Hämta - Kungsbacka kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-03-02 Kommunfullmäktige Sammanträde 10 mars 2015 klockan 18 i fullmäktigesalen, stadshuset Ärende 1. Beteckning Val av justerare och tid för justering Förslag Anders Ekström (M) och Ulla Krantz (M) respektive Kent Stenhammar (S) och Frida Schill Örne (M), ersättare. Torsdag 19 mars klockan 17. 2. Information Information om Kungsbacka 2020 3. Klockan 18-19 Prisutdelning Utdelning av priser och stipendier – Fritid & Folkhälsa Klockan 19 Interpellationer besvarande 4. 5. Interpellation om funktionsnedsattas möjligheter att leva ett självständigt liv ordförande i nämnden för Funktionsstöd KS/2015:28 Interpellation om svarsfrekvensen på brukarenkäter - ordförande i nämnden för Funktionsstöd KS/2015:81 Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:0300-83 42 25 [email protected] KF 2015-02-03, § 22; Interpellationen får ställas och besvaras på nästkommande sammanträde av ordföranden i nämnden för Funktionsstöd, Kristina Karlsson (C). Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Ärende Beteckning Förslag KS/2014:333 KS 2015-02-24, § 44 – Förslag till beslut Beslutsärenden 6. Nytt attestreglemente Nytt attestreglemente godkänns att gälla från och med 1 april 2015. Attestreglemente med tillämpningsanvisningar beslutat i KF § 167/05 upphör att gälla 31 mars 2015. 7. 8. Lokalt regelverk för bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Kungsbacka kommun KS/2015:8 Översyn av skolskjutsregler KS/2013:345 KS 2015-02-24, § 45 – Förslag till beslut Lokalt regelverk för bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Kungsbacka kommun antas. KS 2015-02-24, § 46 – Förslag till beslut Regler för skolskjutsar, daterade 201205-23, antas. Tillämpningsanvisningar till regler för skolskjuts, daterade 2013-12-04, antas. Rätten att fatta beslut om ändringar i tillämpningsföreskrifterna delegeras till nämnden för Förskola & Grundskola om ändringen inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ändringarna ska skriftligen rapporteras till kommunfullmäktige. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) 9. Ärende Beteckning Förslag Vallda Tennisklubbs begäran om kommunal borgen för att bygga utomhusbanor KS/2014:86 KS 2015-02-24, § 47 – Förslag till beslut Kommunal borgen till Vallda Tennisklubbs byggnation av fyra tennisbanor i anslutning till Vallda Golf & Country Club beviljas med ett belopp på maximalt 2 000 000 kronor. Klubben förbinder sig att amortera minst 100 000 kronor per år. Kommunens borgensåtagande minskar med motsvarande belopp årligen. Kommunstyrelsens ordförande tillsammans med ekonomichefen, eller deras respektive ställföreträdare, utses att för kommunens räkning underteckna borgenshandlingarna. 10. Villkorsändring av borgensbeslut för Kungsbacka BMX-klubb KS/2015:26 KS 2015-02-24, § 48 – Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om en förändring av borgensvillkor, KS 200811-18, § 185, för Kungsbacka BMXklubb vilka ska amortera med 4 procent, 42 000 kronor, på resterande lånebelopp, årligen från 2015. Kommunens borgensåtagande ska sjunka i takt med motsvarande belopp som amorteras. För övriga borgensvillkor gäller kommunstyrelsens beslut från 2008-1118, § 185. 11. Rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen samt lagen om stöd och service KS/2015:47 KS 2015-02-24, § 49 – Förslag till beslut Rapport från nämnden för Äldreomsorg enligt 16 kap 6 f § socialtjänstlagen och 28 f § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, noteras till protokollet. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) 12. 13. Ärende Beteckning Förslag Rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen samt lagen om stöd och service KS/2015:46 KS 2015-02-24, § 50 – Förslag till beslut Rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen KS/2015:34 Rapport från nämnden för Funktionsstöd enligt 16 kap 6 f § socialtjänstlagen och 28 f § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade noteras till protokollet. KS 2015-02-24, § 51 – Förslag till beslut Rapport från nämnden för Individ & Familjeomsorg enligt 16 kap 6 f § socialtjänstlagen noteras till protokollet. Beslutsärenden; motionssvar 14. Svar på motion om KS/2014:422 repatriering, från Mattias From (-) KS 2015-02-24, § 52 – Förslag till beslut Frågan om vem som skall vistas i Sverige är en fråga för riksdagen och motionen faller utanför kommunens allmänna befogenheter och avslås. Övrigt 16. Eventuellt nya interpellationer, frågor och/eller motioner 17. Anmälan av inkomna skrivelser Kungsbacka den 2 mars Per Ödman (M) Anna Rehnberg Ordförande Sekreterare KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. Välkomna att lyssna på överläggningarna! Hela dagordningen och handlingarna till mötet finns att läsa på www.kungsbacka.se. Utsändning av kommunfullmäktiges sammanträde sker över Närradion, 95,2 MHz. 15 03 02 Till Kommunfulllmäktige Svar på interpellation angående ”LSS Tillbaka till helheten” Johan Tolinsson har i en interpellation till mig, som ordförande i Nämnden för Funktionsstöd ställt följande fråga: Hur kommer kommunen att medverka att stoppa minutjakten och istället medverka till att de funktionsnedsattas möjligheter till ett självständigt liv ökar? Jag vill börja med att beskriva Nämndens förutsättningar: Nämnden för Funktionsstöd bedriver en verksamhet som mycket strikt bevakar den enskildes rättsäkerhet, utifrån en process för myndighetsutövning enligt Förvaltningslagen, som ska säkerställa att arbetet sker utifrån styrande lagar och rättsäkerhet. Det innebär ett flertal fortbildningsinsatser för våra handläggare och chefer årligen, liksom omvärldsbevakning och studier av aktuellt rättsläge. Förvaltningen har tagit fram ett lokalt vägledningsmaterial till handläggare, för att säkerställa lika handläggning oavsett handläggare. Vi gör utifrån denna vägledning en objektiv bedömning, utifrån ett samlat behov och utifrån rådande rättsläge och därmed gällande lagstiftning. Lagstiftningen i sig ger inte en absolut tydlig vägledning, den tolkas för varje tid och möjlig förutsättning för den enskilde att tillgodose sitt behov eller föräldrars/makars skyldighet genom annan lagstiftning. Vid varje enskilt beslut måste handläggaren, enligt förvaltningslagen, informera om den enskildes rätt att överklaga ett beslut. Nämnden har i flera årsredovisningar beskrivit den komplexitet det innebär att rättsläget och prejudicerande domar över tid förändras, vilket innebär att också våra bedömningar måste förändras. Nämnden för Funktionsstöd bedriver med ovanstående som grund, ingen kostnadsjakt i myndighetsutövningen. Skall förändringar komma till stånd måste lagstiftningen förtydligas. Jag har själv vid ett flertal tillfällen påtalat detta för mina partikamrater i Socialutskottet och fått till svar att utredningar har gjorts (senast 2007) men skulle förändringar och förtydliganden göras, så skulle det bli alldeles för dyrt för kommunerna, därför har beslut inte fattats. Genom åren från 1999 och till nu har nämndens verksamhetskostnader ökat med 610 % årligen. Detta kan knappast hänvisas till en kostnadsjakt utan just en verkställighet av bedömda behov. Vi kan också se är en volymökning avseende insatsen personlig assistans. Antalet timmar per person ökar mer än antal personer med behov. Försäkringskassans bedömning av rätt till assistansersättning styrs av det regelverk som anges i Socialförsäkringsbalken, SFB. Ett nationellt vägledningsmaterial till Försäkringskassans handläggare finns, för att säkerställa lika handläggning i hela landet. Tillsyn över Försäkringskassans verksamhet bedrivs av Inspektionen för socialförsäkringar. Kungsbacka kommun kan inte påverka Försäkringskassans handläggning. Synpunkter på den lagstiftning som styr rätten till assistansersättning enligt SFB måste hänvisas till rikspolitiken. Nu till mitt svar på Johan Tolinssons fråga: Det måste vara en långsiktig politisk gemensam hållning att forma ett samhälle där alla kan ta sig fram fysiskt, arenor som är trygga, satsningar för att sätta in tidiga insatser för att förebygga behov av samhällets stöd längre fram i livet, teknisk utveckling, anpassad fritid och kultur, etc. Om Du med minutjakten menar den tid som olika delar inom assisten tar, så följer handläggarna vår vägledning och det vägledningsmaterial som försäkringskassan har. Kristina Karlsson Ordförande i Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka arbetarekommun 2015-01-07 Interpellation om LSS Tillbaka till helhetsbilden När det gäller människor med funktionsnedsättning som är i behov av personlig assistens så har deras möjligheter till någorlunda drägligt liv starkt begränsas. Först av försäkringskassan, därefter av kommun själv i jakten på att spara pengar. I propositionen som skrevs inför tillkomsten av LSS så står det tydligt att det ska ta hänsyn till helhetsbilden av en människas behov av assistens och inta bara titta på enstaka personliga behov. I och med att tolkningen av LSS har skärpts av Försäkringskassan och kommuner så har hänsynen till helhetsbilden minskat och tyngdpunkten ligger på det personliga behovet. Det innebär att de som drabbas ökar också stressen för dessa. Frågan är hinner vi med allt när assistenten är här, frukost, handla, toabesök, middag, socialt umgänge o. dy. Vad händer när assistenten lämnar, våga jag ta en kvällsmacka, toabesök m.m. För oss andra, så behöver vi knappt reflektera över detta! Det är inte rätt väg att gå i en kostnadsjakt dra åt svångremmen för de som mest behöver stöd för att leva som vi andra. Det som behövs en ökad budgetram som underlättar bedömningen när det gäller rätten till personlig assistens enligt LSS. Från Socialdemokraterna vill vi få stopp på minutjakten och istället se till att människor med funktionsnedsättning och i behov av personlig assistens får den omsorg de behöver utifrån helhetsbilden enligt propositionen. Personlig assistans är ett utformat stöd i vardagen för att stärka funktionsnedsattas möjligheter att leva ett självständigt liv. Det är en insats för de behövanden som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Socialdemokraterna i Kungsbacka Verkstadsgatan 14 434 42 Kungsbacka T: 0300 19800 www.socialdemokraterna.se/kungsbacka 2 (2) Frågan är: Hur kommer kommun att medverka att stoppa minutjakten och istället medverka till att de funktionsnedsattas möjligheter till ett självständigare liv ökar? Johan Tolinsson ( S) Ledamot Kommunfullmäktige Kungsbacka Socialdemokraterna i Kungsbacka Hemsida: www.socialdemokraterna.se/kungsbacka E-post: [email protected] 15 03 02 Till kommunfullmäktige Svar på interpellation angående den senaste brukarenkäten inom funktionsstöd Maria Rasmussen och Jon Thorbjörnsson har i en interpellation till mig, som ordförande i Nämnden för Funktionsstöd ställt följande frågor: Hur arbetar och kommer nämnden att arbete för att öka svarsfrekvensen inom sitt verksamhetsområde? Har någon analys gjorts om varför det är ett sådant lågt deltagande I brukarenkäten? Vilka grupper har svarat och eller inte svarat på enkäten? Precis som Ni skriver så visade den senaste brukarenkäten inom funktionsstöd på positiva svar både gällande BITT - bemötande, inflytande, trygghet och tillgänglighet och hur vi lever upp till nämndens kvalitetsdeklarationer inom fyra olika områden. Det var i genomsnitt 47,5% som svarade på enkäten. Vid förra tillfället två år tidigare var svarsfrekvensen 55 %. Jag vill betona att det är den som får insatsen som skall besvara enkäten själv eller med stöd av någon annan. Nu till svaren på Era frågor: Hur arbetar och kommer nämnden att arbete för att öka svarsfrekvensen inom sitt verksamhetsområde? Erfarenhetsmässigt vet vi att brukarenkäter av den här utformningen får relativt goda resultat generellt. Därför diskuterar förvaltningen för Funktionsstöd om de skall söka andra vägar att få in synpunkter och utvärderingar av verksamheten. I en del kommuner har man genomfört intervjuer med olika former av hjälpmedel som underlättar för brukare/ deltagare med funktionsnedsättning att framföra sina synpunkter/ åsikter. Den formen av intervjuer ger naturligtvis inte ökad svarsfrekvens, eftersom det blir en form av stickprovsintervjuer, men det blir en djupare form av inhämtande av synpunkter/ värderingar från de som verkligen nås. Funktionsstöd utreder under 2015 vilka former av brukarundersökningar som kan utgöra ett alternativ till enkäter och kommer sannolikt att pröva någon annan form av brukarundersökning 2016. Har någon analys gjorts om varför det är ett sådant lågt deltagande I brukarenkäten? Någon detaljerad analys har inte gjorts. Vi vet att det finns en enkät-trötthet hos våra brukare och/ eller deras företrädare. Det har blivit en högre svarsfrekvens på de enheter där enkäterna delats ut personligen till deltagarna, jämfört med de som fått enkäten postledes. Det här året har förvaltningen också betonat i utskicket att vi inte vill att personal skall hjälpa brukaren med att fylla i enkäten. Det har tidigare sagts, men det här året betonades detta mer i utskicket. Vilka grupper har svarat och eller inte svarat på enkäten? Om Ni menar, om det finns grupperingar inom insatserna, så har det inte gjorts någon analys av detta, t.ex om vi fått högre svarsfrekvens från brukare med vissa funktionsnedsättningar. Enkätredovisningen visar hur många som svarat utifrån vilken insats den svarande har. Högst svarsfrekvens hade sysselsättning med 69,4 % och lägst svarsfrekvens hade boende för barn med 33,3 % och avlösarservice med 33,4 %. I de båda sistnämnda är det oftast barn som får dessa insatser. Kristina Karlsson Ordförande i Nämnden för Funktionsstöd Vänsterpartiet Kungsbacka 2015-02 Interpellationen ställd till ordförande för nämnden Funktionsstöd Kristina Karlsson (C) Angående svarsfrekvensen på brukarenkäten. Den senaste brukarenkäten inom funktionsstöd visade på positiva svar gällande bemötande, inflytande, trygghet och tillgänglighet. Men det var enbart 47, 5% av de brukare som fått enkäten till sig som svarade på den. På grund av den låga svarfrekvensen kan inte resultatet utifrån enkätsvaren anses som tillförlitliga. Det nämnden bör göra att att ställa sig frågan hur en högre svarsfrekvens kan nås? Vänsterpartiet ställer följande frågor: Hur arbetar och kommer nämnden att arbete för att öka svarsfrekvensen inom sitt verksamhetsområde? Har någon analys gjorts om varför det är ett sådant lågt deltagande I brukarenkäten? Vilka grupper har svarat och eller inte svarat på enkäten? För vänsterpartiet Kungsbacka Maria Rasmussen Jon Thorbjörnsson Ärende 13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-12-02 Diarienummer KS/2014:333 Attestreglemente Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner nytt attestreglemente att gälla från 2015-04-01. Tidigare beslutat attestreglemente med tillämpningsanvisningar upphör att gälla från detta datum. Sammanfattning En översyn har gjorts av gällande attestreglemente och tillämpningsanvisningar. Det nya förslaget innebär att beslut om attesträtt fattas som verkställighetsbeslut istället för delegationsbeslut. I reglementet anges också generell beslutsattesträtt för kommundirektör och förvaltningschefer. Dessutom har, med hänsyn till den digitala utvecklingens snabba förändringar, beslut om vilka kontroll- och attestmoment som ska göras, flyttats från reglementet till tillämpningsanvisningarna. Tidigare innehöll attestreglementet detaljerade anvisningar, detta är nu flyttat till ett eget dokument som fastställs av Kommunstyrelsens förvaltning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2014-12-02 Attestreglemente Tillämpningsanvisningar Gammalt Attestreglemente Beslutet skickas till Samtliga nämnder Gunilla Josefsson Mariann Gustavsson Service 0300-834154 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se ATTESTREGLEMENTE Syfte Syftet med attestreglementet är att undvika oavsiktliga och/eller avsiktliga fel i kommunens ekonomiska transaktioner. Attest innebär att man intygar att transaktionen är kontrollerad och felfri. Omfattning Reglementet gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner samt medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta eller förmedla. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande uppföljning och utvärdering och för att vid behov ta initiativ till förändring av reglementet. Nämnder och styrelser ansvarar för den interna kontrollen av attestreglerna inom sitt verksamhetsområde och utfärdar vid behov ytterligare tillämpningsanvisningar. Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för kommungemensamma tillämpningsanvisningar till detta reglemente. Beslut om attesträtt Kommundirektören har attesträtt för hela kommunen. Kommunstyrelsen kan besluta om att attesträtten reduceras eller upphör för kommundirektören. Förvaltningschef har attesträtt inom sin förvaltning enligt detta reglemente. Nämnd eller kommundirektör kan besluta om att attesträtten skall upphöra för förvaltningschef. Förvaltningschef beslutar om attesträtter inom sin förvaltning. Förvaltningschefen ansvarar för att utsedda attestanter har tillräcklig kunskap om uppdragets innebörd och gällande regler. Åtgärder vid fel Attestanternas ansvar är att tillämpa reglementet och fastställda anvisningar samt att rapportera förekommande fel och brister till närmast överordnad chef eller till ekonomichefen. Kontrollernas utformning Kontrollrutinerna ska utformas så att den interna kontrollen inom respektive nämnd är tillräcklig. Åtgärderna ska vara anpassade så att kontrollkostnaderna står i rimlig proportion till riskerna. Typ av dokument Reglemente Dokumentägare KS förvaltning Beslutad av Underskrift Datum Giltighetstid Reviderad Sidan 1 Kommunfullmäktige Tills vidare Datum 2014-11-28 Diarienummer KS/2014:333 TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL ATTESTREGLEMENTET Ansvar Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för kommunen och fastställer attestreglementet. Kommunstyrelsens förvaltning • • • • ekonomichefen fastställer tillämpningsanvisningar till attestreglementet och ansvarar för kommungemensamma rutiner och tolkningar av reglerna kommundirektören beslutar om attestansvar för de nämnder som inte har några anställda ekonomichefen har det övergripande ansvaret för tillämpningen av attestreglerna i kommungemensamma ekonomi- och beställningssystem HR-chefen har det övergripande ansvaret för tillämpningen av attestreglerna i kommungemensamma personalsystem Kommunens nämnder • • ska årligen upprätta kontrollplan och genomföra kontroller av att reglementet följs ska vid behov utfärda ytterligare anvisningar inom sitt specifika verksamhetsområde Förvaltningschefer • • • • • • • utser beslutsattestanter och ersättare ansvarar för att aktuell attestförteckning upprättas och uppdateras ansvarar för att samtliga attestanter får utbildning och information om ansvar och regler kan vid behov utfärda ytterligare regler, exempelvis om beloppsgränser och begränsad attesträtt för annan koddel än ansvar har möjlighet att vidaredelegera ovanstående fyra punkter till verksamhetschefer ansvarar för att egna verksamhetssystem som hanterar ekonomiska transaktioner uppfyller de krav som ställs i dessa anvisningar utser egen ersättare vid frånvaro Beslutsattestanter • • • • • • samtliga beslutattestanter och ersättare ska vara anställda av Kungsbacka kommun beslutsattesträtt knyts till koddelen ansvar och till en person beslutsattestant ska i regel vara den som har budgetansvaret ansvarar för hela kontrollkedjan vilket innefattar att kontrollmomenten fördelas till rätt personer samt att kontrollerna utförs utser övriga attestanter (inkomst, granskning, mottagning, och behörighetsattest) och svarar för att de får den information och utbildning som krävs för uppdraget beslutsattestant och övriga attestanter ska beivra och stoppa tveksamheter eller direkta felaktigheter. Vid allvarliga fel ska förvaltningschef och/eller ekonomichef underrättas. Typ av dokument Beslutad av Tillämpningsanvisningar Ekonomichef Dokumentägare Giltighetstid Kommunstyrelsens förvaltning Underskrift Reviderad Datum KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Omfattning Attestreglementet gäller för kommunens ekonomiska transaktioner samt medel som kommunen förvaltar eller förmedlar för annans räkning. Det gäller både vid extern och intern redovisning. Medel som kommunen förvaltar eller förmedlar omfattar till exempel depositionsavgifter, privata medel och donationsstiftelser. Anvisningarna gäller både vid extern och intern redovisning. Extern redovisning omfattar transaktioner mellan kommunen och annan juridisk eller fysisk person. Det omfattar • • • • Leverantörsfakturor och andra externa utbetalningar Löner och andra personalkostnader Kundfakturor, krediteringar och makuleringar Kassatransaktioner och övriga förändringar av kommunens tillgångar och skulder Intern redovisning omfattar transaktioner mellan olika förvaltningar eller mellan olika enheter inom kommunen. Det omfattar • • • Internfakturor och kostnadsfördelningar Bokföringsorder avseende rättelser och periodiseringar Övriga ekonomiska transaktioner som bokförs i kommunens redovisningssystem. Två personer ska attestera I normalfallet ska två personer attestera varje transaktion dvs kontrollen som helhet får inte utföras av en och samma person. Beslutsattestant utser övriga attestanter. Övriga attestanter kan ha funktionen granskningsattest, leveranskvittens/mottagningsattest och inkomstattest. I pappersflöden ska också behörighetsattest utföras, dvs kontroll av att behöriga personer har attesterat. Attest innebär att intyga att något är riktigt Attest innebär att man kontrollerar och med sitt namn intygar att de ekonomiska transaktionerna följer lagar och regler. I elektroniska system används användaridentitet och lösenord eller esignatur, i manuella processer används namnteckning med varaktig skrift. Beslutsattest ska göras med fullständig namnteckning, övriga attester kan göras med signatur. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Kontroller Inköp ska göras i enlighet med kommunens inköpspolicy och ramavtal. Detta ska kontrolleras vid beställning, inte i efterhand. Kontroll görs av villkor, att fakturan stämmer med beställning och avtal när det gäller betalning, leveranssätt, fraktavgifter, faktureringsavgifter, räntevillkor mm Vid inköp som görs från beställning till faktura i ehandelssystemet görs dessa kontroller i IT-systemet. Även formella krav på leverantör kontrolleras maskinellt. Upphandlingschefen har det övergripande ansvaret för kontrollerna i IT-systemet. Bokföringsunderlaget kontrolleras så att fakturan innehåller de uppgifter som krävs enligt lagstiftning och god redovisningssed. Formella krav på verifikationen ställs bland annat i kommunala redovisningslagen och mervärdesskattelagen. Manuell kontroll måste göras av moms-avdrag exempelvis vid leasing av personbilar och representation. Vid representation, resor och kurser krävs också komplettering med deltagarförteckning och syfte Prestation kontrolleras, dvs att varan eller tjänsten har kommit kommunen till del och stämmer med det som beställts/avtalats. Kontroll av prestation görs mot beställning/orderbekräftelse och följesedel. Bokföringstidpunkt ska anges för transaktionen, kontroll görs av att bokföring sker vid rätt tidpunkt och i rätt redovisningsperiod och att den är rätt periodiserad. Kontering kontrolleras, att alla koddelar är rätt och redovisningsreglerna följs, till exempel när det gäller klassificering av drift och investering Beslut kontrolleras, så att behöriga beslut finns och transaktionen överensstämmer med tilldelade skattemedel. Vid kundfakturering ska den som gör underlag till kundfakturan se till att den överensstämmer med kundens beställning, beslutad taxa eller beslutad avgift. Vid utbetalning av bidrag ska kontroll ske mot eventuell bidragsansökan och bidragsregler av attestant. Internbanken attesterar inbetalningar till kommunen. Ansvariga som rekvirerar bidrag, ersättning eller väntar annan inbetalning ska i samband med rekvirering avisera internbanken om detta och ange hur kontering ska ske. Transaktioner som bokförs genom filöverföring attesteras enligt reglementet. Verksamhetssystemets systemägare ska ta fram särskilda attestrutiner för systemet. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Filöverföringen kontrolleras genom avstämning av antal fakturor/utbetalningar och belopp mellan verksamhetssystem och ekonomisystem. Interna poster attesteras av en person vardera för de två parter som transaktionen berör. Rättelser och omföringar inom förvaltningen och mellan enheter attesteras oftast av förvaltningens ekonom. Rättelser mellan förvaltningar attesteras av förvaltningarnas ekonomer. En faktura ska innehålla: Leverantörens namn och adress Mottagarens namn och adress, fakturan ska vara adresserad till Kungsbacka kommun Leveransadress Levererad vara eller tjänst; mängd, art, pris med mera Fakturabelopp, -datum och förfallodatum Uppgift om de handlingar som ligger till grund för fakturan, till exempel offert, avtal, beställningsnummer Momsens belopp med varje skattesats och beskattningsunderlag för sig Leverantörens momsregistreringsnummer eller organisationsnummer F-skattebevis Kontroller görs i logisk ordning • • De olika kontrollmomenten ska utföras i en logisk ordning så att effekten av en tidigare kontrollåtgärd inte förtas av en senare kontrollåtgärd. I IT-baserade system, till exempel för elektronisk handel, är inte kontrollordningen given. Minimikraven är att attestanten har godkänt betalningsunderlaget med dess slutgiltiga innehåll. Attest kan göras redan vid beställning under förutsättning att leverans och betalning därefter överensstämmer med beställningen. Om däremot någon avvikelse finns måste attesten förnyas. Vid viktavvikelser som är mottagningsattesterade får attestförnyelse göras av ehandelsadministratör. KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) • • I de fall kommunen tar emot orderlösa fakturor i form av filer måste regelverket för varje enskild typ av fil attesteras och underlaget arkiveras. Vid orderlösa fakturor i e-handelssystemet, abonnemang, attesteras underlaget vid beställning och gäller under avtalsperioden. Om reglerna för fakturan uppfylls sätts attest och kontering automatiskt och fakturan passerar systemet för betalning. I pappersbaserade rutiner ska övriga attester utföras före behörighetsattest. Registrering får inte ske innan samtliga attester har utförts. Spårbarhet är viktig för utkrävande av ansvar För att kunna utkräva ansvar ska man i efterhand kunna spåra vem som intygat att kontrollen är genomförd. • • • • Förteckning över attestberättigade ska dokumenteras och bevaras som räkenskapsmaterial. Vidtagna kontrollåtgärder ska dokumenteras på ändamålsenligt sätt. Attest ska ske på sådant sätt att attesten i efterhand går att knyta till den person som utfört den. Om IT-systemet inte bedöms uppfylla dessa krav ska den kontrollerade informationen tas ut på papper och genom underskrift attesteras manuellt. Om attest sker med hjälp av IT-stöd ansvarar systemförvaltaren för att dokumentera rutiner för tilldelning av behörighet, införande av systemförändringar och dokumentation av utförda kontroller (historik). För pappersbaserade rutiner är huvudregeln att samtliga attester ska dokumenteras genom varaktig påskrift på verifikationen Jäv En attestant får aldrig granska eller godkänna en utbetalning till sig själv eller närstående. Detta innefattar också företag eller föreningar där den anställde eller närstående har ägarintressen, ingår i ledningen eller har andra intressen som står i strid med kommunens. Vid bedömning av jävssituationer ska försiktighetsprincipen tillämpas. Attestant har eget ansvar att anmäla jäv. Transaktioner som avses är in- och utbetalningar, till exempel handkassa, reseräkning, mobiltelefonräkningar, representation avseende en själv eller närstående. Transaktioner till bolag eller liknande, de vill säga där den anställde eller närstående har ägarintresse eller ingår i ledningen. I dessa fall ska beslutsattest ske av överordnad attestberättigad chef eller av annan utsedd person. Reglemente Sida 1/18 Attestreglemente 1 § Omfattning Detta reglemente gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner, inklusive interna transaktioner, medelsförvaring samt medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta eller förmedla. 2 § Målsättning Målsättningen med reglerna för kontroll av ekonomiska transaktioner är att säkerställa att transaktioner som bokförs är korrekta avseende: Prestation- att varan eller tjänsten har levererats till eller från kommunen, eller att transaktionen i övrigt stämmer med avtalade villkor. Bokföringsunderlag- att verifikationen uppfyller kraven i den kommunala redovisningslagen och hanteras enligt god redovisningssed. Villkor- att rätt villkor tillämpas, t ex prisöverenskommelser , förfallodatum. Bokföringstidpunkt- att bokföring sker vid rätt tidpunkt och i rätt redovisningsperiod. Kontering- att transaktionen är rätt konterad Beslut- att transaktionen är godkänd av behörig beslutsfattare och ligger inom dennes behörighet. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Reglemente 3 § Definitioner Med ekonomiska transaktioner avses transaktioner som bokförs i kommunens bokföringssytem enligt lagen om kommunal redovisning. Med attest menas att intyga att kontroll utförts i enlighet med detta reglemente utan anmärkning. 4 § Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för utfärdandet av för kommunen gemensanmma tillämpningsanvisningar till detta reglemente. Kommununstyrelsen ansvarar också för övergripande uppföljning och utvärdering och för att vid behov ta initiativ till förändring av reglementet. 5§ Kommunens nämnder ansvarar för att antagna regler och tillämpningsanvisningar avseende detta reglemente följs. Varje nämnd skall därutöver vid behov utfärda ytterligare tillämpningsanvisningar för sitt verksamhetsområde. 6§ Respektive nämnd utser attestanter samt ersättare får dessa. Attesträtten knyts till person eller befattning med angivande av eventuella begränsningar. Varje nämnd svarar får att upprätthålla aktuella förteckningar över av nämnden utsedda attestanter. Nämnd får delegera rätten att utse attestanter till förvaltningschef. Sådana beslut av förvaltningschefen skall anmälas i nämnden vid nästkommande sammanträde. 7§ Förvaltningschefen ansvarar för att vid behov aktualisera beslut om beslutsoch behörighetsattest. Förvaltningschefen ansvarar för att vid behov utse underattestanter till resp. beslutsattestant, och att upprätthålla en aktuell förteckning över underattestanter med ev. begränsning ar i underattesträtten. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 2/18 Reglemente 8§ Attestanternas ansvar är att tillämpa fastställda anvisningar samt att när allvarliga fel upptäcks rapportera dessa till närmast överordnad chef. 9 § Kontroller Följande kontroll- och attestmoment finns i kommunen: Beställningsattest Kontroll av att en order/beställning är riktig. Mottagningsattest Kontroll av att vara eller tjänst har mottagits. Granskningsattest Avser den siffermässiga kontrollen av verifikationer. Inkomstattest Kontroll av att mottagna inkomster är riktiga. Beslutsattest Kontroll att beställning, mottagning, granskning, kontering och finansiering är korrekt. Behörighetsattest Kontroll av att beslutsattest tecknats av behörig person. 10 § Kontrollernas utformning Kontrollrutinerna ska utformas så att den interna kontrollen inom respektive nänmd är tillräcklig. Vidtagna kontrollåtgärder ska vara anpassade till transaktionens art så att kontrollkostnaderna står i rimlig proportion till riskerna. Vid utformning av kontrollrutinerna ska följande krav beaktas: Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Huvudregeln är att ingen person ensam ska hantera en transaktion från beställning till betalning. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 3/18 Reglemente Kompetens Den som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha erforderlig kompetens för uppgiften. Jäv Den som utför kontrollen får ej kontrollera in- och utbetalningar rörande sig själv eller närstående. Detta innefattar också bolag och föreningar där den anställde eller närstående har ägarintressen eller ingår i ledningen. För bedömning av om jäv föreligger bör försiktighetsprincipen tillämpas dvs i tveksamma fall hellre överlämna till överordnad chef att attestera. Dokumentation Vidtagna kontrollåtgärder ska dokumenteras på ändamålsenligt sätt. Kontrollordning De olika kontrollmomenten ska utföras i en logisk ordning så att effekten av en tidigare kontrollåtgärd inte får tas av en senare kontrollåtgärd. Attestreglemente, tillämpningsanvisningar Generella tillämpningsanvisningar Dessa generella tillämpningsanvisningar syftar till att ge ett förtydligande av innehållet i det reglemente som Kommunfullmäktige har antagit. 1 § Omfattning Attestreglementet utgör endast en del av de interna regelverk (riktlinjer och reglementen) som behandlar den interna kontrollen. Det finns angränsande regelverk exempelvis upphandlingsregler, finanspolicy, delegationsbestämmelser mm. Reglementet gäller även för kommunens förvaltade donationsstiftelser och de privatpersoners medel som kommunen åtagit sig att förvalta. Reglementet omfattar inte kommunala bolag och övriga stiftelser. Lönetransaktioner är ekonomiska transaktioner och behandlas speciellt i ett eget avsnitt i dessa anvisningar. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 4/18 Reglemente Interna transaktioner som till exempel kostnader för årsabonnemang avseende tjänster inom ramen för beställar-utförar-organisationen undantas från kraven på attest. Attesten avses här ha blivit gjord i samband med tecknande av avtalet. Innan registrering görs skall beställaren ges möjlighet att kontrollera underlaget. 2 § Målsättning Målsättningen med reglerna är att undvika oavsiktliga eller avsiktliga fel. I den mån fel ändå uppstår är målsättningen att dessa ska upptäckas och åtgärdas så snart som möjligt. En del i målsättningen är att rätt villkor tillämpas vid köp av varor och tjänster. Ett sådant villkor är betalningsvillkor. Har inga särskilda betalningsvillkor avtalats skall betalning ske 30 dagar efter fakturans ankomst. 3 § Definitioner Enligt lagen om kommunal redovisning avses med ekonomiska transaktioner alla förändringar i storleken och sammansättningen av en kommuns förmögenhet som beror på ekonomiska relationer med omvärlden samt internt såsom: - Fakturor och andra extema betalningar - Löner, arvoden, reseräkningar och andra personalkostnader - Kundfakturor, dvs debitering av hyror och avgifter - Placering av kommunens likvida medel - Interna transaktioner - Bokföringsorder En attest kan göras manuellt genom påskrift av namnteckning eller maskinellt genom att personens användaridentitet i kommunens datanätverk/datasystem loggas tillsammans med den datalagrade ekonomiska händelsen. I allmänhet framgår även personens namn i klartext på de maskinellt framställda dokumenten. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 5/18 Reglemente Ansvar Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för kommunen och beslutar bl. a om mål och riktlinjer for verksamheten. Beträffande den interna kontrollen utfärdar fullmäktige reglemente för kontroll av verifikationer. Fullmäktige bär ansvar för uppföljning och kontroll av hela den kommunala verksamheten. I detta uppdrag ingår att, med stöd av Kommunrevisionen, besluta om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder. 4§ Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för att vid behov till Kommunstyrelsen föreslå förändringar av reglementet och tillämpningsanvisningarna samt för eventuella tolkningar av tillämpningsanvisningarna. Kommunrevisionen kan även kontaktas i tillämpningsfrågor. 5§ Nämndema skall årligen upprätta kontrollplan och genomföra kontroller av att reglementet efterlevs. I nämndernas eventuella egna tillämpningsanvisningar kan framgå t ex begränsningar i attesträtt med hänsyn till beloppsstorlek, krav på två i förening, krav på kompletterande stickprov eller avvikelser från den ansvarsfördelning som följer av 9 §. 6§ Beslutsattesträtten skall som regel följa funktionen för budgetansvar. Undantag från denna regel kan dock förekomma. Ersättare bör endast attestera då ordinarie beslutsfattare är frånvarande och det krävs för att faktura eller annan bokföringstransaktion skall bli betald och/eller bokförd i rätt tid. Behörighetsattestanten behöver som regel inte vara överordnad beslutsattestanten. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 6/18 Reglemente Attestförteckningarna skall innehålla uppgifter om utsedda attestberättigade med namnteckningsprov och användaridentitet i datanätverket/datasystemet. Det skall framgå av förteckningen för hur lång tid attesträtten och övriga beslut gäller. Särskilt beslut att utse attestanter skall fattas för varje mandatpetiod. Ändringar och kompletteringar beslutas löpande vid behov. I direkt anknytning till attestförteckningen skall nämndens tillämpningsanvisningar och samtliga beslut som fattas, av nämnden eller på delegation förvaras på ett överskådligt sätt. Attestförteckningar med tillämpningsanvisningar är att betrakta som räkenskapsmaterial och skall bevaras i tio år. Attestförteckningar med namnteckningsprov i original skall forutom att finnas på respektive förvaltning också överlämnas löpande till SE/serviceområde Ekonomi. För de förvaltningar som beställer löneadministration helentreprenad skall även förteckning över beslutsattestanter lämnas löpande till SE/serviceområde Personal. 7§ Förvaltningschefen ansvarar för att vid behov: – aktualisera beslut om beslutsattestanter. – ta fram ytterligare tillämpningsanvisningar, som skall fastställas av nämnden. – utse underattestanter till beslutsattestanter och ev. begränsningar i denna attesträtt. Behörighets-, beställnings- , mottagnings-, gransknings- och inkomstattest betraktas som underattest till beslutsattesten. I ett elektroniskt handelsflöde kan beslutsattesten överföras till beställningsberättigade och mottagningsattest/godkännande av inleverans. I detta fall är dessa inte underattestanter utan ersätter beslutsattestant. Det åligger förvaltningschefen att upprätthålla en förteckning över underattestanter, med namnteckningsprov, användaridentitet i datanätet/datasystemet, ev. begränsningar, giltighetstider mm. Förvaltningschefen svarar också för att utsedda attestanter får utbildning och information om reglernas och anvisningarnas innebörd. 8§ Meningen med de olika kontrollerna är att eventuella tveksamheter eller direkta felaktigheter skall kunna beivras eller stoppas. Vid allvarliga fel ska närmaste överordnad chef eller förvaltningschef underrättas. I de fall det inte Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 7/18 Reglemente är lämpligt att rapportera om brister till närmast överordnad chef skall Ekonomidirektör eller Personalchef kontaktas. SE/serviceområde Ekonomi och Personal liksom Kommunrevisionen kan också utgöra ett stöd for attestant. Vid elektronisk handel utförs attestmoment direkt i datasystemet, varvid personens användaridentitet och lösenord ersätter namnteckning. Varje person som har tilldelats en egen användaridentitet måste därför handha denna och lösenordet på ett sånt sätt att det inte används av någon annan. 9 § Kontroller Attest innebär att intyga att kontroll har skett. Attestering är en kontrollfunktion och inte en beslutsfunktion. Beslut om t ex en anskaffning och villkoren för denna har som regel tagits långt före det attestering utförs. Kontroller kan ske både manuellt och maskinellt beroende på vilka rutiner som tillämpas. Kontrollmomenten vid olika typer av transaktioner beskrivs närmare i bilaga. Beställningsattest innebär att intyga att order/beställning är korrekt med hänsyn till behov, tillgänglig budget, interna regler och att i förekommande fall beställning har gjorts mot av kommunen tecknade ramavtal. Detta attestmoment förekommer mest i rutiner för elektronisk handel och ersätter då beslutsattesten. Beställningsberättigade personer med begränsad beställningsrätt kan också utses. Dessa kan självständigt beställa från i förväg definierade varugrupper eller avtalsområden och definierade kodsträngar. Beställningarna kan också beloppsbegränsas. I ett elektroniskt handelsflöde finns inbyggda kontroller av den begränsade beställningsrätten. Överskrides denna behörighetsgräns ska beslutsattestant attestera ordern/beställningen. I ett manuellt handelsflöde skall beslutsattestant attestera fakturan. Mottagningsattest utföres vid köp av varor och tjänster. Attestanten intygar att kommunen fysiskt tillgodogjorts det som beställts. Viktigt är också att om möjligt även kvaliteten kontrolleras. Mottagningsattesten är en underattest till beslutsattesten. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 8/18 Reglemente Mottagningsattest vid elektronisk handel benämns också godkännande av inleverans. Personer utses, vilka har att göra inleveranser i det elektroniska handelssystemet. Granskningsattest avser den siffermässiga kontrollen. Den kan utformas som t ex stickprovskontroll. Granskningsattesträtten kan kopplas till befattning. Vid elektronisk handel utförs denna kontroll automatiskt av datasystemet, varför denna attest endast blir aktuell i ett manuellt pappersflöde. Inkomstattest utföres för att kontrollera att mottagna inkomster är korrekta. Normalt utföres inkomstattest av den som är beslutsattestant. Av praktiska skäl är inte detta alltid möjligt. Då kan speciella inkomstattestanter utses. Beslutsattesten (huvudattesten) utgör kärnan i kontrollen. Beslutsattesträtten ska som regel vara kopplad till budgetansvaret och vara personlig. Här kontrolleras att en faktisk beställning har skett, att kommunens inköpsordning och ramavtal följs, att ett beslut har fattats och att villkor – priser, rabatter, andra betalningsvillkor, kvantiteter, kvaliteter och övriga villkor stämmer med det som överenskommits. I beslutsattesten ligger också ansvar för konteringen och att transaktionen ryms inom beslutad budget. Kontroll av erforderliga upp-gifter om mervärdesskatt och F-skatt skall ske. I beslutsattesten ingår även kontroll av att mottagnings- och granskningsattest är utförd. Om mottatagningsattest och granskningsattest inte utförs särskilt, innebär beslutsattesten även ansvar för att dessa kontroller vid behov utförs. I ett elektroniskt handelsflöde kan beslutsattesten överföras till beställningsoch mottagningsattest/godkännande av inleverans. Avviker mottagen vara/ tjänst från beställning eller överskrides eventuellt maxbelopp återgår attesträtten till ordinarie beslutsattestant. Beställningsattest/beslutsattest får inte ske av personlig utrustning som avser den som mottagit varan/tjänsten. Som exempel kan nämnas mobiltelefoner och handdatorer. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 9/18 Reglemente Behörighetsattest innebär kontroll av att behörig person har beslutattesterat. Attesten kan kopplas till befattning. Åtgärden är slutsteget i kontrollen inför en utbetalnings verkställande och transaktionens bokföring. Kontrollen behöver inte genomföras av en ”överordnad” person. Huvudsaken är att behörighetsattestanten har god överblick och kunskap om organisationen och verksamheten samt tillgång till förteckning över nämndens beslutsattestanter med namnteckningsprov. Utanordning innebär att utbetalning sker till angiven betalningsmottagare. Rimlighetskontroll av totalbeloppet samt filöverföring till post- och bankgiro görs. Utanordning görs av de personer som har rätt att teckna kommunens post- och bankgiro och verkställs av personer inom SE/serviceområde Ekonomi med särskild behörighet i ekonomisystemet. 10 § kontrollernas utformning Kontrollåtgärder ska vara anpassade till transaktionens art så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna. Transaktioner med låg inneboende risk t ex vissa typer av rättningar, interna transaktioner etc kan medge färre kontrollmoment utan större risk. Ansvarsfördelning God intern kontroll förutsätter en tydlig och ändamålsenligt ansvarsfördelning, som bl a tillgodoser att fler än en person sköter ett händelseförlopp. Huvudregeln är att ingen person ensam ska hantera en transaktion från beställning till betalning. Om kraven på flera personer i kontrollkedjan måste uteslutas kan det vara lämpligt att besluta om andra kompletterande kontroller, t ex stickprovskontroller. Vilka stickprov som ska göras och hur ofta dessa ska göras ska framgå av respektive nämnds interna kontrollplan. Den som utför kontroll ska ha en självständig ställning gentemot den kontrollerade. Det är inte tillåtet att underställd personal kontrollerar överordnad. Kompetens Den som ansvarar för en kontrollåtgärd ska ha förutsättningar för uppgiften i form av kunskap och kännedom som gör det möjligt att utföra uppgiften med avsedd effekt. Förvaltningschefen ansvarar för att varje attestant har erforderlig insikt och kunskap om uppgiften genom information och utbildning. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 10/18 Reglemente Jäv Transaktioner som avses är in- och utbetalningar t ex utbetalning av handkassa, reseräkningar , mobiltelefonräkningar, representation avseende en själv eller närstående och transaktioner till bolag eller liknande där intressekonflikt kan uppstå, dvs där den anställde eller närstående har ägarintressen eller ingår i ledningen. I dessa fall ska beslutsattest ske av överordnad. Avser transaktionen nämndens ordförande utförs beslutsattest av vice ordförande. Dokumentation Huvudregeln är att samtliga attester ska dokumenteras varaktigt. Attest ska ske på sådant sätt att den i efterhand går att knyta till den person som utfört den. För pappersbaserade rutiner är huvudregeln att samtliga attester ska ske genom varaktig påskrift på verifikationen. Beslutsattest ska ske genom fullständig namnteckning. Underattester kan göras med enbart signatur. Om attest av prestation sker på separat dokument, t ex följesedel ska dokumentet arkiveras tillsammans med verifikationen. För IT-baserade system utgörs attest av användaridentitet och lösenord. Varje användaridentitet och lösenord är unikt och får aldrig användas av någon annan person än den som avses. Av nämnden beslutade kompletterande kontroller ska på ett liknande sätt dokumenteras med avseende på omfattning, utfall och vem som har utfört kontrollen. Kontrollordning Kontrollmomenten ska utföras i en logisk ordning. I pappersbaserade rutiner ska mottagnings-och eventuell granskningsattest (stickprov) utföras före beslutsattest. Behörighetsattest sker efter att beslutsattest utförts. För rutiner i samband med elektronisk handel kan kontrollordningen variera beroende på förutsättningarna. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 11/18 Reglemente Speciella tillämpningsanvisningar Genom den omfattande datoriseringen och decentraliseringen av ekonomiska rutiner är det speciellt viktigt att uppmärksamma att attestreglerna efterlevs. Här nedan tas attest- och utanordningsförfarandet i några sådana rutiner upp. A. Attest och utanordning B. Attester vid elektronisk handel C. Attest och utanordning av leverantörsfakturor i pappersbaserat flöde D. Attest vid övriga automatiserade utbetalningar E. Attest vid kundfakturering F. Attestering av inkomstverifikationer G. Attest av överföringar mellan, samt insättningar och uttag på kommunens likvidkonton H. Attest av internfakturor I. Attest av bokföringsorder J. Automatiska poster och interna fördelningar A Attest av löner mm Löneattesteringen är av delvis annan karaktär än exempelvis fakturaattestering, vilket bör uppmärksammas. Löneunderlaget i form av anställningsavtal, månads- och timrapporter, frånvaro, entledigande och reseräkningar är att betrakta som räkenskapsmaterial och skall vara attesterat av behörig person. Kontroll av löneunderlag På löneassistent/-konsultens ansvar ligger att kontrollera att löneunderlaget är korrekt. Exempel på kontrollåtgärder är: – att lagar och avtal följs – att löneunderlaget är underskrivet av ansvarig chef/arbetsledare eller annan behörig person – att arbetstagarens identifikation (förvaltning, löpnummer och personnummer) är korrekt angivet på löneunderlaget – att datum för lönehändelsen alltid finns med på löneunderlaget – att Kungsbackas standardblanketter för lönerapportering används I logglistor från lönerutinen framgår vem som gjort inrapporteringen. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 12/18 Reglemente För attest av ordinarie och extra löneutbetalning, vilka utbetalas till banken i en totalsumma per utbetalningstillfälle, svarar Kommunstyrelsens förvaltning via uppdrag till serviceområde Personal. Vid extraordinära tillfällen kan löneutbetalning ske via kassan efter ett manuellt löneuträkningsunderlag. Detta skall attesteras på samma sätt som ordinarie löneutbetalningar liksom även inbetalning till skatteverket av personalens källskatt och arbetsgivaravgifter. B Attester vid elektronisk handel Följande beskrivning av kontroller och attester avser elektronisk handel, inklusive ej orderbaserad elektronisk fakturahantering, fakturaskanning och liknande processer. Manuella kontroller och attesters innebörd kan sammanfattas i nedanstående moment. Begreppen kan avvika från dem som används i, vid varje tillfälle, aktuellt IT-system. Attestera beställning/order Beslutsattest kan enligt Generella tillämpningsanvisningar (s 3) överlåtas till beställningsattestant. Det möjliggör att rutininköp till verksamheten kan hanteras utan beslutsattestantens medverkan. Beställningsattest utgör då beslutsattest under förutsättning att kommande faktura överensstämmer med prislista, order och inleverans. Beställningsattestanten intygar – att order är korrekt med hänsyn till behov, tillgänglig budget, interna regler etc – att konteringen är korrekt Inleverera mottagen vara eller tjänst Registrering i IT-system av mottagen leverans utgör mottagningsattest. Mottagningsattestanten/inleverantören intygar – att kommunen fysiskt tillgodogjorts det som beställts – att kvantiteten kontrollerats – att inlevererat gods inte transportskadats. Om så är fallet påpekas detta för transportören enligt sedvanliga rutiner Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 13/18 Reglemente Enligt huvudregeln skall inleverans styras till annan än beställningsattestanten, så att flera personer involveras i kontrollkedjan. Attestera faktura I de fall faktura inte attesteras automatiskt, respektive då fakturan inte refererar till elektronisk order eller ”kontrakt”, attesteras fakturan av beslutsattestant, som då intygar – att ett beslut om inköp/avrop fattats och att en faktisk beställning har skett – att priser och övriga villkor, kvantiteter och kvaliteter stämmer med det som överenskommits (not l och 2) – att konteringen är korrekt Regler för kontroll av orderlös faktura Beslut om avtals-, kontrakts- eller abonnemangsunika regler för automatisk fakturaattest som s k orderlös faktura jämförs mot, skall jämställas med beslutsattest. Orderlös faktura är faktura som avser förbrukning baserat på avtal om leverans av produkter/tjänster (exempelvis energi), eller på avtal/kontrakt eller abonnemang (exempelvis hyra). Dokumenterade beslut om sådana regler ska betraktas som räkenskapsmaterial. Not 1 – I handelsscenarier där kommunen förfogar över prislistan, kontrolleras i regel beställningsbara artiklar och priser av upphandlande enhet. Även avtalsvillkor kan kontrolleras av upphandlande enhet. Avvikelser från prislista granskas av beslutsattestanten. Not 2 – Vid viss handel är det naturligt att uppgifter om pris och kvantitet i fakturan inte överensstämmer med order och inleverans. För att ändå uppnå rationell hantering genom automatiserade kontroller, kan nivåer för acceptabla differenser definieras. Nivån för acceptabla differensen definieras av beslutsattestant. Attester omfattar även sådan differens. Differenser större än definierade nivåer kräver manuell kontroll och attest. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 14/18 Reglemente C Attester av leveransfakturor i pappersbaserat flöde Varje förvaltning ansvarar själva för att leverantörsfakturorna ankomststämplas och blir registrerade i kommunens gemensamma leverantörskontra. Beslutsattest är ett obligatoriskt attestmoment och skall ske genom fullständig namnteckning. Behörighets-, mottagnings- och granskningsattest kan ske genom signatur. Uppdraget att vara behörighetsattestant kan vara personligt eller bundet till befattning, exempelvis köpt tjänst från SE/serviceområde Ekonomi. D Attest vid övriga automatiserade utbetalningar En del av kommunens databaserade system skapar utbetalningar till enskilda personer, föreningar eller företag. Förutom utbetalningar genereras även bokföringsposter till redovisningssystemet. Med automatiserade utbetalningar avses exempelvis: – föreningsbidrag – kommunalt vårdbidrag Varje nämnd/förvaltning som skapar dessa utbetalningar/bokföringstransaktioner har ansvaret för att de är riktiga och att rätt betalningsmottagare anges. Huvudregeln skall här följas att ingen person ensam skall hantera detta händelseförlopp. Om detta inte är praktiskt möjligt måste täta stickprovskontroller utföras. Varje nämnd/förvaltning ansvarar för att dokumentera hur utbetalningsprocesserna skall gå till, vem som ansvarar för dessa, samt hur de interna kontrollerna skall ske. E Attest vid kundfakturering Kundfakturering sker idag till mycket stor del genom automatiserade rutiner från olika verksamhetssystem vilka integreras med ekonomi-systemets kundreskontra exempelvis barnomsorgs-, äldreomsorgs- och hyresfaktureringar. En mindre del registreras manuellt in i kundres-kontran för fakturering. I båda fall ansvarar respektive nämnd för att rätt belopp blir fakturerade och att faktureringen sker i rätt tid. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 15/18 Reglemente Vid manuell registrering i kundreskontran skall ett faktureringsunderlag upprättas som undertecknas. Det är av stor vikt att nämnden bevakar sina faktureringar i samband med faktureringskörningen även om dritftansvaret för olika verksamhetssystem ligger ansvarsmässigt hos någon annan. Av nämndens attestliggare skall framgå vilka som ansvarar för nämndens automatiserade och manuella faktureringsintäkter. Interna kontroller bör göras regelbundet får att säkerställ att rätt belopp har fakturerats och att fakturering har skett i rätt tid. Kontrollen att rätt belopp blir fakturerade skall som regel knytas till beslutsattestberättigade personer som får intäkten bokförd på sitt ansvarsområde. Nämnden skall i kontrollplanen ange vilka kontroller som skall utföras. Makuleringar och annulleringar av kundfakturor skall som regel attesteras av den som är beslutsattestberättigad. F Attestering av inkomstverifikation Reglementet omfattar även inkomster. Vissa praktiska problem finns emellertid vid attestering av inkomster/inkomstverifikationer. Ofta upprättas inte verifikationshandlingen förrän inkomster inflyter och skall bokföras. Då finns som regel inte den beslutsattestbehörige snabbt tillgänglig for skriftlig attest. Ansvaret för utformning av kontrollen ligger på respektive nämnd/förvaltning. Kommunens inkomster kan i grova drag kategoriseras enligt nedan. – inkomster genom kundfakturering – kommunalskatt och generella statsbidrag – försäljningsmedel/entreavgifter mm som blir insatta på kommunens likvidkonton genom bankinsättningar/serviceboxinsättningar – andra specialdestinerade bidrag/ersättningar – övriga inkomster – interna inkomster Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 16/18 Reglemente G Attest vid överföringar mellan, samt insättningar och uttag på kommunens likvidkonton Attest av överföringar, insättningar och uttag på kommunens likvidkonton görs av särskilt utsedda person, enligt separat fattat beslut av kommunstyrelsen. H Attest av internfakturor Någon regelrätt utbetalning över kommunens likvidkonton sker inte utan bara en intern överföring mellan olika förvaltningar eller mellan enheter inom en förvaltning. En princip som skall iakttagas är att ingen skall påföras en kostnad utan att ha möjlighet att godkänna eller protestera mot denna. Den ”betalande” förvaltningen har att attestera och bokföra internfakturan. Beslutsattesten är här obligatorisk och behörighetsattesten skall också utföras. Undantag förekommer då interndebiteringen bygger på undertecknade avtal till exempel årsabonnemangen avseende tjänster inom ramen för beställarutförar-organisationen se attestreglementet tillämpningsanvisningar § 1. I Bokföringsorder Bokföringsorder används för olika ändamål. Som exempel kan nämnas rättning av felbokföringar, fördelningar av kostnader, fördelningar av intäkter, transaktioner i anslutning till månadsredovisning/månadsavstämningar och i anslutning till bokslut. En princip, som tidigare nämnts, är att ingen skall påföras en kostnad/intäkt utan att ha möjlighet att godkänna eller protestera mot denna. Detta måste också iakttas vid användande av bokföringsorder. Omföringar och rättelser av uppenbara felaktigheter i redovisningen samt transaktioner i anslutning till månadsredovisning/månadsavstämningar och bokslut kan attesteras av ekonom vid förvaltningen för Service och information lämnas till ansvarig chef. Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 17/18 Reglemente J Automatiska poster och interna fördelningar Möjlighet finns att utnyttja redovisningssystemet för att skapa följdposter till redan bokförda poster eller saldon. Redovisningsystemet kan också utnyttjas för att skapa fasta fördelningar för varje månad återkommande belopp. Attest av belastande enhet för dessa typer av transaktioner behöver ej ske om man i förväg är överens om förfaringssättet. Den belastande enheten kan också i efterhand i redovisningssystemet klart utskilja dessa transaktioner då de behandlas som särskilda transaktionstyper. Exempel på denna typ av transaktioner är – fördelning av personalomkostnadspålägg (arbetsgivaravgifter) – fördelning av kapitalkostnader Behörighetsuppgifter I de databaserade systemen som skapar ekonomiska transaktioner finns i regel ett behörighetssystem som styr vad varje användare har rätt att göra i systemet. Rätten att registrera behörigheten skall som regel knytas till den som är systemförvaltare av respektive system. Av praktiska skäl kan det vara nödvändigt att utse flera personer med rätt att registrera behörigheter. Den förvaltning som har systemansvaret skall upprätta tillförlitliga och dokumenterade rutiner över hur inrapportering och avrapportering av användarnas behörigheter skall gå till. Underlag i form av rapporteringsblanketter mm skall av revisionsskäl bevaras i 10 år. Beslutad av: Kommunfullmäktige i protokoll KF § 167/05 Ansvarig förvaltning: Kommunstyrelsens förvaltning Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, [email protected] Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se Sida 18/18 TJÄNSTESKRIVELSE Lokalt regelverk för Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Kungsbacka kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås 1 (2) Datum 2015-01-12 att anta Lokalt regelverk för Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Kungsbacka kommun. Sammanfattning Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Kungsbacka kommun, OPF-KL, kräver ett lokalt regelverk för tillämpningen av bestämmelserna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Regelverket är indelat i två delar, dels regler för ansökan om och kvalifikationskrav för omställningsinsatser och omställningsstöd, dels regler för ansökan om avgiftsbestämd ålderspension. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige antog, genom sitt beslut KS/2014:6 § 74, bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) - 2013-10-20, med tillhörande bilaga. I sitt beslut gav Kommunfullmäktige Arvodeskommittén i uppdrag att utforma Kungsbacka kommuns lokala regelverk för omställningsstöd jämte anvisningar för skriftlig ansökan om ålderspension, sjukpension, efterlevande- och familjeskydd. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Arvodeskommittén har utformat ett förslag till lokalt regelverk. Service Serviceområde Personal Julia Wilholm Direkt 0300-83 42 76 [email protected] Kungsbacka kommun 436 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 51 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Förslag till lokalt regelverk för Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda, OPF-KL, i Kungsbacka kommun. Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga och kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Ann-Charlotte Järnström Kommunchef Anette Dahlberg HR-chef Bilagor: Förslag till lokalt regelverk för Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda, OPF-KL, i Kungsbacka kommun. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Bilaga – Vissa förtydliganden till OPF-KL. Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Beslutet skickas till Arvodeskommittén, Julia Wilholm Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) – 2013-10-20 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda § 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. § 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda § 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. § 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. § 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt § 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. § 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. § 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt §§ 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt §§ 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. § 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan – om särskilda skäl föreligger – besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav. Pensionsbestämmelser § 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med ”rätt till egenpension” inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. § 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd § 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt §§ 4 – 9 i pensionsbestämmelserna. § 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall, arbetskada eller ledighet enligt föräldraledighetslagen (FörL), och på grund av sådan ledighet fått avdrag från sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad som avdragits. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 § kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. § 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt § 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a § LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 § kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. § 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt § 11. § 7 Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. § 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt § 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. § 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. § 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 § kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt § 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken kan lämnas. Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. § 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt § 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt § 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. § 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.) § 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a §§ lagen om försäkringsavtal. § 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. § 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. § 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. § 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. Bilaga - Vissa Förtydliganden till OPF-KL 1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 § kommunallagen Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:369). 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av kommunallagen. Kommunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB). Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, - t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut. PM 2013-10-20 1 (9) Avdelningen för Arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) I denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser (2013-10–20) om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRFKL att gälla. Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med ” rätt till” inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Bestämmelser om omställningsstöd och pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se 2013-10-04 procent av heltid, om inte annat anges i OPF-KL. Att betydande del av heltid anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Innehållet är bl. a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAPKL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL och momentnummer finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutses att fullmäktige utser en särskild ”pensionsmyndighet”, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade reglementen och bestämmelser. 2 (9) 2013-10-04 3 (9) Bestämmelser om omställningsstöd Allmänt Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny. De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Tillämpningsområde (§ 1) Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Stöd för återgång till arbete (§ 2) Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete. Aktiva omställningsinsatser (§ 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. 2013-10-04 Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Ekonomiskt omställningsstöd (§ 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd (§ 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning - har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. 4 (9) 2013-10-04 Övrigt (§ 7) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Med förvärvsinkomst avses dels sådana inkomstslag som anges i 59 kap. socialförsäkringsbalken och enligt Skatteförvaltningens definition (från år 2012) All annan inkomst än kapitalinkomst är förvärvsinkomst. De vanligaste förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t.ex. arbetslöshetsdagpenning och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är förvärvsinkomst. Även det värde av leveransarbete som hänför sig till handel med virke är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen också en garantiprovision (HFD 1994/2895). Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara förvärvsinkomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat, indelas i en kapital- och förvärvsinkomstandel. Inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, t ex sjukpenning, föräldrapenningsförmåner, inkomstrealterad sjuk- och aktivitetsersättning. Ansökan om omställningsstöd (§ 8) För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt §§ 3 - 5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. 5 (9) 2013-10-04 Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna Allmänt Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: • • • • Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst 36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan. Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner, efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL återfinns inte heller. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintjänandet. Genom de nya pensionsbestämmelserna blir det pensionsåtagande kommuner, landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat. Tillämpningsområde (§ 1) Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges. 6 (9) 2013-10-04 Pensionsförmånernas omfattning (§ 2) Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Bestämmelserna om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension (§ 3) En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts. Pensionsgrundande inkomst (§ 4) Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAPKL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Pensionsavgifter (§ 5) Bestämmelsen är helt ny Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. För en förtroendevald som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning och som inte har innehaft uppdrag något helt kalenderår får pensionsmyndigheten fastställa den pensionsgrundande inkomsten. Den pensionsgrundande inkomsten indexeras med prisbasbeloppet året före sjuk- eller aktivitetsersättningstidpunkten infaller. 7 (9) 2013-10-04 Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Pensionsbehållning (§ 6) Bestämmelsen är helt ny. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 § IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följer av § 11. Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Ansökan och utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension (§ 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt § 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension (§ 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. 8 (9) 2013-10-04 För en förtroendevald som inte har innehaft uppdrag något helt kalenderår får pensionsmyndigheten fastställa den pensionsgrundande inkomsten, enligt § 4, som ska ligga till grund för beräkning av sjukpensionen. Efterlevandeskydd (§ 11) Bestämmelsen är helt ny. Eterlevandeskyddet är obligatoriskt, fullmäktige kan besluta om det ska finnas möjlighet att välja bort det före utbetalning. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan efterlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 § IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som – sedan en anställd dött – tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd (§ 12) Bestämmelsen är helt ny. Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Intill dess bestämmelser om familjeskydd är utarbetade gäller bestämmelser om efterlevandepension enligt PBF eller PRF-KL. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd (§ 16) För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. 9 (9) KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Datum 2014-06-11 § 74 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) KS/2014:6 1.1.1 Beslut I enlighet med beslut av Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutar kommunfullmäktige anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) - 2013-10-20, med tillhörande bilaga. Arvodeskommittén får i uppdrag att, senast till kommunfullmäktiges sammanträde under hösten 2014, utforma Kungsbacka kommuns lokala regelverk för omställningsstöd jämte anvisningar för skriftlig ansökan om ålderspension, sjukpension, efterlevande- och familjeskydd. Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 20 oktober 2013 antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF-KK, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i nu gällande Bestämmelser om pension och inkomstgaranti för förtroendevalda hos Kungsbacka kommun, PBF-KK. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bland annat närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade regelverk. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF-KK eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och landsting/region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Datum 2014-06-11 Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2014-01-26 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2014-04-29, § 146 Kommunstyrelsen, 2014-05-20, § 130 Anförande Anförande hålls av Per Ödman (M). Yrkande Per Ödman (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med ändringen att arvodeskommittén får i uppdrag att, senast till kommunfullmäktiges sammanträde under hösten 2014, utforma regelverket. Proposition Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Per Ödmans (M) yrkande och finner Per Ödmans (M) yrkande bifallet. Beslutet skickas till Arvodeskommittén KSF;AD Service;JW Expedierat/bestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Översyn skolskjutsreglemente – Regler för skolskjutsar 1 (1) Beskrivning av ärendet Nämnden för Förskola & Grundskola beslutade 2013-12-19 om Reglemente för skolskjutsar tillsammans med Tillämpningsregler för skolskjutsar. Nämnden vill med beslutsförslaget be om delegation från kommunfullmäktige till Nämnden för Förskola & Grundskola att utifrån principerna i reglementet besluta om hur detta ska tillämpas. Datum 2015-01-27 Ärendet togs upp för beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-03-11. Ärendet föranledde en politisk diskussion om samordning av reglerna för skolskjuts för grundskola och gymnasiet och eventuella möjligheter att införa förändringar i reglerna i samband med budgetarbetet för 2015. Det fanns behov av att politiskt diskutera eventuell reform för skolskjuts ytterligare, varför ärendet lades vilande i väntan på ställningstagande. När kommunfullmäktige beslutade om budget för 2015, 2014-06-11, ingick budgetram för införande av skolkort till alla gymnasieelever. Behovet att samordna regler mellan grundskolan och gymnasiet är därför inte längre aktuellt. Under hösten 2014 har utredning pågått om hur införandet av skolkort till alla gymnasister ska genomföras. Ärendet med skolskjutsregler för grundskolan har då varit vilande. I dagsläget är reformen med skolkort till alla gymnasister genomförd och ärendet om regler för skolskjuts för grundskolan kan återupptas. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg Direkt 0300-83 42 30 [email protected] Sven-Erik Bergström verksamhetschef Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (17) Datum 2014-03-11 § 91 KS 13-00345/15 Översyn skolskjutsreglemente- Regler för skolskjutsar Beslut- Förslag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Regler för skolskjutsar, daterad 2012-05-23, antas Tillämpningsanvisningar till regler för skolskjuts, daterad 2013-12-04, antas. Rätten att fatta beslut om ändringar i tillämpningsföreskrifterna delegeras till nämnden för Förskola & Grundskola om ändringen inte är av principiell beskaffenhet eller annars av vikt. Ändringarna ska skriftligen rapporteras till kommunfullmäktige. Sammanfattning Nämnden för Förskola & Grundskola har översänt ett förslag till skolskjutsreglemente för Kungsbacka kommun. Översynen är föranledd av att kommunen fått påpekanden från länsrätten att det tätortsbegrepp som använts för vissa områden inte är tillämpbart. Föreliggande förslag innebär också att skolskjutsreglementet delas upp i två delar: ett övergripande skolskjutsreglemente och en tillämpningsdeL Beslutsunderlag Nämnden för Förskola & Grundskola, 2013-12-19, § 102 l(ommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2014-03-03 Yrkanden Ulrika Landergren (FP) yrkar på återremiss för att - undersöka om det inte är rimligt att sicriva gemensamma regler/reglemente när det gäller skolskjuts/busskort för både för- och grundskola och gymnasiet. Det känns överflödigt och omrimligt att vi ska ha olika principer för när man erhåller t ex busskort förutom km sträcka som kan skilja sig mellan olika åldrar. - Frågor som ständigt diskuteras i våra ungdomsrådslag Barbrobetalar är frågan om busskort vid växelvisboende i samma kommuner eller i angränsande kommun. Det finns goda skäl för att dessa elever borde kunna erhålla ett mer omfattande busskort. Det gäller också möjlighet att få busskort då man har valt att gå i en annan skola än den som finns i kommunen. -I återremissen skulle vi också vilja att både för och grundskola och gymnasiet skulle belysa omfattningen (antal elever och kostnad) för dessa kort/eller skolskjutsar. Paragrafen fortsätter Justerare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (17) Datum 2014-03-11 § 91 fortsättning Per Ödman (M) yrkar bifall till förslaget från kommunstyrelsens förvaltning med ändringen att skolskjutsreglemente ändras till regler för skolskjuts samt att en uppdelning görs på beslutsnivå för regler och tillämpningsföreskrifter. Proposition Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer proposition på eget yrkande och finner det bifallet. Justerare Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (16) . I"""'"".....,.,.....,.,.~"""'~~~~"!'T...,.;~~ ..,.....~~ Sammanträdesdatum 2013-12-19 KUNGSBJ.\CKi\ KO!Vm/iUr\! i KOivH't1UNSTV'R- r.: l f;;Ff\~ l 2013 ~12~. ;-~'"-·" l Kf.~ J.~. 9.9. .1..<tS::./1. s:-J Dnr.. . § 102 l 0-00188/60 Översyn skolskjutsreglemente. Förslag till kommunfullmäktige Beslut Nämnden lämnar fårslaget till skolskjutsreglemente till kommunfullmäktige. Sammanfattning Magnus F ogelblad redogör för arbetet med översyn av kommunens skolskjutsreglemente med förslag på ändringar. Förslaget innebär en uppdelning av skolskjutsregleringen så att kommunfullmäktige beslutar om det övergripande skolskjutsreglementet och nämnden för Förskola & Grundskola därefter beslutar om tillämpningsföreskrifter med anledning av det av kommunfullmäktige fastställda skolskjutsreglementet. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 2013-12-04 § 132 Tjänsteskrivelse rev. 2013-12-10 Arbetsutskottet 2011-09-28 § 81 Arbetsutskottet 20 l 0-12-02 § 163 Beslutsexpediering KF Justerare ExpedieraUbestyrkt R , R db enee •Y erg 0300-83 41 45 TJÄNSTESKRIVELSE Kungsbacka Förähdringar regelverk för skolskjuts Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola lämnar som förslag till Kommunfullmäktige att besluta om skolskjutsreglemente för Kungsbacka kommun. Beslut i nämnden om tillämpning av skolskjutsreglemente hanteras efter kommunfullmäktiges beslut . l (2) Datum 2013-12-10 Beskrivning av ärendet Nämnden för Förskola & Grundskola har gett förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av gällande skolskjutsregler. Bakgrunden är att Förskola & Grundskola till viss del förändrat praxis för beviljande av skolskjuts utifrån beslut i dåvarande Länsrätten angående det tätortsbegrepp som finns i nuvarande skolskjutsregler. Dessutom har möjligheten att överklaga beslut om skolskjuts förstärkts i Skollagen. Nuvarande skolskjutsregler är beslutade i kommunfullmäktige och beslut om skolskjuts är vidaredelegerat från förvaltningschefen för Förskola & Grundskola till rektor på elevens skola. Förslaget innebär att nuvarande skolskjutsregler består av två delar, skolslgutsreglementet som beslutas av kommunfullmäktige och tillämpningar av skolslgutsreglemente som beslutas av nämnden för Förskola & Grundskola. \._. skolskjutsreglementet innehåller de övergripande principerna för rätten till skolskjuts (lO kap §32-33 Skollagen). Rätten till skolskjuts prövas utifrån fårdvägens längd, trafikförhållandena, funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet. F örslaget till skolskjutsreglemente innehåller inga förändringar avseende de avståndgränser som finns i nuvarande skolskjutsregler. Tillämpningarna till skolskjutsreglementet innehåller anvisningar och förtydliganden av skolskjutsreglementet men förändrar inte de övergripande principerna för bedömning av rätten till skolskjuts. I anvisningarna finns beskrivningar av bedömningskriterierna, rutin för beviljande och information om möjligheten att överklaga beslut om skolskjuts Förskola & Grundskola Magnus Fogelblad Direkt 0300-83 52 96 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www .kungs backa.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Tillämpning av skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Annetie Liedström Hjorth Förvaltningschef Bilagor: skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Tillämpning av skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kungsbacka Tillämpning av skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Skolans ramschema for skolskjuts Grundskoloma ska anpassa sin schemaläggning utifrån det ramschema för skolskjutsen som finns. Ramschemat anger de start- och sluttider som gäller för respektive skolan och som skolskjutsplaneringen utgår ifrån. Rutin for beviljande av skolskjuts Elever som är skolskjutsberättigade enligt kommunens skolskjutsregler får färdbevis vid terminsstart utan särskild ansökan. I de fall där det både finns särskilt anordnad skolskjuts, skolbuss, och linjetrafik ska färdbevis för skolbussarna utfärdas. De elever som beviljas skolskjuts i de kommunala skoloma ska dokumenteras i elevregistreringssystemet Procapita. l (3) Datum 2013-12-04 Ansökan Elever som inte får färdbevis men som efterfrågar det kan ansöka om det på särskild blankett eller på annat sätt. Beslut Rektor gör en individuell bedömning om elevens egna förutsättningar för att kunna ta sig till skolan utifrån skollagens laiterier; hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Samtliga dessa kriterier ska beaktas och framgå av beslutet. Rektor kan begära en trafiksäkerhetsbedömning av förvaltningen för Teknik, avdelningen för infrastruktur. Överklagande Om vårdnadshavare ansökt om skolskjuts och fått avslag kan beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I beslutet ska det finnas med en överklagandehänvisning. Beslaivning av processen för överklagande finns i förvaltningslag en. Särskilt anordnad skolskjuts med taxi Beslut om skolskjuts fattas av rektor och det gäller även särskilt anordnad skolskjuts med taxi. Blanketten "Beställning och ändring av skolskjutsresor med taxi" ska alltid användas när man anmäler ny elev eller behöver ändra tiderna. I övrigt finns det särskilt framtagna rutiner som gäller för den särskilt anordnade skolskjutsen med taxi, "Skolskjuts med taxi". Förskola & Grundskola Magnus Fogelblad Utvecklingsledare Direkt 0300- 83 52 96 rnagnus [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Kartor för avståndsbedömning För varje kommunal grundskola finns det kartor som visar avståndsgränserna. I de avståndsberäkningar som gjorts ingår en generell bedömning av trafikförhållandena som medför att avståndsgränserna i en del fall är kortare än de angivna kilometergränserna. Avstånds bedömning för eleverna görs utifrån att de kan ta sig till och från sin ordinarie skola via lokala gator, gång- och cykelvägar som bedömts vara trafiksäkra. För elever i förskaleklass-åk 3 beräknas avståndet utifrån att de inte ska cykla eller gå efter allmän väg. Vid förändringar av förutsättningarna för avståndsbedömning görs revideringar av avståndsgränserna. Det kan till exempel handla om att nya gång- och cykelvägar anläggs eller att en ny trafiksäkerhetsbedömning gjorts. Vid revideringar av kartorna fastställs dessa av nämnden för F örskola & Grundskola. 2 (3) Förlorade eller defekta kort Om en elev i skolår 4-9 förlorat sitt busskort fattar rektor beslut om utfärdande av nytt mot avgift på 200 kr. I undantagsfall kan rektor efter individuell prövning besluta om avgiftsbefrielse. Vid rektors prövning är det inte familjens betalningsförmåga som ska bedömas. För elever i skolår F-3 tas ingen avgift ut. Trafikforhållanden Oavsett avståndsreglerna kan skolskjuts beviljas till följd av bedömning av trafikförhållandena. Till stöd för rektors beslut om avsteg från avståndskravet på grund av trafikförhållanden kan en trafiksäkerhetsbedömning begäras av rektor. I första hand ska bedömningen göras av kommunens trafikingenjörer, men även externa trafiksäkerhetsexperter kan användas. Funktionsnedsättning Vid funktionsnedsättning ska en bedömning göras av hur funktionshindret påverkar elevens möjligheter att ta sig till skolan. Till stöd får denna bedömning kan ett underlag begäras av rektor från elevens vårdnadshavare, till exempel ett medicinskt utlåtande från läkare. Det är rektor som avgör om underlag behöver begäras in. Om funktionsnedsättningen väl känd kan det vara exempel på en situation då underlag inte behövs. Annan särskild omständighet skollagen innehåller även en skyldighet för kommunen att anordna skolskjuts för elever på grund av "annan särskild omständighet". Syftet med denna punkt är att fånga upp situationer där det framstår som nödvändigt eller motiverat att bevilja skolskjuts trots att skolskjuts inte kan beviljas på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena eller funktionsnedsättning hos elev. Bedömningen görs utifrån de förutsättningar som är aktuella i det enskilda ärendet och kopia på beslutet skickas till förvaltningen för Förskola & Grundskola. Fritidshem Elever inom fritidshemsverksamhet är inte berättigade till skolskjuts. Elever som är skjutsberättigade men har fritidshem både före och efter skoldagen, får inte ett färdbevis vid terminsstart. Om eleven vid något eller några tillfållen under skolveckan inte har omsorgsbehov utfårdas lämpligt färdbevis. --\ KUNGSBACKA KOMMUN Växelvis boende I vissa fall vid gemensam vårdnad anses eleven ha två bostadsadresser, växelvis boende. Om förutsättningar för växelvis boende är uppfyllda ska en bedömning av elevens rätt till skolskjuts göras med utgångspunkt i elevens båda bostadsadresser. Förutsättningarna för växelvis boende är att båda bostadsadresserna är belägna inom Kungsbacka kommun och boendet bygger på ett fast och varaktigt arrangemang och är likvärdigt fördelat på de båda adresserna, till exempel boende varannan vecka på respektive adress. Färdbevis utfårdas för linjetrafik. Om den ena vårdnadshavaren bor i annan kommun får eleven terminskort till Kungsbacka kommungräns. Val av annan kommunal skola, frisko la eller skola i annan kommun Väljer en elev att gå på en annan skola i kommunen, med kommunal eller fristående huvudman, än den som eleven blivit placerad på, kan eleven ändå ha rätt till skolskjuts. Eleven ska uppfylla kraven för skolskjuts till vald skola enligt de generella reglerna avseende färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder eller annan särskild omständighet. Rätten till skolskjuts är begränsad till att eleven får ett terminskort för den ordinarie linjetrafiken och särskilt anordnad skolskjuts med taxi är inte aktuellt. Elev som valt skolgång i annan kommun, får terminskort till Kungsbacka kommungräns. Ansökan om skolskjuts lämnas till den skola eleven skulle ha varit placerad vid om eleven inte valt skolgång i annan kommun. Vanligtvis den närmaste skolan i förhållande till bostaden. Beslutets giltighetstid och ändrat behov Beslut om skolskjuts fattas för ett läsår eller en termin i taget. Förändring av de omständigheter som legat till grund för skolskjutsbeslutet kan komma att ändra beslutet. Den enskilde eleven och dennes vårdnadshavare ska informeras om att de omgående skall anmäla till kommunen om de förutsättningar som låg till grund för kommunens beslut att bevilja skolskjuts förändrats. Resa i mån av plats Möjligheten får inte innebära att skjutsberättigade elevers rätt till skolskjuts åsidosätts på grund av att de stiger på längre fram längs en busslinje. Uppstår denna typ av situation kan i resor mån av plats behöva begränsas på aktuelllinj e. Färdbevis Elever ska kunna visa upp giltigt färdbevis vid resa med linjebussar eller skolbussar. Den skola eleven går på hanterar sina elevers skolskjutsfrågor. Fristående skola redovisar vilka elever som enligt beslut fått skolskjuts. Lista med namn, klass och adress skickas till kommunens kollektivtrafikstrateg. De fristående skolorna beställer färdbevis från Västtrafik och fakturerar därefter kommunen för kostnaden. 3 (3) Kungsbacka skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Rätten till skolskjuts regleras huvudsakligen i Skollagen (10 kap. §32-33). Skolskjuts är en rättighet för de elever i grundskola, särskola och gymnasiesärskola med offentlig huvudman som går i den skolenhet där kommunen har placerat dem och som uppfyller skollagens förutsättningar för att beviljas skolskjuts (huvudregeln). Utgångspunkten för bedömningen av om rätt till skolskjuts föreligger är: • • • • Färdvägens längd l (2) Trafikförhållandena Datum Funktionsnedsättning 2012-05-23 Annan särskild omständighet Elev i grundskola och grundsärskola som har Kungsbacka kommun som hemkommun har rätt till skolskjuts i enlighet med gällande författningsbestämmelser och detta skolskjutsreglemente. Med hemkommun avses den kommun som eleven är folkbokförd i. Färdvägens längd Elever har rätt till skolskjuts om de har det avstånd som krävs från hemmet till skolan eller från hemmet till närmaste hållplats: • • • '- 2 km för färskoleklass - årskurs 3 3 km för årskurserna 4-5 4 km för årskurserna 6-9 För varje kommunal grundskola finns det kartor som visar avståndsgränserna. I de avståndsberäkningar som gjorts ingår en generell bedömning av trafikförhållandena som medför att avståndsgränserna i en del fall är kortare än de angivna kilometergränserna. Avståndsbedömning för eleverna görs utifrån att de kan ta sig till och från sin ordinarie skola via lokala gator, gång- och cykelvägar som bedömts vara trafiksäkra. F ör elever i försko leklass-åk 3 beräknas avståndet utifrån att de inte ska cykla eller gå efter allmän väg. Kartorna fastställs av Nämnden för Förskola & Grundskola och utgår från fullmäktiges skolskjutsreglemente med fastställda generella avståndsgränser. N o ~ Förskola & Grundskola Magnus Fogelblad Utvecklingsledare Direkt 0300- 83 52 96 ci .,...: > o o m 52 § u.. "§ [email protected] Kungsbacka kornmun 434 81 Kungsbacka Besöksadress stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www. kungs backa.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Fritidshem Elever inom fritidshemsverksamhet är inte berättigade till skolskjuts. Växelvis boende I vissa fall vid gemensam vårdnad anses eleven ha två bostadsadresser, växelvis boende. Bedömning av elevens rätt till skolskjuts ska göras med utgångspunkt i elevens båda bostadsadresser. Förutsättningarna för växelvis boende är att båda bostadsadresserna är belägna inom Kungsbacka kommun och boendet bygger på ett fast och varaktigt arrangemang och är likvärdigt fördelat på de båda adresserna, till exempel boende varannan vecka på respektive adress. Färdbevis utfårdas för linj etrafik. Val av annan kommunal skola, friskola eller skola i annan kommun Elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem är berättigade till skolskjuts om de uppfyller skollagens krav på skolskjuts och om skolskjuts kan anordnas av kommunen utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Rätten till skolskjuts är begränsad till att eleven får ett terminskort för den ordinarie linjetrafiken. Elev som valt skolgång i annan kommun, får terminskort till Kungsbacka kommungräns. Resa i mån av plats Finns plats i skolbuss kan elever, som inte är skolskjuts berättigade, få åka med kostnadsfritt. Bussarna får inte överskrida det personantal de är registrerade för och elever ska ha sittplats. Det kan innebära att i möjligheten att resa i mån av plats vid behov kan begränsas. Vid extrema forhållanden Vid vissa förhållanden som oframkomligt väglag eller andra extraordinära omständigheter kan kommunen inte garantera att skolskjuts kan utföras i enlighet med vad som beslutats. Kommunen informerar om detta så snart det är aktuellt på kommunen webbplats. I dessa fall utgår inte ersättning till eleven och dennes vårdnadshavare. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-28 Diarienummer KS/2014:86 Vallda Tennisklubbs begäran om kommunal borgen för att bygga utomhusbanor Förslag till beslut Kommunal borgen till Vallda Tennisklubbs byggnation av fyra tennisbanor i anslutning till Vallda Golf & Country Club beviljas med ett belopp på maximalt 2 000 000 kronor. Klubben förbinder sig att amortera minst 100 000 kronor per år. Kommunens borgensåtagande minskar med motsvarande belopp årligen. Kommunstyrelsens ordförande tillsammans med ekonomichefen, eller deras respektive ställföreträdare, utses att för kommunens räkning underteckna borgenshandlingarna. Sammanfattning Vallda Tennisklubb önskar kommunal borgen för att bygga fyra tennisbanor för 2 700 000 kronor. Riksidrottsförbundet har beviljat 700 000 kronor i bidrag. Enligt en rapport från EY (revisionsfirma) kan en byggnation av banorna ge ett positivt kassaflöde på drygt 700 000 kronor per år (då är en amortering på 80 000 kronor per år inräknat - i beslutsförslaget är denna höjd till 100 000 kronor). Kalkylen förutsätter vissa volymökningar i form av uthyrda tennistimmar och fler elever i tennisskola. Om borgen skulle behöva infrias helt eller i någon del kommer detta att ekonomiskt belasta Nämnden för Fritids redovisning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-01-28 Nämnden för Fritid & Folkhälsas beslut FH/2014:17 Rapport över översiktlig granskning avseende investering i fyra nya tennisbanor – EY Nyttjanderättsavtal med Deer Mountain Golf AB Vallda Tk - ansökan Riskanalys daterad 2015-02-18 Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 27 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till FN, Vallda TK, Beskrivning av ärendet Vallda Tennisklubb ansöker om en utökad kommunal borgen för att kunna nyanlägga fyra tennisbanor i anslutning till Vallda Golf & Country Club. För att kunna ha ett erbjudande året runt till sina medlemmar önskar föreningen att anlägga fyra utomhustennisbanor med ett modernt grusunderlag anpassat för nordiskt klimat. Hela anläggningen kommer att vara tillgänglighetsanpassad och klubben initierar just nu, i samråd med förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, verksamhet för funktionshindrade. Sedan tidigare har klubben fått en utökad kommunal borgen om 1 000 000 kronor beviljad av kommunfullmäktige för energieffektivisering och takomläggning av Valldahallen. Klubben har nu kommit in med en ny modifierad ansökan för att kunna finansiera tennisbanorna. Eftersom den kommunala risken ökar med ett större borgensåtagande har förvaltningen för Fritid & Folkhälsa anlitat en oberoende revisionsfirma (EY) som bedömt risken i föreningens projekt. Förvaltningens för Fritid & Folkhälsas syn på frågan, efter att ha tagit del av revisionsfirmans utredning, är att investeringen, med största sannolikhet, innebär en bättre ekonomi för klubben jämfört med om den inte genomförs. Detta gäller även om klubbens prognostiserade intäkter reduceras kraftigt. Utredningen bifogas i sin helhet. Investeringen är kalkylerad till 2 700 000 kr inklusive moms. Vallda Tennisklubb har runt 600 medlemmar varav ca 200 i åldern 7-20 år. Klubben bedriver tennisskola och uthyrning av tennisbanor i sin anläggning i Vallda och har tre heltidsanställda och ytterligare ett antal ungdomar anställda på timbasis. Nyttjanderättsavtalet angående tennisbanemarken mellan klubben och Deer Mountain Golf AB, som har ett arrendeavtal med markägaren, löper på 25 år. Om Deer Mountain Golf AB skulle gå i konkurs förbinder sig markägaren att fullgöra avtalet i Deer Mountain Golf ABs ställe. Gunilla Josefsson Ekonomichef TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-18 Diarienummer KS/2014:86 Riskanalys inför borgensåtagande för Vallda Tennisklubb Enligt kommunens Borgenspolicy ska en riskanalys upprättas om borgen ges till annan än ett eget bolag eller egen stiftelse. Ekonomisk genomgång Förvaltningschefen för Fritid och Folkhälsa har inför beslutet i nämnden, av konsultföretaget EY, beställt en ekonomisk genomlysning av Tennisklubben. EY har tittat på klubben ekonomi och hur klubbens ekonomi kommer att påverkas vid en byggnation av fyra tennisbanor för 2,7 miljoner kronor. Klubben erhåller 0,7 miljoner i bidrag från Riksidrottsförbundet. Under förutsättning att nya kunder i form av fler elever i tennisskolan och fler uthyrda timmar av tennisbanor tillkommer, är satsningen positiv för klubbens ekonomi. Begränsning av risktagandet För att begränsa risken i det kommunala borgensåtagandet kan man i vanliga fall ta ut pantbrev eller annan säkerhet i fast egendom. I detta fall finns ingen fast egendom att ta ut säkerhet i, eftersom banorna byggs på annans mark (inte kommunens). I övrig äger inte tennisklubben några tillgångar av större värde än Vallda Tennishall som är placerad på kommunen mark. Om klubben skulle gå i konkurs har kommun genom sitt borgensåtagande en prioriterad fordran. Gunilla Josefsson Ekonomichef Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 27 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Fritid & Folkhälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (15) Sammanträdesdatum 2015-01-22 §2 FH/2014:17 Valida Tennisklubb- förnyad begäran om kommunal borgen Beslut Nämnden ställer sig positiv till Valida Tennisklubbs förfrågan om kommunal borgen på 2 000 000 kr. Översända ärendet till kommunstyrelsen för fortsatt handläggning. Sammanfattning Valida Tennisklubb ansöker om en utökad kommunal borgen för att kunna nyanlägga fyra tennisbanor i anslutning till Valida Golf & Country Club. Ansökan är endast aktuell om den ansökan om bidrag från Allmänna Arvsfonden helt eller delvis inte beviljas. F ör att kunna ha ett erbjudande året runt till sina medlemmar önskar föreningen fortsatt att anlägga fyra utomhustennisbanor med ett modernt grusunderlag anpassat för nordiskt klimat. Hela anläggningen kommer att vara tillgänglighetsanpassad och klubben initierar just nu, i samråd med förvaltningen, verksamhet för funktionshindrade. Sedan tidigare har ldubben fått en utökad kommunal borgen om l 000 0000 kr beviljad av kommunfullmäktige för energieffektivisering och takomläggning av Valldahallen. Däremot avslogs förfrågan om kommunal borgen för att anlägga fyra nya utomhusbanor. Klubben har nu inkommit med en ny modifierad ansökan för att kunna finansiera tennisbanorna om Allmänna Arvsfonden inte beviljar bidrag enligt ansökan. Eftersom den kommunala risken ökar med ett större borgensåtagande har förvaltningen anlitat en oberoende revisionsfirma som bedömt risken i föreningens projekt. Förvaltningens syn på frågan, efter att ha tagit del av revisionsfirmans utredning, är att investeringen, med största sannolikhet, innebär en bättre ekonomi för klubbenjämfört med om den inte genomförs. Detta gäller även om klubbens prognostiserade intäkter reduceras kraftigt. Utredningen bifogas i sin helhet. Investeringen är kalkylerad till 2 700 000 kr inklusive moms. Det innebär att klubben, om bidraget från Allmänna Arvsfonden uteblir, minskar ambitionsnivån och inte bygger den klubblokal som var tänkt att byggas i det ursprungliga förslaget. Valida Tennisklubb har runt 600 medlemmar varav ca 200 i åldern 7-20 år. Klubben bedriver tennisskola och uthyrning av tennisbanor i sin anläggning i Valida och har tre heltidsanställda och ytterligare ett antal ungdomar anställda på timbasis. Nyttjanderättsavtalet angående tennisbanemarken mellan klubben och Deer Mountain Golf AB, som har ett arrendeavtal med markägaren, löper på 25 år. Om Deer Mountain Golf AB skulle gå i konkurs förbinder sig markägaren att fullgöra avtalet i Deer Mountain Golf ABs ställe. Justerare KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Fritid & Folkhälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (15) Sammanträdesdatum 2015-01-22 § 2 forts Investeringen är tänkt att finansieras med bidrag från Riksidrottsförbundet samt lån med kommunal borgen. Finansiering utomhusbanor Belopp i tkr Beviljat bidrag från RF 700 Bidrag från Allmänna Arvsfonden O (ansökan är på 3 650 000 kronor) Föreningen har fått besked om avslag Lån med kommunal borgen 2 000 000 Totalt 2 700 000 Nämnden för Fritid & Folkhälsa beslutar inte om kommunal borgen, men kan ställa sig positiv till ansökan och skicka den till kommunstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag Nämnden Fritid & Folkhälsa 2014-02-18, § 15 Ansökan från Valida TK 2014-07-03 Kommunfullmäktige 2014-08-12, § 95 Tjänsteskrivelse 2014-12-02 Nämnden för Fritid & Folkhälsa 2014-12-17, § 90 Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Valida Tennisklubb Föreningsservice Justerare TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Fritid & Folkhälsa Vallda Tennisklubb – förnyad begäran om kommunal borgen Förslag till beslut Nämnden ställer sig positiv till Vallda Tennisklubbs förfrågan om kommunal borgen på 2 000 000 kr enligt tjänsteskrivelsen och sänder över ärendet till kommunstyrelsen för fortsatt handläggning. 1 (2) Datum 2014-12-02 Sammanfattning Vallda Tennisklubb ansöker om en utökad kommunal borgen för att kunna nyanlägga fyra tennisbanor i anslutning till Vallda Golf & Country Club. Ansökan är endast aktuell om den ansökan om bidrag från Allmänna Arvsfonden helt eller delvis inte beviljas. För att kunna ha ett erbjudande året runt till sina medlemmar önskar föreningen fortsatt att anlägga fyra utomhustennisbanor med ett modernt grusunderlag anpassat för nordiskt klimat. Hela anläggningen kommer att vara tillgänglighetsanpassad och klubben initierar just nu, i samråd med förvaltningen, verksamhet för funktionshindrade. Sedan tidigare har klubben fått en utökad kommunal borgen om 1 000 0000 kr beviljad av kommunfullmäktige för energieffektivisering och takomläggning av Valldahallen. Däremot avslogs förfrågan om kommunal borgen för att anlägga fyra nya utomhusbanor. Klubben har nu inkommit med en ny modifierad ansökan för att kunna finansiera tennisbanorna om Allmänna Arvsfonden inte beviljar bidrag enligt ansökan. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Eftersom den kommunala risken ökar med ett större borgensåtagande har förvaltningen anlitat en oberoende revisionsfirma som bedömt risken i föreningens projekt. Förvaltningens syn på frågan, efter att ha tagit del av revisionsfirmans utredning, är att investeringen, med största sannolikhet, innebär en bättre ekonomi för klubben jämfört med om den inte genomförs. Detta gäller även om klubbens prognostiserade intäkter reduceras kraftigt. Utredningen bifogas i sin helhet. Fritid & Folkhälsa Linus Kron Direkt 0300-83 46 55 [email protected] Kungsbacka kommun Fritid & Folkhälsa 434 81 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5B Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 48 99 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Investeringen är kalkylerad till 2 700 000 kr inklusive moms. Det innebär att klubben, om bidraget från Allmänna Arvsfonden uteblir, minskar ambitionsnivån och inte bygger den klubblokal som var tänkt att byggas i det ursprungliga förslaget. Vallda Tennisklubb har runt 600 medlemmar varav ca 200 i åldern 7-20 år. Klubben bedriver tennisskola och uthyrning av tennisbanor i sin anläggning i Vallda och har tre heltidsanställda och ytterligare ett antal ungdomar anställda på timbasis. Nyttjanderättsavtalet angående tennisbanemarken mellan klubben och Deer Mountain Golf AB, som har ett arrendeavtal med markägaren, löper på 25 år. Om Deer Mountain Golf AB skulle gå i konkurs förbinder sig markägaren att fullgöra avtalet i Deer Mountain Golf ABs ställe. Investeringen är tänkt att finansieras med bidrag från Riksidrottsförbundet samt lån med kommunal borgen. Finansiering utomhusbanor Belopp i tkr Beviljat bidrag från RF 700 Ännu inte beviljat bidrag från Allmänna Arvsfonden 0 (kan bli 3 650 000 kronor) Lån med kommunal borgen 2 000 000 Totalt 2 700 000 Nämnden beslutar inte om kommunal borgen, men kan ställa sig positiv till ansökan och skicka den till kommunstyrelsen för beslut. Linus Kron Förvaltningschef Bilagor Nämnden Fritid & Folkhälsa beslut § 15/14 Ansökan från Vallda TK Kommunfullmäktiges beslut § 95/14 Avtal mellan Vallda TK och Deer Mountain Golf AB Borgen förfrågan Härmed ansöker Valida Tennisklubb om en kommunal borgen för att kunna låna upp hos banken. Summa: 2 miljoner kronor Styrelsen Valida TK Valida tennishall ek förening KUNGSBACKA KOMMUN Fritid & Folkhälsa 2014 -07- 0 3 Dnr .................................... .. Bakgrund Valida tennisklubb har idag en mycket betydande verksamhet i Kungsbacka kommun. Klubben har 550 medlemmar varav 300 är barn. Vi bedriver tennisskola och hyr ut banor till intresserade i Valldahallen. 2014 är vi 3 heltidsanställda och ytterligare 10 ungdomar är anställda på timbasis. Under de senaste åren har klubben gjort gemensamma satsningar med Toråsskolan och furulidskolan då klubben hämtar och lämnar barn på skolorna för att barn i dagens samhälle skall kunna utöva en idrott när inte föräldrar kan köra i samma utsträckning som förr. Klubben mår bra och medlemmarna är nöjda. Tyvärr har inte Valida Tennisklubb någon egen utomhusanläggning. Klubben "lever" därför endast 9 månader om året. Behovet av en utomhusanläggning är av högsta prioritet och nu har vi fått tilldelad mark på Valida golf & country club (se bifogat avtal) för att kunna uppfylla klubbens vision. Vi planerar att bygga 4 tennisbanor med ett modernt grusunderlag som är anpassat för nordiskt klimat och även handikapsanpassat då banorna kan användas av rullstolstennis. För att bygga denna anläggning krävs en investering på 2,7 miljoner kr vilket klubben inte har i kassan. Vi har fått ett bidrag på 700 tusen kronor från RF men behöver även låna en del själva. Anläggningen är helt handikappsanpassad och Kungsbacka kommun ser positivt på Valida TKs initiativ att främja handikappsidrott. I dags dato har vi en kommunal borgen på endast 5,5 miljoner kronor. Tidigare ansökan avslogs pga att den nya anläggningen ej ligger på kommunal mark. Då kommunen ej kunnat erbjuda oss någon mark i närområdet under senaste 10 åren, har vi lyckats träffa ett avtal med Valida Golf & Country club. Detta avtal är ett nyttjanderättsavtal på 25 år. Vi anser att detta är ett så långt kontrakt som gör att detta är säkert. Avtalet har kompletterats med tilläggsavtal från markägaren för att säkerställa de 25 år som finns i avtalet. Vi ansöker härmed att höja upp vår kommunala borgen med 2 miljoner då banken gett sitt godkännande på ett ökat lånebelopp med kommunal borgen säkerhet. Det är också avgörande ekonomiskt då klubben har svårt att klara 12 månaders kostnader med endast 9 månader av intäkter. Styrelsen Valida TK Valida tennishall ek. förening Ekonomi Valida Tennis ekonomi är idag relativt god. Vi har en fungerande verksamhet som drar in mer pengar än någonsin och tennisintresset bara ökar. Tyvärr är det svårt för klubben att gå runt på ett bra sätt när vi inte har tillgång till någon utomhusanläggning i större utsträckning. Vi har därför löpande kostnader i 12 månader per år men endast riktiga intäkter under 9 av dessa månader. Genom en byggnation av en ny utomhusanläggning hade klubbens ekonomi bara blivit bättre då vi hade kunnat generera mycket mer intäkter under året men endast ökat våra kostnader marginellt. Vi har i den årliga budgeten räknat med ett banklån på 2 miljoner för att visa att denna kostnad inte hade varit några problem att klara av. RF bidrar med 700 tusen för byggnationen vilket har gjort att vi endast behövt låna 2 miljoner. De fasta kostnaderna som klubben redan har är inte inräknade i budgeten då dessa varken blir mindre eller ökar om vi bygger en ny anläggning. Däremot som tidigare nämnt hade våra intäkter ökat mycket vilket i slutändan gör att vi slipper öka avgifterna för våra medlemmar. Detta gör ju självklart att fler barn och vuxna kan och har råd att prova på tennis. Beläggningen på denna typ av anläggning skulle bli mycket bra. Banorna är av typen ett nytt koncept utvecklade för vårt nordiska klimat. Klubbarna i Göteborg saknar i princip helt någon vettig utomhusanläggning och huvudmännen på Tennis Göteborg har redan uttryckt sin vilja att boka upp mycket banor hos oss om anläggningen blir verklighet. Vi tror även att anläggningen skulle bli ett lyft för hela området då Valida golf & CC med tennis, golf, paddle, och restaurang hade blivit en naturlig samlingspunkt för idrotterna. Se bifogad kalkyl. 0 • Arhg budget Intäkter Tennisskola Banhyra Sponsring Tävlingar 150 elevar a 2000kr 150 dagar öppet uthyrt 22h/dag a 150kr 5 st sponsorer a 10000 2 tävlingar 25000/tävling 300000 510000 50000 50000 lTotala intäkter 910000! Kostnader Grus El Vatten Sopor Städ Ränta !Totala kostnader !vinst 20000 25000 20000 6000 10000 80000 årligen läggs lite nytt grus ut varmvatten belysning mm Vatten till omklädning och banor sophämtning städartiklar 4% ränta på 2 milj 161000! . 7490001 Kostnad för investering Markentreprenad Etablering Avskrapning markduk drännering Bevattning Avlopp grus 0-150 Brunn Lstöd plus sättning Hyra av vält Krossmateriel Staket ACO drän Asfalt 10000 50000 42000 25000 60000 40000 50000 10000 400000 15000 250000 150000 20000 453000 Totalt ink arbete 1575000 1575000 Tennisbanorna Tennisunderlag Materiel till banor Totalt ink arbete 925000 200000 1125000 1125000 Klubbhus plus byggnad Arkitekt, KA, Bygglov !Totalt 40000 21000001 Denna buget är inkluderat allt som behövs för att fädrdigställa anläggningen Offerten är klar för markentreprenaden Offerten är klar för tennisbanorna NYTTJANDERÄTTSAVTAL mellan Deer Mountain Golf AB och Valida Tennisklubb DETTA NYTTJANDERÄTTSAVTAL (delta "Avtal") är träffat mellan: (1) Deer Mountain Golf AB, organisationsnummer 556705-6980, Valida Golfväg 55, 434 90 Valida ("DMGAB"); och (2) Valida Tennisklubb, organisationsnummer 849400-2259, Sporthallsvägen 30, 434 90 Valida ("VTK"). 1. BAKGRUND 1.1 DMGAB driver en golfanläggning innefattande bland annat en 18-håls golfbana, klubbhus, drivingrange och en parkeringsplats inom bland andra fastigheten Kungsbacka Gustavsberg 1:1 ("Fastigheten"). DMGAB nyttjar Fastigheten med stöd av ett arrendeavtal med fastighetsägaren. På golfanläggningen bedriver Valida Golf AB, 556706-1188, golfklubbsverksamhet och därmed sammanhängande idrottslig verksamhet under namnet Valida Golf & Country Club. 1.2 Parterna har kommit överens om att VTK på del av Fastigheten ska uppföra och driva en tennisanläggning. 1.3 Med hänsyn till det ovan nämnda har parterna enats om att DMGAB till VTK ska upplåta nyttjanderätt i andra hand till del av Fastigheten enligt villkoren i detta Avtal. 2. UPPLÅTELSE AV NYTTJANDERÄTT OCH DESS ÄNDAMÅL 2.1 DMGAB upplåter till VTK rätt att på de villkor som anges i detta Avtal på egen bekostnad uppföra, driva och bibehålla en tennisanläggning omfattande fyra utomhustennisbanor, parkeringsplats samt en klubbstuga med omklädningsrum och dusch/WC ("Tennisanläggningen"), på den del av Fastigheten (ca 3 500 kvadratmeter) som markerats med röd begränsningslinje på kartskissen i bilaga 1 ("Området"). 2.2 Utöver vad som anges i punkt 2.1 ovan har VTK inte rätt att utan DMGAB:s skriftliga samtycke uppföra byggnad eller annan anläggning på Området. 3. NYTTJANDERÄTTSTID Upplåtelsen gäller under tjugofem (25) år från och med den 11 mars 2013. 4. UPPSÄGNING OCH FÖRLÄNGNING Avtalet ska sägas upp skriftligen senast tolv (12) månader före nyttjanderättstidens utgång. Om ingen av parterna sagt upp Avtalet inom angiven tid förlängs det på oförändrade villkor med fem (5) år i taget. Om Avtalet sägs upp upphör det alt gälla vid den löpande nyttjanderättstidens utgång utan någon rätt till förlängning. 2 5. TENNISANLÄGGNINGEN 5.1 VTK ska på egen bekostnad uppföra Tennisanläggningen. VTK ska således svara för samtliga kostnader, av vad slag det vara må, hänförliga till uppförandet av Tennisanläggningen. 5.2 VTK har rätt att på egen bekostnad ansluta Tennisanläggningen till kommunalt vatten och avlopp via DMGAB:s anslutningspunkt på Fastigheten. 5.3 Det är av stor vikt för DMGAB att Tennisanläggningen utförs på ett sätt som harmonierar med den stil och den miljö som råder på Valida Golf & Country Club. DMGAB ska därför skriftligen godkänna samtliga handlingar/ritningar hänförliga till VTK:s ansökan om bygglov. Vidare förbinder sig VTK att löpande samråda med DMGAB under uppförandet av Tennisanläggningen. 5.4 När Tennisanläggningen har uppförts ska VTK förse DMGAB med en skriftlig redogörelse för VTK:s investeringskostnader i Tennisanläggningen. 6. ERBJUDANDE, SAMARBETE OCH TÄVLINGAR 6.1 VTK förbinder sig att erbjuda medlemmarna i Valida Golf & Country Club att hyra tennisbanor på Tennisanläggningen till samma priser och på samma villkor som VTK erbjuder sina egna medlemmar. 6.2 Parterna ska i största möjliga mån främja samarbete juniorverksamheterna i VTK och Valida Golf & Country Club. 6.3 VTK förbinder sig att inhämta DMGAB:s föregående godkännande när VTK ska stå värd för och arrangera tävlingar som kan komma att inverka på DMGAB:s verksamhet på Fastigheten. Om DMGAB inte lämnar sitt godkännande har VTK inte rätt att stå värd för och arrangera den aktuella tävlingen. DMGAB:s godkännande ska inte vägras utan sakliga skäl. 7. AVGIFT mellan Någon avgift ska inte utgå för nyttjanderätten som upplåts enligt detta Avtal. 8. KOSTNADER 8.1 VTK ska svara för samtliga avgifter och övriga kostnader som uppkommer till följd av VTK:s nyttjande av Området enligt detta Avtal, såsom kostnader för el, vatten och avlopp samt renhållning. 8.2 Om myndighet eller fastighetsägaren ålägger DMGAB att vidta åtgärder inom Området eller inom det till Området angränsande området och åtgärderna föranleds helt eller delvis av VTK:s nyttjande får DMGAB debitera VTK så stor del av kostnaderna som belöper på Området och/eller VTK:s nyttjande. 9. TILLSTÅND OCH FÖRESKRIFTER 9.1 VTK är skyldig att inneha samtliga tillstånd som behövs för VTK:s verksamhet inom Området. VTK ska även följa samliga föreskrifter som meddelas av myndighet eller som följer av lag. 3 9.2 VTK ska på eget ansvar och på egen bekostnad svara för de åtgärder som försäkringsbolag, byggnadsnämnd, miljöoch hälsoskyddsnämnd, brandmyndighet eller annan myndighet kan komma att kräva till följd av VTK:s nyttjande av Området enligt detta Avtal. 10. OMRÅDETS SKICK OCH SKÖTSEL Området upplåts i befintligt skick. Det åligger VTK att hålla Området i väl städat skick och i övrigt hålla god ordning på Området. 11. MILJÖ 11.1 VTK förbinder sig att inte använda Området så att miljöskada eller risk för miljöskada uppkommer. VTK ska i händelse av miljöstörning som härrör från VTK:s nyttjande av Området, ansvara för följderna av sådan störning och bekosta eventuell undersökning, sanering, efterbehandling eller liknande. 11.2 VTK ålar sig att omgående till DMGAB rapportera olyckor och andra händelser som innebär eller kan innebära risk för miljöpåverkan på vatten, luft eller mark. 11. 3 VTK förbinder sig härmed att hålla DMGAB skadelöst mot anspråk enligt miljöbalken eller vid var tid gällande miljölagstiftning som VTK:s nyttjande av Området orsakar eller kan komma att orsaka och som riktas mot DMGAB. 12. ANSVAR OCH FÖRSÄKRING 12.1 VTK ska tillse att nyttjandet av Området inte medför men eller skada för tredje man. 12.2 VTK ansvarar fullt ut för all skada som VTK:s nyttjande av Området orsakar DMGAB eller tredje man och ska gentemot tredje man svara för alla anspråk som uppkommer på grund av nyttjandet. Anspråk som helt eller till viss del har sin grund i ett vårdslöst agerande från DMGAB:s sida, har VTK rätt att få ersättning för från DMGAB till den del anspråket är hänförligt till DMGAB:s agerande. 12.3 Det åligger VTK att teckna och under hela nyttjanderättstiden vidmakthålla sedvanlig försäkring för sin verksamhet på Området. Det åligger DMGAB att tillse att Fastigheten är fullvärdesförsäkrad. 13. NYTTJANDERÄTTSFÖRHÅLLANDETS FÖRTIDA UPPHÖRANDE Part har rätt att säga upp detta Avtal till omedelbart upphörande om den andra parten väsentligen åsidosätter sina åtaganden enligt detta Avtal och, i den mån avtalsbrottet går att avhjälpa, underlåter att vidta full rättelse inom trettio (30) dagar efter skriftligt påpekande. Part har vidare rätt att säga upp detta Avtal till omedelbart upphörande om den andra parten försätts i konkurs eller annars kan antas vara på obestånd. 14. NYTT JANDERÄTTSFÖRHÅLLANDETS UPPHÖRANDE 14.1 Såvida inte DMGAB begär att få lösa in Tennisanläggningen ska VTK vid nyttjanderättsförhållandets upphörande avlägsna Tennisanläggningen och 4 -~ eventuella andra uppförda anläggningar på Området samt överlämna Området i väl avstädat och avröjt skick. 14.2 VTK har inte rätt till någon form av ersättning från DMGAB i samband med att nyttjanderätten upphör - såvida inte parterna enas om att DMGAB ska betala ersättning till VTK för inlösen av Tennisanläggningen. VTK har inte heller rätt alt från DMGAB få annat markområde/utrymme istället för det avträdda Området när nyttjanderätten upphör. 15. UPPLÅTELSE AV NYTTJANDERÄTT OCH ÖVERLÅTELSE 15.1 VTK får inte utan DMGAB:s skriftliga samtycke a) upplåta nyttjanderätt till Området eller del av detta, b) överlåta nyttjanderätten enligt detta Avtal eller annars sätta annan i sitt ställe eller c) överlåta Tennisanläggningen. 16. VILLKOR 16.1 Detta Avtals giltighet är villkorat av att VTK beviljas bygglov för uppförande av Tennisanläggningen på Området. 16.2 Om villkoret i punkt 16.1 ovan inte uppfylls blir detta Avtal utan verkan i sin helhet och eventuella fullgjorda prestationer ska gå tillbaka. Vardera part ska därvid svara för sina egna kostnader och parterna ska inte ha några anspråk mot varandra. 17. TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR Tillägg till och/eller ändringar av detta Avtal ska för alt vara bindande upprättas skriftligen och undertecknad av båda parter. 18. ÖVRIGT I övrigt gäller vad i jordabalken eller annars i lag stadgas om upplåtelser av ifrågavarande slag. 19. TVIST Tvist i anledning av detta Avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om överenskommelse inte nås mellan parterna ska tvisten slutligt avgöras av domstol. (Underskrifter på nästa sida] 5 Detta Avtal har upprättats i två likalydande exemplar, Valida den av vilka parterna tagit var sitt. 2013 Vallda Tennisklubb Mats Olsen Linus Ask I egenskap av lagfarna ägare till fastigheten Kungsbacka Gustavsberg 1: 1 godkänner vi att Deer Mountain Golf AB upplåter nyttjanderätt i a a hand till del av fastigheten i enlighet med detta Avtal. Vidare förbinder vi oss a i tilläm liga delar träda in i detta Avtal i Deer Mountain Golf AB:s ställe om Deer Mountain Gol( AB försätts i konkurs eller upphör med sin verksamhet hänförlig till golfanläggningen. ___v.allda.den, .. --· pef'.1'3 ._,, ~" ~ _/Jlb_______.,__A __ Niklas Andersson 6 Mellan Donald Andersson och Niklas Andersson i avtalet kallad (lagfarna ägare till fastigheten Kungsbacka Gustavsberg 1:1) och Valida Tennisklubb organisationsnummer 849400-2259 träffas följande Ti IIäggsavtal Till nyttjaderättsavtalet mellan Valida Tennisklubb 849400-2259 och Deer Mountain Golf AB 556705-6980 daterat 2013 I egenskap av lagfarna ägare till fastigheten Kungsbacka Gustavsberg 1: 1 godkänner vi att Deer Mountain Golf AB upplåter nyttjanderätt i andra hand till del av fastigheten i enlighet med befintligt Avtal. Vidare förbinder vi oss träda in i detta Avtal i Oeer Mountain Golf AB:s ställe om Deer Mountain Golf AB försätts i konkurs eller upphör med sin verksamhet hänförlig till golfanläggningen. Valida den 2014 Niklas Andersson ,. Building a better work ing world Kungsbacka kommun Nämnden för Fritid & Folkhälsa .. IG ..:- . {, .,,,..\ f'\L'l\J ·i ~)lJ r\i 11 -..1 \ " 2014 -11- 0 5 Dnr ... .. ...... ....... .... . .............. . Göteborg, den 3 november 2014 Rapport över översiktlig granskning avseende investering i fyra tennisbanor Översänder enligt överenskommelse den sammanställning vi gjort utifrån föreningens upprättade resultatbudget. Om du har funderingar kring dokumentationen är du välkommen att kontakta mig. A rnernbf-f firm of Erns t t YOUllCJ G'obal Lim tcd \'.-J:V1 1.,. p- Fritid t Frl:<i-,;: "'" 434 81 KUNGSBACKA Med vänlig hälsning !/ "'~ ,7 I·' 11 I EV Building a better \'lorking world Rapport över översiktlig granskning avseende investering i fyra tennisbanor Till nämnden för Fritid & Folkhälsa 1. Inledning Valida Tennisklubb (klubben) är en ideell förening som bedriver tennisskola och hyr ut tennisbanor. Klubben hyr tennishallen av Valida Tennishall ekonomisk förening. Klubben äger 10 %av andelarna i Valida Tennishall ekonomiska förening. Styrelsen i klubben är identisk med den i tennishallen. Styrelsen har enligt uppgift varit stabil de senaste tio åren och inriktningen på styrelsens arbete har varit densamma i många år. Klubben vill bygga fyra tennisbanor med grusunderlag. Som ett första alternativ till finansiering har klubben ansökt om ett bidrag på 3,5 mnkr från Allmänna Arvsfonden. Om klubben erhåller bidrag från Allmänna Arvsfonden planerar klubben att bygga fyra tennisbanor med grusunderlag samt ett klubbhus med dusch och omklädningsmöjligheter. Om klubben inte erhåller bidrag från Allmänna arvsfonden har klubben för avsikt att enbart bygga de fyra tennisbanorna och ta ett banklån. Som säkerhet för det lån som skall upptas om 2 mnkr önskar klubben erhålla en kommunal borgen om 2 mnkr. Ernst & Young har fått i uppdrag av förvaltningen för Fritid & Folkhälsa att översiktligt granska klubbens resultatbudget för investeringen i tennisbanorna med avseende på rimlighet. Bygglov för de fyra tennisbanorna är klart. Det som kvarstår är möte med tekniskt samråd och att klubben skall få ett startbeslut efter det tekniska samrådet. Planen är att byggnation skall påbörjas så snart finansieringen är klar. Klubben räknar med att det blir under slutet av 2014. Klubben har erhållit 700 tkr från Riksidrottsförbundet för att anlägga de fyra banorna. Om klubben inte får övrig finansiering innan årsskiftet 2014/2015 förlorar klubben de 700 tkr som erhållits från Riksidrottsförbundet. Fastigheten som tennisbanorna skall byggas på ägs idag av två privatpersoner som hyr ut den till Deer Mountain Golf AB. Klubben har skrivit ett nyttjanderättsavtal med Deer Mountain Golf AB som gäller i 25 år från den 11mars2013. Nyttjanderättavtalet är skriftligen godkänt av de två fastighetsägarna som förbinder sig att träda i Deer Mountain Golf AB:s ställe om bolaget försätts i konkurs eller upphör med sin verksamhet hänförlig till golf anläggningen. 1 EV Bulldinq a better working world 2. Valida tennisklubb Investeringen i tennisbanorna görs av klubben och därför bör klubbens ekonomi inkluderas i analysen. En flerårsöversikt hämtad ur klubbens årsredovisning visar följande (tkr): Omsättning Resultat efter finansiella poster Eqet kapital 2013 2 847 1 2012 2 559 -152 2011 2 447 -49 2010 1 817 -169 -479 -480 -327 -278 Klubbens prognos för 2014 är att resultatet följer budget, vilket innebär ett resultat om 102 tkr. Klubben har redovisat ett svagt resultat under flera år vilket medfört att det egna kapitalet är negativt. Företrädare för klubben menar att investeringen i tennisbanorna kommer att påverka klubbens resultat och likviditet positivt. Se bilaga 1, där klubben redogör för effekten på likviditet under åren 2015-2017 om investeringen i de fyra tennisbanorna görs. 3. Valida Tennishall ekonomisk förening År 1989 byggdes tennishallen som klubben hyr av Valida Tennishall och ett banklån om ca 7 mnl1r togs upp. Lånet uppgår nu till 5,5 mnkr och det finns en kommunal borgen kopplad till lånet. 4. Avgränsningar Enligt klubbens beräkning skall utgiften för investeringen uppgå till totalt 2, 7 mnkr för de fyra tennisbanorna. Vi har inte verifierat rimligheten i budgeten för investeringen mot underliggande offerter. Vår analys omfattar inte Valida Tennishall. Vi förutsätter att klubben fortsättningsvis kommer att få möjlighet att hyra hallen av Valida Tennishall. Detta är en förutsättning för den verksamhet som klubben bedriver. Vi har inte analyserats klubbens kassaflödesbudget för 2015-2017 (bilaga 1) i detalj. Underlaget används för att verifiera att investeringen i grusbanorna medför ett likviditetsmässigt tillskott för klubben. 2 A mfn-,C?r firm of Er11St & Younq G'obJI Lirn'ted EV Building a better working world 5. l<ommentarer till investeringsunderlagen Vi har diskuterat den resultatbudget (se bilaga 2) som ligger till grund för investeringen och de antaganden som budgeten baseras på med ordförande i klubben och Valida Tennishall ekonomiska förening (Mats Olsson), verksamhetsansvarig och styrelseledamot i klubben (Linus Ask) och klubbchef i klubben (Kristoffer Grankvist). Nedan dokumentation baseras på information erhållen av dessa personer. Budgeten visar kassaflöden hänförliga till de nya tennisbanorna, det vill säga inte avseende resterande del av tennisklubbens verksamhet. Klubben resonerar att inkomster och utgifter för befintlig verksamhet inte kommer att påverkas av byggandet av de fyra banorna. Därför har man valt att göra en resultatbudget enbart för investeringen. Nedan kommentarer sker utifrån klubbens resultatbudget, bilaga 2. 5.1 Resultatbudget för investering i fyra tennisbanor Resultatbudgeten är upprättad för år 1 med banorna i drift perioden april-september, se bilaga 2. Klubben planerar att banorna skall kunna tas i drift 15 april 2015. Företrädare för klubben menar att påföljande år kommer att uppvisa bättre resultat. Klubben använder samma princip för budgetering som den vanligtvis gör. 5.1.1 Inkomster 5.1.1.1 Tennisskola Klubben budgeterar att 150 av dagens 300 elever kommer att anmäla sig till tennisskola och varje elev kommer att betala 2 000 kr för tennisskolan. Detta innebär 300 tkr i inkomster hänförliga till tennisskolan. Budgeten baseras på antagandet att hälften av dagens elever vill gå i tennisskola. Idag har tennisklubben ca 70-80 elever som inte kan spela idag på grund av att det saknas tider på befintliga banor. Klubben planerar att tennisskolan skall gå exempelvis i perioden 15/6-1/7 och 1/8-15/8 när eleverna inte går i skolan och föräldrarna ännu inte har semester. 5.1.1.2 Banhyra Klubben räknar med att erhålla inkomster i totalt 150 dagar, 22 timmar per dag och ca 150 kr per timma i bantlyra. Detta i perioden april-september. Detta ger 510 tkr i inkomster för banhyra. 22 timmar per dag baseras på i snitt 5-6 uthyrda timmar per dag per bana och en snitthyra på ca 150 kr per timma. I juli månad tror klubben att banorna kan vara uthyrda 8 timmar per dag och något färre timmar i början och slutet på säsongen. Möjlighet att boka banorna kommer att finnas mellan kl. 08.00 och 20.00. Tidiga morgontimmar planerar !dubben att ha ett lägre pris, 100 kr, medan tiden mitt på dagen i juli kommer att debiteras med 200 kr per timma. Antalet uthyrda timmar per dag har klubben baserat på information från tennisklubbar i närheten såsom Särö, Fall1enberg, Brottkärr och Varberg. Vi har inte verifierat informationen. Särö har enligt uppgift från företrädare i klubben samma upplägg som 3 Building a better working world planeras här; tennisbanor i närheten av golflubben. Kungsbacka och Särö är tennisklubbar i närheten av Valida. Representanter från klubben gör gällande att beläggningen på inomhusbanorna under den period som både inomhusbanorna och utomhusbanorna är öppna inte skulle påverkas negativt av att antalet banor ökar. Klubben utgår i sina antaganden att det finns personer och tennisklubbar i Göteborg som idag åker till Falköping och Båstad för att kunna träna utomhus på grusbanor, men som kommer att välja att åka till Valida tennisl<lubb för att träna utomhus på de nya grusbanorna. Bokning av de nya utomhusbanorna skall kunna ske både via klubbens hemsida men också via Golfklubben. Regn kan innebära risk att inkomster inte erhålls för banor som bokats. Detta har klubben enligt uppgift tagit hänsyn till vid inkomstberäkningen av banhyra. Den budgeterade inkomsten är rimlig utifrån antagandet om beläggning och prissättning på banorna. Vi bedömer emellertid att beläggningen är högt beräknad med tanke på att det handlar om en nystartad verksamhet och flera banor. 5.1.1.3 Sponsring I budgeten har klubben beräknat inkomster från fem sponsorer om 10 tkr vardera, totalt inkomster från sponsring om 50 tkr. Representanter för klubben har talat med några företag om sponsring, men det finns inga skriftliga överenskommelser vid tidpunkten för vår granskning. Golfklubben har idag enligt uppgift ca 104 sponsorer. 5.1.1.4 Tävlingar Klubben har i budgeten räknat med att arrangera två tävlingar med inkomster om 25 tkr per tävling, totalt 50 tkr i tävlingsinkomster. För att få en tävling ansöker klubben hos Tennisförbundet. Representanter från klubben uppger att det är goda möjligheter att få de tävlingar som klubben ansöker om. Klubben anordnade ny!igen en tävling och priset var då 300 kr per deltagare och ca 100 deltagare deltog i tävlingen. Större tävlinc;;ar kan dra in högre belopp men kräver också mer engagemang. Vid upprättande av budget har hänsyn tagits till att banorna inte kan användas till bokade timmar under de dagar som tävling pågår. 5.1.2 Utgifter 5.1.2.1 Grus Utgifter för grus beräknas uppgå till 20 tkr och har baserats på en förfrågan som klubben enligt uppgift gjo~t till Kungliga Lawn Tennisklubben, som använder den typ av bana som klubben planerar att investera i. 5.1.2.2 El El avser belysning av banorna och uppgår i budgeten till ca 4 tkr. Utgiften bedöms som rimlig med tanke på att banorna kommer att användas under ljusa årstider. 4 A membcr finn of trnst ~. Youn9 G!obal Lirn tuj Buildinq a better \Yorking world 5.1.2.3 Sopor Vid uppskattning av beloppet för sopor har klubben använt den kostnad som man har i dag. Planen är att flytta över ett av de kärl för sopor som man använder idag och att man beställer ett extra kärl. 5.1.2.4 Städ Utgiften för städ uppges till 10 tkr. Beloppet är lågt beräknat då klubben inte förväntar sig några större städinsatser avseende banorna. 5.1.2.5 Ränta Det finns inte något skriftligt lånelöfte från banken avseende lånet om 2 mnkr. I budgeten har klubben räknat med 4 % ränta. 5. L2.6 Amortering ! budgeten har klubben inkluderat en amortering av lånet över 25 å1· (80 tkr i årlig amortering), vilket är samma löptid som nyttjanderättsavtalet med Deer Mountain Golf AB. Avtalet började emellertid gälla redan 2013. I ett värsta scenario skulle detta kunna innebära att klubben behöver amortera då det inte finns inkomster från uthyrning av tennisbanorna. 5.2 Känslighetsanalys Totala inkomster i budgeten uppgår till 910 tkr och totala utgifter till 200 tkr. Detta innebär att inkomsterna skulle kunna sjunka med 78 % och klubben skulle ändå kunna finansiera banorna (med ett nollresultat likviditetsmässigt). Klubbens övriga verksamhet kan emellertid behöva tillskott från överskottet för banorna, vilket gör att 78 % kan vara väl högt räknat. Vår bedömning, utifrån de samtal och det material vi tagit del av, är att det krävs kraftiga inkomstminskningar alternativt utgiftsökningar för att investeringen inte ska betala sig. 5.3 Övriga kommentarer till resultatbudgeten Klubben har inte budgeterat för personc;Jkostnader i bud\:eten för investeringen i de fyra tennisbanorna. Det finns i dag tre heltidsansställda i klubben. l<lubbens plan är att de anställda skall hantera både befintliga banor och nya banor. Enligt företrädare för klubben skall det inte innebära någon extra insats att hantera de fyra nya banorna, då de mestadels kommer att vara i användning under period då inomhusbanorna inte används och lön uppbärs av de anställda. Det finns ingen post avseende underhåll i resultatbudgeten. Klubbens bedömning är att banorna är underhållsfria, men vi hade gärna sett en resevering för oförutsedda utgifter. 5 EV Building a better working world 6. Slutsats I det avtal som kommunen eventuellt tecknar med klubben angående den kommunala borgen bör det anges som ett krav att banklånet skall amorteras minst över samma kvarvarande löptid som nyttjanderättsavtalet. Likviditetsmässigt borde det enligt klubbens egen beräkning finnas möjligheter att amortera över en betydligt kortare tidsperiod. För att klubbens bedömning om räntesats (4 %) ska vara realistisk bör lånelöfte inhämtas. Om räntan inte binds över löptiden finns risk för att räntan blir högre än den beräknade, vilket kan få stor effekt på resultatbudgeten. Vi kan konstatera att det egna kapitalet i klubben är negativt. Det finns ingen lagstiftning för ideella föreningar som innebär att specifika åtgärder ska vidtas på grund av kapitalbrist men klubben bör eftersträva att få en ekonomi i balans. Vi rekommenderar kommunen att ställa detta som ett krav på klubben vid eventuellt kommunalt borgensåtagande. ··Grundat på vår översiktliga granskning av resultatbudgeten för investeringen i nämnda tennisbanor, har det inte kommit fram omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatbudgeten inte, i allt väsentligt, är rimlig. Med rimlig i detta fall menar vi att ett likviditetsmässigt nollresultat kan erhållas. Det kan finnas andra osäkerhetsfaktorer än de som nämnts ovan och som kan ha effekt på bedömningen av resultatbudgeten. En budget innehåller alltid ett stort mått av osäkerhet då informationen baserar sig på antaganden om framtiden. 6 A member f1rrn of Ernst & Younq G!obJI Lirn'lfd BILAGA 1 (s 1 av 3) Valida TK kassaflödesbudget 2015, inkl.4 nya banor Jan. Feb. Mars Apr. Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. 2015 INKOMSTEI 1137 000 269 000 140 000 120 000 110 000 280 000 315 000 520 000 880 000 30 000 100 000 30000 3 931000 UTGIFTER 300 000 345 000 252 000 200 000 300 000 206 000 185 000 260 000 185 000 200 000 347 000 300 000 3 080 000 LIKVIDITET 837 000 761 000 649000 569000 379000 453000 583 000 843000 1538000 1368 000 1121000 851 000 Va/Ida TK kassaflödesbudget 2016, inkl.4 nya banor BILAGA 1 (s 2 av 3) Feb. Mars Apr. Maj Juni Juli Aug. Sept. 1 216 590 287 830 149 800 128 400 117 700 299 600 337 050 556 400 941 600 UTGIFTER 321000 369150 269 640 214000 321000 220420 197 950 278 200 LIKVIDITET 895590 814270 694430 608830 405530 484 710 623810 902010 Jan. INKOMSTER Okt. 2016 Nov. Dec. 32100 107 000 32100 4 206170 197 950 214000 371290 321000 3 295 600 1645 660 1463 760 1199470 910570 BILAGA 1 (s 3 av 3) Valida TK kassaflödesbudget 2017, inkl.4 nya banor Feb. Mars Apr. Maj Juni Juli Aug. Sept. 1 295 650 306 540 159 530 136 740 125 350 319 075 358960 592 565 1002 800 UTGIFTER 341865 393150 287 160 227 900 341865 234 745 210 815 296 280 LIKVIDITET 953 785 857175 739545 548385 431870 515200 554345 950530 Jan. INKOMSTER Nov. Dec. 34185 113 900 34000 4 479 295 210 815 227 900 395 450 341860 3509 805 1752 515 1558900 1277 350 959490 Okt. 2017 Bilaga 2 Resultatbudget fyra nya tennisbanor Inkomster Tennisskola 300.000 (150 elever a 2.000 kr) Banhyra 510.000 (150 dagar öppet uthyrt 22 h/dag Sponsring 50.000 (5 sponsorer a 10.000) Tävlingar 50.000 (2 tävlingar 25.000/tävling) Totala inkomster 910.000 Utgifter Grus 20.000 (årligen läggs lit nytt grus ut) El 3.750 (belysning mm) Vatten O (vatten till banor från DMGAB:s dammar) Sopor 6.000 (sophämtning) Städ 10.000 (städartiklar) Ränta 80.000 {4 % ränta på 2 mnkr) Amortering 80.000 (lån, amorterat på 25 år) Totala utgifter 199. 750 Positivt kassaflöde 710.250 a 150 kr) KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Datum 2014-08-12 Il Kungsbacka § 95 Vallda Tennisklubb - kommunal borgen KS/2014:86 Beslut Vallda tennisklubb beviljas borgen på I miljon kronor fiir ett nytt ventilationsoch värmesystem och reparation av taket. Amorteringstakten på lånet skall vara minst 1,5 procent per år. Valida Tennisklubb skall hålla förvaltningen för Fritid & Folkhälsa underrättade om hur arbetet fortlöper. Kommunstyrelsens ordförande tillsammans med ekonomichefen, eller deras respektive ställföreträdare, utses att för kommunens räkning underteckna erforderliga handlingar. Sammanfattning Vallda tennisklubb har kommit in med en reviderad ansökan, daterad 2014-04-27, om kommunal borgen. Klubben begär medel för att rusta upp taket som är dåligt och där det vid otjänlig väderlek Hicker in. Utöver det önskar klubben byta ut ventilation- och uppvärmnings systemet som har gett klubben utökade uppvärmningskostnader med cirka 85 000 kronor per år. En stor anledning till detta är att systemet är dimensionerat för att även klara den hall som tidigare låg vid sidan om, men som rasade för några år sedan. Den hallen var kommunens. Kommunen har i sin nya hall en ny uppvärmningsanordning och är inte betjänt av den gamla anläggningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2014-05-19 Fritid & Folkhälsa, 2014-02-18, § 18 Kompletterande uppgifter från Valida Tennisklubb, daterade 2014-04-27 Kommunstyrelsen, 2014-06-17, § 140 Anförande Anförande hålls av Roger Larsson (KB), Per Öd man (M) och Hans Forsberg (M). Proposition ExpedieraVbestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLS UTDRAG Kommunfullmäktige Datum 2014-08-12 Kungsbacka Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet. Beslutet skickas till Valida tennisklubb Fritid & Folkhälsa Kommunstyrelsens förvaltning;GJ,IB Service;MG .... I ExpedieraUbestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Nämnden för Fritid & Foikhälsa 6 (12) Sammanträdesdatum 2014-02-18 § 15 Valida Tennisklubb - förnyad begäran om kommunal borgen Beslut Ställa sig positiv till förfrågan om utökad kommunal borgen från 4500 tkr till 6000 tkr under förutsättning att klubben beviljas anläggningsbidrag från Allmänna Arvsfonden på minst 3650 tkr. Överlämna ärendet till kommunstyrelsen för fmtsatt handläggning. Sammanfattning Vallda Tennisklubb ansöker om en utökad kommunal borgen för att dels renovera ventilationssystem och omklädningsrum i Valldahallen, dels för att nyanlägga fyra tennisbanor i anslutning till Vallda Golf & Country Club. Våren 2013 inkom Vallda tennisklubb med en ansökan om att få en borgen om 8000 tkr beviljad för att uppföra fyra utomhusbanor. Nämnden ställde sig positiv till lösningen, men kommunstyrelsen avslog ansökan tidigt under hösten med hänvisning till nyttjanderättsavtalets konstruktion. Föreningen har sedan arbetat vidare med att hitta alternativa finansieringslösningar och inkommer nu med en ny ansökan. Nu inkommen ansökan är tvådelad. 1. Ener-gieffektivisering och takomläggning - ansökan om kommunal borgen om 1000 tkr för att säkra byggnadens värde och driftsekonomi. 2. Fyra utomhusbanor - ansökan om komn1unal borgen om 500 tkr under förutsättning att Allmäuna Arvsfonden beviljar bidrag. Investeringen är tänkt att finansieras med bidrag från Riksidrottsförbundet, som redan är beviljat, samt ett bidrag från Allmänna Arvsfonden, sökt men inte beviljat. De överskjutande 600 tkr önskar föreningen att finansiera genom ett lån med en kommunal borgen och egen insats. Nämnden beslutar inte om komnrnnal borgen, men kan ställa sig positiv till ansökan och skicka den till kommunstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2014-01-30. Beslutsexpediering Kommunstyrelsen I Exped;eraf/bestyrkt n T JÄNSTESKRIVELSE - Kungsbacka Nämnden för Fritid & Folkhälsa Vallda Tennisklubb - förnyad begäran om kommunal borgen Förslag till beslut Nämnden ställer sig positiv till Vallda TKs förfrågan om utökad kommunal borgen från 4500 tkr till 6000 tkr enligt tjänsteskrivelsen under förutsättning att föreningen beviljas anläggningsbidrag från Allmänna Arvsfonden om minst 3650 tkr och sänder över ärendet till konnnunstyrelsen för foitsatt handläggning. 1 (2) Datum 2014-01-30 Sammanfattning Vallda TK ansöker om en utökad kommunal borgen för att dels renovera ventilationssystem och omklädningsrum i Valldahallen, dels för att nyanlägga fyra tennisbanor i anslutning till Vallda Golf & Country Club. Vallda TK har 500 medlemmar varav 270 i åldern 7-20 år. Föreningen bedriver tennisskola och uthyrning av tennisbanor i sin anläggning i Vallda. Föreningen har tre heltidsanställda och ytterligare ett antal ungdomar anställda på timbasis Våren 2013 inkom Vallda tennisklubb med en ansökan om att få en borgen om 8000 tkr beviljad för att uppföra fyra utomhusbanor. Nämnden ställde sig positiv till lösningen, men kommunstyrelsen avslog ansökan tidigt under hösten med hänvisning till nyttjanderättsavtalets konstruktion. Föreningen har sedan arbetat vidare med att hitta alternativa finansieringslösningar och inkommer nu med en ny ansökan. Föreningens ansökan är tvådelad. 1. Energieffektivisering och takomläggning - ansökan om kommunal borgen om 1000 tkr för att säkra byggnadens värde och driftsekonomi. 2. Fyra utomhusbanor - ansökan om kommunal borgen om 500 tkr under förutsättning att Allmänna Arvsfonden beviljar bidrag. Vallda tennishall och den kommunägda idrottshallen delade, fram till dess att idrottshallen rasade 2010 el-, värnle- och ventilationssystem. I tennishallsdelen fanns också fyra omklädningsrum som nyttjades och underhölls av kommunen. Då den nya Vallda Idrottshall byggdes installerades fjärrvärme där och nya omklädningsrum Frilid & Folkhälsa Linus Kron Direkt 0300-83 46 55 [email protected] Kungsbacka konunun Fritid & Folkhalsa 434 81 Kungsbacka Besöksadress Borgn1ästaregatan 58 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 48 99 [email protected] \VW\V.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) byggdes. Det innebar att tennisföreningen, enskilt, fick hantera det gamla el-, vätmeoch ventilationssystemet, vilket inte är dimensionerat för den mindre anläggning det nu fungerar i. Det ger en dålig driftsekonomi för anläggningen och föreningen vill därför investera i ny teknik som ger bättre energieffektivitet. Dessutom behöver anläggningens tak läggas om. Sammantaget kostar de två åtgärderna ca 1000 tkr. För att kunna ha ett erbjudande året runt till sina medlemmar önskar föreningen f011satt att anlägga fyra utomhustennisbanor med ett modernt grusunderlag anpassat för nordiskt klimat och en mindre byggnad för omklädning. Hela anläggningen kommer att vara tillgänglighetsanpassad och Valida TK initierar just nu, i sann·åd med oss, verksamhet för funktionshindrade. Nyttjanderättsavtalet mellan föreningen och Deer Mountain Golf AB, som har ett arrendeavtal med markägaren, löper på 25 år. Om Deer Mountain Golf AB skulle gå i konkurs förbinder sig markägaren att fullgöra avtalet i Deer Mountain Golf ABs ställe. Enligt föreningens kalkyler kommer utomhusverksamheten att generera ett positivt driftresultat. Även med en mycket försiktig prognos med halverade intäkter är resultatet positivt. Investeringen är kalkylerad till 4950 tkr inklusive moms. Investeringen är tänkt att finansieras med bidrag från Riksidrottsförbundet, som redan är beviljat, samt ett bidrag från Allmänna Arvsfonden, sökt men inte beviljat. De överskjutande 600 tkr önskar föreningen att finansiera genom ett lån med en kommunal borgen och egen insats. Finansiering utomhusbanor Belopp i tkr Beviljat bidrag från RF 700 Ännu inte beviljat bidrag från Allmänna Arvsfonden 3650 Lån med kommunal borgen 500 Egen insats 100 Totalt 4950 Nämnden beslutar inte om kommunal borgen, men kan ställa sig positiv till ansökan och skicka den till kommunstyrelsen för beslut. Linus Kron Förvaltningschef Bilaga Ansökan från Valida TK Avtal mellan Valida TK och Deer Mountain Golf AB ~ VALLDA TENNIS Borgen förfrågan Valida 2014-01-14 Härmed ansöker Valida Tennis om en höjning avkommunal borgen. Summa: 1,5 miljoner kronor Styrelsen Valida TK Valida tennishall ek förening l 1l a~ Mats Olsen ® VALLDA TENNIS Valida tennisklubb har idag en mycket betydande verksamhet i Kungsbacka kommun. Klubben har 500 medlemmar varav 270 är barn. Vi bedriver tennisskola och hyr ut banor till intresserade i Valldahallen. 2013 är vi 3 heltidsanställda och ytterligare 1 O ungdomar är anställda på timbasis. Under de senaste åren har klubben gjort gemensamma satsningar med Toråsskolan och Furulidskolan då klubben hämtar och lämnar barn på skolorna för att dessa i dagens samhälle skall kunna utöva en idrott när inte föräldrar kan köra i samma utsträckning som förr. Till detta har vi en VW Caravelle minibuss av senaste modell med 1 + 8 platser. Klubben mår bra och medlemmarna är nöjda. Tyvärr har inte Valida Tennisklubb någon egen utomhusanläggning så under sommarhalvåret finns endast möjlighet att tillfredsställa en bråkdel av våra barn och ungdomars intresse då vi måste hyra in oss på ett mycket begränsat privata tennisbanor runt omkring Valida. Klubben "lever'' därför endast 9 månader om året. Klubbens behov av en utomhusanläggning är av högsta prioritet och vi nu har nu ett arrendeavtal med Valida golf & country club (se bifogat avtal) för att kunna uppfylla klubbens vision. Vi planerar att bygga 4 tennisbanor med ett modernt grusunderlag som är anpassat för nordiskt klimat och anpassat för funktionsnedsatta. För att bygga denna anläggning krävs en investering på 4,9 miljoner kr vilket är en omöjlighet att finansera med eget kapital. Vi har därför sökt bidrag från Riksidrottsförbundet och där fått beviljat 700 000 kr samt från Allmänna arvsfonden. Anläggningsbidrag från arvsfonden kan beviljas med 75 % (3 739 661 kr) av den totala investeringskostnaden vilket vi ansökt. Arvsfonden prioriterar 2013 - 2014 lokaler I anläggningar. För att få bifall från arvsfonden måste övriga 25 % av investeringskostnaden vara finanserat och vi söker därför kommunal borgen för att täcka upp den mindre del som erfordras. (se bif. kalkyler) Anläggningen är helt anpassad för funktionsnedsatta och Fritid & folkhälsa ser positivt på Valida TKs initiativ att främja aktiviteter för funktionsnedsatta. Kommunen har också i återkopplingen på senaste invånardialogen under rubriken ungdomsaktiviteter talat om vikten att ungdomar har en meningsfull fritid för förebyggande av våld, sprit och drogmissbruk till vilket vi kan bidra med vårt projekt. Arvsfonden har dessutom i två av sina åtta prioriterade områden förebyggande av våld, trakasserier och mobbning och främjande av psykisk och fysisk hälsa. I dags dato har vi en kommunal borgen på 4,5 miljoner kronor. Från hallens start hade vi en kommunal borgen på 6 miljoner kronor och har de senaste åren amorterat ner skulden till 4,5 miljoner kronor. Vi ansöker därför att få höjd borgen på tennishallen med 1,5 miljoner kronor till ursprungsbeloppet 6 miljoner kronor. I bifogad kalkyl framgår att vi behöver cirka 500 000 kr för att fylla 25 % av investeringen. Emellertid är behovet av visst renoveringsarbete i tennishallen nödvändigt och resterande belopp av höjningen skulle täcka de nödvändigaste åtgärdena. Hallens värde täcker väl borgensbeloppet. Vi ansöker härmed om en höjning av den kommunala borgen till 6 miljoner kronor. Denna investering har ett stort värde för klubbens och framförallt barn och ungdomars intressen och fritidsaktiviteter. Det ger också klubben en ekonomiskt stabilare grund med större möjligheter att amortera och hålla våra anläggningar funktionella. Styrelsen Valida TK Valida tennishall ek. förening Bil; Intäkter Tennisskola Banhyra Sponsring Tävlingar 300000 510000 50000 50000 150 elevar a 2000kr 150 dagar öppet uthyrt 22h/dag a 150kr 5 st sponsorer a 10000 2 tävlingar 25000/tävling 9100001 !Totala intäkter Kostnader Grus El Vatten Sopor Städ Ränta !Totala kostnader Iöverskott 20000 25000 20000 6000 10000 60000 årligen läggs lite nytt grus ut varmvatten belysning mm Vatten till omklädning och banor sophämtning städartiklar 4% ränta på 1,5 milj 141000f 7690001 lnvesteringskostnad Markentreprenad 3500m hårdgjord yta m toppskikt av asfalt 3 m högt staket monterat runt banorna 250 m lagd spiksten Bevattningssystem 60 m AKO dränrännor VA framdraget till klubbhus Parkering 12 platser/ gångbana mellan parkering och tennisbanorna 1750000,00 437500,00 740000,00 185000,00 1307286,00 362821,00 128886,00 34000,00 Belopp 3960172,00 32222,00 8500,00 Moms 1026043,00 Tennisbanorna Installation och material till 4 st tennisbanor inklusive 5 ton anti wind grus. Klubbhus Yttrerväggar, innerväggar, yttertak, plåtarbeten, snickerier, inredningar, undeentreprenader, Materialkostnad, arbetslön, underentreprenader. Omkostanadstillägg, Omkosnadspålägg underentrprenörer Infästningar, transporter, sopavgift. Finansering Riksidrottsförbundet Allmänna arvsfonden 700000 Beviljat 3739661 Sökt 546554 Borgenslån 4986215 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Fritid & Folkhälsa SAMMANTRÅDESPROTOJ<OLL 5 (17) Sammenl<ildesdalum 2013-04-09 § 26 FR13-00040/84 Vallda Tennisklubb - begäran om kommunal borgen Beslut Nilnmdcn för Fritid & Folkhälsa s!Hller sig positiv till föreningens förfrågan om kommunnl borgen och sänder över ärendet till kommunstyrelsen för fortsntt handlttggning. Sammanfattning Vnllda Tennisklubb har idag en mycket betydande verksamhet i Kungsbacka kommun. Klubben har 500 medlemmar varav 270 ttr barn. l'öreningen bedriver teimisskoln och hyr ut banor i Valldahallen till intresserade. Föreningen känner att behovet nv en utomlmsm1läggning är av högsta prioritet och har nu fi\u tilldelad mark på Valida Golf & Country Club för au kunnn uppfylla föreniugens vision. l'öre11i11gen planerar all bygga fyra tem1isbmwr med cll modernt grusunderlag som är anpassat för nordiskt klimat. I nulttget har flireni11gen en kommunal borgen pA 6 Mkr där endast 4,5 Mkr ä1· utnyttjad på grnnd av gjorda amorteringar. De ansöker att ta öka upp sin kon11nu1rnla borgen till 8 Mkr och tillstånd till banke11 att IA11a upp till den11a gräns. l'öreningen redovisar en ekonomisk kalkyl som visar att kostnaderna för ränta och amortering mycket vHI t11cks av de intäkter som dessa fyra nya grnsbanor genererar. Förvaltningens uppfä1tning ttr att Valida TK de senaste åren har haft en god ekonomi och skött sina betalningsföreläggande trots elen incident som hände vintern 20 I 0. Nlimnclen beslutar inte om kommunal borgen utan det gör kommunstyrelsen men nHmnclen kan ställa sig positiv till ansökan. Beslutsunderlag '!Jiinsteskrivelse 2013-03-26. Beslutsexpediering Kom 1111111styrclsc11 Juslera10 I ;. 11: \ / I ExpedieraVbesty1kt ,,; ,, invånardielog '.,,., ~M~r•~ ~o•.•v '" • Grannsamverkan I panelsvaren såg vi även att grannsamverkan lyftes fram som viktigt för den upplevda tryggheten. Tillsammans med polisen, Villaägarna Kungsbacka och Länsförsäkringar anordnar vi fyra utbildningar per år i grunderna i grannsamverkan och vilka krav som ställs på ett kontaktombud. På två år har vi dubblat antal hushåll som är med i grannsamverkan och just nu är 4000 hushåll med. Grannsamverkan marknadsförs genom annonser i tidning, evenemangsskyltar, i kommunguiden och på kommunens, Villaägarnas och polisens hemsidor. • Gång- och cykelvägar I gång- och cykel planen för 2013-2016 har kommunen som mål att bygga i snitt 4-5 km ny gång- och cykelväg per år. Teknik ska också under de kommande åren arbeta kontinuerligt för att öka trafiksäkerheten och attraktiviteten på det befintliga gång- och cykelvägsnätet. Högre krav för säkerhet och framkomlighet för fotgängare och cyklister kommer också att ställas vid väg- och gatuarbeten. • Ungdomsaktiviteter Det är många som i de öppna svaren menar på att fler aktiviteter för ungdomar och fritidsgårdar med bra öppettider är viktigt. Kommunens enhet Ung i Kungsbacka arbetar med att anordna och samordna aktiviteter för ungdomar, som exempelvis drog- och alkoholfria konserter, fester som Schools Out på torget vid skolavslutning, festivaler, kurser, spelturneringar och mycket mer. Verksamheten på våra fritidsgårdar drivs av ungdomarna själva och utgår från deras intressen och behov, och fritidsledarnas roll är att stödja detta arbete. Utifrån ungdomarnas eget initiativ möjliggör vi flexibla öppettider och vi arbetar också med uppsökande verksamhet. Vi håller just nu även på att bygga om Kyrkbyskolan i Onsala till ett allaktivitetshus där både föreningar och privatpersoner ska kunna använda lokalerna till möten och arrangemang. Gula Villan i Kungsbacka ska också renoveras och göras om till ett hus för produktion av musik och media. Vi arbetar även med något som kallas för sommarlovsentreprenör, där unga mellan 15-20 år får driva eget företag under sommaren. Vi hjälper till med utbildning, stöd, försäkring, ett bra nätverk för entreprenörer och deltagarna får dessutom ett stipendium som de använder som startkapital. Sommarlovsentreprenörer, som infördes 2012, har resulterat i att några valt att driva vidare sina företag, vilket givetvis är glädjande. Vi arbetar också med något vi kallar för Made by Kungsbacka, ett koncept som främjar företagsamhet och kreativitet och inspirerar till nyfikenhet och samarbeten. Made by Kungsbacka bygger broar och långsiktiga relationer mellan utbildning, näringsliv och omvärld. KUNGSBACKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-01 Diarienummer KS/2015:26 Villkorsändring av borgensbeslut för Kungsbacka BMX-klubb Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om en förändring av borgensvillkor, KS 2008-11-18, § 185, för Kungsbacka BMX-klubb vilka ska årligen amortera med 4 procent, 42 000 kronor, på resterande lånebelopp, årligen från 2015. Kommunens borgensåtagande ska sjunka i takt med den amortering som görs. För övriga borgensvillkor gäller kommunstyrelsens beslut från 2008-11-18, § 185. Sammanfattning 2008 beviljade Kommunstyrelsen (KS § 185/08) borgen till Kungsbacka BMX-klubb med 2 500 000 kronor för finansiering av ”Kvalitets och servicehöjning av BMX-stadion i Kungsbacka”. Villkoret var bland annat att amortering skulle ske med fyra procent årligen av ursprungsbeloppet, det vill säga 100 000 kronor. Klubben har tidigare fått amorteringsfrihet beviljat av Kommunstyrelsen, KS § 160/10 och KS § 132/12 det vill säga under sammanlagt fyra år. Nämnden för Fritid & Folkhälsa har i beslut FR§ 68/14beslutat att ge Kungsbacka BMX-klubb ett bidrag på 1 250 000 kronor att användas för att delamortera borgenslånet. Anledningen till nedskrivning är klubbens bekymmer med ekonomin. Med anledning av att lånet har skrivits ner, föreslås att amorteringen som klubben ska betala grundar sig på det nya beloppet. Beloppet var vid årsskiftet 1 059 065 kronor. Ny amortering blir då ca 42 000 kronor per år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-01 KS § 185/08 FR § 68/14 Beslutet skickas till Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 27 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) FH, IB, BMX-klubben Gunilla Josefsson Ekonomichef KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för Fritid & Folkhälsa 5 (20) Sammanträdesdatum 2014-11-12 ('. § 68 FR13-00086/84 . :; Stöd till Kungsbacka BMX-klubb Nämnden för Fritid & Folkhälsa beviljar ett särskilt stöd om 1 250 000 kronor till Kungsbacka BMX-klubb under förutsättning att stödet i sin helhet används för att betala av det lån som kommunen beviljat borgen för. Nämnden för Fritid & Folkhälsa använder, om nödvändigt, nämndens resultatfond för att täcka ett underskott. Sammanfattning Nämnden för Fritid beslöt 2007-04-17, § 48, att ställa sig positiv till att kommunstyrelsen beviljar Kungsbacka BMX-klubb en kommunal borgen på maximalt 2 500 000 honor för att bygga en BMX-bana. Banan färdigställdes under 2008. Under de första åren amorterade föreningen av delar av lånet, men har sedan 2010 beviljats amorteringsfrihet via beslut i kommunen och banken. I dagsläget uppgår lånet till 2 400 000 lcronor Över tid har det blivit allt svårare för föreningen att klara sina ekonomiska åtaganden samtidigt som behovet av banunderhåll ökar. I mitten av 2013 gav föreningen beskedet att de inte längre mäktade med situationen långsiktigt. Under 2014 har förvaltningen fört en diskussion med föreningen om möjliga lösningar på föreningens problem. Förslaget till beslut ska ses i ljuset av två aspekter. Det ger möjlighet för föreningen att fortsätta verksamhet och klara sina framtida åtaganden vad gäller drift och ekonomi. Samtidigt är det den i dagsläget minst ofördelaktiga lösningen för kommunen ur ett ekonomiskt perspektiv och samtliga övriga alternativ orsakar komnmnen stölTe förluster. I tjänsteskrivelse 2014-10-15 beskriver förvaltningen ärendet med presentation av föreningen, banan, möjliga scenarion, ekonomiska konsekvenser samt övriga konsekvenser. Beslutsunderlag Tj änsteslcrivelse 2014-10-15 Beslutsexpediering Kungsbacka BMX-klubb Föreningsservice Kommunstyrelsen Justera'n I llv ~ I ExpedieraUbestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Kungsbacka Nämnden för Fritid & Folkhälsa Stöd till Kungsbacka BMX-klubb I I 1 (3) Förslag till beslut Nämnden för Fritid & Folkhälsa beviljar ett särskilt stöd om 1 250 000 kronor till Kungsbacka BMX-klubb under förutsättning att stödet i sin helhet nyttjas för att betala av det lån som kommunen beviljat borgen för. Datum 2014-10-15 FRl 3-00086/84 Nämnden för Fritid & Folkhälsa nyttjar, om nödvändigt, nämndens resultatfond för att täcka ett underskott. Sammanfattning Nämnden för Fritid beslöt 2007-04-17, § 48, (dnr FN07-00056/80) att ställa sig positiv till att kommunstyrelsen beviljar Kungsbacka BMX-klubb en kommunal borgen på maximalt 2 500 000 kronor för att bygga en BMX-bana. Banan färdigställdes under 2008. Under de första åren amorterade föreningen av delar av lånet, men har sedan 2010 beviljats amorteringsfrihet via beslut i kommunen och banken. I dagsläget uppgår lånet till 2 400 000 kronor Över tid har det blivit allt svårare för föreningen att klara sina ekonomiska åtaganden samtidigt som behovet av banunderhåll ökar. I mitten av 2013 gav föreningen beskedet att de inte längre mäktade med situationen långsiktigt. Under 2014 har förvaltningen fört en diskussion med föreningen om möjliga lösningar på föreningens problem. Förslaget till beslut ska ses i ljuset av två aspekter. Det ger möjlighet för föreningen att fortsätta verksamhet och klara sina framtida åtaganden vad gäller drift och ekonomi. Samtidigt är det den i dagsläget minst ofördelaktiga lösningen för kommunen ur ett ekonomiskt perspektiv och samtliga övriga alternativ orsakar kommunen stöne förluster. Fritid & Folkhälsa Linus Kron Direkt 0300-83 46 55 [email protected] Kungsbacka kommun Fritid & Folkhälsa 434 81 Kungsbacka Besöks adress Borgmästaregatan SB 0 0 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 48 99 00 S2 [email protected] , www.kungsbacka.se d;, ' I KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Beskrivning av ärendet Föreningen Kungsbacka BMX-klubb bildades 1984 och är en av Sveriges största BMXföreningar. De har i dagsläget 140 medlemmar, varav 110 ungdomar mell~n 7 och 20 år. De flesta av medlemmarna är killar, men andelen tjejer ökar. Föreningens medlemmar har haft stora idrottsliga framgångar med medalj er på både nationell och internationell nivå. Föreningen har arrangerat flera stora tävlingår, bland annat svenska och nordiska mästerskap. De senaste årens ekonomiska problem har gjort att föreningens fokus legat på ekonomi snarare än verksamhetsutveckling. Om inte föreningens situation förändras har föreningen aviserat att den är tvungen att lägga ner sin verksamhet senast under våren 2015. Förvaltningens bild är inte att föreningen misskött sin ekonomi utan snarare att det ursprungliga åtagandet redan från böijan var för omfattande. Banan Kommunen beviljade 2007 en borgen för de lån som föreningen to"g för att bygga banan. Då frågan var aktuell fördes en diskussion om föreningen eller kommunen skulle bygga banan, men slutligen var det lösningen med en kommunal borgen som blev verklighet. Banan färdigställdes 2008 och har sedan kompletterats löpande med bland annat toalettbyggnad och kiosk. Vissa av förbättringarna har delfinansierats av nämnden genom bidrag. Över tid har behovet av underhåll ökat. Möjliga scenarion 1. Föreningen avvecklar sin verksamhet. Lånet med kommunal borgen kvarstår vilket innebär att föreningens avveckling leder till konkurs. Verksamheten kommer inte att fortsätta. Kommunens borgensåtagande utlöses och kostnaden, 2 400 000 kronor, dvs lånet, blir resultatgrundande. 2. Kommunen köper banan av föreningen. Kostnaden blir ca 2 400 000 kronor året då köpet genomförs köpesumman sätts till nuvarande lånesumma. En driftkostnad om ca 400 tkr/år (inkluderar avskrivningar) tillkommer. Om föreningen fortsätter att bedriva verksamhet kompenseras driftkostnaden till viss del av en hyresintäkt från Kungsbacka BMX-klubb, men denna bör subventioneras med 60 % enligt rådande praxis för kommunens uthyrning till föreningar. 3. Kommunen beviljar föreningen ett stöd. Om föreningen beviljas ett stöd under förutsättning att det enbart används för att betala av föreningens lån blir föreningens räntekostnader lägre. Det skapar utrymme för att föreningen ska kunna amortera ner resterande del av sina lån och samtidigt klara av att sköta banan på ett tillfredsställande sätt. Föreningen kan också fortsätta att bedriva sin verksamhet. Kommunens kostnad blir då bidragsbeloppet. Om föreningen, stödet till trots, inte skulle kunna klara sina ekonomiska åtaganden har stödet sänkt kommunens åtagande vid en konkurs. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen föreslår ett särskilt stöd om 1 250 000 kronor. Om nödvändigt föreslår förvaltningen vidare att beloppet täcks genom uttag ur nämndens resultatfond. Nivån på stödet är avstämd med föreningens styrelse som gör bedömningen att föreningen, om stödet beviljas, ska klara samtliga ekonomiska åtaganden. Förvaltningen delar föreningens bedömning. övriga konsekvenser Kommunen har borgensåtaganden för tolv föreningar om ca 16 000 000 laonor. Att i det här läget bevilja en av dessa stöd kan leda till frågan om stöd även kan vara aktuellt för någon av de övriga föreningarna. Förvaltningen menar att förutsättningarna för de olika föreningarna är väsensskilda och att vaije fall måste bedömas och prövas separat. I bedömningen är både föreningens möjligheter till att fortsätta bedriva verksamhet och framförallt ekonomiska konsekvenser för kommunen avgörande. Linus Kron F örvaltningschef KUNGSBACKA KOMMUN 14 (43)' . Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2008-11-18 2008 -12- 0 9 r;::o;=-an,..·en-r- - -·- - - - - - § 185 KS0?-00108/80 Hemställan om kommunal borgen, Kungsbacka BMX Beslut Kommunstyrelsen beviljar Kungsbacka BMX-klubb kommunal borgen om maximalt 2,5 Mkr för "Kvalitets- och serviceböjning" av BMX-stadion i Kungsbacka. Borgen villkoras av . . - att amortering sker med 4 % årligen av ursprungsbeloppet och att kommunens borgensåtagande sjunker i takt med nedamorteringen, - att klubben till kommunen erlägger en avgift om 0,2 % årligen av aktuellt lånebelopp, - att kontroll sker av projektet i samråd med klubben, kreditgivande bank och kommunen, (genom Fritid), så att utanordning av medel sker i takt med byggets fortskridande, - att ett optionsavtal tecknas innebärande lösenrätt för kommunen att vid ett eventuellt infriande av borgen förvärva anläggningen till en kostnad som uppgår till anläggningens värde minskat med kommunens kostnad för infriandet av borgen. Sammanfattning Kungsbacka BMX-klubb har till Fritid inkommit med en ansökan om finansieringshjälp. Nämnden för Fritid har beslutat ställa sig positiv till att kommunstyrelsen beviljar Kungsbacka BMX-klubb en borgen på maximalt 2,5 Mkr. Besluts underlag Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2008-10-08 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-10-14, § 308 Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det bifallet. Juste rare -~~/ ~;t// Expedleral/bestyr!ct )l o~ \-z..6~ KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (45) Sammanträdesdatum 2012-06-19 § 132 KS 12-0015 9/84 Begäran från Kungsbacka BMX-klubb om förlängd amorteringsfrihet på lån med kommunal borgen Beslut BMX-klubben beviljas amorteringsfrihet på sitt kommunala borgenslån under en sammanlagd tid om 24 månader. Det lån som BMX-klubben har till kommunen skall amorteras på fem år från och med halvårsskiftet 2012 tom 30 juni 2017. Amortering skall betalas månadsvis med 1 650 kronor i månaden. Ingen ränta skall betalas. Sammanfattning Kungsbacka BMX-klubb har begärt att få en förlängning på den amorteringsfrihet som Kommunstyrelsen beviljat för 2010 och 2011 (2010-08-17 § 160, Dnr KSl000126/84). Kommunstyrelsen beviljade 2008 Kungsbacka BMX-klubb borgen på maximalt 2,5 miljon kronor för en "Kvalitets- och servicehöjning av BMX-stadion i Kungsbacka. Klubben har nu kommit in med en förfrågan om förlängd amorteringsfrihet och anledningen är att de har en del tunga investeringar som måste göras inför deras arrangemang av Nordiska Mästerskapet i BMX som de håller på sin bana i augusti 2012. Om de kan få möjligheten att ha amorteringsfritt så har de en god ekonomisk grund att använda till investeringar enligt deras ansökan. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2012-04-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-05-08, § 150 -Ärendet återremitteras för komplettering Kommunstyrelsens förvaltning, reviderad skrivelse 2012-05-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-06-05, § 208 Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det bifallet. Beslutsexpediering KSF;GJ, FR, SEEK a../·. ~dtl Juster,are •' ExpedieraVbestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Äldreomsorg Datum 2015-01-28 §2 Rapport ej verkställda beslut ÃO/2014:63 Beslut Nämnden för Äldreomsorg antar förvaltningens skrivelse angående rapport avseende ej verkställda beslut enligt 16 kap § 6 f socialtjänstlagen och §28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. Sammanfattning Kommunerna har skyldighet, enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS, att till Inspektionen för vård och omsorg rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslut inte verkställt på nytt inom tre månader. Rapporteringen sker på individnivå varje kvartal. Nämnden för Äldreomsorg och kommunfullmäktige skall informeras i samband med rapporteringen till Inspektionen för vård och omsorg. Informationen till kommunrevisorerna sker enligt fastställd rutin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-01-08 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige kommunrevisionen Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Funktionsstöd Datum 2015-01-29 §6 Rapport om ej verkställda beslut enligt 9 § lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt rapport om ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § och 16 kap 6 f § socialtjänstlagen, SoL, kvartal 4, 2014 FS/2015:8 6.0 Beslut Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen till protokollet och överlämnar rapporten till kommunfullmäktige samt att den ställs till revisorernas förfogande. Sammanfattning Verksamhetschef Anita Zetterman föredrar ärendet. Kommunerna har, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt enligt socialtjänstlagen, SoL, skyldighet att en gång per kvartal rapportera in gynnande beslut, som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Fr o m 1 juni 2013 ska inrapportering göras till IVO, inspektionen för vård och omsorg. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte har verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rapporteringen till IVO. Rapportering till de förtroendevalda revisorerna sker enligt rutin från 21 december 2006 med pärm som förvaras hos förvaltningen för Funktionsstöd och ställs till revisorernas förfogande på begäran. Rapporteringsperioden avser fjärde kvartalet 2014. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-01-13 Rapport, 2015-01-13 Beslutet skickas till KS Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Individ & Familjeomsorg SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 8 (12) Datum 2015-01-28 §4 IF/2015:21 Rapport om ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen för kvartal 4, 2014 Beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg överlämnar rappo1ien till kommunfullmäktige samt ställer den till revisorernas förfogande. Sammanfattning Kommunen har från 1 juli 2006 haft skyldighet att till Länsstyrelsen rappmiera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställighet av beslut om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rappmieringen ska ske på individnivå en gång per kvaiial. Från och med kvaiial fyra 2009 har rapportering enligt ovan skett till Socialstyrelsen och från och med 1 juni 2013 har rappmiering enligt ovan skett till Inspektionen för vård och omsorg, IV 0. Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rappmieringen till IVO. Info1mation till de föiiroendevalda revisorerna ska ske enligt särskild rutin, med pärm som förvaras hos förvaltningen för Individ & Familjeomsorg och ställs till revisorernas förfogande på begäran. Beslut fattade av förvaltningen för Individ & Familjeomsorg enligt 4 kap 1 §socialtjänstlagen, som ej verkställts inom tre månader. Under kvartal fyra 2014, 1 oktober - 31 december, hade förvaltningen fem beslut som inte hade kunnat verkställas, dessa gäller bistånd till kontaktfamilj och kontaktperson. Rappmiering avseende kvaiial fyra 2014 har skett till IVO 16 januari 2015. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 5 januari 2015. Bes Iutsexped ieri ng Kommunfullmäktige Revisionen Diariet Motion om repa.triering Bakgrund -~ :- ' .... :·,,; 1 1 Sverige kan inte vara världens störsd ~Pf~~~gförläggni_ng ditj µl~ri1 k;åp komma från . . jordens alla hörn med -svaga skäl ellern1ng~:·, ~käl alls och få sin llY.st~ds..fOrsörjning garanterad. Grundprincipen måste ~'~. ta ;~~~)en person som b~:vil;~t§ asyl också skall återvända hem och delta i uppbygg~h r :+·.v hemlandet nä:1:·{ låndt~'pa där 1 förändrats. Detta gäller i synnerhetj~de , a grupper uförij.~-~·.:. p~ er]Ssbrr\i, kommit till Sverige under de senaste-decennlerit :, :. ~ssa människor i~~piffi~r _ från etniskt och kulturellt avlägsna länder och half cfLj5r ofta hamnat i s~g:r~ga'.~fori och utanförskap eftersom de haft svårt att anpas9~ si/ J;; . . · i·i·:i::q \f ' w f:,·}i Jag yrkar att Kungsbacka koroWu ,. ,.1 lmäktige besluta,r a . .pp;~ana qch aktivt · 1JeU<f)v att återvända till stötta icke västerländska. asylit.i~r ''1 ~' ·'.;a re som saknar sk sina hemländer. n s'·;: . }:.:; 'ti .-. · ·-· ~' ··~ ~~~~ ·. · Mattias Frqr.n{:) 2014.10.07 :; t,.;;: ;[ .
© Copyright 2025