Umeå Universitet NMD – Naturvetenskapernas och Matematikens Didaktik
Studieguide för 6PE189 Grundlärare som profession 6.0 hp Kursnamn: Grundlärare som profession 6.0 hp
Termin: Ht15
Kurskod: 6PE189
Anmälningskod: PE189, PE18C, PE18D
Kursansvarig: Helena Näs, [email protected] ,090-7869558
Övriga lärare: Lars Henningson, [email protected] Gun Lundberg, [email protected]
Helena Eckeskog, [email protected]
Ingalill Gustafsson, [email protected]
Lena Liljemark, [email protected]
Lars Lidman, [email protected]
Thomas von Wachenfeldt, [email protected]
Lina Grundin, [email protected]
Studieadministratör: Carl Larsson, [email protected]
090-7866460
Kursplan: http://www.umu.se/utbildning/programkurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=17917
1 Om kursen
Kursen ger en introduktion till den kommande yrkesutövningen och förbereder dig som lärarstuderande för en yrkesspecifik identitet samt ett yrkesliv i samverkan mellan de tre grundlärarinriktningarna. Skolans organisation och uppdrag utifrån relevanta styrdokument, myndighetsutövning och skoljuridik fokuseras. I kursen introduceras och behandlas även pedagogisk-‐didaktiska frågor och olika teoretiska, praktiska och estetiska perspektiv på lärande och undervisning. Att studera, kommunicera, läsa och skriva i en högskolemiljö bildar i kursen upptakten till ett vetenskapligt förhållningssätt som sedan löper som en sammanhållande tråd genom hela utbildningen. Kursinslag som vetenskapligt skrivande och reflektion över den egna professionsutvecklingen ingår i kursen. Särskilt fokus läggs på ledarskapsuppdraget i olika lärmiljöer, vilket även praktiseras och dokumenteras ytterligare i påföljande kurs, VFU I. Undervisningens olika delar Undervisningen i kursen delas mellan fyra institutioner: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD), Institutionen för språkstudier, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen och Institutionen för juridik. Kursen innehåller s.k. storföreläsningar för hela gruppen, lärarledda lektioner i mindre grupper, lärande i mindre studentgrupper samt individuellt arbete med litteraturläsning, reflektion och utförande av individuella uppgifter. Ett övergripande kursmål är att du ska förstå själva kunskapsinnehållet, som exempelvis olika teorier för hur lärande, reflektion och ledarskap ter sig i läraryrket och att du rent praktiskt ska kunna använda denna förståelse som lärare i framtida undervisningssituationer. För att ge dig så bra förutsättningar som möjligt att kunna nå detta mål så ingår det en hel del praktiska övningar där du under kursens gång och senare i verksamhets förlagd del av utbildningen, VFU, får tillfälle att tillämpa kunskapsinnehållet i kursen. Kursen innehåller en hel en del litteratur. Mängden litteratur är ganska omfattande och du behöver förstå den så pass väl så att du ska kunna använda innehållet både i praktiken och i ditt skrivande. Syftet är att undervisningen ska introducera dig för lärandesituationer där du tränar dig i att tillämpa teoretisk kunskap. Undervisningen på de olika delarna följer i huvudsak samma pedagogiska upplägg: individuell kurslitteraturläsning, föreläsningar, gruppdiskussioner, lärarledda lektioner, individuella uppgifter där tillämpning av teoretisk kunskap tränas samt lärarledd uppföljning. Anvisningar om vilken kurslitteratur som behandlas finns beskrivet under varje pass. Föreläsningarna tar delvis upp samma saker som litteraturen gör, men lyfter även fram andra perspektiv och idéer. Det är alltså inte tillräckligt att bara läsa litteraturen eller att bara gå på föreläsningar. Efter föreläsningen är det meningen att litteraturen och uppgifter ska bearbetas i både grupper och individuellt. Här kan ni hjälpa varandra att förstå sådant som var svårt under till exempel föreläsningar eller vid läsning av litteraturen. De svårigheter ni inte lyckas lösa i dessa grupper, får ni hjälp med under lärarledda lektioner. En utgångspunkt för undervisningsupplägget (med stöd i en omfattande mängd forskning) är att grupparbeten är ett framgångsrikt sätt att lära sig på. Under de lärarledda lektionerna får du möjlighet att diskutera sådant som 2 gruppdiskussionerna inte har varit tillräckliga för. Tanken är att det ska finnas tillräcklig tillgång till lärare att fråga och diskutera med kring sådant du tycker är svårt, samtidigt som en utgångspunkt är att svårigheter först är diskuterade i din studentgrupp. Lektionerna innehåller också gemensamma aktiviteter med lärare och är avsedda att fördjupa innehållet i föreläsningarna och litteraturen. För att du ska kunna utföra aktiviteterna på ett bra sätt under dessa lektioner behöver du ha läst tillhörande del av litteraturen, varit aktiv på den föreläsning som föregår lektionen och deltagit i gruppdiskussionerna. Avslutande ord Att vara eller bli en bra lärare är ingen enkel uppgift. Det är därför viktigt att du är med på alla aktiviteter, såväl obligatoriska som icke-‐obligatoriska, för att kunna förvärva dessa kunskaper. Kursen är upplagd så att föreläsningar, litteraturläsning, diskussioner och tillämpningar kompletterar varandra, med syfte att ge dig bästa möjliga förutsättningar för lärande. Examinerande uppgifter
1. Utomhus work-‐shops/undervisningsövningar 1/9 eller 2/9; Obligatorisk närvaro och oömma kläder. Vid regn behövs regnkläder och skor! Mer information ges av [email protected] Utomhuspasset examineras med betyget U, G 2. Seminarium Bjar den 7/9; Varje delgrupp (se gruppindelning) tilldelas ett kapitel ur Louise Bjar (red). Det hänger på språket. Kapiteltilldelning kommer att läggas ut under meddelanden i Cambro efter registreringen. Var och en läser kapitlet innan ni träffas i gruppen och förbereder redovisningen. Förbered redovisningen utifrån följande punkter: • Redovisningen skall innehålla en sammanfattning av huvuddragen i kapitlet. • Lyft särskilt fram vilken forskning som ligger till grund för kapitlet. • Diskutera och presentera den pedagogiska betydelsen av kapitlets innehåll. Vad ger kapitlet ur ett lärarperspektiv? Vad ger kapitlet ur ett elevperspektiv? • Förbered två diskussionsfrågor kring innehållet i kapitlet, som ska lyftas till diskussion i helklass vid redovisningen. • Använd gärna hjälpmedel för att åskådliggöra innehållet i ert kapitel (Powerpoint på USB-‐minne, OH, tavla ). Varje grupp har 20 minuter för sin redovisning och för att leda diskussionen kring sitt kapitel. Alla i gruppen skall delta i förberedelserna, presentationen och diskussionen. Frågor? Hör av dig till Helena Eckeskog och Ingalill Gustafsson Institutionen för språkstudier: [email protected] [email protected] Uppgiften bedöms med U eller G 3 3. Reflektion som verktyg för synliggörande av lärande och utveckling 11/9 Att reflektera innebär att tänka igenom, begrunda, fundera över och försöka formulera sina tankar kring det egna lärandet och den egna utvecklingen. Syftet med reflektion är att öka medvetenheten kring den egna professionsutvecklingen och att kunna identifiera styrkor och utvecklingsområden. Att kontinuerligt reflektera över och utvärdera sin egen arbetsinsats och utveckling är ett erkänt och beprövat grepp för att höja kvaliteten i utbildningar och verksamheter (Boud, 2000).1 Reflektion kan utgöra en brygga mellan våra tidigare erfarenheter och vår vilja att utvecklas vidare samt hjälpa oss att få syn på hur vårt tänkande förändras över tid. Under utbildningen förväntas du att ta ansvar för och kontinuerligt reflektera över ditt lärande utifrån frågeställningar som exempelvis: • Vilken ny kunskap har denna kurs tillfört? • Hur länkas denna kunskap till tidigare erfarenheter och kurser i grundlärarutbildningen? • Vilken användning ser jag för denna kunskap i mitt framtida yrke? • Vad behöver jag lära mig ytterligare inom detta kunskapsområde? Reflektionsarbetet startar under den första kursen i grundlärarutbildningen och har ett förväntat studieresultat under rubriken Färdigheter och förmågor som lyder: För godkänd kurs ska den studerande: • beskriva och reflektera över den egna professionsutvecklingen utifrån kursens innehåll och tidigare erfarenheter Inlämningsuppgift i form av en självvärderande nulägesbeskrivning Alla som påbörjar en grundlärarutbildning för med sig en mängd olika erfarenheter in i utbildningen, exempelvis olika utbildningsprogram, arbetslivserfarenheter i form av kortare eller längre anställningar, feriearbete, extraarbete, barn-‐ och ungdomsledaruppdrag inom idrott och föreningsliv etc. Genom att göra en självvärdering, self-‐assessment, och kartlägga, reflektera över och formulera de egna erfarenheterna i utbildningens början, synliggörs själva startpunkten för den fortsatta utvecklingen under utbildningens gång: •
•
•
•
•
Vilka är anledningarna till att jag har valt att söka till grundlärarutbildningen? Vilka kunskaper och erfarenheter för jag med mig in i utbildningen? Vilka är mina styrkor inför starten av grundlärarutbildningen? Vilka utvecklingsbehov kan jag identifiera? Hur ser jag mig själv när grundlärarutbildningen är avslutad? Försök att sätta ord på din framtidsbild. 1
Boud,D: (2000). Sustainable Assessment. Rethinking assessment for the learning society. Studies in Continuing Education 4 Självvärderingen ska skrivas i form av en berättande text om cirka 1000-‐1500 ord utifrån frågorna och informationen ovan. Din text ska inlämnas i Cambro under fliken Uppgifter senast fredag 11 september kl. 17.00. Stöd för arbetet med reflektion och självvärdering kommer att ges vid undervisningspassen om Utvecklingsdokumentation under torsdag 3/9 alternativt fredag 4/9, vecka 36. Läsuppgift: Innan undervisningspasset om utvecklingsdokumentation ska artikeln Behind the Mirror: inquiry-‐based storying in teacher education vara läst (se litteraturlistan). Till undervisningspasset ska du ta med dig ett läsdokument där du har valt ut och skrivit ned tre lärdomar som du tycker är viktiga från artikeln. Till varje lärdom ska du även skriva en kommentar som berättar varför du har valt ut dessa tre lärdomar samt hur dessa lärdomar skulle kunna komma till användning för just dig i ditt framtida yrke. Artikeln finns tillgänglig i Cambro under fliken filsamling. Frågor? Hör av dig till Gun Lundberg, Institutionen för språkstudier: [email protected] Uppgiften och seminariet examineras med betyget U, G. 4. Föreläsning/Seminarium Estetiska uttryck 8/9 Vad är Estetiska lärprocesser? Gruppdiskussioner utifrån föreläsningen som syftar till reflektion över lärande genom estetiska ämnen. Syfte och mål: -‐ Reflektera över lärande och kunskapssyn -‐ Fundera över begreppet estetik, skapande och uttryck -‐ Visa på behovet och möjligheten av planering och samarbete med estetiska ämnen och externa samarbetspartners Litteratur Estetiska Lärprocesser-‐ Fredrik Lindstrand 1. Läs kap. 7, 11 i Estetiska Lärprocesser-‐ Fredrik Lindstrand 2. http://www.krut.a.se/133/krut133-‐134.pdf, läs sid. 57-‐70, Estetiska lärprocesser om, i, och genom slöjd. Lars Lindström 3. Skapande skola http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/kultur-‐och-‐
skapande Frågor? Hör av dig till Lena Liljemark, Estetiska ämnen: [email protected] Uppgiften och seminariet examineras med betyget U, G 5. Seminarium John Dewey 15/9 eller 16/9 Uppgiften har två huvudsyften nämligen att ge en inblick i skolväsendets historia och ge kunskaper om delar av utbildningsfilosofin. John Dewey har påverkat skolan både nationellt och internationellt och hans texter är fortfarande aktuella. Boken är inte lättläst men jag vill att du kämpar på och läser hela boken. När du läser boken så antecknar eller skriver du ner olika teman som du skulle vilja diskutera under seminariet. Det kan vara t ex filosofin pragmatism kontra andra filosofier, eller svåra ord och begrepp som dialektisk, dualistisk, holistisk, eller kanske vad som menas med ”intelligent action”, 5 men det kan även vara kommentarer och funderingar till de olika föreläsningar som John Deweys höll för hundra år sen men som lätt kan kopplas till dagens barn och skola. Det finns mycket att diskutera utifrån denna bok och boken är aktuell genom hela utbildningen. Det viktiga är dock att läsa boken så att de tankar och funderingar som du får när du läser kan utbytas i gruppen. För att få delta i seminariet krävs en skriftlig förberedelse på 1-‐2 A4 utifrån dina tankar och funderingar. Denna förberedelse tar du med till seminariet och publicerar på Cambro. Förberedelsen märks ”seminarium Dewey” och läggs i Cambro/inlämningsmappen senast söndag den 13 september kl. 22.00. Seminariet hålls tisdag den 15 september eller onsdag den 16 september. Innehållet bearbetas på lektion den 1/9 och 2/9. Frågor? Hör av dig till Helena Näs, NMD: [email protected] Uppgiften och seminariet examineras med betyget U, G. 6. Individuell redovisning av undervisningsövning eller ledaruppdrag 15/9 eller 16/9 2-‐5 minuters undervisningsövning/ledaruppdrag redovisas i seminariegruppen. Din uppgift blir att förbereda och genomföra ett ledaruppdrag inför din seminariegrupp. Det kan t ex vara att berättar något, att du sätter igång gruppen med en uppgift, att du gör en avslutning av en ”låtsaslektion” eller något annat kreativt som du kommer på. Det är svårt att bara få 2-‐
5 minuter men vi kommer att vara stenhårda på tiden så det är viktigt att träna innan så att inte tiden rinner iväg. Innehållet och exempel på några upplägg av redovisningen bearbetas på lektion den 1/9 och 2/9. Uppgiften märks ”manus för undervisningsövning/ledaruppdrag” och läggs i Cambro/inlämningsmappen senast söndag den 13 september kl. 22.00. Redovisas under seminariet tisdag den 15 september eller onsdag den 16 september. Frågor? Hör av dig till Helena Näs, NMD: [email protected] Uppgifterna examineras med betyget U, G, VG 7. Seminarium Läraryrkets många ansikten och Lärare som ledare 15/9 eller 16/9 Eftersom litteraturen måste bearbetas och läsas innan den kan användas i rapportskrivningen har vi lagt in ytterligare ett seminarium på ovanstående bokkapitel. ”Lärare som ledare” kap 1-‐10 och 15 och i boken ”Läraryrkets många ansikten” kap inledning-‐2, 4-‐6 och kapitel 10-‐12. Vid seminariet kommer ni i grupp att bearbeta några Case från skolans värld där olika sidor av läraryrket kan belysas, diskuteras och kopplas till litteraturen. Frågor? Hör av dig till Lars Henningson, NMD: [email protected] Uppgifterna examineras med betyget U, G 8. Grupparbete juridik 17/9 och 18/9 Verksamheten i skolan styrs av olika lagar och andra styrdokument och i din kommande yrkesutövning kommer du att ställas inför situationer som på olika sätt berör juridik. Det är därför viktigt att du har viss kännedom om grundläggande skoljuridik och om din roll som myndighetsutövare. Det är detta som ska examineras vid de obligatoriska seminarierna i juridik. I samband med den inledande föreläsningen presenteras ett antal juridiska problem. Genom att leta i lagtext samt läsa kurslitteraturen ska du reflektera kring problemen samt 6 olika lösningar på dessa. Du bör förbereda dig först genom egna studier för att sedan diskutera tillsammans med din basgrupp. Vid seminariet träffas några basgrupper för att tillsammans med en lärare under två timmar diskutera problemen. Du och din basgrupp ska vara beredda att redogöra för era diskussioner. Aktuell litteratur för såväl föreläsning som det examinerande seminariet är ”Juridik i professionellt lärarskap: lagar och värdegrund i den svenska skolan” av Marco Nilsson (hela boken). Seminariet examineras med betyget U, G. 9. Atelje work-‐shops och reflektion + lektionsförslag 21/9 -‐ 22/9 och 24/9 Undervisningens upplägg och pedagogiska idé syftar till att: -‐ lära med alla sinnen -‐ få erfarenhet av olika estetiska uttryck och material -‐ se behovet och möjligheterna av planering och samarbete i estetiska ämnen Uppgiften blir att: 1. Skriva en sammanfattande reflektion av arbetet i de olika workshoparna på estetiska ämnen, bild, slöjd, musik, en halv till en hel A4 sida. Lämna in enskilt, men med fördel kan ni reflektera tillsammans i er grupp utifrån följande: a) ny kunskap? b) vilka känslor fanns med i gruppen eller som enskild? c) vilka sinnen arbetade du med? 2. Ge förslag på ett arbete (lektionsförslag) i en estetisk lärprocess med inriktning mot den åldersgrupp du kommer att utbilda dig till. Diskutera i din grupp och välj en eller flera områden utifrån de workshops ni arbetade i. Frågor? Hör av dig till Lena Liljemark, Estetiska ämnen: [email protected] Litteratur Estetiska Lärprocesser-‐ Fredrik Lindstrand. Använd dig av kap. 7, 11 Båda uppgifterna läggs i Cambro/inlämningsmappen senast söndag den 24 september kl. 22.00. Uppgifterna examineras med betyget U, G, VG 3. Ta med ditt (ert) förslag till första VFU-‐kursen och försök att praktisera det. 10. Vetenskaplig rapport 25/9 Utifrån kursens litteratur ska du skriva en vetenskaplig text som beskriver betydelsen av ett fungerande ledarskap i en barngrupp i skolan. Du kan som ett konkret exempel välja att utgå antingen från din estetiska uppgift eller från den undervisningsövning som du prövat inför din studentgrupp på seminariet den 15-‐16 september. Denna konkreta uppgift har du i åtanke när du väljer ut bearbetar litteraturen. När du skriver rapporten ska du använda ett korrekt referenssystem och undvika talspråk. I den här uppgiften är det meningen att all litteratur som du mött under kursen kan bli användbar. Det är naturligtvis en orimlighet att använda all litteratur men din uppgift blir att göra ett urval som passar dig. Rapporten ska vara max 4 A4 där enkelt radavstånd och Times new roman storlek 12 används. Din text kommer att bedömas utifrån nedanstående bedömningsmatris Egenskaper Struktur, med avseende på tydlighet och Bedömningskriterium betyg U Grad av tydlighet och Till viss del motivering av underbyggda samband mellan samband betyg G Relativt väl underbyggda och motiverade betyg VG Tydligt och motiverat samband 7 motivering, på ingående delar rapportens olika delar. mellan de ingående delarna. Kommunicerbarhet, Budskapets klarhet Formulering av med avseende på: och språklig kvalitet budskapet till -‐ hur innehållet viss del kommuniceras till fungerande för läsaren. läsaren. -‐ språkanvändning Litteraturanvändning Kvalitet i hur Referenserna referenser och källor används används i rapporten till viss del för för att underbygga att underbygga budskapet. budskapet Vetenskaplighet Hur väl den vetenskapliga processen följs, med avseende på A: A: systematiskt genomförandet genomförande är delvis (litteraturgenomgång, systematiskt syfte och diskussion) B: resultatet är B: analys av enbart litteraturgenomgång redovisat och (koppla din beskrivet. undervisningsövning/ ditt ledarskap till litte-‐
raturen). Rapportens Bedömning av Rapporten är helhetsintryck helheten till viss del fungerande samband mellan de ingående delarna. Budskapet är huvudsakligen tillfredsställande formulerat. mellan de ingående delarna. Budskapet är klart formulerat och fungerar väl för läsaren. Relativt väl Referenserna underbyggt används tydligt budskap. till att underbygga budskapet. A: A: genomförandet genomförandet är förhållandevis är systematiskt systematiskt B. resultatet är B: resultatet är genomgående delvis analyserat. analyserat. Rapporten är i huvudsak fungerande Rapporten är väl fungerande som helhet Frågor? Hör av dig till Helena Näs, NMD eller Ingalill Gustafsson, Språkstudier: [email protected] [email protected] 8