Synpunkter på förslag till ändring i Statens
Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten Synpunkter på förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41) Samrådsinstans Naturvårdsverket Synpunkter Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter. Länsstyrelsen i Uppsala Synpunkter från Länsstyrelsen i Uppsala Län på Samråd om förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41) Jordbruksverkets kommentar Inget att kommentera. 19 §: Det kommer att gå att göra överlåtelser av s.7 19§ ”Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om utbetalning av gårdsstöd det aktuella året” vad gäller hela företag efter sista ändringsdag. Stödrätterna ligger då till grund för utbetalningen i ansökan. vid överlåtelse av helt företag, i dessa fall påverkar väl stödrättsöverföringar? Eller ska det inte gå att göra hela överlåtelser efter sista ändringsdag? s.8 28§ Jordbruksföretag som har mer än 15 ha åkermark ska ha minst 5 procent av den åkermarken som arealer med ett ekologiskt fokus. Här tolkar vi det som att 5 procent av arealen beräknas på den areal som är utöver 15 ha. Är det korrekt? Det står annorlunda på informationen på jordbruksverkets hemsida. Är det inte så man menar bör denna mening förtydligas. 28 §: Med åkermark avses vanlig åkermark i växtföljd. D.v.s. man ska räkna bort åkermark med permanenta grödor och åkermark som är permanent gräsmark. Det är på den resterande vanliga åkermarken i växtföljd som de ekologiska fokusarealerna ska beräknas. När det står åkermark i förordnings eller föreskriftstext menas alltid endast vanlig åkermark i växtföljd. Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten s.9 punkt 4 Vallinsådd får inte göras på arealer som jordbrukaren har ett åtagande för minskat kväveläckage för. Här undrar vi om det inte ska stå ”på arealer som jordbrukare söker utbetalning för minskat kväveläckage för”? Det är väl utbetalningen och inte själva åtagandet som inte får krocka? Länsstyrelsen i Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar Vi noterar synpunkten och återkommer kring detta. I samråd med övriga länsstyrelser i regionen E, F, G och H län lämnar Länsstyrelsen i Jönköpings län följande synpunkter: 28 § Punkt 2: Bevarandeperioden för obrukade fältkanter ska den enligt förslaget ändras till ”De obrukade fältkanterna ska hållas obrukade minst fram till skörden av huvudgrödan på skiftet”. 28 § Punkt 2: Ändringen är föranledd av ett brev från kommissionen där det påpekas att något sistadatum inte får föreskrivas. Kommissionen skriver vidare att fältkanten ska hållas obrukad Vi har förstått det som att det ska vara möjligt att lägga en obrukad minst till skörden av huvudgrödan på skiftet, eller i fältkant längs ett skifte med vall och att också den obrukade annat fall året ut. fältkanten får vara bevuxen med vallväxter. Med den formulering Eftersom kontroller av att villkoret inte kan som nu föreslås blir det tillåtet att skörda den obrukade fältkanten kontrolleras vintertid har vi valt att i stället hänvisa samtidigt som resten av vallskiftet. På vilket sätt blir då den obrukade till den sista skörden av huvudgrödan. Tillägget den fältkanten obrukad? Eller kommer det inte vara tillåtet att lägga sista skörden läggs till för att förhindra att obrukad fältkant bevuxen med vallväxter längs ett skifte med fältkanten bryts vid tidiga vallskördar. Vid de tidiga vallgröda? vallskördarna får kanten inte skördas. 28 § Punkt 5: Bruna bönor som inte berättigar till miljöersättning 28 § Punkt 5: Bruna bönor kan av systemtekniska Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten eller som inte ingår i åtagande måste kunna räknas som godkänd skäl och tidsbrist inte godkännas som en kvävefixerande gröda inom ekologiska fokusarealer tillsammans med kvävefixerande gröda i förgröningen 2015. andra bönor. Länsstyrelsen på Gotland Länsstyrelsen på Gotland lämnar följande synpunkter. 3 § Gröda: Samma definitioner gäller som anges i artikel 44.4 i förordning (EU) nr 1307/2014, skall vara 1307/2013. 3 § Gröda: Noterat och justerat. 11 § Gödsel får inte spridas på jordbruksmark… Förtydliga genom att 11 § Gödsel: Med gödsel avses all gödsel, därför skriva ”stallgödsel får inte spridas” innehåller 11 § inget ytterligare förtydligande. 30 § För djur som passerat en ålder av 12 månader först efter kontroll 30 § Noterat och justerat. och ska ingå i ansökan… Skriv istället ”… efter kontroll och kommer ingå i ansökan…” Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Örebro har inga synpunkter på förslagen till ändringar. Sveriges SLU avstår från att lämna synpunkter. Lantbruksuniversi tet Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Stockholms län har inga synpunkter. Stockholm Inget att kommentera. Inget att kommentera. Inget att kommentera. Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har inga synpunkter. Inget att kommentera. Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen Gävleborg har inga synpunkter. Inget att kommentera. Länsstyrelsen i Jämtland undrar varför det inte finns någon § som gäller stödet till unga jordbrukare i föreskriften. Detta regleras i den svenska förordningen respektive EU-förordningarna. Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Västmanland har inga synpunkter på denna samrådsomgång. Inget att kommentera. Sametinget Då förslaget avser ersättningsformer som inte berör Sametinget har Sametinget inte något att erinra. Inget att kommentera. Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Västra Götaland har inga invändningar mot de föreslagna ändringarna. Inget att kommentera. Tillväxtverket Tillväxtverket avstår från att yttra sig i ärendet. Inget att kommentera. Hushållningssälls Hushållningssällskapens Förbund har följande synpunkter: kapet 3 § Om betesmark: Vi ifrågasätter att det räcker att putsa en betesmark och hur det stämmer överens med målet om att gynna aktiva brukare. Vi tror också att det missgynnar den biologiska mångfalden. 3 § Om betesmark: Jordbruksverket känner igen åsikten men ser ingen möjlighet att ändra enligt denna synpunkt. Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten Vi tycker också att det är bra om man kan få undantag från skötseln för ett enskilt år på grund av problem med väderlek. Vi är medvetna om att detta inte stämmer med WTO avtalen om att inte ha produktions drivande regler men anser detta endast gynnar passivt brukande. 6 § Det vore bättre om Jordbruksverket använder ett mer begripligt, svenskt ord än ”pro-rata”. 6 § Jordbruksverket har medvetet valt att behålla EU:s benämning på den teknik Sverige valt för att bestämma stödberättigande arealer på naturbetesmarker. Dessutom är det väldigt viktigt att de arealer som blir godkända i Gårdsstödet och miljöersättningarna använder gårdsstöd enligt bedömningen med pro-rata också blir godkända i samma metod för att fastställa stödberättigande miljöersättningen. Att det till exempel inte kan bli anmärkning på arealer på naturbetesmarker. igenväxning på ett block som är godkänt enligt prorata bedömningen. 23§ 1. Att bibehållande perioden för träda sänks till den 16/7 är ett steg i rätt riktning men när hållande perioden inte behöver vara mer än 6 mån enligt DS/EGDP/6 är det fel att skapa ytterligare ett datum för lantbrukare att hålla reda på. Förbud mot att putsa träda till och med den 30/6 är ett välinarbetad datum och hade man använt detta datum också som bibehållande av träda hade detta förenklat pedagogiken för fokusområdet. 23§ 1. I hänsynsföreskriften (SJVFS 1999:119) 11 a § anges att ”Med träda avses åkermark där ingen gröda avsedd för skörd, bete eller gröngödsling har etablerats senast de 15 juli”. Jordbruksverket anser att detta datum sedan länge är etablerat. Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten 2. Obrukad fältkant ska hållas obrukad till skörd av huvudgrödan är en otydlig beskrivning i de fall huvudgrödan skördas flera gånger under odlingssäsongen. Det måste framgå tydligt av när det kan skördas eller marken kan bearbetas. Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i 2. Se svar till Länsstyrelsen i Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar. Länsstyrelsen i Dalarna har följande synpunkter vilka redovisas nedan: Stödformer 2 § Punkt 4 stödet till unga jordbrukare Länsstyrelsen i Dalarna önskar ta bort punkt 4. Denna författning saknar text om stödet till unga jordbrukare. Stödformer 2 § Noterat och justerat. Definitioner 3 § Huvudgröda Länsstyrelsen i Dalarna önskar ändra obestämda formen ”den gröda som finns på ett skifte den större delen av den period då grödorna samtidigt ska finnas på plats för gröddiversifieringen” till bestämd form ”perioden…” (se rödmarkering). Definitioner 3 § Huvudgröda Noterat och justerat till perioden. Begreppet huvudgröda som sådant har dock tagits bort och förklaringen har flyttats till 28 § andra stycket 2 p. Definitioner 3 § Stödområde 9 Länsstyrelsen önskar ersätt ordet sista med senaste vilket vi anser är korrekt. Definitioner 3 § Stödområde 9 Noterat och justerat till senast gällande. Länsstyrelsen i Blekinge avstår från att svara. Inget att kommentera. Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten Blekinge Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Skåne har följande synpunkter på samrådet: Huvudgröda; Länsstyrelsen anser att uttrycket ”större delen av perioden” är allt för otydlig och behöver förtydligas. Vattenmyndighete Vattenmyndigheten har ingeting att tillföra denna gång. n Lantbrukarnas LRF har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Riksförbund Jordbruksverkets förslag till föreskrifter om direktstöd. Svaret har beretts tillsammans med LRF:s branschavdelningar. Inget att kommentera. Vi ställer oss generellt bakom de ändringar som föreslås. Vi har dock ett par synpunkter som gäller förgröningsstödet och som ligger utanför Jordbruksverkets förslag till ändringar. Diversifiering av grödor, 27 § och Arealer med ekologiskt fokus, kvävefixerande grödor, 28.5 § Jordbruksverket har inte föreslagit någon förändring av 27 § och 28.5 §. LRF har varit i kontakt med Jordbruksverket om valet av tidsperiod 1 juni – 31 juli liksom att den kvävefixerande grödan ska bibehållas på skiftet fram till den 31 juli (dock undantag för konservärter). Diversifiering av grödor, 27 § och Arealer med ekologiskt fokus, kvävefixerande grödor, 28.5 § Jordbruksverket noterar synpunkterna men ser ingen möjlighet att göra ytterligare ändringar när det gäller dessa tidsperioder 2015. Vi inväntar fortfarande skriftligt svar från kommissionen om möjligheten att ha två perioder då gröddiversifieringen ska beaktas, en för södra Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten Sverige och en för norra Sverige. Några alternativ till datumperiod har diskuterats. Det står klart att det Efa-trädesperioden är kortad med två veckor efter krävs en tidsperiod för kontrollsäsongen och perioden måste löpa önskemål från LRF. Syftet är just att förbättra under en viss tid så att det finns tid att kontrollera. Oavsett hur man möjligheterna att komma in med höstraps efter träda sätter tidsperioden kommer det alltid vara några företag, fler eller färre, som har svårt att uppfylla regelverket. Vi hade gärna sett att det hade varit möjligt att inte bara skörda, utan att även jordbearbeta och ta bort växtrester från skiftet före den 31 juli i syfte att kunna göra en höstsådd. Det är framför allt höstoljeväxter som behöver sås tidigt på hösten/sensommaren. I flera delar av landet är det inte möjligt att odla våroljeväxter sedan förbudet mot att använda neonikotinoider infördes. Generellt behöver vi odla mer oljeväxter i landet för att tillgodose efterfrågan och vi är därför tveksamma till regler som gör det svårare att odla höstoljeväxter. Vi skulle därför gärna se en annan tidsperiod inför sådd av höstoljeväxter. I praktiken innebär nuvarande regel att det är tillåtet att ta bort växtrester m.m. från skiftet tidigast den 1 augusti. Sådd av ny gröda kan näppeligen ske då eftersom det krävs markberedning före sådd. Höstsådden kommer därför i praktiken att kunna genomföras tidigast under den senare delen av första veckan i augusti. För Ett antal frågor om tillämpningen av regeln uppstår dock. Hur kommer Jordbruksverket och länsstyrelserna att hantera fall där en gröda skördats före den 31 juli och där lantbrukaren sår en ny gröda på skiftet senast den 31 juli. Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten Marken kan då vara utan gröda eller synliga växtrester under några dagar och det dröjer också ett par dagar innan de höstsådda fröna gror. Den nya grödan ligger inom ramen för tillåtna gränser för största/minsta gröda inom gröddiversifieringen (dvs. kravet på att odla minst tre grödor uppfylls). Det motsvarar alltså fall där en annan växande gröda identifieras vid fältkontroll än den som lantbrukaren anmält i SAM internet med skillnaden att grödan inte syns. Motsvarande kan också uppstå i början av juni vid sen vårsådd (eller för norra Sverige, vid normal vårsådd) om kontrollen alltså görs innan de vårsådda fröna grott och blivit synliga. Om det vid en kontroll konstateras att det är en annan gröda på ett skifte än vad som är angivet i SAM-ansökan men gröddiversifieringen är uppfylld, kommer detta inte att ses som att man har brutit mot förgröningskraven. Om träda som areal med ekologiskt fokus – 28.1 § Vi välkomnar ändringen att tidsperioden ändrats så att trädan inte behöver bibehållas efter den 15 juli. Nötkreatursstöd – 29 § Inte heller 29§ ingår i förslaget till ändringar men vi har ett antal frågor kring paragrafen. Det framgår att stödets storlek bestäms av det antal dagar ett djur har hållits på den produktionsplats eller de produktionsplatser som företaget har anmält. Hur kommer djur som anmälts som tillfälligt ute hanterats? Då möjligheterna att anmäla flera PPN efter sista ansökningsdag har begränsats i ansökansföreskriften är det viktigt att klargöra hur djurinnehavet kommer att tolkas när djur flyttas till en annan Nötkreatursstöd – 29 § Djur som rapporteras som tillfälligt ute hör till det produktionsplatsnummer (PPN) som de rapporteras ut ifrån. Lantbrukaren behöver alltså inte ange det PPN som djuren är tillfälligt ute på i sin ansökan. Det är den som angivit PPN:et i sin ansökan som får tillgodoräkna sig stödet, men om flera lantbrukare har angett samma PPN i sina ansökningar genereras en felkod i IT-systemet att lantbrukarna ska Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten djurhållares PPN. Vem kommer att få tillgodoräkna sig kommuniceras och ange vem som söker för vilka nötkreatursstödet? Djurhållaren som äger djuren eller djurhållaren djur. som upplåter sina betesmarker? Samt vem kommer att hållas ansvarig för eventuella fel? Se även de synpunkter vi lämnade på förslaget till ansökansföreskrift (januari 2015). Synpunkter inkomna efter att samrådstiden löpt ut Vi ifrågasätter starkt att ett begrepp som ”pro rata” används i föreskriften utan att det förklaras. Detta ligger inte i linje med Jordbruksverkets ambitioner kring förenkling och klarspråk. Generellt är begreppet pro rata oerhört olyckligt och det är anmärkningsvärt att Jordbruksverket inte har lagt in en tydligare förklaring i föreskrifterna. Den enda förklaring som finns är en hänvisning till EU-regelverket. Detta är inte tillfredsställande. Jordbruksverket säger sig ha höga ambitioner i frågor om förenkling och klarspråk, att begrepp som pro rata över huvud taget används och dessutom inte förklaras bättre, ligger långt ifrån dessa ambitioner. Det skapar osäkerhet för enskilda, troligen i alla instanser – dvs. allt från lantbrukare till konsulter och tjänstemän vid statliga myndigheter. LRF uppmanar Jordbruksverket att tänka till ytterligare en gång och att man åtminstone lägger in en förklaring på vad begreppet pro rata betyder. Av sökmotorer som Google får man inte direkt klargörande förklaringar av begreppet. Det räcker inte med den text som finns i Synpunkter inkomna efter att samrådstiden löpt ut Pro rata: Jordbruksverket har medvetet valt att behålla EU:s benämning på den teknik Sverige valt för att bestämma stödberättigande arealer på naturbetesmarker. Närmare information om hur tekniken ska tillämpas kommer. Sammanställning av synpunkterna från samrådet Dnr 3.4.16-329/15 2015-02-13 Stödkommunikationsenheten EU-regelverket. Oavsett Jordbruksverkets informationsinsatser på webben och andra ställen är det oundvikligt att begreppet kommer att användas i direkt kontakt med lantbrukare, t.ex. i olika former av beslut. Vi anser att Jordbruksverket måste tänka till ytterligare en gång på hur man ska använda begreppet i föreskrifterna. Motsvarande synpunkter lämnades också i samband med tidigare remittering av direktstödsföreskrifterna och av samråd om miljöersättningsföreskrifterna. Sveriges SKL avstår från att lämna synpunkter. Kommun och Landsting Riksantikvarieäm Riksantikvarieämbetet vill uppmärksamma att lagen (1988:950) om betet kulturminnen ersattes av kulturmiljölagen (1988:950) den 1 januari 2014 och att begreppet fasta fornlämningar då utgick. Riksantikvarieämbetet föreslår att begreppet fornlämningslokal (bilaga 1, sid 11) ersätts med begreppet fornlämning och att definitionen istället lyder: ”Fornlämningar enligt kulturmiljölagen (1988:950) och som är ovan jord”. Företagarna Inget att kommentera. Noterat och justerat. Företagarna uppskattar att ha fått möjlighet att svara på remissen men Inget att kommentera. får denna gång avstå från att lämna synpunkter.
© Copyright 2024