1. No category

P-märkning av byggprodukter
Certifieringsregel 020
- Fönster av trä och trä/metall
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
2 (29)
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
2
0
Förord
4
1
Sammanfattning
5
2
Avsedd användning
5
3
Väsentliga krav enligt Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL
kapitel 8, 4 §
Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter
Berörda avsnitt i dessa certifieringsregler
5
5
6
3.1
3.2
4
4.1
4.1.1
4.1.2
4.1.3
4.1.4
4.1.5
4.1.6
4.1.7
4.1.8
4.1.9
4.2
4.2.1
A
A.1
A.2
A.3
A.4
A.5
4.2.2
4.2.3
4.2.4
4.2.4.1
4.2.4.2
4.2.4.3
4.2.4.4
4.2.4.5
4.2.5
4.2.6
4.2.7
4.2.8
4.2.9
4.2.10
4.3
4.3.1
4.3.2
4.3.3
4.3.4
Tekniska krav
Funktionskrav
Lufttäthet
Regntäthet
Säkerhet mot vindlast
Värmeisolering
Säkerhet mot kondens
Vertikal last och vridning
Manövrerbarhet
Upprepad öppning och stängning
Reaktion vid brandpåverkan
Material och komponenter – beständighet och övriga
egenskapskrav
Träprofiler
Furu
Träråvara
Träkvalitet och utseendeklasser
Beständighetsalternativ
Fuktkvot
Densitet och årsringar
Limmade komponenter
Profil- och hörnutformning
Ytbehandling
Definitioner
Generella krav
Fönsterdelar som skall ytbehandlas
Krav på dokumentation
Bestämning av egenskaper efter exponering
Ytbeklädnad
Profiler av polymera material
Beslag
Glasrutor och glasning
Tätlister och fogband
Spaltventiler
Tilläggskrav
Brandskydd
Luftljudsisolering
Inbrottsskydd
Passivfönster
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
7
7
7
7
7
7
8
8
8
9
9
9
9
9
9
9
10
11
11
11
11
12
12
12
12
12
12
13
13
14
14
15
15
15
15
16
16
16
3 (29)
5
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
5.8.1
5.8.2
5.8.3
5.9
5.10
5.11
5.12
5.13
Tillverkarens egenkontroll
Kvalitetsmanual
Organisation
Kontraktsgenomgång
Dokumentstyrning
Inköp
Produktidentifikation
Produktionsstyrning
Kontroll och provning
Mottagningskontroll
Kontroll under tillverkning
Slutkontroll
Kontroll-, mät- och provningsutrustning
Kontrollstatus
Hantering av avvikande produkter
Korrigerande åtgärder
Hantering, förvaring, packning och leverans
18
18
18
18
19
19
19
19
20
20
20
21
22
22
22
22
22
6
6.1
6.2
6.3
23
23
23
6.4
SPs övervakande kontroll
Kontrollbesök
Funktionsprovning av färdiga produkter
Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir
underkänd
Rapportering
7
7.1
7.2
7.3
Övriga krav
Produktbeskrivning
Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner
Märkning
25
25
25
25
8
Referenser
26
Bilaga 1
Beskrivning av fönster godkända för P-märkning
Bilaga 2
Dokumentation av ytbehandlingssystem
Bilaga 3
Förteckning över U-värden hos P-märkta fönster och fönsterdörrar
Bilaga 4
Revisionslista
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
24
24
4 (29)
0
Förord
Certifieringsregler beskriver villkor för certifiering av byggprodukter genom SP Certifiering/. De utgörs dels av produktspecifika och dels av allmänna regler (Certifieringsregel
000 – Allmänt).
Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för
anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas
tillämpning. Vid behov av preciseringar eller kompletteringar av reglerna revideras reglerna och publiceras på SP:s hemsida.
Denna certifieringsregel ersätter tidigare version med samma nummer daterad april 2013.
Certifieringsregel för fönster av trä och trä/metall är fastställd av enhetschefen för SP
Certifiering.
Mars 2015
6053
Lennart Månsson
Enhetschef SP Certifiering
SP Certifiering
Box 857
501 15 BORÅS
SP Certifiering
Box 553
371 23 KARLSKRONA
Tfn +46 10 516 50 00
Fax +46 10 516 56 10
Tfn +46 10 516 63 00
Fax +46 455 206 88
www.sp.se
www.sp.se
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
5 (29)
1
Sammanfattning
Denna certifieringsregel omfattar teknisk information för fönster, fönsterdörrar och vädringsluckor av trä och trä/metall. Allmän information återfinns i certifieringsregel 000.
2
Avsedd användning
Fönster, fönsterdörrar och vädringsluckor av trä och trä/metall för montage i fasad eller
vägg.
3
Väsentliga krav enligt Plan- och Bygglagen
(2010:900), PBL kapitel 8, 4 §
Krav enligt PBL
Tillämpligt för fönster
1
Bärförmåga, stadga och beständighet
X
2
Säkerhet i händelse av brand
X
3
Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö
X
4
Säkerhet vid användning
X
5
Skydd mot buller
X
6
Energihushållning och värmeisolering
X
3.1
Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter
Krav enligt PBL
1
BBR/EKS
7
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av
europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)
Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar - Byggnadsdelar,
klasser och definitioner - Klassbeteckningar
Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom
byggnader - Väggar, tak, golv och fast inredning
Fuktsäkerhet – Mark och byggnadsdelar – Väggar, fönster och
dörrar
Säkerhet vid användning – Skydd mot fall – Öppningsbara
fönster, balkongdörrar och dylikt
Säkerhet vid användning – Skydd mot sammanstötning och
klämning - Glas i byggnader
Bullerskydd
9
Energihushållning – Värmegenomgångskoefficient – U-värde
9:21
Energihushållning – Bostäder – Klimatskärmens lufttäthet
9:31
Energihushållning – Lokaler – Klimatskärmens lufttäthet
EKS 8
5:231
2
5:521
3
6:5324
8:231
4
8:35
5
6
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
6 (29)
3.2
Berörda avsnitt i dessa certifieringsregler
Krav enligt PBL
1
2
3
4
5
6
Avsnitt i dessa certifieringsregler där krav beaktas
4.1.3
Säkerhet mot vindlast
4.1.9
Reaktion vid brandpåverkan
4.3.1
Brandmotstånd (tilläggskrav)
4.1.2
Regntäthet
4.2.4
Profil- och hörnutformning
4.2.8
Beslag
4.2.9
Glasrutor och glasning
4.3.2
Luftljudsisolering (tilläggskrav)
4.1.1
Lufttäthet
4.1.4
Värmeisolering
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
7 (29)
4
Tekniska krav
4.1
Funktionskrav
Provfönster ska väljas så att de tillsammans kan anses representera samtliga konstruktioner som ska godkännas. Olika provfönster kan därvid provas i olika avseenden. Men för
minst en konstruktion i sortimentet ska alla aktuella delprov ske på ett och samma fönsterexemplar i nedanstående ordning. Under förutsättning att övriga delprov inte bedöms
påverka, behöver dock en eventuell omprovning på grund av underkännande endast ske
av den underkända egenskapen. Provfönsters format ska väljas så att de minst utgör 70 %
av ytan hos det största format som ska godkännas.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vertikal last och vridning
Manövrerbarhet
Upprepad öppning och stängning (inkl kontroll av Manövrerbarhet efter avslutat prov)
Lufttäthet
Säkerhet mot vindlast (inkl kontroll av Lufttäthet mellan delprov)
Regntäthet
4.1.1
Lufttäthet
Provning
EN 1026
Krav
Lägst klass 4 enligt EN 12207 vid provning till lägst 450 Pa (inklusive eventuell spaltventil). Fordringar tillämpas enligt alternativet läckage per ytenhet.
4.1.2
Regntäthet
Provning
EN 1027 metod A eller B
Krav
Lägst klass 5A eller 5B enligt EN 12208
4.1.3
Säkerhet mot vindlast
Provning
EN 12211
Krav
Utböjningsklass C (<1/300) och lägst vindbelastningsklass 3 enligt EN 12210.
4.1.4
Värmeisolering
Provning
EN ISO 12567-1
Beräkning
Detaljerad beräkning för karm och båge enligt EN ISO 10077-2 med tillämpliga
ekvationer enligt EN ISO 10077-1
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
8 (29)
Krav
För alla P-märkta fönstertyper skall tillverkaren ha tillgång till korrekta U-värden för ett
standardformat (1,23 m x 1,48 m). Vid förfrågan skall tillverkaren också kunna uppge
U-värden för aktuella format. För alla U-värden som anges, ska det framgå för vilket
format värdet gäller.
4.1.5
Säkerhet mot kondens
För konstruktioner som erfarenhetsmässigt bedöms ha låg risk för kondens (insida eller
inuti konstruktion) behöver provning inte utföras.
För nya eller obeprövade konstruktioner måste provning/beräkning utföras.
Ytkondens på insida
Provning
NT Build 235
Beräkning
Två- eller tredimensionell beräkningsmetod med övergångsmotstånd enligt
EN ISO 10077-2.
Krav
Yttemperaturindex för insida får ej vara lägre än 0,50.
Kondens inne i konstruktion
Tillfällig kondensbildning kan accepteras, men måste kunna ventileras och/eller dräneras
ut. Kvarstående kondens inuti konstruktionen är inte tillåten.
Provning
NT Build 236 men med 5 Pa tryckskillnad. Provning är normalt endast tillämplig för
kopplade konstruktioner och skall utföras med de genomföringar för spaltventiler,
persienner etc som kan förekomma.
Krav
För godkänt resultat vid provning får kondens ej bildas inuti konstruktionen.
4.1.6
Vertikal last och vridning
Provning
EN 14608 och EN 14609
Krav
Lägst klass 2 enligt EN 13115
4.1.7
Manövrerbarhet
Provning
EN 12046-1
Krav
Lägst klass 1 enligt EN 13115
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
9 (29)
4.1.8
Upprepad öppning och stängning
Provning
EN 1191
Krav
Lägst klass 2 enligt EN 12400 (10 000 cykler)
4.1.9
Reaktion vid brandpåverkan
Klass för reaktion vid brandpåverkan skall deklareras.
Provning
Enligt EN 14351-1, bilaga H
Krav
Klass enligt EN 13501-1. Klass F får deklareras utan provning.
4.2
Material och komponenter – beständighet och
övriga egenskapskrav
4.2.1
Träprofiler
Träprofiler skall uppfylla fordringar enligt EN 14220 med de tillägg och preciseringar
som anges för nedan angivna godtagbara alternativ.
Trämaterialet i väderexponerade profildelar ska antingen bestå av träråvara med naturlig
beständighet som minst motsvarar beständighetsklass 3 enligt EN 350-2 eller av
trämaterial som genom modifiering eller behandling har givits motsvarande egenskaper.
Exempel på preciseringar av godtagbara alternativ anges nedan. Andra alternativ kan
efterhand godkännas och föras in i P-märkningen. Då ska förutom beständigheten även
alla relevanta egenskaper för funktionen i konstruktionen beaktas som exempelvis
hållfasthet, ytbehandling, limningsresultat och kompabilitet med andra material.
A
Furu
A.1
Träråvara
Vattenlagring av träråvaran får ej förekomma. Virkeskvaliteten ska vara lägst sort B
enligt Nordiskt Trä – Sorteringsregler alt. enligt G4-2 i EN 1611-1. Efter torkning skall
virket konditioneras minst 1 dygn i 40 – 45ºC med en RF på 70 ±10 %.
A.2
Träkvalitet och utseendeklasser
Röta, mögel, blånad eller insektsangrepp, mekaniska skador, vankant eller tjurved får inte
förekomma. Snedfibrighet tillåts högst 50 mm/m. På profilers framträdande eller skymda
delar får märgränder, kådlåpor eller barkfickor inte förekomma.
Diameter hos kvist eller kvistansamling får inte överskrida värdena i nedanstående tabell.
Värdena utgörs dels av en absolut maxgräns i mm och dels av en gräns för
kvistdiameterns andel i procent av bredden eller tjockleken hos den profildel där kvisten
är synlig. Som information anges klassbeteckningen enligt EN 942.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
10 (29)
Tabell A.2.1 Kvistar – största tillåtna diameter
Framträdande och skymda ytor
Profiltyp
Max kvistdiameter
Klass
EN 942
mm
%
Karm, båge, post etc.
20 mm
30 %
J20
Glasningslist, spröjs
2 mm
10 %
J2
etc.
Dolda ytor
Max kvistdiameter
mm
%
30 mm
30 %
2 mm
10 %
Klass
EN 942
J30
J2
Längden hos sprickor får inte överskrida värdena i nedanstående tabell. Värdena utgörs
dels av en absolut gräns i mm för enskild spricka och dels av en gräns för den
sammanlagda spricklängden som andel i procent av längden hos den profildel där
sprickorna är synliga. Som information anges klassbeteckningen enligt EN 942.
Tabell A.2.2 Sprickor – största tillåtna längd
Framträdande och skymda ytor
Profiltyp
Max spricklängd
Klass
EN 942
mm
%
Karm, båge, post etc.
Ej tillåtet
J5
Glasningslist, spröjs
Ej tillåtet
J5
etc.
Dolda ytor
Max spricklängd
mm
%
100 mm 30 %
50 mm
30 %
Klass
EN 942
J20
J10
Bredden hos sprickor får inte överskrida värdena i nedanstående tabell. Värdena utgörs av
en absolut gräns i mm för enskild spricka. Som information anges klassbeteckningen
enligt EN 942.
Tabell A.2.3 Sprickor – största tillåtna bredd
Framträdande och skymda ytor
Profiltyp
Max sprickbredd
Klass
EN 942
mm
Karm, båge, post etc.
Ej tillåtet
J5
Glasningslist, spröjs
Ej tillåtet
J5
etc.
Dolda ytor
Max sprickbredd
mm
0,5 mm
0,5 mm
Klass
EN 942
J20
J10
För horisontella ytor som kan nås av vatten från nederbörd eller kondens gäller särskilda
krav enligt avsnitt 4.2.3.
A.3
Beständighetsalternativ
Väderexponerade profildelar enligt definitionen i EN 14220 Annex B, ska uppfylla något
av nedanstående fyra beständighetsalternativ.
Alternativ 1
Metallbeklädnad
Alternativ 2
100% av profilen ska vara kärnved.
Alternativ 3
Virket ska vara impregnerat i träskyddsklass B enligt NTR Dokument nr 1 och
tillverkningen ska vara godkänd enligt NTR Dokument nr 3. Bågarnas ändträytor ska
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
11 (29)
ytbehandlas genom grund- och/eller täckmålning och monteras ihop med ett godkänt lim
som uppfyller minst klass D4-lim (EN 204).
Alternativ 4
Virket ska vara impregnerat med minst 4 mm sidointrängning i splintveden och
tillverkningen ska vara godkänd enligt NTR Dokument nr 3. Bågarnas ändträytor ska
ytbehandlas genom grund- och/eller täckmålning och monteras ihop med ett godkänt lim
som uppfyller minst klass D4. Som alternativ till bågarnas tätning med fogmassa
accepteras förutom ytbehandlingen, att ändträytorna i sin helhet ska förseglas med ett
godkänt D4-lim.
A.4
Fuktkvot
Trä ska under hela processen från mottagningskontrollen till ytbehandlingen ha fuktkvot
, 95 % av mätresultaten ska ligga inom den tillåtna toleransen. Ex. 10
mätningar, ingen utanför toleransen. 20 mätningar, en utanför. Vid tvist görs
fuktkvotsmätning enligt CEN/TS 12169.
A.5
Densitet och årsringar
Trävirkes densitet ska vara lägst 450 kg/m3 vid 12 % fuktkvot. För profildel som är
väderexponerad eller där beslag ska fästas in ska årsringsbredden som medelvärde för
varje lamell inte överstiga 3,0 mm och enskild årsringsbredd inte överstiga 5,0 mm.
Motsvarande krav för övriga profildelar är 4,0 mm respektive 6,0 mm. Mätning ska
utföras enligt EN 1310. Vid mätning ska 95 % av mätresultaten ligga inom den tillåtna
toleransen.
4.2.2
Limmade komponenter
Limningsprocessen vid lamellimning och fingerskarvning ska uppfylla fordringar enligt
CR 022 med specificerade träkrav enligt P-märkning av fönster.
Lim ska vara klassat och godkänt med minsta krav på D4 enligt EN 204 eller C4 enligt
EN 12765. En förteckning av godkända limtyper finns enligt SPs förteckning Godkända
trälim för tillverkning av ämnen till fönster och ytterdörrar.
Lagning i träprofil kan utföras med limmad träplugg eller lagningsmassa. D3- och D2-lim
enligt EN 204 accepteras mot inomhusklimat (innanför tätlist). I övrigt krävs minst D4lim. Lagningsmassa skall vara övermålningsbar och skall för lagning i väderexponerade
ytor vara väderbeständig.
4.2.3
Profil- och hörnutformning
Båg- och karmprofiler skall vara utformade så att regn- och kondensvatten rinner av.
Horisontella ytor på den väderexponerade sidan som kan nås av vatten från nederbörd
eller kondens skall ha en minsta lutning av 1:8 (>7,1º). På dessa ytor är sprickor,
märgränder eller barkfickor ej tillåtna. För att undvika fuktinträngning ska karmars och
bågars fogar vara täta så att inträngningen förhindras mot väderexponerade ytor och mot
ytor som kan nås av vatten från nederbörd eller kondens.
Spårfräsning för infästning av fönsterbleck bör inte förekomma. Tillverkaren skall som
standard erbjuda en anslutningslösning för fönsterbleck utan spårinfästning som innebär
att blecket appliceras mot karmunderstycket under en droppnäsa eller motsvarande. Kund
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
12 (29)
som önskar spårinfästning skall i samband med kontraktsgenomgång informeras om att
den lösningen anses mindre lämplig ur beständighetssynvinkel.
4.2.4
Ytbehandling
4.2.4.1
Definitioner
Fönstrets framträdande, skymda och dolda ytor definieras som begreppen ”visible face”,
”semi-concealed face” respektive ”concealed face” i EN 14220.
4.2.4.2
Generella krav
Ytbehandling av fönster kan ske med täckande färg eller transparent behandling
(betsning, lasering). Täckmålning skall ske med minst två skikt till en minsta tjocklek av
100 m (torrt skikt). Transparent behandling kan täckas med klarlack på rumssidan.
Ytbehandlingen skall uppfylla krav på egenskaper enligt 4.2.4.5 efter exponering enligt
EN 927-3 (Testprocedur för naturlig åldring) med klassificering MEDEL enligt EN 927-1
(Klassificering och urval) för fönstrets insida, samt EN 927-5 (Bestämning av
vattenpermeabilitet).
4.2.4.3
Fönsterdelar som skall ytbehandlas
Alla fönstrets framträdande och skymda träytor, inklusive ändträytor, skall ytbehandlas.
Därutöver gäller att


4.2.4.4
träytor under ytbeklädnad och i glasfalsen skall vara impregnerade, grundade
eller täckmålade
utvändig glasningslist av trä skall ytbehandlas på alla sidor (inklusive ändträ)
Krav på dokumentation
Fönstertillverkaren skall beskriva fönstrens ytbehandling enligt mall i bilaga 2.
Dokumentationen skall omfatta följande punkter:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
4.2.4.5
ytbehandlingssystemets leverantör, beteckning och sammansättning
krav på målningsunderlagets beskaffenhet
applikations- och torkningsteknik
skikttjocklek (våtfilm och torrskikt) för grund- och toppfärg
hänvisning till provningsrapport avseende ytbehandlingens egenskaper efter
exponering enligt punkt 4.2.4.5
uppgift om typ av ytbehandling för olika fönsterdelar som visar att kraven enligt
4.2.4.3 är uppfyllda
målningsklass för färdigbehandlad yta enligt SS 184280 (beläggningens art, ytors
härdighet och utseende anges för framträdande, skymda och dolda delar)
uppgift om fönstertillverkarens internkontroll avseende ytbehandling
hänvisning till underhållsinstruktioner för ytbehandlingen riktade till fönstrets
brukare
Bestämning av egenskaper efter exponering
Provföremål
Provstyckena utformas enligt specifikationerna i EN 927-3.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
13 (29)
Provstycken för kvistgulning ska väljas med kvistar enligt CEN/TS 16359.
Klimatexponering
Klimatexponering sker som naturlig exponering enligt EN 927-3 i Skandinavien enligt
EN 927-2, A.4 ”Exponeringsförhållanden”.
alternativt
Artificiell åldring enligt EN 927-6.
Krav på egenskaper efter exponering
Ytbehandlingen skall efter exponering enligt ovan uppfylla krav enligt nedanstående
tabell:
Egenskap
Blåsbildning
Sprickbildning
Flagning
Vidhäftning
Kvistgulning
Provningsmetod
EN ISO 4628-2
EN ISO 4628-4
EN ISO 4628-5
EN ISO 2409
CEN/TS 16359
Krav
Enligt alternativet ”Stable”
i EN 927-2 tabell 1
Vattenpermeabilitet
EN 927-5
Enligt alternativet ”Stable”
i EN 927-2 tabell 1
4.2.5
ΔE ≤ 1
Ytbeklädnad
Metallprofiler och fästelement skall vara utförda av korrosionsbeständigt eller korrosionsskyddat material. Ståldetaljer skall vara rostfria, förzinkade eller isolerade från
aluminiumprofilerna.
Trä under beklädnad skall vara impregnerat, grundat eller täckmålat.
Fog mellan trä- och metallprofil kan antingen vara diffusionstät eller ventilerad. I det
senare fallet skall avståndet mellan metallprofil och trä vara minst 6 mm varvid upplagsytorna mot träet får ha högst 20 mm bredd och utgöra högst 1/3 av ytan. Utrymmet
mellan metallprofil och trä skall stå i förbindelse med uteluften. Öppningar och skarvar
skall utföras så att regnvatten i möjligaste mån hindras från att tränga in.
4.2.6
Profiler av polymera material
Åldringsbeständighet
Provning
Klimatexponering (åldring) enligt EN 513. Total bestrålning 0,8 MWs/cm² för utvändiga
profiler och 0,2 MWs/cm² för övriga profiler.
Krav (homogena profiler)
Slagseghet enligt EN ISO 179-1 eller EN ISO 179-2 får ändras högst 20 % efter åldring.
Krav (expanderat material)
Böjhållfasthet enligt EN ISO 178 får ändras högst 20 % efter åldring.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
14 (29)
Formstabilitet
Provning
EN 479
Krav
Medelvärde av längdändring högst 2 % och skillnad mellan profilens sidor högst
0,4 procentenheter.
4.2.7
Beslag
Beslags (samtliga metalldelar utom ytbeklädnad) ytbehandling skall:
motsvara minst klass 3 enligt EN 1670. För beslag monterade på fönstrets insida godtas
klass 1.
alternativt
uppfylla följande krav efter exponering* enligt EN ISO 11997-1, cykel B:
1. Ingen basmetallkorrosion i de fall där basmetallen är stål. Basmetallkorrosion
innefattas därmed inte i begreppet ”defekt” i krav 4 och 5.
2. Ingen genomgående flagning av ytskiktet
3. Ingen genomgående sprickbildning
4. Mängd/densitet defekter max betyg 3 enligt EN ISO 4628-1, tabell 1. Tolkningen
av ”måttlig” är att max 10 % av ytan får täckas av defekter.
5. Storlek på defekt max betyg 4 enligt EN ISO 4628-1, tabell 2.
6. Förändring av utseendet hos ytan i form av mattering eller kulörförändring max
betyg 2 enligt EN ISO 4628-1, tabell 3.
7. Blåsbildning; max densitet 2 och max storlek 3, d.v.s. 2S3 enligt EN ISO 4628-2.
*) Beslag monterade innanför inre tätningslist exponeras under två veckor och övriga
beslag under fyra veckor.
Barnsäkerhetsbeslag skall uppfylla fordringarna enligt Nordtest NT cons 018, SS 3587,
EN 13126-1 eller EN 16281. I vissa fall är anordningar för barnsäkerhet ett krav enligt
BBR 8:231.
4.2.8
Glasrutor och glasning
Förseglade glasrutor
Förseglade glasrutor skall uppfylla kraven för P-märkning. Montering godtas enligt
MTKs anvisningar ”Montering av isolerrutor”.
Säkerhetsglas
Krav på säkerhetsglas enligt BBR 8:35 och MTK Säkerhet skall identifieras vid kontraktsgenomgång. Då krav på säkerhetsglas ställs skall val och montering av glas ske
enligt MTK Säkerhet.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
15 (29)
Fogmassor och fogband
Fogmassor och fogband för glasning av förseglade rutor skall uppfylla krav enligt MTKGodkännandesystem.
Fogmassor för enkelglas skall uppfylla SS 818135 klass 2.
4.2.9
Tätlister och fogband
Tätlisternas och fogbandens funktion utvärderas helt genom provning i full skala.
Produkternas långtidsegenskaper skall dock uppfylla följande minimumkrav.
Tätlister och fogband ska uppfylla klasser för ISO 3934 eller EN 12365-1 enligt tabellen
nedan.
Produkt
Tätlist
Fogband
Exponering
Klass enligt ISO 3934
Klass enligt EN 12365-1
Skyddat läge
Synligt mot utsida
Skyddat läge
Synligt mot utsida
Y003001
Y003002
X003001
X003002
W00303 eller W00503
G00303 eller G00503
-
Klasserna innebär att sättnings- och åldringsegenskaper ska uppfylla klass P3 enligt
ISO 3934 och att tålighet mot ozon och solljus ska uppfylla klasserna R1 eller R2 enligt
ISO 3934.
Alternativet för produkter monterade i solskyddat läge är att uppfylla klass 3 (temperature
grade 3 eller 5 / recovery grade 3) för åldringsegenskaper enligt EN 12365-1 efter
provning enligt EN 12365-4.
4.2.10
Spaltventiler
Provning
Motsvarande EN 1026
Krav
Fönstertillverkaren skall lämna korrekt information om luftflödet (l/s) genom spaltventil
vid tryckskillnad 10 Pa.
4.3
Tilläggskrav
Kraven i detta avsnitt (4.3) är inte obligatoriska. Överenskommelse kan emellertid träffas
om att för vissa produkter tillämpa ett eller flera av tilläggskraven. En förutsättning för att
ett godkännande av tilläggskrav skall lämnas är att funktionskrav och övriga krav enligt
avsnitten 4.1 och 4.2 är uppfyllda för produkten ifråga.
4.3.1
Brandskydd
Provning
SIS 024820/SS 024828/SS 024827 (ISO 834/ISO 3009/ISO 3008) eller motsvarande
europastandard enligt tabell nedan.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
16 (29)
Produkt
Europeisk provningsmetod
Öppningsbart fönster
EN 1634-1
Fast fönster
EN 1364-1
Krav
Enligt Boverkets Allmänna Råd 1993:2 Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2. Klass indelning avseende integritet och isolering (EI) eller enbart integritet (E)
med åtföljande tidskrav enligt Boverkets Byggregler avsnitt 5:23. Vid prov enligt europastandard sker klassifikation mot EN 13501-2.
4.3.2
Luftljudsisolering
Kraven är baserade på avsnitt 4.11 i produktstandarden EN 14351-1.
Provning
EN ISO 10140-2
Utvärdering
Vägt reduktionstal (Rw) och spektrumanpassningstermer (C och Ctr) utvärderas enligt
SS-EN ISO 717-1. Normalt utvärderas Ctr i frekvensintervallet 100-3150 Hz men det är
möjligt att på frivillig basis redovisa värde för frekvensintervall som går ner till 50 Hz
och upp till 5000 Hz i enlighet med det svenska ljudklassningssystemet. I
frekvensintervall utanför 100-3150 Hz får bilaga B i EN 14351-1 inte användas.
Redovisning och märkning
Fönsters luftljudisolering kan uttryckas enligt följande exempel:
Luftljudisolering Rw (C; Ctr) = 33 (-1; -5) dB
Anm Vid projektering skall erforderliga säkerhetsmarginaler användas tillsammans med
redovisade laboratoriemätningar för att uppnå önskad ljudisolering i fält.
4.3.3
Inbrottsskydd
Provning
EN 1627, EN 1628, EN 1629 och EN 1630
Krav
Klass RC2 enligt EN 1627
4.3.4
Passivfönster
För att få marknadsföras och märkas som ett P-märkt passivfönster skall
fönsterkonstruktionen uppfylla följande kompletterande krav:


Fönstret skall ha ett U-värde som är lika eller bättre än 0,8 för referensstorleken
enligt produktstandarden EN 14351-1. U-värdet skall vara framtaget enligt punkt
4.1.4 värmeisolering.
Fönstrets lufttäthet skall vara bättre än 1/3 av tillåtet läckage för klass 4 enligt
EN 12207.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
17 (29)
Referensvärdet Q100 sätts till 1 för tillåtet läckage per m².
Q = Tillåtet max flöde vid aktuellt tryck (m³/m², h)
P = Aktuellt tryck (Pa)
Q100 = Referensvärde, (max tillåtet flöde vid 100 Pa)

Fönstrets G-värde (total solenergitransmittans) och LT-värde (ljustransmittans)
redovisas i enlighet med produktstandarden EN 14351-1.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
18 (29)
5
Tillverkarens egenkontroll
5.1
Kvalitetsmanual
Tillverkaren ska upprätta en kvalitetsmanual som innehåller eller hänvisar till alla dokument (specificerande dokument) och dokumenttyper (redovisande dokument) som ingår i
tillverkarens kvalitetssystem.
5.2
Organisation
En person skall vara utsedd som kvalitetsansvarig med befogenhet och ansvar att säkerställa kvalitetskraven och kvalitetssystemets funktion.
För all kvalitetspåverkande personal skall ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden vara definierade och kommunicerade till berörd personal inom organisationen.
Exempel på områden som ska omfattas:









5.3
Kontraktsgenomgångar
Dokumentstyrning
Inköp
Tillverkning
Kontroll och provning
Hantering av mätinstrument
Hantering av avvikande produkter
Korrigerande åtgärder
Förvaring, packning och leverans
Kontraktsgenomgång
En rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt skall vara etablerad. Rutinen behöver inte vara skriftligt dokumenterad men arbetet skall ske efter en checklista eller med
hjälp av en för ändamålet upprättad blankett som minst behandlar följande punkter:













Beställare inkl kontaktperson och telefonnummer
Förteckning över erhållna handlingar och telefonbesked
Fönstertyper, format och antal
Ytbehandling, typ och kulör
Krav avseende U-värden, brand-, ljud- eller inbrottskyddsklass
Glasalternativ
Övriga speciella tillverkningskrav eller avvikelser från standardlösning
Önskemål om litteramärkning
P-märkning
Kontroll av produktionskapacitet
Tidplan för leverans
Önskemål om packning och leverans
Pris och betalningsvillkor
Varje kontrakt skall gås igenom av tillverkaren för att säkerställa att


kraven är tillräckligt väl definierade och dokumenterade
varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
19 (29)

tillverkaren har förmåga att uppfylla kontraktskraven.
Dokumentation från sådana kontraktsgenomgångar skall bevaras.
5.4
Dokumentstyrning
Rutiner skall vara etablerade för styrning av kvalitetsdokument. Till dessa räknas bl a








kvalitetsmanualen inklusive rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner
produktbeskrivningar och ritningar
dokumentation av använda material och delkomponenter
externa dokument (bl a P-märkningsreglerna)
kontraktshandlingar och tillverkningsunderlag
servicerapporter och reklamationer
journalföring av kontrollaktiviteter som ingår i P-märkningen
rapporter från kontrollbesök och provning
Styrningen skall säkerställa att rätta utgåvor av tillämpliga dokument finns på de platser
där de skall användas och förhindra oavsiktlig användning av föråldrade dokument. Dokument av externt ursprung skall vara identifierade och ha styrd distribution.
Alla kvalitetsdokument skall vara tydliga och kunna hänföras till aktuell produkt eller
order. Kvalitetsdokument skall hållas tillgängliga för SP och förvaras på sådant sätt att de
lätt kan återfinnas.
5.5
Inköp
Tillverkaren skall säkerställa att inköpta produkter överensstämmer med kraven i P-märkningsreglerna genom något av följande alternativ:



5.6
Välja produkt angiven i den för P-märkningen godkända produktbeskrivningen
Välja produkt från en godkännandeförteckning som P-märkningsreglerna hänvisar till
Inkludera de krav och specifikationer som är en följd av de tekniska kraven i Pmärkningsreglerna i inköpsinformationen till leverantören
Produktidentifikation
Rutiner skall finnas för att under alla faser i produktion, leverans och montage kunna
identifiera produkterna för att förhindra förväxling. Erforderlig märkning av produkt,
förpackning, lagerplats etc skall ske.
5.7
Produktionsstyrning
Tillverkningen skall ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl a skall innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på
lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande skall utarbetas och göras kända för produktions- och kontrollpersonal.
Då så erfordras skall arbetsinstruktioner utarbetas. De ska innehålla

beskrivning av arbetsgång och metoder
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
20 (29)





hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc
uppgifter om erforderligt underhåll av maskiner och utrustning
beskrivning av den styrning och kontroll som skall ske
kriterier för godkänt utförande
beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikande
produkter
5.8
Kontroll och provning
5.8.1
Mottagningskontroll
Tillverkaren skall säkerställa att inkommande produkter inte används eller behandlas
förrän kontroll eller annan verifiering visar att de överensstämmer med godkänd produktbeskrivning och med specificerade krav. Mottagningskontrollen skall bl a omfatta följande produkter








träråvara eller profiler
lim
glasprodukter
fogmassor, fogband, glasningslister etc
tätlister
beslag
ytbehandlingsmaterial
material för ytbeklädnad.
För produkter från leverantörer med godkänd kvalitetskontroll (bl a förseglade glasrutor)
kan mottagningskontrollen inskränkas till identifikation och kontroll av eventuella transportskador.
Inkommande produkter som inte uppfyller kraven får inte användas till P-märkta produkter.
5.8.2
Kontroll under tillverkning
Tillverkaren skall fortlöpande kontrollera att produktion och produkter under tillverkning
överensstämmer med arbetsinstruktioner, tillverkningsunderlag och godkänd produktbeskrivning. Kontrollen skall bl a omfatta










virkestorkning (fuktkvoter, processförhållanden)
bearbetning till profiler (mått, träkvalitet, inneklimat)
limning (limningsförhållanden, limfogskvalitet)
impregnering (enligt NTR Dokument Nr 3)
ytbehandling (kvalitet, processförhållanden)
beslagning (utförande, mått)
karm- och bågsammansättning (utförande och täthet)
montage av tätlist (utförande)
glasning (klossning, fogning och komprimering av fogband)
märkning.
Kontroll sker mot kraven i P-märkningsreglerna och godkänd produktbeskrivning.
Avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
21 (29)
Dokumentation av resultat och eventuellt vidtagna åtgärder skall ske för kontroll av virkestorkning, limning, impregnering och märkning. Mätvärden skall normalt anges med
sina siffervärden.
5.8.3
Slutkontroll
Tillverkaren skall granska alla produkter före leverans med avseende på mått, utförande
och kvalitet. Därutöver skall en stickprovsmässig slutkontroll ske av färdiga produkter.
Denna skall i tillämpliga delar minst omfatta följande moment










huvudmått
hörnfogars utförande
springbredder mellan karm och båge
beslagens montering
öppnings- och stängningsfunktion
montage av tätlist
fogband (komprimering, täthet)
glasningsutförande
kvalitet ytbehandling
märkning.
Öppningsbara enheter skall vid slutkontroll vara fastsatta i ett läge som motsvarar verkligt
montage.
Den stickprovsmässiga slutkontrollen skall minst ha en omfattning enligt nedanstående
tabell.
Produktion av P-märkta
enheter per vecka
Antal enheter som skall omfattas
av slutkontroll per vecka
<100
1
101 - 250
2
251 - 500
3
501 - 1.000
4
>1.000
4 + ytterligare en per 1000
producerade enheter/vecka
Resultatet från slutkontroll liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat skall
dokumenteras i journaler. Därvid skall mätvärden anges med sina siffervärden. Vid konstaterade avvikelser skall ytterligare produkter kontrolleras i sådan utsträckning att felaktighetens omfattning kan bedömas. Produkter med avvikelser som kan inverka negativt på
produktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas.
Orsakerna till uppkomna avvikelser skall utredas och korrigerande åtgärder vidtas i produktionen.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
22 (29)
5.9
Kontroll-, mät- och provningsutrustning
Tillverkaren skall ha rutiner för att säkerställa funktion och mätnoggrannhet hos utrustning för kontroll, mätning och provning. Mätningar och kontroller av kvalitetspåverkande
egenskaper skall ske med utrustning som är identifierad och godkänd.
Utrustning som används för funktionsprovning av färdiga fönster skall kontrolleras av SP.
5.10
Kontrollstatus
Det skall finnas metoder, t ex märkning eller fysisk lokalisering, för att ange om en produkt eller ett parti har kontrollerats och om resultatet är godkänt eller ej.
5.11
Hantering av avvikande produkter
Det skall finnas rutiner för att upptäcka och hantera avvikande produkter. Rutinerna skall
omfatta sättet för identifiering, dokumentering, beslut om slutbehandling och information
till berörda instanser. Det skall vara klarlagt vilka som har befogenhet att fatta beslut om
att acceptera, omarbeta eller kassera avvikande produkter samt vilka som skall informeras. Rutinen skall omfatta såväl avvikande produkter under tillverkning eller i lager som
reklamationer från kunder.
5.12
Korrigerande åtgärder
Orsaken till avvikelser hos produkter skall undersökas och åtgärder skall vidtas för att
förhindra upprepning. Dokumentation från internkontroll, provning och reklamationer
m m skall användas som informationskällor. Resultaten av vidtagna åtgärder skall dokumenteras.
5.13
Hantering, förvaring, packning och leverans
Hantering, förvaring, packning och leverans av produkter skall ske på ett planerat och
styrt sätt. Lager och förrådsutrymmen skall vara anordnade så att skador eller försämring
av produkter förhindras. Leverantörens anvisningar skall följas vid hantering och förvaring av material och komponenter (exempelvis glas).
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
23 (29)
6
SPs övervakande kontroll
6.1
Kontrollbesök
Övervakande kontroll skall utföras av SP genom kontrollbesök på tillverkningsstället,
normalt en till två gånger per år. Vid allvarliga anmärkningar skall ytterligare kontrollbesök utföras.
Kontrollen skall omfatta

granskning av material, komponenter och färdiga produkter mot krav i avsnitt 4 och
mot godkänd produktbeskrivning

granskning av tillverkarens kvalitetsrutiner och egenkontroll mot krav i avsnitt 5

kontroll av mätinstrument och provningsutrustningar som används i egenkontrollen

uttag av provenheter för provning enligt avsnitt 6.2
Kontrollresultatet redovisas för punkterna enligt nedanstående checklista:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
6.2
Produktbeskrivning
Kvalitetsmanual
Organisation
Kontraktsgenomgång
Dokumentstyrning
Produktionsstyrning
Korrigerande åtgärder
Övriga kvalitetsrutiner
Lokaler
Träprofiler -fuktkvoter
Träprofiler - kvalitet
Träprofiler - bearbetning
Träprofiler - egenkontroll
Limning - processen
Limning - egenkontroll
Impregnering - processen
Impregnering - egenkontroll
Hörnförband
Ytbehandling
Ytbeklädnad
Tätlist
Glas och glasning
Beslag
Tilluftsdon etc
Brand, ljud, inbrott
Märkning
Slutkontroll
Övrigt
Funktionsprovning av färdiga produkter
Provning av färdiga produkter skall omfatta de av följande egenskaper som omfattas av
certifikatet. Provning av de tre första egenskaperna skall ske i angiven ordning.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
24 (29)





Säkerhet mot vindlast (EN 12211 moment 7.3)
Lufttäthet (EN 1026)
Regntäthet (EN 1027 metod A)
Manövrerbarhet (EN 12046-1)
Luftljudsisolering (EN ISO 10140-2)
Provfönster uttas enligt nedanstående tabell och fördelas på olika godkända typer och
storlekar. Vid underkända provningsresultat eller avvikelser i produktionen kan ytterligare provenheter uttas. Vid upprepade godkända resultat kan antalet provenheter reduceras.
Antal tillverkade fönster av
godkända typer totalt per år
Antal provenheter per år
- 1.000
1
1.001 - 2.000
2
2.001 - 5.000
3
5.001 - 10.000
4
10.001 - 20.000
5
20.001 - 50.000
6
50.001 - 100.000
7
100.001 -
8
Minst hälften av provenheterna skall uttas och provas av SP eller annan av SP godtagen
provningsinstitution. Övriga provenheter kan uttas och provas av tillverkaren. Dock skall
provningsutrustningen vara kontrollerad och godtagen av SP.
6.3
Åtgärder om produkt eller granskningen av
egenkontrollen blir underkänd
Om kontrollprovning och/eller granskningen av tillverkarens egenkontroll ger underkännande skall orsakerna utredas. Utredningen kan resultera i förnyat kontrollbesök, omprovning eller underkännande av den fortlöpande kontrollen.
6.4
Rapportering
Den övervakande kontrollen skall rapporteras skriftligt till tillverkaren och, om certifikatsinnehavaren är annan än tillverkaren, även till certifikatsinnehavaren.
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
25 (29)
7
Övriga krav
7.1
Produktbeskrivning
Beskrivning av fönstersystem skall ske enligt mall i bilaga 1 och av system för ytbehandling enligt bilaga 2. U-värden redovisas enligt mall i bilaga 3.
7.2
Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner
Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för fönstrets
hantering på byggplatsen, fönstrets montering och skötsel inklusive anvisningar för underhåll av ytbehandlingen.
7.3
Märkning
Tillverkade produkter som uppfyller kraven för P-märkning skall märkas med SPs certifieringsmärke. Märketiketten skall innehålla följande uppgifter:






P-märket
Certifikatets nummer
Certifikatsinnehavaren
Tillverkaren (om annan än certifikatsinnehavaren)
Eventuell klass för tilläggskrav
Information för spårbarhet (exempelvis ordernummer och litterabeteckning)
Märketiketten kan också innehålla följande uppgifter:



Adressuppgifter till certifikatsinnehavare eller tillverkare
Produktnamn/typbeteckning
Eventuell funktionsklass utöver P-märkningens grundkrav
Certifikatnr
Fönsterfabrikant AB
ABCD-fönstret
Tillv.nr XXXXX
Tilläggskrav klass X
Certifierat passivfönster
SPs certifieringsmärke
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
26 (29)
8
Referenser
Boverkets Allmänna Råd 1993:2. Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2.
Boverkets byggregler, BFS 2011:6, BBR
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska
konstruktionsstandarder (eurokoder), BFS 2011:10, EKS 8
SP förteckning: Godkända trälim för tillverkning av ämnen till fönster och ytterdörrar
(uppdateras årligen)
CR 022 – SPs P-märkningsregler för Limmade träkomponenter – för snickeriprodukter
Kontrollordning för MTK-godkännande av fogmaterial (MTK 011101)
MTK Anvisningar: Montering av isolerrutor
MTK. Säkerhet – Val och montering av glas i utsatta lägen för att minska risken för personskador
Nordiskt Trä. Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran (ISBN: 91-7322-175-9)
NT build 235 - Windows: Resistance to condensation on the inner surface
NT build 236 - Windows: Resistance to condensation inside the window
NT cons 018 - Windows and french doors, child resistant devices: Strength and function
NTR Dokument NR 1. Nordiska träskyddsklasser
NTR Dokument NR 3. Nordiska regler för kvalitetskontroll och märkning av impregnerat
trä
EN ISO 178. Plast – Bestämning av böjegenskaper
EN ISO 179-1. Plast - Bestämning av slagseghet med charpyprov - Del 1: Ickeinstrumenterad provning
EN ISO 179-2. Plast - Bestämning av slagseghet enligt Charpy - Del 2: Instrumenterad
slagseghetsprovning
EN 204. Lim – Klassificering av termoplastiska limmer för trä för icke bärande konstruktioner
EN 350-2. Träskydd - Naturlig beständighet hos trä - Del 2: Anvisningar för bedömning
av naturlig beständighet och impregnerbarhet hos ett urval av i Europa viktiga träslag
EN 479. Hårda PVC-profiler för tillverkning av fönster och dörrar - Värmeanalys
EN 513. Hårda PVC-profiler för tillverkning av fönster och dörrar – Bestämning av
beständighet vid artificiell åldring
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
27 (29)
EN ISO 717-1. Byggakustik – Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar
– Del 1: Luftljudsisolering
EN 927-1. Färg och lack - Ytbehandlingssystem för målning på trä utomhus - Del 1:
Klassificering och urval
SS-EN 927-2. Färg och lack - Färg material och färgsystem på trä utomhus - Del 2:
Kravspecifikationer
EN 927-3. Färg och lack – Färger och färgsystem för målning på trä utomhus – Del 3:
Testprocedur för naturlig åldring
EN 927-5. Färg och lack - Färger och färgsystem för målning på trä utomhus - Del 5:
Bestämning av vattenpermeabilitet
EN 927-6. Färg och lack - Färger och färgsystem för målning på trä utomhus - Del 6:
Exponering av ytbeläggningar på trä med artificiell väderbeständighetsprovning genom
användning av fluorescerande UV och vatten
EN 942. Trävaror - Allmänna krav på virke till snickerier
EN 1026. Fönster och dörrar – Lufttäthet - Provning
EN 1027. Fönster och dörrar – Regntäthet - Provningsmetod
EN 1191. Fönster och dörrar – Slitage – Motstånd vid upprepad öppning och stängning Provningsmetod
EN 1310. Trävaror - Rundvirke och sågat virke - Mätning av särdrag
EN 1364-1. Provning av brandmotstånd - Icke bärande byggnadsdelar - Del 1: Väggar
EN 1611-1. Trävaror - Visuell handelssortering av sågat virke av barrträ - Del 1:
Europeisk gran, silvergran, furu och Douglas fir
EN 1627. Fönster och dörrar – Inbrottsskydd – Provningsmetod – Krav och klassindelning
EN 1628. Fönster och dörrar – Inbrottsskydd – Provningsmetod – Statisk belastning
EN 1629. Fönster och dörrar – Inbrottsskydd – Provningsmetod – Dynamisk belastning
EN 1630. Fönster och dörrar – Inbrottsskydd – Provningsmetod – Handpåverkan
EN 1634-1. Provning av brandmotstånd och rökskyddande egenskaper för
dörrkonstruktioner, öppningsbara fönster och byggnadsbeslag - Del 1: Provning av
brandmotstånd för dörrkonstruktioner och öppningsbara fönster
EN 1670. Byggnadsbeslag – Korrosionsmotstånd – Krav och provning
EN ISO 2409. Färg och lack - Ritsprov
EN ISO 2813. Färg och lack – Bestämning av speglande glans på icke-metallisk färgfilm
vid 20 grader, 60 grader och 85 grader
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
28 (29)
ASTM D 3359-93. Standard Test Method for Measuring Adhesion by Tape.
ISO 3934. Vulkat gummi eller termoelast – Tätningslister för byggnader – Klassificering,
specifikationer och provning
EN ISO 4628-1. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning
för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 1: Allmänna principer och skalor
EN ISO 4628-2. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning
för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 2: Beteckning för blåsbildningsgrad
EN ISO 4628-4. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning
för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 4: Beteckning för sprickbildningsgrad
EN ISO 4628-5. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning
för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 5: Beteckning för flagningsgrad
EN ISO 4628-6. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning
för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 6: Kritningsgrad
ISO 7724. Paints and varnishes – Colorimetry
Part 1: Principles
Part 2: Colour measurement
Part 3: Calculation of colour differences
EN ISO 10077-1. Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier – Beräkning av
värmegenomgångskoefficient – Del 1: Förenklad metod
EN ISO 10077-2. Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier – Beräkning av
värmegenomgångskoefficient – Del 2: Numerisk metod för karm och båge
EN ISO 10140-2. Byggakustik - Mätning av ljudisolering hos byggnadselement i
laboratorium - Del 2: Mätning av luftljudsisolering
EN ISO 11997-1. Färg och lack - Bestämning av korrosionsskyddsförmåga under cykliskt
varierande betingelser - Del 1: Våt (saltdimma)/torr/fuktig atmosfär
EN 12046-1. Fönster och dörrar – Manövreringskrafter – Provningsmetoder – Del 1:
Fönster
CEN/TS 12169. Trävaror - Sågat virke i parti - Bedömning av överensstämmelse
EN 12207. Fönster och dörrar – Lufttäthet - Klassificering
EN 12208. Fönster och dörrar – Vattentäthet – Klassificering
EN 12210. Fönster och dörrar – Motståndsförmåga mot vindlast - Klassificering
EN 12211. Fönster och dörrar – Motstånd mot vindlast - Provningsmetod
EN 12365-1. Byggnadsbeslag - Tätningslister för dörrar, fönster, fönsterluckor och
glasfasader - Del 1: Funktionskrav och klassificering
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
29 (29)
EN 12365-4. Byggnadsbeslag - Tätningslister för dörrar, fönster, fönsterluckor och
glasfasader - Del 4: Provningsmetod för återhämtning efter accelererad åldring
EN 12400. Fönster och dörrar – Mekanisk livslängd – Krav och klassificering
EN ISO 12567-1. Termiska egenskaper hos fönster och dörrar – Bestämning av värmegenomgångskoefficient med varmlåda – Del 1 Fönster och dörrar
EN ISO 12567-2. Termiska egenskaper hos fönster och dörrar – Bestämning av värmegenomgångskoefficient med varmlåda – Del 2 Takfönster och andra utskjutande fönster
EN 13115. Fönster – Klassificering av mekaniska egenskaper – Nerhängning, vridning
och manövreringskrafter
EN 13126-1. Byggnadsbeslag – Beslag till fönster och fönsterdörrar – Krav och
provningsmetoder –Del 1: Allmänna krav på alla typer av beslag
EN 13501-2. Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement - Del 2:
Klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter brandmotstånd, utom för
produkter för ventilationssystem
EN 14220. Trävaror - Trä och träbaserade material i ytterfönster och i ytterdörrars blad
och karmar - Krav och specifikationer
EN 14351-1. Fönster och dörrar – Produktstandard, funktionsegenskaper – Del 1: Fönster
och ytterdörrar utan egenskaper för brandmotstånd och/eller rökgasläckage
EN 14608. Fönster – Bestämning av motstånd mot nerhängning
EN 14609. Fönster – Bestämning av motstånd mot vridning
EN 16281. Child protective products - Consumer fitted child resistant locking devices for
windows and balcony doors - Safety requirements and test methods
CEN/TS 16359. Färg och lack - Färger och färgsystem för målning på trä utomhus Bedömning av resistens mot kvistgulning
SIS 024820 (ISO 834). Brandprovning – Byggnadsdelar – Bestämning av motståndsförmåga vid brand
SS 024827 (ISO 3008). Brandprovning – Byggprodukter – Dörrar och luckor
SS 024828 (ISO 3009). Brandprovning – Byggkonstruktioner – Glasade konstruktioner
SS 25267. Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder
SS 818135. Fönster – Glasningsmaterial för enkelglasning – Krav och provning. 1982
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
1 (3)
Bilaga 1
Beskrivning av fönster godkända för P-märkning
Företag:
Datum:
Sortimentöversikt
Produkt
Ritning nr, daterad
Vy
Vertikalsektion
Formatbegränsningar
Produkt min.format (b x h) max.format (b x h)
Karm- och bågprofiler
Virkeskvalitet:
Impregnering:
Ytbehandling:
Karm:
Båge:
Post:
Spröjs:
Tröskel:
Hörnförband
Karm:
Båge:
Post:
Spröjs:
Lim:
Tätning:
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
Horisontalsektion
2 (3)
Material i fyllning
Isoleringsmaterial:
Diffusionsspärr:
Ytskikt:
Stomme:
Glasurtag:
Limfogar
Lamellimning:
Längdskarvning:
Hörnfogar:
Kvistlagning:
Ytbeklädnad
Material:
Ytbehandling:
Tjocklek:
Fastsättning:
Tätlist
Typ:
Fabrikat:
Material:
Mått:
Placering:
Skarvning:
Springbredd:
Glasning
Enkelglas:
Förseglade glasrutor:
Klossning:
Fogband:
Fogmassa:
Kitt:
Glasningslist:
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
Bilaga 1
3 (3)
Beslag
Bärgångjärn:
Koppelbeslag:
Uppställningsbeslag:
Stängningsbeslag:
Slutbleck:
Lås:
Glidbleck:
Kompletteringar
Tilluftsdon:
Kompletteringar för brandskydd:
Övrigt:
Hanterings-, monterings och underhållsföreskrifter
Hantering:
Montering:
Underhåll:
Godkännandeklasser och egenskaper
Lufttäthet:
Regntäthet:
Säkerhet mot vindlast:
U-värden:
Brandskydd:
Luftljudsisolering:
Inbrottsskydd:
Övrigt
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
Bilaga 1
1 (1)
Dokumentation av ytbehandlingssystem
Fönstertillverkare
Ytbehandlingssystem
Leverantör
Beteckning
Sammansättning
Underlagets beskaffenhet
Applikations- och torkningsteknik
Skikttjocklekar
Egenskaper efter exponering
Hänvisning till provningsrapport
Klimatförhålanden och varaktighet för exponeringen
Ytbehandlingens omfattning för olika fönsterdelar
Målningsklasser
Kontroll under tillverkning
Hänvisning till instruktioner och kontrollblanketter i tillverkarens kvalitetssystem
Underhållsinstruktioner
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
Bilaga 2
1 (2)
Bilaga 3
Förteckning över U-värden hos P-märkta fönster
U-värdet är framtaget för referensformat 1,2 m x 1,2 m samt ytterligare minst två olika
format. Provning ska vara genomförd enligt SS-EN ISO 12567-1 och beräkning enligt
SS-EN ISO 10077-2.
Tillverkare:
Fönsterbeteckning
Fönstertyp
Glas
1,2 m x 1,2 m
U-värde, W/(m²K)
mx
m
Fönstertyp: Ange material och öppningssätt etc
Glas:
Ange glasuppbyggnad samt typ av distansprofil
LE = lågemissionsbeläggning, Ar = argon (2Ar = i två spalter)
U-värde:
Ange om värdet är provat (p) eller beräknat (b)
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
mx
m
2 (2)
Bilaga 3
Förteckning över U-värden hos P-märkta fönsterdörrar
U-värdet är framtaget för referensformat 0,9 m x 2,1 m och med glasdel 0,9 m x 1,3 m
och kan kompletteras med andra format. Provning ska vara genomförd enligt SS-EN ISO
12567-1 och beräkning enligt SS-EN ISO 10077-2.
Tillverkare:
Fönsterdörrsbeteckning
Fönsterdörrstyp
U-värde, W/(m²K)
Glas
Fyllning
0,9 m x 2,1 m
(0,9 m x 1,3 m)
mx
m
Fönsterdörrstyp:
Ange material och öppningssätt etc
Glas:
Ange glasuppbyggnad samt typ av distansprofil
Fyllning:
Ange tjocklek och typ av material (produktnamn) för värmeisoleringen
U-värde:
Ange om värdet är provat (p) eller beräknat (b)
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©
mx
m
1 (1)
Bilaga 4
Revisionslista
Åtgärd
Beslutsdatum
- Avsnitt 3.1 är kompletterad med hänvisning till BBR
5:521.
- Avsnitt 3.2 är kompletterad med hänvisning till avsnitt
4.1.9 reaktion vid brandpåverkan.
- Avsnitt 4.1.4. Hänvisning till standard för takfönster är
borttagen eftersom reglerna enbart gäller fönster i
fasad. Kravtexten för redovisning av U-värde är
uppdaterad.
- Nytt avsnitt 4.1.9 reaktion vid brandpåverkan.
- Nytt avsnitt 4.3.4 passivfönster.
- Avsnitt 6.1 Kontrollbesök är kompletterad med
checklista
- Avsnitt 7.3 Märkning är kompletterad med text för
passivfönster.
2015-03-18
- Avsnitt 3 och övriga berörda avsnitt är anpassade till
BBR 19 och till Plan- och Bygglagen
- Ändrade krav på träprofiler (4.2.1). Ersätter tidigare
4.2.1 och 4.2.2.
- Ändrade krav på limmade komponenter (4.2.2).
Ersätter tidigare 4.2.3.
- Ändrade krav på profil- och hörnutformning (4.2.3).
Ersätter tidigare 4.2.4.
- Ändrade krav på ytbehandling (4.2.4). Ersätter tidigare
4.2.5.
- Inga ändrade krav på ytbeklädnad men andra stycket är
borttaget (4.2.5). Ersätter tidigare 4.2.6.
- Avsnittet 4.2.6 ersätter tidigare 4.2.7.
- Lägre krav på invändiga beslags ytbehandling,
alternativa krav på beslags ytbehandling och
alternativa standarder på barnsäkerhet (4.2.7). Ersätter
tidigare 4.2.8.
- Ändrade krav på tätlister och fogband (4.2.9). Ersätter
tidigare 4.2.10.
- Provningsstandarden för luftljudisolering är ändrad
från EN ISO 140-3 till EN ISO 10120-2 (4.3.2)
- Provningsstandarder för inbrottsskydd är ändrade från
ENV till EN med samma nummer. Klassen är ändrad
från klass 2 till klass RC2 (4.3.3)
- Avsnitt 4.3.4, Industriell ytbehandling är integrerat i
avsnitt 4.2.4
- Uppdatering av ett antal standarder från prEN till EN.
2013-04-30
Kravet på luftljudisolering enligt 4.3.2 ändrat.
Kravet på kondens enligt 4.1.5 ändrat.
Kravet på hörnhållfasthet enligt 4.1.7 borttaget.
Kravet på att virket ska tas från timrets centrumutbyte
borttaget.
2008-07-21
2007-12-31
2007-10-02
2007-10-02
P-märkning av byggprodukter – Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall – mars 2015 ©