1. No category

Nyckeltals
jämförelse
2015
Falu kommun i
jämförelse med
andra
kommuner
Projektgruppen för förbättrad
uppföljning och analys
Upplaga 2015-02-09
Innehåll
Inledning.................................................................................................................................................. 2
Strukturen kring rapporten och nyckeltalen ........................................................................................ 2
Framtida tankar kring rapporten .......................................................................................................... 4
Projektgruppens analys av nyckeltalen ................................................................................................... 4
Hållbar utveckling ................................................................................................................................... 6
Ekonomisk hållbarhet .......................................................................................................................... 7
Ekologisk hållbarhet .......................................................................................................................... 14
Social hållbarhet ................................................................................................................................ 17
Övergripande nyckeltal ......................................................................................................................... 27
Personalnyckeltal................................................................................................................................... 44
Verksamhetsnyckeltal ........................................................................................................................... 46
Övergripande verksamhet.................................................................................................................. 46
Förskola ............................................................................................................................................. 50
Grundskola ........................................................................................................................................ 52
Gymnasieskolan ................................................................................................................................ 57
Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning ................................................................ 62
Ekonomiskt bistånd ........................................................................................................................... 66
Hemtjänst för äldre ............................................................................................................................ 81
Särskilt boende för äldre.................................................................................................................... 86
Trafik och Mark................................................................................................................................. 92
Kultur och Fritid ................................................................................................................................ 95
Energi, vatten och återvinning......................................................................................................... 101
Appendix - Nyckeltal i rapporten ........................................................................................................ 103
Projektgrupp
Anders Engström, IT-kontoret
Angela Poroli, Folkhälsostrateg
Christina Fredricks, Ekonomikontoret
Jonas Hampus, Omvårdnadsförvaltningen
Karin Perers, Tillväxtstrateg
Malin Bäckrud, Miljö- och samhällsförvaltningen
Malin Adolphson, Ekonomikontoret
Margareta Gustafsson, Skolförvaltningen
Ove Stenberg, Socialförvaltningen
Per Eriksson, Ekonomikontoret, avg projektledare
Peter Sjöstrand, Ekonomikontoret, ny projektledare
Ussi Jonsson-Kjellberg, Kultur & Fritid
1
Inledning
Bakgrund och syfte
Det finns ett utvecklingsbehov kring styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser
och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all
information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning.
Hösten 2013 startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag
uppdelades i tre etapper:
1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med
kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i
jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning
och styrning.
2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av
kommunens verksamheter.
3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltals som tagits fram
för kommunens verksamheter.
Denna rapport är resultatet av den första etappen av uppdraget.
Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten?
En viktig ambition har hela tiden varit att inte använda för många nyckeltal. Samtliga nyckeltal som
finns i rapporten är hämtade från Kolada 1. I Kolada finns förutom nyckeltalen även olika rapportpaket.
Ett av dessa rapportpaket (fyra kommunrapporter) har använts som utgångspunkt vid valet av lämpliga
nyckeltal:
1.
2.
3.
4.
Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Verksamhet i översikt
Hållbar utveckling
Jämställd verksamhet
Strukturen kring rapporten och nyckeltalen
Vilka kommuner jämför sig Falun med?
I rapporten har valts jämförelser med tre olika kommungrupperingar:
•
•
•
Samtliga kommuner i Sverige (Riket)
Kommunerna i Dalarna
Likutsökta kommuner enligt förslag från RKA (olika kommuner beroende på verksamhet)
Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likutsökta kommungrupper 2 vilket underlättar
jämförelsearbetet medliknande kommuner avsevärt. Nedan följer en förteckning över vilka likutsökta
kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp.
1
Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, sköts av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser.
Kolada innehåller offentlig statistik från bl.a. Statistiska centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen. Det finns
ca 2 100 kommunala nyckeltal i Kolada.
2
I likutsökta kommungrupper utjämnas strukturella skillnader. I strukturella skillnader tas hänsyn till
socioekonomiska faktorer, demografiska faktorer, dvs åldersstrukturen, geografiska faktorer, dvs om kommunen
är en glesbygdskommun eller om befolkningen bor samlat.
2
Jämförelsegrupp
Liknande kommuner, övergripande
Kommun
Enköping
Norrtälje
Nyköping
Skellefteå
Uddevalla
Varberg
Örnsköldsvik
Borlänge
Kalmar
Karlskrona
Skövde
Uddevalla
Örnsköldsvik
Östersund
Borlänge
Hässleholm
Karlskrona
Nyköping
Trollhättan
Varberg
Örnsköldsvik
Borlänge
Falkenberg
Hässleholm
Järfälla
Norrtälje
Trollhättan
Örnsköldsvik
Hässleholm
Kalmar
Motala
Nyköping
Trelleborg
Tyresö
Uddevalla
Gotland
Kungälv
Mölndal
Norrtälje
Skövde
Upplands Väsby
Örnsköldsvik
Borlänge
Gislaved
Karlskrona
Norrtälje
Piteå
Skellefteå
Solna
Liknande kommuner, förskola. och skolbarnomsorg
Liknande kommuner grundskola
Liknande kommuner gymnasieskola
Liknande kommuner IFO
Liknande kommuner LSS
Liknande kommuner äldreomsorg
Rapporten uppdateras två gånger per år
De nyckeltal som finns i rapporten offentliggörs vid ett 25-tal tidpunkter under året. Att uppdatera
rapporten lika ofta är praktiskt omöjligt. Beslutet är att rapporten ska uppdateras två gånger per år,
februari och augusti. För att du som läsare lätt ska kunna se vilka nyckeltal som uppdateratssedan
tidigare rapport markeras dessa i rubriken med en bokstav och färgad bakgrund (se Appendix
Nyckeltal i rapporten).
Hur läser du nyckeltalen
Genom att följa nyckeltalet tio år ges en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte.
Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar
3
på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Det är viktigt att nyckeltalen
analyseras och kommenteras av personer som är väl insatta i den verksamhet nyckeltalet berör. Den
kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har på något sätt medverkat i arbetet kring analys
och kommentar.
Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är
att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt
oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte
kommunen med i medelvärdesberäkningen.
Den nyckeltalsbeskrivning som finns under varje diagram är hämtad från källan där nyckeltalet är
publicerad. Vissa beskrivningar har förenklats när de upplevts som svår att förstå. I dessa fall
kommenteras detta i beskrivningen. Fullständig beskrivning kan fås från Kolada.
För varje nyckeltal i rapporten ska på sikt finnas en kort beskrivning av gjord analys med kommentar.
I de fall det kan vara av intresse finns också Faluns placering under tre år i förhållande till andra
kommuner enligt RKAs rankningsystem. Kvartilsuppdelning används där den nedre kvartilen ger rött,
de två mellersta kvartilerna ger gult och den övre kvartilen ger grönt. Se exempel nedan.
Placering i förhållande till
andra kommuner:
Placering
1 av 72
Placering
73 av 217
Placering
218 av 290
Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås
ut av resurserna. Tänk också på att bakom kostnadsnyckeltalen kan det finnas strukturella skillnader
samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna.
Mätning och publicering
Under rubriken mätning och publicering får du uppgifter om när själva mätningen av nyckeltalet görs
och när uppgiften publiceras i Kolada.
Kontaktperson
Under rubriken kontaktperson finner du den person som bäst kan svara på eventuella frågor kring
nyckeltalet.
Framtida tankar kring rapporten
I dagsläget är de flesta nyckeltal kommenterade. Ett förbättringsarbete är att utveckla analyser kring de
avvikelser som finns i nyckeltalen. I övrigt har vi gått från 73 till 96 nyckeltal i och med att nyckeltal
från hållbarhetsprogrammen har tillkommit. Har vi nått taket på hur många nyckeltal vi kan presentera
i denna form?
Synpunkter på innehåll och förslag på förbättringar kan lämnas till projektledare Peter Sjöstrand
(86768) eller ekonomichef Kjell Nyström (86450).
Projektgruppens analys av nyckeltalen
Valda nyckeltal i rapporten ger en bred men inte komplett bild av kommunen och dess medborgare,
hållbarhetsprogrammen, och de verksamheter som kommunen bedriver. Det är viktigt att inte tolka
nyckeltalen som absolut sanning utan mer som en indikation på var man kan hitta
förbättringsmöjligheter. Vi har utifrån nyckeltalen i rapporten gjort en avvikelseanalys och lyft fram
några områden som bör diskuteras och analyseras vidare.
4
Medborgarna
Falun har betydligt fler högutbildade. Högutbildade lever längre och håller statistiskt sett sig friskare
och har hög tillit till andra människor. I Falun är andelen i arbetsför ålder (21 – 64 år) hög. Falun har
en förhållandevis hög andel av äldre 35 – 64 år som jobbar. I Falun är andelden som är 64 år och äldre
färre. Befolkningen ökar i snitt med ca 200 personer varje år vilket är i underkant i jämförelse med
liknande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning är de flesta medborgare positiva till Falun som
plats att bo på.
Kommunens långsiktiga ekonomi
Falun har i jämförelse med andra kommuner höga skatteintäkter. En bidragande orsak till detta är att vi
har en hög skattesats. Skulle Falun ha samma skattesats som rikssnittet skulle vi ha runt 210 mnkr
mindre att röra oss med. Ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv finns det några nyckeltal
som bör diskuteras - kommunens soliditet, borgensförbindelser, långfristiga skulder och
självfinansieringsgraden vid ett fortsatt högt investeringsbehov.
Ett annat viktigt övergripande område är att skapa tillgänglighet, dialog och delaktighet
Falun är inte bra på att svara i telefon eller på att svara på mail. Vi tillhör inte heller topparna när det
gäller att informera våra medborgare via hemsidan. I det självuppskattade delaktighetsindex kan vi
konstatera att vi inte är så bra på systematiskt arbete kring delaktighet. I SCB:s
medborgarundersökning bekräftas också att medborgarna ger oss underkänt när det gäller vårt arbete
att skapa inflytande och dialog.
Verksamheternas resurstilldelning
SKL har tagit fram en standardkostnad 3för alla stora verksamheter. Standardkostnaden tar hänsyn till
kommunens strukturella förutsättningar. Genom att använda beräkningen får man en bild av om
kommunen har rätt kostnadsnivå.
Grundskolan har kostnader som ligger under standardkostnaden med -3,4 % vilket motsvarar 18 mnkr.
Falun har historiskt uppvisat goda resultat när det gäller behöriga elever till gymnasiet men trenden
pekar under de senaste åren nedåt. Gjorda undersökningar i bl.a. i klass 8 visar att eleverna trivs och
tycker utbildningen är bra. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att grundskolan ska
prioriteras. Satsar vi för lite resurser på grundskolan?
Gymnasieskolan har kostnader som ligger över standardkostnaden med 12,3 % vilket motsvarar 28
mnkr. När det gäller betygspoäng och andelen behöriga till universitet och högskola uppnår Falun
höga resultat. Kan Falun komma till rätta med det höga kostnadsläget?
Individ och familjeomsorgen har kostnader som ligger 17,2 % över standardkostnaden vilket
motsvarar 38 mnkr. Invånare som någon gång under året fått bistånd ligger högt vilket också
återspeglar sig i resurstilldelningen. Detsamma gäller också missbrukarvård för vuxna. Det finns
nyckeltal som visar hur länge man får ekonomiskt bistånd och hur långa handläggningstider
kommunen har. Falun har förhållandevis många bistånd som varar länge och ligger kring snittet vad
gäller handläggningstider. Kan vi hitta goda exempel bland andra kommuner?
3
Standardkostnaden ger en indikation på om en kommun har högre eller lägre
kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska
kostnadsutjämningssystemet. Exempel på strukturer är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund,
bebyggelsestruktur med mera. Skillnaden mellan kommunens kostnad och den beräknade strukturkostnaden kan
utgöra skillnader i effektivitet eller ambitionsnivå.
5
Äldreomsorgen har kostnader som ligger 9,2 % över standardkostnaden vilket motsvarar 51 mnkr.
Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst. I den årliga brukarenkätundersökningen får
både hemtjänsten och särskilt boende ett bra resultat. I SCB:s medborgarundersökning tycker
medborgarna att äldreomsorgen ska prioriteras. Kostnaden för hemtjänsten har ökat kraftigt i Falun.
När det gäller särskilt boende är kostnaden relativt låg. Är mixen mellan hemtjänst och särskilt boende
optimal? Två förbättringsområden som vi vill lyfta är arbetet med att förebygga fallskador bland äldre
och antal personal som en brukare träffar under en 14-dagarsperiod.
När det gäller fritidsverksamheten är resurstilldelningen 50 % över rikssnittet. Detta innebär att Falun
satsar 33 mnkr mer än snittkommunen. Det finns inga bra offentliga resultatnyckeltal som kan
jämföras med andra kommuner. I SCB:s medborgarundersökning tycker man att fritidsmöjligheter och
idrotts- och motionsanläggningar kan förbättras om möjligt. Vad står detta för?
Det finns mer information om Faluns standardkostnader vid nyckeltal 28 i rapporten. Där kan du se
Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna.
När det gäller resurstilldelningen mellan de olika verksamheterna i Falun (kr/inv) är det två
verksamheter som tilldelats ca 50 % mer än rikssnittet, Fritidsverksamheten och Individ och
familjeomsorgen. Är detta ett medvetet val? För mer information se nyckeltal 27.
Hållbar utveckling
Avsnittet hållbar utveckling ger en samlad bild av utvecklingen i kommunen när det gäller ekonomisk
hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. De hållbarhetsnyckeltal (alternativt nyckeltal)
som presenteras är utvalda för att ge en bred bild av utvecklingen i Falun.
För att nå det övergripande målet Hållbar utveckling finns tre strategiska styrdokument. Ett
tillväxtprogram för den ekonomiska dimensionen, ett miljöprogram för den ekologiska dimensionen
och ett folkhälsoprogram för den sociala dimensionen.
6
Ekonomisk hållbarhet
1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare
Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag,
enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Källa: Bolagsverket och SCB. Kolada
N00941.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
76 av 290
2012
83 av 290
2013
51 av 290
Faluns mål är varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från 2012 och fram till idag är
uppåtgående.
Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att
Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till
företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Karin Perérs, tel: 023-822 04 eller e-post: [email protected]
7
2. Demografisk försörjningskvot, kommun
Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal
personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Källa: SCB. Kolada N00927.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
45 av 290
2012
46 av 290
2013
44 av 290
Falun har relativt bra förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 och
och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år 2013 ska försörja ytterligare 0.75
person (0-19, >65år).
Falun har en relativt andra kommuner stor befolkning i åldersgruppen 20-64 år i förhållande till
personer 0-19 och äldre än 65 år.
Förutsatt alla faktorer jämförbara med de andra kommunerna avseende arbetsmarknad, arbetslöshet,
utbildningsnivå och lön etc har en arbetande falubo en mindre försörjningskvot.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post [email protected]
8
3. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%)
N
Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern 20-64 år den 31/12.
Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och
personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade
arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kolada N00914.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
123 av 290
2012
123 av 290
2013
115 av 290
Antalet förvärvsarbetande ökar årligen från 2009.
Från 2012 en är trenden mer positiv Falun och Dalarna än i jämförbara kommuner och riket.
Det kan troligen härledas till att Dalarna har landets äldsta befolkning och är först i landet att påbörja
det omfattande generationsskiftet.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post [email protected]
9
4. Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
N
Invånare med eftergymnasial utbildning 25-64 år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial
utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Kolada N01982.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
38 av 290
2012
39 av 290
2013
40 av 290
Andel innevånare med eftergymnasial utbildning ökar möjligheterna för befolkningen att ta
förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. På så vis påverkar denna indikator arbetsmarknaden
och den värdeskapande tillväxten i Falun.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post [email protected]
10
5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) N
Andel av kommunens invånare i åldern 20-64 år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige.
Källa: SCB. Kolada N01950.
Analys och kommentarer
Andelen utrikes födda i Falun ligger på knappt tio procent av befolkningen. Det är en mindre andel än
Sverige totalt, men en högre andel jämfört med övriga kommuner i Dalarna förutom Borlänge
kommun.
Om man fördjupar sig i de utrikes föddas ursprungsländer, kommer ca en tredjedel från Norden, en
tredjedel från Europa inkl EU/EES-länderna och en tredjedel från övriga världen. Under 2014 har KS
tagit beslut om att öka andelen flyktingar från 120 till 152, inklusive ensamkommande flyktingbarn.
Under 2013 tog Falun emot 134 personer, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Det totala antalet
inflyttade utrikes födda under 2013 var 340. Denna siffra omfattar förutom flyktingar,
arbetskraftsinvandrare bl a på grund av den fria rörligheten inom EU, partners till svenskar som gift
sig med utrikes födda och utländska studenter vid Högskolan Dalarna.
Sett till den demografiska utvecklingen skulle befolkningen minska om inte kommunen tog emot
flyktingar.
Falun har ett boendesegrationsindex som enligt Kolada ligger på samma nivå som Danderyds
kommun. Det betyder att Falun inte är en segregerad kommun.
Den svenskfödda befolkningens utbildningsnivå är jämförbar med de utrikes föddas. Andelen med
eftergymnasial utbildning ligger t o m någon procent högre hos utrikes födda än hos den svenska
befolkningen. Däremot har den svenskfödda befolkningen en större andel med gymnasial utbildning.
Tre områden får ses som betydelsefulla för att integrationsprocessen ska fungera bra arbetsmarknaden, där det finns anledning intensifiera möjligheterna för flyktingarna att få arbete,
utbildningsområdet, där det är viktigt att hitta former för snabbare validering av betyg eller praktik för
att pröva kunskaper hos de vuxna och inom stadsbyggnadsområdet för att förhindra segregation. I
allmänhet går integrationsprocessen snabbare för de yngre och det är särskilt märkbart för de
ungdomar som kommer till kommunens boenden för ensamkommande flyktingbarn."
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Laila Edholm, tel 023-86026 eller e-post [email protected]
11
6. Skattesats totalt kommun, (%)
N
Skattesats totalt. Källa: SCB. Kolada N00900.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
222 av 290
2013
256 av 290
2014
242 av 290
Skattesatsen i Falun ligger högt.
En hög skattesats påverkar indirekt andra indikatorer såsom Svenskt Näringslivs mätning av det
lokala företagsklimatetet där skattesatsen är en parameter.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post [email protected]
12
7. U. Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning – Totalt
N
Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt,
företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100)\n. Källa: SKL.
Kolada U07451.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
181 av 290
2013
194 av 290
Denna mätning kallad Insikt görs genom enkätundersökning hos företag som haft ärenden som
beslutats av kommunen under verksamhetsåret.
Falun har bara deltagit i denna mätning vid två tillfällen. De båda mätningarna uppvisade liknande
värden på översiktlig nivå. På underliggande nivåer kan de verksamhetsområden som ingår se mer
detaljerade uppgifter.
De verksamhetsområden som ingår är miljö- och hälsoskydd, bygglov, serveringstillstånd samt
brandtillsyn. Även markupplåtelse mäts.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post [email protected]
13
Ekologisk hållbarhet
8. U. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, %
N
Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon
registrerade före 1 jan 2013 används tidigare miljöb FS 2004:1364). Avser bilar som enligt
vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Möjlighet har getts att
komplettera med fordon i operationell leasing samt för andra avvikelser. Källa: Miljöfordon Syd
(MFS). Kolada U00437.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
2011
2012
2013
andra kommuner:
52 av 131
90 av 153
136 av 176
Den kraftiga ökningen av antalet miljöbilar under åren 2009-2011 som diagrammet visar beror på en
konsekvent tillämpning av kommunens resepolicy och de krav som fanns där. Då skedde en övergång
till mindre och effektivare dieselbilar som också blev billigare för användarna.
I siffrorna för dessa år ingår dock inte bolagen som då hade bara enstaka miljöbilar. För 2012 ingår
Kopparstadens fordon och från 2013 även FEV. Bolagens bilar var i första hand servicefordon och
utbudet av funktionella arbetsfordon var inte lika bra som för personbilar. Bolagen har nu ökat sin
miljöbilsandel och prioriterar elbilar där så är möjligt. Kopparstadens miljöbilsandel är 2014 11 %
och Falu Energi & Vattens 26 %.
2013 ifördes en ny miljöbilsdefinition. Den innebar att en del tyngre fordon blev miljöklassade trots
att de släppte ut mer koldioxid och vissa lättare fordon som tidigare var miljöfordon inte längre
godkänndes trots att deras utsläpp var mindre. 2013 skaffades en del bilar som uppfyllde den gamla
miljöbilsnormen men inte den nya vilket innebar att andelen miljöbilar sjönk till under 50 %. Vid
nyförvärv är det nu den nya definitionen som gäller.
För att utvecklingen ska fortsätta gå åt rätt håll är det viktigt att kommunen har en tydlig policy för
vilka fordon som skaffas. Ambitioner finns även att kommunen ska ha ett antal elbilar. För det behövs
en tydlig politisk viljeinriktning.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Ola Bergeå, tel 023-82115 eller e-post [email protected]
14
9. U. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES, (%) N
Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i
lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara
andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla, samt biobränslen. Källa: Inrapportering för
energieffektiviseringsstödet (EES), bearbetat av Energimyndigheten och SKL. Kolada U00464.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
188 av 265
2012
187 av 268
2013
189 av 269
Den fjärrvärme som produceras med förnybara biobränslen är den viktigaste förnybara energikällan
för energi som används för kommunen byggnader. Den värmer många av Kopparstadens
hyresfastigheter och kommunens lokaler. Kopparstadens förser också de flesta av sina fastigheter
med verksamhetsel från sina två vindkraftverk. Hyresgästernas står för sin egen hushållsel som inte
ingår i detta nyckeltal.
Byggnader som används för så kallad industriliknande verksamhet som Falu Energi & Vattens
avfallshantering, VA- och kraftverksamhet ingår inte heller i nycketalet.
De solceller som finns på några av kommunens fastigheter ger också ett mindre bidrag till den
förnybar energi.
Data har för andelen förnybar el har blivit felaktigt registrerade hos energimyndigheten vilket innebär
att diagrammet är något missvisande. Korrekta värden är för 2011 är 80 procent, för 2012 77 procent
och för 2013 79 procent.
Det lägre värdet 2012 beror på några riktiga köldknäppar under vintern då fjärrvärmens värmepannor
måste kompletteras med en del olja.
Många kommuner har också valt att upphandla så kallad grön el som bara kommer från förnybara
energikällor. Om Falun följde det exemplet skulle vi ligga mycket nära hundraprocentig förnybar
energiförsörjning.
Det finns även en liten mängd oljeeldning i några fastigheter som skulle kunna konverteras. Det
skulle dock inte påverka nyckeltalet mer än någon tiondels procent.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Ola Bergeå, tel 023-82115 eller e-post [email protected]
15
10. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv N
Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare.
Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS
(Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen.
Kolada N00401.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
21 av 290
2012
24 av 290
Miljöprogrammet anger att det i Falun 2020 bara ska släppa ut 60 procent av de växthusgaser som
släpptes ut 1990. 2012 hade utsläppen minskat till 69 procent. Usläppen behöver alltså minska med
ytterligare 9 procentenheter för att delmålet ska nås.
Minskningen av utsläpp sedan 1990 till största delen på minskade utsläpp från uppvärmning.
Oljeeldning är inte längre är det vanliga uppvärmningssättet i bostäder och i industrier. Idag värms
stora delar av Falun med fjärrvärme från kraftvärmeverket eller från värmepumpar eller med el. Den
minskning som syns i diagrammet beror till stor del på att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot
biobränslen.
De jämförelsevis låga utsläppen i Falun beror till stor del på att det inte finns några riktigt stora
processindustrier inom kommunen. Det finns inte heller någon riktigt stor trafikled genom
kommunen. Faluns låga utsläpp beror också på Faluns biobränsleeldade kraftvärmeverk som värmer
stora delar av centrala Falun. Många bostäder värms även med värmepumpar och el.
Av de utsläpp som görs i Falun 2012 kommer ungefär sextio procent från trafiken. Mängden har varit
stabil sedan 2005 men från 2010 har det skett en liten minskning och den är 2012 lika stor som 1990,
Minskingen beror på effektivare bilar och inblandning av fossilfria bränslen i den vanliga bensinen.
Av de utsläpp som fortfarande sker 2012 kommer 13 % från oljeeldning för uppvärmning och 11 %
från jordbruket.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Ola Bergeå, tel 023-82115 eller e-post [email protected]
16
Social hållbarhet
11. Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, antal dagar
N
Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna
16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel
förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa:
Försäkringskassan. Kolada N00938.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
95 av 290
2012
115 av 290
2013
99 av 290
Sjukpenningtalet i Falun har minskat betydligt mellan år 2004 och år 2010. Man kan se samma trend i
riket, länet och liknande kommuner. Från år 2010 har sjukfrånvaron börjat öka. Skillnaden mellan
riket och Falun år 2013 var 0,7 dagar. Det gör en skillnad på 24 500 färre sjukdagar i Falun jämfört
med riket. Ökningen av antal sjukdagar har framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med
psykiska diagnoser. Kvinnor har dubbelt så många sjukpenningdagar som män.
Enligt Försäkringskassans analyser kan en förklaring till den nuvarande uppgången bero på att fler
individer kvarstår i sjukskrivning i stället för att flyttas över till sjukersättning. En annan förklaring är
en ökning av antalet sjukfall för försäkrade med anställning. Ökningen är generell över de olika
samhällssektorerna. För att förstå den nuvarande utvecklingen behövs mer kunskap om varför de
psykiska diagnoserna ökar och varför kvinnor är särskilt utsatta.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under mars.
Kontaktperson
Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post [email protected]
17
12. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv
Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl.
grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och
Rån inkl. grovt, antal/100 000 inv. Källa: BRÅ. Kolada N07403.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
174 av 290
2012
190 av 290
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under mars.
Kontaktperson
Källa: BRÅ
18
2013
183 av 290
13. Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%)
Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år,
multiplicerat med 100. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med
låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet
(med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för
dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en
gång under året. Källa: SCB (LISA). Kolada N02904.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2010
155 av 290
2011
149 av 290
2012
143 av 290
Angela
Andelen barn i Falun som levde i familjer med låg inkomststandard år 2012 var 11 procent. Det har
varit relativt stabilt under den senaste 5- årsperioden. Falun ligger lägre än riket, länet och liknande
kommuner.
Enligt Barnombudsmannens analyser är det framför allt barn med utländsk bakgrund och kort
vistelsetid i Sverige samt barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning som lever i familjer med låg
inkomststandard. Även många barn till ensamstående föräldrar lever med låg inkomststandard, enligt
rapporten.
Åsa
En konsekvens av att Falun har förhållandevis många hushåll som någon gång under året fått
ekonomisk bistånd varav en andel hushåll med hemmavarande barn.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post [email protected]
19
14. U. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel
(%)
Andelen förstagångsväljare, folkbokförda i kommunen, som röstade i de två senaste
kommunfullmäktigevalen. Källa: SKL Kolada U17413.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2010
61 av 290
Andelen förstagångsväljare ökade från år 2006 till år 2010 i så väl Falu kommun som i riket i stort.
Ett bredare politiskt spektrum, med fler partier, lockar fler ungdomar att rösta och de hittar alternativ
som intresserar dem. Oklara majoritetsförhållanden i framförallt Falun och på andra håll i riket
gynnar partiernas och ungdomsförbundens mobiliseringsförmåga och motiverar ungdomar att rösta,
eftersom deras röst får avgörande effekt på vilka som får majoritet i kommunen. I Falun har också
skolorna varit mycket aktiva med att arrangera skolval och på annat sätt informerat om valet vilket
bidragit till att andelen förstagångsväljare ökat. Valdeltagandet bland ungdomar generellt är dock
lägre bland övriga grupper. Främsta anledningen är att det tar tid att sätta sig in de politiska
rättigheterna och vad partipolitik har för effekt på den egna vardagen och ungdomarnas egen framtid.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under september.
Kontaktperson
Pernilla Nylander, tel 023-86067 eller e-post [email protected]
20
15. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) U
Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller
skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9.
Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket.
Kolada N15428.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
113 av 290
2013
114 av 289
2014
135 av 290
Faluns resultat har sjunkit rejält från föregående år, och ser man tillbaka till 2011 är fallet dramatiskt.
I jämförelse med övriga dalakommuner ligger Falun fortfarande högt. Resultatförbättringar i Faluns
grundskolor kommer underifrån och återfinns i lägre årskurser: årskurs 6 och 7 uppvisar
förhållandevis goda resultat. En möjlig tolkning är att de effekter som kommer av det systematiskt
förbättringsarbetet vad gäller undervisningens kvalitet ger effekt, men enbart långsiktig.
Grundskolorna i Falu kommun behöver vara uthålliga i det utvecklingsarbete som påbörjats, men
också höja siktet för att säkerställa att alla elever får rätt utmaningar och stimulans i lärandet.
Mätning och publicering
Mätning i samband med skolavslutning. Publicering Kolada september.
Kontaktperson
Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post [email protected]
21
16. Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad
gymnasieutbildning, andel (%)
Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som
påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även
andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KYutbildningar och komvux. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17434.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2010
216 av 290
2011
173 av 290
2012
177 av 286
I Falun är relativt låg andel ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad
gymnasieutbildning. Tänkbara förklaringar kan vara;
Kortare arbetsperioder för att därefter kunna resa och ge sig ut i världen?
Svårt för ungdomar att få jobb?
Utbildningar som inte möter branschernas behov?
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Jonatan Block tel. 023-82520 eller e-post [email protected]
22
17. Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år
N
Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i
Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N00925.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
73 av 290
2012
93 av 290
2013
59 av 286
Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa
övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen.
I Falun är medellivslängden för kvinnor 84 år (män 80, 5 år) vilket är något högre än riket, länet och
liknande kommuner.
Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och
under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit
mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den
höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att
medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns
skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män
och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika
utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i
livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år.
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post [email protected]
23
18. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år
N
Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i
Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N00923.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2010
41 av 290
2011
43 av 290
2012
40 av 286
Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa
övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen.
I Falun är medellivslängden för män 80,5 år (kvinnor 84 år) vilket är något högre än riket, länet och
liknande kommuner.
Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och
under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit
mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den
höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att
medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns
skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män
och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika
utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i
livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år.
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post [email protected]
24
19. U. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) N
Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du
ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För
kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal
svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Kolada U01405.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
76 av 170
2012
51 av 200
2013
25 av 184
Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa
övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen.
Av Faluborna är det 74 procent som har skattat sitt hälsotillstånd som bra. Det är större andel än riket,
länet och liknande kommuner. Resultatet pekar på en något förbättrad utveckling i samtliga beskrivna
kommuner sedan början av mätperioden år 2007 fram till senaste mätningen år 2014. Kvinnor i Falun
anger bättre hälsa än män. I Dalarna och riket är det omvänt – män anger bättre hälsa än kvinnor.
Yngre anger bättre hälsa än äldre.
Enligt forskning har frågan hur man skattar sin hälsa en koppling till utbildningsnivå; större andel av
personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med
förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever
längre än de som skattar sin hälsa som dålig.
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post [email protected]
25
20. U. Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%)
N
Andel (%) invånare 16-84 år med låg tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra
befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-4 till år T, Liv & hälsa år T,
Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita
på de flesta människor? Indikator redovisar låg tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på
frågan. Kolada U01413.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
22 av 172
2012
21 av 204
2013
16 av 184
Falun ligger bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Från år 2007 och fram till
år 2013 har andelen invånare i Falun som har svårt att lita på andra minskat. Vid den senaste
mätningen år 2014 har dock andelen ökat. Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället
hänger samman med en ökad risk för ohälsa.
Det finns stora skillnader i andelen som uppgivit att de mestadels inte kan lita på andra människor.
Andelen är klart högst i den yngsta åldersgruppen i jämförelse med övriga åldersgrupper. Människor
med eftergymnasial utbildning har uppgivit att de litar i högre grad på andra människor än vad
individer med kortare utbildning gör.
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post [email protected]
26
Övergripande nyckeltal
21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100))
Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951.
Analys och kommentarer
Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun. Antal födda och döda är
tämligen stabilt under perioden. Det dör ca 500 personer per år och det föds ungefär lika många barn
per år. 2013 hade vi ett födelseöverskott på 44 personer.
Falun hade en relativt god befolkningsutveckling åren 2009, 2010 och 2013 med en ökning av 0,6-0,7
procent årligen.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Källa: SKL
27
22. Åldersstruktur, 2013
Liknande kommuner
övergripande
Falun
Invånare 2013
0-6 år
7-15 år
16-19 år
20-24 år
25 - 64 år
65-69 år
70 - 79 år
80+
Totalt
Antal
4 525
5 569
2 735
4 023
28 321
3 845
4 693
3 056
56 767
Andel
8,0%
9,8%
4,8%
7,1%
49,9%
6,8%
8,3%
5,4%
100%
Antal
4 126
5 202
2 534
3 515
26 211
3 876
5 014
3 111
53 588
Andel
7,7%
9,7%
4,7%
6,6%
48,9%
7,2%
9,4%
5,8%
100%
Dalarnas län, ovägt
medel
Antal
1 377
1 743
866
1 186
9 028
1 392
1 745
1 152
18 490
Andel
7,4%
9,4%
4,7%
6,4%
48,8%
7,5%
9,4%
6,2%
100%
Alla kommuner, ovägt
medel
Antal
2 782
3 236
1 533
2 317
16 934
2 081
2 659
1 716
33 258
Andel
8,4%
9,7%
4,6%
7,0%
50,9%
6,3%
8,0%
5,2%
100%
Antal invånare 0-6,7-15, 16-19, 20-24, 25-64, 65-69-70-79 och 80+ år den 31/12 dividerat med antal
invånare totalt den 31/12, andel %. Källa: SCB. Kolada N01922, N01930, N01954, N01977, N01978,
N01852, N01853, N01854, N01855, N01856, N01932, N01940, N01941, N01942 och N01957.
Analys och kommentarer
Med denna indelning ges bättre möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd,
dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Källa: SCB
28
23. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel % 2013
Förvärvsarbetande
per åldersgrupp
Andel
16-19 år
Falun
2012
16,6%
Liknande kommuner
övergripande
2013
2012
2013
17,3%
21,6%
22,8%
20-24 år
25-34 år
35-49 år
50-59 år
60-64 år
Andel 20-64 år
57,8%
76,8%
87,9%
86,1%
72,1%
79,6%
57,9%
77,2%
87,8%
85,9%
73,2%
79,7%
64,9%
78,5%
87,8%
84,7%
68,6%
80,3%
64,8%
78,3%
87,6%
84,8%
69,3%
80,3%
U
Dalarnas län, ovägt Alla kommuner, ovägt
medel
medel
2012
2013
2012
2013
18,3%
19,1%
20,0%
20,7%
63,1%
77,2%
86,0%
84,1%
68,6%
79,0%
64,1%
77,0%
85,9%
84,0%
69,0%
79,1%
62,2%
76,9%
85,7%
82,8%
68,1%
78,6%
62,3%
76,3%
85,5%
82,8%
68,6%
78,5%
Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal
invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911,
N00912 och N00913.
Analys och kommentarer
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under december.
Kontaktperson
Källa: SCB
29
24. Arbetslöshet mars månad, (%)
Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal
invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada
N00919.
Analys och kommentarer
Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga
arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen 2010.
Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig.
Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner undre senare år beror på en god
arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av
ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras.
Mätning och publicering
Mätning i mars. Publicering i Kolada under april.
Kontaktperson
Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post [email protected]
30
25. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef.
N
Antal personer 25-64 år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i
minst sex månader, dividerat med antal invånare 25-64 år i kommunen den 31/12 år T-1.
Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada
N00955.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
103 av 290
2013
118 av 290
2014
109 av 290
Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar,
Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände 2010. Många arbetsgivare har gjort
ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Efterfrågan på arbetskraft är
stark trots att det är en låg tillväxt.
Mätning och publicering
Mätning i mars. Publicering i Kolada under april.
Kontaktperson
Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post [email protected]
31
26. Skatteintäkter kommunen, kr/inv
Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är
kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag.
Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här.
De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. Källa: SCB.
Kolada N03010.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
35 av 290
2012
33 av 289
2013
34 av 290
Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns
skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden 2008-2012. Skattesatsen befinner sig i den
övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. 2013 överfördes ansvaret för hemsjukvården från
landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr
till 22,54 kr.
För att förklara Faluns högre skatteintäktsnivå kan bl.a. också nämnas att medianinkomsten i Falun är
betydligt högre än Sverigemedel.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under mars.
Kontaktperson
Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller [email protected]
32
27. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2013,
(%)
Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter
och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter
(huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB.
Kolada N00095, N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N20001.
Analys och kommentarer
Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter:
Fritidsverksamheten kostar 2013 ca 50 procent mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala
medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten.
Sedan rapportering i Kolada började (1996) har Falu kommun alltid lagt ner mer resurser
(kr/invånare) på individ- och familjeomsorg än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller
alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även 2013, då individ- och
familjeomsorg kostade 4 846 kr/invånare i Falun och 3 100-3 400 kr/invånare i övriga kommuner i
Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde.
Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till
politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till
flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. Faluns lämnade statistik för dessa verksamheter gör
att osäkerhet finns om siffrorna och bör kontrolleras innan de kommenteras.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år.
Kontaktperson
Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller [email protected]
33
28. Avvikelse redovisad kostnad – strukturårsjusterad standardkostnad 2013, (%)
Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%).
Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N20900.
Analys och kommentarer
En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens
struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög
kostnadskostym inom gymnasieskolan (12,3 %), individ- och familjeomsorg (17,2 %) och
äldreomsorgen (9,2 %).
Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det
har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år sedan 2007, men bryts 2013, då den höga
kostnadsnivån minskas från en avvikelse på 40,5 % (2012) till 17,2 %.
Det motsatta förhållandet gäller för grundskolan (-3,4 %).
Men för gymnasieskolan och äldreomsorgen ökar kostnadsavvikelsen från 2010 till 2013 och är högre
än vad strukturen motiverar.
Förskola och skolbarnomsorg (+-0 %) ligger på den kostnadsnivå som kommunens struktur
motiverar.
Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller
effektivitetsnivå än riksgenomsnittet.
När det gäller äldreomsorgen så beror den relativt stora förändringen av avvikelsen på
kommunaliseringen av hemsjukvården från 2013.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år.
Kontaktperson
Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller [email protected]
34
29. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%)
Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en
ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N03002.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
259 av 290
2012
257 av 290
2013
255 av 290
Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på
relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder.
När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppstår ett negativt
balanserat resultat, -27,4%, vilket skulle innebära att Falu kommun behöver låna till 100 % för att
klara av sina åtaganden eller sälja av tillgångar. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt
medel) befinner sig i samma situation.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller [email protected]
35
30. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv
Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser
de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till
kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Kolada N03004.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
262 av 290
2012
275 av 290
2013
276 av 290
Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en
hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen.
Ökningen de två senaste åren beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun
AB har bildats vilket inneburit att kommunala lån överförts till bolaget respektive nya lån tagits med
en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu
kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad
kommunal borgen.
Kommunens handlingsfrihet kommer att begränsas framöver om inte utvecklingen hejdas.
Mätning och publicering
Kontaktperson
Bengt Thored, tel 023-82972 eller [email protected]
36
31. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%)
Årets resultat före avskrivningar, dividerat med nettoinvesteringarna i kommunen. Visar hur stor del
av nettoinvesteringarna som finansieras med årets resultat. Värden som är negativa sätts till lika med
0. Värden som överstiger 100 sätts till lika med 100. Källa: SCB. Kolada N03103.
Analys och kommentarer
Självfinansieringen beräknas som resultat efter extraordinära poster plus avskrivningar i förhållande
till nettoinvesteringsutgifter. 2012 och 2013 påverkas resultaten positivt av AFA återbetalning av
försäkringspremier, i storleksordning 48-49 mnkr per år.
Det som även påverkar kommunernas egen finansieringsgrad är försäljning av tillgångar. Så var fallet
2012 då anläggningstillgångar fördes över från trafik- och fritidsnämnden till det nystartade bolaget
Lugnet i Falun AB. Detta innebar att kommunen behövde mindre finansiering detta år.
För övrigt är de planerade investeringsbehoven i kommunen fortsatt höga och överstiger den
investeringsvolym som kan anses ekonomiskt hållbar över tiden.
Mätning och publicering
Kontaktperson
Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller [email protected]
37
32. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv
Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga
skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen.Källa:
SCB. Kolada N03055.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
249 av 289
2012
254 av 290
2013
250 av 290
Utvecklingen av kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 25% de senaste fem åren.
Moderbolaget Falus Stadshus AB:s lösen av koncernintern revers genom bland annat upptagande av
externa lån bidrar till ökningen. Därutöver har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB vilka
finansierats genom lån.
Se även kommentar till ” Diagram 32 - Borgens- och övriga ansvarsförbindelser”.
Mätning och publicering
Kontaktperson
Bengt Thored, tel 023–82972 eller [email protected]
38
33. Nöjd Region-Index – Helheten
N
Kommunens Nöjd-Regionindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i
dess helhet som en plats att bo och leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en
plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett
sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökning. Kolada
U00402.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2014
26 av 54
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Källa: SCB:s medborgarundersökning
39
34. U. Nöjd Inflytande-Index – Helheten
N
Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn
och\ndet inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din
kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök
föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter
och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din
kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökning. Kolada U00408.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2014
39 av 54
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Källa: SCB:s medborgarundersökning
40
35. U. Nöjd Medborgar-Index – Helheten
N
Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din
kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina
förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt.
Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökning.
Kolada U00401.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2014
26 av 54
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Källa: SCB:s medborgarundersökning
41
36. U. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng
N
Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för
medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till
medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år 2014 och är därmed inte jämförbara med
tidigare år. Källa: Egen självuppskattande undersökning i kommunen. Kolada U00416.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
133 av 156
2013
95 av 178
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Källa: Egen självuppskattande undersökning i kommunen.
42
2014
126 av 184
37. U. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%)
U
Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd
inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s
miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd
certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6
månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U07409.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
78 av 154
2013
98 av 176
2014
104 av 186
Det finns ett politiskt beslut om att Falu kommun ska ha uppnåt 15% ekologiskt till 2015. Detta mål
är redan uppnått. I det nya miljöprogrammet som togs 2014 sattes ett nytt mål att till 2020 ska 40 %
ekologiskt uppnås.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Katarina Lindberg, tel 023-82748 eller e-post [email protected]
43
Personalnyckeltal
38. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel
Månadsavlönad personal, andel av totalt antal anställda i kommunen som är heltidsanställda. Baseras
på antal som varit anställda eller har fått lön i november månad. Källa: SKL. Kolada N00069.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
74 av 290
2012
47 av 290
2013
11 av 290
Värde 2013 = 88%
Till följd av projektet ”Heltid till alla” har andelen heltidsanställda ökat betydligt de senaste åren.
Observera att diagrammet visar andel personal som har heltid i sin grundanställning, tjänstledigheter
är ej medräknade.
Mätning och publicering
Kontaktperson
Agneta Hultgren tel 023-82190 eller e-post [email protected]
44
39. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%)
Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie
arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska
sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SKL. Kolada N00090.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
128 av 270
2012
177 av 261
Värde 2013 = 6,0%
Sjukfrånvaron, både lång och kort har ökat från en låg nivå 2010.
Mätning och publicering
Kontaktperson
Agneta Hultgren tel 023-82190 eller e-post [email protected]
45
2013
167 av 271
Verksamhetsnyckeltal
Övergripande verksamhet
40. U. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%)
N
Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post. Frågorna
skickas till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e-postfrågan
har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00412.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
46 av 142
2013
113 av 156
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Åsa Hedin tel 023-82120 eller e-post [email protected]
46
2014
134 av 160
41. U. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på
en enkel fråga, (%)
N
Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får direkt svar på frågan.
Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till
kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av
externt företag. Kolada U00413.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
131 av 140
2013
139 av 158
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Åsa Hedin tel 023-82120 eller e-post [email protected]
47
2014
124 av 162
42. U. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%) N
Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunen
kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån tre nivåer; god,
medelgod och dålig. Procentsatsen gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt
företag. Kolada U00414.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
49 av 140
2013
14 av 160
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Åsa Hedin tel 023-82120 eller e-post [email protected]
48
2014
35 av 160
43. U. Informationsindex för kommunens webbplats
N
Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida.
Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100%. Här
redovisas ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla). Kolada
U00415.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
202 av 290
2013
188 av 280
Mätning och publicering
Publicering Kolada maj.
Kontaktperson
Åsa Hedin tel 023-82120 eller e-post [email protected]
49
2014
152 av 290
Förskola
44. Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal
Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen
regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11010.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
275 av 290
2012
252 av 290
2013
241 av 290
Antalet inskrivna barn/årsarbetare är högre än alla jämförbara grupper. En viss osäkerhet finns hur
andra kommuner redovisar kringresurser. För Faluns del ingår t ex inte specialpedagogerna. Även
antalet barn per avdelning och öppettider har betydelse.
Antalet inskrivna barn/årsarbetare har ökat mellan åren 2007-2011 för att från 2012 ha vänts till en
minskning.
Mätning och publicering
Mätning 15/10. Publicering Kolada i mars följande år.
Kontaktperson
Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post [email protected]
50
45. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola,
dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och
innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11008.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
98 av 282
2012
125 av 284
2013
204 av 289
Ökningen av kostnader mellan 2011 och 2013 beror på ökade personalkostnader (förbättrad
personaltäthet) och kostnader för nya lokaler men även på kraftigt ökade kostnader för kost och
transporter.
Mätning och publicering
Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år.
Kontaktperson
Ulrika Forsell tel. 023-82153 eller e-post [email protected]
51
Grundskola
46. U. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och
undervisningen, andel (%).
N
Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer
ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och
undervisningen. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL.
Kolada U15454.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2013
135 av 184
2014
80 av 192
Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor är så goda, men också förvånande att de
varierat så mycket under de år som mätningarna gjorts. Undersökningarna har genom kvalitetsarbetet
fått relativt stor uppmärksamhet i Faluns skolorganisation, vilket lett till att frågorna diskuterats bland
lärare och skolledning. Uppmärksamheten kring frågorna har troligen haft betydelse för de
förbättrade resultaten.
Mätning och publicering
Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år.
Kontaktperson
Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post [email protected]
52
47. U. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och
undervisningen, andel (%)
N
Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer
ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och
undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL.
Kolada U15455.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2013
78 av 182
2014
32 av 192
Det är glädjande att resultaten för Faluns grundskolor är så goda, men också förvånande att de
varierat så mycket under de år som mätningarna gjorts. Undersökningarna har genom kvalitetsarbetet
fått relativt stor uppmärksamhet i Faluns skolorganisation, vilket lett till att frågorna diskuterats bland
lärare och skolledning. Uppmärksamheten kring frågorna har troligen haft betydelse för de
förbättrade resultaten.
Mätning och publicering
Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år.
Kontaktperson
Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post [email protected]
53
48. Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel(%) U
Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga
ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de
är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris). Kolada N15419.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
58 av 240
2013
64 av 242
2014
99 av 236
Från att tidigare haft resultat som legat en bra bit över rikets liknande kommuner, så har
resultatet fortsatt sjunka, och ligger nu enbart strax över liknande kommuners resultat.
Relativt stora förändringar i lärarnas nationella uppdrag har genomförts under senare år.
Faluns grundskolor har varit tidiga i detta förändringsarbete och vi bedömer att tålamod och
uthållighet är en av de viktigaste faktorerna i arbetet. De förväntade positiva effekterna tar
tid.
Resultaten mellan skolor är relativt varierande, vilket tyder på att vi behöver jobba för ökad
likvärdighet. Grundskolorna fortsätter arbetet mot ökad måluppfyllelse och likvärdighet
Mätning och publicering
Mätning i samband med skolavslutning. Publicering Kolada september.
Kontaktperson
Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post [email protected]
54
49. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev
Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för:
lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek,
övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Kolada N15008.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
57 av 289
2012
63 av 288
2013
58 av 289
Nedgången från 2009 till 2010 beror på sparkrav och att vissa hyreskostnader lyftes bort från
grundskolan. Personaltätheten vad gäller lärare har successivt ökat sedan 2010, vilket
påverkar kostnadskurvan och från 2012 ingår även en ökning av lokalkostnaderna i
kostnadsutvecklingen.
Ht 2009 genomgick grundskolan (och förskolan) en förändring från en decentraliserad
organisation, i form av fem skoldistrikt, till en centralisering där grundskolan blev samlad
under ett paraply.
Sedan 2010 ligger den kommunala grundskolan i Falun lägre i kostnadsnivå än samtliga
jämförelsegrupper.
Mätning och publicering
Mätning i samband med bokslutet. Publicering Kolada juni kommande år.
Kontaktperson
Tomas Olsson tel 023-82955 eller e-post [email protected]
55
50. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt
U
Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt
det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna
avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet
för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är
320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N15403.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
110 av 278
2013
187 av 282
2014
106 av 280
2014 steg meritvärdet för Faluns grundskolor kraftigt. Föregående år låg Falun under
jämförbara kommuner, övriga dalakommuner och under kommungenomsnittet. I år är
rangordningen tillbaka så som det sett ut sedan 2004. Kombinationen av höjda meritvärden
och sjunkande andel elever med godkända betyg i alla ämnen tyder på minskad likvärdighet
och ökad segregering; både mellan skolor och inom skolor.
Mätning och publicering
Mäts i samband med skolavslutning. Publicering Kolada september.
Kontaktperson
Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post [email protected]
56
Gymnasieskolan
51. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola,
andel
U
Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till
universitet och högskola. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17409. (Beskrivningen har kortats
ned).
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
45 av 289
2013
19 av 289
2014
72 av 290
Falun har hög andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola
vilket vi förväntas ha med hänvisning till kommunens socioekonomiska struktur.
2011 ändrades behörighetsreglerna till universitet och högskola. Samtidigt trädde den nya
gymnasiereformen i kraft och färre elever söker yrkesprogrammen. Då eleverna till sommaren 2014
för första gången tar examen enligt läroplanen GY11 och den nya betygsskalan, kan vi utläsa hur
behörigheten ser ut enligt nya gymnasiereformen. Den nya betygsskalan innebär, att det är från 2014
och åren framåt, som relevanta jämförelser gällande behörigheter till universitet och högskola, låter
sig göras.
Mätning och publicering
Mätning i samband med skolavslutning. Publicering i Kolada december.
Kontaktperson
Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post [email protected]
57
52. Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%)
Antal i kommunen folkbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med
totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17898.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
137 av 290
2012
79 av 290
2013
120 av 290
Andelen elever som kommit in på sitt förstahandsval sjunker fr.o.m. 2011 i hela landet, utom i Falun.
Detta torde bero på att antalet ungdomar till gymnasieskolan minskar samtidigt som programutbuden
och antal platser per program inte minskats.
2013 återfinns Falun relativt nära jämförelsegrupperna som en konsekvens av minskat programutbud.
Mätning och publicering
Publicering Kolada mars.
Kontaktperson
Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post [email protected]
58
53. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl IV, andel (%)
Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan
något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av
fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i
kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket. Kolada N17404.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
94 av 290
2012
62 av 290
2013
96 av 290
Den socioekonomiska befolkningsstrukturen i Falu kommun kan vara en förklaring till att
betygspoängen ligger högt. En annan förklaring kan vara en relativt hög lärartäthet.
Mätning och publicering
Mätning i samband med skolavslutning. Publicering i Kolada i december.
Kontaktperson
Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post [email protected]
59
54. Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev
Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt
år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning,
läromedel, övriga kostnader. Källa: SCB. Kolada N17007.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
94 av 237
2012
105 av 239
2013
104 av 235
I diagrammet redovisas kostnaderna för den kommunala gymnasieskolan i Falun till 114 tkr/elev för
år 2013. Kostnaden för liknande kommuner är 106 tkr/elev och för alla kommuner ovägt 131 tkr/elev.
Ovägt står för att alla kommuner har samma värde oavsett kommunens storlek.
Hänsyn kan tas till kommunernas storlek och då beräknas ett vägt medelvärde. Det värdet var 107
tkr/elev för alla kommuner år 2013. Detta redovisas inte i diagrammet.
Ambitionen i Falun har varit att jämföra sig med liknande kommuner respektive alla kommuner vägt
medelvärde.
Antalet 16-18 åringar i Falun har under flera år sjunkit samtidigt som andelen elever i friskolor ökat.
Detta har medfört ett stort anpassningsarbete. Minskning av verksamheten har skett under 2013 men
då omställningskostnader ingår i redovisningen ovan har kostnaden per elev ändå ökat relativt
jämförelsegrupperna.
Mätning och publicering
Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år.
Kontaktperson
Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post [email protected]
60
55. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt
U
Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10,
VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för
respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast
betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast
på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för
utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17500.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
39 av 290
2013
45 av 290
2014
56 av 290
Mot bakgrund av den socioekonomiska strukturen i Falu kommun är det förklarligt att betygspoängen
ligger relativt högt. Ytterligare förklaring kan vara relativt hög lärartäthet.
Mätning och publicering
Mätning i samband med skolavslutning. Publicering Kolada december.
Kontaktperson
Ulrika Forsell tel 023-82153 eller e-post [email protected]
61
Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning
56. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser för
personer med funktionsnedsättning totalt, dividerat med antal invånare 0-64 år 31/12. Avser kostnader
för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsättning under 65 år med beslut enligt SoL
och/eller HSL, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt assistansersättning
enligt SFB. I gruppen med beslut ingår även personer 65+ (som dock utgör en mindre andel). Avser
samtlig regi. Källa: SCB. Kolada N25003.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
192 av 290
2012
150 av 290
2013
71 av 290
Efter att ha haft en relativt hög kostnadsnivå från 2007 - 2011 har en normalisering skett 2012. Det
finns inga strukturella skäl för Falun att avvika genom att ha högre kostnader än liknande kommuner.
Förändring av hanteringen inom personlig assistans bedöms ha betydelse för förändringen av
kostnaderna från 2012.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Jonas Hampus tel 023-82704 eller e-post [email protected]
62
57. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%)
Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och
stöd enligt 9 § 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år
den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. Kolada N28890.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
119 av 290
2012
133 av 290
2013
114 av 290
Antalet personer som erhåller insatser enligt LSS har den senaste 6 årsperioden ökat med 15 % i
landet och är kostnadsdrivande i alla kommuner.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Marie Pettersson, tel 023-82707 eller e-post [email protected]
63
58. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS §
9.9, medelvärde U
Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats (inflyttning) i boende enligt
LSS. Avser alla beslut om LSS-insats avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4
beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U28418.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
24 av 56
2013
45 av 60
2014
24 av 62
Stora problem har funnits att verkställs gruppbostadsbeslut då medel inte tillförts motsvarande det
behov som presenterats. Det finns inga möjligheter att bygga ut befintliga servicebostäder med
ytterligare platser.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Marie Pettersson, tel 023-82707 eller e-post [email protected]
64
59. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt
LSS, medelvärde
U
Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats avseende kontaktperson enligt
LSS. Med påbörjad insats menas att brukaren har träffat kontaktpersonen (i rollen som kontaktperson).
Avser alla beslut om LSS-insats avseende kontaktperson under årets 6 första månader (minimum 4
beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U28420.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
30 av 82
2013
47 av 96
Det finns många kontaktpersoner men inget problem att verkställa insatsen
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Marie Pettersson, tel 023-82707 eller e-post [email protected]
65
2014
49 av 114
Ekonomiskt bistånd
60. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under
året, andel (%)
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under kalenderåret, dividerat med antal
hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada
N31810.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
248 av 276
2012
218 av 280
2013
245 av 284
Falun låg från 2012 på motsvarande nivå som övriga liknande kommuner och följer den stigande
trenden 2013. Andelen personer som står långt från arbetsmarknaden ökar vilket kan beror på
bristande tillgång på arbetsmarknads- eller arbetsrehabiliterande åtgärder.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
66
61. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll
Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd.
Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB och Socialstyrelsen.
Kolada N31006.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
228 av 284
2012
240 av 283
2013
247 av 285
Falun följer trenden i övriga kommuner med stigande kostnader. Ligger sedan 2008 på en något lägre
nivå i förhållande till jämförbara kommuner men har under 2013 kommit ikapp.
Nyckeltalet är beräknat på genomsnittskostnaden för alla hushåll under året, dvs en sammanslagning
av de hushåll som ansökt om tillfälligt bistånd vid ett tillfälle under året med hushåll som fått bistånd
upp till 12 månader under året. En hög kostnad per hushåll kan förklaras med en hög andel hushåll
med långvarigt behov av försörjningsstöd vilket även bekräftas av diagram 67 och 75.
Tidigare års s k försörjningsmått visar att ett samband finns mellan höga kostnader för
försörjningsstöd och lägre kostnader från staten, ex vis ersättningar för arbetsmarknadsåtgärder eller
ersättningar från försäkringskassan och tvärtom och att detta skiljer sig åt mellan kommunerna.
Högre kostnader per hushåll kan också förklaras av lägre andel egna inkomster i hushåll vilket är
fallet för stora grupper som helt saknar annan ersättning, ex vis a-kassa och ersättningar vid
arbetsmarknadsåtgärder. Enligt öppna jämförelser har Falun en hög andel arbetslösa utan ersättning.
Det gäller i ännu högre utsträckning för unga vuxna 18-24 år samt personer med flyktingbakgrund.
Falun har under aktuella år haft en relativt hög andel unga vuxna av befolkningen i stort och utgjort
en relativt stor andel av arbetslösa i kommunen. I målgruppen har även funnits en relativt hög andel
utan avslutade gymnasiestudier vilket försämrat anställningsbarheten och bidragit till långvarigt
försörjningsstöd. Enligt nyckeltal 11 har Falun en något lägre andel förvärvsarbetande i
åldersgruppen än jämförbara kommuner. Faluns relativt höga hyresnivåer kan också bidra till högre
kostnader.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
67
62. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för
ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare 0-64 år den 31/12.
Utbetalt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB. Kolada N31100.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
270 av 284
2012
272 av 284
2013
269 av 290
Falun ligger högre jämfört med jämförbara kommuner när det gäller kostnad per invånare 0-64 år.
Falun har en högre andel arbetslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Kan även eventuella
demografiska skillnader påverka resultatet?
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
68
63. U. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till
beslut inom försörjningsstöd, medelvärde
N
Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess
att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt
angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första
halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U31402.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
32 av 148
2013
70 av 166
2014
121 av 168
Alla ansökningar är inte akuta för dagen. Många invånare har framförhållning och kontaktar soc förv
i god tid. Vissa perioder kan dock låg personaldimensionering innebära väntetider. Periodvis
förekommer även vakanser pga tröghet i rekrytering av socionomer.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Åsa Johansson tel 023-82776 eller [email protected]
69
64. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%)
N
Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare
den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. Kolada N31807.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
245 av 286
2012
238 av 284
2013
231 av 286
Visar att det är en relativt sett hög andel kommuninvånare som vid något tillfälle har behov av att
ansöka om ekonomiskt bistånd på grund av låga inkomster som tangerar eller ligger under
socialbidragsnormen.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
70
65. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%)
Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga
vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer 18-24 år. Källa Socialstyrelsens register över
ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB). Kolada U31804.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2010
263 av 290
2011
244 av 273
2012
246 av 280
Falun ligger högre än jämförbara kommuner om än en nedåtgående trend sedan 2011. Kommunens
satsning på unga vuxna genom ungdomsslussen har förmodligen gett effekt.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
71
66. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller
insats, andel (%)
N
Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%)
ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga
utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt
bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första
halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U33400.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
116 av 154
2013
101 av 172
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Johan Gnospelius, tel 023-82176 eller [email protected]
72
2014
66 av 176
67. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet,
andel %
U
Antal vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av arbetslöshet dividerat
med antal vuxna biståndsmottagare under året i kommunen. Försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet
avser att biståndsmottagare är arbetslös, bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till
arbetsmarknadens förfogande. Kolada U31805.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
216 av 274
2012
211 av 282
2013
218 av 284
Enligt öppna jämförelser var andelen i Falun år 2012 58,3 %, endast två kommuner av de 12
jämförelsekommunerna låg högre. Som jämförelse kan även nämnas grannkommunen Borlänge
(ingår ej i jämförelsekommunerna) som 2012 hade en andel på 37,5%. Under 2013 har andelen
sjunkit till 54%.
Utbudet av arbetsmarknadsåtgärder (såväl arbetsförmedlingens som kommunala) till målgruppen
tycks vara lägre i Falun jämfört med många andra kommuner. Falun har även lägre personalkostnader
än jämförbara kommuner, dvs lägre dimensionering av socialsekreterare inom försörjningsenheterna.
Tidigare studier har visat att samband finns mellan tillräcklig dimensionering till handläggning, stöd
och samverkansresurser på individnivå och lägre kostnader för ek bistånd. Av öppna jämförelser kan
man också se ett samband när det gäller andra liknande kommuner.
Falun har även en relativt stor andel personer med mycket långvarigt bistånd enligt nyckeltal 72. Det
långvariga biståndet står för den största delen av den totala kostnaden.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
73
68. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel %
U
Antal vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med
antalet vuxna biståndsmottagare under året. Mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under
en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad. Källa Socialstyrelsens register över
ekonomiskt bistånd. Kolada U31801.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
228 av 272
2012
227 av 264
2013
231 av 262
Falun låg under åren 2010-2011 i nivå med övriga jämförelsekommuner men har därefter ökat
andelen jämfört med jämförbara kommuner vilket är en starkt bidragande orsak till den höga
kostnadsnivån. Personer som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden under lång tid har stora
svårigheter att ta sig in utan adekvata insatser på arbetsmarknads- och rehabiliteringsområdet.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under november.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
74
69. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för
institutionsvård vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare 21-64 år 31/12. Avser samtlig regi.
Källa: SCB. Kolada N35002.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
235 av 290
2012
281 av 290
2013
176 av 290
Falun har sedan 2007 legat i högre kostnadsnivå jämfört med övriga jämförelsekommuner. Kostnaden
sjönk från 2009 fram till 2012 då kostnaden steg dramatiskt. Därefter har ett målmedvetet arbete skett
för att minska institutionsplaceringarna till förmån för hemmaplanslösningar och kostnaderna sjönk
därför lika kraftigt under 2013.
Genom KPB framgår att de kommuner som har mer insatser i öppenvård istället har lägre insatser i
form av institutionsvård. Även här finns en skillnad i personalkostnader där Falun ligger under
genomsnittet. Kommuner med högre personalkostnader har ofta lägre institutionskostnader även om
det också finns undantag. Från och med 2013 beslutades om personalförstärkning med en
handläggare.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
75
70. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för
missbrukarvård vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser vård och omsorg i form av
institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som
socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person
som är 21 år eller äldre. Avser samtliga regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N35001.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
235 av 290
2012
258 av 290
2013
239 av 290
Kostnadsökningen fram till och med 2012 hänger ihop med höga kostnader för institutionsvård.
Under 2013 ökade istället kostnader för köpt öppenvård.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
76
71. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för öppna
insatser vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser öppna insatser till bistånd
som avser boende, indiv. behovsprövad vård samt övriga insatser för vuxna missbrukare. Avser
samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N35011.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
214 av 290
2012
157 av 290
2013
254 av 290
Diagrammet är svårtolkat. Ökningen 2012 kan hänga ihop med att köpt öppenvård ökade.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post [email protected]
77
72. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för alla öppna
insatser för barn och unga 0-20 år, dividerad med antal invånare 0-20 år den 31/12. Källa: SCB.
Kolada N33021.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
167 av 290
2012
148 av 290
2013
229 av 290
I förhållande till jämförbara (liknande) kommuner ligger Falun på en lägre kostnad avseende öppna
insatser till barn- och unga under perioden 2003 fram tom 2012. Jämförbara kommuner har dock
under denna period en lägre volym avseende vårddygn i familjehem och på institution för barn och
unga. Utifrån bland annat ett sannolikt samband mellan dessa parametrar (kostnad öppna insatser –
vårddygn familjehem/institution) har kommunen med genomslag 2013 skjutit till medel för
utveckling av öppna insatser till målgruppen för att möjliggöra kvalitetsökningar och minskningar av
placeringskostnader. Dessa investeringar återspeglas tydligt under 2013.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Johan Gnospelius, tel 023-82176 eller [email protected]
78
73. Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år
U
Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i familjehem dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12 . Avser
samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N33801.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
142 av 288
2012
197 av 290
2013
188 av 288
Gällande vårddygn i familjehem har Falu kommun förhållandevis höga siffror jämfört med
genomsnittet i landet och i förhållande till jämförbara kommuner. Från att under 2003-2010 ligga
under genomsnittet sticker Falun ut med högt antal vårddygn i familjehem 2011-2012. Detta beror
sannolikt på högt inflöde där behov av dygnetrunt omhändertagande utanför den egna familjen
funnits i kombination med att andra tillräckliga stödalternativ till berörda barn och dennes familj
saknats.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Johan Gnospelius, tel 023-82176 eller [email protected]
79
74. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år
U
Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12 .
Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Kolada N33800.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
203 av 288
2012
160 av 288
2013
126 av 288
Sedan 2010 har antal vårddygn gällande barn/ungdomar 0-20 år sjunkit men ligger i förhållande till
jämförbara kommuner fortfarande högt. Förvaltningen arbetar aktivt med att minska antalet
placeringar på institution för barn och ungdom med en långsiktig målsättning att i högsta möjliga
omfattning kunna möta individens och dess nätverks behov i hemkommunen.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Johan Gnospelius, tel 023-82176 eller [email protected]
80
Hemtjänst för äldre
75. Nöjd kund index, hemtjänst (äldreomsorg) – helhet
U
Brukarnas omdöme om hjälpen och omvårdnaden i sin helhet från hemtjänsten enligt Nöjd Kund
Index. Källa: Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre, Socialstyrelsen.
Kolada U21420 och U21468.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
102 av 262
2013
92 av 268
2014
79 av 266
Mätning av brukarnas nöjdhet på nationell nivå är en relativt ny företeelse och mätmetodiken är under
kontinuerlig utveckling. Faluns hemtjänst får ett mycket gott omdöme från brukarna. Det är dock ett
litet spann mellan bästa och sämsta resultat kommunerna emellan.
Det här resultatet gäller hemtjänsten som helhet och oavsett om det är i kommunal regi eller enskild
regi. Det finns inga signifikanta skillnader mellan hemtjänsten som drivs i egen regi eller av någon
entreprenör.
Mätning och publicering
Mätning sker i regel under april/maj och publicering sker i oktober/november.
Resultatet från 2008 – 2011 är framtaget med en metod för ”nöjdkundindex” som tillämpats av SCB.
Från 2012 och framåt har en annan enkät från Indikator använts. Även om de bägge resultaten är helt
och hållet likvärdiga så har vi valt att lägga samman dem för att ändå ge en bild av utvecklingen.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
81
76. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%)
Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 1/10 dividerat med antal
invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsen mängdstatistik t.o.m.
2006, individstatistik fr.o.m. 2007. Kolada N21890.
Analys och kommentarer
Falun har en hög andel invånare 65+ som är beviljade hemtjänst och detta förklaras av att Falun i
ungefär motsvarande grad har en låg andel invånare 65+ i särskilt boende/vård- och omsorgsboende.
Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst
och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen
från år 2000 fram till 2005.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
82
77. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst
äldreomsorg, dividerat med antal invånare 65+ 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kolada
N21009.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
234 av 290
2012
235 av 290
2013
266 av 290
En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer
kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den
enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det
är också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet; rätten och möjligheten
att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt.
Om man vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende kan
konstatera att kostnaden är lika en lägre än andra liknande kommuner så är denna verksamhetsmix
utifrån perspektivet; en god ekonomisk hushållning.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni kommande år.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
83
78. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst
äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som den 1/10 var beviljade hemtjänst i ordinärt
boende. Fr.o.m. 2007 hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m.
2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kolada
N21010.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
124 av 290
2012
127 av 289
2013
130 av 278
Även om vi har en något högre andel kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än andra kommuner så
blir det inte synligt i det här diagrammet. Det beror på att vi också försöker arbeta förebyggande
genom att tillämpa förenklad handläggning för hemtjänstinsatserna städ, tvätt och hemhandling för
dem som är 80 år och äldre. Detta gör att genomsnittskostnaden ändå hamnar inom det normala.
2009 blev det fel i inrapporteringen av statistiken nationellt. Därav ”hacket” i diagrammet.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni kommande år.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
84
79. U. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14
dagar, medelvärde
N
Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Gäller de
personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-söndag).
Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden 07.00- 22.00.
Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar
av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U21401.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
95 av 172
2013
92 av 194
2014
170 av 198
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni kommande år.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
85
Särskilt boende för äldre
80. U. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) U
Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt
särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som
besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m.
2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden,
Socialstyrelsen. Kolada U23413 och U23471.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
160 av 244
2013
166 av 272
2014
138 av 272
Mätning av brukarnas nöjdhet på nationell nivå är en relativt ny företeelse och mätmetodiken är under
kontinuerlig utveckling. Nöjdheten med Faluns verksamhet inom vård- och omsorgsboende har ökat
kraftigt från 2008 och framåt. Orsakerna är bl.a. en ökad tydlighet i vad vård- och omsorgsboendet
ska ha för kvaliteter, en medveten satsning på måltidssituationen och aktiviteter och stimulans samt
arbetet med riskbedömningar. Det finns inga signifikanta skillnader mellan verksamheter som drivs i
egen regi eller av någon entreprenör.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under december.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
86
81. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%)
Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL den 1/10 dividerat med
antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik
t.o.m. 2006, Socialstyrelsens individstatistik fr.o.m. 2007. Kolada N23890.
Analys och kommentarer
Falun har en väldigt låg andel invånare 65+ som är beviljade vård- och omsorgsboende och detta
förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en hög andel invånare 65+ inom hemtjänsten.
Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst
och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen
från år 2000 fram till 2005.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
87
82. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting samt externa
intäkter för bostads- och lokalhyror, för insatser i särskilda boendeformer enligt SoL, dividerad med
antal invånare 65+ den 31/12. Källa: SCB. Kolada N23100.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
95 av 290
2012
95 av 290
2013
126 av 281
En konsekvens av en lägre andel vård- och omsorgsboende är att det blir en högre andel mer
kostnadskrävande ärenden i hemtjänsten än vad som är fallet i andra kommuner. Det är i regel den
enskildes önskemål och vilja att kunna bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt och det
är också i linje med det bostadspolitiska målet som funnits sedan 1950-talet; rätten och möjligheten
att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt.
Om man vid en sammanläggning av kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende kan
konstatera att kostnaden är lika en lägre än andra liknande kommuner så är denna verksamhetsmix
utifrån perspektivet ; en god ekonomisk hushållning.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
88
83. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt
boende äldreomsorg exkl. lokalkostnader, dividerat med antal personer 65+ som den 1/10 bodde
permanent i särskilda boendeformer. Avser samtlig regi. Fr.o.m. 2007 hämtas antalet brukare från
Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Källa: SCB och
Socialstyrelsens individstatistik. Kolada N23002.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
169 av 289
2012
150 av 285
2013
150 av 285
Som diagrammet visar så låg Falun klart över genomsnittet i det här avseendet fram till 2008 då ett
trendbrott skedde.
Den avgörande faktorn för detta trendbrott är konkurrensutsättningen av verksamheten från 2008 och
framåt. Detta skapade tydligare bestämningar av såväl pris som kvalitet i verksamheten och
konkurrensen gjorde att verksamhetsområdet fick nya influenser som visade att det var möjligt att
driva en verksamhet med god kvalitet till det budgeterade kostnaden.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslutet. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
89
84. U. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) U
Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att måltiderna som serveras på det särskilda
boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år
och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är
exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om
kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kolada U23468.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
187 av 238
2013
40 av 276
2013
197 av 274
Än så länge för lite data för att kunna dra några slutsatser men det här är en ofta förekommande fråga
och finns med för att bygga upp en kunskap om hur det ser ut och därmed kunna utgöra en grund för
ett förbättringsarbete.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under januari.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
90
85. U. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv
Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som medför inläggning på sjukhus,
kvinnor och män. Avser genomsnitt för tidsperioden år T-2 till år T. Källa: Socialstyrelsen
Patientregistret. Kolada U20402.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2010
231 av 290
2011
244 av 290
2012
250 av 290
Det här är en ofta förekommande fråga och tyvärr så ligger Falun högt i den här statistiken. Ser man
på utvecklingen bland alla kommuner så är det en ökande trend från 2007 och framåt. Vi arbetar
kontinuerligt med fallförebyggande arbete bland dem som omfattas av omvårdnadsförvaltningens
verksamheter men här krävs även insatser från fler aktörer för att nå tillfredsställande och
heltäckandeförbättringar.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under januari.
Kontaktperson
Jonas Hampus, 023-82704, [email protected]
91
Trafik och Mark
86. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv
Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för buss, bil
och spårbundentrafik, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser olika former av
kollektivtrafik som kommunen helt eller delvis svarar för. Avser affärsverksamhet bedriven i
förvaltningsform. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N45024.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
228 av 290
2012
246 av 290
2013
241 av 290
Falun ligger högre än liknande kommuner och Dalakommunerna som helhet. Ur ett Dalaperspektiv så
är detta ingen överraskning. Falun som kommun har en geografi och 7 st kommundelar som inga
andra kommunen i Dalarna har. För att hålla en hög servicegrad mot våra kommundelar krävs ett
omfattande utbud av kollektivtrafik vilket också syns i diagrammet.
Mätning och publicering
Mätning i samband med bokslutsarbete. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Henrik Andersson tel 023-860 96 eller e-post [email protected]
92
87. Nettokostnader gator och vägar samt parkering, kr/inv
Nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med
nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser drift och underhåll av statskommunala,
kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader
och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa:
SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N07024.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
197 av 290
2012
185 av 290
2013
238 av 290
Falun ligger 5-10% högre än de andra Dalakommunerna. Tänkbar anledning till detta kan ligga i ett
omfattande program för vinterväghållning med en hög ambitionsnivå för vintercyklister och liknande.
En annan förklaring kan vara att många av de andra Dalakommunerna har ett relativt omfattande
vägnät som sköts av Trafikverket vilket reducerar deras kostnader markant.
De ökade kostnaderna under 2013 är hänförliga till projektet Resecentrum och avser flytt av
Grycksbobanan samt bygget av gångtunnel under järnvägsspåren.
Mätning och publicering
Mätning i samband med bokslutsarbete. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Henrik Andersson tel 023-860 96 eller e-post [email protected]
93
88. Nettokostnader parker, kr/inv
Nettokostnad för parker, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses
bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunal parkverksamhet som parker, lekplatser, offentliga
toaletter, naturområden etc. Här redovisas även kostnader för naturreservat om det inte har en mycket
uttalad naturvårdsprofil, då de redovisas under miljö, hälsa och hållbar utveckling. Avser samtlig regi.
Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N07025.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
198 av 290
2012
209 av 290
2013
123 av 290
Nettokostnader för parker visar stora variationer mellan åren.
Under 2011-2012 genomfördes sanering av Gasverkstomten vilket gjorde att kostnaderna ökade
markant. Under 2013 finns inte denna engångskostnad utan kostnaden består av normal parkskötsel.
Mätning och publicering
Mätning i samband med bokslutsarbete. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Henrik Andersson tel 023-860 96 eller e-post [email protected]
94
Kultur och Fritid
89. Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år
Antal barnbokslån under året dividerat med antal barn 0-14 år 31/12. Källa: Kungliga biblioteket och
SCB. Kolada N09811.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
122 av 288
2012
117 av 289
2013
128 av 290
Falun placerar sig något över riksgenomsnittet men under genomsnittet för Dalarna och likvärdiga
kommuner.
Barnens användning av folkbiblioteket är ett prioriterat mål i bibliotekslagen och i bibliotekssektionens uppdrag står att biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att
främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Ett av bibliotekssektionens mål är också att
barns och ungas läsande ska öka jämfört med idag. För att nå det målet genomförs flera aktiviteter,
såsom 6-årsvisningar för alla barn, bokbussbesök till förskolor, BVC-visningar för alla samt bokprat
för skolklasser. Med en ny bokbuss kan vi göra fler besök på kommunens förskolor så att de yngsta
barnen får ökad tillgång till litteraturen.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under januari.
Kontaktperson
Karin Hane tel 023-82456 eller e-post [email protected]
95
90. Nettokostnader fritidsgårdar, kr/inv
Nettokostnad för fritidsgårdar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses
bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser samtlig regi. Avser fritidsverksamhet som bedrivs för barn
och ungdom vid fritidsgårdar eller motsvarande, inte fritidshem inom skolbarnsomsorgen. Avser
samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09020.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
247 av 290
2012
247 av 290
2013
245 av 290
Falu kommun ligger högt i jämförelse med andra kommuner, länet och riket. Tänkbara anledningar
kan vara:
•
Falu kommun har fler fritidsgårdar än andra kommuner av samma storlek
•
Nettokostnaden för fritidsgårdsverksamheten inkluderar även kostnader för
kulturungdomshuset Arenan som riktar sin verksamhet mot äldre ungdomar och unga vuxna
•
Flera av Falu kommuns fritidsgårdar bedriver uppdragsverksamhet åt socialförvaltningen
(LSS, korttidstillsyn) och skolförvaltningen (öppen fritidsverksamhet, 10 -12-årsverksamhet). Fördelning av olika typer av gemensamma kostnader har inte skett fullt ut till dessa
verksamheter, vilket fått till följd att det redovisade kostnadsutfallet blivit för högt för den
traditionella fritidsgårdsverksamheten.
I och med att en stor omorganisation genomförs och till följd av att den uppdragsverksamhet som
förvaltningen under lång tid tillhandahållit åt socialförvaltningen sagts upp från 2015-04-01 kan
jämförelsetalen komma att förändras.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Anki Karlström tel 023-82840 eller e-post anki.karlströ[email protected]
96
91. Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv
Nettokostnad för kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses
bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet,
bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.
Kolada N09022.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
182 av 290
2012
171 av 290
2013
186 av 290
Falu kommuns kostnader för kulturverksamhet ligger lågt i förhållande till andra kommuner i Dalarna
men ungefär i paritet med liknande kommuner. Placeringen kommer dock att förbättras avsevärt när
budgeten för kulturskolan med ny satsning om ca 10 mnkr kommer till fullt ut under år 2015.
Dessutom är bidraget till Folkets Hus nu omvandlat till stöd åt kulturföreningen Magasinet och
budget att driva Stadsteatern i f d Folkets Hus med, något som kanske inte ingått i ”kulturpotten” vid
tidigare mättillfällen.
Att mindre kommuner i Dalarna ligger högre än Falun är normalt eftersom deras fasta kostnader slås
ut på ett mindre antal medborgare.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Pelle Ahnlund tel 023-82472 eller e-post [email protected]
97
92. Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv
Nettokostnad för musik- och kulturskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad
avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser Kommunal kultur- och musikskoleundervisning, till
exempel kommunala musikskolan. Förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet som har en
musikprofil eller annan specialisering, t.ex. musikdagis har inte räknats hit utan har förts in på aktuell
pedagogisk verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09023.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
114 av 290
2012
114 av 284
2013
113 av 290
Till följd av investering och utökad ram avseende den kulturpedagogiska verksamheten under 2014
och 2015 kommer kostnaden att öka jämfört med mätperioden. Se vidare under nyckeltalet ”Elever
som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år”.
Mätning och publicering
Mätning i samband med årsbokslut. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Margareta Krantz Sewerin tel 023-86032 eller e-post [email protected]
98
93. U. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år,
(%)
Antal elever som under året deltagit i musik- eller kulturskola dividerat med antal invånare 7-15 år.
Källa: SMOK, Sveriges musik och kulturskoleråd samt SCB. Kolada U09810.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
202 av 272
2013
192 av 256
Möjligheten att nå alla elever i kommunen har i Falun varit begränsad eftersom den pedagogiska
verksamheten varit placerad utanför centrala Falun i lokaler som inte varit ändamålsenliga.
Nuvarande placering innebär också mycket restid för pedagogerna vilket minskar den tillgängliga
undervisningstiden. Fr.o.m. ht 2015 kommer Falu kommun att kunna erbjuda pedagogisk
kulturverksamhet placerad mitt i Falun i f.d. Folkets Hus. Avsikten är också att verksamheten ska
utföras med högre kvalitet, vilket bl.a. sker genom anslutning till kvalitetscertifieringen Q-steps.
Genom den nya placeringen kommer också ett utökat samarbete med kulturaktörer – såväl amatörer
som professionella - i Falun att möjliggöras.
Under det kommande läsåret 2014/2015 kommer ett intensivt arbete med den digitala utvecklingen av
kulturskolan att bedrivas tillsammans med kommunens IT-kontor. Satsningar på digital fortbildning
och pedagogisk utveckling för lärare och elever ska göras för att möta behovet hos elever, föräldrar
och allmänheten. Allt för att bidra till ett lokalt centrum för kunskapsutveckling inom estetiska språk
och för att anpassa den pedagogiska undervisningen till nuläge och framtid.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Margareta Krantz Sewerin tel 023-86032 eller e-post [email protected]
99
94. Nettokostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv
Nettokostnad för Idrotts- och fritidsanläggningar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med
nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunens idrotts- och
fritidsanläggningar såsom idrottsplatser, sporthallar, bad, frilufts- och fritidsanläggningar samt
småbåtshamnar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kolada N09021.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
270 av 290
2012
280 av 290
2013
238 av 290
Falun låg i nivå med övriga Dalarna fram till och med 2008.
2008-2009 utvecklades Lugnets sportcenter med restaurang, företagshotell, fördubbling av
omklädningsrumskapaciteten och besökarcenter (Visitors center). Detta resulterade i ökade
lokalkostnader som visar sig genom ökningen mellan 2008 och 2010.
2012 beror ökningen på en engångseffekt där nedskrivning av fastigheten Främby Ridhus (19 mnkr)
belastade resultatet. 2013 är kostnaden i nivå med 2011 igen.
Mätning och publicering
Mätning i samband med bokslutsarbete. Publicering i Kolada under juni.
Kontaktperson
Tomas Jons tel 023-82017 eller e-post [email protected]
100
Energi, vatten och återvinning
95. Priser för värme, varmvatten, vatten och återvinning, el och renhållning kr/kvm
N
"Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Här redovisas fakta bland annat om de
prisskillnader som finns mellan olika kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige,
Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. I
denna undersökningen ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att
jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. För mer detaljerad
information se http://www.nilsholgersson.nu. Nyckeltalet finns inte i Kolada.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2012
75 av 290
2013
74 av 290
2014
69 av 290
Många kommuner har bolagiserat denna verksamhet. Detta har fått till följd att denna
verksamhetsstatistik inte kan fås från SCB. En jämförbar bra bild över verksamhetens effektivet har
hämtats från Nils Holgersson undersökningen.
Priserna för el, värme, avfall och vatten har höjts med 2,0 procent det senaste året. Samtidigt har
övriga priser sänkts. Men skillnaden mellan kommunerna är stora. Priserna är högst i mindre
kommuner.
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Bengt Östling tel 023-774990 eller e-post [email protected]
101
96. Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk
behandling, andel % N
Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling (%).
Källa: Avfall Sverige. Kolada U07414.
Analys och kommentarer
Placering i förhållande till
andra kommuner:
2011
18 av 160
2012
2 av 190
Mätning och publicering
Publicering i Kolada under februari.
Kontaktperson
Bengt Östling tel 023-774990 eller e-post [email protected]
102
2013
11 av 224
Appendix - Nyckeltal i rapporten
Detta appendix innehåller en förteckning över samtliga nyckeltal i rapporten. I kolumnen
Anmärkning informeras om särskilda händelser kring nyckeltalet. Exempel på händelser kan vara att
nyckeltalet är nytt (N) eller uppdaterats med ny statistik (U).
Nyckeltal
Sid
Anmärkning
1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare
7
2. Demografisk försörjningskvot, kommun
8
3. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%)
9
N
4. Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)
10
N
5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%)
11
N
6. Skattesats totalt kommun, (%)
12
N
7. U. Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning – Totalt
13
N
8. U. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, %
14
N
9. U. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES, (%)
15
N
10. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv
16
N
11. Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, antal dagar
17
N
12. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv
18
13. Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%)
19
14. U. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%)
20
15. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%)
21
16. Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning,
andel (%)
22
17. Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år
23
N
18. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år
24
N
19. U. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%)
25
N
20. U. Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%)
26
N
21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100))
27
22. Åldersstruktur, 2013
28
23. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel % 2013
29
24. Arbetslöshet mars månad, (%)
30
25. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef.
31
26. Skatteintäkter kommunen, kr/inv
32
27. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2013, (%)
33
28. Avvikelse redovisad kostnad – strukturårsjusterad standardkostnad 2013, (%)
34
29. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%)
35
30. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv
36
31. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%)
37
32. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv
38
33. Nöjd Region-Index – Helheten
39
N
34. U. Nöjd Inflytande-Index – Helheten
40
N
35. U. Nöjd Medborgar-Index – Helheten
41
N
36. U. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng
42
N
37. U. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%)
43
U
38. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel
44
103
U
U
N
39. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%)
45
40. U. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%)
46
N
41. U. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel
fråga, (%)
47
N
42. U. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%)
48
N
43. U. Informationsindex för kommunens webbplats
49
N
44. Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal
50
45. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn
51
46. U. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen,
andel (%). N
52
N
47. U. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen,
andel (%)
53
N
48. Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel(%)
54
U
49. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev
55
50. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt
56
U
51. Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel
57
U
52. Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%)
58
53. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl IV, andel (%)
59
54. Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev
60
55. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt
61
56. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år
62
57. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%)
63
58. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS § 9.9,
medelvärde
64
U
59. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS,
medelvärde
65
U
60. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel
(%)
66
61. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll
67
62. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år
68
63. U. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom
försörjningsstöd, medelvärde
69
N
64. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%)
70
N
65. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%)
71
66. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel
(%)
72
N
67. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel %
73
U
68. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel %
74
U
69. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år
75
70. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv
76
71. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv
77
72. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år
78
73. Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år
79
U
74. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år
80
U
75. Nöjd kund index, hemtjänst (äldreomsorg) – helhet
81
U
76. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%)
82
77. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+
83
104
U
78. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare
84
79. U. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar,
medelvärde
85
N
80. U. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)
86
U
81. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%)
87
82. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+
88
83. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare
89
84. U. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%)
90
85. U. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv
91
86. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv
92
87. Nettokostnader gator och vägar samt parkering, kr/inv
93
88. Nettokostnader parker, kr/inv
94
89. Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år
95
90. Nettokostnader fritidsgårdar, kr/inv
96
91. Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv
97
92. Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv
98
93. U. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%)
99
94. Nettokostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv
100
95. Priser för värme, varmvatten, vatten och återvinning, el och renhållning kr/kvm
101
N
96. Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel %
102
N
105
U