1. No category

STUDIEHANDLEDNING
Psykoterapi 1
Kurskod 748a44
Översikt av hela utbildningen. Allmän information samt
studiehandledning för termin 1
Kursansvarig: Doris Nilsson termin 1
Administratör: Fredrik La Fleur
Avd.chef/studierektor: Lars Back
INLEDNING
Psykoterapi 1 är den teoretiska delen i en grundläggande psykoterapiutbildning(steg 1). För att få
en fullständig grundläggande utbildning behöver studenten i egen regi komplettera med en egen
psykoterapi samt att bedriva psykoterapi under handledning. Psykoterapi 1 består av sex
delkurser. Dessa är:
HT-14
Tema 1: Introduktion, 5hp
(Introduction)
Tema 2: Människans psykosociala utveckling i ett livs- och
hälsoperspektiv, 7hp
(Human psychosocial development −perspectives on lifespan and health)
VT-15
Tema 3: Kognitiv Beteendeterapi (KBT), 12hp
(Cognitive behaviour therapy)
HT-15
Tema 4: Relationell och Interpersonell psykoterapi, 12hp
(Relational and Interpersonal psychotherapy)
VT-16
Tema 5: Forskning och utvärdering i psykoterapi, 3hp
(Psychotherapy research and evaluation)
Inom kursen orienteras om aktuell psykoterapiforskning.
Tema 6: Individuellt fördjupningsarbete, 6hp
(Individual thesis)
Den studerande skall med utgångspunkt från eget patientarbete skriva ett mindre fördjupningsarbete
med fokus på en psykoterapiinriktning.
ALLMÄNT
Undervisningen på Psykoterapi 1 sker enligt problembaserat lärande
PROBLEMBASERAT LÄRANDE(PBL)
Problembaserat lärande (PBL) har tillämpats vid åtskilliga universitetsutbildningar världen över
sedan mitten av 1970-talet. Särskilt vid utbildning av läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor
men också av jurister, psykoterapeuter, agronomer, förskollärare, receptarier och civilingenjörer
används PBL.
PBL är en pedagogisk metod som betonar den studerandes egen aktivitet i kunskapssökandet och
ser på lärarens roll snarast som uppbackande, understödjande och handledande. Även om
traditionella föreläsningar och seminarier också, i begränsad omfattning, kan förekomma i PBLstudier, så grundar sig merparten av studierna på de studerandes samverkan i basgrupper med en
basgruppshandledare.
Basgruppsarbetet utgår ofta från verklighetsbaserade problem som fungerar som ”vinjetter” eller
utgångspunkter och aktualiserar ett kunskapsområde. Dessa vinjetter kan utgöras av t.ex. ett
patient- eller klientfall, ett realistiskt bedömningsärende från fältet, ett fenomen som kräver en
förklaring, ett etiskt dilemma som kräver utredning eller ett teoretiskt perspektiv som skall
jämföras med ett annat. Vinjetten delges de studerande skriftligt eller genom video eller media.
Systematiskt bearbetas varje vinjett enligt en problembearbetningsprocess, ”PBL-snurran”.
Grundtanken är att ni tillsammans i basgruppen klargör problemet, inventerar era förkunskaper,
lokaliserar lärandebehov och sedan går vidare med informations- och kunskapssökande. Här tar
ni del av litteratur och tidskriftsartiklar men också av andra kunskapsresurser såsom
resurspersoner, film, videomaterial, internet mm. Gruppen sammanfattar och skapar en syntes av
sin nya kunskap och relaterar tidigare och ny kunskap till det "problem" som skall hanteras. Sist
evalueras hela processen, men även under själva lärandeprocessen kan gruppen stanna upp för att
fokusera sitt arbetssätt om så behövs.
Avsikten med PBL är att den skall aktivera den studerande och ge honom/henne ansvar för
studierna och bidra till att fortsatt kunskapssökande ses som naturligt och lustfyllt. Ni lär er att
samarbeta kreativt i arbetsgrupper samtidigt som den lilla gruppens stimulerande potential kan
utnyttjas. Det kontinuerliga kunskapssökandet i samarbete med andra, som är metodens kärna, är
även betydelsefull för den studerandes fortsatta yrkesverksamhet eftersom inlärningen inom
psykologins område fortsätter under hela yrkeslivet. En betydelsefull del av lärandet är den
återkommande evalueringen av arbetet i basgrupperna. Här reflekterar ni själva i och med
gruppen, som kunskapssökande, om problemen, om kunskapsstoffet, om interaktionen och
samspelet i basgruppen samt om problemlösningsprocessen. Studie- och inlärningshinder kan på
så sätt tidigt uppmärksammas och ni kan bistå varandra och ta hjälp av basgruppshandledaren. Ett
vanligt sätt att utvärdera är att gruppen ”gör en runda”, dvs samtliga i gruppen utvärderar sin egen
prestation, gruppens arbete samt basgruppshandledarens insats.
De processer som problembaserad lärande sätter igång och åskådliggör i arbetet med studierna
kommer att belysa många psykologiska, pedagogiska och sociologiska processer som efterhand
dyker upp under studietiden.
BASGRUPPSARBETE
Basgruppens arbete styrs av kursmålen och det gemensamt formulerade basgruppskontraktet.
Basgruppsarbetet är ett obligatoriskt moment och för att bli godkänd på basgruppsarbetet krävs
att studenten är aktivt deltagande. Aktivt deltagande innebär att 1) studenten är närvarande vid
alla basgruppstillfällena (se nedan vad som gäller vid sjukdom) 2) är väl inläst på litteraturen och
grundar sina inlägg i diskussionen på vetenskapliga källor 3) har läst varierande litteratur på en
vetenskaplig nivå 4) är aktivt lyssnande till de övriga gruppdeltagarnas inlägg och ställer
följdfrågor 5) fördjupar diskussionen genom ett reflekterande förhållningssätt 6) driver gruppens
arbete framåt och tar ansvar för att gruppen fungerar som en helhet t ex genom att alla får
erfarenhet av de olika roller som finns i gruppen (t ex ordförande eller sekreterare) 7) varje
basgruppstillfälle avslutas med att deltagarnas egna insatser såväl som gruppens arbete
utvärderas.
Studenterna förväntas vara närvarande på plats och aktivt deltagande vid varje basgrupp. Om
studenten inte är närvarande/ej aktivt deltagande vid ett basgruppstillfälle skall en skriftlig
komplettering göras (ca 2 sidor) som lämnas in till basgruppshandledaren och görs tillgänglig för
basgruppsdeltagarna.
Om studenten är frånvarande/ej aktivt deltagande vid fler än 2 basgrupper sker särskild
komplettering i samråd med kursansvarig.
https://www.youtube.com/playlist?list=PL_0fekSPZeUVhcS2LJiI4fK3Nq2BxsG1e
FUSK OCH PLAGIAT
Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när
en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han
anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd
(www.student.liu.se/regler/disciplinarenden/atgard) som sedan utreder ärendet och fattar beslut
om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett
otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig
om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man
citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här:
www.urkund.se/SE/support_handboken.asp. För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator
med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds
databas. För den som vill lära sig mer om vad plagiering är och hur man undviker att plagiera
har biblioteket tagit fram en självstudieguide, NoPlagiat. På bibliotekets sida om upphovsrätt
och plagiering hittar du fler guider och mer information om plagiering, upphovsrätt och
citering: http://www.bibl.liu.se/upphovsratt-och-plagiering?l=sv
KURSUTVÄRDERING
Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i direkt
anslutning till kursavslutningen och ligger öppen i 14 dagar.
Kursen utvärderas också vid det sista basgruppstillfället med hjälp av basgruppshandledaren. Där
ges möjlighet att diskutera gruppens arbete, men också kursens innehåll som exempelvis
föreläsningar.
I mitten av varje termin finns en kursdialog schemalagd där ni som studenter ges möjlighet att
komma med kritik och förslag på förändringar av kursen under kursens gång.
ÅTERKOPPLING UNDER KURSEN
Återkoppling ges muntligt vid basgruppstillfällena, både av handledare och de övriga i
basgruppen. Återkoppling ges i form av kommentarer både skriftligen och muntligen vid
återlämnade av hemtentamen. Även betyget är en form av återkoppling.
LISAM
Alla registrerade studenter som har aktiverat sitt liu-id och därmed har fått en student epostadress och ett lösenord kopplat till sitt liu-id läggs med automatik in i LISAM systemet.
Om du är registrerad på Psykoterapi 1,748A44, så har vi lagt till dig på denna delkurs också och
du borde hitta det när du gör följande:
Öppna en webbläsare (Internet Explorer, Firefox el likn) och skriv in adressen: lisam.liu.se.
Här loggar du på med ditt liu-id och ditt liu-lösenord.
EXAMINATION
Examinationer kan variera något för varje temakurs och beskrivs i separat studiehandledning.
Dock krävs för samtliga teman aktivt deltagande i basgrupp, övrig undervisning och godkänd
tentamen.
Hemtentamen
Hemtentamen ingår på varje temakurs. Administrativt sker hemtentamen anonymt. Ni kommer att
få en kod per mail av studieadministratören, Fredrik La Fleur, veckan innan tentan ska vara
inlämnad.
Hemtentamen lämnas in anonymt på Lisam, under ”Inlämningar” och sedan ”Hemtentamen”. Det
är mycket viktigt att din personliga kod som du har fått av Fredrik står på första sidan av arbetet
och att ditt namn inte står i dokumentet. Via Lisam kommer uppsatsen att skickas till Urkund för
granskning av otillåten användning av texter (se nedan under ”Fusk och plagiat”).
Återlämning av hemtentamen sker normalt sett inom 10 arbetsdagar. Hemtentamen bedöms enligt
betygskriterier som lämnas ut i samband med hemtentamens utdelning. Betyg som ges är U, G
och VG.
Skulle du inte klara hemtentan ges du möjlighet att omtentera. Ny inlämning av hemtentamen ges
ca 3 veckor efter återlämning av tentamensresultatet. Exakt datum ges vid utdelning av
hemtentan.
HT-14
Tema 1: Introduktion,5hp
(Introduction)
Syfte
Kursen syftar till att den studerande ska inhämta en överblick av utbildningens krav, uppläggning
och pedagogisk metod. Kursen avser även ge den studerande möjlighet att öka kompetensen
rörande bibliotekskunskap, informationssökning och informationsvärdering samt kommunikation
över nätet.
Innehåll
Kursen omfattar orientering i studentaktiv pedagogik, särskilt problembaserat lärande (PBL).
Vidare ges den studerande möjlighet att bli förtrogen med aktuella möjligheter att arbeta via
biblioteket och via nätet samt att leta, finna och värdera vetenskaplig litteratur.
Mål
Den studerande ska under detta tema:
-
skaffa sig en god överblick av utbildningens krav, struktur, innehåll och pedagogiska
former,
arbeta upp sin kompetens i bibliotekskunskap, för informationssökning och
informationsvärdering samt för kommunikation över nätet
skaffa sig kompetens att inom ramen för problembaserat lärande PBL kunna verka
självständigt och i samverkan med andra för kunskapsinhämtande och
kunskapsredovisning
Centrala begrepp
•
•
•
•
PBL
Nätbaserad litteratursökning
Källkritik
Utbildningsmål
Undervisning/arbetsformer
Undervisningen sker i enlighet med principer och synsätt för problembaserat lärande(PBL).
Basgruppsarbete med särskilda vinjetter och problemställningar är grunden i undervisningen.
Biblioteks- och nätarbete sker enskilt och i grupp. Föreläsningar och seminarier understödjer
basgruppsarbetet.
Examination
Examination sker genom en skriftlig sammanfattning av sökresultat rörande en för området
väsentlig frågeställning
Aktivt deltagande i undervisningen
Tema 2: Människans psykosociala utveckling i ett livs- och
hälsoperspektiv, 7hp
(Human psychosocial development −perspectives on lifespan and health)
Syfte
Kursen avser att ge den studerande möjlighet att tillägna sig teorier om individens psykologiska
utveckling och inlärningsteoretiska principer kopplade till denna. Kursen syftar också till att den
studerande ska inhämta kunskap om faktorer som påverkar hälsa respektive ohälsa och hur dessa
faktorer kan vara kopplade till individens utvecklings och livsbetingelser
Mål
Den studerande ska under detta tema:
- fördjupa sina kunskaper om individens psykologiska utveckling,
- skaffa en god överblick av nyare evidensbaserade psykologiska teorier såsom
inlärningsteoretiska principer och teorier, anknytning, relationernas betydelse och
livhändelsers betydelse för psykisk hälsa
- tillägna sig en bred överblick av faktorer som påverkar hälsa respektive ohälsa
Centrala begrepp
• hälsa – ohälsa
• utvecklingsbetingelser
• kriser
• anknytning
• arv och miljö
• familjedynamik
• affektutveckling
• trauma
• skolövergripande faktorer
•
Undervisning/arbetsformer
Arbetet baseras på ett aktivt deltagande i basgrupper. Föreläsningar och seminarier liksom
eventuella metod- och övningspass understödjer basgruppsarbetet
Examination
Skriftlig hemtentamen
Aktivt deltagande i undervisningen
Referenslitteratur till temat utveckling och hälsa i ett livsperspektiv
Allen, J.G. (2001). Traumatic relationships and serious mental disorders.
Chichester: Wiley.
American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and statistical manual of
mental disorders: DSM-IV-TR. Washington, DC: American Psychiatric
Association.
Allwood, C. M., Eriksom, M. G. (Red). (1999). Vetenskapsteori för psykologi och andra
vårdvetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
American Psychological Association (2005). Concise Rules of APA Style. Washington. D.C.:
Author.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Bauer Joachim, (2009). Varför jag känner som du känner. n
Bender , S. L., & Messner, E. (2003). Becoming a Therapist: What do I say, and Why? New
York: The Guilford Press.
Bertelsen, P. (2007). Personlighetspsykologi. En översikt. Lund Studentlitteratur.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2007).
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur &
Kultur.
Bowlby, J. (1988). En trygg bas: kliniska tillämpningar av bindningsteori.
Stockholm: Natur och Kultur.
Broberg, A., Almqvist, K., Tjust, T. (2003). Klinisk barnpsykologi – Utveckling
på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur
Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008).
Anknytning i praktiken. Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm:
Natur & Kultur.
Carle, J. m.fl. (2006). Socialpsykologi. Bakgrund, teorier och perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Cohen, J.A., Mannarino, A.P., & Deblinger, E. (2006). Treating trauma and
traumatic grief in children and adolescents. New York: The Guilford press.
Crafoord, C. (1994). Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst. Natur och Kultur.
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Dyregrov, A., (2010.) Barn och Trauma. Studentlitteratur..
Dunn, J., & Plomin, R. (1992). Syskon, lika bakgrund - olika liv. Stockholm: Natur och
Kultur.
Dupré, J. (2001). Human nature and the limits of science. Oxford: Clarendon.
Ek, U. m.fl. (2007). Rätt & Vett – Om juridik och etik i psykologiskt arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson, U-B., Starrin, B., & Janson, S. (2003). Utbränd och emotionellt utmärglad. Lund:
Studentlitteratur.
Eysenck, M. (Red.). (2000). Psykologi – Ett integrerat perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Dyregrov, A.(2010) Supporting Traumatized Children And Teenagers. A Guide to Povide
Understanding and Help: Jessica Kingsely Publishers.
Finkelhor, D., Ormrod, R.K., & Turner, H.A. (2007). Poly-victimization: A
neglected component in child victimization. Child Abuse and Neglect, 31, 7-26.
Foa, E. B., Keane, T.M., Friedman, M.J.,& Cohen, J.A.(Eds). (2009). Effective treatment for
PTSD- Practice guidelines from the International Sociaety for Traumatic Stress Studies . New
York: The Guilford Press.
Gold, S.N. (2000). Not trauma alone. Philadelphia: Brunner/Routledge
Greenberg, D. Cicchetti & E.M. Cummings (red), Attachment in the preschool
years. Chicago: University of Chicago press.
Herman, J. (1997) Trauma and Recovery. Basic Books New York
Frankl, V. E. (1986). Viljan till mening. Stockholm: Natur och Kultur.
Frankl, V. E. (1990). Psykiatern och själen. Stockholm: Natur och Kultur.
Frisén, A. & Hwang, P. (Red.). (2007). Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur & Kultur.
Gordan, K. (2004). Professionella möten. Om utredande, stödjande och psykoterapeutiska
samtal. Stockholm: Natur och Kultur.
Hagberg, B., & Rennemark, M. (2004). Den åldrade människans psykologi. Ett
livsomloppsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Holmqvist, R & Philips B. (red) Vad är verksamt i psykoterapi.Stockholm:Liber.
Holmqvist, R. (2007). Relationella perspektiv på psykoterapi. Stockholm: Liber.
Holmqvist, R. (2010). Relationell psykoterapi. Så här gör man. Stockholm:Liber.
Hydén, L-C. (2005). Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur.
Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J., Smedler AC. (Red). (2005). Vår tids psykologi.
Stockholm: Natur och Kultur.
Jansson,S , Jernbro, C & Långberg B (2011). Kroppsligbestraffning och annan kränkning av barn
i Svergie- en nationell kartläggning 2011.
http://www.allmannabarnhuset.se/data/files/B_cker_PDF/Kroppslig_bestraffning.pdf
Jonson, M. (2009). Samvarierar trauma och anknytningsstil med dissociation? –
ungdomars självrapporterade anknytningsstil, potentiellt traumatiserande
händelser och dissociationssymtom. Linköping: Linköpings universitet,
Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Jerlang, E., Egeberg, S., Halse, J., Joy Jonassen, A., Ringsted, S., Wedel-Brandt, B. (Red).
(2005). Utvecklingspsykologiska teorier. Fjärde upplagan. Stockholm: Liber.
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: studentlitteratur.
Larsson, J. (2009). Självrapporterade potentiellt traumatiska livshändelser och
dissociation, depression och ångest hos ungdomar. Linköping: Linköpings
universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Levander, S. m.f. (2007). Psykiatri. En orienterande översikt. Lund: Studentlitteratur.
Lennéer Axelsson, B. (2010). Förluster. Om sorg och livsomställning.
Magnusson, E. (2003). Genusforskning inom psykologin - bidrag till psykologisk teori och
praktik. Stockholm: Högskoleverket.
Marks, D. F., & Yardley, L. (Eds). (2004). Research methods for clinical and health
psychology. London: Sage.
Michel, P-O Red. (2010) Psykotraumatologi, Studentlitteratur
http://: www.musc.edu/tfcbt
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) Uppsala Universitet . www.nck.uu.se
Nilsson, B., & Waldemarsson, A-K. (2007). Kommunikation Samspel mellan människor. 3:e
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Nilsonne, Å. (2004). Vem är det som bestämmer I ditt liv? Om medveten närvaro. Stockholm:
Natur och Kultur.
Passer, M. W., & Smith, R. E. (2007). Psychology: the science of mind and behavior. Third
edition. New York: McGraw-Hill.
Perry., B. & Szalavitz (2006). The Boy who was Raised as a Dog. And other stories from a
childpsychiatrist ‘s note book. Basic Books New York.
Silén, C. (2004). Problembaserat lärande – pedagogisk idé och metod. Linköpings
universitet, Hälsouniversitetet, Pedagogiska enheten.www.hu.liu.se
Svedin C.G. L. Banck (red.) (2002). Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar Lund:
Studentlitteratur.
Stainton-Rogers, W. & Stainton-Rogers, R. (2002). Genuspsykologi. Kön och Sexualitet.
Lund: Studentlitteratur.
Sverne, T m.fl. (2007). Etik och juridik för psykologer och psykoterapeuter. Lund:
Studentlitteratur.
Stern, D.N. (1991). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur & Kultur.
Stern, D. N. (1991). Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur och
Kultur.
Stern, D. N., & Bruschweiler-Stern , N. (1998). En mor blir till. Hur moderskap
förändrar dig för all framtid. Stockholm: Natur och Kultur.
Stern, D. (2004). The present moment. New York: Norton.
Tetzchner, S. von (2005). Utvecklingspsykologi. Barn- och ungdomsåren. Lund:
Studentlitteratur.
Topor, A. (2004). Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem.
Stockholm: Natur och Kultur.
Zetterqvist Nelson, K. (2007). Mot alla odds. Regnbågsföräldrars berättelser om att bilda
familj och få barn. Stockholm: Liber.
Øvreeide, H. (2003). Yrkesetik i psykologiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Tidskrifter:
Annual Review of Psychology
Behaviour Research and Therapy
Clinical Psychology Review
Cognitive Behaviour Therapy
Divan. Tidskrift för psykoanalys och kultur
Journal of Applied Psychology
Journal of Consulting and Clinical Psychology
Journal of Humanistic Psychology
Journal of Trauma and Dissociation
Nordisk psykologi
Professional Psychology
Psychological Bulletin
Psykologtidningen
Scandinavian Journal of Psychology