Vård & omsorgsberedningen Mars 2015 Särskilt yttrande § 3 Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning STK – 2014 - 838 I denna liksom i många andra frågor inom vård och omsorg saknar vi i den borgerliga oppositionen en kommunövergripande nämnd, som ser till att likställighetsprincipen följs i staden. Vi har sett allt för många exempel på att våra medborgare behandlas olika beroende på vilket stadsområde man tillhör. Vi menar också att man borde göra en översyn av ersättningsmodellen. För den borgerliga gruppen i Vård & omsorgsberedningen. John Roslund (M) Noria Manouchi (M) Roko Kursar (FP) __________________________________________________________________________________ Malmö stad 1 (2) Stadsområdesnämnd Öster Datum 2014-11-07 Yttrande Adress Diarienummer SOFÖ-2014-450 Till Kommunstyrelsen Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning STK-2014-838Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Vård- och omsorgsberedningen beslutade i november 2013 att ge stadkontoret, Sociala resursförvaltningen och stadsområdena i uppdrag att utforma en verksamhet med boendestöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL för målgruppen personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Boendestödsverksamheten föreslås starta under 2015. Boendestödet ska vara ett alternativ till insatsen bostad med särskild service enligt LSS, för personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning och som behöver stöd i sitt boende. Yttrande I förslaget ligger att boendestödsverksamheten speciellt ska rikta sig till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Det faktum att en person bedöms tillhöra LSS personkrets och därefter beviljas insats utifrån SoL kan möjligen innebära en krock mellan goda och skäliga levnadsvillkor. För dessa brukare kommer upprättandet och användandet av genomförandeplaner i verksamheten att bli ett viktigt arbetsdokument kring hur insatsens innehåll ska utföras. Brukaren ska i enlighet med förslaget erbjudas en individuell plan antingen enligt 2 kap 7 § SoL eller LSS 10 §. För att säkerställa en god, säker och trygg vård bör, när behov uppmärksammas, initiativ tas till en samordnad individuell vårdplan (SIP). I samband med biståndshandläggarens utredning och beslut bedöms det av stor vikt att biståndshandläggaren har en tydlig vägledningsmanual att utgå ifrån. Detta för att säkerställa att handläggning och beslut baseras på samma kriterier i Malmö stad. 2 (2) För att säkerställa själva utförandet av beviljad insats bör en liknande vägledningsmanual för personal inom boendestödet tas fram. Detta för att klart och tydligt skilja på vad en ledsagare eller en kontaktperson ska utföra, likaså vad som skiljer denna insats från hemtjänst i ordinärt boende enligt socialtjänstlagen. Att inte sätta en övre åldersgräns är pedagogiskt bra och det ökar möjligheten för handläggare att utföra ett motiveringsarbete över tid. Denna typ av insats kan utgöra ett alternativ för personer som bor hemma med stöd och hjälp från vårdnadshavare att söka sig till egen bostad och där leva ett så vanligt och självständigt liv som möjligt. Det ger även möjlighet för brukare som bor på ett LSS-boende och som har en vilja att söka sig till eget boende att med denna insats kunna erhålla stöd och hjälp. Övergångsperioden mellan att bo på en gruppbostad eller i föräldrahemmet till eget boende säkras på detta vis. Organisatorisk tillhörighet Genom att organisera boendestödsverksamheten under Sociala resursförvaltningen samlar man kompetens och kunskap kring målgruppen på ett och samma ställe. Det underlättar också arbetet med att nå ut med information till alla verksamheter. Förslag på ersättningsmodell till verksamheten Att ha en flexibel grund för ersättning ger möjlighet till att tillgodose varierande behov inom denna ram. Detta minskar administrativ tid för både personal inom verksamhet och myndighet, vilket ses som positivt. Ordförande Stadsområdesdirektör Andreas Konstantinides Britt-Marie Pettersson [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden] Malmö stad 1 (3) Stadsområdesförvaltning Öster Datum Tjänsteskrivelse 2014-11-21 Vår referens Susanna Ramberg Avdelningschef [email protected] Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning SOFÖ-2014-450 Sammanfattning Vård- och omsorgsberedningen beslutade i november 2013 att ge stadkontoret, Sociala resursförvaltningen och stadsområdena i uppdrag att utforma en verksamhet med boendestöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL för målgruppen personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Boendestödsverksamheten föreslås starta under 2015. Boendestödet ska vara ett alternativ till insatsen bostad med särskild service enligt LSS, för personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning och som behöver stöd i sitt boende. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Kommunstyrelsen enligt upprättat förslag Beslutsunderlag • • • • • • Tjänsteskrivelse från Stadskontoret - Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Protokoll Kommunstyrelsen - 2014-09-10 Missivskrivelse Förslag till resursuppskattningsmodell för bostad med särskild service enligt LSS G-Tjänsteskrivelse AU 2014 12 08 Boendestöd Yttrande boendestöd Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2014-12-08 Stadsområdesnämnd Öster 2014-12-17 Ärendet SIGNERAD 2014-11-21 Vård- och omsorgsberedningen beslutade i november 2013 att ge stadkontoret, Sociala resursförvaltningen och stadsområdena i uppdrag att utforma en verksamhet med boendestöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL för målgruppen personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. 2 (3) Boendestödsverksamheten föreslås starta under 2015. Boendestödet ska vara ett alternativ till insatsen bostad med särskild service enligt LSS, för personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning och som behöver stöd i sitt boende. I förslaget ligger att boendestödsverksamheten speciellt ska rikta sig till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Det faktum att en person bedöms tillhöra LSS personkrets och därefter beviljas insats utifrån SoL kan möjligen innebära en krock mellan goda och skäliga levnadsvillkor. Brukaren ska i enlighet med förslaget erbjudas en individuell plan antingen enligt 2 kap 7 § SoL eller LSS 10 §. I linje med förslaget kommer därför upprättandet och användandet av genomförandeplaner i verksamheten bli ett viktigt arbetsredskap kring hur insatsens innehåll ska utformas och utföras. För att säkerställa en god, säker och trygg vård bör, när behov uppmärksammas, initiativ tas till en samordnad individuell vårdplan (SIP). Samordnad individuell plan är en plan som ska upprättas tillsammans med brukare om de har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. I samband med biståndshandläggarens utredning och beslut bedöms det av stor vikt att biståndshandläggaren har tydliga riktlinjer alternativt en vägledningsmanual att utgå ifrån. Detta för att säkerställa att handläggning och beslut baseras på samma kriterier i Malmö stad. För att säkerställa själva utförandet av beviljad insats bör liknande riktlinjer/vägledningsmanual för personal inom boendestödet tas fram. Detta för att klart och tydligt skilja på vad en ledsagare eller en kontaktperson ska utföra, likaså vad som skiljer denna insats från hemtjänst i ordinärt boende enligt socialtjänstlagen. Att inte sätta en övre åldersgräns är pedagogiskt bra och det ökar möjligheten för handläggare att utföra ett motiveringsarbete över tid. Boendestöd kan utgöra ett alternativ för personer som bor hemma, med stöd och hjälp från vårdnadshavare, att söka sig till egen bostad och därigenom kunna leva ett så vanligt och självständigt liv som möjligt. Det ger även möjlighet för brukare som bor på ett LSS-boende och som har en vilja att söka sig till eget boende att med denna insats kunna erhålla stöd och hjälp. Övergångsperioden mellan att bo på en gruppbostad eller i föräldrahemmet till eget boende säkras på detta vis. Organisatorisk tillhörighet Genom att organisera boendestödsverksamheten under Sociala resursförvaltningen samlar man kompetens och kunskap kring målgruppen i samma organisation. Det underlättar även arbetet med att nå ut med information till alla verksamheter. Förslag på ersättningsmodell till verksamheten 3 (3) Att ha en flexibel grund för ersättning ger möjlighet till att tillgodose varierande behov inom denna ram. Detta minskar administrativ tid för både personal inom verksamhet och myndighet, vilket ses som positivt. Ansvariga Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör Malmö stad 1 (3) Stadsområdesnämnd Väster Datum 2014-11-27 Yttrande Adress Diarienummer SOFV-2014-2014 Till Kommunstyrelsen Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning STK-2014-838 Sammanfattning Nämnden ställer sig bakom att ett boendestöd för målgruppen. För att inte skapa tveksamheter i beslut och utförande så måste det vara tydligt att socialtjänstlagen ”skälig levnadsnivå” gäller. Förslag till ersättning i två nivåer, över och under 20 veckotimmar, till verksamheten uppfattar nämnden som inte relevant utan måste utformas likvärdigt med boendestöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar som redan finns idag. Yttrande Ärendet I samband med beredningen av hur ekonomiska resurser tilldelas verksamhet som bedrivs enligt LSS beslutade vård- och omsorgsberedningen om två tilläggsuppdrag varav ett var att utforma ett boendestöd enligt socialtjänstlagen för en ny målgrupp; personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning, med syftet att skapa alternativ till framför allt boende med särskild service. Nämndens uppfattning är att boendestöd ska vara ett alternativ för personer som bedöms ha ett mindre omfattande behov av stöd. Förslag till ny verksamhet med boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Boendestödsinsatsen är inte en insats som kan beviljas enligt LSS utan ska beviljas enligt socialtjänstlagen. Det blir då viktigt att hålla isär de olika lagstiftningarnas intentioner. Socialtjänstlagen är grunden för att skapa skälig levnadsnivå medan LSS-lagens mål är att uppnå goda levnadsvillkor för de som har ett mer omfattande behov, ofta dygnet runt. Nämnden invänder av denna anledning mot att syftet med boendestödsinsatsen ska vara goda levnadsvillkor. Det måste vara kvaliteten i utförandet av en insats som är avgörande. Det blir också viktigt att inte blanda ihop begreppen i de olika lagstiftningarna SoL och LSS. Biståndsbeslu- 2 (3) ten måste vara tydliga för både brukare och för verksamheten som ska utföra uppdraget i förhållande till lagstiftningen. Nämnden instämmer i vikten av att ta fram en vägledning som stöd för bedömning av behov och beslut av insatsen boendestöd i likhet med vad som finns för det befintliga boendestödet för personer med psykisk funktionsnedsättning och för att skapa samsyn mellan stadsområdena. Biståndsbedömning och beslut om boendestöd För att kunna beviljas insatsen boendestöd ska personen bo i ordinärt boende och stödet ska kunna erbjudas personer från 18 år som ett avgiftsbefriat bistånd enligt SoL 4 kap 1 §. Förslaget framhåller också att insatsen på sikt även ska möjliggöra utflyttning från bostad med särskild service. Nämnden ställer sig bakom inriktningen men i de fall som är kopplade till bostad med särskild service får boendestödet inte bli en personell förstärkning av boendet. Här måste utgångpunkten vara att det finns en ordinär bostad att flytta till där boendestöd finns att tillgå och att befintliga resurser inom det särskilda boende ansvarar för planering och utflyttning till en ny bostad. Anpassat boendestöd till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Boendestödet ska bidra till att stärka personens möjligheter att leva ett självständigt liv som möjligt och ha inflyttande och kunna vara delaktig i utformningen av stödet. Det blir då bl a viktigt hur verksamheten organiseras i förhållande till brukaren. Nämnden förordar att boendestödjaren organiseras geografiskt i stadsområdena så att samarbetet kan upprätthållas på ett smidigt sätt dels med brukaren, dels med det befintliga boendestödet till personer psykiska funktionsnedsättningar. Förutsättningarna för ett gott samarbete mellan personalen ökar och detta i sin tur stödjer att arbetsmetoderna inom de olika boendestödjande verksamheterna utvecklas mer gynnsamt. Organisatorisk tillhörighet Nämnden har vägt för- och nackdelar med den organisatoriska tillhörigheten. Liksom arbetsgruppen ser nämnden den övervägande fördelen i att sociala resursförvaltningen har den samlade kunskapen om målgrupperna inom LSS. Denna kompetens blir en viktig del i hur tjänsten ska utföras. Den organisatoriska tillhörigheten ligger också i linje med att budgeten förs över till stadsområdena och enbart genomförandet blir fokus för Sociala resursförvaltningen. Förslag på ersättningsmodell till verksamheten Förslaget att verksamheten får ersättning i två nivåer, över och under 20 veckotimmar, i syfte att möjliggöra flexibilitet i utförandet framstår för nämnden som mycket otydligt och inte relevant. Problem som kan uppstår är att ersättningen inte kommer att motsvara de faktiska kostnaderna som kan medföra onödig utredningstid. Ersättningen måste vara i paritet med det bostöd som finns. 3 (3) Nämnden menar att verksamheten ska ersättas på samma sätt som det befintliga boendestödet och jämställs med detta dvs. man följer uppgjort prislista inför 2015 med ersättning timme för timme. Här beskriver biståndsbeslutet behovet med vilken frekvens det behöver utföras, exempelvis 3 gånger per vecka, en gång var fjortonde dag, etc. Avslutningsvis vill nämnden framföra att detta är en ny verksamhet som saknar budgetanvisning/ekonomisk analys och att förslaget inte innehåller någon volymberäkning av behovet. Detta försvårar i viss mån att kunna ta ställning till helheten. Ordförande sekreterare Jamal El-Haj Monika Laurell Malmö stad 1 (1) Stadsområdesförvaltning Söder Tjänsteskrivelse Datum 2014-12-10 Vår referens Maria Eriksson Utvecklingssekreterare [email protected] Remiss Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning SOFS-2014-462 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiva till att inrätta en boendestödsverksamhet där insatserna ska vara ett alternativ till insatsen bostad med särskild service för personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Vidare ställer sig nämnden positiva till att boendestödsverksamheten organiseras under Sociala resursförvaltningen men önskar förtydligande gällande om insatser ska ges utifrån brukarens behov under alla dygnets timmar eller endast dagtid. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna förslaget till yttrande och sända det till kommunstyrelsen samt att justera paragrafen omedelbart. Beslutsunderlag • • • • • • Protokollsutdrag KS 2014-10-01 § 310 angående boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning G- Tjänsteskrivelse Boendestödinsatser till person med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Beredningsbrev angående Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Följebrev Remiss Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Tjänsteskrivelse SoN Söder 141217 Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Förslag på yttrande SoN Söder141217 Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2014-12-03 Stadsområdesnämnd Söder 2014-12-17 Ansvariga Lars G Larsson Avdelningschef för bistånd inom vård och omsorg Malmö stad 1 (2) Stadsområdesnämnd Söder Datum 2014-12-19 Yttrande Adress Eriksfältsgatan 28A, Box 310 65 Diarienummer Till SOFS-2014-462 Kommunstyrelsen Remiss Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning STK-2014-838 Stadsområdesnämnd Söder beslutade att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Söder stödjer förslaget att inrätta en boendestödsverksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Det är särskilt positivt att insatsen ska kunna ges till de ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet och som behöver ett stöd för att möjliggöra en utflyttning till eget boende. Det framgår dock inte i remissen när boendeinsatserna kan ges. Det behövs därför ett förtydligande om insatserna även ska kunna ges till brukarna under t.ex. kvällar och helger. Nämnden föreslår att uppföljning av föreslagen ersättningsmodell bör göras inom rimlig tid efter införande. Yttrande Stadsområdesnämnd Söder stödjer förslaget att inrätta en boendestödsverksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Insatsen skulle kunna erbjudas som ett alternativ till insatsen bostad med särskild service enligt lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) för de brukare som behöver stöd i sitt boende. Förutsättningarna och möjligheterna för målgruppen att leva ett självständigt liv, enligt lagstiftningens intentioner, skulle öka med stöd av boendestödsinsatser i hemmet i förhållande till bostad med särskild service enligt LSS. Det är särskilt positivt att insatsen ska kunna ges till de ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet och som behöver ett stöd för att möjliggöra en utflyttning till eget boende. Stadsområdesnämnd Söder förordar också att verksamheten, organisatoriskt sett, tillhör Sociala resursförvaltningen där den samlade kompetensen för målgruppen finns. Detta ökar även möjligheterna till en enhetlig grund för insatserna, likabehandling utifrån ett Malmö 2 (2) stad perspektiv samt kunskapsöverföring och samverkan med andra verksamheter inom denna förvaltning. Vidare stödjer nämnden att boendestöd beviljas som ett avgiftsbefriat bistånd och att målsättningen är att den enskilde ska få möjlighet till självständigt liv oavsett de begränsningar som funktionsnedsättningen innebär. Det framgår dock inte i remissen när boendeinsatserna kan ges. Det behövs därav ett förtydligande om insatserna även ska kunna ges till brukarna under t.ex. kvällar och helger. I remissen nämns även förslag på ersättningsmodell till verksamheten där två olika nivåer av antal timmar ska avgöra verksamhetens ersättning. Om ersättningen är rimlig är svår att bedöma. Nämnden föreslår därför att uppföljning av föreslagen ersättningsmodell bör göras inom rimlig tid efter införande. Ordförande Anders Nilsson Sekreterare Josefin Haugthon Malmö stad 1 (2) Stadsområdesnämnd Norr Datum 2014-11-27 Yttrande Adress Box 4254 203 13 Malmö Diarienummer Till SOFN-2014-535 Kommunstyrelsen Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning STK-2014-838 Stadsområdesnämnd Norr beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Kommunstyrelsen har berett Stadsområdesnämnd Norr möjlighet att yttra sig över remissen om boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Nämnden förordar att ersättningsmodellen bör utredas vidare för att likriktas med redan befintligt boendestöd. När det gäller organisatorisk tillhörighet instämmer nämnden i att denna bör tillhöra Sociala Resursnämnden, där kunskaper och kompetens om målgruppen finns. Yttrande Stadsområdesnämnd Norr är positiv till att skapa en boendestödsverksamhet som är speciellt riktad till målgruppen personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. I dag är målet att människor med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva och bo så likt andra människor som möjligt. Det vill säga i en fullvärdig bostad som är den enskildes privata och permanenta hem, och som inte har en institutionell prägel. Detta möjliggörs genom att kunna erbjuda målgruppen boendestödsverksamhet. Detta är helt i linje med LSS-lagens syfte att personer ska ha goda levnadsvillkor, självbestämmande och möjlighet att leva som andra. Det är livets gång att bli vuxen och lämna föräldrahemmet. Boendestödsverksamhet ger andra möjligheter när det gäller brukare som vill skapa ett gemensamt hem med sin partner. För brukare som redan bor på LSS-boende kan, om det bedöms vara tillräckligt med boendestöd, välja att byta till en egen bostad utanför LSS-boendet. Nämnden vill betona, med tanke på rådande bostadsmarknad, att det finns ett stort behov av informationsinsatser till föräldrar att anmäla sina ungdomar till Boplats Syd för att få möjlighet till en lägenhet när det blir dags att flytta hemifrån. 2 (2) Nämnden är tveksam till om ett så omfattande hjälpbehov som motsvarar 40 timmar per vecka ska tillgodoses med boendestöd. Utgångspunkten är att insatsen är tänkt för personer med behov av ett mindre omfattande stöd där betydande omvårdnadsbehov inte ingår. Nämnden instämmer i vikten av att en gemensam vägledningsmanual tas fram som ska vara ett stöd i samband med bedömning av behov och beslut av insatsen. I vägledningsmanualen bör det klart och tydligt framgå skillnaden på vad en ledsagare eller en kontaktperson ska utföra samt vad som skiljer denna insats från hemtjänst i ordinärt boende enligt socialtjänstlagen. När det gäller organisatorisk tillhörighet instämmer förvaltningen i arbetsgruppens förslag. Den kunskap som finns i redan befintliga LSS-verksamheter är till nytta för kommande boendestödsverksamhet. Den ekonomiska ersättning som det befintliga boendestödet för personer med psykiska funktionsnedsättningar erhåller baseras på ett enhetspris per månad oavsett antalet utförda timmar. Detta skiljer sig avsevärt från förslaget om två nivåer, över och under 20 veckotimmar. Nämnden anser därför att ersättningsmodellen bör utredas vidare för att likriktas med redan befintligt boendestöd. Nämnden förutsätter att Sociala resursförvaltningen får bära kostnaden för boendestödsverksamheten under 2015 genom det anslag som erhålls från Kommunstyrelsen till LSSverksamheterna. Även om boendestöd är insatser enligt SoL, så är det riktat till en målgrupp inom LSS. Det finns inga medel avsatta i vård och omsorg under 2015 utan detta sker först när den nya resurstilldelningsmodellen träder i kraft 2016. Ordförande Petra Bergquist Stadsområdesdirektör Britten Synnergren Malmö stad 1 (13) Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum 2014-11-20 Yttrande Adress Diarienummer Till SOFI-2014-499 Kommunstyrelsen Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning STK-2014-838 Sammanfattning Kommunstyrelsen har berett stadsområdesnämnd Innerstaden möjlighet att yttra sig över stadskontorets tjänsteskrivelse Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Stadsområdesnämnd Innerstaden förordar att boendestödsinsatserna riktas mot målgruppen personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning som bedöms ha ett mindre omfattande behov av stöd. Yttrande Ärendet Stadsområdesnämndens uppfattning är att boendestöd ska vara ett alternativ för personer som bedöms ha ett mindre omfattande behov av stöd. Liksom att boendestöd på sikt ska kunna beviljas för att möjliggöra utflyttning från bostad med särskild service kan boendestöd på sikt beviljas för personer med ett större behov av stöd. Förslag till ny verksamhet med boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Att brukaren själv direkt ska kunna ansöka om insatsen boendestöd är självklart. Lika självklart är att vid en behovsbedömning informeras brukaren om de insatser som finns i de fall där brukarens behov inte är förenligt med insatsen bostad med särskild service. Stadsområdesnämnden invänder mot att syftet med boendestödsinsatsen ska vara goda levnadsvillkor. Det är kvaliteten i utförandet av en insats som är avgörande och inte begreppen ”goda levnadsvillkor” eller ”skälig levnadsnivå”. Det är också viktigt att inte blanda ihop begreppen i de olika lagstiftningarna SoL och LSS för att biståndsbesluten ska vara begripliga. Nämnden delar uppfattningen att det bör tas fram en vägledning som stöd för bedömning av behov och beslut av insatsen boendestöd och för att skapa samsyn mellan stadsområdena. 2 (13) Biståndsbedömning och beslut om boendestöd Nämnden menar att en tidsmässig gräns för insatsen bör avgöras av den individuella behovsbedömningen och den vägledning och de handläggningsrutiner som föreslås tas fram. Därför bör inte insatsen bestämmas vara utan tidsgräns redan på utredningsstadiet. Organisatorisk tillhörighet Nämnden instämmer i uppfattningen att boendestödet organiseras under Sociala resursförvaltningen. Att insatsen boendestöd på sikt även kan beviljas för att möjliggöra utflyttning från bostad med särskild service är viktigt. Nämnden förutsätter dock att det sker efter sedvanlig behovsbedömning i samklang med den enskildes vilja. Förslag på ersättningsmodell till verksamheten Utgångspunkten är att insatsen är tänkt för personer med behov av ett mindre omfattande stöd. Ett behov av 40 timmar per vecka skulle betyda ett hjälpbehov på 5,7 timmar per dag (5:42) och liknar då ett ganska omfattande hjälpbehov som finns inom ramen för LSS 9:2 personlig assistans. 20 timmar per vecka betyder 2,86 timmar per dag (2:51) vilket verkar var ett rimligt stöd om behovet är mindre omfattande. Individuella skillnader kommer alltid att finnas och får hanteras utifrån den individuella behovsbedömningen. Nämnden anser att ersättningsmodellen bör jämställas med insatsen boendestöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar, en verksamhet som bedrivs inom ramen för stadsområdenas verksamhet för avdelning vård och omsorg, där biståndsbeslutet beskriver behovet i form av med vilken frekvens det behöver utföras, exempelvis 3 gånger per vecka, en gång var fjortonde dag, etc. Ersättningsmodellen bör formuleras utifrån det och inte vara ett alternativ när omvårdnadsbehovet är stort och omfattande. Ordförande My Gillberg Stadsområdesdirektör Ronny Andersson Malmö stad 1 (2) Sociala resursnämnden Datum 2015-01-29 Yttrande Adress Baltzarsgatan 4 Diarienummer SRN-2014-866 Till Kommunstyrelsen Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning STK 2014-838 Sociala resursnämnden beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Sociala resursnämnden ställer sig positiv till införandet av boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning enligt bifogad tjänsteskrivelse. Sociala resursnämnden ser även positivt på att verksamheten organiseras under Sociala resursförvaltningen. Ersättningsmodellen bör följas upp för att utvärdera resultat mot hypotes. Vid stor diskrepans föreslås en möjlighet att omförhandla ersättningsnivåerna. Yttrande Boendestöd enligt det förslag som beskrivs i ärendet anser Sociala resursnämnden främjar jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Vidare ligger förslaget helt i linje med Lagen om stöd och service (LSS) där målet är att de personer som tillhör målgruppen (enligt 1 § LSS) ska få möjlighet att leva som alla andra. Boendestödsinsatser leder sannolikt till ökad självständighet för individen och ger möjlighet att få stöd i sitt eget hem, permanent eller i perioder, då man behöver det. Detta möjliggörs genom att stödet beviljas baserat på behov och förändras därmed allteftersom individens behov ändras. Idag är en person med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning som behöver stöd i det dagliga livet hänvisad till bostad med särskild service, då det inte finns något annat alternativ för stöd. Förutom de personliga vinsterna för individen själv, finns även ekonomiska vinster med införandet av boendestöd då särskild bostad enligt LSS 9§9 kräver långt mycket mer resurser, både materiellt och personalmässigt. 2 (2) Boendestöd riktad till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning organiseras med fördel inom Sociala resursförvaltningen. Detta mot bakgrund av att kompetens till målgruppen finns i förvaltningen, på alla nivåer. En samlad boendestödsorganisation har bättre förutsättningar för kompetens- och metodutveckling och blir betydligt mindre sårbar i och med att den samordnas. En ytterligare fördel med att organisera boendestöd inom Sociala resursförvaltningen är att insatsen har prövats under en period på ca 2 år inom en av förvaltningens LSS-verksamheter, detta med mycket gott resultat. Den ersättningsmodell som föreslås i skrivelsen innebär att verksamheten får ersättning i två nivåer, över och under 20 timmar baserat på individens behov av stöd. Modellen kan fungera under förutsättning att antagandet om snitt-timmarna boendestöd per individ med ersättningsnivå upp till 20 timmar inte överstiger 10 timmar per individ. Samma gäller för ersättningsnivå upp till 40 timmar som inte får överstiga 20 timmar per individ. I det fall utfallet blir 15 timmar i veckan per individ eller 35 timmar i veckan per individ saknas finansiering motsvarande ett ökat behov av personaltimmar. Med anledning av ovanstående föreslår Sociala resursnämnden att ersättningsmodellen bör följas upp inom ett år för att utvärdera resultatet mot hypotesen. Vid stor diskrepans förordas en möjlighet att omförhandla ersättningsnivåerna så att de ligger mer i linje med det behov som framkommit, till exempel genom att införa fler ersättningsnivåer alternativt erlägga ersättning per beviljad timme, på det sätt det idag görs från SoF Söder. Ordförande Nämndsekreterare Carina Nilsson Ebba Cedergren [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden] Malmö stad 1 (2) Sociala resursförvaltningen Datum Tjänsteskrivelse 2014-12-23 Vår referens Åsa Qvarsebo Enhetschef [email protected] Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning SRN-2014-866 Sammanfattning Förslag kring boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning har skickats ut på remiss från stadskontoret. Tjänsteskrivelsen innefattar en beskrivning av boendestödinsatser till ovanstående målgrupp, förslag på organisatorisk tillhörighet samt förslag på ersättningsmodell. Förslag till beslut Sociala resursnämnden föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, samt att skicka yttrandet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag • • • • • Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning G-Tjänsteskrivelse sociala resursnämnden 150128 Yttrande Beslutsplanering Sociala resursnämndens arbetsutskott 2015-01-12 Sociala resursnämnden 2015-01-28 Ärendet Se bifogat yttrande. Ansvariga SIGNERAD 2014-12-23 Susanne Jordal Avdelningschef Ann Söllgård Avdelningschef 2 (2) Malmö stad 1 (7) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-02-24 Vår referens Ingela Kressander Utredningssekreterare [email protected] Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning STK-2014-838 Sammanfattning Vård- och omsorgsberedningen beslutade i november 2013 att ge stadskontoret, sociala resursförvaltningen och stadsområdena i uppdrag att utforma en verksamhet med boendestöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, för en ny målgrupp; personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Boendestödsverksamheten ska startas senast under 2017. Stadsområdesnämnderna, Sociala resursnämnden och Malmö stads råd för funktionshinderfrågor har samtliga ställt sig positiva till förslaget, efter remissförfarande. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra åt Sociala resursnämnden att, senast 2017, inrätta boendestödsverksamhet enligt SoL 4 kap. 1§, för målgruppen personer med autismspektrumstörning och/eller lindrig utvecklingsstörning, enligt beskrivning i ärendet, att boendestöd ska ges som en avgiftsfri insats, att ge sociala resursnämnden i uppdrag att följa upp, och vid behov förändra och utveckla verksamheten, att uppdra åt Prisgruppen för vård- och omsorg att komplettera prislistan med insatsen boendestöd, senast från budgetåret 2017, att uppdra åt sociala resursnämnden och stadsområdesnämnderna, att via Prisgruppen ta fram en överenskommelse om finansiering av insatsen boendestöd, i avvaktan på beslut om prislista för 2017, samt att verksamheten kan starta före 2017, under förutsättning att överenskommelse om finansiering kan träffas. Beslutsunderlag SIGNERAD 2015-03-03 • • Remissvar från Malmö stads råd för funktionshinderfrågor Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden 2 (7) • • • • • • Remissvar från stadsområdesnämnd Öster Remissar från stadsområdesnämnd Söder Remissvar från stadsområdesnämnd Väster Remissvar från stadsområdesnämnd Norr Remissvar från sociala resursnämnden G-Tjänsteskrivelse efter remiss Boendestödinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning VoO-beredningen 150311 Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-09-10 KS Arbetsutskott 2014-09-15 Kommunstyrelsen 2014-10-01 Vård- och omsorgsberedningen 2015-03-11 KS Arbetsutskott 2015-03-23 Kommunstyrelsen 2015-04-01 Kommunfullmäktige 2015-04-29 Ärendet Stadsdirektören förnyade i mars 2013 stadskontorets vilande uppdrag att se över hur ekonomiska resurser tilldelas till verksamhet som bedrivs enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. I samband med att vård- och omsorgsberedningen förlängde utredningstiden, beslutades om två tilläggsuppdrag som ska genomföras oavsett vilken resurstilldelningsmodell som kommer att fastställas. Ett uppdrag var att utforma en verksamhet med boendestöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, för en ny målgrupp; personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Stadskontoret föreslår att boendestödsverksamheten ska starta senast under 2017, men det är möjligt att starta verksamheten tidigare. Sociala resursnämnden ska fatta beslut om när verksamheten kan starta, efter att överenskommelse om finansiering träffats med stadsområdesnämnderna. Boendestödet ska vara ett alternativ för de personer som behöver stöd i sitt boende, men inte vill bo i en gruppbostad, utan önskar en satellitlägenhet i första hand. Det ska även vara ett alternativ för personer som bedöms ha ett mindre omfattande behov av stöd, eller ett behov av stöd som inte bedöms vara så långvarigt, att de kan beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Boendestöd är inte en av de tio insatser som kan beviljas enligt LSS. Insatsen beviljas därför enligt SoL 4 kap. 1§. Inkomna remissvar Malmö stads råd för funktionshinderfrågor Rådet anser att förslaget i sin helhet är bra och har inget att anmärka på förslaget att inrätta verksamheten boendestöd, men anser att det är viktigt att alla behandlas lika oavsett vilket stadsområde man tillhör. Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Norr ställer sig positiv till att boendestödsverksamhet som är speciellt riktad till målgruppen personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning 3 (7) inrättas. Nämnden anser att insatsen ligger i linje med målen i LSS, att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra. Insatsen ger också andra möjligheter för brukare som vill skapa ett eget hem med sin partner. Nämnden är tveksam till att någon som har så omfattande behov av stöd som 40 timmar i veckan kan vara aktuella för boendestöd. Nämnden instämmer i vikten att ta fram en gemensam vägledning för bedömning av behov. Nämnden förordar att ersättningsmodellen bör utredas vidare för att likriktas med redan befintligt boendestöd. Nämnden förutsätter att insatsen finansieras av Sociala resursnämndens LSSanslag under 2015, även om det är en SoL-insats. I stadsområdena finns inte avsatta medel för boendestödsverksamhet under 2015. Stadsområdesnämnd Öster Det faktum att en person bedöms tillhöra LSS personkrets och därefter beviljas insats utifrån SoL kan möjligen innebära en krock mellan goda och skäliga levnadsvillkor. Genomförandeplanen blir ett viktigt dokument kring hur insatsens innehåll ska genomföras. Även vikten av individuell plan samt vid behov Samordnad individuell plan, SIP, lyfts fram av nämnden. Nämnden anser att det är av stor vikt att biståndshandläggaren har en tydlig vägledningsmanual så beslut baseras på samma kriterier i Malmö stad. Även för genomförande av insatsen bör det tas fram en vägledningsmanual. Genom att organisera boendestödsverksamheten under Sociala resursnämnden samlar man kompetens och kunskap kring målgruppen. Nämnden ser det som positivt att ha en flexibel grund för ersättning, eftersom det ger möjlighet att tillgodose varierande behov och minskar administrativ tid för personalen. Stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiv till förslaget att inrätta boendestödsverksamhet under Sociala resursförvaltningen. Nämnden önskar ett förtydligande om insatsen ska kunna ges under dygnets alla timmar, eller endast dagtid. Nämnden har svårt att ta ställning till den föreslagna ersättningsmodellen, och föreslår därför att den ska följas upp inom rimlig tid efter införandet. Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Väster ställer sig bakom att ett boendestöd för målgruppen inrättas. Nämnden anser att förslaget till ersättning i två nivåer inte är relevant, utan att ersättning till verksamheten ska utformas på samma sätt som gäller för det boendestöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar som redan finns idag. Nämnden påpekar vikten av att särskilja att insatser enligt Socialtjänstlagen ska ge skälig levnadsnivå, medan insatser enligt LSS ska ge goda livsvillkor. Nämnden instämmer i vikten av en vägledning, för att skapa samsyn i bedömning av behov mellan stadsområdena. Nämnden förordar att verksamheten organisatoriskt tillhör Sociala resursnämnden, men med en geografisk indelning som motsvarar stadsområdena. 4 (7) Nämnden anser att förslaget till ersättning i två nivåer inte är relevant, utan att ersättning till verksamheten ska utformas på samma sätt som gäller för det boendestöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar som redan finns idag. Det är svårt att ta ställning till helheten, när det saknas volymberäkning och ekonomisk analys. Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Innerstaden förordar att boendestödsinsatserna riktas mot målgruppen personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning som bedöms ha ett mindre omfattande behov av stöd. Boendestödet ska organiseras under Sociala resursförvaltningen. I det fall en person ansöker om insatsen boendestöd, men dennes behov är inte förenligt med insatsen, så ska personen informeras om möjligheten att ansöka om andra insatser. Nämnden anser att det är kvaliteten i utförandet av en insats som är avgörande, och att begreppen goda levnadsvillkor ska undvikas för att biståndsbesluten ska bli begripliga. Nämnden delar uppfattningen att en vägledning för bedömning av behov bör tas fram. Vid beslut ska det inte finnas angivet något timantal som anger omfattningen av insatsen. Nämnden anser att ersättningsmodellen bör jämställas med insatsen boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Sociala resursnämnden Sociala resursnämnden ställer sig positiv till införandet av boendestödsinsatser. Förslaget ligger helt i linje med målet i LSS att personer som tillhör målgruppen får möjlighet att leva som alla andra. Idag finns endast bostad med särskild service att tillgå för den som behöver stöd i det dagliga livet. Det är positivt att verksamheten organiseras under Sociala resursnämnden, eftersom kompetens till målgruppen finns där. Insatsen har prövats med mycket gott resultat inom en av förvaltningens LSS-verksamhet. Sociala resursnämnden anser att ersättningsmodellen bör följas upp inom ett år, med möjlighet att omförhandla ersättningen vid behov. Stadskontorets bedömning Stadskontoret gör, efter beaktande av inkomna remissvar, följande bedömning. Stadskontoret förordar att den i ärendet beskrivna boendestödsverksamheten ska bedrivas av Sociala resursnämnden. Boendestöd ska vara ett alternativ för de personer som tillhör målgruppen och som behöver stöd i sitt boende. Boendestödet ska vara ett alternativ till insatsen bostad med särskild service enligt LSS 9§9, i första hand för de som har ett mindre behov av stöd samt de som inte önskar bo i en gruppbostad. Det finns endast 10 definierade insatser som kan beviljas enligt LSS, och boendestöd är inte en sådan. Insatsen ska därför beviljas enligt SoL 4 kap. 1§. Denna boendestödsverksamhet är speciellt riktad till målgruppen personer med lindrig utveckl- 5 (7) ingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Kunskap om de aktuella funktionsnedsättningarna är en förutsättning för att boendestödjarna ska kunna anpassa stödet individuellt, på rätt sätt, utifrån brukarens behov och förmågor. Boendestöd är en viktig insats för möjligheten till ett självständigt liv och utformningen bör ständigt utvecklas för att följa brukarnas behov och förmågor. Det finns idag i Malmö boendestödsverksamheter riktade till andra målgrupper, och dessa ska inte ska förväxlas med den nu föreslagna verksamheten. En vägledning ska tas fram för att vara ett stöd i samband med bedömning av behov, beslut av insatsen boendestöd till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd, samt uppföljning av beslutet. Stadsområdenas biståndschefer och myndighetschefer ansvarar för att en sådan vägledning tas fram, i samverkan med representanter från Sociala resursförvaltningen. Ytterligare en vägledning ska tas fram av representanter från Sociala resursförvaltningen och stadsområdesförvaltningarna gemensamt. Denna vägledning ska förtydliga verksamhetens innehåll, samt utformningen av insatsen, för medarbetare och chefer i berörda förvaltningar. Biståndsbedömning och beslut om boendestöd Personen, eller legal företrädare, ansöker om insatsen hos biståndshandläggaren i det stadsområde denne tillhör. Boendestöd ska kunna erbjudas personer från 18 år. Det finns ingen åldersgräns uppåt som kan förhindra möjligheterna att erhålla boendestöd, så länge funktionsnedsättningen innebär behov av särskilt utformat stöd. Ett behov av boendestöd kan vara kortare eller längre. Någon tidsmässig gräns för insatsen finns inte, men biståndsbeslutet ska vara tidsbegränsat. Biståndsbeslutet ska formuleras så att omprövning av beslutet kan ske vid förändring av behov. Uppföljning ska göras regelbundet, med fördel tätare i inledningsskedet. Nära samarbete mellan handläggare, sektionschef och boendestödjare är nödvändigt för att boendestödsinsatsen ska kunna utformas efter brukarens behov och förmågor. För att kunna beviljas insatsen boendestöd, ska personen bo i ordinärt boende. Individ- och familjeomsorgens träningslägenheter/ andrahandskontrakt räknas i detta fall som ordinärt boende. Personen kan bo kvar hos vårdnadshavarna, och då kan boendestödet inledas där som ett sätt att förbereda och möjliggöra flytt till egen bostad. Om en person ansöker om insatsen bostad med särskild service enligt LSS 9§9, ska denna begäran först prövas. Om ansökan avslås, ska personen informeras om möjligheten att ansöka om boendestöd enligt SoL, i det fall biståndshandläggaren bedömer att det motsvarar personens behov av stöd och service. Om en person ansöker om boende med särskild service enligt LSS 9§9 kan personen erbjudas boendestöd under tiden som utredningen görs för att tillgodose den enskildes behov av stöd i boendet. Den enskilde får då också möjlighet att prova på om boendestöd täcker behoven. Boendestöd beviljas som ett avgiftsbefriat bistånd enligt SoL 4 kap. 1§. Biståndet ska vara baserat på brukarens behov och förmågor, och utformas så att det bidrar till att frigöra de egna resurserna. Målet är att brukaren ska få möjlighet till självständigt liv, oavsett de begränsningar som funktionsnedsättningen innebär. Det behövs ett tydligt utformat biståndsbeslut, där det framgår 6 (7) vilken typ av stöd brukaren behöver. En individuell plan i enlighet med SoL, 2 kap. 7§ ska erbjudas. Om brukaren även har LSSinsatser ska brukaren också erbjudas att upprätta en individuell plan enligt LSS 10 §. Anpassat boendestöd till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning I en kartläggning som BoLSS genomförde år 2008, ”Boendealternativ för personer med lindrigare funktionsnedsättningar som ansöker om bostad med särskild service enligt LSS”, gjordes en analys om det fanns behov av alternativa lösningar till boende enligt LSS. Resultatet av kartläggningen visade att även om de inte var många, fanns det ett antal unga personer med en lindrig utvecklingsstörning eller inom autismspektrumområdet som av biståndshandläggarna bedömdes ha goda möjligheter att klara av att bo i ett självständigt boende med ett individuellt anpassat stöd om det funnits som en valmöjlighet. På sikt kunde det handla om ca 70 personer. Arbetsgruppen som har tagit fram det nu aktuella remissunderlaget och förslag till beslut, gör bedömningen att behovet inte har minskat sedan 2008. Sociala resursnämnden bör enligt förslaget, i samverkan med stadsområdesnämnderna, ges i uppdrag att dimensionera verksamheten så att de brukare som är i behov av boendestöd också kan erbjudas det på sikt. Verksamheten bör börja kartläggas och planeras under hösten 2015, så att den kan starta helst under 2016, och i vilket fall senast under 2017. Verksamheten måste ha en beredskap att kunna möta behov på helger och kvällar, t ex för de brukare som har sysselsättning dagtid. Brukarens som har stadigvarande behov av stöd dygnet runt, är dock inte målgrupp för boendestöd. Boendestödjaren ska utifrån ett habiliterande synsätt tillsammans med brukaren bevara och utveckla dennes förmågor, vara stöd samt skapa strategier för att möta och hantera de vardagliga situationer som uppstår i eller utanför hemmet. I insatsen boendestöd ingår därför även praktisk hjälp, såväl som pedagogiskt stöd. Fördelningen mellan praktisk hjälp och pedagogiskt stöd kan variera över tiden, beroende på brukarens behov och förmågor. Att bidra till att personen ska kunna upprätthålla kontakter med sitt nätverk är viktigt, likaså att vara delaktig i samhällslivet. Vid behov ska boendestödjaren också kunna följa med den enskilde till olika aktiviteter. Boendestödet är i uppbyggnadsskedet tänkt att i första hand vända sig till brukare som inte är beviljade insatsen bostad med särskild service. Boendestöd kan inledas i föräldrahemmet, för att möjliggöra en utflyttning till eget boende. Detta möjliggör en bedömning av om behov av stöd och service kan tillgodoses genom boendestöd på sikt, eller om en omprövning av behov av bostad med särskild service behöver göras. Enligt en dom avseende Lunds kommun i Förvaltningsrätten i Malmö, mål nr 8009-13, utgör inte bristen på bostäder ett skäl att beviljas bostad med särskild service i det fall brukarens behov av stöd och service redan tillgodoses genom boendestöd. Även i en dom från Kammarrätten i Stockholm, mål nr 4689-14, konstateras att vårdbehov ska motsvara dygnet-runt-stöd för att ha rätt till gruppboende eller servicebostad. Att personen omfattas av en personkrets i LSS innebär inte att man är berättigad till insatsen bostad med särskild service för vuxna om inte behov av stöd är så omfattande. På sikt ska boendestödsverksamheten även kunna beviljas som en insats som kan möjliggöra utflyttning från bostad med särskild service, för de som önskar det. En tänkbar grupp kan vara de som idag har satellitlägenheter, och endast har lite kontakt med personalen i gruppbostaden. 7 (7) Organisatorisk tillhörighet Sedan 2013-07-01 har Sociala resursförvaltningen ansvar för all verksamhet som bedrivs enligt LSS, utom korttidstillsyn enligt LSS 9§6, som finns inom de två skolförvaltningarna. Stadskontoret och samtliga remissinstanser som uttalat sig om organiseringen, tillstyrker att boendestödet organiseras under Sociala resursförvaltningen. För att underlätta en kontinuitet i brukarnas kontakt med boendestödjarna, bör verksamheten på sikt indelas i geografiska områden. Samarbete kan med fördel ske med övrigt boendestöd som idag tillhandahålls av stadsområdena, i det fall det gynnar brukaren. Finansiering Stadskontoret har, efter beaktande av inkomna remissvar, frångått det förslag till finansiering som fanns i remissunderlaget. Övriga ersättningar mellan nämnder inom vård- och omsorgsverksamheten regleras av den prislista som Prisgruppen för vård- och omsorgsverksamheten ansvarar för att revidera årligen. Prisgruppen föreslås få i uppdrag att komplettera prislistan för vård och omsorg avseende budgetåret 2017, så att den även omfattar den nu föreslagna boendestödsverksamheten. Prislistan revideras därefter årligen på sedvanligt vis. Förslaget att ge uppdraget till Prisgruppen bygger på antagandet att kommunfullmäktige fullföljer inriktningsbeslutet att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten förs över till stadsområdesnämndernas kommunbidrag. Det svårt att uppskatta den totala kostnaden i uppstarten av verksamheten, eftersom det inte gjort någon mer exakt inventering av hur många som kan vara aktuella nu. Sociala resursnämnden och stadsområdesnämnderna behöver göra en uppskattning av antalet brukare som kan vara aktuella, och därefter i samverkan utforma bygga upp verksamheten. I detta ligger också att genom Prisgruppen komma överens om hur verksamheten ska finansieras i avvaktan på att den omfattas av prislistan för vård och omsorg. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
© Copyright 2024