Kallelse KS 2015-03-30

HAPARANDA STAD
KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse
Tid:
Måndag 2015-03-30 kl 13:00
Plats:
Hamnskär
____________________________________________________________________________
Föredragningslista
Nr Bil. Ärende
Diarienr
Föredragande
1
Val av justerare och godkännande av
dagordningen
2
Revisorerna
31
INFORMATION: Anhållan från
Coompanion Nord om möte med KS
4
INFORMATION: Lokal matproduktion
Jonas Lundström
5
INFORMATION: Leader Mare
Boreale/Spira och Fiskeområde
Leif Engström/Reinhold
Andefors/Börje Rytiniemi
62
INFORMATION: KsAu 2015-02-09 ang
2014-2020 - Leader Tornedalen
KS 2014/36
7 3-7
Projekt "Haparanda Världens Nålsöga"
KS 2014/168
Pia Suonvieri /Jytte
Rydiger
Ansökan om bidrag till
projektverksamhet: Gör om stan
KS 2014/107
Therese Östling/Jytte
Rydiger
Brev från Avalanche Capital daterat
2015-01-28
KS 2011/507
Göran Wigren
KS 2014/413
Göran Wigren
11 21-23 Ansökan om bryggfinansiering för
Norrbotniabanegruppen
KS 2015/90
Göran Wigren
12 24-26 Ansökan från Norrbotniabanegruppen
om medfinansiering för en ny
projektperiod 2015-07-01-2018
KS 2015/91
Göran Wigren
13 27-28 Medlemskap i Nitus - Nätverket för
kommunala lärcentra
KS 2015/79
Lena Antti
14 29
Årsredovisning 2014
KS 2015/100
Hans Kenttä
Årsredovisning HABO 2014
KS 2015/102
Hans Kenttä/ Kalle
Kyösti
16 31-32 Beslutsattestanter KS 2015
KS 2015/101
Hans Kenttä
Bo Kronborg
KS 2015/17
sep.bil 1
8 8-13
sep.bil
2-3
9 14-18
sep.bil 4
10 19-20 Camping i stan
Roine Karlsson
sep.bil 5
sep. bil 6
15 30
sep.bil 7
Postadress:
Haparanda kommun
953 85 Haparanda
Besöksadress:
Torget 9
Haparanda
Telefon:
0922-260 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
2(2)
17 33
Lösen av pensionsskuld 98-99
KS 2015/135
Hans Kenttä
18 34-35 Direktiv för budgetberedning
KS 2015/92
19 36-38 Nytt HVB hem
SN 2015/9
Lena Lahti
20 39-41 Swedish Lapland: Inbjudan till
partnerskap inför en ny period
KS 2015/89
Daniel Fälldin
21 42-43 Feriearbeten sommaren 2015
KS 2015/99
22 44-45 Program för nationella minoriteter och
sep.bil 8 minoritetsspråk 2015
KS 2014/143
Tommi Slunga/Daniel
Fälldin
Tommi Slunga
23 46-47 Val av representanter från KS till
samrådsgruppen för minoritetsspråk
samt arvodering m.m.
KS 2015/95
Tommi Slunga
24 48
Val av en ledamot och en ersättare till
Meri-Lappis regionfullmäktige
KS 2015/125
Peter Waara
25 49
Val av en ledamot och en ersättare till
Ägarsamråd Investeringar i Norrbotten
AB
KS 2015/123
26 50-52 Svar på Motion angående
lokalförsörjningsprogram för kommunal
verksamhet
KS 2014/442
Jimmy Henriksson
27 53-55 Svar på Motion angående kommunal
bojkott av israeliska varor
KS 2014/435
Paula Pietinhuhta
28
Delgivningar KS 2015
KS 2015/83
29 sep.
bil 9
Protokoll KsAu 2015-03-09.pdf
KS 2015/31
30
Kommunalrådets rapport 2015
KS 2015/106
31
Arbetsmarknadsenheten
32
Kommunchefens rapport 2015
Enligt uppdrag:
Eine Pirilä
sekreterare
Peter Waara
Peter Waara
KS 2015/107
Lena Ekh
14 januari 2015
Kommunstyrelse
Haparanda Kommun
953 85 Haparanda
Coompanion vill träffa er!
Anhållan om möte med Kommunstyrelsen
Coompanion Norrbotten ekonomisk förening vill samtala med Er om vårt erbjudande till våra
medlemmar. Det är intressant och viktig för oss att ha en dialog om hur Era behov ser ut och
hur vi tillsammans kan arbeta för att utveckla regionen.
• Vi vill informera Er om vad är på gång i vår verksamhet och samtala om hur vi kan stödja er
i er utvecklingen av kommunen
• Arbetsintegrerandesnciala företag blir en allt viktigare del av framtidens
arbetsmarknadspolitiken. Vi har lång erfarenhet av attjobba med detta. Därför vill vi
erbjuda en workshop i er kommun för personer från Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan och kommunen för att diskutera gemensamma insatser
• Vi kommer även att anordna öppna möte för intresserade som vi kallar "^
en mötesplats för samtal om socialt och kooperativt företagande.
kal%i
d,^'^^IKäa ",
Vi ser fram emot att få träffa Er.
Coompanion Nord
^--^
-^ ---Roine Karlsson
Verksamhetsledare
Bilagor:
• Tillväxtverket program för kooperativ utveckling
• Medlemsnytta
• lnfoblad om Coompanion Nord
• Produktblad om ASF
Har ni frågor? Ni kan kontakta någon av oss.
Roine Karlsson - roine.karlsson(a^coompanion.se - 070-6587975
Gunnel Mörtlund - gunnel.mortlund(c^coompanion.se - 070-3222319
^GUMPANION
Elena Peverada - elena.peverada(a^coompanion.se - 070-6577975
,lens Tjernström - jens.tjernstrom(a>coompanion.se - 070-2241118
Till sidan 1
T^ «vq^(T
TILLVÄXTVERKETS
PROGRAM
VERKE
Program för
kooperativ utveckling
Kooperativa värderingar
bidrar till tillväxt
Att dela arbete och ansvar med andra -det är kärnan
i de kooperativa värderingarna. Det gemensamma
engagemanget kan betyda mycket för utvecklingen
av livskraftiga företag och orter.
Tillväxtverket främjar kooperativ utveckling främst
genom att stödja Coompanion - en organisation
som ger stöd ±ill människor som vill starta och
utveckla företag tillsammans eller organisera sig
för att utveckla sin ort.
t
1
±
T
Y-
1
-
-^
1
7
T
'^
T
'?'
-L-
Till sidan 1
Tillväxtverket
Swedish Agency for Economic and Regional Growth
Tel 08-681 91 00
www.tillvaxtverket.se
Tillväxtverket arbetar offensivt för
hållbar tillväxt i hela landet genom
att underlätta företagande.
s
ö
Program för kooperativ utveckling
Programmet finns till för människor som vill starta och utveckla företag
tillsammans, eller organisera sig för att utveckla sin ort.
Hur stödjer Tillväxtverket kooperativ utveckling?
År 2011 fördelade Tillväxtverket 34 miljoner kronor i grundbidrag till organisationen Coompanions 25 regionala utvecklingscentra. De ger rådgivning, information och utbildning till människor som vill starta och utveckla företag tillsammanseller organisera sig för att utveckla sin ort.
Tillväxtverket stödjer även utveckling av nya metoder och modeller samt kompetensutvecklinggenom finansiering av projekt vid Coompanions utvecklingscentra.Tillväxtverket gör också egna insatser för att främja kooperativ utveckling, framför allt informationsinsatser kring kooperativt företagande.
Vad är kooperativ utveckling?
Kooperativ utveckling är utveckling som drivs utifrån kooperativa värderingar.
Kärnan i dessa är att dela arbete och ansvar -till exempel för ett företag eller för
sin närmiljö.
Att driva företag enligt principen enmedlem en röst lockar allt fler. Antalet
ekonomiska föreningar -den företagsform som de kooperativa företagen oftast
drivs i -växer relativt sett dubbelt så snabbt som andra företagsformer.
Kooperativa företag bildas ofta av människor som vill lösa ett problem eller
utveckla en verksamhet, till exempel grundläggande service såsom skola, livsmedel och bredband i glesbygd. På detta sätt skapar de såväl ekonomisk vinst
som samhällsnytta. Många utvecklingsinsatser görs i kooperativ anda -utan att
resultera i kooperativa företag. Det centrala är då att man tar vara på människors
engagemang för sin närmiljö.
Vi vill ha kul och tjäna pengar samtidigt, säger C-O-M-6-I-N-E arkitekter, en medarbetarägd
ekonomisk förening som arbetar med landskap, arkitektur och stadsutveckling. De driver också
arbetsklubben och mötesplatsen Coffice i Stockholm.
Fakta
• Kooperativa företag finns i alla
branscher, från tillverkningsindustri till barnomsorg. De blir
allt vanligare i kreativa och kunskapsintensiva tillväxtsektorer,
såsom upplevelseindustri, IT
och vård och omsorg.
• 2010 startade runt 600 nya
kooperativa företag med stöd
av Coompanion och mer än
40 000 personer fick information eller utbildning via
Coompanion.
Tillväxtverkets stöd gör det
möjligt för Coompanion att
erbjuda delar av sina tjänster
kostnadsfritt.
Varför främjar
Tillväxtverket
kooperativ utveckling?
Tillväxtverket arbetar för fler och
växande företag i hela landet.
Kooperativt företagande bidrar
till detta, eftersom det är enlivsluaftigföretagsform som tilltalar
många och kan bredda gruppen
företagare. Grupper som idag är
underrepresenteradecom företagare -till exempel unga och
kvinnor - är nämligen särskilt
positiva till gemensamtföretagände.
Tillväxtverket arbetar också för
en stärkt regional utveckling. I
det arbetet är det viktigt att ta
vara på kraften i insatser som
görs i kooperativ anda.
Vill du veta mer?
Läs mer på www.tillvaxtverket.se
eller kontakta programansvarig Eva Carlsson
Tfn: 08-681 92 23. E-post: eva.carlsson@tilvaxtverket. se
Till sidan 1
CQ^MPAN I ON
KOOGERATIV UTVECKLING
Nyttan med ert medlemskap i Coompanion Nord i Norrbotten
• Aktiva och konkreta möjligheter att stödja den kooperativa tanken, vara med och
påverka samhällsutvecklingen mot socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart
företagande.
• Inflytande i Coompanion Nords verksamhet.
• Tillgång till nätverk med hög andel förstagångs företagare med unga vuxna genom att
medverka och tillsammans med oss arrangera medlems och utbildningsseminarier i
den egna kommunen inom våra affärsområden.
• Kostnadsfri rådgivning och information till nya grupper som vill starta företag
tillsammans i er kommun . Tillgång till kostnadsfri rådgivning via social media som
Facebook och Twitter för dem som vill starta företag tillsammans.
• Utbildning i värdegrundsarbete under 1 dag för max 30 personer.
• Nyheter och information om social ekonomi, arbetsintegrerande sociala företag och
kooperativt företagande genom vår websida och nyhetsbrev.
• Tre kostnadsfria timmar för att informera/utbilda den egna personalen inom
Coompanions affärsområden.
• Tillgång till kostnadsfri möteslokal hos Coompanion och 20% rabatt på alla tjänster hos
Coompanion om det ej ingår i externt finansierade projekt.
• Årskostnad 1.30 kr per invånare i kommunen exklusive moms.
Coompanion Nord
Hertsövägen 4, 972 45 Luleå
0920-138 10
nord . coompanion.se
0
Till sidan 1
Smart och roligt
Ekonomiskt förening -företagande tillsammans
Har ni en ide?
Är du student? Småföretagare? Arbetssökande ? Spelar i band? Eller kanske vill du starta ett
föräldrakooperativ?
Vi på Coompanion stöttar grupper som vill förvekliga sina ideer. Vår rådgivning och information är kostnadsfri och vi
hjälper er från ide till att start av företag.
Vad år en ekonomisk förening?
0 Ide - det är oftast här företagande börjar
Vision - vad är vår drivkraft och ledstjärna?
© Affärside -vems behov ska företaget
tillfredsställa?
© Affärsplan -konkretisera affärsiden så att
den blir lönsam
Budget -ekonomiskt hållbara beräkningar är
enförutsättning
© Planera verksamheten -hur ska
verksamheten organiseras och fungera?
'' 1,.
"` Välja företagsform -vilken passar just er
verksamhet bäst?
å Tillstånd och registrering - ta ansvar
gentemot myndigheter och regler
Enekonomisk förening är en företagsform som är lika
trygg för den enskilde som ett aktiebolag och lämpar sig
väldig bra när ni vill driva tillsammans.
Enekonomisk förening består av minst tre personer, fysiska
ellerjuridiska, som är medlemmar i föreningen och driver den
demokratiskt, en medlem en röst. Medlemmar ska ha
ekonomisk nytta av föreningens verksamhet till exempel
genom att producera eller handla varor och tjänster.
Varför ekonomisk förening?
Ekonomisk förening är en företagsform som är väl
lämpad för ideburet och kooperativt företagande.
Med kooperativt företagande menar vi företagande
tillsammans där demokrati, delaktighet och hållbarhet är
ledande värderingar.
Ofta är det både roligare och smartare att vara flera när man
driver företag. Roligare för att du har kollegor att dela dina
upplevelser med. Smartare t ex för att ni alla som medlemmar
har varsin röst och att föreningen är en juridisk person. Och så
kostar det bara 1 10o kratt registrera en ekonomisk förening.
^O^MPANION
Till sidan 1
Det här gör Coompanion Nord
Rådgivning och information
För er som vill starta företag tillsammans, utveckla er bygd, samverka
med andra småföretag eller för grupper med ideer som ni vill förvekliga
tillsammans.
Processledning
Vi är vana att leda olika typer av processer inom organisationer och
företag och hjälper er gärna med t ex teambuilding, att leda workshops
eller arbeta kreativt med er affärsutveckling.
Socialt företagande
Medarbetarna i sociala företag kan vara personer som tidigare haft svårt för att få ett arbete eller har någon typ
av funktionsnedsättning . Vi driver projekt som skapar fler sociala företag och fler arbeten.
Utbildningar och föreläsningar
Vi utbildar styrelser , medarbetare och ledare främst inom kooperativa företag.
CQ^Mf^ANION
Coompanion, som finns över hela landet, är
företagsrådgivaren för personer som vill starta företag
tillsammans i kooperativ eller i annan demokratisk
samverkan. Coompanion Nord bildas av Coompanion
Norrbotten och Coompanion Västerbotten.
Medlemmarna är kommuner, kooperativ och
organisationer som vill främja kooperativt företagande.
Kooperativ har alltid varit ett sätt för människor att möta
gemensamma behovgenom samarbete.
Coompanion Nord
www.nord.coompanion.se
nord^coompanion.se
og2o -13810 / oqo -17 81 qo
------- Yp ---------- g ----- p -----------------^
Sk e• startae etiho
Facebook: facebook/startaegetihop
Twitter: "startaegetihop
--------------------- - ----------^---1-^
Till sidan 1
SOCIALT FÖRETAGANDE
Coompanzon är företagsutvecklarenför sociala företag
Kooperativ har alltid varit ett sätt att möta sociala utmaningar.
Idag är en utmaning att många inte får använda det de I<an
av de sociala företag i Sverige som syftar till att skapa jobb och
och vill på arbetsmarknaden. Det kooperativa företagandet
delaktighet för personer som står utanför arbetsmarknaden.
gör det möjligt för fler att använda sina resurser. Det ger ett
större nätverk, fler kompetenser, delat risktagande och möj-
Vi har metoder, erfarenheter och kontakter som gör starten
lighet att dela arbetsbördan. Coompanion har hjälpt flertalet
trygg och skapar företag som gör skillnad.
VÅRA TJÄNSTER:
a
RADGIVNING
Vår kostnadsfria rådgivning är en start för grupper som
själva tar initiativet. Grupper som har en gemensam
ide är välkomna. Detta kan också vara en start för
föreningar och andra organisationer som vill utveckla
nya verksamheter, så som exempelvis sociala företag.
Den kostnadsfria rådgivningen kan också utnyttjas av
anhöriga som vill bidra till starten av sociala företag.
PROCESSLEDNING & MOBILISERING
Decennier av stöd till sociala entreprenörer har lärt
oss att förankring och mobilisering kring de sociala
företagen är A och O. När till exempel en kommun vill
testa det sociala företagandets möjligheter hjälper vi
till att hitta ett upplägg som involverar vacl det sociala
företaget behöver. Vi skräddarsyr inspirationsmöten,
workshops och utbildningar både till beslutsfattare, de
som skall stötta de sociala entreprenörerna samt till
den grupp som skall starta.
UTVECKLING
För etablerade verksamheter erbjuder vi stöd vid
t.ex. expansion eller demokratiarbete. Under vissa
utvecklingsskeden kanske man vill ha in en resursperson istyrelsen, ibland behövs det kompetensutveckling. Alt kunna svara på en upphandling kan
vara enväg till utveckling och så vidare.
INSPIRATION
En första start för exempelvis kommuner eller
andra organisationer som vill lära sig mer om
socialt företagande är att anlita Coompanion,
gärna i samarbete med befintliga sociala företag,
som föreläsare eller utbildare. En annan bra
start är att kombinera föreläsning och diskussioner med studiebesök. Att höra sociala entreprenörer, Ined egna ord, berätta om sitt företag och
vägen dit är ofta en stark upplevelse.
UTBILDNING
Skräddarsydda entreprenörsutbildningar, ofta
i samarbete med andra företag och studieförbund, är Coompanions främsta kompetens.
Våra utbildningar utmärks av att de resulterar
i företags tillblivelser under tiden som man går
utbildningen. Ett annat utmärkande drag är- förståsdet kooperativa arbetssättet -det vill säga
att deltagarna ska ha ett demokratiskt inflytande
över det företag som de startar och driver. Därmed tas varje individs resurser i anspråk.
CQ7MPAN IO N
KOOPERATIV U"iVECKLING
Till sidan 1
SOCIALT FÖRETAGANDE
Selmedalsringen 19, 129 36 Hägersten
COOMPANION SKARABORG
Storgatan 208, 52142 Falköping
Tel: 08-447 48 00
Tel: 0575-755 50
COOMPANION STOCKHOLM
[email protected]
skara [email protected]
www.coom pa nion.se/Stockholm
www.coompa nion.se/ska raborg
COOMPANION ROSLAGEN
Hantverkaregatan 20, 767 3o Norrtälje
COOMPANION SJUHÄRAD
Tel: ot76a76 50
[email protected]
www.coompanion. se/roslagen
Tel: 033-435 79 20
COOMPANION UPPSALA
Börjegatan n, 753 t3 Uppsala
Tel: ot8-t2 80 80
COOMPANION VÄRMLAND
[email protected]
[email protected]
www.coompanion.se/uppsala
www.varmland.coop
COOMPANION SÖRMLAND
COOMPANION ÖREBRO
Portgatan 3. 633 42 Eskilstuna
Rudbecksgatan 28, 702 23 Örebro
Tel: 016-550 00 7q
Tel: 019-17 02 50
[email protected]
[email protected]
wwwcoompanion.se/normland
www.coo mpa n ion.se/orebro
COOMPANION ÖSTERGÖTLAND
COOMPAN ^ON VÄSTMANLAND
Box 6178, 600 06 Norrköping
Stora Gatan 16, 72212 Västerås
Tel: on-19 65 40
Tel: 021-448 07 So
[email protected]
[email protected]
www.coom panion.se/ostergotl and
www.coompa ni on.se/vastmanland
COOMDANION JÖNKÖPING
COOMPANION DALARNA
Forskargatan 3, 781 7o Borlänge
Kvarvarps Gård, 575 95 Jönköping
Olovsholmsgatan 32,SO6 34 Borås
[email protected]
www.coompanion.se/sjuharad
Bryggaregatan 1L 653 4o Karlstad
Tel: 054-18 37 40
www.coompanion.se/jonkoping
Tel: 0243-193 75
[email protected]
www.coompanion.se/da larva
COOMPANION KRONOBERG
Box 1501, 351 t5 Växjö
COOMPANION GÄVLEBORG
Box 975, 807 33 Gävle
0470.70 74 25
Tel: 026-t2 31 46
kronoberg@coom pa nion.se
[email protected]
w w w. c o o m p a n i o n. s e/kronoberg
www.coompani on.se/gavleborg
COOMPANION KALMAR LÄN
Storgatan 21 B, 579 3o Högsby
COOMPANION VÄSTERNORRLAND
Tel: 0706-58 73 z3
Tel: 0611-233 68
[email protected]
www.coompanion.se/vasternorrland
Tel: 0381-159 60
[email protected]
[email protected]
www.coompanion.se/kalmar
COOMPANION BLEKINGE
Soft Center, 372 25 Ronneby
Tel: 0457-8[8 80
[email protected]
www.coompanion.se/bl ekinge
COOMPANION SKÅNE
Ångelholmsgatan t A, 214 22 Malmö
Tel: o4o-zz 0510
[email protected]
www.coompanion.se/skane
COOMPANION JÄMTLAND
Prästgatan 54 8, 837 33 Östersund
Tel: 063-305 33
[email protected]
www.coompanion.se/jamtland
COOMPANION VÄSTERBOTTEN
Renmarkstorget 5 D, 903 26 Umeå
Tel: ogoa7 8t qo
va [email protected]
www.coom panion.se/vasterbotten
COOMPANION NORRBOTTEN
Köpmangatan 2, 972 38 Luleå
Tel: 0340-477 65
Tel: 0920-13810
n o rrbo tte n@ coom pa n i on.s e
www.coompan ion.se/porrbotten
www.coompani on.se/hal land
COOMPANION GÖTEBORGSREGIONEN
Packhusplatsen 2, 41173 Göteborg
Tel: 031-744 Ol 60
goteborg@coompa nion.se
www.coompani on.se/gbg
OSS
Boz1o9,87723 Härnösand
COOMPANION HALLAND
Box 73.432 05 Tvååker
[email protected]
Kontakta
^^-,r
^^
• s°
^^' ^^^
^'o
COOMPANION GOTLAND
Folkuniversitetet, Merkuriusgatan 2,
627 41 Visby
Tel: 0730-58 05 40
go H a n d@ c o o m p a n i o n. s e
www.coompanion.se/gotland
COOMPANION FYRBODAL
Nohabgatan t2F, 461 53 Trollhättan
Tel: o5zo-167 60
[email protected]
www.coompanion.se/fyrbodal
^Q3 MPAN ION
KOOCERATIV UTYECKLIN6
Till sidan 1
Sida 6
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 31
Finansieringsalternativ/Ansökan om kommunalt deltagande vid
utformning av utvecklingsstrategier för programperioden 2014-2020Leader Tornedalen
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av informationen och konstaterar att
Haparanda är positivt inställd till Leader Tornedalen .
Ärendebeskrivning
Håkan Wikman, Bengt Niska och Gun-Britt Liljergren föredrar.
Leader Tornedalen: Pajala, övertorneå samt delar av Haparanda och Kiruna
kommuner.
20 835 225
Budget totalt
statligt stöd
14 584 658
Offentligt stöd
6 250 268
Kommunerna:
3 320 000
Länsstyrelsen :
750 000
Landstinget:
200 000
892 371
Arbetsförmed lingen:
Off stöd inom projekten :
Projekt per kommun :
1 087 897
Haparanda övertorneå Pajala
Kiruna
Antal projekt
Andel i%
EU Stöd (mkr)
Off stöd (mkr)
Ideellt arbete (mkr)
15
27
1,7
0,7
1,15
13
24
3,3
1,6
1,75
11
20
2,9
1,4
2,1
13
24
2,7
1,3
1,5
Omsätt tot ggr)
Omsättning (EU)
2,9
2
5,9
4,0
5,2
3,5
4,8
3,3
Haparanda och Kiruna har tidigare varit med i två områden. Kommunerna
måste besluta i vilket område de ska ingå. Arbetet kommer i gång under
hösten 2015. Haparanda ingår också i Fiskeområde Tornedalen.
Justerare
Till sidan 1
Sida 7
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av informationen och konstaterar
att Haparanda är positivt inställd till Leader Tornedalen .
Beslutsunderlag
KS 2014/36
Beslutsexpediering
Håkan Wikman
Jytte Rydiger
Gun-Britt Liljergren
Justerare
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
6^ r ^^ (Z^ f y^^^, ^
Inför Ks mars 2015 . Saras och Pias rapport i stora drag. Vad är gjort? Var
"står" vi?
Kontakter med samverkanspartners/medsökande.
Medsökande:
Föreningen Haparandapojkarna : information, genomgång av konceptet.
Resultat : Sponsring klar.
och
Svenska Röda Korset:
Möten i Stockholm, genomgång av konceptet, diskussion kring samarbetsområden, planering.
Kontakt med Röda Korsets folkhögskola betr. ev. samverkan. Ej klart.
Kontakt med Elisabeth Perttu, styrelseledamot iR.K. ,för ömsesidig information betr samarbete,
resurser m.m.
Planering med ansvarig för R.K:s 150 års jubileum fören kommande utställning.
Planering med Susanne Wilhelmsson, R.K:s arkiv fören kommande utställning.
Resultat till dags dato:
Sponsring av utställning.
Inbjudan till representation av R.K. nationellt och internationellt vid kunskapsseminariet.
Kontakt med Per Allan Olsson, Röda Kors samordnare av biståndsinsatser, författare, journalist,
dramaturg.
Haparanda Stad
Möte med turistbyrån: Anu Lakkala, Sisko Kalliokoski och Jenna. Angående interreg. projekt.
Satsningen med QR kodning och skyltning av historiska platser och byggnader i innerstaden i
Haparanda och Torneå kunde ingå i projektet. Produktion av en tryckt karta. Även inspelade
guidningar som man kan lyssna i hörlurar skulle vara en bra komplettering i turismutbudet.
Möte med Arja Martinviita och skolan kommer att hållas under mars månad för planering av de
kommande årens aktiviteter på skolan.
Torneå Stad:
Inledande möte med Kultursekreteraren Helena Junes och Pia Suonvieri.
Andra mötet med Helena Junes, Sara Frykman, Per Allan Olsson och Pia Suonvieri.
Planeringsmöte 17/3 med utbildningschefen Ilkka Halmkrona och kultursekreteraren Helena Junes.
Resultat:
Torneå stads kultur och utbildningsenhet är positiva till ett samarbete. Vi kommer att söka
gemensam interreg.projekt för båda städerna. Håller på med att planera innehållet gemensamt.
Innehållet klart under mars.
Planeringsmöte för kunskapsseminarium
Minna Heljälä, Museechef och Linda Vuollo, museepedagog, Tornedalens Museum
Tapio Salo, Barn och ungdomskontoret/kulturen
Sara Frykman, Per Allan Olsson och Pia Suonvieri
Prel. Program bifogas
Till sidan 1
1
Planering med
Per Allan Olsson.
Ett par sammanträden i Stockholm gällande sponsringsmöjligheter och program under
arrangemanget 2015.
Gemensamt arbete i Haparanda (3 dagar) med Pia S och Torneå stad. (Kulturchef och
museiföreträdare.)
Resultat till dags dato:
P.A.O. åtar sig att kontakta/fördiskutera med Prinsessan Christina angående möjligheter till ev.
deltagande vid kunskapsseminariet samt invigning av utställningen i Torneå.
P.A.O. tillfrågar gen sekr. för det internationella Röda Korset, Mr. Palmieri ang. deltagande.
P.A.O. åtar sig uppdraget som dramaturg, manusskrivning till ett teaterinslag samt deltagande vid
kunskapsseminariet.
S.J. /järnvägsvagnar:
Planering med Jan Bergsten, förf. och aktiv inom föreningen Malmbanans vänner.
Planering med Lars-Olov Löfgren, repr. för föreningen Malmbanans vänner.
Research vid Trafikverkets arkiv i Göteborg.
Research vid Järnvägsmuseet i Gävle.
Resultat till dags dato:
Jan Bergsten . Medverkar vid kunskapsseminariet (järnvägens framdragning 1915).
En järnvägsvagn för invalidtransporter anno 1915 som trafikerade H-da -Trelleborg kan lånas ut till
arrangemanget. Dock måste ca 16.000 kr tillkomma för nödvändig renovering inför transporten.
Sponsring kan ev. erhållas via R.K.:s fonder. P.A.O. undersöker möjligheter.
Inledande möten med olika samverkanspartners
Tornedalsteatern, Karungiteatern och Seskarö hembygdförening
Håkan Göthager, Siv Göthager och Tarja Mäkimaa (Haparanda Stadshotellet)
Kåre Mogemark (Hermasons Handelsgård)
Karin Enberg, Norrbottensteatern och Cathrine Parment, läns regissören
Eeva liramo, Kostymansvarig
Övrig research:
Research betr. det regionala och lokala Röda Korsarbetet på arkiv i Luleå och Haparanda.
Betr. de svenska hjälparbetet i Ryssland under 1915 -1918 på K.B. i Stockholm.
Fyra dagar.
Övrigt arbete:
Fullständig projektbeskrivning.
Skrivning av ett grundläggande material för "Världens Nålsöga, Haparanda 1914 -1918" med mål,
syfte, samverkanspartners, program, kunskapsseminarium, tilläggspaket m.m. Beskrivningen står
som grund/modell för kommande ansökningar.
Bidrags ansökningar som är inskickade och bearbetade för varje instans:
Haparanda kommun, Kulturrådet, Kulturfonden för Sverige och Finland, Letterstedtska föreningen
2
Till sidan 1
Ansökan till Landstinget ska vara inne 1 april både för årets arrangemang och förde kommande tre
åren. (2 olika ansökan). Viktigt att visa vad kommunen satsar.
Sponsorbroschyr
Manus till broschyr om arrangemanget under åren 2014- 2018.
Åtta dagars arbete i Haparanda med Pia Suonvieri, Jytte Rudiger samt lokala samverkanspartners.
Research i landets olika arkiv fortsätter.
Slutligen:
Vi vet vad vi vill, programmet är klart, kontakter är tagna, vi kan fullgöra arrangemanget med gott
resultat om vi kommer loss med finansieringen.
Vikten av ett beslut av KS snarast:
Konceptet haren kommun-/regionövergripande karaktär, Haparanda stad är arrangör och därmed
värd och officiell inbjudare.
Tilltänkta sponsorer och samarbetspartners önskar därför, inför deras beslut om bidrag och
samverkan, veta kommunens inställning och satsning. Den blir kompassriktningen för deras beslut.
Ett tidigt KS-beslut är också viktigt för ett lyckat resultat, en kraftfull marknadsföring och ett gott
arbete med alla entusiaster inte minst inom den ideella sektorn.
Konsekvenser av ett sent beslut
Den lokala producentens mycket viktiga, utslagsgivande arbete stannar av avslutas.
Nyckelpersoner kan inte kontaktas, "bindas upp".
Ev. sponsorer tvekar, arrangemanget tillförs inte "nya pengar".
Utställningar kan "frysa inne".
Det löpande viktiga arbetet med manusskrivning, statister, scenografi, regi, teknik avstannar,
intresset minskar.
Risk finns att arrangemanget inte uppfattas som seriöst av omvärlden.
Vår tidsplan med marknadsföring, manus, rekrytering ändras. Klara beslut måste tas innan 1 april.
Alternativet blir då en omfattande revidering av arrangemanget/ ett beslut att icke genomföra
arrangemanget. / Sara F . 1 mars 2015
3
Till sidan 1
Världens nålsöga, Haparanda , 1914 -1918.
Tankar kring konceptets positiva effekter inom kommunens verksamhetsområden/ Sara F. 1
mars 2015.
BUN:s verksamhetsområde.
Utbildning:
Konceptet uppmuntrar, initierar till utbildning/undervisning i nutidshistoria av lokal, regional och
nationell och internationell karaktär.
Unga aktörer får vidare kunskap om stadens historia genom att delta i arrangemangen.
Enligt planerna ska fortsättning/vidareutveckling av temat implementeras i skolverksamhetens olika
ämnesområden med stöd av studiepaket, Tornedalens Museum, teaterföreställningar, utställningar
och egna arbeten.
Under lärandeprocessen förväntas ett ökat intresse för temat växa fram hos både lärare och elever
med fördjupning och breddning av innehåll och pedagogik. I förlängningen kan profilerade
utbildningar och elevarbeten främst på gymnasienivå perspektiv bli verklighet (guider,
turistentreprenörer, teater och rollspel, kostym, scenografi, kulturproduktion mm.).
I ett regionalt-/lokal-/kulturhistoriskt perspektiv skapar utbildningen en grogrund mot ett
gränsöverskridande forskningskluster. Kopplingen till dagens världshistoriska händelser ligger nära.
En utbildningsverksamhet av hög klass stärker elevernas självkänsla och Haparandas varumärke,
båda viktiga attraktionskrafter.
Kultur:
Konceptets temata stärker kulturarvet. Dess kreativa utbud, teater, musik, utställningar m.m., tar oss
på en resa bakåt i tiden, skapar nyfikenhet och ger oss ideer till aktiviteter med rötter i svunna
epoker. Exempel på detta är klädsömnad, matupplevelser, hantverk och författarskap.
Arrangemanget erbjuder introducerande program för detta.
Ett komplement/stöd till enskilda initiativ är studieförbunds och föreningars kulturhistoriska
satsningar.
Sammantaget erbjuds såväl unga och äldre haparandabor en aktiv och givande fritid, en mycket stark
hälsofaktor.
En förstärkning av kulturarvet "spetsar" både marknadsföring av och attraktion till kommunen.
Besöksnäringen
Haparanda stad ges ett "varumärke", en nisch, som en historie- kulturstad.
I samverkan med övriga Tornedalen och Torneå stad lyfter konceptet fram stadens/gränsens
världsunika historia, med ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt intresse. Det
återkommande arrangemanget samt det bredare arbetet inom näringslivet inkl. kreativ näring,
utbildning, föreningar, forskning, m.m. stärker detta.
Konceptet "inskolar" haparandabor i alla åldrar till framtida "guider" och välkomnande
representanter för kommunen. Målet är en välkomnande stad med medvetna och stolta
haparandabor som "kan" sin stad, dess historia och nutid.
kombination med en kraftfull marknadsföring av "världsstaden" påverkas besöksnäringen positivt.
Kommentar: Varumärket -nischen "världsstad" känns lite storartad och främmande i mina öron. Det
är klart Haparanda är och främst har varit en internationell mötesplats och till och med kosmopolitisk
stad, men det vi tidigare har pratatom har handlat om att nischa staden med kultur, teater och
historia. Ska vi verkligen använda ordet världsstad?
Effekter:
1
Till sidan 1
• Ökat antal besökare vilket gynnar företagande och entreprenörskap.
• Ökat antal småföretag inom olika branscher, ex. vis. service, hotell/logi/ restaurang,
transporter, marknadsföring, data m.m.
• Ökat antal arbetstillfällen.
• Ökat antal företag som marknadsförstadens historia.
• Utbildning av tolkar, guider.
• Enstolthet och haparandaidentitethns haparandabor i alla åldrar-en viktig hälsofaktor.
Vinster för haparandaborna (påverkar tillväxten, se nedan)
En "levande, kreativ" stad.
Ökad medvetenhet och kunskap om sin hemstad.
En "haparandaidentitet" ,stolthet och ökad självkänsla.
Höjd utbildningsnivå.
Ökat antal arbetstillfällen.
Effekter:
• Ökat engagemang i stadens utveckling,
• Nyfikenhet på nya kunskaper.
• Nya nätverk.
• Aktiv fritid.
• Ökat entreprenörskap.
• Höjd utbildningsnivå.
• Positiv påverkan på hälsan.
Tillväxt i Haparanda kommun i lokalt och regionalt perspektiv
(mot bakgrund av ovanstående).
• Ökad inflyttning
• Ökning av småföretag med kreativa, turismnäringar.
• Ökning av småföretag inom för kommunen "nya" branscher (ex.vis.visuella produktioner,
scenteknik, konferensverksamhet).
• Regionala företagarkluster.
• Höjd attraktion genom bl.a. forskningsclusternch god utbildning.
• Positiv arbetsmarknadstrend.
• Höjd allmän bildningsnivå.
• Ökad hälsa och engagemang hos haparandaborna i alla åldrar.
2
Till sidan 1
11^
HAPARANDATORNIO
KSau
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum Diarienummer
201-5-Q1-1-9
^^ z^o^/^
Jytte Riidiger
Ärende:
2014 arrangerades krigsskådespelet Haparanda -Världens Nålsöga 1914-1918, en produktion som
uppmärksammar Haparandas världspolitiska roll under första världskriget. Arrangemanget var ett
initiativ av Sara Frykman som med stöd av kulturenheten bidrog till arrangemangets genomförande.
Ansvarig producent och projektledare var Pia Suonvieri. Målsättningen med första årets verksamhet
var att lägga grunden till ett koncept samt skapa ett underlag för en fortsättning fram ti112018. Via
scener och berättelser tog åskådarna bland annat del av olika scener urhistorien, man arrangerade en
utställning av post- och tullmuseet, föredrag och seminarier, konserter, guidade turer, matupplevelser
på stadshotellet anno 1914 osv. Totalt deltog 90 lokala statister och ca 2000 åskade besökte
arrangemanget. Budget första året var 800 000 kr men reviderades ti11585 238 kr.
Det är 100 år sedan första världskrigets utbrott. Syftet med denna ansökan är att synliggöra och
medvetandegöra Haparandas historia genom att årligen arrangera ett evenemang som speglar
Haparandas roll som "världens nålsöga" under det första världskriget. Utöver dess historiska vikt är
projektet dagsaktuellt när man ser till vad som händer i världen idag.
Haparanda -Världens nålsöga är ett fyraårigt projekt uppbyggt på årligt återkommande evenemang
med fokus på det årtalets särskilda historia. Samverkan sker med både lokala, regionala och nationella
aktörer. Projektet samverkar även med Torneå där vi planerar ett interregionalt projekt för att utveckla
mervärden och turistiska aktiviteter kopplat till vår historia. Projektet syftar även till att under åren
bygga upp ett varumärke där Haparanda ses som ett självklart besöksmål där vi kan erbjuda olika
upplevelsekoncept med bas i vår historia.
Projektet har 2015 beviljats 130 000 kr från kulturenheten. Dessa medel bekostar det inledande arbetet
med att söka finansiärer. Projektet ligger väl i linje med Haparandas vision om att vara en
internationell mötesplats mitt i Barents där vi erbjuder upplevelser med fokus på områdets särskilda
kval iteer.
Förslag till beslut:
I Nålsögat söker stöd från Kommunstyrelsen om 150 000 kr årligen fram till 2018. Totalt: 600 000 kr
som fördelas under fyra år.
Projektets årliga budget är ca 1,6 miljoner kr.
Enligt uppdrag
Jytte Riidiger
Kulturchef
Haparanda kommun
Till sidan 1
-^ nr
Budget Haparanda 1914-1918
år 2014-2015
Kostnader
Projektansvarigi-kommunen: lytte-^kt^
40-OOU
okt-okt
255 000
Producent :
dec-aug
305 000
Informatör :
feb-okt
30 000
Produktionsledare: Sara
manusbearbetning:
80 000
Regissör:
40 000
Kostymdesigner:
40 000
Scenograf:
20 000
Dramaturg:
12 000
Övriga artister: ( musiker, körledare, sångare, dansare)
50 000
Regians 1 mån
30 000
Kostymans ./sömmerska 1 mån
produktionsans . 1mån
30 000
30 000
Administration:
20 000
Föreläsare
40 000
Kostymer
50 000
scenografi
50 000
rekvisita, smink
Teknik ljud-ljus-bild:
15 000
50 000
Marknadsföring :
175 000
grafisk profil, trycksaker, hemsida, annonsering,
kampanjer och övrig informationsspridning mm.
Transporter:
Utställningar:
Kunskapsseminarium:
35 000
25 000
6 000
Dokumentation:
45 000
Tolkning och översättning
25 000
Resor o ch logi
Kontor : tel. kopior, porton mm.
Repetitionskostnader:
Hyror : Pråmar,båtar, lokaler mm.
SUMMA
100 000
5 000
5 000
50 000
1658000
Till sidan 1
Intäkter
Haparanda kommun
kontanta medel 280 460
eget arbete+marknadsförings insatser 100 000
orr o ens ans an sing 350 000
Accantto
80
000
Länsstyrelsen i Norrbotten 150 000
Röda
korset
50
000
Haparandapojkarna 20 000
Film pool Nord : Hyra filmutrustning 15 000
Torneå Stad 30 000
Hovstaterna/Sida
50
000
Svefi folkhögskolan Haparanda 15 000
Svenska tornedalingarnas riksförbund 25 000
Svenska
kyrkan
20
000
Röda korsets folkhögskola 20 000
Nordiska ministerrådet? 50 000
Tornedalsteatern
Kulturrådet
20
75
000
000
Svensk-finska kulturfonden 20 000
Letterstedska kulturfonden 30 000
Stiftelsen Allan Lehtos Stipendiefond 50 000
Sparbanksfonden
Riksteatern
Intäkter
Övrisa
SUMMA
50
50
50
sponsorer
000
000
000
57
540
1 658 000
Till sidan 1
BUN 130 460 KsAu 150 000
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
^ ^-^ ^S ^^ ^ y^/^^ ^
Bilaga: Komplettering åtgärd, budget- och tidsplan Gör om stan 2015
KS 2015-03-09
Jytte Rudiger, Kulturenheten
Robert Ekholm, gatu- och parkenheten
Genomförande - och tidsplan Gör om Stan februari - augusti 2015
.t ärd
^esigna och bygga
änkar, pusshörn,
kyltar
Genomförare
Anders &Terese
Östling, Håkan
Kajava
Företa
Corrotech,
Resursverkstan
Datum
Feb -April
Kostnad
250 000 kr
(utsmyckningskonto)
Maj
100 000 kr, Mikael
Fahlander bekostar
ekpark torget
Gröna jobb, Terese
Östling, Håkan
Kajava, studenter
på Svefi
arkarbete
:onstparken, Gula
uset, Handolinska
arken
Gröna jobb
Granviks
handelsträdgård,
totalentreprenad
Maj-juni
750 000 kr
(park- gatukonto)
atuarbete runt
Gröna jobb
Skanska,
totalentreprenad
Maj- juni
320 000 kr
(park- gatukonto)
Terese Östling,
Roberts gubbar,
Viktoria Kondos
(ljusdesign)
juli-Aug
280 000 kr
(utsmyckningskonto)
30 000 kr
(Park- och
gatukonto)
Håkan Kajava,
Anders Östling
Maj-juni
70 000 kr
(utsmyckningskonto)
aparandabladet samt
iblioteket
ackhus atan
lacera bänkar, ,sätta
pp ljusarmaturer etc.
iklusive inköp
ygga staket
1800 000 kr
Totalbudget 1,8 miljoner
500 000 kr utsmyckningskonto
1 200 000 kr, gatu- parkkonto
100 000 kr Fahlander
Till sidan 1
Genomförandeplan Gör om stan feb-aug 2015
park- och gatumiljöer Storgatan
Lekpark på torget
Genomförare: Svefi, gröna jobb
100 000 kr, genomförs maj
Finansiär ^hlander
^,^ ^^
G
Konst- och Handolinska parken
samt Gula huset
Totalentreprenad Granviks trädgård
750 000 kr, genomförs maj-juni
^^^
-- ^.^.= ^^_ . ,- ^ s^ ^ ^
^,.
^^^^
--^ ^-^G
Q
>
'P^
Konstinsatser, design, bygg, installationer i park, Haparandabladet och Biblioteksgatan
staket mm Totalentreprenad: Skanska
Genomförs feb-aug 320 000 kr, genomförs maj-juni
Genomförare: Terese Östling, Håkan Käjava,
Gatu- och parkkontoret
500 000 kr + 130 000 kr
Till sidan 1
^: '.^ TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
KS Datum Diarienummer
2015-03-09 /`^,^ ^ / ^ / ^ (✓
Jytte Riidiger
Robert Ekholm
Göran Wigren
Ärende:
I samband med KSau:s möte den 26/1 gavs en presentation av 2015 års satsningar inom Gör
om stan. I presentationen uppstod vissa oklarheter vad gällde genomförandet av planen samt
kostnader kopplade till föreslagna insatser.
I bifogat dokument finner ni en åtgärdsplan inklusive budget- aktörs- och tidsplan. Detta är
kopplat till den gestaltningsplan som presenterades i januari där samtliga föreslagna insatser
är tänkta att genomföras 2015. Gestaltningsplanens åtgärder har planerats tillsammans med
Robert Ekholm på gatuenheten samt Göran Wigren på stadsbyggnadskontoret.
Kommunen har under årens lopp tagit fram ett antal gestaltningsplaner för bland annat
konstsparken, stranden och Handolinska parken. Dessa har av olika anledningar aldrig
förverkligats utan har förlagts till arkiven. Den gestaltningsplan som ligger till grund för
denna skrivelse är skapad ur det material som finns i arkiven samt på ideer som stämmer
överens med nuvarande inriktning om att skapa en attraktiv helhet i innerstaden.
För att Storgatan och innerstaden i Haparanda ska bli attraktivare räcker det inte endast med
konstnärliga insatser i form av enstaka konstverk. så som det är idag, de behöver ramas in av
den omgivande miljön. Miljöer som idag är relativt eftersatta.
Konstsparken har idag vissa konstverk men har inte fått en områdesdesign som gör den till en
inbjudande park. Det behöver tillkomma växtlighet och belysning för att skapa en attraktiv
besöksmiljö. Parkens placering är det första man ser när man närmar sig innerstaden och är
central för att ge ett intryck av en levande stadskärna.
Handolinska parken som ligger granne med Konstparken var tidigare Haparanda stads mest
besökta park. Parken rensades dock på växtlighet och gångstigar i samband med att området
avyttrades för bebyggelse. Det blev dock inget byggt varför området fått stå orörd sedan dess.
Under tiden marken är oanvänd vill vi skapa en attraktiv miljö mellan innerstaden och
Viktoriatorget och som hänger ihop med gränsenområdet. Dels ökar en förbättring
attraktionsvärdet för framtida försäljning, dels får besökande och invånare en park som är
trevlig att promenera i när de går mellan Viktoriatorget och innerstaden.
I ovan två områden år det av vikt att skapa gångstigar, sittplatser och belysning då båda
områden binder ihop innerstaden med Viktoriatorget. Området bör ramas in av växtlighet och
staket som har till syfte att skapa rum i rummet. Designen följer med längs hela storgatan där
gula huset får en inramning som stämmer designmässigt med parkerna.
Området vid Haparandabladet är också av central vikt. Det är en stor tom yta mellan Klippan
och HB som gör att staden ser "död" ut när man kommer från rondellen och in mot staden.
Till sidan 1
Det är först när man kommer till Bellis blommor som man får ett intryck av en levande
stadsmiljö. Haparandabladets hus bör därför fa en omgivning som hänger ihop med
angränsande parker och gula huset.
För att vi ska nå det politiska målet att "Haparanda kommer att förstärkas utifrån
målsättningen att skapa en attraktiv centralortför alla medborgare och besökare. Påsikt ser
vi framför oss en blomstrande innerstad med ett rikt socialt som kulturellt liv. " är det av vikt
att vi satsar påpark- och gatumiljöer i kombination med utsmyckningsinsatser. De
utsmyckningsåtgärder som föreslagits hänger samman med den parkmässiga utvecklingen.
Projektet söker stöd om 500 000 kr 2015 och 2016, totalt 1 miljon för satsningar inom
utsmyckningskontot ienlighet med tidigare avsatta medel. Projektet söker stöd om 1,2
miljoner 2015 för satsningar inom park- och trädgårdsarbete. Dessa medel är knutna till
offerter där Skanska och Granviks trädgård står för de stora arbetsinsatserna ipark- och
gatumiljöerna längs Storgatan.
Förslag till beslut:
Att kommunstyrelsen beviljar 500 000 kr 2015 samt 500 000 kr 2016 för investeringar i "gör
om stan" projektet i enlighet med tidigare storlek på utsmyckningskontot.
Att kommunstyrelsen beviljar gatukontoret 1,2 miljoner 2015 i investeringar för mark- och
trädgårdsarbete ienlighet med bifogad budget och gestaltningsplan.
Enligt uppdrag
Jytte Riidiger, Kulturchef
Robert Ekholm , Gatu- och parkchef
Göran Wigren, Planchef
Haparanda kommun
Till sidan 1
TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
KS
Datum Diarienummer
2015 -03-09
^'^ ^ t^^ ^ ^^,
Jytte Riidiger
Robert Ekholm
Göran Wigren
Ärende:
I samband med KSau:s möte den 26/1 gavs en presentation av 2015 års satsningar inom Gör
om stan. I presentationen uppstod vissa oklarheter vad gällde genomförandet av planen samt
kostnader kopplade till föreslagna insatser.
I bifogat dokument finner ni en åtgärdsplan inklusive budget- aktörs- och tidsplan. Detta är
kopplat till den gestaltningsplan som presenterades i januari där samtliga föreslagna insatser
är tänkta att genomföras 2015. Gestaltningsplanens åtgärder har planerats tillsammans med
Robert Ekholm på gatuenheten samt Göran Wigren på stadsbyggnadskontoret.
Kommunen har under årens lopp tagit fram ett antal gestaltningsplaner för bland annat
konstsparken, stranden och Handolinska parken. Dessa har av olika anledningar aldrig
förverkligats utan har förlagts till arkiven. Den gestaltningsplan som ligger till grund för
denna skrivelse är skapad ur det material som finns i arkiven samt på ideer som stämmer
överens med nuvarande inriktning om att skapa en attraktiv helhet i innerstaden.
För att Storgatan och innerstaden i Haparanda. ska bli attraktivare räcker det inte endast med
konstnärliga insatser i form av enstaka konstverk så som det är idag, de behöver ramas in av
den omgivande miljön. Miljöer som idag är relativt eftersatta.
Konstsparken har idag vissa konstverk men har inte fått en områdesdesign som gör den till en
inbjudande park. Det behöver tillkomma växtlighet och belysning för att skapa en attraktiv
besöksmiljö. Parkens placering är det första man ser när man närmar sig innerstaden och är
central för att ge ett intryck av en levande stadskärna.
Handolinska parken som ligger granne med Konstparken var tidigare Haparanda stads mest
besökta park. Parken rensades dock på växtlighet och gångstigar i samband med att området
avyttrades för bebyggelse. Det blev dock inget byggt varför området fått stå orörd sedan dess.
Under tiden marken är oanvänd vill vi skapa en attraktiv miljö mellan innerstaden och
Viktoriatorget och som hänger ihop med gränsenområdet. Dels ökar en förbättring
attraktionsvärdet för framtida försäljning, dels får besökande och invånare en park som är
trevlig att promenera i när de går mellan Viktoriatorget och innerstaden.
I ovan två områden är det av vikt att skapa gångstigar, sittplatser och belysning då båda
områden binder ihop innerstaden med Viktoriatorget. Området bör ramas in av växtlighet och
staket som har till syfte att skapa rum i rummet. Designen följer med längs hela storgatan där
gula huset får en inramning som stämmer designmässigt med parkerna.
Området vid Haparandabladet är också av central vikt. Det är en stor tom yta mellan Klippan
och HB som gör att staden ser "död" ut när man kommer från rondellen och in mot staden.
Till sidan 1
Det är först när man kommer till Bellis blommor som man får ett intryck av en levande
stadsmiljö. Haparandabladets hus bör därför få en omgivning som hänger ihop med
angränsande parker och gula huset.
För att vi ska nå det politiska målet att "Haparanda kommer att förstärkas utifrån
målsättningen att skapa en attraktiv centralort för alla medborgare och besökare. Påsikt ser
vi framför oss en blomstrande innerstad med ett rikt socialt som kulturellt liv. " är det av vikt
att vi satsar påpark- och gatumiljöer i kombination med utsmyckningsinsatser. De
utsmyckningsåtgärder som föreslagits hänger samman med den parkmässiga utvecklingen.
Projektet söker stöd om 500 000 kr 2015 och 2016, totalt 1 miljon för satsningar inom
utsmyckningskontot ienlighet med tidigare avsatta medel. Projektet söker stöd om 1,2
miljoner 2015 för satsningar inom park- och trädgårdsarbete. Dessa medel är knutna till
offerter där Skanska och Granviks trädgård står för de stora arbetsinsatserna ipark- och
gatumiljöerna längs Storgatan.
Förslag till beslut:
Att kommunstyrelsen beviljar 500 000 kr 2015 samt 500 000 kr 2016 för investeringar i "gör
om stan" projektet i enlighet med tidigare storlek på utsmyckningskontot.
Att kommunstyrelsen beviljar gatukontoret 1,2 miljoner 2015 i investeringar för mark- och
trädgårdsarbete ienlighet med bifogad budget och gestaltningsplan.
Enligt uppdrag
Jytte Rudiger, Kulturchef
Robert Ekholm, Gatu- och parkchef
Göran Wigren, Planchef
Haparanda kommun
Till sidan 1
^:.
.:^:
BOSLUT
-^ ..
Beslutsdatum Diarienummer
2014-09-01 303-9159-14
Ärendeid
00184234
Länsstyrelsen
Norrbotten
Haparanda komYn>.m
Att: Jytte Rudiger
95385 Haparanda
Projektbidrag till projektet: Gör om stan i Haparanda
BESLUT Projektbidrag beviljas med 49,08 procent av stödberättigade bokförda
nettokostnader eller med högst 1 283 287 kronor.
MOTIVERING
Projektet överensstämmer med den övergripande målsättningen i Regionalt
tillväxtprogram för Norrbotten (RTP) att bidra till regional attraktivitet samt
uppfyller den tillväxtfrämjande förutsättningen Företagande och entreprenörskap.
Projektet är ett attraktivitetsprojekt som ska syfta till att ii•ämja och skapa bättre
förutsättningar för näringslivet i Haparandas innerstad och bidra till ökad
attraktivitet för staden som helhet , både för boende och besöksnäring.
PROJEKTPERIOD
Beslutet avser följande projekttid:
2014-09-01- 2016-09-30
LÄNSSTYRELSENS
KONTAKTPERSON/ Kristro Bergwall
ATTESTANSVARIG Tel: 010-225 52 44
ÖVERKLAGAN
Enligt 14 § förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den
regionala tillväxtpolitiken kan beslutet inte överklagas
INTERNT Anslag: Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt.
Anslag och konton År: 2014 Projektkonto: 323013
Beslut i ärendet har fattats av landshövding Sven-Erik Österberg efter föredragning av handläggare
Kristro Bergwall. I handläggningen har även enhetschef Katarina Rönnbäck deltagit.
Bilagor:
Kopia till:
1 Villkor
2 Projektbeskrivning
3 Projektbudget och finansiering
Projektadministration, Enheten för tillväxt och infrastruktur
4 Anvisning vid begäran om utbetalning
5 Rekvisitionsblankett
6 Sannnanst^illning av projektets intäkter o kostnader
7 Delrapport
8 Slutrapport
Till sidan 1
Bilaga 2
PROJEKTBESKRIVNING
Projekt: "Gör om stan i Haparanda"
Diarienummer : 303-9159-14
Syfte och mål
Projektets syfte är att:
- satsa på de näringar som verkar i innerstaden idag.
- attrahera nya näringar genom att skapa en attraktiv stadsbild i samverkan med butiker, lokala konstnärer
och fastighetsägare.
Projektets mål är att:
- skapa ytterligare två nya butiksetableringar med fokus på lokala näringar.
- genomföra ytterligare miljöutveckling iinnerstaden med fokus på ytor som förfallit.
- ta fram idetmderlag och gestaltningsplan för vilka åtgärder som ska genomföras och hur de ska
finansieras.
- samordna arbetet med lårdigställande av de nya satsningarna
Genomförande/Aktiviteter
- samordna möten mellan relevanta aktörer.
- ta fram gestaltningsplaner och genomförandeplaner
- rekrytera relevant kompetens för genomförande av föreslagna åtgärder
- ta fram budget och arrangera utvärderingsmöten som grund för insatser och satsningar
Horisontella kriterier
Mångfald/Integration
- Projektet arbetar med såväl unga som äldre i framtagning av gestaltningsplan.
- Projektet arrangerar öppna workshops under hösten där vem som helst får ansluta.
- Projektet genomför workshops i samverkan med SPI för att skapa ingångar där nyanlända kan bli
delaktiga i Haparandas utveckling
- Projektet genomför workshops med skolorna under skoltid. De ungdomar som vill vara med i
genomförandet kan sedan välja detta som sommarjobb eller göra det under sin fritid.
- Projektet tar tillvara på hantverkskunskaper hos våra nyanlända genom uppsökande verksamhet, detta i
samverkar med migrationsenheten.
- Projektet jobbar med inkludering av långtidsarbetslösa genom att skapa delprojekt där de är med i
genomförandet, detta i samarbete med Arbetsförmedlingen.
- Projektet arbetar med synskadade i form av ttygghetspromenaderfär att bland amiat diskutera placering
av bänkar och annat.
Till sidan 1
Bilaga 3
PI20JEKTBUDGI♦;T OCH FINANSIERING
Godkända kostnader för den period som beslutet avser är 2 614 558 kronor.
Stödandelen av den totala kostnaden uppgår till 49,08 %.
Motsvarande andel av faktisk kostnad är 49,08 %.
Godkända kostnader
Koshiadsslag
Egen personal
Externa tjänster
Investeringar
Lokalkostnader
Övrigt
Sumna
2014
2015
2016
117 004
188 881
351 010
263 257
566 644
377 762
300 000
300 000
] 0 000
10 000
10 000
50 000
20 000
50 000
335 885 kr 1 277 654 kr 1 001 019 kr
Totalt
731
1 133
600
30
120
2 614
271 kr
287 kr
000 kr
000 kr
000 kr
558 kr
Pinansicrine
Finansiär
Länsstyrelsen i Non•bottens län
Haparanda konunan
Summa
2014
218 881
117 004
335 885 kr
2015
626 G44
651 Ol0
2016
437 762
563 257
1 331 271 kr
1277 654 kr
1 001 019 kr
2 614 558 kr
Totalt
1 283 287 kr
Till sidan 1
9^^ ^ ^ ^^'^
l roi
Budget till gestaltningsplan Storgatan 2015, projekt "Gör Om Stan"
Projekt "Gör Om Stan"
(Kulturenheten)
Trädgårdsanläggning
Skyltar
Designade bänkar
Markarbete
Staket
Belysningsdesign inkl. mtrl.
Armaturer, gatubelysning
Övrigt (t.ex papperskorgar,
armeringsjärn mm)
Summa:
Gatu- parkförvaltning
750.000
100.000
150.000
320.000
70.000
150.000
130.000
30.000
500.000
1.200.000
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Eine Pirila
Från:
Skickat:
Till:
Kopia:
Ämne:
Bifogade filer:
Eine Pirila
den 16 mars 2015 14:29
'[email protected]'; '[email protected]'
Goran Wigren; Peter Waara
Svar önskas senast 2015-03-26
Beslut KsAu § 34 Brev från Avalanche.pdf; Kaidings PM 20150306 Avalanche.pdf
Hej,
Svar önskas på frågorna i enlighet med Kaidings PM 2015-03-06 och i enlighet med beslut från kommunstyrelsens
arbetsutskott § 34, 2015-03-09.
Svaret skall vara Haparanda kommun till handa senast 2015-03-26.
Enligt uppdrag
Eine Pirilä
Kommunsekreterare
Haparanda kommun
E-post: [email protected]
Mobil: 072-242 0601
Till sidan 1
1
Till sidan 1
Dnr KS 2011/507
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
,yhr
Eine Pirila
^1^ Zd^l/5 å ^--
Från : Peter Waara
Skickat: den 19 mars 2015 19:08
Till: Eine Pirila
Ämne: Fwd: Entreprenad Barents Center
Till diariet...
Peter
Skickat från min iPad
Vidarebefordrat brev:
Från : David Lehto <david.lehto(cr^,concent.se>
Datum : 16 mars 2015 19:49:39 CET
Till: "peter.waara(a^haparanda.se" <peter.waara(c^haparanda.se>, Goran Wigren
<Goran. W igren(a^hap asanda. s e>
Kopia : Mikael Fahlander <mikael.fahlander c(er ,avalanchecapital.se>, Hannu Lehto
<hannu.lehto(a^lehto.fi>, Juha Paananen <juha.paananen(a^lehto.fi>, "Timo Reiniluoto"
<Timo.Reiniluoto(a^lehto.fi>, Jan Pardeby <^an.pardeby(a,concent.se>, Nina Ekman
<nina.ekman(a^concent.se>, Runar Söderholm <runar.soderholm(a,concent.se>, Tommy
Marklund <Tommy.Marklund ^yi'eld.nu>, Jesper Jakobsson <jesper.jakobsson(a,concent.se>
Ämne: Entreprenad Barents Center
Hej Peter och Göran,
Idag har Concent samt RKL Lehto enats och signerat ett totalentreprenadkontrakt för Barents
Center på cirka 1 miljard kronor.
Under veckan kommer vi göra detta offentligt.
Trevlig kväll!
Med vänlig hälsning,
David Lehto
i
Till sidan 1
Haparanda Kommun
Torget 9
953 85 Haparanda
Överlåtelse av fastigheterna Haparanda Patan 1 och Haparanda Patan 2
Avalanche Capital AB, org. nr 556665-9024 ("Hyresvärden ") och Haparanda kommun, org. nr
212000-2775, (" Kommunen ") har ingått hyresavtal daterade den 18 juni 2013 ("Hyresavtalen")
avseende lokaler som avses uppföras på fastigheterna Haparanda Patan 1 och Haparanda Patan 2
("Fastigheterna").
Kommunen informeras härmed om att Hyresvärden har överlåtit Fastigheterna till Concent
Commercial AB, org. nr 556936- 8151 ("Bolaget "). Överlåtelsen av Fastigheterna sker av
organisatoriska skäl med anledning av att projektering inför entreprenaden för uppförande av
byggnaderna på Fastigheterna har genomförts av Bolaget. Bolaget är också beställare av
entreprenaden. Överlåtelsen av Fastigheterna har genomförts på samma villkor som Kommunens
överlåtelse av Fastigheterna till Hyresvärden genom s.k. transportköp. Bolaget kommer hädanefter att
vara Kommunens hyresvärd och motpart i hyresförhållandet. Frågor som rör Hyresavtalen kan ställas
till David Lehto david.lehtoCp?concent.se 070-2722073
CO,NL`FNT CQMMERCIAL AB
Mikael Fahlander Runar
Genom undertecknande av denna handling bekräftar Kommunen att Kommunen informerats om att
Fastigheterna överlåtits till Bolaget samt att Hyresavtalen gäller oförändrat på de villkor som följer av
undertecknade Hyresavtal.
Haparanda ^ ^1- 2015
HAPARANDA KOMMUN
Namnteckning
Namnförtydligande
Till sidan 1
S ida 13
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 35
Camping i stan
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att välja
ut områden 4, 6a, och 6b som lämpliga för Camping i stan samt att meddela
exploatören om dessa områden för dennes synpunkter samt att därefter
starta mark- och planprocess för camping.
Ärendebeskrivning
Göran Wigren föredrar.
Bakgrund:
Frågan om camping i Haparanda centralort har diskuterats under flera
mandatperioder. Frågan har debatterats flitigt i politiska partier, media och
bland allmänhet. Olika lösningar/platser har prövats utan att kunna
genomföras. Behovet lyfts gång på gång av företagare/medborgare/politiska
företrädare. Det har varit svårt att finna investerare utöver kommunen.
Motståndet mot campingen rör befarade störningar för kringboende av typen
buller, ökad trafik, minskat fastighetsvärde. (dagsläget finns en vilja bland
kommunens politiker att ge förutsättningar fören centrumnära camping, det
finns en investerare och saken bör finna en lösning.
Genomförda aktiviteter.
Kommunstyrelsen genomförde ett möte med allmänheten 2014-10-20.
Exploatören och kommunstyrelsen möttes 2014-11-03, § 158, för att
diskutera fortsättningen. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt de
15 områden som nämnts under åren 2006 och framåt i olika sammanhang.
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att
välja ut områden 4, 6a, och 6b som lämpliga för Camping i stan och att
mark- och planprocess kan startas för dessa områden .
Beslutsunderlag
KS 2014/413
Beslutsexpediering
Justerare
Till sidan 1
TJÄNSTESKRIVELSE
11^
HAPARANDATORNIO
Kommunledningskontoret
Datum Diarienummer
Planeringschef 2014-02-26 KS 2014/413
Göran Wigren, 0922-26 000
Camping Haparanda
Bakgrund:
Frågan om camping i Haparanda centralort har diskuterats under flera mandatperioder.
Frågan har debatterats flitigt i politiska partier, media och bland allmänhet. Olika
lösningar/platser har prövats utan att kunna genomföras. Behovet lyfts gång på gång av
företagare/medborgare/politiska företrädare. Det har varit svårt att finna investerare utöver
kommunen. Motståndet mot campingen rör befarade störningar för kringboende av typen
buller, ökad trafik, minskat fastighetsvärde. (dagsläget finns en vilja bland kommunens
politiker att ge förutsättningar fören centrumnära camping, det finns en investerare och
saken bör finna en lösning.
Genomförda aktiviteter.
Kommunstyrelsens genomförde ett möte med allmänheten 2014-10-20.
Exploatören och kommunstyrelsen möttes 2014-11-03, § 158 för att diskutera fortsättningen.
Kommunledningsförvaltningen har sammanställt de 15 områden som nämnts under åren
2006 och framåt i olika sammanhang.
Förslag till beslut:
- Kommunstyrelsens au pekar ut de områden ur utredningen som skall utredas vidare.
Bilaga
- Campingutredning
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-26 000
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 1
Sida 14
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 36
Ansökan om bryggfinansiering med 36 732 kr för
Norrbotniabanegruppen (NBB) februari-juni 2015
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att
tillskjuta ytterligare 36 732 sek enligt ansökan samt meddela att NBB i sitt
kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt
samhällsbyggnadsprojekt
Arbetet bör visa de mervärden som NBB skapar i det befintliga
infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse
och vilka de svaga länkarna är i nätet.
Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig
nod är en modern godsbangård i Haparandarforneå som är en förutsättning
för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och
därigenom NBB.
Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna
och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uieåborg.
Medel tas i tillväxtenhetens budget.
Ärendebeskrivning
Göran Wigren föredrar.
Bakgrund
Ur ansökan : Vid huvudmannagruppsmötet i augusti 2014 och styrgruppens
uppföljande möte i december beslutades att Norrbotniabanegruppens
(NBBG) påverkansarbete skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg
mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan. Norrbotniabanegruppen söker nu
bryggfinansiering från och med februari till juni 2015 . önskemål har inkommit
om att kommunerna som ingår i intresseföreningen skall ta detta
ekonomiska ansvar under perioden och att Region Västerbotten ,
Länsstyrelsen i Norrbotten och Landstinget i Norrbotten tar ett större
ekonomiskt ansvar under den kommande projektperioden från 1 juli 2015 till
1 juli 2018, då arbetet förväntas ske med strukturfondsmedeL
Bryggfinansieringen fördelas mellan Bodens, Luleå, Piteå, Skellefteå,
Robertsfors, Umeå, Kalix och Haparanda kommun . Haparandas del av
bryggfinansiering för februari-juni 2015 är 36 732 kr.
Justerare
Till sidan 1
Sida 15
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
Bedömning
Norrbotniabanan (NBB) skulle medföra ökade möjligheter för
Bottenviksbågens och därmed Haparandas kommunikationer,
godstransporter och tillväxt. Haparanda deltar sedan tidigare enligt beslut KS
Au 2010-05-17, § 81 med 56 700 sek samt 7 716 sek enligt beslut KS 201312-02, § 214.
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att
tillskjuta ytterligare 36 732 sek enligt ansökan samt meddela att
Norrbotniabanegruppen i sitt kommande arbete bör lyfta banan som ett
internationellt samhällsbyggnadsprojekt
Arbetet bör visa de mervärden som NBB skapar i det befintliga
infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse
och vilka de svaga länkarna är i nätet.
Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig
nod är en modern godsbangård i HaparandafTorneå som är en förutsättning
för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och
därigenom NBB.
Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna
och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uieåborg.
Beslutsunderlag
KS 2015/90
Beslutsexpediering
KS
Göran Wigren
Justerare
lon{
Till sidan 1
TJÄNSTESKRIVELSE
Ir■
HAPARANDATORNIO
Datum Diarienummer
Kommunledningskontoret
Planeringschef 2015-02-26 2015/90.53
Göran Wigren, 0922-26 000
Begäran om medfinansiering från Norrbotniabanegruppen
avseende ytterligare tillskott, bryggfinansiering, från deltagande
kommuner för perioden feb -juni 2015.
Bakgrund
Ur ansökan: Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppfä jande möte i
december beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetetskall fortgå för att nå
målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan. Norrbotniabanegruppen
söker nu bryg^nansiering från och med februari till juni 2015. Önskemål har inkommit om att
kommunerna som ingår i intresseföreningen skall ta detta ekonomiska ansvar under perioden och att
Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Landstinget i Norrbotten tar ett större
ekonomiskt ansvar under den kommande projektperioden från 1 juli 2015 till 1 juli 2018, då arbetet
förväntas ske med strukturfondsmedel.
Bryg^nansieringen fördelas enligt fö jande mellan kommunerna.
Bryggfinansiering - Norrbotniabanegruppen feb-juni 2015
Andel i 4'°
Bodens kommun
Luleå kommun
Piteå kommun
^,
Skellefteå kommun
Robertsfors kommun
Umeå kommun
Haparanda kommun
Kalix kommun
^,+,`,
:,t.;
^^;;
Andel
Andel i kronor
9%
0,09
293 855
24%
0,24
293 855
13%
0,13
159 172
24 /°
0,24
293 855
2%
0,02
19°i
0,19
24 488
232 635
3%
0,03
36 732
6%
0,06
73 464
100%
1,00
1 224 397
Bedömning
Norrbotniabanan (NBB) skulle medföra ökade möjligheter för Bottenviksbågens och därmed
Haparandas kommunikationer, godstransporter och tillväxt. Haparanda deltar sedan tidigare enligt
beslut KS Au 2010-OS-17, § 81 med 56 700 sek samt 7 716 sek enligt beslut KS 2013-12-02, § 214.
Förslag till beslut
Haparanda stads kommunstyrelse beslutar tillskjuta ytterligare 36 732 sek enligt ansökan samt
meddela att Norrbotniabanegruppen isitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt
samhällsbyggnadsprojekt. Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga
infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga
länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod är
en modern godsbangård i Haparanda/Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga
gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också
redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan
Luleå-Uleåborg.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-26 000
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 1
r.
NORRBOTN IABANAN
2015-02-20
Bryggfinansiering för Norrbotniabanegruppen feb- juni 2015
Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppföljande möte i december,
beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetet skall fortgå för att nå
målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Not7•botniabanan.
Norrbotniabanegruppen söker nu bryggfinansiering från och med februari till juni
2015. Önskemål har inkommit om att kommunerna som ingår i intresseföreningen skall ta
detta ekonomiska ansvar under perioden och att Region Västerbotten, Länsstyrelsen i
Norrbotten och Landstinget i Norrbotten tar ett större ekonomiskt ansvar under den
kommande projektperioden från 1 juli 2015 till 1 juli 2018, då arbetet förväntas ske med
struktutfondsmedel.
Bryggfinansieringen fördelas enligt följande mellan kommunerna.
Bryggfinansiering - Norrbotniabanegruppen feb-juni 2015
Andel Andel i kronor
Andel i
Bodens kommun 9%
0,09 293 855
Luleå kommun 24%
0,24 293 855
Piteå kommun 13%
0,13 159 172
Skellefteå kommun 24%
0,24 293 855
Robertsfors kommun 2%
ft,. 0,02 24 488
Umeå kommun 19%
0,19 232 635
Haparanda kommun 3%
0,03 36 732
Kalix kommun 6%
0,06 73 464
100% 1 , 00 1 224 397
NBBG är väldigt angelägna om att ni omgående kontaktar oss om ni har frågor.
Med vänlig hälsning
Elisabeth Sinclair
Projektledare
0730-596010
elisabeth. sinclair(a^,norrbotniabanan. se
Norrbotniabanegruppen ( Piteå kommun
Postadress 1941 85 PITEA I www.norrbotniabanan.se
Till sidan 1
S ida 16
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 37
Ansökan från Norrbotniabanegruppenom medfinansiering för en ny
projektperiod med Strukturfondsmedel, start 2015-07-01-2018
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att
tillskjuta totalt 51 319 sek för perioden enligt ansökan samt meddela att
Norrbotniabanegruppen i sitt kommande arbete bör lyfta banan som ett
internationellt samhällsbyggnadsprojekt
Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga
infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse
och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser
österut, västerut och söderut. En viktig nod .är en modern godsbangård i
Haparanda!Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga
gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB.
Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna
och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uieåborg.
Medel tas i tillväxtenhetens budget.
Ärendebeskrivning
Göran Wigren föredrar.
Bakgrund
Ur ansökan : Vid huvudmannagruppsmötet i augusti 2014 och styrgruppens
uppföljande möte i december, beslutades att Norrbotniabanegruppens
påverkansarbete skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan
Umeå och Luleå, Norrborniabanan . Inom kort kommer en ansökan att gå in
till det regionala strukturfondsprogrammet för en ny treårig projektperiod
med start från 1 juli 2015. l samband med en ny projektperiod kommer
projektägarskapet att flyttas från Piteå kommun till Skellefteå kommun .
NBBG har lagt upp en budget på ca tolv miljoner kronor för treårsperioden.
Kostnadsbudgeten och fördelning mellan de offentliga finansiärerna
redovisas på sista sidan. Ansökan kräver att ett medfinansieringsintyg
bifogas från varje finansiär, detta bifogas i Detta brev. Vi ber er att
skyndsamt hantera dessa när det kommer till er.
Bedömning
Norrbotniabanan skulle medföra ökade möjligheter för Bottenviksbågens och
därmed Haparandas kommunikationer, godstransporter och tillväxt.
Haparanda deltar sedan lång tid tillbaka i samarbetet.
Justerare
Sida 17
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att
tillskjuta totalt 51 319 sek för perioden enligt ansökan samt meddela att
Norrbotniabanegruppen i sitt kommande arbete bör lyfta banan som ett
internationellt samhällsbyggnadsprojekt
Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga
infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse
och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser
österut, västerut och söderut. En viktig nod är en modern godsbangård i
Haparanda!Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga
gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB.
Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna
och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uieåborg .
Beslutsunderlag
KS 2015/91
Beslutsexpediering
KS
Göran Wigren
Justerare
TJÄNSTESKRIVELSE
Ir■
HAPARANDATORNIO
Kommunledningskontoret
Datum Diarienummer
Planeringschef 2015-02-26 2015/91.53
Göran Wigren, 0922-26 000
Ansökan om medfinansiering fören ny projektperiod 2015 till 2018
med strukturfondsmedel från Norrbotniabanegruppen.
Bakgrund
Ur ansökan: Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppfä jande möte i
december, beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetet skall fortgå för att nå
målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrborniabanan.
Inom kort kommer en ansökan att gå in till det regionala Strukturfondsprogrammetfär en ny
treårig projektperiod med start från 1 juli 201 S. I samband med en ny projektperiod kommer
projektägarskapet att flyttas från Piteå kommun till Skellefteå kommun.
NBBG har lagt upp en budget på ca tolv mi joner kronor för treårsperioden.
Kosrnadsbudgeten och fördelning mellan de offentliga finansiärerna redovisas på sista sidan.
Ansökan kräver att ett medfinansieringsintyg bifogas från varje finansiär, detta bifogas i
Detta brev. Vi ber er att skyndsamt hantera dessa när det kommer till er.
Kostnadsbudget
2018
Totalt
2016
^'^rt^;^
"
>u^,w
553 260
1134180
1562 .534
595 800
2015
587000
2016
1035000 .
2017
1035'. 000
2018
518000
Totalt
^ `' v^ ^ z .^;^
2016
2018
Totalt
Totalt . ;,ä ^ r „,
Kö avt' änst
Totarlt
2017
2015
Egen Personal
Resor ochlo i
2015
Totalt. , , '^ ^
187.000
Investeringar, material och
externa lokaler
2015
Tg}ait .. _., ^ .,^. ";
305.000
610000
610000
Schablonkostnader
2015
354540
2016
72b 805
2017
744 975
2018
Tat^lt ;" ,, ^
Avgår projektintäkter
2015
2016
2017
2018
375000
2016
12500
Summa faktiska kostnader
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
1 986 800
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
3 868 485
2017
375000
2017
25000
3 902 508
Telefon/Fax
0922-26 000
188000
2018
305.000
381$01
12 500
1 976 101
3445 774
3175 000
1125 000
Totalt
1830000
Totalt
2 208121
Totalt
50000
11733 894
E-post/Hemsida
[email protected]
vvww.haparanda.se
Till sidan 1
TJÄNSTESKRIVELSE
11^
HAPARANDATORNIO
Kommunledningskontoret
Planeringschef
Datum
2015-02-26
Diarienummer
2015/91.53
Göran Wigren, 0922-26 000
__
Finansieringsplan
2Qj.5. ^
Stntkturfondsstöd
Re ionalafonden
993400
^ 2016 'i
1934243
; '. x2017 ,`,' , i . . 'ar 2018, ._^ s.'. ... „Totalt
1951254
988050
^ i ^ ..^:_; ^^
5866947
50,009%
Offenti ig ' kontenYfinansiering
Bodens kommun
22630
44268
45000
22808
134706
538,82%
kuleåkommun
61450
120205
122190
365776
1463,1055
203196
$12,78%
347727
1390,91%
Piteå kommun
34137
66776
67879
61931
34404
5kellefteåkommun
Robertsforskommun
Dmeåkömmun
Haparanda kommun
Kalizkommun
Landsfin etNorrbotten
58418
114273
116161
58875
5897
11535
11726
5943
35101
140,40°^
47467
92853
94387
47839
282546
1130,18%
zos,2s%
8622
16865
17144
25832
26259
8689
13309
51319
13206
78606
31x,42%
88611
173336
176199
89305
527452
zlo9si%
Länsst selsen Norrbotten
242407
474184
482016
244305
1442911
5771,65%
Region Uäsierboften
330556
646 615
657 295
333143
1967 608
787oa3%
BillerudKorsnäsKarisborgsbruk
12500
25000
25000
12500
75000
300,00%
Bolidens Mineral AB
12500
25000
25000
12500
75000
300,00%
Privaf kontant finansierin
Norrbottens byggmästarförenin
OutokumpuStairilessA6
5000
10000
10000
5000
30000
120,00%
12500
25000
25000
12500
75000
3oo,o09^
SCAMUnksunä
12500
25000
25000
12500
75000
300,0056
SmurfitKa pa
12500
25000
25000
12500
75000
300,00%
SSÅB Tun nplåt
12 500
12 500
25000
100,00;6
Totaler
1986 800
3 868 485
3 902 508
1976 101
11733 894
åedörr^ning
Norrbotniabanan (NBB) skulle medföra ökade möjligheter för Bottenviksbågens och därmed
Haparandas kommunikationer, godstransporter och tillväxt. Haparanda deltar sedan lång tid tillbaka i
samarbetet.
Förslag till beslut
Haparanda stads kommunstyrelse beslutar tillskjuta totalt 51 319 sek för perioden enligt ansökan samt
meddela att Norrbotniabanegruppen isitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt
samhällsbyggnadsprojekt. Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga
infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga
länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod är
en modern godsbangård i Haparanda/Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga
gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också
redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan
Luleå-Uleåborg.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-26 000
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 1
r.
NORRBOTN IABANAN
2015-02-20
Norrbotniabanegruppen söker medfinansieringfär
en ny projektperiod med Strukturfondsmedel
Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppföljande möte i december,
beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetet skall fortgå för att nå
målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan.
Inom kort kommer en ansökan att gå in till det regionala Strukturfondsprogrammet för en ny
treårig projektperiod med start från 1 juli 2015. I samband med en ny projektperiod kommer
projektägarskapet att flyttas från Piteå kommun till Skellefteå kommun.
NBBG har lagt upp en budget på ca tolv miljoner kronor för treårsperioden.
Kostnadsbudgeten och fördelning mellan de offentliga finansiärerna redovisas på sista sidan.
Ansökan kräver att ett medfinansieringsintyg bifogas från varje finansiär, detta bifogas i
detta brev. Vi ber er att skyndsamt hantera dessa när det kommer till er.
Med vänlig hälsning
<,,:
Elisabeth Sinclair
Projektledare
0730-596010
elisabeth. sinclair(a,norrbotniabanan. se
Norrbotniabanegruppen ^ Piteå kommun
Postadress ^ 941 85 PITEÅ ^ www.norrbotniabanan.se
Till sidan 1
r.
NORRBOTN IABANAN
Kostnadsbudg et
2018
2017
Egen Personal
2015
2016
Totalt
553 260
1134180
Köp av tjänst
2015
2016
Totalt
595 800
1162 534
3445 774
2018
2017
Totalt
518 000
1035000
3175 000
Totalt
587000
1035 000
Resor och logi
2015
2016
Totalt
187000
Investeringar, material och
externa lokaler
2015
Totalt
305 000
610 000
610 000
305 000
1830000
Schablonkostnader
Totalt
2015
354 540
2016
726 805
2017
744 975
2018
381801
Totalt
2 208121
Avgår projektintäkter
2015
- 25000
-
12 500
Totalt
- 50000
1 976 101
3 902 508
3 868 485
1986 800
Totalt
2018
2017
2016
1 125000
2018
2017
2016
Totalt
188 000
375 000
375 000
- 12 500
Summa faktiska kostnader
2018
2017
11733 894
Finansieringsplan
2015
2016
993400
1934243
2017
2018
Totalt
Strukturfondsstöd
Regionala fonden
1951254
988050
5866947
so,oo%
Offentlig kontant finansiering
Bodens kommun
22630
44268
45000
22808
134706
53s,sz%
Luleå kommun
61450
120205
122190
61931
365776
1463,10%
Piteå kommun
34137
66776
67879
34404
203196
s1z,7s%
Skellefteå kommun
58418
114273
116161
58875
347727
1390,91%
1ao,ao%
113o,1s%
zos,zs%
Robertsforskommun
Umeå kommun
5897
11535
11726
5943
35101
47467
92853
94387
47839
282546
51319
8622
16865
17144
8689
Kalix kommun
13206
25832
26259
13309
78606
314,42%
Landstinget Norrbotten
88611
173336
176199
89305
527452
21o9,s1%
Länsstyrelsen Norrbotten
242407
474184
482016
244305
1442911
5771,65%
Region Västerbotten
330556
646615
657295
333143
1967608
7s7o,a3%
Billerud KorsnäsKarlsborgsbruk
12500
25000
25000
12500
75000
300,00%
Bolidens Mineral A6
12500
25000
25000
12500
75000
300,00%
Haparanda kommun
Privat kontantfinansiering
Norrbottens byggmästarförenin
OutokumpuStainlessAB
5000
10000
10000
5000
30000
1zo,oo%
12500
25000
25000
12500
75000
300,00%
SCA Munksund
12500
25000
25000
12500
75000
300,00%
SmurfitKappa
12500
25000
25000
12500
75000
300,00%
SSA B Tu n n p l åt
12 500
12 500
25000
100,00
Totaler
1 986 800
3 868 485
3 902 508
1976 101
11733 894
Norrbotniabanegruppen ^ Piteå kommun
Postadress ^ 941 85 PITEÅ ^ vdww. norrbotniabanan.se
Till sidan 1
T^«vq^(T
VERKE
version 1.0 141205
Medfinansieringsintyg
För medfinansiering av projekt delfinansierat av
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Härmed intygas att undertecknad medfinansiär
åtar sig att finansiera proje ktet:
Norrbotniabanan - ett samhällsbyggnadsprojekt
Ange om medfinansieringen är:
Kryssa i ett av alternativen
❑ Offentlig
®Privat
SEK och beräknas ske enligt följande fördelning:
Medfinansiering kommer ske med totalt högst:
Kontant medfinansiering med högst :
År 2018
År 2017
År 2016
År 2015
Totalt
Kontanta medel
8 622
16 865
17 144
8 689
51 320
Summa kontant medfinansiering
8 622
16 865
17 144
8 689
51 320
Bidrag i annat än pengar med högst:
Varor
Tjänster (t ex arbetstid)
Mark och fastigheter
Bygg- och anläggningsarbeten
Summa bidrag i annat än pengar
Summa total medfinansiering
0
0
0
0
0
0
0
0
0
8 622
16 865
17 144
8 689
51 320
Belopp i tabellen anges i SEK. Observera att medfinansiering från stödmottagaren och eventuell samverkanspart i projektet aldrig räknas som bidrag i annat än
pengar, medfinansieringen ska i de fallen redovisas som kontant medfinansiering även om finansieringen avser varor, tjänster (inkl arbetstid/lön), mark och
fastigheter eller bygg- och anläggningsarbeten
Om projektets faktiska kostnader vid avslut blir lägre än budgeterat , ange hur er kontanta medfinansiering får
användas:
Kryssa i ett av alternativen
❑
Stödmottagaren får använda eventuellt för hög utbetald medfinansiering till likartad
verksamhet men skild från projektet.
❑
Stödmottagaren måste betala tillbaka eventuellt för högt utbetald medfinansiering.
Ange från vilket anslag den offentliga kontanta medfinansieringen kommer från:
Frågan gäller endast offentlig kontant medfinansiering, se även mer information på sidan 2 i intyget. Kryssa i ett av alternativen, belopp anges om den totala
medfinansieringen kommer från olika anslag.
❑
Regionala tillväxtåtgärder (1:1)
❑
Övriga nationella anslag
❑
Övriga medel
För alla former av medfinansiering, förutom kontanta medel, ska ett beräkningsunderlag bifogas medfinansieringsintyget.
Medfinansieringen ska verifieras med underlag i samband med ansökan om utbetalning.
Medfinansierande organisation:
Namn
Organisationsnummer
haparanda Stad
2120000-2775
Postadress
Postnummer
Ort
953 85
HAPARANDA
Underskrift av person som är behörig att företräda organisationen
Datum
Namnteckning
Namnförtydligande
Till sidan 1
EUROPEISKA
UNIONEN
Europeiska
regionala
utvecklingsfonden
Information angående uppföljning av anslag
(gäller enbart nationell kontant medfinansiering)
Tillväxtverket behöver få in uppgiften avseende vilket typ av anslag medfinansieringen kommer från för att
Tillväxtverkets uppföljning ska bli korrekt. Nedanstående tabell beskriver de anslag som är valbara i
medfinansieringsintyget och vilka typer av anslag som ryms inom respektive.
Reg. tillväxt
Ovr. nat. anal
giga medel
Regionala tillväxtåtgärder
Övriga nationella anslag
Övriga medel
(1:7 anslaget)
• Näringslivsanslaget (1:5 anslaget),
exempelvis:
• Hedfinansiering från kommuner,
landsting, övriga kommunala och
landstingskommunala samt övriga
statliga och utländska finansiärer.
merparten av Tillväxtverkets nationella program,
delprogrammet Affärsutveckling
inom Främja kvinnors företagande
201'1-2014 hos de regionalt tillväxtansvariga,
• andra insatser med egna
dedikerade medel som
hanteras av Tillväxtverket,
• kultur och nahirv^rd samt
• Hedfinansiering från länsstyrelsernas egna ramanslag.
• hedfinansiering från kommunala
samverkans- (KSO) och
regionala självstyrelseorgan (RSO}
där pengarna inte kommer från 1:1
anslaget, dvs kommunala och landstingskommunala medel som KSO
och RSO själva förfogar över.
• bygdemedel.
Till sidan 1
Sida 8
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 32
Medlemskap i Nitus - Nätverket för kommunala lärcentra
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar skicka ärendet till
kommunstyrelsen för beslut och bjuda in Lena Antti till sammanträdet.
Ärendebeskrivning
Medlemskap i Nitus -Nätverket för kommunala lärcentra
Underlag att ta ställning till för Haparanda, Överkalix och Övertorneå
kommuner
Beskrivning
Högskoleförbundet Östra Norrbotten har uppdraget att
- tillgängl iggöra eftergymnasiala utbildningar efter respektive kommuns
behov inom såväl offentlig sektor som näringsliv
- verka för att öka andelen invånare med högskoleutbildning
- samordna eftergymnasial utbildning mellan medlemskommunerna.
Ett led i detta arbete är att synliggöra kommunernas lärcentra och verka för
att rådande och framtida studiemiljö för distansstudier anpassas pedagogiskt
och tekniskt till studenters och utbildningsanordnares behov.
Medlemskap i Nitus -ett nationellt nätverk för kommunala lärcentra innebär
ett stöd för utvecklings- och förbättringsarbete när det gäller kommunernas
lärcentra. Som medlem får man tillgång till webbaserade seminarier,
konferenser, erfarenhetsutbyten och ett kontaktnät för utveckling av lärcentra
med kompetensförsörjning i fokus. Information om Nitus finns här:
www.nitus.se.
Medlemskap i Nitus innebär också att varje lärcentrum lever upp till. gällande
kvalitetskriterier för Nitus lärcentra. Dessa bifogas och borde inte innebära
några större svårigheter för Haparanda, övertorneå eller Överkalix lärcentra
att leva upp till.
Som medlem betalar varje kommun en årlig avgift, för närvarande 6 000 kr.
Ett förslag är att Högskoleförbundet Östra Norrbotten kan stå för dessa
kostnader om medlemskommunerna så önskar. Det är dock varje enskild
kommun som ska/kan vara medlem .
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar skicka ärendet till
kommunstyrelsen för beslut och bjuda in Lena Antti till sammanträdet.
Justerare
l
(]W
1 ~1
Till sidan 1
S ida 9
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
Beslutsunderlag
KS 2015/79
Beslutsexpediering
KS
Lena Antti
Justerare
Till sidan 1
^^S ^^ t^^ ^^^ , ,^
Sida 1 (4)
2015-02-13
Högskoleförbundet
Östra Norrbotten
Medlemskap i Nitus -Nätverket för kommunala lärcentra
Underlag att ta ställning till för Haparanda, Överkalix och Övertorneå kommuner
Beskrivning
Högskoleförbundet Östra Norrbotten har uppdraget att
- tillgängliggöra eftergymnasiala utbildningar efter respektive kommuns behov
inom såväl offentlig sektor som näringsliv
- verka för att öka andelen invånare med högskoleutbildning
- samordna eftergymnasial utbildning mellan medlemskommunerna
Ett led i detta arbete är att synliggöra kommunernas lärcentra och verka för att rådande
och framtida studiemiljö för distansstudier anpassas pedagogiskt och tekniskt till
studenters och utbildningsanordnares behov. Medlemskap i Nitus -ett nationellt
nätverk för kommunala lärcentra innebär ett stöd för utvecklings- och förbättringsarbete när det gäller kommunernas lärcentra. Som medlem får man tillgång till
webbaserade seminarier, konferenser, erfarenhetsutbyten och ett kontaktnät för
utveckling av lärcentra med kompetensförsörjning ifokus. Information om Nitus finns
här: www.nitus.se
Medlemskap i Nitus innebär också att varje lärcentrum lever upp till. gällande
kvalitetskriterier för Nitus lärcentra. Dessa bifogas och borde inte innebära några större
svårigheter för Haparanda, Övertorneå eller Överkalix lärcentra att leva upp till.
Som medlem betalar varje kommun en årlig avgift, för närvarande 6 000 kr. Ett förslag
är att Högskoleförbundet Östra Norrbotten kan stå för dessa kostnader om medlemskommunerna så önskar. Det är dock varje enskild kommun som ska/kan vara medlem.
Förslag till beslut
Direktionen för HÖN föreslår att Kommunstyrelsen beslutar
att kommunen ansöker om medlemskap i Nitus
att uppdra till förbundschefen för Högskoleförbundet Östra Norrbotten att
formulera ansökan
att verka för att kommunens lärcentrum lever upp till Nitus kvalitetskriterier
för lärcentra
att medlemsavgiften betalas via Högskoleförbundet Östra Norrbotten
Till sidan 1
Sida 2 (4)
2015-02-13
tus
'+1.ltvrrkc[ Cor k^r^^:nur,at^ `:.^rter•,tr.i
Kvalitetskriterier för Nitus lärcentra
Antagna 2007-11-07, reviderade 2012-OS-08 och 2013-06-12.
Tillämpningsområde
Dessa kvalitetskriterier gäller Nitus-lärcentras verksamhet rörande högre utbildning. Det är
upp till varje enskild medlem om kriterierna också tillämpas för andra utbildningsnivåer.
Personalen ska ha god kunskap om av Nitus fastställda kvalitetssäkringsdokument.
Definition
Nitus-lärcentra är mötesplats för studerande, mäklare av högre utbildning och en motor för
tillväxt i den lokala och regionala utvecklingen. Nitus-lärcentra ärende) av en infrastrukturför
utbildning och arbetsliv.
Syfte
Olika användare och samarbetspartner såsom studerande och olika utbildningsanordnare
ställer kvalitetskrav på lärcentra. För att bland annat kunna möjliggöra kommunikation mellan
studerande och lärare, samt kunna erbjuda distansstuderande en bra studiemiljö och
utbildningsanordnare ett bra stöd vid genomförande av kurser, ställs en rad kvalitetskrav på
lärcentra inom Nitus.
Kvalitetskrav
A) Mötesplats
A.1 Lokaler/studiemiljö
Lärcentrum ska vara en attraktiv mötesplats för studier och vägledning. Miljöerna ska
stödja lärande och kunna användas utifrån individens förutsättningar och behov.
Exempelvis ska det finnas tillgång till dator-, läs- och grupparbetsplatser.
A.2 Tillgänglighet
Den studerande ska ha god tillgång till lokaler och utrustning (som specificeras nedan i
A.4) under kontorstid och där utöver, dvs även kvällar och helger.
A.3 Service
Det ska finnas administrativ, teknisk och stödjande personal att tillgå på Lärcentrum.
Personalen ska ge ett bra stöd åt den studerande, samt verka för att skapa en positiv bild
av lärcentraverksamheten.
Administrativ studerandeservice ska tillhandahållas.
Till sidan 1
Sida 3 (4)
2015-02-13
A.4 Teknik
A.4.1 Realtidskommunikation
Det ska finnas möjlighet till visuell kommunikation i realtid i form av rörlig bild och ljud,
som exempelvis Adobe Connect, Skype, LiveMeeting eller videokonferens/telebild.
Kringutrustning som dokumentkamera , video och anslutning av dator är att
rekommendera.
Det ska finnas webbkamera , headset/högtalare, mikrofon och installation av den mjukvara
för bildöverföring individen behöver enligt utbildningsanordnaren.
A.4.2 Datorutrustning och datorlösning
Det ska finnas tillgång till datorer med de vanligaste programvarorna . Internetförbindelsen
ska vara av den kvalitet ( hastighet ) som behövs förde lösningar som studierna kräver.
Studerande ska ha tillgång till skrivare , skanner och kopiator.
Det ska finnas tekniska systemlösningar som tillåter studenterna att komma åt de
funktioner som studierna kräver (t ex se strömmande media , chat, hämta
inloggningsuppgifter, använda "fjärrskrivbord", logga in och söka i högskolans
biblioteksdatabaser, etc).
Studerande ska ha möjlighet att koppla upp egen utrustning i form av t ex smarta
telefoner ( smartphone), surfplatta och egen dator för att komma åt Internet.
A.5 Tentamen
Lärcentrum ska tillhandhålla skrivvakt vid tentamina , och i övrigt informera sig om och
följa de regler och rutiner som gäller hos olika utbildningsanordnare för tentamina.
Vid kurser och utbildningar där lärcentret har ett samarbete med/avtal med
högskolan/ universitetet gäller:
1. Tentamen ska anordnas genom egen försorg eller genom avtal med
närliggande lärcentra.
2. Tentamen ska vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger.
Vid övriga kurser och utbildningar gäller att:
1. Tentamen bör anordnas genom egen försorg eller genom avtal med
närliggande lärcentra.
2. Tentamen bör vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger.
A.6 Bibliotek
Studerande ska via lärcentret ha tillgång till bibliotekstjänster (t ex via samarbete med
lokalt bibliotek och högskolebibliotek).
Till sidan 1
Sida 4 (4)
2015-02-13
B) Mäklare
6.1 Nitus-läscentra ska ta emot studenter från alla anordnare av högre utbildning.
B.2 Läscentrumet ska ha en utsedd kontaktperson gentemot studerande, andra läscentra,
Nitus och olika utbildningsanordnare.
6.3 Läscentrum ska kunna erbjuda studie- och yrkesvägledning, eller kunna hänvisa vidare till
vägledningsresursertokalt samt på högskolan/nätuniversitetet.
B.4 Läscentrumet ska kunna hänvisa vidare till valideringsresurser.
C) Motor
C.1 Nitus-läscentra ska sträva efter att det utbud av högre utbildning som tillgängliggörs i
kommunen, skall svara mot behov på den lokala arbetsmarknaden och/eller efterfrågan
från enskilda kommunmedborgare.
C.2 Nitus-läscentra bör utarbeta former för behovsinventering gentemot arbetsplatser i det
lokala näringslivet, hos de offentliga arbetsgivarna samt gentemot enskilda
kommunmedborgare. Nituslärcentra bör i detta arbete sträva efter samordning med andra
kommunala aktörer så som utvecklingsavdelningar och näringslivsfunktioner.
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkringen sker genom självskattning utifrån ett antal frågor. Vid brister fiska-krav
upprättas en handlingsplan för åtgärdande. Handlingsplaner kan också upprättas för att
uppfylla bör-kraven.
Till sidan 1
Sida 18
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 38
Arsredovisning Haparanda stad 2014
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att
föreslå kommunfullmäktige att fastställa årsredovisningen för 2014.
Ärendebeskrivning
Ekonomichef Hans Kenttä föredrar ärendet.
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att
föreslå kommunfullmäktige att fastställa årsredovisningen för 2014 .
Beslutsunderlag
KS 2015/100
Beslutsexpediering
KS
KF
Hans Kenttä
Justerare
law
Till sidan 1
Sida 31
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 46
Arsredovisning HABO 2014
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av redovisningen .
Ärendebeskrivning
Kalle Kyösti föredrar.
Arsredovisningen och revisionsberättelsen för Habo 2014 genomgås.
Revisorerna har inte haft något att anmärka.
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av redovisningen.
Beslutsunderlag
KS 2015/102
Beslutsexpediering
Kalle Kyösti
Justerare
Till sidan 1
Sida 19
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 39a
Beslutsattestanter KS 2015
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att
anta förslaget för nya beslutsattestanter samt fastställa teckningsrätt (två i
förening för kommunens plus- och bankgiro) enligt nedan.
Ärendebeskrivning
Ekonomichef Hans Kenttä föredrar ärendet.
Förslag till beslutsattestanter, kommunstyrelsen , BILAGA.
Förslag till teckningsrätt (två i förening för kommunens plus och bankgiro)
enligt nedanstående:
Lena Ekh
Hans Kenttä
Ingrid Ceder
Jarkko Jaako
Saana Saarikoski
Tanja Niva
Ingegerd Eklund
Lena Perdahl
Henri Kangastie
Salme Junttila
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att
anta förslaget för nya beslutsattestanter samt fastställa teckningsrätt (två i
förening för kommunens plus- och bankgiro) enligt nedan.
Beslutsunderlag
KS 2015/101
Beslutsexpediering
KS
Hans Kenttä
Justerare
Till sidan 1
Kommunstyrelsen - Beslutsattestanter
o; . . ·•
Vatten
AVIO!i>P
Avfall
Trafiksäkerhet
Gata/Väg
Park/Skag
Vägbidrag
Fastigheter
Övr.ig teknisk verksamhet
Ekanamikontoret
Kammunchefens beslutskonton
Persanalkantarets beslutskanton
105,106,107
Samhällsbyggn-ads kontoret
Övriga verksamheter under KS
Överfärmyndarkanto
IT-Kantaret
Medbargarkontoret
VA/Avfallsahef
VAlAvfallschef
VA/Avfallschef
Gatuchef
Gatuchef
Gatuchef
Gatuchef
Fastighetschef
Fastighetschef
Ekanamic::hef
Ekanamichef
Per-SI!lnalc::hef
Kommun!lhef
Chef fär Samhällsbyggnadskantoret
Berl!ird chef
Överfärmyndare/Ersättare averfärmyndare
!T-Chef
Chef fl!ir medbargarkontaret
VA/Avfallsc;hef
Gatumef
Fastighetsmet
Kommunchef
Ekonamillhet
Personaldtef
Ekonom
IT-€hef
Chef Samhällsbyggnadskontaret
&verförmyndare
Chef Medborgarkontoret
Safia Rasendahl
Rabert Ekholm
Jimmy Henrikssan
lena Ekh
Hans Kenttä
Nielas As!i>lund
Ingrid Ceder
Rolf Sannebjl!irk
linnea Ca rissan
Gunilla Tornberg
Tammi Slunga
Ekanamlehef
Ekanamichef
Ekanamichef
Ekanamiehef
Ekanamichef
Ekonamillhet
Ekanamichef
Ek0namichef
Ek0namichef
Kommunchef
Ekonem
Ekanamillhef
Ekanamichef
Kommunchef
Ek0nomichef
Kommunchef
Ekonomichef
Ekonamichef
Ekonem
Ekonem
Ekonom
Ekanem
Ekanem
Ekonem
Ekonem
Ekonem
Ekonom
Ekonom
Ekanem
Ekanamichef
Ekonamichef
Ekonem
Ekona m
Attestreglemente fastställt av KF 2001-05-02 - .§ 5 Varje nämnd svarar för ait
uppritthålla aktuella förteckningar över utseddil attestanter.
Förslag. till beslut
Att anta förteckning över utsedda attestanter för Kommunstyrelsens verksamhet.
Till sidan 1
^^'J r
7^',S^ 2^^^^/o ^,
Kommunstyrelsen - Beslutsattestanter
Verksamhet
Budgetansvarig/Beslutsattestant
Vatten
Avlopp
Avfal I
Trafiksäkerhet
Gata/Väg
Park/Skog
Vägbidrag
Fastigheter
Övrig teknisk verksamhet
Ekonomikontoret
Kommunchefens beslutskonton
Personalkontorets beslutskonton
105,106,107
Samhällsbyggnads kontoret
Övriga verksamheter under KS
Överförmyndarkonto
Medborgarkontoret
VA/Avfallschef
VA/Avfallschef
VA/Avfallschef
Gatuchef
Gatuchef
Gatuchef
Gatuchef
Fastighetschef
Fastighetschef
Ekonomichef
Ekonomichef
Personalchef
Kommunchef
Chef för Samhällsbyggnadskontoret
Berörd chef
Överförmyndare/Ersättare Överförmyndare
IT-Chef
Chef för medborgarkontoret
VA/Avfallschef
Gatuchef
Fastighetschef
Kommunchef
Ekonomichef
Personalchef
Ekonom
IT-Chef
Chef Samhällsbyggnadskontoret
Överförmyndare
Chef Medborgarkontoret
Sofia Rosendahl
Robert Ekholm
Jimmy Henriksson
Lena Ekh
HansKenttä
Niclas Asplund
Ingrid Ceder
Rolf Sannebjörk
Linnea Carlsson
Gunilla Tornberg
Tommi Slunga
IT-Kontoret
Ersättare 1
Ekonomichef
Ekonomichef
Ekonomichef
Ekonomichef
Ekonomichef
Ekonomichef
Ekonomichef
Ekonomichef
Ekonomichef
Kommunchef
Ekonom
Ekonomichef
Ekonomichef
Kommunchef
Ekonomichef
Kommunchef
Ekonomichef
Ekonomichef
Ersättare 2
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonom
Ekonomichef
Ekonomichef
Ekonom
Ekonom
Attestreglemente fastställt av KF 2001 -05-02 - § 5 Varje nämnd svarar för att
upprätthålla aktuella förteckningar över utsedda attestanter.
Förslae till beslut
Att anta förteckning över utsedda attestanter för Kommunstyrelsens verksamhet.
Till sidan 1
Sida 20
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 39b
Lösen av pensionsskuld 98-99
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att
besluta att ekonomichefen får i uppdrag att lösa delar av pensionsskulden
för 1998-1999 i enlighet med Söderberg och Partners rekommendation.
Ärendebeskrivning
Ekonomichef Hans Kenttä föredrar ärendet.
Söderberg och Partner har under 2014 presenterat en strategianalys
gällande kommunens strategi för medelshantering. Rekommendationen från
konsultfirman var att titta på en lösen av 1998-1999 pensionsskuld, som
2014-12-31 uppgick till18 708 milj .kr+löneskatt.
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att
besluta att ekonomichefen får i uppdrag att lösa delar av pensionsskulden
för 1998-1999 i enlighet med Söderberg och Partners rekommendation.
Beslutsunderlag
KS 2015/101
Beslutsexpediering
KS
Hans Kenttä
Justerare
Till sidan 2
S ida 21
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 40
Centerpartiets förslag till direktiv för budgetberedning
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka förslaget till
kommunstyrelsen samt att inbjuda övriga partier att komma med förslag till
direktiv för budgetberedning .
Ärendebeskrivning
Centerpartiets direktiv för budgetberedning genomgås.
Direktiv för budgetberedningen Under det kommande budgetarbetet bör
beredningen arbeta med följande övergripande inriktningar för att stärka den
kommunala organisationen och ekonomin under mandatperioden. Det är vår
uppfattning att genom att arbeta långsiktigt kan såväl effektiviseringar som
besparingar göras vilket skapar utrymme för satsningar inom verksamheten
framöver.
1. Budget och ' strategiplanen ska ta med kända kostnads- och
intäktsökningar för samtliga år under den period som planen utarbetats för
2. En genomlysning av förvaltningsstrukturen och dess organisation
genomförs
3. En översyn av kommunens lokalbehov genomförs och en plan för
avyttring av överflödiga lokaler utarbetas
4. satsningar för att stärka det förebyggande arbetet mot utanförskap sker
genom att utveckla arbetet med familjestödjare
5. satsningar på en utvecklad elevhälsa sker
6. Insatser görs i de tidiga årskurserna för att alla barn ska kunna läsa,
skriva och räkna när de lämnar årskurs ett
7. Insatser för att ge unga möjligheter att lära på jobbet redan efter årskurs 9
utvecklas
8. Arbetet inom näringslivsfunktionen inom kommunen intensifieras för att
arbetet med att få till stånd ett mer diversifierat näringsliv/arbetsmarknad
9. En satsning för att ta bort de delade turerna inom omsorgen genomförs
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka förslaget till
kommunstyrelsen samt inbjuder övriga partier att komma med förslag till
direktiv för budgetberedning .
Beslutsunderlag
KS 2015/92
KS
Justerare
Till sidan 2
^!^ 2o^f -- ^^ z -- z_7
2015-02-23
^ ^^ ^ S 2^ i .^^^ z, v Y
CENTERPARTIET
Sven Tornberg
Gruppledare
Kommunfullmäktige iHaparanda Stad
Direktiv för budgetberedningen
Under det kommande budgetarbetet bör beredningen arbeta med följande övergripande
inriktningar för att stärka den kommunala organisationen och ekonomin under
mandatperioden. Det är vår uppfattning att genom att arbeta långsiktigt kan såväl
effektiviseringar som besparingar göras vilket skapar utrymme för satsningar inom
verksamheten framöver.
1. Budget och strategiplanen ska ta med kända kostnads- och intäktsökningar för
samtliga år under den period som planen utarbetats för
2. En genomlysning av förvaltningsstrukturen och dess organisation genomförs
3. En översyn av kommunens lokalbehov genomförs och en plan för avyttring av
överflödiga lokaler utarbetas
4. Satsningar för att stärka det förebyggande arbetet mot utanförskap sker genom att
utveckla arbetet med familjestödjare
5. Satsningar på en utvecklad elevhälsa sker
6. Insatser görs i de tidiga årskurserna för att alla barn ska kunna läsa, skriva och räkna
när de lämnar årskurs ett
7. Insatser för att ge unga möjligheter att lära på jobbet redan efter årskurs 9 utvecklas
8. Arbetet inom näringslivsfunktionen inom kommunen intensifieras för att arbetet med
att få till stånd ett mer diversifierat näringsliv/arbetsmarknad
9. En satsning för att fa bort de delade turerna inom omsorgen genomförs
erpårtiet i, Haparanda
en Tornberg
gruppledare
Till sidan 2
Till sidan 2
Till sidan 2
TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
Kommunledningsförvaltningen Datum
Diarienummer
. - ^,. .
Fastighetschef _" ; ^^ i ^^
Rapport nytt HVB boende
Kommunstyrelsens gav den 9 mars 2015 undertecknad och Kalle Kyösti uppdraget att
undersöka möjligheterna för ett nytt HVB-boende. Med placering i direkt anslutning till
nuvarande befintligt boende, alternativt i Habos bostäder på rågångsvägen i Marielund.
Efter samråd med integrationsenhetens chef Lena Lahti, beslutades att ett boende på
Rågångsvägen i Marielund var att föredra. Detta då IVO(inspektionen för vård och omsorg)
vid en tillsyn av det befintliga boendet ansett detta redan vara på gränsen för hur stort ett
boende anses få vara.
Projektering av boendet är i stort sett färdigt. Dock uppstod problem vid en risk- och
konsekvensanalys med närliggande verksamhet och projekteringen stoppades för boendet i
den tänkta fastigheten. Vi har därefter gått vidare med att undersöka ett alternativ i samma
område, vilket Lena Lahti godkänt.
Enligt uppdrag
Jimmy Henriksson
Fastighetschef
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-150 01
E- post/Hemsida
[email protected]
www. haparanda.se
Till sidan 2
Tjänsteskrivelse
Socialförvaltningen
Datum
2015-01-16
Chef Integrationsenheten
Lena Lahti 070-213 75 78
Diarienummer
Socialnämnden Haparanda
Ang. Avtal med Migrationsverket gällande ensamkommandebarn
Bakgrund:
Haparanda kommun har skrivit ett nytt avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensam
kommandebarn.
I avtalet har man överenskommit att Haparanda kommun skall tillhandahålla 16 platser varav 10 alltid
skall stå till förfogande till asylsökanden. (tidigare avtal omfattade 5 asylplatser). Varje asylplats
omsätts 1,7 gånger. Det betyder att ca 17 ensamkommandebarn kommer att hänvisas till Haparanda
kommun under 2015.
Boendesituation: I HVB hemmet Paletten är det fullbelagt, vi har 16 boendeplatser. Så fort ledig plats
finns så har vi en skyldighet att meddela Migrationsverket detta.
Med det nya avtalet kommer vi inte att kunna tillgodose Ifos behov, vi har för få platser. Kommunen
bör utöka boendeplatser för ensamkommandebarn. Förslagsvis en eller två hem med vardera sju-åtta
platser bör öppnas på centralorten.
Ekonomi: Kommunen erhåller statliga intäkter för ensamkommandebarnen, dygnsersättning med 1900
kronor för belagd plats samt 1600 för obelagd plats betalas till kommunen.
För att få ihop ekonomin med hyror, personalkostnader etc. så bör man ha 7-8 boendeplatser per/
hem.
Förslag till beslut: Att man beslutar att öppna HVB hem för ensamkommandebarn med sammanlagt
ca.15 platser.
Lena Lahti
Chef Integrationsenheten
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-150 01
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
Sida 22
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 41
Inbjudan till partnerskap inför en ny strukturfondsperiod
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att
bifalla ansökan om medfinansiering till strukturfondsprojektet Swedish
Lapland med 302 000 kr enligt specifikation nedan (finansieringside 2).
Medel tas från konto inom delegationen för Tillväxtenhetens konto.
Ärendebeskrivning
Daniel Fälldin föredrar.
Sammanfattning
Syftet med projektet är att utveckla samverkan i Norrbotten för att på ett mer
effektivt sätt kunna bidra till besöksnäringens fortsatta expansion i regionen.
Projekt omfattar samtliga kommuner i Norrbotten samt Skellefteå. Swedish
Lapland Visitors Board är projektägare och stödmottagare. Projekttiden är
beräknad till2015-07-01 och 2017-12-31 . Enligt Swedish Laplands fÖrslag
(se: finansieringside 2) skulle Haparanda stad medfinansiera projektet med
total 302 000 kr, fördelat över tre år enlig följande : 52 000 kr (2015), 125 000
kr (2016) och 125 000 kr (2017). Pengarna kan tas från konto inom
delegationen för Tillväxtenhetens budget.
Ärendebeskrivning
Norrbottens kommuner måste samverka för att stärka regionens
attraktionskraft i Europa och världen. l projektet ligger fokus på samhandling
och optimering av regionala resurser för att skapa än bättre förutsättningar
för företagens tillväxt. Swedish Lapland har genom åren utvecklat goda
kontakter med tour-operatörer på många internationella målmarknaderrelationer som Haparanda genom ett partnerskap kan dra nytta av. Inom
ramen för projektet kan Haparandas företagare få tillgång till kompetens
inom (1) Marknadsutveckling , (2) produkt- och affärsutveckling , samt (3)
destinationsutveckling .
Konsekvenser
Tillväxtenheten är övertygad om att satsningar på turism- och
destinationsutveckling är en av grundförutsättningarna för att skapa framtida
tillväxt i Haparanda. Därför vill vi också medverka i projektet på samma sätt
som vi gjort de senaste åren. Tillväxtenheten anser inte att vi ska gå in med
personella resurser i projektet (se : finansieringside 1 samt PM Haparanda
1), då vi tror att detta skulle försvåra det gränsöverskridande arbetet för den
enskilde medarbetaren på turistbyrån . Med en personell insats befarar vi att
vi skulle förlora själva andemeningen med den gemensamma turistbyrån nämligen den gränsöverskridande aspekten.
Justerare
Till sidan 2
S ida 23
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att
bifalla ansökan om medfinansiering till strukturfondsprojektet Swedish
Lapland med 302 000 kr enligt specifikation nedan (finansieringside 2).
Medel tas från konto inom delegationen för Tillväxtenhetens konto.
Beslutsunderlag
KS 2015/89
Beslutsexpediering
KS
Daniel Fälldin
Justerare
Till sidan 2
TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
Kommunledningsförvaltningen Datum
Näringslivsutvecklare 2015-02-20
Daniel Fälldin, 0922-260 00
Diarienummer
^S Z^^ 1 5 ^^`7 ^ ^^
Projekt : Swedish Lapland
Förslag till beslut
- Tillväxtenheten föreslår att ansökan om medfinansiering till strukturfondsprojektet
Swedish Lapland bifalles med 302 000 kr enligt specifikation nedan
(finansieringside 2).
Sammanfattning
Syftet med projektet är att utveckla samverkan i Norrbotten för att på ett mer effektivt sätt
kunna bidra till besöksnäringens fortsatta expansion i regionen. Projekt omfattar samtliga
kommuner i Norrbotten samt Skellefteå. Swedish Lapland Visitors Board är projektägare och
stödmottagare. Projekttiden är beräknad till 2015-07-01 och 2017-12-31. Enligt Swedish
Laplands förslag (se: finansieringside 2) skulle Haparanda stad medfinansiera projektet med
total 302 000 kr, fördelat över tre år enlig följande: 52 000 kr (2015), 125 000 kr (2016) och
125 000 kr (2017). Pengarna kan tas från konto inom delegationen för Tillväxtenhetens
budget.
Ärendebeskrivning
Norrbottens kommuner måste samverka för att stärka regionens attraktionskraft iEuropa och
världen. I projektet ligger fokus på samhandling och optimering av regionala resurser för att
skapa än bättre förutsättningar för företagens tillväxt. Swedish Lapland har genom åren
utvecklat goda kontakter med tour-operatörer på många internationella målmarknader relationersom Haparanda genom ett partnerskap kan dra nytta av. Inom ramen för projektet
kan Haparandas företagare få tillgång till kompetens inom (1) Marknadsutveckling, (2)
produkt- och affärsutveckling, samt (3) destinationsutveckling.
Konsekvenser
Tillväxtenheten är övertygad om att satsningar på turism- och destinationsutveckling är en av
grundförutsättningarna för att skapa framtida tillväxt i Haparanda. Därför vill vi också
medverka i projektet på samma sätt som vi gjort de senaste åren. Tillväxtenheten anser inte
att vi ska gå in med personella resurser i projektet (se: finansieringside 1 samt PM
Haparanda 1), då vi tror att detta skulle försvåra det gränsöverskridande arbetet för den
enskilde medarbetaren på turistbyrån. Med en personell insats befarar vi att vi skulle förlora
själva andemeningen med den gemensamma turistbyrån -nämligen den
gränsöverskridande aspekten.
Expediering/Beslut skickas till:
Finansieringsintyg om 302 000 kr skickas till Swedish Lapland. Observera att finansieringen
är villkored av att Haparandas deltagande i projektet fastställs genom politiskt beslut i
Haparanda. Expediering ska skickas till Heart of Lapland och Swedish Lapland
Enligt uppdrag
Daniel Fälldin
Näringslivsutvecklare, verksamhetsansvarig Tillväxtenheten
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
dn r °>^^S 2^ iS^ ^^ , ^ c
^^ :,
Swedish
Lapland
`
j^
HEART O
IAPIIIN
Inbjudan till partnerskap inför en ny strukturfondsperiod
Vårt gemensamma Strukturfondsprojekt (som omfattar samtliga kommuner i Norrbotten samt Skellefteå
och troligen även Sorsele ) bygger på den regionala strategin för besöksnäringen 2020 med kunden i fokus
och har som mål att verka för tillväxt hos små och medelstora företag inom hela besöksnäringen.
Från Heart of Laplands/Swedish Laplands sida har vi med glädje noterat Haparanda Stads intresse att utveckla
samverkan med oss andra i näringen för att på ett mer effektivt sätt kunna bidra till besöksnäringens fortsatta
expansion i vår region. Swedish Lapland har redan i dag utvecklats till ett starkt och säljande varumärke som
bidrar till utvecklingen i turistföretag som Haparanda Stadshotell, Kukkolaforsen och Hulkoffgården. Strukturfondsprojektet bygger enligt en företagsstudie som LTU utfört helt på näringens behov av stöd kopplat mot
tillväxt och behovet att stärka konkurrenskraften hos dessa och näringens företag -företag som förutom traditionella turismföretag också kan vara råvaruproducenter, kulturentreprenörer, hantverkare & designers, etc.
Låt oss här peka på några fördelar och win -win-effekter som vi uppnår genom att utveckla ett närmare
partnerskap mellan kommunen och Swedish Lapland Visitors Board /Heart of Lapland:
Skräddarsydda insatser skapar nya jobb och företag i Haparanda
Ett partnerskap inom besöksnäringen ska ses som en investering iframtiden -inte som ett bidrag med osäker återbetalning.
Enligt den s k turistkronan ger varje omsatt krona i t ex ett aktivitetsföretag 9 kronor till omkringliggande aktörer! Genom
insatser i besöksnäringsföretag utifrån varje företags specifika prioriteringar och behov ska strukturfondsprojektet bidra till
nya och utvecklade besöksnäringsföretag med fler affårer och fler jobb i Haparanda.
Attraktiva turistprodukter och besöksmål över kommungränserna med smart specialisering
En destination upphör inte vid en kommungräns, utan består av den region som turisten tolkar som besöksmål. Genom
samarbete med andra destinationer skapas bättre förutsättningar att utveckla och erbjuda attraktiva turistprodukter och
besöksmål. Haparanda har här unika förutsättningar att bidra -och att dra nytta av attraktioner på andra håll i Swedish
Lapland! 1 projektet ligger fokus på ramhandling och smart specialisering och optimering av regionala och lokala resurser
för att skapa än bättre förutsättningar för företagens tillväxt. Swedish Lapland har genom åren utvecklat mycket goda
kontakter med professionella tour-operatörer på många internationella målmarknader -relationer som Haparanda genom
ett partnerskap självfallet kan dra nytta av!
Unik lokal attraktion lyfts fram
Haparandas unika profil av en mångkulturell gräns- och handelsstad utgör en tillgång inte bara för kommunen utan för hela
regionen. Satsningen på ett Barents Center öppnar dörren till att Haparanda kan fungera som en port till Swedish Lapland
för främst finska och ryska besökare! Haparanda ska naturligtvis arbeta med sin unika lokala attraktion och utveckling, men
tillsammans med andra kommuner och deras turistföretag genom partnerskap skapa större effekter per investerad krona.
Utveckling
Genom ett partnerskap med Swedish Lapland ges besöksnäringen i kommunen bättre möjligheter att tillsammans med
Haparanda Stad bidra möjliggöra utveckling inom de prioriterade verksamhetsområdena ivår kommande strukturfondsansöka; Områden som är robust förankrade i företagens behov och prioriteringar, och som siktar mot en fördubblad
omsättning 2020: (1J Marknadsutveckling, (2J produkt- och affdrsutveckling, samt (3J destinationsutveckling. Haparanda får
här också tillgång till5wedish Laplands spetskompetens inom dessa tre områden.
Flerdubbla kommunens insats med uppväxling
Genom ett partnerskap erbjuder vi också möjligheten att "växla upp" kommunala insatser i näringen till flerdubbel effekt.
En insats motsvarande vad grannkommunerna f nsatsar (525 000 kr per år) innebär i praktiken effekter i den egna
kommunen motsvarande minst det dubbla beloppet, och dessutom tillgång till resurser som (genom insatser från våra
regionala myndigheter) ligger hos länsorganisationen. Genom att också bidra med investeringar iform avpersontid/medarbetartid förstärks denna multiplikatoreffekt ytterligare (se räkneexempel på baksidan!).
Annika Fredriksson Håkan Ylinenpää Ove Forsberg
VD Swedish Lapland Visitors Board Ordf Heart of Lapland VL Heart of Lapland
Till sidan 2
Inbjudan till partnerskap inför en ny strukturfondsperiod
BILAGA : RÄKNEEXEMPEL MED HAPARANDA 1 FOKUS
2015
2016
2017
Insättning kontanta medel Haparanda
262500
525000
525000
Personell resurs, uppväxlingsbar
110000
220000
230000
Summor:
372 500, 00 kr
745 000,00 kr
755 000,00 kr
Tot insättning:
1872 500,00 kr
Uppväxling:
1872 500,00 kr
Summa lokal budget
3 745 000,00 kr
Haparanda tar även del av den region gemensamma budgeten. Om vi utgår från att varje
investerad krona i ett lokalt besöksnäringsföretag ger nio kronor tillbaka till det lokala
näringslivet och kommunen innebär detta en samhällsekonomisk effekt om 33,7 MSEK under
treårsperioden beräknad enligt den s k Turistkronan -ett vedertaget sätt att skatta multiplikatoreffekter avinvesteringar ibesöksnäringen.
Annika Fredriksson Håkan Ylinenpää Ove Forsberg
VD Swedish Lapland Visitors Board Ordf Heart of Lapland VL Heart of Lapland
Till sidan 2
HEART D
^ LAPLAN
Swedish l.ap^and
Vårt gemensamma Strukturfondsprojekt Hela Swedish Lapland mot 2020
Haparanda
Exempel finansieringslösning Haparanda
Alt 1
Insättning kontanta medel
Personell resurslön+sem+sociala kostn)
(35°^)
2015
80.000
70.000
2016
125.000
194.880
2017
125.000
194.880
Total insättning kontanter:
330 000 kr
Uppväxling:
Personella resurser:
330 000 kr
459 760 kr
Summa lokal budget:
1119 760 kr
Alt 2
Insättning kontanta medel
Personell resurslön+sem+sociala kostn)
(2 x 35%)
2015
100.000
140.000
2016
225.000
389 760
2017
225.000
389.760
Total insättning kontanter:
550 000 kr
Uppväxling:
550 000 kr
Personella resurser:
Summa lokal budget :
919 520 kr
2 019 520 kr
Utöver lokal budget tar Haparanda även del av den region gemensama budgeten
Räknexempel Personella resurser:
Ex lön 29.000 kr= x 1,6 (sociala,sem, itp mm) = 556.800 kr lönekostnad per år (ungefär)
Om personen exempelvis går in i projektet på 35% blir det :556.800 kr x 35% = 194.880 kr
(ev kan även vissa andra schabloner ingå, tex lokal osv, lite osäkert ännu)
Kostnaden för inväxling av personal ingår i kommunens nuvarande kostnadsmassa, och innebär ingen
övrig ekonomisk insats
20150219
Ove Forsberg
Till sidan 2
Swedish ^apLand^
,f ^.'^%^ HEART
LAPLAN
Vårt gemensamma Strukturfondsprojekt Hela Swedish Lapland mot 2020
Haparanda
Enl önskemål uppdaterad Kalkyl baserad på en insats av 125 . 000 kr/år
Insättning kontanta medel
2015 2016
52.000 125.000
Total insättning kontanter:
Uppväxling:
Summa budget Haparanda:
2017
125.000
302 000 kr
302 000 kr
604 000 kr
Utöver lokal budget tar Haparanda även del av den region gemensamma budgeten och dess aktiviteter
Till sidan 2
S ida 26
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 43
Feriearbeten sommaren 2015
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå Kommunstyrelsen
- att erbjuda elever årskurs 1 och årskurs 2 i gymnasieskolan feriearbete
-att feriearbete erbjuds inom kommunens egna verksamheter och föreningar
verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag under 3 veckor. 3
ferieperioder
- att 20 av platserna fördelas till stöd och omsorg med anledning av framtida
rekryteringsbehov.
- att konceptet Sommarlovsentreprenörer inte genomförs
- att Turistbyrån får 1 ferieplats/1 person under 6 veckor med eget
ansökningsförfarande.
Ärendebeskrivning
Tommi Slungar och Daniel Fälldin föredrar.
Beslutsunderlag
Ar 2014 fick alla som sökte feriearbete, totalt 92 stycken (56 pojkar, 36
flickor) . Potentiella sökande var 196. Budgeten för feriearbete 2015 är
600 000 kr. Antalet potentiella sökande år 2015 uppgår till 198 personer.
Med normalutfallet att ungefär hälften av potentiella söker kommer budgeten
att räcka för att alla som vill ha feriearbete (förutsatt att sommarlovsentreprenörer inte körs i enlighet med Tillväxtenhetens förslag). Mindre
överträdelser av budgeten kan nog hanteras inom verksamhetens egna
ramar med omfördelningar. Om sökande blir exceptionellt många eller att
fackliga förhandlingar med leder till förhöjda löner samt att man då kan
förutse att budgeten inte hålls ska detta rapporteras till och eventuellt
äskande om mer medel göras hos Kommunstyrelsen.
Tillväxtenheten rekommenderar att man inte genomför konceptet
Sommarlovsentreprenör. Se Bilaga för motiveringar.
Tillväxtenheten/Turistbyrån har velat lyfta fram följande inför beslutet: Flytten
till Resecentrumet har inneburit en ökning av antalet besökare, 51 %fler
kunder år 2014 jämfört med 2013. Arbetet på turistbyrån är både
inspirerande och krävande. De man söker måste vara stresståliga och
brinna för att ge god service, vara handlingskraftiga problemlösare, ha ett
glatt humör och säljande sätt. För turistbyrån är feriearbetarens kunskaper i
olika språk meriterande. Man vill också poängtera att man helst tar emot
gymnasieelever som avslutat åk 2. Man anser också att ett
ansökningsförfarande med intervju är ändamålsenligt för att få rätt person för
uppgiften. För att garantera en jämn och hög service till städernas besökare
hela sommaren vill man också ha 1 feriearbetande på 6 veckorsperiod .
Justerare
Till sidan 2
S ida 27
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå Kommunstyrelsen
- att erbjuda elever årskurs 1 och årskurs 2 i gymnasieskolan feriearbete
-att feriearbete erbjuds inom kommunens egna verksamheter och föreningar
verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag under 3 veckor. 3
ferieperioder
- att 20 av platserna fördelas till stöd och omsorg med anledning av framtida
rekryteringsbehov .
- att konceptet Sommarlovsentreprenörer inte genomförs
- att Turistbyrån får 1 ferieplats/1 person under 6 veckor med eget
ansökningsförfarande.
Beslutsunderlag
KS 2015/99
Beslutsexpediering
KS
Tommi Slunga
Daniel Fälldin
Justerare
l
@W
1<1-:Y- l
Till sidan 2
Tjänsteskrivelse
Ir■
HAPARANDATORNIO
Kommunledningsförvaltningen Datum
2015-03-02
Diarienummer
^^J l ,^ I ,S/l?
Feriearbeten sommaren 2015
Beslutsunderlag
År 2014 fick alla som sökte feriearbete, totalt 92 stycken (56 pojkar, 36 flickor). Potentiella
sökande var 196. Budgeten för feriearbete 2015 är 600 000 kr. Antalet potentiella sökande
år 2015 uppgår till 198 personer. Med normalutfallet att ungefär hälften av potentiella söker
kommer budgeten att räcka för att alla som vill ha feriearbete (förutsatt att
sommarlovsentreprenörer inte körs i enlighet med Tillväxtenhetens förslag). Mindre
överträdelser av budgeten kan nog hanteras inom verksamhetens egna ramar med
omfördelningar. Om sökande blir exceptionellt många eller att fackliga förhandlingar med
leder till förhöjda löner samt att man då kan förutse att budgeten inte hålls ska detta
rapporteras till och eventuellt äskande om mer medel göras hos Kommunstyrelsen.
Tillväxtenheten rekommenderar att man inte genomför konceptet Sommarlovsentreprenör.
Se Bilaga för motiveringar.
Tillväxtenheten/Turistbyrån har velat lyfta fram följande inför beslutet: Flytten till
Resecentrumet har inneburit en ökning av antalet besökare, 51 % fler kunder år 2014
jämfört med 2013. Arbetet på turistbyrån är både inspirerande och krävande. De man söker
måste vara stresståliga och brinna för att ge god service, vara handlingskraftiga
problemläsare, ha ett glatt humör och säljande sätt. För turistbyrån är feriearbetarens
kunskaper i olika språk meriterande. Man vill också poängtera att man helst tar emot
gymnasieelever som avslutat åk 2. Man anser också att ett ansökningsförfarande med
intervju är ändamålsenligt för att få rätt person för uppgiften. För att garantera en jämn och
hög service till städernas besökare hela sommaren vill man också ha 1 feriearbetande på 6
veckorsperiod.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen
- att erbjuda elever årskurs 1 och född år 1998 och årskurs 2 och född 1997 i
gymnasieskolan feriearbete
- att feriearbete erbjuds inom kommunens egna verksamheter och föreningar
verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag under 3 veckor. 3 ferieperioder.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
HAPARANDATORNIO
att timersättningen är 65 kr/timme (ordinarie feriearbete)
att 20 av platserna fördelas till stöd och omsorg med anledning av framtida
rekryteringsbehov. Förhöjd timersättning för dessa platser: 68 kr/timme.
att konceptet Sommarlovsentreprenörer inte genomförs
att Turistbyrån får 1 ferieplats/1 person under 6 veckor med eget
ansökningsförfarande
Enligt uppdrag
Tommi Slunga
Chef Medborgarkontoret
Beslutsexpediering
Nina Havbring, Medborgarkontoret
Daniel Fälldin, Tillväxtenheten
Anu Lakkala, Tillväxtenheten/Turistbyrån
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 0
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
Kommunledningsförvaltningen Datum
Tillväxtenheten 2015-02-23
Diarienummer
^^^5
^,^1 5 ^ ^ ^ .
c^l.^
Sommarlovsentreprenör 2015
Förslag till beslut
- Tillväxtenheten rekommenderar att Kommunstyrelsens arbetsutskott avstår från att
genomföra projektet Sommarlovsentreprenörer under 2015.
Sammanfattning
Tanken med Sommarlovsentreprenör är att stimulera ungdomar till att utveckla sina
entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb.
Konceptet ägs av Länsstyrelsen Västernorrland men förvaltas och utvecklas av Sundsvalls
kommun. Konceptägaren ansvarar för konceptet, handledarutbildningen, informations- och
utbildningsmaterial, webbsida, support och vidareutveckling.
Den lokale arrangören står för det lokala genomförandet inklusive handledare, aktiviteter,
startbidrag och försäkring. Den lokala arrangören informerar ungdomar och tar in
anmälningar under våren. I samband med sommarlovsstarten genomförs en kickoffvecka där
antagna ungdomar får under kreativa former skapa sin affärside. Ungdomarna försäkras och
får ett startstipendium och får sedan genomföra sin affärside under ett bestämt antal veckor.
Under genomförandet har de stöd från sina handledare samt eventuella mentorer från det
lokala arbetslivet. I slutet av sommaren samlas ungdomarna för att redovisa sitt arbete.
Ärendebeskrivning
Tillväxtenheten har de senaste åren samarbetat Övertorneå kommun för att genomföra
projektet. Sanna Hänninen har ansvarat för att genomföra projektet lokalt. Sanna har bland
annat arbetat på Ungdomens hus vilket innebär att hon har ett bra kontaktnät med
ungdomarna i Haparanda.
Trots ett målmedvetet arbete har det varit svårt att locka ungdomar till att delta.
De allra flesta ungdomar är mer intresserade av att ta ett "vanligt" sommarjobb i och med att
de då är garanterade en fast lön. Även ungdomar som initialt utryckt intresse av att bli
sommarlovsentreprenör har hoppas av till förmån för ett "vanligt" sommarjobb. De senaste
åren har vi haft fem (2013) och sju (2014) sommarlovsentreprenörer iHaparanda.
Kostnaden för att genomföra projektet har varit mellan 70 000 kr och 80 000 kr per år.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
E-post/Hemsida
[email protected]
v^ww.haparanda.se
Till sidan 2
TJÄNSTESKRIVELSE
11^
HAPARANDATORNIO
Kommunledningsförvaltningen Datum
Tillväxtenheten 2015-02-23
Diarienummer
Konsekvenser
Tillväxtenheten är övertygad om att entreprenörskap, utbyten och kunskapsöverföring för
utvecklingen framåt. Sett ur det perspektivet borde projektet Sommarlovsentreprenör utgöra
en viktig pusselbit i det stora hela. Tyvärr har projektet inte fått den önskade
genomslagskraften.
Med tanke på kostnader versus utfall föreslår Tillväxtenheten att inte längre genomföra
projektet Sommarlovsentreprenörer.
Förslag
Vi ser dock positivt på de övergripande intentionerna som finns att utveckla och stärka
ungdomars kompetens. Tillväxtenheten satsar därför resurser på organisationer som Ung
Företagsamhet.
Vi föreslår att de pengar som skulle gå till Sommarlovsentreprenör (70 000 kr - 80 000 kr)
ska öronmärkas till ett annat ungdomsprojekt med ett tydligt entreprenöriellt fokus. Med
fördel skulle projektet definieras av ungdomarna själva.
Expediering/Beslut skickas till:
Expediering ska skickas Medborgarkontoret och KsAu.
Enligt uppdrag
Daniel Fälldin
Näringslivsutvecklare, verksamhetsansvarig Tillväxtenheten
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
E-post/Hemsida
[email protected]
vwvw.haparanda.se
Till sidan 2
S ida 28
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 44
Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk 2015
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar återremittera ärendet för vidare
beredning och ärendet skickas därefter till kommunstyrelsen och
kommunfullmäktige.
Ärendebeskrivning
Tommi Slunga föredrar.
Haparanda har haft ett program för minoritetsspråk sedan 2004.
Programmet har reviderats 201 O. Det förslag till program som nu föreligger
har följts upp och reviderats i samrådsgruppen för minoritetsspråk. Sedan
har den varit föremål för en öppen remissomgång och slutligen skickats på
remiss till nämnderna.
De åtgärder som är skrivna med fetare stil är åtgärder som är nya jämfört
med programmet som antogs 201 O. Resterande är sådant som funnits med
tidigare och bedömts behöva ligga kvar.
Förhoppningen är att programmet kan antas av Kommunfullmäktige den
13:e april. Till samma datum planeras utbildning till ledamöterna i fullmäktige
samt chefstjänstemän om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar återremittera ärendet för vidare
beredning .
Beslutsunderlag
KS 2014/143
Beslutsexpediering
Tommi Slunga
Justerare
Till sidan 2
TJÄNSTESKRIVELSE
Förvaltning
Kommunledningsförvaltningenl
,Tommi Slunga
Handläggare minoritetsspråk
Datum
2015-02-24
Diarienummer
KS 2014/143
Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk
Haparanda har haft ett program för minoritetsspråk sedan 2004. Programmet har reviderats
2010. Det förslag till program som nu föreligger har följts upp och reviderats i
samrådsgruppen för minoritetsspråk. Sedan har den varit föremål för en öppen
remissomgång och slutligen skickats på remiss till nämnderna.
De åtgärder som är skrivna med fetare stil är åtgärder som är nya jämfört med programmet
som antogs 2010. Resterande är sådant som funnits med tidigare och bedömts behöva ligga
kvar.
Förhoppningen är att programmet kan antas av Kommunfullmäktige den 13:e april. Till
samma datum planeras utbildning till ledamöterna i fullmäktige samt chefstjänstemän om
nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Tommi Slunga
Chef Medborgarkontoret
Tillika handläggare för minoritetsspråk
,
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-150 01
E-post/Hemsida
Till sidan 2
[email protected]
www.haparanda.se
Sida 29
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 45
Val av representanter från kommunstyrelsen till samrådsgruppen för
minoritetsspråk samt arvodering och uppgifter
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå Kommunstyrelsen
- att Kommunstyrelsen vid nästa sammanträde skall utse ledamöter att ingå i
samrådsgruppen för minoritetsspråk
-att arvodering av medlemmarna i samrådsgruppen ska ske i enlighet med
kommunens arvodesreglemente. Kostnaderna tas ur det statsbidrag som
kommunen erhåller. Verksamhetskonto 231.
Ärendebeskrivning
Tommi Slunga föredrar.
Bakgrund
Haparanda stad har sedan 2012 haft en samrådsgrupp för nationella
minoriteter och minoritetsspråk. (gruppens uppgifter har bland annat ingått
följa upp det arbete som bedrivs i kommunen kring dessa frågor. Gruppen
har bestått av 5 representanter för de nationella minoriteterna via den
Minoritetsspråksdelegation som finns i kommunen och 2 representanter från
Kommunstyrelsen (Bengt Olov lnnala (S) och Per-Arne Kerttu (C)) .
Kommunens handläggare för minoritetsspråk har varit sekreterare för
gruppen. Sammanträden sker 4 ggr per år. Samrådsgruppen har fungerat
bra för att föra dialog och samråd bland annat med kommunens
chefstjänstemän . Gruppens arbete har baserats på en gemensam
överenskommelse i gruppen och att mötena har varit utan arvodering.
Kommunstyrelsen ska utse sina representanter till Samrådsgruppen för den
nya mandatperioden . Samrådsgruppens arbete och uppgifter bör ses över
och fastställas politiskt. En arvodering av medlemmarna bör också ske. Det
här kan bidra till att gruppen bli mer erkänd och etablerad. Ungefärlig
kostnad för arvoderingen blir 17 000 kr/år och kan tas från statsbidraget där
samråd är en erkänd kostnadspost (eventuella förlorade arbetsinkomster ej
inräknade).
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå Kommunstyrelsen
- att Kommunstyrelsen vid nästa sammanträde skall utse ledamöter att ingå i
samrådsgruppen för minoritetsspråk
Justerare
10/W l <J>JL I
Till sidan 2
Sida 30
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
- att arvodering av medlemmarna i samrådsgruppen ska ske i enlighet med
kommunens arvodesreglemente. Kostnaderna tas ur det statsbidrag som
kommunen erhåller. Verksamhetskonto 231 .
Beslutsunderlag
KS 2015/95
Beslutsexpediering
KS
Tommi Slunga
Justerare
Till sidan 2
TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
Datum Diarienummer
Förvaltning
Kommunledningsförvaltningenl 2015-02-25
;^.^ ^^/,S/^T^ , ^^7}
,Tommi Slunga
Handläggare minoritetsspråk
Samrådsgruppen för minoritetsspråk - representanter från
Kommunstyrelsen och arvodering av medlemmar i
samrådsgruppen samt gruppens uppgifter i framtiden
Bakgrund
Haparanda stad har sedan 2012 haft en samrådsgrupp för nationella minoriteter och
minoritetsspråk. (gruppens uppgifter har bland annat ingått följa upp det arbete som bedrivs i
kommunen kring dessa frågor. Gruppen har bestått av 5 representanter för de nationella
minoriteterna via den Minoritetsspråksdelegation som finns i kommunen och 2
representanter från Kommunstyrelsen (Bengt Olov Innala (S) och Per-Arne Kerttu (C) ).
Kommunens handläggare för minoritetsspråk har varit sekreterare för gruppen.
Sammanträden sker 4 ggr per år. Samrådsgruppen har fungerat bra för att föra dialog och
samråd bland annat med kommunens chefstjänstemän. Gruppens arbete har baserats på en
gemensam överenskommelse igruppen och att mötena har varit utan arvodering.
Kommunstyrelsen ska utse sina representanter till Samrådsgruppen för den nya
mandatperioden . Samrådsgruppens arbete och uppgifter bör ses över och fastställas
politiskt. En arvodering av medlemmarna bör också ske. Det här kan bidra till att gruppen bli
mer erkänd och etablerad . Ungefärlig kostnad för arvoderingen blir 17 000 kr/år och kan tas
från statsbidraget där samråd är en erkänd kostnadspost (eventuella förlorade
arbetsinkomster ej inräknande).
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen
att vis nästa KS sammanträde utse ledamöter att ingå i samrådsgruppen för minoritetsspråk
att arvodering av medlemmarna i samrådsgruppen ska ske i enlighet med kommunens
arvodesreglemente . Kostnaderna tas ur det statsbidrag som kommunen erhåller.
Verksamhetskonto 231.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-150 01
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till
sidan 2
TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
Förvaltning Datum
Kommunledningsförvaltningenl 2015-02-25
,Tommi Slunga
Diarienummer
Handläggare minoritetsspråk
att handläggaren för minoritetsspråk får i uppdrag att tillsammans med samrådsgruppen
arbeta fram en överenskommelse/reglemente för samrådsgruppen som ska antas i
Kommunfullmäktige.
Tommi Slunga
Chef Medborgarkontoret
Tillika handläggare för minoritetsspråk
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-150 01
E-post/Hemsida
kommun@ haparanda.se
www. haparanda.se
Till sidan 2
Dnr ^J ZorSi^y^s. ^u
Meri -Lapin kehittämiskeskus ry
Sairaalakatu 2
94100 KEMI
26.2.2015
M1:R1-LAPIN
KEHITTAMISKESKUS
SEUTUHALLITUKSEN JÄSENTEN VALINTA
Meri-Lapin kehittämiskeskuksen seutuvaltuusto valitsee kokouksessaan
28.4.2015 seutuhallituksen.
Sääntö}en mukaan seutuhallitukseen kuuluvatjäsenkuntien nimeämät
kaupungin /kunnanhallitusten puheenjohtajatsekä tarvittaessa muut
hallituksen jäsenet siten, että Kemi ja Tornlo nimeävät 3 jäsentä ja
varajäsentä, Keminmaa 2 jäsentä ja varajäsentä sekä Simo, Tervo/a ja
Haaparanta sekä Lapin Yrittåjät ry ja Lapin kauppakamari Kemi-Tornlon
jaostoyhdessä ja Kemi-Tornio alueen ammattijärjestötyhden jäsenen ja
varajäsenen.
Mikäli, ette ole jo ilmoittaneet meille , pyydämme teitä nimeämään
seutuhallituksen jäsenet ja varajäsenet 10.4.2015 mennessä.
MERI-LAPIN KEHITTÄMISKESKUS
^^^
artti Ruo salainen
toimitusjohtaja
JAKELu
Meri-Lapin kuntien kunnanhallitukset
Haaparannan kaupunki
Lapin kauppakamari
Lapin Yrittäjät ry
Kemi Tornio alueen ammattijärjestöt
Till sidan 2
Kallelse till
Ägarsamråd
Investeringar i Norrbotten AB
Tid och plats
Tisdag 17 mars 2015, kl. 13.00-14.00 Lokal E3 i Landstingshuset.
(Videokonferens , se instruktion)
Kallade
Maria Stenberg, landstinget Yvonne Stålnacke, Luleå
Lotta Åman, Arvidsjaur Helena Öhlund, Älvsbyn
Inge Andersson, Boden Mikael Larsson, Överkalix
Peter Waara, Haparanda Tomas Mörtberg, Övertorneå
Ellinor Söderlund, Kalix
Övriga
Anders Granberg, styrelseordförande iInvesteringar iNorrbotten AB
Jörgen Eriksson, VD Investeringar i Norrbotten AB
Britta Flinkfeldt Jansson, ordförande i Kommunförbundet Norrbotten
Tjänstemän hos ägarna
För kännedom
Kommuncheferna och Landstingsdirektören
Dagordning
1 Ägarsamrådets öppnande
2 Val av sekreterare och justerare
Information från bolaget
3 Aktuell information från bolaget
• Investeringar i Norrbotten AB verksamhetsrapport 2014 (Bilaga 1)
Ägarnas samråd
4 Diskussion om bolagets verksamhet och ekonomi
5 Gemensamt ägardirektiv till bolaget (Bilaga 2)
6 Ägartillskott för 2016
7 Nomineringskommittens förslag på styrelse och styrelseordförande
8 Övriga frågor
9 Ägarsamrådets avslutande
Bilmor
1. Investeringar i Norrbotten AB verksamhetsrapport 2014
2. Landstingets förslag till gemensamt ägardirektiv
1
Till sidan 2
Invest in
NorrbottenT
Invest in Norrbotten ^^
Rapport verksamhetsåret 2014
Invest in Norrbotten exporterar kunskap och kännedom om Norrbottens
affdrsmöjligheter, och importerar etablerare och investerare till länet.
Genom att verka enligt vår affärside bidrar vi till tillväxt i Norrbottens kommuner
genom en tydligare internationalisering. För att lyckas med det så behöver länet ha
unika affärsmöjligheter som attraherar internationella investerare och etablerare. Det
kan vi konstatera att vi har. För närvarande finns en internationell attraktionskraft till
gruv- och mineralområdet, våra energitillgångar (vattenkraft, vindkraft, bioenergi)
som ger förutsättningar att investera i energiintensiva affärsproduktioner nära
miljövänliga energikällor med högsta driftsäkerhet, tester i kallt klimat,
besöksnäringen och gigantiska infrastrukturprojekt (exempelvis flytta städer).
Kopplat till dessa unika affärsområden finns forskning och utbildning i världsklass.
I kombinationen med Invest in Norrbottens internationella nätverk, finns
förutsättningar för fler internationella affärer i Norrbotten.
Agare i bolaget Investeringar i Norrbotten AB Endast Partnerskap ^^>
Norrbottens läns landsting Arjeplogs kommun
Arvidsjaurs kommun Gällivare kommun
Bodens kommun Pajala kommun
Haparanda kommun Piteå kommun
Kalix kommun
Luleå kommun
Älvsbyns kommun
Överkalix kommun
Övertorneå kommun
Styrelse
Anders Granberg, ordförande
Eva Quist
Staffan Borg
Susanne Sjölund
Thomas Björnfot
Personal
Jörgen Eriksson, VD
Göran Littorin
*) formellt namn: Investeringar i Norrbotten AB, 556903-8119
**) Partnerskap innebär endast köp av tjänster
Invest in Norrbotten
Kyrkogatan 13, SE-972 32 Luleå, Soveden
Jörgen Eriksson Göran Littorin
+46 (0)70-636 00 55 +46 (0)70-621 79 00
goran . littorin@norrbottense
jorgen . eriksson @norrbotten . se
Till sidan 2
invest in
Norrbotten!
Vi har valt att rapportera verksamheten utifrån de ägardirektiv bolaget
har, och under respektive direktiv ge exempel på aktiviteter från året:
Bolaget ska proaktivt arbeta med etablerings- och investeringsfrämjande arbete för att
öka regionens attraktions - och konkurrenskraft samt öka regionens offertförmåga.
Arbetet ska verka för fler internationella affärer till Norrbotten.
Bolaget ska via bolagets kontrakterade agenter erbjuda norrbottniska företag
möjligheten att finna internationella, finansiella eller industriella partners.
• Sedan starten har Invest in Norrbotten avtal med agent i Norge respektive
UK. I början av 2014 gjordes en upphandling av agent i Tyskland. Valet
föll på Business Sweden's tyska organisation. Rent formellt ges sedan 1 jan
2014 uppdragen via Kommunförbundet som plattform, vilket gett
möjligheter att växla upp våra egna medel med finansiering från
Länsstyrelsen. Våra avtalspartners (agenters) uppgift är att utifrån
regionens internationellt konkurrenskraftiga affärsmöjligheter finna
investerare/etablerare intresserade av att göra affärer med kommuner
och/eller företag i länet.
- Norge, Jan Sundsten: Jan har varit engagerad i ett 70-tal företagscase
varav tjugofemtalet nu är aktiva.
- UK, Clive Vokes: benchmark-uppdrag visavi andra regioner i Europa
- Tyskland, Business Soveden: fokus Mining & Minerals, Besöksnäringen, Vindkraft, Datacenter
• Speciella insatser har gjorts på den norska marknaden, riktade till norska
företag vilka söker affärspartners utanför Norge.
Bolaget är länets part till Business Soveden.
• Business Soveden är den nationella organisationen i Sverige med fokus på
investeringsfrämjande arbete och export. Business Soveden skriver
samarbetsavtal med regionala företrädare, där Invest in Norrbotten är en av
idag 18 regioner i Sverige som har ett sådant samarbetsavtal kring
investeringsfrämjande arbete. Avtalet innebär inga ekonomiska
transaktioner mellan varandra, men ger förutsättningar för oss att nyttja
hela det internationella nätverk som Business Soveden har, och Business
Soveden å sin sida att fa tillgång till affärsmöjlighetsprospekt isin portfölj
när de säljer Sverige. Business Soveden har idag elva prioriterade
investeringsområden, varav Norrbotten medverkar i sex av dem.
Bolaget ska primärt bearbeta internationella investerare och etab/erare inom
Norrbottens unika affärsmöjligheter. Bolaget ska medverka till att Norrbottens unika
affärsmöjligheterpaketeras och placeras i upparbetade optimala internationella
nätverk.
• Mining & Minerals
- Tillsammans med Business Soveden och tre andra regioner medverkade
Invest in Norrbotten i mars vid världens största gruvmässa i Toronto i
Kanada, PDAC. Gruvmässan har fokus på exploatörer och finansiärer.
Till sidan 2
2(6)
Invest in
Norrbotten!
Vi från Sverige, tillsammans med Norge och Finland, arrangerade
nästan två heldagar under mässan med fokus på den Skandinaviska
bergskedjan och dess geologi med möjligheter inom gruv och mineral.
Invest in Norrbotten tillsammans med Business Soveden och
Västerbotten Investment Agency deltog i juni med egen monter på
Euromine Expo i Skellefteå.
Invest in Norrbotten har tillsammans med bl a ILJC påbörjat ett arbete
att via LKABs avtal med stora internationella spelare skapa förutsättningar för dessa att investera och etablera sin verksamhet i
Norrbotten tillsammans med lokala företag. Arbetet med att identifiera
företagen görs till stor del av näringslivsenheterna och ICJC.
Som nästa steg har nu IUC tillsammans med Business Sweden Trade
påbörjat ett projekt för att skapa förutsättningar för större exportmognad bland de lokala företagarna, för att på så sätt skapa ännu större
tillväxt i Norrbotten.
Uppföljningsmöte iTyskland med Rohstoff Alliance (en
sammanslutning av de största industriföretagen iTyskland)
Löpande kontakt med prospects => investerarkontakter
• Energi
- Tillsammans med Vindkraftcentrum Barents, Business Sweden
Tyskland och Renewable Energy Hamburg arrangerade Invest in
Norrbotten i slutet av november en vindkraftskonferens iHamburg på
temat "Windpower in cold climat". Deltagare var företag, forskare,
organisationer och investerare inom vindkraftsbranschen
- Invest in Norrbotten har i olika sammanhang samverkat och byggt
relationer med Vattenfall
- Invest in Norrbotten har sammanfört projektägare inom vindkraft med
tänkbara investerare
• Datacenter
- Invest in Norrbotten har tillsammans med vår agent i Tyskland, för The
Node Pole skapat tyska kundkontakter
- Invest in Norrbotten har medverkat i lobbyarbetet kring sänkt elskatt för
datacenter
- Invest in Norrbotten är regional part med Business Sweden inom
arbetet med Datacenter. I det arbetet ingår The Node Pole som en
naturlig samarbetspartner med sin operativa verksamhet.
• Tester i kallt klimat
- Invest in Norrbotten har tagit initiativ till och driver processen att skapa
en "Test-region för fler internationella affärer". Genom detta kommunöverskridande arbete (inledningsvis med Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn
kommuner) tillsammans med den nationella nivån Business Sweden, är
ambitionen att skapa förutsättningar för regionen att ta en nationell
ledarposition inom testverksamhet i ett vidare begrepp, att skapa ett
kluster för flera affärsområden inom test.
- Vi planerar för ett seminarium i Arvidsjaur (i början av 1015) på temat
"Testverksamhet - en möjlighet för ännu fler internationella affärer".
3(6)
Till sidan 2
NörrbottenT
• Besöksnäringen
- Invest in Norrbotten har en nära samverkan med Swedish Lapland
Visitors Board. Tillsammans arbetar vi för fler investeringar inom
näringen. Under året togs en investerarfolder fram på engelska och
tyska, vilken använts av oss och våra agenter i sökandet efter
intresserade investerare / etablerare.
- Vår tyske agent har gjort en marknadsöversikt av den tyska
"besöksnäringsmarknaden".
- Invest in Norrbotten deltar i Business Sweden's nationella aktiviteter
riktade till andra marknader, ex den norska.
- Diskussioner har förts med möjliga investerar-prospects (ex
anläggningsägare) iregionen.
- Invest in Norrbotten (Jörgen Eriksson) är knuten till Swedish Laplands
styrelse
• Bioeconomy / Cleantech
- Invest in Norrbotten har tillsammans med Swerea Sicomp och Piteå
Science Park verkat för möjlig kolfiberproduktion.
- Inledande diskussioner har förts med biokluster i Piteå kring utveckling
av skogsråvaror
• Handel
- En köpcentra-investerare från Norge har visat intresse för köpcentra i
länet. Invest in Norrbotten har medverkat i denna sökaktivitet.
Bolaget ska stödja enskilda kommuner att bli mer proaktiva , i deras paketeringsarbete
och offertarbete samt - deras arbete för affärsavslut gällande internationella
affärsmöjligheter.
• Genom att i stor omfattning på plats hos de olika kommunerna träffa
respektive kommuns ledarskap, och påtala vikten av att ge utrymme och
skapa resurser för investeringsfrämjande arbete i den egna organisationen,
samt vara behjälpliga i frågor kring exempelvis paketering, försöker vi
bidra till att det byggs lokala plattformar för investeringsfrämjande arbete.
• Tillsammans med kommunernas nyckelpersoner har bolaget identifierat
och kommit överens om de olika roller bolaget jämte kommunernas
nyckelpersoner har för att arbetet med investerings- och etableringsfrämjande arbete ska bli så lyckat som möjligt. Den processen har varit
väldigt nyttig för alla inblandade parter för att skapa de rätta förväntningarna på varandra.
Kommunen / Platsen
- identifiera affärsmöjligheter
- identifiera företag med ambition möjlighet att växa
- bidra i paketering
- rätt laguppställning vid besök och offerering
- vara värd vid besök
- göra affärsavsluten
- tillse att det finns mandat för investeringsfrämjande arbete
4(6)
Till sidan 2
Invest in
Norrbotten
Invest in Norrbotten
- partner med Business Soveden och dess möjligheter
- egna agentavtal (Europa)
- paketera och marknadsföra unika affärsmöjligheter
- söka internationella intressenter
- väcka intresse för besök
- planering, guide och stöd vid besök
- driva lärandeprocessen
• I ett pågående pilotprojekt med extern finansiering från Längmanska
företagarfonden har och kommer vi i pilotkommunerna Arvidsjaur och
Gällivare, än mer operativt genomföra aktiviteter tillsammans med dessa
kommuner. Syftet är att genom intern strategisk samordning skapa större
etableringsmognad ikommunerna. Med förstärkning via externa resurser är
syftet att stärka den lokala organisationen, för att på så sätt skapa förutsättningar att det görs fler internationella affärer på platsen/i kommunen.
• Invest in Norrbotten har som ett led i pilotprojektsatsningen genom
Längmanska erbjudit pilotkommunerna en lärandeprocess för
nyckelfunktioner inom kommunerna som arbetar med tillväxtarbete. I
processen som påbörjats under hösten, fokuseras på att identifiera
kommunernas tillväxtområden, styrkor och svagheter när det gäller
näringslivsarbete, omvärldens kravbild, hur kommunerna arbetar med
etableringar idag och hur dom vill arbeta med etableringar i framtiden etc.
• Konferensdagen "Fler internationella affärer till Norrbotten" genomfördes i
slutet av januari. Gensvaret från de inbjudna var stort. Totalt 75 personer
deltog av de inbjudna från regionalt och kommunalt ledarskåp. Inklusive
.fem personer från Skellefteå. Dagen rönte stor uppskattning och fick
väldigt bra omdömen. Dagen avslutades med att landshövdingen tog på sig
ansvaret att arbeta fram en strategi för internationella affärer i Norrbotten.
Landstinget uttryckte önskemål om att aktivt delta i detta arbete. Invest in
Norrbotten har erbjudit sina tjänster i arbetet.
Bolaget ska driva och koordinera ett kontinuerligt lärande tillsammans med länets
kommuner och dess nyckelpersoner , ifråga om kunskap i ett proaktivt etableringsoch investeringsfrämjande arbete.
• Bolaget driver en lärandeprocess i investeringsfrämjande arbete. I samband
med 3-4 näringslivschefsträffar per år, samt minst en gemensam
läranderesa med samma målgrupp (plus tjänstemän från det regionala
ledarskapet) till någon intressant region utanför Sverige, inhämtar och
stimulerar vi varandra till mer kunskap i investeringsfrämjande tänk och
arbete.
• Under våren genomfördes, för bland andra delar av det regionala
ledarskapet, en läranderesa till Stavanger, Norge. I oktober arrangerade vi
en läranderesa till Berlin i Tyskland med i första hand näringslivscheferna
(eller motsvarande) som deltagare.
Till sidan 2
5(6)
invest Zn
NorrbottenT
Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde.
• Ett av våra motton är att tänka och handla "utifrån och in". För oss innebär
det att agera behovsstyrt. Det är det internationella behovet som avgör vad
vi paketerar och levererar. I vår gemensamma lärandeprocess är det tänket
en viktig ingrediens. Via våra internationella nätverk försöker vi fanga upp
relevant information viktig för de i regionen utpekade affärsmöjlighetsområdena.
Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett ålder , kön, etnisk tillhörighet,
social eller kulturell bakgrund , sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Arbete
med jämställdhet, integration och mångfald ska genomgående beaktas i bolagets
verksamhet.
• I ett arbete vars syfte är att internationellt marknadsföra och sälja in vår
regions affärsmöjligheter, och på så sätt skapa intresse och förutsättningar
för internationella investeringar och etableringar, känns det helt naturligt
oeh självklart att utgå från ett mångfaldsperspektiv och allas lika värde.
Bolaget ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering isin verksamhet.
• Enjämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva
samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet, något vi
framhåller till våra internationella kontakter inför ev etablering/investering
i vår region.
Det är dessutom något vi försöker stimulera till i vårt samarbete med länets
kommuner.
• Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om
utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. En strävan
i vårt arbete är att medverka till tillväxt i olika branscher, för att också på så
sätt skapa förutsättningar för arbete åt både män och kvinnor.
• I samband med event, konferensdagar, besök etc där Invest in Norrbotten är
ensam eller medverkar som arrangör, arbetar vi medvetet för en jämn
könsfördelning av exempelvis föreläsare och medverkande offentliga- eller
organisationsrepresentanter.
Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för hållbar
framtid i Norrbotten 2020 och andra relevanta regionala strategier.
• Val av och fokusering på affärsområden har skett i samråd med länets
kommuner och i linje med de regionala strategierna. Axstämningar med
tjänstemän inom Länsstyrelse, landsting och Kommunförbund sker
löpande.
Luleå 2015-01-13
Jörgen Eriksson Göran Littorin
6(6)
Till sidan 2
ÄRENDE TILL SAMMANTRÄDESDATUM HANDLÄGGARE
LANDSTINGSSTYRELSEN 9 DECEMBER 2014 KENNETH SJAUNJA
Förslag till Ägardirektiv för
Investeringar i Norrbotten AB
Dnr §
Ärendebeskrivning
Landstinget ska avge årliga ägardirektiv till Investeringar i Norrbotten AB
(Invest in Norrbotten). Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas
tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid Investeringar i
Norrbotten AB ordinarie årsstämma.
Detta är bolagets första ägardirektiv.
Ägardirektiv till Investeringar i Norrbotten AB
För den verksamhet som bedrivs i Investeringar i Norrbotten AB (nedan
kallat Bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman.
Ägarna har i dessa ägardirektiv tydliggjort ägarnas gemensamma intentioner
avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av
gällande bolagsordning, aktieägaravtal och aktiebolagslag. Direktiven gäller
i första hand för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets
verksamhet på längre sikt.
Verksamhetens mål
Bolaget ska verka som koordinator för landsting och kommuner i Norrbotten
inom bland annat marknadsföring och försäljning, faktahantering, mässor,
kompetensutveckling och stöd i offertarbete samt ägna sig åt uppsökande
verksamhet mot internationella investerare och etablerare, marknadsföra
Norrbotten samt därmed förenlig verksamhet.
Verksamhetens inriktning
Bolaget ska proaktivt arbeta med etablerings- och investeringsfrämjande
arbete för att öka regionens attraktions- och konkurrenskraft samt öka
regionens offertförmåga. Arbetet ska verka för fler internationella affärer till
Norrbotten.
Bolaget ska primärt bearbeta internationella investerare och etablerare inom
Norrbottens unika affärsmöjligheter. Bolaget ska medverka till att
Norrbottens unika affärsmöjligheter paketeras och placeras i upparbetade
optimala internationella nätverk.
Bolaget ska via bolagets kontrakterade agenter erbjuda norrbottniska företag
möjligheten att finna internationella, finansiella eller industriella, partners.
Bolaget ska stödja enskilda kommuner att bli mer proaktiva, i deras
paketeringsarbete och offertarbete samt deras arbete för affärsavslut gällande
internationella affärsmöjligheter.
Bolaget ska driva och koordinera ett kontinuerligt lärande tillsammans med
länets kommuner och dess nyckelpersoner, ifråga om kunskap i ett proaktivt
etablerings- och investeringsfrämjande arbete.
Bolaget är länets part till Business Soveden.
FÖRSLAG TILL ÄGARDIREKTIV FÖR INVESTERINGAR I NORRBOTTEN AB 2015 2014ChD IAI\/C^'TCDIAI('AD I AI(^DOööiTC^i
^-rrrvrnrrv- ^-cir^vr^rc -rrvv ^ r^,ö
10-30.DOr^^oci nr Tu i Ä('ADI'11DCLfTI\/
7f\1A 7!\14 11 10 CCTCl7 ❑ Cl7CIlAlIAI('_ ^l(1('
Till sidan 2
ÄRENDE TILL SAMMANTRÄDESDATUM HANDLÄGGARE
LANDSTINGSSTYRELSEN 9 DECEMBER 2014 KENNETH SJAUNJA
Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt
verksamhetsområde.
Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett ålder, kön, etnisk
tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning. Arbete med jämställdhet, integration och mångfald ska
genomgående beaktas i bolagets verksamhet.
Bolaget ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering isin verksamhet.
ntn +:\
a^Hei^er-^-Si^l
c
Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för
hållbar framtid i Norrbotten 2020 och andra relevanta regionala strategier.
Kommentar [KSi]: Tas bort.
Uppdraget avrapporteras under 2014 och
vid ägarsamrådet 2015.
Ekonomiska och finansiella mål
Bolaget ska ha en god finansiell stabilitet.
Ägarnas tillskott till bolaget kan användas som medfinansiering iprojekt
inom ramen för bolagets kärnverksamhet och på så sätt växlas upp med
annan finansiering.
Ägarnas insyn och information
Respektive ägares kommunstyrelse samt landstingsstyrelsen utövar insyn
och tillsyn över bolaget.
Bolaget ska löpande hålla ägarna (styrelsenivå) väl informerade och
kommunicera verksamhetens resultat och nytta.
Bolaget ska till samtliga ägare inkomma med tertialrapporter per april och
augusti.
Tertialrapport ska innehålla:
• Uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån uppsatt rapportmall.
• Nyckeltal.
Utöver tertialrapport ska årsredovisning samt protokoll från årsstämma
sändas skriftligt till samtliga ägare. Protokoll från styrelsesammanträden ska
finnas tillgängliga hos bolaget.
För de bolag som även måste rapportera in specifika nyckeltal eller statistik,
ofta till tredje part, ska detta tydliggöras i särskilt uppdrag till bolaget.
Bolaget ska samråda med ägarna innan planer och åtgärder vidtas som direkt
eller indirekt kan påverka ägarna eller på annat sätt förutsätter ekonomiskt
engagemang från ägarnas sida.
För att förenkla bolagets kommunikation med ägarna har respektive ägare
ansvar för att en egen kontaktperson finns till bolaget.
Förslag till beslut
1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för Investeringar i
Norrbotten AB.
2 Slutligt ägardirektiv till bolaget fastställs tillsammans med övriga ägare på
ägarsamrådet inför beslut vid Investeringar i Norrbotten ABs ordinarie
FÖRSLAG TILL ÄGARDIREKTIV FÖR INVESTERINGAR I NORRBOTTEN AB 2015 201410-30.DOr^r'DCi nr Tu i
no
(' AD I AI(1DDö (1lTCAl
Äf'ADIIIDCIfTI\/ Cl^D IAI\/CCTCDIRI
^v-r^rnrfvrnz -rrtvrcrc v ^ c
7f1^A 7!\1'2 11 10 CCTCD OCDCf\ t\II ^I('_ t1(1(`
Till sidan 2
ÄRENDE TILL SAMMANTRÄDESDATUM HANDLÄGGARE
LANDSTINGSSTYRELSEN 9 DECEMBER 2014 KENNETH SJAUNJA
årsstämma. Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till
landstingsstyrelsen.
FÖRSLAG TILL ÄGARDIREKTIV FÖR INVESTERINGAR I NORRBOTTEN AB 2015 201410-30.D0^^^Dei nr_ Tu i
Ä ('_ADf11DCLlTI \/ C(1D IAI\ / CCTCDIAI!'_ AD I AIf1DD4 (1TTC^I A4
9l14A 9!144 44 40 CCTCD RCDC^I^IIAI (_ f1(1(`
Till sidan 2
3 MARS 2015
Anvisningar videokonferens
Vi öppnar videokonferensen k109:50 och därefter är det ok att ringa in innan
mötet inleds kl 10:00.
Lokal: E3 landstingshuset
De som skall delta via RP-Desktop ringer in 5 min efter utsatt tid (dvs från
09:50) på nummer : Anslutningsnr 22598369.
Externa parter som använder Polycom ringer in 5 min efter utsatt tid (dvs
från 09:50) på nummer: video. nll.se##22598369 alt
195.196. 198.7##22598369.
Externa parter som använder Tandberg/Cisco ringer in 5 min efter utsatt tid
(dvs från 09:50) på nummer : 22598369 @video.nll.se alt 22598369@
195.196.198.7
1
Till sidan 2
Sida 34
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu § 49
Svar på Motion angående lokalförsörjningsprogram för kommunal
verksamhet
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av svaret och beslutar att föreslå
kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att med fastighetschefens
svar anse motionen besvarad.
Ärendebeskrivning
Jimmy Henriksson föredrar.
Svar på Sven Tornbergs motion angående lokalförsörjningsplan.
Haparanda Stad står inför stora utmaningar med ett åldrande
fastighetsbestånd, som av naturliga skäl kräver större underhållsåtgärder.
Fastigheterna är belägna inom Haparanda centralort inklusive närliggande
områden, samt i byarna Seskarö, Nikkala och Karungi.
Fastighetsavdelningen förvaltar alla kommunala fastigheter, vilket uppgår till
ca 90 000 m2 lokalYta i kommunens ägo. Varav bland annat skolor ca 34 850
m2 , idrottsanläggningar ca 9 000 m 2 , äldreomsorg ca 17 000 m 2 och övrigt
ca 29 000 m2 . Då tillkommer även Haparanda Bostäders fastighetsbestånd
på ca 38 000 m 2 , vilket fastighetsavdelningen även förvaltar, där bostäder
och vissa verksamhetsfastigheter ingår. Detta är en förhållandevis stor yta
för en kommun av Haparandas storlek. l förhållande till lokalyta per invånare
står Haparanda en bit över snittet med ca 9 m2 per invånare gentemot snittet
i riket på ca 5m 2 (SOU 2007:061) per invånare. Byggandet av Barents
Center kommer även att påverka lokalbehovet för olika verksamheter
verksamma i de kommunala fastigheterna.
Fastighetsavdelningen har som mål att under 2015 göra en teknisk
statusbesiktning av alla kommunala fastigheter, samt ta fram
underhållsplaner för respektive fastighet. Till vår hjälp har ett program
införskaffats för löpande och planerat underhåll och resurser tillsatts för att
bygga upp dessa. Detta kommer ge oss en bild på fastigheternas skick idag
och framtida behov av underhåll, samt de kostnader som detta medför.
Uppbyggnaden i programmet kommer att följa den nya reglerna för
komponentavskrivning (K3). Med hjälp av detta underlag kan vi ta fram
kostnadskalkyler för fastigheternas kommande underhållsbehov och därmed
se vilka åtgärder som är mest lönsamma för Kommunen . Detta är en
nödvändighet för att kunna ta fram korrekta beslutsunderlag .
Justerare
Till sidan 2
S ida 35
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
Förslag till besluVsvar
Undertecknad föreslår
- att Kommunstyrelsen beslutar att en arbetsgrupp bildas under ledning av
Fastighetschef. Gruppen föreslås bestå av följande, Kommunchef,
Fastighetschef, Förvaltningschef BUN/SOC och Planeringschef.
Förvaltningschef BUN/SOC ansvarar för vilka respektive verksamhetschefer
kallas till gruppen , i den mån deras verksamhet berörs. Arbetsgruppen ska
under 2015 ta fram ett lokalförsörjningsprogram för alla kommunens
verksamheter samt se till hur dessa verksamheter effektivast kan nyttjas
med hänsyn till de behov kommunen har. Arbetsgruppen ska även ge
förslag på hur verksamheterna kan förtätas och i ett led av detta vilka
fastigheter kan avyttras. Undertecknad föreslår även att Kommunstyrelsen
ber fastighetschefen ta fram en policy för hyressättning, investeringar och
lokalanpassningar.
Förslag till beslut
Att Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av svaret och beslutar föreslå '
kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att med fastighetschefens
svar anse motionen besvarad.
Beslutsunderlag
KS 2014/442
Beslutsexpediering
Justera re
Till sidan 2
^' '' ^^^
HAPARANDATORNIO
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunledningsförvaltningen Datum
Fastighetschef
Jinuiy ^i_+r•^iiksson 0922-260 G4
2015-02-06
Diarienummer
s 2oi^i^y^z
Svar på motion angående lokalförsörjningsplan
Haparanda Stad står inför stora utmaningar med ett åldrande fastighetsbestånd, som av
naturliga skäl kräver större underhållsåtgärder. Fastigheterna är belägna inom Haparanda
centralort inklusive närliggande områden, samt i byarna Seskarö, Nikkala och Karungi.
Fastighetsavdelningen förvaltar alla kommunala fastigheter, vilket uppgår till ca 90 OOOm2
lokalyta i kommunens ägo. Varav bland annat skolor ca 34 850m2, idrottsanläggningar ca 9
OOOm2, äldreomsorg ca 17 OOOm2 och övrigt ca 29 OOOm2. Då tillkommer även Haparanda
Bostäders fastighetsbestånd på ca 38 OOOm2, vilket fastighetsavdelningen även förvaltar, där
bostäder och vissa verksamhetsfastigheter ingår. Detta är en förhållandevis stor yta för en
kommun av Haparandas storlek. I förhållande till lokalyta per invånare står Haparanda en bit
över snittet med ca 9m2 per invånare gentemot snittet i riket på ca 5m2(SOU 2007:061) per
invånare. Byggandet av Barents Center kommer även att påverka lokalbehovet för olika
verksamheter verksamma i de kommunala fastigheterna.
Fastighetsavdelningen har som mål att under 2015 göra en teknisk statusbesiktning av alla
kommunala fastigheter, samt ta fram underhållsplaner för respektive fastighet. Till vår hjälp
har ett program införskaffats för löpande och planerat underhåll och resurser tillsatts för att
bygga upp dessa. Detta kommer ge oss en bild på fastigheternas skick idag och framtida
behov av underhåll, samt de kostnader som detta medför. Uppbyggnaden i programmet
kommer att följa den nya reglerna för komponentavskrivning(K3).
Med hjälp av detta underlag kan vi ta fram kostnadskalkyler för fastigheternas kommande
underhållsbehov och därmed se vilka åtgärder som är mest lönsamma för Kommunen. Detta
är en nödvändighet för att kunna ta fram korrekta beslutsunderlag.
Förslag till beslut
Undertecknad föreslår Kommunstyrelsen beslutar att en arbetsgrupp bildas under ledning av
Fastighetschef. Gruppen föreslås bestå av följande, Kommunchef, Fastighetschef,
Förvaltningschef BUN/SOC och Planeringschef. Förvaltningschef BUN/SOC ansvarar för
vilka respektive verksamhetschefer kallas till gruppen, i den mån deras verksamhet berörs.
Arbetsgruppen ska under 2015 ta fram ett lokalförsörjningsprogram för alla kommunens
verksamheter samt se till hur dessa verksamheter effektivast kan nyttjas med hänsyn till de
behov kommunen har. Arbetsgruppen ska även ge förslag på hur verksamheterna kan
förtätas och i ett led av detta vilka fastigheter kan avyttras.
Undertecknad föreslår även att Kommunstyrelsen ber fastighetschefen ta fram en policy för
hyressättning, investeringar och lokalanpassningar.
Enligt uppdrag
Jimmy Henriksson
Fastighetschef
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon
0922-260 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
2014-11-10
X014 ^1^m ^
CENTERPARTIET
Sven Tornberg
Kommunfullmäktige iHaparanda Stad
Motion ang lokalförsörjningsprogram för kommunal verksamhet
Den kommunala verksamheten står inför förändringar vad gäller behov av lokaler genom
byggandet av ny gymnasieskola och multiarena i det nya Barents Center. Centerpartiet har
tillsammans med övriga oppositionspartier länge efterfrågat ett besked om vilka konsekvenser
detta får för övriga lokaler som kommunen nyttjar i sin verksamhet. Svaret på frågan har
ständigt skjutits på framtiden.
Det är nu dags att ta ett helhetsgrepp över vilka lokaler som kommunen behöver för sin
verksamhet idag och i den närmaste framtiden och utifrån detta utveckla ett
lokalförsörjningsprogram där man tydliggör vilka lokaler som skall behållas och utvecklas
samt hur överflödiga lokaler kan avyttras. I detta programarbete bör även kostnader för
reinvesteringar samt drift för de lokaler som det finns behov av framgå samt kostnader för
avyttring av de lokaler som kan ses som överflödiga i framtiden framgå över tid.
Jag yrkar följande:
Att kommunen skyndsamt tar fram ett lokalförsörjningsprogram för den kommunala
verksamheten
Att i detta program framgår vilka kostnader för reinvesteringar och drift av de lokaler som det
finns behov av
Att i detta program framgår vilka lokaler som det ej finns behov av samt kostnader och
tidsplan för avyttring av dessa
Sven Tornberg
Kf-ledamot för Centerpartiet.
Till sidan 2
Sida 36
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
KsAu §50
Svar på Motion angående kommunal bojkott av israeliska varor
Beslut:
Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av svaret och beslutar att föreslå
kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att med kost- och
lokalvårdschefens svar anse motionen besvarad.
Ärendebeskrivning
Paula Pietinhuhta föredrar.
Vänsterpartiet har inkommit med följande motion:
"Under sommaren 2014 har över 1900 palestinier dödats i Gaza, de flesta
civila och många hundra av dem barn. Tusental och åter tusental har
skadats och traumatiserats. Brutaliteten i Israels attacker är nästan
obegriplig för civiliserade människor. Men att tro att det är militära misstag
när barn prickskjuts till döds, när flyende palestinier skjuts i ryggen, när
skolor krossas i raketattacker och elever lemlästats eller när el- och
vattenförsörjning slås ut, är att blunda för fakta. Det är en medveten
krigföring med syfte att förlama det civila Palestinska samhället. Det är ett
förintelsekrig som bara kan pågå genom att världssamfundet vägrar att
agera. Denna brutalitetskapar inte bara ett ofantligt mänskligt lidande,
förkrossade föräldrar och barn, den skapar också en ny generation av
desperata människor utan hopp och framtidstro. l en direkt intervju i studio
Ett på SR 1 förklarade en svensktalande kvinna i Tel Aviv; att skillnaden
mellan Israeler och palestinier är att "Israel ställer upp för sina medborgare
och ser inte så lätt på döden som de på den andra sidan': En Palestinsk
mor, far eller anhöriga till någon av de 1800 som dödats av israelisk militär
känner inte samma sorg som en Israelisk mor, far eller anhörig menade den
intervjuade kvinnan . Det ärren och vedervärd ig rasism. Hon är tyvärr inte
ensam utan snarare ger hon yttryck för den Israeliska statens syn på
palestinierna.
Förtryck föder motstånd, även om det sker i ett förtvivlat underläge så är det
ett förtryckt och ockuperat folks rättighet att göra motstånd. Det blir ingen
fred förrän palestinierna får rätt till sitt eget land och våld och förnedring
upphör.
Med den rasistiska inställningen att Palestinier inte hyser samma känslor för
livet och döden som Israeler hjälper inget mindre är fysiska/materiella
åtgärder från omvärlden för att få stopp på mördandet och den permanenta
förnedringen. Israel måste tvingas att följa FN:s resolutioner och beslut, som
kräver att Israel drar sig tillbaka från allt territorium som ockuperades i kriget
1967, som kräver att alla israeliska bosättningar på ockuperad mark
upplöses, att apartheidmuren rivs och som garanterar palestinska flyktingar
Justerare
Till sidan 2
Sida 37
HAPARANDA STAD
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
2015-03-09
rätten att återvända till det land som Israel berövat dem.
Vad kan en liten kommuns folkvalda göra för insats i denna gigantiska
fredsuppgift?
Kost- och lokalvårdschefen Paula Pietinhuhta kan efter kontroll konstatera
att inga varor från Israel ingår i livsmedelsupphandlingen och att det saknar
lagstöd att bojkotta ett lands varor.
Förslag till beslut
Att Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av svaret och beslutar att föreslå
kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att med kost- och
lokalvårdschefens svar anse motionen besvarad .
Beslutsunderlag
KS 2014/435
Beslutsexpediering
KS
KF
Justerare
Till sidan 2
TJÄNSTESKRIVELSE
t/^
HAPARANDATORNIO
Datum Diarienummer
Barn- och ungdomsförvaltningen
Kost- och lokalvården 2015-02-25 KS2014/435
Paula Pietinhuhta, 0922-261 16
Svar på : Motion - Kommunal bojkott av israeliska varor - Pekka
Hyötylä (V)
Vänsterpartiet har inkommit med följande motion:
"Under sommaren 2014 har över 1900 palestinier dödats i Gaza, de flesta civila och
Många hundra av dem barn. Tusental och åter tusental har skadats och
traumatiserats.
Brutaliteten i Israels attacker är nästan obegriplig för civiliserade människor. Men att
tro att det är militära misstag när barn prickskjuts till döds, när flyende palestinier
skjuts i ryggen, när skolor krossas i raketattacker och elever lemlästats eller närel
och vattenförsörjning slås ut, är att blunda för fakta.
Det är en medveten krigföring med syfte att förlama det civila Palestinska samhället.
Det är ett förintelsekrig som bara kan pågå genom att världssamfundet vägrar att
agera.
Denna brutalitet skapar inte bara ett ofantligt mänskligt lidande, förkrossade
föräldrar och barn, den skapar också en nygeneration av desperata människor utan
hopp och framtidstro.
I en direkt intervju i Studio Ett på SR 1 förklarade en svensktalande kvinna i Tel Aviv;
att skillnaden mellan Israeler och palestinier är att "Israel ställer upp för sina
medborgare och ser inte så lätt p" döden som de på den andra sidan':
En Palestinsk mor, far eller anhöriga till någon av de 1800 som dödats av israelisk
militär känner inte samma sorg som en Israelisk mor, far eller anhörig menade den
intervjuade kvinnan. Det ärren och vedervärdig rasism. Hon är tyvärr inte ensam
utan snarare ger hon yttryck för den Israeliska statens syn på palestinierna.
Förtryck föder motstånd, även om det sker i ett förtvivlat underläge så är det ett
förtryckt och ockuperat folks rättighet att göra motstånd. Det blir ingen fred förrän
palestinierna får rätt till sitt eget land och våld och förnedring upphör.
Med den rasistiska inställningen att Palestinier inte hyser samma känslor för livet och
döden som Israeler hjälper inget mindre är fysiska/materiella åtgärder från
omvärlden för att få stopp på mördandet och den permanenta förnedringen.
Israel måste tvingas att följa FN:s resolutioner och beslut, som kräver att Israel drar
sig tillbaka från allt territorium som ockuperades i kriget 1967, som kräver att alla
israeliska bosättningar på ockuperad mark upplöses, att apartheidmuren rivs och som
garanterar palestinska flyktingar rätten att återvända till det land som Israel berövat
dem.
Vad kan en liten kommuns folkvalda göra för insats i denna gigantiska fredsuppgift?
Den som tiger är medskyldig och som politiskt vald ledning fören kommun är det ett
minimum att vi agerar genom att inte befatta oss med varor från Israel.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
E-post/Hemsida
Till sidan
2
[email protected]
www.haparanda.se
Ir■
TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
Datum Diarienummer
Barn- och ungdomsförvaltningen
Kost- och lokalvården 2015-02-25 KS2014/435
Paula Pietinhuhta, 0922-261 16
Vi kan precis som vi gjorde med Sydafrikanska varor under apartheidregimen!
Vi kan besluta om bojkott.
Jag föreslår härmed att;
Konkret yrkande:
Haparandas kommunfullmäktige beslutarom en kommunal bojkott av
Israeliska varor.
Det vill säga att vi reviderar vår " Upphandlingsreglementet antagen av
Kommunfullmäktige 1996-06-10:'
". Haparanda kommun skriver in att vi inte skall befatta oss med varor av
Israeliskt ursprung .Frukter, grönsaker, juicer, dataprogram och andra
varor med Israeliskt ursprung måste strykas från de kommunala
inköpslistorna.
Det är en moraliskt och politiskt viktig fråga att skolor, äldreboende, barnomsorg och
annan kommunal verksamhet inte befattar sig med varor som är besudlade med ett
ockuperat folks blod.
Tidigare krav på kommunal bojkott av Israeliska varor har avvisats med juridiska
spetsfundigheter och att utrikespolitiska beslut måste tas av regeringen.
Vi menar att det handlar om politisk vilja och att vår inköpspolicy inte kan vara så
inskränkt att "miljö och kvalitetskrav" beaktas men gynnande av folkmord negligeras. "
Kost- och lokalvården kan efter kontroll konstatera att inga varor från Israel ingår i
livsmedelsupphandlingen.
Enligt uppdrag
Paula Pietinhuhta , Kost- och lokalvårdschef
Offentlig upphandling styrs av lagen om offentlig upphandling, LOU, som bygger på ett EUdirektiv. Direktivet utgör en viktig del i arbetet för den inre marknaden i EU med fri rörlighet
för varor och tjänster. Syftet med reglerna är att kommunen ska få den efterfrågade varan till
bästa möjliga pris och att leverantörerna ska konkurrera på lika villkor. Att ställa krav på att
köttet ska vara svenskt eller potatisen odlad lokalt bryter mot principen om ickediskriminering eftersom det bara kan uppfyllas av producenter i Sverige. Detta innebär att
utan sanktionskrav från EU kan ej någon bojkott av varor ske utifrån varde är odlade ställas
som krav i en upphandling.
Monica Perdahl Täikkö
Upphandlingssamordnare
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
Till
E-post/Hemsida
kommun @ haparanda.se
sidan
2
www.haparanda.se
^^D^ ^^^^
Motion om kommunal bojkott av Israeliska varor
Under sommaren 2014 har över 1900 palestinier dödats i Gaza, de flesta civila och
många hundra av dem barn. Tusental och åter tusental har skadats och
traumatiserats.
Brutaliteten i Israels attacker är nästan obegriplig för civiliserade människor. Men att
tro att det är militära misstag när barn prickskjuts till döds, när flyende palestinier
skjuts i ryggen, när skolor krossas i raketattacker och elever lemlästats eller när el
och vattenförsörjning slås ut, är att blunda för fakta.
Det är en medveten krigföring med syfte att förlama det civila Palestinska samhället.
Det är ett förintelsekrig som bara kan pågå genom att världssamfundet vägrar att
agera.
Denna brutalitet skapar inte bara ett ofantligt mänskligt lidande, förkrossade
föräldrar och barn, den skapar också en ny generation av desperata människor utan
hopp och framtidstro.
T en direkt irlt?rvj^^ i Str,dio Ett p^ SR 1 förklarar^o en svensktalang? kvinna i TPI ^4viv;
att skillnaden mellan Israeler och palestinier är att "Israel ställer upp för sina
medborgare och ser inte så lätt p^ döden som de på den andra sidan':
En Palestinsk mor, far eller anhöriga till någon av de 1800 som dödats av israelisk
militär känner inte samma sorg som en Israelisk mor, far eller anhörig menade den
intervjuade kvinnan. Det är ren och vedervärdig rasism. Hon är tyvärr inte ensam
utan snarare ger hon yttryck för den Israeliska statens syn på palestinierna.
Förtryck föder motstånd, även om det sker i ett förtvivlat underläge så är det ett
förtryckt och ockuperat folks rättighet att göra motstånd. Det blir ingen fred förrän
palestinierna får rätt till sitt eget land och våld och förnedring upphör.
Med den rasistiska inställningen att Palestinier inte hyser samma känslor för livet och
döden som Israeler hjälper inget mindre är fysiska/materiella åtgärder från
omvärlden för att få stopp på mördandet och den permanenta förnedringen.
Israel måste tvingas att följa FN:s resolutioner och beslut, som kräver att Israel drar
sig tillbaka från allt territorium som ockuperades i kriget 1967, som kräver att alla
israeliska bosättningar på ockuperad mark upplöses, att apartheidmuren rivs och som
garanterar palestinska flyktingar rätten att återvända till det land som Israel berövat
dem.
Vad kan en liten kommuns folkvalda göra för insats i denna gigantiska fredsuppgift?
Den som tiger är medskyldig och som politiskt vald ledning för en kommun är det ett
minimum att vi agerar genom att inte befatta oss med varor från Israel.
Till sidan 2
Vi kan precis som vi gjorde med Sydafrikanska varor under apartheidregimen!
Vi kan besluta om bojkott.
Jag föreslår härmed att;
Konkret yrkande:
Haparandas kommunfullmäktige beslutarom en kommunal bojkott av
Israeliska varor.
Det vill säga att vi reviderar vår " Upphandlingsreglementet antagen av
Kommunfullmäktige 1996-06-10:'
". Haparanda kommun skriver in att vi inte skall befatta oss med varor av
Israeliskt ursprung . Frukter, grönsaker, juicer, dataprogram och andra
varor med Israeliskt ursprung måste strykas från de kommunala
inköpslistorna.
Det är en moraliskt och politiskt viktig fråga att skolor, äldreboende, barnomsorg och
annan kommunal verksamhet inte befattar sig med varor som är besudlade med ett
ockuperat folks blod.
Tidigare krav på kommunal bojkott av Israeliska varor har avvisats med juridiska
spetsfundigheter och att utrikespolitiska beslut måste tas av regeringen.
Vi menar att det handlar om politisk vilja och att vår inköpspolicy inte kan vara så
inskränkt att "miljö och kvalitetskrav" beaktas men gynnande av folkmord negligeras.
Vänsterpartiet
den 6 november 2014
Pekka Hyötylä
Till sidan 2