Budget 2015 verksamhetsplan 2016-2017 [1120
BUDGET 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016–2017 Personal Nossebro skolas kök Dokumenttyp Fastställd av Detta dokument gäller för Giltighetstid Diarienummer Budget Kommunfullmäktige 2014-11-24 Samtliga nämnder 2015 2014-000150 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsplanen i Essunga kommun .........................................................4 1.1 Essunga styrmodell ............................................................................................. 4 1.2 Vision.................................................................................................................. 4 1.3 Kommunfullmäktiges mål 2015 ......................................................................... 5 2 Ekonomiska planeringsförutsättningar ..........................................................5 2.1 Budgetförutsättningar ......................................................................................... 5 2.2 Budgetramar ....................................................................................................... 7 3 Modell för finansiell analys ..............................................................................7 4 Finansiell analys ................................................................................................8 4.1 Resultat och kapacitet ......................................................................................... 8 4.2 Risk och kontroll .............................................................................................. 10 4.3 Diagram ............................................................................................................ 11 4.4 Finansiella mål .................................................................................................. 12 4.5 God ekonomisk hushållning ............................................................................. 12 4.6 Sammanfattande kommentarer ......................................................................... 12 4.7 Finansiella nyckeltal ......................................................................................... 13 5 Finansiella rapporter och ekonomisk plan 2015-2017 .................................13 6 Kommunstyrelsen ............................................................................................22 7 Bygg- och miljönämnden ................................................................................26 8 Utbildningsnämnden .......................................................................................28 9 Socialnämnden .................................................................................................32 Essunga kommun, Budget 2014 3(33) 1 Verksamhetsplanen i Essunga kommun 1.1 Essunga styrmodell Budgeten är kommunens övergripande styrdokument, genom vilken kommunfullmäktige styr och samordnar den kommunala verksamheten. Kommunen har antagit en vision som konkretiseras i fyra målområden (företagande och näringsliv, boende och befolkning, samhällsservice samt finans) med tillhörande övergripande mål som löper under hela mandatperioden. Kopplat till de övergripande målen finns en strategisk plan, som även den löper under mandatperioden. Det är viktigt att samtliga verksamheter präglas av ett helhetstänkande och att det finns en röd tråd från vision till mål. Därför bryter nämnderna ned minst ett mål inom varje målområde med den strategiska planen som stöd. Målen är respektive nämnds redskap för att nå kommunfullmäktiges övergripande mål och vision. Kopplat till nämndernas mål finns mätetal som förtydligar graden av måluppfyllelse. Essungas styrmodell ska tillämpas i kommunens hela organisation och målen ska inte vara fler än att de går att följa upp och utvärdera. Som stöd i arbetet använder kommunen IT-systemet Stratsys som verktyg för planering, uppföljning och utvärdering av mål och verksamhetsresultat. 1.2 Vision Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas. Essunga kommun, Budget 2014 4(33) 1.3 Kommunfullmäktiges mål 2015 Område KF:s mål Boende och befolkning Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor här vill stanna kvar Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer Stallaholmsområdet skall bli en spjutspets för kultur, fritid och friskvård, och närheten till Nossan skall tas tillvara. Företagande och näringsliv Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här. Samhällsservice Människors möten är viktiga i vår kommun. Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor i kommunen. Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och trygghet åt alla kommuninvånare. Essunga kommun skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Finans Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 3,0 procent, med en avvikelse på +-2,0 procent. Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande 4-års period Soliditeten skall förbättras under mandatperioden. Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs. 2 Ekonomiska planeringsförutsättningar 2.1 Budgetförutsättningar Följande förutsättningar har legat till grund för budgetberäkningarna under perioden 2015-2017. Allmänt Skatte- och statsbidragsintäkterna är beräknade på en skattesats på 21,57 kr/skkr Invånarantalet har beräknats enligt följande prognos. Invånarantal, prognos År 2015 2016 2017 Antal invånare 5 500 5 475 5 450 Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka i takt med Sveriges Kommuners och Landstings prognos 2014-10-24. Essunga kommun, Budget 2014 5(33) Skatteunderlag, prognos % 2013 2014 2015 2016 2017 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 Skatteunderlagsprognos Den samhällsekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi har utvecklats svagare 2014 än beräknat. Det gör att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent. 2015 beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för 2014 har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2 procent såväl i 2014 som 2015. Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Skatter, generella statsbidrag och utjämning Nedanstående tabell visar budgeterade skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning åren 2015-2017. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos enligt cirkulär 2014-10-02. Tkr 2015 2016 2017 Skatteintäkter 211 285 222 466 229 367 Slutavräkning 891 - - 60 005 59 595 61 759 231 230 229 1 001 -422 -1 901 Strukturbidrag 572 569 567 LSS-utjämning -446 -443 -442 Fastighetsavgift 9 607 9 937 9 935 283 146 291 932 299 514 2,3 3,1 2,6 Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning Regleringsavgift/bidrag Summa intäkter Förändring, % Personalkostnader Lönerna har antagits öka med mellan 2,1 – 2,3 %. Löneökningen ingår i förvaltningarnas ramar. Personalomkostnaderna är preliminärt 39,5 %. I nedanstående tabell sammanfattas personalomkostnaderna för år 2014. Avgifter Arbetsgivaravgifter enlig lag % 31,42 Avtalförsäkringar 0,21 Kollektivavtalad pension 7,87 Summa Essunga kommun, Budget 2014 39,50 6(33) 2.2 Budgetramar Ramarna baserad på 2014 års budget. Anslag för löneökningar finns med i nämndernas ramar. Sammanställning av nämndernas ramar (exkl. kapitaltjänstkostnader) Nämnd Ram tkr Kommunfullmäktige 330 Revision 400 Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd 32 260 1 614 Utbildningsnämnd 114 553 Socialnämnd 108 363 Summa 257 520 3 Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Essunga kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat – kapacitet och risk – kontroll utgör hörnstenar i modellen. Rk-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. Eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Essunga kommun, Budget 2014 7(33) Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. 4 Finansiell analys 4.1 Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader Procentuell förändring Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nettokostnadsutveckling 2,8 2,7 2,6 Skatte- och statsbidragsutveckling 2,3 2,8 2,6 Skatteunderlagets utveckling 4,8 5,1 4,8 Beräknat invånarantal 5 500 5 475 5 450 Kommunal utdebitering, % 21,57 21,57 21,57 Verksamhetens nettokostnader ökar med 2,8 % år 2015 jämfört med föregående år. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökar med 2,3 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 97,0 97,0 97,0 Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter och det generella statsbidraget. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och generella statsbidrag som den löpande driftverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Av ovanstående bild framgår att verksamheten inklusive avskrivningar och finansnetto tar i anspråk 97,0 % av skatteintäkter och statsbidrag år 2015. Kommunens målsättning är att ligga på 3 % +/- 2 %, det vill säga få över 3 % +- 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag efter att verksamheten och finansnettot är finansierad. Årets investeringar Nettoinvesteringar, Mkr Nettoinvestering/avskrivningar, % Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 20 36 11 156,0 239,0 72,0 Den genomsnittliga investeringsnivån under perioden 2015-2017 ligger 22 mkr per år. Essunga kommun, Budget 2014 8(33) Skattefinansieringsgrad av investeringarna % Skattefinansieringsgrad Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 106,0 66,0 222,0 Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under perioden 2015-2017 räcker medel från den löpande verksamheten för att finansiera investeringarna full ut. Årets resultat Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Årets resultat, Mkr 8,5 9,0 9,1 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag, % 3,0 3,0 3,0 År 2015 ligger resultatet inom kommunfullmäktiges mål som är 3 % +/- 2 %. Soliditet % Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Soliditet, % 72 72 75 Soliditet inkl. pensionsskuld 14 17 20 Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga skatteintäkter. Under planeringsperioden beräknas soliditeten öka något. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse ökar från 14 % till 20 % åren 2015-2017. Skuldsättningsgrad % Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 27,0 27,0 24,0 - varav avsättningsgrad 8,0 6,0 6,0 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 19,0 21,0 18,0 - varav långfristig skuldsättningsgrad 0,0 0,0 0,0 Total skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden är i stort sett oförändrad perioden 2015-2017. Essunga kommun, Budget 2014 9(33) 4.2 Risk och kontroll Likviditet Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Likvida medel, Mkr 15 9 13 Kassalikviditet, % 67 41 63 Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsförmåga är kassalikviditet. Om måttet är 100 % innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Likviditeten förändras inte så mycket under perioden men ligger relativt lågt. Utöver de likvida medlen har kommunen en checkräkningskredit. Pensionsåtagande Mkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Total pensionsskuld 138 139 140 Pensionsskuld intjänad före 1998 134 135 136 Pensionsskuld intjänad efter 1998 4 4 4 I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4§) behandlas pensionskostnaderna. Bestämmelserna preciserar hanteringen av de pensionsåtaganden som intjänats före 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade såväl före som efter 1998 skall redovisas som en kostnad. Hela pensionsskulden är återlånad i verksamheten, vilket innebär att inga placeringar avseende pensionsmedel finns. Essunga kommun, Budget 2014 10(33) 4.3 Diagram Diagram 1 Resultatutveckling 2013 - 2017, mkr Diagram 4: Utveckling skatteintäkter, generella statsbidrag och nettokosstnader, % 12 10 8 9,6 8,5 7 8,7 9 8 6 4 4 2 2 0 0 Bokslut 2013 Budget 2014 6,4 6 Budget Plan 2016 Plan 2017 2015 4,3 2,8 1,8 1,4 Bokslut 2013 Budget 2014 3,2 3,2 2,3 2,6 2,6 Budget Plan 2016 Plan 2017 2015 Verksamhetens kostnader Skatteintäkter o generella statsbidrat Diagram 2: Årsresultat i % av skatter och bidrag 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3,5 3 3 Diagram 5: Skattefinansiering av investeringar, mkr 3 40 36 27 2,7 19 24 22 30 24 23 21 20 20 11 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget Plan 2016 Plan 2017 2015 Bokslut 2013 Budget 2014 10 0 Budget Plan 2016 Plan 2017 2015 Nettoinvesteringar Skattefinansiering Diagram 3:Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag, % 97,4 97,2 97 96,8 96,6 96,4 96,2 96 Diagram 6: Soliditet 2013--2017, % 97,3 97 97 97 96,5 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget Plan 2016 Plan 2017 2015 80 60 40 20 0 71 10 Bokslut 2013 73 72 72 18 14 17 Budget 2014 75 20 Budget Plan 2016 Plan 2017 2015 Enligt balansräkningen Inkl pensionsåtaganden före 1998 Essunga kommun, Budget 2014 11(33) 4.4 Finansiella mål Finansiella mål De finansiella målen är antagna av kommunfullmäktige. Resultatmål Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 3,0 %, med en avvikelse på +-2,0 %. Investeringar Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel, under en rullande 4-års period. Soliditet (långsiktig betalningsstyrka) Soliditeten skall förbättras under mandatperioden Likviditet Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs. 4.5 God ekonomisk hushållning KL 5 § "För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning." Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxera en högre skatt. Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Det är inte förenligt med god ekonomisk hushållning att finansiera löpande driftskostnader med lån. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. 4.6 Sammanfattande kommentarer Årets resultat ligger inom kommunfullmäktiges beslutade målintervall år 2015 och inom målintervallet åren 2016 – 2017. Soliditeten (långsiktig betalningsförmåga) förbättras 2015 – 2017. Likviditeten förändras inte under perioden men ligger tidvis på en relativt låg nivå. Nettoinvesteringarna är skattefinansierade 2015 – 2017 med en genomsnittlig investeringsnivå på 22 mkr per år. Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 12(33) 4.7 Finansiella nyckeltal Finansiella nyckeltal Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Årets resultat, Mkr 8,5 8,7 9,0 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag, % 3,0 3,0 3,0 Soliditet, % 72 72 75 0 0 0 138 139 140 Nettoinvesteringar, Mkr 20 36 11 Nettoinvesteringar/avskrivningar,% 156 239 72 Långfristig låneskuld, Mkr Pensionsskuld, Mkr 5 Finansiella rapporter och ekonomisk plan 2015-2017 Driftbudget (inklusive kapitalkostnader) Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 407 387 400 88 893 87 882 95 945 2 604 2 810 2 811 Utbildningsnämnden 127 140 129 127 133 948 Socialnämnden 132 315 130 492 139 777 SUMMA KOSTNADER 351 359 350 698 372 881 0 0 0 46 269 45 751 52 530 999 1 026 1 087 Utbildningsnämnden 14 422 11 474 13 296 Socialnämnden 32 251 25 852 30 471 SUMMA INTÄKTER 93 941 84 103 97 384 407 387 400 42 624 42 131 43 415 1 605 1 784 1 724 Utbildningsnämnden 112 718 117 653 120 652 Socialnämnden 100 064 104 640 109 306 SUMMA NETTOKOSTNADER 257 418 266 595 275 497 KOSTNADER Revision Kommunstyrelse inkl Kommunfullmäktige Bygg- och miljönämnden INTÄKTER Revision Kommunstyrelse inkl Kommunfullmäktige Bygg- och miljönämnden NETTOKOSTNADER Revision Kommunstyrelse inkl Kommunfullmäktige Bygg- och miljönämnden Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 13(33) Investeringsbudget/plan Tkr Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden SUMMA NETTOINVESTERINGAR Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 12 810 18 735 13 440 0 0 0 13 262 4 790 6 200 690 600 600 26 762 24 125 20 240 Resultatbudget/plan Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens nettokostnader -241 511 -255 567 * -262 020 -268 600 -275 800 Avskrivningar -11 498 -12 180 -13 000 -15 000 -15 100 Verksamhetens nettokostnader -253 009 267 747 -275 020 -283 600 -290 900 Skatteintäkter, not 1 201 496 204 548 212 176 222 466 229 367 58 338 72 130 70 970 69 467 70 147 681 605 580 570 660 -488 -150 -200 -200 -300 7 018 9 386 8 506 8 703 8 974 Generella statsbidrag, not 1 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat, förändring av eget kapital Inkl TA Kf § 40/14 250 tkr Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 14(33) Balansbudget/plan Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Materiella anläggningstillgångar 174 234 194 524 184 353 205 248 200 978 Finansiella anläggningstillgångar 14 909 14 890 14 873 14 855 14 837 Summa anläggningstillgångar 189 143 209 414 199 227 220 104 215 816 3 863 551 3 863 3 863 3 863 Kortfristiga fordringar 25 874 16 235 15 000 11 500 15 000 Kortfristiga placeringar 7 207 0 7 534 7 000 7 000 Kassa och bank 2 334 9 407 7 345 2 037 6 411 Summa omsättningstillgångar 39 278 26 193 33 742 24 400 32 274 Summa tillgångar 228 421 235 607 232 969 244 504 248 090 161 679 171 587 168 223 176 926 185 900 7 018 9 636 8 506 8 703 8 974 Avsättningar för pensioner 5 228 4 464 4 410 4 178 3 890 Andra avsättningar 8 036 7 000 13 036 11 000 11 000 13 264 11 464 17 446 15 178 14 890 Långfristiga skulder 2 175 1 395 2 400 2 400 2 400 Kortfristiga skulder 51 303 51 161 44 900 50 000 44 900 Summa skulder 53 478 52 556 47 300 52 400 47 300 228 421 235 607 232 969 244 504 248 090 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Summa avsättningar Skulder SUMMA SKULDER Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 15(33) Tkr OCH EGET KAPITAL Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 Plan 2016 Plan 2017 16(33) Kassaflödesanalys/plan Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Årets resultat 7 018 9 636 8 506 8 703 8 974 Justering avoch nedskrivningar 11 498 12 180 13 000 15 000 15 100 -179 -1 216 -3 000 -2 036 0 64 -374 -372 -232 -288 Medel från verksamheten 18 402 20 226 18 134 21 435 23 786 Ökning(-) /minskning(+) kortfr fordringar -2 385 0 0 3 500 -3 500 Ökning(-) /minskning(+) förråd och varulager -1 855 0 0 0 0 Ökning(+) /minskning(-) kortfr skulder 4 201 1 081 226 5 100 -5 100 Medel från den löpande verksamheten 18 363 21 307 18 360 30 035 15 186 -25 691 -24 125 -20 240 -35 895 -10 830 -8 0 0 0 0 -25 699 -24 125 -20 240 -35 895 -10 830 783 0 0 0 0 -3 0 0 0 0 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Justering för avsättning deponi Justering för avsättning pensioner INVESTERINGS-VERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggn.tillg. Förvärv av finansiella anläggn.tillg. Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGS-VERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder Minskning av långfristiga skulder Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 17(33) Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 18 18 18 18 18 798 18 18 18 18 ÅRETS KASSAFLÖDE -6 538 -2 800 -1 862 - 5 842 4 374 Likvida medel årets början 16 079 12 207 16 741 14 879 9 037 Likvida medel årets slut 9 541 9 407 14 879 9 037 13 411 Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 18(33) Not Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 202 704 204 972 211 285 222 466 229 367 Slutavräkning, mellanskilln prognos o slutl 132 0 0 0 0 Slutavräkning, prognos -1 340 -424 891 0 0 Summa skatteintäkter 201 496 204 548 212 176 222 466 229 367 Inkomstutjämning 55 210 57 107 60 005 59 595 61 759 Strukturbidrag 0 572 572 569 567 LSS-utjämning -4 513 -1 620 -446 -443 -442 Regleringsavgift/bidrag 2 503 1 198 1 001 -422 -1 901 -4 493 5 429 231 230 229 Fastighetsavgift 9 631 9 445 9 607 9 937 9 935 Summa generella bidrag o utjämning 58 338 72 130 70 970 69 467 70 147 Not 1 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Prel. skatteinbetalningar Kostnadsutjämning Investeringsbudget/plan 2015-2017 Tkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 1 000 1 000 1 000 500 500 500 -500 -500 -500 1 000 1 000 KOMMUNSTYRELSE IT Exploateringsutgifter Tomtförsäljningar Reservkraftverk. beredskapsåtgärder Tillgänglighetsanpassning kommunala fastigheter 200 200 200 Underhåll kommunala fastigheter 600 700 700 Energibesparande åtgärder 500 500 500 3 800 16 200 Bad Nybyggnad förrådet 2 500 Skärmtak förrådet Amiralen 150 500 Toalettvagn Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 500 500 200 19(33) Tkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Brand-inbrottslarm, inpassningssystem Nossebro skola 350 350 300 Byte brandlarmsdetektorer Nossebro skola 200 200 200 Bion 2 000 Ventaggregat gymnastik Jonslund 550 Underhållsbeläggning, reinvestering 700 700 700 Gatubelysning, reinvestering 100 100 100 Parkanläggning, reinvestering 50 50 50 Stallaholmsområdet (infrastruktur mm) 500 Hagagatan 250 Hagagatan statsbidrag Maskininvesteringar -125 300 Gatuupprustning Krusegårdsgatan 600 990 Gatuupprustning Krusegårdsgatan, stb -495 Gatuupprustning Järnvägsgatan 500 Ställplats husbilar 300 Träbron 1 200 Strandpromenad 1 000 500 500 500 GC-vägar Mopedspärrar på GC-vägar 150 Kvarteret Skatan: VA P-plats lokalgata 85 230 Gångvägar, Parkytor 270 VA-anslutning Bredöl: Utredning 200 Genomförande 2 000 VA-verksamhet Vatten och avloppsledningar, reinvesteringar 200 Pumpstation Bärebergsvägen 200 200 650 Ledningar Värmeverket - Pumpstation 800 Tryckning vattenledning vid träbron 150 Dagvattenledning Nossebro södra 300 Slamhantering reningsverket 600 Dagvattenåtgärder 500 Åsa vattenverk Filter+UV Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 600 300 20(33) Tkr Budget 2015 Inläckage i avloppsledningar SUMMA KOMMUNSTYRELSEN 13 440 Plan 2016 Plan 2017 500 500 30 715 9 750 UTBILDNINGSNÄMNDEN Nossebro skola Ombyggnad hus G och utemiljö Ombyggnad av kök 3 000 5 800 Inventarier kök 80 80 Allmänt IT i skolan 200 200 200 Inventarier utbyte av klassuppsättningar 200 200 200 6 200 3 480 480 IT 200 200 200 Inventarier kök 100 100 100 Inventarier Äldreomsorg Sängar och lyftar 200 200 200 Ombyggnad socialkontor säkerhetsåtgärder 100 SUMMA UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Inventarier trygghetsboende SUMMA SOCIALNÄMNDEN TOTALT SUMMA UTGIFTER TOTALT SUMMA INKOMSTER TOTALT NETTO 100 600 500 600 20 865 36 890 11 330 -625 -995 -500 20 240 35 895 10 830 Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 21(33) 6 Kommunstyrelsen Drift- och investeringsbudget Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter 46 064 45 751 52 530 Kostnader 89 095 88 269 96 345 varav personalkostnader 33 181 32 070 36 765 Nettokostnader 43 031 42 518 43 815 Nettobudget 40 668 42 518 43 815 Över/underskott -2 363 13 774 19 720 14 065 964 985 625 12 810 18 735 13 440 Kostnader Intäkter Nettokostnader 4 053 300 3 753 17 132 1 627 15 505 4 535 378 4 157 Flyktingmott./arb.mark.åtg. 23 490 19 480 4 010 Affärsverksamhet 15 195 14 269 926 Övrig verksamhet 31 940 16 476 15 518 Totalt 96 345 52 530 43 815 INVESTERINGAR Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Inkl TA enl Kf 40/14 250 tkr Sammandrag av driftskostnader Tkr Politisk verksamhet Infrastruktur och skydd Fritid och kultur Förändringar i kommunstyrelsens budget 2015 jämfört med 2014 års budget. • • • • • • Badtekniker Handläggare och administrationskostnader Utbildning förtroendevalda Underhållskostnader från driftbudgen till investeringsbudgeten Fastighetskostnader/underhåll från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen Driftkostnader för läsplattor till förtroendevalda Allmänt Kommunstyrelsen skall bereda fullmäktiges ärenden och genom delegation har kommunstyrelsen det övergripande operativa ansvaret för kommunens samlade verksamheter samt för andra ärenden enligt antagen delegationsordning. Kommunstyrelsen delegerar i sin tur vissa frågor till dess arbetsutskott eller förhandlingsdelegation, men ibland även till kommunstyrelsens ordförande eller anvisade tjänstemän. Avrapportering sker genom anmälan av beslut enligt delegationsordningen. Speciella ansvarsområden för kommunstyrelsen är bland annat kommunens samlade ekonomi, Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 22(33) kommunadministration, tekniska verksamheter, personal- och arbetsmarknadsfrågor, integrationsfrågor, boende för ensamkommande barn, säkerhet och skydd, information, näringslivsfrågor, torghandel, folkhälsa, fritidsverksamhet, kollektivtrafik och färdtjänst. I samverkan med näringsliv, föreningsliv och kommuninvånare har kommunen också ett ansvar för att det inom kommunens geografiska område finns en attraktivitet som gör att företag och kommuninvånare vill stanna kvar eller att nya är beredda att flytta in. Turistverksamhet Essunga kommun har en enklare form av turistbyrå på entreprenad tillsammans med badet och campingen. Även på kommunens bibliotek och i kommunhuset finns tillgång till turistinformation. För turistföretagen och aktiva föreningar inom besöksnäringen i kommunen görs olika aktiviteter i form av utbildning och träffar. F o m 2015 kommer kommunen att lämna föreningen VästgötaLandet. Föreningen har till stor del skött turismen i bl a vår kommun. I fortsättningen skall kommunen sköta denna verksamhet. Fritidsverksamhet Fritidsverksamheten omfattar stöd till föreningar som bedriver i första hand verksamhet för ungdomar, men också bidrag till samlingslokaler och badplatsföreningar. Kommunen ansvarar för idrottsplatsen Stallaholm, samt fritidsområdet Haga-Högaberget. Kommunen har träffat avtal med en ny entreprenör till Nossebro bad och camping med avtalsstart 1 januari 2015. Avtalet gäller i 2 år med möjlighet till 1+1 års förlängning. Om det skulle ske någon omfattande ombyggnation av badet under denna period, äger kommunen rätt att säga upp avtalet i förtid. Marknadsverksamhet Marknadsplatsen ligger centralt i Nossebro. Tack vare de stora sammanhängande ytorna har vi möjlighet att erbjuda större arrangemang och aktiviteter. Kommunen ansvarar för Nossebro Marknad, som hålls sista onsdagen varje månad januari – november. Gator, vägar och parker I verksamheten ingår barmarks- och vinterunderhåll, offentlig belysning, juldekorationer, stöd till enskilda väg- och belysningsföreningar, trafiksäkerhetsfrågor, lokala trafikföreskrifter och skyltsättning, förråd med maskinpark, underhåll och förnyelse av rabatter, lekplatser, gräsklippning samt brounderhåll. Hagagatan kommer att färdigställas under året. Underlag kommer att tas fram för den fortsatta utbyggnaden enligt gång- och cykelvägsplanen. Utbytet av kvicksilverarmaturer på gatubelysningen är i stort sett klart. Det som återstår är en del parkarmaturer samt gatubelysningen på Krusegårdsgatan. Avfallshantering Verksamheten omfattar hämtning och behandling av hushållens avfall, samt skötsel av Återvinningscentralen med tillhörande avfallsdeponi. Sluttäckningen av deponin pågår. Sluttäckningen planeras vara klar 2016. För att kunna genomföra en ny upphandling av renhållningsentreprenaden bör arbetet med en avfallsplan påbörjas under året. Nuvarande avtal löper till 2016-09-30. Vatten och avloppsförsörjning Verksamheten omfattar produktion och distribution av dricksvatten samt avledning och rening Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 23(33) av spillvatten från fastigheter, gator och industrier. På grund av ökade belastningar och årets (2014) översvämningar behöver ledningsnäten undersökas. Insatserna berör även fastighetsägare som behöver se över anslutningar mot kommunens VA. Påkopplingar och förfrågningar om VA anslutning ökar från fastigheter och föreningar utanför verksamhetsområdet Arbetsmarknad och arbetsmarknadsåtgärder Arbetsmarknaden i kommunen präglas fortsatt av en låg generell arbetslöshet. Slående är också en hög ut och inpendling. Kommunen har också en relativt sett låg utbildningsnivå vilket på dagens kunskapsintensiva arbetsmarknad ställer upp särskilda hinder. När det gäller arbetslösheten bland ungdomar 18-24 år så ligger siffrorna för Essunga kommun något under genomsnittet för riket och regionen. Trenden har varit långsamt sjunkande men för vissa grupper slår inte förbättringen av arbetsmarknaden igenom. Under höstterminen 2014 startade projekt Återtåget med syfte att fånga upp de ungdomar som saknar studieresultat och som bedöms stå långt ifrån reguljära studier och arbetsmarknaden. Huvudsakligen har deltagarna varit 18-20 åringar inom kommunens ansvar, samtidigt som en inte obetydlig grupp finns som arbetssökande i Arbetsförmedlingens program. En tendens tyder på att sjunkande ungdomsarbetslöshet enbart kommer de som står närmast arbetsmarknaden till del, ungdomar i långtidsarbetslöshet eller annat utanförskap riskerar att fastna där. För 2015 kommer det att bli avgörande i vilken mån kommunen kan samverka med AF och andra myndigheter för att får långtidsarbetslösa ungdomar närmare arbetslivet och studier. Inom arbetsmarknadsenheten fortsätter arbetet med att ge människor möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet ifrån utanförskap. Verksamheten kan erbjuda tidiga rehabiliteringsinsatser genom återhämtningsmetodik och olika steg ända fram till återgång på reguljär arbetsmarknad. Ett viktigt uppdrag är att erbjuda lönearbete istället för försörjningsstöd. Med den närhet och tydlighet som den lilla kommunen innebär har detta hittills varit mycket framgångsrikt. De kostnader som AME-Verksamheten medför, betalar sig många gånger om genom låga kostnader på mer passiva insatser. Detta arbetssätt betyder också att allt fler människor får chans att utveckla sina arbetsförutsättningar. Flyktingmottagande och integration Integrationen i kommunen kommer fortsatt att ha en överenskommelse om att ta emot 20 nyanlända per år. Målen för denna verksamhet är att nyanlända inom etableringsuppdraget har uppnått egen försörjning när etableringstiden är över. Tillgången till bostäder är den svaga länken inte bara i mottagandet av nyanlända utan för kommunens befolkningsutveckling i allmänhet. Ett jämförelsetal att snegla på kan vara kommunens andel av Sveriges totala migration. Tidigare år har 1 % varit en ungefärlig siffra och där har vi en bit kvar, mycket beroende på bostadsbrist. Under året har kommunen tagit emot nyanlända flyktingar både ur arbetsförmedlingens bosättningsuppdrag och som kvotflyktingar från migrationsverket. Utmaningen för 2015 kommer att handla om att få mottagandet och integrationsarbetet att flyta ännu smidigare. Ett utökat samarbete med andra kommuner kommer också att behövas. Ensamkommande flyktingbarn Från årsskiftet 2014 gäller nya förutsättningar för kommunernas mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Från att kommunerna tidigare skrev överenskommelser om ett planerat mottagande gäller idag en ensidig tolkning från migrationsverket ang hur många platser varje kommun ska bidra med. En stor andel barn kommer också direkt ut till kommuner med hänvisning till att det finns anknytning till någon i kommunen. Detta har lett till att verksamheten blivit än mer svårplanerad och vi som många andra kommuner tvingas köpa platser på en marknad bestående av hvb-hem familjehem och andra aktörer. Vårt eget boende får allt svårare att ta emot de barn som kommer enligt de nya anvisningsreglerna. Vi står också inför ett alltmer Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 24(33) påträngande behov av platser för ett mera självständigt boende med personalstöd. Personalpolitiska åtgärder I detta anslag ingår företagshälsovård, rehabilitering, hälsofrämjande arbete, friskvård samt julfest för personal, arbetsmiljöutbildning, gemensam ledarutveckling samt uppvaktning vid 25 års anställning. Ledarutveckling för kommunens chefer sker kontinuerligt. Under 2015 sker fortsatt ledarutveckling för att stärka cheferna i sin roll. Kommunstyrelsens mål 2015 • • • • • • • • • • • • • • • • Positivt flyttnetto Ytterligare bostadsbyggnation Aktualiserat visionsdokument för Stallaholmsområdet Gott företagsklimat Utveckla besöksnäringen Utökad efterfrågestyrd kollektivtrafik Sysselsättning för alla 18-25 år Minskad droganvändning i kommunen Ökad tillgänglighet God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Minskad sjukfrånvaro All personal har önskad sysselsättningsgrad Budget i balans Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande 4-års period Soliditeten skall förbättras under mandatperioden Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 25(33) 7 Bygg- och miljönämnden Drift- och investeringsbudget Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 999 1 026 1 087 Kostnader 2 604 2 810 2 811 varav personalkostnader 1 775 1 972 2 093 Nettokostnader 1 605 1 784 1 724 Nettobudget 1 736 1 784 1 724 Intäkter Över/underskott 131 INVESTERINGAR 0 0 0 Utgifter 0 0 0 Inkomster 0 0 0 Nettoinvesteringar 0 0 0 Kostnader Intäkter Nettokostnader 132 0 132 Fysisk och teknisk planering 1 261 640 621 Miljö- och hälsoskydd 1 418 447 971 Totalt 2 811 1 087 1 724 Sammandrag av driftkostnader Tkr Politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Nämnden är en politisk myndighetsnämnd vars verksamhet inom plan- och byggområdet omfattar tillståndsprövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen, byggnadsverkslagen och förordningar med mera. Verksamheten styrs i stor utsträckning av lagstiftningen och andra statliga beslut. Den nya lagstiftning som gäller från och med mitten av 2011 lägger ökad vikt vid tillsynsverksamhet. Nämnden har ansvar för handläggning av ärenden rörande bostadsanpassning för funktionshindrade enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Inom plan- olch byggverksamheten handläggs även kommunens energirådgivning. Nämnden ansvarar för förvaltning och utveckling av kommunens kartverk. Miljö- och hälsoskydd Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet för områdena livsmedel, miljöskydd och hälsoskydd. Syftet med kontrollen är att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter. Konsumenten ska kunna köpa säkra livsmedel. Byggnader ska ha en god inomhusmiljö. Grundvatten, vattendrag och sjöar ska inte förorenas av avloppsvatten eller kemikalier. För 2015 planeras tillsyn av hälsoskydd i skolor och förskolor och en fortsatt tillsyn av lantbruk och miljötillsyn av industrier. Därutöver hanteras anmälningar om bergvärme, köldmedelrapportering, klagomål, avloppsansökningar, registrering av livsmedelsverksamheter, strandskyddsdispenser, svar på remisser från länsstyrelsen, polisen etc. Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 26(33) Inventeringen av enskilda avlopp kommer att fortsätta i Bäreberg under 2015. Bygg- och miljönämndens mål 2015 • • Kommuninvånare erhåller snabb och rättssäker ärendehandläggning Budget i balans Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 27(33) 8 Utbildningsnämnden Drift- och investeringsbudget Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 14 422 11 474 13 296 127 139 129 127 133 948 72 238 73 928 78 843 Nettokostnader 112 717 117 653 120 652 Nettobudget 114 294 117 653 120 652 13 262 4 790 6 200 0 0 0 13 262 4 790 6 200 Kostnader Intäkter Nettokostnader Nämnd 236 0 236 Stöd till studieorganisation 170 0 170 Allmän kulturverksamhet 215 85 130 Biblioteksverksamhet 2 919 570 2 349 Musikskola 1 571 270 1 301 Fritidsgård 514 0 514 1 730 319 1 411 28 562 4 253 24 309 Fritidshem 6 807 1 926 4 881 Förskoleklass 2 143 38 2 105 58 433 4 575 53 858 1 770 0 1 770 20 931 200 20 731 1 440 0 1 440 412 0 412 Gymnasial vuxenutbildning 2 918 470 2 448 Svenska för invandrare 973 575 398 2 204 15 2 189 133 948 13 296 120 652 Intäkter Kostnader varav personalkostnader Över/underskott 1 577 INVESTERINGAR Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Sammandrag av driftskostnader Tkr Familjedaghem Förskola Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundvux Skolkontor Totalt Kultur och bibliotek I verksamheten ingår barnkultur, konst- och utställningsverksamhet inklusive inköp av konst till kommunen, stöd till studieförbund och kulturella föreningar samt bibliotek. Biblioteket är ett integrerat folk- och skolbibliotek, förlagt till Nossebro tätort. I bibliotekets Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 28(33) verksamhet ingår även en mindre filial vid Kerstinsås samt skolbiblioteken i Bredöl och Jonslund. Biblioteksverksamhetens huvuduppgift är att genom olika medier ge kommunens invånare tillgång till såväl information, kulturella upplevelser som förströelse. Fortsatt satsning sker 2015 på ungdomskultur riktat mot såväl barn som ungdomar. Musikskola I den kommunala musikskolan erbjuds avgiftsbelagd undervisning samt spel i ensembler och klassorkestrar. Elevantalet i musikskolan har minskat ytterligare 2014. Således har intäkterna i form av avgifter minskat och reducering av personal har gjorts. Denna spiral nedåt är problematisk. Nya grepp måste tas. Utbildningsnämnden kommer under hösten att presentera ett förslag till framtidens musikskola. Fritidsgård Förskoleverksamhet Förskolan omfattar fem förskolor och fyra familjedaghem. Antalet barn i förskolan förväntas öka med ca 22 barn år 2015. Ökningen sker i Nossebro samt Jonslund med anledning av nybyggnation med en avdelning på Ängens förskola samt utökning av antal barn i befintliga lokaler i Jonslund. Förskola i Fåglum skall också byggas. Dock räknar vi inga effekter på driften 2015. Personaltätheten beräknas till 5,5 barn per personal. Genom ett nytt beräkningssätt för statsbidrag gällande maxtaxa ökar intäkterna med 400 tkr. Nyckeltal Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 245 255 265 Bruttkostnad/plats 99 873 102 765 98 649 Nettokostnad/plats 84 388 88 478 82 600 29 25 25 Bruttokostnad/plats 69 607 68 280 69 200 Nettokostnad/plats 52 866 55 880 56 440 Förskola Antal barn Familjedaghem Antal barn Skolbarnsomsorg Utbildningsnämnden ansvarar för skolbarnsomsorg i fritidshem/familjedaghem. Verksamheten är förlagd till skolorna i Nossebro, Jonslund och Bredöl. Fritidshemmet Bryggan är ett samarbetsprojekt med socialförvaltningen. Barn med särskilda behov mellan 6 och 12 år har utbildningsförvaltningen ansvar för. LSS-verksamhet för barn över 12 år har socialförvaltningen ekonomiskt ansvar för. Antalet barn på fritidshem förväntas bli totalt 210, vilket är 10 barn fler än 2014. Personalresurserna har ökats i förhållande till antalet barn. Förskoleklass Kommunens förskoleklasser för sexåringar är integrerade med grundskolans åk 1. Verksamheten är förlagd till tre skolor: Bredöl: Barn i Främmestad-Bäreberg och Malma. Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 29(33) Jonslund: Barn i Lekåsa-Barne Åsaka, Fåglum och del av Essunga. Nossebro: Barn i Kyrkås, del av Essunga och Bäreberg. 2015 beräknas antal elever i förskoleklass bli 59 mot 60 år 2014. Fyra barn som är skrivna i Essunga kommun går i förskoleklass i annan kommun. Grundskola och grundsärskola Grundskola och obligatorisk särskola är organiserad enligt följande: Bredöl: Grundskola år 1-5 för barn i Främmestad-Bäreberg och Malma. Jonslund: Grundskola år 1-5 för barn i Lekåsa-Barne Åsaka, Fåglum och del av Essunga. Nossebro: Grundskola år 1-5 för barn i Kyrkås, del av Essunga och Bäreberg. Grundskola år 6-9 för hela kommunen Särskola år 1-10 för hela kommunen integrerad med grundskolan. Antalet elever ökar 2015 från 519 till 528. En ökning av ensamkommande barn har ej medtagits i beräkningen. Dessutom tillkommer elever som går i andra kommuner (se nedan). En ny beräkning har skett gällande grundresurser i grundskolan. På 6-9-skolan beräknas 8,9 lärare per 100 elever. På F-5-skolan Nossebro beräknas 8,35 lärare per 100 elever (nyanlända elever) På F-5-skolan i Jonslund och Bredöl beräknas 7,9 lärare per 100 elever. Utöver grundresurs finns gemensamma resurser (bl a specialpedagog mm) med 0,52 lärare per 100 elever i åk 1-5 samt 0,97 lärare/100 elever. Interkommunal ersättning innebär ett kostnadsnetto på ca 10 elever eller en kostnad på 576 tkr – en utökning med fem elever. Det är ett stort problem att elever som är skrivna i vår kommun väljer andra kommuners grundskolor. IT-kostnaden ökar totalt i verksamheten och framförallt inom grundskolan. Detta innebär också en ökning av driftskostnader 2015 i förhållande till 2014 (300 tkr) I budgeten återfinns också en satsning på att förbättra elevers psykiska hälsa. Psykologinsatserna ökar från 165 tkr till 300 tkr. Det föreligger en osäkerhet kring budgeten gällande ensamkommande barn. Här räknas att de resurser om 1,6 tjänster som medräknas kompenseras genom statsbidrag. I budgeten finns också sex förstelärare inom grundskolan (de ökande lönerna kompenseras av statsbidrag). Grundsärskolan är integrerad med grundskolan. Antal elever inskrivna ökar från fem år 2014 till tio år 2015. Detta innebär en utökad resurs om 1,0 tjäns Nyckeltal Antal Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 536 519 528 9 8 9 5 5 10 Elever och lärare i grundskolan Antal årselever Antal lärare/100 elever Särskola år 1-10 Antal Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 30(33) Gymnasieskola och frivillig gymnasiesärskola Antal elever som studerar i andra gymnasieskolor förväntas minska från 187 elever 2014 till 180 elever år 2015. På grund av framförallt medverkan i Utbildning Skaraborg förväntas dock kostnaden per elev öka relativt mycket. Resurser läggs in extra för det s k ”Återtåget” framförallt gällande lokaler. (Elever som inte fullföljt sitt gymnasium får en ny chans att göra det.) Gymnasiesärskolan minskar i omfattning från i snitt 6,5 elever till 3,5 elever år 2015. Detta innebär lägre personalresurser i vår gymnasiesärskola men också gällande de interkommunala ersättningarna. Nyckeltal Antal Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budgeterat antal elever i annan kommun 201 187 180 Budgeterat antal elever i Nossebro 3 4 3 Summa Essunga-elever 204 191 183 11 7 4 215 198 187 Frivillig gymnasiesärskola Årselever, totalt Vuxenutbildning Ledningsorganisationen förändras fr o m hösten 2014. Hänsyn till detta har tagits. Inom vuxenutbildningen ingår grundvux, komvux samt SFI. Lokaler har färdigställts för det s k återtåget – omvårdnadsutbildning för 16 deltagare köps in av Campus Lidköping. Utbildningsnämndens mål 2015 • • • • • Alla elever i grundskolan ska nå kunskapskraven Mer kultur för och av barn & unga Minskade barngrupper i förskolan God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Budget i balans Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 31(33) 9 Socialnämnden Drift- och investeringsbudget Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 32 251 25 852 30 471 132 315 130 492 139 777 96 117 94 964 99 323 Nettokostnader 100 064 104 640 109 306 Nettobudget 100 839 104 640 109 306 690,00 600,00 600,00 0,00 0,00 0,00 690,00 600,00 600,00 Kostnader Intäkter Nettokostnader 268 0 268 70 50 20 Individ och familjeomsorg 20 746 4 532 16 214 LSS/handikappomsorg 34 899 13 315 21 584 Hemvård 20 341 1 352 18 989 Särskild boendeform 58 009 11 183 46 826 Rehab, hjälpmedel, anhörigstöd, social dagvård 1 957 39 1 918 Gemensam administration 3 487 0 3 487 139 777 30 471 109 306 Intäkter Kostnader varav personalkostnader Över/underskott 775 INVESTERINGAR Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Sammandrag av driftkostnader Tkr Nämnd Alkoholtillstånd Totalt Äldreomsorg Verksamheten består av två särskilda boenden, korttidsboende, hemvård, rehabilitering, dagvård, hjälpmedel samt dagcentralverksamhet. Behovet av särskilt boende ökar. I denna budget utökas platserna i särskilt boende med 3 platser (en utökning med 1,1 tjänst). Dessutom utökas tjänsterna för sjuksköterskor med 0,5 tjänst. Antalet städtjänster ökar med 0,15 tjänst. Totalt blir därför platserna i särskilt boende 76 mot 73 år 2014. Hjälpmedelkostnaderna beräknas öka med 100 tkr. Som kompensation för detta minskas hemvården med 0,5 tjänst. Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 32(33) Nyckeltal Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal servicemottagare 14 14 14 Bruttokostnad/plats, kr 540 786 568 643 585 286 Nettokostnad/plats, kr 424 500 449 286 467 429 Antal servicemottagare 61 59 62 Bruttokostnad/plats, kr 776 393 *) 783 407 778 387 Nettokostnad/plats, kr 615 524 *) 631 017 659 806 36 000 35 000 Lindbacken Kerstinsås Hemvården Antal biståndsbedömda hemvårdstimmar *) Ingår delar av hemvård Funktionshinder Verksamheten består av insatser enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt lagen om assistansersättning (LASS). Behovet av LSS-insatser ökar markant i förhållande till 2014. Den största ökningen finns gällande korttidsvistelse (2 barn/ungdomar), ledsagarservice (1 person), boende för särskild service (1 person), personlig assistent (1 person) samt daglig verksamhet (1-2 personer). Individ- och familjeomsorg I verksamheten ingår förebyggande åtgärder, kontaktperson/kontaktfamiljer, familjehem, försörjningsstöd, familjerätt och familjerådgivning. Beräkning har skett utifrån: 0,75 årsplats för missbrukarvård (1600 kr per dygn) samt öppenvårdsbehandling i Alingsås kommun. 0,50 årsplats på institution för barn och ungdomar. 10 barn/ungdomar i familjehem varav 4 konsulentstödda familjehem. Fortsättning sker med öppenvårdsinsatser på sommaren riktade mot ungdomar i riskzonen (150 tkr). Antalet socialsekreterartjänster beräknas till 9,9 vara en nyanställd ska arbeta med såväl insatser inom LSS som IFO. En av tjänsterna är inriktad på att göra utredningar mot ensamkommande barn. Beräkningen har skett utifrån att detta kompenseras genom statsbidrag. Kostnaderna för försörjningsstödet beräknas öka något från 1740 tkr till 1800 tkr netto. Alkoholtillstånd Essunga kommun har ett avtal med Skara kommun om tillståndsgivning och tillsyn gällande alkoholservering. På grund av få tillstånd och hög kostnad för alkoholinspektionerna beräknas att avgifterna ej till fullo kompenserar kostnaderna (-20 tkr). I grunden skall näringsidkarna betala vad det kostar. Översyn behöver ske för att utröna om andra alternativ finns för organisationen av alkoholtillstånd. Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 33(33) Socialnämndens mål 2015 • • • • • Alla brukare och anhöriga upplever att de blir väl bemötta av personal Alla brukare erhåller kvalitetssäkrade insatser Föräldrar och barn/unga har tillgång till stöd vid behov God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Budget i balans Essunga kommun, Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 34(33)
© Copyright 2024