Ekonomi- och vErksamhEtspLan 2013-2015 mEd
Lunds kommun Ekonomi- och verksamhetsplan 2013-2015 med budget 2013. Lund är en modern lärdomsstad med en tusenårig historia. Blandningen av spjutspets teknologi, kulturtradition, rik natur, framgångsrika företag, stadsliv och lantlig idyll gör Lund till en attraktiv kommun för boende, arbete och fritid... 20 13 Ekonomi- och verksamhetsplan 2013-2015 med budget för 2013 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunkontorets skrivelse angående Lunds kommuns EVP 2013-2015 Vision för Lunds kommun Allmänna fullmäktigemål Resultat- och finansieringsbudget Driftramar Investeringsramar Politisk ledning Kommunstyrelsen Servicenämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Barn- och skolnämnderna Barn- och skolnämnd Lunds stad Barn- och skolnämnd Lund öster Finansförvaltningen Renhållningsstyrelsen BilagOR Direkt skolpeng 2013 06 08 18 18 21 22 23 24 27 30 33 35 39 40 43 46 50 54 56 60 64 67 72 ekonomi- och verksamhetsplan 2012-2014 med budget för 2012 04 / lund 2013 (EVP) kommunens samlade verksamhet Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige (65 ledamöter) Valnämnden Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Barn- och skolnämnd Lunds stad Kultur- och fritidsnämnden Barn- och skolnämnd Lund öster Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljönämnden Servicenämnden Renhållningsstyrelsen Lunds kommuns Parkerings AB Lunds kommuns Fastighets AB Kraftringen/ Lunds Energi koncernen AB Räddningstjänsten Syd (Kommunalförbund) VA SYD (Kommunalförbund) Fastighets AB Lunds Arena ekonomi- och verksamhetsplan 2013-2015 med budget för 2013 05 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Rättvis och jämlik välfärd En skola som skapar möjligheter Lunds kommun bedriver service- och välfärdsverksamhet för cirka 5 miljarder kronor per år. Målet är att leverera en jämlik välfärd som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Lunds kommun satsar på utbildning, trygghet och utveckling. Budgeten garanterar kvalitén i befintlig verksamhet. Investeringarna i bland annat skolor, fritidsanläggningar och äldreomsorg uppgår till cirka 700 miljoner kronor per år. Nämnderna kompenseras med nästan 100 miljoner kronor för pris- och löneökningar. Barn- och skolmämnderna får betalt fullt ut när antalet barn och elever blir fler. Framtiden är emellertid oviss och i ljuset av det mycket osäkra konjunkturläget är utrymmet för utgiftsökningar som långsiktigt äventyrar de offentliga finanserna obefintligt. Skatteintäkterna väntas återhämta sig något efter en lång periods avmattning, men finanskrisens allvarliga konsekvenser dröjer kvar. Värnandet av välfärdens kärna kräver varsamt hushållande och politiskt ansvarstagande. En välskött kommunal ekonomi är grunden för att kunna erbjuda bra skolor, trygg äldreomsorg och effektiva sociala insatser. Kommunen är en serviceorganisation och en grundläggande utgångspunkt för våra verksamheter måste vara att Lunds invånare kan ta del av välfärden utan krångel, onödig byråkrati eller negativt bemötande. Verksamheterna ska hålla en mycket hög servicenivå och vara tillgängliga för medborgarna. Lunds varumärke bygger till stor del på att våra skolor hör till Sveriges bästa. Vi är den enda kommunen i landet som har legat på en topp 5-placering i Lärarförbundets ranking av skolkommuner sedan mätningarna påbörjades. En bra skola är viktig för att ge barn och ungdomar goda förutsättningar i livet. Merparten av kommunens årliga budget, närmare bestämt cirka 2,5 miljarder kronor, går till att finansiera Lunds skolor och ger uttryck för en mycket hög ambitionsnivå. Barn idag kommer i en tidig ålder i kontakt med modern teknik och digitala media och i Lund satsar vi på elevdatorer i avsikt att följa med i den ständiga pedagogiska utvecklingen. Samtidigt är det angeläget att hela tiden ompröva gamla målsättningar och undersöka om de verkligen överensstämmer med hur verkligheten ser ut. Gårdagens föreställningar om vad som kännetecknar en bra barnomsorg och skola kanske inte passar för att möta morgondagens utmaningar. Det solidariska samhället Efterfrågan på bostäder i Lund är betydande och vi arbetar målmedvetet med att öka bostadsbyggandet. Målet är att få fram i snitt 1 000 nya bostäder per år. Kommunens bebyggelse ska vara blandad och här ska finnas bostäder som tilltalar ungdomar, seniorer, ensamhushåll och barnfamiljer. Ett led i denna strävan är att jobba för snabbare handläggning av byggplaner och kommunens nämnder har i uppdrag att se över hur vi kan åstadkomma förbättringar. Lunds äldreomsorg präglas av hög kvalitet och inom hemvården tillämpas valfrihet, vilket innebär att den som har blivit beviljad hemvård kan välja mellan olika utförare. Valfriheten medför att mer makt ligger i brukarens händer och främjar en god servicenivå. Ideellt engagemang kompletterar på ett positivt sätt kommunens verksamhet. Samhällets solidaritet med dem som på egen hand har svårt att skapa sig en trygg och stabil tillvaro får inte åsidosättas. 06 / lund 2013 (EVP) Kultur, föreningsliv och nöjen för alla Ett vitalt föreningsliv, många intressanta platser med kulturellt värde och olika evenemang gör Lunds kulturutbud varierat och omfångsrikt. Kommunen är med och bidrar till flera intressanta arrangemang som exempelvis Litteralund, Humorfestivalen, Lund International Choral Festival och Kulturnatten, bara för att nämna några. Ungdomars samhällsengagemang betyder oerhört mycket och kanaliseras bland annat via Lunds ungdomsting där unga människor ges chansen att lära sig påverka samhället och har en dialog kring olika relevanta ämnen. Lund har anställda ungdomsombud för att fungera som länkar mellan unga människor, tjänstemän och politiker. Vi satsar stort på Lunds fritids- och rekreationsanläggningar. Högevallsbadet genomgår en grundlig ombyggnad, tillförs nya funktioner och får ökad tillgänglighetsanpassE6 mot Gö ning. Utöver detta finns ett tjugotal idrottsanläggningar för inomhussporter. Färs och Frosta Sparbank arena kan tack vare sin kapacitet stå värd för idrottsevenemang och föreställningar som lockar mängder av besökare. Stadsparken är en centralt belägen grön oas i Lund och 10 miljoner kronor per år investeras i parkens upprustning och förnyelse. Ekologiskt hållbar utveckling Lunds kommun har vunnit flera priser för sitt framgångsrika arbete med att ta sin del av ansvaret i strävan efter mindre klimatpåverkan och långsiktig ekologisk hållbarhet. De miljöstrategiska frågorna sorterar under kommunstyrelsen vilket har identifierats som en framgångsfaktor. Lund är exempelvis internationellt känd som en framstående och framsynt cykelstad. Kollektivtrafiken är väl utbyggd och stadstrafiken kommer från och med våren 2013 att övergå till Region Skåne som därefter svarar för driften. En samlad ledning och styrning leder till samordningsvinster inom kollektivtrafiken. Särskilda pensionärsrabatter införs i stadstrafiken. Våra målinriktade ansträngningar att öka andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter har burit frukt och vi har nått målet om att 40 procent av de livsmedel kommunen köper är ekologiskt producerade. Framtidskommunen Lund mötes- och kongressanläggning och det råder ingen tvekan om att det finns en outnyttjad potential att exploatera. Inom några år står de högteknologiska forskningsanläggningarna Max IV och ESS, klara. Upp emot 50 000 människor kommer att bo och arbeta i den nya stadsdelen Brunnshög när hela området är färdigbyggt. Forskare från hela världen kommer att söka sig till vår kommun. Klimatsmarta lösningar och hållbara kommunikationer ingår i planerna och avsikten är att trafikera sträckan Lund C och Brunnshög med spårvagn. Lunds kommun har kommit långt i planeringen och ett bevis på detta är att SPIS (Spårvagnar i Skåne) projektkontor är förlagt till vår kommun. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Lund fortsätter sin positiva utveckling. Med vetskapen om att Lunds kom5K M och välfärd av hög mun tillhandahåller medborgarservice kvalitet står vi väl förberedda att möta framtiden. Lund en viktig del av den dynamiska Öresundsregionen. Fungerande infrastruktur och goda kommunikationer är nödvändiga förutsättningar för fortsatt tillväxt och kommunen verkar aktivt i avsikt att förbättra kapaciteten på Västkustbanan mot Göteborg stambanan. Bättre samverkan höjer regionens Stambanan konkurrens-mot Stockholm kraft i en globaliserad värld och samarbetet mellan Malmö 4K M och Lund fördjupas kring gemensamma intressen. Ett tätare samarbete beträffande exempelvis näringslivsutveckling och infrastruktur skapar positiva synergieffekter. I Lund Mats Helmfrid (M) tittar vi närmare på möjligheterna att bereda plats åt en Kommunstyrelsens ordförande E22 mot Kristia ESS SCIENCE VILLAGE SP Lu MAX IV LAB 3K M Kungsm 2K öteborg BRUNNSHÖG M Mobilia IDEON Nova 1K M LTH MEDICON VILLAGE UNIVERSITETSNORRA UNIVERSITETSSJUKHUSET OMRÅDET SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET LUND CENTRUM ekonomi- och verksamhetsplan 2013-2015 med budget för 2013 07 Kommunkontorets skrivelse angående ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) 2013-2015 med budget för 2013 Sammanfattning Plattform för budgetarbetet I budgeten är utdebiteringen för perioden oförändrad med 20:84 kronor per skattekrona. Det budgeterade resultatet för 2013 uppgår till plus 25 miljoner kronor. Ställt mot kommunallagens balanskrav uppgår resultatet till plus 36 tusen kronor. Det finansiella målet att resultatet (jämfört med statens balanskrav) ska uppgå till plus 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, uppnås inte utan stannar vid 0 procent. För att nå målet skulle resultatet behöva vara 99 miljoner kronor bättre. För 2014 uppgår resultatet enligt balanskravet till minus 27 miljoner kronor och för 2015 till minus 13 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader ökar med 5,7 procent eller 261 miljoner kronor jämfört med reviderad budget för 2012. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas öka med 5,3 procent eller 247 miljoner kronor jämfört med reviderad budget för 2012. Nettoinvesteringarna uppgår 2013 till historiskt höga 688 miljoner kronor och för hela planperioden till 2 107 miljoner kronor. Det finansiella målet att nettoinvesteringarna ska uppgå till högst 12 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, uppnås inte utan beräknas uppgå till mellan 13-15 procent under perioden. För 2013 krävs en nettoupplåning med 305 miljoner kronor. För hela planperioden uppgår nettoupplåningen till 1 160 miljoner kronor. Detta innebär att kommunens låneskuld ökar mycket kraftigt från cirka 1 000 miljoner kronor år 2011 till 2 400 miljoner kronor vid planperiodens slut. Kommunens finansiella mål att låneskulden långsiktigt inte ska överstiga det vägda medelvärdet för landets kommuner kommer inte att uppnås. Om upplåningen sker enligt budgeterat kommer lånetaket att slås i troligen redan 2013. Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträde den 29 februari 2012 om ”Plattform för ekonomi- och verksamhetsplan 2013-2015 med budget 2013”. I dokumentet fastställs inriktningen i ekonomi- och verksamhetsplanen. Plattformen består av följande delar: • Styrmodell • Vision • Fullmäktigemål • God ekonomisk hushållning • Omvärldsanalys • Ekonomiska ramar Styrmodell Lunds kommuns styrmodell innehåller en systematik för organisationens styrning, ledning och lärande. Via vision fullmäktigemål – nämndsmål – verksamhetsmål skapas en struktur för arbetet. Som en röd tråd genom hela styrmodellen löper dialogen. För Lunds kommun utgör vision 2025 utgångspunkten för all styrning och ledning. Syftet med modellen är att ge oss ett gemensamt förhållningssätt för organisationens styrning, ledning och lärande. Modellens systematik behövs som redskap för att samordna och kommunicera i den decentraliserade organisationen. Uppföljning och utvärdering sker till exempel i delårsbokslut och årsanalys. Vision Fullmäktigemål Nämndsmål Verksamhetsmål Figur 1 Arbetsstrukturen - Vision och målnivåer Vision Visionen beskriver bilden av ett framtida önskvärt tillstånd i Lunds kommun. Den sträcker sig långt in i framtiden. Visionen 2025 – Idéernas Lund, redovisas på sidan 18. 08 / lund 2013 (EVP) Mål Mål finns på olika nivåer i organisationen. Lunds kommun arbetar med tre nivåer. • Fullmäktiges mål är långsiktiga och har inriktningskaraktär, är allmänt formulerade och riktar sig till medborgarna. Fullmäktiges mål kan rikta sig till alla nämnder eller specifika nämnder. Kommunfullmäktige fastställer fullmäktiges mål och anger vilka resurser som ställs till förfogande. Mål och resurser utgör kommunfullmäktiges ”beställning” till nämnden. • Nämndens mål är mera kortsiktiga och konkreta, de talar om vad effekterna av verksamheten ska vara för brukarna. Ambitionsnivån bestäms bland annat utifrån tilldelade resurser. Nämnden fastställer sina nämndsmål som redovisas i budgetdokumentet som en del av dialogen. • Verksamhetens mål vänder sig till verksamheten och talar om vad som ska göras. Målen utvecklas i dialog mellan förvaltning, verksamhet och brukare. Verksamhetens mål redovisas i förvaltningens interna styrdokument. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning kännetecknas enligt lagstiftningen till exempel av att en kommun med i princip obegränsad livslängd inte bör förbruka sin förmögenhet för täckande av löpande behov. Vidare framhålls att det i begreppet god ekonomisk hushållning även ingår att verksamheten ska utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Finansiella mål för en god ekonomisk hushållning Riksdagen har utifrån regeringens proposition 2003/04:105 ”God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting” beslutat att i budgeten ska kommunens finansiella mål, som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning redovisas. En utvärdering av om målen uppnåtts ska lämnas i årsredovisningen. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. För Lunds kommun gäller följande finansiella mål: • Kommunen ska ha ett årligt positivt resultat (jämfört med kommunallagens balanskrav) som minst uppgår till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag • Långsiktigt ska kommunens låneskuld per invånare inte överstiga det vägda medelvärdet för landets samtliga kommuner (2010: 13 600 kr/invånare) • Nettoinvesteringarna får årligen uppgå till högst 12 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Riksdagen har även beslutat att budgeten ska innehålla mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. En utvärdering av måluppfyllelsen ska lämnas i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Förutsättningarna för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett samband mellan mål, resurser, resultat och åtgärder som säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta krävs planering och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som utvisar hur verksamhetens resultat och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För Lunds kommun gäller följande nämndsgemensamma riktlinjer: • God budgetföljsamhet ska vara ett prioriterat mål för kommunens nämnder och styrelser • Nämnder och styrelser ska löpande under året från sina förvaltningar erhålla information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet • Vid befarad negativ budgetavvikelse ska nämnder och styrelser upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås • Nämnder och styrelser ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt tillse att kontrollåtgärder vidtas samt årligen redovisa vilka kontrollåtgärder som har vidtagits och resultatet av dessa • Nämnder och styrelser ska ha en rättvisande och aktuell redovisning • Nämnder och styrelser ska ha ändamålsenlig ekonomimodell samt planerings- och uppföljningssystem Omvärldsanalys Ekonomi Inför 2012 råder det stor osäkerhet när det gäller den återhämtning av världsekonomin som spåddes inför 2011. Eurosamarbetet står inför fortsatta stora utmaningar och flera länder i Europa har stora ekonomiska utmaningar. De svenska ekonomiska finanserna står sig väl internationellt sett, men även förväntningarna på den svenska tillväxten har tonats ned och det råder osäkerhet om den framtida utvecklingen. Tillväxten i sysselsättning och av arbetskraften i Skåne under 2012 förväntas avta. ekonomi- och verksamhetsplan 2013-2015 med budget för 2013 09 Det byggdes 583 lägenheter i Lunds kommun 2011. Det är Befolkningstillväxten får såväl positiva som negativa ef172 fler färdigställda lägenheter än 2010, se figur 2. När det fekter på kommunens ekonomi. Det är även ett tecken på en byggs fler än 500 lägenheter i Lund brukar antalet personer kommuns attraktivitet som boende-, arbets- och studieort. som flyttar till Lund från övriga Sverige överstiga antalet Lunds kommuns befolkning har ökat i 84 år i rad. Befolksom flyttar från Lund till övriga Sverige (inrikesflyttnetto). ningsökningen förväntas att fortsätta. Det finns dock tecken 2011 var det 119 fler personer som flyttade till än från Lund på att den inte kommer att vara lika stark som de historiskt från övriga Sverige. Förklaringen till att befolkningsökstora ökningarna 2007-2009. ningen 2011 inte blev den förväntade är att antalet som Lunds befolkning ökade med 1 178 personer 2011. Det flyttade till Lund från utlandet var lägre än förväntat. var lägre än förväntat. En del av förklaringen är att Lunds Färdigställda lägenheter och befolkningsillväxt 2001-2011 universitet, likt övriga universitet och högskolor i Sverige, 2 500 införde avgifter för studenter från länder utanför EU vilket Färdigställda medförde att färre utländska studenter än förväntat valde 2 000 lägenheter studier i Lund. Erfarenheter från Danmark av införande Befolkningsökning av liknande avgifter är att nedgången är tillfällig och att 1 500 studieplatserna på sikt ersätts av studenter från EU-länder. 2010 ökade Lunds befolkning med 1 341 personer. Att 1 030 1 000 ökningen inte blev större berodde på att Skatteverket 833 genomförde en rensning av folkbokföringen i Lund vilket 616 583 563 innebar att cirka 400 personer avfördes som boende i Lund. 500 462 Befolkning Lunds befolkningstillväxt 2001-2011 313 290 2001 2002 2003 411 259 0 2 500 2 000 2 065 2 000 293 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 2 Färdigställda lägenheter och befolkningstillväxt, Lunds kommun 2000-2011. Antal personer. Källa: SCB. 1 747 1 500 1 341 1 178 1 029 1 000 834 780 674 593 500 428 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 1 Lunds befolkningstillväxt 2000-2011. Antal personer. Källa: SCB. 010 / lund 2013 (EVP) Lunds befolkning kommer att öka även de kommande åren. Befolkningsökningarna 2011 och 2010 ligger historiskt sett på höga nivåer för Lund. Det är dock en lägre ökning än de föregående tre åren (2007-2009). Det är svårt att dra några långtgående slutsatser av befolkningstillväxtens avmattning de två senaste åren eftersom de till stor del beror på specifika händelser. Det är dock rimligt att anta en något lägre befolkningsökning de närmsta åren jämfört med de Arbetsmarknaden i Lund Antal pers Lunds ekonomi påverkas av hur arbetsmarknaden utvecklas i kommunen. När det gäller utvecklingen av antalet arbetstillfällen så ökade de i Lund 2010 med drygt 1 400. Det var en vändning av utvecklingen jämfört med 2009 då antalet arbetstillfällen minskade med 870, varav cirka 400 förlorade arbetstillfällen berodde på Region Skånes flytt av anställda från Lund till kontoret i Malmö. Ökningen av antalet nya arbetstillfällen 2010 är en återgång till ökningen åren 2006-2008. Det är inte helt klart om 2009 var ett tillfälligt avbräck i den positiva utvecklingen av antalet arbetstillfällen i Lund och att den positiva utvecklingen är återställd 2010. 3000 Andel i procent stora ökningarna 2007-2009. Enligt den senast upprättade befolkningsprognosen från mars 2012 beräknas befolkningsökningen ligga på mellan 1-1,5 procent per år 2012-2015. Detta stämmer överens med kommunens övergripande mål som innebär en årlig befolkningstillväxt överstigande 1 procent. Månatlig arbetslöshet i Lund, Skåne och riket 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Jan Feb Lund 2011 Mar Apr Maj Skåne 2011 Jun Jul Aug Lund 2010 Sep Okt Nov Dec Riket 2011 Figur 4 Månatlig arbetslöshet i Lund 2010 och 2011 samt i Skåne och Riket 2011. Andel av befolkningen totalt i procent. Källa: Arbetsförmedlingen. Förändring av antalet arbetstillfällen i lunds kommun 1995-2010 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Arbetsförmedlingen prognosticerar att sysselsättningstillväxten i Skåne kommer att bli svagare 2012 jämfört med 2011. Det gäller även tillväxten av arbetskraftsutbudet (personer i åldern 16-64 år) som förväntas växa långsammare det kommande året, och arbetslösheten att öka under 2012. Lund påverkas av denna utveckling, men har tidigare klarat sig förhållandevis väl jämfört med Skåne i övrigt. 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 -500 -1 000 Figur 3 Förändring av antalet arbetstillfällen i Lunds kommun 1994-2010. Källa: SCB. Astra Zenecas flytt från Lund 2011 kommer att påverka antalet arbetstillfällen negativt. Det finns dock tecken på att inverkan av företagets flytt inte blir så stor som befarat. En positiv signal är att Sony Ericsson flyttar sitt huvudkontor till Lund. Lund har en jämförelsevis låg andel arbetslösa. Under 2011 har arbetslösheten per månad pendlat mellan 2,2 och 2,7 procent. Det är lägre för huvuddelen av månaderna under 2011 jämfört med motsvarande månad föregående år. Lund ligger klart under den genomsnittliga arbetslösheten för Skåne, som har uppgått till runt 4 procent per månad 2011. Även jämfört med Riket ligger Lund lägre. Förutsättningar för budgetarbetet Balanskrav Från och med år 2000 gäller för kommunerna ett lagreglerat balanskrav. Sammanfattningsvis innebär balanskravet att budgeten varje år ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett eventuellt negativt resultat ska återställas inom tre år. Den årliga pensionskostnaden ska beräknas och redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Modellen innebär att endast pensionskostnader intjänade från och med 1998 ska påverka kommunens resultat. Pensionskostnader intjänade före 1998 ska enligt blandmodellen redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. ekonomi- och verksamhetsplan 011 2013-2015 med budget för 2013 Lunds kommun har valt att från och med år 2004 redovisa pensionskostnaden enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Denna modell innebär att även skuldökningen avseende intjänade pensionsförmåner före 1998 ska påverka resultatet. Dessutom redovisas hela skulden i balansräkningen. Beslutet innebar bland annat en sänkning av nämndernas ramar med i genomsnitt cirka 0,4 procent vilken även följer med in i den kommande planperioden. De budgeterade resultatet enligt balanskravet för 2013 beräknades till 27 miljoner kronor och för 2014 till 29 miljoner kronor. Budgetprocessen Kommunstyrelsens rambeslut i mars – beräkningsförutsättningar Budgetprocessen har, i likhet med de senaste åren, bedrivits enligt nedanstående beskrivning. Som ett första steg i processen har samtliga nämndspresidier och förvaltningschefer inbjudits till ett halvdagsseminarium för information om bland annat kommunens ekonomiska och demografiska utveckling samt prognoser om ekonomisk ställning inför den kommande planperioden. Kommunstyrelsens arbetsutskott har under januari månad fått en beskrivning av de ekonomiska förutsättningarna inför planperioden. Med utgångspunkt från denna beskrivning samt kommunfullmäktiges budget- och planbeslut i juni månad 2011 har arbetsutskottet utarbetat förslag till preliminära ekonomiska ramar som har fastställts av kommunstyrelsen den 29 februari 2012. Under senare delen av februari har arbetsutskottet fört en dialog med nämnder och styrelser om det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet för 2011. Dialogen har också innefattat innevarande års budget samt budget för den kommande treårsperioden. Den 17 april har nämndernas budgetframställningar inlämnats. Arbetsutskottet har berett nämndernas framställningar och samtliga nämnder har kallats till träffar med arbetsutskottet. Arbetsutskottets förslag till budget behandlas av kommunstyrelsen den 30 maj och kommunfullmäktige fastställer budgeten vid sammanträden den 13-14 juni. Ekonomisk bakgrund EVP 2012-2014 Fullmäktige fastställde budgeten för 2012 i juni år 2011. De ekonomiska förutsättningarna försämrades därefter med nedreviderade skatteunderlagsprognoser för den kommunala sektorn som följd. Fullmäktige beslutade därför i februari om att vidta åtgärder för att få 2012 års budget i balans. 012 / lund 2013 (EVP) Till grund för ramförslaget låg den av kommunfullmäktige i juni 2011 antagna EVP:n för åren 2012-2014. Den svaga utvecklingen av skatteunderlaget försämrade förutsättningarna för den kommande planeringsperioden 2013-2015. Samtidigt är investeringsbehoven stora och ett positivt driftresultat bör uppnås för att undvika alltför hög lånefinansiering. Som en följd av osäkerheten i planeringsförutsättningarna gavs nämnderna tre alternativa ramförslag. Alternativ A innebar 0 procent pris- och löneuppräkning, alternativ B plus 2 procent pris- och löneuppräkning och alternativ C minus 1 procent pris- och löneuppräkning. Antagande om pris- och löneökningar inför 2013 De beräknade pris- och löneökningarna inför 2013 baseras på följande antaganden som Konjunkturinstitutet gjorde i december 2011: Personalkostnader Köpta tjänster, t ex driftsentreprenader och vård i enskild regi Övriga kostnader/intäkter 3,1 % 2,53 % 1,19 % Om ovanstående antaganden skulle appliceras på nämndernas ekonomiska ramar ger det en genomsnittlig pris- och löneökning år 2013 med 2,73 procent vilket skulle innebära en ökad kostnad för kommunen med cirka 130 miljoner kronor. I den slutliga budgeten har nämndernas ramar räknats upp med två procent. Resultatbudget Kommunstyrelsens arbetsutskott har granskat nämndernas budgetframställningar med åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivningar. Utskottets arbete har resulterat i föränd- ringar av nämndernas nettokostnadsramar i den slutliga budgeten. Vidare har prognoser för skatteintäkter, generella statsbidrag samt finansiella poster i övrigt uppdaterats. Resursfördelningarna inom verksamhetsområdena förskola, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg har uppdaterats utifrån en ny befolkningsprognos upprättad i mars 2012. Den senaste skatteintäktsprognosen från april månad 2012 visar högre skatteintäkter än i rambeslutet. Detta medför bland annat att nämndernas ramar i budgeten har räknats upp enligt alternativ B, med 2 procent avseende pris- och lönekompensation. Resultatbudget redovisas på sidan 21. Nedan beskrivs och kommenteras de olika delarna i resultatbudgeten. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgår till följande belopp jämfört med kommunstyrelsens rambeslut, miljoner kronor: Bokslut/Budget Rambeslut, alt A 0% Slutlig budget Förändring 2011 4 575 2012 4 614 2013 2014 2015 4 746 4 875 +129 4 855 4 974 +119 4 995 5 114 +119 Jämfört med den av kommunfullmäktige reviderade budgeten för 2012 ökar nettokostnaderna med 5,7 procent eller 261 miljoner kronor. I fasta priser är ökningen 2,8 procent eller 135 miljoner kronor. Fram till 2015 ökar nettokostnaderna med ytterligare 4,9 procent i fasta priser. En specifikation av reserverade medel hos kommunstyrelsen för åren 2013-2015 finns på sidan 64. Skatteintäkter och generella statsbidrag En skatteintäktsprognos gjordes i anslutning till kommunstyrelsens rambeslut. Denna prognos gav i jämförelse med gällande EVP något ökade skatteintäkter. Den prognos som nu är inlagd i budgeten ansluter till den bedömning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i april månad 2012. Skatteintäkterna ökar enligt denna med 40 miljoner kronor jämfört med rambeslutet. Skatteunderlagstillväxten för år 2013 har beräknats till 3,8 procent vilket gör att utvecklingen sakta håller på att återhämta sig till nivån på den årliga tillväxt på cirka 5 procent som rådde innan lågkonjunkturen slog till år 2008. Kommunsektorns ekonomi har dock ännu inte återhämtat sig helt från lågkonjunkturen. Det generella statsbidraget har i budgetförslaget prognostiserats till netto 312 miljoner kronor år 2013. Jämfört med rambeslutet innebär det en ökning med 25 miljoner kronor. Statsbidragen i budget 2013 är därmed 43 miljoner kronor högre än i den reviderade budgeten för 2012. Sammantaget innebär budgetförslaget cirka 65 miljoner kronor högre skatteintäkter och statsbidrag än vad rambeslutet förutsatte. Jämfört med den reviderade budgeten för 2012 ökar skatteintäkter och statsbidrag med 5,3 procent eller 247 miljoner kronor. Detta ska jämföras med nettokostnaderna som ökar med 5,7 procent. Jämfört med prognostiserade skatteintäkter och statsbidrag för 2012 uppgår ökningen år 2013 till 5,3 procent eller 250 miljoner kronor. Storleksmässigt uppgår skatteintäkterna år 2013 till 4 631 miljoner kronor, medan statsbidraget netto uppgår till 312 miljoner kronor. Nettobeloppet består av statsbidrag för inkomstutjämning 565 miljoner kronor, kommunal fastighetsavgift 164 miljoner kronor, regleringsbidrag 27 miljoner kronor, avgift till kostnadsutjämningen 431 miljoner kronor samt avgift till LSS-utjämningen 13 miljoner kronor. Översyn av utjämningssystemen På regeringens uppdrag har den så kallade Utjämningskommittén.08 haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning. Resultatet av utredningen presenterades i maj 2011. Något beslut har ännu inte fattats i frågan. Lunds kommun är redan idag en av de kommuner som betalar mest per invånare till kostnadsutjämningen. I 2013 års budget är 431 miljoner kronor avsatta. Om kommitténs förslag blir verklighet ska Lund ekonomi- och verksamhetsplan 013 2013-2015 med budget för 2013 betala ytterligare cirka 125 miljoner kronor per år från och med 2013/2014 vilket gör Lund till en av de fyra kommuner i landet som förlorar mest på förslaget. Förändringarna föreslås införas stegvis under en femårsperiod men kommer ändå påtagligt att minska kommunens statsbidragsintäkter framöver. Skatteunderlagets ökningstakt Årets resultat I budgetförslaget beräknas skatteintäkterna år 2013 uppgå till 4,6 miljarder kronor. Skatteunderlagstillväxten för år 2013 har beräknats till 3,8 procent enligt den prognos som Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisade i april 2012. En tillväxt som blir 1 procent-enhet högre eller lägre än vad som kalkylerats i budgetförslaget förändrar resultatet med 43 miljoner kronor. Jämfört med kommunstyrelsens rambeslut uppvisar den slutliga budgeten följande resultat, miljoner kronor: Befolkningstillväxten Bokslut/Budget 2011 -231 2012 30 Rambeslut, alternativ A 0 % Slutlig budget Förändring 2013 2014 2015 77 123 133 25 -52 13 -110 -14 -167 Resultat enligt balanskravet -20 16 0 -27 -13 Finansiellt mål 90 94 99 101 104 Enligt kommunens finansiella mål ska resultatet enligt statens balanskrav uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta mål uppnås inte under planperioden utan landar på 0 procent år 2013, minus 0,5 procent 2014 samt minus 0,3 procent 2015. Det svaga driftresultatet medför att kommunen måste lånefinansiera en stor del av investeringarna med ökade räntekostnader som följd. Storleken på de resurser som kommunen erhåller från eller betalar till staten i utjämningssystemen är beroende av befolkningens storlek. För år 2013 är det befolkningen den 1 november 2012 som avgör resursernas storlek. I det från 2005 gällande inkomstutjämningssystemet garanteras varje kommun ett skatteunderlag per invånare som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga inkomsten per invånare i riket. Mellanskillnaden mellan garantin och kommunens eget skatteunderlag per invånare tillskjuts kommunen som ett statsbidrag. Vidare betalar kommunerna en så kallad regleringsavgift till staten som också beräknas per invånare. Avgiften till det nationella kostnadsutjämningssystemet formuleras också som ett belopp per invånare. Samma sak gäller det från och med år 2004 införda utjämningssystemet för LSS-kostnader. Från och med år 2008 har en kommunal fastighetsavgift införts som också tillfaller kommunerna i form av ett belopp per invånare. Det beräknade nettobeloppet per invånare år 2013 sammanfattas i nedanstående tabell, kronor: Känslighetsanalys Det ekonomiska resultat som redovisas i budgeten kan förändras om beräkningsförutsättningarna som budgetförslaget grundar sig på förändras. Nedanstående analys redovisar vilka förändringar som uppstår när förutsättningarna förändras beträffande • Löneökningarna • Skatteunderlagets ökningstakt • Befolkningstillväxten och utjämningssystemen Löneökningarna Personalkostnaderna beräknas år 2013 uppgå till cirka 3,4 miljarder kronor. Löneökningen har kalkylerats till i genomsnitt 3,1 procent. En löneökning som blir 1 procentenhet högre eller lägre än vad som kalkylerats i budgetförslaget förändrar resultatet med 34 miljoner kronor. 014 / lund 2013 (EVP) Garanti inkomstutjämning Regleringsbidrag Kostnadsutjämning LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa 43 729 242 -3 815 -116 1 455 41 495 Varje invånare per 1 november 2012 genererar alltså en nettointäkt för kommunen år 2013 med 41 495 kronor. Till grund för beräkning av skatteintäkter, inkomstutjämning, kostnadsutjämning samt utjämning för LSS-kostnader ligger aktuell befolkningsprognos för Lunds kommun. Om det faktiska befolkningsutfallet skulle avvika från det prognostiserade förändras också de resurser som kommunen erhåller. En befolkningstillväxt som blir 100 personer fler eller färre än prognostiserat förändrar resultatet med cirka 40 miljoner kronor. Finansieringsbudget Investeringsramar Finansieringsbudgeten redovisas på sidan 21. Nedan beskrivs och kommenteras några delar av finansieringsbudgeten. För varje nämnd fastställs en investeringsram inom vilken investeringsbehoven ska prioriteras. Som planeringsunderlag för ramarna ligger en objektsspecificerad investeringsplan. Kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för arbetet med investeringsramar. Riktlinjerna innebär bland annat att investeringar med en utgift överstigande 5 miljoner kronor ska få igångsättningstillstånd av kommunstyrelsen. Investeringar med en utgift överstigande 50 miljoner kronor ska få igångsättningstillstånd av kommunfullmäktige. Nettoinvesteringar Under den senaste femårsperioden har kommunens genomsnittliga investeringsvolym uppgått till cirka 400 miljoner kronor per år. Till följd av den kraftiga befolkningstillväxten finns ett starkt tryck på investeringssidan framöver och de årliga investeringarna beräknas uppgå till mellan 650770 miljoner kronor under planperioden. En betydande del av de avsatta resurserna avser utbyggnad av förskola och skola. En utbyggnad med cirka 2 900 platser planeras fram till år 2015. Spåranläggningen Lundalänken utgör också en stor del av de avsatta investeringsresurserna för perioden. För att fokusera på investeringsfrågorna bereds investeringarna enligt en särskild arbetsmodell. Modellen bygger på att nämnderna utifrån sina lokalplaneringar lyfter fram aktuella behov i en investeringsplan. En kommungemensam investeringsgrupp, bestående av representanter från kommunkontoret och från några investeringstunga förvaltningar, gör utifrån investeringsplanerna bedömningar och prioriteringar ur ett helhetsperspektiv. Dessa bedömningar ligger till grund för gruppens förslag till nämndernas investeringsramar. Jämfört med kommunstyrelsens rambeslut innebär budgeten följande nettoinvesteringar inklusive exploateringsinvesteringar under planperioden, miljoner kronor: Rambeslut Slutlig budget Förändring 2013 654 688 +34 2014 637 651 +14 2015 755 768 +13 Investeringsvolymen för planperioden uppgår enligt budgeten till 2 107 miljoner kronor, vilket sammantaget är 61 miljoner kronor mer än rambeslutet angav. Förändringarna beror främst på tidsförskjutningar i investeringsplanen. Enligt kommunens finansiella mål får investeringarna inte överstiga 12 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Enligt budgeten uppnås inte det finansiella målet under planperioden, miljoner kronor. Slutlig budget Finansiellt mål Avvikelse budget/mål Avvikelse budget/mål, % 2013 688 594 -94 -2 2014 651 604 -47 -1 2015 768 622 -145 -3 Upplåning Nettoupplåningen är skillnaden mellan respektive års nyupplåning och amorteringar och beskriver hur låneskulden förändras. Nyupplåningsbehovet beräknas med utgångspunkt från att de likvida medlen ska vara oförändrade. Jämfört med kommunstyrelsens rambeslut innebär den slutliga budgeten följande nettoupplåning, miljoner kronor: Rambeslut Slutlig budget Förändring 2013 252 305 +53 2014 269 354 +85 2015 361 501 +140 Budgeten innebär en nettoupplåning under perioden med 1 160 miljoner kronor mot 882 miljoner kronor enligt rambeslutet. Kommunens finansiella mål att låneskulden långsiktigt inte ska överstiga det vägda medelvärdet för landets kommuner kommer inte att uppnås. Om upplåningen sker enligt budgeterat kommer lånetaket att slås i troligen redan under 2013. Resultatutveckling Hittills har jämförelser gjorts mellan kommunstyrelsens rambeslut och slutlig budget. Det är också av vikt att se vad budgeten innebär för den ekonomiska utvecklingen sett över en längre tidsperiod. Nedan redovisas utvecklingen över perioden 1990-2015. Uppgifterna till och med 2011 avser bokslutssiffror. Siffrorna från och med 2012 avser budgetsiffor. Lunds kommun har från och med år 2004 valt att redovisa pensionskostnaden enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Vid avstämning huruvida kommunen har levt upp till kommunallagens balanskrav ska redovisning emellertid ske utifrån den så kallade blandmodellen. I nedanstående avsnitt redovisas utvecklingen till och med 2003 enligt blandmodellen och från och med 2004 enligt fullfonderingsmodellen. Det stora investeringsbehovet i samverkan med bedömning om relativt svaga ekonomiska resultat framöver ger ett ökat upplåningsbehov vilket medför ökade räntekostnader i driftbudgeten. ekonomi- och verksamhetsplan 015 2013-2015 med budget för 2013 Årets resultat Diagrammet visar hur årets resultat har utvecklats. Av diagrammet framgår att resultatet från och med 1992 successivt har förbättrats för att 1995 bli positivt. 1997 sker en resultatförsämring. Trenden efter 1997 är tydlig. Det kommande balanskravet ”tvingar” kommunen att från och med år 2000 nå ett positivt resultat. För 2010 redovisas ett exceptionellt starkt resultat. Främst beror detta på att nämnderna visade stora överskott tillsammans med högre skatteintäkter och lägre pensionskostnader än budgeterat. 2011 års underskott beror främst på en stor uppräkning av pensionsskulden. För den kommande planperioden beräknas resultatet bli sämre och når inte upp till det finansiella målet. Detta är problematiskt med tanke på den höga investeringsvolym som samtidigt budgeteras. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Diagrammet visar relationen nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag. Om nettokostnaderna svarar för mer än 100 procent av skatteintäkterna innebär detta att intäkterna inte fullt ut kan täcka verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar och pensionskostnad. En rimlig nivå bör högst ligga på cirka 95-98 procent, eftersom en stor del av investeringarna bör finansieras med skatteintäkter. Åren 2013-2015 uppgår andelstalen till 99 procent per år. 016 / lund 2013 (EVP) Årets resultat Mkr 400 300 200 100 0 -100 -200 -300 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % 108 106 104 102 100 98 96 94 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Finansnetto Diagrammet visar hur finansnettot, det vill säga skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, utvecklas. I Lunds kommun har finansnettot varit negativt fram till 1997. Av diagrammet framgår att sedan 1992 har finansnettot förbättrats från minus 80 miljoner kronor till plus 36 miljoner kronor i bokslutet för 2005. Detta förklaras av att låneskulden har kunnat amorteras och sedan hållas på en i stort sett oförändrad nivå, lägre räntesatser samt en ökad utdelning från de kommunala bolagen. År 2006 blev finansnettot åter negativt (minus 16 miljoner kronor), vilket förklaras av de ökade finansiella kostnader som följer av att pensionskostnaderna redovisas enligt fullfonderingsmodellen. 2010 blev finansnettot positivt, vilket förklaras av att kostnadsökningen av pensionsskulden intjänad före 1998 ökade marginellt för att sedan öka kraftigt under 2011. För planperioden beräknas finansnettot ligga på en nivå på i genomsnitt cirka minus 60 miljoner kronor. Ser man enbart till räntekostnaderna för kommunens upplåning uppgick de år 2010 till 5 miljoner kronor för att under 2011 öka till 23 miljoner kronor. Räntekostnaderna beräknas år 2013 uppgå till 37 miljoner kronor och i slutet av planperioden till 56 miljoner kronor. Under en femårsperiod beräknas således räntekostnaderna öka från 5 miljoner kronor till 56 miljoner kronor. Finansnetto Mkr 300 200 100 0 -100 -200 -300 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Låneskuld Mkr 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Låneskuld Diagrammet visar hur låneskulden utvecklas. Under 1993 sjönk låneskulden kraftigt, huvudsakligen till följd av försäljningen av Sydkraftsaktier, från knappt 800 miljoner kronor till cirka 275 miljoner kronor. Låneskulden har därefter haft en relativt jämn utveckling och legat mellan 250 och 400 miljoner kronor. Vid 2006 års utgång var kommunen i stort sett skuldfri. Till följd av kommunens starka befolkningstillväxt finns ett högt tryck på investeringssidan framöver och de årliga investeringarna beräknas uppgå till 650-770 miljoner kronor under planperioden vilket medför ett kraftigt ökat upplåningsbehov. Skulden beräknas öka från cirka 1 000 miljoner kronor år 2011 till 2 400 miljoner kronor vid planperiodens slut. ekonomi- och verksamhetsplan 017 2013-2015 med budget för 2013 Vision Kommunfullmäktige har antagit följande vision för Lund år 2025: Lund – idéernas stad I mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. Här kan du vara dig själv och utvecklas tillsammans med andra. Lund har en hållbar utveckling med balanserad tillväxt. Vi är kända för vårt effektiva transportsystem och hushållning med energi och resurser. Här finns livskvalitet med god hälsa, trivsel och frihet. Lunds stadskärna är levande, lockande och lättillgänglig för alla. Staden och omlandet stödjer varandra i ömsesidig utveckling. Lund är den goda staden – trygg och överblickbar, med en spännande blandning av historia och framtid. Lund är en attraktiv och självklar arena. Här möts idéer, näringsliv och kultur för att berika varandra. Lund är ett ledande internationellt centrum för forskning, utbildning och företagande. Lund är en kreativ miljö, där det är lätt att starta och driva företag. Utbildningen från förskola och skola till universitet är världsledande. I Lund finns naturliga mötesplatser för en levande dialog med delaktighet och påverkan. Servicen är av god kvalitet, lättillgänglig och flexibel för att passa skiftande behov. Genom ökad samverkan mellan kommunen och andra aktörer i regionen, nationellt och internationellt, skapas förutsättningar för en attraktiv region. Utvecklingen drivs av allas engagemang och ansvar för Lund. Alla kan stå på scen men också vara publik. Idéernas Lund kännetecknas av öppenhet för nya intryck, kombinerad med humor och glädje. Här får du vara ung lite längre. Allmänna fullmäktigemål Lund är en modern lärdomsstad med en tusenårig historia. Blandningen av spjutspetsteknologi, kulturtradition, rik natur, framgångsrika företag, stadsliv och lantlig idyll gör Lund till en attraktiv kommun för boende, arbete och fritid. En ökad tillväxt i Lunds kommun och Sverige är det absolut viktigaste för att ge stabilitet och möjlighet till en god kommunal ekonomi. Det är därför en av de viktigaste uppgifterna för Lunds politiker att arbeta för en god lokal och regional tillväxt. Att skapa förutsättningar för fler företag att etablera sig i kommunen liksom möjligheterna att stanna kvar och utvecklas för redan etablerade företag är grundläggande. 018 / lund 2013 (EVP) Lunds kommun ska erbjuda service av god kvalitet som är anpassad till Lundabornas behov. Alla nämnder och styrelser ska bidra till: • effektiv användning av Lundabornas skattepengar och lägre skatteuttag, • en verksamhet som är serviceinriktad med hög kvalitet och ökat medborgarinflytande, • en god och individanpassad vård- och omsorg, • en förskola med kvalitet i såväl omsorg som pedagogik, • ett gynnsamt klimat för lärande, bra skolor med kompetenta lärare och individanpassad undervisning, • goda förhållanden att etablera och driva företag i kommunen, • kommunen ska i dialog med företagen arbeta för att utveckla näringslivsklimatet i Lund, • att i samverkan med olika aktörer vara motorn för tillväxt i Skåne och i Öresundsregionen för att skapa flera arbetstillfällen, • att möta det globala miljöhotet, • en fysisk planering som gynnar miljö, tillväxt, trygghet och medborgarnas behov av bostäder, • utökat samarbete med universitetet för att gemensamt skapa en bra studiemiljö för studenter och utökad satsning på forskning och utveckling. ekonomi- och verksamhetsplan 019 2013-2015 med budget för 2013 020 / lund 2013 (EVP) Resultat- och finansieringsbudget RESULTATBUDGET, MKR Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Poster av engångskaraktär Pensionskostnad varav individuell del Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella kostnader, nya lån Finansiell kostnad, pensionsskuld Finansiella kostnader av engångskaraktär Resultat före extraordinära poster Årets resultat Avräkning mot balanskravet Årets resultat enligt balanskravet Finansiellt mål FINANSIERINGSBUDGET, MKR Reviderad Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 1 290 -5 508 -231 1 346 -5 793 -248 1 349 -5 900 -254 1 365 -6 021 -261 -166 -141 -4 614 -180 -149 -4 875 -170 -150 -4 974 -197 -152 -5 114 -275 4 427 269 80 -27 -5 -100 4 631 312 85 -33 -4 -93 4 736 299 86 -33 -12 -88 4 864 319 90 -33 -22 -117 -231 -231 211 -20 90 30 30 -14 16 94 25 25 -25 0 99 13 13 -41 -27 101 -14 -14 1 -13 104 Bokslut 2011 1 392 -5 714 -227 -26 -4 575 4 286 280 76 -23 Bokslut 2011 Reviderad Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för avskrivningar Justering för avsättning pensionskostnader mm Kapitalbindning Medel från den löpande verksamheten Investeringar Nettoinvesteringar Värdepapper, pensionsförvaltning Ej verkställda investeringar Avgår exploateringsverksamhet Medel för investeringsverksamheten Finansiering Upplåning ./. Amortering Minskning av långfristiga fordringar Försäljning anläggningstillgångar Medel från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel -231 264 248 14 295 30 231 46 84 390 25 248 42 133 448 13 254 15 99 382 -14 261 65 32 344 -794 -700 -35 0 -14 -749 -728 -38 0 -27 -793 -651 -36 0 -49 -736 -768 -41 0 -35 -845 276 305 354 501 514 80 356 40 345 0 354 0 501 16 -4 0 0 0 -794 -1 032 1 546 ekonomi- och verksamhetsplan 021 2013-2015 med budget för 2013 Driftramar Driftramar, tkr Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 37 971 42 210 37 782 143 899 NÄMND Politisk ledning Kommunkontoret 144 369 144 919 Byggnadsnämnden 22 377 21 862 21 862 Tekniska nämnden 206 478 211 518 224 859 Miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden 11 814 11 814 11 814 313 860 312 243 309 218 448 068 448 068 448 068 1 471 690 1 486 243 1 502 984 426 061 423 353 420 817 Barn- och skolnämnd Lunds stad 1 469 083 1 494 102 1 519 859 Barn- och skolnämnd Lund öster 605 269 613 808 621 629 Finansförvaltningen, verksamhetskostnader -29 689 27 888 128 922 5 127 351 5 238 028 5 391 713 Summa nettoram 022 / lund 2013 (EVP) Investeringsramar Investeringsramar, tkr Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 NÄMND Kommunstyrelsen 10 100 32 660 12 475 Servicenämnden 544 800 415 400 466 500 Servicenämnden - fastighetstransaktioner -40 000 0 0 Tekniska nämnden - skattefinansierade investeringar 31 355 29 825 27 175 Tekniska nämnden - infrastrukturinvesteringar 57 100 40 000 24 400 Tekniska nämnden - spårvägsinvesteringar 19 100 113 100 196 200 Tekniska nämnden - exploatering -27 230 -48 508 -35 408 Tekniska nämnden - strategiska markförvärv 19 500 14 000 18 000 Kultur- och fritidsnämnden 21 000 16 000 18 000 Socialnämnden 3 920 4 570 2 650 Vård- och omsorgsnämnden 5 520 7 520 7 680 Utbildningsnämnden 5 900 4 100 7 700 Barn- och skolnämnd Lunds stad 2 400 2 400 2 400 Barn- och skolnämnd Lund öster 2 000 2 000 2 000 33 000 18 000 18 000 688 465 651 067 767 772 Renhållningsstyrelsen Summa nettoram ekonomi- och verksamhetsplan 023 2013-2015 med budget för 2013 Politisk ledning Kommunfullmäktige Ordförande: Annika Annerby Jansson (M) Verksamhetsuppdrag Kommunfullmäktiges uppgifter är att fastställa mål och riktlinjer för kommunens verksamheter, besluta om kommunens budget och verksamhetsplan, fastställa skattesatsen för utdebitering till kommunen, besluta om kommunens bokslut och om ansvarsfrihet för nämnderna samt i övrigt besluta i de frågor som är av grundläggande betydelse för kommunens ekonomi. Kommunfullmäktige har även ansvar för att besluta i frågor som är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen eller av principiell betydelse för kommunens agerande som myndighet samt att välja ledamöter och ersättare i olika nämnder och beredningar. Kommunfullmäktiges mål Lundabon ska uppleva att kommunens verksamhet svarar mot behoven hos den enskilde, har god kvalitet, är effektiv och bidrar till hållbar utveckling. LUNDS KOMMUNS REVISORER Ordförande: Lars Trägen (FP) Verksamhetsuppdrag Kommunrevisionen består av 15 förtroendevalda revisorer som väljs av kommunfullmäktige. Revisionen är kommunfullmäktiges granskningsorgan och ska ge kommunfullmäktige underlag för ansvarsprövningen av kommunstyrelsen, nämnderna och enskilda förtroendevalda. För en trovärdig revision krävs såväl kompetens som oberoende hos dem som reviderar. Varje revisor är självständig i förhållande till övriga revisorer samt utgör en egen myndighet. I det löpande granskningsarbetet tillämpas ett processinriktat och resultatorienterat arbetssätt och de förtroendevalda eftersträvar samsyn i sakfrågor. genom ytterligare former för dialog och kommunikation lokalt. Under 2013 har revisionen också för avsikt att vidareutveckla det egna kvalitetsarbetet inom revisionen. Under 2013 har lekmannarevisorerna för avsikt att starta ett nätverk för lekmannarevisorer i energibolag. VALNÄMNDEN Ordförande Urban Swahn (M) Verksamhetsuppdrag Valnämnden är en obligatorisk nämnd och har till uppgift att förbereda och leda genomförandet av allmänna val och rådgivande folkomröstningar i kommunen. Enligt vallagen ska valnämnden ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter. Kommunfullmäktiges mål för nämnden • Lundabon ska uppleva att kommunens verksamhet svarar mot behoven hos den enskilde, har god kvalitet, är effektiv och bidrar till hållbar utveckling. Förändringar i verksamheten 2013-2015 Nästkommande ordinarie val till Europaparlamentet äger rum i början av juni 2014. Ordinarie val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige äger rum den 14 september 2014. På grund av kommunens befolkningstillväxt kommer antalet valdistrikt att behöva utökas inför 2014 med två eller tre. Förslag till förändrad valdistriktsindelning kommer att redovisas under första halvåret 2013. HABOSTYRELSEN Ordförande: Tove Klette (FP) Verksamhetsuppdrag Revisorerna iakttar saklighet och opartiskhet och beaktar allas likhet inför lagen och verkar för att kommunstyrelsen och nämnder har • en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredställande verksamhet • rättvisande räkenskaper • god ekonomisk hushållning • en god intern kontroll Lantgården Habo Gård ligger i Lomma kommun och ägs sedan 1950 av Lunds kommun. Från och med 2010 disponerar Lunds kommun gården till 4/5 medan Habostiftelsen enligt avtal disponerar 1/5. Från kommunens sida har man för drift och verksamhet inrättat den kommunala nämnden Habostyrelsen. Denna lyder direkt under Lunds kommunstyrelse. Habostyrelsens uppdrag är att på Habo Gård planera, utveckla och tillhandahålla lokaler och anläggningar främst för kommunens egna verksamheter men även för andra lundabaserade organisationer och enskilda kommuninvånare samt att på Habo Gård driva och utveckla verksamhet med målsättningen att skapa förutsättningar för god livskvalitet för i första hand äldre medborgare och medborgare med olika slags funktionsnedsättningar genom att erbjuda olika aktiviteter i en naturnära och lantlig miljö. Habostyrelsens uppdrag är också att i mån av utrymme med hänsyn tagen till kärnverksamheten erbjuda allmänheten möjligheter till verksamhet i lokalerna och anläggningarna utifrån efterfrågan. Större förändringar i verksamheten 2013 Kommunfullmäktiges mål för styrelsen Kommunfullmäktiges mål för revisionen • Revisorerna är fullmäktiges demokratiska kontrollinstrument med uppdrag att granska och att ytterst ge fullmäktige underlag till prövning och beslut i ansvarsfrihetsfrågan. Revisionens mål (nämndsmål) Under 2013 har revisionen för avsikt att fortsätta utveckla Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella dialog- och kommunikationsprojekt som Lunds kommunrevision deltar i 024 / lund 2013 (EVP) Lundabon ska uppleva att kommunens verksamhet svarar mot behoven hos den enskilde, har god kvalitet, är effektiv och bidrar till hållbar utveckling. Habostyrelsens mål (nämndsmål) Kommunfullmäktiges mål för nämnden Habostyrelsens uppdrag ska fullföljas genom god ledning med medborgaren/brukaren i fokus: • Uppdraget ska fullföljas genom god planering och kontinuerlig utveckling. • God ekonomisk ordning och effektivitet inom verksamheten. • Gott samarbete med kommunens förvaltningar och för verksamheten relevanta externa organisationer. • Habostyrelsen ska, i samarbete med Habostiftelsen, aktivt leda och följa upp drift och utveckling av lokaler, anläggningar och verksamhet så att dessa håller god kvalitet, är effektiva och bidrar till hållbar utveckling. Lundabon ska uppleva att kommunens verksamhet svarar mot behoven hos den enskilde, har god kvalitet, är effektiv och bidrar till en hållbar utveckling. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ordförande: Göran Brinck (M) Verksamhetsuppdrag Överförmyndarnämnden är en kommunal myndighet som har till uppgift att kontrollera förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet med tillsynen är att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Överförmyndarenheten är nämndens uppdragskontor och handlägger de dagliga tillsynsärendena rörande gode män, förvaltare och förmyndare. Uppdraget är reglerat i föräldrabalkens bestämmelser. Fullmäktiges mål för nämnden Lundabon ska uppleva att kommunens verksamhet svarar mot behoven hos den enskilde, har god kvalitet, är effektiv och bidrar till en hållbar utveckling Framtid och utveckling 2014-2015 Överförmyndarnämndens bedömning är att antalet ställföreträdarskap kommer att öka under perioden. Bedömningen gäller samtliga ärenden, godmanskap, förvaltarskap och ensamkommande barn. Plan 2014 Plan 2015 Saknas 90% av samtliga årsräkningar ska vara granskade före 31 december 90% av samtliga årsräkningar ska vara granskade före 31 december 95% av samtliga årsräkningar ska vara granskade före 31 december 95% av samtliga årsräkningar ska vara granskade före 31 december Årsräkningar som krävt kompletteringar ska vara granskade senast den 30 april året efter det att de inkommit Årsräkningar som krävt kompletteringar ska vara granskade senast den 30 april året efter det att de inkommit Årsräkningar som krävt kompletteringar ska vara granskade senast den 31 mars året efter det att de inkommit Årsräkningar som krävt kompletteringar ska vara granskade senast den 1 mars året efter det att de inkommit Vitesförelägganden Saknas Alla vitesförelägganden avseende ingivande av årsräkning för 2011 ska tas upp senast på överförmyndarnämndens sammanträde i maj 2012 Alla vitesförelägganden avseende ingivande av årsräkning för 2012 ska tas upp senast på överförmyndarnämndens sammanträde i maj 2013 Alla vitesförelägganden avseende ingivande av årsräkning för 2013 ska tas upp senast på överförmyndarnämndens sammanträde i maj 2014 Alla vitesförelägganden avseende ingivande av årsräkning för 2014 ska tas upp senast på överförmyndarnämndens sammanträde i maj 2015 Ansökan/ anmälan om och byte av ställföreträdare Saknas Förslag på ställföreträdare ska finnas inom 75 dagar, i de fall behov av god man eller förvaltare anses föreligga, i 75% av ärendena, inkomna 2011-10-16 – 2012-10-15 Förslag på ställföreträdare ska finnas inom 75 dagar, i de fall behov av god man eller förvaltare anses föreligga, i 75% av ärendena, inkomna 2012-10-16 – 2013-10-15 Förslag på ställföreträdare ska finnas inom 75 dagar, i de fall behov av god man eller förvaltare anses föreligga, i 75% av ärendena, inkomna 2013-10-16 – 2014-10-15 Förslag på ställföreträdare ska finnas inom 75 dagar, i de fall behov av god man eller förvaltare anses föreligga, i 75% av ärendena, inkomna 2014-10-16 – 2015-10-15 Granskade årsräkningar Budget 2012 Den ökande ärendemängden påverkar överförmyndarnämnden så till vida att det behövs förstärkning av resurser inom överförmyndarenheten. Ett nytt verksamhetssystem har handlats in som kommer att ge vinster i form av en effektivare ärendehantering. Systemet möjliggör att målen kan följas upp, något som inte varit möjligt tidigare. Överförmyndarnämnden kommer att fortsätta det nödvändiga förändrings- och förbättringsarbetet under 2013. Ambitionen är att kunna lägga ut information på kommunens hemsida gällande granskningsläget och samtidigt visa hur långt överförmyndarnämnden kommit i måluppfyllelsen av verksamhetens mål. Budget 2013 Indikator Utfall 2011 Större förändringar i verksamheten 2013 ekonomi- och verksamhetsplan 025 2013-2015 med budget för 2013 POLITISK LEDNING NETTOANSLAG Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 38 459 37 498 37 971 42 210 37 782 24 826 23 858 24 065 23 876 23 876 3 956 4 047 4 128 4 128 4 128 445 460 468 7 296 468 Preliminär fördelning: Kostnader Kommunfullmäktige, kommunstyrelse Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd 7 297 6 982 7 115 7 115 7 115 Habostyrelse 5 935 6 395 6 439 6 439 6 439 42 460 41 742 42 215 48 854 42 026 266 215 215 215 215 Intäkter Kommunfullmäktige, kommunstyrelse Revision 0 0 0 0 0 Valnämnd 95 0 0 2 400 0 Överförmyndarnämnd Habostyrelse 026 / lund 2013 (EVP) 375 0 0 0 0 3 265 4 029 4 029 4 029 4 029 4 001 4 244 4 244 6 644 4 244 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande Mats Helmfrid (M) Förvaltningschef: Anette Henriksson Kommunstyrelsens uppdrag • Övergripande ansvara för utvecklingen av hela den kommunala verksamheten • Leda och samordna kommunens angelägenheter • Ansvara för särskilda verksamheter • Främja långsiktig hållbarhet • Övervaka fastställda mål, planera och svara för löpande förvaltning • Stärkt roll för de strategiska frågorna och ett kommungemensamt helhetsperspektiv och ökade driftskostnader. Investeringstrycket är särskilt omfattande för de kommande åren. För att underlätta och begränsa upplåningskostnaderna har det gjorts kreditbedömningar av Lunds kommun. Kommunen har det högsta kreditbedömningsbetyget AAA. I en kommun med kraftig tillväxt är det viktigt att samtidigt fortsätta att öka kvaliten i verksamheterna. Förväntningarna och kvalitetskraven är höga och det bör de också vara. Det är viktigt att ständigt jämföra sig med andra verksamheter för att förbättras. Det är också viktigt att utveckla verksamheterna, finna nya sätt och former att kunna motsvara kraven från medborgare, organisationer, företag och andra intressenter. Kommunfullmäktigs mål för kommunstyrelsen Lundabon ska uppleva att kommunens verksamhet svarar mot behoven hos den enskilde, har god kvalitet, är effektiv och bidrar till attraktivitet och hållbar utveckling. Kommunstyrelsens mål (nämndsmål) • Att leda och utveckla kommunens verksamhet så att effektiviteten förstärks samtidigt som kvaliteten förbättras. • Att stimulera till aktivt medborgarskap. • Att i samarbete skapa attraktivitet, tillväxt och hållbar miljö. Framtid och utveckling 2013–2015 De utmaningar som kan skönjas i det kortare perspektivet är; Ekonomi och kvalitet, Boende och arbete, Samhällsplanering och attraktiv stad, Tillväxt och miljö samt Kommunikation. Ekonomi och kvalitet För de flesta kommuner innebär de kommande åren mindre skolsatsningar, främst inom gymnasieskolan, och mer äldreomsorg. Det beror på den demografiska situationen som kommunerna befinner sig i. För Lunds kommun blir det däremot inte begränsade skolsatsningar beroende på befolkningstillväxten och attraktiviteten i gymnasieskolan som drar till sig fler elever från andra kommuner. Skillnaderna i de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna kommer alltmer i fokus. En översyn av utjämningssystemet har genomförs och ligger på regeringens bord. Vidare kommer också upphandlingar och konkurrens alltmer i fokus genom krav på tydliga avtal mellan entreprenörer och ökat behov av att följa upp verksamheterna. Detta kräver också ökad transparens och jämförelser mellan kommunerna. Det ekonomiska utfallet för Sveriges kommuner blev ett relativt kraftigt överskott för år 2010. För 2011 blev det däremot svårare för kommunerna att balansera sina budgetar och exempelvis redovisade Lunds kommun ett underskott med 20 miljoner kronor. Växande befolkning ger behov av ökade investeringar Boende och arbete Målsättningen är att bygga cirka 900 – 1 000 nya bostäder årligen. Bostäder för alla kategorier. Det är synnerligen viktigt att detaljplaner och exploateringar möjliggör tillväxten av bostäder. Under många år tillkom årligen cirka 2 000 – 2 500 nya arbetstillfällen netto varje år. Under de senaste åren har tillväxten av nya arbetstillfällen avtagit. Lund har dock en god förmåga att hantera strukturella näringslivsförändringar vilket inte minst nedläggningen av Asta Zeneca visat. Det är viktigt att Lund med dess tätorter fortsätter att utveckla arbetstillfällen för hela regionen. De kommande satsningarna på forskningsmotorerna ESS och Max IV kommer att ha stor betydelse de kommande åren. Ytterligare satsningar på Ideon Medicon Village med cancerforskning, inkubatorer, nystartade företag inom life science etcetera. kommer också att betyda mycket. Vidare kommer bland annat en fortsatt utbyggnad att ske av Hasslanda, Brunnshög/Lund NE och Öresundsvägen. Samhällsplanering och attraktiv stad Statens krav på medfinansiering av infrastruktur ökar ständigt. Lund kommun har genom avtal fått förbinda sig att finansiera statliga och regionala satsningar. ESS och Max IV och övriga satsningar på forskningsklustret i Lund kommer att ge effekter och konsekvenser på samhällsplaneringen i Lund och hela regionen. Spårburen trafik, som till exempel Lundalänken, Höghastighetståg, Pågatåg, Öresundståg och Metro är betydelsefulla nav och importhamnar av ny teknik som ökar vår tillgänglighet i världen. För de tyngre transporterna bör de sydskånska hamnarna värnas. I vår samhällsplanering för framtiden bör vi lägga ett mera internationellt perspektiv. Vi behöver också fortsätta utveckla Sveriges äldsta stad med nya funktioner, som göra staden spännande och attraktiv. En attraktiv stad för boende, verksamheter, besökare, kulturinstitutioner, affärer, mötesplatser, aktiviteter, evenemang och så vidare. Flera av kommunens nämnder och ekonomi- och verksamhetsplan 027 2013-2015 med budget för 2013 förvaltningar, föreningar, handel, organisationer och andra intressenter kommer under de kommande åren att särskilt aktivt arbeta med stadens centrum. Attraktivitet och upplevelser är nya kärnområden för kommunen att utveckla tillsammans med andra aktörer. Tillväxt och miljö Lund är en tillväxtmotor för Öresundsregionen och södra Sverige. Men tillväxten behöver ske i ett hållbarhetsperspektiv. Lund har under många år ägnat ett särskilt arbete för att stärka miljöns förutsättningar och framtid i kommunen. Under senare tid har det tagits fram många spännande idéer för en hållbar framtid. Lund har fått särskilda statliga medel för att vara en vägvisare för andra kommuners utveckling. De senaste projekten som kommer att starta är till exempel, ”det Hållbara Kunskapsstråket LundNE”. Ett annat arbete är att praktiskt tillämpa universitetets forskning och idéer i Lunds kommun genom det gemensamma projektet ”Utmaning hållbart Lund”. Lunds kommun ska vara en testbädd för nya idéer. Det gäller att ligga i frontlinjen även i framtiden. Lund har en särskild roll för att utveckla den ”nybildade” MalmöLundregionen. 028 / lund 2013 (EVP) Kommunikation Det är viktigt och angeläget att berätta om Lund. Vart vi vill komma och vart vi är på väg. Hur vi ska ta oss dit och när vi är där, berätta om hur vi tog oss hit. Den intern och externa kommunikationen är viktig. Det behöver utvecklas både etablerade och nya kanaler för att nå medarbetare, förtroendevalda, medborgare, besökare och andra som har ett intresse av att ta del av eller bidra till utvecklingen av Lund. Lund behöver synas mera och vara det självklara valet. Detta är en utmaning. Därför behöver Lund bättre beskriva ”bilden av Lund”, vara mer proaktiv i kommunikationsfrågor, samarbeta bättre internt samt utveckla en professionell organisation. Fullmäktiges mål för nämnden Lundabon ska uppleva att kommunens verksamhet svarar mot behoven hos den enskilde, har god kvalitet, är effektiv och bidrar till attraktivitet och hållbar utveckling Indikator Ekonomiskt resultat (skatteintäkter och generella statsbidrag) Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Årlig befolkningstillväxt Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 -0,4% + 2% + 2% + 2% + 2% + 15% + 12% + 12% + 12% + 12% + 1,1% >1% >1% >1% >1% 91% ≥80% ≥80% ≥80% ≥80% 96 98 98 98 98 Utfall 2011 Befolkningens högskolebehörighet Befolkningens förvärvsfrekvens i förhållande till riket (index, riket=100) Kommunens energianvändning 129 kWh/kvm max 125 kWh/kvm max 121 kWh/kvm max 118 kWh/kvm max 114 kWh/kvm Definitioner Befolkningens högskolefrekvens: Andel invånare > 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Befolkningens förvärvsfrekvens: Befolkningens (invånare 25-64 år) förvärvsfrekvens i förhållande till rikets förvärvsarbetande befolkning. Index; riket = 100 (77,4) år 2009. Kommunens energianvändning: Energianvändning i kommunens lokaler och bostäder beräknat med ytor som Atemp (Lundafastigheter och LKF). Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 136 700 137 000 144 369 144 919 143 899 Kostnader 282 300 273 100 280 469 281 019 279 999 Intäkter 145 600 136 100 136 100 136 100 136 100 KOMMUNKONTORET NETTOANSLAG Preliminär fördelning: ekonomi- och verksamhetsplan 029 2013-2015 med budget för 2013 Servicenämnden Ordförande: Jan B Tullberg (M) Förvaltningschef: Per-Olof Järvegern VERKSAMHETSUPPDRAG Servicenämnden bedriver verksamhet inom affärsområdena Lundafastigheter, Markentreprenad och Måltidsservice. Dessa är viktiga stödfunktioner för den kommunala verksamheten. Förvaltningens uppgift är att tillgodose kommunens behov av prisvärda och kvalitativa tjänster och lokaler. Hög kompetens och yrkesskicklighet är i kombination med samverkan och service viktiga framgångsfaktorer. Kommunfullmäktiges mål för nämnden • Prisvärda och kvalitetssäkrade tjänster och lokaler • Medverka till attraktiv stadsutveckling • Arbeta för hållbarhet och god miljö Förvaltningens fokus är samordning, kostnadseffektivitet, kundnytta, resurshushållning, service och kommunnyttan. Kvalitets- och miljöarbete kopplas till ekonomisk hushållning. Att spara miljö och pengar går ofta gå hand i hand. Klimatmålen är inarbetade i affärsplanen och samspelar med förvaltningens miljöledningssystem. I affärsplanen anges förvaltningens ambition att uppfattas som beställarens naturliga partner. Viktiga utvecklingsområden är kommungemensamt resultatfokus, erbjuda specialistkompetenser, att vara en attraktiv arbetsgivare, organisationsutveckling och att utveckla kommunikation med beställare och brukare. Servicenämndens mål (nämndsmål) Med affärsplanen som grund har serviceförvaltningen arbetat fram mål utifrån fem viktiga perspektiv: ekonomi, kvalitet, utveckling, organisation och miljö. • Uppnå resultatkravet • Hög uthyrningsgrad • Konkurrenskraftiga priser • Nöjda kunder • Medverka till förtätningsprojekt • Medverka till stadsutvecklingsprojekt • Medverka i stadsmiljöprojekt • Minska utsläpp av växthusgaser • Öka andelen ekologiska livsmedel • Sunda lokaler Större förändringar i verksamheten 2013 samt framtid och utveckling 2014-2015 Förvaltningen har tagit ett samlat grepp om klimat och miljöledning. Flera miljöpilotprojekt har initierats. Behoven av att lika krav ställs på olika leverantörer tydliggörs när olika alternativ ska jämföras. Det gäller bland annat miljöfordon, andel ekologiska livsmedel och lokaler. 030 / lund 2013 (EVP) Den höga investeringsvolymen fortsätter under kommande år. Större investeringar under perioden är förvaltningsbyggnad i kvarteret Kristallen och ett stort antal nya skolor och förskolor. Minskade ekonomiska ramar gör att flera förvaltningar ser över sina lokalbehov och kostnader. För serviceförvaltningen är det självklart att bistå förvaltningarna. Lokallösningar som är gynnsamma för kommunnyttan prioriteras. Lokaler som inte används för sitt ursprungliga ändamål anpassas till verksamheternas ändrade behov eller avvecklas. Kontorsfastigheter kan säljas då de friställs i samband med att förvaltningar flyttar till Kristallen. Inför avveckling av centralköket har en fortsatt förnyelse av kvarteret Arkivet inletts i samarbete med statsbyggnadskontoret, vård- och omsorgsförvaltningen och LKF. Förtätningar av kvarteren Råbykungen, Stenkrossen och Grynmalaren värderas i samråd med stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen. Införande av totalhyror för barn-, skol- och utbildningsförvaltningarna införs i januari 2013. Totalhyra innebär att hela ansvaret för byggnader och den yttre miljön samlas hos lundafastigheter. Övertagandet ställer högre krav på organisationen. Förändringen innebär ett utökat samarbete med markentreprenad och samordningsvinster för hyresgäster och serviceförvaltningen. I samband med totalhyra kommer personalorganisationen att ses över. Ett samarbetsprojekt mellan kultur- och fritidsförvaltningen, idrottsföreningar, markentreprenad och lundafastigheter pågår avseende idrottsanläggningar och kan innebära en omställning till totalhyra. De senaste årens satsning på energieffektivisering fortgår. Fokus ändras till helhetsgrepp på fastigheterna där byggnadstekniska åtgärder tas med. Planering pågår för att under perioden genomföra ett större energisparprogram budgeterat till 90 miljoner kronor. Satsningar kommer också att göras på solfångare och solceller. Nybyggnadsprojekt har en uttalad miljö- och lågenergiprofil. Av kommunens fastighetsbestånd är mer än 60 procent uppförda före 1980. De sedan några år allt mindre resurser som avsatts till planerat underhåll medför stora problem. Trots hård prioritering räcker inte de resurser som avsätts till nödvändigt underhåll av klimatskärm och installationer. Ett flertal fukt- och mögelskadade byggnader som inte kan användas kräver omfattande renoveringar eller nybyggnader vilket kommer att belasta lundafastigheters ekonomi avsevärt. Inventering av riskfastigheter pågår. Tillväxten i Lund kommer under perioden generera nya bostads-, industri- och infrastrukturexploateringar, som markentreprenad ska vara med och konkurrera om med sin långa och gedigna erfarenhet. Vi räknar med nya vatten- och avloppsentreprenader via VA-syd, som vi idag har ett fördjupat samarbete med och med nya anläggningsjobb och tillgänglighetsanpassningar i gaturummet via tekniska förvaltningen. Fullmäktiges mål för nämnden Prisvärda och kvalitetssäkrade tjänster och lokaler Medverka till attraktiv stadsutveckling Arbeta för hållbarhet och god miljö Indikator Årets resultat mkr/år Utfall 2011 Budget 2012 -18,6 mnkr Klara budget Budget 2013 Klara budget Plan 2014 Klara budget Plan 2015 Klara budget Ekonomisk uthyrningsgrad 99% 98% 98% 98% 98% Andel erhållna beställningar av lämnade anbud 75% 25% 25% 25% 25% 75% 75% 75% 75% Nöjda kunder enligt kundenkät Ej mätt 2011 Medverka till förtätningsprojekt Ett projekt, Brunsbo (budget 2011 ett projekt) Två projekt Två projekt Två projekt Två projekt Medverka i stadsutvecklingsprojekt Ett projekt Stadsparkskaféet (budget 2011 ett projekt) Två projekt Ett projekt Ett projekt Ett projekt Medverka i stadsmiljöprojekt Flera Två projekt Ett projekt Ett projekt Ett projekt Minska utsläpp av växthusgaser CO2 -12% -20% -27% jmfr 2008 -27% jmfr 2008 -27% jmfr 2008 Minska utsläpp av växthusgaser CO2 från transporter och entrepenader +14% -10% -30% jmfr 2008 -30% jmfr 2008 -30% jmfr 2008 Måltidernas klimatpåverkan -20% -25% jmfr 2008 -25% jmfr 2008 -25% jmfr 2008 Antal nya miljöbyggnader 80% 100% 100% 100% 40% 50% 50% 50% 60% 75% 75% 75% 100% 100% 100% 100% Andel ekologiska av livsmedelskostnaden 40% Andel miljöfordon av ägda/ leasade fordon Andel godkända OVK (obligatorisk ventilations kontroll) Markentrepenad vann den betydelsefulla upphandlingen gällande särskoletransporter. Avtalet är på fem år med möjlighet till förlängning på två år. Detta innebär nysatsningar på såväl fordon som personal. Arbetet med att upphandla nya bussar för särskoleverksamheten har startats. Dock finns för närvarande inget alternativ med gasdrift i den storlek och med den prestanda som behövs för denna verksamhet Samordnade varutransporter för Lunds kommun är i ett utredningsskede, där förhoppningsvis markentrepenad blir en betydelsefull aktör. Tryckeriet kommer att märka minskat behov med 20 procent till följd av införandet av läsplattor. Investeringar i fordons- och maskinparken görs i rask takt med hänsyn till främst miljöaspekten men även på grund av ålders- och verksamhetskrav. För förvaltningens egen verksamhet köps bara gasdrivna personbilar. Investeringarna beräknas ligga på en jämn nivå under perioden. 99% Ett projekt har startats som ska anpassa kvarteret Ljusåret till att användas rationellare och grönare exempelvis genom att anlägga gröna tak och att bromsa upp dagvattnet. För att minska koldioxidutsläppen prioriteras inköp av miljöbilar och maskiner. En bilpool ska etableras för förvaltningarna i Kristallen. Inom Måltidsservice sker under perioden stora verksamhetsförändringar. Antalet tillagningskök inom äldreomsorgen minskar från tre till ett då kylmatsproduktion införs vid årsskiftet 2012-2013. Produktionsvolymen inom äldreomsorgen minskar med cirka 40 procent då kylmatsproduktionen endast omfattar delar av måltiden såsom huvudkomponent sås, soppa, gryta, gratänger, stuvningar etcetera. och vissa desserter. Måltidskomponenter såsom potatis, ris, pasta, kokta och råa grönsaker bereds direkt på vårdavdelningarna. Centralköket avvecklas successivt och kylmatsproduktion sker efter mindre ombyggnader från ekonomi- och verksamhetsplan 031 2013-2015 med budget för 2013 Vikingaskolans kök. Detta kommer att generera omställningskostnader under 2012 till 2013. Drift och ansvar för äldreomsorgens restauranger övergår till vård och omsorgsförvaltning i samband med övergång till kylmat. Antalet tillagningskök i skolorna planeras att utökas i samband med annan ombyggnad på olika skolor runt om i kommunen. Hur organisationen för tillagningskök på skolorna ska se ut framöver är inte bestämt. Måltidsservice planerar och förutsätter att tillagningskök för skolorna ska ingå i måltidsservice organisation och att tillagningsköken för förskolorna ska ingå i respektive skolförvaltnings organisation. Måltidsservice fortsätter aktivt att delta i kommunens livsmedelsupphandlingsarbete och arbetar målmedvetet med fokus på kvalitativa livsmedel och måltider. Ett kommande utvecklingsarbete, för både förskola, skola och äldreomsorg, med att ta fram en gemensam kostpolicy RESULTATBUDGET Intäkter ser måltidsservice som en spännande utmaning. En kostpolicy kan hjälpa till att förtydliga kommunens målsättning med kvalitativa måltider för alla engagerade medborgare. Det kan också vara ett viktigt kvalitetsunderlag i all upphandling av livsmedel och måltider i både skola och äldreomsorg. Måltidsservice har kvalitetssäkrat måltidsportioner för skolor och förskolor samt äldreomsorgen. För den senare är övergång till kyld mat ett led i vård- och omsorgsförvaltningens beslut om hemlagad mat under så hemlika former som möjligt. Viktigt är att med kylmatshantering också säkerställa och tillgodose vårdtagare behov av specialkost i samarbete mellan vårdpersonal och måltidsservice. Av levererad mat utgör 15 procent specialkost för skolor och förskola, medan drygt en tredjedel av varm-mat för äldreomsorgen är individanpassad. Arbetet med ekologiska livsmedel fortgår målinriktat. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 1 100 300 1060 000 1 101 700 1 140 700 1 171 100 Kostnader -702 400 -663 400 -697 372 -712 972 -716 972 Avskrivningar -217 400 -161 300 -160 500 -169 000 -180 500 -55 100 -55 100 -55 100 -55 100 180 200 188 728 203 628 218 528 Avskrivningar extra tillgångspost Verksamhetens nettointäkt Finansiella intäkter 180 500 8 700 14 600 9 000 4 700 4 200 -106 500 -112 600 -123 000 -130 000 -135 000 Resultat före extraordinära poster 82 700 82 200 74 728 78 328 87 728 Årets resultat 82 700 82 200 74 728 78 328 87 728 Finansiella kostnader FINANSIERINGSBUDGET Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Årets verksamhet Netto från verksamheten 180 500 180 200 188 728 203 628 218 528 Finansnetto -97 800 -98 000 -114 000 -125 300 -130 800 Avgår avskrivningar 217 400 216 400 215 600 224 100 235 600 Medel från årets verksamhet 300 100 298 600 290 328 302 428 323 328 -575 918 -544 800 -415 400 -466 500 -575 918 -544 800 -415 400 -466 500 Investeringar Nettoinvesteringar Medel för investeringsverksamhet 0 Finansiering Upplåning 467 500 502 600 401 100 431 300 Amortering -340 200 -358 100 358 100 -358 100 Försäljning anläggningstillgångar Medel från finansieringsverksamheten Förändring av avräkningsfordran 032 / lund 2013 (EVP) 80 000 40 000 0 0 0 207 300 184 500 43 000 73 200 300 100 -70 018 -69 972 -69 972 -69 972 Byggnadsnämnden Ordförande: Christer Wallin (M) Förvaltningschef: Inga Hallén VERKSAMHETSUPPDRAG Byggnadsnämndens uppdrag är att vara en specialreglerad nämnd med myndighetsstatus enligt plan- och bygglagen samt att administrera den kommunala lantmäterimyndigheten. Byggnadsnämnden ansvarar för den fysiska planeringen och utarbetar kommunens översiktsplan med fördjupningar, områdesbestämmelser och detaljplaner, handlägger bygglovsärenden med tillhörande kontroll av tekniska egenskapskrav, obligatorisk ventilationskontroll, sotningstillstånd och besiktningar. Vidare lämnas råd och upplysningar till allmänheten, företag och organisationer. I verksamheten ingår bland annat arbete med infrastruktur och trafik, kulturminnesvård, grönstruktur, och tillgänglighetsrådgivning. Nämnden svarar för kommunstyrelsens uppdrag angående kommunens strategiska planering, som särskilt syftar till att klargöra resursbehov och miljökonsekvenser i samhällsbyggandet. Nämnden svarar vidare för lantmäteriverksamheten i kommunen, vilket inkluderar handläggning av fastighetsbildningsärenden samt en omfattande teknisk kart- och GIS-verksamhet. Kommunfullmäktiges mål för nämnden • Att verka för att den fysiska miljön används så att från ekologisk, social och ekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas. • Att verka för en god bebyggd miljö. • Att upprätthålla en tillfredsställande planberedskap. • Att verka för en lämplig fastighetsbildning och tillhandahålla ändamålsenlig geografisk information. Byggnadsnämndens mål (nämndsmål) • Att verka för en långsiktigt hållbar utveckling – ekologiskt, socialt och ekonomiskt (”det globala perspektivet”). • Att verka för en god bebyggd miljö för alla med avseende på arkitektur, kulturmiljö, naturmiljö, energihushållning, markhushållning och hälsa & säkerhet (”det lokala perspektivet”). • Att verksamhetens produktion ska präglas av hög service och god kvalitet. Större förändringar i verksamheten 2013 Ändringarna i plan- och bygglagen som trädde i kraft 2011 medför fortsatt justeringar av rutiner och ger fler arbetsuppgifter än tidigare. Efter avslutat arbete med den kommuntäckande översiktsplanen går vi nu in i en period med mycket stora förväntningar på fördjupningar och övergripande program av olika slag för ett stort antal utvecklingsprojekt som pågår samtidigt i Lund. Lunds kommun är inne i en stark utvecklingsfas och det är nu viktigt att samordna alla initiativ. Lund NE Stadsbyggnadskontoret deltar i utvecklingsarbetet i projektet. När utvecklingsarbetet går in i fasen för formell plan tar linjen på stadsbyggnadskontoret över arbetet med planerna. Flera tankegångar i Lund NE-konceptet kommer under perioden att ytterligare konkretiseras i utredningar och programarbeten. Viktiga och omfattande delar i arbetet är Max IV, ESS, Science Village, Lundalänken, Världsparken samt stadsdelen i övrigt med utveckling av program för byggandet och frågor om hållbar stadsutveckling. Ramprogrammet från 2006 uppdateras genom ”Visioner och Mål” som tagits fram av projektet. För att få ett fullständigt underlag till den kommande detaljplaneringen inom området tas en fördjupning av översiktsplanen fram och arbetet förväntas vara klart under 2013. Framtid och utveckling 2014-2015 Kunskapsstråket Kunskapsstråket har utvecklats till att bli ett begrepp som signalerar hållbar stad i ett stråk mellan Lunds stadskärna och Brunnshög. Området saknar idag struktur och viktiga funktioner för att vara en stadsmässig attraktiv länk mellan den gamla staden och den nya stadsdelen i nordost. Det finns nya behov, många idéer och önskemål om utveckling och förtätning i området. En dialog med fastighetsägarna, företagarna och andra berörda pågår om visionen för området. Universitetssjukhuset arbetar med en ny utvecklingsplan och stadsbyggnadskontoret arbetar parallellt med ett planprogram. Universitetet har tagit initiativ till en Campusplan och nu ska den följas upp med ett ramprogram. Arbete med ett ramprogram för Ideon Pålsjö är klart och behöver följas upp med detaljplaner. AstraZeneca-området ska omvandlas till ett Ideon Medicon Village och även här har ett programarbete påbörjats. Malmö/Lund 2.0 Politikerna i Lund och Malmö har fattat beslut om ett djupare samarbete kring strategiska frågor. Stadsbyggnadskontoret arbetar i det sammanhanget med en gemensam strukturplan/strukturbild för området Malmö-Lund där också mellanliggande kommuner ska vara med. Spår på Lundalänken Kommunen har en målsättning om att spårvägstrafik ska vara etablerad på Lundalänken mellan Lund C och ESS år 2015. Ett intensivt planerings- och genomförandearbete kommer krävas för att detta ska bli möjligt. En förstudie har genomförts och nu pågår detaljplanearbetet för hela sträckningen. Under 2012 fördjupas planeringsarbetet ytterligare med bland annat projektering av sträckan samt speciella insatser i hållplatslägena. Parallellt med de kommuninterna ansträngningarna sker ett omfattande samarbete med ekonomi- och verksamhetsplan 033 2013-2015 med budget för 2013 Malmö, Helsingborg och Region Skåne, inom samverkansplattformen SPIS (Spårvagnar i Skåne). Utveckling av Lunds centrum och Lund C Utvecklingsarbetet med Lunds centrum kommer att fortsätta in i planperioden. Området kring Lund C ska utvecklas och göras attraktivt och samtidigt anpassas till ett kraftigt ökat antal resenärer. Tre team har arbetat med var sitt förslag som sammanfattats i en syntes. Arbetet går nu vidare med kompletterande utredningar och i samverkan mellan alla berörda parter. Arbetet ska resultera i ett ramprogram som efterföljande följs upp med detaljplaner. Utveckling av området kring Öresundsvägen Som en naturlig fortsättning av omvandlingen av Sockerbruksområdet behöver nu området kring Öresundsvägen utvecklas. Flera stora fastighetsägare är intresserade av att komma igång med planeringen. Bland annat trafikfrågan är komplicerad och en fördjupning av översiktplanen har påbörjats för att reda ut denna samt andra strukturella frågor. Utbyggnad av Dalby Dalby ska utvecklas till ett modernt stationssamhälle. Arbete pågår med ett planprogram för stationsområdet samt detalj- planearbetet för Påskagänget III. Kontoret har en aktiv del i ”Fokus Dalby” som är ett projekt som ska marknadsföra Dalby som en attraktiv boendeort. Ett annat syfte med projektet är att ta fram nya samverkansformer i planprocessen. Fördjupningar/programarbete i Veberöd och Södra Sandby I Veberöd har flera underlag tagits fram för kunna påbörja arbetet med fördjupning av översiktplanen. I Södra Sandby finns det behov av att arbeta med ett övergripande program för de centrala delarna. Stadsdelsprogram Kontoret har länge behövt gå igång med att förbereda hur stadsdelarna i Lunds stad ska kunna utvecklas och förtätas. Nu är behovet stort av att komma vidare med dessa planer som sedan kan utgöra en god grund för vidare detaljplanearbete. Övriga speciella uppgifter • Medverka till ett fortsatt högt bostadsbyggande i Lund. • Arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna i planeringen. • Arbetet med kulturmiljöprogrammet kommer att gå vidare. • Arbetet med kvarteret Kristallen kommer att fortgå in i planperioden med organisation och förberedelse av bättre arbetssätt och själva flytten 2014. I nedanstående tabell anges de fullmäktigemål till vilka indikatorer är kopplade. Fullmäktiges mål för nämnden Att upprätthålla en tillfredsställande planberedskap Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Att årligen, under förutsättning av planuppdrag, bidra till bostadsförsörjningen genom att upprätta detaljplaner som skapar möjligheter att bygga minst 900 nya bostäder Ny indikator Ny indikator 900 900 900 Att i 90% av alla bygglovärenden fatta beslut inom åtta veckor från ansökningsdagen Ny indikator Ny indikator 90% 90% 90% Indikator Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 23 300 22 069 22 377 21 862 21 862 Kostnader 59 600 58 355 57 880 57 365 57 365 Intäkter 36 300 36 286 35 503 35 503 35 503 BYGGNADSNÄMNDEN NETTOANSLAG Preliminär fördelning: 034 / lund 2013 (EVP) Tekniska nämnden Ordförande: Ronny Johannesson (M) Förvaltningschef: Göran Eriksson VERKSAMHETSUPPDRAG Tekniska nämnden är förvaltningsmyndighet för kommunens tekniska förvaltning. Nämndens verksamhet är främst inriktad på fyra områden: • Väghållning med trafiksäkerhet • Kollektivtrafik inklusive färdtjänst • Park-, natur- och skogsområden • Exploatering av bostads- och företagsområden samt förvaltning av kommunens markreserv Tekniska nämnden är kommunens trafiknämnd och trafiksäkerhetsnämnd. Kommunfullmäktiges mål för nämnden • Vara en drivande kraft för att göra Lunds kommun till Öresundsregionens mest attraktiva kommun att bo och leva i. • Använda de ekonomiska ramar som är uppsatta på ett för kommuninvånarna så effektivt sätt som möjligt. • Sörja för att den service som tekniska förvaltningen tillhandahåller ska hålla högsta möjliga kvalitet med fokus på individen. • Arbeta för att tekniska förvaltningen ska vara en arbetsplats som är intressant och stimulerande och har förutsättning att kunna rekrytera och behålla kompetent och serviceinriktad personal. • Arbeta aktivt för att miljön i Lunds kommun uppfyller de mål som kommunfullmäktige satt upp. Tekniska nämndens mål (nämndsmål) • att Lund ska upplevas som rent och att gatumiljön ska vara inspirerande och trivsam. • att Lunds stadsbussar ska vara ett attraktivt sätt att färdas inom tätorten. • att kommunen ska inta en ledande position i Öresundsregionen vad gäller utveckling av attraktiva och hållbara bostäder och bostadsmiljöer för alla kategorier såväl som attraktiva miljöer för företag och offentlig verksamhet. • att behovet av mark för bostäder, företagsetableringar och övrig samhällsservice ska tillgodoses genom en aktiv markpolitik och hög beredskap Markreserven ska präglas av långsiktighet, god framförhållning och successiv anpassning till gällande översiktsplan. • att anläggningarna ska underhållas så att livslängden optimeras utifrån tilldelade resurser. • att nivån på den kommunala arrendeprissättningen och på kommunens tomtpriser ska vara marknadsanpassad. • att Lund ska tillhandahålla en trygg och säker trafikmiljö. • att färdtjänsten ska vara ett tryggt och tillförlitligt sätt att färdas inom Skåne. • att parker och koloniområden ska utvecklas, vårdas, utformas och anläggas så att de fyller sina funktioner ur social, estetisk, ekologisk och kulturhistorisk synpunkt. • att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsplats som stimulerar till personlig utveckling, där det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsatt utvecklas och att diskriminering ska inte förekomma. • att utveckla transportsystemet att bli långsiktigt hållbart med hjälp av LundaMaTs (miljöanpassat transportsystem). • att Lund ska utvecklas och alltid ligga i framkant som cykelkommun. • att natur-, skogs- och strövområden ska utvecklas vårdas, utformas och anläggas på ekologisk grund så att den biologiska mångfalden gynnas och rekreation och friluftsliv stimuleras, samtidigt som viss ekonomisk avkastning från dessa områden ska eftersträvas. • att god hushållning av åkermark ska beaktas i planering av utbyggnad. • att aktivt bevaka miljöhänsynen på kommunens jordar genom Greppa Näringen. Större förändringar i verksamheten 2013 En förändring som kommer att påverka såväl Lunds trafikanter som nämndens verksamhet väsentligt är införandet av spårvagnstrafik. Under 2013 kommer genomförandeorganisationen att behöva växlas upp och projekteringsarbetet och förberedelserna för upphandlingar att intensifieras. Parallellt med att byggnationen förbereds är det angeläget att ansvars- och driftfrågorna efter det att trafiken startat klarläggs. Inom projektet SPIS – Spårvagnar i Skåne diskuteras att ett gemensamt bolag ska bildas av de tre kommunerna Malmö-Lund-Helsingborg. Bolaget ska ha som uppgift att upphandla drift och underhåll. Verksamheten ska finansieras med skattemedel och banavgifter. Banavgifterna ska tas ut av den som trafikerar banan, det vill säga Skånetrafiken Kommunens avtal med Skånetrafiken angående huvudmannaskapet för Lund Stadsbuss gäller till halvårsskiftet 2013. Överläggningar pågår mellan kommunledningen och Region Skåne angående vem som därefter ska ansvara för verksamheten.Upphandling av stadsbusstrafiken har påbörjats och nytt avtal ska tillämpas från juni 2013. Som en option i upphandlingen ingår även servicelinjetrafiken vars avtal går ut i september 2013. Även för färdtjänst ska upphandling genomföras så att nytt avtal gäller från oktober 2013. Merparten av förvaltningens avtal avseende parkskötselentreprenader löper ut under 2012. En inventering, som genomförts av vår parkmark visar att 59 procent av parkmarken är i behov av åtgärder och 7 procent av parkmarken är ekonomi- och verksamhetsplan 035 2013-2015 med budget för 2013 i behov av stora åtgärder. En handlingsplan för att hantera problemet ska tas fram. Mark- och exploateringsverksamheten förväntas årligen leverera ett överskott. Detta har varit möjligt så länge de fastigheter som förvaltas i princip inte räntebelastats, haft låga driftkostnader och gett arrendeintäkter som även täckt kostnaderna för personalen som förvaltar dem. I takt med att dessa fastigheter avyttras minskar överskottet. För de strategiska markförvärv som genomförts på senare år kompenseras förvaltningen för kostnaderna som uppstår. De arrendeintäkter som fastigheterna genererar återlämnas på motsvarande vis. Problemet är att förvaltningen inte får någon kompensation för den administrativa insats som fastigheterna kräver. Detta blir extra tydligt när de äldre ”nettointäktsbringande” fastigheterna avyttras och ersätts med nya strategiska fastigheter som inte bidrar till försörjningen av förvaltningen. Redovisningsrådets rekommendationer kring exploateringsredovisningen, som håller på att implementeras, kommer att påverka den kommunala ekonomin. Svängningar mellan åren kan ge stora konsekvenser. Det är av yttersta vikt att verksamheten fortsatt kan bedrivas utan att påverkas ekonomiskt negativt. Framtid och utveckling 2014-2015 Från 2004 har bilåkandet minskat på många ställen i västvärlden och allt fler pratar om att man i områden med mycket befolkning nått det man kallar ”Peak car”. Denna insikt leder till helt nya utmaningar i planeringen. För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver vi kunna transportera oss, behoven finns kvar men lösningarna är annorlunda. Lund har fått stor uppmärksamhet och flera erkännanden för sina insatser inom trafikområdet det senaste decenniet. LundaMaTs (miljöanpassat transportsystem) i början på 2000-talet innebar ett lyft för de hållbara transportlösningarna. Satsningarna på projekt som Lundalänken, Mobilitetskontoret och Cykelkommunen innebar att viktiga steg togs mot en hållbar utveckling. LundaMaTs II breddade arbetet till att omfatta inte bara miljö utan hela hållbarhetsbegreppet. Åtgärder för miljön går nu hand i hand med förbättrad säkerhet, trygghet och tillgänglighet. Till skillnad från föregångaren LundaMaTs I kopplades dock inte resurser för ett genomförande lika tydligt till utredningen. I den investeringsplan som nu finns i kommunen ingår en delfinansiering av spårvägen Lund C-ESS, som naturligtvis också är en viktig satsning inom LundaMaTs, men i övrigt finns mycket lite resurser avsatta. För att motivera nya satsningar och klara framtida utmaningar på ett optimalt sätt utifrån kommunens mål så bedömer förvaltningen att en uppdatering av LundaMaTs är nödvändig. Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet, som fastställdes av kommunfullmäktige 2006 och med sin tidshorisont på 10-15 år, ligger till grund för utvecklingen av park- och 036 / lund 2013 (EVP) naturverksamheten. Ett nytt grönstruktur- och naturvårdsprogram bör påbörjas senast 2014. Den förväntade kraftiga expansionen av våra tätorter kommer att ställa krav på nya och attraktiva parker, inte minst utifrån kravet på en hållbar stadsplanering och ett led i folkhälsoarbetet. Översiktsplanens krav på förtätning för att spara jordbruksmark måste tas på största allvar. Förtätningen måste dock genomföras på ett inte minst ur grönstruktursynpunkt förståndigt sätt. Lunda Eko - projektet Hela staden, som beskriver värdet av grönytor blir en viktig utgångspunkt i förtätningen av våra tätorter. Utvecklingen av den gröna infrastrukturen inom bland annat Lund NE/ Brunnshög är en utmaning för att uppnå den profil på hållbarhet och attraktivitet som formulerats för denna stadsdel. I utvecklingsplan för Stadsparken återstår att integrera Observatorieparken och Södra lekplatsen med Stadsparken. Förvaltningen arbetar med att tillgänglighetsanpassa lekplatser på allmän parkmark. Under planperioden kommer projekt avseende tryggheten och säkerheten i våra parker att genomföras bland annat i samverkan med polisen. Sverige har beslutat om vattenförvaltning i enlighet med EU:s vattendirektiv. Vattendirektivets målsättning är att god ekologisk och kemisk status ska uppnås i de europeiska vattendragen och havsområdena senast 2015. För att få en bred medverkan i vattenförvaltningen har vattenråd bildats för kommunens tre avrinningsområden, Höje å, Kävlinge å och Sege å. Inom Kävlingeåns vattenråd pågår arbete med att inordna recipientkontroll (övervakning av miljöförhållandena i ett påverkat område). Ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram håller på att tas fram och kommer att gälla från 2014. Detta påverkar såväl naturvårdsarbetet i kommunen som våtmarksarbetet. Åtgärder inom Skrylleområdet har lyfts fram som ytterst angelägna. Befintligt naturum i Skrylle uppfyller inte längre Naturvårdsverkets riktlinjer för naturumverksamhet. Ett nytt naturum har därför utretts och bör vara en arena med hög potential för informationsspridning och marknadsföring av natur och miljö. Finansieringen är inte klarlagd. Nya former för odling i staden bör prövas exempelvis genom bildande av så kallade ”community gardens”. Detta kommer att prövas inom ramen för utvecklingsprojektet ”Hållbar stadsutveckling” på Brunnshög. Inom den traditionella odlingslottsverksamheten bör bildandet av föreningar för respektive odlingslottsområde prövas Ansträngningar att ytterligare förstärka markberedskapen för såväl centrumutvecklingen i de östra tätorterna som den långsiktiga utbyggnaden av Brunnshög och Hasslanda fortskrider. Fortsatt utbyggnad av Hasslanda för industri, handel, kontor och annan service kommer troligen att dominera utvecklingen på näringslivsfronten. Behovet av industrimark i Lund är påtagligt. I de östra tätorterna är intresset begränsat. Kopplingen av området Horsabjer i Dalby ner till väg 11, nedläggningen av reningsverket i Genarp är angelägna åtgärder liksom sökandet efter nya etableringsområden i Södra Sandby och Veberöd. Utveckling av olika önskade former av kategoriboenden är en viktig fråga de närmaste åren, allt från det nya Fullmäktiges mål för nämnden Vara en drivande kraft för att göra Lunds kommun till Öresundsregionens mest attraktiva kommun att bo och leva i. Använda de ekonomiska ramar som är uppsatta på ett för kommuninvånarna så effektivt sätt som möjligt. trygghetsboendet till så kallade fria byggrupper. Den minskade efterfrågan på bostads- och äganderätter har dämpat entreprenadkostnaderna, vilket gör det något enklare att nyproducera hyresrätter. Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 8 191 8 200 8 700 8 700 8 700 Antal påbörjade lägenheter 672 1 015 850 980 1 295 Antal byggklara fribyggartomter 14 20 10 10 10 37 70 50 50 50 Skötselkostnader parker och grönområden kr/m2 5,48 5,06 5,11 4,89 4,83 Skötselkostnader natur, skogs- och strövområden kr/m2 0,54 0,54 0,55 0,58 0,59 Kostnadstäckning i Lunds Stadsbuss, % (biljettintäkter) 53 54 53 53 53 Kostnadstäckning i färdtjänsten, % (egenavgift) 13 13 12 12 12 Försäljning industrimark, ha 3,0 4,0 5,0 7,0 6,0 Lund exkl Brunnshög 2,4 3,0 3,0 3,0 3,0 0 1,0 3,0 2,0 Indikator Antal resor, tusental, Lunds stadsbuss 2 Antal tusen m belagd körbaneyta/år Brunnshög Sörja för att den service som tekniska förvaltningen tillhandahåller ska hålla högsta möjliga kvalitet med fokus på individen Arbeta för att tekniska förvaltningen ska vara en arbetsplats som är intressant och stimulerande och har förutsättning att kunna rekrytera och behålla kompetent och serviceinriktad personal. Övriga orter 0,6 1,0 1,0 1,0 1,0 Lägenhets- och anläggningsarrenden, antal 90 97 90 91 92 Lägenhets- och anläggningsarrenden, ha 61 66 65 66 67 Jordbruksarrenden, antal 82 83 83 85 87 Jordbruksarrenden, ha 886 912 929 941 951 Antalet dödade och svårt skadade på det statliga och det kommunala vägnätet 30 35 34 33 33 Antalet dödade och svårt skadade på det kommunala vägnätet 18 14 14 14 14 Antal resor, tusental med färdtjänst 154 165 159 159 159 Parkmark och grön gatumark, ha 722 773 733 755 769 Koloni och odlingslotter, antal 1 561 1 561 1 561 1 561 1 561 Frisknärvaron ska vara minst lika hög som föregående år 97,2% 95,5% 97,2% 97,2% 97,2% Medelvärdet i förvaltningens medarbetarenkät som genomförs vartannat år, ska öka (utfall 2009 4,57 av 6,0) 4,7 4,72 ekonomi- och verksamhetsplan 037 2013-2015 med budget för 2013 Fullmäktiges mål för nämnden Arbeta aktivt för att miljön i Lunds kommun uppfyller de mål som kommunfullmäktige satt upp Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 395 400 400 404 408 Antalet bullerstörda i definition i bullersaneringsplanen 9 104 8 700 8 570 8 440 8 314 Antalet tusen cyklister i 60 fasta räknepunkter/år 178 203 205 208 211 Skogs- och naturmark (kommunalt förvaltad), ha 915 955 940 949 956 Skyddad natur, % av kommunens totala yta 8,0 8,7 8,6 8,6 8,6 81% 70% 95% 75% 75% 552/334 av totalt 886 564/348 av totalt 912 615/314 av totalt 929 627/314 av totalt 941 637/314 av totalt 951 Indikator Summerade trafikflöden i utvalda snitt (de punkter som räknas varje år) på det kommunala vägnätet (tusen fordon/dygn) Exploaterad mark (BTA) på icke högvärdig(<klass 8) jord-bruksmark/totalt exploaterad mark (BTA) Andel utarrenderad jordbruksmark som omfattas av Greppa Näringen/ växtodlingsplan Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 211 405 212 189 206 478 211 518 224 859 Kostnader 363 498 366 122 358 670 361 234 374 575 Intäkter 152 093 153 933 152 192 149 716 149 716 TEKNISKA NÄMNDEN NETTOANSLAG Preliminär fördelning: 038 / lund 2013 (EVP) Miljönämnden Ordförande: Lars V Andersson (C) Förvaltningschef: Björn Berséus I förhållande till sin storlek har Lund många livsmedelslokaler, främst restauranger. Tillsynen av livsmedelshanteringen bedriver kommunen genom inspektioner, information och provtagning. Verksamhetsuppdrag Kommunfullmäktiges mål för nämnden Miljönämnden fullgör kommunens uppgifter enligt bland annat miljöbalken och livsmedelslagen. Detta arbete utgör operativ myndighetsutövning. Nämndens agerande utgår alltid från den enskilde individens bästa vad avser hälsa, miljö och välbefinnande. Nämnden tar även hänsyn till individer som är mer känsliga än normalt. Vidare tar nämnden speciell hänsyn i sin tillsyn till barn och ungdomar. Den operativa tillsyn som nämnden bedriver inriktar sig på utsläpp av ämnen, gaser, buller eller andra föroreningar som riskerar att skada människan eller miljön. Genom ett stort förebyggande arbete vid remisshantering, villkorsskrivning, information med mera effektiviseras nämndens arbete. Vidare kontrolleras alla verksamheter som hanterar livsmedel, utför hygienisk vård, erbjuder arrangemang för allmänheten och liknande. Miljönämnden ska också enligt lagstiftningen följa utvecklingen av miljö- och hälso skyddsfrågorna i kommunen samt främja en för individen god hälsa och optimal miljö med tyngdpunkt på fysiska miljöfaktorer, medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor samt naturvårdsfrågor berörs samt lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde. Miljöbalken reglerar viktiga tillsynsuppgifter för kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Miljönämnden har ansvaret för miljötillsynen över all miljöfarlig verksamhet som finns i kommunen, exklusive Källby avloppsreningsverk. Nämnden utför tillsyn inom samtliga branscher och verksamhetsområden. Arbetet med hälsoskydd rör till en stor del den inre miljön, både bostäder och offentliga miljöer. Inomhusklimatet har fått ökad betydelse för människor hälsa. Buller i olika sammanhang orsakar ökade störningar, allt från höga ljudnivåer på diskotek till bullrande installationer och trafikföreteelser. Krav via direktiv om kartläggning och åtgärdsprogram för buller finns från EU. Tillsynen av kemiska produkter och användningen av bekämpningsmedel har ökat i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Andra tillsynsområden är också bland annat förorenad mark samt strålning som fått ökad betydelse och omfattning. • God hälsa och god miljö i Lunds kommun Fullmäktiges mål för nämnden God hälsa och god miljö i Lunds kommun MILJÖNÄMNDEN NETTOANSLAG Miljönämndens mål (nämndsmål) • • • • Verka för de nationella miljökvalitetsmålen Verka för målen i LundaEko God livsmedelshantering God och snabb service till kommuninvånarna Större förändringar i verksamheten 2013, framtid och utveckling 2014-2015 Vattendirektivet innebär utökade arbetsuppgifter och det antagna miljöövervakningsprogrammet medför utökade kontroller och analyser inom flera områden med för nämnden ytterligare samordningsuppdrag. Arbetet med REACH, EU-förordning som ersatt stora delar av tidigare gällande kemikalielagstiftning, medför att stora tillsynsresurser tas i anspråk för information samt i tillstånds- och anmälningsfrågor främst i anslutning till Medicon Village och Ideon. Direktiv om åtgärdsprogram mot buller är ett pågående projekt till sommaren 2013. Enligt förordningen ska kommunerna kartlägga och ta fram ett åtgärdsprogram för alla vägar, järnvägar inom kommunerna såväl statliga, kommunala och enskilda. Flygtrafik samt vissa industrier skall i särskilda fall även ingå. Därefter vidtar arbetet med de föreslagna åtgärderna. Framtagande av VA-plan för Lunds kommun har påbörjats vilket kommer att kräva ökade planerings- och tillsynsinsatser de närmaste åren. Förvaltningen kommer att finnas med tidigt i olika processer och ytterligare informera allmänhet, verksamhetsutövare och myndigheter inom sina tillsynsområden, allt för att effektivisera tillsynen. Nämnden och förvaltningen kommer att arbeta mer med de miljöstrategiska frågorna så att de på ett naturligt sätt förs in i förvaltningens tillsynsuppdrag. Utfall 2011 Indikator Budget 2012 Budget 2012 Plan 2014 Plan 2015 Nämndens kostnad per invånare, kr 104 103 100-103 100-103 100-103 Nämndens självfinansieringsgrad, % 35 30 30 30 30 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 10 380 11 594 11 814 11 814 11 814 15 961 16 794 17 014 17 014 17 014 5 581 5 200 5 200 5 200 5 200 Preliminär fördelning: Kostnader Intäkter ekonomi- och verksamhetsplan 039 2013-2015 med budget för 2013 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Holger Radner (FP) Förvaltningschef: Urban Olsson VERKSAMHETSUPPDRAG Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kultur-, biblioteks-, idrotts- och fritidsverksamhet inom Lunds kommun. Nämnden ansvarar även för arbetet med de kommunövergripande ungdomsfrågorna. Kommunfullmäktiges mål för nämnden För att ge alla kommuninvånare goda förutsättningar att utveckla ett innehållsrikt liv ska kultur- och fritidsnämnden skapa vägar till bildning, folkhälsa, demokrati och upplevelser. Kultur- och fritidsnämndens mål (nämndsmål) • Synlighet: Alla kommuninvånare ska ges kännedom om biblioteks-, fritids- idrotts- och kulturverksamheten i Lunds kommun. • Tillgänglighet: Alla kommuninvånare ska ha tillgång till biblioteks-, fritids- idrotts- och kulturverksamheten i Lunds kommun. • Delaktighet: Alla kommuninvånare ska ha möjlighet att påverka biblioteks-, fritids- idrotts- och kulturverksamheten genom delaktighet och dialog. Större förändringar i verksamheten för 2013 Om- och tillbyggnad av Högevallsbadet pågår och ska vara avslutad inför årsskiftet 2013. Kraven att följa LOU, lagen om offentlig upphandling, vid upphandling av offentlig utsmyckning, har skärpts. Nämnden måste bygga upp nya hållbara rutiner för att anpassa sig efter lagen vilket kommer att ta resurser i anspråk från en redan pressad verksamhet eftersom även antalet utsmyckningsobjekt ökar i takt med att Lund växer. Framtid och utveckling 2014-2015 Nämnden står inför stora utmaningar. Samtidigt som resurserna minskar genom stora besparingskrav ska önskemålen från medborgarna tillgodoses om att utveckla såväl befintliga och nya verksamheter som att bygga nya och underhålla befintliga anläggningar. Det innebär att flera viktiga strategiska vägval måste göras inför framtiden. En grund för dessa vägval är nämndsmålen som anger synlighet, delaktighet och tillgänglighet som viktiga ledstjärnor. Synlighet I en allt hårdare konkurrens om medborgarnas fritidssysselsättningar behöver kultur- och fritidsnämndens verksamheter förbättra sina marknadsföringsinsatser för att nå ut till medborgarna med vad som erbjuds. För att kunna 040 / lund 2013 (EVP) genomföra ett strategiskt långsiktigt marknadsföringsarbete kommer det att tas fram en kommunikationsplan för hela förvaltningen. Marknadsföringsarbetet för Sommarlund har tjänat som ett pilotprojekt inom kulturverksamheten för att framöver kunna ta fram en gemensam marknadsföringsstrategi för verksamheten. Samtliga enheter inom bibliotek kommer med start 2012 att ta fram ett nytt program för att marknadsföra sig mot nya grupper. Varje fritids- och specialområde kommer att fortsätta sitt arbete med att ta fram nya metoder för att synliggöra verksamheten för huvudmålgruppen. Dessutom kommer det om- och tillbyggda Högevallsbadet att kräva en strategisk och målgruppsinriktad marknadsföring för att öka kännedomen om anläggningens utbud och möjligheter. Delaktighet Förvaltningen måste utöver stöd till föreningsliv också hitta nya former för deltagande och delaktighet. Jämlikhet, rättvisa och flexibilitet är nyckelord när det gäller att utveckla nya stödformer som inte bara ser till organisationsform utan kan möta medborgarnas behov på sina egna villkor. Arbetet med dessa nya stödformer finns beskrivet såväl i den kulturpolitiska handlingsplanen som i det kommande idrottspolitiska programmet för Lunds kommun. Inom fritidsverksamheten har delaktigheten sedan flera år tillbaka varit en ledstjärna för arbetet. Det handlar om att alltmer lämna det gamla begreppet fritidsgård och genom närvärlds spaning och analys skapa underlag för att möta brukarnas behov och önskemål. Tillgänglighet Utvecklingen av mötesplatser oavsett form kommer fortsatt att vara ett av de viktigaste utvecklingsområdena för förvaltningen. Genom att skapa platser där människor oavsett bakgrund, förutsättningar eller social tillhörighet kan mötas ges möjlighet till ökad förståelse människor emellan och den sociala sammanhållningen stärks. En mötesplats kan vara virtuell eller fysisk, såväl inomhus som utomhus. Paradoxalt nog innebär den ökande befolkningstillväxten och samtidigt den krympande ekonomin att möjligheten ökar till en bredare grund för olika mötesplatser eftersom lokaler och anläggningar måste utnyttjas mer optimalt och nya lösningar måste prövas. Med integreringen av den öppna fritidsverksamheten i den nya byggnaden på Killebäckskolan och flytten av Järnåkra fritidsgård in i skolan, påbörjades omvandlingen från traditionella fritidsgårdar till mötesplatser. Det är dock först med byggnationen av Mötesplats Klostergården som en fullvärdig integration, mellan i detta fall bibliotek och fritidsverksamhet, kan realiseras och testas fullt ut. En inventering, kategorisering och utveckling av miljöer för fysisk aktivitet är ett prioriterat område för att öka tillgängligheten. Barn och unga kommer att fortsatt vara en prioriterad målgrupp. För att fortsatt ligga i framkant när det gäller arbetet med barn och unga ska barnkonventionen ges större utrymme liksom vidareutvecklingen av ungas delaktighet och insatser för unga i utanförskap. Även mångfalds- och integrationsfrågorna är under ständig utveckling. Nämndens mångfaldsplan kommer att vara ett viktigt stöd för att utveckla möten som bygger på gränsöverskridande dialog istället för att befästa identiteter av olika slag. ekonomi- och verksamhetsplan 041 2013-2015 med budget för 2013 Fullmäktiges mål för nämnden För att ge alla lundabor/kommuninvånare goda förutsättningar att utveckla ett innehållsrikt liv ska kultur- och fritidsnämnden skapa vägar till bildning, folkhälsa, demokrati och upplevelser Utfall 2011 Indikator Betygsindex för fritid och kultur ska höjas med en enhet per år. Avläses genom SCB:s medborgarundersökning och nöjd-medborgar-index för Lunds kommun 64,0 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 65,7 64,0 64,0 64,0 Andel aktiva låntagare av kommuninvånarna, samtliga bibliotek Ny indikator 2012 36% 36% 36% 36% Antal fysiska besök per invånare, samtliga bibliotek Ny indikator 2012 12 12 12 12 Andel elever i procent av åldersgruppen på Kulturskolan Personalkostnad per invånare i åldersgruppen 10-24 år för öppen fritidsverksamhet och specialområden, Nordväst (kr/barn) Ny indikator 2012 12% 12% 12% 12% Ny indikator 2012 806 806 806 806 Personalkostnad per invånare i åldersgruppen 10-24 år för öppen fritidsverksamhet och specialområden, Sydost (kr/barn) Ny indikator 2012 868 868 868 868 Personalkostnad per invånare i åldersgruppen 10-24 år för öppen fritidsverksamhet och specialområden, Öster (kr/barn) Ny indikator 2012 1 996 1 996 1 996 1 996 Antal deltagartillfällen per invånare i åldersgruppen 7-20 år i idrottsföreningar enligt RF:s databas föregående år, flickor Ny indikator 2012 33 32 32 32 Antal deltagartillfällen per invånare i åldersgruppen 7-20 år i idrottsföreningar enligt RF:s databas föregående år, pojkar Ny indikator 2012 40 39 39 39 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 NETTOANSLAG 278 120 294 555 313 860 312 243 309 218 360 028 359 100 384 405 380 880 377 855 81 908 64 545 70 545 68 637 68 637 Preliminär fördelning: Kostnader Intäkter 042 / lund 2013 (EVP) Socialnämnden Ordförande: Göran Wallén (M) Förvaltningschef: Inga-Lill Sjunnesson VERKSAMHETSUPPDRAG Socialnämndens verksamhetsuppdrag präglas i hög grad av myndighetsutövning och spänner över ett område från tidigt förebyggande insatser till tvångsingripande mot den enskildes vilja. Förvaltningen är organiserad i tre verksamhetsområden som svarar för service, biståndsinsatser och utredningar för barn och ungdomar och deras föräldrar, vuxna med missbruksproblematik, personer med psykiska funktionsnedsättningar, personer i behov av ekonomiskt bistånd och eller arbetsmarknadsåtgärder/rehabilitering samt flyktingar. Till förvaltningen hör också en tillståndsenhet med uppdrag att utfärda utskänkningstillstånd och utöva tillsyn samt en handikappkonsulent med kommunövergripande uppdrag. Kommunfullmäktiges mål för nämnden • Nå barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt. • Ge enskilda och grupper förutsättningar till bättre levnadsvillkor. • Tidigt initiera samverkan utifrån en helhetssyn på den enskildes behov. • Skapa hållbara boendelösningar för socialnämndens målgrupper. Socialnämndens mål (nämndsmål) • Förstärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer hos barn och unga. • Skapa individuellt anpassade, hållbara boendelösningar för socialnämndens målgrupper. • Stödja och utveckla individens arbetsförmåga för att motverka bidragsberoende. • Samarbeta och samverka utifrån en helhetssyn i syfte att bättre tillgodose den enskildes behov. • Insatserna ska grundas på tre kunskapskällor, forskaren, praktikern och brukaren, såkallad evidensbaserad praktik. • Särskilt utveckla formerna för delaktighet och inflytande från brukare. • Öka samverkan med den ideella sektorn. • Att anpassa påverkbar verksamhet till tilldelad ram. • Genomföra regelbundna ekonomiska uppföljningar och öka möjligheten till insyn och kontroll och påverkan av verksamheten. Större förändringar i verksamheten 2013 Ett förvaltningsövergripande förändringsarbete startade 2012 i syfte att belysa hur nuvarande organisation motsvarar olika målgruppers behov och hur förbättringar kan ske. Arbetet syftar också till att se hur arbetet för personal som flyttar in i Kristallen kan effektiveras. Den satsning som sker inom ramen för projektet sociala insatsgrupper kommer förhoppningsvis att fortsätta i egen regi 2013. Bostadsbristen medför stora problem i socialtjänstens arbete med olika målgrupper. Den handlingsplan som är framtagen för att halvera hemlösheten utgör grund för arbetet. Behovet av en tydligare samordning av bostadstilldelningen i kommunen till socialtjänstens olika målgrupper kommer att vara i fokus även 2013. Ett intensivt arbete genom förstärkning av personal kommer att ske för att minska kostnaderna för hotellboenden. Regeringens missbruksutredning kan komma att påverka kommunens ansvar för olika insatser inom missbruksvården med början 2013. Ett fortsatt intensivt arbete för att minska socialbidragsberoendet sker. Nya skollagen ställer större krav på tillgång till psykosociala insatser än tidigare. En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att stödja och samverka med skolan. En fungerande skolgång är en viktig skyddsfaktor för barn och unga. Sammarbetsformerna kommer följas upp och vidarutvecklas. Under 2012 kommer en arbetsgrupp inom kommunen att se över arbetet med familjehemsplacerade barn och deras skolgång. Dett kan medföra förändringar i arbetssättet. Framtid och utveckling 2014-2015 Förvaltningsövergripande Område för utveckling under planperioden är hur brukare och frivilligorganisationer ska kunna komma in såväl i planerings- som i verkställighetsfaser i olika verksamheter. Boendefrågorna för olika målgrupper kommer under planperioden också att vara i fokus. Barn och förälder Rådgivning och tjänster som kan fås utan formella biståndsbeslut efterfrågas alltmer av kommuninvånarna till exempel familjerådgivning och förälrdaskapsstöd. Inom verksamhetsområdet kommer vi att arbeta med screeningsinstrument för att upptäcka barn med normbrytande beteende (Ester), för att bedöma risk för våld i familjen (Sara), samt för att göra bedömningar kring grad av kriminellt beteende hos unga (Savry). ekonomi- och verksamhetsplan 043 2013-2015 med budget för 2013 Samverkan med barns och ungas behov i fokus Den problematik som barn, ungdomar och familjer har idag är ofta tung och sammansatt av olika faktorer vilket kräver samarbete, både internt och externt. På en övergripande och lokal nivå nivå är det angeläget att de samverkansöverenskommelser som slutits under året följs upp och revideras. Boendelösningar Det är även fortsättningsvis mycket viktigt att följa situationen på bostadsmarknaden. Inriktningen på att kraftsamla för att undvika vräkningar kommer att fortsätta. Ny lagstiftning Under 2012 kommer en ny lagstiftning gällande unga lagöverträdare som bland annat föreslår nya påföljder. En förändring föreslås också i föräldrabalken. Socialnämnden ges då möjlighet att besluta att vissa åtgärder inom hälsooch sjukvården som socialtjänsten får vidta trots att barnets vårdnadshavare inte är överens om det. Evidensbaserad praktik Från Socialstyrelsen, Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är det fastställt att socialtjänsten ska arbeta i enlighet med evidensbaserad praktik. Det innebär att följande ska integreras i arbetet: • den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter • brukarens erfarenheter och förväntningar • den lokala situationen och omständigheter • den professionelles expertis Arbete och försörjning Ytterligare förbättringar på arbetsmarknaden och därmed minskat behov av försörjningsstöd är inte att förvänta. Verksamhetsområdet kommer att ha fortsatt fokus på att uppfylla resultatkravet att 164 hushåll ska bli självförsörjande, med särskild inriktning på individer med långvarigt bidragsberoende. Arbetsenheten kommer att lägga stor energi på att utveckla företagskontakter och utvärdera effekter av pågående projekt. Antalet personer som anses stå utanför arbetsmarknaden ökar. Det rör sig om personer som inte anses tillräckligt sjuka för att beviljas ersättning från Försäkringskassan men tillräckligt arbetshindrade för att inte kunna klara av Arbetsförmedlingens insatser och som därför hänvisas till kommunerna. Projektet Kraft som drivs av FINSAM (Finansiellt samordningsförbund) är ett angeläget tillskott gällande målgruppen sjukskrivna och metodutveckling på området är angeläget. Det är fortsatt viktigt att FINSAM kan vara ett instrument för att täppa till gråzonerna mellan olika myndigheters ansvar. Att fortsätta belysa frågor kring barnfattigdom är angeläget. Socialförvaltningen arbetar med att förstärka skyddet 044 / lund 2013 (EVP) för barn dels genom att erbjuda, hushåll med långvarigt bistånd ett extra bistånd till fritidsaktiviteter för barnen, dels genom att barnens situation särskilt ska diskuteras och dokumenteras i den löpande handläggningen. En annan utvecklingsfråga handlar om att öka brukarinflytandet och att öka tillgängligheten. En prejudicerade HD-dom innebär att avsevärt färre är kvalificerade för att få skuldsanering. Trycket på budget- och skuldrådgivarna har därmed ökat ytterligare med frivilliga överenskommelser som enda alternativ, vilket tidsmässigt är mycket mer krävande än att hjälpa till med en skuldsaneringsansökan. Kommunens roll kring flyktingmottagning behöver fortsatt tydliggöras utifrån etableringsreformen, framförallt när det gäller ansvaret för de sociala frågorna och försörjningsstöd. En ny lagstiftning kommer troligtvis att antas avseende statsbidrag till kommunerna för kostnaderna för ensamkommande barn. Flyktingenheten har ett stort ansvar framöver att vidareutveckla mottagandet av ensamkommande barn där behovet av boende och omvårdnad tillgodoses. En större samverkan med ideella organisationer utifrån flyktingarnas behov förväntas under planperioden. Vidare har en samverkan med kommunens folkhälsosamordnare påbörjats med avsikten att en utvidgad målgrupp ska kunna ta del av viss samhällsorientering för nyanlända. Vuxenstöd och socialpsykiatri Den låga nivån på nybyggnationer av hyresrätter kommer att påverka verksamhetsområdets möjligheter nå målet att halvera hemlösheten i kommunen om inte förvaltningen får större tillgång till lägenheter. Arbetet med att fullfölja målen för att motverka och halvera hemlösheten kommer även under planperioden att vara ett prioriterat område. Att börja arbeta med evidensbaserad praktik kommer att bli en prioriterad åtgärd. Efter nedläggningen av Alkoholmottagningen och Solveras är det viktigt att finna nya lösningar för den stora gruppen människor som har allvarliga alkoholproblem och som fortfarande lever under relativt socialt väletablerade former. Genomförda utbildningsinsatser ska implementeras i det dagliga arbetet. Detta är en av flera utmaningar som ska realiseras under planperioden. Att kunna leva upp till den höga ambitionsnivå som är fastlagd i ASI-planen (addiction servity index) är en annan utmaning. En utmaning som på sikt kommer att innebära en kvalitetssäkring av verksamheten. Den centrala frågan i utredningen om den framtida missbruksvården fokuserar på huvudmannaskapet. Om huvudmannaskapet väsentligen ska se ut som idag alternativt om kommun eller landsting/region ska överta det totala ansvaret för den svenska missbruksvården blir avgörande för framtiden. Vad gäller det fortsatta arbete med personer med allvar- Fullmäktiges mål för nämnden Indikator Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Ny indikator Ny indikator 80% 80% 80% Nå barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt Andelen individer inom familjeresursen och tonårsboendet där skattningen efter avslutat bistånd visar på positiv förändring Ge enskilda och grupper förutsättningar till bättre levnadsvillkor Genomsnittlig tid i dagar från ansökan till beslut gällande ekonomiskt bistånd 12 14 14 14 14 Antal beslut inom socialnämndens verksamhetsområde som har rättats i högre instans 4 10 10 10 10 75% 85% 100% 50% 50% 50% Skapa hållbara boendelösningar för socialnämndens målgrupper ASI-utredningar ska genomföras Ny indikator Andelen hemlösa som utifrån hemlöshetsräkningen fått en hållbar boendelösning Ny indikator Ny indikator 50% SOCIALNÄMNDEN Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 NETTOANSLAG 427 590 422 903 448 068 448 068 448 068 Kostnader 537 401 521 347 548 068 548 068 548 068 Intäkter 109 811 98 444 100 000 100 000 100 000 Preliminär fördelning: liga psykiska funktionsnedsättningar är det framför allt sysselsättning som bör prioriteras. Arbetscentrum börjar bli för litet och trots att Träffpunkten på Bardisangränden fungerar utmärkt och har avlastat Arbetscentrum är behovet av nya platser ett faktum. Här finns också en utmaning för förvaltningen avseende samordningen av de olika sysselsättningsenheterna. Ett nytt boende för äldre personer med psykiska funktionsnedsättningar och missbruksproblematik behövs inom en snar framtid. Det finns många brukare som börjar bli äldre och med olika åkommor där omvårdnadsbehovet inte kan tillgodoses på ett ordinär gruppboende Tillståndsenheten Kommunens riktlinjer för serveringstillstånd kommer att ses över. Under 2013 är det tillståndsenhetens målsättning att inleda fördjupad samverkan med branschen genom att bjuda in till ett eller flera krögarråd. ekonomi- och verksamhetsplan 045 2013-2015 med budget för 2013 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Lars Johansson (M) Förvaltningschef: Seth Pettersson • Resurserna ska fördelas efter behov och användas med iakttagande av god ekonomisk hushållning. VERKSAMHETSUPPDRAG Större förändringar i verksamheten 2013 Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorgsinsatser enligt socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Två målgrupper står i fokus för verksamheten, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Delar av verksamheten är konkurrensutsatt. Sex äldreboenden, två gruppbostäder och tre servicebostäder drivs på entreprenad sedan 2008. Valfrihetssystem för hemvård infördes 2008 och för LSS-insatserna avlösar- och ledsagarservice 2010. Verksamhet enligt SoL och HSL Verksamhet enligt SoL ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (nationell värdegrund). Insatserna ska vara individuellt utformade och av god kvalitet. Trygghet, säkerhet och integritet ska stå i centrum oavsett insatsbehov. Ett rehabiliterande förhållningssätt ska tillämpas. Insatserna ska utföras i samråd med brukaren och/eller närstående och de ska ha möjlighet att påverka insatserna. En flexibel vård och omsorg ska ge större valfrihet och känsla av oberoende. För dem som bor hemma ska det egna valet uppmuntras och utvecklas. Kontinuitet är ur alla perspektiv viktigt för den äldres trygghet. Ofta ger möjligheten att bo kvar hemma högre livskvalitet för den äldre och dennes närstående. Särskilt boende är aktuellt när behovet av omvårdnad eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet. Den så kallade kvarboendeprincipen ska generellt sett tillämpas i särskilt boende för äldre. För personer med diagnostiserad demenssjukdom kan det dock bli aktuellt med annat boende med särskilda resurser för personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen har tagit fram förslag till bindande regler för bemanning på äldreboenden där personer med demenssjukdom bor. Behoven, inte bemanningen, ska styra vilken omsorg de äldre får. Förslaget till bindande regler innebär bland annat att: • Socialnämnden i varje kommun ska se till att alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor har tillräckligt med personal för att ge varje individ den hjälp han eller hon behöver. • För att beräkna hur mycket personal som är tillräckligt måste socialnämnden ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om det. Det ska framgå vad insatserna får för praktisk betydelse för den enskilde. På så sätt blir det tydligt för alla inblandade, inklusive anhöriga, vilken hjälp den äldre har rätt till. • En boendeenhet där person med demenssjukdom bor får aldrig lämnas obemannad. • Kommunerna måste skärpa kontrollen av alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor, både de offentliga och de privata. Socialnämnden ska regelbundet följa upp hur varje enskild person har det och om personalen räcker till. Föreskrifterna planeras träda i kraft i januari 2013. Dagens brukare har mera komplexa vårdbehov än tidigare och vikten av att förebygga vårdskador har uppmärksammats allt mer. Förvaltningen kommer att ansluta sig till ett antal nationella program: Kommunfullmäktiges mål för nämnden • Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska erbjuda individanpassad vård, omsorg, stöd och service som ger möjlighet till god livskvalitet. Vården och omsorgerna ska ge förutsättningar för ett aktivt och innehållsrikt liv med möjlighet till social gemenskap. • Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska kännetecknas av delaktighet, valfrihet, flexibilitet och kvalitet med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande och ge förutsättningar för ett värdigt liv. • Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska vara attraktiva arbetsplatser med kompetenta och engagerade medarbetare som ges möjlighet till karriärutveckling. Vård- och omsorgsnämndens mål (nämndsmål) • Brukarna ska ha stor påverkan på innehållet i och utformningen av den vård och omsorg, stöd och service han eller hon är i behov av. • Verksamheten ska utföras så att brukarna är nöjda. • Verksamheten ska erbjuda ett varierat utbud av tjänster för att underlätta möjligheterna att bo kvar hemma även vid omfattande behov. Förebyggande verksamhet och anhörigstöd ska vara viktiga inslag. • Medarbetarnas olika kompetenser ska motsvara verksamhetens behov. • Arbetsplatsen ska präglas av motiverade medarbetare som har ett medskapande förhållningssätt. • Närståendes och intresseorganisationernas kunskap och engagemang ska tillvaratas. • Brukarens möjlighet att välja andra utförare ska utvecklas genom att erbjuda tjänster, där resurserna följer brukarens val. Ytterligare inriktningar och vårdfilosofier möjliggörs genom att utveckla en ”utmaningsrätt” inom nämndens verksamhetsområde. • Verksamheten ska bedrivas med så liten negativ miljöoch klimatpåverkan som möjligt. 046 / lund 2013 (EVP) • Senior alert – ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. • Svenska palliativregistret som syftar till att mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede. • God läkemedelsbehandling och en sammanhållen vård och omsorg. Mellan 2011 och 2014 genomför regeringen Omvårdnadslyftet, en utbildningssatsning på en miljard kronor för äldreomsorgens medarbetare. Regeringen har gett uppdrag att stärka kompetensen inom äldreomsorgen och ge medarbetarna möjlighet att växa i sina yrkesroller. Att bemötas av kompetent personal är avgörande för att äldre personer ska uppleva sin tillvaro som värdig och trygg. Det är idag oklart om de ekonomiska förutsättningarna finns för ett deltagande i Omvårdnadslyftet. Verksamhet enligt LSS Ett fortsatt stort behov av nya platser inom daglig verksamhet kvarstår. Det årliga behovet bedöms vara i genomsnitt 20 platser per år. Daglig verksamhet förändras ständigt i och med att brukarsammansättningen ändras och därmed även behovet av aktiviteter i de olika grupperna. Daglig verksamhet ska erbjuda en högre grad av individuellt anpassad verksamhet och därmed minska gruppverksamheten. Verksamhet i egen regi ska kontinuerligt följas och anpassas till effekterna av nuvarande konkurrensutsättning i form av valfrihet för utförande av LSS-insatserna ledsagaroch avlösarservice. Detta gäller även daglig verksamhet då nämnden förväntas besluta om valfrihet för denna insats under våren 2012. Behovet av lägenheter i bostad med särskild service är fortfarande stort. Under 2013 beräknas två enheter tillkomma. Förbättringar för att i ökad grad tillgodose behovet av stödinsatser i ordinärt boende kommer att prövas. Inom verksamheten bostad med särskild service ska äldre brukares sociala behov uppmärk-sammas i större utsträckning. Ett mångfasetterat aktivitetsutbud ska utvecklas, dels utifrån brukarens individuella önskemål och dels i gemensamma former. Vård- och omsorg gemensamt Formerna för kommunikation och information ska fortsätta att utvecklas. Förmågan att kommunicera och informera är en strategisk fråga som kommer att öka i betydelse. Genom ökad mångfald av utförare ställs också krav på en neutral informationsgivning. Information har även stor betydelse avseende människors förväntningar på vård- och omsorgsverksamheten. Nationella kvalitetsindikatorer och utformning av bedömningsinstrument är något som kommer att påverka verksamheten i framtiden. Möjligheten till jämförbarhet mellan kommuner kommer att öka. Regeringen har beslutat om en nationell IT-strategi, som syftar till att underlätta informations-överföring mellan olika huvudmän och möjliggöra för brukare att ta del av personliga uppgifter. Patientdatalagen syftar till att ge ökad patientsäkerhet. Detta medför att den kommunala hälsooch sjukvårdens journalföring och den sociala dokumentationen fortlöpande behöver utvecklas. Omfattande utbildningsinsatser har pågått till samtliga aktörer inom vårdkedjan så att alla ska följa och kommunicera den samordnande vårdplaneringen med hjälp av IT-stöd. Förändringen innebär ett omfattande arbete och ständigt pågående utbildningsinsatser. Den 1 januari 2012 började nya föreskrifter och allmänna råd gälla om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet. De nya föreskrifterna och allmänna råden ställer tydligare krav på att vårdgivaren, eller den som bedriver verksamheten, förbättrar sin verksamhet på ett systematiskt sätt. Arbetet ska omfatta riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom förvaltningen ska uppdateras. Kvalitetsuppföljning av all verksamhet ska utvecklas och genomföras kontinuerligt, på individ- och verksamhetsnivå. Verksamheter i egen och extern regi följs upp på likartat sätt. Uppföljning av verksamheterna sker utifrån kommunfullmäktiges fastställda mätetal/indikatorer och vård- och omsorgsnämndens mål och där tillhörande kvalitetskriterier och nyckeltal som fastställts av nämnden. Metoder och system för olika kvalitetsmätningar och brukarundersökningar behöver utvecklas. Framtid och utveckling 2014–2015 En ökande och åldrande befolkning i kombination med allt större krav på omsorgens innehåll och kvalitet kommer att vara en stor utmaning att hantera framöver. Satsningar behöver göras på att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet så att man kan åldras tryggt i Lund. Utvecklingen mot ökat inflytande och valfrihet för den enskilde fortsätter. Verksamheten enligt LSS påverkas främst av förändringar i de yngre åldersgrupperna. Efter avslutad skolgång kan nya brukare från andra kommuner tillkomma som söker insatser som daglig verksamhet och bostad med särskild service. Inte enbart befolkningsökningen utan även bostads- och arbetsmarknadens utveckling påverkar efterfrågan på dessa insatser. Valfrihetssystemet ska fortsätta att utvecklas framförallt vad gäller tydlighet, jämförbarhet och transparens. Den information och kunskap som den enskilde gör sina val utifrån, måste vara relevant och uppdaterad vilket ställer stora krav på de verksamhets- och informationssystem som används. Genom förbättrade rutiner för rapportering ska den enskilde på ett lättillgängligt sätt kunna få en uppfattning om olika utförares prestationer. ekonomi- och verksamhetsplan 047 2013-2015 med budget för 2013 Fullmäktiges mål för nämnden Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska erbjuda individanpassad vård, omsorg, stöd och service som ger möjlighet till god livskvalitet. Vården och omsorgerna ska ge förutsättningar för ett aktivt och innehållsrikt liv med möjlighet till social gemenskap. * Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att årligen genomföra brukarundersökningar inom äldreomsorgen. 2011 mättes helhetsbetyget i Nöjd-Kund-Index, NKI med tre specifika frågor. För närvarande pågår ett förbättringsarbete där såväl frågeställningar som redovisningssätt kan komma att ändras, varför förvaltningen ej angivit talen. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska kännetecknas av delaktighet, valfrihet, flexibilitet och kvalitet med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande och ge förutsättningar för ett värdigt liv. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska vara attraktiva arbetsplatser med kompetenta och engagerade medarbetare som ges möjlighet till karriärutveckling. Indikator God livskvalitet Målet följs via den nationella brukarundersökningen • Hemvård • Särskilt boende för äldre Utfall 2011 Budget Budget 2012 2013 Plan 2014 Plan 2015 76% * * * * 68% * * * * 95% 95% 95% > 50% > 75% > 75% Aktivt och innehållsrikt liv Andel brukare som varje vecka erbjuds minst två egna aktiviteter oavsett veckodag • Grupp- och service bostäder • Särskilt boende för yngre - - Delaktighet och självbestämmande Andel brukare med aktuella genomförandeplaner som är upprättade tillsammans med brukaren och/eller närstående - - God vård i livets slutskede Täckningsgrad i svenska palliativregistret - > 50% >4,7% Attraktiv arbetsplats Målet följs vart annat år (jämna år) via den kommun övergripande medarbetar enkäten (skala1-6) Korttidsfrånvaro 3,2% 3,1 3,0% 3,0% 3,0% 52% 53% 54% 54% 54% 9% 9% 9% 9% 9% Frisknärvaro Personalomsättning Kompetens Andel omvårdnadspersonal med eftergymnasial utbildning Karriärutveckling Målet följs vart annat år (jämna år) via den kommun övergripande medarbeta renkäten (skala1-6) 048 / lund 2013 (EVP) - >3,9 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN NETTOANSLAG Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 1 386 965 1 382 352 1 471 690 1 486 243 1 502 984 1 716 533 1 716 313 1 805 651 1 820 204 1 836 945 329 568 333 961 333 961 333 961 333 961 Preliminär fördelning: Kostnader Intäkter Förvaltningen kommer långsiktigt att behöva rekrytera många nya medarbetare på grund av kommande pensionsavgångar och ett förväntat behov av en utbyggnad av verksamheten baserat på befolkningsstrukturen. För att kunna behålla medarbetare och för att kunna rekrytera nya medarbetare krävs att vård- och omsorgsnämnden är en attraktiv arbetsgivare. I detta ligger bland annat att kunna erbjuda en god arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt, att kunna erbjuda goda utvecklingsmöjligheter och att kunna erbjuda en trygghet i anställningen. Som ett led i arbetet mot en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar verksamhet ska den bedrivas så att klimatoch miljöpåverkan blir så liten som möjligt. ekonomi- och verksamhetsplan 049 2013-2015 med budget för 2013 Utbildningsnämnden Ordförande: Louise Rehn Winsborg (M) Förvaltningschef: Stefan Norrestam VERKSAMHETSUPPDRAG • Gymnasieskola • Gymnasiesärskola • Vuxenutbildning (grundläggande, gymnasial, yrkeshögskola och särskild utbildning för vuxna) • Utbildning i svenska för invandrare (Sfi) • Modersmålsverksamhet • Internationell grundskola • IKT- samordning (tillsammans med barn- och skolförvaltningarna) • Samordnande skolhälsovård (tillsammans med barnoch skolförvaltningarna) • Systemansvar för skolväsendets register- och verksamhetsprogram (tillsammans med barn- och skolförvaltningarna) • Tillsyn/insyn och godkännande för förskolor, förskoleklass, fritidshem och annan pedagogisk omsorg i fristående regi • Insyn i fristående grund- och gymnasieskolor • Kommunens kontakt med fristående förskolor och skolor Kommunfullmäktiges mål för nämnden • Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. • Lugn, trygghet, hälsa och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. • Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. • Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. • Skolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. • Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Utbildningsnämndens mål (nämndsmål) • Alla elever ska lämna skolan med goda kunskaper och färdigheter. • Alla elever ska få den stimulans man behöver för att bäst lyckas utifrån sina förutsättningar. • Alla elever ska känna sig trygga under hela skoldagen. • Alla elever ska ha en god arbetsmiljö fri från stress. • Varje elev ska med hjälp av läraren sätta upp mål för det egna lärandet. • Lärare ska i största möjliga utsträckning ägna sig åt pedagogiskt arbete med eleven i fokus. Rektorernas främsta uppgift är att vara pedagogisk ledare. Lärare och rektorers administrativa arbete ska begränsas. 050 / lund 2013 (EVP) Större förändringar i verksamheten 2013 Även 2013 kommer att präglas av de många och genomgripande reformerna inom skolväsendet. Implementering av Gy11 fortsätter. Från den 1 juli 2012 kommer en ny vuxenutbildningsförordning att gälla och skollagen ska tillämpas på all kommunal vuxenutbildning (Vux12) inklusive utbildning i svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna. Förvaltningen ser med anledning av detta över sin organisation för vuxenutbildning och kan komma att föreslå vissa förändringar. Implementering fortsätter under 2013. Under 2012 väntas regeringen föreslå ett system med karriärtjänster för lärare med bland annat en satsning på lektorer i gymnasieskolan. Det är ännu oklart hur detta kommer att påverka kommunen men förväntningar finns på nya utvecklingsmöjligheter för lärare. Arbetet med lärarlegitimationer fortgår. Systemet med lärarlegitimation var tänkt att träda i kraft 1 juli 2012 men har av Skolverket skjutits på framtiden. I dagsläget är inte någon ny tidsplan beslutad. I regeringens proposition ”En gymnasiesärskola med hög kvalitet” (Prop.2011/12:50) lämnas förslag på utformningen av en ny gymnasiesärskola, huvuddelen av förslagen träder i kraft 1 juli 2013. Den nya gymnasiesärskolan innebär en ökad valfrihet och ett nytt programutbud, med nio nationella program, vilket med största sannolikhet kommer att generera kostnader för kommunen. Det kommer sannolikt också att kräva utökade samarbeten med den vanliga gymnasieskolan, med arbetslivet och med kringliggande kommuner. Organisationen och uppdraget för modersmål ses över och förslag på förändringar kan komma att föreläggas nämnden under 2012. En ny organisation med nytt uppdrag kan träda i kraft under 2013. Regeringen satsar under åren 2012-2014 på en stärkt elevhälsa. De kommunala gymnasieskolorna har i mars 2012 ansökt om att ta del av satsningen och dess riktade kommunala bidrag för personalförstärkningar. Beslut om tilldelning kommer under 2012. Framtid och utveckling 2014–2015 Inom utbildningsnämndens ansvarsområden finns ett antal aktuella reformer som i hög grad fortsätter påverka verksamheten inom de frivilliga skolformerna. De första eleverna från den reviderade gymnasieskolan med 18 nationella program, 6 teoretiska och 12 yrkesprogram med lärlingsutbildning, tar studenten i juni 2014. Nya vuxenutbildningsförordningen medger att externa anordnare har egen betygsrätt. Detta kan komma att påverka kommunens huvudmannaskap och tillsyn över dessa utbildningar. (Nedanstående tabell avser endast gymnasieskolorna) Utfall 2011 Budget 2012 Betygsresultat i form av genomsnittligt betygspoäng. 14,8 Bättre än genomsnittet de senaste 5 åren Andel elever med behörighet till högre studier. 90,6% Bättre än genomsnittet de senaste 5 åren Mål 2 Andel elever som svarat ’stämmer Lärandemiljö: Lugn, trygghet, hälsa och mycket bra’ eller ’stämmer ganska arbetsro ska prägla våra skolor. bra’ på påståendet ”Det är positiv stämning på skolan.” 92% Bättre än genomsnittet de senaste 5 åren Mål 3 Valfrihet och demokrati: Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan Andel elever som svarar ’stämmer mycket bra’ eller ’stämmer ganska bra’ på frågan ”Tycker du att läraren i skolan bryr sig om vad du säger.” 82% Bättre än genomsnittet de senaste 5 åren Andel elever som svarat ’väldigt mycket’ eller ’ganska mycket’ på frågan ’Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma om hur ni ska arbeta i skolan, t ex grupparbete, projekt, enskilt’. 41% Bättre än genomsnittet de senaste 5 åren Andel elever som svarat ”stämmer mycket bra” eller ”stämmer ganska bra” på påståendet ”Jag VILL påverka (läxor, schema, innehåll och mål, arbetssätt och regler).” 89% Bättre än genomsnittet de senaste 5 åren Mål 4 Öppenhet: Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. Hur skolledarna uppfattar att samverkan, samarbete och erfarenhetsutbyte fungerar på en 5-gradig skala. 4,70 Bättre än föregående års högsta mätning. Mål 5 Hållbar utveckling: Skolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Hur eleverna upplever sin hälsa. Andel elever som på en 10-gradig skala svarat 6 eller högre, där 1 motsv ”dåligt” och 10 ”utmärkt”. 85% Bättre än genomsnittet de senaste 5 åren Antal skolor med grön Flagg eller annan miljöcertifiering. 5 Fullmäktiges mål för nämnden Mål 1 Kunskap och kompetens: Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Mål 6 Styrning och uppföljning: Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Indikator Hur skolledarna uppfattar att det finns ändamålsenliga och effektiva processer och rutiner på en 5-gradig skala. 3,33 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Bättre än föregående år Bättre än föregående års högsta mätning. ekonomi- och verksamhetsplan 051 2013-2015 med budget för 2013 Med den nya gymnasieskolan och nya antagningsregler till högskole- och universitetsstudier uppkommer troligen en ökad efterfrågan på vuxenutbildning under perioden. Det gäller elever som under sin gymnasietid på ett yrkesförberedande program inte erhållit grundläggande behörighet och som får lagstadgad rätt att komplettera för att få grundläggande behörighet till högre studier. Regeringens satsning på lärlingsutbildning för vuxna omfattar åren 2012-2014. Satsningen omfattar även gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Lärlingsutbildning för vuxna ska syfta till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet, och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få kunskaper inom yrkesområdet. Kommunens flyktingmottagande har ökat och kommer troligtvis att öka ytterligare. De flyktingar som nu kommer hit är i större utsträckning analfabeter och en förskjutning har skett och fortsätter troligen mot fler studerande i grundläggande vuxenutbildning och längre tider i utbildning i svenska för invandrare. Från och med läsåret 2009/10 har elevkullarna minskat och en successiv nedgång av elever väntas fram till 2016. Den senaste befolkningsprognosen visar på en minskning av 16-18-åringar i Lund med cirka 700 elever fram till 2016. 2008 tecknade kommunerna i Skåne tillsammans med Sölvesborgs kommun ett samverkansavtal om Fritt sök i Skåne. Detta för att stärka det skånska skolsamarbetet, tillsammans möta och planera inför elevnedgången samt erbjuda ett utökat gymnasieutbud och fritt sök i Skåne. Efter tre avslutade och en påbörjad sökperiod med Fritt sök i Skåne kan man konstatera att Lunds kommun hittills fått en stor del sökande från andra orter i Skåne som tidigare inte tillhörde Lunds sökområde. Om trenden håller i sig även framöver kommer detta tillskott av elever att kompensera för den väntade elevnedgången av lundaelever. Forskningsanläggningarna Max IV och ESS kommer att placeras på Brunnshög i norra Lund, Max IV beräknas vara i drift 2014 och ESS 2020. Till dessa stora arbetsplatser kommer forskare att flytta in till Lund med sina familjer där barnen behöver skola och utbildning. Beräkningar är gjorda att anläggningarna kommer att generera cirka 700 arbetstillfällen årligen. Antalet internationella barn och ungdomar beräknas öka med 200 till följd av de nya forskningsanläggningarna Uppskattningsvis kommer Lund att behöva en till två nya gymnasieskolor under den närmsta 40-årsperioden. UTBILDNINGSNÄMNDEN Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 NETTOANSLAG 424 919 431 123 426 061 423 353 420 817 1 066 490 1 000 561 987 323 992 791 990 255 641 571 569 438 561 262 569 438 569 438 Preliminär fördelning: Kostnader Intäkter 052 / lund 2013 (EVP) ekonomi- och verksamhetsplan 053 2013-2015 med budget för 2013 Barn- och skolnämnderna Direkt skolpeng till förskola, grundskola och skolbarnsomsorg Ansvaret för verksamheten inom förskola, grundskola och skolbarnsomsorg är fördelat mellan barn- och skolnämnd (BSN) Lunds stad och BSN Lund öster. Den totala resursen för verksamheten fastställs i budgeten utifrån innevarande års resurser, pris- och löneuppräkning samt volymförändringar. Budgeten för 2013 är upprättad utifrån aktuell befolkningsprognos från mars 2012 (genomsnitt av åren 2012 och 2013) samt en bedömning av efterfrågan i förskolan och skolbarnsomsorgen. Budgeten är baserad på följande antal barn och elever: Antal barn/elever Förskola Grundskola Fritidshem/fritidsklubb BSN Lunds BSN Lund Totalt Lunds stad öster kommun 4 382 7 847 4 500 1 659 3 585 1 613 6 041 11 432 6 113 Vid årets slut kompenseras nämnderna för eventuella volymavvikelser i förhållande till sina budgetar. Sedan 2008 fördelas resurserna till förskola, grundskola och skolbarnomsorg genom en så kallad direkt skolpeng ut till respektive förskole- och skolenhet. Fördelningen är anpassad till regeringens proposition om ”Offentliga bidrag på lika villkor”. Detta innebär att bidragen är framräknade på samma sätt för den enskilda/fristående verksamheten, som för den kommunala. Den direkta skolpengen utgörs av grund- och tilläggsresurs och fördelas till respektive skola/förskola utan omräkning i enlighet med de skolpengsbelopp som kommunfullmäktige har fastställt. Skolpengsbeloppen för samtliga förskolor och grundskolor återfinns i bilaga på sidan 72–77. Skolpengsbeloppen består av en grundresurs som är lika stor för alla barn/elever samt en tilläggsresurs som varierar beroende på den socioekonomiska strukturen för respektive förskola/ skola. Utöver den direkta skolpengens grund- och tilläggsresurs innehåller budgeten även resurser för lokaler, för särskild verksamhet (exemplifieras nedan under avsnitten om förskola respektive grundskola) samt till nämndens förfogande. Avsatta lokalresurser ska användas för att finansiera barnoch skolnämndernas lokalkostnader. Från och med den 1 januari 2013 tillämpas så kallad totalhyra för kommunens utbildningslo- 054 / lund 2013 (EVP) kaler. Det innebär att de flesta fastighetsrelaterade kostnaderna ingår i hyran för förskolor och skolor. En del av dessa ingick tidigare i skolpengen. Detta medför att i budgeten för 2013 har resurser flyttats från skolpengen till lokalresursen. Totalt sett sänks grundresursen i förskoleverksamheten med cirka 0,2 procent och i grundskoleverksamheten med cirka 0,8 procent till följd av totalhyran och lokalresurserna ökas med motsvarande. Tilläggsresurserna är nominellt oförändrade, vilket gör att andelen höjs något jämfört med tidigare. Resurser som avsätts för särskild verksamhet ska användas för att finansiera dessa verksamheter. I den mån avsatta resurser inte räcker för att bedriva dessa verksamheter finns möjlighet att disponera medlen som avsatts till nämndens förfogande. Två och en halv (2,5) procent av budgeten för förskola, grundskola och skolbarnsomsorg ställs till nämndens förfogande. Medlen disponeras av nämnden och används bland annat för att finansiera nämnd, förvaltningsledning och nämndens särskilda satsningar, men kan också användas som reserv för oförutsedda behov. Motsvarande betalas ut till den enskilda/fristående verksamheten. Direkt skolpeng – belopp för 2013, förskola Den totala resursen till förskoleverksamheten uppgår till 714 miljoner kronor. 125 miljoner kronor fördelas i form av en lokalresurs och 15 miljoner kronor till särskild verksamhet. Exempel på särskild verksamhet är avdelningar för döva och hörselskadade barn, allergiförskola, språkförskola, öppen förskola, jourförskola och ett så kallat tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. I budgeten finns ett intäktskrav (föräldraavgifter) på respektive barn- och skolnämnd, totalt 49 miljoner kronor. Resterande medel, 623 miljoner kronor fördelas i form av direkt skolpeng. Skolpengen till förskolan fördelas dels i form av grundresurs (lika för samtliga barn i samma åldersgrupp), dels i form av tilläggsresurs som utgör 1,002 procent (1 procent innan totalhyra infördes) eller 6 miljoner kronor av den totala resursen. Tilläggsresurs fördelas utifrån andel barn med utländsk bakgrund på respektive förskola omräknad som tillägg för samtliga barn. Tillägget är detsamma oavsett barnens ålder. Utländsk bakgrund definieras i modellen antingen genom att båda föräldrarna är födda utomlands, eller att barnet är fött utomlands. Andelen barn per förskola med utländsk bakgrund varierar mellan 0 och 75 procent I genomsnitt ligger andel barn med utländsk bakgrund på 18,1 procent för kommunen total; 22,1 procent för BSN Lunds stad och 7,1 procent för BSN Lund öster. Genomsnittsvärden för barn i respektive åldersgrupp, grund- och tilläggsresurs framgår i tabellen nedan. Genomsnittsbelopp i kronor direkt skolpeng, förskolan 1-2 åringar Lunds kommun BSN Lunds stad BSN Lund öster 3-6 åringar Lunds kommun BSN Lunds stad BSN Lund öster Grundresurs 122 645 122 645 122 645 90 143 90 143 90 143 Tilläggsresurs utländsk bakgrund 993 1 209 388 993 1 209 388 För platser i pedagogisk omsorg betalas ett högre grundbelopp ut, 147 167 kronor för en 1-2 åring och 108 168 kronor för en 3-6 åring. Direkt skolpeng – belopp för 2013, grundskola Den totala resursen för grundskolan uppgår till 1 306 miljoner kronor, varav 1 129 miljoner kronor avser undervisning och 177 miljoner kronor avser skolbarnsomsorg (fritidshem och fritidsklubb). Av undervisningsresursen fördelas 324 miljoner kronor i form av lokalresurs samt 106 miljoner kronor i form av särskild verksamhet. Exempel på särskild verksamhet är särskola, Lunds skolors resurscentrum (LSR), förberedelseklasser, skolskjutsar, elever i specialskolor samt ett så kallat tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Resterande re- surser, 698 miljoner kronor fördelas i form av direkt skolpeng. Skolpengen till grundskolan fördelas i form av grundresurs (lika för samtliga elever i samma åldersgrupp) och tilläggsresurs som utgör totalt 10,073 procent (10 procent innan totalhyra infördes) av den totala resursen. Tilläggsresursen fördelas dels utifrån andelen elever med utländsk bakgrund på respektive skola omräknad som tillägg för samtliga elever och dels utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Tillägget är samma oavsett elevens ålder. Resursen för utländsk bakgrund uppgår till 5,238 procent (5,2 procent innan totalhyra infördes) eller 37 miljoner kronor av totalresursen för direkt skolpeng. Andelen elever med utländsk bakgrund inom grundskolan är 18,9 procent för kommunen totalt; 23,9 procent för barn- och skolnämnd Lunds stad och 7,9 procent för barn- och skolnämnd Lund öster. Resursen för föräldrarnas utbildningsnivå har genererats utifrån Utbildningsregistret via körning hos Statistiska Centralbyrån (SCB) och avser 4,835 procent (4,8 procent innan totalhyra infördes) eller 34 miljoner kronor av totalresursen för direkt skolpeng. Fördelningen av resursen görs genom att föräldrarnas utbildningsnivå per skola kartläggs och indelas i två poängsatta kategorier. Högsta poäng (2) får man när föräldrarnas högsta utbildning är förgymnasial eller kortare samt okänd utbildningsnivå. Gymnasial utbildning ger (1) poäng. Tilläggsresursen fördelas utifrån den sammanvägda utbildningspoängen per skola. Ju högre poäng, desto lägre sammanvägd utbildning har föräldrarna på respektive grundskola. Den sammanvägda utbildningsnivån är lägre i BSN Lund öster än i Lunds stad. Genomsnittsvärden för elever i respektive åldersgrupp, grund- och tilläggsresurs framgår i tabellen nedan. Genomsnittsbelopp i kronor direkt skolpeng, grundskolan 6-8 åringar, skolår F-2 Lunds kommun BSN Lunds stad BSN Lund öster 9-11 åringar, skolår 3-5 Lunds kommun BSN Lunds stad BSN Lund öster 12-15 åringar, skolår 6-9 Lunds kommun BSN Lunds stad BSN Lund öster Grundresurs Tilläggsresurs utländsk bakgrund Tilläggsresurs utbildningsbakgrund 50 807 50 807 50 807 3 447 4 360 1 447 3 181 2 765 4 047 53 051 53 051 53 051 3 447 4 360 1 447 3 181 2 765 4 047 60 388 60 388 60 388 3 447 4 360 1 447 3 181 2 765 4 047 För elever med plats inom skolbarnsomsorg tillkommer 37 916 kr för en plats i fritidshem (6-9 åringar) samt 18 551 kr för en plats i fritidsklubb (10-12 åringar). Det finns ingen tilläggsresurs för skolbarnsomsorgen. ekonomi- och verksamhetsplan 055 2013-2015 med budget för 2013 BARN- OCH SKOLNÄMND LUNDS STAD Ordförande: Lars Hansson (FP) Förvaltningschef: Lena Leufstedt VERKSAMHETSUPPDRAG Barn- och skolnämnd Lunds stad ansvarar för förskoleoch grundskoleverksamhet samt skolbarnsomsorgen inom Lunds kommun exklusive de östra kommundelarna. Inom Lunds stad finns Lunds skolors Resurscentrum och särskolan samt specialverksamheter som natt- och helgomsorg vid Röda Stugan, språkförskola, förskola för gravt hörselskadade och döva barn, allergiförskola samt förskola för flyktingsbarn. Särskoleverksamhet bedrivs på Fågelskolan, Tunaskolan, Järnåkraskolan, Höjebroskolan och Stenröseskolan. Basgrupper för nyanlända elever finns på Lerbäckskolan, Vikingaskolan samt Klostergårdsskolan. På Norra Fäladen finns också S:t Hansgården som utvecklats till att även vara en mötesplats inom ramen för mångfaldsarbetet. I genomsnitt finns cirka 6 500 elever på 27 skolor och cirka 3 500 barn på 65 förskolor. I enskild regi finns inom det geografiska området cirka 850 barn samt cirka 800 grundskoleelever. • Mobbning, våld eller droger ska inte förekomma. Evidensbaserade metoder ska användas. • Skolkonferenser och annan närdemokrati ska utvecklas. • Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. • Skolans/förskolans verksamhet ska så långt möjligt motsvara elevernas och föräldrarnas förväntningar. • Onödigt administrativt arbete ska elimineras. Omfattningen av central detaljstyrning och centrala återrapporteringskrav ska minska kraftigt. • Kvalitetsarbetet ska decentraliseras. Arbetet ska vara enkelt, lokalt anpassat och ha en styrande funktion. • Den strategiska planeringen för personal, lokaler med mera ska utvecklas. • Skolans verksamhet ska bidra till att bygga ett miljömässigt hållbart samhälle. • Skolan ska ge barn och ungdomar en möjlighet att upptäcka och förstå betydelsen av en långsiktig hållbar livsstil. • Lärare ska i största möjliga utsträckning ägna sig åt pedagogiskt arbete med eleven i fokus. Rektorernas främsta uppgift är att vara pedagogisk ledare. Lärare och rektorers administrativa arbete ska begränsas. Kommunfullmäktiges mål för nämnden 1. Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. 2. Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. 3. Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. 4. Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. 5. Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. 6. Skolan och förskolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. 7. Barngrupperna i förskolan ska i regel inte vara större än 11 för de yngre (1-2 år) barnen och 16 för de äldre barnen (3-5 år). Antalet personal per grupp ska i regel vara 2,75. 8. Förskoleplats ska erbjudas inom tre månader efter det att vårdnadshavare ansökt om placering. Barn- och skolnämnd Lunds stads mål (nämndsmål) • Skolan ska ge goda kunskaper enligt tydliga bedömningskriterier och med bästa resultat nationellt. • Fler elever ska nå målen. • Utbildningen ska anpassas till varje individs förutsättningar och med stor valfrihet för den enskilde. • Utbildningen ska präglas av ökad internationell samverkan, inte minst inom närregionen. • Resurserna ska utnyttjas effektivt. • Elever och personal ska må fysiskt och psykiskt bra. • Mångfald och olikheter ska respekteras. 056 / lund 2013 (EVP) Större förändringar i verksamheten 2013 Förskolans reviderade läroplan lyfter fram förskolans pedagogiska arbete med att ta tillvara barnens lust att lära, tidig språk- och matematikutveckling samt större fokus på de naturorienterande ämnena. Förskollärarna har ett tydligare ansvar för verksamhetens planering och kontakt med vårdnadshavare. Detta innebär stora kompetensutvecklingsinsatser. Detta sker både lokalt genom egna insatser och nationellt genom Förskolelyftet II. Grundskolans nya läroplan och nya kursplaner förutsätter ett långsiktigt implementeringsarbete. Det finns ett stort fortbildningsbehov kring bedömning för lärande och betygssättning. I skolområdena arbetas det vidare med formativ bedömning (bedömning för lärande) på ett mycket aktivt sätt. Förvaltningen eftersträvar en likvärdighet vid betygssättning och detta kräver ett fortsatt fortbildningsarbete. För lärare som ska sätta betyg i årskurs 6 är detta särskilt angeläget och särskilda kompetensutvecklingsinsatser behövs, men det gäller även att fortsätta utvecklingen av lärarnas bedömarkompetens i ett 1-9-perspektiv. Förvaltningens uppgift blir att skapa förutsättningar för att arbeta vidare med olika slag av kompetensutveckling kring bedömningsfrågor. De nya bestämmelserna gällande lärarlegitimation har medfört kartläggningsinsatser som fångat de kommande behoven av legitimerade lärare. Ett fortsatt högt deltagande förväntas i den statliga satsningen på kompetensutvecklingsinsatser i form av den reviderade lärarfortbildningen, Lärarlyftet 2, som har till syfte att öka behörigheten hos tillsvidareanställd personal med lärarutbildning. Lunds IKT-strategi visar vägen för satsningen mot den ”digitala” framtiden. Till följd av detta står personalen inför fortsatta pedagogiska utmaningar vilket också medför ett fortsatt stort behov av kompetensutveckling när datorn ska användas som ett verktyg med i stora delar pedagogiskt nytänkande. En-till-en-satsningen, en dator per elev och lärare, är en viktig del i detta. Det är såväl en pedagogisk utmaning som en ekonomisk utmaning. Arbetet med att knyta forskningen närmre vår verksamhet pågår och vi har stora förhoppningar om att bland annat kunna hitta bra samarbetspartners via universitet och högskolor för att förstärka vårt utvecklingsarbete ytterligare. Under perioden dec 2010 - dec 2015 ökar det prognostiserade behovet av platser i förskolan med cirka 410 varav cirka 130 i Stångby. Behovet av skolplatser ökar med cirka 1 360 elever i år F-9. I Stångby rör det sig om en ökning med cirka 180 elever i år F-5 eller från en till två paralleller i skolan. Den planerade lokalutbyggnaden i Lunds stad 20122015 ger cirka 310 nya förskoleplatser varav cirka 100 i Stångby. På skolsidan ordnas nya skolplatser i cirka 14 klasser varav cirka 4 klasser i Stångby. Stångbyeleverna i år 6-9 får fortsätta att gå till Lerbäckskolan där evakueringspaviljongerna finns att tillgå när C-huset är klart. Sammantaget beräknas behovet tillgodoses genom den planerade utbyggnaden men sannolikt kommer en del av dessa projekt att skjutas fram i tiden då de är helt avhängiga av att bostadsbyggnationerna blir av som planerade samt att det finns byggklara tomter att tillgå. Ett stort problem är att många av de förskolor och skolor som byggdes under 1970-talet har en byggnadskonstruktion som visat sig ge fukt- och mögelskador. Sedan 2009 har 8 förskolor och 3 skolor visat sig ha så omfattande skador att verksamheten har behövt flytta till andra lokaler oftast paviljonger. Endast tre av förskolorna kommer att kunna helrenoveras medan resterande enheter har eller kommer att rivas och ersättas med nybyggnationer. Det finns inte tillräckliga marginaler i det ordinarie lokalbeståndet för dessa snabba omlokaliseringar. I stället får den längre och dyrare processen med anskaffning av tillfälliga paviljonger tillgripas och en del parker får släppa till mark för ändamålet. Framtid och utveckling 2014-2015 Demografins utveckling är en av de viktigaste faktorerna för planering. För att kunna ge en god service till medborgarna krävs en hög beredskap för att möta de demografiska förändringarna som gör att behovet av platser i förskola och skola varierar kraftigt över tid. Flexibla lokallösningar måste eftersträvas av såväl ekonomiska skäl som verksamhetsskäl där behoven varierar över tid. En stor uppgift framöver blir avvägningen mellan föräldrars krav och önskemål i förhållande till ett effektivt utnyttjande av kommunens resurser i form av till exempel befintliga lokaler. Personalförsörjningen är den andra faktorn som är avgörande för att vi ska kunna ge en god service till medborgarna. För att klara behovet krävs att vi är en attraktiv arbetsgivare både när det gäller att möta 80-talisternas krav och att vi lyckas anpassa arbetet så att de äldres kompetens tas tillvara så att de inte går i pension i förtid. Båda grupperna kommer att behövas framöver. För en fortsatt hög kvalitet i verksamheten krävs friska arbetsplatser och många undersökningar visar på vikten av ett gott ledarskap även i detta sammanhang. En fortsatt satsning på utbildning och stöd till chefer och ledare är därför nödvändig. Nya statliga reformer som ny läroplan för förskolan och grundskolan, nya kursplaner samt nytt betygssystem innebär omfattande implementerings- och utvecklingsinsatser de närmaste åren. Stora insatser har även gjorts för att ”digitalisera” verksamheten. Utvecklingsarbetet har ytterligare intensifierats i form av en-till-en-satsningen, utvecklandet av digitala kommunikationsvägar gällande lärprocessen med mera. Dessa satsningar medför ökade ekonomiska åtaganden. Den beskrivna utvecklingen medför nya krav från skolorna. Vi ser hur en trend börjar växa fram där skolorna är intresserade av en teknisk mångfald med datorer, kameror, läsplattor och mobiltelefoner i undervisningen. Man vill snabbt kunna välja och få tillgång till utrustning och digitala tjänster efter behov och syfte. Detta ställer allt högre krav på den kommunala IT-infrastrukturen med till exempel snabbare bredband, snabbare leverans av digitala system och teknisk utrustning. Skolornas olika digitala system måste uppdateras snabbare och synkroniseras med varandra. Behovet av fortbildningsinsatser kommer att öka då fler skolformer har börjat arbeta med IKT. Pedagogiska diskussioner kring hur digital teknik ändrar synen på kunskap och lärande pågår. En utmaning blir att byta gamla läromedel mot de nya läromedlen i form av ny teknik. Förvaltningen eftersträvar en likvärdighet vid betygssättning och detta kräver ett fortsatt fortbildningsarbete. För lärare som ska sätta betyg i årskurs 6 är detta särskilt angeläget och särskilda kompetensutvecklingsinsatser planeras, men det gäller även att fortsätta utvecklingen av lärarnas bedömarkompetens i ett 1-9-perspektiv. Vi bedömer att det finns ett stort långsiktigt fortbildningsbehov kring bedömning för lärande och betygssättning. I skolområdena arbetas det vidare med formativ bedömning (bedömning för lärande) på ett mycket aktivt sätt. ekonomi- och verksamhetsplan 057 2013-2015 med budget för 2013 Fullmäktiges mål för nämnden Indikator Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Mål 1 Kunskap och kompetens: Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Betygsresultat i form av genomsnittligt betygspoäng. 235 Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Andel elever med behörighet till högre studier. Redovi-sas ej, (nya behörig hetskrav) Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Mål 2 Lärandemiljö: Lugn, trygghet, hälsa och arbetsro ska prägla våra skolor. Andel elever som anser att det är positiv stämning på skolan. Skolår 5 93% Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Skolår 8 91% Mål 3 Andel elever som Valfrihet och demokrati: tycker att lärarna bryr Elever, föräldrar och sig om vad de säger. personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan Andel elever som anser att de KAN påverka i skolan. Skolår 5 88% Skolår 8 80% Skolår 5 58% Skolår 8 41% Andel elever som VILL vara med och påverka i skolan. Skolår 5 81% Skolår 8 86% Mål 4 Öppenhet: Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. 058 / lund 2013 (EVP) Hur skolledarna uppfattar att samverkan, samarbete och erfarenhetsutbyte fungerar på en 5-gradig skala (medelvärde). 3,7 Fullmäktiges mål för nämnden Indikator Utfall 2011 Budget 2012 Hur eleverna upplever sin hälsa. Andel elever som på en 10-gradig skala svarat 6 eller högre, där 1 motsvarar dåligt och 10 utmärkt. Skolår 5 92% Antal skolor med grön flagg eller annan miljöcertifiering. Mål 6 Styrning och uppföljning: Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Hur skolledarna uppfattar att det finns ändamålsenliga och effektiva processer och rutiner på en 5-gradig skala (medelvärde). Mål 7 Barngrupperna i förskolan ska i regel inte vara större än 11 för de yngre (1-2 år) barnen och 16 för de äldre barnen (3-5 år). Andel grupper som uppfyllde målen i oktober månad 2011. Mål 7 fortsättning Antalet personal per grupp ska i regel vara 2,75. Antal barn per personal. Ny indikator Mål 8 Förskoleplats ska erbjudas inom tre månader efter det att vårdnadshavare ansökt om placering. Andel barn som erbjuds förskoleplats inom tre månader efter det att vårdnadshavare ansökt om placering. Ny indikator Mål 5 Hållbar utveckling: Skolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. BARN- OCH SKOLNÄMND LUNDS STAD, TKR NETTOANSLAG Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar 20 Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar 3,4 Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar 37% Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Bättre än föregående års mätningar Skolår 8 89% Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 1 355 977 1 391 339 1 469 083 1 494 102 1 519 859 39 544 39 658 42 055 42 698 43 359 Särskild verksamhet 493 379 449 885 469 365 469 546 467 777 Förskolan, direkt skolpeng 470 518 435 376 456 445 457 594 459 938 Grundskolan, direkt skolpeng 749 723 607 968 646 869 670 839 696 183 1 753 164 1 532 887 1 614 734 1 640 677 1 667 257 7 499 4 600 4 692 4 692 4 692 177 832 117 997 121 629 122 553 123 376 39 967 3 765 3 840 3 840 3 840 171 889 15 186 15 490 15 490 15 490 397 187 141 548 145 651 146 575 147 398 Preliminär fördelning: Kostnader Nämnd/förvaltn ledning/skolkontoret Intäkter Nämnd/förvaltn ledning/skolkontoret Särskild verksamhet Förskolan, direkt skolpeng Grundskolan, direkt skolpeng ekonomi- och verksamhetsplan 059 2013-2015 med budget för 2013 BARN-OCH SKOLNÄMND LUND ÖSTER Ordförande: Carolina Nordbeck (FP) Förvaltningschef: Ann-Britt Wall Berséus Barn- och skolnämnd Lund öster ansvarar för förskola och grundskola i den östra delen av Lunds kommun. Verksamheten är organiserad i fyra geografiska områden Genarp, Veberöd, Dalby/Torna Hällestad och Södra Sandby/Revinge. Verksamheten omfattar 12 grundskolor med fritidshem och fritidsklubbar och 22 förskolor samt 22 familjedaghem/ pedagogisk omsorg. I mars 2012 är 1 633 barn placerade i förskola, 87 placerade i pedagogisk omsorg, 3 449 elever i grundskola samt 1 572 placerade inom skolbarnsomsorgen. teringskrav ska minska kraftigt. • Kvalitetsarbetet ska decentraliseras. Arbetet ska vara enkelt, lokalt anpassat och ha en styrande funktion. • Den strategiska planeringen för personal, lokaler med mera ska utvecklas. • Skolans verksamhet ska bidra till att bygga ett miljömässigt hållbart samhälle. • Skolan ska ge barn och ungdomar en möjlighet att upptäcka och förstå betydelsen av en långsiktig hållbar livsstil. • Lärare ska i största möjliga utsträckning ägna sig åt pedagogiskt arbete med eleven i fokus. Rektorernas främsta uppgift är att vara pedagogisk ledare. Lärare och rektorers administrativa arbete ska begränsas. Kommunfullmäktiges mål för nämnden Större förändringar i verksamheten under 2013 1. Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. 2. Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. 3. Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. 4. Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. 5. Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. 6. Skolan och förskolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. 7. Barngrupperna i förskolan ska i regel inte vara större än 11 för de yngre (1-2 år) barnen och 16 för de äldre barnen (3-5 år). Antalet personal per grupp ska i regel vara 2,75. 8. Förskoleplats ska erbjudas inom tre månader efter det att vårdnadshavare ansökt om placering. Pedagoger och skolledare arbetar för att öka kvaliteten och förstärka måluppfyllelsen. En central del för både förskola och skola är att arbeta med att förstärka den pedagogiska bedömningen och dokumentationen av lärande. Det handlar om att synliggöra lärandeprocessen hos individen och i gruppen så att medvetenheten om hur och när man lär blir ett medel till fortsatt lärande. Pågående utvecklingsarbete kring bedömning kommer att fortsätta under 2013. Lokaler och organisation behöver förändras för att möta framtidens krav och behov. I Dalby planeras för nya Hagalundskolan, en ny förskola på Påskagänget och en ny skola för F-9 verksamhet på Stationsområdet. I Södra Sandby har en ny lokalplan beslutats som under kommande år ska genomföras. I planen ingår hur ett stort antal provisoriska förskolor ska ersättas och hur grundskolans organisation ska anpassas för att klara krav i läroplanen. I Genarp och Veberöd pågår också planering för framtidens behov. Barn- och skolnämnd Lund östers mål (nämndsmål) Framtid och utveckling 2014–2015 • Skolan ska ge goda kunskaper enligt tydliga bedömningskriterier och med bästa resultat nationellt. • Fler elever ska nå målen. • Utbildningen ska anpassas till varje individs förutsättningar och med stor valfrihet för den enskilde. • Utbildningen ska präglas av ökad internationell samverkan, inte minst inom närregionen. • Resurserna ska utnyttjas effektivt. • Elever och personal ska må fysiskt och psykiskt bra. • Mångfald och olikheter ska respekteras. • Mobbning, våld eller droger ska inte förekomma. Evidensbaserade metoder ska användas. • Skolkonferenser och annan närdemokrati ska utvecklas. • Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. • Skolans/förskolans verksamhet ska så långt möjligt motsvara elevernas och föräldrarnas förväntningar. • Onödigt administrativt arbete ska elimineras. Omfattningen av central detaljstyrning och centrala återrappor- Verksamheten i förskola och skola präglades under perioden 2010-2012 av statliga beslut i form av den nya skollagen och nya läroplaner. Detta arbete fortsätter men nu med större utrymme för mer närliggande frågeställningar. Två frågor som kommer att kräva satsningar är att klara de skärpta kompetenskraven på lärare och att möta en ökande konkurrens från andra förskolor och skolor. Satsningar på kvalitetsutveckling kommer att ha stor betydelse direkt för barn och elever men även för att kunna rekrytera pedagoger och skolledare i framtiden. Målsättningen för utvecklingsarbetet inom Lund öster handlar om att: • utveckla det systematiska kvalitetsarbetet • fortsatt samverkan med universitet och högskolor • satsa på professionella nätverk • långsiktig kompetensutveckling • utveckla IKT-satsningarna Inriktningen är att utveckla verksamheten så att den fortsatt är attraktiv både för barn/elever och personal. VERKSAMHETSUPPDRAG 060 / lund 2013 (EVP) ekonomi- och verksamhetsplan 061 2013-2015 med budget för 2013 Fullmäktiges mål för nämnden Indikator Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Mål 1 Kunskap och kompetens: Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Betygsresultat i form av genomsnittligt betygspoäng. 227 Bättre än genomsnittet på de fem senaste årens mätningar. Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar. Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar. Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar. Andel elever med behörighet till högre studier. Redovisas ej (nya behörig hetskrav) Bättre än genomsnittet på de fem senaste årens mätningar Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Bättre än genomsnitt på de fem senaste årens mätningar Mål 2 Lärandemiljö: Lugn, trygghet, hälsa och arbetsro ska prägla våra skolor. Andel elever som svarat ’stämmer mycket bra’ eller ’stämmer ganska bra’ på påståendet ”Det är positiv stämning på skolan”. Skolår 5 95% Bättre än genomsnittet på de föregående årens Bättre än genomsnitt på de föregående årens Bättre än genomsnitt på de föregående årens Bättre än genomsnitt på de föregående årens Mål 3 Andel elever som Valfrihet och demokrati: tycker att lärarna bryr Elever, föräldrar och sig om vad de säger. personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan Skolår 5 92% Bättre än genomsnittet på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnittet på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnittet på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnittet på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar. Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Skolår 8 83% Skolår 8 81% Andel elever som anser Skolår 5 att de KAN påverka i 68% skolan. Skolår 8 54% Andel elever som VILL vara med och påverka i skolan. Skolår 5 86% Skolår 8 89% Mål 4 Öppenhet: Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. Hur skolledarna 3,5 uppfattar att samverkan, samarbete och erfarenhetsutbyte fungerar på en 5-gradig skala (medelvärde). Bättre än föregående års högsta mätning Bättre än föregående års högsta mätning Bättre än föregående års högsta mätning Bättre än föregående års högsta mätning Mål 5 Hållbar utveckling: Skolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Hur eleverna upplever sin hälsa. Andel elever som på en 10-gradig skala svarat 6 eller högre, där 1 motsvarar dåligt och 10 utmärkt. Skolår 5 90% Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Bättre än genomsnitt på de föregående årens mätningar Antal skolor med grön flagg eller annan miljöcertifiering. 30 av 34 = 88% 100% 100% 100% 100% Bättre än föregående års högsta mätning Bättre än föregående års högsta mätning Bättre än föregående års högsta mätning Bättre än föregående års högsta mätning Mål 6 Styrning och uppföljning: Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. 062 / lund 2013 (EVP) Skolår 8 85% Hur skolledarna 3,6 uppfattar att det finns ändamålsenliga och effektiva processer och rutiner på en 5-gradig skala (medelvärde). Fullmäktiges mål för nämnden Indikator Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Mål 7 Barngrupperna i förskolan ska i regel inte vara större än 11 för de yngre (1-2 år) barnen och 16 för de äldre barnen (3-5 år). Andel grupper som uppfyllde målen i oktober månad 2011 49% Bättre än föregående år Bättre än föregående år Bättre än föregående år Bättre än föregående år Mål 7 fortsättning Antalet personal per grupp ska i regel vara 2,75. Antal barn per personal Ny indikator Ingen avvikelse från målet Ingen avvikelse från målet Ingen avvikelse från målet Ingen avvikelse från målet Mål 8 Förskoleplats ska erbjudas inom tre månader efter det att vårdnadshavare ansökt om placering. Andel barn som Ny erbjuds förskoleplats indikator inom tre månader efter det att vårdnadshavare ansökt om placering. Ingen avvikelse från målet Ingen avvikelse från målet Ingen avvikelse från målet Ingen avvikelse från målet BARN- OCH SKOLNÄMND LUND ÖSTER, TKR NETTOANSLAG Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 563 079 584 242 605 269 613 808 621 629 18 184 18 513 19 180 19 385 19 585 Särskild verksamhet 178 843 163 197 170 593 171 134 171 134 Förskolan, direkt skolpeng 167 065 166 857 174 544 178 012 179 869 Grundskolan, direkt skolpeng 276 209 279 261 285 593 290 307 296 287 640 301 627 828 649 910 658 838 666 875 3 998 3 750 3 800 3 800 3 800 55 415 21 996 22 961 23 350 23 566 3 851 3 860 3 870 3 870 3 870 13 958 13 980 14 010 14 010 14 010 77 222 43 586 44 641 45 030 45 246 Preliminär fördelning: Kostnader Nämnd/förvaltningsgemensamt Intäkter Nämnd/förvaltningsgemensamt Särskild verksamhet Förskolan, direkt skolpeng Grundskolan, direkt skolpeng ekonomi- och verksamhetsplan 063 2013-2015 med budget för 2013 finansförvaltningen Verksamhetsbeskrivning Verksamhetskostnader Verksamhetsområdet omfattar finansiella kostnader och intäkter samt reserverade medel som redovisas under verksamhetskostnader. Under pensionskostnader redovisas kommunens kostnader för pensioner, vilka utbetalas till före detta anställda som uppbär kommunal kompletteringspension. Utbetalningen ombesörjs av kommunernas pensionsanstalt (KPA). Intäkterna är en internt fördelad pensionsavgift, vilken påföres verksamheterna med 6,83 procent av lönesumman. Summan av de påförda kostnaderna upptas som intäkt under finansförvaltningen. Pensionskostnaden redovisas från och med 2004 enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Detta innebär att även kostnader för pensionsförmåner intjänade före 1998 belastar årets resultat. Kapitalkostnader består av summan av de kapitalkostnader som belastar verksamheterna. Då dessa endast är en kalkylpost upptas summan som en intäkt under finansförvaltningen. Statsbidrag har åren 2013-2015 upptagits med cirka 47 miljoner kronor. Bidragen avser kompensation vid införande av max-taxa i förskola/skolbarnsomsorg samt kvalitetsförstärkning i förskolan. Kommunstyrelsen äger rätt att av anslaget för reserverade medel årligen disponera avsatta medel enligt specifikation i nedersta tabellen. Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Kostnader Intäkter Verksamhetens nettokostnader -202 617 272 340 69 723 -235 464 265 153 29 689 -294 741 266 853 -27 888 -397 475 268 553 -128 922 Specifikation verksamhetskostnader, tkr Pensionskostnader Kostnader Intäkter Kapitalkostnader Kostnader Intäkter Statsbidrag Intäkter Exploateringsintäkter Intäkter Reserverade medel Kostnader Summa nettokostnader Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 -166 150 163 200 -179 550 172 200 -169 650 173 900 -196 650 175 600 0 46 000 0 46 000 0 46 000 0 46 000 46 340 46 953 46 953 46 953 16 800 0 0 0 -36 467 69 723 -55 914 29 689 -125 091 -27 888 -200 825 -128 922 Specifikation reserverade medel, tkr Miljöanslag Lokaler enligt skolplan Till kommunstyrelsens förfogande Handikapp-/integrationsplaner Stöd- och serviceplan socialnämd Stöd- och serviceplan vård- och omsorgsnämnd Lokalunderhåll fritidsanläggningar Skolors särskilda behov Vårdnadsbidrag Gratis bussresor pensionärer >75 år Nytt särskilt boende vård- och omsorgsnämnd Summa nettokostnader Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 2 500 8 686 16 450 1 800 3 231 0 1 500 2 300 0 0 0 36 467 2 500 27 800 13 383 1 000 1 731 0 1 500 2 500 2 000 3 500 0 55 914 2 500 59 582 19 083 1 000 5 731 24 195 1 500 2 500 2 000 7 000 0 125 091 2 500 101 015 20 103 1 000 9 731 46 976 1 500 2 500 2 000 7 000 6 500 200 825 driftbudget verksamhetskostnader (tkr) 064 / lund 2013 (EVP) Verksamhetsbeskrivning Skattefinansierad verksamhet Ränta och avskrivning från Servicenämnden avser finansförvaltningens ersättning för de interna lån Lundafastigheter har tagit upp. Motsvarande kostnadspost är upptagen i Lundafastigheters budget. Räntekostnader avser befintliga och planerade nya lån under planperioden, samt kostnader för kapitalförvaltning. Som sista post i resultaträkningen uppkommer årets resultat. Denna post utgör skillnaden mellan samtliga intäkter och kostnader under verksamhetsåret, vilket blir det finansiella resultatet av verksamheten. Verksamheten omfattar de finansiella kostnader och intäkter, som utgör resultatbudgeten för den skattefinansierade verksamheten. Skatteintäkterna omfattar allmän kommunalskatt. Skattesatsen uppgår år 2013 till 20,84 kronor per skattekrona. De finansiella intäkterna avser externa ränteintäkter på de likvida medel som kommunen har placerade i bankinstitut och liknande samt utdelning från kommunala bolag. Intäkterna från Renhållningsstyrelsen är en ersättning till finansförvaltningen för de lånekostnader som uppkommer till följd av långfristiga lån, vilka upptagits för deras räkning. Eventuella ränteintäkter till följd av kortfristiga krediter till Renhållningsstyrelsen redovisas här. Skattefinansierad verksamhet Resultatbudget, tkr Kostnader Intäkter Skattefinansierad verksamhet specifikation, tkr Kommunalskatt Intäkter Generella statsbidrag och utjämning Intäkter Finansiella intäkter Intäkter Finansiella intäkter Pensionsförvaltning Intäkter Ränta från Renhållningsstyrelsen Intäkter Ränta och avskrivning från Servicenämnden Intäkter Räntekostnader Kostnader Finansiella kostnader Pensionsförvaltning Kostnader Interna räntor Kostnader Intäkter Ränta till Renhållningsstyrelsen Kostnader Årets resultat Minskning(+)/Ökning(-) Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 -148 504 4 954 695 -135 350 5 211 612 -139 700 5 311 763 -179 300 5 468 503 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 4 427 400 4 630 949 4 736 307 4 863 840 268 916 312 388 298 791 318 958 74 975 76 325 76 965 77 305 12 200 11 700 12 100 15 800 1 504 2 150 2 500 2 500 167 700 178 100 185 100 190 100 -39 558 -39 700 -48 550 -59 240 -99 900 -92 600 -88 100 -117 000 -9 000 2 000 -3 000 0 -3 000 0 -3 000 0 -46 -50 -50 -60 -15 559 -24 536 -13 113 -14 022 ekonomi- och verksamhetsplan 065 2013-2015 med budget för 2013 Verksamhetsbeskrivning Pensionsförvaltning Kommunfullmäktige beslöt år 2000 att hela den årliga pensionskostnaden från och med år 2000 ska hanteras som en individuell del, det vill säga den enskilde ska själv få välja extern förvaltare. För medel motsvarande förmånsbestämd pensionskostnad ska särskild förvaltning ske inom ramen för en egen redovisningsenhet. Av tabellen nedan framgår resultat- och finansieringsbudget för denna redovisningsenhet. Resultatbudget Pensionsförvaltningen, tkr Finansiella intäkter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 5 384 12 200 11 700 12 100 15 800 Finansiella kostander -42 028 -12 200 -11 700 -12 100 -15 800 Resultat före extraordinära poster -36 644 0 0 0 0 Årets resultat -36 644 0 0 0 0 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Finansieringsbudget Pensionsförvaltningen, tkr Plan 2014 Plan 2015 Årets verksamhet Finansnetto -36 644 0 0 0 0 Medel från årets verksamhet -36 644 0 0 0 0 Värdepapper, ökning -42 476 -35 100 -37 500 -36 100 -41 400 Medel för investeringsverksamhet -42 476 -35 100 -37 500 -36 100 -41 400 Årets avsättning, ökning 45 941 35 100 37 500 36 100 41 400 Medel från finansieringsverksamhet 45 941 35 100 37 500 36 100 41 400 -33 179 0 0 0 0 Investeringar Finansiering Förändring av avräkningsskuld 066 / lund 2013 (EVP) Renhållningsstyrelsen Ordförande: Torsten Czernysson ( KD) Förvaltningschef: Erik Rånlund VERKSAMHETSUPPDRAG Lunds renhållningsverk samlar in allt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i Lunds kommun. Därutöver utförs gångbanerenhållning på uppdrag av drygt 3 000 fastighetsägare och gaturenhållning till tekniska förvaltningen. Renhållningsverket har också avtal med förpacknings- och tidningsinsamlingen att samla in returmaterial via återvinningsstationer och fastighetsnära insamling i kommunen. Avtal finns också med vissa företag, att ta hand om allt avfall från dessa. Verksamheten kännetecknas av att resurser ska sparas och miljön ska skyddas. Verksamheten har funnits organiserad i Lund i över 120 år. I kretsloppspropositionen, som presenterades i maj 2003 sätts mål om biologisk behandling av matavfall. Renhållningsverket ska bedriva utvecklingsarbete och verksamheter som leder till att de nationella målen kan uppfyllas. Vid 2012 års utgång kommer de flesta hushåll och verksamheter i Lund att sortera ut matavfall. Verksamheten finansieras av taxor och avgifter för olika uppdrag Kommunfullmäktiges mål för nämnden • Renhållningsverkets verksamhet ska spara resurser och skydda miljön. • Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt för att möjliggöra väl avpassade taxor i förhållande till ett prisvärt serviceutbud i enlighet med kundernas önskemål. Renhållningsstyrelsens mål (nämndsmål) • Utsläppen från renhållningsverkets transporter ska minimeras. • Personalens kunskap om renhållningsverkets integrerade ledningssystem ska utvecklas. • Utvecklingsarbetet ska fortsätta med bland annat försöksverksamhet till gagn för kunder/invånare och miljön. • Förbättra resurshushållningen. • Ekonomin ska vara i balans. Renhållningsstyrelsen ska bibehålla sitt egna kapital och ha en god likviditet. • Lundabornas och andra kunders synpunkter ska tas tillvara. • Renhållningsverket ska vara en attraktiv arbetsplats och sträva efter en god arbetsmiljö. Personalens kompetens ska tas tillvara och utvecklas. Jämnare könsfördelning och mångfald ska beaktas vid rekrytering. Större förändringar i verksamheten 2013 Verksamheten kännetecknas av att resurser ska sparas och miljön ska skyddas. Ständiga förbättringar ska göras och verksamheten ska vara ett föredöme vad gäller framtida utveckling. ”Avfallstrappan” anger en hierarki för i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s miljömål. Se figur. Minska avfallet Återanvända Materialåtervinna Energiåtervinna Deponera De områden som kommunens renhållningsorganisation främst har påverkat med avseende på avfallstrappan är material- och energiåtervinning. De senaste åren har utbyggnad av matavfallsinsamling skett. Vid 2012 års utgång kommer de flesta hushåll och verksamheter i Lund att sortera ut matavfall. En utmaning för framtiden är att även påverka minskning av avfall. Genom inköp av gasdrivna fordon sedan slutet på 1990 talet har Renhållningsverket nästan halverat utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Fortsatta inköp av miljöfordon och miljövänligare planering av körturerna ska minska utsläppen i förhållande till transportarbetet. Lunds renhållningsverk är certifierad för miljöledning enligt ISO 14001 och kvalitet enligt ISO 9001. Arbete pågår med syfte att även certifiera arbete med arbetsmiljö. Förbättringar pågår av renhållningsverkets byggda anläggningar. En ny tvätthall färdigställs under 2012 och kontoret har sanerats från fuktskadat byggnadsmaterial. En energiutredning har gjorts för verkstan. Genomförande av ytterligare energibesparande åtgärder planers under 2013. 2007 fick renhållningsverket i uppdrag att utreda miljöpåverkan och föreslå åtgärder för fem förorenade områden som utgör gamla deponier i Lunds kommun. Åtgärder för fyra deponier har utförts under 2011. Åtgärder för deponin ”Sankt Hans” har föreslagits och upphandling av åtgärder sker under 2012. Finansiering sker genom centrala medel och förvaltningens personal medverkar i hög grad i arbetet. Insamling och biologisk behandling av matavfall nådde det nationella målet så när som på 1 procent under 2011. Insamlingsmängderna har stadigt ökat och kommer under 2012 nå verksamhetens mål om 5 000 ton. Kvaliteten det vill säga materialets renhet har hittills varit bra. Renhållningsverket medverkar även som rådgivare till ägare av restauranger och storkök för att få en effektiv och arbetsmiljöanpassad hantering av matavfall. Försök bedrivs med avfallskvarnar och tankar som byggs i anslutning till ett storkök. Containrar används för hämtning av industri- och verksamhetsavfall, hushållsavfall samt återvinningsbart material. Lunds renhållningsverks service omfattar containerekonomi- och verksamhetsplan 067 2013-2015 med budget för 2013 uthyrning och hämtning av avfall i containrar inom Lunds kommun. Förändringar av verksamheten sker re-gelbundet. Vissa abonnenter har valt containerlösning för all avfallshantering. Ett exempel på detta är AF bostäder som ersatt sopkärl i soprum med flerfackscontainrar. Ett flertal underjordiska containrarna för avfall har tagits i bruk i Lund och fler planeras. Behållarna töms med en containerbil utrustad med kran. Sortering av företagens avfall och hushållens grovavfall i Dalby möjliggör utsortering av återvinningsbart material. Resterande del av avfallet ska efterbehandlas med de lämpligaste behandlingsmetoder som erbjuds. Tekniska nämnden har förlängt Lunds renhållningsverks uppdrag vad gäller gaturenhållning till och med 2012. Det avtal som tecknats fungerar som ett samarbetsavtal med tydliga kvalitetsmål för gaturenhållningen. Ett nytt avtal behövs för 2013. Hittills har tekniska förvaltningen och Lunds renhållningsverk haft ett gemensamt ansvar för kvittblivningen av det avfall som samlas in vid gaturenhållningen. Arbete pågår med en lokal och kommungemensam an- läggning för trädgårdsavfall. Biologiskt material (löv) som sopas upp kan förhoppningsvis komposteras i framtiden. En kampanj i samverkan med tekniska förvaltningen och citysamverkan inleddes hösten 2004. Kampanjen heter ”Rent i City” och har främst engagerat fastighetsägare och restauranger i centrum att aktivt delta för en renare stad. Kampanjen har mottagits positivt av Lundaborna och planeras fortsätta under de närmaste åren. Framtid och utveckling 2014–2015 Renhållningsstyrelsen har föreslagit att ett sopsugssystem för åtta materialfraktioner byggs i det planerade bostadsoch verksamhetsområdet Brunnshög. Kommunstyrelsen har gett renhållningsstyrelsen i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden och byggnadsnämnden ta fram förslag för byggande och drift av sopsugssystemet med uppgift om beräknade kostnader. Ställningstagande om byggande av sopsug blir aktuellt under perioden och genomförande anpassas till Brunnshögs exploatering I nedanstående tabell anges de fullmäktigemål till vilka indikatorer är kopplade. Fullmäktiges mål för nämnden Renhållningsverkets verksamhet ska spara resurser och skydda miljön. 068 / lund 2013 (EVP) Indikator Minskning av koldioxidutsläpp utifrån bränsleförbrukning per tonkm med avseende på avfallsmängden. Utfall 2011 38% Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 - 3% av 2011 års förbrukning -3% av 2012 års förbrukning -3% av 2012 års förbrukning -3% av 2012 års förbrukning RESULTATBUDGET Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettointäkt Finansiella intäkter Budget 2012 Budget 2013 155 086 154 338 161 240 164 500 167 500 -139 563 -136 370 -139 859 -142 000 -143 700 -14 178 -15 739 -18 384 -19 300 -20 600 1 345 2 229 2 997 3 200 3 200 Bokslut 2011 Plan 2014 Plan 2015 45 46 50 50 60 -449 -1 504 -2 150 -2 500 -2 500 Resultat före extraordinära poster 941 771 897 750 760 Årets resultat 941 771 897 750 760 Finansiella kostnader FINANSIERINGSBUDGET Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Årets verksamhet Netto från verksamheten 1 345 2 292 2 997 3 200 3 200 Korrigering avskrivningar 14 178 15 739 18 384 19 300 20 600 Finansnetto -404 -1 458 -2 100 -2 450 -2 440 15 119 16 573 19 281 20 050 21 360 Nettoinvesteringar 16 559 14 150 33 000 18 000 18 000 Medel för investeringsverksamhet 16 559 14 150 33 000 18 000 18 000 Kapitalbindning 1 440 -2 423 13 719 -2 050 -3 360 Medel från finansieringsverksamhet 1 440 -2 423 13 719 -2 050 -3 360 0 0 0 0 0 Medel från årets verksamhet Investeringar Finansiering Förändring av likvida medel ekonomi- och verksamhetsplan 069 2013-2015 med budget för 2013 070 / lund 2013 (EVP) Bilagor ekonomi- och verksamhetsplan 071 2013-2015 med budget för 2013 Budget 2013 – förskolor direkt skolpeng, enligt beslut i KF 2012-06-13- -14 1,002% tilläggsresurs för utländsk bakgrund Beräkningarna baseras på uppgifter från SCB i mars 2012 Förskola Antal barn Utländsk bakgrund tillägg per barn, kr Barnpeng per barn, kr 1-2 år 3-6 år Pedagogisk omsorg 160 787 147 954 108 955 Almbackens förskola 65 421 123 066 90 564 Annegårdens förskola 97 1 523 124 168 91 666 Arken (Pandan) förskola 15 1 095 123 740 91 238 Arkens förskola 81 676 123 321 90 819 Backens förskola 76 1 152 123 797 91 295 Barnens Hus 33 166 122 811 90 309 Björkbackens förskola 42 521 123 166 90 664 Blomman 25 219 122 864 90 362 Blåklintens förskola 89 553 123 198 90 696 Blåtunga förskola 58 3 963 126 608 94 106 BMSL Pre-school 45 1 338 123 983 91 481 Bokskogen 44 498 123 143 90 641 Bussförskolan Grynmalaregården 16 342 122 987 90 485 Bussförskolan Lerbäck 3 0 122 645 90 143 Bussförskolan Norra Fäladen 6 1 824 124 469 91 967 Djingis Khans förskola 52 737 123 382 90 880 Duvan 18 2 128 124 773 92 271 Duvkullan 12 2 281 124 926 92 424 Duvungen 17 1 610 124 255 91 753 Enestugans förskola 81 270 122 915 90 413 Fiolens förskola 13 2 105 124 750 92 248 Fornborgens förskola 32 1 539 124 184 91 682 Forsbergs minne förskola 68 241 122 886 90 384 43 1 400 124 045 91 543 106 2 014 124 659 92 157 Fågelsångs förskola 52 632 123 277 90 775 Färgsolen 38 576 123 221 90 719 Förskolan Freinet 32 513 123 158 90 656 Framtiden Fågel Blå förskola Förskolan Valen Valle 28 0 122 645 90 143 Genatorps förskola 17 0 122 645 90 143 Glada Ankan 15 0 122 645 90 143 Grynmalaregårdens förskola 48 1 026 123 671 91 169 Gåsatoftens förskola 68 885 123 530 91 028 Hagens förskola 88 373 123 018 90 516 Hallonbackens förskola 34 322 122 967 90 465 072 / lund 2013 (EVP) Budget 2013 – förskolor direkt skolpeng, enligt beslut i KF 2012-06-13- -14 1,002% tilläggsresurs för utländsk bakgrund Beräkningarna baseras på uppgifter från SCB i mars 2012 Förskola Antal barn Utländsk bakgrund tillägg per barn, kr Barnpeng per barn, kr 1-2 år 3-6 år Hans och Greta förskola 49 2 792 125 437 92 935 Hedenhös förskola 70 1 095 123 740 91 238 Holkens förskola 79 554 123 199 90 697 Hyddans förskola 51 429 123 074 90 572 Hårfagre förskola 36 1 520 124 165 91 663 Håstads förskola 18 304 122 949 90 447 Häckeberga förskola 70 235 122 880 90 378 Hästskons Allergiförskola 19 288 122 933 90 431 Idala förskola 81 270 122 915 90 413 International Pre-School of Lund 36 4 105 126 750 94 248 Kattfotens förskola 72 228 122 873 90 371 Kobjers förskola 63 869 123 514 91 012 Kossan 20 547 123 192 90 690 Källbystugans förskola 67 1 144 123 789 91 287 Körsbärets förskola 97 677 123 322 90 820 Ladugårdsmarkens förskola 62 1 942 124 587 92 085 Lammets förskola 50 328 122 973 90 471 Lantstället 37 0 122 645 90 143 Lasse Liten 19 1 152 123 797 91 295 Lekloftet Montessoriförskolan 27 0 122 645 90 143 Lergökens förskola 91 2 225 124 870 92 368 Lilla Kuben 26 421 123 066 90 564 Lillskolan 28 2 346 124 991 92 489 Lingua Montessoriförskolor 38 1 440 124 085 91 583 Lönneberga förskola 66 1 907 124 552 92 050 Lönnens förskola 32 513 123 158 90 656 Lövsångarens förskola 14 1 173 123 818 91 316 Mammutens förskola 34 1 610 124 255 91 753 Minideon 30 547 123 192 90 690 Morkullans förskola 33 2 820 125 465 92 963 Målarstugans förskola 71 617 123 262 90 760 Mårtens förskola 19 864 123 509 91 007 Måsens förskola 42 652 123 297 90 795 Möllebackens förskola 76 288 122 933 90 431 Nordvästans förskola 49 3 574 126 219 93 717 Norpan 21 0 122 645 90 143 ekonomi- och verksamhetsplan 073 2013-2015 med budget för 2013 Budget 2013 – förskolor direkt skolpeng, enligt beslut i KF 2012-06-13- -14 1,002% tilläggsresurs för utländsk bakgrund Beräkningarna baseras på uppgifter från SCB i mars 2012 Förskola Nyponbackens förskola Antal barn Utländsk bakgrund tillägg per barn, kr Barnpeng per barn, kr 1-2 år 3-6 år 102 590 123 235 90 733 Nyvångs förskola 48 570 123 215 90 713 Ormen Långe 96 1 596 124 241 91 739 Paradiset 34 644 123 289 90 787 Parkstugans förskola 80 137 122 782 90 280 Pingvinen 22 0 122 645 90 143 Piraten 30 365 123 010 90 508 Plåstret 22 0 122 645 90 143 Prenneelvan 20 0 122 645 90 143 Prästkragen 15 0 122 645 90 143 Päronets förskola 18 304 122 949 90 447 Rapphönans förskola 74 962 123 607 91 105 Regnbågens förskola 88 1 555 124 200 91 698 Reveljens förskola 48 342 122 987 90 485 Rida Ranka förskola 31 1 059 123 704 91 202 Rosa Tornet 66 498 123 143 90 641 Rudolf Steiner Lekskola 50 1 095 123 740 91 238 Röda Stugans förskola 51 1 073 123 718 91 216 S:t Tomas förskola 34 1 932 124 577 92 075 Sagostundens förskola 98 3 463 126 108 93 606 134 2 818 125 463 92 961 Småstad 16 0 122 645 90 143 Snorre 76 1 008 123 653 91 151 Solbackens förskola 44 249 122 894 90 392 Solens flyktingförskola 11 5 473 128 118 95 616 Solstrålens Förskola 30 3 102 125 747 93 245 Solvinden 17 644 123 289 90 787 Spelmannens förskola 49 782 123 427 90 925 Stinsens förskola 66 580 123 225 90 723 8 0 122 645 90 143 53 516 123 161 90 659 Saltkråkans förskola Stjärnekulla Waldorflekskola Studentkårens förskola Stångby Paviljongförskola 65 505 123 150 90 648 129 212 122 857 90 355 Tellus 31 1 236 123 881 91 379 Tirfings förskola 66 2 073 124 718 92 216 Tofsvipan 30 0 122 645 90 143 Tegelstugans förskola 074 / lund 2013 (EVP) Budget 2013 – förskolor direkt skolpeng, enligt beslut i KF 2012-06-13- -14 1,002% tilläggsresurs för utländsk bakgrund Beräkningarna baseras på uppgifter från SCB i mars 2012 Förskola Antal barn Utländsk bakgrund tillägg per barn, kr Barnpeng per barn, kr 1-2 år 3-6 år Tomegårdens Montessoriförskola 26 0 122 645 90 143 Toppens förskola 51 751 123 396 90 894 Torna Hällestads förskola 40 958 123 603 91 101 Tornastugans förskola 65 337 122 982 90 480 Triangeln 25 657 123 302 90 800 Trollets förskola 56 977 123 622 91 120 Tunastugans förskola 33 663 123 308 90 806 Tvärflöjtens förskola 32 513 123 158 90 656 Tågets förskola 125 263 122 908 90 406 Uardas förskola 34 322 122 967 90 465 Ulrikedals förskola 52 1 579 124 224 91 722 Ur och Skur Fröerna 37 444 123 089 90 587 Ur och Skur Solstrålen 19 0 122 645 90 143 Uroxens förskola 71 1 233 123 878 91 376 Waldorff-förskolan Äppellunden 11 0 122 645 90 143 Welins förskola 22 249 122 894 90 392 Vildandens förskola 47 1 630 124 275 91 773 Vipeholm 2 13 1 684 124 329 91 827 Vipeholms förskola 68 724 123 369 90 867 Vresbokens förskola 19 288 122 933 90 431 Väderlekens förskola 51 966 123 611 91 109 Äpplet 18 608 123 253 90 751 Östertull Montessoriförskola 24 456 123 101 90 599 Östra Mölla Gårds förskola 56 586 123 231 90 729 Östra Torn Montessori förskola 30 365 123 010 90 508 Samtliga förskolor/genomsnitt 6 287 993 varav Lunds stad 4 560 1 209 varav Lund öster 1 567 388 160 787 varav pedagogisk omsorg Grundresurs kronor per barn och år: 1-2 åringar 3-6 åringar 122 645 90 143 1-2 åringar, pedagogisk omsorg 147 167 3-6 åringar, pedagogisk omsorg 108 168 ekonomi- och verksamhetsplan 075 2013-2015 med budget för 2013 Budget 2013 – grundskolor direkt skolpeng enligt beslut i KF 2012-06-13- -14 5,238% tilläggsresurs för utländsk bakgrund, 4,835 % tilläggsresurs för utbildningsbakgrund Beräkningarna baseras på uppgifter från SCB i mars 2012 Skola Antal elever Utbildningsbakgrund tillägg per elev, kr Utländsk bakgrund tillägg per elev, kr Skolpeng per elev, kr F-2 3-5 6-9 ISLK Lunds stad 57 932 60 176 67 513 ISLK Lund öster 56 301 58 545 65 882 Apelskolan 73 1 931 3 505 56 243 58 487 65 824 Backaskolan 247 1 569 4 144 56 521 58 765 66 102 Bilingual Montessori School 246 1 767 6 093 58 667 60 911 68 248 Byskolan 277 4 156 1 386 56 349 58 593 65 930 Flygelskolan 149 631 2 208 53 646 55 890 63 227 50 2 584 2 193 55 585 57 829 65 166 Fågelskolan 390 4 548 6 655 62 010 64 254 71 591 Fäladsgården 390 3 163 6 468 60 437 62 681 70 018 Genarps skola 321 5 379 968 57 154 59 398 66 735 Gråsparvskolan 68 4 664 6 182 61 654 63 898 71 235 Gunnesboskolan 432 4 677 6 220 61 704 63 948 71 285 Hagalundskolan 183 3 595 1 199 55 600 57 844 65 181 Hubertusgården 174 3 983 3 992 58 782 61 026 68 363 Humfryskolan i Lund 23 5 618 2 384 58 809 61 053 68 390 Håstads skola 35 2 349 3 133 56 290 58 534 65 871 Häckebergaskolan 165 3 844 1 108 55 759 58 003 65 340 Idalaskolan 138 3 831 795 55 432 57 676 65 013 Järnåkraskolan 524 2 600 3 244 56 652 58 896 66 233 Killebäckskolan 381 4 286 1 583 56 676 58 920 66 257 Klostergårdskolan 215 5 955 7 396 64 159 66 403 73 740 Kunskapskolan 107 3 403 2 904 57 114 59 358 66 695 Freinetskolan i Lund Ladugårdsmarken 89 1 584 5 134 57 525 59 769 67 106 Lerbäckskolan 545 2 091 3 119 56 017 58 261 65 598 Lovisaskolan 207 2 156 5 033 57 997 60 241 67 578 Lunds Montessori Grundskola 161 1 094 795 52 696 54 940 62 277 Maria Montessori skolan 152 2 009 4 930 57 747 59 991 67 328 Munspelet skola 185 1 206 3 359 55 373 57 617 64 954 Mårtensskolan 142 827 1 545 53 179 55 423 62 760 Nyvångskolan 646 3 855 1 896 56 558 58 802 66 139 Oskarskolan 55 641 2 326 53 774 56 018 63 355 Palettskolan 216 1 795 2 539 55 140 57 384 64 721 46 3 831 1 192 55 830 58 074 65 411 116 3 443 3 309 57 559 59 803 67 140 Revinge skola Rudolf Steiner skolan 076 / lund 2013 (EVP) Budget 2013 – grundskolor direkt skolpeng enligt beslut i KF 2012-06-13- -14 5,238% tilläggsresurs för utländsk bakgrund, 4,835 % tilläggsresurs för utbildningsbakgrund Beräkningarna baseras på uppgifter från SCB i mars 2012 Skola Antal elever Utbildningsbakgrund tillägg per elev, kr Utländsk bakgrund tillägg per elev, kr Skolpeng per elev, kr F-2 3-5 6-9 S:t Thomas Skola 78 2 711 7 264 60 782 63 026 70 363 Skrylleängs Montessori 66 1 246 554 52 607 54 851 62 188 Stångby paviljongskola 111 1 587 1 317 53 712 55 956 63 293 Svaleboskolan 637 5 016 1 263 57 086 59 330 66 667 Svaneskolan 260 2 485 2 671 55 963 58 207 65 544 Svenshögsskolan 152 7 342 9 981 68 130 70 374 77 711 53 1 551 1 379 53 738 55 982 63 319 Tunaskolan 603 1 188 3 183 55 178 57 422 64 759 Uggleskolan 229 2 873 1 517 55 196 57 440 64 777 Vallkärra skola 130 2 440 2 390 55 637 57 881 65 218 Vegaskolan 106 1 219 862 52 888 55 132 62 469 Vikingaskolan 274 6 817 9 673 67 297 69 541 76 878 Vårfruskolan 285 2 185 2 501 55 493 57 737 65 074 89 1 452 1 232 53 491 55 735 63 072 391 2 554 4 161 57 521 59 765 67 102 Torna Hällestads skola Österskolan Östratornskolan Samtliga skolor/genomsnitt 10 612 3 181 3 447 57 435 59 679 67 016 varav Lunds stad 7 265 2 765 4 360 57 932 60 176 67 513 varav Lund öster 3 347 4 047 1 447 56 301 58 545 65 882 Grundresurs kronor per elev och år: Skolår F-2, ålder 6-8 år 50 807 Skolår 3-5, ålder 9-11 år 53 051 Skolår 6-9, ålder 12 år och äldre 60 388 Grundresurs för skolbarnsomsorg tillkommer: Fritidshem kr/år/plats, 6-9 år 37 916 Fridsklubb kr/år/plats, 10-12 år 18 551 ekonomi- och verksamhetsplan 077 2013-2015 med budget för 2013 Kommunal utdebitering Område Lunds kyrkliga samfällighet Primär kommun Region Skåne Summa BegravningsFörsamlings- Kyrkoavgift Stiftsavgift avgift avgift Summa 20,84 10,39 31,23 0,22 0,03 0,97 1,22 32,45 Totalt Södra Sandby församling 20,84 10,39 31,23 0,20 0,03 1,00 1,23 32,46 Dalby församling 20,84 10,39 31,23 0,22 0,03 0,97 1,22 32,45 Genarps församling 20,84 10,39 31,23 0,29 0,03 1,10 1,42 32,65 Veberöds församling 20,84 10,39 31,23 0,29 0,03 1,02 1,34 32,57 Uppgifter om avgifter till Svenska Kyrkan är preliminära vid trycktillfället. Producerad av Lunds kommun i samarbete med Wirtén PR & kommunikation. Foto: Medarbetare i Lunds kommun samt Kennet Ruona. Tryck: Exaktaprinting 2012. ...En ökad tillväxt i Lunds kommun och Sverige är det absolut viktigaste för att ge stabilitet och möjlighet till en god kommunal ekonomi. Det är därför en av de viktigaste uppgifterna för Lunds politiker att arbeta för en god lokal och regional tillväxt. Att skapa förutsättningar för fler företag att etablera sig i kommunen liksom möjligheterna att stanna kvar och utvecklas för redan etablerade företag är grundläggande. Lunds Kommun Box 41, 221 00 Lund Epost: [email protected] Besöksadress: Stortorget 7 Telefon (vx): 046-35 50 00 www.lund.se
© Copyright 2025