SÄRSKILT UTLÅTANDE - Simrishamn Kommun

SÄRSKILT UTLÅTANDE
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
Upprättad 2014-09-10, reviderad 2015-01-27
Inledning
Simrishamns kommuns översiktsplan Framtiden har varit föremål för utställning i två
månader under perioden 22 maj – 17 juli 2014, i syfte att få in synpunkter från
allmänhet och myndigheter på de upprättade planhandlingarna. Inkomna synpunkter
redovisas i denna handling och bemöts med samhällsbyggnadsförvaltningens
kommentar, som besvarar hur varje yttrande behandlas.
Hur utställningen har bedrivits
Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-07 att låta översiktsplanen ställas ut för allmän
beskådan. Utställningen har pågått under tiden 2014-05-22 till 2014-07-17. Kommunen
har informerat om utställningen på kommunens hemsida samt genom kungörelse i
dagspressen. Förslaget har under utställningen funnits tillgängligt på biblioteket i
Simrishamn, stadshusets foajé samt på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Planförslaget
har i sin helhet också redovisats på kommunens hemsida.
Läsanvisningar
De inkomna synpunkterna är av olika karaktär och behandlar såväl stora som små
frågor. Det särskilda utlåtandet (denna handling) fokuserar på frågor av mer principiell
betydelse för planens utformning. Övriga frågor som t ex berör faktaredovisningen och
redaktionella ändringar behandlas vid bearbetningen av planhandlingarna, utan att detta
särskilt anges i utlåtandet. Översiktsplanen förkortas nedan som ÖP.
Övergripande sammanfattning av inkomna yttranden under utställningen
Totalt har 41 yttranden inkommit, samtliga yttranden i ärendet finns redogjorda i denna
handling, förlängd svarstid har beviljats. Riksantikvarieämbetet, samt
Myndighetsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden och Socialförvaltningen i
Simrishamns kommun har inget att erinra.
Utvecklingen av kommunen enligt Vision 2040 och det föreslagna planförslaget, får
stöd i remissvaren. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen genom sin inriktning kan
bidra till en hållbar utveckling genom bebyggelsestrategin och att den stärker
möjligheten att kollektivtrafikförsörja bostäder och verksamheter.
I remissvaren kan urskiljas ett antal frågor av grundläggande strategisk karaktär där
översiktsplanens nuvarande planförslag ifrågasätts. Bland dessa frågor kan följande
nämnas:
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
- Länsstyrelsen efterfrågar aktuell va-plan och menar att framtida detaljplaner inom
områden med brist på dricksvatten får vänta tills vattenförsörjningsfrågan är löst.
Länsstyrelsen påtalar att kommunen anger utbyggnadsområden som står konflikt med
kommunens dricksvattenförsörjning i ett antal basorter, samt att:
- Utbyggnadsstrategin inte anses följas.
- Behovsbedömningar och konsekvensbeskrivningar för flera utbyggnadsområden brister,
samt att:
- Kulturmiljövärdena anses inte vara tillräckligt beaktade.
- Trafikverket emotsätter sig att planer på en flytt av järnvägsstationen i Simrishamn anges
i ÖP:n, eftersom det befaras strida mot riksintresse för persontrafik via järnväg.
- Va-enheten i Simrishamns kommun framför att kapaciteten för Kiviks reningsverk är så
låg att ingen ytterligare belastning inom detta verksamhetsområde bör tillkomma förrän
problemet är åtgärdat, vilket uppskattas till år 2016/2017. Va-försörjningen i den norra
delen av kommun bedöms vara åtgärdad inom samma tidsintervall.
- Markreservat för ”förbifart Simrishamn” från väg 11 med anslutning till väg 9 norrut
(trafikled för farligt gods samt led för tung trafik) bör inte anges utan åtgärdsvalsstudie
med Trafikverket.
- Flera yttranden från allmänheten ifrågasätter förtätningsförslag i centralorten
Simrishamn.
Kommunens ställningstagande - revideringar inför utställning 2
I utställningshandling 2 har översiktplanen bemött de kommentarer som redovisats
ovan. Redaktionella ändringar har genomförts, samt förtydligande och utvecklande av
texter och avsnitt i enlighet med översiktsplanens inriktning. Bland större ändringar
kan nämnas:
- Markanvändningskartan
utbyggnadsområdena.
revideras
genom
att
utredningsområden
särskiljs
från
- Kulturmiljövärdena för befintliga bebyggelsemiljöer värnas genom att de värdefulla
bebyggelsemiljöer som angetts i den föregående utställningshandlingen kompletteras
med ställningstagande att dessa utgör sådana områdena där bygglovsplikt ska råda i
enlighet med den lagändring som trädde i kraft 2 juli 2014. Ställningstagande görs att
vid framtagande av detaljplaner i dessa områden ska kulturmiljövärdena beaktas.
Områdenas gränsdragning har reviderats.
- Antalet utbyggnadsområde har minskats. Flera utbyggnadsområden med kvarstående
frågor att utreda har ändrats till utredningsområde. I följande orter har dessa ändringar
gjorts: Brantevik, Rörum, Simrishamn, Vik, Kivik och Vitemölla. I Brantevik har ett
utbyggnadsområde som redovisats under samrådet, men ej under utställningen, åter
tagits tillbaka som ett utredningsområde. I Rörum har ett utbyggnadsområde tagits bort.
- Konsekvensbeskrivningar
ortsfördjupningar.
för
utbyggnadsområden
utvecklas
i
avsnitten
om
- En flytt av järnvägsstationen i Simrishamn ska utredas i dialog med Trafikverket.
2
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
- Gällande sträckning för Förbifart Simrishamn förtydligas att åtgärdsvalsstudie ska föregå
fastställande av slutlig vägsträckning.
- Planförslaget i översiktsplanen har samstämts med va-enheten. Ställningstagande har
tillkommit att samtliga områden inom vattenskyddsområden ska utredas utifrån
platsens geologiska förutsättningar och sårbarhet. Ställningstagande tas att
grundvattentäkterna ska prioriteras om utredning visar på att föreslagen bebyggelse inte
kan samköras med berörd grundvattentäkt, och utbyggnaden innebär påtaglig risk för
vattentäktens kvalité.
- Förutsättningarna gällande vattenfrågorna i Kivik innebär att dricksvattenförsörjningen
inom området och kapaciteten för Kiviks reningsverk behöver vara åtgärdat innan ny
bebyggelse i berört verksamhetsområde kan tillkomma.
- Komplettering med värdebeskrivningar för riksintresseområde för kulturmiljö, friluftsliv
samt naturvård görs.
Kvarstående synpunkter
Myndigheter, statliga verk
Inga myndigheter eller statliga verk bedöms ha kvarstående synpunkter som inte har
blivit tillgodosedda i samband med framtagande av den nya utställningshandlingen.
Kommunala och regionala organ
Inga kommunala eller regionala organ bedöms ha kvarstående synpunkter som inte har
blivit tillgodosedda i samband med framtagande av den nya utställningshandlingen.
Övriga
Synpunkter kvarstår gällande privata intressen och synpunkter angående
utbyggnadsförslag i Simrishamn, Kyhl, Vitemölla, Brantevik, Vik och Kivik.
Ställningstagande
Kommunledningskontorer anser att en samlad bedömning har gjorts där hänsyn tagits
till inkomna yttranden och att sammanvägning har gjorts av dessa i en
helhetsbedömning mellan olika allmänna intressen.
Inkomna yttranden under utställningstiden
Nedan redogörs för samtliga skriftligt inkomna yttranden tillsammans med kommentar
från kommunen. Omfattande yttrande bemöts med delkommentar. Samtliga yttranden
finns i sin helhet att tillgå på Samhällsbyggnadsförvaltningen.
3
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Myndigheter och statliga verk
Länsstyrelsen
Simrishamns kommun har översänt förslag till ny kommunomfattande översiktsplan till
Länsstyrelsen för utställning enligt 3 kap 7§ plan- och bygglagen (SFS 2010:900, här hänvisad till
som PBL).
Under utställningstiden ska länsstyrelsen enligt 3 kap 16 § PBL avge ett granskningsyttrande över
planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om:
• förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap Miljöbalken (MB)
• förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm (MKN) enligt 5 kap MB inte följs,
redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap
18 e§ första stycket MB (strandskyddsområde), sådana frågor rörande användningen av mark- och
vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och en
bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors
hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Granskningsyttrandet
ska i enlighet med bestämmelserna i PBL redovisas tillsammans med översiktsplanen. Om
länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska detta anmärkas i planen. Den antagna
översiktsplanen skall sedan spridas till sådana myndigheter och övriga som har väsentligt intresse
av översiktsplanen (ÖP) och som använder den som beslutsunderlag.
Sammanfattning
Länsstyrelsen finner att rubricerad översiktsplan har ett mycket ambitiöst angreppssätt och visar
på ett gediget arbete hittills. Detaljeringsgraden i planens underlagsdel där grundläggande
förutsättningar och problem presenteras är mycket hög. Helhetsintrycket av översiktsplanen är
dock att den inte är färdigbearbetad eftersom planförslaget inte baseras på en sammanvägning av
dessa förutsättningar. I översiktsplanen anges en bebyggelsestrategi med satsning på huvudorten
och starka kollektivtrafikpunkter. Strategin pekar tydligt på prioritering som ger förutsättningar
för en hållbar utveckling. Länsstyrelsen finner samtidigt stora motstridigheter mellan strategin och
utbyggnadsförslaget.
I handlingarna hänvisas till flera befintliga och kommande dokument vilka anges kommer att
utföras i efterhand som tillägg till översiktsplanen; bostadsförsörjningsprogram, VA-plan,
arkitektur- och kulturmiljöprogram, policyn för handläggning av bebyggelsefrågor inom
influensområde för Ravlunda skjutfält, vindkraftsplan, naturvårdsprogram. Länsstyrelsen vill göra
kommunen uppmärksam på att tillägg till översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp
tidigare eller behandlats tillräckligt i kommunens översiktsplan. Länsstyrelsen erinrar att
tematiska tillägg räknas som "ändring av översiktsplanen", gäller hela kommunen och innebär att
man gör avvägningar mellan olika allmänna intressen. (Jfr. prop. 2009/10:170 sid 188). Tematiska
tillägg tas fram och beslutas på samma sätt som översiktsplanen. I tillägget ska konsekvenserna
för och sambanden med översiktsplanen som helhet tydligt framgå. Länsstyrelsen erinrar vidare
att ett tillägg bara kan göras till en i övrigt aktuell översiktsplan. När tilläggen blivit så många att
det blir svårt att få en samlad bild av kommunens utveckling finns det skäl att göra en ny
översiktsplan. (Jfr. prop. 2006/07:122 sid. 40). Länsstyrelsen förutsätter att ett omtag av
översiktsplanen kommer att göras efter det att ovan nämnda tillägg är gjorda.
I översiktsplanen redovisas på ett föredömligt sätt förutsättningarna för exempelvis de allmänna
intressena vatten- och avloppsförsörjning, risken för översvämning och erosion samt
miljökvalitetsnormer för vatten i de orter där utbyggnadsområden föreslås. I handlingarna anges
att föreslagna utbyggnadsområden ska samordnas med VA -planen, och att vid uppförande av ny
bebyggelse ska denna synkroniseras med kommunens plan för VA-utbyggnad. Länsstyrelsen
anser att förutsättningen för ny bebyggelse i ett helhetsperspektiv beror av VA-planen, och att
4
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
utan denna går lämplighetsbedömningen ej att göra. Länsstyrelsen anser dock att föreliggande
material utgör ett utmärkt underlag att gå vidare med då ytterligare arbete med att göra en
helhetsbedömning med sammanvägning av behov och lämplighet krävs för att leva upp till kraven
i kap 2 PBL.
Länsstyrelsen anser att översiktsplanens ställningstagande för kustzonens åtta stycken "gröna
paus" säkerställer riksintresse kustzon enligt 4 kapitlet miljöbalken på ett bra sätt. Det är för
området mycket värdefullt att ingen ny bebyggelse får tillkomma.
En av översiktsplanens viktigaste uppgifter är att ge vägledning för utvecklingen av den befintliga
bebyggelsen. Länsstyrelsen finner att översiktsplanen har en tydlig ambition att säkerställa
kommunens, inte minst kustens, unika landskap och bevara natur- och kulturvärden.
Kommunen har i översiktsplanens strategier och ställningstaganden även tagit
ställning till exempelvis att:
• "ny bebyggelse ska lokaliseras till befintliga orter i enlighet med
bebyggelsestrategikartan för att uppfylla de överordnade målen hållbarhet och
långsiktigt hållbar kommunal service och ekonomi" samt att
• "Kommunen är restriktiv framförallt mot ingrepp på odlingsmark, skogsmark och
ängs- och betesmark" samt att
• "ny bebyggelse inom dikningsföretag, båtnadsområden och vattenskyddsområden inte
bör tillåtas".
• jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga
samhällsintressen. Nybyggnation som avser näringsverksamhet, landsbygdsutveckling
och besöksnäringen prövas för varje tillfälle"
• "Skogsområden som är särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden eller viktiga
som spridningskorridorer och genetiskt utbyte mellan delpopulationer bör skyddas mot
exploatering"
• Områden i större sammanhängande lövsskogsområden bör inte bebyggas"
Dessa ställningstaganden anser Länsstyrelsen är föredömliga och visar på en inriktning mot en
hållbar utveckling. Bebyggelsestrategin har också en restriktiv ansats till ny bebyggelse inom
kustzonen och i de riksintressanta fiskelägena. Ur ett hållbarhetsperspektiv är även detta positivt,
inte minst för kulturmiljövärdena inom kustzonen. Dock frångås strategin i ett fler tal av
utbyggnadsorterna, och ett stort antal bebyggelseområden pekas ut inom olika riksintressen, på
jordburksmark, inom Natura 2000, landskapsbildsskydd och strandskydd utan att det finns en
relevant behovsbedömning eller konsekvensbeskrivning.
Länsstyrelsen finner sammantaget att avgörande frågor kvarstår att lösa för flertalet föreslagna
bebyggelseområden. Med tanke på de tillägg som enligt handlingarna ska göras framöver och som
därmed i dagsläget inte är sammanvägda, så menar Länsstyrelsen att det tycks vara fråga om
utredningsområden snarare än bebyggelseförslag och för sådana saknar Länsstyrelsen möjlighet
att ta en sammanvägd ställning till om lämpligheten och avstår därmed att kommentera varje
enskilt område. Länsstyrelsen konstaterar att det i kommunen finns en stor befintlig planreserv
och att denna kommer att täcka behovet av bostadsutbyggnad tills vidare, till kommunen har
genomfört en ändring av översiktsplanen. Dessutom konstaterar länsstyrelsen utifrån kommunens
planeringsunderlag att det kan finnas behov av att se över lämpligheten inom redan planlagda
områden utifrån den rådande VA-situationen. Om ändring av gällande planer genomförs vill
länsstyrelsen erinra om att det i många fall kan komma att krävas miljökonsekvensbeskrivningar
utifrån befintliga höga värden och rådande förutsättningar. Länsstyrelsen anser att kommunen bör
överväga att upphäva vissa detaljplaner inom befintlig planreserv eftersom det redan idag saknas
förutsättningar att genomföra dessa detaljplaner utifrån rådande VA-situation.
5
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Länsstyrelsen anser att ny bebyggelse i Simrishamns kommun i första hand ska tillkomma genom
prövning via detaljplan och inte genom enstaka bygglov eller förhandsbesked utifrån att det finns
många
konkurerande
intressen
och
stora
värden
och
därmed
behov
av
miljökonsekvensbeskrivningar tillhörande detaljplaneprövningen. Dessa detaljplaner behöver stöd
i en väl genomarbetad översiktsplan. Länsstyrelsen anser att det saknas sådan vägledning i
föreliggande översiktsplan. Länsstyrelsens tolkning blir därmed att kommande
detaljplaneprövningar får avvakta en genomarbetad översiktsplan. Länsstyrelsen anser att
översiktsplanen behöver utvecklas vidare och den behöver gå från att vara en handling som
redovisar förutsättningar och visioner till att bli en planhandling där det finns sammanvägda och
konsekvensbeskrivna alternativ och väl avvägda förslag. Det är lämpligt att efter genomförda
program och utredningar avseende främst VA, bostadsförsörjning och kulturmiljö gå på en ny
granskning och därefter anta planen. Kapitlet "Bebyggelseutveckling" behöver kompletteras med
information från kapitlet "Planeringsunderlag". Konsekvensbeskringarna behöver utvecklas inom
respektive delområde med alternativresonemang.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
1) Bebyggelsestrategin har reviderats genom att utbyggnadsområden har tagits bort och
justerats. Utbyggnadsområden särskiljs så att områden som har frågeställningar som
behöver utredas vidare utpekas som utredningsområden.
2) Tematiska tillägg: Förutsättningarna för framtida vatten- och avloppsförsörjning i
kommunen arbetas in i översiktsplanen liksom naturvårdsprogrammet. Va-planen och
naturvårdsprogrammet avses därmed inte hanteras som tematiska tillägg. Tillägg till
Policyn för bebyggelse inom Ravlunda skjutfälts influensområde har antagits 2014-1215.
3) Planförfarande: Omtag av översiktsplanen kommer lämpligen att göras om 4 år i
samband med att det är dags att aktualitetsförklara ÖP:n inför nästa mandatperiod.
Framtagna tillägg kommer då att arbetas in i ÖP:n.
4) Va-plan: Va-förutsättningarna och varje utbyggnadsområde har stämts av med vaenheten på Samhällsbyggnadsförvaltningen, som bedömer att områdena ligger i
anslutning till befintlig infrastruktur och att va-försörjningen kommer att säkerställas
inom kort (se va-enhetens yttrande samt utförligare svar under rubrik va nedan). Vaplanen bedöms antas innan översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen menar att
tillräckliga förutsättningar redovisas i ÖP:n.
5) Revidering av formulering gällande ställningstagande för vattenskyddsområde kommer
att göras. Formuleringen utökas med ” Ny bebyggelse inom … vattenskyddsområde bör
inte tillåtas om det innebär att grundvattnets kvalité inte kan säkras”.
6) Utbyggnadsområdena särskiljs så att de områden som är i behov av framtid
utredningar klassificeras som utredningsområde.
7) Planreserv: Samhällsbyggnadsförvaltningen avser inte föreslå fler områden för
upphävande än vad som gjorts till utställning 1.
8) Bebyggelsetillskott genom prövning via detaljplan istället för bygglov/förhandsbesked:
Samhällsbyggnadsförvaltningen avser följa de riktlinjer som anges i plan- och
bygglagen för de fall när detaljplanering förespråkas.
9) Genomarbetning av översiktsplanen: ÖP:n har genomarbetas ytterligare genom att
sammanvägda och konsekvensbeskrivna alternativ och väl avvägda förslag har gjorts.
10) Kapitlet om bebyggelseutveckling kompletteras med information från kapitlet
planeringsunderlag.
11) Kulturmiljö: ÖP:n utvecklas med kartbilaga med utpekade område med kulturhistoriskt
värdefull bebyggelsemiljö, där bygglovsplikt för befintlig bebyggelse ska råda, samt vid
framtagande av nya detaljplaner ska kulturmiljön beaktas.
6
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Markanvändningskarta
Länsstyrelsen anser att översiktsplanen brister i tydlighet då handlingarna saknar heltäckande
markanvändningskarta där det framgår vad som gäller för varje plats. I handlingen finns en stor
mängd kartor som var för sig redovisar olika saker. Det mycket svårt att samläsa dessa för att få
en entydig bild av vad som gäller. När det t ex gäller kustområdet, så framgår det inte vid
beskrivningen av pauserna vilka riksintressen som gäller vid dessa, se vidare nedan under
riksintresse kustzon. Länsstyrelsen finner att havsområdet saknas på markanvändningskartan
vilket innebär att grundläggande krav på översiktsplanens tydlighet för att ge vägledning inför
kommande prövningar och beslut inte uppfylls. Sedan samrådet har texter och en karta som berör
havsområdet tillkommit. Av översiktsplanen framgår att en havsplan föreslås tas fram.
Översiktsplanen anger att kommunen i nuläget inte har några exploateringsanspråk i havsområdet.
Kommunens ställningstaganden innebär därmed att all ny användning inom havsområdet inte är
förenlig med översiktsplanen. Länsstyrelsen anser dock att planhandlingar innehåller många
instruktiva kartor över alla områden som går att redovisa geografiskt. Vissa är dock i så små
format att det är svårt att få kunskap om respektive plats.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
12) Kartmaterialet kompletteras med kartutsnitt som redovisar samtliga riksintressen och
deras förhållande till utbyggnads- och utredningsområden samt befintliga
bebyggelseområden.
13) Kartmaterialet ovan kommer att komplettera avsnittet om de gröna pauserna i
kustzonen.
14) Markanvändningskartan utvecklas, en heltäckande markanvändningskarta i A1 har
tagits fram, där territorialgränsen för havsområdet är utmarkerat, området innanför
anges som havsområde.
15) Kartmaterialet tydliggörs.
Va-planen
Hälsa och säkerhet- tillgång till dricksvatten
Länsstyrelsen finner att stora delar av planförslaget hänskjuts till va-planen, vilket innebär att
länsstyrelsen saknar förutsättningar att ta ställning till markens lämplighet. Länsstyrelsen anser att
grundförutsättningen för utbyggnadsområdena är att dricksvattenförsörjningen är säkerställd, och
att reningsverkens kapacitet är tillräcklig. I PBL 2 kap 3 § anges att
"Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och
klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja ...
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens,
Av PBL 2 kap 5§ framgår: Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked
enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för
ändamålet med hänsyn till ...
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk
kommunikation samt samhällsservice i övrigt".
Då va-hanteringen inte är säkerställd för flertalet av föreslagna utbyggnadsområdena
(utredningsområden enligt länsstyrelsens tolkning) bedömer Länsstyrelsen med stöd av
bestämmelserna ovan och utifrån planhandlingarna att det för en stor del av utbyggnadsområdena
saknas förutsättningar att släppa fram ny bebyggelse. Det finns risk för bristsituationer avseende
dricksvattenförsörjningen i Borrby och Hammenhög i vilka det finns en planreserv. Då
översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och
hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras anser länsstyrelsen att kommunen bör
överväga att upphäva vissa detaljplaner inom befintlig planreserv eftersom det redan idag saknas
förutsättningar att genomföra dessa detaljplaner. Av beskrivningarna i översiktsplanen framgår att
7
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
det idag finns begränsningar vad gäller vattenförsörjning i delar av kommunen. De orter där det i
handlingarna anges att bristen på dricksvatten är i konflikt med bebyggelseutvecklingen eller där
det anges att det finns behov av att förse orten med vatten från annat håll anser länsstyrelsen vara
olämpliga för ny bebyggelse innan åtgärder vidtas. De orter med utbyggnadsområden som främst
berörs är: Simrishamn, Kivik, Vitemölla, Gärsnäs, och Södra Mellby/Svinaberga/Svabesholm.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
16) Samhällsbyggnadsförvaltningen vill förtydliga att va-planen kommer att vara ett
strategiskt dokument som belyser åtgärdsbehov och prioriterade åtgärder att vidta. Vaplanen är inte antagen, men kunskap om gällande förutsättningar finns och dessa har
samstämts och inarbetats i översiktsplanen.
17) Avstämning om varje utbyggnadsområde och va-förutsättningarna för ny bebyggelse
har gjorts med va-enheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen menar att inom
utbyggnadsområdena är dessa förutsättningar tillräckligt utredda för att
lämplighetsprövning enligt PBL ska kunna ske. De utbyggnadsområden som ligger
inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt, särskiljs som utredningsområde, vilket
innebär att de ska utredas individuellt med lämplighetsprövning i varje fall utifrån
områdets förutsättningar och specifika förhållande.
18) Gällande vattenuttaget försörjs Simrishamn från närområdet och Rörum där nya
provborrningar görs. Vattentäkten i Simrishamns västra del kommer att prövas för att
återgå som vattenskyddsområde, Simrishamns vattenförsörjning löses inom kommunen.
Ett utredningsområde i västra industriområdet i Simrishamn har reviderats pga. detta
så att det inte längre ligger inom ett brunnsområde för grundvattenuttag, området
omfattas inte av vattenskyddsområde i nuläget. Med största sannolikhet kommer
området att bli vattenskyddsområde för grundvattentäkt, detta har bidragit till att
utbyggnadsområdet har ändrats till ett utredningsområde, där ställningstagande för
områdets utveckling och lämplighet ska utredas.
19) Gällande vattenförsörjningen för kommunen kommer denna att lösas. Begränsningarna
utgörs av tid, ekonomi och tekniska lösningar. Gällande tidsaspekten kommer detta att
lösas inom en snar framtid, dvs. med god marginal inom översiktsplanens
genomförandetid. För utbyggnadstrycket i Simrishamns kommun föranleder detta till
att Kivik kommer att vara en prioriterad ort att lösa vattenförsörjningen för.
20) Avtal med Tomelilla kommun gällande köp av råvatten är på gång.
21) Simrishamns kommun ansöker om vattendom tillsammans med Kristianstad kommun
avseende vattenuttag utanför Brösarp.
Miljökvalitetsnormer för vatten
I planen redovisas områden där det kan finnas konflikter mellan miljökvalitetsnormerna för vatten
och exploateringsintressen. Av översiktsplanen framgår att ställningstaganden om lämplighet för
ny bebyggelse i vissa fall ska tas i va-planen. Översiktsplanen redovisar också riktlinjer som anger
att vissa förutsättningar måste finnas för att utbyggnad ska kunna ske. Planen anger samtidigt att
den kommande va-planen kommer att innehålla en prioriterad åtgärdslista för kommunens behov
av utbyggnadsområden. Av beskrivningarna i översiktsplanen framgår att det idag finns
begränsningar i avloppsförsörjningen (spill- och dagvatten) i delar av kommunen. Reningsverket i
Kivik har kapacitetsproblem på grund av tillskottsvatten vilket i nuläget innebär att
utbyggnadsmöjligheterna är begränsade i Kivik och Vitemölla och övriga områden som leds till
detta verk. Då reningsverket i Östra Vemmerlöv är fullt utnyttjat är det inte heller lämpligt med ny
bebyggelse här. Av ovanstående framgår att det för vissa av utbyggnadsområdena krävs
utredningar, beslut och/ eller MKB för att visa att marken är lämplig för bebyggelse och
verksamheter med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten. Länsstyrelsen anser inte att det är
möjligt att gå fram med detaljplaner förrän va-frågorna fått en allsidig belysning i ett
helhetsperspektiv i va-planen.
8
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
22) Frågan om lämplighet av bebyggelseområden hanteras i översiktsplanen.
Utredningsområden urskiljs från utbyggnadsområdena för de områden som ligger inom
vattenskyddsområde eller har kvarstående frågor att utreda såsom exempelvis områdets
slutgiltiga storlek.
23) Reningsverket i Kivik har utvärderats gällande kapacitet och översvämningsrisk:
Slutsatsen är att kapacitetshöjandeåtgärder måste och kommer att göras inom en snar
framtid. Översvämningsrisken är så pass avlägsen i tid att nyetablering först är aktuell
när verkets livslängd är uttjänt. Eventuell invallning kan komma att bli aktuell innan
dess. Kapaciteten för reningsverket i Kivik bedöms vara åtgärdad 2016/2017
24) Se yttrande från va-enheten
Risk för översvämning och erosion - klimatanpassning
Den vägledning som kommunen redovisar vad gäller bebyggelsens anpassning i förhållande till
områden med risk för översvämning, framtida havsnivåer och erosion ger en god vägledning inför
kommande planering, prövningar och beslut. De flesta av utbyggnadsområdena som föreslås i
översiktsplanen följer denna vägledning. Länsstyrelsen saknas en utvecklad redovisning av hur
eventuella skyddsåtgärder stämmer överens med övriga riktlinjer i planhandlingen. Dessa frågor
behöver få ett helhetsperspektiv. Med hänsyn till kommunens riktlinjer kan det dock finnas
tveksamheter avseende markens lämplighet för bebyggelse avseende översvämning alternativt
behov av skyddsåtgärder. Reningsverket i Kivik är en befintlig verksamhet med risk för
översvämning och som dessutom har kapacitetsproblem på grund av tillskottsvatten. Med hänsyn
till reningsverkets betydelse för såväl utbyggnadsområden som befintlig bebyggelse finns det
anledning att överväga skyddsåtgärder eller omlokalisering för att kunna säkerställa bebyggelsens
lämplighet.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
25) Gällande Kiviks reningsverk utvecklas text om att skyddsåtgärder med invallning av
verket kan bli aktuellt.
Riksintressen
Sådana områden som bedöms vara av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt
skada deras värden eller påtagligt försvåra möjligheterna att använda dem för avsett innehåll eller
ändamål. Riksintressena regleras i 3 och 4 kap. Miljöbalken. Det är de centrala myndigheterna
som pekar ut anspråk och beslutar om riksintressebeskrivningar för de riksintressen som anges i 3
kap. De riksintressen som regleras i 4 kap. Miljöbalken har beslutats av riksdagen. Dessa områden
utgör riksintresse i sin helhet med hänsyn till områdenas natur- och kulturvärden. För dessa
riksintressen anger lagen särskilt vilka värden och förutsättningar som ska beaktas vid olika beslut
om ändrad markanvändning. För beslut om lov utanför detaljplanelagt område ska avvägningar
göras enligt vad som redovisas i 3 och 4 kap. Miljöbalken. Översiktsplanen bör ge översiktlig
vägledning för sådana beslut. Länsstyrelsen finner att föreliggande översiktsplan brister i tydlighet
kring riksintressen och därmed i att vara vägledande för kommande prövningar.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
26) Översiktlig vägledning för prövningar inom riksintressen: Kartmaterial och
information tillkommer som tydliggör avvägningarna för bedömning.
Riksintresse kulturmiljövård
Flertalet av de föreslagna utbyggnadsområdena ligger inom eller i anslutning till riksintresse för
kulturmiljövården. Kommunen redovisar i handlingarna att man godtar riksintressenas
avgränsningar och att man avser att undvika sådana åtgärder som riskerar att påtagligt försvåra
utnyttjandet av kulturmiljön. Länsstyrelsen vill dock förtydliga att det för kulturmiljövårdens
9
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
riksintressen är åtgärder som påtagligt skadar värdena som ska undvikas, inte utnyttjandet. Att
göra avvägningar utifrån om en skada uppstår eller ett utnyttjande försvåras innebär väsentliga
skillnader i hur ställningstaganden görs om hur riksintressena ska tillgodoses. Det är positivt att
kommunen har en restriktiv syn på utbyggnad inom riksintresseområdena. Kommunen har inte i
den utsträckning som krävs, redovisat hur man avser att tillgodose riksintressena för
kulturmiljövården. Länsstyrelsen anser inte att det är möjligt att gå fram med detaljplaner inom
riksintresse kulturmiljö förrän kulturmiljöfrågorna och då särskilt riksintresse kulturmiljövård fått
en allsidig belysning i ett helhetsperspektiv i Kulturmiljöprogrammet.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
27) Planhandlingen kompletteras med ställningstagande att inom kulturhistoriskt värdefull
bebyggelsemiljö ska bygglovsplikt råda samt att vid detaljplaneläggning inom dessa
områden ska hänsyn till bebyggelsemiljön tas och eventuella skydds- och
varsamhetsbestämmelser arbetas fram.
28) Ortsbeskrivningarna utvecklas med avsnitt om hur riksintressena för kulturmiljövården
ska beaktas i nya bebyggelseområden.
29) För nya detaljplaner inom riksintresseområden för kulturmiljö ska eventuella skydds/varsamhetsåtgärder för värdefull befintlig bebyggelse tillkomma. Simrishamns
kommun menar därmed att nya detaljplaner inom riksintresseområde för kulturmiljö
kan utarbetas och lämplighet om värdefulla bebyggelsemiljöer kan tas i
detaljplaneprocessen innan kulturmiljöprogrammet antagits.
Riksintresse naturvård mm.
Länsstyrelsen anser att översiktsplanen brister när det gäller redovisningen av hur kommunen
avser säkerställa berörda riksintresse naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken (MB). För två av
kommunens fyra riksintresseområden saknas beskrivning av förutsättningar för bevarande. Dessa
finns beskrivna i registerbladen tillhörande varje riksintresse. För riksintresset N 73 Norra
Hörupsåsen saknas beskrivningen helt, och området finns enbart redovisat på kartan.
Naturvårdsprogrammet kan enligt länsstyrelsen inte utgöra ett tematiskt tillägg till ÖP:n eftersom
det inte har tagits fram i detta syfte och i enlighet med plan- och bygglagens krav på ändring av
översiktsplan. För att programmet ska kunna ha någon status inom fysisk planering behöver det
arbetas in i och bli en del av den kommunomfattande översiktsplanen eller tas fram som en
ändring av översiktsplanen. Kommunen har inte genomfört samråd och granskning enligt PBL
och därför kan naturvårdsprogrammet inte utgöra ett tematiskt tillägg. Av planhandlingarna
framgår det som att kommunen önskar att programmet ska väga tyngre än riksintresset vid en
avvägning mellan konkurrenade intressen. Av ställningstagande avseende Naturvård framgår
"Områden med höga naturvärden ska inte exploateras så att möjligheterna att bevara och
utveckla värdefull natur försämras. Särskilt värdefulla naturområden lämpliga för
reservatsbildning föreslås".
Länsstyrelsen vill erinra om att riksintressen inte kan vägas mot andra allmänna intressen.
Länsstyrelsen kan sammanfattningsvis konstatera att översiktsplanen inte lever upp till plan- och
bygglagens krav på att det ska framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade
riksintressena vad gäller riksintresse för naturvård. Länsstyrelsen anser inte att det är möjligt att
gå fram med detaljplaner inom riksintresse naturvård förrän naturvårdsfrågorna och då särskilt
riksintresse naturvård fått en allsidig belysning i ett helhetsperspektiv genom att arbeta in
Naturvårdsprogrammet i översiktsplanen.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
30) Redovisningen av hur kommunen avser säkerställa berörda riksintresseområden för
naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken (MB) tillkommer.
10
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
31) De två riksintresseområdena för naturvård som saknar beskrivning av
förutsättningarna för bevarande kompletteras med detta.
32) Beskrivning av Norra Hörupsåsen tillkommer.
33) Naturvårdsprogrammets arbetas in i ÖP:n och avser inte utgöra ett tematiskt tillägg.
Programmets områdesgränser utökas i översiktsplanen, ÖP:n kommer att innehålla de
utpekade områdesgränserna och ställningstagande om att områdena ska skyddas mot
åtgärder som kan skada deras naturvärden.
34) Ställningstagande om naturvårdsområdenas status revideras, områdena avser inte stå i
samma hierarki som riksintresset då det kan leda till begreppsförvirring och inflation i
naturområdenas status och värde.
Riksintresse friluftsliv
I översiktsplanen tar kommunen ställning för att man godtar de gällande riksintressena för
friluftslivet enligt 3 kap 6 § MB samt för det rörliga friluftslivet och turismen enlig 4 kap l och 2
§§ MB. Genom de gröna pauserna i kustzonen säkerställs riksintressena, enligt handlingarna.
Länsstyrelsen ser positivt på detta men vill påpeka vissa felaktigheter. Det som i kartan (sid 164)
anges som "riskintresse för friluftslivet (kustlinjen) enligt 4 kap MB" hör till riksintresseområdena
enligt 3 kap MB. För riksintresseområdet "Kuststräckan Sandhammaren-MälarhusenSimrishamn" har den gällande värdebeskrivningen kompletterats med texter från det förslag på
nya/reviderade riksintresseområden för friluftslivet som Länsstyrelsen har arbetet med under år
2013. De reviderade områdena är ännu inte fastställda av naturvårdsverket och gäller således inte.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
35) Revidering i texten gös för riksintresse för friluftslivet (kustlinjen) till rätt
kapitelhänvisning i miljöbalken.
36) Värdetext förtydligas så att det framgår att den information som hänvisar till förslag på
nya/reviderade riksintresseområden för friluftslivet inte är fastställd av
naturvårdsverket.
Riksintresse kustzon - gröna pauser i kustzonen
Kommunen har pekat ut åtta gröna pauser i kustzonen där:
• 'ny bebyggelse anses skada riksintressenas värden. Tillsynes små ingrepp riskerar
förstöra upplevelsen av ett relativt orört uråldrigt landskap med unika
skönhetsvärden" samt
• "Området bör inte fragmenteras ytterligare med ny bebyggelse. Då ny bebyggelse
anses få betydande påverkan på omgivingen ska det finnas särskilda skäl till
prövning av PBL-ärenden".
Länsstyrelsen bedömer att detta på ett bra sätt att säkerställer riksintresse kustzon enligt 4 kap
miljöbalken. Det är för området mycket värdefullt att ingen ny bebyggelse får tillkomma.
Planhandlingarna behöver tydligare redovisa vad som är "grön paus" och vad som är "tätort". Det
kan även finnas behov av en redovisning av vilka övriga skydd och riksintressen som gäller inom
riksintresse kustzon. När det gäller t ex landskapsbildsskydd, naturreservat och nationalpark så
omfattar den prövningen mer än enbart nytillkommande bebyggelse. Länsstyrelsen tolkar
strategin så som att de särskilda skälen som finns redovisad (s 22) alltid gäller inom kustzonens
gröna pauser. Detta innebär att inga nya bostadshus får tillkomma inom de utpekade
kustavsnitten, inte heller i anslutning till samlad bebyggelse.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
37) Kustzonen förtydligas genom att gräns för tätort framgår.
38) Det är Samhällsbyggnadsförvaltningens avsikt att kunna utveckla befintliga tätorter i
enlighet med bestämmelserna i 4 kap miljöbalken som anger att bestämmelserna i
första stycket 2 och i 2-6 §§ inte utgör hinder för befintliga tätorter, det lokala
11
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
näringslivet och totalförsvaret. Vilket innebär att tätortsutveckling föregår natur- och
kulturvärdena angivna i 4 kapitlet miljöbalken, dvs. riksintresse för det rörliga
friluftslivet och turismen samt riksintresse för kustzon.
39) Behov av att visa övriga skydd som ligger inom riksintresse kustzon:
landskapsbildsskydd, naturreservat och nationalpark förtydligas.
Övrigt
Artskydd
Simrishamns kommun har en rik biologisk mångfald med många arter som skyddas enligt
artskyddsförordningen. I planhandlingarna pekas några av dessa arter ut som kommunens
ansvarsarter. Länsstyrelsen erinrar om att artskyddet även omfattar fler arter utöver dessa och
konstaterar att artskyddsfrågan inte är tillräckligt utredd i planhandlingarna.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
40) Förtydligande om artskyddet. Informationen kompletteras.
Kulturmiljö
Länsstyrelsen anser att översiktsplanen i sin nuvarande utformning inte ger tydlig vägledning för
prövningar enligt plan- och bygglagen för den befintliga bebyggelsen. Det kan ur ett
kulturmiljöperspektiv få negativa konsekvenser. Konsekvenserna för kulturmiljön beskrivs
översiktligt under varje utbyggnadsort och paus, men dessa beskrivs i generella och lika termer
för de olika orterna. Konsekvenserna framgår därmed inte i den utsträckning som behövs för att
kunna ta ställning till översiktsplanen hur de föreslagna utbyggnadsområdena kommer att påverka
kulturmiljöintressena.
De områden som i det regionala kulturmiljöprogrammet är utpekade som särskilt värdefulla
kulturmiljöer kan sägas precisera de allmänna intressena vad avser kulturmiljövärden. Sådana
allmänna intressen ska enligt 3 kap Miljöbalken så långt möjligt skyddas från att påtagligt skadas.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
41) Planhandlingarna kompletteras med ställningstagande och karta som visar
kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö med bygglovsplikt. Detta ställningstagande
bedöms ge utökat skydd för den befintliga bebyggelsens kulturmiljövärde.
42) Konsekvenserna för utbyggnadsområdena utvecklas. Ställningstagande tillkommer att
vid framtagande av detaljplaner inom område angivet som värdefull bebyggelsemiljö
ska kulturmiljövärdena beaktas.
Infrastruktur
Länsstyrelsen noterar att reservat för nya vägsträckningar i kartmaterialet. Länsstyrelsen erinrar
att all ny infrastruktur ska prövas med åtgärdsvalsstudie. I övrigt bifaller Länsstyrelsen
kommunens höga ambition vad gäller utvecklingen av cykelvägnätet.
I översiktsplanen finns förslag en cykelväg genom Vitemölla strandbackar med på flera kartor.
Länsstyrelsen vill med hänvisning till tidigare handläggning informera om att denna dragning inte
är möjlig.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
43) Utritade vägdragningar förtydligas med information att den slutgiltiga vägdragningen
ska föregås med åtgärdsvalsstudie.
44) Cykelvägens sträckning revideras.
12
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Försvarsmakten
Försvarsmakten noterar att Simrishamns kommun önskar anta policyn for handläggning av
bebyggelsefrågor inom influensområdet for Ravlunda skjutfält som ett tillägg till översiktsplanen,
istället för att arbeta in frågan i den översiktsplan som nu är utställd. Försvarsmakten accepterar
detta ställningstagande, men bedömer då att detta bör göras inom en snar framtid. Det är också
viktigt att policyn ändå nämns i översiktsplanen. Det bör för alla berörda områden och aktuella
planer framgå att det finns en policy och att den gäller. Det är idag mycket svårt att från
översiktsplanen utläsa vilka områden som berörs av buller från Ravlunda skjutfält samt att
särskilda restriktioner gäller för dessa områden. Det är inte acceptabelt att policyn antas som ett
tillägg utan att denna information framgår i den kommuntäckande översiktsplanen.
Försvarsmakten utgår från att tillägget kommer att hanteras på samma sätt som
översiktsplanen, det vill säga att myndigheten erbjuds möjlighet till samråd. Då kan vidare
diskussioner ske kring de synpunkter som Försvarsmakten framförde kring förändringar som
behöver ske i samrådsyttrandet (daterat 2013-11-29). Vid revideringen av policyn (tillägget) bör
kommunen också ta ställning till hur den kommuntäckande ÖP:n relaterar till policyn i frågor
kring exempelvis bebyggelse på landsbygden.
I samrådsredogörelsen skrivs att ett tillägg föreslås till vindkraftsplanen där delar av område 5
utgår. Försvarsmakten vill poängtera att myndigheten i sitt samrådsyttrande identifierar konflikt
med område 5 och 6. Försvarsmakten önskar ta del av information kring hur område 6 kommer
hanteras.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Planhandlingarna kompletteras med de influensområden som berörs av buller från
skjutfältet samt vilka restriktioner som gäller.
2) Tillägg till Policyn antogs av Kommunfullmäktige 2014-12-15.
3) Ställningstagande görs att vid aktualitetsförklaring av vindkraftsplanen kommer
också vindkraftsområde 6 att revideras tillsammans med område 5.
Trafikverket
Trafikverket framför att texten under rubrikerna "Konsekvenser" och "Påverkan på riksintresse"
på s 214-215 är något missvisande då planens påverkan på de utpekade riksintressena för
transportinfrastruktur inte redovisas.
Ett nytt förslag i översiktsplanen som tillkommit sedan samrådet är en flytt av järnvägsstationen.
Ett sådant förslag kan innebära en skada på riksintresset och därför behöver detta diskuteras med
Trafikverket innan det fastställs i översiktsplanen. I övrigt har Trafikverket inga ytterligare
synpunkter utöver de som framförts i samrådsskedet
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Planer på en framtida flytt av järnvägsstationen ska utredas, det är inte ett fastställt
förslag i ÖP:n.
Skogsstyrelsen
Sammanfattning
Skogsstyrelsen anser att det är av stor vikt att bevara de större sammanhängande skogsområden
som finns i Simrishamns kommun utan påverkan genom till exempel bebyggelse. En
fragmentering av skogsmarken är till nackdel för de biologiska värdena som är knutna till träd och
skogsmark. Norra delarna av Simrishamns kommun ingår i värdetrakten "Österlens lövmarker"
13
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
enligt "Strategi för formellt skydd av skog i Skåne län" med höga naturvärden kopplade till
ädellövskog. Det är angeläget att verka för att arealen ädellövskog bevaras eller ökar. Det är även
viktigt för allmänhetens upplevelse och folkhälsan att det finns så stora skogsområden att tystnad
kan upplevas. Mindre skogsområden i direkt anslutning till samhälle har stor betydelse för daglig
rekreation, barn och äldre personer. Skogens sociala värden i närmiljön och med en tillgänglighet
för alla bör få en framträdande roll i planeringsarbetet.
Synpunkter
Teman; Naturvård
I den översända handlingen redovisas olika skydd och restriktioner för nyttjande av landskapet.
Skogsstyrelsen saknar de två skyddsformerna biotopskydd och naturvårdsavtal som kan
tecknas/beslutas av skogsstyrelsen. Naturvårdsavtal är ett tidsbegränsat civilrättsligt avtal mellan
Skogsstyrelsen och markägaren med syfte att ge ett formellt skydd till skogsbiotoper med höga
natur- och kulturvärden. Biotopskyddsområden är värdefulla skogsbiotoper som efter beslut enligt
7 kap. 11 § i miljöbalken har ett lika starkt skydd som naturreservat. I regel utgår
intrångsersättning till markägaren.
Under "skyddade områden och partier" bör det även nämnas naturvårdsavtal som en av de
skyddsformer som finns i kommunen. "Våtmarker och sumpskogar" - sumpskogar med höga
naturvärden kan skyddas av skogsstyrelsen genom biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal.
"Skogslandet" - skogsmark kan även skyddas av skogsstyrelsen genom biotopskyddsområden
eller naturvårdsavtal.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Texterna utvecklas med tillägg om biotopskydd för skogsområden och naturvårdsavtal.
2) Biotopskyddsområde anges på regleringskarta natur i avsnittet natur- och kulturvärden.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet har inbjudits att delta i granskningen av översikts, men lämnar inga
synpunkter på planen utan hänvisar till länsstyrelsen i Skåne län som företrädare för det statliga
kulturmiljöintresset.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har noterat synpunkterna.
1) Länsstyrelsen har lämnat synpunkter gällande kulturmiljövård som Simrishamns
kommun bemöter ovan.
Kommunala och regionala organ
Region Skåne
Region Skåne har mottagit rubricerad granskningshandling för synpunkter. Region Skåne har
tidigare lämnat yttrande i samrådsskedet, yttrande daterat 2013-11-01. Region Skåne har ansvar
för det regionala tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplaneringen i Skåne samt är regional
kollektivtrafikmyndighet och beställare av den skånska kollektivtrafiken. Utifrån detta ansvar tar
Region Skåne fram den regionala utvecklingsstrategin, näringslivsprogram, den regionala
trafikinfrastrukturplanen samt trafikförsörjningsprogram. Genom strukturbild för Skåne arbetar
Region Skåne med att tydligare koppla samman det regionala utvecklingsansvaret och
kommunernas översiktsplanering. Region Skåne yttrar sig utifrån ovanstående ansvar.
Simrishamns regionala roll
Region Skåne ser positivt på att översiktsplanen har haft det regionala utvecklingsprogrammet
som vägledande i översiktsplanearbetet Region Skåne vill informera om att Skånes
14
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
regionfullmäktige i juni 2014 antog den nya regionala utvecklingsstrategin för Skåne "Det öppna
Skåne 2030". Den 15 augusti släpps "Det öppna Skåne 2030" på Mötesplats Skåne. Region
Skånes synpunkter från samrådet kvarstår dock avseende de regionala perspektiven. Region Skåne
ser att översiktplanen skulle vinna på att lyfta det regionala perspektivet ytterligare. Simrishamns
kommun har ett omfattande samspel med omvärlden som utpräglad turistkommun med en stor
mängd sommarboende och som en kommun med mycket höga boende och naturkvalitéer, men
inte så många arbetsplatser. Översiktsplanen saknar till stora delar ett regionalt sammanhang och
resonemang då utvecklingsperspektivet koncentreras till Simrishamns kommun. Det finns stora
möjligheter att i översiktsplanen analysera Simrishamns roll i Öresundsregionen, kopplingarna till
övriga Skåne, Bornholm, Köpenhamn och södra Östersjön gällande turism, pendling, boende,
arbete, studier etc. Region Skåne önskar att översiktsplanen kompletteras med kartbilder som
visar på Simrishamns roll i regionen.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
1) Det regionala perspektivet utvecklas i dokumentet
Översiktsplanens tidshorisont
Översiktsplanens tyngdpunkt ligger fortsatt på år 2020 med utblickar mot år 2035. Region Skånes
synpunkter kvartstår gällande att år 2020 ligger nära i tiden och hade uppskattat en fortsatt
utveckling av visionen för år 2035 för att bättre kunna ta del av de strategiska ståndpunkterna i
översiktsplanen.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
2) Tidsperspektivet utvecklas
Infrastruktur
Region Skåne ser positivt på kommunens engagemang i SÖSK. Det är av största vikt med
samverkan, dialog och enighet for att kunna realisera önskade projekt och för att kunna få en
större tilldelning av nationella medel. SÖSK är en av flera kommunövergripande
samverkansgrupper och är ett gott föredöme.
Simrishamnsbanan och regionalt superbusskoncept
Region Skåne vill åter lyfta vikten av att Simrishamn i sin långsiktiga planering planerar och
agerar för ett tungt kollektivtrafikstråk i Simrishamnsbanans sträckning. En restid på under en
timme till Lund och Malmö skapar en ökad attraktionskraft som kan medföra flera möjligheter för
kommunen. Region Skåne anser att detta är en av de viktigaste frågeställningarna för
Simrishamns utveckling och borde få större utrymme i översiktsplanen.
Region Skåne önskar en utveckling av busstrafiken i de tyngsta busstråken, däribland mellan
Simrishamn och Lund/Malmö, enligt strategin tänk "spår - kör buss". Konceptet kallas i Skåne för
regionalt superbusskoncept och innebär huvudsakligen anpassning och utbyggnad av
infrastrukturen. För sträckan mellan Simrishamn och Lund/Malmö är syftet att kunna införa ett
regionalt superbusskoncept som ett första steg på vägen mot en kommande järnvägsutbyggnad,
Simrishamnsbanan. Region Skåne menar att det är av största vikt att stationslägena utformas och
anpassas for att i ett första skede kunna ta emot superbusskonceptet och i ett senare skede kunna
möjliggöra för tågtrafik.
För att ett regionalt superbusskoncept ska bli lyckosamt krävs engagemang och en strategisk
fysisk planering kopplat till stationerna. Det är viktigt att stationerna och kopplingarna till dessa
blir trygga och säkra, så att de bli tillräckligt attraktiva for att användas. Avsikten är att öka
förutsättningarna för att skapa långsiktigt hållbara strukturer. Arbete fortgår med att få till en
Simrishamnsbana mot Lund/Malmö. I dagsläget finns det ingen finansiering för anläggandet av
järnvägen. Region Skåne har prioriterat och kommer att prioritera Simrishamnsbanan via
15
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
samfinansiering i den regionala transportinfrastrukturplanen, om delar av satsningen finns med i
den nationella planen. Det är Region Skånes långsiktiga strategi att trafikera en kommande
Simrishamnsbana med Pågatågtrafik. Region Skåne vill påpeka att det är av största vikt att arbetet
med att realisera Simrishamnsbanan pågår och drivs fram engagerat för att öka möjligheterna att
satsningen kommer med i nationell plan. Frågan om finansiering är central för att visa på en enad
hållning gentemot nationell nivå. Trafikverket har stämplat om järnvägsutredning till
järnvägsplan, vilket innebär att utredningen ligger i Trafikverkets nya aktuella
planläggningsprocess.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
3) Simrishamns kommun är mycket positivt inställd till superbusskonceptet och
Simrishamnsbanan. Behovet av förbättrade restider och kommunikationer utvecklas i
dokumentet.
Österlenbanan
Österlenbanan kommer att få fler mötesspår (samfinansiering från den regionala planen till
nationell plan). Fler mötesspår mellan Ystad och Simrishamn bidrar till att minska
störningskänsligheten för tågen som trafikerar rutten Helsingborg-Malmö-Y stad-Simrishamn.
satsningen innebär också att tätare trafik mellan Ystad och Simrishamn kan vara möjligt.
Cykelplanering
Region Skåne ser positivt på att Simrishamns kommun avser att ta fram en cykelstrategi. En
utredning av sydostleden mellan Växjö och Simrishamn har genomförts. Större delen av
sträckningen går idag på bilfria leder eller mindre vägar, med ett par större felande länkar.
Kvarvarande investeringsbehov i Skåne uppskattas till ca 20 miljoner kronor, varav 10 miljoner
kronor satsas i den regionala planen för Skåne. En utredning pågår för att hitta en lämplig
koppling på sträckan mellan Kivik och Brösarp. Målet är att kunna öppna och skylta upp leden till
sommaren 2016, se "Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 ". Förutom
Kattegattleden och Sydostleden finns det ett behov av att utveckla cykelvägnätet för rekreation
och turism i Skåne. En inventering av befintliga cykelleder har gjorts inom projektet Öresund som
cykelregion som pekar ut felande länkar och behov av förbättringar. Region Skåne vill tipsa om
kommande arbete med ett nytt TemaPM som handlar om den fysiska planeringens roll för ett ökat
cyklande med fokus på mindre kommuner och orter.
Förbifart Simrishamn
Generellt innebär en ny förbifart att ny värdefull mark behöver tas i anspråk och att biltrafiken
ökar, eftersom framkomligheten bilarna ökar, vilket får effekter som ökat buller och belastning på
miljön. Region Skåne vill därför påpeka vikten av att utreda, gärna förutsättningslöst och brett
genom en åtgärdsvalstudie, varifrån trafiken alstras, vilka målpunkter som drar till sig trafik, samt
alternativa körvägar och hur man kan lösa detta på ett sätt som är resurseffektivt enligt
Trafikverkets fyrstegsprincip innan övervägandet att bygga ny väg.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
4) Samtliga föreslagna vägdragningar kompletteras med text om att de ska föregås av
åtgärdsvalsstudie innan slutgiltigt beslut fattas.
Bredband
Region Skåne ser positivt på att Simrishamns kommun arbetar aktivt kring bredbandsfrågan.
Bredband är viktigt för utvecklingen och frågan behöver lyftas för att få ökad status, precis så som
kommunen beskriver, som en viktig del av infrastrukturen. En bredbandsstrategi är ett kraftfullt
verktyg för att uppnå målen i nationell och regional bredbandstrategi. Region Skåne ser glädjande
på att kommunen har antagit målen i Skånes bredbandsstrategi som har högre ambitioner än den
nationella bredbandsstrategin. Region Skåne arbetar för närvarande med upprättandet av ett
16
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
regionalt bredbandsforum som ska syfta till att ytterligare lyfta bredbandsfrågan och verka för en
ökad bredbandsutbyggnad genom samverkan och utbyte av kompetens och erfarenheter.
Bebyggelsestrategi och kollektivtrafik
Synpunkter kring bebyggelsestrategin samt förslag om nya busstråk kvarstår sedan samrådet.
Simrishamns tätort och Gärsnäs är de orter som har de i särklass bästa förutsättningarna att kunna
erbjuda invånarna god kollektivtrafikservice. För att i framtiden kunna öka andelen som får
tillgång till denna service är det viktigt att verka för att en stor andel av nyexploateringen sker på
dessa platser. Bland kommunens övriga tätorter finns ett antal där utbyggnad är godtagbar ur
kollektivtrafikhänseende. De är Östra Tommarp, Kivik, Borrby, Hammenhög, Vik samt även
Baskemölla, även om befolkningen där ligger just under tätortsgränsen. Region Skåne efterlyser
en ambition i bebyggelsestrategin att tydligare lyfta fram dessa tätorter som prioriterade för
utbyggnad. Orter som S:t Olof, Vitaby, Skillinge och Brantevik är mindre lämpade för
nyexploatering ur kollektivtrafikhänseende. I planen föreslås ett nytt busstråk genom kommunens
inlandstätorter. Detta stråk finns emellertid inte med i Region Skånes befintliga planer. Även om
stråket skulle förbättra tillgängligheten till Pågatågstationen i Gärsnäs så saknar de aktuella
orterna för närvarande underlag för ytterligare kollektivtrafik. Därmed skulle förslaget i nuläget
innebära att resurser behöver tas från befintliga linjer genom kommunen. Gärsnäs har vidare ett
läge längs järnvägssträckningen som innebär att tågmöte de närmaste åren inte är möjligt på denna
station p.g.a. avsaknad av mötesspår. Detta innebär att matande bussar endast skulle ge goda
anslutningar till pågatågtrafik i ena riktningen. Aktuell trafikering prioriterar tillgänglighet till
Simrishamn samt större tätorter utanför kommunen. Utöver detta ges tillgänglighet till mindre
orter längs stråken. Framtida komplettering eller justering av trafikupplägget skall fokuseras i
samma riktning. Därmed ser Region Skåne ingen anledning att vidare utreda frågan om det
föreslagna inlandsstråket. Region Skåne ser positivt på att hela järnvägsstråket västerut från
Simrishamn har pekats ut som järnvägsreservat för utvecklingsmöjligheter. Mötesspår mellan
Tomelilla och Simrishamn utreds i Trafikverkets funktionsutredning samt åtgärdsvalsstudie, men
om Gärsnäs är bästa placeringen är ännu inte utrett.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
5) Samhällsbyggnadsförvaltningen noterar synpunkterna om att höja orterna Östra
Tommarp, Kivik, Borrby, Hammenhög, Vik samt även Baskemölla i bebyggelsestrategin
som lämpliga för bebyggelseutveckling ur kollektivtrafiksynpunkt. Simrishamns
kommuns bebyggelsestrategi bygger på att samtliga större orter ska vara försörjda med
kollektivtrafik och att underlaget i de större orterna ska öka. Kommunen finner också
förtätning i ovan nämnda orter lämpliga utifrån dess goda kollektivtrafikförsörjning.
6) Simrishamns framförda behov av en busslänk till Smedstorp avses kvarstå som en
viljeyttring i dokumentet.
Folkhälsa
Region Skåne ställer sig positiv till en kommande föreslagen policy för medborgardialog. Det
finns höga ambitioner i planen för en god medborgardialog i framtiden, där man också sätter in
medborgardialogen i ett folkhälsoperspektiv. När det gäller funktionshinderperspektivet kvarstår
Region Skånes synpunkt att frågan saknas i planförslaget. I översiktsplanen konstateras att målen
för hur bostadsförsörjningen kommer att uppnås ska beskrivas i kommande
bostadsförsörjningsprogram. Region Skåne vill uppmärksamma att detta innebär att
bostadsförsörjningsförslaget inte blir komplett förrän denna del är färdigställd.
Näringsliv
Region Skåne ser positivt på att Simrishamns kommun beskriver utvecklingen av en
handelspolicy i samverkan med grannkommuner. När det gäller beskrivningen av byarna skulle de
tjäna på att konsekvent också beskriva näringsliv och dess utvecklingspotential. Det skulle bidra
till en helhet både i de enskilda delarna, men också får helheten i Översiktsplanen.
17
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
7) Synpunkterna noteras, ortsfördjupningarnas omfattning är avgränsad och har av
resursskäl inte utvecklats mer ingående än vad som har gjorts.
Kultur
Simrishamns kommun har redan idag ett levande kulturliv och en äldre kulturmiljö av högsta
klass. Region Skåne noterar därför med tillfredsställelse att översiktsplanen fokuserar på ett
bevarandevärt kulturarv såväl som på en levande kulturverksamhet, inte minst för barn och unga.
Programmets utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen bäddar för en god
överensstämmelse även med Skånes regionala kulturplan. Att fokusera på ett strategiskt och
processuellt arbetssätt är också enligt Region Skånes mening en framgångsrik hållning. Ett
centrum för hällristningar är likaså en regional angelägenhet och utvecklingen av kulturella och
kreativa näringar utgör redan idag ett fokusområde för Region Skåne. Med ett förverkligande av
översiktsplanen kan flera möjligheter till en utökad kulturell fördjupning skönjas, en fördjupning
som väl linjerar både med nationella och regionala ambitioner.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har ingen ytterligare kommentar.
Ystads kommun
Ystads kommun yttrade sig även under samrådsskedet synpunkterna har till stor del tillgodosetts.
Ystads kommun och Simrishamns kommun har mycket gemensamt, till exempel turism,
demografi och infrastrukturutmaningar. Det vore värdefullt om översiktsplanen kan lyfta på vilket
vis kommunerna och orterna kan stärka varandra och ge varandra draghjälp, genom att beskriva
vilken betydelse genomförandet av översiktsplanen får inte bara för Simrishamns kommun utan
även för sydöstra Skåne.
Det är positivt att mellankommunala intressen redovisas på en karta. Ystads kommun önskar mer
information om punkten Aktualisering av vindkraftsplaner som pekas ut på kartan över
mellankommunala intressen. Syftar detta på att Simrishamn önskar en aktualisering även av
Ystads kommuns vindkraftsplan och i så fall i vilket avseende?
Det är också positivt att samarbetet inom SÖSK:s infrastrukturgrupp lyfts fram, bland annat lyfts
att en viktig del av arbetet är framtagandet av en plan för cykelvägarnas utveckling. Ystads
kommuns vill lyfta fram det gemensamma intresset av en sammanhängande cykelväg längs
kusten, en fråga som bland annat är viktig för turismen, detta kan poängteras än mer i
dokumentet.
Ystads kommun vill även lyfta att kust- och havsplanering är ett område där mellankommunalt
samarbete, liksom med Region Skåne som anges, är viktigt, med tanke på de utmaningar
kommunerna står inför i framtiden, till exempel när det gäller skyddsåtgärder med hänsyn till en
höjd havsnivå.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Förtydligande av vilken betydelse genomförandet av översiktsplanen får för
grannkommunerna tillkommer.
2) Texten på den mellankommunala kartan om aktualisering av vindkraftsplaner syftar på
generellt samarbete, Simrishamns kommun har inga anspråk på att Ystads kommun
aktualiserar sin vindkraftsplan i nuläget.
3) Vikten av en sammanhängande cykelväg utmed kusten utvecklas i dokumentet
18
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
4) Samhällsbyggnadsförvaltningen ser positivt på ett framtida samarbete gällande kustoch havsplanering.
VA-enheten, Simrishamns kommun
Yttrande till ÖP-förslaget gällande va-enhetens arbete
I Simrishamns kommuns förslag till översiktsplan finns en vision om att kommunen ska växa till
invånarantal och fler verksamheter. Detta medför att det måste finns tillräckligt med dricksvatten
av god kvalitet samt tillräcklig kapacitet för att rena avloppsvatten. Va-enheten har tagit del av de
utbyggnadsplaner som föreslås i översiktplaneförslaget. För att möta det ökade behovet av
dricksvatten och avloppsvattenhantering har va-enheten redan påbörjat vissa åtgärder. Framtida
åtgärder kommer att presenteras i en så kallad va-plan. Då va-planen ej är klar vill va-enheten
med detta yttrande informera om vilka arbeten som pågår samt vad enheten planerar i framtiden
för att möta de behov som ÖP:n kan komma att skapa.
Pågående projekt:
- Järnvägsborran i Simrishamn; skapa vattenskyddsområde.
- Kiviks avloppsreningsverk; besiktning på gång och sedan om-/utbyggnad för att kunna ta
emot mer avloppsvatten, tillståndsprocess är påbörjad. Kiviks avloppsreningsverk är redan
idag så hårt belastat att i princip ingen ytterligare belastning kan påkopplas. Verket är i
dåligt skick och underdimensionerat för dagens belastning. Tillståndsprocessen som
startats ska sedan leda till förfrågningsunderlag, upphandling och om-/utbyggnad av
verket. Uppskattning av idrifttagande efter ombyggnad bör vara någon gång under 20162018 beroende på omfattning.
- Stengårdens avloppsreningsverk; besiktning på gång för att klargöra om och i så fall vad
som behöver byggas ut eller byggas om för att kunna ta hand om mer avloppsvatten.
- Nya vattenborror i Rörum; utredning om att ev. ta i bruk två befintliga äldre borror.
- Inköp av vatten från Tomelilla och Kristianstad kommun; upprättande av köpeavtal samt
inväntande av ny dom för Brösarpstäkten. Köpeavtal för Smedstorp förväntas vara
underskrivet under hösten 2014 och för Brösarp kommer avtal att slutas när vattendom
finns. Brösarpstäktens vattendom förväntas vara klar runt årsskiftet 2014/2015.
Projektering och byggande av ny överföringsledning Brösarp-Kivik planeras vara i drift ca
2016/2017. I Smedstorp gäller det förstärkning utöver bef. ledningar vilka troligtvis kan
vara klara runt 2016/2017 och när det gäller Kristianstad så behövs även där projektering
och byggande av överföringsledning vilket totalt ger oss en ganska lång tidplan framöver.
Kristianstadprojektet är för nytt och har inte analyserats ordentligt än för att ge en tidplan
på.
- Utöka vattenreningen i Borrby vattenverk för att förbättra kvalitén.
Tilltänkta framtida projekt:
-
Öppna upp äldre borra/täkt i Hammenhög som ej är i drift idag.
Öppna upp äldre borra/täkt i Brantevik som ej är i drift idag.
Ta fram vattenskyddsområden för oskyddade vattentäkter.
Söka vattendom på vattentäkter som ej har dom idag.
Revidera gamla vattenskyddsområden och tillhörande vattenskyddsföreskrifter.
Avhärda hårt vatten i de södra delarna av kommunen.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Planförslaget i översiktsplanen har samstämts med va-enheten. Samtliga
utredningsområden inom vattenskyddsområden ska utredas utifrån platsens geologiska
förutsättningar och sårbarhet. Ställningstagande tas att grundvattentäkterna ska
prioriteras om utredningarna visar på att föreslagen bebyggelse inte kan samköras med
berörd grundvattentäkt, och innebär påtaglig risk för vattentäktens kvalité.
19
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
2) Angiven detaljerad information ovan innebär att ingen ny bebyggelse i berört
verksamhetsområde kan tillkomma innan vattenförsörjningen och reningsverket i Kivik
har åtgärdats.
Kultur- och fritidsförvaltningen, Simrishamns kommun
Kultur- och fritidsnämnden har valt att enbart gå igenom och kommentera de delar av planen som
direkt berör nämndens ansvarsområde.
Österlens Museum yttrande:
Österlens museum har återigen tittat igenom ÖP:n samt den tillhörande samrådsredogörelsen och
kan konstatera att många av de synpunkter Österlens museum framförde i den första
remissomgången har hörsammats, men inte alla. Många av de synpunkter som framhållits i
remisserna hade kunnat undvikas om man redan innan ÖP:n formulerades hade tagit fram ett
Arkitektur- och kulturmiljöprogram, vilket även Albo Härads hembygdsförening påpekar under
punkt 102 i samrådsredogörelsen.
Det är glädjande att alla byar nu har kompletterats med konsekvenskartor för fornlämningar och
kulturmiljö, något som saknades i förra remissen.
Östelens museum är fortsatt kritiska till vägdragningarna genom Bäckhalladalen och ned till
Kiviks musteri.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
1) Samtliga föreslagna vägdragningar kommer att föregås av en åtgärdsvalsstudie (se
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar till Länsstyrelsens yttrande.)
När det gäller Brantevik, s42, konstateras att man i ÖP fortfarande har området vid BrobyJohansens hällristningar kvar som utbyggnadsområde, dock har man på sidan 44 markerat de
nyupptäckta hällristningarna söder om särskilt. Österlens museum hoppas att det nu tydligt har
framgått från vårt håll att de anser att det inte är lämpligt att bygga alls inom det markerade
området, då fornlämningen med stor sannolikhet sträcker sig utanför området som markerats på
sidan 44. Även länsstyrelsen omnämner detta skyddsområde i samrådsredogörelsen, sista punkten
(punkt 146), och så gör även ett antal privatpersoner i Brantevik.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
2) Framtida detaljplaneprocess syftar till att pröva markens lämplighet för bebyggelse.
Under detaljplaneprocessen kommer samråd med Länsstyrelsen hållas om behovet
av en inledande arkeologisk förundersökning av området finns. Om så är fallet
kommer området att utredas vidare innan planförslag tas fram.
S 46. Här undrar Österlens museum om det inte är inom detta område ”Paus 3” som de planerade
stora laxodlingarna ska ligga?
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
3) Planer och lokalisering för framtida laxodling har inte presenterats.
S 83. När det gäller Kivik är Österlens museum fortsatt kritiska till planerad bebyggelse i
Kiviksgravens närområde och inom det stora fornlämningsområde som omger Kiviksgraven
(RAÄ Södra Mellby 65:1), området är markerad med nr 6 på bebyggelsekartan på sid 82.
Österlens museum menar att fornlämningsområdet runt Kiviksgraven ska hållas fri från
bebyggelse för att värna hela kulturminnesområdet. Där anser Österlens museum att de har
medhåll från länsstyrelsen, som under punkt 146 i samrådsredogörelsen särskilt omnämner detta
20
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
skyddsområde. I området har man sedan förra remissomgången dessutom genomfört en
arkeologisk förundersökning som visade på rika fornlämningar under mark, vilket visar att
fornlämningen Kiviksgraven och dess omgivande gravfält och föregångare är betydligt mer
komplexa än man tidigare vetat om. Detta menar Österlens museum är något att värna om och
lyfta fram, både ur bevarandesynpunkt men också som nationellt och internationellt sett redan
välkänt besöksmål. På sidan 83 under kartan skriver man att i ”kulturmiljöområdet ska varshet
beaktas”. Ska det stå varsamhet?
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
4) Av Länsstyrelsen fastställt kulturminnesområde ska respekteras
5) Redaktionell ändring görs på s.83 till varsamhet
S 138. När det gäller Simrishamn är Österlens museum fortsatt skeptiska till att man bebygger
området vid Gjuteriplan och Lasarettet utan arkeologiska insatser, kanske är det också detta
område länsstyrelsen menar då man under punkt 146 i samrådsredogörelsen skriver att det finns
en känslig lokal i Simrishamn där skyddsområdet ännu inte är fastställt. Länsstyrelsen har även
tidigare medgivit att man i ett tidigare stadie i beslutsprocessen borde ha kompletterat den
arkeologiska bedömningen med provschakt på plats (se vårt förra remissvar).
Österlens museum är dessutom fortsatt kritiska till bebyggelse framför kyrkogården (som ännu är
i bruk) samt att detta delvis motsägs av intentionen att skydda omgivningarna kring våra kyrkor
och kyrkogårdar.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
6) För kvarteret Lasarettet har arkeologisk förundersökning gjorts.
7) Under kommande detaljplaneprövningar kommer markens lämplighet att utredas.
För utbyggnadsområdena i Simrishamn inom riksintresse för kulturmiljö kommer
arkeologisk förundersökning troligen behöva göras.
8) Området intill kyrkogården avser att innefatta respektavstånd till kyrkogården samt
öppna parkstråk.
S 142. Till sist undrar Österlens museum fortfarande vad som kommer att hända med Norra
koloniområdet, och hur man kan lyfta fram den som en viktig kulturmiljö i rekreationsstråket
kring Åbackarna på ett tydligt sätt. I samrådsredogörelsen under punkt 139 svarar kommunen att
man tänker ta upp koloniområdet som konfliktpunkt till förtätning, men som Österlens museum
uppfattar det har man där (på sid 142-144) enbart tagit upp Södra koloniområdet som
konfliktpunkt.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
9) Endast södra koloniområdet presenteras som framtida område för förtätning.
Fritidsverksamhetens yttrande:
Skrivningarna och förslagen kring fritid och rekreation i Översiktsplanen är allmänt mycket
positiva. Förslagen kring utbyggnaden av cykelvägar, och om möjligt i kombination med
ridvägar, bedöms speciellt väsentligt.
Tidigare framförda synpunkter kring samrådshandlingarna har i stort beaktats, dock kvarstår några
kartor (sid 59, 81, 89 och 130) med en något felaktigt inritad Skåneled.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
10) Inritad linjedragning för Skåneleden hanteras övergripande och informativt i sin
helhet i ÖP:n, redovisad sträckning går inte in på detaljnivå.
21
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
På sidan:
107 saknas fortfarande befintlig ridanläggning utmärkt som idrottsanläggning,
113 är utomhusbadet felaktigt markerat som simhall,
119 saknas utomhusbadet som utmärkt,
130 borde Bäckhalladalens motionsspår framgå.
Samhällsbyggnadsförvaltningens delkommentar:
11) Föreslagna revideringar korrigeras förutom Bäckhalladalen, eftersom ÖP:n inte går
in mer i detalj på området.
Enligt fritidsverksamhetens bedömning används felaktigt fortsatt begreppet ”Hjärtats stig” som
istället borde vara ”Hälsans stig”, vilket är de av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund initierade
begreppet. Definition av Hälsans stig: En trygg och promenadvänlig slinga utan given start- eller
slutpunkt. Slingan är vanligen 3-6 kilometer lång och löper där människor normalt brukar
promenera. På Hälsans stig är varje kilometer utmärkt med en kilometerskylt som gör att du kan
räkna ut hur långt du har gått. Eftersom slingan saknar given start eller slutpunkt väljer du själv
var du vill ansluta dig och hur långt du vill gå. I vissa fall finns även tvärvägar som gör att du kan
korta promenaden vid behov.
Detta gör också att den generella kopplingen i Översiktsplanen mellan Skåneleden och ”Hjärtats
stig” bedöms olämplig. Texten kring ”Hjärtats stig” på sid 163 talar också emot kopplingen till
Skåneleden, som i många delar är svårframkomlig.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
12) Synpunkterna noteras. Benämningen korrigeras till Hälsans stig.
Miljöförbundet
Miljöförbundet framför att områden i ÖP:n har klassats som förorenade utifrån en inventering
som gjordes 1999- men sedan dess har en hel del av dessa sanerats och att uppdaterade uppgifter
borde komma med i den slutliga versionen.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Majoriteten av de angivna områdena klassade som förorenade utgörs av
bensinmackar, dessa har stämts av mot senaste material från Spimfab.
Ledningsägare
Telia Sonera
Bakgrund
TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) har tagit del av förslag till detaljplan enligt ovan, och
låter framföra följande:
Yttrande
Skanova är den ledande leverantören av nätkapacitet till teleoperatörer för dagens och framtidens
slutkundstjänster i Sverige. Skanovas målbild är en effektiv telekommarknad, präglad av
öppenhet, konkurrens och minsta möjliga detaljreglering. Telia Sonera vill att så många som
möjligt ska få ta del av de möjligheter - i form av tjänster - som en modern infrastruktur ger. En
sådan marknad gynnar alla parter - grossister, operatörer och slutkunder. Simrishamn tillhör en av
de kommuner i landet som Skanova ser som intressant att prioritera vid en satsning med
fiberinfrastruktur, som möjliggör bredband till medborgare och näringsliv.
22
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete
påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda
hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare
planprocess.
Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på
planeringsunderlaget.
Kontakta
https://www.ledningskollen.se
För
utbyggnad
och
ledningssamordning kontakta Skanovas förvaltare Lena Jönsson på telefon 070-6757272 eller via
mail: [email protected].
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Simrishamns kommun ser mycket positivt på att företaget prioriterar utbyggnad av
fiberinfrastruktur i Simrishamns kommun. Samhällsbyggandsförvaltningen samråder
gärna tidigt i detaljplaneprocessen i frågan.
E.ON Elnät Sverige AB
På uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB (fortsättningsvis E.ON Elnät eller bolaget) framförs
följande synpunkter på planförslaget.
E.ON Elnät noterar att bolagets regionnätsluftledningar finns med i kartan över miljö- och
riskfaktorer, vilket bolaget uppskattar. E.ON Elnät önskar dock fortfarande att angivna
regionnätsledningar även omnämns i planens verbala del eftersom de utgör en viktig komponent
att ta hänsyn till vid planering av markanvändningen i kommunen. Detta dels för att det följer
vissa restriktioner beträffande markanvändning i närheten av ledningarna men även för att de
utgör viktiga stråk för elförsörjning av befintlig och planerad bebyggelse.
E.ON Elnät observerar även att bolagets fördelningsstationer i S:t Olof, Östra Herrestad, Borrby
samt Järrestad saknas helt i redovisningen, karta bifogas. E.ON Elnät hänvisar till tidigare
samrådsyttrande och vidhåller att även bolagets fördelningsstationer har stor betydelse för
regionen varför även de bör redovisas såväl i planens verbala del som i dess kartdel.
E.ON Elnät har för avsikt att bibehålla bolagets regionala ledningsnät samt fördelningsstationer i
huvudsak i befintlig sträckning och utförande. Kostnader för eventuella åtgärder eller
flyttkostnader får bäras av den som begär att åtgärderna skall vidtas.
I övrigt har E.ON Elnät inget mer att erinra utöver vad som tidigare sagts i Samrådsyttrandet.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Planen utvecklas med textavsnitt om E.ONs regionnätsledningar och
fördelningsstationer. Bolagets fördelningsstationer i S:t Olof, Östra Herrestad,
Borrby samt Järrestad ritas ut på karta.
Övriga
Inkomna synpunkter från allmänheten redovisas områdesvis, från kommunens södra till norra del,
nedan. Yttrandena är förkortade och sammanfattade, de finns i sin helhet att tillgå på
Samhällsbyggnadsförvaltningen i Simrishamn.
23
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Kyhl - En önskan om en levande landsbygd. Bebyggelseförslag i Kyhl
I yttrandet framförs en önskan att satsa på landsbygden. En landsbygd med attraktiva
boendemöjligheter ger vinst åt både stad och samhälle. Detta medför möjligheten att hålla i gång
skolor, sjukvård kommunikationer och övriga affärsverksamheter. Undertecknade yrkar att deras
planförslag tas med i översiktsplanen för Simrishamns kommun.
Ansökan avser bebyggelse på fastigheten Hoby 103:1 i Kyhl där ett planprogram är vilande sedan
2010-05-18. Planen som är ritad av Landskapsarkitekt Kerstin Torseke Hulthen i samråd med
Stadsarkitektkontoret i Simrishamns kommun var utställt 2009 och därefter godkänt av
samhällsbyggnadsnämnden. Planen består av fyra ha åkermark som är delad av en utfartsväg för
de sommarboende. En ny utfartsväg som kommunen fastställde 2006, genom en separat
planändring, har drastiskt försvårat brukningsmöjligheterna av marken.
En långdragen historia
Under de här 30 åren som undertecknade har velat genomföra en bebyggelse har jordbruket
förändrats. Kraven har blivit större åkerfält som passar det moderna jordbruket. Djurskötseln som
tidigare höll landskapet öppet har nästan helt försvunnet, vilket har gjort att de små tegarna idag
växer igen med buskar och sly. Därför anses att detta område söder om väg 1500 är mycket
lämpligt för bebyggelse. Det mindre området, enligt planförslaget, nära väg 1500, som då ej
kommer att odlas, blir lättare att hålla öppet samtidigt som konflikten försvinner mellan ett
intensivt jordbruk och de sommarboende. Samtidigt kan utvecklingen av området tillse att
allmänheten får en bättre tillgång till stranden och havet.
Kronologi
På 1980-talet ansöktes om tre tomter för fritidsbebyggelse med avseende på generationsskifte.
1992-11-30 var ärendet uppe i Kommunfullmäktige där beslutet blev att man skulle studeras
möjligheterna närmre vid detaljplanläggningen.
1993 har stadsarkitektkontoret arbetat med olika förslag till ändring av detaljplanen, bl.a. små
hästgårdar. Vilket ej var ekonomiskt genomförbart.
1998 gjordes en geoteknisk undersökning av de fyra ha som planändamålet avsåg för kommande
bebyggelse
2005 Byggnadsnämnden har till Kommunfullmäktige överlämnat förslag till ändring av detaljplan
för del av Hoby 103:l.
1992-2006 har undersökningar pågått.
2006 en ny tillfartsväg till bebyggelsen vid Tångtäcktsvägen har säkerställts med planändring
genom Hoby 103:1 åkermark.
2007 en ny ansökan om planmedgivande.
2009-06-16 planprogrammet godkänt för samråd.
2009-08-31 planprogrammet utställt.
2010-05-18 Kommunstyrelsens beslut: Detaljärendet vilande tills vidare.
2013-05-08 Översiktsplanen detaljstuderad och utställd under sommaren.
Bilaga: Utdrag ur planprogram Hoby 103:1 i Kyhl.
24
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Bilaga: Utdrag ur planprogram Hoby 103:1 i Kyhl.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Bebyggelseförslaget kommer inte att bejakas i översiktsplanen eftersom det strider emot
bebyggelsestrategin som anger områdets som en grön paus som ska värnas.
Kyhl - Mälarhusen - Utbyggnad vid Hemvärnsgården - Skyttepaviljongen
Översiktsplanen Kyhl-Mälarhusen. Gällande Borrby 62:1 (Hemvärnsgården-Skyttepaviljongen)
och Sandby 21:26
Undertecknad hemställer, utöver tidigare inlagor i ärendet att kommunen nogsamt överväger de
positiva effekterna av mina tankar och avsikter med området. Detta då dessa mina ambitioner
ligger helt i paritet med kommunens egna mål och vilja vad avser att främja företagandet och
skapa fler arbetstillfällen. Till detta kommer den vikt företagsamhet och näringsliv har även för
infrastrukturen och då inte minst för en kommun som Simrishamn. Viljan att satsa på landsbygden
25
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
måste också vara en tydlig målsättning för en så utpräglad och långtgående landsbygdskommun
som just Simrishamn är. Detta harmoniserar även väl även de nationella mål som finns.
Ytterligare en parameter som i sin helhet sammanfaller, vad avser mina och kommunens
ambitioner, är att förlänga turistsäsongen och därmed också tillskapandet av liv, rörelse,
arbetstillfällen, ekonomisk stimulans och tillväxt under mer än bara sommarmånaderna. Den rent
kulturella aspekten av min tilltänka verksamhet får inte förringar och måste också beaktas i en
kulturkommun som just Simrishamn. Här handlar det även om matkultur och skånska traditioner.
Jag vill även betona att jag givetvis också själv har ett intresse för och av att beakta naturen och
allmänhetens tillträde till det natursköna området.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Området ligger inom ett område som anges som en grön paus i ÖP:n, utveckling som
strider emot bebyggelsestrategin kommer inte att beviljas.
Brantevik – utbyggnadsområde 1 i Brantevik, Simris 16:153
Fastighetsägarna till Simris 16:153 som berör utbyggnadsområde 1 i Brantevik framför att de är
emot föreslagen placering av återvinningsstation och laddningsstation av el-fordon inom deras
fastighet och menar att denna bör ändras till en mer central placering på allmän mark eller
förläggas till hamnområdet. Det framförs att antalet tomter i öp:n inte stämmer med de faktiska
utredningsområdena och behöver ökas i dokumentet. Det triangelformade området mellan
Styrmansgata och Nytorpsvägen bör återingå i ÖP:n som tomtmark för bostadsmark i enlighet
med förtätningsplanen för Brantevik som tidigare nämnts. Under mitten av 1990-talet byggdes
väg 1500 och samtidigt ändrades sträckningen av gamla Simrisvägen med en ny infart till norra
Brantevik. Vilket ledde till att nya vägar och fördröjningsmagasin/vattenmagasin splittrade upp
sammanhängande jordbruksområde som är av samma ej odlingsbara jordmån, vilket medförde
oanvändbara markområden. Fastighetsägarna framför också att trafiksäkerheten kommer att
påverkas negativt med en infart till en återvinningsstation, samt att besökande till det idylliska
Brantevik kommer att mötas av en miljöstation vid huvudinfarten, vilket inte kan upplevas
positivt. Fastighetsägarna menar att en inventering av behovet och lämplig plats för miljöstation
bör utredas vidare.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Placeringen visar på behov av en miljöstation i Brantevik, den slutgiltiga placeringen
kommer att studeras vidare av driftenheten som innefattar ansvar för gata - park - trafik.
Det ska nämnas ett en miljöstation är skrymmande och behöver vara lättillgänglig för
större transporter. Utpekad placering kan erbjuda detta, området har också en
lättillgänglig placering för bilburna. Pågående detaljplaneläggning i området föranleder
till att placeringen studeras vidare i kommande detaljplaneläggning, där enheten för Gata
- park - trafik i detalj kan kopplas in.
2) Utbyggnadsområdet i “triangeln” som togs bort inför utställningen pga. att den
föreslagna bebyggelsegraden i Brantevik var för hög, återinförs som ett
utredningsområde eftersom marken har bättre förutsättningar för byggnation än
intilliggande utredningsområde som ligger inom båtnadsområde.
Skillinge - Cykelväg söderifrån till Skillinge
Den planerade cykelvägen söderifrån till Skillinge, löper parallellt med Skåneleden, oftast med ett
avstånd av cirka 50 meter, vilket innebär att förslaget i allt väsentligt ligger inom strandskyddat
område. Om och när strandskyddet utökas till 300 meter är definitivt dragningen helt och hållet
inom strandskyddet. Den tänkta dragningen är till större delen inom privatägd mark och ett
eventuellt fastställande av detta läge, skulle innebära ett starkt fördröjande
26
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
exproprieringsförfarande. Förslaget är det dyrast tänkbara, eftersom mark skall inköpas, skog skall
avverkas och betydande planeringsåtgärder måste vidtagas. Skåneleden, som redan användes av
den cyklande lokalbefolkningen, är ett vida bättre alternativ. Här ges möjlighet till strandnära
naturupplevelser och spontancamping för våra betydelsefulla sommargäster. Med en, på korta
avsnitt, marginell förbättring av ytlagret blir skåneleden en fantastisk cykelväg. Med nerfart från
Spraggehusvägen, behövs endast sedvanlig vägvisning och en av Sveriges vackraste cykelvägar är
ett faktum. Samma sorts skyltning skall naturligtvis utföras från Skillingehållet för färd i sydlig
riktning.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Översiktsplanen anger en viljeinriktning att det ska skapas en sammanhängande cykelväg
mellan Ystad och Simrishamn. Exakt sträckning hanteras i kommunens kommande
cykelplan.
Skillinge - Skillinge Leje
I ett yttrande daterat 28 november 2013 uttalade sig Skillinge Leje positivt till det förslag som
ligger till grund för den utställda versionen. Skillinge Lejes styrelse vill dock framföra följande
synpunkter:
Genomfartsleden
Planförslaget visar inte var eller hur den föreslagna genomfarten längs Borrbyvägen planeras att
anslutas till kustvägen. Detta måste framgå med stor tydlighet eftersom en ny trafikled kommer att
innebära ingrepp i värdefulla miljöer. Det kan dessutom ifrågasättas om den tidsbegränsade
trafiktätheten längs Strandgatan motiverar en så stor trafikomläggning som planförslaget innebär.
Snarare är det så att samhället och dess näringsidkare behöver den attraktionskraft som den
nuvarande genomfarten har. Förslagets effekter måste värderas samtidigt som alternativa
dragningar av cykel- och vandringsleder bör utredas.
Avvikelser
Planförslaget innebär en avvikelse från den antagna detaljplanen för hamnområdet avseende
anvisningsplats för husbilar och placering av sopstation. Detta utan föregående samråd eller
kommunikation med Skillinge Leje i egenskap av remissinstans och skapar en otydlighet
beträffande giltighet.
Skillinge Leje anser att den förslagna översiktsplanen är ett utmärkt arbetsredskap för en framtida
utveckling av kommunen och innehåller många grundläggande värderingar men ställer samtidigt
krav på viktiga ställningstaganden. För att planen skall bli trovärdig måste kommunens politiker
och tjänstemän genom beslut och handling visa att man avser att utveckla kommunen enligt
planens ambitioner. Skillinge Leje deltar gärna i en fortsatt dialog kring den framtida utvecklingen
av Simrishamns kommun och då speciellt i frågor som berör Skillinge.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Föreslagen genomfartsväg som presenteras i utställningshandlingen revideras så att
endast den nya vägen som redogörs i antagen detaljplan föreslås.
2) Gällande placering av miljöstation och anvisningsplats för husbilar är det detaljplanens
utformning som gäller, planförslaget i ÖP:n revideras.
Simrishamn – Södra koloniområdet
Undertecknad vill härmed överklaga ett planerat antagandebeslut för del av Översiktsplan för
Simrishamns kommun avseende markanvändningsförslag för Södra Koloniområdet.
27
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Behovet är stort av kolonilotter som inte ligger i en bullrig stadsmiljö, men ändå på ett kort
gångavstånd från våra bostadsområden. Det är beklagansvärt att se hur man i det nya förslaget för
översiktsplan avser lägga koloniområdet som markreserv för bostäder. Vi är flera personer som
deltidsbott i Simrishamn, men som nu under våren 2014 valt att skriva oss här delvis för
möjligheten att köpa en kolonilott på Södra området. Detta komplement till boendet här var det
som till slut avgjorde vårt val. Valet stod mellan Simrishamn och Åhus för vår del.
Södra koloniområdet har en perfekt balans mellan stad, hav och frihet, ett underbart läge för
rekreation. Norra området är fint och är en idyll men det ligger mer inklämt i en bullrigare
stadsmiljö och i en helt annan prisnivå. Hamnabro ligger alldeles för långt ut för många att gå till
och lite av tanken med att ha trädgården i form av en koloni är ju att inte behöva ta bilen dit.
Man ser en ökad efterfrågan på kolonilotter över stora delar av landet, en ny generation vill odla
sina egna grönsaker och vi som är 55+ behöver den rekreation som det innebär att ha hand om en
liten trädgård även om vi valt att bo i lägenhet eller centralt i staden men utan odlingsmöjligheter.
Gör det attraktivt att bo centralt med odling och hav inpå knuten!
Min förhoppning är att i översiktsplanen för Simrishamn ändra markanvändningsplanen för Södra
koloniområdet till koloni och rekreation inte reservmark för framtida bostäder.
Den plan som nu ligger ute skapar stor oro för de som har såväl som de som köper sig en lott på
södra, att planen ligger på lång sikt gör det inte så mycket lättare, man sätter inte äppelträd för att
skörda kortsiktigt.
Undertecknad önskar återkoppling i ärendet, med förhoppning hänsyn tas till framförda önskemål
och den underbara rekreationsplatsen i stadens utkant som ökar stadens attraktionskraft.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) En översiktsplan är endast vägledande för framtida prövningar och kan inte överklagas
på sakinnehåll, era synpunkter noteras och bemöts nedan. Simrishamn utgör huvudort i
kommunen med goda kollektivtrafikförbindelser och serviceunderlag. Samtidigt har
orten ett lågt boendetal och det finns ett behov av att utreda nya boendemöjligheter på
orten. En utbyggnad av Simrishamn begränsas i norr och söder av höga naturvärden
och i väster av brunnar för grundvattenuttag. Flera utbyggnadsalternativ anges också
inom orten men det finns förutsättningar som kan hindra en prövning av markens
lämplighet under kommande detaljplaneprocess. För Simrishamns del är Södra
koloniområdet ett strategiskt viktigt markinnehav som man på lång sikt bör studera för
framtida bostadsbebyggelse. Området ligger nära järnvägsstation och service och kan
binda samman Simrislund med Bruksområdet och centrum för att överbrygga de
barriäreffekter som delar av områdena idag.
Simrishamn - kvarteret Lasarettet och Gjuteriplan, samt övriga parkytor i centrum
Tre yttrande har inkommit som är emot bebyggelse på kvarteret Lasarettet och Gjuteriplan i
Simrishamns centrum, varav ett yttrande utgörs av en namninsamling med 29 underskrifter. Även
motstånd mot att därutöver också förtäta på Östra planteringen och Södra planteringen framförs i
ytterligare tre inkomna yttranden. Synpunkterna sammanfattas nedan.
Följande synpunkter framförs:
– Gjuteriplan och kvarteret Lasarettet är inte lämpliga som utbyggnadsområde för bostäder,
kontor eller annan småskalig verksamhet utifrån översvämningsrisk. Området ligger under den
lägsta marknivå som anges som riktlinje i ÖP:n (3,0 meter).
28
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
– Det finns andra ytor i Simrishamn som lämpar sig väl för flerbostadshus och äldreboende utan
att förstöra den känsliga park- och kustmiljön. Istället bör kvarteret Skansen intill stationen
utvecklas för bostadsändamål som integreras med befintlig bebyggelse i staden.
– Småbåtshamnen med gästbåtsverksamheten bör utvecklas till ett marin centrum med avsatta
markområden för båtservice, miljöstation, sjömack, vinterförvaring av båtar mm. Områdets
funktion som mötesplats bör stärkas.
– Den äldre bebyggelsen med ett fåtal öppna platserna/parkmiljöerna (inklusive Gjuteriplan) i
Simrishamns "gamla stad" är en del av en månghundraårig utvecklad specifik stads/kulturmiljö
som inte får förstöras.
– Planerna på en ombyggd strandpromenad inkräktar på konventionell natur. Framförd
bedömning är att den nuvarande strandpromenaden motsvarar Simrishamnsbornas önskemål idag.
– Varför bygga nytt på parkmark och förtäta gammal befintlig miljö i Simrishamn
överhuvudtaget? Det är betydligt viktigare att slå vakt om den befintliga unika miljön för de som
valt att bo i den gamla delen av staden.
– Det finns inte något tryck, som i storstadsregionerna, att bygga bostäder för en snabbt växande
befolkning. Simrishamns befolkning minskar. Sannolikt skulle en stor del av nyproducerade dyra
hus på bl.a. Gjuteriplan komma att köpas för fritidsändamål av personer som endast bor där en
kortare tid på året och inte medverka till en ökande fast befolkning vilket väl måste vara avsikten
med nybyggnation i attraktiva lägen. En nybyggnation enligt förslaget skulle istället i huvudsak
att bidra till att ytterligare tränga undan den fasta befolkning som finns idag och som ger staden
dess levande karaktär.
– Turistsäsongen på Österlen är kort, i praktiken 2,5-3 månader vilket inte försvarar bebyggelse
för detta ändamål.
– Det är synnerligen tveksamt om dyr nyproduktion i Simrishamn överhuvudtaget är möjlig att
sälja inom sådan tid att investeringen blir lönsam (flera hus i närheten har varit svårsålda och sålts
under begärt pris).
– Det är viktigt att ej bebygga Gjuteriplan som är ett av de få gröna områdena/parkerna i
Simrishamns gamla stad. Samma skäl finns mot bebyggelse av kvarteret Lasarettet.
– Simrishamns grönytor ska värnas, bebyggelse på Gjuteriplan, Östra planteringen Södra
planteringen och Lasarettsparken bör inte tillåtas, stranden vid hamninloppet bör värnas vid
utbyggnad av Sjöfartsstråket.
– Det är viktigt att slå vakt om och behålla Gjuteriplan som en viktig del av den gamla stadens
silhuett mot havet. Miljön kring det gamla gjuteriet/" Rosa längan" (till stor del en renoverad
industribyggnad från förra sekelskiftet med specifik arkitektur) har ett kulturhistoriskt värde och
borde därför omfattas av kommunens listning av värdefulla industrimiljöer från industrialismens
genombrottstid. Byggnaden ingår som en betydelsefull del i stadens silhuett mot sjösidan och bör
inte skymmas av ny bebyggelse.
– Det är viktigt att spara Gjuteriplan som parkområde särskilt om Lasarettet skulle bebyggs,
annars återstår endast Sjöfartsplatsen. Gjuteriplan kan med fördel framöver liksom tidigare
29
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
användas för t ex tivoli, utomhusgymnastik (Friskis och Svettis) och andra större
utomhusaktiviteter som är olämpliga att förlägga till Sjöfartsplatsen beroende bl.a. på att det där
passerar en större mängd gående, cyklister och motorfordon. Det behövs öppna ytor för olika
ändamål i närheten till småbåtshamnen.
– Behov att anlägga en stor och bra lekplats för barn på Gjuteriplan (en sådan saknas i denna del
av staden och skulle på Gjuteriplan få ett både centralt och skyddat läge). Ett bibehållande av
Gjuteriplan som park erbjuder både en havskontakt och möjlighet att förlägga större
utomhusaktiviteter.
– Om förslaget att utveckla området kring småbåtshamnen till en viktig mötesplats och landmärke
blir verklighet är det särskilt viktigt att behålla Gjuteriplan som en obebyggd park för att t.ex.
under högsäsong kunna genomföra olika aktiviteter kopplade till småbåtshamnen.
– Gjuteriplan består idag enbart av gräsyta, området har utvecklingspotential för plantering av träd
och häckar mm. Det finns inte något större grönområde i nära anslutning till centrum som ligger
nära havet.
– Närboende till kvarteret Lasarettet, vars bostad ligger inom område som utgör
översvämningsrisk undrar vilka skyddsåtgärder kommunen kommer att vidta. De undrar också
vad som kommer ske om marken inom kvarteret Lasarettet fylls upp till +3,0 meter gällande
avrinning i rädsla att deras fastighet blir mottagare av dagvattnet.
– Befintlig bebyggelse inom kvarteret Lasarettet är inte rivningsmogen utan kan fräschas upp.
– Den befintligt svåra parkeringssituationen i Simrishamn gör ny bebyggelse, med 100 nya
bostäder, olämplig eftersom det inte ryms mer parkering.
– Ny högre bebyggelse på kvarteret Lasarettet kommer att skugga intilliggande bebyggelse samt
inkräkta på deras integritet, vilket kommer att leda till värdeminskning för de drabbade
fastigheterna.
– Stadens centrala gröna stråk eller lunga är det enda sammanhängande område som skulle kunna
klassas som park dvs. Östra Planteringen vid gamla kyrkogården, Suckarnas Gång, Lasaretts
Parken (kv Lasarettet 1) och Gjuteriplanen.
– Planera för grönområden och parker i centrala områden istället för att bebygga de få gröna stråk
som finns kvar för liv, aktivitet, rekreation, motion och vila. Dessa små grönområden blir ännu
mer värdefulla för varje år som går. Försköna i stället de få grönområden som finns så de blir mer
attraktiva och tillgängliga för oss boende och alla besökare.
– Simrishamns unika särprägel kräver att det finns öppna ytor intill centrum, den gamla
stadskärnan, havet och småbåtshamnen som tillhör den kulturella och historiska miljön, där
småskalighet, ljus, öppenhet och atmosfär är stadens största tillgång.
– Kopiera inte den kommersiella exploateringen som skett i exempelvis Lomma, eller Malmös
Bo01. Här på Österlen har vi ett helt annat kulturarv och en unik historisk och mänsklig miljö.
– Behåll Simrishamns unika karaktär. Bygg framtidens funktionella bostäder med service
och parkeringar (typ Joneberg) utanför centrala stadskärnan. Ta fasta på Översiktsplanens förord
"Vi skall inte bygga bort det folk flyttar hit för".
30
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Översvämningsrisk: Skyddsåtgärder genom att bygga en förstärkt kajkant mot
Tommarpsån kan bli aktuellt i samband med ett framtida detaljplanerbete för kvarteret
Lasarettet, en bostadsutbyggnad kan ge ekonomiska förutsättningar för projektet. Arbetet
skulle kunna omfatta en större del av Tommarpsån, vilket skulle kunna gynna befintlig
bebyggelse. Utfyllnad av marknivån är en förutsättning för projektet, som varsamt
terrasseras ned mot ett möjligt parkstråk vid Tommarpsån.
2) Området för Skansens industriområde studeras.
3) Kommunen avser att stärka småbåtshamnen som mötesplats.
4) Kulturmiljövärdena ska säkerställas och hanteras i kommande planprocesser. I
planprogram för kvarteret Lasarettet, Sjöfartsstråket, Gjuteriplan och Östra planteringen
föreslås att ny bebyggelse ska ansluta till den befintliga bebyggelsen i staden, att stråk
mot havet och naturområdet i norr säkras samt att området intill ån öppnas upp och att
ett parkstråk skapas intill ån medan området ovanför utvecklas för bostadsändamål.
5) Samhällsbyggnadsförvaltningen menar att det finns gott om parkområden i centrala
Simrishamn och att gränserna för ny bebyggelse och nya fickparker/parkområden
kommer att utredas mer ingående i kommande planprocesser, grönytor och stråk avses
ingå i området.
6) Planerna på det nya Sjöfartsstråket avser att bevara stranden. Sjöfartsstråket kommer att
fortsätta att utgöra ett grönt parkstråk utmed havet och den befintliga promenaden avses
förbättras för att höja kvalitén och tillgängligheten.
7) Simrishamn är kommunens huvudort och pekas i bebyggelsestrategin ut som den ort i
kommunen där nybyggnation ska främjas. Invånarantalet är lågt och
befolkningsunderlaget behöver stärkas för att förbättra underlaget för service- skola och
kulturutbudet i staden. Utbyggnadsmöjligheterna i Simrishamn är begränsade (se svar
ovan), samtliga utpekade utredningsområden har olika problemställningar som behöver
utredas innan markens lämplighet kan fastställas, vilket kommande detaljplanearbeten
slutligen syftar till.
8) Om det inte finns ett bebyggelsetryck kommer inte områdena att bebyggas. Aktuella
planprocesser möjliggör endast för nybyggnation.
9) Risk för fritidsboende kan undvikas genom bebyggelse för hyresrätter.
10) Simrishamns kommun har som mål att förlänga turistsäsongen.
11) Nyproduktion kostar i stort detsamma oavsett läge.
12) Industribyggnaden “Rosa längan” är ombyggd och inredd till bostadsändamål, därmed
har dess utseende förändrats och byggnaden visar inte längre på industribyggnadens
ursprungliga utseende eller användning.
13) Lekplats föreslås i utställningsförslaget av öp:n utmed Sjöfartsstråket
14) Behov av öppna områden för evenemang inryms utmed Sjöfartsstråket, Sjöfartsståket
innefattar ett stort öppet grönområde utmed havet.
15) Övriga synpunkter noteras.
Simrishamn - Yttrande emot bebyggelse på Skansens industriområde
Ett yttrande framför följande skäl emot att omvandla Skansens industriområde till bostadsområde:
- Närheten till Appelkvists Fryseri AB och Simrishamns Fryshus AB innebär risker för
framtida ammoniakutsläpp som Hälsovårdsmyndigheten knappast kan ignorera.
31
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
- På skansens industriområde finns idag 9 företag med ett 100-tal anställda som på sikt
måste flytta sin verksamhet.
- Kommunen måste därför lösa in fastigheter med byggytor på 10 357 kvm inklusive 57 766
kvm tomtmark till ett värde av minst 100 Mkr då man måste betala marknadsvärden.
- Härtill kommer oöverskådliga kostnader för rivning och saneringsåtgärder därför att
Ehrnbergs Läderfabrik har dumpat giftigt material enligt länsstyrelsen som måste saneras
innan bostäder kan etableras på denna mark.
- Enligt översiktsplanen skulle skansenområdet kunna ge ca 185 lägenheter vilket innebär
att varje lägenhet kommer att belastas med ca 1 Mkr/lägenhet enbart för markinlösen m.m.
- Planen innebär således att man prioriterar bostäder framför behovet av arbetstillfällen som
är grunden för en bra demografi och tillväxt.
- Enligt Plan och Bygglagen ska en översiktsplans konsekvenser tydligt kunna utläsas i
planhandlingarna. Ovanstående plankonsekvenser har över huvud tagit inte berörts i
översiktsplanen.
- I översiktsplanen har andra områden för bostadsbebyggelse anvisats för ca 700 lägenheter
utöver skansen-området således finns det många bättre alternativ för bostadsbebyggelse i
Simrishamns tätort.
- I Simrishamns kommun har man under de senaste 5 åren i snitt byggt ca 50 lägenheter
varav mindre än hälften i Simrishamns tätort. Således täcker de övriga anvisade
bostadsområdena med 700 lägenheter behovet för ca 30 år framåt.
- Det är intressant med visioner- men en viss grad av realism måste också finnas med i en
översiktsplan.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Det framförs i öp:n att för området så ska riskerna utredas genom riskanalys, det nämns
vilka risker intilliggande verksamheter har idag för hela staden. Närmst hamnområdet
bör ett verksamhetsområde med icke-störande verksamheter kvarstå som buffertavstånd
vilket kan bidra till att skapa en blandad stad som integrerar verksamheter och bostäder.
Planen innebär en ambition att skapa ett blandat område med både bostäder och
befintliga verksamheter. Frågan om saneringsansvar har inletts, när det finns bolag kvar
som är ansvariga för tidigare föroreningar är dessa saneringsskyldiga.
Simrishamn - Yttrande emot höghus, köpcentra och förbifart igenom Bäckhalladalen
I yttrandet framförs vikten av att inte bygga bort de värden som folk flyttar till Simrishamn för.
Simrishamn är en småstad med närhet både inom staden och till naturområden. Den relativt låga
bebyggelseskalan med kulturhistoriska värden är trivsam. Nackdelar med småstäder kan vara;
sämre utbud av kulturella och sociala aktiviteter, samt brist på arbetstillfällen. Att bygga bort
småstadskaraktären och bara behålla nackdelarna är inte smart. Kommunen bör satsa på det som
kan få barnfamiljer att flytta till kommunen; skola, kulturella och sociala verksamheter istället för
asfalt och betong.
– Bygg inte fler höghus i Simrishamn. Det bör förtydligas i dokumentet vilken höjd kommande
bebyggelse ska ha, avsnitt om att ny bebyggelse ska anpassas till befintlig bebyggelse behöver
utvecklas. Den nya bebyggelsen på Joneberg har blivit för hög och förstör landskapsbilden. Det
framförs att fyra våningar är en skala som bör kunna inrymma kommunens bebyggelsebehov.
– Bygg inga köpcentra i Simrishamns tätort: En fördel med Simrishamn som tätort är att man
tillfots kan ta sig mellan butikerna i centrum. Troligen upplever turister också det positivt att
kunna flanera i en levande stadskärna mellan butiker istället för att köra till anonyma köpcentra
utanför centrum för att handla. Ett köpcentrum vid infarten befaras konkurrera ut butiker i
32
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
centrum, där många lokaler och butiker redan har slagit igen. Ett köpcentrum på en åker kommer
inte att locka folk att flytta till Simrishamn och bidra till ett ökat kundunderlag.
– I dokumentet nämns det att bebyggelse vid infarten skulle försköna infarten till staden,
undertecknad är skeptisk till att ett köpcentrum kan bidra till detta. Marken mittemot Järn och
Fritid bör sparas för framtida behov för sysselsättningsskapande verksamheter. Att flytta butiker
från centrum till periferin skapar inga nya jobb.
– Industriområdena bör förtätas med fortsatt låg bebyggelse, istället för att breda ut sig över
jordbruksmark.
– Förbifart genom Bäckhalladalen är mycket olämplig. Bäckhalladalen är Simrishamns mesta
naturområde, en väg igenom området skulle förstöra natur- och rekreationsvärden nära tätorten.
Förståelse finns att trafikbelastningen för de boende i Tobisborg är hög, men detta bör lösas
genom hastighetssänkande åtgärder.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Simrishamns skala: Ställningstagande i översiktsplanen anger som nämnts ovan att ny
bebyggelse ska anpassas till stadens befintliga skala.
2) Utpekat utbyggnadsområde för industri, handel och verksamheter ligger i stadens utkant i
väster, intill ett större bostadsområde. Området ligger ca 2 km från stadskärnan och kan
inte räknas som externt. Utbyggnadsområdet innebär att stadens gräns förflyttas västerut.
Det är inte lämpligt eller aktuellt att förlägga klädesbutiker i detta område utan området
ska omfatta skrymmande handel, industri och verksamheter.
3) Industrimarken i Simrishamn föreslås förtätas.
4) I öp:n lyder formuleringen att bebyggelse intill Christian VI:s väg kan bidra till att
förstärka stadens entréstråk rumsligt. När stadens bebyggelsegräns förskjuts innebär det
också att vägens karaktär behöver anpassas från landsväg till en stadsgata med utbyggd
cykelväg.
5) Ett vägförslag igenom Bäckhalladalen står bl.a. i konflikt med höga naturvärden. Samtliga
för- och nackdelar ska sammanvägas och en åtgärdsvalsstudie genomföras innan en ny
väg fastställs. Vinningen av en ny vägdragning är att transporter av farligt gods kan
undvikas igenom tätorten och därmed kan riskerna för människors hälsa och säkerhet
minskas.
Vik - Viks Fiskeläge 1:32
Ägaren av fastigheten Viks Fiskeläge 1:32 i Vik framför en oro till de utökade
bebyggelseplanerna i Vik. För fastighetsägarens fastighet gäller sedan 2013-10-11 en detaljplan
för bostäder samt en begränsad del för centrumändamål. Markägaren menar att de utökade
bebyggelseplanerna på Viks Fiskeläge 4:1 kommer att förringa värdet på dennes fastighet genom
att en ny infart till golfbanan kommer att gå över dennes fastighet.
Undertecknad konstaterar att Vik redan har ett mycket stort antal bostadstomter i beredskap och
att ytterligare utbyggnad av orten förutsätter satsningar på förbättrad infrastruktur, förskola,
närservice såsom livsmedelsaffär, vårdcentral och dylikt, som saknas i byn idag. Undertecknad
menar att det är orimligt att godkänna en så stor bebyggelseutbyggnad när de själva under sex års
tid har fått omarbeta sitt planförslag i flera omgångar. Den i utställningsförslaget föreslagna
utbyggnadsreserven för Vik är störst i förhållande till kommunens olika orter och står långt ifrån i
proportion till byns storlek och förutsättningar.
33
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Fastighetsägaren lyfter fram att ”Vi ska inte bygga bort det folk flyttar hit för” och syftar på att
Vik är en riksintressant bebyggelsemiljö under hårt exploateringstryck. Utvecklingen under de
senaste 30 åren har varit mycket stor. Vid en alltför stor utbyggnad riskerar det som är attraktivt
med orten att försvinna; den intima skalan, närheten till natur och rekreation, den samlade
kulturmiljö som fiskeläget utgör. Vik lyfts fram både av kommunen och Länsstyrelsen som en
särskilt värdefull kulturmiljö och beskrivs som ett fiskeläge där kombinationen fiske och jordbruk
framträder i bebyggelsen. En miljö med ett oregelbundet gatunät som ofta kantas av låga
stenmurar, korsvirke och tegelhus från 1800-talet samt hamnanläggning med bodar och torkplats
för garn. Av kommunens översiktliga bebyggelsestrategi framgår att stor hänsyn alltid ska tas till
kulturmiljöerna, vid förändringar eller nybyggnad. En sådan sammanhängande kulturmiljö bör
utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. I aktuellt utställningsförslag till översiktsplan anges en total
beredskap i Vik för ca 170 friliggande enbostadshus eller 360 lägenheter. Orten består idag av 292
hushåll varav endast ca hälften är skrivna på orten. En bebyggelseberedskap på fler bostäder än
vad finns i byn idag kan knappast anses förenligt med ambitionen att värna Viks kulturmiljö.
Fastighetsägaren hänvisar till ”en långsiktig användning av mark och vatten”, och lyfter fram att
utbyggnadsplanerna i Vik delvis i står i konflikt med skyddsområde för grundvattentäkt.
Golfbanans södra delligger inom skyddsområde för Viks vattentäkt. Miljökvalitetsnormerna för
vatten är redan överskridna i området. Dricksvattnet riskerar att inte räcka till och kustvatten samt
grundvatten att förorenas och menar att skyddsområdet för grundvattentäkten kan komma att
behöva utökas inom området.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Det är kommunens vilja att utveckla Vik. Vik har goda kollektivtrafikförbindelser och
förespråkas ur den aspekten som en utbyggnadsort. På sikt kan det bli aktuellt att
utveckla servicenivån på orten. Vik ligger idag nära Rörum som har skolverksamhet.
Mark utmed väg 9 är med tanke på sitt läge, lämplig för centrumändamål, vilket i stort
omfattar all sådan verksamhet som ska finnas centralt i en ort.
2) Nya bebyggelsetillskott ska ta hänsyn till den befintliga miljön och kulturmiljön. Även
kommande detaljplaneprocesser kan komma att ta tid innan en lämplig utformning har
presenterats. I föregående översiktsplan anges bebyggelse västerut inåt landet som en
lämplig utbyggnadsriktning, vilket den gör även i denna öp.
3) Omnämnt utbyggnadsområde minskas något och kommer ej att ligga inom
vattenskyddsområde, det ändras också till ett utredningsområde, dess storlek och
utformning kommer att utredas vidare.
Vik - ny bostadsbebyggelse på Viks Fiskeläge 16:6
Brunnsäpplet AB, ägare till fastigheten Viks Fiskeläge 16:6, har följande invändningar mot och
synpunkter på hur "område 6" i Vik redovisas i det utställda förslaget till översiktsplan.
Brunnsäpplet AB yrkar på att redovisningen förändras och förtydligas i flera väsentliga
avseenden.
Bakgrund
Detaljplanearbete för ny bostadsbebyggelse på fastigheten Viks Fiskeläge 16:6 har pågått
kontinuerligt sedan 2006, men vilar för närvarande i avvaktan på översiktsplanen.
Detaljplanen omfattade 2006-2011 området mellan befintlig villabebyggelse i norr och befintlig
markväg i söder. Detaljplanen upprättades med stöd av den av kommunfullmäktige 2004-05-24
antagna fördjupade översiktsplanen för Vik, som anger området som utbyggnadsområde får
bostadsändamål
34
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Detaljplanearbetet resulterade i program 2006, samrådsförslag 2007 och två utställningsförslag
2007 resp. 2008 samt antagandehandlingar 2009. Kommunfullmäktige antog 2009-09-28 ett
exploateringsavtal med 22 nya bostadstomter inom planområdet, men återremitterade vid samma
sammanträde planärendet får omarbetning av planförslaget till minskad exploateringsgrad
(minoritetsåterremiss).
Samhällsbyggnadsnämnden godkände 2010-03-09 detaljplanen oförändrad med 22 bostadstomter
och överlämnade den till kommunfullmäktige för antagande.
Kommunstyrelsen beslutade dock 2010-04-07 att återremittera ärendet för omarbetning till
minskad exploateringsgrad. Utställningsförslag med 19 bostadstomter upprättades 2011, men
kommunstyrelsen beslutade 2012-01-18 att arbetet med detaljplanen inväntas till dess att arbetet
med översiktsplanen är klart. Underhand meddelades att planområdet borde halveras och gränsen
gå vid befintlig stenmur med trädridå mitt på fastigheten Viks Fiskeläge 16:6.
Detaljplaneområdet
Som motiv får avgränsningen av "område 6" anges på sid 60 i det utställda översiktsplaneförslaget
att "delområdet har ett lokalt krön vid väg 9, varifrån marken sluttar in mot befintligt samhälle.
Härigenom kan eventuell tillkommande bebyggelse upplevas som tillhörande orten."
Utställningsförslaget redovisar ett mindre utbyggnadsområde än det som redovisades i
samrådsförslaget, se tolkningen av de båda förslagen i bifogad kartbilaga. I översiktsplanens
samrådsförslag från 2013 utgör befintlig stenmur utbyggnadsområdets gräns i söder. I
utställningsförslaget, dat. 2014-05-07, är gränsen för utbyggnadsområdet dragen 30-40 m norr om
stenmuren.
Bifogad kartbilaga visar att stenmuren utgör krönet, från vilket marken sluttar in mot befintligt
villaområde. Brunnsäpplet AB yrkar att utbyggnadsområdet utökas till samma omfattning som i
samrådsförslaget 2013. Hela markområdet norr om stenmuren sluttar mot villaområdet i norr och
upplevs som tillhörande orten. Längs stenmuren växer träd, som utgör en naturlig ridå och
kommer att inrama nybebyggelsen.
Riksintresse för kulturmiljö
På sid 61 anges att området ingår i riksintresse för kulturmiljö, vilket är felaktigt. Området
gränsar i norr till riksintresset.
Brunnsäpplet AB anser att den angränsande villabebyggelsen är av trivial karaktär och har inga
gemensamma drag med den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen i fiskeläget. Det kan därför
ifrågasättas om villaområdet ska ingå i riksintresset för kulturmiljö. Kärnområdet i riksintresset
motsvaras av den avgränsning som länsstyrelsen i Kristianstad gjorde 1976.
Brunnsäpplet AB yrkar att texten ändras.
Särskilt värdefullt kulturområde
På sid 61 anges att området ingår i särskilt värdefullt kulturområde, vilket inte stämmer.
Brunnsäpplet AB har låtit utföra en arkeologisk utredning för Viks Fiskeläge 16:6 och
länsstyrelsen meddelade 2006-07-05 att Vikboplatsens fornlämning inte berör området utan är
avgränsad söderut längs med fastighetens norra gräns.
Brunnsäpplet AB yrkar att texten ändras.
Naturvärden
På sid 63 redovisas att området har höga naturvärden. Brunnsäpplet AB vill framhålla att
delområde 13 i gällande naturvårdsprogram inte omfattar aktuellt utbyggnadsområde. Gällande
35
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
gräns för delområde 13 är tolkad på kartbilagan. På sid 182 redovisas förslag på en utökning av
naturvårdsprogrammet. Någon motivering lämnas inte.
Brunnsäpplet AB ifrågasätter starkt utökningen och yrkar att gränsen för delområde 13 i gällande
naturvårdsprogram ska fortsätta att gälla. Kartorna på sid 63 och 182 ska ändras, så att förslaget
på en utökning av Naturvårdsprogrammet slopas.
Underlag för bedömning av tätortsutveckling av Viks Fiskeläge
Brunnsäpplet AB har i arbetet med detaljplanen anlitat Peggy Lerman, Lagtolken AB, för att
klarlägga förutsättningarna för planeringen av Viks Fiskeläge 16:6. Hennes PM, dat 2011-06-06,
bifogas denna skrivelse.
Brunnsäpplet AB yrkar att innehållet i skrivelsen beaktas som ytterligare motivering till det ovan
anförda.
Av Peggy Lermans PM framgår dessutom att det går att tolka bestämmelserna i 4 kap miljöbalken
(MB) på ett annat, för kommunen gynnsammare sätt. Bestämmelserna i 4 kap MB hindrar inte
utvecklingen av befintliga tätorter och det lokala näringslivet. Det är det kommunala
planmonopolet som är styrande för denna utveckling. Den skada, som länsstyrelsen anser kan
komma att tillfogas natur- och kulturvärdena inom områden av riksintresse för kustzon, turism
och friluftsliv enligt 4 kap, är lagligen tillåten.
Det bör ligga i Simrishamns kommuns intresse att i översiktsplanen utveckla ett resonemang kring
detta förhållande. Bestämmelserna i 3 och 4 kap MB har helt olika tyngd när det gäller
kommunens möjlighet att utveckla befintliga tätorter och lokalt näringsliv. Denna skillnad och
kommunens planmonopol att utveckla tätorter och näringsliv inom områden av riksintresse enligt
4 kap miljöbalken bör tydligt framgå av det slutliga översiktsplanedokumentet.
Bilagor
1. Kartbilaga över del av Viks Fiskeläge 16:6, upprättad 2014-07-15 av Britta Dahlquist,
ArkitektBolaget Dahlquist-Larsson
2. Underlag för formell bedömning av tätortsutveckling av Viks Fiskeläge, upprättad 2011-06-06
av Peggy Lerman, Lagtolken AB
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Angiven uppgift att utbyggnadsområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö är ett
redaktionellt fel, denna uppgift avser område som angavs som utbyggnadsområde 7 i
utställningshandlingen. Synpunkten har reviderats.
2) Samhällbyggnadsförvaltningen noterar påpekad information och reviderar text gällande
särskilt värdefull kulturmiljö.
3) Motivering till gränsdragning för naturvårdsprogrammet tillkommer. Anledningen att
området utökas är p.g.a. förekomst av hasselmöss.
4) Samhällsbyggnadsförvaltningen instämmer i vad som framförts gällande 4 kapitlet
miljöbalken: För de riksintresseområden som anges i detta kapitel (ri kustzon och ri
rörligt friluftsliv och turism) har kommunen lagligen rätt till tätorts- och
näringslivsutveckling. Baserat på kommunens planmonopol har
Samhällsbyggnadsförvaltningen valt att minska utbyggnadsområdets storlek utifrån den
samlade föreslagna bebyggelsemängden i Vik, där förvaltningen har valt att minska
bebyggelseriktningen som sträcker sig parallellt med kusten istället för på djupet inåt
land. Ställningstagandet baseras också på att området tangerar nationell bevarandeplan
för odlingslandskapet. Bilagd promemoria av Peggy Lerman har beaktats, bilagan finns
att tillgå på Samhällsbyggnadsförvaltningen.
36
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Bilaga 1
Södra Mellby - Förslag på utökning av område angett som värdefull kulturmiljö
Generellt slår den förslagna översiktsplanen vakt om viktiga kultur- och naturvärden vilket
undertecknade menar är angeläget. För basorterna av typ C, där Södra Mellby ingår, föreslås
begränsad utbyggnad. På kartor på sid 76 och 77 har ett område utmed Mellby backe upp mot
kyrkan markerats som "värdefull kulturmiljö" med motiveringen: "Hela orten är utpekad som
särskilt värdefull kulturmiljö då södra Mellby är representativ för 1800-talets skiftande bymiljö,
där bebyggelsen till övervägande del består av gathus. Av kulturhistoriskt intresse är framför allt
bebyggelsens struktur och det äldre byggnadsbeståndet."
Undertecknande önskar att även bebyggelsen utmed Mellby Strädde omfattas av markeringen "värdefull
kulturmiljö"
Som framgår av Enskifteskartan från 1811 fanns det redan då gathus där. (kartkopia bifogas, mer
finns att läsa i Bygd i förvandling S Mellby, Svinaberga och Åkarp, ett studiecirkelmaterial tryckt
1989) Utmed Mellby backe är det egentligen bara husen på östra sidan som kan betecknas som
gathus. Husen utmed Mellby Strädde, om än inte de ursprungliga husen, är väl också de hus som
genomgått minst förändringar under efterkrigstiden. Den terrasserade norrsluttningen ned mot
Mellby Strädde med ett flertal stödmurar bör också vara av kulturhistoriskt värde.
När gällande plan för Mellby 6:68 m.fl. togs fram var just anslutningen till befintlig bebyggelse
utmed Mellby Strädde en viktig fråga och det blev många omarbetningar innan planen kunde
fastställas. Den fastställda planen omfattar 5 tomter för friliggande hus, alltså ett större område
än vad kartan anger. En är bebyggd, för ytterligare en tomt har bygglov beviljats. Att beskriva
detta planområde som att det finns en reserv på " 1 enbostadshus (friliggande) alternativt 10
mindre lägenheter" måste bygga på ett missförstånd, kanske på ett planförslag som togs fram i
ett tidigt skede. Tio lägenheter här skulle kräva en ny detaljplan.
37
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Vi önskar att karta och text revideras i enligt med gällande detaljplan så att inga onödiga missförstånd
uppstår
Ytterligare några saker som bör justeras. Den nya kyrkan blev inte klar 1830 utan 1887. "Någon
samhällsfunktion" finns inte utmed väg 9, förskolan är inte kvar. Inte heller kan man väl säga att
ortens mötesplats finns här (karta sid 75). Byalaget har en festplats uppe i samhället vid Mellby
byväg och församlingshemmet vid kyrkan är väl den naturliga mötesplasten. Där har byalaget
möten och t.ex. kommunen har informerat om planer där. Väg 9 i dalgången mellan Södra
Mellby och Svinaberga är inte från tidigt 1800-tal utan en 1900-talskonstuktion. Fram till dess
gick "stora landsvägen" från Tångdala vid Kiviks Handelsträdgård till Skogsdala på höjdryggen
via Svabesholm (se sid 97-98 i Bygd i förvandling). Planen förslår för Södra Mellby att en
cykelväg till Kivik via Stenshuvud ska utredas". En sådan väg innebär många upp- och
nerförsbackar om man vill cykla till Kivik för att handla eller bada. En cykelväg med t ex start i
Maria Strädde borde kanske undersökas som alternativ.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Föreslagna revideringar på värdefull kulturmiljö och formulering kring planreserv görs.
2) Övriga synpunkter som framförs gällande; datum för kyrkans färdigställande, mötesplats
och omdragningen av väg 9, revideras i avsnittet.
3) Dragning av cykelväg kommer i detalj att utredas i kommande cykelplan.
Södra Mellby - dragning av cykelväg och utbyggnadsförslag
I yttrandet presenterar en delägare till Mellby 6:56 förslag på dragning av cykelväg och
utbyggnadsförslag på tre gårdar (bilaga 1 och 2). Det framförs även att hastigheten på väg 9
mellan Södra Mellby och Kivik bör sänkas från 70 km/h till 50 km/h. I yttrandet framförs att
markägare är villiga att erbjuda mark för anläggande av cykelväg enligt bifogat förslag.
Bilaga 1
Bilaga 2
Samhällsbyggnadsförvaltningens
38
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
kommentar:
1) Ny cykelväg föreslås över Svinaberga
2) Hastighetssänkning mellan Kivik och Södra Mellby baseras på strategin Rätt fart i staden,
denna sträckning är inte aktuell för hastighetssänkning.
3) Bebyggelseförslaget kommer inte att läggas in i översiktsplanen, eftersom ett sådant
förslag bör bedömmas utifrån riktlinjerna för pausområdena i kustzonen se avsnitt om
bebyggelsestrategin i öp:n.
Kivik - Trygghetsboende istället för utbyggnad av campingplatsen
Undertecknad framför att dess mark Hjälmaröd 3:25 i utställningsförslaget till öp:n är inritat som
utvecklingsområde för campingändamål samt för vegetationsplantering närmst vägen.
Undertecknad framför skepsis emot detta och undrar ifall det finns ett behov av en större
campingplats. Enligt undertecknad finns det i Kivik ett stort behov av trygghetsboende för äldre,
Detta ändamål framför markägaren som en bättre användning av marken. Området är tillräckligt
stort att inrymma 4 olika typer av boende (marklägenheter) lite utspridda med ett större servicehus
i mitten och trevliga promenadslingor med intilliggande vegetation. Förutom behovet av denna
typ av boende, vars behov stadigt växer med befolkningsåldern, skulle detta också kunna vara ett
trevligt blickfång vid infarten till byn.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Bedömning: Föreslagen utökning av camping bedöms som lämplig i landskapet till
skillnad från bostadsbebyggelse som skulle innebära en förlängning av orten mot
marknadsfältet.
2) I orten finns det pågående planer på trygghetsboende.
Kivik Art Centre - Ny vägdragning
Ordförande till Kivik Art Centre framför att planförslaget behöver förtydligas så att det
framkommer att deras verksamhet är pågående och inte befaras strida emot miljövärdena eller
missuppfattas stå i konflikt med ställningstagandena för området, samt att detaljplanerabete pågår
för området. Det framförs också ett behov av en ny infart till området.
Kivik Art Centre önskar att deras verksamhet markeras på markanvändningskartan sid 24 som
befintlig verksamhet (blå färg) och att det i beskrivningen på sid 72 görs ett tillägg efter "Ny
förbifart vid Svabesholms Kungsgård utreds av Trafikverket" så att Kivik Art Centre nämns och
att detaljplanearbete pågår. Detta för att säkerställa att Kivik Art Centres fortsatta utveckling skall
kunna ske i samklang med den nu utställda översiktsplanen som därmed får den vägledande roll
som är avsikten. Vidare önskar Kivik Art Centre att den föreslagna sträckningen av ny väg förbi
Svabesholm (karta, sid 24) förlängs norröver så att trafiken till Kivik Art Centre också kan dra
nytta av den. Trafiken till Kivik Art Centre bedöms ju redan nu av Trafikverket som alltför
omfattande för att gå via Svinaberga backe eller Skogsdala. Istället hänvisas biltrafiken genom
skyltning till avfarten från väg 9 vid Tångdala.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Kivik Arts verksamhet kommer att utvecklas i det fördjupade avsnittet som berör området i
avsnittet kustzonen.
2) Verksamheten kommer inte att markeras ut på markanvändningskartan som befintlig
verksamhet, eftersom denna kategori främst syftar på industriverksamheter.
3) Vägutbyggnad: frågan får hanteras i åtgärdsvalsstudie med Trafikverket
39
Framtiden, Översiktsplan för Simrishamns kommun, Skåne län
2015-01-27
Särskilt utlåtande
Vitemölla – Fastighetsägare till Hjälmaröd 9:56
Fastighetsägaren till Hjälmaröd 9:56 framför synpunkter emot att det anges finnas en förorening
på deras fastighet. Denna är enligt fastighetsägarna åtgärdad, vilket bekräftas av miljöförbundet
och de önskar att informationen tas bort från deras fastighet.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Synpunkten noteras, dokumentet revideras.
Vitemölla - Vitemölla badhotell
Undertecknad är ägare till fastigheten Hjälmaröd 9:91 som omfattar Vitemölla Badhotell samt ett
skogsområde ovanför hotellet, beläget mellan Furet och den befintliga bebyggelsen på Lejegatan.
I den aktuella översiktsplanen är skogsområdet beskrivet som "befintligt grönområde". Det är mitt
önskemål att detta område skall betraktas som möjligt utbyggnadsområde.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Ställningstagande har gjorts att området inte kommer att ritas ut som ett
utbyggnadsområde
Vitemölla – Hjälmaröd 9:83 och Hjälmaröd 9:42
Markägaren till Hjälmaröd 9:83 och 9:42 i Vitemölla protesterar emot att dennes fastigheter
föreslås som utbyggnadsområde för bostadsändamål, och menar att det finns andra planer för
markinnehavet.
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar:
1) Samhällsbyggnadsförvaltningen vill framföra att ingen utbyggnad kommer att ske emot
markägarens vilja. Planförslaget innebär att översiktsplanen ger stöd åt en framtida
möjlig utveckling av bostäder i området. Området ändras till ett utredningsområde.
Ställningstagande
Kommunledningskontorer anser att en samlad bedömning har gjorts där hänsyn tagits till inkomna
yttranden och att sammanvägning har gjorts av dessa i en helhetsbedömning mellan olika
allmänna intressen.
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
Simrishamns kommun
Anna Thott
Kommundirektör
Evelina Simonsson
Planarkitekt
40