämnden får också ett utpekat ansvar för mötesplatser i kommundelarna. n viktiga resultat • 95 procent av besökarna upplever kulturhuset Multeum och kommundelsbiblioteken som en trygg plats. • Utlåningen på biblioteken har ökat med 5 procent jämfört med 2013. • 83 procent av besökarna är nöjda med utbud av program och utställningar. • 83 procent upplever sig nöjd med möjligheterna att kunna påverka kulturutbudet. Motsva- måluppfyllelse för kulturnämnden rande siffra 2013 var 81 procent. • Öppethållandet på kulturhuset Multeum och kommundelsbiblioteken är oförändrat 112 timmar per vecka. • Kulturskolan uppnår målet på 790 elevplatser. Jämför med 2013 är det en minskning då det fanns 875 elevplatser. • Nöjdheten med bemötandet i biblioteken uppgick till 93 procent, vilket är minskning med 1 procent jämfört med 2013. Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt nämnDmål Målet är inte uppfyllt perspektiv kF mål Samhälle och miljö 1. Hållbar tillväxt 1.1 Strängnäs kommun erbjuder en attraktiv och tillgänglig kulturverksamhet. Medborgare 4. Barn och unga 4.1 Kulturskolans utbud breddas för att ge alla barn och unga förutsättningar för att utveckla sin fulla förmåga. 6. Trygghet och hälsa 6.1 Tryggheten ökar och hälsan förbättras hos invånarna genom att ta del av kommunens kulturutbud. 7. dialog och delaktighet 7.1 Medborgarna ges möjlighet till dialog och delaktighet i utvecklingen av kommunens kulturutbud. Brobygget 9. Kvalitet och effektivitet 9.1 Strängnäs kommuns bibliotekspersonal bemöter medborgarna professionellt. ekonomi 10. ekonomisk hushållning 10.1 Kulturnämnden verkar för god ekonomisk hushållning genom en väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning. www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 41 42 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Nämndernas mål och resultat Samhällsplanering plan- och ByggnämnDen ansva- rar för kommunens planläggning för mark- och vattenområdens användning, översikts- och detaljplanering, strandskydd, bebyggelsen och bebyggelsemiljöns utveckling, översiktlig trafikplanering, bygglovärenden samt kart- och mätningsverksamhet. översiktsplan tog form Under året har arbetet med kommunens nya översiktsplan slutförts och kommunfullmätige har antagit planen under hösten. Den nya översiktsplanen är en milstolpe i kommunens översiktliga planering och har för första gången en tydligt strategisk inriktning. medborgardialog utvecklar beslutsprocess Samhällsplanering berör alla åldergrupper av människor. Dialogen med medborgarna får mer och mer utrymme under arbetets gång i större planprojekt. Samrådsmöten, öppet hus eller webbdialog sker vid alla tillfällen då översiktsplaner och större detaljplanearbeten är ute på samråd eller granskning. Alla detaljplaner innehåller barnkonsekvensbeskrivningar. Barnperspektivet belyses i respektive detaljplan, till stöd används bland annat kommunens checklista för barnkonsekvensanalys. viktiga resultat • Kommunen har en mycket god planberedskap, ca 2 600 byggrätter finns färdigplanerade. • I kommunen finns totalt 300 hektar färdigplanerad verksamhetsmark varav ca 20 hektar mark är planerad för småindustri och hantverksverksamheter. • Under 2014 har fem detaljplaner med utredning avseende strandoch vattenmiljöns ekologiska status skickas ut på samråd. • Genomsnittlig handläggningstid för ett bygglovsärende med kompletta handlingar beslutat på delegation är 18 dagar, vilket är fyra dagar längre jämfört med 2013. • Nio bygglovärenden med beslut Förväntad utveckling Under 2015 kommer planprocessen att genomlysas. Planprocessen behöver effektiviseras utifrån regeringens beslut om förenklad plan- och byggprocess samt för att svara upp till det långsiktiga målet med byggbar mark och möta upp behovet av bostäder enligt förslaget till riktlinjerna för i plan- och byggnämnden eller nämndens arbetsutskott hade en handläggningstid över 10 veckor från kompletta handlingar till expediering av beslut. Målet är att samtliga ärenden ska klaras inom 10 veckor. • Av överklagade bygglovsbeslut har 22 procent av besluten ändrats eller återvisas på grund av att överprövande instans gör en annan bedömning. Under året har inga av bygglovsenhetens ärenden återförvisats på grund av formella fel. • Plan- och byggnämnden redovisar ett överskott på 0,9 miljoner kronor, vilket motsvarar 8 procent av nettobudget. kommunens bostadsförsörjning. En utmaning är kompetensförsörjningen. Många exploatörer framför att det inte blir någon kontinuitet i projekten med den personalomsättningen som finns idag. Det är viktigt att arbeta för att få förutsättningar att rekrytera och behålla personal över en längre tid. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 43 måluppfyllelse för plan- och byggnämnden Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt kF mål Samhälle och miljö 1. Hållbar tillväxt 1.1 Mark ska finnas färdigplanerad för bostäder i alla kommundelar med prioritering i anslutning till tätorter och tågstationer. 2. Företagsklimat 2.1 Mark ska finnas färdigplanerad för verksamheter. 3. Klimat och miljö 3.1 detaljplaner inom vattenområden och strandnära lägen ska ha ett helhetsperspektiv. 4. Barn och unga 4.1 Barn och ungas inflytande i kommunens framtida utveckling ska öka. 6. Trygghet och hälsa 6.1 i detaljplanearbetet ska trygghetsaspekten tydligare belysas som ett led i folkhälsoarbetet. 7. dialog och delaktighet 7.1 nämnden ger medborgarna möjlighet att få insikt i verksamheten. 9. Kvalitet och effektivitet 9.1 nämndens handläggning av ärenden ska ske på ett effektivt och rationellt sätt med grund i hög kompetens och rättssäkerhet. Medborgare Brobygget nämnDmål Målet är inte uppfyllt perspektiv 9.2 Myndighetsbeslut ska inte upphävas på grund av formella fel. ekonomi 10. ekonomisk hushållning 10.1 verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. 44 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Nämndernas mål och resultat Miljö, hälsoskydd, folkhälsa och tillgänglighet nämnDen För hållBart samhälle ansvarar för miljö- och hälsos- viktiga resultat kyddsfrågor som är myndighetsutövning och för kommunens strategiska arbete inom miljö, folkhälsa, till-gänglighet och jämställdhet. • Hållbarhetskrav utöver baskrav för miljöarbete har ställts i 87 procent av alla kommunens upphandlingar, vilket överträffar målet på 80 procent. • Enskilda avloppsanläggningar som vid inventering ansågs bristfälliga har åtgärdats i 205 fall vilket är fler än under 2013 då 138 bristfälliga avlopp åtgärdades. • Under året har det anordnats elva utbildningsaktivteter för olika delar av förvaltningen utifrån deras specifika behov, utbildningar har handlat t.ex. kommunens vattenarbete i fokus Inom miljö- och hälsoskydd fortsatte det systematiska arbetet med att förbättra vattenkvalitén i sjöar och vattendrag genom att inventera avlopp, särskilt kring näringsbelastade sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppnå god ekologisk status. Trots tidsförskjutningen mellan inventering och åtgärd så har arbetet varit ett viktigt steg i att förbättra vattenkvalitén. energieffektiviseringsprojekt Flera energieffektiviseringsprojekt har bidragit till att höja kompetensen inom förvaltningen. En solenergiutredning har genomförts, ett projekt med energieffektivisering av idrottsanläggningar och ett projekt med syfte att energieffektivisera kommunens cen-tralkök har slutförts. Förslag för riktlinjer för framtida byggande av liknande anläggningar har också tagits fram i samband med utredningarna. Förväntad utveckling Den 1 jan 2015 går huvuddelen av nämndens ansvarsområden upp i den nya Samhällsbyggnadsnämnden. Många av de planeringsförutsättningar som gällt för områdena vatten, vattenkvalitet och klimat- och miljöfrågor kommer de närmaste åren att konkretiseras ytterligare som följd av skärpta lagkrav vilket kommer innebära ett ökat behov av insatser inom området. En fråga som det blivit allt mer fokus på senaste åren är vattenkvalitet om vindkraftens miljöpåverkan och dess tillståndsprocess eller den nya avfallsplanen. • Medborgardialoger har genomförts vid 25 tillfällen kring kommunens miljöarbete, tillgänglighet och jämställdhet. • Avfallsplanen fastställdes av kommunfullmäktige i maj. den syftar till att öka medvetenheten om avfallshantering och återvinning samt att styra utvecklingen så att hållbar utveckling främjas. • Ett förslag till tillgänglighetsstrategi har tagits fram under året. och vattenanvändning. Arbetet med en övergripande vattenplan för kommunens vattenarbete påbörjas 2015. Den allmänna medvetenheten kring miljöfrågor i samhället har de senaste åren medfört en starkt ökad frekvens av anmälningar till myndigheten. Behovet av resurser för utredningar och tillsyn har ökat markant och kommer förmodligen att fortsätta öka under de kommande åren. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 45 måluppfyllelse för nämnden för hållbart samhälle nämnDmål Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt perspektiv kF mål Samhälle och miljö 1. Hållbar tillväxt 1.1 verka för strukturerat hållbarhetsarbete. 2. Företagsklimat 2.1 Företagens nöjdhet med kommunens service ska öka. 2.2 effektiv myndighetstillsyn. 3. Klimat och miljö 3.1 Utarbeta miljökrav som ska ställas vid upphandling av varor och tjänster. 3.2 Bristfälliga enskilda avloppsanläggningar, i anslutning till sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppnå god ekologisk status, ska åtgärdas. 3.3 Systematiskt arbeta för att hållbarhetskompetensen höjs. 3.4 Att en god yttre miljö uppnås och upprätthålls i kommunen (luft, vatten, mark och samhället). 3.5 Kartläggning av naturvärden i Strängnäs kommun. 3.6 inom kommunen sammankalla en intern vattengrupp. Medborgare 6.1 i samverkan med andra aktörer arbeta förebyggande för att minska konsumtion av tobak och alkohol. 6.2 genomföra aktiviter som bidrar till att en god hälsa uppnås och upprätthålls i kommunen. 6.3 Trygghet och hälsa i vår fysiska miljö förbättras för alla medborgare. 6.4 Höja medvetenheten och kompetensen om tillgänglighetsfrågor. 7.1 Öka medborgardialogen kring hållbar utveckling, kommunens miljö- tillgänglighet- och jämställdhets arbete. Brobygget 9. Kvalitet och effektivitet 9.1 Ärenden handläggs med hög kompetens och rättsäkerhet. ekonomi 10. ekonomisk hushållning 10.1 verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. 46 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Nämndernas mål och resultat Teknik och fritid teknik- och FritiDsnämnDen ansvarar för räddningstjänst, trafikplanering, drift, underhåll och utveckling av gator, vägar, hamnar, idrotts- och fritidsanläggningar, IT-drift, kommunens fordonspark, måltidsverksamhet och medborgarkontor. tryggare stads- och trafikmiljö Förutom projekt och aktiviteter för att öka tillgång på gång- och cykelbanor arbetar kommunen också med att förbättra belysningen vid övergångsställen och utmed gång- och cykelbanor. Förväntad utveckling Genom att på webbsidan tillgängliggöra e-tjänster underlättas för medborgare och företagare som vill ha kontakt med kommunen. Med dessa tjänster finns tillgänglighet dygnet runt, 365 dagar om året. Arbetet fortsätter med att vidareutveckla portalens funktioner och att göra den ännu mer användbar. Med anledning av ny politisk organisation från och med den 1 jan 2015 flyttas ansvaret för att fördela bidrag till föreningar med flera till kulturoch fritidsnämnden. Drift av skolans viktiga resultat • För att öka tillgängligheten har elva projekt genomförts för anpassningar av stadsmiljön, idrottsanläggningar och fritidsområden. Bland annat har kantstensramper och Hälsans stig anlagts i stadsmiljö. en handikappramp har byggts vid Toresunds iP i Stallarholmen. • Inköp av ekologiska livsmedel inom måltidsservice ökar från 19 procent till 27 procent vilket överträffar målet på 20 procent. • Snittvärdet på gatustandarden för hela kommunen har sänkts från 3,2 till 3,1 men uppfyller ändå målet på 3,0 (klassificering 1-5). • En trygghetsmätning visar att 88 procent av medborgarna känner sig nöjda med tryggheten. det är en ökning med 5 procent från tidigare mätning 2011. idrottslokaler flyttas till teknik- och servicenämnden som har ansvar • Räddningstjänsten har besökt samtliga förskoleklasser för att informera om larmning och utrymning. • Samtliga elever i årskurs 7 har erbjudits information om anlagda bränder och utrymning. • Räddningstjänsten utförde 1 549 hembesök i hushåll i syfte att informera om enkla åtgärder mot brand. • För att ge kommuninnevånarna möjlighet till dialog om stadsmiljö och driftfrågor har e-tjänster tillgängliggjorts på kommunens hemsida. • Nyttjandegraden av kommunens sporthallar ökade från 80 procent till 85 procent under 2014. • Nyttjandegraden av gymnastiksalar har ökade från 63 procent till 72 procent under 2014. för drift och service av kommunens idrotts- och friluftsanläggningar. n www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 47 måluppfyllelse för teknik- och fritidsnämnden perspektiv kF mål Samhälle och miljö 1. Hållbar tillväxt nämnDmål Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt 1.1 Tillgängligheten ska öka i stadsmiljö, idrottsanläggningar och friluftsområden. 1.2 Utbyggnad av vatten och avlopp i omvandlingsområden enligt fastställd plan. 1.3 Andelen ekologiska varor inom Måltidsservice verksamheter ska öka. 1.4 gator i varje kommundel ska ha minst klass 3 standard i snitt. Medborgare 3. Klimat och miljö 3.1 Möjligheten att använda cykel för pendling och fritid ska öka. 6. Trygghet och hälsa 6.1 Tryggheten i stads och utemiljö ökar. 6.2 Allmänhetens kunskap och förmåga avseende olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder ska kontinuerligt öka. 7. dialog och delaktighet 7.1 Kommuninvånarna ges insyn och får aktivt delta i utformningen av stadsmiljöer. Brobygget 9. Kvalitet och effektivitet 9.1 nyttjandegraden på kommunens inomhusanläggningar ska öka. ekonomi 10. ekonomisk hushållning 10.1 nämnden ska verka för god ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomiskstyrning och uppföljning. 48 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Nämndernas mål och resultat exploateringar, näringsliv, kommunledning och kommunövergripande stödverksamheter kommunstyrelsen leDer och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och ska ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt de kommunalt ägda bolagen och gemensamma nämnder och kommunalförbund kommunen är medlemmar i. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering, utvärdering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna arbetet med den strategiska utvecklingen och har direkt ansvar för den ekonomiska förvaltningen och för personalpolitiken. Kommunstyrelsen yttrar sig i alla frågor som ska beslutas i kommunfullmäktige och bevakar att de beslut, mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat om genomförs inom den kommunala verksamheten. strängnäs växer Strängnäs är en av landets mest utpräglade inflyttningskommuner, det vill säga att inflyttningen står för en mycket stor del av befolkningstillväxten. Under 2014 ökade kommunens befolkning med 489 personer, vilket motsvarar 1,47 procent. Det finns anledning att anta att inflyttningstakten kommer att öka ytterligare i takt med att för-utsättningarna för tågpendling utvecklas ytterligare. Idag finns färdigplanerad mark för bostäder i alla våra kommundelar med prioritering i anslutning till tätorter och tågstationer. Att växa nära stationsområden och i anslutning till våra tätorter kommer att bidra till ett ökat resande med kollektivtrafiken. viktiga resultat • Under 2014 ökade kommunens befolkning med 489 personer. Folkmängden 2014-12-31 var 33 878 personer. • Av kommunens invånare kan 70 procent rekommendera andra att flytta till kommunen. • Resultatet från medborgarundersökningen visar att den upplevda tryggheten i kommunen ökar från 62 procent 2013 till 64 procent 2014. • Antal anmälda brott var 380 stycket år 2013 medan det för 2014 var 317 stycket enligt preliminär uppgift. • Strängnäs har förbättrat sin placering i Svenskt näringslivs ranking om företagsklimatet från plats 217 till plats 203 av landets 290 kommuner. • Antalet nyregistrerade företag första halvåret var 7,1 företag per 1000 invånare jämfört 5,0 i genomsnitt för riket. • Den totala sjukfrånvaron uppgick till 7,0 procent för 2014. det är en ökning med 0,6 pro- Det är viktigt att fler arbetstillfällen skapas i kommunen. Att förbättra kommunens service till företagen är särskilt viktigt och kommer att ske bland annat genom utvecklingen inom Campusområdet och inriktningen mot att vara ett centrum och mötesplats för entreprenörskap och kompetensutveckling. • • • • • • centenheter jämfört med 2013. Införandet av förbättringsgrupper och målstyrningstavlor i verksamheterna har ökat till 90 procent från att varit 14 procent vid ingången av 2013. Andel som får svar på e-post inom två dagar har ökat till 80 procent. genomsnitt för kommunerna låg på 83 procent. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga har minskat från 37 procent till 30 procent. genomsnitt för kommunerna var 49 procent. Informationsindex för kommunens webbplatsindex är 81 vilket ligger över rikets medelvärde på 78. Kostnader för lokaler tar en något mindre del av kommunens totala verksamhetskostnader jämfört med året före. Trenden för andelen köp från avtalsleverantörer är positiv. Andelen har ökat från 47 procent 2012 till 62,5 procent för 2014. hållbar utveckling och miljö Avfallsplanen är ett viktigt verktyg för att nå de nationella miljömålen som är kopplade till avfall samt att den är ett viktigt strategiskt styrdokument för kommunens framtida avfallshantering. Arbetet med att införa källsortering i de kommunala lokalerna innebär ett samarbete mellan kom- www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 49 måluppfyllelse för kommunstyrelsen perspektiv kF mål Samhälle och miljö 1. Hållbar tillväxt Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt nämnDmål 1.1 inflyttningen till kommunen ska årligen öka. 1.2 Resandet med kollektivtrafiken ska öka med 25 % fram till år 2015. 2.1 Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka. 2. Företagsklimat 2.2 Besöksnäringen ska öka i hela kommunen. Medborgare Brobygget 3. Klimat och miljö 3.1 Kommunala verksamhetslokaler ska anpassas för en hållbar avfallshantering. 6. Trygghet 6.1 Kommuninvånare känner sig trygga och säkra. 7. dialog och delaktighet 7.1 Medborgardialogen ska utvecklas. 8. Ledarskap och medarbetare 8.1 Ledare och medarbetare trivs på jobbet. 9. Kvalitet och effektivitet 9.1 effektiv handläggning och verkställighet. 9.2 Öka lokaleffektiviteten. ekonomi 10. ekonomisk hushållning munen och de kommunala bolagen Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (ESEM)/Strängnäs Energi AB (SEVAB) och Strängnäs Fastighetsbolag AB (SFAB). Avfallsplanens mål om att utreda samt börja införa avfallssortering i kommunala lokaler bedöms kunna uppnås under 2015. verksamhetsstrategi för förbättrad kvalitet och effektivitet Brobygget riktar sig inåt organisationen och är ett viktigt stöd för att åstadkomma ökade värden för brukarna, medborgarna och samhället. Brobygget synliggör och lyfter fram kommunens värdegrund och principer. 10.1 Kommunstyrelsen ska verka för god ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning. Viktiga faktorer i det arbetet är att fortsätta arbetet med att ge medarbetarna mandat och ett ansvar att planera, genomföra och följa upp förbättringsarbete. De medarbetar- och ledarskapsundersökningar som görs ska hela tiden ge bättre resultat än tidigare mätningar. Blir resultaten bättre trivs medarbetarna på sitt arbete vilket i sin tur ger goda effekter sett ur ett brukarperspektiv. Förväntad utveckling Ändringarna i plan- och bygglagen, PBL och den nya lagen om markanvisningar innebär att riktlinjer för kommunens exploateringsavtal ska tas fram samt att en översyn av befintlig markanvisningspolicy behöver göras. Arbetet med åtgärdsplanen som är kopplad till avfallsplanen fortsätter. I och med detta kommer avfallsarbetet att få ett större genomslag i kommunen. Samordning av frågorna kring kollektivtrafiken behöver förbättras för att få bättre resultat och bättre kunna nyttja de resurser som finns. Att förbättra kommunens service till företagen är viktigt och kommer att ske bland annat genom utvecklingen inom Campusområdet och inriktningen mot att vara ett centrum och mötesplats för entreprenörskap och kompetensutveckling. För att få fler i arbete ska insatser inom integration och samarbete med Arbetsförmedlingen utökas. n 50 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Finansiella rapporter resultaträkning (mkr) koncern 2014 koncern 2013 kommun 2014 kommun 2013 813,7 -2 215,6 -165,1 746,2 -2 128,5 -135,9 295,7 -1 923,8 -51,3 301,5 -1 865,1 -45,0 -1 567,0 -1 518,2 -1 679,4 -1 608,6 1 458,9 206,4 3,6 -68,8 1 418,9 207,5 12,3 -94,5 1 458,9 206,4 73,2 -66,4 1 418,9 207,5 83,8 -90,0 33,2 26,0 -7,2 11,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,2 26,0 -7,2 11,7 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 33,2 181,0 214,2 33,2 -6,2 -0,2 0,9 26,0 155,1 181,0 27,3 -27,2 -17,0 1,7 -7,2 65,3 58,0 13,5 -10,3 -0,2 0,0 11,7 66,0 77,6 36,6 -3,2 -17,0 0,0 241,9 165,9 61,0 93,9 -202,8 -31,0 3,4 -7,6 2,5 -10,7 -4,2 -283,0 0,0 8,5 -6,4 0,0 -6,3 -11,4 -69,8 0,0 0,2 -35,4 0,0 -10,7 -4,2 -104,5 0,0 0,2 -54,4 0,0 -6,3 -11,4 -250,3 -298,7 -119,9 -176,6 85,0 -20,3 0,0 0,0 1,5 -13,5 -3,4 0,2 126,0 -11,6 0,0 0,0 6,9 11,2 -0,1 0,2 85,0 0,0 -35,0 0,0 1,5 46,8 1,7 0,2 126,0 -0,6 -30,2 0,0 6,9 -21,3 1,7 0,2 kassaflöde från finansieringsverksamheten 49,5 132,6 100,2 82,7 årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 41,0 1,8 42,8 -0,2 2,0 1,8 41,3 0,7 42,1 0,0 0,7 0,7 verksamhetens intäkter verksamhetens kostnader Avskrivningar not koncern kommun 1 2 3 11 12 13 verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader 4 5 14 15 16 17 resultat före extraordinära poster extraordinära intäkter extraordinära kostnader årets resultat 6 18 kassaFlöDesanalys (mkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetsåverkande poster 7 medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) av exploateringstillgångar Ökning (-)/minskning (+) av förråd 19 kassaflöde från den löpande verksamheten investeringsverksamheten investeringar i materiella anläggningstillgångar Förvärv av 20% i Sevab*) Avyttrade immateriella och materiella tillgånar investering i finansiella anläggningstillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur omklassificering av exploateringstillgångar kassaflöde från investeringsverksamheten 23 Finansieringsverksamheten nyupptagna lån Amortering Utlåning till koncernbolag Amortering från koncernbolag Kostnadsersättning och investeringsbidrag Förändring koncernkonto Ökning (-)/minskning (+) av långfristiga fordringar Återbetald utlåning *) Förvärv av 20% i SevAB, påverkan finasieringsanalysen se förklaring på sidan ”noter koncern” www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 51 Balansräkning (mkr) not koncern kommun koncern 2014-12-31 koncern 2013-12-31 kommun 2014-12-31 kommun 2013-12-31 10,4 5,4 0,0 0,0 3 433,6 128,3 107,1 3 091,0 129,9 267,0 522,8 85,3 2 404,5 494,7 90,9 2 360,0 3 679,5 3 493,3 3 012,7 2 945,6 80,3 15,1 221,9 42,8 80,1 12,9 232,0 1,8 80,3 0,0 137,4 42,1 80,1 0,0 150,9 0,7 360,2 326,7 259,8 231,7 4 039,7 3 820,0 3 272,5 3 177,3 tillgångar anläggningstillgångar immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar 20 21 22 summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar exploateringstillgångar Förråd, mm Fordringar Kassa och bank 23 24 25 summa omsättningstillgångar summa tillgångar eget kapital därav årets resultat 8 26 594,0 33,2 557,1 26,0 448,2 -7,2 451,4 11,7 9 27 28 207,9 91,1 198,4 87,6 207,2 21,6 197,8 31,7 299,0 286,0 228,8 229,5 2 649,0 497,6 2 515,1 461,8 2 314,9 280,6 2 205,5 290,9 summa skulder 3 146,7 2 976,9 2 595,5 2 496,4 summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 039,7 3 820,0 3 272,5 3 177,3 637,7 5,0 10,7 438,2 675,3 5,5 11,9 560,4 637,2 405,0 5,7 639,8 674,8 341,5 7,1 748,9 1 091,6 1 253,1 1 687,8 1 772,4 avsättningar Avsatt till pensioner Andra avsättningar summa avsättningar skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden operationella leasingavtal Hyresavtal för verksamhetsfastigheter summa ansvarsförbindelser 10 29 30 31 32 33 34 52 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se noter koncern (tkr) resultaträkning 1. verksamhetens intäkter 2014 2013 Avgifter vA och avfallsavgifter Hyror och arrenden elnät och energiförsäljning Statliga bidrag och övriga bidrag Övriga intäkter därav jämförelsestörande poster 54 134 98 387 116 200 255 961 124 568 164 416 0 53 703 77 791 122 346 226 294 142 953 123 095 23 421 summa 813 666 746 182 2. verksamhetens kostnader 2014 2013 Personalkostnader Köp av verksamhet Bidrag Hyror Material, tjänster o övr kostnader -1 091 512 -381 889 -98 830 -88 946 -554 402 -1 116 900 -341 877 -98 051 -92 681 -478 971 summa -2 215 579 -2 128 480 2014 2013 immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Fastigheter och anläggningar -4 709 -29 935 -130 443 -2 170 -26 636 -107 123 summa -165 087 -135 929 4. Finansiella intäkter 2014 2013 Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 1 787 1 860 10 361 1 955 summa 3 647 12 316 2014 2013 Räntekostnader Övriga finansiella kostnader därav jämförelsestörande post sänkning av diskonteringsrta -66 696 -2 086 -80 440 -14 102 0 -10 800 summa -68 782 -94 541 2014 2013 Strängnäs Kommun SevAB Strängnäs energi AB Strängnäs Fastighets AB elimineringar koncerninterna poster -7 246 16 744 25 807 -2 089 11 672 24 138 -5 012 -4 828 summa 33 216 25 970 3. avskrivningar 5. Finansiella kostnader 6. årets resultat kassaFlöDesanalys 7. Justering för ej likvidpåverkande poster 2014-12-31 2013-12-31 165 087 9 463 2 730 3 732 0 135 929 13 990 -2 594 6 630 1 109 181 013 155 064 2014-12-31 2013-12-31 ingående eget kapital Andelar kommuninvest m m Årets resultat 557 087 3 732 33 216 524 488 6 630 25 970 summa 594 036 557 087 448 238 119 527 159 869 -133 598 451 388 102 784 131 474 -128 559 594 036 557 087 2014-12-31 2013-12-31 21 574 45 336 24 197 31 739 37 048 18 803 91 107 87 590 10. långfristiga skulder 2014-12-31 2013-12-31 Strängnäs Kommun SevAB Strängnäs energi AB Strängnäs Fastighets AB elimineringar koncerninterna poster 2 314 851 1 228 950 1 302 000 -2 196 796 2 205 535 1 249 266 1 267 000 -2 206 687 2 649 005 2 515 113 Årets av- och nedskrivningar Förändring pensionsavsättning Förändring övriga avsättningar Uppskrivningsfond Redovisningsregler K3 summa Balansräkning 8. eget kapital varav: Strängnäs kommun SevAB Strängnäs energi AB Strängnäs Fastighet AB eliminering koncerninterna poster summa 9. andra avsättningar Avsättning Citybanan Latent skatt Övriga avsättningar summa summa ändringar i koncernens jämförelsesiffror för 2013 till följd av k3 *) Förvärv av 20% i sevab – påverkan på finansieringsanalysen resultaträkningen: Justering för ej likviditetsåverkande poster 11 478 verksamhetens kostnader -1 109 Ökn (-)/minskn (+) av kortfristiga fordringar -23 128 Avskrivningar 5 042 Ökn (+)/minskn (-) av kortfristiga skulder 42 084 Årets resultat 3 933 Ökning (-)/minskning (+) av förråd -3 172 investering i immateriella tillgångar -10 443 Balansräkningen: eget kapital, året resultat Avsättningar Mark, byggnader och tekniska anläggnignar 3 933 investering i materiella anläggningstillg 1 109 investering i finansiella anläggningstillg 5 042 Finansieringsanalys: Justering för ej likvidpåverkande poster Finansieringsverksamheten Förändring likvida medel 1 109 Anskaffningsvärde -297 128 -502 249 853 -41 -31 000 www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 53 noter kommun (tkr) resultaträkning 11. verksamhetens intäkter 18. årets resultat utredning av balanskravet 2014 2013 Avgifter Hyror och arrenden Statliga bidrag och övriga bidrag Övriga intäkter därav jämförelsestörande poster 55 682 37 485 123 835 78 699 0 55 349 36 269 142 229 67 675 23 421 summa 295 702 301 522 2014 2013 Personalkostnader Köp av verksamhet Bidrag Lokalkostnader Material, tjänster o övr kostnader -1 050 709 -381 889 -98 830 -234 107 -158 251 -1 023 898 -341 877 -98 051 -231 511 -169 747 summa -1 923 787 -1 865 084 2014 2013 Maskiner och inventarier Fastigheter och anläggningar nedskrivning av anläggningar -23 852 -27 428 0 -20 945 -24 071 0 summa -51 280 -45 016 2014 2013 Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning Slutavräkning föregående år 1 462 289 233 -3 603 1 426 224 -8 058 783 Balansräkning summa 1 458 920 1 418 949 2014 2013 inkomstutjämning Kostnadsutjämning generella bidrag från staten LSS utjämning Regleringsavgift/bidrag Kommunal fastighetsavgift 160 302 966 3 465 -23 770 7 729 57 740 158 713 3 996 0 -27 026 15 049 56 741 summa 206 431 207 473 12. verksamhetens kostnader 13. avskrivningar 14. skatteintäkter 15. generella statsbidrag och utjämning 16. Finansiella intäkter 2014 2013 Årets resultat Resultatbalanserade verksamheter Utveckling fd P10-området Ungdomssatsning Översiktsplan Åker Stallarholmen Arbetsmarknadsåtgärder Kollektivtrafiken Projektmedel -7 246 -459 1 013 0 421 3 367 0 0 11 672 1 046 277 114 -30 3 655 2 478 51 summa procent av skattenettot -2 903 -0,2 19 263 1,2 kassaFlöDesanalys 19. Justering för ej likvidpåverkande poster 2014-12-31 2013-12-31 Årets av- och nedskrivningar Förändring pensionsavsättning Förändring övriga avsättningar Uppskrivningsfond 51 280 9 393 526 4 094 45 016 14 072 597 6 269 summa 65 293 65 954 20. mark, byggnader och tekniska anläggningar 2014-12-31 2013-12-31 Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Försäljning/utrangering *) 668 032 100 420 0 654 146 34 271 -20 385 summa anskaffningsvärde 768 452 668 032 Ackumulerade avskrivningar Försäljning/utrangeringar*) Årets avskrivningar -232 424 0 -27 428 -228 738 20 385 -24 071 summa ack avskrivningar -259 852 -232 424 2014 2013 Ränteintäkter från dotterbolag Övriga finansiella intäkter 63 555 9 602 74 690 9 096 summa summa 73 157 83 786 Spec. av anläggningstyper Pågående anläggningar 2014 2013 Räntekostnader lån Räntor koncernlån dotterbolag Övriga finansiella kostnader därav jämförelsestörande post sänkning av diskonteringsrta -748 -63 555 -2 086 -1 168 -74 690 -14 102 0 -10 800 Markreserv verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Svealandsbanan Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Pågående anläggningar summa -66 389 -89 960 summa 17. Finansiella kostnader 14 233 59 140 522 833 494 748 2014-12-31 2013-12-31 33 270 229 042 2 343 38 263 205 678 4 14 233 33 270 167 375 2 508 40 952 191 498 5 59 140 522 833 494 748 *) avser försäljning av Strängnäs 2:30 Kvitten som gjordes 2012 54 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se noter kommun (tkr) 21. maskiner och inventarier ingående balans Årets nyanskaffningar Försäljning/utrangeringar Årets avskrivningar 2014-12-31 2013-12-31 87 547 21 748 -162 -23 852 80 328 28 388 -224 -20 945 summa Pågående maskiner o inventarier 85 281 57 87 547 3 306 summa 85 338 90 853 2014-12-31 2013-12-31 39 001 100 000 1 744 2 6 30 12 160 760 8 001 100 000 1 744 2 6 30 7 769 760 153 703 118 312 38 311 39 977 843 000 430 000 872 000 27 510 0 843 000 429 500 837 500 41 805 9 703 2 172 510 2 161 508 34 100 5 900 34 321 5 900 summa långfristiga fordringar 2 212 510 2 201 729 summa anläggningstillgångar 2 404 524 2 360 018 22. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar: SevAB Strängnäs energi AB Strängnäs Fastighets AB Sörmlands kollektivtrafikmyndighet SKL Kommentus AB Sörmlands turismutveckling AB energikontoret i Mälardalen AB Kommuninvest ek. förening* Bostadsrätter Aktiverat bidrag: Medfinansiering Citybanan Långfristiga fordringar: SevAB Strängnäs energi AB Strängnäs Bostads AB Strängnäs Fastighets AB Koncernkonto SevAB Koncernkonto SBAB Sa förmedlade lån till dotterbolag Riksbyggen BRF Sidensvansen Förlagslån Kommuninvest *) Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser totalt inbetalt andelskapital. erhållen vinstutdelning för 2011-2013 har använts till nytt insatskapital i föreningen. 23. exploateringar ingående värde Årets inkomster Årets utgifter Aktiveringar Skuldförd gatukostnadsersättning vinster Förluster summa 2014-12-31 2013-12-31 80 051 -31 349 7 632 -4 242 2 061 26 447 -320 63 013 -7 589 19 670 -11 431 7 337 18 101 -9 050 80 280 80 051 24. Fordringar 2014-12-31 2013-12-31 18 249 49 749 69 309 119 20 649 68 384 61 770 109 137 427 150 912 25. kassa och bank 2014-12-31 2013-12-31 Koncernkonto Övriga likvidkonton 40 968 1 091 0 745 summa 42 059 745 Kundfordringar Fordringar hos staten Uppl intäkter, förutbet kostnader Övriga fordringar summa 2014-12-31 2013-12-31 ingående eget kapital Andelar kommuninvest Årets resultat 26. eget kapital 451 388 4 095 -7 246 433 448 6 269 11 672 summa varav resultatutjämningsreserv 448 238 0 451 388 0 2 386 339 467 987 0 664 1 662 346 6 355 1 136 850 747 2 000 24 1 165 5 005 266 6 355 13 206 17 548 2014-12-31 2013-12-31 ingående avsättning Pensionsutbetalningar nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkning av diskonteringsräntan inkl. löneskatt Förändring löneskatt Övrigt 117 387 -4 264 6 977 1 267 102 958 -3 675 3 812 2 387 0 1 267 1 240 8 647 2 817 441 summa 123 874 117 387 ingående visstidspension Pensionsutbetalningar Arbetstagare som pensionerats Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkning av diskonteringsräntan inkl. löneskatt Förändring löneskatt Ändrat samordning Övrigt 3 900 -362 2 846 25 4 257 -512 0 67 0 568 0 -171 44 -70 166 -52 utgående visstidspension 6 806 3 900 varav öronmärkt eget kapital: Måltidsenheten Säkerhetsfond Fordonsenheten Utveckling fd P10-området Ungdomssatsning Översiktsplan Åker Stallarholmen Arbetsmarknadsfond Projektmedel Utvecklingsfond summa 27. avsatt till pensioner www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 55 noter kommun (tkr) 27. avsatt till pensioner forts. 2014-12-31 2013-12-31 76 500 207 180 6 76 500 197 787 4 87,0 85,0 2014-12-31 2013-12-31 Avsättning Citybanan 21 574 31 739 summa 21 574 31 739 2014-12-31 2013-12-31 Koncernkonto * Skulder till banker/kreditinstitut 0 2 245 000 13 532 2 160 000 Koncernkto Strängnäs Bostads AB Koncernkto Strängnäs Fastighet AB 2 245 000 10 834 40 962 2 173 532 0 15 435 summa 2 296 796 2 188 967 Pensionsfond (inkl. löneskatt) summa Antal visstidsförordnanden Aktualiseringsgrad, % 28. andra avsättningar 29. långfristiga skulder därav förmedlade lån till kommunens bolag SevAB Strängnäs energi AB Strängnäs Bostads AB Strängnäs Fastighets AB -843 000 -430 000 -872 000 -843 000 -429 500 -837 500 summa Kommunens andel långfr. skulder -2 145 000 100 000 -2 110 000 50 000 *) koncernkontofördelning 2014-12-31 2013-12-31 Strängnäs Kommun SevAB Strängnäs energi AB Strängnäs Fastighets AB Strängnäs Bostads AB -16 682 27 510 -40 962 -10 834 -22 541 41 805 -15 435 9 703 summa koncernkonto -40 968 13 532 poster inom linJen 31. pensionsförpliktelser 2014-12-31 2013-12-31 744 004 76 500 -25 281 6 104 705 640 76 500 -25 651 17 385 0 -6 245 -6 564 56 065 -3 456 -5 979 utgående pensionsförpliktelse varav avsättning 712 018 76 500 744 004 76 500 summa visstidsförordnande Antal 635 518 1 687 2 667 504 7 288 4 summa 637 205 674 792 2014-12-31 2013-12-31 400 038 3 450 336 077 3 800 807 716 1 023 646 405 011 341 546 ingående pensionsförpliktelse varav avsättning Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkning av diskonteringsräntan inkl. löneskatt Förändring löneskatt Övrigt 32. Borgensåtaganden 1) Kraftvärmeverk/SevAB Föreningar egnahemsägare och bostadsrättsbostadsfinansiering Pensionsåtagande/SevAB summa 1) Strängnäs kommun har 2007-02-26, KF paragraf 39, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB’s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressvtal som reglerer fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till Skuld för kostnadsersättning och investeringsbidrag 18 054 16 568 summa långfristiga skulder 2 314 851 2 205 535 2014-12-31 2013-12-31 64 937 33 592 9 847 42 212 87 837 41 821 373 79 934 33 193 10 277 42 012 85 610 39 474 379 280 619 290 879 30. kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter och avgifter Skulder till staten Upplupna pensionskostnader Upplupna personalkostnader Uppl kostnader, förutbet intäkter Övriga kortfristiga skulder summa storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. vid en uppskattning av den finansiella effekten av Strängnäs Kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige ABs totala förpliktelser till 299.065.476.978 kr och totala tillgångar till 290.729.650.160 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1.855.244.153 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1.803.128.592 kr. 33. operationella leasingavtal 2014-12-31 2013-12-31 förfaller inom ett år, senare än ett år men inom fem år, senare än fem år 3 054 2 419 255 4 032 3 113 0 summa 5 728 7 145 under 2014 betalda leasingavgifter 5 438 tkr 34. hyresavtal för verksamhetsfastigheter 2014-12-31 2013-12-31 förfaller inom ett år, senare än ett år men inom fem år, senare än fem år 205 610 294 476 139 738 197 317 289 350 262 255 summa 639 824 748 922 56 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se DriFtreDovisning (tkr) nämnd intäkter kostnader nettokostnad Budget avvikelse 2013* avvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kulturnämnd Plan- och byggnämnd nämnden för hållbart samhälle Teknik- och fritidsnämnd 1 722 20 390 76 693 136 671 3 807 13 874 3 910 101 745 -11 867 -134 748 -845 653 -752 344 -33 834 -24 086 -9 481 -219 589 -10 145 -114 358 -768 960 -615 674 -30 027 -10 211 -5 571 -117 844 -12 247 -116 480 -764 952 -581 521 -30 132 -11 090 -6 107 -121 404 2 102 2 123 -4 007 -34 153 105 878 535 3 560 2 015 4 552 -7 021 -9 128 136 1 265 323 -555 summa nämnder Finansförvaltning 358 811 27 058 -2 031 602 17 648 -1 672 791 44 706 -1 643 934 33 675 -28 857 11 032 -8 413 5 110 summa driftredovisning Avgår interna intäkter/kostnader 385 869 -90 167 -2 013 953 90 167 -1 628 085 0 -1 610 259 -17 826 -3 303 verksamhetens intäkter/kostn. Avskrivningar Skattenetto Finansnetto 295 702 0 1 689 122 73 157 -1 923 787 -51 280 -23 770 -66 389 -1 628 085 -51 280 1 665 351 6 768 -1 610 259 -56 600 1 667 359 0 -17 826 5 320 -2 008 6 768 -3 303 1 484 8 664 -6 174 resultat 2 057 980 -2 065 226 -7 245 500 -7 745 672 * Jämförelsetalen för 2013 tar hänsyn till organisatoriska förändringar som gjorts under 2014. investeringsreDovisning (tkr) inkomst utgift netto Budget1) återstår ombudg. till 20152) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kulturnämnd Plan- och byggnämnd Teknik- och fritidsnämnd 0 0 0 0 0 0 13 674 -136 -18 501 -7 159 -2 082 -925 -1 049 -53 592 -136 -18 501 -7 159 -2 082 -925 -1 049 -39 917 -150 -26 372 -16 913 -3 673 -925 -1 581 -57 172 14 7 871 9 754 1 591 0 532 17 255 0 6 399 7 155 1 324 0 0 17 200 summa investeringar Medfinansiering Citybanan 13 674 0 -83 444 -10 691 -69 769 -10 691 -106 786 -11 000 37 017 309 32 078 0 summa investeringar 13 674 -94 135 -80 460 -117 786 37 326 32 078 nämnd 1) 2) i budget ingår överförd budget från 2013. Överföring av belopp till 2015 fastställs i samband med beslutet om kommunens årsredovisning. investeringar eXploateringsverksamhet (tkr) inkomst 1) utgift 2) netto dagvattendamm, Hammarängen dagvattendamm, Ryborg 2 061 0 -2 061 -2 181 0 -2 181 summa expl.verksamhet 2 061 -4 242 -2 181 projekt (tkr) 1) 2) Avser skuldförd gatukostnadsersättning Aktiverat i anläggningsregistret www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 57 eXploateringsreDovisning exploateringsprojekt (tkr) strängnäs Strängnäs-Lundby 2:1, djupvik Järnet 5 m.fl. Malmby industriområde gorsinge 1:1, gorsingeskogen Benninge 3 Strängnäs 2:3, Sidöparken Strängnäs 3:1, vallbyvägen Strängnäs 3:1, Tallåsen Strängnäs 2:1, Kvittens industriområde Strängnäs 2:1, 3:1, norra Finninge eldsund 7:1, norra övningsfältet Strängnäs 3:1, Kilen-Lunda västertull 1 Strängnäs 3:1, Finninge trafikplats Slakteriet 9 m.fl. Strängnäs 2:1, gamla Båtvarvet Strängnäs 2:1, Resecentrum eldsund 6:6, 6.16, etapp 1, Kasernområdet tosterö Bresshammar 1:1, Sundby Park Bresshammar 1:1, Stavlund stallarholmen Toresunds-Sundby 1:30, Källarbacken vannesta 3:18 mariefred Marielund 1:3, Läggesta Stationsområde Mariefred 2:11 m.fl. Hammarängen Mariefred 2:22, Arrendatorn Munkhagen 4 gripsholm 4:124, Tredje backe Mariefred 2:1, Hammaren nedre Mariefred 2:33, Fågelsången Mariefred 2:1, Ryborg ingående balans 2014-01-01 utgift investeringar Bidrag resultat utgående balans 2014-12-31 inkomst 3 186 500 13 660 129 3 264 0 753 0 3 408 27 396 1 198 261 218 70 21 9 440 497 0 -630 0 -1 800 0 0 -2 300 0 0 0 -2 000 0 0 0 0 -221 -109 18 167 27 82 644 2 100 70 727 44 145 29 38 37 25 3 389 1 232 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 263 0 1 588 0 -2 1 448 0 0 0 1 257 0 -256 0 -46 0 0 3 204 300 13 687 0 3 908 0 0 70 4 135 27 440 600 289 0 107 0 12 609 1 620 64 002 -7 060 6 776 0 0 4 252 67 970 1 626 5 794 0 -76 0 151 0 0 0 0 0 0 1 626 5 869 7 420 -76 151 0 0 0 7 495 864 509 0 0 3 17 0 0 0 0 0 0 866 525 1 372 0 19 0 0 0 1 392 -784 2 047 442 -863 788 2 677 606 2 180 0 -17 000 -5 037 0 0 0 0 0 17 14 133 93 16 92 13 1 0 -2 061 0 0 0 0 0 -2 181 0 2 061 0 0 0 0 0 0 0 14 939 4 462 769 0 0 0 0 -767 0 0 0 804 2 769 618 0 7 092 -22 037 379 -4 242 2 061 20 171 3 424 148 -2 177 308 0 0 1 720 0 148 -2 177 308 0 0 1 720 0 16 0 0 0 0 -16 0 åkers styckebruk/merlänna Åkers Styckebruk 1:465, Bruksvägen vårfruberga vansö Kyrkby 3:6 summa 16 0 0 0 0 -16 0 80 051 -31 349 7 633 -4 242 2 061 26 127 80 280 58 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se DriFtsreDovisning per nämnD / utFall 2014-12-31 Budget Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse intäkter kostnader nettokostnad Kommunfullmäktige områdesstyrelser - varav Mariefred - varav Åker/Länna - varav Stallarholmen - varav Aspö/Tosterö - varav Härad/Vårfruberga Revision valnämnd Överförmyndarnämnd Pensionärsråd Ungdomsråd Handikappråd 0 0 0 0 0 0 0 100 1 061 561 0 0 0 -2 787 -1 520 -347 -318 -405 -243 -208 -1 640 -2 547 -3 318 -34 0 -21 -2 787 -1 520 -347 -318 -405 -243 -208 -1 540 -1 487 -2 757 -34 0 -21 -2 812 -2 518 -611 -588 -562 -391 -366 -1 553 -2 327 -2 844 -63 -79 -51 25 998 264 270 157 148 158 13 840 87 29 79 30 397 817 184 209 160 146 117 310 235 108 40 80 29 summa 1 722 -11 867 -10 145 -12 247 2 102 2 015 Kommunstyrelsen Kommunledning näringslivskontoret Stabsavdelningen Kommunikationsavdelningen Utvecklingsavdelningen ekonomiavdelningen Personalavdelningen Mark och exploatering Lokalplanering Kollektivtrafik Svealandsbanan Arrende och overheadintäkt resultat exkl säkerhet Säkerhet, just mot eK 100 400 2 346 6 342 17 195 3 542 9 690 0 0 0 2 026 18 664 1 725 -11 560 -4 603 -10 248 -9 440 -5 810 -5 239 -15 127 -20 202 -9 960 -7 207 -28 388 -3 984 0 -131 768 -2 980 -11 460 -4 203 -7 902 -9 434 -5 468 -5 222 -14 932 -16 659 -270 -7 207 -28 388 -3 984 2 026 -113 103 -1 255 -11 952 -4 234 -8 347 -9 606 -5 624 -5 612 -15 134 -17 312 -748 -7 310 -27 900 -3 984 2 027 -115 737 -744 492 31 445 172 156 390 202 653 479 103 -488 0 -1 2 634 -511 1 397 213 327 -424 52 211 233 677 1 037 610 -220 0 -1 4 111 441 summa 20 390 -134 748 -114 358 -116 480 2 123 4 552 nämnd och förvaltning - varav elevpengsavstämning, tilläggsbelopp ht14 Förskola inkl. familjedaghem, öppen fsk - varav kommunal Förskola grundskola inkl. skolb.omsorg, förskolekl. - varav kommunal Grundskola Fritidsgårdar idrottslokaler Särskola Campus övergripande gymnasieverksamheten - varav Thomasgymnasiet vuxenutbildning 160 53 29 496 799 31 820 7 825 439 0 652 449 9 369 950 4 308 -23 145 -13 031 -208 557 -165 613 -397 431 -239 298 -6 155 -5 699 -28 805 -2 211 -148 391 -60 650 -25 258 -22 985 -12 978 -179 061 -164 814 -365 611 -231 472 -5 716 -5 699 -28 153 -1 762 -139 023 -59 700 -20 950 -18 555 -7 070 -180 410 -165 103 -362 977 -231 730 -6 453 -5 701 -29 380 -2 190 -136 633 -56 216 -22 654 -4 430 -5 907 1 348 289 -2 634 257 737 2 1 227 428 -2 389 -3 484 1 704 1 106 0 -4 362 1 601 -7 048 -4 452 563 -105 1 036 222 103 -1 954 1 465 summa 76 693 -845 653 -768 960 -764 952 -4 007 -7 021 nämnd (tkr) kommunfullmäktige kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnd www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 59 DriFtsreDovisning per nämnD, Forts / utFall 2014-12-31 Budget Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse intäkter kostnader nettokostnad Socialnämnden Ledning, administration och utveckling Bostadsanpassningsbidrag Myndighet och bistånd individ- och familjeomsorg insatser för äldre insatser personer med funktionsnedsättning Arbetsmarknadssatsning 0 2 636 0 183 34 630 53 224 35 752 10 245 -829 -17 665 -6 627 -7 144 -147 600 -366 314 -185 703 -20 460 -829 -15 030 -6 627 -6 961 -112 970 -313 089 -149 952 -10 215 -934 -16 323 -3 783 -6 947 -102 771 -289 000 -151 548 -10 215 105 1 293 -2 844 -14 -10 199 -24 089 1 597 0 102 -265 -1 193 37 3 -8 959 1 147 0 summa 136 671 -752 344 -615 674 -581 521 -34 153 -9 128 Kulturnämnden Kulturkontoret gemensamt Bibliotek och Museum Kulturskolan Kulturbidrag 0 0 2 121 1 686 0 -620 -758 -19 278 -11 609 -1 569 -620 -758 -17 157 -9 923 -1 569 -760 -746 -17 217 -9 821 -1 589 140 -13 60 -102 20 129 -12 -144 165 -1 summa 3 807 -33 834 -30 027 -30 132 105 136 0 2 684 870 5 305 5 016 -745 -7 669 -2 840 -6 301 -6 530 -745 -4 985 -1 970 -996 -1 514 -849 -5 164 -2 304 -932 -1 840 104 179 334 -64 326 133 234 264 530 104 13 874 -24 086 -10 211 -11 090 878 1 265 nHS nämnden Strateger Miljöenheten 0 510 3 400 -902 -2 030 -6 549 -902 -1 520 -3 149 -1 037 -1 877 -3 193 135 357 43 0 143 180 summa 3 910 -9 481 -5 571 -6 107 535 323 0 278 31 10 902 4 365 13 145 1 690 30 411 6 027 65 307 -736 -3 140 -4 086 -42 481 -44 027 -26 321 -27 912 -148 703 -6 829 -64 057 -736 -2 862 -4 055 -31 579 -39 662 -13 176 -26 222 -118 292 -802 1 250 -832 -4 976 -4 011 -32 574 -39 359 -12 584 -26 546 -120 882 -522 0 96 2 113 -44 995 -303 -592 324 2 590 -280 1 250 96 961 528 -1 238 316 173 95 931 -682 -805 nämnd (tkr) socialnämnd kulturnämnd plan- och byggnämnd Plan- och byggnämnden SBK Ledning Kart och mät Plan Bygg summa nämnden för hållbart samhälle teknik- och fritidsnämnd Teknik- och fritidsnämnden Ledning Strategi- och projekt Stadsmiljö idrott och fritid it och service Räddningstjänst resultat exkl balanserade verksamheter Fordon Måltidsservice summa 101 745 -219 589 -117 844 -121 404 3 560 -555 summa nämnder 358 811 -2 031 602 -1 672 791 -1 643 934 -28 857 -8 413 60 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se investeringsreDovisning per nämnD nämnd (tkr) inkomster utgifter netto Budget återstår ombudgeteringar till 2015 kommunfullmäktige Maskiner och inventarier 0 -136 -136 -150 14 0 summa 0 -136 -136 -150 14 0 visholmen Resecentrum Översvämningsskydd Anläggning, övrigt Strategiska lokalgruppen iT-investeringar Maskiner och inventarier 0 0 0 0 0 0 0 -3 137 -1 243 -11 923 -472 -272 -1 454 0 -3 137 -1 243 -11 923 -472 -272 -1 454 0 -5 409 -3 526 -10 957 -1 815 -1 504 -2 356 -805 2 272 2 283 -966 1 343 1 232 902 805 909 2 283 0 1 465 866 476 400 summa 0 -18 501 -18 501 -26 372 7 871 6 399 Maskiner och inventarier iT investeringar inventarier nya lokaler 0 0 0 -1 761 -3 060 -2 338 -1 761 -3 060 -2 338 -3 288 -4 700 -8 925 1 527 1 640 6 587 270 300 6 585 summa 0 -7 159 -7 159 -16 913 9 754 7 155 Maskiner och inventarier iT- investeringar inventarier, nya lokaler 0 0 0 -1 523 -356 -203 -1 523 -356 -203 -2 828 -454 -391 1 305 98 188 1 124 0 200 summa 0 -2 082 -2 082 -3 673 1 591 1 324 iT-investeringar Maskiner och inventarier 0 0 -195 -730 -195 -730 -195 -730 0 0 0 0 summa 0 -925 -925 -925 0 0 Maskiner och inventarier iT-investeringar 0 0 -182 -868 -182 -868 -250 -1 331 69 463 0 0 summa 0 -1 049 -1 049 -1 581 532 0 Anläggningsram idrotts-, fritidsanläggningar it-investeringar Maskiner och inventarier summa 13 549 125 0 0 13 674 -32 917 -15 451 -1 412 -3 812 -53 592 -19 368 -15 326 -1 412 -3 812 -39 917 -29 819 -15 828 -2 584 -8 941 -57 172 10 451 502 1 172 5 129 17 255 10 284 537 1 171 5 208 17 200 summa investeringar 13 674 -83 444 -69 769 -106 786 37 017 32 078 kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden socialnämnden kulturnämnden plan- och byggnämnden teknik- och fritidsnämnden www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 61 Redovisningsprinciper grundläggande redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed för att ge en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. Redovisning sker i överensstämmelse med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Redovisningen bygger även på anvisningar och riktlinjer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). avvikelse från gällande rekommendationer Kommunen avviker från redovisningslagens rekommendation om redovisning av pensionsförpliktelser. Avsättningar har gjorts med större belopp än vad Kommunal redovisningsslag KRL 5:4 medger. De framtida pensionsutbetalningarna kommer att stiga under några år, och med beaktande av god ekonomisk hushållning är detta ett sätt att säkerställa dessa utbetalningar. resultaträkningen Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och som uppgår till ett väsentligt belopp. Posterna är inte extraordinära men viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder. För 2013 betraktas återbetalda premier från AFA Försäkring* som jämförelsestörande enligt RKR 3.1. För 2013 betraktas kostnader för sänkning av diskonteringsräntan vid pensions- skuldberäkning som jämförelsestörande poster. skatteintäkter I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2 periodiseras och redovisas kommunalskatten det år den beskattningsbara inkomsten intjänas av den skattskyldige. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos. övriga intäkter Enligt RKR:s rekommendation nr 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningstillgångarnas respektive nyttjandeperiod. Sedan 2012 har gatukostnadsersättning/investeringsbidrag inom exploateringsverksamheten bokförts som långfristig skuld. Omräkning av tidigare års bidrag har inte skett. personalkostnader Kommunen redovisar outtagen semester och icke kompenserad övertid som kortfristig skuld. Även upplupen skuld för timavlönade under december redovisas som en skuld. avskrivningar Avskrivningar beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningstider följer i allt väsentligt SKL:s rekommendationer. Avskrivningar görs månadsvis från och med månaden efter anskaffningsmånad. komponentavskrivning Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning på anläggningar som har aktiverats under räkenskapsåret. För tillgångar anskaffade tidigare än 2014 kommer en genomgång att göras under 2015 för att säkerställa att anläggningar med väsentliga restvärden och långa kvarvarande nyttjandetider har rätt framtida avskrivningar. gränsdragning mellan kostnad och investering Korttidsinventarier, det vill säga inventarier som antas ha en ekonomisk livslängd om högst tre år eller är av ett värde som är mindre än ett basbelopp, kostnadsförs direkt vid anskaffning. hyra och leasing Leasingavtal avseende bilar och andra objekt har ringa omfattning och redovisas därför som leasingkostnader i resultaträkningen och framtida leasingavgifter under ansvarsförbindelser. Framtida hyresavgifter redovisas under ansvarsförbindelser. Balansräkningen materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk och anses ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år, är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv, minst ett basbelopp, med reducering för investeringsbidrag. Lånekostnader * AFA Försäkring är samlingsnamnet för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag, AFA Sjukförsäkringsaktiebolag och AFA Livförsäkringsaktiebolag. 62 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se inräknas ej i anskaffningsvärdet utan belastar resultatet. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas som långfristiga poster. Omklassificering till kortfristig post sker vid amortering eller då den finansiella posten inte förlängs. exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgång. Pågående investeringar inom exploateringsverksamheten redovisas som omsättningstillgångar till dess att de har tagits i bruk då de omklassificeras till anläggningstillgång. tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde eller verkligt värde där inget annat anges. Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar mer än sex månader gamla har skrivits ned efter individuell prövning. Kundfakturor utställda efter den 31 december 2014 som avser redovisningsperioden, har redovisats som fordran och har därmed tillgodogjorts årets resultat. Leverantörsfakturor inkomna efter den 31 december 2014 som avser redovisningsperioden, har redovisats som skuld och belastat årets resultat. avsättningar Avsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. I Strängnäs kommun bokförs posterna avsättning till pensioner samt avsättning för infrastruk-turåtgärder som avsättning. Avsättning för infrastrukturåtgärder avser medfinansiering i Citybanan och är i enlighet med medfinansieringsavtalet uppräknat enligt avtalet gällande index. pensioner Den avgiftsbestämda delen redovisas under kortfristiga skulder och utbetalning sker i mars nästkommande år. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som avsättning. För pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 har 76,5 miljoner kronor bokförts som avsättning resterande förpliktelse redovisas som ansvarsförbindelse. Samtliga pensioner redovisas inklusive löneskatt med 24,26 procent, i enlighet med Rådet för kommunal redovisning. Tillämpad beräkningsmodell är RIPS07. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. poster inom linjen Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill. ansvarsförbindelser Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/eller infriandegraden, redovisas som ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinns kommunens borgensåtaganden, den del av pensionsåtaganden som är äldre än 1998 samt framtida leasing och hyresavgifter. sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar de bolag som Strängnäs kommun har ett betydande inflytande över och vars omfattning påverkar totalbilden av koncernens ställning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens anskaffningskostnader för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagets eget kapital. Proportionell konsolideringsmetod innebär att endast ägda andelar av kostnader, intäkter, skulder och fordringar medtas vid redovisning av koncernens ekonomiska ställning. Alla interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har också eliminerats proportionellt. Bolagsskatt har redovisats som verksamhetens kostnad. Dotterbolaget Strängnäs Fastighets AB har, i och med de nya reglerna kring K3, räknat om berörda belopp för jämförelseår 2013 i sin årsredovisning. Motsvarande justering har gjorts i Strängnäs kommuns sammanställda redovisning. Koncernens redovisade resultat för 2013 ökade med 3,9 miljoner kronor. www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 63 64 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se www.strangnas.se / ÅRSRedoviSning 2014 / 65 66 / ÅRSRedoviSning 2014 / www.strangnas.se Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas.se
© Copyright 2024