Samrådsunderlag Örby
Ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra Samrådsunderlag för flera Olika utredningskorridorer Juni 2015 Underlag för samråd enligt 6 kap MB för ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra, del av etapp 3, City Link. Ledningen berör Stockholms stad, Stockholms län. 2 Projektorganisation Svenska Kraftnät Projektledare Anthon Samuelsson Bitr. projektledare Anna Meder Ansvarig Tillstånd Katrin Seuss Ansvarig Markåtkomst Helene Ridderström Ansvarig teknisk utformning Dahn Nilsson Tyréns AB Uppdragsledare Linus Edström Handläggare Carina Öberg Terese Billberg Planfrågor Torbjörn Blomgren Karta/GIS Elin Elfving Interngranskning Malin Sjöstrand Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Tyréns AB, Sweco Energuide och Svenska kraftnät om inget annat angivits. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: © Lantmäteriverket / Svk-GSD Bilden på framsidan visar Huddingevägen. Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010 475 80 00 Fax 010 475 89 50 www.svk.se Org.Nr 202100-4284 Diarienummer hos Svenska kraftnät: 2013/161 3 Förord Svenska kraftnät Affärsverket svenska kraftnät (nedan kallat Svenska kraftnät) planerar en ny 400 kV-ledning mellan terminalplats Örby till ny station Snösätra. Sträckan är ca 5 km lång och berör Stockholms kommun, Stockholms län. Den planerade ledningen är en del i projekt Stockholms Ström. Svenska kraftnät fick i januari 2004 i uppdrag av regeringen att utreda utformningen av ett framtida kraftledningsnät i Stockholmsregionen. Målet med uppdraget var att skapa ett driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång skulle säkra regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningen antog namnet ”Stockholms Ström” och är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät, Vattenfall och Fortum. I Stockholms Ström ingår ett femtiotal projekt, av vilka en planerad 400 kV-förbindelse mellan Upplands Väsby i norr och Haninge i söder utgör en central del. Projektet har fått benämningen City Link. Etapp 3 av City Link går från Skanstull till ny station i Snösätra i Högdalen. Detta samrådsunderlag utreder alternativa korridorer för del av Etapp 3, sträckan Örby-Snösätra. Denna rapport utgör ett underlag för samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken inför koncessionsansökan. Samråd genomförs under sommaren 2015 inför framtagande av samrådsunderlag som beskriver ett utbyggnadsförslag. Inom samrådet ges myndigheter och berörda möjlighet att yttra sig och komma med synpunkter på föreslagna utredningskorridorer. I samrådsunderlaget redogörs för de olika miljö- och samhällsintressen som berörs av projektet. En bedömning görs av hur en utbyggnad påverkar miljö och människors hälsa. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. 4 INNEHÅLL Projektorganisation2 5.6 Rekreation och friluftsliv Förord3 5.7 Vatten 26 Svenska kraftnät 5.8 Naturresurser 27 5.9 Markföroreningar 27 5.10 Byggskedet 27 3 sammanfattning5 06. alternativ 01. inledning 28 7 6.1 Lokalisering 28 28 1.1 Allmänt om Svenska kraftnät 7 6.2 Teknik 1.2 Syfte 9 6.3 Alternativ som inte kommer att 9 1.3 Avgränsning och metod 26 1.4 Planeringsförutsättningar 10 1.5 Kommande utredningar 11 1.6 Planförhållanden och markanvändning 11 1.7 Angränsande projekt 12 utredas vidare 28 6.4 Nollalternativ 30 07. förutsedda miljökonsekvenser 31 7.1 Bedömning och bedömningsgrunder 31 7.2 Övergripande 02. tillståndsprocess och tidplan 13 omgivningsbeskrivning 32 7.3 Planförhållanden 34 2.1 Koncessionsansökan 13 7.4 Boendemiljöer och 37 2.2 Samråd och information 13 2.3 Förundersökning 14 7.5 Infrastruktur 2.4 Ledningsrätt 15 7.6 Landskapsbild 39 2.5 Tidplan 15 7.7 Naturmiljö 40 7.8 Kulturmiljö 44 7.9 Rekreation och friluftsliv 46 03. övergripande förutsättningar 16 3.1 Nationella, regionala och lokala miljömål 16 3.2 Allmänna hänsynsregler och miljöbalkens krav 16 3.3 Riksintressen 17 3.4 Svenska Kraftnäts miljöpolicy 17 04. Teknik bebyggelse 37 37 7. 10 Vatten och geologi 47 7.11 Naturresurser 49 7.12 Markföroreningar 49 7.13 Nollalternativet 52 7.14 Byggskedet 52 08. samlad bedömning 54 09. fortsatt arbete 57 19 4.1 Teknik allmänt 19 4.2 Teknikval för Örby-Snösätra 21 9.1 Fortsatt arbete 57 4.3 Elektriska och magnetiska fält 24 9.2 Kommande sakprövningar 57 05. generell påverkan 26 10. referenser/källor 59 5.1 Boendemiljöer och bebyggelse 26 Skriftliga källor 59 5.2 Infrastruktur 26 Digitala Källor 59 5.3 Landskapsbild 26 Muntliga kontakter och möten 60 5.4 Naturmiljö 26 5.5 Kulturmiljö 26 10. ord- och begreppsförklaringar 61 5 sammanfattning Syfte Angränsande projekt Svenska kraftnät planerar en ny 400 kV-växelströms markkabel mellan befintlig terminalplats Örby till en ny planerad transformatorstation vid Snösätra, en ca 5 km lång sträcka i Stockholms kommun. Ledningssträckan är en del av etapp 3 i det så kallade City Link-projektet som i sin tur är en del i projekt Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. City Link binder ihop norra och södra Stockholmsområdets elnät och sluter en 400 kV-ring kring regionen vilken säkrar att elen kan matas från flera håll. För att bygga elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen ett tillstånd, koncession. Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram föreliggande dokument. Syftet med dokumentet är att beskriva alternativa utredningskorridorer för den planerade ledningen mellan Örby och Snösätra. Vidare ska det fungera som underlag för samråd, enligt 6 kap 4 § miljöbalken, om lokalisering av aktuell markförlagd kabel inom ramen för kommande koncessionsansökan för ledningen. I dokumentet beskrivs alternativa utredningskorridorer samt översiktligt miljö- och samhällsintressen som berörs av de olika alternativen. En översiktlig bedömning görs av den påverkan och konsekvenser som utredningskorridorerna kan komma att få på människors hälsa och miljön. I anslutning till Örby-Snösätra pågår ett antal andra markkabel- och luftledningsprojekt. Stockholms Ström och City Link är de övergripande projekten i vilka Örby-Snösätra spelar en viktig roll. Från befintlig terminalplats Örby till befintlig station i Högdalen går en markförlagd 110 kV-kabel som Fortum äger. Denna måste ersättas på grund av att den innehåller olja för isolering. Delar av sträckningen för denna kabel kan vara möjlig att återanvända i aktuellt projekt. Längs med Örbyleden går en befintlig 220 kVluftledning som ägs av Fortum. När Örby-Snösätra tagits i drift kommer denna ledning att rivas. Läget för den nya stationen i Snösätra utreds parallellt och detaljplaneprocessen för stationen har inletts. Alternativa lokaliseringar för denna station utreds i ett område från befintlig station Högdalen söderut kring ett område invid Nynäsbanan parallellt med Magelungsvägen. Från Snösätra och vidare söderut fortsätter City Link etapp 4, Snösätra-Ekudden. Denna utgör sista delen av 400 kV-ringen, City Link. Samråd för denna elförbindelse sker parallellt med aktuellt projekt. Teknik Den planerade markförlagda elförbindelsen består av nio kablar som ligger grupperade tre och tre i ett kabelschakt. Schaktets bredd är ca 4 meter och kablarna förläggs normalt ca 1,5 meter under marken. Kablarna skyddas med olika åtgärder för att mini- 6 mera risk för skador. Kring markkabeln ska ett visst säkerhetsavstånd hållas till andra typer av ledningar, byggnader och högre vegetation. Olika typer av specialschakt och borrningar kommer att krävas i vissa passager t.ex. under korsande större vägar. En elledning ger upphov till ett visst magnetfält. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska magnetfälten normalt inte överstiga 0,4 µT där människor varaktigt vistas. Alternativ Ett antal alternativ har utretts. I samrådsunderlaget beskrivs kortfattat vilka dessa är och vilka som avförts från vidare studier. Ett antal olika utredningskorridorer som bedömts genomförbara mellan Örby och Snösätra beskrivs i detta samrådsunderlag. En huvudkorridor går från befintlig terminalplats Örby söderut längs Örbyleden. På södra delen av korridoren finns tre alternativ fram till utredningsområde för en ny station vid Snösätra. Den andra huvudkorridoren går västerut längs Huddingevägen innan den viker av söderut längs Magelungsvägen fram till utredningsområdet för Snösätra station. Förutsedda miljökonsekvenser Riksintressen som berörs är vägar och järnväg. Identifierade utredningskorridorer går i huvudsak längs befintlig infrastruktur i en utpräglad stadsmiljö. Stora delar av korridorerna går längs gång- och cykelvägar i en närrekreationszon för näraliggande bebyggelse. Stadsmiljön gör i flera fall att det är trångt om utrymme, både under och ovan mark. En markförlagd kabel ger upphov till miljöpåverkan på olika sätt. Ett magnetfält uppstår kring kabeln, som dock är väsentligt lägre än för en luftledning. Under byggfasen krävs ett arbetsområde som normalt ska vara fritt från träd och buskar. Lokalt kan värdefulla träd behöva avverkas. Schaktningen kan påverka forn- och kulturlämningar i marken. Föroreningar i marken kan komma att exponeras. I byggskedet kan störningar uppstå i form av försämrad framkomlighet, buller, damning och tillfällig påverkan på vattenförhållanden. I driftskedet när marken är återställd uppstår generellt obefintliga eller små negativa konsekvenser. Den stora påverkan bedöms uppstå i byggskedet. Bedömningarna i samrådsunderlaget är gjorda utifrån det material och den kunskap som finns i detta skede. Längre fram kan bedömningarna komma att ändras beroende på fortsatt utredning, kunskap och synpunkter som framkommer i samrådet. Positiva konsekvenser uppstår för boendemiljö, landskapsbild och rekreation tack vare att projektet medför att befintlig 220 kV-luftledning längs Örbyleden kan rivas. Korridorerna berör ett antal detaljplaner och områden där planarbete pågår. Fortsatt arbete Efter genomfört samråd kring utredningskorridorer sommaren 2015 föreslår Svenska kraftnät en korridor inom vilken en sträckning utreds och samråd sker kring denna under våren 2016. Därefter färdigställs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som utgör bilaga när koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Naturvärdesinventering kan komma att utföras. Det kan även vara aktuellt med arkeologiska utredningar liksom geotekniska undersökningar i den fortsatta processen. För Örby-Snösätra planeras byggprocessen starta år 2019 och pågå ca två år. Drifttagning är planerad till sommaren 2021. 7 01. inledning 1.1 Allmänt om svenska kraftnät Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: >> Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. >> Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. >> Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. >> Verka för en robust elförsörjning. Figur 1. Principskiss på hur elnätet hänger ihop från producent till elanvändare. Svenska kraftnät ansvarar för stamnätet. 8 Figur 2. Elförbindelsen City Link, med dess fyra etapper. Detta samrådsunderlag avser del av etapp 3 mellan Örby och Snösätra. 9 1.2 Syfte Den planerade 400 kV-ledningen mellan ÖrbySnösätra är en del av City Link inom kraftledningsnätet Stockholms Ström som långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens elförsörjning. Stockholmsregionens elberoende ökar och regionen är liksom övriga delar av landet beroende av en väl fungerande elförsörjning. Svenska kraftnät fick därför den 29 januari 2004 regeringens uppdrag att utreda utformningen av ett framtida ledningsnät i Stockholmsregionen. Målet var att åstadkomma ett drift- och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång klarar regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningsarbetet bedrevs i samarbete med regionnätsföretagen Fortum Distribution AB och Vattenfall Eldistribution AB, länsstyrelsen, berörda kommuner, interkommunala samarbetsorgan och övriga ledningsägare inom regionen. Ett förslag till det framtida elnätet presenterades i en slutrapport i januari 2008. Projektet tog namnet Stockholms Ström och innehåller ett femtiotal delprojekt som utförs av Svenska kraftnät, Vattenfall och Fortum. Genom Stockholms Ström förnyas och förstärks elnätet för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Inom Stockholms Ström ingår 400 kV-förbindelsen City Link, bestående av luftledning, tunnel- och markförlagda kablar från Upplands Väsby i norr till Huddinge i söder. City Link består av fyra etapper. Mer om Stockholms nya nätstruktur och projektet Stockholms Ström finns att läsa på projektets egen webbplats www.stockholmsstrom.net. Den första etappen av City Link, Hagby-Anneberg, är nu byggd, med luftledning och kablar. Den andra etappen planeras i tunnel genom Stockholms innerstad. Utredning av etapperna 3 (Örby – Snösätra) och 4 (Snösätra – Ekudden) pågår. Detta dokument utgör underlag för samråd, enligt 6 kap 4 § miljöbalken, om lokalisering av aktuell markförlagd kabel mellan Örby och Snösätra (del av etapp 3, City Link) inför framtagandet av koncessionsansökan för ledningen. I dokumentet beskrivs alternativa utredningskorridorer samt översiktligt miljö- och samhällsintressen som berörs av de olika alternativen. En översiktlig bedömning görs av de miljöeffekter och konsekvenser som utredningskorridorerna kan komma att få på människors hälsa och miljön. Detta dokument ska också fungera som beslutsunderlag för länsstyrelsens bedömning om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. 1.3 Avgränsning och metod Den geografiska avgränsningen i samrådsunderlaget utgörs i norr av befintlig terminalplats Örby där befintliga kabelförband i tunnel ansluter från Skanstull. I söder utgör gränsen utredningsområde för nytt stationsläge benämnt Snösätra. Utredning och konsekvensbeskrivning för själva stationsläget utförs parallellt i angränsande projekt. Ett antal olika utredningskorridorer som bedömts genomförbara mellan Örby och Snösätra beskrivs i detta samrådsunderlag. Se figurer 3 och 10. Huvudkorridorerna går längs Örbyleden respektive längs Huddingevägen/Magelungsvägen. Längs Örbyleden finns i huvudsak tre möjliga framkomlighetsvägar, öster om Örbyleden, väster om Örbyleden och i Örbyledens vägområde. Korridoren går från Örby västerut längs Huddingevägen och viker sedan av söderut längs Örbyleden. I höjd med Högdalens industriområde finns tre alternativa korridorer fram till tänkt stationsläge, Snösätra. Dessa benämns som B, C och D i rapporten. Den andra huvudkorridoren följer Huddingevägen västerut och viker sedan söderut längs Magelungsvägen. Ledningen planeras som markförlagd kabel hela sträckan. Geografiskt har korridorerna ungefärliga bredder på mellan 50 och 150 meter. Detta samrådsunderlag har begränsats till att behandla de intressen som projektet i första hand förväntas påverka. Dessa är bebyggelse, boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Fokus på beskrivningen är alternativskiljande konsekvenser för korridorerna. Mer detaljerad information om miljöaspekterna och de konsekvenser som förväntas uppkomma redovisas i kommande skeden. Beviljad nätkoncession för linje gäller tills vidare men kan tas upp för omprövning 40 år efter det att beslutet om koncession fattats. Samrådsunderlaget har tagits fram med Svenska kraftnäts tidigare studier och utredningar som grund. Miljöintressen har hämtats från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Stockholms Stad. Fältbesök längs alternativa utredningskorridorer har genomförts. Analys av gällande detaljplaner och pågående planarbete har gjorts. 10 Figur 3. Orienteringskarta 1.4 Pl aneringsförutsättningar Ett antal specifika planeringsförutsättningar gäller för aktuellt projekt. Dessa bygger på tekniska krav för den markförlagda kabeln tillsammans med förutsättningar för miljö, hushållning av mark- och vatten samt resurser och människors hälsa. Vid planering av nya ledningar eftersträvar Svenska kraftnät att i möjligaste mån undvika närboende, konkurrerande intressen och bevarandevärden. Då det ofta förekommer en mängd olika intressen utmed en tänkt ledningssträckning, varav vissa är förenliga med planerad ledning medan andra inte är det, behöver en avvägning göras och bedömning av om påverkan är acceptabel eller inte beroende på den nytta som erhålls om ledningen byggs. För att minimera ianspråktagande av ny mark och minimera påverkan studeras alltid möjligheten att samlokalisera ledningen med andra befintliga intrång. Bästa möjliga markutnyttjande och minsta intrång eftersträvas. 11 Hänsyn kommer att tas till känsliga natur- och kulturmiljöer vid lokalisering av korridorer och sträckning inom korridorer. Försiktighetsprincipen ska följas vad gäller magnetfält. Principen syftar till att begränsa exponeringen av magnetiska fält där människor varaktigt vistas. Vid planering av en ny kraftledning är Svenska kraftnäts prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Till stöd för denna prioritering används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Andra aspekter som Svenska kraftnät beaktar i planeringsskedet är landskapsbild, natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt planförhållanden. I byggskedet ska stor hänsyn tas till angränsade boendemiljöer. Störningar är oundvikligt men Svenska kraftnäts utgångspunkt är att minsta möjliga olägenhet för närboende och oskyddade trafikanter ska gälla. Det är stor konkurrens om markytor inom utredningsområdet. Tät bebyggelse, industri samt ett stort antal olika tekniska installationer samt ledningar finns förlagda i mark i aktuellt utredningsområde. Svenska kraftnäts målsättning är att minimera störningar för väg- och spårtrafik och annan teknisk infrastruktur. Utgångspunkten vid lokalisering av en markkabel ingående i stamnätet är att inga andra anläggningar eller installationer, undantaget korsningar, ska finnas inom kablarnas direkta närområde. I aktuellt område finns ett antal kommunala detaljplaner med avsikt att förtäta. Svenska kraftnäts målsättning är att inte förhindra pågående eller planerade bebyggelseplaner. Två faktorer med stor betydelse för vad som är möjligt att genomföra är kostnad och byggtid. Eftersom flera olika projekt hänger ihop i en helhet är genomförandetid av stor betydelse. Borrning av tunnel i berg kan ta upp mot dubbelt så lång tid som en markförlagd kabel. Om aktuell sträcka färdigställs mycket senare än angränsande etapper kan det få stora samhällsekonomiska konsekvenser. Utöver ovanstående tekniska faktorer och hänsyn till bevarandevärden och andra intressen så måste också lösningar som är samhällsekonomiskt rimliga tas i beaktande. En fördyrande speciallösning för att undvika en viss påverkan måste stå i rimlig proportion till det värde som åtgärden syftar till att skydda. 1.5 kommande utredningar Efter avslutat samråd kan naturvärdesinventering och arkeologisk utredning komma att genomföras. Se vidare i kap 9. 1.6 planförhållanden och markanvändning Området för den planerade kraftledningen omfattas av Stockholms stads översiktsplan (Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, antagen 15 mars 2010). Älvsjö och Högdalen redovisas som tyngdpunkter i Stockholms ytterområden. Översiktsplanen anger att stadsmiljön i områdena mellan järnvägsspåren i Älvsjö och Råbyvägen i Örby kan utvecklas samtidigt som nya verksamheter tillförs som komplement till Stockholmsmässan. Bostäder kan enligt översiktsplanen bli aktuellt närmast Örby, under förutsättning att miljön runt trafiklederna kan bli bättre. Den pågående och framtida stadsutvecklingen bör kopplas till framtida förstärkningar av kollektivtrafiken. Översiktsplanen anger vidare att omgivande stadsdelar kopplas ihop med Älvsjö och att dagens barriärer minskas. Avseende Högdalen anger översiktsplanen att ett mer effektivt utnyttjande av mark i de centrala delarna av stadsdelen kan ge möjligheter att utveckla Högdalen. Magelungsvägen och Nynäsbanan beskrivs som stora barriärer mot Rågsved och grönområdena vid Magelungen. Översiktsplanen anger vidare att entréerna till Högdalstopparna behöver bli bättre samt att en omvandling av Magelungsvägen på sikt bör kunna bli aktuellt tillsammans med kompletteringsbebyggelse. Ett antal detaljplaner berörs liksom ett antal områden där planarbete pågår i olika skeden. Dessa områden beskrivs vidare i kapitel 7. 12 1.7 Angränsande projekt I anslutning till projekt Örby-Snösätra pågår ett antal andra kabel- och luftledningsprojekt som har koppling till och kan medföra konsekvenser för möjligheten att förlägga en 400 kV markkabel på sträckan Örby-Snösätra. Nedan följer en sammanfattning av vilka projekt som pågår. Stockholms Ström och City Link Projektet Örby-Snösätra ingår i en större helhet. Förbindelsen är en del av den stora regionala ombyggnaden som pågår i projekt Stockholms Ström. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla framtida krav på driftsäkerhet och flexibilitet i en växande storstadsregion. Projektet utgör en förutsättning för att målet med projekt Stockholms Ström ska kunna uppnås. Det är också en viktig byggsten för att elförsörjningen i Stockholm ska få en bättre struktur och vara mer robust i framtiden. Stationsläge Snösätra Snösätra station är för närvarande på planeringsstadiet. Ett utredningsområde för placeringen av stationen mellan Rågsved och Fagersjö anges i denna rapport, se figur 10 m.fl. Det finns flera alternativa lägen för stationen. Stationens slutliga placering är delvis avhängig av vilken korridor som ÖrbySnösätra-förbindelsen får samt det angränsande projektet Snösätra-Ekudden. Samråd för stationsläget kommer att ske separat inom ramen för en pågående detaljplaneprocess. Samtliga utredda korridorer i detta samrådsunderlag möjliggör anslutning till de alternativa stationslägena. Den nya stationen Snösätra kommer att föranleda behov av mindre ledningsförändringar i området Högdalen. Ny 400 kv-ledning Snösätra-Ekudden Etapp 4 i City Link utgörs av sträckan SnösätraEkudden, se figur 2. Ledningen är en fortsättning söderut från nu aktuellt projekt och utgör sista delen av City Link. Samråd om alternativa utredningskorridorer planeras samtidigt som Örby-Snösätra. Byggnation av ledningen planeras till 2020-2022. Vattenfall har en 70 kV-ledning längs del av sträckan och i utredningsarbetet ingår att se över möjligheten till sambyggnation med Vattenfalls planerade 130 kV-ledning mellan Gullängen och Ekudden. Fortum, ersättning av befintlig mark kabel Från terminalstation Örby till befintlig station Högdalen går idag tre 110 kV markförlagda kabelförband som Fortum äger. Dessa måste förnyas och ersättas med nya plastisolerade kablar. I enlighet med en överenskommelse mellan Stockholms stad och Fortum ska identifierade oljefyllda kablar ersättas och tas bort på grund av risk för läckage till mark och vatten. Projektering för ersättande av dessa förband pågår. Beroende på hur kabelförbanden ersätts och vilken väg som dessa får kan Svenska kraftnäts projekt komma att påverkas. Kontakter för att utreda möjligheterna till samförläggning har tagits i ett tidigt skede men inte bedömts möjlig på grund av tekniska orsaker och på grund av att Fortums kabelförband kommer att byggas om tidigare än tidplanen för Svenska kraftnäts projekt. När de nya kabelförbanden tas i drift kan den befintliga ledningen tas bort vilket innebär att mark frigörs som kan användas för den nya 400 kV-ledningen mellan Örby och Snösätra. Befintlig luftledning längs Örbyleden I dagsläget går en befintlig 220 kV-luftledning mellan Örby och Högdalen, se figur 10 m.fl. Ledningen ägs av Fortum. Ledningen går längs Örbyleden och går på flera platser mycket nära befintlig bebyggelse, t ex östra delen av villabebyggelsen i Örby. Inom ramen för Stockholms Ström, när Örby-Snösätra tagits i drift, kommer den befintliga 220 kV-ledningen att kunna rivas. Dess funktion har då övertagits av det nya målnätet enligt Stockholms Ström. 13 02. tillståndsprocess och tidplan 2.1 koncessionsansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige så krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, koncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar yttranden från bland annat Försvarsmakten, berörd länsstyrelse och kommun, fastighetsägare och andra sakägare som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 Samråd och information Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera utredningskorridorer. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalise- ring och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Även annonsering sker. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget och annonsering sker i dagspressen för att sprida kännedom om detta. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan sker samråd med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Svenska kraftnät har dock som standardförfarande att samråda med denna vidare krets redan innan länsstyrelsens beslut. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller flera utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. 14 Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession. 2.3 Förundersökning För att komma fram till ett utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter inom utredningskorridoren. Det kan vara utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och förprojektering dvs. geotekniska undersökningar. Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande om förundersökning (MFÖ) till berörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre icke förstörande undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. Det kan exempelvis ge svar på om det över huvud taget är Figur 4. Principskiss över tillståndsprocessen möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät får genomföra de undersökningar som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. länsstyrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att genomföra sina undersökningar. 15 2.4 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och aktuella tillstånd (exempelvis tillstånd för vattenverksamhet) även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. 2.5 Tidplan Svenska kraftnät planerar att samråda om alternativa utredningskorridorer, för markförlagd kabel mellan Örby och Snösätra under sommaren 2015 samtidigt som elförbindelsen inom etapp 4 mellan Snösätra och Ekudden. Därefter sammanställs inkomna synpunkter för respektive projekt. Svenska kraftnät föreslår sedan en korridor inom vilken den lämpligaste sträckningen för kabeln Örby-Snösätra utreds. Samråd kring denna följer och planeras till tidig vår 2016. Därefter färdigställs MKB samt koncessionsansökan för vald sträckning, utbyggnadsförslaget. För Örby-Snösätra planeras byggprocessen starta år 2019 och den kommer att pågå omkring två år. Drifttagning av elförbindelserna är planerad till sommaren 2021. 16 03. övergripande förutsättningar 3.1 Nationella, regionala och lokala miljömål De nationella miljökvalitetsmålen är antagna av riksdagen och har använts som riktmärken för det svenska miljöarbetet sedan år 1999. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till år 2020 (år 2050 då det gäller klimatmålet). Det finns totalt 16 miljökvalitetsmål med tillhörande del- och etappmål. De nationella miljömål som huvudsakligen bedöms beröras av planerad markförlagd kabel mellan Örby och Snösätra är: giftfri miljö, säker strålmiljö, och god bebyggd miljö. Miljökvalitetsmål finns även på regional nivå. För Stockholms län bedömdes 2014 att 13 av de 16 miljökvalitetsmålen ej nås före 2020. Tre av målen; 1. Begränsad klimatpåverkan, 5. Skyddande ozonskikt samt 6. Säker strålmiljö, är dock nära att nås eller bedöms kunna nås före 2020. Stockholms stad har utvecklat kommunala miljömål utifrån de nationella och regionala miljömålen. Framtidsdokumentet Vision 2030 handlar om att Stockholm år 2030 är en av världens vackraste städer samt den renaste och tryggaste huvudstaden. År 2012 antog Kommunfullmäktige ett nytt miljöprogram för perioden 2012-2015. Programmet innehåller sex inriktningsmål och 29 detaljerade delmål, under vilka det finns indikatorer som visar på utvecklingen i staden. Svenska kraftnäts vision är att ha ”en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning”. Enligt Svenska kraftnäts miljöpolicy ska man bland annat i all sin verksamhet sträva efter att förebygga och begränsa miljöpåverkan i sin verksamhet samt verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Se vidare i kapitel 3.4. 3.2 Allmänna hänsynsregler och miljöbalkens krav Hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel är grundläggande för strävan mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska förebygga negativa effekter och öka miljöhänsynen. Enligt hänsynsreglerna är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet (som kräver tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens enligt miljöbalken) skyldiga att vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. De är också, enligt Bevisbördsregeln, skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. De allmänna hänsynsreglerna riktar sig främst till verksamhetsutövaren och den som vidtar en åtgärd. De ska även tillämpas av tillsynsmyndigheten vid tillsyn och vid anmälningar. Redan vid anmälan ska tillsynsmyndigheten bedöma om verksamheten kan antas uppfylla miljöbalkens krav. 17 3.3 Riksintressen Områden av riksintresse regleras i miljöbalkens tredje kapitel (Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden) och fjärde kapitel (Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden). Aktuella riksintressen för utredningsområdet illustreras i figur 5. Järnvägen Västerhaninge-Älvsjö, Örbyleden och Huddingevägen, utgör riksintressen enligt 3 kap 8 § MB. Stamnätet för el är inte utpekat som riksintresse enligt 3 kap 8 § MB men enligt Länsstyrelsen Stockholms län är stamnätsledningar till dess funktion att betrakta som riksintresse. Befintlig stamnätsledning, 220 kV, går från terminalstation Örby längs med Örbyleden ner till Högdalens station. Utgående från Högdalens station finns flera luftledningar som går åt nordöst och sydväst. 3.4 Svenska Kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens miljöbelastning ständigt minskar. Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive de egna gasturbiner som ingår i störningsreserven. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: >> fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget >> ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs >> kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor >> bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder >> följa lagar och andra krav inom miljöområdet >> se till att anställda och övriga som utför arbete åt Svenska kraftnät är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. >> Försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ska följas genom att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy tillämpas. Se vidare i kap 4. 0 Älvsjö gård Figur 5. Karta över riksintressen 500 1 000 en äg v s 1 500 2 000 Högdalen Rågsved ed sv g Rå v. gs an n u an el ag äsb M yn N 250 Ormkärr Örby Huddingev. Älvsjö Terminalplats Örby 2 500 m Snösätra Fagersjötoppen Svedmyra Svedmyraskogen Gubbängen Majroskogen Fagersjöskogen Hökarängstoppen Värmeverk ( ! Högdalstoppen Högdalens industriområde Station Högdalen Trollesundsskogen Bandhagen ana T-b tra gsä a H Stureby Hemskogen Utredningsområde ny station Snösätra Högdalen rb Ö en ed l y Hagsätra Scandic Äl v sj öm ä s sa n Örby slott ( ! ± Riksintresse järnväg Riksintresse väg Örbyleden-D Örbyleden-B Örbyleden-C Örbyleden Magelungvägen, MA-A Alternativ Befintliga ledningar 220 kV luftledning Utredningsområde Snösätra ! ( Befintlig station Teckenförklaring Riksintressen 18 © Lantmäteriet, Svenska kraftnät-Geodatasamverkan 19 04. Teknik I detta avsnitt beskrivs de tekniska förutsättningarna översiktligt. 4.1 Teknik allmänt 4.1.1 Stamnätet Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad, se figur 1. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. 4.1.2 Ett starkt stamnät Alla produktionsanläggningar som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska krav, så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även när fel uppstår i någon av anläggningarna eller deras anslutningar. Störningar i stamnätet som t.ex. ett åsknedslag kan leda till skador i produktionsanläggningarna om felet inte kopplas bort tillräckligt snabbt eller om skyddsutrustningarna inte är korrekt anpassade. Ett fel kopplas ofta bort genom att en ledning frånkopplas, vilket försvagar överföringssystemet. Samtidigt är säkerhetssystemen i produktionsanläggningarna i viss utsträckning beroende av att stamnätet kan förse dem med reservkraft. Styrkan i nätet är, förenklat uttryckt, beroende av hur många ledningar som ansluter produktionsanläggningarna till stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledningar som en produktionsanläggning ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver kopplas bort p.g.a. fel eller när underhållsarbeten behöver genomföras. 4.1.3 Stamnätets skyddsmekanismer Förutsättningen för att svåra felsituationer ska kunna hanteras utan allvarliga konsekvenser för elsystemet eller skador i anläggningarnas elektriska och mekaniska delar är att anläggningarnas kapacitet, nätets dimensionering och felbortkopplingsförmåga är anpassade till varandra. De planerade och pågående effekthöjningarna i olika produktionsanläggningar i kombination med nya utlandsförbindelser innebär att stamnätets dimensionering är på väg att bli otillräcklig, vilket utgör en risk för stabiliteten i elsystemet. För att möta denna utveckling har Svenska kraftnät genomfört ett antal åtgärder i de stamnätsstationer som är berörda av effekthöjningar eller nya anslutningar. Åtgärderna syftar till att göra felbortkopplingar så snabbt som det är tekniskt möjligt. Ny skyddsutrustning har installerats och kraftledningarnas effektbrytare har bytts till de snabbaste som finns att tillgå. Men det räcker inte med dessa skyddsåtgärder. För att garantera driftsäkerheten i det svenska stamnätet krävs det också nya kraftledningar mel- 20 lan stationerna i stamnätet. Vid ett fel i stamnätet kan så mycket effekt komma att överföras till det regionala nätet att dess kapacitet överskrids. Det kan leda till att delar av regionnätet kopplas bort med omfattande strömavbrott som följd. 4.1.6 Markkabel >> Elutbyten mellan olika energimarknader. Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera ev. skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kV växelström är möjlig på korta avstånd. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket genererar s.k. reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra, vilket också ökar totalkostnaden för anläggningen. Även kabelförläggning på land innebär anläggande av en ledningsgata, om än smalare än för en luftledning, och arbetsvägar. Sammantaget innebär markkabelförläggning, även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. >> Anslutning av förbrukning/produktion till havs. 4.1.7 Sambyggnad och parallelläggning 4.1.4 Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är baserade på att växelströmmen är 50–periodig dvs. den ändrar riktning 100 ggr/s. Det innebär också att strömmens frekvens är 50 Hz. Växelströmsteknik är idag den helt dominerande tekniken inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledning för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. 4.1.5 Likström Den grundläggande förutsättningen för att använda likströmsteknik för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växelströmsnät som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströmslänken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el. Användningsområdena för likströmsöverföring är främst: >> Utbyggnad av likströmssystem för att överföra höga effekter genom områden med överföringsbegränsning utan att påverka underliggande växelströmssystem. Vårt moderna samhälle ställer höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning. Allt fler saker i vårt samhälle behöver el för att fungera och därför är ett robust och driftsäkert stamnät viktigt. Ett fel på en ledning eller i en transformatorstation i stamnätet kan i värsta fall innebära att stora delar av Sverige blir strömlöst. I ett driftsäkert stamnät kommer elen fram dit den ska och eventuella avbrott kan åtgärdas 21 snabbt. Nätet dimensioneras därför så att systemet ska klara en händelse där en komponent (ledning/ transformator/produktionsanläggning) faller bort utan att det får någon konsekvens för slutkunderna. En händelse där två komponenter faller bort samtidigt får bara leda till lokala eller regionala konsekvenser. Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att ledningssträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a. vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste kringgås. Antalet tillstånd som krävs ökar beroende på t.ex. vattendrag och strukturer med generellt biotopskydd, så som stenmurar, åkerholmar och alléer i jordbruksmark. Arbetsväg måste anläggas längs hela ledningssträckningen samt till de dragplatser där kabeltrummorna ställs upp. Om kabellängderna är 700 m behövs dragplatser minst var 1400 m. Dock blir den totala markupplåtelsen för markkabel mindre än för luftledning. 4.2 Teknikval för ÖrbySnösätra Den planerade ledningen kommer att gå mellan befintlig terminalplats Örby i norr och en ny station Snösätra i söder. I Örby ansluts den nya ledningen till de befintliga 400 kV-kablarna som går i tunnel mellan Skanstull och Örby. Som nämnts tidigare är Svenska kraftnäts utgångspunkt att överföra växelström med luft- ledning då det är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går även snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med markkabel. Trots att markkabel innebär en mer teknisk komplicerad och dyrare anläggning kan den i vissa fall vara den enda möjliga tekniken för att åstadkomma en ledning. Området mellan Örby och Snösätra består av tät bostadsbebyggelse, infrastruktur och verksamhetsområden. Markutrymmet är mycket begränsat varför bedömningen gjorts att det inte är genomförbart att bygga en luftledning på sträckan. Ledningen planeras därför som markförlagd 400 kV-kabel. 4.2.1 schakt OCH KABELFÖRLÄGGNING Den typ av förbindelse med markförlagda kablar som är tilltänkt på sträckan Örby-Snösätra utgörs av nio enfaskablar som är grupperade tre och tre. Varje grupp om tre kablar är grupperade i en triangel, se figur 6 samt beskrivning nedan. Markförlagda elkablar med den kapacitet som behövs, fordrar normalt ett kabelschakt (kabeldike) på ca 3 meter i bottenbredd och ca 4 meter i dagöppning (dvs. i marknivå). Kabelschaktets bredd i marknivå påverkas av markförhållanden, lösare mark ger t.ex. bredare kabeldike. Även förekomsten av berg, med sprängning som följd, kommer att påverka kabeldikets bredd. För att inte påverka eller påverkas av andra tekniska installationer eller större vegetation så behöver kablarna förläggas med ett säkerhetsavstånd. Avståndet varierar beroende på typ av närliggande Figur 6. Principskiss över ett tvärsnitt av den markförlagda elkabelns schakt (ej skalenlig). Utförande med betongtråg eller skyddsrör kommer vara aktuellt på delar av sträckningen. 22 Figur 7. Exempel på kabelschakt i tätortsmiljö. Bredden på schaktet på bilden motsvarar ungefär bredden på schaktet i aktuellt projekt. teknisk installation och vegetation. Säkerhetsavståndet kan gälla till elkablar, kommunikationskablar, telekablar, luftledningar, rörinstallationer (fjärrvärme, vatten, avlopp, gas etc.), byggnader eller annan anläggning som antingen kan påverkas av kablarna eller påverka dem. Avståndet som fordras mellan 400 kV kablarna och angränsande anläggningar baseras på en kombination av ett elektriskt-, mekaniskt- och termiskt säkerhetsavstånd. Större träd med djupgående rötter får normalt inte etablera sig över kablarna i kabeldiket medan mindre träd och större buskar kan tillåtas. manteln (6) av polyeten. Kablarna kommer att ha en ytterdiameter på ca 150 mm, se principfigur 8. Samtliga material i markkablarna kan återvinnas i framtiden. Kablarna beräknas ha en livslängd på uppskattningsvis 50-60 år. 4.2.2 kabelKONFIGURATION I KABELDIKET Kablarna förläggs i tre s.k. triangelförband med litet inbördes avstånd, se figur 6. Fördelarna är att kabelförband i triangel upptar en relativt smal korridor i omgivningen samt ger ett mindre magnetfält jämfört med kablar som förlagts bredvid varandra (dvs. i samma plan). 4.2.3 kabelKONSTRUKTION Aktuell markkabel är av typen enfaskabel som har en ledare (1) som består av antingen aluminium eller koppar. Kring ledaren finns ett lager för elektrisk isolation (2) som består av tvärbunden polyetenplast (”PEX”). Runt isolationen läggs ett lager med koppartrådar (3) som en jordande skyddsskärm. Svällband (4) på båda sidor om skärmen tätar kabeln för inträngande vatten vid en eventuell skada. En aluminiumfolie (5) förhindrar att vatten diffunderar (tränger in) genom den yttre skyddande plast- Figur 8. Kabel i genomskärning. 1) ledare, 2) isolation, 3) koppartråd, 4) svällband, 5) alluminiumfolie, 6) polyeten. Kabelns ytterdiamenter är 150 mm. 23 4.2.4 OptoFIBERKABLAR Tre kommunikationskablar (optofiberkabel) med vardera 48 fiberpar är tänkta att installeras i kabelskyddsrör tillsammans med 400 kV-kablarna mellan terminalplats Örby och Snösätra. Dessa behövs för att överföra mätdata mellan stationerna etc. 4.2.5 Mekaniskt skydd RUNT KABLARNA För att skydda kablarna (400 kV kablar och optokablar) från framtida mekanisk påverkan kan olika metoder tillämpas. Ett tillräckligt avstånd till andra anläggningar är en grundläggande princip. Olika typer av mekaniska skydd kan också användas. Det mekaniska skyddet för PEX-kablar utgörs vid en normalförläggning till stor del av det förläggningsdjup som dessa läggs på. Ett stort djup ger högre skydd samtidigt som det elektriska personskyddet stärks. Enklare ”kabelskydd” i form av tjockare plast förlagt en bit ovanför kablarna används även för att förstärka skyddet samt för att varna om kablarnas existens. När det gäller Örby-Snösätra, och dess 400 kV-kablar, så ingår denna länk i det prioriterade stamnätet vilket innebär att särskilda åtgärder behövs för att säkerställa driften utan avbrott på grund av externa mekaniska skador (främst schaktskador från grävmaskiner etc.). Samtidigt är omgivningsförhållandena (stadsmiljö med mycket infrastruktur) sådana att en grund förläggning är önskvärd för att hålla nere schaktvolymerna (större förläggningsdjup ger ett bredare kabeldike med mer schaktmassor). Utifrån detta så föreslås i aktuellt fall en förläggning av 400 kV-kablarna, antingen i armerade betongtråg med lock eller i tjockväggiga skyddsrör av PE-plast. Normalförläggning är utan betongtråg och det utförs där det är möjligt. I tillägg till ovanstående så föreslås även en förläggning av traditionella gula kabelskydd av plast samt varningsnät med markeringsband en bit upp i fyllningen ovanför kablarna. Dessutom föreslås att betongplattor läggs över kablarna på specifika platser där man kan förvänta sig en ökad risk för framtida schaktskador, t.ex. vid korsning av större ledningar/ledningskorridorer eller befintliga ledningar av äldre typ där behov av utbyte/reparation kan föreligga. 4.2.6 Skarvplatser Utmed sträckningen så kommer kablarna att behöva skarvas på ett antal skarvplatser, se figur 9. För Örby-Snösätra så måste detta ske på lämpliga platser/ytor eftersom skarvningsarbetet upptar en större yta än själva schakten. Figur 9.Exempel på schakt för markkabel med skarvgrop 10x5x2 meter 24 4.3 Elektriska och magnetiska fält 4.3.1 Allmänt Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. 4.3.2 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. 4.3.3 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd ”årsmedelströmlasten”. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. 4.3.4 Magnetfält och hälsoeffekter Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: >> Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. >> Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. >> Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker”, som kan hämtas på www. stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information om hälsoaspekter. 25 4.3.5 Svenska Kraftnäts magnetfältS policy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden: ”Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.” Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda förvärv av byggnaden. 4.3.6 Magnetfält för aktuell ledning Vid beräkning av magnetfältet används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd ”årsmedelström”. Storleken på magnetfältet från kablar förlagda tätt intill varandra i triangel är relativt lågt på grund av att ett litet avstånd mellan de olika fasledarna i kablarna ger en kraftig reducering (utsläckning) av fältet. Svenska kraftnäts magnetpolicy beaktas vid framtagning av möjliga kabelkorridorer och senare i tillståndshanteringen för en rekommenderad kabelsträckning. I aktuellt fall så underskrids 0,4 µT på ett större avstånd av 10 meter från centrumlinjen. Kring en markförlagd kabel finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/aluminiumfolie i kablarna. Runt en luftledning finns även ett elektriskt fält som ökar ju närmare faslinorna man kommer. 26 05. generell påverkan 5.1 Bebyggelse och boendemiljöer Kring en markförlagd kabel finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av med den jordade skärmen av koppartråd i kablarna. Inom 10 meter från den aktuella markförlagda kabeln begränsas möjlighet till ny bostadsbebyggelse om Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska klaras. På grund av att större träd och buskar behöver avverkas så kommer upplevelsen av det bostadsnära stadslandskapet att påverkas. Ett arbetsområde fritt från större träd och buskar behövs och det omfattar ca 14-16 meter. I besvärliga passager kan smalare område krävas. Återplantering kan endast i viss mån utföras. Omfattningen av avverkning beror till stor del på slutligt val av sträckning. 5.4 Naturmiljö Avverkning av större träd kan innebära att naturvärden lokalt påverkas. Schaktning i mark kan innebära risker för spridning av markföroreningar till vattendrag. Svenska kraftnäts entreprenör ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader. 5.5 Kulturmiljö Schaktning för kabeln kan påverka forn- och kulturlämningar i marken. 5.6 Rekreation och friluftsliv Påverkan på befintlig infrastruktur bedöms endast ske temporärt i form av trafikomledningar och minskad framkomlighet. Påverkan på befintliga ledningar och kablar i mark bedöms inte uppkomma med det utförande som föreslås. Möjligheten att vistas på områden med en markförlagd kabel påverkas inte utan begränsas endast i byggskedet. Möjligheten att anlägga byggnader och anläggningar i rekreationssyfte begränsas ovanför och invid markkabeln. Upplevelsen i närrekreationsområden och längs gång- och cykelvägar påverkas negativt av avverkning av träd och buskar som krävs inom arbetsområdet. 5.3 Landskapsbild 5.7 Vatten Generellt påverkas landskapsbilden obetydligt av en markförlagd kabel. Upplevelsen av närlandskapet kan påverkas negativt av avverkningar som krävs. I driftskedet bedöms inte någon påverkan på vattendrag eller grundvatten uppkomma. I samband med schaktning, sprängning eller borrning skulle påverkan temporärt kunna uppkomma. Detta får utredas i kommande skede. 5.2 Infrastruktur 27 5.8 Naturresurser Brukningsbar jordbruks- eller skogsmark bedöms inte påverkas. För anläggandet behövs grus- och krossmaterial. Påverkan på vattenresurser bedöms inte uppstå. 5.9 Markföroreningar Generellt finns risker i samband med schaktning i tätortsnära miljö där många verksamheter har funnits. Det kan finnas risk för att ej kända markföroreringar kommer i dagen och påverkar naturmiljö och arbetsmiljö. 5.10 Byggskedet Svenska kraftnät utför inte själv byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts miljökrav och en särskild åtgärdsplan för byggskedet kommer att upprättas för att minimera påverkan i byggskedet. Generellt kommer ett stort antal transporter att ske utmed sträckningen. Dessa och arbetsfordon ger upphov till buller och damning. Beroende på slutlig sträckning av markkabeln kan tillfälliga omläggningar av vägar, gång- och cykelbanor etc. komma att krävas. En fil på körbanan på de större vägarna kan behöva tas i anspråk för arbetet och skyddsbarriärer måste sättas upp. Trafikanordningsplaner (TA-planer) måste utarbetas. Befintliga vägar används så lång det är möjligt men med hänsyn till omgivningen så att buller, damm, vibrationer och föroreningar minimeras. Nya transportvägar kommer att utredas i ett senare skede. Schaktmassor måste på vissa delsträckor avlägsnas från arbetsområdet och läggas på tillfällig eller slutgiltig deponi (de massor som är lämpliga för återfyllning transporteras tillbaka och återanvänds). Tillfälliga upplag för schaktmassor kommer att krävas under byggtiden. Ytor som kan vara aktuella är till exempel fria ytor vid Fortums station i Högdalen samt ytor kring det nya stationsområdet i Snösätra. Inom dessa områden kommer även trummor, betongtråg och annat material att ställas upp efter leverans och därefter transporteras ut till arbetsområden när behov uppstår. Det kan finnas risk för temporär påverkan på grundvatten, grumling i vattendrag och utsläpp från maskiner. Närheten till byggnader, broar och i mark fö- rekommande anläggningar ger att mycket försiktig sprängning kommer att vara nödvändig med ett krävande sprängskydd. Detonationsfria specialmetoder som fräsning, sågning, spräckning etc. av berg kan behöva utnyttjas på vissa platser för att undvika att riskera att skador uppstår på t.ex. intilliggande byggnader. Tätortsmiljön gör att schaktfria metoder (styrda borrningar, hammarborrningar etc.) måste utnyttjas då antalet vägar och andra hinder kommer att vara stort. Återställning av markytan sker efter avslutad kabelförläggning samt återfyllning av diket med olika typer av massor. Återväxten av vegetation kan ske genom naturlig återetablering, insådd av gräs eller plantering av träd och buskar. Då arbetsområdet även kan utnyttjas som körväg och uppställningsplats för maskiner kan permanenta slit- och hjulskador på de övre markskikten uppstå. I nära anslutning till bostäder ska arbetet utföras på dagtid. Berörda fastighetsägare och boende utmed ledningssträckningen kommer att erhålla information om hur planerade arbeten kommer att bedrivas och vilka störningar som kommer att uppstå. Oavsett korridor så kommer arbetena att medföra ett visst fysiskt intrång i omgivningen. Den största omgivningspåverkan som bedöms uppstå från en markförlagd kabel uppkommer i byggskedet. 28 06. alternativ 6.1 lokalisering För den nya 400 kV-ledningen mellan Örby och Snösätra har två huvudkorridorer identifierats. De har lokaliserats utmed befintlig infrastruktur och följer således Örbyleden respektive Huddingevägen/Magelungsvägen. Dessa korridorer och några varianter i den södra delen av Örbyledskorridoren beskrivs nedan och redovisas i figur 10. Örbyleden Från befintlig terminalplats Örby går korridoren västerut söder om Huddingevägen. I korsningen med Örbyleden viker den av söderut för att följa leden till Högdalens industriområde och Stallarholmsvägen. I höjd med Högdalens industriområde finns tre alternativa korridorer fram till utredningsområde för nytt stationsläge i Snösätra. De tre alternativkorridorerna benämns B, C och D i rapporten och framgår av figur 10. Örbyleden-B Alternativet viker av från Örbyleden åt sydväst i höjd med Högdalens industriområde och passerar sedan mellan befintlig transformatorstation Högdalen och Högdalens kraftvärmeverk innan det passerar mellan Högdalstopparna åt sydväst ner mot utredningsområde för station Snösätra. lens kraftvärmeverk och mellan Hökarängstoppen och Fagersjötoppen. Örbyleden- D Alternativet viker av tidigare från Örbyleden åt sydväst norr om Högdalens företagsområde och går i gränsen mellan företagsområdet och skogsområdet, Trollesundsskogen, vid Bandhagen. Alternativet följer befintliga gång- och cykelvägar genom skogsområdet mot möjligt stationsläge i Snösätra. Magelungsvägen-MA-A Alternativet följer Huddingevägen västerut från terminalplats Örby och viker sedan av, söderut längs Magelungsvägen fram till möjligt stationsläge Snösätra. 6.2 teknik Det tekniska utförandet för ledningen i de båda korridorerna redovisade i kapitel 4 är av samma typ. Det vill säga i form av markförlagd kabel med vissa speciallösningar i en del passager. Detta och motiven till teknikvalet har beskrivits i kapitel 4. 6.3 Alternativ som inte kommer att utredas vidare Östra stråket Örbyleden-C Alternativet går ytterligare en bit längs Örbyleden och viker sedan av från leden på samma sätt som alternativ B. Sedan fortsätter dock korridoren i sydostlig riktning, öster och vidare söder om Högda- Alternativet utgörs av markförlagd kabel. Detta alternativ går från befintlig terminalplats i Örby österut i en vid båge runt Stureby, sedan söderut mellan bostadsområden mot Örbyleden och vidare mot Snösätra. Alternativet är ca 5,8 km långt, d.v.s. ca 1 km längre än alternativ Örbyleden, se figur 10. I Figur 10. Översiktskarta för utredda alternativ © Lantmäteriet, Svenska kraftnät-Geodatasamverkan 0 500 1 000 Örby Huddingev. 1 500 2 000 Högdalen Rågsved v. gs n u el ag M 250 Ormkärr Hagsätra Scandic Älvsjö gård Älvsjö Örby slott Terminalplats Örby Högdalen Högdalstoppen Högdalens industriområde 2 500 m ny station Snösätra Svedmyra Svedmyraskogen Gubbängen Majroskogen Fagersjöskogen Hökarängstoppen Värmeverk ( ! Station Högdalen Trollesundsskogen Bandhagen Stureby Hemskogen Snösätra Utredningsområde Fagersjötoppen ( ! rb Ö en ed l y ± Befintliga ledningar 220 kV luftledning Avförda korridorer Högdalen Östra stråket Tunnel och mark Alternativ MA-A Örbyleden Örbyleden-B Örbyleden-C Örbyleden-D Angränsande projekt Snösätra-Ekudden Snösätra utredning ! ( Befintlig station Teckenförklaring Översiktskarta alternativ 30 Svenska kraftnäts initiala framkomlighetsstudier har alternativet bedömts som olämpligt och ej framkomligt. Till största delen går korridoren igenom bostadsnära rekreationsskog. Skog behöver avverkas där kabelkorridoren ska fram. Vid en passage har det även bedömts troligt att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte kan följas. Terräng- och geotekniska förutsättningar är bitvis svåra med berg i dagen eller berg nära markytan. Konflikt med miljöintressen i kombination med den långa sträckan och tekniska svårigheter har gjort att Svenska kraftnät avfört alternativet från vidare utredning. Högdalen Detta alternativ går inledningsvis utmed Örbyleden, se figur 10, men viker vid Skebokvarnsvägen av från leden och går åt sydväst genom bostadsområdena i Högdalen/Bandhagen. Alternativet passerar i grönområden nära flera skolor. Trots att detta alternativ innebär den kortaste vägen av alla, ca 4,5 km, så bedöms det som olämpligt på grund av påverkan på boendemiljöer både i byggskedet i form av försämrad framkomlighet och bullerpåverkan och i driftskedet med risker för överskridande av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. tunnel och markkabel Alternativet utgör en kombination av mark- och tunnelförlagd kabel. Alternativet innebär att den första delen mellan Örby terminalplats fram till Älvsjömässan går i en tunnel. Därefter följer korridoren Huddingevägen västerut innan det viker av åt sydost längs Magelungsvägen. Total längd är ca 5,3 km, varav ca 1,2 km tunnel. Anledningen till en tunneldel i detta alternativ är att komma förbi trånga passager längs med Huddingevägen väster om korsningen med Örbyleden. Nackdelar med tunneldrivningen har bedömts vara påverkan på boendemiljöer genom buller, vibrationer och stomljud. Det finns också risk för att energibrunnar m.m. påverkas av förändrade grundvattenförhållanden. Markförhållanden på delar av sträckan är inte heller gynnsamma för tunnelbyggnation. Tunnelalternativet medför även en högre kostnad och väsentligt längre byggtid. Mot bakgrund av ovanstående har tunnelalternativet på sträckan bedömts som ej lämpligt att utreda vidare. Tunnel hela sträckan En tunnel på sträckan Örby-Snösätra har utretts och skulle innebära ca 3,5 km tunnel och ca 0,6 km tillfartstunnel. Flera alternativa tunnelkorridorer har utretts. Sträckningen bedömdes gynnsam ur bergteknisk aspekt. En osäkerhetsfaktor var behovet av eventuellt en ytterligare utrymningstunnel. Nackdelar med tunneldrivningen har bedömts vara risk för påverkan på boendemiljöer genom buller, vibrationer och stomljud. Det finns också risk för att energibrunnar m.m. påverkas av förändrade grundvattenförhållanden. Men framförallt skulle kostnaden för tunnelförläggningen grovt räknat bli dubbelt så hög som för markförlagda alternativ. Byggtiden skulle också bli väsentligt längre. Mot bakgrund av det har Svenska kraftnät bedömt att alternativet är olämpligt och har därför avförts från fortsatt utredning. 6.4 Nollalternativ Nollalternativet är det alternativ som bedöms vara den förutsedda utvecklingen om den nya elförbindelsen mellan stationerna Örby och Snösätra, dvs. City Link etapp 3, inte byggs. Alternativet innebär att Stockholmsregionens elnät inte förstärks som planerat för att säkra den framtida elförsörjningen. En mycket viktig del i det nya elnätet är den nya 400 kV-förbindelsen City Link som byggs i fyra etapper genom Stockholms centrala och östra delar. Elförbindelsen bidrar till flera starka inmatningar av el till Stockholmsområdet, vilket förstärker elnätet, ökar driftsäkerheten samt bidrar till att tillgodose det framtida elförsörjningsbehovet. Alla fyra etapper är beroende av varandra och behövs för att nå detta. Om inte City Links etapp 3 kommer till stånd kan heller inte etapp 4 byggas. Att inte bygga den tredje etappen av City Link medför att leveranssäkerheten inte kan upprätthållas i Stockholmsregionen och att det framtida elförsörjningsbehovet därmed inte kan tillgodoses. Nollalternativet medför även att ett antal inplanerade rivningar av befintliga 220 kV-ledningar inte kan genomföras. Ungefär 60 000 personer som idag bor inom 200 meter från dessa luftledningar kommer således även i fortsättningen att ha en luftledning i sin närmiljö. Den mark som idag upptas av luftledningar kommer därmed inte att kunna användas till andra ändamål. Se även kap 7.13. 31 07. förutsedda miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs allmänt den påverkan och de konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området. Möjliga åtgärder för att minska negativ påverkan kommer att beskrivas senare i samrådsprocessen. Generellt gäller att en stor del av den negativa miljöpåverkan som uppstår vid byggnationen av markkabeln kan hindras eller mildras genom olika åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara skydd av befintlig vegetation, återplantering, skyddsåtgärder i byggskedet för att minimera utsläpp, hänsyn vad gäller tider för bullrande arbeten, skydd av forn- och kulturlämningar, omdirigering av trafik, informationsinsatser och mycket annat. Bedömningarna av konsekvenser är översiktliga i detta första skede, främst för att exakt ledningssträckning inte är fastställd men även för att yttranden och synpunkter från kommande samråd inte kunnat tas i beaktande än. Bedömningar av sannolika konsekvenser har beskrivits. I en del fall är det inte möjligt att i nuläget bedöma omfattningen av konsekvenser. Senare i MKB-processen, då ledningsförläggningen är preciserad och vissa miljöaspekter är mer utredda, kan mer detaljerade konsekvensbedömningar göras. 7.1 Bedömning och bedömningsgrunder För att bedöma miljökonsekvenser använder sig Svenska kraftnät av en trestegsmodell, se figur 11. Modellen är framtagen för att ge så objektiva konsekvensbedömningar av utredningsalternativen som möjligt. Värdet på berörda områden längs ett ledningsalternativ bedöms (steg 1) samt hur stor påverkan Figur 11. Svenska kraftnäts bedömningsmatris vilken ligger till grund för de konsekvensebedömningar som utförts i samrådsunderlaget. 32 bedöms bli på områdena (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor). Därefter vägs ett områdes antagna värde ihop med den påverkan som antas ske på området i en matris, där konsekvensen kan utläsas, se figurer 11 och 33 (steg 3). Konsekvenserna är klassade i en sexgradig skala (obetydliga, små, småmåttliga, måttliga, stora och mycket stora). 7.2 Övergripande omgivningsbeskrivning Utredningskorridorerna för markförlagd kabel mellan Örby och Snösätra följer i hög grad befintlig infrastruktur. Längs Örbyleden, Huddingevägen och Magelungsvägen och korsande järnvägs- och tunnelbanespår skapar markanta linjära element som avgränsar bebyggelseområdena. Örbyleden går överlag som ett nedsänkt dike med bullerskyddsvallar och skärmar mot omgivande bebyggelse. Vid enstaka passager öppnas väglandskapet upp mot omgivande bebyggelse. Längs med vägen löper gång- och cykelvägar i en närrekreationszon för bebyggelsen. Öster om Örbyleden är denna zon bred med öppna gräsytor, skogspartier, bollplaner och lekplatser. Här och var finns grova tallar och ekar på bergiga knallar. Annars är vegetationen överlag lövskog av relativ ung ålder. Landskapsrummet längs Huddingevägen är ännu trängre än längs Örbyleden. Bebyggelsen lig- Figur 13. Gång- och cykelväg väster om Örbyleden. Figur 14. Örbyleden. Figur 12. Öppna gräsytor öster om Örbyleden. ger närmare vägen och det är endast en smal zon med bullerskyddsskärmar, viss vegetation och vägar. Närmare Älvsjömässan öppnar stadslandskapet upp sig och blir mer storskaligt. Höga byggnader kring Älvsjömässan dominerar. Öppna ytor, mer eller mindre av ruderatkaraktär, ligger kring Huddingevägen. Vid korsningen med Magelungsvägen dominerar trafikapparaten med vägar, parkeringar, på- och avfarter. Magelungsvägen går parallellt med järnvägsspåret Älvsjö-Västerhaninge. På vägens sydvästra sida går järnvägen nära och terrängen är bitvis brant och 33 skogsbevuxen. På den nordöstra sidan finns, mitt på sträckan, villabebyggelse och ett koloniodlingsområde. Efter korsningen av ett järnvägsspår går vägen i ett landskap av annan karaktär. Vägen löper mer kurvigt i ett kuperat landskap. Trädbevuxna höjder med tall och ek ligger vid sidan av vägen. Detta område hyser också natur- och kulturmiljövärden. Mellan höjderna går ett vattendrag som rinner ut i Magelungen. Längs vattendraget är marken sumpig och på sluttningarna upp mot höjderna finns koloniodlingsområden. Mellan Örbyleden och Magelungsvägen, i områdets södra del, ligger Högdalens företagsområde som tillsammans med Högdalens kraftvärmeverk och återvinningscentral utgör ett industri- och bangårdsområde med olika verksamheter. Högdalens kraftvärmeverk är dominerande i industrilandskapet. Järnvägsspår, flera luftledningar och varierande verksamheter ger ett rörigt intryck. De fåtal öppna områdena har ruderatkaraktär. En bred skogsbevuxen zon avgränsar industriområdet norrut mot Bandhagen. I skogsområdet går flera gångvägar. Skogsområdet går delvis under benämningen Trollesundsskogen och har bitvis höga natur- och rekreationsvärden. Delar av skogsområdets norra del håller på att tas i anspråk för ny bebyggelse. Högdalstopparna utgör ett eget karaktärsområde och de är karaktäristiska landskapselement och landmärken i Högdalen och för en stor del av södra Stockholm. Topparna lär ha kommit till genom dåvarande stadsträdgårdmästaren Holger Blom som såg topparna som skulpturer som skulle kontrastera mot det omgivande landskapet. Massorna som bygger upp topparna kommer från rivningarna under 1960-talet i innerstan. Ett vattentorn finns på en av topparna. Högdalstoppen har försetts med ett jordlager över tippmassorna. I detta jordlager har tydligt avgränsade och geometriskt utformade bestånd av olika trädarter planterats. Mellan skogsdungarna är det öppen gräsmark som bidrar till att skapa rumsbildningar, variation i landskapsupplevelsen och utsikt över omgivningen. Figur 15. Lokalgata mellan bebyggelse och Huddingevägen. Figur 16. Huddingevägen. Figur 17. Magelungsvägen går bakom bullerskyddsskärmen. Gång- och cykelväg går parallellt med vägen. 34 Figur 21. Högdalstopparna, mot Snösätra Figur 18. Högdalens industriområde, kraftvärmeverk 7.3 Planförhållanden De aktuella utredningskorridorerna omfattas av översiktsplanen för Stockholms stad. I Översiktsplanen anges Högdalen som en attraktiv tyngdpunkt att satsa på och sträckan från Högdalen längs Magelungsvägen som ett kopplingsstråk mot Älvsjö. Utvecklingsarbete pågår inom Stockholms stad för bostäder längs Örbyleden, i Högdalen samt längs Trollesundsvägen. Örbyleden (B, C och D) Förutsättningar Figur 19. Gång- och cykelväg mellan industriområdet och Bandhagen. Trollesundsskogen. Figur 20. Högdalstopparna, vattentorn Hela korridoren benämnd Örbyleden omfattas av gällande stadsplaner samt detaljplaner. Korridoren berör huvudsakligen allmän platsmark (motortrafikområde, gatumark, parkmark, område för trafikändamål etc.). Ett undantag är bland annat befintlig fotbollsplan som ligger invid Örbyleden, väster om Sturebyskolan (område 3 i figur 22). Fotbollsplanen är planlagd som kvartersmark (idrottsområde). En detaljplan har vidare ett område planlagt som Idrottsverksamhet där mark inte får bebyggas (område 5 i figur 22). Ett område för planprogram finns längs Örbyleden. (område 2 i figur 22). En del av programområdet har börjat detaljplaneläggas (detaljplan för Kv. Diabilden m.m.). Bl.a. föreslås ca 300 bostäder på en bollplan vid korsningen Örbyleden-Grycksbovägen. Detaljplanen är i ett startskede, inför samråd. Korridoren Örbyleden-B omfattas av gällande stadsplaner och detaljplaner. Del av korridoren, främst den södra delen vid utredningsområdet för Figur 22. Karta med detaljplaner inom utredningsområdet 0 250 Ormkärr 11. n Ny 500 Örby Huddingev. 1 000 1 500 Rågsved en äg v s 9. 2 500 m 3. Högdalstoppen Högdalens industriområde Svedmyra Svedmyraskogen 6. Gubbängen 5. Majroskogen en Fagersjötoppen Utredningsområde ny station Snösätra Fagersjöskogen 7. Hökarängstoppen Värmeverk ( ! Station Högdalen Trollesundsskogen 2. väg sb o k c y Gr ana T-b a tr gsä Ha Hemskogen Stureby Bandhagen Högdalen 8. 4. Terminalplats Örby Snösätra 2 000 Högdalen 10. d ve gs å R v. gs n u el ag M an an b äs Hagsätra Scandic 1. n ge vä y Åb Älvsjö gård Älvsjö ( ! rb Ö en ed l y © Lantmäteriet, Svenska kraftnät-Geodatasamverkan Örby slott ± 1. Program för Älvsjö-Örby 2. Program för område utmed Trollesundsvägen 3. Detaljplan, del av Örby 4:1 vid kv Diabilden 4. Gällande stadsplan (P1.3747) 5. Gällande detaljplan (P2004-18413) 6. Gällande stadsplan (P1.7115A) 7. Gällande detaljplan (P2007-03732) 8. Gällande stadsplan (P1. 4399) 9. Gällande detaljplan (P2008-01164) 10. Gällande detaljplan (P1998-00008) 11. Gällande detaljplan (Dp91126) Befintliga ledningar 220 kV luftledning Alternativ MA-A Örbyleden Örbyleden/B Örbyleden/C Örbyleden/D Pågående programarbete Gällande DP/SP DP/SP kvartersmark Pågående detaljplanearbete Utredning ny station Snösätra ! ( Befintlig station Teckenförklaring Planer 35 36 ny station Snösätra, omfattas inte av någon gällande plan. Korridoren passerar förbi Högdalens industriområde samt befintligt värmeverk där merparten av marken är planlagd som kvartersmark. Här berörs tre gällande stads- och detaljplaner. Örbyleden-B följer bland annat ett öst-västligt stråk med befintliga ledningar där marken är planlagd som kvartersmark som inte får bebyggas, och som ska vara tillgänglig för luftledning. Utredningskorridoren Örbyleden-C omfattar mark som till stor del inte är planlagd, alternativ planlagd som allmän platsmark (park och natur). Korridoren berör dock en del kvartersmark för gaslager, gastankstation, återvinningscentral m.m. Utredningskorridoren Örbyleden-D omfattas av gällande stads- och detaljplaner fram till området mellan Harpsundsvägen-Magelungsvägen. Endast allmän platsmark berörs (natur, park etc.). Därefter är marken inte planlagd fram till utredningsområdet för planerad station vid Snösätra. Den östra delen av utredningskorridor Örbyleden D berör planprogramområde utmed Trollesundsvägen. I planprogrammet föreslås ny småhusbebyggelse inom och i anslutning till korridor Örbyleden-D. Ett parkstråk föreslås i planen mellan föreslagen bebyggelse och angränsande verksamhetsområde i söder. Detaljplanearbete har inte påbörjats ännu. Påverkan Det finns ett flertal områden där de olika utredningskorridorerna kan komma att stå i konflikt med både gällande och kommande detaljplaner. Det går i nuläget inte att gradera påverkan. En markförlagd kabelförläggning genom området kan påverka och begränsa möjligheten till bebyggelse dels på grund av att Svenska kraftnäts magnetfältpolicy ska följas, dels på det faktiska utrymme som kabelförbanden tar upp. Magelungsvägen (MA-A) Förutsättningar Utredningskorridoren Magelungsvägen omfattas av gällande stadsplaner samt detaljplaner från terminalplats Örby fram till ca 150 meter söder om korsningen Rågsvedsvägen-Magelungsvägen. Därefter är marken inte planlagd fram till utredningsområdet för föreslagen station vid Snösätra. Korridoren berör huvudsakligen allmän platsmark (motortrafikområde, parkmark etc.). MA-A berör vidare en mindre del av gällande detaljplan för område vid Magelungskopplet där marken är planlagd för bensinstation, restaurang, butik med livsmedelsförsäljning samt elnätstation. MA-A passerar området för ett pågående programarbete vid Åbyvägen och Stockholmsmässan, benämnt Älvsjö-Örby. Projektet är i ett startskede, inför samråd. Programarbetet omfattar en större stadsdel inkluderande ca 5000 bostäder, ca 5000 arbetsplatser, parker, förskolor, skola, idrottsplats m.m. Planer finns som kan innebära att Huddingevägen samt Magelungsvägen blir stadsgator och att byggnader lokaliseras intill vägarna. Påverkan Det finns ett flertal områden där utredningskorridoren kan komma att stå i konflikt med både gällande detaljplaner och med kommande program och detaljplaner. Det är inte möjligt att i nuläget bedöma omfattningen av påverkan. En markförlagd kabel kan påverka och begränsa möjligheten till bebyggelse dels på grund av att Svenska kraftnäts magnetfältpolicy ska följas dels på det faktiska utrymme som kabelförbanden tar upp. Pågående programarbete vid Älvsjö-Örby omfattar en ny större stadsdel. Detta innebär att befintlig infrastruktur för el, tele, VA och fjärrvärme behöver förstärkas vilket i sin tur medför att det blir ännu svårare att hitta framkomliga ytor för markschakt och att konkurrensen om ytorna ökar. Konsekvenser Det går i nuläget inte att gradera konsekvenserna vad gäller påverkan på planer. Konsekvenser Det går i nuläget inte att gradera konsekvenserna vad gäller påverkan på planer. 37 7.4 boendemiljöer och Bebyggelse Magelungsvägen Förutsättningar Samtliga korridorer är belägna i närheten av bebyggelse, boendemiljö och arbetsplatser. Oavsett val av lokaliseringsalternativ sker rivning av befintlig 220 kV-luftledning. Rivning innebär att den nuvarande magnetfältspåverkan från 220 kV-ledningen upphör. Rivningen av luftledningen innebär normalt även förbättrade upplevelsevärden för närboende samt för gång- och cykeltrafikanter på gång- och cykelvägarna som går under eller utmed ledningen. Ett borttagande av den befintliga 220 kV-ledningen är en positiv effekt för bebyggelse och boendemiljö oavsett val av alternativ. I driftskedet kommer den markförlagda kabeln till stora delar att vara omärkbar efter det att gräs och vegetation återetablerats. Dock tillåts inga större träd ovanpå kabeln varför upplevelsen i det vardagsnära landskapet kan påverkas negativt om träd avverkats i anläggningsskedet. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy får inte bostäder vara belägna så att de får en magnetfältsnivå på mer än 0,4 µTesla. Det innebär att bostadsbebyggelse inte kan ligga närmare än ca 10 meter från kabelförbandens mitt. För samtliga alternativ bedöms denna nivå vara möjlig att klara. Kabeln och magnetfältpolicyn kan begränsa möjligheten till ny bostadsbebyggelse. Boendemiljöer berörs i utredningskorridorens del längs Huddingevägen samt längs med Magelungsvägens östra sida. Örbyleden Förutsättningar Bebyggelse ligger på ömse sidor om Örbyleden. Örbyleden-B och Örbyleden-C berör bebyggelse, boendemiljöer och arbetsplatser i lägre grad än korridoren Örbyleden-D Påverkan Upplevelsen av den bostadsnära miljön och längs gång- och cykelstråk kan försämras på grund av nedtagning av träd och vegetation. Denna kan bara delvis återplanteras. Påverkan i driftsskedet bedöms som liten. Magnetfältpolicyns nivå bedöms kunna klaras inom korridoren. Möjligheten till ny bostadsbebyggelse begränsas inom 10 meter från kabelförbanden. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms till små. Påverkan Sträckningen längs med Huddingevägen, framför allt väster om korsningen med Örbyleden, är problematisk eftersom mark, i princip hela vägen fram till bostadshusen, behöver tas i anspråk i anläggningsskedet. Bullerskyddsvall och bullerskyddsplank mot Huddingevägen påverkas och vegetation mot Huddingevägen behöver tas bort. Upplevelsevärdet påverkas negativt. Återplantering kan endast ske i begränsad omfattning. Magnetfältpolicyns nivå från 400 kV-kablarna bedöms kunna klaras inom korridoren. Möjligheten till ny bostadsbebyggelse begränsas inom 10 meter från kabelförbanden. Påverkan bedöms till liten. Konsekvenser Påverkan bedöms som något större framför allt på grund av förhållanden längs med Huddingevägen. Konsekvenserna bedöms som små till måttliga. 7.5 Infrastruktur I avsnittet beskrivs vägar, järnvägar, luftledningar och markförlagda ledningar av olika slag. Tre stora trafikleder går igenom området, Örbyleden, Huddingevägen och Magelungsvägen, vilka samtliga står under Stockholms stads väghållaransvar. Huddingevägen och Örbyleden är av riksintresse och fyller en viktig funktion i regionens transportsystem. Vid tillfällig stängning av Södra länken eller Essingeleden finns ett omledningsnät där de trafiklederna ingår. Enligt avtal så får inte exploateringar eller förändringar i den fysiska miljön påverka framkomligheten negativt. Örbyleden är även transportled för farligt gods. I korridorerna för både Magelungsvägen och Örbyleden måste flera vägar och järnvägar passeras vilket innebär speciallösningar för att minimera påverkan på dessa. Magelungskorridorens passage av tunnelbanan vid Rågsvedsvägen är en komplicerad passage som kräver tekniska speciallösningar. Nynäsbanan och tunnelbanans Hagsätralinje passerar i anslutning till föreslagna korridorer. I en storstadsmiljö är det lätt att förstå att det 38 under marken finns ett flertal ledningar och kablar som korsar och löper parallellt med utredningskorridorerna. Det rör sig om t.ex. ledningar för fjärrvärme, vatten, spillvatten, dagvatten, elledningar, gasledningar, optofiber och tele. Störst konflikt bedöms korsande och näraliggande fjärrvärmeledningar innebära. Örbyleden Förutsättningar Örbykorridorens passage av tunnelbanan mellan Bandhagen och Stureby utgör en speciellt svår teknisk passage. Även flera vägar passeras vilket innebär att speciallösningar, till exempel i form av styrda borrningar, kan bli aktuella. Stockholms stads trafikkontor har avrått från att förlägga kabel i Örbyledens vägområde. Huvudsakligen på grund av påverkan på trafiken då åtgärder i den fysiska miljön inte får påverka framkomligheten. I korsningen mellan Huddingevägen och Örbyleden finns en stor dagvattenkammare. Denna bedöms dock kunna undvikas. För alternativ längs Örbyleden så kommer kabelkorridoren i grova drag att korsa 13 stycken större elkabelstråk, 11 stycken större tele- och optokabelstråk, åtta stycken större fjärrvärmeledningar, 15 stycken större avlopps-, dagvatten- och dräneringsledningar, åtta stycken större vattenledningar och 3 stycken större gasledningar. Fortum Distribution AB äger ett antal pappersisolerade oljefyllda kablar i Stockholm. Denna typ av kabel har bedömts utgöra en miljörisk. Stockholms stad har därför gett föreläggande om att den typen av kablar ska bytas ut. Fortum Distribution har tre stycken 110 kV-förband förlagda längs med Örbyleden mellan Örby och Högdalen. Dessa ska bytas ut under de närmaste åren. Samförläggande av ny 400 kV-ledning längs Örby-Snösätra med Fortums nya 110 kV-ledning har utretts men inte bedömts som möjlig. Dels på grund av att samförläggande kräver ännu större utrymme, dels på grund av tidsaspekten. Fortum måste ersätta de oljefyllda kablarna mycket tidigare än vad Svenska kraftnäts tidplan medger. Vid samförläggning påverkar kabelförbanden varandra och man kan då behöva dimensionera upp kablarna, vilket påverkar kostnaderna och markbehovet. Fortum äger även en 220 kV-luftledning mellan terminalplats Örby och Högdalen. Ledningen går längs med Örbyleden. Påverkan Att förlägga ledningen i Örbyledens vägområde bedöms medföra en påtagligt negativ påverkan på trafiksituationen i anläggningsskedet. Komplicerade passager kräver specialborrning av kabeln, s.k. styrd borrning. Fortums borttagande av befintlig oljeisolerad markkabel längs Örbyleden kan medföra att mark frigörs som kan nyttjas för Svenska kraftnäts planerade markförlagda kabel. Invid Högdalens kraftvärmeverk finns ett flertal luftledningar och andra installationer, bland annat ska flera stora fjärrvärmeledningar passeras. Norr om kraftvärmeverket är dessutom terrängen bergig och tekniskt svår att passera. Passagen av kraftvärmeverket utpekas som en tekniskt svår passage. Örbyleden- C och Örbyleden D inbegriper denna komplexa del. Även om infrastrukturen längs korridoren medför tekniska utmaningar så bedöms påverkan på infrastrukturen bli små. Konsekvenser Förläggning av kabelförbanden kan utföras med metoder som innebär att hinder kan passeras och endast innebära små negativa konsekvenser. Borttagande av Fortums oljeisolerade markkabel kan ge positiva konsekvenser då sträckningen för den ledningen delvis kan utnyttjas i aktuellt projekt. Även om förhållandena är tekniskt svåra kring Högdalens kraftvärmeverk så bedöms de vara möjliga att överbrygga med olika tekniska lösningar. De konsvekvenser som uppstår uppkommer framför allt i byggskedet. magelungsvägen Förutsättningar För denna korridor kommer i grova drag 10 stycken större elkabelstråk, 15 större tele- och optokabelstråk, tre fjärrvärmeledningar, 20 större avlopps-, dagvatten- och vattenledningar att samt tre stycken gasledningar att korsas. Magelungskorridoren går delvis nära och parallellt med Nynäsbanan. Även ett flertal vägar måste passeras. Korridoren korsar tunnelbanan vid Rågsvedsvägen. Vattenfall Eldistribution äger en 70 kV-luftledning mellan Älvsjö och Gullarängen. Luftledningen går bl.a. utmed Magelungsvägen och Nynäsbanan. 39 Från korsningen Örbyleden-Huddingevägen och söderut är det en mycket trång passage mellan befintliga bostäder och tekniska installationer. Påverkan Magelungskorridoren närhet och parallellgång med Nynäsbanan innebär risk för att 400 kV-kablarna kan komma att påverka banverkets signalkablar. Korridorens passage av tunnelbanan vid Rågsvedsvägen är en komplicerad passage som kräver specialåtgärd för kabelförbanden, t.ex. styrd borrning. Även om infrastrukturen i området medför speciallösningar och tekniska utmaningar så bedöms påverkan på infrastrukturen bli små. Konsekvenser Förläggning av kabeln kan utföras med metoder som innebär att hinder kan passeras och inga negativa konsekvenser uppstår. De tekniska utmaningarna bedöms dock vara större i korridoren längs Magelungsvägen än i Örbyleden. 7.6 Landskapsbild En fördel med en markförlagd kabel är att den inte blir synlig i landskapet i driftskedet. Efter att marken är återställd uppstår ingen negativ påverkan på landskapet. Skillnaden kan vara att en tidigare trädbevuxen mark inte kan återplanteras med större träd vilket kan vara negativt i en stadsmiljö med brist på trädmiljöer. En fördel oavsett val av alternativ, är att Fortums befintliga 220 kV-luftledning längs Örbyleden kan rivas, vilket innebär en positiv effekt för närboende och gång- och cykeltrafikanter. Örbyleden Förutsättningar Bebyggelse ligger på ömse sidor om Örbyleden. Området mellan bebyggelsen och Örbyleden innehåller gång- och cykelvägar, rekreationsområden, trädbevuxna höjdknallar, bullerplank och planteringar. Denna gröna zon är bredare på vägens östra sida. Där alternativen delar på sig går korridor Örbyleden-D norr om Högdalens industriområde i en rekreationsskog, som delvis benämns Trollesundsskogen. Korridor Örbyleden-B går i ett industri- och ruderatmarkslandskap förbi Högdalens kraftvärmeverk och korridor Örbyleden-C går kring och genom de öppna markerna vid Högdalstopparna. Påverkan På grund av kabelschakten kommer både större träd och buskage att avverkas som endast delvis kan återplanteras. Buskage inom markkabelområdet kan återplanteras men upplevelsen av närlandskapet påverkas negativt av att större träd har avverkats. På grund av att den gröna zonen är smalare på västra sidan vägen bedöms denna negativa påverkan bli större här än om ledningen förläggs på den östra sidan. Örbyleden-D, som passerar genom delar av Trollesundsskogen kan påverka upplevelsevärdet på grund av att träd måste avverkas och det öppna stråket längs gång- och cykelvägen blir bredare. Påverkan bedöms bli liten. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms sammantaget bli små för alla tre korridorerna. Magelungsvägen Förutsättningar Längs med Huddingevägens östra del går korridoren i ett område där bebyggelse ligger mycket tätt invid vägområdet. Närmare Älvsjömässan öppnar stadslandskapet upp sig i ett brett vägrum. Där korridoren går söderut längs Magelungsvägen är gaturummet smalt med delvis branta slänter och branter. Bebyggelse och koloniområde ligger bitvis helt nära vägen. I korridorens södra del, mot Snösätra är landskapet delvis ett annat där Magelungsvägen går kurvigare runt bergiga höjdknallar som delvis är bevuxna med värdefulla träd. I anslutning till utredningsområdet för planerat stationsläge vid Snösätra finns nyckelbiotopområden, motionsspår och kulturmiljövärden. Påverkan Invid Huddingevägen kan vegetation på bullervallar behöva tas bort i samband med schaktning. Detsamma gäller en smal passage utmed gång- och cykelväg längs Magelungsvägen. I korridorens södra del kan vissa större träd behöva avverkas i anslutning till motionsspår och värdefulla naturområden. Återplantering kan endast ske i begränsad omfattning. Påverkan bedöms vara liten. Konsekvenser De negativa konsekvenserna bedöms sammantaget bli små. 40 7.7 Naturmiljö Både korridorerna längs Örbyleden och Magelungsvägen kommer innebära att träd behöver avverkas. Träden är viktiga för den bostadsnära rekreationen, kan fungera som insynsskydd mot vägar och kan lokalt innebära höga naturvärden. Det förekommer såväl grövre tallar som ädellövträd. Eftersom rotsystem inte tillåts i själva kabelschaktet kommer återplantering av större träd inte att ske närmare än ca 2,5 meter från kablarnas ytterkant. I ett senare skede kommer träden att inventeras för att vid detaljprojektering av en sträckning undvika så många större träd som möjligt. I Artportalen finns ett flertal observationer gjorda inom de aktuella korridorerna. Exempelvis kan nämnas fjärilen Almsnabbvinge. Fjärilen är nära hotad och dess livsmiljö är kopplad till alm. Svamparna Tallticka och Ekticka är andra arter som finns registrerade inom eller i anslutning till korridorerna. Rågsveds friområde är ett sammanhängande natur- och rekreationsområde sydväst om Magelungsvägen mot Magelungen. Friområdet tillsammans med Högdalstopparna och Fagersjöskogen utgör den innersta delen av den s.k. Hanvedenkilen som utgör en länk in mot Stockholms natur- och parkområden, se figur 24. Detta samband har betydelse för såväl ekologi som rekreationsvärden. Utredningar pågår för att ta fram förslag till naturreservatsbildning samlat för Rågsveds friområde-Högdalstopparna och Fagersjöskogen. Båda korridorerna berör de sammanhängande friområdena mot Magelungen. Örbyleden Förutsättningar I en utredning (Biologisk utveckling av Stockholm, 2003) betecknas Högdalstopparna som ett särskilt intressant område för biologisk mångfald. Fagersjötoppen är den mest intressanta toppen för fågelskådning och av stort intresse för fågelskådare. Högdalstopparna är med sin öppna och fjällika karaktär en ovanlig naturtyp i Stockholmsområdet och som därför under sträcktider lockar till sig fåglar knutna till denna miljö. Området är tillräckligt stort för att hysa bestånd av däggdjur. Intressanta insekter finns också i området varav en del är beroende av den speciella naturtyp som Högdalstopparna erbjuder. Utredningen från 2003 anger topparna som ett område med höga naturvärden som kan utvecklas. Högdalstopparna ligger i områden som anges som ekologiskt särskilt betydelsefulla områden enligt Stockholms stad. Korridorerna berör områden med kärnområden, spridningskorridorer och livsmiljöer för skyddsvärda arter. Se figur 25. I direkt anslutning till, och öster om, utredningsområdet för möjligt stationsläge Snösätra finns ett nyckelbiotopsområde enligt Skogsstyrelsens inventeringar. Området består av en lövskogslund och bergsbranter. Befintliga luftledningar går genom området. Örbyledskorridoren berör ett område med ekar i Stockholms stads ekdatabas. Området har lägsta klass 3. Se figur 25. Örbyleden-D berör ett område, Trollesundsskogen, som anges som livsmiljö för skyddsvärda arter. Påverkan Påverkan på nyckelbiotopsområdet bedöms kunna undvikas i en detaljprojektering. Markförlagd kabel kring Högdalstopparna påverkar naturmiljö genom att buskage tas bort i samband med schaktning. Dessa kan dock återplanteras och eftersom naturvärdena i området i hög grad är knutna till öppna marker så bedöms den negativa påverkan bli liten. I vilken mån större träd med naturvärden kommer att behöva avverkas studeras i kommande skede. Alternativ Örbyleden-D utmärker sig i negativt hänseende då det går genom ett viktigt skogsområde, Trollesundsskogen, mellan Högdalens industriområde och Bandhagen. Beroende på hur kabeln läggs inom korridoren kan träd i varierande grad behöva tas ner och påverkan på naturvärden bli negativ. Lokalt kan livsmiljöer för växter och djur påverkas, då större träd kan behöva avverkas. Detta kommer att klarläggas i senare skede. Påverkan på det samlade värdet av Rågsveds friområde och Hanvedenkilen bedöms totalt sett bli liten. Enskilda trädmiljöer kan dock påverkas. Konsekvenser Överlag bedöms konsekvenserna för naturmiljön blir obetydliga till små. Lokalt kan påverkan dock vara stor om enskilda grövre träd med höga naturvärden behöver tas ner. Konsekvenserna för Hanvedenkilen och Rågsveds friområde bedöms bli obefintliga. Figur 23. Karta över natur- och kulturmiljö i utredningsområdet 0 250 500 1 000 1 500 2 000 Högdalen Rågsved . sv g un el ag an M n ba s nä Ny Ormkärr Örby Huddingev. Snösätra 2 500 m Terminalplats Örby rb Ö Stureby Svedmyra Svedmyraskogen Gubbängen Majroskogen Fagersjöskogen Hökarängstoppen Värmeverk ( ! Fagersjötoppen Utredningsområde ny station Snösätra Högdalstoppen Högdalens industriområde Station Högdalen Trollesundsskogen Bandhagen a sätr Hemskogen g a Ha n a b Ten ed l y Hagsätra Scandic Älvsjö gård Älvsjö Örby slott ( ! ± ( ! Naturvärde Nyckelbiotop Skyddsvärda trädmiljöer Forn/kulturlämning yta Forn/kuturlämning linje Forn/kulturlämning punkt Örbyleden/C Örbyleden/D Örbyleden Örbyleden/B MA-A 220 kV luftledning Alternativ Befintliga ledningar Utredning station Snösätra ! ( Befintlig station Teckenförklaring Natur- och kulturmiljö 41 © Lantmäteriet, Svenska kraftnät-Geodatasamverkan 42 ( ! Älvsjö Älvsjö gård Örby slott Terminalplats Örby ± Hemskogen Huddingev. Svedmyraskogen Stureby Teckenförklaring ! ( Befintlig station Station under utredning Svedmyra Scandic rb Ö Örby Hanvedenkilen Ekologisk grönstruktur en ed yl Majroskogen Befintliga ledningar 220 kV luftledning Alternativ MA-A Örbyleden Örbyleden/B Örbyleden/C Örbyleden/D Bandhagen v. gs un el ag M Trollesundsskogen Högdalen © Lantmäteriet, Svenska kraftnät-Geodatasamverkan Hagsätra Gubbängen Station Högdalen Högdalens industriområde Ormkärr ( ! Värmeverk Högdalstoppen Rågsved Högdalen Snösätra Fagersjötoppen Utredningsområde ny station Snösätra 0 250 500 1 000 1 500 Rågsveds friområde 2 000 Hökarängstoppen Fagersjöskogen 2 500 m Figur 24. Karta över grönstruktur. Hämtad från Översiktsplan “Den gröna promenadstaden”, stadsbyggnadskontoret Stockholms stad. Utredningskorridorerna är inlagda på grönstrukturkartan. 0 Figur 25. Karta över naturvärden från Stockholms stad. Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden samt ekmiljöer. 250 500 N 1 000 1 500 2 000 Högdalen Rågsved v. gs n u el ag an M an sb ä yn Ormkärr Örby Huddingev. Snösätra 2 500 m Terminalplats Örby rb Ö Stureby Svedmyra Svedmyraskogen Gubbängen Majroskogen Fagersjöskogen Hökarängstoppen Värmeverk ( ! Fagersjötoppen Utredningsområde ny station Snösätra Högdalstoppen Högdalens industriområde Station Högdalen Trollesundsskogen Bandhagen a sätr Hemskogen ag na H a b T n de e yl Hagsätra Scandic Älvsjö gård Älvsjö Örby slott ( ! ± Ekar punktobjekt Ekar områden Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden Örbyleden-D Örbyleden-C Örbyleden-B MA-A Örbyleden Alternativ Utredning station Snösätra ! ( Befintlig station Teckenförklaring Kommunala naturvärden 43 © Lantmäteriet, Svenska kraftnät-Geodatasamverkan 44 Magelungsvägen Förutsättningar Sjön Magelungen är belagd med strandskydd. Korridoren tangerar två nyckelbiotopsområden några hundra meter nordväst om utredningsområdet för planerat stationsläge Snösätra. Områdena utgör barrnaturskog och hällmarksskog samt lövskogslund och bergsbranter. I områdena finns också elljusspår och motionsstigar. På andra sidan Magelungsvägen, väster om, från utredningsområdet för planerat stationsläge Snösätra finns ett nyckelbiotopområde som utgör lövskogslund och bergsbrant samt ett område med den lägre klassningen Naturvärde som är ett lövskogsområde. Våtmarksdiket som går genom Snösätra koloniområde sydväst om Magelungsvägen anges vara en insektsrik våtmarksmiljö i inventeringar som gjorts i Snösätraområdet. Längs Magelungsvägen finns ett antal områden med ekmiljöer enligt Stockholms stads ekdatabas. Områdena har den lägsta klassningen, 3. Nära utredningsområde för ny station Snösätra finns ett punktobjekt med en ek med högsta klass 1. Magelungsvägen går i högre grad än Örbyleden genom områden som anges som ekologiskt särskilt betydelsefulla områden. Se figur 25. Områdena är spridningszoner, kärnområden samt livsmiljöer för skyddsvärda arter. Påverkan Anläggningsarbetena bedöms inte beröra strandskyddsområdet kring Magelungen. Viss påverkan i utkanten på nyckelbiotopområdena kan inte uteslutas om befintliga större träd måste tas ner. Lokalt kan livsmiljöer för växter och djur påverkas, då större träd kan behöva avverkas. Beroende på sträckningsval inom korridoren kan det inte uteslutas att ekmiljöer påverkas. Påverkan på det samlade värdet av Rågsveds friområde och Hanvedenkilen bedöms bli liten. Enskilda trädmiljöer kan dock påverkas. Påverkan bedöms sammantaget som liten. Konsekvenser Överlag bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli små. Risken för påverkan på Hanvedenkilen och Rågsveds friområdes ekologiska värden bedöms vara något större för denna korridor men konse- kvenserna för de stora ekologiska sammanhangen bedöms som mycket liten. Risken för negativa konsekvenser på ekologiska värden bedöms större i Magelungskorridoren än i Örbyledskorriden. 7.8 Kulturmiljö Inom aktuella korridorer finns inga utpekade riksintressen, regionala kulturmiljöer eller byggnadsminnen, se figur 23. En rivning av befintlig 220 kV-luftledning innebär oavsett val av alternativ, att möjligheten till upplevelse förbättras av de lämningar som idag ligger under luftledningen. I området har heltäckande fornlämningsinventeringar utförts vid tre tillfällen; 1929-30, 1951 samt 1981. Därutöver har Stockholms stadsmuseum utfört specialinventeringar i syfte att fastställa förekomst av fornlämningar inom mindre ytor inom området. Uppgifter från Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS) har insamlats och redovisas på karta i samrådshandlingen. Fornlämningar och kulturlämningar inom eller i direkt anslutning till respektive korridor redovisas nedan med objektets nummer enligt FMIS (Raä nr). Örbyleden Förutsättningar År 2013 utförde Stockholms stadsmuseum en arkeologisk förstudie av området vid Älvsjö och Örby slott. I stadsmuseets rapport framgår att år 1872 bildades bolaget Brännkyrka sjösänkningsföretag och den dåvarande Kyrksjön sänktes för att erhålla odlingsmarker kring sjön. Vid den forna Kyrksjöns norra strand, ligger ännu Brännkyrka kyrka och öster om Brännkyrka by låg grannbyn Örby. På den västra sidan om sjön låg byarna Solberga och Älvsjö. Gravar och gravfält visar att alla byarna har förhistoriska anor från åtminstone järnåldern. Omedelbart i anslutning till terminalplats Örby fanns tidigare uppgift om en stensättningsliknande lämning (Raä Brännkyrka 65:1). I samband med inventeringen 1981 konstaterades att den inte gick att återfinna och Fortums anläggning är anlagd på platsen. Väster om Örbyleden ligger Örby gamla tomt, (Raä Brännkyrka 224:1), som består av bebyggelselämningar (fornlämning). Omedelbart intill ligger en kulturlämning som vid inventering 1981 inte kunde återfinnas men som antogs utgöra en del av 45 Örby gamla bytomt. (Raä 44:1). Den nuvarande 220 kV-ledningen är idag lokaliserad mellan Örbyleden och Raä 224: och 44:1. Väster om Raä 224:1 och 44:1 och inne i bostadsområdet ligger ett gravfält och enstaka gravar. Örbyleden-D sammanfaller i den avslutande delen med korridor Magelungsvägen. Här finns endast ett fåtal registrerade lämningar. I denna avslutande del ligger (Raä Stockholm 617) älvkvarnsförekomst med den antikvariska bedömningen bevakningsobjekt. Det innebär att det inte är fastslaget att det är en fast fornlämning men att länsstyrelsen vid möjlig påverkan på objektet ska vara med och bedöma/bevaka. Där Örbyleden/B och Örbyleden/C sammanfaller ligger i befintlig ledningsgata för luftledning ett område med husgrunder (Raä Stockholm 366) som är bedömd som fornlämning. Örbyleden/D berör inga registrerade fornlämningar eller kulturlämningar. Påverkan Enstaka registrerade lämningar finns inom alternativ Örbyleden samt Örbyleden-B. Schaktning i mark kan innebära intrång i fornlämning och länsstyrelsen kan komma att fatta beslut om tillstånd enligt kulturminneslagen, (KML). Genom möjlighet till anpassning i kommande skede bedöms påverkan i nuläget som ingen eller obetydlig. Konsekvenser Korridorens påverkan på kulturmiljön bedöms innebära små negativa konsekvenser. Magelungsvägen Förutsättningar Området kring Högdalstopparna och sjön norra Magelungen antas ha haft en permanent befolkning redan under bronsålder (1500 – 500 f.Kr) (Stockholms stadsmuseum 2006). Inom detta område finns även gravar från järnålder (1500 – 500 f.Kr) och rapportförfattarna bedömer att det i området under denna period sker en befolkningsökning. Först under 1600-talet antas ett ytterligare antal gårdar tillkommit vilket sammankopplas till områdets pågående Säteribildning. År 2013 utförde Stockholms stadsmuseum en arkeologisk utredning vid Snösätra och Magelungens nordöstra strand inför att ny bebyggelse planerades i Snösätra torp. Utredningen visade att området finns belagt i historiska kartor sedan 1600-talet och husgrunder och lämningar efter den tidigare bebyggelsen och ett äldre kultur- och naturlandskap syns ännu kring torpet. Utredningen visade även att torpets öppna åkermarker idag används som koloniområde eller betesmark och att dagens gång- och cykelvägar följer topografin och löper utmed gränsen mellan de brantare impedimenten och de lägre liggande gärderna. Inom korridor Magelungsvägen finns längst i norr en uppgift i FMIS om en älvkvarnsförekomst (Raä Brännkyrka 226:1) som inte har kunnat återfinnas och sannolikt har förstörts av avfarten från Magelungsvägen/Huddingevägen. Längre söderut vid Magelungsvägen finns ett område med sentida bebyggelselämningar (Räa Brännkyrka 189:1) samt en uppgift om stensättning (Räa 190:1). Ingen av dessa är bedömda som fornlämningar. Två kulturlämningar finns invid motionsspåret sydväst om Högdalens industriområde, ett granitblock (Raä Stockholm 372) samt rester av en äldre vägbank (Raä Stockholm 323). Mellan Magelungsvägen och järnvägen finns två älvkvarnsförekomster (Raä Stockholm 617) och (Raä Brännkyrka 235:1) där den förstnämnda är ett bevakningsobjekt och senare är bedömd som fornlämning. Omedelbart utanför korridoren, söder och väster om Högdalstopparna och söder om järnvägen och kring området för nytt stationsläge, finns ett flertal fornlämningar i form av gravar (stensättningar) samt ett fynd av en knacksten. Påverkan Korridorens södra och avslutande del riskerar intrång i fornlämningar. Ytterligare lämningar kan finnas inom området. Kunskap om området har de senaste åren fördjupats och stadsmuseets utredningar i området visar att människan i tusentals år vistats i området. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen och länsstyrelsen kan komma att fatta beslut om tillstånd enligt KML. Påverkan bedöms i nuläget till liten eller måttlig. Konsekvenser Korridorens påverkan på kulturmiljön bedöms innebära små till måttliga negativa konsekvenser. 46 7.9 Rekreation och friluftsliv Aktuella utredningskorridorer går överlag längs med gång- och cykelvägar som utgör viktiga kommunikationsstråk och går i flera fall i områden som kan betecknas som bostadsnära rekreationsmark som utnyttjas för lek och promenader. Ett utpekat gångstråk löper genom Högdalen längs med T-bana och korsar både Magelungsvägen och Örbyleden. Örbyleden Förutsättningar Öster om Örbyleden går korridoren till stor del genom obebyggda friytor med bollplaner och lekytor. På Örbyledens västra sida ligger bebyggelsen närmare vägen. Korridoren går längs med en gång- och cykelväg av regionalt intresse och en fotbollsplan tangeras. Längs med Örbyleden finns en zon mellan Örbyleden och bebyggelse med bullervallar och skärmar som utgör grönområden, här och var med lekmöjligheter och bollplaner. Norr om Högdalens industriområde ligger ett bredare skogsbevuxet område, Trollesundsskogen, genom vilket flera gångvägar passerar. Området utgör ett värdefullt närrekreationsområde och området har karaktär av naturlig skog. Bebyggelseexploateringar har naggat området i kanten. De öppna markerna på och kring Högdalstopparna är flitigt utnyttjade som närrekreationsmark. Det finns rester efter en skidlift och rodelbanor. Freesbegolf utövas. En utredning om Högdalstopparna (Program för utveckling av Högdalstopparna, 2005) föreslår utveckling av området. Programmet gjordes utifrån en ambition från Stockholms stad att utveckla topparna till ett attraktivt och välbesökt rekreationsområde. Visionen föreslås vara att topparna ska ha stora möjligheter till spontanidrott, friluftsliv, naturupplevelser och kulturella upplevelser. I anslutning till området finns Hökarängens bollplan. Påverkan I driftskedet påverkas inte möjligheten till rekreation och utnyttjande av närrekreationsområden och gång- och cykelvägar. Den rekreativa kvalitén kan påverkas negativt om större träd avverkas. Örbyleden-D genom Trollesundsskogen kan medföra minskad rekreativ kvalitet om träd behöver avverkas i större omfattning längs gång- och cykelstråket. I driftsskedet bedöms dock påverkan sammantaget som liten till obetydlig. Konsekvenser Projektet bedöms medföra obetydliga till små negativa konsekvenser för närrekreation och gång- och cykelvägar. Magelungsvägen Förutsättningar Sydväst om möjligt stationsläge Snösätra finns koloniodlingsområdet Snösätra. Området ligger vid ett sumpigt område längs ett vattendrag/dike som rinner ut i sjön Magelungen. Ett elljusspår finns runt en höjd väster om Högdalens industriområde. Utredningskorridoren längs Magelungsvägen passerar nedanför höjden. Både längs Huddingevägen och Magelungsvägen finns gång- och cykelvägar av stor betydelse som kommunikationsstråk. Påverkan Möjligheten att utnyttja gång- och cykelvägar påverkas inte i driftskedet. Den rekreativa kvalitén kan påverkas negativt om större träd eller avskärmande vegetation behöver tas ner. I driftsskedet bedöms påverkan sammantaget som liten. Konsekvenser Projektet bedöms medföra obetydliga till små negativa konsekvenser för närrekreation och gång- och cykelvägar. 47 7. 10 Vatten och geologi Landskapet i aktuellt område är ett sprickdalslandskap med omväxlande bergsryggar och lerfyllda dalgångar. Den dominerande jordarten är morän. Lera förekommer i stor utsträckning i dalgångarna vid Örby. På höjderna är det på många ställen berg i dagen. Organisk jord med torvlager och lösare jordlager med mycket organiskt material förekommer framför allt kring korsningen Huddingevägen och Magelungsvägen samt längs Magelungsvägen och söderut mot utredningsområdet för planerat stationsläge Snösätra fram till sjön Magelungen. Samtliga korridorer passerar en del berg som är synligt i dagen. Någon information om grundvattennivåer och enskilda brunnar i aktuellt område är inte känt i detta skede. Speciallösningar i form av styrda borrningar och i vissa fall djupare schakter kan påverka vattenföringen. Olika tekniska åtgärder kan dock vidtas för att reducera påverkan. Nordvästra Magelungen är ett tillrinningsområde till Magelungen. Området anges vara känsligt för hydrologisk störning, närsalttillskott samt föroreningar av mark och vatten. Utredningsområdet för planerat stationsläge Snösätra ligger i områdets norra utkant liksom södra delen av korridoren utmed Magelugnsvägen. Inom området finns idag anläggning för grus- och sandhantering och i stationsläget Snösätra är området påverkat av schaktoch upplagsverksamhet. Örbyleden Förutsättningar Längs Örbyledens norra del är det bitvis blött i marken. På flera ställen utmed Örbyleden finns trånga passager med befintliga kraftledningsfundament, berg, branta slänter och brofundament. ÖrbyledenC, genom Högdalstopparna, går stundtals i branta partier där byggnationen innebär tekniska utmaningar. bör förläggas under perioder då marken är torrare för att underlätta arbetena och minimera påverkan på yt- och grundvatten. Särskilda anläggningsåtgärder kan behövas vid kabelförläggning i blöta markområden, se vidare i kap 7.14 (byggskedet). Volymen sprängning är osäker då det förmodligen finns berg mellan markyta och ca 1,5 meters djup. Påverkan bedöms som liten. Konsekvenser Sannolika konsekvenser för yt- och grundvattnet bedöms bli obetydliga till små till viss del beroende på att området sedan tidigare belastats med en tät infrastruktur med många ledningar. Magelungsvägen Förutsättningar Området vid Älvsjömässan är gammal sjöbotten som dikats ur. Vid korsningen Huddingevägen- och Magelungsvägen består marken av ca en meter torv, därefter friktionsfritt material mellan 9-20 meter till berg. Huddingevägen och Magelungsvägen är enligt Stockholms stads trafikkontor delvis byggda på påldäck, det vill säga att uppbyggnaden av vägen är pålad för att få tillräcklig stabilitet. Delar av Magelungsvägen är dessutom byggd delvis på lättfyllning, en specialåtgärd vid dålig bärighet. Trafikkontoret har framfört att det kan finnas svårigheter att klara tunga transporter på befintliga vägar och vara besvärligt att erhålla tillräcklig bärighet vid anläggning av nya bygg- och transportvägar i området. På flera platser längs sträckan antas grundvattennivåerna vara höga och mäktiga lerjordslager förekomma. Nordväst om utredningsområdet för planerat stationsläge Snösätra finns ett sankmarksområde. Magelungens tillrinningsområde, Nordvästra Magelungen, berör korridorens södra del. Påverkan Generellt bedöms normalt schakten för kabeldiket endast i ringa omfattning och tillfälligt påverka grundvattennivåerna. Om anläggningen vid något ställe kräver styrd borrning och djupare schakter kan påverkan på grundvattenföringen uppstå. Olika tekniska åtgärder kan dock vidtas för att reducera påverkan. Anläggningsarbeten längs Örbyledens norra del Påverkan Generellt bedöms normalt schakten för kabeldiket endast i ringa omfattning och tillfälligt påverka grundvattennivåerna under förutsättning att normala tekniska åtgärder vidtas. Vid de besvärliga passagerna förbi Älvsjömässan, och bitvis längs med Magelungsvägen med mark av dålig bärighet, djupa lerlager och organisk jord kan speciallös- Figur 26. Karta över markvattningsföretag inom utredningsområdet 0 500 1 000 1 500 2 000 Högdalen Rågsved v. gs n u el an ag ban M s nä Ny 250 Ormkärr Örby Huddingev. Terminalplats Örby rb Ö Hemskogen Stureby 2 500 m ny station Snösätra Svedmyra Svedmyraskogen Gubbängen Majroskogen Fagersjöskogen Hökarängstoppen Värmeverk ( ! Högdalen Fagersjötoppen Snösätra Utredningsområde Högdalstoppen Högdalens industriområde Station Högdalen Trollesundsskogen Bandhagen en ed l y Hagsätra Scandic Älvsjö gård Älvsjö Örby slott ( ! ± Båtnadsområden Dike Markavvattningsföretag Örbyleden/D Örbyleden/C Örbyleden Örbyleden/B MA-A Alternativ Befintliga ledningar 220 kV luftledning Utredning Snösätra station ! ( Befintlig station Teckenförklaring Markavvattningsföretag 48 © Lantmäteriet, Svenska kraftnät-Geodatasamverkan 49 ningar krävas för att erhålla stabilitet i anläggningsskedet men även för kabeln i driftskedet och för att inte sänka grundvattennivåer. Om byggskedet kräver styrd borrning och djupare schakter kan påverkan på grundvattenföringen uppstå. På vissa platser kommer sannolikt markförstärkningsarbeten och andra specialåtgärder att behöva utföras i samband med kabelförläggningen. Anläggningsarbetena bör i så fall förläggas under perioder då marken är torrare för att underlätta arbetena men även minimera påverkan på ytoch grundvatten. Särskilda anläggningsåtgärder kan behövas vid kabelförläggning i blöta markområden, se vidare i kap 7.14 (byggskedet). Volymen sprängning är osäker då det förmodligen finns berg mellan markyta och ca 1,5 meters djup. Påverkan bedöms som liten. Passagerna över mark med dålig bärighet bedöms inte medföra någon påverkan på miljön och är tekniska möjliga att överbrygga. För projektet medför det dock kraftiga fördyringar. Konsekvenser Sannolika konsekvenser för yt- och grundvattnet bedöms bli obetydliga till små. 7.11 Naturresurser Naturresurser i form av grus, vatten, brukningsbar jord och skogsbruk bedöms inte påverkas i avsevärd omfattning och bedöms inte vara alternativskiljande. Fortsatt utredning av dessa aspekter bedöms inte relevant. I samband med utdikningsprojekt har så kal�lade markavvattningsföretag bildats. Prövning av sådana områden hanteras av Mark- och Miljödomstolen. Avvattningsföretagen kan vara mycket gamla och det kan vara svårt att få reda på huruvida det finns någon aktivitet i dem eller inte. Se figur 26. Örbyleden Förutsättningar I höjd med Högdalens industriområde, på östra sidan Örbyleden, finns Herrängen-Gubbängen markavvattningsföretag. Detta utgör ett båtnadsområde, dike och vall. (AB_1_0771). Korridoren tangerar området. Påverkan Statusen på de olika avvattningsföretagen skiljer sig mycket åt. Beroende på den markförlagda kabelns slutliga sträckning kan de olika avvattningsföretagen behöva omprövas eller upphävas. Detta görs i så fall hos Mark- och Miljödomstolen. Konsekvenser Inga konsekvenser. Magelungsvägen Förutsättningar Korridor Magelungsvägen tangerar markavvattningsföretaget, Bjursätra-Rågsved, (AB_2_2059) vilket utgör ett båtnadsområde, dike och vall. Längs Huddingevägen i höjd med Älvsjömässan finns ett större område, Magelungens sänkning samt torrläggning. (AB_0013). Korridoren går genom detta större område. Påverkan Se påverkansbeskrivning under Örbyleden. Korridoren längs Magelungvägen berör ett större båtnadsområde än Örbyleden. Stockholms stad har i ett annat sammanhang ansökt om upphävande av området kring Älvsjömässan. Troligen är det inte aktivt. Konsekvenser Inga konsekvenser. 7.12 Markföroreningar Det finns i huvudsak två anledningar till varför det vid alla markarbeten är relevant att veta om det finns risk för att marken där schaktning ska ske är förorenad. En anledning är att de arbeten som ska utföras kan bidra till spridning av de föroreningar som finns i jorden. Det kan t ex handla om föroreningar som är fysiskt och kemiskt stabila där de ligger i jorden, men som genom markarbetena utsätts för syre, vatten och sprids via nya dränerande materialskikt i jorden. Alla arbeten som riskerar att orsaka spridning av föroreningar måste anmälas till miljömyndigheter och godkännas i förväg. Den andra anledningen är att det finns regler kring hantering av uppgrävda förorenade massor, som ofta måste omhändertas på särskilda mottagningsanläggningar. På fastigheter där det finns eller har funnits verksamheter med hantering av exempelvis drivmedel eller andra kemikalier kan marken ha förorenats genom spill, utsläpp av avlopps- och dagvatten, läck- Figur 27. Karta över potentiellt förorenade områden. 0 500 1 000 1 500 2 000 Högdalen Rågsved v. gs n n u a el an ag äsb M n Ny 250 Ormkärr Örby Huddingev. Terminalplats Örby 2 500 m ny station Snösätra Gubbängen Majroskogen Svedmyra Svedmyraskogen Fagersjöskogen Hökarängstoppen Värmeverk ( ! Högdalstoppen Högdalens industriområde Station Högdalen Trollesundsskogen Bandhagen Stureby Hemskogen Högdalen Fagersjötoppen Snösätra Utredningsområde ( ! rb Ö en ed l y Hagsätra Scandic Älvsjö gård Älvsjö Örby slott ± M KM KM " ) " ) ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( Mindre känslig markanvändning Känslig markanvändning Riskklass/preciserad status efter åtgärd 1 Mycket stor risk 2 Stor risk 3 Måttlig risk 4 Liten risk E Ej riskklassad Befintliga ledningar 220 kV luftledning Alternativ MA-A Örbyleden Örbyleden/B Örbyleden/C Örbyleden/D Utredning Snösätra station Teckenförklaring ! ( Befintlig station Potentiellt förorenade områden 50 © Lantmäteriet, Svenska kraftnät-Geodatasamverkan 51 age och olyckor. Beroende på vilka föroreningar det handlar om och hur stora utsläppen har varit kan föroreningar ha spridits till omgivande mark utanför verksamhetsområdet. Förutom föroreningar med ursprung i en viss verksamhet kan föroreningar i mark även komma från diffust nedfall via regn och damm eller från biltrafik (olja, drivmedel, däckslitage mm). I stadsmiljö är nästan all mark utfylld med fyllmassor, vilka kan ha hämtats från förorenade områden på andra platser. Inom områden som har använts under lång tid finns sällan information om var fyllmassorna kommer ifrån, varför det kan vara mycket svårt att veta vilka föroreningar som kan finnas i jorden. Länsstyrelsen har en databas med information om verksamheter som kan ha orsakat föroreningar i marken. Den så kallade MIFO-databasen omfattar både nedlagda verksamheter som tidigare legat på en viss fastighet och verksamheter som är drift, där verksamhetens art eller de varor som hanteras innebär risk för förorening i marken. Uppgifterna om misstänkta förorenade områden nedan är främst hämtade från MIFO-databasen. Samtliga objekt är markerade på kartan i figur 27. finnas i omgivande mark. Både korridor Örbyleden B och C går runt och över de nedlagda deponierna Högdalstopparna. De tre topparna består främst av rivningsmassor från de stora rivningarna av Klarakvarteren på 1960-talet. Högdalstoppen färdigställdes 1964 och består till största delen av schakt- och rivningsmassor samt grovsopor. Hökarängstoppen färdigställdes 1997 och består av rivningsmassor som virke, tegel, stål, murbruk och slagg som restprodukt från förbränningen i Högdalens kraftvärmeverk. Fagersjötoppen färdigställdes 2001 och består av schaktmassor från väg- och anläggningsarbeten. Enligt uppgifter från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är tippmassorna eventuellt täckta med ett lerskikt och därefter med jord. Det finns inga tillstånd eller kontrollprogram som begränsar schaktning eller annan användning av marken. Det har inte gjorts några miljötekniska markundersökningar för att ta reda på eventuell föroreningsförekomst i marken. Yt- och grundvatten undersöktes 1998, varvid man registrerade förhöjda halter av PAH och tungmetallhalter i ytvattnet. Örbyleden Förutsättningar Påverkan Längs Örbyleden finns fem objekt i MIFO-databasen; två stycken inom grafisk industri/tryckeri, en fotoverksamhet, en kemtvätt samt en bensinstation. Av de alternativa korridorerna av Örbyleden går Örbyleden D strax norr om Högdalens industriområde, där en rad industriverksamheter finns registrerade. Inom den norra delen av industriområdet finns eller har funnits drivmedelshantering, skrotverksamhet, färgindustri, plasttillverkning, tryckeri, fotoframkallning, tillverkning av rengöringsmedel och lösningsmedel samt lackering. För flera av verksamheterna har noterats användning av trikloretylen samt andra halogenerade lösningsmedel. Örbyleden-B, passerar nära Högdalens kraftvärmeverk som drivs av Fortum Värme. Verket förbränner bland annat hushålls- och industriavfall. På fastigheten Fotocellen 10, belägen strax norr om korridor B, skedde 2011 ett läckage av transformatorolja från en ledning tillhörande Fortum. Sanering utfördes, men rester av detta läckage kan I god tid innan markarbeten påbörjas kommer markundersökningar och analyser av föroreningar att behöva göras längs planerad ledningssträckning. Det mest sannolika är att man kommer att påträffa förhöjda halter av olja, PAH, metaller och kanske lösningsmedel i vissa punkter. Störst risk finns nära de identifierade objekten som nämnts ovan, men även längs en vanlig stadsgata är det vanligt att halten olja och PAH överskrider olika riktvärden. Om kabelschakten inte berör själva verksamhetsområdena är risken inte så stor att man stöter på en stor förorening som kan ha påverkan under anläggningsskedet. Däremot är det högst sannolikt att det kommer att ställas krav på omhändertagande av uppgrävda massor. Inom området för Högdalstopparna har det gjorts anläggningar och markarbeten under senare år, vilket talar för att miljömyndigheterna kan godkänna även nedläggning av kabel. Konsekvenser Eventuella markföroreningar hanteras i byggskedet och små negativa konsekvenser bedöms uppstå. 52 Magelungsvägen Förutsättningar Längs Huddingevägen finns tre fastigheter registrerade i MIFO-databasen. Den verksamhet som har förekommit inom dessa är två bensinmackar med verkstäder och tvätthallar, en verkstadsindustri med hantering av trikloretylen samt en kemtvätt. I områdena där de båda bensinmackarna ligger, som var i drift från 1930-talet till 1980-talet, har enkla förstudier av marken gjorts. Resultaten från dessa visade att föroreningshalterna låg under gällande riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Längs Magelungsvägen finns två bensinmackar registrerade som potentiellt förorenade områden. Båda är fortfarande i drift, Jet vid korsningen Huddingevägen-Magelungsvägen samt Statoil i korsningen Magelungsvägen-Rågsvedsvägen. Påverkan 7.14 Byggskedet För samtliga alternativ bedöms störst negativ påverkan uppstå i anläggningskedet i form av begränsad framkomlighet för trafiken, buller och/eller stomljud och vibrationer i samband med schakt och transporter. I kommande samrådsskede kommer möjliga hänsynsåtgärder i byggskedet att preciseras. Den generella påverkan som uppkommer i byggskedet har tidigare beskrivits i kap 5. I detta avsnitt är fokus på alternativskiljande konsekvenser. Örbyleden Påverkan Arbete i Örbyledens vägområden kan ge stor påverkan för trafiken genom omledning och försämrad framkomlighet. Fågelliv kring Högdalstopparna kan störas. Örbyleden-D kan påverka befintliga träd och markområden vid Trollesundsskogen. Örbyleden-B kan störa pågående verksamheter kring Högdalens industriområde och Högdalens värmeverk. Även om riskobjekten längs denna korridor inte är lika många som längs korridoren Örbyleden, så kommer miljötekniska markundersökningar att behöva utföras innan markarbeten påbörjas. Om kabelschakten inte berör själva verksamhetsområdena är risken inte så stor att man stöter på någon stor förorening som kan ha påverkan i anläggningsskedet. Det är troligt att det finns främst förhöjda halter av olja, PAH och metaller i marken. Konsekvenser Eventuella markföroreningar hanteras i byggskedet och små negativa konsekvenser bedöms uppstå. 7.13 Nollalternativet Figur 28 Exempel på styrd bergborrning. På aktuell sträcka innebär nollalternativet framförallt att någon rivning av befintlig 220 kV-luftledning längs Örbyleden inte blir aktuell. Det innebär att positiva konsekvenser i form av lägre magnetfält, förbättrade upplevelsevärden m.m. inte uppkommer. Nollalternativet innebär förstås också att de negativa konsekvenser som beskrivits i detta kapitel med påverkan på närmiljö inte uppkommer. Några störningar i byggskedet uppkommer inte heller. Figur 29. Exempel förläggning fordrade borrhål. 53 Konsekvenser Konsekvenserna bedöms som små till måttliga. Magelungsvägen Påverkan Figur 30: Exempel på kabelschakt genom grönområde under och efter avslutat arbete. Längs Huddingevägen kan lokalt stor påverkan uppstå för bebyggelse mot Örby genom framkomlighetsproblem och störningar. Korridoren bedöms utgöra en större risk för påverkan på Magelungens tillrinningsområde på grund av risk för utsläpp i byggskedet. Ett flertal forn- och kulturlämningar finns i korridorens södra del. Större risk att okända lämningar framkommer än Örbyledskorridoren. Något större risk för påverkan på grundvatten på grund av sämre markförhållanden. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms som små till måttliga. Figur 31: Exempel på kabelschakt i gatumiljö under och efter avslutat arbete Figur 32. Exempel på fordon för utläggning av kabel. 54 08. samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning där varje utredningskorridor redovisas med en bedömning för respektive intresseområde. För en mer detaljerad beskrivning av respektive område, se tidigare kapitel. I tabell 1 och 2 redovisas en bedömning för respektive intresseområde. Figur 33 visar vad respektive färg i tabellerna representerar. Bedömningarna är gjorda med utgångspunkt från det material som finns i denna fas av tillståndsprocessen. Med ökad kunskap, som bland annat erhålls genom synpunkter och information som framkommer i samrådet tillsammans med fortsatta utredningar, kan bedömningarna komma att förändras. Bedömningarna är också i hög grad beroende av hur placeringen av kabeln inom utredningskorridoren kommer att bli. Svenska kraftnät gör i dagsläget ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. Generellt uppkommer positiva konsekvenser för boendemiljö, landskapsbild och kulturmiljö då befintlig 220 kV-luftledning kan rivas. Detta gäller för samtliga korridorer och är ej alternativskiljande. I följande bedömningsmatriser är därför inte denna positiva påverkan beskriven. Sammantaget bedöms den planerade markförlagda kabeln medföra i huvudsak obetydliga till små konsekvenser i driftskedet. Vad gäller påverkan på detaljplaner kan någon gradering i det här skedet inte göras då korridorernas avgränsningar KONSEKVENSER Mycket stora Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga Gradering kan ej göras i detta skede Figur 33. Konsekvensmatris. är för oprecisa. Vad gäller naturresurser så kan påverkan på markavvattningsföretagen inte göras i det här skedet eftersom statusen på dessa inte är känd. Ledningen planeras huvudsakligen att följa befintlig infrastruktur. Ingen korridor ligger på ett avstånd från bostäder så att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy kommer att överskridas. 55 Tabell 1. Sammanfattande bedömning av påverkan i driftskedet. Örbyleden Örbyleden B Örbyleden C Örbyleden D Magelungsvägen Detaljplaner Berör kvartersmark inom gällande stads- och detaljplaner, bl.a. fotbollplan planlagd för idrottsändamål. Berör pågående detaljplaneartbete för kv. Diabilden m.m. inom ramen för planprogram för område utmed Trollesundsvägen. Berör tre gällande stadsoch detaljplaner. Berör bland annat kvartersmark planlagd för luftledning, ett område som bedöms vara tillräckligt för att kunna inkludera en ny markkabel. Merparten ej planlagd alternativt allmän platsmark. Berör dock mindre del kvartersmark inom gällande detaljplan. Kvartersmarken bedöms dock inte utgöra ett hinder för framkomligheten i stort då korridorens bredd skapar förutsättningar för andra ledningsträckningar. Berör endast allmän platsmark alt. ej planlagd mark. Östra delen berör planprogram utmed Trollesundsvägen. Föreslaget parkstråk i planen bedöms vara tillräckligt för att rymma en ny markkabel. Detaljplanearbete har inte påbörjats ännu. Berör ett stort programarbete för en ny stadsdel vid Stockholmsmässan. Berör vidare gällande detaljplaner för bilservice, idrottsanläggning m.m. Boendemiljö Bostadsnära vegetation kan behöva tas ner. Berör ej boendemiljö Påverkar ej boendemiljö Bostadsnära rekreationsmark påverkas. Träd utmed GC-stråk längs Trollesundsskogen behöver sannolikt tas ner i viss mån. Boendemiljö längs Huddingevägen samt längs GC-stråk längs Magelungsvägen. Träd och bullerskyddsvallar kan påverkas. Landskapsbild Bostadsnära vegetation kan behöva tas ner. Ingen bedömd påverkan Ingen bedömd påverkan Upplevelsevärdet längs GC-stråk längs Trollesundsskogen kan påverkas. Bostadsnära vegetation kan behöva tas ner. Naturmiljö Enstaka större träd behöver sannolikt avverkas. Ingen bedömd påverkan Naturvärden knutna till Högdalstopparna bedöms inte påverkas negativt. Naturvärden knutna till trädmiljöer i Trollesundsskogen kan påverkas i viss mån. Enstaka större träd behöver sannolikt avverkas. Risk för viss påverkan på höga naturvärden kring stationsläget. Något större risk för påverkan på ekologiskt värdefulla områden. Kulturmiljö Rekreation Risk för påverkan på fornoch kulturlämningar i stråkets avslutande del. Försämrat upplevelsevärde då en del större träd behöver avverkas. Ingen bedömd påverkan. Bedöms inte påverka möjligheten till rekreation kring Högdalstopparna. Försämrat upplevelsevärde då en del större träd behöver avverkas. Vatten och geologi Försämrat upplevelsevärde då en del större träd behöver avverkas. Lösare jordlager ger tekniska svårigheter. Magelungens tillrinningsområde bedöms inte påverkas. Naturresurser Markavvattningsföretag tangeras. Ingen bedömd påverkan Ingen bedömd påverkan Infrastruktur Innebär en del tekniskt svåra passager men möjliga att klara med speciallösningar. Befintlig sträckning för Fortums oljefyllda kabel kan delvis utnyttjas. Om kabel förläggs i vägområdet uppstår stora störningar i trafiken. Ett flertal luftledningar, Liten påverkan fjärrvärmeledningar och annan infrastruktur vid Högdalens kraftvärmeverk måste passeras. Komplex situation att passera. Bedöms vara tekniskt svårt med genomförbart alternativ. Föroreningar Osäkerhet kring föroreBerör verksamhetsområningar pga oljeisolerad ka- den med ökad risk att påbel. PAH:er kan finns. träffa rester efter ett oljeläckage. Viss osäkerhet kring Högdalstipparnas innehåll. Viss osäkerhet kring Högdalstipparnas innehåll. Ingen bedömd påverkan Ett större markavvattningsföretag korsas vid Älvsjö. Liten påverkan Tekniskt svåra passager men bedöms kunna klaras utan påverkan på infrastruktur. Möjlig risk för viss påverkan på Nynäsbanan på grund av näraliggande parallellgång. Förhöjda halter av PAH, metaller och olja kan förväntas. 56 Tabell 2. Sammanfattande bedömning av påverkan i byggskedet Örbyleden Örbyleden B Örbyleden C Örbyleden D Boendemiljö Buller, damning, framkomlighetsproblem. Ingen bedömd påverkan Ingen bedömd påverkan Naturmiljö Risk för skador på befintliga träd. Tillfälliga upplag påverkar angränsande ytor. Ingen bedömd påverkan Fågelliv kring Högdalstop- Risk för skador på befintparna kan tillfälligt störas. liga träd, Trollesundsskogen. Tillfälliga upplag påverkar angränsande ytor. Risk för skador på befintliga träd. Tillfälliga upplag påverkar angränsande ytor. Kulturmiljö Ingen bedömd påverkan Ingen bedömd påverkan Ingen bedömd påverkan Ytterligare fornlämningar kan framkomma vid ev arkeologisk utredning. Hanteras i enlighet med KML. Rekreation Försämrad framkomlighet Försämrad framkomlighet Försämrad framkomlighet Ingen bedömd påverkan. Tillfällig påverkan på rekreation i området. Buller- utmed gång- och cykelvä- utmed gång- och cykelväutmed gång- och cykelvägar. Bullerstörningar. störning och framkomlig- gar. Bullerstörningar. gar. Bullerstörningar. hetsproblem. Vatten och geologi Ingen bedömd påverkan Ingen bedömd påverkan Infrastruktur Flera korsningar med infrastruktur under mark. risk för trafikstörningar. Risk för störningar för pågående verksamhet kring Högdalsverket. Föroreningar Berör verksamhetsområOsäkerhet kring föroreningar pga oljeisolerad ka- den med ökad risk att påbel. PAH:er kan finns. träffa rester efter ett oljeläckage. Viss osäkerhet kring Högdalstipparnas innehåll. Ingen bedömd påverkan Liten påverkan Viss osäkerhet kring Högdalstipparnas innehåll. Framkomlighetsproblem längs gång- och cykelväg. Magelungsvägen Ingen bedömd påverkan Buller, damning, framkomlighetsproblem. Ingen bedömd påverkan Viss risk för påverkan på grundvatten. Liten påverkan Flera korsningar med infrastruktur under mark. Risk för trafikstörningar. Förhöjda halter av PAH, metaller och olja kan förväntas. 57 09. fortsatt arbete 9.1 Fortsatt arbete 9.2 Kommande sakprövningar Svenska kraftnät avser att samråda kring identifierade korridorer inom utredningsområdet under sommaren 2015. Efter att ha tagit del av alla inkomna synpunkter tas de, tillsammans med tekniska och ekonomiska aspekter i beaktande vid val av korridor. Ett samrådsunderlag utarbetas för ett utbyggnadsförslag och samråd kring detta planeras till våren 2016. Synpunkter som kommer in i detta samråd arbetas in i den MKB som arbetas fram och följer som bilaga när koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen. I MKB presenteras den slutliga sträckningen detaljerat och skydds- och hänsynsåtgärder beskrivs. När en korridor har valts kommer vid behov en naturvärdesinventering och arkeologisk utredning att genomföras. För att utröna risken för att träffa på förorenad mark kan även miljötekniska markundersökningar behöva genomföras. I den fortsatta processen kan följande tillstånd och dispenser bland annat komma att krävas: >> Beroende på val av sträckning inom utredningskorridorerna kan gällande stads- och detaljplaner komma att påverkas liksom pågående planarbete. Bedömningen i nuläget är att planförhållanden inte utgör något framkomlighetshinder för nu aktuella utredningskorridorer. >> Beroende på vad miljötekniska markundersökningar ger för resultat kan anmälan om hantering av förorenade massor vara nödvändigt. Det kan även vara aktuellt med sanering av mark. >> Separata tillstånd och dispenser enligt 7 eller 8 kap miljöbalken bedöms inte nödvändigt eftersom inga sådana skyddade områden berörs. Inte heller bedöms det vara nödvändigt med biotopskyddsdispens i projektet. >> Strandskydd bedöms inte beröras och dispens ej vara nödvändig. Inte heller bedöms projektet medföra arbete som påverkar vattenområde och därmed krävs inget tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet. >> Tillstånd enligt väglagen för till exempel ny infart till allmän väg samt samråd för anslutningsvägar enligt 12 kap 6 § miljöbalken kan bli nödvändiga beroende på hur byggvägarna kan planeras. Trafikanordningsplaner tas fram för godkännande. >> Schakttillstånd kommer att inhämtas från Stockholms stad. 58 >> Om kablar måste förläggas inom Trafikverkets fastigheter måste detta godkännas av Trafikverket. >> Det krävs tillstånd enligt kulturmiljölagen för att på något sätt ändra eller skada fast fornlämning. Anmälan om tillstånd tillsändes Länsstyrelsen som kan komma att fatta beslut enligt 2 kap kulturmiljölagen avseende arkeologiska utredningar för att fastställa förekomsten av fornlämning inom vald korridor. Därefter kan det bli aktuellt att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen för att fortsätta undersökningar samt för eventuellt borttagande av fornlämningar. >> Ansökan om artskyddsdispens enligt artskyddsförordningens 15 § (2007:845) kan komma att sökas om skyddsvärda arter förekommer inom den valda korridoren. Figur 34. I senare skede kommer naturvärdesinventering att utföras för att ta reda på vilka naturvärden som finns i till exempel äldre träd längs korridorerna. 59 10. referenser/källor Skriftliga källor Naturskyddsföreningen, 2013. Remissyttrande över program för område utmed Trollesundsvägen, del av fastigheten Örby 4:1 i stadsdelen Bandhagen. Stockholms Stad, Markkontoret, 2005. Program för utveckling av Högdalstopparna. Stockholms Stad, Brännkyrka sockan. Specialinventering 2006. Stockholms Stad, 2010. Promenadstaden – Översiktsplan för Stockholm. Stockholms stadsmuseum, 2006. Fornminnesinventering av Norra Magelungen. Kulturmiljöavdelningen Arkeologisk rapport 2006:12. Stockholms Stad, Miljöförvaltningen, 2003. Biologisk utveckling av Stockholm, förslag till åtgärder Stockholms stad, 2012. Landskapsanalys, området kring Trollesundsvägen, del av Bandhagen. Stockholms Stad, Enskede, Årsta, Vantörs stadsdelsförvaltningar, 2007. Parkplan för Årsta, Östberga, Johanneshov, Enskede gård, Enskedefältet, Gamla Enskede, Dalen och Stureby. Stockholms stad, markkontoret, 2006. Parkplan Vantör. Stockholms Stad 2008. Parkplan Älvsjö. Stockholms stadsmuseum, 2013. Snösätra och Magelungens nordöstra strand. Förstudie av fornlämningar och kulturlandskap. Stadsmuseet rapporterar/46. Stockholms stadsmuseum, 2013. Området vid Älvsjö och Örby. Arkeologisk förstudie. Stadsmuseet rapporterar/43. Stockholms stadsmuseum Kulturmiljöavdelningen Arkeologisk rapport 2006:12. Digitala Källor GIS-underlag från Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen samt Stockholms Stad. Hämtat 2015-02-19. Artportalen www.artportalen.se/ besökt: 201503-31. Underlag avseende gällande planförhållanden samt pågående planprojekt från Stockholms Stad. Bygg- och plantjänsten http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten Områdesdata om ekologiskt särskilt bevarandevärda områden och värdefulla ekmiljöer. 2015-0501. http://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/ www.stockholm.se 60 Muntliga kontakter och möten Svenska kraftnät har tidigare haft möten med Stockholms Stads trafikkontor för att bedöma framkomligheten för markförlagda korridoralternativ. 18 juni 2013 och 28 januari 2014. Möten har i tidigare skeden hållits med Trafikverket angående förläggning vid Nynäsbanan och med Fortum Distribution och Vattenfall Eldistribution angående eventuell samförläggning. Svenska kraftnät har även haft möte med Stockholms Stads exploateringskontor, 28 januari 2014. Tidigt samrådsmöte med Stockholms Stad, 28 april 2015. Tidigt samrådsmöte med Länsstyrelsen Stockholms län, 16 mars 2015. 61 10. ord- och begreppsförklaringar Betydande miljöpåverkan Energimarknadsinspektionen (EI) För projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra vilka process- och innehållskrav som ska ställas, det vill säga skilja på vad man slarvigt kan kalla ”stor” respektive ”liten” MKB. ”Stor” MKB innebär bl.a. krav på mer omfattande samråd. Myndighet som beslutar om koncession. Fornlämning I samband med fornminnesinventeringen har man inte kunnat ta ställning till om lämningen är en fornlämning eller inte. Bevakningsobjekt måste alltid kontrolleras ytterligare före markingrepp. En fornlämning är en lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk, är varaktigt övergiven och har tillkommit före år 1850. Det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Till en fornlämning hör ett markområde som har samma juridiska skydd som själva fornlämningen (fornlämningsområde). Områdets storlek varierar beroende på fornlämningens betydelse och karaktär. Skyddsområdets omfattning bedöms av länsstyrelsen. Båtnadsområde Fysisk miljö Ett geografiskt avgränsat område som avgör vilka fastigheter som bör få ingå i och nyttja en gemensamhetsanläggning. Ett avvattningsföretag kan innehålla båtnadsområden. Med fysisk miljö avses mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur, anläggningar, byggnader, ekosystem, klimat samt upplevelser i den fysiska miljön. Detaljplan Generell biotopskydd Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Ett generellt skydd för vissa företrädesvis kulturskapade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen om de är belägna i odlingslandskapet. Elektriska fält GIS Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält. Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Bytomt Plats för tidigare bebyggelse. bevakningsobjekt 62 Induktion Ledningsrätt Den elektriska ström/spänning som uppstår i intilliggande ledningar på grund av ström i en annan ledning. Ledningsrättslagen ger kraftbolag, kommuner, telekommunikationsbolag med flera möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra nödvändiga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga för all framtid. Infrastruktur Anläggningar som representerar stora inventeringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Handläggningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Kulturlämning Registrerad lämning i FMIS som har ett antikvariskt värde men som ej är bedömd som fornlämning. Enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas även till denna typ av lämningar. Kulturmiljölagen Kulturmiljölagen (1988:950). Lagstiftning som skyddar fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen m.m. Markupplåtelseavtal (MUA) Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten. Medgivande till förundersökning (MFÖ) När det finns ett förslag till ledningssträckning undersöker vi markförhållandena mer ingående. För att göra det behöver vi få tillträde till berörda fastigheter och kontaktar alla fastighetsägare för att få skriftliga medgivanden till en förundersökning. Förundersökningen innebär att vi bland annat inventerar markförhållanden och artbestånd, utför mätningsarbeten, stakar ut var ledningen ska gå och samlar in värderingsunderlag. Att fastighetsägare lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Miljöbalken Landskapsbild Miljökonsekvens En bedömning av påverkan på landskapet innebär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans, kontrast och exponering. Dominans anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen smälter in i landskapet. Exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i omgivningen. Följden av vissa miljöeffekter (förändrad miljökvalitet) för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. En paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari 1999. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i 1 kap i miljöbalken. Begreppet kan även användas för att beskriva provessen varigenom ett projekts miljökonsekvenser beskrivs. 63 NOLLALTERNATIV Samlad bedömning Beskriver konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte blir av. En viktning (inbördes värdering av faktorer) där beslutsunderlaget ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar. Närrekreationszon Område i närheten av bostadsområde, som kan nyttjas för fritidsaktiviteter. Normalt inom ca 300 meter. Optoutrustning Optofiberkabel som kan transportera data med hög hastighet. Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet. Strömlast PAH Polycykliska aromatiska kolväten är en grupp ämnen som bildas vid förbränning av organiskt material. Exponering för dessa ämnen kan innebära en ökad cancerrisk. Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför. VATTENVERKSAMHET Verksamhet som innebär fysisk påverkan på befintligt vattenbestånd och är antingen tillstånds eller anmälningspliktigt. Kumulativa effekter När enskilda effekter adderas till varandra Vistas varaktigt Ansökan om förundersökningstillstånd hos länsstyrelsen. Med att varaktigt vistas avses plats där människor vistas en stor del av dagen för t.ex bostadsändamål, bostadshus eller fritidshus, arbetsplatser eller skolor. Riksintresse Volt Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 § miljöbalken. Enhet för elektrisk spänning. 1 kV= 1000 V Robust elförsörjning Översiktsplan Hög driftsäkerhet. Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten. Resolution Ruderatkaraktär Från latinets rudera=ruin. Synonymt med mark som ofta störs av mänsklig verksamhet. Marken ligger ofta öppen utan täckande växtlighet. Exempel är upplagsplatser, schaktmassor, industritomter. Ruderatmarker är ofta bra grogrund för växter som specialiserat sig på en kort livscykel och intensiv förökning, ofta benämnda ogräs. Älvkvarn Fornlämningen älvkvarn kallas även skålgrop och en grop inhuggen i en sten eller en hälla. Älvkvarnar är av lämningstypen hällristning. SvensKa Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010 475 80 00 Fax 010 475 89 50 www.svk.se
© Copyright 2024