Hämta
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-04 Diarienummer FG/2015:1 Pågående Skolinspektions- och Barn- och elevombudsärenden, inklusive ärenden som utreds inom Förskola & Grundskolas klagomålshantering per den 4 februari 2015 Förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning I denna redogörelse redovisas pågående Skolinspektions- och Barn- och elevombudsärenden, inklusive anmälningsärenden avseende barns och elevers rättigheter som har varit pågående inom Förskola & Grundskolas klagomålshantering, per den 4 februari 2015 och vad som har hänt i handläggningen under perioden 2015-01-13 – 2015-02-04. Under perioden har Skolinspektionen avslutat ärendet om särskilt stöd vid Varlaskolan. Skolinspektionen anser att de åtgärder som Varlaskolan har vidtagit för att uppfylla lagkraven avesende särskilt stöd är tillräckliga. Några nya ärenden har inte kommit in. Handläggning pågår i klagomålsärendena. I övrigt avvaktas Skolinspektionens- och Barn- och elevombudets vidare handläggning. Åsa Fri Förskola & Grundskola 0300-834000 [email protected] 1 (3) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Sammanställning i tabellform Avslutade ärenden Diarienummer Anmälan avser Inkom Handläggningsstatus FG/2013:273 2013-10-17 Skolinspektionen har förelagt FG att vidta åtgärder för att tillgodose elevers rätt av särskilt stöd vid Varlaskolan. Skolinspektionen anser i beslut 2015-01-29 att vidtagna åtgärder är tillräckliga. Därmed avslutas ärendet. Avslutat 2015-01-29 Varlaskolan. Rätt till särskilt stöd Pågående ärenden Diarienummer Anmälan avser Inkom Handläggningsstatus FG/2014:302 Älvsåkersskolan. Kränkande behandling av personal samt trygghet och studiero 2014-12-04 Anmält direkt till FG:s klagomålshantering. Handläggning pågår. FG/2014:317 Älvsåkersskolan. Trygghet och studiero 2014-12-06 Anmält direkt till FG:s klagomålshantering. Handläggning pågår. FG/2014:315 Fullriggaren Malevik. Kränkande behandling av personal 2014-12-08 FG har yttrat sig över anmälan och avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2014:313 Varlaskolan. Kränkande behandling och rektors ledarskap 2014-12-11 Anmält direkt till FG:s klagomålshantering. Handläggning pågår. FG/2015:2 Kapareskolan. Rektors ledarskap 2014-12-22 Anmält direkt till FG:s klagomålshantering. Handläggning pågår. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) FG/2014:166 Hedeskolan. Rätt till särskilt stöd 2014-06-02 FG har yttrat sig över anmälan och avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning. FG/2014:116 Hedeskolan. Rätt till särskilt stöd 2014-04-14 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning. FG/2014:76 Fullriggaren Malevik. Kränkande behandling av annan elev samt trygghet och studiero 2014-03-13 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2014:77 Kapareskolan. Rätt till särskilt stöd, rätt till utbildning och samverkan mellan skola och vårdnadshavare 2014-03-07 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning. FG/2014:34 Åsaskolan. Rätt till särskilt stöd samt kränkande behandling av andra elever och rätt till särskilt stöd 2014-02-07 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2014:8 Hedeskolan. Kränkande behandling av andra elever och rätt till särskilt stöd 2014-01-13 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar BEO:s vidare handläggning. Åsa Fri Jurist TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-04 Diarienummer FG/2015:38 Interkommunala ersättningar 2015 för kommuner utanför GR, Mark och Varberg Förslag till beslut Interkommunala ersättningar för kommuner utanför GR, Mark och Varberg fastställs enligt nedanstående tabell och följs från och med 2015 01 01. Eventuell ersättning för tilläggsbelopp och skolskjuts debiteras separat. Verksamhet Förskoleverksamhet: Barn 1-2 år Barn 3-5 år Kronor/barn, år 138.885 111.108 Pedagogisk omsorg: Barn 1-2 år med upp till 15 tim Barn 1-2 år med mer än 15 tim Barn 3-5 år med upp till 15 tim Barn 3-5 år med mer än 15 tim 112.700 106.490 92.644 86.434 Grundskola: Elev åk F Elev åk 1-3 Elev åk 4-6 Elev åk 7-9 53.413 62.486 70.277 80.680 Fritidshem: Skolbarn åk F-3 Skolbarn åk 4-6 53.071 39.803 Pedagogisk omsorg (fritidshem): Skolbarn åk F-3 Skolbarn åk 4-6 52.170 36.022 Gerd Johansson Förskola & Grundskola 0300-834151 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Verksamhet Kronor/barn, år Grundsärskola: Nivå 1 Nivå 2 Integrerad särskoleelev 381.272 252.618 Nivå 1 eller 2 efter samråd Fritidshem för grundsärskoleelev Nivå 1, integrerad särskoleelev: Skolbarn åk F-3 Skolbarn åk 4-6 225.972 169.479 Fritidshem för grundsärskoleelev Nivå 2, integrerad särskolelev Skolbarn åk F-3 Skolbarn åk 4-6 168.338 126.254 Sammanfattning Kalkyl för förskoleverksamhet, grundskola åk F, åk 1-3, åk 4-6, åk 7-9, grundsärskola, fritidshem, fritidshem särskola och pedagogisk omsorg har tagits fram för kalenderåret 2015. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-04 Beslutet skickas till SE Linda Elggren Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef r'\ Beslut 2014-11-19 skolinspektionen Dnr 43-2013 :6113 Kungsbacka kommun Rektorn vid Kullenskolan Beslut för grundskola efter tillsyn i Kullenskolan i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg , Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se skolinspektionen 2014-11-19 2 (7) Dn r 43-2013:6113 Tillsyn i Kullenskolan skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kommun under år 2014. Vid tillsynen besöker skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Kullenskolan besöktes av skolinspektionen den 17 september och den 10 oktober 2014. Fakta om skolenheten Kullenskolan är belägen i området Kullavik i Kungsbacka kommun. Skolan är sedan 2010 en kommunal grundskola med uppdraget att erbjuda undervisning för elever från Hagens behandlingshem, Gryning vård AB. Kullenskolan har vid tiden för tillsynen sex elever. Eleverna organiseras i grupp syd för årskurserna 1-6 och nord för årskurserna 6-9. Elevernas tid på skolan varierar från några veckor till ett läsår. När eleverna uppfyllt behandlingsmålen slussas de vidare. Personalen är organiserad i ett arbetslag med fyra lärare och en socialpedagog. Skolan leds av en rektor som även är rektor vid Kullaviksskolan 7-9. Skolans nuvarande rektor tillträdde sin ~änst vid Kullenskolan i augusti 2014. Eftersom skolan har ett litet antal elever saknas statistik avseende andelen elever som nått de kunskapskrav som lägst ska uppnås. Helhetsbedömning skolinspektionen bedömer att på det sätt huvudmannen organiserar Kullenskolan och de följder som detta medför inte överensstämmer med författningarnas krav. Verksamheten har enbart elever som är mottagna vid behandlingshem. En kommunal grundskola ska vara öppen för alla och kommunen får inte skapa skolor där elever placeras utifrån exempelvis placering vid behandlingshem. Vid skolan saknas på verksamhetsnivå en planering för vilka åtgärder och insatser som ska genomföras för att utveckla utbildningen under läsåret. Skolan saknar därmed ett systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet måste vara fokuserat på både verksamhets- och individnivå. På individnivå måste skolan ständigt utvärdera om organisationen möter de faktiska behov eleverna har. Överlag är det viktigt för skolan att inom ramen för kvalitetsarbetet följa upp och utvärdera arbetsmetoder, system och rutiner så att allt är ändamålsenligt för att de nationella målen i skollagen och i läroplanen ska nås. skolinspektionen har i samband med tillsynen fått kännedom om att elevhälsa saknas sedan höstterminens start. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete är därmed inte möjligt eftersom såväl elevhälsoteam som aktuell elevhälsoplan skolinspektionen 2014-11-19 3 (7) Dn r 43-2013:6113 saknas. Ä ven detta är ett område som är viktigt att kartlägga och analysera inom ramen för kvalitetsarbetet. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse för de brister som skolinspektionen konstaterat vid sin tillsyn samt de ingripanden som skolinspektionen funnit befogade med anledning av de konstaterade bristerna. skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Kungsbacka kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 20 februari 2015 redovisas för skolinspektionen. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektom ska se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Rektom ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. Motivering Enligt skollagen ska det på skolenhetsnivå genomföras ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Rektom ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt läroplanen har rektom ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Enligt lärarna genomförs ett kvalitetsarbete på individnivå som består av planering, uppföljning och i viss utsträckning också utveckling av utbildningen. Lärarna säger att de genomför anpassningar och förändringar av w1dervisningens genomförande, exempelvis kan elever som lätt når kunskapskraven utmanas ytterligare i sitt lärande. Lärarna beskriver ett arbetssätt där elever får såväl stöd som stimulans och utmaningar att nå så långt som möjligt. Läramas skolinspektionen 2014-11-19 4 (7) Dnr 43-2013:6113 uppfattning är också att verksamheten under senare år har ökat sitt fokus på kunskapsuppdraget Enligt rektom och lärarna är rektom ännu inte involverad i detta arbete. I intervjuer med rektom och lärarna framkommer att ett systematiskt kvalitetsarbete har genomförts på verksamhetsnivå av skolans tidigare rektor. Av den verksamhetsredogörelse som skolans nuvarande rektor lämnat inför tillsynen och vid intervjuer med honom framgår att det finns en plan för det systematiska kvalitetsarbetet vid Kullenskolan. Enligt denna plan ska rektom i samband med läsårsstart presentera verksamhetens förbättringsområden utifrån den utvärdering som lärare och tidigare rektor gjort av föregående läsår. Detta var dock inte genomfört vid skolinspektionens besök den 17 september. Därmed saknas på verksamhetsnivå en planering för vilka åtgärder och insatser som ska genomföras för att utveckla utbildningen. A v utredningen framgår att rektom inte tar tillräckligt ansvar för att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 4-6 §§skollagen Lgr 11, 2.8 Rektoms ansvar Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. En kommunal grundskola ska vara öppen för alla elever. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans arbete ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. skolinspektionen 2014-11-19 5 (7) Dnr 43-2013:6113 Motivering Erbjudande av utbildning Enligt skollagen ska en kommunal grundskola vara öppen för alla elever. En elev ska placeras vid den av kornmunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin kommun. I intervju med lärare och rektorn framkommer att Kullenskolan endast tar emot elever från angränsande Hagens behandlingshem. Elevens hemkommun bekostar placeringen vid Kullenskolan. Enligt uppgifter från huvudmannen är Kullenskolan en skola enbart för elever mottagna vid det angränsande behandlingshemmet. Utredningen visar att det sätt som kommunen organiserat Kullenskolan inte överensstämmer med skollagen. En kommunal skola ska vara öppen för alla och kommunen får inte skapa skolor där elever placeras utifrån exempelvis de förutsättningar som gäller för Kullenskolan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Elevhälsa Enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Vid skolinspektionens tillsyn är ett förebyggande och hälsofrämjande arbete av elevhälsan inte möjligt eftersom skolan saknar såväl elevhälsoteam som aktuell elevhälsoplan. Enligt lärarna är behovet av elevhälsans insatser omfattande. Enligt Kullenskolans utvärdering fanns väl fungerande elevhälsoteam och elevhälsoplan under läsåret 2013/14. Enligt rektorn saknar skolan elevhälsoteam sedan höstterminens start 2014. Rekrytering pågår av de kompetenser som behövs, men en omorganisation i kommunen har medfört en försening i detta arbete. Enligt rektorn och lärarna är skolan i stort behov av elevhälsans arbete. Exempelvis har två av skolans sex elever beslut om anpassad studiegång som upprättades föregående läsår och har ännu inte utvärderats. Beslut om anpassad studiegång för innevarande läsår saknas. Enligt lärarna har vikten av ett fungerande elevhälsoteam inför läsåret 2014/15 efterfrågats sedan i våras. skolinspektionen 2014-11-19 6 (7) Dnr 43-2013:6113 Utredningen visar att elevhälsa saknas vid Kullenskolan och att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete därför ännu inte startats. Skolans plan för elevhälsoarbetet kan inte anses gälla eftersom den upprättades av föregående läsårs elevhälsoteam. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 25 § skollagen 9 kap. 12-15 §§ skollagen, lO kap. 24-25 och 29 §§skollagen. I ärendets slutliga handläggning har utredare Linda Svensson, Tove Bender och Ingrid Hesslen Brunius deltagit. På skolinspektionens vägnar ' ' /f et.~ ~:f-J Be~~;a~:L Ulla-Britt Norin Föredragande Bilaga: Bilaga l Allmänt om tillsynen skolinspektionen Bilaga 1 2014-11-19 7 (7) Dnr 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, lechling och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömrlingspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmillmen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. Beslut f':\ ~ skolinspektionen Kungsbacka kommun Beslut för fritidshem i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen .se 2014-11-10 Dn r 43-2013:6113 skolinspektionen Beslut 2014-11-10 2 (1 O) Dnr 43-2013:6113 Tillsyn av fritidshem i Kungsbacka kommun skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kommun under år 2014. skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga författningar. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med ansvariga politiker, representanter för förvaltningsledningen, ledningen för fritidshemmen samt representanter för personalen och föräldrarna. Intervjuer gällande fritidshemmens verksamhet i Kungsbacka kommun genomfördes av skolinspektionen den 26-28 augusti samt den 8-10 oktober 2014. Fakta om fritidshemmen i Kungsbacka kommun I Kungsbacka kommun bedrivs fritidshem vid de grundskolor som har elever i åldrarna 6-12 år. Alla elever i åldrarna 6-12 år (t.o.m. vårterminen det år eleven fyller 13 år) som enligt skollagen har rätt till plats erbjuds detta. Fritidshemmen för de yngre åldrarna är oftast kopplade till den klass som eleven tillhör. Verksamheten för de äldre eleverna benämns ofta fritidsklubb men erbjuder, enligt kommunen, i realiteten samma verksamhet som fritidshemmet. Samtliga elever som deltar är inskrivna i verksamheten. Ansvarig för fritidshemmets verksamhet och personal är skolenhetens rektor. Enligt intervjuade rektorer och personal är fritidshemmet en integrerad del av skolans verksamhet medan fritidsklubbarna har en friare form där eleverna ges mer eget ansvar. Enligt uppgift från kommunen finns det vid tiden för tillsynen 4441 elever i kommunens fritidshemsverksamhet och 19 elever som har sin fritidshemsverksamhet i pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare). I fritidshem med enskild huvudman deltar 625 elever. Fritidshem med enskild huvudman omfattas inte av denna tillsyn. skolverkets officiella statistik för år 2013 visar att 56 procent av personalen vid kommunens fritidshem hade pedagogisk högskoleexamen. I riket var motsvarande siffra 53 procent. 92 procent av eleverna i åldrarna 6-9 år var inskrivna i kommunens fritidshem vilket kan jämföras med 82 procent i riket. Motsva- skolinspektionen Beslut 2014-11-10 3 (1 O) Dnr 43-2013:6113 rande andel för elever 10-12 år var för Kungsbacka kommun 32 procent jämfört med 20 procent i riket. I Skolverkets officiella statistik för Kungsbacka kommun syns en ökning av antalet inskrivna elever per anställd. År 2011 var 11,4 elever inskrivna per anställd, år 2012 var 11,7 och år 2013 var 12,0 elever inskrivna per anställd. statistik för år 2014 var vid tidpunkten för tillsynen inte tillgänglig. I de dokument på kommun- och enhetsnivå som skolinspektionen tagit del av saknas sammanställningar och underlag som beskriver vilka resultat fritidshemmen uppnår i förhållande till de mål som finns för verksamheten i läroplan och skollag. Helhetsbedömning Vid tidpunkten för skolinspektionens tillsyn saknas underlag för uppföljning och utveckling av utbildningen i fritidshemmen på kommunövergripande nivå. Ansvariga politiker saknar därmed den information som de behöver för att kunna ta det övergripande ansvaret för att det erbjuds en likvärdig utbildning av god kvalitet i kommunens fritidshem. För att säkerställa god kvalitet måste huvudmannen efterfråga resultat från fritidshemmen så att de kan bilda underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Ett systematiskt kvalitetsarbete är nödvändigt för att utveckla verksamheten och få en bild av om verksamheten lever upp till författningarnas krav. I en internkontroll av fritidshemmens verksamhet, gjord i mars 2013, konstaterar Kungsbacka kommun att fritidshemmens ställning som en del av barnens lärmiljö behöver stärkas. Intervjuad personal säger att de försöker stödja varje barns utveckling genom att uppmuntra till olika aktiviteter men barngruppemas storlek upplevs i de flesta fall som ett hinder. Generellt sett uttrycker personalen att det är svårt att hinna se och bekräfta varje barn och att de känner sig otillräckliga. De barn som tar mest plats blir de som får mest tid. Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets bästa vara utgångspunkt för all verksamhet. skolinspektionen har inte funnit annat än att insatser för att kontinuerligt förebygga och förhindra kränkande behandling genomförs på fritidshemmen. Fritidshemmen ingår i de flesta fall i det arbete mot kränkande behandling som görs vid grundskoloma i kommunen. skolinspektionen vill påpeka att när grundskola och fritidshem har en gemensam plan mot kränkande behandling, ska det för varje verksamhet framgå vilka åtgärder som ska vidtas eller påbörjas det närmaste året. Behoven ska vara utgångspunkt för vilka insatser som skolinspektionen Beslut 2014-11-10 4 (10) Dn r 43-2013:6113 ska genomföras på fritidshemmet såväl som på skolan under det kommande året. I den nya skollagen har fritidshemmen fått ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Vid tillsynen framkornmer inget annat än att innehållet i fritidshemmen utgår från läroplanen och skolverkets allmänna råd för fritidshem. Fritidshemmen erbjuder eleverna såväl planerade som fria aktiviteter. Fritidshemmen, särskilt för yngre elever, kompletterar skolan eftersom fritidspedagogerna ofta är kopplade till en klass och därmed får en helhetssyn på eleverna och kan möta elevernas olika behov. Dock förekommer verksamheter, särskilt för äldre elever, där personalen upplever att de inte hinner se alla barn eller planera en bra verksamhet. skolinspektionen pekar i denna tillsyn på några områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra fritidshemmens måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar skolinspektionen följande beslut. skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 §skollagen (2010:800) Kungsbacka kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa :påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 20 februari 2015 redovisas för skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Det ska för alla fritidshem finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska vidare se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras skolinspektionen Beslut 2014-11-10 5 (10) Dn r 43-2013:6113 under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det framgår av den dokumentation som lämnats till skolinspektionen att fritidshemmen på vissa enheter har planer mot kränkande behandling som är gemensamma med den skola/skolenhet som fritidshemmet tillhör. De planer som skolinspektionen tagit del av bygger på en kartläggning av verksamheten i skolan/skolenheten men inte specifikt i fritidshemmet. I den verksamhetsredogörelse som Kungsbacka kommun lämnat inför skolinspektionens tillsyn anges att personalen i fritidshemmen är aktiva i arbetet med skolans arbete mot kränkande behandling. A v intervjuer med personalen framgår att trygghet, ansvar och respekt är ledande och styrande i fritidshemmens verksamhet. Dels i det konkreta arbetet under skoltid exempelvis på raster, dels i och med att fritidshemspersonalen också ofta ingår i skolomas olika trygghetsteam. Enligt personalen sker själva arbetet mest i samtalen vid samlingar och när personalen är närvarande i leken. Några föräldrar beskriver i intervjuer med skolinspektionen att det i de flesta fall är en bra stämning på fritidshemmen och att om det uppstår konflikter går det snabbt att lösa dem. Andra föräldrar ger en bild av stora elevgrupper och lite personal, till viss del för elever i årskurs 3 men främst för elever i årkurs 4-6. Föräldrarna uppger att de oroar sig för att personalen därför har svårt att hålla uppsikt, vilket även bekräftas av fritidshemmens personal. Utredningen visar att trygghet, ansvar och respekt är ledande och styrande i fritidshemmens verksamhet. Däremot tar de åtgärder som redovisas i de planer mot kränkande behandling som skolinspektionen tagit del av inte utgångspunkt i en kartläggning av de behov som finns i fritidshemmen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning 6 kap.6 och 8 §§skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. skolinspektionen Beslut 2014-11-10 6 (10) Dnr 43-2013:6113 Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska dokumenteras. Rektorerna ska ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Rektorerna ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet på enhetsnivå är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på skolenhetsnivå. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt läroplanen har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. I de dokument på kommun- och skolenhetsnivå som skolinspektionen tagit del av saknas sammanställningar och redogörelser som beskriver i vilken mån fritidshemmen uppnår de nationella målen. Vid samtal med politiker i nämnden för Förskola och Grundskola framkommer att fritidshemmens innehåll och kvalitet inte har följts upp och utvärderats och att dokumentation på huvudmannanivå därmed saknas. I intervju med den centrala förvaltningens tjänstemän bekräftas att resultat och analys av fritidshemmens verksamheter saknas på huvudmannanivå. A v genomförda intervjuer och den dokumentation skolinspektionen tagit del av inför tillsynen framgår att Kungsbacka kommun har ett system för kvalitetsarbetet på såväl huvudmanna- som enhetsnivå i ett gemensamt digitalt system. Det har dock i denna struktur inte funnits ett tydligt stöd för hur kvaliteten i fritidshemmen kan dokumenteras och följas upp. Huvudmannens efterfrågan på underlag från skolenheterna har därför också varit otydligt. Enligt rektorerna har strukturer för hur utvecklingsarbetet ska genomföras på skolenhetsnivå arbetats fram där arbetet utgår från ett årshjul och fokusområden. Intervjuer med rektorer och personal visar att fritidshemmen i varierande utsträckning har påbörjat ett kvalitetsarbete men att dokumenterade analyser och utvärderingar av det arbete som bedrivits saknas i flera fall. Enligt såväl personal som rektorer pågår ett systematiskt kvalitetsarbete för fritidshemmens verksamheter på några enheter geno;m att utvärderingar görs och lämnas till rektorn. Per- skolinspektionen Beslut 2014-11-10 7 (10) Dn r 43-2013:6113 sonalen vid andra enheter uppger att de inte hinner utvärdera och andra säger att de gör utvärderingar men att det inte är något som rektom tar del av. skolinspektionen träffar personal som säger att rektor inte ger återkoppling på inlämnade utvärderingar från fritidshemmet. Personalen upplever det som svårt att göra analyser och efterlyser kompetensutveckling för sitt analysarbete. Utredningen visar att Kungsbacka kommun saknar dokumenterad uppföljning och analys av fritidshemmens verksamhet på såväl skolenhets- som huvudmannanivå. Det finns därför ingen samlad kunskap om i vilken utsträckning fritidshemmen uppfyller de mål som finns för utbildningen i skollag, läroplan eller andra föreskrifter. Huvudmannen saknar därmed relevant kunskap om verksamheten för att kunna vidta åtgärder vid konstaterade brister. skolinspektionen bedömer att huvudmannen och rektorerna måste säkerställa att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling på såväl huvudmanna- som skolenhetsnivå och att kvalitetsarbetet dokumenteras. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 3-7 §§skollagen Lgr 11, 2.8 Rektoms ansvar Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Huvudmannen och rektorerna ska följa upp och utvärderar elevgruppemas sammansättning och storlek. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets bästa vara utgångspunkt för all verksamhet. I förarbetena till skollagen anges att regeringen inte har funnit skäl att i lagen närmare ange gruppstorleken. Enligt förarbetena bör elevgruppemas sammansättning och storlek tillgodose elevernas och gruppernas behov i relation till fritidshemmets uppdrag. Bestämmelsen om att elevgrupperna i fritidshemmen ska ha en lämplig sammansättning och storlek ska vid huvudmannens övergripande planeringsarbete kunna användas som riktmärke för en flexibel•resurstilldelning till olika verksamheter (prop. 2009/10:165 skolinspektionen Beslut 2014-11-10 8 (1 O) Dnr 43-2013:6113 s. 405-406). Enligt Skolverkets allmänna råd för fritidshem (SKOLFS 2014:39) är det viktigt att huvudmannen och rektom genomför en mer långtgående och omfattande barnkonsekvensanalys innan större beslut fattas som påverkar eleverna, exempelvis förändringar som gäller personaltäthet och elevgruppens storlek. Enligt huvudmannen ansvarar rektor för hur elevgrupperna anpassas utifrån de förutsättningar som skollag och budgetramar ger. Enligt intervjuade rektorer har inte uppföljning och utvärdering av elevgruppemas storlek och sammansättning gjorts systematiskt utifrån faktorer som personaltäthet, elever i behov av särskilt stöd, personalens kompetens och elevernas närvarotider eller lokaler. Dessa faktorer påverkar möjligheten att genomföra skollagens uppdrag att erbjuda en pedagogisk verksamhet i en god miljö. Vid intervjuer med fritidshemmens personal, rektorer och föräldrar framkommer att det finns variationer mellan fritidshemmens förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet som motsvarar de krav som ställs. Alla elever som är berättigade till en plats i fritidshem erbjuds sådan direkt och placeras i det fritidshem där eleven går i skola. Det innebär enligt personal och rektorer att det i praktiken inte finns någon begränsning av hur stora elevgrupperna kan vara. I flera av de intervjuer som skolinspektionen genomfört med föräldrar och personal framkommer att elevgrupperna upplevs som stora och att personalstyrkan tidvis är för liten för att kunna bedriva en verksamhet som motsvarar skollagens krav. Enligt personalen tar det sig uttryck i att de har begränsade möjligheter att genomföra de aktiviteter som planerats, inte heller kan elevernas önskemål om aktiviteter tillgodoses. Möjligheten att dela elevgruppen, för att lättare kunna genomföra planerade aktiviteter, kan vara begränsad eftersom det inte finns tillräckligt med personal. Enligt uppgift från föräldrar och personal kan det vara 100 inskrivna barn vid någon fritidsklubb och att förhålla sig till så många upplevs som påfrestande av såväl personal som elever. Några fritidshem har enligt personal och föräldrar lokaler som inte är tillräckliga eller ändamålsenliga för att ta emot de elevgrupper som vistas där. Utredningen visar att Ktmgsbacka kommun inte följer upp och utvärderar elevgruppemas sammansättning och storlek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 14 kap. 9 §skollagen skolinspektionen Beslut 2014-11-10 9 (1 O) Dn r 43-2013:6113 I ärendets slutliga handläggning har utredare Linda Svensson, Tove Bender och Ingrid Hesslen Brunius deltagit. På skolinspektionens vägnar Ulla-Britt Norin Undervisningsråd/Föredragande Bilaga: Bilaga l Allmänt om tillsynen skolinspektionen Bilaga 1 2014-11-10 1O (1 O) Dnr 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. Beslut /"'\ 2014-11-28 skolinspektionen Dnr 43-2013:6113 Kungsbacka kommun Beslut efter tillsyn i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen .se skolinspektionen Beslut 2014-11-28 2 (16) Dn r 43-2013:6113 Tillsyn i Kungsbacka kommun skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kommun under år 2014. Fakta om kommunen Kungsbacka kommun ligger i norra Halland och har cirka 77 000 invånare. Nämnden för Förskola och Grundskola ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Kommunens förvaltning för Förskola och Grundskola leds av en förvaltningschef. Verksamheten inom förvaltningens ansvarsområde är organiserad i tre geografiskt sammanhållna områden som benämns pedagogiska enheter. Varje pedagogisk enhet leds av en verksamhetschef. Förvaltningschefen med sin stab och verksamhetscheferna utgör tillsammans förvaltningens ledningsgrupp. Nämnden för Gymnasie- och Vuxenutbildning ansvarar för kommunens verksamhet inom gymnasieskola, gyronasiesärskola och vuxenutbildning. Förvaltningen för Gymnasie- och Vuxenutbildning leds av en förvaltningschef. Förvaltningens ledningsgrupp består av förvaltningschefen med delar av sin stab samt verksamhetschefer för kommunens gymnasieskolor och vuxenutbildning. I Kungsbacka kommun finns 67 kommunala förskolor och 31 verksamheter med kommunal pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. Förskolorna leds av sammanlagt 24 färskolechefer som i vissa fall också är rektorer vid någon av kommunens grundskolor. Verksamheten i den pedagogiska omsorgen och i kommunens öppna förskolor leds av två enhetschefer. I kommunen finns 24 fristående förskolor och fyra verksamheter som bedriver fristående pedagogisk omsorg. Kommunen har tillsynsansvar för fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg. De verksamheterna ingår därför inte i skolinspektionens tillsyn. I kommunens verksamhet för förskoleklass, grundskola och fritidshem finns 44 skolenheter fördelade på förvaltningsorganisationens tre pedagogiska enheter. I kommunen finns också fyra kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Kommunen har två skolenheter för grundsärskola. I många av grundskolans skolenheter finns enstaka elever i grundsärskolan som får sin utbildning inom grundskolan. . •.' ' -~ ) . . 'J' .._, • ~ ... Kungsbacka kommun bedriver utbildning i gymnasieskola och gyronasiesärskola i sammanlagt 10 skolenheter. Vid Aranäsgymnasiet finns fyra skolenheter som sammantaget erbjuder utbildning på 8 nationella gymnasieprogram, gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) och gyronasiesärskolans indivi- ;- ...... skolinspektionen Beslut 2014-11-28 3 (16) Dnr 43-2013:6113 duella program. Elof Lindälvs gymnasium består av fem enheter som sammantaget erbjuder utbildning på 10 nationella gymnasieprogram, IM och gymnasiesärskolans nationella program. En av enheterna vid Elof Lindälvs gymnasium erbjuder också lärlingsutbildning inom flera av gymnasieskolans yrkesprogram. Förutom de två större gymnasieskolorna finns Beda Hallbergs gymnasium som erbjuder utbildning på samhällsvetenskapsprogrammet Kungsbacka kommun har ingått samverkansavtal med 12 andra kommuner i Göteborgsområdet. Genom avtalen har de tillsammans bildat Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) antagnings- och samverkansområde för att erbjuda elever utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. I Kungsbacka kommun finns också sex fristående grundskolor och fyra fristående gymnasieskolor. skolinspektionens tillsyn av de fristående grund- och gymnasieskolorna redovisas i särskilda beslut och ingår inte i bedömningen av kommunens utbildningsverksamhet. I förvaltningen för Gymnasie- och Vuxenutbildning finns en avdelning benämnd Kompetenscentrum där kommunens ansvar för vuxenutbildning, vägledning och arbetsliv samlats. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå- utom ämnet svenska som andraspråk-bedrivs i kommunens regi i en skolenhet med namnet Studion som är en del av Kompetenscentrum. All kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, svenska för invandrare och 'Svenska som andraspråk på grundläggande nivå är upphandlad och bedrivs av fristående utbildningsanordnare. För denna utbildning ansvarar en kommunal rektor som också är chef för enheten Vuxnas lärande i Kompetenscentrum. Särskild utbildning för vuxna bedrivs i kommunens regi. Verksamheten ingår inte i Kompetenscentrums ansvarsområde. Den är istället organisatoriskt placerad inom en av gymnasieskolans enheter. Ä ven på vuxenutbildningens område finns ett samverkansavtal mellan GR och de 13 medlemskommunerna. Syftet är enligt avtalet bland annat att göra det möjligt för sökanden att ta del av utbildningar som annars inte skulle vara tillgängliga. Kunskapsresultat Kommunen har inte redovisat någon sammanställning som visar hur stor andel av eleverna som nått kunskapskraven för årskurs 3. Det finns inte heller någon nationell uppföljning som ger sådana upplysningar. För årskurs 6 beskriver den officiella statistiken bland annat hur stor andel av eleverna som fått minst betyget E i respektive ämne vårterminen 2014. I Kungsbacka varierade detta mått mellan 95 och 99 procent. Andelen var lägst i ämnet engelska och högst i ämnet slöjd. skolinspektionen Beslut 2014-11-28 4 (16) Dnr 43-2013:6113 Vad gäller Kungsbackas kommunala grundskolor visar den officiella statistiken att 87 procent av de elever som gick ut årskurs 9 våren 2014 hade nått kunskapskraven i samtliga ämnen. Motsvarande andel i riket som helhet var 77 procent. En jämförelse mellan de kommunala grundskolorna i Kungsbacka visar att värdet varierade mellan 71 och 100 procent. Elevernas genomsnittliga meritvärde var samma år 226 poäng att jämföra med 215 poäng i riket. Det genomsnittliga meritvärdet för de kommunala grundskolorna i Kungsbacka varierade mellan 269 och 199 poäng. I den skola där eleverna nådde det högsta genomsnittliga meritvärde hade flickorna ett meritvärde som i genomsnitt var 2 poäng högre än det för pojkarna. I skolan med lägst genomsnittligt meritvärde var flickornas meritvärde i genomsnitt 47 poäng högre än pojkarnas. Den officiella statistiken visar också att 94 procent av de elever som avslutade årskurs 9 våren 2014 blev behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan. I hela riket var motsvarande andel87 procent. En jämförelse mellan de kommunala grundskolorna i Kungsbacka visar att värdet varierade mellan 80 och 100 procent. Kommunen har inte redovisat någon sammanställning av andelen elever som har nått de kunskapskrav som finns i grundsärskolans årskurser 6 och 9. Det finns inte heller någon officiell statistik som beskriver kunskapsresultat i grundsärskolan. Det finns ännu ingen officiell statistik för kunskapsresultaten i gymnasieskolan avseende år 2014. Den officiella statistiken för år 2013 visar att 93 procent av de elever som fick slutbetyg från Kungsbackas kommunala gymnasieskolor hade fullföljt utbildningen inom fyra år. Motsvarande andel i hela riket var 85 procent. Kungsbacka låg samma år i nivå med riket både vad gäller genomsnittlig betygspoäng på nationella program (13,8 jämfört med 13,9 i riket) och andel elever behöriga till högskola efter avslutat nationellt program (88 procent jämfört med 87 procent i riket). Det finns ingen officiell statistik som beskriver kunskapsresultat i gymnasiesärskolan. Kommunen har redovisat att år 2013 fick 70 procent av eleverna på nationellt program i gymnasiesärskolan slutbetyg. Kommunen har inte redovisat någon sammanställning av kunskapsresultat på gymnasiesärskolans individuella program. I kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå var det, enligt den officiella statistiken för år 2013, 54 procent av kursdeltagarna som slutfört kurs. I riket som helhet var motsvarande andel 64 procent. I vuxenutbildning på gymnasial nivå var det samma år 74 procent av kursdeltagarna som slutfört kurs, vilket är ett något högre resultat än i riket som helhet (71 procent). Vad gäller utbildning i svenska för invandrare visar den officiella statistiken för år skolinspektionen Beslut 2014-11-28 5 (16) Dn r 43-2013:6113 2013 att det genomsnittliga antalet veckor som behövdes för att en elev skulle bli godkänd var något lägre i Kungsbacka än i riket som helhet. Detta gällde samtliga studievägar och kurser. Det sker ingen nationell uppföljning av kunskapsresultat i särskild utbildning för vuxna. Kommunen har inte heller redovisat någon sådan uppföljning. Tabell1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 3672 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 132 Fritidshem 4692 Förskaleklass 967 Grundskola 8667 Grundsärskola 100 Gymnasieskola 2651 Gymnasiesärskola 46 Kommunal vuxenutbildning 863 Särskild utbildning för vuxna 18 Utbildning i svenska för invandrare 120 .. Kalla: Kungsbacka kommun 2014-10-29 Helhetsbedömning Tillsynen har visat att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet i en stor andel av kommw1ens skolenheter och på huvudmannanivå. Det finns rutiner för hur rektorer ska dokumentera kvalitetsarbetet på enhetsnivå och rapportera detta till huvudmannen. Vid många skolenheter saknas dock en dokumenterad uppföljning och analys av hur verksamheten behöver förändras för att utveckla arbetet och förbättra resultaten i förhållande till de nationella målen. Det innebär att huvudmannen inte har det underlag som behövs för att styra och utveckla verksamheterna på ett effektivt sätt. Kommunen saknar därmed en viktig grund för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. . ", -t t t, ..• J ~i \ skolinspektionen Beslut 2014-11-28 6 (16) Dn r 43-2013:6113 I tillsynen har det också framkommit att det inte finns en tillräcklig uppföljning och dokumenterad analys av måluppfyllelsen på huvudmannanivå. Det saknas också, i stor utsträckning, beskrivningar av konkreta åtgärder för utveckling som har sin grund i analyser av måluppfyllelsen och dokumenterade planer för hur utvecklingsåtgärder ska genomföras. Bristema finns både på verksamhetsoch huvudmannanivå. Vad gäller verksamheten i kommunens fritidshem saknas underlag för uppföljning och utveckling på huvudmannanivå. Det finns också brister på huvudmannanivå i kvalitetsarbetet avseende kommunens förskolor. Arbetet är inte i tillräcklig grad baserat på verksamhetemas resultat i förhållande till de nationella målen. Eleverna i Kungsbackas grundskolor når överlag relativt goda kunskapsresultat Det finns dock stora variationer i kunskapsresultaten mellan skolor, och i vissa skolor stora skillnader i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar. I gymnasieskolan är kunskapsresultaten överlag i nivå med riket som helhet, men tillsynen har visat att det finns stora brister i delar av verksamheten. Bristema gäller bland annat utbildningen på gymnasieskolans introduktionsprogram och arbetet med särskilt stöd, vilket kan vara avgörande för många elevers möjligheter att genomföra en fullständig gymnasieutbildning. Mot bakgrund av variationerna i grundskolans kunskapsresultat och bristema i delar av gymnasieutbildningen är det allvarligt att Kungsbacka kommun inte har kommit längre i genomförandet av ett systematiskt kvalitetsarbete på såväl enhets- som huvudmannanivå. I Kungsbacka kommun är det vanligt att en skola är uppdelad i mer än en skolenhet. Organisationen skapar i vissa verksamheter, i både grundskolan och gymnasieskolan, problem med rektoremas förutsättningar att utöva det självständiga ansvar och den beslutanderätt som skollagen kräver. I många av grundskolans skolenheter har tillsynen visat att läramas kompetenser inte fullt ut tas tillvara för att säkerställa att eleverna får undervisning av behöriga lärare i alla ämnen. Många rektorer har redan vidtagit åtgärder för att läramas tjänstefördelning ska anpassas bättre efter deras behörighet. Det arbetet behöver fortsätta för att tillgodose elevernas rätt till behöriga lärare. Kungsbacka kommun har i stora delar en väl fungerande vuxenutbildning. Det finns ett stort utbud av utbildningar och en stor flexibilitet vad gäller arbetsformer, studietakt och möjlighet för eleverna att kombinera studier och arbete. I de delar av vuxenutbildningen som är upphandlade finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete. Det står i kontrast till bristen på systematiskt kvalitetsarbete i de delar som bedrivs i kommunens egen regi. skolinspektionen Beslut 2014-11-28 7 (16) Dn r 43-2013:6113 skolinspektionen pekar i denna tillsyn på områden nödvändiga för huvudmannen att åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar skolinspektionen följande beslut. skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 §skollagen (2010:800) Kungsbacka kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 6 mars 2015 redovisas för Skolinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inrikh'lingen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till skollagen är arbetet med att utveckla verksamheten en process där analys och värdering bl.a. av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t. ex. betygsstatistik och resultat av nationella ämnesprov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolors resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i t>ktoi-ors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens skolinspektionen Beslut 2014-11-28 8 (16) Dnr 43-2013:6113 styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165, s. 304 ff.). Systematiskt och kontinuerligt innebär enligt skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen (SKOLFS 2012:98). Nämnden för Förskola och Grundskola I den verksamhetsredogörelse som skolinspektionen har begärt inför tillsynen ger förvaltningschefen för Förskola och Grundskola en beskrivning av kvalitetsarbetet inom nämndens verksamhetsområde. Av redogörelsen framgår bland annat följande. För att huvudmannen ska få en samlad bild av verksamheternas resultat och kunna göra en analys av måluppfyllelsen ska varje rektor redovisa en analys av sin verksamhet inom ett antal områden. Redovisningen ska innehålla en sammanfattande bedömning och beskrivning av förbättringsområden i respektive verksamhet. A v "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-13" framgår att det i huvudmannens kvalitetsarbete ingår att både utgå från de behov som identifieras på de olika enheterna och göra en samlad bedömning utifrån ett huvudmannaperspektiv. I intervju med nämndens presidium framkommer bland annat följande. På kommunnivå finns inga uppföljningar av kunskapsresultaten i förhållande till kunskapskraven i årskurs 3 eller i grundsärskolan. Vad gäller betygsresultaten i årskurs 6 har nämnden varken begärt eller fått några uppföljningar som belyser skillnader mellan skolor. Det finns inget fungerande system för att följa upp skolornas resultat i förhållande till de nationella mål i läroplanen som inte är direkt relaterade till kunskapsutvecklingen. Resultaten av arbetet i de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna följs inte upp på huvudmannanivå. Nämndens presidium uttrycker också att de får många rapporter om resultaten inom nämndens verksamhetsområde, men att det finns brister i de analyser som ska ligga till grund för utvecklingsarbetet. skolinspektionen har tagit del av huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete i form av "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-13". Dokumentet ger vissa upplysningar om de samlade kunskapsresultaten för eleverna i kommunens grundskolor. De betygsresultat som finns redovisade är andelen elever med betyget A-E samt den genomsnittliga betygspoängen i årskurs 6 och 9 fördelatFå-ämnen och kön. Redovisningen ger inget underlag fö.t;i;lttjämföra skolinspektionen Beslut 2014-11-28 9 (16) Dnr 43-2013:6113 kunskapsresultaten mellan skolenheter. Det finns inte heller några uppgifter om genomsnittliga meritvärden eller andelen elever som fått minst betyget E i alla ämnen. Dokumentet ger ingen bild av elevernas kunskapsresultat i förhållande till kunskapskraven i årskurs 3. Det finns inte heller någon uppföljning av kunskapsresultaten i grundsärskolan. I redovisningen finns ingen uppföljning som ställer skolomas resultat i relation till de nationella målen för arbetet med normer och värden. Kommunen beskriver i dokumentet att i det underlag som finns är blm<d mmat "färskoleklasser och grundsärskolan sparsamt beskrivna". Dessa verksamheter är enligt kommunen "inte synliga i dokumentationen". Det dokumenterade kvalitetsarbetet innehåller ett avsnitt som beskriver en analys av elevernas betygsresultat Vad gäller årskurs 9 innehåller analysen en rad iakttagelser som bland mmat gäller skillnader i betygsresultat mellan pojkar och flickor i enskilda ämnen och skillnader mellan skolor i fördelningen över betygsstegen. Analysen innehåller ett par korta resonemang om faktorer i undervisningen som enligt kommunen kan ha betydelse för pojkarnas kunskapsresultat I övrigt finns ingen analys av hur verksamhetemas sätt att arbeta har påverkat elevernas måluppfyllelse. Avseende årskurserna 6 och 7 ger analysen några exempel på skillnader mellan ämnen och skolor i fördelningen över betygsstegen. Den enda förklaringsfaktor som diskuteras är skillnader mellan skolor i hur man arbetar med betygssättningen. Kommunens analys mynnar ut i slutsatsen att det främst finns två utmaningar. Den ena är att bryta trenden att pojkarnas resultat blir sämre. Den andra är att åstadkomma likvärdighet i bedömningar. När det kommer till kunskapsresultaten i de lägre årskurserna konstaterar kommunen att endast en liten del av skoloma har kommit in med underlag till förvaltningen och att det därför är "mycket svårt att göra en analys". Dokumentet avslutas med en beskrivning av de förbättringsområden huvudmannen har identifierat i nämndens verksamhet. Beskrivningen tar endast upp förskolan och grundskolan. Den innehåller inga konkreta åtgärder förutom "sambedömningar/samrättningar för att öka likvärdigheten i bedömning av nationella prov". skolinspektionens tillsyn av skolenheterna inom nämndens verksamhetsområde visar att det finns brister i kvalitetsarbetet i en stor andel av enheterna. Till exempel saknas ofta analyser av verksamhetens resultat som kan ligga till grund för slutsatser om vilka åtgärder som krävs för att öka måluppfyllelsen. I "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-13" ger kommunen en beskrivning av förutsättningarna för huvudrommens övergripande kvalitetsarbete: :;~d,det underlag som nu finns i skolomas rapporter hC\Jj;puyudmannen skolinspektionen Beslut 2014-11-28 1o (16) Dn r 43-2013:6113 svårt att få en samlad bild av dessa verksamhetsformer." Slutsatsen är bland annat att ett "utvecklingsarbete blir att ge tydligare anvisningar till skolenheterna och att tydligare efterfråga resultat och analyser till huvudmannen." Hur detta ska åstadkommas framgår inte av dokumentationen. skolinspektionens bedömning av huvudmannens övergripande kvalitetsarbete gällande förskola och fritidshem beskrivs i särskilda beslut avseende respektive verksamhet. Nämnden för Gymnasie- och Vuxenutbildning Kommunen ger, i den verksamhetsredogörelse som skolinspektionen har begärt inför tillsynen, en beskrivning av kvalitetsarbetet inom nämndens verksamhetsområde. A v redogörelsen framgår bland annat följande. I samband med läsårsavslutningen upprättar varje rektor en uppföljning av hur kvalitetsarbetet har bedrivits i respektive skolenhet samt över vilka resultat och förslag till förbättringar som det har lett fram till. Sedan bildas analysgrupper som gör en samlad bedömning av måluppfyllelsen i syfte att förstärka och förbättra underlaget till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Nämndens ordförande uppger i intervju att kunskapsresultaten i gymnasieskolans introduktionsprogram inte följs upp på huvudmannanivå. Detsamma gäller kunskapsresultaten i gymnasiesärskolan. Förvaltningsledningen bekräftar att nämnden inte följer upp resultaten i dessa verksamheter. Förvaltningsledningen uppger också att det inte sker någon direkt värdering av hur verksamheterna lyckas i förhållande till de nationella målen för arbetet med normer och värden. Nämndens ordförande bekräftar att så är fallet. I intervju med förvaltningsledningen framkommer också att det finns vissa skillnader mellan de redovisningar som rektorerna lämnar som underlag för det övergripande kvalitetsarbetet. Det finns rektorer som nöjer sig med att redovisa statistik över enhetens resultat, medan andra gör analyser och drar slutsatser. Förvaltningsledningen uttrycker en intention att utveckla arbetet med att analysera verksamheternas resultat. skolinspektionen har tagit del av huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete i form av "Systematiskt kvalitetsarbete Gymnasieskola" daterat den 21 mars 2014. Dokumentet innehåller bland annat avsnitt för beskrivning av elevernas kunskapsresultat och resultaten av arbetet med normer och värden. De kunskapsresultat som redovisas gäller gymnasieskolans nationella program sammantaget i kommunen och per program. Uppgifterna ger endast i liten utsträckning möjlighet att göra jämförelser mellan till exempel ämnen eller samma program på olika skolor i kommunen. I det dokumenterade kvalitetsarbet~t .finns ingen uppföljning av kunskapsresultaten på gy:n;mfl?ieskolans intro- skolinspektionen Beslut 2014-11-28 11 ( 16) Dnr 43-2013:6113 duktiansprogram eller i gymnasiesärskolan. Avsnittet om normer och värden är i stor utsträckning en beskrivning av hur arbetet bedrivs och ställer inte verksamhetemas resultat i relation till de nationella målen. Kommunen noterar i samma dokument att det finns ett starkt samband mellan elevers närvaro och hur väl man lyckas i studierna, att det finns skillnader mellan pojkar och flickor i studieresultat samt att det är viktigt att tidigt identifiera elever med svårigheter. I övrigt finns ingen analys av hur verksamhetemas sätt att arbeta har påverkat elevernas måluppfyllelse. Beskrivningen av de förbättringsområden som identifieras är i stor utsträckning en formulering av målsättningar som inte kopplas till konkreta åtgärder för utveckling. Vidare saknas en dokumenterad plan för hur åtgärder, som utgår från en analys av resultaten, ska genomföras. Bedömningen av huvudmannens övergripande kvalitetsarbete gällande vuxenutbildning beskrivs i skolinspektionens beslut avseende vuxenutbildningen i Kungsbacka. Bedömning A v utredningen framgår att kvalitetsarbetet brister i många av kommunens skolenheter. Till exempel saknas det ofta en dokumenterad uppföljning och analys av hur verksamheten behöver förändras för att utveckla arbetet och förbättra resultaten i förhållande till de nationella målen. Kommunen saknar där-' med en viktig grund föratt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Utredningen visar också att det inte finns en tillräcklig uppföljning och dokumenterad analys av måluppfyllelsen på huvudmannanivå. Det innebär att huvudmannen inte har det underlag som behövs för att styra och utveckla verksamheterna på ett effektivt sätt. Det framgår också av utredningen att det i stor utsträckning saknas beskrivningar av konkreta åtgärder som har sin grund i analyser av måluppfyllelsen och dokumenterade planer för hur utvecklingsåtgärder ska genomföras. Sammanfattningsvis finns det brister inom båda nämndemas områden avseende såväl planering som uppföljning och utveckling av utbildningen. Det finns också brister i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet inom båda nämndemas områden. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 3 och 5-6 §§ skollagen skolinspektionen Beslut 2014-11-28 12 (16) Dnr 43-2013:6113 I ärendets slutliga handläggning har undervisningsrådet Kristina Svensson, utredarna Tove Bender och Ingrid Hesslen Brunius, avdelningsjurist Johan Kylenfelt och enhetschef Magnus Haglund deltagit. På skolinspektionens vägnar ?eL_~ Peter Ekborg A v delningschef Oskar Cliffordson Föredragande Bilaga: Bilaga l Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställillng av skolinspektionens beslut skolinspektionen Bilaga 1 2014-11-28 13 (16) Dn r 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lär andemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvud områden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. skolinspektionen Bilaga 2 2014-11-28 14 ( 16) Dnr 43-2013:6113 Sammanställning av skolinspektionens beslut fattade i samband med regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Grundskolor: Frillesåsskolan F-3 beslut 2014-01-27 Frillesåsskolan 4-9 beslut 2014-01-27 Särö skola 4-9 beslut 2014-01-31 Toråsskolan 4-9 beslut 2014-02-07 Särö skola F-3 beslut 2014-02-21 Toråsskolan F-3 beslut 2014-02-24 Kullaviksskolan F-3 beslut 2014-02-26 Kullaviksskolan 7-9 beslut 2014-03-03 Kullaviksskolan 4-6 beslut 2014-03-03 Åsaskolan F-3 beslut 2014-03-05 Kapareskolan A-D beslut 2014-03-13 Kapareskolan E-H beslut 2014-03-13 Presseskolan F-3 beslut 2014-03-26 Presseskolan 4-6 beslut 2014-03-26 Åsaskolan 4-9 beslut 2014-04-10 Fjordskolan Kungen beslut 2014-04-11 Fjordskolan Nidingen bes l ut 2014-04-11 Gällingeskolan beslut 2014-04-23 Furulidsskolan beslut 2014-04-23 Fjärås Bräckaskolan Röd beslut 2014-04-30 Fjärås Bräckaskolan Blå beslut 2014-04-30 skolinspektionen Bilaga 2 2014-11-28 15 (16) Dn r 43-2013:6113 Fjärås Bräckaskolan Gul beslut 2014-04-30 Gullregnsskolan beslut 2014-04-30 Hålabäcksskolan beslut 2014-05-14 Fullriggaren Malevik F-3 beslut 2014-05-20 Fullriggaren Malevik 4-9 beslut 2014-05-20 Varlaskolan Norra beslut 2014-05-21 Varlaskolan Södra beslut 2014-05-21 Hedeskolan F-3 beslut 2014-06-05 Hedeskolan 4-9 beslut 2014-06-05 lseråsskolan F-3 beslut 2014-06-19 lseråsskolan 4-6 beslut 2014-06-19 Björkris skola beslut 2014-06-17 Smedingeskolan A beslut 2014-09-02 Smedingeskolan B beslut 2014-09-02 Tingbergsskolan A/C och B (två skolenheter) beslut 2014-10-03 Åsa Gårdsskola F-3 Beslut 2014-10-06 Åsa Gårdsskola 4-9 beslut 2014-10-06 Älvsåkersskolan F-3 beslut 2014-10-14 Älvsåkersskolan 4-9 beslut 2014-10-14 Kollaskolan F-2 beslut 2014-10-24 Kollaskolan 3-6 beslut 2014-10-24 Kullenskolan beslut 2014-11-19 skolinspektionen Bilaga 2 2014-11-28 16 (16) Dn r 43-2013:6113 Grundsärskola: Varlaskolan grundsärskola beslut 2014-06-13 Kollaskolan grundsärskola (två skolenheter) beslut 2014-10-02 Gymnasieskolor: Elof Lindälvs gymnasium, enhet l beslut 2014-03-25 Elof Lindälvs gymnasium, enhet 2 beslut 2014-03-25 Elof Lindälvs gymnasium, enhet 3 beslut 2014-03-25 Elof Lindälvs gymnasium, enhet 4 beslut 2014-03-25 Aranäsgymnasiet, enhet l (inklusive gymnasiesärskola) beslut 2014-04-29 Aranäsgymnasiet, enhet 2 beslut 2014-04-29 Aranäsgymnasiet, enhet 3 beslut 2014-04-29 Aranäsgymnasiet, enhet 4 beslut 2014-04-29 Aranäsgymnasiet, enhet 6 beslut 2014-04-29 Beda Hallbergs Gymnasium beslut 2014-05-23 Gymnasiesärskola: Elof Lindälvs gymnasium, enhet 5 beslut 2014-03-25 Förskolan i Kungsbacka kommun beslut 2014-11-17 Fritidshemmen i Kungsbacka kommun beslut 2014-11-10 Vuxenutbildningen i Kungsbacka kommun beslut 2014-10-30 Beslut r" 2014-11-17 skolinspektionen Kungsbacka kommun Beslut för förskola i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se Dn r 43-2013:6113 skolinspektionen Beslut 2014-11-17 2 (14) Dnr 43-2013:6113 Tillsyn av förskolan i Kungsbacka kommun skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kornmun under våren och hösten 2014. Intervjuer gällande verksamheten i förskolan och den pedagogiska omsorgen i Kungsbacka kornmun genomfördes den 8-11 september samt den 8-10 oktober 2014. Fakta om förskolan i Kungsbacka kommun I Kungsbacka kornmun finns vid tiden för tillsynen 3672 barn i 67 kommunala förskolor samt 132 barn i kommunal pedagogisk omsorg. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen leds av sammanlagt 24 förskolechefer/enhetschefer. Verksamheten är indelad i tre geografiskt baserade pedagogiska enheter; Norr, Centrum och Söder. I kommunen finns också sex öppna förskolor som har öppet 3-4 dagar i veckan. Det finns i kommunen även 730 barn i 24 fristående förskolor samt 30 barn i fristående pedagogisk omsorg. Detta beslut omfattar kommunal förskola och pedagogisk omsorg i kommunal regi. Helhetsbedömning I tillsynen av förskoleverksamheten i Kungsbacka kornmun framkornmer att den dagliga verksamheten i förskolan överlag genomförs på ett sätt som svarar mot de mål som finns för verksamheten. Generellt sett lyfter såväl föräldrar som förskalechefer fram kunnig och engagerad personal som en styrka i kommunens förskolor. Tillsynen visar att personalen är förtrogen med förskolans uppdrag och läroplanens mål och riktlinjer. Förskollärarna tar det ansvar som åligger dem att kontinuerligt följa upp och utvärdera såväl barnens utveckling och lärande som verksamheten i sin helhet. I detta arbete menar dock personal och förskalechefer att analysen är något som behöver utvecklas. Av tillsynen framgår att verksamheten i den kommunala pedagogiska omsorgen kontinuerligt följs upp och utvecklas samt att personalen samarbetar med varandra och erbjuds kompetensutveckling. Tillsynen visar vidare att det inom förskolan såväl på avdelnings- som förskoleenhets- och kornmunnivå generellt sett sker ett utvecklingsarbete som tar sin utgångspunkt i de nationella mål som finns för förskolan. N ågot undantag finns där såväl personal som föräldrar upplever att läroplanen inte är i centrum i verksamheten utan fokus istället är att lösa organisation och praktisk planering. skolinspektionen bedömer att det på huYUdmannanivå finns brister i hur kvalitetsarbetet är systematiserat då det skolinspektionen Beslut 2014-11-17 3 (14) Dn r 43-2013:6113 inte i tillräcklig grad baseras på vilka resultat som nås i förhållande till de nationella målen. Vidare saknas på huvudmannanivå en konkret planering för utvecklingsinsatser kopplade till identifierade utvecklingsbehov. Tillsynen visar att den samverkan som sker idag mellan förskola och förskoleklass, skola och fritidshem med några undantag är begränsad till den mest grundläggande planeringen kring barnets övergång till nya verksamheter. Huvudmannen behöver ta ett tydligare ansvar för att ett samarbete för utbyte av kunskaper och erfarenheter kommer till stånd med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet i syfte att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Tillsynen visar vidare att arbetet i förskoloma med att ge barn som har ett annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål måste förbättras så att detta stöd ges som en integrerad, pedagogisk del i den ordinarie verksamheten. Enligt skolinspektionens bedömning sker överlag i förskoloma ett aktivt och målinriktat arbete för att motverka och förhindra kränkande behandling och detta arbete dokumenteras i årliga planer mot kränkande behandling. Intervjuade föräldrar uppger med några undantag att deras barn trivs och är trygga i förskolan och att personalen arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Dock framgår av tillsynen att det finns brister när det gäller skyldigheten att anmäla fall där ett barn har upplevt sig kränkt till förskalechefen som i .sin tur ska anmäla detta till huvudmannen. Tillsynen visar att man inte på alla förskolor i tillräcklig grad diskuterat när detta ska ske och hur man som personal ska agera när man upplever att kollegors bemötande gentemot barnen är tveksamt eller olämpligt. Vidare bedömer skolinspektionen att uppdraget att aktivt och medvetet motverka traditionella könsmönster generellt sett måste förbättras i förskolorna. I några förskolor där föräldrars och personals uppfattning är att alla barn inte alltid är trygga anges som orsaker bland annat instabil personalgrupp, låg personaltäthet under delar av dagen och sammanslagning av avdelningar med konsekvensen att personal kan vara okänd för barnen. Ä ven i andra förskolor där personal upplever att barnen är trygga uttrycks en oro bland personalen att de inte räcker till för den uppsikt och omsorg barnen behöver och den pedagogiska verksamhet personalen ska bedriva. Detta belyser vikten av att förskolechefer tillsammans med personal samt huvudman tillsammans med förskolechefer inom respektive ansvarsområde systematiskt gör konsekvensanalyser inför gruppsammansättningar samt uppföljningar och utvärderingar av barngruppemas sammansättning och storlek. Detta bedömer skolinspektionen måste utvecklas i kommunen. · ·· · · skolinspektionen Beslut 2014-11-17 4 (14) Dnr 43-2013:6113 skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 §skollagen (2010:800) Kungsbacka kornmun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brist/brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 20 februari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Kungsbacka kornmun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Förskoloma arbetar för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Motivering Barn med annat modersmål Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Det anges också i förskolans läroplan att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. A v förarbetena till skollagen framgår att arbetet med att stödja barns språkutveckling i första hand är en pedagogisk fråga för förskolan. Särskilda åtgärder som tvåspråkig personal och lärare i modersmålsstöd kan vara viktiga komplement, och det finns även informationsteknologiska hjälpmedel som kan utgöra stöd i arbetet med barns språkutveckling (Prop. 2009/10:165 s. 351). A v intervjuer med personal i förskolan samt av de skriftliga intervjusvar som skolinspektionen tagit del av i samband med tillsynen framgår att modersmålsstöd i första hand knyts till en modersmålslärare som barnet kan få tillgång till efter att vårdnadshavarna ansöker om detta. Modersmålsläraren fungerar ibland som modersmålsstöd i barngruppen, men det förekornmer även att barn tas ur gruppen och enskilt ges undervisning i modersmålet. Det finns undantag med förskolor där personalen arbetar aktivt med att utveckla barns : P~d~rsmål integrerat i den vardagliga verksamheten, m.~ghjälp av till exempel skolinspektionen Beslut 2014-11-17 5 (14) Dnr 43-2013:6113 böcker och elektroniska resurser. I något exempel som ges fungerar modersmålsläraren som ett stöd för arbetslaget i detta arbete. I intervjuer med förskolechefer bekräftas bilden av att modersmålsstödet i första hand knyts till rnodersrnålslärare och att arbetet med att integrera modersmålsstödet i den vardagliga verksamheten behöver utvecklas. I den verksamhetsredogörelse som skolinspektionen har tagit del av beskrivs att det finns ett pågående arbete med att förändra sättet att tänka kring rnodersrnålsstöd. Tanken är att stödet ska ges till arbetslagen som i sin tur ska lyfta in stödet i det vardagliga arbetet i barngruppen. Vidare anges att det finns förväntningar både från verksamheten och från föräldrarna på att barnen ska få träna sitt modersmål tillsammans med en rnodersrnålslärare. Utredningen visar att förskoleverksamheten i Kungsbacka kornmun brister i arbetet med att ge barn som har ett annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål genom att stödet inte ges som en integrerad, pedagogisk del i den ordinarie verksamheten. Vidare kan barnens möjlighet att utveckla sitt modersmål delvis vara beroende av vårdnadshavarnas ansökan och tillgång tilllärare i rnodersrnålsstöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Samverkan med forskoleklassen, skolan och fritidshemmet Enligt skollagen ska förskolan främja allsidiga kontakter och social gemenskap och 'förbereda barnen på fortsatt utbildning. Vidare anges i läroplanen att förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt sarnarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Sarnarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Vidare anges att arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem. Nämnden för förskola och grundskola beskriver i nämndbudgeten för 2014 att "Det ska finnas en tydlig kontinuitet, från förskolan ända upp till skolår 9". I intervjuer med personal framgår att det på några förskolor finns ett nära sarnarbete med förskoleklass, skola och fritidshem. De flesta menar dock att detta är ett område som behöver utvecklas. En del personal beskriver att den enda samverkan som sker gäller det mest grundläggande sarnarbetet på vårterminen kring barnens övergång till de nya verksamheterna. Ä yen i pedagogisk omsorg - · · ,_, j"jj:·är :det här fokus för samverkan ligger. Det varierar i ·vllk€i1' utsträckning det skolinspektionen Beslut 2014-11-17 6 (14) Dnr 43-2013:6113 finns en plan eller skriftliga rutiner för denna samverkan men gemensamt för de flesta förskolor är att samverkan kring och pedagogiska diskussioner om barnens lärande i ett mer långsiktigt perspektiv saknas. Såväl föräldrar som personal beskriver exempel där dålig samverkan kan få till konsekvens att barnen när de kommer till färskoleklassen och skolan kan uppleva det som tråkigt för att de får träna på förmågor och färdigheter på en nivå som de redan förvärvat i förskolan. En uppfattning bland personalen är att intresset från skolan endast gäller sociala frågor och barn i behov av särskilt stöd, men att det inte finns intresse av att få veta hur man på förskolan har jobbat exempelvis med naturvetenskap och teknik. Bland färskolechefer uppges att det många gånger saknas en samsyn kring lärande och utveckling samt att såväl förskola som förskoleklass, skola och fritidshem behöver utveckla förståelsen för varandras uppdrag. De chefer som ansvarar för personal i pedagogisk omsorg uppfattar att skolans intresse för denna verksamhet är lågt. Bland chefer och personal beskrivs att det finns en önskan att få till stånd en samverkan, men att man uppfattar att intresset inte alltid är ömsesidigt och att det behövs "styrning uppifrån" på detta område. Att detta område måste utvecklas framgår också av dokumentet "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-2013", där en sammanfattning på huvudmannanivå görs av hur förskolor/färskolechefer har värderat och i viss mån analyserat respektive förskolas resultat. I detta dokument anges: "Det finns handlingsplaner för samverkan, och de fungerar och följs, men det är inte tillräckligt. Bristen på samarbete gör det svårare för barnen att få den kvalitet som de har rätt till. [ ... ] Det finns en stark vilja att hitta bra samarbetsformer, men vi måste öka förståelsen och kunskapen om varandras verksamheter." Utredningen visar att det i kommunens förskolor, med några undantag, saknas ett samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem, utöver den mest grundläggande samverkan kring barnets övergång till nya verksamheter. Det saknas i de flesta fall samarbetsformer för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv och det sker inte i tillräcklig grad ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 8 kap. 2 och lO §§skollagen, Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande, Lpfö 98 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet '. skolinspektionen Beslut 2014-11-17 7 (14) Dn r 43-2013:6113 Grundläggande värden och inflytande Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Förskolomas arbete är medvetet inriktade på att motverka traditionella könsmönster. Motivering skollagen anger att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar som alla människors lika värde och jämställdhet. Förskolan ska enligt läroplanen motverka traditionella könsmönster och könsroller. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. I Skolverkets allmänna råd för förskolan anges att arbetslaget fortlöpande bör analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar och förhållningssätt när det gäller normer och värden och hur dessa tar sig uttryck i verksamheten (SKOLFS 2013:179). A v intervjuer med såväl föräldrar som personal och färskolechefer framgår att det varierar mellan förskoloma i kommunen huruvida man arbetar aktivt och medvetet för att motverka traditionella könsmönster. I intervjuer och skriftliga ·.· intervjusvar från personal ges endast ett fåtal exempel på ett aktivt och medvetet arbete med detta uppdrag. I föräldraintervjuer framkommer exempel där man har fått höra uttalanden från personal som "pojkar kan vara lite bråkiga" vid en våldsam situation bland barn på förskolan. En annan situation som beskrivs i föräldraintervju är att föräldrarna har ombetts tala med sina barn efter att en pojke blivit retad för att han hade en rosa tröja på sig. Bland de skriftliga intervjufrågor som personal i förskolan har besvarat inför intervjuerna finns frågan "Finns det något medvetet arbete med att motverka traditionella könsmönster och hur ser detta ut i så fall?". Ett vanligt svar på denna fråga är; "Alla barn får leka med allt och erbjuds samma verksamhet", vilket enligt skolinspektionen kan sägas beskriva en situation där personalen undviker direkt diskriminering, men inte visar på ett medvetet arbete för att motverka traditionella könsmönster. I intervjuer med förskalechefer bekräftas bilden av att det varierar huruvida man arbetar aktivt och medvetet kring dessa frågor, men att det generellt sett är ett område som behöver utvecklas. Någon beskriver att det många gånger hänger på om det finns en "eldsjäl" som driver frågan på just sin förskola. skolinspektionen Beslut 2014-11-17 8 (14) Dn r 43-2013:6113 Av utredningen framgår att det med några undantag inte sker ett medvetet arbete med att motverka traditionella könsmönster i kommunens förskolor. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning l kap. 4-5 §§ skollagen, Lpfö 98, l. Förskolans värdegrund och uppdrag Trygghet och en god miljö Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och en god miljö. Personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till förskolechefen. Signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Motivering Av skollagen framgår att den som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till färskolechefen som i sin tur är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omstäJ::tdigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling. I intervjuer med personal framgår att det förekommer fall av kränkande behandling i verksamheten och att personalen arbetar aktivt och kontinuerligt såväl förebyggande som åtgärdande för att motverka kränkningar genom bland annat samtal med barnen. I intervjuer med personal framgår dock att det vanligtvis inte görs någon anmälan till färskolechefen/chefen för pedagogisk omsorg då ett barn upplevt sig ha blivit kränkt i samband med verksamheten. Färskolechefer uppger följaktligen att de sällan har anmält fall av kränkande behandling till huvudmannen. Något undantag ges då en vikarie uppträtt kränkande mot barn och personalen anmält detta till förskolechefen. Vidare förekommer bland personal uppfattningen att det kan vara så svårt och känsligt att ta upp frågor som rör kollegors bemötande gentemot barnen att man avvaktar eller avstår. Även bland färskolechefer beskrivs att personal och chefer behöver komma vidare när det gäller hur man tar upp frågor som rör kollegors bemötande. Bland personal framförs att de saknar en diskussion om vad kränkande behandling innebär i praktiken och när man ska anmäla till förskolechefen. I intervju med tjänstemän inom förvaltningsledningen framgår att det skolinspektionen Beslut 2014-11-17 9 (14) Dnr 43-2013:6113 är ovanligt att de får in anmälningar angående kränkande behandling från förskolor. Politiker i nämnden för förskola och grundskola beskriver att nämndens ansvar att i egenskap av huvudman se till att fall av kränkande behandling utreds och förhindras har delegerats till verksamhetscheferna i förvaltningen. Politikerna uppger dock att det finns brister i hur detta delegerade ansvar återrapporteras till nämnden och att de inte har någon övergripande bild av förekomsten av kränkande behandling i verksamheten. A v utredningen framgår att det inte alltid anmäls till förskalechefen/chefen för pedagogisk omsorg som i sin tur anmäler till huvudmannen om ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Detta får till följd att huvudmannen inte kan efterleva skyldigheten att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 6 kap. 6 och 10 §§skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Vidare anges att om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 'l· i . 't··· . -1 ;· skolinspektionen Beslut 2014-11-17 1o (14) Dnr 43-2013:6113 A v kommunens verksamhetsredogörelse och intervjuer med förskalechefer framgår att det i kommunen sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring förskoleverksamheten som är initierat på huvudmannanivå. Exempel på detta är olika typer av kompetensutvecklingsinsatser för pedagoger och förskolechefer, forskningsanknutna utvecklingsprojekt, pedagogiska diskussioner och reflektioner i projektform kring olika pedagogiska frågor i förskolechefsnätverk. Exempelvis har ett kommunövergripande projekt sedan 2011 syftat till att utveckla den pedagogiska dokumentationen av kvalitt~er i förskolan, något som skolinspektionen vid tillsynen ser resultat av, i synnerhet på avdelningsnivå. A v tillsynen framgår dock att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå inte i tillräcklig grad är systematiserat och dokumenterat. Enligt huvudmannens modell för det systematiska kvalitetsarbetet har ett antal analysgrupper, bestående av skolledare, förskalechefer och pedagoger i uppdrag att göra analyser på huvudmannanivå. Analysgruppen för förskolan ska i detta arbete använda sig av de analyser som förskalechefer gjort på enhetsnivå. Resultatet redovisas i dokumentet "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-2013". I dokumentet finns inte förskolan med under rubriken "Resultat". Dock finns ett avsnitt som rör förskolan under rubriken "Analys av resultat". Inom olika delområden som exempelvis "Barns inflytande", "Utveckling och lärande" och "Samverkan" sammanfattas vad analysgruppen kommit fram till. I de flesta delområdena konstaterar analysgruppen att det underlag de utgår ifrån framförallt är en beskrivning av vad man gör på de olika enheterna, snarare än analyser som bygger på vilka resultat man når i relation till de nationella målen. I slutet av avsnittet om förskolan anges ett antal" förslag till förbättringsåtgärder" . Dock saknas en planering med konkreta utvecklingsåtgärder på huvudmannanivå som knyter an till dessa identifierade utvecklingsområden. På frågor till företrädare för förvaltningen om det systematiska kvalitetsarbetet hänvisas endast till de beskrivningar på enhetsnivå som kan nås via det digitala verktyget och ansvariga politiker uppger att de inte har lagt fokus på att följa upp resultat i förskolan, utan att många diskussioner stannar vid att handla om barngruppemas storlek. Den brukarenkät om förskolan som genomförs i kommunen hade år 2014 en svarsfrekvens på endast 35 procent, vilket innebär klara svårigheter att kunna dra några slutsatser utifrån denna. Av intervjuer med personal och förskalechefer samt av dokumentation som skolinspektionen har tagit del av framgår att det systematiska kvalitetsarbetet på avdelningarna och på enheterna generellt sett har utvecklats, exempelvis genom användandet av så kallade genomförandeplaner och relativt tätt återkommande reflektionstillfällen. Dock menar de flesta intervjuade att analys av resultat är svårt och att detta är ett område som behöver utvecklas. Vidare beskriver förskalechefer att de använder ett digitalt verktyg, Stratsys, för att re- skolinspektionen Beslut 2014-11-17 11 (14) Dnr 43-2013:6113 dovisa enheternas systematiska kvalitetsarbete vidare i organisationen. Flera förskalechefer uppger i intervju att de inte får någon återkoppling på det som de redovisar i detta system och att de inte vet vad som händer med det de skriver in i detta verktyg. Som nämnts ovan konstaterar huvudmannens analysgrupp att de enhetsvisa redovisningarna av det systematiska kvalitetsarbetet mestadels består av redovisningar av vad man arbetar med men sällan någon analys av vilket resultat man når. Utredningen visar att det sker ett utvecklingsarbete inom förskoleverksamheten men att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå saknar tillräcklig systematik eftersom det inte på ett tydligt sätt utgår ifrån en uppföljning och utvärdering av förskolomas resultat i förhållande till de nationella målen. Utöver en planering för att utveckla den pedagogiska dokumentationen på avdelnings- och förskoleenhetsnivå framgår inte på huvudmannanivå någon konkret planering för utvecklingsinsatser kopplade till identifierade utvecklingsbehov. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 3 och5-7 §§skollagen Gruppsammansättningens lämplighet . l Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Motivering Skollagen anger att i all utbildning och annan verksamhet enligt skollagen som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Huvudmannen ska se till att grupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt förarbetena tilllagen är bestämmelsen om att barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek en viktig markering och bildar utgångspunkt i det dagliga pedagogiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet (Prop. 2009/10:165 s. 346). I Skolverkets allmänna råd för förskolan anges att huvudmannen och förskalechefen inför beslut som påverkar barnen i den befintliga barngruppen bör genomföra barnkonsekvensanalyser (SKOLFS 2013:179). - ·~: . skolinspektionen Beslut 2014-11-17 12 (14) Dnr 43-2013:6113 A v intervjuer med såväl vårdnadshavare som personal och chefer framgår att förskalepersonal och chefer försöker hitta sätt att organisera sig som gör att det går att tillgodose omsorgen och det pedagogiska uppdraget utifrån de förutsättningar i form av gruppstorlek och personaltäthet som ges. Personal beskriver vidare att man inom förskolan och i synnerhet vid respektive avdelning gör en planering inför nya gruppsammansättningar och att man då tänker på hur man utifrån de givna förutsättningarna på bästa sätt kan göra gruppindelningar och organisera verksamhet och personal. Dock ges också från olika förskolor flera exempel på situationer där personalen inte upplever att man tillfullo kan ge barnen den omsorg de behöver. Exempelvis framkommer det i intervjuer med personal att de upplevt att de inte räcker till. Det nämns situationer som på en småbarnsavdelning med totalt 19 barn varav 14 barn har blöja där det under delar av dagen kunde vara två personal. Ett annat exempel som ges är en småbarnsavdelning med totalt 18 barn varav 12 stycken var 1,5-åringar som höll på att skolas in och att personalen då upplevde att de inte räckte till för de lite äldre barnen som fanns där sedan innan. Av den verksamhetsredogörelse avseende förskolan som kommunen har inkommit med i samband med tillsynen och av intervju med företrädare för förvaltningsledningen framgår att man tagit fram en mall för "konsekvensutredning och analys av barngruppens storlek och sammansättning". Denna mall skulle börja användas i januari 2014 av chefer för förskola och pedagogisk omsorg. Den uppfattning som kommer till uttryck i intervju med personal och chefer är dock att detta arbete ännu inte börjat tillämpas systematiskt. Bland förskalecheferna uppges att de ibland får i uppdrag att göra konsekvensanalyser men att det inte sker kontinuerligt och med systematik, inte heller görs alltid personalen delaktig i detta arbete. Vidare framgår att förskalecheferna deltar i så kallade körnöten med verksamhetschef och förvaltningschef. Vid dessa möten är det fokus på att placera barn vid rätt tidpunkt och en uppfattning som uttrycks är att man då inte tar hänsyn till de konsekvensanalyser om barngruppens storlek och sammansättning som har upprättats. A v intervjuer med personal framgår att de inte känner igen att de har deltagit i konsekvensanalyser inför en ny gruppsammansättning med något undantag vid en större omorganisation. Personal beskriver att man inte kan påverka när och hur många barn som kommer till förskolan, utan att det uteslutande är kötid och föräldrarnas önskemål som styr. På de förskolor som har flera avdelningar försöker man dock ta hänsyn till vilken avdelning eller grupp i förskolan som har bäst förutsättningar att ta emot ett nytt barn. A v den dokumentation som skolinspektionen har tagit del av i samband med tillsynen samt av intervjuer med personal och chefer framgår att gruppsam- skolinspektionen Beslut 2014-11-17 13 (14) Dnr 43-2013:6113 mansättningens lämplighet och storlek inte är något som tas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Utredningen visar att Kungsbacka kommun och förskalecheferna inte i tillräcklig grad försäkrar sig om att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, eftersom det inte systematiskt görs barnkonsekvensanalyser eller uppföljning och utvärdering av lämpligheten av gruppemas sammansättning och storlek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning l kap. lO § och 8 kap. 8 §skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsråd Ulla-Britt Norin, utredare Tove Bender och utredare Ingrid Hesslen Brunius. På Skolinspektionens·vägnar IIL~ L!r , sHa;~f Linda Svensson Föredragande Bilaga: Bilaga l Allmänt om tillsynen skolinspektionen Bilaga 1 2014-11-17 14 (14) Dn r 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
© Copyright 2024