BOKSLUT 2014
BOKSLUT 2014 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse ..................................................................................................................... 4 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi .......................................................................................................... 4 1.1.1 Stadsdirektörens översikt .................................................................................................................................................. 4 1.1.2 Stadens förvaltning och förändringar i den ....................................................................................................................... 5 1.1.3 Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad ................................................................. 9 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi ........................................................................................... 10 1.1.5 Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen ....................................................................................................... 11 1.1.6 Stadens personal ............................................................................................................................................................. 12 1.1.7 Bedömning av de största riskerna ................................................................................................................................... 13 1.1.8 Miljöfaktorer ................................................................................................................................................................... 13 1.2 Hur den interna kontrollen ordnats .......................................................................................................................................... 14 1.3 Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten ............................................................................................. 16 1.3.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys............................................................................................................................... 16 1.3.2 Finansiering av verksamheten ......................................................................................................................................... 18 1.4 Finansiell ställning och ändringar i den ..................................................................................................................................... 19 1.5 Totala inkomster och utgifter ................................................................................................................................................... 20 1.6 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi ........................................................................................................................ 21 1.6.1 Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet ..................................................................................... 21 1.6.2 Koncernstyrning .............................................................................................................................................................. 21 1.6.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen .................................................................................................................... 21 1.6.4 Bedömning av koncernens sannolika framtida utveckling .............................................................................................. 22 1.6.5 Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad ............................................................................................................. 22 1.6.6 Koncernbokslut och dess nyckeltal .................................................................................................................................. 24 1.7 Behandling av räkenskapsperiodens resultat............................................................................................................................ 26 2 Budgetutfall .................................................................................................................................... 27 2.1 Driftsbudgetens utfall ............................................................................................................................................................... 27 2.1.1 Driftsbudgeten totalt ....................................................................................................................................................... 27 2.1.2 Koncernförvaltningen ...................................................................................................................................................... 28 2.1.3 Social- och hälsovårdssektorn ......................................................................................................................................... 40 2.1.4 Bildningssektorn .............................................................................................................................................................. 50 2.1.5 Räddningsverket i Östra Nyland ...................................................................................................................................... 58 2.1.6 Utfallet för affärsverkens mål .......................................................................................................................................... 62 2.1.7 Utfallet för kommunkoncernens mål .............................................................................................................................. 62 2.2 Resultaträkningsdelens utfall .................................................................................................................................................... 62 2.3 Investeringsdelens utfall ........................................................................................................................................................... 64 2.4 Finansieringsdelens utfall.......................................................................................................................................................... 68 2.5 Sammanfattning av utfallet för anslag och inkomstberäkningar som stadsfullmäktige har godkänt ....................................... 69 3 Bokslutskalkyler ............................................................................................................................. 70 3.1 Resultaträkning ......................................................................................................................................................................... 70 3.2 Finansieringsanalys ................................................................................................................................................................... 71 3.3 Balans........................................................................................................................................................................................ 72 3.4 Koncernbalansräkning............................................................................................................................................................... 74 3.5 Koncernens finansieringskalkyl ................................................................................................................................................. 75 3.6 Koncernbalans .......................................................................................................................................................................... 76 2 4 Noter till bokslutet ......................................................................................................................... 77 4.1 Noter om upprättande av bokslutet ......................................................................................................................................... 77 4.1.1 Noter om upprättande av stadens bokslut ...................................................................................................................... 77 4.1.2 Noter angående upprättande av koncernbokslut ........................................................................................................... 77 4.2 Noter till resultaträkningen ....................................................................................................................................................... 78 4.3 Noter till balansräkningen ......................................................................................................................................................... 81 4.4 Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser ......................................................................................................................... 85 4.5 Noter angående personalen ..................................................................................................................................................... 86 5 Särredovisade bokslut .................................................................................................................... 87 5.1 Balansenhet Räddningsverket i Östra Nyland .......................................................................................................................... 87 5.2 Affärsverket Borgå vatten ......................................................................................................................................................... 91 5.3 Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa...................................................................................................................................... 98 5.4 Affärsverket Borgå lokalservice............................................................................................................................................... 101 5.5 Affärsverkens inverkan på stadens ekonomi .......................................................................................................................... 106 6 Handlingar som bekräftar bokslutet............................................................................................. 111 7 Underskrift och bokslutsanteckningar.......................................................................................... 113 3 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi 1.1.1 Stadsdirektörens översikt Under verksamhetsåret koncentrerade sig staden i synnerhet på att verkställa stadens strategi. Också flera program som kompletterar strategin godkändes. Programmen gäller bland annat stadens näringsliv och konkurrenskraft, bystrukturen, personalen samt stadens policy för funktionshinder. Stadens resultat under året präglades också av beredning av riksomfattande ändringsprojekt samt planering av betydande investeringar och beslut om dem. bör ligga till grund för en kommande bedömning av avskrivningsplanen för de närmaste åren. Då kommer korrigeringar att göras vid behov. Beredningen av riksomfattande och regionala reformer fortsatte Den riksomfattande beredningen av social- och hälsovårdsreformen påverkade också planeringen av stadens framtida verksamhet, även om de direkt operativa verkningarna än så länge var små. Tillsammans med projektet för en metropolförvaltning, som varit föremål för lagberedning, skulle ett övertagande av stadens social- och hälsovård innebära en total ombedömning av stadens verksamhet, med avseende på såväl ekonomi som de verksamheter som kvarstår. Staden har, i enlighet med sin strategi, intagit en fördomsfri inställning till reformer. Samtidigt har staden dock strävat efter att trygga de förmåner och tjänster som är centrala för stadens invånare. Under verksamhetsåret har staden också strävat efter att i samarbete med de andra kommunerna i östra Nyland färdigställa den sammanslagningsutredning som avses i kommunstrukturlagen, en utredning som för sin del skulle göra det möjligt att hantera utmaningarna under de kommande årtiondena. Det ekonomiska läget blev sämre Stadens ekonomiska resultat försvagades under verksamhetsåret, särskilt på grund av att skatteintäkterna inte längre ökade och inkomsterna från försäljning av egendom minskade. Ökningen av stadens driftsutgifter kunde inte heller bromsas upp tillräckligt. Som resultat ökade utgifterna snabbare än i kommunerna i genomsnitt. Räkenskapsperiodens resultat var 11,0 miljoner euro negativt, och årsbidraget stannade vid 11,5 miljoner euro. Särskilt kan noteras att intäkterna för försäljning av egendom blev 3 miljoner euro under det ursprungliga budgetmålet. Denna differens i fråga om försäljning av egendom kan dock korrigeras under de kommande åren, beroende på den allmänna ekonomiska situationen, så att de uteblivna försäljningsintäkterna realiseras i kommande bokslut. Stadens samtliga affärsverk uppnådde ett positivt resultat. Verksamhetsårets resultat visar behovet av strukturella reformer Bokslutet visar för sin del att stadens ekonomiska situation under de kommande åren blir alltmer utmanande. De centrala målen för stadens verksamhet uppnåddes under året, men möjligheterna att finansiera dem fortsatte att minska. Den svaga utvecklingen för skatteintäkter och sysselsättning samt de beräknade konsekvenserna av riksomfattande lagstiftningsreformer innebär ökande ekonomiska utmaningar för staden under de kommande åren. Man bör också komma ihåg att befolkningens behov av tjänster fortsätter att öka, i och med att befolkningen åldras och i synnerhet antalet personer över 84 år kraftigt ökar. Det är klart att stadens verksamhet blir föremål för alltmer utmanande val med avseende på servicenätets innehåll och omfång. Detta arbete har i viss mån pågått under verksamhetsåret och det fortsätter än i dag. Verksamhetsintäkterna var 95,4 miljoner euro, vilket är 1,1 miljoner mindre än i den ursprungliga budgeten. Verksamhetsutgifterna var 345,6 miljoner euro, vilket är 3,2 miljoner euro över det budgeterade beloppet. I verksamhetsintäkterna och -utgifterna ingick också 32,9 miljoner euro interna poster. Stadens nettoinvesteringar var 14,0 miljoner euro. Ett stort investeringstryck riktas mot de närmaste ekonomiplaneringsåren. Stadens skuldmängd fortsatte att minska. Nu var minskningen 2,7 miljoner euro från det föregående året, så att skulden nu är 116 miljoner euro. Summan är cirka 400 euro per invånare lägre än medeltalet för kommunerna i landet. Skuldminskningen sammanfaller dock med en försämrad likviditet och en minskad kassa. Skuldminskningen under de föregående åren ger emellertid en möjlighet, i enlighet med strategin, att i viss mån avhjälpa investeringstrycket genom ökad upplåning. Såväl de stora investeringarna under nästa femårsperiod, enligt ekonomiplanen cirka 200 miljoner euro, som det stora trycket att öka driftsutgifterna, tvingar staden till en kritisk bedömning av varje servicehelhet och dess dimensionering. Om slutsatsen ändå blir att servicenivån till någon del höjs under de kommande åren, måste beslutet basera sig på en helhetsbedömning av de olika kommunala tjänsterna och behoven. Sedan år 2011 har stadens avskrivningsnivå varit relativt hög. Situationen är ett resultat av underdimensionerade avskrivningar under föregående årtionden. År 2014 var avskrivningarna, 22,5 miljoner euro, klart större än årsbidraget. Under åren 2011-2014 har avskrivningarna varierat mellan 21,6 och 25,1 miljoner euro. De föregående årens bokslut och de förestående investeringarna Jukka-Pekka Ujula stadsdirektör 4 1.1.2 Stadens förvaltning och förändringar i den Den politiska organisationen Tjänstemannaorganisationen 5 Stadsfullmäktige, 51 ledamöter Stadsfullmäktiges ordförande Stadsfullmäktiges 1 vice ordförande Stadsfullmäktiges 2 vice ordförande Mikaela Nylander (SFP) Matti Valasti (SDP) Taru Tujunen (SAML) Det politiska styrkeförhållandet i stadsfullmäktige 2013–2016: Svenska folkpartiet i Finland r.p. 16 Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. 12 Samlingspartiet r.p. 9 Sannfinländarna r.p. 6 Gröna förbundet r.p. 4 Centern i Finland r.p. 2 Vänsterförbundet 1 Kristdemokraterna i Finland r.p. 1 Stadsstyrelsen, 13 ledamöter Stadsstyrelsens ordförande Stadsstyrelsens 1 vice ordförande Stadsstyrelsens 2 vice ordförande Stadsstyrelsens övriga ledamöter och ersättare: ledamot SFP Anders Rosengren Stina Lindgård Bodil Lund Kristel Pynnönen SDP Jussi Sairanen Tuula Virkki SAML Raija Tölkkö SAML Markku Välimäki SANNF Sari Glad Gröna Jari Oksanen Matti Nuutti (SDP) Berndt Långvik (SFP) Jarmo Grönman (SAML) (ersättare Tapani Eskola) (ersättare Mats Nyman) (ersättare Perttu Tuomaala) ersättare Catharina von Schoultz Pehr Sveholm Janette Englund Antti Ansas Jaakko Jalonen Mirja Suhonen Silja Metsola Jere Riikonen KD Pirkko Ruohonen-Lerner Leila Nurmilaakso Stadsdirektören var föredragande i stadsstyrelsen. Ledande tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen: Stadsdirektör Biträdande stadsdirektör Förvaltningsdirektör Finansdirektör Personaldirektör Lokalitetsdirektör Revisionsnämnden, 9 ledamöter Revisionsnämndens ordförande Revisionsnämndens vice ordförande Revisionsnämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot Jarmo Salminen till 12.11 Mats Green från 13.11 Anne-May Ståhlberg-Kuovi Birgitta Vasara Ilkka Alava Tuomas Jakovesi Petri Peltonen Timo Lilja Yrkesrevisionen utfördes av PwC OFR-revision Ab Ansvarig revisor Övriga revisorer Jukka–Pekka Ujula Fredrick von Schoultz Outi Lehmijoki Raija Vaniala Anu Kalliosaari Börje Boström Satu Mäntyranta (SDP) Sirpa Hanska (Gröna) ersättare Magnus Björklund Carl-Johan Fröberg Robin Flykt Matti Lehesniemi Veikko Häkkinen Jorma Salopelto Liisa Risti Outi Koskinen, CGR, OFR Topi Katajala, OFR 6 (ersättare Anna-Mari Pitkänen) (ersättare Johanna Olkanen) Stadsutvecklingsnämnden, 11 ledamöter ledamot Janette Englund, ordförande Silja Metsola, vice ordförande Torbjörn Blomqvist Pehr Sveholm Jaakko Jalonen Timo Muhonen Riitta Ahola Pekka Malin Juha Elo Anne Wetterstrand Paula Teinonen-Lahti ersättare Marina Uddström Raija Tölkkö Magnus Berg Mats Rosqvist Markus Hammarström Jouni Roponen Arja Eenilä Dan Tallberg Mikael Toivonen Marja Wilén Outi Lankia Byggnads- och miljönämnden, 11 ledamöter ledamot Hilkka Knuuttila, ordförande Laura Karén, vice ordförande Elisabeth Svaetichin Christian Gustafsson Patrick Nyholm Mirja Suhonen Arja Eenilä Risto Myller Pasi Siltakorpi Jere Riikonen Joonas Dachinger ersättare Heljä Pulli Anna Sjöblom Tia Laurmaa Roger Öhman Thomas Ekholm Leena Kinnunen Anu Niemi Veijo Eskelinen Jeremias Palomäki Otto Oksanen Sakari Pellinen Regional avfallsnämnd, 11 ledamöter ledamot Kristel Pynnönen, ordförande Matti Kalvia, vice ordförande Peter Granqvist Sari Janhunen Åke Laitinen Pekka Malin Pirkko Nokkala Bernt Olin Stefan Rehnström Reija-Riikka Stenbäck Camilla Stenvall ersättare Anne Sjöström Sini-Pilvi Saarnio Gunilla Holmberg Risto Kuisma Auli Lehto-Tähtinen Tom Ingelin Timo Kima Roger Öhman Sanna Hänninen Tommi Kärkkäinen Torbjörn Lönnfors Social- och hälsovårdsnämnden ledamot Tapani Eskola, ordförande Björn Sundqvist, vice ordförande Gia Mellin Kranck Pasi Vehniäinen Matti Lehesniemi Eila Kohonen Perttu Tuomaala Lotta Hällström Hannu Martikainen Mai Salmenkangas Henna Oikarinen ersättare Kari Kytömaa Anne Sjöström Jarmo Salminen Jonas Johansson Anu Niemi Heli Heiskanen Joel Karvinen Anneli Mäkinen Kalle Helenius Maria Jylhä Soili Koskelainen Social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme Chefer för uppgiftsområdena Direktör för social- och hälsovårdssektorn Hälsotjänster Äldreomsorg och handikappservice Social- och hälsotjänster Piia Väntsi Lars Rosenberg/Kati Liukko Soili Partanen Maria Andersson 7 Bildningsnämnden ledamot Ulf Backman, ordförande Nina Uski, vice ordförande Tim Karike Catharina von Schoultz Markus Hammarström Marianne Korpi Juha Jokinen Juha Kittilä Sira-Liisa Martniku Joakim Lybeck Anne Korhonen ersättare Simon Kaustell Kirsti Nuotio Tomas Järvinen Annette Forsblom Kimmo Kamotskin Satu Mäntyranta Pekka Otollinen Srba Lukic Eija Kareno Janne Ekman Kirsi Nurme Bildningsdirektör Hilding Mattsson Chefer för uppgiftsområdena Direktör för bildningssektorn Finskspråkiga utbildningstjänster Svenskspråkiga utbildningstjänster Tjänster inom småbarnsfostran Kultur- och fritidstjänster Hilding Mattsson Jari Kettunen Rikard Lindström Leila Nyberg Jari Kettunen/Merja Kukkonen Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland kommun ledamot Borgå Ulf Backman, ordförande Lovisa Kaj Montonen, vice ordförande Lappträsk Maria Helgars Mörskom Jonna Mäenpää Borgå Katja Paasonen Sibbo Inger Sjöholm Askola Tero Suominen Pukkila Asko Vilenius ersättare Janette Englund Kielo Kallio-Taponen Ilkka Ceder Sten Lindgren Kirsti Nuotio Hans-Peter Lindgren Saga Simelius-Nieminen Jyrki Loijas Räddningsdirektör Olavi Liljemark Direktionen för affärsverket Borgå vatten ledamot ersättare Eero Henttala, ordförande Keijo Thesslund Hans Högström, vice ordförande Anja Laitimo-Strengell Outi Lankia Sanna Törnroos Teppo Lindh Pekka Otollinen Anita Spring Ove Blomqvist Verkställande direktör Risto Saarinen Direktionen för affärsverket Kungsvägens arbetshälsa kommun ledamot Borgå Anna Granfelt, ordförande Borgå Kari Kytömaa, vice ordförande Borgå Antti Ansas Sibbo Christer Silén Sibbo Suvi Vuoksenranta Verkställande direktör Carita Schröder Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice ledamot ersättare Torolf Bergström, ordf. Tomi Mäkipää Mats Nyman, vice ordf. Niklas Grönroos Laura Ollila Elisabeth Svaetichin Sanna Hänninen Katja Paasonen Mikael Stjernberg Keijo Rif Verkställande direktör Annika Malms-Tepponen 8 ersättare Kirsti Nuotio Kirsi Piirainen Christian Gustafsson Janica Sundbäck Ari Oksanen 1.1.3 Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Allmän ekonomisk utveckling jarder euro och året före det 7,4 miljarder euro. Tillväxten av stadens skatteinkomster var mycket liten. Inflödet av skatteinkomster minskades av samfundsskatterna där skattesatsen sänktes till 20 procent. Ändringarna i skattegrunderna som företogs i annan beskattning har inte räckt till att kompensera den minskade samfundsskatten. Den ekonomiska utvecklingen i Finland var svag år 2014. Den finska ekonomin belastas både av ett konjunkturproblem och ett strukturproblem. Ekonomin i euroländerna visar redan tecken på uppgång. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter minskade Finlands bruttonationalprodukt förra året med 0,1 procent. Produktionen har minskat redan tre år i rad. År 2013 var minskningen 1,3 procent och föregående året 1,4 procent. Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får de offentliga samfundens underskott inte överstiga tre procent och skulden får inte överstiga 60 av bruttonationalprodukten. Om gränserna överskrids, inleder EU ett förfarande vid alltför stora underskott. De offentliga samfunden består av statsfinanser, kommuner och socialskyddsfonderna. Efterfrågan minskade förra året särskilt till följd av minskade privata investeringar och minskad export. Investeringarna minskade med 5,1 procent. Offentliga investeringar och offentlig konsumtion ökade en aning. De offentliga samfundens underskott överskred förra året den av EU fastsatta gränsen och var 3,4 procent av bruttonationalprodukten. Den offentliga skuldens andel av BNP steg till 59,3 procent och kommer sannolikt att överstiga 60-procentsgräsen i början av 2015. Även om nivån på Finlands offentliga skuld i sig inte är exceptionell jämfört med andra europeiska länder, är ökningsfarten av skulden oroväckande. Utsikterna att skuldökningen skulle kunna brytas är svaga eftersom den offentliga skulden ökar fortfarande också på medellång tidsperiod. Bruttonationalprodukten var 204 miljarder euro på 2014 års prisnivå. När man eliminerar inflationens verkan, kan man jämföra nationalproduktens faktiska förändring. Den reella nationalprodukten var cirka 11,5 miljoner euro lägre än före recessionen år 2008. Hushållens realinkomster har minskat redan tre år i rad. Också de disponibla nettoinkomsterna minskade. De nominella lönerna ökade med en knapp procent. Socialförmåner ökade däremot med 4,5 procent. En förklaring till ökningen är att antalet pensionärer och arbetslösa har ökat. Direkta skatter som hushållen betalade ökade med 5,8 procent, dvs. klart mer än inkomsterna. Kommunernas bokslutsprognoser år 2014 Enligt bokslutsprognoser som Statistikcentralen har samlat försvagade kommunernas årsbidrag med 1,6 procent, vilket påverkades bl.a. av att statsandelarna minskade med 1,3 procent. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade däremot mycket måttligt jämfört med det föregående året. Kommunernas sammanräknade lånestock ökade med nästan 8 procent jämfört med förra året. Ökningen av priser bröt. Den genomsnittliga inflationen under år 2014 var en procent. I slutet av året har priserna t.o.m. gått nedåt. Att inflationen blev långsammare berodde särskilt på billigare bensin och lätt brännolja. Ett år tidigare var inflationen cirka en procentenhet högre. Byggkostnaderna ökade med 1,2 procent. Kommunernas driftsutgifter, utan affärsverk, ökade med 1,0 procent. Tillväxten försvagades betydligt från förra året, då tillväxten var 3,3 procent. Bland verksamhetsutgifter ökade köp av tjänster med 3,0 procent medan löneutgifterna minskade lindrigt med 0,1 procent från föregående årets nivå. Kommunernas verksamhetsintäkter utan affärsverken ökade också mindre än under fjolåret. Tillväxten var 1,1 procent. Prisindexet inom kommunekonomin steg med 0,7 procent och prisindexet för den kommunala basservicen med 0,8 procent. Ett år tidigare steg prisindexen en procentenhet mer. Konsumenternas förtroendeindikator har sjunkit från förra året. Uppfattningarna om den egna ekonomin och Finlands ekonomi är fortfarande försiktiga och bilden av arbetslöshet är dyster. Förväntningar på egna möjligheter att spara var däremot goda. Kommunernas verksamhetsbidrag försvagades mindre än i fjol tack vare en långsammare ökning av verksamhetsutgifter. Ökningen av kommunernas skattefinansiering, dvs. statsandelar och skatteinkomster försvagades från fjolåret, även om den genomsnittliga skattesatsen steg med cirka två procent. Ökningen av tillväxten av kommunernas statsandelar bröts, för de minskade med 105 miljoner euro från fjolåret. Ökningen av skatteinkomster med 516 miljoner euro höll ändå utvecklingen av skattefinansieringen lindrigt positiv. Antalet arbetslösa har stigit. Under det dåliga ekonomiska läget kan man inte skapa tillräckligt med nya arbetstillfällen i stället för dem som försvinner och detta försvagar arbetslöshetssiffror. Enligt statistikcentralens arbetskraftsutredning var arbetslöshetsgraden förra året 8,7 procent, vilket var en halv procentenhet mer än förra året. Hos unga, 15–24-åringar, ökade arbetslösheten markant, med 3,2 procentenheter. Arbetslöshetsgraden hos unga var 19,8 procent. Andelen unga arbetslösa av befolkning i samma ålder var ändå 9,0 procent för en stor del av unga studerar vid läroanstalter och hör ännu inte till arbetskraften. Även om arbetslöshetsgraden försvagade, förbättrade sysselsättningsgraden med 0,5 procentenheter. Sysselsättningsgraden räknas som procentandel av befolkningen i arbetsför ålder. Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 påverkades av en ändring av kommunallagen som förpliktade kommunerna och samkommunerna att före utgången av 2014 bolagisera affärsverken och andra enheter som var verksamma på marknaden. Till följd av detta blev bl.a. kommunernas och samkommunernas resultat under redovisningsperioden många gånger större jämfört med fjolåret på grund av bokföringsmässiga vinster som bokförts i extraordinära poster. Dessutom ökade kommunernas bruttoinvesteringsutgifter och -inkomster märkbart från fjolåret. Nettoinvesteringarna ökade ändå bara med 1,0 procent jämfört med fjolåret. Den finansiella ställningen för staten uppvisade ett betydande underskott sjätte året i följd. Förra året var underskottet 8 mil- 9 Kommunernas sammanräknade lånestock var 14,9 miljarder euro i slutet av år 2014. Lånestocken ökade med 1,1 miljarder euro jämfört med året innan. Ökningen av lånestocken blev långsammare än under fjolåret, då ökningen var 1,6 miljarder euro. Kommunernas lånestock per invånare var 2 733 euro medan den motsvarande siffran förra året var 2 542 euro. Utveckling av Borgå stads verksamhet och ekonomi Borgå stads ekonomiska situation blev sämre år 2014. Bakgrunden till det sämre resultatet är att ökningen av skatteinkomster har stannat av, statsandelarna har minskat, inkomsterna från försäljningen av egendom har minskat och att verksamhetsutgifterna har ökat. Skatteinkomsterna var på förra årets nivå. Inkomsterna från försäljning av egendom minskade med 4 miljoner euro från ifjol. Utvecklingen i Östra Nylands ekonomiska region Invånarantalet i kommunerna i östra Nyland (Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola, Lappträsk, Pukkila, Mörskom) var enligt förhandsuppgift 96 083 invånare i slutet av år 2014. Befolkningen i området ökade med 416 personer på ett år, dvs. 0,4 procent. I och med att inkomsterna minskade fortsatte verksamhetsutgifterna öka. Stadens verksamhetsutgifter ökade med 3 procent. Ökningen enligt prisindexet inom kommunekonomin var 0,7 procent och ändringen av prisindexet för den kommunala basservicen var 0,8 procent. Invånartalet i Borgå stad var 49 728. Borgå stads andel av hela den östnyländska befolkningen är cirka 52 procent. Invånarantalet i Borgå ökade med 321 personer, dvs. 0,5 procent. Födelseöverskottet var 61 personer, nettoflyttningen mellan kommunerna 62 personer och nettoinvandringen 208 personer. Understöden ökade med över 3 miljoner euro, vilket motsvarade t.o.m. en ökning på 20 procent. Upphandlingen av tjänster ökade med 4,6 procent. Löneutgifterna ökade med 1,7 miljoner euro, vilket var 1,3 procent. Arbetslöshetsgraden i Borgå ekonomiska region var 10,5 procent i slutet av år 2014 och arbetslöshetsgraden i Lovisa ekonomiska region var 11,3 procent. I Borgå fanns det vid årsskiftet 2 595 personer utan arbete och arbetslöshetsgraden var 10,5 procent. Antalet arbetslösa ökade med 241 personer under året. Den genomsnittliga arbetslöshetssiffran i hela landet var 8,7 procent. Vid slutet av året var stadens skulder cirka 116 miljoner euro, vilket är 2328 euro per invånare. Skuldbeloppet per invånare är cirka 400 euro lägre än i kommunerna i genomsnitt. Skuldbeloppet sjönk med 2,7 miljoner euro men samtidigt blev stadens likviditet stramare. Kassamedlen var vid utgången av året 6,7 miljoner euro mindre än i början av året. 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Lagen om statsandel för kommunal basservice har antagits och träder i kraft vid ingången av 2015. Extra nedskärningar i kommunernas statsandelar ingår i de nya grunderna för hur statsandelar bestäms. Borgås statsandelar minskar till följd av nya och ändrade beräkningsgrunder med cirka dryga tre miljoner euro. den. Målet med kommunstrukturlagen är en livskraftig kommunoch servicestruktur som tryggar en tillräcklig arbetsför befolkning samt tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser så att tjänster kan ordnas. I Johannisberg blev ett nytt servicehus för äldre, Johannahemmet, färdigt. Byggande av det följande nya servicehuset i Majberget har börjat. Ett förslag till lag om ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården blev färdigt. Lagutkastet var på remiss bl.a. i kommunerna. Lagförslaget konstaterades ändå ha flera konstitutionella problem. En fortsatt beredning av lagen har påbörjats med en brådskande tidsplan. Beredningen av lagförslaget övergår till regeringen som tillträder efter riksdagsvalet. Om lagförslaget hade verkställts, skulle det ha inneburit att beslutsrätten i cirka hälften av kommunernas budgetar hade övergått till samkommunsstrukturer med många led. Staden beslutade lägga ned livsmedelslaboratoriets verksamhet på basis av bedömningen av de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser som den nya konkurrenslagen medför. Röntgen- och laboratorieverksamheterna överfördes till HNSBilddiagnostik och HUSLAB. Beredningen av metropollagstiftningen har avbrutits eftersom regeringen har bedömt att det inte lönar sig att föra projektet vidare. Borgå skulle ha kunnat bli en del av metropolområdet, om den hade velat. Målet med projektet var att skapa i Helsingforsregionen en ny metropolförvaltning och ett metropolfullmäktige som skulle väljas genom val. Metropolfullmäktige skulle besluta bl.a. om bostadsbyggande, kollektivtrafiken i regionen och miljöfrågor. Ungdomshemmet flyttade till nya lokaler i Ernestas. Ungdomshemmets namn ändrades samtidigt till Alvahuset. I Gammelbacka startade man ett förortsutvecklingsprojekt i enlighet med stadsstrategins mål. Som en del av projektet öppnades Gammelbacka välfärdscenter. I centret erbjuds det avgiftsfria möteslokaler för korta möten till invånarna i området. En utredning av det svenskspråkiga skolnätet utarbetades. Planering av nya skolprojekt har påbörjats utifrån utredningen. Lagförslaget om tillstånden att ordna utbildning på andra stadiet har förfallet. Varken kommunerna eller andra utbildningsanordnare behöver ansöka om nya tillstånd före början av oktober. Porvoon kansalaisopisto ja Borgå Medborgarinstitut sammanslogs till KoMbi i början av år 2014. De tvåspråkiga kund- och kanslitjänsterna sammanslogs. En utredning av sammanslagning av kommuner i östra Nyland som kommunstrukturlagen föreskriver har utarbetats. Staden har deltagit i en utredning om sammanslagning av kommuner i östra Nyland. Utredningen gäller Borgå, Askola, Lappträsk, Lovisa och Mörskom. Borgå ansåg att en fortsatt utredning är nödvändig men de övriga kommunerna beslutade att de inte deltar i Inneluftproblemen i skolor och daghem blev värre och upptäcktes i flera byggnader. Staden har varit tvungen att stänga lokaler och göra stora satsningar till att skaffa tillfälliga lokaler. I år har 10 Näse daghem, Gammelbacka daghem, Prästgårdsbackens daghem, Kevätkummun koulu, Vårberga skola och den äldsta delen av Lyceiparkens skola stängts på grund av inneluftproblem. Efter att kollektivtrafiklagen hade trätt i kraft beslutade staden med den behöriga myndigheten, NTM-centralen, att stadstrafiken och största delen av trafiken mellan Borgå och Helsingfors ska fungera på marknadens villkor. Med offentligt stöd sköts skärgårdsturer på skolornas lovtider och några enstaka turer. Stadsfullmäktige beslutade om att starta ett nytt livscykelprojekt. Livscykelprojektet omfattar planering och nybyggarbeten av tre daghem och tvås skolor. Daghemmen dimensioneras för sex vårdgrupper och skolorna sammanlagt för 660 elever. Projektets uppskattade byggkostnad är ungefär 41 miljoner euro. Granskningen av bystrukturen blev färdig och programmet för bystrukturen godkändes i fullmäktige. 1.1.5 Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Finlands ekonomi har under de senaste åren varit i recession. Uppgifterna från början av 2015 anger att recessionen fortsätter, vilket skapar svaga utgångspunkter för det pågående året. Den ekonomiska tillväxten i Finland börjar med hjälp av ökad export som tillsvidare visar bara svaga tecken. Investeringstrycket lättas genom nybygge både med livscykelavtalen och med traditionella byggavtalen. När nya lokaler planeras strävar man efter ett ekonomiskt och effektivt tjänstenätverk med vilket man i framtiden kan hantera ökningen av driftsekonomins utgifter. Enligt Finlands banks prognos fortsätter utvecklingen av totalproduktionen anspråkslöst. Ekonomin prognosticeras först år 2016 men bara med en procent. Minskningen av Finlands ekonomi som pågått länge och den långsamma tillväxten därefter är både historiskt och i internationell jämförelse exceptionella. Stadens skuldsättning har under de fem senaste åren minskat med cirka 35 miljoner euro. Enligt budgeten för 2015 kommer skuldbelopp ändå att stiga med 10 miljoner euro. Nivån på skuldsättningen under de kommande åren påverkas särskilt av att investeringstrycket måste lättas, hur ekonomin i allmänhet utvecklas samt om stadens inkomstfinansiering är tillräcklig. Företagens produktiva investeringar under prognosperioden är små. De svaga tecknen på efterfrågan minskar också bostadsinvesteringar och nyproduktion av bostäder blir liten. Arbetslöshetsgraden kommer att bli kvar vid cirka 8,5 procent. Riksomfattande besluten om hur social- och hälsovården ska ordnas kommer att väsentligt ändra stadens uppgifter och verksamhetsmöjligheter. Cirka hälften av budgeten kommer att överföras från stadens direkta beslutsrätt. Ansvaret för finansieringen av social- och hälsovårdstjänster kommer enligt de senaste beräkningarna att öka med cirka 9 miljoner euro. Staden har flera stödtjänster som anknyter till social- och hälsovårdstjänster och beslut om upplösande av dessa stödtjänster måste fattas i snabb takt. Stadens ekonomiska resultat försvagades under redovisningsperioden märkbart till följd av den minskade skattefinansieringen och minskade inkomster från försäljning av egendom. Man har inte tillräckligt kunnat hålla ökningen av utgifter under kontroll. I ekonomiplanen för åren 2015–2017 kommer årsbidraget och verksamhetsresultatet att försvagas. Än så länge finns det ingen skyldighet att utarbeta ett särskilt åtgärdsprogram som avses i kommunallagen. I stadens strategi har man tagit ställning till få ekonomin sundare. Målet är bl.a. att med hjälp av och en ny planering av tjänstenätverket förbättra kostnadseffektiviteten i stadens verksamheter. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin återspeglar sig i stadens ekonomi. Staten har gjort extra nedskärningar i kommunernas statsandelar. Beslut om nya extra nedskärningar är fortfarande möjliga på grund av statens dåliga ekonomiska läge. Under de närmaste åren kommer stadens befolkning att åldras snabbare. Samtidigt som befolkningen åldras, fortsätter den arbetsföra befolkningen att minska, vilket minskar ökningen av underlaget för kommunalskatt och stadens skatteinkomster. Under de kommande åren har staden ett påtagligt investeringstryck eftersom inneluftproblemen har spridit sig till flera lokaler. 11 1.1.6 Stadens personal Enligt personalplanen är det enda personaltillägget år 2014 en arbetarskyddsfullmäktige till personalledningen även om det gjordes ändringar i personalstrukturen. inom Kungsvägens arbetshälsa med tre anställningsförhållanden. Antalet permanent anställda inom Räddningsverket i östra Nyland förblev detsamma. Antalet anställningsförhållanden minskar när uppgifter har lämnats vakanta till följd av pensioneringar och annan omsättning. Antalet anställningsförhållanden inom stadens hela personal minskade med sammanlagt med 112 anställningar. Den största förändringen skedde i antalet visstidsanställda, som minskade med 74 anställningsförhållanden. Det totala antalet permanent anställda och dem som är befriade från sim egen uppgift minskade med 13 anställningsförhållanden jämfört med slutet av förra året. Antalet permanent anställda har minskat mest på affärsverket Borgå lokalservice (-14 anställningsförhållanden). Antalet permanenta anställningsförhållanden har minskat inom social- och hälsovårdssektorn med sex och inom koncernförvaltningen med tre anställningsförhållanden medan antalet anställningsförhållanden ökade inom bildningssektorn med sju och Antalet visstidsanställningsförhållanden har minskat mest inom bildningssektorn, med 43 anställningsförhållanden. Inom bildningssektorn har man omvandlat anställningsförhållandet till ordinarie hos personer som under en lång tid varit visstidsanställda, när servicebehovet har blivit permanent. Inom koncernförvaltningen har det i slutet av året funnits ett visstidsanställningsförhållande mer än ett år tidigare, inom andra sektorer och affärsverken har antalet visstidsanställningsförhållanden minskat. Kortvariga vikarier har funnits 25 färre än vid förra årsskiftet. 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Vakinaiset 2588 2550 2627 2668 2653 Määräaikaiset 820 872 919 905 831 Vapautetut omista tehtävistä 123 116 106 91 93 Lyhytaikaiset Yhteensä Vakinaiset 43 24 44 57 32 3574 3562 3696 3721 3609 Määräaikaiset Vapautetut omista tehtävistä Lyhytaikaiset Yhteensä Hela stadens personalantal 2010–2014 (antalet anställningsförhållanden) SEKTOR Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland Borgå vatten Kungsvägens arbetshälsa Borgå lokalservice TOTALT Antalet anställda 31.12.2014 257 1011 1721 254 44 27 295 3609 Löner och arvoden, miljoner € 31.12.2013 259 1050 1758 260 47 25 322 3721 12 ändring, % -0,8 % -3,7 % -2,1 % -2,3 % -6,4 % 8,0 % -8,4 % -3,0 % 2014 10,64 36,41 50,98 7,45 1,84 1,26 7,84 116,40 2013 10,28 35,98 50,45 7,44 1,81 1,07 8,12 115,15 ändring, % 3,5 % 1,2 % 1,0 % 0,1 % 1,7 % 17,0 % -3,5 % 1,1 % 1.1.7 Bedömning av de största riskerna Med risk avses en eventuell skadlig händelse eller faktor som, om den blir verklighet, kan orsaka förluster, äventyra uppnående av målen, kommunkoncernens verksamhet, dess kontinuitet eller utnyttjande av möjligheter. Kommunens och kommunkoncernens risker delas i strategiska risker, operativa risker, ekonomiska risker samt i skaderisker. Riskerna i koncernförvaltningen anknyter till övervakningen av hanteringen och skötseln av egendomen. Koncernstyrningen fungerar inte till alla delar ändamålsenligt på grund av att aktiebolagslagen och kommunallagen inte är sammanpassande. Åtgärder för utvecklingen av koncernstyrningen fortsätter år 2015. Stadens möjligheter att påverka stora samkommuners verksamhet är små, och då sker ordnandet av t.ex. specialsjukvården och handikapptjänsterna möjligtvis inte på ett sådant sätt som med hänsyn till staden vore det ekonomiskt bästa. En självvärdering av stadens risker utfördes förra gången år 2013. År 2014 har man i staden börjat utarbeta grunder för intern tillsyn och riskhantering som gäller hela stadskoncernen. Målet med dessa är att stärka och förenhetliga bl.a. kommunkoncernens riskhanteringsprocess och rapporteringen om risker. Förankringen av grunderna inleds år 2015. Identifiering och bedömning av stadskoncernens väsentliga risker kommer att göras om i samband med att arbetet framskrider. I stadens lokaler har det upptäckts flera inneluftproblem som har lett till stängning av lokalerna och tillfälliga arrangemang. Skötseln av fastighetsegendomen och underhållet av fastigheterna utvecklas bl.a. med nya avtalsmodeller, konditionskartläggningar samt om- och nybyggen. Den största ekonomiska risken är stadens skuldsättning. Vid slutet av år 2014 var stadens lån sammanlagt 116 miljoner euro. Lånen är i eurobelopp eller har omvandlats till euro genom ett valutaväxlingsavtal. Inga valutarisker finns. Lånen är spridda på lån med varierande löptid och med både rörlig och fast ränta. I slutet av året var medelräntan för lånen och derivat 1,29 procent. Risker som hör ihop med egendom, verksamhet, ansvarsskyldighet och personalens olycksfall i arbetet är försäkrade. Försäkringsavtalen förnyades i början av 2014 och försäkringsskyddet höjdes avsevärt. Försäkringsskyddet uppdateras vid behov. Störningar under normala förhållanden och exceptionella förhållanden hanteras i huvudsak av den personal som också vanligen bär ledningsansvar. Eventuella nya uppgifter under exceptionella förhållanden ges till den personal som normalt arbetar med liknande uppgifter. Stadsdirektören har tillsatt en ledningsgrupp för exceptionella förhållanden. Utvecklandet av beredskapsplanen fortsätter. Stadens ledningsgrupp och tjänsteinnehavare med specialansvar har deltagit regelbundet i beredskapsplaneringen och beredskapsutbildningar. NTM-centralen i Nyland har år 2013 beslutat att saneringsansvaret för den f.d. Mätäjärvi avstjälpningsplats som ägs av Borgå kyrkliga samfällighet hör till staden och inte till kyrkliga samfälligheten. Området har övergått till församlingens ägo genom ett markbytesbrev av 1981. Ett klagomål i ärendet är anhängigt vid Vasa förvaltningsdomstol och om det går igenom, är uppskattningen av den ekonomiska risken mellan 2,4 och 15 miljoner euro. Storleken på riskens effekter beror på avgörande sätt på saneringsnivån som krävs. Ett ställningstagande av den regionala förvaltningsmyndigheten (RFV) väntas. Märkbara kända risker anknyter till tjänster såsom stadens vattentjänster samt mattjänster som riktas till stora invånargrupper. Sannolikheten av dessa risker är liten men om de blir verkliga kan de ha betydande effekter på t.ex. kommuninvånarnas hälsa. De risker som anknyter till personalen är främst svårigheter med rekrytering och med tillgång på kompetent arbetskraft. I och med att personalen åldras är en ytterligare risk att upprätthålla personalens arbetsförmåga och kompetens till pensionsåldern. 1.1.8 Miljöfaktorer Inom ramen av de ekonomiska ramvillkoren har staden med gemensamt ansvar skött om upprätthållande och utveckling av en god stadsmiljö som nämns i stadsstrategin. I de nya byggda områden har frågor som gäller energiekonomin och trivseln varit av viktig betydelse. Invånarnas, miljöns och naturens välfärd är mycket viktiga saker. Stora investeringsprojekt i Sköldviks industriområde och å andra sidan den närmande tiden då Neste Ab:s raffinaderi stoppas för service har medfört i området flera starter och stopp i driften och således oförutsedda utsläpp i luften. Trots produktionsökningar har utsläppen under normal drift ökat bara lite, dels har de minskat. I fråga om Sköldviks utsläpp i luften och vattnet har man huvudsakligen hållit sig inom ramen av miljötillståndsvillkoren med undantag av några kortvariga störningar. Borgå anslöt sig hösten till en grupp av kommuner som strävar efter en kolneutral energiekonomi. Målet med projektet är att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent före år 2030. I uppvärmningen av byggnader har man i allt större omfång tagit i bruk el och fjärrvärme samt jordvärme som producerats med förnybar energi. Planen för Skaftkärr som strävar efter energibesparing har framskridit. Stadens klimatarbetsgrupp har tänkt på nya sätt att minska stadens kolfotspår. I stadens olika verksamheter har man funnit och genomfört många sätt att spara energi. Ekoeffektdagen ordnades för tredje gången 5.6.2014. Programmet hade ordnats på olika håll i staden, på Domargårds avfallsstation, Hermansö vattenreningsverk, Tolkis biokraftverk, Bosgårds ekologiska gård, Skaftkärrs planområde och biblioteket. Borgå naturskola ordnade år 2014 sammanlagt 103 verksamhetsdagar för finsk- och svenskspråkiga skolelever. 13 Nyckeltal Miljövården, myndighetsarbetet, euro 2010 456 498 2011 462 106 2012 540 200 2013 521 000 2014 518 800 Försäljning av bussarnas seriebiljetter som staden sponsrar, st. Trafikmängder i Borgå milj. km/år 8405 586 332 8916 594 260 9 900 603 215 10 562 618 597 * ** Fastigheter som förvaltas av Lokalservice: elförbrukning kWh oljeförbrukning liter 17 412 180 409 146 16 445 165 392 054 16 382 008 402 852 15 634 794 350 985 17 588 330 323 928 116 117 120 121 Längden på gång- och cykeltrafikleden, km 115 *Systemet förändrades 2014, inga jämförbara siffror *Uppgiften kommer från VTT i maj. 1.2 Hur den interna kontrollen ordnats Bestämmelser om intern kontroll och riskhantering inom kommunen och samkommunen som år 2012 fogades till kommunallagen trädde i kraft år 2014. Stadens förvaltnings- och verksamhetsstadga har uppdaterats så, att den motsvarar ändringarna i kommunallagen. Det viktigaste innehållet i ändringen av kommunallagen har definierats i stadsstyrelsens, nämndernas och stadsdirektörens uppgifter och beslutsrätt samt separat i 59 § intern kontroll och riskhantering. personalen fått information om de väsentliga föreskrifter, anvisningar och beslut som anknyter till arbetet. Inom social- och hälsovårdssektorn utreder man två fall där personalen har tittat på patientuppgifter, ett eventuellt patientskadefall samt ett stöldfall. Bildningsnämnden har till följd av en omprövningsbegäran på basis av förvaltningsdomstolens beslut upphävt ett lagstridigt beslut som hade fattats av en rektor och som gällde tillsättande av tjänsteförhållande för viss tid. Ersättningsanspråk på ekonomi- och skuldrådgivningens verksamhet som upphörde 31.12.2014 är att förvänta. Enligt 59 § i stadens förvaltnings- och verksamhetsstadga är avsikten med den interna kontrollen och riskhanteringen att främja att målen för strategi, verksamhet och ekonomi uppnås, lagen följs i verksamheten, en god förvaltningssed uppfylls samt främja förebyggande och hantering av risker i anslutning till dem. För ordnandet, översynen och genomförandet av intern kontroll och riskhantering i kommunen och kommunkoncernen svarar stadsstyrelsen samt nämnderna och direktionerna inom sektorerna. Två skadeståndsärenden är anhängiga som berör enheten stadsutveckling. Det ena gäller ansvaret för att sanera före detta avstjälpningsplatsen Mätäjärvi, och det andra gäller skador på fastigheter som orsakades av reparationen av Åstrandens strandmur. De ledande tjänsteinnehavare och cheferna för verksamhetsenheter svarar för verkställigheten och resultatet av intern kontroll och riskhantering samt rapporterar om översynen till det högre organ eller den tjänsteinnehavare som svarar för intern kontroll. Inga andra enheter eller affärsverk har blivit föremål för klagomål eller påföljder med anknytning till tjänsteinnehavarbeslut. Måluppfyllelse, tillsyn av anslagsanvändningen, bedömning av hur kompetent och tillförlitlig utvärderingen av resultaten är För organiseringen av intern revision ansvarar stadsstyrelsen och stadsdirektören. Den intern revisionen gör en objektiv och oavhängig bedömning av den interna kontrollens, riskhanteringens och koncerntillsynens organisering och resultat samt ger åtgärdsförslag för en kontinuerlig utveckling av systemet. Uppfyllelsen av ekonomin och målen har följts regelbundet. Månads- och delårsrapporter har behandlats i stadsstyrelsen, nämnder och affärsverkens direktioner samt internt i olika ledningsgrupper. De verksamhetsmässiga och ekonomiska målen har i huvudsak utfallit enligt planerna. Stadens verksamhet ska ordnas och skötas så att ekonomiska och andra risker undviks och målen för verksamhet och ekonomi uppnås. Alla uppgiftsområden och resultatenheter ansvarar för det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet. De borde därför arbeta enligt sådan praxis som främjar god förvaltningssed och gott ledarskap (förvaltnings- och verksamhetsstadga 26 §). Riskhantering Med riskhantering avses systematiska förfaranden för att identifiera och bedöma risker i kommunens verksamhet samt åtgärder för att hantera riskerna. Riskhantering bör förverkligas i alla processer. Ansvaret för verkställigheten ligger hos de ledande tjänsteinnehavarna och enheternas chefer. Verksamhetsområdena och affärsverken har gett redogörelser för hur den interna kontrollen har ordnats och det följande sammandraget har utarbetats av dem. Under ledning av en utomstående sakkunnig har stadens ledningsgrupp genomfört en självvärdering av risker under åren 2012 och 2013. Syftet med självvärderingen av riskerna var att identifiera de centrala och betydande strategiska, operativa, verksamhetsmässiga och finansiella riskerna som riktas mot stadens verksamhet samt definiera hanteringsåtgärder mot de risker som bedöms vara väsentliga. Utifrån riskbedömningen har man fattat beslut om vilka åtgärder man ska vidta. Också i affärsverken har det utförts riskbedömningar åren 2013–2014. Hur bestämmelser, föreskrifter och beslut följs Verksamhetsområdena och affärsverken har följt lagar och föreskrifter samt stadens instruktioner och andra interna anvisningar. De ledande tjänstemännen har sett till att besluten och god förvaltningspraxis har iakttagits. Med hjälp av arbete i ledningsgrupperna, möten med cheferna, regelbundna arbetsplatsmöten och annan intern information har alla arbetsenheter och 14 Principer för interna kontrollen och riskhanteringen som gäller hela stadskoncernen har utarbetats och dokumenterats år 2014 och förankringen av dem börjar 2015. I grunderna har man beaktat särskilt betydelsen av koncerntillsynen med anledning av tilläggen i kommunallagen. har utvecklats men systemet betjänar inte till alla delar avtalsuppföljningens behov. Risker ingår i någon mån i övervakningen av efterlevnaden av avtalsvillkoren samt uppföljningen av tidsfristerna i avtalen. Som en del av avtalshantering har social- och hälsovårdssektorn gjort flera tillsyns- och samarbetsbesök hos sina samarbetsparters verksamhetsenheter. Informationssäkerhetspolicyn och anvisningarna om informationssäkerheten omarbetades år 2014. Informationssäkerheten har dessutom förbättrats genom anskaffning av ett krypteringssystem för e-posten, ett filtreringssystem för skräppost samt ett antivirussystem. Den 1.7.2014 ikraftträdda skyldigheten att lämna upplysningar till Skatteförvaltningen om byggbranschen har för sin del ökat den interna kontrollen av avtalsverksamheten. År 2014 har anvisningar om och planer för riskhanteringen uppdaterats separat bl.a. inom social- och hälsovårdssektorn, bildningssektorn samt affärsverken. Bildningssektorn hade en dag i oktober beredskapsövning tillsammans med andra sektorer och Räddningsverket i Östra Nyland. Projekten med beskrivning och utveckling av stadens verksamhetsprocesser fortsätter. Att villkoren i livscykelavtalen uppfylls har granskats av den interna kontrollen vid sidan av den normala avtalshanteringen. Intern revision Stadsdirektören svarar för att intern kontroll ordnas och controllern för att den genomförs. Till interna kontrollens uppgifter hör att granska och utvärdera stadens interna kontrollsystem och riskhantering, verksamheterna i förhållande till mål, lagar, beslut och anvisningar samt verksamheternas ändamålsenlighet, resursanvändning med tanke på effektivitet och ekonomi och tillförlitligheten hos den information som är underlag för ledning och beslut. Innehållet i det försäkringsprogrammet för Borgå bygger på en kartläggning av skaderisker som utfördes år 2013. Med försäkringar har man försökt täcka de ekonomiska följderna som riskerna för personskador, egendomsskador samt avbrott i verksamheten och ansvaret för verksamheten medför. Försäkringsprogrammet ändras vid behov. Hanteringen och uppföljningen av arbetarskyddsrisker sker med hjälp av Zef-systemet som togs i bruk 2012. Även år 2014 har staden satsat på anvisningar om och övervakningen av arbetarskyddet. Skyldigheten att lämna uppgifter om personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats till skatteförvaltningen som trädde i kraft 1.7.2014 har för sin del förbättrat arbetarskyddet. Intern revision sker enligt principerna för intern revision och årliga revisionsplanen i samarbete med stadens verksamheter, förtroendemannaorganisationen och den externa revisionen. Om utvärderings- och utredningsuppdrag som den interna kontrollen har utfört år 2014 har rapporterats till stadsstyrelsen enligt principerna för den interna kontrollen. Tillsyn av förvärv, överlåtelse och skötsel av egendom Utveckling av den interna kontrollen Förvärvsbesluten har fattats i enlighet med lagstiftningen och förvärvsanvisningar sam inom anslagsramen. Under året har det inte framkommit omständigheter som skulle ge upphov att ändra den nuvarande förvärvspraxisen. Målet med kommunallagens ändringar som gäller intern kontroll och riskhantering är att skärpa ordnandet av kommunernas interna kontroll och riskhantering och rapporteringen av den. Fullmäktige ska besluta om grunderna för intern kontroll och riskhantering och behövliga ändringar i befogenheter och arbetsfördelningar ska uppdateras i förvaltningsstadgan. Stadsfullmäktiges borgensåtagande på 2 miljoner euro för Andelslaget Borgå skärgårds vattentjänstverk har år 2014 förfallit till stadens betalning. Staden har förhandlat med övriga borgenärer och andelslagets representanter om förflyttningen av andelslagets verksamhet till staden. Målet är att bilda en enhet som kan täcka verksamhetsutgifterna med sina inkomster. Förvaltnings- och verksamhetsstadgan har år 2014 uppdaterats så, att den motsvarar kommunallagen. Grunderna för intern kontroll och riskhanteringen har beretts hösten 2014 och sänds till fullmäktige för beslut år 2015. Målet med grunderna är att stärka systemet för intern kontroll bl.a. genom att förenhetliga praxis för koncernledningen. Utifrån dessa grunder fortsätter sektorerna, verksamhetsenheterna och koncernbolagen sina interna utvecklingsprojekt med fokus på uppdatering och beredning av anvisningar för intern kontroll, utveckling av verksamhetsprocesser samt en enhetligare förvaltningspraxis. Stadens interna kontroll utvecklas som en del av utvecklingen av systemet för hela den interna tillsynen. NTM-centralen i Nyland har år 2013 beslutat att saneringsansvaret för den f.d. Mätäjärvi avstjälpningsplats som ägs av Borgå kyrkliga samfällighet hör till staden och inte till kyrkliga samfälligheten. Området har övergått till församlingens ägo genom ett markbytesbrev av 1981. Ärendet har överklagats hos Vasa förvaltningsdomstol. Inneluftproblemen i lokalerna blev värre under året och lokalitetsledningen var tvungen att göra måttliga satsningar på att skaffa tillfälliga lokaler. Den utmanande situationen som föranleds av inneluftproblemen kommer att fortsätta ännu några år. Utvecklingsarbetet för att förbättra bedömningen av resultat och måluppfyllelse fortsätter. Ett exempel på detta är ett pilotprojekt för kunskapsledning som startade år 2014 och som syftar till att förbättra kvaliteten och tillgången på kunskap som används som stöd för beslutsfattande. Övriga egendomsöverlåtelser eller egendomsvärden har inte berörts av värdenedskrivningar, förluster, ersättnings- eller andra rättsliga ansvar. En uppdaterad informationssäkerhetspolicy med tillhörande anvisningar godkänns och tas i bruk år 2015. En ytterligare plan har varit att utarbeta beredskapsplaner för de datasystem som saknar sådana. Avtal Uppföljningen av avtal har huvudsakligen skötts korrekt och av ansvarspersoner som utnämnts enligt det aktuella läget. Avtalshanteringssystemet och sektorernas egna uppföljningsmetoder 15 1.3 Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten 1.3.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys I resultatet för räkenskapsperioden 2014 har man sammanställt de affärsverk som hör till stadskoncernen och balansenheten. Från intäkterna och kostnaderna har de interna posterna eliminerats. Räntenivån har sedan recessionsåret 2009 varit mycket låg. Räntenivån stiger och återgår inte till den normala nivån förrän ekonomin börjar växa. Räntekostnaderna sjönk med 0,5 miljoner jämfört med förra året. Skillnaden mellan finansieringsintäkter och finansieringskostnader hade överskott. Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden är ett underskott på -9,9 miljoner euro före reserveringar och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett underskott på -6,8 miljoner euro. Resultatet för affärsverken visar ett överskott på 1,1 miljoner. Årsbidraget år 2014 var 15,9 miljoner euro, vilket är 13,5 miljoner euro svagare än året innan. Årsbidraget före sammanställningen av affärsverken var 11,5 miljoner euro. Orsaken till det sämre resultatet är att ökningen av skatteinkomster har stannat av, statsandelarna har minskat, inkomsterna från försäljningen av egendom har minskat och att driftsutgifterna har ökat. Stadens och affärsverkens externa inkomster var 66,9 miljoner euro. Intäkterna minskade med 3 miljoner euro, dvs. -4,4 procent från fjolåret. De externa utgifterna var 311,5 miljoner euro. De externa utgifterna ökade med 9 miljoner euro, dvs. 3 procent. Verksamhetsbidraget var 245 miljoner euro. Verksamhetsbidraget försvagades med 12 miljoner euro, dvs. 5,2 procent. Årsbidraget per invånare var 319 euro; ett år tidigare var det 594 euro. Balansen i stadens ekonomi försvagades under bokslutsåret eftersom 83 procent av nettoinvesteringar kunde finansieras med årsbidraget. Verksamhetsinkomsternas andel av verksamhetskostnaderna gick ned till 21 procent. Under det föregående året var andelen 22,7 procent. Stadens avskrivningar är cirka 22,5 miljoner euro och affärsverkens avskrivningar cirka 3,3 miljoner euro. Skattefinansieringen, dvs. skatter och statsandelar minskade med cirka 2 miljoner euro från det föregående året. Verksamhetsintäkterna var 210,3 miljoner euro, vilket är 0,5 miljoner mera än år 2013. Skatteintäkterna ökade med 0,3 % från det föregående året. Summan av influtna skatter förra året var högre på grund av en skatterat av engångsnatur som föranleddes av tidigareläggning av tidsplanen för skatteredovisning samt den allmänna svaga ekonomiska konjunkturen.. Stadens avskrivningsplan ändrades i början av år 2011. Ändringen av avskrivningsplanen ökade de årliga avskrivningarna med cirka 8 miljoner euro. Skyldigheten att justera avskrivningsplanen gäller sedan år 2013. De kortare avskrivningstiderna för anläggningstillgångar motsvarar egendomens verkliga värdenedsättning och ger en realistisk bild av stadens ekonomiska situation. Kommunalskatteintäkterna var 0,5 miljoner euro mindre än under det föregående året, samfundsskatten inbringade 1 miljon euro mindre och fastighetsskatten cirka 2 miljoner euro mer än under det föregående året. bokslutsdispositionerna i bokslutet för 2014 gäller fastighetsköp som har gjorts med medel ur markanskaffningsfonden, upplösande av reservationen för anskaffning av aktier av en parkeringsanläggning samt det regionala räddningsverkets investerings- och avskrivningsreservationer. Statsandelarna minskade med 2,5 miljoner euro från året innan. Extra nedskärningar av statsandelar fortsätter. År 2014 var nedskärningen cirka 10 miljoner euro och ett år tidigare cirka 7 miljoner euro. Statsandelarna minskar ändå inte med hela nedskärningsbeloppet eftersom uppgifter, kostnader och enhetsbeloppen som utgör grunden för statsandelen ökar. Staten har också kompenserat i statsandelssystemet de minskade skatteintäkter för kommunerna som föranleds av nya avdrag i kommunalbeskattningen. Resultatet för räkenskapsperioden visar ett underskott på 6,8 miljoner. Underskottet täcks med det överskott som har samlats. Efter att underskottet förts i bokslutet minskar överskottet till 45,8 miljoner euro. 16 RESULTATRÄKNING (Inkl. affärsverken) 2014 1 000 € 2013 1 000 € Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 65 537 1 359 -311 498 -244 602 210 347 49 449 68 537 1 264 -302 436 -232 635 209 769 52 016 128 2 313 -1 755 -17 15 863 -25 773 94 2 355 -2 215 -23 29 361 -30 641 -9 910 3 103 -1 280 -394 -6 807 -1 674 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsinkomster / Verksamhetsutgifter, %: Årsbidrag / Avskrivningar, %: Årsbidrag, € / invånare Invånarantal 2014 2013 21,0 22,7 61,5 319 49 728 95,8 594 49 426 17 1.3.2 Finansiering av verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var -5 miljoner euro. Till nettoinvesteringar inklusive affärsverken användes det 19,2 miljoner euro och utan affärsverk 14 miljoner euro. Nettoinvesteringarna ökade med 3,7 miljoner euro från året innan. med inkomster angiven i procent där utöver investeringar beaktas också amorteringar av lån var 27 procent. Värdet som anger låneskötselbidraget var 0,4 och förra året 1,2. Löneskötselbidraget försvagades trots att lånebeloppet blev mindre eftersom inkomstfinansieringen förblev exceptionellt låg. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under fem föregående år är 26 miljoner euro. Kassaflödet under fem år ska vara positivt, dvs. ha överskott för att det fyller kravet på självfinansiering som ställts för kommuner. Staden lyfte nya budgetlån för 36 miljoner euro och gamla lån amorterades för 38,7 miljoner euro. Lånen minskade med cirka 2,7 miljoner euro. Finansieringens kassaflöde var -1,7 miljoner euro. Upptagningen av nya lån var 2,6 miljoner euro mindre jämfört med amortering av gamla lån. Övriga faktorer som påverkade likviditeten förbättrade den med 1 miljon euro. Stadens kassamedel var 22 miljoner euro vid årets slut. Stadens likviditet har blivit stramare och kassamedlen minskade med 6,7 miljoner euro. Likviditeten i kassadagar var vid årets slut 22 dagar och ett år tidigare 31 dagar.. En eftersträvad nivå för likviditeten kan anses vara en likviditet för cirka 30 dagar. Inkomstfinansiering av investeringar angiven i procent, dvs. årsbidragets andel av nettoinvesteringarna var 83 procent medan den var 190 procent förra året. Finansieringen av kapitalutgifter FINANSIERINGSANALYS (Inkl. affärsverken) Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar av investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från bestående aktiva 2014 1 000 € 2013 1 000 € 15 863 29 361 -5 786 -5 757 -19 751 571 4 045 -16 278 815 8 410 Kassaflöde för verksamhet och investeringar -5 058 16 551 -8 15 -14 36 000 -38 664 12 000 -24 140 962 -1 695 3 374 -8 780 Förändring av likvida medel -6 753 7 771 Likvida medel 31.12. Likvida medel 1.1. 22 196 28 949 28 949 21 178 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Kassaflöde för verksamhet och investeringar under 5 år milj. € Intern finansiering av investeringar, % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar 2014 2013 26 82,7 0,4 22 17 189,9 1,2 31 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Låneskötselbidrag = (Årsbidraget + Ränteutgifter)/ (Ränteutgifter + Amorteringar) Låneskötselbidraget är ett mått på den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor på främmande kapital och amorteringar. Om låneskötselbidraget är större än 2, betraktas värdet som gott. Låneskötselbidraget är tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svagt om värdet understiger 1. Intern finansiering av investeringar, % = 100 x årsbidraget / Egen anskaffningsutgift för investeringar Nyckeltalet för intern finansiering av investeringar anger hur stor del av investeringarna som har finansierats med årsbidraget. Likviditet, kassadagar = 365 *x Kassamedel 31.12/ Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Kassalikviditeten uttrycker hur många dagar kassautbetalningarna kan täckas med stadens kassamedel. 18 1.4 Finansiell ställning och ändringar i den Soliditeten i balansen, dvs. andelen eget kapital av hela kapitalet var så gott som oförändrad, 44,7 procent. Stadens skuldsättning är fortfarande en orsak till att soliditeten i balansen inte har överstigit målvärdet 50 procent. Beloppet på långfristiga lån i slutet av år 2014 är 116 miljoner euro, vilket är 2327 euro/invånare. Enligt förhandsuppgift är kommunernas relativa skuldsättning 2733 euro/invånare. Den relativa skuldsättningen, dvs. andelen främmande kapital av hela inkomstfinansieringen var oförändrad, dvs. 49,5 procent. Med tanke på kriterierna för kriskommuner bör den relativa skuldsättningen ligga under 50 procent. BALANSRÄKNING, AKTIVA 2014 1 000 € 2013 1 000 € BALANSRÄKNING, PASSIVA 2014 1 000 € 2013 1 000 € A I 264 437 3 006 858 271 378 4 516 560 A I IV V 134 111 83 655 4 687 144 561 83 655 6 329 2 148 3 956 52 576 54 250 -6 807 -1 674 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER II BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 1. Immateriella rättigheter 2. Övriga långverkande utgifter EGET KAPITAL Grundkapital Övriga egna fonder Tidigare räkenskapsperioders över-/underskott Räkenskapsperiodens över-/unVI derskott Materiella tillgångar 1. Mark- och vattenområden 2. Byggnader 3. Fasta konstruktioner och anordningar 4. Maskiner och inventarier 5. Övriga materiella tillgångar 6. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 209 894 23 085 119 085 215 534 21 281 128 300 4 436 5 896 59 578 54 673 1. Avskrivningsdifferens 2 435 2 690 6 005 41 5 551 41 2. Reserver 2 001 3 206 C 2 100 5 688 AVSÄTTNINGAR 2. Övriga avsättningar 531 531 2 613 2 613 Placeringar 1. Aktier och andelar 2. Övriga lånefordringar 4. Övriga fordringar 51 537 49 424 1 851 262 51 328 49 208 1 866 254 D 9 496 9 012 3 10 8 994 8 582 FÖRVALTADE MEDEL 1. Statens uppdrag 2. Donationsfondernas särskilda täckning 3. Övrigt förvaltat kapital 9 029 3 8 613 10 FÖRVALTAT KAPITAL 1. Statens uppdrag 2. Donationsfondernas kapital 3. Övrigt förvaltat kapital 499 420 8 969 57 8 558 45 161 117 102 161 163 514 94 079 C I RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 1. Material och förnödenheter 36 225 291 291 43 605 270 270 82 074 10 985 8 71 616 14 169 15 II Fordringar Långfristiga fordringar 1. Kundfordringar 13 738 1 957 14 386 2 831 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 2. Lån från finansiella institut och försäkringsbolag 3. Lån från offentliga samfund 6. Skulder till leverantörer 7. Anslutningsavg. och övriga skulder 9094 8279 Kortfristigt 2. Lån från finansiella institut och försäkringsbolag 3. Lån från offentliga samfund 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga skulder 8. Passiva resultatregleringar 58 956 69 435 19 447 3 279 36 11 691 2 618 21 885 29 440 3 224 77 13 039 2 712 20 943 309 691 323 596 III B B E I II 2. Lånefordringar 3. Övriga fordringar Kortfristiga fordringar 1. Kundfordringar 3. Övriga fordringar 4. Aktiva resultatregleringar III Värdepapper inom finansieringstillgångar 4. Övriga värdepapper 1 957 11 781 5 051 3 632 3 098 2 831 11 555 4 835 3 276 3 444 8 000 8 000 IV Kassa och banktillgodohavanden 14 196 28 949 AKTIVA SAMMANLAGT 309 691 323 596 PASSIVA SAMMANLAGT 19 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, %: Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat över-/underskott, milj. € Ackumulerat över-/underskott, €/inv. Lånestock 31.12, milj. € Lånestock 31.12, €/ invånare Antalet invånare 31.12 2014 44,7 49,5 2013 46,5 49,5 45,8 52,6 920 1 064 115,8 2 328 49 728 118,4 2 397 49 426 Soliditetsgrad, %: = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet – Erhållna förskott). Soliditetsgraden mäter stadens soliditet, förmåga att tåla underskott och kommunens kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En god soliditetsnivå anses vara 70 %. Om soliditetsgraden är 50 % eller mindre innebär det i den kommunala ekonomin att skuldbördan är mycket stor. Lånestock 31.12. = Främmande kapital – (Erhållna förskott + Leverantörsskulder + Aktiva resultatregleringar + Övriga skulder) Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Lånestock/invånare Lånestocken mätt i euro per invånare räknas ut genom att dividera lånestocken i slutet av året med antalet invånare. Relativ skuldsättningsgrad , % = 100 x (Främmande kapital – Erhållna förskott ) / Driftsinkomster Nyckeltalet anger, hur stor del av inkomsterna för verksamheten som skulle behövas till återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre värde nyckeltalet har, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom internt tillförda medel. 1.5 Totala inkomster och utgifter Kalkylen över totala inkomster och utgifter beskriver de finansiella källorna och användningen av pengar. Kalkylen baserar sig på resultaträkningen och finansieringsanalysen, och där beaktas INKOMSTER Verksamhet Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Bestående aktiva, försäljningsförluster Investeringar Finansieringsandelar av investeringsutgifter Försäljningsintäkter bland best. aktiva Finansiell verksamhet Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Inkomster sammanlagt 1 000 € 65 537 210 347 49 449 128 2 313 endast externa inkomster, utgifter och transaktioner samt externa finansieringshändelser. Affärsverken och balansenheterna har sammanställts i kalkylen. UTGIFTER Verksamhet Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk Räntekostnader Övriga finansieringskostnader Extraordinära kostnader Rättelseposter till internt tillförda medel Ändring i avsättningar Försäljningsförluster bland best. aktiva 1 000 € 311 498 -1 359 1 755 17 -5 786 Investeringar 571 Investeringsutgifter 19 751 4 045 15 36 000 362 619 Finansiell verksamhet Ökning av utlåningen Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Minskning av eget kapital Utgifter sammanlagt Avstämning: Totala inkomster - Totala utgifter = Övriga förändringar av likviditeten - Ändringar av likvida medel = 8 38 664 370 334 -7 715 7 715 20 1.6 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi 1.6.1 Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet En kommun som tillsammans med dotterbolagen bildar en kommunkoncern ska upprätta och ta in ett koncernbokslut i sitt bokslut. I koncernbokslutet tas in koncernbalansräkning, koncernresultaträkning, koncernens finansieringsanalys samt noter till dessa. Sammanlagt 24 dottersamfund har sammanställts i koncernbokslutet. Till Borgå stads koncern hörde 12 dotterbolag, 6 intressebolag och 6 samkommuner. En förteckning över de bolag som ingår i koncernbokslutet finns bland noterna till bokslutet. Fusionen mellan Östra Nylands Avfallsservice Ab och Rosk'n Roll Oy Ab, som har verksamhet i västra Finland, har uppskjutits. Kommunens koncernbokslut upprättas som en sammanställning av boksluten för kommunen, dess dotterbolag och de samkommuner där kommunen är medlem. I kommunens koncernbokslut sammanställs också den del av intressebolagens vinst eller förlust som motsvarar stadens ägarandel i koncernbolagen och förändringar i det egna kapitalet. Tillfört (st.) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag Bolag som bedriver kommunal affärsverksamhet Övriga bolag Stiftelser Samkommuner Intressesamfund Totalt Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet: Inte tillfört (st.) 5 3 3 1 6 6 24 0 1.6.2 Koncernstyrning Till stadens koncernledning hör stadsstyrelsen, stadsdirektören och de andra tjänsteinnehavare som bestäms i förvaltnings- och verksamhetsstadgan. Koncernledningen är det organ som i enlighet med kommunallagen ansvarar för koncernstyrning och koncernövervakning. Stadsdirektören ansvarar för den allmänna ledningen av stadskoncernens verksamhet och ekonomi. 1.6.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen Borgå Energi-bolagen Dotterbolaget Borgå Elnät Ab:s verksamhetsresultat motsvarar planerna. Borgå Elnäts satsning på leveranssäkerheten för el har motsvarat planerna. Borgå Energi Ab:s verksamhet består av fjärrvärme- och naturgasaffärsverksamhet, energiproduktion, elförsäljning och koncerntjänster. Dotterbolaget Borgå Elnät Ab ansvarar för elnätsverksamheten. I bolaget följer man ständigt energimarknadsläget och tariffer för fjärrvärme höjdes med 5 % fr.o.m. 1.8.2014. Även priser för elöverföring höjdes med 5 % fr.o.m. 1.9.2014. I fråga om försäljning av el är bolagets mål att upprätthålla en konkurrenskraftig prisnivå och med anledning av detta sänktes elförsäljningspriserna med 4 % fr.o.m. 1.1.12015. Bolaget strävar efter en skälig totalredovisning och miljövänlighet som är förenlig med stadens ägarpolitik, men också efter att bedriva en prispolitik som tillfredsställer kunderna och främjar utvecklingen i området. Nybyggnadsverksamheten i området är år 2014 fortfarande svag, vilket märktes på antalet nya elanslutningar. Efterfrågan på fjärrvärme är fortfarande stort, både på nya och gamla områden. Orsaken till detta är att fjärrvärmen är behändig och dess pris förmånligt jämfört med övriga värmningsmetoder. Produktionsanläggningarna har fungerat enligt planerna. Andelen vattenkraft i produktionsportföljen växer fortfarande. Borgå Energi Ab äger via SV Vattenkraft Ab en andel på cieka 10 % av den norska småvattenkraftsbolaget NK Energy Real AS vars årsproduktion är för närvarande cirka 40 GWh. Moderbolagets egna kraftverk och kraftandelar som det äger bidrar för sin del till att resultatet kan uppnås. Koncernens omsättning var 52,8 milj. euro, vilket betydde en tillväxt med 2,5 % jämfört med det föregående året. Försäljningsbidraget var 26,2 milj. euro (+12 %), driftsbidraget 10,9 milj. euro (+14,9 %). Planenliga avskrivningar gjordes för 8,1 milj. ero (7,0 milj. euro år 2013). Trots det goda verksamhetsresultatet var resultatet före skatter 1,4 milj. euro, dvs. -6,2 % svagare än under fjolåret. Detta är en följd av ökade avskrivnings- och räntekostnader som stora investeringar har medfört. 21 Investeringarna kostade 12,6 milj. euro. Investeringarna har finansierats med inkomstfinansiering och ett lån på 7,0 miljoner euro. Det totala beloppet på lån från penninginstitut var vid utgången av redovisningsperioden 37,8 milj. euro. Likviditeten var tillfredsställande. Omsättningen var 0,8 miljoner euro och övriga intäkter 0,7 miljoner euro. Omsättningen minskade med 9 % jämfört med fjolåret. Orsaken till detta är förändringarna i försäljningen av underleverantörer och sakkunnigtjänster. Posten Övriga intäkter innehåller ett verksamhetsbidrag på 0,7 miljoner euro som Borgå stad har beviljat. Målet som hade ställts till försäljningen av lokaler kunde uppnås trots det utmanande konjunkturläget. Koncernen sysselsatte i genomsnitt 102 personer år 2014. Porvoo EventFactory Oy Ab Andelen personalkostnader var 0,4 milj. euro och övriga kostnader i affärsverksamheten 0,7 milj. euro. Personalkostnader och övriga fasta kostnader minskades med 22 % jämfört med året innan. Resultatet för räkenskapsperioden visade ett underskott på 0,1 milj. euro. Resultatet påverkades av avskrivningar och finansieringsposter. Den nya aktiebolagslagen gör det möjligt att räntekostnader betalas från kapitallånet bolaget har ingått ett betalningsavtal om dem med Borgå stad. Bolagets uppgift är att svara för marknadsföring och försäljning av lokaliteter och evenemang vid Borgå konstfabrik samt produktion av service för turister i Borgå. Bolaget marknadsför möten, seminarier, kongresser och andra evenemang samt utvecklar och producerar tjänster och produkter i samband med dem. Konstfabriken fick en ny förvaltningsmodell i början av år 2014. I förvaltningsmodellen bestäms Konstfabrikens hyresförhållanden och aktörernas ansvarsområden. Enligt förvaltningsmodellen koncentrerar bolaget sig på försäljningen av lokaler och kompletterande tjänster. Borgå stads kulturtjänster och Konstfabrikens stiftelse svarar för produktion och stödjande av kulturevenemang. Borgå stads turism- och marknadsföringsenhet sköter marknadsföringen. Bostads- och fastighetsbolag A--bolagens nybyggsobjekt Pepotbågen 2–4 blev färdigt i november 2014. Projektet genomfördes miljövänligt med beaktande av objektets energieffektivitet och kolbalansen under livscykeln samt den hållbara utvecklingens aspekter. Objektet har sammanlagt 40 bostäder. Lokalitetsledningen i Borgå stad är Konstfabriksfastighetens huvudhyresgäst, som hyr ut lokaler vidare till EventFactory Oy samt till andra företag och aktörer som har verksamhet på fastigheten. EventFactory Ab betalar hyra till lokalitetsledningen och får verksamhetsunderstöd från staden. A-bolagens nuvarande stora ombyggnadsobjekt är Joukahainenvägen 3 och två höghus i Vårberga II. Renoveringsarbetena började i september 2014 och blir färdiga i augusti 2015. Objektet har sammanlagt 40 bostäder. Bolaget betjänade 379 tillställningar under året. Av tillställningarna var 388 företagstillställningar och 191 kulturevenemang. Antalet tillställningar ökade med 13 % och besökarantalet ökade med 23 % jämfört med fjolåret. Det viktigaste målet som styrelsen har ställt, att vända affärsvinsten så, att den blir positiv före avskrivningar, uppnåddes. Affärsvinsten före avskrivningar har ett överskott på 39 472 euro. Beredningen av byggandet av ett studerandehus i Näseområdet i korsningen mellan Alexandersbågen och Tolkisvägen har stoppats på grund av klagomål. Arbetet med planeringen av huset är färdigt och byggandet kan påbörjas när klagomålet har behandlats. 1.6.4 Bedömning av koncernens sannolika framtida utveckling Stadens ägarandel av koncernbolaget är stabil. De centrala dotterbolagen är helt i stadens ägo. varit i beredning. Staden väntar på skattemyndighetens förhandsutlåtande om ärendet. Målet är en koncentrerad förvaltning av bostadsägendomen från början av år 2016. Stadens bostadsägendom är utspridd till flera bolag, och en del ägs direkt av staden. En fusion av stadens bostadsegendom har 1.6.5 Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Stadsstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur tillsynen av koncernen har ordnats i kommunkoncernen, om man har noterat brister i kontrollen under den gångna redovisningsperioden och hur man under den pågående ekonomiplaneringsperioden har tänkt utveckla tillsynen i dessa avseenden. Av verksamhetsberättelsen ska det också framgå vilka mål kommunen i egenskap av ägaren har ställt till sina dottersamfund och målen har uppnåtts. Dessutom ska det anges hur ansvaret för tillsynen av och rapporteringen om samfund som omfattas av koncernstyrningen har fördelats mellan kommunens organ och tjänsteinnehavare. För stadskoncernens interna kontroll ansvarar koncernledningen, som består av stadsstyrelsen, stadsdirektören och de andra tjänsteinnehavare som bestäms i förvaltnings- och verksamhetsstadgan. Koncernledningen kan i koncerntillsynen anlita stadens övriga organ och tjänsteinnehavare som hjälp. Styrningen av Borgå stads dotterbolag har fastställts i det koncerndirektiv som godkändes i stadsfullmäktige 25.2.2013. Koncerndirektivet gäller Borgå stad och dess dottersamfund samt dottersamfund som ägs av dessa. Syftet med koncerndirektiven är att binda dotterbolagen till den koncernpolitik som staden bedriver och på det sättet för sin del genomföra Borgå stadsstrategi och de ägapolitiska mål som staden har ställt. Fördelning av behörighet och ansvar i koncernstyrningen 22 Vid sidan av koncerndirektiven styrs koncernen också genom anvisningar till av staden utnämnda personer i dotterbolagen, genom beslut av bolagsstämman och genom att utse en representant för koncernledningen i styrelsen. Ett verktyg i koncernstyrningen är dessutom dotterbolagens bolagsordningar i vilka det kan inkluderas viktiga koncernstyrningsförfaranden. mål som staden har satt upp. Stadsstyrelsen eller koncernledningen kan också efter eget gottfinnande begära utredningar om samfundens verksamhet och ekonomi. I Borgå stads förvaltnings- och verksamhetsstadga föreskrivs om ansvaret för de anvisningar som ges till dotterbolagen. Utöver delårsrapporteringen har de centrala bolagens verkställande presenterat bolagens verksamhet under räkenskapsåret i samband med stadsstyrelsens möten. Under år 2014 gav dotterbolagen fyra delårsrapporter, vilka inte gav anledning till anmärkningar. Anvisningar som ges till kommunens representanter i dotterbolagen Användning av centraliserade koncernverksamheter och koncerntjänster Enligt den befogenhetsfördelning som anges i förvaltnings- och verksamhetsstadgan är det stadsdirektören, biträdande stadsdirektören, finansdirektören och lokalitetsdirektören som ger stadens företrädare anvisningar om vilka ståndpunkt som ska intas på bolagsstämman. Anvisningarna ges till stadens företrädare på bolagsstämman före mötet och vid behov i andra sammanhang. Inom stadskoncernen försöker man utnyttja olika stödtjänsters upphandlings- och volymförmåner samt yrkes- och specialkompetens. Ordnande av centraliserade gemensamma tjänster avgörs som separata frågor. T.ex. i fråga om upphandlingar kan dotterbolagen ansluta sig till de avtal som staden har konkurrensutsatt. Utvärdering av formuleringen och utfallet för koncernmålen Riskhanteringen i dotterbolagen Stadsfullmäktige har i sin budget för 2014 ställt till dottersammanslutningar krav på ekonomisk utkastning och övriga bindande mål. Kravet på Borgå Energi Ab:s avkastning är 1,3 miljoner euro och ett bindande mål är att minst 85 procent av fjärrvärmen produceras med förnybara bränslen. Målet som gällde produktionen av fjärrvärme uppnåddes. År 2014 redovisade Borgå Energi Ab 1,2 milj. euro till ägaren. Bolaget betalade dessutom en garantiprovision som år 2014 var sammanlagt 0,4 milj. euro. Fr.o.m. år 2015 betraktas dessa poster tillsammans. Stadsfullmäktige beslutar om grunderna för kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering. Ett dottersamfunds styrelse och verkställande direktör svarar för den interna kontrollen och riskhanteringen i dottersamfundet samt rapporteringen av dem. Dottersamfunden ska iaktta stadens principer för intern kontroll, riskhantering och försäkringar. Koncernbolagen Event Factory Oy, Keskinäinen kiinteistöyhtiö Porvoon Piispantalo samt Kokonhalli Oy omfattas av stadens centraliserade försäkringsskydd och verksamhetsmodell. I de övriga bolagen har försäkringsskyddet ordnats enligt bolagens egna försäkringsprinciper. Det bindande målet som ställts till Borgå A-bostäder Ab förutsätter att den genomsnittliga användningsgraden av hyresbostäderna är 99,66 procent. Målet för år 2014 uppnåddes. För de andra dotterbolagen finns det inga bindande mål. Enligt koncerndirektiven ska dotterbolagen på förhand inhämta stadsstyrelsens förhandsuppfattning om åtgärder som anges i anvisningen. Dessa är bl.a. bildande av ett dotterbolag, ändring av bolagsordning och stadgar, ändringar i betydande avtal, ändringar i verksamheten och kapitalstrukturen samt investeringar. År 2014 anmälde stadsstyrelsen sin ståndpunkt avseende köp av kraftverksandelar. Uppföljning, analys och rapportering av dotterbolagens verksamhetsresultat och ekonomiska situation Dotterbolagen ska rapportera om sin verksamhet enligt koncerndirektiven. Rapporteringen innehåller dotterbolagets verksamhetsöversikt med en omvärldsanalys och förändringar i den, uppgifter om ägande och förvaltning, en analys av hur målen har nåtts samt det ekonomiska utfallet samt en årsprognos och ekonomiska kalkyler. Årsrapporteringen sker i samband med bokslutet och dessutom ska dotterbolagen ge delårsrapporter varje kvartal. Dottersamfundet ska också alltid omedelbart rapportera, om verksamheten innehåller väsentliga avvikelser från de Utveckling av koncerntillsynen År 2014 upprättades grunder för hela stadskoncernens interna kontroll och riskhantering, och stadsfullmäktige fattar beslut i ärendet år 2015. I arbetet har man också beaktat dottersamfundens synpunkter och särdrag. Grunderna förankras i hela koncernen genast när beslutet om dem har fattats. Grunderna syftar till en enhetlig rapportering av riskerna. 23 1.6.6 Koncernbokslut och dess nyckeltal Årsbidraget i stadskoncernens sammanställda bokslut försvagades med 14 miljoner euro till 34,6 miljoner euro. Räkenskapsperiodens underskott var -8,1 miljoner euro. Koncernens investeringar var 46,6 miljoner euro. Investeringarna finansierades i huvudsak med årsbidraget men också med uttag från likvida medel. Det fanns dock skillnader mellan koncernbolagen. KONCERNENS RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel i intressesamfunds vinst/förlust Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar Räkenskapsperiodens överskott/underskott Nyckeltal i koncernbalansräkningen Verksamhetsinkomster/Verksamhetsutgifter % Årsbidrag/Avskrivningar, % Årsbidrag, euro/invånare Antalet invånare 31.12 2014 milj. € 208,1 -442,9 2013 milj. € 209,0 -433,2 0,5 -234,3 210,3 63,4 0,3 -223,9 209,7 66,1 0,2 0,5 -5,0 -0,5 34,6 0,2 0,5 -5,6 -0,5 46,5 -47,0 -51,0 Stadskoncernens lånestock minskade med en miljon euro. Koncernens lånestock är 275 miljoner euro eller 5 526 euro per invånare. Dotterbolagens och samkommunernas lånemängd ökade medan stadens lån minskade med 2,7 miljoner euro. Lånen ökade bl.a. i Borgå A-bostäder, Borgå Energi och Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä. I de övriga bolagen gjordes amorteringar av gamla lån, eller också skedde inga betydande ändringar i lånemängden. KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Rättelsepost till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Överlåtelsevinster bland bestående aktiva Kassaflöde för verksamhet och investeringar 2014 milj. € 2013 milj. € 34,6 46,5 -6,0 -5,8 -46,6 0,6 4,4 -13,0 -43,0 0,8 9,0 7,5 Kassaflödet för finansieringens del Ändring av utlåningen Ökning av utlåningen -0,1 Minskning av utlåningen -12,4 4,3 -4,5 -2,4 -8,1 -6,9 2014 2013 47 48,2 73,7 696 49 728 91,3 942 49 426 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån 50,0 -51,4 0,5 31,1 -31,0 0,5 Förändringar i eget kapital (korrigeringar) 0,3 -3,0 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde totalt 0,1 0,2 1,5 4,3 5,5 -0,1 0,2 3,1 1,8 2,5 Förändring av likvida medel -7,5 10,0 34,8 42,3 -7,5 41,8 31,7 10,1 2014 2013 -49,1 75,2 0,7 23 -36,0 110,3 1,4 30 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 Likvida medel 1.1. Nyckeltal i koncernens finansieringsanalys Kassaflöde för verksamhet och investeringar milj. € Intern finansiering av investeringar, % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar Intern finansiering av investeringar, % =100* årsbidrag/egen anskaffningsutgift för investeringar (=investeringar - finansieringsandelar) Låneskötselbidrag = (Årsbidraget + Ränteutgifter)/ (Ränteutgifter + Amorteringar) Likviditet, kassadagar = 365 dagar x Kassamedel 31.12/ Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 24 KONCERNENS BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid 2014 1 000 € 452 358 7 196 1 755 5 441 Förskottsbetalningar 2013 1 000 € 454 307 8 844 1 666 7 164 13 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar 428 800 38 214 235 266 120 859 21 492 170 429 638 36 302 244 554 112 707 20 994 191 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressesamfund Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar 12 799 16 362 5 687 9 855 2 818 14 890 15 825 5 680 9 448 17 680 FÖRVALTADE MEDEL 9 303 8 893 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 69 653 6 280 78 888 6 482 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och banktillgodohavanden 1 978 26 577 8 582 26 236 2 856 27 247 1 270 41 033 AKTIVA SAMMANLAGT 531 314 542 088 NYCKELTAL I KONCERNBALANSRÄKNINGEN Soliditetsgrad, %: Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat över-/underskott, 1 000 € Ackumulerat över-/underskott, €/invånare Koncernens lån, €/invånare Koncernens lånestock 31.12 Koncernens lånefordringar 31.12, 1000 € Kommunens invånarantal 2014 25,8 79 9 931 200 5 526 274 781 2 49 728 2013 27,8 78 18 065 366 5 576 275 576 17 49 426 KONCERNENS BALANSRÄKNING PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2014 1 000 € 117 947 83 656 24 360 2013 1 000 € 127 581 83 656 36 25 824 18 045 24 964 -8 114 -6 899 MINORITETSANDELAR 214 216 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH FRIVILLIGA RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver 19 678 12 913 6 765 23 013 16 088 6 925 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar 2 462 84 2 378 4 193 84 4 109 FÖRVALTAT KAPITAL 9 782 9 309 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital 381 231 377 776 237 249 40 161 226 742 38 402 37 531 66 290 48 834 63 798 PASSIVA SAMMANLAGT 531 314 542 088 Soliditetsgrad, %: = 100 x (Eget kapital + Minoritetsandel + Koncernreserv + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet – Erhållna förskott). Ackumulerat överskott, €/inv. =[Överskott (underskott) från föregående räkenskapsperioder + överskott (underskott) på räkenskapsperioden]/Invånarantalet Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital – Erhållna förskott ) / Driftsinkomster Koncernens lånestock 31.12 =Långfristigt räntebelagt främmande kapital + Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Koncernens lånefordringar 31.12 =Övriga lånefordringar som antecknats i placeringar 25 1.7 Behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsens förslag till hantering av räkenskapsperiodens resultat Bokslutets resultat för år 2014 är 9 910 228,42 euro, vilket består av följande poster: Staden utan de separata enheterna Räddningsverket i Östra Nyland Borgå vatten Affärsverket Borgå lokalservice Kungsvägens arbetshälsa -11 466 897,37 464 341,29 716 611,57 363 111,87 12 604,22 Stadsstyrelsen föreslår att behandlingen av resultatet av räkenskapsperioden 2014 sker enligt följande: från markanskaffningsfonden tas ut 1 642 462,98 euro. Investeringsreservering, parkeringsanläggning inkomstförs 1 542 000,00 euro I resultaträkningen för Räddningsverket i Östra Nyland görs en minskning av avskrivningsdifferensen med 25 153,22 euro. I resultaträkningen för Räddningsverket i Östra Nyland görs en ökning av avskrivningsdifferensen med 25 153,22 euro räkenskapsperiodens underskott 6 807 353,24 euro täcks i bokföringen för innevarande år med balansens överskott från föregående räkenskapsperioder 26 2 Budgetutfall 2.1 Driftsbudgetens utfall 2.1.1 Driftsbudgeten totalt (utan affärsverken) Ursprunglig budget Budgetrevideringar Budget efter revideringar Utfall % Differens VERKSAMHETSINTÄKTER Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Räddningsverket i Östra Nyland Verksamhetsintäkter totalt Tillverkning för eget bruk 53 623 900 18 333 500 10 026 000 14 537 400 96 520 800 553 000 -4 052 000 49 571 900 18 333 500 9 431 000 14 537 400 91 873 800 553 000 50 443 579 19 600 680 10 861 731 14 467 049 95 373 038 822 059 101,8 106,9 115,2 99,5 103,8 148,7 871 679 1 267 180 1 430 731 -70 351 3 499 238 269 059 VERKSAMHETSKOSTNADER Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Räddningsverket i Östra Nyland Verksamhetskostnader tot. -56 172 500 -161 066 300 -111 360 500 -13 787 400 -342 386 700 -3 216 000 -4 663 000 -59 388 500 -161 066 300 -112 807 500 -13 787 400 -347 049 700 -56 475 658 -161 795 678 -114 054 735 -13 274 561 -345 600 633 95,1 100,5 101,1 96,3 99,6 2 912 842 -729 378 -1 247 235 512 839 1 449 067 VERKSAMHETSBIDRAG -245 312 900 -9 310 000 -254 622 900 -249 405 536 98,0 5 217 364 210 900 000 49 100 000 210 347 098 49 448 957 99,7 100,7 -552 902 348 957 Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter från andra parter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader ÅRSBIDRAG Planenliga avskrivningar RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -595 000 -4 647 000 -1 447 000 210 900 000 49 100 000 100 000 100 000 130 598 130,6 30 598 2 600 000 2 600 000 2 706 725 104,1 106 725 -3 000 000 -100 000 951 000 -2 049 000 -100 000 -1 754 836 -16 531 85,6 16,5 294 164 83 469 14 287 100 -8 359 000 5 928 100 11 456 474 193,3 5 528 374 -22 000 000 -22 459 030 102,1 -459 030 -16 071 900 -11 002 556 68,5 5 069 344 -22 000 000 -7 712 900 -8 359 000 Förändring av avskrivningsdifferens Förändring reserver Förändring fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 254 970 1 205 442 1 642 463 -7 712 900 -8 359 000 27 -16 071 900 -7 899 681 254 970 1 205 442 1 642 463 49,2 8 172 219 2.1.2 Koncernförvaltningen Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Ursprunglig budget 53 623 900 553 000 -56 172 500 -1 995 600 Budgetrevidering -4 052 000 0 -3 216 000 -7 268 000 Budget efter revideringar 49 571 900 553 000 -59 388 500 -9 263 600 Utfall % Differens 50 433 579 822 059 -56 475 658 -5 210 020 101,8 148,7 95,1 56,2 871 679 269 059 2 912 842 4 053 580 Budgetändringar under räkenskapsperioden Lokalitetsledningens avkastningsmål minskades med 2 052 000 euro i huvudsak på grund av lägre vinst från fastighetsförsäljning. Lokalitetsledningens verksamhetsutgifter ökades med 3 216 000 euro. Ökningen berodde i huvudsak på installering av tillfälliga lokaler och renoveringen av Keskuskoulu. Markpolitiken beviljades rätt att underskrida målet för tomtförsäljning med 2 000 000 euro, och för fastighetsköp anvisades 115 000 euro och för byggande av kommunaltekniken på Hermansö 90 000 euro. Stadsfullmäktige Verksamhetsårets centrala riksomfattande förnyelseprojekt var bl.a. kommunstrukturreformen, social- och hälsovårdsreformen, reformen av kommunallagen och statsandelsreformen. Stadsfullmäktige godkände bokslutet för 2013, uppföljningsrapporterna för ekonomi och verksamhet samt fastställde budgeten för 2015 och ekonomiplanen för 2015–2017. Fullmäktige fastställde också inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatsen i 2015 års kommunalbeskattning. Därutöver godkände fullmäktige stadens välfärdsrapport och beslutade avstå från den konkurrensutsatta kollektivtrafiken i stadsområdet. Stadsfullmäktige beslutade att Tolkis skola och daghem, Gammelbacka daghem, Majbergets daghem, Pepot daghem samt Vårberga- och Skaftkärrsområdets skol- och servicebyggnad uppförs som ett projekt med livscykelmodell samt godkände programmet för bystrukturen, barnskyddsplanen och tomtöverlåtelsevillkoren. Fullmäktige godkände också detaljplanerna för förra Brunbergs sötsaksfabrik, Auguststrandens företagspark, Kerko, Skaftkärr, Vårdalsberget och Vårdalsbäcken. Fullmäktige ändrade förvaltningsoch verksamhetsstadgan och diskuterade om mellanrapporten om metropolutredningen, mellanrapporten om kommunsammanslagningar i östra Nyland samt servicesstrukturreformen inom social- och hälsovården. Den utredning av sammanslagning av kommunerna i östra Nyland som kommunstrukturlagen förutsätter samt utkastet till sammanslagningsavtal blev färdiga i slutet av verksamhetsåret. Kommunerna beslutar om fortsättningen våren 2015. Uppföljningen av den strukturella utvecklingen av yrkesutbildning på andra stadiet fortsatte med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna, och genomförandet av den strategiska allmänna planen för lokalitetsarrangemangen främjades under verksamhetsåret i samarbete med områdets övriga kommuner, näringslivet, utbildningsanordnare och undervisnings- och kulturministeriet. Samarbetet med yrkeshögskolornas enheter i Borgå utvecklades med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna. Intressebevakningen för att garantera ett lokalt utbildningsutbud fortsatte. Förvaltningsledning Stadsstyrelsen Förvaltningsledningens uppgift är att utveckla kommuninvånarnas rätt till deltagande och kundservicen, bereda och verkställa stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beslut, koordinera stadens hela beslutsprocess, stötta de förtroendevalda i deras verksamhet, utveckla förvaltningen, sköta juridiska ärenden och den centraliserade kommunikationen och leda och utveckla IT-administrationen. Under förvaltningsledningen hörde år 2014 också ekonomi- och skuldrådgivningen som betjänar invånarna i Borgå, Askola, Mörskom, Borgnäs, och Sibbo. Stadsstyrelsen svarar för stadens förvaltning och ekonomi samt beredning, verkställighet och laglighetsövervakningen av fullmäktiges beslut. Stadsstyrelsen sammanträdde 31 gånger under 2014 och behandlade 389 ärenden. Stadsstyrelsen beredde ärenden som föredrogs till stadsfullmäktige. Styrelsen godkände stadens närings- och konkurrenskraftprogram och personalpolitiska program för åren 2014-2017 samt det handikappolitiska programmet för åren 2014-2020. Stadsstyrelsen gav utlåtanden bl.a. om regeringens propositioner till lagen om ordnandet av social- och hälsovården samt kommunallagen, förnyelse av statsandelssystemet och mellanrapporten om metropollagstiftningen. Styrelsen behandlade bl.a. riktlinjerna för ägarpolitiken, tidtabellen för ansökan om tillstånd att ordna utbildning på andra stadiet och beslutade att staden ansluter sig till projektet "Kolneutrala kommuner". Vidare beslutade stadsstyrelsen att projektplaneringen för byggandet av ett centralkök inleds. Förvaltningsledningen sköter också arrangemangen kring val. År 2014 ordnades Europaparlamentsvalet. Ett gemensamt delaktighetsnätverk för sektorerna inrättades. Det färdigställde ett program för delaktighet. Verksamheten av servicekontoret Kompassen har utvecklats och tjänsteutbudet har fortfarande utvidgats i samarbete med stadens sektorer. En skärm i servicekontorets fönster berättar om stadens aktuella ärenden och evenemang dygnet runt. Antalet kunder vid servicekontoret ökade i genomsnitt till 2 300 besök i månaden (år 2013 var antalet 1 600). Pilotanvändningen och utvecklingen av ett kundhanteringssystem fortsatte hela året. Stadens ledning Stadens ledning främjade genomförandet och förankringen av stadsstrategin som fullmäktige godkänt och som styr stadens ekonomi och verksamhet under budgetåret. 28 Plattformen för elektronisk ärendehantering (eBorgå) hade en aning över 1 000 registrerade kunder vid årsskiftet. I eBorgå publicerades år 2014 ordningsnummer för bostadsrättsbostäder, begäran om omprövning av parkering, ansökan om beteckning för boendeparkering samt en elektronisk responsblankett till socialoch hälsotjänsterna. Personalen på Kompassen ger handledning och råd i elektronisk ärendehantering. Anvisningar för personalen har förnyats i och med att Intranätet kompletterats. Personalkalkyler och rapportering om bl.a. pensioneringar används för personalplanering och förhandsplanering av rekrytering. Användningen av programmet KuntaRekry har etablerats och utvidgats att användas också vid intern rekrytering. Rekryteringen har fortfarande marknadsförts i samarbete med stadsmarknadsföringen bl.a. genom att delta i Sjukskötardagarna och att marknadsföra mera också i sociala medier. Utvecklingen av nya Intra har fortsatt, och möjligheterna att använda Intra har förbättrats genom att skaffa nya datorer bl.a. till daghem och lokalservicens arbetsställen. Redan över 80 digitala arbetsrum på Intra har tagits i bruk. Ibruktagandet har stötts med 30 utbildningar, i vilka över 220 personer har deltagit. I slutet av året inleddes planeringen av förnyelsen av internettjänsterna. Avsikten är att under år 2015 genomföra en ny internettjänst som bättre beaktar användarna av mobiltelefoner och pekplattor. Informationsmöten för chefer om aktuella ärenden har hållits åtta gånger och för ledningsgrupper har det ordnats seminarier bl.a. om kommunikation. Med anslaget för arbetshälsa har det ordnats föreläsningar som stöder arbetshälsan och stötts arbetshandledning. Anslaget används också för att stöda arbetsprövningar i anslutning till omplaceringar samt arbetsplatsernas arbetshälsoprojekt. Under året tog 19 personer kontakt i fråga om omplacering. Stadens informationssäkerhetspolicy och anvisningarna om informationssäkerheten förnyades. De nya anvisningarna tas i bruk under år 2015. Projektportföljen och hanteringsprocesserna togs i bruk i stadens organisation mer omfattande än tidigare. Alla ICT-projekt bedöms och förvaltas nu med projektportföljen. ITchefen deltog i ICT-utredningen vid utredningen om kommunsammanslagningar i östra Nyland. Projektet för att konkurrensutsätta data- och taltjänsterna inleddes på sommaren tillsammans med centralen för förvaltningstjänster. Projektet fortsätter under år 2015, och beslutet om upphandling görs i mars. Ett system för kryptering av e-post upphandlades. Systemet tas i bruk i början av år 2015. Ramavtalet för multifunktionsapparaterna (kopieringsmaskinerna) förnyades och de första nya apparaterna togs i bruk i enheterna i december 2014. Samarbetskommittén sammanträdde nio gånger. På möten behandlades bl.a. personalprogrammet, personalenkäten och dess resultat, utvecklingsplanen för personalenkäten, personalbokslutet, företagshälsovårdens verksamhetsplan, antidrogprogrammet, jämställdhetsprogrammet samt ärenden i anslutning till arbetarskyddet och inomhusluft. Kommittén har också behandlat rapporter om kommunsammanslagningar i östra Nyland, ändringsförslag i förvaltnings- och verksamhetsstadgan, social- och hälsovårdsreformen, riktlinjerna för balansering av ekonomin och förbättring av produktiviteten samt användning av utvecklingsanslaget för arbetshälsan. Personalenkäten genomfördes som Kevas förfrågan om arbetspuls vid månadsskiftet februari-mars. Resultaten av enkäten har behandlats i samarbetskommittén, sektorerna och på arbetsplatsmöten. På basis av resultaten gör arbetsplatser och sektorer utvecklingsplaner, vilka samarbetsgrupperna godkänner. Genomförandet av utvecklingsplanerna följs i sektorernas samarbetsgrupper och stadens samarbetskommitté. Förvaltningsledningen koordinerar också beredskapsplaneringen. Stadens ledningsgrupp har bl.a. övat sin egen verksamhet och deltagit i sektorernas övning på hösten. Ekonomi- och skuldrådgivningen har fått 71 nya kunder under året, då antalet år 2013 var 104. Det var stor omsättning bland personalen. Under året kunde enheten dock sköta alla de ärenden som kunderna som blivit kunder före början av december 2014 hade. Antalet prestationer mångdubblades jämfört med de tidigare åren. Avtalet om producering av ekonomi- och skuldrådgivning med Regionförvaltningsverket i Södra Finland upphörde 31.12.2014. Arbetsplatsutredningarna och bedömningen av arbetarskyddsriskerna fortskred enligt planerna. Genom e-tjänsten KuntaRekry sökte 729 unga till skolelevers och studerandes sommararbetsplatser. Staden erbjöd 100 unga 1523-åriga en arbetsplats. Företagen använde 107 sommarsedlar för att anställa unga. Personalledning Idrottstjänsternas Må Bra-koordinator svarar för personalens motionsevenemang. Personalens egen motion stöddes med idrottssedlar, vilka såldes 21 245 stycken. I rekreationsevenemangen deltogs 505 gånger. Personalprogrammet, som utarbetats på grund av strategin, godkändes i stadsstyrelsen i juni. Personalprogrammet utarbetades i samarbete med representanterna för sektorerna och personalen. Cheferna fick omfattande handledning i dess mål så att arbetsplatserna, uppgiftsområdena och sektorerna kan genomföra programmet genom sina utvecklingsplaner. Samarbetskommittén beslutade i december att personalprogrammet fungerar också som program för arbetarskyddet och arbetshälsan. Finansieringsledningen Finansieringsledningen ansvarar för de centraliserade tjänsterna inom ekonomisk styrning, finansförvaltning, finansiering, planering av ekonomi och verksamhet, ekonomisk uppföljning och upphandlingar samt stadens controller-verksamhet. Garantering av personalresurserna främjas genom att utveckla lönesystemet. Motivationssystemet togs i bruk på prov vid hemvården i maj-augusti. Enligt planerna tar småbarnsfostran i bruk motivationssystemet i början av år 2015 tillsammans med prestationsbaserad budgetering. Byggnadstillsynen har planerat ett motivationssystem för det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal. Den ekonomiska planeringen och uppföljningen styrs av en årsklocka. Planeringsprocessen startade i början av året med beredningen av anvisningar för upprättande av budget och budgetramar. Om målen och anslagen i budgeten förhandlades på tjänsteinnehavarnivån med verksamhetsområdenas ledningsgrupper. Målen i stadens nya strategi kopplades till budgetberedningen. 29 Rapporter om ekonomin lämnas till stadsstyrelsen varje månad. Mera utförliga uppföljningsrapporter om och prognoser av ekonomin och verksamheten har utarbetats enligt utfallet i april och augusti och de har föredragits för stadsfullmäktige. Hela årets verksamhet och ekonomi presenteras i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Den ekonomiska rapporteringen i bokföringen har utvecklats och det används flera olika rapporter som skapats för olika användarbehov. Lokalitetsledningen Lokalitetsledningens uppgift är att säkerställa byggnadsegendomens värde och ordna ändamålsenliga och trygga lokaler för den egentliga kärnverksamheten i staden. Till lokalitetsledningens uppgifter hör också att skaffa behövliga nya lokaler för sektorerna. Lokalitetsledningen ansvarar dessutom för försäljningen av fastigheter och aktier och för ägarstyrningen för de bostadsoch fastighetsbolag som hör till koncernen. Fastighetsservicetjänster och fastighetsrenoveringar beställs huvudsakligen av Affärsverket Borgå lokalservice. Fastighetsrenoveringar beställs också i viss mån av utomstående entreprenörer. Ett nytt program för ekonomiplanering har tagits i bruk. Det nya programmets funktioner och ökade informationsinnehåll gör det lättare för koncernledningen och sektorerna att bereda budgetförslag. En betydande del av budgetförslaget kan sparas centraliserat. Lokalitetsledningen har under året sålt de fastigheter som används lite och som är tomma samt sådan byggegendom som inte är strategiskt viktig för staden. Staden tecknade vid årsskiftet ett nytt försäkringsavtal om egendoms-, ansvars- och olycksfallsrisker. En handbok om försäkringarna och om förfarandet vid anmälan om skador sammanställdes, och den finns på stadens webbplats. Försäkringsmäklartjänsterna konkurrensutsattes. Walpas Konsultointi Oy fortsätter som stadens försäkringsmäklare. Försäljningsmålen för fastigheter och bostadsaktier uppnåddes inte under året. Orsaken till detta var den stramare kreditgivningen och allmänna försiktigheten. Under detta år har man sålt tre tomma fastigheter, två affärslokaler i Gammelbacka servicecenter och sex bostadsaktier. Det sammanräknade försäljningsvärdet är 1 213 971 euro. De tomma fastigheterna har haft en negativ påverkan på lokalitetsledningens resultat. Stadens dagliga banktransaktioner, kreditlimit och ränta på kontanta medel har konkurrensutsatts. Stadens banktransaktioner förmedlas av Porvoon Osuuspankki. Stadsstyrelsen har godkänt en verksamhetsplan för stadens och stadskoncernens interna revision, interna revision och riskhantering. Genomförandet av åtgärder som fattats i det bostadspolitiska programmet framskred, men projektet kunde inte verkställas. Arbetet fortsätter under år 2015. En skyldighet att ge information om byggnadsarbeten gäller från 1.7.2014. Skatteförvaltningen ges varje månad uppgifter om entreprenader och arbetstagare per byggarbetsplats. Skyldigheten att ge information gäller byggande, reparationer och underhållsarbeten på byggarbetsplatser samt alla arbetstagare som medverkar. Finansieringsledningen har berett förfaranden och anvisningar för uppfyllandet av stadens anmälningsskyldighet. Inneluftproblemen i lokalerna blev värre under året och lokalitetsledningen var tvungen att göra måttliga satsningar på att skaffa tillfälliga lokaler. Under år 2014 stängdes Näse daghem, Gammelbacka daghem, Prästgårdsbackens daghem, Kevätkummun koulu, Vårberga skola och den äldsta delen av Lyceiparkens skola på grund av inneluftproblem som förvärrats. Stadens och affärsverkens upphandlingar utanför koncernen är cirka 60 miljoner euro per år. Samkommunerna räknas som koncernsamfund. Tjänster som upphandlas hos dem är värda ytterligare cirka 64 miljoner euro. Upphandlingarna konkurrensutsätts för en avtalsperiod på fyra år eller separat när det behövs. Staden är också med i KL-Kuntahankinnat Oy:s allmänna konkurrensutsättningar, vilket har minskat kostnaderna för konkurrensutsättning. Upphandlingarna i samband med investeringar varierar enligt det årliga investeringsprogrammet. Lokalerna ersättes med att skaffa tillfälliga lokaler för två daghem med sex grupper i Näse-Gammelbacka, Kevätkummun koulu och Lyceiparkens skola Den utmanande situationen som föranleds av inneluftproblemen kommer att fortsätta ännu några år. Husbyggnadsinvesteringar gjordes rekordartat lite. Grundreparationen av Finnbydaghem blev färdig och byggandet av Estbacka daghem inleddes. Planeringsarbeten inleddes för Grännäs skola, Lyceiparkens skola och Västra enhetsskolan I anslutning till Västra enhetsskolan byggs också ett nytt daghem med sex grupper. Upphandlingsväsendet har i samarbete med sektorerna berett konkurrensutsättningar och har konkurrensutsatt upphandlingar av flera produktgrupper och tjänster. Det fanns 10 upphandlingar som överskred EU-tröskelvärdet och 30 upphandlingar som överskred det nationella tröskelvärdet. Antalet i kraft varande centraliserade upphandlingsavtal var 24, och deras värde år 2014 var cirka 10 miljoner euro. Upphandlingsprocessen för ett nytt livscykelprojekt inleddes. Livscykelprojektet omfattar planering och byggande av fem nybyggnader. Till upphandlingen hör också fastighetsunderhåll och tjänster för renhållning av lokaler för 20-25 år. Upphandlingen omfattar Tolkis skola och Tolkis daghem, Gammelbacka daghem, Kevätkummun koulu och Vårberga skola, Majbergets daghem och Pepot daghem. Daghemmen är dimensionerade för sex vårdgrupper och skolorna för sammanlagt 660 elever. År 2014 konkurrensutsattes bl.a. företagshälsovårdens läkartjänster, sjukhussängar, byggmaterial, rivningsentreprenader, utbyggnad av ett daghem, försäkringsmäklartjänster, dosdispensering och leverans av läkemedel, daghemsmöbler och lekutrustning, arbeten för landskapsvård, banktjänster, en isskötselmaskin samt kommunikationsundervisning. Konkurrensutsättning med förhandlingsförfarande tillämpades vid upphandlingar som gällde livscykeldaghem samt datakommunikation och telefoni. Dessa upphandlingar blir färdiga år 2015. Trots att det gjordes lite husbyggnadsinvesteringar under året, förbättrades förhållandena betydligt i många verksamheter. De inledda projekten kommer att effektivera och förbättra stadens servicenät när de blir färdiga. 30 Byggarbeten för en enhet med 60 platser för effektiverat serviceboende för åldringar inleddes på hösten i Majberget. Servicehuset byggs av en utomstående allmännyttig ägare och Borgå stad hyr lokalerna och hyr dem vidare till de boende. Finansieringsoch utvecklingscentralen för boendet har beviljat både investeringsstöd och låneränta för projektet. Energiförbrukningen under planeringen och byggandet är en viktig faktor då man bedömer hur lokalerna fungerar. Ett energisparprojekt inleds för den existerande fastighetsmassan, som pågår under hela strategiperioden. Målet med detta är att kunna avskriva investeringarna på högst 15 år. Investeringarna i energisparandet har också en minskande påverkan på fastighetsskulden som hotar stiga under de kommande åren. När det gäller investeringar, saneringar och användningen av lokaler i stadskoncernens fastighetsstock satsar man på minskning av energiförbrukning. Lokalitetsledningen styr också genom upphandlings- och hyresavtalen att projekten för livscykelprojekt och servicehus byggs energieffektivt. Bindande mål Främjande av välfärd och hälsa Utveckling av dataförvaltningen Utveckling av deltagandemöjligheter Utarbetande av ett personalprogram Säkerställande av personalresurser Minskande av antalet hyresbostäder i stadens direkta ägo Renoveringsskulden för fastigheter har ökat en aning under året. Tillväxten har dock inte varit märkbar. Man har också försökt minska renoveringsskulden genom att sälja fastigheter i dåligt skick, för vilka renoveringsskulden var stor. Det största rivningsobjektet var Näse daghem. BU2014 Välfärdsberättelsen uppdateras En modell för hantering av datasystemens portföljer har tagits i bruk. Utfall 2014 Uppdaterades och godkändes (SF 21.5.2014) Projektportföljen och hanteringsprocesserna togs i bruk i stor omfattning i stadens organisation. Alla ICT-projekten bedöms och administreras med hjälp av projektportföljen. Ett tväradministrativt delaktighetsnätverk har grundats Nätverket inledde sitt arbete och utarbetade och det har inlett sitt utvecklingsarbete. bland annat en verksamhetsmodell för deltagande för att kunna utarbeta program. Personalprogrammet utarbetas i samarbete med perso- Uppnåddes. Stadsstyrelsen godkände personalnalorganisationerna programmet 2014 - 2017 i juni. Lönesystemet utvecklas genom att planera ett motivat- Uppnåddes. Resultatlönesystemet togs i bruk i ionssystem i en pilotenhet som bestäms separat. hemvården. Minst 10 bostäder kommer att säljas Sex bostadsaktielägenheter och tre tidigare byskolor såldes som hade sammanlagt sju bostäder. Övriga mål och nyckeltal Ökning av elektroniska tjänster BS2012 Plattformen för elektroniska tjänster och servicekontorets elektroniska system har tagits i bruk. BS2013 Sökning av dagvårdsplats, sökning av förskoleplats, sökning av klubbplats, sökning av fortsatt utkomststöd BU2014 Minst tre nya elektroniska tjänster har tagits i bruk. Webbtjänsten, besök per år Medieinformation, antal meddelanden Motioner och initiativ/år Diarieförda ärenden/år Antal nya kunder i ekonomi- och skuldrådgivningen per år Säkrande av personalresurser, personalkalkyl 1,2 miljoner 440 58 1 322 136 1,4 miljoner 430 56 1 478 104 1,4 miljoner 400 50 1 300 150 Utfall 2014 Fyra nya elektroniska tjänster togs i bruk: ordningsnummer för bostadsrättsbostäder, begäran om omprövning av parkering, ansökan om beteckning för boendeparkering samt en elektronisk responsblankett till social- och hälsotjänsterna. 1,5 miljoner 493 49 1 287 71 Uppgjort Uppdateras och utvecklas Uppnåddes. Uppdaterades. Effektiviserad rekrytering Nya anvisningar, stödet Stöd till rekryteringsför rekryteringskamkampanjer, översyn panjer och rekryterings- av personalförmåner materialet är färdigt Val av en pilotenhet och beredning av planeringen Genomförande och Genomförande och uppföljning av åtgäruppföljning av åtgärderna derna, förberedelser för en ny enkät 5 grupper 5 grupper 11 661 Stöd till rekryteringskampanjer Uppnåddes. Planering i pilotenheten Uppnåddes. Resultatlönesystemet prövas i samband med hemvårdens Sakari-system. Genomfördes som Kommunernas pensionsförsäkrings arbetshälsopuls-enkät. Utveckling av lönesystemet, motivationssystem Arbetshälsa och arbetarskydd, personalenkät Träning och utbildning för arbetskollektiv Antal köpta företagshälsovårdskontakter per år Av företagshälsovårdstjänster FPA:s ersättningsklass I (%) Processer i anslutning till undersökning av arbetsolycksfall och indikatorer i anslutning till uppföljningen har utarbetats på hela organisationens och sektorernas nivå. 57,9 % 31 En ny personalenkät 5 grupper 12 000 5 grupper 13 386 60 % 64,3 % Uppgjort Beretts, godkänns 3/2015. Övriga mål och nyckeltal Systematiska riskbedömningar så, att alla arbetsplatser har bedömt riskerna senast i slutet av 2016. (mått: % av arbetsplatserna genomför) Antal centraliserade utbildningar i genomsnitt/år Antal deltagare i centraliserad utbildning/år Antal deltagare i rekreationsevenemang/år Antal sålda idrottssedlar Stugornas användningsgrad under sommarsäsongen BS2012 40 % BS2013 20 % BU2014 30 % Utfall 2014 30 % 40 40 56 770 600 1 311 600 600 505 16 500 93 % 17 500 93 % 21 245 91 % Centralen för förvaltningstjänster Centralen för förvaltningstjänster utför tjänster i anslutning till anställningsförhållanden, löneräkning, resehantering, rekrytering och vikarieförmedling, ekonomitjänster från betalningsrörelse till bokslut, it-helpdesk, datamaskinsals- och datanätsverksamhet, översättningstjänster, kopieringstjänster, arkiveringsrådgivning och planeringstjänster samt taltrafiktjänster och där hörande upphandling av utrustning. Centralen för förvaltningstjänster strävar efter att producera alla tjänsterna genom att utnyttja elektroniska processer. Programmet för elektronisk hantering av fakturor utvidgades till att gälla också de centraliserade beställningarna. I och med ROPsystemet har upphandlingsprocessen blivit elektronisk och lätt. Inom social- och familjetjänster togs inriktningen av betalningsbindelser i bruk. De centraliserade rekryteringstjänsterna har samarbetat tätt med marknadsförings- och kommunikationspersonalen, personalledningen och enheterna. På olika mässor och i skolor har man presenterat stadens verksamhet och strävat efter att främja rekryteringen av ny personal, speciellt inom social- och hälsotjänster samt undervisningstjänster. Verksamheten med vikariatförmedlingen har koncentrerat sig på äldreomsorgen och tjänster inom småbarnsfostran. Intern utbildning har riktats till enheter enligt behovet och till en del har man också prövat på verksamhet där rekryteringen av vikarier helt har skötts inom centralen för förvaltningstjänster. Beskrivningar av tjänsterna inom centralen för förvaltningstjänster har gjorts under ett år. Hela personalen har tillsammans med dem som beställt tjänsterna deltagit i beskrivandet av tjänsterna. Enligt målet publicerades beskrivningarna på intranätet i december 2014. Beskrivningarna av tjänsterna förtydligar arbets- och ansvarsfördelningen mellan användare och centralen för förvaltningstjänster. Beredningen av konkurrensutsättningen för datakommunikationen och teletjänsterna inleddes sommaren 2014, planeringsarbetet för anbudsbegäran och definieringen av tjänsten har gjorts tillsammans med dataadministrationen och användarna. Den egentliga konkurrensutsättningen genomförs och det nya avtalet tas i bruk år 2015. Projektet är arbetskrävande och binder personalen vid centralen för förvaltningstjänster en hel del, både vad gäller antalet medverkande och antalet arbetstimmar. Bindande mål Tjänster som centralen för förvaltningstjänster erbjuder beskrivs på stadens webbplats Inom IT-tjänster har man satsat på utvecklingen av beställningssystemet. Som den första enheten inom centralen för förvaltningstjänster har it-tjänsterna fört servicebeskrivningarna på nivån för arbetsprocessen. Projektet med hantering av användarrättigheter har framskridit nästan enligt planerna. Antalet kopior minskar på grund av att nämnderna börjar använda datorplattor och enheterna har multifunktionsapparater. BU2014 Samtliga 20 servicehelheter beskrivs år 2014. Övriga mål och nyckeltal Leverantörsfakturor, st. Andelen elektroniska leverantörsfakturor % Införandet i bokföring Antal anställningsförhållanden Felen i Henkka % är orsak till antalet arbetsavtal som lönesekreterarna avskriver som felaktiga Översatta sidor, st./månad Mottagna samtal i växeln i genomsnitt, st/dag Antal kopior, miljoner Helpdesk, begäran om datastöd/arbetsdag Inga störningar i stadens funktioner, servrar och nätförbindelsers tillgänglighet, % Utfall Utfall BS2012 63 567 52 735 229 17 136 BS2013 68 291 55 724 040 17 200 BU2014 66 000 60 722 000 17 200 15 % Utfall 2014 71 525 59 704 857 17295 Utredning pågår 322 527 1,5 29 >99 331 356 1,0 48 >99 300 400 2,0 35 >99 334 329 0,9 31 >99 32 Stadsutveckling Uppgiftsområdet stadsutveckling omfattar resultatenheterna näringsfrågor, markpolitik, stadsplanering och kommunteknik. År 2014 genomfördes också stadsmarknadsföringskampanjen "Vinn en vecka i drömmarnas hem" och producerades den nya Drömmar att bo i-filmen, vilken fick mycket synlighet. Som en del av stadsmarknadsföringskampanjen genomfördes i slutet av året en Facebook-tävling och många stadens anställda och förtroendevalda lät fastklistra stadens reklam på sina bilar. För uppgiftsområdet gjordes tre budgetändringar år 2014: de uppskattade inkomsterna för tomtförsäljning minskades med 2 miljoner euro, för fastighetsinköp anvisades 115 000 euro och för byggande av kommunaltekniken på Hermansö anvisades 90 000 euro. Fastighetsinköpen finansierades från markanskaffningsfonden och investeringarna på Hermansö från inkomsterna från markanvändningsavtal. Konstfabriken marknadsfördes bl.a. i Kongressmässan, Kokouspiste -evenemang, Premium Visit-minimässan och evenemanget Idea Garden. Webbplatsen konstfabriken.fi upprätthölls, och programbroschyrer och nyhetsbrev om Konstfabrikens evenemang producerades månatligen. Kampanjen Art of Business nådde potentiella B2B-kunder, som inbjöds till evenemanget i Konstfabriken i maj. Bubbles - ett evenemang för allmänheten ordnades på Alexanders skvär vid Konstfabriken i augusti. Driftsekonomins nettoutgifter utföll i övrigt enligt den ändrade budgeten. Driftsutgifterna ökade från år 2013 till år 2014 med 1,39 %. Näringsfrågor Enligt räknarna vid huvuddörrarna hade Konstfabriken 303 991 besökare under året. Resultatenheten näringsfrågor sköter näringsutvecklingsprojekt och turist-, lantbruks- och bostadsärenden. Bostadsenheten väljer invånare till de bostäder som staden äger, godkänner invånare till de statsunderstödda bostäderna i Borgå, godkänner ordningsnummer för sökande till bostadsrättsbostäder samt godkänner ägarnas val av invånare och överlåtelsepriser på bostäderna. Enheten fungerar som kontaktinstans till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Bostadsenheten fungerar också som statsandelsmyndighet i fråga om reparations- och energibidrag för bostäder. I näringsfrågor handlar man enligt beställar-utförar-principen som köpare av rådgivnings-, utvecklings- och projekttjänster. Enheten svarar för att det näringspolitiska programmet genomförs samt skapar och upprätthåller nätverk med samarbetspartner. Enheten svarar också för den näringspolitiska kommunikationen och marknadsföringen. Borgå stads Närings- och konkurrenskraftprogram blev färdigt år 2014. Reklambyrån Sherpa valdes till Borgå stads turism- och marknadsföringsenhets samarbetspartner för åren 2014 - 2016 på grund av konkurrensutsättning. Reserveringen för räntestödslån för byggande som beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) hade i slutet av året stigit till 39,5 miljoner euro i Borgå. Två objekt har dessutom beviljats understöd för specialgrupper på sammanlagt 3,54 miljoner euro. För grundlig renovering av hyreshus beviljade ARA 3,4 miljoner euro räntestödslån samt startbidrag 240 630 euro och hissbidrag 1,2 miljoner euro. Reserveringen för nyproduktion av ARA-bostäder var i slutet av året 307 bostäder. Antalet besökare på Visitporvoo.fi ökade med 23 % år 2014. Sidorna hade 295 788 olika besökare från 147 länder. Turistbyrån under Mannerheimgatans bro betjänade över 19 000 besökare i maj-augusti. Turistinformationen betjänade året runt i Konstfabriken. Tryckt material producerades på över tio språk. Markpolitiken Till följd av Tove Janssons hundraårsjubileum ökade också de utländska turisters intresse för skärgården och Borgå. Statistiken visar att antalet japanska turister som övernattade i Borgå har ökat, medan antalet ryska turister som övernattade minskade med ca en femtedel. Resultatenheten markpolitik bereder markpolitiska åtgärder, svarar för fastighetsbildning, upprätthåller fastighetsregister, utarbetar och upprätthåller kartor, utför byggnadstillsynsmätningar, utmärker planer i terrängen och tar fram uppgifter om jordmånen för planering och byggande. Turism- och marknadsföringsenheten hämtade många internationella mediegrupper till Borgå under året. I januari besöktes staden av fem internationella bloggare i och med programmet Nordic Blogger’s Experience i samband med resemässan. I september ordnades för första gången evenemanget #TravelHousePorvoo för sociala mediers innehållsproducenter. Evenemanget fick mycket uppmärksamhet också i de traditionella medierna. Under året köpte staden ca 62 ha mark genom frivilliga köp, av vilket ca 50 ha var råmark. För markanskaffningar användes 1,6 miljoner euro (inklusive anskaffning av Point Colleges fastighet, 530 000 euro). På basis av markanvändningsavtalen fick staden sammanlagt 536 793 euro i ersättning år 2014 samt mark- och vattenområden totalt ca 30,4 ha. Nya avtal ingicks år 2014 i Auguststranden i Tolkis 5 stycken, i Östermalm 1, i Kerko 6, på Hermansö 1 och i centrum 1. Under året var samarbetet med Visit Finland och Visit Helsinki tätt med målet att locka internationella turister från Helsingfors till Borgå. Turism- och marknadsföringsenheten deltog i Resemässan, Båtmässan, Barnmässan och Sjukskötardagarna i Helsingfors mässcentrum. Under året samarbetades med många evenemang i fråga om marknadsföring, till exempel Borgådagarna, Nylands Vildmarkseldar, Moon River och Porvoo Jazz Festival. Antalet egnahemstomter som marknadsfördes var totalt 95. Mest tomter marknadsfördes i Majberget (34) och i Äppelgården (31). Staden överlät sammanlagt 31 egnahemstomter. Målet för antalet egnahemstomter som skulle marknadsföras uppnåddes inte eftersom det inte var möjligt att marknadsföra de nya tomterna i Vårdalen och Kerko som planerat på grund av planläggningsarbeten och kommunteknikens tidtabeller. Under perioden 33 2004-2014 överlät man ändå klart fler egnahemshustomter än i landet i medeltal. I Borgå var tomtöverlåtelserna år 2014 ca 55 % av antalet år 2004, då motsvarande tal i hela landet var 25 %. Tomter för radhus och flervåningshus överläts i Övre Haiko (4) och i Säterihagen (1). För specialgruppers boende överläts en tomt i Uutela och en i Majberget. För ett daghem överläts en tomt i Pepot. Staden överlät en företagstomt i Ölstens och två företagstomter i Stadshagen. inte varit möjligt att hyvla enskilda vägar genom debitering. Staden beviljade bidrag till 241 väglag för skötsel av enskilda vägar, för sammanlagt 471 kilometer. Utgifterna för båthamnen överskreds på grund av saneringen av stödväggen i Sakta Farten. Ändringarna av kollektivtrafiklagen trädde i kraft i början av juli 2014, vilket i Borgå betydde att stadstrafiken och största delen av trafiken mellan Borgå och Helsingfors började fungera på marknadens villkor. Borgå stad fattade tillsammans med den behöriga myndigheten (närings-, trafik- och miljöcentralen) ett beslut om att kollektivtrafiken i Borgå fungerar på marknadens villkor med undantag av skärgårdsturerna under skolloven, en eftermiddagstur och servicetrafiken. Konkurrensutsättningen av stadstrafiken vintern 2013 - 2014 visade att kraven på prisnivån och utrustningen medför så höga priser att kommunens och statens sämre finansieringsmöjligheter inte möjliggör köp av trafik. Enligt kollektivtrafiklagen kan staden eller staten inte stöda kollektivtrafik som fungerar på marknadens villkor, varför ändringen påverkade också seriebiljetter som tidigare stöddes, med undantag av regionbiljetten. I fortsättningen finns det inte övergripande statistik över användningen av kollektivtrafiken. Det visade sig dock i slutet av år 2014 att trafiken som fungerar på marknadens villkor inte har lett till att servicenivån betydligt skulle ha blivit sämre eller att priserna väsentligt skulle ha stigit. Uppgifter om tomterna som var lediga att sökas publiceras bl.a. på internettjänsterna oikotie.fi och etuovi.com. Marknadsföringen av tomterna hade en central roll som en del av stadsmarknadsföringen på hösten. Informationsmöten om tomterna ordnades i Konstfabriken och i samband med Ekoeffektdagen. Enheten för markpolitik har i tätt samarbete med byggnadstillsynen deltagit i projektet proaktiv kvalitetsstyrning. För försäljning av fastigheter (markområden) fick staden totalt ca 2,8 miljoner euro i försäljningsvinst. Antalet arrendetomter är ungefär 1 300. Arrendeinkomsterna uppgick till ca 2,1 miljoner euro, vilket överskrider det som ursprungligen budgeterats. Ökningen beror bl.a. på att indexet ändrades mer än beräknat och på höjning av arrendena som berodde på att gamla arrendeavtal som gått ut förnyades. Man godkände bindande tomtindelningar separat för 10 kvarter och i samband med detaljplaner för 18 kvarter. I dem fanns sammanlagt 163 tomter. Genom fastighetsbildningsförrättningar och -åtgärder bildades 91 tomter och 8 allmänna områden. Intäkterna för fastighetsbildning uppgick till 95 % av budgetmålet. Grundlig förbättring av gator gjordes i flera områden. I de nya bostadsområdena belades gator med grusyta. Då det gäller parkarbeten färdigställdes nya parker samt grundliga förbättringar av flera parker. Dessutom gjordes många mindre renoverings- och förbättringsarbeten i lekparker och parker. En ny baskarta för planläggningen utarbetades för ett 169 hektar stort område i Ebbo. Gamla baskartor uppdaterades med laserskanning och flygfotografering för ett 409 hektar stort område i Näse och Hornhattula. Baskartor uppdateras också med terrängmätningar i 18 områden, sammanlagt 253 hektar. För flygfotograferingen som görs på våren 2015 förbereddes genom att inventera de gamla stompunkterna i Illby. Baskartan för stranddetaljplan uppdaterades och sågs över för 5 hektar. Avfallsnämnden Avfallsnämnden och avfallshanteringskoordinatorn sköter myndighetsuppgifter enligt 23 § i avfallslagen som ett gemensamt organ för kommunerna. Verksamhetsområdet är området som ägarkommunerna för Östra Nylands Avfallsservice Ab bildar. Avfallshanteringskoordinatorn placerades i kommunteknikens organisation men alla kostnader för tjänsten och verksamheten debiteras av avfallsbolaget. Byggnadstillsynsmätningar gjordes 86 % av målet, dvs. 388 st. Antalet påverkades av att byggverksamheten har avtagit. Antalet undersökningsobjekten var 18 och borrpunkter 253. I stadens kommunregister uppdaterades alla stadens uppgifter om byggnader, befolkning, fastighetsregister, lagfart och placering. I registret upprätthålls också stadens adressystem samt uppgifter om stadens markegendom och byggnadstillsynsmätningar. Fusionen mellan Östra Nylands Avfallsservice Ab och Rosk`n Roll Ab har skjutits fram till årsskiftet mellan 2014 och 2015. Stadsplaneringen Kommunteknik Till stadsplaneringens uppgifter hör att utarbeta, utveckla och ändra stadens generalplaner och mera detaljerade planer. Kommuntekniken ansvarar för planering, byggande och underhåll av gatu- och trafikområden, allmänna områden samt parker och lekplatser i detaljplanerade områden. Kommuntekniken har också hand om skötseln av stadens skogar, hamnar, torgverksamhet och parkeringsövervakning. Till ansvarsområdet hör också att sköta stadens maskindepå, bidrags- och myndighetsuppgifter som gäller enskilda vägar, trafiksäkerhet, kollektivtrafik och sanering av förorenad mark. Man fortsatte med detaljplanearbetet för Skaftkärr i Vårdalen. Detaljplanerna för Vårdalsbäcken och Vårdalsberget blev färdiga i slutet av året, och för övriga områden fortsatte arbetet med planförslag på grund av responsen på utkasten. Vid arbetet tilllämpades resultaten från Skaftkärrprojektet i fråga om energieffektivitet, utveckling av planprocessen och praxis. Skaftkärrprojektet lyftes fortfarande fram i många expertseminarier under året. Liksom tidigare sköttes knappt hälften av underhållet av gatorna som eget arbete och drygt hälften av entreprenörer. År 2014 var lätt i fråga om vinterunderhållet, eftersom det inte fanns mycket snö. Därför var utgifterna för underhållet mindre än normalt. Eftersom avdelningen inte har en väghyvel, har nivån på underhållet blivit lägre och kostnaderna för investeringarna ökat. Det har Arbetet med detaljplaneändringarna för åstranden och Borgåporten har fortskridit på västra åstranden. Utarbetandet av detaljplaneändringen för Alexandersbågens inre ring påbörjades i samarbete med Pohjola Rakennus som gjorde det vinnande förslaget vid tävlingen för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell. 34 Arbetet med detaljplaneändringen för företagshuset och backen kring Hellbergs hall fortsatte. Detaljplanen för Auguststrandens företagspark godkändes i fullmäktige i juni. Detaljplaneförslaget för K-supermarket Östermalm blev färdig och var framlagt i slutet av året. Framläggningen av utkastet till delgeneralplan för Kungsporten och Estbacka slutade i början av året och arbetet fortsatte på grund av responsen. Det ordnades en webbenkät om trafiken och behovet av förbindelser i området via förfrågnings- och undersökningstjänsten Harava. Det nya verktyget Harava, som är en kartbaserad förfrågningstjänst, togs då i bruk. Verktyget möjliggör ett nytt sätt att delta i och påverka planeringen av den egna livsmiljön. Målet för att öka planreserven av egnahemstomter uppnåddes år 2014. Också de kvantitativa målen för tomter för radhus och flervåningshus och företagstomter uppnåddes. Stadsfullmäktige bestämde i slutet av året att det bindande målet "Andelen nya egnahemshus som byggs på planlagda områden" ändras från 65 procent till 50 procent. Bygglov för egnahemshus beviljades i detaljplaneområden 53 st. (49 %) och utanför detaljplaneområden 53 st. (51 %). Granskningen av bystrukturen blev färdig och programmet för bystrukturen godkändes i fullmäktige i juni. Delgeneralplanearbetet för Onas och Pellinge har fortskridit så att förslagen ska bli färdiga i början av år 2015. En omfattande detaljplan för Kerko godkändes i slutet av året. Byggandet i byar och glesbygdsområden sker huvudsakligen utifrån avgöranden om planeringsbehov samt undantagsbeslut. Med bygglov som stadsutvecklingsnämnden år 2014 behandlade är det möjligt att bygga 37 nya egnahemshus utanför detaljplaneområden. Bindande mål För att styra nybyggandet marknadsförs i de detaljplaneområden som staden äger årligen ett tillräckligt antal tomter. Energieffektiv samhällsstruktur *) ändring av mål godk. Sf 13.10.2014 § 54 TA-BU 2014 94* (135 st.) Utfall 2014 95 st. 50* (65 %) 49 % Övriga mål och nyckeltal Placering i Finska turistorters imageundersökning som görs vartannat år Förutsättningarna för detaljplanläggningen säkerställs genom att sköta baskartorna. Nya baskartor för detaljplanläggningen per år, i hektar minst Anskaffning av råmark, minst ha Turistbyrån, antalet besök på webbplatsen Antalet övernattningar av ryska turister *) januari-november Antalet hyresbostäder i stadskoncernens bolag Egnahemstomter som överlåtits Fastighetsbildningar, st. Byggnadstillsynsmätningar, st. Uppdaterade baskartor, ha Egnahemstomter (AO) st. Vånings- och radhustomter (AK och AR) k-m² Företagstomter (K, T, TKL m.m.) minst m2-vy Underhåll av gator och planvägar, km Enskilda vägar, km Anlagda parker, ha Båtplatser, st. Stöd för kollektivtrafik, antal resor Stöd för kollektivtrafik, €/resa Parkeringsintäkter, €/plats BS2012 - BS2013 Placering 1-3 BU2014 - Utfall 2014 - 434 390 400 169 20 186 000 11 900 12 240 000 uppgifter finns inte 2 211 41 132 487 204 106 92 500 162 200 237 464 199 864 683 650 1,5 1784 30 205 000 13 300 50 295 788 9 433* 2 178 135 145 450 400 200 60 000 70 000 239 464 200 830 650 000 1 1 750 2 178 31 100 388 662 198 84 600 160 100 242 471 201 848 788 000 1,5 1 366 2 142 37 65 534 237 133 100 650 141 700 235 457 198 871 513 560 1,3 1 653 35 Tillstånds- och tillsynsärenden Budgeten för uppgiftsområdet har inte ändrats år 2014. Driftsekonomins nettoutgifter utföll enligt budgeten. Ändringen av driftsutgifterna från år 2013 till år 2014 var -0,96 %. Miljövård Resultatenheten, som är stadens miljövårdsmyndighet enligt miljöskyddslagen, övervakar efterlevnaden av lagar och tillstånd som regleras av områdets lagstiftning. Miljövården följer med miljöns tillstånd, främjar en hållbar utveckling och betjänar kommunens invånare i alla ärenden som berör skyddet för miljön. Byggnadstillsyn Byggnadstillsynen övervakar byggandet i Borgå stad i enlighet med bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen. Med stöd av dessa bestämmelser samt genom rådgivning och styrning strävar byggnadstillsynen efter att skapa en trygg, hälsosam och trivsam miljö. Under året fattade byggnads- och miljönämnden 4 miljötillståndsbeslut. Nämnden gav 9 utlåtanden om miljötillstånd som den regionala förvaltningsmyndigheten (AVI) hade beslutat om. Övriga utlåtanden och bemötanden gavs 19 stycken. Antalet tjänsteinnehavarbeslut var 25. Antalet utlåtanden av tjänsteinnehavare var 169. Projektet för proaktiv kvalitetsstyrning som inleddes år 2011 slutade på hösten. Inom ramarna för projektet har man utvecklat ett verksamhetssätt inom byggnadstillsynen som gäller att handleda och utbilda egnahemsbyggare att göra medvetna val under sitt byggprojekt från planering till byggande. Målet för verksamhetssättet är att förbättra byggnaderna kvalitet och energieffektivitet. Denna verksamhetsmodell blir en del av byggnadstillsynens styrning och avsikten är att utveckla den målmedvetet också under de kommande åren. Under år 2014 gjorde tjänsteinnehavare som underlyder nämnden 256 inspektioner vid olika objekt. Utredningsobjekten inom naturvård år 2014 omfattade växtligheten vid Maren, förekomstområdena för den hotade arten Kärrtörel och deras insektfauna samt fem kartläggningar enligt skogsskyddsprogrammet Metso. Miljövården har deltagit i det alltjämt pågående projektet Jokitalkkari för Borgå å. En ny byggnadsinspektör anställdes till byggnadstillsynen från början av augusti. På kontoret gjordes lokalarrangemang så att alla fick ett eget arbetsrum, och samtidigt förnyades utrustning och möblemang. Naturskolan i Borgå har producerat 103 tvåspråkiga verksamhetsdagar för skolor och daghem. Antalet undervisningsgrupper var 144 och sammanlagt 2805 barn och unga deltog i dem. Naturskolan har ordnat utbildning separat också för lärare för att utveckla naturundervisningen. Borgå naturskola deltar i informationsutbyte och samarbetsnät mellan naturskolor i Finland och de nordiska länderna. Byggnadstillsynens nya programvaran ställde olika utmaningar. Det strävades efter att förbättra programmet så att det möter behoven bättre. Den elektroniska tjänsten för ansökan om tillstånd och lov, Lupapiste, togs i normalt bruk efter testperioden. Trots personalomsättning och övriga förändringar kunde byggnadstillsynen fungera enligt planerna och man har kunnat undvika att behandlingen av bygglov pågår längre än 4–6 veckor. Det fortfarande minskande antalet bygglovsbeslut påverkade också. Övriga mål och nyckeltal Behandlingstid för bygglov, högst veckor Behandlingstid för miljötillstånd, månader Behandlingstid för bulleranmälningar, högst veckor Antalet bygglov Inspektioner som utförts av miljövården, st. Myndighetsutlåtanden av miljövården Naturskolans verksamhetsdagar BS2012 5 4 4 1077 528 179 112 BS2013 5 4 2 927 470 170 105 BU2014 5 4 2 1120 500 200 100 *) med undantag för tider då byrån är stängd på sommaren och de tillstånd som behandlas av nämnden. **) genomsnittlig behandlingstid 2014 36 Utfall 2014 3* 12* 2-3 898 256 169 103 KONCERNFÖRVALTNINGENS BUDGETUTFALL Uppgiftsområden Val VERKSAMHETSINTÄKTER Understöd och bidrag VERKSAMHETSINTÄKTER totalt VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt Ursprunglig budget Budgetrevidering Budget efter revidering Utfall % Differens 70 000 70 000 70 000 70 000 75 110 75 110 107,3 107,3 5 110 5 110 -49 800 -15 700 -3 000 -49 800 -15 700 -3 000 123,1 98,1 37,5 -1 500 -70 000 -1 500 -70 000 -61 324 -15 394 -1 126 -60 -479 -78 383 -11 524 306 1 874 -60 1 021 -8 383 VAL totalt Stadsfullmäktige VERKSAMHETSINTÄKTER Hyresintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt 31,9 112,0 -3 273 -3 273 1 460 1 460 1 460 1 460 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -70 000 -31 300 -2 500 -43 700 -4 000 -151 500 -70 000 -31 300 -2 500 -43 700 -4 000 -151 500 -89 185 -35 287 -3 806 -44 026 -634 -172 939 127,4 112,7 152,3 100,7 15,9 114,2 -19 185 -3 987 -1 306 -326 3 366 -21 439 STADSFULLMÄKTIGE totalt -151 500 -151 500 -171 479 113,2 -19 979 -8 500 -55 500 -100 -8 500 -55 500 -100 -10 706 -51 637 -21 -80 126,0 93,0 21,4 -100 -64 200 -100 -64 200 -62 444 97,3 -2 206 3 863 79 -80 100 1 756 -64 200 -64 200 -62 444 97,3 1 756 318 500 55 000 500 000 33 809 600 2 001 900 50 000 36 735 000 318 500 55 000 500 000 33 057 600 701 900 50 000 34 683 000 379 490 58 501 565 278 33 219 589 978 283 344 35 201 485 119,1 106,4 113,1 100,5 139,4 0,7 101,5 60 990 3 501 65 278 161 989 276 383 -49 656 518 485 100 000 -3 216 000 -3 445 700 -20 329 200 -4 865 700 -273 000 -6 740 700 -916 800 -36 571 100 -3 583 012 -18 445 072 -4 990 217 -276 000 -6 400 259 -474 660 -34 169 220 104,0 90,7 102,6 101,1 94,9 51,8 93,4 -137 312 1 884 128 -124 517 -3 000 340 441 442 140 2 401 880 -5 268 000 -1 888 100 1 032 265 -54,7 2 920 365 Revision VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt REVISION totalt Koncernledningen VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETSINTÄKTER totalt VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt KONCERNLEDNINGEN totalt -3 445 700 -17 013 200 -4 865 700 -273 000 -6 740 700 -1 016 800 -33 355 100 3 379 900 -752 000 -1 300 000 -2 052 000 -3 316 000 37 Uppgiftsområden Ursprunglig budget Budgetrevidering Budget efter revidering Utfall % Differens Centralen för förvaltningstjänster VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt 4 241 300 56 500 4 297 800 4 241 300 56 500 4 297 800 3 977 373 26 058 4 003 431 93,8 46,1 93,2 -263 927 -30 442 -294 369 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -2 068 700 -1 516 600 -162 900 -345 300 -11 500 -4 105 000 -2 068 700 -1 516 600 -162 900 -345 300 -11 500 -4 105 000 -2 139 039 -1 474 022 -62 244 -192 720 -12 417 -3 880 442 103,4 97,2 38,2 55,8 108,0 94,5 -70 339 42 578 100 656 152 580 -917 224 558 192 800 192 800 122 989 63,8 -69 811 2 102 300 1 589 000 150 000 2 139 000 5 784 100 503 000 12 267 400 2 102 300 1 589 000 150 000 2 139 000 3 784 100 503 000 10 267 400 1 522 982 1 513 929 682 063 2 398 559 4 374 142 821 715 11 313 390 72,4 95,3 454,7 112,1 115,6 163,4 110,2 -579 318 -75 071 532 063 259 559 590 042 318 715 1 045 990 -6 933 700 -5 585 000 -1 970 300 -1 149 900 -1 220 500 -64 100 -16 923 500 -7 128 405 -5 034 440 -1 848 218 -1 119 920 -1 460 250 -203 849 -16 795 083 102,8 90,1 93,8 97,4 119,6 318,0 99,2 -194 705 550 560 122 082 29 980 -239 750 -139 749 128 417 -6 656 100 -5 481 692 82,4 1 174 408 742 500 742 500 742 500 742 500 191 592 416 592 608 79,8 79,8 191 -150 084 -149 892 -1 044 200 -261 700 -34 500 -1 044 200 -261 700 -34 500 -82 600 -15 800 -1 438 800 -696 300 CENTRALEN FÖR FÖRVALTNINGSTJÄNSTER tot. Stadsutvecklingen VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETSINTÄKTER totalt VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt STADSUTVECKLINGEN totalt Tillstånds- och tillsynsärenden VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt TILLSTÅNDS- OCH TILLSYNSÄRENDEN tot. -2 000 000 -2 000 000 -6 933 700 -5 585 000 -1 970 300 -1 149 900 -1 220 500 -64 100 -16 923 500 -4 656 100 -2 000 000 38 93,4 59,7 76,5 -82 600 -15 800 -1 438 800 -975 792 -156 310 -26 403 -100 -66 949 -11 780 -1 237 334 81,1 74,6 86,0 68 408 105 390 8 097 -100 15 651 4 020 201 466 -696 300 -644 726 92,6 51 574 Uppgiftsområden Avfallshantering VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt VERKSAMHETSBIDRAG KONCERNFÖRVALTNINGEN TOTALT VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETSINTÄKTER totalt Ursprunglig budget Budgetrevidering 64 200 Budget efter revidering Utfall % Differens 78 155 78 155 121,7 -64 200 78 155 13 955 -63 800 -11 205 -2 532 113,1 238,4 844,1 64 200 64 200 64 200 -56 400 -4 700 -300 -3 000 -56 400 -4 700 -300 -3 000 -64 400 -64 400 -2 277 -79 814 123,9 -7 400 -6 505 -2 232 3 000 -2 277 -15 414 -200 -200 -1 659 829,6 -1 459 6 726 300 2 443 000 720 000 35 948 600 7 786 000 553 000 54 176 900 6 726 300 2 443 000 720 000 35 196 600 4 486 000 553 000 50 124 900 5 880 036 2 269 059 1 322 451 35 619 608 5 352 426 822 059 51 265 638 87,4 92,9 183,7 101,2 119,3 148,7 102,3 -846 264 -173 941 602 451 423 008 866 426 269 059 1 140 738 100 000 -3 216 000 -13 677 000 -27 799 700 -7 039 300 -1 422 900 -8 435 800 -1 013 800 -59 388 500 -14 051 262 -25 223 368 -6 934 569 -1 396 020 -8 164 345 -706 095 -56 475 658 102,7 90,7 98,5 98,1 96,8 69,6 95,1 -374 262 2 576 332 104 731 26 880 271 455 307 705 2 912 842 -7 268 000 -9 263 600 -5 210 020 56,2 4 053 580 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -13 677 000 -24 483 700 -7 039 300 -1 422 900 -8 435 800 -1 113 800 -56 172 500 KONCERNFÖRVALTNINGEN totalt -1 995 600 -752 000 -3 300 000 -4 052 000 -3 316 000 39 2.1.3 Social- och hälsovårdssektorn Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Ursprunglig budget 18 333 500 -161 066 300 -142 732 800 Budgetrevidering 0 0 0 Budget efter revideringar 18 333 500 -161 066 300 -142 732 800 Utfall % Differens 19 600 680 -161 795 678 -142 194 999 106,9 100,5 99,6 1 267 180 -729 378 537 801 Inga budgetändringar under räkenskapsperioden År 2014 främjades invånarnas välfärd och hälsa och ökades invånarnas delaktighet i enlighet med stadens strategi. I sektorns bindande mål betonades framför allt förebyggande arbete, åtgärder för att motverka en ökad fattigdom, stöd för barnfamiljers och ungdomars livshantering samt tjänster i rätt tid för seniorerna. Samtliga bindande mål för verksamheten uppnåddes. Sektorn som helhet följde budgetramen. Utfallet för driftsbidraget var 99,7 procent. Hälsotjänsterna överskred budgeten med cirka 860 000 euro och social- och familjetjänsterna med cirka 690 000 euro. Inbesparingar uppstod i social- och hälsovårdssektorns ledning samt i äldreomsorgen och handikappservicen. Överskridningarna berodde i huvudsak på en ökning av kommunens andel av arbetsmarknadsstödet, på ett ökat behov av utkomststöd samt på hälsostationernas lönekostnader. Besparingar gjordes bl.a. i omsorg dygnet runt samt i måltidskostnader. tjänster dygnet runt inom äldrevården. Hemvårdens och hälsocentralsjukhusets verksamhet utvecklades och onödig användning av specialiserade sjukvårdstjänster minskades. Samarbetet och de resulterande förbättringarna i verksamheten och besparingarna fick riksomfattande publicitet i april. Ett förslag till lag om ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården blev färdigt. Enligt lagen skulle ansvaret för att ordna social- och hälsovården övergå till fem social- och hälsovårdsområden, och Borgå stad skulle ingå i det södra social- och hälsovårdsområdet. I lagförslaget ingår också en färdig indelning i områden som ansvarar för serviceproduktionen, sammanlagt 19 områden. Det största produktionsområdet skulle utgöras av landskapet Nyland med 1,8 miljoner invånare, bland annat Borgå. I sitt utlåtande om förslaget betonade Borgå stad betydelsen av regionalt samarbete och den helhet som bildas. I östra Nyland har man inom social- och hälsovårdstjänster redan existerande strukturer och verksamhetskultur som effektivt och ekonomiskt stöder ordnande av tjänster till regionens befolkning. Serviceprocesserna har gjorts enhetligare och de har utvecklats med utgångspunkt i klientens behov med samarbete över nuvarande organisationsgränser. Borgå sjukhus har en viktig roll som en regional aktör och producent av tjänster inom den specialiserade sjukvården. I området kan tjänster på två språk tryggas på ett naturligt sätt. Verksamhetens effekter berörde alla invånare. Tyngdpunkten flyttades från att åtgärda problem till att aktivt främja välfärd och förebygga problem, samt till att betona de öppna tjänsterna. Under året har man utvecklat alternativa och mera kostnadseffektiva sätt att ordna tjänster. Produktiviteten och tillgängligheten av service har förbättrats bl.a. genom hemvårdens Sakari-projekt samt hälsotjänsternas Hyvä Potku-projekt och genom att betona mera de öppna tjänsterna inom barnskyddet. Som ett resultat av utvecklingsarbetet har man till exempel inom tjänsterna för äldre kunnat omdisponera resurser från förmansarbete till vårdarbete. Social- och hälsotjänsternas andel av utredningen om kommunsammanslagningar i östra Nyland bereddes under ledning av Borgå stad. Målet för utredningen om sammanslagningar är att få till stånd ett förslag till sammanslagning av kommuner och städer samt ett sammanslagningsavtal. En mellanrapport färdigställdes. Beslut fattas först år 2015. Under året har särskilt många reformer gjorts i servicestrukturen och verksamheten. De viktigaste förändringarna var en förstärkning av hemvården och strukturella förändringar i dygnetruntomsorgen. Poppeli-avdelningarna vid Johannisbergs åldringshem samt Rönnbacka grupphem flyttade till det nya Johannahemmet i Johannisberg. Byggandet av nästa servicehus i Majberget inleddes i december. Livsmedelslaboratoriets verksamhet upphörde vid årets slut, till följd av ändringar i kommunallagen och konkurrenslagen. Röntgen- och laboratorieverksamheterna överfördes till HNS-Bilddiagnostik och HUSLAB vid årets slut. Ungdomshemmet Tukkari flyttade till nya lokaler i Ernestas. I samband med flyttet byttes ungdomshemmets namn till Alvagården. Verksamheten utvidgas, och i fortsättningen erbjuds också mödrahems- och familjerehabiliteringstjänster. En rapport om den enkät som gjordes till underlag för en säkerhetsplan för östra Nyland gavs i maj. Syftet med enkäten var att samla information om invånarnas upplevelse av säkerhet i vardagen och vilka möjligheter var och en har att själv påverka sin trygghetskänsla. Enligt enkäten upplevs den allmänna säkerheten som god. Största delen av dem som svarade upplevde också att de själva hade möjlighet att påverka säkerheten för sig själv och sina närmaste. Det allmänna trafikbeteendet ansågs som den faktor som mest försvagar upplevelsen av trygghet. En säkerhetsplan görs upp för åren 2015–2017 i samarbete med kommunerna i området, Polisinrättningen i Östra Nyland samt Räddningsverket i Östra Nyland. Äldreomsorgens vårdkedjor förnyades med Doctagons ansvarsläkartjänster. En central del av reformen var införande av läkar- 40 Social- och hälsovårdssektorns ledning Till social- och hälsovårdssektorns ledning har koncentrerats de interna anvisningarna för hela sektorns förvaltning och ekonomi, verkställigheten av dem samt koordinering av utvecklingsarbetet. Under ledningen har koncentrerats bl.a. anslag för arbetshälsa och finansiering av olika projekt. lagt 45 föreningar beviljades bidrag. Den sammanlagda bidragssumman uppgick till över 45 000 euro. De som fick bidrag var pensionärs-, sjukdoms- och handikapporganisationer samt andra föreningar vars verksamhet främjar kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Bidrag beviljades för verksamhet som kompletterar social- och hälsovårdens tjänster samt för föreningars fritidsverksamhet. En enkät om föreningssamarbete understödspraxis skickades till föreningarna på hösten. Av resultaten framgår att förutom understöden, också möteslokaler till ett skäligt pris och möjlighet att bilda nätverk anses vara viktiga. De bindande målen för verksamheten uppnåddes. Välfärdsberättelsens årliga rapport och plan för år 2015 godkändes i stadsstyrelsen i april. Uppgifterna om välfärd och planens mål användes som utgångsmaterial för planeringen av 2015 års budget. Målen för välfärdsfrämjande konkretiserades i budgetmålen och i programarbetet. En barnskyddsplan blev färdig. En säkerhetsplan för östra Nyland, en plan för att stödja den äldre befolkningen, ett sysselsättningsprogram samt ett program för missbrukar- och mentalvård bereddes under året. Bland annat dessa åtgärder vidtogs för att uppfylla det bindande målet att synliggöra välfärdsuppgifter för varje befolkningsgrupp. Kontroll- och samarbetsbesök har gjorts hos producenter av köptjänster. Ett områdesutvecklingsprojekt i Gammelbacka pågår i enlighet med stadens strategi. Målet är att minska skillnaderna i välfärd mellan olika områden och att rikta tjänster till dem som särskilt ligger i riskzonen för marginalisering. Boendetrivseln i Gammelbacka och invånarnas livskvalitet förbättras genom utveckling av den fysiska och sociala miljön. Man vill också stärka samhörigheten och områdets dragningskraft. Klienternas servicebehov och utvecklingsidéer har kartlagts på flera olika sätt. Klienter har hörts bl.a. i verkstadsgrupper och öppna grupper samt genom olika enkäter. På rådgivningen grundades en sakkunniggrupp som består av klienter. Gruppen sammankommer regelbundet för att diskutera hur rådgivnings- och barnfamiljetjänsterna kan utvecklas. Projektet är ett enastående förortsutvecklingsprojekt i vårt land, i och med att utvecklingsarbetet utförs i ett exceptionellt brett samarbete mellan sektorerna. Stadsplaneringens experter planerar områdets utveckling tillsammans med producenter av välfärdstjänster. Också föreningar, företag och invånare i området har uppmuntrats att delta i utvecklingsarbetet. En del av projektet är Gammelbacka välfärdscenter, som öppnades i september. I centret finns avgiftsfria möteslokaler som lämpar sig för korta sammankomster. Lokalerna är avsedda för invånarnas gemensamma aktiviteter samt för föreningar, sällskap och grupper i Borgå. Styrgruppen för projektet har ordnat flera diskussionsmöten och workshoppar för områdets aktörer och invånare och utnyttjat resultaten vid formuleringen av preliminära riktlinjer för att utveckla området. Projektet finansieras med stadens indrivningsintäkter. Enkäter om kundtillfredsställelse ordnades för utkomststödsklienter, för klienter vid verkstäder och handikappservice, för personer som får stöd för närståendevård, för invånare vid enheten för stödboende Koivula, för boende i Hongas servicehus och deras anhöriga, för patienter på bäddavdelningar samt för hälsoskyddets, veterinärvårdens, hälsostationernas, laboratoriets, tandvårdens och röntgens klienter. Nästan alla enkäter vittnar om en förbättrad kundtillfredsställelse. För utkomststödsklienternas del har kundtillfredsställelsen varit oförändrad jämfört med föregående enkät. Den allmänna bedömningen av tjänsterna är god eller berömlig. Nöjdast är klienterna med personalens yrkesfärdighet och vänlighet. Välfärdskoordinatorn började sitt arbete i augusti. I befattningsbeskrivningen ingår förebyggande arbete för att främja välbefinnandet hos invånare i olika ålder. Det centrala målet är att utveckla nya verksamhetsmodeller för välbefinnande i samarbete med sektorerna och tredje sektorns aktörer. Välfärdskoordinatorn har gjort en aktiv insats för områdesutvecklingsprojektet i Gammelbacka. På hösten inleddes bland annat promenadkompisverksamhet och fadderverksamhet för äldre samt öppen verksamhet i Gammelbacka välfärdscenter. Välfärdskoordinatorn har utbildat frivilliga medarbetare. Invånarna i staden har deltagit i projekten med stor entusiasm. Promenadkompiskampanjen har fått uppmärksamhet på riksnivå. Som en åtgärd för att trygga tillräckliga personalresurser marknadsfördes branschens arbetsplatser igen vid Sjukskötardagarna i Helsingfors Mässcentrum i mars. Sektorns rekrytering planeras i ett nära samarbete med dem som arbetar med kommunikation och med marknadsföring av turism och boende. Samarbetet har gjort det möjligt att mångsidigt utnyttja de resurser och det kunnande som finns. Social- och hälsovårdsnämnden beviljade bidrag till organisationer. Sammanlagt 50 föreningar ansökte om bidrag. Samman- Bindande mål Att främja välfärd och hälsa samt att minska skillnaderna i hälsa Upphandlingsförfarandet och avtalsuppföljningen utvecklas Kundnöjdhet och kundmedverkan i planeringen av tjänster Säkerställande av personalresurser Utveckling av den interna kontrollen Övriga mål och nyckeltal Social- och hälsovårdssektorns nettodriftskostnader, €/invånare Sjukdomsindex *Nyckeltal är inte tillgängligt ännu BU2014 Att synliggöra välfärdsuppgifter för varje befolkningsgrupp. Utfall 2014 Uppnåddes. Minst tre avtal granskas. Minst en kundgrupps servicebehov och utvecklingsidéer kartläggs Sektorns synlighet tryggas i samband med riksomfattande professionella och rekryteringsfrämjande händelser. Upprättande av anvisningar för sektorns interna kontroll Uppnåddes. Uppnåddes. BS2012 2 719 - 41 BS2013 2 779 - BU2014 2 863 88,4 Uppnåddes. Uppnåddes. Utfall 2014 2 880 * Hälsotjänster Hälsotjänsterna omfattar förebyggande hälsovård, preventivrådgivning, två hälsostationer, munhälsovård, rehabilitering (specialarbetare), fysioterapi och hjälpmedel, laboratorium, röntgen, hälsoskydd, veterinärvård, livsmedelslaboratorium och geriatriska läkartjänster. redningen beslutade social- och hälsovårdsnämnden att verksamheterna från början av år 2015 skulle bli delar av HNS affärsverk. En utredning om livsmedelslaboratoriets fortsatta verksamhet gjordes med anledning av de ändringar som gjorts i kommunallagen och i upphandlingslagen. Utgångspunkten för utredningen var att laboratoriet inte kunde fortsätta verksamheten i dess dåvarande form. Alternativen var att lägga ned laboratorieverksamheten, att bolagisera den eller att bilda en mindre in houseenhet. Efter utredningar och förhandlingar med samarbetsområdets kommuner blev slutsatsen att lägga ned den egna laboratorieverksamheten 31.12.2014. De bindande målen för verksamheten uppnåddes. Anslaget för uppgiftsområdet överskreds med cirka 860 000 euro. De båda hälsostationerna och munhälsovården deltog i det nationella projektet Hyvä Potku, som ingår i social- och hälsovårdsministeriets Kaste-program. Projektet har ökat tillgången på tjänster på hälsostationer och tandvårdskliniker. Projektet Hyvä Potku utnyttjar Lean-metoder och en modell för hälsonytta. Tillgången på tjänster kommer ytterligare att förbättras år 2015 genom ett fortsatt arbete enligt lärdomarna från Potku-projektet och de planer som har gjorts under projektet. Väntetiden för i icke-brådskande fall förkortades till 15–25. Antalet vårddygn inom långvården var 25 % av alla vårddygn. Tillgången på läkare har varit god. Största delen av de nya läkarna var unga nyligen utexaminerade läkare, varför de mera erfarna läkarna behövde använda tid för att utbilda och handleda de nyanställda. Ersättande utrymmen söktes alltjämt för veterinärvården, som haft problem med inomhusluften. Målet var att finna gemensamma funktionella lokaler för hela miljöhälsovården. Vid slutet av året inleddes förhandlingar om nya lokaler och ändringsarbeten. Beslut i ärendet fås inom de första månaderna år 2015. Ett hemsjukhus grundades vid avdelning 3 i Näse sjukhus i april. Hemsjukhuset betjänar i första hand hemvårdspatienter och äldre personer. Personal till hemsjukhuset togs från äldreomsorgen. Antalet besök i hemsjukhuset fortsatte att öka resten av året, och verksamheten fick fasta former. Patienternas valfrihet utvidgades så att den från början av året omfattade hela landet. Förändringens effekt på antalet klienter var inte stor. Sammanlagt cirka 400 anmälningar om byte av hälsostation togs emot och antalet klienter ökade med cirka 30. Avdelning 4 i Näse sjukhus ändrades i juni till äldreomsorgens enhet för effektiverat serviceboende. I samband med denna ändring fick största delen av hälsocentralsjukhusets långvårdspatienter en plats inom det effektiverade serviceboendet och verksamheten på de övriga avdelningarna i Näse sjukhus ändrades. Avdelning 3 är en akut- och mottagningsavdelning, avdelning 2 är en psykogeriatrisk avdelning med en demensenhet, och avdelning 1 är en rehabiliteringsavdelning. Patientuppgifterna lagras sedan oktober i fjol i ett riksomfattande patientdataarkiv. Via arkivet är patientuppgifterna tillgängliga för de enheter inom hälso- och sjukvården som patienten använder. Myndiga patienter kan också själva läsa sina uppgifter i e-tjänsten Mina Kanta-sidor. En verkställighetsplan för den regionala planen för ordnande av hälso- och sjukvården blev färdig. Enligt planens riktlinjer var spetsprojekten år 2014 att grunda en samjoursenhet vid Borgå sjukhus som uppfyller kraven i den nya jourförordningen, att planera en regional hjälpmedelscentral samt att skapa enhetliga kriterier för utdelningen av vårdförnödenheter inom regionen. Borgå sjukhus ansvarar i fortsättningen för ordnandet av samjour. De olika faserna i beredningen av en ny lag om social- och hälsovården sysselsatte områdets chefläkare. Klientmedverkan och stöd för föräldraskap har ökats i preventionens tjänster. Familjerna har erbjudits bl.a. gruppverksamhet och öppna diskussionskvällar. Föräldrarnas närvaro vid de omfattande hälsokontrollerna för barn har också ökat. På rådgivningen ordnades hälsotjänsternas första sakkunniggrupp som bestod av klienter. Sakkunniggruppen bestod av mödrar som var rådgivningens klienter. Erfarenheterna kommer att utnyttjas år 2015, då man inom hälsotjänsterna tänker bilda flera nya sakkunniggrupper av klienter. Med Lionsklubbens donation på 10 000 euro ordnades tillfällig hemhjälp för 45 familjer. Gruppmottagningarna har utvecklats vidare. Livsstilsgruppen har utnyttjat verktyget Verkkopuntari. Också en Maestro-grupp för ungdomar med risk för depression kunde bildas vid Pääskytien yläaste. En ny utredning gjordes om huruvida laboratoriet och röntgen skulle övertas av motsvarande affärsverk vid HNS. På basis av ut- Bindande mål Främjande av välfärd och hälsa Att minska hälsoskillnaderna och att förbättra livshanteringen i riskgrupper Hälsotjänsternas tillgänglighet Att minska den institutionsbetonade vården Vårdkedjornas smidighet förbättras. BU2014 Rådgivningen och skolhälsovården stöder möjligheterna till ett gott föräldraskap i familjer där det finns riskfaktorer Gruppmottagningar utvecklas: livsstilsgrupper och en webbtjänst för unga. Utfall 2014 Uppnåddes. Kortare väntetid till icke-brådskande vård jämfört med föregående år Antalet långvårdsdagar är högst 40 % av alla vårddagar. Det genomsnittliga antalet avgiftsbelagda fördröjningsdagar är högst detsamma som år 2013. Uppnåddes. År 2013 var väntetiden för vård 42 dygn, år 2014 cirka 15 -25 dygn Uppnåddes. Antalet långvårdsdagar är 25 % av alla vårddagar. Uppnåddes. 8 fördröjningsdagar år 2013, 0 fördröjningsdagar år 2014. 42 Uppnåddes. Verkkopuntari har tagits i bruk. Övriga mål och nyckeltal Primärvård · läkarbesök (av alla besök) · skötarbesök (av alla besök) · samjoursbesöken (av alla besök) Sluten vård ..antalet vårdperioder · genomsnittlig vårdtid, dygn Prevention · omfattande hälsokontroller, % av de åldersklasser som kontrolleras Röntgen · besök ..röntgenundersökningar · ultraljud Laboratorium · besök · undersökningar med egna analyser . undersökningar som köps Munhälsovård . tandläkarbesök . besök hos skötare . besök hos tandhygienist · 7-åringar som genomgått kontroll % · utgifter för munhälsa € / invånare Livsmedelslaboratorium (verksamheten upphörde 31.12.2014) · analyser · prover · provtagning Hälsoskyddets tillsynsprestationer Veterinärvårdens prestationer *Nyckeltal är inte tillgängligt ännu BS2012 BS2013 BU2014 Utfall 2014 37 317 (39,1) 40 250 (42,2) 17 359 (18,2) 35 270 44 307 (16,8) 40 000 45 000 18 000 37 123 48 602 15 415 (14,0) 826 48 950 35 970 33 1 054 27 - 84,33 84,33 * 7 859 8 033 819 8 000 8 300 850 8 100 8 500 850 8 538 9 430 1 014 72 366 197 799 47 137 73 100 200 320 50 080 73 150 200 400 50 100 83 704 212 333 53 055 37 774 2 129 8 076 93,6 94,9 39 000 1 300 8 000 95 89 39 000 1 500 8 000 95 95 35 432 854 9 599 * 95,47 24 772 5 248 778 4 889 11 228 24 000 5 300 800 4 900 11 200 24 000 5 300 800 4 900 11 200 12 739 3 853 412 4 585 11 438 Specialiserad sjukvård Den specialiserade sjukvårdens resultat var positivt med cirka 900 000 euro, på grund av att HNS betalade räkenskapsperiodens överskott till kommunerna. År 2014 ökade kostnaderna med cirka två procent jämfört med kostnadsnivån år 2013. Användningen av tjänster inom den specialiserade sjukvården ökade också, så att prestationerna ökade med cirka två procent jämfört med år 2013. Inga fördröjningsdagar förekom under hela Övriga mål och nyckeltal Besök inom öppenvård/invånare (psyk.+somatiska) Vårddagar/invånare (psyk.+somatiska) Nettoutgifter €/invånare Fördröjningsdagar Spec. sjukv. konsultationer tot. - hälsocentralens andel Spec. sjukv. remisser tot. - hälsocentralens andel Antalet sjuktransporter tot. - andelen icke brådskande (D) *Nyckeltal är inte tillgängligt ännu året, vilket kan jämföras med åtta dagar år 2013 och cirka 1100 år 2012. BS2012 1,25 0,6 1 065 898 568 449 15 316 8 487 5 492 519 BS2013 1,67 0,54 1 043 15 600 590 12 824 8 974 7 323 692 BU2014 1,7 0,6 1 119 10 700 680 15 000 8 400 7 400 699 Utfall 2014 1,71 0,54 1 091,33 0 * * 13 272 9 038 5 202 * Äldreomsorg och handikappservice Äldreomsorgens och handikappservicens organisation ändrades i början av året. Till uppgiftsområdet hör, förutom förvaltning, fyra resultatenheter: service som främjar välbefinnandet, hemvård, omsorg dygnet runt samt handikappservice. inom hemvården, där man med de befintliga resurserna kunde ordna mera hemservicetid för klienterna. Man lyckades med att minska användningen av utomstående vikarier betydligt från det föregående året, vilket gav besparingar. Verksamheten effektiverades också med fungerande läkartjänster som stöder och förstärker hela vårdkedjans funktion. Målet för reformen, som planerats i samarbete med personalen, är att främja samarbetet, att Äldreomsorgen och handikappservicen hölls inom budgetramen, och de bindande målen uppnåddes. Ur ekonomisk synpunkt effektiverades verksamheten inom hela uppgiftsområdet. Speciellt 43 utveckla den välfärdsfrämjande verksamheten, att stöda hemvården och att uppfylla äldreomsorgslagens krav. Redan under det första året har den nya organisationen visat sin funktionalitet. Inom hemvården och som ett resultat av utvidgningen av områdena och enheterna dygnetruntvård kunde tre förmansuppgifter ändras till sjukskötaruppgifter. har minskat med 37 procent. Hemvårdens områdesindelning har ändrats och en del av vårdarna har placerats i en resurspool. Målet är att ytterligare öka antalet personer som arbetar i resurspoolen. Vårdarna i resurspoolen byter flexibelt område under dagen beroende på behovet, t.ex. för att ersätta någon som är sjukledig. Hemvården har tagit i bruk ett produktionsstyrningssystem som stöder utvecklingsåtgärderna. Produktionsstyrningssystemet garanterar att utbudet möter den aktuella efterfrågan. Meningen är att rätt antal anställda är på rätt plats vid rätt tid. Hemvårdens personal har också fått smarttelefoner. Klienterna har i regel kunnat vårdas hemma, och ingen onödig flyttning till specialiserad sjukvård har förekommit. Inom omsorgen dygnet runt har inga extraplatser varit i användning. För alla dem som behövt långvarig omsorg har den kunnat ordnas inom den tid som äldreomsorgslagen kräver. Kriterierna för beviljande av hemvård och vanligt serviceboende uppdaterades. Också kriterierna för att bevilja anslagsbundna tjänster har uppdaterats under året. Verksamheten i Johannahemmet, som öppnade i årets slut, har fått fasta former. Trots att antalet platser för sluten vård har minskat, har tiden i kö för omsorg dygnet runt blivit kortare. Näse servicehus inledde sin verksamhet i början av juni på avdelning 4 i Näse sjukhus. Samtidigt minskade antalet platser för sluten vård på avdelningarna i Näse sjukhus med 26 platser. Såväl Johannisbergs åldringshem som Ebbo åldringshem har slagit ihop avdelningar så att vartdera åldringshemmet numera bara har en avdelningsskötare. Som en del av servicestrukturreformen har verksamheten vid Ernestas servicehus nedlagts. Enligt äldreomsorgslagen ska varje kommun utarbeta en plan över sina åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna och utveckla den service och närståendevård som äldre personer behöver. Vid planeringen ska åtgärder som främjar boende i hemmet och rehabilitering prioriteras. Planeringen i Borgå pågår. Planen betonar det gemensamma ansvaret: den äldre befolkningens stödbehov och välbefinnande bör engagera hela staden. I den arbetsgrupp som bereder ärendet finns representanter från stadens olika förvaltningar samt en representant från äldrerådet i Borgå. Arbetet fortsätter fram till våren 2015. Uppgiftsområdet gör i samarbete med lokalitetsledningen och koncernledningen en utredning av omsorgsboendets nuläge och de framtida behoven. Med utredningen följer en detaljerad tabell över platsbehoven. Tabellen uppdateras i fortsättningen regelbundet och den fungerar som ledningens verktyg för granskning av det framtida behovet av serviceboende. Utvecklingen av tjänster som främjar välbefinnandet fortsätter planenligt. Arbetet för att utveckla rehabiliteringsteamet fokuserade på rätt inriktning av resurserna genom en fördelning av ansvarsområden, och samtidigt utvecklades också arbetsfördelningen med hälsotjänsternas fysioterapi. Till närståendevårdare riktades en enkät för att samla deras önskemål om olika stödformer. Enkäten genomfördes i samarbete med FRK. Resultaten styr den framtida utvecklingen av närståendevården. Tillsammans med yrkeshögskolan Laurea ordnades en första föreläsning om välbefinnande, som var riktad till äldre personer och deras anhöriga. Syftet med föreläsningen var att erbjuda färsk kunskap om de äldres välbefinnande och om levnadsvanornas betydelse för den äldres välbefinnande. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har godkänt byggplanerna och kostnadsförslaget för Majbergets servicehus. Servicehuset började byggas i början av december. Byggnaden hyrs med ett långt hyresavtal, på 20 år. Verksamheten i Ebbo åldringshem upphör i januari 2016, när Majbergets servicehus öppnas. Vid organisationsändringen för uppgiftsområdet flyttades stödet för närståendevården för under 65-åringar och tjänsterna för veteraner till handikappservice. Handikappservicen har fått en socialarbetare och en servicekoordinator under våren. De årliga förhandlingarna om klientsituationen och prognosen för år 2015 har förts med representanter för specialomsorgsdistrikten. Ett kostnadstryck uppstår på grund av att antalet klienter ökar och behoven hos individerna ökar. Valet av klienter till Rinnehemmets enhet, som inledde sin verksamhet i Johannisberg i juni, bereddes tillsammans med serviceproducenten. Servicehandledningen såväl för äldre som för funktionshindrade klienter har utvecklats. Genom ett ökat samarbete och en ny arbetsfördelning har möjligheterna att erbjuda tjänster i rätt tid ytterligare förbättrats. Målet att rikta servicehandledning till de äldre personer som inte är äldreomsorgsklienter uppnåddes. Servicekoordinatorn gjorde 86 % av sina utvärderingsbesök hos personer som hör till denna grupp. Användningen av servicesedlar har utvidgats från hemvård, effektiverat serviceboende och närståendevård till också tjänster som ges hemma hos veteraner. Ibruktagandet planerades i samarbete med veteranföreningarna. I tjänsterna för personer med funktionsstörning utgjordes de största ekonomiska utmaningarna av kostnaderna för tjänster som klienten har subjektiv rätt att få enligt specialomsorgslagen och handikappservicelagen. Speciell uppmärksamhet fästs vid uppföljningen av köptjänsternas kvalitet och konkurrensutsättningen. För att tjänster ska kunna erbjudas vid rätt tidpunkt och för att kvaliteten ska vara den rätta, utarbetar stadens representant särskilda program för specialomsorger. Hemvårdens projekt SAKARI (smidig vardag genom klientorienterad resursanvändning), som pågick ett och ett halvt år, avslutades. Samarbetspartner i projektet var social- och hälsovårdsministeriet, Esbo stad och samkommunen Eksote samt Nordic Healthcare Group som bidrog med expertis. Det centrala målet för utvecklingsarbetet har varit att öka vårdarnas tid hos klienterna och minska känslan av att vårdarna har bråttom. Inom hemvården i Borgå har förändringarna lett till att produktiviteten har ökat med 12 procent, den del av arbetstiden som vårdaren är hos klienten har ökat med 24 procent och vikariekostnaderna I verksamheten inom handikappservicen har man fäst uppmärksamheten på den kontinuerliga utvecklingen av processerna. I synnerhet har processen för ändringsarbeten i bostäder utvecklats. Serviceutbudet för den personliga hjälpen har utvidgats tack vare köptjänstavtalet. Man har genom utarbetning av en handbok för arbetsgivare stött de funktionshindrade i deras uppgift att vara arbetsgivare för sina assistenter. Assistenternas ställning har förbättrats genom en centralisering av företagshälsovården. 44 Bindande mål Att minska den institutionsbetonade vården Servicens kvalitet och produktivitet ökas Service vid rätt tidpunkt Främjande av välfärd och hälsa BU2014 Verksamheten i Johannisbergs servicehus startar och planeringen för nästa börjar. Den andel av hemvårdens arbete som görs hos klienten ökar med minst 5% Stadens representant gör upp programmen för specialomsorger. Av servicekoordinatorns hembesök riktas minst 50 % till klienter som inte omfattas av tjänsterna inom äldreomsorgen. Övriga mål och nyckeltal 75 år fyllda personer som bor hemma, % av alla 75 år fyllda (SHM:s kvalitetsrekommendation 91–92 %) 75 år fyllda personer med regelbunden hemvård, % av alla 75 år fyllda (SHM:s kvalitetsrekommendation 13–14 %, medelvärde nationellt 12,2) 75 år fyllda klienter med närståendevård under året, % 75 år fyllda personer inom effektiverat serviceboende för äldre 31.12, % av alla 75 år fyllda (SHM:s kvalitetsrekommendation 5–6 %) 75 år fyllda personer i långvård på åldringshem eller hälsovårdscentral 31.12, % av alla 75 år fyllda (SHM:s kvalitetsrekommendation 3 %) Åldringshemmens nettodriftskostnader per vårddygn Andelen personer över 75 av hela befolkningen Klienter med färdtjänst enligt handikappservicelagen / 100 000 invånare Klienter med personlig assistans enligt handikappservicelagen / 100 000 invånare Utfall 2014 Uppnåddes Uppnåddes Uppnåddes Uppnåddes BS2012 90 BS2013 90,2 BU2014 91 Utfall 2014 91,9 11,9 12,6 13 13,2 2,9 3,3 3,4 3,9 3 5 3,2 5,2 5,8* 5,1 4 2,8 125,6 6,8 1 058,60 206 126,1 6,9 1 084 266 135,3 7,4 1 110 343 127,6 7,2 1 139 267 Social- och familjetjänster Uppgiftsområdet består av administration, socialarbete för barnfamiljer, vuxensocialarbete, missbrukarvård, sysselsättningstjänster samt stödtjänster inom socialarbete. Samarbetet med läroanstalter, bl.a. Praxis arena-verksamheten, har varit aktivt. Studerande vid universitet, högskolor och yrkesläroanstalter har utfört praktikperioder och gjort lärdomsprov samt bedrivit forskning inom social- och familjetjänsterna. De bindande målen för social- och familjetjänster uppnåddes. Budgeten överskreds med cirka 690 000 euro, delvis beroende på en ökning av kommunandelen för arbetsmarknadsstöd och ett ökat behov av utkomststöd. En ny barnskyddsplan för åren 2014–2017 utarbetades för främjande av barnfamiljers välbefinnande. Många olika parter inbjöds att medverka i planeringen. Under arbetets gång hördes bl.a. anställda inom barnfamiljearbete, samarbetspartner samt invånare. Ett öppet hörande ordnades för diskussion om de stödformer inom basservicen som är till hjälp för barnfamiljer samt vilka nya tjänster som bör utvecklas. Andra teman som också behandlades var barnfamiljers delaktighet, trygghet, fattigdom, arbetslöshet och rusmedel. Vid möten med representanter för olika yrken diskuterades åtgärder för att hjälpa barnfamiljerna i Borgå när de behöver hjälp, för att därmed minska behovet att kontakta barnskyddet. Borgåborna behöver alltmera social- och familjetjänster, vilket bl.a. beror på en hög arbetslöshet, osäkerhet på arbetsmarknaden, fattigdom, skuldsättning, ensamhet. Människorna inte mår bra och känner sig otrygga. Social- och familjetjänsterna stärker klienternas egna resurser, strävar efter att förbättra klientens livssituation samt försöker förhindra att problemen blir bestående. I enlighet med stadens strategi har tjänster riktats till ungdomar som hotas av marginalisering, till personer som står utanför arbetslivet samt till barnfamiljer som behöver stöd. Klienternas möjligheter till kultur, motion och övrig fritidsverksamhet har ökats i samverkan med andra aktörer. Detta bidrar till rehabilitering av klienter och ökad delaktighet. Representanter för socialoch familjetjänsterna deltog i områdesutvecklingen i Gammelbacka, och samarbete bedrevs med andra aktörer i syfte att förverkliga ungdomsgarantin. Kontakterna till barnskyddet minskade med sex procent. Barnskyddets öppenvård och vård utom hemmet ordnades för 420 barn, vilket är 11 procent mera än år 2013. Antalet besvär var på samma nivå som under tidigare år. Familjearbete ordnades 137 barn, vilket är 44 procent mera än år 2013. Köptjänsternas mängd ökade på grund av personbyten inom det egna familjearbetet. Största delen av de barn som behöver barnskyddets tjänster har kunnat få hjälp och stöd i det egna hemmet, i den bekanta omgivningen. Därmed har de inte behövt uppleva vistelse på anstalt. Samtidigt har också de vuxna i barnets omgivning fått hjälp, så att hela familjens situation har blivit bättre. Under året ordnade familjerådgivningen två öppna temakvällar för sina klienter, en temadag för samarbetspartner samt en kamratstödsgrupp, "Vanhemman neuvo". Interna utbildningar har ordnats och utlåtanden och utredningar utarbetats i syfte att bygga upp beredskap för kommande lagreformer. Många lagändringar är på kommande. Ändringarna berör bl.a. socialvårdslagen, en reform av arbetslöshetsskyddet, lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, skyddshemslagstiftningen samt en flyttning av det grundläggande utkomststödet till FPA. Uppgiftsområdena inledde utvecklingseftermiddagar som hålls varje månad. Syftet med dem är förbättra processerna i arbetet med klienter. Tack vare ett långsiktigt utvecklingsarbete har antalet barn som placerats utanför hemmet halverats sedan år 2006. Antalet barn som är placerade utanför hemmet är 74, lika många som ett år tidigare. Bland de barn som placerats utanför hemmet för en längre tid är ungefär hälften placerade i familjer. Rekrytering av 45 fosterfamiljer genom Pride-träning har gett goda resultat. Nöjda klienter, besparingar, nöjd personal samt god respons från samarbetspartner vittnar om ett välutfört arbete. Arbetet för att utveckla barnskyddets öppenvård i Borgå och det kraftigt minskade antalet omhändertaganden har under året fått uppmärksamhet på riksnivå. ningen, eftersom antalet klienter som behandlas med substitutionspreparat och antalet blandbrukare som uppsöker vård har fortsatt att öka. Behandlingen av dessa klienter kräver uppföljning till och med dagligen. En fungerande och trygg läkemedelsvård har förbättrats genom att utveckla arbetsarrangemangen. I projektet Erfarenhet ger kraft, som finansierades av social- och hälsovårdsministeriet, deltog erfarenhetssakkunniga i gemensamma utbildningar med personalen, utförde förebyggande missbrukarvård i skolor och hjälpte klienterna i grupper och på kamratstödsmottagningar. Barnskyddet har tagit i bruk nya arbetsmetoder, personalen är kompetent och personalomsättningen är liten. Personalen har utbildats i att bemöta utmaningarna i de nya arbetsformerna samt i det egentliga barnskyddsarbetet och i det förebyggandet arbetet. Exempel på den utbildning som getts är "Voikukkia" samt Pride-träning. Som handledare för kamratstödsgrupper för föräldrar har man också anlitat erfarenhetssakkunniga som utbildats i projektet Erfarenhet ger kraft (KASTE-projektet Sinnets nyckel). Antalet personer som var föremål för aktiveringsåtgärder ökade från det föregående året och var i medeltal 306 personer per månad. Sysselsättningstjänsternas bindande mål, en aktiveringsgrad på 55 %, överskreds. Resultatet blev 60 %. På våren inleddes, på sysselsättningstjänsternas initiativ, beredningen av ett sysselsättningsprogram för Borgå stad. Ett påverkarråd ordnades för arbetsgivare, läroanstalter och andra som är intresserade av sysselsättning. Bedömningsgrunder utarbetades för utvärdering av de sysselsättande åtgärdernas resultat och kostnadseffektivitet. Kommunens betalningsandel av arbetsmarknadsstödet för långtidsarbetslösa ökade under året med 17 %. Sakkunnigassisterad medling i vårdnadstvister har inletts vid Östra Nylands tingsrätt. I Borgå har fyra medlare utbildats för uppgiften. De medlar i alla vårdnadstvister vid Östra Nylands tingsrätt tillsammans med tingsrättens domare. På grund av långtidsarbetslösheten och särskilt de unga som hotas av marginalisering finns det alltjämt en ökad efterfrågan på vuxensocialarbete. Antalet utkomststödsklienter har ökat med sju procent och antalet ansökningar med nio procent. Antalet långtidsklienter, ensamstående och ensamförsörjarfamiljer har ökat. Efter införandet av teamarbete har behandlingen av ansökningar blivit snabbare. Den genomsnittliga behandlingstiden var fem vardagar. Öppen lågtröskelmottagning har varit i användning en gång i veckan i socialbyråns aula. Tack vare en ny socialhandledartjänst har flera klienter kunnat anvisas en egen ansvarig arbetstagare. Pro-Paja-verksamheten, som tidigare sköttes av Edupoli, övertogs under året av sysselsättningstjänsterna. I augusti sammanslogs dagcenterverksamheten i WSOY med Taitopaja, tidigare en del av Pro Paja. Invandrartjänsterna tog under år 2014 emot 32 nya flyktingar. Handledning på eget språk samt frivilliga medarbetarinsatser och tredje sektorns praktiska insatser för integrering har ökat betydligt. Servicehandledning för boende har hjälpt klienterna och varit kostnadseffektiv. Vid enheten för stödboende i Koivula har i medeltal 100 % av platserna varit i användning. Med servicehandledning har klienterna kunnat flytta till ett eget hem. Över hundra klienter inom social- och missbrukarvården har på detta sätt kunnat hyra en egen bostad. Antalet vårddygn på skyddshemmet fördubblades år 2013 och var därefter konstant år 2014. Antalet barn i skyddshemmet har under de tre senaste åren ökat med 73 procent. Skyddshemmet ordnade på hösten en kamratstödsgrupp för våldsutsatta kvinnor. MARAK-gruppen (en multiprofessionell riskbedömningsmetod) sammankom en gång i månaden för att behandla allvarliga fall av våld i nära relationer. Gruppen utarbetade en skyddsplan för våldsoffer vars mål är att bryta våldscirkeln. Antalet klienter vid Socialjouren i Östra Nyland och antalet åtgärder var oförändrade jämfört med det föregående året. Antalet klienter med mentala problem eller missbruksproblem har ökat. Detta syns i att besöken på missbrukarkliniken har ökat och att också mera boendetjänster har behövt köpas. På missbrukarkliniken får akutmottagningen ta emot den största belast- Bindande mål Främjande av välfärd och hälsa BU2014 Modellen med multiprofessionellt stöd till föräldraskap ska stärkas och integreras i social- och familjetjänsternas verksamhet. Främjande av välfärd och hälsa Speciell uppmärksamhet ägnas åt utbudet på förebyggande tjänster och på klienternas medverkan i att utveckla tjänsterna. Att minska hälsoskillnaderna och Andelen klienter som deltar i sysselsättningstjänsteratt förbättra livshanteringen i risk- nas aktiveringsåtgärder är i medeltal minst 285 persogrupper ner per månad och aktiveringsprocenten minst 55 %. Att minska hälsoskillnaderna och Man satsar på socialt arbete för unga vuxna långtidsatt förbättra livshanteringen i risk- klienter genom att forma om arbetsmetoderna, bl.a. grupper genom att grunda kamratstödsgrupper. Kostnadseffektiv och verkningsfull En uppföljningsmodell skapas för utvärdering av arservicestruktur. betslöshetens kostnader och effekten av sysselsättningstjänsternas åtgärder. 46 Utfall 2014 Uppnåddes. Barnskyddsplanens åtgärder, medling, arbete med familjer som skiljer sig. Uppnåddes. Öppen mottagning och erfarenhetssakkunniga med i verksamheten. Uppnåddes. Aktiveringsgrad 60,4 % och i medeltal 308 klienter. Uppnåddes. Gruppverksamhet samt boendehandledning Uppnåddes. Uppföljningsmodell i bruk. Övriga mål och nyckeltal Social- och familjetjänster · Bruttokostnader, €/invånare Vuxensocialarbete · hushåll som får utkomststöd, st. · under 30-åringarnas andel av stödmottagarna · bruttokostnaderna för utkomststöd, €/invånare · kö till handläggning av utkomststöd, vardagar Socialarbete för barnfamiljer · Barnskyddsanmälningar, -ansökningar och begäran om bedömning · klienter under året · av dessa placerade (%) · andel som placerats i familjer (%) · bruttokostnaderna för institutionsvård och familjevård €/invånare · nya barnskyddsklienter · fastställda avtal om vårdnad och umgängsrätt Missbrukarvård · klienter vid missbrukarkliniken · besök på missbrukarkliniken ..nettokostnaderna för missbrukarvård €/invånare · klienter vid Koivula (klientplatser 48) Invandrartjänster · klienter Familjerådgivning · klienter Sysselsättningstjänster · aktiveringsgrad (%) · antal klienter som deltagit i aktiveringsåtgärder i medeltal / mån. · långtidsarbetslösa Skyddshemmet · vårddygn Socialjour · åtgärder 47 BS2012 BS2013 BU2014 Utfall 2014 488 518,9 485 545,8 1 965 36 102 9 2 115 39 113,9 7 2 200 42 120 6 2329 39 128,4 5,3 851 690 12 35 97 447 364 896 690 13 27 92,4 424 368 850 700 12 45 92 403 440 842 730 13 45 77,52 421 344 668 9 385 20,9 73 547 11 689 30,9 73 700 10 200 30 73 579 13 259 31,01 64 160 179 180 173 434 482 400 448 55 244 533 60 270 545 55 285 583 60,4 306 690 2 060 4 595 3 500 4466 1 447 2 803 2 000 2999 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORNS BUDGETUTFALL Uppgiftsområden Budget efter revidering Utfall % Differens 7 600 130 900 100 000 238 500 7 600 130 900 100 000 238 500 14 416 98 805 189,7 75,5 113 221 47,5 6 816 -32 095 -100 000 -125 279 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -737 700 -476 400 -6 000 -20 000 -79 600 -74 500 -1 394 200 -737 700 -476 400 -6 000 -20 000 -79 600 -74 500 -1 394 200 -758 904 -308 162 -13 829 -20 000 -54 360 -19 099 -1 174 354 102,9 64,7 230,5 100,0 68,3 25,6 84,2 -21 204 168 238 -7 829 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORNS LED. tot. -1 155 700 -1 155 700 -1 061 133 91,8 94 567 Hälsotjänster VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt 3 614 400 2 976 200 83 000 37 700 6 711 300 3 614 400 2 976 200 83 000 37 700 6 711 300 3 876 367 2 907 682 212 587 52 807 7 049 443 107,2 97,7 256,1 140,1 105,0 261 967 -68 518 129 587 15 107 338 143 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -18 722 500 -8 095 300 -2 034 400 -50 000 -2 696 100 -32 800 -31 631 100 -18 722 500 -8 095 300 -2 034 400 -50 000 -2 696 100 -32 800 -31 631 100 -19 056 086 -8 718 923 -2 254 543 -19 889 -2 671 862 -115 346 -32 836 649 101,8 107,7 110,8 39,8 99,1 351,7 103,8 -333 586 -623 623 -220 143 30 111 24 238 -82 546 -1 205 549 HÄLSOTJÄNSTER totalt -24 919 800 -24 919 800 -25 787 206 103,5 -867 406 Specialiserad sjukvård VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -56 622 100 -56 622 100 -55 706 452 98,4 915 648 -1 800 000 -54 775 500 -41 800 -4 800 -56 622 100 -1 800 000 -54 775 500 -41 800 -4 800 -56 622 100 -1 698 237 -54 008 215 94,3 98,6 -55 706 452 98,4 101 763 767 285 41 800 4 800 915 648 SPECIALISERAD SJUKVÅRDS totalt -56 622 100 -56 622 100 -55 706 452 98,4 915 648 2 013 100 3 575 200 113 900 902 000 118 700 6 722 900 2 013 100 3 575 200 113 900 902 000 118 700 6 722 900 2 098 927 3 821 958 172 017 847 306 132 525 7 072 733 104,3 106,9 151,0 93,9 111,6 105,2 85 827 246 758 58 117 -54 694 13 825 349 833 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -20 552 400 -19 676 800 -666 100 -1 638 300 -3 005 200 -30 000 -45 568 800 -20 552 400 -19 676 800 -666 100 -1 638 300 -3 005 200 -30 000 -45 568 800 -19 959 305 -19 387 581 -710 057 -1 670 818 -3 018 761 -92 961 -44 839 483 97,1 98,5 106,6 102,0 100,5 309,9 98,4 593 095 289 219 -43 957 -32 518 -13 561 -62 961 729 317 ÄLDREOMSORG OCH HANDIKAPPSERVICE totalt -38 845 900 -38 845 900 -37 766 751 97,2 1 079 149 Social- och hälsovårdssektorns ledning VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt Äldreomsorg och handikappservice VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt Ursprunglig budget Budgetrevidering 48 25 240 55 401 219 846 Uppgiftsområden Budget efter revidering Utfall % Differens 1 016 600 18 400 2 907 000 218 600 500 200 1 016 600 18 400 2 907 000 218 600 500 200 1 433 324 18 709 3 129 367 224 972 558 911 141,0 101,7 107,6 102,9 111,7 416 724 309 222 367 6 372 58 711 4 660 800 4 660 800 5 365 283 115,1 704 483 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -7 058 400 -8 860 200 -225 800 -8 088 400 -1 531 200 -86 100 -25 850 100 -7 058 400 -8 860 200 -225 800 -8 088 400 -1 531 200 -86 100 -25 850 100 -7 317 438 -8 959 634 -233 858 -9 135 921 -1 529 289 -62 600 -27 238 740 103,7 101,1 103,6 113,0 99,9 72,7 105,4 -259 038 -99 434 -8 058 -1 047 521 1 911 23 500 -1 388 640 SOCIAL- OCH FAMILJETJÄNSTER TOTALT -21 189 300 -21 189 300 -21 873 457 103,2 -684 157 6 651 700 6 569 800 3 234 800 1 120 600 756 600 18 333 500 6 651 700 6 569 800 3 234 800 1 120 600 756 600 18 333 500 7 423 033 6 748 350 3 612 776 1 072 278 744 243 19 600 680 111,6 102,7 111,7 95,7 98,4 106,9 771 333 178 550 377 976 -48 322 -12 357 1 267 180 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -48 871 000 -91 884 200 -2 974 100 -9 801 500 -7 312 100 -223 400 -161 066 300 -48 871 000 -91 884 200 -2 974 100 -9 801 500 -7 312 100 -223 400 -161 066 300 -48 789 969 -91 382 516 -3 212 288 -10 846 628 -7 274 272 -290 006 -161 795 678 99,8 99,5 108,0 110,7 99,5 129,8 100,5 81 031 501 684 -238 188 -1 045 128 37 828 -66 606 -729 378 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN totalt -142 732 800 -142 732 800 -142 194 999 99,6 537 801 Social- och familjetjänster VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETSINTÄKTER totalt SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN TOTALT VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt Ursprunglig budget Budgetrevidering 49 2.1.4 Bildningssektorn Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Ursprunglig budget 10 026 000 -111 360 500 -101 334 500 Budgetrevideringar -595 000 -1 447 000 -2 042 000 Budget efter revideringar 9 431 000 -112 807 500 -103 376 500 Utfall % Differens 10 861 731 -114 054 735 -103 193 004 115,2 101,1 99,8 1 430 731 -1 247 235 183 496 Budgetändringar under räkenskapsperioden Intäkterna från utbildningstjänster minskades med 495 000 euro på grund av en minskad projektfinansiering från staten På grund av de skyldigheter som den nya elevvårdslagen medför samt en ökning i elevantalet och undervisningstimmarna ökades utbildningstjänsternas utgifter med 1 047 000 euro. Inom småbarnsfostran sänktes målen för avgiftsintäkter med 100 000 euro och kostnader för hemvårdsstöd ökades med 250 000 euro. Utgifterna för kultur- och fritidstjänster ökades med 150 000 euro. Bildningssektorns ledning Bildningssektorns ledning har som uppgift att koordinera arrangerandet av sektorns tjänster inom undervisning, småbarnsfostran, kultur, och fritid. Till bildningssektorns ledning har koncentrerats sektorns gemensamma ekonomi-, förvaltnings- och utvecklingsuppgifter. Kundorienterad verksamhet och rättvisa är centrala målsättningar för ledningen, liksom satsningar på barns och ungas välfärd. I verksamheten har man strävat efter att främja kommuninvånarnas välfärd och hälsa samt att minska skillnaderna i välfärd och hälsa. Bildningssektorns ledning styr också verksamheten i anknytning till arbetshälsa. som erhölls i början av åren. Bildningsnämnden har en representant också i stadens välfärdsgrupp vars ordförande är bildningsdirektören. Nätverkssamarbetet mellan olika aktörer är en viktig del av bildningssektorns verksamhetshelhet. Deltagandet i områdesutvecklingsprojektet i Gammelbacka och arbetet för en enhetligare ansöknings- och bidragspraxis i staden och är goda exempel på ett resultatrikt samarbete. Bildningssektorn fortsätter med de gemensamma mötena för ledningsgrupperna med social- och hälsovårdssektorn, lokalitetsledningen, lokalservice och centralen för förvaltningstjänster. Denna samverkan mellan förvaltningarna bidrar till att främja det tväradministrativa sektoröverskridande samarbetet. Sektorn har satsat på både extern och intern kommunikation i enlighet med stadens kommunikationsstrategi. Bildningssektorn hade en dag i oktober beredskapsövning tillsammans med andra sektorer och Räddningsverket i Östra Nyland. Bildningsbyråns kompetenskartläggning genomfördes. Ur fonden för bildningssektorn har delats ut stipendier till studerande i Borgå som studerar till sitt första yrke vid yrkesläroanstalt, yrkeshögskola eller högskola. Bildningssektorns projektverksamhet fortsatte framgångsrikt, ett exempel är det specialunderstöd som undervisnings- och kulturministeriet beviljade för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämställdhet 2013–2014, 2014–2015. Olika projekt och den utomstående finansiering som de får ger bildningssektorn möjlighet att pröva och genomföra nya saker. Läroplansarbetet för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning inleddes. Cirka 890 av bildningsnämndens anställda svarade på stadens personalenkät. Behandlingsprocessen för personalenkäten 2014 fortsatte på arbetsplatser och samarbetsgrupper. I september hölls en utbildning för arbetarskyddspar där man behandlade sektorns resultat och behandlingsprocessen. Samarbetsgruppen godkände utvecklingsplanen för bildningsnämndens arbetshälsa i november. Bildningssektorn har deltagit i arbetet för kommunsammanslagningar i östra Nyland i arbetsgruppen för bildnings- och undervisningstjänster, tjänster inom småbarnsfostran, kultur, idrott och fritid. Problemen med inomhusluften i skolor och daghem fortsatte och ledde till förändringar i verksamheten under året. Olika åtgärder vidtogs för att säkerställa en trygg arbets- och inlärningsmiljö både för personalen och barnen. Bildningssektorns arbetsgrupp för barnens och de ungas välmående Hyvis har koordinerat uppföljningen av ungdomsgarantin samt behandlingen och utnyttjandet skolhälsoenkätens resultat Bindande mål Beredskap Skillnaderna i välfärd ska bli mindre. BU2014 En utbildningsdag per sektor ordnas för beredskapsplanering. Information om välfärd, bl.a. genom enkäter i skolor, utnyttjas. Utfall 2014 uppnåddes uppnåddes Finskspråkiga utbildningstjänster Finskspråkiga utbildningstjänsterna svarar för arrangerandet av finskspråkig grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Målet med verksamheten är att Borgå stad erbjuder invånarinriktad, mångsidig, högklassig och konkurrenskraftig samt allmänbildande grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet. Skolskjutsarna för elever inom grundläggande utbildning ordnas enligt lagen om grundläggande utbildning. Varje elev får avgiftsfria skolmåltider både inom den grundläggande utbildningen och inom den allmänbildande gymnasieutbildningen på andra stadiet. Finskspråkiga utbildningstjänsterna koordinerar också morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn samt bistår verksamhetsarrangörerna ekonomiskt. Planeringen av verksamheten följer inte stadens årsklocka, eftersom undervisningen planeras per läsår fastän budgeten upprättas per kalenderår. De bindande målen i programmet för utbildningstjänsterna, vilka gäller främjandet av hälsa och välfärd, har uppnåtts som planerat. Man uppnådde också målen som gäller andelen elever som 50 får avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och andelen elever som får en plats för fortsatta studier. Också gymnasiets bindande mål för framgång i studentexamen uppnåddes. Borgå stads finskspråkiga utbildningstjänster har under de tre senaste åren fått riktat statsunderstöd för att minska undervisningsgrupperna. Tack vare stödet har man kunnat hålla gruppstorlekarna rimliga och bättre uppnå målen i den nuvarande läroplanen. Behovet av utomstående vikarier har varit större än vad man räknat med, men det har funnits rätt så mycket behöriga vikarier tillgängliga, och målen för undervisningen har kunnat uppnås. De personalkostnader som reserverats i budgeten var tillräckliga i och med att anvisningarna för att anlita vikarier och användningen av vikarier har utvecklats. Ökningen av det totala antalet elever och antalet elever med invandrarbakgrund har ökat behovet av stödundervisning, specialundervisning, skolgångsbiträden och andra elevvårdstjänster. Man har kunnat möta detta behov inom ramen för budgeten genom att utveckla framförhållningen och den centraliserade insamlingen av utlåtanden samt skapa nya verksamhetsmodeller för att rikta dessa tjänster. Enligt regeringsprogrammets riktlinjer och finskspråkiga utbildningstjänsternas strategi för informations- och kommunikationsteknik ska man i skolorna satsa på undervisning i datateknik. I den nuvarande budgeten beaktas delvis dessa frågor och man har kunnat skaffa utrustning enligt planen. De interna kostnaderna för skötseln av utrustningen har stigit, så det har varit en utmaning att få anslagen för upphandling av datatjänster att räcka till. Med extra satsningar har man ändå kunnat garantera att de nationella målen uppnås i läroplanen också då det gäller informations- och kommunikationsteknik. Inkomstsmålet som består av projektfinansieringar hade ställts högt och det överskreds. Inkomsterna var större än beräknat eftersom man har ökat projektverksamheten och man utvecklar verksamheten huvudsakligen genom olika projekt. En del inkomster är sådana som ska flyttas till nästa år då projekten fortsätter. En utmaning i fortsättningen är att en del av projekten slutar och nya motsvarande projekt kan inte i samma utsträckning förväntas av staten. Målet är att man också i fortsättningen ska uppnå de uppställda inkomstmålen genom att satsa på att söka projektfinansiering åtminstone för mål som nämns i regeringsprogrammet, så som att minska gruppstorlekar och etablera klubbverksamhet, samt eventuella andra utvecklingsåtgärder. Skicket på skolfastigheter och inomhusluften i dem har orsakat mycket bekymmer inom finskspråkiga utbildningstjänsterna, och man har varit tvungen att skaffa oförutsedda tillfälliga lokaler för att garantera en trygg arbets- och inlärningsmiljö för både lärare och elever. Skolskjutsarna har kunnat ordnas utan problem, fastän en ny aktör har ansvarat för skolskjutstjänsterna. För att balansera budgeten och säkerställa att anslagen räcker till har finskspråkiga utbildningstjänsterna strävat efter att öka timresurserna endast litet, trots att elevantalet ökade hösten 2014. Dessutom har resursen för skolgångsbiträden hållits på nuvarande nivå även om skolornas behov klart har ökat. Med dessa åtgärder klarade man att uppfylla målen för verksamheten på ett kvalitativt sätt. Ur ekonomisk synvinkel var åtgärderna ändå inte tillräckliga och budgetanslagen för de finskspråkiga utbildningstjänsterna överskreds, vilket i huvudsak berodde på köptjänsterna som var större än beräknat. I köptjänsterna ingick oförutsedda extra kostnader för skolfastigheters dåliga skick och problem med inomhusluften samt satsningar i enlighet med regeringsprogrammet för att effektivera användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Dessa resulterade i interna poster som orsakade de största överskridningarna. Under budgetåret har man inlett läroplansarbete inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, planering av elektroniska studentskrivningar, förnyande av gymnasiets språkstudio, reformering av arrangemangen inom specialundervisning vid gymnasiet och inom den grundläggande utbildningen och förnyande av undervisningsmaterial. Alla dessa åtgärder har krävt ökade ekonomiska satsningar och prioriteringar i den nuvarande verksamheten. Målet för verksamheten inom utbildningstjänsterna är att genomföra tyngdpunktsområden i programmet för utbildningstjänsterna både när det gäller strukturell kvalitet och kvalitet ur ett elevperspektiv. De ärenden som ska utvecklas år 2014 har prioriterats i serviceprogrammet. Bindande mål Andel som deltar i förskoleundervisningen Andel som får avgångsbetyg Andel som fortsätter studera Andel som underkänns i studentskrivningarna TA-BU 2014 minst 99 % minst 99 % minst 99 % högst 4 % Utfall 2014 uppnåddes uppnåddes uppnåddes uppnåddes Övriga mål och nyckeltal Kostnadseffektiva och högklassiga utbildningstjänster Timresurser inom den grundläggande utbildningen, vår Timresurser inom den grundläggande utbildningen, höst Kursresurser inom gymnasieundervisningen, vår Kursresurser inom gymnasieundervisningen, höst Undervisnings- och elevvårdstjänster riktas ändamålsenligt: BS2012 BS2013 BU2014 Utfall 2014 6 892 6 950 810 820 7 034 7 034 819 812 7 034 7 141 812 812 7 034 7 141 812 812 Användning av specialundervisning, veckotimmar/elev a) klasslös b) i klass Elevantal/kuratorer Elevantal/psykologer Andel som avbryter gymnasiet Antalet anställda Lärare, tjänster Timlärare Biträden, ordinarie Biträden, visstidsanställda Elevvård 0,3 0,14 0,16 705 1 057 4% 0,3 0,13 0,16 716 859 högst 3 % 0,3 0,14 0,16 720 920 högst 3 % 0,3 0,15 0,18 669 966 uppnåddes 286 37 54 33 10 285 37 54 33 11 284 37 57 28 11 296 26 56 32 11 51 Övriga mål och nyckeltal Elevantal Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Antal skolor Grundläggande utbildning Elevantal/skola Gymnasieutbildning Kostnader per elev grundläggande undervisning, netto/elev gymnasium, netto/studerande BS2012 BS2013 BU2014 Utfall 2014 3 656 573 3 696 599 3 700 630 3 726 623 15 244 1 15 246 1 15 246 1 15 248 1 8 636 7 681 8 965 7 504 8 300 6 400 9 150 7 165 Svenskspråkiga utbildningstjänster Till de svenskspråkiga utbildningstjänsterna hör den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Tjänsterna är en del av stadens lagstadgade bastjänster. Planeringen av verksamheten följer inte stadens årsklocka, eftersom undervisningen planeras för ett läsår fastän budgeten upprättas per kalenderår. I några skolor konstaterades under läsåret problem med inomhusluften, i vilka man omedelbart ingrep. På grund av arbetarskyddet förnyade man också möbler i två skolor. IT-strategin krävde åtgärder och inredningen av baracker medförde tilläggskostnader. Tilläggsutredningen, som hade beställts av svenskspråkiga utbildningssektionen, blev färdig och behandlades i fullmäktige. Under året har utbildningstjänsterna tillsammans med lokalitetsledningen inlett planeringen av nya skolor för att de nya skolbyggnaderna i Tolkis, Grännäs, Vårberga och Näse kan svara på morgondagens utmaningar. I slutet av året godkände utbildningssektionen avtalet om ett tätare samarbete mellan regionens svenska gymnasier. Utbildningstjänsternas mål är att skapa svenskspråkiga inlärningsmiljöer i Borgå gymnasium och i 13 grundskolor. I skolorna har följts en kommunal läroplan, vars gemensamma timfördelning grundar sig på den riksomfattande läroplanen och skolornas egna läroplaner. Inom utbildningstjänsternas elevvård arbetade fem kuratorer och två psykologer år 2014 vilket innebär att vi följer bra de riksomfattande målen per elev inom elevvårdstjänsterna. Den femte kuratorn började på hösten och arbetar på andra stadiet på grund av den nya lagen om elev- och studerandevård. Situationen såg bra ut också inom specialundervisningen. Skolgångsbiträdestjänsterna låg i början av läsåret 2013–2014 på samma nivå som föregående läsår. Det nya läsåret inleddes i augusti med samma timresurser som det föregående läsåret. Målet var att hålla servicen på samma nivå som det föregående läsåret. Kostnaderna för vikarier samt pensionsutgifter ledde till överskridningsbehov. Bindande mål Andel som deltar i förskoleundervisningen Andel som får avgångsbetyg Andel som fortsätter studera Andel som underkänns i studentskrivningarna Trots att vi i slutet av året fick ett stort bidrag för utbildningstjänster blev inkomsterna mindre än beräknat, vilket närmast berodde på statens beslut att minska projektfinansiering. Alla elever i årskurs 9 fick avgångsbetyg och de fick också en studieplats inom fortsatt utbildning. Inga studentkandidater blev underkända i studentskrivningarna. BU2014 minst 99 % minst 99 % minst 99 % högst 2 % Utfall 2014 uppnåddes uppnåddes uppnåddes uppnåddes Övriga mål och nyckeltal Kostnadseffektiva och högklassiga utbildningstjänster Timresurser inom den grundläggande utbildningen, vår Timresurser inom den grundläggande utbildningen, höst Kursresurser inom gymnasieundervisningen, vår Kursresurser inom gymnasieundervisningen, höst Undervisnings- och elevvårdstjänsterna riktas ändamålsenligt: Användning av specialundervisning, veckotimmar/elev, vår Användning av specialundervisning, veckotimmar/elev, höst a) klasslös b) i klass Elevantal/kuratorer Elevantal/psykologer Andel som avbryter gymnasiet Antalet anställda Lärare, tjänster Timlärare Biträden, ordinarie Biträden, visstidsanställda Elevvård 52 BS2012 BS2013 BU2014 Utfall 2014 3 370 3 370 391 391 3 368 3 381 390 390 3 369 3 369 390 390 3 369 3 390 390 390 0,25 0,24 0,12 0,12 515 1 030 högst 5 % 0,25 0,24 0,12 0,12 507 1 013 högst 5 % 0,25 0,23 0,11 0,12 450 1 000 högst 3 % 0,25 0,24 0,12 0,12 579 1 014 uppnåddes 139 29 41 12 6 148 21 41 16 6 141 27 50 12 6 139 32 43 18 5,5 Övriga mål och nyckeltal Elevantal Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Antal skolor Grundläggande utbildning Elevantal/skola Gymnasieutbildning Kostnader per elev Grundläggande undervisning, netto/elev Gymnasium, netto/studerande BS2012 BS2013 BU2014 Utfall 2014 1723 337 1 726 300 1730 330 1731 296 13 133 1 13 133 1 13 133 1 13 133 1 8 763 7 196 9 060 8 151 8 700 7 900 9 624 8 998 Tjänster inom småbarnsfostran Småbarnsfostran är en helhet som består av vård, fostran och undervisning. Barnets småbarnsfostran sker i samarbete med föräldrar och andra samarbetsparter. Eftersom antalet daghemslokaler minskar och familjedagvårdare går i pension behövdes fortfarande extra grupper i andra daghem och enstaka daghemsgrupper i hyreslokaler. Tjänsterna inom småbarnsfostran erbjuder barn under skolåldern i Borgå småbarnsfostran och förskoleundervisning enligt planen för småbarnsfostran i både kommunala och privata daghem samt i familjedagvård. Dessutom ordnar staden öppna tjänster inom småbarnsfostran samt stödjer hemvård med hjälp av lagstadgat hemvårdsstöd. Nivåförhöjningen för servicesedlar och den ökade användningen av servicesedlarna samt höjningen av det lagstadgade hemvårdsstödet och den flexibla vårdpenningen förutsatte budgetändringar under år 2014. Rekryteringen av anställda är fortfarande utmanande både i daghem och i familjedagvård, i synnerhet när det gäller rekrytering av vikarier. Det har inte funnits tillräckligt med anställda som uppfyller kompetenskraven vilket har gjort det nödvändigt att ha anställningar på viss tid. Dett har gett besparingar i personalkostnader. Kostnadseffektiviteten och den ekonomiska sakkunskapen hos enhetens chefer utvecklades fortfarande genom att fortsätta använda prestationsbaserad budgetering. Inom tjänsterna för småbarnsfostran ansluter sig största delen av ändringarna i verksamheten till daghemsverksamhet och i synnerhet till daghemslokaler. Problemen med inomhusluften i daghemmen orsakade många förändringar i verksamheten. Verksamheten vid Prästgårdsbackens daghem flyttades till Finnby daghem som renoverats, verksamheten i Näse och Gammelbacka daghem flyttades till tillfälliga daghem. Ersättande förskoleundervisning för Slätbergets daghem och Tolkis daghem ordnades av Övre-Haiko daghem i Tolkkisen koulu och Peipon koulu på våren och på hösten flyttades förskoleundervisningen för området till det tillfälliga daghemmet i Gammelbacka. Bindande mål Beläggningsgrad (januari-maj och september-december) Individuell plan för småbarnsfostran, % av alla barn BU2014 100 % minst 92 % Övriga mål och nyckeltal Antal 0-6-åringar i Borgå Barn i kommunal dagvård, % andelen av 0-6-åringar Barn i privat dagvård, % andelen av 0-6-åringar Barn som får hemvårdsstöd, % andelen av 0-6-åringar Antal barn i förskoleundervisning Utnyttjandegrad Utfall 2014 uppnåddes uppnåddes BS2012 3 924 62,8 4 21 583 78,33 BS2013 3 958 63 4,6 18 593 75 BU2014 3 950 62,4 4,5 20,9 585 82 Utfall 2014 3 950 61,6 6,9 17 568 78,29 Kultur- och fritidstjänster Borgå stads kultur- och fritidstjänster är ett uppgiftsområde som i enlighet med sektorns speciallagstiftning erbjuder biblioteks-, kultur-, idrotts- och ungdomstjänster samt undervisningstjänster inom grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete för stadens invånare. Det gemensamma målet inom kultur- och fritidstjänsterna är att öka invånarnas välmående, hälsa och trivsel och förebygga marginalisering i all verksamhet. På grund av renovering av Konstfabriken flyttade kulturbyrån tillfälligt till Valtimohuset, och musikinstitutets musiklekskoleverksamhet flyttade till konstskolan. Kultur- och fritidstjänsterna har enligt stadens strategi riktats till stadens invånare i alla åldrar. Det centrala målet har varit att förebygga marginalisering. Samarbete med socialsektorn har inletts för att bygga broar över förvaltningsgränser och för att erbjuda kultur- och fritidstjänster som förebygger marginalisering hos personer som är svåra att nå. Uppgiftsområdet har koncentrerat sig på producering av basservice inom sektorn på ett kostnadseffektivt sätt. Kultur- och fritidstjänsterna är ett uppgiftsområde vars verksamhet och programinnehåll utvecklas fortlöpande. Detta har förutsatt förändringar i strukturen, verksamheten och lokaler år 2014. 53 Konstfabrikens produktionsgrupp som utöver Stiftelsen för Konstfabriken omfattar kultur- och fritidstjänster, speciellt Borgånejdens musikinstitut och kulturtjänster, har skapat konsertserien Konstfabrikens klassiker samt en serie med evenemang för barn, skolelever och familjer. Man har på det här sättet sänkt tröskeln att besöka Konstfabriken, gjort Konstfabrikens lokaler och verksamhet bekanta för stadens invånare och regionens befolkning, ökat delaktigheten och höjt Konstfabrikens utnyttjandegrad. Produktioner har utvecklats i ett brett samarbete med lokala orkestrar, utomstående och områdets yrkeskonstnärer, konstgrupper samt andra aktörer i Konstfabriken. Man har förbättrat synligheten av verksamheten genom att utveckla samarbetet mellan kommunikationen och marknadsföringen och genom att ordna utbildning. för konstfostran i Borgå har väckt intresse runt världen. Man har samarbetat bl.a. med Spanien och Japan. Porvoon kansalaisopisto ja Borgå Medborgarinstitut sammanslogs till KoMbi i början av år 2014. Samtidigt sammanslogs de tvåspråkiga kund- och kanslitjänsterna. Samarbetet har börjat bra. Kansalaisopisto (KoMbi) har arrangerat kurser för fritt bildningsarbete i första hand för vuxna och också för invandrare. Det uppnådda inkomstsmålet för ekonomi inom kultur- och fritidstjänster är större än beräknat (124 %, +959 000). Bidrag har sökts och erhållits mer än förväntat, likaså projektbidrag. När budgeten upprättades visste man inte om möjligheterna att söka bidrag och projektbidrag utan den informationen har kommit under budgetåret. Projekten är ett viktigt sätt att utveckla kulturoch fritidstjänsters olika enheter. Att biblioteket används som ett vardagsrum har ökat i huvudbiblioteket trots att antalet lånade böcker per invånare har minskat en aning. Tack vare ett tillägg i materialanslagen har man kunnat trygga anskaffningen av populär inhemsk barn- och vuxenlitteratur. Sparåtgärder inriktades år 2014 på kultur- och fritidstjänsters enheter. Trots besparingar och ökade inkomster har utgifterna överskridits (verksamhetsbidrag 101,3 %, -184 322). Verksamhetsbidraget för Borgånejdens musikinstitut baserar sig på att lönerna för tillfälliga timlärare, som arbetar i olika avtalskommuner, fattas i budgeten. År 2011 fick Borgå stad av undervisningsoch kulturministeriet en betydande ökning av statsandelen för timkvoterna inom den grundläggande konstundervisningen på 10 kommuners område. Ökningen rymdes dock inte inom ramarna för kultur- och fritidstjänsterna i Borgå 2012–2014. De extra timmarna har gjorts för att trygga statsandelarna och genomföra undervisningen i avtalskommuner enligt timkvoterna. En betydande del av kostnaderna för de extra undervisningstimmarna har kunnat täckas med hjälp av de höjda terminsavgifterna. Besökarantalet till motionsevenemangen som idrottstjänsterna ordnar har ökat och nya kundgrupper, bl.a. familjer har kommit med. Utnyttjandegraden av idrottslokaler och -anläggningar har ökat, speciellt i simhallen, ishallen och konstisbanan. På grund av att vissa skolor och daghem har flyttat till tillfälliga lokaler har idrottslokaler och idrottsplaner varit tvungna att anpassa sin verksamhet efter det. Idrottstjänsterna har också riktats till specialgrupper, invandrare och arbetslösa. Ungdomstjänsterna har utvecklat det målinriktade ungdomsarbetet och uppsökande ungdomsarbetet samt kartlagt, utvidgat och fördjupat skolsamarbetet tillsammans med läroanstalter och lärare i grundläggande utbildning, gymnasier och läroanstalter på andra stadiet. Samarbetet har blivit tätare med ungdomsfullmäktige. Bakgrunden till överskridningen för biblioteket är de överraskande ökade KomPL-avgifterna. Överskridningen inom idrottstjänsterna baserar sig på de höjda energi- och underhållskostnaderna i och med en högre utnyttjandegrad i idrottslokaler och anläggningar samt kostnader för sakkunnigtjänster. Dessa har inte kunnat täckas med hjälp av ökade intäkter. De ökade idrottstjänsterna har dock positiva effekter med tanke på välmåendet och hälsan. Kultur- och fritidstjänsters budget för 2014 belastades också av ökningen av interna poster som inte berott på kultur- och fritidstjänster till exempel i KoMbi, Borgånejdens musikinstitut och Borgå konstskolan. Borgånejdens musikinstitut har som en regional musikläroanstalt erbjudit grundläggande undervisning i musik på 10 kommuners område. Undervisningen har ordnats enligt allmän och fördjupad lärokurs. För fördjupad lärokurs har beviljats en betydande stadsandel (1,8 milj.). Musikinstitutet har deltagit i utbudet av innehåll i Konstfabriken och haft egna evenemang. Det har varit lyckat. Musikinstitutet har också erbjudit en betydande mängd tjänster för äldreomsorgen. Genom kultur- och fritidstjänsterna har man kunnat förebygga de ungas och barnens marginalisering. Utvärderingsprojektet Virvatuli som blev färdigt år 2014 beskriver detta. Planen för kulturfostran inom kultur- och fritidstjänsterna i Borgå inleddes år 2014 och omfattar årskurserna 1–9. I Borgå konstskolans verksamhet har man mångsidigt förverkligat temat om jubileumsåret Tove Jansson 100 år. Inlärningsmiljön i Borgågården och eftermiddagsverksamheten Konstikas med betoning på konst har utvecklats. Elevantalen har ökat och gäller årskurserna 1–3. Det internationella samarbetet har öppnats och modellen Bindande mål Av servicekostnaderna används (%) för förebyggande av marginalisering 54 TA-BU 2014 Minst 60 % Utfall 2014 uppnåddes Övriga mål och nyckeltal Uppgiftsområdets gemensamma Kostnadsnivå (netto) euro/invånare Bidrag (netto) euro/invånare Kostnaderna för tjänster per åldersgrupp Barn och ungdomar (0–18 år) Personer i arbetsför ålder (18–60 år) Äldre (över 60 år) Bibliotekstjänster Nettoutgifter/invånare Materialutgifter/invånare Biblioteksbesök/invånare Lån/invånare Webbesök Kulturtjänster Nettoutgifter/invånare varav kulturverksamhet varav musei- och utställningsverksamhet Kulturserviceproduktionens volym/antal besökare, utställningar och evenemang Sponsorerade evenemang i kulturlokaler/kunder (Konstfabriken och Grand) Sponsorerade evenemang i kulturlokaler/st. Idrottstjänster Nettoutgifter/invånare Träningstimmar i idrottslokaler Besökare i simhallen Prestationer inom idrottstjänsternas serviceproduktion Ungdomstjänster Nettoutgifter/invånare Antalet besök (unga) inom ungdomstjänsternas verksamhet Unga som nås individuellt och i gruppverksamhet Unga som stöds planmässigt Användartimmar i ungdomslokalerna Bruksdygn i Övik lägergård Undervisningstjänster Nettokostnader för fritt bildningsarbete, euro/invånare Elevantal - Kansalaisopisto - BMI Undervisningstimmar - Kansalaisopisto - BMI Nettoutgifter för grundläggande konstundervisning/invånare i Borgå, totalt - Musikinstitutet - Konstskolan Elevantal - Musikinstitutet (alla) varav elever från avtalskommuner - Konstskolan (alla) varav elever från avtalskommuner Undervisningstimmar - Musikinstitutet - Konstskolan Efterfrågan på musikinstitutets tjänster bibehålls, få sökanden 55 BS2012 BS2013 BU2014 Utfall 2014 272 19,9 271 23,3 270 16,8 278 24,1 40 % 25 % 35 % 45 % 22 % 33 % 45 % 22 % 33 % 45 % 22 % 33 % 49,3 4,9 8 17 870 000 50,54 4,82 7,5 16,54 2 425 163 49,3 5 8 17 870 000 51,1 5,88 7,3 16,28 1 835 616 32 14 18 75 000 32 14 18 80 000 37 19 18 80 000 35,8 17,3 18,5 85 800 - 120 120 13 800 107 43 777 182 124 82 404 67,54 70 350 189 425 215 923 67,5 70 000 186 000 175 838 70,3 71 966 197 007 263 136 59 624 1 882 167 5 543 192 29,7 61 479 1 438 170 6 688 227 30,8 65 000 1 500 200 6 000 230 28,7 57 078 1 422 129 7 737 222 11,63 7 657 5 241 2 416 18 947 12 722 6 225 13,48 9,18 4,3 3 370 2 390 13,06 7 605 5 258 2 347 19 503 12 994 6 509 15,34 10,64 4,7 3 287 2 387 1 191 900 200 51 145 45 545 5 600 843 12 8 000 5 500 2 500 18 900 12 600 6 300 17,40 12,00 5,4 3 450 2 400 1 100 1 050 200 51 950 46 000 5 950 550 11,29 7 324 5 113 2 211 18 730 12 477 6 253 16,42 11,29 5,08 3 239 2 359 1 108 880 170 52 200 46 600 5 600 742 980 49 633 43 933 5 700 767 BILDNINGSSEKTORNS BUDGETUTFALL Uppgiftsområden Bildningssektorns ledning VERKSAMHETSINTÄKTER Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt Ursprunglig budget Budgetrevidering Budget efter revidering Utfall % Differens 100 1 300 1 400 100 1 300 1 400 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -780 700 -192 600 -15 500 -50 500 -182 300 -41 800 -1 263 400 -780 700 -192 600 -15 500 -50 500 -182 300 -41 800 -1 263 400 -866 888 -182 278 -13 459 -17 107 -147 226 -27 026 -1 253 985 111,0 94,6 86,8 33,9 80,8 64,7 99,3 -86 188 10 322 2 041 33 393 35 074 14 774 9 415 BILDNINGSSEKTORNS LEDNING totalt -1 262 000 -1 262 000 -1 253 985 99,4 8 015 Finskspråkiga utbildningstjänster VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt 234 400 57 400 972 700 28 800 76 800 1 370 100 234 400 57 400 542 700 28 800 76 800 940 100 668 508 97 911 652 794 8 012 16 446 1 443 670 285,2 170,6 120,3 27,8 21,4 153,6 434 108 40 511 110 094 -20 788 -60 354 503 570 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -22 231 900 -6 004 400 -794 600 -239 200 -9 671 100 -11 800 -38 953 000 -754 000 -113 000 -867 000 -22 985 900 -6 117 400 -794 600 -239 200 -9 671 100 -11 800 -39 820 000 -22 757 179 -6 863 308 -754 957 -271 990 -9 701 623 -55 734 -40 404 791 99,0 112,2 95,0 113,7 100,3 472,3 101,5 228 721 -745 908 39 643 -32 790 -30 523 -43 934 -584 791 FINSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSTJÄNSTER tot. -37 582 900 -1 297 000 -38 879 900 -38 961 121 100,2 -81 221 149 800 900 516 900 31 200 50 800 749 600 326 730 518 305 930 7 609 27 459 668 246 218,1 57,5 59,2 24,4 54,1 89,1 176 930 -382 -210 970 -23 591 -23 341 -81 354 -11 544 519 -3 379 866 -403 039 -2 329 -4 637 120 -23 172 -19 990 044 102,0 107,3 99,4 582,2 101,4 194,7 102,7 -229 819 -228 566 2 261 -1 929 -63 720 -11 272 -533 044 -19 321 799 103,3 -614 399 Svenskspråkiga utbildningstjänster VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt -430 000 -430 000 149 800 900 581 900 31 200 50 800 814 600 -65 000 -65 000 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -11 139 700 -3 146 300 -405 300 -400 -4 573 400 -11 900 -19 277 000 -175 000 -5 000 -180 000 -11 314 700 -3 151 300 -405 300 -400 -4 573 400 -11 900 -19 457 000 SVENSKSPRÅKIGA UTBILDNINGSTJÄNSTER tot. -18 462 400 -245 000 -18 707 400 56 -100 -1 300 -1 400 Uppgiftsområden Tjänster inom småbarnsfostran VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt Ursprunglig budget Budgetrevidering Budget efter revidering Utfall % Differens 77 100 3 749 400 7 000 -100 000 77 100 3 649 400 7 000 130,7 100,8 492,9 9 200 3 742 700 100 789 3 677 376 34 501 494 19 013 3 832 173 206,7 102,4 23 689 27 976 27 501 494 9 813 89 473 -19 743 140 -5 162 962 -272 103 -4 414 336 -3 968 369 -83 629 -33 644 538 96,8 94,0 118,5 100,6 98,6 137,3 97,2 662 060 330 238 -42 403 -26 236 57 031 -22 729 957 962 9 200 3 842 700 -100 000 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -20 405 200 -5 493 200 -229 700 -4 138 100 -4 025 400 -60 900 -34 352 500 -250 000 -250 000 -20 405 200 -5 493 200 -229 700 -4 388 100 -4 025 400 -60 900 -34 602 500 TJÄNSTER INOM SMÅBARNSFOSTRAN totalt -30 509 800 -350 000 -30 859 800 -29 812 366 96,6 1 047 434 707 300 2 343 800 280 000 549 800 116 300 3 997 200 707 300 2 343 800 280 000 549 800 116 300 3 997 200 932 665 2 651 009 599 402 612 401 122 165 4 917 642 131,9 113,1 214,1 111,4 105,0 123,0 225 365 307 209 319 402 62 601 5 865 920 442 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -10 185 900 -2 082 800 -1 333 200 -1 207 300 -2 598 100 -107 300 -17 514 600 -100 000 -150 000 -10 185 900 -2 082 800 -1 383 200 -1 207 300 -2 598 100 -207 300 -17 664 600 -10 210 415 -3 048 638 -1 584 594 -1 200 550 -2 565 289 -151 891 -18 761 377 100,2 146,4 114,6 99,4 98,7 73,3 106,2 -24 515 -965 838 -201 394 6 750 32 811 55 409 -1 096 777 KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTER totalt -13 517 400 -150 000 -13 667 400 -13 843 735 101,3 -176 335 1 168 600 6 051 600 1 346 600 609 800 254 400 9 431 000 2 028 691 6 426 814 1 592 626 628 517 185 083 10 861 731 173,6 106,2 118,3 103,1 72,8 115,2 860 091 375 214 246 026 18 717 -69 317 1 430 731 -65 122 142 -18 637 052 -3 028 151 -5 906 313 -21 019 626 -341 451 -114 054 735 99,2 109,4 107,1 100,4 99,9 102,3 101,1 550 258 -1 599 752 -199 851 -20 813 30 674 -7 751 -1 247 235 -103 193 004 99,8 183 496 Kultur- och fritidstjänster VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt BILDNINGSSEKTORN TOTALT VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt -50 000 1 168 600 6 151 600 1 841 600 609 800 254 400 10 026 000 -100 000 -495 000 -595 000 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -64 743 400 -16 919 300 -2 778 300 -5 635 500 -21 050 300 -233 700 -111 360 500 -100 000 -1 447 000 -65 672 400 -17 037 300 -2 828 300 -5 885 500 -21 050 300 -333 700 -112 807 500 BILDNINGSSEKTORN totalt -101 334 500 -2 042 000 -103 376 500 -929 000 -118 000 -50 000 -250 000 57 2.1.5 Räddningsverket i Östra Nyland Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Ursprunglig budget 14 537 400 -13 787 400 750 000 Budget- Budget efter revirevidering deringar 0 14 537 400 0 -13 787 400 0 750 000 Utfall % Differens 14 467 049 -13 274 561 1 192 487 99,5 96,3 159,0 -70 351 513 839 442 487 Inga budgetändringar under räkenskapsperioden Räddningsverket valdes till årets arbetsplats vid Borgå stad 2014. Förvaltning Tillgängligheten och nivån för tjänster som räddningsverket producerar grundar sig på lagarna om räddningstjänsten och på de riksomfattande mål för resultat och tjänster som inrikesministeriet fastställt. Den regionala tillgängligheten och nivån för tjänsterna har definierats i räddningsverkets godkända beslut om servicenivån 2010-2014. förebyggande av olyckor och på omfattningen och tillgången på räddningstjänsterna. Nyckeltalen för räddningsverksamheten har fastställts på grund av hela räddningsområdets invånarantal (96 087) 31.12.2014. Nyckeltalen för ambulanssjukvården har fastställts på grund av det sammanräknade invånarantalet (97 246) i de kommuner som ingår i HNS Borgå sjukvårdsområde. Servicenivån bestäms på basis av en riskbedömning av området och utifrån den har man beslutat om resurserna med tanke på att kunna upprätthålla de funktioner som behövs för att förebygga olyckor och för räddningsverksamheten och ambulanssjukvården. Vid bedömningen av verksamheten har man fäst speciell uppmärksamhet på I budgeten för år 2014 var kravet på räddningsverkets avkastning 750 000 euro som består av de investeringsbidrag som tas ut av kommunerna inom räddningsområdet. Bindande mål Beredskapstid / utfall av räddningsverkets beredskapstid i medeltal, % Personalens arbetsinsats / upprätthållande av räddningspersonalens personalresurser i den dagliga verksamheten (ordinarie och halvordinarie) Personalens arbetsinsats / upprätthållande av ambulanssjukvårdens personalresurser i den dagliga verksamheten BU2014 80 % 42 100 kalenderdagar Utfall 2014 95 % 41 017 kalenderdagar 5078 kalenderdagar 4910 kalenderdagar Riskhantering Uppgiftsområdet förebyggande av olyckor sköter uppgifter i enlighet med den godkända tillsynsplanen där definieras de åtgärder som ansluter sig till inspektioner samt samarbetet med övriga myndigheter och intressenter. I planen definierar man också det myndighetssamarbete som ansluter sig till samhälls- och byggplanering samt rådgivning till planerare och expertutlåtanden som räddningsmyndigheten ger. Tillsynsplanen grundar sig på en riskbedömning, på grund av vilken man har fastställt tillsynsåtgärderna och hur ofta de vidtas. De mest centrala tillsynsåtgärderna är inspektioner, expertutlåtanden och åtgärder för egen kontroll. Under verksamhetsåret har tillsynen omfattat övervakning av överträdelser av bestämmelserna i vissa verksamheter, att vidta korrigerande åtgärder och att följa upp verksamhetens resultat. Antalet olika tillsynsåtgärder som vidtogs år 2014 är sammanlagt 4000 (3546 st. år 2012). Man har kunnat minska antalet felaktiga brandlarm och kostnaderna för dem med utbildning till dem som sköter brandanläggningar och med samarbetet med ägare och innehavare av fastigheter samt med avgiften för felaktiga brandlarm som tagits i bruk. Avgiften är 793 euro för tredje felaktiga brandlarm inom 12 månader. Antalet felaktiga brandlarm minskade med 18,6 % år 2014. År 2014 var antalet larm från automatiska brandanläggningar totalt 174, av vilka 118 stycken var felaktiga brandlarm. Oftast beror felaktiga brandlarm på att man inte har beaktat verksamheten i byggnaden på ett tillräckligt sätt då man planerat brandlarmanläggningen, till exempel vid val och placering av branddetektorer. Också underhållsarbeten som orsakar damm eller rök kan medföra felaktiga brandlarm. Med säkerhetsutbildningen som Räddningsverket i Östra Nyland och avtalsbrandkårerna gett har man nått cirka 23 % av invånarna inom räddningsområdet. Antalet utbildningar var sammanlagt 154 och i utbildningarna nåddes totalt 21 599 personer. Målet för säkerhetsutbildningar som inrikesministeriet ställt och som ingår i räddningsverkets beslut om servicenivån har nåtts. De vanligaste utbildningarna anknöt till förstahandssläckning och utrymning samt olika säkerhetsevenemang. Tryggheten i anslutning till boende har förbättrats i samarbete med olika myndigheter. Verksamhetens centrala mål är att minska antalet bostadsbränder. Vid tillsynen av egnahemshus och parhus används egenkontrollsystem. Under år 2014 fick ca 2 500 egnahems- och parhus handböcker och blanketter om egenkontroll, av vilka 93 % returnerades till räddningsverket. Räddningsverket har gjort tillsyn på de fastigheter som inte returnerade responsblanketten och dessutom gjordes allmänna brandsyner som stickprov på övriga fastigheter inom området. 58 Bindande mål Totalt antal prestationer i räddningsområdet/år enligt tillsynsplanen Befolkning som fått säkerhetsutbildning och rådgivning / % av områdets invånare BU2014 3 500 prestationer Utfall 2014 4 000 prestationer 19 000 personer / 20 % av områdets invånare 21 599 personer / 23 % av områdets invånare Räddningsverksamhet Uppgiftsområdet räddningsverksamhet svarar för den operativa verksamheten och beredskapen i räddningsområdet. Utöver räddningsverksamhet omfattar uppgiftsområdets verksamhet även bekämpning av oljeskador samt verksamheten i räddningsverkets lägescentral. Räddningsverkets redskap har under verksamhetsåret bytts ut enligt investeringsplanen och beslutet om servicenivån. I slutet av året den nya räddningsstation i Askola färdig. Den tas i bruk i början av år 2015. Färdigheter i anknytning till katastrofer och undantagsförhållanden har år 2014 utvecklats på det sätt som riskerna i området förutsätter, och då det gäller utbildningen för och kontakter med organisationerna som deltar i verksamheten har man samarbetat med bl.a. Fortums kraftverk i Lovisa, Neste Oils raffinaderi i Borgå, hamnen, OSM Management Finland och övriga företag i Sköldvik, STUK, TUKES, Finlands miljöcentral och Östra Nylands polisinrättning. Tillgängligheten och nivån för räddningsverkets tjänster grundar sig på riskbedömningen i beslutet om servicenivån och riskområdena som fastställts utgående från det. Aktionsberedskapstiden år 2014 i områdets olika delar motsvarar de mål som inrikesministeriet ställt och som i beslutet om servicenivån ställs för riskområdena. Antalet larmuppdrag inom räddningsverksamheten var år 2014 sammanlagt 2 008 (1987 st. år 2013). Antalet byggnadsbränder och små bränder med risk för byggnadsbrand har ökat från år 2013. Under år 2014 var antalet uppdrag 124, då antalet år 2013 var 101. Antalet trafikolyckor har ökat med ca 8 % från år 2013. Antalet uppgifter var 298, då antalet år 2013 var 276. Den torra våren ledde till att räddningsverket hade flera uppdrag i anslutning till gräs-, terräng- och skogsbränder. Verksamheten i räddningsverkets lägescentral har effektiverats så att kommunernas ledningsgrupper kan betjänas bättre. Bland annat tekniken för att larma kommuners ledningsgrupper har förnyats och lägescentralens personal har utbildats samt de kontaktuppgifter som behövs i olika olyckssituationer har uppdaterats. Samtidigt ökades lägescentralens beredskap i olika olyckssituationer och stödande av kommunernas ledningsgrupper. Bindande mål Beredskapstid / utfall av den första enhetens beredskapstid i medeltal, % Upprätthållande av personalstyrkan och personalens funktionsförmåga inom halvordinarie brandkårer och avtalsbrandkårer/personalen i ordinarie och halvordinarie brandkårer och avtalsbrandkårer som kan delta i rökdykning TA-BU 2014 80 % 220 personer Utfall 2014 89 % 203 personer Ambulanssjukvård På grund av ändringarna enligt hälsovårdslagen (1326/2010) blev ambulanssjukvården en del av den specialiserade sjukvården i början av år 2012. Med ett avtal mellan HNS Borgå sjukvårdsområde och Räddningsverket i Östra Nyland övergick ambulanssjukvården till räddningsverket 1.1.2012. Samarbetsavtalet grundar sig på ett beslut om servicenivån som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt godkänt för producering av tjänster i anknytning till ambulanssjukvård och första insatsen inom Borgå sjukvårdsområde. Ambulanssjukvårdens verksamhetsområde omfattar Borgå sjukvårdsområdes kommuner Lovisa, Borgå, Askola, Lappträsk, Borgnäs och Sibbo. Ambulanssjukvårdens serviceproduktion grundar sig på riskbedömningen där tillgängligheten av befolkningen i området har definierats enligt prioritetsklass. Det centrala målet är att nå patienterna i olika riskområden inom de utsatta tider som fastställs i beslutet om servicenivån. Utanför tätorter kompletteras servicen med räddningsverkets enheter för första insatsen som Borgå sjukvårdsområde godkänt. Under år 2014 nåddes ambulanssjukvårdens patienter inom utsatta tider enligt de mål som ställs i beslutet om servicenivån. Under verksamhetsår 2014 var det totala antalet prestationer inom ambulanssjukvårdens enheter 12 150 och antalet prestationer inom första insatsens enheter var 522 (11 651/467 prestationer år 2013). Den effektiva ambulanssjukvården har minskat behovet av att använda enheter inom första insatsen. Ambulanssjukvårdens enheter placeras enligt Borgå sjukvårdsområdes beslut om servicenivån i beredskap i Borgå, Lovisa och Sibbo betjäningsenheter. Dessutom har nya jourenheter grundats i Söderkulla i Sibbo och Forsby i Lovisa för att kunna nå befolkningen i Sibbo och Lovisa inom utsatt tid. 59 Bindande mål Ambulanssjukvårdens tjänster inom Borgå sjukvårdsområde / att nå befolkningen % per prioritetsklass TA-BU 2014 Riskområdesklass 1 2 3 4 1 2 3 4 12 150 prestationer A: 8 min. 70 % 60 % 45 % 25 % B: 8 min. 60 % 55 % 45 % 25 % A: 15 min. 90 % 90 % 85 % 70 % B: 15 min. 85 % 85 % 80 % 60 % A: 30 min. 90 % 90 % 90 % 85 % C: 30 min. 90 % 90 % 85 % 80 % Utfall 2014 A: 8 min. 94 % 83 % 77 % 29 % B: 8 min. 90 % 70 % 53 % 21 % A: 15 min. 100 % 97 % 97 % 83 % B: 15 min. 99 % 97 % 89 % 71 % A: 30 min. 100 % 100 % 98 % 99 % C: 30 min. 98 % 98 % 96 % 90 % Antalet prestationer inom ambulanssjukvården Procenttal för tillgänglighet enligt HNS sjukvårdsområde för tiden 1.1 - 30.9.2014, - 31.12.2014 finns inte BUDGETUTFALL FÖR RÄDDNINGSVERKET I ÖSTRA NYLAND Uppgiftsområden Budget efter revidering Utfall % Differens 1 201 800 1 201 800 40,1 1 201 800 1 201 800 482 485 68 018 550 503 -719 315 68 018 -651 297 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -291 500 -110 600 -12 800 -500 -33 300 -3 100 -451 800 -291 500 -110 600 -12 800 -500 -33 300 -3 100 -451 800 -278 639 -118 619 -4 151 95,6 107,3 32,4 -32 686 -6 826 -440 921 98,2 220,2 97,6 12 861 -8 019 8 649 500 614 -3 726 10 879 FÖRVALTNING totalt 750 000 750 000 109 582 14,6 -640 418 Räddningsväsendet VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt 7 664 000 70 000 99 500 13 500 6 500 7 853 500 7 664 000 70 000 99 500 13 500 6 500 7 853 500 9 188 740 186 659 147 067 15 450 78 496 9 616 412 119,9 266,7 147,8 114,4 1 207,6 122,4 1 524 740 116 659 47 567 1 950 71 996 1 762 912 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -5 353 000 -952 600 -287 400 -5 000 -1 238 600 -16 900 -7 853 500 -5 353 000 -952 600 -287 400 -5 000 -1 238 600 -16 900 -7 853 500 -5 150 968 -925 343 -362 369 -210 -1 270 267 -20 608 -7 729 765 96,2 97,1 126,1 4,2 102,6 121,9 98,4 202 032 27 257 -74 969 4 790 -31 667 -3 708 123 735 Förvaltning VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Understöd och bidrag VERKSAMHETSINTÄKTER totalt Ursprunglig budget Budgetrevidering RÄDDNINGSVÄSENDET totalt 1 886 647 60 45,8 1 886 647 Uppgiftsområden Ursprunglig budget Budgetrevidering Budget efter revidering Förebyggande av olyckor VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt 931 200 13 500 500 945 200 931 200 13 500 500 945 200 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt -673 100 -129 000 -36 700 -102 600 -3 800 -945 200 -673 100 -129 000 -36 700 -102 600 -3 800 -945 200 FÖREBYGGANDE AV OLYCKOR tot. Ambulanssjukvård VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt AMBULANSSJUKVÅRD totalt RÄDDNINGSVERKET TOTALT VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETSINTÄKTER totalt VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Hyresutgifter Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER totalt RÄDDNINGSVERKET totalt Utfall % 73 466 544,2 73 466 7,8 -931 200 59 966 -500 -871 735 -622 668 -116 876 -30 399 -100 842 -6 422 -877 207 92,5 90,6 82,8 98,3 169,0 92,8 50 432 12 124 6 301 1 758 -2 622 67 993 -803 742 3 089 500 1 447 400 3 089 500 1 447 400 4 536 900 Differens -803 742 89,5 18,4 4 536 900 2 765 323 265 947 1 192 911 2 487 4 226 668 93,2 -324 177 -1 181 453 1 192 911 2 487 -310 232 -3 551 500 -374 200 -199 800 -405 400 -6 000 -4 536 900 -3 551 500 -374 200 -199 800 -405 400 -6 000 -4 536 900 -3 202 563 -396 821 -155 072 -456 080 -16 132 -4 226 668 90,2 106,0 77,6 112,5 268,9 93,2 348 937 -22 621 44 728 -50 680 -10 132 310 232 0 0 0 0,0 0 12 886 500 1 530 900 99 500 13 500 7 000 14 537 400 12 886 500 1 530 900 99 500 13 500 7 000 14 537 400 12 436 548 526 072 1 407 996 15 450 80 983 14 467 049 96,5 34,4 1 415,1 114,4 1 156,9 99,5 -449 952 -1 004 828 1 308 496 1 950 73 983 -70 351 -9 869 100 -1 566 400 -536 700 -5 500 -1 779 900 -29 800 -13 787 400 -9 869 100 -1 566 400 -536 700 -5 500 -1 779 900 -29 800 -13 787 400 -9 254 838 -1 557 660 -551 991 -210 -1 859 875 -49 987 -13 274 561 93,8 99,4 102,8 3,8 104,5 167,7 96,3 614 262 8 740 -15 291 5 290 -79 975 -20 187 512 839 750 000 750 000 1 192 487 159,0 442 487 61 2.1.6 Utfallet för affärsverkens mål Ursprunglig budget 400 000 Borgå vatten 2.1.7 Budgetrevideringar 0 Budget efter ändringar 400 000 Utfall % Differens 400 000 100,0 0 Utfallet för kommunkoncernens mål Budget 1 300 000 ≥ 85 % 99,66 % Borgå Energi Ab, avkastningsmålet Borgå energi, produktion av fjärrvärme med förnybara bränslen Borgå A-bostäder, genomsnittlig användningsgrad Utfall 1 206 817 uppnås uppnås % 92,8 Differens 93 183 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (utan affärsverken) VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkter tot. Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetskostnader tot. VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Ursprunglig budget Budgetrevidering Budget efter revideringar Utfall % Differens 27 433 100 16 670 300 5 895 900 46 521 500 96 520 800 553 000 -100 000 -495 000 -4 052 000 -4 647 000 27 433 100 16 570 300 5 400 900 42 469 500 91 873 800 553 000 27 768 308 15 970 294 7 935 849 43 698 587 95 373 038 822 059 101,2 96,4 146,9 102,9 103,8 148,7 335 208 -600 006 2 534 949 1 229 087 3 499 238 269 059 -105 195 800 -929 000 -106 124 800 -105 469 709 99,4 655 091 -25 791 900 -6 172 800 -134 853 600 -13 328 400 -16 865 400 -40 178 800 -342 386 700 -3 434 000 -50 000 -250 000 -4 663 000 -25 791 900 -6 172 800 -138 287 600 -13 378 400 -17 115 400 -40 178 800 -347 049 700 -25 952 298 -5 796 203 -136 800 595 -13 727 000 -18 149 170 -39 705 658 -345 600 633 100,6 93,9 98,9 102,6 106,0 98,8 99,6 -160 398 376 597 1 487 005 -348 600 -1 033 770 473 142 1 449 067 -245 312 900 -9 310 000 -254 622 900 -249 405 536 98,0 5 217 364 210 900 000 49 100 000 210 900 000 49 100 000 210 347 098 49 448 957 99,7 100,7 -552 902 348 957 100 000 100 000 126,5 104,1 85,6 16,5 26 481 4 117 106 725 294 164 83 469 Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter från andra Ränteintäkter från affärsverk Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader 2 600 000 -3 000 000 -100 000 951 000 2 600 000 -2 049 000 -100 000 126 481 4 117 2 706 725 -1 754 836 -16 531 ÅRSBIDRAG 14 287 100 -8 359 000 5 928 100 11 456 474 193,3 5 528 374 -22 000 000 -22 459 030 102,1 -459 030 -16 071 900 -11 002 556 68,5 5 069 344 Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -22 000 000 -7 712 900 -8 359 000 Förändring av avskrivningsdifferens Förändring reserver Förändring fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT -7 712 900 -8 359 000 62 -16 071 900 254 970 254 970 1 205 442 1 642 463 1 205 442 1 642 463 -7 899 681 49,2 8 172 219 Specifikation av skatteinkomster Kommunens inkomstskatt Andelen av samfundsskattens avkastning Fastighetsskatt Skatteinkomster sammanlagt År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Inkomstskatteprocent 18,75 18,75 18,75 18,75 18,75 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25 Ursprunglig budget 179 000 000 17 000 000 14 900 000 210 900 000 Inkomstskatten i kommunen, 1000 euro 120 597 128 092 133 844 145 039 154 420 158 743 162 062 167 174 166 872 179 781 179 346 Budgetrevideringar 0 Budget efter revideringar 179 000 000 17 000 000 Utfall % Differens 179 306 712 15 825 115 100,2 93,1 306 712 -1 174 885 14 900 000 210 900 000 15 215 271 210 347 098 102,1 99,7 315 271 -552 902 Ändring % 2,0 6,2 4,5 8,4 6,5 2,8 2,1 3,2 -0,1 7,7 -0,0 Specifikation av statsandelar Ursprunglig budget Statsandelen för kommunala bastjänster (s.k. envägsmodellen) inkl. utjämningar Övriga statsandelar för utbildnings- och kulturväsendet Förhöjning av den prövningsbaserade statsandelen Statsandelar sammanlagt Budgetrevideringar Budget efter revideringar Utfall % Differens 100,7 348 957 55 957 738 49 100 000 0 63 49 100 000 -6 508 781 0 49 448 957 2.3 Investeringsdelens utfall Ursprunglig budget KONCERNFÖRVALTNING Investeringsutgifter Investeringsinkomster Totalt (utan affärsverken) Budgetrevide- Budget efter reringar videringar Utfall % Differens -12 846 810 540 000 -12 306 810 95,8 135,0 94,6 559 790 140 000 699 790 -14 213 000 400 000 -13 813 000 806 400 806 400 -13 406 600 400 000 -13 006 600 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Investeringsutgifter Totalt -596 000 -596 000 -80 000 -80 000 -676 000 -676 000 -532 250 -532 250 78,7 78,7 143 750 143 750 BILDNINGSSEKTORN Investeringsutgifter Investeringsinkomster Totalt -400 000 20 000 -380 000 -400 000 20 000 -380 000 -275 216 0 -275 216 68,8 0,0 72,4 124 784 -20 000 104 784 RÄDDNINGSVERKET I ÖSTRA NYLAND Investeringsutgifter Investeringsinkomster Totalt -995 000 245 000 -750 000 -995 000 245 000 -750 000 -887 299 31 372 -855 927 89,2 12,8 114,1 107 701 -213 628 -105 927 -15 477 600 665 000 -14 812 600 -14 541 575 571 372 -13 970 203 94,0 85,9 94,3 936 025 -93 628 842 397 INVESTERINGAR TOTALT Investeringsutgifter Investeringsinkomster Totalt -16 204 000 665 000 -15 539 000 726 400 726 400 Budgetändringar under räkenskapsperioden I investeringsdelen beviljades tilläggsanslag på sammanlagt 1 817 600 euro för flera investeringsprojekt med motiveringen att motsvarande besparingar hade gjorts år 2013. Senare minskades anslaget med sammanlagt 3 359 000 euro, eftersom flera husbyggnadsinvesteringar senareläggs. För fastighetsköp beviljades ett tilläggsanslag på 530 000 euro för ett fastighetsköp med Oy Porvoo International College Ab samt ett tilläggsanslag på 115 000 euro för köp av råmark. För kommuntekniska arbeten på Hermansö beviljades ett tilläggsanslag på 90 000 euro. För social- och hälsovårdssektorns investeringsprojekt beviljades ett tilläggsanslag på 80 000 euro för upphandling av lösegendom med motiveringen att motsvarande besparingar gjordes år 2013. ________________________________________________________________________________________________________________ HUSBYGGNAD 5201 Ny hälsostation Av anslaget för 2014 (30 000 €) är 2 400 € oförbrukat. I budgeten hade reserverats anslag för projektplanering av en ny hälsostation. Behovsutredningen blev färdig år 2013 men projektplaneringen började inte. Orsaken till dröjsmålet är osäkerheten om hur den av staten planerade social- och hälsovårdsreformen påverkar Borgå sjukhus. Meningen är att den nya hälsostationen byggs i samband med Borgå sjukhus. 5050 Projektplaner och fastighetsbesiktningar Av anslaget för 2014 (120 000 €) är ca 14 327 € oförbrukat. Med anslaget har gjorts projektplaner för investeringar, fastighetsbesiktningar och lokalutredningar. 5100 Estbacka daghem Anslaget för år 2014 (1 194 800 €) överskreds med 187 537 euro. Arbetet med att bygga ut daghemmet påbörjades på sommaren 2014. Arbetet har framskridit snabbare än beräknat, och därför har anslag använts mer än uppskattades. Överskridningen av anslaget 2014 påverkar inte projekts totala kostnadsberäkning. Utbyggnaden blir färdig sommaren 2015. 5225 Tandklinik, Gammelbacka Av anslaget för år 2014 (85 900 €) är 37 853 € oförbrukat. Gammelbacka tandklinik har flyttats till Näse hälsovårdscentral. Renoveringsarbetena blev färdiga år 2013. En del av betalningsraterna och upphandlingarna förfall till betalning år 2014. Hela anslaget behövdes inte för slutförandet av arbetet. 5137 Finnby daghem Av anslaget för 2014 (1 006 300 €) är ca 92 932 € oförbrukat. Före detta Suomenkylän koulu byggs om till daghem för fyra grupper, så att det kalkylerade antalet dagvårdsplatser blir 84. Ombyggnaden blev färdig på vintern 2014. Den blev billigare än beräknat. 5260 Möblering av servicebostäder för äldre Av anslaget för 2014 (81 000 €) är 16 131 € oförbrukat. Servicehuset Johannahemmet blev färdigt år 2013. Staden hyr servicehuset, där det finns 60 vårdplatser, men inventarierna har staden köpt. En del av upphandlingarna gjordes år 2014. Inte hela anslaget behövdes för slutförandet av upphandlingarna. 5155 Möblering av livscykeldaghem Av anslaget för 2014 (39 000 €) är 140 € oförbrukat. Staden hyr daghemmen men har upphandlat inventarierna. 64 5402 Grännäs skola Av anslaget för 2014 (150 000 €) är 124 606 € oförbrukat. Planeringsarbetet påbörjades på hösten. Planeringsarbetet fortsätter år 2015 och byggnadsarbetena påbörjas hösten 2015. KOMMUNALTEKNISKA TJÄNSTER Av de nya byggobjekten fortsatte gatubyggena i Majberget och på Hermansö. Byggandet av vägkorridoren fortsatt vid Stadshusgatan och Fänriksgatan. Korsningen av Ishockeyvägen och Tolkisvägen fick trafikljus. I centrum gjordes byggarbeten med vilka strävas efter tillgänglighet och promenadvänlighet. En ny toalett med avlopp öppnades bredvid gamla bron. Gator och kommunalteknik byggdes i det nya industriområdet i Stadshagen. Brytningsarbetena i hamnområdet i Tolkis påbörjades. 5419 Västra enhetsskolan Av anslaget för 2014 (103 900 €) är 53 823 € oförbrukat. Planeringsarbetet inleddes våren 2014 och fortsätter år 2015. Byggnadsarbetena påbörjas 2016 och skolan blir färdig år 2017. 5420 Lyceiparkens skola Anslaget för år 2014 (519 500 €) överskreds med 156 365 euro. Planeringsarbetet pågår och fortsätter år 2015. Skolan fungerar i huvudsak i tillfälliga lokaler. En grundlig renovering av skolan inleds hösten 2015 och blir färdig år 2016. Överskridningen beror på de tillfälliga lokalerna. För att göra trafiken smidigare i Östermalm förbättrades två anslutningar grundligt: mellan Pellingevägen och Strandgatan samt Lovisavägen och Montörsvägen. Ett antal mindre förbättringar gjordes för att förbättra trafiksäkerheten. Trafiken gjordes säkrare nära skolor och vid livliga gång- och cykelvägar. Gator i centrum, Vårberga, Östermalm och Ölstens färdigställdes genom asfaltering. Ca 6,7 km vägar asfalterades. Stödmuren på östra åstranden förnyades på en ca 100 meters sträcka. 5430 Hindhår bildningscentrum Av anslaget för 2014 (239 200 €) är 1 702 € oförbrukat. Grundreparationen omfattar en ombyggnad av tidigare daghem till skolutrymmen. Ändringsarbetena blir färdiga i början av år 2014. Bl.a. följande arbeten i parker blev färdiga: lekparken vid Koddervikens strand, gång- och cykelvägen i Äppelgården, Johannes Linnankoskis skvär, ca 1 km parkgång i Maren fick belysning. Dessutom gjordes många mindre renoverings- och förbättringsarbeten i lekparker och parker. 5770 Investeringar i energibesparing Av anslaget för år 2014 är 100 000 € oförbrukat. Kostnadsberäkning Användningen under tidigare år Ursprunglig budget Bud- Budget efter - revideringar revidering Utfall Differens Kostn. anv. % 8000 STADSSTYRELSEN LÖS EGENDOM Utgifter TOTALT -234 000 -234 000 AKTIER OCH ANDELAR 1115 KuntaPro-aktier Utgifter TOTALT ANDELAR I SAMKOMMUNER 3000 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Utgifter 3010 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon Utgifter TOTALT -59 000 -59 000 -293 000 -293 000 -208 116 -208 116 84 884 84 884 71,0 71,0 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 -5 000 0 0 100,0 100,0 -195 000 -195 000 -194 642 358 99,8 -170 000 -365 000 -170 000 -365 000 -169 130 -363 772 870 1 228 99,5 99,7 -120 000 -120 000 -102 423 17 577 46,5 HUSBYGGNAD KONCERNFÖRVALTNINGENS HUSBYGGNAD 5050 Projektplaner och fastighetsbesiktningar Utgifter 5770 Investeringar i energibesparing Utgifter -600 000 -176 623 -2 500 000 KONCERNFÖRVALTNINGENS HUSBYGGNAD totalt Utgifter Totalt 65 -500 000 400 000 -100 000 0 100 000 0,0 -620 000 -620 000 400 000 400 000 -220 000 -220 000 -102 423 -102 423 117 577 117 577 46,6 46,6 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORNS HUSBYGGNAD 5201 Ny hälsostation Utgifter 5225 Tandklinik, Gammelbacka-Pepot Utgifter 5260 Möblering av servicebostäder för äldre Utgifter Kostnadsberäkning Användningen under tidigare år Ursprunglig budget -24 000 000 -125 910 -100 000 -750 000 -900 000 -3 300 000 Utfall Differens Kostn. anv. % 70 000 -30 000 -27 600 2 400 0,6 -464 064 -48 900 -48 900 -48 047 853 68,3 -161 961 -65 000 -65 000 -64 516 484 25,2 -100 000 -100 000 -43 900 -43 900 -143 900 -143 900 -140 163 -140 163 3 737 3 737 97,4 97,4 -1 500 000 117 200 -1 382 800 -1 382 337 463 42,0 -500 000 -1 233 498 767 0,4 -566 300 -916 300 -914 368 1 932 96,3 -39 000 -39 000 -38 861 140 98,4 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORNS HUSBYGGNAD totalt Utgifter Totalt BILDNINGSSEKTORNS HUSBYGGNAD 5100 Estbacka daghem Utgifter 5120 Prästgårdsbackens daghem Utgifter 5137 Finnby daghem Utgifter 5155 Möblering av livscykeldaghem Utgifter 5402 Grännäs skola Utgifter 5419 Västra enhetsskolan Utgifter 5420 Lyceiparkens skola Utgifter 5430 Hindhår bildningscentrum Utgifter Bud- Budget efter - revideringar revidering -5 139 -300 000 -500 000 -2 490 000 -1 483 601 -350 000 -540 000 -492 496 -3 650 000 -1 000 -1 200 000 1 050 000 -150 000 -25 394 124 606 0,7 -11 000 000 -56 095 -1 000 000 941 100 -58 900 -50 077 8 823 1,0 -3 150 000 -30 477 -500 000 -19 500 -519 500 -675 865 -156 365 22,4 -300 000 -60 742 -239 200 -239 200 -237 498 1 702 99,4 BILDNINGSSEKTORN HUSBYGGNAD totalt Utgifter Totalt -5 050 000 -5 050 000 1 244 300 1 244 300 -3 805 700 -3 805 700 -3 325 634 -3 325 634 480 066 480 066 87,4 87,4 HUSBYGGNAD TOTALT Utgifter TOTALT -5 770 000 -5 770 000 1 600 400 1 600 400 -4 169 600 -4 169 600 -3 568 220 -3 568 220 601 380 601 380 85,6 85,6 -6 374 000 -6 374 000 1 541 400 1 541 400 -4 832 600 -4 832 600 -4 145 109 -4 145 109 687 491 687 491 85,8 85,8 -509 000 -373 585 135 415 73,4 8000 STADSSTYRELSEN TOTALT Utgifter TOTALT 8050 STADSUTVECKLINGSNÄMNDEN LÖS EGENDOM Utgifter LÖS EGENDOM TOTALT FAST EGENDOM 2000 Köp av fastigheter Utgifter FAST EGENDOM totalt KOMMUNTEKNIK 6069 Nybyggnation, gator Utgifter Inkomster 6099 Grundförbättring, gator Utgifter -509 000 -1 000 000 -1 000 000 -645 000 -645 000 -1 645 000 -1 645 000 -1 862 193 -1 862 193 -217 193 -217 193 113,2 113,2 -1 565 000 400 000 -90 000 -1 655 000 400 000 -1 791 480 540 000 -136 480 140 000 108,2 135,0 -1 325 000 -1 069 676 255 324 80,7 -1 325 000 66 Kostnadsberäkning 6659 Beläggning, ospecificerat Utgifter 6899 Parker, ospecificerat Utgifter 6999 Övrig kommunalteknik Utgifter 7059 Hamnen, ospecificerat Utgifter 7399 Arbetsplatsområden, ospecificerat Utgifter KOMMUNALTEKNIK TOTALT Utgifter Inkomster Totalt 8050 STADSUTVECKLINGSNÄMNEN totalt Utgifter Inkomster Totalt 8100 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Användningen under tidigare år Ursprunglig budget Bud- Budget efter - revideringar revidering -840 000 -840 000 -943 265 -103 265 112,3 -470 000 -470 000 -728 870 -258 870 155,1 -500 000 -500 000 -902 244 -402 244 180,4 -1 080 000 -1 080 000 -588 106 491 894 54,5 -550 000 -550 000 -442 282 107 718 80,4 Kostn. anv. % -6 420 000 400 000 -6 020 000 -6 465 923 540 000 -5 925 923 -45 923 140 000 94 077 100,7 135,0 98,4 -8 701 701 540 000 -8 161 701 -127 701 140 000 12 299 101,5 135,0 99,8 -6 330 000 400 000 -5 930 000 -90 000 -7 839 000 400 000 -7 439 000 -735 000 -735 000 -8 574 000 400 000 -8 174 000 -596 000 -596 000 -80 000 -80 000 -676 000 -676 000 -532 250 -532 250 143 750 143 750 78,7 78,7 -150 000 -150 000 -150 000 -150 000 -121 617 -121 617 28 383 28 383 81,1 81,1 -250 000 20 000 -230 000 -250 000 20 000 -230 000 -153 599 0 -153 599 96 401 -20 000 76 401 61,4 0,0 66,8 -400 000 20 000 -380 000 -400 000 20 000 -380 000 -275 216 0 -275 216 124 784 -20 000 104 784 68,8 0,0 72,4 -995 000 245 000 -750 000 -995 000 245 000 -750 000 -887 299 31 372 -855 927 107 701 -213 628 -105 927 89,2 12,8 114,1 -15 477 600 665 000 -14 812 600 -14 541 575 571 372 -13 970 203 936 025 -93 628 842 397 94,0 85,9 94,3 LÖS EGENDOM Utgifter TOTALT 8200 BILDNINGSNÄMNDEN LÖS EGENDOM Utgifter TOTALT PROJEKT INOM IDROTTSVÄSENDET Utgifter Inkomster PROJEKT INOM IDROTTSVÄSENDET TOTALT BILDNINGSNÄMNDEN totalt Utgifter Inkomster TOTALT 8900 REGIONALA RÄDDNINGSNÄMNDEN LÖS EGENDOM Utgifter Inkomster LÖS EGENDOM TOTALT INVESTERINGAR TOTALT UTGIFTER INKOMSTER TOTALT Utfall Differens -16 204 000 665 000 -15 539 000 67 -90 000 726 400 726 400 2.4 Finansieringsdelens utfall (utan affärsverken) Ursprunglig Budgetrevidebudget ringar Verksamhet och investeringar Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Rättelseposter till internt tillförda medel Verksamhetens kassaflöde totalt Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Överlåtelsevinster av tillgångar bland bestående aktiva Investeringarnas kassaflöde totalt Verksamhet och investeringar, netto Budget efter revideringar Utfall % Differens 5 928 100 -6 710 000 -781 900 11 456 474 -5 778 304 5 678 171 193,3 86,1 -726,2 5 528 374 931 696 6 460 071 -14 541 575 571 372 94,0 85,9 936 025 -93 628 14 287 100 -6 710 000 7 577 100 -8 359 000 -16 204 000 665 000 726 400 -15 477 600 665 000 6 710 000 4 037 028 60,2 -2 672 972 -8 829 000 726 400 -8 102 600 -9 933 175 122,6 -1 830 575 -1 251 900 -7 632 600 -8 884 500 -4 255 005 47,9 4 629 495 -8 359 000 6 710 000 Finansiell verksamhet Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverk Minskning av utlåningen till övriga Förändringar i utlåningen totalt Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i utlåningen totalt -15 703 15 000 -703 34 542 100 -33 200 000 1 342 100 5 000 000,00 39 542 100 -33 200 000 6 342 100 Verkningar på likviditeten Förändring av likvida medel totalt 90 200 -2 632 600 68 -2 542 400 36 000 000 -38 621 163 -2 621 163 -15 703 -703 91,0 116,3 -41,3 -3 542 100 -5 421 163 -8 963 263 301 876 301 876 -6 574 995 -4 032 595 2.5 Sammanfattning av utfallet för anslag och inkomstberäkningar som stadsfullmäktige har godkänt Bind- Anslag ande Budberäkning 1 000 € DRIFTSEKONOMIDELEN Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdsnämnden Bildningssektorn Räddningsverket RESULTATRÄKNING Skatteinkomster Statsandelar Ränteinkomster Övriga finansieringsinkomster Ränteutgifter Övriga finansieringskostnader INVESTERINGSDELEN Stadsstyrelsen Lös egendom Andelar i samkommuner Estbacka daghem Grännäs skola Västra enhetsskolan Övriga husbyggnadsprojekt Stadsutvecklingen Lös egendom Anskaffning av mark Kommunteknik Social- och hälsovårdssektorn Lös egendom Bildningssektorn Lös egendom Räddningsverket Lös egendom FINANSIERINGSDELEN Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Verkningar på likviditeten N N N N 56 173 161 066 111 361 13 787 Ut- Dif- ändring 1 000 € BU ändr. revideringar 1 000 € fall 1 000 € ferens 1 000 € Inkomstberäkningar BudBUBU ändr. beräkrevidening ändring ringar 1 000 € 1 000 € 1 000 € 3 216 0 1 447 0 59 389 161 066 112 808 13 787 56 476 161 796 114 055 13 275 2 913 -729 -1 247 513 54 177 18 334 10 026 14 537 -4 052 0 -595 0 210 900 49 100 100 2 600 0 BU- Ut- Dif- fall 1 000 € ferens 1 000 € 50 125 18 334 9 431 14 537 51 266 19 601 10 862 14 467 -1 141 -1 267 -1 431 70 210 900 49 100 100 2 600 210 347 49 449 131 2 707 553 -349 -31 -107 400 400 540 0 -140 20 0 20 245 31 214 15 -15 - 3 000 100 -951 2 049 100 1 755 17 294 83 N N N N N N 239 365 1 500 1 200 1 000 2 070 59 -117 -1 050 -941 508 298 365 1 383 150 59 2 578 213 364 1 382 25 50 2 110 85 1 0 125 9 467 N N N 509 1 000 6 330 645 90 509 1 645 6 420 374 1 862 6 466 135 -217 -46 N 596 80 676 532 144 N 400 0 400 275 125 20 N 995 0 995 887 108 245 16 -16 B B - 33 200 33 200 38 621 -5 421 90 394 981 90 397 967 -6 575 393 975 6 665 3 991 2 986 69 0 34 542 5 000 39 542 36 000 3 542 394 981 2 633 2 986 2 633 397 967 -1 741 302 393 975 1 741 2 331 3 991 3 Bokslutskalkyler 3.1 Resultaträkning VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkter tot. Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetskostnader tot. VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Avskrivningsdifferens, ökning (-)/minskning (+) Reserver, ökning (-)/minskning (+) Fonder, ökning (-)/minskning (+) RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT(-) 70 1.1–31.12.2014 euro 1.1–31.12.2013 euro 26 790 439,18 15 491 192,50 7 990 849,14 15 264 400,70 65 536 881,52 1 359 251,57 26 916 688,06 15 572 105,28 7 462 014,03 18 586 558,55 68 537 365,92 1 264 252,64 -116 404 196,39 -115 149 080,39 -28 496 974,58 -6 383 777,75 -110 718 295,51 -19 170 156,89 -18 149 169,95 -12 175 355,89 -311 497 926,96 -244 601 793,87 -28 096 839,91 -6 435 779,52 -106 111 129,78 -18 648 703,20 -15 029 026,56 -12 966 268,47 -302 436 827,83 -232 635 209,27 210 347 097,65 49 448 957,00 209 768 724,28 52 016 388,00 128 442,68 2 312 570,23 -1 754 836,13 -16 984,32 15 863 453,24 94 054,03 2 355 255,28 -2 215 222,29 -23 297,90 29 360 692,13 -25 773 681,66 -30 640 750,67 -9 910 228,42 -1 280 058,54 254 970,02 1 205 442,18 1 642 462,98 -25 153,22 -563 119,77 194 610,55 -6 807 353,24 -1 673 720,98 3.2 Finansieringsanalys 2014 euro 2013 euro 15 863 453,24 29 360 692,13 -5 786 255,36 -5 756 545,87 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar av investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från bestående aktiva -19 751 540,93 571 372,00 4 044 979,15 -16 278 280,34 814 958,00 8 410 614,31 Kassaflöde för verksamhet och investeringar -5 057 991,90 16 551 438,23 -7 820,00 15 000,00 -10 920,00 36 000 000,00 -38 663 916,83 12 000 000,00 -24 140 605,20 67 922,56 -21 240,06 649 182,75 266 268,10 -156 132,19 4 222,33 1 142 082,45 2 381 198,34 Kassaflödet för finansieringens del -1 694 603,48 -8 780 154,27 Förändring av likvida medel -6 752 595,38 7 771 283,96 22 196 296,72 -28 948 892,10 -6 752 595,38 28 948 892,10 -21 177 608,14 7 771 283,96 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 Likvida medel 1.1. 71 3.3 Balans AKTIVA 31.12.2014 euro 31.12.2013 euro A I BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 1. Immateriella rättigheter 2. Övriga utgifter med lång verkningstid 264 436 825,16 3 006 411,44 858 000,40 2 148 411,04 271 378 159,86 4 516 128,55 559 873,75 3 956 254,80 II Materiella tillgångar 1. Mark- och vattenområden 2. Byggnader 3. Fasta konstruktioner och anordningar 4. Maskiner och inventarier 5. Övriga materiella tillgångar 6. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 209 893 384,56 23 084 513,56 119 085 156,20 59 577 740,98 6 005 188,60 40 533,29 215 534 325,03 21 281 311,33 128 299 829,48 54 673 186,29 5 551 032,23 40 533,29 2 100 251,93 5 688 432,41 51 537 029,16 49 424 031,16 1 851 000,00 261 998,00 51 327 706,28 49 207 528,28 1 866 000,00 254 178,00 III Placeringar 1. Aktier och andelar 3. Övriga lånefordringar 4. Övriga fordringar B FÖRVALTADE MEDEL 9 029 252,55 8 613 053,88 1. Statens uppdrag 2. Donationsfondernas särskilda täckning 3. Övrigt förvaltat kapital 3 158,48 8 969 278,61 56 815,46 9 970,16 8 557 603,36 45 480,36 36 224 660,87 43 605 198,94 290 832,72 290 832,72 269 592,66 269 592,66 13 737 531,43 1 956 950,00 14 386 714,18 2 831 486,00 1 956 950,00 11 780 581,43 5 050 915,09 3 631 963,30 3 097 703,04 2 831 486,00 11 555 228,18 4 835 161,22 3 276 043,83 3 444 023,13 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar 1. Material och förnödenheter II Fordringar Långfristiga fordringar 1. Kundfordringar 2. Lånefordringar 3. Övriga fordringar Kortfristiga fordringar 1. Kundfordringar 3. Övriga fordringar 4. Aktiva resultatregleringar III Värdepapper inom finansieringstillgångar 4. Övriga värdepapper IV Kassa och banktillgodohavanden 8 000 000,00 8 000 000,00 AKTIVA SAMMANLAGT 72 14 196 296,72 28 948 892,10 309 690 738,58 323 596 412,68 PASSIVA 31.12.2014 euro 31.12.2013 euro 134 111 247,54 83 655 913,15 4 686 649,33 52 576 038,30 -6 807 353,24 142 561 063,76 83 655 913,15 6 329 112,31 54 249 759,28 -1 673 720,98 4 435 339,05 2 434 709,16 2 000 629,89 5 895 751,25 2 689 679,18 3 206 072,07 531 025,28 531 025,28 2 612 943,46 2 612 943,46 9 496 252,55 3 158,48 8 994 494,54 498 599,53 9 012 131,32 9 970,16 8 582 239,29 419 921,87 A I IV V VI EGET KAPITAL Grundkapital Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1. Avskrivningsdifferens 2. Reserver C AVSÄTTNINGAR 2. Övriga avsättningar D FÖRVALTAT KAPITAL 1. Statens uppdrag 2. Donationsfondernas kapital 3. Övrigt förvaltat kapital E I FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 3. Lån från offentliga samfund 6. Skulder till leverantörer 7. Anslutningsavgifter och övriga skulder 161 116 874,16 102 161 363,57 163 514 522,89 94 079 071,32 82 073 688,00 71 616 283,89 10 985 350,22 8 545,17 9 093 780,18 14 168 828,59 15 219,54 8 278 739,30 Kortfristigt 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 3. Lån från offentliga samfund 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga skulder 8. Passiva resultatregleringar 58 955 510,59 69 435 451,57 19 447 368,00 29 440 121,38 3 278 706,28 35 632,10 11 691 432,79 2 617 463,48 21 884 907,94 3 223 795,47 77 643,16 13 039 078,98 2 711 716,13 20 943 096,45 309 690 738,58 323 596 412,68 II PASSIVA TOTALT 73 3.4 Koncernbalansräkning Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel i intresseföretags vinst (förlust) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 74 1.1–31.12.2014 euro 1.1–31.12.2013 euro 208 109 653,21 -442 884 848,08 456 296,32 -234 318 898,55 208 972 128,39 -433 238 254,70 346 653,49 -223 919 472,82 210 347 097,65 63 425 378,01 209 768 724,28 66 119 530,39 189 250,30 541 403,84 -5 026 516,80 -552 842,12 34 604 872,33 208 558,92 530 728,93 -5 612 181,42 -534 400,14 46 561 488,13 -46 976 538,96 -51 014 274,98 -12 371 666,63 -10 128,21 -11 292,33 -4 474 207,39 4 259 841,87 -2 232,07 -2 396 298,37 -28 631,61 -8 114 056,83 -6 899 137,37 3.5 Koncernens finansieringskalkyl 2014 euro 2013 euro 34 604 872,34 -5 982 771,80 46 561 705,70 -11 292,33 -5 812 800,75 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från bestående aktiva -46 645 483,42 638 365,61 4 350 603,83 -43 020 072,04 823 656,43 9 060 526,92 Kassaflöde för verksamhet och investeringar -13 034 413,44 7 601 723,93 -6 406,54 42 500,95 -87 500,51 272,71 50 049 075,59 -51 355 985,51 496 867,55 258 829,92 31 150 244,01 -31 024 626,99 467 054,11 -2 997 801,37 63 199,47 201 862,08 1 548 516,76 4 250 614,11 5 549 074,38 -150 394,02 166 726,86 3 132 346,24 1 837 769,04 2 494 090,08 -7 485 339,06 10 095 814,01 34 817 727,46 42 303 066,52 -7 485 339,06 41 811 042,11 31 715 228,10 10 095 814,01 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Rättelsepost till internt tillförda medel Kassaflödet för finansieringens del Ändring av utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital (korrigeringar) Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel 31.12 Likvida medel 1.1. 75 3.6 Koncernbalans AKTIVA 428 800 600,51 38 213 862,35 235 266 383,56 120 859 217,09 21 491 444,90 170 261,51 31.12.2013 euro 454 306 532,96 8 843 931,61 1 666 298,06 7 164 337,07 13 296,48 429 637 663,29 36 302 086,88 244 554 302,05 112 706 328,34 20 993 566,46 191 115,79 12 799 431,10 16 362 030,57 5 687 129,68 9 855 092,81 2 499,27 817 308,81 14 890 263,77 15 824 938,06 5 680 195,31 9 447 695,76 17 164,35 679 882,64 9 303 387,13 8 893 061,25 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 69 652 476,83 6 280 100,69 78 888 194,72 6 481 962,77 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar 1 978 115,69 26 576 532,99 2 856 453,52 27 246 711,91 8 581 955,15 1 269 875,13 26 235 772,31 41 033 191,39 AKTIVA SAMMANLAGT 531 314 614,66 542 087 788,93 PASSIVA 31.12.2014 euro 117 946 732,62 83 655 913,15 24 359 959,69 31.12.2013 euro 127 581 102,02 83 655 913,15 35 627,35 25 824 722,82 18 044 916,61 -8 114 056,83 24 963 976,07 -6 899 137,37 213 993,22 215 505,34 19 677 940,74 12 913 040,74 6 764 900,00 23 013 579,36 16 087 821,48 6 925 757,88 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar 2 461 963,19 83 763,11 2 378 200,08 4 192 714,41 83 763,11 4 108 951,30 FÖRVALTAT KAPITAL 9 782 459,13 9 308 933,78 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital 381 231 525,76 237 248 648,32 40 160 678,38 37 532 499,96 66 289 699,10 377 775 954,02 226 741 750,75 38 401 850,23 48 834 439,90 63 797 913,14 PASSIVA SAMMANLAGT 531 314 614,66 542 087 788,93 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressebolag Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Finansiella värdepapper Kassa och banktillgodohavanden EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH FRIVILLIGA RESERVERINGAR Avskrivningsdifferens Reserver 76 31.12.2014 euro 452 358 750,70 7 196 119,62 1 755 076,41 5 441 043,21 4 Noter till bokslutet 4.1 Noter om upprättande av bokslutet 4.1.1 Noter om upprättande av stadens bokslut Vid upprättandet av bokslutet har följande värderingsgrunder och -metoder tillämpats: Bestående aktiva Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns som en separat not. Värdering av placeringar Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgift eller lägre värde. Grunden för värderingen utgörs av de sannolika framtida inkomster som sammanhänger med tillgången eller dess värde för produktionen av tjänster. Rörliga aktiva Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-princip högst till beloppet för anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har upptagits i balansräkningen till nominellt värde. Jämförbarheten hos uppgifterna för föregående räkenskapsperiod Åren 2013 och 2014 är jämförbara. 4.1.2 Noter angående upprättande av koncernbokslut Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har alla de dotterbolag och samkommuner sammanställts i vilka Borgå stad är medlem. Principerna för upprättande av koncernbokslutet Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där staden är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Fastighetsskatten har inte eliminerats. Eliminering av internt innehav Kommunens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. 77 Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planenliga avskrivningar Aktiedottersamfundens, fastighetsdottersamfundens samt stiftelsens immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresternas differens har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. Jämförbarheten hos uppgifterna för föregående räkenskapsperiod Koncernens resultaträkning och balansräkning har korrigerats för Borgå Energis del. Resultaträkningens överskott har minskats med 217,56 euro och balansens slutsumma ökat med 479 486,62 euro.Åren 2013 och 2014 är jämförbara. 4.2 Noter till resultaträkningen Verksamhetsintäkter enligt uppgiftsområde Allmän förvaltning Social- och hälsotjänster Undervisnings- och kulturtjänster Samhällstjänster Övriga tjänster Verksamhetsintäkter totalt Koncernen 2014 6 588 132,07 89 143 664,00 19 196 554,53 27 744 742,73 65 436 559,88 208 109 653,21 2013 5 716 556,90 86 463 425,37 29 710 941,14 34 285 332,88 52 795 872,10 208 972 128,39 Specifikation av skatteinkomster Kommunal inkomstskatt Andelen av samfundsskattens avkastning Fastighetsskatt Skatteinkomster sammanlagt Specifikation av statsandelar Statsandel för kommunala bastjänster Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Utjämning efter statsandelsreformen Övriga statsandelar för bildningssektorn Statsandelar sammanlagt Borgå 2014 6 588 132,07 18 930 889,66 10 436 005,18 29 581 854,61 2013 5 716 556,90 18 276 857,34 10 556 384,69 33 987 566,99 65 536 881,52 68 537 365,92 2014 179 306711,52 15 825 115,01 15 215 271,12 210 347 097,65 2013 179 781 214,87 16 752 744,91 13 234 764,50 209 768 724,28 Koncernen 2014 2013 69 390 532,00 70 733 672,00 Borgå 2014 2013 69 390 532,00 70 733 672,00 -12 991 387,00 -11 351 068,00 -12 991 387,00 -11 351 068,00 -441 407,00 7 432 486,00 63 390 224,00 -441 407,00 7 178 333,39 66 119 530,39 -441 407,00 -6 508 781,00 49 448 957,00 -441 407,00 -6 924 809,00 52 016 388,00 78 Ändring i avsättningar Koncernen 2014 83 763,11 Borgå 2014 2013 83 763,11 2013 92 421,74 -8 658,63 83 763,11 Avsättning för avstjälpningsplatsen 1.1. Ökning under räkenskapsperioden Minskning under räkenskapsperioden Avsättning för avstjälpningsplatsen 31.12. 612 943,46 612 943,46 612 943,46 612 943,46 -81 918,18 531 025,28 612 943,46 -81 918,18 531 025,28 612 943,46 Borgensansvar 1.1. Ökning under räkenskapsperioden Minskning under räkenskapsperioden Borgensansvar 31.12. 2 000 000,00 -2 000 000,00 0,00 2 000 000,00 Övriga avsättningar 1.1. Ökning under räkenskapsperioden Minskning under räkenskapsperioden Övriga avsättningar 31.12. 1 496 007,84 351 166,96 1 290 411,10 205 596,74 1 847 174,80 1 496 007,84 Bestående aktiva, försäljningsvinster och -förluster Övriga verksamhetsintäkter Försäljningsvinst för mark- och vattenområden Försäljningsvinst för byggnader Övriga försäljningsvinster Försäljningsvinster sammanlagt Koncernen 2014 Pensionsansvar 1.1. Minskningar under räkenskapsperioden Pensionsansvar 31.12. Övriga verksamhetskostnader Övriga försäljningsförluster Försäljningsförluster sammanlagt 2 000 000,00 2 000 000,00 2 000 000,00 -2 000 000,00 0,00 2 000 000,00 2013 Borgå 2014 2013 2 840 519,96 239 788,31 723 641,88 3 803 950,15 5 553 086,84 884 668,48 1 469 444,13 7 907 199,45 2 837 793,08 236 588,34 627 855,76 3 702 237,18 5 553 080,70 870 689,38 1 332 828,79 7 756 598,87 967,72 967,72 53,00 53,00 Specifikation av intäkter från dividender och räntor på grundkapital Dividendintäkter från andra samfund Porvoon Energi Ab Svartså vattenverk Ab VVO-yhtymä Oyj Kiint. Oy Porvoon Suolapuro Aktia Ränteandelar HNS Kårkulla samkommun Totalt 53,00 53,00 2014 2013 1 206 816,54 2 100,00 1 760,00 1 192 814,40 2 100,00 1 600,00 40 000,00 12,18 396 391,69 5 706,27 1 612 786,68 79 396 391,69 5 706,27 1 638 612,36 AVSKRIVNINGSPLAN FÖR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Avskrivningsmetod Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Borgå vattens vattenledningsbidrag Övriga utgifter med lång verkningstid Datorprogram Grundläggnings- och organisationskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Affärsvärde Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Linjär avskrivning Linjär avskrivning 5 år 5 år Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning 2 år 2 år 2 år 2 år ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Bostadsbyggnader Förvaltnings- och institutionsbyggnader (1) Förvaltnings- och institutionsbyggnader (2) Fritidsbyggnader Ekonomibyggnader Restvärde Restvärde Restvärde Restvärde Restvärde 10 % 10 % 15 % 15 % 20 % Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning 20 år 20 år 30 år 30 år 30 år 30 år Restvärde Restvärde Restvärde Restvärde 20 % 20 % 25 % 20 % Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning 7 år 10 år 30 år Maskiner och inventarier Transportmedel Tung transportmateriel Rörliga arbetsmaskiner Övriga lätta maskiner Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl utrustning Datautrustning Övriga maskiner och inventarier Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning Linjär avskrivning 4 år 10 år 5 år 5 år 5 år 3 år 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser Utnyttjandebaserad avskrivning Affärsverket Borgå vatten Fabriks- och produktionsbyggnader Vatten- och avloppsverksbyggnader Vattentäkter Avloppsreningsverk Pumpstationer Vattentorn Fasta konstruktioner och anordningar Mark- och vattenkonstruktioner Ledningsnät och anordningar Broar, bryggor och siminrättningar Övriga fasta konstruktioner och anordningar Affärsverket Borgå vatten - automationssystem och -anordningar - maskiner och anordningar - vatten-, avlopps- och regnvattenledningar Permanenta placeringar Aktier, andelar, fordringar ingen avskrivningstid Genomsnittliga avskrivningar och investeringar Planenliga avskrivningar Självfinansieringsandel av investeringar som avskrivs Skillnad: Differens € 2013-2017 27 431 798 26 109 462 1 322 336 5,06 % 80 4.3 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningen, aktiva Immateriella tillgångar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Finansieringsandelar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Överföringar mellan poster Räkenskapsperiodens avskrivningar Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 Bokföringsvärde 31.12 Materiella tillgångar Markområden Oavskriven anskaffningsut- 21 281 311,33 gift 1.1 Ökningar under räkenskaps- 1 862 192,98 perioden Finansieringsandelar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Överföringar mellan poster -58 990,75 Aktier och andelar Övriga utgifter med lång verkningstid 3 956 254,80 1 363 394,27 Totalt 4 516 128,55 1 898 905,17 24 915,00 -262 299,25 858 000,40 858 000,40 1 845,00 -3 173 083,03 2 148 411,04 2 148 411,04 26 760,00 -3 435 382,28 3 006 411,44 3 006 411,44 Byggnader Maskiner och inventarier Grustäkts- Pågående område nyanläggn. Totalt 128 299 829,48 Fasta konstruktioner och anordningar 54 673 186,29 5 551 032,23 40 533,29 5 688 432,41 215 534 325,03 2 399 311,85 9 142 900,74 2 232 911,45 1 846 546,30 17 483 863,32 -540 000,00 -31 372,00 -571 372,00 -129 381,66 -188 372,41 1 892 348,44 3 104 698,60 410 919,74 -13 376 951,91 -6 803 044,65 -2 158 302,82 23 084 513,56 119 085 156,20 59 577 740,98 6 005 188,60 40 533,29 2 100 251,93 209 893 384,56 23 084 513,56 119 085 156,20 59 577 740,98 6 005 188,60 40 533,29 2 100 251,93 209 893 384,56 Räkenskapsperiodens avskrivningar Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 Bokföringsvärde 31.12 Immateriella rättigheter 559 873,75 535 510,90 Aktier i dottersamfund Anskaffningsutgift 1.1 15 998 187,95 Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsutgift 31.12 15 998 187,95 Bokföringsvärde 31.12 15 998 187,95 Samkommuner, andelar 30 382 700,02 363 772,44 i intressesamfund och övriga ägarsamfund 2 500 095,60 Övriga aktier och andelar 326 544,71 5 000,00 -152 269,56 30 746 472,46 30 746 472,46 2 347 826,04 2 347 826,04 81 -5 434 726,78 -22 338 299,38 Lånefordringar av dottersamfund 1 866 000,00 Anslutningsavgifter 254 178,00 7 820,00 -15 000,00 331 544,71 331 544,71 -26 760,00 1 851 000,00 1 851 000,00 261 998,00 261 998,00 Totalt 51 327 706,28 376 592,44 -167 269,56 0,00 51 537 029,16 51 537 029,16 KOMMUNKONCERNEN 2014 Dottersamfund Samkommuner Intressesamfund Porvoon Energia OyBorgå Energi Ab 100 % Kiint. Oy Peiponaho 100 % Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä 61,39 % Asunto Oy Porvoon Kaivokatu 13 42,1 % Oy Kokonhalli Ab 100 % Kiint. Oy Porvoon Suolapuro 100 % Samkommunen för Yrkesutbildning i Östra Nyland 54,08 % Asunto Oy Kalevanväylä 29,42 % Eestinmäen Palvelukeskus Oy 61,7 % Porvoon A-asunnot Oy Borgå A-bostäder Ab 100 % Nylands förbund Nylands förbund 3,2 % Oy Porvoo International College Ab 32,5 % Kiint. Oy Gammelbackan Liikekeskus Oy 100 % Kiint. Oy Porvoon Sateenkaari-Fast. Ab Borgå Regnbågen 100 % Eteva kuntayhtymä 5,56 % Borgå Folkakademi Ab 37,13 % Porvoon Event Factory Oy Ab 100 % Porvoon Seudun AsuntosäätiöBorgånejdens Bostadsstiftelse 66,7 % Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiri Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 3,377 % Itä-Uudenmaan jätehuolto Oy-Östra Nylands Avfallsservice Ab 49 % Ab Svartså VattenverkMustijoen Vesilaitos Oy 60 % Keskinäinen kiinteistö Oy Porvoon Piispantalo 100 % Kårkulla samkommun 6,48 % Posintra Oy 36,23 % INNEHAV I ÖVRIGA SAMFUND Namn Hemort Stadens ägarandel % Koncernens ägarandel % Kommunkoncernens andel 1 000 € av främav räkenskapstalet mande periodens kapikapivinst/ talet talet förlust Dottersamfund Porvoon A-asunnot Oy- Borgå A-bostäder Ab Porvoon Energia Oy - Borgå Energi Ab Oy Kokonhalli Ab Eestinmäen Palvelukeskus Oy Kiint. Oy Peiponaho Kiint. Oy Porvoon Suolapuro Porvoon Seudun Asuntosäätiö- Borgånejdens bostadsstiftelse Gammelbackan Liikekeskus Oy Kiint. Oy Porvoon Sateenkaari - Fast.Ab Borgå Regnbågen Ab Svartså Vattenverk - Mustijoen Vesilaitos Porvoo Event Factory Oy Ab Kesk. kiinteistö Oy Porvoon Piispantalo Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå 100 100 100 61,7 100 100 66,7 100 100 60 100 100 100 100 100 61,7 100 100 66,7 100 100 60 100 100 Totalt 5 223 33 691 776 211 1977 2 557 845 1 340 126 92 -782 1 807 47 863 79 608 80 389 34 2 14 866 1 640 4 513 4 1 370 59 2 160 1 132 185 777 290 1 120 -37 -2 0 132 0 -2 0 0 -138 0 1 363 Samkommuner Nylands förbund Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Eteva samkommun Kårkulla Samkommun Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Samkommunen för Yrkesutbildning i Östra Nyland, Inveon Helsingfors Helsingfors Mäntsälä Pargas Borgå Borgå 3,2 3,377 5,56 6,48 61,39 54,08 3,2 3,377 5,56 6,48 61,39 54,08 Totalt 53 13 325 650 627 10 420 4 865 29 940 59 19 348 2 911 1 155 12 077 700 36 250 1 158 60 -48 223 -134 260 Intressesamfund Itä-Uudenmaan jätehuolto Oy – Östra Nylands Avfallsservice Ab Asunto Oy Kalevanväylä Asunto Oy Porvoon Kaivokatu 13 Oy Porvoo International College Ab Borgå Folkakademi Ab Posintra Oy Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå 49 29,42 42,1 32,5 37,13 36,23 49 31,68 47,3 32,5 37,13 36,23 Totalt 2 024 312 341 588 1 200 139 4 604 1 220 33 356 266 594 251 2 720 249 0 0 151 32 27 459 82 Specifikation av fordringar 2014 Långfristiga Fordringar hos dottersamfund Kundfordringar Resultatregleringar Totalt Fordringar hos samkommuner i vilka kommunen är medlem Kundfordringar Aktiva resultatregleringar Totalt Fordringar hos intressesamfund och andra holdingföretag Kundfordringar Totalt Kortfristiga 2013 Långfristiga Kortfristiga 112 253,09 657 587,67 769 840,76 374 147,47 14 797,85 14 797,85 27 125,16 748 078,55 775 203,71 4 824,85 4 824,85 1 624,13 1 624,13 374 147,47 Fordringar hos andra 1 956 950,00 11 648 705,64 2 831 486,00 10 404 252,87 Fordringar sammanlagt 1 956 950,00 11 780 581,43 2 831 486,00 11 555 228,18 Väsentliga poster i de aktiva resultatregleringarna Koncernen 2014 2013 Borgå 2014 2013 669 650,00 460 080,24 691 000,00 554 021,88 Kortfristiga aktiva resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för företagshälsovård Närings-, trafik- och miljöcentralen EU-bidrag och understöd HNS Porvoon Energi Ab Övriga icke erhållna inkomster Icke erhållna inkomster sammanlagt Förskottsutgifter sammanlagt Kortfristiga aktiva resultatregleringar sammanlagt 809 520,79 460 080,24 129 168,42 836 570,14 256 129,63 748 078,55 2 195 002,74 3 593 772,19 4 830 412,43 5 923 112,20 3 593 772,19 5 923 112,20 600 000,00 1 158 629,12 2 888 359,36 209 343,68 3 097 703,04 Koncernen 2014 2013 Borgå 2014 2013 Grundkapital 1.1 Ökningar Minskningar Grundkapital 31.12 83 655 913,15 83 655 913,15 83 655 913,15 83 655 913,15 83 655 913,15 83 655 913,15 83 655 913,15 83 655 913,15 Markanskaffningsfonden 1.1 Överföringar till fonder Överföringar från fonder Markanskaffningsfonden 31.12 6 329 112,31 6 523 722,86 6 329 112,31 6 523 722,86 -1 642 462,98 4 686 649,33 -194 610,55 6 329 112,31 -1 642 462,98 4 686 649,33 -194 610,55 6 329 112,31 Övriga egna fonder 1.1 Överföringar till fonder Överföringar från fonder Övriga egna fonder 31.12 19 531 237,86 141 772,50 19 433 444,14 97 793,72 19 673 310,36 19 531 237,86 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. Övriga avvikelser Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 18 064 838,70 -19 922,09 18 044 916,61 29 671 614,07 -4 707 638,00 24 963 976,07 52 576 038,30 54 249 759,28 52 576 038,30 54 249 759,28 Räkenskapsperiodens över-/underskott -8 114 056,83 -6 899 137,37 -8 349 353,24 -1 673 720,98 Eget kapital sammanlagt 117 946 732,62 127 581 102,02 132 569 247,54 142 561 063,76 Långfristiga skulder Skulder med förförfallodag 1.1.2020 ellser senare 2014 2013 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Långfristiga skulder sammanlagt 27 350 000,00 169 541,56 27 519 541,56 20 650 000,00 477 086,56 21 127 086,56 Specifikation av det egna kapitalet 83 1 263 473,02 3 256 573,45 187 449,68 3 444 023,13 Avsättningar Avsättningar Reservering för landskapsarbeten, Domargård Ansvar för borgen HNS, pensionsansvar HNS Avsättningar sammanlagt Främmande kapital Koncernen 2014 531 025,28 2013 83 763,11 1 847 174,80 2 461 963,19 612 943,46 2 000 000,00 83 763,11 1 496 007,84 4 192 714,41 2014 Långfristigt Kortfristigt Borgå 2014 2013 531 025,28 612 943,46 2 000 000,00 531 025,28 2 612 943,46 2013 Långfristigt Kortfristigt Skulder till dottersamfund Skulder till leverantörer Totalt 967 092,97 967 092,97 471 868,39 471 868,39 Skulder till samkommuner i vilka kommunen är medlem Skulder till leverantörer Totalt 375 178,54 375 178,54 986 205,26 986 205,26 Skulder hos intressesamfund och andra ägarsamfund Skulder hos leverantörer Totalt 127 395,68 127 395,68 Skulder från övriga 102 161 363,57 57 485 843,40 94 079 071,32 67 977 377,92 Främmande kapital sammanlagt 102 161 363,57 58 955 510,59 94 079 071,32 69 435 451,57 Specifikation av övriga skulder Koncernen 2014 2013 Borgå 2014 2013 39 822 073,32 338 605,06 40 160 678,38 38 086 743,63 312 473,19 38 399 216,82 9 093 780,18 8 545,17 9 102 325,35 8 278 739,30 15 219,54 8 293 958,84 Koncernen 2014 2013 Borgå 2014 2013 3 184 368,92 1 979 558,61 2 338 562,67 1 766 347,46 26 835 689,72 607 788,46 7 549 407,71 38 177 254,81 38 177 254,81 26 240 135,88 964 840,63 6 513 723,05 35 698 258,17 35 698 258,17 17 896 341,17 99 152,87 1 550 851,23 21 884 907,94 21 884 907,94 17 777 660,78 174 162,21 1 224 926,00 20 943 096,45 20 943 096,45 2014 2013 63 246,00 Övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga skulder Övriga skulder sammanlagt Väsentliga poster i de passiva resultatregleringarna Kortfristiga resultatregleringar, passiva Inkomstförskott Obetalda utgifter Periodisering av personalkostnader Ränteperiodisering Övriga obetalda utgifter Kortfristiga passiva resultatregleringar sammanlagt Passiva resultatregleringar sammanlagt Regressfordran för underhållsstöd Antecknat som fordringar i balansräkningen 31.12. 84 4.4 Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Koncernen 2014 3 535 517,65 30 316 126,86 17 394 851,12 51 246 495,63 2013 3 766 430,26 31 215 180,17 18 130 241,94 53 111 852,37 Borgå 2014 1 265 870,48 1 547 495,59 17 394 851,12 20 208 217,19 2013 1 245 698,68 1 587 633,01 18 130 241,94 20 963 573,63 Koncernen 2014 2013 Borgå 2014 2013 90 766 616,01 66 562 404,59 88 996 897,51 68 524 148,36 90 217 582,92 66 102 457,71 88 744 965,60 68 521 178,46 16 734 274,29 11 857 494,43 19 189 874,29 14 567 329,64 16 150 000,00 11 632 222,40 18 550 000,00 14 152 222,40 2014 2013 225 546 969,01 213 641 216,45 155 936,78 143 279,51 Koncernen 2014 2013 Borgå 2014 2013 Avtalsansvar Förpliktelser som staden har på basis av markanvändningsavtal Hyresavtal Andra avtal Avtalsansvar sammanlagt 1 846 977 52 507 856 20 422 910 74 777 743 1 717 452 54 138 045 25 065 985 80 921 482 1 846 977 41 865 827 20 357 143 64 069 947 1 717 452 43 398 642 24 000 000 69 116 094 Derivatavtal Räntebytesavtal Gängse värde Det finansiella instrumentets värde -833 602 17 016 233 -649 185 19 645 360 -712 791 16 250 000 -562 462 18 750 000 Övriga ekonomiska ansvar Återbetalningsskyldighet på basis av statsandelar Återbetalningsskyldighet för ARA-understöd Patientförsäkring (HNS) Donationer (Nya Barnsjukhuset, HNS) 919 194 1 137 382 1 350 800 Återbäringsansvar för mervärdesskatt 414 440 Ansvar för iståndsättande av området kring Mätäjärvi avstjälpningsplats 2 500 000 Det sammanlagda beloppet av leasingansvar Betalas under nästa räkenskapsperiod Betalas senare Livscykelbyggande Totalt Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser för samfund inom samma koncern Ursprungligt kapital Återstående kapital Borgensförbindelser till förmån för andra Ursprungligt kapital Återstående kapital Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar Borgås andel av garanticentralens borgensansvar 31.12. Borgås andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning 31.12. Borgås andel av täckningen för eventuellt ansvar för garanticentralens fond 31.12. Övriga ekonomiska ansvar 22 741 882 421 394 708 2 500 000 85 4.5 Noter angående personalen Antalet anställda 31.12. 2014 2013 Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdssektorn Undervisnings- och kulturtjänster Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland Affärsverksamhet Totalt 257 1 011 1 721 254 366 3 609 259 1 050 1 758 260 394 3 721 Personalkostnader 2014 2013 Löner och arvoden Lönebikostnader, varav: Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Sammanlagt enligt resultaträkningen 116 404 196,39 34 880 752,33 28 496 974,58 6 383 777,75 151 284 948,72 115 149 080,39 34 532 619,43 28 096 839,91 6 435 779,52 149 681 699,82 Personalutgifter totalt 151 284 948,72 149 681 699,82 Revisorsarvoden 2014 2013 BDO Audiator Oy Revisionsarvoden Revisorns utlåtanden Revisionsnämndens sekreteraruppgifter Övriga arvoden BDO Audiator Oy sammanlagt PWC Julkistarkastus Oy Revisionsarvoden Revisorns utlåtanden Revisionsnämndens sekreteraruppgifter Övriga arvoden PWC Julkistarkastus Oy sammanlagt Arvoden sammanlagt 14 163,50 2 164,00 304,00 16 631,50 41 272,00 35 442,08 6 320,00 2 992,00 50 584,00 4 980,00 112,00 40 534,08 50 584,00 57 165,58 86 5 Särredovisade bokslut 5.1 Balansenhet Räddningsverket i Östra Nyland RESULTATRÄKNINGENS UTFALL VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Hyresinkomster Verksamhetsintäkter totalt VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetskostnader totalt VERKSAMHETSBIDRAG Ursprunglig budget Budgetrevidering Budget efter revideringar Utfall Differens 0,00 12 886 500,00 1 530 900,00 99 500,00 7 000,00 13 500,00 14 537 400,00 12 436 547,86 526 071,68 1 407 996,25 80 983,11 15 449,64 14 467 048,54 -449 952,14 -1 004 828,32 1 308 496,25 73 983,11 1 949,64 -70 351,46 -7 695 500,00 -7 695 500,00 -7 448 039,07 247 460,93 -1 812 500,00 -361 100,00 -1 566 400,00 -536 700,00 -5 500,00 -1 809 700,00 -13 787 400,00 0,00 -1 812 500,00 -361 100,00 -1 566 400,00 -536 700,00 -5 500,00 -1 809 700,00 -13 787 400,00 -1 404 081,05 -402 717,72 -1 557 659,72 -551 991,41 -210,00 -1 909 862,13 -13 274 561,10 408 418,95 -41 617,72 8 740,28 -15 291,41 5 290,00 -100 162,13 512 838,90 750 000,00 0,00 750 000,00 1 192 487,44 442 487,44 577,49 1 469,48 -2,55 577,49 1 469,48 -2,55 1 194 531,86 444 531,86 -730 190,57 -730 190,57 464 341,29 -285 658,71 254 970,02 254 970,02 -336 557,82 -336 557,82 382 753,49 -367 246,51 12 886 500,00 1 530 900,00 99 500,00 7 000,00 13 500,00 14 537 400,00 Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Övriga finansieringskostnader ÅRSBIDRAG 750 000,00 0,00 750 000,00 Planenliga avskrivningar RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 750 000,00 0,00 750 000,00 Förändring av avskrivningsdifferens Förändring reserver RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 750 000,00 0,00 87 750 000,00 FINANSIERINGSDELENS UTFALL Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Bestående aktiva, överlåtelseinkomster Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Ursprunglig budget Budgetrevidering Budget efter revideringar Utfall Differens 750 000,00 750 000,00 1 194 531,86 -63 304,83 444 531,86 -63 304,83 -995 000,00 -995 000,00 -887 298,62 107 701,38 245 000,00 245 000,00 31 372,00 -213 627,00 63 304,83 0 0,00 0,00 Kassaflödet för finansieringens del Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 Likvida medel 1.1 0 0 RESULTATRÄKNING 1.1–31.12.2014 1.1–31.12.2013 VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresinkomster Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkter totalt 12 436 547,86 526 071,68 1 407 996,25 15 449,64 80 983,11 14 467 048,54 12 521 855,69 460 628,02 1 407 225,61 15 449,64 67 667,22 14 472 826,18 -7 448 039,07 -7 439 413,28 -1 404 081,05 -402 717,72 -1 557 659,72 -551 991,41 -210,00 -1 909 862,13 -13 274 561,10 -1 295 599,85 -512 019,35 -1 599 891,08 -565 708,24 -180,00 -1 736 092,33 -13 148 904,13 VERKSAMHETSBIDRAG 1 192 487,44 1 323 922,05 Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Övriga finansieringskostnader 577,49 1 469,48 -2,55 706,67 1 836,77 -19,72 ÅRSBIDRAG 1 194 531,86 1 326 445,77 Planenliga avskrivningar -730 190,57 -738 172,78 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 464 341,29 588 272,99 Förändring av avskrivningsdifferens Förändring reserver 254 970,02 -336 557,82 -25 153,22 -563 119,77 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 382 753,49 0,00 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetskostnader totalt 88 0 338 605,24 338 605,24 -757 613,59 432 216,91 -325 396,68 -757 613,59 432 216,91 -325 396,68 13 208,56 125 487,60 112 279,04 13 205,56 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsinkomster / Verksamhetsutgifter % Årsbidrag / Avskrivningar % Årsbidrag, € / invånare Invånarantal 2014 109,0 % 163,6 % 12,41 96 083 2013 110,1 % 179,7 % 13,87 95 655 FINANSIERINGSANALYS 1.1–31.12.2014 1.1–31.12.2013 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Rättelseposter till internt tillförda medel Verksamhetens kassaflöde 1 194 531,86 -63 304,83 1 131 227,03 1 326 445,77 -45 084,07 1 281 361,70 -887 298,62 31 372,00 63 304,83 -919 114,03 155 788,00 45 084,07 -792 621,79 -718 241,96 Kassaflöde för verksamhet och investeringar 338 605,24 563 119,74 Kassaflödet för finansieringens del Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del -757 613,59 432 216,91 -325 396,68 -553 221,61 -54 579,60 -607 801,21 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 Likvida medel 1.1 13 208,56 125 487,60 112 279,04 -44 681,47 112 279,04 156 960,51 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % Likviditet, kassadagar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för 5 års tid, 1 000 € 2014 150,7 % 3 2 061 2013 184,7 % 3 2 257 BALANSRÄKNING, AKTIVA 2014 2013 BALANSRÄKNING, PASSIVA 2014 2013 A BESTÅENDE AKTIVA 2 924 579,83 2 798 843,78 A 382 753,49 0,00 I Immateriella tillgångar 5 347,69 19 970,53 0,00 0,00 1. Immateriella rättigheter 5 347,69 19 970,53 382 753,49 0,00 Materiella tillgångar 4. Maskiner och inventarier 6. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 2 919 232,14 2 919 232,14 2 778 873,25 2 594 827,25 0,00 184 046,00 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1. Avskrivningsdifferens 2. Reserver 4 435 339,05 2 434 709,16 2 00 629,89 4 353 751,25 2 689 679,18 1 664 072,07 C RÖRLIGA AKTIVA 4 541 468,70 3 770 646,55 E FRÄMMANDE KAPITAL 2 647 955,99 2 215 739,08 II Fordringar Kortfristiga fordringar 1. Kundfordringar 3. Övriga fordringar 4. Aktiva resultatregleringar 4 415 981,10 3 658 367,51 II 57 887,12 4 132 395,88 225 698,10 77 390,67 3 232 895,18 348 081,66 Kortfristigt 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga skulder 8. Passiva resultatregleringar 2 647 955,99 589 486,71 165 424,65 1 893 044,63 2 215 739,08 366 496,51 173 365,11 1 675 877,46 Kassa och banktillgodohavanden 125 487,60 112 279,04 AKTIVA SAMMANLAGT 7 466 048,53 6 569 490,33 PASSIVA TOTALT 7 466 048,53 6 569 490,33 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar av investeringsutgifter Bestående aktiva, överlåtelseinkomster Investeringarnas kassaflöde II IV BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, %: Relativ skuldsättningsgrad, % 2014 64,5 % 18,3 % EGET KAPITAL Över-/underskott från tidigare räV kenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/unVI derskott B 2013 66,3 % 15,3 % 89 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående upprättande av bokslut Vid upprättandet av bokslutet har man använt samma värderingsprinciper och -medel som vid upprättandet av stadens hela bokslut. Noter till balansräkningen Materiella och immateriella tillgångar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Finansieringsandelar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Överföringar mellan poster Räkenskapsperiodens avskrivningar Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 Bokföringsvärde 31.12 Specifikation av fordringar Kortfristiga fordringar hos andra Kundfordringar Övriga fordringar Aktiva resultatregleringar Fordringar sammanlagt Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 19 970,53 -14 622,84 5 347,69 5 347,69 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 2 594 827,25 887 298,62 -31 372,00 Pågående nyanläggn. 184 046,00 184 046,00 -715 567,73 2 919 232,14 2 919 232,14 -184 046,00 2 798 843,78 887 298,62 -31 372,00 -730 190,57 2 924 579,83 2 924 579,83 2014 2013 57 887,12 4 132 395,88 225 698,10 4 415 981,10 77 390,67 3 232 895,18 348 081,66 3 658 367,51 Väsentliga poster i de aktiva resultatregleringarna Kortfristiga aktiva resultatregleringar Icke erhållna inkomster Räntor som överförs FPA:s ersättning för företagshälsovård EU-bidrag och understöd Övriga icke erhållna inkomster Icke erhållna inkomster sammanlagt Kortfristiga aktiva resultatregleringar sammanlagt 21,94 54 100,00 0,00 171 576,16 225 698,10 225 698,10 66,98 50 500,00 0,00 297 514,68 348 081,66 348 081,66 Eget kapital Grundkapital 1.1 Grundkapital 31.12 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott Eget kapital sammanlagt 0,00 0,00 0,00 382 753,49 382 753,49 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Förändringar i avskrivningsdifferenser och reserver Investeringsreserveringar 1.1 Upplösning av investeringsreserveringar Ökning av investeringsreserveringar Investeringsreserveringar 31.12 1 664 072,07 -413 442,18 750 000,00 2 000 629,89 1 100 952,30 -174 656,00 737 775,77 1 664 072,07 Avskrivningsdifferens Ökning av avskrivningsdifferens Avskrivningsdifferens 2 689 679,18 -254 970,02 2 434 709,16 2 664 525,96 25 153,22 2 689 679,18 Avskrivningsdifferens och reserver sammanlagt 4 435 339,05 4 353 751,25 Främmande kapital Skulder till dottersamfund Skulder till leverantörer Totalt 2 290,21 2 290,21 0,00 0,00 Skulder till samkommuner i vilka kommunen är medlem Passiva resultatregleringar Totalt 324 173,22 324 173,22 315 113,20 315 113,20 Skulder hos intressesamfund och andra ägarsamfund Skulder till leverantörer Totalt 245,40 245,40 116,96 116,96 90 Sammanlagt 2014 2013 Främmande kapital Skulder från övriga Skulder totalt 2 321 247,16 2 647 955,99 1 900 508,92 2 215 739,08 Väsentliga poster i de passiva resultatregleringarna Kortfristiga resultatregleringar, passiva Obetalda utgifter Periodisering av löner och lönebikostnader Övriga obetalda utgifter Kortfristiga passiva resultatregleringar sammanlagt Passiva resultatregleringar sammanlagt 1 302 343,63 590 701,00 1 893 044,63 1 893 044,63 1 325 787,29 350 090,17 1 675 877,46 1 675 877,46 341 859,50 84 137,05 425 996,55 338 566,20 403 751,28 742 317,48 254 260 7 448 039,07 7 439 413,28 1 404 081,05 402 717,72 9 254 837,84 9 254 837,74 1 295 599,85 512 019,35 9 247 032,48 9 247 032,48 Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Det sammanlagda beloppet av leasingansvar Betalas under nästa räkenskapsperiod Betalas senare Totalt Noter angående personalen Antalet anställda Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Sammanlagt enligt resultaträkningen Personalutgifter totalt 5.2 Affärsverket Borgå vatten Centrala händelser inom verksamheten bygden eftersom en stor del av kunderna redan hade vattenanslutning från tidigare. Vattenförsäljningen uppgick till 2,98 milj. m³. Partiförsäljningens andel var 0,54 milj. m³ dvs. 19 %. Vattenförsäljningen blev 2,5 % mindre än budgeterat. I avloppshanteringen var läget detsamma. Mängden avloppsvatten som man fakturerade för var 2,4 milj. m³, vilket var 3,1 % mindre än budgeterat. Vattenverkets verksamhet fungerade år 2014 utan några märkbara avvikelser i den planerade verksamheten. Under året fortsatte man att utveckla vattenanskaffningen på lång sikt genom att inleda byggplaneringen av transportvattenledning i riktning mot Helsingfors. En alternativ lösning som också granskas är att en råvattenledning byggs från Päijännetunneln till Borgå. Syftet med planeringen är att skapa förutsättningar för de slutgiltiga besluten om åtgärderna. Under året bereddes uppdateringen av utvecklingsplanen för vattentjänsterna i samarbete med stadens övriga sakkunniga. Det uppdaterade förslaget till utvecklingsplanen blev färdigt i slutet av året. Hammars vattentorn sanerades så att vattentornet kan användas under flera tiotals år. På Hermansö sanerades en kompressorstation. Räkenskapsperiodens resultat, budgetutfallet och finansieringen av verksamheten Nya nät byggdes i planområden för Stadshagen och vid Carlandersvägen i Hindhår. Området i Majberget, som inleddes i fjol, blev också färdigt. De viktigaste nätprojekten i glesbygden var ett transportavlopp i Ebbo som är en fortsättning till stomavloppet i området Hermansö - Vessö - Vålax. Tack vare transportavloppet kunde reningsverket i Ebbo läggas ned i slutet av året. Nätens totala längd ökade sammanlagt med 3 %. De viktigaste saneringsprojekten var Adlercreutzgatan, Borgmästargatan och området vid Hackspettsvägen, där arbetena inleddes 2013. Omsättningen, 9,30 milj. euro, var 2 % mindre än budgeterat. Det berodde på att vattenförsäljningen minskade i motsvarande mån. Omsättningen ökade från det föregående året med 8 % men ökningen berodde delvis på det att omsättningen för år 2013 var lite mindre på grund av ändrad praxis med periodisering. Verksamhetsutgifterna var 5,36 milj. euro som är 2,1 % mer än budgeterat och 4,6 % större än år 2013. Resultatet har ett överskott på ca 0,72 milj. euro. Antalet kunder (antalet förbrukningsplatser) ökade med 222 under årets lopp och uppgick i slutet av året till 9470. I ökningen av kundantalet syns inte att anslutningen till avlopp var aktivt i gles- Investeringarna, 5,11 milj. euro, blev 19 % mindre än budgeterat. Det berodde på att flera av nätets nyanläggningsprojekt sköts upp. Nätsaneringarnas volym 1,01 milj. euro var något större än budgeterat. Anslutningsavgifterna inbringade 0,83 milj. euro, 91 som var 13 mindre än budgeterat. Anslutningsavgifterna påverkas starkt av konjunkturväxlingarna i byggandet. Året innan var anslutningsavgifterna nästan 50 % större. Investeringar, lånekostnader och intäkter som betalas till staden kunde i sin helhet finansieras med driftsbidrag och anslutningsavgifter. Redogörelse för intern kontroll Användning av resultatet Vid tillsynen över efterlevnaden av bestämmelser, föreskrifter och beslut har inga brister kommit fram, och inga rättelseyrkanden har gjorts. Förvaltningsbesluten fattas av verkställande direktören och hans vikarie. På grund av den stabila verksamheten är utfallet av driftsbudgeten nära det som budgeterats, men investeringsprogrammet har dock inte kunnat genomföras i sin helhet. Projekten skjuts upp huvudsakligen på grund av faktorer som inte beror på organisationen men i någon mån inverkar också de otillräckliga personalresurserna för planering, projektering och genomförande i organisationen. Verkställande direktören ansvarar för verkställandet av intern kontroll och riskhantering. I verksamheten samarbetar man med staden och revisorerna. Enligt 87 k § i kommunallagen ska direktionen lägga fram ett förslag till behandling av redovisningsårets resultat. Man föreslår att räkenskapsårets överskott på 716611,57 euro, bokförs på resultatkontot i affärsverket Borgå vattens balansräkning som en del av det egna kapitalet. Bedömning av framtida utveckling Under de kommande åren bör investeringsnivån höjas betydligt från det nuvarande. De ökade behoven beror på att man höjer nätets saneringsvolym, bygger ut avlopp i glesbygden, och man satsar i synnerhet på åtgärder för att trygga vattenanskaffningen på lång sikt. Framtida investeringar förutsätter regelbunden men måttlig höjning av vattentaxan under hela ekonomiplaneperioden. Riskhanteringen i vattenverkets verksamhet spelar en central roll. Kartläggningen av riskerna uppdaterades år 2013 och uppskattas vara uppdaterade. Man utför systematiska åtgärder för att eliminera de risker som konstaterats. De strukturella riskerna för Hammars vattentorn har eliminerats med saneringen av vattentornet. Objekten med egendomsförsäkring har granskats och försäkringen har utvidgats för att också gälla för avloppspumpstationer. Genom att utarbeta processbeskrivningar utvecklas och förbättras de kritiska processerna så att riskerna för fel minskas. Bindande mål BS2012 BS2013 BU2014 Utfall 2014 Avgiftsnivån överskrider inte medelnivån i landet, årsavgifter för egnahems-6 % - 5,3 % <0% -5 % hus i jämförelse med medelvärdet. Enligt vattenverksföreningens kundenkät om taxor under år 2014 är årets vattenräkningar för egnahemshus 5 % mindre i Borgå jämfört med medelvärdet i landet (192 vattenverk). Övriga mål och nyckeltal Omsättning, milj. euro Driftbidrag, milj. euro Vattenförsäljning, milj. m³ BS2012 8,70 3,97 2,996 RESULTATRÄKNINGENS UTFALL OMSÄTTNING Budget Tillverkning för eget bruk Affärsverksamhetens övriga intäkter BS2013 8,60 4,07 2,95 BU2014 9,47 4,77 3,055 Utfall 2014 9,30 4,55 2,98 % Differens 9 470 000,00 Utfall 1.1–31.12.2014 9 298 432,02 98,2 % -171 567,98 Utfall 1.1–31.12.2013 8 597 527,27 482 600,00 70 000,00 537 192,68 69 641,49 111,3 % 99,5 % 54 592,68 -358,51 541 973,14 52 454,41 -1 537 800,00 -1 350 900,00 -2 359 900,00 -1 423 639,32 -1 534 035,01 -2 401 186,54 92,6 % 113,6 % 101,7 % 114 160,68 -183 135,01 -41 286,54 -1 426 712,51 -1 323 912,88 -2 372 951,78 Verksamhetskostnader -5 248 600,00 -5 358 860,87 102,1 % -110 260,87 -5 123 577,17 Planenliga avskrivningar -3 451 000,00 -3 222 582,89 93,4 % 228 417,11 -5 384 086,14 Affärsverksamhetens övriga utgifter -135 600,00 -226 734,38 167,2 % -91 134,38 -276 034,92 RÖRELSRÖVERSKOTT 1 187 400,00 1 097 088,05 92,4 % -90 311,95 -1 591 743,41 Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Ersättning för grundkapital Finansiella intäkter och -kostnader 5 000,00 7 000,00 -1 000,00 -400 000,00 -389 000,00 1 187,73 18 643,55 -307,76 -400 000,00 -380 476,48 23,8 % 266,3 % 30,8 % 100,0 % 98,7 % -3 812,27 11 643,55 692,24 0 8 523,52 1 376,43 5 181,07 -86,28 -400 000,00 -393 528,78 ÖVERSKOTT FÖRE RESERVERINGAR 798 400,00 716 611,57 89,9 % -81 788,43 -1 985 272,19 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 798 400,00 716 611,57 89,8 % -81 788,43 -1 985 272,19 Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader 92 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Avkastning på sysselsatt kapital Vinst 2014 3,18 % 7,71 % 2013 -4,43 % -23,09 % FINANSIERINGSANALYS, UTFALL Budget Utfall 1.1–31.12.2014 % Differens Utfall 1.1–31.12.2013 Rörelseöverskott (-underskott) Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella intäkter och -kostnader Rättelseposter till internt tillförda medel Verksamhetens kassaflöde 1 187 400,00 3 451 000,00 -389 000,00 0,00 4 249 400,00 1 097 088,05 3 222 582,89 -380 476,48 -7 951,61 3 931 242,85 92,4 % 93,4 % 97,8 % -90 311,95 -228 417,11 8 523,52 -7 951,61 -318 157,15 -1 591 743,41 5 384 086,14 -393 528,78 -10 000,00 3 388 813,95 Investeringsutgifter Överlåtelsevinster för materiella tillgångar 6 285 000,00 0,00 5 108 143,93 7 951,61 81,3 % -1 176 851,07 7 951,61 4 561 494,21 10 000,00 Kassaflöde för verksamhet och investeringar -2 035 600,00 -1 168 954,47 57,4 % 866 645,53 -1 162 680,26 Kassaflödet för finansieringens del Ändring av utlåningen Ökning av utlåningen 0,00 -7 820,00 -7 820,00 -10 920,00 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i utlåningen totalt 500 000,00 78 000,00 422 000,00 0,00 42 753,38 -42 753,38 0,0 % 54,8 % -10,1 % -500 000,00 -35 246,62 -464 753,38 0,00 77 837,42 77 837,42 Övriga förändringar i likviditeten Ökning av anslutningsavgifter Omsättningstillgångar, ökning(-)/minskning (+) Kortfristiga fordringar, ökning (-)/minskning (+) Räntefria skulder, ökning (+)/minskning (-) Övriga förändringar i likviditeten 950 000,00 0,00 0,00 0,00 950 000,00 830 743,68 -21 240,06 -48 219,99 316 240,85 1 077 524,48 87,4 % 113,4 % -119 256,32 -21 240,06 -48 219,99 316 240,85 127 524,48 1 237 223,31 4 222,33 361 111,37 -201 591,31 1 400 965,70 Kassaflödet för finansieringens del 1 372 000,00 1 026 951,10 74,9 % -345 048,90 1 312 208,28 Förändring av kassamedel -663 600,00 -142 003,37 21,4 % 521 596,63 149 528,02 FÖRÄNDRING AV KASSAMEDEL Kassamedel 31.12 Kassamedel 1.1 ändring 136 400,00 800 000,00 -663 600,00 446 571,74 588 575,11 -142 003,37 LÅN Lån 1.1 + nya lån - låneamorteringar Lån 31.12 NYCKELTAL I FINANSIERINGSDELEN Intern finansiering av investeringar *) Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för 5 års tid, 1 000 euro. *) Utan anslutningsavgifternas andel i finansieringen Quick ratio Current ratio 2014 137 981,27 0,00 42 753,38 95 227,89 2014 77 % 91 15 2013 215 818,69 0,00 77 837,42 137 981,27 2013 75 % 44 21 -3 072 -2 777 1,99 2,22 2,83 3,11 93 92,5 % 588 575,11 439 047,09 149 528,02 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar Placeringar (anslutningsavgifter) RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Materiallager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar och aktiva resultatregleringar Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT 31.12.2014 31.12.2013 159 069,32 121 310,84 596 925,33 7 274 605,66 596 925,33 6 473 116,75 34 878 097,23 213 511,07 51 317,70 20 410 ,00 33 706 679,01 165 434,55 224 493,79 12 590,00 290 832,72 269 592,66 1 531 439,24 1 654 703,84 592 501,93 421 017,34 446 571,74 588 575,11 46 055 281,94 44 234 439,22 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 16 447 381,10 Tidigare räkenskapsperioders överskott 18 202 433,62 Räkenskapsperiodens överskott 716 611,57 Avskrivningsdifferens FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansieringsinrättningar Anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristigt Lån från finansieringsinrättningar Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Passiva resultatregleringar PASSIVA SAMMANLAGT 16 447 381,10 20 187 705,81 -1 985 272,19 0,00 0,00 52 558,68 95 227,89 9 317 269,26 8 486 525,58 42 669,21 28 546,74 659 805,57 192 497,77 395 508,42 42 753,38 60 509,85 319 523,83 223 573,79 356 510,18 46 055 281,94 44 234 439,22 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditet Relativ skuldsättningsgrad *) *) anslutningsavgifterna ingår i det främmande kapitalet Räkenskapsperiodens överskott/underskott Lånestock 31.12. 31.12.2014 31.12.2013 77 % 79 % 114 % 109 % 18 919 95 18 202 138 94 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående upprättande av bokslut Värdering av bestående aktiva Immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med planenliga avskrivningar. Planenliga avskrivningarna har beräknats utgående från en på förhand upprättad avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar anges i noterna till resultaträkningen under grunderna för planenliga avskrivningar. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt medelanskaffningspris. Värdering av finansieringstillgångar och främmande kapital Fordringarna och skulderna har upptagits i balansräkningen till nominellt värde. Noter angående resultaträkningen Specifikation av verksamhetsintäkterna 2014 2013 969 961,45 3 245 677,01 4 215 638,46 887 806,06 3 068 331,20 3 956 137,26 714 000,26 3 581 131,66 4 295 131,92 648 749,62 3 354 598,94 4 003 348,56 32 576,03 361 196,70 3 711,74 105 992,22 141 625,96 11 234,17 656 336,82 26 782,70 314 009,47 10 852,46 139 200,48 0,00 18 357,01 509 202,12 131 324,82 0,00 0,00 131 324,82 128 754,33 0,00 85,00 128 839,33 Omsättning 9 298 432,02 8 597 527,27 Tillverkning för eget bruk 537 192,68 541 973,14 20 695,42 7 951,61 40 994,46 69 641,49 19 440,41 10 000,00 23 014,00 52 454,41 9 905 266,19 9 191 954,82 Vattenförsäljning Grundavgifter Förbrukningsavgifter Avloppsvattenfakturering Grundavgifter Bruksavgifter Installationsverksamhet Arbetsfakturering Materialförsäljning Transporter Tomtledningar enligt taxan Tomtledningar i planlagda områden Övriga inkomster Övriga försäljningsintäkter Slammottagning Övriga tjänster Övriga försäljningsintäkter Övriga intäkter Övriga hyresinkomster Övriga försäljningsvinster Övriga inkomster 95 Noter angående resultaträkningen Utredning om grunderna för planenliga avskrivningar De använda avskrivningsmetoderna är linjär avskrivning och restvärdesavskrivning. Markområden 2014 avskrivs ej Byggnader Vattenverksbyggnader Avloppsverksbyggnader Verksamhetsbyggnader Vattentorn 20 år 20 år 10 % restvärde 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Nät Övriga mark- och vattenkonstruktioner Maskinerier i anläggningar Automationssystem 30 år 15 år 10 år 7 år Maskiner och inventarier Transportmedel Vattenmätare Datautrustning 4 år 5 år 3 år Utvecklingsutgifter 5 år Utredning av överensstämmelsen mellan planenliga avskrivningar och investeringar som avskrivs Åren 2013-2017 19 509 669 31 206 467 -5 967 967 25 238 500 Planenliga avskrivningar Självfinansieringsandel av investeringar som avskrivs Periodens anslutningsavgifter Skillnad: -5 728 831 -29 % Anslutningsavgifter används i första hand till nyinvesteringar i nätet. Investeringsplanen under 2015-2016 omfattar flera speciella investeringsprojekt. Noter till balansräkningen Materiella och immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Övriga Materiella tillgångar Totalt Markområ- Byggnader den långfristiga Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier utgifter Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Finansieringsandelar Minskningar Överföringar mellan poster Räkenskapsperiodens avskrivningar Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 Bokföringsvärde 31.12 121 310,84 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggn. 596 925,33 70 844,48 6 473 116,75 33 706 649,01 165 434,55 1 430 161,61 3 484 375,83 122 767,01 173 176,09 -33 086,00 224 493,79 41 287 960,27 5 108 148,93 -173 176,09 -801 848,79 -2 312 957,61 -74 690,49 -3 222 582,89 159 069,32 596 925,33 7 274 605,66 34 878 097,23 213 511,07 51 317,70 43 173 526,31 159 069,32 596 925,33 7 274 605,66 34 878 097,23 213 511,07 51 317,70 43 173 526,31 96 2014 2013 Lång- och kortfristiga fordringar hos dottersamfund Kortfristiga kundfordringar 3 913,09 114 639,55 Väsentliga poster i de aktiva resultatregleringarna Kortfristiga aktiva resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för företagshälsovård Räntor som överförs Uppskattning av fakturering som överförs Kortfristiga aktiva resultatregleringar sammanlagt 10 900,00 106,32 360 800,00 433,46 372 239,78 10 400,00 170,27 333 500,00 569,05 344 639,32 Specifikation av det egna kapitalet Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott Eget kapital sammanlagt 16 447 381,10 18 202 433,62 716 611,57 35 366 426,29 16 447 381,10 20 187 705,81 -1 985 272,19 34 649 814,72 Lång- och kortfristiga skulder till dottersamfund Kortfristiga skulder till leverantörer 83 813,96 4 553,17 Väsentliga poster i de passiva resultatregleringarna Semesterlöneskuld (inkl. lönebikostnader) 355 427,16 323 680,40 1 230,19 1 558,27 2 788,46 1 590,51 2 788,46 4 378,97 Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Det sammanlagda beloppet av leasingansvar Betalas under nästa räkenskapsperiod Betalas senare Noter angående personalen 2014 2013 Antalet anställda 44 47 450 636,52 1 383 064,00 428 409,22 1 385 810,53 2 850,00 1 836 550,52 31 746,76 -29 580,46 1 838 716,82 2 890,00 1 817 109,75 11 074,01 -20 869,08 1 807 314,68 38 595,16 464 512,53 59 362,03 562 469,72 36 608,80 466 403,72 62 624,58 565 637,10 562 469,72 565 637,10 480,00 840,00 Löner specificerade Timlöner Månadslöner Löner under sjukdomstid Arvoden Betalda löner (resultaträkning) Semesterlönereserv/förändring Återbäringar Löner sammanlagt Lagstadgade lönebikostnader Socialskyddsavgifter Pensionsförsäkringsavgifter Olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringar Betalda lönebikostnader (resultaträkning) Förändring av bikostnader för semesterlöner Rättelseposter för lönebikostnader Lönebikostnader sammanlagt Revisionsarvoden 97 5.3 Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa Allmänt Personal I slutet av året var antalet fast anställda 26 personer och antalet anställda för viss tid 1 personer. En arbetstagare med visstidsanställning vikarierade en annan med fast anställning som hade studieledigt. Enheten köpte också tjänster av två hyrläkare som motsvarar cirka en läkares arbetsinsats. Det var bara en person bland ordinarie personal som av egen vilja gjorde deltidsarbete, som klassificeras som deltidspersonal, dvs. arbetar under 30 timmar i veckan. Kungsvägens arbetshälsa är ett kommunalt affärsverk inom Borgå stads organisation. Affärsverket inrättades av Borgå stad och Sibbo kommun 1.1.2009 för att producera de tjänster inom företagshälsovård som kommunerna enligt lag är skyldiga att ordna (folkhälsolagen, lagen om företagshälsovård). Utöver Borgå har Kungsvägens arbetshälsa ett verksamhetsställe också i Sibbo. Direktionen för Kungsvägens arbetshälsa sammanträdde åtta gånger under verksamhetsåret. Direktionen behandlade affärsverkets verksamhet och ekonomi, uppföljningen av dem samt utvecklingen av enhetens verksamhet. År 2014 lyckades man bra med att få tillräckligt kompetent personal, i synnerhet läkare. Rekryteringen har varit lyckad i och med att man under året i fråga rekryterade två nya anställda i enheten. Personalresurserna var goda under år 2014 eftersom man också fick en kompetent långvarig vikarie för en läkare. Under 2014 satsade man på personalens arbetshälsa speciellt genom att en anställd kunde fortsätta i Aslak-rehabiliteringen. År 2014 gjordes en utbildningsplan och personliga utbildningskort för hela enheten. Målen för utbildningen uppnåddes år 2014. Under året i fråga inledde en ledamot i direktionen JEAT-studier och verkställande direktören slutförde sina studier inom förvaltning. Dessutom har en anställd avlagt kandidat-examen och en annan har inlett licentiatstudier. År 2014 gjordes nya uppgiftsbeskrivningar för alla arbetstagargrupper. För hela personalen har också gjorts en utvärdering av arbetets kravnivå i samband med utvecklingssamtal. Kungsvägens arbetshälsa förnyade sin strategi år 2012. I praktiken ledde uppföljandet av strategin till olika utvecklingsprojekt också under 2014. Kungsvägens arbetshälsa har bl.a. fortsatt med att kontinuerligt förbättra processerna enligt Borgå stads strategi, tagit i bruk en projektportfölj, berett ibruktagandet av en strukturerad patientjournal, eArkiv, elektronisk fakturering och elektronisk röntgenremiss. I enheten har också inletts utarbetandet av en skriftlig kvalitetshandbok som lagen förutsätter. Enheten genomförde också första gången en självutvärdering av företagshälsovårdens verksamhet. År 2014 började enheten också förnya sitt inskolningsprogram. Enheten har också inlett bearbetandet av kommunikationsprogrammet och kommunikationsanvisningarna under året i fråga. Kungsvägens arbetshälsa deltar fortfarande i det nationella nätverket för kommunal företagshälsovård och sluter samarbetsavtal med nätverkets medlemmar. Kungsvägens arbetshälsa fortsatte också under år 2014 att delta i ett riksomfattande Jamitprojekt som siktar på längre arbetskarriärer. Enheten fortsätter samarbetet med rehabiliteringsbolaget Avire genom att köpa rehabiliteringsspecialistens tjänster. Kungsvägens arbetshälsa har också gått med i kvalitetsnätverket för företagshälsovården (Conmedic). Som en del av kvalitetsnätverkets verksamhet har enheten genomfört en kvalitetsmätning av hälsoundersökningar. Utöver enkäten om kundnöjdhet till personkunder har enheten första gången också genomfört en enkät om kundnöjdhet för chefer. De resultatmål som ställdes upp på personalen år 2014 har uppnåtts ännu bättre. Med hjälp av den flitiga personalen och sparåtgärderna uppnåddes budgetmålen. Ekonomisk situation och resultat Den ekonomiska verksamheten vid Kungsvägens arbetshälsa var i betydande grad förlustbringande under de två första åren. Med tanke på utvecklingen av verksamheten har det varit motiverat att Borgå stad och Sibbo kommun har svarat för förlusten i fråga om kundantalen under de första verksamhetsåren. Då samarbetsavtalet skrevs visste kommunerna att verksamheten till en början (vanligen 3–5 år) kommer att gå med förlust. Det ekonomiska resultatet uppnåddes år 2014 på samma sätt som 2011, 2012 och 2013. Den betydligt bättre personalsituationen syns i siffrorna. Kunder och kundnöjdhet Antalet personkunder minskade en aning år 2014 och var sammanlagt cirka 7820. Man uppnådde målet för antalet avtal med kundföretag. Förhållandet mellan företag som omfattas av Borgå och Sibbo kommuners skyldighet att ordna företagshälsovård ändrades inte (Borgå 80 % och Sibbo 20 %). Redogörelse för intern kontroll Enheten har gjort egna anvisningar för intern kontroll som grundar sig på stadens anvisningar. I redogörelsen som gjorts om intern kontroll har inte upptäckts brister i tillsynen för hur bestämmelser, föreskrifter och beslut följs. Målen för ekonomi och verksamhet, som ställts upp i budgeten, har uppnåtts. Med tanke på riskhantering har man inte upptäckt farliga arbetskombinationer. Inom företagshälsovården och i hantering av kundernas hemliga handlingar finns alltid en risk för brott mot datasäkerheten men inga oegentligheter kom fram under år 2014. Vid förvärv, överlåtelse och skötsel av egendom följs Borgå stads upphandlingsanvisningar. För att säkerställa enhetens läkararbetskraft konkurrensutsatte enheten köpta läkartjänster år 2014 tillsammans med Borgå stads upphandlingsenhet. Uppdateringen av kundavtal är till vissa delar ännu inte färdig, och det finns risker i anslutning till att det finns avtal som inte är i kraft och det här ska åtgärdas så fort som möjligt. Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa genomförde en kartläggning om kundnöjdhet för personkunder och chefer hösten 2014. De kunder som besökte verksamhetsställen ombads fylla i en enkät om kundnöjdhet över servicen de fått. Man fick in över 200 svar. Personkunderna var nöjda med servicen de fått, genomsnittet var 4,0 (skala 1–5). Cirka 100 chefer besvarade enkäten om kundnöjdhet. Cheferna var också nöjda med servicen de fått, genomsnittet var 3,2 (skala 1–5). I jämförelse med kvalitetsnätverket var resultatet i Kungsvägens arbetshälsa utmärkt för personkunder och medelmåttligt för chefer. Utvecklingsförslag som framkommit i enkäten om kundnöjdhet har behandlats i enheter och de uppställda målen för utveckling har samlats i enhetens egen verksamhetsplan. 98 Bindande mål Kundnöjdhet, enkätens skala 1–5 Övriga mål och nyckeltal Antalet kundföretag Antalet personkunder Antalet fast anställda Antalet visstidsanställda Budgetmål 3,7 BS2012 BS2013 22 3 23 2 Utfall 4,0 BU2014 660 7 850 29 0 Utfall 2014 708 7 820 26 1 BUDGETUTFALL Budget Utfall 1.1–31.12.2014 % Differens Utfall 1.1–31.12.2013 OMSÄTTNING 2 334 900,00 2 455 180,83 105,2 120 280,83 2 230 997,91 Affärsverksamhetens övriga intäkter Understöd från kommunen Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar Affärsverksamhetens övriga utgifter 1 400,00 55 000,00 14 290,28 55 000,00 1 020,7 100,0 12 890,28 0,00 30 397,69 60 000,00 -35 500,00 -528 800,00 -32 734,04 -628 398,44 92,2 118,8 2 765,96 -99 598,44 -31 708,98 -592 443,46 -1 285 000,00 -1 255 457,85 97,7 29 542,15 -1 072 791,15 -170 000,00 -49 500,0 -230 471,12 -63 436,97 135,6 128,2 -60 471,12 -13 936,97 -199 426,21 -56 062,35 0,00 -312 500,00 0,00 -297 890,19 0,0 95,3 0,00 14 609,81 0,00 -289 617,28 Rörelseöverskott/underskott 10 000,00 16 082,50 160,8 6 082,50 79 346,17 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntor som betalats till kommunen Övriga finansiella intäkter 0,00 0,00 -10 000,00 0,00 216,15 393,30 -4 050,36 -37,37 0,0 0,0 40,5 0,0 216,15 393,30 5 949,64 -37,37 133,48 212,79 -4 832,98 -19,26 Överskott/underskott före extraordinära poster 0,00 12 604,22 12 604,22 74 840,20 Räkenskapsperiodens över-/underskott 0,00 12 604,22 12 604,22 74 840,20 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Vinst 2014 0,5 % 2013 3,4 % FINANSIERINGSDELENS UTFALL Budget Utfall 1.1–31.12.2014 % Differens Utfall 1.1–31.12.2013 Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och -kostnader Verksamhetens kassaflöde 10 000,00 -10 000,00 0,00 16 082,50 -3 478,28 12 604,22 160,8 34,8 6 082,50 6 521,72 12 604,22 79 346,17 -4 505,97 74 840,20 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 Kassaflöde för verksamhet och investeringar 0,00 12 604,22 12 604,22 74 840,20 Kassaflödet för finansieringens del Övriga förändringar i likviditeten Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder hos kommunen Förändring av kortfristiga skulder hos andra Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. Likvida medel 1.1. -30 083,67 13 463,85 -108 126,70 -17 553,79 72 744,10 11 881,42 -65 466,27 7 791,48 -52 862,05 85 213,36 138 075,41 82 631,68 138 075,41 55 443,73 99 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Likviditet, kassadagar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för 5 års tid, 1000 euro. Quick ratio Current ratio AKTIVA RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Aktiva resultatregleringar Fordringar sammanlagt Kassa och banktillgodohavanden Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT 31.12.2014 31.12.2013 96 917,17 14 902,40 3 963,13 115 782,70 66 875,94 13 203,92 5 619,17 85 699,03 2014 12 138 0,5 0,5 2013 22 -226 0,5 0,5 PASSIVA EGET KAPITAL Tidigare räkenskapsperioders underskott Räkenskapsperiodens överskott 31.12.2014 31.12.2014 -226 355,62 12 604,22 -213 751,40 -301 195,82 74 840,20 -226 355,62 85 171,07 193 297,77 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Lån av kommunen 85 213,36 138 075,41 Skulder till leverantörer Övriga skulder Passiva resultatregleringar Främmande kapital sammanlagt 58 173,32 33 241,27 238 161,80 414 747,46 28 349,67 29 523,84 198 958,78 450 130,06 200 996,06 223 774,44 PASSIVA SAMMANLAGT 200 996,06 223 774,44 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditet Relativ skuldsättningsgrad Ackumulerat underskott, 1000 € 2014 -106 % 16 % -214 2013 -101 % 19 % -226 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående upprättande av bokslut Värdering av finansieringstillgångar och främmande kapital Fordringarna och skulderna har upptagits i balansräkningen till nominellt värde. Noter till balansräkningen Väsentliga poster i de aktiva resultatregleringarna Kortfristiga aktiva resultatregleringar Icke erhållna inkomster Räntor som överförs FPA:s ersättning för företagshälsovård 2014 2013 13,13 3 950,00 3 963,13 19,17 5 600,00 5 619,17 Specifikation av det egna kapitalet Tidigare räkenskapsperioders underskott Räkenskapsperiodens över-/underskott Eget kapital sammanlagt 2014 -226 355,62 12 604,22 -213 751,40 2013 -301 195,82 74 840,20 -226 355,62 Främmande kapital Kortfristigt Borgå stads kollektivkonto Skulder till leverantörer Övriga skulder Passiva resultatregleringar 2014 2013 85 171,07 58 173,32 33 241,27 238 161,80 414 747,46 193 297,77 28 349,67 29 523,84 198 958,78 450 130,06 Väsentliga poster i de passiva resultatregleringarna Kortfristiga resultatregleringar, passiva Obetalda utgifter Periodisering av löner och lönebikostnader av vilken semesterlöneskuld + lönebikostnader Övriga obetalda utgifter 2014 2013 237 476,30 236 415,93 685,50 238 161,80 198 688,18 196 370,16 70,60 198 758,78 100 Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Det sammanlagda beloppet av leasingansvar Betalas under nästa räkenskapsperiod Betalas senare 2014 7 596,79 12 073,68 19 670,47 2013 5 656,55 11 744,88 17 401,43 Antalet anställda 2014 27 2013 25 Löner specificerade Månadslöner Arvoden till förtroendevalda Betalda löner Ändring av semesterlönereserv Återbäringar Löner sammanlagt 1 218 481,75 3 350,00 1 221 831,75 40 041,77 -6 419,67 1 255 457,85 1 050 525,11 3 735,00 1 054 260,11 30 612,23 -12 081,19 1 072 791,15 Lagstadgade lönebikostnader Socialskyddsavgifter Pensionsförsäkringsavgifter Olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringar Lönebikostnader sammanlagt 24 914,49 230 471,12 38 522,48 293 908,09 20 872,09 199 426,21 35 190,26 255 488,56 Noter angående personalen 5.4 Affärsverket Borgå lokalservice Verksamhetens innehåll Antalet köpta tjänster inom social- och hälsovårdssektorn minskade med ca 11 % jämfört med det föregående året. Det beror på övergången från anstaltsvården till serviceboende där städningen inte görs dagligen utan en gång per månad. En komplettering utarbetades till utvecklingsplanen för kostservice och köksnätverk, i vilken man undersökte alternativet att utveckla det nuvarande nätverket av områdeskök. Enligt utredningen föreslog man fortfarande byggandet av ett centralkök. Stadsstyrelsen beslutade på hösten om att projektplaneringen inleds för byggandet av centralkök. Affärsverket Borgå lokalservice producerar tjänster i anslutning till kostservice, städning, fastighetsservice och användartjänster i huvudsak för verksamhetsenheter inom Borgå stad. Direktionen för Affärsverket Borgå lokalservice sammanträdde 7 gånger under verksamhetsåret. Direktionen behandlade affärsverkets verksamhet, ekonomi och uppföljning av dessa samt utvecklingen av kostservice och köksnätverket. Förutom fastighetsskötsel producerar enheten för fastighetsservice också disponenttjänster, jourtjänster, VVSEA- och underhållstjänster. Lokalitetsledningen har, utöver de tjänster som ingår i avtalet, också beställt separata arbeten, såsom experttjänster i anslutning till inomhusluft och energieffektivitet samt underhållstjänster som inte ingår i avtalet (bl.a. att skotta bort snö från taken, olika underhållsreparationer i anslutning till problem med inomhusluft och med säkerheten på daghemmens gårdar). De separat fakturerade arbetenas andel av omsättningen var cirka 1,9 miljoner euro och arbetena har gjorts som köptjänster. Andelen köptjänster är totalt 52 % av kostnaderna för service och underhåll. Omsättningen av kostserviceenheten har sjunkit från nivån år 2013. Minskningen syns speciellt i måltider inom hemvården och småbarnsfostran. Affärsverket Borgå lokalservice har inte erbjudit kostservice för privata serviceproducenter inom småbarnsfostran. I transportkostnader, som faktureras av klienter för måltider inom omsorgstjänsterna och hemvården, har uppstått en betydande besparing på grund av att transportavtalet är förmånligare än tidigare. Kunder och kundnöjdhet Affärsverket har avtalskunder och interna kunder samt yttre användarkunder. Enheten för fastighetsservice har producerat tjänster för alla sektorer, bl.a. postservice, underhåll av hjälpmedel och olika service- och underhållsarbeten. Enkäten om kundnöjdheten, vad gäller hela service, genomfördes för bildningssektorns chefer. Vid begäran om service vid enheten för fastighetstjänster har kunden kunnat ge respons i samband med servicehändelsen, och regelbundna möten har ordnats med avtals- och beställarkunderna. Städenheten har erbjudit tjänster inom affärsverket till kostserviceenheten. Under verksamhetsåret har den interna försäljningen inom affärsverket (arbete med olika uppgifter) under verksamhetsåret ökat ytterligare med 25 % och är nu cirka 0,5 miljoner euro per år. Städ- och kostserviceenheten samt enheten för fastighetstjänster har gjort kvalitetsbesök i serviceobjekten. Kundens representanter har deltagit i kvalitetsbesöken. Man har inte upptäckt resultat som bör korrigeras eller förkastas. 101 Personal Affärsverket Borgå lokalservice upprättar ett särskilt personalbokslut. Vid årets slut hade lokalservicen sammanlagt 295 anställda, av dessa hade 249 personer ordinarie anställning, 46 personer visstidsanställning. På oavlönad arbets- och tjänsteledighet var 20 personer. Antalet anställda fördelas mellan resultatenheterna enligt följande: - lokalitetsledningen, 5 personer enheten för fastighetstjänster, 52 personer städenheten, 138 personer kostserviceenheten,100 personer Bindande mål Avkastning på grundkapital Räkenskapsperiodens resultat minst BS2012 5% 302 406 BS2013 5% -18 510 BU2014 5% 0 Utfall 2014 5% 363 112 Övriga mål och nyckeltal Kvalitetsbesök för fastighetsskötsel, antal Kvalitetsbesök för städning, antal Kvalitetsbesök för kostservice, antal Kostnader per enhet Fastighetsskötsel (dimensionerade uppgifter) €/m² Städning €/m², social- och hälsovårdssektorn Städning €/m², övriga Antalet måltider/person/dag, bildningssektorn Antalet måltider/person/dag, anstaltsvård, arbete med äldre Fastighetsunderhåll m² Utrymmen som städas m² Kostservice, antal portioner, st. BS2012 BS2013 70 30 75 - BU2014 40 166 30 Utfall 2014 40 88 29 8,66 43,40 23,6 139,4 76,6 8,54 36,74 21,86 141,2 55 8,45 28,22 23,9 155 68 8,43 31,90 23,90 138,8 63,5 213 400 169 500 2 505 606 214 000 160 000 2 286 653 215 000 168 286 2 619 800 212 000 163 911 2 664 451 RESULTATRÄKNINGENS UTFALL Budget Utfall 1.1–31.12.2014 % Differens Utfall 1.1–31.12.2013 OMSÄTTNING 22 233 800,00 22 075 118,77 99,3 % -158 681,23 21 815 502,65 Affärsverksamhetens övriga intäkter 152 500,00 172 780,55 113,3 % 20 280,55 146 130,69 Verksamhetskostnader Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Verksamhetskostnader totalt -4 420 400,00 -6 200 500,00 -10 492 200,00 -21 114 100,00 -4 279 907,61 -6 095 276,92 -10 116 185,69 -20 491 370,22 96,8 % 98,3 % 96,4 % 97,1 % 140 492,39 105 223,08 377 014,31 622 729,78 -4 279 742,19 -5 340 964,02 -10 539 268,21 -20 706 278,21 Planenliga avskrivningar -120 200,00 -92 068,39 76,6 % 28 131,61 -145 209,41 Affärsverksamhetens övriga utgifter -1 138 500,00 -1 288 540,90 113,2 % -150 040,90 -1 115 244,96 RÖRELSRÖVERSKOTT 13 500,00 375 919,81 2784,6 % 362 419,81 -5 099,24 0 0 -13 500,00 0 557,77 282,02 -13 473,16 -174,57 0,0 % 0,0 % 99,8 % 0,0 % 557,77 282,02 26,84 -174,57 506,34 191,00 -13 473,16 -620,16 -13 500,00 -12 807,94 94,9 % 692,08 -13 410,51 ÖVERSKOTT FÖRE RESERVERINGAR 0,00 363 111,87 0,0 % 363 111,87 -18 509,75 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 0,00 363 111,87 0,0 % 363 111,87 -18 509,75 Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter Finansiella intäkter Ersättning för grundkapital Övriga finansieringskostnader Finansiella intäkter och kostnader sammanlagt RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Vinst 2014 1,64 % 2013 -0,08 % 102 FINANSIERINGSDELENS UTFALL Budget Utfall 1.1–31.12.2014 % Differens Utfall 1.1–31.12.2013 Verksamhetens kassaflöde Rörelseresultat Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella intäkter och -kostnader Verksamhetens kassaflöde totalt 13 500,00 120 200,00 -13 500,00 120 200,00 375 919,81 92 068,39 -12 807,94 455 180,26 2784,6 % 76,6 % 94,9 % 378,7 % 362 419,81 -28 131,61 692,06 334 980,26 -5 099,24 145 209,41 -13 410,51 126 699,66 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter 185 000,00 101 817,36 55,0 % -83 182,64 83 968,05 Kassaflöde för verksamhet och investeringar -64 800,00 353 362,90 -545,3 % 418 162,90 42 731,61 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar hos kommunen Kortfristiga fordringar, ökning (-)/minskning (+) Räntefria skulder, ökning (+)/minskning (-) Övriga förändringar i likviditeten 0,00 0,00 0,00 0,00 -156 912,32 -6 035,73 -173 150,03 -336 098,08 -156 912,32 -6 035,73 -173 150,03 -336 098,08 -141 130,10 1 640,74 44 518,74 -94 970,62 Kassaflödet för finansieringens del 0 -336 098,08 -336 098,08 -94 970,62 Förändring av likvida medel -64 800,00 17 264,82 82 064,82 -52 239,01 Förändring av likvida medel Kassamedel 31.12 Kassamedel 1.1 67 848,79 50 583,97 NYCKELTAL I FINANSIERINGSDELEN Inkomstfinansiering av investeringar Likviditet, kassadagar Quick ratio Current ratio Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för 5 års tid, 1 000 euro (verksamheten inleddes år 2011) BALANSRÄKNING, AKTIVA 2014 2014 447 % 1 1,5 1,5 2013 151 % 2 1,3 1,3 1 208 855 2013 BALANSRÄKNING, PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Materiella tillgångar Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos kommunen Övriga fordringar Aktiva resultatregleringar Kassa och banktillgodohavanden Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditet Relativ skuldsättningsgrad Ackumulerat underskott, 1000 € -26,6 % 0,00 33 158,46 41 448,07 145 944,60 127 906,02 18 172,00 3 139 341,08 308 785,05 110 330,10 16 063,48 2 982 428,76 318 164,58 97 023,36 67 848,79 50 583,97 3 823 580,08 3 633 618,24 2014 36 % 11 % 1 118 2014 2013 269 463,29 269 463,29 754 517,42 773 027,17 363 111,87 -18 509,75 1 387 092,58 1 023 980,71 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Skulder till leverantörer Övriga skulder Passiva resultatregleringar Främmande kapital sammanlagt 810 091,75 132 093,66 1 494 302,09 2 436 487,50 938 559,18 130 982,45 1 555 445,58 2 609 637,53 PASSIVA SAMMANLAGT 3 823 580,08 3 633 618,24 EGET KAPITAL Grundkapital Tidigare räkenskapsperioders överskott Räkenskapsperiodens överskott 0,00 2013 28 % 12 % 755 103 50 583,97 102 822,98 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående upprättande av bokslut Värdering av bestående aktiva Immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med planenliga avskrivningar. Planenliga avskrivningarna har beräknats utgående från en på förhand upprättad avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar anges i noterna till resultaträkningen under grunderna för planenliga avskrivningar. Värdering av finansieringstillgångar och främmande kapital Fordringarna och skulderna har upptagits i balansräkningen till nominellt värde. Noter angående resultaträkningen Utredning om grunderna för planenliga avskrivningar Avskrivningarna på anläggningstillgångar har beräknats enligt den av stadsfullmäktige 27.3.2013 godkända avskrivningsplanen. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. Uppskattade avskrivningstider, avskrivningsprocenter och avskrivningsmetoder: Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Transportmedel Övriga maskiner Avskrivningstid Avskrivningsmetod 20 % Restvärde 4 år 3 år Linjär avskrivning Linjär avskrivning Små anskaffningar av anläggningstillgångar, med anskaffningsutgifter under 10 000 euro, har bokförts som årskostnader. Utredning av överensstämmelsen mellan planenliga avskrivningar och investeringar som avskrivs Åren 2013-2017 694 778 7 885 785 Planenliga avskrivningar Självfinansieringsandel av investeringar som avskrivs Skillnad: - 7 191 008 Skillnaden mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på att ett exceptionellt stort investeringsprojekt (centralkök) planeras för tidsperioden i fråga. Noter till balansräkningen Materiella och immateriella tillgångar 2014 2013 Fasta konstruktioner och anordningar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Avskrivningar under räkenskapsperioden Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 41 448,07 0,00 -8 289,61 33 158,46 51 810,09 0,00 -10 362,02 41 448,07 Maskiner och inventarier Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Avskrivningar under räkenskapsperioden Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 127 906,02 101 817,36 -83 778,78 145 944,60 172 611,08 83 968,05 -128 673,11 127 906,02 Bokföringsvärde sammanlagt 31.12 179 103,06 169 354,09 0,00 5 941,70 85 700,00 18 648,38 40,02 110 330,10 0,00 346,30 78 500,00 18 119,90 57,16 97 023,36 269 463,29 754 517,42 363 111,87 1 387 092,58 269 463,29 773 027,17 -18 509,75 1 023 980,71 Väsentliga poster i de aktiva resultatregleringarna Kortfristiga aktiva resultatregleringar Förskottsbetalningar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för företagshälsovård Understöd och bidrag Räntor som överförs Specifikation av det egna kapitalet Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott Eget kapital sammanlagt 104 -91 % Lång- och kortfristiga skulder till dottersamfund/intressebolag Kortfristiga skulder till leverantörer 48 829,86 45 367,76 810 091,75 132 093,66 1 494 302,09 2 436 487,50 938 559,18 127 519,24 1 543 559,11 2 609 637,53 6 390,36 1 487 911,73 1 432 399,59 1 494 302,09 0,00 1 543 559,11 1 464 327,26 1 543 559,11 50 143,99 203 609,69 253 753,68 62 656,64 109 489,27 172 145,91 Antalet anställda 295 321 Löner specificerade Timlöner Månadslöner Arvoden Betalda löner (resultaträkning) Semesterlönereserv/förändring Återbäringar Betalda löner sammanlagt 1 526 176,20 6 509 883,49 4 119,04 8 040 178,73 -31 927,67 -167 938,36 7 840 312,70 1 657 195,98 6 643 798,71 3 937,50 8 304 932,19 -19 366,67 -163 105,55 8 122 459,97 Lagstadgade lönebikostnader Socialskyddsavgifter Pensionsförsäkringsavgifter Olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringar Betalda lönebikostnader sammanlagt 167 986,67 1 849 692,68 258 193,64 2 275 872,99 165 826,09 1 903 112,92 293 292,92 2 362 231,93 Främmande kapital Kortfristigt Skulder till leverantörer Övriga skulder Passiva resultatregleringar Väsentliga poster i de passiva resultatregleringarna Kortfristiga resultatregleringar, passiva Obetalda utgifter Periodisering av löner och lönebikostnader av vilken semesterlöneskuld + lönebikostnader Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Det sammanlagda beloppet av leasingansvar Betalas under nästa räkenskapsperiod Betalas senare Noter angående personalen 105 5.5 Affärsverkens inverkan på stadens ekonomi Stadsorganisationen omfattar tre affärsverk: Affärsverket Borgå lokalservice, Borgå vatten och affärsverket Kungsvägens arbetshälsa. Också Räddningsverket i Östra Nyland, som är en självständig enhet i balansräkningen, hör till stadsorganisationen. Affärsverket Borgå lokalservice hade en omsättning på 21,3 miljoner euro. Affärsverket betalade 13 500 euro ränta på grundkapitalet. Affärsverkets överskott var 363 100 miljoner euro, vilket är 1,7 procent av omsättningen. I enlighet med kommunallagen beslutar affärsverkens direktioner självständigt om affärsverkets budget och ekonomiplan. Affärsverkens budget och en analys av budgetutfallet ingår dock i noterna till stadens bokslut, och affärsverkens bokslutsuppgifter sammanställs med stadens bokslut. Borgå vattens omsättning var 9,4 miljoner euro och investeringarna 5,1 miljoner euro. Borgå vatten inkomstförde till staden 400 000 euro. Affärsverkets avskrivningar 3,2 miljoner euro och räkenskapsperiodens överskott 0,7 miljoner euro. En justering av avskrivningsplanen gjordes under räkenskapsperioden 2013. Avskrivningarna under räkenskapsperioden 2014 var 3,2 miljoner euro. Affärsverken fungerar självständigt inom stadsorganisationen, men juridiskt hör de till modersamfundet staden. Affärsverken har sin självständiga roll men samtidigt är de direkt en del av stadens ekonomi. Varje affärsverk gör egna bokslutskalkyler med noter. Uppgifterna sammanställs med stadens motsvarande bokslutskalkyler rad för rad så, att interna upphandlingar, intern försäljning och andra interna poster elimineras. Kungsvägens arbetshälsas omsättning var 2,5 miljoner euro och verksamhetens överskott var 12 600 miljoner euro. Finansiering av verksamheten Resultatanalys Kassaflödet för stadens verksamhet och investeringar var -4,3 miljoner euro, och om affärsverken räknas med, -5,1 miljoner euro. Finansieringsbehovet för verksamhet och investeringar ökade på grund affärsverket Borgå vattens investeringar, men dessa kunde finansieras med inkomster från anslutningsavgifter. Affärsverkens sammantagna effekt på stadens resultat för räkenskapsåret 2014 var positiv. Samtliga affärsverk visade ett överskott. Affärsverkens andel av årsbidraget var 4,4 miljoner euro, och deras andel av räkenskapsårets resultat var 1,1 miljoner euro. Det har inte varit nödvändigt att uppta lån för affärsverkens behov. Affärsverkens likviditet hanteras via stadens kassa. Affärsverken betalar ränta på de likviditetslån som de tar via stadens kassa. En jämförelse av resultatkalkylerna visar att stadens underskott för räkenskapsperioden utan affärsverken är -7,9 milj. euro. Då affärsverken räknas med, är underskottet -6,8 miljoner euro. De interna utgifterna och inkomsterna i stadens driftsekonomi var 32,9 miljoner euro. Den interna upphandlingen och försäljningen mellan staden, affärsverken och balansenheten var 30,6 miljoner euro. De interna posterna i driftsekonomin för staden, balansenheten och affärsverken var sammanlagt 63,5 miljoner euro. Affärsverkens sammantagna effekt på stadens likvida medel var cirka -177 000 euro. 106 RESULTATRÄKNINGENS SAMMANSTÄLLNING Kungsvägens arbetshälsa Borgå lokalservice 2 455 180,83 21 159 295,46 55 000,00 14 290,28 2 524 471,11 172 780,55 21 332 076,01 -1 838 716,82 -1 255 457,85 -7 840 312,70 -116 404 196,39 -1 404 081,05 -402 717,72 -1 465 471,64 -551 991,41 -464 512,53 -97 957,19 -1 534 035,01 -1 423 639,32 -230 471,12 -63 436,97 -628 398,44 -32 734,04 -1 849 692,68 -426 180,31 -5 179 453,61 -4 279 907,61 -28 496 974,58 -6 383 777,75 -110 718 295,51 -19 170 156,89 27 731 994,23 283 393,78 -18 148 959,95 -10 598 618,39 -210,00 -1 909 862,13 -226 734,38 -297 890,19 -1 288 540,90 -18 149 169,95 -12 175 355,89 2 146 290,10 -299 519 160,38 -13 182 373,02 -5 585 595,25 -2 508 388,61 -20 864 087,81 -311 497 926,96 VERKSAMHETSBIDRAG -250 598 022,95 1 192 487,44 4 319 670,94 16 082,50 467 988,20 Skatteinkomster Statsandelar 210 347 097,65 49 448 957,00 VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkter tot. Tillverkning för eget bruk VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader Staden Östra Nylands Räddningsverket Borgå vatten 9 304 617,07 15 214 748,53 6 527 852,89 17 051 860,05 48 099 078,54 822 058,89 12 344 359,78 526 071,68 1 407 996,25 96 432,75 14 374 860,46 9 298 432,02 -98 021 669,95 -7 448 039,07 -24 548 217,20 -5 393 485,56 -129 642 931,04 -13 165 278,29 69 641,49 9 368 073,51 537 192,68 BORGÅ STAD TOTALT 26 790 439,18 15 491 192,50 7 990 849,14 15 264 400,70 65 536 881,52 1 359 251,57 Elimineringar -27 771 445,98 -249 627,71 -2 140 604,42 -30 161 678,11 30 161 678,11 -244 601 793,87 210 347 097,65 49 448 957,00 130 020,33 2 705 255,04 -1 754 836,13 -16 528,50 577,49 1 469,48 216,15 393,30 -4 050,36 -37,37 557,77 282,02 -2,55 1 187,73 18 643,55 -66,43 -400 241,33 -13 647,73 128 442,68 2 312 570,23 -1 754 836,13 -16 984,32 ÅRSBIDRAG 10 261 942,44 1 194 531,86 3 939 194,46 12 604,22 455 180,26 15 863 453,24 Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar -21 728 839,81 -730 190,57 -3 222 582,89 -92 068,39 -25 773 681,66 -11 466 897,37 464 341,29 716 611,57 363 111,87 -9 910 228,42 -4 116,79 -413 473,16 4 116,79 413 473,16 Extraordinära poster RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Avskrivningsdifferens, ökning (-) eller minskning (+) Avsättningar, ökning (-) eller minskning (+) Fonder, ökning (-)/minskning (+) RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) 1 542 000,00 12 604,22 254 970,02 254 970,02 -336 557,82 1 205 442,18 1 642 462,98 -8 282 434,39 1 642 462,98 382 753,49 716 611,57 107 12 604,22 363 111,87 -6 807 353,24 0,00 FINANSIERINGSANALYS, SAMMANSTÄLLNING Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Rättelseposter till internt tillförda medel Staden 10 261 942,44 -5 714 998,92 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -13 654 276,02 Finansieringsandelar för inve- 540 000,00 steringsutgifter Bestående aktiva, överlåtelseinkomster 3 973 722,71 Kassaflöde för verksamhet och investeringar Kassaflödet för finansieringens del Ändring av utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Övriga förändringar i likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder -4 593 609,79 Östra Nylands Räddningsverket Borgå vatten 1 194 531,86 -63 304,83 3 939 194,46 -7 951,61 -887 298,62 31 372,00 -5 108 148,93 63 304,83 7 951,61 338 605,24 -1 168 954,47 -15 702,80 15 000,00 Kungsvägens arbetshälsa Borgå lokalservice 12 604,22 455 180,26 15 863 453,24 -5 786 255,36 -101 817,36 -19 751 540,93 571 372,00 Elimineringar 4 044 979,15 12 604,22 353 362,90 -7 820,00 36 000 000,00 -38 621 163,45 BORGÅ STAD TOTALT -5 057 991,90 -7 820,00 15 000,00 15 702,80 36 000 000,00 -38 663 916,83 -42 753,38 67 922,56 67 922,56 -21 240,06 -21 240,06 566 759,10 -7 408,96 -757 613,59 432 216,91 -48 219,99 1 146 984,53 -30 083,67 -35 382,60 -162 948,05 -173 150,03 649 182,75 266 268,10 Kassaflödet för finansieringens del -1 994 593,55 -325 396,68 1 026 951,10 -65 466,27 -336 098,08 -1 694 603,48 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -6 588 203,34 13 208,56 -142 003,37 -52 862,05 17 264,82 -6 752 595,38 108 1 081 288,95 -1 096 991,75 BALANSRÄKNING, SAMMANSTÄLLNING AKTIVA Staden Östra Borgå vatten Nylands Räddningsverket Kungsvägens arbetshälsa A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar 1. Immateriella rättigheter 2. Övriga utgifter med lång verkningstid 235 079 539,43 2 841 994,43 852 652,71 1 989 341,72 2 924 579,83 5 347,69 5 347,69 II Materiella tillgångar 1. Mark- och vattenområden 2. Byggnader 3. Fasta konstruktioner och anordningar 4. Maskiner och inventarier 5. Övriga materiella tillgångar 6. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 163 780 592,37 22 487 588,23 111 810 550,54 24 666 485,29 2 919 232,14 2 726 500,79 40 533,29 2 048 934,23 2 919 232,14 III Placeringar 1. Aktier och andelar 3. Övriga lånefordringar 4. Övriga fordringar 68 456 952,63 66 140 875,55 1 851 000,00 465 077,08 B FÖRVALTADE MEDEL 1. Statens uppdrag 2. Donationsfondernas särskilda täckning 3. Övrigt förvaltat kapital 9 029 252,55 3 158,48 8 969 278,61 9 029 252,55 3 158,48 8 969 278,61 56 815,46 56 815,46 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar 1. Material och förnödenheter 32 307 143,48 4 541 468,70 2 861 345,63 290 832,72 290 832,72 200 996,06 3 644 477,02 36 224 660,87 290 832,72 290 832,72 II Fordringar Långfristiga fordringar 3. Övriga fordringar 10 835 968,25 1 956 950,00 1 956 950,00 4 415 981,10 2 123 941,17 115 782,70 3 576 628,23 13 737 531,43 1 956 950,00 1 956 950,00 Kortfristiga fordringar 1. Kundfordringar 3. Övriga fordringar 4. Aktiva resultatregleringar 8 879 018,25 3 346 499,56 3 147 046,76 2 385 471,93 4 415 981,10 57 887,12 4 132 395,88 225 698,10 2 123 941,17 1 531 439,24 220 262,15 372 239,78 115 782,70 96 917,17 14 902,40 3 963,13 3 576 628,23 18 172,00 3 448 126,13 110 330,10 11 780 581,43 5 050 915,09 3 631 963,30 3 097 703,04 Värdepapper inom finansieringstillgångar 4. Övriga värdepapper 8 000 000,00 8 000 000,00 8 000 000,00 8 000 000,00 IV Kassa och banktillgodohavanden 13 471 175,23 125 487,60 446 571,74 85 213,36 67 848,79 14 196 296,72 AKTIVA SAMMANLAGT 276 415 935,46 7 466 048,53 46 055 281,94 200 996,06 3 823 580,08 309 690 738,58 43 193 936,31 159 069,32 Borgå lokalservice BORGÅ STAD TOTALT 179 103,06 264 436 825,16 3 006 411,44 858 000,40 2 148 411,04 43 014 456,99 596 925,33 7 274 605,66 34 878 097,23 179 103,06 209 893 384,56 23 084 513,56 119 085 156,20 59 577 740,98 213 511,07 145 944,60 159 069,32 33 158,46 51 317,70 20 410,00 109 6 005 188,60 40 533,29 2 100 251,93 51 537 029,16 49 424 031,16 1 851 000,00 261 998,00 20 410,00 Elimineringar -16 716 844,39 -223 489,08 -7 330 770,02 -24 271 103,49 BALANSRÄKNING, SAMMANSTÄLLNING PASSIVA Staden Östra Borgå vatten Nylands Räddningsverket Kungsvägens arbetshälsa Borgå lokalservice A EGET KAPITAL I Grundkapital III Övriga egna fonder IV Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder V Räkenskapsperiodens över/underskott 113 905 570,97 83 655 913,15 4 686 649,33 33 845 442,88 382 753,49 35 366 426,29 16 447 381,10 -213 751,40 1 387 092,58 269 463,29 18 202 433,62 -226 355,62 754 517,42 134 111 247,54 83 655 913,15 4 686 649,33 52 576 038,30 -8 282 434,39 382 753,49 716 611,57 12 604,22 363 111,87 -6 807 353,24 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH FRIVILLIGA RESERVERINGAR 1. Avskrivningsdifferens 2. Reserver 4 435 339,05 2 434 709,16 2 000 629,89 BORGÅ STAD TOTALT 531 025,28 531 025,28 531 025,28 531 025,28 D FÖRVALTAT KAPITAL 1. Statens uppdrag 2. Donationsfondernas kapital 3. Övrigt förvaltat kapital 9 496 252,55 3 158,48 8 994 494,54 498 599,53 9 496 252,55 3 158,48 8 994 494,54 498 599,53 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 3. Lån från offentliga samfund 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga skulder/Anslutningsavgifter 152 483 086,66 93 015 024,71 82 073 688,00 II Kortfristigt 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 3. Lån från offentliga samfund 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga skulder/Anslutningsavgifter 8. Passiva resultatregleringar 59 468 061,95 19 447 368,00 PASSIVA 10 688 855,65 9 369 827,94 52 558,68 414 747,46 2 436 487,50 10 932 791,54 8 545,17 3 236 037,07 7 085,36 9 573 875,44 9 339 805,08 1 319 027,71 42 669,21 161 116 874,16 102 161 363,57 82 126 246,68 10 932 791,54 8 545,17 9 093 780,18 9 317 269,26 2 647 955,99 -16 716 844,39 4 435 339,05 2 434 709,16 2 000 629,89 C ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 2. Övriga avsättningar 2 647 955,99 Elimineringar 414 747,46 2 436 487,50 85 171,07 58 955 510,59 19 490 037,21 589 486,71 165 424,65 28 546,74 659 805,57 192 497,77 58 173,32 33 241,27 810 091,75 132 093,66 3 236 037,07 35 632,10 11 691 432,79 2 617 463,48 17 863 891,00 1 893 044,63 395 508,42 238 161,80 1 494 302,09 21 884 907,94 276 415 935,46 7 466 048,53 46 055 281,94 200 996,06 3 823 580,08 309 690 738,58 110 -223 489,08 -85 171,07 -7 245 598,95 -24 271 103,49 6 Handlingar som bekräftar bokslutet Bokföringsböcker Balansbok Huvudbok Dagbok Balansspecifikationer bunden elektroniskt arkiv (Rondo) elektroniskt arkiv (Rondo) i utskrifter i pappersform Verifikationsslag Staden utan affärsverken och balansenheten Verifikationsslag Namn 2 Promemorior1 3 Betalningsrörelse 4 Kassasystem 5 Excel-verifikation 6 Löneverifikationer 7 Promemorior2 8 Individ- och familjevård 9 Promemorior betalningsrörelse 10 Promemorior kassa 11 Lokalcentralen 12 Hyror 13 Socialväsendet 14 Bildningssektorn 15 Idrottsväsendet 16 Centralen för förvaltningstjänster 17 Kommunaltekniska tjänster 18 Äppelbackens servicecenter 19 Ungdomsväsendet 21 Fastighets- och mätningsavdelningen 22 Hälsovårdscentralen diverse 23 Konstskolan 25 Musikinstitutet 26 Torgplatser 27 Motion, Timmi 28 Skrotbilar m.m. 29 Lims 30 Hyror Y-stiftelsen 32 Tandvård Effica 33 Hälsovårdscentralsavgifter 35 Hemservice, Effica 36 Anstaltsvård, Effica 37 Dagvård 38 Hyror Koivula 39 Röntgen 50 Båtplatser 51 Byggnadstillsyn 52 Hamn 55 Hälsoskyddet 65 Makulering av inköpsfakturor Makulering av betalningar till försäljnings66 reskontra 70 Kompassen, kassa 72 Tomthyror 75 M2 80 Lokalservice Borgå Rondo 82 Kreditförluster 83 Bokföring, kalkylerade 85 Bokföring, kalkylerade 88 Inköpsfakturor Rondo 90 Betalningar av leverantörsfakturor 91 Försäljningsreskontra betalningar 92 Allokering av gottgörelser 93 Räntefakturor 94 Manuella betalningar 95 Intern fakturering 96 Resultatet i bokföringen 97 Kalkylerat resultat i bokföringen 98 Resultat i intern redovisning 99 Kalkylerat resultat i intern redovisning 111 Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland Ver.slag Namn 1 Bankverifikationer 2 Promemorior 3 Betalningsrörelse 5 Excel-verifikation 6 Löneverifikationer 60 Sjuktransport 61 Räddningsverket i Östra Nyland Sibbo 62 Räddningsverket i Östra Nyland Borgå 65 Makulering av inköpsfakturor 66 Mak. av bet. till försäljningsreskontra 75 M2 82 Kreditförluster 83 Bokföring, kalkylerade 85 Bokföring, kalkylerade 88 Inköpsfakturor Rondo 90 Betalningar av leverantörsfakturor 91 Försäljningsreskontra betalningar 92 Allokering av gottgörelser 94 Manuella betalningar 96 Resultatet i bokföringen 97 Kalkylerat resultat i bokföringen 98 Resultat i intern redovisning 99 Kalkylerat resultat i intern redovisning Affärsverket Borgå vatten Ver.slag Namn 1 Bankverifikationer 2 Promemorior 3 Betalningsrörelse 5 Excel-verifikation 6 Löneverifikationer 65 Makulering av inköpsfakturor 66 Mak. av bet. till försäljningsreskontra 68 Sonet förråd 69 Vesikanta 70 Arbetsfakturering 75 M2 82 Kreditförluster 83 Bokföring, kalkylerade 85 88 90 96 97 98 99 Bokföring, kalkylerade Inköpsfakturor Rondo Betalningar av leverantörsfakturor Resultatet i bokföringen Kalkylerat resultat i bokföringen Resultat i intern redovisning Kalkylerat resultat i intern redovisning Verifikationsslag Affärsverket Borgå lokalservice Verifikationsslag Namn 1 Bankverifikationer 2 Promemorior 3 Betalningsrörelse 5 Excel-verifikation 6 Löneverifikationer 7 57 65 66 75 81 82 83 85 88 90 91 92 94 95 96 97 98 99 Promemorior2 Fakturering affärsverket–staden Makulering av inköpsfakturor Makulering av betalningar till försäljningsreskontra M2 Lokalservice Kreditförluster Bokföring, kalkylerade Bokföring, kalkylerade Inköpsfakturor Rondo Betalningar av leverantörsfakturor Försäljningsreskontra betalningar Allokering av gottgörelser Manuella betalningar Intern fakturering Resultatet i bokföringen Kalkylerat resultat i bokföringen Resultat i intern redovisning Kalkylerat resultat i intern redovisning 112 Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa Verifikationsslag Namn 1 Bankverifikationer 2 Promemorior 5 Excel-verifikation 6 Löneverifikationer 65 Makulering av inköpsfakturor Makulering av betalningar till försälj66 ningsreskontra 75 M2 80 Arbetshälsa 82 83 85 88 90 91 92 94 96 97 98 99 Kreditförluster Bokföring, kalkylerade Bokföring, kalkylerade Inköpsfakturor Rondo Betalningar av leverantörsfakturor Försäljningsreskontra betalningar Allokering av gottgörelser Manuella betalningar Resultatet i bokföringen Kalkylerat resultat i bokföringen Resultat i intern redovisning Kalkylerat resultat i intern redovisning 7 Underskrift och bokslutsanteckningar PORVOON KAUPUNGIN TILINPÄÄTÖS 2014 – BORGÅ STADS BOKSLUT 2014 Tilinpäätöksen päiväys ja allekirjoitus – Bokslutets datering och underskrift Porvoossa 30.3.2015 – Borgå 30.3.2015 _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ REVISIONSANTECKNING Vi har idag över uppgjord revision gett en berättelse TILINTARKASTUSMERKINTÄ Olemme antaneet suorittamastamme tarkastuksesta tänään kertomuksen Porvoossa ___.___.2015 Borgå ___.___.2015 PwC Julkistarkastus Oy OFR-samfundet _______________________________________________ Outi Koskinen OFR, CGR ansvarig revisor 113
© Copyright 2024